2

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1961

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholm slott

den 17 februari 1961.

Närvarande:

Statsministern

E^{rlander ,} ministern för utrikes ärendena

U^{ndén ,} statsråden

N^ilsson, A^ndersson, L^indström, L^indholm, K^ling, S^koglund,

E^denman, N^etzén, ^af G^eijerstam, H^ermansson.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, anmäler —

efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter — fråga om

vissa anslag för budgetåret 1961/62 till stöd åt konst?iärlig, litterär och

musikalisk verksamhet och anför därvid följande.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t under bilagan åttonde

huvudtiteln, punkten 5, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild pro­

position i ämnet, för budgetåret 1961/62 till Stöd åt konstnärlig, litterär

och musikalisk verksamhet beräkna ett anslag av 2 017 000 kronor.

Sedan detta ärende numera färdigberetts, får jag ånyo anmäla detsamma.

Inledning

Det i årets statsverksproposition under nyssnämnda punkt beräknade

anslagsbeloppet motsvaras innevarande budgetår av en å riksstatens åtton­

de huvudtitel uppförd anslagssumma av sammanlagt 1 416 400 kronor, för­

delad på följande ändamål med nedannämnda belopp.

Ersättning åt författare för utlåning av deras verk genom bibliotek

Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Stipendier m. m.........

Musikaliska akademien med musikhögskolan: Stipendier m. m................

Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader ....................................

Statens konstråd.................................................

Summa kronor

1 020 000

101 600

80 000

200 000

14 800

1 416 400

I sitt år 1954 avgivna betänkande »Musikliv i Sverige» (SOU 1954: 2)

föreslog 1947 års musikutredning en rad åtgärder för att främja det svenska

musiklivets utveckling. År 1956 avgav 1948 års konstutredning ett betän­

kande med förslag till åtgärder för att främja svensk estetisk fostran, be­

3

nämnt »Konstbildning i Sverige» (SOU 1956: 13). Över betänkande^ har

yttranden avgivits av ett flertal myndigheter och organisationer, vilka i

huvudsak tillstyrkt utredningarnas förslag.

Musikutredningen har i sitt betänkande understrukit vikten av att det

statliga stödet åt musiken bygges ut och reformeras i den ordning, som bäst

överensstämmer med musiklivets allmänna villkor. Den sociala tryggheten

för musikens utövare har av utredningen ställts främst, da det gällt att upp­

rätta en sådan angelägenhetsordning för de föreslagna reformerna. Att be­

reda dessa yrkesutövare rimliga ekonomiska villkor måste enligt utred­

ningen betraktas ej blott som en social förpliktelse från samhällets sida

utan som en åtgärd av betydelse för att halla uppe standarden pa musik­

livets olika områden. Utredningen har därför särskilt betonat önskvärd­

heten av att de förslag, som avser stöd åt bland annat svenska tonsättare,

snarast möjligt förverkligas.

De förslag, som framlagts av konstutredningen är, som utredningen fram­

hållit, av heterogen beskaffenhet och berör åtskilliga myndigheter och fria

organisationers verksamhet. Förslagen har dessutom, vilket utredningen

också understrukit, till ganska väsentlig del karaktären av principförslag,

som för sitt förverkligande fordrar sakkunnig detaljbearbetning. Av dessa

skäl och med tanke på att betänkandet innefattade ett langtidsprogram för

konstlivets och konstbildningens höjande i vart land ansag konstutred­

ningen inte att förslagen skulle genomföras omedelbart eller ens i tämligen

snabb takt. Utredningen framhöll dock som sin uppfattning att det borde

vara möjligt att utan större tidsutdräkt börja förverkliga flertalet av utred­

ningens förslag.

Med utgångspunkt i bland annat nämnda förslag beslöt statsmakterna i

fjol att vidta vissa åtgärder, vilka innebar en ökning av det allmännas in­

satser till förmån för konst- och musiklivet. Sålunda förstärktes undervis­

ningsresurserna vid konst- och musikhögskolorna samt vid musikkonserva-

toriet i Göteborg. Därjämte förbättrades stipendiestödet åt utövande konst­

närer och tonsättare. Vidare ökades statens inköpsverksamhet, såvitt gällde

modern svensk konst, genom att nationalmuseets anslagsmedel för inköp

av sådan konst höjdes. I fråga om studiesocialt stöd likställdes slutligen

eleverna vid vissa läroanstalter för högre konstnärlig utbildning, däribland

konst- och musikhögskolorna samt musikkonservatoriet i Göteborg, med

universitets- och högskolestuderande i sa matto, att de erhöll rätt till natu-

rastipendier och till räntefria lan ur statens lånefond för universitetsstudier.

I det följande redovisas först nuvarande förhållanden och föreliggande

förslag med avseende på stödet åt litterär verksamhet genom anslaget till

Ersättning åt författare för utlåning av deras verk genom bibliotek. Där­

efter lämnas en motsvarande redovisning, såvitt gäller stipendiestödet åt

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1961

tonsättare samt utövande konstnärer inom måleri m. m. Slutligen behand­

las pa samma sätt fragan om anslag till konstnärlig utsmyckning av offent­

liga byggnader m. m.

4

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 56 år 1961

Vissa ersättnings- och stödformer

Ersättning åt författare för utlåning av deras verk genom bibliotek

Nuvarande förhållanden

År 1954 beslöt statsmakterna att bereda författare ersättning av stats­

medel för det samhälleliga utnyttjande av deras verk, som biblioteksutlå-

ningen innebär. (Prop. 1954: 133; SU 105; Rskr 254). Alltsedan dess har

medel till den sålunda beslutade ersättningen anvisats under ett särskilt å

riksstatens åttonde huvudtitel uppfört förslagsanslag till Ersättning åt för­

fattare för utlåning av deras verk genom bibliotek. Bestämmelser i ämnet

har meddelats i kungörelse den 17 juni 1955 (nr 464) angående Sveriges för­

fattarfond. I kungörelsen har ändringar vidtagits genom beslut den 8 no­

vember 1957 (nr 597) och den 30 april 1959 (nr 138).

