Prop. 1963:142
('angående ökad utbildning av läkare',)
Kungl. Maj:ts proposition nr 11$ år 1963
1
Nr 142
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ökad utbildning
av läkare; given Stockholms slott den 5 april 1963.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsråds protokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro
BERTIL
Ragnar Edenman
Propositionens huvudsakliga innehåll
På grundval av resultatet av en expertutredning föreslås, att läkarutbildnings- kapaciteten vid medicinska fakulteten i Lund ökas från 120 till 190 platser i de teoretiska ämnena fr. o. m. höstterminen 1965 och från 100 till 180 platser i de propedeutiska och kliniska ämnena fr. o. m. höstterminen 1967. I propositionen föreslås en betydande förstärkning av de personella resurserna vid medicinska fakulteten i Lund, bl. a. genom successivt inrättande av sexton professurer och tre laboraturer.
I propositionen föreslås även, att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att godkänna ett villkorligt träffat avtal om Malmö allmänna sjukhus fortsatta ut nyttjande för läkarutbildning.
De årliga kostnaderna under åttonde huvudtiteln beräknas vid full utbyggnad — såvitt gäller avlönings- och materielanslag — till i runt tal 5,5 miljoner kr., varav ca 1 miljon kr. motsvarar kostnaderna för tidigare beslutad utvidgning av läkarutbildningen i Lund-Malmö. Därtill kommer under åttonde huvudtiteln ännu ej beräknade kostnader för förstärkning av bl. a. universitetets administra tion och bibliotek samt under femte huvudtiteln vissa kostnader enligt det nya avtalet med Malmö stad för driftbidrag samt byggnads- och utrustningsbidrag, liksom även engångskostnader under kapitalbudgeten för byggnadsåtgärder.
Slutligen föreslås i propositionen en tidsbegränsad ökning av läkarutbildnings- kapaciteten i Stockholm från 168 till 208 nybörjarplatser per år. Statsverkets årliga driftkostnader vid full utbyggnad beräknas till ca 2,2 miljoner kr. Den propedeutiska och kliniska utbildningen avses bli förlagd till sjukhus tillhöriga Stockholms stad och Stockholms läns landsting.
1
—
Bihang till riksdagens 'protokoll 1963. 1 samt. Nr 11^2
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 11$ år 1963
TJtdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten Hertigen av Halland i statsrådet
å Stockholms slott den 5 april 1963.
Närvarande:
Statsministern
Erlander , statsråden
Sträng, Andersson, Lindström, Lange,
L
indholm
, K
ling
, S
koglund
, E
denman
, J
ohansson
,
af
G
eijerstam
,
H
ermansson
, H
olmqvist
, A
spling
.
Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, anmäler — efter
gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter — fråga om ökad utbild
ning av läkare och anför därvid följande.
I. Återblick
Genom beslut den 23 september 1960 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för
ecklesiastikdepartementet att uppdraga åt högst fyra experter att inom eckle
siastikdepartementet biträda med beredning av vissa frågor rörande ökad läkar
utbildning. Med anledning härav tillkallade departementschefen samma dag
en expertgrupp, vilken antog namnet läkarutbildning sb eredningen1.
På grundval av ett av läkarutbildningsberedningen avgivet betänkande, »Pro
gram för ökad läkarutbildning» (stencilerat), framlade Kungl. Maj:t i proposi
tionen 1961:108 förslag om en ökning av intagningen vid de medicinska läro
sätena från 453 till 560 nybörjare per år i de teoretiska ämnena. Detta förslag
godkändes genom beslut av 1961 års riksdag (SU 130; Rskr 328).
Den år 1961 beslutade utbyggnaden av de medicinska läroanstalterna, som
motsvarar beredningens s. k. alternativ C, är avsedd att genomföras successivt och
har påbörjats vårterminen 1962. Tidsplanen för utbyggnaden redovisas i efter
följande sammanställning, av vilken framgår att utbildningskapaciteten kom
mer att ökas etappvis på så sätt, att man under ett första skede utnyttjar vissa
befintliga resurser vid de nu fullständiga lärosätena, varefter man i ett senare
skede ökar intagningen av studerande genom att medicinsk-teoretisk undervis
ning börjar i Umeå. För varje etapp anges i sammanställningen tidpunkterna
för intagning av de studerande till preklinisk (teoretisk) undervisning de två
1 Professorn B. Rexed, verkställande ledamot, t. f. avdelningschefen S. Moberg, numera budget-
sekreteraren S.-O. Hedengren och medicine licentiaten K. G. Wennström.
3
första studieåren (I), till propedeutisk undervisning det tredje studieåret (II), till klinisk undervisning det fjärde studieåret (III) samt omflyttningar av de studerande inför den propedeutiska undervisningen. Inom parentes redovisas den siffermässiga skillnaden i intagning jämfört med närmast föregående nivå, för etapp 1 således jämfört med intagningen 1960/61. Avgången av studerande mellan de teoretiska och propedeutiska kurserna har antagits utgöra 4—5%. I
Kungl. Maj:ts proposition nr H2 år 1963
Etapp nr 1 av alternativ C
Tid punkt
Plats i TT studie- PiP
j sala ordn.
Lund-
Malmö
Göteborg
Stockholm Umeå Totalt
1/1 1962 Omflyttn. 1/1 1964 1/1 1965 ,
... I 90
0
. .. II 86 (+6) ...in 86 (+6)
120 (+10) —14
100 (+10) 100 (+10)
120 (+5) —14
100 100
168 (+30) —12
148 (+28) 148 (+28)
+40
40 40
498 (+45)
474 (+44) 474 (+44)
Etapp nr 2 av alternativ C
Tidpunkt
Plats i XT studie-
P,P~
i sala ordn.
Lund-Malmö
Göteborg Stockholm Umeå Totalt
1/7 1965 . Omflyttn. . 1/7 1967 . 1/7 1968 .
. . I 90
0
.. 11 86 .. m
86
120
0 115 (+15) 115 (+15)
120
0 115 (+15) 115 (+15)
168
0 160 (+12) 160 (+12)
62 (+62)
0 60 (+20) 60 (+20)
560 (+62)
0 536 (+62) 536 (+62)
I propositionen 1961:108 förordades också — med hänsyn till storleken av läkarbehovet — att erforderligt utrednings-, förhandlings- och planeringsarbete skulle påbörjas omedelbart i syfte att genomföra en ytterligare utökning av läkar utbildningen utöver den i propositionen föreslagna höjningen av nybörjarintaget till 560. Arbetet borde därvid inriktas på att i första hand planera för ökning av utbildningskapaciteten till omkring 650 nyintagna studerande per år enligt beredningens alternativ F.
Sedan 1961 års riksdag enligt förut nämnda beslut godkänt dessa riktlinjer, uppdrog Kungl. Maj:t i juni 1961 åt läkarutbildningsberedningen att biträda med det fortsatta utrednings- och planeringsarbetet. Vid fullgörandet av detta uppdrag undersökte beredningen till en början möjligheterna att genomföra en snabbare ökning av intagningen än den som beslutats av 1961 års riksdag. Be redningen fann förutsättningar härför föreligga och redovisade dessa i en pro memoria av den 4 oktober 1961.
På grundval av denna promemoria föreslog Kungl. Maj:t i propositionen 1962:104, att det årliga antalet nybörjarplatser vid de medicinska läroanstal terna fr. o. in. hösten 1962 skulle ökas med 48 till 546 genom utnyttjande av de-
teoretiska institutionerna i Göteborg. Vidare förordades att det till följd av kapacitetsökningen erforderliga antalet propedeutiska och kliniska utbildnings platser skulle anordnas i Göteborg (15), Stockholm (12) och Umeå (20), genom att företaga den år 1961 beslutade ökningen av samma storlek tre år tidigare än vad som ursprungligen avsetts. De i propositionen framlagda förslagen god kändes av 1962 års riksdag (SU 144; Rskr 322).
Innebörden av riksdagens nyss nämnda beslut om ytterligare ökad läkar utbildning kan sammanfattas i följande tablå, varvid inom parentes redovisas den siffermässiga skillnaden i intagningen jämfört med närmast föregående nivå, nämligen etapp nr 1 av alternativ C.
Kungl. Maj:ts proposition nr 142 år 1963
Ökad läkarutbildning enligt prop. 1962:104
Tid punkt
Plats i studie-
ordn.
Upp
sala
Lund-Malmö
Göteborg
Stockholm Umeå Totalt
1/7 1962
... I 90
120
168 (+48) 168
0
546 (+48)
Omflyttn.
0 —14 —46
0
+60
1/7 1964 . .. II
100
115 (+15) 160 (+12)
60 (+20) 521 (+47)
1/7 1965 ... m
100
115 (+15) 160 (+12)
60 (+20) 521 (+47)
Med anledning av propositionen 1962:104 väcktes motioner (I: 680 och II: 822) med förslag om ytterligare ökad läkarutbildning. Statsutskottet anförde i sitt ut låtande över propositionen och ifrågavarande motioner (SU 144), att den växande bristen på läkare inom olika verksamhetsområden enligt utskottets mening talade för att undersökningar så snart som möjligt påbörjades i syfte att vid lämplig tidpunkt anordna ytterligare utbildningsplatser utöver det antal, som det av riksdagen 1961 godkända alternativet F innebar. Riksdagen gav i sin skrivelse till Kungl. Maj:t (Rskr. 322) tillkänna vad utskottet sålunda anfört.
Kungl. Maj:ts proposition nr 11$ år 1963
5
II. Läkarutbildningsberedningen
A. Överväganden
I enlighet med det av Kungl. Maj:t i juni 1961 meddelade uppdraget har läkarutbildningsberedningen fortsatt utrednings- och planeringsarbetet i syfte att åstadkomma en permanent ökning av läkarutbildningen. Beredningen har därvid undersökt förutsättningarna att höja intagningskapaciteten vid de medi cinska fakulteterna i Göteborg och Lund. Resultatet av detta arbete har redo visats i två stencilerade betänkanden, »Ökad läkarutbildning i Göteborg» och »Ökad läkarutbildning vid medicinska fakulteten i Lund», vilka den 7 maj respektive den 15 september 1962 överlämnats till chefen för ecklesiastikdepar tementet.
Genomförandet av beredningens förslag beträffande den medicinska utbild ningen i Göteborg är beroende av vissa ännu inte slutförda förhandlingar med stadens myndigheter. På grund härav kan förslag om ökning av utbildnings kapaciteten i Göteborg inte f. n. föreläggas riksdagen.
Över betänkandet rörande läkarutbildningen vid medicinska fakulteten i Lund har efter remiss utlåtanden avgivits av kanslersämbetet för rikets universitet efter hörande av medicinska fakulteten och större konsistoriet vid universitetet i Lund samt lärarkollegiet vid tandläkarhögskolan i Malmö, byggnadsstyrelsen, medicinalstyrelsen, nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande samt läns styrelsen i Malmöhus län efter hörande av stadsfullmäktige i Malmö och Lund.
Tillfälle att yttra sig över betänkandet har vidare lämnats vissa kommunala myndigheter samt vissa organisationer och sammanslutningar. Med anledning härav har yttranden avgivits av Malmöhus läns landstings hälso- och sjukvårds styrelse, Svenska landstingsförbundet, Svenska stadsförbundet, Sveriges aka demikers centralorganisation (SACO), Sveriges läkarförbund och Sveriges för enade studentkårer (SFS). I
I det följande kommer en redogörelse att lämnas för beredningens sistnämnda betänkande samt de synpunkter, som framkommit vid remissbehandlingen av detta. Därefter behandlas vissa avtalsfrågor. Slutligen kommer samtliga berörda frågor att underställas Kungl. Maj:ts prövning.
Alternativ för ökad läkarntbildning
Läkarutbildningsberedningen framhåller, att de allmänna förutsättningarna för ökad läkarutbildning i Lund är mycket goda tack vare tillgången till två så stora och högt specialiserade sjukhus som lasarettet i Lund och Allmänna sjuk-
6
huset i Malmö. Beredningen erinrar om att utbyggnad pågår eller planeras av
såväl dessa sjukhus som de teoretiska och propedeutiska institutionerna i Lund.
Dessa utbyggnader kommer enligt beredningen att innebära kraftiga förstärk
ningar av förefintliga utbildningsresurser.
Vid ett realiserande av de vid tidpunkten för betänkandets utarbetande före
liggande planerna på utbyggnad av sjukvårdsresurserna skulle lasarettet i Lund
och Allmänna sjukhuset i Malmö komma att få följande kliniker och vårdplatser.
Kungl. Maj:ts proposition nr 11$ år 1963
Klinik
Medicinsk klinik
Njurklinik ..............
Kardiologisk klinik . .
Reumatologisk klinik
Kirurgisk klinik .......
Ortopedisk klinik ....
Thoraxkirurgisk klinik
Handkirurgisk klinik
Urologisk klinik .......
Plastikkirurgisk klinik
Neurokirurgisk klinik
Neurologisk klinik ...
Kvinnoklinik ...........
Ögonklinik ..............
Öronklinik ..............
Psykiatrisk klinik ...
Radiologisk klinik .. .
allm. avd..............
gyn. avd...............
Lungklinik ..............
Hudklinik ..................
Barnmedicinsk klinik
Bamkirurgisk klinik .
Barnpsykiatrisk klinik
Infektionsklinik .......
Klinik för lång v. sjuka
Rehabiliteringsklinik
Planerat vårdplatsantal
Lasarettet
Allmänna sjuk-
i Lund
huset i Malmö
no
ca 300 (inkl.
reumatologi
och kardiologi)
50
25
132
901)
252
136
157
55
56
24
60
56
30
60
65
(ev. 24)
70
291
2)
146
150
49
30
60
80
105
105
ca 50
100
66
85
40
74
139
120
45
24
30
20
90
262
233
50
1 693
2 217
(ev. 2 241)
Beredningen framhåller, att begränsningen i ett lärosätes utbildningskapacitet
främst synes ligga på den kliniska sidan, enär undervisningssjukhusens patienter
inte i alltför stor utsträckning bör utnyttjas i undervisningssyfte. Den maximala
1 Vissa planer föreligger enligt styresmannen för Lunds lasarett att utöka vårdplatsantalet i all
män kirurgi med 45 platser. Möjligen kommer även en mindre lättvårdsavdelning att tillkomma.
2 En neurologisk klinik är planerad såsom en subspecialitet inom intemmedicin.
7
utbildningskapaciteten är enligt beredningen omöjlig att exakt ange, men erfa renheterna från såväl Sverige som utlandet säges ge vid handen, att kvalitativt fullgod klinisk undervisning kan beredas ca 90—100 elever i huvudämnena per undervisningssjukhus och år. Med hänsyn till att medicinska fakulteten i Lund kan disponera två sjukhus för undervisning bör det enligt beredningens mening vara möjligt att öka intagningen till 180 elever per år i de kliniska ämnena.
Från dessa utgångspunkter finner beredningen, att en ökning av läkarutbild ningen i Lund kan genomföras enligt två alternativ, nämligen dels ett lägre — i det följande benämnt alternativ I — med ett intag av 168 nybörjare i de teoretiska ämnena och 160 i de propedeutiska och kliniska ämnena, dels ett högre — i fortsättningen benämnt alternativ II — med ett intag av 190 elever i de teoretiska ämnena och 180 i de propedeutiska och kliniska ämnena. De båda alternativen redovisas i följande sammanställning, i vilken den siffer mässiga ökningen anges i förhållande till redan beslutade förändringar av ut bildningskapaciteten.
Kungl. Maj:ts proposition nr 11+2 år 1963
Antal utbildningsplatser
Plats i studieordn.
Enligt tidigare
beslut
Föreslagen
ökning
Totalt
Alternativ I
I ...............................................................
120
+ 48
168
II ............................................................
115
+ 45
160
in ............................................................
115
+ 45
160
Alternativ II
I ...............................................................
120
+ 70
190
II ............................................................
115
+ 65
180
in ............................................................
115
+ 65
180
Anm.
I — intagning till de prekliniska kurserna. II — intagning till de propedeutiska kurserna.
III = intagning till de kliniska kurserna.
Fördelningen mellan Lund och Malmö
Beredningen framhåller, att en utökning av utbildningskapaciteten enligt något av de två framlagda alternativen förutsätter, att Allmänna sjukhuset i Malmö i betydligt större omfattning än för närvarande tages i anspråk för läkarutbildning.
Beträffande alternativ I räknar beredningen med att den prekliniska utbildningen även i fortsättningen helt förlägges till Lund. Detsamma gäller undervisningen i de propedeutiska ämnena farmakologi och allmän bakteriologi liksom också de kliniska ämnena neurologi, neurokirurgi, hygien, rättsmedicin och krigsmedicin.
För den övriga kliniska undervisningen bör eleverna enligt beredningen för delas lika mellan Lund och Malmö i de ämnen, där en sådan fördelning redan
8
tillämpas, nämligen medicin, kirurgi inklusive ortopedi, obstetrik-gynekologi,
patologi, klinisk bakteriologi, klinisk kemi, klinisk fysiologi, röntgendiagnostik
och radioterapi samt vissa kurser under det propedeutiska året. Samma fördel
ning skulle enligt beredningen vara lämplig också i ämnena pediatrik och psy
kiatri.
För de kliniska specialämnena oftalmiatrik, oto-rhino-laryngologi, dermato
logi, klinisk epidemiologi och ftisiologi anger beredningen två tänkbara för
delningar. Enligt den första skulle eleverna fördelas i stort sett lika mellan
Lund och Malmö, och enligt den andra skulle undervisningen till sin huvuddel
förläggas till Lund och klinikerna i Malmö utnyttjas endast för ett mindre antal
kurser. För egen del anser beredningen en hälftendelning vara mindre lämplig,
eftersom den skulle innebära en sänkning av den av statsmakterna beslutade
intagningen i Lund med 25—35 elever årligen och dessutom medföra stora kost
nader för uppbyggande av fullständiga lärarorganisationer i Malmö. Då vidare
regionsjukvården kommer att koncentreras till Lund, synes det enligt bered
ningen från såväl utbildnings- som forskningssynpunkt vara fördelaktigt att
koncentrera undervisningen i de kliniska specialämnena dit. Med hänsyn härtill
föreslår beredningen, att eleverna i dessa ämnen fördelas med 115 i Lund och
45 i Malmö.
Enligt alternativ II räknar beredningen med att den preldiniska utbild
ningen och undervisningen i de propedeutiska och kliniska ämnena farmakologi,
allmän bakteriologi, neurologi, neurokirurgi samt rättsmedicin även i fortsätt
ningen förlägges helt till Lund liksom också huvuddelen av undervisningen i
de kliniska ämnena hygien och krig smedicin.
I fråga om den övriga kliniska undervisningen förordar beredningen, att ele
verna fördelas lika mellan Lund och Malmö. Som skäl härför anför beredningen,
att staten vid en ökning av utbildningskapaciteten enligt alternativ II måste
påtaga sig så stora kostnader för utbyggnad av den akademiska organisationen
i Malmö, att en likafördelning av undervisningen på de jämnstora undervis-
ningssjukhusen i Lund och Malmö bör genomföras. Om detta förslag realiseras,
kommer undervisningen vid de båda sjukhusen att ha samma omfattning inte
endast i de kliniska laboratorie- och huvudämnena utan också i samtliga kli
niska specialämnen med undantag av neurologi och neurokirurgi, vilka specia
liteter inte är och — såvitt var bekant vid betänkandets utarbetande — inte
heller avses bli representerade i Malmö. Förslaget innebär, att intagningen till
de kliniska specialämnena i Lund blir oförändrad i förhållande till nuläget.
Kungl. Maj.ts proposition nr H2 år 1963
Lokalmässiga och sjukvårdsorganisatoriska förutsättningar
I detta sammanhang berör beredningen först vissa principiella syn
punkter på frågan om den medicinska undervisningens behov av kliniker
och vårdplatser. Beredningen framhåller därvid, att det vid bedömningen av
9
detta behov bör vara en självklar utgångspunkt, att det förefintliga sjukvårds
behovet skall vara utslagsgivande för undervisningsorganisationen. Ingen av
delning eller vårdplats vid ett undervisningssjukhus bör sålunda enligt bered
ningen inrättas enbart av undervisningsskäl.
Beredningen framhåller vidare, att grundutbildningen i de kliniska ämnena
är avsedd att ge de studerande såväl goda teoretiska kunskaper som praktisk
övning i gängse undersöknings- och behandlingsmetoder. I anslutning härtill
anföres i huvudsak följande beträffande behovet av kliniker för undervisningen
inom skilda specialområden.
Den praktiska utbildningen sker dels under tjänstgöring på avdelningar och
dels under polikliniktjänstgöring. I vissa fall tillkommer också ett praktiskt
arbete vid assistenttjänstgöring. För undervisningens behov måste sålunda i
vissa examensämnen (exempelvis för de kliniska grundämnena medicin, kirurgi,
psykiatri och pediatrik samt för specialämnet obstetrik-gynekologi) finnas såväl
vårdavdelningar som polikliniker, medan huvuddelen av den praktiska under
visningen i övriga examensämnen (övriga kliniska specialämnen) torde kunna
ske på basis av det polikliniska materialet.
I fråga om undervisningen i de stora kliniska ämnena (t. ex. medicin och
kirurgi) med en snabbt fortgående specialisering måste tyngdpunkten i under
visningen läggas på den ur allmänsjukvårdssynpunkt centrala delen av varje
kliniskt ämne. Hänsyn måste naturligtvis också tagas till den från vetenskaplig
och praktisk synpunkt nödvändiga specialiseringen inom ämnet. Omfattningen
av undervisningen i moderdisciplinens delämnen bör emellertid inte vara sådan,
att balansen i undervisningen förryckes mot något eller några specialområden.
Med beaktande av målsättningen för grundutbildningen är det väsentligt att
— i de stora kliniska ämnena — huvudparten av den praktiska tjänstgöringen
koncentreras till den centrala delen av huvudämnet (centralämnet). I fall, då
den centrala delen spänner över flera sjukvårdsdiscipliner, bör naturligtvis den
praktiska tjänstgöringen äga rum på avdelningar och polikliniker inom samtliga
de sjukvårdsdiscipliner, som inrymmer de från allmän sjukvårdssynpunkt cen
trala delarna av ämnet. Den katedrala undervisningen och de kliniska demon
strationerna bör fördelas på lämpligt sätt mellan centralämnet och delämnena,
även här med huvudvikten lagd på centralämnet eller centralämnena.
För en allsidig och fullständig undervisning är det ytterst värdefullt, om under
visningen läggas på den ur allmän sjukvårdssynpunkt centrala delen av varje
och demonstrationer även inom ämnets specialområden. Förekomsten vid en
läroanstalt av kliniker inom subspecialiteterna är därför av väsentlig betydelse.
Det kan emellertid för denna undervisning vara tillräckligt om en klinik inom
varje subspccialitet av lämplig storlek finnes tillgänglig.
Behovet av vårdplatser för den praktiska utbildningen måste enligt bered
ningen diskuteras med utgångspunkt i antalet studerande i de olika ämnena.
Med hänsyn till vad som tidigare anförts framhåller beredningen, att vårdplat
serna inom centralämnet (centralämnena) i första hand bör utnyttjas för den
praktiska tjänstgöringen. Vårdplatserna inom delämnena bör i huvudsak endast
ianspråktagas, därest ett tillräckligt vårdplatsantal i centralämnet (centraläm
nena) icke kan tillgodoses.
Kungl. Maj:ts proposition nr 14~ år 1963
10
Beredningen övergår härefter till de konkreta åtgärder, som bedömes vara
erforderliga för att genomföra de framlagda alternativen för ökning av utbild
ningskapaciteten i Lund-Malmö. Därvid behandlas först vissa byggnads
frågor, om vilka beredningen huvudsakligen anför följande.
Lund,
Ett realiserande av alternativ I förutsätter, att de tidigare planerade nybygg
naderna för bakteriologi och medicinsk kemi uppföres. Beredningen har tillstyrkt
lokalprogrammen för dessa nybyggnader och har därvid beaktat det lokalbehov,
som erfordras för en utbildningskapacitet enligt alternativ I. Vid en ökning en
ligt alternativ II tillkommer för sistnämnda nybyggnad smärre tillägg, som redo
visats av vederbörande ämnesrepresentant men ännu inte bedömts av bered
ningen.
