SOU 1962:34
Försvarsmedicinsk forskning i totalförsvaret
N 4-0 ('?
oå (»
_ CUL"
(P( *. 101?»
National Library of Sweden
Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012
SOM. JMK—'., 2:— 34", it] STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1962234
Eeklesiastikdepartementet
FÖRSVARSMEDICINSK FORSKNING I TOTALFÖRSVARET
BETÄNKANDE MED FÖRSLAG AVGIVET AV FÖRSVARSMEDICINSKA FORSKNINGSUTREDNINGEN
Stockholm 1 962
STATENS OFFENTLI GA UTREDNINGAR 1962
Kronologisk förteckning
1. Skogsuilgångarna l Jlmtlands lan. Idun. 100 |. + 1 utvlkskarta. S. |. Yrke-utbildningen på u'ödgårdsområdet. Statens Reproduktionsenstalt. 'n s. Jo.
:. ':'l'otåtalfgäsvarets personalfrågor. Beckman.
|. .
4 Arbetsuppgifter och utbildning för viss sjuk- vlrdspersonal. Beckman. 105 a. I. |. vidgad vuxenutbildning på gymnasiestadlet. Kihlström. 116 a. l:.
0. åtatslxaédrag till enskild väghållnlng. m. m. Idun.
s. .
'I. Kommunal beredskap. Idun. 190 a. I.
0. Finansplan för budgetåret 1962/n samt Prelimi-
ållr nåtlonalbudget för Ar 1062. Marcus. xxm+ s. .
Städernas sarskilda rättigheter och skyldigheter i förhållande till staten. Kihlström. 259 s. Fl.
10. svensk ekonomi 1960—1005. Idun. 220 s. Fi. 11. åxåenslä ekonomi 1960—1065. Bilagor 1—5. Idun.
s. . 12. Aspekter på utvecklingsbiståndet. Idun. m 5. U. 18. gkhrp1 ta regler för rusdrycksinköp. Idun. 125 s.
14. Atomansvsrighet II. Idun. 205 s. Ju. 16. Den allmänna näringslagstiftningen. Idun. 312 s. 8.
Korrespondensundervisntngen inom skolväsen- det. Tryckerlbolaget Värmlands Folkblad, Karl-
stad. 141 s. E.
17. Arbetatldsförkortnlngens omfattning och utllgg- nlng. Idun. 141 s. S. 10. Automatisk databehandling inom folkbokföring- och uppbördsvllsendet. Del II. Idun. 07 s. Fl. 10. Utlandssvenskars deltagande i allmänna val. Idun. 50 8. J u. n. Nedre justitierevisioneaa arbetsorgan-isation. Idun. &! a. Ju. 21. Kommunalt stöd åt studerande från utvecklings- lllnderna. Kihlström. 85 s. 1. 22. Samhlllsfarlig asocialltet. Idun. 202 a. I. 23. Försvarets tandvård. Idun. 100 s. PB. 24. Expropriation för sanering av historiskt eller kännns-historiskt vllrdefuli bebyggelse. Marcus.
a. u.
25. Reviderad nationalbudget för år 1962. Marcus. IV + 52 s. Fi. 20. Avgiftsbelagda trafikanläggningar. Idun. 70 8. K. r:. Radions juridiska ansvar. Idun. 181 s. Ju. 20. Skolvllsendets centrala ledning. Idun. 400 a. E. 29. Säkerhetsinapektion. av motorfordon och slup- vagnar. Kihlström. 101 s. K. 30. Arbetstidsreglerlng för militär personal och civil- militllr. Idun. 62 s. Fö. 81. Stadshypoteks— och bostadskreditinstitutioner- na. Norstedt & Söner. 153( 5. F1. SB. Automatisk databehandling. Kihlström. au s. Fi. 33. Veterinllrmedicinsk forskning och undervisning. Del I. Statens Reproduktionsanstalt. 168 5. Jo. Försvarsmedicinsk forskning i totalförsvaret. Idun. 192 5. E. F ?
STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1962z34
Ecklesiastikdepartementet
FÖRSVARSMEDICINSK FORSKNING I TOTALFÖRSVARET
BETÄNKANDE MED FÖRSLAG AVGIVET AV
FÖRSVARSMEDICINSKA FORSKNINGSUTREDNINGEN
IDUNS TRYCKERIAKTIEBOLAG ESSELTE AB STOCKHOLM 1962
Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Ecklesiastikdepartementet
Kungl. Maj:t bemyndigade den 9 oktober 1959 chefen för ecklesiastik- departementet att dels tillkalla en utredningsman med uppdragiatt verk- ställa utredning rörande den försvarsmedicinska forskningen, dels ock utse sekreterare åt utredningsmannen och tillkalla särskilda experter för att stå till hans förfogande för överläggningar och samråd.
Med stöd av detta bemyndigande tillkallade Herr Statsrådet samma dag undertecknad professorn vid universitetet i Uppsala Bror Rexed till utred- ningsman.
Den 2 november 1959 tillkallade Herr Statsrådet generaldirektören, chefen för försvarets forskningsanstalt Martin F ehrm, numera arméöverläkaren Gustaf Hesselblad, professorn vid karolinska institutet Börje Uvnäs, profes- sorn vid karolinska institutet Arne Engström, översten i I. militärområdets reserv Torsten Schmidt, professorn vid universitetet i Göteborg Carl-Johan Clemedson och marinöverläkaren Lars Troell att såsom experter biträda utredningsmannen samt uppdrog åt numera förste marinläkaren Bernt Blomquist att tjänstgöra såsom sekreterare åt utredningsmannen. Såsom biträdande sekreterare har tjänstgjort numera t. f. förste kanslisekreteraren i ecklesiastikdepartementet Nils Bergsten sedan den 18 november 1959. Den 16 januari 1961 tillkallades såsom ytterligare expert professorn vid universi— tetet i Uppsala Gunnar Ström.
Utredningsmannen har antagit namnet försvarsmedicinska forsknings- utredningen.
Genom beslut den 16 oktober 1961 och den 19 februari 1962 uppdrogs åt medicine licentiaten Lars Nordgren, att under tiden den 1 oktober 1961—den 15 februari 1962 fullgöra sekreterargöromål åt utredningsmannen. Nordgren har jämväl under tiden den 1 augusti ——den 30 september 1961 biträtt med sekreterargöromål, varvid Nordgren under ifrågavarande tid varit inkallad
till facktjänstgöring som värnpliktig läkare vid armén. Även tiden efter den 15 februari 1962 har Nordgren biträtt med att redigera den som bilaga till detta betänkande bifogade projektkatalogen.
Jämlikt medgivande av Herr Statsrådet har utredningen dels företagit resor till flyg- och navalmedicinska nämndens laboratorium vid universi- tetet i Lund, flygvapnets försökscentral i Malmslätt samt klimatfysiologiska laboratoriet och undertryckskammaranläggningen vid universitetet i Upp- sala, dels förlagt sitt arbete till Öregrund under tiden den 14—den 17 augusti 1961. I den så kallade Öregrundskonferensen deltog förutom utredningens experter generalläkaren, flygöverläkaren, civilförsvarsöverrläkaren samt av överbefälhavaren utsedda representanter för försvarsstaben och försvars- grenarna.
Utredningen har gjort ett antal studiebesök vid försvarsmedicinska forsk- ningsanläggningar och laboratorier sysselsatta med försvarsmedicinsk forsknings- och försöksverksamhet samt anordnat en serie informativa sammanträden med av utredningsuppdraget berörda myndigheter, forsk- ningsråd och intressenter i enlighet med den närmare redogörelse för utred- ningsarbetet, vilken återfinnes i betänkandets första kapitel.
Utredningen har haft samråd med 1958 års försvarsledningskommitté och 1959 års utredning rörande utbildning av värnpliktiga läkare m. m.
Utredningen har under sitt arbete avgivit följande remissvar i ärenden som hänskjutits till utredningen för särskilt yttrande, nämligen
den 29 oktober 1959 över flyg- och navalmedicinska nämndens anslagsäs- kanden för budgetåret 1960/61,
den 30 december 1959 över en av professor Rolf Sievert gjord framställ- ning angående ökad forskning över det radioaktiva nedslaget, särskilt dess biologiska värdväxling,
den 1 oktober 1960 över en av professor Gunnar Biörck gjord framställning rörande viss forskning och sjukvårdsberedskap vid Serafimerlasarettet, som tarvas med hänsyn till atomålderns krav såväl i civilt som militärt hän- seende,
den 6 oktober 1960 över flyg- och navalmedicinska nämndens anslagsäs- kanden för budgetåret 1961/62,
den 8 oktober 1960 över statens medicinska forskningsråds anslagsäskan— den för budgetåret 1961/62 såvitt gäller försvarsmedicinsk forskning,
den 17 januari 1961 över en av byggnadsstyrelsen gjord framställning Om dels godkännande av byggnadsprogrammet för en navalmedicinsk på- byggnad av karolinska institutets fysiologiska avdelning, dels ock anvisning av medel för projekteringskostnader för nämnda påbyggnad,
den 23 oktober 1961 över flyg- och navalmedicinska samt försvarsmedi- cinska nämndernas anslagsäskanden för budgetåret 1962/63,
den 31 januari 1962 över 1960 års försvarsledningsutrednings betänkande »Totalförsvarets högsta ledning» (SOU 1961: 66),
den 12 maj 1962 över betänkandet >>Läkaren i totalförsvaret» (SOU 1961: 63), avgivet av 1959 års utredning rörande utbildning av värnpliktiga läkare m. m.
Vissa handlingar, vilka överlämnats till utredningen för att tagas i över— vägande vid fullgörandet av dess uppdrag, återställes härjämte. Med sina uttalanden och förslag i detta betänkande anser sig utredningen ha tagit ställning till desamma.
Utredningen får härmed vördsamt överlämna betänkande med förslag angående reorganisation av den försvarsmedicinska forskningens ledning, anslagsbehov för försvarsmedicinsk forskning samt förslag till forskargrup- per. I en särskild stencilerad bilaga återfinnes beskrivning av forsknings- projekt jämte projektkatalog.
Vid utarbetandet av kap. 11 angående den försvarsmedicinska forsk- ningens organisation i vissa främmande länder samt kap. VI angående aktuella försvarsmedicinska forskningsproblem, vilket kapitel bygger på den i bilagan redovisade beskrivningen av forskningsprojekt, har förutom utredningens experter deltagit ett stort antal forskare. En närmare redogö— relse härför återfinnes i betänkandets första kapitel angående utrednings- arbetets bedrivande.
Utredningens experter, vilka kontinuerligt följt utredningsarbetet och tagit del av utredningens materiel, har förklarat sig biträda det framlagda förslaget.
Utredningen kommer att i ett särskilt betänkande pröva den försvars- medicinska forskningens krigsorganisation och framlägga förslag härut- innan. Då krigsorganisationen är avhängig av fredsorganisationens slutliga utformning, anser sig utredningen böra avvakta ställningstagandet till det i detta betänkande framlagda förslaget.
Stockholm i juni 1962.
Bror Rexed
/Bernt Blomquist
Sammanfattning.
VI. Aktuella försvarsmedicinska forskningsproblem .
Om kriget kommer. .
Kärnstridsmedlens medicinska verkningar .
Radiobiologi .
Skydd mot biologiska stridsmedel .
Skydd mot kemiska stridsmedel. . . . . . . . . . .
Problem betingade av ändrade hygieniska och epidemiologiska fö1hållanden . Kirurgiska och internmedicinska problemställningar' mom total- försvaret.
Navalmedicinska problemställningar.
Flygmedicinska problemställningar .
Expeiimentalpsykologiska problemställningar inom flyg- och navalmedicinen . Bioteknologiska problemställningar .
Övriga fysiologiska problem inom försvarsmedicinen . . Krigets psykiska påfrestningar och därav föranledda problem . Försvarsmedicinsk dokumentation.
Utredningen....................
Kap. VII. Reorganisation av den försvarsmedicinska forskningens ledning
Bakgrund Tidigare utredningar.
Förutsättningar .
Principfunktioner inom den försvarsmedicinska forskningsled- ningen .
Alternativ för försvarsmedicinsk forskningsledning i totalför- svaret . Utredningen
Kap. VIII. Anslagsbehov för försvarsmedicinsk forskning.
Kap.
Nuvarande anslag. De nya anslagsfördelade organens funktion. Försvarsmedicinska forskargrupper Framtida behov av anslagsmedel för försvarsmedicinsk forsk- ning. . .
Totalförsvarets medicinalpersonal och förskningsarhetet
Bilagor över forskargrupper.
IX. Sammanfattning .
71 73 75 77
78 80 83 83 85
86 86 88 94 97 99
101
105 109 111
114 116 119 121 125 128
138
138 139 145
147
151 161
167
167 168 172
178 181 183
184
FÖRSTA KAPITLET
Utredningsarbetets bedrivande
Direktiven
Direktiven för utredningens arbete in- nefattas i ett anförande till statsråds- protokollet över ecklesiastikärenden den 9 oktober 1959 av chefen för eckle- siastikdepartementet, statsrådet R. Eden- ma-n. Departementschefen anförde där- vid följande:
Under det andra världskriget kom ve- tenskapens medel och metoder att spela en allt större roll för krigföringen. Visserligen gällde detta i första hand den krigstekniska utvecklingen, men den snabba utvecklingen och differentieringen av stridsmedlen för- de också med sig oerhörda påfrestningar för den mänskliga organismen. Därigenom ökades kraven på försvarsmedicinsk forsk— ning. Man hade därvid inte endast att räkna med de i striden insatta styrkorna. Krig- föringens förändring gjorde också att ci- vilbefolkningen allt oftare blev ett utsatt mål för nya stridsmedel. Erfarenheterna från världskriget ledde till, att man även i vårt land under och efter kriget ökade insatsen för försvarsmedicinsk forskning.
Redan vid tillkomsten av statens medi— cinska forskningsråd år 1945 angavs som ett vägande skäl för rådets inrättande, att främjandet av den medicinska forskningen kunde förväntas få stor betydelse från försvarsmedicinsk synpunkt. Statens me- dicinska forskningsråd har sedan själv- fallet haft att medverka vid utvecklingen av olika delar av den försvarsmedicinska forskningen. Flygets snabba utveckling led- de till att flygmedicinsk forskning tidigt fick ett starkt stöd. Sålunda inrättades år 1946, efter utredning inom medicinska forskningsrådet, en statens nämnd för flyg- medicinsk forskning och försöksverksamhet (flygmedicinska nämnden) såsom ett fri— stående organ- direkt underställt ecklesia- stikdepartemcntet. Efter fortsatta utred-
ningar inom medicinska forskningsrådet om behovet av navalmedicinsk forskning ombildades år 1948 den flygmedicinska nämnden till en flyg- och navalmedicinsk nämnd. I resurserna för den flyg- och na- valmedicinska nämnden ingick tre perma- nenta laboratorier, nämligen vid de fysio- logiska institutionerna vid medicinska fa- kulteten i Lund, vid karolinska institutet och vid gymnastiska centralinstitutet. Des- sa forskningslaboratorier har senare i olika grad utvecklats. För att tillgodose försvars- medicinsk forskning i övrigt inrättades efter förslag från statens medicinska forsk- ningsråd år 1948 en försvarsmedicinsk nämnd såsom en underavdelning inom me- dicinska forskningsrådet men med relativt självständig ställning och ett eget regle- mente. Enligt detta reglemente har för- svarsmedicinska nämnden till uppgift bl. a. att följa och samordna den försvarsmedi— cinska forskningen, att ta initiativ till så- dan forskning samt att bereda och för forskningsrådet framlägga förslag i frågor rörande understöd till institutioner och en- skilda forskare för bedrivande av försvars- medicinsk forskning och rörande stipen— dier åt forskare för bedrivande av försvars- medicinska studier utomlands. Förutom genom denna nya försvarsmedicinska nämnd med dess möjligheter till stöd åt forskare och forskargrupper vid olika uni- versitetslaboratorier och kliniker eller an- norstädes förstärktes den försvarsmedi- cinska forsknings- och försöksverksamheten genom utbyggnad av de medicinska resur- serna vid försvarets forskningsanstalt och genom inrättande av en laboratorsbefatt- ning för försvarsmedicinsk forskning vid statens bakteriologiska laboratorium. Se- dermera har forskningsorganisationen vid forskningsanstalten avsevärt utbyggts. En mera speciellt inriktad klinisk försvars- medicinsk forskning har också igångsatts, särskilt vid karolinska sjukhusets bränn-
skadeavdelning, som inrättades för för- svarsmedicinsk forskning är 1953, samt vid den militärmedicinska undersökningscen- tralen under ledning av försvarets sjuk- vårdsstyrelse.
I betänkandet »Forskningens villkor och behov» (SOU 1958:32) berör 1955 års uni- versitetsutredning även den försvarsmedi- cinska forskningen. Universitetsutredningen yttrar härom:
»I fråga om den försvarsmedicinska forsk- ningen har statens medicinska forsknings- råd i sin petitaskrivelse för budgetåret 1958/59 anfört, att organisationen av un— derstödet till denna forskning bör upptas till prövning av universitetsutrcdningen. Denna hemställan torde ha gjorts av rådet med tanke på den ökade betydelsen av den försvarsmedicinska forskningen och med hänsyn till olägenheten i att flera olika organisationer nu ur olika synvinklar be— handlar dessa frågor. Det torde för närva- rande vara oklart, hur samverkan mellan försvarsmedicinska nämnden, flyg- och navalmedicinska nämnden och försvarets forskningsanstalt i framtiden bör organi— seras. Utredningen har för sin del icke kunnat taga ställning till dessa i sina de- taljer synnerligen invecklade frågor vilka även berör flera departement. Utredningen föreslår, att en särskild kommitté sna— rast tillsättes med uppdrag att företa en förutsättningslös utredning av organisatio- nen av den försvarsmedicinska forsk- ningen.»
Den försvarsmedicinska forskningen ut- gör självfallet en väsentlig del av vårt lands ansträngningar att skapa ett starkt och effektivt försvar. Den har uppenbar- ligen betydelse såväl för de stridande styr- korna som för civilbefolkningen. I själva verket torde i framtiden de flesta krigshand- lingar föranleda både skyddsåtgärder av mera teknisk art för den stridande persona- len och mera allmänna skyddsåtgärder för ci- vilbefolkningen såväl av förebyggande art som för medicinsk behandling. Sålunda ger användningen av atombomber upphov till svår-lösta medicinska problem i samband med såväl de biologiska strålningseffekterna som detonations- och brännskadorna. Stridsgas- vapnet har, ehuru det icke kom till an- vändning under det andra världskriget, lik- väl efter kriget utvecklats kraftigt och är alltjämt föremål för omfattande forsk- ning. Kemiska och biologiska stridsmedel kan åstadkomma fruktansvärda skadeverk-
ningar och måste allvarligt beaktas. Bränn- skador, allmän särbehandling och sjuk— domar sådana som tuberkulos, veneriska sjukdomar och svårartade epidemiska åkommor, som under krigsförhållanden blir mer svårbemästrade än eljest, erbjuder viktiga försvarsmedicinska problem. Såväl den flygmedicinska som den navalmedi- cinska forskningen arbetar alltjämt med många svårlösta problem, vilka särskilt i fråga om flyget med tanke på flygteknikens snabba utveckling ställer en mångfald nya frågor. I det moderna kriget uppstår också psykologiska och psykiatriska problem när det gäller såväl de stridande styrkornas ur- val, utbildning och tjänstgöring som dessa styrkors och civilbefolkningen's reaktion inför krigets påfrestningar.
Inför en sådan mängd av forskningspro- blem, som berör vitt skilda forskningsfält och intresserar både krigsmakten och ci- vilförsvaret, kan det givetvis vara en svag- het, att forskningens ledning är splittrad. Förhållandena synes i detta avseende inte vara tillfredsställande i vårt land, vilket även påpekats i diskussionen kring den för— svarsmedicinska forskningen. Inte heller har en granskning kommit till stånd i vad mån den försvarsmedicinska forskningen kan utnyttja de organisatoriska former för en förstärkt forskning, vilka föreslagits av 1955 års universitetsutredning.
Som jag antytt redan i 1959 års stats- verksproposition (åttonde huvudtiteln s. 660) här nu en ny prövning ske av frågan om omfattningen och organisationen av den försvarsmedicinska forskningen. Denna sy— nes lämpligen böra utföras av en särskild utredningsman med biträde av erforderlig expertis och givetvis i samarbete med de av frågan berörda intressenterna.
En grundläggande uppgift för utrednings- mannen synes böra vara att kartlägga vad som skall hänföras till försvarsmedicinsk forskning i egentlig mening och i mera vid bemärkelse. Härvid möter främst spörs- målet om fördelningen av hithörande ar- betsuppgifter mellan de speciella forsk- ningsinstitutionerna samt försvarsmaktens och civilförsvarets olika organ. Även be— träffande den försvarsmedicinska forsk— ningen kan naturligtvis vissa gränser dras mellan grundforskning och tillämpad forsk- ning. Det synes självklart att den mera grundforskningsbetonade försvarsmedicins— ka forskningen alltjämt bör bedrivas vid universitetsinstitutioner av olika slag eller
vid särskilda forskningsinstitutioner. Be- träffande den mera tillämpade delen av den försvarsmedicinska forskningen synes hittills inte alltid en riktig arbetsfördelning ha kommit till stånd i fråga om sådana åtgärder som exempelvis utarbetande av förebyggande metoder och behandlingsme- toder, utveckling av tekniska hjälpmedel och skyddsmedel för de stridande styrkor- nas och civilbefolkningens bruk, material- prövning och personalutbildning. I åtskil— liga fall torde den största effektiviteten nås, om sådan mera tillämpad forskning och utvecklingsverksamhet utföres av and— ra organ än de egentliga forskningsinstitu- tionerna. Det är givetvis också ett tyngande moment, om sådan verksamhet i onödan förlägges till universitetsinstitutioner och speciella försvarsmedicinska forsknings- institutioner. Då det inte synes lämpligt el- ler görligt att i detta sammanhang ge yt— terligare anvisningar om utredningsarbe- tets inriktning, såvitt gäller detta grund— läggande spörsmål, vill jag här endast göra följande sammanfattning. Det är allt— så en viktig uppgift för utredningsmannen att, efter granskning av den nuvarande ak- tiviteten vid de försvarsmedicinska forsk— ningsinstitutionerna och forskningsgrup- perna och efter ett försök till bedömning av forskningens huvudsakliga art och om— fattning i framtiden, söka avgränsa vilka slag av arbetsuppgifter inom den försvars- medicinska forskningen i vid bemärkelse, som bör utföras vid egentliga forsknings- institutioner, och vilka slag av arbetsupp— gifter, som lämpligen bör anförtros åt andra organ, närmast inom krigsmakten och civilförsvaret. Syftet skall vara att åstadkomma så hög effektivitet som möjligt på detta område och givetvis utan förbi- seende av att denna forskning, även om den i lämpliga fall bör innefatta mera grund- forskningsbetonat arbete, likväl i första hand hör inriktas på sitt egentliga område i nära samarbete med krigsmaktens och civilförsvarcts myndigheter. Utrednings- mannen hör däremot inte — i vidare mån än vad som kan fordras för att göra nämn- da avgränsning -— gä närmare in på hur de arbetsuppgifter, som bör anförtros åt organ inom krigsmakten och civilförsvaret, skall i detalj organiseras. Jag förutsätter nämligen att sistnämnda frågor, på grund— val av utredningsresultatet och de anvis- ningar, som kan ligga däri, kommer att bearbetas vidare i särskild ordning.
En andra uppgift för utredningsmannen blir att på grundval av sitt ställningstagan— de till frågan om de arbetsuppgifter, som bör åvila de egentliga forskningsinstitutio- nerna —— såväl universitetsinstitutioner som speciella försvarsmedicinska forskningsin— stitutioner — framlägga förslag om storle- ken av de anslag, som under de närmaste åren kan anses nödvändiga för denna forsk- ning. Utredningsmannens förslag i detta av- seende, vilket också bör klarlägga behov av investeringar i byggnader och utrustning, bör utförligt och konkret belysas med hän- syn till sina samhällsekonomiska och stats- finansiella konsekvenser.
En tredje huvuduppgift för utrednings- mannen blir att pröva hur ledningen av den försvarsmedicinska forskningen förvalt- ningsmässigt bör organiseras för att få till stånd ett effektivt forskningsarbete utan onödiga dubbleringar. Den ursprungliga tanken att statens medicinska forsknings— råd i sista hand skulle leda den försvars- medicinska forskningen har genom det sista decenniets utveckling delvis måst upp— givas. Som viktigaste punkter i den för— svarsmedicinska forskningsorganisationen kan nu främst nämnas statens medicinska forskningsråds försvarsmedicinska nämnd, flyg— och navalmedicinska nämnden och försvarets forskningsanstalt. Utifrån en granskning av verksamheten inom de olika organen och institutionerna bör utrednings- mannen pröva, hur ett tillfredsställande samarbete mellan samtliga berörda forsk- ningsinstitutioner och forskningsgrupper skall åstadkommas. Utredningsmannen bör självfallet också undersöka, huruvida och i vad mån skäl finnes till en reorganisation av de speciella försvarsmedicinska forsk- ningsinstitutionerna, och framlägga de för- slag härutinnan, som han kan finna på- kallade.
En viktig del av den försvarsmedicinska forskningens organisation utgör samarbetet mellan instanserna för denna forskning och den medicinska ledningen och övriga berörda organ inom krigsmakten. Det må erinras om att krigsmaktens högsta led- ning är under utredning. Resultatet av nämnda utrednings arbete kan ha betydelse för hur ifrågavarande samarbete organise— ras. Utredningsmannen bör granska proble— met att mellan krigsmaktens olika organ få till stånd en samordning när det gäller att föra fram angelägna försvarsmedicins- ka problem och bedöma betydelsen av dem
sinsemellan för att bäst utnyttja tillgäng— liga resurser. Dessa problem bör särskilt beaktas vid framläggande av förslag röran- de de intressen ,som skall vara represen— terade i ledningen för den försvarsmedi- cinska forskningen.
Bland de övriga frågor som kommer att möta under utredningens gång och som bör särskilt uppmärksammas vill jag här näm- na spörsmålet om hur inom den försvars— medicinska forskningen erhållna resultat bör föras till militära och civila myndig- heters kännedom för att kunna omsättas i en för deras praktiska verksamhet an- vändbar och bcgriplig form. Utrednings- mannen bör även ta upp frågan om möjlig- heten för vårt land att tillgodogöra sig resultat av försvarsmedicinsk forskning som framkommit i andra länder. Det är uppenbart att ett sådant utbyte stöter på stora svårigheter med tanke på forsk- ningens ofta hemliga natur. Å andra sidan torde vissa möjligheter föreligga till ett utbyte av erfarenheter, i den mån vårt lands försvarsmedicinska forskning kan er- bjuda resultat som kan ha värde för andra länder.
Även om det viktigaste försvarsmedi— cinska forskningsarbetet måste förutsättas ske i fredstid som en förberedande åtgärd. är det likväl uppenbart, att en sådan forsk- ning måste fortsätta och kanske radikalt omläggas i ett beredskapsläge eller vid krigstillstånd. Utredningsmannen bör där- för —— med den principiella avgränsning, som jag berört i det föregående —— pröva den försvarsmedicinska forskningens krigs- organisation och framlägga förslag härut- innan. I detta sammanhang bör även under- sökas i vad mån speciell personal, som en- ligt värnpliktslagen har att fullgöra mi— litärtjänst, lämpligen bör avdelas för för- svarsmedicinsk forskningsverksamhet.
Utredningen bör verkställas med skynd- samhet. Om så finnes lämpligt, bör utred- ningsmanncn kunna framlägga sina förslag i form av delbetänkanden.
Materialinsamling
En grundläggande kartläggning av ak- tuella försvarsmedicinska frågeställning- ar samt av vad som är att hänföra till försvarsmedicinsk forskning i egentlig mening och i mera vid bemärkelse har genomförts under tiden november 1959
till februari 1960. I en den 21 november 1959 dagtecknad c-irkulärskrivelse ut— sändes en enkät angående försvarsme- dicinsk forskning till myndigheter, forskningsråd, forskargrupper och en- skilda forskare m.fl. enligt något av följande alternativ.
Alternativ 1. Från myndigheter och organ med direkt ansvar för försvars- medicinsk forsknings- och försöksverk- samhet infordrades följande handlingar respektive uppgifter:
3) Rapporter och resebeskrivningar rörande försvarsmedicin från utländska studiebesök företagna åren 1954—1959.
b) Verksamhetsberättelser för de sista 5 åren (i den mån försvarsmedicin beröres).
c) Uppgifter på de försvarsmedicins- ka problem vilka har prioritet i dags— läget.
d) Uppgifter på de försvarsmedi— cinska problem vilka bedömes vara ak- tuella under den kommande 5-årsperio- den.
I cirkulårskrivelsen anhölls också, att där så var aktuellt skulle ingå di- rekta utlåtanden från de arbetande or- ganen (laboratorier etc.).
Cirkulärskrivelse enligt alternativ 1 har tillställts försvarsmedicinska nämnden, flyg- och navalmedicinska nämnden, statens råd för atomforsk— ning, beredskapsnämnden för psykolo- giskt försvar, numera överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap, försva- rets forskningsanstalt, militärpsykolo- giska institutet, militärmedicinska un- dersökningscentr—alen, statens bakterio— logiska laboratorium, medicinalstyrel— sens strålskydd-:snämnd och radiofy- siska institutionen i Stockholm.
Alternativ 2. Från myndigheter med ansvarsområde inom eller berörings- punkter med det allmänt civila me- dicinalväsendet .infordrades följande handlingar respektive uppgifter:
a) Rapporter och resebeskrivningar rörande försvarined-icin från utländska studiebesök företagna åren 1954—1959.
b) Uppgifter på de försvarsmedicins- ka forskningsproblem som varit ak- tuella inom det allmänt civila medici- nalväsendet de senaste 5 åren.
c) Uppgifter på de försvarsmedicins- ka forskningsproblem vilka bedömes höra upptagas till behandling under den kommande 5-årsperioden för det all- mänt civila medicinalväsendets räk- n'ing.
Cirkulärskrivelsen enligt alternativ 2 har tillställts medicinalstyrelsen, medi— cinalstyrelsens sjukvårdsberedskaps- nämnd, medicinalstyrelsens biologiska råd, statens institut för folkhälsan, sta— tens rättskemiska laboratorium, veteri- närstyrelsen, statens veterinärmedicins- ka anstalt, statens växtskyddsanstalt och fiskeristyrelsen med staten-s vatten- inspektion.
Ensartade frågeställningar men av- seende civilförsva-ret har tillställts ci- vilförsvarsstyrelsen.
Alternativ 3. Från de för hälso- och sjukvården inom krigsmakten ansvariga myndigheterna infordrades följande handlingar respektive uppgifter:
a) Rapporter och resebeskrivningar rörande försvarsmedicin från utländska studiebesök företagna åren 1954—1959.
b) Uppgifter på de försvarsmedicins- ka forskningsproblem som varit ak- tuella linom försvarsmakten (armén, ma- rinen, flygvapnet) de senaste 5 åren.
0) Uppgifter på de försvarsmedi- cinska forskningsproblem vilka bedö- mes böra upptagas till behandling un- der den kommande 5-årsperioden för försvarsmaktens räkning.
d) Uppgifter på försvarsmedicinsk forskning vilken i försvarsgrenarnas egen regi bedrivits i samba-nd med in- ryckningar, på regementen etc. under de sista 5 åren.
Cirkulärskrivelsen enligt alternativ 3 har tillställts chefen för försvarsstaben, cheferna för armén, marinen och flyg- vapnet samt försvarets sjukvårdssty- relse.
Alternativ 4. Forskare inom våra uni- versitet och högskolor ävensom enskil- da forskare utanför dessa organ tillställ— des cirkulärskrivelse med följande frå- gor:
a) Pågående undersökningar rörande försvarsmedicinska problem med 'angi- vande av forskningsledare, institution (motsvarande), anslagsgivare, anslagets storlek och fortsatt anslags-behov.
b) Planerade undersökningar rörande försvarsmedicinska problem med an- givande av i möjligaste mån motsvaran- de uppgifter som under a).
e) Uppgifter om ytterligare försvars- medicinska problem, som den tillfråga- de anser väsentliga och som bör bli föremål för forskning, oavsett att han ej själv ämnar bearbeta desamma.
Cirkulärskrivelsen enligt alternativ 4 har utgått via de medicinska fakulteter— na vid universiteten i Uppsala, Lund och Göteborg, karolinska institutet, me- dicinska högskolan i Umeå, tandläkar— högskolan i Stockholm och Malmö samt tandläkarinstitutet i Umeå, far- maceut-iska institutet, veterinärhögsko— lan, lantbrukshögskolan, ingenjörsve- tenskapsa—kademien och svenska läke- medelsindustrif ören-in gen. Härutöver har enkäten utsänts till ett 20-tal forskare och klinikchefer utanför nyssnämnda organisationer, företrädesvis till sådana överläkare vid landstingssjukhus och kommunala sjukhus vil-ka visat ett do— kumenterat intresse för försvarsmedi- cinska frågeställningar.
Materialets bearbetning Genom Cirkulärskrivelsen enligt något av alternativen 1—4 har utredningen fått in ett synnerligen rikhaltigt mate—
rial angående aktuella försvarsmedi- cinska frågeställningar i egentlig me- ning och i mera vid bemärkelse. Därvid är att märka, att något försök icke har gjorts från utredningens sida att & cir- kulärskrivelsen — närmare än vad som framgår av citerade delar av direktiven — definiera begreppet försvarsmedi- cinsk forskning.
Detta är speciellt betydelsefullt vid bedömandet av det insända materialet från forskare inom våra universitet och högskolor samt från enskilda fors- kare utanför dessa organ angående på- gående och planerade undersökningar rörande försvarsmedicinska problem. I och med att en forskare svarat på dessa frågor har problemet ansetts tillhöra den försvarsmedicinska forskningen.
Till stor del på grundval av insända rapporter och resebeskrivningar rö- rande försvarsmedicin från utländska studiebesök har i betänkandets kap. II forskningsläkaren Evert E-son Schildt under konsultation av experterna Cle- medson och Engström givit en beskriv- ning av den försvarsmedicinska forsk- ningens organisation i vissa främmande länder.
En genomgång av det insända mate- rialet har givit värdefulla upplysningar om vilka myndigheter och organ, som varit aktivt engagerade i den försvars- medicinska forskningens planläggning, ledning, samordning och verkställighet i vårt land. Detta har varit vägledande för utredningens forsatta kartläggning av den hittillsvarande organisationen och dess arbetssätt. Därvid har dels ge- nomförts en forskningsvolymsunder- sökning och dels en- serie studiebesök och informativa sammanträden.
Den bild, som därvid framkommit av den nuvarande forsknings- och för- söksverksamhetens organisation inom försvarsmedicinen, har redovisats i be- tänkandets kap. IV. Som bakgrund till
beskrivningen i kap. IV återfinnes i .be- tänkandets kap. III en historik över den försvarsmedicinska forskningsorganisa- tionens tillkomst. Resultatet av forsk- ningsvolymsundewrsökn'ingen framlägges i betänkandets kap. V, i vilket nuvaran- de medelstilldelning för försvarsmedi- cinsk forskning analyseras.
De i det insamlade materialet redo- visade aktuella försvarsmed'icinska frå- geställningarna har inom utredningen sammanställts till excerpter. Dessa har legat till grund vid utarbetandet av den till betänkandet fogade bilagan med be- skrivning av forskningsprojekt jämte projektkatalog. På denna bilaga bygger det i betänkandet intagna kap. VI an- gående aktuella försvarsmedicinska forskningsproblem.
Studiebesök och informativa sammanträden Utredningen jämte experter har genom- fört en rad studiebesök.
Utrustningen och verksamheten vid t'Jyg- och navalmedicinska laboratoriet vid universitetet i Lund har studerats vid ett besök. Därvid gavs orienteringar om pågående forskning inom human respirations- och cirkulationsfywsiologi, vilken delvis sker i samarbete med lung- fysiologiska laboratoriet vid allmänna sjukhuset i Malmö. Bland pågående pro- jekt som bearbetas märkes oblodig me- tod för bestämning av hjärtats minut- volym och forskning i anslutning till Thunbergs barospirator. Vid laborato— riet genomföres vidare i den befintliga tryckkammaranläggn'ingen rutinprov angående flygande personals syrgasut- rustningar och utprövning av olika de- taljer till dykeriapparatur för lätta dy- kare.
I samband med besök vid flyg- och navalmedicinska avdelningarna vid ka- rolinska institutet har tryckkammar- och centrifuganläggningar samt human- och djurlaboratorier studerats. I anslut-
ning härtill har utredningen jämte ex- perter orienterats om pågående och pla- nerade navalmedicinska projekt, på- gående höjdforskning samt i samband härmed metodiken för snabb dekom- pression i höghöjdskammare, pågående stressforskning med psykofysiologisk metodik samt därmed sammanhängande metodik för andnings- och cirkulations- fysiologisk forskning med flyg- och 'na- valmedicinsk inriktning och slutligen pågående fysiologisk och psykologisk accelerationsforskning i människocent- rifugen.
Vid besök vid flygmedicinska labora- toriet vid gymnastisk—a centrazlinstitutet har där pågående undersökningar an- gående kroppssammansättningen samt rutinprov i befintlig tryckkammare stu- derats. Rut-inproven avser dels provning av syrgasutrustnting dels övertrycksand- ningsprov för flygande personal.
Det klimatfysiologiska laboratoriet och undertryckskammaren vid öronkli- niken vid akademiska sjukhuset 1 Upp- sala har vidare besökts. Orienteringar lämnades därvid om den kl'imatfysio- logiska forskning angående ventilation av berg- och skydds-rum samt bekläd- nadsforskn-ing, som bedrives vid l-abora- toriet, samt klimatologiska faktorers inflytande på cirkulationen. Under- tryckskammaren brukas dels för grund— forskning angående vestibularisorganet, dels för service .av rutinkaraktär åt flygande personal i form av speciella hörselkontroller.
I samband med besöket i Uppsala be- reddes utredningen jämte experter möj- lighet att taga del av pågående och pla- nerad forskning inom ämnesområdet brännskador och klinisk chock vid akademiska sjukhuset.
Vid farmakologiska institutionen vid karolinska institutet har studier gjorts av de projekt av direkt eller indirekt försvarsmedicinskt intresse, som bear-
betas vid institutionen samt resurserna härför. Bland projekten märkes pro- blem inom kolinesteras-nervgasområdet, toxinfarmakologin, psykofarmakologin och området tillämpad försva—rstoxikolo- gi samt problem rörande parenteral nä- ringstillförsel.
Besök har vida-re gjorts vid bakterio- logiska institutionen vid karolinska in- stitutet. Därvid har pågående forskning inom områdena försvarsmedicinsk mik- robiologi och bioteknik samt försvars- medicinsk mål-forskning och dokumen- tationsverksamhet studerats. Vidare har resurserna för denna verksamhet de— monstrerats.
Av försvarets forskningsanstalts av- delningar har besök gjorts vid avdel- ningarna 1 och 4.
Vid FOA 1 studerades laboratorie- lok-aler, personalresurser och teknisk utrustnin-g för pågående projekt inom områdena stridsgasforskning, radiobio- logi inklusive radiogenetik, projektil- och detonationsskadeforskning samt bioteknologi och köldskyddsforskning.
Vid FOA 4 lämnades en orientering om den skydds-forskning mot atom- stridsmedlens skadeverkningar, som be- drives vid avdelningen. Bland aktuella projekt märkes atomvapens mekanis- ka verkningar och värmeverkningar, radioaktivt nedfall, radioaktivitetens omsättning i biosfären, radioaktivt s-trontium och dekont-aminering. Vidare demonstrerades radiakinstrument, gam- ma-spektrometer och helkroppsräknare.
I samband med studiebesök vid flyg- vapnets försökscentral i Malmslä-tt de- monstrerades de anläggningar och ut- rustning som finns vid försökscentra— len och Svenska aeroplanaktiebolaget (Saab), vilka är eller skulle kunna tänkas vara av intresse vid flygmedi- cin—sk forsknings-, försöks- och prov- verksamhet. Vid'are gavs orienteringar om försökscentralens organisation och
uppgifter samt påbörjade eller planera- de projekt av flygmedicinskt intresse i samband med utveckling av siktessys- tem samt syrgasutrustning, katapult- stolar, hjälm och visir och övertrycks- dräkt för flygande personal.
Vidare har studiebesök gjorts vid flygvapnets medicinska undersöknings- centra-l (FMUC), varvid undersöknings- 1netoder och härför tillgängliga resur— ser belysts. Verksamheten är för närva- rande förlagd till lokaler vid Valhalla- vägen 117 i Stockholm. Av besöket fram— gick att bland uppgifter av forsknings- betonad karaktär, som ingår eller avses ingå i verksamheten, märkes utveckling av sådana medicinska bedömningsgrun— der, att medicinska haverianledningar såvitt möjligt elimineras; att tjänstbar- heten hos den flygande personalen inom olika åldersgrupper och kategorier blir så hög som möjligt med beaktande av rekryteringsmöjligheterna, samt att nö- dig hänsyn tages till tillkomsten av nya flygplanstyper med ökade prestanda och förändrade arbetskrav.
Studiebesök har slutligen gjorts vid den till karolinska sjukhuset förlagda militärmedicinska undersökningscentra- len (MMUC). Efter demonstration av lokalmässiga och tekniska resurser gavs vid besöket en orientering om pågående och planerade forskningsprojekt bland vilka märkes undersökning av förutsä- gelsevärdet av olika mätmetoder för en individs fysiska prestationsförmåga, uppföljning av utvecklingen av den fy- siska arbetsförmågan samt andra fysis- ka data under den militära tjänstgö- ringens gång, uppföljning av effekten av olika typer av träning, bestämn-ing av den fysiska prestationsförmågan dels hos olika befälsgrupper inom den ak- tiva personalen dels hos till militär tjänstgöring inkallad äldre personal samt slut-ligen lämnande av underlag för en bedömning av de cirkulatoriska
och respiratoriska förhållandena m.m. hos viss specialpersonal.
Utredningen jämte experter har vi— dare anordnat en rad informativa sam- manträden. Dylika har vid upprepade tillfällen genomförts med försvarsme- dicinska nämnden och flyg- och naval- medicinska nämnden.
Vidare har ett informativt samman- träde anordnats med medicinalstyrel- sen jämte representanter för medicinal- styrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd och biologisk-a rådet.
Nu nämnda sammanträden har 'i hu— vudsak berört följande frågeställninga-r nämligen mekanismen vid problemstäl- ande och prioritering av försvarsme- dicinska forskningsproblem samt den försvarsmedicinska forskningens plan- läggning, utförande och tillämpning.
Utredningen jämte experter har an- ordnat ett rundabord-ssamtal kring den kliniska atommedicinens behov, vartill kallats ett antal av frågan intresserade forskare.
Utredningen har haft samråd med 1958 års försvarsledningskommitté och 1959 års utredning rörande utbildning av värnpliktiga läkare m. f-l.
Utredningsmannen har vidare infor- merat statens medicinska forsknings- råd om utredningsarbetet samt slutligen deltagit i ett sammanträde anordnat av karolinska sjukhusets generalplanedele- gation, varvid frågan om den kliniska försvarsmedicinska forskningen belys- tes.
Projektering och prioritering av framtida forskning Som tidigare framkommit i detta kapitel under avsnitten om materi-alinsamlingen och materialets bearbetning har utred— ningen genom att vända sig till samtliga myndigheter, organ, forskargrupper och forskare, vilka sysslar med försvarsme-
dicinsk forskning, fått en så bred och allsidig belysning som möjligt för sin bedömning av denna forsknings nuva- rande omfattning, medelsförbrukning och resultat.
De tillfrågade har vidare angivit de enligt deras menin-g mest aktuella för- svarsmedicinska frågeställninga-r un- der den kommande 5-årsperioden. Den- na del av materialet har inom utred- ningen sammans-tällts till excerpter.
Med excerpterna som underlag an- modade utredningen ett antal forskare såväl bland sina egna experter som ut- om denna krets att vara utredningen behjälplig med att göra en sammanställ- ning av de viktigaste försvarsmedicins- ka problem, som under de närmaste åren borde upptagas till behandling in- om den medicinska skyddsforskningen. Utredningen avgränsade ett ämnesom— råde inom försvarsmedicinen för varje tillfrågad forskare och ställde förutom excerpterna utredningens hela övriga ohemliga och hemliga material till för- fogande.
Enligt de av utredningen givna förut- sättningarna skulle sammanställningen inom varje delområde omfatta dels en- allmän presentation av problemställ- ningenw (allmänna del-en) dels en kata- logisering av de arbetsuppgifter inom området, vilka bedömdes böra bli före- mål för bearbetning inom en 5-årspe- riod räknat från den 1/7 1962 (projekt- katalogen).
I den allmänna delen borde mot bak- grund av de senare årens in- och ut- ländska forskning inom området samt den nuvarande forskningsaktiviteten inom Sverige framläggas en analys av det framtida forskningsbehovet. Därvid borde betydelsen av punktformiga in- satser inom områden, där svensk forsk- ning har tradition och eventuell-t för- språng att bygga på, beaktas i vetska- pen om det bytesvärde, som primära
forskningsresultat har gentemot utländs- ka erfarenheter.
Det förutsattes vidare, att varje områ- de skulle beskrivas ur alla aktuella syn- punkter såsom t. ex. skad-everkningar, diagnostiska och terapeutiska problem- ställningar, skyddsproblem, övnings- problematik m. m.
Mot bakgrunden av den allmänna de- lens beskrivning skulle vidare framläg- gas en projektkatalog över de arbetsupp- gifter inom området, som bedömdes bö- ra bli föremål för bearbetning inom en å-årsperiod. För varje arbetsuppgift skulle uppgöras en tablå över personal- och anslagsbehov och eventuella .ny- byggnadsåtgärder. 'Där så var aktuellt skulle varbetsuppgiftens olika komponen- ter klassificeras i två grupper nämligen sådana» som kund-e hänföras till forsk— ning av mer grundläggande :natur (forskning), och sådan som kunde hän- föras till försöksverksamhet och forsk- ning av mer tillämpad natur (försök och prov) .
Beträffande avgränsningen av be- greppet arbetsuppgift påpekade utred- ningen i förutsättningen, att arbetsupp- giften å ena sidan icke fick presenteras alltför stor men å andra sidan icke hel- ler rborde göras alltför detaljrik. Som ett lämpligt mått på en avgränsad ar- betsuppgift angavs en uppgift, som inom loppet av 2—5 år kunde lösas av ett forskarteam bestående [av 2—3 forskare och tekniska hjälpkrafter.
Om svårighet förelåg att katalogisera en viss arbetsuppgift i enlighet med de av utredningen angivna riktlinjerna borde övervägas, huruvida denna svå— righet hade sin grund i, att uppgiften ic— ke var mogen att upptagas till bearbet- ning inom Sverige.
Till utredningens anvisningar bifo- gades exempel på genomförd katalogise- ring av arbetsuppgifter samt samman— ställning över aktuella lönegrader för
olika forskarbefattningar och för tek— niska hjälpkrafter.
Utredningen anmodade slutligen den för varje delområde ansvarige forskaren att inom sitt ämnesområde taga kontakt med sådana ytterligare forskare, som kunde angiva forskningsbehov och for- mulera forskningsprojekt.
Här nedan angives de behandlade ämnesområdena och nämns de forskare, som sammanställt redogörelserna för de medicinska skyddsforskningsprojekten inom vederbörande ämnesområden i enlighet med de av utredningen utfär— dade anvisningarna.
Skydd mot kärnstridsmedlens medi- cinska verkningar. Experten Clemedson.
Radiobiologi. Experten Engström och laboratorn i klinisk kemi vid veterinär- högskolan i Stockholm B. Åberg.
Skydd mot biologiska stridsmedel. Laboratorn i bakteriologi vid karolins- ka institutet C. G. Hedén.
Skydd mot kemiska stridsmedel. Ex- perten Uvnäs.
Problem betingade »av ändrade hygie- niska och epidemiologiska förhållanden. Statsepidemiologen B. Zetterberg.
Kirurgiska och internmedicinska pro- blemställningar inom totalförsvaret. Ex- perten Troell.
Navalmedicinska problemställningar. Laboratorn i navalmedicin vid karolins- ka institutet C. M. Hesser.
Flygmedicinska problemställningar. Experten Ström.
Experimentalpsykologiska problem- ställningar inom flyg- och navalmedi- cinen. Docenten i psykologi vid univer- sitetet i Stockholm Marianne Franken- haeuser.
Bioteknologiska problemställningar. Laboratorn i flygfysiologi vid karolins- ka institutet H. Bjurstedt.
övriga fysiologiska problem inom försvarsmedicinen. Experten Ström. Psykiska påfrestningar och problem
i totalförsvaret. Chefen för militärpsy— kologiska institutet i Stockholm J. Ag— rell och medicinalrådet L. Ljungberg.
Dokumentation. Experten Ström. I betänkandets kap. VI angående ak- tuella försv-arsmedicinska forsknings- problem lämnas ett kort sammandrag av de ovannämnda forskarnas samman- ställningar och redogörelser för de me— dicinska skyddsproblemen inom respek— tive områden. Denna korta sammanställ- ning av varje ämnesområde avser att giva en populär översikt över de medi- cinska problem, som möter inom total- försvaret. De ovannämnda forskarna-s ursprungliga redogörelser är till sin om- fattning avsevärt större och mera de- taljerade och till den allmänna delen inom varje ämnesområde är fogad en projektkatalog över vilka forsknings- projekt, som enligt de tillfrågade 'indi— viduella forskarnas mening borde kom- ma till utförande inom de närmaste 5 åren.
Dessa utförliga redogörelser jämte projektkatalogerna framlägges -i en sär— skild vtill betänkandet fogad stencilerad bilaga, då de bedömes ha direkt intresse endast för de experter, forskare och myndigheter, vilka direkt bearbetar problem inom den försvarsmedicinska forskningen. I bilagan återfinnes jämväl förteckning över de forskare, som varit de ovan nämnda forskarna behjälpliga vid sammanställningen av redogörelser- na samt angivet forskningsbehov och formulerat forskningsprojekt.
Av den ovan lämnade beskrivningen över tillkomsten av redogörelser jämte projektkataloger över de medicinska skyddsforskningsproblemen torde fram- gå, att så gott som samtliga inom landet med försvarsmedicinsk forskning sys— selsatta forskare varit & tillfälle att utta— la sin individuella mening mot bak- grund av det material, som utredningen insamlat genom att vända sig till samt—
liga myndigheter och organ, vilka syss- lar med försvarsmedicinsk forskning. De framförda förslagen till projekt samt därav föranledda äskanden (forskarnas äskanden) har därefter blivit föremål för en enhetlig bedömning och priori- tering av utredningens experter (utred— ningsexperternas prioritering).
En slutlig prövning och prioritering av de försvarsmedicinska forskningsbe- hoven under hänsynstagande till alla för utredningen anmälda och i övrigt kända omständigheter genomfördes se- dan vid en konferens i öregrund den 14—17 augusti 1961 (öregrundskonfe- rensens prioritering). I denna deltog förutom utredningen jämte experter ge- neralläkaren C. E. Groth, flygöverläka- ren G. Severin, civilförsvarsöverläkaren W. von Greyerz samt av överbefälhava- ren utsedda representanter för försvars- staben och försvarsgrenarna. Därvid representerades försvarsstaben av övers- telöjtnanten C. G. Eklund och kaptenen L. A. Andersson, båda tjänstgörande vid försvarsstabens forskningsavdelning. Som representanter för försvarsgrenar- na deltog kaptenen H. C. J. Richter vid arméstabens planeringsavdelning, förste byrå'ingenjören vid marinförvaltningen N. F. Stephenson-Möller samt chefen för flygvapnets försökscentral i Malm- slätt överstelöjtna-nten S.-O. Olin.
I anslutning till den korta samman- ställning av varje ämnesområde som framlägges i betänkandets kap. VI an- gående aktuella försvarsmedicinska forskningsproblem redovisas forskarnas äskanden, utredningsexperternas prio- ritering och öregrundskonferensens prioritering av de aktuella anslags- och personalbehoven i form av en tabell- sammanställ—ning över den för varje om- råde begärda totala summan av försla- gen. Detaljredovisningen återfinnes i den till betänkandet fogade bilagan. Mot bakgrund av den aktuella för-
svarsmedicinska forskningsproblema- tiken framlägger utredningen förslag dels om reorganisation av den försvars— medicinska forskningens ledning i be— tänkandets kap. VII, dels om anslags- behov för försvarsmedicinsk forskning i kap. VIII.
Sammanfattning
Genom en omfattande materialinsamling samt genom en rad studiebesök och :in— formativa sammanträden, varvid utred- ningen vänt sig till samtliga myndig— heter, organ, forskargrupper och fors- kare, vilka sysslar med försvarsmedi- cinsk forskning, har utredningen fått en så bred och allsid-ig belysning som möjligt för sin bedömning av denna forsknings nuvarande omfattning, me- delsförbrukn-ing och resultat. Utbytet re- dovisas i betänkandets kap. III, IV och V.
Det insända materialet har också bil- dat underlag för den korta beskrivning av den försvarsmedicinska forskningens organisation i vissa länder, vilken åter— finnes i kap. 11.
I samband med materialinsamlingen har de tillfrågade vidare angivit de en— ligt deras mening mest aktuella försvars— medicinska frågeställningarna under den kommande 5—årsperioden. Denna del av materialet bildar underlag till den till betänkandet fogade stencilerade bi- lagan med sammanställningar och redo- görelser jämte projektkataloger för de medicinska skyddsproblemen inom för- svarsmedic'inens olika delområden. Den- na bilaga har utarbetats av ett antal fors- kare såväl bland utredningens egna ex— perter som utom denna krets i enlighet med av utredningen givna förutsättning- ar. I betänkandets kap. VI angående ak- tuella försvarsmedicinska forsknings- problem lämnas ett kort sammandrag av bilagans sammanställningar, redogörel- ser och därav föranledda äskanden.
Forskarnas äskanden, såsom de re- dovisas i bilagan, har blivit föremål för en enhetlig bedömning och priori- tering av utredningens experter. En slutlig prövning och prioritering av de försvarsmedicinska forsknvingsbehoven företogs vid den s.k. Öregrundskonfe- rensen, i vilken deltog förutom utred- ningens experter jämväl generalläkaren, flygöverläkaren, civilförsvarsläkaren samt av överbefälhavaren utsedda re-
presentanter för försvarsstaben och för— svarsgrenarna.
I kap. VI återfinnes en jämförelse mel- lan forskarnas äskanden, utredningsex- perternas prioritering och Öregrunds- konferensens prioritering.
I kap. VII framlägges förslag om re- organisation av den försvarsmedicinska forskningens ledning, och i kap. VIII belyses auslagsbehovet för den försvars- medicinska forskningen.
ANDRA KAPITLET
Den försvarsmedicinska forskningens organisation
i vissa främmande länder
Inledning
Utredningen har funnit det vara värde- fullt att inhämta uppgifter beträffande forskningsorganisationer för försvars- medicin i vissa främmande länder. Dessa organisationer har i de flesta fall tillkommit efter eller på ett avgörande sätt förändrats under andra världs— kriget.
De exempel på organisationer, som skall redovisas i det följande, berör hu- vudsakligen .den inom vederbörande krigsmakt förekommande militärmedi— cinska forskningen. Detta (betyder dock inte, att den försvarsmedicinska forsk— ning, som äger rum inom den civila sektorn, är av mindre betydelse eller i övrigt saknar intresse. Det är emellertid så, att man i utlandet endast i vissa fall finner en fast orgamiserad försvarsmedi- cinsk forskningsorganisation anknuten till civila medicinska högskolor, sjukhus eller institutioner.
Amerikas Förenta Stater
Den försvarsmedicinska forskningen i USA är inte sammanförd under en admi- nistrativ enhet och ej heller till en arbe- tande enhet. Den här lämnade redogörel- sen för US Army visar detaljerat den försvarsmedicinska forskningens orga- nisation und-er the Surgeon General of the Army (arméöverläkaren) . Framställ- ningen angående U S Navy återger hur den del .av den försvarsmedicinska forskningen, som faller utanför Bureau
of Medicine and Surgery (marinöver- läkarens expedition) fördelar sig. Över— sikten beträffande U S Air Force betonar den försvarsmedicinska forskningen, som stöder framförallt rymdfart, dvs. en projektbetingad forskning.
U S Army
Såsom framgår av figur 1 har the Surgeon General en sig direkt under- ställd biträdande chef för forskning och utveckling. Denne assistent är samtidigt chef för forskningsavdelningen och har till sitt förfogande ett antal byråer för bl.a. samordning och planering av forskning.
De olika forskningsområden, som är representerade inom forskningsbyrån, är medicinsk grundforskning, invärtes— medicin, kirurgi, "biofysik och rymd- forskning, psykiatri och biomekanik, Odontologi samt hygien.
Verksamhetens omfattning vad gäller enheterna underställda forskningsbyrån framgår av följande:
Medicinsk grundforskning. Inom detta område faller immunologi (virologi och mykologi), bakteriologi, biokemi, parasito- logi, laboratoriearbeten, hygien, allmän medicinsk grundforskning jämte angrän- sande områden.
Inuärtes medicin. Forskningsområdena metabolism, nutrition, psykiatri, stress, hudsjukdomar, läkemedel och antibiotika,. kliniska undersökningsmetoder, fettemul- sioner för intravenös tillförsel, malaria, metaboliska synpunkter på sjukdom och
U.S. Army Surgeon General
Arm e'överlökaren
I
Biträdande chef, Biträdande chef, fursk- Övriga biträdande sfridssjukvårdens org. ning och utveckling. chefer Chef, forskningsavdeln. 11 st orsknin sun— ' läggningar 9 Forsknmqschef Ploneringsbgrå Administratiqurä hontruktsbgrö Forskningsbgrö | Kameralkontorl | Ropportcentrul | I.Medicinsk 3.Kirurgi biomekunik
qrundforskn. 4.5iof35ik och Hygien 2.Invärtesme- rum jorskn. ladontologi dicin 5.Psgkintri och
Figur 1. Organisationen av den del av den försvarsmedicinska forskningen inom US Army som ledes av the Surgeon General of the Army ( arméöverläkaren).
trauma, skador av höga tryck samt yrkes— hygien.
Kirurgi. Verksamheten omfattar forsk- ning och utveckling inom områden såsom hudstrålskador, brännskador, plasmaersätt- ningsmedel, konservering och användning av blod och blodsubstitut, problem rörande blodets koagulering, ögonsjukdomar, forsk— ningen inom protesområdet, traumatisk ki- rurgi, chock samt närstående områden.
Biofysik och rymdforskning. Verksam- heten omfattar verkan av höga hastigheter, höga höjder och acceleration på personal. Egen samt kontraktsbunden forskning vad gäller biologiska och medicinska aspekter på radioaktiv strålning, skottskador, rönt- genologi samt fotografi, meteorologi och andra närbesläktade områden inom biofy- siken.
Psykiatri och biomekanik. Verksamhets- områdena omfattar forskning och utveckling inom känselsinne, psykomotoriska funktio- ner, >>human engineering», psykologi, bio- mekanik samt psykologiska synpunkter på
uttagning och användning av personal, kli— nisk psykologi, ledarskapsproblem, uttrött- ning (combat exhaustion), psykiatriska och psykologiska synpunkter på militär tjänst, olika former av stress, sjösjuka, fysisk trä— ning i förhållande till arbetsuppgifter etc.
Odontologi. Verksamheten omfattar forsk— ning och utveckling, vad gäller förebyg- gande vård samt behandling av karies och peridontala sjukdomar, käkkirurgi, kor- rektion av tandställning, käkprotescr o. s. v. Man är vidare ansvarig för utveckling och normering av all tandvårdsmateriel inom armén.
Hygien. Denna del ansvarar för forsk— ning och utveckling inom epidemiologi, lä— ran om sjukdomsorsaker, smittämnes an— slagsförmåga, förebyggande vård samt vi- rologiska och immunologiska problem. Om— rådet omfattar även andra militärmedicins— ka problem såsom olycksfall i tjänsten, me- dicinsk entomologi och ekologi samt fysio— logiska och genetiska synpunkter på insek— ters förmåga att motstå olika bekämpnings— medel.
Under chefen för forskningsavdel— ningen sorterar inte mindre än elva inhemska och i utlandet befintliga forsk- ningsanläggningar, bland vilka de mest kända är Walter Reed Army Institute of Research, -U S Army Surgical Research Unit i Fort Sam Houston samt U S Army Medical Research Laboratory i Fort Knox, Kentucky. Indirekt leder även the Surgeon General viss klinisk forskning på U S Army's sjukhus samt 5. k. »triple service hospitals», där alla tre försvars- grenarna samarbetar. Viss forskning äger rum inom den civila sektorn. Den regleras med kontrakt omfattande upp- giften, beräknad tid, materiel, personal in.—m. för dess genomförande samt vissa juridiska och ekonomiska villkor. För att sköta de utlagda forskningsuppdra- gen har for-skningschefen bl. a. en kon- traktsbyrå. För långsiktig planering m.m. av forskningen finns en plane- ringsbyrå. En administrativ byrå sköter ekonomiska angelägenheter, rapporte- ring m. m. Slutligen har naturligtvis the Surgeon General genom sin biträdande chef för forskning samarbete med existe— rande försvarsmedicinsk forskning utan— för sitt eget administrationsområde.
US Navy Den försvarsmedicinska forskningen utanför ramen för den egentliga sjuk- vårdstjänsten är inom den tekniska vapengrenen U S Navy (flotta och ma- rinkår) tämligen omfattande.
Såsom framgår av figur 2 finns det försvarsmedicin-sk forskning inom flera avdelningar av Department of the Navy. Följande redovisning är uppställd efter den bokstavsmärkning, som finns i fi- gur 2.
A. Hos Deputy Chief of Naval Opera- tions (DCNO) för bl. a. forskning och utveckling finns medicinsk representa- tion för att'klarlägga medicinska aspek- ter på annan militärforskning.
B. Office of Naval Research har i sina avdelningar och kontor marinläka- re med god forskningsutbildning. Orga- nisationens uppgift är att stödja grund- forskning inom alla för marinen intres- santa områden, att sköta de fackliga, ekonomiska och legala aspekterna för utlagda forskningsuppdrag inom civil forskning, att utföra en omfattande rapportering samt att bedriva viss egen forskning. Till huvudorganisationen är bl. a. knuten en Special Assistent, Medical & Allied Sciences och inom själva forskningsorganisationen finns en Biological Sciences Division med om- fattande medicinsk forskning. Vad gäl- ler Office of Naval Research's egna labo- ratorier märks främst, vad gäller för- svarsmedicin, US Naval Biological Laboratory, San Francisco. De marin- läkare, som är knutna till de olika Branch Offices, har mångskiftande upp- gifter såsom att inhämta information, knyta kontakter med olika civila forsk- ningsorganisartioner, rapportera samt avge konstruktiva förslag beträffande flottans forskningsprogram.
C. Under de olika Commendants of Naval Districts (marin-distriktschefer- na) lyder vissa sjukhus, som har forsk- ningsverksamhet. Den fors-knvingsledan- de funktionen utövas naturligtvis av Bureau of Medicine and Surgery vad gäller större projekt. Den lokale militä- re chefen har det administrativa ansva- ret. Smärre projekt inom klinisk forsk- ning m. m. bedrivs lokalt.
D. 'Inom Bureau of Personnel (perso- nalbyrån) försiggår en mängd follow- up-undersökniingar på personal. Denna tillämpade forskning administreras på det sätt som anförts under C.
E. Inom Bureau of Ships (fartygs— byrån) är en mängd forskningsprojekt aktuella, bland vilka kan nämnas »slut- na rummets» psykologiska och fysiolo- giska problem, forskning vad gäller
U. 5.
Navy
I
Secretary of the Navy
]
Chief of Naval Operations of the
Undersecretary
Navy
Commendant of the Marine Corps
ll
__|
Office of Naval Research B DCNO 9 Research and Å Development
Com. of Naval Su por-ting Districts C Es ablishments ] B. of Medicine 5. of Navol 5. of Ships B. of Aero- 5. of Supplies 5. of Yards ond Surgery Personnel nautics and Accounts and Docks
() E F G H
y Deputy kind of Naval Operations
Figur 2. Organisationen av den del av den försvarsmedicinska forskningen inom U S Navy som administreras utanför Bureau of Medicine and Surgery (marinöverlåkarens expedition).
konstruktion och utrustning av sjuk- vårdsutrymmen samt viss preventiv hälsovård.
Det kända US Naval Radiological Defense Laboratory i San Francisco lyder under fartygsbyrån. Vid detta la- boratorium bedrivs en omfattande forsk- ning rörande skydd mot radioaktiv strålning.
F. Bureau of Aeronautics (marinflyg- byrån) hyser inom sig all forskning rö- rande flyg- och rymdforskning inom marinen. Beträffande den förstnämnda verksamheten finns en förnämlig forsk- ning vid US Naval Aviation Medical Center i Pensacola, Florida.
G. Sjukvårdsm-aterielen sorterar under Bureau of Supplies and Accounts i ad-
ministrativt och ekonomiskt avseende. I tekniskt avseende ufastställer Bureau of Medicine and Surgery emellertid nor- merna. Sjukvårdsmaterielens anpassning till sjöoperativ verksamhet och amfibie- operationer erbjuder en del forsknings— problem av typen försök och prov.
H. Konstruktion av sjukvårdsinrätt— ningar utförs vid Bureau of Yards and Docks. Även inom detta område existe— rar forskningsproblem av tillämpad typ.
1. Till en av marinkårens baser, Camp Lejeune, North Carolina, är ett medi- cinskt forskningsinstitut knutet, Medical Field Research Institute. Bl. a. har där utvecklats en skyddsväst, vilken använ- des inom krigsmakten i flera länder. Såsom framgår av denna översikt av försvarsmedicinsk forskning utanför Bureau of Medicine and Surgery, vilken bedrivs inom flottan och marinkåren, så bearbetas forskningsproblem på en mängd organisatoriskt skilda enheter. Beroende på skilda arter av problem och ofta stora avstånd mellan forsknings— cnheterna kommer forskningen att be- drivas relativt självständigt, vilket inte anses vara en nackdel i USA. Nödvändig samordning sker av marinöverläkarens rådgivare i forskningsfrågor.
U S Air Force
Den försvarsmedicinska forskningen inom amerikanska flygvapnet, vilken omfattar såväl flygmedicinska som rymdmedicinska och rymdbiologiska problem, har på sista tiden sammanförts till en enhet. Den 1 november 1961 ska- pade-s nämligen en ny avdelning inom Air Force Systems Command benämnd the Aerospace Medical Division. Denna utgör nu den sjätte avdelningen inom US Air Force Systems Command. De övriga fem är Aeronautical Systems Division, Electronics Systems Division, Space Systems Division, Ballistic
Systems Division och Foreign Tech- nology Division.
Den 1 november 1961 omfattade the Aerospace Medical Division följande enheter för forsknings- och försöksverk- samhet samt undervisning:
Aerospace Medical Center, Brooks AFB (Air Force Base), San Antonio, Texas; School of Aerospace Medicine, Brooks AFB, San Antonio, Texas; U S Air Force Hospital, Lackland, Texas; 4th Casualty Staging Flight; Headquarters, 6570th Air Base Group; 6570th U S Air Force Dispensary; 6570th Epidemiological Group, och The Arctic Aeromedical Laboratory.
Av dessa enheter hade de sju första tidigare sorterat under the Air Training Command, medan the Arctic Aeromedi- cal Laboratory, Fort Wainwright (tidi- gare Ladd Air Force Base), Alaska, sor- terat under the Alaskan Air Command.
Från och med den 1 januari 1962 har ytterligare tre forskningsinstitutioner förts över till Aerospace Medical Divi- sion, nämligen:
The Aerospace Medical Laboratory, Wright-Patterson, AFB, Ohio; The Aeromedical Field Laboratory, Holloman, AFB, New Mexico, och The Personnel Laboratory, Lackland, AFB, Texas.
Ledningen av Aerospace Medical Division är förlagd till Brooks AFB1 i San Antonio, Texas, dit även the School of Aerospace Medicine flyttades i augusti 1959 från det nära San Antonio belägna Randolph Field. Förutom den undervis- ning i [flyg— och rymdmedicin, som the School of Aerospace Medicine ger för läkare, sköterskor, medicinsk-teknisk personal och instruktörer, är den även ansvarig för största delen av den flyg-
1 Air Force Base
och rymdmedicinska forskningen vid Brooks AFB. Då forskningsresurserna är fullt utbyggda, vilket beräknas ha skett omkring mitten av år 1963, kom- mer man där att ha skapat US Air Force*s största anläggning för flyg- och rymdmedicinsk forskning.
Klin—isk forskning av betydelse för flygmedicin-en bedrivs dels vid the School of Aerospace Medicine, dels vid flygvapnets sjukhus, .av vilka det vid Lackland AFB med sina 1 000 vårdplat- ser är det största. U S Air Force Hospi- tal, Lackland, som är avsett att ge »post— graduate» utbildning åt läkare, tandlä- kare och medicinsk-administrativ per- sonal inom flygvapnet, har även synner- ligen rikliga resurser —för forskning. Det har fyra specialkliniker avsedda för forskning och undervisning, nämligen en klinik för hjärt-kärl-sjukdomar, en för lungsjukdomar, en för njursjukdo- mar samt en för kirurgi och anestesio- logi. övrigt Forskning med direkt försvarsmedi- cinsk inriktning eller av försvarsmedi- cinsk betydelse bedrivs även av ett flertal andra såväl militära som civila myndigheter. Bland de militära kan nämnas inom armén Army Chemical Center och the Army Quartermaster Corps. The Army Chemical Center ly- der under the Chief Chemical Officer of the Army och driver verksamheten vid två mycket stora forskningsinstitutioner, nämligen the Chemical Warfare Labo- ratories vid Army Chemical Center (tidigare Edgewood Arsenal) i Mary- land, där man bedriver forskning röran- de kemisk krigföring och medicinsk balli—stik samt rörande sanering av mate- riel från radioaktiv beläggning, samt en institution för forskning rörande biologiska stridsmedel vid Fort Deterick i Frederick, Maryland.
The Army Quartermaster Corps ar- betar vid forskningsinstitutioner bl. a. i Natick i Massachussetts, där man bl. a. bedriver biologisk forskning och studier över skyddsmaterial och skyddsmetoder vid kärnvapenkrig, samt i Chicago -—- Quartermaster Food and Container In— stitute _ för livsmedels- och konser- veringsforskning. Båda dessa institutio- ner har givetvis stor betydelse ur för- svarsmedicinsk synrpunkt.
Bland civila organisationer, vilka be- driva forskning, som har eller kan få försvarsmedicinsk betydelse, kan näm- nas Atomic Energy Commission (AEC) och National Aeronautics and Space Administration (NASA). Båda dessa driver ett flertal forskningsinstitutioner, där även medicinsk och biologisk forsk- ning förekommer, antingen i egen regi eller genom kontrakt med universitet eller industrier. Även the Veterans Administration bedriver en ganska om- fattande, huvudsakligen kliniskt inrik- tad forskningsverkisamhet.
Ett utmärkande drag för amerikansk försvarsmedicinsk forskning är, att den till en avsevärd del sker genom utlagda kontrakt. Detta gäller för alla tre för- svarsgrenarna. Som exempel kan näm— nas, att av den flyg- och rymdmedi- cinska forskning som the Aerospace Medical Division inom US Air Force bedriver, sker endast 60 procent inom egna laboratorier, sjukhus och andra anläggningar medan resten sker genom utlagda kontrakt. Den försvarsbiologiska forskningsantalten vid Fort Deterick drevs under ett antal år under 1950-talet av en privat industri för försvarets räk- ning och kärnforskningsanläggningarna i Los Alamos i New Mexico drivs på kontraktbasis av Californiauniversitetet.
Ett annat utmärkande drag i ameri- kansk försvarsmedicinsk forskning är, att man satsar avsevärda summor inte endast på målbunden forskning, som
kan förväntas snabbt ge resultat som kan praktiskt utnyttjas utan även på grundforskning. Samtliga tre försvars— grenar stöder sådan grundforskning inte endast inom USA utan även i Europa. Varje försvarsgren har sålunda ett Europakontor (se t. ex. Office of Naval Research, Branch Offices), som har .till uppgift att följa forskningen i Europa och att ingiva förslag på sådana forsk— ningsuppgifter som man anser 'böra stödjas finansiellt. På detta sätt tillförs europeisk grundläggande medicinsk och biologisk forskning årligen ganska stora belopp.
Storbritannien
Försvarsforskning inom Medical Research Council
Den försvarsmedicinska forskningen i Storbritannien har gamla anor och re- dan under Lloyd Georges kabinett star- tades en del projekt är 1911.
Vad som nu är Medical Research Council bildades år 1913. Under första världskriget arbetade den försvarsmedi- cinska forskningen huvudsakligen med hälsovårdsproblem hos ammunitionsar- betare. På grund av erfarenheterna av första världskriget ombildades Medical Research Council år 1918 vad gäller den försvarsmedicinska forskningen. Sam- tidigt svällde den civila delen av Medi- cal Research Council genom bildandet av Ministry of Health. Medical Re— s—earch Council har en mycket central ställning. Det är ett arbetande organ till Comittee of Privy Council for Medical Research. Privy Council är direkt un- derställt regenten.
Under andra världskriget utökades forskningen inom försvarsmedicinen kraftigt. Hur denna försvarsmedicinska forskning administrerades och vilka dess resultat var framgår av en officiell rapport2 utgiven år 1947.
Inom Medical Research Council äger en stor del av den försvarsmedicinska grundforskningen rum som del av den allmänna civila grundforskningen. Där- jämte finus inom organisationen viss försvarsmedicinsk forskning, som hu- vudsakligen har som mål att studera människan 'i krigets miljö. År 1933 tog Royal Navy initiativ till forskning an- gående färgseende och därmed var grun- den lagd till vad som skulle komma att utgöra Royal Naval Personnel Research Committee. År 1938 bildades Flying Personnel Research Committee. War Office anhöll år 1940 om bildandet av en Military Personnel Research Com- mittee, vilket beviljades. Två år senare reorganiserades Royal Naval Personnel Research Committee och därmed hade varje försvarsgren en egen kommitté, som behandlade speciella problem inom Medic-al Research Council. De tre kom- mittéerna har ett intimt samarbete och under varje kommitté har subkommit— téer satts upp temporärt för olika forsk- ningsproblem, såsom Sub-Committee on Body Armour and Steel Helmets och Sub—Committee on Accidents to Army Vehicles inom Military Personnel Re- search Committee.
Forskning beträffande skador av ABC- stridsmedel
Den forskning, som behandlar främst skadorna av ABC-stridsmedel, har tidi- gare handlagts av Ministry of Supply, som har administrerat en forsknings- enhet för kemiska stridsmedel (Chemi— cal Defence Experimental Establish- ment) och en för biologiska stridsmedel (Michrobiological Research Establish- ment) i Porton. Nyligen har verksam- heten emellertid underställts War Office och därmed har ett närmare samband
2 Medical Research in War, Report of the Medical Research Council for the Years 1939— 45. His Majesty's Stationary Office, card 7335.
etablerats mellan ansvarig myndighet och forskning inom dess verksamhets- område. Vid den stora kärnenergiforsk- ningsstationeu i Hiarwell bedrivs viss forskning avseende skydd mot radioak- tiv strålning.
Försvarsmedicinsk forskning inom för- suarsgrenarna
För att handlägga speciella flyg- och navalmedicinska forskningsproblem finns särskilda inrättningar. Inom Royal Air Force finns det ett forskningsinsti- tut (Institute of Aviation Medicine) i Farnborough och inom Royal Navy existerar R N Physiological Laboratory, Alverstoke. Inom armén finns det en avdelning av Army Medical Directorat (AMD), som handlägger forskningsfrå- gor, nämligen AMD 7, och arméöver- läkaren har till sitt förfogande såsom fackligt rådgivande organ en Army Medical Directory Research Committee. Armén lägger f.n. ut all forskning i form av uppdrag, då den icke dispone- rar över några väsentliga egna labora— torier. _
Även utanför den medicinska orga— nisationen förekommer helt naturligt försvarsmedicinsk forskning. Som exem- pel kan nämnas den som bedrivs av Army Operation Research Group, där huvudsakligen fysiologer och psykolo- ger arbetar samt av Admiralty Hydro- ballistic Research Establishment, inom vilket man sysslar med speciella under- vattensfysiologiska frågor.
