Prop. 1962:168
('angående organisation m. m. av försvarets centrala intendenturförvaltning',)
Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962 1
Nr 168
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående organisation
m. m. av försvarets centrala intendenturförvaltning; given Stockholms slott den A maj 1962.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats rådsprotokollet över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departe mentschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
Sven af Geijerstam
Propositionens huvudsakliga innehåll
Riksdagen har efter förslag i propositionen 1961: 109 beslutat, att ett för försvaret gemensamt centralt intendenturförvaltningsverk skall inrät tas. I anslutning härtill framlägges i propositionen förslag beträffande organisationen av det nya ämbetsverket, som föreslås skola benämnas för svarets intendenturverk. Enligt förslaget kommer verket att omfatta — förutom chef — ett stabsorgan, centralplaneringen, samt fem byråer, näm ligen materielbyrå, livsmedelsbyrå, drivmedelsbyrå, förrådsbyrå och admi nistrativ byrå. Antalet befattningshavare beräknas till 283. Intendentur verkets inrättande medför att arméintendenturförvaltningen, marinför valtningens intendenturavdelning samt flygförvaltningens intendenturbyrå utgår ur organisationen.
Den nya organisationen föreslås skola genomföras från och med den 1 juli 1963.
1 —Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 saml. Nr 168
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
A maj 1962.
Närvarande:
Statsministern
E
rlander, statsråden
N
ilsson
, S
träng
, L
indström
,
L
indholm
, S
koglund
, E
denman
, J
ohansson
,
af
G
eijerstam
, H
ermans
son, Holmqvist.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
t. f. chefen för försvarsdepartementet, statsrådet af Geijerstam, fråga om
organisation m. m. av försvarets centrala intendenturförvaltning samt anför
därvid följande.
Inledning
Riksdagen har efter förslag i propositionen 1961: 109 (s. 101 f) fattat
principbeslut om övergång till gemensam central intendenturförvaltning
inom försvaret. Redan dessförinnan hade chefen för försvarsdepartementet
med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 oktober 1960 tillkallat en
utredningsman (generaldirektör G. A. Christianson) för att verkställa ut
redning rörande organisation av ett för försvaret gemensamt intendentur-
förvaltningsverk. Uppdraget utvidgades den 21 april 1961 till att jämväl
omfatta utredning av frågan om inrättande av en för försvaret gemensam
intendenturkår. Utredningen har med skrivelse den 22 december 1961 av
givit betänkande med förslag till organisation m. m. av ett för försvaret
gemensamt intendenturförvaltningsverk, benämnt intendenturförvaltning-
en. I kårfrågan redovisar utredningen vissa alternativa lösningar.
Yttranden över betänkandet har efter remiss avgivits av överbefälhavaren
— efter hörande av cheferna för armén, marinen och flygvapnet -—- för
svarets civilförvaltning, försvarets sjukvårdsstyrelse, fortifikationsförvalt-
ningen, armétygförvaltningen, arméintendenturförvaltningen, marinför
valtningen, flygförvaltningen, försvarets förvaltningsdirektion, försvarets
forskningsanstalt, civilförsvarsstyrelsen, statskontoret, riksrevisionsverket,
överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap, statens jordbruksnämnd,
sprängämnesinspektionen, lokaliseringsutredningen rörande statlig verk
samhet, 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga, landsorganisationen i
Sverige — efter hörande av försvarsverkens civila personals förbund -—■
statstjänstemännens riksförbund, Sveriges akademikers centralorganisa
tion samt — efter hörande av försvarets civila tjänstemannaförbund —
tjänstemännens centralorganisation (statstjänstemannasektionen).
Jag kommer i det följande att lämna en kortfattad översikt över nu
Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962
3
varande organisation m. m. av den centrala intendenturförvaltningen inom försvaret. Därefter redogör jag för huvudpunkterna i utredningens förslag. För närmare kännedom härom torde få hänvisas till betänkandet. Remiss yttrandena upptages i anslutning till utredningens förslag under de sär skilda avsnitten. Mina egna synpunkter och förslag framlägger jag slutligen i ett sammanhang.
Nuvarande organisation och uppgifter m. m.
Intendenturförvaltningen inom försvaret har i huvudsak till uppgift att svara för stridskrafternas beklädnad, förplägnad och förläggning samt deras förseende med drivmedel, bränsle, hästar och hundar samt expedi- tionsmateriel m. in. Vidare hänföres till intendenturförvaltningens område förvaltningen av medel för övningar, undervisning m. m.
Enligt nuvarande organisation svarar arméintendenturförvaltningen för ledningen av intendenturförvaltningstjänsten inom armén. Motsvarande verksamhet för marinen handhaves inom marinförvaltningens intendentur- avdelning och för flygvapnet inom flygförvaltningens intendenturbyrå. Verksamheten samordnas försvarsgrenarna emellan i första hand med till- lämpning av huvudförvaltningsprincipen. I enlighet härmed har tyngdpunk ten i anskaffningsverksamheten kommit att åvila arméintendenturförvalt ningen. Detta ämbetsverk sköter sålunda praktiskt taget all anskaffning av intendenturmateriel och livsmedel m. in. för försvaret. Anskaffning av bräns len för försvarets fasta anläggningar ankommer även på arméintendenturför valtningen. Anskaffning av fordonsdrivmedel handhaves av arméintenden turförvaltningen, medan marinförvaltningen och flygförvaltningen svarar för anskaffning av fartygs- respektive flygdrivmedel.
Arméintendenturförvaltningen är för närvarande indelad i centralbyrå (expedition, militärsektion, hästsektion och förrådskontroll- kontor), materielbyrå (expedition, utrustningssektion, inventarieselction, mobiliserings- och tilldelningssektion, inköpssektion samt kontroll- och verkstadssektion), förplägnadsbyrå (expedition, mobiliserings- och an- skaffningssektion samt drift- och kontrollsektion), drivmedelsbyrå (expe dition, drivmedelssektion, bränslesektion och mobiliseringsdetalj) samt administrativ byrå (kanslisektion, personalsektion och expedition). Vid centralbyrån handhaves förvaltningen av arméns övningsanslag samt hand- lägges ärenden av allmänt militärt innehåll, t. ex. utbildningsfrågor och allmänna remisser in. m. Materielbyrån svarar för anskaffning av be- klädnadsmatericl och huvuddelen av intendenturmaterielen i övrigt. Livs- medelsfrågor och frågor rörande förplägnadsmateriel handhaves vid för- plägnadsbyrån, frågor angående drivmedel och bränsle vid drivmedels- byrån. Inom arméintendenturförvaltningen fullgörcs huvuddelen av in-
4
köpsfunktionerna av materielbyråns inköpssektion. I fråga om livsmedel
och viss del av förplägnadsmaterielen ankommer emellertid inköpsverk
samheten på förplägnadsbyrån samt i fråga om drivmedel, bränslen och
viss del av distributionsmaterielen på drivmedelsbyrån.
Enligt av Kungl. Maj:t fastställd organisationsplan för arméintendentur-
förvaltningen omfattar ämbetsverket sammanlagt 211 befattningar. Inne
havarna av befattningarna som chef för central-, materiel-, förplägnads-
och drivmedelsbyråerna skall vara militära. I arméintendenturförvaltning-
ens organisation ingår ytterligare 31 befattningar, som är avsedda för
militära innehavare — 13 regementsofficerare, 17 kaptener och en under
officer. Vidare är 13 befattningar avsedda för pensionerade officerare och
underofficerare. Fyra befattningar är civilmilitära. övrig personal vid
ämbetsverket — sammanlagt 158 tjänster — är civil.
Chef för arméintendenturförvaltningen är chefen för armén. Souschef
är generalintendenten. Generalintendenten är tillika tjänstegrensinspektör
(intendenturtjänsten vid armén) och personalkårchef (chef för intenden-
turkåren). Såsom tjänstegrensinspektör och personalkårchef ingår general
intendenten i arméledningen och lyder direkt under chefen för armén.
Marinförvaltningens intendent ura v delning är indelad
i centralsektion, förplägnadssektion, materielsektion, drivmedelssektion och
förrådskontrollkontor. Vid avdelningen finnes sammanlagt 46 befattningar.
Förutom chefen ingar i avdelningen 16 officerare och en underofficer, tre
pensionerade officerare och underofficerare samt 25 civila befattnings
havare. Chef för avdelningen är marinöverintendenten. Denne är dessutom
tjänstegrensinspektör (marinens intendenturtjänst) och personalkårchef
(chef för marinintendenturkåren). I de båda sistnämnda egenskaperna in
går marinöverintendenten i marinledningen och lyder direkt under chefen
för marinen.
Flygförvaltningens intenden turbyrå är indelad i central
sektion, materielsektion, förplägnadssektion och drivmedelssektion. Byrån
omfattar sammanlagt 32 tjänster. Chef är en överste i Bo 1. I övrigt ingår
i byrån 9 officerare, 4 pensionerade officerare och underofficerare samt 18
civila.
Chefen för intendenturbyrån är den högste målsmannen för intendentur
tjänsten inom flygvapnet. Någon direkt motsvarighet till armé- och marin
ledningarnas inspektörer för intendenturtjänsten finnes icke vid flyg
vapnet. Däremot stadgas i arbetsordningen för flygförvaltningen att chefen
för intendenturbyrån skall inspektera intendenturtjänsten rid flygvapnet.
I nuvarande organisation av den centrala intendenturförvaltningstjänsten
upprätthålles rid ingen av försvarsgrenarna någon skarp gräns mellan för
valtnings- och stabsfunktioner. Den förvaltningsmässiga inspektionsverk
samheten syftar i första hand till att utöva kontroll över handhavandet
av förvaltningsärenden hos underlydande myndigheter samt att tillse att
Kungi. Maj.ts proposition nr 168 år 1962
5
en ändamålsenlig hushållning med medel och materiel äger rum. Den för-
valtningsmässiga inspektionsverksamheten utövas inom armén av sous
chefen vid arméintendenturförvaltningen, inom marinen av marinöver-
intendenten i hans egenskap av chef för intendenturavdelningen och inom
flygvapnet av chefen för intendenturbyrån. Souschefen och marinöverinten-
denten utövar emellertid — som framgått av det föregående — inspektions
verksamhet även i egenskap av tjänstegrensinspektörer och personalkår-
chefer. Denna verksamhet regleras i Kungl. Maj :ts instruktioner för armé
ledningen och marinledningen. Ändamålet med sistnämnda inspektions
verksamhet angives för arméns del vara att utröna sådana förhållanden
som kan inverka på förbandens krigsduglighet eller eljest påkalla för-
svarsgrenschefens uppmärksamhet. Till tjänstegrensinspektörs och perso-
nalkårchefs åligganden hör inom armén även att biträda arméstabschefen i
handläggningen av utbildningsärenden, som berör tjänstegrenen. Detta
innebär, att generalintendenten ger förslag till order, anvisningar och före
skrifter för utbildning i intendenturtjänst. I arbetet därmed ävensom i själ
va undervisningsarbetet utnyttjas icke endast personal tillhörande inten-
denturkåren med tjänstgöring utanför arméintendenturförvaltningen utan
även intendenturpersonal och fackutbildad civil personal, som tjänstgör
vid ämbetsverket.
Inspektören för marinens intendenturtjänst har bland annat att inspek
tera verksamheten inom sin tjänstegren, att följa den allmänna utveckling
en inom verksamhetsområdet och att övervaka yrkesutbildningen.
Det åligger som tidigare sagts chefen för flygförvaltningens intendentur-
byrå att inspektera intendenturtjänsten vid flygvapnet. Sammanhållande
organ för utbildningsfrågor är vid flygvapnet flygstabens utbildningsav
delning. Det åligger emellertid chefen för intendenturbyrån att taga initiativ
till och planlägga intendenturutbildningen för samtliga personalkategorier
samt att inspektera utbildningen. I syfte att anpassa intendenturutbild
ningen till flygvapnets operativa verksamhet har chefen för intendentur
byrån visst samarbete med inspektören för flygvapnets bastjänst.
För såväl generalintendenten som marinöverintendenten och chefen för
flygförvaltningens intendenturbyrå gäller, att de vid på dem ankommande
utbildningsverksamhet ställer kurschefer och lärare till förfogande. Härvid
tages även personal hos respektive förvaltningsmyndigheter i anspråk. För
planläggning, övervakning och inspektion av utbildningsverksamhet avseen
de personal utanför den centrala förvaltningsmyndigheten samt för biträde
vid handläggning av personalkårärenden finnes vid arméintendenturför
valtningen personal i centralbyråns militärsektion. Vid marinen handlägges
dylika ärenden av marinöverintendentens expedition, i vilken ingår bland
andra eu kommendörkapten, eu kapten och en subalternofficer. Vid flyg
vapnet slutligen handlägges ärendena i fråga av personal vid intendentur-
byråns ccntralsektion.
Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1962
6
Vid flygvapnet göres icke åtskillnad mellan de stabsmässiga och för
val tningsmässiga inspektionsuppgifterna. Inom armén göres åtskillnad så
tillvida, att generalintendenten-souschefen även är tjänstegrensinspektör
och personalkårchef. Denna åtskillnad torde dock väsentligen vara av for
mell natur. Vid marinen göres däremot, åtminstone formellt, en sträng åt
skillnad.
För medverkan på intendenturområdet i andra stabsuppgifter än inspek
tion finnes intendenturofficerare i samtliga försvarsgrensstaber. Sålunda är
i arméstaben placerad en major å utbildningsavdelningen samt fyra kapte
ner, en å envar av organisations-, utbildnings-, utrustnings- och trängavdel-
ningarna. För marinstabens operationsavdelning är avsedd en kommendör
kapten och för dess organisationsavdelning en kapten. Vid flygstaben är en
kapten placerad vid organisationsavdelningen.
Den nu gällande organisationen fastställdes i sina huvuddrag av 1954 års
riksdag efter förslag i proposition 109 angående organisationen av för
svarets centrala tyg-, intendentur- och civilförvaltning m. m. Beslutet hade
föregåtts av ett långvarigt och omfattande utredningsarbete, bland annat
genom försorg av 1946 års militära förvaltningsutredning (SOU
1950: 36—37).
I fråga om intendenturförvaltningens centrala organisation förordade
förvaltningsutredningen, att verksamheten skulle sammanföras till ett för
försvaret gemensamt ämbetsverk, försvarets intendenturförvaltning. Utred
ningen framlade ett detaljerat organisationsförslag härför. Verket föreslogs
indelat i fem byråer, nämligen materielbyrå, förplägnadsbyrå, bränslebyrå,
häst- och veterinärmaterielbyrå samt förrådsbyrå, vartill kom inköpscentral,
centralexpedition, centralplanering, kårexpedition och juridisk sektion. Den
föreslagna organisationen med ett gemensamt verk ansågs erbjuda de bästa
garantierna för effektiv standardiseringsverksamhet, ekonomisk drift i fred
och underlättande av underhållstjänsten i krig.
Efter förslag i propositionen 1954: 109 bibehölls emellertid som framgår
av det föregående en försvarsgrensvis ordnad organisation. Föredragande
departementschefen framhöll dock, att valet av organisationsform icke inne
bar något definitivt ståndpunktstagande (prop. 1954: 109, s. 115). Principen
om gemensam intendenturförvaltning — liksom gemensam tygförvaltning
— avvisades således icke, men dess förverkligande ställdes på framtiden.
Innan riksdagen förra året (prop. 1961:109) fattade principbeslut om
gemensam intendenturförvaltning hade frågan om ändrad organisation av
intendenturförvaltningen aktualiserats från skilda håll. 1958 års försvars-
ledningskommitté framhöll sålunda i sitt i mars 1960 avgivna betänkande
(SOU 1960: 12), att samordningen av intendenturförvaltningstjänsten re
dan drivits så långt genom huvudförvaltningsprincipens tillämpning att en
övergång till gemensam organisation icke skulle i sak innebära någon om
Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962
7
välvande förändring. Då vidare en gemensam organisation syntes kom mittén kunna medföra vissa rationaliseringsvinster, hyste kommittén sym patier för införande av en sådan organisation.
1959 års besparingsutredning för försvaret (SOU 1960: 23) kom vid sina överväganden till den uppfattningen att den lämpligaste formen för den centrala intendenturförvaltningen utgjordes av en för hela försvaret gemen sam myndighet, vilken borde organiseras enligt i huvudsak samma prin ciper som den nuvarande arméintendenturförvaltningen.
1960 års försvarsledningsutredning (SOU 1961:7) förordade likaså, att en gemensam central intendenturförvaltningsorganisation skulle komma till stånd.
Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962
Intendenturförvaltningsutredningens förslag
Gränsdragningen mellan forraltningsverksamhet och stabsarbete
Utredningen erinrar om att oklarhet för närvarande råder på intenden- turtjänstens område i fråga om avgränsningen mellan å ena sidan den inspektionsverksamhet, som sammanhänger med handläggningen av för valtningsärenden och den ändamålsenliga hushållningen med anslags medel och materiel — förvaltningsmässig inspektion — och å andra sidan den inspektion som ankommer på försvarsgrensstaberna och som utgör ett hjälpmedel för försvarsgrenschef i den förbandsproducerande verk samheten. Dessa oklarheter har enligt utredningen icke varit besvärande så länge förvaltningsverksamheten inom intendenturtjänstens område varit försvarsgrensbunden och inspektionsverksamheten på såväl förvaltnings- som stabsområdet ombesörjts vid försvarsgrenarna av en och samma person — generalintendenten, marinöverintendenten respektive chefen för flygförvaltningens intendenturbyrå — inom samtliga områden med biträde av personal ingående i eller lokalt ansluten till förvaltningsenheterna.
Efter de år 1961 fattade besluten i fråga om omorganisation av försvarets högsta ledning (jfr prop. 1961: 109) har avgränsningsproblemen emellertid enligt utredningen ökat i aktualitet. Försvarsgrenschefs direkta ledning av förvaltningsverksamheten ersättes med en anvisningsrätt gentemot förvalt ningsmyndigheterna, som betingas av hans ansvar för den förbandspro ducerande verksamheten och som avser den närmare utformningen av myn dighets verksamhet för tillgodoseende av verksamheten inom försvars grenen rörande organisation, utrustning, mobilisering, taktik, utbildning, personal- och värnpliktsväsende ävensom sådana frågor som berör lång siktsplanering och anslagsäskanden. Den gränsdragning mellan förvalt- ningsverksamhet och förbandsproduktion, som sålunda fastställts, bör enligt utredningen konsekvent genomföras vid organiserandet av inten- dcnturförvaltningsverket. Arbetsuppgifterna för det nya verket och dess
8
personal bör renodlas till att avse förvaltningsverksamheten. Den inspek
tionsverksamhet, som icke avser förvaltningsfunktionerna och den stabs
verksamhet i övrigt som sammanhänger med försvarsgrenschefernas för-
bandsproducerande verksamhet och som ytterst tar sig uttryck i anvisningar
till förvaltningsmyndighet, bör sålunda ankomma på försvarsgrensstaberna.
Utredningen framhåller i detta sammanhang särskilt den verksamhet som
avser utarbetande av utrustningsnormer och utrustningslistor. Detta arbete
åvilar för närvarande vid armén i allt väsentligt arméstaben men vid ma
rinen och flygvapnet försvarsgrensförvaltningarna. Enligt utredningens
uppfattning är detta arbete ett led i den förbandsproducerande verksam
heten och bör därför inom samtliga försvarsgrenar ankomma på respektive
staber. Utredningen har vid utarbetandet av sina förslag till organisation
och personaluppsättning för intendenturförvaltningen utgått härifrån.
I anslutning till 1961 års beslut angående krigsmaktens högsta ledning
uppdrog Kungl. Maj :t åt överbefälhavaren att inkomma med förslag röran
de arbetsuppgifter, organisation och personaluppsättning för i armé-,
marin- och flygledningarna ingående enheter med undantag för försvars-
förvaltningarna. överbefälhavaren har den 13 oktober 1961 med eget ytt
rande överlämnat av försvarsgrenscheferna avgivna förslag i ämnet. In-
tendenturförvaltningsutredningen anför, att dessa förslag i sina grunddrag
såtillvida överensstämmer med utredningens principiella uppfattning som
inspektionsverksamhet och övrig stabsverksamhet såväl organisatoriskt som
personellt avskilts från förvaltningsverksamheten.
Utredningen anser icke, att det ankommer på utredningen att avgiva för
slag till den detalj organisation inom försvarsgrensledningarna som be-
dömes erforderlig för att försvarsgrenschef skall kunna fullgöra på honom
ankommande uppgifter på intendenturområdet. Det anses emellertid klart,
att som en följd av organiserandet av det gemensamma intendenturförvalt-
ningsverket en viss förstärkning av den intendenturutbildade personalen
inom försvarsgrensstaberna kan bli aktuell. Utredningen anser det lämp
ligt att behovet av och kostnaden för denna personalförstärkning på stabs-
sidan åtminstone uppskattningsvis bedömes.
Vid sina överväganden har utredningen kommit till den uppfattningen,
att arméchefens förslag rörande inspektionsverksamheten är det minst
kostnadskrävande. Detta förslag innebär att inspektionsverksamheten lik
som övrig inspektion inom underhållstjänsten skall ledas av tränginspek-
tören. Enligt utredningens mening bör vid utformningen av marinens och
flygvapnets ledningsorganisationer övervägas, huruvida icke motsvarande
organisationsform kan tillämpas för dem. Vid flygvapnet synes en an
knytning till inspektören för bastjänsten kunna komma i fråga.
Enligt utredningens uppfattning bör i stabsorganen inordnas den inten-
denturpersonal, som beräknas kontinuerligt erforderlig för verksamheten.
Kungi. Maj.ts proposition nr 168 år 1962
9
Endast i den män arbetskraftsbehovet är av temporär natur bör det till godoses med anlitande av personal från förvaltningsmyndigheten. För stabsarbetet erforderligt förvaltningsmässigt underlag bör dock regelmäs sigt utarbetas inom intendenturförvaltningen. Detta gäller såväl i fråga om inspektionsverksamheten som övrigt stabsmässigt arbete. Därest en gemen sam intendenturkår tillskapas, bör för denna avsedd kårexpedition lokalt anknytas till intendenturförvaltningsverket. Även kårexpeditionen bör där vid i viss utsträckning kunna biträda inspektionsorganen.
Utredningen räknar med följande beställningar för intendenturpersonal för inspektionsuppgifter i försvarsgrensledningarna, nämligen vid träng- inspektionen en major — f. n. en kapten — vid marinledningen en kommen dörkapten av 2. graden och en kapten samt vid flygledningen (basinspek tören) en major.
I fråga om behovet av intendenturpersonal vid försvarsgrensstaberna för andra ändamål än inspektionsuppgifter anför utredningen beträffande ar mén, att något gemensamt utnyttjande av till förvaltningsorganet knuten personal icke förekommer. Någon mer väsentlig förskjutning av arbetsupp gifter från förvaltning till stab torde därför icke vara att emotse. Utred ningen räknar därför för arméstabens del med en major och tre kaptener. I förhållande till nuläget innebär detta ingen förändring. Vid marinstaben tjänstgör i nuläget en kommendörkapten av 2. graden och en kapten till hörande marinintendenturkåren. Utredningen räknar med ytterligare en kapten. Vid flygstaben är i nuläget placerad en kapten i intendenturbefatt- ning. Utredningen räknar med en major och två kaptener.
Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1962
Y ttranden
Vad utredningen anfört i fråga om gränsdragningen mellan förvaltnings- verksamhet och stabsarbete har flertalet remissinstanser i huvudsak biträtt eller lämnat utan erinran.
överbefälhavaren och chefen för armén förutsätter, att den direktiv- och anvisningsrätt som för närvarande tillkommer överbefälhavaren och för- svarsgrenscheferna gentemot nuvarande förvaltningar även kommer att av se det nya verket.
Enligt chefen för armén bör inspektionsverksamheten på in- tendenturtjänstens område för arméns del ledas av tränginspektören. I fråga om inspektion av utbildningen i fackmässigt tekniskt avseende bör därvid personal ur intendenturförvaltningsverket kunna biträda. För ifråga varande uppgifter vid tränginspektionen räknar arméchefen med en major och en eller två kaptener.
I fråga om inspektionsverksamhetens organisation inom marinstaben föreslår chefen för marinen, att en direkt under marinchefen lydande in-
10
tendenturtjänstinspektion inrättas. Denna lösning anses på ett tillfreds
ställande sätt tillgodose marinens behov av inspektionsverksamhet på in-
tendenturtjänstens område. Som inspektör bör avses en kommendör som
•— i avvaktan på kårfrågans slutliga lösning — tillika föreslås bli chef
för marinintendenturkåren. Inspektionen bör i övrigt omfatta en kom
mendörkapten av 1. eller 2. graden i Ao 26/24, två kaptener samt en under
officer i Ao 13/11 och viss biträdespersonal. I förhållande till utredningens
förslag innebär detta en ökning med en kommendör och en kapten. Därest
inspektören icke tillika är kårchef kan dock kaptenen utgå.
Enligt chefen för flygvapnet bör behovet av intendenturofficerare i flyg
ledningen och dessas inordnande i organisationen samt frågan om hur
inspektionsuppgifterna skall lösas prövas i samband med att ställning
tages till flygledningens framtida organisation. Försvarets civilförvaltning
förutsätter likaså, att behovet av intendenturpersonal i de olika försvars-
grensstaberna kommer att detalj prövas i samband med blivande översyn av
dessa stabers organisation.
Enligt överbefälhavaren bör inspektionsverksamheten inom armén ledas
av tränginspektören. I anslutning till marinchefens uppfattning att mot
svarande verksamhet vid marinen bör ledas av en direkt under marin
chefen lydande intendenturtjänstinspektör, uttalar överbefälhavaren, att
det inte behöver medföra större olägenheter att underställa tjänstegrens-
inspektörerna i marin- och flygledningarna respektive försvarsgrensstabs-
chefer i likhet med vad som nu är fallet med de flesta inspektörer. Utred
ningens förslag att för flygvapnets vidkommande anknyta inspektionsverk
samheten till inspektionen för bastjänsten synes överbefälhavaren vara
värt beaktande.
Arméintendenturförvaltningen anför i fråga om inspektionsverksamheten
inom intendenturtjänsten bland annat, att synpunkter framkommit inom
ämbetsverket, som talar för att den stabsmässiga inspektionsverksamheten
för intendenturtjänsten bör vara knuten till intendenturförvaltningen lik
som i nuläget till tjänstegrensinspektionen inom arméintendenturförvalt
ningen. Chefen för intendenturförvaltningsverket kan därigenom med den
sakkunskap han själv representerar och med sina medhjälpare inom verket
samt vid eventuell kårexpedition aktivt verka även på det stabsmässiga
inspektionsområdet och ej enbart på det förvaltningsmässiga. Detta under
lättar ett ömsesidigt utbyte av erfarenheter och rön mellan dessa två verk
samhetsgrenar. Ett sammanförande av den stabsmässiga inspektionsverk
samheten med förvaltningen har även betydelse för en önskvärd samord
ning av intendenturtjänsten vid de olika försvarsgrenarna och för ett utbyte
dem emellan. Därest inspektionsverksamheten organiseras försvarsgrens-
vis, måste enligt ämbetsverkets mening intendenturförvaltningsverket be
redas möjlighet att deltaga i och ha inflytande på den stabsmässiga utbild
nings- och inspektionsverksamheten i fackmässigt-tekniskt avseende. —
Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962
11
För arméstaben bedömer arméintendenturförvaltningen personalbehovet för inspektionsverksamheten till minst en major och en kapten.
Tjänstemännens centralorganisation anför i fråga om gränsdragningen mellan förvaltnings- och stabsverksamheten, att arbetsuppgifterna för krigsmaktens regionala och lokala förvaltningar har utpräglat blandade funktioner, d. v. s. såväl förvaltnings- och stabsfunktioner som förbands- producerande funktioner. Då det gemensamma intendenturförvaltnings- verkets främsta uppgift måste vara att betjäna krigsmaktens centrala, re gionala och lokala enheter, bör enligt centralorganisationen gransknings- och inspektionsverksamheten även när det gäller förvaltningsfunktionernä samordnas av försvarsledningen. En kontrollverksamhet som till största delen utföres vid de regionala och lokala enheterna och som samtidigt riktas mot hela förvaltningsverksamheten torde ge såväl ämbetsverk som högre militära myndigheter det tillförlitligaste underlaget för en bedöm ning av ändamålsenligheten och angelägenhetsgraden av olika centralt ut färdade föreskrifter. Detta önskemål om en samordning av all gransknings- och inspektionsverksamhet till försvarsledningen och då lämpligen i enlig het med chefens för armén förslag under ledning av tränginspektören torde enligt centralorganisationens uppfattning kräva ytterligare förstärk ning av intendenturutbildad personal i såväl försvars- som försvarsgrens- staberna. Intendenturförvaltningsverkets granskningsverksamhet skulle härigenom kunna minskas och avse enbart redovisning.
Överbefälhavaren delar utredningens uppfattning, att utarbetan det av utrustningsnormer och utrustningslistor är ett led i den förbandsproducerande verksamheten och att arbetet därmed bör ankomma på respektive staber. Enligt av överbefälhavaren utfärdade direk tiv ankommer det regelmässigt på försvarsgrenschef att fastställa utrust ningsbehovets omfattning eller grunder för dess beräknande.
Försvarets förvaltningsdirektion anför, att det självklara sambandet mellan taktik (operativt uppträdande) m. in., organisation och utrustning samt mobiliseringsplaner gör det naturligt att utrustningsgrunderna utar betas i staberna och överlämnas till förvaltningarna för att utgöra grunden för anskaffning, förrådshållning, distribution m. in. Utarbetandet bör ske i samråd med förvaltningarna i tekniskt-ekonomiskt avseende, varvid sär skild uppmärksamhet bör ägnas åt möjligheterna att likrikta utrustningen.
Enhetlighet och samordning på förvaltningsområdet är därför i hög grad beroende av att utrustningsgrunderna utarbetas efter enhetliga normer. Erforderlig omläggning bör förberedas snarast möjligt så att denna princip kan tillämpas senast från och med verkets inrättande.