För den anatomiska institutionen krävs enligt alternativ I smärre ombygg
nadsarbeten. Alternativ II förutsätter nya lokaler i form av ökade föreläsnings
salar och andra undervisningsutrymmen. Enligt beredningens mening bör detta
lokalbehov tillgodoses genom en tillbyggnad till den befintliga institutionsbygg-
naden.
Enligt alternativ I erfordras vissa utökningar av de fysiologiska och histolo
giska institutionerna. Tillbyggnadsbehovet har av berörda ämnesföreträdare be
räknats till 1 060 m2 för den fysiologiska och 420 m2 för den histologiska insti
tutionen. Om utbildningen organiseras enligt alternativ II, torde lokalbehovet
för sistnämnda institution öka något. Beredningen avser att på sedvanligt sätt
granska de föreslagna tillbyggnadsprogrammen.
Den farmakologiska institutionen kommer att erhålla för alternativ I erforder
liga lokalresurser vid övertagandet av de utrymmen, som nu disponeras för me
dicinsk kemi. Vissa ombyggnader torde dock bli nödvändiga. Om alternativ II
genomföres, tillkommer ett av ämnesföreträdaren redovisat men av beredningen
ännu inte granskat behov av en tillbyggnad för en ny föreläsningssal.
Den ökade utbildningen nödvändiggör smärre om- och tillbyggnadsarbeten
beträffande den patologiska institutionens nybyggnad. Detta behov bör enligt
beredningen kunna tillgodoses vid uppförandet av nybyggnaden för bakteriologi
och har beaktats i lokalprogrammet för denna byggnad.
För den ökade kliniska utbildningen har anmälts behov av vissa ombygg
nadsåtgärder beträffande dels den radiologiska kliniken i form av ombyggnad
av föreläsningssal och demonstrationslokaler, dels den ortopediska kliniken i
form av ombyggnad av föreläsningssal, dels kvinnokliniken för att tillgodose
behovet av ökade utrymmen för studenterna, dels den neurologiska kliniken för
att tillgodose behovet av lokaler för nytillkommande lärare, dels slutligen lung-
kliniken för att skapa ökade undervisningsutrymmen. Beredningen har för sin
del inte haft tillfälle att i detalj granska dessa ombvggnadsbehov.
För den radiofysiska institutionen planeras en tillbyggnad. Beredningen har
vid sin granskning av lokalprogrammet för denna beaktat de behov, som den
ökande undervisningen kommer att ställa.
Malmö
För den patologiska institutionen förutsättes en tillbyggnad för att bl. a. till
godose behovet av ökade obduktionsutrymmen och lokaler för nytillkommande
lärarpersonal.
Såsom senare kommer att redovisas, förutsätter beredningen, att för den ökade
Kungl. Maj:ts proposition nr H-2 år 1963
J1
läkarutbildningen inrättas en akademisk organisation i klinisk fysiologi vid All
männa sjukhuset. Denna disciplin kommer enligt vad beredningen erfarit att
övertaga dels det nybyggda lungfysiologiska laboratoriet, dels det nuvarande
hjärtlaboratoriet. För sistnämnda laboratorium föreligger vissa lokalsvårigheter
redan för nuvarande sjukvårdsbehov, men det torde likväl vara möjligt att
bereda utbildningsplatser i ämnet. Beredningen förutsätter dock, att man vid
den kommande utbyggnaden av sjukhuset beaktar de eventuella behov av under
visnings- och forskningsutrymmen, som kan komma att finnas för den sålunda
nytillkommande akademiska enheten.
För ämnena klinisk balcteriologi och klinisk kemi torde nuvarande lokaler vara
tillräckliga. För den kliniska kemiens vidkommande skulle dock tillkomsten av
ytterligare en föreläsningssal innebära stora fördelar.
För den medicinska kliniken torde redan en ökning av utbildningen enligt
alternativ I medföra svårigheter, framför allt i fråga om polikliniklokaler. Alter
nativ II förutsätter därutöver ökade föreläsningsutrymmen. Dessa lokalbehov
skulle enligt ämnesföreträdaren kunna lösas genom en tillbyggnad av den länga,
där f. n. apotek, hjärtlaboratorium och isotoplaboratorium är inrymda. Bered
ningen finner det önskvärt, att behovet av ytterligare undervisningslokaler till
godoses i samband med utbyggnaden av Allmänna sjukhuset.
Ett genomförande av alternativ I kräver enligt ämnesföreträdaren, att den
kirurgiska kliniken utökas med omklädnings-, samlings- och jourrum för kandi
daterna. Väljes i stället alternativ II, tillkommer därutöver behov av föreläs
ningssal, lokaler för nytillkommande lärare och lokaler för experimentalkirurgi.
Dessa behov bör enligt ämnesföreträdaren tillgodoses genom ombyggnad av
vindsvåningen på nuvarande kirurgibyggnad och uppförande av en nybyggnad
för experimentalkirurgi. Beredningen erinrar för sin del om att Malmö stad pla
nerar att uppföra en nybyggnad för bl. a. kirurgiska specialiteter, vilken torde
vara färdigställd vid den tidpunkt, då det ökade intaget kan komma att på
verka ämnet kirurgi. Under förutsättning att man vid planeringen av nybygg
naden beaktar de lokalbehov, som den ökade utbildningen medför, torde de före
slagna om- och tillbyggnadsarbetena inte vara erforderliga. Om förseningar skulle
inträffa vid uppförandet av kirurgibyggnaden, bör det enligt beredningen vara
möjligt att genom provisorier ordna erforderligt antal utbildningsplatser i de
nuvarande lokalerna.
För kvinnokliniken har behov anmälts av ökade undervisningsutrymmen
redan för nuvarande utbildningskapacitet. För en vidgad läkarutbildning är det
nödvändigt, att utökade kandidat- och föreläsningsutrymmen tillskapas. Efter
beredningens diskussioner med representanter för Malmö stads sjukvårdsför
valtning har förslag framlagts till lösning av klinikens lokalproblem i form av en
tillbyggnad.
Bland byggnadsfrågorna tar beredningen även upp spörsmål rörande om- och
tillbyggnadsarbeten vid sådana kliniker vid Allmänna sjukhuset i Malmö, som
tidigare inte tagits i anspråk för läkarutbildning. Beredningen har i samråd med
Malmö stads sjukvårdsförvaltning skisserat följande lösningar av dessa lokal
frågor.
Vid Flensburgska barnsjukhuset uppföres en ny föreläsningssal jämte tillhö
rande assistentrum m. m. genom en ombyggnad inom en befintlig klinikbyggnad.
Den dermatologislca kliniken har föråldrade vårdlokaler. Möjlighet föreligger
emellertid att för hudklinikens räkning disponera eu lämplig vårdbyggnad, som
Kungl. Maj.ts 'proposition nr H2 år 1963
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 142 år 1963
är belägen i närheten av polikliniklokalerna. Vissa ombyggnadsåtgärder kommer
att bli nödvändiga för att bereda fullgoda undervisningsutrymmen. Det vore
vidare enligt beredningens mening önskvärt, om en kulvert kunde anordnas
mellan den för hudkliniken tilltänkta vårdbyggnaden och nuvarande hudpoli-
klinikbyggnad.
För den psykiatriska kliniken disponeras en nyligen uppförd byggnad. Några
utrymmen, som nu är lämpade för undervisning, finns icke. Det torde dock vara
möjligt att genom vissa omändringsåtgärder i den befintliga byggnaden samt
genom uppförande av en tillbyggnad åstadkomma ändamålsenliga undervisnings
utrymmen.
Inom nuvarande epidemisjukhus finnes lokaler, som för närvarande disponeras
av andra kliniker men som efter den planerade utbyggnaden av Allmänna sjuk
huset kommer att bli friställda. Möjlighet föreligger därvid att omdisponera
dessa lokaler till föreläsningssal och övriga för undervisningen i klinisk epidemio-
logi erforderliga lokaler.
Vid uppförandet av den nyligen färdigställda ögonkliniken fanns det icke an
ledning att beakta behovet av undervisnings- och forskningsutrymmen. Det är
således icke möjligt att i nuvarande byggnad bereda utrymme för undervisning
i ämnet oftalmiatrik. Ytterligare lokaler måste därför tillskapas, vilket torde
kunna ske antingen genom ianspråktagande av vissa ögonkliniken närbelägna
laboratorielokaler eller genom en direkt tillbyggnad till ögonkliniken.
För öronkliniken planeras en nybyggnad, ingående i kirurgiblocket. I samband
med planeringen av denna nybyggnad bör behovet av undervisningslokaler
kunna beaktas.
På lungkliniken torde möjlighet föreligga att utan större ombyggnadsåtgärder
anordna utbildning.
I detta sammanhang anför beredningen vidare att behov av ytterligare före-
läsningsutrymmen anmälts av ämnesföreträdaren för socialmedicin. Likaså har
ämnesföreträdaren i hygien framfört önskemål om att få disponera en föreläs
ningssal för sådana kurser, som till sina huvuddelar torde förläggas till Malmö.
Medicinska föreningen i Lund har slutligen erinrat om att den ifrågasatta kapa-
citetsvidgningen motiverar tillskapandet av någon form av gemensamma lokaler
för studenterna inom eller i omedelbar närhet av sjukhusområdet. Beredningen
är för sin del inte nu beredd att ta ställning till dessa lokalanspråk.
Beredningen berör härefter vissa sjukvårdsorganisatoriska frå
gor, som sammanhänger med en ökad läkarutbildning, och konstaterar därvid,
att det vårdplatsantal, som kommer att kunna disponeras vid de två undervis-
ningssjukhusen, är fullt tillräckligt för en ökning enligt alternativ I. Detsamma
gäller i fråga om alternativ II, dock med viss reservation för ämnena medicin och
kirurgi, varom beredningen anför bl. a följande.
Vid sin bedömning, om vårdplatsantalen i Lund och Malmö är tillräckliga för
undervisningens behov även vid en ökning av intaget enligt alternativ II, har
beredningen beaktat, att för undervisningen i huvudämnena medicin och kirurgi
disponeras icke enbart en klinik inom allmän medicin respektive allmän kirurgi
på vartdera av sjukhusen i Lund och i Malmö. Till undervisningens förfogande
kommer därjämte att stå kliniker inom ämnenas specialområden, vilket innebär,
att den totala tillgången på vårdplatser i Lund för medicinundervisningens del
13
skulle bli ca 315 och för kirurgiundervisningens del ca 370. Med hänvisning till tidigare återgivna principiella resonemang anser beredningen dessa vårdplats antal vara tillräckliga för undervisningens behov.
Företrädaren för ämnet kirurgi i Lund har anmält, att enligt hans uppfatt ning minst 150 allmänkirurgiska vårdplatser är erforderliga för undervisning av 90 studerande årligen, även om patientmaterialet på specialavdelningarna full ständigt utnyttjas för undervisningsändamål. Med hänsyn till ämnesföreträda- rens ståndpunkt har beredningen allvarligt övervägt möjligheten att fördela elevintaget i kirurgi med 100 elever i Malmö och 80 elever i Lund. Tillgången på ett synnerligen rikhaltigt undervisningsmaterial i Malmö skulle, menar bered ningen, kunna motivera en dylik anordning, som även från utbildningsteknisk synpunkt vore fullt möjlig. Vissa svårigheter skulle emellertid kunna uppkomma vid en sådan ojämn fördelning av undervisningen enbart i kirurgi, och bered ningen har därför stannat för att i första hand förorda en likafördelning av undervisningen i kirurgi mellan Lund och Malmö. Skulle dock även fakulteten vid remissbehandlingen anse, att det planerade totala vårdplatsantalet i de kirur giska disciplinerna vid lasarettet i Lund är otillräckligt för undervisning av 90 elever, vill beredningen förorda en fördelning av det årliga elevintaget i ämnet med 100 elever i Malmö och 80 elever i Lund.
Beredningen framhåller vidare, att dess preliminära förslag till utbildnings organisation för ämnet radioterapi med lika fördelning av studenterna mellan Lund och Malmö utgår från nuvarande undervisningsuppläggning med radio terapikursen förlagd till kirurgiterminen. Den definitiva lösningen av utbild ningsorganisationen i ämnet blir beroende av om ämnets placering i studie ordningen ändras eller inte.
Den nu ifrågasatta ökningen av utbildningskapaciteten skulle enligt bered ningen åter kunna aktualisera ett tidigare diskuterat förslag att flytta under- visningsorganisationen i dermatologi från Lund till Malmö. Beredningen finner det dock från bl. a. kurskombinationssynpunkt lämpligare att bibehålla nuva rande placering även vid en höjning av intagningsnivån enligt något av nu före liggande förslag.
Beträffande ämnena neurologi och neurokirurgi understryker beredningen, att dess förslag till utbildningsorganisation kan komma att medföra svårigheter, när det gäller att vid berörda kliniker i Lund meddela undervisning för ett så stort antal elever, som det vid någon av de nu aktuella intagningsnivåerna skulle bli fråga om. Till grund för förslaget ligger den plan för regionsjukvårdens utbyg gande, som förelåg vid tidpunkten för betänkandets utarbetande, och enligt denna skulle självständiga kliniker i neurologi och neurokirurgi inte upprättas i Malmö inom överskådlig tid. Härigenom saknas det sjukvårdsorganisatoriska underlaget för att uppföra en enligt beredningens mening i och för sig önskvärd undervisningsorganisation i neurologi.
Beredningen redogör härefter för en studieplan, enligt vilken 180 elever årligen skulle kunna erhålla utbildning i neurologi i Lund samtidigt med att undervis ning i kombinationsämnet psykiatri meddelades för 90 elever årligen i vardera Lund och Malmö. Beredningen understryker i detta sammanhang angelägen
Kungl. Maj:ts proposition nr H2 år 1963
14
heten av att undervisningen upplägges så, att även neurokirurgiska klinikens
patientmaterial kan utnyttjas i undervisningssyfte.
För de propedeutiska kurser, i vilka undervisning bedrives i såväl Lund som
Malmö, räknar beredningen med dels att det årliga elevintaget fördelas med
ett terminsintag om 90 elever i Lund och 90 elever i Malmö i ämnena patologi,
klinisk kemi och klinisk fysiologi, dels att det årliga elevintaget i översiktskur-
serna liksom i kursen i kliniska undersökningsmetoder och i demonstrationskur-
sen i sjukvårdsteknik och fysikalisk terapi fördelas med ett intag om 45 elever
per termin i vardera Lund och Malmö. Beredningen är medveten om att en
sådan kursuppläggning kan medföra vissa svårigheter, genom att studenterna
tvingas företa täta resor mellan Lund och Malmö. Den föreslagna uppläggningen
avviker emellertid icke i princip från den nuvarande. Svårigheterna bör därför
enligt beredningens mening vara överkomliga även i händelse av ökad utbild
ningskapacitet.
Den kliniska forskningens i Malmö behov av avancerad teknik och sakkun
skap i de medicinska grundvetenskaperna bör enligt beredningens mening i
första hand kunna tillgodoses genom de därstädes befintliga organisationerna i
ämnena klinisk bakteriologi, klinisk kemi och patologi. För den kliniska forsk
ningen kommer också ett eventuellt inrättande av en av beredningen föreslagen
akademisk organisation i klinisk fysiologi att innebära en avsevärd förstärkning.
Forskningen på klinikerna i Malmö bör enligt beredningen i övrigt liksom hit
tills repliera på den basorganisation, som kommer att finnas på de teoretiska
institutionerna i Lund.
Som tidigare berörts har beredningen uttalat, att den är medveten om att den
ifrågasatta ökningen av utbildningskapaciteten kan komma att medföra vissa
problem vid den schematekniska uppläggningen av studierna. Bl. a. kommer svå
righeter att uppstå i de fall undervisning i Malmö skall kombineras med under
visning i Lund. Enligt beredningens uppfattning bör dock dessa svårigheter vara
överkomliga. Det bör enligt beredningen ankomma på de lokala myndigheterna
att inom ramen för de lärarresurser, som ställes till förfogande, upprätta detal
jerat förslag till studieplaner för den ökade utbildningen.
Personalorganisationen
Beredningen understryker, att den föreslagna ökningen av läkarutbildningen
i Lund-Malmö är betydande. Ett realiserande av någotdera av beredningens
alternativ skulle innebära, att den medicinska utbildningsorganisationen vid
Lunds universitet tillföres flera nya kliniker och kliniska laboratorier samt att
ökad belastning pålägges de tidigare utnyttjade resurserna. De föreslagna kapa-
citetshöjningarna förutsätter därför enligt beredningen en betydande förstärk
ning av lärarpersonal och teknisk personal vid medicinska fakulteten i Lund.
I fråga om personalorganisationen har beredningen haft överläggningar med
representanter för lundafakulteten. Ämnesföreträdarna har därvid framlagt
Kungl. Maj:ts proposition nr 11$ år 1963
15
äskanden om de personalförstärkningar, som enligt deras mening är nödvändiga för att den ökade utbildningen skall kunna genomföras. I samband därmed har framkommit vissa principiella frågor, vilka beredningen inledningsvis behandlar.
Till nyssnämnda grupp hör bl. a. frågor om inrättande av nya typer av kli niska lärartjänster. Vissa ämnesföreträdare har sålunda begärt, att — utöver nuvarande permanenta tjänster i de kliniska ämnena — laboraturer skall in rättas för att täcka det ökade behovet av framför allt katedral undervisning. Enligt beredningens mening torde detta emellertid inte vara det mest ändamåls enliga sättet, när det gäller att genom tillskott till en redan befintlig lärarstab söka tillgodose behovet av ökad och effektiv undervisning. Beredningen hänvisar i denna fråga till ett uttalande i dess tidigare betänkande »Program för ökad läkarutbildning» av följande lydelse.
Laboraturer är i hög grad forskartjänster och liksom professorstjänster moti verade, där behov av subspecialisering föreligger. För forskningens behov kan vidare kvalificerade befattningar av här aktuell nivå tänkas inrättade genom forskningsråden. Vid inpassningen i den lokala sjukvårdsorganisationen blir också en ny laboratur för huvudmannen liktydig med en ny överläkaravdelning, vilket ofta skapar svårigheter.
Det ökade behovet av lärartimmar i kliniska ämnen bör enligt beredningen tillgodoses på sätt som föreslagits i nyssnämnda betänkande, dvs. genom in rättande av tjänster som kliniska lärare, tillika biträdande överläkare. Dessa tjänster är numera placerade i lönegrad Ae 26, och innehavarna är skyldiga att utöver den undervisning, som ingår i tjänsten — 65 timmar per läsår — mot särskild ersättning meddela ytterligare undervisning om högst 65 timmar per läsår. Behovet av lärartimmar vid självständiga och i akademiskt sammanhang nytillkommande kliniker och institutioner bör dock enligt beredningen täckas genom inrättande av permanenta professurer eller laboraturer eller genom arvo den till överläkare.
Enligt beredningen har det under överläggningarna om personalorganisationen hävdats, att den sjukvårdande verksamheten ställer så stora krav på de aka demiska lärarna i kliniska ämnen, att det med nuvarande lärarstab kan vara svårt att hålla en tillfredsställande kvalitet på undervisningen. Beredningen är för sin del medveten om dessa svårigheter men framhåller, att man vid dimen sioneringen av den akademiska lärarorganisationen vid en undervisningsklinik även bör beakta föreskrifterna i Kungl. Maj:ts kungörelse om kommunala under- visningssjukhus (SFS 1960: 713). Enligt kungörelsen (10 §) är samtliga vid sådana undervisningssjukhus anställda läkare skyldiga att biträda vid handledningen av de studerande, och därjämte är överläkare och biträdande överläkare skyldiga att — i den mån de kommunala sjukvårdsmyndigheterna det medger — mot ersättning övertaga viss undervisning eller examination inom sitt verksamhets område. Enligt beredningens mening bör det vara möjligt för de kliniska lärarna att meddela tillfredsställande undervisning med hjälp av den betydande kom
Kungl. Maj:ts proposition nr H2 år 1963
munala läkarstab, som f. n. finns disponibel och för vilken staten lämnar särskilt
bidrag.
Den förda diskussionen har enligt beredningen aktualiserat behovet av att
inom ramen för nuvarande läraruppsättning i de kliniska ämnena åstadkomma
en differentiering av lärarkategorierna, närmast genom införande av en ny mel-
langradstjänst, vars innehavare skulle ha att helt eller huvudsakligen ägna sig
åt undervisning och framför allt handledning. Beredningen har i annat samman
hang diskuterat möjligheten att för detta ändamål inrätta universitetslektorat
men har därvid funnit, att dylika permanenta tjänster inom flertalet av de kli
niska ämnena inte är lämpliga.
Beredningen framhåller, att förslag under överläggningarna framlagts om att
tillgodose undervisningens behov av handledare genom forskarassistenter, vilka
skulle ha att deltaga i den kliniska undervisningen och biträda i den kliniska
forskningen. Med hänsyn till att forskarassistenttjänsterna i första hand kon
struerats såsom lägre forskartjänster, ställer emellertid beredningen sig tveksam
till en sådan lösning och förordar, att den kliniska undervisningens behov av
mellangradstjänster tills vidare tillgodoses med kliniska amanuenstjänster. Be
redningen förutsätter dock, att det vid den tidpunkt, då inrättandet av de nya
tjänsterna aktualiseras, skall vara möjligt att inom den föreslagna kostnads
ramen vidtaga viss omstrukturering av personalorganisationen i berörda hän
seende på grundval av de erfarenheter, som då väntas föreligga beträffande
anlitande av forskarassistenter i undervisningen.
Vid övervägandena rörande personalorganisationen i Lund har beredningen
även uppmärksammat behovet av lärarförstärkning för den odontologiska under
visningen vid vissa av medicinska fakultetens institutioner. Beredningen erinrar
bl. a. om att riksdagen på grundval av förslag, som framlagts i 1962 års stats-
verksproposition och propositionen 1962: 104, beslutat att tjänster, som inrättats
i berörda ämnen, i enlighet med beredningens förslag bör vara gemensamma för
medicinsk och odontologisk undervisning och forskning. Mot bakgrund härav
förordar beredningen, att innehavarna av vissa teoretiska och propedeutiska
lärartjänster får till uppgift att tillgodose såväl den ökade läkarutbildningens
som tandläkarutbildningens behov.
Representanter för lundafakulteten har enligt beredningen framhållit vikten
av att man i samband med en eventuell höjning av läkarutbildningskapaciteten
även ökar antalet docent- och jorskardocentbefattningar samt doktorandstipen
dier. Beredningen hänvisar i denna fråga till betänkandet »Program för ökad
läkarutbildning», enligt vilket beredningen uttalat full förståelse för angelägen
heten av en dylik förstärkning från forsknings- och rekryteringssynpunkt men
förklarat det ligga utanför sitt uppdrag att taga upp sådana frågor.
Beredningen övergår härefter till de personalförstärkningar, som
erfordras för att en ökning av utbildningskapaciteten skall kunna genomföras.
Följande förslag för de båda alternativen redovisas.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 142 år 1963
Kungl. Maj:ts 'proposition nr H2 år 1963
17
Alternativ I
Utöver de tjänster, som enligt 19G1 års riksdagsbeslut skall tillkomma för den
ökade läkarutbildningen i Lund-Malmö — en professur i ortopedi i Malmö och
en i klinisk fysiologi i Lund — räknar beredningen enligt alternativ I med att
följande permanenta lärartjänster behöver inrättas, nämligen i Lund en pro
fessur i vart och ett av ämnena medicinsk kemi, klinisk epidemiologi och rätts
medicin, en laboratur (motsvarande) i vart och ett av ämnena histologi och
fysiologi och ett universitetslektorat i farmakologi samt i Malmö en profes
sur i vartdera ämnet klinisk kemi, klinisk fysiologi, pediatrik och psykiatri jämte
en professur i ett kirurgiskt specialämne och en prosektur i patologi. Beredningen
förutsätter, att nuvarande laboratur i klinisk kemi i Malmö indrages samtidigt
med att den förordade professuren i detta ämne inrättas.