Holland En redogörelse för försvarsmedicinsk forskning i Holland är av intresse då den möjliggör jämförelser med ett land, som i fråga om kapacitet motsvarar vårt eget.
Försvarsforskningen i Holland är känd för »att stå på en hög nivå och sträcker sig över vida områden trots att
landet genom medlemskap i Nato har viss tillgång till data från USA. Den är intimt integrerad med den civila forsk- ningen.
I Holland organiserades på 1930-talet ett råd kallat Toegepaste Naturweten- schaplich Onderzoek (TNO). Inom den- na organisation finns för civilmedici- nen ett medicinskt forskningsråd och år 1946 tillskap-ades i anslutning till TNO ett nationellt försvarsforsknings- råd (RVO), inom vilket viss medicinsk forskning sker.
Inom nyssnämnda organisation (RVO) ingår således en medicinsk-bio- logisk avdelning, inom vilken ämnes- områdena fysiologi, biokemi, fysik, toxikologi, radiobiologi och bakteriologi finns representerade i form av under- avdelningar.
Ur funktionell synpunkt ledes för- svarsforskningen av ett utskott, som be- står av representanter för flottans och arméns forskningsbyråer, vidare för TNO samt för nationella försvarsforsk- ningsrådet. Vid sidan härom finns flera råd, med vilka man intimt samarbetar och som handlägger frågor angående t. ex. ABC-vapen, optik och näringslära. Samarbetslinjer löper även till förvalt- ningsdelen inom krigsmakten.
Genom denna långtgående integre- ring dels av militär och civil forskning och dels av officerare och forskare an- ser man sig få ut maximal effekt ur forskningsorganisationen.
Frankrike Av försvarsledningsutredningens be- tänkande (SOU 1961:66) framgår att Frankrike ur organisatorisk synpunkt gått långt i fråga om en integration av totalförsvarets ledning.
Sjukvårdens topporgan är La Direc- tion Centrale des Services de Santé des Armées och detta leds av Le Directeur (generalläkaren), som arbetar på fem
byråer: organisation, forskning, mate— riel, budget och administration. Tre Médecins généraux (försvarsgrensöver— läkare) biträder le Directeur och har ansvaret på tre byråer: personal, orga- nisation samt hälso- och sjukvård. De tidigare nämnda byråerna för materiel och administration står även under in- flytande av försvarsgrensöverläkarna.
Forskningens organisation
Inom La Direction Centrale (sjukvårds- ledningen) finns Bureau d'Achion Scien- tifique (forsknings—byrån), som har till uppgift att leda forskningen och därvid främst förena militärt och vetenskapligt tänkande. Ytterligare uppgifter finns beträffande personal, utrustning och materiel samt budgetarbete. Forsknings- byrån skall även samordna och kont- rollera forskningsverksamheten. Byråns uppgifter faller således huvudsakligen inom området administration (se figur 3).
För försvarsgrensvis bedriven för- svarsmedicinsk forskning finnes Centre diEtudes et de Recherches Bio-Physi- ques Appliquées a la Marine, Centre de Recherches des Services de Santé des Armées (för armén och för totalförsva- ret gemensamma dclar) samt Centre dyEnscignement et de Recherches de Médecine Aéronautique. Cheferna för dessa är knutna till forskningsbyrån. I huvudsak arbetar de tre underavdel- ningarna inom områdena: fysiologi, kemi, farmakologi, mikrobiologi, radio— biologi och psykologi. Vid sidan om denna verksamhet bedrivs en omfattan- de forskning mcd hjälp av speciella grupper och enheter, som är vitt sprid— da inom krigsmakten.
Forskningens arbetssätt
Den militärmedicinska forskningen äger i huvudsak rum inom följande områden:
personaluttagning;
förebyggande vård beträffande de klassiska omådena inom hygien, det moderna krigets miljö och speciella miljöer;
anpassning av människan till materiel och tvärtom; och
behandling av strål'skador m. m.
De flesta av de nu nämnda områdena är gemensamma för försvarsgrenarna. Dock handhas den flyg- och navalmedi- cinska forskningen av särskilda enheter.
Arbetet med att samordna det stora forskningsprogrammet åligger forsk- ningsbyrån, som således skall möjlig— göra, samordna, inrikta och utveckla forskningen inom de tre underavdel- ningarna (se figur 3). Varje år genom— gås hela forskningsprogrammet avseen- de målsättning, materielbehov och kost- nader samt erhållet resultat. Därefter granskar varje försvarsgrensöverläkare med hjälp av en särskild subkommitté verksamheten hos alla laboratorier inom respektive underavdelning mot bak- grund av den av forskningsbyrån an- givna ramen. Slutligen genomgår en Comité Scientifique Interarmée de nyss- nämnda bearbetningarna av forsknings— planerna och framlägger ett förslag in- för generalläkaren, som fastställer den kommande forskningsplanen.
Beträffande forskningsledningen .an- ser man erfarenhetsmässigt, att ledning i ordets egentliga bemärkelse sällan bör förekomma, och orden »inrikta» och »understödja» används ofta i detta sammanhang. En liten skrift3 uttrycker kraven på en forskningsledare sålunda: >>Han måste ha en omfattande och grundlig vetenskaplig skolning; en öppen ande, som tillåter honom att nal- kas de mest varierande problem; ett
3 Raymond Benedetti: La Me'decine Mili- taire, Presses, Universitaires de France, Paris, 1961.
Fö rsva rsmi nister
Chefen för armén
Chefen för marinen
Chefen för flygvapnet
Överbefälhavaren
Marinens forskningschef
Arme'ns forskningschef
Sjukvårdsledning / / / X / / 44% xx * x / / / *i // / | / / / / . | / Farsknmgsbyrö | / / | / / / / / Flygvapnets forskningschef
————Teknisk ekononomisk ledning eller samverkan y Centre d'Etudes er de Recherches Bio—Physiques appliqu'ees ?: la Marine. 7,1 Centre de Recherches du Service de Sante” de: Armées 3) Centre d'Enseiqnement et de Recherches de Me'dicine Ae'ronautique
CERBPAMD —l"ie"—5k—"P—I'Qf— cnssu) —!eie"—5k—"Phqi— CER/Mö) samarbete samarbete Fysiologi Fysiologi Fysiologi Biakemi Kemi Biokemi Gytoloqi Farmakologi Biofysik Livräddning Radiobialogi Bymdmeöicin Rumdmedicin Psykologi Overlevnod Biafysik Psykologi Materiel ————-— Militär ledning
Figur 3. Den försvarsmedicinska forskningsorganisationens ledning i Frankrike.
omdöme, som kan skilja ut väsentlig- heter och en känsla för metodik och organisation. Till dessa egenskaper, som sällan finns hos en och samma person, måste ytterligare viktiga sådana läggas, såsom en entusiasmerande och dyna-
misk personlighet, som kan påverka forskarna». Man anser sig därför på goda grunder kunna påstå att uttagning och utbildning .av personal är det vik- tigaste vid uppläggningen av forsknings- organisationen.
Vad gäller den underordnade persona- len utgörs den till största delen av sjuk- vårdare, sjuksköterskor och tekniska biträden, som tilhör sjukvårdarkåren och som genomgått viss lägre utbildning _— civil eller militär — och vilka er- hållit ett certifikat såsom bevis härpå.
För gruppen forskare har man inom krigsmakten sedan .år 1959 anordnat en särskild utbildning. Rekryteringen sker ur sanitetskåren, som omfattar Médecins et P'h—armaciens. Medlemmarna i sani- tetskåren genomgår civil utbildning och avlägger respektive statsexamina. Under ferier under utbildningen förekommer viss rent militär utbildning. Innan forsk- ningsutbildningen påbörjas har dock i allmänhet vederbörande fullgjort viss praktisk tjänstgöring på förhand, sjuk- hus eller institutioner. Den påföljande forskningsutbildningen sträcker sig över tre stadier, som var och en avsluÅ tas med examen inför en nämnd med universitetsläkare och militära repre- sentanter. Examen är identisk med mot- svarande civil examen. Den första ut— bildningen ger vederbörande rätt att kalla sig assistent, den följande för fram
till titeln specialist och den hög-sta leder till slutexamen Maitrise de Recherches. Utbildningen ges f. 11. inom ämnesområ- dena: Biologie appliquée aux armées, vilket inrymmer Physiologie, Ravdiobio- logie, Biochimie och Biologie Clinique samt Psychologie et Hygiene Mentale, som omfattar en klinisk och en experi- mentell del.
Samordning och samarbete inom forsk- ningen
Inom den franska statsförvaltningen löper långtidsplaneringen på 4 år. Sam- ordning mellan civil och militär medi- cinsk forskning sker på interdeparte- mental nivå. Inom speciella områden sker ett reglerat och intimt samarbete mellan militär och civil forskning. Exempel härpå är samverkan mellan Centre de Recherches des Services de Sante des Armées i Paris och Centre d'Etudes Nucléaires i Saclay. Inom först- nämnda organisation finns dessutom en särskild byrå benämnd Relation Scientifiques, där man genom studie- resor, inspektioner och knytande av personliga kontakter med forskare sö- ker åstadkomma en god samverkan.
Inledning Medicinska problem i samband med krig har man länge sökt lösa med hjälp av vetenskapligt prövad erfarenhet. Många initiativ och åtgärder har under tidernas lopp vidtagits av myndigheter och enskilda företrädare för militärme- dicinen. Redan Gustav Vasa föreslog själv åtgärder för att hejda farsoternas härjningar bland knektarna. Han lät beordra sin fogde i Helsingfors att oför- dröjligen till Wiborg översända säckar med vitlök » . . . och är oss till vetandes vordet vitlök skall vara tjänligt till att förtaga sådana sjukdomar som plåga gemenligen komma utav osaltad mat och vattendrickande ...» (4). Gustav Vasa hade icke hjälp av några speciella för försvarsmakten avsedda läkare, men redan hans söner anställde särskil- da läkare för krigsmakten. Fältskärerna rekryterades emellertid till största de- len utomlands, deras utbildning var bristfällig och deras ställning inom armén var underordnad. Militärsjukvården förblev mycket bristfällig under det trettioåriga kriget och hela den karolinska epoken. De svenska militärläkarna hade således un- der denna tidsperiod en helt annan ställning än läkarna hade haft redan i antikens arméer, där de läkekunniga skattades högt och ansågs som ovärder- liga, emedan deras konst medförde, att soldaten gick i kamp med ökat mod och tillförsikt (5). Enstaka försök att
TREDJE KAPITLET
Den försvarsmedicinska forskningsorganisationens tillkomst
skapa en fastare organisation gjordes dock. Karl XI inrättade ett kemiskt la— boratorium i Stockholm, Laboratorium Chymicum Holmiense, med Urban Hjärne som förste chef. Det ålades ho- nom bl. a. att vid detta laboratorium övervaka och iordningställa alla ar- méns medikamentkistor (6). De fram- steg som gjordes var dock till stor del resultat av enskilda lärdes mödor. Så blev t. ex. ett av förste amiralitetsme— dikus Arvid Faxe år 1782 publicerat arbete (7) av stor betydelse för naval- hygienens utveckling i vår flotta.
De sorgliga erfarenheterna av de mi- litärmedicinska förhållandena under 1808—1809 års krig ledde fram till grundandet av karolinska institutet år 1810, vars första namn »Institutet för danande av fältläkare» klart anger mål- sättningen, vilken också framgår av det första egentliga reglementet år 1815, i vilket framhölls vikten av att institutet skulle utbilda skickliga läkare till ar- mén och flottan. En god grund var lagd för utbildningen, och lärarnas veten- skapliga kvalifikationer borgade för att vetenskapens senaste rön kom mili- tärmedicinen till godo.
4 Hult, 0. T.: Lychnos 1938, sid. 95 ff. 5 Åberg, B.: Arméns läkare och sjukvård från Gustav Vasas till Karl Johans tid.ATid- skrift i Militär hälsovård 83: 151, 19584 ** Lindroth, S.: Lychnos 1946/47, sid. 51 ff. '" Faxe, A.: Afhandling om Hushållningen till Siös i afseende på Hälsans Bevarande. Til
Kongl. Örlogs-Flottans Tienst, Carlscrona 1782.
De försvarsgrenviea sjukvårdsorganisationemas tillblivelse
Högsta ledningen av försvarsmedicinen ålåg under denna tid sundhetskollegium och efter 1877 dess arvtagare medici- nalstyrelsen. I slutet av århundradet gjordes allt kraftigare försök att ge militärmedicinen en gentemot medici- nalstyrelsen fri ställning. Ett första steg i denna riktning var att skapa en speciell från fältläkarkåren skild ma- rinläkarkår. Som medicinskt sakskäl anfördes bl. a., att skeppshygienen och den kliniska sidan av läkarens arbete ombord blivit viktiga specialiteter, vil- ka krävde specialutbildning (8). År 1903 bildades marinläkarkåren under ledning av en marinöverläkare, vilken samtidigt blev chef för den nytillkom- na sanitetsavdelningen inom marinför- valtningen. Härigenom fick marinens sanitetstjänst en självständig ställning gentemot medicinalstyrelsen, samtidigt som kontakten mellan den vapenut- vecklande myndigheten och den naval— medicinska ledningen blev garanterad.
Arméns sanitetstjänst erhöll år 1908 ett självständigt ledningsorgan i och med inrättandet av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse. Som chef för denna styrelse fungerade en överfältläkare, vilken från år 1915 blev generalfält- läkare, och som direkt under Kungl. , Maj:t var ansvarig för praktiskt taget all hälso- och sjukvård inom lantför- svaret. År 1918 tillkom ett vetenskapligt råd sammansatt av experter inom olika vetenskapsgrenar. Rådet var avsett att biträda förvaltningen i olika medicins— ka frågor (9).
År 1930 fick det fyra år tidigare .ur de båda äldre försvarsgrenarnas flyg- väsende utgångna flygvapnet sin första tjänstegrenschef för hälso- och sjuk— vård-en. Han benämndes till en bör- jan förste flygläkare, men 1940 infördes benämningen flygöverläkare för denne
flygvapnets främste läkare, och genom 1942 års försvarsbeslut utformades hans ställning. Han ingick härvid jämsides med flygstaben och flygförvaltningen under chefen för flygvapnet i flygled- ningen. Till skillnad från fältläkarkåren och marinläkarkåren är flygläkarna icke organiserade i en särskild perso— nalkår, utan. de lyder direkt under chefen för flygvapnet med denne som personalchef.
Tillkomsten av försvarets sjukvårdsstyrelse Åren närmast före och efter 1940 föd- des tanken på att skapa en för försvaret i dess helhet gemensam sjukvårdsför- valtning med uppgift att utöva den högsta ledningen över samtliga för- svarsgrenars hälso- och sjukvård. Den- na fråga behandlades såväl av 1941 års försvarsutredning som av 1941 års för— valtningsutredning. Beslutet om inrät- tandet av försvarets sjukvårdsförualt- ning fattades av 1943 års riksdag. Här- vid anförtroddes förvaltningsärenden och därmed sammanhängande spörsmål åt det nya ämbetsverket, vilket sålunda övertog arméförvaltningens sjukvårds- styrelses, marinförvaltningens sanitets- avdelnings samt flygförvaltningens mot- svarande organs arbetsuppgifter. Chef för ämbetsverket blev generalläkaren under det att den nytillsatte arméöver— läkaren blev personalkårschef för fält— läkarkåren och inspektör för arméns sjukvårdstjänst. Till en början var ar- méöverläkaren underställd arméinspek- tionen, men sedan 1948 ingår han som tjänstegrenschef i arméledningen direkt under chefen för armén. Försvarets sjukvårdsförvaltning fick vid sin sida
5 Westermark, J. H.: Militärsjukvårdens ledning och de militära läkarkårernas ställning, en sedan 75 år omstridd fråga. Särtryck ur Kungl: Krigsvetenskapsakademiens Handling— ar och Tidskrift Årg. 154. " Danell, G.: Fältläkarkåren 1808—1958. Tidskrift i Militärhälsovård 83: 198, 1958.
ett vetenskapligt råd liksom arméför— valtningens sjukvårdsstyrelse haft.
År 1949 ändrades ämbetsverkets namn till försvarets sjukvårdsstyrelse. För närvarande utövas inspektionsverk- samheten jämte den operativa plan- läggningen inom den militära hälso- och sjukvården försvarsgrensvis genom respektive försvarsfunktioners inspek— tionsorgan (arméöverläkaren, marin- överläkaren och flygöverläkaren jämte dem underställd personal), under det att den tekniskt-ekonomiska planlägg- ningen och förvaltningen av den militä- ra hälso- och sjukvården åvilar försva— rets sjukvårdsstyrelse. Enligt nu gällan- de instruktion för sjukvårdsstyrelsen (SFS nr 175/1959) åligger det bl. a. äm- betsverket »att i samarbete med övrig försvarsmedicinsk expertis, chefen för försvarsstaben och försvarsgrenschefer- na tillse, att den medicinska forsk— ningens rön kommer hälso- och sjuk- vården inom krigsmakten till godo». Samarbetet mellan försvarets sjukvårds- styrelse och försvarsgrensöverläkarna har man sökt säkerställa genom för- svarsläkarberedningen, där frågor rö- rande hälso- och sjukvården inom krigsmakten av principiell betydelse eller större vikt skall diskuteras (SFS nr 175/1959 5 24).
Tillkomsten av försvarets forskningsanstalt Även sedan en central ledning för den militära hälso- och sjukvården införts blev till att börja med militärmedici- nens utveckling beroende av de enskilda militärläkarnas förmåga att hålla sig orienterade om den allmänna veten— skapliga utvecklingen. Här nedlades ett stor-t arbete. Kravet på en samlad in- sats för försvarsmedicinsk forskning blev dock allt starkare åren närmast före och under andra världskriget. Or- ganisationen framväxte emellertid från början ej med självklarhet, utan den
tillkom på grund av behovet av medi- cinska undersökningar i samband med den militärtekniska forskningen. Som exempel kan nämnas tillkomsten av kemiska stridsmedel under världskriget.
Redan i början av 1920—talet behand- lades sådana frågor vid Åkers krutbruk huvudsakligen i form av bearbetning av utländska erfarenheter. En mera självständig forskning på gasskyddets område igångsattes år 1926 vid medi- cinsk-kemiska institutionen vid univer— sitetet i Lund med anslag från marin- förvaltningen och arméförvaltningen. Denna verksamhet kompletterades år 1928, då forskning i hithörande frågor började bedrivas vid fysikalisk-kemiska institutionen vid universitetet i Upp- sala. Redan 1930 års försvarskommis- sion fann emellertid, att splittringen av arbetet på tre olika håll var förenad med vissa olägenheter, vartill kom att kontakten med försvaret var otillfreds- ställande. Man förordade därför in- rättandet av en försvarsväsendets Ice- miska anstalt, vilken efter beslut av 1936 års riksdag inrättades och stod färdig 1939. Dit koncentrerades den forskning, som tidigare bedrivits i Åker, Lund och Uppsala. Vid anstalten inrättades en befattning som medicinsk assistent, vilken skulle handlägga vissa medicinska problem av begränsad räckvidd och nära sammanhängande med anstaltens verksamhet i övrigt.
Krigföringen blev emellertid under andra världskriget alltmera komplice— rad, och vetenskapens medel och me- toder kom att spela en allt större roll. Stridsmedlens utveckling och differen- tiering medförde ständigt ökade på- frestningar för den mänskliga organis- men. Med hänsyn till den totala karak- tären det moderna kriget fått gällde detta naturligtvis såväl de stridande styrkorna som civilbefolkningen. En
första
aktiv medicinsk forskning krävdes dels för att få medel att höja den stridande personalens prestationsförmåga och dels för att lära sig att begränsa förluster i människoliv och nedsättning av arbets- förmågan hos individerna.
Genom Kungl. Maj:ts beslut den 5 februari 1943 organiserades försvarets forslmingsnämnd med uppgift att verka för forcering och samordning av forsk- ningsverksamheten inom försvaret samt att verkställa utredning rörande ifråga- varande forskningsverksamhets fram- tida ställning och organisation. Med skrivelse den 30 december 1943 fram- lade försvarets forskningsnämnd för- slag angående forskningsverksamheten inom försvarsväsendet. Nämnden före- slog inrättandet av en försvarets forsk— ningsanstalt, till vilken pågående natur- vetenskaplig och teknisk-vetenskaplig forskning för militärt ändamål skulle samordnas. Anstalten skulle bl. a. över- taga de uppgifter, som vid den aktuella tidpunkten åvilade försvarsväsendets kemiska anstalt. De uppgifter, vilka åle- gat den medicinska assistenten vid ke- miska anstalten, skulle inom försvarets forskningsanstalt handläggas inom en sektion för specialfrågor och begrän- sas till medicinska frågor nära sam— manhängande med den övriga verk— samheten vid forskningsanstalten.
Nyssnämnda förslag föranledde då- varande försvarets sjukvårdsförvaltning att i sitt remissyttrande över försvarets forskningsnämnds skrivelse framhålla angelägenheten av, att representanter för medicinsk forskning och sakkun- skap togs i anspråk såväl i själva verk- samheten ,som i de organ, vilka skulle ge impulser till forskningens bedrivan- de inom den föreslagna försvarets forskningsanstalt.
I samband med anmälan av förslaget om inrättande av en försvarets forsk- ningsanstalt (10) berörde föredragande
departementschefen de erinringar, vil- ka framförts av försvarets sjukvårds- förvaltning samt anförde därvid föl-* jande:
>>I anledning härav må framhållas, att spörsmålet om lämpliga organisatoriska åt— gärder för den medicinska forskningens främjande jämte därmed sammanhängan- de frågor hänskjutits till utredning av sär- skilda inom ecklesiastikdepartementet till- kallade sakkunniga. I direktiven för de sak- kunniga har berörts bland annat uppslaget att inrätta ett medicinskt forskningsråd, i samband varmed erinrats, att ett dylikt borde kunna bliva till nytta även och inte minst för den militära medicinska forsk- ningen och sjukvården. Vidare må framhål— las, att den likaledes inom ecklesiastikde- partementet tillsatta flygmedicinska utred- ningen i sitt den 14 juni 1944 avgivna be- tänkande pä anförda skäl avvisat tanken att inom försvarets forskningsanstalt inrät- ta en avdelning för medicinska frågor och i stället förordat tillskapandet av en sär- skild flygmedicinsk forskningsnämnd. Sist— nämnda förslag är för närvarande beroende på Kungl. Maj:ts prövning. Det synes mig icke lämpligt att, utan avbidan å ett slutligt ståndpunktstagande till nu berörda spörs- mål, inom försvarets forskningsanstalt be— reda utrymme för en mera omfattande me— dicinsk forskning.»
Riksdagen beslöt i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag och försvarets forskningsanstalt inrättades från och med den 1 april 1945. Under den första tioårsperioden utvecklades anstaltens verksamhet inom tre avdelningar näm- ligen en kemisk, en fysikalisk och en teleteknisk. Den medicinska verksam- heten begränsades till frågor nära sam— manhängande med den övriga verk- samheten vid forskningsanstalten. En representant för den militärmedicinska forskningen ingick dock i forsknings— anstaltens styrelse under åren 1948 till 1953, i det att generalläkaren under denna period var ledamot i styrelsen.
1" Kungl. Maj:ts proposition nr 293: 1944 angående inrättande av försvarets forsknings- anstalt.
Den, av framlidne landshövdingen G. A. Widell med skrivelse den 24 sep- tember 1953 till chefen för försvarsde— partementet överlämnade utredningen med förslag till omorganisation av den centrala ledningen av försvarets forsk- ningsanstalt m. m. innebar icke någon förändring för den medicinska forsk— ningens ställning inom anstalten. Detta föranledde vetenskapsakademien att i sitt remissyttrande över nyssnämnda utredning på anförda skäl framhålla, att starka skäl talade för att särskild avdelning med egen avdelningschef in- rättades för militärmedicinsk forsk- ning.
För närvarande består försvarets forskningsanstalt av fyra avdelningar nämligen en kemisk, en fysikalisk, en teleteknisk samt en avdelning med upp- gift att bedriva skyddsforskning mot kärnvapen. Den medicinska verksam- heten bedrivs i nära sammanhang med den övriga forskningen och är sedan år 1958 huvudsakligen koncentrerad till de medicinska och stridsgaskemiska institutionerna vid försvarets forsk- ningsanstalts avdelning 1 (den kemis— ka). Sedan år 1953 har det icke funnits någon medicinsk sakkunskap i forsk- ningsanstaltens styrelse.
Den flygmedicinska utredningen (")
Genom beslut den 30 augusti 1943 be- myndigade Kungl. Maj:t chefen för ecklesiastikdepartementet att tillkalla sakkunniga för att inom departementet biträda med utredning rörande frågan om ordnandet av den flygmedicinska forsknings- och försöksverksamheten i Sverige. Utredningen tillkom med an- ledning av en hemställan av chefen för flygvapnet i skrivelse den 16 april 1943. I denna skrivelse framhölls bl a.:
*». . . Inom vårt land ha hittills icke några större möjligheter till självständig flygme-
dicinsk forskning stått till buds, och det har från ansvarigt håll upprepade gånger uttalats beklaganden, att vårt land icke kunnat häv— da sin plats inom denna gren av den veten- skapliga forskningen. Man har i stället fått nöja sig med att på avstånd följa den flyg- medicinska forskningens utveckling och där— vid försöka att för vårt land tillgodogöra sig de resultat, som härutinnan vunnits i utlandet. Detta har skett dels genom stu- dium av den flygmedicinska litteraturen, dels genom studieresor till olika länders flygvapen och flygmedicinska forsknings- institut. Utvecklingen har emellertid givit vid handen, att de nuvarande förhållande- na icke äro tillfredsställande, varför en ändring bör komma till stånd. Av olika skäl har denna fråga just i nuvarande stund fått ökad aktualitet . . . Främst är det emel- lertid vissa, på senare tid uppkomna svå— righeter att få taga del av de forsknings— resultat, som vunnits vid framstående flyg— medicinska institutioner inom de krigfö— rande länderna, som bidragit till denna ak— tualitet. Jag anser sålunda, att det såväl med hänsyn till flygvapnets som till civil— flygets intressen numera är ofrånkomligt nödvändigt, att möjligheter skapas för en självständig flygmedicinsk forsknings- och försöksverksamhet i vårt land. Härvid bör ett intimt samarbete eftersträvas mellan denna och flygledningen, så att icke blott forskningens resultat måtte direkt komma flygvapnet till godo, utan även flygledning— en må kunna genom hänvändelse till den eller de institutioner, till vilken forskningen ifråga må komma att bli knuten, ha möj- lighet att få aktuella frågor av flygmedi— cinsk innebörd belysta och utredda . . .»
Vid tidpunkten för den flygmedicins- ka utredningen pågick sedan flera år vid de medicinska forskningsinstitu- tionerna i landet en flygmedicinskt in- riktad forskning huvudsakligen inom följande områden, nämligen arbeten av betydelse för höjdforskningen, accele- rationsforskningen, den flygmedicinska sinnesfysiologiska forskningen och den flyghygieniska forskningen. En del av
" Betänkande med utredning och förslag rörande ordnandet av flygmedicinsk forsk— nings- och försöksverksamhet i Sverige. Avgi- vet av inom ecklesiastikdepartementet tillkal— lade sakkunniga den 14 juni 1944. Stencilerat.
denna verksamhet var direkt inriktad på flygets behov genom att praktiskt samarbete etablerats mellan forsk- ningsinstitutioner och flygläkare. Av- saknaden av väsentlig laboratorieut- rustning framförallt undertryckskam- mare och centrifug omöjliggjorde dock en mera rationell insats. En under- tryckskammaranläggning var under byggnad vid gymnastiska centralinstitu- tets nya fysiologiska institution, och denna anläggning kunde tagas i bruk våren 1945. Vid projekteringen av den blivande fysiologiska institutionen vid karolinska institutet å Norrbacka hade 1942 medel jämväl begärts för en nu- dertryckskammaranläggning, men den- na framställning hade icke lett till nå— got ställningstagande från myndigheter- nas sida. Även i de nybyggnadsförslag, som vid denna tidpunkt utarbetades för fysiologiska institutionen i Lund, framhölls önskvärdheten av att en un- dertryckskammaranläggning kom till stånd vid den nya institutionen.
I sitt den 14 juni 1944 avgivna be- tänkande föreslog den flygmedicinska utredningen, att den flygmedicinska forsknings- och försöksverksamheten skulle anknytas till redan existerande vetenskapliga institutioner, närmast de fysiologiska institutionerna vid karo- linska institutet, universiteten och gymnastiska centralinstitutet samt till de oftalmiatriska och otiatriska klini- kerna vid karolinska sjukhuset och uni- versitetssjukhusen. Utredningen före- slog således ett fullföljande av den ut— vecklingslinje, som nyssnämnda insti- tutioners företrädare hade arbetet på. De nämnda institutionerna skulle en- ligt utredningens förslag förses med för flygmedicinsk forskning erforderlig fast och rörlig apparatur. Jämte gym- nastiska centralinstitutet skulle jämväl fysiologiska institutionerna vid karo- linska institutet och universitetet i
Lund förses med undertryckskammare samt karolinska institutets fysiologiska institution dessutom med en centrifug- anläggning. Vidare föreslog utredning— en inrättandet av två laboratorsbefatt— ningar i flygmedicin jämte viss biträ— despersonal.
För ledning av den flygmedicinska forsknings- och försöksverksamheten skulle inrättas en central nämnd, kal- lad flygmedicinska forskningsnämnden, bestående av fyra vetenskapliga repre— sentanter, varav två företrädande fysio- logien, en oftalmiatriken och en otia— trien, samt tre flygrepresentanter varav två företrädande flygvapnet (av vilka en skulle vara flygläkare) och en civilflyget. Utredningen föreslog, att den flygmedicinska forskningsnämnden skulle få en fristående ställning direkt under ecklesiastikdepartementet. Detta motiverades med, att hela forsknings- verksamheten enligt utredningens för- slag var förlagd till under nämnda de- partement stående institutioner, varige- nom garanti skulle vinnas för att forsk- ningsarbetet erhöll nödig rörelsefrihet.
Vid tidpunkten för framläggandet av detta förslag pågick sedan år 1943 inom ecklesiastikdepartementet en utredning rörande frågan om upprättande av ett statens medicinska forskningsråd. Den flygmedicinska utredningen förutsatte i sitt förslag, att visst samarbete skulle äga rum mellan flygmedicinska forsk- ningsnämnden och det blivande medi- cinska forskningsrådet.
Den flygmedicinska utredningens förslag tillstyrktes livligt ur principiell synpunkt av samtliga de myndigheter, som hade att yttra sig över förslaget. Men även om sålunda full enighet råd- de rörande behovet av snara åtgärder för att främja den flygmedicinska forsk- ningsverksamheten, framkom i remiss— yttrandena divergerande meningar be— träffande de föreslagna formerna för
denna forsknings organisation och led- ning.
Beträffande forskningsarbetets organisa- tion hade utredningeu som framgått ovan föreslagit en anknytning till redan befint- liga vetenskapliga institutioner, vilket för- anledde invändningar i remissvaren från medicinska fakulteten vid Uppsala univer- sitet och universitetskanslern. Uppsalafa— kulteten ifrågasatte, om icke verksamheten i stället borde förläggas till en nyupprättad central anstalt, knuten till någon av fly- gets organisationer, som avsåg utbildning av flygare, och fakulteten förordade en kompletterande utredning av denna fråga. Även universitetskanslern ansåg, att nyss- nämnda alternativ borde med hänsyn till de av uppsalafakulteten gjorda erinringar- na bli föremål för en ytterligare utredning. Man borde därvid beakta möjligheten av, »att anläggning av undertryckskammare i de nya fysiologiska institutionsbyggnader, som skola uppföras i Stockholm och Lund, betraktats såsom ett önskemål även ur synpunkten av dessa institutioners ordi- nära verksamhet och att detta förhållande påverkat utredningen och yttrandena».
Beträffande den av utredningen föreslag- na formen för forskningsarbetets ledning av en särskild, ecklesiastikdepartementet direkt underställd flygmedicinsk forsk- ningsnämnd framställdes invändningar i remissyttrandena från flera myndigheter, vilka ifrågasatte lämpligheten av en fri- stående nämnd. Så ansåg t. ex. medicinal- styrelsen, att forskningsverksamhetens ad- ministrativa del borde knytas an till någon central förvaltningsmyndighet såsom me- dicinalstyrelsen eller dåvarande försvarets sjukvårdsförvaltning. Sistnämnda myndig- het framhölls av statskontoret vara det na- turliga organet för utövande av ledningen av olika förekommande militärmedicinska forskningsuppgifter; statskontoret påpeka- de att inrättandet av >>en särskild flygme- dicinsk forskningsnämnd utan någon di- rekt eller indirekt administrativ anknytning till vare sig försvarets sjukvårdsförvaltning eller till försvarets forskningsanstalt synes vara att driva farhågorna för obehörigt mi- litärt inflytande på det fria forskningsar— betet väl långt».
En motsatt uppfattning framfördes av de militära remissmyndigheterna. Chefen för flygvapnet och flygförvaltningen samt för- svarets sjukvårdsförvaltning ansåg var för
sig flera skäl tala för, att den flygmedi- cinska forskningen inordnades under det planerade medicinska forskningsrådet lämpligen i form av en särskild permanent subkommitté under rådet. Efter att ha ägnat detta organisationsproblem en ingående granskning hade chefen för flygvapnet fun- nit nyssnämnda lösning vara den bästa och anförde därvid bl. a.: >>Även om den flyg- medicinska forskningcn är av speciell art, är den dock en form av medicinsk forskning och bör därför ledas av den auktoritativa medicinska sakkunskap, som forskningsrå— det utgör. Endast på detta sätt kan dess— utom de rätta förutsättningarna skapas för att den flygmedicinska forskningen skall på ett tillfredsställande sätt kunna koordi- neras med övrig såväl fysiologisk som an- nan forskning, med vilken den intimt sam— manhänger». I avvägningsfrågan om den föreslagna flygmedicinska subkommittén skulle bli helt fristående eller samordnas med en subkommitté för övrig militärme- dicinsk forskning ansåg chefen för flyg— vapnet det under alla förhållanden vara klart, att ett intimt samarbete borde eta- bleras mellan den flygmedicinska forsk- ningen och den av chefen för marinen vid denna tidpunkt föreslagna organisationen för navalmedicinsk forskning.
Som framgår av ovanstående ansågs den flygmedicinska utredningens för- slag i behov av bearbetning i vissa delar. Frågan huruvida den flygmedi- cinska forskningen borde anknytas till de redan existerande vetenskapliga in- stitutioner eller om en central forsk- ningsanstalt borde upprättas för det ifrågavarande ändamålet utgjorde där- vid ett centralt problem. En annan vä— sentlig frågeställning var, om det före- slagna ledningsorganet direkt borde un— derställas ett statsdepartement eller in- ordnas under det planerade medicinska forskningsrådet i form av en särskild permanent subkommit'té. Härigenom blev det av den flygmedicinska utred- ningen framlagda förslaget i vissa be- tydelsefulla delar sammankopplat med frågan angående inrättandet av statens medicinska forskningsråd.
Inrättandet av statens medicinska forsknings- råd (12, 13)
Åren 1943—1945 pågick som redan ovan berörts inom ecklesiastikdeparte- mentet en utredning rörande upprättan- det av ett medicinskt forskningsråd. Såsom ett vägande skäl för inrättandet av ett sådant råd anförde de sakkun- niga, att främjandet av vetenskapliga undersökningar av bland annat militär- medicinsk art var Önskvärda ur sam- hällets synpunkt. Vidare påpekades, att forskningsrådet i kris- och krigstider skulle kunna tjäna som en den medicins- ka vetenskapens beredskapsorganisation och därvid bland annat främja utbild— ningen av fackmän, som kunde svara för landets självförsörjning ifråga om läke- medel och sjukvårdsmateriel. Då således viktiga uppgifter av militärmedicinsk art skulle komma att åvila rådet, föreslog de sakkunniga, att försvarets sjukvårds- förvaltning skulle vara företrädd i rådet genom generalläkaren eller den han där- till förordade. Man kunde enligt de sak- kunniga förvänta, att problemställningar av militärmedicinsk art skulle förekom- ma i avsevärt antal, varför dessa frågor borde fördelas på subkommittéer under rådet. Man förutsåg därvid, att vid sidan av en subkommitté för allmänna mili- tärmedicinska frågor erfordrades en kommitté för flygmedicinska och en för navalmedicinska problem. De närmare bestämmelserna för dessa kommittéer borde enligt de sakkunniga överlämnas åt rådet självt att utforma.
I proposition nr 301 till 1945 års riks- dag föreslog departementschefen inrät- tandet av ett medicinskt forskningsråd. I samband därmed berördes frågan om ordnandet av flygmedicinsk och övrig militärmedicinsk forskning med följan- de ord (5. 41—412).
>>. . . Ehuru jag icke är beredd att nu taga ställning till samtliga de förslag, som de sakkunniga rörande den flygmedicinska
forskningen framlagt, vill jag dock som min mening uttala, att det med hänsyn till det ändrade läge, som uppstått genom förslaget om inrättande av ett medicinskt forsknings— råd, icke synes vare sig behövligt eller lämpligt att för den flygmedicinska forsk- ningen inrättas ett särskilt fristående or- gan, vilket förutom sina egentliga arbets— uppgifter även skulle handha åtskilliga ad- ministrativa göromål. Ehuru den flygmedi- cinska forskningen är av speciell art, är den dock en form av medicinsk forskning och torde därför böra ledas av den aukto— ritativa medicinska sakkunskap, som det föreslagna forskningsrådet är avsett ut- göra. Det synes lämpligt, att såväl frågan om den organisatoriska form, som bör gi— vas åt den flygmedicinska forsknings— och försöksverksamheten inom rådets ram, som övriga av ifrågavarande sakkunniga fram- förda förslag och synpunkter göras till föremål för övervägande inom forsknings- rådet, innan ärendet slutligt förelägges riksdagen. Jag anser därför att, sedan forsk- ningsrådet blivit tillsatt, åt detsamma bör uppdragas att skyndsamt upptaga dessa spörsmål till behandling samt därefter till Kungl. Maj :t inkomma med de förslag och anslagsäskanden, som kunna finnas på- kallade. Det kan givetvis ifrågasättas, hu— ruvida det är principiellt riktigt, att vid sidan av de anslagsmedel, som komma att ställas till det medicinska forskningsrådets förfogande, särskilt anslag anvisas för spe— ciella forskningsområden inom medicinen. Från denna utgångspunkt är jag exempel- vis, efter samråd med chefen för försvars- departementet, icke beredd att nu fram- lägga förslag om anvisande av ett sär- skilt anslag till militärmedicinsk forskning. Det borde emellertid få ankomma på rådet att närmare överväga på vilket sätt medels- behovet för dylik forskning lämpligen bör tillgodoses.»
Detta uttalande av departementsche- fen föranledde flygöverläkaren att i en skrivelse till medicinska forskningsrå- det, dagtecknat den 12 september 1945,
13 Betänkande rörande organisatoriska åt— gärder för den medicinska forskningens främ- jande. Avgivet av tillkallade sakkunniga. Sta- tens Offentliga utredningar 1944: 55. " Kungl. Maj:ts pr0position nr 301: 1945 angående inrättande av ett medicinskt forsk- ningsråd m. m.
understryka nödvändigheten av skynd- samma åtgärder för främjande av flyg— medicinsk forskning. Flygöverläkaren framhöll, att under de två år som gått sedan flygmedicinska utredningen till— satts hade utvecklingen gått mot flyg- planstyper, vilka ställde allt större krav på den flygande personalens fysiska och psykiska förutsättningar och på mate- rielens ändamålsenlighet. Genom samar- bete mellan flygvapnet och gymnastiska centralinstitutets fysiologiska institution hade sedan våren 1945 pågått undersök- ningar av personal avsedd för de nya flygplanstyperna i den vid institutio- nen färdigställda undertryckskamma- ren. Dessa resurser vore dock helt otillräckliga.
Flygmedicinska utredningskommittén (14)
Den från flera håll begärda överarbet- ningen av den flygmedicinska utred- ningens betänkande kom till stånd efter att Kungl. Maj:t genom beslut den 9 no- vember 1945 givit statens medicinska forskningsråd i uppdrag att skyndsamt till behandling upptaga såväl frågan om den organisatoriska form, som bor- de givas åt den flygmedicinska forsk- nings- och försöksverksamheten inom rådets ram, som övriga av den flyg- medicinska utredningen framförda för- slag och synpunkter. Med anledning härav tillsatte rådet den 9 december 1945 en kommitté bestående av två re- presentanter för rådet (förestånderen för fysiologiska institutionen vid uni- versitetet i Lund samt generalläkaren), två representanter för den fysiologiska vetenskapen (institutionsföreståndarna vid fysiologiska institutionerna vid ka- rolinska institutet respektive gymnas— tiska centralinstitutet vilka båda de]- tagit i den flygmedicinska utredningen) samt två representanter för flygvapnet (flygöverläkaren och en flygofficer). Kommittén antog namnet flygmedicin-
ska utredningskommittén. Den byggde sitt förslag helt på den flygmedicinska utredningens betänkande och fullföljde sin uppgift så, att kommitténs arbete kompletterade den tidigare utredningen dels på sådana punkter, där densamma icke ansetts tillräckligt utförlig, dels i de delar som rörde den flygmedicinska forskningens anknytning till det vid tidpunkten för den flygmedicinska ut- redningens avlämnande ännu icke or- ganiserade medicinska forskningsrådet.
Redan den 8 januari 1946 avgav flyg- medicinska utredningskommittén sitt betänkande till forskningsrådet, vilket med eget utlåtande den 9 januari 1946 överlämnade ärendet till Kungl. Maj:t. I betänkandet föreslog kommittén lik- som den flygmedicinska utredningen gjort, att den flygmedicinska forsk- nings— och försöksverksamheten skulle anknytas till redan existerande veten- skapliga institutioner, närmast de fy- siologiska institutionerna vid karolin- ska institutet, universiteten och gymnas- tiska centralinstitutet. Man kunde där- vid av olika skäl tills vidare endast räkna med medverkan i begränsad om- fattning av fysiologiska institutionen i Uppsala. Beträffande för flygmedicinsk forskning erforderlig fast och rörlig apparatur föreslog kommittén i likhet med den flygmedicinska utredningen, att de fysiologiska institutionerna vid karolinska institutet och universitetet i Lund skulle förses med undertrycks- kammaranläggningar. Därutöver före- slog kommittén med hänsyn till den beklädnadsforskning, som några år på- gått vid fysiologiska institutionen i Upp- sala, att denna institution skulle förses med en fuktighets— och temperaturreg-
14 Betänkande med utredning och förslag rörande ordnandet av flygmedicinsk forsk- nings— och försöksverksamhet i Sverige. Av- givet av statens medicinska forskningsråds flygmedicinska utredningskommitté den 8 ja- nuari 1946. Stencilerat.
lerbar kammare (s. k. klimatkammare). Däremot ville kommittén skjuta frågan om en centrifuganläggning avsedd för accelerationsforskning vid karolinska institutets fysiologiska institution på framtiden, då man kunde tänkas ha fått taga del av forskningsresultaten från ut- landet. Först därefter ansåg kommittén tiden vara inne för uppgörande av en detaljplan, hur denna form av forsk- ning lämpligen borde anordnas i vårt land i experimentellt och organisato- riskt avseende.
Kommittén föreslog vidare inrättan- det av tre befattningar som laborator i flygmedicin jämte erforderliga tek- niska hjälpkrafter, d. v. 5. en laborator utöver de av den flygmedicinska utred- ningen begärda. En laborator borde ha sin verksamhet förlagd till gymnas- tiska centralinstitutet, en till karolinska institutets fysiologiska institution och en till universitetets iLunds fysiologiska institution. Kommittén föreslog, att det borde stipuleras skyldighet för dessa laboratorer att högst tre månader var- je år tjänstgöra på annan ort för del— tagande i flygmedicinsk instruktions- verksamhet, flyglärarkurser och annan upplysningsverksamhet såsom chefen för flygvapnet föreslagit.
Ledningen av den flygmedicinska forsknings- och försöksverksamheten skulle enligt kommittén uppdragas åt en subkommitté inom statens medicinska forskningsråd. Detta ansågs vara det naturliga efter tillkomsten av nyssnämn— da råd.
Skälen för att flygmedicinska utred— ningskommittén i den organisatoriska huvudfrågan föreslog samma lösning som den flygmedicinska utredningen motiveras utförligt i betänkandet. Bland annat hade kommittén sökt få denna fråga belyst med ledning av erfarenhe- terna från den flygmedicinska forsk- ningens organisation i Förenta stater-
na, Storbritannien och Tyskland. Man hade därvid funnit, att ett genomgåen- de drag i dessa länders flygmedicinska forskningsorganisation var en till uni— versitetsinstitutionerna decentraliserad forskning, varvid de vetenskapligt sko- lade krafterna fick arbeta i sin egen miljö med de fördelar detta medförde i form av bestående forskargrupper samt utnyttjande av redan befintliga lo— kaler och apparatbestånd. Därutöver fö- rekom i nämnda länder även en centra- liserad forskning vid flygvapnets egna laboratorier.
De alternativ för forskningens orga- nisation, som enligt kommittén var de enda tänkbara för vårt land, var an- tingen 1) en kombination av fristående central anstalt med decentraliserad forskning vid ett flertal universitets- institutioner eller 2) forskning endast med användande av de befintliga uni— versitetsinstitutionerna. Däremot avvi- sade kommittén tanken på att all flyg— medicinsk forskning skulle bedrivas vid en central anstalt som orealiserbar med hänsyn till våra begränsade forskarre- surser. Efter en genomgång av de eko- nomiska förutsättningarna för ovan an- givna två alternativ, fann kommittén att såväl beträffande engångskostnader som årliga kostnader måste alternativ 2 givas företräde, varför man anslöt sig till den flygmedicinska utredningens förslag.
Detta innebar emellertid inte, att kom- mittén saknade förståelse för ett av huvudargumenten för inrättande av en central anstalt i anknytning till någon militär flygförläggning, nämligen bety- delsen av att den flygmedicinska forsk- ningen hölls i kontakt med den prak- tiska flygverksamheten. Chefen för flyg- vapnet hade emellertid bestämt uttala- lat sig mot, att flygvapnets personal i större omfattning utnyttjades som för- söksobjekt, då man befarade att sådan
verksamhet dels på ett olämpligt sätt skulle inkräkta på och verka tyngande för arbetet vid ifrågavarande flygfält, dels skulle kunna ge personalen besvä- rande känsla av att vara föremål för experiment och försöksverksamhet, en psykologisk belastning, som man hyste stora farhågor för inom flygvapnet.
Till det av flygmedicinska utrednings- kommittén framlagda betänkandet an- slöt sig statens medicinska forsknings- råd samtidigt som rådet framhöll, att det i en nära framtid skulle komma att visa sig oundgängligen erforderligt att vid sidan av forskningen vid de befint- liga institutionerna anordna särskild forskningsverksamhet i nära samarbete med flygplats. Rådet anförde vidare:
». . . Rådet finner icke, att en sådan verk- samhet i längden bleve i tillräcklig utsträck- ning tillgodosedd genom tillfälliga besök eller kortare vistelser vid flygplatsen av forskare från de vetenskapliga institutio- nerna. Den dagliga nära kontakten med den flygande personalen måste förutsättas för den flygmedicinska forskaren aktualisera de praktiskt betydelsefulla problem, vilka en nyorganiserad flygmedicinsk forskning i vårt land bör särskilt hålla i sikte. Man bör därför redan från början inrikta sig på att förbereda en sådan verksamhet, för- lagd till åtminstone en flygplats i vårt land. Det synes mycket sannolikt att det i an- slutning härtill blir nödvändigt att upprätta minst en självständig vetenskaplig befatt— ning i ställning närmast motsvarande en professur. Vidare åtgärder för realiserande
av dessa önskemål kräva emellertid fort- satt utredning . . .»
Flygmedicinska nämnden I proposition nr 273 till 1946 års riks— dag (15) föreslog departementschefen efter att ha redogjort för den flygme- dicinska utredningens och flygmedi- cinska utredningskommitténs betänkan- de och därav föranledda remissyttran- den i huvudsak följande åtgärder för underlättande av flygmedicinsk forsk- nings- och försöksverksamhet i Sverige:
a) Anknytande av den flygmedicinska forsknings- och försöksverksamheten till redan existerande vetenskapliga insti- tutioner, närmast de fysiologiska insti- tutionerna vid karolinska institutet, uni- versitetet i Lund och gymnastiska cen- tralinstitutet samt till de oftalmiatriska och otiatriska klinikerna vid de medi- cinska fakulteterna i Lund och Uppsala.
b) Inrättande av tre befattningar såsom laborator i flygmedicin med pla- cering vid envar av fysiologiska insti- tutionerna vid universitetet i Lund, karolinska institutet och gymnastiska centralinstitutet.
c) Anvisande av medel för viss tek— nisk biträdeshjälp.
d) Inträttande av två stationära un- dertryckskammaranläggningar varav en vid fysiologiska institutionen i Lund och en vid motsvarande institution vid karolinska institutet.
e) Inrättande av en klimatkammare vid fysiologiska institutionen i Upp- sala.
f) Anvisande av medel för inköp av viss apparatur samt till stipendier för flygmedicinska studier utomlands.
g) Anvisande av medel för arvoden åt ledamöter och sekreterare i lednings- organet för den flygmedicinska forsk- nings- och försöksverksamheten.
Departementschefen tog i propositio- nen icke någon ställning till frågan, huruvida det under g) ovan nämnda organet borde inordnas under det me- dicinska forskningsrådet eller om det borde givas en mera fristående ställ- ning, utan han ville till Kungl. Maj:t hänskjuta att närmare pröva detta spörsmål.
Beträffande flygmedicinska utred-
15 Kungl. Maj:ts proposition nr 273: 1946 angående vissa anslag till universiteten och den medicinska undervisningen m. m. IV. Åtgär- der för underlättande av flygmedicinsk forsk- nings— och försöksverksamhet i Sverige (sid. 188—219).
ningens förslag att för accelerations- forskningens behov inrätta en centri- fuganläggning vid karolinska institutet ansåg departementschefen i likhet med flygmedicinska utredningskommittén att denna fråga borde skjutas på framtiden.
I propositionen biträdde vidare de- partementschefen den av medicinska forskningsrådet framförda åsikten, att det med tiden kunde komma att visa sig önskvärt att en särskild anstalt för flygmedicinsk forskning kom till stånd i anslutning till någon flygplats, var- för denna fråga borde ägnas fortsatt uppmärksamhet.
Genom beslut av 1946 år riksdag bi- fölls de förslag angående flygmedicinsk forsknings- och försöksverksamhet, vil- ka framlagts i proposition nr 273/1946. Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 20 sep— tember 1946 inrättades från och med den 1 oktober 1946 en statens nämnd för flygmedicinsk forslcnings- och försöks- verksamhet (Flygmedicinska nämn- den). Nämnden bestod av sex ledamö- ter, nämligen föreståndarna för de fysio- logiska institutionerna vid universite- tet i Lund, karolinska institutet och gymnastiska centralinstitutet, flygasssi— stenten vid luftfartsstyrelsen samt två av chefen för flygvapnet utsedda ledamö- ter, varav en flygläkare och en spe- ciellt "sakkunnig beträffande materiel- frågor. Den 25 april 1947 utfärdade Kungl. Maj:t reglemente för flygmedi- cinska nämndens verksamhet, vilken skulle bedrivas enligt de riktlinjer som uppdragits av den flygmedicinska ut- redningen, flygmedicinska utrednings- kommittén samt i proposition nr 273/ 1946.
Försvarsmedicinska utredningskommittén (16) Inrättandet av flygmedicinska nämnden var en direkt följd av det arbete, som nedlagts av den inom medicinska forsk-
ningsrådet tillsatta flygmedicinska ut- redningskommittén. Vid tillkomsten av statens medicinska forskningsråd förut- satte emellertid departementschefen (som framgår av ovan gjorda citat av sid. 41—42 i proposition nr 301/1945), att rådet icke blott skulle taga ställning till den flygmedicinska forskningens medelsbehov utan även överväga, hur medelsbehovet för övrig militärmedi- cinsk forskning skulle tillgodoses. I en- lighet härmed uppdrog Kungl. Maj:t ge- nom beslut den 23 augusti 1946 åt sta- tens medicinska forskningsråd att verk- ställa utredning i fråga om organisa- tionen av den militärmedicinska forsk- ningen i vad anginge armén och mari- nen samt till Kungl. Maj:t inkomma med det förslag, vartill utredningen kunde föranleda.
Med anledning härav tillsatte medi- cinska forskningsrådet den 5 september 1946 en kommitté bestående av två re- presentanter för rådet (varav den ene var generalläkaren), en representant för medicinalstyrelscn samt två repre- sentanter för den medicinska forskning- en. Kommittén antog namnet försvars- medicinska utredningskommittén. Kom- mitténs uppdrag avsåg närmast att verk- ställa utredning och avgiva förslag rö— rande den militärmedicinska forskning- en i vad anginge armén och marinen.
I underdånig skrivelse den 24 novem- ber 1943 hade chefen för marinen gjort framställning i fråga om ordnandet av navalmedicinsk forskningsverksamhet. Marinchefen föreslog därvid, att åt den då pågående flygmedicinska utredning- en måtte uppdragas att även ägna upp- märksamhet åt frågan om motsvarande verksamhet på navalmedicinska områ-
" Utredning och förslag rörande ordnandet av försvarsmedicinsk forsknings- och försöks— verksamhet i Sverige utarbetad av inom Sta- tens medicinska forskningsråd tillsatt kom- mitté (Försvarsmedicinska utredningskommit- tén). 11 december 1947. Stencilerad.
det. I skrivelsen åberopade chefen för marinen en av marinöverläkaren gjord framställning i ämnet, i vilken erinra- des om, att kravet på möjligheter till inhemsk navalmedicinsk forskning bli- vit alltmer framträdande. I fråga om organisationen av den navalmedicinska forskningen ville det synas marinöver- läkaren mest rationellt ej minst ur eko- nomisk synpunkt att ett gemensamt or- gan skapades för naval- och flygmedi- cinsk forsknings- och försöksverksam- het, särskilt med hänsyn till att det var fråga om forskningsområden, vilka i stor utsträckning erbjöd likartade pro- blem.
Marinchefens framställning hänsköts till den flygmedicinska utredningen för yttrande. Därvid anslöt sig utredning- en i princip till marinöverläkarens upp- fattning, men med hänsyn till att ut- redningens arbete redan fortskridit så långt, ställde man sig tveksam inför det ifrågasatta uppdraget att jämväl utreda frågan om den navalmedicinska forsk- ningsverksamhetens ordnande. Några ändrade direktiv beträffande utredning- ens arbete kom därför ej till stånd.
Vid sin granskning av ovan berörda förhållanden fann försvarsmedicinska utredningskommittén, att ett intimt samband förefanns mellan de olika för- svarsgrenarnas medicinska problem. Med hänsyn till det moderna krigets ka- raktär var emellertid behovet av medi- cinsk forskning för försvarsändamål icke begränsat till krigsmakten, utan dy- lik forskning krävdes även och kanske icke minst för civilförsvarets del. Vid fullgörandet av sitt uppdrag ansåg där- för försvarsmedicinska utredningskom- mittén det vara nödvändigt att företaga utredning av organisationen av den för- svarsmedicinska forskningen i dess hel- het.
Kommittén ansåg en försvarsmedi- cinskt inriktad forskning av betydelse
för försvaret i dess helhet behövlig inom följande områden:
a) Forskning och bearbetning av me— dicinska problem vilka ägde direkt sam- band med verkningarna av olika strids- medel. Hit räknades bearbetningen av medicinska problem i samband med atomvapnets användning, gaskrigsforsk- ning, forskning rörande den bakterio- logiska krigföringens konsekvenser samt brännskade- och sårskadebehand- lingsforskning.
b) Forskning och bearbetning av pro- blem i samband med kravet att höja de väpnade styrkornas stridsvärde i vad detta var beroende av människoma- terialet. Hit räknades epidemiologisk forskning samt bearbetning av psyko- logiska och psykiatriska problem.
En särställning inom den försvars- medicinska forskningen intog enligt kommittén med hänsyn till problemens art den flygmedicinska forskningen samt den medicinska forskning inom marinens verksamhetsområde, som hade avseende på ubåts- och dykerihygienen, vilken av kommittén benämndes dyk- medicinsk forskning. Dessa båda forsk- ningsgrenar hade många likartade pro- blemställnlingar och försöksresultaten var av största betydelse redan i freds- tid för såväl det civila flyget som den civila sjöfarten.
Ehuru en del försvarsmedicinska forskningsproblem vid ifrågavarande tidpunkt bearbetades av olika organisa- tioner, institutioner etc. fann försvars- medicinska utredningskommittén likväl vid sin bedömning av den dittills be- drivna forskningen att bristen på en— hetlig ledning och planläggning, den be- gränsade tillgången på medel, personal och lokalutrymmen samt avsaknaden av kontakt mellan de olika institutionerna utgjorde svåra hinder för verksamhetens ändamålsenliga bedrivande.
För att tillgodose den försvarsmedi-
cinska forskningen i allmänhet föreslog kommittén, att forskningsarbetet i prin- cip borde bedrivas efter två linjer, näm- ligen dels i form av en självständig för- svarsmedicinsk forskning och dels ge- nom utläggning av vissa problem till utomstående forskningsorgan. Den spe- cialiserade forskningen måste därvid vara den ledande parten och för dess ändamålsenliga bedrivande måste ford- ras intim kontakt mellan militära orga— nisationer och forskningsorgan. Mot denna bakgrund framlade kommittén följande förslag:
a) Den medicinska sektionen vid för- svarets forskningsanstalt skulle utbyg- gas såväl i .personal- som i lokalavse- endc, så att större delen av den försvars- medicinska forskningsverksamheten kunde förläggas dit.
b) Den bakteriologiska krigföringens problem bedömdes kräva ett ganska omfattande forskningsarbete, som ej kunde förläggas till forskningsanstalten utan i stället borde anförtros åt något bakteriologiskt laboratorium, i första hand statens bakteriologiska laborato- rium.
c) Vissa problem, vilka krävde sär— skild sakkunskap, borde utläggas på me- dicinska institutioner och kliniker.
Den flygmedicinska forskningen an- sågs av försvarsmedicinska utrednings- kommittén väl tillgodosedd. Kommittén uttalade dock som sin mening, att en flygmedicinsk anstalt i framtiden lämp- ligen bordet förläggas i anslutning till en flygvapnets försökscentral i likhet med vad som framhållits såväl i medi- cinska forskningsrådets yttrande över flygmedicinska utredningskommitténs betänkande som i proposition 273/1946.
För att tillgodose den dykmedicinska forskningen föreslog kommittén, att en väsentlig del av de forskningsuppgifter, som föll inom dykmedicinens område, skulle förläggas till de fysiologiska in-
stitutionerna, där flygmedicinsk forsk— ning bedrevs. Åtskilliga forskningsbehov förutsågs dessutom kunna tillgodoses vid försvarets forskningsanstalts medi- cinska sektion. I övrigt ansåg kommit- tén, att undersökningar och prov kun— de ske ombord på ubåtar och bärgnings- fartyg samt vid marinens övningstank- anläggningar. Personalbehovet härför ansågs kunna tillgodoses genom kom- mendering av marinläkare eller genom avtal med andra läkare eller veten- skapsidkare. De med den dykmedi- cinska forskningen förenade kostnader- na ansågs kunna bestridas från anslag ställda till marinförvaltningens förfo- gande. Tanken på en i anslutning till marint förband förlagd central dykme- dicinsk försöksanstalt sköt kommittén på framtiden.
Beträffande den försvarsmedicinska forskningens ledning framlade kommit- te'n två alternativa förslag.
Enligt det ena förslaget, alternativ I, skulle inrättas ett försvarsmedicinskt forskningsråd, direkt underställt Kungl. Maj:t, för samordnande av all försvars- medicinsk forskning. Såsom ledamöter i rådet skulle ingå generalläkaren, ci- vilförsvarsöverläkaren, chefen för för- svarets forskningsanstalts kemiska av- delning samt åtta aktiva vetenskapsid- kare, representerande sju olika medi— cinska discipliner. Med hänsyn till det— ta ledningsorgans uppgifter och sam- mansättning skulle det inom sitt om- råde närmast vara att jämföra med sta- tens medicinska forskningsråd. I kon- sekvens härmed skulle åt ledningsorga- net i fråga kunna givas benämningen försvarsmedicinska forskningsrådet el- ler försvarsmedicinska beredskapsrådet. Mellan detta råd och statens medicin- ska forskningsråd borde givetvis upp- rätthållas intim kontakt. Flygmedicin- ska nämnden skulle antingen slopas och dess uppgifter övertagas av försvars-
medicinska forskningsrådet, eller också skulle nämnden bibehållas och under- ordnas det föreslagna rådet, i vilket fall nämnden skulle utvidgas till att om- fatta jämväl dykmedicinska frågor. Enligt det andra förslaget, alternativ ll, Vilket förordades av den försvars- medicinska utredningskommittén, skulle under det medicinska forskningsrådet tillsättas en permanent subkommitté, förslagsvis benämnd försvarsmedicinska nämnden, med uppgift att samordna den försvarsmedicinska forskningen, taga initiativ till dylik forskning, utar- beta program för densamma samt för- dela vissa till försvarsmedicinsk forsk- ning anslagna medel. Såsom ledamöter i nämnden skulle ingå generalläkaren, civilförsvarsöverläkaren, chefen för för- svarets forskningsanstalts kemiska av- delning, en representant för flyg— och dykmedicinsk forskning samt tre repre- sentanter för vetenskaplig forskning. Den flyg- och dykmedicinska forsk- ningen borde enligt alternativ 11 om- händerhavas av en utvidgad flygmedi- cinsk nämnd, flyg- och dykmedicinska nämnd-en, i vilken *borde ingå, utöver enligt gällande reglemente ingående le- damöter, två av chefen för marinen utsedda ledamöter, varav en marinläka- re och en sakkunnig beträffande mate- rielfrågor. Samarbetet mellan försvars- medicinska nämnden och flyg- och dyk- medicinska nämnden borde ordnas på så sätt, att ordföranden i vartdera orga- net inginge som ledamot i det andr-a.
I förhållande till medicinska forsk- ningsrådet borde försvarsmedicinska nämnden tillförsäkras en i möjligaste mån självständig ställning. I sakens na- tur låg emellertid, att en viss redovis- ningsskyldighet inför rådet måste åläg- gas nämnden.
Beträffande förhållandet till försva- rets forskningsanstalts styrelse betona- de kommittén, att i vad angick den me-
dicinska forskningsverksamheten vid anstalten, borde det tillkomma försvars- medicinska nämnden att ensam bestäm- ma i fråga om verksamhetens bedrivan- de. Forskningsanstaltens styrelse, som saknade medicinsk expertis, borde sa- lunda endast ha befattning med de rent administrativa frågor, vilka samman- hängde med verksamheten vid anstal- ten. Därvid framhölls, att forsknings- anstalten skulle beredas tillräckligt in- flytande i övrigt genom att chefen för dess kemiska avdelning ingick i för- svarsmedicinska nämnden.
En av de första uppgifter, som den föreslagna försvarsmedicinska nämnden hade att lösa, var enligt kommittén ut- arbetandet redan i fredstid av en mo- biliseringsplan för hela den försvars- medicinska forskningen.
Beträffande de med den försvarsme— dicinska forskningen förenade kostnads— frågorna förutsatte kommittén, att lik- som medel för flygmedicinsk forskning dittills anvisats under åttonde huvudti— teln och disponerats av flygmedicinska nämnden, skulle en motsvarande anord- ning tillämpas även efter nämndens ut- vidgning till en flyg- och dykmedicinsk nämnd.
De anslagsmedel, som erfordrades för övrig försvarsmedicinsk forskning, borde enligt kommitténs mening anvi- sas under fjärde huvudtiteln. Dessa me- del borde fördelas dels på försvarets forskningsanstalt respektive statens bak- teriologiska laboratorium för bestridan- de av kostnaderna för den del av för- svarsmedicinsk forskningsverksamhet, som skulle bedrivas därstädes, dels på medicinska forskningsrådet för bestri- dande av kostnaderna för återstående del av verksamheten. Dispositionen av sist- nämnda medel bordxe av rådet delegeras till försvarsmedicinska nämnden, som hade de bästa förutsättn-ingarna att be- döma deras ändamålsenliga användning.
Anslagen till försvarsmedicinsk forsk- ningsverksamhet vid försvarets forsk- ningsanstalt och statens bakteriologiska laboratorium borde enligt kommittén äskas av respektive inrättningar och uppföras å deras stater. Innan dessa in- rättningars statsförslag avgavs, borde de emellertid till den del de belöpte på för- svarsmedicinsk forskning granskas och godkännas av försvarsmedicinska nämn- den. Övriga för den allmänna försvars- medicinska forskningen avsedda medel borde på förslag av försvarsmedicinska nämnden äskas av medicinska forsk— ningsrådet och ställas till rådets förfo— gande men hållas avskilda från rådets övriga anslag.
Försvarsmedicinska utredningskom- mitténs utredning och förslag överläm- nades den 11 december 1947 till sta- tens medicinska forskningsråd. Rådet överlämnade därefter med skrivelse den 9 januari 1948 såsom eget yttrande kom- mitténs utredning till 'Kungl. Maj:t. Över den gjorda utredningen bereddes av frågan berörda myndigheter och per- sonalorganisationer tillfälle att yttra sig.
Kommitténs förslag beträffande forsk- ningsarbetets organisation biträddes i hu- vudsak eller lämnades utan erinran av de hörda myndigheterna. Försvarets forsk- ningsanstalt framhöll dock, att anstaltens styrelse i samband med utvidgningen av den försvarsmedicinska forskningen borde utökas med en företrädare för de försvars- medicinska intressena. Framdeles borde övervägas, huruvida icke den medicinska sektionen inom anstalten borde organiseras såsom en självständig avdelning.
Föreståndaren för statens bakteriologiska laboratorium framhöll, att lokalfrågan för den föreslagna avdelningen vid labora- toriet måste upptagas till förnyad prövning, och att därvid den mest rationella lösningen syntes vara att en utbyggnad av laborato- riet snarast kom till stånd.
Kommitténs förslag beträffande forsk- ningsarbetets ledning genom tillsättandet av en försvarsmedicinsk nämnd biträddes av flertalet remissmyndigheter. Åtskilliga av dessa ansåg emellertid, att nämnden
borde lyda direkt under Kungl. Maj:t, and- ra åter förordade inrättandet av ett för— svarsmedicinskt forskningsråd. överbefäl- havaren fann det framlagda förslaget kom- plicerat och knappast ägnat att skapa en fullt otvetydlig ansvars- och uppgiftsför- delning men tillstyrkte dock i huvudsak detsamma. Försvarets forskningsanstalt framhöll, att det jämligt intruktionen för anstalten tillkom dess styrelse att besluta om de forskningsuppgifter, som skulle be- arbetas. Den föreslagna nämnden borde dock kunna inlämna förslag om sådana uppgifter och även överlämna forsknings- uppdrag till anstalten. Beträffande den av kommittén föreslagna flyg- och dykmedi- cinska nämnden förordade chefen för man'- nen, chefen för flygvapnet och flygmedi- cinska nämnden, att densamma skulle ut— vidgas till att omfatta navalmedicin över- huvudtaget och i överensstämmelse därmed benämnas flyg- och navalmedicinska nämn- den. Samarbetet mellan denna nämnd och försvarsmedicinska nämnden skulle enligt förenämnda myndigheter garanteras, om sekreteraren inginge i den andra nämnden.
[ proposition nr 206 till 1948 års riks- dag (17) föreslogs i stort sett de åtgär- der för den försvarsmedicinska forsk- ningens utbyggnad, som föreslagits av försvarsmedicinska utredningskommit- tén och statens medicinska forsknings- råd. Därvid biträdde föredragande de- partementschefen förslaget om utökning av den medicinska sektionen vid för- svarets forskningsanstalt samt förlägg- ning av bakteriologisk forskning till sta- tens bakteriologiska laboratorium, vil- ket — jämte skapandet av möjligheter att utlägga vissa problem, som krävde särskild sakkunskap, på andra medi- cinska institutioner m. m. — var ägnat att stärka den allmänna försvarsmedi- cinska forskningen. Departementsche- fen biträdde vidare det framlagda för- slaget för tillgodoseende av den dykme- dicinska forskningens behov.
” Kungl. Maj:ts proposition nr 206z1948 an- gående vissa frågor rörande försvarets organi- sation. I. Försvarsmedicinsk forsknings- och försöksverksamhet (sid. 184— 203).
Med hänsyn till de delade meningar som i remissyttranden framkommit be- träffande organisationen av lednings- organet, ansåg sig departementschefen icke böra framlägga något förslag röran— de organisation av ett särskilt lednings- organ för den försvarsmedicinska forsk- ningen i allmänhet. Han ansåg, att den ledningsverksamhet, som avsetts till- komma den föreslagna försvarsmedi- cinska nämnden, tills vidare borde kun- na omhändertagas av statens medicin- ska forskningsråd. Departementschefen höll för sannolikt, att rådet kunde fin- na lämpligt tillsätta en subkommitté eller liknande organ för att förbereda de försvarsmedicinska frågorna. I ett sådant organ borde finnas representa- tion för försvarets sjukvårdsförvaltning, försvarets forskningsanstalt, bakteriolo- giska laboratoriet och civilförsvarssty— relsen. Rådet borde även disponera de medel som riksdagen kunde komma att anvisa för allmän försvarsmedicinsk forskning. Departementschefen ansåg sig i detta sammanhang böra föreslå, att en företrädare för de försvarsmedicin— ska intressena, lämpligen generalläka— ren, insattes i försvarets forskningsan— stalts styrelse. Departementschefen till- styrkte vidare att, på sätt cheferna för marinen och flygvapnet samt flygmedi- cinska nämnden föreslagit, sistberörda nämnd utvidgades till att omfatta jäm- väl navalmedicinen överhuvudtaget och att nämnden i överensstämmelse här- med benämndes flyg- och navalmedi- cinska nämnden samt utökades med en- dast en av chefen för marinen utsedd marinläkare.
För bestridande av merkostnaden för den föreslagna förstärkningen av den försvarsmedicinska forskningsverksam- heten förordade departementschefen, att medel för avlöningar och omkostna- der för försvarsmedicinsk forskning vid försvarets forskningsanstalt borde be-
räknas under forskningsanstaltens an- slag till avlöningar och omkostnader. Medel för övrig försvarsmedicinsk forsk- ning borde under budgetåret 1948/49 an- visas under försvarets forskningsan— stalts anslag till Viss forskningsverksam- het och därifrån efter rekvision utbe- talas till statens medicinska forsknings- råd. Av dessa medel borde kostnaderna för anställandet av den föreslagna per- sonalen vid statens bakteriologiska an- stalt bestridas. Frågan i vad mån medel för motsvarande ändamål för senare budgetår borde anvisas under åttonde och elfte huvudtitlarna borde emeller- tid enligt departementschefen göras till föremål för närmare övervägande i sam- band med prövning av anslagsäskande- na för budgetåret 1949/50. Därvid borde hänsyn tagas till att den försvarsmedi- cinska forskningen i hög grad tjänade även civilförsvarets och civilbefolkning- ens intressen.
Någon ökning av anslagsmedlen till flyg- och navalmedicinska nämnden med hänsyn till dess utvidgade arbetsupp- gifter föreslog ej departementschefen.
Genom beslut av 1948 års riksdag ge- nomfördes den i proposition nr 206/1948 föreslagna utbyggnaden av den försvars— medicinska forskningen.
Statens medicinska forskningsråds försvarsme- dicinska nämnd
I enlighet med departementschefens för— utnämnda förslag överfördes redan bud- getåret 1949/50 medel för främjande av den försvarsmedicinska forskningen från fjärde till åttonde huvudtiteln, där de redovisades under medicinska forsk- ningsrådets anslag, samt till elfte hu— vudtiteln i vad gällde den försvars— medicinska forskningen vid statens bak- teriologiska laboratorium, på vars stat den tidigare arvodesanställda persona- len uppfördes. På förslag av statens me— dicinska forskningsråd inrättades för
ledning av den försvarsmedicinska forskningen en under rådet lydande per- manent subkommitté, kallad försvarsme- dicinska nämnden. Den 6 maj 1949 fast- ställde Kungl. Maj:t instruktion för den- na nämnd. Enligt denna instruktion skulle nämnden bestå av åtta ledamöter, nämligen generalläkaren, en represen- tant för försvarets forskningsanstalt ut- sedd av dess styrelse, föreståndaren för statens bakteriologiska laboratorium, en representant för civilförsvarsstyrelsen samt fyra av forskningsrådet utsedda le- damöter, representerande ämnesområ- dena biokemi, fysiologi, invärtes medi- cin jämte psykiatri. Enligt instruktio- nen ålades det nämnden att under medi- cinska forskningsrådet leda, följa, sam- ordna och taga initiativ till den för- svarsmedicinska forsknings- och för- söksverksamhet som tills vidare i hu- vudsak skulle bedrivas vid försvarets forskningsanstalt samt vid statens bak- teriologiska laboratorium ävensom vid andra institutioner eller av enskilda forskare verksamma inom ämnesområ- det. Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 14 oktober 1955 utökades nämnden med ytterligare tre ledamöter, nämligen by- råöverläkaren i försvarets sjukvårds- styrelse, arméöverläkaren eller den han därtill förordar samt en militär repre- sentant utsedd av överbefälhavaren. I övrigt gäller den den 6 maj 1949 fast- ställda instruktionen ännu i dagsläget.
Flyg- och navalmedicinska nämnden I enlighet med beslutet av 1948 års riks- dag utökades den flygmedicinska nämn- dens verksamhet att omfatta jämväl den navalmedicinska. forsknings- och för- söksverksamheten, vilket kom till ut- tryck i det genom nådigt beslut den 3 december 1948 fastställda reglementet för flyg- och navalmedicinska nämnden. Särskilda medel för främjande av naval- medicinsk forskning beviljades dock
första gången för budgetåret 1951/52. Den 1 juli 1954 inrättades en särskild laboratur i navalmedicin med placering vid flyg- och navalmedicinska avdel- ningen vid karolinska institutets fysio- logiska institution. Genom nådigt beslut den 27 juli 1954 fastställdes nu gällande instruktion för flyg- och navalmedi- cinska nämnden. Enligt denna instruk- tion skall nämnden bestå av tio leda- möter, nämligen de tre institutionsföre- ståndarna vid fysiologiska institutioner- na vid universitetet i Lund, karolinska institutet och gymnastiska centralinsti- tutet, tre av chefen för flygvapnet ut- sedda ledamöter, två av chefen för ma- rinen utsedda ledamöter samt två av chefen för luftfartsstyrelsen utsedda le- damöter. Enligt instruktionen åligger d-et nämnden att under Kungl. Maj:t taga initiativ till, planlägga, igångsätta och bedriva flyg- och navalmedicinsk forsknings- och försöksverksamhet samt att medverka till lösandet av de forsk- ningsuppgifter och utförandet av den försöksverksamhet inom området, var- om framställning göres från militära och civila myndigheter och organisationer. Enligt instruktionen bedrives flyg- och navalmedicinsk forslmings- och försöks- verksamhet i huvudsak vid de fysiolo- giska institutionerna vid universitetet i Lund, karolinska institutet samt gym- nastiska centralinstitutet, där av nämn- den avlönad personal finnes anställd. Nämnden skall vidare följa utvecklingen i utlandet inom området.
