Prop. 1964:11
('med förslag till lag an\xad gående vissa utfästelser rörande införsel och utförsel av varor m. m. (krigshandelslag)',)
Kungl. Maj.ts proposition nr 11 år 196b
1
Nr 11
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag an
gående vissa utfästelser rörande införsel och utförsel av varor m. m. (krigshandelslag); given Stockholms slott den 19 december 1963.
Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill Kungl. Maj :t härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till lag angående vissa utfästelser rörande införsel och utförsel av varor m. m. (krigshandelslag).
GUSTAF ADOLF
Gunnar Lange
Propositionens huvudsakliga innehåll
Propositionens förslag till krigshandelslag innebär en komplettering av beredskapslagstiftningen på näringslivets område. Lagförslaget ger möjlig het att i ett krigsläge och under liknande förhållanden kontrollera enskil das utfästelser i fråga om varors in- och utförsel m. m. och syftar till att fö rebygga en med Sveriges intressen oförenlig övervakning av vår handel. Be stämmelser med samma innebörd gällde under de båda världskrigen.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1964. 1 samt. Nr 11
2
Kungl. Maj. ts proposition nr 11 år 196b
Förslag
till
Lag
angaende vissa utfästelser rörande införsel och utförsel av varor in. m.
(krigshandelslag)
Härigenom förordnas som följer.
1 §•
Kommer riket i krig, skola bestämmelserna i 2 och 5 §§ träda i tillämp
ning. Då kriget upphört, förordnar Konungen senast före avslutandet av
den riksdagssession, som börjar näst efter krigets slut, att bestämmelser
na icke vidare skola tillämpas; dock skall vad nu sagts icke gälla i den mån
bestämmelserna alltjämt skola äga tillämpning på grund av förordnande
enligt andra eller tredje stycket.
Vid krigsfara, vari riket befinner sig, äger Konungen förordna, att nämn
da bestämmelser skola tillämpas. Sådant förordnande skall, vid äventyr
att det eljest förfaller, inom en månad underställas riksdagen för dess
prövning av frågan, huruvida förordnandet skall bestå. Blir förordnandet
ej inom två månader från det underställningen skett gillat av riksdagen,
är det förfallet. Upphör krigsfaran, upphäver Konungen meddelat förord
nande senast före nästkommande riksdagssessions avslutande.
Föreligga eljest utomordentliga, av krig föranledda förhållanden, äger
Konungen med riksdagens samtycke förordna, att vad i 2 och 5 §§ stad
gas helt eller delvis skall under viss tid, högst ett år varje gång, äga till-
lämpning.
Under tid, då bestämmelse i 2 och 5 §§ äger tillämpning, skola däremot
svarande stadganden i 3 och 4 samt 6—8 §§ tillämpas.
2 g.
Utfästelse, som innebär inskränkning i friheten att till riket införa eller
ur riket utföra eller inom riket förfoga över vara eller att fortskaffa eller
eljest befordra vara till, från eller inom riket, skall, om inskränkningen
är eller kan antagas vara av beskaffenhet att tjäna främmande makts in
tresse, icke vara gällande med mindre tillstånd till utfästelsen lämnats.
3 §•
Tillstånd som sägs i 2 § lämnas, för särskilda fall eller för visst slag av ut
fästelser, av Konungen eller den Konungen bemyndigar därtill.
4 §.
Handlar någon i strid mot en för honom gällande utfästelse som avses
i denna lag, dömes till dagsböter eller fängelse i högst sex månader. Det
samma skall gälla, om någon, som genom sådan utfästelse förbundit sig
att icke utföra vara till utlandet eller visst främmande land, gör försök
att i strid mot utfästelsen utföra varan.
3
Har den brottslige eller annan, för vars räkning sådan åtgärd vidtagits,
haft vinning därav, skall vad i 36 kaj). 1 § andra stycket brottsbalken stad
gas äga motsvarande tillämjming.
5 §•
Den som genom att lämna underrättelse om egen eller annans verk
samhet eller genom att främja inhämtande av dylik underrättelse med
verkar till övervakning rörande sådan in- eller utförsel eller förfogande
över eller befordran av vara, som omförmäles i 2 §, dömes, om han insett
eller bort inse att övervakningen utövas av främmande makt eller eljest är
av beskaffenhet att tjäna främmande makts intresse, till dagsböter eller
fängelse i högst ett år, såframt ej för gärningen är stadgat strängare straff
i 19 kap. brottsbalken.
