2

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1963

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 15

februari 1963.

Närvarande:

Statsministern

E^rlander,

ministern för utrikes ärendena

N^ilsson,

statsråden

S

träng

, A

ndersson

, L

indström

, L

änge

, L

indholm

, K

ling

, S

koglund

,

E^denman, J^ohansson, ^af G^eijerstam, H^ermansson, H^olmqvist, A^sp-

LING.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, anmäler — efter

gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter — fråga om den försvars-

medicinska forskningens organisation m. m. och anför därvid följande.

I årets statsverksproposition, bil. 6, har Kungl. Maj:t på hemställan av chefen

för försvarsdepartementet under punkten 181 föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1963/64 till Militärmedicinsk

forskning beräkna ett reservationsanslag av 1 500 000 kr.

Vidare har Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition, bil. 10, på min hem­

ställan under punkten 265 föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild pro­

position i ämnet, för budgetåret 1963/64 till Medicinsk forskning beräkna ett

anslag av 9 800 000 kr.

Sedan dessa ärenden numera färdigberetts, får jag ånyo anmäla desamma.

4

anstalt, statens växtskyddsanstalt och farmaceutiska institutet, direktionen över

gymnastiska centralinstitutet, styrelserna för lantbrukshögskolan och veterinär-

högskolan, Vetenskapsakademien, Ingeniörsvetenskapsakademien, militärpsyko­

logiska institutet, direktionerna över Akademiska sjukhuset i Uppsala och Karo­

linska sjukhuset, länsstyrelserna i Västerbottens län och Malmöhus län efter

hörande av respektive landstings sjukvårdsstyrelse, 1962 års försvarssjukvårds-

utredning, utredningen angående veterinärmedicinsk forskning och undervisning

samt militärmedicinska forskningberedningen.

Vidare har vissa kommunala myndigheter samt vissa organisationer och sam­

manslutningar beretts tillfälle att yttra sig över betänkandet. Med anledning

härav har yttranden avgivits av Svenska stadsförbundet, Svenska landstings­

förbundet, Stockholms stads sjukvårdsstyrelse, Göteborgs stads sjukvårdssty­

relse, Malmö stads sjukvårdsstyrelse, Svenska läkaresällskapet, Sveriges läkar­

förbund, Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Sveriges förenade

studentkårer (SFS) och Svenska tandläkaresällskapet. I ärendet har även inkom­

mit en skrift från Stiftelsen Svensk näringsforskning.

I den försvarsmedicinska forskningsutredningens uppdrag ingår jämväl att

pröva frågan om den försvarsmedicinska forskningens krigsorganisation. Denna

fråga sammanhänger med utformningen av fredsorganisationen, och utredningen

har därför ansett sig böra avvakta statsmakternas ställningstagande till de för­

slag, som framlagts i det nu aktuella betänkandet, innan den framlägger sina för­

slag rörande forskningsorganisationen i krig.

I det följande kommer en redogörelse att lämnas för innehållet i utredningens

betänkande samt de synpunkter, som framkommit vid remissbehandlingen av

detsamma. Därefter kommer även statens medicinska forskningsråds framställ­

ning om anslag till medicinsk forskning i övrigt för budgetåret 1963/64 att redo­

visas. Slutligen kommer de sålunda framlagda förslagen att underställas Kungl.

Maj :ts prövning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1963

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 7) år 1963

nämnd, dels till att den flygmedicinska nämnden omorganiserades till statens

nämnd jör flyg- och navalmedicinsk forsknings- och försöksverksamhet (Flyg-

och navalmedicinska nämnden). Dessa organ har f. n. ledningen och ansvaret för

den försvarsmedicinska forsknings- och försöksverksamheten inom vårt total­

försvar.

Försvarsmedicinska nämnden fungerar som en permanent subkommitté under

medicinska forskningsrådet med uppgift att enligt den för nämnden gällande

instruktionen leda, följa, samordna och taga initiativ till försvarsmedicinsk

forsknings- och försöksverksamhet. Enligt instruktionen skall dylik verksamhet

bedrivas vid försvarets forskningsanstalt (FOA) och statens bakteriologiska labo­

ratorium (SBL) samt vid andra institutioner eller av enskilda forskare verk­

samma inom ämnesområdet. Utredningen anför bl. a. följande.

Den försvarsmedicinska nämndens sammansättning är sådan, att den genom

sina skilda ledamöter kan räkna med information och sakkunskap rörande vä­

sentliga försvarsmedicinska problem inom försvarsmakten. På samma sätt uppe­

hålls en förbindelse med civilförsvarsstyrelsen och vissa av de laboratorier, som

bedriver försvarsmedicinsk forskning och försöksverksamhet såsom SBL och

FOA. Nämnden erhåller däremot inte någon enhetlig behovssammanställning

eller prioritering för försvarsmedicinsk forsknings- och försöksverksamhet från

vare sig medicinalstyrelsen, civilförsvarsstyrelsen eller försvarsdepartementet.

Nämnden disponerar inga särskilda laboratorier och har icke egen forsknings­

personal anställd. Större delen av dess verksamhet anknyter sig till fördelningen

av forskningsanslag. Ramen för denna verksamhet bestäms av statens medi­

cinska forskningsråd, som årligen beslutar om att en viss del av dess eget anslag

skall avsättas för försvarsmedicinsk forskning. Formellt är även fördelningen av

anslagen till försvarsmedicinska forskningsändamål underkastad statens medi­

cinska forskningsråds prövning, men i praktiken har rådet delegerat denna upp­

gift till nämnden. De ansökningar om forskningsanslag, som inkommer till nämn­

den, är till en icke ringa del en följd av nämndens egna åtgärder i olika avseenden.

Betydelsefull synes i detta sammanhang den nämndens verksamhet vara, som

bl. a. tar sig uttryck i anordnandet av konferenser, symposier eller diskussioner

rörande försvarsmedicinska problem eller förhållanden i anslutning till totalför­

svarets sjukvårdsuppgifter. Nämnden har också tillsatt utredningskommittéer,

som bearbetat speciella områden i syfte att nå en överblick över landets behov

av forskning på dessa fält. Genom sådana skilda åtgärder har enligt utredningens

uppfattning nämnden kunnat stimulera enskilda forskare och forskargrupper till

väsentliga forskningsinsatser.

Nämndens ursprungliga reglemente syftade till ett närmare organisatoriskt

samband med FOA och SBL, men av olika anledningar har ett sådant inte kom­

mit till stånd. Avdelningen för försvarsmedicin vid sistnämnda institution var

ursprungligen organiserad som ett särskilt försvarsmedicinskt laboratorium men

ändrades senare till en försvarsmedicinsk sektion inom den av statsepidemiologen

ledda epidemiologiska avdelningen, som har att handlägga ärenden bl. a. rörande

epidemibekämpning i krig. Med denna ändrade och i huvudsak epidemiologiska

inriktning har följt, att en egentlig försvarsmedicinsk mikrobiologisk forskning

av större omfattning icke har kommit att bedrivas vid avdelningen.

Även med den medicinska institutionen vid FOA skulle nämnden enligt sitt

ursprungliga reglemente ha ett nära samband bl. a. i form av ett betydande in-

10

undersökning scentralen i Stockholm (FMU) undersöks all flygande personal inom

försvarsmakten. Vid FMU har studier av somatisk konditions- och lämplighets­

prövning kunnat ske även från forskningssynpunkt.

Med marinöverläkarens medverkan har navalmedicinsk expertis granskat na-

valfysiologiska och navelmedicinska forskningsproblem, och en viss anslutande

forskningsverksamhet har kunnat bedrivas dels vid de navalmedicinska labora­

torierna vid universiteten och dels med hjälp av marinens studiegrupp för dyke-

riärenden (tillskapad år 1955) och specicdmarinläkare (tjänsten inrättad 1961).

Specialundersökningarna av till submarin tjänstgöring uttagen personal har hit­

tills som ett provisorium verkställts vid MMUC under marinöverläkarens över­

inseende.

Någon genomförd samordning av denna under senare år framväxande och

huvudsakligen på försök och prov inriktade forskningsverksamhet inom de olika

försvarsgrenarna har — framhåller utredningen — inte skett. Försvarsmakten

disponerar dessutom ej egna vårdplatser på sjukhus eller kliniker utanför de

direkt till förbanden förlagda sjukförläggningarna. Den slutliga avvecklingen

år 1961 av de s. k. garnisonssjukhusen innebar utan tvivel en rationalisering av

en väsentlig del av försvarets rutinsjukvård men betydde samtidigt, att en möj­

lighet för försvarsgrenarna att inom egna sjukhus bedriva på försvarsmedicinska

problem inriktad klinisk forskning försvann.

Vidare framhåller utredningen att det militärpsykologiska institutet har att

leda och fullfölja verksamhet med psykologisk vetenskaplig metodik, som har

betydelse även från medicinsk synpunkt. Emellertid har institutet inte tagit upp

problem som direkt haft anknytning till psykiatriska eller medicinsk-psykolo­

giska frågeställningar, bl. a. därför att institutets personaluppsättning inte är av­

sedd för sådan verksamhet.

Sedan 1962 års riksdag på förslag av chefen för försvarsdepartementet anvisat

medel till militärmedicinsk forskning under budgetåret 1962/63, inrättade Kungl.

Maj:t i april 1962 en militärmedicinsk forskningsberedning, bestående av sju

ledamöter. Enligt reglementet skall beredningen vara ett sammanhållande och

rådgivande organ inom försvaret för tillämpad militärmedicinsk forskning. I av­

vaktan på resultatet av försvarsmedicinska forskningsutredningen har bered­

ningen ställningen av ett provisoriskt organ.

Beträffande den under inrikes- och jordbruksdepartementen

bedrivna försvarsmedicinska forskningen anför utredningen huvudsakligen föl­

jande.

Under inrikesdepartementet har civilförsvarsstyrelsen och medicinalstyrelsen

med sin strålskvddsnämnd, sin sjukvårdsberedskapsnämnd och sitt biologiska

råd en allmän uppgift att ägna uppmärksamhet åt försvarsmedicinska skydds-

forskningsproblem. SBL skulle ursprungligen i enlighet med försvarsmedicinska

nämndens instruktion bedriva försvarsmedicinsk forskning. Emellertid har, som

redan nämnts, det försvarsmedicinska laboratoriet sedermera ändrats till en av

statsepidemiologen ledd epidemiologisk avdelning, vilken bland annat har att

handlägga ärenden rörande epidemibekämpningen i krig och frågor som eljest

sammanhänger med skyddet mot biologisk krigföring.

Kungl. Maj:ts -proposition nr 74 år 1963

12

centra. Förutom ett stort antal dödade ger atomangrepp anhopningar av sårade

med fruktansvärda skador — strålskador, brännskador, krosskador — i en skala,

som tidigare inte kunnat tänkas.

B-stridsmedlen, de biologiska vapnen, kan brukas effektivt, om angriparen

vill. Angriparen kan i förväg immunisera sin egen befolkning eller stridande per­

sonal mot ett smittämne, som sedan används att infektera vår befolkning. Inva­

sion kan ske, när vårt land är starkt försvagat av den framkallade epidemien.

Biologisk krigföring kan genomföras utan uppenbara krigshandlingar, och angri­

paren kan för en tid förbli officiellt anonym.

Kemisk krigföring — C-stridsmedlen — delar enligt utredningen de biologiska

stridsmedlens egenskap att kunna användas med stor effekt på befolkningen utan

att samtidigt förstöra industrier och göra stora landområden onyttiga. Många

skäl talar för att ABC-vapnen kommer att användas i kombination t. ex. så, att

ett område som i centrum angrips med A-vapen, i ytterområdena beläggs med

B- och C-vapen. För Sveriges del är en sådan taktik av särskilt intresse, emedan

vi — även om vi förblir neutrala — måste räkna med att lida av både A-, B- och

C-vapenangrepp, som inte är riktade mot vårt land.

Utredningen anför vidare, att de militära förbanden i eu krigssituation måste

räkna med att uppträda i små, relativt självständiga enheter, som är utspridda

över en stor yta. Detta »ytkrig» ställer mycket stora krav på enheternas tek­

niska utrustning. Sjukvård och underhåll blir större problem än tidigare. Även

civilbefolkningen måste vid evakuering placeras utan koncentrationer enligt

»ytkrigets» principer, och här kommer sjukvård samt underhåll att skapa väl­

diga problem. Verkan av exempelvis bakteriologiska angrepp på en civilbefolk­

ning, som under primitiva omständigheter lever i ett evakueringsområde, kom­

mer att bli katastrofal om inte ett effektivt medicinskt skydd organiserats.

Av nyss återgivna resonemang drar utredningen den slutsatsen, att både stri­

dande styrkor och civilbefolkning måste ha tillgång till ett säkert medicinskt

skydd såväl mot konventionella vapen som mot ABC-stridsmedel, för att Sverige

skall kunna möta och bemästra problemen i ett kommande krig, även om detta

väsentligen utspelas utanför landets gränser. Detta fordrar emellertid enligt ut­

redningen en välorganiserad och omfattande forskning rörande de medicinska

problemen i totalförsvaret.

Kungl. Maj:ts -proposition nr 7i år 1963

Aktuella forskningsuppgifter

Utredningen har efter en grundläggande kartläggning lämnat en ingående

redogörelse för behovet av försvarsmedicinsk forsknings- och försöksverksamhet

i vårt land. För att få en allsidig belysning av problemen har utredningen genom

en bred materialsamling samt genom en rad studiebesök och informativa sam­

manträden sökt medverkan hos samtliga myndigheter, organ, forskargrupper

och enskilda forskare, som sysslar med försvarsmedicinsk forskning i vårt land.

Då det torde föra för långt att i detta sammanhang upptaga dessa frågor till

13

behandling i den utsträckning som skett i betänkandet, torde beträffande detal­

jer få hänvisas till detta. Beträffande vissa grundläggande faktorer och synpunk­

ter, som här torde böra beröras, inhämtas av utredningen i huvudsak följande.

Kungl. Maj:ts proposition nr år 1963

Kärnst rids medlens medicinska verkningar. Trots intensiv

forskning inom kärnstridsmedlens område krävs fortfarande insatser för att klar­

lägga frågeställningar kring radioaktiva bränn- och strålskador, kombinerade

skador, genetiska verkningar, radioaktiv beläggning, radioaktiva klyvningspro-

dukters vandring i den långa kedjan gröda—boskap—människa m. fl. andra ak­

tuella problem. Det har blivit alltmera uppenbart att det krävs mycken forsk­

ning för att få fram lämpliga skyddsmetoder, diagnostiska hjälpmedel och ade­

kvata behandlingsmetoder och behandlingsmedel. Behovet härav understrykes

inte minst av det förhållandet, att man beräknar att minst 10 % men kanske

ända upp till 50 % av dem, som efter de båda atombombsanfallen i Japan dog

av sina skador, kunde ha räddats till livet och flertalet av dem dessutom

blivit helt återställda, om man förfogat över adekvata behandlingsmedel och

-metoder.