Till en början utgick ersättning endast för hemlån från bibliotek. År 1957

utvidgades systemet för biblioteksersättningen till att avse även ersättning

för det utnyttjande av författares verk, som sker genom användning av på

bibliotek tillgänglig referenslitteratur, som ej hemlånas.

En av systemets huvudprinciper är att beräkningen av biblioteksersätt­

ningen och därmed det för ändamålet erforderliga statsanslaget skall grun­

das på omfattningen av den faktiska utlåningen av ersättningsberättigade

verk i landsbibliotek, statsunderstödda folkbibliotek och skolbibliotek. En

del boklån, nämligen lån av utländska författares verk, såväl på original­

språket som i översättning till svenska samt lån av sådana verk av svenska

författare för vilka den i gällande lagstiftning om upphovsrätt till litterära

och konstnärliga verk stadgade skyddstiden utlöpt, berättigar ej till ersätt­

ning. Till grund för anslagsberäkningen ligger sålunda den andel av före-

nämnda biblioteks bokutlåning, som avser lån av rättsskyddade verk av

svenska författare, inberäknat lån av antologier och samlingsverk. Alltse­

dan anslagets tillkomst har för varje sådant ersättningsberättigat boklån

anvisats tre öre. Den från och med budgetåret 1957/58 införda ersättningen

för utnyttjande av s. k. referensexemplar utgår med tolv öre för varje er-

sättningsberättigad volym, som ingår i handbokssamlingen vid berörda bib­

liotek. Vid beräkningen av ersättningsbeloppet har utnyttjandet av refe-

rensexemplar per år värderats lika med fyra hemlån (4X3 öre = 12 öre).

Den svenska biblioteksstatistiken innefattar en redovisning per kalender­

ar. Till ersättning för biblioteksutlåningen för ett visst budgetår anvisat an­

6

gande tio kronor utbetalas sålunda ej — och därutöver intill en övre gräns

av 50 000 volymer. För de boklån, som ligger över detta antal, 50 000, utgår

förf att arpenning med ett öre per lån. För verk med fler än tre författare

utgår ingen individuell ersättning.

På enahanda sätt sker fördelningen av de ersättningsbelopp, som utgår

för nyttjande av referensexemplar. Av beloppet, tolv öre per volym, utgår i

regel två tredjedelar, d. v. s. åtta öre till författaren. Huvudparten av refe­

rensexemplaren utgöres av uppslagsverk och liknande verk med många för­

fattare. Blott en mindre del av det för ändamålet anvisade beloppet kom­

mer därför enskilda författare till godo.

Endast en del av anslaget användes sålunda för individuell gottgörelse

åt vederbörande författare eller åt den som på grund av giftorätt, arv eller

testamente övertagit rätten till hans verk. Den behållning, som återstår

efter fördelning av författarpenningarna, utgör författarfondens s. k. fria

del och bildar grundvalen för den stipendie- och understödsverksamhet, vil­

ken utövas av författarfondens styrelse. De medel som disponeras för dessa

kollektiva ändamål är dels ett belopp motsvarande ett öre per ersättnings-

berättigat boklån, dels ett belopp motsvarande fyra öre per referensex­

emplar, dels vissa belopp som innehålles till följd av den bestämmelse, som

reducerar författarpenningen till ett öre då antalet lån överstiger 50 000,

dels sådan individuell gottgörelse, som inte uppgår till föreskrivet minimi­

belopp — såsom förut nämnts tio kronor — dels slutligen de belopp, som

belöper på utlåningen av verk med flera än tre författare.

För att ge siffermässig belysning av anslagsberäkningen och fördelningen

av anslagsmedlen på individuell författarersättning och på författarfon­

dens fria del redovisas följande data beträffande riksstatsanslaget för bud­

getåret 1959/60. Materialet är hämtat ur en promemoria, som samman­

ställts inom fondstyrelsens sekretariat.

Antalet ersättningsberättigade hemlån beräknas för år 1959 till i runt tal

28 493 080 volymer, vilket innebar att ersättningen för den utlåningsverk-

samhet, som avser hemlån, totalt uppgick till (0,03 X28 493 080 =) 854 792

kronor. Antalet ersättningsberättigade volymer i referensavdelningarna ut­

gjorde 1 060 300 exemplar, innebärande ett ersättningsbelopp för detta

andamål av (0,12 X 1 060 300 =) 127 236 kronor. Av det för budgetåret

1959/60 anvisade förslagsanslaget till Ersättning åt författare för utlåning

av deras verk genom bibliotek, 1 015 000 kronor, överfördes genom Kungl.

Maj:ts beslut den 30 juni 1960 sammanlagt 982 025 kronor från anslaget till

Sveriges författarfond.

För referensexemplarens vidkommande är fördelningen av de individuella

ersättningsbeloppen ännu inte avslutad. I följande sammanställning redo­

visas alltså endast antalet h e m 1 å n och fördelningen av det härför till­

gängliga ersättningsbeloppet (379 562 + 475 230 =) 854 792 kronor.

Kungl. May.ts proposition nr 56 år 1961

form i regel för författare, som inte längre tillhör de aktivas skara, är det

ofta svart att dra gränsen mellan understöd och stipendier. Dessa former

av ekonomiskt stöd förekommer ofta i kombination. Ett särskilt utskott

mom styrelsen, hjälputskottet, utanordnar understöd. Frågan om stipendier

och pensioner beredes av ett annat utskott inom styrelsen. Premieärenden

hänskjutes till särskilda sakkunniga, som även förbereder förslag till inne­

hade av de statliga författarstipendierna (stipendier åt författare av hög

litterär förtjänst, anslaget 1960/61 VIII M 21). De sakkunnigas förslag be­

handlas därefter i styrelsen, som har beslutanderätten beträffande såväl

fortattarpremier som upprättandet av det slutgiltiga förslaget till Kungl.

Maj:t angående nyssnämnda statliga författarstipendier.