Under åren 1949—1955 har under flyg- och navalmedicinska nämndens ledning skett en utbyggnad av organisa- tionen enligt de riktlinjer, som besluta- des av 1946 och 1948 års riksdagar och för vars beslut redogörelse tidigare har lämnats. Åren 1949—1950 tillkom un- dertryckskammaranläggningen i Lund. Klimatkammaren förlades till den inom akademiska sjukhuset i Uppsala nyupp- '
förda öronkliniken och stod färdig år 1953. Klimatkammaren har hela tiden administrerats som en del av fysiolo- giska institutionen i Uppsala. Vid öron— kliniken i Uppsala har jämväl med hjälp av universitetsanslag byggts en undertryckskammaranläggning, som stod färdig år 1953 och som hela tiden har administrerats som en del av öron- kliniken. 1950 års riksdag beviljade medel för en flygmedicinsk tillbyggnad vid karolinska institutets fysiologiska institution samt till en centrifugan- läggning. I den flygmedicinska tillbygg- naden inrymdes jämväl den av 1946 års riksdag beslutade undertryckskam- maranläggningen, vilken kombinerades med en övertryckskammaranläggning. Tryckkammaranläggningen var klar år 1954 och centrifuganläggningen år 1955. För inredning och utrustning av mera allmän karaktär har under budgetåret 1953/54—1955/56 medel beviljats för flygmedicinska tillbyggnaden under ka- rolinska institutets anslag. År 1959 har flyg- och navalmedicinska nämnden i särskild underdånig skrivelse gjort framställning om medel för påbyggnad för navalmedicinska ändamål vid ka- rolinska institutets fysiologiska institu- tion, men denna framställning har icke bifallits av statsmakterna.
Utredning angående skyddet av människor och djur mot biologisk krigföring (ls) Bland de angelägna forskningsuppgif- terna hade försvarsmedicinska utred- ningskommittén framhållit forskning rörande den bakteriologiska krigföring- ens konsekvenser. Detta område blev föremål för en noggrann utredning i och med att Kungl. Maj:t genom beslut den 18 juni 1949 tillkallade åtta sakkun- niga med uppdrag att verkställa utred- ning rörande organisation och ledning av skyddsåtgärder vid en bakteriologisk krigföring samt framlägga därav föran-
ledda förslag. I direktiven för de sak- kunniga uttalades bland annat följande:
»De närmast aktuella utredningsuppgif— terna innefatta till en början en genomgång av hela området för att erhålla en överblick av de risker, som kunna anses föreligga för att bakteriologiska stridsmedel kunna komma till användning. Vidare torde böra angivas arten och beskaffenheten av det forskningsarbete, som kan anses nödvän- digt för att vinna erforderlig kännedom om den bakteriologiska krigföringens natur och om de skyddsmedel, som kunna komma till användning. Härjämte bör övervägas vilka organisatoriska åtgärder, som kunna behöva vidtagas såväl nr beredskapssynpunkt som under krig för att hindra eller begränsa verkningarna av en bakteriologisk krigfö- ring. Slutligen bör ståndpunkt tagas till hur ledningen i fred och under krig av forsk- ningsarbete och skyddsåtgärder lämpligen bör vara organiserad.»
Med hänsyn till Koreakrisen ansågs det av beredskapsskäl påkallat att på- skynda utredningsarbetet, varför de sakkunniga den 26 april 1951 avgav ett preliminärt betänkande rörande skyd- det av människor och djur mot biolo- gisk krigföring. Frågor rörande skyd- det av växter mot sådan krigföring hade därvid ännu inte hunnit upptagas av de sakkunniga. Betänkandet var hemlig- stämplat.
De sakkunniga gjorde en noggrann bedömning av de risker, som kunde an- ses föreligga för att biologiska strids- medel skulle komma till användning i ett framtida krig, och fann därvid, att riskerna måste bedömas så stora, att det var nödvändigt att förbereda ett försvar mot sådana medel jämväl i vårt land och vidtaga erforderliga åtgärder härför.
De sakkunniga definierade inledningsvis biologisk krigföring som användning av stridsmedel, vilka utgjordes av eller här-
" Skyddet av människor och djur mot bio- logisk krigföring. Preliminärt betänkande av- givet av de sakkunniga rörande bakteriologisk krigföring 26 april 1951. Stencilerad (hemlig).
4 i i i
rörde från levande organismer, i avsikt att döda eller skada människor, djur eller väx- ter. Dessa stridsmedel var företrädesvis bakteriologiska, dvs. utgjordes av bakteri- er, virus, svampar, protozoer eller andra sjukdomsalstrande mikroorganismer, van— ligen sammanfattade under beteckningen smittämnen, samt deras gifter (toxiner). Till biologiska stridsmedel räknas vidare, förutom hormoner, även kemiska preparat avsedda att. skada växter.
Efter en genomgång av de biologiska stridsmedlens effekt, olika stridsmedels an- vändbarhet samt de olika spridningssätten ingick de sakkunniga på frågan om möjliga försvarsåtgärder. Därvid framhölls, att de allmänna försvarsåtgärderna mot biologisk krigföring i stort sett följde samma vägar som den allmänna hygienen. Försvaret mot biologiska anfall kom därför i första hand att bli beroende av effektiviteten hos de organ, som svarade för de allmänna hygie— niska säkerhetsåtgärderna. Bland de före- byggande åtgärderna måste skyddsymp- ningsförfarandet tillmätas stor betydelse, även om det inte av flera angivna skäl syn— tes möjligt att genom massympning skapa ett hela befolkningen omfattande skydd. Behovet av skyddsmedel måste i avsevärd grad säkerställas genom att lagerhållning av ympämnen och sera genomfördes redan i fred samt genom att möjligheter skapades för att vidmakthålla en krigsproduktion av dylika medel. Vid risk för biologiska an- fall måste vatten-, mjölk- och livsmedels- försörjningen underkastas skärpt kontroll genom högklorering och täta bakteriolo— giska undersökningar av vatten, genom skärpt pastörisering av mjölk och genom bakterieprov på andra livsmedel. Risken för biologiska sabotage måste därvid också beaktas. Då biologiska angrepp skulle kom- ma att nödvändiggöra ett mycket omfattan- de diagnostiskt arbete, måste åtgärder vid- tagas för att möjliggöra en förstärkning av den befintliga laboratorieorganisationen såväl beträffande de humanbakteriologiska laboratorierna som de veterinärmedicinska. Med hänsyn till det stora värdbehovet vid biologiska anfall måste epidemisjukvården i krig planläggas med tanke härpå. Möjlig- heter för en effektiv rapportering av konsta- terade eller misstänkta fall av smittsam sjukdom borde skapas. Saneringen av infek- terade områden erbjöd problem, vars lö- sande måste förberedas. En omfattande upplysningsverksamhet bland allmänheten
borde komma till stånd i syfte att sprida ökad kunskap om allmänhygien och dess betydelse för förhindrande av spridning av smittsamma sjukdomar.
De sakkunniga fann en intensifierad forskning rörande den biologiska krig- föringen nödvändig och framlade två alternativa förslag för dess organisa- tion.
Enligt alternativ 1 borde en särskild institution inrättas för vetenskapliga arbeten rörande biologisk krigföring. Till institutionen skulle erforderligt an- tal forskare knytas, främst bakteriolo— ger men även någon representant för biokemi och för biofysik. Det naturliga vore, att en dylik institution förlades i exempelvis lokal anknytning till sta- tens bakteriologiska laboratorium, an- tingen såsom en särskild försvarsmedi- cinsk avdelning av laboratoriet under ledning av en avdelningsföreståndare eller också med en självständig chef som ledare. Nackdelarna med alternativ 1 var emellertid enligt de sakkunniga flera. Det skulle sålunda komma att medföra särskilda kostnader, bland an- nat enär en särskild institution måste byggas för ändamålet. Vidare skulle det möta svårigheter att få kvalificera- de forskare att i erforderligt antal ägna sig åt arbetet på en sådan institution, där kontakten med den fredsmässiga bakteriologien försvårades. Detta skäl förtjänade särskilt beaktande, då erfa- renheterna från såväl USA som Eng- land talade för att en verksamhet av denna art över huvud var mindre loc— kande på grund av att det rörde sig om ett dirigerat forskningsarbete och att resultaten i vissa fall icke kunde publi- ceras lika fritt som annan vetenskaplig verksamhet.
Enligt alternativ 2, som förordades av de sakkunniga, sökte man undvika de nämnda nackdelarna genom att byg- ga på en organisation liknande den,
som utformats för forskningen röran- de flyg- och navalmedicinska frågor. Denna leddes av flyg- och naval— medicinska nämnden och forsknings— arbetet utfördes till huvudsaklig del av laboratorer _ avlönade av nämnden men placerade på tre olika institutio- ner — med hjälp av tekniska hjälp- krafter. I enlighet härmed föreslog de sakkunniga att 6 laboratorsbefattning- ar, varav 2 på det veterinärmedicinska området skulle inrättas på de högre undervisningsanstalternas bakteriolo— giska institutioner och på statens ve- terinärmedicinska anstalt.
Ledningen och samordningen av forskningen borde åvila försvarsmedi- cinska nämnden. Under nämnden bor- de ett särskilt utskott närmast ansvara för forskningsverksamheten. Detta ut- skott borde utgöras dels av representan- ter för nämnden, dels av cheferna för samtliga de institutioner, som föresla- gits deltaga i verksamheten. Nämnden skulle även genom permanenta eller tillfälliga anslag bestrida kostnaderna för ifrågavarande forskning.
I betänkandet gjorde de sakkunniga slut- ligen en sammanfattning av hur planering, organisation och ledning av skyddet mot biologisk krigföring borde utformas. De ansåg därvid icke skäl föreligga för till- skapandet av något nytt organ för dessa beredskapsuppgifter utan fann det ända— målsenligare att fördela uppgifterna mel- lan de myndigheter, vilkas fredsmässiga verksamhet omfattade hithörande områden. De myndigheter, vilka sålunda kunde kom- ma att åläggas beredskapsuppgifter på det- ta område, var i första hand medicinal- styrelsen, sjukvårdsberedskapsnämnden, de medicinska lärosätena, veterinärstyrelsen, veterinärmedicinska anstalten, civilför- svarsstyrelsen, skolöverstyrelsen, försvars- medicinska nämnden samt det militära för- svarets myndigheter. De sakkunniga fram- höll, att ett intimt samarbete mellan dessa myndigheter utgjorde en oavvislig förut— sättning för effektivitet hos den föreslagna beredskapsorganisationen. Då samordning av åtgärder krävde initiativ och ledning av
myndighet borde det ankomma på medi— cinalstyrelsen respektive veterinärstyrelsen att utöva dylik ledning.
De delar av de sakkunnigas betän- kande, som rörde förstärkning av den befintliga laboratorieorganisationen, överläts genom Kungl. Maj:ts beslut den 23 februari 1951 åt den 1951 tillkallade utredningsmannen angående krigssjuk- vården m. m. i vad gällde uppdragan— det av riktlinjer för hur befintliga freds- mässiga laboratorieresurser på det hu- manmedicinska området skulle dispo- neras och eventuellt utbyggas i ett krigs- fall för att då uppkommande behov bäst skulle tillgodoses. Utredningsmannen avgav den 4 december 1951 ett betän- kande angående planläggningen av viss Iaboratorieverlcsamhet under krig (hem- ligt). Detta betänkande föreslog främst vissa organisatoriska åtgärder, vilka skulle vidtagas vid krig eller krigsfara. Därför krävdes redan i fredstid anskaf— fande av viss utrustning för att möjlig- göra upprättandet av provisoriska rör- liga laboratorier, erforderlig provtag- ning samt ökad tillverkning av ymp— ämnen och sera. Utredningsmannen an— såg, att denna materielanskaffning ome- delbart borde komma till stånd och an- gav viss summa härför.
Över de sakkunnigas och utredningsman- nens förslag avgavs yttrande av ett stort antal myndigheter. I yttrandena under- ströks enhälligt nödvändigheten av att åt— gärder snarast vidtogs för att åstadkomma ett effektivt försvar mot biologisk krigfö- ring. Den bild de sakkunniga tecknat ansågs överensstämma med verkliga förhållanden. Även de riktlinjer, som de sakkunniga dra— git upp för att avhjälpa de påtalade brister- na, vann anslutning från samtliga hörda myndigheter. I flera yttranden betonades starkt önskvärdheten av att sådana åtgär- der ofördröjligen kom till stånd, som kunde vidtagas på kort sikt med i huvudsak nu- varande materiella och personella resurser och som kunde medföra ett omedelbart höjande av beredskapen mot biologisk krig- föring.
Med anledning av de gjorda utred- ningarna föreslog Kungl. Maj:t i propo- sition nr 130 till 1952 års riksdag ('19) följande åtgärder för höjande av be- redskapen mot biologisk krigföring, nämligen anvisande av medel till an- skaffning av viss laboratorieutrustning m. m. samt till beredning och lagerhåll- ning av bakteriologiska preparat, samt åläggande för medicinalstyrelsen att an- svara för ledning och samordning av de civila försvarsförberedelserna mot bio- logisk krigföring. Riksdagen beslöt i enlighet med det framlagda förslaget. Anledningen till att inte mera vittom- fattande åtgärder föreslogs angavs av föredragande departementschefen vid anmälan av ärendet vara, att de totala kostnaderna för de föreslagna åtgärder- na icke lät sig bedömas, enär de sak- kunniga med vissa undantag icke fram- lagt några kostnadsberäkningar, varför endast vissa förberedande åtgärder bor- de genomföras. I övrigt borde förslagen underkastas ytterligare överväganden och utredningar. Överarbetningen av utredningsmaterialet borde lämpligen anförtros de myndigheter, vilka enligt de sakkunniga i första hand skulle an- svara för skyddet mot biologisk krigfö- ring.
Genom Kungl. Maj:ts beslut den 6 juni 1952 »bemyndigades medicinalsty- relsen att fr. o. m. den 1 juli 1952 in- rätta ett råd med uppgift att biträda styrelsen vid lösandet av de uppgifter, som följde av dess ställning som huvud- ansvarig myndighet för de civila förbe- redelserna mot biologisk krigföring. An- talet medlemmar i rådet skulle utgöra åtta representerande följande myndig- heter, nämligen sjukvårdsberedskaps- nämnden, civilförsvarsstyrelsen, veteri- närstyrelsen, överbefälhavaren, försva- rets sjukvårdsstyrelse, arméförvaltning- en, försvarsmedicinska nämnden samt myndighet företrädande, växtskyddsfrå-
gor. Sistnämnda myndighet är numera statens växtskyddsanstalt. För närva- rande ingår försvarets forskningsanstalt i stället för arméförvaltningen i biolo— giska rådet, vars övriga ledamöter är de nyss nämnda med undantag för repre- sentanten för överbefälhavaren.
I skrivelse den 23 maj 1953 hemställ- de medicinalstyrelsen, att försvarsmedi- cinska nämnden måtte verkställa utred- ning rörande forskningsuppgifter och forskningens organisation i fråga bio- logisk krigföring. Efter utredning inom nämnden avgav denna sitt förslag till medicinalstyrelsen den 12 jan. 1954. Nämndens förslag, som icke ingick på forskningen rörande biologisk krigfö- ring mot växter, utgjorde en överarbet- ning av de sakkunnigas angående bak- teriologisk krigföring förslag angående forskningens organisation. I huvudsak innehar försvarsmedicinska nämndens förslag följande.
Ledningen av den försvarsmedicin- ska forskningen inom den biologiska krigföringens område skulle anförtros en subkommitté under försvarsmedi- cinska nämnden bestående av represen- tanter för nämnden, medicinalstyrel- sen, försvarets sjukvårdsstyrelse, sta- tens bakteriologiska laboratorium och statens veterinärmedicinska anstalt.
Ett centralt forsknings- och utred- ningslaboratorium skulle organiseras såsom en epidemiologisk avdelning vid statens bakteriologiska laboratorium. Avdelningen avsågs tjäna såväl försvars- medicinsk forskning inom bakteriologi och epidemiologi som praktisk fält- epidemiologisk verksamhet. Avdelning- ens vetenskapliga personal föreslogs omfatta en avdelningsföreståndare och professor, vilken även skulle vara le- damot av sjukvårdsberedskapsnämnden,
" Kungl. Maj:ts proposition nr 130: 1952 angående åtgärder till skydd mot biologisk krigföring.
en laborator och två laboratorieläkare. Övrig personal skulle utgöras .av en häl- sovårdsinspektör, en preparator samt viss teknisk biträdespersonal.
För en till olika institutioner utlagd forskningsverksamhet skulle tre labo- rators- och tre laboratoriebiträdeslöner ställas till förfogande. Laborator borde placeras vid institution, vars vetenskap- liga inriktning anknöt till försvarsme- dicinskt betydelsefulla problem. I prin— cip borde åtminstone en laborator kon- tinuerligt avses för det veterinärmedi- cinska området.
Resultatet av den gjorda överarbet- ningen blev, att vid statens bakterio- logiska laboratorium fr. o. m. den 1 ju- li 1955 inrättades en epidemiologisk av- delning med en statsepidemiolog som föreståndare. Till denna avdelning över- fördes tjänsterna vid det hittills fri- stående försvarsmedicinska laboratoriet till en försvarsmedicinsk sektion un- der den epidemiologiska avdelningen.
Klinisk försvarsmedicinsk forskning
Vid tillkomsten av försvarsmedicinska nämnden förutsattes, att nämnden skul- le tillförsäkras möjligheter att utlägga vissa problem som krävde särskild sak- kunskap på medicinska institutioner och kliniker. Så blev också fallet, och nämnden har från början stött forsk- ning vid sjukhus och universitet genom att till forskare och forskargrupper be- vilja anslag för vissa bestämda arbe- ten inom försvarsmedicinens område. Utredningsmannen angående krigssjuk- vården m. m. (20) riktade dock en viss kritik mot inriktningen av försvars- medicinska nämndens arbete i sitt år 1952 avgivna betänkande. Han yttrade därvid bl. a. (sid. 186 i betänkandet):
»Det har därför befunnits lämpligt att till ett organ sammanföra utredningar, forsk- ning och försök inom försvarsmedicinen. Detta organ är en ständig subkommitté un—
der statens medicinska forskningsråd, den s. k. försvarsmedicinska nämnden. Ehuru avsikten vid nämndens tillkomst år 1948 tydligen varit att den under nämndens led- ning bedrivna försvarsmedicinska forsk- ningen sknlle tillgodose det totala försva- ret, har nämndens verksamhet kommit att bli inriktad huvudsakligen på den militära hälso- och sjukvårdens problem och till någon del på civilförsvarets sjukvårdsfrå— gor. Företrädarna för den allmänt civila hälso- och sjukvården ha tydligen icke funnit naturligt att i försvarsmedicinska frågor begära biträde av försvarsmedicinska nämnden. Skälet härtill torde vara att be— redskapsplanläggningen på sistnämnda om- råde, i varje fall den som åligger medicinal- styrelsen, kommit igång sent och att medi- cinalstyrelsen sannolikt av denna anledning icke blivit representerad i nämnden.
Både sjukvårdsheredskapsnämnden och — såsom tidigare antytts — medicinalstyrel- sen torde emellertid i sitt beredskapsarbete komma att i ökad utsträckning få medi- cinska problem för vilkas lösning försvars- medicinska nämnden och dess resurser skulle med fördel kunna utnyttjas. Jag fö— reslår därför, att nämnda båda planlägg- ningsmyndigheter på det allmänt civila me— dicinalområdet i sådana sammanhang be— gära biträde av försvarsmedicinska nämn- den, för vilken lämnande av detta biträde bör vara självfallet inom ramen för till- gängliga resurser. För att garantera ett så- dant samarbete mellan ifrågavarande plan- läggningsmyndigheter och försvarsmedicin— ska nämnden föreslår jag vidare, att en representant för medicinalstyrelsen skall ingå som ledamot i nämnden. Däremot fin— ner jag icke erforderligt att sjukvårdsbe- redskapsnämnden får egen sådan represen- tation, då de i sjukvårdsberedskapsnämn- den representerade myndigheterna i all- mänhet äro företrädda även i försvarsmedi- cinska nämnden.»
Utredningens förslag i dessa stycken lämnades utan beaktande.
En *brännskadeavdelning vid karo- linsk-a sjukhuset inrättades den 1 de- cember 1953 för försvarsmedicinsk
" Betänkande angående hälso- och sjuk- vården vid krig och andra utomordentliga för- hållanden. Avgivet av Utredningsmannen ang. krigssjukvården m. m. Statens Offentliga Ut- redningar 1952: 22
forskning på grund av behovet av ökade kunskaper beträffande vård och forsk- ning av brännskadade. En väsentlig del i avdelningens arbete har givetvis varit att studera behandlingsmetoder— vid olycksfall med brännskador. Avdelning— ens verksamhet har kontinuerligt stötts av försvarsmedicinska nämnden. Även verksamheten vid den den 15 oktober 1957 startade militärmedicinska under- sökningscentralen vid karolinska sjuk- huset har haft klinisk karaktär.
Försvarets personalbehandlingsutredning (”) Bland de angelägna forskningsuppgif- terna hade försvarsmedicinska utred- ningskommittén framhållit bearbetande av psykologiska och psykiatriska pro- blem. I september 1949 tillsatte Kungl. Maj:t en särskild utredning med upp-
gift att utreda den militärpsykologiska forskningsverksamheten och dennas tillämpning. Utredningen, som antog namnet försvarets personalbehandlings— utredning, föreslog i sitt betänkande in— rättandet av ett nytt centralt och för samtliga försvarsgrenar gemensamt mi- litärpsykologiskt organ till vilket skul- le knytas såväl psykologisk som mili- tär expertis. Förslaget tillstyrktes av samtliga remissinstanser och genom be— slut av 1955 års riksdag inrättades fr. o. m. 1 april 1956 militärpsykologis— ka institutet, vilket utgör krigsmaktens centrala organ för militärt inriktad psy- kologisk, pedagogisk och sociologisk forskning och tillämpning.
" Militärpsykologi och personaltjänst. Be- tänkande avgivet av Försvarets personalbe- handlingsutredning. Statens offentliga Utred— ningar 1952: 40.
FJÄRDE KAPITLET
Den nuvarande försvarsmedicinska forskningsorganisationen
Organisationens arbetssätt Den nuvarande organisationen för den försvarsmedicinska forsknings- och försöksverksamheten har som framgår av kap. II-I växt :fram under en följd av år och utan att någon översiktlig plan legat till grund för utvecklingen. Det är därför ogörligt att beskriva organi- sationens arbetssätt på ett helt logiskt vis. En strikt fördelning av arbetsupp- gifterna mellan olika organ kan inte uppdragas, och vissa tänkbara funk- tioner inom en dylik organisation sak- nar målsmän. Den följande beskriv- ningen får ses mot denna bakgrund.
Fyra departement inom regeringen har ansvaret för verksamheten inom det försvarsmedicinska forsknings- och försöksområdet, nämligen ecklesiastik- departementet, försvarsdepartementet, inrikesdepartementet och jordbruksde- partementet. Speciella organ för led- ningen av den försvarsmedicinska verksamheten finns egentligen utveck- lade endast under ecklesiastikdeparte- mentet. De tre andra departementen har organ, som översiktligt följer ut- vecklingen på vissa specialområden inom försvarsmedicinen och som i vis— sa fall även ställer laboratorieresurser till förfogande. Vidare bidrar organi- sation-er och tjäns—teinne-havare under dessa departement med förslag och ini- tiativ till försvarsmedicinsk forsknings- och försöksverksamhet.
Under ecklesiastikdepartementet har statens medicinska forskningsråd (kap.
III, sid. 39; kap. IV, tablå not 1) ett allmänt uppdrag att följa den medi- cinska forskningen och vidtaga de åt- gärder och fördela de anslag, som är befogade med hänsyn till den önskvär- da utvecklingen av den medicinska forskningen. Under statens medicinska forskningsråd fungerar den försvars- medicinska nämnden (kap. 111, sid. 46 och 48; kap. IV, tablå not 2) som ett specialorgan, som på motsvarande sätt söker skapa sig en överblick över läget inom den huvudsakliga delen av för- svarsmedicinen, dock med den flyg- och navalmedicinska forskningen un- dantagen. Den försvarsmedicinska nämndens sammansättning är sådan, att den genom sina skilda ledamöter kan räkna med information och sak- kunskap rörande väsentliga försvars- medicinska problem inom försvarsmak- ten och särskilt hos den militära sjuk— vårdsorganisationen. På samma sätt uppehålls en förbindelse med civilför- svarsstyrelsen, och vissa av de labora— torier som bedriver försvarsmedicinsk forskning och försöksverksamhet har också representanter i nämnden, såsom statens bakteriologiska laboratorium och försvarets forskningsanstalt. Nämn- den får däremot icke någon enhetlig behovssammanställning eller priorite- ring för försvarsmedicinsk forsknings- och försöksverksamhet vare sig från medicinalstyrelsen, civilförsvarsstyrel— sen eller försvarsdepartementet.
Den försvarsmedicinska nämnden
disponerar inga särskilda laboratorier och har icke egen forskningspersonal anställd. Större delen av dess verksam- het anknyter sig till fördelningen av forskningsanslag. Ramen för denna verksamhet bestäms av statens medi- cinska forskningsråd, som årligen be- slutar om att en viss del av dess eget anslag skall avsättas för försvarsmedi- cinsk forskning. Formellt är även för- delningen av denna anslagspost under- kastad statens medicinska forsknings- råds prövning, men i praktiken har medicinska forskningsrådet delegerat denna uppgift till den försvarsmedi- cinska nämnden, som självständigt skö- ter granskning, fördelning och kontroll av användningen av de försvarsmedi- cinska forskningsanslagen. Forsknings- anslag fördelas på grund av inkomna ansökningar. De inkomna ansökningar- na är dock oftast en följd av nämndens egna tidigare åtgärder i olika avseen- den. Betydelsefull synes i detta sam- manhang den nämndens verksamhet vara, som tar sig uttryck i anordnandet av konferenser, symposier eller diskus- sioner rörande försvarsmedicinska pro— blem eller förhållanden i anslutning till totalförsvarets sjukvårdsuppgifter. Sam- ma syfte att ernå överblick över aktu- ella forskningsområden främjar nämn- den också genom att sända ut veten- skapsmän på studieresor för att lära känna motsvarande verksamhet i and- ra länder. Nämnden tillsätter också ut- redningskommittéer, som bearbetar speciella områden i syfte att skaffa översikt över landets behov av forsk- ning på dessa fält. Genom sådana skil- da åtgärder har försvarsmedicinska nämnden kunnat stimulera enskilda forskare och forskargrupper till arbete på väsentliga områden.
Enligt försvarsmedicinska nämndens ursprungliga reglementen torde ett när- mare organisatoriskt samband ha ef-
tersträvats med vissa speciella forsk- ningslaboratorier. Detta gäller för sta- tens bakteriologiska Iaboratoriums (kap. III, sid. 47 och 48; kap. IV, tablå not 3 och 26) avdelning för försvars- medicin. Denna var ursprungligen or- ganiserad som ett särskilt försvarsme- cinskt laboratorium men senare ändra- des avdelningen till en försvarsmedi- cinsk sektion inom den av statsepide- miologen ledda epidemiologiska avdel- ningen, som har att handlägga ärenden bl. a. rörande epidemibekämpning i krig eller frågor som eljest samman- hänger med skyddet mot biologisk krig- föring. Med denna ändrade och i hu- vudsak epidemiologiska inställning har följt, att en egentlig försvarsmedicinsk mikrobiologisk forskning av större om- fattning icke har kommit att bedrivas vid avdelningen. Även med den medi- cinska institutionen vid försvarets forskningsanstalt (kap. III, sid. 49; kap. IV, tablå not 3, 6 och 19) skulle försvarsmedicinska nämnden enligt sitt ursprungliga reglemente ha haft ett nära samband med ett betydande infly- tande på dess ledning. Ehuru försvars— medicinska nämnden och FOA:s medi- cinska institution uppehållit en nära kontakt med utbyte av information, har likväl utvecklingen kommit att gå där- hän, att den försvarsmedicinska nämn- den icke i nämnvärd grad deltagit i ledningen av institutionens arbete. FOA:s medicinska institution har —— så— som naturligt är _ bearbetat vissa me- dicinska aspekter på problem, som in- om forskningsanstaltens andra organi- sationsenheter blivit särskilt framträ- dande. Institutionen har därigenom icke kommit att täcka mer än vissa speciella delar av försvarsmedicinen (se kap. III, sid. 35).
Gränsen mellan arbetet inom för— svarsmedicinska nämnden och statens medicinska forskningsråds allmänna
verksamhet är av naturliga skäl flytan- de. Rådet har också på olika sätt vid sidan av det egentliga försvarsmedi- cinska forskningsanslaget understött nämndens verksamhet. Så har t. ex. rå- det regelmässigt avställt någon eller några forskartjänster (tidigare forsk- ningsläkartjänster) för arbete på medi- cinska forskningsområden, som har be- tydelse för försvarsmedicinen. I sam- manhanget kan nämnas, att för närva- rande av rådets 21 forskartjänster finns en, vars område benämnes biokemisk strålskadeforskning och en med be- teckningen virologi. Rådet bidrar ock- så verksamt till enskilda forskare och forskargrupper, som bearbetar problem av betydelse för försvarsmedicinsk forskning. Ett exempel är, att rådet .se- dan flera år ger anslag till en arbets- grupp vid karolinska institutet för un- dersökningar i mikrobiologisk bioteknik.
Som ett fristående organ direkt un- der ecklesiastikdepartementet fungerar statens nämnd för flyg- och navalme- dicinsk forsknings- och försöksverk- samhet (kaup. III, sid. 42 och 49; kap. IV, tablå not 4). Den flyg- och naval- medicinska nämnden tar speciellt sikte på försvarsmedicinska forskningspro- blem av betydelse för flyget och mari- nen. Nämndens sammansättning åter- speglar det nära samband, som efter— strävas med berörda myndigheter ge- nom att särskilt flygvapnet, marinen och luftfartsstyrelsen har representan- ter i nämnden vid sidan av de rent ve- tenskapliga företrädarna.
Flyg- och navalmedicinska nämndens verksamhet är koncentrerad till de spe- ciella labortorier, som nämnden leder. Vid karolinska institutet finns en flyg- medicinsk och en navalmedicinsk av— delning, vilka disponerar en betydande instrumentell utrustning med bl. 3. över- och undertryckskammare samt centrifuganläggning avsedd för human-
försök. Flyg- och navalmedicinska av- delningar finns vid fysiologiska insti- tutionen i Lund och vid gymnastiska centralinstitutet. Samtliga de nämnda avdelningarna leds av särskilda labora- torer och har personal på nämndens stat. Vid sidan av de nämnda labora- toriernas anslag för tjänster och drift disponerar flyg- och navalmedicinska nämnden också anslag för vissa sär- skilda forskningsändamål, ur vilka me- del separata anslag kan beviljas av nämnden, samt anslag för resor och för utbildningsändamål. Initiativ från nämndens sida kan således upptagas dels vid laboratorierna och dels i sär- skild ordning vid sidan av dem. En viss verksamhet med från tid till an- nan växlande omfattning har med hjälp av sådana fristående anslag upprätt- hållits inom öronklinikens byggnad i Uppsala med en utrustning bestående av undertryckskammare och klimat- kammare. Dessa anläggningar lyder ad- ministrativt under Uppsala universitet.
Flyg- och navalmedicinska nämndens verksamhet omfattar såväl mera grund- forskningsbetonad aktivitet som till- lämpad forskning av typen försöks- och provverksamhet. De skilda laboratorier- na har deltagit i båda dessa former av nämndens verksamhet, dock med ton- vikt på grundforskningen. Måhän'da kan ur laboratorernas redogörelser för verksamheten utläsas, att karolinska in- stitutets avdelningar i större grad ägnat sig åt grundforskning än vad som va- rit fallet vid de övriga avdelningarna. Flygvapnets i mycket snabb takt ökade behov av tillämpad forskning i form av försök och prov har gjort, att nämn- dens resurser blivit otillräckliga här- för och att flygvapnet därför i viss ut- sträckning fått sätta in speciella resur— ser i form av särskilda tjänster, kon- sultarvoden eller i egen regi bedriven forskning för att tillgodose dessa be-
hov. I viss mån gäller samma förhål- lande för marinen.
Under försvarsdepartementet bedrivs försvarsmedicinsk forsknings- och för- söksverksamhet i viss omfattning. Ett ledningsorgan för denna försvarsmedi- cinska forskning saknas emellertid, och inte heller finns någon ansvarig instans som samlar och prioriterar de för- svarsmedicinska forskningsbehoven ur försvarsmaktens synpunkt. Försvarssta- bens forskningsavdelning är inriktad på andra problemområden än det me- dicinska och saknar speciell sakkun- skap för detta senare fält. Försvarets sjukvårdsstyrelse (kap. IV, tablå not 7), har ett allmänt uppdrag att till- godose tillämpningen av den medi- cinska forskningens rön inom försva- rets sjukvård, men styrelsen besitter ingen särskild avdelning eller speciell personal, som kunnat åta sig en över- siktlig bedömning av medicinska forsk- ningsproblem inom försvaret.
En väsentlig roll inom det berörda området har försvarsgrensöverläkarna spelat. Främst beroende på krigsmak- tens stora behov av fakta för bedömning av fysisk kondition och granskning av individuella förutsättningar för olika uppdrag och tjänsteställningar har i samarbete med försvarets sjukvårdssty- relse bedrivits en ganska omfattande forsknings- och försöksverksamhet rö- rande sådana frågor vid en militärme- dicinsk undersökningscentral (kap. IV, tablå not 23), vars lokaler varit förlag- da till karolinska sjukhuset. Under flygöverläkarens medverkan har en viss uppföljning av de flygfysiologiska för- svarsproblemen skett med hjälp av spe- cialflygläkare och flygfysiologisk kon- sult. Praktisk forskningsverksamhet särskilt avseende försök och prov har kunnat ske dels utlagt på de flygmedi- cinska laboratorierna vid universiteten och dels på flygförvaltningens försöks-
central i Malmslätt (kap. IV, tablå not 9 och 20). Vid en flygmedicinsk un- dersökningscentral i Stockholm (kap. IV, tablå not 21) har studier av soma- tisk konditions- och lämplighetspröv- ning kunnat ske även ur forskningssyn- punkt. Vid denna flygmedicinska cen- tral undersöks numera all flygande per— sonal inom försvarsmakten. Med ma- rinöverläkarens medverkan har naval- medicinsk expertis granskat navalfy- siologiska och navalmedicinska forsk- ningsproblem och en viss anslutande forskningsverksamhet har kunnat be- drivas dels vid de navalmedicinska la- boratorierna vid universiteten och dels i samband med verksamheten inom ma- rinens studiegrupp för dykeriärenden (kap. IV, tablå not 10 och 22). Någon genomförd samordning av denna hu- vudsakligen på försök och prov inrik- tade forskningsverksamhet inom de olika försvarsgrenarna har icke skett.
Försvarsmakten disponerar inga eg- na vårdplatser på sjukhus eller klini- ker utanför de direkt till förbanden förlagda sjukförläggningarna. Tidigare fanns s. k. garnisonssjukhus i Stock- holm, Boden, Karlskrona m. fl. orter med specialavdelningar i invärtesme- dicin och kirurgi. Garnisonsavdelning- arna avvecklades slutligt 1961, varvid den specialiserade sjukvården av för— svarets personal i fredstid helt över- fördes till det civila medicinalväsendets anläggningar. Medan denna reform utan tvivel innebar en rationalisering av en väsentlig del av försvarets ru- tinsjukvård, betydde den dock samti- digt att en möjlighet för försvarsgre— narna att inom egna sjukhus bedriva på försvarsmedicinska problem inrik- tad klinisk forskning försvann liksom också att förutsättningarna för utbild- ning av sjukvårdspersonal inom egna anläggningar avlägsnades (jämför kap. III, sid. 54).
En relativt omfattande försvarsmedi- cinsk forskning, som även gått in på mera grundforskningsbetonade frågor i vissa avseenden, har bedrivits vid försvarets forskningsanstalt (kap. III, sid. 34; kap. IV, tablå not 6, 18 och 19) och särskilt dess medicinska institu- tion. Anstaltens organisation gör emel- lertid att vissa delar av den försvars- medicinska forskningen inte upptagits där. Särskilt gäller detta alla undersök- ningar som berör kliniska materiel, men forskningsanstaltens utrustning och uppbyggnad är ej heller inriktad på vissa andra typer av försvarsmedi- cinsk forskning. Inom styrelsen finnes ej någon representant för försvarsme- dicinsk forskning. Forskningsanstal- tens medicinska undersökningar berör sålunda medicinsk skyddsforskning av— seende kemisk krigföring och frågor om skyddet mot radioaktiv strålning i anslutning till andra delar av anstal- tens verksamhet. Även rörande vissa fysiologiska problemställningar har an- stalten varit verksam. Genom ett gans- ka utbyggt system med konsulter från olika medicinska institutioner och kli- niker har försvarets forskningsanstalt kunnat förskaffa sig nödig information och sakkunskap även på sådana områ- den, som inte har kunnat bli föremål för anstaltens egen inre verksamhet. Försvarets forskningsanstalt bedriver i huvudsak en verksamhet inom egna an- läggningar, men i fråga om medicinska problem förekommer även att forsk- ningsuppdrag med hjälp av anslag be- drivits på institutioner utanför forsk- ningsanstalten.
Det militär-psykologiska institutet (kap. IV, tablå not 11) har att leda och fullfölja verksamhet med psykologisk vetenskaplig metodik, som har betydel- se även ur medicinsk synpunkt. Emel- lertid har institutet inte tagit upp pro-
blem som direkt haft anknytning till psykiatriska eller medicinsk-psykolo- giska frågeställningar, bl. a. därför att institutets personaluppsättning inte är avsedd för sådan verksamhet.
Väsentliga områden av försvarsmedi- cinen inom totalförsvarets ram faller under inrikesdepartementets verksam- hetsområde. Statens bakteriologiska la- boratoriums epidemiologiska avdelning har redan berörts i början av detta ka- pitel. Inom medicinalstyrelsens skilda hithörande organ har försvarsmedi- cinska problemställningar beaktats och från tid till annan bragts till de olika försvarsmedicinska forskningsorganens kännedom. Härvidlag har särskilt strål- skyddsnämnden, sjukvårdsberedskaps- nämnden och medicinalstyrelsens råd för skydd mot biologisk krigföring (kap. IV, tablå not 12) haft betydelse. Då emellertid dessa organ väsentligen inriktas mot sjukvårdens omedelbara problem, särskilt ur beredskapssyn- punkt, har någon sammanfattande och löpande bedömning och uppföljning av försvarsmedicinska forskningsbehov in- te kunnat ske. Även civilförsvarsstyrel- sen har med uppmärksamhet följt för- svarsmedicinska frågeställningar och bearbetat dem ur syftet av sin allmän- na verksamhet inom beredskapens ram. En speciell inriktning på försvarsme- dicinsk forskning har emellertid inte varit möjlig.
Detsamma får sägas gälla de under jordbruksdeparlementet lydande vete- rinärstyrelsen, veterinärmedicinska an- stalten och växtskyddsanstalten, vilka inom ramen för sin mångskiftande och i vissa avseenden även på beredskaps- åtgärder inriktade verksamhet dock icke haft något speciellt organ, som kunnat sammanfatta de problem som ur totalförsvarets synpunkt uppställt sig inom veterinärmedicinen och livsme-
delsfrågor (kap. IV, tablå not 12). Härvidlag har sakkunskap från vete- rinärhögskolan och undervisnings- och forskningsinstitutioner på lantbrukets område i särskilda fall fått ställas till förfogande för de olika forsknings- organen.
Den nu lämnade korta sammanfatt- ningen av verksamheten och funktio- nen inom organisationen för den för- svarsmedicinska forskningen visar, att en mångfald organ och institutioner deltar i denna verksamhet. Även andra organ som icke nämnts i beskrivning- en kan spela en roll såsom problem- ställare och initiativtagare till åtgär- der och som förmedlare av väsentlig information. I den skiss som publice- ras nedan och de noter, som utgör ett supplement till skissen lämnas en kom- pletterande översiktsbild av nuläget. Ytterligare data om den försvarsmedi- cinska forsknings- och försöksorgani- sationen kan inhämtas ur kapitel III om denna organisations utveckling.
Organisationens struktur Den tablå som vidfogas över organ för planläggning, ledning, samverkan och verkställighet inom den försvarsmedi- cinska forsknings- och försöksverksam- heten avser att som ett komplement till texten i detta kapitel ytterligare belysa de ingående organens ledning och sam— band. Vissa detaljupplysningar av in- tresse i sammanhanget ges nedan som noter till- tablån. Hänvisningssiffrorna i tablån visar noternas nummer. De i tablån använda tecknen är förklarade i tablån. För överskådlighetens skull är vissa av de direkt under försvarsdepar- tementet lydande centrala förvaltnings- myndigheterna i tablån anknutna via överbefälhavaren. Denne har dock en- dast begränsad anvisnings- och direk- tivrätt.
Organ för planläggning, ledning och samverkan Not 1) Instruktionen för statens me- dicinska forskningsråd är fastställd av Kungl. Maj:t den 30/6 1959 (ingår i in- struktionen för forskningsråd inom ecklesiastikdepartementets verksam- hetsområde). Rådet består av ordfö— rande, utsedd av Kungl. Maj:t, jämte 16 ledamöter. Dessa är (g 16):
Chefen för medicinalstyrelsen eller den han därtill förordnar.
Generalläkaren eller den han därtill förordnar.
En representant för medicinen an- gränsande naturvetenskap (utses av Kungl. Maj:t).
Åtta valda ledamöter, represente- rande var och en av de medicinska fa- kulteterna i Uppsala, Lund och Göte- borg samt lärarkollegierna vid karo- linska institutet och medicinska hög- skolan i Umeå; vidare en gemensam för lärarkollegierna vid tandläkarhögsko- lorna i Stockholm och Malmö; vidare en för veterinärhögskolans lärarkolle— gium; samt slutligen en utsedd av svenska läkaresällskapet, representeran- de den medicinska forskning som be- drives utanför lärosätena.
Fem ledamöter, representerande forskningen vid de medicinska fakulte- terna (motsvarande), utsedda av Kungl. Maj:t efter förslag av rådet sedan de valda ledamöterna utsetts.
Not 2) Instruktionen för statens me- dicinska forskningsråds försvarsmedi- cinska nämnd är fastställd av Kungl. Maj:t den 6/5 1949 jämte ändring en- ligt beslut den 14/10 1955. Nämndens ledamöter är (5 5):
Generalläkaren eller den han därtill förordnar.
Byråöverläkaren i försvarets sjuk- vårdsstyrelse.
Arméöverläkaren eller den han där- till förordnar.
En- militär representant utsedd av överbefälhavaren.
En representant för försvarets forsk- ningsanstalt utsedd av dess styrelse.
Föreståndaren för statens bakterio- logiska laboratorium.
En representant för civilförsvarssty- relsen.
Fyra ledamöter utsedda av forsk- ningsrådet av vilka minst en jämväl skall vara ledamot av forskningsrådet, nämligen:
En representerande vetenskapsgrenen biokemi.
En representerande vetenskapsgrenen fysiologi.
En representerande vetenskapsgrenen invärtes medicin.
En representerande vetenskapsgrenen psykiatri (jämte psykologi).
Försvarsmedicinska nämnden samar- betar med (5 8 sista stycket):
Försvarets forskningsanstalt. Statens bakteriologiska laboratorium.
Universitetsinstitutioner där försvars- medicinsk forskning bedrives.
Flyg- och navalmedicinska nämnden genom nämndernas sekreterare.
Civilförsvarsstyrelsen. Medicinalstyrelsen. Sjukvårdsberedskapsnämnden. Försvarets sjukvårdsstyrelse. Försvarsgrensöverläkarna.
Not 3) Försvarsmedicinska nämnden skall årligen före den 1 augusti till för— svarets forskningsanstalt och statens bakteriologiska laboratorium avgiva förslag till anslagsäskanden för den försvarsmedicinska forskningen vid dessa institutioner (nämndens instruk- tion 5 3 sista stycket). Vid försvars- medicinska nämndens sammanträden får chefen vid FOA 1:s medicinska in- stitution samt laboratorn vid SBL:s för- svarsmedicinska sektion närvara.
Not 4) Instruktionen för statens nämnd för flyg- och navalmedicinsk
forsknings- och försöksverksamhet är fastställd av Kungl. Maj :t den 27/7 1954 jämte ändring enligt beslut den 27/2 1959. Nämndens ledamöter är (5 3):
Tre givna ledamöter: Föreståndaren för fysiologiska insti- tutionen vid Lunds universitet.
Föreståndaren för fysiologiska insti- tutionen vid karolinska institutet.
Föreståndaren för fysiologiska insti- tutionen vid gymnastiska centralinsti- tutet (sedan 1945 jämväl anställd som flygförvaltningens fysiologexpert; jäm- för not 9).
Sju för en tid av tre år i sänder valda ledamöter:
Tre av chefen för flygvapnet utsedda ledamöter, varav en skall vara flyglä- kare (hittills alltid flygöverläkaren) och de övriga två speciellt sakkunniga beträffande flygsäkerhets- och haveri- ärenden respektive materielfrågor.
Två av chefen för marinen utsedda ledamöter, varav den ene skall vara marinläkare (för närvarande marin- överläkaren) och den andre speciellt sakkunnig i ubåts- och dykerifrågor.
Två av chefen för luftfartsstyrelsen utsedda representanter, varav minst en skall vara läkare med flygmedicinsk sakkunskap (för närvarande är båda läkare varav den ene sedan 1953 är en av flygvapnets båda specialflygläkare; jämför not 20).
Vid nämndens sammanträden bör la- boratorerna vid de flyg- och navalme- dicinska avdelningarna närvara (& 6).
Not 5) Instruktionen för statens råd för atomforskning är fastställd av Kungl. Maj:t den 30/6 1959 (ingår i in- struktionen för forskningsråd inom ecklesiastikdepartementets verksam- hetsområde). Instruktionen innebär att den år 1945 bildade atomkommittén ombildats till ett permanent forsknings- råd för främjande av atomforskningen. Bland rådets tolv ledamöter märkes en
utsedd av försvarets forskningsanstalts styrelse (för närvarande avdelnings- chefen för den av försvarets forsknings- anstalts avdelningar, vilken har till uppgift att bedriva skyddsforskning mot kärnvapen) samt laboratorn vid radiofysiska institutionen i Lund. Rå— det stöder bl. a. strålskyddsforskningen genom beviljande av anslag för forsk- ning inom radiofysiken, genetisk forsk- ning, forskning rörande radioaktivite- tens transport genom växtlighet och djur samt övrig radiobiologisk forskning (se vidare kap. V, sid. 73).
Not 6) Instruktionen för försvarets forskningsanstalt är fastställd av Kungl. Maj:t den 9/1 1959. Ledningen av forsk— ningsanstalten utövas av en styrelse, bestående av ordföranden (generaldi- rektör och chef för anstalten) och yt- terligare sex ledamöter (5 7). Ledamö- terna utses av Kungl. Maj:t och utgöres av tre militära och tre civila. De tre mi- litära ledamöterna är för närvarande souscheferna för armétygförvaltningen, marinförvaltningcn och flygförvaltning- en. Därutöver är en av överbefälhava- ren utsedd representant adjungerad till styrelsen. De tre civila ledamöterna representerar för närvarande naturve- tenskaplig och teknisk forskning.
Försvarets forskningsanstalt har att till närmare undersökning upptaga forskningsuppgift, som anvisas av över- befälhavaren, försvarsgrenschef, cen- tral förvaltningsmyndighet inom krigs- makten, civilförsvarsstyrelsen eller sta- tens medicinska forskningsråds för- svarsmedicinska nämnd (& 5).
Försvarets forskningsanstalt har till uppgift att omhänderhava naturveten- skaplig teknisk-vetenskaplig och medi- cinsk forskning för försvarsändamål (5 2). I anslutning härtill åligger det forskningsanstalten bl. a. att inom de områden, som är eller kunna förutses bliva av betydelse för rikets försvar be-
driva forskning, följa den vetenskap- liga utvecklingen, inhämta kännedom om den forskningsverksamhet, som be- drives inom riket samt samordna och främja denna verksamhet, planläg- ga forskningsverksamheten, bearbeta forskningsuppgifterna samt, i den mån uppgifterna kunna och lämpligen böra Överlämnas till annat forskningsorgan, fördela uppgifterna på de statliga eller enskilda forskningsorgan, som stå till förfogande för ändamålet (% 3).
Jämlikt & 3 i instruktionen för sta- tens medicinska forskningsråds för- svarsmedicinska nämnd (se not 2) ålig- ger det nämnden att följa och samord- na den försvarsmedicinska forskning- en, att taga initiativ till sådan forsk- ning samt att medverka till lösandet av de försvarsmedicinska forskningsupp- gifter samt utförandet av den försvars- medicinska försöksverksamhet, varom framställning göres från försvarets myndigheter och civilförsvarsstyrelsen. (Se vidare not 3.)
Jämlikt % 1 i instruktionen för flyg- och navalmedicinska nämnden (se not 4) åligger det nämnden bl. a. att taga initiativ till och planlägga flyg- och navalmedicinsk forsknings- och för- söksverksamhet, att med tillhjälp av de medel och arbetskrafter, som står till förfogande, själv igångsätta och bedri- va flyg- och navalmedicinsk forsknings- och försöksverksamhet, att inom det flyg- och navalmedicinska området medverka till lösandet av de forsk- ningsuppgifter samt utförandet av den försöksverksamhet, varom framställ- ning göres från militära och civila myndigheter och organisationer, att ge- nom understöd och anslag till enskilda främja flyg- och navalmedicinsk forsk- nings- och försöksverksamhet samt att följa utvecklingen i utlandet inom den flyg- och navalmedicinska forskningen och närliggande områden.
Not 7) Instruktionen för försvarets sjukvårdsstyrelse är fastställd av Kungl. Maj:t den 24/4 1959. Enligt 5 3 i denna instruktion åligger det ämbetsverket bl. a. att i samarbete med övrig för- svarsmedicinsk expertis, chefen för försvarsstaben och försvarsgrensche- ferna tillse att den medicinska forsk- ningens rön kommer hälso- och sjuk- vården inom krigsmakten till godo. Försvarets sjukvårdsstyrelse har sedan den 1/7 1959 anställd konsult i atom- vapenfrågor (laborator vid veterinär- högskolan) samt sedan 1/1 1960 an- ställd konsult angående kemisk krig- föring (för närvarande innehavare av forskartjänst i biokemisk strålskade- forskning; jämför not 13).
Not 8) Ett organisatoriskt samarbete mellan försvarets sjukvårdsstyrelse och försvarsgrensöverläkarna är garanterat genom försvarsläkarberedningen, där frågor rörande hälso- och sjukvården inom krigsmakten av principiell bety- delse eller större vikt skall diskuteras. (% 24 i instruktionen för försvarets sjukvårdsstyrelse.) Det åligger general- läkaren att kalla till dylik beredning, vilken ock kan komma till stånd efter framställning av försvarsgrensöverlä- kare.
Not 9) Föreståndaren vid fysiologis- ka institutionen vid gymnastiska cent- ralinstitutet har sedan 1945 varit knu- ten arvodesvägen till flygförvaltningen som fysiologexpert för bearbetning av vissa frågor med flygfysiologisk an- knytning och/eller teknisk natur be- träffande säkerhetsmateriel, instruk- tionsverksamhet, haveriutredningar m. m.
Not 10) Laboratorn i navalmedicin vid navalmedicinska avdelningen vid karolinska institutet har sedan 1950 i sin egenskap av marinläkare av l:a graden verkat som navalmedicinsk ex- pert inom marinförvaltningcn för be-
arbetning av frågor inom ubåts- och dykeritjänsten beträffande säkerhets- föreskrifter, instruktioner, materielfrå- gor m. m. Han har därjämte sedan 1955 varit vetenskaplig rådgivare för den i not 22 nämnda studiegruppen för dykeriärenden.
Nat 11) Instruktionen för militär- psykologiska institutet är fastställd av Kungl. Maj:t den 9/1 1959. Institutet är krigsmaktens centrala organ för mili- tärt inriktad psykologisk, pedagogisk och sociologisk forskning och tillämp- ning (5 2). Institutet samarbetar med försvarets sjukvårdsstyrelse, med uni- versitet och högskolor samt med andra myndigheter och institutioner, vilkas uppgifter har samband med institutets verksamhet (5 4). Institutet har att till närmare undersökning upptaga arbets- uppgift, som anvisas av chefen för för- svarsstaben, försvarsgrenschef eller chefen för centrala värnpliktsbyrån (5 6).
Vid institutet bedrives icke någon försvarsmedicinsk forskning i egentlig mening. Ingen personal med medicinsk utbildning är anställd vid institutet. Däremot har ett flertal av de psykolo- giska, pedagogiska och sociologiska frågeställningar institutet arbetar med ett nära samband med den medicinska forskningen.
Nat 12) Medicinalstyrelsens råd för skydd mot biologisk krigföring utgör ett sakkunnigorgan, avsett att biträda medicinalstyrelsen i dess egenskap av ledande och samordnande myndighet i frågor berörande skyddet mot biologisk krigföring. (Jämför Kungabrev 6/6 1952 till medicinalstyrelsen samt proposition nr 130/1952 i kap. III, sid. 53.) Rådet består av representanter från följande myndigheter m. m., vilka var för sig har självständiga uppgifter inom berör- da skyddsområde:
Försvarets sjukvårdsstyrelse.
Orgon för planläggning, ledning och somverkun
Statens veterinä rmedi— cinska onstolt
Veterinärstg relsen
Statens växtskgdds— anstalt
Civilförsvorsstgrelsen Medicinalstgrelsen
Statens medicinska forskningsråd 9
Sjukvårdsberedsko ps— nämnden
Rc'ld för skgdd mot biologisk krigföring lZ)
Försvarsmedicinska nämnden 2)
Statens nämnd för flgq- och navalmedicinsk forsk- nings— och försöksverk—
ötutens råd för atom rsk- ning (Atomkommilte'n 5]
Statens bo kteriologisko laboratorium Föreståndare
I
f*— I
_
)c_1____ I
/ /,—
Försvarets forsknings— onsto It 9
_,
/
Försvarets sjukvd rds- stgrelse 7)
_
Överbefälhovo ren med försvo rsstoben
x
Övriga centrala for- vultningsmgndiqheter
Chefen för flgqvapnet
Chefen för mo rinen
Flugförvoltninq 9] Morinförvoltninq IO) Flggöverläkore
Chefen för armén Armétgg-och ormé— intendentu rförvu ltn ing Armeöverläkare
Morinöverlä kare r
___—x
/
I / L '/ I-
'I
_,
I
Militärpsgkoloqisko institutet W
Organ för verkställighet
Lonthrukshögskolon i Ultuna
Veterinörhögskolon i Stockholm
Epidemiologisk avdel- ning
Brännskodeovdel— ningen vid Karolinska sjukhuset '?
Forskningsgrupp i neurotoxikologi vid informokologisku insti—
Flgqmedicinsk avdel— ning vid Karolinska institutet. Loborotor
_ Medicinska och strids- _ kemiska institutioner- no vid FOAI ”)??
_ Special lg läkorgrupp 2 st ZE) 27)
_ Specialmorinlökore lst
av)
tutionen vid Horo— i flqgmedicin '$) 27) linska institutet |")?-”') x '
—r_______
Stotsepidemiolog 15)
Försvursmedicinsk
: Marinens studie— sektion |
rupp ör d kari— örenderi "Ju
_ _ _ _ Flgqfo'rvoltningens
Statens institut för försökscentral i ny L
folkhälsan 15)
!
T——__-P
Loborotor _Avdelningen för Mmmm” ziy Dokumentationscentrol för biologisk krigfö- ring vid bakteriolo— giska institutionen vid Karolinska ins— titutet 17)
IEnskildo forskare och forskargrupper vid
luniversitet och hög— skolor lil
Novolmedicinsk ovdel- _ning vid Karolinska institutet. Laborator . _ _|_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ i navalmedicin lö) 27) , |
kornvopen FOA 4
l— _ skuddsforskni ng mot | J
Flggmedicinska under- sökningscentrolen i Stockholm. Undersök— ningsläkore. FMU ly
Flgq- och nuvalmedi— ' : | cinska avdelningen _ _ _ _ _| | I 1 frid fusiologisko ins- itutionen i Lund. . . ., . . ' Militormedlcmsko un- Laborator ' fluqme— dersökningscentrolen i Stockholm. MMUC 25)
_ JM,.
f-———
&
X
———_————————-——q
Teckenförklaring: _Ledning och medelsonvisning
gdilitogopotekzt i
" to k l 2
_ _ _Ekonomisk onvisningslinje i form ov beviljande dm" |G) 27) c om ) av medel och/eller ställande av militär läkar-
personol till förfogande
Forskningsqrupp i bok- teriologisk bioteknik vid bakteriologiska institutionen vid "lio— rolinsko institutet”)
I
Flgq- och navalmedi- cinsko avdelningen vid Gymnastiska centralinstitutet i Stockholm. Laborator i flggmedicin li) 27)
_ '— —Somorhete och/eller samråd resp. anvisning ov forskningsuppgift
') 2) 3) etc Siffror hänvisonde till i text redovisade noter
Forskortjönst i bio— kemisk strölskode— forskning vid Kore- insko institutet |?
Hlimotkommore vid öronkliniken pä Ako- Undertrgckskommore demisko sjukhuset i vid öronkliniken,Ako-_ _ _l .sumurbete med fusio- dernisko sjukhuset, logiska institutionen Uppsala '$) i Uppsolo 15) '
_'T__1
___—_-_—_-——*l-—_—?_—__
i !
Statens bakteriologiska laboratorium. Försvarets forskningsanstalt. Veterinärstyrelsen. Statems veterinärmedicinska anstalt. Statems växtskyddsanstalt. Civilförsvarsstyrelsen. Statens medicinska forskningsråds försvarsmedicinska nämnd.
Organ för verkställighet
Nat 13) Den forskningsgrupp i bakte- riologisk bioteknik som sedan ett an- tal år fr'amvuxit vid bakteriologiska in- stitutionen vid karolinska institutet stö- des av :statens medicinska forsknings- råd. Rådet har också en forskartjänst i biokemisk strålskadcforskning vid ka- rolinska. institutet.
Not 14) I ämnet neurotoxokologi har tidigare funnits en forskningsläkare vid farmakologiska institutionen vid karo- linska institutet. Från och med den 1/7 1961 har försvarsmedicinska nämn- den bildat en forskningsgrupp, vilken stödes av nämnden.
Nat 15) En betydande försvarsmedi- cinsk forskning bedrives av enskilda forskare: och forskargrupper vid uni- versitet och högskolor stödd av fram- förallt försvarsmedicinska nämnden men också med bidrag från statens medicin-ska forskningsråd och statens råd för atomforskning. Vid universitet och högskolor pågår också forskning av försvarsmedicinskt intresse stödd av vapengrenarna och försvarets forsk- ningsanstalt. Som exempel härpå kan nämnas de forskningsarbeten som på flygvapnets uppdrag utförts vid psyko- logiska institutionen i Uppsala; vidare de stiudier över respirationen hos nerv- vävnald och enskilda celler under över- tryck, vilka studier på marinens upp- drag pågår vid histologiska institutio- nen vid Göteborgs universitet, varvid
de berörda forskarna fått tillgodoräk-
na sig tjänstgöringstid som värnpliktiga marinläkare samt erhållit forsknings- anslag av marinförvaltningcn.
Nat 16) Vid karolinska institutet fin- nes en flygmedicinsk avdelning med en laborator i flygmedicin och en na— valmedicinsk avdelning med en labo- rator i navalmedicin. Avdelningarna förfogar bl. a. över en undertrycks- kammaranläggning kombinerad med en övertryckskammaranläggning samt en centrifuganläggning, vilken är den enda inom landet.
Vid Lunds universitets fysiologiska institution finnes en flyg- och naval- medicinsk avdelning med en laborator i flygmedicin. Avdelningen förfogar bl. a. över en undertryckskammaran- läggning.
Vid gymnastiska centralinstitutets fy- siologiska institution finnes en flyg- och navalmedicinsk avdelning med en laborator i flygmedicin. Avdelningen förfogar bl. a. över en undertryckskam— maranläggning.
Vid akademiska sjukhuset i Uppsala öronklinik finnes en klimatkammare och en undertryckskammaranläggning, vilka administreras som delar av uni- versitetet under särskilt förordnade föreståndare.
Not 17) Genom utläggning av beställ— ning genom kontrakt varvid gives så— väl ekonomiskt stöd som personellt i form av kommendering av flygläkare.
Nat 18) Statens råd för atomforsk- nings anslag till strålskyddsforskning har förutom till gruppen enskilda fors- kare och forskargrupper vid universi- tet och högskolor gått till lantbrukshög- skolan i Ultuna, veterinärhögskolan i Stockholm samt försvarets forsknings- anstalts avdelning 4. (Se vidare not 5.)
I statsverkspropositionen 1962, IX ht p. 72, föreslår chefen för jordbruksde- partcmentet, att av det föreslagna to-
tala. beloppet ä 1 700 000 kr. för forsk- ning på jordbrukets område bör minst 200 000 kr. avdelas för att stödja den viktiga strålskyddsforskningen. vid vis- sa institutioner, ,som sorterar under jordbruksdepartementet. Vidare till— styrker departementschefen i p. 46, att vid institutionen för växtnäringslära och jordbearbetning vid lantbrukshög- skolan i Ultuna inrättas en laboratur i lantbrukets radiobiologi.
Nat 19) Den medicinska verksamhe- ten vid försvarets forskningsanstalt be- drives i nära sammanhang med den öv- riga forskningen och är koncentrerad till de medicinska och stridsgaskemis- ka institutionerna. (Se vidare not 18.)
Not 20) Specialflygläkarna har vid sidan av sin medicinska utbildning full flygförarutbildning vid flygvapnet. De- ras uppgift är — utom att ständigt hål— la sig i flygtrim och lära sig flyga de i tur och ordning nyinförda flygplans- typerna och härigenom förvärva en personlig, ingående erfarenhet om de förhållanden varunder den flygande personalen ute vid förbanden arbetar —— att förmedla kontakten mellan å ena sidan flygarna, teknikerna och å andra flyg— och navalmedicinska nämnden med dess ledamöter, avdelningar och forskningspersonal. Specialflygläkarna har också kommit att övertaga vissa uppgifter som instruktionsmässigt till- kommit flyg- och navalmedicinska nämndens laboratorer, bl. a. att som medicinska experter ingå i flygvapnets haverikommissioner samt för instruk- tionsverksamhet av olika slag. De delta- ger vidare vid utredningar rörande en- skilda flygares fysiska och psykiska förutsättningar för fortsatt flygtjänst- göring. Slutligen har särskilt en av spe- cialflygläkarna en del av sin tjänstgö— ring regelbundet förlagd till flygför- valtningen och/eller dess försökSCentral i Malmslätt för medverkan vid hand-
läggandet av en rad huvudsakligen tek- niska frågor för vilka även medicinsk sakkunskap är av betydelse. Försöks— centralen förfogar bl. &. över en under- tryckskammaranläggning och viss. an- nan laboratorieutrustning av proviso- risk karaktär i den så kallade höjdan- läggningen, vilken utgör kärnan för det flygmedicinska höjdlaboratorium vars utbyggnad påbörjats vid försöks- centralen.
Not 21) Flygvapnets medicinska un- dersökningscentral står under ledning av en undersökningsläkare, vilken när- mast har ansvaret för den medicinska uttagningen av flygande personal, vis- sa regelbundet återkommande special- undersökningar av i flygtjänst redan varande personal, medicinska utred- ningar av vissa specialfall från förban- den samt de årliga allmänna kroppsun- dersökningarna av den inom flygled- ningen tjänstgörande flygande persona- len i Stockholm. Vid flygmedicinska undersökningscentralen, vilken genom försvarets sjukvårdsstyrelse försetts med medicinsk apparatur, har också delvis med hjälp av anslag från flyg- och navalmedicinska nämnden kunnat igångsättas vissa vetenskapliga under- sökningar ined den till centralen för andra ändamål hänvisade personalen vid flygvapnet som försöks- och studie- objekt.
Not 22) För frågor beträffande ubåts- och dykerihygien har 1955 skapats en studiegrupp för dykeriärenden inom ma- rinförvaltningen. I denna studiegrupp ingår förutom vapentekniska och tekntis- ka experter som navalmedicinska ex- perter laboratorn vid navalmedicinska avdelningen vid karolinska institutet (jämför not 10) samt sedan den 1/7 1961 innehavaren av den vid sistnämn- da tidpunkt inrättade specialmarinlä- kartjänsten. Specialmarinläkaren — vil— ken förutom att vara aktiv dykare äger
dokumenterad. vetenskaplig. skolning inom fysiologi och övriga forsknings- områden av betydelse för .dykeri- och ubåtshygien — svarar under marin- överläkaren för med uhåts- och dyke- ritjänsten sammanhängande ärenden av medicinsk-teknisk natur såsom medi- cinska frågeställningar vid tillkomst av nya ubåtstyper och problem rörande det slutna rummets fysiologi och psy- kologi samt medicinska frågeställning- ar i samband med tung och lätt dyk- ning. Vidare skall specialmarinläka- ren leda den medicinska försöks- och provverksamhetcn inom ovan berörda områden samt kontinuerligt uppfölja och för den praktiska tjänstens behov bearbeta de rön och erfarenheter på hithörande områden som gives såväl inom som utom landet.
Not 23) Militärmedicinska undersök- ningscentralen står under ledning av försvarets sjukvårdsstyrelse. Vid dess sida fungerar en forskningskommitté, som har till uppgift att leda det veten- skapliga arbetet vid centralen. Kom- mittén består av representanter för me- dicinsk och klinisk fysiologisk forsk- ning, militära instanser samt sjukvårds- styrelsen. Arbetet på centralen ledes närmast av en forskningsläkare med ställning motsvarande förste underlä- kare och vars lön utbetalas genom för- svarets sjukvårdsstyrelse. Tonvikten i centralens arbete ligger på rent veten- skaplig undersökning och bearbetning av aktuella kliniskt-fysiologiska prob- lem inom' försvaret. I mindre utsträcks ning har också som ett provisorium verkställts specialundersökningar- av rutinkaraktär av till submarin tjänstgö— ring uttagen personal. Medel till verk— samheten anslås av försvarets sjuk- vårdsstyrelse samt delvis också av för- svarsmedicinska nämnden i form av mindre anslag. Därutöver ställer ar- mén läkare till förfogande för tjänstgö-
ring vid centralen samt marinen såväl läkare som viss apparatur.
Nat 24) Jämlikt instruktionen för mi- litärapoteket (SFS 624/60) åligger det militärapoteket att utföra försök och undersökningar rörande för krigsmak- ten lämpliga läkemedel och läkemedels- beredningar samt deras hållbarhet (5 3). Vidare skall på militärapoteket, i den mån tillgängliga medel så medgi- ver, tillfälle till självständig forskning beredas där tjänstgörande farmaceuter ävensom, efter försvarets sjukvårdssty- relses prövning, andra forskare inom det farmaceutiska området (& 8).
Den ovan instruktionsmässigt ålagda verksamheten, som närmast får rubri- ceras som forskning av typen försök och prov och vilken skett i samarbete med bl. a. medicinska institutionen vid FOA 1 samt enskilda forskare och fors- kargrupper vid karolinska institutet, har hittills icke tilldelats egna medel, utan kostnaderna har fått bestridas så långt möjligt inom ramen för tilldela- de driftsanslag.
Nat 25) Vid statens institut för folk— hälsan pågår kontinuerligt undersök- ningar inoni institutets verksamhetsom- råden på uppdrag av militära myndig- heter. Undersökningarna är många gånger av den arten, att de knappast kunna rubriceras som försvarsmedi- cinsk forskning. Som exempel kan nämnas: undersökning av buller, fram- förallt flygbuller; utredning angående tvättning av persedlar och angående steriliseringseffekt härvid; utredning av hälsorisker i anledning av explo— sionsolycka i militärt bensinförråd; ut- redning av hälsorisker vid bergrumsar- bete, vid arbete på båtar samt vid gen- gasdrift; undersökning och hygienisk bedömning av vissa spackel, tvättväts- kor, färgblandningar, damm, träimpreg- neringsmedel och automatolja; utred- ning av hälsorisker vid krutframställ-
ning (dietylenglykoldinitrat) och vid användning av reabensin; undersök- ning av livsmedel; kontroll av utspis- ningsstater.
Nat 26) Enligt 5 4 i instruktionen för försvarsmedicinska nämnden (se not 2) bedrives försvarsmedicinsk forsknings- och försöksverksamhet i huvudsak vid statens bakteriologiska laboratorium och försvarets forskningsanstalt även- som vid andra institutioner eller av enskilda forskare, vilka utför veten- skapligt arbete inom verksamhetsom- rådet (se not 3, 14, 15 och 19). Instruk- tionen för statens bakteriologiska la- boratorium är fastställd av Kungl. Maj:t den 4/6 1954 jämte ändring en- ligt beslut den 30/6 1955. Enligt den förstnämnda instruktionens 5 & om- fattar laboratoriet bl. a. ett fristående försvarsmedicinskt laboratorium. I den ändrade instruktionens 5 % talas ej längre om något fristående försvarsme- dicinskt laboratorium utan i stället har tillkommit en epidemiologisk avdel- ning, som förestås av en statsepidemi- olog. Under denne sorterar en försvars- medicinsk sektion med en laborator. Statsepidemiologen är självskriven le- damot i sjukvårdsberedskapsnämnden vid handläggning inom nämnden av ärende rörande epidemibekämpning i krig eller frågor som eljest samman- hänga med skyddet mot biologisk krigföring (& 6 i instruktionen för me- dicinalstyrelsens sjukvårdsberedskaps- nämnd 23/1 1959 SFS nr 41/1959).
Nat 27) Dokumentationen inom för- svarsmedicinen är för närvarande spridd inom ett flertal verkställighets- organ. Sålunda sker dokumentationen av rön inom A-krigföringens område vid medicinska institutionen vid FOA 1.
Dokumentationen inom den bakte- riologiska krigföringens område sker vid en dokumentationscentral för bio-
logisk krigföring, som under den se- naste 5-års perioden framvuxit vid ka- rolinska institutets bakteriologiska in- stitution och som bekostats av medel från institutionsanslagen, sjukvårdsbe- redskapsnämnden, försvarsmedicinska nämnden samt numera försvarets forskningsanstalt.
Dokumentationen av rön inom den kemiska krigföringens område sker dels vid medicinska och stridsgaske- miska institutionerna vid FOA 1, dels hos den forskningsgrupp i neurotoxi- kologi som har sin verksamhet knuten till karolinska institutets farmakologis- ka institution.
En mera samlad dokumentation inom den allmänna försvarsmedicinens område torde endast finnas i bibliote- ket på FOA 1 (jämför not 7).
Dokumentation av rön inom det flyg- och navalmedicinska området sker dels vid flyg- och navalmedicinska nämn- dens laboratorier dels hos flygöverlä- karen (specialflygläkarna) och marin- överläkaren (specialmarinläkaren).
Utredningen Den försvarsmedicinska forskningsor- ganisationen i vårt land har växt fram under en följd av år. Den har tillkom- mit genom att speciella behov föranlett lösningar på begränsade avsnitt av den försvarsmedicinska forskningsfronten vid skilda tillfällen. Det ligger i sakens natur att en enhetlig planering och en logisk täckning av hela forskningsfäl- tet därvid inte har kunnat åstadkom- mas. Från tid till annan har också för- ändringar och omorganisationer av skilda delar av organisationen företa— gits. Denna utvecklingsgång har gjort att organisationen blivit synnerligen komplicerad och företer en brokig och splittrad bild.
Även funktionellt uppvisar organisa- tionen för försvarsmedicinsk forskning
svåra brister. Ansvarsfördelningen inom ledningen av den försvarsmedi- cinska forsknings- och försöksverksam- heten på många händer har lett till ett dåligt samband i planläggning och ut- förande av forskningen. En enhetlig ledning av den försvarsmedicinska forskningen saknas, och ledningen ifråga är inte ens koncentrerad till ett fåtal instanser. Intet organ eller in- stans har uppdraget att samlat framtaga och prioritera de forskningsbehov, som uppställer sig med hänsyn till sjuk- vårdens verksamhet inom totalförsva- rets ram.
Behovet av ordnad information och samband i forskningsverksamheten till- godoses i den nuvarande organisatio— nen genom en korsvis representation över det organisatoriska fältet av re- presentanter för olika myndigheter, or- gan och forskningsinstitutioner i an- dra motsvarande enheter. Detta leder till att samordningen blir på en gång för omfattande och för svag. Visserli- gen förekommer utbyte av information och sakkunskap på många nivåer, men ingen av dessa sambandsrepresentan- ter kan sägas representera mer än sin egen individuella inställning till proble- matiken. Det finns ingen som t. ex. kan till de forskningsorgan, som leder den försvarsmedicinska verksamheten vid universitetslaboratorierna överbringa en samlad åsikt från försvarsmakten rörande prioriteringen av dess för- svarsmedicinska forskningsbehov. Inte heller kan det civila medicinalväsen- dets forskningsbehov ur beredskaps- synpunkt och inom totalförsvarets ram framläggas i en sådan samlad och prio— riterad form. Den försvarsmedicinska forsknings- och försöksorganisationens påfallande brist på enhetlighet och samband såväl inom försvarsmaktens ram som vid universitetsorganisationer- na leder till ofullständig planering av
forskningsverksamheten sett mot to- talförsvarets behov och till en dålig ko- ordination av forskningsarbetet på de olika nivåerna.
Då rimligen ledningsorganen för planläggning och prioritering av forsk- ningen även bör ha uppdraget att se till att de uppnådda forskningsresulta- ten omsättes i praktisk verksamhet, le- der frånvaron av en enhetlig ledning med klar orderlinje särskilt till en för- långsammad och bristfällig tillämp- ning av faktiskt föreliggande forsk- ningsresultat och av nya medicinska data i totalförsvarets sjukvård. Det nu sagda får icke uppfattas på sådant sätt, att resultat överhuvudtaget inte skulle ha ernåtts med de insatta forskningsre- surserna. Givetvis har så varit fallet och värdefulla teoretiska och praktiska mål har förverkligats genom den be- drivna forsknings- och försöksverksam- heten. En enhetlig ledning skulle emel— lertid på ett helt annat sätt ha kunnat aktivera och placera nödvändig forsk- ning samt försöks- och provverksam- het. Förutsättningen för att vårt lands begränsade resurser skall kunna ut- nyttjas maximalt är, att ett centralt or- gan kan samla önskemålen och dirige- ra åtgärder för att tillfredsställa dem så att det medicinska fältet täcks på ett fullständigare sätt.
En påfallande svårighet i den nu- varande organisationen har varit att få utrymme för den tillämpade forskning- en vad avser försök och prov. Sådan tillämpad forskningsverksamhet kan och bör förekomma inom nästan alla områden av försvarsmedicinen så att de grundläggande forskningsresulta- ten förs ut till en praktisk tillämpning. Behovet av tillämpad forskning gör sig emellertid särskilt starkt gällande i så- dan medicinsk verksamhet som har samband med och är beroende av en hög teknisk utveckling av de hjälpme-
del, som tas i bruk vid krig. Svagheten i den nuvarande organisationen har därför gjort sig särskilt gällande för den försvarsmedicinska verksamheten inom flygvapnet och marinen, där den tekniska utvecklingen tenderar att gå mycket snabbt och ställa personalen in- för nya situationer i fråga om teknik och instrumentering. Det har här visat sig att konstruktionen med en flyg- och navalmedicinsk nämnd som —— förank- rad i ecklesiastikdepartementet _ på en gång skall lösa grundforsknings- problem och sköta den tillämpade forskningen inte har varit lyckad. Nämndens forskare, som organiskt infogats i ett civilt forskningssamman- hang vid universiteten (motsv.), har på en gång varit starkt medvetna om grundforskningens väsentliga behov för utvecklingen av det försvarsmedicinska skyddet i samband med flygets och ma- rinens verksamhet och samtidigt blivit ställda inför ständigt ökande krav på en utvecklad försöks- och provverk- samhet. En sådan sammankoppling av i vissa avseenden ganska skilda intres- sen och arbetsmetoder har inte visat sig ge goda resultat åt båda håll. Stundom har grundforskningen fått eftersättas och stundom den tillämpade forskning- en. Slutresultatet har blivit, att ingen- dera verksamheten blivit tillgodosedd på sådant sätt som forskarna själva skulle önskat och att vapengrenarna inte fått de praktiska resultat, som de med skäl kunnat förvänta sig med led- ning av forskningens allmänna utveck- ling. Vapengrenarna har tvingats att i ständigt ökad omfattning försöka att i egen regi bedriva försöks- och prov- verksamheten, något som i avsaknad av "en försvarsdepartements egen medi- cinska forskningsorganisation har stött 'på betydande svårigheter. Den svaghet i organisationen. som på ett särskilt markant sätt framträtt, när det gällt att
lösa de förSvarsmedicinska forsknings— behoven inom flygvapnet och marinen, föreligger över hela fältet om än i all- mänhet i mindre utpräglad form. Detta är en väsentlig slutsats.