Radiobiologi. I händelse av kraftig bestrålning vid ett kärnvapenkrig

skall den radiobiologiska forskningen kunna ge ledning för utarbetandet av me­

toder, med vilka de eventuellt skadliga verkningarna av strålning kan förebyg­

gas eller botas. Den radiobiologiska forskningen blir därför ytterst omfattande

till sin natur. Utredningen framhåller bl. a. följande.

Under de senaste åren har tillkomsten av ny mätmetodik gjort det möjligt

att tränga in på frågeställningar rörande grundläggande aspekter på verkan

av joniserande strålning. Parallellt med dylik grundläggande radiobiologisk

forskning arbetar man över hela världen med tillämpad radiobiologisk forskning.

Exempel härpå är vandringen av radioaktiva nedfallsprodukter orsakade av t. ex.

kärnvapenprov alltifrån dessa produkters uppträdande i atmosfären, upptagande

i jord och gröda samt deras vidare vandring via boskap och livsmedel till män­

niskan.

Skydd mot biologiska stridsmedel. De biologiska stridsmedlen

har utvecklats mycket snabbt och kan numera brukas effektivt. De når också

mycket långt inom ett land, när de angripna oförberedda utsätts för en ovanlig

infektion och själva genom ohejdad smittspridning förmedlar epidemins utbred­

ning. Av betänkandet inhämtas bl. a. följande.

Av särskilt intresse är, att man funnit det möjligt att genomföra storangrepp

med moln (aerosoler) av smittämnen, som ger upphov till sjukdomar som nor­

malt blott överföres genom insektbett. Antalet aktiva bakterier eller viruspar­

tiklar, som behöver inandas för att ge infektion, är ofta så litet, att viktsmängden

material som behöver insättas blir relativt liten. Man har exempelvis i ett modell­

försök funnit spår av »infektionsdosen» inom ett 260 km2 stort område efter

utspridning av ca 500 liter av en sporsuspension från ett fartyg, som tillrygga-

lade en ca 3 km lång distans utanför den kust, där målområdet var beläget. Det

är uppenbart, att en angelägen försvarsmikrobiologisk forskningsuppgift berör

14

utvecklandet av ett »early warning»-system (»tidig varning») inriktat på biolo­

giska aero- och hydrosoler liksom även etablerandet av en provtagningsrutin som

leder till snabb isolering av den eller de aktuella sjukdomsalstrarna.

Andra angelägna forskningsuppgifter återfinnes inom bakterietoxinernas far­

makologi och patofysiologi och inom den mikrobiologiska genetiken. Härtill kom­

mer nödvändigheten av fortlöpande dokumentation och analys inom området,

»biologisk krigföring».

Skydd mot kemiska stridsmedel. Kemisk krigföring delar med

den biologiska egenskapen att kunna användas med stor effekt på befolkningen

utan att samtidigt förstöra industrier och göra stora landområden onyttiga. Inför

hotet av total krigföring är därför skyddsforskning över medel, vilka motverkar

effekten av nervgaser, toxiner och stridsvärdesnedsättande medel av fundamen­

tal betydelse för totalförsvaret, enär kemisk-toxikologisk krigföring kan sättas

in mot såväl militär personal som civilbefolkning.

Vårt lands insatser rörande skyddsforskning inom nervgasområdet har varit

framgångsrika, och vi befinner oss beträffande motmedel och skydd mot nerv­

gaskrigföring i ett tämligen gott kunskapsläge. Forskning rörande medicinsk ver­

kan av nervgaser bör även i fortsättningen bedrivas i den omfattning, som för

närvarande sker, men med huvudvikten förlagd till motmedel.

Det är numera relativt lätt att isolera och kemiskt karakterisera i växter, bak­

terier och djur förekommande giftiga substanser, s. k. toxiner. Beträffande dessa

inhämtas bl. a. följande.

Alla källor för toxiskt material har blivit föremål för militärt intresse. Bakterie­

gifter (t. ex. giftet av korvbakterien = botulinustoxin) har blivit föremål för sär­

skild uppmärksamhet, därför att de relativt lätt kan erhållas i stora kvantiteter.

Dödlig dos för människa uppgår till mindre än 1/1 000 mg.

Ett annat toxin, som blivit föremål för stor uppmärksamhet, är det vid vissa

tillfällen i blåmusslan förekommande gift, som till skillnad från botulinustoxiner

motstår kokning. Ett annat gift av hög verkningsgrad förekommer i den japanska

biåsfisken. Den militärmakt, som först når fram till sådana högtoxiska derivat av

dessa eller liknande substanser, som i fråga om kemiska och fysikaliska egen­

skaper lämpar sig för militär användning, har i sin hand fått ytterligt potenta

stridsmedel, enär medicinska motmedel för närvarande saknas, i varje fall i vårt

land.

En tredje grupp av kemiska stridsmedel, som för närvarande tilldrar sig stort

intresse utomlands, utgöres av de stridsvärdesnedsättande medlen. Dessa utgö-

res dels av psykofarmaka, som åstadkommer förvirringstillstånd och andra psy­

kiska förändringar, och dels av medel, som nedsätter den fysiska prestationsför­

mågan. Medicinska motmedel mot substanser av denna art saknas, i varje fall

i Sverige. Inom neuro- och psykofarmakologi är en svensk forskningsinsats av

hög angelägenhetsgrad ej enbart av försvarsmedicinska skäl, utan även därför

att psykofarmakologisk forskning kan förväntas påskynda utvecklingen inom

mentalsjukvården. De framsteg, som ägt rum inom dessa områden på senare tid,

är en direkt följd av de forskningsinsatser, som gjorts.

Kungl. Maj:ts proposition nr 7'4- år 1963

16

Inom en snar framtid kommer svenska marinen att tillföras nya ubåtar, kon­

struerade för gång i uläge under lång tid. Härvid ställs ubåtsvapnet inför nya

och svårlösta medicinska problem, vilka sammanhänger med att besättningarna

kan komma att exponeras för luftförorenande ämnen under extremt långa tider.

Kännedom om dessa ämnens natur erfordras för att det skall bli möjligt att

objektivt bedöma hälsoriskerna ombord.

För att kunna tillfredsställa kraven på säkerhet mot de avsevärda potentiella

faror av medicinsk art, som även i fredstid föreligger vid t. ex. räddning från

sjunken ubåt och bärgningsföretag av olika slag fordras även ingående forsk­

ningar.

Bland övriga problem av betydelse för den submarina tjänsten märkes känne­

dom om drunkningens och den konstgjorda andningens fysiologi, kunskap om

låga vattentemperaturers inverkan på olika fysiologiska och psykomotoriska

funktioner samt härmed sammanhängande frågor angående utveckling av en

lämplig beklädnad för olika dykare.

Flygmedicinska problemställningar. Dessa domineras av att

den tekniska utvecklingen snabbt går mot allt högre flyghastigheter och allt

större flyghöjder. Hastigheter på 6 500 km/tim och höjder på 90 000 m med

bemannat flygplan ställer oerhörda krav på flygförarnas motståndskraft. Denna

blir i många fall den begränsande faktorn för man-maskin-enhetens samlade pre­

standa. Utredningen framhåller bl. a. följande.

Så länge flygplan rör sig med konstant hastighet i rak bana, har hastigheten

icke någon skadlig inverkan på organismen. Indirekt medför dock höga farter

stora påfrestningar till följd av att besättningens arbetsuppgifter måste verk­

ställas inom allt kortare tidsrymd. Detta ställer allt större krav på snabbhet och

simultankapacitet hos flygföraren. I vissa flygmanövrar kan även hastigt väx­

lande rörelser av flygplanet inträffa. Dylika varierande accelerationer kan ge

särskilt allvarliga rubbningar av förarens orienteringsförmåga. Även starka skak-

ningar kan ge avsevärd störning såväl av synförmåga som av orienteringsför­

måga hos föraren.

På grund av den kritiska betydelsen av flygförarens prestationsförmåga be­

träffande såväl kroppsliga som psykiska funktioner måste särskild omsorg ut­

övas vid urvalet av flygförare. Den personliga och annan utrustning som flyg­

föraren använder måste även utprovas i detalj före införandet i rutinverksam­

heten.

Experimentalpsykologiska problemställningar inom

flyg- och na valmedicinen. Den tekniska utvecklingen av stridsmedlen

inom flygvapnet och marinen har medfört, att personalen ställs inför ökade krav

på effektivitet i psykiska prestationer samtidigt med att de påfrestningar som

äventyrar effektiviteten ökar i antal och intensitet. Exempel på experimental­

psykologiska problem, som kräver bearbetning, är inverkan av yttre miljöpå­

frestningar (vibrationer och skakningar, buller, isolering från den naturliga mil­

jön) och emotionella påfrestningar på den psykiska prestationsförmågan. Av

betänkandet inhämtas bl. a. följande.

Experimentalpsykologiska problem intar i viss mån en särställning inom den

flyg- och navalmedicinska forskningen beroende på den sena tidpunkt, vid vil­

Kungl. Maj:ts -proposition nr 7

-4

år 1963

18

framgår bl. a. av uppgiften, att ca 40 % av alla frikallelser på grund av sjukdom

och krigsskador i USA:s armé under det andra världskriget hänförts till psykiska

orsaker. Jämväl för civilbefolkningen i England och Tyskland, som utsattes för

ständiga bombanfall, blev fruktan och ångest ett dominerande problem. Civil­

befolkningens psykiska sjukdomstillstånd var därvid av samma slag som de neu­

roser, som drabbade soldaterna, således övervägande ångesttillstånd och depres­

sivt neurasteniska tillstånd. Robotålderns oinskränkta luftkrigföring kan med­

föra utbrott av uttalade psykiska massreaktioner och paniktillstånd. Utredningen

uttalar härom bl. a. följande.

En av militärpsykologiens och militärpsykiatriens viktigaste uppgifter är att

söka komma till rätta med människors sätt att reagera under stress. Människor

reagerar olika, och samma människa reagerar på skilda sätt allt efter arten av

den yttre påfrestning, som hon försätts i under strid.

Ytterligare en viktig uppgift för militärpsykologien är de problem som det

sociala samspelet inom militära enheter ställer. Hit hör frågor som stridsmoralen,

motståndsviljan, förbandsandan etc.

I samband härmed står de olika formerna för psykologisk krigföring, som sät­

ter sin prägel på krigets och fredens förhållanden. Dessa åtgärder måste baseras

dels på existerande socialpsykologiska förhållanden, dels på psykologiska tekni­

ker av propagandamässig eller annan karaktär, som går att använda i det före­

liggande läget.

Försvarsmedicinsk dokumentation. En av de mest väsentliga

uppgifterna för en försvarsmedicinsk forskningsorganisation, och detta gäller

såväl grundforskning som försök och prov, är att i så fullständig grad som möj­

ligt inhämta väsentlig information från utländska källor samt att fördela den

bland de egna leden. Utredningen framhåller bl. a. följande.

Någon systematisk dokumentationsverksamhet med uppgift att samla, klassi­

ficera, återvinna och distribuera publicerade forskningsresultat inom hela medi­

cinens eller försvarsmedicinens samlade område har hittills icke kommit till stånd

i vårt land. Bristen på dokumentationsverksamhet inom det försvarsmedicinska

området har haft särskilt stora nackdelar för den tillämpade forskningen, som

på flera områden därigenom kommit att sakna många av de annars tillgängliga

impulserna till framsteg.

Dokumentationsverksamhet inom den försvarsmedicinska forskningen är nöd­

vändig och av högsta prioritet. En brett upplagd s. k. passiv eller katalogiserande

dokumentation bör komma i första hand, men även s. k. aktiv eller analytisk

dokumentation inom begränsade arbetsområden bör komma ifråga. Igångsätt­

ningen bör ske genom ett forsknings- och utredningsprojekt över själva doku-

mentationsmetodiken, anslutet till ett medicinskt centralbibliotek.

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1963

Urna av gr ansning s jr ägor

Vid sammanställningen av de i föregående avsnitt redovisade forskningsbeho­

ven inom försvarsmedicinen har utredningen och dess experter stött på flera svå­

righeter. En sådan svårighet är avgränsningen mellan allmän-medicinsk och jör-

svarsmedicinsk forskning. Fastän nästan varje form av medicinsk forskning kan

20

En allmän förutsättning för planeringen av den försvarsmedicinska forsk­

ningen är, framhåller utredningen, att denna sker inom totalförsvarets ram. Så­

väl stridande styrkor som civilbefolkning kan i ett kommande krig bli utsatta

för alla slags angreppsmedel. Vid planeringen av den medicinska skyddsforsk-

ningen måste därför organ såsom t. ex. medicinalstyrelsen, civilförsvarsstyrelsen

samt de myndigheter vilka ansvarar för landets försörjning ha möjlighet att

påverka forskningens planläggning och prioritering. Utredningen anför i detta

sammanhang huvudsakligen följande.

En förutsättning för en ny försvarsmedicinsk forskningsorganisation måste

vara, att den får möjligheter att ta tillvara och effektivt utnyttja samtliga forsk­

ningsresurser av betydelse. Den försvarsmedicinska forskningen i vårt land kan

aldrig tänkas bli helt förlagd till särskilda institutioner eller enbart till försvars­

maktens egna anläggningar. Inom universitetsinstitutionerna finns omfattande

anläggningar med tung och dyrbar utrustning, som inte utan mycket stora kost­

nader skulle kunna dubbleras. Dessa institutioner måste utnyttjas av den fram­

tida försvarsmedicinska forskningsorganisationen.

En annan sak är, att forskning av tillämpad typ samt praktiskt inriktade för­

sök och prov inte synes böra förläggas till universitetsinstitutioner utan i huvud­

sak till de laboratorier och anläggningar, som är speciellt anordnade för sådan

verksamhet. En alltför stor mängd av dylika uppdrag kan vid en universitets­

institution lätt bli betraktade som ett störande element utan intresse för de där

arbetande forskarna.

Betydelsefullt i sammanhanget är därför utredningens i det föregående redo­

visade uttalande om behovet av avgränsning mellan grundforskningsbetonade

och tillämpade eller målforskningsbetonade försvarsmedicinska forskningsprojekt.