Under år 1960 erhöll ur fondens fria del 105 personer stmendier, uppgåen­

de till högst 4 000 och lägst 500 kronor. Flertalet stipendiater tilldelades

1 000 2 000 kronor. Antalet utdelade understöd var mindre, och beloppen

uPPJ-⁹ek till högst 1 000 kronor och till lägst 200 kronor. Författarpremier

irtgar med 5 000 kronor. Under nyssnämnda år tilldelades tjugu författare

sadan belöning. Det belopp, som disponeras för pensionsändamål, har visat

en konstant stegring under åren 1955—60 och uppgår för närvarande till

omkring 150 000 kronor per verksamhetsår. Med hänsvn till författarkå-

rens åldersstruktur räknar man med ett allt större behov av medel till

ålders- och familjepensioner under de närmaste åren. Organisationsbi/-

dragen utgöres av kontanta bidrag till administrationskostnaderna för de i

styrelsen representerade tre författarföreningarna, Sveriges författarför-

enmg, Sveriges ungdomsförfattareförening och Minerva, förening för Sve-

riges vetenskapliga och populärvetenskapliga författare. I bidraget till

Sveriges författarförening ingår jämväl två bidrag om vardera 2 000 kronor

till svenska dramatikerförbundet och till svenska översätt arförbundet.

B

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1961

Förslag

I sin anslagsframställning för nästa budgetår har styrelsen för Sveriges

författarfond framlagt förslag om höjning av biblioteksersättningens belopp

per boklån och om biblioteksersättning till översättare. Till stöd härför har

anförts bland annat följande.

H ö j n i n g av biblioteksersättningen. Styrelsen har vid

upprepade tillfällen framlagt förslag om höjd biblioteksersättning per bok­

lån. Under de många års diskussioner, som föregick beslutet om biblioteks­

ersättning, betraktades en ersättning av fem öre som rimlig även i dåvaran­

de penningvärde. Styrelsen finner det därför skäligt att ersättningen för

nästa budgetår höjes till fem öre per lån.

Därest den föreslagna höjningen av biblioteksersättningen till fem öre

genomföres, bör detta rimligtvis föranleda, att även författarpenningens

normalbelopp höjes, förslagsvis från två till tre öre per lån. Minimigränsen,

500 lan, torde böra bibehållas. Däremot föreslår styrelsen, att den övre'

gräns, där författarpenningens belopp börjar reduceras, sättes vid 100 000

lan. Ovanför en sålunda höjd gräns bör dock författarpenningens belopp

motsvara _vad som nu gäller, d. v. s. ett öre per lån.

Ersättningsbeloppet för utnyttjande av referensexemplar i bibliotekens

nandbokssamlmgar bör uppräknas i proportion till den föreslagna höjningen

10

till förfogande just för sådana allmänna ändamål. I analogi med vad som

föreslagits beträffande översättningar som utlånas föreslår styrelsen, att er­

sättning jämväl måtte få beräknas för översatt verk ingående i bibliotekens

handbokssamlingar och att denna ersättning beräknas till åtta öre per

volym.

S 11 c kp r o v s u n d e r s ö k n i n g a r n a. En fråga, varåt styrelsen

alltsedan fondens tillkomst ägnat den största uppmärksamhet och åtskilliga

utredningar, gäller utförandet av stickprovsundersökningar till grund för

beräkningen av antalet boklån. Tekniskt och organisatoriskt har detta varit

ett problem men framförallt ur ekonomisk svnpunkt ett bekymmer Det för

stickprovsundersökningarna erforderliga statistikarbetet har" dragit en kost­

nad av omkring 50 000 kronor per år, en uppenbarligen alldeles för stor

summa för detta ändamal. Styrelsen har trots ingående prövning inte lyc­

kats finna någon metod att spara någon större del av nämnda summa utan

att äventyra undersökningarnas representativa värde. Måhända måste re­

sultatet till slut bli att man radikalt ändrar hela systemet för ersättningens

bestammande, i riktning mot större schablonmässighet. Som en provisorisk

åtgärd inställdes stickprovsundersökningarna för år 1959. Denna åtgärd

kan upprepas vad angår förhållandet mellan åren 1960 och 1961. En verk­

ligt tillfredsställande lösning innebär detta dock inte.

Anslagsbehovet. Ökningen av bokutlåningen i de bibliotek som

avses har gradvis avtagit. Medan ökningen av antalet lån mellan åren 1957

och 1958 var 1 300 000 redovisades för år 1959 endast 400 000 flera lån än

ar 1958. Styrelsen utgår vid sina beräkningar från att utlåningen under år

1961 mte kommer att överstiga den siffra, som redovisas för år 1959 dvs

4.6 800 000 volymer. Därest fördelningen av utlåningen har samma propor­

tion ar 1961 som år 1959 mellan originalverk och översättningar, d. v. s.

60 procent för originalverk och 40 procent för översättningar eller i antal

28 080 000 originalverk och 18 720 000 översättningar, kan medelsbehovet

ior budgetaren 1961/62 liksom för innevarande budgetår beräknas till

842 400 kronor vid oförändrat ersättningsbelopp och till 1 404 000 kronor

»1

styrelsens förslag om en till fem öre förhöjd ersättning per

boklån. Härtill kommer, vid bifall till styrelsens förslag om en ersättning

med tva öre per översatt volym, ett belopp som kan beräknas till 374 400

kronor.

„ Ersättningen för utnyttjande av referensböcker uppgick under budget­

aret ^1958/59 till ^{116 735} kronor och under budgetåret ^1959/60 till

127 236

kronor. Under förutsättning av oförändrat ersättningsbelopp beräknar sty­

relsen anslagsposten till

135 000

kronor och vid bifall till styrelsens förslag

om såväl höjt ersättningsbelopp som ersättning jämväl för översatta verk

till

248 000

kronor för budgetåret

1961/62.

Styrelsen har därvid utgått från

att antalet nu ersättningsberättigade referensböcker för år

1961 kommer

att uppgå till ^{1 125 000} volymer och antalet översatta referensböcker till

287 500

volymer. Styrelsen hemställer att anslaget till Ersättning åt för­

fattare för utlåning av deras verk genom bibliotek för nästa budgetår upp­

föres med

2 025 000

kronor, vilket

i

förhållande till innevarande budgetår

innebär en höjning med

1 005 000

kronor.