Av nyss nämnda permanenta lärartjänster bör enligt beredningen professuren
i medicinsk kemi och laboraturerna (motsvarande) i histologi och fysiologi samt
i patologi i Malmö avses för såväl den ökade läkarutbildningens som tandläkar
utbildningens behov. Av betänkandet inhämtas i övrigt huvudsakligen följande.
Beredningen har ansett det nödvändigt att för den ökade läkarutbildningen in
rätta ytterligare ett antal kvalificerade lärartjänster i ämnena histologi, medi
cinsk kemi, fysiologi och farmakologi. Beredningen har vidare funnit det erfor
derligt, att fullt utbyggda akademiska organisationer i klinisk fysiologi finns
upprättade i både Malmö och Lund, när den förordade ökningen av utbildningen
blir aktuell.
Enligt beredningens förslag bör undervisningen i ämnena pediatrik och psy
kiatri fördelas lika mellan Lund och Malmö. Med hänsyn härtill bör mot var
andra svarande organisationer upprättas vid de båda sjukhusen i form av full
ständiga akademiska personaluppsättningar. Med anledning av att det årliga
intaget i Lund enligt alternativ I kommer att minska från 90 till 80, föreslår
beredningen, att nuvarande personalorganisationer i Lund minskas med en kli
nisk amanuens i vart och ett av här berörda ämnen.
Huvuddelen av undervisningen i ämnena dermatologi, klinisk epidemiologi,
oftalmiatrik och oto-rhino-laryngologi bör enligt beredningen förläggas till Lund.
Med avvisande av de krav, som från fakultetshåll framförts härom, anser bered
ningen, att fullständiga akademiska organisationer i dessa ämnen inte erfordras
i Malmö. Ansvaret för den utbildning, som förläggcs till Malmö, bör enligt be
redningen kunna åläggas vederbörande kommunalanställda överläkare.
Med hänsyn till de undervisningssvårigheter, som föreligger i klinisk epidemio
logi, anser beredningen, att cn professur i ämnet bör tillkomma i Lund. Någon
ökning av elevantalet utöver tidigare beslutad intagningsnivå kommer visser
ligen inte att ske, men enligt beredningen är det erforderligt, att ämnet företrä
des av professor. Om professuren inrättas, kan nuvarande tjänst som klinisk
lärare, tillika biträdande överläkare, indragas.
På grund av de svåra förhållanden, som f. n. råder för rättsmedicinen i landet,
anser beredningen det nödvändigt att en akademisk organisation i detta ämne
inrättas i Lund. Den föreslagna professuren bör förenas med befattningen som
föreståndare för statens rättsläkarstation i Lund. 2
2
—
Bihang till riksdagens protokoll 19G3. 1 samt. Nr H2
18
Beredningen behandlar härefter vissa frågor rörande personalorganisationen,
som vid överläggningarna med ämnesföreträdarna blivit föremål för särskild dis
kussion. Beträffande dessa spörsmål torde få hänvisas till betänkandet.
Den ökade utbildningen förutsätter enligt beredningen också en förstärkning
av Lunds universitetsbibliotek och universitetets centrala ad/ministration. Be
redningen anser sig emellertid inte kunna framlägga detaljerade förslag i detta
avseende utan förutsätter, att vederbörande myndigheter beaktar dessa frågor
i sina ordinarie förslag till anslagsäskanden.
Beredningens förslag till personalförstärkningar framgår i sin helhet av föl
jande sammanställning. Ökningarna är beräknade utifrån nuvarande organisa
tion, vid vilken intagningskapaciteten är 120 nybörjare i de teoretiska ämnena
och 90 nybörjare i de propedeutiska och kliniska ämnena.
Kungl. Maj:ts proposition nr H2 år 1963
Personalförstärkningar enligt alternativ 1
A. Prekliniskt stadium
Anatomi
1 forskarassistent
1 assistent
1 inst .tekniker i Ae 9
1 lab.bitr. i högst Ae 9
1 kanslibitr. i Ae 7
Histologi
1 prosektur1
1 assistent
1 förste amanuens
1 inst.tekniker i Ae 9
1 lab.bitr. i högst Ae 9
Därutöver förutsattes 12 000 kr. i en-
g&ngsanslag att utgå ett år före under
visningens början för framställning av
kurspreparat.
Medicinsk kemi
1 professur1
2 assistenter
2 förste amanuenser
2 tredje amanuenser
1 forskningsingenjör i Ae 19
i st. f. lab.ass. i Ae 11
1 instrumentmakare i Ae 11
1 lab.bitr. i högst Ae 9
1 kanslibitr. i Ae 7
Fysiologi
1 laboratur1
1 forskarassistent
1 assistent
1 förste amanuens
2 tredje amanuenser
1 forskningsingenjör i Ae 19
1 kanslibitr. i Ae 7
Medicinsk fysik
1 forskarassistent
1 tredje amanuens
1 inst.tekniker i Ae 9
B. Propedeutiskt stadium
Bakteriologi, allmän (Lund)
1 forskarassistent
1 förste amanuens
1 lab.ingenjör i högst Ae 15
1 lab.bitr. i högst Ae 9
Bakteriologi, klinisk (Lund)
1 klinisk amanuens
Bakteriologi, klinisk (Malmö)
1 klinisk amanuens
1 lab.bitr. i högst Ae 9
1 Gemensam för medicinsk och odontologisk undervisning och forskning.
19
Kungl. Maj:ts proposition nr 112 år 1963
Farmakologi
1 universitetslektorat
1 forskarassistent
1 förste amanuens
1 lab.ass. i Ae 11
Patologi (Lund)
1 forskarassistent
1 förste amanuens
1 lab.bitr. i högst Ae 9
Patologi (Malmö)
1 prosektur1
1 forskarassistent
1 förste amanuens
1 lab.bitr. i högst Ae 9
Klinisk kemi (Lund)
1 assistent
1 lab.bitr. i högst Ae 9
Klinisk kemi (Malmö)
1 professur i st. f. laboratur
1 assistent
1 lab.bitr. i högst Ae 9
Klinisk fysiologi (Lund)
1 professur
1 klinisk amanuens
1 lab.bitr. i högst Ae 9
1 kanslibitr. i Ae 7
Klinisk fysiologi (Malmö)
1 professur
1 klinisk amanuens
1 lab.bitr. i högst Ae 9
1 kanslibitr. i Ae 7
Medicin (Njurkliniken, Lund)
1 klinisk lärare i Ae 26
1 forskarassistent
Kirurgi (Lund)
1 klinisk lärare i Ae 26
1 klinisk amanuens
1 kontorsbiträde i Ae 5
Kirurgi (Malmö)
1 professur i ett kirurgiskt specialämne
1 klinisk lärare i Ae 26
2 kliniska amanuenser
1 lab.bitr. i högst Ae 9
1 kanslibitr. i Ae 7
Neurokirurgi (Lund)
1 klinisk amanuens
Ortopedi (Lund)
1 klinisk amanuens
Ortopedi (Malmö)
1 professur
1 klinisk amanuens
1 lab.bitr. i högst Ae 9
1 kanslibitr. i Ae 7
Röntgendiagnostik (Lund)
1 klinisk amanuens
Röntgendiagnostik (Malmö)
1 klinisk lärare i Ae 26
1 klinisk amanuens
Radioterapi (Lund)
1 klinisk amanuens
Övriga propedeutiska kurser
Kursarvoden
C.
Kliniskt stadium
Medicin (Lund)
1 klinisk lärare i Ae 26
1 klinisk amanuens
1 kontorsbiträde i Ae 5
Medicin (Malmö)
2 kliniska lärare i Ae 26
1 klinisk amanuens
1 kontorsbiträde i Ae 5
Radioterapi (Malmö)
1 klinisk amanuens
Arvode till kommunalanställd överläkare
Pediatrik (Lund)
1 klinisk amanuens indrages
Pediatrik (Malmö)
1 professur
1 klinisk lärare i Ae 26
2 kliniska amanuenser
1 lab.bitr. i högst Ae 9
1 kanslibitr. i Ae 7
1 Gemensam för medicinsk och odontologisk undervisning och forskning.
20
Kungl. Maj:ts -proposition nr H2 år 1963
Psykiatri (Lund)
1 klinisk amanuens indrages
Psykiatri (Malmö)
1 professur
1 klinisk lärare i Ae 26
3 kliniska amanuenser
1 socionom
1 lab.bitr. i högst Ae 9
1 kanslibitr. i Ae 7
Arvode förutsattes vidare utgå för rond
undervisning på mentalsjukhus, ev. på
Östra sjukhuset.
Barnpsykiatri (Lund-Malmö)
Kursarvoden
Dermatologi (Lund)
1 klinisk lärare i Ae 26 (Förslaget över
ensstämmer med beredningens perso
nalberäkning enligt 1961 års alternativ
C. En sådan tjänst finns inrättad
fr.o.m. 1962/1963.)
Dermatologi (Malmö)
1 klinisk amanuens
1 kanslibitr. i Ae 7
Arvode till kommunalanställd överläkare
Kursarvode
Klinisk epidemiologi (Lund)
1 professur i st. f. klinisk lärare
1 klinisk amanuens
Klinisk epidemiologi (Malmö)
1 klinisk amanuens
1 kanslibitr. i Ae 7
Arvode till kommunalanställd överläkare
Kursarvode
Ftisiologi (Malmö)
1 klinisk amanuens
Kursarvode
Neurologi (Lund)
1 klinisk lärare i Ae 26
2 kliniska amanuenser
Obstetrik-gynekologi (Lund)
1 klinisk lärare i Ae 26
1 klinisk amanuens
Obstetrik-gynekologi (Malmö)
1 klinisk lärare i Ae 26
2 kliniska amanuenser
Ojtalmiatrik (Lund)
1 klinisk amanuens
Ojtalmiatrik (Malmö)
1 klinisk amanuens
1 kanslibitr. i Ae 7
Arvode till kommunalanställd överläkare
Kursarvode
Oto-rhino-laryngologi (Lund)
1 klinisk amanuens
Oto-rhino-laryngologi (Malmö)
1 klinisk amanuens
1 kanslibitr. i Ae 7
Arvode till kommunalanställd överläkare
Kursarvode
Hygien
1 forskarassistent
Socialmedicin
1 klinisk lärare i Ae 26
1 klinisk amanuens
1 kanslibitr. i Ae 7
Rättsmedicin
1 professur
1 forskarassistent
1 lab.bitr. i högst Ae 9
1 kanslibitr. i Ae 7
Ett realiserande av alternativ I skulle innebära, att vid Lunds universitet och
därtill knutna undervisningssjukhus — utöver nuvarande personalorganisation
— inrättas 131 tjänster, varav 10 professurer, 2 laboraturer (motsvarande), 1 uni-
versitetslektorat, 13 kliniska lärartjänster, 33 kliniska amanuenstjänster, 10
forskarassistenttjänster, 7 assistenttjänster, 8 förste amanuenstjänster, 5 tredje
amanuenstjänster samt 42 tekniska och övriga tjänster.
Alternativ II
Kungl. Maj:ts proposition nr 142 år 1963
21
Utöver de förut nämnda professurerna i ortopedi och klinisk fysiologi, som
enligt 1961 års riksdagsbeslut skall tillkomma i Malmö respektive Lund, för
ordar beredningen enligt alternativ II inrättande av följande permanenta lärar
tjänster, nämligen i Lund dels en professur i vart och ett av ämnena medi
cinsk kemi, virologi, rättsmedicin och ett kirurgiskt specialämne, dels en labo-
ratur (motsvarande) i vartdera ämnet histologi, fysiologi och patologi, dels ocksä
ett universitetslektorat i farmakologi samt i Malmö dels en professur i vart
och ett av ämnena klinisk kemi, klinisk fysiologi, pediatrik, psykiatri, derma
tologi, oftalmiatrik, oto-rhino-laryngologi samt i ett medicinskt och ett kirurgiskt
specialämne, dels en prosektur i patologi. Därutöver föreslår beredningen inrät
tande av en professur i klinisk epidemiologi med placering antingen i Lund eller
Malmö. Förslaget om en professur i klinisk kemi i Malmö förutsätter indragning
av den nuvarande laboraturen i ämnet.
Beträffande vissa av de föreslagna nya tjänsternas utnyttjande för tandläkar
utbildning torde här få hänvisas till vad som anförts under alternativ I. Det
samma gäller i fråga om beredningens motiveringar för inrättande av de för
ordade tjänsterna i histologi, medicinsk kemi, fysiologi, farmakologi, klinisk fysio
logi och rättsmedicin liksom också beträffande universitetsbiblioteket och den
centrala administrationen. I övrigt inhämtas i detta sammanhang av betänkan
det huvudsakligen följande.
Beredningen räknar enligt alternativ II med att fullständiga akademiska orga
nisationer upprättas i Malmö för ämnena pediatrik, psykiatri, dermatologi, oftal
miatrik och oto-rhino-laryngologi. Undervisningen i dessa ämnen avses i Malmö
bli av samma omfattning som i Lund. Detta motiverar enligt beredningen per
sonalorganisationer av samma storlek vid båda sjukhusen. Då undervisningen i
Lund inte avses bli utökad, förutsättes inga förändringar i organisationerna där.
För den ökade undervisningen i ämnena allmän hakteriologi och klinisk bak-
teriologi i Lund anser beredningen det erforderligt att ytterligare en permanent
lärartjänst inrättas. Med hänsyn till den alltmer centrala ställning virologien
kommit att intaga anser beredningen det önskvärt, att detta ämne blir represen
terat vid medicinska fakulteten i Lund. Beredningen föreslår därför inrättande
av en professur i virologi. Ett realiserande av nämnda förslag skulle enligt bered
ningen innebära en avsevärd förstärkning dels för undervisningen och forsk
ningen i mikrobiologi, dels för den kliniska rutinverksamheten vid lasarettet i
Lund.
I ämnet psykiatri förordar beredningen fyra kliniska amanuenstjänster i
Malmö, dvs. samma antal som i Lund. Tjänsterna bör enligt beredningen för
delas med tre på den psykiatriska kliniken och en på barnpsykiatriska kliniken.
Enligt alternativ II kommer årsintaget i klinisk epidemiologi i Lund inte att
öka. Beredningen ställer sig det oaktat — såsom redovisats under alternativ I
— förstående till fakultetens krav på en permanent lärartjänst med hänsyn till
att ämnet bör ha en akademisk företrädare i Lund vid den intagningsnivå, som
det här är fråga om. Beredningen räknar därför med att en professur i ämnet
inrättas, varvid det bör ankomma på fakulteten att utreda frågan om professu
rens framtida placering. Denna fråga kan eventuellt få återverkningar på den
22
Övriga organisation, som nu disponeras eller föreslås bli disponerad för under
visningen i ämnet. Den definitiva organisationen i Lund respektive Malmö kan
därför inte fastställas, förrän frågan om professurens placering funnit sin lösning.
För undervisningen i neurologi räknar beredningen med att två tjänster som
kliniska lärare tillika biträdande överläkare inrättas i Lund. Tjänsterna kan an
tingen placeras vid neurologiska kliniken eller också fördelas med en på den
neurologiska och en på den neurokirurgiska kliniken. Beredningen har inte tagit
slutlig ställning i denna fråga och förutsätter, att fakulteten närmare utreder
densamma. Om en självständig neurologisk sjukvårdsenhet skulle upprättas i
Malmö och anlitas för undervisning, måste den föreslagna organisationen enligt
beredningen omdisponeras på sätt, som motsvarar fördelningen av undervis
ningen mellan Lund och Malmö.
Beträffande ämnet socialmedicin framhåller beredningen, att viss omdispone
ring av personalen kan bli nödvändig, när frågan om den sjukvårdsmässiga an
knytningen av professuren i ämnet till Allmänna sjukhuset i Malmö lösts.
Beredningen behandlar härefter vissa frågor, som vid överläggningar med
ämnesföreträdarna blivit föremål för särskild diskussion. Dessa spörsmål kom
mer att beröras i referatet av remissyttrandena.
I följande sammanställning lämnas en fullständig översikt av beredningens
förslag till personalförstärkningar enligt alternativ II. Ökningarna har beräknats
med utgångspunkt i nuvarande organisation.
Kungl. Maj:ts proposition nr 11+2 år 1963
Personalförstärkningar enligt alternativ II
A.
Prekliniskt stadium
Anatomi
2 forskarassistenter
1 assistent
1 inst.tekniker i Ae 9
1 lab.bitr. i högst Ae 9
1 kanslibitr. i Ae 7
Histologi
1 prosektur1
1 forskarassistent
1 assistent
1 inst.tekniker i Ae 9
1 lab.bitr. i högst Ae 9
Därutöver förutsattes 12 000 kr. i en-
gångsanslag att utgå ett år före under
visningens början för framställning av
kurspreparat.
Medicinsk kemi
1 professur1
1 forskarassistent
2 assistenter
2 förste amanuenser
2 tredje amanuenser
1 forskningsingenjör i Ae 19 i st. f. lab.
ass. i Ae 11
1 instrumentmakare i Ae 11
1 lab.bitr. i högst Ae 9
1 kanslibitr. i Ae 7
Fysiologi
1 laboratur1
1 forskarassistent
1 assistent
1 förste amanuens
2 tredje amanuenser
1 forskningsingenjör i Ae 19
1 labing. i högst Ae 15
1 kanslibitr. i Ae 7
Medicinsk fysik
1 forskarassistent
1 tredje amanuens
1 inst.tekniker i Ae 9
1 Gemensam för medicinsk och odontologisk undervisning och forskning.
23
Kungl. Maj:ts 'proposition nr 11$ år 1963
B. Propedeutiskt stadium
Bakteriologi, allmän (Lund) 1 forskarassistent 1 förste amanuens 1 lab.ing. i högst Ae 15 1 lab.bitr. i högst Ae 9
Virologi (Lund) 1 professur 1 lab.bitr. i högst Ae 9
Bakteriologi, klinisk (Lund) 1 klinisk amanuens
Bakteriologi, klinisk (Malmö) 1 klinisk amanuens 1 lab.bitr. i högst Ae 9
Farmakologi 1 universitetslektorat 1 forskarassistent 1 förste amanuens 1 forskn.ing. i högst Ae 19 1 lab.ass. i Ae 11
Patologi (Lund) 1 prosektur 2 förste amanuenser 1 lab.bitr. i högst Ae 9
Därutöver förutsattes 12 000 kr. i en- gångsanslag att utgå ett år före under visningens början för framställning av kurspreparat.
Patologi (Malmö) 1 prosektur1 1 forskarassistent 2 förste amanuenser 1 lab.bitr. i högst Ae 9
Därutöver förutsättes 12 000 kr. i en- gångsanslag att utgå ett år före under visningens början för framställning av kurspreparat.
Klinisk kemi (Lund) 1 forskarassistent 1 förste amanuens 1 lab.bitr. i högst Ae 9
Klinisk kemi (Malmö) 1 professur i st. f. laboratur 1 forskarassistent 1 förste amanuens 1 instruktionssköterska i Ae 14 1 lab.bitr. i högst Ae 9
Klinisk fysiologi (Lund) 1 professur 1 klinisk amanuens 1 instruktionssköterska i Ae 14 1 lab.bitr. i högst Ae 9 1 kanslibitr. i Ae 7
Klinisk fysiologi (Malmö) 1 professur 1 klinisk amanuens 1 instruktionssköterska i Ae 14 1 lab.bitr. i högst Ae 9 1 kanslibitr. i Ae 7
Övriga propedeutiska kurser (Lund-Malmö)
Kursarvoden
C.
Kliniskt stadium
Medicin (Lund) 1 klinisk lärare i Ae 26 2 kliniska amanuenser 1 kontorsbiträde i Ae 5
Medicin (Nfurkliniken, Lund) 1 klinisk lärare i Ae 26 1 forskarassistent
Medicin (Malmö) 1 professur i ett internmedicinskt special-
ämne 1 klinisk lärare i Ae 26 2 kliniska amanuenser 1 lab.bitr. i högst Ae 9 1 kanslibitr. i Ae 7
Kirurgi (Lund) 1 professur i ett kirurgiskt specialämne 1 klinisk lärare i Ae 26 2 kliniska amanuenser 1 lab.bitr. i högst Ae 9 1 kanslibitr. i Ae 7
Gemensam för medicinsk och odontologisk undervisning och forskning.
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 14-2 år 1963
Kirurgi (Malmö)
1 professur i ett kirurgiskt specialämne
1 klinisk lärare i Ae 26
2 kliniska amanuenser
1 lab.bitr. i högst Ae 9
1 kanslibitr. i Ae7
Ortopedi (Lund)
1 klinisk lärare i Ae 26
Ortopedi (Malmö)
1 professur
1 klinisk lärare i Ae 26
1 lab.bitr. i högst Ae 9
1 kanslibitr. i Ae 7
Röntgendiagnostik (Lund)
1 klinisk amanuens
Röntgendiagnostik (Malmö)
1 klinisk lärare i Ae 26
1 klinisk amanuens
1 kanslibitr. i Ae 7
Radioterapi (Lund)
1 klinisk lärare i Ae 26
1 klinisk amanuens
Radioterapi (Malmö)
1 klinisk amanuens
Arvode till kommunalanställd överläkare
Pediatrik (Malmö)
1 professur
1 klinisk lärare i Ae 26
3 kliniska amanuenser
1 lab.bitr. i högst Ae 9
1 kanslibitr. i Ae 7
Psykiatri (Malmö)
1 professur
1 klinisk lärare i Ae 26
3 kliniska amanuenser
1 socionom
1 lab.bitr. i högst Ae 9
1 kanslibitr. i Ae 7
Arvode förutsättes vidare utgå för rond
undervisning på mentalsjukhus, eventuellt
på Östra sjukhuset.
Bampsykiatri (Malmö)
1 klinisk amanuens
Dermatologi (Malmö)
1 professur
1 klinisk lärare i Ae 26
1 klinisk amanuens
I lab.bitr. i högst Ae 9
1 kanslibitr. i Ae 7
Klinisk epidemiologi (Lund och Malmö)
1 professur
1 klinisk amanuens (Malmö)
1 kanslibitr. i Ae 7 (Malmö)
Ftisiologi (Malmö)
1 klinisk amanuens
1 kanslibitr. i Ae 7
Kursarvode
Neurologi (Lund)
1 klinisk lärare i Ae 26
2 kliniska amanuenser
Neurokirurgi (Lund)
1 klinisk amanuens
Neurologi-neurokirurgi (Lund)
1 klinisk lärare i Ae 26
Obstetrik-gynekologi (Lund)
1 klinisk lärare i Ae 26
1 klinisk amanuens
Obstetrik-gynekologi (Malmö)
1 klinisk lärare i Ae 26
2 kliniska amanuenser
1 inst.bitr. i högst Ae 5
Ojtalmiatrik (Malmö)
1 professur
1 klinisk lärare i Ae 26
2 kliniska amanuenser
1 kontorsbiträde i högst Ae 5
Oto-rhino-laryngologi (Malmö)
1 professur
1 klinisk lärare i Ae 26
2 kliniska amanuenser
1 kontorsbiträde i högst Ae 5
Hygien
1 forskarassistent
1 assistent
25
Kungl. Maj:ts proposition nr 11+2 år 1963
Socialmedicin
1 klinisk lärare i Ae 26 1 klinisk amanuens 1 socionom i Ae 15 1 kanslibitr. i Ae 7
Rättsmedicin
1 professur 1 forskarassistent 1 lab.bitr. i högst Ae 9 1 kanslibitr. i Ae 7
Sammanfattningsvis skulle ett realiserande av alternativ II innebära, att vid Lunds universitet och därtill knutna undervisningssjukhus — utöver nuvarande personalorganisation — inrättas 167 nya tjänster, vara 16 professurer, 3 labo- raturer (motsvarande), 1 universitetslektorat, 19 kliniska lärartjänster, 37 kli niska amanuenstjänster, 14 forskarassistenttjänster, 6 assistenttjänster, 11 förste amanuenstjänster, 5 tredje amanuenstjänster samt 55 tekniska och övriga tjänster.
Tidsplan, och vissa kostnadsberäkningar
Enligt beredningens tidsplan medger båda de tidigare redovisade alter nativen, att den ökade intagningen till de prekliniska studierna påbörjas höst terminen 1965 och till den propedeutiska och kliniska utbildningen höstterminen 1967.