Har åtgärden vidtagits med stöd av lag, handelsbruk eller annan sed
vänja eller har den som vidtog åtgärden handlat i överensstämmelse med
anvisning, som för visst fall eller eljest meddelats av Konungen eller av
myndighet, vilken enligt Konungens förordnande är behörig därtill, eller
har han allenast på brukligt sätt bevakat rätt eller utfört talan eller har
han av annan sådan anledning ägt fog för gärningen, skall vad i första
stycket stadgas icke äga tillämpning.
6
§.
Har någon dömts till påföljd för brott som avses i denna lag och begår
han, sedan domen vunnit laga kraft, ånyo sådant brott, må för återfallet
dömas till fängelse i högst två år.
7 §.
Åtal för brott mot denna lag må väckas allenast efter medgivande av
Konungen eller den myndighet, som Konungen bestämmer.
8 §•
Denna lag äger icke tillämpning å främmande stats beskickning här i
riket eller å konsulära tjänstemän, vilka äro i främmande stats tjänst
här anställda och äro dess medborgare samt icke här i riket driva handel
eller annan näring.
9§.
Inträder sådan tillståndsplikt, varom stadgas i 2 §, skall i lagen avsedd
utfästelse, som givits inom två månader före det tillståndsplikten inträder,
icke vara gällande, med mindre tillstånd sökes inom en månad efter det att
tillståndsplikten inträtt samt sökt tillstånd beviljats eller tillstånd eljest läm
nats inom tid som nu sagts. Har tillstånd till utfästelsen lämnats, skall i frå
ga om handling, som därefter företages i strid mot utfästelsen, vad i 4 samt
6—8 §§ stadgas äga tillämpning.
Kungl. Maj:ts proposition nr 11 år 196b
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1965.
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 11 år 196b
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i
statsrådet å Stockholms slott den 8 november 1963.
Närvarande:
Statsministern
E rlander ,
ministern för utrikes ärendena
N ilsson ,
statsråden
S träng , A ndersson , L indström , L ange , L indholm , S koglund , E denman ,
J ohansson , af G eijerstam , H ermansson , H olmqvist , A spling .
Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena samt
cheferna för justitie- och försvarsdepartementen anmäler chefen för han
delsdepartementet, statsrådet Lange, fråga om lag angående vissa utfästel
ser rörande införsel och utförsel av varor m. m. samt anför därvid följande.
Under såväl det första som det andra världskriget genomfördes en
kontroll över vissa ekonomiska utfästelser av näringsidkare m. fl. och
en kriminalisering av olika former av medverkan till utländsk övervak
ning av det svenska näringslivet. De utfästelser, som berördes, var sådana
som innebar en inskränkning i friheten att till riket införa eller ur riket
utföra eller inom riket förfoga över varor eller att fortskaffa eller eljest
befordra varor till eller från eller inom riket, såvida inskränkningen
var eller kunde antagas vara av beskaffenhet att tjäna främmande makts
intresse. Utfästelser av nu angivet slag ansågs i vissa fall kunna medföra
faror för staten, enär enskilda personer genom dylika utfästelser i han
delspolitiskt avseende kunde binda Sverige på ett icke önskvärt sätt. Å
andra sidan betraktades icke alla utfästelser av ifrågavarande slag såsom
oförenliga med Sveriges intressen. Då det emellertid icke syntes möjligt
att genom på förhand uppställda kännetecken draga en bestämd gräns
mellan farliga och ofarliga utfästelser, befanns det erforderligt att göra
giltigheten av ifrågavarande utfästelser beroende av resultatet av en pröv
ning från statlig myndighets sida. I anledning härav föreskrevs, att ut
fästelserna icke skulle vara gällande med mindre tillstånd till dem läm
nats.
Samtidigt som vissa utfästelser av förut angivet slag ansågs kunna med
föra faror för staten och därför icke kunde godkännas låg det i statens
intresse, att sådana utfästelser, som befunnits överensstämma med Sve
riges intressen och därför blivit godkända, icke överträddes. För att sä
kerställa att vederbörligen godkända utfästelser skulle hållas stadgades
straffansvar för brytande av sådana utfästelser.