I detta sammanhang torde även få erinras om de synpunkter på frågan

om biblioteksersättning till översättare, som statskojitoret framfört

i

ett

remissyttrande över författarfondens styrelses anslagsframställning för inne-

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 56 år 1961

11

varande: budgetår. Ämbetsverket förklarade sig sakna anledning att frångå

sin redan tidigare intagna ståndpunkt att särskilda medel icke borde be­

räknas för ändamålet. Enligt statskontorets mening har nämligen styrelsen

för författarfonden' möjlighet att av fondens kollektiva del lämna stöd åt

översättare. Häremot invände författarfojidens styrelse i särskild skrivelse

bland annat följande.

Den nuvarande ordningen för biblioteksersättningen framstår såsom

uppbyggd på den rättsgrundsatsen att författaren i princip skall ha rätt till

ersättning för biblioteksutlåning liksom för annat utnyttjande av verket,

utgivning, offentlig uppläsning o. s. v. Styrelsen har ansett denna upptät -

nino- om biblioteksersättningens grund vara sa auktoritativ, att styrelsen

— även utan uttryckliga direktiv i det hänseendet — ansett den fora med

sig vissa bestämda begränsningar i styrelsens möjligheter att torioga over

fondens fria del. Styrelsen har sålunda inte ansett det möjligt att lamna

understöd eller dylikt till personer, som ej kunnat vara mottagare av direkt

utgående biblioteksersättning, s. k. författarpenmng, och som alltsa i prin­

cip står utanför kretsen av ersättningsberättigade. Aven de medel, som

samlas i den fria delen av fonden, utgör otvivelaktigt en del av ersättningen

för folk- och skolbibliotekens utlåning, och styrelsen har sett som sin upp­

gift att så att säga omdirigera en del av denna ersättning, sa att den inte

utgår automatiskt efter utlåningsfrekvensen utan aven efter andra fordel-

ningsgrunder, såsom verkens litterära förtjänst, författarens aktuella behov

av hjälp o.s. v. Men kretsen av ersättningsberättigade har styrelsen icke

ansett sig kunna vidga. — Denna uppfattning om biståndsverksamhetens

begränsning har bland annat lett till att styrelsen mte ansett, att översät­

tare kan komma i fråga, ehuru för deras del behovet av stipendier och

annan uppmuntran, nödhjälp och ålderspensioner ar mycket kannbart. —

Naturligtvis ligger det i statsmakternas hand att bryta igenom den princip,

på vilken det nuvarande systemet för biblioteksersättning bygger, och giva

ändrade direktiv för medlens användning. Men om man inte vill rubba

grundsatsen om en ersättning baserad på en rätt till honorar aven for utlå­

ning bör en hjälp till översättarna inte tagas från vad som tillkommer origi-

nalförfattarna utan byggas upp vid sidan av ersättningen till dessa och

så långt det finnes möjligt och lämpligt — utformas analogt med denna.

Kungl. May.ts proposition nr 56 år 1961

Stipendier åt utövande tonsättare

Nuvarande förhållanden

Statliga tonsättarstipendier har i Sverige utdelats alltsedan år 1893.

Riksdagen beviljade då ett anslag av 6 000 kronor, vilket år 1909 höjdes

till 15 000 och 1919 till 25 000 kronor. Fram till budgetåret 1931/32 för­

blev anslaget oförändrat. Under 1930-talet och under krigsåren sänktes

medelsanvisningen till dessa stipendier, tidvis ända ned till 5 000 kronor

för budgetår. Under mitten av 1940-talet höjdes medelsanvisningen på nytt.

Från och med budgetåret 1953/54 höjdes anslagsbeloppet till 30 000 kronor

och från och med budgetåret 1956/57 till 40 000 kronor. T enlighet med av

riksdagen i fjol godtaget förslag har medelsanvisningen — som sker under

anslaget till Musikaliska akademien med musikhögskolan: Stipendier m. m.

för innevarande budgetår fördubblats och uppgår således nu till 80

000

kronor. Vid anmälan av denna anslagsfråga i 1960 år statsverksproposition

berördes även den av 1947 års musikutredning väckta frågan om fördel­

ningen av tonsätt arstipendierna. Musikutredningens förslag om ändring av

de bestämmelser för stipendiefördelningen, som varit gällande från år 1919,

lades sedermera till grund för utformningen av de nya bestämmelser an­

gående stipendier åt tonsättare, som meddelats med tillämpning från och

med innevarande budgetår. Enligt dessa bestämmelser disponeras anslaget

för följande stipendieändamal, nämligen dels fyra stipendier av pensions-

karaktär, vart och ett på 4 000 kronor, dels ett antal stipendier till utövande

tonsättare på lägst 5 000 kronor och högst 10 000 kronor, dels också två

resestipendier på sammanlagt 15

000

kronor. För innevarande budgetår har

medelsanvisningen under anslaget fördelats på nyss nämnda tre stipendie-

ändamål i enlighet med följande sammanställning

12

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 56 år 1961

1. Stipendier av pensionskaraktär....................................................

16

000

2. Stipendier åt utövande tonsättare ..............................................

49 OOO

3. Resestipendier.................................................................................

15

0oo

Summa kronor 80 ⁰⁰⁰

Ansökning om stipendium av pensionskaraktär eller åt utövande tonsät­

tare skall ställas till Kungl. Maj:t, som utdelar stipendierna efter förslag av

musikaliska akademien. Sådant förslag kan även uppta tonsättare, som inte

ingivit ansökning. Storleken av stipendium till utövande tonsättare bestäm­

mes vid varje utdelningstillfälle. Stipendium av sistnämnda slag får inte

tilldelas samme tonsättare tva år i följd. Musikaliska akademien utdelar

resestipendier och beslutar därvid även om stipendiernas storlek och stipen­

dietidens längd.