Försvarets sjukvårdsstyrelse framhåller likaså vikten av att respektive staber vid utarbetandet av utrustningsnormer och utrustningslistor sam- råder med intendenturförvaltningen, som bör verka för samordning i denna
Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1962
12
del. Sjukvårdsstyrelsen understryker också angelägenheten av att inten-
denturförvaltningen vidtager åtgärder för att formell enhetlighet i fråga
om begreppsbestämningar i vad gäller intendenturmateriel skall erhållas.
Marinförvaltningen understryker utredningens uttalande att vid utar
betande av utrustningsnormer och utrustningslistor erforderligt förvalt-
ningsmässigt underlag regelmässigt bör utarbetas inom intendenturförvalt-
ningen. Marinförvaltningen framhåller vidare, att personal som beräknas
kontinuerligt erforderlig för verksamheten i respektive stabsorgan bör in
ordnas i dessa och att detta arbetskraftsbehov sålunda icke skall tillgodoses
med anlitande av personal ur intendenturförvaltningen. Med hänsyn till att
ett systematiskt uppbyggt och fullständigt utrustningslisteverk utgör den
grund, på vilken den viktigaste delen av förvaltningsverksamheten —
mobiliserings- och krigsförberedelsearbetet — bygger, måste bland annat
marinledningens stabsdelar erhålla tillräcklig arbetskraft för att lösa på
dem ankommande arbetsuppgifter bland annat inom här berört område.
Även enligt chefen för marinen är det tekniska inslaget framträdande vid
utarbetande av utrustningsnormer och utrustningslistor. Eftersom detta
inslag enligt marinchefen är mera framträdande inom marinen än inom
armén, måste marinförvaltningen medverka vid arbetet med utrustnings-
listorna i jämförelsevis större omfattning. Chefen för marinen biträder
icke utredningens förslag att allt arbete med framtagande av utrustnings
listor inom intendenturområdet skall överföras till marinstaben, enär detta
skulle innebära ett frångående av nyssnämnd princip. I stället förordar
marinchefen att till det nya intendenturförvaltningsverket överföres de
funktioner härutinnan som för närvarande fullgöres av marinförvaltningens
intendenturavdelning. Därest likväl beslut skulle fattas om att arbetet med
utrustningslistor för intendenturmateriel skall förläggas till marinstaben
måste denna tillföras arbetskraft härför i erforderlig utsträckning. Chefen
för marinen anser en utökning med en kapten som ett absolut minimum för
ifrågavarande uppgifter i förhållande till utredningens förslag.
Chefen för armén och arméintendenturförvaltningen beräknar behovet
av intendenturpersonal vid arméstaben för andra ändamål än inspektions-
uppgifter till en major, en major eller kapten samt två kaptener.
Flygvapenchefen och flygförvaltningen anser det nödvändigt, att regio
nala intendenturförvaltningsmyndigheter tillkommer inom flygvapnet sam
tidigt som det gemensamma verket inrättas. Något utrymme för ytterligare
arbetsuppgifter inom eskaderstabens nuvarande personalram finnes ej en
ligt flygvapenchefen. Kommer någon personalförstärkning vid eskader
staberna ej till stånd i samband med inrättandet av intendenturförvaltnings
verket, måste följden bli, att verket vad beträffar flygvapnet — till skillnad
från övriga försvarsgrenar — får samverka direkt med lokala myndigheter,
— Vid eskaderstaberna finnes för närvarande som företrädare för intenden-
Kungl. Maj. ts proposition nr 168 år 1962
13
turförvaltningstjänsten en intendent (löjtnant). Enligt flygvapenchefen och
flygförvaltningen bör för eskaderstaberna tillkomma sammanlagt fyra
beställningar för överstelöjtnant eller major.
Statstjänstemännens riksförbund anför, att tillkomsten av ett gemensamt
intendenturförvaltningsverk kommer att i vissa fall kräva förstärkning av
intendenturpersonalen i regional instans. Icke minst gäller detta enligt
förbundet eskaderstaberna. Bristen på kvalificerad intendenturpersonal i
dessa staber anses redan nu vara stor.
Förbundet anser det vidare uppenbart, att utredningen underskattat de
arbetsuppgifter i försvarsgrensstaberna, som måste eller lämpligen bör
lösas av intendenturofficerare. Enligt förbundet måste förstärkningen med
intendenturofficerare i de olika staberna ske från samma tidpunkt som
övergången till ett gemensamt intendenturförvaltningsverk. Om så icke
blir fallet, kommer verksamheten att fungera helt otillfredsställande och
arbetsbelastningen på stabernas personal kommer att bli synnerligen stor.
Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1962
Gränsdragningen mellan intendenturförvaltning och andra förvaltningsområden
Utredningen erinrar om att de centrala intendenturorganens förvaltnings-
verksamhet omfattar huvudgrupperna intendenturmateriel, livsmedel, driv
medel, bränsle och veterinärmateriel. Någon klar gräns mellan de olika
huvudgrupperna föreligger emellertid inte enligt utredningen. Särskilt i
fråga om indenturmaterielbegreppet har utredningen konstaterat sådana
olikheter att den icke anser det möjligt att entydigt definiera detta begrepp.
Utredningen erinrar vidare om att inom marinen finnes en särskild ma-
terielgrupp, som benämnes materialutredning. Härmed förstås allmänna
förbrukningsartiklar samt viss materiel av inventarienatur, som erfordras
för renhållning, översyn, reparation och vård in. m. av marinens fartyg,
anläggningar och materiel. Materielen är till sin huvuddel av allmän han-
delsvarutyp. Marinförvaltningens intendenturbyrå har i fråga om material
utredning ålagts att såsom funktionellt organ svara för behovsberäkning,
inköp, leveranskontroll och förrådshållning m. in.
Eftersom materielförvaltningen inom intendenturområdet för närvarande
är ordnad försvarsgrensvis är dess innehåll enligt utredningen beroende av
de avgöranden, som träffats inom respektive försvarsgren. Detta gäller
främst avgränsningen gentemot tygmateriel (motsvarande). Åtskilliga skilj
aktigheter finnes härvid mellan försvarsgrenarna. Såsom exempel på den
bristande enhetligheten nämner utredningen, att viss spisutrustning inom
armén hänföres till tygmateriel medan motsvarande materiel vid marinen
och flygvapnet är intendenturmateriel.
Utredningen har emellertid kommit till den uppfattningen att de olik
heter i fråga om formell begreppsbestämning och klassificering av stycke
vis materiel, som finnes försvarsgrenarna emellan, icke behöver utgöra nå
got principiellt hinder mot att samtliga de förvaltningsuppgifter som nu
14
är hänförda till intendenturområdet överföres till det gemensamma verket.
Den omständigheten att visst förvaltningsobjekt icke vid samtliga försvars
grenar tillhör intendenturförvaltningen bör sålunda icke hindra att förvalt-
ningsobjektet överföres till intendenturverket. Utredningen föreslår således,
att i princip all den verksamhet som vid envar av försvarsgrenarna är
hänförd till intendenturförvaltning överföres till det nya verket. Det bör
enligt utredningen därefter ankomma på intendenturförvaltningen att vid
taga åtgärder för ernående av formell enhetlighet i olika avseenden. I den
mån viss materiel vid någon men icke vid samtliga försvarsgrenar utgör in-
tendenturmateriel bör ämbetsverket taga initiativ till att frågan om mate-
rielens organisatoriska tillhörighet kommer under prövning av vederbörlig
myndighet.
I vissa hänseenden har utredningen emellertid övervägt omflyttningar
mellan förvaltningsområden. Förslag framlägges till förändringar i fråga
om anskaffningsverksamheten för drivmedel och drivmedelsmateriel samt
bränslen och bränsleinventarier för de fasta anläggningarna, i fråga om
ansvaret för försörjningen med elektrisk kraft och vatten ävensom be
träffande handläggningen av ärenden rörande bok- och blankettryck samt
läger- och manskapskassor.
Utredningen erinrar om att 1946 års militära förvaltningsutredning (SOU
1950:36) ansåg det tveksamt huruvida förvaltningen av driv- och
smörj medel för fordon, fartyg och flygplan borde åläggas intenden-
turförvaltningsorganen. Ur rent teknisk synpunkt syntes förvaltningen böra
hänföras till tygförvaltningens område. Å andra sidan ansågs vissa ekono
miska fördelar vara förenade med att anskaffningen av drivmedel och av
bränslen för fasta anläggningar omhänderhades av ett och samma organ,
varför, så länge bränsleanskaffningen åvilade de intendenturförvaltande or
ganen, jämväl drivmedelsanskaffningen borde hänföras till dessa. Förvalt-
ningsutredningen förordade därför, att anskaffning, förrådshållning, distri
bution och krigsförberedelsearbete i fråga om drivmedel borde hänföras till
intendenturförvaltning. Inköpsspecifikationer och leveranskontraktbestäm
melser borde emellertid åvila tygförvaltningsorganen. Avgränsningen mel
lan intendentur- och tygförvaltning har hittills i stort sett skett i enlighet
härmed.
Som framgår av det föregående är arméintendenturförvaltningen huvud
förvaltningsmyndighet för hela krigsmakten ifråga om inköp av drivmedel
för motorfordon. Även viss central förrådshållning av sådana drivmedel
omhänderhaves av arméintendenturförvaltningen för arméns och flygvap
nets behov. Vid armétygförvaltningen utprovas vilka tekniska fordringar
som bör ställas på olika drivmedel. Ansvariga för krigsplanläggning av för
sörjningen med drivmedel är arméintendenturförvaltningen, marinförvalt
ningens intendenturavdelning och flygförvaltningens intendenturbyrå, en
var inom sitt område.
Kungl. Maj. ts proposition nr 168 år 1962
15
Fartygsdrivmedel och fartygssmörjmedel anskaffas av marinförvaltning-
ens intendenturavdelning. Flygbensin, som även användes som fartygsdriv
medel, anskaffas dock av flygförvaltningen. Marinförvaltningens skepps-
byggnadsavdelning har beträffande fartygsdrivmedel och fartygssmörj me
del samma funktion såsom tekniskt sakorgan som armétygförvaltningen
beträffande fordonsdrivmedel.
Pannbrännolja och motorbrännolja samt genom blandning erhållna kva
liteter eldningsolja samt kol utgör icke allenast drivmedel utan användes
även som bränsle i värmeanläggningar. Vid marinen förrådshålles därför
dessa uppvärmningsbränslen i drivmedelsförråden. Den anskaffning av
eldningsolja, som ombesörjes av arméintendenturförvaltningen för såväl
militära som andra statliga och kommunala institutioner sker, där så är
möjligt, genom köp från marinförvaltningen.
Flygförvaltningens motorbyrå bestämmer vilka flygdrivmedel som skall
anskaffas för flygvapnets räkning. Kvalitetskraven awäges med hänsyn
till tekniska och ekonomiska faktorer. Erforderliga kvantiteter beräknas av
intendenturbyrån. Inköp verkställes av inköpsavdelningen på anmodan av
intendenturbyrån. Intendenturbyrån är huvudförvaltningsmyndighet inom
krigsmakten beträffande flygdrivmedel.
Centralförrådslagringen av flygdrivmedel sker i av arméintendenturför
valtningen administrerade förråd och i förråd, som förhyres för flygför
valtningens räkning av fortifikationsförvaltningen. Vården av flygdriv
medel i såväl central- som basförråd ledes av intendenturbyrån. Krigsplan
läggningen på flygdrivmedelstjänstens område utföres av flygförvaltningens
intendenturbyrå.
Försvarsgrenarnas centrala drivmedelsförråd redovisas enligt av Kungl.
Maj:t den 13 juni 1947 meddelade föreskrifter över särskilda förrådstitlar
av diversemedelsnatur. I enlighet härmed krediteras ersättning för utläm
nade förnödenheter och debiteras kostnaden för återanskaffade förnöden
heter nämnda titlar.
De skäl 1946 års förvaltningsutredning (SOU 1950: 36) åberopat för att
anskaffning, förrådshållning, distribution och krigsförberedelsearbete i
fråga om driv- och smörjmedel bör hänföras till intendenturförvaltningens
verksamhetsområde finner utredningen alltjämt bärande. Sedan beslut nu
fattats om organiserandet av ett för försvaret gemensamt intendenturför-
valtningsverk synes en överflyttning av dessa ärenden till tygförvaltningens
område enligt utredningen icke stå i samklang med strävandena att i möj
ligaste mån successivt verka för samordning av olika verksamheter för
svarsgrenarna emellan eller med huvudförvaltningsprincipen. Som fram
går av det följande förordar utredningen, att inköpsverksamheten i fråga
om bränslen för de fasta anläggningarna liksom hittills skall hänföras till
intendenturförvaltningsområdet. Endast genom sammanhållande av all
inköpsverksamhet beträffande drivmedel och bränslen synes det utred
Kungi. Maj.ts proposition nr 168 år 1962
16
ningen möjligt ernå bästa ekonomiska resultat. För ett sammanhållande
talar även den serviceverksamhet gentemot andra statliga myndigheter
som intendenturförvaltningen avses skola bedriva på konsumtionsvaru-
oinrådet. Utredningen förordar således, att de funktioner som enligt vad
förut sagts hittills fullgjorts av de tre intendenturförvaltningsorganen i fort
sättningen skall anförtros åt intendenturförvaltningen och att även inköp av
flygdrivmedel skall ombesörjas av detta verk.
Anskaffning av bränslen för försvarets fasta anläggningar är se
dan gammalt en intendenturförvaltningsuppgift. Utredningen erinrar om
att frågan om överförande av nämnda anskaffning till fortifikationsför-
valtningen tidigare prövats, bland annat av 1946 års militära förvaltnings-
utredning, som emellertid föreslog, att bränsleanskaffningen — liksom
kontrollen av den värmetekniska driften vid de fasta anläggningarna —
skulle tills vidare alltjämt hänföras till intendenturförvaltningen. Ett skäl
härför angavs vara de ekonomiska fördelar som vore förknippade med en
sammanhållning av all bränsleanskaffning för såväl fordon, fartyg och flyg
plan som fasta anläggningar. Vid anmälan av frågan i propositionen 1954:
109 uttalade föredragande departementschefen beträffande organiserandet
av den centrala intendenturförvaltningstjänsten, att bränsleanskaffningen
för försvarets fasta anläggningar principiellt sett tillhörde området för forti
fikations- och byggnadsförvaltningen men att det dock finge tills vidare
anstå med en överflyttning av dessa arbetsuppgifter till fortifikationsförvalt-
ningen eller annan myndighet. — Vid anmälan av förslag till organisation av
försvarets regionala och lokala fastighetsförvaltning i propositionen
1956: 110 anförde föredragande departementschefen, att ansvaret för att de
totala kostnaderna för uppvärmning av försvarets anläggningar hålles på
lägsta möjliga nivå borde vara samlat hos fortifikationsförvaltningen. Där
igenom bleve det möjligt att åstadkomma en allsidig och effektiv avvägning
av kostnader för bränsle, maskinutrustning och underhåll av såväl maskiner
som byggnader. Riksdagen fattade beslut i enlighet med förslaget. Kontrol
len av den värmetekniska driften vid försvarets fasta anläggningar har i en
lighet härmed från och med den 1 juli 1958 överförts till fortifikationsför
valtningen.
Mot bakgrunden av att fortifikationsförvaltningen svarar för utbyggnad
och underhåll av de fasta värmeanläggningarna och i samband med under
hållet även för kontrollen av den värmetekniska driften har utredningen
övervägt om icke val och kvalitetsbedömning av bränslen samt ärenden rö
rande bränsleinventarier för sådana anläggningar bör överflyttas till detta
ämbetsverk. Utredningen anser, att en sådan åtgärd ligger i linje med den
av statsmakterna år 1956 godtagna ståndpunkten att fortifikationsförvalt
ningen har ansvar för att den värmetekniska driften vid de fasta anlägg
ningarna ger bästa möjliga ekonomiska utfall. Utredningen förutsätter vi
Kungl. Maj. ts proposition nr 168 år 1962
17
dare, att en samordning av de värmetekniska problemen härigenom under
lättas och att den tekniska personalen utnyttjas mera rationellt. Utred
ningen föreslår därför, att angivna moment av bränsleanskaffningen för de
fasta anläggningarna inklusive bränsleinventarier överföres till fortifika-
tionsförvaltningen. Beräkning av medelsbehovet för bränslen till dessa an
läggningar samt förvaltning av anslag för ändamålet bör ankomma på
fortifikationsförvaltningen.
Utredningen har vidare övervägt om även inköpsverksamheten i fråga om
bränslen bör hänföras till fortifikationsförvaltningen. Enligt utredningen är
det svårt att draga någon bestämd skiljelinje mellan drivmedel och bräns
len. Sålunda utgör tjockolja och kol eldningsbränsle vid anläggningar men
drivmedel för fartyg. Träkol och ved är vidare drivmedel för gengasfordon.
Av bland annat dessa skäl lagerhålles vid marinen drivmedel och bränslen
i samma förråd, drivmedelsförråden.
De angivua skälen pekar enligt utredningen mot att en samordning av
bränsleinköpen och drivmedelsinköpen bör komma till stånd. Härför talar
även merkantila och ekonomiska synpunkter. Vid bedömningen av inköps
verksamhetens ordnande bör vidare enligt utredningen hänsyn tagas till den
bränsleanskaffning och den krigsplanläggning som i fred sker för att säker
ställa mobiliserade förbands bränsleförsörjning. I denna verksamhet, som
nu handhaves och även framdeles bör handhavas av intendenturorgan, ingår
en viss lagerhållning av bränslen. Det är enligt utredningen ur omsättnings-
synpunkt angeläget att de fasta anläggningarnas behov av bränslen i erfor
derlig utsträckning kan tillgodoses med anlitande av nämnda fredslager.
Detta önskemål anses bli bäst tillgodosett, därest alla inköp av bränslen
sammanhålles i central instans. Den merkantila delen av bränsleanskaff
ningen bör sålunda enligt utredningen hänföras till intendenturförvalt-
ningen och där samordnas med drivmedelsupphandlingen. Av angivna skäl
bör även förrådshållningen i fred och krig ombesörjas av intendenturför-
valtningen. Det synes utredningen lämpligt att detta verk på grundval av
behovsuppgifter från fortifikationsförvaltningen utför även krigsplanlägg-
ning av bränsleförsörjningen för de fasta anläggningarna.
Utredningen erinrar om att i bränsleanslagen även ingår medel för
elenergi, vatten och bad samt inre och yttre renhållning. Utredningen, som
prövat i vad mån anslagsmedel för dessa ändamål bör överföras till förvalt
ning av fortifikationsförvaltningen, föreslår att el- och vattenförsörjnings-
frågorna i vad de avser försvarets fasta anläggningar (inklusive bad) och
förhyrda lokaler helt hänföres till fortifikationsförvaltningen. Härigenom
vinnes enligt utredningen ökad garanti för eu samordning av olika upp-
värmningsproblem.
Yttre renhållning omfattar enligt utredningen med nuvarande uppdel
ning bland annat vissa åtgärder, som i lokal instans har nära anknytning
till fastighetsförvaltning, såsom renhållning och krattning av kaserngårdar,
2—Itiluinij till riksdagens protokoll 1962. 1 sand. Nr 168
Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962
18
gräsmattor och vägar inom kasernområde. En samarbetskommitté i för
svarets förvaltningsdirektions regi arbetar för närvarande med hithörande
gränsdragningsfrågor. Med hänsyn till att ett överförande av dessa uppgifter
till fortifikationsförvaltningen icke påverkar organisation eller personalupp
sättning för intendenturförvaltningen framför utredningen härutinnan inte
något förslag. — Även inre renhållning har sådan anknytning till byggnads
underhåll att skäl kan anföras för att överflytta denna ärendesgrupp till forti
fikationsförvaltningen. Med hänsyn till att här ingår ärenden av huvudsak
ligen rent förvaltningsmässig karaktär och då fortifikationsförvaltningen
genom att utfärda tekniska föreskrifter kan i erforderlig mån påverka städ-
ningsfrågorna har emellertid utredningen räknat med att inre renhållning
alltjämt skall tillhöra intendenturförvaltningen.
Med distributionsmateriel för drivmedel avser utredningen all
lös utrustning, som utnyttjas inom försvaret vid hantering av flytande driv
medel, d. v. s. förrådshållning och förflyttning av drivmedel, tankning av
fordon och flygplan samt bunkring av fartyg och båtar m. m. Till distribu
tionsmateriel räknar utredningen således icke cisterner, rör, armatur och
maskinell utrustning, vilka såsom fasta anordningar installeras i driv-
medelsanläggningar. Dylik materiel faller inom fortifikationsförvaltningens
förvaltningsområde.
Vid armén och marinen hänföres enligt utredningen till intendenturför-
valtningens område i stort sett anskaffning och underhåll av all distribu
tionsmateriel utom tankfordon för vilka flygförvaltningen är huvudför
valtningsmyndighet samt tankfartyg för vilka marinförvaltningen är huvud
förvaltningsmyndighet. Arméintendenturförvaltningen är huvudförvalt
ningsmyndighet för distributionsmateriel för motorfordon, stationära mo
torer m. m. — Vid flygvapnet har beträffande distributionsmaterielen för
flygdrivmedel tidigare i stort sett gällt den fördelningen, att förrådshåll-
nings- och järnvägstransportmateriel hänföres till intendenturmateriel me
dan tankfordon och tankningsutrustning redovisats som flygmateriel. Den
na fördelning har inom flygförvaltningen ansetts vara förenad med vissa
gränsdragningsproblem. Under det senaste året har därför förrådshåll-
nings- och järnvägstransportmateriel överförts till förvaltning såsom flyg
materiel, vilket innebär att numera all distributionsmateriel utom emballage
behandlas såsom flygmateriel.
Kostnader för anskaffning och underhåll av distributionsmateriel be
strids vid armén och marinen från anslagen till anskaffning av drivmedels-
utrustning respektive drivmedelsförråd in. m. Vad angår flygvapnets distri
butionsmateriel har en uppdelning skett på så sätt att endast en mindre
del är hänförd till anslaget Anskaffning av drivmedelsutrustning medan
huvuddelen av distributionsmaterielen anskaffas från anslaget Anskaffning
av flygmateriel m. m. (jfr dock 1962 års statsverksproposition, bil. 6, punkt
Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962
Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1962
19
106 o. 110). Underhållet åter bekostas av anslaget Drift och underhåll av
flygmateriel m. m.
Utredningen har för sin del kommit till den uppfattningen att vissa skäl
direkt talar för att distributionsmaterielen i så stor utsträckning som möj
ligt sammanhålles i intendenturförvaltningsverket. Intendenturpersonal är
sålunda enligt såväl freds- som krigsorganisationen ansvarig för icke en
dast anskaffning utan även förrådshållning och framforsling av drivmedel
till förbrukningsställe. Den i fred av intendenturorgan utförda mobilise-
ringsplanläggningen bör enligt utredningen omfatta icke endast anskaffan
det av drivmedel utan även anskaffandet av distributionsmateriel.
Utredningen anför vidare, att den tekniska säkerhetstjänsten i fråga om
drivmedel vid samtliga försvarsgrenar åvilar det centrala intendentur-
organet. Denna tekniska säkerhetstjänst tager sikte icke endast på före
skrifter för säkerhet och skydd vid hanteringen av drivmedel i förråds-
tjänst och vid transport utan även på utformningen av distributionsmate
rielen. Utredningen anser, att denna säkerhetstjänst fungerar säkrast om
den sammanhålles i ett organ. Utredningen finner således, att distribu
tionsmaterielen i princip bör hänföras till samma centrala myndighet som
den som enligt utredningens förslag har ansvaret för drivmedlens anskaff
ning och förrådshållning, d. v. s. intendenturförvaltningsverket.
I fråga om flygvapnets distributionsmateriel för flygdrivmedel framhåller
utredningen, att förrådshållnings- och järnvägstransportmateriel för flyg
vapnets behov i tekniskt avseende icke på något avgörande sätt skiljer sig
från sådan materiel inom armén och marinen. Kännetecknande för mate-
rielen är enligt utredningen, att vid dess utformning särskild hänsyn måste
tagas till kravet att tankningen av planen skall kunna ske med genom
filtrering rent och vattenfritt bränsle, med stor hastighet utan uppladd
ningar av statisk elektricitet och under successivt reglerat tryck för att icke
skada flygplanets bränsletankar och övriga maskinella utrustning. Då ma-
terielen i såväl tekniskt som taktiskt/operativt hänseende behöver anpassas
till flygvapnet, förordar utredningen det undantaget från den förut angivna
principen att flygförvaltningen anförtros anskaffning och underhåll av för
utom tankfordonen jämväl den för flygplanens tankning avsedda utrust
ningen. övrig distributionsmateriel bör dock hänföras till intendenturför-
valtningens område.
Sammanfattningsvis föreslår utredningen således, att all distributions
materiel utom tankfordon och tankfartyg samt för flygvapnet speciell tank-
ningsutrustning hänföres till intendenturförvaltningsverket.
Armé-, marin- och flygbokförråden samt armétygförvaltningens bok
förråd i Stockholm och Karlsborg har efter förslag i proposition 1961: 110
från och med budgetåret 1961/62 sammanslagits och sammanförts med
försvarets civilförvaltnings blankettförråd till ett centralt bok- och
blankettfö r r å d. Förrådet sorterar under försvarets civilförvaltning
och är förlagt till nyinredda lokaler i Solvalla.
20
Inom civilförvaltningens kameralbyrå har inrättats ett särskilt kontor
för bok- och blankettärenden. Kontoret handhar uppgifter avseende publi
kations- och blankettryck samt lagerhållning och distribution av sådant
tryck. I verksamheten ingår i huvudsak utformning av publikation (blan
kett) samt anbudsinfordran och beställning. Innehållet i en viss publikation
fastställes däremot av den myndighet som har befogenhet att utfärda de be
stämmelser som publikationen innehåller.
Enligt utredningens uppfattning avviker den verksamhet som inom för
svarets civilförvaltnings kameralbyrå fullgöres av kontoret för bok- och
blankettärenden från den verksamhet som i övrigt åvilar civilförvaltningen.
Att verksamheten genom 1961 års beslut hänfördes till försvarets civilför
valtning bör enligt utredningen ses mot bakgrunden av att verksamheten
såsom omfattande samtliga försvarsgrenar ansetts böra omhänderhavas av
en för dessa gemensam förvaltningsmyndighet. I och med organiserandet
av en för krigsmakten gemensam intendenturförvaltning är det enligt utred
ningen naturligt, att bok- och blankettkontoret med samtliga arbetsuppgifter
överföres till det nya ämbetsverket.
De grundläggande bestämmelserna om läger- och manskapskas-
s or inom försvaret återfinnes i ett av Kungl. Maj :t den 12 november 1954
utfärdat reglemente. Enligt detta skall vid förband och andra organisations
enheter tillhörande armén och flygvapnet finnas lägerkassor. Vid marinens
fasta anläggningar skall finnas manskapskassor.
Från läger- och inanskapskassa skall i första hand bestridas sådana
kostnader för åtgärder avseende nytta och trevnad för kadetter, underbefäl
och meniga vid vederbörligt förband, för vilka särskilda medel ej står till
förfogande. I reglementet anges såsom exempel på dylika åtgärder följande
huvudgrupper, nämligen bildningsverksainhet, förströelseverksamhet, an
ordningar för friluftsliv samt främjande av idrott, anordningar för höjande
av trevnaden inom förläggningen, lämnande i mindre omfattning av upp
muntran samt hedersbevisning.
Vederbörlig central förvaltningsmyndighet bestämmer i vilken utsträck
ning lager- och manskapskassor skall inrättas. Sammanlagt finnes för när
varande 99 dylika kassor. Den centrala förvaltningen utövas av arméinten-
denturförvaltningen respektive marinförvaltningens intendenturavdelning
och flygförvaltningens intendenturbyrå gemensamt med försvarets civilför
valtning. Redovisnings- och därmed sammanhängande frågor avgöres efter
samråd med vederbörlig försvarsgrensförvaltning av civilförvaltningen. Den
omedelbara förvaltningen utövas av vederbörlig lokal förvaltningsmyn
dighet.
Läger- och manskapskassa har inkomster i form av hyror och arrenden
för kassans fastigheter, byggnader och anläggningar, samt från marketen-
teri- eller annan rörelse, in. in.
Utredningen anser det naturligt att samtliga ärenden rörande läger- och
Kungl. Maj. ts proposition nr 168 år 1962
Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962
21
manskapskassor — utom de som avser byggnadsförvaltningen — i central instans sammanhålles och förlägges till det gemensamma verket. Mot ett sådant sammanförande kan enligt utredningen möjligen riktas den invänd ningen, att den revisionsmässiga kontrollen av lägerkasseverksamheten allt jämt bör utföras av civilförvaltningen. Med hänsyn till det nära samband, som finnes mellan sakgranskning av den lokala förvaltningen och övrig central verksamhet, och under beaktande av att inom civilförvaltningen även nyssnämnda granskningsuppgifter liksom övrig revisionsverksamhet fullgöres av läger- och manskapskassedetaljen och sålunda icke av revi sionsbyrån, har utredningen ansett sig böra föreslå, att all den verksamhet rörande läger- och manskapskassor, som nu åligger civilförvaltningen, överföres till intendenturförvaltningen.
Inom försvarsgrenarnas övningsanslag sammanhålles enligt utred ningen vissa kostnader av sinsemellan olikartad karaktär, exempelvis kost nader för resor, traktamenten och utbildningsarvoden, förläggning och transporter, utbildnings- och övningsmateriel, expenser, markskador och målflygningsverksamhet. Syftet härmed har varit att underlätta för för- svarsgrenschef såsom den för utbildnings- och övningsverksamheten an svarige att inom övningsanslagets ram anordna övningarna på sådant sätt att största möjliga effekt av anslagsmedlen ernås. Samtliga med övnings- och utbildningsverksamheten sammanhängande kostnader bestrides emel lertid icke från övningsanslagen och dessa uppvisar till sitt innehåll väsent liga olikheter försvarsgrenarna emellan. Sålunda bestrides kostnaderna för drivmedel vid armén och marinen från övningsanslagen men vid flygvapnet från anslaget till drift och underhåll av flygmateriel. Kostnaderna för öv- ningsammunition bestrides endast vid marinen från övningsanslag, under det att vid armén och flygvapnet dessa kostnader hänföres till anslagen till anskaffning av tygmateriel respektive flygmateriel.