5
En olämplig utländsk kontroll över det svenska näringslivet ansågs kunna uppstå icke blott genom alt svenska näringsidkare m. fl. bands genom utfästelser utan även på andra vägar. För att hindra liandels- spionage kompletterades strafflagens stadganden med bestämmelser, som under vissa förutsättningar kriminaliserade medverkan till övervakning rörande sådan in- eller utförsel eller förfogande över eller befordran av varor, som förut nämnts.
De i det föregående antydda stadgandena ingick i den s. k. krigshandels- lag, som utfärdades den 30 december 1939 (nr 951). Lagen, vars rubrik var lag angående vissa utfästelser rörande införsel och utförsel av varor m. m., var tidsbegränsad och gällde till eu början endast till och med den 31 mars 1941. Giltighetstiden förlängdes emellertid genom ett antal årligen återkommande beslut, och lagen upphörde att gälla först med ut gången av juni 1947. Beträffande det närmare innehållet i lagen må här nämnas följande.
Enligt 1939 års krigshandelslag ägde Kungl. Maj :t vid krig eller krigs fara, vari riket befann sig, eller eljest under utomordentliga, av krig för anledda förhållanden förordna för viss tid eller tills vidare, att utfästelse av förut angivet innehåll skulle, där den i utfästelsen liggande inskränk ningen var eller kunde antagas vara av beskaffenhet att tjäna främmande makts intresse, icke vara gällande med mindre tillstånd till utfästelsen läm nats. Om sådant förordnande meddelades när riksdagen ej var samlad och förordnandet icke gillades av nästföljande riksdag inom trettio dagar från riksdagens början, skulle förordnandet efter utgången av nämnda tid upphöra att lända till efterrättelse. Under tid, då riksdagen var sam lad, ägde Kungl. Maj :t allenast med riksdagens samtycke meddela för ordnande varom här är fråga. Tillstånd till utfästelse som förut nämnts skulle lämnas, för särskilda fall eller i därom utfärdade kungörelser, av Kungl. Maj :t eller den Kungl. Maj :t därtill bemyndigade. Handlade någon i strid mot en för honom gällande utfästelse, skulle straffet vara dagsböter eller fängelse i högst ett år. Samma straff var stadgat för det fall att någon, som genom utfästelse förbundit sig att icke utföra vara till utlandet eller visst främmande land, gjorde försök att i strid mot utfästelsen utföra varan. Om den brottslige eller annan, för vars räkning sådan åtgärd vid tagits, haft vinst därav, kunde han förpliktas utgiva det belopp, vartill vinsten högst kunde skattas, eller det mindre belopp, som fanns skäligt. Denna påföljd skulle dock icke ådömas den, som genom samma hand ling gjort sig förfallen till straff för olovlig varuutförsel eller försök där till och till följd därav förverkat varan eller dess värde.
I 1939 års krigshandelslag stadgades vidare straff för det fall, att någon under tid, då förordnande enligt lagen var gällande, genom att lämna un derrättelse om egen eller annans verksamhet eller främja inhämtande av sådan underrättelse medverkade till övervakning rörande sådan in- eller
Kungl. Maj.ts proposition nr 11 är l!)(ii
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 11 år 196k
utförsel eller förfogande över eller befordran av varor, som avsågs i lagen.
Förutsättning var dock, att övervakningen utövades av främmande makt
eller gärningsmannen insett eller bort kunna inse, att den var av beskaf
fenhet att tjäna främmande makts intresse. Såframt ej gärningen i 8 kap.
strafflagen var belagd med svårare straff, skulle gärningsmannen straffas
högst med straffarbete i ett år. Under vissa betingelser var dock ett förfa
rande, som eljest skulle falla under nämnda stadgande i krigshandelslagen,
straffritt, nämligen om åtgärden vidtagits med stöd av lag, handelsbruk eller
annan sedvänja eller om den som vidtagit åtgärden handlat i överensstäm
melse med anvisning, som för visst fall eller eljest meddelats av Kungl.
Maj :t eller av myndighet, som enligt Kungl. Maj :ts förordnande var därtill
behörig, eller om han allenast på brukligt sätt bevakat rätt eller utfört
talan eller om han av annan sadan anledning ägt fog för gärningen.