Tidigare diskussion

1947 års musikutredning, som i enlighet med sina direktiv hade att bland

annat beakta de med den ringa lönsamheten inom den musikaliska yrkesut­

övningen sammanhängande problemen, ingår i sitt betänkande i första hand

på tonsättarnas förhållanden. Utredningen understryker därvid först, att

ett inhemskt musikskapande är av utomordentligt stort värde för vårt

musikliv. De musikaliskt skapande krafterna, tonsättarna, intar, framhåller

utredningen, en central plats i ett lands musikodling och utgör en för musik­

livet och därmed hela kulturlivet oundgänglig yrkesgrupp. Utredningen er­

inrar vidare om, att det inhemska musikskapandet under det sista halv­

seklet utvecklats på ett storartat sätt. Åtskilligt av 1900-talets svenska pro­

duktion har också, framhåller utredningen, vunnit erkännande långt utan­

för landets gränser. De svenska tonsättarna av i dag arbetar emellertid,

14

för de fria konsterna med konsthögskolan: Stipendier m. m., vilken avsåg

konstnärsstipendier, förstärktes. Anslagsposten, som under en följd av år

varit uppförd med 3 000 kronor, höjdes från och med budgetåret 1958/59 till

40 000 kronor. Den för innevarande budgetår beslutade förstärkningen in­

nebar en fördubbling av nyssnämnda belopp, som alltså nu utgör 80 000

kronor. Sedan ett antal år tillbaka har därjämte under berörda stipendie-

anslag anvisats medel under en särskild anslagspost till resestipendier för

studier i utlandet. Då denna anslagspost för innevarande budgetår höjts

från 14 400 till 21 600 kronor, kan enligt numera gällande föreskrifter ur

posten utgå tre i stället för tidigare två stipendier, vart och ett på 7 200

kronor. För innevarande budgetår har alltså till dessa stipendieändamål

vid konstakademien anvisats sammanlagt 101 600 kronor.

Anslagsposten till stipendier skall enligt gällande bestämmelser användas

till arbetsstipendier, avsedda att befrämja det konstnärliga arbetet. Av de

under anslagsposten för innevarande budgetår anvisade medlen skall 30 000

kronor användas till tio arbetsstipendier, vart och ett på 3 000 kronor,

medan återstoden, 50 000 kronor, skall disponeras för ett antal större sti­

pendier, vilkas belopp icke är på förhand fastställda. Stipendierna utdelas

för ett år i sänder. I fråga om de till sitt belopp bestämda arbetsstipendierna

gäller, att stipendium kan tilldelas samme konstnär högst tre år i följd. De

större stipendierna får däremot icke tilldelas samme konstnär under två på

varandra följande år. Stipendierna utdelas av Kungl. Maj:t efter förslag

av akademien för de fria konsterna.

De tre resestipendierna, vart och ett på 7 200 kronor, utdelas av akade­

mien till företrädare för vissa konstarter, nämligen måleri, grafik, skulptur

och arkitektur. Resestipendium utdelas för ett år och förpliktar till minst

sex månaders utlandsvistelse.

Förslag

Akademien för de fria konsterna föreslår i sina anslagsäskanden för nästa

budgetår, att medel till förut behandlade stipendieändamål anvisas med

oförändrade belopp, sammanlagt 101 600 kronor.

Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader m. m.

Nuvarande förhållanden

Anslagets tillkomst och utveckling. På initiativ av då­

varande chefen för ecklesiastikdepartementet Arthur Engberg tillkallades

i februari 1936 sakkunniga för att utreda frågan om beredande av ökade

arbetstillfällen för svenska konstnärer genom utsmyckning av offentliga

byggnader. I direktiven för de sakkunnigas arbete framhölls bland annat

önskvärdheten av att dessa övervägde, huruvida det icke borde bli obliga­

toriskt att för konständamål beräkna vissa kostnadsbelopp vid uppförandet

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 56 år 1961

16

1947/48, har sedan dess bibehållits. För budgetåret 1952/53 höjdes anslaget

till 175 000 kronor. Från och med det därpå följande budgetåret har an­

slaget varit uppfört med 200 000 kronor.

Anslagets disposition. Anslagets fördelning på olika utsmyck-

ningsuppgifter fastställes årligen av Kungl. Maj:t på grundval av ett av

konstrådet uppgjort förslag, som först underställts byggnadsstyrelsen. För

varje fastställd utsmyckningsuppgift har därefter i regel utsetts särskilda

kommitterade, som tillsammans med den berörda byggnadens arkitekt för­

berett frågan. Innan konstrådet tar definitiv ställning till ett utsmycknings-

förslag, har den myndighet, som omhänderhar byggnadsföretaget, beretts

tillfälle att granska förslaget.

En redogörelse för användningen av utsmyckningsanslaget under vart

och ett av budgetåren 1956/57—1958/59 har sammanställts inom konstrå­

dets sekretariat. Sammanlagt har under ifrågavarande budgetår dispone­

rats en anslagssumma av 600 000 kronor. Det årliga anslaget har fördelats

på ett antal utsmyckningsuppgifter — i regel tio till femton. Såväl engångs-

anvisningar som delanvisningar till fortlöpande utsmyckning har förekom­

mit. Medelsanvisningarna har vidare, som framgår av den sammanfattning,

som redovisas i det följande, disponerats för olika former av utsmyckning,

hänförliga till någon av konstarterna skulptur, måleri, stafflikonst och

konsthantverk.

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1961

Skulptur

Utfört 128 500

Under arbete.......................................... 170 000

Reserverat

.............................................. 34 000

332 500

Måleri (fast utsmyckning)

Utfört ....................................................... 55 000

Under arbete.......................................... 20 000

Reserverat .............................................. —

75 000

Stafflikonst (även grafik m. m.)Utfört ..................................................... 70 000

Under arbete.......................................... —

Reserverat .............................................. 20 500

90 500

Konsthantverk

Utfört

Smide .................................................. 15 000

Textil .................................................. 15 000

Under arbete

Textil .................................................. 32 000

Reserverat

Smide ................................................ 10 000

Keramik .............................................. 5 000

77 000

575 000

Oförutsedda utgifter....................................................................................................... 25 000

Total anslagssumma disponibel för

budgetåren 1956/57—1958/59

kronor

600 000

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1961

Utredningen räknade med att statens arliga kostnader för genomförandet

av de framlagda förslagen inte behövde överstiga en miljon kronor.

Konstutredningen framhöll vidare, att ett genomförande av dess förslag

beträffande bidrag till utsmyckningsändamål i sin tur skulle medföra en så

väsentlig utökning av konstrådets verksamhet, att rådets sekreterare borde

heltidsanställas.