Därtill kommer, att som närmare re- dovisas i kap. V medelstilldelningen för försvarsmedicinsk forsknings- och för- söksverksamhet varit förhållandevis li- ten. Penningbristen har gjort, att hela verksamheten neddimensionerats. Följ- den har blivit, att grundforskningen trots vetenskapliga förutsättningar i öv- rigt icke kunnat tagas fram i önskvärd grad som underlag för den tillämpade forskningen.
Det torde råda allmän enighet om att ett framtida krig kommer att ställa sto- ra medicinska krav på medicinska -skyddsåtgärder och på sjukvård för bå- de civilbefolkningen och de stridande styrkorna. Därmed blir totalförsvars- synpunkten den naturliga vid bedöm- ningen av skilda problemkomplex i samband med ett'modernt krig. För to- talförsvaret är det av väsentlig betydel- se att löpande kunna ta upp försvars- medicinska problem till arbete inom forskningen, både för att få fram grundforskni'ngsresultat som möjliggör nya skyddsåtgärder och för att ur skyddssynpunkt och ur behandlings- synpunkt ständigt kunna tillämpa de resultat, som redan föreligger inom grundforskningen. En sådan tillämp- ning kräver emellertid ofta en ganska omfattande om än inte alltid djupgå- ende forskning, och den förutsätter också en försöks- och 'provorganisation kan stå till tjänst med omfattande prak- tiskt inrikade försöksserier. Den nuva- rande organisationen och ledningen av den försvarsmedicinska forskningen är på likartade grunder som ovan diskute- rats för försvarsmaktens del bristfällig ur totalförsvarets synpunkt.
FEMTE KAPITLET
Nuvarande medelstilldelning för försvarsmedicinsk forskning
Inledning
För att få en uppfattning av volymen av den försvarsmedicinska forsknings- och försöksverksamheten inom landet under senare år har utredningen infordrat uppgifter dels angående för nyssnämnd verksamhet förbrukade medel under budgetåren 1954/55—1959/60 dels an- gående antalet forskare syssels-atta med försvarsmedicinsk forsknings- och för- söksverksamhet under vart och ett av dessa budgetår.
Förbrukade medel under budgetåren 1954/55— 1959/60 Uppgifter angående förbrukade medel har infordrats från statens medicinska forskningsråds försvarsmedicinska nämnd, flyg- och navalmedicinska nämnden, försvarets forskningsanstalts avdelning 1 (FOA 1), statens bakteriolo- giska laboratoriums försvarsmedicinska sektion, statens råd för atomforskning (atomkommittén) samt de enskilda fors- kare utanför nyssnämnda organisationer som vid enkäten angivet att de bedri- vit försvarsmedicinsk forskning. Siff- rorna anger den faktiska förbrukning- en. De redovisade kostnaderna avser där ej annat angives uteslutande drifts- kostnader.
De av försvarsmedicinska nämnden disponerade anslagsmedlen, vilka under de aktuella åren utgjort genomsnittligt —8—9,% av de till statens medicinska
forskningsråds disposition ställda an- slagen för'främjande av medicinsk forsk-
ning, har utdelats till forskare inom för- svarets forskningsanstalt, statens bakte- riologiska laboratoriums försvarsmedi- cinska sektion samt till enskilda forska- re. Medlen har dock i föreliggande be- arbetning endast upptagits under rubri- ken försvarsmedicinska nämnden för undvikande av dubbelredovisning.
Beträffande flyg- och navalmedicinska nämnden har redovisats dels av nämn- den disponerade riksstatsanslag, dels medel som ställts till förfogande av flyg- förvaltningen resp. marinförvaltningen, dels och visst anslag från utländsk käl- la. Nämndens omkostnadsstat är uppde- lad på anslagspostwerna sjukvård, rese- ersättningar, expenser och inköp av lit- teratur. I bearbetningen har för enkel- hetens skull sjukvård och reseersätt- ningar helt hänförts till flygmedicin: övrigt ävensom % av sekretariatets an- del i anslagsposten expenser. Anslaget flyg- och navalmedicinsk forskning är uppdelat på anslagsposterna arvoden och reseersättningar åt av nämnden an- litade experter m. m., driftskostnader, stipendier för flyg- och navalmedicinska studier utomlands m. m. samt flyg- och navalmedicinsk undervisnings- och in- struktionsverksamhet. Beträffande sist- nämnda delpost har vid fördelningen denschabloniseringen gjorts att 1/4 av kostnaderna hänförts till navalmedicin: övrigt. .
Kostnaderna för den försvarsmedi- cinska forsknings- och försöksverksam- heten vid försvarets forskningsanstalts
avdelning 1 har delats upp på avlöning- ar och övrigt. I kostnadssammanställ- ningen ingår allt som redovisats på uppdragsnummer tillhörande medicin (: radiobiologi, patologi inklusive djur- frågor, radiofysiologi, radiogenetik, bio- fysik), stridsgaskemi (: fysikalisk-or- ganisk kemi [endast delvis], biokemi, toxikologi), beklädnadsforskning och köldskyddsforslcning.
Nu nämnda anslag till försvarsmedi- cinska nämnden, flyg- och navalmedi- cinska nämnden och de redovisade an- slagen till försvarets forskningsanstalts avdelning 1 har ansetts uteslutande gå till försvarsmedicinsk forsknings- och försöksverksamhet innefattande utveck- lingsarbete, tjänster till försvarsgrenar- na, studieresor samt dokumentations- verksamhet. Avgränsningen av begrep- pet försvarsmed'icinsk forsknings- och försöksverksamhet har således gjorts mycket vid.
Kostnaderna för den försvarsmedi- cinska verksamheten vid statens bakte- riologiska laboratorium har av olika skäl icke kunnat redovisas lika reser- vationslöst, som fallet varit för de ovan behandlade organisationerna. Vid den organli-sationsändring som jämlikt SFS nr 475/1955 genomför— des den. 1 juli 1955 vid statens bak- teriologiska laboratorium övertogs de arbetsuppgifter, vilka tidigare åvilat det försvarsmedicinska laboratoriet av den nyinrättade epidemiologiska avdel- ningen och 1inom denna närmast av den försvarsmedicinska sektionen. En dylik organisatorisk gränsdragning inom den epidemiologiska avdelningen mellan försvarsmedicinska och övriga arbets- uppgifter har av olika skäl icke kunnat genomföras. Avdelningen är numerärt liten — 8 personer — och dess olika ar- betsuppgifter ingriper li väsentliga av- seenden i varandra. Härtill kommer att av-delningen befinner sig i ett uppbygg-
n-adsskede, och prioritet har måst givas åt .de mest påträngande epidemiologis- ka frågorna. Valet mella-n försvarsmedi- cinska och andra uppgifter har dess- utom i praktiken icke varit fritt därige- nom att det endast för en kort period under de senaste 5 åren varit möjligt att förvärva kompetent person att uppehål- la laboratorstjänsten, d. v. 5. den befatt- n-ing som är avsedd att närmast svara för den försvarsmedicinska sektionen inom den epidemiologiska avdelningen. Vidare har avdelningen endast kunnat beredas mycket blygsamma lokaler och någon nämndvärd laboratorieverksam- het kan icke bedrivas förrän större ut- rymmen under år 1962—1963 ställs till förfogande :i samband med att den nya virus-byggnaden blir färdigställd. Av dessa skäl har de rent försvarsmedi- cinska larbetsuppgifterna inom avdel- ningen hittills endast sporavdäskt och i mycket obetydlig omfattning kunnat ägnas uppmärksamhet. Å andra sidan har både vid den epidemiologiska och de övriga fackavdelning—arna bear-betats åtskilliga problem, vilka vid sidan av sina allmänna epidem'iologi-ska-nrikro- biologiska aspekter även har ett starkt försvarsmedicinskt intresse.
Det låter sig icke göra att utföra en kostnadsberäkning enligt sedvanliga pninciper för den sålunda vid statens bakteriologi-ska laboratorium bedrivna försvarsmedicinsk-a forskningsverksam- heten. Dels föreligger ingen särredovis- ning av forsknings- och utvecklingsar- bete respektive rutinver-ksamhet vid fackavdelningarna, »dels torde det vara ogörligt att på ett rimligt sätt propor- tionera kostnaderna för försöksverk- samhet som tjänar såväl försvarsmedi- cinska som allmänmedicinska syften. Utredningen har dock ansett det vär- defullt att i denna försvarsmedicins- ka forsknzingsvolymsundersökn-ing giva en kostnadsmässig belysning av verk-
samheten vid för försvarsmedicinsk verksamhet avsedda sektionen vid epi- demiologiska avdelningen. Kostnaderna för denna verksamhet ger en uppfatt- ning om storleken av de resurser stats- makterna avsett för den försvarsmedi— cinska forsknings- och försöksverksam- heten vid statens -ba-kteriologi-ska labora- torium.
Kostnaderna — som grundar sig på en fingera-d beräkning på basis av en i och för sig grundlig kostnadsanalys som utförts i samband med SBL -— utred- ningens arbete — har redovisats Wunder avlöningar och övrigt. I lönekostnader— na ingår såväl direkta löner som avgif- ter för pension och sjukvård för den för den försvarsmedicinska sektionen av- sedda personaluppsättningen (en labo- rator, en preparator och ett laborator—ie- biträde). Övriga kostnader innefattar sektionens andelar i kostnaderna för 10- kaler, inventarier och allmänna omkost- nader (beräknat till 9 % av totalkost- na-dern-a för nämnda poster vid SBL), råvaror, arbet-smateriel, djur och djur- foder (beräknat till 5 % av totalkostna- den) samt serviceavdelning och admi- nistration (beräknat till 17,5 % av total- kostnaden) .
Som inledningsvis berörts har uppgif- ter angående förbrukade medel jämväl infordrats från enskilda forskare, vilka vid enkäten angivit att de bedrivit för— svarsmedicinsk forskning utanför de ovan avhandlade organisationerna. De redovisade medlen har fördelats efter källan enligt följande.
Riksstatanslag, övrigt: Reservationsan- slag vid universitet och hösgkolor.
Anslag från statliga råd och fonder: Statens medicinska forskningsråd (ex- klusive försvarsmedicinska nämnden men inklusive anslaget för främjande av yrkesmedicinsk forskning) samt sta- tens tekniska forskningsråd.
Andra statliga eller offentliga anslag: Anslag från marin- eller flygförvalt- ningen.
Anslag från stiftelser och svenska pri- vata donationsfonder: Nationalförening- en mot tuberkulos, riksföreningen mot cancer, stiftelsen Johan och Therese Anderssons minne, Wa-llenbergsstiftel- sen samt privata fonder i övrigt.
Anslag från utländska privata dona- tionsfonder.
Till förbrukade medel inom forsk- ningsområdet enskilda forskare har också räknats anslag från statens råd för atomforskning (atomkommittén) till andra institutioner och enskilda forskare än ovan berörda. Här har upptagits anslag för strålskyddsforsk- ning, d. v. s. forskning inom rad-iofysi- ken, genetisk forskning, fo-rskning rö- rande radioaktivitetens transport ge- nom växtlighet och djur samt övrig ra- d'iobiologisk forskning. De sålunda upp- tagna anslagen har i de ta-bellariska sammanställningarna redovisats under rubriken anslag från statliga råd och fonder.
Det har icke varit möjligt, att inom forskn'ingsområ—det enskilda forskare och övriga institutioner beräkna kost- naderna för de driftskostnader, som be- tingats av forskarnas löner respektive bidrag från institutioner och .klinriker i form av assistans från dessa organ-s övriga personal samt utnyttjande av ge- mensamma resurser. De redovisade för- brukade medlen inom ifrågavarande område är därför att betrakta som mi- nimisiffror.
Finansieringskällor
I tabell 1 återfinnes en sammanställning över under vart och ett av budgetåren 1954/55—1959/60 för försvarsmedicinskt forskni-ngsänd-amål för-brukade medel för-delade på forskningsområden (för-
Tabell 1. Under vart och ett av budgetåren 1954/55—1959/60 för försvarsmedicinskt forskningsändamål förbrukade medel fördelade på forskningsområden och anslagstyper
1. OOO-tals kronor
Riksstats- anslag till Av- löningar
Anslag från stat- liga råd o. fonder
. S' a Privata anslag Övrigt riksstats- anslag
Andra S:a offentliga offentliga anslag anslag Svenska
S:a privata anslag
Forsknings-
område Budgetår
Ut- ländska
Försvarets 1954/55 550 775 775 forsknings- 1955/56 725 985 985 anstalt 1956/57 1 000 1 275 . 1 275 Avd. 1 1957/58 1 150 1 475 1 475
1958/59 1 250 1 700 1 700 1959/60 1 050 1 400 1 400
Flygmedicin 1954/55 190,9 358,7 405 inom flyg- 0. 1955/56 223,4 417,1 . 476 navalsmedi- 1956/57 239,8 467,4 488 cinska 1957/58 251 445,2 453 nämnden 1958/59 295,5 480,9 481
1959/60 392,5 582,9 583
Navalmedicin 1954/55 25,4 77,3 77 inom flyg— 0. 1955/56 43 97 97
navalmedi- 1956/57 60 92,3 92 cinska 1957/58 65 93,1 114 nämnden 1958/59 68 109 118 1959/60 94 129,6 206
Försvarsme— 1954/55 ' 147 dicinska 1955/56 192 nämnden 1956/57 237
1957/58 282 1958/59 352 1959/60 452 Statens bak- 1954/55 77 teriologiska 1 955 / 56 8 1 labzs för— 1956/57 86 svarsmedi- 1957 / 58 90 cinska 1958/ 59 92 sektion 1 959 / 60 95
"Enskilda 1954/55 forskare och 1955/56 övriga 1956/57 institutioner 1957/58
1958/59 1959/60
brukare) Och :an-slagstyper. Av tabellen framgår, att den försvarsmedicinska forskningen under de aktuella åren hu- vudsakligen bekostats av offentliga an- slag (96 %) samt att dessa till övervä- gande del utgöres av »riksstatsanslag (70 %) och anslag från statliga råd och fonder (24 %), under det att ma- rin- och flyg förvaltningarna svarat för mellan 1 och 2 % av kostnaderna. Pri- vata anslagsmedel utgjorde 4 %. Den försvarsmedicinska forskningen synes beträffande finan—sieringskällorna såle- des överensstämma med den medicins- ka forskningen i sin helhet, vilken en- ligt 1955 års universitetsutredning till 82 % finansieras av offentliga anslag och 14 % av privata anslag (22).
Om hän-syn tages till betalande hu- vudtitel av de i tabell 1 redovisade of- fentliga anslagen finner man (tabell 2), att IV. huvudtiteln svarar för hälften av anslagen och VIII. huvudtiteln för in- emot hälften.
Förbrukare
IV. huvudtitelns dominans på finansie- rin-gssidan förklaras av att försvarets forskningsanstalt-s avdelning 1 under
den aktuella tidsperioden'svarar för för- brukningen av nära hälften av de för försvarsmedicinsk forskning tillgängli- ga medlen (tabell 3). Den totala medels- tilldelningen utgjorde budgetåret 1954/ 55 1,6 miljoner kronor." Den har sed-an ökat varje budgetår till 3,7 miljoner kro- nor budgetåret 1959/60. FOA 1:s andel härav har genomsnittligt varit 46 % med ett maximum 1956/57 med 55 %. Därefter har FOA 1 :s andel minskat och den utgjorde 1959/60 38 %. Dessutom har forskare inom FOA 1 jämväl erhål- lit anslag från försvarsmedicinska nämnden, vars andel av den totala me- delstilldelningen under de aktuella åren ligger ganska jämnt omkring 10 %. Flygmedicinens inom flyg- och naval— medicinska nämnden andel av »den to— tala medelstilldelningen utgjorde bud- getåret 1954/55 drygt 25 %, och den har därefter successivt minskat till omkring 15% fr.o.m. budgetåret 1957/58. Na— valmedicinens andel har också sjunkit från 4,8% 1954/55 till 3,2% 1958/59 för att åter stiga till 5,5 % budgetåret
2” Forskningens villkor och behov. 1955 års universitetsutrednings femte betänkande. Sta- tens offentliga utredningar 1958: 32.
Tabell 2. I tabell 1 redovisade offentliga anslag fördelade med hänsyn till betalande huvudtitel
1 OOO-tals kronor
Forskningsområde/Huvudtitel IV VIII IX XI Försvarets forskningsanstalt, Avdelning 1 ................................ 7 610 Flyg- och navalmedicinska nämnden. . . 240 3 355 Försvarsmedicinska nämnden ......... , 1 662 Statens bakteriologiska labzs försvars- medicinska sektion ................ 521 Enskilda forskare och övriga institutio- . . ner .............................. 2 3081 972 Totalt 7 850 7 325 . 97 521 15 793 50% 46% >1% 31%. 100%
Anm. 1: Reservationsanslag till universitet och högskolor (45, 4=2 %) Statens råd för atomforskning (2 057: 89 %)
Statens medicinska forskningsråd exklusive försvarsmedicinska nämnden (207: 9 %)
Anm. 2. Statens tekniska forskningsråd.
1 OOO-tals kronor resp. procent Tabell 3. Översikt över för vart och ett av budgetåren 1954/55—1959/60 tillgängliga medel för försvarsmedicinsk forskning sami fördelningen på förbrukare
Total Försvarets Flygmedi- Navalmed. Försvars- SBL-s för- Enskilda me- forsknings- cin inom inom flyg- . . ' . forskare och med1c1nska svarsmedic. . . Budgetår dels- anstalt flyg- 0. na- o. naval- nämnden sektion ovriga m- tilldel- Avd. 1. valmed. n. med. 11. stitutioner "mg Kr. % Kr. % Kr. % Kr. % Kr. % Kr. % 1954/55 1586 775 48,9 405 25,6 77 4,8 147 9,3 77 4,8 105 6,6 1955/56 2118 985 46,6 476 22,4 97 4,6 192 9,1 81 3,8 287 13,5 1956/57 2321 1275 54,9 488 21,0 92 4,0 237 10,2 86 3,7 143 6,2 1957/58 3009 1475 49,0 453 15,0 114 3,8 282 9,4 90 3,0 595 19,8 1958/59 3675 1700 46,3 536 14,6 118 3,2 352 9,6 92 2,5 877 23,8 1959/60 3700 1400 38,0 583 15,8 206 5,5 452 12,2 95 2,5 964 26,0 Summa 16 409 7610 46 2941 18 704 4 1662 10 521 3 2971 19 1954/55— ” 1959/60
1959/60 beroende på en- ökad medels- tilldelning från marinförvaltningcn (se Andra offentliga anslag i tabell 1). Flyg- förvaltningen—s bidrag til-1 den flygmedi- cinska forskningen visar en vikande kurva un-der början av den aktuella tidsperioden för att helt upphöra med budgetåret 1957/58 (se Andra offentliga anslag -i tabell 1).
Den försvarsmedicinska sektionen vid statens bakteriologiska laborato- rium uppvisar också en sjunkande an- del av den totala medelstilldelningen från 4,8 % budgetåret 1954/55 till 2,5 budgetåret 1959/60.
Gruppen enskilda forskare och övriga institutioner svarar under den aktuella perioden för en allt större andel av me- delstilldelningen med en fyrfaldig ök- nLin-g från budgetåret 1954/55 (6,6 %) till 1959/60 (26,0 %). Realiter torde ök- ningen icke vara så m-arkant, som dessa siffror ger intryck av. Tidigare har be- rörts .att uppgifter angående förbrukade medel infor-drats från de enskilda fors- kare, vilka vid enkäten angivit att de be- drivit försvarsmedicinsk forskning. Vid avgivande av svaren har sannolikt min-
net varit betydligt exaktare beträffande de närmast i tiden liggande forsknings- projekten. Härför talar också, att anta- let inkomna sv—a—r ökar med varje bud- getår. Denna felkälla är d-ock av mind- re betydelse, ty med hänsyn till finan— sieringskällan härstammar 77 % av de inom gruppen enskilda forskare och övriga institutioner förbrukade medlen från statens råd för atomforskning (jämför Anm 1 till tabell 2), vars sekre- tariat svarar för uppgifterna angående till försvarsmedicinsk forskning .utde- lade anslag. De stora förbrukarna inom gruppen enskilda forskare och övriga institution-er utgöres av forskare och forskargrupper vi-d radiofysiska insti- tutionerna i Stockholm och Lund, gene- tiska institutet ni Stockholm, lantbruks— och veterinärhögskolorna och försva- ret—s forskningsanstalts avdelning 4 samt forskargruppen vid bakteriologiska in- stitutionen vid karolinsk-a institutet. De nu uppräknade forskarna och forskar- grupperna svarar för förbrukningen av 85 % av de för gruppen enskilda fors- kare och övriga institutioner redovisa- de ansl—agsmedlen.
Tabell 4. Under budgetåren 1954/55—1959/60 för försvarsmedicinsk forskning förbru— kade medel fördelade pä olika forskningsornråden
1 OOO-tals kronor
Biolo— giska strids— medel
Atom- strids- medel
F örbrukare / Forsknings— område
Kemiska strids- medel
Flyg- Naval- medicin medicin Övrigt
Försvarets forskningsan- . stalt Avdelning 1 ..... 2 055 Flygmedicin inom flyg- 0. navalmedicinska nämn- den .................. Navalmedicin inom flyg- 0. navalmedicinska nämnden ............. Försvarsmedicinska nämnden ............. 249 382 SBL:s försvarsmedicinska sektion ............... 521 Enskilda forskare och öv- riga institutioner ...... 2 057 485
3 805 1 750
2 941
704
233 798
429 Totalt
4 381 1 388 4 038 2 941 704 2 977 16 409
27% S% 25% 18% 4% 18% 100%
Medelstilldelning med hänsyn till forskningens art
Utredningen har på basis av .de inkom- na uppgifterna gjort en beräkning av medelstilldelningen inom den försvars- medicin-ska forskningens olika forsk- ningsområden. Därvid har, som fram- går av det följande, vissa approxime- ringar varit nödvändiga, varför result-a- tet endast är ungefärligt. Det har dock ansett-s värdefullt att försöka belysa om- fattningen av den försvarsmedicin-ska forskningen med hänsyn till forskning- ens art.
I tabell 4 återfinnes en fördelning in- om olika forskningsom-råden av under den aktuella tidsperioden tot-alt förbru- kade medel. Enligt beräkningar gjorda vid försvarets forskningsanstalts avdel- ning 1 har 27 % av vid FOA -1 för för- svarsmedicinsk forskning förbrukade medel hänförts till forskningsområdet atomstridsmedel, 50 % till området ke- miska stridsmedel och 23 % till områ- det övrigt, såsom »det definieras nedan.
Uppgifterna inom områdena flygme- dicin och navalmedicin bygger på exakt underlag.
Beträffande de av försvarsmedicinska nämnden fördelade anslags-medlen har de fördelats på forskningsområde-n i en- lighet med uppgifterna i tabell 5, som upptager en översikt över den procen- tuella fördelningen på olika forsknings- områden av anslag utdelade av försvars- medicinska nämnden under budgetåret 1949/50—1958/59. Av de »i tabell 5 upptagna forskningsområdena har där- vid i sammanställningen i tabell 4 forsk- ningsom-rådet infektionssjukdomar hän- förts till biologiska stridsmedel, varför området övrigt kommit att omfatta ki- rurgi, bränn- och köldskador, trans- och infusion, vätskebalans, psykologi, psy- kiatri och fysiologi, vilken avgränsning jämväl återfinnes i tabell 4.
Kostnaderna för verksamheten vid sta- tens bakteriologiska laboratoriums för- svarsmedicinska sektion »har hänförts till området biologiska stridsmedel.
Tabell 5. Översikt över den procentuella fördelningen på olika— forskningsområden av anslag utdelade—au försvarsmedicinska nämnden under 1949/50—1958/59
Fördelningen i %
Forskningsområde av totala anslagssumman 1 911 000: — Atomstridsmedel ....................... 1 , Biologiska stridsmedel .................. 1 , Kemiska stridsmedel .................... 1
Kirurgi ................................ Bränn- och köldskador .................. Infektionssjukdomar .................... Trans— och infusion, vätskebalans ......... Psykologi, psykiatri ..................... Fysiologi .............................. Diverse ...............................
N)
..»-
O ooowougnoo—wman O QQWQWCDOCDCQUI
... O
Vad angår de inom gruppen. enskilda forskare och övriga institutioner för- brukade an-slagsmedlen, har de medel som utdelats av statens råd för atom- forskning helt gått till försvarsmedi- cin-sk forskning inom området atom- stridsmedel. Det har inom denna grupp jämväl varit möjligt att avgränsa me- del använda för forskning inom områ- det biologiska stridsmedel.
Av tabell 4 framgår, att nära 2/3 av för försvarsmedicinsk forskning förbruka- de medel använts för forskning inom ABC-stridsmedlens område. Flygmedici- nen har förbrukat %, navalmedicinen 1lar. under det att % gått till forskning inom området övrigt, 'som det definie- rats ovan.
Försvarsmedicinska forskningens andel av den totala medicinska forskningsvolymen I 1955 års universitet-sutrednings V. 'del- betänkande »Forskningens villkor och behov» (SOU 1958: 32) fin-nes en tabel- lari-sk sammanställning över totalt för- brukade medel inom den medicinska forskningen kalenderår-et 1955. Mot bak- grunden härav har utredningen genom
att halvera och därefter summera hälf- terna av de redovisade an—slagsmedlen för budgetåren 1954/55 och 1955/56 på likartat sätt beräknat totalt förbrukade medel inom den försvarsmedicinsk-a forskningen kalenderåret 1955. Resulta- ten jämföres i tabell 6, varav framgår att den försvarsmedicinska forskningen utgjorde 6,2 % av den totala medicinska forskningsvolymen med avseende på förbrukade anslagsmedel under kalen- deråret 1955. Denna proportion har för- blivit i »stort sett oförändrad under den aktuella tidsperioden. Enligt beräkning- ar gjorda .av statens medicinska forsk- ningsråd disponerade den medicinska forskningen budgetåret 1959/60 totalt ca 53 miljoner kronor. Av tabell 3 fram- går, att den totala medelstilldelningen inom den försvarsmedicinska forsk-
ningen vsammva budgetår utgjorde 3,7- miljoner kronor, vilket utgör 7 % av den totala medicinska forskningsvoly- men. Storleksor—dningen är densamma om hän-syn tages till den tidigare berör- da osäkerheten .i utredningens material beträffande gruppen enskilda forskare och övriga institutioner i början av den aktuella tidsperioden.
Tabell 6; Under år 1955 för försvarsmedicinskt forskningsändamål förbrukade medel i jam/örelse med under samma år för medicinsk forskning totalt förbrukade medel (uppgifter hämtade ur SOU 1958: 32 tabell 3 )
1 OOO-tals kronor
Riksstatsansla Anslag Privata ansla till g Summa från stat- Andra Summa g offent- offent—
Forskmngsområde rlksstats- liga råd liga liga Ut-
ansla och Avlön. Övrigt g fonder ”Slag anslag svens” ländska
S: a privata anslag
Övriga
anslag Totalt
Försvarets forskningsanstalt Avd. 1 . . 637,5 242,5 880,0 Flyg- och navalmedicinska nämnden. . 241,4 233,7 475,1 52,7 527,8 _ 528 Försvarsmedicinska nämnden. . . . . . . . 169,5 ' 170 Statens bakt. lab. Försvarsmed. sek-
tion................ ....... 52,5 26,5 79,0 79 Enskilda forskare och övriga institutio-
ner ..... 196,0 196 . 196 Total försvarsmedicinsk forskning (1) . 931,4 502,7 1 434,1 365,5 52,7 1 859,3 1 853
Total medicinsk forskning (2) ........ 10 455 5 844 20 507 2 213 1 733 24 453 3 581 596 4 177 1 192 29 822
I % utgjorde den totala försvarsmedicinska forskningen 6,2 % av den totala medicinska forskningen. Anm. 1) Samtliga belopp upptagna oreducerade samt i slutsumman avrundade till närmast 1 OOO-tals kronor. 2) Summerade belopp upptagna under rubriken 5 a—d Medicinsk forskning tabell 3 SOU 1958:32.
Antalet sysselsatta forskare I inledningen till detta kapitel nämndes, att utredningen infordnat uppgifter angående antalet forskare sysselsatta med försvarsmedicinsk forsknings- och försöksverksamhet under budget- åren 1954/55—1959/60. Dylika uppgifter har infordrats från försvarets forsk- ningsanstalts avdelning 1, flyg- och navalmedicinska nämnden och statens bakteriologiska laboratoriums försvars- medicinska sektion. Verksamheten vid dessa tre forskningsorganisationer är helt inriktad på försvarsmedicinsk forsknings- och försöksverksamhet, och organisationerna svarar tillsammans för förbrukningen av 3/4 av den totala me- delstilldelningen under den aktuella tidsperioden. 'Det har däremot icke varit möjligt att beräkna aktiviteten i form av forskningsmånader (se mera härom ne- dan) för de forskare, som erhållit forsk- ningsbidrag ifrån försvarsmedicinska nämnden resp. ingått i gruppen enskilda forskare och övriga institutioner. Det har icke heller vari-t möjligt eller ansetts nödvändigt att i den följande analysen taga hänsyn till, att en i detta samman- hang ringa del av de av försvarsmedi- cinska nämnden disponerade medlen utdelats till forskare inom FOA 1 och SBL:s försvarsmedicinska sektion. Vär- det av den följande framställningen av antalet forskare sysselsatta med för- svarsmedicinsk 'forsknings- ,och försöks- verksamhet såsom ett mått på den för- svarsmedicinska forskningsvolymen får ses mot bakgrunden av nyss anförda reservationer.
I tabell 7 återfinnes en översikt över antalet heltidsanställda forskare inom försvarets forskningsanstalts avdelning 1 (FOA 1), flyg- och navalmedicinska nämnden (FoN) och statens bak-terio- logiska lanoratoriums försvarsmedicins— ka sektion (SBL) under vart och ett av budgetåren 1954/55—1959/60. Av tabel-
len framgår, att FOA 1 sysselsätter aka— demiska fors-kare med medicinsk och naturvetenskaplig grundutbildning, FoN forskare med såväl medicinsk, natur- vetenskaplig som teknisk grundutbild— ning under det att SBL endast förfogar över medicinskt skolade forskare. Me— dan vid de båda förstnämnda forsk— ningsorganisationerna antalet forskare Ökat under 'den aktuella tidsperioden, har de båda vid SBL befintliga forskar- tjänsterna endast tidvis varit besatta. Om man inför begreppet forsknings— månad (en forskningsmånad : en fors- kartjänst besatt under en månad) finner man för SBL:s del, att av de under de sex aktuella budgetåren tillgängliga 144 forskningsmånader endast 48 kunnat utnyttjas (jämför vad som tidigare an- förts angående aktiviteten vid den för försvarsmedicinsk verksamhet avsedda sek-tionen vid SBL:s epidemiologiska avdelning).
Antalet forskningsmånader vid FOA 1 under budget-åren 1954/55—1959/60 har som framgår av tabell 7 varit 1188. Härav faller 528 på forskare med medi- cinsk grundutbildning och 660 på fors- kare med naturvetenskaplig grundut- bildning. Den naturvetenskapliga do- minansen inom en som medicinsk betecknad forskning kan synas påtaglig. Bilden blir emellertid annorlunda, om hänsyn jämväl tages till antalet konsul- ter engagerade i den försvarsmedicinska .forsknings- och försöksverksamheten vid FOA 1 (tabell 8; konsulter har en- dast förekommit vid FOA 1). Man finner att antalet konsulter med medicinsk grundutbildning genomsnittligt varit ca 10/år under den aktuella perioden, un- der det att antalet naturvetenskapligt skolade varit ca 3/år.
(Inom flyg— och navalmedicinska nämnden har antalet forskningsmåna— der 1954/55—1959/60 varit 552, varav 420 disponerats av medicinskt, 60 av
Tabell 7. Antalet heltidsanställda forskare sysselsatta med försvarsmedicinsk forsknings— och försöksverksamhet inom FOA 1, FoN och SBL fördelade efter grundutbildning sedan vart och ett av budgetåren 1954/55—1959/60
Statens bakteriologiska laboratoriums
Försvarets forskningsanstalt avdelning 1 Flyg- och navalmed1c1nska nämnden försvarsmedicinska sektion
Medicinsk Naturveten— Teknisk Medicinsk Naturvet.— Teknisk Medicinsk Naturvet.- Teknisk utbildning skaplig utb. utbildning utbildning skapligutb. utbildning utbildning skapligutb. utbildning
'$"! 'AlO %utumtqm 'uxai 91851 "Dumt 'ltzl 'PUEH ”PGW %uwmtqm 'uijaj aiåg'l ”Dumt 'paw Buwpuqm 'uijei 918331 'PUBFI "Pal/tl
'9ll 'lkl 'Puml 'lld
'an "tutat lp 'na mp "new 'Du 'pew '.Ip '[9 'on 'wm 'Sm 'Am Jlp nu 'Du 'na JP 'paw 'on 'pew '.Ip '[8 'an "115191. 'En! 'AID JD 'lhl 'on 'na 'p'—Imi "ue av "Den 'on 'p'-vw
1ca ————-— ——
l I | .. H =D | | 1 m 01 | | 1 m I N N N I N
1954/55 mån
1955/56 2 1 3 4 2 122————— 2 3—1—712— — —1ca——————————— 10,5
1956/57 1957/58 1958/59 5 5 4 4 22 1 5 1 s 13 _ 1ca Ica 1959/60
Antal forsk- ningsmå- naderlmedlö 821241912 ——-——10 25—41 6— _l 3 —————— —— angiven __ _— _.—-—f __ __ _,— akademisk 44x12=528 55x12=660 — 35x12=420 5x12=60 6X12=72 4X12=483 — — utbildning
1 1 Forskningsmånad = 1 forskartjänst besatt under 1 månad. ? Tillika med. kand. (1958 med. lic.) ” Antalet tillgängliga forskningsmånader under tidsperioden: 2 x 6 x 12 = 144.
Tabell 8. Antalet konsulter engagerade i den försvarsmedicinska forsknings- och försöks— verksamheten vid FOA 1 fördelade efter grundutbildning under vart och ett av budgetåren
1954/55—1959/60
Försvarets forskningsanstalt avd. 1
Medicinsk utbildning
Naturvetenskap-
lig utbildning Teknisk utbildning
Med. kand. Med. lic. Med dr
Fil- kand. Fil hc Fil. dr Högre tek- nisk utb Giving. Tekn 11c el dr
1954/55 1955/56 1956/57 1957/58 1958/59 1959/60
NMMHHH MHHMNH tio—Jama!
u-n—s
lll lip-_- [ | I
bdb-Al
naturvetenskapligt och 72 av tekniskt skolade forskare. De medicinska fors- karna dominerar alltså helt inom flyg- och navalmedicinen.
Mot bakgrunden av antalet forsk- ningsmånader (för SBL:s del antalet tillgängliga forskningsmånader) och den totala medelsförbrukningen såsom den redovisats i tab-ell 3 har medelsför- brukningen, per forskartjänst och år beräknats inom FOA 1, FoN och SBL:s försvarsmedicinska sektion (tabell 9). Därvid har löner till biträdespersonal, personal med lägre teknisk utbildning och konsulter samt utgifter för materiel m. m. ansetts direkt avhängiga av de hel-
tidsanställda forskarnas verksamhet. Av tabell 9 framgår, att medelsförbruk- ningen per forskare och år inom FOA 1 varit 76 800: _, inom FoN 79 200:— och inom SBL:s försvarsmedicinska sektion 43 200:—. Som jämförelse kan nämnas, att 1955 års universitetsutred- ning i sin forskningsvolymsunde-rsök- ning avseende kalenderåret 1955 (SOU 1958: 32) fann att medelsför'brukningen per forskare och år för den medicinska forskningen vid universitet och högsko- lor var 23 300: -— kronor, under det att den för den medicinska forskningen utanför universit-et och högskolor var 52 200:— kronor. Vidare fann man att
Tabell 9. Medelsförbrukning per forskartjänst och år inom FOA 1, FoN och SBL
Försvarets Flyg- och Statens bakte- . . . riologlska lab. forsknings navalmedicinska .. . anstalt avd 1 nämnden försvarsmedi— ' cinska sektion Forskningsmånader (enligt tabell 7) ..... 1 188 552 144 Total medelsförbrukning (1 OOO-tals kro- nor enligt tabell 3) .................. 7 610 3 645 521 Medelsförbrukning per forskningsmånad (1 OOO-tals kronor) .................. 6,4 6,6 3,6 Medelsförbrukning per forskartjänst och år (1 OOO-tals kronor) ...............
medelsförbrukningen per forskare och är utanför universitet och högskolor för den naturvetenskapliga och tekniska forskningen var 81 400: — kronor. Uni- versitetsutredningen använde sig av helt andra beräkningsgrunder än de, vilka utredningen redovisat ovan. Uni- versitetsutredningen räknade med för samtliga högre läroanstalter att hälften (för klinisk-medicinsk forskning dock en tredjedel) av den fast anställda per- sonalens löner var att hänföra till forsk— ningsutgifter. Vid jämförelse mellan universitetsutredningens resultat och de här framlagda kostnaderna bör jämväl beaktas, att de förra avser året 1955 under det att de senare utgör ett medel- tal av ö—årsperioden 1954/55—1959/60 under vilken period en avsevärd kost— nadsstegring ägt rum. Om därtill tages i betraktande den försvarsmedicinska forsknings- och försöksverksamhetens speciella, tekniskt inriktade karaktär och avgränsning till särskilda forsk- ningsorganisationer synes den i tabell 9 redovisade medelsförbrukningen per forskare och år rimlig.
Medelstilldelningen under budgetåret 1960/61 I tabell 10 redovisas de offentliga ansla- gen för försvarsmedicinsk forsknings-
och försöksverksamhet under budget- året 1960/61. De angivna siffrorna är preliminära. De offentliga anslagen till enskilda forskare och övriga institutio- ner är ej medtagna (jämför tabell 2).
Vid jämförelse med närmast föregåen- de budgetår finner man att anslagen varit i stort sett oförändrade för flyg- och navalmedicinska nämnden, för— svarsmedicinska nämnden och statens bakteriologiska laboratoriums försvars- medicinska sektion. Summan offentliga anslag visar dock en ökning för bud- getåret 1960/61 ijämförelse med budget- året 1959/60. För denna Ökning svarar försvarets forskningsanstalt avd. 1 vars anslag för försvarsmedicinsk forsk- ningsverksamhet budgetåret 1960/61 är av samma storleksordning som budget- året 1958/59 (jämför tabell 1). FOA I:s andel av den totala medelstilldelningen är således oförändrat nära hälften.
Kostnaderna för verksamheten vid FMUC, MMUC och MPI
En redogörelse för den hittillsvarande försvarsmedicinska forskningsvolymen kan icke anses fullständig, utan att kostnaderna för verksamheten vid de i kapitel lV omnämnda flygmedicins— ka (FMUC) och militärmedicinska
Tabell 10. Offentliga anslag för försvarsmedicinsk forskning under budgetåret 1960/61 (preliminärt) i jämförelse med bud- getåret 1959/60 1 OOO-tals kronor
Offentliga anslag
Forskningsområde1
1959/60 1960/61
Försvarets forskningsanstalt, Avd. 1 ................... Flyg- och navalmedicinska nämnden .................. Försvarsmedicinska nämnden. Statens bakteriologiska labzs. . försvarsmedicinska sektion .
1 400 1 667 789 743 452 437
95 100
Summa 2 730
2 947
Anm. 1 Offentliga anslag till enskilda forskare och övriga institutio- ner är ej redovisade.
Tabell 11. Sammanställning av vid försvarets sjukvårdsstyrelse förd dispositionsbokföring över kostnader för verksamheten vid MMUC tiden 1/7 1957—30/6 1961
Kostnader i allmänhet Kostnader för röntgenverksamhet
Budgetår Löner Ma te- Ex- och riel pen- S:a arvoden ser
Löner Materiel s-a argågen kost- avskriv- S:a S: m nader ning
1957/58 11 000 18 800 200 30 000 1 500 2 200 8 500 12 200 42 200 1958/59 27 500 14 000 1 500 43 000 16 000 6 400 8 500 30 900 73 900 1959/60 51 180 15 870 1 560 68 610 13 300 4 400 8 500 26 200 94 810 1960/61 64 260 7 360 2 735 74 335 15 525 17 359 8 500 41 384 115 739
Summa 153 940 56 030 5 995 215 965 46 325 30 359 34 000 | 110 684 326 649
(MMUC) samt militärpsykologiska (MPI) beröres.
Verksamheten vid FMUC är helt in- riktad på vvissa regelbundet återkom— mande spec-ialundersökningar av rutin- karaktär av i flygtjänst varande perso- nal. Kostnaderna för denna verksamhet bestrides av t-ill flygvapnets förfogande ställda anslagsmedel. Vid FMUC har också delvis med hjälp av anslag från flyg- och navalmedicinska nämnden kunnat igångsättas vissa vetenskapliga undersökningar. Då rutinverksamheten helt dominerar, har någon kostnadsana- lys icke gjorts för verksamheten vid FMUC.
Tonvikten i MMUC:s arbete ligger på rent vetenskaplig undersökning och bearbetning av aktuella kliniskt fysio- logiska problem inom försvaret samt i mindre utsträckning på specialunder- sökningar av rutinkaraktär såsom un- dersökning av till suibmarin tjänstgöring uttagen personal. Medel för verksam- heten anslås un'der IV. huvudtiteln, och i tabell 11 återfinnes en sammanställ- ning över kostnaderna för verksamheten vid MMUC budgetåren 1957/58—1960/61, då verksamheten bedrivits i organise- rad form. Eftersom utredningens forsk- ningsvolymsundersökning avsett budget-
undersökningscentralerna
institutet
åren 1954/55—1959/60 har kostnaderna för MMUC redovisats separat. Dessutom beviljas, i mån av behov och tillgång på medel, en del mindre anslag från försvarsmedicinska nämnden. Dessa me- del har i det föregående redovisats un— der förs'varsmedicinska nämnden. Slut- ligen ställer armén och marinen värn- pliktiga läkare till förfogande för tjänst- göring vid centralen. Deras uppgift är att deltaga i rutinverksamheten.
Verksamheten vid MPI bekostas till övervägande delen av anslag under IV:e huvud-titeln. 'Som redan påpekats i ka- pitel IV bedriver institutet icke någon försvarsmedicinsk forskning i egentlig mening, och någon medicinskt skolad personal är icke anställd vid MPI. Där— emot —har många av de frågeställningar, som lhearbetas vid institutet ett nära samband med den medicinska forsk- ningen. Anslag har också beviljats från bl. a. försvarsmedicinska nämnden och vidare har försvarsgrensöverläkarna ställt vissa resurser till institutets för- fogande. Någon kostnadsanalys av verk- samheten vid militärpsykologiska insti- tutet har emellertid icke gjorts, då den till övervägande del icke är att hänföra till försvarsmedicinsk forsknings- och försöksverksamhet.
Under de sex budgetåren från 1954/55 till 1959/60 har medelstilldelningen för försvarsmedicinsk forskning varit 16,4 miljoner kronor med en ökning från 1,6 miljon kronor 1954/55 till 3,7 miljo- ner kronor 1959/60. Denna tendens är oförändrad för budgetåret 1960/61.
De huvudsakliga finansieringskällor- na utgöres av offentliga anslag (96 %) vilka till övervägande del utgöres av riksstatsanslag (70 %) och anslag från statliga råd och fonder (24 %) under det att marin- och flygförvaltningarna svarat för mellan 1 och 2 % av kostna- derna. Privata anslag har utgjort 4 %.
Med hänsyn till betalande huvudtitel av de offentliga anslagen, svarar IV. huvudtiteln för hälften och VIII. huvud- titeln för inemot hälften av anslagen.
Med avseende på förbrukare svarar försvarets forskningsanstalts avdelning 1 under den aktuella tidsperioden för förbrukningen av nära hälften av de tillgängliga medlen. Flygmedicinen inom flyg- och navalmedicinska nämn- den har fönbrukat genomsnittligt 18 % och navalmedicinen genomsnittligt 4 %. Försvarsmedicinska nämndens andel av den totala medelstilldelningen under de aktuella åren ligger genomsnittligt vid 10 %. Statens bak-teriologiska labora- toriums försvarsmedicinska sektion har förbrukat genomsnittligt 3 %. Gruppen enskilda forskare och övriga institutio- ner svarar för förbrukningen av en fem- tedel av de tillgängliga medlen.
Med hänsyn till forskningens art har nära 2/3 av för försvarsmedicinsk forsk- nings- och försöksverksamhet förbru- kade medel använts för forskning inom
ABC-stridsmedlens område, flygmedi- cinen har förbrukat %, navalmedicinen 1/25 under det att 1/a gått till forskning inom övriga områden (pro-blem röran— de kirurgi, 'bränn- och köldskador, trans- och infusion, vätskebalans, psyko- logi, psykiatri oeh fysiologi).
Den försvarsmedicinska forskningens andel av den totala medicinska forsk- ningsvolymen utgör under den aktuella tidsperioden mellan 6 och 7 %.
Med avseende på sysselsatta forskare har vid försvarets forskningsanstalt av- delning 1 för försvarsmedicinsk forsk- ning sysselsatts forskare med medicinsk och naturvetenskaplig grundutbildning (23). Bland de fast anställda forskarna har därvid mer än hälften utgjorts av forskare med naturvetenskaplig grund- utbildning, under det att bland konsul- terna forskare med medicinsk grundut- bildning dominerat. Inom flyg- och navalmedicinska nämndens laboratorier dominerar de medicinskt skolade fors- karna helt men man förfogar jämväl över naturvetenskapligt och tekniskt skolade fors—kare. Konsulter finnas icke. Inom de nu nämnd-a båda organisatio- nerna har antalet forskare ökat under den aktuella perioden. Däremot har de båda vid SBL:s epidemiologiska avdel— nings försvarsmedicinska sektion be- fintliga forskartjänsterna end-ast tidvis varit ibesatta.
Medelsförbrukningen per forskare och är inom FOA 1 har varit genom— snittligt 76 800:—, inom FoN 79 200: —— och inom SBL:s försvarsmedicinska sek— tion 43 200: _.
" Inom FOA finns tekniska servicegrupper, vilka utnyttjas av samtliga forskargrupper.
Omkriget kommer ...
»I ett nutida krig måste man räkna med att krigshandlingar riktas icke blott mot de väpnade styrkorna utan även mot den angripnes övriga mänsk- liga och materiella resurser, mot led- ning, försörjnimgs- och produktions- apparat och mot den andliga motstånds- kraften. Genom denna av den moderna tekniken möjliggjorda krigföring kom- mer alla delar av samhället i stridslin- jen; kriget är .totalt. Det totala kriget måste mötas a-v ett totalt försvar, som omspänner nationens alla personella, materiella, ekonomiska och psykiska resurser.» (Chefen för försvarsdepar- tementet; direktiven till 1960 års för- svarsledningsutredning.)
En angripare i ett kommande krig an- faller Sverige. Han anfaller militära förband, industricentra, civilbefolkning, kommunikationer — han anfaller totalt. Vid sidan av konventionella vapen kan de s.k. ABC-stridsmedlen komma att insättas mot oss — kärnvapen, bio- logiska och kemiska vapen. Atomvap- nen är mest omtalade, eftersom de kan användas för massförintelse och kom- mer att sättas in mot tätbefolkade om- råden och centra. Förutom ett stort antal dödade ger atomangrepp anhop- ningar av sårade med fruktansvärda skador — strålskador, brännskador, krosskador _ i en skala, som tidigare inte kunnat tänkas. Vårt lands sjuk- vårdsappar-at måste vara rustad för skiftande behov och beredd på enorma
SJÄTTE KAPITLET
Aktuella försvarsmedicinska forskningsproblem
krav. B-stridsmed-len, de biologiska vap- nen, kan brukas effektivt om angriparen vill. De kan utnyttjas taktiskt på flera sätt. Angriparen kan i förväg immuni— sera sin egen befolkning eller stridande personal mot ett smittämne, som sedan används att infektera vår befolkning. Invasion kan ske när vårt land är starkt försvagat av den framkallade epidemien. Biologisk krigföring kan genomföras utan uppenbara krigshandlingar, och angriparen kan för en tid förbli offi- ciellt anonym. De bakteriologiska med- len når också mycket långt inom ett land, när de angripna oförberedda utsätts för en ovanlig infektion och själva genom ohejdad smittspridning förmedlar epidemiens utbredning. Kemisk krigföring —— C-stridsmedlen —— delar med de biologiska stridsmedlen egenskapen att kunna användas med stor effekt på befolkningen utan att sam- tidigt förstöra industrier och göra sto- ra landområden onyttiga. Så är näm- ligen fallet med strategiska atomvapen, vilka på grund av den radioaktiva be- läggningen kan hindra även fienden att för en längre tid vistas inom utsatta områden. Många skäl .talar för att ABC— vapnen kommer att användas i kombi- nation t. ex. så, att ett område som i centrum angrips med A-vapen, i ytter- områdena beläggs med B- och C-vapen. För Sveriges del är en sådan taktik av särskilt intresse, emedan vi _ även om vi förblir neutrala _ måste räkna med att lida av både A-, B- och C-vapen-
För—svarsmedicinsk forskning krävs angående
Människan som mål för stridsmedel
Människan som länk i systemet Människans levnadsbetingelser i krigets miljö vapen - människa.
Figur 4. Aktuella försvarsmedicinska forskningproblem.
angrepp, som inte är riktade mot vårt land. Som provsprängningar av atom- vapen visat är effekten vittomfattande, eftersom de radioaktiva produkterna ingalunda isoleras i sprängningsområ- det. Sverige måste alltså, även om det är neutralt förutsätta att landet i ett europeiskt krig utsättes för kärnvapnens verkningar. Inte heller epidemier i våra grannländer kommer att respektera gränserna.
De militära förbanden måste i en kr-igssituation räkna med att uppträda i små, relativt självständiga enheter, som är utspridda över en stor yta. Detta »ytkrig» ställer mycket stora krav på enheternas tekniska utrustning. Sjuk- vård och underhåll blir större problem än tidigare. Även civilbefolkningen måste vid evakuering placeras utan koncentrationer enligt »ytkrigets» prin- ciper, och här kommer sjukvård samt underhåll att skapa väldiga problem. Verkan av exempelvis bakteriologiska angrepp på en civilbefolkning, som un- der primitiva omstän-digheter lever i ett evakueringsområde, kommer att bli katastrofal om inte ett effektivt medi— cinskt skydd finnes organiserat. Man kan befara panwikreaktioner hos stora grupper vid ett angrepp, om upplysning angående verkan av stridsmedlen och skydd mot dem inte genomförts syste- matiskt.
För att Sverige skall kunna möta och bemästra problemen i ett kommande krig — även om det väsentligen utspe- las utanför landets gränser — måste stridande styrkor och civilbefolkning ha tillgång till ett säkert medicinskt skydd såväl mot konventionella vapen som mot ABC-stridsmedel. Detta ford— rar en välorganiserad och omfattande forskning över de medicinska proble- men i totalförsvaret.
Kärnstridsmedlens medicinska verkningar Kärnvapnen, som är den främsta expo- nenten för ABC-stridsmedlen, eller i varje fall den som det talas och skrivs mest om har blivit ett mäktigt politiskt argument, och de har framtvingat en helt ny militär strategi och i avsevärd grad förändrat den militära taktiken. Detta gäller inte minst på skyddstjäns- tens och sjukvårdens område. Från att ursprungligen ha varit ett gigantiskt civilförsvarsproblem har kärnvapnen främst genom deras användning för tak- tiska ändamål kommit att ställa den mili- tära .sjukvårdstjänsten såväl taktiskt som sjukvårdstekniskt inför mycket svårbe— mästrade problem. Verknringarna av de båda atombomberna mot Hiroshima och Nagasaki visade klart, att ett kärn- vapenanfall kommer att medföra ett sjukvårdsbehov av tidigare aldrig anad omfattning. I första hand är detta ett kvantitativt problem, en fråga om till- räckliga resurser att omhändertagadet väntade stora antalet skadade. Det har emellertid blivit alltmera uppenbart att problemet även rymmer ett mycket stort utrednings- och framför allt forsknings— behov med avsikt att få fram lämpliga skyddsmetoder, diagnostiska hjälpmedel och —adekvata behandlingsmetoder och behandlingsmedel. Behovet härav un- derstrykes inte minst av det förhållan- det, att man beräknar att minst 10% men kanske ända upp till 50 % av dem, som efter de båda atombomsanfallen i Japan dog av sina skador, skulle ha kunnat räddas till livet och flertalet av dem dessutom blivit helt återställda, om man förfogat över adekvata behandlingsme- del och -metoder.
Våra kunskaper om kärnvapnens me- dicinsk—biologiska verkningar, särskilt vad gäller skadeverkningar på männi- skor bygger till stor del på iakttagelser och erfarenheter från de båda atom- bombsanfallen i Japan 1945. Men dess'
utom har omfattande djurförsök utförts, speciellt då det gäller den joniserande strålningens verkningar. Även i vårt land igångsattes vid försvarets forsknings- anstalt och även annorstädes en forsk- ning rörande kärnvapnens verkningar ur medicinsk synpunkt redan strax efter andra världskrigets slut. Arbetet, som främst har berört stötvågseffekter och den joniserande strålningens me- dicinsk-biologiska verkningar, pågår fortfarande och kan på grund av pro- blemens mångfald beräknas fortlöpa än- nu under avsevärd tid.
Kärnexplosionens medicinsk—biologiska verkningar
När en kärnladdning exploderar upp- kommer tre huvudtyper av skador på levande varelser, nämligen mekaniska skador eller detonationsskador, orsaka- de av stötvågen, termiska skador eller brännskador, framkallade av den fri-' gjorda termiska energien, samt radio- aktiva strålskador, vilka kan orsakas såväl av den vid explosionen, utsända initialstrålnuintgen som av radioaktiva klyvningsprodukter i det radioaktiva nedfallet.
Detonationsskador
De mekaniska skadorna, detonations- skadorna, vid kärnvapenanfall är av i stort sett samma slag som de, som upp- kommer vid användning .av vanliga spräng- och minbomber. Skadorna kan indelas i primära, sekundära och tertiä- ra. De primära skadorna orsakas av stötvågens direkta inverkan på för stöt— vågsverkan särskilt känsliga organ. De sekundära skadorna orsakas främst av föremål av olika. slag, som sätts i rörelse av stötvågen. Med tertiära de- tonationsskador sluttigen avses den typ av skador, som uppstår därigenom att
människor träffas av zs-tötvågen och slungas till marken eller mot föremål av något slag. Proeentuellt sett överväger de sekundära skadorna starkt.
De primära detonationsskadorna, som även förekommer vid detonation av kon- ventionella sprängämnen, har varit kän- da sedan ganska lång tid tillbaka,men det var först under andra världskriget som man började få insikt om deras verkliga natur. Problemet rörande de primära detonationsskadorna togs vid mitten av 1940-talet upp vid dåvarande försvarsväsendets kemiska anstalt, och de har sedan varit föremål för omfat- tande systematiska undersökningar vid försvarets forskningsanstalt allt sedan andra världskrigets slut. De svenska forsknin-gsinsatserna, speciellt beträf- fande de biofysikaliska och fysiologiska fenomenen i samband med stötvågs- verkan har väckt internationell upp— märksamhet.
Då det gäller detonationsförloppet i sprängämnen och verkan mot byggna- der och andra tekniska konstruktioner, har man genom de många undersök- ningar som utförts såväl vid spräng- ningar i luft som under vatten kunnat samla ett mycket omfattande kunskaps- material. Då det gäller verkan på le- vande varelser däremot, är våra kun- skaper trots redan utförda undersök- ningar ännu mycket ofullständiga. Det fordras därför fortfarande en omfattan- de forskningsinsats såväl beträffande den biofysikali-ska sidan av stötvågs- verkan som beträffande de fysiologiska och biokemiska konsekvenserna av des- sa verkningar. En ganska omfattande instrumentell utrustning för en sådan forskning disponeras redan av den ar- betsgrupp, som sedan åtskilliga år är verksam med studiet av luftdetonatio— ner ur biofysikalisk och fysiologisk syn- punkt vid försvarets forskningsanstalt. Beträffande vissa problem har samarbe-
te även kunnat etableras med utländska forskare.
Bland aktuella forskn—ingsuppgifter inom detta område kan nämnas ett för- djupat studium av det biofysikaliska skeendet, då en stötvåg träffar en le- vande kropp, och då vstötvågen trans- mitteras genom denna. På grund av att stötvågen transmitteras med olika has- tighet genom olika vävnader och organ (hastigheten är exempelvis minst 20 a 30 gånger större i skelettet än i lungor- na) kommer avsevärda slitkrafter att kunna genereras i gränsy-torna mellan vävnader och organ med stora skillna- der i täthet och andra fysikaliska egen- skaper. Undersökningar av detta slag har även stor betydelse, då det gäller att finna lämpliga skyddsmedel och skydds- metoder mot stötvågsverkan. En annan viktig fråga, som inte ännu är tillfreds- ställande utredd, är betydelsen av de oli- ka fysikaliska egenskaperna hos stötvå- gen (brantheten hos stötvågsfronten, ma— ximaltryck, impuls, energi etc.) för de- tonationsskadans uppkomst. I det-ta sam- manhang ska-ll också poängteras bety- delsen av att medicinsk—biologiska för- sök kan utföras vid sprängning av ladd- ningar av sådan storlek, att de ifråga om nämnda fysikaliska egenskaper lig- ger inom samma storleksordning som kärnladdningarna.
Om sålunda de medicinsk—biologiska verkningarna av detonationer i luft är föremål för ett ganska ingående studium i vårt land, har undervattensdetona- tionsskadorna däremot endast ägna-ts en mycket obetydlig forskningsinsats hos oss. I England och USA har skadeverk- ningarna på levande varelser av deto- nationer under vatten omfattats med ett större intresse än verkningarna av detonationer i luft. Detona'tioner'under vatten — såväl av vanliga» sprängladd- ningar som av kärnladdningar _— kan få stor betydelse som skadeorsak, bland
annat på grund av att stötvågstrycket avtager långsammare med ökande av- stånd i vatten än vad förhållandet är i luft.
Brännskador
Med hänsyn till uppkomstsättet kan kärnvapenbrännska-dorna indelas i två principiellt sett skilda typer, nämligen primära (engelska: flash burns) och se- kundära (engelska: flame burns). De primära brännskadorna orsakas av den i själva explosionsögonblicket frigjorda ljus- och värmestrålningsenergien. De sekundära brännskadorna däremot upp- kommer genom bränder, som uppstår i anslutning till explosionen. Denna in- delning tar emellertid endast hänsyn till uppkomstsättet och är av mindre betydelse ur sjukvårdssynpunkt, då behandlingen av de båda typerna vä- sentligen blir densamma.
Någon nämnvärd forskning på kärn- vapenbrännskadornas område har tidi- gare inte bedrivits i vårt land, vilket del- vis berott på svårigheter att producera värmestrålningsbrännskador av den! typ det här är fråga om, delvis även på brist av personella resurser härför. Numera finns emellertid en värmestrålningsgene- rator av ovan nämnda typ vid för- svarets forskningsanstalt, vilken kan användas även för medicinska under- sökningar. Bland problem som borde tagas upp till behandling är sambandet mellan bestrålningsinvtenSitet, bestrål- ningstid och hudskada under olika ytt— re betingelser, vidare den spektrala fördelningens betydelse för hudskador- nas svårighetsgrad, olika klädespersed— lars, skyddssalvors och andra materials skyddsförmåga. Ett annat viktig prob- lem som inte synes ha varit tillräckligt beaktat tidigare är risken för bränn— skador i luftvägarna och lungorna orsa— kade uav inandning av het luft och heta rökgaser.
Radioaktiva strålskador Vid atombombsanfallen i Japan var den radioaktiva strålningen från bomben såsom skadeframkalla-nde faktor r-ela— tivt sett av mindre betydelse än de öv- riga verkningarna och endast cirka 15 % av de tidigt inträffade dödsfallen torde ha orsaktas av radioaktiv strål- skada. Av de överlevande torde cirka 30 % ha lidit av radioaktiv strålskada. Vid andra användningssätt, lägre de- tonationshöjd och kraftigare men även vid mycket små kärnladdningar kan de radioaktiva strålskadorna komma att öka i betydelse. Framför allt kommer detta att bli fallet vid användning av väteladdningar på grund av risken för en omfattande beläggning med radioak- tivt stoft (fall out). (Se figur 5.)
Betydelsen av olika strålningsener-
gier och doshastigheter för den upp- komna strålskadans svårighetsgrad är endast ofullständigt känd och här ford- ras en fortsatt omfattande forsknings- insats. För att åstadkomma experimen- tell radioaktiv strålskada har man i vårt land huvudsakligen använt rönt- genbestrålning. Den skada som därvid åstadkommes torde i varje fall ur kvali- tativ synpunkt i stort sett likna den, som orsakas av en kärnvapenexplosion. Man har sålunda funnit att reaktionen från åtminstone ett av de strålkänsliga organen, nämligen det vita blodkropps- systemet blir i stort sett densamma, va- re sig individen utsättes för in-itialstrål- ningen från en atombomb eller radio— aktiva klyvningsprodukter från en väte- bomb eller från en reaktorolyckshän- delse eller för röntgenbehandling. Vissa
Figur 5. Tänkbara ulbrednings- områden för beläggning med ra— dioaktivt sto/] med en dos av 200 röntgen 48 timmar efter yldelana- tion av en 15 megatonsbomb i test: Kiel, Köpenhamn eller Oslo. Genom vänligt tillmötesgående av forskningsläkare E.E—son Schildt.
skillnader i reaktionssätt kan dock för- väntas, speciellt då det gäller initial— strålninvgen från en kärnla-ddning, eme- dan doshastigheten från denna är högst avsevärt mycke större än den, som kan åstadkommas medtillgängliga röntgenbe- strålningsanläggningar. Genom att ut- nyttja 'i landet befintliga starka gamma- strålkällor och röntgenblixtanläggningar kan man uppnå doshastigheter av sam— ma storlek som vid en kärnvapenexplo- sion. Användes en röntgenblixtgenera- tor blir dock den totala dosen i varje exponering ganska obetydlig.
Om en stråldos, som om den ges akut skulle leda till döden, uppdelas i små doser givna under veckor eller månader kommer en annan skadebild att bli re- sultatet. Detta beror på att kroppen har en viss förmåga till återhämtning. Kroniska bestrålningar kan emellertid trots detta medföra kvarstående sjukliga förändringar. Erfarenheterna från Japan har visat, att även en akut engångsbe- stråln-ing kan orsaka kroniska föränd- ringar. Genom strålverkan på de blod- bildande organen kan den elakar- tade blodsjukdomen leukemi uppkom- ma. Även and-ra elakartade tumörer samt en minskad motståndskraft mot in- fektioner kan bli resultatet. Hos ett gans— ka betydande antal av de överlevande i Japan uppträdde ögonlinsförändringar av typen grå starr. De faktorer, som bidrager till uppkomsten av grå starr efter exposition för joniserande strål- ning är endast ofullständigt kända. Det- ta problem bör därför, med speciell hän- syn till eventuella möjligheter till ett förebyggande skydd, göras till föremål för forskning. Det kan i detta samman- hang påpekas, att dylika linsföränd- ringar har iakttagits hos personer som utsatts för strålning från andra källor exempelvis eyklotroner och röntgen- anläggningar, och grå starr kan också uppkomma efter exposition för kraftig
mikrovågsstrålning från radaranlägg- ningar. Vissa experimentella undersök- ningar tyder vidare på att radioaktiv strålning också skulle kunna förkorta den återstående livslängden. Hos män- niska har denna verkan emellertid inte med säkerhet kunnat påvisas.
I ryska djurexperimentella undersök- ningar har man funnit, att förändringar i hjärnans elektriska aktivitet kan upp— träda reda-n vid mycket små doser (stor- leksordningen några röntgen). Vad detta betyder för hjärnans funktion är inte känt, men resultaten är, om de är rikti- ga, av så stort intresse, att frågan borde göras till föremål för ytterligare under- sökning inte bara på försöksdjur utan även hos människa.
Ur sjukvårdssynpunkt är det av stor betydelse att strålskadan kan diagnosti- ceras så tidigt som möjligt, helst innan (len har börjat ge några subjektiva sym- tom. I allmänhet bruk-ar man använda förändringarna i blodbilden som ett tecken på strålskadans omfattning. Re- dan innan förändringar uppträder i det cirkulera—nde blodet kan man emellertid iakttaga förändringar i den blodbildan- de benmärgen. Då denna undersökning emellertid är ganska besvärlig och tids- ödande, söker man även efter andra möjligheter. Av strålningen orsakade förändringar i aktiviteten hos vissa en- zymsystem i blodet samt utsöndring av vissa produkter bl.a. aminosyror i urinen är några av de förändringar, som möjligen skulle kunna användas. Denna fråga bör bli föremål för forskning.
Radioaktiv beläggning
En allvarlig följd av utspridningen av radioaktiva klyvningsprodukter vid ett kärnvapenanfall är de inre skador, som kan uppkomma om radioaktiva ämnen inandas eller genom förtäring av radio— aktiv-t kontaminerade födoämnen eller vatten införes i kroppen. Vanligen er-
v
fordra-s endast mycket små mängder (mikrogram till bråkdelar av milligram) radioaktiva ämnen för att orsaka skada. Frågan om de radioaktiva klyvningspro— dukternas utspridning och vandringar i människans omgivning (i luften, vat- ten, marken och via marken och grödan till människan) samt deras upptagning, omsättning och anr-ikning i organis- men samt de skadeverkningar de där kan åstadkomma är av synnerligen stor betydelse inte endast med tanke på ett eventuellt kärnvapenkrig utan även med hänsyn till avsiktligt såväl som oavsikt- ligt utspridande av radioaktiva avfalls- produkter från kärnenergianläggningar. Dessa frågor är föremål för mycket om— fattande studier utomlands, och även i vårt land göres en avsevärd insats. På grund av dessa frågors utomordentliga vikt syn-es en intensifiering av forsk- ningen även i vårt land vara väl be- fogad. En mängd olika problem är där- vid aktuella såväl av aero—biologisk, me- teorologisk, limnologisk och agrikul- turell som av medicinsk art. De skall dock inte närmare presenteras här. En del av dem beröres i annat sam- manhang i detta kapitel.
Bland forskningsproblem, som redan bearbetas i vårt land och där en utökad verksamhet synes angelägen kan näm- nas omsättningen av vissa radioaktiva isotoper i organismen, framför allt ee- sium 137, strontium 90, plutonium 239 och jod 131 samt möjligheterna att på- skynda utsöndringen av radioaktiva äm- nen, som fixerats i skelettsystemet och eventuellt även andra delar av krop- pen. Dessa frågor är föremål för ett mycket stort intresse på många ställen i världen, och arbeten häröver pågår också vid försvarets forskningsanstalt i samarbete med karolinska institutet, kungl. veterinärhögskolan och statens jordbruksförsök. Även överföringen av radioaktiva isotoper från moder till
foster studeras. Med tanke på risken för inandning och intagande med födan av radioaktiva partiklar bör även upp- tagningsförhålland-ena- i lungorna och matsmältningskan-alen undersökas. Stu- dier över upptagandet genom mag-tarm— kanalen pågår vid försvarets forsknings- anstalt. Då många problem fortfarande är olösta. beträffande långtidsverkning- arna av i skelettsystemet upptaget radio- aktivt strontium bör det-tas förmåga att orsaka bentumörer och eventuellt även leukemi ytterligare studeras. Denna frå- ga är föremål för undersökning vid för- svarets forskningsanstalt, men det synes angeläget att insatsen på detta område ökas ytterligare.
Genetiska verkningar
Sedan några år tillbaka pågår i samar- bete mellan försvarets forskningsanstalt och genetiska institutionen vid Stock— holms universitet en undersökning över genetiska verkningar hos möss orsa- kade av joniserande strålning. Under- sökningarna» avser främst att klarlägga strålningens inverkan på fosteröver— levnaden samt vidare att studera möj- ligheterna till profylaktiskt skydd mot genetiska strålverkningar. Detta forsk- ningsarbete erfordras utvidgat till att även omfatta grundforskning över fak- torer av betydelse för en bedömning av verkan av joniserande strålning på människan. Problemen kan ej begrän- sas till att omfatta endast enstaka eller ett mindre antal individer, utan det är också viktigt, att teoretiska spörsmål av betydelse för bedömningen av den joniserande strålningen på större be- folkningsgrupper blir föremål för be- arbetning.
Skydd mot och behandling av radioaktiv strålskada
Runt om i världen bedrives ett intensivt arbete på att få fram något lämpligt me-
de], som kan tillföras kroppen för att skydda mot den radioaktiva strålningens verkningar. Man känner redan ett stort antal substanser, som har en dylik skyddande förmåga, men de lider alla av avsevärda nackdelar. För närvarande finns det ej något medel, som kan an- vändas för att skydda större befolk- ningsgrupper, när risk för ett kärnva- penanfall föreligger. Det finns dock vissa teoretiska möjligheter att kunna ge ett dylikt skydd till en viss del av en befolkning inom särskilt utsatta om- råden, till smärre militära enheter och till räddningspersonal, som måste arbe- ta i radioaktivt område. Särskilt vid måttliga stråldoser torde en profylaktisk behandling innebära Vissa möjligheter att förhindra uppkomsten av svårare strålsjuka. Det är dock ännu för tidigt att säkert uttala sig om värdet av denna form av strålskydd. Undersökningarna häröver bör emellertid fortsättas. Man måste därvid ha klart för sig att det kan bli fråga om ett ganska mödosamt systematiskt genomprövande av ett stort antal tänkbara substanser.
Kombinerade skador
Ett stort antal av de skadade vid ett kärnvapenanfall kommer att ha skador av mer än en av de tre typerna sam- tidigt. Betydelsen av en dylik kom- bination av olika skador har ej klar- lagts helt i Japan bl. a. av den orsaken, att större delen av de skadade med kom- binationsskador avled i omedelbar el- ler nära anslutning 'till bombningen. Man måste räkna med att samtidig fö- rekomst av olika typer av skada kom- mer att förvärra sjukdomsförloppet och försämra möjligheterna till läkning. Särskilt torde detta bli fallet, om meka— nisk skada eller brännskada är kombi- nerad med radioaktiv strålskada. Dessa frågor bör göras till föremål för ytterli- gare utredning. Särskilt gäller detta
kombinationen av radioaktiv, strålskada med andra typer av skador främst brännskada samt kylskada och vidare med olika former av traumatisk chock. Dessa frågor synes ej ha blivit tillräck- hgt beaktade utomlands, varför en svensk forskningsinsats på detta område kan förväntas ge värdefulla resultat.
Radiebiologi
Då människan :i det teknologiserade samhället, vare sig detta fungerar under fred eller krig, tvingas att leva i en om- givning med ökande .strålningsnivåer, spelar den radiobiologiska forskningen en allt större roll, eftersom målsätt— ningen för den moderna radiobiolo- giska forskningen är att finna ut de mekanismer efter vilka levande materia påverkas :av joniserande strålning, för att man därigenom skall kunna uppställa toleransgränser eller toleransnivåer. I händelse av kraftig bestrålning vid ett kärnvapenkrig skall den radiobiologiska forskningen kunna ge ledning för ut- arbetandet av principer och metoder med vilka de eventuellt skadliga verk- ningarna av strålning kan förebyggas eller botas. Den radiobiologiska forsk— ningen blir därför ytterst omfattande till sin natur och sträcker sig från rent fysikaliska mätningar såsom växelver- kan mellan strålning och materia till t.ex. genetiska studier över eventuellt strålningsorsakade förändringar av arvsmassan. Inom det stora forsknings- spektrum, ISOm alltså begränsas av de två ytterpolernva som nämnts, faller stu- dier över strålpåverkan på biokemiska förlopp, studier av inlagring, omsätt- ning av radioaktiva isotoper i orga- nismen, studier av verkan av skydds- substanser samt många andra forsk- ningsområden. Den stora omfattningen och betydelsen av radiobiologien har medfört att man utomlands, särskilt i de
ÄMNESOMRÅE
DIREKT
| 1
INDIREKT
JO NISATION FYSIK EXCITATION AV
| | initialt? KANDA .
JONISATION
_ excmnou ". & 0”. KEMI © ( . O 2 Tå BIOKEMI o %
BIOLOGI
VATTEN SÖNDERr FALLI RADIKALER
DIREKT INDIREKT EFFEKT
% i DIRE KT FÖRÄNDRÅDE ENZYM OCH KO— FAKTORER
HZOZ ANDRA PEROXIDER
FORANDRÅDE ENZYM & KO— FAKTORER
X.
./0
& "tämän. / i x sn.—mum .z VAVNADSDOD SOMATISK
.( GROWCE LLS— ! MUTATION
MODIFIKATION oöo STERILITET
Figur 6. Schematisk presentation av inverkan av joniserande strålning på materia. De fysikaliska primär/örloppen är relativt väl kända liksom det biologiska slutresultatet av en besirdlning. Emellan dessa bägge ändpoler ligger det stora och viktiga men i de flesta detaljer okända forskningsområdel av sirålverkan sett ur biokemisk och molekylärbiologisk synvinkel.
stora länderna, sat-sar enorma summor på radiobiologisk forskning.
Allmänt torde kunna sägas att i det vidaforskningmnnråde,soniradiobnno- gien utgör, .det mesta arbetet hittills koncentrerats på de första stegen av strålverkzan, dvs. växelverkan mellan strålning och materia samt de sista ste- gen i verkanskedjan, den som yttrar sig i skador, vare sig dessa är somatiska eller genetiska. (Se figur 6.) Under de senaste åren har tillkomsten av ny mät- metodik dock gjort det möjligt att tränga in på frågeställningar rörande grund- läggande aspekter på verkan av jonise- rande strålning, t. ex. de faktorer som har att göra med bildandet, livslängden
och biologisk verkan av strålinducerade s. k. fria radikaler. Parallellt med dylika grundläggande radiobiologiska studier arbetar man över hela världen givetvis med tillämpad radiobiologisk forskning. Exempel på dylik är t. ex. vandringen av radioaktiva nedfallsprodukter orsa- kade av t. ex. kärnvapenprov alltifrån dessa produkters uppträdande i atmos- fären, upptagande i jord och gröda samt dera-s vidare vandring via boskap och livsmedel till människan. På dessa forskningsområden synes relativt myc- ken kunskap ha samlats, men lokala variationer i jordsammansättning, lant- bruksteknik, arten av kulturväxter etc. gör det dock nödvändigt att dylika
frågeställningar bearbetas inom den speciella miljö under vilken t. ex. vårt jordbruk fungerar.
Mycken forskning lägges ner på pro- blemet att finnasuxbstanser, s. k. skydds- substanser, med vars hjälp den skadliga verkan .av joniserande strålning skall förhindras. Resultaten till dags dato är ej alltför uppmuntrande då det- gäller framställandet av t. ex. kemiska prepa- rat, som kan intas eller insprutas i sam- band med en massiv bestrålning. All- mänt torde man kunna säga, att de skyddsämnen man nu vet har den bästa effekten, och vilka måste ges i höga doser före en .bestrålning har en maxi— mal skyddsfaktor av omkring 2. Mera lovande synes den väg vara där man försöker isolera ur blod, benmärg m. fl. organ och vävnader vissa hormoner eller hormonliknande substanser, vilka kan stimulera nybildning eller regene- ration av svårt strålskadade celler och biologiska vävnader.
Av det sagda framgår att radiobiolo- gien innefattar en mängd forsknings— fält, vilka bearbetas intensivt över hela världen, och vilka forskningsfält måste vidarebearbetas för att vårt i mångt och mycket ofullständiga vetande beträffan- de verkan av joniserande strålning skall kunna förhytas i ökade kunskaper, så att vi blir i stånd att skydda oss mot de skadliga verkningarna av joniserande strålning. För att det inom ett land med förhållandevis begränsade resurser som Sverige skall vara möjligt att göra en verklig insats på det radiobiologiska forskningsområdet, är det ändamåls- enligt att endast betarbeta några av de många fälten inom radiobiologien. De områden som därvid kanske främst kommer i åtanke är studier av den grundläggande biologiska verkan, t. ex. studier av strålinducerade fria radika- ler, deras kinetik och biologiska inter- ferens. Genom att utveckla dylik grund-
forskning skapar man en bas från vil- ken det torde vara möjligt att om så erfordras relativt snabbt utveckla till- lämpad forskning riktad åt flera håll. Det är således .av intresse för såväl den civila som försvarsmedicinen att en ökad grundforskning inom radiobiolo- gien kommer till stånd. Av det tidigare sagda framgår att ett annat område, som är av stort försvarsmedicinskt in- tresse, är att följa de radioaktiva klyv- ningsprodukternas vandring i den långa kedjan gröda, »boskap, människa för att fastställa Vissa normer för bl. a. livs- medelshanteringen i t. ex. fall av häf- tigt radioaktivt utfall.