Beträffande lagens innehåll i övrigt må nämnas, att om någon begick
brott, som förut sagts, andra gången eller oftare, straffet skulle vara
fängelse eller straffarbete i högst två år. Dagsböter kunde dock ådömas,
om omständigheterna var synnerligen mildrande. Åtal för brott mot lagen
fick icke anhängiggöras med mindre justitiekanslern lämnat tillstånd där
till. Lagen skulle icke äga tillämpning å främmande makts beskickning
här i riket och icke heller å konsulära tjänstemän, vilka var här anställda
i främmande makts tjänst och var dess undersåtar samt icke här i riket
drev handel eller annan näring.
I övergångsbestämmelserna till 1939 års krigshandelslag fanns ett sär
skilt stadgande om äldre utfästelser. Om vid krigshandelslagens utfärdan
de förordnande enligt lagen meddelades, skulle enligt nämnda stadgande
utfästelse, som givits före lagens ikraftträdande men efter dagen för pro
positionen till riksdagen, icke gälla med mindre tillstånd enligt lagen sök
tes inom trettio dagar efter det lagen trätt i kraft samt sökt tillstånd
beviljades eller ock inom förenämnda tid tillstånd lämnats i därom ut
färdad kungörelse. Där tillstånd till utfästelsen lämnats, skulle lagens
bestämmelser äga tillämpning i fråga om handling, som därefter företogs
i strid mot utfästelsen.
Genom förordning den 30 december 1939 (nr 952) meddelade Kungl.
Maj :t med riksdagens samtycke förordnande enligt lagen att gälla tills
vidare. Genom brev till statens handelskommission samma dag bestämde
Kungl. Maj :t bland annat, att det skulle ankomma på handelskommis-
sionen att för särskilda fall meddela tillstånd till utfästelse enligt krigs
handelslagen, att emellertid sådant ärende skulle av kommissionen med
eget utlåtande underställas Kungl. Maj:ts prövning, när ärendet rörde
fråga av principiell betydelse eller allmän räckvidd eller kommissionens
ordförande eljest fann ärendet vara av sådan beskaffenhet, att underställ
ning lämpligen borde ske, samt att där kommissionen fann omständig
heterna föranleda utfärdande av sådan kungörelse, som omförmäldes i
lagen, kommissionen hade att till Kungl. Maj:t inkomma med förslag i ämnet. Med stöd av det givna bemyndigandet lämnade kommissionen i ett stort antal fall tillstånd till utfästelse, varom här är fråga. Eller för slag av handelskommissionen lämnade vidare Kungl. Maj :t genom sär skilda kungörelser generellt tillstånd till vissa utfästelser enligt krigs- handelslagcn.
1939 års krigshandelslag upphörde, såsom tidigare nämnts, att gälla med utgången av juni 1947. I skrivelse den 2 april 1951 framhöll emellertid riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap efter samråd med kommerskollegium samt statens handels- och industrikommission, att det med hänsyn till rådande internationella läge vore en angelägen beredskapsåt- gärd att en lag av motsvarande innehåll som 1939 års krigshandelslag funnes utfärdad i form av en fullmaktslag, vars bestämmelser kunde sät tas i tillämpning av Kungl. Maj :t vid eventuellt behov.
I en ny skrivelse till Kungl. Maj :t den 22 december 1961 har riksnämn den för ekonomisk försvarsberedskap efter samråd med kommerskolle gium anfört, att starka skäl talade för att i samband med den pågående upprustningen av vår beredskapslagstiftning även en krigshandelslag ut färdas, som skulle göra det möjligt att i fall av behov snabbt ingripa mot försök från utlandet att utöva kontroll över vårt näringsliv. Den nya krigs- handelslagen borde i överensstämmelse med andra under senare år till komna beredskapslagar förlänas giltighet tills vidare, varjämte föreskrif terna om bestämmelsernas ikraftträdande borde utformas i överensstäm melse med motsvarande regler i allmänna förfogandelagen. I övrigt torde bestämmelserna i 1939 års krigshandelslag fortfarande vara i huvudsak lämpliga för sitt ändamål och endast mindre förändringar behöva vidta gas i desamma i syfte bl. a. att uppnå likformighet med andra beredskaps- lagars konstruktion. Riksnämnden har vid sin skrivelse fogat ett förslag till lag i ämnet. Detta förslag innehåller icke några övergångsbestämmel ser rörande äldre utfästelser.
Yttranden över riksnämndens skrivelse den 22 december 1961 har, efter remiss, avgivits av generaltullstyrelsen, kommerskollegium, statens han-
delslicensnämnd, Sveriges allmänna exportförening, Sveriges grossistför bund och Sveriges industriförbund. Kommerskollegium har överlämnat yttrande av Stockholms handelskammare och Skånes handelskammare.