Från övningsanslagen bestrides vidare icke endast sådana kostnader, som direkt föranledes av övningar, utan även vissa med den normala förvalt- ningsverksamheten sammanhängande kostnader. Hit hör vid armén främst kostnad för drivmedel, som förbrukas i samband med ekonomikörslor, samt vid marinen ett flertal av kostnaderna ombord å flottans fartyg, däribland vissa kostnader av expensnatur. Anledningen till nämnda utvidgningar av övningsanslagens användningsområde är enligt utredningen att söka i svårigheten att särskilja de egentliga övningskostnaderna från kostnaderna för normal förvaltningsverksamhet.
övningsanslagen förvaltas vid samtliga försvarsgrenar av intendentur- organ i såväl central som regional och lokal instans. Enligt utredningen aktualiserar beslutet om inrättandet av ett för försvaret gemensamt inten- denturförvaltningsverk frågan om övningsanslagens sakliga innehåll och deras hemvist i förvaltningsorganisationen.
22
Utredningen finner övervägande skäl tala för att försvarsgrenarnas öv-
ningsanslag även i fortsättningen hänföres till intendenturförvaltningens
område. Någon tvekan råder enligt utredningen icke om att flertalet av de
kostnader, som redovisas under anslagen, närmast har anknytning till
intendenturtj änsten.
Utredningen anför även, att ett av skälen till inrättandet av ett gemen
samt intendenturförvaltningsverk är att möjligheterna att rationalisera
verksamheten inom intendenturtjänsten underlättas. Utredningen anser det
vara inkonsekvent att icke utnyttja det för försvarsgrenarna gemensamma
förvaltningsorganet jämväl för förvaltningen av övningsanslagen. Utred
ningen förordar således, att förvaltningen av övningsanslagen i princip
anförtros åt det gemensamma intendenturförvaltningsverket.
Utredningen framhåller emellertid att detta inte behöver innebära att de
olikheter försvarsgrenarna emellan som nu förefinnes i fråga om anslagens
sakliga innehåll bör bibehållas. Antingen kan samtliga med övningsverk-
samheten förenade kostnader sammanhållas inom ett och samma anslag
som hänföres till intendenturförvaltningen eller också kan sådana kost
nader för övningsverksamheten som har viss anknytning till verksamheten
inom tygförvaltningsområdet hänföras till anslag inom tygförvaltningens
område.
Enligt utredningens mening behöver avgränsningsfrågorna icke nödvän
digtvis entydigt lösas enligt den ena eller den andra principen. Avgörande
för gränsdragningen bör rimligen vara rent praktiska skäl. Enligt vad ut
redningen inhämtat har på senare tid vid armén en förskjutning av vissa
utgiftsposter från övningsanslag till anslag inom tygförvaltningens område
antingen redan genomförts eller förberetts, t. ex. för förhyrning av motor
fordon, helikoptrar och målflygplan m. m. Denna strävan att åstadkomma
rationell avvägning mellan intendenturförvaltning och tygförvaltning bör
enligt utredningen fortsätta. Därvid bör givetvis beaktas önskvärdheten att
åstadkomma enhetlighet försvarsgrenarna emellan utan att därför viss för
svarsgrens speciella intressen åsidosättes.
Utredningen framhåller vidare, att den omständigheten att en övnings-
kostnad hänförts till anslag under intendentur- respektive tygförvaltnings
området icke innebär, att samtliga med utgiften sammanhängande funk
tioner skall omhänderhas av den anslagsförvaltande myndigheten. Även
om flygvapnets drivmedelskostnader till följd av önskvärdheten att avväga
inriktningen av övningsverksamheten med hänsyn till fördelningen mellan
underhållskostnader! och drivmedelsåtgång redovisas under flygvapnets
anslag till drift och underhåll av flygmateriel, bör enligt utredningen hinder
icke möta mot att intendenturförvaltningsverket har ansvaret för inköp,
förrådshållning och distribution av alla slags drivmedel. Likaså framhåller
utredningen, att den omständigheten att marinens kostnader för övnings-
ammunition nu hänföres till övningsanslag icke medför att arbetet med
Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962
23
vare sig anskaffningen eller förrådstitelredovisningen bör anknytas till
intendenturförvaltningsverket.
Utredningen, soxn således föreslår, att försvarsgrenarnas övningsanslag
alltjämt skall hänföras till intendenturförvaltningens område, förordar att
anslagen övertages med det sakliga innehåll de vid tidpunkten för omorga
nisationen har. Därvid förutsättes, att intendenturförvaltningen i samråd
med försvarsgrensledningarna, de tygförvaltande verken och försvarets för-
valtningsdirektion ägnar avgränsningsfrågorna fortsatt uppmärksamhet
i syfte att successivt åstadkomma sådana förändringar, som är ägnade att
befrämja förenklat, enhetligt administrativt förfarande och kostnadsbe
sparingar för verksamheten utan att därför försvarsgrenschefs möjlighet
att ur effektivitetssynpunkt giva övningsverksamheten lämplig inriktning
försvåras.
Med hänsyn till de speciella förutsättningar som gäller för försvars
stabens övningsanslag förutsätter utredningen icke någon förändring vare
sig det gäller ordningen för anslagsäskandena, anslagets utnyttjande eller
anslagsredovisningen. Anslaget förordas således ligga helt vid sidan av det
gemensamma intendenturförvaltningsverkets kompetensområde.
Ansvaret för dj ursj ukvården åvilar för närvarande arméchefen
medan den hygieniska livsmedelskontrollen ankommer på sjuk
vårdsstyrelsen. I fråga om förvaltningsärenden berörande djursjukvården
m. m. gäller, att sjukvårdsstyrelsen utöver ansvaret för den hygieniska livs
medelskontrollen också har att såsom huvudförvaltningsmyndighet svara
för all kvalificerad veterinärmateriel — instrument och förbandsmateriel
— samt att militärapoteket svarar för djurläkemedelsförsörjningen. Vidare
gäller, att arméintendenturförvaltningen bland annat förvaltar arméns an
slag till anskaffning och vård av hästar, handlägger ärenden angående häst-
och hundhållning och remontering samt ombesörjer hästuttagningen. Inom
marinförvaltningens intendenturavdelning och flygförvaltningens intenden-
turbyrå handlägges förvaltningsärenden rörande marinens respektive flyg
vapnets hundbevakningstjänst.
Utredningen har efter samråd med 1960 års försvarsledningsutredning icke
funnit anledning att till behandling upptaga frågan om det militära veterinär
väsendets organisation till närmare bedömande, utan har utgått från att
nuvarande gränsdragning mellan förvaltningsområden och mellan förvalt
ning och stabsmyndigheter tills vidare skall bestå. Härav följer, att utred
ningen räknar med att den i arméintendenturförvaltningens centralbyrå
ingående hästsektionen med i princip oförändrade arbetsuppgifter ■—■ ut
ökade med de till marinens och flygvapnets hundbevakningstjänst hörande
uppgifterna — tills vidare skall överföras till intendenturförvaltningen.
Genom redovisningen av förnödenheter m. m. kan veder
börande centrala förvaltningsmyndigheter tillse att en ändamålsenlig hus
Kungl. Maj. ts proposition nr 168 år 1962
24
hållning med medel och materiel äger rum. Det underlag som centralt
erfordras för bland annat kontroll av att för krigsberedskapen erforderliga
förnödenheter finnes i förråd erhålles dels genom central antalsbokföring
på grundval av rapporter från underlydande myndigheter, dels genom
förrådskontroll, dels ock genom direkta förfrågningar hos underlydande
myndigheter. Den centrala bokföringen är av olika omfattning vid de tre
intendenturförvaltningsorganen. Mest omfattande är den vid armén. —
Kontrollen över handhavandet av förvaltningsärenden utövas genom s. k.
sakgranskning, som syftar till att utröna om anslagen blivit använda på
ändamålsenligt sätt och i enlighet med gällande bestämmelser samt om
erlagda priser svarar mot förnödenhetens beskaffenhet och rådande mark
nadsläge.
Intendenturförvaltningsutredningen erinrar om att 1959 års besparings-
utredning för försvaret (SOU 1960: 23) ansåg, att den centrala förråds-
bokföringen samt kontrollen av underlydande myndigheters redovisning i sin
nuvarande form var utan praktiskt värde. Den centrala bokföringen borde
enligt besparingsutredningens mening kunna slopas och den nödvändiga
centrala överblicken över lagersituationen kunna erhållas genom periodvis
eller vid behov infordrade lagerbesked. Den centrala kontrollen av förråds-
redovisningen borde avskaffas och ersättas med det enklare förfarande
med stickprovskontroll, som i huvudsak tillämpades av marinen och flyg
vapnet.
Intendenturförvaltningsutredningen meddelar, att inom arméintenden-
turförvaltningen påbörjats utredning av förutsättningarna för övergång till
central maskinbokföring samt kartläggning av därmed förenade fördelar
och eventuella olägenheter. Enligt arméintendenturförvaltningen bör upp
gifter om antal och förrådsplacering av alla slags förnödenheter snabbt
kunna erhållas. Med ledning av sådana uppgifter kan bland annat om-
sättningsfrekvensen avläsas, anskaffningsbehov direkt framräknas samt
hastigt uppkommande behov av förnödenheter snabbt tillgodoses. För att
kravet på snabbhet, t. ex. vid ett beredskapsläge eller vid uppsättning av
FN-förband, skall kunna tillgodoses måste enligt arméintendenturförvalt
ningen redovisningen av den viktigare materielen ombesörjas centralt.
Arméintendenturförvaltningen har vidare upplyst, att en övergång till
maskinell redovisning kan ske, dock endast under förutsättning att all i
redovisningen ingående materiel erhåller kodnummer. Arbetet härmed
har påbörjats. Även andra förberedelsearbeten erfordras. Arméintendentur
förvaltningen har bedömt det möjligt att påbörja övergång från manuell
artikelredovisning till maskinbokföring under budgetåret 1962/63.
Utredningen anför, att även för marinens och flygvapnets del intenden-
turförnödenheter vid en senare tidpunkt kan redovisas maskinellt. Därige
nom skulle intendenturförvaltningen, sedan för de tre försvarsgrenarna
likartade bestämmelser utarbetats och genomförts, få en för alla inom
krigsmakten befintliga intendenturförnödenheter likartad redovisning.
Kungl. Maj. ts proposition nr 168 år 1962
25
Det förslag rörande redovisning och granskning av förnödenheter som utredningen framlägger är i huvudsak grundat på den organisation som nu råder inom de tre för.svarsgrensförvaltningarna. Utredningen har dock bedömt det möjligt att i viss omfattning reducera arbetsomfånget. Såsom exempel nämnes, att kontrollen i större utsträckning än för närvarande torde kunna utföras stickprovsvis. Antalet med redovisning och kontroll sysselsatt personal i arméintendenturförvaltningen, marinförvaltningens intendenturavdelning och flygförvaltningens intendenturbyrå uppgår till 33 personer. Den i förslaget för redovisnings- och granskningsuppgifter upptagna personalen uppgår till 22 personer. Då de pågående undersök ningarna och förberedelsearbetena för en övergång till central maskinredo visning ännu icke slutförts, anser utredningen sig emellertid för närvarande icke kunna taga ställning till en slutlig utformning av den för redovisningen och granskningen erforderliga organisationen. Det förutses emellertid, att personalbesparingar vid en fullt genomförd central maskinredovisning kan ske vid regional- och lokalmyndigheterna. Med hänsyn bland annat till att för närvarande endast armén har centralredovisning i större omfattning är det enligt utredningen icke uteslutet, att vid övergång till maskinredovis ning en viss mindre personalökning kan bli erforderlig i central instans. Mot denna eventuella utökning av redovisningspersonalen kommer dock enligt utredningen att stå en långt större personalbesparing i regional och lokal instans samt vinsten av ett effektivt redovisningssystem. Utredningens organisationsförslag i denna del bör sålunda betraktas som ett provisorium. Intendenturförvaltningen bör därför enligt utredningen åläggas att till Kungl. Maj :t inkomma med förslag till slutlig organisation. I samband där med bör ämbetsverket även avgiva förslag till personalbesparingar i regional och lokal instans.
Arméintendenturförvaltningen ombesörjer för närvarande viss service verksamhet för myndigheter m. fl. utanför försvaret. Sålunda sker an skaffning av bland annat kontorsinventarier, rengöringsmedel, renhållnings- inventarier och belysningsmedel, livsmedel och livsmedelsemballage, viss förplägnadsmateriel, bränslen för uppvärmningsändamål samt motordriv medel och smörjmedel. Anskaffningen för civila myndigheter uppgår till i runt tal 45 miljoner kronor per år.
Värdemässigt mest betydelsefull är anskaffningen av bränslen för upp värmningsändamål. Bränslen anskaffas sålunda för närvarande på uppdrag av cirka 80 myndigheter till cirka 1 500 civila avnämare. För budgetåret 1961/62 beräknas kostnaderna till cirka 25 miljoner kronor. En icke obetyd lig ökning av denna anskaffningsvolym beräknas framdeles uppstå.
Arméintendenturförvaltningens omkostnader (löner, telefonkostnader etc.) för den på den civila sektorn fallande delen av inköpsverksamheten uppskattas av utredningen till omkring 250 000 kr. per budgetår.
Kiingl. Maj.ts proposition nr i68 år 1962
26
Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1962
Utredningen anför, att det givetvis är svårt att med säkerhet förutse ut
vecklingen på längre sikt av intendenturförvaltningens upphandlingsverk-
samhet för civila statliga myndigheters räkning. Vid samråd med riks
revisionsverket har det emellertid enligt utredningen framkommit, att nå
gon utökning av anskaffningsverksamheten för andra myndigheters räkning
till att omfatta nya varuområden av betydelse för närvarande icke sy
nes vara aktuell. Inom ramen för serviceverksamhetens nuvarande upp-
handlingsområden kan emellertid ökning av arbetsuppgifterna enligt ut
redningen komma att ske, då den slutliga inköpsvolymen inom flera om
råden ännu icke torde ha uppnåtts. Såsom exempel nämnes bland annat livs
medelsområdet, där anskaffningsverksamheten för fångvårdsstyrelsens och
socialstyrelsens anstalter m. m. nyss påbörjats.
Då utredningen som framgår av det föregående föreslår att fasta och fly
tande bränslen skall inköpas av intendenturförvaltningen bör de service
uppgifter som för närvarande åvilar arméintendenturförvaltningen oför
ändrade överföras till intendenturförvaltningen.
Förutsättningen för att försvarsmyndighet skall äga åtaga sig upphand
ling för andra statliga myndigheters räkning är enligt utredningen att
detta kan ske utan åsidosättande av försvarets intressen. Med hänsyn till
att försvarets kostnader är rambundna, innebär varje åtagande för civil
myndighets räkning, som medför särskild kostnad, en motsvarande minsk
ning av de för försvarsändamål avsedda medlen. Utredningen anser där
för, att intendenturförvaltningens kostnader för serviceverksamheten (löner,
telefon m. m.) bör utgå vid sidan av anslagsramen.
Y ttranden
De uppgifter som föreslagits skola åvila intendenturförvaltningen anses
av flertalet remissinstanser vara i allt väsentligt väl avpassade och lämpligt
preciserade.
överbefälhavaren anser, att förslaget rörande drivmedelsärende-
n a s handläggning är lämpligt. Ur operativ synpunkt är det enligt överbefäl
havaren önskvärt, att ansvaret för drivmedelstransporternas genomförande,
redovisning och förrådsadministration åvilar en enda myndighet. Anord
ningen anses även befrämja önskvärd enhetlighet beträffande föreskrif
terna på detta område i säkerhetshänseende.
I fråga om drivmedelsanskaffningen understryker chefen för marinen och
marinförvaltningen att utvecklingen redan nu gått mot ur förvarings- och
hanteringssynpunkt synnerligen komplicerade drivmedel. Som exempel
nämnes för marinens del drivmedel för projekterade ubåtar samt nya tor
ped- och robottyper. Tillfredsställande kännedom om sådana exklusiva
drivmedel anses till en början endast finnas hos den förvaltning som fram
tagit materielen och för densamma erforderliga drivmedel. I den mån driv
medlet sedermera kommer till mer vidsträckt användning, kan från fall till
27
fall övervägas om intendenturförvaltningsverket skall övertaga ifrågava rande anskaffning m. m.
Flygförvaltningen anför, att vissa specialsmörjmedel, som upphandlas av flygförvaltningens förrådsbyrå (i Arboga) och som ej är i vanliga markna' den förekommande handelsvara, förbrukas i relativt små kvantiteter. Då dessa smörjmedel används endast för speciella ändamål inom flygvapnet, bör de enligt ämbetsverket undantagas från de generella bestämmelserna om förrådshållning av smörjmedel och även i fortsättningen anskaffas och lagerföras av förrådsbyrån.
Armétygförvaltningen, marinförvaltningen och flygförvaltningen förut sätter, att det även i fortsättningen skall ankomma på ämbetsverken att svara för utarbetande av tekniska specifikationer (kvalitetsfordringar) för upphandling, erforderlig försöksverksamhet och teknisk kontroll (leverans- kontroll och kvalitetsövervakning) samt utgivandet av tekniska föreskrif ter för drivmedlens användning.
Utredningens förslag att överföra frågor rörande val m. m. av bräns len och ärenden rörande bränsleinventarier till fortifikationsförvaltningen samt att anförtro ärenden rörande inköp, förrådshållning och krigsplanlägg ning avseende bränsle till intendenturförvaltningsverket biträdes eller läm nas i huvudsak utan erinran av flertalet remissinstanser.
Arméintendenturförvaltningen föreslår emellertid med hänsyn till det nära sambandet mellan bränsleanskaffning och kontrollerande verksam het samt till att ansvaret för förvaltningen av bränsleanslagen bör hållas samlat på en hand, att även den bränslekontrollerande verksamheten skall handhavas av intendenturförvaltningen och att förvaltningen av bränsle- anslagen skall överföras till det nya verket.
överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap anför däremot, att alla med uppvärmningen av försvarets fasta anläggningar sammanhängande moment, alltså även bränsleinköpen, hör handhavas av en myndighet, näm ligen den fastighetsförvaltande. Erfarenheterna har nämligen enligt över styrelsen visat, att man i samband med förhandlingar om inköp kan er hålla informationer om bränslenas kvaliteter etc., som kan nyttiggöras vid anläggningarnas drift och kontroll. Det råder sålunda en intim växelverkan mellan dessa moment, som gör det önskvärt att de ligger på en hand. över styrelsen förordar därför, att dessa arbetsuppgifter i sin helhet hänföres till fortifikationsförvaltningen och således icke blott, såsom utredningen föreslår, de moment som sammanhänger med val och kvalitetsbedömning av bränslena. Härigenom skulle även vinnas, att behovet av samråd mellan olika myndigheter minskar, vilket borde kunna medföra vissa besparingar på det administrativa planet. — Därest hränsleinköpen och förrådshåll- ningen likväl anses i fortsättningen höra åvila intendenturförvaltningsver ket, måste övervägas, huruvida icke dels de moment i fråga om bränslean
Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1962
28
skaffningen, som utredningen föreslår skola överföras till fortifikations*
förvaltningen, dels ock denna förvaltning redan åvilande kontroll av den
värmetekniska driften, bör hänföras till intendenturförvaltningsverket.
Sveriges akademikers centralorganisation anför likaså, att det är ange
läget att sådana tekniskt betonade arbetsuppgifter som drivmedels- och
bränslefrågor hänföres till tekniskt betonade förvaltningsorgan. En upp
delning av tekniska arbetsuppgifter av likartat slag på flera myndigheter är
icke rationell och medför oklar ansvarsfördelning. Det föreslagna inten
denturförvaltningsverket har enligt organisationen ringa anknytning till de
objekt vari såväl bränsle som drivmedel förbrukas. Centralorganisationen,
som ifrågasätter om drivmedelsfrågor skall åvila det nya ämbetsverket,
delar i vad avser bränsle för uppvärmningsändamål utredningens förslag,
att såväl förvaltning som tekniska spörsmål bör hänföras till det byggnads-
förvaltande organet inom försvaret. Organisationen understryker, att frågor
rörande anskaffning av bränsle intimt sammanhänger med såväl för
valtningen som de tekniska spörsmål, vilka uppkommer vid förbrukning.
Någon anledning att förlägga själva inköpsförfarandet till det nya intenden
turförvaltningsverket föreligger därför enligt organisationen icke. Samord
nandet av den merkantila sidan med den övriga bränsletjänsten anses vara
betydligt viktigare än det föreslagna samköpet av värmepannornas bräns
len och fordonens drivmedel.
Marinförvaltningen och flygförvaltningen föreslår, att ärenden rörande
yttre och inre renhållning med hänsyn till det nära sambandet med bygg
nadssätt och byggnadsunderhåll i princip överföres till fortifikationsför-
valtningen.
Fortifikationsförvattningen uttalar, att det med ämbetsverkets nuvarande
organisation skulle vara förenat med svårigheter att övertaga föreslagna
nya arbetsuppgifter. Vid den översyn av verkets organisation som för när
varande pågår genom försorg av 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga
kan emellertid även dessa arbetsuppgifter beaktas och organisationen ut
formas med hänsyn härtill.
1 fråga om materiel för driv medelsdistribution m. m.
anför chefen för flygvapnet, att renhetsgraden på flygdrivmedel är av av
görande betydelse för flygsäkerheten. Att flygvapnets järnvägscisternvag-
nar utnyttjas endast för dessa bränslesorter ger en viss säkerhet mot för
oreningar. Om distribution av flygdrivmedel i fortsättningen skall ske med
den för intendenturförvaltningsverket gemensamma järnvägstransportmate-
rielen måste garantier skapas för att detta förhållande ej medför ökade
risker för förorening av flygdrivmedlen.
Flygförvaltningen uttalar, att ämbetsverket inte har något att erinra mot
att järnvägscisternvagnar övergår till intendenturförvaltningsverket. Denna
materiel bör sammanhållas (dirigeras) centralt av intendenturförvaltnings-
Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1962
29
verket, övrig järnvägstransportmateriel, bestående av från statens järn vägar förhyrda vagnunderreden, på vilka flygförvaltningen låtit uppställa rulltankar, synes principiellt böra utnyttjas i enahanda ordning. Rulltan- kar ingår emellertid enligt flygförvaltningen även i den utrustning, som används för tankning av flygplan, och tillhör därmed den materiel, som enligt både utredningens och flygförvaltningens mening bör kvarstå under flygförvaltningen. Med hänsyn härtill bör den del av flygvapnets järnvägs transportmateriel, som består av rulltankvagnar, kvarstå under flygförvalt ningen och av flygförvaltningen övergångsvis utlånas till intendenturfor- valtningsverket för transporternas ombesörjande.
I fråga om den tekniska säkerhetstjänsten i vad gäller drivmedel, vilken föreslås åvila intendenturförvaltningen, måste enligt chefen för ma rinen de tekniska sakorganens inflytande säkras. De komplicerade driv medlen kommer att kräva rigorösa säkerhetsåtgärder, vilka icke kan genom föras utan biträde av erforderlig teknisk expertis från respektive sakor gan. — Marinchefen och marinförvaltningen anser, att materiel för tank ning av marinens helikoptrar, torpedbåtar samt snabbgående dieseldrivna fartyg bör hänföras till marinförvaltningens ansvarsområde. Så bör jäm väl vara fallet i vad avser distributionsmateriel för under utveckling va rande specialbränslen.
Armétygförvaltningen förutsätter, att sådana fordon som icke är hänför liga till tankfordon men väl försedda med särskild utrustning (dunkhäckar och oljeskåp) för transport av drivmedel (drivmedelsfordon) alltjämt skall
räknas såsom tygmateriel.
Arméintendenturförvaltningen, som i princip ansluter sig till utredning ens förslag beträffande distributionsmaterielens handhavande, anser att undantag för flygvapnets speciella tankningsmateriel endast bör ske i den mån materielen utformats med särskilt beaktande av flygplanets konstruk tion. Gränsdragningen synes kunna ske genom samråd ämbetsverken emellan.
Försvarets civilförvaltning och arméintendenturförvaltningen tillstyrker, att bok- och blankettärendena överföres från civilförvalt ningen till det nya intendenturförvaltningsverket. Arméintendenturförvalt- ningen anför, att bok- och blankettkontoret med hänsyn till sin veiksamhet synes ha en mera naturlig anknytning till intendenturförvaltningsverket, som blir elt inköpande och materielförvaltande ämbetsverk, än till civilför valtningen. Även sättet för bok- och blanketlförsörjningen i fält, som lämp ligen bör ingå som ett led i intendenturunderhallstjänsten, talar för ett så dant överförande.
Cheferna för marinen och flygvapnet samt flyg förvaltningen, försmirets civila tjänstemannaförbund och statskontoret avstyrker däremot, att bok- och blankettärendena överföres till det nya verket. Med hänsyn bland annat
Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1962
30
till att organisationen för bok- och blankettärendena trädde i kraft först den
1 juli 1961 anses ytterligare erfarenheter böra avvaktas, innan beslut om
överföring fattas. Försvarets civila tjänstemannaförbund framhåller, att
några vägande skäl för att överföra denna verksamhet till intendenturför-
valtningen inte anförts.
Förslaget att ärenden angående läger- och manskapskassor
skall överföras från försvarets civilförvaltning till intendenturförvaltnings-
verket tillstyrkes eller lämnas utan erinran av remissmyndigheterna. Riks
revisionsverket avstyrker emellertid, att den revisionsmässiga kontrollen av
läger- och manskapskasseverksamheten överföres till intendenturförvalt-
ningsverket. På den centrala intendenturmyndigheten bör enligt ämbets
verket ankomma att svara för de till ifrågavarande verk hänförliga förvalt
ningsuppgifterna, medan revisionen bör åligga civilförvaltningens revisions
byrå. Riksrevisionsverket erinrar om att läger- och manskapskasseverksam-
hetens räkenskaper ingår i vederbörande militära lokalkassor, vilka revi
deras genom nämnda byrå.
De förslag utredningen framlagt rörande förvaltningen av öv-
ningsanslagen m. in. tillstyrkes i huvudsak eller lämnas utan er
inran av remissmyndigheterna.
En förutsättning för genomförande av utredningens förslag är enligt
chefen för armén att personal med långvarig praktisk erfarenhet av verksam
heten vid trupp inom armén disponeras såväl inom arméstaben som inom
intendenturförvaltningen för handhavandet av främst övningsanslaget men
även anslag för anskaffning av materiel för krigsbruk. Sådan distributions-
materiel av specifik armékaraktär, som har direkt anknytning till av armé-
tygförvaltningen förvaltad materiel och vars utformning är beroende av
denna, bör dock i princip enligt arméchefen överföras till armétygförvalt-
ningen. En uppdelning av övningsanslaget på andra anslag — som i olika
sammanhang föreslagits — skulle väsentligt försvåra möjligheterna att få
en samlad överblick av dessa medel vid arméns olika förband. En sådan
uppdelning bör därför enligt chefen för armén icke komma till stånd.
Chefen för marinen, som tillstyrker att förvaltningen av övningsanslaget
anförtros intendenturförvaltningsverket, framhåller att marinens övnings-
anslag även i fortsättningen bör innehålla — förutom allmänna, med öv
ningar förknippade kostnader -—jämväl kostnader för ammunition och driv
medel. Ett starkt motiv härför är att, då såväl drivmedel som övningsammu-
nition innefattas i övningsanslaget, vederbörande chef tillförsäkras möjlig
het till en ur utbildningssynpunkt betydelsefull rörelsefrihet vid anslagets
rationella utnyttjande. Marinchefen förutsätter, att han genom anvisningar
till ämbetsverket kan fastställa hur disponibla övningsmedel skall fördelas
till underlydande myndigheter, respektive hållas i reserv för att framdeles
Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962
31
fördelas. Chefen för marinen och marinförvaltningen framhåller vidare, att den omständigheten att marinens kostnader för övningsammunition nu hän- föres till övningsanslaget icke medför vare sig att arbetet med anskaffningen eller förrådstitelredovisningen bör anknytas till intendenturförvaltnings- verket. De i nuläget under övningsanslaget uppförda redovisningstitlarna för ammunitionsförråd m. m. bör sålunda inordnas under lämpligt till ma rinförvaltningens förfogande ställt anslag, förslagsvis vapenmaterielan- slaget. Med hänsyn till att till marinstaben överföres vissa stabsfunktioner från marinförvaltningens intendenturavdelning erfordras enligt marinche fen personalförstärkning i marinstaben med en kapten.
Arméintendenturförvaltningen anför, att strävan att uppnå bättre över ensstämmelse mellan försvarsgrenarnas övningsanslag och samtidigt åstad komma förenklingar och kostnadsbesparande åtgärder synes ha större utsikter till framgång genom utredningens förslag än vad som tidigare för sök i den riktningen medfört. Den arbetsinsats som här erfordras bedömes emellertid övergångsvis kräva mer personal än utredningen beräknat. Armé chefens inflytande över arméns övningsanslag bör ske genom att inom armé staben finnes särskilda intendenturofficerare för handläggning av ärenden angående övningsanslaget. Denna organisationsform innebär, att arméchefen genom sina anvisningar till intendenturförvaltningen disponerar över an slaget, fördelat på det sätt som arméchefen önskar med hänsyn till utbild ningsverksamheten m. m. Intendenturförvaltningens roll blir att enligt dessa anvisningar fördela medlen, under Kungl. Maj :t tillse förvaltningen av dem och utöva kontroll att medlen används på det sätt och inom de ramar
Kungl. Maj :t och riksdagen bestämt.