Det forskningsområde, som berör den kliniska behandlingen av strålskada eller strålsjuka år av utomordentligt stor betydelse. Att dylik forskning kan ge- nomföras med fördel i vårt land inses bl. a. av det faktum att vi har goda kli- niker för radioterapi, kliniker som ge- nom mångårigt förnämligt kliniskt ar— bete och organisation tillvunnit sig stort anseende utomlands.
Förutom forskning ino-m dessa huvud- grupper bör självfallet, då härför in- tresserade forskare anmäler sig, andra avsnitt inom radiobiologien bearbetas på härför lämpade institutioner och kliniker.
Slutligen bör omnämnas att det knap- past torde finnas någon industri med så rigorösa skyddsbestämmelser som atom— industrien och ett mycket stort antal undersökningar och ställningstaganden finnes på atomskyddsområdet. Många för vårt försvar viktiga administrativa åtgärder beträffande skydd mot A— stridsmedel torde därför kunna genom- föras med utnyttjandet av tillgänglig internationell information, om denna bearbetas av radiobiologiska experter med en effektiv dokumentationstjänst i botten.
Skydd mot biologiska stridsmedel De biologiska stridsmedlen har utveck— lats mycket snabbt under sen-are år, och de tilldrar sig f.n. stort intresse på grund av de möjligheter, de erbjuder att immobilisera motståndaren utan att samtidigt anställa materiella skador. De kan användas till massins—atser mot ett lands hela befolkning, kreaturstock eller växtodling. De kan också användas till punktformiga angrepp mot industri— centra, städer, militära uppsamlings- platser, befästningar, flottenheter o. s. v. Små personalgrupper i nyckelposition inom försvar, förvaltning, industri och forskning är vidare utomordentligt sår- bara, när det gäller denna typ av strids— medel. När, var och hur de insätts beror på den aktuella situationen och på vad fienden önskar uppnå. Målsätt— ningen kan exempelvis vara att redan under fredstid bryta ner motståndaren ekonomisk-t och moralisk-t eller att före ett beräknat krigsutbrott åstadkomma massinsjuknanden av en sådan storleks- ordning, att en mobilisering försvåras eller omöjliggöres. Slutligen kan bio-lo- giska stridsmedel i krig givetvis insättas öppet eller förtäckt jämsides med andra typer av stridsmedel.
De biologiska stridsmedlen är av två väsensolika typer: de levande, som be- sitter reproduktionsförmåga (virus, rickettsier, bakterier, svampar, proto- zoer, insekter, fästingar, kvalster o. d.) och de livlösa toxiner m. m. De måste, för att åstadkomma ett insjuknande, tränga in i blodbanorna och kroppens vävnader. Detta kan ske genom pene- tration av huden eller av slemhinnor i matsmältnings- och andningsorgan.
Det förhållandet att man under se- nare år lärt sig behärska den sistnämnda penetrationsvägen utgör bakgrunden till att de biologiska stridsmedlen numera av många specialister tillmäts stor mili— tär betydelse. Av särskilt intresse i sam-
manhanget är, att man funnit det möj- ligt att genomföra storangrepp med moln (aerosoler) av smittämnen, som ger upphov till icke-kontagiösa sjukdo- mar, d.v.s. sjukdomar som normalt blott överföras genom insektsbett. An- talet aktiva bakterier eller viruspar- tiklar som behöver inandas för att ge infektion är ofta så litet (25—50) att viktsmängden material som behöver insättas blir relativt liten. Man har exempelvis i ett modellförsök funnit »infektionsdosen» inom ett 260 km2 stort område efter utspridning av ca 500 liter av en sporsuspension från ett fartyg under det att detta tillryggalade en ca 3 km lång distans utanför den kust, där målområdet var beläget. (Jämför figur 7.) Vid ett .annat försök "med simulantpar—tiklar täckte man ett om— råde på 88000 kmz. (Jämför figur 8. Figur 7 och 8 avser två amerikanska modellförsök transponerade till en svensk karta.)
Skyddet mot biologisk krigföring är utomordentligt svårt. Hur effektivt det militära och polisiära övervaknings— skyddet än är så torde det vara omöjligt att med 100-% säkerhet förhindra sabo- tage med biologiska agens. Grundförut- sätt-ningen för skyddet är därför, att angreppen upptäcks i så god tid att alarm hinner utfärdas innan målpopu- lationen nåtts. Ett välplanerat indike— ringssystem är följaktligen helt oumbär- ligt i kris- och krigstider, då risk för angreppshandlingar av ett eller annat slag föreligger. Skyddet mot biologiska stridsmedel i aerosolform är helt natur- ligt utomordentligt svårt då det ej går att göra ovanjordiska byggnader aero— solsäkra annat än i något enstaka fall. Om emellertid alarm utfärdas i så god tid att befolkningen hinner uppsöka skyddsrum kan nedsmittning förhindras om friskluftintagen är försedda med effektiva luft-steriliseringsanordningar.
lnhulotionsdos Yta:/' l (15 l/min) kml ::
& 15 90.000 ,
150 59.500 : ;
1500 . := _ - 15000 . - 0,5
__: 'no-ädu
':'—fur [:$/! ' Figur agreszmateriaz ca 590 liter ] suspension av !B.globigii sporer. Blott ;. ,_ 5 % av partiklarna i initialmolnet låg (_. :QJ QS" i 1—5 [4 klassen. Siffrorna anger inha- jämn lationsdosen vid 15 liter/minut. Ring- : &_? . . arna anger );rovtagningsstationer och x l' i _ _ _ j_” de rova kon urerna s ridnin en i ett ») O? ' Sprldnlngsllnje amgrikanskt försök, 3051 gjordgs under &? 250 km någon inversion och dimma (rel. fuk— 1 0 0 km tighet 100 %), transponerat till svensk
Även moderna gasmasker ger ett gott sky-dd. Däremot är det f. n. helt ogörligt att skydda husdjursstock och växtod- lingar mot drivande aerosolmoln.
Mot bakgrunden av vad som nyss framhållits är det uppenbart att en angelägen försvarsmikrobiologisk forsk- ningsuppgift berör utvecklandet av ett »early warning»-system (»tidig var- ning») inriktad på biologiska .aero- och hydrosoler liksom även etablerandet av en provtagningsrutin som leder till snabb isolering av den eller de aktuella sjukdomsalstrarna.
De konventionella bakteriologiska metoder, som står till förfogande för att påvisa exempelvis enteropatogena bak— terier i livsmedel och dricksvatten, är tämligen invecklade och tidskrävande samt fordrar dessutom speciellt utrusta- de laboratorier med tillgång till special- suhstrat. Med den fluorescerande anti— kroppstekniken har man emellertid
karta.
möjlighet att förenkla den bakteriolo- giska diagnostiken.
En snabb isolering och resistensbe- stämning av de patogener, som användes vid ett aerosolangrepp bör kompletteras med djurförsök, då det gäller att välja en lämplig kemo- eller immunoprofylax. Det snabbaste sättet att då erhålla resul— tat är att använda en stor acrosolkam- mare i vilken grupper av på olika sätt förbehandlade försöksdjur samtidigt exponeras för den aktuella patogenen.
Under förutsättning att ett effektivt spärrzonsystem kan träda i funktion vid ett begränsat bakteriologiskt angrepp kan immunoprofylaktiska åtgärder bli av den största betydelse. Beredskaps- lagren av ympämnen står då till förfo- gande och kunna bli av stort värde. Lagringen av frystorkade ympämnen bör emellertid ytterligare studeras och skyddseffekten bestämmas i djurförsök.
Möjligheten till snabb framställning
Jucobsberg
vind ” 2.2 m/sek
Figur 8. Testmaterial ca 200 kg zinkkadmiumsul/id partiklar (2 p). Ringarna markerar provtag- ningsstationer och de grova konturerna spridningen i det amerikanska försöket transponerat till svensk karta.
av ympämnen i stor skala bör finnas i händelse av angrepp med mikroorganis- mer av ny typ.
Andra angelägna forskningsuppgifter återfinnes inom bakterietoxinernas far— makologi och patofysiologi och inom den mikrobiologiska genetiken. Härtill kommer nödvändigheten av fortlöpande dokumentation och analys inom om- rådet »wbiologisk krigföring».
En huvudpart av den forskning, som rör skyddet mot biologiska stridsmedel, anknytes till den konventionella för- svarsmikrobiologi som kort kan sägas beröra skyddet av trupp, civilbefolk- ning och djurbestånd mot den i ett krigsfall ökade risken för infektions- sjukdomar. Huvudansvaret för denna verksamhet, som också måste fortgå, ligger på statens bakteriologiska labora- torium och statens veterinärmedicinska anstalt. *Det förra laboratoriet utgör det naturliga centrum för försvarsepidemio— login.
Skydd mot kemiska stridsmedel. Inför hotet om totalk—rigföring är skydds- forskning över medel, som motverkar effekten av nervgaser, toxiner och stridsvärdesnedsättande medel av fun- damental betydelse för totalförsvaret, enär kemisk-toxikologisk krigföring kan sättas in mot såväl militär personal som civilbefolkning.
Nervgaser
Vårt via-nds insatser rörande skydds- forskning inom nervgasområdet har va— rit framgångsrika, och vi befinner oss beträffande motmedel och skydd mot nervgaskrigföring i ett tämligen gott kunskapsläge.
Vad gäller giftighet, förmåga att pene- trera hud och slemhinnor, kemiska och fysikaliska egenskaper av vikt för spridning i gasmoln etc., har utveckling- en inom nervgasområdet nu nått så långt, att några revolutionerande upp- täckter avseende nya ämnesgrupper
ej anses vara att vänta. Huvud- Ett annat toxin, som blivit föremål problemet är för närvarande att få för stor uppmärksamhet, är detvid vissa fram effektiva och användbara mot- tillfällen i b-låmusslan förekommande medel. En intensiv forskning har re- gift, som till skillnad från botulinustoxi— (lan resulterat i ämnen, som under vis- ner motstår kokning. Grunddragen i sn begränsade betingelser kan häva en dess kemiska struktur är kända sedan annars dödandenervgasförgiftning.Fort- ett pa-r år; enligt tillgängliga uppgifter farande saknas dock ett för självskydd är giftigheten hos den kristalliseradc användbart effektivt motmedel. substansen densamma som hos de gif- Forskning rör-ande medicinsk verkan tigaste nervgaserna. av nervgaser bör även i fortsättningen Ett annat gift av hög verkningsgrad bedrivas i den omfattning, som för när- förekommer -i den Japanska blåsfisken, varande sker, men med buvudvikten även detta gift är en lågmolekylär sub- förlagd till motmedel. Forskningen vid stans, vars kemiska natur tack vare om- akademiska institutioner bör intensifie- fattande undersökningar är nära sin ras, särskilt vid dem där sådan forskning lösning. redan bedrivs och erfarenhet inom om- De båda gifterna, ur blåmusslan och rådet finns. blåsfisken, ha-r nämnts som exempel Det bör påpekas, att vetenskaplig på ämnen, som för närvarande är före- forskning över nervgaser och motmedel mål för intensivt intresse från militärt mot dessa får ett allt större civilt in- håll. Den vmilitärmakt, som först när tresse ju mera växtskyddet intensifieras. fram till sådana högtoxiska derivat av De mot skadeinsekter effektivaste med- dessa eller liknande substanser, som i len, som i dag används, har samma fråga om kemisk och fysikaliska egen- verkningsmekanism som nervgaserna. skaper lämpar sig för militär använd- Förgiftningar hos dem, som handskas ning, har i sin hand fått ytterligt po- med dessa insektsdödande medel, ökar tenta stridsmedel, enär medicinska mot- ständigt i antal. Redan har många för- medel för närvarande saknas, i varje giftade personer räddats till livet ge- fall i vårt land. nom de motmedel, som framkommit Den intensiva forskning, som i ut- trck vara den militärmedicinska forsk- landet bedrivs rörande gifter från bak— ningen. terier och andra lägre organismer samt
från växter och djur nödvändiggör, att specialister inom detta område utbildas Den moderna preparativa och analytis- även i Sverige. Vi riskerar eljest att stå ka kemin har givit tidigare oanade möj- utan de informationer, varpå ett skydd ligheter att isolera och kemiskt karak- mot dylika i militärt syfte använda me- terisera i växter, bakterier och djur fö- del måste baseras. Äv-en om vi fö-r när- -rekommande giftiga substanser. Alla varande helt saknar en toxinforskning dessa källor för toxiskt material har iSverige, som är försvarsmedicinskt in- blivit föremål för militärt intresse. Bak- rik-tad, äger vi goda förutsättningar att teriegifter (t. ex. giftet av korvbakte- ganska snabbt skapa en sådan. Vår all- rien : botulinustoxin) har blivit före- männa vetenskapliga standard inom bak- mål för särskild uppmärksamhet, där- terio-logi, biokemi och farmakologi lig- för att de relativt lätt kan erhållas i ger på en så hög nivå, att tillgängliga stora kvantiteter. Dödlig dos för män- yngre forskare med god vetenskaplig niska uppgår till mindre än 1/1000 mg. grundutbildning, om tillfredsställande
Toa? in er
ekonomiska villkor bjuds, framgångs- rikt torde kunna utveckla dessa spe- cialområden.
Stridsvärdesnedsättande medel
De moderna atomvapnens förödande verkningar på såväl materiel som män- niskor kommer att ställa även den seg- rande parten i ett krig inför svårbemäst- rade ekonomiska, sociala och medicins- ka problem. Krigföring med dödande stridsgaser torde ej vara lika destruk- tiv ur ekonomisk synpunkt eftersom materielförstöring i stort undvikes men kan förväntas ställa stora krav på den medicinska sakkunskapen. Ur militär synpunkt torde det vara mera fördel— aktigt att få herravälde över ett land med intakt industripotential både vad materiel och arbetskraft beträffar. Det är dylika tankegångar, som ligger ba- kom det moderna militära tänkandet, att föra krig med s. k. stridsvärdesned- sättande medel, ämnen som enda-st tem- porärt sätter fienden ur stridbart skick. Dylika ämnen är av principiellt två slag, sådana som nedsätter den psykiska eller den fysiska stridsförmågan.
Under de senaste 10 åren har isole- rats i naturen förekommande gifter eller syntetiskt framställts ämnen, som har förmåga att åstadkomma abnorma psykiska reaktioner. Deras kemiska na- tur är känd och tack vare de framsteg, som under senare år gjorts inom neuro- och psykofarmakologien, är deras verk- ningsmekani—sm delvis klarlagd.
Då dessa psykofarmaka redan i milli- gram—mängder eller därunder kan åstad- komma förvirringstillstånd och andra psykiska förändringar, som uppen- bart nedsätter s-tridsförmåga-n (minskad stridsmoral, .initiativlöshet, depression, nedsatt omdömesförmåga etc.) har man spekulera-t över möjligheterna att an- vända dem i offensiva eller sabotage- mässiga sammanhang.
De för närvarande tillgängliga med- len torde sakna de kemiska och fysi- kaliska egenskaper, som fordras för att göra dem militärt användbara vid an- greppshandlingar i större omfattning, men man kan med en hög grad av sannolikhet förutspå, att psykofarmaka av tillräcklig effektivitet och med de rätta kemiska och fysikaliska egenska- perna kommer att kunna framställas inom en snar framtid.
Inom neuro- och psykofarmakologi är en svensk forskningsinsats av hög an- gelägenhetsgrad ej enbart av försvars- medicinska skäl, utan även därför att psykofarmakologisk forskning kan för— väntas påskynda utvecklingen inom mentalsjukvården. De framsteg, som ägt rum inom dessa områden på senare tid, är en direkt följd av de forskningsin- satser, som gjorts.
Även om intresset, då det gäller strids- värdesnedsättand-e medel, för närva- rande huvudsakligen koncentreras till psykofarmaka, arbetar man även med ämnen, som nedsätter den fysiska pres- tationsförmågan. Bland dessa märks ak- tiva slemhinneretande substanser, som spridda i luften i ytterst låga koncen- trationer ger upphov till tårflöde och outhärdlighetskänsla och visats försätta soldater ur stridbart skick. Medicinska motmedel mot substanser av denna art saknas, i varje fall i Sverige.
Intensiv Iforskning rörande strids- värdesnedsättande medel av olika art pågår i utlandet.
Problem betingade av ändrade hygieniska och epidemiologiska förhållanden
I händelse av krig avses en mycket om- fattande evakuering av tätorternas be- folkning till landsbygden ske.
Inom evakueringsområdena kommer trångboddheten att bli ett mycket stort problem på grund av bristen på bostä- der. Genom trånghoddheten ökas över-
föringsmöjligheterna för virus och bak- terier. En rad sanitära problem kommer att uppstå inom stora områden med risk för infektion av vat-tentäkter bl. a. Befintliga vattentäkter blir på många håll otillräckliga, varför nöd-lösningar måste tillgripas, varvid infektionsrisker kan uppstå. Mycket stora svårigheter torde uppstå med livsmedelsproduktio- nen och livsmed-elsförsörjningen, vilket innebär försämrad kvalitet av livsmed- len och ökade risker för tillväxt av pa- togena bakterier. Dessutom kan i vissa situationer brist på livsmedel uppstå. Störningar iproduktion och distribution kan vidare leda till, att vattenrenings- medel, desinfektionsmedel och insekt- bekämpningsmedel ej kan erhållas i tillräcklig omfattning. På grund av otill- räckliga anordningar för personlig hy- gien uppstår risker för nedlusning.
Av de faktorer, som här nämnts, le- der vissa till ökad spridning av infek- tionssjukdomar, varvid stress och nä- ringsbrist genom nedsättning av befolk- ningens motståndskraft ytterligare kan försämra situationen.
Man får vidare räkna med, att epi- demibekämpningen kommer att försvå- ras på grund av försämrade perso- nella resurser på civ.ilsidan, beroende på in—kallelse till krigstjänstgöring av personer med erfarenhet av omgivnings— hygieniska problem och skyddsåtgärder _ i många fall med placering av sådana personer i krigsbefattningar, där deras kunskaper inom hygien ej utnyttjas (hälsovårdsnämndsledamöter t. ex.) .
Många av de olägenheter,som uppstår i samband med de stora befolkningsom- flyttningarna under krig, kan reduceras genom noggrann planläggning t. ex. ge- nom lagring för krig av förnödenheter m.m. Även om en god krigsberedskap bör kunna minska riskerna, är det ofrån- komligt, att risken för epidemier kom- mer att öka främst beroende på de öka-
de överföringsmöjligheter-na inom be- folkningen och omöjligheten att (av praktiska och ekonomiska skäl) upprätt- hålla en god hygien i de utflytta—des nya miljö. I ett krigsläge kommer säkerli- gen vatten- och livsmedelsburna infek- tioner liksom övre luftvägsinfektioner att öka avsevärt.
Förslag avseende försvarsmedicinsk forskning
I de sammanställningar, som gjorts av försvarsmedicinska forskningsutred- ningen, av enkäter till myndigheter och enskilda specialister och forskare och i vissa handlingar rörande skydd mot biologisk krigföring finnes ett mycket stort antal forskningsprojekt skisserade. En stor del av problemen tillhör den kategori, som möter även under fred- liga förhållanden, men som på goda grunder kan förväntas bli accentuerade vid krig. Den andra kategorien avser de speciella problem, som uppstår vid biologisk krigföring.
Någon detaljerad analys av alla de projekt, som framlagts avses här ej bli gjord. I denna översikt har urvalet av de forskningsuppgifter på det hygie- niskt-epidemiologiska området, som bör bearbetas inom en 5-årsperiod, i första hand dikterats dels av angelägenhetsgra- den av projekten, dels av de nuvarande möjligheterna i landet att genomföra undersökningarna.
Särskilt angeläget anses vara att be- arbeta .aerosolproblemen och de pro- blem, som är förknippade med sprid- ningen av infektionsämnen och toxi— ner via vatten. I andra hand kommer de livsmedelsburna infektionerna och skyddsåtgärderna härvidlag medan de arthropodburna smittorna anses vara av mindre betydelse.
Indikering För att snabbt kunna insätta mot-
åtgärder syftande till begränsning av epidemi-er är en snabbt genomförd prov— tagning och en snabb diagnostik av allra största betydelse.
Vad beträffar provtagning kan vissa organisatoriska åtgärder vara av stor betydelse. Det förutsättes, att de epi- demiologgrupper, som avses bli orga- niserade i krig, och de projekterade rörliga .sanitetsförbanden skall kunna verksamt bidraga. Inom vissa områden krävs emellertid forskning avseende förbättring av gängse provtagningsme- todik. Speciellt besvärligt synes prov- tagning avseende vatten för påvisande av patogena bakterier och virus vara. Stora provtagningsmängder behövs med nuvarande förfaringssätt. Då vidare nedkylning är nödvändig, blir nuvaran- de metod besvärlig och svårigheter med transporterna kan uppstå. Undersök- ningar föreslås därför syftande till en reducering av provvolymen t. ex. genom provtagningsapparatur, som tillåter filt— rering av vattenprovet genom membra- ner och transport av dessa membraner på bakteriologiska substrat till labora- torierna och ev. fällningsförfaranden syftande till reducering av den nu erfor- derliga provtagningskvantiteten vid un- dersökning på förekomst av virus.
Med tanke på att ett angrepp kan tän- kas ske med smittämnen, som under fredliga förhållanden ej alls förekomma i vårt land eller endast i mycket ringa utsträckning påvisas inom landet, är det nödvändigt att personalen vid de bakteriologiska laboratorierna i landet skaffar sig erfarenhet av gängse diag— nostiska metoder för sådana smittäm— nen. Detta kan lämpligen ske på så sätt, att försök genomföras vid sta-tens bak- teriologiska laboratorium, varefter re— sultaten av dessa delgives övriga labo- ratorier. Dessa undersökningar är icke av ren forskningskaraktär men betydel- sen av att personalen vid de diagnostis—
ka laboratorierna gör sig förtrogen med den speciella metodiken för sådana smittämnen är uppenbar.
I olika sammanhang har vikten av aerosolforskning poängterats. I detta ka— pitels avsnitt om skydd mot biologiska stridsmedel har en ingående diskussion förts rörande aerosoler och ett mycket omfattande forskningsprogram skisse— rats. Det är viktigt, att ind'ikeringsfrå— gorna uppmärksammas speciellt i detta sammanhang. För en god beredskap krävs tillgång till välkvalificerad per- sonal i rätt stor omfattning för att lösa alla de indikeringsproblem, som upp- står vid biologisk krigföring. För att lösa dessa krävs diagnostiska avdel- ningar inom bakteriologi och virologi med stora materiella och personella resurser. För bevakning av skyddet un- der krig är det knappast tänkbart, att ett biotekniskt forskningsinstitut skall kunna utrustas med sådan personal annat än i begränsad omfattning.
För att förbättra våra möjligheter av- seende sn—abbind'ikering kan metoden med fluorescerande antikroppar tänkas öka våra diagnostiska möjligheter och leda fram till en snabbdiagnostik. Såda- n—a undersökningar har påbörjats vid epidemiologiska avdelningen vid SBL och avses öka i omfattning, när epide- miologiska avdelningen 1962 beräknas få ökade lokalresurser.
Ett viktigt led i aerosolforskningen utgör givetvis fältförsöken. I detta sam— manhang är ett klokt tillämpande av epidemiologiska arbetsmetoder av stor betydelse. Ur effektivitetssynpunkt bör epidemiologiskt skolad personal enga- geras i sådana undersökningar. Ur be— redskapssynpunkt är det vidare av stor betydelse, att epidemiologiska avdel- ningens personal blir förtrogen med prov-tagningsapparatu-ren för påvisande av aerosoler.
Desinfektion De desinfektionsmetoder, som numera tillämpas, har betydande brister. Sär- skilt gäller detta sådana, där kemiska desinfektionsmedel användes. Ett gans- ka stort antal typer av desinfektionsme- del användes numera. Medlen måste va- rieras med hänsyn till det smittämne man avser döda och det material den miljö, som skall behandlas. Vid epide— miologiska avdelningen vid SBL har försök påbörjats syftande till en förenk- ling av metodiken och en förhöjning av effekten vid des-infektion av bakteriella smittämnen genom tillämpning av ett aerosolförfarande. En utveckling av denna linje föreslås, avseende såväl la- boratorieförsök som försök i fältmäs— sig skala.
En spridning av virus eller bakterier i vatten kan leda till uppkomst av myc— ket omfattande, svårbemästrade epide- mier. Genom okonventionella förfa- randen kan god effekt på bakteriella smittämnen erhållas t. ex. vid klorering. Effekten av klor på virus får anses vara god under förutsättning, »att stora mängder klor användes eller brytpunkts— klor-ering tillämpas. Vid förekomst av större mängder av organiskt material i dricksvatten försämras effekten. Det vore önskvärt, om brytpunktsklorering kunde tillämpas allmänt vid våra vatten- verk. Av praktiska skäl torde en sådan, enligt utsago från vattenexpertis, ej kunna genomföras. Eftersom det är an- geläget att både praktiska problem och forskningsproblem angripas., föreslås att uppgifterna bearbetas under 5-årspe- rioden. Ett samarbete mellan epide— miologiska och virus—diagnostiska avdel- ningarna vid SBL och SIF bör etable— ras.
Massprofylaac
I Förenta Staterna har massprofylax med kemoterapeutika vid vissa bakte—
riella infektioner t. ex. meningokockin— fektioner utförts. I viss omfattning har erfarenhet erhållits även vi vårt land vid massprofylax med sulfa vid me— ningokockinfektioner på militära för- hand.
I händelse av angrepp med bakteriella stridsmedel kan en massprofylax med kemoterapeutika tänkas bli en av de viktigaste skyddsåtgärderna. På grund ax bristande personella resurser inom det epidemiologiska området har stu- dier av vetenskaplig karaktär 'i detta avseende ej kunnat genomföras.
Medan erfarenheterna från massprofy- laxförsöken med kemoterapeutika vid bakteriella infektioner har varit rätt uppmuntrande, har, beträffande virus- sjukdomarna, försök i större skala en- dast utförts vid influensa. Den huvud— sak-liga anledningen att sådana försök ej utför-ts vid vi-russjukdomar är att gängse kemoterapeutika ej påverkar pa- togena virusarter. I Sverige har under senare år en stor fältun-dersökning ge— nomförts huvudsakligen genom insat- ser från epidemiologiska och virologiska avdelningarna vid statens bakteriolo- giska laboratorium. Undersökningarna avsåg prövning av flumidin (biguanid) på ev. profylatisk effekt vid influensa. Antalet försökspersoner utgjorde vid denna studie initialt cirka 2 800. De klin—iskt—epidemiologiska studierna kompletterades med omfattande sero- logiska undersökningar. Resultatet av undersökningen var uppmuntrande och ger anledning till förnyade undersök- ningar i samband med kommande in- fluensaep'idemier.
Det är sannolikt, att det resultat, som framkommit i samband med pröv— ningarna av flumidin under 1960 kom- mer att resultera i, att många forsknings- laboratorier i världen kommer att en- gagera sig i omfattande syntesarbeten och prövning av effekterna av de fram—
ställda substanserna. Det finns anled— ning förmoda, att nya substanser kom- mer att framställas i vårt land och att tillfälle skall ges 'till prövning i fält- mässig skala.
Försök av denna'typ är emellertid personal- och kostnadskrävande. För att systematiska fältstudier skall kunna genomföras, syfta-nde till skaffandet av erfaren-heter av kemoprofylax av be- tydelse för skyddet mot biologisk krig— föring, fordras personal och material i större omfattning än som nu finns till-
gänglig.
Massimmunisering
I samband med epidemier, som uppkom— mit på »naturligt» sätt eller i samband med angrepp med biologiska stridsme- del, kan en massimmunisering, syftande till ett förhindrande av epidemiens spridning, tänkas utgöra en mycket vär- defull skyddsåtgärd. Sedan epidemio- logiska avdelningen vid SBL tillkom 1955, har avdelningen organiserat och genomfört utprövning av effekten av influensavaccin i fältförsök. Sådana fältundersökningar kommer givetvis även framdeles att utföras av avdel- ningen med produkter, framställda främst vid SBL. För den händelse vissa forskningsobjekt, som redovisas i bila- gan till detta betänkande kommer att bearbetas, uppstår behovet av en pröv- ning av de framställda immunfraktio- nerna i stor skala. För dessa uppgifter är epidemiologiska avdelningen med hänsyn till sin struktur och sin erfa- renhet särskilt lämpad. Samarbete fö— reslås därför etableras mellan SBL och den försvarsmedicinska arbetsgrupp, som föreslås tillkomma vid karolinska institutet i detta" speciella avseende.
Sammanfattning av forskningsuppgifter Epidemiologiska avdelningens engage- mang i den försvarsmedicinska forsk-
ningen avseende skydd mot epidemier under krig och mot biologisk krigföring föreslås bli följande.
Bearbetning av problem avseende påvisandet av patogena bakterier och virus, framförallt genom undersökning- ar i fältet.
Forskningar avseende förbättring av metodiken vid gängse desinfektionsför- faranden. Försöken inriktas på utarbe- tandet av praktiska metoder, som möj- liggöra desinfektion i stor skala.
Fortsatta studier över kemoprofylax avseende såväl bakteriella infektioner som virusinfektioner.
Massimmunisering.
Vid ovan skisserade undersökningar förutsättes att nära samarbete etableras med andra avdelningar vid statens hak- teriologiska laboratorium, med föresla- gen försvarsmedicinsk enhet vid karo- linska institutet och FOA 1 i första band, i andra hand även med olika mikrobiologiska institutioner i landet.
Kirurgiska och intemmedicinska problem- ställningar inom totalförsvaret
Kirurgiska problemställningar
De kirurgiska försvarsmedicinska pro— blemställningarna domineras helt av verkan av olika sorts traumata på orga- nismen, orsakade dels av konventionella vapen, såsom skador efter projektiler, granatsplitter, bränn- och detonations- skador, dels av kärnvapen med bränn- och detonationsskador samt strålskador. I samband härmed uppträder även de problem, som är knutna till sårinfektio- nen och dess bekämpande.
Det är naturligt, att de försvarsmedi- cinska kirurgiska problemställningarna i stor utsträckning är besläktade med och bygger på den forskning, som bedri— ves på de kirurgiska klinikerna och forskningsinstitutionerna under freds- tid. Den kirurgiska försvarsmedicinska
forskningen måste emellertid ständigt anpassas efter krigskirur—giens organisa- tion och målsättning inom vårt total— försvar och därvid påverkas den av bl. a. vapenteknikens utveckling.
Som exempel kan nämnas de kirur— giska problem beträffande omhänder- tagande och behandling som masskador efter kärnvapenkrig framkalla. På sam- ma sätt framtvingar förekomsten av kombinationsskador efter konvention-el— la vapen och biologiska och kemiska vapen nya problem, som icke äro aktuel- la för den fredsmässiga kirurgiska forskningen. Som exempel kan nämnas studier över sårläkning vid samtidig strålskada eller närvaro av senapsgas; problem som ingående studeras inom t. ex. den ryska försvarsmedicinska forskningen. Andra problem 'är detona— tionsskador och »skyttegravsfot», ska- dor vilka i fredstid icke erbjuder någon större aktualitet.
För att kunna analysera och ställa upp de uppkommande problemställ— ningarna fordras av vederbörande fors- kare en ingående kunskap om de moder- na vapnens verkninwgssätt, deras taktiska användning i den militära och civila miljön m. m. Samma miljökunskap for- dras för ;att kunna omsätta de funna vetenskapliga resultaten i för de olika kirurgiska enheterna i totalförsvaret lämpliga instruktioner och .anvisningar. Försvarsmedicinen skiljer sig härvidlag icke från den civila medicinen; de från olika forskningsinstitutioner framlagda forskningsresultaten måste praktiskt bearbetas på de kirurgiska klinikerna, t. ex. beträffande trafikolyckor och brännskador.
De stora krig, som rasat under 1900- talet, har framtvingat ökad kunskap och forskning över verkan av trauma på or- ganismen samt behandling härvidlag. Värdet av denna verksamhet har bl. a. visat sig i en kraftigt minskad dödlighet
bland de skadade; mortaliteten bland de omhändertagna skadade var under första världskriget 8,2 % mot 2,3 % under Ko- reakriget. De erhållna erfarenheterna har även bidragit till förbättrade resul- tat vid omhändertagande av skador un- der fredstid.
Ur beredskapssynpunkt är det väsent- ligt att det redan i fredstid finns till- gång till försvarsmedicinska specialister inom kirurgien, vilka vid krig eller be- redskap kommer att bilda en naturlig kärna för den då nödvändiga intensi- fieringen i de pågående forskningspro- jekten och som skall bearbeta och nyt- tiggöra gjorda erfarenheter.
De specialområden, som upptagits till behandling i utredningens enkät, om— fattar:
Brännskador Chock- och metabolisk forskning Nutritionsundersökningar Sårskador och infektion Skelett- och ledsk-ador Kärlkirurgi Plastikkirurgi Anestesiologi och konstgjord andning Blod a) Koagulation
b) Blodkonservering Köldskador
Beträffande brännskador kan nämnas, att för civilbefolkningen beräknas vid uppträdande av masskador efter kärn— vapenanfall 60 % av de skadade utgöras av brännskador och av dessa är 1/4 livs- hotande och 1/5 fordrar hudtäckning.
För krigskirurgien utgör chock och dess behandling ett dominerande pro- blem, och icke minst erfarenheterna un— der andra världskriget och Koreakriget gav nya impulser och erfarenheter för det praktiska handlandet. Trots gjorda framsteg avlider alltjämt 25 % av de skadade på slagfältet och 20 % .av de omhändertagna råkar i chock. I vårt land med stora avstånd från skadeplat—
Figur 9. God utbildning, bra materiel och adekvata metoder är nödvändiga för ett fullgott medicinskt handlande under primitiva förhållanden.
sen till kvalificerade vårdcnheter inne- bär en adekvat chockbehandling en central faktor, när det gäller att minska dödligheten bland de skadade. Inom detta område innebär den moderna chockforskningen över cirkulation far- maka och hypotermi goda möjligheter till förbättring. Icke minst hotet om kärnvapenkrig med masskador nödvän- diggör en ökad forskningsinsats be- träffande chockbehandling. (Jämför fig. 9.)
Krigskirurgien har kallats varbild— ningens kirurgi och man kan räkna med att samtliga sårskador under krig är primärt infekterade. I många fall hin- ner avsevärd tid förflyta innan de ska- dade kan erhålla kvalificerat operativt omhändertagande; en tidsrymd då hak- terierna har goda möjligheter till vidare-
utveckling i sårhålor och skadad väv- nad. De konventionella sårskadornas kombination med strålskador eller se- napsgas medför ytterligare terapeutiska problem, vilka fordrar omfattande ex- perimentalkirurgisk forskning. Dessa problem måste därtill korreleras till förekomsten av mot antibiotica resis- tenta bakteriestammar.
Liknande problem, ehuru av mer komplicerad art, uppträder vid behand— ling av skelett- och ledskador, vid ska- dor på större blodkärl och inom plastik- Icirurgicn.
Vad beträffar anestesiologi och konst- gjord andning finns även där aktuell-a försvarsmedicinska problem. Anestesio- login fordrar i första hand framtagande av för krig lämpliga narkosmedel och narkosapparater; för konstgjord vand-
ning kan nämnas behovet av lämplig behandling vid masskador efter nerv- gasanfall.
Vad slutligen blod och blodsubstitut beträffar, är detta liksom under fred ett av våra viktigaste problem inom kirur- gien.
De nya landvinningarna som på sisto- ne ägt rum beträffande möjligheterna till långtidsförvaring av blod genom nedfrysning innebär goda möjligheter att i viss mån minska de svåra problem de långa transporterna och de därmed förknippade väntetiderna på kvalifice- rad behandling, som f. n. sätter sin prä- gel på vår försvarssjukvård.
Även beträffande köldskador och i än högre grad den under krig uppträdande »skyttegravsfot» föreligger av naturliga skäl i ett land som vårt omfattande forskningsproblem.
Invärtesmedicinska problemställningar
Liksom all medicinsk klinisk forskning syftar den invärtesmedicinska forsk- ningen till att förbättra folkhälsan och öka den enskildes och kollektivets mot- ståndskraft och har därigenom för- svarsmedicinsk betydelse. Inom det vittomfattande område, som invärtes- medicinen utgör, kan man emellertid särskilja vissa forskningsområden av speciellt försvarsmedicinskt .intresse.
Forskning om sjukdomar i cirkulations- organ, framförallt tidiga former av ca- ronarsjukdom och förhöjt blodtryck Forskningen berör i första hand den militära personal, vilken på grund av sin befattning eller utbildning är utsatt för stark påfrestning, såsom stabsperso- nal, flygande personal och personal med submarin tjänstgöring.
Forskning om de akuta luftvägsinfek- tionerna
Redan i fredstid innebär de akuta luft-
vägsinfektionerna ett allvarligt problem inom krigsmakten; på grund av risken för biologisk krigföring, med massin- sjuknande av nyinryckt personal är be- hovet av ökad forskning för att utarbeta lämpliga skyddsåtgärder av stor bety- delse.
Forskning avseende olika former av strålsjuka, främst skador på de blod- bildande organen. Beträffande strålsjuka hänvisas även till avsnittet om kärnstridsmedlens medi- cinska verkningar. Ur speciell invärtes- medicinsk synpunkt kan framföras de forskningsproblem som sammanhänger med strålskador på de blodbildande or- ganen. Ur försvarsmedicinsk synpunkt bör emellertid forskningen utvidgas att omfatta kombinationsskador vid kärn- vapendetonationer såsom samtidiga brännskador och stötvågsskador.
Oftalmiatriska problemställningar För att bedöma individens prestations— förmåga i strid synes två funktioner av synsinnet vara av speciell betydelse, nämligen mörkerseendet och synskär- pan.
Sammanfattning Redogörelsen för försvarsmedicinska problem inom kinurgi, invärtesmedicin och oftalmiatrik visar, att omfattande arbetsuppgifter och projekt finnes, vilka icke helt kan inpassas i den nuvarande civila medicinska forskningens ram, utan fordrar en särskild organisation, där hänsyn tagits till krigsmedicinsk' målsättning och taktik jämte vapentek- nikens utveckling. På så sätt skulle samtliga nödvändiga komponenter i den försvarsmedicinska forskningen näm- ligen planering, forskning och bearbet- ning kunna åstadkommas.
Ur totalsjukvårdens synpunkter bör därtill särskilt framhållas betydelsen
av att i vårt land skapas förutsättningar för ett snabbt insättande av vetenskap- liga och organisatoriska resurser i sam- band med inom och utom vårt land in— träffade katastrofer t. ex. av typen Mohedaolyckan och Agadirkatastrofen eller vid inträffande av atomreaktor— olyckor eller kärnvapenexplosioner utanför vårt land med radioaktivt ned— fall.
Dessa önskemål beträffande kata- strofstudier som principiellt även finnes inom krigspsykiatrin innebär att en organisation skapas med personal och material jämte anslag för resor och traktamenten för fältstudier vid före- kommande militära och civila katastro- fer, ungefär motsvarandc »US Disaster Research Group». Undersökningsföre- målen inom den militära sektorn är t. ex. ubåtsolyckor, flyghaverier och spräng- ningsolyckor, inom den civila explo— sionsolyckor, gruvolyckor, katastrof- hränder och översvämningar. AI :arbets- uppgiften bör även ingå dokumentation av det internationella materialet.
Navalmedicinska problemställningar
De medicinska frågeställningar, som den submarina tjänsten inom marinen i nu— läget —— och även med nu förutsedd ut- veckling — aktualiserar, kan efter den praktiska tjänstens krav indelas i pro- blem som uppstår till följd av a) vistelse i slutet rum under längre tid, b) vistelse under rförhöjt atmosfärtryck, samt 0) andra speciella förhållanden som aktua- liseras av den submarina tjänsten. I det följande lämnas exempel på hithörande problem.
Problem till följd av vistelse islutet rum under längre tid
Inom en snar framtid kommer svenska marinen att tillföras nya, mer avance- rade ubåtar, konstruerade för gång i uläge under lång tid. Härvid ställs
ubåtsvapnet inför en mångfald nya och samtidigt svårlösta medicinska problem, huvudsakligen av hygienisk—toxikologisk art, vilka sammanhänger med att besätt— ningarna på de nya ubåtarna kan kom— ma att exponeras för luftförorenande ämnen under extremt långa tider. Kän- nedom om dessa ämnens natur samt toxicitet vid olika koncentrationer och expositionstider erfordras för att det skall bli möjligt att dels objektivt be- döma hälsoriskerna ombord, dels klar— lägga vilka åtgärder som kan resp. måste vidtagas för att eliminera eller neutra- lisera skadliga inverkningar.
Då förenämnda frågeställningar är av vital betydelse för vårt ubåtsvapen, framstår det som ytterst angeläget att en systematisk forskning på området sna- rast initieras inom landet. De aktuella problemens tidsbundna och olikartade natur gör, att de måste bearbetas sam— tidigt efter flera linjer. Av större, aktuel- la arbetsuppgifter kan nämnas att kart- lägga de förorenande ämnenas art samt koncentration och variation under olika driftförhållanden och i olika sektioner av ubåten, att undersöka ämnenas toxi- citet under olika yttre betingelser, samt att utarbeta lämpliga luftreningsanord- ningar. Samtliga dessa arbetsuppgifter har en mycket hög .angelägenhetsgrad.
Problem till följd av vistelse under för- höjt atmosfärlryck
För att kunna tillfredsställa kraven på säkerhet mot de avsevärda potentiella faror av medicinsk art, som även i freds- tid föreligger vid t. ex. räddning från sjunken ubåt, bärgningsföretag av olika slag och andra militära och civila under- vattensarbeten, fordras ingående kun- skap om den inverkan på organismen, som vistelse under förhöjt atmosfär- tryck medför. Sådan kunskap är även en förutsättning för att de stora fram— steg, som sedan tiden för andra världs—
kriget gjorts på de dykeri- och ubåts- tekniska områdena, skall kunna effek- tivt nyttiggöras utan åsidosättande av säkerhetskraven. Endast genom speciell navalmedicinsk — närmast fysiologisk — forskning kan erforderliga kunska- per på dessa områden erhållas.
Ur praktisk synpunkt kan hithörande frågeställningar indelas i sådana som hänför sig till dykning med luft, dyk- ning med syrgas samt dykning» med olika gasblandningar. En mångfald ak- tuella problem-s'tällningar föreligger, bland vilka särskilt följande —— med hänsyn till deras praktiska betydelse för marinen _ kan nämnas.
Vid dykning med luft till större djup kan dykaren endast utnyttja en mindre del av 'den totala dyktiden för effektivt arbete på bottnen, eftersom större delen av dyktiden används för själva uppstig— ningen. Denna måste nämligen ske mycket långsamt och enligt särskilda upp-stigningstaheller om tryckfallssjuka (dykarsjuka) skall undvikas. För att kunna nedbringa de höga kostnaderna för dykeriarbeten måste sålunda bl. a. nya, mer effektiva uppstigningstabeller utarbetas. Härtör fordras tillgång till säkrare data rörande det inerta gas- utbytet i organismen. Vidare bör orsa- ken till nedsättningen i psykisk presta— tionsförmåga på stora dykdjup närmare utredas.
En allmän erfarenhet visar att dyk— ning, särskilt på större djup, är fysiskt ansträngande och relativt snabbt leder till uttröttning. Den fysiologiska bak- grunden härtill är icke känd, men torde vara av komplex natur. Av betydelse i detta sammanhang är att studera olika gasblandningars inverkan vid höga atmosfärtryck, i första hand på andning, cirkulation och arbetsförmåga. Med led- ning av härvid erhållna forskningsresul- tat kan speciella åtgärder vidtagas för att minska eller eliminera en del av de
faktorer, som har en mcnlig inverkan på dykarens fysiska pre-stationsförmåga. Vidare torde det bli- möjligt att närmare precisera de medicinska krav som bör ställas på dykaraspiranter. Slutligen kan en säkrare grund erhållas för urval av personal lämpad för vistelse under för- höjt atmosfärtryck.
Vid dykning med .syrgasapparat är dykdjupet maximerat till 5—8 meter på grund av riskerna för syrgasförgiftning, vars mest typiska symtom är epilepti- forma krampanfall. Syrgasförgiftningens mekanism är i stort sett okänd liksom även orsaken till att risken för syrgas- förgiftning ökar under kroppsarbete eller vid samtidig närvaro av kolsyra i inandningsluften. Icke heller känner man närmare till, om närvaro av inerta gaser ändra-r individens känslighet för höga syretryck.
I nuläget kan dykning med luft endast ske till cirka 90 meters djup. Till— komsten av ubåtar med större dykdjup har emellertid medfört önskemål att marinens djupdykare skall kunna stiga ner till minst 150 meter, »bl. .a. för att vid inträffad ubåtskatastrof på stora djup kunna koppla en nedstigningswire från räddningsklocka till ubåten. Sådana dykdjup kan uppnås om dykaren tillförs en gasblandning, som förutom syre inne- håller en gas (t. ex. helium eller väte), vars täthet är mindre än luftens kväve.
1943 utarbetade framlidne ingenjören Arne Zetterström en speciell dykmetod, där dykaren tillförs en blandning av väte, syre och kväve, s. k. syntesgas. Zetterström visade metodens praktiska möjligheter genom att själv göra nedstig- ningar till bl. a. 110 och 160 meter. Ge- nom en olyckshändelse, som icke hade med syntesgasmetoden som sådan att göra, omkom Zetterström vid uppstig- ningen från den sistnämnda dykningen. I avsaknad av tillförlitliga data rörande syre-väteblandningars explosionsgrän-
ser har de mer omfattande fysiologiska och experimentalpsykologiska under- sökningar, som oundgängligen fordras innan metoden kan få rutinmässig an— vändning, änn-u icke kunnat påbörjas.
Dykning med helium har sedan länge tillämpats i amerikanska och engelska marinerna. Härvid har en speciell dyk— metod kommit till användning, vilken dock icke torde fylla de generella sä- kerhetskrav, som sven-ska marinen upp— ställt för sin dykeritjänst. Av denna an- ledning har under senare tid en ny prin— ciplösning av problemet projekterats inom landet.
Övriga problem som aktualiseras av den submarina tjänsten Risken för drunkning vid olyckstillbud under dykning är uppenbar. En ratio- nell beh-andling vid drunkningstillbud fordrar ingående kännedom om drunk- ningens och den konstgjorda andningens fysiologi. Hittills vunna forskningsresul— tat tyder bl. a. på att skadeverkningar och förlopp är väsentligt olika vid drunkningsdöd i sötvatten resp. havs- vatten.
Vidare .är en utvidgad kunskap om låga vattentemperaturers inverkan på olika fysiologiska och psykomotoriska funktioner av stor betydelse för säker- heten vid dykning och simning samt för utvecklingen av ändamålsenlig bekläd- nad för olika kategorier dykare.
För försvarets submarina tjänst är det även angeläget att en mer systematisk forskning rörande undervattensdetona— tionsskadornas patofysiologi snarast på— börjas, särskilt med hänsyn till att i utlandet bedriven forskning på detta område till största delen är hemlig- stämplad.
Flygmedicinska problemställningar Den tekniska utvecklingen går snabbt mot allt högre flyghastigheter. I juni
1962 uppnådde bemannat flygplan en hastighet på 6 500 km/tim, medan has- tighetsrekordet 10 år tidigare var om- kring 1/4 av denna siffra. En liknande tendens till stigande prestanda gäller ut- vecklingen av krigsflygplantyper. Av praktiskt operativa skäl utnyttjas de tek- niska framstegen i avseende på hastig— hetsprestanda och manöveregenskaper hos flygplanen så snart det är praktiskt möjligt. Flygplanens ökade prestanda medger även stora flyghöjder; under 1962 uppnådde bemannat flygplan om- kring 75 000 m höjd över havet, en höjd där det omgivande atmosfärstrycket är betydligt lägre än 1 % av det som rå- der vid havsnivån. Den nämnda ut- vecklingen har medfört allt större be- lastningar på »flygföraren. Flygplanens motståndskraft mot belastningar är så stor att flygförarens egen motstånds— kraft i många fall blir den begränsande faktorn för man-maskin-enhetens sam— lade prestanda.
Höga farter och accelerationsbelast— ningar Så länge flygplan rör sig med konstant hastighet i rak bana, har hastigheten — även om den är mycket stor _ i sig själv icke någon skadlig inverkan på organismen. Indirekt medför dock höga farter stora påfrestningar av olika slag till följd av tidspressen. Besättningen har arbetsuppgifter som måste skötas med stor precision, och med stigande farter måste dessa uppgifter verkställas inom allt kortare tidsrymd. Detta ställer allt .större krav på snabbhet och simul- tankapacitet hos flygföraren och ökar den emotionella påfrestningen av flyg- ningen. Här uppkommer för den till- lämpade forskningen en rad problem, bl.a. betr. instrumentering och signal— överföring.
Vid svängar eller vid upptagning från dykning uppkommer accelerationsbe-
lastningar på flygföraren, som ofta är stora och långvariga och som uppgå till 5—6 ggr den normala tyngdkraften eller mer. Dessa belastningar inverkar störan- de på de fysiologiska jämvikts-mekanis- merna, och flygförarens psykiska pre- stationsförmäga reduceras därigenom. I moderna flygplan kan flygföraren utsät- tas för kraftig accelerationsbelastning under relativt lång tid. Detta förhållande har medfört ökade risker för prestations- rubbningar. I vissa flygmanövrar kan även hastigt växlande rörelser av flyg— planet inträffa. Dylika varierande accelerationer kan ge särskilt allvarliga rubbningar av förarens orienteringsför- måga. Numer förekommer även en annan mekanisk påfrestning på flyg— plansbesättningarna, nämligen genom starka skakningar av flygplanet. Dylika kan ge avsevärd störning såväl .av syn— förmåga som av orienteringsförmåga och manöverfunktion hos föraren. Dessa problem är emellertid alls ej tillräckligt utforskade. En ytterligare annan typ av accelerations- eller retardations-belast- ning uppkommer i vissa nödsituationer, t. ex. vid katapultutskjutning och under andra faser av fallskärmshopp.
En forskning över :accelerationspro- blem har sedan länge ägt rum i olika länder, och även i Sverige. På grund av de snabba tekniska framstegen upp- kommer emellertid ständigt nya biolo- giska problem, som kan fordra såväl grundforskning som tillämpad forskning eller försöksverksamhet.
Variationer av omgivande atmosfärs- tryck
Problem till följd av variationer av om— givande atmosfärstrycket har varit fun— damentala för den flygmedicinska forsk- ningen sedan lång tid tillbaka. Tack vare en mångsidigt driven forskning, så— väl i utlandet som inom Sverige, är våra
kunskaper om dessa problem ganska detaljerade, men ej fullständiga. Även här gäller att fortsatt forskning är nöd— vändig bl. a. därför att de tekniska fram- stegen ställer nya problem och ökade krav på flygföraren.
Variationen av det omgivande luft- trycket kan bl. a. sammanhänga med att flygplanet stiger till högre höjder. Här- vid hotar syrebrist, orsakad av för lågt syretryck i den :inandade luften, och dessutom tryckfallssjukdom, orsakad av för långsamt avgivande av kroppens kväveinnehåll. Dessa rubbningar kan förebyggas eller motverkas genom olika åtgärder, t. ex. genom andning av syre— rik gas, användande av övertryckskabin eller övertrycksdräkt, eller möjligen för korta tider användande av övertrycks— andning. Känsligheten för syrebrist varierar ganska kraftigt individuellt. Dylika motåtgärder medför i sig sär— skilda risker, t. ex. då skador på över- tryckssystemen medför snabb dekom- pression.
Klimatisk belastning
Vistelsen i en flygplanskabin innebär för flygföraren ofta en belastning genom stora variationer av temperatur och luftfuktighet, något som kan menligt påverka hans prestationsförmåga och hans motståndskraft mot syrebrist och accelerationsbelastning.
Urvalsproblem
På grund av den kritiska betydelsen av flygförarens prestationsförmåga beträf- fande såväl kroppsliga som psykiska funktioner, måste särskild omsorg ut- övas vid urvalet av blivande flygförare till utbildning och sedermera vid de re- gelbundet återkommande kontrollerna av deras hälsa och funktion. Vid tillbud till haveri eller vid andra tecken på möjlig funktionsnedsättning måste flyg— föraren genomgå särskilda kliniska och
laboratoriemässiga undersökningar. Den personliga och annan utrustning som flygföraren använder måste anpassas noga bl. a. efter människans prestations— förmåga, och utprovas i detalj före in- förandet i rutinverksamheten.
Rymdfart
Särskilda problem ställes av den beman- nade rymd-f-arten utöver dem som ovan nämnts som viktiga för sedvanlig flyg- ning. Man måste t. ex. från jorden kunna följa, och eventuellt styra, vissa kroppsliga funktioner genom signal- överföring med radiovågor (»biotele- metri»); vidare måste vätske- och födo— tillförseln säkras genom regenererande biologiska eller kemiska kretsar; och slutligen medför rymdflygningen sär- skilda risker, dels av psykisk art genom isolering och orörlighet, dels av kropps- lig art genom tyngdlöshet och kosmisk strålning.
Forskningsbehov Flygfysiologisk ochvflygmedicinsk forsk- ning har under tiden efter andra världs- krigets slut bedrivits i Sverige i ganska stor omfattning och punktvis givit bety— delsefulla och djupträngande vetenskap- liga resultat. Situationen är dock f.n. ej alls tillfredsställande, vilket beror dels på att utvecklingen ställt många nya krav och dels på att den hittillsvarande verksamheten haft stora luckor i sin bredd. För att nya forskningsresultat snabbt skall kunna överföras till prak— tisk användning fordras nämligen exi- stensen av en betydande organisation för försöks- och provverksamhet; en or- ganisation där de olika experternas personliga erfarenhet och tekniska ut— rustning tangerar eller övertäcker varandra i en obruten serie från labo— ratoriet för grundforskning eller forsk- ningskliniken till flygflottiljernas och stabernas läkaravdelningar. Hittills har
det praktiska utnyttjandet av nya forsk- ningsresultat emellertid haft helt otill- räckliga resurser.
En aktiv egen forskningsverksamhet inom landet är nödvändig dels därför att rapporteringen från andra länders flygmedicinska forskare i den inter— nationella vetenskapliga litteraturen ofta är starkt inskränkt på grund av sekre— tess, dels därför att den behövs för utbildningen av egna experter inom området. Egna originalresultat har dess— utom ett »bytesvärde» och kan därige- nom möjliggöra en viss insyn i andra länders hemligstämplade forskning. Till största delen måste den praktiska ut- vecklingen dock byggas på forsknings- resultat utifrån, och detta nödvändiggör en väl organiserad biblioteks- och de- kumentationscentral för landets flyg- medicinska experter; på denna punkt finnes f. n. en mycket kännbar brist.
Vid valet av forskningsprojekt för ut— förande inom landet bör man utgå från att landets ekonomiska resurser är be- gränsade och att därför en sträng prio- ritering måste företagas. Vid valet spelar olika faktorer in, bl. a. (i) kraven från den praktiska flygar- och flygläkar- organisationen, något som i allmänhet kräver en verksamhet på bred front; (ii) kraven på utbildning av forskare, specialutbildade flygläkare och andra experter, något som även talar för bre— dast möjliga attack inom hela området; och (iii) de personella, institutionella och tekniska förutsättningarna i dagens läge, som talar för att vissa mer isolera- de och punktformiga insatser blir sär- skilt produktiva och därför borde före- dragas. En rimlig kompromiss måste därför åstadkommas, innebärande dels prioritering av ett fåtal särskilt ange- lägna projekt med stor sannolikhet för produktivt resultat och utan alltför kostnadskrävande tekniska nyinstalla— tioner, cob. dels underhåll av en bred
men ej särskilt kostnadskrävande utbild- nings- och informationsverksamhet.
Experimentalpsykologiskn problemställningar inom Hyg- och navalmedicinen
Den tekniska utvecklingen av stridsmed- len inom flygvapnet och marinen har medfört, att personalen ställs inför öka- de krav på effektivitet i psykiska presta- tioner samtidigt med att de påfrest- ningar som äventyrar effektiviteten ökar i antal och intensitet. Den ofta mycket korta tid personalen förfogar över för uppfattande av signaler samt fattande och verkställande av beslut medför att minsta nedsättning i prestationsförmåga och omdöme kan få ödesdigra följder.
Vissa yttre miljöpäfrestningar .i det moderna kriget är gemensamma vid tjänstgöring inom alla vapengrenarna men är mest aktuella inom flygvapnet och marinen såsom: vibrationer och skakningar, buller, extrema temperatur- och luftfuktighetsförhållanden samt iso— lering från den naturliga miljön. Bland övriga yttre påfrestningar vid flygtjänst bör framför allt inverkan av accelera- tionskrafter och snabba tryckvariatio— ner uppmärksammas. Inom marinen är psykologisk forskning även nödvändig i samband med dykeriproblem för att klarlägga t. ex. kvävets »narkosverk- ningar» vid dykning med vanlig luft och syrgasens toxiska effekter vid dyk- ning med syrgas. Samtliga dessa på- frestningar kan simuleras i laborato- rier, vilket möjliggör ett systematiskt studium av effekter på psykiska funk- tioner.
En belastning utöver yttre miljöfak- torer utgör emotionella påfrestningar. Inflytandet av emotionella faktorer gör sig inte endast gällande i stridssituatio- ner och vid övriga uppdrag förenade med risk eller fara. Därutöver kan var och en av ovan nämnda yttre miljöpå- frestningar åtföljas av emotionella reak-
tioner, som kan få allvarliga konsekven- ser för beslut och handlingar. En indi- vid som befinner sig i ett emotionellt spänningstillstånd råkar lätt ut för att den information hans sinnesorgan ger förvrängs och hans omdöme grumlas, vilket leder till att han fattar irrationella beslut. I andra fall kan ett emotionellt spänningstillstånd följas av en skärp- ning av de mentala processerna med ökad effektivitet som resultat. I ett forskningsprogram som tar sikte på att höja effektivitet och säkerhet bör därför undersökningen över uppkomstmeka— nismer och verkningar av emotionella förändringar inta en framskjuten plats.
Hittills erhållna resultat bekräftar far- hågorna om en försämring av psykiska funktioner redan vid milda och mått- liga yttre belastningar. Emellertid gäller den information vi hittills har endast ett fåtal spridda punkter inom vart och ett av de aktuella områdena. De resultat som forskningen presterat framstår när- mast som en serie alarmsignaler som varskor om en eventuell fara inom ett brett och diffust avgränsat område. I stort sett kan man förutse en ökad ned- sättning av psykisk förmåga med ökad intensitet hos påfrestningen. Men det man tills vidare känner till i fråga om de psykiska effekterna hänför sig till enstaka punkter på en skala som sträc- ker sig från full funktionsduglighet till kollaps. Härtill kommer att i realiteten flera påfrestningar vanligen förekom- mer samtidigt. Graden och arten av efterverkningar av akuta belastningar och av kumulativa effekter av upprepa- de belastningar är också okänd.
Den allvarligaste konsekvensen av den begränsning av exakta informatio— ner, som karakteriserar dagens situa- tion, är naturligtvis de magra möjlig- heterna till praktisk tillämpning av vunna resultat. Det är ej möjligt att i praktiken i nämnvärd utsträckning di-
rekt utnyttja resultat som rör endast punkter i en lång kedja av reaktioner. Det bör särskilt observeras att de infor- mationer man för närvarande har an- gående psykologiska förändringar vid de påfrestningar, som här skisserats, i de flesta fall härrör från undersökningar som utförts med rent medicinsk målsätt- ning och vid vilka psykologiska symp— tom noterats som sidofynd.
Betydelsen av dylika iakttagelser lig- ger i, att de tjänar som fingervisningar om på vilka punkter psykologisk forsk- ning bör sättas in, men någon exakt in- formation om graden och arten av psykiska förändringar ger det självfallet inte. Detsamma är fallet med de i och för sig värdefulla subjektiva iakttagel- ser, som görs av den tjänstgörande per- sonalen. Endast i begränsad utsträck— ning har man hittills tagit steget från sådana tillfälliga observationer till systematisk forskning, som innebär att experimentalpsykologer kopplas in på problemen och angriper dem med kvan- titativ metodik. Detta förhållande har nu i allt högre grad börjat observeras och föranleda åtgärder, framför allt i USA, medan Sverige släpar efter i ut- vecklingen.
Experimentalpsykologiska problem intar sålunda i viss mån en särställning inom den flyg- och navalmedicinska forskningen beroende på den sena tid- punkt vid vilken behovet av psykolo- gisk forskning inom dessa områden bör— jat uppmärksammas. Detta innebär, att man inte —— såsom är fallet inom flera medicinska forskningsgrenar — har en väl etablerad grund att bygga vidare på. Sålunda kommer experimentalpsykolo- gisk forskning inom dessa områden att till stor del få karaktären av nyskapande verksamhet, där tonvikten måste läggas vid grundläggande forskning. Man bör speciellt uppmärksamma, att man ej har en färdig metodarsenal ur vilken man
kan välja relevanta psykologiska prov och undersökningsmetoder. Om något sådant ens i framtiden skall bli möjligt är ett oundgängligt krav att ren metod.- forskning intimt knyts till all forskning över de aktuella problemen. De resultat som erhållits under senare är speglar tydligt den snabba utvecklingen av experimentalpsykologisk diagnos- och mätmetodik. I samma grad som mät- instrumenten förfinats har det blivit möjligt att närmare definiera arten av pyskiska förändringar. Man kan sålunda på goda grunder förvänta att fortsatt metodforskning kommer att ge rik ut- delning.
Goda möjligheter till fruktbärande forskning har yppat sig i och med att man under de senaste åren alltmer in- sett betydelsen av en integrerad psyko- logisk och medicinsk forskning. En dylik verksamhet följer de vägar, där man har möjlighet att lära känna de or- ganiska orsakerna till de brister i psykisk tolerans, som nu äventyrar sä- kerhet och effektivitet. Det förtjänar särskilt framhållas att bristen på per- manenta forskargrupper bestående av både psykologisk och medicinsk exper— tis även i utlandet bromsat utvecklingen av här berörda frågeställningar.
Som redan framhållits saknar man i de flesta fall den grundinformation som möjliggör tillämpning av forskningsre- sultat i praktiska situationer. För att man inom rimlig tid skall kunna till— godose behovet av tillämpad forskning över praktiska problem bör emellertid redan nu jämsides med grundforskning en försöks- och provverksamhet läggas upp. Denna bör i sitt inledningsskede koncentreras till en detaljerad kartlägg— ning av de miljöer i vilka personal inom flygvapnet och marinen utför sitt arbe- te. Därutöver krävs ingående analyser av de olika moment som ingår i olika typer av arbete.
Sammanfattningsvis kan man konsta- tera att den experimentalpsykologiska forskningen inom flyg- och navalmedi- cinen i Sverige är starkt eftersatt. För- utsättningarna för en snabb uppryck- ning är emellertid i vad beträffar er- forderlig utrustning mycket goda. Ut- vecklingen kommer sålunda i hög grad att bestämmas av den framtida till- gången på forskarkrafter inom området.
Bioteknologiska problemställningar I 11 l edn ing
Stridsmaskiner och vapensystem måste under krig ofta utnyttjas i miljöer, som medför svära fysiska och psykiska på— frestningar för den engagerade persona- len. Många problem som rör samfunk- tioner i människa—maskinsystem _ och som vid mera normala arbetsbe- tingelser till större delen faller inom den experimentalpsykologiska veten- skapen —— erhåller därmed starka an- knytningar till det medicinska ämnes- området. Om man betraktar problemen ur ren nyttosynpunkt kan deras kärn- punkt anses vara av teknisk art; kon- struktörerna vill ha människoekvatio- nen given för att kunna optimera mänskliga och maskinella samfunktio- ner i projekterade system. Verksamhets— området i sin helhet _ i anglosaxiskt språkbruk ofta benämnt »Human En- gineering» resp. »Ergonomics» _ kan betraktas som bioteknologiskt så till- vida, att det utgör ett mötesområde mel- lan olika biologiska och tekniska ve— tenskapsgrenar.
Art och utveckling
Bioteknologien som vetenskap föddes ur andra världskrigets massproduktion av ny ,och komplicerad krigsmaterial och ur det därigenom starkt ökade bc— liov—et att mera söka anpassa materielens utformning efter den stridande perso-
vara särskilt aktuellt
nalens normala förutsättningar. Ett pionjärarbete utfördes —— huvudsakligen på den allierade sidan _ av ett uppbåd av experimentalpsykologer, som försåg konstruktörerna med data som rörde människans egenskaper som mottagare av informationer från olika slag av in— strument och som maskinoperatör. Efter detta inledande skede har bioteknolo- gins utveckling, liksom vapenteknikens, accelererat utomordentligt hastigt. Ser— votekniska aspekter på man-maskin— problemen introducerades, och kvanti- tativa data rörande människans operati- va funktioner och egenskaper som systemlänk har kunnat erhållas genom experimentella studier av hennes del- funktioner i olika regleringssystem. Dessa studier har under senare år även utsträckts till system i större skala med många operatörer, t. ex. robotvapen- system och stridsledningscentraler, och till de medicinskt-fysiologiska inverk- ningar som miljöpåfrestningar och and- ra stressfaktorer kan utöva på mänskli- ga funktioner i olika system.
Aktuella problemställningar
För en klassificering av aktuella hio— teknologiska forskningsuppgifter kan det vara ändamålsenligt att betrakta människan som en systemlänk med följande huvudfunktioner (jfr figur 10) :
Sigualmottagning (: uppfångning av visuella, akustiska och andra signaler);
Signalbehandling (: uppfattning, lag— ring och bearbetning av information, beslutsfunktioner) ;
Åtgärdsfunktioner (: koordinerade muskelrörelser, som resulterar i t. ex. förflyttning, styrning, inställning, skjut— ning ellcr i signalavgivning i tal eller skrift);
Med denna inledningsgrund kan ne- danstående forsknings-behov bedömas inom försvars— medicinen.
YTTRE
MILJÖFAKTORER j
J
A A!?
(pV/ .
////(M)7fi? &);
/ .' /
SINNESORG MOTTAGNlNG / INSIGNALER , Av //
MINNE (LAGRING)
&ENTRALA NERVSYST.
UPPFAT TN.— BEARBETN: BESLUT SlNNESRETN- ? AV INFORMATION
',/ /// MUSKLER & / ÄTGÄRD '|'.EX. ORDER RAPPORTERING STYRNING
MOTORISKA FUNKTIONER
A
/ /
Z // Z?
/ / ,. ,” / wtf?/, ,/
/
&& / / /// ,!'/Am
% = INRE FVSIOLOGISK MILJÖ
C
MÄNNISKA
nu--ull l-l-l-I-l-V-l-I-I-I-I-l-l-ImI-l-l-l-l l-l-l-
INSTRUMENT MASKINFUNKTICt—I MANÖVERDON
SLUTRESULTAT
Figur 10. A: Delkomponenter och över/öringsfunktioner hos operatör enligt bioteknologiskt betrak- telsesätt. B: Delkomponenterna S (sinnesorgan), C (centrala nervsystemet) och M (muskler) info- gade i Iunktionsschema för blandade man—maskinsystem.
Signalmottagning Hithörande problem rör sinneso-rganens förmåga att uppfånga och till hjärnan vidarebefordra »insignaler» (i vid be- märkelse=inf0rmation), genom vilken individen kan skapa sig en nyanserad bild av omvärlden. På dessa funktioner baserar sig t. ex. spaning och observa- tion samt mottagning av order och med- delanden.
För den praktiska tjänstens behov fordras i första hand fortsatt forskning beträffande egenskaper och funktioner hos syn och hörsel vid mottagning av enkla och sammansatta insignaler, sär- skilt under inverkan av störningar i form av t. ex. bländning, ströljus, ovid- kommande buller och andra miljöfak- torer.
Med olika tekniska hjälpmedel kan förutsättningarna för signalmottagning i hög grad förbättras — för den enskilde soldaten i linjen liksom för operatören i komplicerade vapensystem. Särskilt aktuella forskningsuppgifter är att un— derlätta den visuella signalmottagningen vid artificiell presentation av informa- tion i telesystem och att förbättra hör- barheten i olika system för transmission av tal, speciellt vid samtidig förekomst av störsignaler av olika slag.
Signalbehandling
Individens möjligheter att rationellt be— handla uppfångade insignaler beror bl. a. på typen av singnalkälla. Ur prak— tisk synpunkt kan man särskilja två slag av signalkällor:
Yttre (ur systemsynpunkt) källor, där signaldata är givna av naturen eller av fienden, och där individens domineran- de arbetsuppgift är att fastställa signal— källans (målets) förekomst och läge (spaning i vidare bemärkelse); här är diskriminationsförmågan beträffande t. ex. form, färg och rörelse av väsentlig betydelse;
Inre signalkällor, där data av olika slag presenteras för en observatör, och där presentationen kan tillrättaläggas för ernående av bästa möjliga signal— behandling.
Bland forskningsuppgifterna inom ifrågavarande problemområden är mål— upptäckt- och identifieringsfunktioner av central betydelse, likaså hur dessa funktioner påverkas av t. ex. variatio- ner i belysningsförhållanden, fysisk. och psykisk utmattning (sömnbrist) samt i vilken utsträckning skydd av olika slag bör förutses under olika tjänstgöring-s- förhållanden. Vidare bör i stridsled- ningssystem presentationen tillrätta- läggas för observatörerna, så att nyss— nämnda funktioner på bästa sätt kan utnyttjas och skyddas. Studier av olika störfaktorers inverkningar och av möj- ligheter att avlasta operatörerna —— framför allt på kritiska [beslutställen i systemen — är viktiga arbetsuppgifter. Den bioteknologiska forskningen är här av särskilt stor praktisk betydelse, efter- som telesystemens flexibilitet erbjuder en potentiellt obegränsad anpassning till operatörernas egenskaper.
Ätgärdsfunktioner
I många system har en eller flera opera- törer till uppgift att med stor snabbhet och precision utföra .styrfunktioner av något slag, såsom inriktning av en ka- non mot ett rörligt mål, styrning av ett flygplan, djupkontroll av en ubåt etc. Med stigande komplikationsgrad störs
operatörens styrfunktioner som regel allt lättare av fysiska och psykiska på- frestningar.
Bland hithörande forskningsuppgifter är det särskilt betydelsefullt att finna tekniska möjligheter att avlasta opera— törer från alltför krävande styrfunktio— ner samt att skydda eller fixera inlärda färdigheter. Som exempel kan nämnas den farliga desorientering som kan drabba flygare under inverkan av acce- lerationer med varierande verknings— riktning, och som torde kunna minskas eller förhindras medelst förbättrad vi— suell instrumentpresentation, eventuellt i kombination med akustiska styrsigna- ler.
Till åtgärdsfunktionerna bör även räknas signalavgivning mellan stridande enheter. Särskilt aktuella problem inom detta område är att finna möjligheter att förbättra talkommunikationsförhål- landen, icke minst vid normal telestör- ning, samt att »fixera» intränade färdig- heter i tal och skrift, så att dessa kan upprätthållas även under påfrestningar i stridsmiljö.
Interdisciplinär forskarutbildning
En rationell bioteknologisk forskning fordrar ett utpräglat teambetonat och kontinuerligt samarbete mellan experi— mentalpsykologer, fysiologer och tek- niskt-vetenskapliga forskarkrafter. Ur effektivitetssynpunkt måste därför vissa fordringar ställas på de i sådana forsk— ningsgrupper ingående forskarnas insik- tcr i medarbetarnas kunskapsområden och speciella metodik. Det är därför ett primärt önskemål att en utökad inter- disciplinär informations- och utbild- ningsverksamhet snarast igångsättes. En interdisciplinär utbildning även på hög- stadiet torde i längden bli ofrånkomlig. I USA —— föregångslandct inom experi- mentell, bio—teknologisk forskning »—
finns vid ett flertal välkända universitet speciella studieprogram för biotekno- logisk utbildning; denna utbildning le- der även fram till Ph.D.—examen. För den bioteknologiska forskningens främ— jande i Sverige vore det utan tvivel av största betydelse om den nuvarande studieordningen kunde göras tillräck- ligt elastisk för att även medge nya, in— terdiseiplinämneskombinationer i exa- mensstadgarna.
Övriga fysiologiska problem inom försvarsmedicinen
Detta kapitelavsnitt berör en rad olika problem av fysiologisk art av betydelse för försvarsmedicinen.
Fysiska nrvalsproblem betr. stridande personal
När försvarsmaktens personal skall för- delas på utbildningsenheter eller tjänst- göringsenheter, möter urvalsproblem som innebär att hänsyn måste tagas till az'betskravet, individens psykiska förut- sättningar (nuvärde, utvecklingsmöjlig- heter) och hans fysiska förutsättningar (nuvärde, utvecklingsmöjligheter). Det- ta problem kan vara mycket svårlöst i det enskilda fallet. Den tillgängliga kun- skapen om arbetskraven hos olika mili— tära t-jänstgöringsuppgiftcr är nästan enbart baserad på subjektiv efarenhet, som visserligen är mycket omfattande och ger en god allmän uppfattning men som borde kompletteras av mätningar med objektiva metoder och resultat i absoluta enheter. Den värnpliktiges psykiska (närmast intellektuella) för- utsättningar mätes med standardiserade tester vid inskrivnringsförrättningen. De fysiska förutsättningarna uppskattas endast helt summariskt och bedöm- ningen av dem influerar relativt sällan på den värnpliktige—s placering. Man borde därför komplettera inskrivnings- förfarandet med någon form av soma-
tisk klassificering för att möjliggöra större exakthet i placeringen.
En somatisk klassificering kan för det första baseras på mätningar av kropps- sammansättningen. Kännedom om krop- pens sammansättning är av fundamental betydelse fr. a. ur flyg- och navalmedi- cinsk synpunkt, men är värdefull även ur allmän militärmedicinsk synpunkt. För flyg- och navalmedicinen är kropps- sammansättningen av intresse bl. a. på grund av kvävets olika löslighet i olika kroppsvävnader. Med kännedom om kroppssammansättningen i stort, särskilt fettinnehåll, finnes möjlighet att indivi- duellt bedöma risken för tryckfalls- sjuka. För den allmänna militärmedi- cinen koncentreras intresset särskilt till muskelmängden i relation till den totala kroppsvikten och till skelettets dimen— sionering. Forskning över dessa pro- blem har, särskilt under det senaste de- cenniet, frambringat exakta mätmeto- der och beskrivit den normala fysiolo- giska variationen av kroppssammansätt- ningen. Även i Sverige pågår forskning inom detta område på olika institutio- ner. Möjligheten finnes nu att utarbeta mätmetoder som såväl är tillräckligt exakta som praktiskt användbara vid massundersökningar, och därmed har en möjlighet öppnats för metodernas till- lämpning vid klassificering av stridan- de personal.
En klassificering kan för det andra baseras på mätningar av den fysiska prestationsförmågan. Med utgångspunkt från den nuvarande empiriska känne- domen om _arbetskraven hos de olika utbildningslinjerna och tjänstgörings- befattningarna vid försvarsmakten, kan följande sidor (som ej är strikt avgrän- sade från varandra) av den fysiska prestationsförmågan anses vara särskilt betydelsefulla: förflyttningsförmåga, bär- eller belastningsförmåga, muskel- styrka, snabbhet, muskelkoordination
(smidighet, precision), cirkulatorisk- respiratorisk funktionskapacitet, lång- tidsuthållighet, uthållighet mot vätske- brist och näringsbrist och mot klima- tiska belastningar. I detta sammanhang tages ej hänsyn till den rad av andra faktorer (teknisk skicklighet, syn, hör- sel, allmän uppfattningsförmåga, psy- kisk prestationsförmåga etc.) som på— verkar stridsförmågan.