Förutsättningarna för tidsplanen anges vara, att tillbyggnadsarbetena för ana tomiska — vid alternativ II — och histologiska institutionerna är färdiga till denna tidpunkt, att den planerade nybyggnaden för medicinsk kemi är färdig sommaren 1966 och nybyggnaden för bakteriologi sommaren 1967 samt att till byggnaden till den fysiologiska institutionen står färdig före den 1 januari 1967. Vidare förutsättes, att de planerade om- och tillbyggnadsarbetena för de kli niska ämnena, bl. a. vid Malmö allmänna sjukhus, står färdiga enligt följande, nämligen för de kliniska laboratorieämnena till höstterminen 1967, för ämnet medicin till höstterminen 1968, för ämnet kirurgi till vårterminen 1969 samt för de övriga kliniska ämnena till höstterminen 1969.
Det förtjänar i sammanhanget påpekas, att en vidgning av utbildningskapa citeten i Lund-Malmö enligt något av de här berörda alternativen och enligt angiven tidsplan tidsmässigt skulle sammanfalla med etapp 2 av den av riks dagen år 1961 beslutade ökningen av läkarutbildningen (alternativ C).
Beredningen berör i detta sammanhang även de återverkningar, som en för sening av den ökade läkarutbildningen i Göteborg kan medföra beträffande tids planen för kapacitetshöjningen i Lund-Malmö. Som tidigare nämnts har stats makterna beslutat, att det årliga antalet nybörjarplatser vid de teoretiska insti tutionerna i Göteborg under perioden 1962/63—1964/65 skall ökas med 48. Beredningen har för sin del i särskilt betänkande föreslagit, att denna intag- ningsnivå i de teoretiska ämnena skall göras permanent, och samtidigt förordat,
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 142 år 1963
att erforderligt antal kliniska utbildningsplatser skall inrättas vid bl. a. ett pla
nerat nytt sjukhus i Göteborg. Skulle det visa sig omöjligt att anordna tillräck
ligt antal propedeutiska och kliniska platser i Göteborg till den tidpunkt, då den
ökade utbildningen skulle komma att påverka ifrågavarande ämnen, måste enligt
beredningen andra åtgärder övervägas. En möjlighet vore därvid att till Lund-
Malmö överflytta det från höstterminen 1967 planerade ökade antalet intagna
till de propedeutiska och kliniska ämnena (från 115 till 160 elever årligen). Detta
skulle emellertid, framhåller beredningen vidare, göra det nödvändigt att upp
skjuta igångsättandet av den ökade intagningen vid universitetet i Lund från
höstterminen 1965 och så lång tid, som motsvarar förseningen av tidsprogram-
met för Göteborg.
Beredningens kostnadsberäkningar, avseende full utbyggnad, ut
visar, att de i det föregående redovisade personalförstärkningarna enligt 1962
års löneläge skulle draga en årlig merkostnad av ca 3 235 000 kr. enligt alterna
tiv I och ca 4 180 000 kr. enligt alternativ II. I dessa belopp ingår för alternativ I
ca 175 000 kr. och för alternativ II ca 100 000 kr. för arvoden till överläkare vid
Allmänna sjukhuset i Malmö och till biträdande lärare m. m. Då personalök
ningarna beräknats med utgångspunkt i nuvarande organisation och inrättandet
av vissa av de förut redovisade nya tjänsterna redan godkänts enligt 1961 års
riksdagsbeslut, bör enligt beredningen den av nu ifrågavarande förslag föranledda
utgiftsstegringen dock minskas med ett belopp motsvarande kostnaderna för
sistnämnda tjänster (790 000 kr.). Den egentliga utgiftshöjningen för personal
förstärkningarna stannar därför enligt beredningens kalkyler vid ca 2 445 000 kr.
för alternativ I och ca 3 390 000 kr. för alternativ II.
De årliga kostnaderna för den enligt beredningens mening erforderliga höj
ningen av materielanslagen anges totalt till 915 000 kr. enligt alternativ I och
1 160 000 kr. enligt alternativ II. Dessa kostnader bör emellertid, framhåller
beredningen, i analogi med den beräkningsgrund, som tillämpats för personal
kostnaderna, reduceras med kostnaderna för den enligt 1961 års riksdagsbeslut
godkända uppräkningen av materielanslagen (240 000 kr.). Den tillkommande
höjningen av materielanslagen uppgår sålunda enligt beredningen till ca 675 000
kr. för alternativ I och ca 920 000 kr. för alternativ II.
De totala årliga merkostnaderna för personalförstärkningar och uppräkning
av materielanslagen för en ökning av utbildningskapaciteten vid medicinska
fakulteten i Lund beräknas — efter evalvering till 1963 års löneläge — enligt
alternativ I till ca 4 265 000 kr. och enligt alternativ II till ca 5 485 000 kr., var
av 1 065 000 kr. i båda fallen motsvarar tidigare beslutade kostnadsökningar.
Beredningen anför vidare, att det f. n. inte är möjligt att ange kostnader av
engångmatur, såsom kostnader för ny-, till- och ombyggnadsarbeten eller för
förstärkning av tillgänglig utrustning. I kalkylerna har inte heller kunnat anges
erforderliga höjningar av läroanstaltens omkostnadsanslag eller erforderliga per
sonella och materiella förstärkningar av bibliotek och administration. Bered
27
ningen har ej heller kunnat beräkna kostnaden under femte huvudtiteln för ökat
ianspråktagande av kommunala sjukvårdsresurser.
Härmed sammanhängande avtalsfrågor m. m. kommer att behandlas i det
följande.
Kungl. Maj:ts -proposition nr 11$ år 1963
B. Ställningstagande
Enligt beredningens mening är båda de framlagda alternativen för ökad läkar
utbildning i Lund-Malmö fullt acceptabla från utbildningssynpunkt.
Beträffande alternativ I erinrar beredningen om att företrädare för lunda-
fakulteten — såsom tidigare berörts — framfört krav på betydande personal
förstärkningar utöver beredningens förslag. Vidare har Malmö stads sjukvårds
styrelse för beredningen framhållit, att den inte kan godtaga beredningens för
slag enligt alternativ I i fråga om undervisningen i de kliniska specialämnena
vid Allmänna sjukhuset. Styrelsen uppges sålunda bl. a. kräva, att vissa kom
munala överläkartjänster omedelbart omvandlas till professurer. Beredningen
har emellertid för egen del inte funnit anledning tillstyrka vare sig fakultetens
eller styrelsens förslag i detta avseende, bl. a. med hänsyn till kravet på största
möjliga likhet i standard vid de olika medicinska lärosätena. I anslutning härtill
understryker beredningen, att de personalförstärkningar, som föreslås tillkomma
enligt alternativ I, skulle ställa medicinska fakulteten i Lund i full paritet med
övriga medicinska läroanstalter med motsvarande utbildningskapacitet.
Kraven på dubbla akademiska organisationer i Lund och Malmö skulle emel
lertid — framhåller beredningen vidare — tillgodoses vid ett realiserande av
alternativ II, eftersom det från undervisningssynpunkt i detta fall är ofrånkom
ligt att bl. a. professurer i vissa kliniska specialämnen inrättas. Härom anför
beredningen bl. a. följande.
Både lasarettet i Lund och Malmö allmänna sjukhus är stora och högt specia
liserade sjukhus. Tillsammans kan de erbjuda ett såväl kvalitativt som kvanti
tativt gott material för undervisning av läkare. Detta material tillåter också en
betydande vidgning av utbildningskapaciteten. Visserligen kan lasarettet i Lund
erbjuda undervisningen och forskningen sådana fördelar, som betingas av till
gången på regionvårdskliniker, men å andra sidan erbjuder Malmö allmänna
sjukhus genom sitt stora och synnerligen rikhaltiga material betydande fördelar
från såväl undervisningens som forskningens synpunkt. Om de båda sjukhusen
skall utnyttjas för en betydligt ökad undervisning, framstår det för beredningen
som ett naturligt önskemål, att undervisningen i de kliniska ämnena så långt
möjligt fördelas lika mellan sjukhusen. En sådan organisation skulle nämligen
ge uppenbara fördelar, bl. a. när det gällde att rationellt utnyttja undervisnings
materialet. I betraktande av att de två sjukhusen var för sig är helt självstän
diga och underställda var sin huvudman, kan det också synas lämpligt att vid
en fördelning av undervisningen mellan sjukhusen skapa var för sig självständiga
akademiska organisationer i de skilda kliniska ämnena.
Beredningen är väl medveten om att ett intag av den storleksordning, som ett
realiserande av alternativ II skulle innebära, även medför problem. Svårigheter
28
kan uppstå i de kliniska ämnen, som kommer att få ta hand om ett fördubblat
antal studenter, exempelvis ämnena medicin, kirurgi, obstetrik-gynekologi och
de kliniska laboratorieämnena. Beredningen är emellertid övertygad om att
med den förstärkning av personella och övriga resurser, som beredningen tidigare
förordat, tillfredsställande undervisning skall kunna beredas i dessa ämnen.
Efter att ha vägt för- och nackdelar mot varandra har beredningen med hän
syn till den växande läkarbristen stannat för att i första han förorda ett genom
förande av alternativ II. Beredningen framhåller till sist, att ett slutligt ställ
ningstagande i frågan om ökad läkarutbildning måste bli beroende av de eko
nomiska konsekvenserna av de förhandlingar mellan staten och berörda kom
munala huvudmän som ett realiserande av det ena eller andra alternativet förut
sätter.
Kungl. Maj:ts proposition nr H2 år 1963
Kungl. Maj:ts proposition nr !Jf2 år 1963
29
III. Förhandlingskommissionen
Genom beslut den 5 maj 1961 uppdrog Kungl. Maj:t åt 1959 års statliga kom
mission för förhandlingar om medicinsk undervisning i Lund och Malmö —
numera benämnd kommissionen för förhandlingar om högre utbildning i Lund
och Malmö — att upptaga förhandlingar med Malmö stad om träffande av de
överenskommelser, som kunde erfordras vid ett genomförande av ifrågasatt
ökning av den årliga intagningen till de propedeutiska och kliniska ämnena till
160 studerande vid den medicinska fakulteten i Lund.
Härutöver har kommissionen enligt beslut den 13 maj 1960 haft Kungl.
Maj:ts uppdrag att med Malmö stad upptaga förhandlingar angående av Stock
holms stad väckt spörsmål, huruvida staten eller vederbörande sjukvårdshuvud
man slutligen bör svara för vissa s. k. evalveringsersättningar.
Såsom resultat av de förhandlingar, som förhandlingskommissionen fört med
delegerade för Malmö stad, har kommissionen framlagt ett den 21 januari 1963
med nämnda delegerade villkorligt slutet avtal angående Malmö allmänna
sjukhus.
Över avtalsförslaget har utlåtanden avgivits av statskontoret, medicinalsty
relsen, byggnadsstyrelsen samt kanslern för rikets universitet efter hörande av
medicinska fakulteten i Lund.
A. Nuvarande avtal
För nu gällande avtal rörande den medicinska utbildningen vid Malmö all
männa sjukhus lämnar förhandlingskommissionen följande redogörelse.
Såvitt gäller den medicinska undervisningen vid Malmö allmänna sjukhus
regleras förhållandet mellan staten och Malmö stad av ett avtal, godkänt av
Kungl. Maj:t den 3 oktober 1952 (prop. 1952:148) och — beträffande vissa
ändringar — den 20 maj 1960. 1952 års huvudavtal avsåg medicinska kliniken,
kirurgiska kliniken jämte thoraxkirurgiska avdelningen, kvinnokliniken samt
ortopediska kliniken. Genom tilläggsavtal har senare för undervisning och forsk
ning upplåtits även de patologiska och bakteriologiska institutionerna, radio
terapiavdelningen, den socialmedicinska avdelningen samt den plastikkirurgiska
kliniken. Sjukhuset beröres även av gällande avtal rörande tandläkarhögskolan
i Malmö, vilket i vissa delar hänvisar till 1952 års huvudavtal.
Enligt 1952 års huvudavtal utgår statligt bidrag till Malmö stad efter följande
principer.
För nybyggnader, som tages i anspråk för undervisnings- och forskningsända
mål, erläggcr staten byggnads- och utrustningsbidrag med 25 % av de verkliga
totalkostnaderna för anläggningarnas färdigställande och utrustning. Bidrag
med 25 % av de verkliga totalkostnaderna utgår jämväl för ombyggnads-, änd
30
rings- och förbättringsarbeten å byggnader, använda för forsknings- och under-
visnmgsändamål, i den mån fråga ej ar om årligt underhåll, ävensom för utrust
ning i samband därmed. Dylika bidrag utgår även för samtliga för sjukhuset
eller del därav gemensamma anläggningar, vilka direkt eller indirekt betjänar
lokal, som användes för medicinsk-klimsk undervisning och forskning.
Vidare åligger det staten att utgiva ersättning med 25 % av kostnaderna för
sådan instrumentutrustning och annan utrustning vid undervisningskliniker
(-avdelningar, -institutioner), som tillkommit utan samband med byggnadsarbete
och ej avser ersättande av kasserad utrustmng. Sistnämnda regel är införd biand
driftbidragsbestämmelserna.
Säsom driftbiclrag har staten vidare att bidraga med en tredjedel av löne-
och pensionskostnaden för viss iäkarpersonal vid genom avtalet upplåtna anlägg
ningar. Staten bidrager även årligen med ett belopp, motsvarande 10 % av den
del av sjukhusets övriga driftkostnader, som efter antalet vårddagar belöper på
samtliga undervisningsklinikers vårdplatser.
Enligt samtliga tilläggsavtal skall de i huvudavtalet intagna bidragsprinci-
perna tillämpas på de i tilläggsavtalen berörda sjukhusenheterna. Dock skall
för den socialmedicinska avdelningen efter den 1 juli 1901 icke utgå statligt
bidrag för vare sig byggnadskostnader eller kostnader för utrustning i samband
med byggnadsarbete.
Huvudavtalets giltighetstid utlöper den 30 juni 1970. Förlängningsklausul fin
nes. Uppsägningstiden är två år. Samma regler är tillämpliga pa tilläggsavtalen
med undantag för avtalet om plastikkirurgi, som gäller tills vidare intill dess
annat överenskommes, dock ej längre än huvudavtalet.
Kommissionen framhåller i detta sammanhang, att Kungl. Maj:t genom be
slut den 21 december 1962 funnit gott förklara, att — tills vidare intill dess när
mare avtalsreglering av frågan skett, dock längst till och med den 30 juni 1964
— hinder på grund av huvudavtalets nuvarande ordalydelse icke skall föreligga
att tillämpa §§ 7 och 10 huvudavtalet å dels de medicinska klinikerna I, II och
III jämte avdelningen för endokrinologi, varvid bidrag dock må beräknas å
sammanlagt högst 217 vårdplatser, dels ock klinikerna för allmänkirurgi, urologi,
handkirurgi och thoraxkirurgi, varvid bidrag dock må beräknas å sammanlagt
högst 303 vårdplatser. Berörda paragrafer innehåller bestämmelser om statligt
bidrag för kostnader för läkare (7 §), kompletteringsanskaffning av utrustning
samt driften i övrigt av undervisningsklinikerna.
Kungl. Maj:ts proposition nr 142 år 1963
B. Kommissionens utredning och förslag
Kommissionen framhåller inledningsvis, att med anledning av förhandlings-
uppdraget till kommissionen överlämnats vissa handlingar, nämligen dels skri
velse den 6 juni 1961 från nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande om
genomförda och planerade ändringar i sjukhusets organisation, innebärande ut
brytningar till fristående enheter av delar av befintliga kliniker och laborato
rier, dels skrivelse den 24 februari 1962 från Malmö stads sjukvårdsstyrelse an
gående den framtida omfattningen av den medicinska undervisningen i Malmö,
dels ock läkarutbildningsberedningens med skrivelse den 29 juni 1962 till chefen
31
för ecklesiastikdepartementet avgivna preliminära redovisning av förutsätt
ningarna att öka läkarutbildningen vid medicinska fakulteten i Lund.
Ytterligare har kommissionen beaktat läkarutbildningsberedningens betän
kande »Ökad läkarutbildning vid medicinska fakulteten i Lund». Kommis
sionen anför vidare, att vederbörande departement under hand meddelat,
att hinder icke mötte för kommissionen att om så befunnes lämpligt låta
förhandlingarna omfatta även ett av läkarutbildningsberedningen framlagt alter
nativt förslag, syftande till en ökning av den årliga intagningen i de propedeu-
tiska och kliniska ämnena till 180 studerande vid den medicinska fakulteten i
Lund.
Förhandlingskommissionen påpekar, att det villkorligt slutna avtalet är grun
dat på den förutsättningen, att läkarutbildningsberedningens alternativ II kom
mer att genomföras, d. v. s. att praktiskt taget fullständig klinisk läkarutbildning
skall äga rum vid Malmö allmänna sjukhus med en årlig intagning av 90 medi
cine kandidater mot hittillsvarande 45 i endast vissa ämnen.
Vid förhandlingarna har kommissionen även beaktat det önskemål om enhet
ligare principer för statens bidrag till huvudmännen för kommunala undervis-
ningssjukhus, som kommit till uttryck bl. a. i propositionen 1959: 95. Fn sådan
enhetlighet föreligger enligt kommissionen numera i väsentlig utsträckning mel
lan de avtal, som gäller för de kommunala undervisningssjukhusen i Göteborg,
Lund och Umeå. Bestämmelserna i dessa avtal och nu gällande avtal för Malmö
allmänna sjukhus är beträffande byggnadsbidrag i huvudsak överensstämmande,
under det att en mindre skillnad till Malmös nackdel föreligger i fråga om ut-
rustningsbidrag samt en avsevärd skillnad till dess fördel finns beträffande
driftbidrag. Malmö stad uppbär nämligen enligt 1952 års huvudavtal ett särskilt
bidrag med en tredjedel av löne- och pensionskostnaden för läkarna vid de
för utbildning och forskning ianspråktagna sjukhusenheterna.
Kommissionen framhåller, att 1952 års huvudavtal jämte alla tilläggsavtal
utom ett efter uppsägning kan bringas att upphöra först efter den 30 juni 1970.
Den viktigaste förändringen vid ett genomförande av läkarutbildningsbered
ningens alternativ II — nämligen ianspråktagandet av ytterligare ett antal kli
niker vid Malmö allmänna sjukhus för läkarutbildning — avses inte äga rum
förrän tidigast höstterminen 1969. Med hänsyn härtill har kommissionen ansett
sig kunna i princip godtaga, att den för sjukhuset nu gällande regeln om särskilt
läkarlönebidrag skall äga fortsatt giltighet för tiden till och med den 30 juni
1970 för de sjukhusenheter, beträffande vilka den f. n. tillämpas. Om en ny klinik
tillkommer genom utbrytning ur befintlig undervisningsklinik utan att det totala
vårdplatsantalet ökas, skall enligt avtalsförslaget nyssnämnda regel gälla även
den nya kliniken. Däremot skall något särskilt läkarlönebidrag icke utgå enligt
avtalsförslaget för övriga enheter, som skall tagas i anspråk för utbildning och
forskning.
I en till det villkorligt slutna avtalet fogad bilaga har skett en uppdelning i
tre grupper av de upplåtna sjukhusenheterna alltefter avtalets olika bidrags
Kungl. Maj:ts 'proposition nr H2 år 1963
32
regler. Byggnads- och utrustningsbidrag skall i princip utgå för samtliga enheter.
Skillnaderna avser driftbidragen.
Grupp A omfattar således de sjukhusenheter — såväl kliniker som fristående
medicinska serviceanläggningar — på vilka samtliga bidragsbestämmelser i 1952
års huvudavtal i dag är tillämpliga. För dessa skall staden under hela avtals
perioden uppbära bidrag med såväl en tredjedel av läkarlönekostnaderna som
en tiondedel av övriga driftkostnader.
Grupperna B och C inrymmer däremot de kliniker, som blir undervisnings-
kliniker först vid slutet av avtalsperioden och för vilka icke skall utgå särskilt
läkarlönebidrag. För grupp B skall dock utgå tioprocentigt driftbidrag. För
grupp C (lungkliniken, infektionskliniken och den handkirurgiska kliniken) skall
icke utgå driftbidrag.
Omfattningen och inriktningen av den socialmedicinska avdelningens verk
samhet är f. n. oklar, vilket medfört svårigheter att bedöma dess framtida bety
delse för den medicinska utbildningen och forskningen. Kommissionen har dock
med hänsyn till att nästan hela sjukhuset kommer att tagas i anspråk för ut
bildning och forskning funnit det skäligt, att staten bidrager till investerings
kostnaderna för denna gemensamma anläggning på samma sätt som för andra
dylika enheter vid sjukhuset. I fråga om driftbidrag har avdelningen hänförts
till grupp B.
För varje klinik har bestämts det vårdplatsantal, för vilket staden skall äga
uppbära bidrag. De angivna siffrorna skall dock under vissa omständigheter
kunna jämkas. Med hänsyn till det särskilda läkarlönebidragets betydelse har
denna möjlighet till jämkning beträffande grupp A begränsats till att avse endast
jämkning inom den totala ramen för gruppen. Ett maximum har vidare satts för
de kirurgiska klinikerna jämte ortopediska kliniken.
Parterna har enats om att begreppet kirurgiska klinikerna under grupp A skall
omfatta de allmänkirurgiska, urologiska, barnkirurgiska, plastikkirurgiska och
thoraxkirurgiska klinikerna. Samtliga dessa klinikers samt den ortopediska
klinikens vårdplatsantal torde enligt föreliggande utbyggnadsplaner under hela
avtalstiden kunna inrymmas inom de för kirurgiska klinikerna jämte ortopediska
kliniken angivna bidragsgrundande vårdplatsantalen. Så länge även hela vård
platsantalet för den handkirurgiska kliniken inrymmes inom maximitalen, får
även denna klinik i bidragshänseende hänföras till grupp A.
De för de olika klinikerna i Bilaga I angivna vårdplatsantalen överensstämmer
i stort sett med dem, som staden upptagit i sitt till läkarutbildningsberedningen
redovisade utbyggnadsprogram för Malmö allmänna sjukhus. För infektions
kliniken planeras dock 262 vårdplatser, medan i Bilaga I endast 90 upptages
såsom bidragsgrundande. Ej heller är avtalet tillämpligt på de i nämnda ut
byggnadsprogram berörda klinikerna för långvarigt sjuka (233 vårdplatser),
neurologi och neurokirurgi.
Den närmare utformningen av sjukhusets utbyggnad har ännu icke fastställts.
Med anledning härav föreligger heller icke några noggrannare kostnadsberäk-
Kungl. Maj:ts proposition nr 11$ år 1963
33
ningar för utbyggnadsprogrammets genomförande. Enligt uppgift från staden
torde dock kostnaden för utbyggnaden kunna — i nuvarande penningvärde —
approximativt uppskattas till 100 000 000 kr., inberäknat även kostnaden för de
åtgärder, som blir erforderliga för läkarutbildning och forskning.
Infektionsklinik finnes för närvarande icke inom sjukhuset. Epidemisjukhuset
i Malmö beräknas dock kunna inordnas under Malmö allmänna sjukhus före
den tidpunkt, det behöver tagas i anspråk för undervisningen i epidemiologi.
Skulle denna organisatoriska förändring mot beräkningarna icke ha skett vid
berörda tidpunkt, gäller vad som i avtalet sägs om infektionskliniken vid Malmö
allmänna sjukhus givetvis epidemisjukhuset.
Tillägg av sjukhusenhet till Bilaga I kan enligt 1 § 2. avtalsförslaget ske först
efter särskild överenskommelse. Ett dylikt tillägg kan tänkas bli nödvändigt på
grund av jämkning i bestående organisation eller tillkomsten av en helt ny
disciplin, som är av intresse för läkarutbildningen. Därför föreslår kommissionen,
att Kungl. Maj:t begär riksdagens bemyndigande att få godkänna en sådan
överenskommelse utan att inhämta riksdagens samtycke, därest den skulle för
staten vara av endast mindre ekonomisk vikt. Motsvarande bör enligt kommis
sionen gälla även smärre ändringar i bilagan, vilka icke avser tillägg av nytill
kommande sjukhusenhet.