Riksnämndens förslag tillstyrkes eller lämnas utan erinran i samtliga yttranden.
Departementschefen.
På lagstiftningens väg har statsmakterna sökt ska
pa olika garantier för att en med Sveriges intressen oförenlig utländsk kon troll över det svenska näringslivet icke skall komma till stånd. Lagstift ningen har därvid måst utbyggas eller modifieras alltefter förekomsten av
Kungl. Maj:ts proposition nr It år 1964
olika former av försök till utländsk övervakning. När det sålunda under de båda världskrigen inträffade, att i många fall svenska importörer m. fl. avkrävdes garantiförbindelser mot re-export jämte andra utfästelser, som innebar inskränkning i friheten att förfoga över inköpta varor m. m., för anledde detta vid båda tillfällena från svensk sida antagandet av en till fällig krigshandelslag för att hindra att de svenska näringsidkarna bands på ett för landet olämpligt sätt. Enligt dessa krigshandelslagar skulle ut fästelser av antytt slag, där inskränkningen var eller kunde antagas vara av beskaffenhet att tjäna främmande makts intressen, icke vara gällan de med mindre tillstånd av statlig myndighet lämnats till utfästelserna. Samtidigt stadgades straffrättsliga påföljder för överträdelser av godkän da utfästelser, vilket skapade en särskild garanti för att sådana utfäs telser som befunnits förenliga med Sveriges intressen verkligen hölls, nå got som i sin tur ökade tilltron till de av den svenska regeringen upp dragna riktlinjerna för landets handelspolitik. Genom krigshandelslagar- na kriminaliserades dessutom olika former av medverkan till utländsk övervakning av det svenska näringslivet.
Systemet med statligt garanterade utfästelser hade större omfattning under det första världskriget än vad det fick under det andra. Föränd ringen sammanhängde med att Sveriges handelspolitik under det senare kriget från början kom att i helt annan utsträckning grundas på export förbud och på ett planmässigt handhavande av förekommande licensgiv- ning. Krigshandelslagstiftningen blev emellertid icke därigenom betydel selös.
Riksnämnden (numera överstyrelsen) för ekonomisk försvarsberedskap har efter samråd med kommerskollegium föreslagit, att en krigshandels lag med i huvudsak samma innehåll som 1939 års lag i ämnet nu utfär das i form av en permanent beredskapslag, vars bestämmelser kan sättas i tillämpning vid behov. Detta förslag har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av de myndigheter och organisationer på näringslivets område, vilka avgivit yttrande i ärendet. Erfarenheterna från de båda världskrigen visar, att i olika krissituationer behov kan föreligga av en krigshandelslag motsvarande de tidigare krigshandelslagarna. Det synes av detta skäl va ra en angelägen beredskapsuppgift att genom lagstiftning möjliggöra er forderliga ingripanden i en krissituation, som allvarligt berör vårt land. Enligt min mening bör därför det framlagda förslaget läggas till grund för en ny lag i ämnet. Ehuru något förordnande enligt lagen ej är aktuellt, an ser jag sålunda, att vår beredskapslagstiftning bör kompletteras med en krigshandelslag. Då en sådan lag kan vara erforderlig under lång tid framåt, synes det ändamålsenligt att — i likhet med vad som skett beträffande fler talet andra under senare år tillkomna beredskapslagar — icke begränsa la gens giltighetstid.
Stadgandena i den nya krigshandelslagen om hur bestämmelserna blir
Kungl. Maj. ts proposition nr 11 år 196i
9
tillämpliga torde böra utformas i huvudsaklig överensstämmelse med mot svarande regler i allmänna förfogandelagen. Lagens bestämmelser bör så lunda automatiskt träda i tillämpning vid krig, medan vid krigsfara Kungl. Maj :t bör äga att förordna om tillämpning av lagen utan att på förhand höra riksdagen. Dylikt förordnande skall dock gillas av riksdagen inom viss tid, vid äventyr att det eljest upphör att gälla. Under utomoidentliga, av krig föranledda förhållanden bör Kungl. Maj :t kunna sätta bestämmel serna i tillämpning, helt eller delvis, allenast med samtycke av riksda gen.