Ur fysiologisk synpunkt är det funk- tionen hos vissa organ eller organ- system som bestämmer de ovannämnda olika sidorna av den fysiska prestations- förmågan. Muskelstyrkan i olika kropps- regioner (korrelerad till muskelmas- san), nervsystemets styrning och koor- dination av rörelserna, cirkulations- och respirationssystemens funktionella ka- pacitet (korrelerad bl. a. till cirkulatio- nens dimensionsmått), samt mekanis- merna för reglering av vätske-, närings- och temperaturbalans är faktorer av särskild betydelse som i första hand kommer i fråga då »profilen» för en individs fysiska pestationsförmåga skall fastställas.
Genom forskningar såväl i utlandet som inom Sverige under en ganska lång tid har metodiken för dylika mätningar efter hand blivit mångsidig och exakt, och den är i dagens läge möjlig att till- lämpa vid massundersökningar av det slag (som försvarsmedicinen kräver. De forsknings- eller utredningsuppgifter som i första hand kommer i fråga är följande.
En representativ kartläggning bör ske av den manliga befolkningens nuvaran- de fysiska .prestationsförmåga, med hän- syn bl. a. till ålders- och träningseffek- ter. Därefter bör principerna fastställas för fördelning av personal på olika upp- gifter inom försvaret, med ledning av den nämnda kartläggningen och med hänsyn till en om möjligt förfina-d ar- betskravsanalys. Därefter bör begränsa-
de försök göras att enligt de nya kri- terierna fördela personal på olika upp- gifter inom försvarsmakten, (ch att kontrollera det verkliga resultatet under utbildnings- och tjänstgöringstiden. Sär— skilt intresse är knutet till effekten av den fysiska träning av olika slag som de olika personalkategorierna genomgår under militärtjänstgöringen. Den tek— niska skolningen tar allt större utrym- me, och den fysiska träningen måste därför vara så verkningsfull som möjligt i förhållande till den tid som lägges ned därpå. Träningsgraden hos icke tjänst- görande personal bör vara känd och åt- gärder bör kunna övervägas för att vid behov höja prestationsförmågan hos en grupp värnpliktiga redan före inryck- ning, t. ex. till repetitionsövning. Sanno- likt är f.n. den fysiska prestationsför- mågan hos icke tjänstgörande värnplik- tiga förband så låg att den utgör en betydelsefull begränsande faktor för för- svarsmaktens operationsförmåga.
Somaliska reaktioner hos stridande per- sonal
Då en individ utsättes för starka och långvariga påfrestningar av fysiskt eller psykiskt slag, reagerar organismen med förändringar som till en del är lätt iakttagbara och ur fysiologisk synpunkt väl kända men som till en del fortfaran- de är av obekant natur. Graden och ar- ten av dylika rubbningar är av uppen- bart intresse för försvarsmedicinen. De fysiologiska, psykologiska och psykiat- riska problem som här avses rönte stor uppmärksamhet under det senaste världskriget och under Korea—kriget och en brett upplagd forskning har på ut— ländskt häll, fr. &. i USA, bedrivits här- över.
Dessa problem är även intressanta för den kliniska medicinen och i Sve- rige har på flera [håll forskning över liknande kliniska problem bedrivits.
Man har därvid bl. a. funnit att efter långvarig påfrestning kan allvarliga tecken på utmattning av vissa kropps- funktioner, fr.a. den inre sekretionen och cirkulationen, komma till synes. Förekomsten av dylika rubbningar och möjliga metoder att förebygga eller bota dem har ett uppenbart praktiskt intres- se för försvarsmedicinen. Dylik forsk- ning bör bedrivas som ett lagarbete med representanter för fysiologi, kli— nisk medicin, psykologi och psykiatri. Tillräckligt stora och representativa material av försökspersoner bör använ- das för att medge en verklig kartlägg— ning av den militära personalens funk— tion i detta avseende.
Problem betingade av extrema miljö— faktorer Försvarsmaktens stridande personal skall fungera även under extrema miljö- faktorer, .t. ex. under klimatisk belast- ning (värme, kyla, fuktighet), och vara så litet som möjligt påverkade av brister i fråga om vätske— och näringstillförsel, sömn rn. m. Även dessa problem är före- mål för omfattande uppmärksamhet från försvarsmedicinens sida i andra länder. Genom forskning på området kan man å ena sidan kartlägga arbets- kraven hos olika militära befattningar, och å andra sidan mäta personalens känslighet för dylika miljöfaktorer. Re- sultatet kan få konsekvenser för den personella eller den allmänna utrust- ningen, för utbildningen och träningen. Dylik forskning måste ävenledes bedri- vas såsom lagarbete, och använda sig av fysiologi-sk, teknisk och psykologisk undersökningsmetodik. I Sverige har den tillämpade forskningen på detta område fr.a. ägt rum på försvarets forskningsanstalt. En fortsatt verksam- het inom detta område är verkligt be- tydelsefull för försvarsmaktens funk- tion.
Krigets psykiska påfrestningar oeh därav föranledda problem Psykiska reaktioner vid stridande för- band
Psykiska sjukdomstillstånd bland i kri- get deltagande soldater påträffades inom olika vapenslag säväl under det första som andra världskriget i en omfattning som man tidigare knappast kunnat ana. Krigsneuroser24 uppträder hos alla na- tioner och kan iakttagas inom samtliga försvarsgrenar i varierande grad. ök— ningen av antalet krigsneuroser i sam- band med modern krigföring betingas främst av den vapentekniska utveck- lingen med dess inriktning på massför— störelsevapen. Under det andra världs- kriget kom, som följd av nya och effek- tivare stridsmedel, krigsneuroserna att i hög grad prägla militärmedicinen.
Inom den amerikanska armén upp— gick således antalet »admissions» av psykiska skäl till närmare 1 milj. man, och under krigets förlopp blev inte mindre än 450 000 soldater tvingade att avbryta utbildning eller tjänstgöring på grund av psykiska orsaker, vilket mot- svarar ca 40 % .av alla frikallelser över huvud taget på grund av sjukdom och krigsskador. Inom USA:s armé tjänst- gjorde totalt ca 12 milj. man och av dessa stupade drygt 200 000. Vid den brittiska armén uppgick frekvensen av psykiska sjukdomar tidvis till 30 % och inom flygvapnet till ca 27 %. Efter landstigningarna i Nordafrika och Nor- mandie kunde det emellertid tidvis in- träffa att varannan man som nådde bataljonsförbandsplatsen var osårad, men på grund av psykiska stridsskador oduglig i strid.
I amerikan-ska armén beräknade man att om antalet krigsneurotiker varit lika
" Med krigsneuroser förstås ett väsentligen reaktivt, d.v.s. miljöbetingat, psykiskt sjuk— domstillstånd som förorsakas av med krigs- händelser förenade påfrestningar.
stort under hela kriget som i samband med invasionen i Nordafrika så hade detta inneburit en årlig förlust av 300 000 man. De definitiva förlusterna av psykiskt skadade blev under den period då ingen egentlig militärpsykiat- risk organisation fanns så stor, att mel- lan 85—90 % av de psykiskt stridsska- dade gick helt förlorade! Sedan en re- lativt enkel men effektivt verkande organisation kommit till stånd sjönk förlusterna av psykiska stridsskador till mellan 10—15 %. I princip innebar denna behandling att varje soldat med psykiska symptom skulle behandlas nära fronten. Han skulle behandlas in- tensivt vid den framskjutna bataljons- förbandsplatsen och erhöll förutom Iungnande medicin mat och fick sova ut och ta igen sig under några dagar. Endast de svårare fallen beräknade man behöva skicka vidare.
Krigsneuroserna utgör således både ur militär och militärmedicinsk syn- punkt ctt allvarligt problem.
Krigsneuroser innebär icke något principiellt nytt. Betingelserna för neu— rosers uppkomst på slagfältet är desam— ma som för neuroser i fred, nämligen att omgivningens krav på individen är större än hans resurser. Endast kvanti- tativa skillnader föreligger, då krigets fysiska och psykiska stress är av annan dignitet än motsvarande förhållanden under fred. Fruktan och ångest är de stridandes ständiga följeslagare. Fruktan i strid är så vanlig att mellan 80—90 % av soldaterna upplever denna känsla. Därtill kommer 5. k. vegetativa symp- tom: .illamående, smärtor i magen, käns- la av trötthet, yrsel och svettningar. Kräkningar inträffar enligt verifierade amerikanska uppgifter hos ca 20 % av de stridande och oförmåga att behärska tarm och blåsa mellan 10—20 %.
Det är naturligt att vara rädd och hysa fruktan i strid och de ovannämnda
symptomen tillhör därför de 5. k. nor— mala stridsreaktionerna. Trots uttalade symptom på rädsla och fruktan måste emellertid soldaten göra sin insats vid fronten. Får dessa symptom kvarstå längre tid under soldatens tjänstgöring i stridslinjen sker efter hand en psykisk utnötning.
För att förstå soldatens reaktioner på slagfältet är det väsentligt att veta un- der vilka förhällanden han lever. Dag efter dag, vecka efter vecka är han utsatt för ett ständigt tryck betingat av den psykiska spänning som kampen mellan dödsfruktan och självbevarelse- drift skapar. Stridens påfrestning är den vanligaste men inte den enda orsa- ken till krigsneuroser. Personlighets- struktur och individuell .reaktionsbenä- genhet är också väsentliga faktorer som disponerar för psykiska sammanbrott. Det är emellertid ytterligt vanskligt att på förhand säga vilka som kommer att klara ett slagfälts påfrestningar eller inte.
Krigsneuroserna bryter ofta ut i an— slutning till speciella uppskakande hän- delser t. ex. en nära miss ;av en artilleri- projektil eller åsynen av en kamrat som slits i stycken. Som regel kommer dock krigsneurosen som följd av mera lång- varig påfrestning. Den tidpunkt, vid vilken den enskilde soldaten uppnår sin »breaking point», varierar beroende om psykisk motståndskraft och strider- nas svårigheter.
I amerikansk litteratur möter man samlingsnamnet »combat exhaustion» _— »stridsutmattning», vilken term när- mast motsvarar första världskrigets »shell chock». Försök har gjorts att klassificera krigsneuroser efter de symptom som dominerar. Klassifice- ringen har dock förlorat i betydelse, då de olika sjukdomstillstånd ofta utan skarp gräns övergår till varandra. Där— till kommer att fruktan och ångest före-
kommer hos så gott som alla krigsneu- rotiker. I de akuta stadierna är symp- tombilden dessutom växlande.
»En svensk organisation för den psy- kiatriska sjukvården under krig finnes som väsentligen är uppbyggd efter ame— rikanskt mönster. Stommen utgörs av ett antal rörliga psykiatriska behand- lingsgrupper vilka insättes där de bäst behövs. Ytterligare psykiatrisk vård upprättas i anslutning till etappsjukhus och sjukvårdsspecialkompanier. Psy- kiatriska avdelningar inrättas vidare vid krigssjukhus och ett psykiatriskt spe- cialsjukhus upprättas.
Psykiatriska reaktioner bland civil- befolkningen Under det första världskriget utgjorde de psykiska reaktionerna hos civilbe- folkningen inte något större problem. De erfarenheter som vanns under det andra världskriget är huvudsakligen hämtade från Tyskland, England och Japan. Framför allt amerikanarna har inlagt betydande förtjänster för att ge— nom intervjuer utreda reaktionerna hos tysk och japansk civilbefolkning.
Vid undersökningar av civilbefolk- ningens reaktion på flyganfall har man både i England och Tyskland konsta- terat, att civilbefolkningen förhållande- vis väl stod emot de med anfallen för- enade påfrestningarna. Detta är förvå- nande då verkligheten kom att över- träffa allt vad förkrigspropagandan kunnat utmåla. I det totala krigets tide- varv är fruktan och ångest det domine- rande problemet för civilbe-folkhingen lika väl som för frontsoldaten.
Sä uttalade psykiska sjukdomstill- stånd att vård på sjukhus var erforder— lig förekom dock endast i begränsad omfattning. I Storbritannien behövde t. ex. endast ca 1—2 % omhändertas på sjukhus. Civilbefolkningens psykiska sjukdomstillstånd var av samma slag
som de neuoser som drabbade soldater- na, således övervägande ångesttillstånd och depressivt neurasteniska tillstånd.
Medan den stridande soldaten dagli— gen utsättes för dödsfara, som han inte kan undandra sig, är det för den civile fullt legitimt att [under ett anfall främst söka skydd. Därtill kommer att varje luftanfall sällan varar länge. Civilbe- folkningen får alltså möjlighet att dess— emellan slappna av. Den civile har ofta anhöriga och vänner i närheten, varför familjebanden blir intakta. Mest väsent- ligt är emellertid, att psykisk sjukdom under luftkriget var så föga opportun och inte »för den enskilde medförde några vinster. Erfarenheter från andra världskriget visade också att civilbe- folkningen relativt snabbt ställde om sig till den rytm som luftkrigst'öringen krävde. Barn klarade flyganfall bättre än väntat och nervösa symptom upp— trädde framför allt i de fall där barnen tvingades vara skilda från föräldrarna. Äldre människor däremot försämrades både fysiskt och psykiskt då deras an— passningsförmåga redan förut var ned- satt.
Även om således erfarenheterna från andra världskriget ger vid handen att luftanfall av konventionell typ inte inne- bär några olösliga psykiatriska problem, så kan robotålderns oinskränkta luft- krigföring medföra utbrott av uttalade psykiska massreaktioner och paniktill- stånd. Vad robotbeskjutning och atom- bombanfall mot vårt land skulle med- föra kan för närvarande inte med säker- het bedömas.
Perspektiv framåt
Det är framför allt tre faktorer, som ger framtidens krig dess ur kanske främst psykisk synpunkt så skrämmande karak- tär: vapnen, vapenbärarna och strids- taktiken. Vapnen är främst de s.k. ABC-vapnen. I denna grupp har hittills
atomvapnen dominerat den allmänna uppfattningen och dess fasansfulla verk- ningar utmålats med grälla färger. Vap- net verkar inte bara våldsamt rent materiellt utan har även en förödande psykisk verkan. Mot denna bakgrund kan atomvapnen användas som ett psy- kiskt utpressningsvapen eller ett hot inom ramen för en fördomsfri psyko- logisk krigföring. De biologiska och kemiska vapnen synes ha kommit i skuggan av atomvapnen. Detta är obe- rättigat och kan ur psykologisk syn- punkt vara katastrofalt, när effektivite— ten och räckvidden av dessa vapen bru— talt går upp för människorna. Man kan här med viss rätt tala om en sorts »yttersta vapen», vapen som inte endast verkar materiellt utan även kan slå di- rekt mot människors psyke. De resul- tat som uppnås kan sedan fullföljas med hjälp av indoktrinering och hjärntvätt.
I och med att ett vapen får en allt mera markerad verkan mot människans psyke, så ökar den rädsla, fruktan och ångest som är de psykiska stridsskador- nas rätta grogrund. Perspektivet är mörkt och kräver en synnerligen aktiv både förebyggande och skadeavhjälpan- de verksamhet, vilken måste påbörjas och utformas under fred för att ha nå- gon möjlighet att kunna uträtta något i krig.
Robotarna ger möjlighet till praktiskt taget kontinuerlig vapenverkan. Häri ligger inte minst för civilbefolkningen en väsentlig skillnad i förhållande till situationen under andra världskriget. Det är en markant förändring till det sämre, vilken för Civilbefolkningens del kan beräknas leda till starkt ökad fre- kvens av psykiska skador.
Stridsverksamheten i ett modernt krig kan snabbt sprida sig över stora ytor och till oväntade delar av landet. Ingen- stans går man säker. Konsekvensen är att soldaterna numera på ett tidigare
okänt sätt måste möta stridspåkän- ningarna ensamma och utan direkt stöd av kamraterna i förbandet. Prognosen för psykiska skador torde allvarligt för- sämras till följd härav.
En av militärpsykologiens och mili— tärpsykiatrins viktigaste uppgifter är att söka komma till rätta med människors sätt att reagera under stress. Människor reagerar olika och samma människa reagerar på skilda sätt allt efter arten av den yttre påfrestning, som hon för— sätts i under strid. Den psykologiska undersökningen måste i förebyggande syfte söka kartlägga olika individers och gruppers möjligheter att möta stri- dens krav. För att kunna ställa en sådan individual- och grupprognos måste man kunna omsätta och återföra strids— reaktionerna på mätbara och konstanta psykiska förhållanden. Praktiskt resul— terar detta i ett avskiljande av icke lämpliga individer eller en anvisning på vilka individer .som är mest ägnade för olika stridande funktioner. Anvisningar erfordras för personalens utbildning och användning.
Ett komplement till dessa urvalsmeto— der utgör anpassning mellan människa och stridsmedel. Denna fråga är av grundläggande natur, då den dels be— tingar en väsentlig del av stridsmiljön, dels bestämmer vilken typ av personal, som kan användas i skilda funktioner vid olika vapensystem. Dessa psykotek— nologiska problem är centrala för mili— tärpsykologien.
Ytterligare en viktig uppgift för mili— tärpsykologin är de problem som det sociala samspelet inom militära enheter ställer. Hit hör frågor som stridsmora— len, motståndsviljan, förbandsandan etc.
I samband härmed står de olika for— merna för psykologisk krigföring, som sätter sin prägel på krigets och fredens förhållanden. Dessa åtgärder måste ba— seras dels på existerande socialpsykolo—
giska förhållanden, dels på psykologiska tekniker av propagandamässig eller annan karaktär, som går att använda i det föreliggande läget.
Försvarsmedicinsk dokumentation
Inledning
En genomgående synpunkt vid beskriv- ningen av den försvarsmedicinska forsk- ningens behov och inriktning har varit att den bas- eller grundforskning, som med tanke på våra personella och ma— teriella resurser är möjlig att bedriva i Sverige, måste vara begränsad och sättas in på de punkter där det största utbytet kan väntas i fråga om forskningsresul- tat, som är värdefulla antingen i sig eller genom sitt utbzildnings- eller bytes— värde. Den väsentligaste delen av den giundläggande kunskapsökningen inom det försvarsmedicinska området måste nödvändigtvis baseras på forsknings- resulta—t från utländska institutioner, även om åtminstone på vissa områden militär sekretess förhindrar ett full- ständigt fritt utbyte av forskningsre- sultat. En av de mest väsentliga upp- gifterna för den militärmedicinska forskningsorganisationen, och detta gäl— ler såväl basforskning som tillämpad forskning och försök och prov, måste därför vara att i så fullständig grad som möjligt inhämta väsentlig information från utländska källor samt att fördela den bland de egna leden.
Någon systematisk dokumentations— verksamhet, med uppgift att samla, klassificera, återvinna och distribuera publicerade forskningsresultat inom he- la medicinens eller försvarsmedicinens samlade område har hittills icke skett i vårt land. En början har däremot skett genom att dokumentation inom begrän- sade områden, t. ex. inom biologisk krigföring och flygmedicin mer eller mindre systematiskt bedrivits under de
närmast gångna åren. Bristen på doku- mentationsverksamhet inom det för- svarsmedicinska området har haft sär- skilt stora nackdelar för den tillämpade forskningen, som på flera områden där- igenom kommit att sakna många av de annars tillgängliga impulserna till fram- steg. Det är därför uppenbart att en förstärkning av den försvarsmedicinska forskningen också måste innebära att en början tas till en mera omfattande försvarsmedicinsk dokumentationsverk- samhet än den hittillsvarande.
Olika arter av dokumentation
Dokumentation innebär uppsamling, ordnande, förvaring, återfinnande och utsändning av publicerade forsknings- resultat. Även icke publicerade forsk- ningsresultat (pågående forskning) kan beröra-s. Dokumentationen kan därige— nom lanses ingå som ett led i all forsk- ningsutbildning, i allmän information rörande forskningens framsteg och i den enskilde forskarens verksamhet. Beroende på var dokumentationsverk- samhetens tyngdpunkt lägges kan olika arter av dokumentation särskiljas. Den ena ytterlighetsar—ten utgöres då av s. k. passiv eller katalogiserande dokumen- tation, där huvudvikten lägges vid ak- tualitet och fullständighet rörande de insamlade tidskrifterna och handböc- kerna å ena sidan och hög verknings- grad hos systemet för kodifiering och återfinnande å den andra. Den karak— täriseras därför av en bred biblioteks- mässig klassifikationsverksamhet, supp— lementerad med olika typer av maski— nella eller andra system för återfinnan— de. Denna art av dokumentation har i första hand till uppgift att besvara frågor rörande var den vetenskapliga litteratur finnes som berör ett visst forskningsområde eller en viss veten- skaplig problemställning. Bedömningen
av den anvisade litteraturen faller där- emot på den enskilde forskarens lott.
Den andra ytterlighetsarten av doku- mentation är s.k. aktiv eller analytisk dokumentation. Den är speciellt inrik- tad på ett visst forskningsområde, ofta med en fundamental frågeställning av mera allmän art i bakgrunden, och ut- föres .i första hand av forskare som är fackmän inom ifrågavarande område. Den aktuella litteraturen kan bl.a. ut- väljas genom anlitande av en central för katalogiserande dokumentation. Ar— betssättet innebär att specialistbetonade utdrag ur de olika rapporterna göres och därefter analyseras, varefter den allmänna tendensen i de vetenskapliga framstegen syntetiseras och nya pro- blem ställes. Den aktiva dokumentatio- nen kan drivas ännu längre och innebär då att dokumentationsspecialisten, an- tingen vid allmänna konferenser och informationsmöten eller vid personliga besök på torskningslaboratorierna, spri- der kunskap om de viktigaste nya rönen och därigenom stimulerar till ny xinrikt— ning av den aktiva forskningen.
Ofta förekommer de två ovan renod- lade arterna av dokumentationsverk- samhet i olika kombinationer, och i själ- va verket torde varje vetenskaplig in— stitutionschef dagligen bedriva såväl passiv som aktiv dokumentation i be— gränsad omfattning. Anledningen till att den individuella dokumentationsverk- samhet som forskarna bedriver icke är tillräcklig för hela systemets funk- tion är den oerhörda bredden och där- med svåröverskådligheten av det medi- cinska och även det försvarsmedicinska forskningsområdet; varje individ, om än aldrig så funktionsduglig, kan endast överblicka en mycket begränsad del av hela området. Svåröverskådligheten be- ror även på att de medicinska. tidskrif- terna delvis är starkt specialiserade, delvis allmänna med högst varierande
slag av rapporter. Delvis tenderar puh- likationen att ske i stencilerade och ibland hemliga rapporter, som ej är allmänt tillgängliga och ej upptagas i befintliga referensorgan, något som ökar svårigheterna. För att spara tid åt det egentligt produktiva vetenskapliga ar- betet fordras därför en alltmera effek- tiv och fullständig allmän dokumenta— tionsverksamhet.
Aktuella problem inom dokumentatio- nen
Anledningen till att dokumentations- verksamheten ej redan är allmänt spridd torde vara att stora tekniska och me— todologiska svårigheter förelegat och alltjämt föreligger vid utformandet av dokumentationens egen metodik. Redan lzravet'på aktualitet och fullständighet hos den till grund liggande vetenskap— liga litteraturen erbjuder problem, i första hand ekonomiska, vilket nödvän— diggör ett stort underlag av forskare för en dokumentationscentral och där- med ett riksomfattande samarbete i den- na fråga. Ett mera svårlöst problem ut— göres av valet av dels klassifikations- eller kodifieringssystem och dels me- todik för återfinnandet av den klassi- ficerade littera-turen. Ett allmänt an- vänt system utgöres .av det s.k. uni— versella decimalklassifikationssystemet (UDK), i vilket en successiv uppdelning på undergrupper göres _av hela kun- skapsområdet, men även andra system finnes. En annan möjlighet än den sys- tematiska är att klassificera forsknings- resultaten efter en mycket stor samling av beskrivande termer (s. k. slagord el- ler åmnesord), den s. k. unitermprinci- pen, som kan samlas i bokstavsordning i ett oändligt stort register. Inget av de hittills använda systemen eller princi- perna för klassifikation fungerar emel- lertid tillfredsställande, och även då en fullständigt adekvat fråga ställes till ett
sålunda ordnat system av forsknings- data, får man i svaret å ena sidan en mängd upplysningar som är onödiga för ifrågavarande frågeställning och förlorar man å andra sidan en väsent— lig del av de verkligen önskvärda upp- gifterna.
Den stora mängden av inkommande data gör att varje klassifikationssystem måste kombineras med någon form av maskinell behandling för förvaring och älerfinnande av de ordnade uppgifterna. Detta erbjuder återigen problem, som tack vare den numera avancerade me- todiken för databehandling till stor del är praktiska eller ekonomiska.
Hittillsvarande forskning inom dokumentationsomrädet
Under de senare åren, sedan behovet av allmän dokumentation blivit alltmera uppenbart, har en livlig forsknings- verksamhet rörande själva metodiken för dokumentationsverksamheten kom- mit till stånd i olika länder, f. a. i USA och till synes även i Sovjetunionen. Dess forskningsresultat rapporteras i särskilda tidskrifter för dokumenta- tionsteknik eller för biblioteksteknik. Särskilda institutioner eller organisa— tioner enbart avsedda för informations- verksamhet eller dokumentationsverk- samhet har även inrätta-ts (t.ex. Bio- sciencc Information Exchange Service och Institute for the Advancement of Medical Communication i Washington). I den västtyska förbundsrepubliken har man nyligen från officiellt håll före- slagit inrättandet av särskilda akade- miska lärostolar i ämnet »medicinsk statistik och dokumentation». Nyligen publicerades resultatet av en tvåårig ut- redning på bred front över nya metoder för lit-teraturklassifikation m.m. utförd vid National Library of Medicine, Washington. Genom ytterligare rappor- ter från många andra medicinska insti-
tutioner eller medicinska bibliotek (bl.a. kan nämnas system för decimal- klassifikation inom biokemi av Ameri- can University of Beirut, maskinellt sy stem för diabeteslitteratur av Ameri- can Diabetcs Association, och maski- nellt system för dokumentation vid Na- tional Institutes of Health i Bethesda) har sålunda en rik vetenskaplig littera— tur över själva dokumentationsmetodi- ken, tagen i vid mening, vuxit fram. Även i Sverige har forskning över dokumentationsteknik ägt rum under de senaste åren. Av försvarsmedicinskt intresse är därvid bl.a. verksamheten
' vid försvarets forskningsanstalt och vid
AB Atomenergi. Frågan har även upp- märksammats av *ingenjörsvetenskaps- [akademin, som nyligen tillsatt en kom- mitté (dokumentalistutbildningskom— mittén), vars uppgift är att utreda frå— gan om utbildning av specialister inom dokumentation. Denna kommitté har funnit att ett stort behov av dokumen- talister föreligger, vilket motiverar en särskild utbildningslinje. Sammanfatt— ningsvis kan därför sägas att framste- gen inom dokumentationsområdet f. n. är mycket snabba, och att all anledning finnes att genom igångsättande av ett projekt inom området för medicinsk dokumentation, i första hand för del- områden av försvarsmedicinsk betydel- se, taga det betydelsefulla första steget mot en allmän försvarsmedicinsk do- kumentationscentral.
Sammanfattning
Dokumentationsverksamhet inom den försvarsmedicinska forskningen är nöd- vändig och av högsta prioritet. En brett upplagd s.k. passiv eller katalogise- serand-e dokumentation bör komma i första hand, medan s.k. aktiv eller analytisk dokumentation inom begrän— sade arbetsområden även bör komma ifråga. Igångsättningen bör ske genom
ett forsknings- och utredningsprojekt över själva dokumentationsmetodiken, anslutet till ett medicinskt central- bibliotek.
Utredningen
Den försvarsmedicinska forskningen omspänner ett mycket stort fält. Det finns egentligen intet område av medi- cinen, som inte i en eller annan form har mycket nära anknytning till för- svarsmedicinen. Det är emellertid ofrån- komligt att särskilda former av krig- föring genom vapenverkan ger upphov till speciella försvarsmedicinska pro-' blem, och i synnerhet är detta givetvis fallet med moderna vapen, som inriktar sig på massförstöring eller blir insatta med verkan på stora grupper av männi- skor. Kärnvapnen och de kemiska och mikrobiologiska stridsmedlen erbjuder olika exempel på det nyss sagda men även utan insats av dylika stridsmedel kan numera massförstöring åstadkom- mas. Enligt utredningens mening har det emellertid lyckats de experter, som med största tillmötesgående offrat tid och arbete på att redogöra för den försvarsmedicinska forskningens olika problemfält, att ge en tämligen fullstän- dig och mycket konkret bild av de vitt skiftande frågor som här möter. Det är ofrånkomligt, att de ovan lämnade skild- ringarna gcr ett skrämmande vittnes- börd om vad modern teknik förmår, när den ensidigt inriktas på förstöring och död. Vetskapen om en väl rustad an- gripares möjligheter att oskadliggöra stridande styrkor eller nedsätta deras stridsförmåga och kunskapen om de offer, som ett försvarskrig kommer 'att innebära för civilbefolkningen, måste leda oss till målmedvetna och kraftiga ansträngningar att med alla till buds stående medel öka det medicinska skyddet i totalförsvaret.
Vid sin sammanställning av forsk— ningsbehoven inom försvarsmedicinen har experterna stött på flera svårigheter. En sådan svårighet är avgränsningen mellan medicinsk forskning i allmän— het och »den försvarsmedicinska forsk- ningen. Fastän nästan varje form av medicinsk forskning kan ha betydelse ur försvarsmedicinsk synpunkt, måste likväl här en gräns dragas, så att be- nämningen »försvarsmedicinsk» reser- vera-s endast för sådana undersökning- ar, som bearbetar ur försvarsmedicinsk synpunkt omedelbart betydelsefulla om- råden. Avgränsningen mot de allmänna medicinska forskn'ingsproblemen är svå- rast på de fält, som utgör en sorts för- svarsmedicinsk grundforskning, d. v. s. närmast syftar till att nå sådana medi- cinska forskningsresultat, som kan tas till utgångspunkt för utveckling av medicinska skyddsåtgärder för civil- befolkning och strida-nde styrkor eller som förutsättes vid sådana försök och prov, som direkt syftar till utveckling av medicinsk skyddsmateriel. Utred- ningen har i experternas material nog- grant prövat, var denna gräns mellan allmän medicinsk forskning och för- svarsmedicinsk forskning bör gå, och uteslutit ett antal forskningsprojekt som enligt utredningens mening legat alltför långt bort från den centrala för- svarsmedicinen. Även om det således är svårt att ge en exakt definition av försvarsmedicinen, synes de ovan givna redogörelserna för skilda försvarsmedi- cinska ämnesområden dock i befintlig form ge en väl avvägd skildring av de centrala försvarsmedicinska forsknings- problemen.
En annan gränsdragning, som exper— terna genomför-t, gäller den mellan för— svarsmedicinsk forskning av mera grundforskningstyp å ena sidan och sådan forskning av mera tillämpad forskningstyp å andra sidan, d.v.s.
ntvecklingsarbete och undersökningar av typen försök och prov. Gränsen ifråga motsvarar väl ungefärligen en situation, där man i båda fallen vill ha fram ur försvarsmedicinsk synpunkt väsentliga resultat med hjälp av medi- cinsk forskning, men där forskaren i första fallet saknar vissa fundamentala medicinska eller biologiska data, som måste förutsättas kända för att nå det försvarsmedicinska skyddsresultatet, me- dan han i andra fallet har alla relevanta sådana fakta i sin hand men måste till- lämpa dem i utvecklingen av en meto- dik, en teknik, i konstruktionen av en apparat, ett skyddsmedel, en skyddande substans eller något dylikt. I det konkre- ta fallet synes denna gräns mellan mera grundforskningsinriktad försvarsmedi- cin och mera på tillämpning och utveck- ling inställd försvarsmedicin vara lät- ta-re att dra än den, som tidigare disku- terats mellan allmän medicinsk forsk- ning och försvarsmedicinsk forskning. Den kliniska forskningen, som i prin- cip är att betrakta som tillämpad forsk- ning, intar härvidlag en mellanställ- ning. Som framgå-tt av tidigare redo- görelse av de kliniska försvarsmedi- cinska forskningsproblemen ingår i den frågor, vilka icke är av sådan art, att den civila kliniska forskningen täcker området.
Enligt utredningens mening har ex- perterna i skildringen av den försvars- m-edicinska forskningens aktuella pro- blemställningar väl lyckats genomföra gränsdragningen mellan grundforskning och tillämpad försvarsmedicinsk forsk- ning. En sådan gränsdragning har en viktig praktisk uppgift, eftersom den mera grundforskningsinställda försvars- medicinska forskningen nära kommer att beröra medicinsk forskning i stort. Det följer därav, att den försvarsmedi- cinska grundforskningen varken bör eller kan skiljas från universitetsinsti-
tutionerna, där allmän kunskap på forskningsområdet och ofta tung och dyrbar instrumentering finns. tillgäng- liga, varför den försvarsmedicinska forskningen här kan arbeta mot en ma- teriell och personell bakgrund av den största betydelse även för insatsen på den försvarsmedicinska sidan. En på utvecklingsarbete och försök och prov inställd tillämpad medicinsk forskning däremot kan ofta: på en universitets- inst-itution kännas främmande och i viss mån tyngande, varför den utan tvi- vel blir bättre tillgodosedd och mera effektivt och rationellt bedriven om den sköts på anläggningar, som direkt arbe- tar i försvarets regi och med en målsätt- ning inom totalförsvaret. För en sådan förläggning av denna forskning talar också betydelsen av omedelbar kontakt med de organ och den personal, som har försvarsuppgifter av annan art och som direkt skall utnyttja de försvars- medicinska resultaten i praktiken.
När den försvarsmedicinska forsk- ningsutredningen anmodade de tidigare nämnda forskarna »att såsom experter sammanställa behoven på skilda för- svarsmedicinska forskningsområden, skedde utöver vad som framgår av re— dogörelsen i kap. I angående utredning— ens anvisningar till forskarna ingen begränsning ifråga om omfattningen av de projekt, som experterna skulle sam- manställa. Avsikten med detta utred- ningens uppdrag var, att forsknings- projekteringen hel-t skulle täcka det försvarsmedicinska forskningsområdet i enlighet med en verkligt initierad ex— pertgrupps obeskurna åsikt. Utredning- en ville vidare få en uppfattning om vil- ka forskare, forskargrupper, institutio- ner och kliniker i vårt land, som var tillräckligt intresserade av försvarsme- dicinsk forskning för att vilja definie- ra och förklara sig redo att biträda med genomförandet av en enligt deras me-
ning angelägen försvarsmedicinsk upp- gift. Varje projekt i experternas för- svarsmedicinska projektkatalog bygger nämligen på en namngiven forskare eller forsk-argrupp, som enligt ifråga- varande ämnesexperts kännedom är kompetent att bearbeta området. Slut- ligen önskade utredningen, att det sam- manställda materialet över de aktuella försvarsmedicinska forskn'ingsprojekten skulle ge en uppfattning om vilken kost- n—adsram, som skulle begäras av de för- svarsmedicinska forskarna själva om de fick formulera sitt behov av anslag och personal endast med hänsyn till själva uppgiftens art. Härigenom bor- de ju en i viss mån maximal ram bli angiven.
Såvitt utredningen kan bedöma, har experterna för de olika ämnesområdena i stort uppfyllt dess förväntningar och lyckats kartlägga såväl intresse som faktisk möjlighet för försvarsmedicinsk forskning runtom på skilda medicinska institutioner 'i vårt land, och det stora ant-al medicinska forskare som berörts av denna projektering har beredvilligt ställt sin sakkunskap till förfogande för att formulera de konkreta forsknings-
projekten, en uppgift som inte alltid är lätt ens för en forskare som är väl inne på ifrågavarande område.
I tabell 12 har försvarsmedicinska forskningsutredningen sammanställt de anslagsbehov, som ett stort antal teo- retiska och kliniska medicinska fors- kare runt om i landet anmält till utred- ningens experter såsom varande aktuel- la och möjliga att bringa till utförand-e under den närmaste 5-årsperioden. Med ovan redovisade förutsättningar är det självklart, att dessa forskningsbehov är mycket stora. Det sammanlagda behovet av försvarsmedicinsk forskning under den kommande 5-årsperioden uppgår en- ligt de medicinska forskarnasegna äskan- den till icke mindre än 110 milj. kronor, driftskostnader och engångsanslag sam- manräknade. De årliga driftsanslagen, räknade på det första året för den hän- delse alla äskanden oavkortat skulle bi- fallas, uppgår till drygt 23 milj. kronor. Härav fördelar forskarna och experter- na på undersökningar av grundforsk- ningstyp något mer än 15 milj. kronor och på tillämpad forskning (försök och prov) ca 8 milj. kronor.
De projekterade kostnaderna fördelar
Tabell 12. Forskarnas äskanden (i 1 000 kronor )
P Ämne Bro- er är Projekt- Summa Engångs- Total- ]ekt Forskning Forsok period 1 år for period anslag summa och prov
i ? mf ”"i"". Kärnvapen ........ B 1 787 251 3—5 4 850 440; 52290 Radiobiologi ....... B 2 1 563 — 5 7 815 3 842; 11;_657 Mikrobiologi ....... C 1 880 283 3—5 5 045 3 985"— 9 030 Kemiska stridsmedel C 2 1 735 —— 5 8 679 510 9_189
Hygien och epide- ] ? miologi ......... D — 102 5 509 80 589 Medicin och kirurgi E 3 330 1 205 1—5 18 588 1 653 20 241 Navalmedicin ...... F 1 998 1 333 0,5—5 9 995 767 10 762 Flygmedicin ....... G 1 192 1 480 3—5 13 043 1 084 14 127 Experimentalpsyko-
logi ............. H 1 484 1 534 1—5 7 812 1 525 9 337 Bioteknologi ....... I 839 1 181 4—5 9 974 415 10 389 Fysiologi .......... J 795 612 2—5 5 066 585 5 651 Psykiatri .......... K 697 25 5 3 609 210 3 819 Summa 15 300 8 006 94 985 15 096 110 081
sig på såväl mer teoretiskt inriktade som på mer kliniskt orienterade under- sökningar, och det är intressant att kun- na fastställa, att de kliniska forskarna inom ämnesområdet invärtesmedicin och kirurgi står för den största kost- naden av alla de angivna ämnesområ- dena. Fastän sådana genom teknisk ut- veckling aktuella områden som skydd mot radioaktiv strålning, biologisk krigföring m.m. och t.ex. flygfysiolo- giska och b'ioteknologiska studier givet- VIS står för höga kostnader, har modern försvarsmedicin således ändock minst lika aktuella och kostnadskrävande upp— gifter att lösa i samband med invärtes- medicinsk och kirurgisk vård i ett mo- dernt krig. Det är också värt att notera, att psykiatriska frågeställningar har hög aktualitet i en nutida krigssituation. Med hänsyn till vikten av att kunna bedöma, hur realistiska möjligheter vårt land har att bygga upp en enligt forskarnas mening önskvärd försvars- medicinsk forskning, liar utredningen även särskilt sammanställt de personal- behov som en 100 %-ig anslagsbevill- ning enligt forskarnas äskanden skulle medföra under det första året. Dessa äskanden finns sammanställda i tabel- len 13. Betydande delar av kostnaderna för den äskade försvarsmedicinska forskningen utgörs av löner för veten- skaplig och teknisk personal och de stora äskade summorna innebär där- för höga personalkrav. Sammanställ— ningen visar, att denna forskningsvo- lym skulle kräva anställandet av inte mindre än ca 360 forskare med akade- misk utbildning, varav ca 35 motsva- rande professors eller laborators ställ- ning. Av teknisk personal i olika grader skulle inte mindre än ca 480 behöva anställas. De av forskarna skisserade försvarsmedicinska forskningsprojekten inom grundforskningen och den tilläm- pade forskningen är sålunda mycket
omfattande såväl ur personal- som ur allmän kostnadssynpunkt.
När den försvarsmedicinska forsk- ningsutredningen sammanställt forskar- nas äskanden på sätt som framgått av de redovisade tabellerna 12 och 13 stod det klart för utredningen att det varken med hänsyn till vårt lands personella resurser eller de anslags-beviljande myn- digheternas ekonomiska situation var realistiskt att räkna med, att hela denna fcrskningsvolym skulle kunna tillgodo- ses omedelbart. Utredningen sökte där- för genomföra en värdering av de an- mälda forskningsprojek-ten för att i görligaste mån bedöma, vad som skulle kunna åstadkommas genom en grup- pering av de anmälda forskningspro- jekten i olika prioritetsklasser. Utred- ningens egna experter genomförde där- för en gradering av de anmälda forsk- ningsprojekten i tre grupper, vil- ka i ordning bedömdes som av svagare angelägenhetsgrad sett ur rent veten- skaplig synpunkt och med hänsyn till problemets försvarsmedicinska aktuali- tet.
Medelsbehovet räknat för första året med full tilldelning av forskningsprojek— ten skulle enligt denna prioritering för- delas på grupperna som framgår av ta- bell 14. I fråga om försvarsmedicinsk grundforskning klassades nära 70 % av forskningsvolymen till en årskostnad av drygt 10 milj. kronor i första prioritets- gruppen, och när det gällde den till- lämpade forskningen (försök och prov) hänfördes inte mindre än ca 85 % för en årskostnad av nära 7 milj. kronor till den första prioritetsgruppen. Man kan säga att utredningsexperternas granskning av forskarnas anslagsäs- kanden visar, att redan forskarna själva genomfört en ur vetenskaplig och ak- tualitetssynpunkt ganska hård gallring av sina forskningsprojekt, vilket med- fört att experterna ur denna synpunkt
Tabell 13. Personalbehov för första året enl. Forskarnas äskanden
Personal
Ämne
Forskning
Försök och prov
Prof. Lab.
Forskn. läkare (motsv.)
Övriga forskare1
Teknisk personala
Forskn. läkare (motsv.)
Teknisk personal2
Övriga forskare1
Kärnvapen Radiobiologi Mikrobiologi
Kemiska strids- medel
Hygien och epidemiologi
Medicin och kirurgi
Navalmedicin
Flygmedicin
Experimental psykologi
Bioteknologi
Fysiologi
Psykiatri och psykologi
4
33 16
5 (H) 9 1/2 1 (H)
234 4
16 43 22 1/2 35 1/2
2 41/2
4
4 199
113 1/2 74 1/2
(+9 1/2) 101
45 1/2 (+5 1Av.)
58 27
31 % (+2) 99 (+3) 90 1/2 (+1)
1 Övriga forskare: Naturvetare, civilingenjör, humanist, officer.
” Teknisk personal: ; A 15. ( ) Redan befintliga tjänster.
Tabell 14. Utredningsexperternas prioritering av medelsbehov för första året (i 1 000 kr)1
Prioritet Forskning Försök och prov Ämne I 11 111 1 11 111 Kärnvapen B 1 1, 3, 8, 17 2, 14 7 3, 5, 18 344 304 251 _ _ Radiobiologi B 2 B 2 B 1:11— B 1: 6,15, 13 16 514 3 748 —— _— —— Mikrobiologi C 1 C 1: 1, 2, C 1: 6 C 1: 1—4 3, 4, 7 664 — 216 283 — — Kemiska strids— C 2 1—9 medel 1 735 — — _ — _— Hygien och epide- D miologi — —— _— 102 — — Medicin och kirurgi E 1, 3, 5, 6, 2, 14, 17 4, 5, 9— 1, 7, 18, 2 4,10, 16, 7,10,18, 13,15,16 19, 21,23 23 19, 21, 23, 20, 23 25, 26 25, 26 1 723 130 1 478 920 24 262 Navalmedicin F 1, 2, 4—— 3 1, 2, 4— 3 12 12 1 910 — 1 262 71 — Flygmedicin G 1, 5, 9 2—4, 6 1, 2, 5, 3, 4 7—9 633 560 — 1 433 47 —— Experimental- H 1, 2, 4, 6, 3, 5, 7, 8 1, 2, 4, 6, 3, 5, 7, 9 psykologi 9 8 821 663 — 803 731 -— Bioteknologi I 1—3, 5 4 1—5 656 183 — 1 181 —- ——- Fysiologi J 1—3, 6— 4 2, 5—8 8 728 —-—- 612 —— -— Psykologi och K 1, 3 1, 3 psykiatri 697 __ _... 25 _ _ 10 425 2 29.5 2 581 6 872 873 262 68 % 15% 17% 86 % 11 % 3 %
1 I tabell 14 och 16 avser låga siffror projektnummer i katalog i stencilerad upplaga under det att kursiverade siffror avser kostnader.
inte fann sig kunna göra en alltför hård beskärning.
Försvarsmedicinska forskningsutred- ningen fann det oundgängligen nödvän- digt att mycket ingående granska det av de försvarsmedicinska forskarna framlagda materialet och få det disku- terat ur såväl medicinsk som mera di-
rekt militär och totalförsvarssynpunkt. Därför vidtog utredningen åtgärder för att få till stånd en mera allsidig pröv- ning av materialet. Med särskilt till- ståndsamlade utredningen en konferens under en knapp vecka i Öregrund, i fortsättningen kallad öre-grun'ds—konfe— rensen. Konferensen företog en diskus-
sion rörande den försvarsmedicinska forskningens detaljutformning i anslut- ning till de av utredningen insamlade äskandena från de försvarsmedicinska forskarna. I denna konferens deltog utredningen, inklusive dess egna ex— perter, samt generalläkaren, försvars- grensöverläkarna och civilförsvarsöver- läkaren. Vidare deltog av överbefälhava— ren utsedda militära representanter för försvarsstahen sam-t för armén, marinen och flygvapnet. (Se vidare kap. I.) Vid Öregrundskonferensen diskuterades de försvarsmedicinska konkreta forsknings- problemen ingående ilanslutning till de försvarsmedicinska forskarnas anslags- äskanden. Vidare företog konferensen en prioritering dels i fråga om de stora ämnesområdena inom försvarsmedici- nen och dels i fråga om de av forskarna framlagda projekten inom dessa äm- nesområden. Konferensen diskuterade slutligen möjliga organisatoriska lös- ningar för den försvarsmedicinska forskningens ledning utgående från den bild av den försvarsmedicinska forsk- ningsproblematiken, som framkom ur det föreliggande omfattande materialet rörande aktuella försvarsmedicinska forskningsuppgifter.
Vad först gäller prioriteringen av de projekt, som anmälts av försvarsmedi- cinska fors—karna, genomfördes en sträng, kritisk granskning som ledde till att en reduktion av anslagsbehovet ansågs möjlig i fråga om vissa av de anmälda fo-rskningsprojekten. Vidare grupperades de anmälda forsknings- projekten 'i tre prioritetsgrupper, där den första gruppen (högsta prioritet) bedömdes som »bör komma till utfö- rande under alla förhållanden». Den andra gruppen (prioritet 2) karaktäri- serades som »högst angelägen», och den tredje gruppen karaktäriserades som »väsentlig». Grupperingen av forsk- ningsprojekten efter dessa grunder ge—
nomfördes både med hänsyn till forsk- ningsaktualitet, medicinsk-t värde och efter en bedömning av det militära lägets krav på medicinsk-t skydd (tabell 15).
Resultatet av denna stränga bedöm— ning av forskarnas anslagsäskanden framgår av tabell 16, som belyser stor- leken av anslagsbehovet i olika priori- tetsklasser enligt Öregrundskonferen- sens mening, fördelat på försvarsmedi— cinsk grundforskning och tillämpad forskning (försök och prov). Som fram- går av tabellen bedömde öregrundskon- xferensen, att sådan försvarsmedicinsk forskning, som under alla förhållanden borde komma till utförande nu, skulle kräva inte mindre än ca 13 1/2 milj. kro— nor under det första anslagsåret, varav för grundforskning ca 8 milj. och för tillämpad forskning ca 5 1/2 milj. Dessa belopp utgjorde ca 60 och 80 % resp. av den av forskarna anmälda total- summan inom respektive kategorier. Även resultatet av denna prioritering belyser sålunda den höga aktualiteten hos alla de anmälda forskningsprojek— ten. Kostnaden för engångsanslag granskades inte närmare av Öregrunds— konferensen och kvarstår sålunda efter dess arbete vid i runt tal 15 milj. kro- nor.
Försvarsmedicinska forskningsutred- ningen anser, att öregrundskonferensens diskussion av de anmälda försvarsme- dicinska forskningsprojektens priori— tet har gett ett synnerligen viktigt ut- gångsmaterial vid bedömningen av an- slagsbehovet för den försvarsmedicinska forskningen under de närmaste 5 åren. En mera sakkunnig, inträngande och kritisk granskning av detta problem- komplex kan sannolikt 1inte åstadkom- mas. Utredningen får därför konstatera, 'att de minimibehov för försvarsmedi— cinska forskningens årliga understöd under den närmaste 5-årsperioden, som
Tabell 15. Princip-prioritering av projekten vid Öregrund-konferensen
Prioritet Forskning Försök och prov Ämne I III I II III Kärnvapen B 1 1, 17 2, 3, 8 7 — 3 5, 14 Radiohiologi B 2 B 1: 13, B 1: 13 B 1: 6, _ _— — B 2: 12, 11, 12, 15 B 2: 3 ' 16 Mikrobiologi C 1 1—4, 7 —— 6 1—4 —— —- Kemiska C 2 1—5, 7— 6 — — -— —— stridsmedel 9 Hygien och D —— —— -— D —- — epidemiologi Medicin och kirurgi E 1, 3, 5 ab, — 2, 4, 5 c, 1, 7, 19, —— 2, 4, 10 a, 6, 7, 10 b, 9, 10 a, 21, 23 d, 16, 18, 14, 19, 21, 11—13, 25, 26 23 b 23 d, 25, 15—18, 26 20, 23abe Navalmedicin F 1—12 —— — 1—12, —-— —- B1: 4 Flygmedicin G 1—3, 9 4 6 1—3, 4, — 5 7—9 Experimental- H 1, 3 2, 4, 7—9 — 1, 3, 4 7—9 — psykologi Bioteknologi I 1—3 —- 4, 5 1—5 — _— Övrig fysiologi J 1, 2, 6, 7 3, 4, 8 —- 2, 5, 6, 7, 8 -— HG HG, B1: 18 Psykologi och K 1, 3 — — 1 -— _ psykiatri
bör eftersträvas, ligger i storleksord- ningen 13 milj. kronor. Därjämte krävs oundgängligen avsevärda engångsanslag för utbyggnad av vissa institutioner och för utrustning i anslutning till dessa nybyggnader samt dessutom av mera speciell natur.
Även !i övrigt gav diskussionerna på öregrundskonferensen vissa besked av entydig natur. Således konstaterade kon- ferensen enhälligt, att de angivna för- svarsmedicinska forskningsprojekten i största utsträckning har betydelse för to— talförsvaret, d.v.s. att de ur skydds— synpunkt är lika väsentliga att genom- föra ur såväl civilbefolkningens som de stridande styrkornas synpunkt. I fråga
om ämnesområdena för den försvars— medicinska forskningen rådde vidare enighet vid konferensen om att skyddet mot den kemiska och mikro-biologiska krigföringen under de närmaste åren hade högsta aktualitet och fordrade den snabba-ste och kraftfullaste ökning- en av forskn'ingsanslagen. Därmed ville öregrundskonferensen icke nedvärdera behovet av forskning rörande skyddet mot radioaktiv strålning, men konfe— rensen ansåg att allmänt tillgängliga forskningsdata förelåg i större utsträck- ning på detta fält än på de nyss nämn- da, varför dokumentation och direkt framta-gning av skydd ur teknisk syn— punkt var möjlig på ett helt annat sätt,
Tabell 16. Princip-prioritering av medelbehov för örsta året med ledning av projektprioleringen vid Öregrund—konferensen (i 1 000 kr)
(vissa projekt reducerade)
Forskning
Försök och prov
Forskn. +
I II
III
I II
fo . III p
Totalt
Kärnvapen
Radiobiologi Mikrobiologi Kemiska stridsmedel
Hygien och epidemiologi Medincin och kirurgi
Navalmedicin Flygmedicin Experimentalpsykologi Bioteknologi
Övrig fysiologi
Psykologi och psykiatri
Bl B2 C1 C2
K
Summa
Procent c:a
1, 17 2, 3, 8
188 331
Bl: 13, Bl: 13 132: 1—3 379 84
1—4, 7 664 _—
1—5, 7—9 6 1 187 549
1, 3, Sah, 6, 7, 10b, 14, 19, 21, 23d, 25, 26
1 525 ——
1—12 1 221 —
1—3, 9 4 815 92
1,3 2, 4, 7, 8,9 333 817
1—3 211 —
1,2, 6, 7, Hö 3,4, 8
719 262
1, 3 697 —
139
8116, 11, 12, 15, 16 944
6 216
2, 4, 5c, 9, 10a, 11—13, 15—18, 20, 23abe
1 678
1—4 283 -——
102 _
1, 7, 19, 21, 23d, 25, 26
648 —-
1_12, 131: 4 806 _—
1—3, 4, 7—9 1 401 -——
1, 3, 4 7, 8, 9 536 485
1—5 030 _
2, 5, 6, 7, H6 8
B1: 13 787 92
50 —
5,14 214 658+287
_ 1 407+0 _ 880+283
_ 1736—l—0 — 0+102
2, 4, 1021, 16, 18, 23b
428 3203+1 076
_ 1 221+806 207 994+1 608
_ 1 150+1 020
_ 017+930 _ 981+879
_ 607+50
945
1 407
1163
1 730 102
4279
2 027 2 602
2171 1547
1 860
747
7.93!) 2135 59 % 16%
3 470 25 % 5 543 050 79 % 9 %
849 13544+7042
12%
20 580
utgående från kända medicinska resul- tat. öregrundskonferensen var vidare enig i den åsikten, att de av forskarna starkt betonade medicinska, kirurgiska och psykiatriska forskningsprojekten hade hög aktualitet och fordrade kraf- tigt understöd. Vidare betonades på konferensen, att utvecklingen inom de kraftigt specialiserade vapengrenarna, d.v.s. marinen och flygvapnet, i dags- läget ställde exceptionella krav på för- svarsmedicinsk insats Iicke minst inom områdena experimentalpsykologi och
bioteknologi och därför hade hög ak- tualitet ur försvarsmaktens synpunkt. Öregrundskonferensen var också enig i åsikten, att den försvarsmedicinska forskningen i vårt land uteslutande mås- te ha skyddskaraktär. Konferensen var slutligen helt enig om, som framhålles i avsnittet om försvarsmedicinsk doku- mentation, att ett dokumentationspro- jekt ägde högsta prioritet. Ett dylikt har utarbetats efter Öregrundskonferen- sen och redovisas separat i den till be- tänkandet fogade stencilerade bilagan.
SJUNDE KAPITLET
Reorganisation av den försvarsmedicinska forskningens ledning
Bakgrund Om den försvarsmedicinska forskningen i vårt land skall intensifieras och ökas till sin omfattning, måste vi ha garantier för att den nödvändiga forskningen kan genomföras och att den kan genomföras effektivt och med god samordning. I kapitel III och IV har den försvarsmedi- cinska forskningsutredningen skildrat tillkomsten och arbetssättet inom den försvarsmedicinska forskningens led- ning. Den där genomförda analysen tor- de visa, att ledningen av denna forsk- ning är otillfredsställande genom bris- tande enhetlighet, alltför stor splittring på många organ och för dåligt samband, när det gäller att inrikta forskningens resurser på de mest angelägna målen. Organisationen av den försvarsmedi- cinska forskningen brister vidare när det gäller att överföra de uppnådd-a forsk- ningsresultaten till en snabb tillämpning inom totalförsvarets olika delar. Dessa utredningens omdömen baserar sig förutom på utredningens egna ana- lyser .av läget också på uppgifter och synpunkter som framkommit vid utred- ningens informativa samtal, hearings och diskussioner med representanter för skild-a organ och myndigheter inom totalförsvaret och med enskilda forska- re och läkare. En reorganisation av den försvarsmedicinska forskningens led— ning framstår också som befogad, när man'tänker på att de existerande orga- nisationerna inte framkommit som re- sult-at av någon enhetlig planläggning
utan inrättats från tid till annan, när särskilda behov gjort sig gällande. En genomgripande omprövning av organi- sationens skilda delar måste därför företas, och en effektiv och logisk lös— ning måste eftersträvas.
Även i det dagsaktuella läget före- ligger 'en omfattande medicinsk kun- skap, som har betydelse för det försvars- medicinska skyddet. Vid en ökad och intensifierad försvarsmedicinsk forsk- ning framkommer sådana fakta i större omfattning och i hastigare takt, och analysen av redan föreliggande data frambringar mera material för tillämp- ning inom .det försvarsmedicinska skyd- det än vad tidigare varit fallet. I denna situation måste en prövning ske, om den nuvarande totalförsvarsorganisationen tillgodoser kravet på en snabb och effektiv tillämpning av föreliggande och framkommande försvarsmedicinsk kunskap i vårt totalförsvar. Enligt ut- redningens erfarenhet på basen av allt det material som insamlats är inte läget tillfred-sställande på denn-a punkt. Även det material, som presenteras i betän- kandet »Läkaren i totalförsvaret» (SOU 1961: 63), bestyrker detta påstå- ende.
En tillämpning av framtagna data i den medicinska skyddsforskningen och ett insättande i de praktiskt arbetande organisationernas tjänst av tekniska skyddsmedel av skilda slag, som fram- kommer genom den tillämpade försvars-
medicinska forskningen, ligger givetvis utanför det direkta forskningsarbetet. Det torde emellertid vara nödvändigt att vid planläggningen av den försvars- medicinska forskningens ledning se till, att det led i organisationen, som överför kunskap, erfarenhet och ny metodik till totalförsvaret, när ett effektivt samband med den försvarsmedicinska forskning- ens organisationer. Det föreligger sålun- da skäl för den försvarsmedicinska forskningsutredningen att rikta upp- märksamheten på de olika sätt, vari- genom försvarsmedicinsk skyddsforsk- ning kan få sina resultat omsatta i civilförsvarets, den militära och civila sjukvårdens och krigsmaktens arbete. Det ligger makt uppå att genom en riktig medicinsk personalorganisation, tillfredsställande rekrytering, adekvat utbildning och fortlöpande efterutbild- ning säkra, att totalförsvarets organisa- tioner både får tillgång till den för- svarsmedicinska skyddsforskningens re- sultat och har förmåga att också ut- nyttja och omsätta dessa resultat i det praktiska arbetet.
Tidigare utredningar
Tidigare utredningar, som haft till upp- gift att granska organisation och resur- ser för försvars—medicinsk forskning inom olika fält har redovisats i kapitel III. Då dessa utredningar samtliga lig— ger relativt långt tillbaka i tiden med tanke på försvarsmedicinens snabba ut- veckling och då ingen av dem avhandlat försvarsmedicinen i dess helhet, d.v. s. såväl dess grundforskningsdel som dess tillämpade del, finns här ingen anled- ning att närmare beröra detaljer röran- de där föreslagna organisationerna. I den mån de nämnda utredningsförsla- gen har intresse för den kommande dis- kussionen skall de nämnas i de sam- band, där de är direkt relevanta. Vissa
utredningar. angående försvarsmedici- nen närliggande problem har emeller- tid framlagt förslag, som har direkt be- tydelse för frågan om den försvarsme- dicinska forskningens ledning.
I betänkandet »Civilförsvarets orga- nisation» (SOU 1958: 13) framlade 1953 års civilförsvarsutredning förslag till bl. a. ny organisation för civilförsvars- styrelsen. I anslutning till utredning från statens organisationsnämnd före— slogs där, att i civilförsvarsstyrelsen skulle inrättas en planeringssektion som under direkt ledning av generaldirek- tören för civilförsvarsstyrelsen hade ansvar för den centrala planeringen på långt sikt. Utgående från detaljarbete inom respektive sakorgan föreslås pla- neringssektionen uppgöra förslag till långsiktiga planer för utvecklingen i stort, bl. a. i fråga om förebyggande åtgärder, materielutrustning, materiel- anskaffning etc. Planeringssektionen föreslogs även skola biträda general— direktören med samordningen av pla- neringsverksamheten i förhållande till andra myndigheter, som beröras av eller berör civilförsvarsstyrelsens verksam- het. Ehuru planering av försvarsmedi- cinsk forskning av betydelse för civil— försvarets arbete icke närmare diskute- rades i samband med detta organisa- tionsförslag, synes det likväl naturligt att planeringssektionen inom civilför- svarets högsta ledning skulle komma att ur civilförsvarets synpunkt bidra även till planeringen av den försvarsm-edi- cinska forskningen.
I proposition nr 114 till 1959 års riks- dag angående ny organisation för civil- försvaret m. m., uttalade chefen för in- rikesdepartementet, att han i huvudsak kunde godtaga det framlagda förslaget till central civilförsvarsorganis—ation. Genom förslaget skulle, anförde han, chefen :för planeringssektionen få en mycket betydelsefull ställning inom äm-
hetsverket. Riksdagen följde departe— mentschefens förslag.
1 betänkandet »Enhetlig ledning av krigsmakten» (SOU 1961: 7) redovisade 1960 års försvarsledningsutredning sina överväganden och förslag rörande krigs- maktens högsta ledning. Utredningens förslag lades till grund för proposition nr 109 till 1961 års riksdag. Riksdagen biföll propositionen, och den nya orga- nisationen av krigsmaktens högsta led- ning trädde i kraft den 1 oktober 1961.
Reformen innebär en ökad samord- ning och en mera enhetlig ledning inom krigsmakten. Överbefälhavaren, som ensam beslutar i militärledningen och under vilken försvarsgrenscheferna omedelbart lyder, skall 4bl. a. leda den operativa verksamheten inom krigs- makten samt leda och svara för dess långtidsplanering. Försvarsstaben är överbefälhavarens stab. I dess sektion lV är en planeringsavdelning och en forskningsavdelning organiserade.
I betänkandet »Läkaren i totalförsva- ret» (SOU 1961: 63), avgivet av utred- ningen rörande utbildning av värnplik- tiga läkare m. m., framlades förslag av betydelse för den försvarsmedicinska forskningen. Utgående från en beräk— ning av tillgången på läkare under kom- mande år, fann utredningen, att i fr-am- tiden behovet av läkare inom den mi- litära krigssjukvården mer än väl kan tillgodoses av de utbildningskullar värn- pliktiga läkare som framkommer. Utred- ningen föreslog därför, att de värnplik- tiga läkarna efter viss grundläggande utbildning delas i tvenne utbildnings- linjer för militär respektive civil krigs— sjukvård. Ett avsevärt och stigande an- tal läkare kan enligt utredningens ma- terial i framtiden överföras för utbild- ning inom civil krigssjukvård. Trots att samtidigt förslag framlades om en viss minskning av värnpliktstiden för läka- re skulle det likväl bli möjligt att utnytt-
ja från 60 till 120 dagar av värnplikts— tiden för s. k. försvarsmedicinsk assi- stenttjänstgöring. Denna assistenttjänst- göring .skulle enligt utredningen bedri- vas dels på kliniker och institutioner av direkt betydelse för ifrågavarande läka- res arbete inom totalförsvaret och dels på anläggningar för försvarsmedicinsk forskning. Utredningens förslag innebär ett icke obetydligt tillskott till speciell forskningsutbildning för härför lämpa— de personer med sikte på den försvars- medicinska skyddsforskningens behov. För att organisatoriskt planera, leda och övervaka den försvarsmedicinska utbildningen och planeringen inom den civila krigssjukvården föreslog utred- ningen rörande utbildning av värnplik— tiga läkare m. in. en viss omorganisa- tion av medicinalstyrelsen. Inom sty— relsen borde en försvarsmedicinsk -av- delning bli inrättad. Denna skulle överta den nuvarande sjukvårdsbered- skapsnämndens funktioner men där- jämte få två nytillkomna byråer, näm- ligen en planeringsbyrå och en utbild- ningsbyrå. Inom planeringsbyrån skull-e en forskningssektion uppehålla fortlö- pande kontakt med den försvarsmedi- cinska forskningen och framta material för bedömning av långtidsplaner inom denna forskning med hänsyn till den civila krigssjukvårdens behov. Utred- ningen underströk också den stora vik- ten för krigssjukvården av att utveck- la metoder ocwh materiel, framförallt be- träffande ABC-skador. Detta utveck- lingsarbete skulle följas av den försvars- medicinska avdelningen, vilken därige- nom även rimligen finge ansvaret för tillämpningen av framkomna försvars- medicinska forskningsresultat inom den civila krigssjukvården. Chefen för forsk- ningssektionen borde enligt utredningen vara en läkare med docent- eller forsk- ningsläkarkompetens. I betänkandet »Totalförsvarets högsta
ledning» (SOU 1961: 66) framlade 1960 års försvarsledningsutredning flera för den försvarsmedicinska forskningen be- tydelsefulla förslag. Till betänkandet var fogat en promemoria med »Syn- punkter och förslag rörande den cen- trala ledningen i fred och krig av sjuk- och veterinärvårdstjänsten inom totalförsvaret», utarbetad av utred- ningens expert, majoren vid general— stabskåren, L. 0. Bratt. Beträffande den sistnämnda, ganska detaljerade prome- morian anförde försvarsledningsutred- ningen, att utredningen dock icke ansett sig böra ta ställning till alla i promemo- rian redovisade delfrågor. Utredningen underströk särskilt vikten av en effek- tiv ledningsorganisation för sjuk- och veterinärvården med tydligt avgränsade ansvarsområden och befogenheter samt ändamålsenliga samarbetsformer. Utred— ningen föreslog icke en fristående, för totalförsvaret gemensam ledningsmyn— dighet för sjuk- och veterinärvårdens ledningsfunktioner utan ansåg, att dessa även fortsättningsvis bör åvila skilda militära och civila myndigheter. Sam- tidigt underströk utredningen vikten av ett nära samarbete mellan de mili— tära och civila ledningsmyndigheterna och framhöll, att såväl inom den mili- tära som den civila sektorn bör var för sig i princip största möjliga enhetlighet eftersträvas.
Inom krigsmakten föreslog försvars- ledningsutredningen ett särskilt centralt stabs— och förvaltningsorgan för enhet— lig ledning av de sjuk- och veterinär— vårdande funktion-erna. Denna myndig- het borde enligt utredningen enklast kunna bildas genom omorganisation av försvarets sjukvårdsstyrelse. Utredning- en anförde, att denna relativt genomgri- pande omorganisation -torde få sådana följdverkningar för försvarsgrensled- ningarna att försvarsgrensöverläkarnas och överfältveterinärens framtida upp—
gifter bör omprövas. I sammanhanget anförde utredningen, att den med det nu sagda icke tagit ställning till frågan hur (len medicinska forskningen inom krigs— makten bör ledas utan ansåg, att resul- taten av pågående särskild utredning härom bör avvaktas. Beträffande den allmänt civila sjukvården hävdade ut- redningen, att chefen för medicinalsty— relsen i såväl fred som krig odelat bör bära ledningsansvaret härför. Medicinal- styrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd bör därför uppgå i medicinalstyrelsen. I anslutning till dessa förslag diskutera- de utredningen frågan om veterinärvå— sendets samordning med övriga civila ledningsorgan inom fältet och föreslog, att en utredning om förutsättningarna för en sammanslagning under medici- nalstyrelsen av ledningen av sjukvår- den och veterinärvården i krig bör komma till stånd. Även beträffande ci- vilförsvarssjukvården ansåg utredning- en, att medicinalstyrelsens ansvar och befogenheter bör stärkas. Samordningen på hälso- och sjukvår- dens område fann 1960 års försvars— ledningsutredning vara tillfredsställan- de i krig, då en central sjukvårdsledning är organiserad. I fred däremot fann utredningen, att behov föreligger av ett för den militära och civila sektorn ge- mensamt samarbetsorgan, varför utred— ningen förordade att en central krigs- sjukvårdsberedning skall bildas. I an- slutning till promemorians förslag före- slogs denna beredning omspänna sjuk— och veterinärvårdstjänstens samtliga samarbetsfunktioner och bestå av ett begränsat antal ständiga ledamöter, varibland märks representanter för överbefälhavaren, medicinalstyrelsen, veterinärstyrelsen och civilförsvarssty— relsen. Beredningen sknlle med sig adjungera representanter för bl. a. landstings— och stadsförbunden, över- styrelsen för svenska röda korset, sta-
tens bakteriologiska laboratorium, sta- tens veterinärmedicinska anstalt, statens växtskyddsanstalt samt representanter för vetenskapliga discipliner och forsk— ningsinstitutioner, verksamma på den tillämpade försvarsmedicinska forsk- ningens område (bl. a. försvarets forsk- ningsanstalt). Därjämte borde ett rela- tivt stort antal adjungerade ledamöter ingå. Beträffande representanterna för den försvarsmedicinska forskningen an- förde promemorian, att frågan därom bör hållas öppen i avvaktan på den för- svarsmedicinska forskningsutredning- ens förslag. Den centrala krigssjuk- vårdsberedningen skulle enligt prome- morian ha till uppgift bl. a. att utveckla en gemensam grundsyn på sjuk- och veterinärvårdstjänsten, att skapa förut- sättningar för att landets resurser inom dessa områden utnyttjas på ur totalför- svarets synpunkter bästa sätt, att dryfta inriktningen av den försvarsmedicinska forskningen och i kontroversiella frågor prioritera den, att dryfta avvägningen av de personella resurserna och att samordna de medicinska och veterinär- medicinska åtgärder som erfordras som skydd mot ABC-krigföring, samt att samordna de medicinska behandlings— metoderna och registreringsförfaran- dena m. m. Utredningen konstaterade slutligen, att en översyn är nödvändig av dels försvarets sjukvårdsstyrelse och berörda delar av försvarsgrensled- ningarna, dels medicinalstyrelsens be- redskapsorgan, dels ock rörande vissa frågor angående militärläkarkårerna så— som rekrytering och utbildning, tjänst- göringsförhållanden m. m.
I den till 1960 års försvarsledningsutred- ning fogade, ovan berörda promemorian av majoren Bratt behandlas vissa delfrågor inom sjuk— och veterinärvårdstjäusten inom totalförsvaret mera ingående. Sålunda kon— stateras beträffande den centrala sjuk— och veterinärvårdsledningens allmänna uppgif— ter i fred och krig att de främst bör vara
bl. a. att utveckla en gemensam grundsyn på sjuk— och veterinärvårdstjänstens be— drivande så att landets resurser utnyttjas på för totalförsvaret mest rationella sätt, att inrikta och vid behov prioritera den för— svarsmedicinska forskningen samt sörja för att dess rön omhändertas för praktisk tillämpning, att planlägga sjuk— och vete— rinärvårdstjänstens bedrivande, att leda utbildningen av medicinalpersonalen och svara för att den ändamålsenligt fördelas mellan olika organisationer, att öva me- dicinsk tillsyn över sjuk- och veterinär— vårdstjänstens bedrivande och att leda och samordna de medicinska och veterinärmedi- cinska skyddsåtgärderna mot ABC—krig— föring. Beträffande ledningen av sjuk- och veterinärvårdstjänsten inom krigsmakten föreslås att ledningen av den såväl medi— cinska som veterinärmedicinska funktionen inom krigsmakten koncentreras till en ge— mensam myndighet. Denna myndighet bör i medicinskt och veterinärmedicinskt hän— seende utrustas med anvisningsrätt gent— emot försvarsgrenscheferna samt äga rätt att inspektera den medicinska och veteri- närmedicinska verksamheten inom försvars- grenarna. Även den materielförvaltande funktionen bör ledas av en för krigsmakten gemensam förvaltningsmyndighet.
Den förbandsproducerande ledningen bör däremot ankomma på vederbörande för— svarsgrenschef. Härvidlag, framhåller ex- perten, bör dock återhållsamhet iakttas då det gäller att förse försvarsgrensstaberna med egen medicinsk (veterinärmedicinsk) expertis. Principen bör i stället vara, att det för krigsmakten gemensamma medicinska och veterinärmedicinska ledningsorganet ålägges biträda försvarsgrenschefcrna i frågor rörande förbandsproduktionen, bl. a. genom att tillhandahålla medicinskt un— derlag och tillfälligt ställa personal till för- svarsgrenschefs förfogande. Försvarsgrenar— na hör emellertid själva ha tillgång till så- dan medicinsk expertis, som erfordras för ledning av det löpande utbildnings- och or— ganisationsarbetet samt utarbetande av mil- jöberoende sjukvårdstaktiska föreskrifter m. m.. Experten anser vidare, att det ge— mensamma ledningsorganet inom den me— dicinska och veterinärmedicinska verksam-— heten vid krigsmakten bör vara försvarets sjukvårdsstyrelse, som skall utöva den lång— siktsplanerande (inklusive forskningsledan— de) funktionen. För den centrala ledning- en av medicinal- och veterinärväsendet fö—
reslås i fred medicinalstyrelsen bli ensamt ansvarig, varvid medicinalstyrelsens sjuk- vårdsberedskapsnämnd och dess biologiska råd skulle ersättas av ett rådgivande or— gan vid styrelsens sida. (benämnt medicinal- styrelsens beredskapsråd), i vilket även hu- vudmannarepresentanter skulle ingå. Ex- perten anser vidare, att ledningen av den allmänt civila sjuk- och veterinärvårds- tjänsten för närvarande är splittrad på me- dicinalstyrelsen och veterinärstyrelsen, och anför att ett återförande av veterinärväsen— det under medicinalstyrelsens ledning med stor sannolikhet skulle vara ägnat åt att effektivera ledningen. Experten föreslår en utredning i denna fråga, varvid även freds- aspekterna skulle beaktas.
Beträffande samordningen av den mili- tära och civila centrala sjuk- och veteri— närvårdsledningen anför experten att i fred föreligger ett starkt behov av ett gemen- samt ledningsorgan med sådana uppgifter som redan anförts ovan och kallats centrala krigssjukvårdsberedningen. Av intresse ut— över vad som tidigare nämnts om detta organ är att enligt expertens förslag den centrala krigssjukvårdsberedningen vad be— träffar ledningen av den medicinska forsk- ningen skall ersätta bl.a. de nuvarande sta- tens medicinska forskningsråds försvarsme- dicinska nämnd och statens flyg— och naval- medicinska nämnd. Experten synes sålunda förutsätta att den centrala krigssjukvårds- beredningen skulle utöva direkt ledning av försvarsmedicinsk forskning bl. a. på univer- sitetsinstitutioner och även sköta anslags— fördelningen. I denna punkt anför dock ex- perten, att den centrala krigssjukvårdshe- redningens verksamhet när det gäller sam- arbetet på den försvarsmedicinska forsk— ningens område icke slutligt kan fixeras, utan den försvarsmedicinska forskningsm- redningens förslag bör avvaktas innan de berörda nämndernas framtida verksamhet avgöres.
Försvarsledningsutredningens betän- kande lades till grund för proposi- tion nr 108 till 1962 års riksdag an- gående ny organisation för totalför- svarets högsta ledning m. m. Chefen för försvarsdepartementet föreslog, att inom regeringen försvarsministern i fredstid skall vara närmast ansvarig för samordningen av totalförsvarsfrå-
gorna. För beredning inom Kungl. Maj:ts kansli av ärenden rörande sam- ordning av totalförsvarsverksamheten och andra hithörande frågor, som icke kan hänföras till ett särskilt departe- ment, skall fr.o.m. den 1 juli 1962 organiseras en särskild samordnings- avdelning, som i fred redovisas som en avdelning i försvarsdepartementet och lyder under försvarsministern.
I fråga om sjuk— och veterinärvårdens centrala ledning anförde chefen för försvarsdepartementet: »Med hänsyn till att remissbehandling f.n. pågår av betänkandet »Läkaren i totalförsvaret» —— avgivet av 1959 års utredning rörande utbildning av värnpliktiga läkare m. m. _ och att 1959 års utredning röran-de den försvarsmedicinska forskningen förväntas framlägga sitt betänkande inom kort, är jag f. n. icke beredd före- lägga riksdagen några förslag i denna fråga. Jag avser att, så snart erforderligt underlag föreligger, lämna en redogö- relse för hela denna fråga och i detta samman-hang även närmare redovisa
försvarsledningsutredningens förslag och remissmyndigheternas yttranden häröver.» Riksdagen följde departe-
mentschefens förslag.