Som grundforskning bör enligt utredningen därvid karaktäriseras medicinsk

forskning, som syftar till att genom nya forskningsrön åstadkomma det medi­

cinska faktaunderlaget för en försvarsmedicinsk tillämpning och som sålunda,

fastän av mera allmän medicinsk problemtyp, dock har nära anknytning till och

stor direkt betydelse för försvarsmedicinska problemställningar. Som tillämpad

forskning eller målforskning bör klassificeras alla forskningsuppgifter, vilka med

utgångspunkt i redan kända medicinska grundfakta söker utveckla teknisk

skyddsmateriel, skyddssubstanser eller metodik för medicinska skyddsåtgärder

eller söker genomföra praktiskt inriktade försök och prov.

En rationell och effektiv ledning av den försvarsmedicinska forskningen kan,

framhåller utredningen, åstadkommas endast om dessa två försvarsmedicinska

forskningsområden får en god ledningsorganisation. Den grundforskningsbeto­

nade försvarsmedicinska forskningen bör enligt utredningens uppfattning ankny­

tas till universitetsinstitutioner för att till fullo kunna samverka med den all­

männa medicinska forskningen och utnyttja den utrustning och sakkunskap,

som finns på dessa institutioner. Den tillämpade forskningen bör på motsvarande

sätt anknytas till försvarets egna anläggningar, där den fogas in i ett samman­

hang som ständigt inriktar intresset just på en målmedveten tillämpning av

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1963

22

dicinska forskningsråds försvarsmedicinska nämnd. Rådet bör ha möjlighet att

ge anslag till och sätta upp forskarlag samt understöda enskilda forskare.

Utredningen anför vidare huvudsakligen följande.

Ordföranden i rådet bör utnämnas av Kungl. Maj:t. Som ledamöter bör ingå

generaldirektören för medicinalstyrelsen, civilförsvarsöverläkaren, generalläka­

ren (eller de personer, dessa vill sätta i sitt ställe) och chefen för FOA:s medi­

cinska institution. Därjämte bör Kungl. Maj:t efter inhämtade förslag från me­

dicinska och försvarsmedicinska forskningsråden samt försvarets sjukvårdssty­

relse utse sex vetenskapliga representanter, vilkas mandattid bör begränsas till

tre år med möjlighet till omval en gång.

Behovet av samband med totalförsvarsintressena skall i rådet tillgodoses ge­

nom de ledamöter, som representerar medicinalstyrelsen, civilförsvarsstyrelsen

och försvarets sjukvårdsstyrelse, vilka årligen till rådet bör överlämna samman­

ställningar av försvarsmedicinska forskningsbehov inom respektive totalförsvars-

fält. Dylika sammanställningar bör överlämnas även från veterinärstyrelsen och

överbefälhavaren.

Alternativet Försvar innebär enligt utredningen, att ett nytt huvudorgan för

den försvarsmedicinska forskningens ledning, benämnt den försvarsmedicinska

forskningsberedningen, inrättas under försvarsdepartementet. Samtidigt upphör

statens medicinska forskningsråds försvarsmedicinska nämnd och den flyg- och

navalmedicinska nämnden. Vid forskningsberedningens sida ställs ett vetenskap­

ligt råd bestående av representanter för den försvarsmedicinska forskningens

huvudområden. Beredningen bör disponera anslagsmedel för anslag till enskilda

forskare och till forskarlag såväl inom grundforskning som tillämpad forskning

Av utredningen inhämtas i detta sammanhang huvudsakligen följande.

Ordförande i beredningen bör utses av Kungl. Maj:t. I beredningen bör ingå

generalläkaren, generaldirektören för medicinalstyrelsen, civilförsvarsöverläka­

ren, generaldirektören för försvarets forskningsanstalt (eller de personer, dessa

vill sätta i sitt ställe) samt en representant för försvarsstaben. Till beredningen

bör adjungeras försvarsgrensöverläkarna och chefen för FOA:s medicinska insti­

tution.

Det nyss nämnda vetenskapliga rådet bör utses av Kungl. Maj:t efter inhäm­

tade förslag från statens medicinska forskningsråd, försvarets sjukvårdsstyrelse

och beredningen. Angående ämnesområden och mandattid bör samma gälla som

föreslagits ifraga om de vetenskapliga representanterna i försvarsmedicinska

forskningsrådet enligt alternativet Ecklesiastik.

För krigsmaktens del prioriteras de försvarsmedicinska behoven av överbefäl­

havaren efter beredning i försvarsstaben i samråd med generalläkaren. Informa­

tion och prioritering i fråga om totalförsvarets övriga fält lämnas till beredningen

av medicinalstyrelsen, civilförsvarsstyrelsen och veterinärstyrelsen. Ett samband

bör också uppehållas med statens medicinska forskningsråd, som leder den all­

männa medicinska forskningen.

Alternativet Kombination innebär enligt utredningen, att ledningen av den

försvarsmedicinska forskningen ålägges inom grundforskningsområdet ett till

ecklesiastikdepartementet anknutet organ och inom den tillämpade forskningens

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1963

24

Ordföranden^ i beredningen bör vara utsedd av Kungl. Maj:t, och som leda­

möter bör ingå generalläkaren, civilförsvarsöverläkaren, generaldirektören vid

FOA och två ledamöter utsedda av överbefälhavaren. Ledamöter bör vidare vara

fem vetenskapliga representanter med sakkunskap inom forskningen på huvud­

områdena av försvarsmedicinen, varav minst tre bör ha god militärmedicinsk

erfarenhet. De bör utses av Kungl. Maj:t efter förslag av statens medicinska

forskningsråds försvarsmedicinska sektion, försvarets sjukvårdsstyrelse och be­

redningen. I fråga om de vetenskapliga representanternas ämnestillhörighet och

mandatperiod hänvisas till vad som sagts under alternativet Ecklesiastik. Till

beredningen bör vid behov adjungeras medicinsk expertis från t. ex. försvarsgre­

narna och FOA:s medicinska institution. Beredningen bör vidare skaffa sig sak­

kunnig belysning av sitt ämnesfält genom att organisera vetenskapliga kommit­

téer^ med uppgift att framlägga översikter och förslag till åtgärder inom skilda

områden av försvarsmedicinen.

Information angående totalförsvarets prioritering av försvarsmedicinska pro­

blem bör ske genom att beredningen får del av resultatet av planeringsarbetet

inom medicinalstyrelsen, civilförsvarsstyrelsen och veterinärstyrelsen. För krigs­

makten bör överbefälhavaren avge en prioriterad översikt över försvarsmedi­

cinska behov efter samråd med generalläkaren. Inom beredningen sker sedan

en ^översyn av de försvarsmedicinska problemen från totalförsvarets synpunkt.

Frågor, som därvid anses böra lösas inom den försvarsmedicinska grundforsk­

ningsorganisationen, hänvisas till statens medicinska forskningsråds försvarsme­

dicinska sektion.

Efter att ha diskuterat de olika alternativens fördelar och svagheter finner sig

utredningen böra förorda, att den försvarsmedicinska forskningsledningen re­

organiseras i enlighet med alternativet Kombination. Som skäl härför anföres i

huvudsak följande.

Även om detta alternativ kan synas vara svagare i sin uppbyggnad och mindre

enhetligt än de^ båda övriga, är dock ledningen inom den försvarsmedicinska

forskningens tva huvudområden enhetlig och effektiv. Genom den principiella

gränsdragningen mellan å ena sidan grundforskningen vid universitetsanknutna

institutioner och kliniker och å andra sidan den tillämpade forskningen inom i

huvudsak försvarets egna laboratorier och anläggningar uppnås ett enhetligt

verkställighetsområde för vart och ett av ledningsorganen och en intim förank­

ring inom de forskningsområden, varifrån huvudsakliga informationer och prio­

riteringar skall hämtas. Anknytningen av den universitetsanslutna försvarsmedi­

cinska grundforskningen till statens medicinska forskningsråd säkrar ett nära

samband med den allmänna medicinska forskningen.

Ledningsorganet under försvarsdepartementet fungerar i alternativet Kombi­

nation i intim kontakt med försvarsmaktens ledningsorgan och kan även lokal­

mässigt förläggas i nära anslutning till dessa. Fördelningen av anslagsmedel på

ecklesiastik- och försvarsdepartementen blir naturligare i förhållande till depar­

tementens huvuduppgifter. Någon större svårighet att avgränsa de uppgifter,

som skall lösas inom den ena eller den andra forskningsorganisationen, synes inte

föreligga. Det later sig väl göra att samordna de två ledningsorganen med hjälp

av föreskrifter i respektive reglementen samt genom försvarsdepartementets

sa mordningsavdelning för totalförsvarsfrågor.

Utredningen är väl medveten om att försvarssjukvårdens högsta ledning är

Kungl. Maj:ts -proposition nr 74 år 1963

26

drivna forskningen och den av försvarsmedicinska forskningsberedningen initie­

rade forskningen bör eftersträvas, och har därför — såsom tidigare redovisats —

föreslagit, att generaldirektören för FOA skall ingå i beredningen. Av samma

skäl anser utredningen, att FOA:s styrelse bör utökas med en eller eventuellt tva

medicinska ledamöter. Utredningen anför därefter följande.

Därest alternativet med en medicinsk ledamot i FOA:s styrelse väljes, föreslår

utredningen, att någon av försvarsmedicinska forskningsberedningens ledamöter

får uppdraget. Om ytterligare en medicinsk ledamot anses böra väljas, bör denna

andra representant tagas från statens medicinska forskningsråds försvarsmedi­

cinska sektion.

Kungl. Maj:ts proposition nr

7-4

år 1963

4. Forskningsarbetets organisation

Permanenta forskår grupp er

Vid behandlingen av forskningsarbetets organisation understryker utredningen

önskvärdheten av en rörlig planläggning. Den försvarsmedicinska forskningen

förutsätter ofta upprättande av forskargrupper under ledning av högt kvalifi­

cerade forskare. Utredningen anser sig inte böra rekommendera särskilda insti­

tutioner för försvarsmedicinsk forskning av teoretisk eller klinisk art utan för­

ordar, att forskargrupper upprättas för att säkra en viss permanens i bearbet­

ningen av särskilt aktuella områden.

Denna organisationsform är — såsom utredningen framhåller inte ny i vart

land. Sålunda har statens medicinska forskningsråd vid flera tillfällen för sär­

skilda uppgifter organiserat forskargrupper och avlönat såväl forskningsledare

som annan personal. Under flyg- och navalmedicinska nämnden finns vidare

forskargrupper, vid vilka både forskningsledare och övriga anställda erhållit

extra ordinarie anställning.

Den förordade organisationsformen har enligt utredningen visat sig synner­

ligen användbar inom de mest skilda forskningsfält, eftersom den dels kan an­

passas till större eller mindre forskningsuppgifter, dels gör det möjligt att inpassa

akademisk och teknisk personal med skilda inriktningar i samarbetet på något

visst projekt. Sistnämnda faktor anses viktig bl. a. med hänsyn till att bearbet­

ningen av många projekt, särskilt inom det tillämpade forskningsområdet, krä­

ver samarbete mellan olika experter.

Inom några av försvarsmedicinens områden framlägger utredningen detalje­

rade förslag rörande om- eller nyorganisering av forskargrupper.

Beträffande de befintliga flyg- och navalmedicinska

grupperna förordas sålunda, att den centrala ledningen överflyttas från

flyg- och navalmedicinska nämnden till den föreslagna försvarsmedicinska sek­

tionen inom statens medicinska forskningsråd.

Den navalfysiologiska gruppen, som är förlagd till karolinska

institutet, bör enligt utredningen kvarstå under ledning av en laborator i naval-

medicin. För denna grupp föreslås vidare dels en förstärkning med en forskar­

27

tjänst i Ag 25 och en kanslibiträdestjänst i Ae 7, dels ombildning av en tjänst

som forskningsläkare i Ag 24 till forskare i Ae 25, dels ock extraordinariesättning

av två extra tjänster, nämligen en som laboratorieingenjör i Ag 15 och en som

laboratoriebiträde i Ag 9.

lieorganisationen av forskningsledningen kräver enligt utredningen vidare,

dels att verksamheten vid de flygfysiologiska grupperna, vilka

är förlagda vid universitetet i Lund samt vid karolinska institutet och gymnas­

tiska centralinstitutet, renodlas att avse grundforskning, dels att gruppernas

uppgifter inom den tillämpade forskningen överföres till försvarsmedicinska

forskningsberedningen. Utredningen föreslår, att den grundforskningsinriktade

nygfysiologiska forskningen koncentreras till gruppen vid karolinska institutet

samt att gruppens ledare, laboratorn H. Bjurstedt, i samband därmed får pro­

fessors tjänsteställning. Förslaget innebär därjämte, att grupperna i Lund och

vid gymnastiska centralinstitutet avvecklas, varvid Lundagruppens personal,

inklusive forskningsledaren, överföres till fysiologiska institutionen vid univer­

sitetet därstädes, medan personalen i gruppen vid gymnastiska centralinstitutet,

inklusive forskningsledaren laboratorn W. von Döbeln, överflyttas till gruppen

vid karolinska institutet. Laboratorn von Döbeln förutsättes dock få fortsätta

nuvarande undersökningar i de speciella laboratorier, som inom den närmaste

tiden kommer att ställas till hans förfogande vid gymnastiska centralinstitutet.

Utredningens förslag angående sammansättningen av den nya gruppen vid karo­

linska institutet framgår av följande sammanställning, i vilken även föränd­

ringarna i förhållande till nuläget anges.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 7k

år

1963

Personal

1 professor .............................................. Be 3

1 laborator1 .............................................. Be 1

1 forskare ................................................ Ae25

1 forskare ................................................ Ag25

1 driftsingenjör2 *

...................................... Ae 21

1 laboratorieingenjör .............................. Ae 19

1 laboratorieingenjör1 ............................ Ae 15

1 y-i instrumentmakare .......................... Ag 11

1 laboratorieassistent ............................ Ag 11

2 laboratoriebiträden8 ............................ Ae 9

1 kontorist ................................................ Ae9

1 djurskötare2 .......................................... Ag7

Förändring

1 laborator i Be 1 indrages

1 forskningsläkare i Ae24 indrages

1 forskningsläkare i Ag 24 indrages

1 ingenjör i Ae 19 indrages

1 laboratorieingenjör i Ae 15 indrages

Ny tjänst

Ny tjänst

1 Flyttas från GCI.

2 Gemensam för hela flyg- och navalmedicinska institutionen.

8 Varav en flyttas från GCI.

28

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 7U år 1963

Inom försvarsmedicinens övriga forskningsområden föreslår utredningen föl­

jande nya forskargrupper.