Den nya lagen är av sådant slag, att den bör upptagas i förteckningen över de författningar, som enligt 9 § beredskapskungörelsen skall träda i tillämpning i samband med beredskapslarm. Föreskrift härom torde böra meddelas i administrativ ordning.
I fråga om lagens innehåll och utformning i övrigt torde skäl föreligga allenast för några mindre jämkningar i förhållande till 1939 års lag. För att ernå formell likhet med övriga beredskapslagar torde i den nya lagen föreskrifterna om bestämmelsernas trädande i tillämpning böra samman föras i en första paragraf och bestämmelserna om tillstånd till vissa ut fästelser i stället upptagas i nästföljande paragraf. På grund av frågor nas ömtåliga och ofta svårbedömbara karaktär fick enligt 1939 års krigs- handelslag åtal för brott mot lagen icke anhängiggöras med mindre justi- tiekanslern lämnat tillstånd därtill. Med hänsyn till den omläggning av åklagarväsendet, som skedde vid nya rättegångsbalkens ikraftträdande, synes justitiekanslern icke numera böra inkopplas på hithörande åtals frågor. I stället torde dessa frågor få avgöras av Kungl. Maj :t eller den myndighet, som bemyndigas att meddela tillstånd till utfästelser. Vad straffskalorna beträffar bör dessa anpassas efter de principer, som följts vid avfattningen av brottsbalken. Som förutsättning för tillämpning av den för återfall stadgade straffskalan bör i den nya lagen angivas, att ve derbörande begår brott, som avses i lagen, efter det att han genom laga- kraftvunnen dom blivit dömd för sådant brott. Bestämmelsen i 1939 års lag, att böter som ådöms enligt lagen skall tillfalla kronan, kan utgå ur den nya lagen, då en motsvarande generell föreskrift givits i brottsbalken. Vad angår den i 1939 års krigshandelslag upptagna förverkandebestäm melsen har uttrycket »olovlig varuutförsel» ersatts med uttrycket »varu smuggling» i överensstämmelse med lagen den 30 juni 1960 om straff för varusmuggling. Då sistnämnda lagstiftning far anses innebära, att kon- fiskationsbelopp kan bestämmas även efter en varas pris i utlandet, hind rar det senare ledet av förverkanderegeln i krigshandelslagen att konfiska- tionsbelopp dubbleras.
1939 års lag innefattade övergångsbestämmelser rörande tillståndsplik- ten för äldre utfästelser. Dessa bestämmelser tog sikte på det fallet att förordnande enligt lagen meddelades samtidigt med att lagen utfärdades.
Kungl. Maj.ts proposition nr 11 år 196i
Tillståndsplikt skulle härvid föreligga för sådana före lagens ikraftträ dande givna utfästelser, vilka tillkommit efter det att lagens huvudsak liga innehåll blivit allmänt bekant genom Kungl. Maj :ts beslut att avlåta proposition till riksdagen. Då det icke är avsett att förordnande enligt den nya lagen skall meddelas samtidigt med lagens utfärdande, torde motsva rande bestämmelser i den nya lagen böra anpassas efter den nu föreliggande situationen. Därest nämligen dagen för lagpropositionen skulle vara avgö rande för vilka utfästelser som skulle dragas in under tillståndsprövningen vid ett eventuellt senare meddelat förordnande enligt lagen, skulle ett rätts ligt osäkerhetstillstånd kunna råda under lång tid. Tillståndsplikt torde där för icke böra föreligga för andra utfästelser än sådana som givits efter det att bestämmelserna i lagen trätt i tillämpning, på grund av inträtt krigstillstånd eller på grund av förordnande enligt lagen, samt under viss kortare tid dessförinnan, det sistnämnda bl. a. för att Kungl. Maj :t vid utomordentliga, av krig föranledda förhållanden skall hinna utverka riks dagens samtycke till meddelande av förordnande enligt lagen. Jag för ordar därför, att tillståndsplikt föreskrives för sådana utfästelser som givits inom två månader innan bestämmelserna om tillståndsplikt trätt i tillämp ning. Bestämmelserna härom torde böra upptagas i en särskild paragraf i lagen.
I enlighet med det anförda har inom handelsdepartementet utarbetats förslag till krigshandelslag.
Departementschefen hemställer därefter, att lagrådets yttrande över ifrågavarande förslag till lag angående vissa utfästelser rörande införsel och utförsel av varor m. m., av den lydelse bilaga till detta protokoll utvi sar, måtte för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhäm tas genom utdrag av protokollet.
Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hem ställan bifaller Hans Kungl. Höghet Regenten.
Ur protokollet:
Christina Gartz
Kungl. Maj.ts proposition nr 11 år 1964
Kungl. Maj.ts proposition nr 11 år 196b
11
Bilaga
Förslag
till
Lag
angående vissa utfästelser rörande införsel och utförsel av varor m. m.
(krigshandelslag)
Härigenom förordnas som följer.
1
§•
Kommer riket i krig, skola bestämmelserna i 2 och 5 §§ träda i tillämp ning. Då kriget upphört, förordnar Konungen senast före avslutandet av den riksdagssession, som börjar näst efter krigets slut, att bestämmelser na icke vidare skola tillämpas; dock att vad nu sagts ej skall gälla, i den mån bestämmelserna alltjämt skola äga tillämpning på grund av förord nande enligt andra eller tredje stycket.
Vid krigsfara, vari riket befinner sig, äger Konungen förordna, att nämn da bestämmelser skola tillämpas. Sådant förordnande skall, vid äventyr att det eljest förfaller, inom en månad underställas riksdagen för dess prövning av frågan, huruvida förordnandet skall bestå. Blir förordnandet icke inom två månader från det underställningen skett av riksdagen gillat, är detsamma förfallet. Upphör krigsfaran, skall meddelat förordnande av Konungen upphävas senast före nästkommande riksdagssessions avslutande.
Föreligga eljest utomordentliga, av krig föranledda förhållanden, äger Konungen med riksdagens samtycke förordna, att vad i 2 och 5 §§ stad gas helt eller delvis skall under viss tid, högst ett år varje gång, äga till- lämpning.
Under tid, då bestämmelse i 2 och 5 §§ äger tillämpning, skola däremot svarande stadganden i 3 och 4 samt 6—8 §§ tillämpas.
2
§.
Utfästelse, som innebär inskränkning i friheten att till riket införa eller ur riket utföra eller inom riket förfoga över vara eller att fortskaffa eller eljest befordra vara till, från eller inom riket, skall, där inskränkningen är eller kan antagas vara av beskaffenhet att tjäna främmande makts in tresse, icke vara gällande med mindre tillstånd till utfästelsen lämnats.
3 §•
Tillstånd som sägs i 2 § lämnas, för särskilda fall eller för visst slag av ut fästelser, av Konungen eller den Konungen därtill bemyndigar.
4 §•
Handlar någon i strid mot en för honom gällande utfästelse, som avses i denna lag, dömes till dagsböter eller fängelse i högst sex månader. Det samma skall gälla, om någon, som genom sådan utfästelse förbundit sig
att icke utföra vara till utlandet eller visst främmande land, gör försök
att i strid mot utfästelsen utföra varan.
Har den brottslige eller annan, för vars räkning sådan åtgärd vidtagits,
därav haft vinst, må han förpliktas att till kronan utgiva det belopp, var
till vinsten högst kan skattas, eller det mindre belopp som finnes skäligt;
sådant förverkande må dock icke beslutas mot den, som för samma gär
ning ådömes straff för varusmuggling eller försök därtill och, enligt vad
därom är stadgat, förverkande av varan eller dess värde.
5
§.
Den som genom att lämna underrättelse om egen eller annans verk
samhet eller genom att främja inhämtande av sådan underrättelse med
verkar till övervakning rörande sådan in- eller utförsel eller förfogande
över eller befordran av varor, som omförmäles i 2 §, dömes, där övervak
ningen utövas av främmande makt eller gärningsmannen insett eller bort
kunna inse, att den är av beskaffenhet att tjäna främmande makts in
tresse, till dagsböter eller fängelse i högst ett år, såframt ej gärningen i
19 kap. brottsbalken är belagd med svårare straff.
Har åtgärden vidtagits med stöd av lag, handelsbruk eller annan sed
vänja eller har den som vidtog åtgärden handlat i överensstämmelse med
anvisning, som för visst fall eller eljest meddelats av Konungen eller av
myndighet, vilken enligt Konungens förordnande är därtill behörig, eller
har han allenast på brukligt sätt bevakat rätt eller utfört talan eller har
han av annan sådan anledning ägt fog för gärningen, skall vad i första
stycket stadgas icke äga tillämpning.
6
§.