Remissinstanserna har intagit en i princip välvillig hållning till konst-

utredningens förslag beträffande bidrag till utsmyckningsändamål. Vissa

erinringar har dock gjorts. Skolöverstyrelsen har sålunda framhållit, att alla

skolformer enligt överstyrelsens åsikt bör vara lika berättigade i fråga om

bidrag för utsmyckningsändamål. Statskontoret avstyrker för sin del helt

förslaget om återgång till 1937 års princip. Ett av två reservanter inom ut­

redningen i särskilt yttrande avgivet förslag om statligt stöd åt konstnärlig

utsmyckning av även äldre allmänna samlingslokaler har tillstyrkts i en del

remissyttranden.

Statens konstråd erinrar i sina anslagsäskanden för nästa budgetår först

om vad konstutredningen i sitt betänkande föreslagit beträffande en åter­

gång till 1937 års system för medelsanvisning till konstnärlig ut­

smyckning och en utvidgad bidragsgivning till utsmyckningsändamål.

Vidare erinrar konstrådet om att rådet i över betänkandet avgivet remiss­

yttrande helt anslutit sig till dessa förslag. Konstrådet anför i detta sam­

manhang ytterligare följande.

0m f1t^OI?iedelba1rt genomförande av konstutredningens förslag skulle

anses alltför kostnadskrävande i nuvarande statsfinansiella situation borde

i varje tall sasom en första etapp på vägen mot förslagets förverkligande i

inLS. a återställande av läget till den nivå, som uppnåddes genom

1937 ars principbeslut, icke ligga utom möjligheternas gränser. Skulle utred­

ningens förslag — vare sig i hela dess vidd eller endast i sistnämnda modi­

fierade form — forelaggas nasta års riksdag och då godtagas, lär emellertid

den nuvarande formen för finansieringen av de statliga byggnadernas konst­

närliga utsmyckning böra bibehållas under nästkommande budgetår I

annat tall skulle medel komma att saknas till sådan utsmyckning av åt­

minstone den argång statliga nybyggnader om vilka beslut fattas vid 1961

ars riksdag. En vid denna riksdag i princip beslutad ny ordning i enlighet

med tors aget kan nämligen komma att tillämpas först beträffande nybygg­

nader till vilka medel anvisas vid 1962 års riksdag. Konstrådet anser, att

som en övergång till den av konstutredningen föreslagna ordningen det

arhga anslaget till konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader bör höjas

från tor narvarande 200 000 kronor till 600 000 kronor

Anslaget till konstrådets verksamhet påverkas, framhåller

konstrådet vidare, av ställningstagandet till förslaget om förstärkning av

anslaget till konstnärlig utsmyckning. Konstrådet anför härom följande.

k°nstutredningens förslag genomföres i hela dess vidd kommer, såsom

utredningen framhalht konstrådets verksamhet att avsevärt utökas, och

ökningen av arbetsbordan torde komma att göra sig märkbar tämligen

I följande tablå sammanfattas statens nuvarande insatser inom de ersätt­

nings- och stödformer som behandlats i de föregående avsnitten.

2°

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1961

Ändamål

Belopp

I. Ersättning åt författare för utlåning av deras verk genom bibliotek

a) 3 öre/ersättningsberättigat boklån med nu beräknad utlåningsfrekvens

900 000

b) 12 öre/ersättningsberättigat referensexemplar med nuvarande antal

sadana ..................................................................................................................... 120 000

II. Stipendier

Stipendier åt utövande konstnärer

a) 10 arbetsstipendier å 3 000 ..........................................................

b) större stipendier än 3 000, tillhopa......................................................

c) 3 resestipendier ä 7 200 ................................................................

Stipendier åt utövande tonsättare

a) pensioner + resestipendier (4 respektive 2 stycken) = 16 000 + 15 000

b) stipendier (lägst 5 000, högst 10 000), tillhopa..........................................

30 000

50 000

21 600

31 000

49 000

III. Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader m. m.

a) utsmyckningen ...................................................................■ ,

b) administrationen .......................................................

Summa kronor

200 000

14 800

1 416 400

Departementschefen

I diskussionen om samhällets kulturpolitiska uppgifter är tanken på ett

ökat stöd åt den aktivitet inom kulturlivet, som omfattar det konstnärliga

skapandet, fortfarande i någon mån kontroversiell. Ännu kan på sina håll

skönjas ett principiellt motstånd mot ett mera markerat samhälleligt enga­

gemang på detta fält, som jag här och i fortsättningen gärna vill kalla den

fria sektorn.

Jag finner det angeläget att nagot beröra denna frågeställning, innan jag

närmare redovisar mina rekommendationer och konkreta förslag i ämnet.

Enligt min mening är det nämligen av största betydelse, att syftet med en

ökad statlig insats på detta område blir klart preciserat och det allmän­

nas uppgift i sammanhanget därmed i tillfredsställande grad klarlagd.

De skäl som anförts mot ett vidgat åtagande från det allmännas sida —

diskussionen gäller naturligtvis här främst stödformer av typen direkt eko­

nomiskt bidrag — leder tillbaka till delvis skilda attityder. Det befaras

ibland att åtgärder, som syftar till ett omedelbart på den konstnärliga

yrkesutövningen inriktat stöd, skulle kunna leda till en viss bindning av

själva skapandet. Andra värderingar har lett till den ännu i dag långt ifrån

22

börden av ett sådant program hade jag anledning att antyda vid min be­

handling i fjol av ifrågavarande anslag. Jag vill här sammanfattningsvis

ange huvudpunkterna.

Den första punkten gäller stöd i skilda former åt blivande utövare av

konstnärliga yrken under deras utbildning. Jag vill erinra om att statsmak­

terna genom beslut i fjol delvis tillgodosett denna punkt; jag torde i det

följande få rekapitulera innebörden av ifrågavarande åtgärder.

Den andra punkten avser ett förstärkt stöd åt utövare av konstnärliga

yrken dels genom ökning av antalet stipendier, i första hand arbetsstipen-

dier, dels genom en sådan avvägning av stipendiebelopp och villkor, att

stipendierna i tillfredsställande grad kan fylla uppgiften att främja inne­

havarens önskan om samling inför en uppgift, studier, resor etc.