Tjänster

Forskningsområde

Förläggning

P

ro

fe

ss

o

r

i

B³

L ab

o

ra

to

r

i

B¹

F o

rs

k

ar

e

i

A^{2 5}

F o

rs

k

n

.

in

g

/f

ö

rs

te

b

ib

li

o

te

k

ar

ie

i

A²⁴

F o

rs

k

n

.

as

s.

i

A²¹

P sy

k

o

lo

g

i

A²¹

L ab

.i

n

g

i

A¹⁹

L ab

.i

n

g

i

A¹³

K an

sl

is

t

i

A¹³

In st

r.

m

ak

ar

e

i

A^{1 1}

L ab

.b

it

rä

d

e

i

A⁹

K o

n

to

ri

st

i

A⁹

L ab

.b

it

rä

d

e

i

A⁷

K an

sl

ib

it

rä

d

e

i

A⁷

D ju

rs

k

ö

ta

re

i

A⁷

S u

m

m

a

Veterinärhögsk.

Karolinska inst.

i

i

i

3

Mikrobiologisk bio-

11

i

i

i

i

i

i

7

Försvarsmed. virologi

Avgöres senare

Karolinska inst.

i2

i

i

i

i

i

i

2

5

Neuropsykofarmako-

Göteborg

Avgöres senare

Avgöres senare

Avgöres senare

Avgöres senare

Karolinska inst.

i

i

i

3

i

1

i

i

i

5

i

i

i

3

Klinisk strålskade-

i

i

i

3

Blodkonservering __

Experimentalpsyko-

i

i

i

i

i

i

i

i

i

i

5

Avgöres senare

Karolinska inst.

i

i

i

i

4

Försvarsmed. doku­

mentation ..............

i

i3

v

i

i

5

Summa

I

4

13

I

6

| i

I

3

b | 3

I

5

¹¹

I ²

110I3

i

I 4

I

2

|49

Grupperna i radiobiologi, mikrobiologisk bioteknik, försvarsmedicinsk virologi,

toxikologi, neuropsykofarmakologi, brännskadeforskning och experimentalpsy-

kologi bör enligt utredningen sortera under medicinska forskningsrådets försvars-

medicinska sektion och övriga grupper under försvarsmedicinska forskningsbe­

redningen.

Utredningen berör även vissa andra, redan befintliga fors­

kargrupper och uttalar i samband därmed huvudsakligen följande.

Den fältepidemiologiska sektionen vid statens bakteriologiska laboratorium

bör fortsätta sin verksamhet med oförändrad personaluppsättning. Sektionen

bör även i fortsättningen budgetmässigt tillhöra bakteriologiska laboratoriet men

i forskningshänseende nära anknytas till försvarsmedicinska forskningsbered­

ningen.

1 För laboratorn C. G. Hedén.

2 För laboratorn B. Holmstedt.

3 Fr. o. m. andra året.

4 Fr. o. m. tredje året.

29

Även den militärmedicinska undersökning scentralen vid karolinska institu­

tet bör bestå med tanke på dess stora betydelse för försvarsmakten. Forsknings-

ledaren bör få laborators ställning. Gruppen bör anslagsmässigt överföras från

försvarets sjukvårdsstyrelse till försvarsmedicinska forskningsberedningen.

För att säkra den försvarsmedicinska forskningen vid Uppsala universitets

klimatjysiologiska laboratorium är det önskvärt, att den administrativa led­

ningen av laboratoriet överflyttas till forskningsberedningen.

Grupper bör vidare inrättas för forskning rörande det slutna rummets hygien

under ledning av en forskare i A 25 och tillämpad flygjysiologi under ledning av

en laborator i B 1. Sammansättningen i övrigt av dessa grupper bör prövas av

den sittande militärmedicinska forskningsberedningen.

Avslutningsvis anför utredningen, att de föreslagna forskargrupperna bör in­

rättas successivt under de kommande åren och att det i sista hand bör ankomma

på de nya ledningsorganen att pröva, i vilken ordning detta skall ske. Enligt

utredningens mening är dock behovet av grupper för mikrobiologisk bioteknik,

toxikologi, brännskadeforskning, klinisk strålskadeforskning, chockforskning,

blodkonservering, det slutna rummets hygien, tillämpad flygfysiologi och doku­

mentation så stort, att dessa grupper omedelbart bör organiseras.

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1963

Totalförsvarets medicinalp er sonal och forskningsarbetet

I samband med behandlingen av den försvarsmedicinska forskningens perso­

nalbehov framhåller utredningen, att det vid många tillfällen kan vara lämpligt,

att totalförsvarets sjukvårdspersonal under delar av arbetstiden eller under vissa

perioder av sin tjänstgöring ägnar sig åt forskningsarbete eller uppgifter som

sammanhänger därmed, t. ex. dokumentation, försök eller instruktionsverksam-

het. I anslutning härtill tar utredningen upp ett av utredningen rörande utbild­

ning av värnpliktiga läkare m. m. i dess betänkande (SOU 1961:63) framlagt

förslag, att värnpliktiga läkare under vissa perioder skall kunna anli­

tas för försvarsmedicinsk assistenttjänstgöring, och understryker därvid önsk­

värdheten av att åtgärder i denna riktning vidtages. Av framställningen inhäm­

tas i detta hänseende huvudsakligen följande.

Härigenom skulle för det första de försvarsmedicinska forskargrupperna kunna

förstärkas. En annan fördel vore, att ett större antal läkare än nu skulle få en

inblick i försvarsmedicinska forskningsproblem och därigenom kunna väckas till

förståelse för dessa problem. Vidare skulle de kommenderade värnpliktiga lä­

karna genom sin assistenttjänstgöring vid en försvarsmedicinsk forskningsgrupp

få en väsentlig utbildning med forskningsinslag, vilket torde vara av största

betydelse för deras fortsatta tjänstgöring som värnpliktiga läkare och i sjuk­

vården i övrigt.

I fråga om krigsmaktens fast anställda medicinalpers o-

n a 1 finner utredningen det nödvändigt att läkare med speciell forskningsutbild-

ning hcltidsanställes inom försvarsgrensledningarna och i försvarsstaben. Som

skäl härför åberopas betydelsen av en sakkunnig insamling, bearbetning och prio­

30

ritering av försvarsmedicinska problemställningar inom krigsmakten. Beträf­

fande krigsmaktens läkarpersonal anför utredningen därefter bl. a. följande.

Vidare är det uppenbart att de fast anställda läkarna över huvud taget bör

ha förståelse för och insikt i försvarsmedicinska forskningsproblem för att rätt

kunna utöva sin verksamhet. Särskilt torde det från utbildnings- och fortbild-

ningssynpunkt vara väsentligt, att de får tillfälle att med jämna mellanrum ta

del av den försvarsmedicinska forskningens resultat och öva sig i sådana nya

metoder och sätta sig in i den nya teknik, som kan ha utvecklats i forsknings­

arbetet. Kommenderingar av intresserade och för sådant arbete genom sin tidi­

gare utbildning lämpade fast anställda läkare under kortare eller längre tider

till försvarsmedicinska forskningsgrupper eller institutioner, torde vara ett inslag

av stor betydelse i arbetet att hålla läkarnas kvalitet på en hög nivå.

Kungl. Maj:ts proposition nr 7 k år 1963

5. Kostnadsberäkningar

Hittillsvarande medelstilldelning

För att få en bild av den försvarsmedicinska forsknings- och försöksverksam­

hetens omfattning under senare år har utredningen infordrat uppgifter om me­

delsförbrukningen under budgetåren 1954/55—1959/60 från berörda institutio­

ner och enskilda forskare. Resultatet av denna enkät framgår av följande sam­

manställning.

Medelsförbrukning under budgetåren 195^/55 — 1959/60

1 000-tals kr.

Budgetår

Offentliga anslag

Privata anslag

Summa

Riksstats-

anslag

Övriga1

Svenska

Utländska

1954/55 ....................

1 287

299

_

_

1 586

1955/56 ....................

1 580

539

5

—

2 124

1956/57 ....................

1 921

394

—

—

2 315

1957/58 ....................

2 124

815

—

69

3 008

1958/59 ....................

2 392

943

124

215

3 674

1959/60 ....................

2 220

1 272

81

127

3 700

Summa

11 524

4 262

210

411

16 407

% ..............................

70

26

1

3

100

Som framgår av sammanställningen har medelsförbrukningen för försvars-

medicinsk forskning under de sex budgetåren 1954/55—1959/60 uppgått till to­

talt 16,4 miljoner kr. med en ökning från 1,6 miljoner budgetåret 1954/55 till 3,7

miljoner kr. budgetåret 1959/60.

Av sammanställningen utläses vidare att de huvudsakliga finansierings­

källorna är offentliga anslag (96 %), vilka till övervägande delen utgöres av

Från statliga råd, fonder och myndigheter.

31

riksstatsanslag (70 %). Övriga offentliga anslag, vilka svarar för sammanlagt

26 % av medelstilldelningen, fördelar sig med 24 % på statliga råd och fonder

och med 2 % på marin- och flygförvaltningarna. De privata anslagen har ut­

gjort 4 %.

Utredningen har även undersökt de offentliga anslagens fördelning med hän­

syn till betalande huvudtitel och därvid funnit, att hälften av med­

len anvisats från fjärde huvudtiteln och inemot hälften från åttonde huvud­

titeln. Återstoden, ca 4 %, har utgått från tionde och elfte huvudtitlarna. Be­

träffande den hittillsvarande medelstilldelningen inhämtas av utredningen vidare

i huvudsak följande.

Med avseende på förbrukare svarar FOA under den aktuella tidsperioden för

förbrukningen av nära hälften av de tillgängliga medlen. Flygmedicinen inom

flyg- och navalmedicinska nämnden har förbrukat genomsnittligt 18 % och

navalmedicinen 4 %. Försvarsmedicinska nämndens andel av den totala medels­

tilldelningen under de aktuella åren ligger i medeltal vid 10 %. Statens bakterio­

logiska laboratoriums försvarsmedicinska sektion har förbrukat i runt tal 3 %.

Gruppen enskilda forskare och övriga institutioner svarar för förbrukningen av

en femtedel av de tillgängliga medlen.

Med hänsyn till forskningens art har nära 2/3 av förbrukade medel använts

för forskning inom ABC-stridsmedlens område. Flygmedicinen har förbrukat 1/6

och navalmedicinen 1/25 under det att 1/6 gått till forskning inom övriga områ­

den (problem rörande kirurgi, bränn- och köldskador, träns- och infusion, vätske­

balans, psykologi, psykiatri och fysiologi).

Den försvarsmedicinska forskningens andel av den totala medicinska forsk-

ningsvolymen utgjorde under den aktuella tidsperioden mellan 6 och 7 %.

Som framgår av följande, ur betänkandet hämtade sammanställning har den

successiva ökningen av medelstilldelningen till försvarsmedicinsk forskning fort­

satt under de senaste budgetåren.

Kungl. Maj:ts proposition nr

7

/ år 1963

Medelstilldelning för budgetåren 1961/62 — 1962/63

Miljoner kr.

Budgetåret 1961/62

Budgetåret 1962/63

Statens medicinska forskningsråd: Försvarsmedicinska

nämnden .........................................................................

0,6

0,7

Flyg- och navalmedicinska nämnden ..........................

0,9

0,9

Försvarets forskningsanstalt ..........................................

1,7

2,0

Militärmedicinsk forskning ............................................

—

0,6

Anslag från övriga forskningsråd, in- och utländska

fonder m. m.......................................................................

1,0

1,1

4,2

5,3

Utredningen understryker, att de i sammanställningen redovisade siffrorna i

vissa delar bygger på en uppskattning utgående från tidigare budgetår. Detta

32

gäller främst anslaget till försvarets forskningsanstalt och de medel, som vid tid­

punkten för utarbetandet av betänkandet väntades bli anvisade från forsknings­

råd samt in- och utländska fonder m. m. Utredningen finner det dock klarlagt,

att den nuvarande medelstilldelningen ligger i storleksordningen 5 miljoner kr.

per år.

Kungl. Maj:ts proposition nr 7i år 1963

Framtida anslagsbehov och prioritering

I samband med den tidigare redovisade kartläggningen av aktuella forsknings-

upgifter inhämtade utredningen även forskarnas uppfattning om behovet av

anslag till försvarsmedicinsk forskning under den närmaste femårsperioden. De

anslagsbehov, som därvid anmäldes, uppgår enligt utredningen till inte mindre

än 110 miljoner kr., varav 23 miljoner, dvs. nära fem gånger den nuvarande

forskningsvolymen, skulle falla på det första året, för den händelse alla äskanden

oavkortat skulle bifallas.

Enligt utredningens mening kan ett forskningsprogram av denna storlek inte

omedelbart genomföras med hänsyn till vårt lands begränsade personella och

ekonomiska resurser. I syfte att dels uppnå nedskärningar utan att ge avkall på

resultatet, dels få till stånd en rangordning mellan de anmälda forskningsprojek­

ten företog utredningen därför med hjälp av sina experter en preliminär gransk­

ning av forskarnas äskanden och kom därvid till resultatet, att årskostnaden

kunde nedbringas till ca 17 miljoner kr.

En slutlig prövning och prioritering av det framlagda materialet genomfördes

därefter vid en av utredningen sammankallad konferens i Öregrund, i vilken för­

utom utredningen och dess experter generalläkaren, försvarsgrensöverläkarna,

civilförsvarsöverläkaren och av överbefälhavaren utsedda representanter för för­

svarsstaben, armén, marinen och flygvapnet deltog. Denna granskning resulte­

rade i att sådan forskning, som bedömdes ha högsta prioritet och under alla för­

hållanden borde komma till utförande, beräknades kräva drygt 13 miljoner kr.

under första anslagsåret, varav för grundforskning ca 8 miljoner kr. och för till-

lämpad forskning ca 5,5 miljoner kr.

Som det närmaste målet för medelstilldelningen till försvars­

medicinsk forskning förordar utredningen en ökning till den anslagsvolym, som

erfordras för att under den närmaste femårsperioden kunna sätta igång de till

den högsta prioritetsgruppen hänförda forskningsprojekten. Från denna utgångs­

punkt och med avsikten att stegvis öka insatsen och personalrekryteringen inom

det försvarsmedicinska forskningsområdet framlägger utredningen följande för­

slag rörande medelstilldelningen inom de forskningsområden, som utredningen

haft att diskutera. I sammanställningen redovisas även anslag från sådana källor,

som utredningen i och för sig icke berör i sitt betänkande. Dessa anslag avser

dels FOA, dels anslag från olika forskningsråd och in- och utländska fonder. Ut­

redningen har dock ansett det värdefullt, att en bedömning av storleken av

33

denna ytterligare anslagstilldelning för försvarsmedieinsk forskning får komma

med i den totala bilden.

