Prop. 1964:69
('angående anslag jör budget\xad året 1964/65 till vissa forskningsråd m. m.',)
Kungl. Maj:ts proposition nr 6!) ur 1964
1
Nr 69
Kungi. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag jör budget
året 1964/65 till vissa forskningsråd m. m.; given Stock holms slott den 6 mars 1964.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsråds protokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
Ragnar Edenman
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen redogöres för den betydande expansion som ägt rum efter andra världskriget i fråga om anslagen till svensk forskning. Med sikte på att denna utveckling skall kunna fortsätta föreslås — utöver den pågående för stärkningen av forskningens resurser inom ramen för anslagen till universitet och högskolor — avsevärda höjningar av anslagen till de statliga forskningsråden, bl. a. för att forskarnas behov av teknisk personal, materiel, apparater m. m. på ett tillfredsställande sätt skall kunna mötas.
På grundval av ett av rymdkommittén framlagt betänkande, »Organisato riska åtgärder för rymdverksamhetens främjande», behandlas i propositionen frågan om svenska insatser på rymdforskningens område. Vidare redogöres för Sveriges anslutning till det europeiska organet för internationellt samarbete inom rymdforskningen för fredliga ändamål (ESRO) samt framlägges förslag om god kännande av vissa därtill knutna överenskommelser. Medel för bestridande av kostnaderna för svenska rymdforskningsprojekt föreslås kunna anvisas från anslagen till de medicinska, naturvetenskapliga och tekniska forskningsråden.
För främjande av forskning — däri inbegripen rymdforskning — och veten skaplig publiceringsverksamhet m. m. föreslås, att till de sju forskningsråden — statens medicinska forskningsråd, statens humanistiska forskningsråd, statens
1 — Dihang till riksdagens protokoll 196i. 1 saml. AV 69
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 196h-
råd för samhällsforskning, statens naturvetenskapliga forskningsråd, statens
råd för atomforskning, jordbrukets forskningsråd och statens tekniska forsk
ningsråd — för nästa budgetår anvisas anslag av tillhopa 56 488 000 kr. Mot
svarande medelsanvisningar för innevarande budgetår uppgår till 42 085 000 kr.
Förslaget innebär sålunda för nu angivna ändamål en anslagsuppräkning med
14 403 000 kr. Den totala medelsanvisningen för budgetåret 1964/65 föreslås
fördelad med 12 360 000 kr. till medicinsk forskning, 2 826 000 kr. till humanis
tisk forskning, 2 550 000 kr. till samhällsforskning, 13 500 000 kr. till naturveten
skaplig forskning, 8 802 000 kr. till atomforskning, 2 950 000 kr. till jordbruks
forskning — jämte 300 000 kr. till åtgärder för ätt förebygga skördeskador —
samt 13 200 000 kr. till teknisk forskning. Dessutom föreslås ett oförändrat an
slag av 3 700 000 kr. till europeiskt samarbete inom rymdforskningen.
Av det föreslagna anslaget till jordbruksforskning avses 250 000 kr. komma
att användas för belysande av problem i samband med användningen av kemiska
bekämpningsmedel (biocider). Vidare förutsätts att frågan om medicinsk doku
mentationsverksamhet med hjälp av databehandling löses inom ramen för an
slaget till medicinsk forskning.
Förvaltningskostnaderna vid vissa forskningsråd föreslås höjda med samman
lagt 493 000 kr. Höjningen av anslaget till förvaltningskostnader vid medicinska
forskningsrådet betingas bl. a. av att ytterligare två försvarsmedicinska forskar
grupper — för bakteriologisk bioteknik och toxikologi — föreslås inrättade. För
ledningen av de nya forskargrupperna föreslås två professurer inrättade.
Kungl. Maj:ts proposition nr G9 år 1964
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 6
mars 1964-
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena
N
ilsson, statsråden
S
träng
, A
ndersson
,
L
indström
, L
ange
, L
indholm
, K
ling
, S
koglund
, E
denman
, J
ohansson
,
H
ermansson
, H
olmqvist
, A
spling
, P
alme
.
Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, anmäler — efter
gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter — fråga angående anslag
för budgetåret 1964/65 till vissa forskningsråd m. m. och anför därvid följande.
I årets statsverksproposition, bil. 10, har Kungl. Maj:t på min hemställan
under punkten 264 föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i
ämnet, för budgetåret 1964/65 beräkna
till Anslag till vissa forskningsråd m. m. ett anslag av 46 122 000 kr.
Vidare har Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition, bil. 11, på hemställan
av chefen för jordbruksdepartementet under punkterna 58 och 59 föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1964/65
till Främjande av forskning på jordbrukets område in. m. beräkna ett reserva
tionsanslag av 2 700 000 kr. samt
till Åtgärder för att förebygga skördeskador beräkna ett reservationsanslag
av 300 000 kr.