I statsverkspropositionen till 1962 års riksdag framlade chefen för försvars— departementet under punkten 69 »Mili- tärm-edicinsk forskning» (s. 315) förslag om ett anslag på 600 000 kronor. Chefen för försvarsdepartementet refererade där ett av utredningsmannen för för- svarsmedicinska forskningen professor B. A. Rexed 23 oktober 1961 avgivet ytt- rande över anslagsäskandena för flyg- och navalmedicinska nämndens samt försvarsmedicinska nämndens verksam- het under budgetåret 1962/63. I det ci- terade yttrandet anfördes, att forsk— ningen inom landet rörande medicinskt skydd mot det moderna krigets skilda former hade högsta angelägenhetsgrad
och måste intensifieras. Som särskilt angelägna områden angavs medicinskt skydd mot radioaktiv strålning och mot biologisk krigföring. Det vore enligt utredningen nödvändigt och ur prak- tiska synpunkter genomförbart att hän— föra de aktuella forskningsprojekten till grundforskning och tillämpad forsk- ning. Grundforskningen ansågs i huvud- sak böra ske i anslutning till universi— tetsinstitutioner eller dylikt, medan den tillämpide forskningen borde bedrivas vid försvarets egna laboratorier, an- tingen vid försvarets forskningsanstalt eller i samband med verksamheten vid försvarsgrenarna. Att den tillämpade forskningen hittills ej helt kunnat orga- niseras på detta sätt ansågs ha förorsa- kat svåra brister i den nuvarande medi- cinska skyddsforskningen. Utredningen anförde därför, att den försvarsmedi- cinska skyddsforskningen borde reorga- niseras och inom försvaret borde därvid ett nytt organ tillskapas för framtag- ning, prioritering och anslagsbedöm- ning av projekt som anginge den till- lämpade medicinska skyddsforskningen inom försvaret. Det föreslagna organet borde enligt utredningen disponera egna anslag för verksamheten. Utredningen föreslog i anslutning härtill, att 750 000 kronor under budgetåret 1962/63 skulle anvisas under fjärde huvudtiteln för försvarsmedicinsk forskning (försök och prov) inom krigsmakten. Av belop- pet tavsåges 500 000 kronor för försvars- grenarna, i första hand flygvapnet och marinen, och 250 000 kronor för central fördelning. Vidare förutsatte utred- ningen, att försvarets forskningsanstalt alltjämt skulle erhålla för sin verksam- het i vad försvarsmedicinsk skyddsforskning erforderliga medel.
I anslutning till de nu återgivna för- slagen från den försvarsmedicinska forskningsutredningen anförde chefen för försvarsdepartementet: »För egen
avser
del ansluter jag mig till utredningens uppfattning, att den försvarsmedicinska skyddsforskningen med hänsyn till va- penutvecklingen och det moderna kri— gets former måste intensifieras inom vårt land. Härför talar vidare bland annat kraven på att civilbefolkningen och de militära förbanden skall kunna beredas ett snabbt och tillfredsställande skydd mot radioaktiv strålning samt mot kemisk och mikrobiologisk krig- föring. Jag ansluter mig vidare till de av utredningen skisserade riktlinjerna att grundforskning i huvudsak skall bedri- vas vid univ-ersitetsinstitutionerna eller dylikt, medan tillämpad forskning (för- sök oeh prov) i första hand skall bedri— vas inom försvaret i egen regi, antingen vid försvarets forskningsanstalt eller i anslutning till verksamheten inom för- svarsgrenarn—a.
Inom krigsmakten bedrives för när- varande försvarsmedicinsk skydds- forskning enbart vid försvarets forsk- ningsanstalt. Jag har intet att invända mot förslaget att ytterligare medel för den tillämpade forskningen på ifråga- varande område anvisas under fjärde huvudtiteln vid sidan av anslagen till forskningsanstalten. Med hänsyn härtill föreslår jag att ett särskilt reservations- anslag uppföres i riksstaten under hu- vudtiteln för ändamålet. Anslaget, som bör betecknas Militärmedicinsk forsk- ning, bör lämpligen redovisas under rubriken Vissa för försvaret gemensam- ma ändamål. För egen del föreslår jag, att anslaget för nästa budgetår uppföres med 600 000 kr. Förslaget att ett särskilt organ skall tillskapas för att leda verk- samheten samt för att fördela anslags- medlen mellan olika ändamål m. m. fordrar ytterligare övervägande. I av- vaktan härpå bör det få ankomma på en särskild beredning inom försvars- departementet att handha dessa upp- gifter. I denna beredning förutsätter
jag, att erforderlig expertis skall ingå. Framdeles kan det emellertid bli aktuellt att tillskapa ett permanent organ för ledning av verksamhet-en och för fördelning av anslaget samt för sam- manhållande uppgifter i övrigt m. m.»
Riksdagen beslöt i enlighet med che- fens för försvarsdepartementet förslag. Sedermera har Kungl. Maj:t genom be- slut den 13 april 1962 inrättat en mili— tärmedicinsk :forskning-sberedning, be- stående av 7 ledamöter, varibland en utsetts tjänstgöra som ordförande. En- ligt reglementet skall beredningen vara ett sammanhållande och rådgivande or- gan inom försvaret för tillämpad mili- tärmedicinsk forskning. Beredningen har börjat sitt arbete.
Inom inrikesdlepartementet utför .f. n. byråchefen H. Wihlborg en förberedan- de undersökning rörande medicinalsty— relsens organisation och arbetsuppgifter m. m. Undersökningen torde komma att följas av en utredning angående medi- cinalstyrelsens organisation.
Förutsättningar En allmän förutsättning för den för- svarsmedicinska forskningen är, att den skall planeras inom totalförsvarets ram. I ett kommande krig kan såväl stridan- de styrkor som civilbefolkning bli ut- satta för verkan .av alla slag av an- greppsmedel. Givetvis blir de me-di- cinska skyddsproblemen likartade vare sig det gäller soldater eller civila. Sna- rast kan man påstå, att civilbefolk- ningens problem blir större än de stri- dande styrkornas. De senare har ju träning i fältmässigt uppträdande, har inövat skyddsåtgärder och har god kännedom om de angreppsmedel som kan riktas mot dem. Inom civilbefolk— ningen kan aldrig en liknande träning i skyddsåtgärder ske, och förekomsten av 'befolkningskoncentrationer t. ex. i ett evakueringsläge gör, att civilbefolk—
ningen blir mera sårbar än de stridan- de styrkorna och att angrepp mot civil— befolkningen kan leda till katastrof— .situationer med massanhopning av så— rade och sjuka. Vid planeringen av den medicinska skyddsforskningen måste därför medicinalstyrelsen och civilför— svarsstyrelsen ha möjlighet att löpande få sina synpunkter på planeringen till- godosedda inom en totalförsvarsram för forskningen.
En aspekt på totalförsvaret försvarsmedicinen rör det medicinska skyddet vid .angreppshandlingar mot djur och växtlighet som ingår i landets försörjning. På veterinärväsendets, livsmedelskontrollens och växtskyddets områden kan angrep-pshandlingar ge problem både i fråga om radioaktiva ämnen, kemiska ämnen i övrigt och mikrobiologiska smittämnen. I dessa sammanhang finns behov av en rad försvarsmedicinska skyddsåtgärder, vil— kas angelägenhet inom forskningen måste bevakas och klargöras. Veder— börande myndighet bör sålunda inom totalförsvarets ram ha möjlighet att påverka planläggningen och priorite— ringen av den försvarsmedicinska forskningen.
En ytterligare förutsättning för en ny försvarsmedicinsk forskningsorganisa— tion måste vara, att vårt lands samtliga resurser av betydelse för denna forsk- ning blir väl tillvaratagna och effektivt utnyttjade. Parallell utbyggnad av ens- artade forskningsmöjl—igheter inom olika organisationer och dub'belarbete inom forskningen måste undvikas. Vårt lands forskningsresurser såväl i materiellt som personellt avseende är begränsade, och det följer härav att existerande an- läggningar och personalresurser fullt måste utnyttjas, och där marginalkapa— citeter kan bli tagna i användning bör så ske. En viktig följd härav är, att den försvarsmedicinska forskningen i vårt
inom
land aldrig kan tänkas bli helt förlagd till särskilda institutioner eller enbart till försvarsmaktens egna anläggningar. Inom universitetsinstitutionerna finns en omfattande utrustning med fasta an- läggningar och tung, dyrbar instrument- och apparatutrustning, som inte utan mycket stora kostnader skulle kunna dubbleras för försvarsmedicinens be- hov. Dessa laboratorier måste därför utnyttjas av den framtida försvars- medicinska forskningsorganisationen. Vid dessa universitetsinstitutioner och kliniker finns även en koncentration av sakkunskap tillgänglig, som kan utnytt- jas också vid försvarsmedicinsk forsk- ning tör direkt forsknings-arbete, för konsulterande uppdrag och för utbild- ning och handledning av medarbetare, som kan ägna sig åt en försvarsmedi- cinsk uppgift.
En annan sida av det nu diskuterade förhållandet är, att forskning av till- läumpad typ och sådana uppgifter, som rör utvecklingsarbete eller anordnan- de av direkt praktiskt inriktade för- sök och prov, inte utan goda skäl bör förläggas vid universitetsinstitutioner utan i huvudsak bör höra hemma på de försvarsmaktens laboratorier och an- läggningar, som är speciellt anordnade för sådan verksamhet. En alltför stor mängd av dylika uppdrag känns främ- mande och ointressanta på en universi- tetsinstitution och kan lätt nog bli be- traktade som ett störande element, som inte tilldrar sig de där arbetande forskarnas intresse. För utvecklings— arbete och försök och prov bör därför försvarsmakten-s egna resurser utnyttjas, om inte särskilda skäl gör ett annat för- hållande nödvändigt.
Betydelsefullt i förevarande samman- hang är det konstaterande, som utred— ningens experter gjort om indelning av de försvarsmedicinska forskningspro- jekten i mera grundforskningsbetonade
och mera tillämpade eller målforsk- ningsbetonade. Såsom angavs i kapitel VI har utredningen frågat de experter och forskare, som lämnat uppgifter om aktuella forskningsproblem, om det en- ligt deras mening vore möjligt att hän- föra forskningsuppgifterna till det ena eller det andra av de nyssnämnda slagen av forskning. Experterna fann det ge- nomgående möjligt att fördela forsk- ningsuppgifterna på detta vis. Som grundforskning karaktäriseras här me— dicinsk forskning, som syftar till att genom nya forskningsrön åstadkomma det medicinska faktaunderlaget för en försvarsmedicinsk tillämpning och som sålunda, fastän av mera allmän medi— cinsk problemtyp, dock har nära an- knytning till och stor direkt betydelse för den försvarsmedicinska problema- tiken. I tabellerna i kapitel VI har så- dana forskningsprojekt förts samman under rubriken »Forskning». Som till- lämpad forskning eller målforskning har klassificerats alla forskningsupp— gifter, som tar sikte på att utgående från redan kända medicinska grundfakta ut— veckla teknisk skyddsmateriel, skydds-— substanser eller metodik för medicinska skyddsåtgärder eller som innebär ge— nomförandet av direkt praktiskt inrik- tade serier av försök och prov. Dylika forskningsprojekt har i de tidigare ta- bellerna sammanförts under beteck- ningen »Försök och prov».
En rationell och effektiv ledning av den försvarsmedicinsk-a forskningen kan åstadkommas endast om dessa två för- svarsmedicinska forskningsområden får en god ledningsorganisation. Den mera grundforskningsbetonade försvarsmedi- cinska forskningen bör då lämpligen anknytas till univer—sitetsinstitutioner för att, såsom tidigare framhävdes, till fullo utnyttja det nära sambandet med den allmänna medicinska forskningen och den utrustning och sakkunskap, som
finns på dessa institutioner. Den mera tillämpade eller målinriktade forskning- en bör på motsvarande sätt anknytas till försvarets egna anläggningar, där den fogas in i ett sammanhang som ständigt inriktar intresset just mot en målmed- veten tillämpning av medicinska data för försvarets räkning och där sakkun- skap inom andra delar av försvarets verksamhet ständigt är lätt tillgänglig. Detta gäller rimligen för försvarets forskningsanstalt eller försvarsgrenar- nas egna anläggningar. Givetvis kan det dock komma i fråga, att forsknings- uppgifter inom ena eller andra sfären på grund av speciella förhållanden måste lösas inom det andra områdets institutioner. 'Detta gäller t. ex. för för- sök och prov inom klinisk forskning, eftersom försvarsmakten saknar för så- dan verksamhet lämpliga egna sjuk- vårdsavdelningar. I stort bör dock grän- serna mellan grundforskning och till- lämpad forskning gå att fastställa.
Principfunktioner inom den försvarsmedicinska forskningsledniugeu Vid planeringen av en ledningsorganisa- tion för den försvarsmedicinska forsk- ningen är det av värde att göra klart för sig, hur forskningsbehoven kan fast— ställas och vilka vägar som utnyttjas för att på bästa sätt fördela forskningsarbe- tet på tillgängliga institutioner. Flera faser kan urskiljas i denna process. Först gäller det att samla upp alla iakt— tagelser och erfarenheter, som visar att det finns ett behov av en viss typ av försvarsmedicinsk forskning. Detta forskningsbehov skall omsättas i ett forskningsprojekt, varvid behovet av forskare, teknisk personal, driftsanslag och utrustning skall beräknas. De sålun— da definierade forskningsprojekten samlas från olika försvarsmedicinska områden och sammanställas för att ge en överblick över hela behovet av för-
svarsmedicinsk forskning inom någon viss sektor av totalförsvaret. Samman- 5 ställningarna av forskningsprojekt inom " olika sektorer av totalförsvaret skall se- 1 dan samlas och vägas mot varandra i en . prioritering, som klargör vilka forsk-
ningsprojekt som skall tas i första hand _ för den händelse att tillgängliga resur- . ser inte tillåter utförandet av dem alla.
När prioriteringsdiskussionen under medverkan av olika sakkunniga och intressenter har förts till slut skall det undersökas var man bör förlägga de forskningsprojekt, som man beslutat måste komma till utförande. Tilldel— ning av anslag och personal för forsk-
, ningsuppgiften skall sedan ske från den
organisation, som leder den typ av för- svarsmedicinsk forskning som det är fråga om. Därefter bearbetas forsknings- projekten vid universitetsinstitutioner och kliniker eller vid försvarsmaktens anläggningar. Vidare försiggår doku- mentationsverksamhet, som samman- ställer på annat sätt tillgängliga fakta av betydelse i samband med de konstate- rade försvarsmedicinska behoven.
När forskningsprojektet framskridit så att resultat föreligger och givetvis när forskningsarbetet avslutats, skall resultaten rapporteras till det försvars- medicinska ledningsorganet, som sam— manställer de nu tillgängliga forsknings— rönen. En bedömning av resultatens värde och användbarhet skall därefter ske och det avgöres, vilken organisation som har nytta av dem. Därefter skall resultaten meddelas vederbörande organ inom totalförsvaret, som får överta ansvaret för deras tillämpning, antingen det gäller utbildning, framtagning och instruktion med ny materiel eller andra former av sky-ddsarbete. En förutsätt- ning för den sista fasen i den försvars- medicinska forskningsledningens ar- bete är, att totalförsvarets olika grenar har tillräckligt välutbildad personal för
Ngo forskningsrön (egna laboratorier, (forska re) universitetsforskore)
Projektplonerinq (laboratoriebudqet, forskare)
Reserapporter Prioriterade grund— forskningsbehov (meddelande från total— försvarets ledningsorgan)
lnitiutivplon
Budget för labora— torier (egna grupper)
Publikation
Prioritering (grundforskningens ledningsorgan)
Anslag (enskilda Ngo forskargrupper
forskare) (initiativ SMF)
Ngo forskningsdota (sammanställning) (forskningslednings— organet)
Meddelande till total— försvarsorqon (ev. via försvarsmedicinska
jorskninqsberedninqen)
Publikation (forskare)
Figur 11. Funktionsskiss för grundforskningsbetonad försvarsmedicinsk forskning.
att kunna tillgodogöra sig de nya data och omsätta dem i praktisk verksamhet.
Tidigare har det klarlagts att man i fortsättningen måste räkna med två om- råden av den försvarsmedicinska forsk- ningen, nämligen ett mera grundforsk- ningsbetonat och ett mera tillämpat eller målforskningsområde. Den nyss skisse- rade principiella funktionen måste tän-
kas fungera inom båda dessa fält. Detta betyder att det för vardera området bör vara möjligt att uppfånga forsknings— behov, prioritera forskningsprojekt och vidarebefordra forskningsresultat till deras praktiska fält. Inom vartdera om— rådet är det viktigt att den hittillsvaran— de splittrade organisationen undviks och att ledningen av den försvarsmedi—
cinska forskningen i dess olika faser får en enhetlig organisation och en klar orderlinje mellan de högsta lednings- organen och de funktionsenheter, som skall verka i forskningsarbetets olika faser.
Den universitetsanknutna delen av organisationen skulle fungera som synes i figur 11. Forskningsuppslag kommer dels från in'dividuella forskare och egna laboratorier, där forskarna själva plane- rar projekten. En annan utgångspunkt utgör reserapporter från vetenskaps— män, som deltagit i kongresser eller be- sökt utländska lavboratorier. En tredje väsentlig information måste komma från den tillämpade forskningen, eventuellt via en sambandsorganisation, i form av en regelbundet förnyad långtidsplan med en genomförd prioritering av ar- bete på olika försvarsmedicinska forsk— ningsområden och större forsknings— projekt. Det försvarsmedicinska led- ningsorganet på universitetssidan får — utgående från dessa ansökningar, för- slag till nya forskningsprojekt och prio- ritering inom det försvarsmedicinska forsknin-gsfältet — fördela sina forskare och anslag på de olika uppgifter, som kan täckas med tillgängliga resurser. Forskningsprojekten kommer då till ut- förande dels i egna laboratorier, och dels i olika universitetsinstitutioner och kliniker genom anslag till forskare eller till forskargrupper. Vidare kan nya grupper eller i speciella fall laborato- rier startas på initiativ av lednings- organet.
De framkommande nya forsknings— data rapporteras successivt och givetvis vid arbetets rav-slutande till lednings- organet. Resultaten publiceras samtidigt av de olika forskarna i den mån det rör sig om sådana data, som kan publi- ceras öppet, vilket i de flesta fall blir fallet i den universitetsanknutna forsk- ningen. Vidare sammanställer det för-
svarsmedicinska ledningsorganet på universitetssidan rapporter som över- lämnas antingen direkt .till försvarsmak- tens ledningsorgan för den försvars- medicinska forskningen eller till ett samrbandsorgan, som täcker totalför- svaret. En sådan plan för den universi- tetsanknutna försvarsmedicinska forsk- ningen skulle tillgodose önskvärdheten av att fånga upp förslag och forsknings- projekt från forskare, som inte tidigare hade anknytning till detta [arbete och som kom med nya uppslag. Den skulle också tillgodose behovet att möjligast effektivt fördela tillgängliga resurser med hänsyn till såväl totalförsvarets prioritering som projektens vetenskap- liga aktualitet.
För den inom försvarsmakten verk- samma försvarsmedicinska forsknings- ! organisationen skulle funktionsprinci-
perna bli i sak desamma men de ingå- ende komponenterna olika (se figur 12). Sammanställningen av forskningsbehov och formulering av forskningsprojekt måste här täcka totalförsvarsaspekten. De i totalförsvaret deltagande organen och myndigheterna måste ju nämligen i första hand tänkas komma med forsk- ningsbehov och forskningsprojekt, som mer eller mindre direkt avser tillämpad forskning och försök och prov. Det na- turliga är då att hela detta fält samman- ställs av det inom försvarsmakten verk- samma ledningsorganet. Till detta organ skulle från medicinalstyrelsens fplane- ringsavdelning, från veterinärstyrelsens motsvarande organ och från civilför- svarsstyrelsen-s planeringssektion inläm— nas samman-ställningar av försvars- medicinska forskningslbehov eller på- pekanden av motsvarande art. En del av dessa skulle redan vara utformade som försvarsmedicinska forskningspro- jekt. På analogt sätt skulle inom för- svarsgrenarna på grundval av en direkt militär erfarenhet komma förslag om
Militär erfaren— het (personal, förband)
Civiltörsvarse'rfarenhet (medicinalstgn, civil— försvarsstgn,veterinör— stgr.)
V Forskninqspro_ iekt (byrå hos AOL, FOL, MDL)
Prioritering (stgrel— sernas planeringsav— delningar)
Prioritering (försvarsgren)
XX
Nga forskningsrön
Reserapport- (forskare) (personal, forskare)
Furskningsprojekt (forskare)
' /
Prioritering (totalför— svarets forskningsled—
ningsorgan)
/ V
Utlöqgning av tilläm— pad forskning (försva— rets egna anläggningar)
Meddelande om grund— forskningsbehov (grund- forskningens ledningsorq)
X l
Anslag för tillämpad forskning (enskilda "forskare)
/
Nga forskningsdata (sammanställning i torskningsledningsorganet)
//
Konstruktion (försvarsmak— tens förvaltn— organisation
Ledning: taktisk, operativ (försvarsstaben, medici— nalstqn, oivilförsvarsstqn, veterinärstgr.)
XX
lnstruktion (försvars— grenarna)
Publikation,
Figur 12. F unktionsskiss för målforskningsinriklad försvarsmedicinsk forskning.
forskning eller påpekanden om för— svarsmedicinska forskningsbehov, som finge sammanställas försvarsgrensvis hos försvarsgrensöverläkarna. För varje försvarsgren borde i anslutning härtill
en prioritering ske. Andra uppslag till forskning kommer från reserap-porter, som totalförsvarsorganens olika befatt- ningshavare företagit. Även inom total- försvarets övriga ledningsorgan väcks
förslag om försvarsmedicinska forsk- ningsprojekt via forskare, som utgående från forskningsrön skönjer en möjlighet till ett försvarsmedicinskt värdefullt re— sultat. Dessa från olika håll formulerade forskningsbehov och planerade forsk— ningsprojekt skulle samlas i försvars- maktens -försvarsmedicinska lednings- organ för att prioriteras alltefter den betydelse, forskningsresultaten skulle få för totalförsvarets olika delar. Försvarsmaktens ledningsorgan för medicinsk forskning skulle utgå-ende från totalförsvarsprioriteringen se till att få dessa forskningsprojekt omsatta i handling genom utläggning av tillämpa- de iforskningsprojekt och försök och prov på egna laboratorier inom för- svarsmakten eller eventuellt genom sär- skilda anslag för speciella utvecklings— arbeten till enskilda forskare i den mån särskilda skäl kräver förläggning till någon universitetsanknuten institution. En .annan form av verkställighet skulle åstadkommas genom meddelande till ledningsorganet för den universitets- anknutna försvarsmedicinska grund— forskningen att intensifierad forskning ur totalförsvarssynpunkt vore nödvän- dig inom något fält. Från dessa olika håll skulle, efter avslut-at forsknings- arbete, resultat rapporteras tillbaka till försvarsmaktens ledningsorgan för för- svarsmedicinsk forskning. Lednings— organet skulle därefter ha ansvar för att de uppnådda resultaten fördes till områdena för deras praktiska tillämp— ning inom totalförsvaret. En del skulle publiceras men i vissa fall måste man tänka sig, att den forskning det här är fråga om kan vara av sådan art, att den bör hemligstämpla-s och alltså förbehål- las vårt lan-ds totalförsvar. Resultaten skulle meddelas berörda myndigheter inom totalförsvaret. De kan komma att inverka på den taktiska och operativa planeringen, på konstruktion av tek-
nisk materiel av skilda slag osv. och de kan föranleda nya eller ändrade in— struktioner, utbildnin-gsbestämmelser m. m. På detta sätt skulle inom total— försvaret uppnås en effektiv och väl- avvägd ledning av den försvarsmedi— cinska forskningen inom det tillämpa- de forskningsfäl-tet.
Alternativ för försvarsmedicinsk forsknings- ledning i totalförsvaret Ett förverkligande av ovan skildrade funktionsprinciper för ledningen av den försvarsmedicinska forskningen inom det mera grundforskningsbetona- de universitetsanslutna forskningsom- rådet liksom inom det mera tillämpade eller målbundna och till försvarsmak— tens anläggningar knutna forsknings— området kan tänkas ske efter flera olika alternativ. Emellertid erbjuder sig tre huvudsakliga varianter, vilka anknyter till ena eller andra central- området inom totalförsvaret. Schema- tiskt kan man beskriva de tre huvud- alternativen så, att i det ena alternati- vet ledningsorganet för försvarsmedi— cinsk forskning är enhetligt för hela fältet och lagt under ecklesiastikde— partementet medan det i ett annat al- ternativ också är enhetligt men för- lagt under försvarsdepartementet. Ett tredje alternativ skulle vara en mellan- väg, där ecklesiastik- resp. försvarsde- partementen var för sig upprättar en "enhetlig forskningsledining, mellan vil-
ka organ ett samband förverkligas an- tingen direkt enligt instruktioner eller med hjälp av ett sambandsorgan för to— talförsvaret. Dessa tre huvudalternativ illustreras nedan i tre organisations— diagram som skall presenteras något närmare.
I samtliga alternativ kommer vissa komponenter att ingå oförändrade men deras förhållande till ledningsorganen blir olika. På informations- och plane—
ringssidan måste med hänsyn till total- försvarets behov samtliga alternativ för den försvarsmedicinska forskning— ens ledning innefatta avdelningar och personal inom totalförsvarets huvud- organ med uppgift att samla forsknings- behov, att preliminärt utforma forsk- ningsprojekt samt att prioritera dessa projekt. Inom medicinalstyrelsen synes denna planeringsfunktion bäst kunna tillgodoses därest i enlighet med förslag från utredningen rörande utbildning av värnpliktiga läkare m. m. (se sid. 140) inrättas en försvarsmedicinsk pla— neringsbyrå, vilken ersätter sjukvårds- beredskapsnämnden. Vid denna omorga- nisation synes biologiska rådet kunna upphöra. Motsvarande funktion inom civilförsvarsstyrelsen fylls .av dess pla- neringssektion. Ivnom veterinärstyrelsen organiseras en liknande sektion, avdel- ning eller byrå med uppdrag att inom veterinärstyrelsens verksamhetsområde samla information, som är av betydelse för den försvarsmedicinska forskning- ens planering, sammanställa veterinär- medicinska forskningsbehov, .prelimi- närt formulera forskningsprojekt i än- slutning därtill samt medverka vid be- arbetningen av materialet i avsikt att få fram en prioritering ur veterinär- styrelsens synpunkt av totalförsvarets medicinska forskning.
Inom krigsmakten bör motsvarande samling av information och behovs- sammanställning ur försvarsmedicinsk forskningssynpunkt i första hand ske inom försvarsgrenarna. Försvarsgrens- överläkarna bör därför ha möjlighet att genom en särskild avdelning eller byrå knuten till varje försvarsgrensöverläka- re, samla och bearbeta uppkommande forskningsbehov. Försvarsgrensvis bör även en prioritering av dessa forsk— ningsbehov och i anslutning till dem formulerade forskningsprojekt företas av varje försvarsgrenschef, varvid för-
svarsgrensöverläkarnas rent medicins- ka material kompletteras och stödes med militära erfarenheter och infor- mationer. Detta material får gå vidare till försvarsstaben, där det slutligt för krigsmakten sammanställes av försvars- staben, som bör förstärkas med medi— cinsk representation. Krigsmaktens ställningstagande till behovet av för- svarsmedicinsk forskning och särskilt omfattningen av den tillämpade för- svarsmedicinska forskningen samt prio- ritering av hela materialet bör slutgil- tigt ske av överbefälhavaren efter sam- råd med generalläkaren,
Inom den försvarsmedicinska forsk- ningsledningens verkställighetsområde måste också vissa i alla alternativen ge- mensamma komponenter förekomma. Vid universitetsinstitutioner och klini- ker måste den försvarsmedicinska forskningen alltjämt lita till att deras forskare jämsides med övrigt forsk- ningsarbete driver vissa forsknings- projekt med särskilda anslag, som möj- liggör anställ-ande av personal och täc- ker driftskostnader. Tillfälle skall så- ledes finnas att i huvudsak för den försvarsmedicinska grundforskningen organisera sådan forskning med enskil- da forskare eller forskargrupper vid universitetsinstitutioner och kliniker. Då särskilt behov härav föreligger skall vid dessa institutioner även kunna ut- läggas uppdrag av mera tillämpad art. Vidare måste vid universitetsinstitutio- nerna kvarstå den typ av laboratorier, som t. ex. nu finns under ledning av flyg- och navalmedicinska nämnden, d.v.s. flygmedicinska och navalmedi- cinska laboratorier. Utredningen kom- mer senare att föreslå, att raden av så- dana laboratorier utvidgas och att även vissa kliniska forskningsgrupper orga— niseras på motsvarande sätt. Dessa per- manenta försvarsmedicinska forsk- ningsavdelningar vid universitetsinsti-
tutioner och kliniker skall avse för- svarsmedicinsk grundforskning, men vad gäller kliniska grupper också till- lämpad forskning, och de måste stå under direkt ledning av den organisa— tion som får ansvaret för den försvars- medicinska forskningens ledning under ecklesiastikdepartementet.
Även inom den tillämpade eller mål- inriktade försvarsmedicinska forskning- en måste permanent eller tillfällig forsk- ning organiseras med sikte på totalför— svarets behov av målforskning, försök och prov samt tekniskt utvecklingsar- bete. I viss utsträckning är det lämp- ligt och möjligt att förlägga denna till- lämpade försvarsmedicinska forskning till försvarets forskningsanstalt. Andra delar av den tillämpade försvarsmedi- cinska forskningen bör ske i direkt kontakt med försvarsgrenarnas anlägg- ningar lför angränsande forskning och teknisk utveckling. Detta gäller i första hand flygvapnet och marinen. Som exempel härpå kan nämnas flygmedi- cinsk och flygfysiologisk forskning vid flygvapnets försökscentral i Malmslätt och navalmedicinsk och navalfysiolo- gisk forskning vid marinens dykerian- läggning i Berga. Analoga, mer perma- nenta laboratorier för målforskning och försök och prov bör också anknytas till armén. Den militärmedicinska under- sökningscentralen för kliniskt fysiolo- gisk funktionsprövning och somatisk klassifikation av stridande personal kan anföras i detta sammanhang. Utred— ningen återkommer senare med detalje- rade förslag i dessa avseenden.
Dessa för tillämpad forskning avse-d- da laboratorier bör givetvis infogas i olika försvarsgrensanläggningar. Deras allmänna inriktning och prioriteringen av de forskningsprojekt, som skall tas upp av laboratoriernas arbetsgrupper, sammanfaller givetvis i stort med den allmänna prioriteringen av utvecklings-
arbetet inom försvarsgrenarna. Det bör även finnas möjlighet att ge särskilda anslag, som tillfälligtvis skapar forsk- ningsarbete kring en enskild forskare eller sätter upp forskargrupper i an- slutning till de nämnda laboratorierna eller — där särskilda skäl föreligger — vid universitetslaboratorier och klini- ker. Försvarsmakten bör vidare ha möjlighet att till dessa laboratorier och till sådana särskilda projekt, som kan organiseras vid universitetslaboratorier, kommendera värnpliktig eller fast an- ställd militärmedicinsk personal för forskningsarbete eller för medicinsk ut- bildning.
För klarhets skull må här tillfogas, att vissa former av tillämpad försvars- medicinsk forskning i sin planläggning och ledning inom krigsmakten kan och bör gå vid sidan av den här och i fort- sättningen diskuterade ledningsorgani- sationen. Av en försvarsgren eller för- valtning beslutade tekniska projekt kan för sitt förverkligande kräva, att för- svarsmedicinsk expertis medverkar i utvecklingsarbetet i viss omfattning. I sådana fall torde säväl anslagsberäk- ning som arbetsledning för den för- svarsmedicinska insatsen böra åvila den myndighet, som är ansvarig för projektet och som direkt bör äska och disponera medel härför. Samråd med den försvarsmedicinska forskningsled- ningsorganisationen bör emellertid för- utsättas ske.
I huvudalternativen för den försvars— medicinska forskningsorganisationens ledning är det tre departement, som kan tänkas bli förankringspunkt, näm- ligen ecklesiastik-, inrikes— och för- svarsdepartementen. De två huvudalter- nativen torde här vara ecklesiastikde- partementet, om man mera beaktar an- knytningen till övriga forskningsorgan inom medicinen, eller försvarsdeparte- mentet, om man mera tänker på to—
A. Ecklesmstik
Ecklesiasl'ikdepartement lnrikesdepartement Försvarsdeparlement
MF Civilf. Samordninqsavdelninq ÖB Sekretariat. Anslag star. för totalförsvarsfröqor Försvarsstab
_l— |
Forskarlaq Försvarets CM Forskartjönster sjukv. stqr. Enskilda forskare
cinska orsknin sröd
Sekretariat Försvarsläkar—
Anslag beredningen * | SFöMFo Laboratorier (univ.):
Ordf, lk] (Flyg o.navalmed. Gendir. med. styr. Toxikologi
Genera ökaren Bakteriologi; etc)
Civilförsv. ök. Forskarlaq
Generaldir. FOA Enskilda forskare FDA
Vetenskapliga rep— ., . resentanter öst Med. inst.
Figur 13. Alternativ A »Ecklesiaslik».
talförsvarsintresset. Inom inrikesdepar- tementet torde informations- och plane- ringssidan av den försvarsmedicinska forskningens ledning dominera intres- set. Ledningen av den försvarsmedi- cinska forskningen inklusive en direkt ledning av organ, som verkställer me- dicinsk forskning, torde inte lämpligen böra förläggas till inrikesdepartementet som inte i övrigt leder organ som har till huvudsaklig uppgift att utöva forsk- ning. Ledningen av den försvarsmedi- cinska forskningen bör således förank- ras i ett organ inom antingen ecklesia- stik- eller försvarsdepartementet eller i båda, varvid samordningen ur bl. a. to- talförsvarssynpunkt får ske genom ett särskilt sambandsorgan.
Tre huvudalternativ kan skisseras utgående från vad som tidigare anförts i kapitlen VI och VII. Dessa alternativ kallas i det följande alternativ A »Eckle- siastik», alternativ B »Försvar» och al- ternativ C »Kombination». Alternativen skildras i det följande mera i detalj.
Alternativ A »EckIesiastik» innebär, att huvudorganet för den försvarsme- dicinska forskningens ledning blir ett nytt forskningsråd, kallat statens för- svarsmedicinska forskningsråd (för- kortning SFöMFo), vilket underställes ecklesiastikdepartementet (se fi-gur 13). Rådet ersätter den flyg- och naval- medicinska nämnden och den försvars- medicinska nämnden. Ordföranden i SFöMFo utnämns av Kungl. Maj:t och bör vara en person med erfarenhet från forskningslednin-g, administration och helst även medicinsk forskning. Som ledamöter i rådet ingår generaldi- rek-tören för medicinalstyrelsen, civil— försvarsöverläkaren, generalläkaren (el- ler de personer, dessa vill sätta i sitt ställe) och chefen för FOAzs medicinska institution. Därjämte utses av Kungl. Maj:t efter inhämtade förslag från sta- tens medicinska forskningsråd, försva-
rets sjukvårdsstyrelse och SFöMFo sex vetenskapliga representanter med erfa- renhet från och personlig forskarauk- toritet inom sådana medicinens ämnes- områden, som har betydelse för för- svarsmedicinen. Bland dessa sex före- faller det givet, att de fysiologiska, ke- miska och kirurgiska ämnesområdena får representanter, även om detta kanske inte behöver utsägas i reglementet. Öv- riga betydelsefulla områden är t. ex. invärtes medicin, psykiatri, hygien, toxikologi, farmakologi, medicinsk fy- sik och mikrobiologi. Det avgörande bör emellertid snarare vara den veten- skapliga representantens egen forskar- auktoritet än hans ämnesområde samt hans intresse för militärmedicinen. De vetenskapliga representanternas man- dattid bör begränsas 'till tre år med möjlighet till omval en gång. Under SFöMFo:s ledning står de försvars- medicinska universitetsanknutna labo- ratorierna (flygmedicin, navalmedicin etc.), vilka överförs .till den nya orga- nisationen från flyg- och navalmedi- cinska nämnden, som upphör med sin verksamhet.
SFöMFo ersätter vidare även statens medicinska forskningsråds försvarsme- dicinska nämnd. Med tillgängliga me- del skall SFöMFo vidare ha möjlighet ge anslag till och sätta upp forskarlag samt understöda enskilda forskare. An- slagsbeviljningen skall även kunna in- begripa reseanslag samt i särskilda fall publikationsunderstöd. Rådet, som får ett eget sekretariat, får sitt anslag från ecklesiastikdepartementets budget.
Sambandet med totalförsvarsintres- sena skall i SFöMFo ske genom de le- damöter, som representerar medicinal- styrelsen, civilförsvarsstyrelsen och försvarets sjukvårdsstyrelse. Det för- utsättes, att representanterna för dessa organ årligen till SFöMFo överlämnar sammanställning av försvarsmedicins-
B. Försvar
Ecklesiastikdepartement lnrikesdeportement Försvarsdepartement
| /__—7___—7——'—'_—'—————— |
SMF . Civilf. Vater. FöMFaB Samordninqsovdelning ÖB Sekretariat. Anslag stg r. Försvarsmedicinska för tatalförsvorsfröqor Försva rsstab forskningsberedningen [
X Sekretariat
Forskarlaq ————— Försvarets Farskortjönster f— _ sjukv. stqr. Enskilda forskare
f.nboratorier (univ.): F . . d, in . Rigael?) novalmed Me st Vetenskap- Bakteriologl; etc) l'ql röd FöMFoB Anslag till enskilda Ordf. (K.] forskare
Gen. lök". CDL
Gen. dir. Med.—styrelsen Gen. dir. FOA Repr. för försvogsstohen (ltdjunqerade: AUL,MOL, Flll. chef med. sekt. FOA)
Figur 14. Alternativ B »Försvar».
ka forskningsbehov inom respektive to- talförsvarsfält med prioritering från resp. organ. Detta sker även från ve- terinärstyrelsen. För krigsmaktens del samlas och prioriteras de försvarsmedi- cinska forskningsbehoven av överbefäl- havaren efter samråd med generalläka- ren. Försvarsläkarberedningen bör re- gelbundet få tillfälle att diskutera för- svarsmedicinska problem samt plan- läggning och prioritering inom för- svarsmedicinen. Resultaten ställs genom generalläkaren till förfogande »för krigs- makten. Direkta beslut rörande försva- rets egna laboratorier och anläggningar för tillämpad försvarsmedicinsk forsk- ning och för försök och prov sker be- träffande FOA av dess styrelse och be- träffande försvarsgrenarnas laboratorier av försvarsgrenscheferna. Ansvaret för budgeten för försvarsdepartementets försvarsmedicinska laboratorier och an- läggningar bör självfallet åvila försvars- departementet, men SFöMFo bör höras i budgetarbetet.
Alternativ B »Försvar» innebär, att huvudorganet för den försvarsmedi- cinska forskningens ledning sorterar under försvarsdepartementet (figur 14). Samtidigt upphör inom ecklesiastikde- partementet statens medicinska forsk- ningsråds försvarsmedicinska nämnd och den flyg- och navalmedicinska nämnden. Direkt under försvarsdeparte- mentet inrättas ett nytt organ, benämnt den försvarsmedicinska forskningsbe- redningen (förkortning FöMFoB). Dess ordförande utses av Kungl. Maj:t. I den försvarsmedicinska forskningsbered— ningen ingår generalläkaren, general- direktören för medicinalstyrelsen, civil- försvarsöverläkaren, generaldirektören för försvarets forskningsanstalt (eller de personer, dessa vill sätta i sitt ställe) samt en representant för försvarsstaben. Till beredningen bör adjungeras för- svarsgrensöverläkarna och chefen för
FOA:s medicinska institution. Vid FöMFost sida ställs ett vetenskapligt råd med 8 representanter för den för- svarsmedicinska forskningens huvud- områden. Det vetenskapliga rådet utses av Kungl. Maj:t efter inhämtade förslag från statens medicinska forskn-ings- råd, försvarets sjukvårdsstyrelse och FöMFoB. Angående ämnesområden och mandattid bör samma gälla som för de vetenskapliga representanterna i SFöMFo (alternativ A »Ecklesiastik»).
FöMFoB, som förses med eget sekre- tariat, leder direkt de försvarsmedicins- ka laboratorierna vid universitetsinsti- tutionerna, och flyg— och navalmedi- cinska nämndens laboratorier överfö- res sålunda till FöMFoB vid nämndens upphörande. FöMFoB skall vidare dis- ponera anslagsmedel för anslag till en- skilda forskare och till forskarlag såväl inom försvarsmedicinsk grundforskning som tillämpad forskning med målin- riktning. Försvarsgrenarnas särskilda laboratorier och anläggningar med verksamhet inom försvarsmedicinen står under direkt ledning av försvars- grenscheferna, men deras vetenskapliga program och prioriteringen inom deras verksamhet fastställs i samråd med F öMFoB. Verksamheten inom FöMFoB:s vetenskapliga råd bör stödas av kom- mittéer, som från tid till annan skaffar sig överblick över försvarsmedicinens olika områden eller bearbetar särskil- da problem.
För krigsmaktens del prioriteras de försvarsmedicinska behoven av överbe- fälhavaren efter beredning i försvars- staben i samråd med generalläkaren. Information och prioritering i fråga om totalförsvarets övriga fält lämnas till FöMFoB av medicinalstyrelsen, civil- försvarsstyrelsen och veterinärstyrelsen efter beredning i deras planeringsorgan. På detta sätt kommer FöMFoB att ha fullständig kännedom om prioriteringen
C. Kombination
Ecklesiastikdeparlement lnrikesdeportement
Forsvarsdeparl cment
QME . ' ' _ Samordninqsovdelninq FöMFoB ÖB Sekretariat. Anslag för totalförsvarsfrögor Sekretariat Anslag Försvarsstab
[ //
[ /
Allmänmedi— Försvarsmedi- FOA Försvarets CM cinsk sektion cinsk sektion Med, inst. sjukv. stur.
| | |
Forskorloq Laboratorier (univ.): Forskartjönster (quq 0, navalmed. F"MF B Enskilda forskare Toxikologi m)
Bakteriologi; etc) Generalläkaren J Forskortjönster
- Eivilförsv. ö. lok. Ensklldo forskare Generaldir. FOA _ MF Repr. utsedda av 08 2 Vetenskapliga representanter 4
_L—
Vetenskopligo ömncsdeleg.
SMF=Statens medicinska forskningsråd
Figurllö. Alternativ C »Kombination».
av de försvarsmedicinska behoven ur totalförsvarets synpunkt, och den kom- mer att kunna fördela forskningsupp- gifterna på mera grundforskningsinrik- tade institutioner eller på de på till- lämpning samt på försök och prov in- riktade anläggningarna. Ett samband bör uppehållas med statens medicinska forskningsråd, som leder den allmänna medicinska forskningen. Detta synes i lämplig och tillräcklig grad kunna ske därest vid utnämningen av FöMFost vetenskapliga råd alltid tillses, att en personalunion på minst två och gärna flera platser upprätthålles mellan sta- tens medicinska forskningsråds leda- möter och vetenskapliga rådets leda- möter.
I huvudalternativet C »Kombination» sker ledningen av den försvarsmedi— cinska forskningen enhetligt inom grundforskningsområdet genom ett till eckl-esiastikdepartementet anknutet or- gan och ävenledes enhetligt inom krigs- makten resp. totalförsvaret .i fråga om den tillämpade forskningen genom ett under försvarsdepartementet sorteran— de organ (figur 15). Samordningen mellan den försvarsmedicinska grund- forskningen och den tillämpade forsk- ningen åstadkommes genom ett i deras instruktioner organiserat samband mel- lan dessa två ledningsorgan. En sam- ordnad anslagsbevillning sker genom gemensam beredning mellan ecklesia- stik- och försvarsdepartementen röran- de anslagen till de två ledn'ingsorganen för den försvarsmedicinska forskningen.
I alternativ Kombination ersättes sta- tens medicinska forskningsråds för- svarsmedicinska nämnd och flyg- och navalmedicinska nämnden av ett nytt organ, vilket organiskt infogas i statens medicinska forskningsråd. Rådet omor- ganiseras i två sektioner, nämligen en allmän medicinsk sektion, som i stort sett blir det nuvarande rådet, dock med
det undantaget att generalläkaren ut- går, och en försvarsmedicinsk sektion, som får ansvara för planering och led- ning av den försvarsmedicinska grund- forskningen inom universitetsområdet. Rådets ordföran-de är ordförande i båda sektionerna. Statens medicinska forsk- ningsråds sekretariat fungerar gemen- samt för de båda sektionerna, men sär- skilda biträdande sekreterartjänster upprättas för varje sektion.
Den försvarsmedicinska sektionen av statens medicinska forskningsråd får 11 ledamöter, utsedda av Kungl. Maj:t. Bland dessa ledamöter bör med anled- ning av deras tjänst ingå generalläka- ren och civilförsvarsöverläkaren eller den de sätter i sitt ställe. Fyra råds- ledamöter föreslås bli gemensamma med den allmänna medicinska sektio- nen av rådet, nämligen sådana ledamö- tcr som representerar ämnesområden såsom .t. ex. internmedicin, kirurgi, psykiatri, kemi och fysiologi. Därjämte bör på (förslag av den allmänna medi- cinska sektionen, försvarets sjukvårds- styrelse och FöMFoB ingå ytterligare fyra vetenskapliga representanter med forskningserfarenhet inom skilda områ- den av betydelse för försvarsmedicinen (se alternativ A »Ecklesiastik»). Beträf— fande mandattider för de vetenskapliga ledamöterna bör samma gälla som för statens medicinska forskningsråd. Be- träffande ledningen och anslagsbevill- ningen av forskning sker denna inom den allmänna medicinska sektionen som tidigare i statens medicinska forsk- ningsråd. Den försvarsmedicinska sek— tionen övertar direkta ledningen av de flyg- och navalmedicinska laboratorier- na, varjämte ytterligare sådana perma— nenta grundforskningslaboratorier in- om försvarsmedicinen organiseras. De anslag, som står till statens medicinska forskningsråds förfogande för-delas, ef- .ter förslag från sektionerna, i samband
med de årliga anslagsäskandena av ecklesiastikdepartementet mellan den allmänmedicinska och den försvarsme- dicinska sektionen. På den för-svars- medicinska sektionens anslagsdel skall anslag till driften av de permanenta la- boratorierna utgå samt därjämte anslag kunna beviljas till forskning i forskar- lag eller till individuella forskare samt till reseanslag. m. m. dylikt. Publika— tionsunderstöd bör, som hittills, gå över statens medicinska forskningsråds pub- liceringsnämnd.
Som ledningsorgan för den tilläm- pade och målinriktade försvarsmedi- cinska forskningen inom totalförsva- rets område inrättas en försvarsme— dicinsk forskningsberedning (förkort— ning FöMFoB) inom försvarsdeparte- mentet. Ordförande i FöMFoB bör vara utsedd av Kungl. Maj:t, och som leda- möter bör ingå generalläkaren, civil- försvarsöverläkaren, generaldirektören vid FOA och två ledamöter utsedda av överbefälhavaren. Ledamöter bör vidare vara fem vetenskapliga representanter med sakkunskap inom forskningen på huvudområdena av försvarsmedicinen, varav minst tre bör ha 'god militärmedi- cinsk erfarenhet. De bör utses av Kungl. Maj:t efter förslag av statens medicinska forskningsråds försvarsmedicinska sek- tion, -försvarets sjukvårdsstyrelse och FöMFoB. Beträffande de vetenskapliga representanternas ämnestillhörighet och mandatperiod hänvisas till vad som sagts under alternativ A »Ecklesiastik». Till FöMFoB bör vid förefallande be- hov adjungeras medicinsk expertis från t. ex. försvarsgrenarna och FOA:s me- dicinska institution. FöMFoB bör vi- dare skaffa sig sakkunnig belysning av sitt ämnesfält genom att organisera ve- tenskapliga kommittéer, som löpande granskar ämnesområdena och fram- lägger översikter och förslag till åtgär- der inom skilda områden av försvars-
medicinen. Viktiga områden är t. ex. flygfysiologi och flygmedicin inklude- rande civilflygsproblem samt naval- fysiologi och navalmedicin inkluderan- de civila dykeriproblem och sportiyk- ningen.
FöMFoB bör ha ett permanent sekre- tariat, i vilket bl.a. bör ingå milatär- läkare med forskningserfarenhet, och disponera anslag som kan användas till understöd av forskargrupper och indi- viduella forskare, i första hand place— rade vid försvarets egna anläggningar eller vid de försvarsmedicinska labora- torierna och kliniska grupperna i unti- ver-sitetsorganisationen. För verkställig- het av forskningsprojekt bör FöMFoB vidare kunna lita till FOA samt för- svarsgrenarnas forskn-ingslaboratcrier och anläggningar.
I arbetet vid FöMFoB:s sekretzriat bör kunna deltaga de chefer för byråer, som vid försvarsgrenarna biträder för— svansgrensöverläkarna i handläggning— en av forskningsfrågor. Härigenom lpp- nås ett gott samband mellan FöMFoB och försvarsgrenarna i de försvarsme- dicinska forskningsfrågorna. Infoxma- tion angående totalförsvarets priorite- ring av försvarsmedicinska protlern sker genom att FöMFoB får del av re- sultatet av planeringsarbetet inom me- dicinalstyrelsens, civilförsvarsstyrelsen s och veterinärstyrelsens planeringsavdel— ningar. För krigsmakten anger överbe- fälhavaren en prioriterad översikt över försvarsmedicinska behov efter sam.- rå-d med generalläkaren. Inom FöMFoB sker sedan en översyn över de för- svarsmedicinska problemen ur tutat- försvarets synpunkt, och sådana behov som bör lösas inom den försvarsnedi- cinska grundforskningsorganisationexn sammanställes och uppgifter dä:onn överlämnas till statens medicirskza forskningsråds försvarsmedicinska ;ek- tion för beaktande i deras arbete. I
fråga om den tillämpade forskningen med försök och prov beslutar FöMFoB om slutlig fördelning av sina anslag i anslutning till de prioriteringar, som från totalförsvarets olika fält inläm— nats till FöMFoB. FöMFoB skall även ha möjlighet att via försvarsgrenarna få värnpliktig eller fast anställd medicinsk eller annan personal kommenderad för fullgörande av forskningsuppdrag eller för forskningsuthildning vid de anlägg- ningar och laboratorier, som försvars- makten disponerar, eller på särskilda skäl annorstädes.
En väsentlig omständighet i alterna— tiv kombination är att säkra samarbetet och samordningen mellan statens me- dicinska forskningsråds försvarsmedi— cinska sektion och FöMFoB. I de båda ledningsorganens instruktioner bör fö- reskrivas att de minst en gång årligen håller ett gemensamt sammanträde för att dryfta prioriteringen inom den för- svarsmedicinska forskningen och för att diskutera fördelningen av forsknings- projekt mellan sig. Det bör vidare åvila de båda organen att gemensamt upprät- ta -en flerårsplan för den försvarsmedi- cinska forskningen och att årligen re- videra denna plan. Försvarsdeparte- mentets samordningsavdelning för to- talförsvarsfrågor torde även vid den årliga budgetbehandlingen av de två ledningsorganens anslagsäskanden böra beakta samordningen av deras arbete.
Utredningen
Då organisationen för ledning av den för-svarsmedicinska forskningen i vårt land, som framgått av den tidigare skildringen av dess funktionssätt, är komplicerad och delvis ganska splitt- rad samt i olika delar bristfällig, torde det stå klart, att en intensifiering av den försvarsmedicinska forskningen och en ökning av dess omfattning för- utsätter, att den försvarsmedicinska led-
ningsorganisationen görs enhetligare och effektivare. Den bör även mera logiskt anknyta till en prioriterande be- dömning av de försvarsmedicinska forskningsbehoven och till de organ inom totalförsvaret, som i sista hand skall tillämpa de uppnådda resultaten. Vid en sådan reorganisation av den försvarsmedicinska forskningens led- ningsorgan torde det vidare enligt ex— perternas utredningar och förslag till aktuella försvarsmedicinska forsknings- projekt vara både möjligt och lämpligt att fördela de försvarsmedicinska forsk— ningsuppdragen på mera grundforsk- ningsinriktade å ena sidan och mera på tillämpad forskning samt försök och prov inriktade å andra sidan. Det blir då naturligt, att den grundforsknings- inriktade försvarsmedicinska forsk— ningen huvudsakligen bedrivs vid uni- versitetsinstitutionerna och klinikerna, medan den tillämpade .forskningen i stort kommer att förläggas till försva- rets egna anläggningar. Åven chefen för försvarsdepartementet drar denna slutsats i sin framställning i statsverks— propositionen till 1962 års riksdag (s. 316), där han anför: »Jag ansluter mig vidare till de av utredningen skis- serade riktlinjerna att grundforskning i huvudsak skall bedrivas vid univer- sitetsinstitutionerna eller dylikt, medan tillämpad forskning (försök och prov) i första hand skall bedrivas inom för- svaret i egen regi, antingen vid för- svarets forskningsanstalt eller i anslut- ning till verksamheten inom försvars- grenarna.» Riksdagen följde utan erin- ringar chefens för försvarsdepartemen— tet förslag och uttalanden i detta stycke.
Utgående från de tidigare berörda grundläggande förutsättningarna för or- ganisationen av den försvarsmedicinska forskningen finner den försvarsmedi- cinska forskningsutredningen, att tre huvudalternativ för ledningsorgan för
den försvarsmedicinska forskningen kan uppställas. I anslutning till dess huvudsakliga förankring inom departe- menten har utredningen benämnt dessa alternativ A »Ecklesiastik», B »För- svar» och C »Kombination». Ett ge- mensamt drag för dessa alternativ är, att den nuvarande organisationen för- enklats genom att de nu under eckle- siastikdepartementet verksamma statens medicinska forskningsråds försvarsme- dicinska nämnd och flyg- och naval- medicinska nämnden upphör med sin verksamhet och uppgår i ett nytt led— ningsorgan. Denna förändring torde i och för sig vara nödvändig från de nyss angivna .förutsättningarna. Reglementet för den försvarsmedicinska nämnden visar, att den ursprungligen tänkts som ett samordnande organ, som skulle om- spänna vissa delar av den tillämpade forskningen. Så har icke blivit fallet. Den försvarsmedicinska nämnden funge- rar således de facto i väsentliga delar av sitt uppdrag inte på det sätt, som reglementet ursprungligen fastställde och den bör därför reorganiseras. För utredningen står det klart att en sådan sammanblandning av forskningsledning inom grundforskning och tillämpad forskning inte är lycklig.
För den flyg- och navalmedicinska nämndens del har denna sammanbland— ning av grundforskningsledning och uppgifter inom en försök och provorga— nisation lett till än större splittring och funktionssvårigheter. Som utredningen tidigare framhållit torde varken flyg— vapnet eller marinen ha fått de resultat inom den tillämpade forskningen, som den försvarsmedicinska forskningsor- ganisationen bör medge. På den flyg- och navalmedicinska nämndens områ- de torde därför en reorganisation vara oundgängligen nödvändig med en sam- tidig förstärkning av försvarsgrenarnas möjligheter till tillämpad forskning
samt försök och prov. Då nu enligt ut- redningens bedömning en reorganisa— tion med koncentration av den för- svarsmedicinska forskningens ledning är nödvändig även inom området för den universitetsanknutna försvarsmedi- cinska grundforskningen, torde den en- da möjliga lösningen vara, att försvars- medicinska nämnden och flyg— och na- valmedicinska nämnden uppgår i ett nytt gemensamt ledningsorgan för den grundforskningsinriktade försvarsmedi— cinen, medan den tillämpade forskning— ens ledning överföres på särskilda organ för totalförsvaret.
Alternativ A »Ecklesiastik» innebär att ledningsorganet för den försvarsme- dicinska forskningen, baserande sitt ar- bete på en av totalförsvarsorganen ge- nomförd samling av forskningsbehov och prioritering av särskilt den till— lämpade försvarsmedicinska forskning- en, skulle förläggas till ett enda led- ningsorgan under ecklesiastikdeparte- mentet. Fördelarna med detta alterna- tiv är uppenbart den kraftiga förenk- ling och enhetlighet, som präglar orga- nisationen. Anknytningen till ecklesia- stikdepartementet ger en god förank- ring i den allmänna medicinska forsk- ningsmiljön med möjligheter till ut- nyttjande av även universitetsorganisa- tionens institutioner. Även med ett starkt inslag av representanter för to— talförsv-arsorgan och ett gott samband med krigsmaktens ledningsorgan torde det emellertid bli en svår uppgift för ett under ecklesiastikdepartementet verksamt statens försvarsmedicinska forskningsråd att med tillräcklig effek- tivitet: och samband leda även till- lämpad försvarsmedicinsk forskning inom försvarsmaktens egna laboratorier och anläggningar. Detta förslag uppre- par i så måtto de svagheter, som har präglat de tidigare ecklesiastika nämn— derna för försvarsmedicinsk ledning.
Det kan även vara tveksamt, om försvars- maktens ledningsorgan med förtroende skulle lita till ett under ett annat depar- tement än försvarsdepartementet lydan- de ledningsorgan, och det kan tänkas att anslagsbevillningen till den tillämpade forskningen skulle stöta på större svårig— heter i detta alternativ än i övriga, efter- som ecklesiastikdepartementet inom ra- men för sin budget skulle få stå för an— slagen för såväl grundforskning som tillämpad försvarsmedicinsk forskning, låt vara att gemensamma beredningar mellan ecklesiastik- och försvarsdepar- tementen givetvis skulle föregå anslags- bevillningen. Enligt utredningens me- ning talar övervägande skäl mot detta alternativ.
Alternativ B »Försvar» har vad be- träffar den försvarsmedicinska forsk- ningsorganisationens enhetlighet och enkelhet samma fördelar som alternativ Ecklesiastik. Ur totalförsvarets syn- punkt synes detta alternativ vara till- fredsställande med en nära anknytning av ledningsorganet, den försvarsmedi- cinska forskningsberedningen, till i första hand försvarsmaktens lednings- organ men även till totalförsvarets led- ningsorgan i övrigt. Även ledningen av den försvarsmedicinska tillämpade forskningen torde med detta alternativ bli tillfredsställande, då ledningsorga- net är infogat i samma organisatoriska struktur och har nära samband med försvarsmaktens ledningsorgan. En klar nackdel i alternativet Försvar är, att ledningen av vissa permanenta för- svarsmedicinska laboratorier med grund- forskningsinriktning och förlagda till universitetsinstitutioner och kliniker skulle falla på ett organ under för- svarsdepartementet. Det är sannolikt, att de forskare som avses bli verksam- ma i de försvarsmedicinsk-a laborato- rierna och de försvarsmedicinska forsk- ningsenheterna med grundforsknings-
prägel skulle känna det främmande att ha sitt huvudorgan förlagt till försvars- departementet. Det kan inte uteslutas att forskarna skulle dra sig från an- ställning i dessa laboratorier under tan- ken att trots .allt en viss tillämpad forskningsprägel skulle komma att ka- rakterisera ledningen av forskningen vid deras institutioner, något som all- tid förefaller störande i en universitets- miljö som är van vid idéskapande, för- utsättningslös forskning. På analogt vis skulle den skarpa skiljelinjen mellan statens medicinska forskningsråds om- råde och den försvarsmedicinska forsk- ningsberedningens fält göra ett fortsatt utnyttjande av och stimulans från den allmänna medicinska forskningen svå- rare och mindre verksam. Det är där- för sannolikt att utnyttjandet av den universitetsanslutna forskningen för för- svarsmedicinska syften vad gäller mar- ginalkapaciteter i både utrustning, an- läggningar och personal skulle försvå— ras och minska i omfattning, vilket, med tanke på vårt lands begränsade re- surser, skulle vara synnerligen olägligt. Utredningen vill av nu anförda skäl icke heller förorda alternativ Försvar.
Alternativ C »Kombination» innebär två skilda ledningsorgan för den för- svarsmedicinska forskningen och kan såtillvida synas vara svagare 'i sin upp- byggnad och mindre enhetligt än de tidigare berörda alternativen. Emeller- tid är ledningsorganisationen för den försvarsmedicinska forskningen inom var-dera fältet enhetlig och effektiv. Ge- nom den principiella gränsdragningen mellan å ena sidan grundforskningen i universitetsanknutna institutioner och kliniker och å andra sidan den tilläm- pade forskningen inom i huvudsak för- svarets egna laboratorier och anlägg- ningar nås fördelen av ett enhetligt verkställighetsområde för vardera led- ningsorganet och av intim förankring
mot de fält, varifrån huvudsakliga in- formationer och prioriteringar skall hämtas. Anknytningen av den uni- versitetsanslutna försvarsmedicinska grundforskningen till statens medicins— ka forskningsråd genom en försvars- medicinsk sektion i rådet säkrar ett nära samband med den allmänna medi- cinska forskningen och underlättar i hög grad en infogning av den försvars— medicinska forskningens projekt i uni- versitetsorganisationen. De på universi— tetsinstitutionerna och klinikerna verk- samma försvarsmedicinska forskarna kommer också att känna sig ledda av ett organ, som står nära det som leder den övriga medicinska forskningen, vilket minskar känslan av avstånd och inte ytterligare understryker förefint- liga skillnader i forskningens målsätt— ning.
Ledningsorganet under försvarsde- partementet, en försvarsmedicinsk forskningsberedning, fungerar i alter— nativet Kombination i intim kontakt med försvarsmaktens ledningsorgan och kan även lokalmässigt förläggas i nära anslutning till dessa. Fördelningen av anslagsmedel på ecklesiastik- och för— svarsdepartementen blir naturligare i förhållande till departementens huvud- ändamål. Någon större svårighet att av- gränsa de uppgifter som skall lösas inom den ena och den andra forsk- ningsorganisationen synes inte före- ligga, och det låter sig väl göra att sam- ordna de två ledningsorgancn under ecklesiastik- och försvarsdepartementen på reglementarisk väg och genom för- svarsdepartemente-ts samordningsavdel— ning för totalförsvarsfrågor. Genom de skilda ledn-ingsorganen för grundforsk- ningsbetonad och för tillämpad forsk- ning låter sig också sammansättningen av de två organen bättre anpassa till de skilda forskningsområden, som dessa ledningsorgan bevakar. Representation
av den medicinska grundforskningen kan sålunda göras starkare i den för- svarsmedicinska sektionen, medan den militärmedicinska representationen och specialisterna för olika former av medi- cinskt skydd inom modern krigföring kan samlas och förstärkas i den för— svarsmedicinska forskningsberedning- en. På ovan anförda skäl förordar ut- redningen en reorganisation av. den försvarsmedicinska forskningsledningen i enlighet med alternativ Kombination. Utredningen är väl medveten om att försvarssjukvårdens högsta ledning är föremål för utredning, men anser det oaktat alternativ C »Kombination» vara utformad efter sådana grundläggande principer, vilka låter sig förenas även med en omorganiserad sjukvårdsled- ning. Det framlagda förslaget kan så- ledes användas som en byggsten i en framtida sjukvårdsorganisation ino-m totalförsvaret.
Enligt den till 1960 års försvarsled— ningsutrednings betänkande angående totalförsvarets högsta ledning fogade promemorian av experten Bratt skulle inom krigsmakten försvarets sjukvårds- styrelse även utöva —den långsiktsplane- rande, inklusive forskningsledande, led- ningen. 1960 års försvarsledningsutred— ning ta-r icke ställning till frågan, huru- vida även forskningsledningen skall åvila försvarets sjukvårdsstyrelse. Dz sjukvårdsstyrelsens framtida organisa- tion är under behandling inom 1962 års försvarssjukvårdsutredning finner för- svarsmedicinska forskningsutredningen icke anledning att här ingå på prome- morians förslag i detta stycke.
I den av experten Bratt utformade promemorian förutsättes, att den före- slagna centrala krigssjukvårdsbered- ningen bl. a. skall överta sådana led— ningsfunktioner inom den försvarsme— dicinska forskningen att den kan er- sätta statens medicinska forskningsråds
försvarsmedicinska nämnd och statens flyg— och navalmedicinska nämnd. Det torde framgå av vad försvarsmedicinska forskningsutredningen tidigare anfört, att utredningen icke delar denna pro- memorians uppfattning utan föreslår, att dessa nämnders huvudsakliga upp- gifter inom den universitetsanknutna försvarsmedicinska grundforskningen skall ledas av en medicinsk sektion inom statens medicinska forskningsråd samt att de till ifrågavarande nämnder hörande uppgifterna rörande den till- lämpade försvarsmedicinska forskning- ens ledning överföres på den under försvarsdepartementet lydande för- svarsmedicinska forskningsberedningen. Utredningen vill starkt understryka vik- ten av dessa sina förslag och finner det otänkbart, att en samordningsgrupp av den centrala krigssjukvårdsberedning- ens typ och sammansättning skulle kun- na fullgöra så speciella ledningsupp- gifter inom den försvarsmedicinska forskningens verkställighetsområde, som tidigare utövats av de nyss angivna nämnderna.
Den försvarsmedicinska forsknings- utredningen ansluter sig till 1960 års försvarsledningsutrednings förslag, att medicinalstyrelsen i såväl fred som krig skall bära ett odelat ledningsan- svar för den allmänt civila sjukvården, och tillstyrker att medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd bör uppgå i medicinalstyrelsen. Den försvarsme— dicinska forskningsutredningen anser emellertid, att detta bör föranleda att en särskild försvarsmedicinsk avdel- ning inrättas inom medicinalstyrelsen, vilken övertar de funktioner som tidi- gare åvilat bl. a. medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd och dess biologiska råd, detta i enlighet med för- slaget från utredningen rörande utbild- ning av värnpliktiga läkare m. m. Sam- ordningen ur totalförsvarets synpunkt
av den försvarsmedicinska forskning— ens resurser kan väl tillgodoses genom att försvarsdepartementets samordnings- avdelning för totalförsvarsfrågor sam- manställer de totala försvarsmedicinska forskningsbehoven i samband med bud- getbehandlingen av totalförsvarsansla- gen.
Den försvarsmedicinska forsknings- utredningen finner således, att dess hu— vudförslag för ledningen av den för— svarsmedicinska skyddsforskningen i enlighet med alternativ Kombination väl låter sig förena med de principer för ledningen av totalförsvarets sjuk— vård som framlagts av 1960 års för- svarsledningsutredning. Försvarsmedi- cinska forskningsutredningen föreslår dock vissa detaljförändringar samt av- styrker bestämt vissa delar av de i pro- memorian framlagda ytterligare försla- gen i enlighet med vad tidigare fram- förts.
En viktig och tämligen omfattande del av den försvarsmedicinska forsk- ningen sker och kommer även i fram— tiden att ske vid FOA. Då detta forsk— ningsarbete i huvudsak nära anknutit sig till sådana projekt inom den tek— niska och naturvetenskapliga försvars- forskningen, som för sitt fullföljande krävt ett nära samordnat medicinskt forskningsarbete, har FOA:s försvars- medicinska forskning haft en naturlig avgränsning. Någon ändring i detta av- seende är icke planerad. Likväl synes ett nära samband mellan särskilt FöMFoB:s och FOA:s tillämpade för- svarsmedicinska forskning höra efter- strävas, varför den försvarsmedicinska forskningsutredningen föreslår, att ge- neraldirektören för FOA skall ingå i FöMFoB. På analoga grunder och för att stärka samordningen inom den för- svarsmedicinska forskningen finner ut- redningen, att FOA:s styrelse bör ut- ökas med en och ev. två medicinska
ledamöter. Därest alternativet med en medicinsk ledamot väljes föreslår ut- redningen att någon av FöMFoB:s leda- möter får uppdraget. Om två medicins- ka ledamöter skall väljas, bör —— med tanke på den medicinska grundforsk- ningens betydelse i FOA:s verksamhet — denna andra representant tagas från statens medicinska forskningsråds för- svarsmedicinska sektion. I vart fall bör en kontakt etableras mellan FOA och rådets försvarsmedicinska sektion ge- nom ett samarbete mellan sekretariaten, vilket torde bli betydelsefullt särskilt ur planeringssynpunkt. Sammanfattningsvis får den för- svarsmedicinska forskningsutredningen sålunda föreslå, att ledningen av den försvarsmedicinska skyddsforskningen reorganiseras efter de riktlinjer som skisserats i alternativ Kombination. Förslaget innebär, att den mera grund— forskningsinriktade försvarsmedicins- ka skyddsforskningen får ett lednings- organ benämnt statens medicinska forskningsråds försvarsmedicinska sek- tion, sorterande under ecklesiastikde- partementet, medan den mera tillämpa- de och på försök och prov inriktade försv-arsmedicinska skyddsforskningen får ett ledningsorgan i en under för— svarsdepartementet sorterande för- svarsmedicinsk forskningsberedning. D'ärvid ersätts statens medicinska forsk- ningsråds försvarsmedicinska nämnd, flyg- och navalmedicinska nämnden och den år 1962 inrättade militärmedicinska forskningsberedningen av de ;två nyss- nämnda organen. Medicinalstyrelsen, veterinärstyrelsen, civilförsvarsstyrel- sen och överbefälhavaren för krigsmak- ten skall för sina respektive områden av totalförsvaret sammanställa försvars- medicinska skyddsforskningsbehov och ur sina synpunkter delta i eller slutföra
prioriteringen av de i anslutning till be- hoven nödvändiga forskningsprojekten. Den slutliga prioriteringen av den för- svarsmedicinska forskningens olika om- råden bör utföras gemensamt av för- svarsdepartementets försvarsmedicinska forskningsberedning och statens medi- cinska forskningsråds försvarsmedi- cinska sektion i samråd med försvars- departementets samordningsavdelning för totalförsvarsfrågor. De två nyss an- givna ledningsorganen skall inom var sitt område leda verkställigheten av den försvarsmedicinska skyddsforskningen och ha ansvaret för att resultaten av den försvarsmedicinska skyddsforsk- ningen bringas till vederbörande myn- digheters och sjukvårdsorgans känne— dom samt på allt sätt underlätta dessa resultats omsättning i såväl förebyggan- de och behandlande medicinsk verk- samhet som i berörda delar av sjuk- vårdstaktiken. Anslagsbevillningen för den av statens medicinska forsknings- råds försvarsmedicinska sektion ledda försvarsmedicinska grundforskningen skall ske genom ecklesiastikdeparte- mentet, och anslagsbevillningen .till den tillämpade forskningen, som leds av den försvarsmedicinska forskningsbe- redningen, skall ske genom försvars- departementet. Med ledning av priori- teringen inom den försvarsmedicinska forskningen skall en avvägning av be- villningen ske i en gemensam bered- ning mellan de två departementen. En-
ligt försvarsmedicinska forskningsut- redningens mening kommer den nu senast i sina huvuddrag antydda led- ningsorganisationen för den försvars- medicinska skyddsforskningen att ge en möjligast enhetlig och effektiv led- ning av nämnda forskning med utmärk- ta möjligheter såväl på informations- som verkställighetssidan.
ÅTTONDE KAPITLET
Anslagsbehov för försvarsmedicinsk forskning
Nuvarande anslag
Den försvarsmedicinska forskningsut- redningen har i kapitel V redovisat nuvarande medelstilldelning till för— svarsmedicinsk forskning. Det framgår av redovisningen, att de försvarsme- dicinska forskningsanslagen genomgått en relativt långsam ökning under den senaste 5-årsperioden. Ett markant in- slag i utvecklingen ur anslagssynpunkt har under denna period varit, att för- svarets forskningsanstalt väsentligt ökat sina anslag inom den försvarsmedi— cinska forskningen. Detta är givetvis en följd av att anstalten på grund av den tekniska vapenutvecklingen fått väsent- ligt ökade uppgifter inom området för t. ex. kemisk krigföring och atom- vapen. Härvid har också den medi- cinska och den medicinskt inriktade biologiska forskningen i anslutning till de tekniska utredningarna måst öka i volym.
Vidare har en betydande ökning in- träffat av sådana anslag, som ges av andra forskningsråd än statens medi-
cinska forskningsråd och de försvars- medicinska nämnderna samt av anslag från privata .in- och utländska fonder och stiftelser m. nl. Förhållandet åter- speglar det faktum, att försvarsmedi- cinska frågeställningar ofta ligger i gränsområden till andra forskningsom- råden och därför rimligen kommer att vid särskilda tillfällen få åtnjuta anslag också från sådana forskningsråd och andra anslagsfördelande organ, som inte har sitt huvudsakliga engagemang inom den försvarsmedicinska forsk- ningen. ökningen av de försvarsmedi- cinska forskningsanslagen via de två speciella organ som hittills fungerat "inom forskningsfältet, nämligen statens medicinska forskningsråds försvarsme- dicinska nämnd och flyg- och naval- medicinska nämnden, har däremot va- rit relativt långsam och totalt sett föga betydande jämfört med hela anslags- tilldelningen inom den försvarsmedi- cinska forskningen.
Omfattningen av de försvarsmedi-
Tabell 17. Medelstilldelning för försvarsmedicinsk forskning (miljoner kronor)
Budgetåret 1961/62 miljoner kronor
Budgetåret 1962/63 miljoner kronor
Statens medicinska forskningsråd: Försvars- medicinska nämnden .................... Flyg- och navalmedicinska nämnden ....... Försvarets forskningsanstalt .............. Militärmedicinsk forskning: Statsverkspro— position 1962, (fjärde hdt: p. 69) ........... Anslag från övriga forskningsråd, in— och utländska fonder m. m ...................
0 6 0,7 0,9 0,9 1 7 2
— 0,6
1,1
4,2 5,3
cinska forskningsanslagen under inne- varande och nästkommande budgetår är i vissa delar känd och kan i andra delar uppskattas. En beräkning byggd på den försvarsmedicinska forsknings- utredningens material från de närmaste åren och på uppgifter om de statliga anslagens storlek för de båda budget- åren ger ett resultat, som framläggs i följande tabell 17.
Som kommentar till tabell 17 må yt- terligare understrykas, att den i vissa delar bygger på en uppskattning ut- gående från tidigare budgetår. Beträf- fande försvarets forskningsanstalt mås- te vidare framhållas, att fördelningen mellan försvarsmedicinsk forskning och övrig forskning bjuder på svårigheter och därför i vissa avseenden är sköns- mässig. Anslagstilldelningen från forsk- ningsråden i stort och från in- och ut- ländska fonder m. m. är också svårav- gränsad och i viss-a delar besvärlig att få kännedom om. Här är tabellens siff- ror en ungefärlig uppskattning. Med alla reservationer framgår det dock av ta— bellens siffror, att den nuvarande me— delstilldelningen för försvarsmedicinsk forskning ligger i storleksordningen 5 milj. kronor per år.
De nya anslagsfördelande organens funktion För den försvarsmedicinska forsknings- utredningen står det klart, att en in- tensifiering och en ökning av omfatt- ningen av den försvarsmedicinska forskningen är starkt av behovet på- kallad i vårt land. De omständigheter som motiverar denna inställning har utredningen redovisat i tidigare kapi- tel i detta betänkande. Utredningen har också klargjort, att en sådan för- stärkt försvarsmedicinsk forskning en— ligit utredningens mening förutsätter en reorganisation av ledningen av denna forskning, och utredningen har fram- lagt förslag i kapitel VII till en reorga-
nisation av den försvarsmedicinska led- ningsorganisationen, vilket skulle ge nödvändig konsekvens och styrka i
handläggningen av de försvarsmedi- cinska forskningsfrågorna. Den för- svarsmedicinska forskningsutredningen finner sålunda att det under beaktande av utredningens övriga förslag är möj— ligt att genomföra en relativt snabb ökning av den försvarsmedicinska forskningen i vårt land.
I förevarande sammanhang torde några speciella drag i (len försvarsme- dicinska forskningen böra framhållas. Redan tidigare har den försvarsmedi- cinska forskningsutredningen under- strukit vikten av en uppdelning av de försvarsmedicinska forskningsanslagen på sådana av mer grundforskningsin- riktad typ och sådana av mera tilläm- pad forskningstyp. Det förtjänar här än en gång att framhållas, att forskarna själva också konsekvent kunnat genom- föra denna uppdelning. Intressant är också, att den tillämpade försvarsmedi- cinska forskningen synes tilldra sig ökad uppmärksamhet. Dess möjligheter framhålls ej blott av medicinska myn- digheter inom krigsmakten och civil- försvaret utan även av de vid univer- sitetslaboratorier verksamma forskar- na. En klar tendens till ökad projekte— ring av tillämpad försvarsmedicinsk forskning föreligger.
Ett karaktäristiskt inslag i bilden av aktuell försvarsmedicinsk forskning är att många av de anmälda projekten krä- ver samarbete mellan skilda forsknings- riktningar. Särskilt blir detta samgå- ende framträdande inom det tillämpade försvarsmedicinska forskningsområdet, där de planerade forskningsmålen ofta inte kan uppnås på annan väg än ge- nom samarbete mellan t. ex. klinisk, ke- misk och teknisk expertis eller genom samverkan mellan t. ex. fysiologer, psy- kologer, tekniker och militärer för di—
rekta försök och prov. Förhållandet un- derstryker angelägenheten av att de i framtiden planerade ledningsorganen för försvarsmedicinsk forskning har möjlighet att gripa över stora fält inom forskningens verkställighetsomräde och läggs på ett så överordnat plan, att sam- verkan mellan olika arter av forsk- ningslaboratorier och mellan civila och militära forskningsanläggningar och försöksområden lätt kan föranstaltas.