Utredningens förslag rörande den framtida medelstilldelningen

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1963

Miljoner kr.

1963/61

1964/65

1965/66

1966/67

Statens medicinska forskningsråd: försvarsmedi-

cinska sektionen ..........................................................

2,2

2,8

3,6

4,0

Försvarets forskningsanstalt ......................................

2,25

2,5

2,75

3,0

Försvarsmedicinska forskningsberedningen:

centralt ........................................................................

0,5

1,5

1,75

2,0

försvarsgrenarna .......................................................

1,0

1,75

2,0

2,0

Övriga forskningsråd, in- och utländska fonder m. m.

1,3

1,5

1,5

1,5

7,25

10,05

11,6

12,5

Utredningen anför härefter bl. a. följande.

Utgångspunkten för det framlagda förslaget är, att de av utredningen före­

slagna ledningsorganen kommer till stånd. Medelstilldelningen till den grund-

forskningsinriktade försvarsmedicinska forskningen bör vid slutet av beräknings­

perioden ha kommit upp till ca 4 miljoner kr. Den tillämpade forskningen bör

vid slutet av beräkningsperioden likaledes disponera ca 4 miljoner kr. Under den

etappvisa ökningen bör sistnämnda forskning förses med anslagsmedel något

snabbare än grundforskningen. Forskning bedriven i anslutning till försvarsgre­

narna bör få disponera ca 2 miljoner kr., medan den till försvarsmedicinska forsk­

ningsberedningens förfogande stående centrala posten för mera fri fördelning

också bör uppgå till ca 2 miljoner kr. I detta sammanhang vill utredningen an­

märka, att de nya ledningsorganens administrationskostnader bör ingå som en

del i deras totalanslag.

Den siffra, som upptagits för FOA:s försvarsmedicinska forskning har beräk­

nats från förutsättningen att anstalten kommer att öka sin allmänna forsknings­

insats, varvid även en ökad, samordnad medicinsk forskning krävs. Anslagen till

försvarsmedicinskt betydelsefulla projekt från övriga forskningsråd vid sidan

av det medicinska och från in- och utländska privata fonder m.m. kan svårli­

gen förutses, och utredningen har endast velat ge en siffra på en ökning upp till

1,5 miljoner kr.

Enligt utredningen måste vidare även en gångsan slag för tillbyggnad

av vissa institutioner samt för utrustning tagas med i beräkningarna. Forskarnas

egna äskanden för dessa ändamål uppgår till ca 15 miljoner kr. Utredningen har

dock ej genomfört någon prioritering av engångsanslagen utan föreslår, att stor­

leken av behövliga nybyggnads- och utrustningsanslag bestäms av vederbörande

ledningsorgan, när nya projekt beslutas.

Avslutningsvis framhåller utredningen att förslaget till medelstilldelning under

de närmaste åren kan synas vara omfattande. Den skisserade ökningen av forsk­

ningsanslagen är enligt utredningens uppfattning oundgängligen nödvändig. Ut-

,'i — Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 saml. Nr 7't

34

redningen understryker, att en väsentlig förutsättning för vårt lands försvar

kommer att saknas eller försvagas, därest försvarsmedicinen inom totalförsvaret

inte kan bygga på en intensivt bedriven forskning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 7J+ år 1963

B. Yttranden

1. Den försvarsmedicinska forskningens uppgifter, ledning och organisation

Utredningens redovisning av aktuella försvarsmedicinska

forskningsproblem bedömes av flertalet remissinstanser som värdefull

och väl ägnad att läggas till grund för den försvarsmedicinska forskningens fort­

satta inriktning. Representativt för denna uppfattning är bl. a. försvarets sjuk­

vårdsstyrelses yttrande, av vilket i detta hänseende huvudsakligen följande in­

hämtas.

Utredningen har enligt sjukvårdsstyrelsens åsikt löst denna uppgift på ett

mycket förtjänstfullt sätt. Den har utfört en systematisk kartläggning av hela

fältet genom omfattande materialinsamling, genom studier och övriga informa­

tioner, den har klart påvisat de brister som den försvarsmedicinska forskningen

hittills varit behäftad med, och den har vidare framlagt en översikt av de områ­

den inom försvarsmedicinen, vilka idag och i den närmaste framtiden kräver

forskning i olika avseenden. Ehuru invändningar på några punkter kan göras

mot vissa av utredningens principiella ställningstaganden och fastän sjukvårds­

styrelsen finner sig böra framlägga kompletterande synpunkter på forsknings­

behov inom vissa områden, vill styrelsen uttala sitt varma erkännande för vad

utredningen härvidlag med sitt grundliga arbete uträttat. I och med detta har

för första gången i vårt land presenterats de data, som utgör den nödvändiga

fömtsättningen för uppbyggandet av en effektiv försvarsmedicinsk forskning.

Kritiska invändningar mot den redovisade kartläggningen framföres av styrel­

sen för statens institut för folkhälsan, som bl. a. finner det otillfredsställande, att

utredningen låtit forskarna själva bedöma vad som skall anses tillhöra den för­

svarsmedicinska forskningen. Med hänsyn till forskarnas bristande kännedom

om militära förhållanden kan denna metod enligt styrelsen förutsättas ha med­

fört, att vissa forskningsbehov ej anmälts. Kritiska synpunkter anföres även av

medicinska fakulteten i Lund, som finner redovisningen ensidig och bristfällig.

Även om flertalet remissinstanser är beredda att i stort godtaga utredningens

redovisning av aktuella forskningsuppgifter, framlägges från olika håll förslag-

till kompletteringar. Sålunda påpekar medicinska fakulteten i TJppsala, medici­

nalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd, försvarets sjukvårdsstyrelse, civilför­

svars styr elsen, veterinär styr elsen, medicinslca forskningsrådets försvarsmedicin­

ska nämnd och Stiftelsen Svensk näringsforskning, att utredningen visserligen

uppmärksammat men inte till fullo beaktat behovet av näringsforskning.

Styrelsen för statens veterinärmedicinska anstalt, veterinärhögskoleutredning-

cn och SACO framhåller, att utredningen inte närmare berört områden, som har

anknytning till veterinärmedicinsk forskning, och att utredning­

ens förslag som följd härav inte omfattar totalförsvarets hela behov av försvars-

Kungl. Maj.ts 'proposition nr 74 år 1963

35

medicinsk forskning. Veterinär styrelsen förklarar emellertid, att detta torde bero

på att utredningen behandlat endast veterinärmedicinsk forskning av mera direkt

humanmedicinsk betydelse.

Lärarkollegiet vid tandläkarhögskolan i Malmö framhåller med instämmande

från lärarkollegiet vid tandläkarhögskolan i Stockholm, medicinalstyrelsen, för­

svarets sjukvårdsstyrelse och Svenska tandläkaresällskapet, att även vissa

odontologiska forskningsuppgifter faller inom den försvarsme-

dicinska forskningens intressesfär, om begreppet försvarsmedicinsk forskning fat­

tas i vid bemärkelse.

Epidemiologien har enligt medicinska fakulteten i Lund, styrelsen för

statens bakteriologiska laboratorium, medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskaps-

nämnd, försvarets sjukvårdsstyrelse och medicinska forskningsrådets försvars-

medicinska nämnd fått ett alltför knapphändigt omnämnande i utredningen.

Detsamma gäller behovet av hygienisk forskning enligt uttalanden

av lärarkollegiet vid karolinska institutet, styrelsen för statens institut för folk­

hälsan, styrelsen för statens bakteriologiska laboratorium, medicinalstyrelsens

sjukvårdsberedskapsnämnd och Sveriges läkarförbund.

Till de områden, som utredningen enligt vissa remissinstansers uppfattning

givit för litet utrymme, hör vidare mikrobiologi, radiobiologi, psy­

kologi och läkemedelsforskning.

Medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd framhåller i detta samman­

hang angelägenheten av att de frågor rörande utformningen av den försvars-

medicinska forskningen inom det civila och militära försvaret, som utredningen

i enlighet med sitt uppdrag inte ansett sig böra penetrera i detalj, snarast klar-

lägges i samråd med 1962 års försvarssjukvårdsutredning.

Utredningen har som förut nämnts ansett det möjligt att inom den försvars-

medicinska forskningen göra en gränsdragning mellan grund­

forskning och tillämpad forskning. Utredningens uppfattning

på denna punkt vinner oreserverat eller i allt väsentligt stöd av bl. a. lärarkolle­

giet vid karolinska institutet, statens medicinska forskningsråd och flyg- och

navalmedicinska nämnden. Ett stort antal remissinstanser — bland dem över­

befälhavaren, medicinalstyrelsen, försvarets sjukvårdsstyrelse, medicinska forsk­

ningsrådets för sv arsmedicinslca nämnd, Ingenjörsvetenskapsakademien, Svenska

läkaresällskapet och Sveriges läkarförbund — framhåller emellertid, att en gräns­

dragning av denna art torde vara svår och i vissa fall omöjlig att genomföra. I

anslutning härtill påpekas vidare, att ett och samma forskningsprojekt under

arbetets gång ibland glider över från det ena området till det andra och att

åtskillnaden mellan grundforskning och tillämpad forskning med tiden torde

komma att bli allt mindre markerad.

De nyss relaterade åsiktsbrytningarna återspeglas i remissinstansernas ställ­

ningstagande till utredningens förslag beträffande den centrala forsk-

3* — Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 saml. Nr 74

36

ningsledningens organisation. Majoriteten, som omfattar bl. a.

medicinska fakulteten i Göteborg, lärarkollegiet vid karolinska institutet, civil-

försvarsstyrelsen, statens medicinska forskningsråd, flyg- och nav almedicinska

nämnden, Vetenskapsakademien, länsstyrelserna i Västerbottens län och Malmö­

hus län, 1962 års försvarssjukvårdsutredning och SACO, ansluter sig odelat eller

med endast mindre erinringar till utredningens förord för alternativet

Kombination. En annan grupp, i vilken ingår bl. a. universitetskanslern,

medicinalstyrelsen och dess sjukvårdsberedskapsnämnd, försvarets forsknings­

anstalt, medicinska forskningsrådets försvarsmedicinska nämnd, direktionen för

Akademiska sjukhuset och Sveriges läkarförbund, anser, att en enhetlig ledning-

hade varit att föredraga men finner sig det oaktat kunna acceptera den av ut­

redningen föreslagna tudelningen. Detsamma gäller försvarets sjukvårdsstyrelse,

som emellertid tillägger, att den föreslagna ledningen bör betraktas som provi­

sorisk i avvaktan på resultatet av pågående utredning angående totalförsvarets

sjukvårdsorganisation m. m.

Enhetlig ledning förordas jämväl av chefen för marinen, Ingenjörsvetenskaps-

akademien, militärpsykologiska institutet och Svenska läkaresällskapet, vilka

dock ansluter sig till alternativet Försvar eller varianter därav. En

likartad uppfattning redovisas av medicinska fakulteten i Uppsala, som föreslår,

att en ny lösning sökes genom någon form av sammanslagning av alternativen

Ecklesiastik och Försvar.

Ett helt nytt, av utredningen inte diskuterat förslag, benämnt alternativ

Verkstyrelseplanet, framlägges av överbefälhavaren, chefen för armén

och chefen för flygvapnet. Detta innebär i stort sett, att ledningen på grund­

forskningsområdet i huvudsak ordnas enligt utredningens förslag, medan mot­

svarande funktion beträffande den tillämpade forskningen överlåtes på veder­

börande myndigheter på verkstyrelsenivå. Av överbefälhavarens yttrande in­

hämtas huvudsakligen följande.

Varje myndighet måste inom sitt ansvarsområde ha möjlighet att vidta de

åtgärder, som krävs för att den samlade verksamheten inom detta område skall

kunna rätt bedrivas. Myndighet på verkstyrelseplanet bör därför äska de medel,

som krävs för försvarsmedicinsk forskning inom det egna ansvarsområdet, samt

förvalta och utnyttja till förfogande ställda medel. Angiven verksamhet bedrivs

lämpligen vid planeringsbyråer (-sektioner) inom respektive myndigheter. Ve­

tenskaplig expertis bör stå till förfogande för rådgivning m. m.

En samordning på verkstyrelsenivå inom totalförsvarets ram bör komma till

stånd bl. a. i syfte att undvika, att medel äskas av olika myndigheter för samma

forskningsbehov. För denna verksamhet kan det övervägas att inrätta ett sam-

verkansorgan på verkstyrelseplanet. Detta kan utgöras av den av utredningen

föreslagna försvarsmedicinska forskningsberedningen, som skulle erhålla en i för­

hållande till utredningens förslag något ändrad funktion. Under förutsättning

att en samverkan på verkstyrelseplanet på angivet sätt kommer till stånd, torde

verksamheten på departementsplanet endast behöva avse den principiella inrikt­

ningen av den försvarsmedicinska forskningen.

Kungl. Maj:ts -proposition nr 74 år 1963

37

Överbefälhavaren framhåller fortsättningsvis, att det torde dröja, innan en

reorganisation av den försvarsmedicinska forskningsledningen kan genomföras.

Under en övergångstid bör därför enligt överbefälhavaren ledningen inom det

tillämpade forskningsområdet utövas av försvarsmedicinska forskningsbered­

ningen.

I förevarande sammanhang har även försvarsg rensöverläkarnas

ställning aktualiserats. Statens medicinska forskningsråd framhåller sålun­

da, att det hade varit av intresse, om utredningen såsom ett alternativ för reorga-

nisationen av forskningsledningen även diskuterat ett system, i vilket försvarets

ledande läkare innehade viktiga positioner inom den försvarsmedicinska forsk­

ningen. I anslutning härtill understryker rådet vikten av att dessa läkare erhåller

en starkare ställning med möjlighet att odelat ägna sig åt försvarsmedicinen och

därmed sammanhängande forskningsuppgifter. Denna uppfattning delas av me­

dicinska fakulteten i Lund, som anser, att försvarsgrensöverläkarna borde ut­

göra kärnan i varje framtida ledningsorgan för teoretisk eller tillämpad försvars-

medicinsk forskning, vilket dock bl. a. anges kräva, att denna karriär göres mer

lockande än för närvarande. Under hänvisning till att denna fråga bör ytterligare

övervägas, avstyrker fakulteten utredningens förslag och förordar vissa provi­

soriska anordningar beträffande forskningsledningen.