Kommissionens villkorligt slutna avtal angående Malmö allmänna sjukhus
har följande lydelse.
»Under förbehåll av å ena sidan Kungl. Maj:ts och å andra sidan Malmö
stadsfullmäktiges godkännande har kommissionen för förhandlingar om högre
utbildning i Lund och Malmö samt förhandlingsdelegerade för Malmö stad
träffat följande avtal.
Avtal
mellan Kungl. Maj:t och kronan, nedan kallad staten, och Malmö stad, nedan
kallad staden, angående Malmö allmänna sjukhus.
1
§•
1. Av Malmö allmänna sjukhus upplåter staden för klinisk läkarutbildning
samt för forskning de kliniker, avdelningar, laboratorier och andra därmed jäm
förliga enheter (sjukhusenheter), som upptages i den till detta avtal fogade
Bilaga I.1
Utan särskilt medgivande av stadens sjukvårdsstyrelse må forskning vid sjuk
huset icke bedrivas av annan än den, som där innehar befattning eller är knuten
till den medicinska fakulteten i Lund.
2. Staden förklarar sig villig att, i den mån så framdeles av staten påkallas,
efter därom träffad särskild överenskommelse för utbildning och forskning upp
låta även nytillkommande enhet vid sjukhuset. Sådan upplåtelse skall ske på i
tillämpliga delar enahanda villkor, som i detta avtal bestämts. I bidragshän-
seende skall därvid ny enhet hänföras, om den utgöres av klinik, som — utan
att det totala vårdplatsantalet ökats — utbrutits ur klinik, upptagen under
Kungl. Maj:ts proposition nr 11$ år 1963
1 Intagen senare i denna proposition, se s. 38 ff.
3
—
Bihang till riksdagens protokoll 1963.
1 samt. Nr 1^2
34
grupp A i ovannämnda Bilaga I, till sagda grupp, men eljest till grupp B eller
grupp C i nämnda bilaga.
2
§•
Staden anordnar och utrustar jämväl lokaler, som erfordras enbart för den
kliniska utbildningen och den kliniska forskningen.
Det åligger vidare staden att tillgodose utbildningens och forskningens behov
av vatten, värme, ånga, elektrisk kraft, gas, tryckluft, vacuum, syrgas samt
destillerat vatten, att ombesörja autoklavering och de upplåtna lokalernas
städning, att i övrigt lämna den service, som är nödvändig för lokalernas ända
målsenliga utnyttjande, ävensom att tillhandahålla behövliga förbrukningsartik
lar, dock icke demonstrationsutensilier och sådant material, som erfordras för
djurförsök och särskilda forskningsprojekt.
Stadens åligganden enligt första stycket skall, såvitt gäller utrustning för
forskningens behov, avse endast sådan, som är att hänföra till vedertagen
grundutrustning.
Anmärkning: Partema är ense om att med begreppet »vedertagen grundutrustning» för forsk
ningens behov åsyftas den utrustning, som med hänsyn till att den mera allmänt använ
des av forskare inom den ifrågavarande disciplinen bör vara tillgänglig i sjukhusenhetens
forskningslokaler. Utrustningen skall icke vara användbar endast för ett eller annat speciellt forsk
ningsprojekt utan måste kunna utnyttjas för olika projekt av beskaffenhet att kunna genomföras
med tillämpning av inom disciplinen gängse teknik och metodik.
Samma principiella begränsning, som enligt vad ovan sagts gäller i fråga om stadens skyldighet
att tillhandahålla olika slag av utrustning, skall gälla med avseende å dess åtagande att tillgodose
utbildningens och forskningens behov av nyttigheter, som avses i paragrafens andra stycke.
3 §.
För byggnad eller byggnadsdel vid sjukhuset, som påbörjas efter den 30 juni
1963 och enligt detta avtal skall tagas i anspråk för utbildnings- och forsknings
ändamål, utgår statligt byggnadsbidrag med 25 % av de verkliga kostnaderna
för anläggningens färdigställande. Sådant bidrag utgår jämväl för ombyggnads-,
ändrings- och förbättringsarbeten i byggnad eller byggnadsdel, som användes
eller skall användas för utbildnings- och forskningsändamål, i den mån arbetena
ej är att hänföra till årligt underhåll.
4 §.
Staten erlägger utrustningsbidrag med 25 % av de verkliga kostnaderna för
utrustning, som anskaffas
a) i samband med byggnadsarbete, för vilket byggnadsbidrag utgår enligt 3 §;
b) i annat fall till sjukhusenhet, vilken tagits eller under det ifrågavarande ka
lenderhalvåret tages i anspråk för utbildning och forskning, under förutsätt
ning tillika att utrustningen icke anskaffas för ersättande av kasserad sådan.
5 §•
I 3 och 4 §§ omförmälda byggnads- och utrustningsbidrag utgår även för
anläggning, som är avsedd att betjäna en eller flera för utbildning och forskning
ianspråktagna sjukhusenheter. Därest dylik anläggning betjänar — förutom
sådan enhet — även annan verksamhet inom eller utom sjukhuset, beräknas
bidrag på endast den del av kostnaderna, som med hänsyn till utnyttjandegra
den kan anses skäligen belöpa på de enheter, som enligt detta avtal skall tagas
i anspråk för utbildning och forskning. 6
6 §•
Byggnads- och utrustningsbidrag enligt detta avtal skall icke utgå för kostnad,
som täckes av i annan ordning utgående statsbidrag.
Kungl. Maj:ts proposition nr H2 år 1963
35
7 §•
Staten tillhandahåller staden byggnads- och utrustningsbidrag under bygg
nads- respektive anskaffningstiden i ungefärlig proportion till stadens egna
utlägg.
8 §•
Om detta avtal upphör att gälla till följd av uppsägning från någondera sidan,
skall staden vara skyldig att, med avdrag för värdeminskning under bruknings-
tiden, återbära vad den enligt detta och tidigare motsvarande avtal uppburit
av staten såsom byggnads- och utrustningsbidrag. Avdrag, som nyss sagts, skall
utgöra 1/30 beträffande byggnad och 1/10 beträffande utrustning för varje helt
år, som förflutit från det stadens anhållan om bidragets utbetalande inkom till
vederbörande statliga myndighet.
9
§•
I fråga om tjänst, som är uppförd å den medicinska fakultetens i Lund perso
nalförteckning och som enligt Kungl. Maj:ts förordnande är förenad med an
ställning vid sjukhuset, svarar staten för tillsättning, avlöning och pensionering,
dock att staden bestrider kostnaden för särskilda överläkaravoden och de till-
läggsförmåner, som eljest må utgå för här ifrågavarande akademiska befattnings
havares medverkan i sjukvården.
Klinisk amanuens tillsättes och avlönas av staten, som dock är berättigad till
bidrag av staden med en tredjedel av såväl löne- som pensionskostnaden, den
senare därvid beräknad till 15 % av den förra.
Personal, som är anställd uteslutande för utbildnings- eller forskningsändamål,
tillsättes, avlönas och pensioneras av staten.
I övrigt behövlig personal tillsättes, avlönas och pensioneras av staden. För
läkare vid sjukhusenhet, som i den till detta avtal fogade Bilaga I upptages under
grupp A, är staden dock berättigad till bidrag av staten med en tredjedel av
såväl löne- som pensionskostnaden, den senare därvid beräknad till 15 % av
den förra.
10 §.
Såsom driftbidrag skall staten årligen till staden erlägga ett belopp motsva
rande 10% av den del av sjukhusets driftkostnader, som efter antalet vårddagar
belöper på de för utbildning och forskning ianspråktagna vårdplatserna vid kli
niker, som upptagits under grupperna A och B i Bilaga I.
11
§•
Vid fastställandet av sjukhusets driftkostnader för i 10 § avsett ändamål skall
följande iakttagas.
1. I sjukhusets driftkostnader må icke inräknas:
a) sådana avlöningar, arvoden och andra förmåner till i 9 § första och andra
styckena samt i 9 § fjärde stycket andra punkten avsedd personal, som
bestrides av staden;
b) utgifter för inventariers komplettering, i den mån ersättning utgår i form
av utrustningsbidrag enligt 4 § eller 5 §;
c) amorteringar och räntor.
2. Från sjukhusets driftkostnader skall avdragas:
a) det belopp, vartill i annan ordning utgående statsbidrag uppgår;
b) andra driftinkomster än vårdavgifter, dock för varje verksamhetsgren icke
större belopp än som svarar mot de utgifter, som föranletts av inkomster
nas förvärvande.
Kungl. Maj:ts 'proposition nr 11$ år 1963
36
3. Pensionskostnaderna upptages till ett belopp motsvarande 15 % av den av-
löningssumma, som ingår i de driftkostnader, å vilka bidrag må beräknas.
4. Driftbidrag skall utgå från och med det kalenderhalvår, under vilket klinik
tagits i anspråk för utbildning och forskning.
Sedan driftkostnaderna beräknats med tillämpning av vad som ovan sagts,
skall summan fördelas på hela antalet vårddagar vid sjukhuset. Den sålunda
erhållna kostnaden per vårddag (dagkostnaden) lägges till grund för beräkningen
av statens bidrag under iakttagande av att dagkostnaden icke må överstiga den
på motsvarande sätt beräknade medeldagskostnaden för samma år vid rikets
undervisningssjukhus, förhöjd med 10%.
Om pensionskostnader icke kunnat beaktas vid beräknandet av medeldag-
kostnaden vid undervisningssjukhusen, skall vid jämförelse enligt ovan sjuk
husets pensionskostnader först frånräknas. Den därefter erhållna relationen mel
lan medeldagskostnaden för undervisningssjukhusen och sjukhusets dagkostnad
skall anses gälla även för pensionskostnaderna.
12
§.
Driftbidraget skall efter rekvisition erläggas av staten månadsvis i efterskott
i form av utbetalningar ä conto motsvarande 1/12 av det belopp, vartill drift
bidraget uppgått för det senast slutligt reglerade kalenderåret.
Slutlig reglering av bidraget skall ske, så snart medeldagskostnaden för rikets
undervisningssjukhus kan fastställas.
13 §.
Staten erhåller icke någon del i äganderätt till mark, byggnad eller utrustning
genom att lämna byggnads- och utrustningsbidrag enligt detta avtal.
I händelse egendom, vartill staten enligt detta eller tidigare motsvarande avtal
lämnat kostnadsbidrag, skulle under avtalstiden skadas eller förstöras genom
brand, explosion, åskslag eller oberäknad utströmning från vatten-, avlopps-,
ång- eller värmeledningssystem eller från kylanläggning, åligger det staden att
snarast möjligt ombesörja, att egendomen återställes i fullgott skick eller ersättes
med annan likvärdig egendom. Kostnaderna härför skall stanna å staden.
14 §.
Såvitt angår anläggning, för vilken staten enligt 3 § eller 5 § ovan har att
erlägga byggnadsbidrag, skall förslag till ny-, till- eller ombyggnadsarbeten även
som ändrings- eller förbättringsarbeten upprättas av staden i samråd med myn
dighet, som Kungl. Maj:t bestämmer. Förslag och ritningar till dylika arbeten
skall för statsbidrags utgående godkännas i den ordning Kungl. Maj:t före
skriver.
Motsvarande förfarande skall tillämpas beträffande förslag till anskaffning av
utrustning, för vilken staden enligt 4 § eller
5
§ erhåller bidrag med 25 % av
kostnaden.
15 §.
Staden skall vara skyldig att tillhandahålla Kungl. Maj:t eller myndighet,
som Kungl. Maj:t bestämmer, de räkenskaper och handlingar, som erfordras för
beräkning av statens bidrag till staden.
16 §.
Detta avtal berör ej den rätt, som staden enligt eljest gällande bestämmelser
må äga att erhålla statsbidrag till uppförande och drift av i avtalet avsedda
anläggningar.
Kungl. Maj:ts proposition nr 11$ år 1963
37
17 §.
Erforderliga föreskrifter om tillsättning av befattningshavare, som avses i 9 §
första stycket, även som om dylik befattningshavares ställning i egenskap av
överläkare eller biträdande överläkare (motsvarande) vid sjukhuset meddelas
av Kungl. Maj:t.
Personal och studerande vid den medicinska fakulteten i Lund skall vara plik-
tiga att ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, som stadens sjukvårdsstyrelse
meddelar för verksamheten vid sjukhuset.
Sjukvårdsstyrelsen må icke meddela föreskrifter för verksamheten vid sjuk
huset, vilka strider mot bestämmelser angående utbildning och forskning med
delade av Kungl. Maj:t eller kanslern för rikets universitet.
Innan sjukvårdsstyrelsen meddelar föreskrifter för verksamheten vid sjuk
huset, vilka berör utbildningen och forskningen, skall den medicinska fakulteten
beredas tillfälle att yttra sig.
Innan den medicinska fakulteten meddelar bestämmelser för utbildningen och
forskningen, vilka berör sjukvården vid sjukhuset, skall sjukvårdsstyrelsen be
redas tillfälle att yttra sig.
18 §.
Staden är beredd att till sjukvårdsstyrelsens överläggningar i frågor, som berör
medicinsk utbildning och forskning vid sjukhuset, kalla två av den medicinska
fakulteten i Lund utsedda personer. Dessa skali äga yttra sig och få sin mening
antecknad till protokollet men icke äga deltaga i sjukvårdsstyrelsens beslut.
19 §.
Detta avtal träder i kraft den 1 juli 1963 och gäller till och med den 30 juni
1970.
Sker icke uppsägning från någondera sidan minst två år före avtalstidens
utgång, skall avtalet anses förlängt med tio år.
Bestämmelsen angående uppsägning och förlängning skall därefter äga till-
lämpning allt framgent.
Utan hinder av vad i första stycket sagts skall vad parterna enligt 11 § första
stycket 3. överenskommit i fråga om pensionskostnadernas förhållande till av-
löningssumman vid beräkning av de bidragsgrundande driftkostnaderna kunna
uppsägas under avtalstiden, och skall överenskommelsen därvid upphöra att
gälla ett år efter uppsägningsdagen. Vad nu sagts skall gälla även i 9 § andra
och fjärde styckena angiven beräkningsgrund för pensionskostnad.
20
§.
1. I och med ikraftträdandet av detta avtal upphäves
dels 1952 års avtal mellan staten och staden om anordnande av medicinsk
undervisning vid Malmö allmänna sjukhus (Kungl. brev den 3 oktober
1952; ändringar jämlikt Kungl. brev den 20 maj 1960);
dels samtliga tillägg till 1952 års avtal, nämligen
a) angående de patologiska och bakteriologiska institutionerna (Kungl.
brev den 26 oktober 1956),
b) angående radioterapiavdelningen (Kungl. brev den 20 maj 1960),
c) angående den socialmedicinska avdelningen (Kungl. brev den 2 juni
1961),
d) angående den plastikkirurgiska kliniken (Kungl. brev den 30 juni
1961).
Kungl. Maj:ts proposition nr H2 år 1963
38
2. Utan hinder av vad i 1. föreskrivits skall där angivna avtal, såvitt de avser
byggnads- och utrustningsbidrag, fortfarande tillämpas å projekt, som på
börjats före den 1 juli 1963.
21
§.
För vissa av staden till gagn för utbildningen och forskningen före avtalets
ikraftträdande vidtagna byggnads- och utrustningsåtgärder beträffande i Bila
ga I under grupp B angivna kliniker skall utgå ett statligt engångsbidrag av
1 800 000 kronor att utbetalas den 1 juli 1969.»
Till avtalsförslaget har kommissionen fogat såsom Bilaga I följande förteck
ning över de kliniker, avdelningar, laboratorier och andra därmed jämförliga
enheter vid Malmö allmänna sjukhus, som jämlikt 1 § 1. avtalet upplåtes för
klinisk läkarutbildning samt för forskning.
Kungl. Majrts proposition nr H2 år 1963
Sjukhusenhet
Grupp A
' .k-i
I. Kliniker
Antal
bidragsgrundande
vårdplatser
1
Medicinska klinikerna I, II och III................... 270
2
Kirurgiska klinikerna (omfattande allmänkirurgiska,
urologiska, bamkirurgiska, plastikkirurgiska och thorax
kirurgiska klinikerna) samt ortopediska kliniken
Intill det kalenderhalvår, under vilket genomförandet av läkarut-
bildningsberedningens alternativ II påverkar medicin-kirurgiårets
utbildning ................................................................................................ 500
Från och med sagda kalenderhalvår ...................................................... 620
3
Kvinnokliniken ......................................... 200
4
Radioterapeutiska kliniken ................................................ 50
Summa vårdplatser
1 020
respektive 1140
II. Medicinska serviceanläggningar
1
Röntgendiagnostiska avdelningen ..........
2
Anestesiavdelningen ..................................
3
Blodgivarcentralen ........ ...........................
4
Patologiska avdelningen ...........................
5
Kliniskt-bakteriologiska laboratoriet ...
6
Kliniskt-virologiska laboratoriet ............
7
Kliniskt-kemiska laboratoriet..................
8
Kliniskt-fysiologiska laboratoriet............
Kungl. Maj:ts proposition nr 11$ år 1963
39
Antal
Sjukhusenhet
bidragsgrundande
vårdplatser
Grupp B
I. Kliniker
1
Klinikerna för barnmedicin och barnpsykiatri..............
2
Ögonkliniken .......................................................................
3
Öronkliniken.........................................................................
4
Psykiatriska kliniken .........................................................
5
Dermatologiska kliniken .............. ....................................
6
Rehabiliteringskliniken .................. ...................................
Summa vårdplatser
140
30
80
110
75
20
455
II. Medicinska serviceanläggningar
1 Socialmedicinska avdelningen..................
Grupp C
I. Kliniker
1
Lungkliniken .................. ............................................ .. ■ • •
105
2
Infektionskliniken ................................................................ 00
3
Handkirurgiska kliniken................... 25
Summa vårdplatser
220
I bilagan är även intagna följande anmärkningar.
Möjlighet till jämkning av angivna bidragsgrundande vårdplatsantal, m.m.
a. Om med beaktande av intresset att skapa avdelningar av lämplig storlek
en kliniks vårdplatsantal vid den slutliga utformningen skulle komma att i
någon mån avvika från det bidragsgrundande vårdplatsantal, som ovan angivits
för kliniken, skall det verkliga vårdplatsantalet gälla såsom bidragsgrundande.
Beträffande grupp A må dock de för de olika klinikerna angivna bidrags
grundande vårdplatsantalen endast kunna jämkas inom den totala ramen för
gruppen med den ytterligare begränsningen, att det sammanlagda bidragsgrun
dande vårdplatsantalet för de kirurgiska klinikerna jämte ortopediska kliniken
ej må överstiga 500 respektive 620.
Så länge det bidragsgrundande vårdplatsantalet vid de allmänkirurgiska,
urologiska, barnkirurgiska, plastikkirurgiska, thoraxkirurgiska och ortopediska
klinikerna tillsammans med hela vårdplatsantalet vid den handkirurgiska klini
ken icke överstiger 500 respektive 620, må jämväl sistnämnda klinik i bidrags-
hänseende hänföras till grupp A.
b. Driftbidrag enligt 10 § avtalet skall icke beräknas direkt på de ovan an
givna vårdplatsantalen utan — med den begränsning som följer av ifrågavarande
tal — efter det antal vårddagar, som belöper på de för utbildning och forskning
ianspråktagna vårdplatserna vid kliniker, som upptagits under grupperna A
och B.
Därest en klinik tilldelas fler vårdplatser än ovan angivits, skall däremot be
träffande kostnader för byggnadsarbeten och utrustning det bidragsgrundande
40
beloppet bestämmas direkt efter relationen mellan det ianspråktagna vårdplats
antalet och klinikens totala vårdplatsantal.
oC. Upplåtelse av en klinik för utbildning och forskning avser icke enbart dess
vårdavdelningar utan även polikliniker och andra till kliniken hörande anord
ningar.
2. Tidpunkter för statens ianspr åktag ande av ovan angivna sjukhusenheter.
a. Ökningen av antalet kliniska utbildningsplatser enligt läkarutbildningsbe-
redningens alternativ II beräknas tidigast höstterminen 1968 få betydelse för
den utbildning, som äger rum under medicin-kirurgiåret.
b. Kliniker tillhörande grupperna B och C beräknas bliva ianspråktagna för
utbildning och forskning tidigast höstterminen 1969, rehabiliteringskliniken möj
ligen dock redan höstterminen 1968.
Kungl. Maj:ts 'proposition nr H2 år 1963
Förhandlingskommissionen har lämnat i huvudsak följande kommentarer i
anslutning till avtalstexten.
1 §. I avtalet har regelmässigt använts ordet utbildning i stället för under
visning, som före år 1962 varit brukligt i avtal av förevarande slag. Ordvalet
innebär icke ändring i sak utan är avsett att bättre täcka det förhållandet, att de
medicine kandidaterna pa sjukhuset icke endast mottager undervisning utan
även praktiskt utbildar sig genom viss själ v verksamhet.
Av formuleringen i paragrafens första stycke framgår, att även annan forsk
ning än klinisk får bedrivas på sjukhuset.
1 sammanhanget erinras om att staden i § 15 gällande avtal om tandläkarhög-
skolan i Malmö medgivit, att odontologisk forskning får bedrivas även vid år
1960 befintliga och därefter nytillkommande kliniker, avdelningar och institu
tioner vid sjukhuset, i vilka medicinsk forskning får förekomma.
2 §. Frågan om vad som erfordras för den kliniska utbildningen och forsk
ningen avgöres av staden i samråd med myndighet, som Kungl. Maj:t be
stämmer.
4 §. Enligt paragrafen har utrustningsanskaffningen uppdelats i anskaffning
i samband med byggnadsarbete och anskaffning utan dylikt samband (kom-
pletteringsanskaffning). Bidrag för utrustning i samband med byggnadsarbete
kan utga nagot ar före det en sjukhusenhet skall tagas i anspråk. Bidrag för
kompletteringsanskaffning utgår däremot först efter eller i nära anslutning till
ianspråktagandet, vilket emellertid har betydelse endast i fråga om B- och
C-gruppemas sjukhusenheter. Statlig ersättning för den utrustning, som sedan
längre tid finns inom vissa av B-gruppens kliniker, ingår dock i det enligt 21 §
utgående engångsbidraget.
5 §. Paragrafen har utformats i överensstämmelse med lydelsen av motsva
rande bestämmelse i de nya avtalen rörande Lund och Umeå. En klar distink
tion göres i avtalet mellan sådan anläggning, som direkt tages i anspråk för ut
bildning och forskning och beträffande vilken 3 och 4 §§ således är omedelbart
tillämpliga, samt sadan anläggning, som endast betjänar en eller flera för ut
bildning och forskning ianspråktagna sjukhusenheter.
Hänvisningen i 5 § även till 4 § innebär, att staden från den 1 juli 1963, till
skillnad från vad som för närvarande gäller, får bidrag för kompletteringsan-
41
skaffning även till andra gemensamma serviceanläggningar än rent medicinska,
såsom ekonomianläggningar.
Reduktionsregeln efter utnyttjandegraden torde icke av staten böra göras
gällande i anledning av att på sjukhusområdet finnes eller tillkommer smärre
lokaler för andra än egentliga sjukhusändamål, exempelvis mödravårdscentral,
barnavårdscentral o. dyl., därest dylika lokaler icke nämnvärt påverkar dimen
sioneringen av den tjänande anläggningen.
Kommissionen anmärker särskilt, att formuleringen »byggnad eller byggnads
del» i 3 §, till vilken bestämmelsen i 5 § hänvisar, innebär att statligt byggnads-
bidrag icke skall utgå för yttre anläggningar, såsom vägar, parkeringsplatser och
parkområden.
8 §. Avskrivningstid i enlighet med denna paragraf skall beräknas från varje
rekvisitionstillfälle, således även om rekvisitionen avser endast en del av bygg
nadsarbetena för ett projekt.
9 §. Beträffande klinisk amanuens har det ansetts vara överflödigt att, såsom
skett i avtalet angående lasarettet i Lund, särskilt omnämna, att staden skall
taga samma del i semesterkostnaden som i lönekostnaden, särskilt som semes
terkostnaden måste ingå i lönekostnad enligt första och fjärde styckena.