Liksom utredningen förutsätter försvarets civilförvaltning, att avgräns- ningsfrågorna mellan övningsanslagen och andra anslag ägnas fortsatt upp märksamhet.
Chefen för flygvapnet föreslår, att frågan om att dela upp flygvapnets övningsanslag på andra lämpliga anslag snarast tas upp till övervägande. Flygförvaltningen hemställer, att samtliga anslag som berör intendentur- förvaltningsverksamheten snarast blir föremål för översyn i rationaliserande syfte.
överbefälhavaren anser inte hinder föreligga för att intendenturförvalt- ningsverket förvaltar försvarsstabens övningsanslag. Arméintendentnrförvaltningen anför likaså, att det bör övervägas att intendenturförvaltningen förvaltar ifrågavarande anslag.
överbefälhavaren anför i likhet med försvarets förvaltningsdircktion, att frågan om det militära veterinärväsendet bör lösas så att ett provisorium undvikes. överbefälhavaren föreslår, att ifrågavarande verk samhet överföres till försvarets sjukvårdsstyrelses ansvarsområde. Beslut rörande ledningen av den militära veterinärvården bör enligt överbefälha
Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962
32
varen fattas i sådan tid, att omorganisationen kan ske samtidigt med att
intendenturförvaltningen inrättas.
Försvarets sjukvårdsstyrelse erinrar om att förslag framlagts om överfö
rande av arméintendenturförvaltningens hästsektions uppgifter till sjuk
vårdsstyrelsen. Styrelsen har i yttrande över detta förslag förklarat sig
icke vilja motsätta sig detsamma. Åtgärden bör tidsmässigt samordnas med
organiserandet av intendenturförvaltningen. Om en sådan samordning
icke kan ske, har sjukvårdsstyrelsen icke något att erinra mot att hästsek
tionen provisoriskt överföres till intendenturförvaltningen.
Arméintendenturförvaltningen erinrar likaså om att förslag framlagts
om samordning av det militära veterinärväsendet med det militära sjuk-
vårdsväsendet. Ämbetsverket har förklarat sig intet ha att erinra mot ett dy
likt samgående. Därest det dock beslutas, att ämbetsverkets hästsektion
skall ingå i intendenturförvaltningsverket har ämbetsverket intet att er
inra mot att organisationen får den utformning som utredningsmannen har
föreslagit.
Försvarets förvaltningsdirektion understryker betydelsen av att en om
läggning av redovisningsförfarandet beträffande intendentur-
förnödenheter inriktas mot enhetlighet och centralisering till maskinell bok
föring samt att vid utarbetande av metoder och organisation härför samord
ningen med motsvarande rationalisering i övriga materielförvaltande verk
beaktas.
Försvarets sjukvårdsstyrelse framhåller, att en övergång till central, ma
skinell bokföring bör samordnas med en övergång till maskinredovisning
även i fråga om sjukvårds- och veterinärmateriel. Som motiv härför anföres,
att såväl uppbörds- som bokföringspersonal vid lokal förvaltningsmyndighet
är gemensam för ifrågavarande materielgrupper.
Marinförvaltningen anför, att förenklingar och besparingar icke får ske
på sådant sätt, att uppbördsmännens ansvar för sina förråd därigenom för
flyktigas. Uppbördsmännens ansvar för skada å eller förlust av materiel i
deras uppbörder kvarstår enligt gällande ansvarsregler i händelse av vårds
löshet från deras sida och detta ansvar får icke göras fiktivt genom avskaf
fande i alltför stor utsträckning av kontroll och inventeringar.
Den provisoriska organisation som utredningen föreslår för lösandet av
hithörande arbetsuppgifter synes arméintendenturförvaltningen alltför
knappt tilltagen. Förslaget torde dock kunna godtagas under förutsätt
ning att — om så skulle visa sig erforderligt — ytterligare personal över
gångsvis får anställas.
Tjänstemännens centralorganisation anser, att en ifrågasatt eventuell
övergång till maskinbokföring vid det gemensamma intendenturförvaltnings
verket inte ger någon garanti för att förvaltningspersonalen vid regionala
och lokala enheter kan minskas. Organisationen anser det viktigt att bespa-
Kungi. Maj.ts proposition nr 168 år 1962
Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1962
33
ringsutredningens allmänna synpunkter beträffande förenkling av redovis- ningsförfarandet beaktas. Följaktligen bör endast materiel och förnöden heter som är av betydelse för omfattningen av central upphandling och krigs- planering göras till föremål för central redovisning.
Armétgg förvaltningen kan med hänsyn till att förhållandena vid försvars områdena i förevarande hänseende icke kan tagas till utgångspunkt för ett sammanförande under intendenturförvaltningen av lednings-, bokförings- och redovisningsorganen vid arméns övriga lokala myndigheter icke ansluta sig till utredningens i denna fråga framförda synpunkter.
Flertalet remissmyndigheter tillstyrker utredningens förslag i fråga om serviceverksamheten eller lämnar det utan erinran.
Chefen för marinen, försvarets civilförvaltning, arméintendenturförvaltningen, marinförvaltningen, försvarets förvaltningsdirektion och landsorga nisationen i Sverige anser i likhet med utredningen att kostnaderna för ser viceverksamheten inte bör belasta försvarets anslagsram. Arméintendentur- förvaltningen föreslår, att det nya intendenturförvaltningsverket ålägges att utreda de kostnader som sammanhänger med den civila anskaffningen och att, därest de befinnes betydande, till Kungl. Maj :t inkomma med förslag till hur de skall regleras.
Statens jordbruksnämnd betonar nödvändigheten av att man vid genom förande av ett system med mera omfattande samordnade militära inköp för civila inrättningars räkning tillräckligt beaktar dessa inrättningars för sörjningssituation vid och efter ett krigsutbrott. I ett sådant läge där krigsmakten krigsorganiseras och den militära lagertillgången och anskaff- ningsverksamheten sannolikt helt kommer att tas i anspråk för att för sörja krigsmaktens enheter kan de civila inrättningar, vilkas behov dess förinnan tillgodosetts genom den samordnade inköpsverksamheten och vil ka sålunda icke skaffat sig egna regelbundna leverantörer inom livsmedels handeln, eljest lätt komma i ett ofördelaktigt läge. Den samordnade inköps verksamheten synes jordbruksnämnden med tanke härpå lämpligen böra kombineras med viss lagerhållning vid de civila inrättningar, vilkas livsme- delsbehov i fred tillgodoses genom verksamheten i fråga.
Sveriges akademikers centralorganisation ifrågasätter det lämpliga i att ett militärt ämbetsverk inom vissa områden skall handha rent civilt beto nade merkantila frågor av sådan storlek och natur att den militära delen blir eu andrahandsuppgift. Dessa frågor bör i stället handhas av ämbets verk med lämplig civil inriktning, exempelvis byggnadsstyrelsen och gene ralpoststyrelsen.
Huvuddragen av föreslagen organisation av intendenturförvaltningen
Utredningen har vid sina överväganden om lämplig byråindelning av in- tendenturförvaltningen utgått från arméintendenturförvaltningens nuva- 3—Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 saml. Nr 168
34
rande organisation. Denna organisation är enligt utredningen i huvudsak
uppbyggd enligt den s. k. vertikala principen, innebärande att varje byrå är
självförsörjande inom sitt fackområde. Endast administrativa byrån är ett
funktionellt organ. Materielbyråns inköpssektion har likaså vissa funk
tionella uppgifter, genom att där handlägges ärenden angående inköp av
förplägnadsmateriel, distributionsmateriel för drivmedel och veterinärma-
teriel, för vilken materiel anskaffningsuppgifterna i övrigt är hänförda till
förplägnadsbyrån, drivmedelsbyrån respektive centralbyrån. Utredningen
har funnit det naturligt att pröva i vad mån en ytterligare övergång till funk
tionell indelning kan vara befogad. Uppmärksamheten har därvid i första
hand riktats på förrådsverksamheten som i nuvarande organisation i prin
cip styres av de anskaffande byråerna.
I fråga om ledningen av förrådsdriften har utredningen funnit, att åtskill
nad bör göras mellan å ena sidan förråd för drivmedel och bränslen och
å andra sidan förråd för övriga förnödenheter (materiel och livsmedel). Den
förstnämnda förrådsverksamheten bör enligt utredningen inte hänföras till
ett funktionellt organ. I fråga om drivmedel och bränslen anses nämligen
inköpsverksamheten vara så nära förbunden med den del av förrådsdriften
som avser varornas omsättning av tekniska skäl att hela denna verksam
het bör sammanhållas. Den tekniska säkerhetstjänsten i samband med han
teringen av eldfarliga oljor är vidare enligt utredningen av sådan betydelse,
att en splittring av denna tjänst på ett funktionellt organ och en drivme-
delsbyrå bör undvikas. Utredningen framhåller vidare, att drivmedels- och
bränsleförråd ur byggnadsteknisk synpunkt och med hänsyn till förråds-
drift och hanteringsproblem är av helt annan typ än materielförråd och ma
gasin samt att en enhetlig ledning av förrådsdriften därför icke kan beräk
nas medföra några egentliga rationaliseringsvinster. Icke heller kan enligt
utredningen drivmedels- och bränsletransporterna i någon nämnvärd grad
samordnas med transporttjänsten i övrigt.
Däremot anser utredningen, att fördelar kan vinnas genom att ledningen
av förrådsdriften beträffande andra förråd än sådana för drivmedel och
bränsle sammanföres till ett funktionellt organ inom verket. Sålunda kan
åstadkommas enhetliga rutiner på förrådstjänstens olika områden, förråds-
bokföringen kan koncentreras vilket medför bättre överblick över förnöden-
hetsläget och snabbare rapportering både i fred och krig, övergång till mo
derna maskinella metoder för rapportering och bokföring underlättas, man
får bättre möjligheter att verka för kodifiering, standardisering och typ
minskning, samt effektivare utnyttjande av lokaler och hanteringsmedel.
Man får vidare genom en sådan organisation bättre överblick av möjlig
heterna att förvaltningsgrensvis eller för försvarsgrenarna gemensamt an
ordna förråd i central, regional och lokal instans oberoende av förnöden-
hetsslag. Slutligen kan sakorganens personal bättre utnyttjas för dess
egentliga arbetsuppgifter av mera teknisk natur.
Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962
35
Utredningen har övervägt i vad mån en ytterligare förskjutning mot funk tionell organisation vore ändamålsenlig. Därvid har utredningen konstaterat att framtagande och inköp av de mycket olikartade förnödenheter (mate riel, livsmedel, drivmedel, bränsle in. m.), som hänförcs till intendenturför- valtningen, bland annat kräver olikartad teknisk och/eller merkantil spe cialkunskap och ofta leder till olika industriella och kommersiella kontak ter. Med hänsyn härtill och då de olika funktionerna inom varje sakområde är av den storleksordningen att de tillåter erforderlig specialisering av per sonalen, anser utredningen icke att något är att vinna med en längre gående funktionell indelning.
Utredningen föreslår, att intendenturförvaltningen skall under verkschefen indelas i centralplanering samt materielbyrå, livsmedelsbyrå, drivmedels- byrå, allmän byrå, förrådsbyrå och administrativ byrå.
Centralplaneringen skall ha till uppgift att svara för intendenturförvalt- ningens kontakter gentemot staber in. fl. En huvuduppgift för centralpla neringen skall vidare vara att på grundval av erhållna direktiv och anvis ningar uppgöra planer för verksamheten, att utarbeta de direktiv för bud getarbetet som verkschefen finner erforderliga samt att sammanhålla pe- titaarbetet och det efterföljande arbetet med anpassning av årsanslagen till planer för verksamheten på längre sikt. Även krigsförberedelsearbetet stäl ler enligt utredningen stora krav på ledning och samordning. Utredningar av skilda slag, som spänner över mer än en byrås verksamhetsområde, anses likaledes böra ankomma på centralplaneringen. Centralplaneringen skall så ledes fungera såsom ett verkschefens lednings- och utredningsorgan.
En angelägen uppgift för verkschefen blir enligt utredningen att verka för en enhetlig syn på de till ämbetsverkets område hörande förvaltnings- och försörjningsproblemen. En sådan grundsyn anses vara en väsentlig för utsättning för att en såvitt möjligt enhetlig och enkel organisation i regional och lokal instans skall kunna ernås och för att goda ekonomiska resultat skall kunna vinnas genom omorganisationen. Vid lösandet av denna upp gift utgör enligt utredningen centralplaneringen ett lämpligt instrument.
Centralplaneringens uppgifter i fråga om planering, ledning och samord ning anger utredningen sammanfattningsvis på följande sätt.
Centralplaneringen skall biträda verkschefen vid planering, ledning och övervakning av arbetet inom ämbetsverket. Därvid skall det åligga central planeringen att bearbeta och sammanställa tillhandahållet underlag till planer för verksamheten samt uppfölja sådana planer, att uppgöra förslag till direktiv för petitaarbetet och sammanhålla detsamma, sammanställa för slag till anslagsäskanden och till anslagens användning, att upprätta perio diska översikter över heställningshemyndiganden och betalningsmedel, att samordna ärenden angående behov och inriktning av forskning, att utarbeta förslag till direktiv för krigsförvaltningsplanläggning, samordna planlägg- ningsarbetet samt sammanställa planer för krigsanskaffningen, att från sakbyråerna införskaffa underlag för krigsberedskapsöversikter, bearbeta
Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962
36
materialet samt sammanställa översikterna, att bearbeta inkommande rap
porter och uppgifter av olika slag samt sammanställa fakta och uttalanden så
som grundval för verkschefens beslut och orienteringar, samt att bereda ären
den, som berör verkschefen i hans egenskap av ledamot i försvarets för-
valtningsdirektion.
Arbetsuppgifterna för materiel-, livsmedels-, drivmedels- och förrådsbyrå-
erna samt allmänna byrån anger utredningen på följande sätt.
Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962
Materielbyrån
Behovsberäkning, anskaffning, tilldelning, förrådshållning och försälj
ning samt användning, skötsel och underhåll av beklädnad m. m., inventa
rier m. m., renhållningsmateriel, musikmateriel och materialutredning.
Inköp av belysningsmedel, övningsmateriel och veterinärmateriel.
Uppgörande av krigsförvaltningsplaner beträffande förenämnda mate
riel, gällande även tvätt- och reparationstjänsten.
Driften vid underställda verkstäder för reparation av kläder och skodon
samt tvättinrättningar.
Utarbetande av manuskript till reglementen, instruktioner m. m. i vad
rör till byrån hörande frågor.
; | Medelsäskanden för och förvaltning av anslagen till beklädnad m. in., in
ventarier m. m. (utom delposten till förplägnadsmateriel), musikmateriel,
tvätt, hemvärnets intendenturmateriel in. m. samt renhållningsmateriel.
Livsmedelsbyrån
Behovsberäkning, anskaffning, tilldelning, användning, förrådshållning
och försäljning av proviant och furage.
Behovsberäkning, anskaffning, tilldelning, förrådshållning och försälj
ning ävensom användning, skötsel och underhåll av förplägnadsmateriel.
Behovsberäkning, anskaffning, förrådshållning och försäljning av livs-
medelsemballage.
Uppgörande av krigsförvaltningsplaner beträffande proviant, furage, för
plägnadsmateriel och livsmedelsemballage.
Konsumtionsfrågor i vad avser proviant och furage.
Hygienisk kontroll vid anskaffning och förrådshållning' av proviant och
furage.
Driften vid matinrättningar i land och ombord.
Läger- och manskapskassor.
Utarbetande av manuskript till reglementen, instruktioner m. m. i vad
rör till byrån hörande frågor.
Medelsäskanden för och förvaltning av anslagen till mathållning, furage-
ring samt inventarier i vad avser förplägnadsmateriel.
Drivmedelsbyrån
Behovsberäkning, anskaffning, tilldelning, användning, distribution, för
rådshållning och försäljning av drivmedel och uppvärmningsbränslen.
Behovsberäkning, anskaffning, tilldelning, förrådshållning och försälj
ning ävensom användning, skötsel och underhåll av drivmedelsmateriel.
Uppgörande av krigsförvaltningsplaner beträffande förenämnda förnö denheter.
Behovsberäkning, anskaffning, tilldelning, förrådshållning och försälj ning ävensom användning, skötsel och underhåll av bränsleinventarier (ej för försvarets fasta anläggningar).
Driften vid drivmedelsförråd samt lokala distributionsanläggningar. Utarbetande av manuskript till reglementen, instruktioner m. m. i vad rör till byrån hörande frågor.
Redovisning, förrådskontroll och sakgranskning i vad avser drivmedel. Medelsäskanden för och förvaltning av anslagen till ökning av drivme- delslagringen, drivmedelsförråd, anskaffning av drivmedelsutrustning, pos terna till drivmedel ingående i anslaget Drift och underhåll av flygmateriel m. m. samt nytt anslag till kostnader för bränslen, icke avsedda för fasta anläggningar.
Allmänna byrån
Ämbetsverkets registratur. Sammanställning och utgivande av tjänstemeddelanden inom ämbetsver ket, adjutantur och presstjänst, verkets mobilisering, verkets militära skydd och säkerhetstjänst samt sammanhållning av specialutbildning och fysisk träning för verkets militära personal.
Dokumentations- och informationstjänst, sammanhållande av beskriv nings- och reglementsarbetet inom ämbetsverket samt bearbetning av ma nuskript till publikationer, standardisering, klassificering och kodifiering av förnödenheter samt ritkontor.
Försvarets bok- och blankettryck samt försvarets bok- och blankettför råd.
Krigsveterinärmaterielplan och krigsveterinärvårdsplan, hästhållning och hundhållning samt behovsberäkning, anskaffning, tilldelning och uttag- ning av hästar och hundar samt anskaffning (utom inköp), tilldelning, för rådshållning ävensom användning, skötsel och underhåll av veterinärma- teriel.
Anskaffning (utom inköp), tilldelning, förrådshållning ävensom använd ning, skötsel och underhåll av övningsmateriel.
Medelsäskanden för och förvaltning av anslagen till övningar in. m., tele fon (ej marinens), övriga expenser, hemvärnets övningar, bok- och blan kettryck, hundbevakningstjänsten, remontering, uttagning av hästar, vete rinärvård samt hundväsendet.
Förrådsbyrån
Förrådstjänst och inaterielhantering utom beträffande drivmedel, bräns len och distributionsmateriel vid såväl centrala och regionala anstalter som förband, fartyg, skolor in. in.
Planläggning och övervakning av militär skydds- och säkerhetstjänst samt driftvärn vid de centrala anstalterna (även drivmedelsförråden).
Samordning av inspektionsverksamheten i vad rör ämbetsverkets förvalt ningsområde.
Kollektivavtalsfrågor för all intendenturpersonal samt arbetarskydd. De centrala anstalternas (utom drivmedelsförråden) krigsplanläggning. Skada å och förlust av förnödenheter. Ny- och ombyggnader av förråd tillhörande byråns verksamhetsområde.
Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1962
37
38
Redovisning, antalsmässig kontroll och sakgranskning ntom i vad avser
drivmedel, bränslen och distributionsmateriel.
Tillhandahållande av uppgifter beträffande förnödenheternas omfattning
och fördelning.
Statistik för anslagsberäkningar m. m. samt underlag för krigsförvalt-
ningsplaner utom i vad avser drivmedel.
Utarbetande av manuskript till reglementen och instruktioner in. m. i
vad rör till byrån hörande frågor.
Medelsäskanden för och förvaltning av förrådsomkostnadsanslag samt un
derlag till medelsäskanden avseende förrådskostnader hänförliga till av
övriga byråer förvaltade anslag, dock icke förrådskostnader avseende driv
medel.
Utredningen har övervägt huruvida förrådsbyrån skall omhänderha även
mobiliseringsplanläggning icke endast i fråga om förrådsdriften utan även
beträffande materielförsörjningen med därtill hörande behovsberäkning och
tilldelning. Denna planläggning åvilar i nu gällande organisation respektive
sakorgan. En sådan organisatorisk uppläggning medför enligt utredningen
vissa fördelar ur krigsorganisationssynpunkt. Med hänsyn till omorganisa
tionens tämligen omfattande natur — sammanslagning av försvarsgrenarnas
centrala intendenturorgan och i vissa avseenden omfördelning av verksam
heten — och de påfrestningar övergången till den nya organisationen kan
antagas medföra för verksamheten har utredningen emellertid inte ansett
sig böra förorda en så genomgripande förändring. På respektive sakbyrå
skall således tills vidare ankomma att handlägga frågor rörande anskaff
ning, förrådshållningens omfattning, förnödenheternas tekniska underhåll,
teknisk besiktning och kontroll, tilldelning samt krigsplanläggning avseen
de behovens tillgodoseende.
Utredningen framhåller vidare, att en bestämd förutsättning för att en
fortsatt utveckling av förrådsverksamheten i riktning mot s. k. funktionell
förrådsorganisation skall vara möjlig, är dels att förrådsfunktionen inom
de olika centrala förvaltningarna är sammanhållen och icke splittrad på
skilda sakorgan och dels att denna funktion ägnas ökad uppmärksamhet och
arbetsinsats. Sistnämnda förhållande utgör enligt utredningens uppfatt
ning ytterligare motiv för att en förrådsbvrå ingår i det nya verkets organi
sation.
I syfte att tillvarataga de fördelar som den funktionella förrådsorganisa-
tionen innebär och för att möjliggöra ytterligare utveckling av denna kan
på längre sikt enligt utredningen övervägas att till lämpligt befintligt eller
nytt centralorgan hänföra ledningen av förrådsfunktionen för krigsmakten
i dess helhet oberoende av indelningen i försvarsgrenar och förvaltnings
grenar.
I enlighet med vad som gäller inom marinförvaltningen och flygförvalt
ningen föreslår utredningen, att all kameral verksamhet vid intendentur-
förvaltningen sammanföres till en ekonomisektion inom administrativa
byrån. På denna byrå bör enligt utredningen ankomma handläggning av i
huvudsak följande ärenden.
Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1962
39
Ämbetsverkets organisation och arbetsordning. Tjänster å ämbetsverkets personalförteckning liksom å personalförteck ningar fastställda för de centrala intendenturanstalterna.
Tillsättning, förordnande, tjänstledighet, avsked och entledigande. Avlöningsförmåner och tjänstematrikelkort m. m. Företagsnämnder och personalvård. Militära ersättningsmål. Besvärsärenden. Granskning av förslag till köpeavtal och förslag till beslut i vissa upp- handlingsärenden, tolkning och tillämpning av hithörande avtalsbestäm melser samt lagar, författningar och i administrativ ordning tillkomna före skrifter.
Prövning och förvaring av säkerheter. Uttagande av viten. Övriga frågor av rättslig eller allmänt administrativ natur. Tillhandahållande av juridiskt-administrativt biträde åt ämbetsverkets övriga byråer.
Allmän kontorsorganisation. Ämbetsverkets serviceorgan. Kommissionärsuppgifter. Den kamerala verksamheten beträffande ämbetsverkets in- och utbetal ningar utom beträffande ekonomisk förrådstitelredovisning avseende driv medel.
Dispositionsbokföring. Ämbetsverkets kassarörelse. Medelsäskanden för och förvaltning av ämbetsverkets avlönings- och om- kostnadsanslag.
Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1962
yttranden
Flertalet remissinstanser anser, att den föreslagna organisationen i sina huvuddrag är ändamålsenligt utformad. Sålunda anser överbefälhavaren och försvarsgrenschefcrna samt flertalet övriga remissinstanser angeläget att i enlighet med utredningens förslag en centralplanering inrättas inom det gemensamma verket.
Försvarets civilförvaltning och 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga anser emellertid benämningen centralplanering mindre väl vald. Civilför valtningen och de sakkunniga föreslår därför, att en annan benämning väljes, förslagsvis stabssektionen. Enhetens verksamhet bör enligt civil förvaltningen och de sakkunniga självfallet begränsas så att dubbelarbete eller onödigt ingripande i sakbyråernas verksamhet undvikes. Bland annat ur dessa synpunkter synes det tveksamt, om den av utredningen förutsatta anordningen, att centralplaneringen (stabssektionen) i princip skall vara verkets kontaktorgan gentemot staber m. m. med hänsyn till sakbyråernas helt olika verksamhetsområden kommer att i alla lägen visa sig ändamåls enlig. Vidare synes det opåkallat, att centralplaneringen (stabssektionen)
40
skall biträda vid övervakningen av arbetet inom verket. Någon särskild sam
ordning av ärenden angående behov och inriktning av forskning torde på
grund av sakbyråernas alldeles skilda verksamhetsområden bli onödig. Den
föreslagna enhetens verksamhet torde med hänsyn till vad sålunda fram
hållits bli något mindre omfattande än vad utredningen förutsatt.
Statens jordbruksnämnd förutsätter, att nämnden även efter tillkomsten
av det gemensamma intendenturförvaltningsverket får möjlighet att__i den
utsträckning så ur praktisk synpunkt befinnes lämpligt — kommunicera
direkt med ämbetsverkets sakorgan för livsmedelsfrågor, d. v. s. livsme-
delsbyrån, och icke via centralplaneringen.
Försvarets civilförvaltning och försvarsförvaltiungssakkunniga ifrågasät
ter, om icke - i varje fall tills vidare i avvaktan på erfarenheter rörande den
föreslagna förrådsbyråns verksamhet och arbetsområde — denna byrå och
allmänna byrån lämpligen kan sammanslås till en byrå med benämningen
förrådsbyrå. Frågor om säkerhetstjänst, mobilisering m. m. anses därvid
lämpligen kunna överföras till centralplaneiingen (stabssektionen). Avtals-
ärenden bör vidare handläggas rid administrativa byrån.
Statskontoret anser likaså, att allmänna byrån bör utgå ur organisatio
nen och dess uppgifter fördelas på övriga enheter inom verket.
Ej heller försvarets civila tjänstemannaförbund anser motiven för inrät
tandet av den allmänna byrån vara tillräckligt bärande.
Försvarets förvaltningsdirektion uttalar, att det bör ytterligare prövas
om icke karaktären och omfattningen av intendenturförvaltningens inköps
verksamhet motiverar inrättandet av en särskild inköpsbyrå. Flygförvalt
ningen framhåller likaså, att inköpsverksamheten bör handhavas av ett
verkschefen direkt underställt centralt inköpsorgan.
Även försvarets civila tjänstemannaförbund ifrågasätter, om inte en för
verket gemensam inköpsenhet bör tillkomma.
I övrigt föreslår ett antal remissinstanser vissa smärre jämkningar. Så
lunda föreslår t. ex. marinförvaltningen, att ärenden som angår samordning
av inspektionsverksamheten överföres till centralplaneringen från förråds-
byrån.
Arméintendenturförvaltningen föreslår, att livsmedelsbyrån benämnes
förplägnadsbyrå.
Detalj organisation m. m. inom intendenturförYaltningen
Utredningen föreslår, att intendenturförvaltningens byråer indelas i sek
tioner. Sektionerna förutsättes indelade i detaljer för samordning av likar
tade uppgifter och för underlättande av arbetsledningen. Detaljerna bör en
ligt utredningen betraktas som interna arbetsgrupper, vilka allt efter behov
inrättas och upplöses och mellan vilka personalen fördelas med hänsyn till
arbetsbelastning, vakanser etc. Detaljindelningen anses därför böra ankom
ma på ämbetsverket.
Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1962
41
Utredningen bedömer personalbehovet för intendenturförvaltningen till sammanlagt 290 tjänster. I arméintendenturförvaltningen, marinförvalt ningens intendenturavdelning och flygförvaltningens intendenturbyrå ingår för närvarande sammanlagt 289 tjänster. I försvarets civilförvaltnings bok- och blankettkontor med förråd samt lägerkassedetalj, vilka som framgår av det föregående föreslås överförda till intendenturförvaltningen, ingår slutligen sammanlagt 40 tjänster.
Utredningen föreslår, att befattningen som chef för intendenturför valtningen skall avses för alternativt militär eller civil innehavare med pla cering i Bp 6 samt att cheferna för centralplaneringen, materielbyrån, livs- medelsbyrån, drivmedelsbyrån, förrådsbyrån och allmänna byrån skall vara intendenturofficerare på aktiv stat. För jämförelse kan nämnas, att befatt ningen som souschef vid arméintendenturförvaltningen är avsedd för alter nativt militär eller civil innehavare, medan cheferna för ämbetsverkets centralbyrå, materielbyrå, förplägnadsbyrå och drivmedelsbyrå är inten denturofficerare.
För centralplaneringen föreslås personalorganisation enligt följande tablå.
Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1962
Lönegrad Tjänst (beställning)
Antal
Bo 1
Överste/kommendör.............................................................................. 1
Ao 24
Major/kommendörkapten av 2. gr...................................................... 1
Ao 21
2
Ao, Ae 12 Förste kansliskrivare............................................................................. i
7
1
Summa
6
Utredningen anför att, därest en gemensam intendenturkår framdeles in rättas, chefskapet för kåren synes kunna förenas med befattningen såsom chef för centralplaneringen. Därvid bör denna tjänst placeras i Bo 4. Befatt ningshavaren bör enligt utredningen tillika vara ställföreträdare för verks chefen. Vid placering i Bo 1 bör ställföreträdararvode utgå.
Materielbyrån föreslås indelad i expedition, centralsektion (allmänna ärenden, budgetarbete, krigsförvaltningsplaner samt reglemen ten och instruktioner m. m.), beklädnad ssektion (anskaffning m. in. av beklädnad samt anslagen till beklädnad, tvätt och hemvärnets in- tendenturmateriel), projekteringssektion (försök, projektering, konstruktion beträffande till byrån hänförlig materiel utom inventarier), kontrollsektion (kontroll samt driften vid verkstäder för reparation av kläder och skodon samt tvättinrättningar), inventariesektion (anskaffning in. in. av kaserninventarier in. in. och materialutredning samt anslagen till inventarier — utom förplägnadsmateriel — musikmaleriel och renhållningsinateriel) och inköpssektion (inköp och försäljning).