Ett stort antal remissinstanser understryker, att den av utredningen förordade

tudelningen av forskningsledningen kräver en intim samverkan mellan led­

ningsorganen. Styrelsen för statens bakteriologiska laboratorium anser, att den

föreslagna organisationen inte ger goda betingelser härför, och kräver av denna

anledning att utredningen överarbetas, innan den lägges till grund för konkreta

åtgärder. För att säkerställa behovet av samarbete föreslår medicinalstyrelsen

och dess sjukvårdsberedskapsnämnd, att ledningsorganen får ett gemensamt sek­

retariat, medan civilförsvarsstyrelsen och medicinska forskningsrådets försvars­

medicinska nämnd anser, att en överordnad planeringsnämnd, bestående av

företrädare för de båda ledningsorganen, bör inrättas. Jämväl Ingenförsveten­

skapsakademien uttalar sig för ett planeringsorgan. Denna uppfattning delas

inte av statens medicinska forskningsråd, som framhåller, att ett välplanerat

samarbete bör kunna uppnås genom tillsättande av ett mindre samarbetsutskott.

Utredningens förslag beträffande ledningsorganens sammansätt­

ning har mött vissa erinringar. Lärarkollegiet vid karolinska institutet och

Vetenskapsakademien framhåller, under hänvisning till utredningens eget ut­

talande på denna punkt, att det avgörande vid valet av ledamöter bör vara

vederbörandes egen forskarauktoritet och intresse för militärmedicinen, och fin­

ner det mot denna bakgrund inte självklart, att de av utredningen angivna

administrativa cheferna för vissa verksamhetsområden bör ingå i ledningen, efter­

som andra representanter för dessa myndigheter kan vara bättre lämpade att

företräda och bedöma vetenskapliga frågeställningar.

Statens medicinska forskningsråds försvarsmedicinska nämnd avvisar försla­

get om fyra gemensamma ledamöter för rådets allmänmedicinska och försvars-

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1963

38

medicinska sektioner och föreslår, att någon obligatorisk föreskrift härom inte

fastställes. Medicinska forskningsrådet ansluter sig emellertid härvidlag till ut­

redningens uppfattning. Försvarets sjukvårdsstyrelse förordar, att antalet ge­

mensamma ledamöter minskas till tre och att det totala antalet ledamöter i den

försvarsmedicinska sektionen som följd härav fastställes till tio.

För att säkerställa erforderlig samverkan med försvarets forskningsanstalt

föreslår bl. a. överbefälhavaren, medicinalstyrelsen, statens medicinska forsk­

ningsråd och Vetenskapsakademien, att denna anstalt blir representerad i för­

svarsmedicinska sektionen. Medicinalstyrelsen och försvarets sjukvårdsstyrelse

anser, att anstaltens representant i forskningsberedningen bör vara medicinskt

sakkunnig.

Som tidigare nämnts hävdar medicinska fakulteten i Lund att försvarsgrens-

överläkarna fått en alltför undanskymd plats i ledningsorganen. Fakulteten får

i detta hänseende stöd av universitetskanslern och flyg- och navalmedicinska

nämnden, som anser, att dessa läkare bör kunna adjungeras också till försvars-

medicinska sektionen. Nämnden framhåller därutöver, att försvarsgrensöver-

läkarna bör ingå som ordinarie ledamöter i forskningsberedningen. Styrelsen för

statens institut för folkhälsan anser, att försvarsgrensöverläkarna tillsammans

med hygienisk expertis bör bilda ett expertråd till stöd för forskningsberedning­

ens arbete.

Överbefälhavaren och chefen för marinen anser det erforderligt, att försvars­

medicinska sektionen tillföres flyg- och navalmedicinsk sakkunskap. Denna upp­

fattning delas av flyg- och navalmedicinska nämnden, som därutöver föreslår

en företrädare för experimentalpsykologien.

Enligt överbefälhavaren och civilförsvarsstyrelsen bör en representant för

medicinalstyrelsen ingå i forskningsberedningen. Detta förslag biträdes av för­

svarets sjukvårdsstyrelse och medicinalstyrelsen, vilka anser, att chefen för sist­

nämnda verk eller ersättare för denne bör beredas plats i båda ledningsorganen.

Beträffande nomineringen av vetenskapliga representan­

ter i ledningsorganen anmäler försvarets sjukvårdsstyrelse en från utredningen

avvikande mening. Styrelsen föreslår, att de med medicinska forskningsrådets all­

männa sektion gemensamma ledamöterna av försvarsmedicinska sektionen utses

efter förslag av rådets ordförande samt att två av de övriga vetenskapliga repre­

sentanterna förordnas efter förslag av överbefälhavaren och två efter förslag av

medicinalstyrelsen och civilförsvarsstyrelsen gemensamt. Av de vetenskapliga

företrädarna i den försvarsmedicinska forskningsberedningen bör enligt sjuk­

vårdsstyrelsen en föreslås av försvarsmedicinska sektionen, två av överbefäl­

havaren, en av medicinalstyrelsen och en av civilförsvarsstyrelsen.

Mot utredningens förslag rörande sammanställning och priori­

tering inom krigsmakten av försvarsmedicinska forskningsprojekt

anför överbefälhavaren, chefen för marinen, chefen för flygvapnet, försvarets

sjukvårdsstyrelse och 1962 års för svar ssjukvårdsutredning erinringar. Denna

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 är 1963

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1963

skapsakademien framhåller i detta sammanhang vidare, att de föreslagna grup­

perna i många fall synes vara för små för att bli fullt arbetsdugliga, om de inte

infogas i större enheter. Sveriges läkarförbund anser, att grupperna bör tillföras

sakkunskap även från »beställarsidan».

Beträffande forskargruppernas ledning förordar försvarets sjuk-

vårdsstyrelse fortsatt utredning i syfte att särskilja sådana grupper, främst av­

sedda för forskning av försök- och provtyp, som bör stå direkt under den cen­

trala forskningsledningen, och sådana, som kan inlemmas i respektive totalför-

svarssektor och ledas på verkstyrelseplanet.

Utredningens förslag till reorganisation av de redan befintliga, under flyg- och

na valmedicinska nämnden organiserade flygfysiologiska grupperna

i Lund samt vid karolinska institutet och gymnastiska centralinstitutet avstyr-

kes helt av chefen för flygvapnet, som anför bl. a. följande.

Utöver den synnerligen värdefulla grundforskning, som bedrivits vid labora­

torierna i Lund och vid gymnastiska centralinstitutet, har flygvapnet ofta och

med utmärkta resultat kunnat dra nytta av den stora erfarenhet inom flygfysio­

logien och därmed förenade problem, som finns där och som många gånger ut­

gjort en grundförutsättning för utformningen bl. a. av vitala säkerhetssystem

såsom syrgasutrustning, katapultstolar, tryckkabiner o. s. v. Den nära anknyt­

ningen till grundforskningen har därvid varit av största värde, och laboratorier­

nas insatser i berörda avseenden synes icke inom överskådlig tid kunna helt er­

sättas av en motsvarande verksamhet inom t. ex. den föreslagna forskargruppen

för tillämpad forskning i flygvapnets egen regi. De båda laboratorierna har också

gjort en synnerligen viktig och värdefull insats, då det gällt utbildning och in­

struktion av bl. a. flygande personal, flygläkare och säkerhetsmaterielofficerare.

Samma gäller de praktiska prov och demonstrationer i undertryckskammare, ut-

provning och kontroll av syrgasutrustningar etc. som till övervägande delen ut­

förts just i Lund och vid GCI.

Med hänsyn härtill skulle avveckling av de båda flygmedicinska forskargrup­

perna framkalla synnerligen svåra organisatoriska och ekonomiska problem för

flygvapnet, som ej utan betydande svårigheter och kostnader självt skulle kunna

bygga upp egna resurser för denna viktiga verksamhet .

Flyg- och navalmedicinska nämnden förordar, att de tre nuvarande enheterna

bildar bestående forskargrupper under den föreslagna försvarsmedicinska sektio­

nen. Om detta ej skulle bifallas, tillstyrker nämnden utredningens förslag beträf­

fande gruppen vid karolinska institutet men förordar i övrigt följande alternativ.

Lundagruppen. Nämnden finner det rimligt, att personalen vid avdelningen

överförs till universitetet. Under förutsättning att forskargruppen i Lund —

infogad i universitetets stat — erhåller självständig ställning som flygmedicinsk

avdelning i avseende på personal och anslag, synes garantier kunna skapas för

att gruppen kan fortsätta sin hittillsvarande humanfysiologiska forskningsin­

riktning och därigenom även tillgodose försvarsmedicinska behov, särskilt inom

flygvapnet.

Gruppen vid gymnastiska centralinstitutet. Med hänsyn till att de uppgif­

ter, som f. n. bearbetas vid gymnastiska centralinstitutet, placerats i högsta

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1963

värnpliktiga läkare och inom krigsmakten fast anställd

medicinalpersonal skall kunna anlitas inom det försvarsmedicinska

forskningsarbetet. Med anledning av nämnda förslag framhåller styrelsen för

farmaceutiska institutet det önskvärda i att även värnpliktiga apote­

kare tages i anspråk för assistentjänstgöring inom detta område.

2. Kostnadsberäkningar

Den av utredningen förordade an slagsprioriteringen godtages av

flertalet remissorgan. Som en följd av de tidigare återgivna synpunkterna på de

aktuella försvarsmedicinska forskningsuppgifterna understryker dock några in­

stanser det önskvärda i att vissa områden får en högre prioritering än utred­

ningen rekommenderat.

Samtliga remissinstanser, som berör utredningens beräkning av den

försvarsmedicinska forskningens anslagsbehov anser,

att utredningen klart påvisat behovet av ökade anslag. Enligt medicinska fakid-

teten i Göteborg framstår den av utredningen förordade medelstilldelningen som

blygsam i förhållande till de totala försvarskostnaderna.

Statens medicinska forskningsråd tillstyrker utredningens kostnadsberäkningar

och förslag till medelsanvisning för försvarsmedicinska forskningsändamål för

budgetåret 1963/64 men understryker samtidigt, att anslagen till medicinsk

forskning i övrigt bör höjas i motsvarande mån, så att en snedbelastning av den

medicinska vetenskapens arbetsvillkor undvikes. Liknande synpunkter framfö-

res av medicinska fakulteten i Göteborg, Sveriges läkarförbund och Malmö stads

sjukvårdsstyrelse.

Flyg- och navalmedicinska nämnden redovisar i sitt yttrande kostnadsberäk­

ningar för de nu befintliga flyg- och navalmedicinska forskargruppernas verk­

samhet under 1963/64, vilka i huvudsak överensstämmer med nämndens i augusti

1962 ingivna förslag till anslagsäskanden för budgetåret 1963/64. Med utgångs­

punkt i de redovisade beräkningarna framhåller nämnden, att den sammanlagda

anslagssumman, som budgetåret 1963/64 bör ställas till den försvarsmedicinska

sektionens disposition, bör väsentligt ökas. Nämnden framlägger även förslag till

ändringar av löneställning och tjänstebenämning för vissa av de tjänster, som

nu finns inrättade vid nämnden.

Överbefälhavaren, som biträder den föroi’dade anslagshöjningen, hävdar att

den på fjärde huvudtiteln belöpande delen av kostnaderna för upprustningen av

den försvarsmedicinska forskningen måste falla utanför den av statsmakterna

fastställda kostnadsramen för försvaret. Om så inte skulle bli fallet, måste en ny

avvägning mot övriga behov företagas.

Landstingets i Västerbottens län förvaltningsutskott förklarar sig, i likhet med

flertalet övriga hörda kommunala instanser, berett att medverka till genom­

43

förandet av utredningens förslag under förutsättning att staten svarar för upp­

kommande kostnader.

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1963

I sitt yttrande framlägger statens medicinska forskningsråd även förslag till

anslagsäskanden för nästa budgetår avseende det av rådet disponerade förslags­

anslaget till förvaltningskostnader, vilket för närvarande är uppfört

med 201 000 kr. Forskningsrådet hemställer, att förvaltningsanslaget för nästa

budgetår uppföres med 326 500 kr., vilket innebär en ökning med 125 500 kr.

Rådet understryker, att bifall till förslaget om reorganisation av den försvars-

medicinska forskningsledningen kommer att medföra en ökad belastning av

rådets kansliorganisation. Medel kommer dock i fortsättningen inte att behöva

anvisas till förvaltningskostnader vid flyg- och navalmedicinska nämnden. Forsk­

ningsrådets förslag framgår av följande sammanställning.

1. Arvode till rådets ordförande (nu 6 000) .......................................... + 4 000

2. Arvode till publiceringsnämndens ordförande (nu 1 080).............. +

420

3. Resekostnadsersättning och traktamente åt ledamöter av rådet,

dess publiceringsnämnd och dess försvarsmedicinska sektion (nu

16 000) ................................................................................................... + 4 000

4. Ersättning för särskilda utredningar (nu 70 000) .......................... + 23 000

5. Ersättning åt sekreterare, biträdande sekreterare och annan per­

sonal, sjukvård, expenser m.m. (nu 107 920).................................. + 94 080

Summa kronor 125 500

Av rådets framställning inhämtas i övrigt huvudsakligen följande.

Punkt 1. En ökning av arvodet till rådets ordförande är motiverad med hän­

syn till att denne skall vara ordförande i både den allmänmedicinska och den

försvarsmedicinska sektionen.

Punkt 2. På grund av den ökade arbetsbörda, som kommer att åvila publice­

ringsnämndens ordförande, föreslår rådet, att dennes arvode uppräknas med

angivet belopp.

Punkt 3. Belastningen på denna post är redan mycket stor och väntas stiga

ytterligare på grund av den ökade aktivitet, som torde bli en följd av rådets vid­

gade uppgifter. Posten bör vidare höjas med hänsyn till den fördyring, som järn­

vägs- och flygbiljetter undergått.

Punkt 4. Rådet föreslår, att arvodet till ledamot av rådet fastställes till 2 000

kr. per år i såväl den allmänmedicinska som den försvarsmedicinska sektionen.

Därutöver föreslås ett särskilt årligt arvode av 1 000 kr. till ledamot i arbets­

utskottet och 750 kr. till ledamot i publiceringsnämnden. Kostnaderna för dessa

arvoden beräknas till 64 000 kr. per år.

Behov av förstärkning föreligger även i fråga om arvoden till sakkunniga och

ledamöter i vissa av rådets nämnder och kommittéer m. m.