Bestämmelserna i denna paragraf och 11 § innebär att frågan, huruvida staten
eller staden slutligen bör svara för vissa evalveringsersättningar, i detta avtal
fått motsvarande lösning som i Göteborg och Lund, d. v. s. sjukvårdshuvudman
nen skall helt svara för dessa ersättningar utan driftbidrag från staten.
11 §. Enär vid tillämpningen av 1952 års huvudavtal Malmö stad och veder
börande statliga myndigheter haft delade uppfattningar om i vilken utsträck
ning driftinkomsterna vid sjukhuset skall avdragas från dess bruttoutgifter innan
det statliga driftbidraget uträknas, har parterna ansett sig böra upptaga regler
härom i avtalet. Enligt uttalande av departementschefen i propositionen
1948: 213 rörande det s. k. sabbatsbergsavtalet skall icke något slag av patient
avgifter avdragas från sjukhusets bruttoutgifter. I övrigt anser dock kommis
sionen det vara rimligt att inkomster, som inflyter från personal för av sjukhuset
givna tjänster och från särskilda verksamheter, skall avdragas från sjukhusets
bruttoutgifter. För varje verksamhetsgren bör dock icke avdragas större belopp
än som svarar mot de utgifter, som föranletts av inkomsternas förvärvande. Den
viktigaste inkomstposten är i detta sammanhang ersättning från personal för
tillhandahållen kost. Malmö stad har vid rekvisition enligt nuvarande avtal
gjort avdrag för denna inkomstpost.
Parterna har förutsatt, att kostnaden för de uppdrag, som utföres av sjuk
husets servicelaboratorier för andra än sjukhusets organ, icke skall ingå i sjuk
husets bidragsgrundande driftkostnad.
Med »rikets undervisningssjukhus» avses för närvarande karolinska sjukhuset,
scrafimerlasarettet, akademiska sjukhuset i Uppsala, Sahlgrenska sjukhuset i
Göteborg, Malmö allmänna sjukhus samt lasaretten i Lund och Umeå. Vid be
räkningen av medeldagkostnadcn vid dessa sjukhus bör upptagas i fråga om
Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, Malmö allmänna sjukhus samt lasaretten i
Lund och Umeå medeldagkostnaden för det aktuella Iwlender&ret samt i fråga
om karolinska sjukhuset, scrafimerlasarettet och akademiska sjukhuset i Upp
sala 'medeldagkostnaden för det budgetår, som utgått under nyssnämnda kalen
derår.
Kungl. Maj:ts proposition nr 142 år 1963
42
12 §. Bestämmelsen i första stycket överenstämmer med den för sjukvårds
huvudmännen förmånligare regel för utbetalning av driftbidrag, som infördes i
1962 års avtal rörande Lund och Umeå.
13 §. Bestämmelserna i andra stycket är avsedda att täcka såväl det fall, att
staden håller egendomen försäkrad, som alternativfallet, att staden står självrisk.
18 §. I nuvarande avtal finns icke rätt för den medicinska fakulteten som
sådan att närvara vid sjukvårdsstyrelsens sammanträden. Då nu praktiskt
taget hälften av den kliniska utbildningen vid fakulteten skall äga rum i Malmö,
har det ansetts skäligt att fakulteten beredes en rätt att närvara, motsvarande
den som förekommer i Göteborg och Umeå.
20 §. I tilläggsavtalet om de patologiska och bakteriologiska institutionerna
finnes intagen en bestämmelse, som — jämförd med § 13 huvudavtalet — lämnar
professorn Sten Winblad viss pensionsgaranti. Parterna har låtit företaga utred
ning rörande Winblads pensionsförhållanden. Då dessa därvid befunnits väl
tryggade utan särskild reglering i förevarande sammanhang, har parterna —
efter Winblads hörande — icke ansett sig i avtalet behöva upptaga någon över
gångsbestämmelse i ämnet.
21 §. Några av de kliniker, som ingår i B-gruppen och således icke omfattas
av 1952 års huvudavtal, har under den senaste tiden kunnat flytta in i nyupp
förda byggnader. Läkarutbildningsberedningens alternativ II förutsätter till-
och ombyggnadsarbeten samt ändringsarbeten i såväl dessa nybyggnader som
andra av B-gruppens byggnader. Då staden åtagit sig att svara för 75% av
kostnaderna för dylika arbeten, har kommissionen ansett det skäligt att lämna
staden ett visst engångsbidrag för byggnadsåtgärder omedelbart före det nya
avtalets ikraftträdande. Dessutom ingår i engångsbeloppet bidrag för anskaffad
utrustning. Den nu anskaffade utrustningen torde visserligen i stor utsträckning
vara försliten år 1969, då staten kommer att kunna draga nytta av den, men
det förutsättes att normal ersättnings- och kompletteringsanskaffning skall ske
under tiden fram till 1969. Det framhålles, att 4 § b) och 10 § icke är tillämpliga
förrän det kalenderhalvår, under vilket vederbörande sjukhusenhet tages i an
språk för utbildning och forskning.
Kungl. Maj:ts proposition nr 11+2 år 1963
Kungl. Maj:ts ■proposition nr 11$ år 1963
43
IV. Yttranden
Flertalet remissinstanser finner det angeläget, att en ökning av läkarutbild
ningen snarast kommer till stånd. Från åtskilliga håll betonas emellertid sam
tidigt, att en höjning av utbildningskapaciteten inte får leda till att man gör
avkall på utbildningens och forskningens kvalitet. I några yttranden redovisas
krav på förstärkning av resurserna utöver vad beredningen förordat.
Vid valet mellan de två utbildningsalternativen har det övervä
gande antalet remissinstanser stannat för att med eller utan förbehåll förorda
ett genomförande av alternativ II. Sålunda anser t. ex. medicinska fakulteten i
Lund och medicinalstyrelsen att detta alternativ är godtagbart, om tillräckliga
resurser för såväl utbildning som forskning ställes till förfogande. Nämnden för
undervisningssjukhusens utbyggande, Malmöhus läns landstings hälso- och sjuk
vårdsstyrelse samt Svenska stadsförbundet förordar också detta alternativ men
understryker vikten av att erforderliga avtalsfrågor löses på ett för berörda
parter acceptabelt sätt. Malmö stads sjukvårdsstyrelse, som likaledes ansluter
sig till det högre alternativet, avstyrker uttryckligen alternativ I, vilket även är
fallet med medicinska fakulteten i Lund.
Vissa uttalanden om de i sammanhanget aktuella byggnadsfrågorna
är starkt kritiska. Sveriges läkarförbund anser sålunda, att beredningens utred
ning i detta avseende är anmärkningsvärt ofullständig, och finner som följd
härav, att betänkandet inte kan läggas till grund för beslut om ökad intagning.
Likartade synpunkter anföres av medicinska fakulteten i Lund, som — i likhet
med SFS — förordar ytterligare utredning av dessa frågor.
Större akademiska konsistoriet i Lund betonar, att planerade byggnadsföretag
inom andra fakulteter inte får uppskjutas på grund av den medicinska fakul
tetens ökade lokalbehov. Lärarkollegiet vid tandlakarhögskolan i Malmö fram
håller, att hänsyn bör tagas också till lokalbehovet för tandläkarutbildningen vid
planeringen av byggnadsprogrammet för den ökade läkarutbildningen.
Byggnadsstyrelsen anför i dessa frågor i huvudsak följande.
Någon uppgift om investeringskostnaderna kan ännu inte lämnas beträffande
de byggnadsåtgärder, som med anledning av den ökade läkarutbildningen behö
ver vidtagas i styrelsens regi. Om de nya institutionslokalerna skall kunna tagas
i bruk vid avsedd tidpunkt, är det — med hänsyn till den knappa tiden för
projektering och byggande — nödvändigt, att styrelsen snarast får besked om
att beredningens förslag skall ligga till grund för det fortsatta arbetet och att
byggnadsprogrammet fastställes utan dröjsmål. Enligt styrelsens mening är det
vidare osannolikt, att det av landstinget planerade centralblocket vid lasarettet
i Lund kan bli färdigt till hösten 1968 utan avkall på kvaliteten.
44
En förutsättning för att centralblocket vid Lunds lasarett skall kunna upp
föras i tid är enligt Malmöhus läns landstings hälso- och sjukvårdsstyrelse, att
erforderlig arbetskraft finns att tillgå. Vidare framhåller sjukvårdsstyrelsen att
nuvarande ordning för Kungl. Maj:ts prövning av byggnadsärenden inte synes
kunna iakttagas. Med anledning av detta uttalande anför nämnden för under-
visningssjukhusens utbyggande, att den för sin del finner det erforderligt, att
både huvudhandlingar och — om tidsskäl inte omöjliggör detta — byggnads-
program för centralblocket underställes Kungl. Maj:t. Även om nämnden för
sin del avser att använda så kort tid som möjligt för granskningen, måste man
enligt nämnden räkna med att ärendets behandling inom berörda statliga in
stanser kan bli tidskrävande. Detta anses emellertid i och för sig inte böra ut
göra hinder för ett genomförande av beredningens förslag, eftersom provisoriska
lokaler bedömes kunna tillgripas under en övergångstid. Enligt nämnden blir
detta under alla förhållanden erforderligt under läsåret 1967/68 i fråga om det
propedeutiska årets översiktskurser m. m.
Malmö stads sjukvårdsstyrelse anför vissa erinringar beträffande lokalerna
för barn-, hud-, infektions- och lungklinikerna. Styrelsen räknar dock med att
det efter vissa dispositionsändringar skall vara möjligt att tillgodose föreliggande
lokalbehov.
Medicinska fakulteten i Lund och SFS erinrar om behovet av gemensamma
lokaler för studenterna i Mamö och understryker därvid, att det borde ha
varit en angelägen uppgift för beredningen att beakta denna fråga. Enligt
nämnden för undervisning ssjukhusens utbyggande synes emellertid några pro
blem i detta avseende inte behöva uppkomma, eftersom särskilda dagrum och
studierum redan anordnats inom sjukhuset och avsikten är att skapa ytterli
gare sådana lokaler vid den fortsatta utbyggnaden av sjukhuset. Såvitt nämn
den kan bedöma, torde man dessutom kunna räkna med att studenterna också
i händelse av ökad utbildning får utnyttja sjukhusets personalmatsal.
Drätselkammaren i Malmö kräver i detta sammanhang, att en för staden god
tagbar överenskommelse träffas om statens bidrag till kostnaderna för de om-,
till- och nybyggnader vid Allmänna sjukhuset, som erfordras för den ökade un
dervisningen och forskningen. Malmöhus läns landstings hälso- och sjukvårds
styrelse uppställer motsvarande villkor i fråga om den utökning av central
blocket vid lasarettet i Lund, som kan komma att erfordras utöver vad som
anges i det s. k. läkarutbildningsavtalet.
De sjukvårdsorganisatoriska frågorna granskas av bl. a.
medicinska fakulteten i Lund, som förklarar sig i allt väsentligt kunna instämma
i beredningens principiella resonemang. Fakulteten anför vidare, att ämnesföre-
trädaren i kirurgi i Lund inte delar beredningens uppfattning, att vårdplats
antalet i detta ämne skulle vara tillräckligt för den ökade utbildningen. Fakul
teten ställer sig förstående till ämnesföreträdarens synpunkter och finner det
därför angeläget, att planerna på en utökning och omfördelning av vårdplatserna
Kungl. Maj:ts proposition nr 11$ år 1963
45
realiseras. Enligt vad fakulteten under hand inhämtat, är lasarettets huvudman
positivt inställd till dessa planer. Med hänsyn härtill motsätter fakulteten sig
bestämt den ifrågasatta sneda fördelningen av utbildningsplatserna i kirurgi
mellan Lund och Malmö. SFS anser däremot, att en sådan fördelning skulle
vara att föredraga i både kirurgi och medicin. Denna fråga beröres även av
nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande, som framhåller, att slutlig
ställning ännu inte tagits till antalet vårdplatser vid den kirurgiska kliniken i
Lund.
Frågan om utbildningsorganisationen för ämnena neurologi och neurokirurgi
har ingående belysts vid remissbehandlingen. Malmöhus läns landstings hälso-
och sjukvårdsstyrelse anser sig med hänsyn till sjukvårdens intressen inte kunna
tillstyrka, att undervisningen i dessa ämnen anordnas på det sätt beredningen
föreslagit. Styrelsen förordar ytterligare utredning av denna fråga. Enligt
Malmö stads sjukvårdsstyrelse har läget för ifrågavarande ämnen förändrats,
sedan beredningen avgav sitt betänkande. Man synes nämligen enligt sjukvårds
styrelsen numera kunna förutsätta, att såväl neurologi som neurokirurgi kom
mer att vara självständiga specialiteter vid Allmänna sjukhuset vid den tid
punkt, då ökad utbildning i dessa ämnen blir aktuell enligt beredningens plan.
Med utgångspunkt i sist återgivna uttalande konstaterar medicinska fakul
teten i Lund, att grunden för beredningens motivering för att all undervisning
i neurologi och neurokirurgi skulle förläggas till Lund ryckts undan. Fakulteten
och även universitetskanslern anser därför, att akademiska organisationer i dessa
ämnen bör tillkomma i Malmö, så snart kliniska avdelningar av tillräcklig
storlek inrättats där. Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande anser,
att det bl. a. från regionsjukvårdssynpunkt inte torde finnas något att erinra
mot att en självständig neurologisk klinik organiseras i Malmö. Om detta skulle
ske, synes enligt nämnden sjukvårdsorganisatoriska förutsättningar komma att
föreligga för en lika fördelning mellan Lund och Malmö av de studerande i
ämnet. Beträffande neurokirurgien framhåller nämnden, att hittillsvarande pla
ner för regionsjukvårdens utbyggande inte upptar någon neurokirurgisk klinik
i Malmö. Frågan om tillkomsten av en sådan klinik synes enligt nämnden i och
för sig sakna betydelse för ett genomförande av beredningens förslag. Inte heller
från regionsjukvårdssynpunkt finner nämnden anledning till ändring av hit-
tillsvarade planering, eftersom en ökning av antalet neurokirurgiska kliniker i
området Lund—Malmö skulle — bl. a. på grund av bristen på specialutbildade
läkare — försvåra möjligheterna att anordna regionkliniker inom andra delar
av landet.
Vad personalorganisationen beträffar, har beredningens princi
piella synpunkter på de kommunalanställda läkarnas anlitande i undervisningen
mött vissa erinringar. Sålunda anför universitetskanslern och medicinska fakul
teten i Lund, att beredningen synes ha överskattat den tillgång, som följer av
att dessa läkare är skyldiga att medverka vid handledningen av de studerande.
Kungl. Maj:ts proposition nr 11$ år 1963
46
Malmöhus läns landstings hälso- och sjukvårdsstyrelse framhåller i denna fråga
i huvudsak följande.
Det är icke utan förvåning styrelsen konstaterar, att beredningen i så hög
grad betonar skyldigheten för lasarettets läkare att biträda vid handledningen
av de studerande. Dessa läkare skulle rent av, på sätt framgår av beredningens
skrivsätt, »disponeras» av de kliniska lärarna för undervisningen. Detta betrak
telsesätt kan styrelsen icke acceptera. Lasarettets läkare är visserligen enligt
SFS 1960: 713 skyldiga att biträda vid handledningen av de studerande, men
bestämmelserna innebär icke, att ifrågavarande läkare därmed skulle åläggas
några nya uppgifter i förhållande till vad som gällde före den tidpunkt, då kun
görelsen trädde i kraft. Detta har uttryckligen framhållits för landstinget i
samband med kungörelsens utfärdande. Vidare må tilläggas att landstinget icke
uppbär något särskilt bidrag, frånsett driftbidraget, för de kommunalanställda
läkarnas avlönande, vilket beredningen synes förmoda. Eftersom beredningen
beräknat erforderlig utökning av lärarpersonalen mot bakgrund av sin uppfatt
ning beträffande de landstingsanställda läkarnas undervisningsskyldighet och
sådan skyldighet icke föreligger i den grad beredningen förutsatt, förefaller det
välmotiverat att överarbeta ifrågavarande förslag till personalorganisation, in
nan betänkandet lägges till grund för något statsmakternas beslut.
Kungl. Maj:ts proposition nr 142 år 1963
Medicinska fakulteten i Lund behandlar frågan om gemensamma lärarbefatt-
ningar för medicinsk och odontologisk undervisning och forskning. Fakulteten
säger sig upprepade gånger ha framhållit, att särskilda tjänster av laboratorstyp
måste inrättas i de ämnen inom fakulteten, i vilka utbildning av tandläkare
sker. Det vore därför olyckligt, om ett inrättande av för medicin och odontologi
gemensamma tjänster skulle få fördröja den enligt fakultetens mening riktiga
lösningen av denna fråga. Även lärarkollegiet vid tandläkarhögskolan i Malmö
anser, att behovet av lärarförstärkning i den prekliniska tandläkarutbildningen
bör tillgodoses genom laboratorer (motsvarande). Kollegiet har i princip för
ståelse för motiven för gemensamma lärare men anser risk föreligga, att den
medicinska undervisningen blir så dominerande, att det blir svårt att vinna
gehör för odontologiska problem.
Flera remissinstanser, bland dem universitetskanslern, större akademiska kon
sistoriet i Lund, SACO och SFS, betonar, att den föreslagna ökningen av utbild
ningskapaciteten måste följas av en ökning av antalet docent- och forskar
docenttjänster samt doktorandstipendier. Medicinska fakulteten i Lund anför
i detta sammanhang, att huvudfrågan här främst gäller tillgodoseendet av auto
matik i fråga om vissa befattningar och andra resurser, som utgör en väsentlig
del av basen för lärar- och forskarrekryteringen. Fakulteten anser, att bestämda
utfästelser bör göras om en sådan automatik i samband med ökningen av utbild
ningskapaciteten .
Enligt SACO, SFS och Sveriges läkarförbund täcker beredningens förslag till
personalförstärkningar inte behovet av lärarkrafter för en ökning av utbildnings
kapaciteten. Läkarförbundet tillägger, att det finns anledning förmoda, att ett
genomförande av beredningens förslag i oförändrat skick kommer att leda till
otillfredsställande undervisningsförhållanden, förlängda studietider och sämre
utbildade läkare.
Medicinska fakulteten i Lund, till vars yttrande större akademiska konsisto
riet ansluter sig, framhåller om behovet av personalförstärkningar, att det före
ligger en betydande eftersläpning i fråga om inrättande av redan för nuvarande
intagning erforderliga lärarbefattningar. Mot bakgrund härav konstaterar fakul
teten, att en förutsättning för den ökade utbildningen måste vara, att kostna
derna härför inte medför ett åsidosättande av fakultetens ordinarie anslags-
äskanden. Fakulteten uttalar i detta sammanhang bl. a. följande.
Beträffande alternativ II vill fakulteten framhålla, att detsamma kan anses
godtagbart, endast om adekvata resurser ställes till fakultetens förfogande, så
att utbildningsprogrammet och undervisningsvolymen kan bemästras. Fakulte
ten konstaterar emellertid, att beredningen endast obetydligt beaktat de syn
punkter, som ämnesrepresentanterna framfört.
Fakulteten finner därför, att den inte kan dela beredningens uppfattning, att
de föreslagna förstärkningarna skulle möjliggöra en tillfredsställande undervis
ning för en intagning av studerande enligt alternativ II. En jämförelse med
karolinska institutet utvisar enligt fakulteten, att varken alternativ I eller II
skulle medföra den av beredningen åsyftade pariteten med övriga lärosäten.
Fakulteten föreslår därför på grundval av sina tidigare framlagda äskanden —
beträffande vilka torde få hänvisas till handlingarna i ärendet — inrättande av
ytterligare ett antal tjänster och kräver avslutningsvis en överarbetning av
beredningens personalstatsförslag.
Med hänsyn till att vissa undervisningsorganisatoriska förutsättningar inte
redovisats i betänkandet, anser universitetskanslern sig endast i begränsad om
fattning kunna bedöma beredningens förslag till personalorganisation. Kanslern
har dock funnit anledning att utöver de tjänster, som upptagits av beredningen,
föreslå vissa förstärkningar för ämnena pediatrik, psykiatri, dermatologi, oftal-
miatrik och oto-rhino-laryngologi.
Tidsplanen bedömes av flera remissinstanser såsom osäker, främst med
hänsyn till den knappa tid, som står till förfogande för att lösa lokalfrågorna.
SFS motsätter sig en sådan forcering av tidsplanen, att erforderliga resurser inte
finns tillgängliga vid tiden för intagningsökningarna. Byggnadsstyrelsen föreslår,
att den ökade intagningen påbörjas tidigast hösten 1966. Nämnden för under
visnings sjukhus ens utbyggande anser emellertid, att de tidsmässiga osäkerhets
faktorerna på byggnadssidan inte torde utgöra hinder för ett på beredningens
förslag grundat beslut av 1963 års riksdag.
Medicinska fakulteten i Lund finner — i viss motsättning till beredningen —
att etappvisa ökningar enligt det tidigare beslutade alternativet C skulle kunna
bli aktuella under vissa betingelser. Fakulteten förutsätter därför, att erforder
liga förstärkningar erhålles, om någon av dessa intagningsnivåer skulle aktuali
Kungl. Maj:ts •proposition nr 1J+2 år 1963
47
seras.
48
Fakulteten tar också upp frågan om överflyttning av studerande från Göte
borg till Lund—Malmö i det fall den planerade ökningen av den propedeutiska
och kliniska utbildningskapaciteten i Göteborg skulle försenas. Enligt bered
ningens förslag skall därvid den ökade intagningen till de teoretiska studierna
i Lund uppskjutas så lång tid, som motsvarar förseningen av tidsprogrammet
för Göteborg. Fakulteten finner emellertid, att det — om alternativ II genom
föres — skuile vara möjligt att utöver nuvarande intagningsnivå öka intag
ningen till de teoretiska ämnena i Lund med 22 studerande, vilka tillsammans
med de från Göteborg överflyttade skulle kunna beredas propedeutisk och kli
nisk undervisning i Lund—Malmö på de enligt alternativ II tillkommande ut
bildningsplatserna. Mot bakgrund härav hemställer fakulteten att i förekom
mande fall få inkomma med förslag rörande de förstärkningar, som bedömes
erforderliga för en sådan vidgning av utbildningskapaciteten. Även nämnden
för undervisningssjukhusens utbyggande har funnit, att möjlighet skulle före
ligga att på nyss angivet sätt öka intagningen till de teoretiska studierna i Lund.
Nämnden förutsätter dock, att överflyttning av studerande från Göteborg till
Lund—Malmö kommer i fråga endast om det skulle visa sig omöjligt att genom
provisoriska åtgärder anordna erforderliga propedeutiska och kliniska utbild
ningsplatser i Göteborg. SFS hävdar, att beredningens övervägande i detta av
seende måste anses orealistiska, eftersom med största sannolikhet endast ett
fåtal studerande skulle acceptera en förflyttning till Lund—Malmö.
Beträffande kostnadsberäkningarna framhåller medicinska fakul
teten i Lund att — såvitt gäller medicinska centralbiblioteket — ett uttalande
redan nu bör göras om dels ett lämpligt avvägt engångsanslag, dels en med hän
syn till intagningsökningen beräknad procentuell höjning av det årliga anslaget
till bokinköp och personalarvoderingar. Fakulteten anför vidare, att beredningen
inte beaktat vissa anslagsfrågor, t. ex. fakultetens kursanslag och anslaget till
främjande av ograduerade forskares verksamhet.
Kungl. Maj:ts 'proposition nr 142 år 1963
Mot det av förhandlingskommissionen redovisade avtalsförslaget har
statskontoret och byggnadsstyrelsen inte funnit anledning till erinran.
Inte heller medicinalstyrelsen har i princip något att erinra mot det föreslagna
avtalet. Styrelsen påpekar dock, att den klinik, som i avtalets bilaga betecknats
som »den urologiska kliniken», av styrelsen i dess medgivande om inrättande
av överläkartjänst vid kliniken angivits som »en kirurgisk klinik med bl. a.
urologisk verksamhet». Kliniken bör enligt styrelsen inte betecknas som enbart
urologisk.