Den tredje punkten gäller insatser för att öka den offentliga konsum­

tionen av konstnärlig produktion av olika slag, i första hand genom för­

stärkning av inköps- och beställningsanslag.

Som en ytterligare central punkt i ett mera långsiktigt handlingsprogram

på detta område ser jag naturligtvis en förstärkning av de krafter, som

syftar till en breddning av kulturmiljön och en effektiv kulturdistribution

över huvud taget. I blickfältet kommer härvid skolans, det högre utbild­

ningsväsendets och det fria bildningsarbetets utveckling, särskilt i fråga om

initiativ för främjande av den estetiska fostran. Givetvis är också strävan­

den att förbättra de instrument för kulturdistributionen, som utgöres av

våra teatrar, bibliotek, museer och liknande institutioner med kulturför-

medlande uppgifter, ett viktigt led i detta samhällsarbete på lång sikt. Har

man inte även denna punkt i programmet klart i sikte, så riskerar den

konstnärliga verksamheten — som jag nyss antytt — att mer eller mindre

isoleras och därmed bli ett självändamål.

Genom statsmakternas förra året fattade beslut likställdes eleverna vid

konst- och musikhögskolorna, musikkonservatoriet i Göteborg samt vissa

teaterskolor i fråga om rätt till naturastipendier och till räntefria lån ur

statens lånefond för universitetsstudier med universitets- och högskolestu-

derande. Eleverna vid nämnda läroanstalter för högre konstnärlig utbild­

ning åtnjuter sålunda numera i stort sett samma studiesociala förmåner som

övriga universitets- och högskolestuderande. Fjolårets beslut innebar vidare

en förstärkning av konst- och musikhögskolornas undervisningsresurser

samt en ökning av stipendiestödet åt utövande konstnärer och tonsättare

och en höjning av nationalmuseets anslag för inköp av modern svensk

konst.

Fjolårets beslut kan betraktas som en första etapp av det förut angivna

handlingsprogrammet, främst inriktad på den första punkten men berörande

även de båda andra.

De ökade resurser för budgetåret 1961/62 — innebärande höjningar av

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1961

24

Sedan ett antal ar tillbaka åtnjuter de svenska författarna ersättning av

statsmedel för utlåning och annan användning genom landsbibliotek, stats­

understödda folkbibliotek och skolbibliotek av deras enligt gällande auktor-

rättsliga lagstiftning rättsskyddade verk. Medel för ändamålet anvisas

under förslagsanslaget till Ersättning åt författare för utlåning av deras

verk genom bibliotek. För närvarande utgår ersättningen med ett samman­

lagt belopp, motsvarande tre öre för varje hemlån och tolv öre per volym

av det totala antalet referensböcker, som på en gång är i bruk inom berörda

bibliotek. Av nyssnämnda grundbelopp tillfaller i regel två öre respektive

åtta öre vederbörande författare såsom individuell gottgörelse, s. k. för-

fattarpenning, medan återstoden i huvudsak går till författarfondens s. k.

fria del och av fondens styrelse används till för de svenska författarna ge­

mensamma ändamål, främst understöd och pensioner.

De medel, som tillföres den fria delen av författarfonden, utgör en del av

ersättningen för biblioteksutlåningen och tillkommer enligt fondstyrelsens

uppfattning i princip endast dem, som är berättigade till författarpenning.

Styrelsen har därför funnit sig böra begränsa sin med medel ur fondens fria

del bedrivna stipendie- och understödsverksamhet till att avse allenast

svenska originalförfattare. Alla övriga litterärt verksamma grupper, där­

ibland översättarna, har sålunda ansetts vara ställda utanför kretsen av de

från fonden ersättningsberättigade.

Våra översättare av utländsk litteratur utgör i hög grad vad man

kan kalla en låglönegrupp i det svenska samhället. De utför emellertid en

betydelsefull kulturgärning. Det är genom deras förmedling som den större

delen av vårt folk får möjlighet att läsa den utländska litteraturen. Över­

sättningsarbetet är ofta mycket krävande och förutsätter inte endast språk­

kunskaper utan också förmåga att konstnärligt återge originaltexten på

svenska. För bibliotekspubliken har den översatta litteraturen en betydelse,

som väl kan mäta sig med originalverkens. En utvidgning av systemet för

biblioteksersättningen till att omfatta även den översatta litteraturen fram­

står därför såsom angelägen, inte minst från rättvisesynpunkt.

För egen del vill jag nu förorda, att systemet för biblioteksersättningen

utvidgas sa, att det från och med nästa budgetår inbegriper även till svenska

språket översatta utländska verk, förutsatt att översättarens rätt till verket

fortfarande är skyddad enligt gällande upphovsrätt. Såsom styrelsen före­

slagit bör inte någon individuell gottgörelse, motsvarande författarpen-

nmgen, utgå direkt till översättarna. Däremot bör dessa nu tillerkännas

samma rätt som de svenska författarna till understöd, stipendier, premier

och pensioner ur författarfondens fria del. I fråga om fördelningen mellan

olika kategorier av ersättningar ur fondens fria del bör det liksom hittills

ankomma på fondstyrelsen att bestämma. Jag återkommer i det följande

till en speciell fråga, som berör stipendiestödet åt författare och översättare.

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1961

26

såväl stipendiebeloppens storlek som möjligheterna till förlängt stipendie-

mnehav. Normalt bör arbetsstipendierna enligt min mening utgöra cirka

10 000 kronor per år och ej annat än i undantagsfall understiga nämnda

belopp. Arbetsstipendierna bör visserligen, såsom hittills, utdelas för ett år

1 S!nder men “öi^ghet till förlängt stipendieinnehav under ytterligare högst

två år enligt den stipendieutdelande instansens prövning bör alltid föreligga,

varvid stipendiat från nästföregående år bör äga företräde. Vad nu sagts

utesluter emellertid inte, att vissa mindre arbetsstipendier alltjämt bör stå

till buds. Dessa mindre stipendier bör närmast vara avsedda att ge stipen­

diaterna möjligheter att under kortare tidsperioder koncentrera sig på mera

avgränsade uppgifter. Slutligen bör stipendiesystemet liksom hittills ge ut­

rymme också för särskilda resestipendier och stipendier av understödskarak-

tär, bland annat pensioner.