Slutligen har Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition, bil. 12, på hemställan
av chefen för handelsdepartementet under punkten 38 föreslagit riksdagen att,
i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1964/65
till Statens tekniska forskningsråd beräkna ett förslagsanslag av 364 000 kr.
samt
till Teknisk forskning beräkna ett reservationsanslag av 12 500 000 kr.
Sedan beredningen av dessa ärenden numera avslutats, får jag ånyo anmäla
desamma.
4
Kungl. Maj:ts 'proposition nr 69 år 1964
I. Inledning
Med anledning av propositionen 1962: 85 beslöt riksdagen (UU 2, Rskr 232)
godkänna Sveriges anslutning till en konvention angående upprättande av orga
nisationen för europeisk rymdforskning (ESRO). I nämnda proposition (s. 31)
framhölls bl. a. nödvändigheten av att genom särskilda sakkunniga närmare ut
reda frågan om den svenska rymdforskningens framtida organisation och därmed
sammanhängande spörsmål. Bland problem som därvid särskilt borde uppmärk
sammas nämnes i propositionen följande.
Kommittén bör utreda vilken organisatorisk form för ledningen av den svenska
rymdforskningen — exempelvis anknytning till ett eller flera befintliga forsk
ningsråd eller upprättande av ett särskilt forskningsråd — som från skilda syn
punkter kan bedömas vara den lämpligaste. I samband därmed bör även prövas
frågan om ändamålsenliga former för samordning av den svenska forskningen
med verksamheten inom ESRO och andra internationella organ på rymdforsk
ningens område, exempelvis inom Förenta Nationerna. Kommittén bör vidare
presentera åtminstone en skiss över den svenska rymdforskningens mera lång
siktiga utveckling samt redovisa alternativa uppskattningar av kostnaderna för
denna. Kommitténs förslag på skilda punkter bör utformas med hänsynstagande
även till de självklara intressen, som den svenska industrien har i förevarande
hänseende.
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 maj 1962 tillkallades åtta
sakkunniga för att utreda frågan om den svenska rymdforskningens framtida
organisation och därmed sammanhängande spörsmål.
De sakkunniga,1 som antagit benämningen rymdkommittén, har den 16 sep
tember 1963 avlämnat ett betänkande, »Organisatoriska åtgärder för rymdverk
samhetens främjande» (SOU 1963: 61).
Över betänkandet har, efter remiss, utlåtanden avgivits av statskontoret,
universitetskanslern, efter hörande av vederbörande universitets- och högskole
myndigheter, överstyrelsen för de tekniska högskolorna, efter hörande av veder
börande vid tekniska högskolan i Stockholm samt Chalmers tekniska högskola,
Vetenskapsakademien, Ingeniörsvetenskapsakademien, statens medicinska forsk
ningsråd, statens naturvetenskapliga forskningsråd, statens råd för atomforsk
ning, statens tekniska forskningsråd, överbefälhavaren, försvarets forsknings
anstalt, försvarets radioanstalt, civilförsvarsstyrelsen, telestyrelsen, Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut, rikets allmänna kartverk, internatio-
1 Landshövdingen G. Cederwall, ordförande, professorn H. Alfvén, direktören L. Brising, sekrete
raren i statens råd för atomforskning G. W. Funke, professorn L. Hulthén, direktören C. Jacobaeus,
professorn B. Lindblad samt generaldirektören H. Sterky. Då Cederwall på grund av annat uppdrag
ej kunnat deltaga i kommitténs arbete fr. o. m. den 19 februari 1903, har Hulthén fungerat som
ordförande fr. o. in. nämnda tidpunkt.
Kungl. May.ts proposition nr 69 år 1961+
5
nella meteorologiska institutet i Stockholm, flygtekniska försöksanstalten, luft-
fartsstyrelsen, sjöfartsstyrelsen samt länsstyrelsen i Norrbottens län, efter hö
rande av Kiruna stad.
Vidare har vissa organisationer och sammanslutningar beretts tillfälle att
yttra sig över betänkandet. Med anledning härav har yttranden avgivits av
Sveriges mekanförbund, Sveriges industriförbund, Svenska teknologföreningen
samt Svenska interplanetariska sällskapet. I
I det följande behandlas först vissa frågor rörande den svenska forskningens
villkor och behov. Därpå redovisas de framställningar om anslag för budgetåret
1964/65 till vetenskaplig forskning m. m., som avgivits av statens medicinska
forskningsråd, statens humanistiska forskningsråd, statens rad för samhälls
forskning, statens naturvetenskapliga forskningsråd, statens råd för atomforsk
ning, jordbrukets forskningsråd och statens tekniska forskningsråd. En redo
görelse lämnas därefter för rymdkommitténs betänkande och för de yttranden
som avgivits vid remissbehandlingen av detsamma. Slutligen framställes till
Kungl. Maj:ts prövning de förslag som befunnits påkallade.