Universitetskanslern åberopar såsom eget utlåtande det av medicinska fakul
teten i Lund avgivna yttrandet, varav i huvudsak följande inhämtas.
Fakulteten konstaterar, att den enligt det nya avtalet upphör att vara den
myndighet, som samråder med Malmö stad beträffande förslag till ny-, till-
49
eller ombyggnadsarbeten samt ändrings- och förbättringsarbeten jämte anskaff
ning av utrustning. Fakulteten kommer i framtiden att få bevaka sina intressen
i dylik utbyggnad dels genom samarbete med nämnden för undervisningssjuk-
husens utbyggande, dels genom de enskilda representanter, som i egenskap av
överläkare i Malmö samarbetar med sjukvårdsstyrelsen i Malmö, och dels ge
nom två i avtalet föreslagna representanter vid sjukvårdsstyrelsens överlägg
ningar. Det hittillsvarande förfarandet har enligt fakulteten fungerat mycket
tillfredsställande. Fakulteten hoppas, att den föreslagna ordningen icke skall
innebära risker för att fakultetens intressen i framtiden inte blir lika väl till
varatagna. Stadgandet att fakulteten skall äga utse två personer, som Malmö
stads sjukvårdsstyrelse har att kalla till överläggningar i frågor rörande medi
cinsk utbildning och forskning vid sjukhuset, bör emellertid enligt fakultetens
mening underlätta samarbetet i gemensamma frågor.
Fakulteten hoppas vidare, att stadgandena i avtalet angående bekostandet
av den utrustning, som erfordras för den kliniska utbildningen och forskningen,
skall vara tillräckliga för att en sådan situation icke skall uppkomma, att beho
vet av nödvändig utrustning för dessa ändamål blir åsidosatt på grund av tvister
om tolkningen. Fakulteten beklagar, att avtalet ej inrymmer bestämmelser om
hur en sådan tvist skall lösas.
Att man funnit anledning att med hänsyn till ersättningen särskilja två för
undervisningen så viktiga kliniker som infektionskliniken och handkirurgiska
kliniken, särskilt med hänsyn till den senares polikliniska material, är enligt
fakultetens mening ägnat att förvåna.
Avslutningsvis framhåller fakulteten, att det faller sig självklart att in- och
utländska gästforskare, som i sitt forskningsområde samarbetar med klinik- eller
laboratoriechefer, skall som hittills få verka vid sjukhusets kliniker och labora
torier.
Kungl. Maj:ts proposition nr 11,2 år 1963
4 — Bihang till riksdagens protokoll 1963.
1 sand.
Nr 11,2
50
Kungl. Maj:ts proposition nr H2 år 1963
V. Departementschefen
Under de senaste femton åren har läkarutbildningsorganisationen i vårt land
förstärkts kraftigt, både kvantitativt och kvalitativt. Den årliga intagningen
av studerande till de medicinska läroanstalterna var i mitten på 1940-talet ca
190. Genom betydande vidgningar av utbildningskapaciteten inom de äldre
medicinska lärosätena — universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska insti
tutet i Stockholm — samt genom inrättande av två nya medicinska utbildnings
organisationer — i Göteborg år 1949 och i Umeå år 1959 — kunde den årliga
intagningen mot slutet av 1950-talet höjas till 453 nybörjare. Genom beslut av
1954 års riksdag reformerades den svenska läkarutbildningen från grunden.
Beslutet åsyftade bl. a. en effektiviserad och till moderna krav mer anpassad
utbildning samt en förkortning av studietiden.
Under trycket av det växande behovet av läkare, dokumenterat i bl. a. läkar-
prognosutredningens betänkande »Om läkarbehov och läkartillgång» (SOU
1961: 8), fortsattes förstärkningen av läkarutbildningsorganisationen under 1960-
talets första år. I enlighet med beslut av 1961 och 1962 års riksdagar har intag
ningen fr. o. m. innevarande läsår höjts till 546 per år och kommer att fr. o. m.
läsåret 1965/66 höjas till 560 per år. Därtill bör nämnas, att 1961 års riksdag
uttalat att ett fortsatt utredningsarbete borde inriktas på att öka antalet utbild
ningsplatser till något över 650 samt att 1962 års riksdag förordat undersök
ningar av förutsättningarna för att anordna ytterligare utbildningsplatser utöver
detta antal.
Den nuvarande intagningskapaciteten om sammanlagt 546 nybörjarplatser
per år fördelar sig på de skilda medicinska lärosätena enligt följande: Uppsala
90, Lund 120, Göteborg 168 samt Stockholm 168. Angivna intagningskapacitet i
Göteborg — innebärande en höjning från tidigare 120 utbildningsplatser — är
emellertid enligt riksdagens beslut begränsad till perioden 1962/63—1964/65.
Kapaciteten efter denna period är beroende av bl. a. förhandlingar med veder
börande huvudman.
Den medicinska högskolan i Umeå är ännu inte utbyggd till en fullständig
medicinsk läroanstalt. Undervisningen i Umeå omfattar i dag samtliga ämnen
i den medicinska studiegången fr. o. m. det tredje studieåret (det propedeutiska
året). Till kurserna under nämnda studieår intages i Umeå för närvarande årli
gen 40 studerande, vilka utbildats i teoretiska ämnen vid andra lärosäten.
Fr. o. m. läsåret 1965/66 kommer i Umeå även preklinisk undervisning att kunna
meddelas för 62 intagna nybörjare årligen, vilka samtliga därefter skall kunna
fullfölja propedeutisk och klinisk utbildning på samma plats.
51
Läkarutbildningsberedningen har efter särskilda, på mitt uppdrag genom
förda utredningar i fjol framlagt förslag om dels en permanent intagning av
168 nybörjare per år i Göteborg, dels en ökad intagning till 168 eller alternativt
190 nybörjare per år i Lund-Malmö. Förslag föreligger således nu om en ökning
av den totala intagningskapaciteten inom landet till 678 nybörjare per år. Be
redningen av förslaget om ökad läkarutbildning i Göteborg har, som jag antydde
nyss, ännu icke kunnat avslutas; de förhandlingar med Göteborgs stad, som är
erforderliga till följd av att den ökade läkarutbildningen förutsätter ianspråk-
tagande av ytterligare sjukvårdsresurser, är ännu inte slutförda. Frågan om en
ökning av läkarutbildningen vid medicinska fakulteten i Lund bör däremot nu
underställas riksdagens prövning. Jag avser också att, sedan jag behandlat denna
fråga, taga upp frågan om en ytterligare ökning av utbildningskapaciteten i
Stockholm.
Även om således betydelsefulla åtgärder vidtagits eller är under planering för
att läkarutbildningskapaciteten inom landet skall kunna vidgas, har från skilda
håll framförts önskemål om ytterligare insatser på detta område. Här må erin
ras att ecklesiastikdepartementets prognos- och planeringsgrupp nyligen i en
promemoria om det högre utbildningsväsendets fortsatta utbyggnad redovisat
alternativ för att åstadkomma en betydande utvidgning av bl. a. den medicinska
utbildningskapaciteten utöver det program, som jag nyss återgivit. Jag avser att
i annat sammanhang återkomma till hithörande frågor.
Den föreliggande svåra läkarbristen kan — trots de åtgärder i fråga om ökad
intagning som skett de gångna åren men som på grund av den långa utbild
ningstiden får en motsvarande sen effekt på arbetsmarknaden — beräknas bestå
under avsevärd tid framöver. Samtidigt kommer en omfattande utbyggnad av
landets sjukvård att fortsätta. Mot denna bakgrund och med tanke på vikten
av att antalet utbildningsplatser vid de spärrade läroanstalterna under nuva
rande gynnsamma rekryteringsförhållanden ökas finner jag det synnerligen ange
läget, att alla möjligheter att vidga läkarutbildningskapaciteten tillvaratages
utan dröjsmål.
Kungl. Maj:ts proposition nr H2 år 1963
Jag övergår nu till att behandla föreliggande förslag om ökad läkarutbildning
vid medicinska fakulteten i Lund.
Läkarutbildningsberedningen har — såsom framgår av den förut lämnade
redogörelsen för dess betänkande — funnit förutsättningar föreligga att vidga
intagningskapaciteten vid medicinska fakulteten i Lund utöver den av 1961 års
riksdag beslutade ökningen. Denna ytterligare ökning kan enligt beredningen
genomföras enligt två alternativ, nämligen dels ett lägre — benämnt alternativ I
— med en intagning av 168 nybörjare i de teoretiska ämnena och 160 studerande
i de propedeutiska och kliniska ämnena, dels ett högre — av beredningen be
nämnt alternativ II — med en intagning av 190 nybörjare i de teoretiska ämnena
och 180 studerande i de propedeutiska och kliniska ämnena. Ett realiserande av
52
något av dessa alternativ förutsätter enligt beredningen ett ökat utnyttjande av
Allmänna sjukhuset i Malmö.
Undervisningen i de teoretiska ämnena liksom i de propedeutiska och kliniska
ämnena farmakologi, allmän bakteriologi, neurologi, neurokirurgi, hygien, rätts
medicin och krigsmedicin föreslås enligt båda alternativen bli i huvudsak förlagd
till Lund. För den kliniska undervisningen i de ämnen, där för närvarande hälf-
tendelning av antalet studerande mellan Lund och Malmö tillämpas — dvs. me
dicin, kirurgi inklusive ortopedi, obstetrik-gynekologi, patologi, klinisk bakterio
logi, klinisk fysiologi, klinisk kemi, klinisk farmakologi, röntgendiagnostik, radio
terapi och socialmedicin samt vissa mindre ämnen under det propedeutiska året
liksom pediatrik och psykiatri jämte barnpsykiatri — räknar beredningen med
att en motsvarande fördelning är motiverad även i händelse av ökad läkarut
bildning enligt något av de nu aktuella alternativen. Antalet studerande i dessa
ämnen i Lund respektive Malmö skulle således vid ett genomförande av alter
nativ I bli 80 och vid ett genomförande av alternativ II 90 per år. Undervis
ningen i de kliniska specialämnena oftalmiatrik, oto-rhino-laryngologi, dermato
logi, klinisk epidemiologi och ftisiologi föreslås enligt alternativ I bli fördelad
med en årlig intagning av 115 studerande i Lund och 45 studerande i Malmö
men bör enligt alternativ II fördelas lika med en årlig intagning av 90 studerande
på båda platserna.
Beredningen har beräknat, att de årliga kostnaderna för den personalförstärk
ning och den uppräkning av materielanslagen, som vid full utbyggnad skulle
krävas för den ifrågasatta vidgningen av utbildningskapaciteten, uppgår till
4,3 miljoner kr. enligt alternativ I och till 5,5 miljoner kr. enligt alternativ II.
Personalkostnaderna har beräknats enligt 1963 års löneläge. Av angivna kostna
der motsvarar i båda alternativen drygt 1 miljon kr. kostnader för den av 1961
års riksdag tidigare beslutade intagningsökningen vid medicinska fakulteten i
Lund.
Beredningen har inte kunnat ange kostnader av engångsnatur, såsom kost
nader för förstärkning av tillgänglig utrustning eller kostnader för byggnads
åtgärder. Ej heller har beredningen kunnat taga ställning till sådana kostnader,
som är beroende av förhandlingar mellan staten och vederbörande kommunala
huvudmän.
Tidsmässigt räknar beredningen med att en ökad intagning enligt båda alter
nativen skall kunna påbörjas höstterminen 1965.
Beredningen anser båda alternativen vara från utbildningssynpunkt fullt ac
ceptabla, Efter att ha övervägt olika omständigheter och därvid bl. a. beaktat
behovet av ytterligare utbildningsplatser med hänsyn till den växande bristen
på läkare har beredningen stannat för att i första hand förorda ett genomförande
av alternativ II.
Beredningens förslag har i princip tillstyrkts av remissinstanserna, som till
övervägande delen förordar en utbyggnad enligt alternativ II. Erinringar har
Kungl. Maj:ts proposition nr H2 år 1963
53
dock framförts mot beredningens överväganden i vissa hänseenden, bl. a. i fråga
om erforderliga byggnadsåtgärder och personalorganisationen. För egen del har
jag vid mitt övervägande av beredningens förslag funnit resultatet i stort sett
väl avvägt och anser därför att detta bör läggas till grund för ett ställnings
tagande. Beträffande principiella frågor och enskildheter vill jag anföra och
föreslå följande.
I fråga om de allmänna förutsättningarna för en vidgning av
utbildningskapaciteten vill jag konstatera att både lasarettet i Lund och All
männa sjukhuset i Malmö är stora och högt specialiserade sjukhus. Tillsammans
erbjuder de ett gott underlag för en ökning av läkarutbildningen. Vid övervä
gandena om en utbyggnad av undervisningsorganisationen torde det för bered
ningen ha stått som ett önskemål, att undervisningen i de kliniska ämnena — så
långt det vore möjligt — fördelas lika mellan sjukhusen, vilket skulle ge en
organisation med två i stort sett likvärdigt utnyttjade undervisningssjukhus.
Liknande synpunkter har framkommit i remissyttrandena i anslutning till ut
talanden till förmån för det högre alternativet. I likhet med remissinstanserna
finner jag beredningens argumentering i denna fråga övertygande. Då alternativ
II — förutom ökat antal utbildningsplatser — även erbjuder fördelar från fram
för allt undervisnings- men också forskningssynpunkt, har jag för egen del fun
nit mig böra förorda, att läkarutbildningen vid medicinska fakulteten i Lund
utökas enligt detta alternativ. På grund härav behandlar jag i fortsättningen
endast frågor, som sammanhänger med alternativ II.
Enligt beredningens mening torde det planerade antalet vårdplatser vid såväl
lasarettet i Lund som Allmänna sjukhuset i Malmö vara tillräckligt för under
visningens behov, om utbildningsplanen utformas på det sätt beredningen före
slagit. Viss tveksamhet föreligger dock beträffande ämnet kirurgi med hänsyn
till det begränsade vårdplatsantal, som kan komma att finnas vid den allmän
kirurgiska kliniken i Lund. Som ett alternativ till den även i ämnet kirurgi
förordade likafördelningen av antalet studerande mellan Lund och Malmö räk
nar beredningen därför med möjligheten att fördela kirurgistuderandena med
100 i Malmö och 80 i Lund. I likhet med bl. a. medicinska fakulteten i Lund
anser jag emellertid, att det bör vara möjligt att vid lasarettet i Lund meddela
90 studerande årligen tillfredsställande undervisning i kirurgi. Jag finner därför
inte anledning att för närvarande gå ifrån den av beredningen i första hand
förordade lösningen i fråga om utbildningsorganisationen i detta ämne.
Såsom en avvikelse från principen om likafördclning mellan Lund och Malmö
av de studerande i de kliniska ämnena har beredningen föreslagit, att under
visning i neurologi och i neurokirurgi skall meddelas endast i Lund. Orsaken
härtill är, att beredningen i överensstämmelse med huvudmannens tidigare
planer utgått från att självständiga neurologiska och neurokirurgiska kliniker
inte inom överskådlig tid skulle komma att upprättas i Malmö. Vid remissbe
handlingen har emellertid sjukvårdsstyrelsen i Malmö anmält, att man synes
Kungl. Maj:ts 'proposition nr 1J$ år 1963
54
Kungl. May.ts proposition nr H'2 år 1963
kunna räkna med att självständiga neurologiska och neurokirurgiska kliniker
kommer att anordnas vid Allmänna sjukhuset samt att dessa kliniker skulle vara
i verksamhet, när ökad intagning i dessa ämnen blir aktuell enligt beredningens
planer. Med hänsyn till dessa nytillkomna omständigheter anser ett flertal
remissinstanser, att frågan om undervisningsorganisationen i ämnet neurologi
bör omprövas.
För egen del vill jag i denna fråga erinra om dels att det från skilda håll
anförts vägande invändningar mot tanken att ytterligare en neurokirurgisk kli
nik skulle upprättas inom Lund-Malmö-regionen, dels att slutlig ställning ännu
inte tagits till frågan om en eventuell neurologisk sjukvårdsorganisation i Malmö.
Eftersom underlag således saknas för att bedöma bl. a. de sjukvårdsmässiga
förutsättningarna för anordnande av neurologisk undervisning i Malmö och då
dessutom en förläggning av undervisningen enbart till Lund torde vara fullt
möjlig, anser jag att det inte föreligger skäl att för närvarande gå ifrån bered
ningens utbildningsplan i förevarande avseende. Jag räknar sålunda tills vidare
med att undervisning i neurologi och i neurokirurgi skall meddelas endast i Lund.
Den ökade läkarutbildningen förutsätter byggnadsåtgärder av bety
dande omfattning. I statlig regi skulle enligt beredningens förslag — förutom de
tidigare planerade nybyggnadsåtgärderna för ämnena bakteriologi och medi
cinsk kemi — till- och ombyggnadsåtgärder behöva vidtagas för ämnena anato
mi, histologi, fysiologi, farmakologi och patologi. Rörande behovet av föreläs-
ningslokaler torde böra undersökas i vad mån för flera ämnen gemensamma an
ordningar kan vidtagas. Ökningen av utbildningskapaciteten förutsätter vidare
i kommunal regi lokalutökningar vid sjukhusen i Lund och Malmö. I fråga om
vissa kliniker vid Allmänna sjukhuset i Malmö, vilka tidigare inte ianspråktagits
för läkarutbildning, erfordras enligt beredningen tillbyggnader, som enbart moti
veras av tillkommande undervisning och forskning.
Det fortsatta planeringsarbetet på byggnadssidan bör enligt min mening i
huvudsak kunna följa de riktlinjer i fråga om arten och omfattningen, som an
givits av läkarutbildningsberedningen. Det bör ankomma på läkarutbildnings-
beredningen och byggnadsstyrelsen att — såvitt gäller åtgärder avseende de
teoretiska institutionerna samt institutionerna för farmakologi och patologi,
samtliga i Lund — utarbeta erforderliga program- och projekteringshandlingar
och inkomma med därav föranledda förslag. Beträffande de kliniska ämnena bör
det ankomma på nämden för undervisningssjukhusens utbyggande att i fråga
om både Lund och Malmö medverka till att åtgärder vidtages för att tillgodose
uppkommande behov av lokaler m. m.
Vissa remissinstanser har anfört tveksamhet om möjligheterna att förverkliga
de olika byggnadsprojekten inom den tidsplan, som beredningen förutsatt.
Jag är medveten om att samtliga byggnadsåtgärder kommer att behöva genom
föras i ett läge, då byggnadsresurserna inom regionen kan förväntas bli hårt
55
ansträngda bl. a. till följd av övrig pågående universitets- och högskoleutbygg-
nad. Från de synpunkter jag inledningsvis anfört finner jag det emellertid ange
läget, att den planerade ökningen av utbildningskapaciteten snarast kommer till
stånd. Det fortsatta planeringsarbetet bör därför i fråga om såväl byggnadsåt
gärder som andra frågor inriktas så, att den ökade intagningen kan påbörjas
vid den av beredningen angivna tidpunkten, dvs. höstterminen 1965. Mitt ställ
ningstagande i detta hänseende har också stöd i det av nämnden för undervis-
ningssjukhusens utbyggande avgivna yttrandet, enligt vilket man — såvitt
gäller Lunds lasarett och Malmö allmänna sjukhus — bör kunna räkna med det
av beredningen förordade tidsprogrammet. Om förseningar av sjukhusens ut
byggnad skulle uppkomma, bör — såsom nämnden anfört — provisorier kunna
tillgripas för att övergångsvis ordna utbildningsplatser i de kliniska ämnena.
I detta sammanhang vill jag erinra om att läkarutbildningsberedningen an
mält, att det — därest tidsprogrammet för den planerade ökningen av läkar
utbildningen i Göteborg skulle komma att försenas — kan bli aktuellt att under
viss tid begränsa den förordade intagningsökningen vid medicinska fakulteten i
Lund för att övergångsvis bereda från Göteborg överflyttade studerande pro-
pedeutisk och klinisk utbildning i Lund-Malmö. Det bör ankomma på läkar
utbildningsberedningen att med uppmärksamhet följa byggnadsfrågornas ut
veckling samt att — om förseningar inträffar — inkomma med förslag om åt
gärder.
Vissa remissinstanser, bl. a. medicinska fakulteten i Lund har anfört kritik
mot det förslag till personalorganisation, som läkarutbildningsbered
ningen lagt fram, och i samband därmed krävt modifikationer, innebärande
vissa ytterligare förbättringar. För egen del har jag vid mitt övervägande av
denna fråga funnit den av beredningen förordade personalplanen vara i stort
sett väl avvägd och kunna tjäna som underlag för anslagsäskanden. Jag förut
sätter i detta fall givetvis, att en närmare granskning av personalplanen sker vid
det årliga budgetarbetet. I enlighet härmed förordar jag, att i anledning av
beredningens förslag tjänster successivt inrättas. Det är emellertid från bl. a. pla-
neringssynpunkt angeläget, att riksdagen redan nu fattar principbeslut om ordi
narie tjänster — d. v. s. professurer, laboraturer (motsvarande) och lektorat —
samt om tidsperioderna för inrättande av sådana tjänster, i sistnämnda hän
seende under förutsättning att den av mig förordade tidsplanen hålles. Jag för
ordar därför att så sker. Skulle det inträffa några för utbildningen mera väsent
liga förändringar i det redovisade programmet för intagningsökningen, kan givet
vis justeringar i personalplanen bli aktuella.
Vad jag här förordat skulle — såvitt gäller ordinarie lärartjänster — innebära,
att vid medicinska fakulteten i Lund inrättas tjänster i härefter nämnda ämnen
och enligt i huvudsak följande tidsordning. Jag förutsätter därvid att vissa
Kungl. Maj:ts proposition nr 14-2 år 1963
56
Kungl. May.ts proposition nr 1^2 år 1963
tjänster icke behöver tillkomma förrän fr. o. m. den 1 januari under ifrågava
rande budgetår.
Budgetåret 1965/66: En prosektur i histologi i Lund.
Budgetåret 1966/67: En professur i medicinsk kemi samt en laboratur i fysio
logi, båda i Lund.
Budgetåret 1967/68: En professur i virologi i Lund, en professur i klinisk kemi
i Malmö med samtidig indragning av laboraturen i ämnet, två professurer i
klinisk fysiologi, av vilka den ena i Lund och den andra i Malmö, två prosek-
turer i patologi, av vilka den ena i Lund och den andra i Malmö, samt ett
universitetslektorat i farmakologi i Lund.
Budgetåret 1968/69: En professur i internmedicinskt specialämne i Malmö,
två professurer i kirurgiska specialämnen, av vilka den ena i Lund och den
andra i Malmö, samt en professur i ortopedi i Malmö.
Budgetåret 1969/70: En professur i klinisk epidemiologi och en professur i
rättsmedicin i Lund samt en professur i psykiatri, en professur i dermato-
venereologi, en professur i oftalmiatrik och en professur i oto-rhino-laryngologi,
samtliga i Malmö.
Budgetåret 1970/71: En professur i pediatrik i Malmö.
Då jag — i likhet med medicinska fakulteten i Lund — funnit det lämpligast,
att professuren i klinisk epidemiologi placeras i Lund, förutsätter jag, att den
nuvarande tjänsten som klinisk lärare tillika biträdande överläkare vid infek
tionskliniken i Lund överflyttas till motsvarande klinik i Malmö. Den kommu
nalanställde överläkaren vid infektionskliniken i Malmö bör såsom ansvarig för
undervisningen i ifrågavarande ämne erhålla särskild ersättning, vars storlek bör
bestämmas i annan ordning.
Av de av mig förordade tjänsterna bör professuren i medicinsk kemi samt
laboraturerna (motsvarande) i histologi, fysiologi och patologi — den sistnämn
da med placering i Malmö — i enlighet med läkarutbildningsberedningens förslag
vara gemensamma för medicinsk och odontologisk undervisning och forskning.
Jag hänvisar i principfrågan till vad jag anfört i propositionen 1962:104 (s. 36 f.).
Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att efter förslag av universitetskanslern
utfärda erforderliga bestämmelser rörande tjänstgöringsskyldighet m. m.