Mm principiella uppfattning i fråga om utformningen av ett ändamålsenligt

storre arbetsstipendium gäller även beträffande arbetsstipendier åt förfat­

tare och översättare. Jag anser det därför önskvärt, att författarfondens

styrelse inom ramen för de ökade medel, som vid bifall till mitt förut fram­

lagda förslag ställes till styrelsens disposition, söker åstadkomma ett antal

arbetsstipendier av den typ jag nyss rekommenderat.

Sedan länge har statsmakterna anslagit vissa medel till stipendier åt

svenska tonsättare. Medelsanvisningen härtill har genom fjolårets

beslut fördubblats och uppgår nu till 80 000 kronor.

Det är uppenbart, att företrädarna för det seriösa musikskapandet för

närvarande arbetar under förhållanden som ekonomiskt sett är mindre

gynnsamma än för flertalet andra konstnärligt verksamma grupper. Jag

finner det starkt motiverat, att denna grupp av skapande konstnärer får

ett ökat statligt stöd i sin verksamhet i form av förbättrade stipendievillkor.

För nästa budgetår föreslår jag, att de nuvarande anslagsmedlen till ton-

sättarstipendier höjes från 80 000 till 230 000 kronor. Medlen torde böra

anvisas under ett reservationsanslag, benämnt Stipendier åt utövande ton­

sättare. Av den för nästa budgetår föreslagna stipendiesumman bör — med

hänsyn till vad jag förut anfört i fråga om arbetsstipendiernas storlek__

150 000 kronor användas till ett femtontal större sådana stipendier, medan

30 000 kronor bör få utdelas i form av mindre arbetsstipendier, förslagsvis

på cirka 3 000 kronor. Återstoden, 50 000 kronor, bör få disponeras för rese­

stipendier, pensionsunderstöd och dylikt.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att framdeles, efter förslag av

vederbörande myndigheter och organisationer, utfärda närmare föreskrifter

beträffande stipendiernas fördelning och utdelning ävensom de bestämmel­

ser i övrigt som må befinnas erforderliga.

Den vid bifall till mitt förslag om ökat statligt stipendiestöd åt de

svenska tonsättarna erforderliga kostnadsökningen uppgår till 150 000

kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1961

28

Från anslaget har anvisats medel till olika former av utsmyckning, hän­

förliga till någon av konstarterna skulptur, måleri (fast utsmyckning),

stafflikonst och konsthantverk. Beträffande den närmare dispositionen av

anslaget far jag hänvisa till den tidigare redogörelsen.

För egen del har jag funnit mig böra förorda, att den hittillsvarande me-

delsanvisningen till förevarande ändamål för nästa budgetår fördubblas.

Anslaget bör sålunda för budgetåret 1961/62 uppföras med 400 000 kronor!

Anslaget bör alltjämt disponeras för utsmyckning av statliga byggnader.

Den föreslagna höjningen torde emellertid kunna lämna ökat utrymme för

inköp av sådan konst som inte i samma utsträckning som skulptural ut­

smyckning och annan monumentalkonst ingår i den fasta inredningen av

sådana byggnader. Det bör därför vara angeläget för konstrådet att över­

väga om inte inköpsverksamheten i högre grad än hittills skulle kunna in­

riktas på stafflikonst, grafik m. m.

Vid bifall till vad jag nu föreslagit bör det särskilda anslaget till kost­

naderna för statens konstrad höjas till 20 000 kronor, varav cirka 14 000

kronor bör avses för arvodeskostnader och omkring 6 000 kronor för ex-

pensutgifter m. m.

Den sammanlagda kostnadsökningen för ett genomförande av mina för­

slag med avseende på den konstnärliga utsmyckningen av statliga byggna­

der uppgår sålunda till 205 200 kronor.

Ett bifall till mina i det föregående framlagda förslag medför en kost­

nadsökning av i runt tal sammanlagt 680 000 kronor. Med hänsyn till vissa

automatiska utgiftsförändringar under anslaget till Ersättning åt författare

for utlåning av deras verk genom bibliotek torde den för nästa budgetår

erforderliga förstärkningen av detta anslag böra beräknas till 160 000 kro­

nor, vilket innebär att de sammanlagda anslagshöjningarna på riksstaten

kan beräknas till (160 000 + 150 000 + 128 400 + 205 200 =) 643 600

kronor.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört och förordat hem­

ställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för budgetåret 1961/62 under åttonde huvudtiteln

anvisa

a) till Statens konstråd ett anslag av 20 000 kronor;

b) till Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader

ett reservationsanslag av 400 000 kronor;

c) till Stipendier åt utövande konstnärer ett reservations­

anslag av 230 000 kronor;

d) till Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras

verk genom bibliotek ett förslagsanslag av 1 180 000 kronor;

e) till Stipendier åt utövande tonsättare ett reservations­

anslag av 230 000 kronor.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 56 år 1961

29

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydel­

se, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Inga Bäcklin

Kungl. Maj:ts -proposition nr 56 år 1961

l

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1961

INNEHALL

Sid.

Inledning ........................................................................................................ 2

Vissa ersättnings- och stödformer...................................................................

4

Ersättning åt författare för utlåning av deras verk genom bibliotek ....

4

Nuvarande förhållanden ........................................................................

4

Förslag..................................................................................................... g

Stipendier åt utövande tonsättare............................................................. ¹¹

Nuvarande förhållanden ........................................................................ ¹¹

Tidigare diskussion ................................................................................. 12

Förslag.....................................................................................................

13

Stipendier åt utövande konstnärer inom måleri m. m................................... 13

Nuvarande förhållanden ........................................................................ ¹³

Förslag..................................................................................................... 14

Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader m. m................................ 14

Nuvarande förhållanden ........................................................................

14

Förslag..................................................................................................... ¹⁷

Departementschefen ....................................................................................... 20