För materielbyrån föreslås personalorganisation enligt tablå å s. 42.
42
Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 196%
Materielbyrån
Lönegrad
(-klass)
Tjänst
(beställning)
Ch
ef
E
x
p
ed
it
io
n
C
en
tr
al
se
k
ti
o
n
«•
■3
cs
-o c
35
åt
P
ro
je
k
te
-
ri
n
g
ss
ek
ti
o
n
K
o
n
tr
o
ll
-
se
k
ti
o
n
In
v
en
ta
-
ri
es
ek
ti
o
n
In
k
ö
p
s-
se
k
ti
o
n
S
u
m
m
a
Bo 1
Byråchef.........................................
1
1
Ao 26
Regementsofficer...........................
1
i
1
3
Ao 24
Regementsofficer...........................
1
2
1
4
Ao 21
Kapten...........................................
3
1
2
1
7
Ao 19
Förvaltare......................................
1
2
3
Ao, Ae 26
Byrådirektör..................................
1
1
2
23
Förste byråintendent...................
1
1
21
Byråingenjör..................................
4
1
1
6
19
Byråingenjör..................................
1
1
2
1
5
19
Byråinspektör................................
1
1
19
Byråassistent.................................
3
3
17
Ingenjör..........................................
1
3
4
17
Assistent.........................................
1
2
3
15
Assistent.........................................
1
1
2
högst 15
Ingenjör..........................................
3
3
13
Kontorsskrivare............................
1
1
12
Assistent.........................................
1
1
10
1
1
9
Kontorist........................................
1
1
2
9
Tekniker.........................................
1
1
7
Kanslibiträde.................................
1
1
1
1
1
1
6
r. b. —5,
Ao 5
Biträde för skriv- och kontors-
göromål (kontorsbiträde)........
2
2
1
1
1
1
8
(17)
Underofficer...................................
2
1
3
Summa
1
4
12
6
16
13
9
10
71
Livsmedelsbyrån föreslås indelad i expedition, centralsektion
(allmänna ärenden, budgetarbete, krigsförvaltningsplaner samt reglemen
ten och instruktioner m. m.)> livsmedelssektion (anskaffning
m. m. av proviant och furage samt livsmedelsemballage), förplägnads-
materielsektion (anskaffning m. m. av förplägnadsmateriel samt
anslagen till inventarier i vad avser förplägnadsmateriel), driftsektion
(hygienisk kontroll av proviant och furage, driften vid matinrättningar samt
anslagen till mathållning och furagering) samt lägerkas sesektion.
Livsmedelsbyrån föreslås erhålla personalorganisation enligt tablå å
s. 43.
Drivmedelsbyrån indelas enligt förslaget i expedition, central
sektion (allmänna ärenden, budgetarbete, krigsförvaltningsplaner samt
reglementen och instruktioner m. m.), drivmedels- och bränsle
sektion (anskaffning m. m. av drivmedel, uppvärmningsbränslen och
bränsleinventarier, driften vid drivmedelsförråd och distributionsanlägg-
ningar, redovisning, kontroll och sakgranskning i fråga om drivmedel, an
slag till drivmedel och drivmedelsförråd samt bränsle, som icke avser för
svarets fasta anläggningar), drivmedelsmaterielsektion (an
skaffning m. m. av drivmedelsmateriel samt anslagen till anskaffning av
Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962
43
L ivsmedelsbyrdn
Lönegrad
(-klass)
Tjänst (beställning)
Ch ef
E x p ed it io n
C en tr al se k ti o n
L iv sm ed els -
se k ti o n
F ö rp lä g n ad s-
m at er ie ls ek ti o n
D ri ft se k ti o n
L äg er k as sc -
se k ti o n
S u m m a
Bo 1 Byråchef................................................. 1
1
Ao 26
Regementsofficer...................................
1
1
2
Ao 24 Regementsofficer...................................
1 1 1
3
Ao 21 Kapten....................................................
1
1 2
4
Ao, Ae 24 Byrådirektör..........................................
1
1
24 Byråveterinär.........................................
1
1
23 Förste byråsekreterare.........................
1 1
23
Förste byråintendent..........................
1
1
23 Förste byråingenjör..............................
1
1
19 Byråingenjör..........................................
1
1
(rb) 19 Revisor...................................................
1 1
17 Assistent.................................................
1
3
4
15
Assistent.................................................
1 1
1
3
högst 15 Ingenjör..................................................
1
1
14 Köksf öreståndare..................................
1
1
12
Förste kansliskrivare............................
2
2
10 Kansliskrivare............................... ..
1
1
9 Kontorist................................................
1
1
7 Kanslibiträde.........................................
1
1
1
1 4
r. b. —5,
Ao 5
Biträde för skriv- och kontorsgöro-
mål (kontorsbiträde).........................
2
1
3
(
27
)
Officer.....................................................
1 1
(24) Officer.....................................................
1
1
(
18
)
Underofficer...........................................
1
1
Summa
1 3 6 8 8
10
4
40
drivmedelsutrustning) samt säkerhetsdetalj (tekniska säkerhets frågor). Byråns personalorganisation åskådliggöres av tablå å s. 44.
Förrådsbyrån indelas enligt förslaget i expedition, allmän sek tion (förrådstjänst utom beträffande drivmedel och bränslen, skydds- och säkerhetstjänst, samordning av verkets inspektionsverksamhet, centrala anstalternas krigsplanläggning, ny- och ombyggnad av förråd samt regle menten och instruktioner m. m.), redovisnings- och grans k- ningssektion (redovisning, kontroll och sakgranskning utom beträf fande drivmedel och bränslen, statistik och underlag för krigsförvalt- ningsplaner utom i vad avser drivmedel) samt av talsdetalj (kollek- tivavtalsfrågor för intendenturpersonal samt arbetarskydd).
Förrådsbyrån föreslås erhålla personalorganisation enligt tablå å s. 45.
Allmänna byrån föreslås indelad i expedition, centralexpedi tion (ämbetsverkets registratur samt tjänstemeddelanden), central sektion (allmänna ärenden, adjutantur och presstjänst, verkets mobili sering, verkets säkerhetstjänst, anskaffning in. m. av övningsmateriel samt anslagen till övningar, telefon — med undantag av marinens — och övriga expenser), norinaliesektion (dokumentations- och informations-
44
Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962
Drivmedelsbyrån
Lönegrad
(-klass)
Tjänst
(beställning)
Ch
ef
E
x
p
ed
it
io
n
C
en
tr
al
se
k
ti
o
n
D
ri
v
m
ed
el
s-
o
.
b
rä
n
sl
es
ek
ti
o
n
D
riv
m
ed
els
m
a-
te
ri
el
se
k
ti
o
n
S
äk
er
h
et
sd
et
al
j
S
u
m
m
a
Bo 1
Byråchef...........................................
1
1
Ao 26
Regementsofficer............................
1
1
2
Ao 24
Regementsofficer.............................
1
1
Ao 21
Kapten.............................................
1
2
1
4
Ao, Ae 24
Byrådirektör....................................
2
2
23
Förste byråingenjör........................
1
1
1
3
21
Byråingenjör....................................
1
1
21
Byråintendent.................................
1
1
19
Byråassistent...................................
1
1
17
Assistent...........................................
1
4
5
17
Ingenjör............................................
1
1
15
Assistent...........................................
1
1
10
Förste förrådsförman....................
1
1
10
Kansliskrivare.................................
2
2
9
Kontorist..........................................
1
1
1
3
7
Kanslibiträde...................................
1
2
1
4
r.b. —5,Ao5
Biträde för skriv- och kontorsgöro-
mål (kontorsbiträde)..................
2
1
3
(24)
Officer...............................................
1
1
(18)
Underofficer.....................................
1
1
Summa
1
3
8
16
9
1
38
tjänst, sammanhållning av beskrivnings- och reglementsarbete m. m., stan
dardisering, klassificering och kodifiering, ritkontor), bok- och blan
kettkontor med förråd (upphandling m. m. av bok- och blankett
tryck, förrådshållning av böcker och blanketter, anslaget till publikations-
och blankettryck) samt hästsektion (krigsveterinärmaterielplan,
krigsveterinärvårdsplan, hästhållning och hundhållning, uttagning av hästar
m. m., anskaffning av veterinärmateriel samt anslagen till remontering, ut
tagning av hästar, veterinärvård, hundväsendet och hundbevakningstjäns
ten).
För allmänna byrån föreslår utredningen personalorganisation enligt tablå
å s. 45.
Administrativa byrån föreslås indelad i expedition, kanslisek
tion (militära ersättningsmål, besvärsärenden, granskning av köpeavtal
m. m., övriga frågor av rättslig eller allmänt administrativ natur m. m.)
personal- och organisationskontor (verkets organisation och
arbetsordning, tjänstetillsättningar m. m., avlöningsförmåner, företags
nämnder, verkets avlönings- och omkostnadsanslag) samt ekonomi
sektion (kameral verksamhet beträffande verkets in- och utbetalningar
— utom i fråga om förrådstitelredovisning för drivmedel — dispositionsbok-
Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962
45
Förrådsbyrån
Lönegrad
(-klass)
Tjänst (beställning)
Ch ef
E x p ed it io n
A ll m än se k ti o n
R ed o v is n in g so .
g ra n sk n in g ss ek .
A v ta ls d et al j
S u m m a
Bo 1 Byråchef...........................................
1
1
Ao 26
Regementsofficer............................
1
1
Ao 24
Regementsofficer............................
1
1
2
Ao 21
Kapten.............................................
1
1
Ao 19 Förvaltare........................................
1
1
Ao, Ae 23
Förste byråsekreterare/förste
byråingenjör.................................
1 1
19
Byråingenjör....................................
1
1
17 Assistent...........................................
1 1
17 Ingenjör............................................
1 1
15 Assistent...........................................
1
1
9
Kontorist..........................................
1
1
7
Kanslibiträde...................................
1 7
8
r.b. —5,Ao 5 Biträde för skriv- och kontorsgöro-
mål (kontorsbiträde)..................
2
1
3
(27) Officer...............................................
3
3
(18) Underofficer.....................................
1
1
(17) Underofficer.....................................
6
6
Summa 1 3 7 19 3
33
Allmänna byrån
Lönegrad
(-klass)
Tjänst (beställning)
Ch ef
E x p ed it io n
C en tr al
ex p ed it io n
C en tr al
se k ti o n
N o rm al ie -
se k ti o n
B o k -
och
b la n k et tk o n to r
H äs ts ek ti o n
S u m m a
Bo 1 Byråchef.................................................
1
1
Ao 26
Regementsofficer..................................
1
1
Ao 24
Regementsofficer...................................
1 1
2
Ao 21 Kapten....................................................
2
2
Ao 23 Regementsveterinär..............................
1
1
Ao, Ae 26
Byrådirektör..........................................
1
1
23 Förste byråintendent...........................
1
1
21 Byråintendent.......................................
1
1
19
Förste tryckeriassistent.......................
1
1
17 Assistent.................................................
1
1
15 Assistent.................................................
3
3
högst 15 Ingenjör..................................................
2
2
13
Förrådsf örvaltare..................................
1
1
12 Förste kansliskrivare............................
1
1
10 Tekniker.................................................
1 1
2
9
Förrådsförman .....................................
2
2
9 Kontorist................................................
1 1 1
1
4
9 Tekniker.................................................
1
1
8 Förste förrådsman.................................
3
3
7 Förrådsman............................................
9
9
7 Tekniskt biträde...................................
1
1
7 Kanslibiträde.........................................
1 1
1
2 5
r.b. —5, Ao 5 Biträde för skriv- och kontorsgöro-
mål (kontorsbiträde)........................
2 1 1
9 13
(24) Officer.....................................................
1 1
1 1 4
1
1
46
Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962
föring och verkets kassarörelse).
Administrativa byrån anses böra få en personalorganisation enligt följande
tablå.
Lönegrad
Tjänst
Ch
ef
E
x
p
ed
it
io
n
K
an
sl
i
se
k
ti
o
n
P
er
so
n
al
-
o
.
o
rg
an
is
a-
ti
o
n
sk
o
n
to
r
E
k
o
n
o
m
i
se
k
ti
o
n
S
u
m
m
a
Bo 1
Krigsråd...........................................
1
1
Ao, Ae 24
Byrådirektör....................................
1
1
1
3
23
Förste byråintendent.....................
1
i
21
Förste byråsekreterare...................
1 2
2
19
Byråassistent...................................
1
1
2
17
Assistent...........................................
1
1
13
Kontorsskrivare..............................
1
1
12
Förste kansliskrivare......................
3
3
10
Kansliskrivare.................................
1
1
9
Förste expeditionsvakt..................
1
1
9
Kontorist..........................................
1
2
1
4
7
Expeditionsvakt..............................
4
4
7
Kanslibiträde..................................
1
4
5
rb. —5, Ao 5 Biträde för skriv- och kontorsgöro-
mål (kontorsbiträde)..................
3
3
2
8
Summa
1
4
3
15
14
37
1 En av tjänsterna bör t. v. vara extra.
Utredningen anför, att antalet tjänster i olika lönegrader avvägts med
hänsyn främst till fredsbehovet. Det för löneställningen avgörande har varit
de fredsmässiga arbetsuppgifternas art och det med befattningen förenade
ansvaret. Utredningen framhåller särskilt, att ställning icke tagits till frågor
om ändrad löneställning för vissa grupper av tjänster, t. ex. byråchefs-
tjänstema. I lönegradsplaceringsfrågorna har av statsmakterna godtagna
normer tillämpats. Utredningen framhåller, att det för att kontinuiteten i
verksamheten skall säkerställas är av särskild betydelse, att löneställningen
för olika kategorier befattningshavare är sådan, att personal med tillräck
liga kvalifikationer kan väntas kvarstanna i verkets tjänst under någor
lunda lång tid.
Utredningen har funnit det motiverat, att den civila personalen beredes
ordinarie anställningsform i ungefär samma utsträckning som inom stats
förvaltningen i övrigt. Utredningen har emellertid ansett sig böra iakttaga
stor återhållsamhet i fråga om ordinarie tjänster främst med hänsyn till att
en översyn av ämbetsverkets personalbehov sedan verket under några år
varit i funktion anses motiverad. Frågan om anställningsform bör enligt
utredningen omprövas i samband med en sådan översyn.
I nuvarande organisation av arméintendenturförvaltningen, marinförvalt
ningens intendenturavdelning samt flygförvaltningens intendenturbyrå in-
47
går sammanlagt 78 ordinarie tjänster, nämligen för en souschef vid armé- intendenturförvaltningen i Bp 6, en marinöverintendent i Bo 4, en överste i intendenturbefattning i Bo 1, fyra byråchefer i Bo 1, ett krigsråd i Bo 1, en byrådirektör i Ao 26, två byrådirektörer i Ao 24, en byråveterinär i Ao 24, två förste byråintendenter i Ao 23, en förste byråsekreterare i Ao 23, två byråintendenter i Ao 21, en kamrerare i Ao 21, en byråassistent i Ao 19, en byråinspektör i Ao 19, två assistenter i Ao 17, tre assistenter i Ao 15, två kontorsskrivare i Ao 13, en förste kansliskrivare i Ao 12, två kansliskrivare i Ao 10, en förste expeditionsvakt i Ao 9, sex kontorister i Ao 9, två expedi- tionsvakter i Ao 7, elva kanslibiträden i Ao 7 och 28 kontorsbiträden i Ao 5.
Härutöver finnes å övergångsstat vid arméintendenturförvaltningen tjäns ter för en byråsekreterare i Ao 19, en köksföreståndare i Ao 12 och ett kansli biträde i Ao 7.
Utredningen har i förslaget till intendenturförvaltning på verkets stat icke upptagit beställningar för annan militär personal på aktiv stat än för verkschefen (alternativt militär eller civil) och de militära byråcheferna samt chefen för centralplaneringen. Beställningar för övrig militär personal på aktiv stat bör enligt utredningen i avvaktan på ställningstagande till frå gan om en för försvaret gemensam intendenturkår uppföras på försvars grenarnas vederbörliga personalförteckningar.
Utredningen föreslår ordinarie anställningsform huvudsakligen beträf fande sådana tjänster, som har en direkt motsvarighet i den nuvarande or ganisationen. Förslaget innebär i sammanfattning att följande 95 ordinarie tjänster ingår i det nya verket, nämligen för en chef för intendenturför- valtningen i Bp 6, en chef för central planeringen i Bo 1, fem byråchefer i Bo 1, ett krigsråd i Bo 1, tre byrådirektörer i Ao 26, fem byrådirektörer i Ao 24, en byråveterinär i Ao 24, två förste byråintendenter i Ao 23, en förste byråsekreterare i Ao 23, en byråintendent i Ao 21, en byråassistent i Ao 19, en byråinspektör i Ao 19, två assistenter i Ao 17, en assistent i Ao 15, en förrådsförvaltare i Ao 13, tre förste kansliskrivare i Ao 12, två kansliskri vare i Ao 10, en förrådsförman i Ao 9, en förste expeditionsvakt i Ao 9, nio kontorister i Ao 9, två expeditionsvakter i Ao 7, två förrådsmän i Ao 7, tolv kanslibiträden i Ao 7 och 36 kontorsbiträden i Ao 5.
Av de angivna tjänsterna motsvaras följande av tjänster på personalför teckningen för försvarets civilförvaltning, nämligen vid bok- och blankett kontoret för en förste byråintendent i Ao 23, en förrådsförvaltare i Ao 13, en förrådsförman i Ao 9, en kontorist i Ao 9, två förrådsmän i Ao 7, ett kanslibiträde i Ao 7 och sex kontorsbiträden i Ao 5 samt vid lägerkassesek- tionen för en förste byråsekreterare i Ao 23 (för närvarande Ao 21).
För vissa ordinarie tjänster enligt gällande organisation saknas i den föreslagna organisationen motsvarande tjänster i vad avser arten av huvud sakliga arbetsuppgifter och/eller lönegradsplacering, nämligen för en by rådirektör i Ao 26, två förste byråintendenter i Ao 23, en byråintendent i
Kungi. Maj:ts proposition nr 168 år 1962
48
Ao 21, en kamrerare i Ao 21, en assistent i Ao 17, två assistenter i Ao 15, två
kontorsskrivare i Ao 13 och en kontorist i Ao 9.
Utredningen räknar med att det kan bli nödvändigt att i samband med
omorganisationen inrätta vissa tjänster å övergångsstat och att i samband
därmed meddela särskilda övergångsbestämmelser. Det kan vidare, enligt
utredningen, så snart tjänsterna i den nya organisationen tillsatts, visa sig
lämpligt att till ordinarie omvandla en del extra ordinarie tjänster, vilka
tillsatts med innehavare av lägre ordinarie tjänster, som förts på över
gångsstat.
Yttranden
1956 års försvarsförvaltningssakkunniga och försvarets civilförvaltning
anser, att det bör övervägas, om icke centralplaneringens (stabssektionens)
personalorganisation kan minskas. Civilförvaltningen och de sakkunniga
ifrågasätter vidare lämpligheten av att kombinera chefskapet för enheten
med uppgiften såsom personalkårchef och ställföreträdare för verkschefen.
Såsom ställföreträdare för verkschefen bör enligt civilförvaltningen lämplig
byråchef utses. Vid en renodling i enlighet med vad nu ifrågasatts av ar
betsuppgifterna för chefen för centralplaneringen (stabssektionen) bör
denne enligt civilförvaltningen och de sakkunniga vara överstelöjtnant eller
kommendörkapten av 1. graden. Civilförvaltningen och de sakkunniga
ifrågasätter vidare om inte den föreslagna tjänsten för förste kansliskrivare i
Ae 12 bör upptagas såsom kansliskrivare i Ae 10.
Arméintendenturförvaltningen anser likaså att chefen för centralplane
ringen ej samtidigt kan vara chef för intendenturkåren. Enligt ämbetsverket
bör chefen för centralplaneringen icke heller vara verkschefens ställföre
trädare. Om det bestämmes, att chefskap över centralplaneringen skall
förenas med chefskap för kåren har ämbetsverket dock intet att erinra
emot att chefen för centralplaneringen göres till verkschefens ställföreträ
dare. Om så blir fallet, uppkommer emellertid behov av ytterligare en befatt
ning för regementsofficer vid centralplaneringen.
Chefen för marinen anser det inte heller möjligt att förena befattningarna
som chef för centralplaneringen och kårchef. En särskild beställning bör av
ses för kårchef.
Flygförvaltningen anser, att vid centralplaneringen bör tillkomma minst
eu befattning för tjänsteman med civilekonomutbildning.
Enligt försvarets civila tjänstemannaförbund bör vid centralplaneringen
en kaptensbeställning utbytas mot tjänst för förste byråsekreterare i Ao 23.
Som framgår av det föregående ifrågasätter försvarets civilförvaltning
och försvarsförvaltningssakkunniga, om icke förrådsbyrån och allmänna
byrån lämpligen kan sammanslås till en byrå med benämningen förråds-
byrå. I denna byrå bör enligt civilförvaltningen och de sakkunniga ingå —
förutom expedition -— förrådssektion, redovisnings- och kontroll-(gransk
Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962
49
nings-) sektion, normaliesektion, bok- och blankettkontor med förråd, häst
sektion och en detalj för förvaltning av övningsanslagen ni. in. — övnings-
detalj. Den föreslagna allmänna byråns expedition och centralsektion utgår
därvid. Frågor om säkerhetstjänst, mobilisering in. m. anses lämpligen kun
na överföras till centralplaneringen (stabssektionen). Centralexpeditionen
anses vidare böra inordnas i administrativa byrån, där den lämpligen kan
sammanslås med denna byrås expedition. Allmänna byråns avtalsdetalj bör
likaledes överföras till administrativa byrån. — Försvarsförvaltningssakkun-
niga bedömer personalbehovet för de till centralplaneringen (stabssektionen)
överförda uppgifterna rörande mobilisering och säkerhetstjänst in. in. till
två kaptener, vilket i förhållande till utredningsmannens förslag innebär en
minskning med en arvodesofficer i A: 24. Till den föreslagna övningsdetal-
jen bör enligt de sakkunniga hänföras de av utredningen för allmänna by
råns centralsektion föreslagna tjänsterna för major eller kommendörkapten
av 2. graden, förste kansliskrivare och kanslibiträde. En ytterligare tjänst
för officer, exempelvis en arvodesofficer i A: 27, synes dessutom erforder
lig. Den för chef för centralsektionen avsedda tjänsten (överstelöjtnant
eller kommendörkapten av 1. graden) bör utgå. Tjänsten för kontorist å
centralsektionen (verkschefens sekreterare) bör överföras till centralplane
ringen (stabssektionen) och kontorsbiträdet till livsmedelsbyråns expedi
tion, eftersom behov av något större arbetskraft för skriv- och expeditions-
göromål än utredningen räknat med synes föreligga vid denna byrå. Av
de för de båda byråernas expeditioner föreslagna tjänsterna bör enligt de
sakkunniga en kontorist och tre kontorsbiträden bilda förrådsbyråns expe
dition, en kontorist tillföras centralplaneringen (stabssektionen), varige
nom det på grund av säkerhets- och mobiliseringsärendenas överflyttning
ökade behovet av kontorspersonal tillgodoses, samt ett kontorsbiträde över
föras till administrativa byråns expedition, där ökat behov av skrivai-bets-
kraft m. in. uppstår genom att avtalsdetalj en överföres till byrån.
Enligt försvarets civila tjänstemannaförbund som likaledes anser att moti
ven för inrättandet av den allmänna hyrån ej är tillräckligt bärande bör
normaliesektionen vara självständig och direkt underställd verkschefen.
Sveriges akademikers centralorganisation hävdar, att avtalsdetaljen hör
hänföras till administrativa byrån i stället för till förrådsbyrån.
Överbefälhavaren erinrar om att arméintendenturförvaltningen jämlikt
gällande bestämmelser är huvudunderrättelsemyndighet bland annat i vad
avser kroppsskyddsmateriel, intendenturmateriel, livsmedel samt drivme
del för fordon jämte distributionsmateriel och sålunda i fred och krig har
huvudansvaret för bearbetning av underrättelser rörande främmande mak
ter på intendenturförvaltningsområdet. Uppgifterna bör enligt överbefäl
havaren överföras till intendenturförvaltningsverket. överbefälhavaren an
ser det i hög grad angeläget, att behovet av personal för denna verksamhet
tillgodoses. I utredningens förslag synes detta ej ha tillräckligt beaktats.
4 — Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 168
Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962
50
Chefen för armén anför, att krigsbehovet inom armén av intendenturoffi-
cerare i normgivande befattningar är större än nuvarande fredsbehov. Det
ökade behovet i krig skall följaktligen täckas med en reservstat. En minsk
ning av intendenturkårens nuvarande fredsstat medför sålunda en ökning
av reservstaten. Det bör därför enligt arméchefen övervägas att för ett ökat
antal befattningar inom intendenturförvaltningen avse intendenturoffice-
rare, varigenom reservstatslöner inbesparas. I anslutning till att utredning
en i vissa fall har anfört tvekan om föreslagna befattningar bör besättas
med civil eller militär personal anser arméchefen, att av ekonomiska skäl
militär personal bör avses för dessa befattningar.
Chefen för marinen erinrar om att i förslaget på verkets stat icke upp
tagits beställningar för annan militär personal på aktiv stat än för verks
chefen (alternativt militär eller civil), byråcheferna och chefen för central
planeringen samt att beställningar för övrig militär personal på aktiv stat
enligt förslaget bör uppföras på försvarsgrenarnas vederbörliga personal
förteckningar i avvaktan på ställningstagande till frågan om en för försva
ret gemensam intendenturkår. Chefen för marinen och marinförvaltningen
framhåller, att ett genomförande av förslaget på denna punkt förutsätter
en fördelning på försvarsgrenarna av samtliga i verket ingående befattning
ar för militär personal på aktiv stat. Det understrykes, att det ur personal-
planeringssynpunkt är nödvändigt att beslut i nämnda fördelningsfråga före
ligger i god tid före den tidpunkt då verket skall organiseras.
Arméintendenturförvaltningen och statstjänstemannens riksförbund an
ser, att befattningen som chef för intendenturförvaltningsverket bör avses
för militär. Riksförbundet anser vidare, att ett betydande antal civila be
fattningar bör ersättas med militära.
Förvaltningsdirektionen framhåller angelägenheten av att vid avvägning
en mellan och lönesättningen för ifrågakommande militära och civila tjänster
även den civila personalens allmänna ställning, befordrings- och rekryte-
ringsförhållanden tillbörligt beaktas. Ett led häri borde vara att vissa högre
tjänster inrättas såsom alternativt militära eller civila.
Försvarets forskningsanstalt anser, att den föreslagna personella organi
sationen för intendenturförvaltningen har utformats utan tillräckligt hän
synstagande till behovet av kvalificerad teknisk personal. Tjänsterna såsom
chefer för centralplaneringen och sakbyråerna samt flertalet sektionschefs-
tjänster är sålunda avsedda enbart för militär personal. För att ge möjlig
het till anpassning efter föreliggande behov synes det ändamålsenligt att
göra flertalet av dessa befattningar alternativt civila eller militära. Forsk
ningsanstalten ifrågasätter beträffande i första hand den tekniska persona
len — t. ex. inom materielbyrån och då främst projekteringssektionen — om
det blir möjligt att erhålla tillräckligt kvalificerad sådan personal för de
löner som föreslagits.
Sveriges akademikers centralorganisation anser, att byråchefsbefattning
Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962
51
arna vid materiel-, livsmedels- och drivmedelsbyråema bör avses för såväl
militär som civil personal. Cheferna för inventarie- och inköpssektionerna
inom materielbyrån, cheferna för livsmedels-, förplägnads- och driftsektio
nerna inom livsmedelsbyrån samt cheferna för drivmedels-, bränsle- och
drivmedelsmaterielsektionerna inom drivmedelsbyrån bör tillsättas med ci
vil personal.
Tjänstemännens centralorganisation avstyrker, att arvodestjänster för
pensionerade underofficerare inrättas i den föreslagna omfattningen. Dessa
tjänster bör på grund av sitt kvalificerade innehåll i största möjliga omfatt
ning besättas med aktiva underofficerare. Centralorganisationen förutsätter
vidare, att frågor om lönegradsplacering m. in. blir föremål för sedvanliga
förhandlingar. Även Sveriges akademikers centralorganisation förutsätter,
att frågan om de olika tjänsternas lönegradsplacering blir föremål för för
handlingar.
Försvarets civila tjänstemannaförbnnd framlägger för sin del förslag om
sammanlagt ett 20-tal lönegradsuppflyttningar i förhållande till utredning
ens personalberäkningar.
Statstjänstemännens riksförbund anser, att samtliga sektionschefstjänster
bör vara placerade i A 26 och att ett betydligt större antal arvodesbefatt-
ningar bör vara placerade i A: 27 i stället för i A: 24.
Försvarets civilförvaltning och försvarsförvaltningssakkunniga anser, att
alla för skrivarbete avsedda kontorsbiträden vid materiel-, livsmedels- och
drivmedelsbyråema bör redovisas å respektive byråexpeditioner. I fråga
om lönegradsplaceringar ifrågasätter civilförvaltningen och försvarsför
valtningssakkunniga om inte de i förslaget upptagna förvaltartjänsterna
bör med utgångspunkt i nuvarande lönesättning hänföras till lönegrad 17.
Försvarsförvaltningssakkunniga anser vidare, att särskild försiktighet
bör iakttagas vid uppbyggandet av enheter, som inte har direkt motsvarig
het i nuvarande organisation. De sakkunniga syftar i detta sammanhang
på materielbyråns, livsmedelsbyråns och drivmedelsbyråns centralsektio
ner, förrådsbyråns allmänna sektion (förrådssektion) samt centralplane
ringen (stabssektionen). De sakkunniga ifrågasätter, om icke dessa enhe
ter åtminstone tills vidare kan i förhållande till utredningens förslag utan
nämnvärd olägenhet minskas, materielbyråns centralsektion med en kap
ten, livsmedelsbyråns centralsektion med en arvodcsundcrofficcr, drivme
delsbyråns cenlralscklion med en arvodesofficer, förrådsbyråns allmänna
sektion (förrådssektion) med en förvaltare och centralplaneringen (stabs
sektionen) med en kapten.