Vikten av en till omfattningen ökad och mera rationellt upplagd dokumen- tation inom den försvarsmedicinska forskningen betonas av många forska- re. Ävcn med en relativt sett starkt ökad forskningsinsats kan ett litet land en- dast bearbeta delar av försvarsmedici- nens vida fält. Den försvarsmedicinska forskningen måste underbyggas och kompletteras genom dokumentations- verksamhet, vilket hittills ej kunnat ske i önskad omfattning.
Ett annat karaktäristiskt drag hos de för utredningen framlagda forsknings- projekten är, att de ofta nog förutsätter bildning av ganska omfattande arbets- grupper under ledning av en mycket högt kvalificerad chef. Det är sålunda en genomgående åsikt hos forskarna, att anslag som endast kan brukas som mer eller mindre tillfälliga arvoden för kortfristig personalanställning och för driftskostnader och apparati-nköp inte täcker hela behovet. Enl-igt forskar- nas mening behövs också organisa- toriskt större stadga för vissa av de mera omfattande forskningsprojekten. Då rimligen inte nya institutioner kan skapas för alla de anmälda områdena, leder detta fram till önskemål om forskargrupper som under ledning, säkerställd för en längre tid framåt, kan mera fast organiserat infogas i den nuvarande uppbyggnaden vid universi— tetsinstitutioner och -kliniker eller vid försvarsmaktens anläggningar.
Slutligen förtjänar det att framhål- las, att många av de av forskarna an- mälda projekten, och särskilt sådana inom det tillämpade forskningsområ- (let, förutsätter ett nära samarbete med försvarsmaktens medicinska organisa- tioner och med de läkare som är fast anställda inom försvaret. Planeringen av den framtida försvarsmedicinska forskningen, såvitt den kan utläsas ur forskarnas äskanden, bygger sålunda på ett vidgat samarbete mellan de läka- re som är verksamma inom försvarets sjukvård och de försvarsmedicinska forskargrupperna.
För att fylla de skiftande behoven av försvarsmedicinsk forskning utgår ut— redningen från att flera olika former av anslag behöver brukas. Detta gäller för både statens medicinska forsk— ningsråds försvarsmedicinska sektion och för den försvarsmedicinska forsk- ningsberedningen.
Anslag efter ansökan från forskare vid universitetsinstitution (-klinik) el- ler inom någon av försvarets anlägg— ningar blir en vanlig form. Härigenom kan en forskares eller forskningsgrupps intresse för ett försvarsmedicinskt forskningsprojekt i gränsområdet till deras övriga arbetsfält tillvaratas och en värdefull undersökning förverkligas genom marginella anslag till teknisk personal, utrustning och driftkostnader. Om ledningsorganet finner att behov av ökad forskning föreligger inom nå- got område kan kvalificerade forskare i fältet stimuleras att söka sådana an— slag. Genom sådana mera kortfristiga forskningsanslag vidgas också kretsen av försvarsmedicinskt intresserade forskare utöver dem som anställts på speciella försvarsmedicinska institutio- ner.
Reseanslag är enligt all erfarenhet en utomordentligt värdefull form av forsk- ningsstöd inom försvarsmedicinen.
Inom olika fält sysselsatta forskare bör regelbundet beredas tillfälle att i ut- landet på ort och ställe följa arbetet vid laboratorier och kliniker, där forsk- ning bedrivs inom deras fält. De bör också delta i kongresser och sympo- sier inom deras problemsfär. Genom dylika resor skapas ofta personliga kontakter, som ger erfarenheter och upplysningar, som svårligen kan in— hämtas ur den vetenskapliga litteratu- ren. Anslag för inbjudan av utländska forskare ger en annan nödvändig möj- lighet för information och utbildning av personal i vårt land. Vid behov bör även anslag kunna utgå till speciell ut- bildning av betydelse för forsknings- verksamheten.
Anslag för dokumentationsverksam- het bör vidare förekomma. Dokumen- tationen torde i vissa avseenden kunna skötas genom permanent arbetande grupper eller personer. I andra fall kan mera kortfristiga anslag ges för doku— mentation rörande ett visst problem el- ler som underlag till en översikt över ett forskningsområde. Ett aktivt doku- mentationsarbete i anslutning till direkt forskningsstöd torde krävas för att täcka det försvarsmedicinska forsk- ningsfältet.
En del av de försvarsmedicinska forskningsanslagen bör enligt: utred- ningens mening användas för upprät- tande och fortsatt understöd av forskar- grupper under ledning av en mera per- manent chef. Sådana forskargrupper kan tjäna ändamålet att i mera perma- nent form säkerställa ett forskningsar- bete på fält, som är väsentliga för för- svarsmedicinen. Därigenom kommer löpande dokumentation och bearbet- ning av forskningsproblem att säkras och vidare kommer utbildad .forskar- personal och teknisk personal ständigt att finnas inom de kärnområden av försvarsmedicinen, som bearbetas av forskningsgrupperna.
Denna organisationsform har visat sig synnerligen användbar inom de mest skilda forskningsfält, eftersom den kan anpassas till större eller mindre forskningsuppgifter och eftersom den flexibla organisationsformen gör det möjligt att också inpassa akademisk och teknisk personal med skilda inrikt- ningar för samarbete på något visst projekt.
Sådana forskningsgrupper kan där— jämte med lätthet beredas plats i existe- rande sjukhusavdelningar, institutioner eller för mera rutinartade uppgifter an- svariga anläggningar även av militär karaktär och grupper kan därigenom utnyttja marginalkapaciteten i lokaler, tekniska anläggningar och personell sakkunskap. Medan de löpande ansla- gen från forskningsledande organ van- ligen går ut på en förstärkning av an- slagen till existerande fasta institutio- ner, så att något visst specifikt forsk— ningsproblem kan angripas och lösas, så tillgodoser den mera permanent or- ganiserade forskningsgruppen behovet av en under längre tid bestående orga— nisation, som sammanhålles för bear— betning av ett visst område. Men även om forskargruppen organiseras med en viss permanens för de ledande tjänster— na är den ändock såpass flexibelt in- fogad i institutionsstrukturen, att den med lätthet låter sig omformas eller omplaceras för den händelse utveck- lingen skulle visa att behov härvidlag föreligger.
För att säkerställa den fortsatta in— riktningen på försvarsmedicinskt vä- sentliga forskningsproblem är det en- ligt utredningens mening nödvändigt att hela kostnaden för en sådan forskar— grupp inklusive ledarens lön betalas av det forskningsledningsorgan, inom vars område forskargruppen arbetar. Hela personalen bör sortera under led- ningsorganet ifråga. Beroende på leda- rens vetenskapliga kvalifikationer och
gruppens storlek skall han kunna be- talas med docent—, laborators- eller pro- fessorslön. Utnämning bör efter utred— ning ske av Kungl. Maj:t på förslag av vederbörande forskningsledningsorgan. Tjänsterna bör i regel ha extra—ordina- rie—karaktär men, där särskilda skäl föreligger, kunna överföras i ordinarie.
Den försvarsmedicinska forsknings- utredningen vill särskilt beröra upp- byggnaden av kliniskt inriktade forskar- grupper. Det kan enligt utredningens mening icke vara befogat att enbart för forskningsändamål i nuläget åter— upprätta speciella försvarsmedicinsk-a kliniker. Likväl kräver vissa försvar-s- medicinska forskningsprojekt arbete även inom skilda kliniska avdelningars ram. Utredningen anser, att ett smidigt och relativt sett föga kostsamt sätt att lösa dessa behov vore att infoga kli- niska forskargrupper i existerande, lämpliga sjukhusavdelningar.
Vetenskapligt sett skulle forsknings- gruppens ledare sortera under en av de försvarsmedicinska ledningsorganen, medan han sjukvårdsmässigt som extra— läkare eller extra biträdande överlä— kare infogades i kliniken. Forsknings- gruppen skulle disponera ett visst, ganska lågt vår-dplatsantal på respek- tive avdelning. Det förutsättes att detta patientantal kan växla och ofta nog vara lägre än t. ex. det maximala. Er- farenheter från sådana forskningsenhe- ter, som i stort antal ledes av det engelska medicinska forskningsrådet, visar att högst en halv vårdavdelning bör räcka. Tillgängliga forskningslabo— ratorier på kliniken skulle få nyttjas även av den försvarsmedicinska forsk- ningsgruppen.
Därest dessa grupper anordnas på undervisningssjukhus torde deras ve- tenskapliga karaktär göra, att avtals- problem med sjukvårdshuvudmannen ej uppkommer. Forskningsgruppens vetenskapliga och särskilt anställda per-
sonal skulle betalas av det ansvariga försvarsmedicinska ledningsorganet. In- fogning av en sådan arbetsgrupp förut- sätter emellertid samtycke från veder- börande sjukhusägare och överläkare. I varje särskilt fall får en noggrann, lokal undersökning företagas, innan de— finitivt beslut om inrättande av en så- dan enhet företages.
Den försvarsmedicinska forskningsut- redningen har funnit att för åtskilliga uppgifter skulle organiserade forskar- grupper vara en lösning, som skulle tillgodose betydelsefulla behov inom den försvarsmedicinska forskningen. Utredningen har inte ansett sig böra rekommendera att särskilda institutio- ner för försvarsmedicinsk forskning av teoretisk eller klinisk art bygges upp, men utredningen finner då att alterna- tivet för att säkra en viss permanens i bearbetningen av särskilt aktuella för- svarsmedicinska forskningsområden är att forskargrupper upprättas. Ovan har utredningen påpekat, att organiserade forskargrupper av denna typ framgångsrikt fungerat i Storbritannien med såväl teoretiska som kliniska upp- gifter och under ledning av det engels- ka medicinska forskningsrådet.
Konstruktionen är ej heller ny i vårt land. Statens medicinska forskningsråd har vid flera tillfällen för särskilda uppgifter organiserat forskargrupper och betalt såväl forskningsledarens som de anställdas lön, varvid forsknings- ledaren kunnat ges en viss säkerhet för fortsatt anställning under en längre tids— period. Inom flyg- och navalmedicinska nämnden finns forskargrupper organi- serade i form av de flyg— och navalme- dicinska laboratorierna, vilkas forsk- ningsledare med laborators tjänsteställ— ning erhållit extra ordinarie anställning och där Kungl. Maj:t givit tillstånd att viss övrig personal anställes i extra ordinarie tjänster.
Trots att forskargrupperna med den
länge
nu av utredningen föreslagna konstruk- tionen kommer att representera en viss permanentning av de försvarsmedi- cinska ledningsorganens tillgängliga an- slagsmedel, bör dessa grupper likväl inte överföras till permanenta anslag i bestående institutioners budget. Detta sammanhänger med önskvärdheten av rörlighet och individualiserande planc—
ring inom forskningsverkställigheter, vilka omständigheter i hög grad be- främjas av en anslagstilldelning till dels forskargrupper och dels mera till- fälliga, avgränsade anslag. Principen främjar också avvägningen av forsk- ningsanslag i stort inom den försvars- medicinska forskningen.
Den försvarsmedicinska forsknings- utredningen understryker genomgåen- de i detta kapitel vikten av att forskar- grupper och forskningsprojekt hänförs antingen till mera grundforskningsbe- tonad eller mera tillämpad försvarsme- dicinsk forskning. Denna uppdelning får givetvis inte fattas som absolut skarp, utan utredningen vill understry- ka, att det både kan och bör förekom- ma — när skäl härför föreligger — att det ena eller andra organet ger anslag till andra typer av forskning än dem, som vanligen understöds. Gränsdrag- ningen bör sålunda inte vara absolut utan huvudsaklig.
Genom den ständiga kontakt som de två forskningsledningsorganen måste upprätthålla med varandra, kan oklar- het över gränsdragningen mellan dem undanröjas, och om projekt inom det andra organets område förefaller att ta alltför stor omfattning kan en över- föring av projekten i dylika fall före- tas. Den försvarsmedicinska forsknings- utredningen har den uppfattningen att problem rörande denna gränsdragning, som så ofta i liknande fall, är svårare att lösa när man diskuterar förhållan- det rent principiellt än när lednings-
organen i framtiden kommer att få ta ställning till konkreta fall. I ett sådant läge kommer de två organen enkelt att antingen själv kunna ta ställning i det enskilda fallet eller efter samråd gemensamt klara upp gränsdragnings- frågorna. Någon avgörande svårighet att fördela forskningsprojekt på de två ledningsorganens områden anser utred- ningen inte kommer att föreligga.
Försvarsmedicinska forskargrupper
Inom några områden av den försvars- medicinska forskningen vill den för- svarsmedicinska forskningsutredningen framlägga utformade förslag angående om- eller nyorganisering av forskar- grupper.
Ledningen av de flyg— och navalmedi— cinska laboratorierna bör i den nya organisationen övergå till den försvars- medicinska sektionen av statens medi- cinska forskningsråd. Den navalfysio- logiska forskargruppen under ledning av en laborator i navalmedicin på karo- linska institutet föreslås kvarstå. Grup— pen bör även i fortsättningen bear— beta navalfysiologiska forskningspro- blem med grundforskningsinriktning. En viss förstärkning av dess personal föreslås (se bilaga 1). För den tilläm— pade navalfysiologiska forskningen bör forskningsmöjligheter liksom hittills organiseras i anslutning till marinens anläggningar och under ledning av den försvarsmedicinska forskningsbered— ningen.
För den flygfysiologiska forskningen finns tre grupper organiserade under flyg- och navalmedicinska nämnden, nämligen vid fysiologiska institutioner- na i Lund, vid karolinska institutet samt vid gymnastiska centralinstitutet. Utredningen har uppmärksammat, att flyg- och navalmedicinska nämnden haft svårt att av tillgängliga anslag för— se dessa tre grupper med personal och
utrustning i sådan omfattning, som skulle varit önskvärt i alla fall. När de flygfysiologiska arbetsgrupperna efter omorganisationen kommer att ledas av försvarsmedicinska sektionen i statens medicinska forskningsråd, måste av likartade skäl enligt utredningens me- ning en koncentration i arbetet före- tas. Härför talar också, att vissa av flyg— och navalmedicinska nämndens uppgifter måste överföras till den inom det tillämpade forskningsfältet verksam— ma försvarsmedicinska forskningsbered- ningen och de utökade anslagen för flygfysiologien sålunda i betydande ut- sträckning kommer att falla på detta ledningsorgan.
Utredningen föreslår därför, att uni- versitetssidans mera grundforsknings- inriktade flygfysiologiska forskning koncentreras på arbetsgruppen vid ka- rolinska institutet, där de största an— läggningarna ur teknisk synpunkt före- ligger, nämligen en centrifug för hu— manförsök samt över- och undertrycks- kammare. Utredningen föreslår att ar- betsgruppens forskningsledare, labora— tor H. Bjurstedt, får professors tjänste- ställning. Utredningen föreslår vidare, att arbetsgruppen vid gymnastiska cen- tralinstitutet i stort upphör med sin verksamhet därstädes och att dess per- sonal överflyttas till karolinska institu- tets grupp, varvid forskningsledaren vid gymnastiska centralinstitutet, labo- rator W. von Döbeln, också överflyttas. Enligt vad utredningen under han-d er- farit, kommer i en nära framtid spe- ciella laboratorier att ställas till v. Dö- belns förfogande vid GCI för undersök- ningar av kroppssammansättningen med bl.a. lågaktivitetsmätningar av radio- aktivt kalium. Utredningen förutsätter, att v. Döbeln också fortsättningsvis skall få utnyttja dessa laboratorier för un- dersökningarna i fråga. Den nya flyg- fysiologiska forskningsgruppens vid ka-
rolinska institutet sammansättning an— ges i den följande sammanställningen över forskargrupperna (bilaga 1). Lo- kalutrymmet för flyg- och navalfysio- logi vid karolinska institutet är redan i nuläget högst otillräckligt och utred- ningen föreslår, att en tillbyggnad av laboratorierna kommer till stånd i hu- vudsak i enlighet med flyg- och naval- medicinska nämndens förslag i anslags— äskandena för budgetåret 1962/63.
Den flygfysiologiska forskargruppen i Lund bör avvecklas, varvid dess perso- nal inklusive forskningsledaren —— la- boratorn — överföres till den fysiolo- giska institutionens stat. Gruppen torde ur undervisnings— och forskningssyn- punkt genom sin humanfysiologiska in- riktning bli en värdefull förstärkning för institutionen. Den befintliga under- tryckskammaren bör i fortsättningen i likhet med Uppsala universitets under- tryckskammare vid akademiska sjukhu- sets öronklinik fortfarande kunna ut- nyttjas för viss undersöknings— och in- struktionsverksamhet åt flygvapnets fly— gande personal.
Inom försvarsmedicinens övriga forskningsområden föreslår den för- svarsmedicinska forskningsutredning- en, att ett antal forskargrupper organi- seras.
Inom radiobiologisk forskning finner utredningen det nödvändigt, att grund- forskningsaspekterna på radioaktiva ämnens vandring i växtvärlden fort- löpande bearbetas och aktuell kunskap på området därigenom vidmakthålles. Utredningen hälsar med tillfredsställel- se skapandet av en forskargrupp för dylik radiobiologisk forskning vid jordbrukshögskolan i Ultuna genom in- fogning i institutionen för växtnärings- lära och jordbearbetning av en labora- tur i lantbrukets radiobiologi enligt be— slut av 1962 års riksdag. Denna grupp bör beredas goda arbetsmöjligheter med
hänsyn till den stora försvarsmedicins- ka betydelsen av dess arbete. Vidare anser utredningen, att det radiobiolo- giska studiet av radioaktiva ämnens om- sättning inom vdjurorganismen med tanke på veterinärväsendets ansvar för livsmedelskontrollen bör få en mera permanent bearbetning. Utredningen föreslår därför, att en forskargrupp un- der ledning av en forskartjänstinneha- vare (Ae 25) i radiobiologi inrättas vid veterinärhögskolan i Stockholm och in— fogas i dess institution för klinisk kemi. Forskargruppens sam—mansättning fram- går av den följande sammanställningen rörande forskargrupperna (bilaga 2).
Med tanke på nödvändigheten av en hög forskningsberedskap inom området för skydd mot biologisk krigföring fin- ner den försvarsmedicinska forsk- ningsutredningen det nödvändigt att en forskargrupp inrättas inom ämnesom- rådet mikrobiologisk bioteknik. Utred— ningen föreslår, att denna forskargrupp ställs under ledning av laborator C. G. Hedén vid karolinska institutets bak- teriologiska institution, varvid denne får tjänsteställning motsvarande pro- fessor. Gruppens arbete bör enligt det— ta förslag förläggas till bakteriologiska institutionen på karolinska institutet. Det omfattande arbete, som bör kunna bedrivas av denna forskargrupp, förut- sätter tillbyggnad av institutionen till en kostnad, som får detaljräknas senare men som nu uppskattas till 1200 000 kronor, varjämte en nyutrustning krävs för en uppskattad summa på 800000 kronor. Förläggningen till karolinska institutet är fördelaktig med tanke på den apparatanläggning för kontinuerlig odling av mikroorganismer, som kom- mit till stånd vid institutionen. Forskar- gruppens samman-sättning anges i sam- manställning rörande forskargrupperna (bilaga 2).
Inom samma försvarsmedicinska
forskningsområde föreslår utredningen också att en mindre forskargrupp i virologi inrättas under ledning av en forskartjänstinnehavare (Ae 25). Den lämpliga förläggningen av denna grupp bör närmare undersökas. Dess samman- sättning framgår av sammanställningen av forskargrupperna (bilaga 2).
Med tanke på den ökande betydelsen av kemiska ämnens användning som angreppsvapen i krig, anser den för— svarsmedicinska forskningsutredningen det nödvändigt, att grundforskningsar- bete inom området skydd mot kemisk krigföring kommer till stånd med sär- skild uppgift att bearbeta toxikologiska forskningsproblem. Utredningen före- slår, att en forskargrupp för toxikolo- kisk forskning inrättas vid karolinska institutets farmakologiska institution under ledning av laborator B. Holm— stedt, som bör få professors tjänsteställ- ning. Den under projektering varande tillbyggnaden av den farmakologiska institutionen bör ge utrymme för (len- na forskargrupp. Forskargruppens sam— mansättning i övrigt anges i samman- ställningen rörande forskargrupperna (bilaga 2).
Inom samma allmänna forskningsfält bön enligt utredningen även säkras grundläggande forskning inom psyko- farlnakologien. Utredningen föreslår, att en grupp för sådan forskning under ledning av en forskartjänstinnehavare (Ae 25) inrättas med placering vid far— makologiska institutionen i Göteborg. Forskargruppens sammansättning i övrigt anges i sammanställningen röran- de forskargrupperna (bilaga 2).
I nuvarande försvarsmedicinska forskningsorganisation svarar en arbets- grupp i form av en statens bakteriolo- giska laboratoriums försvarsmedicinska sektion för dokumentation och forsk- ningsarbete inom fältepidemiologi m. m. Utredningen föreslår med tanke
på betydelsen av studier i skyddet mot mikrobiologisk krigföring, att denna grupp fortsätter sin verksamhet med oförändrad personaluppsättning. Utred- ningen förutsätter att sektionen i fram- tiden bereds tillfredsställande lokaler (se kap. V sid. 74). Budgetmässigt bör den även i fortsättningen ingå i statens bakteriologiska laboratorium. Forsk- ningsmässigt bör gruppen nära samar- beta med den försvarsmedicinska forsk- ningsberedningen.
Inom den kirurgiska forskningen finnes några mycket angelägna forsk- ningsuppgifter för försvarsmedicinen, delvis av sådan art att de icke till- godoses inom den allmänna medicinska forskningen. Den försvarsmedicinska forskningsutredningen anser, att stu- diet av chocktillståndet och anslutande traumatologiska problem har en så grundläggande betydelse för den me- dicinska insatsen i e.tt framtida krig, att bearbetningen av detta problem bör säkras genom att en forskargrupp or- ganiseras. Med tanke på betydelsen av denna forskning för behandlingsinstruk- tioner och dylikt inom totalförsvaret bör gruppen ledas av den försvarsme- dicinska forskningsberedningen. Den bör stå under ledning av en forskare i professors tjänsteställning och bör in- fogas i en klinisk universitetsavdelning för kirurgi. Den närmare placeringen av denna forskargrupp bör utredas vi- dare. Forskargruppens sammansättning i övrigt framgår av sammanställningen över forskargrupperna (bilaga 2).
Ett annat område inom den kirur- giska forskningen som kräver fortlö- pande forskningsarbete, är enligt ut- redningens mening brännskadeforsk- ningen. Utredningen föreslår, att en ar- betsgrupp på detta område inrättas un— der ledning av en forskartjänstinneha- vare (Ae 25). Gruppens placering bör närmare utredas. Beträffande gruppens
sammansättning i övrigt hänvisas till sammanställningen rörande forskar- grupperna (bilaga 2).
Inom den invärtesmedicinska forsk- ningen finner den försvarsmedicinska forskningsutredningen, att ett stort be- hov föreligger av grundläggande forsk- ningsarbete inom den kliniska strål— skyddsforskningen. Här gäller det sär- skilt att utveckla undersöknings- och behandlingsmetoder för kliniskt bruk, en forskningsuppgift av stor betydelse för hela totalförsvaret med tanke på möjligheten av atomkrig. Då denna ar— betsgrupp i väsentlig grad kommer att ägna sig åt utformning av behandlings- teknik och liknande uppgifter, torde det med tanke på försvarets stora in- tressen vara lämpligt att den ledes av den försvarsmedicinska forskningsbe- redningen. Forskargruppen bör stå un— der ledning av en forskartjänstinne- havare (Ae 25) och infogas i en in- värtesmedicinsk universitetsavdelning eller en radioterapeutisk avdelning på universitetssjukhus. Den närmare pla- ceringen av gruppen bör vidare utre- das. Gruppens sammansättning i övrigt framgår av sammanställningen av forskargrupper (bilaga 2).
Av stor betydelse för behandlingen av skadade vid atomangrepp är vidare kunskapen om blodersättningsmedel och blodkonservering. Utredningen fin- ner, att forskning på detta område bör bedrivas av en forskargrupp under led- ning av en laborator. Då ett omfattande forskningsarbete på detta fält i samar- bete mellan flera institutioner redan inletts i Uppsala, föreslår utredningen att denna forskargrupp placeras på me— dicinsk-kemiska institutionen därstädes eller på akademiska sjukhusets kliniskt- kemiska avdelning. Med tanke på att forskningen inom denna grupp i stor utsträckning blir inriktad på tillämpade uppgifter och teknisk utveckling, före-
slår utredningen att gruppen ledes av den försvarsmedicinska forskningsbe- redningen. Gruppens närmare samman- sättning framgår av sammanställningen över forskargrupper (bilaga 2).
Inom den kliniskt-fysiologiska forsk- ningen har på senare tid viktiga pro- blem av försvarsmedicinsk betydelse börjat bearbetas i fråga om somatisk klassificering och funktionsprövning av stridande personal. Sådan verksam- het har bedrivits vid den s. k. militär- medicinska undersökningscentralen vid karolinska sjukhuset. Denna undersök- ningscentral har anslagsmässigt enligt statsverkspropositionen till 1962 års riksdag överförts till försvarets sjuk- vårdsstyrelscns stat. Den försvarsmedi- cinska forskningsutredningen finner, att denna grupp är av stor betydelse för försvarsmakten och att många vä- sentliga fysiologiska och kliniskt—fysio- logiska problem finns att bearbeta i samband med gruppens allmänna in- riktning. Liksom hittills bör gruppen med tanke på att den i stort sett arbetar inom den tillämpade forskningen sor- tera under försvarsdepartementet. När i enlighet med utredningens förslag av ny ledningsorganisation för det tilläm- pade forskningsområdet under för- svarsdepartementet tillkommer, bör gruppens anslag överföras från försva- rets sjukvårdsstyrelse till den försvars- medicinska forskningsberedningen. Ut- redningen föreslår att forskningsleda- ren får laborators ställning. Då denna forskargrupp har speciell betydelse för arméns stridskraft förutsätter utred- ningen att den blir nära anknuten till (len medicinska forskning som samman- hålles inom armén av arméöverläka— ren. Sammansättningen av gruppen bör vara oförändrad jämfört med nu- varande personalorganisavt-ion. Det för- utsät—tes härvid, att .de vid centralen som ett provisorium verkställda special—
undersökningarna av rutinkaraktär av till submarin tjänstgöring uttagen per— sonal förlägges till en marinens under- sökningscentral i Karlskrona, där ut- tagning i övrigt och utbildning av nyss- nämnda personalkategori äger rum. De övriga fysiologiska problem av försvarsmedicinsk betydelse soul be- skrivits i kap. VI, t. ex. rörande kli- matologiska och näringsfysiologiska faktorers betydelse för den stridande personalens funktionsförmåga och möj- ligheten att påverka den med vissa farmaka, bearbetas f. n. framförallt vid försvarets forskningsanstalt men även vid olika universitetsanknutna institu- tioner, bl.a. vid Uppsala universitets klimatfysiologiska laboratorium, vilket en gång tillskapades för att lösa för- svarsmedicinska problem. Den sist- nämnda anläggningen bör även i fort- sättningen utnyttjas för försvarsmedi— cinsk forskning. Utredningen föreslår, att detta säkras genom att laboratoriet överföres till 'att administrativt lyda under den av utredningen föreslagna försvarsmedicinska sektionen av sta- tens medicinska forskningsråd. Denna sektion får sedermera taga upp frågan om en behövlig mindre förstärkning av laboratoriets personaluppsättning. Med bl. a. fysiologisk forskningsan- knytning bör arbete ske om det slutna rummets hygien, som blivit allt mer aktuellt särskilt inom marinen i sam- band med ubåtstjänsten. Problemområ- det har emellertid intresse även i vi- dare totalförsvarssammanhang. Utred— ningen föreslår, att en arbetsgrupp in- rättas inom forskningsområdet under ledning av en forskartjänstinnehavare (Ae 25). Denna grupp bör arbeta i nära samverkan med marinens sjukvårds- och försöks— och provanläggningar, men som övriga tillämpade forskningsgrup- per i sista hand ledas av den för-
svarsmedicinska forskningsberedning-
en. Gruppen bör även samarbeta med hygieniska institutionen vid statens in- stitut för folkhälsan. Gruppens samman— sättning torde böra tagas upp till be- handling i den sittande militärmedi- cinska forskningsberedningen i anled- ning av chefens för marinen hemstäl- lan via överbefälhavaren om anslag för ändamålet av de till beredningens för- fogande ställda medlen redan under budgetåret 1962/63.
Enligt försvarsmedicinska forsknings- utredningens mening är den tillämpade flygfysiologiska forskningen ett forsk- ningsområde av mycket hög aktualitet. Med tanke på flygvapnets behov av fortlöpande forskning på detta fält fö- reslår utredningen, att en forskargrupp under ledning av en laborator som forskningsledare inrättas vid flygvap- nets försökscentral i Malmslätt. Grup- pen bör nära samverka med flygvap- nets övriga försöksverksamhet därstä- des, och i sista hand forskningsmässigt sortera under den försvarsmedicinska forskningsberedningen. Gruppens sam- mansättning torde böra tagas upp till behandling i den sittande militärmedi- cinska forskningsberedningen i anled- ning av chefens för flygvapnet hem- ställan via överbefälhavaren om anslag för ändamålet av de till beredningens förfogande ställda medlen redan under budgetåret 1962/63.
Inom flygfysiologien har behovet av psykologiskt forskningsarbete blivit mer och mer utpräglat, och den för- svarsmedicinska forskningsutredningen finner att den flygfysiologiska forskar— gruppen vid karolinska institutet bör kompletteras med en experimentalpsy- kologisk forskningsgrupp, som placeras på samma laboratorium. Utredningen föreslår att den experimentalpsykolo- giska forskargruppen leds av en psyko- log i laborators tjänsteställning, och den vidare sammansättningen i forskar-
gruppen framgår av sammanställningen över forskargrupperna (bilaga 2).
Inom försvarsmedicinen har de psy- kiska rubbningarna av lättare och svå— rare slag blivit ett allt större problem. Den försvarsmedicinska forskningsut- redningen finner, att en psykiatrisk forskargrupp bör komma till stånd, där fortlöpande kunskap om psykiatriska undersöknings— och behandlingsmeto— der, tillämpade på försvarsmedicinska problem, kan samlas och forskning i anslutning till sådana problem bedri— vas. Utredningen förutsätter, att denna avdelning skall arbeta i mycket närt. samverkan med försvarsmaktens sjuk- vårdsledning och föreslår därför att den organisatoriskt ledes från den för— svarsmedicinska forskningsberedning- en. Forskargruppen bör placeras på universitetsklinik för psykiatri. Place- ringen av gruppen bör närmare utre- das. I spetsen för gruppen bör stå en forskningsledare med professors tjänste— ställning, och den närmare samman- sättningen av hans arbetsgrupp fram- går av sammanställningen av forskar- grupperna (bilaga 2).
Den försvarsmedicinska forskningen har i sitt arbete funnit, att ett mycket stort behov föreligger för en ordnad dokumentation inom försvarsmedicinen, varigenom material och upplysningar kan samlas och ställas till förfogande för forskare och myndigheter inom för- svarsmedicinens område. Utredningen får, under hänvisning till den expert— undersökning av området som utred— ningen låtit utföra, föreslå att en fors- kargrupp för studium och försöksverk— samhet inom den försvarsmedicinska dokumentationens område inrättas. Med tanke på att gruppens verksamhet skall nära anknytas till totalförsvarets behov föreslår utredningen, att gruppen ad- ministrativt leds av den försvarsmedi- cinska forskningsberedningen. Under
en första försöksperiod bör forskar- gruppen utnyttja karolinska institutets bibliotek. Lokaler för forskargruppen bör närmare utredas. Utredningen före- slår, att i spetsen för gruppen ställes en forskningsledare i laborators tjänste— ställning med härför lämpad utbildning antingen som bibliotekarie eller som ingenjör. Den närmare sammansätt- ningen av gruppen i övrigt framgår av sammanställningen av forskargrupperna (bilaga 2).
Med nämnandet av dessa skilda forskargrupper har den försvarsmedi- cinska forskningsutredningen föreslagit en stor utvidgning av den försvarsme- dicinska forskningsorganisationen. Den Sammanlagda kostnaden för forskar- grupperna uppgår till betydande årliga belopp. Utredningen avser dock inte att alla de nämnda forskargrupperna ome- delbart skall komma till stånd, utan man får tänka sig att de successivt in— rättas under de kommande åren. Det blir givetvis i sista hand avhängigt av de framtida forskningsledande organen, i vilken ordning dessa grupper skall inrättas och om de till äventyrs skall kompletteras med andra grupper eller utbytas mot sådana. Emellertid har det förefallit den försvarsmedicinska forsk- ningsutredningen väsentligt, att dess program för utvecklingen av den för— svarsmedicinska forskningen i vårt land även upptog konkreta förslag rörande möjliga forskargrupper på sådana om- råden, som utredningen bedömer som mest aktuella. Utredningen vill således, om dess förslag antages, inför de kom- mande forskningsledningsorganens ar- bete starkt understryka, att åtminstone några av dessa forskargrupper omedel— bart bör inrättas. Om utredningen med kännedom om experternas prioritering och de övriga diskussioner, som för- siggått inför utredningen, skulle före- taga en gradering över vilka grupper
som först borde inrättas, skulle utred- ningen vilja nämna följande.
Inom det mera grundforskningsbe- tonade försvarsmedicinska området un- der ledning av den försvarsmedicinska sektionen av statens medicinska forsk- ningsråd vill utredningen förorda, att forskningsgrupperna för mikrobiologisk bioteknik, toxikologisk forskning och brännskadeforskning omedelbart inrät- tas. Inom området för mera tillämpad försvarsmedicinsk forskning under led- ning av den försvarsmedicinska forsk— ningsberedningen finner sig utredning- en föranlåten att särskilt understryka behovet av ett omedelbart inrättande av arbetsgrupper för klinisk strålskade- forskning, chockforskning, blodkonser- vering, det slutna rummets hygien, till- lämpad flygfysiologisk forskning och dokumentationsverksamhet.
Under de gångna åren har forskning inom området för radioaktiva ämnens vandring inom växt- och djurvärlden förutom av FOA i huvudsak understötts av atomforskningsrådet efter förslag från dess radiobiologiska delegation. Den försvarsmedicinska forskningsut- redningen finner, att dessa grundforsk- ningsbetonade arbets-fält inom radio- biologien även i fortsättningen i mångt och mycket hör hemma ino-m atom- forskningsrådets intressesfär och förut— sätter att vederbörande forskare även i fortsättningen får sitt stöd från detta råd. I förevarande sammanhang får den försvarsmedicinska forskningsut- redningen kraftigt understryka behovet av fortsatt forskningsarbete ino-m detta område.
Framtida behov av anslagsmedel för försvarsmedicinsk forskning
Enligt den försvarsmedicinska forsk- nlingsutredningens mening är en inten- sifiering och en ökning till omfattningen av vårt lands försvarsmedicinska forsk-
ning ofrånkomligen nödvändig, om vårt totalförsvar i framtiden skall fylla sina uppgifter. Utredningen har i kap. VI lämnat mera populära sammanfatt- ningar av den motivering, som på skilda fält ligger till grund för detta påstående. I dessa expertskildringar kanske upp- märksamheten i första hand dras till försvarsmedicinska områden, som gen- om teknisk utveckling av nya vapen för närvarande särskilt träder fram i rampljuset och som även i terrorbalan- sens propaganda medvetet hålls fram. Det är uppenbart för en var, att atom- vapen samt kemiska och biologiska stridsmedel kräver särskilda skydds- metoder. Det moderna krigets tekniska komplexitet har också bidragit att skapa en ny forskningsgren, biotekno- logien, som undersöker helhetsfunktio- nen i maskin- och i—nstrumentsystem där människa-n ingår som en komponent.
Men experterna riktar även uppmärk- samheten på nya aspekter inom klas- siska fält av försvarsmedicinsk forsk— ning som t. ex. krigskirurgi och krigs- psykiatri. Medicinens framsteg ställer även här ny teknik och ökad kunskap i försvarsmedicinens tjänst. Allt detta måste vidareutvecklas och anpassas till vårt lands speciella behov inom total— försvaret. Liksom hela naturvetenskapen bcfinner sig även medicinen i en snabb framstegsfas och näs-tan alla dess fält har nyheter att bjuda för tillämpning inom försvarsmedicinen.
Såsom närmare redovisas i kapitel VI har ett stort antal teoretiska och kli- niska medicins-ka forskare runt om i landet till utredningen anmäl-t de forsk- ningsbehov, som de anser aktuella och möjliga att bringa till utförande under en kommande 5-årsperiod. Dessa for— skarnas äskanden (sammanfattade i tabell 12 sid. 130) är mycket stora och uppgår räknade på första året, för den händelse alla äskanden oavkortat skulle
bifallas, till drygt 23 milj. kronor. Av denna summa faller på undersökningar av grundforskningstyp något mer än 15 milj. kronor och på tillämpad forsk- ning cirka 8 milj. kr. I ;tabell 13 (sid. 132) har utredningen sammanställt vil- ken personalin-sats, som denna anslags- volym skulle kräva. Det befinnes att forskarnas äskanden, om de oavkortat bifölles, skulle kräva att man anställde inte mindre än 360 forskare med aka- demisk utbildning, varav cirka 35 mot- svarande professors eller laborators ställning. Den tekniska personalen skul- le komma att uppgå till inte mindre än cirka 480.
På skilda vägar, och bl. a. under den s. k. Öregrundskonferensen (se sid. 133) har den försvarsmedicinska forsknings- utredningen sökt genomföra en gransk- ning av de av forskarna äskade anslagen med syfte att bedöma nedskärningar, som skulle vara möjliga utan att ge av— kall på resultatet, och vidare för att få fram en rangordning mellan .de anmälda forskningsprojekten ur priorite—tssyn- punkt. Som redovisats i tabell 16 (sid. 136) har dessa av utredningens egna och andra experter genomförda kri- tiska granskningar gett till resultat att sådan forskning, som bedömdes ha högsta prioritet och under alla förhål- landen borde komma till utförande, skulle kräva inte mindre än drygt 13 milj. kronor under första anslagsåret, varav för grundforskning cirka 8 milj. och för tillämpad forskning cirka 51/2 milj. Granskningens slutresultat visar, att de anmälda forskningsprojekten har en synnerligen hög vetenskaplig aktua- litet och att redan forskarna själva ge- nomfört en ganska sträng bedömning av. vilka forskningsprojekt som borde tas upp. Det är att märka att anslagen till försvarets forskningsanstalt ej in- kluderas i dessa summor.
Den försvarsmedicinska forsknings-
Tabell 18. Framtida medelstilldelning lör försvarsmedicinsk forskning (milj. kronor) 1962/63 | 1963/64 1964/65 1965/66 1966/67 Statens medicinska forskn.råd: för- svarsmedicinsk sektion ............ 1,6 2,2 2,8 3,6 4,0 Försvarets forskningsanstalt ......... 2 2,25 2,5 2,75 3 Försvarsmedicinsk centralt 0,2 0,5 1,5 1,75 2,0 forskningsberedning försvars- grenarna 0,4 1,0 1,75 2,0 2,0 Övriga forskningsråd, in- 0. utländska fonder m.m ...................... 1,1 1,3 1,5 1,5 1,5 5,3 7,25 10,05 | 11,6 12,5 utredningen vill föreslå, att det när- utredningen, att statens medicinska maste målet för medelstilldelningen till försvarsmedicinsk forskning i vårt land blir att uppnå ungefärligen den anslags- volym, som skulle nödvändiggöras om de 'i högsta prioritetsgruppen klass-i- ficerade forskningsprojekten .togs upp till genomförande under den närmaste 5—årspeni'oden. Med denna utgångspunkt och med avsikten att stegvis öka in— satsen och personalrekryteringen inom det försvarsmedicinska forskningsom- rådet framlägger utredningen ett för- slag om en ökning av medelsttilldel— ningen för försvarsmedicinsk forskning inom de fält, som utredningen har att diskutera, på sätt som visas i följande tabell 18. I denna tabell tar utredning- en även upp anslag från sådana källor, som utredningen i och för sig icke i övrigt berör i detta betänkande. Dessa medtagna ianslagspnoster avser dels för— svarets forskningsanstalt och dels an- slag från olika forskningsråd och in- och utländska fonder. Utredningen har dock ansett det värdefullt om en bedöm— ning av storleken av denna ytterligare anslagstil'ldelning för försvarsmedicinsk forskning får komma med i blickfältet, när de av utredningen föreslagna an- slagsposterna skisseras. Utgångspunkten för det i tabell 18 framlagda förslaget är, att de av den försvarsmedicinska forskningsutred- ningen föreslagna l'edn-ingsorganen kommer till stånd. I sådant fall avser
forskningsråds medicinska sektion skall ta ansvar i huvudsak för den mera grundforsk-ningsin—riktade försvarsmedi- cinska forskningen och att denn-a vid slutet av beräkningsperioden bör ha kommit upp till ett belopp på 4 milj. kronor. Inom det tillämpade for-sk— ningsområdet bör ledningen och an— slagsfördeln-ingen tillkomma en nyin- rättad försvarsmedicinsk forskningsbe— redni-ng, som enligt utredningens me- ning också vid slutet av beräkningspe- rioden bör disponera ett ans-lag på 4 milj. kronor. Under den etappvisa ök- ningen anser utredningen, »att den till— lämpade forskningen under den för- svarsmedicinska forskningsberedningen bör förses med anslagsmedel något snabbare än grundforskningen. hem den försvarsmedicin-ska forskningsbe— redvningens fält bör i anslutning till försvarsgrenarna bedriven forskning få ungefär halva beloppet eller 2 milj. kronor, medan den till beredningens förfogande stående centrala posten för mera fri fördelning också bör uppgå till 2 milj. kronor. I detta sammanhang vill utredningen anmärka, att de nya forskningsledningsorganens administra- tionskostnader :bör ingå som en del i deras totalanslag. Därvid bör efter för- slag av ledningsorganet självt en del- post för förvaltningskostnader faststäl- las av Kungl. Maj:t.
Den siffra, som upptagits för för-
svarets forskningsanstalts försvarsmedi- cinska forskning, innebär en måttlig utveckling under beräkningsperioden upp till cirka 3 milj. kronor. Beräkning- en bygger på tanken att anstalten under samma tid ökar sin allmänna forsk- ningsinsats, varvlid även en ökad, sam- ordnad medicinsk forskning krävs. Anslagen till försvarsmedicinskt be- tydelsefulla projekt från övriga, forsk- ningsråd vid sidan av det medicinska och från in- och utländska privata fon- der m.m. kan svårligen förutses, och utredningen har endast velat ge en siffra på en ökning upp till 11/2 milj. kronor, som i allt fall icke bör vara en överskattning.
Även engångsanslag för tillbyggnader av vissa institutioner samt för utrust- ning måste förutses (se avsnittet om försvarsmedicinska forskargrupper) . Enligt forskarnas egna äskanden (se ta- bell 12 och kap. VI) skulle härför krä- vas ca 15 miljoner kronor. Utredningen har ej genomfört någon prioritering av engångsanslagen utan föreslår, att stor- leken av behövliga nybyggnads- och utrustningsanslag bestäms av vederbö- rande forskningsledningsorgan, när nya projekt beslutas.
Om den kommande ledningsorganisa- tionen för den försvarsmedicinska forskningen uppbygges enligt den för- svarsmedicinska forskningsutredning- ens förslag, kommer den försvarsmedi- cinska sektionen av statens medicinska forskningsråd att vara underställd eckle- siastikdepartementet och den försvars- medicinska forskningsberedningen att sortera under försvarsdepartementet. Detta betyder, att en fördelning av de framtida anslagsmedlen för försvars- medicinsk forskning på departement ger vid handen, att eck—lesiastikdepartemen- tet (8:e huvudtiteln) skulle svara för 4 milj. kronor av anslaget vid slutet på beräkningsperioden, medan försvars-
departementet (4: e huvudtiteln) skulle stå för summan av försvarets forsk- ningsanstalt och den försvarsmedicin- ska forskningsberedningens anslag med tillhopa 7 milj. kronor.
Den försvarsmedicinska forsknings- utredningens förslag till medelstilldel— ning under den närmaste 5-årsperioden kan i enlighet med ovanstående tabell synas vara omfattande. Utredningen är emellertid övertygad om att den skis- serade ökningen av de försvarsmedi- cinska forskningsanslagen är ound— gängligen nödvändig och utredningen vill understryka, att en väsentlig förut- sättning för vårt lands försvar kommer att saknas eller försvagas därest för- svarsmedicinen inom totalförsvaret inte kan bygga på en intensivt bedriven och på nödvändiga fält insatt försvarsmedi- cinsk forskning.
Totalförsvarets medicinulpersonal och forskningsarbetet Hittills har den försvarsmedicinsk-a forskningsutredningen enbart diskute— rat sädan försvarsmedicinsk forsknings- verksamhet, som skall skötas av härför särskilt anställd personal. Utredningen vill understryka att utredningen här- igenom icke har tagit ställning i en prin- cipfråga, utan endast av utredningstek- niska skäl begränsat sig till denna as- pekt. I själva verket förekommer det ju även inom de speciella forskningsinsti- tutionerna ofta, att försvarsmedicinsk forskning bearbetas på deltid av for- Skare och teknisk personal som ägnar sin huvudsakliga tid åt andra spörs- mål. På samma sätt utgår den» försvars- medicinska forskningsutredn'ingen från, att det vid många tillfällen kan vara lämpligt att för totalförsvarets sjuk- vårdsändamål anställd personal under delar av arbetstiden eller under vissa perioder av sin tjänstgöring ägnar sig åt forskningsarbete eller arbete som
sammanhänger med försvarsmedicinsk forskning t.ex. dokumentation, försök och prov eller vinstruktionsverksamhet. Man bör här skilja på möjligheten att använda värnpliktig medicinalpersonal eller sådan medici—nalpersonal, som är fast anställd vid krigsmakten.
I betänkandet »Läkaren i totalför- svaret» (SOU 1961: 63) har utrednings- mannen rörande de värnpliktiga läkar- nas utbildning m. m. föreslagit, att vissa perioder av de värnpliktiga läkarnas tid skall kunna avsättas för försvars- medicinsk assisten-tt—jänstgöring, varvid med sådan tjänstgöring även skallkunna avses försvarsmedicinskt forskningsar- bete. Den försvarsmed-icinska forsk— ningsutredningen vill starkt understry- ka önskvärdheten av att detta förslag förverkligas. Härigenom skulle för det första det ändamålet främjas, att de arbetsgrupper, som är verksamma inom olika fält av den försvarsmedicinska forskningen, kunde förstärkas och för åtminstone kortare perioder få tillgång till en större läkarpersonal. Även om de kommenderade värnpliktiga läkarna icke hade speciell utbildning i de forsk- ningsprojekt, som gruppen bearbetade, kan det likväl förutsättas att för sådan kommendering utväljas läkare, som ti- digare xhar en utbildning som kan vara av betydelse i sammanhanget.
En annan fördel vore, att ett större antal läkare än nu skulle få en inblick i förvarsmedicinsk forskningsproble- matik under aktiva och stimulerande former och därigenom på ett annat sätt skulle väckas till förståelse för försvars- medicinska problem och få bättre för— utsättningar för ett framtida engage- ment i dessa frågor och för ett försvars— medicinskt arbete. Vidare skulle de
kommenderade värnpliktiga läkarna gi— vetvis genom sin assistenttjänstgöring vid en försvarsmedicinsk forsknings- grupp få en väsentlig utbildning med
forskningsinslag, vilket torde vara av den största betydelse för deras fortsatta tjänstgöring som värnpliktiga läkare och i sjukvården i övrigt.
Samma argument gäller givetvis för sådan läkarpersonal, som icke är värn- pliktig men genom en kommande even- tuell användning av en civil tjänsteplikt kan komma att underkastas motsva— rande f-orm av försvarsmedicinsk assis— tenttjänstgöring. Utredningen finner de i betänkandet »Läkaren i totalförsvaret» i dessa avseenden framlagda förslagen vara synnerligen beaktansvärda, och deras genomförande kan enligt utred- ningens mening bli av den största be- tydelse för försvarsmedicinens fort— satta utveckling inom totalförsvaret.
I vissa avseenden skulle motsvarande fördelar kunna vinnas genom möjlig- heten att för längre eller kortare tider engagera även inom krigsmakten fast anställd medicinalpersonal i försvars— medicinsk forskning. Med t-anke på be- tydelsen att inom försvarsgrenarna kunna uppfånga problemställningar av försvarsmedicinsk betydelse och att se- nare inom försvarsgrensledningarna kunna bearbeta, sammanställa och pri- oritera dessa problemställningar finner den försvarsmedicinska forskningsut- redningen det nödvändigt, att läkare med speciell forsknzingsutbildning hel- tidsanställes inom försvarsgrensled- ningarna och i administrativt hänseen— de knytas till försvarsgrensöverläkarna och försvarsgren-sstaberna.
Vidare är det uppenbart att de fast anställda läkarna över huvud taget bör ha förståelse för och insikt i försvars- medicinska forskningsproblem för att rätt kunna utöva sin verksamhet. Sär- skilt torde det för vid försvarsmakten verksamma läkare ur utbild-nings- och fonthildn-in-gssynpunkt vara väsentligt, att de får tillfälle att med jämna mel- lanrum gen-om kommenderingar eller i
särskilt anordnade kurser ta del av den försvarsmedicinska forskningens resul- tat och öva sig i sådana nya metoder och sätta sig in .i den nya teknik, som kan ha utvecklats i det försvarsmedicin-ska forskningsarbetet. Om och när krigs- maktens ledning finner det befogat att införa ny medicinsk skyddsmateriel och nya metoder i sjukvården är det en för— utsättning för möjligheten att föra ut dessa metoder i det löpande hälso- och sjukvårdsarbetet, att de fast anställda läkarnas utbildning och fortbildning in- riktas på att sätta dem i stånd att till- ägna sig den nya kunskapen.
På verkställigh-etssidan fordras så- lunda en fortlöpande informations— och träningsverksamhet från de ledande forskningsorganens och från försvars- grensöverläkarnas sida för att hålla per- sonalen vetenskapligt och sjukvårds- mässigt modern. Kommenderingar av intresserade och för sådant arbete gen— om sin tidigare utbildning lämpade fast anställda läkare inom krigsmakten un- der kortare eller längre .tider till för- svarsmedicinska forskningsgrupper el- ler institution-er, torde vara ett inslag av stor betydelse »i arbetet att hålla de fast anställda läkarnas kvalitet på en hög nivå. Det ankommer icke på den försvarsmedicinska forskningsut- redningen att framlägga speciella förslag i dessa avseenden, men utredningen vill avslutningsvis starkt understryka forsk— ningsarbetets och forskningsinforma- tionens betydelse med tanke på utbild— ning och fortbildning —av den fast an- ställda medicinalperson-alen inom krigs— makten.
Slutligen vill försvarsmedicinska forskningsutredningen även i detta
sammanhang understryka betydelsen av att forskningsmässigt utbildade lä- kare får tillfälle att delta i försvarsmak- ten-s arbete även på den höga nivå, som
försvarsstaben representerar. Ett enga— gemang av försvarsstaben vid vin—sam- ling och prioritering av försvarsmedi- cinska forskningsproblem förutsätter— liksom tillämpningen =i krigsmaktens arbete av ständigt framkomma-nde för- svarsmedicinska forskningsdata —— att försvarsstaben vid sina överväganden av de taktiska och opera-tiva problemen har tillgång till en forskningsmässigt välutbildad sakkunskap inom sin egen krets. Meningsbrytningar mellan före- trädare för skilda medicinska och mili- tära intressen har tidigare icke saknats i diskussion-en kring dessa frågor. San- nolikt har dessa åsiktsskilln—ader sin grund i att parterna inte i tillräcklig grad kunnat förlita sig på lätt tillgäng— lig sakkunskap inom den andra partens område. Det är för framtiden väsentligt att se till att medicinsk och militär sak- kunskap kan sam-arbeta i intim närhet och under gemensamt ansvar, när det gäller att lösa de för försvarsmaktens ansträngningar på hälso- och sjukvår- dens område i sista hand avgörande frågorna om den försvarsmedicinska forskningens inriktning och omfattning.
Bilagor över forskargrupper I efterföljande bilagor 1 och 2 har ut- redningen gjort en sammanställning av bestående respektive tillkommande fors— kargrupper. Utredningen har beträffan- de i bilagorna redovisade lönekostna— der ej kunnat taga hänsyn till under sommaren 1962 införda löneökningar. Det väsentliga för utredningen är emel— lertid att redovisa personalbehov och lönegrads—placeringar för de olika ar— betsgrupperna, varför de exakta kost- naderna för varje grupp är av mindre betydelse. Kostnadsläget för personalen inom varje grupp år 1963 kan beräk- nas genom en ökning av summan med ca 10 %.
NIONDE KAPITLET
Sammanfattning
Den försvarsmedicinska forskningsut- redningen framlägger i detta betänkan- de om försvarsmedicinsk forskning i to- talförsvaret undersökningar av denna forsknings art, förutsättningar och om- fattning. Genom en! bred materialinsam- ling samt genom en rad studiebesök och informativa sammanträden har utred- ningen sökt medverkan hos samtliga myndigheter, organ, forskargrupper och enskilda forskare, vilka sysslar med för-svarsmedicinsk forskning i vårt land, för att ernå en så allsidig belysning av problemen som möjligt. Kap. I ägnas åt en beskrivning av utredningsarbetets bedrivande. Det ges också en kortfattad beskrivning (kap. II) av den försvars- medicinska forskningens organisation i vissa främmande länder.
Utredningens material ger klart be- sked om att en försvarsmedicinsk skyddsforskning är nödvändig. Redan det konventionella kriget kräver en lö- pande anpassning av moderna sjuk- vårdsmetoder. Insats av kärnvapen skulle leda till en fruktansvärd anhop- ning av ska-dade och döda. Därtill kom- mer att det mångenstädes pågår en in- tensiv forskning och planläggning för att utveckla och fullända sådana kemis- ka och biologiska angreppsmetoder, som tidigare icke tagits i bruk. Ett framtida krig erbjuder en bild, som är skräm- mande och nästan ofattbar för den som i fred söker föreställa sig en sådan si- tuation.
För att Sverige skall kunna möta och
bemästra problemen — även om kriget väsentligen utspelas utanför landets gränser — måste stridande styrkor och civilbefolkning ha tillgång till ett sä— kert medicinskt skydd såväl mot kon- ventionella vapen som mot ABC-strids- medel. Detta fordrar en välorganiserad och omfattande forskning över de me- dicinska problemen i totalförsvaret.
Utredningen har med hjälp av ex- perter sammanställt de viktigaste för- svarsmedicinska problem, som under de närmaste åren bör upptagas till behand— ling inom den medicinska skyddsforsk— ningen. I kap. VI lämnas korta samman— drag i populär form av dessa redogö- relser för de skilda försvarsmedicinska ämnesområdena (skydd mot kärnstrids- medel, biologiska och kemiska strids- medel, kirurgiska och internmedicinska problem, flyg- och navalmedicinska pro— blem, psykologiska och psykiatriska problem etc.). Experternas ursprung— liga redogörelser, som till sin omfatt- ning är avsevärt större och detaljrikare och som inkluderar en katalog över ut- formade forskningsprojekt för de när— maste åren, framläggs som en stencile— rad bilaga i anslutning till detta betän- kande.
Tillkomsten av den nuvarande för- svarsmedicinska forskningsorganisatio- nen skildras i kap. III, och dess arbets- sätt analyseras i kap. IV. Denna orga— nisation .har växt fram över en följd av år utan att någon översiktlig plan legat till grund för utvecklingen. Ansvarsför-
delningen inom ledningen av den för- svarsmedicinska forsknings- och för- söksverksamheten på många händer har lett till ett dåligt samband i planlägg- ning och utförande av forskningen. In- tet organ eller instans har uppdraget att samlat framtaga och prioritera de forsk- ningsbehov, som uppställer sig med hän- syn till sjukvårdens och militärmedici- nens verksamhet inom totalförsvaret. Frånvaron av en enhetlig ledning och en klar orderlinje har särskilt lett till en förlångsammad och bristfällig till- lämpning av faktiskt föreliggande forsk- ningsresultat och av nya medicinska data i totalförsvarets sjukvård. Sam- mankopplingen i delar av forsknings- organisationen av grundforskning och tillämpad forskning med försök och prov har lett till att stundom den förra och stundom den senare fått eftersättas. Härigenom har särskilt försvarsmaktens behov av försvarsmedicinsk målforsk- ning inom tekniskt snabbt avancerande grenar som flygvapnet och marinen ej blivit tillgodosedda i önskvärd grad. Utredningen finner således, att 'den nödvändiga, ökade omfattningen av den försvarsmedicinska forskningen förut- sätter en genomgripande reorganisation av denna forsknings ledning. Det medi- cinska skyddsarbetet inom totalförsva- ret mäste vidare få en höj-d standard genom en god medicinsk personalorga- nisation med adekvat utbildning och fortlöpande efterutbildning. Utredning- en ägnar kap. VII åt dessa problem. Utredningen finner, att man måste räkna med två områden inom den för- svarsmedicinska forskningen, nämligen ett mera grundforskningsbetonat och ett mera tillämpat eller målforskningsbun- det. Den grundforskningsbetonade forskningen bör huvudsakligen stödja sig på och samarbeta med universitets- an-knuten medicinsk forskning. Den till- lämpade forskningen däremot ubör på
motsvarande sätt anknytas till försva- rets egna organ och anläggningar. Inom vartdera området bör ett nytt lednings- organ skapas, varigenom en enhetlig organisation kan ernås. Härvid bör sta— tens medicinska forskningsråds för- svarsmedicinska nämnd, flyg- och na- valmedicinska nämn—den samt militär— medicinska forskningsberedningen upp- höra.
Utredningen föreslår, att statens me- dicinska forskningsråd reorganiseras. Det nuvarande rådet, ur vilket general- läkaren utgår, bildar en allmän medi- cinsk sektion. En ny försvarsmedicinsk sektion med ansvar för försvarsmedi- cinsk grundforskning bildas med elva ledamöter, av vilka generalläkaren och civilförsvarsöverläkaren ingår med an- ledning av sin tjänst medan de övriga utses av Kungl. Maj:t. Rådets ordföran— de är ordförande i båda sektionern-a. Dess sekretariat fungerar för båda sek- tionerna med särskilt biträdande sekre- terartjänster för vardera sek-tionen.
Utredningen föreslår vidare, att som ledningsorgan för den tillämpade för- svarsmedicinska forskningen inom to- talförsvaret inrättas en försvarsmedi- cinsk forskningsberedning. Dess ord- förande utses av Kungl. Maj:t och dess övriga ledamöter utgöres av general— läkaren, civilförsvarsöverläkaren, gene- raldirektören för försvarets forsknings- anstalt, två representanter utsedda av överbefälhavaren samt fem vetenskaps- män varav tre med militärmedicinsk erfarenhet — utsedda av Kungl. Maj:t. Till beredningen kan vid behov adjun- geras försvarsgrensöverläkarna och che- fen för försvarets forskningsanstalts medicinska institution. Beredningen bör ha ett permanent sekretariat.
Utredningen föreslår, att den för- svarsmedicinska sektionen av statens medicinska forskningsråd liksom rådet sorterar under ecklesiastikdepartemen-
tet och får sina anslag därifrån. Den försvarsmedicinska forskningsbered- ningen bör bli ett organ under för- svarsdepartementet och få anslag där- ifrån. De två ledningsorganen skall ha skyldighet att gemensamt upprätta en rullande treårsplan för den försvars- medicinska forskningen efter insamling av prioriterade sammanställningar av försvarsmedicinska forskningsbehov från olika totalförsvarsområden. För- svarsdepartementets totalförsvarsavdel— ning bör deltaga i beredningen av an- slagen till försvarsmedicinsk forskning. För att stärka samordningen inom den försvarsmedicinska [forskningen före- slår utredningen, att styrelsen för för- svarets forskningsanstalt förstärks med en, eventuellt två medicinska represen- tanter.
Utredningen har undersökt och redo— visat de nuvarande anslagen till för- svarsmedicinsk forskning i kap. V. Des- sa anslag ligger för närvarande runt 5 miljoner kronor årligen. D'e utgörs till mer än 90 % av offentliga anslag, varav försvarets forskningsanstalt disponerar ca hälften, flyg- och navalmedicinska nämnden en knapp fjärdedel och för- svarsmedicinska nämnden en tiondel. Fördelat på ämnesområden har hittills av anslagen ca % gått till forskning inom ABC—stridsmedlens område, ca 1/a till flygmedicinsk och ca, 1/25 till naval- medicinsk forskning medan övriga fält fått ca 1/a (problem röran-de kirurgi, bränn- och köldska—dor, transfusion, och infusion etc.).
Utredningen föreslår (i kap. VIII), att anslagen till försvarsmedicinsk skyddsforskning kraftigt ökas enligt ta- bell 18, sid. 180. Härigenom skulle den- na forskning inom en 5-årsperiod kom- ma att disponera ca 12 miljoner kronor årligen, vilket är ca hälften av vad de av utredningen tillfrågade forskarna an— sett vara behövligt inom kort tid. Des-
sa anslag föreslår utredningen skall an- vändas till anslag för alla slag av ma- teriellt understöd av forskningsprojekt, dokumentation, reseanslag och publika- tionsverksamhet.
Särskilt viktigt finner utredningen det vara, att de båda ledningsorganen inom den försvarsmedicinska forsk- ningen tar initiativ till att upprätta forskargrupper under mera permanent ledning. Som mönster kan framhållas de nuvarande flyg— och navalmedicins— ka grupperna under flyg- och naval- medicinska nämnden, vilka grupper ef- ter koncentration föreslås bli ledda av den försvarsmedicinska sektionen av statens medicinska forskningsråd. And- ra dylika forskargrupper bör enligt ut- redningens förslag upprättas i t. ex. toxikologi, mikrobiologisk bioteknik, brännskadeforskning, chockforskning, flygfysiologisk forskning och forsk- ning om det slutna rummets hygien. Or- ganisationen av dessa forskargrupper beskrivs i kap. VIII (bilaga 1 och 2).
Slutligen riktar utredningen i kap. VIII uppmärksamheten mot, att det v-id många tillfällen kan vara lämpligt att för totalförsvarets sjukvårdsändamål anställd personal under delar av ar- betstiden eller under vissa perioder av sin tjänstgöring ägnar sig åt forsknings- arbete eller arbete som sammanhänger med försvarsmedicinsk forskning t. ex. dokumentation, försök och prov eller instruktionsverksamhet. Man bör här skilja på möjligheten att använda värn- pliktig medicinalpersonal eller sådan medioinalpersonal, som är fast anställd vid krigsmakten.
Utredningen understryker starkt önskvärdheten av, att det av utred- ningsmannen rörande de värnpliktiga läkarnas utbildning m. m. i betänkan- det >>Läkaren i totalförsvaret» (SOU 1961:63) framförda förslaget om viss försvarsmedicinsk assistenttjänstgöring
i form av försvarsmedicinskt forsk- ningsarbete förverkligas.
Beträffande den fast anställda perso- nalen finner utredningen det nödvän- digt, att läkare med speciell forsknings— utbildning heltidsanställes inom för- svarsgrensstaberna och i administra- tivt hänseende knytas till försvars- grensöverläkarna med uppgift att inom försvarsgrenarna uppfånga, bearbeta, sammanställa och prioritera försvars- medicinska problemställningar. Utredningen betonar till slut forsk- ningsarbetets och forskningsinformatio- nens betydelse med tanke på utbild-
ning och fortbildning av den fast an- ställda medicinalpersonalen över huvud taget inom krigsmakten såsom ett inslag i arbetet att hålla de fast anställda lä- karnas och övrig sjukvårdspersonals kvalitet på en hög nivå, vilket är nöd- vändigt för att i framtiden medicinsk och militär sakkunskap skall kunna samarbeta i intim närhet och under ge— mensamt ansvar, när det gäller att lösa de för försvarsmaktens ansträngningar på hälso- och sjukvårdens område i sista hand avgörande frågorna om den försvarsmedicinska forskningens in- riktning och omfattning.
BILAGA 1
Bestående försvarsmedicinska forskargrupper,
Vilka föreslås överförda till statens medicinska forskningsråds
försvarsmedicinska sektion F Grupp Navalmedicin Placering Karolinska Institutet
Personal Materiel Utrustning Totalsumma 164 718 30 000 —- 194 718
Personal Kostnad Indrages + eller —-
1 laborator1 ............ Be 1 42 840 —— —
1 forskartjänst ......... Ae 25 33 192 1 forsknläk. i Ag 24 + 3 264 1 forskartjänst .......... Ag 25 33 192 — + 33 192 1 lab.ingenjör .......... Ae 15 19 812 1 1ab.ingenjör i Ag 15 + 996 & instrumentmakare1 . . . . Ag 11 8 058 -— —— 1 laboratoriebitr ......... Ae 9 14 544 1 lab.biträde i Ag 9 + 756 1 kanslibiträde ......... Ae 7 13 080 — + 13 080
164 718 51 288
1 Befintlig. G Grupp Flygmedicin Placering Karolinska Institutet
Personal Materiel Utrustning Totalsumma 324 606 70 000 -— 394 606
Personal Kostnad Indrages
professor ............. Be 3 47 232 1 laborator Bl Lab. Bjurstedt utnäm- nes utan ansökan laborator ............. Be 1 42 840 Lab. v. Döbeln flyttas från GCI forskartjänst .......... Ae 25 33 192 1 forskn.läk. i Ae 24 forskartjänst .......... Ag 25 33 192 1 forsknJäk. i Ag 24 driftsingenjör ......... Ae 21 26 988 1 ingenjör i Ae 19 Gemensam för hela flyg— och navalmed. institu- tionen 1 lab.ingenjör .......... 24 348 1 1ab.ingenjör i Ae 15 1 lab.ingenjör1 ......... 19 812 113 instrumentmakare” . . . 24 174 1 lab.assistent2 ......... 16 116 2 lab.biträdena ......... 29 088 — 1 kontorist ............. 14 544 + 14 544 1 djurskötare ........... 13 080 + 13 080 Gemensam för hela flyg— och navalmed. inst.
324 606 + 47 940
1 Flyttas från GCI. = Befintlig. 3 En tjänst befintlig, en flyttas från GCI.
BILAGA 2
Föreslagna tillkommande forskargrupper, vilka föreslås fördelade mellan statens medicinska forskningsråds försvarsmedicinska sektion
och den försvarsmedicinska forskningsberedningen
Utrust-
Grupp Personal Materiel ning Totalsumma
Veterinärhögskolan ....... 62 400 10 000 20 000 72 400+ 20 000 Mikrobiologisk bioteknik. . 146 268 30 000 2 000 000 176 268+2 000 000 Försvarsmed. virologi . . . . 49 320 10 000 59 320+ — Toxikologi ............... 113 748 25 000 100 000 138 748+ 100 000 Neuropsykotarmakologi. . . 67 188 15 000 82 188+ —- Chock .................. 119 712 15 000 30 000 134 712+ 30 000 Brännskador ............. 67 188 10 000 77 188+ —— Klinisk strålskadeforskn.. . 67 188 10 000 77 188+ — Blodkonservering ......... 116 508 20 000 30 000 136 508+ 30 000 Experimentalpsykologi. . . . 113 568 113 568 + —— Psykiatri ................ 115 752 20 000 135 752+ —
Summa 1 165 164 185 000 2 250 000 1 550 164 +2 250 000
[CMD—BHM
xmmmmmnnnnw
B 2 Grupp Veterinärhögskolan Personal: Infogas i Inst. Klinisk Kemi 1 professor .................... B 3 1 laboratorieingenjör 1 laboratorieingenjör
1 instrumentmakare ............ A 11
62400 10000 20000 72 400+20 000 1 laboratoriebiträde 1 kanslibiträde ................ A 7 Personal; 1 djurskötare .................. A 7
Utrust-
Personal Materiel ning Totalsumma
1 forskartjänst i radiobiologi . . . . A 25
1 laboratoriebiträde ............ A 9 C 1 Grupp Försvarsmedicinsk virologi 1 djurskötare .................. A 7 Placering avgöres senare.
C 1 Grupp Mikrobiologisk bioteknikl Place-ring Bakteriologiska institutionen, Personal Materiel Karolinska Institutet
Utrust-
. Totalsumma nmg
49 320 10 000 59 320
Utrust—
Personal Materiel . Totalsumma ning
Personal:
146 268 30 000 1 200 000 176 268+ 1 forskartjänst ................ A 25 800 000 2 000 000 1 laboratoriebiträde ............ A 9
C 2 Grupp Toxikologi Farmakologiska institutionen, Karolins- ka Institutet
Utrust-
. Totalsumma ning
Personal Materiel
113 748 25 000 100 000 138 748+
100 000
Personal:
1 professor .................... B3 1 laboratorieingenjör .......... A19 1 kanslibiträde 1 laboratoriebiträde
1 labo-ratoriebiträde
C 2 Grupp Neuropsykofarmakologi Placering Farmakologiska institutionen, Göteborg
Utrust-
Personal Materiel . Totalsumma ning
67 188 15 000 82 188
Personal:
1 forskartjänst 1 laboratorieingenjör 1 laboratoriebiträde
E Grupp Chock Placering avgöres senare. Tillstånd disponera % vårdavdelning
Utrust-
Personal Materiel ning Totalsumma
119 712 15 000 30 000 134 712+
30 000
Pers on al :
1 professor .................... B 3 1 forskningsassistent (läkare) . A21 1 laboratorieingenjör 1 laboratoriebiträde ............ A9
1 sekreterare .................. A 7
E Grupp Brännskador Placering avgöres senare.
Tillstånd disponera nödvändigt antal sängar.
Utrust-
. Totalsumma ning
Personal Materiel
67 188 10 000 77 188
Personal:
1 forskartjänst 1 laboratorieingenjör 1 laboratoriebiträde
E Grupp Klinisk strålskadcforskning Placering avgöres senare. Tillstånd dis- ponera nödvändigt antal sängar.
Utrust- i
Personal Materiel . Totalsumma ning
67 188 10 000 77 188
Personal:
1 forskartjänst 1 laboratorieingenjör 1 laboratoriebiträde
E Grupp Blodkonservering Placering avgöres senare.
Utrust-
. Totalsumma ning
Personal Materiel
20 000 30 000 136 508—j-
30 000
116508
Personal:
.................... B 1
................ A 25 .......... A 19
............ A 9
1 laborator 1 forskartjänst 1 laboratorieingenjör 1 laboratoriebiträde
H Grupp Experimentalpsykologi Placeras samman med Flyg- och Naval- medicinska grupperna, Karolinska In- stitutet
191 L Grupp Försvarsmedicinsk dokumentation - UtTUSt- . . .. . . . Personal Materiel ning Totalsumma Placeras preliminart Vld karolinska in- stitutets bibliotek (sidoordnad forsk- 113 568 _ _" 113 568 ningsgrupp). Fungerar i intimt samar- Personal: bete med detta bibliotek. Tar upp sam— 1 laborator (psykolog) .......... B1 arbete bl. .a. med FOA.s dokumenta- . . tionsavdelning, AB Atomenergi, Mate— 1 fOFSkHIHgSE—LSSlStent .......... A21 _ _ " ' . matikmaskinnamnden, samt med akti- 1 instrumentmakare ............ A11 7 d k t 1_ t h kt' f k 1 laboratoriebiträde ............ A9 fa Offfme” als ä? ?c 3 "a 0" are — 1 kanslibiträde ................ A7 mom O_rsvarsfue ”men __ _ '! Uppgift: 1 forsta hand gora utredning j KGmpp Psykiatri av rimligt adekvat metodik för allmän Placering avgöres senare. Tillstånd dis- »katalogmerande» dokumentation. I ! ponera % vårdavdelning. andra hand beredes m0311ghet for »ak- -| tiv» dokumentation inom begränsade ' Personal Materiel Ut-rust- Totalsumma områden, utförd av adjungerande spe— nmg Cialister på olika forskningsinstitutio- 115 752 20 000 135 752 ners stat. Försöksverksamhet med all- män dokumentation inom ett Visst om- Personal: råde av försvarsmedicinen sättes i gång. 1 professor .................... BB Slutligen ges förslag till långsiktig lös- 1 forskningsassistent .......... A21 ning av 'den försvarsmedicinska doku- 1 psykolog .................... A21 mentationsverksamheten i landet. 1 kanslibiträde ................ A 9 Anslag från FöMFoB + FOA + SMF. Personal 1. året 2. året 3. året 1 laborator (bibliotekarie eller ingenjör). . . Be 1 42 840 42 840 42 840 1 forskningsingenjör eller förstebibliotekarie Ae 24 — 31 512 31 512 1 kanslist ............................. Ae 13 ——- — 21 960 1 kontorist ............................ Ae 9 14 544 14 544 14 544 1 kontorsbiträde ....................... Ae 7 —— — —— Summa 57 384 88 896 110 856
Kostnader för maskinell behandling ........... 20 000 30 000 40 000 Materielanslag ............................... 10 000 20 000 30 000 Tidskriftsabonnemang ........................ 20 000 40 000 60 000 Engångsutrustning ........................... 40 000 60 000 60 000
Summa szum 127 384 178 896 220 856 Totalkostnad för 3 års verksamhet ............. 527136
KUNGL— ("V”-.
1
NORDISK'UDREDNINGSSERIE (NU) 1962
a
1. genuina. ior man. ägor-miki samarbete inom radio och television. attain-utter» 1 Tom och Kin: uvu' .4 Hardin! 110ka ec.
:
STATENS
OFFENTLI GA UTREDNINGAR 1962
Systematisk förteckning
(siaren. inom klammer beteckna utredningarna! nummer i den kronologiska tdrteckningen)
lustiuedcpertementet
Atomansvariglet II. [14] Utlandssvenskns deltagande 1 allmänna val. [19] Nedre Justitierevisionens arbetsorganisation. [ao] Expropx'iation för sanering av historiskt e11er kul- turhistoriskt värdefull bebyggelse. [u] Radions juridizka ansvar. [27]
Utrikesdepartementet Aspekter på uvecklingsbiståndet. [iz]
"rival-departementet Totalförsvarets personalfrågor. (a] Försvarets tanivård. [23] Arbetstidsregle-ing för militär personal och civil- militlir [301
Socialdepartementet
Skogstmgångaina i Jämtlands län. [1] Axl'påtstidstörkortningens omdattning och utläggning.
Komuiketionadeplrtementet
Statlbidrag till enskild vlghålining. m. m. [I] Avgiftsbelagda trafikanläggningar. [26] Säkårhåtåinspertion av motorfordon och släpvag- n .
Finanrdepertementet
Finansplan för budgetåret males lamt Prelim -- nationaibudget för år 1962. & Städernas särskilda rättigheter och skyldigheter förhållande till staten. [9] 1959 års långtidsutredning. i. Svensk ekonomi 19 -1965. [10] 2. Svensk ekonomi 1960—1965. Bilaga 1—5. [11] Skärpta regler för madrycksinköp. [13] Automatisk databehandling inom folkboklörings och upphördsvlisendet. Del II. [18] Reviderad nationelbudget för år 1962. [25] Stadshypoteks- och bostadskreditinstitutionerna. [31 Automatisk databehandling. [32]
Ecklesiutikdepertementet
Vidgad vuxenutbildning på gymnasiestadiet. [5] . Korrespondensundervisnin-g inom skolväsendet. [16 skolväsendets centala ledning. [281 Försvarsmedicinsk forskning i totalförsvaret. [34]
J ordbruksd cpartementet
Yrkesutbildning på trädgårdsområdet. [2] Veterinär-medicinsk torskning och undervisning. [33
Handelsdepartementet Den allmänna näringslagstittningen. [15]
Inrikeldepertementet
Arbetsuppgifter och utbildning för vin ljukvår- personal. [i] Kommunalrättskommittén. :. Kommunal beredskap [7] a. Kommunalt stöd åt studerande irån utveck lingsiänderna. [21] Semhiiustarlig asocialitet. [n]