Punkt 5. Den av försvarsmedicinska forskningsutredningen föreslagna reorga-

nisationcn av rådet motiverar enligt rådets uppfattning en genomgripande över­

syn av kansliorganisationen. Ledningen av denna föreslås skola åvila den för

44

båda sektionerna gemensamme vetenskaplige sekreteraren, vilken liksom hittills

bör erhålla ett arvode av 12 000 kr. per år. Till hjälp åt denne bör finnas två

biträdande sekreterare, en för den allmänna och en för den försvarsmedicinska

sektionen (arvode 10 000 resp. 6 000 kr.). Även dessa bör vara i medicinska frågor

kompetenta personer.

De vetenskapliga sekreterarna bör enligt rådets mening biträdas av en i admi­

nistrativa frågor erfaren person, som samtidigt bör vara chef för rådets kansli.

För denna uppgift krävs en kvalificerad befattningshavare, och rådet föreslår

därför, att en heltidstjänst som förste byråsekreterare i Ae 23 inrättas vid

kansliet.

För rådets kamerala rådgivare föreslås en arvodeshöjning med 600 kr. med

hänsyn till den väntade ökningen av dennes arbetsuppgifter.

Som förstärkning av kansliorganisationen föreslår rådet vidare inrättandet av

en tjänst som kontorist i Ae 9 och en som biträde för skriv- och kontorsgöromål

i reglerad befordringsgång. Förstnämnda tjänst anses särskilt angelägen, då dess

innehavare skall avlasta den vetenskaplige sekreteraren. Om kontoristtjänsten

inrättas, kan en arvodesbefattning motsvarande kanslibiträde i A 7 indragas.

För inköp av en bokföringsmaskin, två skrivmaskiner, en räknemaskin och

kontorsmöbler för den nytillkommande personalen hemställer rådet om en en-

gångsanvisning av 21 000 kr. Anskaffningen av bokföringsmaskinen beräknas

möjliggöra en sådan rationalisering av redovisningsavdelningens arbete, att dess

kapacitet kan höjas utan personalökning.

Den vidgade verksamheten kräver slutligen enligt rådet ökad medelsanvisning

till bl. a. skrivmateriel och tillfällig skrivhjälp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 71+ år 1963

Kungl. Maj:ts proposition nr 7It år 1963

45

III. övrig medicinsk forskning

Under riksstatens åttonde huvudtitel har för innevarande budgetår anvisats

ett reservationsanslag av 6 850 000 kr. till medicinsk forskning. Detta anslag,

som står till statens medicinska forskningsråds förfogande, disponeras på föl­

jande sätt.

1. Medicinsk forskning.............................................................................. 6 665 000

2. Medicinsk publiceringsverksamhet .................................................... 185 000

Summa kronor 6 850 000

Från delposten 1 bestrides kostnaderna för såväl den allmän-medicinska som

den försvarsmedicinska forskningen inom medicinska forskningsrådets verksam­

hetsfält.

Statens medicinska forskningsråd har framlagt förslag till anslagsäskanden av­

seende här ifrågavarande anslag, såvitt gäller medelsbehovet för medicinsk forsk­

ning med undantag av den försvarsmedicinska samt medicinsk publiceringsverk­

samhet. Förslaget innebär en anslagshöjning med 4 150 000 kr. enligt följande

sammanställning.

1. Medicinsk forskning exklusive den försvarsmedicinska (nu

6 065 000) .......................................................................................... + 4 135 000

2. Medicinsk publiceringsverksamhet (nu 185 000)........................ +

15 000

Summa kronor 4 150 000

I sin framställning erinrar rådet till en början om 1955 års universitetsutred-

nings program för förstärkning av universitets- och högskoleväsendets forsk-

ningsbetingelser och konstaterar i anslutning därtill, att den hittillsvarande an­

slagsutvecklingen medfört en betydande eftersläpning i förhållande till universi-

tetsutredningens rekommendationer. Rådet framhåller vidare, att en stor del av

anslagsförstärkningarna under de senaste åren motsvarats av automatiska kost-

nadsstegringar på grund av löneökningar för den statsanställda personalen, pris­

stegringar för materiel och utrustning samt höjning av den allmänna varuskat­

ten. I fortsättningen redogör rådet för vissa aktuella problem och synpunkter,

vilka varit vägledande vid beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår.

Därvid anföres i huvudsak följande.

Under 1950-talet har en kraftig utbyggnad av de medicinska lärosätena ägt

rum, vilket medfört en stark ökning av de personella resurserna inom forsknings-

och undervisningsorganisationen. Denna utveckling kommer att fortsätta under

1960-talet och berör även de odontologiska, veterinärmedicinska och farma-

ceutiska utbildningsanstalterna, vilka för sin forskning är beroende av rådets

stöd.

4 — Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 saml. Nr Vt

46

Rådet berör därefter de enskilda forskningsanslagens storlek och framhåller,

att det krävs en höjning av nu utgående anslag med ca 10 % eller med 610 000

kr. för att nuvarande nivå skall kunna bibehållas. Behov föreligger emellertid

även av förbättringar, särskilt i fråga om teknisk personal och materiel, och

enligt rådets beräkningar erfordras för detta ändamål ytterligare ca 610 000 kr.

Som stöd härför hänvisas bl. a. till att de till rådet under budgetåret 1961/62

ingivna ansökningarna om anslag med ca 3,4 miljoner översteg rådets disponibla

medel.

Anslag till tyngre apparatur har enligt rådet hittills kunnat beviljas endast

i blygsam omfattning. Den medelsförstärkning, som erfordras för att i någon

mån kunna möta de angelägnaste behoven, beräknar rådet till 1 000 000 kr.

Rådet räknar vidare med en kostnad av ca 650 000 kr. till förstärkning av appa­

ratur och utrustning i samband med att permanenta tjänster inom universitets­

organisationen byter innehavare.

För att genom upprättande av nya forskargrupper kunna intensifiera forsk­

ningen inom särskilt viktiga områden erfordras enligt rådet en medelsanvisning

av ca 1 260 000 kr.

Slutligen framhåller rådet, att den alltmer ökande belastningen av anslags­

posten till medicinsk publiceringsverksamhet motiverar en höjning av medels­

anvisningen till detta ändamål med 15 000 kr.

Med anledning av att frågan om sambandet mellan, å ena sidan, stigande

forskningsanslag samt, å andra sidan, den akademiska examinationsfrekvensen

och utflödet av akademisk arbetskraft på arbetsmarknaden berördes i 1962 års

statsverksproposition, hänvisar rådet till en redovisning av den medicinska exa­

minationsfrekvensen, som den av Kungl. Maj:t tillkallade utredningsmannen

för vissa medicinska utbildningsfrågor lämnat i augusti 1962. Enligt utrednings­

mannen kan den under senare år konstaterade nedgången i läkarexaminationen

förklaras dels av att ett stort antal medicine studerande under slutet av 1950-

talet anställts i de lägre lärår- och forskarbefattningar, som då inrättades för att

möjliggöra en vidgad intagning av medicine studerande, dels av att medicine

kandidater nu i större utsträckning än tidigare vikarierar som läkare. Det mins­

kade utflödet av läkare på arbetsmarknaden bör därför enligt rådets mening

inte tjäna som argument för att begränsa anslagen till medicinsk forskning. Det

synes tvärtom rådet angeläget med ökade anslag, för att även de befattnings­

havare, som sålunda knutits till universitetsorganisationen, skall få möjligheter

att bedriva effektiv forskning.

Från de nu redovisade utgångspunkterna, vilka i huvudsak ger en kvantitativ

bedömning, beräknar rådet det totala behovet av anslagsförstärkning till medi­

cinsk forskning och medicinsk publiceringsverksamhet till 4 150 000 kr. Till

grund för beräkningarna kan emellertid enligt rådet även läggas kvalitativa

aspekter såsom t. ex. angelägenheten av ökat stöd åt forskningen inom vissa,

inte minst från samhällssynpunkt, betydelsefulla områden. Som exempel på så­

dan forskning nämner rådet den psykiatriska och socialmedicinska forskningen

samt diabetes-, yrkes-, läkemedels-, alkohol- och narkotikaforskningen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 7b år 1963

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1963

47

IV. Departementschefen

Den organisation för försvarsmedicinsk forskning, som vuxit fram i vårt land

— huvudsakligen under och efter andra världskriget — har inte tillkommit efter

någon översiktlig och enhetlig plan utan genom att speciella behov vid skilda

tillfällen föranlett lösningar för begränsade avsnitt av detta fält. Som följd härav

har forskningens ledning kommit att bli splittrad, vilket i vissa hänseenden med­

fört svårigheter att få ut full effekt av våra insatser på detta område.

Nämnda omständigheter föranledde statens medicinska forskningsråd att år

1957 föreslå, att den försvarsmedicinska forskningens organisation borde prövas

av 1955 års universitetsutredning. I sitt betänkande »Forskningens villkor och

behov» (SOU 1958:32) förklarade emellertid universitetsutredningen, att den

inte kunnat taga ställning till dessa i sina detaljer synnerligen invecklade frågor.

Utredningen förordade därför, att en särskild kommitté skulle tillsättas för att

förutsättningslöst utreda hela detta problemkomplex.

Den på så sätt inledda diskussionen om den försvarsmedicinska forskningens

organisation gav vid handen, att förhållandena på detta viktiga område inte

var tillfredsställande. Med anledning härav inhämtade jag hösten 1959 Kungl.

Maj:ts bemyndigande att tillkalla en särskild utredningsman med uppdrag att

pröva frågan om den försvarsmedicinska forskningens organisation och om­

fattning.

Utredningsmannen, som antog namnet försvarsmedicinska forskningsutred-

ningen, framlade i juni 1962 betänkandet »Försvarsmedicinsk forskning i total­

försvaret» (SOU 1962:34). I betänkandet redovisas förslag rörande en reorga­

nisation av den försvarsmedicinska forskningens ledning och verkställighetsorgan

samt beräkningar av anslagsbehovet för sådan forskning för tiden fram t. o. m.

budgetåret 1966/67.

Genom bl. a. en omfattande materialinsamling har utredningen företagit en

brett upplagd kartläggning av aktuella forskningsproblem inom försvarsmedici-

nen. I samband därmed har utredningen funnit, att forskningsuppgifterna i stort

sett kan uppdelas i två kategorier, nämligen en mera grundforskningsinriktad och

en som avser tillämpad forskning med försök och prov.

Forskningsledningen kan enligt utredningens huvudalternativ tänkas vara för­

lagd till organ underställda antingen ecklesiastik- eller försvarsdepartementet

eller båda dessa departement. Från dessa utgångspunkter diskuterar utredningen

tre olika förslag rörande ledningens utformning. I korthet kan dessa beskrivas

så, att ledningsorganet i det första, alternativet »Ecklesiastik», är enhetligt för

hela forskningsfältet och förlagt under ecklesiastikdepartementet. I alternativet

48

»Försvar» är ledningen också enhetlig men anknuten till försvarsdepartementet.

Enligt det tredje alternativet, som utredningen kallar »Kombination», upprättas

dels ett under ecklesiastikdepartementet sorterande ledningsorgan för den univer-

sitetsanknutna forskningen av grundforskningskaraktär, dels ett under försvars­

departementet lydande organ för den tillämpade forskningen inom totalförsvaret.

Av dessa tre alternativ förordar utredningen för sin del alternativet »Kombi­

nation». Den huvudsakliga innebörden av detta är följande. De nuvarande led­

ningsorganen under ecklesiastikdepartementet — försvarsmedicinska nämnden

inom statens medicinska forskningsråd samt flyg- och navalmedicinska nämnden

— ersättes av ett nytt organ, vilket infogas i medicinska forskningsrådet. Rådet

omorganiseras i en allmän medicinsk sektion, som i stort sett motsvarar det

nuvarande rådet, och en försvarsmedicinsk sektion, som får ansvaret för den

försvarsmedicinska grundforskningen. Som ledningsorgan för den tillämpade

forskningen inrättas under försvarsdepartementet en försvarsmedicinsk forsk­

ningsberedning, som ersätter den provisoriskt inrättade militärmedicinska forsk­

ningsberedningen. I fråga om ledningen föreslår utredningen ytterligare, dels att

planeringsavdelningar organiseras inom medicinal- och veterinärstyrelserna, dels

att försvarsstaben och försvarsgrensledningarna tillföres medicinsk sakkunskap.

Forskningsarbetet bör enligt utredningens mening till stor del bedrivas inom

permanenta forskargrupper, och konkret utformade förslag framlägges därför i

betänkandet rörande ett tiotal sådana grupper. Vidare föreslås att verksamheten

vid de nuvarande flygfysiologiska grupperna under flyg- och navalmedicinska

nämnden koncentreras till en grupp, förlagd till karolinska institutet. Förslaget

i denna del innebär, att grupperna i Lund och vid gymnastiska centralinstitutet

avvecklas. För att forskargruppernas personalresurser vid behov skall kunna för­

stärkas förordar utredningen, att såväl värnpliktiga som vid krigsmakten fast

anställda läkare tidvis skall kunna kommenderas till tjänstgöring vid olika forsk­

ningsanläggningar.

Utredningens förslag rörande medelstilldelningen för perioden 1963/64—

1966/67 utmynnar i ett anslagsbehov av sammanlagt 25,1 miljoner kr., varav för

nästa budgetår 2,2 miljoner kr. till försvarsmedicinsk grundforskning och 1,5 mil­

joner kr. till tillämpad forskning. Som jämförelse kan nämnas att innevarande

budgetår under åttonde huvudtiteln till försvarsmedicinska nämnden samt flyg-

och navalmedicinska nämnden anvisats sammanlagt 1 413 000 kr., medan under

fjärde huvudtiteln till militärmedicinsk forskning anvisats 600 000 kr. samt till

militärmedicinska undersökningscentralen i runt tal 150 000 kr.

Utredningens arbete har rönt ett övervägande gynnsamt mottagande av re­

missinstanserna. Att erinringar anföres mot utredningens uppfattning på vissa

punkter eller områden är en naturlig följd av att det här är fråga om ett mycket

vittomfattande fält, där många intressen korsar varandra. För egen del finner

jag utredningsarbetet förtjänstfullt. Det samlade resultatet synes mig väl ägnat

att läggas till grund för en bedömning av den försvarsmedicinska forskningens

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1963

50

Det finns i detta sammanhang anledning att beröra utredningens gränsdrag­

ning för den försvarsmedicinska forskningen. De forskningsuppgifter det här

gäller kan i stort sett sägas vara grupperade kring tre problemkomplex, nämligen

människan som mål för stridsmedel, människans levnadsbetingelser i krigets miljö

och människan som länk i systemet vapen-människa. Den sistnämnda gruppen

är rent militärmedicinsk, medan de två övriga har många anknytningar till

medicinsk forskning i allmänhet. Utredningen betonar också för sin del, att näs­

tan varje form av medicinsk forskning har försvarsmedicinska aspekter, men har

det oaktat funnit det nödvändigt att här draga en gräns för att avskilja i trängre

mening försvarsmedicinska uppgifter. En annan gränsdragning har utredningen

företagit inom den egentliga försvarsmedicinen, där det anges vara möjligt att i

stort skilja mellan grundforskning och tillämpad forskning.