För materielbyrån föreslår arméintendenturförvaltningen, att tjänster
tillkommer vid beklädnadssektionen för en major, som till huvuduppgift
skall ha att avlasta sektionschefen i planeringsarbetet, och en kapten i ar-
vodesbefattning (A:24). Vid projekteringssektionen bör sektionschefsbe-
fattningen avses för militär och byrådirektörstjänsten bör därför utbytas
Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962
52
Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962
mot beställning för överstelöjtnant eller kommendörkapten av 1. graden.
Vid kontrollsektionen bör enligt arméintendenturförvaltningen ytterligare
minst en kontrollingenjör i Ae 17 tillkomma.
Marinförvaltningen föreslår, att materielbyråns beklädnadssektion för-
stärkes med en major eller kommendörkapten av 2. graden, en kapten och
en assistent i Ae 17. Chef för projekteringssektionen bör enligt marinför
valtningen liksom enligt flygförvaltningen vara intendenturofficer, Ao 26, i
stället för byrådirektör i samma lönegrad. En föreslagen regementsofficers-
beställning vid sektionen i Ao 24 bör därvid utbytas mot byrådirektör i
A 24. Kontrollsektionen bör enligt marinförvaltningen slutligen utökas med
en ingenjör i Ae 17 och inventariesektionen med en assistent i Ae 17.
Försvarsförvaltningssakkunniga anser, att utredningen beräknat behovet
av tjänster vid materielbyråns beklädnadssektion väl snävt och föreslår
därför, att sektionen ökas med en kapten.
Försvarets civila tjänstemannaförbund föreslår, att en befattning för
pensionerad underofficer vid materielbyråns centralsektion utbytes mot
tjänst för assistent i Ae 17. Vid byråns kontrollsektion bör en ingenjör i
Ae 17 tillkomma. Vid projekteringssektionen kan, därest förskjutning av
arbetsuppgifterna sker, en regementsofficersbeställning i Ao 24 ersättas
med en tjänst för förste byråingenjör i Ae 23. Härvid blir det möjligt att
indraga en tjänst för byråingenjör i Ae 21. Chefen för inköpssektionen bör
enligt förbundet vara civil.
Cheferna för materielbyråns projekterings- och inventariesektioner bör
enligt statstjänstemannens riksförbund vara regementsofficerare i Ao 26.
Enligt Sveriges akademikers centralorganisation bör en majorsbeställ-
ning vid materielbyråns projekteringssektion utbytas mot byrådirektör.
Enligt förbundets uppfattning är det av vikt att även andra högre tjänster
kan tillsättas med tjänstemän med teknisk och merkantil utbildning, så
att civil sakkunskap tillföres verket.
Enligt försvarets sjukvårdsstyrelse erfordras särskild personal för den
livsmedelskontroll som sammanhänger med anskaffningen av livsmedel.
På grund av det nära sambandet mellan dessa två funktioner bör nämnda
personal naturligen ingå i intendenturförvaltningen. Sjukvårdsstyrelsen
har således icke något att erinra mot utredningens förslag i denna del och
icke heller mot den föreslagna personaluppsättningen vid livsmedelsbyrån
för ifrågavarande uppgifter.
Arméintendenturförvaltningen föreslår, att förplägnadsmaterielsektionen
förstärkes med en byråingenjör i Ae 19 och driftsektionen med ytterligare
en assistent i Ae 17 och ett kanslibiträde i Ae 7.
Försvarets civilförvaltning och försvarsförvaltningssakkunniga föreslår,
att den för livsmedelsbyråns centralsektion avsedda arvodesunderofficeren
utgår.
53
Enligt marinförvaltningen bör livsmedelsbyråns förplägnadsmaterielsek-
tion förstärkas med en byråingenjör i Ae 19 och driftsektionen med ett
kanslibiträde i Ae 7.
Livsmedelsbyråns expedition och driftsektion bör enligt försvarets civila
tjänstemannaförbund tillföras vardera ett kanslibiträde. Förplägnadsmate-
rielsektionen bör vidare förstärkas med en byråingenjör i Ae 21.
Den föreslagna arvodesofficeren i A:27 vid livsmedelsbyråns lägerkasse-
sektion bör enligt flggförvaltningen och statstjänstemannens riksförbund
vara chef för sektionen.
Försvarets civilförvaltning och 1956 års för svar sförvaltningssakkunniga
föreslår, att bränsleärendena — liksom för närvarande är fallet inom armé-
intendenturförvaltningen -— sammanhålles i en särskild sektion inom driv-
medelsbyrån direkt underställd byråchefen. Drivmedelsanskaffningen bör
därvid handhavas av en särskild drivmedelssektion med en överstelöjtnant
eller kommendörkapten av 1. graden såsom chef.
Försvarsförvaltningssakkunniga beräknar för bränslesektionen tjänster
för en byrådirektör i Ao 24, som i samband härmed bör i förhållande till
utredningens förslag ändras till tjänst för byrådirektör i Ao 26, en byrå
assistent i Ae 19, två assistenter i Ae 17, en förste förrådsförman i Ae 10
och ett kanslibiträde i A 7. En i arméintendenturförvaltningens nuvarande
organisation befintlig, för bränsleanskaffningen avsedd tjänst för förste
byråintendent i Ao 23 synes ävenledes böra ingå i sektionen. Å andra sidan
bör enligt de sakkunniga en av de av utredningen föreslagna tjänsterna
för assistent i A 17 kunna utgå, om tjänsten för förste byråintendent be-
hålles.
Drivmedels- och bränslesektionen bör även enligt arméintendenturför-
valtningen uppdelas i två sektioner, en för drivmedel och en för bränsle,
varvid för den sistnämnda bör tillkomma en byrådirektör i Ao 26, sektions
chef. Till bränslesektionen bör förutom personalen för den värmetekniska
kontrollen, som föreslås bli överflyttad från fortifikationsförvaltningen,
hänföras nuvarande befattningar vid bränslesektionen inom arméintenden
turförvaltningens drivmedelsbyrå, nämligen en förste byråingenjör i Ae 23,
två byråingenjörer i Ae 19 och ett kanslibiträde i A 7.
För drivmedclsfrågor (förrådshållning) bör enligt arméintendenturför-
valtningen tillkomma en förvaltare i Ae 17.
Enligt statstjänstemannens riksförbund bör vid drivinedelsbyråns driv
medels- och bränslesektion en kaptensbeställning utbytas mot beställning
för regementsofficer i Ao 24, avsedd för ledning av förrådsverksamheten.
För drivmedclsbyråns centralsektion föreslår arméintendenturförvalt-
ningen, att en tjänst i Ae 7 tillkommer och att en kansliskrivartjänst i Ae 10
utbytes mot assistenttjänst i Ae 15. Arméintendenturförvaltningen föreslår
vidare, att drivmedelsmaterielsektionen förstärkes med en ingenjör i Ae 17.
Civilförvaltningen ifrågasätter — liksom försvarsförvaltningssakkunniga
Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962
54
— om inte den för drivmedelsbyråns centralsektion avsedda arvodesbefatt-
ningen för officer kan utgå.
Marinförvaltningen anser, att drivmedelsbyrån bör förstärkas med följan
de tjänster, nämligen vid centralsektionen för en kapten, vid drivmedels-
och bränslesektionen för en förste byråintendent i A 23, vid drivmedels-
materielsektionen för en kapten samt vid säkerhetsdetaljen för en byrå
ingenjör i A 19.
Försvarets civilförvaltning och försvarsförvaltningssakkunniga föreslår,
att den förste byråingenjör som enligt utredningen skall utgöra en särskild
säkerhetsdetalj inom drivmedelsbyrån skall för uppgifterna stå till byrå
chefens förfogande utan detaljbenämning. Sprängämnesinspektionen anför
däremot, att en begränsning av säkerhetsdetalj ens personal till endast en
befattningshavare innebär en undervärdering av detaljens arbetsuppgifter,
såväl vad beträffar dessa uppgifters omfattning som betydelse. Enligt in
spektionens uppfattning bör utredningens förslag givas sådan justering,
att säkerhetsdetaljen redan från början tillförsäkras personal som till an
tal och teknisk kompetens gör det möjligt för detaljen att lösa arbetsupp
gifterna.
Försvarets civila tjänstemannaförbnnd föreslår, att drivmedelsbyråns ex
pedition utökas med ett kanslibiträde. Vid centralsektionen bör en befatt
ning för pensionerad underofficer utbytas mot assistenttjänst i Ae 17.
Arméintendenturförvaltningen, som framhåller betydelsen av att en för-
rådsbyrå inrättas, anser att vid en kommande översyn bör klarläggas, huru
vida ytterligare uppgifter kan hänföras till förrådsbyrån.
Försvarets civila tjänstemannaförbund föreslår, att förrådsbyråns expe
dition tillföres ett kanslibiträde. Vid allmänna sektionen bör en tjänst för
förste byråingenjör i Ae 23 tillkomma, varvid beställningar för en rege
mentsofficer i Ao 24 och en förvaltare kan utgå. Förbundet ifrågasätter om
inte ytterligare någon nedskärning i granskningsverksamheten bör kunna
göras och föreslår i anslutning härtill att en av arvodesbefattningarna för
underofficer utgår.
Enligt statstjänstemannens riksförbund bör chefen för förrådsbyråns
redovisnings- och granskningssektion vara regementsofficer i Ao 26 i stället
för i Ao 24.
Försvarets civilförvaltning erinrar om att chefen för armén i annat sam
manhang föreslagit, att chefen för arméhundväsendet skall utgå ur organi
sationen, därvid förutsatts att uttagningen av hundar skall övertagas av nu
varande arméintendenturförvaltningen. Då civilförvaltningen förutsätter,
att den föreslagna indragningen kommer att verkställas, bör det blivande
intendenturverkets hästsektion enligt ämbetsverket organiseras med beak
tande härav.
Enligt arméintendenturförvaltningens mening bör säkerhetstjänsten över
föras från allmänna byråns centralsektion till centralexpeditionen. Vid cen
Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962
55
tralexpeditionen bör vidare enligt arméintendenturförvaltningen arvodes-
befattningen i A:24 höjas till A:27. Ett kontorsbiträde bör överföras till
centralexpeditionen från administrativa byråns expedition. Befattningen
som chef för byråns normaliesektion bör vidare enligt arméintendenturför
valtningen avses för regementsofficer i Ao 26.
Den för normaliesektionen (allmänna byrån) föreslagna majoren eller
kommendörkaptenen av 2. graden bör enligt försvarsförvaltningssakkun-
niga vara chef för sektionen. Härvid kan den såsom sektionschef föreslagne
byrådirektören i Ao 26 utgå. Å andra sidan anser de sakkunniga, att sektio
nen för att avsedda arbetsuppgifter skall kunna utföras bör utökas med en
byråingenjör i Ae 21.
Flygförvaltningen föreslår, att normaliesektionen förstärkes med en byrå
direktör i A 24.
Vid normaliesektionen bör enligt försvarets civila tjänstemannaförbund
en tjänst för förste byråintendent i A 23 tillkomma i utbyte mot en majors-
beställning, medan en kaptensbeställning bör tillkomma i utbyte mot en
tjänst för byråintendent i A 21. Härutöver bör sektionen tillföras ett kansli
biträde.
Försvarets civila tjänstemannaförbund, som förutsätter att centralexpedi
tionen överföres till administrativa byrån, anser att enheten bör förstärkas
med ett kanslibiträde.
Enligt statstjänstemännens riksförbund bör befattningen som chef för
allmänna byråns chefsexpedition avses för pensionerad officer i A:27. Che
fen för normaliesektionen bör vara regementsofficer i Ao 26.
Civilförvaltningen och försvarsförvaltningssakkunniga påpekar, att i ut
redningens förslag rörande bok- och blankettkontoret medtagits tre tjäns
ter, vilka från och med den 1 juli 1962 kommer att utgå ur organisationen
då de varit avsedda för civilförvaltningens kontorsoffsettryckeri, vilket ned
lagts. Dessa tjänster avses för en tekniker i Ae 10, en tekniker i Ae 9 och
ett kontorsbiträde i A 5, vilka alltså icke erfordras.
Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1962
Frågan om inrättande av en gemensam intendenturkår
I gällande organisation finnes självständiga intendenturkårer vid armén
och marinen men däremot icke vid flygvapnet. I personalförteckningen för
ordinarie tjänstemän vid flygvapnet upptages emellertid intcndentuioffice
rare under den särskilda rubriken »officerare i intendentuibefattning».
Som inledningsvis anförts har utredningens uppdrag utvidgats till att
även omfatta frågan om inrättande av en för försvaret gemensam intenden
turkår. — Vad angår konsekvenserna för kårfrågan av tillkomsten av det
gemensamma verket anför utredningen följande.
Enligt det nu framlagda organisationsförslaget för intendenturforvalt-
ningen avses 48 befattningar för intendenturpersonal på aktiv stat. Ilarav
är 28 i regementsofficersgrad, d. v. s. omkring hälften av sammanlagda an-
56
talet regementsofficerare i intendenturtjänst. Organisationen är icke upp
byggd så att i densamma ingår enheter, som avses uteslutande betjäna viss
försvarsgren — en dylik uppbyggnad vore knappast förenlig med de grund-
läggande tankegångarna vid beslutet om inrättande av en förvaltning över
försvarsgrensgränserna. Det har icke heller ansetts böra komma i fråga
att på förhand fördela officersbefattningarna vid intendenturförvaltningen
mellan försvarsgrenarna eller att uttryckligen avse viss befattning för per
sonal ur den ena eller andra försvarsgrenen. Detta skulle i vissa fall komma
att medföra hinder att vid uppkommande vakans i viss befattning i befatt
ningen placera den lämpligaste, blott emedan denne tillhör annan försvars
gren än den för vilken befattningen avsetts. Ett sådant resultat kan givetvis
icke accepteras. Utredningsmannen har sett som sin uppgift att bedöma
vilka befattningar, som bör bestridas av militär personal, och att med led
ning av de tilltänkta arbetsuppgifternas art och det med deras lösande för
enade ansvaret hänföra befattningarna till viss lönegrad. Metodiken bygger
således på den förutsättningen, att inom den centrala förvaltningen inten-
denturpersonalen i princip skall kunna bekläda i vart fall de ledande be-
a*taingarna oberoende av kårtillhörighet. Avgörande för personvalet vid
tillsättning av viss militär befattning har ansetts böra vara att erhålla den
for arbetsuppgiftens lösande mest lämpade med hänsyn till tidigare verk
samhet, genomgångna specialkurser och personliga egenskaper, detta såväl
vid omplaceringar i samband med verkets uppbyggnad som senare vid upp
kommande vakanser.
1
Utredningsmannen har — utgående från nuvarande kårorganisation -__
övervägt huruvida det vore lämpligt att på verkets personalförteckning
upptora beställningar för de intendenturofficerare, som erfordras i organi-
sationen, men funnit detta icke böra komma i fråga. Det kan nämligen icke
uteslutas, att huvudsakligen officerare från viss försvarsgren under en
längre eller kortare period på grund av större skicklighet kunde komma att
befordras till vakantblivande beställningar för t. ex. överstelöjtnant på äm
betsverkets personalförteckning. Detta skulle få till följd, att successions-
betordran i samma män koinme kaptener vid samma försvarsgren tillgodo
medan samtidigt mer förtjänta kaptener med högre tjänsteålder vid de
andra försvarsgrenarna kunde få vänta på befordran till major.
Utredningen anför, att slutlig ställning i kårfrågan icke bör tagas förrän
samtliga på frågan inverkande faktorer underkastats en genomgripande
granskning. Med hänsyn till angelägenheten att dels i möjligaste mån
kunna överblicka de konsekvenser det framlagda förslaget till organisation
av och personaluppsättning för intendenturförvaltningen får för kårfrågan,
dels ock uppskattningsvis kunna redovisa den med verkets organiserande
sammanhängande kostnadsutvecklingen har utredningen emellertid ansett
sig böra redan på nuvarande utredningsstadium anmäla följande huvud
alternativ till lösning av kårfrågan.
1. Nuvarande system med intendenturpersonalen hänförd till försvars-
grensvis uppbyggda särskilda kårer eller redovisad i anslutning till annan
inom försvarsgrenen förefintlig kår.
2. Tillskapandet av en för samtliga regementsofficerare i intendentur
tjänst gemensam kår. Övrig i de nuvarande kårerna (flygvapnets officerare
Kungl. Maj.ts proposition nr 168 dr 1962
57
i intendenturbefattning) ingående intendenturpersonal sammanhålles för-
svarsgrensvis i särskilda kårer eller i anslutning till annan inom försvars
gren förefintlig kår.
3. Tillskapandet av en för försvaret gemensam intendenturkår för all nu
försvarsgrensvis redovisad personal.
Utredningen anser sig inte nu böra taga ställning till vilket av de angivna
alternativen som är att förorda men uttalar vissa sympatier för alternativet
med gemensam kår.
I fråga om chefskapet för en gemensam kår anför utredningen följande.
Utredningsmannen har tidigare utgått från att den inspektion på inten-
denturtjänstens område, som icke är av förvaltningsbetonad karaktär, skall
utövas försvarsgrensvis och personellt samordnas med övrig inspektions
verksamhet. Om så sker kan chefskapet för en gemensam kår icke ankny
tas till den stabsmässiga inspektionsverksamheten. Valet står då mellan att
för kårchefskapet avse en särskild beställning eller att, såsom direktiven
förutsätter, förena kårchefskapet med befattning inom intendenturförvalt-
ningsverket. Skäl kan anföras för båda alternativen. Den gemensamma kå
ren torde komma att inrymma såväl officerare och underofficerare på aktiv
stat som personal i reserven och värnpliktigt befäl, varför uppgifterna så
som kårchef kan bli så omfattande att en särskild, från verket fristående
befattning kan vara motiverad. Å andra sidan kan en personalunion vara
att förorda förutom av kostnadsskäl jämväl ur den synpunkten, att där
igenom större möjlighet föreligger att successivt beakta de erfarenheter,
som vinnes inom förvaltningsverksamheten, vid utformning av utbild
ningsverksamheten, vid beräkning av personalbehov etc. Utredningsman
nen, som utgår från att chefen för intendenturförvaltningen skall vara al
ternativt militär eller civil, har för sin del funnit sig kunna räkna med att,
därest beslut fattas om en gemensam kår, chefskapet för denna skall kunna
förenas med befattningen som chef för centralplaneringen inom ämbets
verket, med löneställning B 4. Utredningsmannen utgår därvid från att be
fattningshavaren i sin egenskap av kårchef icke skall lyda under verks
chefen, utan i någon form anslutas till försvarets högsta ledning.
Den kårexpedition, som enligt utredningen bör stå till kårchefens för
fogande för handläggning av kårärendena, bör vara lokalt ansluten till in
tendenturförvaltningen. Expeditionens inre organisation och personalbehov
kommer att påverkas av val av rekryterings- och utbildningssystem. Upp
skattningsvis har utredningsmannen räknat med beställningar för en rege
mentsofficer i Ao 26, en regementsofficer i Ao 24 och två kaptener, två ar-
vodesbefattningar i A:24 respektive A:17 samt två biträdestjänster i A 7
respektive A 5.
Yttranden
Remissmyndigheterna anför, alt förutsättningar saknas för ställnings
tagande till de framförda alternativen. Utredningen i kårfrågan bör slut
föras i sådan tid att beslut kan föreligga i samband med att verket inrättas.
överbefälhavaren uttalar, att en lösning enligt alternativet med gemen
Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962
58
sam kår synes vara mest rationell från administrativ synpunkt och bör all
mänt sett eftersträvas.
Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1962
Kostnadsberäkningar
Avlöningskostnaderna för personal vid arméintendenturförvaltningen,
marinförvaltningens intendenturavdelning och flygförvaltningens intenden-
turbyrå samt vid försvarets civilförvaltning för bok- och blankettärenden
och för lägerkasseärenden uppgår enligt utredningen till omkring 5 950 000
kr. Avlöningskostnaderna för personalen vid den gemensamma intenden-
turförvaltningen beräknar utredningen till cirka 5 490 000 kr. Merkostna
derna för personalökning i försvarsgrensstaberna för inspektions- och öv
rigt stabsarbete samt för ytterligare personal för kårärenden i händelse av
beslut om gemensam intendenturkår uppskattar utredningen till omkring
240 000 kr. Sammanfattningsvis innebär utredningens förslag alltså en kost
nadsminskning av omkring (5 950 000 — 5 490 000 — 240 000 =) 220 000 kr.
Vid sina kostnadsberäkningar har utredningen emellertid bortsett från
avlöningskostnaderna — för närvarande cirka 120 000 kr. — för den per
sonal som inte längre erfordras inom intendenturförvaltningen till följd
av att vissa ärenden rörande bränsle m. m. överföres till fortifikationsför-
valtningen. Personalbehovet inom fortifikationsförvaltningen för hand
läggning av dessa ärenden har nämligen inte prövats av utredningen. Ej
heller har i kostnadsberäkningarna medtagits avlöningskostnaderna för
innehavaren av en tjänst för kontorsskrivare vid marinförvaltningens in
tendent uravdelning, som är avsedd för redigering av samling av marinens
förvaltningsföreskrifter och som även i fortsättningen bedömes erforderlig
inom marinförvaltningen härför.
Intendenturförvaltningens förläggning
Huvuddelen av arméintendenturförvaltningen är inrymd i förhyrda lo
kaler i husen Mäster Samuelsgatan 6—10, medan delar av två byråer är för
lagda till en kronan tillhörig byggnad vid Fredrikshovsgatan 6 (Fredriks-
hovs slott). Marinförvaltningens intendenturavdelning har sina ämbetsloka-
ler i en byggnad ingående i det förutvarande kasernetablissementet vid
Linnégatan 89. För flygförvaltningens intendenturbyrå förhyres lokaler i
Solna. Hyreskostnaderna för lokalerna vid Mäster Samuelsgatan och i Solna
uppgår inklusive värme enligt utredningen till ett årligt belopp av cirka
215 000 kr.
För att intendenturförvaltningsverket skall kunna arbeta med full effek
tivitet inom rimlig tid efter det omorganisationen trätt i kraft är det enligt
utredningen nödvändigt att verket från början sammanföres i ändamåls
enliga arbetslokaler, som bildar en i stort sett sluten enhet. De lokaler som
för närvarande disponeras av de tre intendenturförvaltningsorganen är
från angivna synpunkt icke lämpliga.
Kungl. Maj. ts proposition nr 168 år 1962
59
Enligt sina direktiv har utredningen övervägt möjligheten att förlägga
intendenturförvaltningsverket annorstädes än till stockholmsområdet. Här
om anför utredningen följande.
I det föregående har utredningsmannen såsom ett motiv för inrättande
av en ccntralplanering framhållit det nära samarbete som vid genomföran
de av 1961 års försvarsledningsreform förutsatts äga rum mellan ämbets
verket och de högre militära staberna vid utformandet av direktiv och an
visningar till ämbetsverket och i andra sammanhang. Detta samarbete
torde icke kunna erhålla praktiska och smidiga former med mindre det är
möjligt att när så erfordras med kort varsel ordna personliga sammanträf
fanden mellan representanter för de berörda parterna. Dylika kontakter
torde bli dagligdags förekommande och ofta beröra ett flertal personer i
verket.
Det förtjänar även uppmärksammas, att ett nära samarbete mellan in-
tendenturförvaltningen och övriga inom försvaret verksamma, till stock
holmsområdet förlagda förvaltningar även i fortsättningen är att motse,
vilket beträffande marinen och flygvapnet kan förväntas bliva relativt om
fattande särskilt den närmaste tiden efter det intendenturärendena över
flyttats från marin- och flygförvaltningarna. Samverkan på inspektions-
tjänstens område mellan förvaltningen och respektive stabsorgan torde även
kräva fortlöpande kontaktverksamhet.
De anförda skälen talar enligt utredningen för att så länge försvarets
centrala ledningsorgan inom såväl stabs- som förvaltningsområdet är kon
centrerade till Stockholm en isolerad utflyttning av intendenturförvalt
ningsverket icke kan förordas.
Med hänsyn härtill har utredningen undersökt möjligheterna att inom
stockholmsområdet åstadkomma en lösning av förläggningsfrågan, som dels
tillgodoser verkets intresse att erhålla ändamålsenliga lokaler och goda
kontaktmöjligheter med övriga försvarets centrala organ och dels i möj
ligaste mån beaktar de svårigheter som för anställd personal eller ur rekry-
teringssynpunkt kan vara förenade med förändring i de nuvarande inten-
denturorganens lokalisering. Utredningen erinrar om att statsmakterna un
der senaste tid meddelat beslut om organisationsförändringar inom försva
ret, som innebär friställande av vissa lokalutrymmen från deras hittills
varande användning. Detta gäller bland annat infanterikadettskolans förut
varande ctablissemcnt vid Ulriksdal, som friställts i anslutning till infante
rikadettskolans flyttning till Halmstad. Skolans lokaler i Ulriksdal — del
av kanslihusbyggnad gemensam med arméns intendenturförråd i Stock
holm, en skolbyggnad och två kasernbyggnader, matsals- och marketenteri-
byggnader, garagebyggnad samt ett antal mindre byggnader av baracktyp —
kan sålunda disponeras för annat ändamål. Vid en genom fortifikations-
förvaltningcns försorg verkställd preliminär undersökning har enligt ut
redningen framkommit, att genom vidtagande av vissa om- och tillbygg-
nadsarbeten lämpliga lokaler kan anordnas, vilka icke blott täcker inten-
denturförvaltningcns behov utan även kan tillgodose förefintligt lokalbehov
inom andra förvaltningsområden inom försvaret.
60
Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1962
Utredningen anser att — även om bostadsfrågan icke för närvarande
helt kan överblickas — några ur personalsynpunkt alltför tungt vägande
skäl icke är att anföra mot en lokalisering till Ulriksdal.
Utredningen föreslår, att intendenturförvaltningsverket förlägges till in
fanterikadettskolans etablissement i Ulriksdal.
Yttranden
Lokaliseringsutredningen rörande statlig verksamhet vill icke motsätta
sig, att lokal- och förläggningsfrågorna för det nya intendenturförvaltnings
verket för närvarande löses på det av intendenturförvaltningsutredningen
föreslagna sättet. De investeringar m. m. som föranledes härav anses vara
av så relativt obetydlig omfattning, att de icke kan förhindra en framtida
större reform i lokaliseringshänseende och därmed föregripa ställnings
tagandet till de förslag i sådant avseende, som lokaliseringsutredningen kan
komma att framlägga.
Övriga remissinstanser har i princip ej heller haft några invändningar
mot att verket förlägges till Ulriksdal.
Organisationens genomförande
Utredningen förordar, att den nya organisationen träder i kraft från och
med budgetåret 1963/64. Förutsättning för att så lämpligen skall kunna ske
är enligt utredningen emellertid dels att ämbetsverket kan från början
sammanföras i ändamålsenliga lokaler, dels ock att erforderlig tid stått till
förfogande för tillsättning av åtminstone huvuddelen av tjänsterna å inten-
denturförvaltningens personalförteckning, för placering av officerare och
underofficerare å för militär personal avsedda befattningar hos ämbetsver
ket samt för utarbetande av förslag till arbetsordning och arbetsrutiner.
Utredningen räknar med att tillsättning av tjänster och placering i befatt
ningar skall kunna medhinnas, därest beslut i omorganisationsfrågan fat
tas senast under tidigare delen av 1962 års höstriksdag. Utredningen anser
det lämpligt, att övergången till den nya organisationen äger rum under
medverkan av en särskild delegation.
Utredningen har beräknat personalen för intendenturförvaltningen med
utgångspunkt i det läge som uppstår då ämbetsverket funnit sina arbets
former och erforderliga reglementen, instruktioner och övriga föreskrifter
utarbetats för ämbetsverkets egen verksamhet och i viss utsträckning för
verksamheten vid underlydande myndigheter i regional och lokal instans.
Även efter det den nya organisationen börjat verka är det därför enligt ut
redningens mening nödvändigt att under en övergångstid räkna med behov
av extra personal, främst kvalificerad sådan, för utarbetande av reglemen
ten och instruktioner m. m. och för samordnande verksamhet. Utredningen
förutsätter, att de bestämmelser som under senare tid gällt för personal,
som blivit övertalig i samband med omorganisationer inom försvaret, skall
få tillämpas jämväl för ifrågavarande omorganisation.
Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1962
61
Yttranden
Remissinstanserna har i huvudsak tillstyrkt eller lämnat utan erinran
förslaget, att verket organiseras från och med den 1 juli 1963. Statstjänste
mannens riksförbund föreslår dock, att det nya verket organiseras från den
1 oktober 1963 med hänsyn bland annat till att omplacering och omkom-
mendering av militär personal för närvarande regelmässigt sker den 1 april
och den 1 oktober.
Föredraganden
Intendenturförvaltningens huvudsakliga uppgift är att svara för strids
krafternas beklädnad och förplägnad samt deras förseende med förlägg-
ningsförnödenheter, drivmedel, hästar, hundar och veterinärmateriel samt
expeditionsmateriel m. m. Till intendenturförvaltningens område hänföres
även handhavandet av för krigsmakten avsedda medel för undervisning och
övningar m. m.
Såsom framgår av den i det föregående lämnade redogörelsen utövas den
centrala intendentur förvaltningstjänsten enligt den för närvarande gällan
de förvaltningsorganisationen försvarsgrensvis. Arméintendenturförvalt-
ningen svarar sålunda för ledningen av intendenturförvaltningen inom
armén. Motsvarande verksamhet för marinen handhaves inom marinför
valtningens intendenturavdelning och för flygvapnet inom flygförvaltningens
intendenturbyrå. Med tillämpning av i första hand huvudförvaltningsprin-
cipen samordnas verksamheten försvarsgrenarna emellan. Anskaffnings-
verksamheten har härvid till största delen kommit att åvila arméintenden-
turförvaltningen.