Har någon dömts till straff jämlikt 4 eller 5 § och begår han, sedan do
men vunnit laga kraft, ånyo brott, som avses i denna lag, må för åter
fallet dömas till fängelse i högst två år.
7 §•
Åtal för brott mot denna lag må väckas allenast efter medgivande av
Konungen eller den myndighet, som Konungen bestämmer.
8
§•
Denna lag äger icke tillämpning å främmande stats beskickning här i
riket eller å konsulära tjänstemän, vilka äro i främmande stats tjänst
här anställda och äro dess medborgare samt icke här i riket driva handel
eller annan näring.
12
Kungl. Maj. ts proposition nr 11 år 1964
9 §.
Inträder sådan tillståndsplikt, varom stadgas i 2 §, skall i lagen avsedd
utfästelse, som givits inom två månader före det tillståndsplikten inträder,
icke vara gällande, med mindre tillstånd sökes inom en månad efter det att
tillståndsplikten inträtt samt sökt tillstånd beviljats eller tillstånd eljest läm
nats inom tid som nu sagts. Har tillstånd till utfästelsen lämnats, skall i frå
ga om handling, som därefter företages i strid mot utfästelsen, vad i 4 samt
6—8 §§ stadgas äga tillämpning.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1965.
Kungl. Maj.ts proposition nr 11 är 196i
13
Utdrag av protokoll, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 22 no
vember 1963.
Närvarande:
justitieråden R omanus ,
D igman ,
N ordström ,
regeringsrådet H olmgren .
Enligt lagrådet den 16 november 1963 tillhandakommet utdrag av proto
koll över handelsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Her
tigen av Halland, i statsrådet den 8 november 1963, hade Kungl. Maj :t för
ordnat, att lagrådets utlåtande skulle för det i § 87 regeringsformen omför-
mälda ändamålet inhämtas över upprättat förslag till lag angående vissa
utfästelser rörande införsel och utförsel av varor m. m. (krigshandelslag).
Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av
revisionssekreteraren Sten-Erik Bergstrand.
Lagrådet uttalade:
Tillämpningen av den i 4 § andra stycket upptagna bestämmelsen om
förverkande torde kunna i det särskilda fallet medföra vissa komplikatio
ner, beroende bland annat på att regeln synes förutsätta att förverkande
av vara eller dess värde icke är föremål för jämkning. Med hänsyn härtill
torde det vara lämpligare att bestämmelsen om förverkande av vinning an-
knytes till motsvarande stadgande i 36 kap. 1 § andra stycket brottsbalken.
Om så sker, erfordras icke någon särskild bestämmelse för att undvika dub
belförverkande. Lagrådet hemställer alltså, att bestämmelsen i 4 § andra
stycket i remissförslaget formuleras så att däri angives, att om den brottsli
ge eller annan, för vars räkning åtgärden vidtagits, haft vinning därav, vad
i 36 kap. 1 § andra stycket brottsbalken stadgas skall äga motsvarande till-
lämpning.
I övrigt lämnas förslaget utan erinran.
Ur protokollet:
Stig Granqvist
14
Kungl. Maj.ts proposition nr 11 år 1964
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
19 december 1963.
Närvarande:
Statsråden
S träng , A ndersson , L indström , L ange , L indholm , K ling ,
S koglund , E denman , J ohansson , af G eijerstam , H ermansson ,
H olmqvist , A spling , P alme .
Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lange, anmäler efter ge
mensam beredning med statsrådets övriga ledamöter lagrådets den 22 no
vember 1963 avgivna utlåtande över det till lagrådet den 8 november 1963
remitterade förslaget till lag angående vissa utfästelser rörande införsel och
utförsel av varor m. m. (krigshandelslag).
Föredraganden redogör för lagrådets yttrande och anför därvid följande.
Vad lagrådet uttalat om att bestämmelsen om förverkande av vinning an-
knytes till motsvarande stadgande i 36 kap. 1 § andra stycket brottsbalken
torde böra beaktas. Därjämte torde lagförslaget få formellt jämkas i några
hänseenden.
Föredraganden hemställer att Kungl. Maj :t måtte jämlikt § 87 regerings
formen genom proposition föreslå riksdagen att antaga det i enlighet med
det anförda ändrade lagförslaget.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instäm
mande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar
Hans Maj :t Konungen, att till riksdagen skall avlåtas pro
position av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Alfred Bretschneider
Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 631220