Mot denna uppfattning har flera remissinstanser anfört erinringar och fram­

hållit, att en sådan uppdelning torde vara svår och i vissa fall omöjlig att göra.

För egen del är jag medveten om svårigheterna i detta avseende. Otvivelaktigt

är gränsen mellan grundforskning och tillämpad forskning mycket svår att

fastställa. Åtskilliga projekt som enligt vedertagna begrepp rubriceras som upp­

gifter av grundforskningskaraktär bör kanske snarare hänföras till vad man nu

ofta benämner orienterad forskning. Vidare gäller det icke sällan projekt som

— även om de katalogiseras som grundforskning — avser grundläggande veten­

skapliga undersökningar på områden, där målet för en tillämpad forskning eller

ett utvecklingsarbete är bestämt men där avsaknaden av kunskaper om grund­

läggande förhållanden eller förutsättningar utgör ett hinder för projektets fort­

satta bearbetning. Eftersom utredningens motiv för den föreslagna uppdelningen

främst synes vara att möjliggöra att universitetsväsendets resurser i fråga om

personal och utrustning även i fortsättningen kan utnyttjas för försvarsmedicinsk

forskning, är jag dock beredd att av praktiska skäl acceptera de utgångspunkter,

som utredningen genom gränsdragningen mellan grundforskning och tillämpad

forskning valt för sitt ställningstagande i fråga om ledningens organisation. I

I den centrala frågan om forskningsledningen vill jag först erinra om att bl. a.

överbefälhavaren — som i princip tillstyrkt bifall till utredningens förslag om

reorganisation — förordat, att denna funktion, såvitt gäller den tillämpade forsk­

ningen, senare skall överföras till försvarsgrenscheferna och övriga totalförsvars-

myndigheter. Detta skulle emellertid enligt min mening innebära, att en av de

största bristerna i den nuvarande organisationen, nämligen den splittrade led­

ningen, skulle bevaras. Vid mitt övervägande av forskningsledningens organisa­

tion har jag funnit skäl att i allt väsentligt ansluta mig till utredningens förslag.

Ledningen bör sålunda utformas i enlighet med alternativet »Kombination» med

en försvarsmedicinsk sektion inom medicinska forskningsrådet som ledningsorgan

för den mera grundforskningsinriktade och universitetsanknutna forskningen

och med ett under försvarsdepartementet sorterande organ — som jag föreslår

Kungl. May.ts proposition nr 7i år 1963

52

organen erforderliga. För den tillämpade forskningen bör i första hand utnytt­

jas krigsmaktens och civilförsvarets anläggningar och resurser. Ledningsorganen

bör kunna anställa såväl forskare som teknisk personal samt bekosta alla utgif­

ter för forskningsarbete, såsom inköp av instrument och materiel samt nödiga

resor. Vid verkställigheten bör slutligen ledningsorganen icke utöva den detal­

jerade vetenskapliga ledningen av forskningen — en uppgift som självfallet bör

ankomma på den av vederbörande ledningsorgan utsedde forskningsledaren —

utan verksamheten bör i detta hänseende begränsas till övervakning och inrikt­

ning av forskningen.

Vissa remissinstanser har understrukit behovet av speciella anordningar för

samordning mellan ledningsorganen. Att för detta ändamål inrätta någon form

av överordnad nämnd synes mig emellertid inte erforderligt. I likhet med statens

medicinska forskningsråd anser jag, att det angelägna kravet på samordning

mellan de båda ledningsorganen bör kunna tillgodoses bl. a. genom ett för dessa

organ gemensamt arbetsutskott, i vilket representanter för såväl den försvars-

medicinska sektionen som den försvarsmedicinska forskningsdelegationen bör

ingå. Jag förordar därför att en sådan anordning kommer till stånd. I sitt arbete

bör detta utskott bl. a. beakta den civila sjöfartens och det civila flygets intressen

— rörande även rent praktiska problem — i den verksamhet som de båda led­

ningsorganen har att främja. På arbetsutskottet bör vidare ankomma att om­

besörja, att den informationsverksamhet och undervisning i flyg- och navalmedi-

cinska frågor, som nu åligger flyg- och navalmedicinska nämnden, fortsättnings­

vis kan bedrivas i ändamålsenliga former. Det synes mig i övrigt naturligt att

en samverkan etableras mellan ledningsorganen — direkt eller genom arbets­

utskottet — och huvudmännen för annan, till försvarsmedicinsk forskning grän­

sande verksamhet, exempelvis delar av försvarspsykologisk forskning och trafik-

säkerhetsforskning. Beträffande samverkan med försvarets forskningsanstalt

återkommer jag strax.

Till utredningens förslag, att särskilda planeringsorgan bör inrättas inom

medicinal- och veterinärstyrelserna samt att vissa militära staber skall förstärkas

med medicinsk representation, är jag med hänsyn till pågående utredningsarbete

ej beredd att nu taga ställning.

Det är uppenbart, att en intim samverkan bör komma till stånd mellan å ena

sidan ledningsorganen, framför allt den försvarsmedicinska forskningsdelegatio­

nen, och å andra sidan försvarets forskningsanstalt. Anstaltens styrelse bör i

sådant syfte i någon form tillföras medicinsk sakkunskap. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj:t att utfärda erforderliga föreskrifter härom.

Jag övergår härefter till utredningens förslag rörande inrättande av perma­

nenta forskargrupper och behandlar därvid till en början de redan befintliga

grupperna under flyg- och navalmedicinska nämnden.

Trots de erinringar, som främst av flygvapenchefen anförts mot de föreslagna

förändringarna beträffande de flygfysiologiska grupperna i Lund samt vid karo­

Kungl. Maj:ts proposition nr 7i år 1963

54

åttonde huvudtitlarna, därefter frågan om anslag till övrig medicinsk forskning

under åttonde huvudtiteln samt slutligen frågan om anslag under samma huvud­

titel till medicinska forskningsrådets förvaltningskostnader.

Enligt utredningens förslag skall för budgetåret 1963/64 för den här avsedda

tillämpade försvarsmedicinska forskningen anvisas ett anslag under fjärde hu­

vudtiteln av 1 500 000 kr. Detta anslag förordas successivt stiga för att budget­

året 1966/67 utgöra 4 000 000 kr.

För egen del föreslår jag att för nästa budgetår för hithörande ändamål anvisas

1 200 000 kr. Medel för kostnaderna vid militärmedicinska undersökningscentra-

len — vilka utredningen avsett skola inrymmas inom det av utredningen före­

slagna beloppet — har redan äskats hos riksdagen under försvarets sjukvårdssty­

relses anslag (1963 års statsverksproposition, bil. 6, s. 34—38). Forskningsan­

slaget under fjärde huvudtiteln bör i fortsättningen benämnas Försvarsmedicinsk

forskning.

Det av mig nu behandlade anslaget för den tillämpade försvarsmedicinska

forskningen torde — även om denna forskning till viss, ehuru mindre del tjänar

även andra delar av totalförsvaret än krigsmakten — böra inrymmas inom den

försvarskostnadsram för de närmaste fyra budgetåren, varom förslag avses skola

föreläggas årets riksdag. Med hänsyn härtill får utrymmet för att under nämnda

tidrymd mera väsentligt öka medelsanvisningen till hithörande ändamål anses

vara begränsat. Delegationen bör därför planlägga sitt arbete med utgångspunkt

häri. Det bör i första hand ankomma på överbefälhavaren, såsom under Kungl.

Maj:t ansvarig för långtidsplaneringen inom krigsmakten, att pröva om den

försvarsmedicinska forskningen för kommande budgetår bör få annan andel i

utgiftsramen än under budgetåret 1963/64.

Från anslaget torde få bestridas — förutom egentliga forskningskostnader —

även delegationens administrationskostnader.

Som jag tidigare redovisat, har statens medicinska forskningsråd i enlighet

med utredningens förslag för budgetåret 1963/64 hemställt om en medelsanvis­

ning under åttonde huvudtiteln till försvarsmedicinsk grundforskning av 2 200 000

kr. att disponeras av den av utredningen föreslagna försvarsmedicinska sektio­

nen. För egen del förordar jag en sammanlagd medelsram av 1 800 000 kr. till

detta ändamål. Av sistnämnda belopp motsvarar 600 000 kr. de medel, som

f. n. av medicinska forskningsrådet ställts till försvarsmedicinska nämndens

förfogande, och 813 000 kr. de medel, som anvisats under flyg- och naval-

medicinska nämndens anslag till avlöningar, omkostnader och forskning, var­

till kommer en av mig förordad anslagshöjning med 387 000 kr. I rådets anslags­

beräkning ingår kostnaderna för avlöningar åt personal vid de forskargrupper,

som efter omorganisationen avses sortera under den försvarsmedicinska sektio­

nen. Enligt min mening bör emellertid av budgettekniska skäl kostnaderna för

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1963

56

Kungl. Maj:ts proposition nr

7-4

år 1963

Av dep.chefen

Tjänster

1962/63

tillstyrkta

1963/64,

förändringar

Grupp Navalmedicin

Laborator (Be 1)....................................

1

of.

1

Forskningsläkare (Ag 25) ....................

1

of.

1

Psykolog (Ag 25) ..................................

1

of.

1

Laboratorieingenjör (Ae 17)................

1

of.

1

Instrumentmakare (Ag 11)..................

of.

Laboratoriebiträde (högst Ae 9) ........

1

of.

1

Grupp Flygmedicin

Professor (Be 3) ....................................

—

+1

1

Laborator (Be 1)....................................

2

— 1

1

Forskningsläkare (Ae 25) ....................

1

of.

1

Forskningsläkare (Ag 25) ....................

1

of.

1

Driftsingenjör (Ae 21) ..........................

1

of.

l1)

Laboratorieingenjör (Ag 17)................

—

+1

1

Laboratorieingenjör (högst Ae 15) ...

2

— 1

1

Förste instrumentmakare (Ag 13) ....

—

+1

1

Översköterska (Ag 13)..........................

—

+1

1

Instrumentmakare (Ag 11)..................

I

/2

— 1

/•x

Laboratorieassistent (Ag 11) ..............

1

— 1

—

Institutionstekniker (Ae 9)..................

—

+1

1

Laboratoriebiträde (högst Ae 9)........

2

— 1

1

1 Gemensam för båda grupperna.

Till förste innehavare av den av mig förordade extra ordinarie professuren, som

bör avse ämnesområdet flygfysiologi, bör utan vederbörligt ansöknings- och sak­

kunnigförfarande utses laboratorn A. G. H. Bjurstedt.

Utgifterna för nu berörda personal beräknar jag till 506 000 kr.

I samband med avvecklingen av den flygfysiologiska gruppen i Lund bör föl­

jande tjänstemän överföras till universitetet därstädes, nämligen en laborator

i Be 1, en laboratorieingenjör i Ag 15, en instrumentmakare i Ag 11 och ett labo-

ratoriebiträde i Ag 9. Till gruppen är f. n. knuten viss arvodesanställd personal,

vilken torde komma att erfordras även i fortsättningen. Kostnaderna för grup­

pens personal, vilka jag beräknar till 134 000 kr., bör under nästa budgetår pro­

visoriskt bestridas från anslagsposten till avlöningar åt personal vid de försvars-

medicinska forskargrupperna. Fr. o. m. budgetåret 1964/65 bör ett belopp mot­

svarande dessa kostnader tillgodoföras Lunds universitets avlöningsanslag. Er­

forderlig ändring i personalförteckningen för universitetet bör dock vidtagas

redan fr. o. m. nästa budgetår. Härvid bör beaktas att ämnesområdet för labora-

turen bör avse fysiologi i stället för flygmedicin.

Tjänst, som nu är placerad vid någon av de flyg- och na valmedicinska grup­

perna och för vilken kostnaderna — i enlighet med vad jag föreslagit i det före­

gående — avses skola bestridas från nu ifrågavarande anslagspost, bör utan

58

under fjärde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av

1 200 000 kr.;

III. till Statens medicinska forskningsråd: Förvaltningskost­

nader för budgetåret 1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 920 000 kr.;

IV. till Statens medicinska forskningsråd: Medicinsk forsk­

ning för budgetåret 1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa

ett reservationsanslag av 8 885 000 kr.;

V. medgiva, dels att vid statens medicinska forskningsråd

må fr. o. m. budgetåret 1963/64 tills vidare vara inrättad en

extra ordinarie tjänst som förste byråsekreterare i Ae 23, dels

att vid de under nämnda råd sorterande försvarsmedicinska

forskargrupperna må fr. o. m. samma tidpunkt tills vidare vara

inrättade följande extra ordinarie tjänster, nämligen en som

professor i Be 3, två som laborator i Be 1, en som forsknings-

läkare i Ae 25 och en som driftsingenjör i Ae 21, samt bemyn­

diga Kungl. Maj:t att fastställa personalförteckning i över­

ensstämmelse härmed;

VI. godkänna följande avlöningsstat för dels under punkt V.

nämnda forskargrupper, dels den personal, som avses skola

överföras till universitetet i Lund, att tillämpas tills vidare un­

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1963

der budgetåret 1963/64:

Avlöningsstat

1. Ersättning till tillfällig arbetskraft, förslagsvis

..

33 000

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ....

418 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................... 181

000

4. Kompensation för förhöjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................................... 8 000

Summa kr. 640 000

VII. medgiva, att vid universitetet i Lund utöver de tjänster

som i annan ordning kan komma att uppföras på personalför­

teckning för universitetet må under budgetåret 1963/64 vara

inrättad en tjänst som extra ordinarie laborator i Be 1 i fysio­

logi, samt bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga härav påkallad

förändring i nämnda personalförteckning.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instäm­

mande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas pro­

position av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

A sa Teorell

INNEHÅLL

Sid.

I. Inledning ......................................................................................................... 3

II. Den försvarsmedicinska forskningen ........................................................... 5

A. Betänkandet ............................................................................................. 5

B. Yttranden ................................................................................................. 34

III. Övrig medicinsk forskning............................................................................. 45

VI. Departementschefen ...................................................................................... 47

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1963

59