I sina huvuddrag fastställdes den nuvarande försvarsgrensvis uppdelade
organisationen år 1954 efter förslag i propositionen 1954: 109 angaende
organisationen av försvarets centrala tyg-, intendentur- och civilförvalt
ning m. m. Föredragande departementschefen framhöll dock, att valet av
organisationsform för intendenturförvaltningen icke innebar något defini
tivt ståndpunktstagande (prop. 1954: 109, s. 115). Principen om gemensam
intendenturförvaltning —- liksom gemensam tygförvaltning — avvisades
således icke, men frågan om dess förverkligande ställdes på framtiden.
Ett omfattande utredningsarbete hade föregått 1954 års beslut, bland
annat av 1946 års militära förvaltningsutredning (SOU 1950: 36—37). För-
valtningsutredningen förordade för sin del, att intendenturförvaltningens
centrala ledning skulle utövas av ett för försvaret gemensamt ämbetsverk,
försvarets intendenturförvaltning. En gemensam organisation ansågs er
bjuda de bästa garantierna för effektiv standardiseringsverksamhet, ekono
misk drift i fred och underlättande av underhållstjänsten i krig.
Frågan om ändrad organisation av intendenturförvaltningen har efter
1954 års beslut aktualiserats från skilda håll. 1958 års försvarsledningskom-
62
mitté framhöll sålunda (SOU 1960: 12), att samordningen av intendentur-
förvaltningstjänsten redan drivits så långt genom huvudförvaltningsprin-
cipens tillämpning att en övergång till gemensam organisation icke skulle
innebära någon genomgripande förändring. Med hänsyn till att en gemen
sam organisation vidare kunde medföra vissa rationaliseringsvinster, hyste
kommittén sympatier för införande av en sådan organisation.
1959 års besparingsutredning för försvaret (SOU 1960: 23) kom vid sina
överväganden till den uppfattningen att den lämpligaste formen för den
centrala intendenturförvaltningen utgjordes av en för hela försvaret ge
mensam myndighet, vilken borde organiseras enligt i huvudsak samma
principer som den nuvarande arméintendenturförvaltningen.
1960 års försvarsledningsutredning (SOU 1961:7) förordade likaså, att
en gemensam central intendenturförvaltningsorganisation skulle komma
till stånd.
Som framgår av det inledningsvis anförda har 1961 års riksdag efter för
slag i proposition 109 sedermera fattat principbeslut om att ett gemensamt
centralt intendenturförvaltningsverlc skall inrättas inom försvaret. Med
stöd av Kungl. Maj:ts den 14 oktober 1960 givna bemyndigande hade chefen
för försvarsdepartementet redan dessförinnan tillkallat en utredningsman
för att verkställa utredning rörande organisation m. m. av ett sådant äm
betsverk. Sedermera har uppdraget utvidgats till att även omfatta utredning
av frågan om inrättande av en för försvaret gemensam intendenturkår. Ut
redningen har den 22 december 1961 avgivit betänkande med förslag till
organisation m. m. av ett för försvaret gemensamt intendenturförvaltnings-
verk, benämnt intendenturförvaltningen. I kårfrågan har utredningen redo
visat vissa alternativa lösningar. I det föregående har jag lämnat en redo
görelse för utredningens förslag samt däröver avgivna remissutlåtanden. Jag
vill redan här konstatera, att utredningens förslag i sina huvuddrag god
tagits av remissinstanserna.
Beslut föreligger således redan om att ett för försvaret gemensamt in-
tendenturförvaltningsverk skall organiseras. Detta verk bör enligt min me
ning benämnas försvarets intendenturverk. I fortsättningen använder jag
denna benämning då jag redovisar mina förslag beträffande verkets arbets
uppgifter, organisation m. m.
Enligt utredningen upprätthålles för närvarande på intendenturtjänstens
område inte några klara gränser mellan förvaltnings- och stabsuppgifter,
bland annat i fråga om inspektionsverksamheten. I anslutning till 1961 års
beslut angående ny organisation av krigsmaktens högsta ledning (jfr prop.
1961: 109) ersättes försvarsgrenschefens ledning av förvaltningsverksamhe-
ten med en anvisningsrätt gentemot förvaltningsmyndigheterna, som är be
tingad av hans ansvar för den förbandsproducerande verksamheten och
som avser den närmare utformningen av myndighets verksamhet för till
godoseende av verksamheten inom försvarsgrenen rörande organisation,
Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1962
63
utrustning, mobilisering, utbildning m. m. Den till följd härav fastställda
gränsdragningen mellan förvaltningsverksamhet och förbandsproduktion
bör enligt utredningen konsekvent uppehållas vid organiserandet av det
nya intendenturförvaltningsverket. Arbetsuppgifterna för det nya verket
och dess personal bör således enligt utredningen renodlas till att avse för-
valtningsverksamheten. Den inspektionsverksamhet som icke avser för-
valtningsfunktionerna och den stabsverksamhet i övrigt som sammanhänger
med försvarsgrenschefernas förbandsproducerande verksamhet bör ankom
ma på försvarsgrensstaberna. Bland annat bör den verksamhet som avser
utarbetande av utrustningsnormer och utrustningslistor inom samtliga för
svarsgrenar ankomma på respektive staber.
För egen del ansluter jag mig till utredningens uppfattning att klara
gränser bör eftersträvas på intendenturområdet mellan förvaltningsverk
samhet och stabsarbete. Jag har inte heller funnit anledning till erinran
mot vad utredningen anfört angående gränsdragningen mellan dessa båda
arbetsområden. Jag anser mig emellertid böra påpeka att det många gånger
torde vara svårt att bestämma gränserna mellan stabs- och förvaltnings-
funktionerna. Det bör ankomma på intendenturverket och berörda staber
att med utgångspunkt i den angivna huvudsakliga gränsdragningen i detalj
organisera sitt arbete så att verksamheten bedrives på ett rationellt och
lämpligt sätt. Uppmärksamhet måste oavlåtligt ägnas åt att undvika dub
belarbete. Ett nära samarbete och en växelverkan måste städse äga rum
mellan förvaltning och staber.
Utredningen anser vidare, att viss förstärkning av den intendenturut-
bildade personalen inom försvarsgrensstaberna är nödvändig i anslutning
till att förenämnda uppgifter i fråga om inspektion m. m. hänföres till sta
berna då intendenturverket organiseras. Enligt utredningen bör sålunda i
staberna inordnas den intendenturpersonal som kontinuerligt beräknas er
forderlig för verksamheten.
I likhet med utredningen anser jag, att i stabernas organisation bör ingå
den personal som normalt erfordras för verksamheten. En viss förstärk
ning av den intendenturutbildade personalen vid staberna kan bli erfordci-
lig då inlendenlurverket inrättas. Utredningen har beräknat att samman
lagt sex nya beställningar erfordras. Jag är inte nu beredd att avgiva för
slag i ämnet. Ej heller anser jag mig i förevarande sammanhang böra taga
ställning till frågan i vilka organisatoriska former inspektions- och andia
stabsuppgifter på intendenturområdet skall handhavas vid respektive löi-
svarsgrensstaber. Dessa spörsmål bör enligt min mening först närmare
prövas vid den överarbetning av försvarsgrensstabernas organisation in. in.
som pågår inom försvarsdepartementet. Genomförandet av den nya orga
nisationen med gemensam central intendenturförvaltning inom försvaret
kommer emellertid all bland annat kräva en omfattande personalplanering.
Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1962
64
Vid denna bör de av utredningen angivna personalberäkningarna tills vidare
kunna vara till ledning.
Det av bland andra chefen för flygvapnet framlagda förslaget om förstärk
ning av eskaderstaberna med intendenturutbildade officerare bör enligt
min mening upptagas till prövning i anslutning till den genom försvars-
ledningsutredningens försorg pågående utredningen om de regionala sta
bernas organisation m. m.
Vad gäller gränsdragningen mellan intendenturförvaltning och andra för
valtningsområden anför utredningen, att åtskilliga skiljaktigheter för när
varande finnes mellan de tre försvarsgrenarna. Detta gäller framför allt
i fråga om avgränsningen gentemot tygmateriel (motsvarande). Utredning
en anser emellertid, att de olikheter i fråga om formell begreppsbestäm
ning och klassificering m. m. som finns försvarsgrenarna emellan icke be
höver utgöra något principiellt hinder mot att samtliga de förvaltningsupp
gifter som nu inom respektive försvarsgrenar är hänförda till intendentur-
området överföres till det gemensamma verket. Utredningen föreslår där
för, att i princip all den verksamhet som för närvarande vid envar av för
svarsgrenarna är hänförd till intendenturförvaltning överföres till det nya
verket.
För egen del finner jag utredningens sistnämnda förslag lämpligt. Här
igenom torde övergången till gemensam organisation kunna ske på ett rela
tivt smidigt sätt. I likhet med utredningen anser jag, att det därefter bör
ankomma på intendenturverket att i samråd med de tygförvaltande verken
och försvarets förvaltningsdirektion vidtaga åtgärder för att ernå formell
enhetlighet i olika avseenden. I den mån viss materiel vid någon men icke
vid samtliga försvarsgrenar utgör intendenturmateriel bör ämbetsverket
och berörda övriga myndigheter även taga initiativ till att frågan om mate-
rielens organisatoriska tillhörighet kommer under prövning. Jag vill här
vid erinra om försvarets förvaltningsdirektions remissuttalande att indel
ningen av krigsmaktens förnödenheter i grupper blott i stora drag bör ut
göra grunden för förvaltningsärendenas fördelning på skilda myndigheter
och att fördelningen i detalj bör betraktas som en huvudförvaltningsfråga,
som avgöres i vanlig ordning mellan myndigheterna och förvaltningsdirek-
tionen.
Jag vill i förevarande sammanhang även starkt understryka betydelsen
av att arbetet med klassificering och kodifiering av intendenturförnöden-
heterna bedrives med kraft. Enhetlig terminologi och enhetligt klassifika-
tions- och materielbeteckningssystem torde nämligen vara en förutsättning
för att intendenturverket skall kunna arbeta effektivt och för att mera vä
sentliga besparingar skall kunna uppnås inom verksamhetsområdet.
I vissa avseenden framlägger utredningen förslag till omflyttningar mel
lan förvaltningsområden. Sålunda föreslås förändringar i fråga om an-
skaffningsverksamheten för drivmedel och drivmedelsmateriel samt bräns-
Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962
65
len och bränsleinventarier för de fasta maskinanläggningarna, i fråga om
ansvaret för försörjningen med elektrisk kraft och vatten ävensom beträf
fande handläggningen av ärenden rörande bok- och blankettryck samt läger-
och manskapskassor.
Såsom tidigare anförts är arméintendenturförvaltningen huvudförvalt
ningsmyndighet för anskaffning för försvaret av driv- och smörjmedel för
fordon. Marinförvaltningen och flygförvaltningen är huvudförvaltningsmyn
digheter för anskaffning av fartygs- respektive flygdrivmedel. Inköp av
flygdrivmedel verkställes av flygförvaltningens inköpsavdelning på anmo
dan av intendenturbyrån. Vid armétygförvaltningen, marinförvaltningen
(skeppsbyggnadsavdelningen) respektive flygförvaltningen (flygplanavdel
ningen) utprovas vilka tekniska fordringar m. m. som bör ställas på olika
drivmedel. Utredningens förslag i fråga om driv- och smörjmedel innebär,
att samtliga de funktioner i fråga om anskaffning, förrådshållning, distri
bution och krigsförberedelsearbete som hittills fullgjorts av de tre inten-
denturorganen skall överföras till det nya verket. Härjämte föreslår ut
redningen, att även inköp av flygdrivmedel skall anförtros intendentur
verket.
Jag har för min del inga invändningar att rikta mot utredningens för
slag rörande drivmedelsfrågornas handläggning. Därest det av skilda an
ledningar i undantagsfall bedömes lämpligt med en annan arbetsfördel
ning än den utredningen föreslagit, bör det i den mån så kan ske utan per
sonalförändringar stå berörda myndigheter fritt att träffa överenskommelse
härom. Det väsentliga bör vara att en naturlig och rationell arbetsfördelning
kommer till stånd. Utarbetandet av tekniska specifikationer (kvalitetsford-
ringar) in. in. för drivmedel och smörjmedel av skilda slag skall självfallet
alltjämt ankomma på vederbörliga tekniska sakorgan inom respektive tyg
förvaltningar.
Utbyggnad och underhåll av de fasta maskinanläggningarna inom försva
ret och i samband med underhållet även kontrollen av den värmetekniska
driften åvilar som tidigare anförts för närvarande fortifikationsförvalt-
ningen. Utredningen föreslår, att även val och kvalitetsbedömning av bräns
len samt ärenden rörande bränsleinventarier för de fasta anläggningarna
överföres till fortifikationsförvaltningen. Beräkning av medelsbehovet för
bränslen till dessa anläggningar samt förvaltning av anslag för ändamålet
bör likaså ankomma på fortifikationsförvaltningen. Utredningen har vi
dare övervägt om även inköpsverksamheten i fråga om bränslen bör hän
föras till fortifikationsförvaltningen. Enligt utredningen är det emellertid
svårt att draga någon bestämd skiljelinje mellan drivmedel och bränslen.
Utredningen anser bland annat därför, att en samordning av bränsleinkö
pen och drivmcdclsinköpen bör komma till stånd. Ilärför talar även bland
5 — Dihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 168
Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1962
66
annat merkantila och ekonomiska synpunkter. Utredningen föreslår med
hänsyn härtill, att inköpsverksamheten avseende bränslen skall handhavas
av intendenturverket.
För egen del har jag intet att erinra mot utredningens förslag rörande
anskaffningen av bränslen för försvarets fasta maskinanläggningar. Jag räk
nar således med att frågor angående val och kvalitetsbedömning av bränslen
samt ärenden rörande bränsleinventarier överföres till fortifikationsför-
valtningen och att inköp av bränslen skall handhavas av intendenturver
ket. Jag har ej heller något att invända mot att el- och vattenförsörjnings-
frågorna i vad de avser försvarets fasta anläggningar (inklusive bad) och
förhyrda lokaler i enlighet med utredningens förslag hänföres till fortifi-
kationsförvaltningen samt att frågor avseende yttre och inre renhållning tills
vidare skall handläggas enligt nuvarande ordning.
Utredningen föreslår, att i princip all distributionsmateriel för drivme
del skall hänföras till intendenturförvaltningen. Undantag bör enligt ut
redningen dock göras för tankfordon och tankfartyg samt för flygvapnet
speciell tankningsutrustning.
I likhet med utredningen anser jag för min del, att distributionsmate-
rielen i så stor utsträckning som möjligt skall sammanhållas vid inten
denturverket. Härför talar bland annat önskemålet att den tekniska säker
hetstjänsten bör hållas samlad på ett ställe. Undantag från den angivna
principen bör i huvudsak endast förekomma för sådan speciell tanknings-
materiel in. m. som specialkonstruerats för tankning av t. ex. luftfartyg.
Jag tillstyrker utredningens förslag, att det i försvarets civilförvaltning
ingående bok- och blankettkontoret med förråd med oförändrade uppgif
ter överföres till intendenturverket. Kontoret och dess verksamhet har en
ligt min mening en mera naturlig anknytning till intendenturförvaltningen
än till civilförvaltningen. Jag vill i förevarande sammanhang erinra om
att bok- och blankettförrådets inordnande i civilförvaltningen år 1961
skedde såsom ett provisorium i avbidan på resultatet av förevarande ut
redning rörande organisation av det gemensamma intendenturverket (jfr
prop. 1961: 110, s. 10).
Intendenturförvaltningsutredningen föreslår vidare, att all den verksam
het rörande läger- och manskapskassor som för närvarande handhaves av
försvarets civilförvaltning skall överföras till intendenturförvaltningen.
Härigenom kommer enligt utredningen samtliga ärenden rörande läger-
och manskapskassor — utom de som avser byggnadsförvaltning — att för
läggas till och sammanhållas av en myndighet.
Jag biträder utredningens förslag rörande läger- och manskapskassor,
dock med det undantaget att jag avstyrker att den revisionsmässiga kon
trollen av verksamheten överföres från civilförvaltningen till intendentur
verket. Enligt min mening bör således på försvarets intendenturverk an
komma att svara för de till verksamheten hänförliga förvaltningsuppgif
Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962
67
terna, medan revisionen bör åligga civilförvaltningen (revisionsbyrån).
I likhet med utredningen anser jag vidare, att förvaltningen av försvars
grenarnas övningsanslag skall handhavas av intendenturverket. Jag förut
sätter därvid liksom utredningen, att intendenturverket i samråd med för-
svarsgrensledningarna, de tygförvaltande verken och försvarets förvalt-
ningsdirektion ägnar avgränsningsfrågorna fortsatt uppmärksamhet så att
sådana förändringar successivt åstadkommes som är ägnade att befrämja
ett förenklat förfarande och kostnadsbesparingar. Försvarsgrenschefs möj
lighet att ur effektivitetssynpunkt ge övningsverksamheten lämplig inrikt
ning får härvid emellertid inte försvåras.
Utredningen har inte förutsatt någon ändrad ordning i fråga om förvalt
ningen av försvarsstabens övningsanslag. För egen del kan jag inte finna
att hinder föreligger för att intendenturverket även förvaltar detta anslag
utan föreslår, att förvaltningen av försvarsstabens övningsanslag skall an
komma på det nya verket. Även förvaltningen av militärhögskolans övnings
anslag bör vara en uppgift för intendenturverket.
Arméchefen har för närvarande ansvaret för djursjukvården inom krigs
makten, medan den hygieniska livsmedelskontrollen åvilar sjukvårdssty
relsen. Utredningen har efter samråd med försvarsledningsutredningen
icke ansett sig böra närmare behandla frågan om det militära veterinär
väsendets organisation utan har utgått från att nuvarande gränsdragning
mellan förvaltningsområden och mellan förvaltning och stabsmyndigheter
tills vidare skall bestå. Utredningen räknar således med att den i armé-
intendenturförvaltningens centralbyrå ingående hästsektionen med i prin
cip oförändrade arbetsuppgifter — utökade med de till marinens och flyg
vapnets hundbevakningstjänst hörande uppgifterna — tills vidare skall
överföras till intendenturförvaltningen.
För egen del ansluter jag mig till denna utredningens uppfattning. Jag
förutsätter, att intendenturverket framdeles även skall erhålla uppgifter
såsom hunduttagningsmyndighet. Jag vill erinra om att den slutliga organi
sationen i nu aktuella hänseenden torde komma under prövning av de sak
kunniga som chefen för försvarsdepartementet med stöd av Kungl. Maj :ts
den 30 mars 1962 lämnade bemyndigande tillkallat för prövning av bland
annat frågan om ledningen av sjuk- och veterinärvården inom krigsmakten.
Utredningen räknar med att den serviceverksamhet för myndigheter
in. fl. utanför försvaret som för närvarande åligger arméintendenturför-
valtningen — omfattande bland annat anskaffning av bränslen, livsmedel
m. in. — skall överföras till det nya intendenturförvaltningsverket. För
egen del har jag inte något att erinra häremot. Frågan huruvida kostnaderna
för denna verksamhet liksom hittills i princip skall inrymmas inom försva
rets anslagsram eller om de, som utredningen tänkt sig, skall ligga utanför
ramen torde få prövas framdeles i samband med ställningstagandet till för
svarets kostnader från och med budgetåret 1963/64.
Kungi. Maj:ts proposition nr 168 år 1962
68
Jag vill i förevarande sammanhang även understryka statens jordbruks
nämnds uttalande att det vid ett system med mera omfattande samordnade
militära inköp för civila inrättningars räkning är nödvändigt att dessa in
rättningars försörjningssituation vid och efter ett krigsutbrott beaktas. Jag
förutsätter, att detta kan ske genom att berörda myndigheter bland annat
verkar för att viss lagerhållning kommer till stånd.
Jag övergår så till att behandla organisationen m. m. av försvarets inten
denturverk.
I likhet med utredningen anser jag, att chefen för verket skall vara pla
cerad i Bp 6 och att befattningen skall avses för alternativt militär eller civil
innehavare. Jag vill i anslutning härtill erinra om att 1961 års riksdag
fattat principbeslut om att försvarsgrenschefernas chefskap över respektive
försvarsgrenars tygförvaltande verk skall upphöra (jfr prop. 1961: 109, s.
105 f). Chefen för försvarsdepartementet kommer inom kort att för Kungl.
Maj :t framlägga förslag för genomförande av riksdagens ifrågavarande be
slut rörande chefskapet vid tygförvaltningarna.
Utredningen föreslår som framgår av det föregående, att intendentur
verket under chefen skall vara indelat i ett stabsorgan, benämnt centralpla
neringen, samt sex byråer, nämligen materielbyrå (beklädnad, inventarier
m. m.), livsmedelsbyrå (proviant, furage, förplägnadsmateriel, läger- och
manskapskassor m. m.), drivmedelsbyrå (drivmedel, inköp av bränslen,
distributionsmateriel m. m.), allmän byrå (verkets mobilisering, skydd och
säkerhetstjänst, dokumentations- och informationstjänst, standardisering,
klassificering och kodifiering, bok- och blankettärenden m. m. samt förvalt
ningen av bland annat anslagen till övningar), förrådsbyrå (förrådstjänst,
materielhantering, redovisning och kontroll, utom beträffande drivmedel och
bränslen m. in., kollektivavtalsfrågor) och administrativ byrå (kansli-, per
sonal-, organisations- och kameralärenden m. m.).
För egen del anser jag i likhet med statskontoret, försvarets civilförvalt
ning och 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga, att förrådsbyrån och
allmänna byrån lämpligen kan sammanslås till en byrå, benämnd förråds
byrån. Härvid bör den i den föreslagna allmänna byrån upptagna central
expeditionen överföras till administrativa byrån och sammanslås med denna
byrås expedition. Frågor rörande säkerhetstjänst och verkets mobilisering
bör vidare hänföras till centralplaneringen. Den enligt förslaget i förråds
byrån ingående avtalsdetaljen bör överföras till administrativa byrån och
inordnas i personal- och organisationskontoret. Slutligen bör den föreslagna
normaliesektionen ställas direkt under verkschefen som en fristående sek
tion. Förvaltningen av anslagen till övningar bör ankomma på en särskild
detalj inom förrådsbyrån, förslagsvis benämnd övningsdetaljen. Vidare bör
enligt min mening den för förrådsbyrån föreslagna allmänna sektionen be
nämnas förrådssektion och hästsektionen benämnas hästdetalj. Redovis
nings- och granskningssektionen får som utredningen framhållit anses vara
Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962
69
provisoriskt organiserad i avbidan på resultatet av påbörjade undersök
ningar av möjligheterna att övergå till maskinbokföring för redovisning och
kontroll av förnödenheter.
Utredningens förslag innebär även bland annat att chefen för centralpla
neringen skall vara ställföreträdare för verkschefen. Jag anser mig inte
böra biträda detta förslag utan räknar med att någon av byråcheferna vid
förfall för verkschefen skall fullgöra dennes åligganden. Vid en dylik an
ordning föreligger ej heller anledning att inrätta särskilt ställföreträdar-
arvode. Vad gäller centralplaneringen vill jag i övrigt särskilt understryka,
att detta organ inte får erhålla ställning av mellaninstans mellan verksche
fen och byråerna. Ej heller får centralplaneringens ställning som intenden
turverkets kontaktorgan med staber in. m. tolkas så att direkta kontakter
med verkets sakorgan icke skulle få förekomma. Uppmärksamhet måste
ägnas åt att utbilda smidiga samarbetsrutiner mellan olika enheter inom och
utom verket och undvika alla former av dubbelarbete. Med hänsyn härtill
bör personaluppsättningen för centralplaneringen beräknas förhållandevis
snävt.
I övrigt har jag i huvudsak inte några invändningar mot det av utred
ningen framlagda förslaget till organisation av intendenturverket. Jag anser
dock i likhet med vissa av remissinstanserna, att den föreslagna drivme
dels- och bränslesektionen inom drivmedelsbyrån bör uppdelas på två sek
tioner, nämligen en drivmedelssektion och en bränslesektion. Den föreslagna
lägerkassesektionen vid livsmedelsbyrån bör benämnas lägerkassedetalj.
Enligt mitt förslag kommer försvarets intendenturverk således att in
delas i centralplanering samt fem byråer, nämligen materielbyrå, livsme-
delsbyrå, drivmedelsbyrå, förrådsbyrå och administrativ byrå samt nor-
maliesektion. De fem byråerna bör indelas i sektioner m. m. i enlighet med
vad jag nyss anfört. Indelningen framgår av en sammanställning över ver
kets organisation, vilken som bilaga torde få fogas till statsrådsprotokollet
(bilaga 1). Jag förutsätter, att det skall ankomma på Kungl. Maj:t att be
sluta om byråernas indelning i sektioner in. m. Indelningen av dessa i detal
jer bör på vanligt sätt ankomma på ämbetsverket. Jag vill kraftigt under
stryka att detaljerna inte får betraktas som fasta organisationsenheter utan
bör inom given personalram enligt verkets bestämmande upplösas, omför
delas och nyinrättas allt efter omständigheterna.
I fråga om de olika enheternas arbetsuppgifter m. m. ansluter jag mig
till de förslag utredningen avgivit med de undantag jag i det föregående
angivit. Verksledningen bör emellertid under uppbyggandet av det nya ver
ket äga vidtaga de smärre ändringar i arbetsfördelningen mellan olika en
heter som bedömes lämpliga.
För intendenturverket har som framgår av det föregående utredningen
beräknat sammanlagt 290 tjänster erforderliga. För egen del bedömer jag
personalbehovet till sammanlagt 283 befattningshavare. Befattningarnas för
Kiingl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962
70
delning på olika byråer och sektioner m. m. framgår av sammanställningar
vilka som bilagor torde få fogas till protokollet (bilaga 2—9).
I fråga om de avvikelser mitt förslag till personalorganisation innebär i
förhållande till utredningens vill jag anföra följande. Med hänsyn till att
materiel-, livsmedels- och drivmedelsbyråernas centralsektioner är nya or
ganisationsenheter har jag i avbidan på ytterligare erfarenheter av verk
samheten ansett mig böra beräkna antalet befattningshavare relativt snävt.
Detsamma gäller beträffande förrådsbyråns förrådssektion.
I likhet med vissa remissinstanser anser jag, att vid centralplaneringen
bör finnas en befattning för kvalificerad ekonom. Med hänsyn härtill före
slår jag, att i centralplaneringen skall ingå en civil byrådirektörstjänst. En
av utredningen föreslagen befattning för kapten synes härvid kunna und
varas.
Flera remissinstanser har framfört önskemål om förstärkning av mate-
rielbyråns beklädnadssektion. Mitt förslag innebär, att sektionen tillföres
ytterligare en regementsofficersbeställning. I fråga om materielbyråns pro-
jekteringssektion har jag fäst stort avseende vid den framförda synpunk
ten att kvalificerad teknisk personal bör ingå i sektionen. Med hänsyn här
till bör enligt min mening förutom chefen i sektionen ingå ytterligare en
högre civil befattningshavare. Jag föreslår därför, att en majorsbeställ-
ning utbytes mot tjänst för byrådirektör. Den beslutade centraliseringen
av tvätt- och textilreparationstjänsten till försvarets fabriksverk torde enligt
tillgängliga uppgifter fullföljas i sådan takt att icke några textilreparations
verkstäder eller tvättinrättningar kommer att vara underställda det nya
intendenturverket. Särskild personal behövs därför inte inom intendentur
verket för ledning av reparationsverkstäder och tvättanstalter.
Enligt mitt förslag erhåller livsmedelsbyrån en viss förstärkning i för
hållande till utredningens beräkningar. Detta är motiverat, bland annat, av
utökade civila serviceuppgifter.
För tekniska säkerhetsfrågor i samband med drivmedelshanteringen har
utredningen räknat med en tjänst för förste byråingenjör i A 23. Med hänsyn
till vikten av att tillräcklig personal står till förfogande för handläggning
av sådana ärenden föreslår jag härutöver en tjänst för byråingenjör i A 19.
Jag förutsätter, att en av assistenterna i A 17 vid drivmedelssektionen
bland annat vid behov skall tjänstgöra som vikarie för förrådsförvaltare.
Mitt förslag att en officer skall vara chef för normaliesektionen är i första
hand motiverat av att sektionen skall ha att svara för ärenden avseende
underrättelsetjänst o. dyl. Jag vill erinra om att överbefälhavaren särskilt
understrukit betydelsen av personal för dessa ärenden.
Anledning torde inte föreligga att i övrigt närmare redogöra för de av
vikelser som mitt förslag innebär i förhållande till utredningens förslag till
personalorganisation. Mina personalberäkningar grundar sig i första hand
på de av utredningen angivna arbetsuppgifterna för respektive organisa
Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962
71
tionsenheter samt på vad som framkommit vid remissbehandlingen av ut
redningens förslag. Löneställningen för regementsofficerare, byrådirektö
rer, kontorsskrivare (förste kansliskrivare), förrådsmästare och kansliskri
vare samt arvoden till pensionerad militär personal i arvodesbefattning har
anpassats till vad chefen för civildepartementet senare denna dag ämnar
föreslå vid anmälan av frågan om proposition angående statstjänstemännens
löner under åren 1962 och 1963 m. m. överläggningar har ägt rum med be
rörda personalorganisationer angående respektive tjänsters lönegradspla-
cering m. m. Mot den föreslagna lönegradsplaceringen av tjänsterna i det
nya verket har vederbörande personalorganisationer förklarat sig inte ha
något att erinra.
Som framgår av sammanställningarna bör cheferna för materielbyrån,
livsmedelsbyrån, drivmedelsbyrån och förrådsbyrån vara byråchefer i lö
negrad Bo 1. Chef för administrativa byrån skall vara krigsråd i Bo 1. In
nehavarna av byråchefstjänsterna bör vara intendenturofficerare på aktiv
stat. Tjänsterna bör vara uppförda på intendenturverkets personalförteck
ning. Befattningen som chef för centralplaneringen — likaså i Bo 1 och
uppförd på verkets personalförteckning — bör avses för alternativt mili
tär eller civil innehavare.