I sitt betänkande behandlar beredningen vissa frågor, som rör utformningen
av lärartjänster för bl. a. handledning i det kliniska arbetet av de studerande.
Detta problem har belysts också vid remissbehandlingen, varvid det hävdats,
att den nuvarande strukturen av lärartjänster för dessa uppgifter — tjänster
som klinisk amanuens i första hand — inte är tillfredsställande. Från fakultets-
håll har understrukits, att innehavarna av sistnämnda tjänster inte kan ägna
önskvärd tid åt undervisningen, bl. a. därför att sjukvården ställer stora an
språk på dem. Jag vill samtidigt erinra om att man från huvudmannahåll ut
talat farhågor för att underläkarna — som enligt kungörelsen om kommunala
undervisningssjukhus även har handledande undervisningsuppgifter — genom
utbildningsverksamhetens växande omfattning skall bli i alltför hög grad enga-
57
gerade i undervisningen. Enligt beredningens mening borde en särskild mellan-
gradstjänst inrättas, så konstruerad, att dess innehavare kunde ägna i varje fall
huvuddelen av sin tid åt undervisning och då framför allt handledning av de
studerande. Det är enligt min mening angeläget, att diskussionen i denna för den
kliniska utbildningen centrala fråga föres vidare. Det torde ankomma på i första
hand kanslern att ytterligare överväga hithörande spörsmål.
Beredningen har funnit, att frågan om utökning av antalet docent- och
forskardocenttjänster samt antalet doktorandstipendier liksom också frågan om
höjning av vissa anslag — bl. a. till främjande av ograduerade forskares verk
samhet — ligger utom ramen för dess uppdrag. För egen del är jag inte beredd
att i detta sammanhang pröva här berörda frågor. Det bör ankomma på veder
börande universitetsmyndigheter att i sina ordinarie förslag till anslagsäskanden
framlägga förslag om erforderliga förändringar i dessa hänseenden.
Den ökning av utbildningskapaciteten, som jag förordat i det föregående,
medför — såsom beredningen framhållit — behov av förstärkningar av u n i-
versitetsadministrationen och biblioteksorganisationen
i Lund. Dessa frågor bör enligt min mening beaktas i samband med pröv
ningen av de förslag, som framlagts i 1955 års universitetsutrednings nyligen
avgivna betänkande »Universitetens och högskolornas organisation och förvalt
ning» (SOU 1963: 9).
Jag övergår härefter till frågan om godkännande av det avtal angående
Malmö allmänna sjukhus, som villkorligt träffats mellan å ena sidan
kommissionen för förhandlingar om högre utbildning i Lund och Malmö samt å
andra sidan förhandlingsdelegerade för Malmö stad. I samråd med chefen för
socialdepartementet vill jag i denna fråga anföra och föreslå följande.
Avtalet är avsett att träda i kraft den 1 juli 1963 och ersätta nu gällande avtal
mellan staten och staden angående den medicinska utbildningen vid sjukhuset.
F. n. gäller beträffande Malmö allmänna sjukhus ett av Kungl. Maj:t den 3
oktober 1952 godkänt avtal angående anordnande av medicinsk undervisning
vid sjukhuset jämte vissa tilläggsavtal. Avtalen gäller för tiden t. o. m. den 30
juni 1970 med undantag för ett tilläggsavtal beträffande plastikkirurgiska klini
ken, som gäller tills vidare intill dess annat överenskommes, dock ej längre än
huvudavtalet.
De för sjukhuset gällande avtalen innebär — såvitt avser statsbidragsfrågan
— i huvudsak att staten beträffande de för utbildning och forskning upplåtna
sjukhusenheterna lämnar dels byggnads- och utrustningsbidrag med 25 % av
kostnaderna för byggnadsåtgärder och utrustningsanskaffning, som inte är un
derhåll, dels driftbidrag med 10% av driftkostnaderna, dels ock ett särskilt
bidrag, motsvarande en tredjedel av löne- och pensionskostnaden för viss läkar-
personal. Nyssnämnda löne- och pensionskostnad får icke inläggas i de drift
kostnader, som ligger till grund för det statliga driftbidraget.
Kungl. Maj:ts proposition nr H2 år 1963
58
Kungl. Maj:ts 'proposition nr 11^2 år 1963
Behovet av ett nytt avtal angående Malmö allmänna sjukhus har aktualise
rats av det förslag till ökad läkarutbildning vid medicinska fakulteten i Lund,
vars genomförande jag nu förordat. F. n. är klinisk utbildning anordnad vid
sjukhuset för 45 studerande årligen i vissa ämnen. Mitt förslag innebär för
malmösjukhusets del — om jag sammanfattningsvis rekapitulerar mitt ställ
ningstagande i det föregående — att klinisk utbildning skall anordnas för 90
studerande årligen i följande propedeutiska och kliniska ämnen, nämligen klinisk
bakteriologi, klinisk farmakologi, patologi, propedeutiska översiktskurser m. m.,
klinisk kemi, klinisk fysiologi, medicin, kirurgi, ortopedi, röntgendiagnostik,
radioterapi, pediatrik, barnpsykiatri, psykiatri, dermatologi, klinisk epidemiologi,
ftisiologi, obstetrik-gynekologi, oftalmiatrik, oto-rhino-laryngologi och socialme
dicin. Enligt den av mig förordade tidsplanen måste nödvändiga byggnadsåtgär
der vara vidtagna för de kliniska laboratorieämnena till höstterminen 1967, för
ämnet medicin till höstterminen 1968, för ämnet kirurgi till vårterminen 1969
samt för de övriga kliniska ämnena till höstterminen 1969.
Det nu framlagda avtalet ansluter till sålunda planerad läkarutbildning vid
sjukhuset.
Innan jag övergår till att närmare redovisa förslaget till nytt avtal, vill jag
framlägga några allmänna synpunkter på avtal av förevarande slag.
Sedan länge har från såväl statens som de kommunala huvudmännens sida
eftersträvats likformiga och enhetliga villkor i avtal om upplåtelse av kommu
nala sjukvårdsinrättningar för utbildning och forskning. Med hänsyn till att
statens bidrag till anläggnings- och driftkostnader vid kommunala undervisnings-
sjukhus avser att ersätta de merkostnader, som föranleds av utbildnings- och
forskningsverksamheten, framstår det som inkonsekvent, att olika bidragsprin-
ciper tillämpas gentemot skilda kommunala huvudmän. Trots att de gällande
avtalen på området i flertalet fall träffats under de senaste åren, föreligger dock
alltjämt vissa skiljaktigheter mellan dem, vilket beror bl. a. på att det i vissa
fall vid avtalens ingående visat sig ofrånkomligt att taga hänsyn till villkor i
tidigare överenskommelser.
Avsikten är emellertid att genom samordnade förhandlingar söka åstadkomma
full samstämmighet i fråga om normerna för statens bidragsgivning för tiden
efter den 30 juni 1970. IM ed ett undantag utlöper nämligen samtliga under senare
år ingångna avtal angående upplåtelse av kommunala sjukvårdsanstalter för ut
bildning och forskning — under förutsättning att uppsägning sker — vid nämn
da tidpunkt. Undantaget avser S:t Görans sjukhus i Stockholm, som av särskilda
skäl upplåtits för en avtalsperiod, som utlöper den 31 december 1976. Beträf
fande S:t Görans sjukhus föreligger dock en klausul, som förpliktar Stockholms
stad att deltaga i de samordnade förhandlingarna under löpande avtalsperiod.
I det nu överlämnade villkorligt slutna avtalet angående Malmö allmänna
sjukhus, vars giltighetstid utgår den 30 juni 1970 och sålunda sammanfaller med
den tid som i huvudsak gäller enligt nu löpande avtal, kvarstår väsentligen nu
varande bidragsregler för de kliniker och övriga anläggningar, som redan är ian-
59
språktagna för utbildning och forskning. Även det särskilda läkarlönebidraget
kvarstår således för dessa sjukhusenheter. Beträffande de kliniker m. m. vid sjuk
huset, som framdeles kommer att tagas i anspråk, skulle däremot icke utgå något
läkarlönebidrag men väl driftbidrag, motsvarande 10 % av den del av driftkost
naderna, som efter antalet vårddagar belöper på ifrågavarande sjukhusenheter. I
dessa driftkostnader får inläggas även löne- och pensionskostnader för av staden
tillsatta läkare vid enheterna. För vissa framdeles upplåtna kliniker, som beräk
nas komma att belastas i endast mindre omfattning av utbildning och forskning,
skall staten slutligen över huvud taget icke erlägga något bidrag till driftkost
naderna.
Byggnads- och utrustningsbidrag skall däremot utgå för samtliga upplåtna
anläggningar vid sjukhuset med i princip 25 % av kostnaderna. Vidare skall
enligt 21 § ett statligt engångsbidrag av 1 800 000 kr. erläggas den 1 juli 1969
såsom ersättning för av staden vidtagna byggnads- och utrustningsåtgärder
beträffande vissa av de nytillkommande klinikerna.
Det nya avtalet, som eljest i sin allmänna utformning nära ansluter till det för
lasarettet i Lund gällande avtalet, har genom skillnaderna i statsbidragshän-
seende för olika sjukhusenheter erhållit en speciell konstruktion. Sjukhusets
kliniker och medicinska serviceanläggningar har sålunda uppdelats i tre grup
per för vilka olika bidragsbestämmelser gäller. Beträffande de närmare reglerna
för vårdplatsantal inom grupperna m. m. får jag hänvisa till avtalstexten med
tillhörande anmärkningar och kommentarer.
Med hänsyn till att det måste innebära påtagliga fördelar för Malmö stad att
ett ökat utnyttjande av Malmö allmänna sjukhus för utbildningen och forsk
ningen kommer till stånd, vill jag fästa uppmärksamheten på att staden likväl
gjort anspråk på att det särskilda läkarlönebidraget alltjämt skall utgå för
redan ianspråktagna kliniker och anläggningar. Ett sådant bidrag kan enligt
min mening knappast betraktas som motiverat från andra än rent förhand-
lingsmässiga synpunkter. Det återfinnes ej i andra jämförbara avtal som ingåtts
under senare år. Jag bortser från det förut nämnda avtalet om S:t Görans sjuk
hus, som innebär ett fullföljande av det redan 1917 träffade s. k. sabbatsbergs-
avtalet. Med hänsyn till innehållet i nu gällande avtal för Malmö allmänna
sjukhus har det emellertid tydligen inte varit möjligt att i förevarande samman
hang slopa detta särskilda bidrag. På grund härav och då det framför allt från
utbildningssynpunkt är synnerligen angeläget, att ett nytt avtal, som tar sikte
på den planerade ökade läkarutbildningen, ersätter gällande avtal beträffande
sjukhuset, finner jag mig icke böra motsätta mig ett godkännande av avtalet
enbart på den grunden, att särskilt läkarlönebidrag skall utgå även enligt det
nya avtalet. Jag vill emellertid i sammanhanget kraftigt understryka, att det
särskilda läkarlönebidraget måste betraktas såsom en övergångsanordning. Jag
räknar således inte med att — därest ett senare avtal kommer till stånd för tiden
efter den 1 juli 1970 — ifrågavarande läkarlönebidrag också i fortsättningen skall
komma att utgå. Att jag är beredd att godtaga förevarande avtalsförslag i detta
Kungl. Maj:ts proposition nr H2 år 1963
60
avseende får icke heller tilläggas prejudicerande betydelse när det gäller fram
tida uppgörelser angående upplåtelse av kommunala sjukvårdsanstalter för medi
cinsk utbildning och forskning.
Kostnaderna för i 9 § berörda särskilda överläkararvoden och tilläggsförmåner
skall enligt avtalsförslaget slutligt bäras av sjukvårdshuvudmannen. Detta över
ensstämmer med vad som gäller beträffande lasaretten i Lund och Umeå samt
Göteborgs stad tillhöriga sjukhus och måste enligt min uppfattning betraktas
som en i sak riktig lösning av spörsmålet om hur ifrågavarande kostnader skall
bestridas.
Jag finner bestämmelserna i 21 § rörande det statliga engångsbidraget inne
bära en för staten godtagbar uppgörelse.
Såsom en konsekvens av att det nya avtalets villkor så långt som möjligt
bragts till överensstämmelse med vad som gäller för lasarettet i Lund m. fl.
kommunala undervisningssjukhus, kommer Malmö stad att i fortsättningen er
hålla statligt bidrag även för kompletteringsanskaffning av utrustning till andra
gemensamma serviceanläggningar än de rent medicinska, t. ex. ekonomianlägg
ningar. Mot bakgrunden av önskvärdheten av likartade bestämmelser för de
olika undervisningssjukhusen finner jag, att denna utökning av de statliga ut-
rustningsbidragen bör accepteras.
I detta sammanhang vill jag emellertid beröra en speciell fråga. Staden torde
ha för avsikt att uppföra en centraltvättinrättning, som bl. a. skall betjäna
Malmö allmänna sjukhus. Enligt vad jag erfarit, har frågan om statsbidrag till
denna inrättning, som avses skola förläggas utanför sjukhusområdet, inte disku
terats i avtalsförhandlingarna. Jag finner mig emellertid föranlåten att särskilt
påpeka, att avtalet inte torde vara tillämpligt i fråga om uppförandet av nämnda
inrättning. Det ligger nämligen i sakens natur, att avtalet endast omfattar de
kliniker och övriga anläggningar, vilka befinner sig inom sjukhusområdet eller
direkt ansluter sig till sjukhuset.
Det framlagda avtalet har godtagits av remissmyndigheterna. Med anledning
av ett uttalande av medicinska fakulteten i Lund vill jag påpeka, att de i bilaga I
till avtalet under grupp C upptagna klinikerna skall utnyttjas i för utbildningen
erforderlig utsträckning, trots att driftbidrag inte skall utgå för dessa kliniker.
Avtalets detaljbestämmelser föranleder ingen erinran från min sida.
Sammanfattningsvis anser jag mig böra, ehuru med viss tvekan, tillstyrka att
förevarande avtal godkännes.
Enär behov kan uppkomma av att ytterligare sjukhusenheter inrymmes under
avtalet — varom överenskommelse kan träffas mellan parterna jämlikt avtalet
1 § andra punkten — exempelvis med anledning av en jämkning i bestående
organisation eller tillkomsten av en ny disciplin, vill jag föreslå, att Kungl.
Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande att godkänna en dylik överenskom
melse i sådana fall, där överenskommelsen är av endast mindre ekonomisk vikt
för staten. Skulle i övrigt smärre jämkningar av eller tillägg till avtalsbestämmel
serna fordras, förutsätter jag, att riksdagens samtycke därtill icke skall behöva
inhämtas.
Kungl. Maj:ts proposition nr H2 år 1963
61
I propositionen 1963:65 har vid beräkningen av det statliga bidraget till
Malmö allmänna sjukhus för budgetåret 1963/64 hänsyn tagits till de ekono
miska konsekvenserna av det nya avtalet angående sjukhuset för nämnda bud
getår.
Kungl. Maj:ts 'proposition nr 11+2 år 1963
Slutligen övergår jag till frågan om en ytterligare ökning av utbildningskapa
citeten i Stockholm.
I skrivelse den 28 mars 1963 till kanslern för rikets universitet har karolinska
institutets lärarkollegium — efter överläggningar med företrädare för veder
börande kommunala planeringsorgan inom Stor-Stockholmsregionen — bl. a.
framlagt förslag om anordnande redan fr. o. m. hösten 1963 av ytterligare 40
nybörjarplatser per år vid institutets teoretiska institutioner. Förslaget innebär,
att den propedeutiska och kliniska utbildningen för ifrågavarande studerande
skall provisoriskt, fr. o. m. höstterminerna 1965 respektive 1966, anordnas vid
sjukhus tillhörande Stockholms stad och Stockholms läns landsting. Provisoriet
har enligt förslaget begränsats till tio intagningsårgångar, vilket innebär att —
vid normal studiegång — den sista intagningsårgången skulle avsluta sina licen
tiatstudier under läsåret 1978/79.
I skrivelse till Kungl. Maj:t den 3 april 1963 har kanslern tillstyrkt institutets
förslag. Statsverkets årliga kostnader vid full utbyggnad av ifrågavarande ut
bildning — vilka kostnader avser löner, materiel och omkostnader — har upp
skattats till ca 2,2 miljoner kr. Därtill kommer engångskostnader för anordnande
av lokaler — bl. a. en tillbyggnad till fysiologiska institutionen — och för viss
inredning och utrustning. Statens kostnader under nästa budgetår för löner,
materiel och omkostnader har beräknats till 123 000 kr. Därtill kommer engångs
kostnader för inredning och utrustning, uppgående till 75 000 kr. Ifrågavarande
kostnader, alltså tillhopa 198 000 kr., avser åttonde huvudtiteln.
Formerna för den avsedda propedeutiska och kliniska utbildningen samt där
med sammanhängande finansiella spörsmål har närmare övervägts vid överlägg
ningar mellan företrädare för berörda statsdepartement, Stockholms stad och
Stockholms läns landsting. Enighet har därvid nåtts om följande principöverens
kommelse, varvid förutsatts att denna senare skall utmynna i ett formligt avtal
mellan staten, å ena sidan, och Stockholms stad och Stockholms läns landsting,
å den andra. Nämnda överenskommelse innebär i huvudsak följande.
Stockholms stad och Stockholms läns landsting är beredda att ställa under-
visningskliniker till förfogande för ökad läkarutbildning i enlighet med det av
karolinska institutets lärarkollegium i skrivelse den 28 mars 1963 framlagda för
slaget, varvid följande förutsättes gälla:
1) Staten svarar för tillsättning, avlöning och pensionering av de personal
kategorier som upptages i lärarkollegiets kostnadsberäkningar, varvid staten icke
fordrar något bidrag från sjukvårdshuvudmännen till lönerna för de kliniska
amanuenserna. Sjukvårdshuvudmännen utbetalar i vanlig ordning arvode till
62
Kungl Maj:ts proposition nr 14-2 år 1963
de kliniska lärarna för deras deltagande i sjukvården såsom biträdande över
läkare.
2) Av sjukvårdshuvudmännen avlönade klinikchefer och annan läkarpersonal
vid de till undervisning upplåtna klinikerna anställes även fortsättningsvis en
ligt sjukvårdslagens bestämmelser. Läkare, som anlitas för föreläsningar, exami
nation, kursledning och dylikt, uppbär ersättning härför av staten enligt därom
särskilt meddelade bestämmelser.
3) Sjukvårdshuvudmännen ställer till förfogande för undervisningen erforder
liga lokaler och utrustning ävensom andra nyttigheter och förbrukningsartiklar,
dock icke demonstrationsutensilier o. d. Kostnaderna för iordningställande och
utrustning av amanuens- och kandidatrum samt särskilda undervisningslaborato-
rier skall dock bestridas av staten. Med utrustning till undervisningslaboratorier
avses — förutom möbler — instrument och andra inventarier av varaktig natur.
4) Sjukhusens lokaler, utrustning och personal får ej tagas i anspråk för
forskning utöver vad som normalt bedrives vid kommunala sjukhus.
5) Från och med den 1 juli 1970 skall staten för utnyttjandet av sjukvårds
huvudmännens kliniker för här avsedd utbildning utbetala ersättning efter — i
tillämpliga delar — de grunder som då gäller för kommunala undervisnings-
sjukhus i allmänhet.
6) Förevarande överenskommelse får ej i något avseende ges prejudicerande
betydelse.
För egen del vill jag med anledning av det initiativ, för vilket jag nu i korthet
redogjort, först uttrycka min tillfredsställelse över de möjligheter som här er-
bjudes att ytterligare öka läkarutbildningskapaciteten. Jag vill fästa uppmärk
samheten på att det tillskott av lärarkrafter, som ökningen av den prekliniska
utbildningskapaciteten kräver, begränsas till kategorien forskarassistenter och
lägre befattningshavare. Vad gäller ökningen av den propedeutiska och kliniska
utbildningskapaciteten — som avses bli etablerad i första hand vid Södersjuk
huset — erfordras för undervisningen, såvitt avser statliga befattningar, högst
tjänstetypen klinisk lärare och klinisk amanuens.
Enligt min mening innebär det framlagda förslaget, att en mycket snabb väg
att åstadkomma en kapacitetsökning härigenom anvisats. Den kapacitetsökning
som för Stor-Stockholmsregionen åstadkommes genom förslaget innebär bety
dande fördelar. Utbildningen av de 40 medicine studerande per år igångsättes
redan hösten 1963 genom att befintliga institutioner vid karolinska institutet
samt — successivt därefter — vid stadens och landstingets sjukhus tas i an
språk. Dessutom äger förslaget den betydande fördelen — genom den i prin
cipöverenskommelsen förordade anknytningen av propedeutisk och klinisk ut
bildning till sjukhus som icke därigenom avses bli apterade till speciella under -
visningssjukhus — att utbildningskostnaderna per studerande kommer att bli
relativt sett mycket låga.
Jag förordar därför att anordningar vidtages för att den avsedda ökningen
av utbildningskapaciteten under den angivna tidsperioden skall komma till
63
stånd. Jag anser mig också kunna i huvudsak godtaga de kostnadsberäkningar
som redovisats. Av vad jag tidigare anfört framgår att vissa kostnader — för
byggnadsåtgärder samt inredning och utrustning — ännu ej kunnat beräknas.
Jag vill emellertid framhålla att de omdispositioner m. m. som anordnande av
propedeutisk och klinisk undervisning inom ifrågavarande kommunala sjukhus
kan komma att kräva synes bli av relativt begränsad omfattning.
Till de uppdragna riktlinjerna för anordnande av den propedeutiska och kli
niska utbildningen ansluter jag mig också. I anslutning härtill föreslår jag att
Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens medgivande att, i huvudsaklig överensstäm
melse med dessa riktlinjer, träffa avtal med vederbörande kommunala huvud
män om formerna m. m. för ifrågavarande utbildning. Vad beträffar statsverkets
kostnader för nästa budgetår, avseende i huvudsak undervisningen i anatomi
och histologi, förordar jag dels att vederbörliga förslagsanslag till avlöningar
och omkostnader vid karolinska institutet får anlitas och överskridas för ifråga
varande ändamål, dels att till Kungl. Maj:ts disposition stående anslag för övriga
med läkarutbildning sammanhängande utgiftsändamål får användas i erforderlig
utsträckning. Riksdagens samtycke härtill torde böra inhämtas.
Det bör ankomma på vederbörande universitetsmyndigheter att för budgetåret
1964/65 och därefter följande budgetår — med utgångspunkt i kanslerns i det
föregående omnämnda skrivelse den 3 apx-il 1963 — i sina reguljära förslag till
anslagsäskanden anmäla de anslagsfrågor m. m. som betingas av det av mig nu
förordade förslaget.
Under åberopande av vad jag anfört och föreslagit i det föregående hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
a) godkänna av mig förordade förslag och riktlinjer för ut
byggande av läkarutbildningen vid medicinska fakulteten i
Lund och karolinska mediko-kirurgiska institutet i Stockholm;
b) bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstäm
melse med vad jag förordat i det föregående dels godkänna
avtal med Malmö stad angående Malmö allmänna sjukhus, dels
träffa avtal med Stockholms stad och Stockholms läns lands
ting angående anlitande av kommunala sjukhus för läkarut
bildning;
c) bemyndiga Kungl. Maj:t att, på sätt jag förordat i det
föregående, disponera vissa anslag för ökning av läkarutbild-
ningskapaciteten i Stockholm.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instäm
mande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förord
nar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta proto
koll utvisar.
Kungl. Maj:ts 'proposition nr 142 år 1963
Ur protokollet:
Marianne Astell
64
Kungl. Maj:ts proposition nr lJ/£ år 1963
INNEHÅLL
Sid.
I. Återblick ........................................................................................................ 2
II. Läkarutbildningsberedningen ..................................................................... 5
A. överväganden ............................................................................. 5
B. Ställningstagande ......................................................................... 27
III. Förhandlingskommissionen ......................................................................... 29
A. Nuvarande avtal ..................................................................................... 29
B. Kommissionens utredning och förslag.................................................. 30
IV. Yttranden ....................................................................................................... 43
V. Departementschefen .................................................................. 50
Ivar Haeggströms Tryckeri AB • Stockholm 1963
630561