Som jag i det föregående anfört har intendenturförvaltningsutredningen
i kårfrågan redovisat vissa alternativa lösningar. Kungl. Maj :t har den 27
april 1962 uppdragit åt utredningen att bedriva det fortsatta utrednings
arbetet i kårfrågan med sikte på att en gemensam kår skall inrättas för
all intendenturpersonal inom krigsmakten samt avgiva härav betingade
förslag. Jag anser i princip, att därest en gemensam intendenturkår till
kommer för intendenturverket avsedda beställningar på aktiv stat bör upp
föras på den gemensamma kårens stat. I den mån frågan om gemensam
intendenturkår inte kan lösas före den 1 juli 1963, bör de för det nya äm
betsverket avsedda militära beställningarna tills vidare redovisas på ver
kets personalförteckning. Lönegradsbeteckningen för dessa beställningar
bör vara År. Samtidigt härmed bör de beställningar för intendenturperso
nal som för närvarande är avsedda för arméintendenturförvaltningen, ma
rinförvaltningens intendenturavdelning och flygförvaltningens intcnden-
turbyrå vakanthållas. Av en tablå vilken som bilaga torde få fogas till proto
kollet (bilaga 10) framgår översiktligt antalet befattningar för militär per
sonal i nuvarande organisation, enligt utredningens förslag samt enligt mitt
förslag. Som framgår av denna nedgår antalet militära befattningar i den
centrala intendenturförvaltningen, som för närvarande är 74, vid bifall till
mitt förslag till 45. Härvid bör dock erinras om att enligt utredningens anta
ganden ytterligare sex beställningar kan erfordras bland annat för de cen
trala staberna. Provisoriska åtgärder beträffande personal för handläggning
av kårärenden kan också bli nödvändiga.
Övriga tjänster vid intendenturverket bör enligt min mening i allmän
Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962
72
het vara extra ordinarie. Endast vissa sektionschefstjänster och sluttjänster
för civil personal bör uppföras som ordinarie. Med denna utgångspunkt an
ser jag, att i den nya organisationen följande tjänster — förutom de som
angivits i det föregående — bör vara ordinarie, nämligen för tre byrådi
rektörer i Ao 27, fem byrådirektörer i Ao 25, en byråveterinär i Ao 24, en
regementsveterinär i Ao 23 (civilmilitär beställning), fem förste byråinten
denter i Ao 23, två förste byråsekreterare i Ao 23, två byråassistenter i Ao 19,
en byråinspektör i Ao 19, en assistent i Ao 17, en förrådsförvaltare i Ao 13,
två kontorsskrivare i Ao 13, två kansliskrivare i Ao 11, en förrådsförman i
Ao 9, en förste expeditionsvakt i Ao 9, fem kontorister i Ao 9 samt fem
kanslibiträden i Ao 7.
Ordinariesättning av kontorsbiträdestjänster torde få ske i enlighet med
nu tillämpade principer för reglerad befordringsgång.
Av en sammanställning som torde såsom bilaga få fogas till statsråds
protokollet (bilaga 11) framgår översiktligt de olika tjänsternas anställ
ningsform in. m. enligt mitt förslag.
Avlöningskostnaderna för den av mig föreslagna personalorganisationen
för försvarets intendenturverk uppgår till sammanlagt omkring 5 500 000
kr., medan utredningens förslag uppgår till omkring 5 575 000 kr. Kostnads
beräkningarna utgår från lägsta löneklassen i respektive lönegrader samt
från 1961 års löneläge. Härtill kommer således kostnaderna för generella
höjningar enligt 1962 års avtalsuppgörelse. Avlöningskostnaderna för per
sonalen i arméintendenturförvaltningen, marinförvaltningens intendenturav-
delning och flygförvaltningens intendenturbyrå ävensom försvarets civilför
valtnings personal för bok- och blankettärenden samt läger- och manskaps-
kassefrågor uppgår under motsvarande förutsättningar enligt utredningen
till omkring 6 060 000 kr. Av detta belopp hänför sig cirka 120 000 kr. till
kostnader för personal som vid arméintendenturförvaltningen för närva
rande handlägger vissa bränsleärenden, vilka enligt förslaget skall överföras
till fortifikationsförvaltningen. I nuläget uppgår således avlöningskostnader
för den verksamhet som framdeles skall bedrivas inom försvarets intenden
turverk till sammanlagt i runt tal (6 060 000 — 120 000 = ) 5 940 000 kr. Mitt
förslag innebär således kostnadsminskningar i förhållande till nuläget med
omkring (5 940 000 — 5 500 000 =) 440 000 kr. Härtill kommer emellertid
merkostnader för viss personalökning i försvarsgrensstaberna för inspek
tions- och övrigt stabsarbete samt för ytterligare personal för kårärenden.
Kostnaderna härför uppskattas av utredningen till omkring 240 000 kr. En
ligt vad nu sagts uppgår besparingarna i avlöningskostnader således till
200 000 kr. Härvid bör emellertid observeras att tjänsterna i den nya orga
nisationen genomsnittligt placerats i högre lönegrad än i nuvarande orga
nisation.
Som förut nämnts kommer intendenturverket vid bifall till mina för
slag att omfatta 283 befattningshavare. Av en sammanställning vilken som
Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962
73
bilaga torde få fogas till protokollet (bilaga 12) framgår, att motsvarande
uppgifter i nuvarande förvaltningsorgan fullgöres av 323 befattningshavare.
Om hänsyn tas till att försvarsgrensstaberna kan behöva förstärkas med
viss intendenturutbildad personal, skulle ett genomförande av den nya orga
nisationen innebära en minskning med drygt 30 befattningshavare.
Jag vill emellertid framhålla att vinsterna av omorganisationen främst
torde erhållas genom att verksamheten under central ledning bör kunna
bedrivas effektivare. Den nya organisationen bör sålunda ge större möj
ligheter till besparingar genom samordning, standardisering och typisering
vid anskaffning och underhåll av intendenturförnödenheter samt ökade ra
tionaliseringsmöjligheter i regional och lokal instans.
Även om det delvis ligger i sakens natur, att huvuddelen av personalen
inom den nuvarande organisationen kommer att kunna beredas anställning
i det nya ämbetsverket, bör någon direkt överföring av tjänsterna inte ske
till detta verk. De föreslagna nya tjänsterna bör således tillsättas i sedvan
lig ordning. Åtskilliga övergångsåtgärder torde komma att behöva vidtagas
i samband med organisationsförändringarna. Jag förordar därför, att Kungl.
Maj :t i likhet med vad som tidigare skett vid större organisatoriska för
ändringar, inhämtar riksdagens bemyndigande att vidtaga sådana åtgär
der. Dessa torde bland annat avse förande på övergångsstat av ordinarie
tjänster inom de nuvarande organisationsenheterna.
En smidig övergång till den nya organisationen förutsätter ett omfattande
planeringsarbete i skilda hänseenden. Den nya organisationen bör därför
inte träda i kraft förrän den 1 juli 1963. Några anslagsmässiga konsekvenser
uppkommer således inte under budgetåret 1962/63. Genomförandet av den
nya organisationen bör anförtros åt en särskild delegation. Denna fråga torde
framdeles få anmälas för Kungl. Maj :t.
Utredningen har föreslagit, att intendenturverket skall förläggas till in
fanterikadettskolans förutvarande etablissement i Ulriksdal, som friställts
i anslutning till kadettskolans flyttning till Halmstad. Fortifikationsförvalt-
ningen har den 8 mars 1962 ingivit förslag till vissa ombyggnads- och ny-
byggnadsarbeten avseende Ulriksdalsetablissementet för bland annat inten
denturverkets räkning. Byggnadsstyrelsen har avgivit utlåtande över förslaget.
Styrelsen har härvid fört fram tanken att verket kan förläggas till Märsta.
Jag är för närvarande inte beredd att taga ställning till frågan om intenden
turverkets lokalisering. Jag vill emellertid framhålla, att för att verksam
heten skall kunna bedrivas effektivt erfordras att verket erhåller ändamåls
enliga och lämpliga lokaler. Därest sådana ej kan vara färdigställda vid den
tidpunkt, då verket skall träda i kraft, måste därför lokalfrågan övergångsvis
ordnas provisoriskt. Detta bör kunna ske genom att utnyttja i första hand
armcintenden turförval t n ingens nuvarande lokaler.
Under åberopande av det anförda hemställer jag — med förmälan att intet
torde vara att erinra mot att propositionen av riksdagen behandlas senare
6 — Rihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 168
Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1962
74
Kungl. Maj. ts proposition nr 168 år 1962
än under dess vårsession — att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att
a) godkänna de av mig i det föregående förordade rikt
linjerna för organisation m. m. av försvarets centrala inten-
denturförvaltning;
b) besluta att arméintendenturförvaltningen, marinför
valtningens intendenturavdelning och flygförvaltningens in-
tendenturbyrå skall utgå ur organisationen från och med
den 1 juli 1963;
c) besluta att från och med den 1 juli 1963 inrätta ett
för försvaret gemensamt centralt intendenturverk, benämnt
försvarets intendenturverk;
d) godkänna att försvarets intendenturverk i huvudsak
lig överensstämmelse med vad jag i det föregående anfört
förses med tjänster till det antal och i de lönegrader som
jag förordat;
e) bemyndiga Kungl. Maj :t att i de olika hänseenden som
angivits i det föregående vidtaga de åtgärder som betingas
av övergången till den nya organisationen.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter hem
ställt förordnar Hans Maj :t Konungen att till riks
dagen skall avlåtas proposition av den lydelse bi
laga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Åke Lindwall
Materielbyrå
Expedition
Centralsektion
Beklädnadssektion
Proj ekteringssektion
Kontrollsektion
Inventariesektion
Inköpssektion
Organisationsplan över försvarets intendenturverk
Verkschef
Centralplanering
Livsmedelsbgrå
Expedition
Centralsektion
Livsmedelssektion
Förplägnadsmate-
rielsektion
Driftsektion
Lägerkassedetalj
t8
s*
Q
I
Drivmedelsbyrå
Expedition
Centralsektion
Drivmedelssektion
Bränslesektion
Drivmedelsmate-
rielsektion
I
Förrädsbyrå
Expedition
Förrådssektion
Redovisnings- och
granskningssektion
Bok- och blankett-
kontor
övningsdetalj
Hästdetalj
Normaliesektion
Administrativ byrå
Centralexpedition
Kanslisektion
Personal- och
organisationskontor
Ekonomisektion
»1
K
u
n
g l.
M
a
j: ts
p
ro
p
o
si
tio n
n r
1
6 8
å r
1
9
6
2
76
Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962
Bilaga 2.
Centralplaneringen
Lönegrad
(-klass)
Tjänst (beställning)
Antal
B 1
Chef...............................................................................
1
A 25
Regementsofficer.........................................................
1
21
Kapten.........................................................................
2
25
Byrådirektör................................................................
1
13
Kontorsskrivare...........................................................
1
9
Kontorist......................................................................
2
7
Kanslibiträde...............................................................
1
(28)
Mobiliseringsofficer.....................................................
1
Summa
10
Bilaga 3.
Materielbyrdn
Lönegrad
(-klass)
Tjänst
(beställning)
«-!4>
Ä
U
E
x
p
ed
it
io
n
C
en
tr
al
se
k
ti
o
n
B
ek
lä
d
n
ad
s-
se
k
ti
o
n
P
ro
je
k
te
-
ri
n
g
ss
ek
ti
o
n
K
o
n
tr
o
ll
se
k
ti
o
n
In
v
en
ta
ri
e-
se
k
ti
o
n
In
k
ö
p
ss
ek
-
ti
o
n
S
u
m
m
a
1
B 1
Byråchef.........................................
i
1
A 27
Regementsofficer..........................
1
1
1
1
4
25
Regementsofficer..........................
1
1
1
3
21
Kapten...........................................
2
1
2
1
6
17
Förvaltare......................................
1
2
3
27
Byrådirektör..................................
1
1
2
25
Byrådirektör..................................
1
1
23
Förste byråingenjör....................
1
1
23
Förste byråintendent...................
1
1
21
Byråingenjör..................................
1
4
1
6
19
Byråassistent.................................
3
3
19
Byråingenjör..................................
1
3
1
5
19
Byråinspektör................................
1
1
17
Assistent.........................................
1
2
3
17
Ingenjör..........................................
1
3
4
15
Assistent.........................................
1
1
2
högst 15
Ingenjör..........................................
2
2
13
Kontorsskrivare............................
1
1
12
Assistent.........................................
1
1
11
Kansliskrivare...............................
1
1
9
Kontorist........................................
1
1
2
9
Tekniker.........................................
1
1
7
Kanslibiträde.................................
1
1
1
1
1
1
6
r.b. -5
Biträde för skriv- och kontorsgö-
romål (kontorsbiträde).............
8
8
(18)
Underofficer...................................
2
1
3
Summa
i
10
9
7
15
12
8
9
71
Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962
77
Bilaga 4.
Livsmedelsbyrån
Lönegrad
(-klass)
Tjänst
(beställning)
Ch
ef
E
x
p
ed
it
io
n
C
en
tr
al
se
k
ti
o
n
L
iv
sm
ed
els
-
se
k
ti
o
n
F
ö
rp
lä
g
n
ad
s-
m
at
er
ie
ls
ek
ti
o
n
D
ri
ft
se
k
ti
o
n
L
äg
er
k
as
se
-
d
et
al
j
S
u
m
m
a
B 1
Byråche!...............................................
1
1
A 27
Regementsofficer.................................
1
1
2
25
Regementsofficer.................................
1
1
1
3
21
Kapten.................................................
1
1
2
4
25
Byrådirektör........................................
’ '
1
Ti'
1
24
Byråveterinär......................................
1
1
23
Förste byråingenjör..........................
1
1
23
Förste byråintendent.........................
1
1
23
Förste byråsekreterare.......................
i
1
19
Byråassistent.......................................
1
1
19
Byråingenjör........................................
2
2
17
Assistent...............................................
1
1
1
2
5
15
Assistent...............................................
2
2
högst 15
Ingenjör................................................
1
1
14
Köksföreståndare................................
1
1
13
Kontorsskrivare...................................
1
1
11
Kansliskrivare.....................................
1
1
2
9
Kontorist..............................................
1
. .»;{
1
7
Kanslibiträde.......................................
1
i
1
1
i
5
r.b. -5
Biträde för skriv- och kontorsgöro-
mål (kontorsbiträde)......................
3
3
(28)
Officer...................................................
i
1
(24)
Officer...................................................
1
1
Summa
1
4
5
7
9
12
3
41
78
Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1962
Bilaga 5.
Drivmedelsbyrdn
Lönegrad
(-klass)
Tjänst
(beställning)
Chef
m
.
fl
.
E
x
p
ed
it
io
n
C
en
tr
al
se
k
ti
o
n
D
riv
m
ed
els
se
k
-
ti
o
n
B
rä
n
sl
es
ek
ti
o
n
D
riv
m
ed
els
-
m
at
er
ie
ls
ek
ti
o
n
S
u
m
m
a
B 1
Byråchef............................
1
1
A'27
Regementsofficer..............
1
1
2
25
Regementsofficer..............
1
1
2
21
Kapten...............................
1
1
1
3
27
Byrådirektör......................
1
1
25
Byrådirektör......................
1
1
23
Förste byråingenjör..........
1
1
1
3
23
Förste byråintendent....
1
1
2
21
Byråingenjör......................
1
1
19
Byråassistent.....................
1
1
19
Byråingenjör......................
1
1
17
1
3
1
5
17
Ingenjör..............................
1
1
15
Assistent............................
1
1
13
Förrådsmästare.................
1
1
11
Kansliskrivare...................
2
2
9
Kontorist............................
1
1
1
3
7
Kanslibiträde....................
2
1
1
1
5
r.b. -5
Biträde för skriv- och kon-
torsgöromål (kontorsbi-
träde)..............................
3
3
(19)
Underofficer......................
1
1
Summa
3
4
8
11
6
8
40
Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962
79
Bilaga 6.
Förrddsbyrån
Lönegrad
(-klass)
Tjänst
(beställning)
C
he
f
E
x
p
ed
it
io
n
F
ö
rr
åd
ss
ek
ti
o
n
R
ed
o
v
is
n
in
g
s-
o
ch
g
ra
n
sk
n
in
g
s-
se
k
ti
o
n
B
o
k
-
o
ch
b
la
n
k
et
tk
o
n
to
r
ö
v
n
in
g
sd
et
al
j
H
äs
td
et
al
j
S
u
m
m
a
B 1
Byråchef.........................................
1
1
A 27
Regementsofficer..........................
1
1
25
Regementsofficer..........................
1
1
1
3
21
Kapten...........................................
1
1
23
Regementsveterinär......................
1
1
23
Förste byråintendent...................
1
1
21
Byråingenjör..................................
1
1
19
Förste tryckeriassistent...............
1
1
17
Assistent.........................................
1
1
15
Assistent.........................................
1
3
4
13
Förrådsförvaltare..........................
1
1
13
Kontorsskrivare............................
1
1
9
Förrådsförman..............................
2
2
9
Kontorist........................................
1
1
2
8
Förste förrådsman........................
3
3
7
Förrådsman...................................
9
9
7
Kanslibiträde.................................
1
7
1
1
2
12
r.b. -5
Biträde för skriv- och kontorsgö-
romål (kontorsbiträde).............
3
1
8
12
(28)
Officer.............................................
3
1
4
(24)
Officer.............................................
1
1
2
(19)
Underofficer...................................
2
2
(18)
Underofficer...................................
4
1
5
Summa
1
4
6 1 18
33 1 4
4
70
Bilaga 7.
Normaliesektionen
Lönegrad
Tjänst (beställning)
Antal
A 27
Regementsofficer....................................................................
1
23
Förste byråingenjör.............................................................
1
21
Byråintendent..........................................................................
1
högst 15
Ingenjör.......................................................................................
2
10
Tekniker......................................................................................
1
7
Kanslibiträde............................................................................
i
7
Tekniskt biträde.....................................................................
i
Summa
8
80
Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962
Bilaga 8.
Administrativa byrån
Lönegrad
Tjänst
C
h
ef
C
en
tr
al
ex
p
ed
it
io
n
K
an
sl
i
se
k
ti
o
n
P
er
so
n
al
-
och
o
rg
an
is
a-
ti
o
n
sk
o
n
to
r
E
k
o
n
o
m
i
se
k
ti
o
n
S
u
m
m
a
B 1
Krigsråd.........................................
1
1
A 25
Byrådirektör..................................
1
1
1
3
23
Förste byråintendent...................
1
1
23
Förste byråsekreterare................
1
1
2
21
Förste byråsekreterare................
1
1
19
Byråassistent.................................
1
1
2
17
Assistent........................................
2
2
15
Assistent......................................
1
1
2
13
Kontorsskrivare............................
1
3
4
11
Kansliskrivare...........................
1
1
9
Förste expeditionsvakt................
1
i
9
Kontorist......................................
1
2
1
4
7
Expeditionsvakt............................
4
4
7
Kanslibiträde................................
2
4
6
r.b. -5
Biträde för skriv- och kontorsgö-
romål (kontorsbiträde)............
6
2
8
Summa
1
15
3
9
14
42
i fri
Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962
81
Bilaga 9.
Intendenturverket
Sammanställning
Lönegrad
(-klass)
Tjänst
(beställning)
Ch
ef
C
en
tr
al
p
la
n
er
in
g
en
M
ate
rie
l-
b
y
rå
n
L
iv
sm
ed
els
-
b
y
rå
n
D
rt
v
m
ed
el
s-
b
y
rå
n
F
ö
rr
åd
s-
b
y
rå
n
N
o
rm
al
ie
-
se
k
ti
o
n
en
A
d
m
in
is
tr
a
ti
v
a
b
y
rå
n
S
u
m
m
a
B 6
Chef.................................................
1
1
1
Byråchef.........................................
1
1
1
1
4
1
Chef för centralplaneringen........
1
1
1
Krigsråd.........................................
1
1
A 27
Regementsofficer...........................
4
2
2
1
1
10
25
Regementsofficer...........................
1
3
3
2
3
12
21
Kapten...........................................
2
6
4
3
1
16
17
Förvaltare.......................................
3
3
23
Regementsveterinär.....................
1
1
27
Byrådirektör..................................
2
1
3
25
Byrådirektör..................................
1
1
1
1
3
7
24
Byråveterinär................................
1
1
23
Förste byråingenjör......................
1
1
3
1
6
23
Förste byråintendent...................
1
1
2
1
1
6
23
Förste byråsekreterare.................
1
2
3
21
Förste byråsekreterare.................
1
1
21
Byråingenjör..................................
6
1
1
8
21
Byråintendent...............................
1
1
19
Byråassistent.................................
3
1
1
2
7
19
Byråingenjör..................................
5
2
1
8
19
Byråinspektör .............................
1
1
19
Förste tryckeriassistent...............
1
1
17
Assistent.........................................
3
5
5
1
2
16
17
Ingenjör..........................................
4
1
5
15
Assistent.........................................
2
2
1
4
2
11
högst 15
Ingenjör..........................................
2
1
2
5
14
Köksf öreståndare..........................
1
1
13
Förrådsförvaltare.........................
1
1
13
Förrådsmästare.............................
1
1
13
Kontorsskrivare.............................
1
1
1
1
4
8
12
Assistent.........................................
1
1
11
Kansliskrivare...............................
1
2
2
1
6
10
Tekniker.........................................
1
1
9
Förrådsförman..............................
2
2
9
Förste expeditionsvakt................
1
1
9
Kontorist........................................
2
2
1
3
2
4
14
9
Tekniker.........................................
1
1
8
Förste förrådsman.........................
3
3
7
Expeditionsvakt...........................
4
4
7
Förrådsman...................................
9
9
7
Kanslibiträde.................................
1
6
5
5
12
1
6
36
7
Tekniskt biträde...........................
1
1
r.b. -5
Biträde för skriv- och kontorsgö-
romål (kontorsbiträde)............
8
3
3
12
8
34
(28)
Officer.............................................
1
4
5
(28)
Mobiliseringsofflcer.......................
1
1
(24)
Officer.............................................
1
2
3
(19)
Underofficer...................................
1
2
3
(18)
Underofficer...................................
3
5
8
Summa
1
10
71
41
40
70
8
42
283
82
Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962
Bilaga 10.
översikt över militära befattningar för den centrala intendenlurförvaltni ngen
Befattning i lönegrad
Nuläget
Utredningens förslag
Föredragandens förslag
B 4
1
B 1
5
6
4
A 27
13
9
10
A 25
13
13
12
A 21
38
20
16
A 19
—
4
____
A 17
2
—
3
A 15/17
2
—
—
Summa
74
52
45
,'X
-!
sj
. ! * i
o-i
! I Vt" | iv | or j
7
j
i-Hui:-!
i{:n>
A
m
U vft
r»i uvliti
dh&ilkT&ifjfctt tf
j Hr^ot
................... [
............................................ ... . .
!
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . ISDllk^hilU j
................ a?99iil<mbulS
i
'u)
Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962
83
Bilaga 11.
Förteckning över tjänster (beställningar) vid försvarets intendenturverk
Tjänstemän d ordinarie stat
1 chef...........................................................................................
1 chef för centralplaneringen..................................................
Militära beställningar
4 byråchefer...............................................................................
10 regementsofficerare...............................................................
12 regementsofficerare......................... .....................................
16 kaptener.................................................................................
3 förvaltare...............................................................................
Civilmilitär beställning
Bp 6
Bo 1
Bo 1
År 27
År 25
År 21
År 17
1 regementsveterinär
Ao 23
Civila tjänster
1 krigsråd......................................................................
3 byrådirektörer...........................................................
5 byrådirektörer...........................................................
1 byråveterinär............................................................
5 förste byråintendenter.............................................
2 förste byråsekreterare..............................................
2 byråassistenter..........................................................
1 byråinspektör............................................................
1 assistent.....................................................................
1 förrådsförvaltare.......................................................
2 kontorsskrivare........................................................
2 kansliskrivare............................................................
1 förrådsförman............................................................
1 förste expeditionsvakt.............................................
5 kontorister.................................................................
5 kanslibiträden............................................................
— kontorsbiträden........................................................
Bo 1
Ao 27
Ao 25
Ao 24
Ao 23
Ao 23
Ao 19
Ao 19
Ao 17
Ao 13
Ao 13
Ao 11
Ao 9
Ao 9
Ao 9
Ao 7
Ao 5
Extra ordinarie tjänstemän
2 byrådirektörer.................................................................
6 förste byråingenjörer.....................................................
1 förste byråintendent......................................................
1 förste byråsekreterare....................................................
1 förste byråsekreterare....................................................
8 byråingenjörer.................................................................
1 byråintendent................................................... ..............
5 byråassistenter.......................................... .....................
Ae 25
Ae 23
Ae 23
Ae 23
Ae 21
Ae 21
Ae 21
Ae 19
8 byråingenjörer...................................................................................................... Ae 19
1 förste tryckeriassistent....................................................................................... Ae 19
15 assistenter.............................................................................................................. Ae 17
5 ingenjörer.............................................................................................................. Ae 17
11 assistenter.............................................................................................................. Ae 15
5 ingenjörer................................................................................................... högst Ae 15
1 köksföreståndare.................................................................................................. Ae 14
1 förrådsmästare...................................................................................................... Ae 13
6 kontorsskrivare.................................................................................................... Ae 13
1 assistent................................................................................................................. Ae 12
4 kansliskrivare........................................................................................................ Ae 11
1 tekniker.................................................................................................................. Ae 10
1 förrådsförman....................................................................................................... Ae 9
9 kontorister...................................... ...................................................................... Ae
9
1 tekniker.................................................................................................................. Ae 9
3 förste förrådsmän................................................................................................. Ae 8
4 expeditionsvakter................................................................................................ Ae 7
9 förrådsmän ..................................................................................................... Ae 7
31 kanslibiträden....................................................................................................... Ae 7
1 tekniskt biträde................................................................................................... Ae 7
34 biträden för skriv- och kontorsgöromål.................................................. Enl. bestäm
melserna om
regi. beford-
ringsgång
Arvodesbefattningar
5 officerare..... ......................................................................................................... A:28
1 mobiliseringsofficer............................................................................................. A:28
3 officerare................................................................................................................ A:24
3 underofficerare...................................................................................................... A: 19
8 underofficerare...................................................................................................... A:18
<->! o/.
...................................................... ......
...... i j
t
. /
84
Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 196Z
. ‘ • ■ » • • ■ -............................................ - .
•
. ............................. .....
JnhVivd
IDUNS TRYCKERI. ESSELTE. ST MLR St *
*02441
Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962
85
Bilaga 12.
Översikt över befattningar i skilda lönegrader i nuvarande organisation, enligt utred
ningens förslag samt enligt föredragandens förslag.
Lönegrad
(-klass)
Nuvarande organisation
Utred
ningens
förslag
Föredra
gandens
förslag
Arméinten-
dentur-
förvalt-
ningen
Marin
förvalt
ningen
Flyg-
förvalt
ningen
För
svarets
civilför
valtning
Summa
B 6
1
1
U;r. (5 fru*
1
1
4
1
1
—
—
1
5
i
6
7
6
A 27
7
3
3
13
12
13
25
9
2
2
13
19
19
24
1
1
1
1
23
8
1
1
10
11
16
21
23
12
5
1
40
31
26
19
18
1
19
20
17
17
16
1
1
18
21
24
15/17
1
1
—
—
15
22
3
3
3
31
16
16
14
—
1
1
13
3
5
2
1
11
10
10
12
2
2
1
1
11
5
1
6
5
6
10
1
1
1
3
1
9
9
3
2
4
18
20
18
8
3
3
3
3
7
34
3
4
11
51
47
50
r. b. -5
34
8
5
9
56
38
34
(28)
1
1
4
6
(24)
5
2
1
1
9
6
3
(19)
—
—
3
(18)
8
1
2
1
12
13
8
Summa
2111)
46
32
38
3271)
290
283
») Varav fyra tjänster, en i A 21, två i A 19 och en i A 7, avses för vissa bränsleärenden m. m
som föreslås överförda till fortifikationsförvaltningen.
Kungl. Maj. ts proposition nr 168 år 1962
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sid
Inledning............................................................................................................................. 2
Nuvarande organisation och uppgifter m. m............................................................... 3
Intendenturförvaltningsutredningens förslag..............................................................
7
Gränsdragningen mellan förvaltningsverksamhet och stabsarbete..................... 7
Gränsdragningen mellan intendenturförvaltning och andra förvaltningsområ
den..................................................................................................................................
13
Huvuddragen av föreslagen organisation av intendenturförvaltningen............
33
Detaljorganisation m. m. inom intendenturförvaltningen.................................... 41
Frågan om inrättande av en gemensam intendenturkår...................................... 56
Kostnadsberäkningar....................................................................................................
58
Intendenturförvaltningens förläggning.....................................................................
59
Organisationens genomförande................................................................................... 60
Föredraganden................................................................................................................... 61
Bilaga 1
Organisationsplan över försvarets intendenturverk............................... 75
Bilaga 2
Centralplaneringen........................................................................................
76
Bilaga 3
Materielbyrån................................................................................................
76
Bilaga 4
Livsmedelsbyrån............................................................................................
77
Bilaga 5
Drivmedelsbyrån........................................................................................... 78
Bilaga 6
Förrådsbyrån..................................................................................................
79
Bilaga 7
Normaliesektionen........................................................................................
79
Bilaga 8
Administrativa byrån................................................................................... 80
Bilaga 9
Sammanställning över intendenturverket
81
Bilaga 10
översikt över militära befattningar för den centrala intendenturför
valtningen ........................................................................................................ 82
Bilaga 11
Förteckning över tjänster (beställningar) vid försvarets intendentur
verk
83
Bilaga 12
översikt över befattningar i skilda lönegrader i nuvarande organisa
tion, enligt utredningens förslag samt enligt föredragandens förslag 85