6
Kungl. Maj.ts 'proposition nr 69 år 1964
II. Forskningens villkor och behov
Genom beslut den 14 december 1962 förordnade Kungl. Maj:t, att en forsk
ningsberedning skulle inrättas för samråd om den långsiktiga inriktningen av
den svenska forskningspolitiken. I de åt beredningen givna direktiven anföres i
huvudsak följande.
Forskningen och det industriella utvecklingsarbetet har en avgörande bety
delse för vårt ekonomiska, sociala och kulturella framåtskridande. Både staten
och det enskilda näringslivet har under senare år kraftigt ökat sina anslag till
forskningsarbetet. Den internationella vetenskapliga och tekniska utvecklingen
gar utomordentligt snabbt och det gäller för ett litet land som vårt — med be
gränsade personella resurser— att noga följa denna utveckling. Vi måste kunna
bedöma var svenska forskningsinsatser bör sättas in, och det är därvid viktigt
att få till stånd en samordning av statens och näringslivets insatser på olika
forskningsområden. Beredningens uppgift skall självfallet inte vara att söka
dirigera den fria, vetenskapliga forskningen utan i stället att fylla det behov av
samrad mellan regeringen och forskarna, som det länge uttalats önskemål om.
Forskningsberedningen består av ett trettiotal ledamöter, som representerar
olika forskningsområden och industrigrenar. Fem av ledamöterna är utsedda
att jämte representanter för ecklesiastik- och handelsdepartementen ingå i en
arbetsgrupp för att förberedande behandla frågor av betydelse för regeringen vid
utformningen av forskningspolitiken. Arbetsgruppen skall enligt sina direktiv
därjämte följa den internationella vetenskapliga utvecklingen och ta upp pro
blem av piincipiell natur till analys samt förbereda överläggningarna inom be
redningen in pleno genom att sammanställa material som underlag för diskus
sioner.
Såväl forskningsberedningen som arbetsgruppen står under ordförandeskap
av statsministern. Som sekreterare tjänstgör professorn B. Rexed. Sekretariatet
har under 1963 utökats med en amanuens och ett kanslibiträde.
Av sekreterarens verksamhetsberättelse för år 1963 framgår bl. a. följande.
Forskningsberedningen har under år 1963 sammanträtt in pleno två gånger,
medan arbetsgruppen hållit nio sammanträden. Beredningen har bedrivit sin
verksamhet i kontakt med de exekutiva organen inom forskningsadministratio-
nen och då i första hand med de departementala avdelningar, som handlägger
forskningsfrågor, samt vidare med de vetenskapliga akademierna och de statliga
forskningsråden. Beredningens arbetsgrupp och sekreterare har också på skilda
vägar uppehållit kontakt med kommittéer inom forskningens område.
I samråd med de forskningsexekutiva organen har beredningen planlagt ut
redningar om den långsiktiga utvecklingen av vetenskapen och om tendenser
inom den moderna forskningen. För att skaffa ett material som underlag för
forskningsberedningens diskussioner har vidare med hjälp av sakkunniggrupper
eller konsulter utförts sammanställningar över vetenskapliga områden och forsk-
som är särskilt aktuella eller av något skäl bedömts vara av särskild
K iukj I. Maj:ts proposition nr (it) är It)(i1/
V
ningsiaii, bum in
aaunim v.,»v* ..........» .
.
„
,
betydelse för den framtida utvecklingen. På basis av promemorior framkomna
genom dylikt arbete, har översiktliga diskussioner rörande aktuella tendenser
inom forskningen och avvägningen av forskningsresurserna mellan olika forsk
ningsriktningar företagits i arbetsgruppen och forskningsberedningen. Vidare hai
forskningsberedningen och arbetsgruppen följt pågående arbete och planering
inom sådana internationella forskningsprojekt, i vilka Sverige deltar.
Beredningen har konstaterat, att det föreligger behov av ytterligare under
sökningar och av ett säkrare material för bedömning av landets investeringar i
forskning. En promemoria angående »Medelsförbrukning inom svensk forskning
under efterkrigsåren» har utarbetats, och vidare har statistiska centralbyrån i
samråd med beredningens sekreterare planlagt en undersökning av industrins in
vesteringar i forskning och utvecklingsarbete; undersökningen ar avsedd att ge
nomföras under budgetåret 1964/05. Uppgifter om industrins forsknmgsutgifter
skall senare inarbetas i den löpande industristatistiken. Den industriella bransch
forskningens läge i vårt land har belysts vid en konferens anordnad i samarbete
med Ingeniörsvetenskapsakademien, varvid även branschforskningsinstitutens
behov och utbyggnadsmöjligheter diskuterades.
Frågorna om forskningsorganisation och forskningsinvestermgar i Europas
länder har presenterats i en promemoria angående »Forskning i Europa», bar
skilt utrymme har i promemorian ägnats åt länderna i Östeuropa. Pa basis av
engelskt och amerikanskt material har vidare en sammanställning gjorts anga-
ende »Forskar- och ingenjörsemigrationen till USA».
..............
Vid flera tillfällen har inom beredningen understrukits det ständigt ökande
behovet av en intensifierad vetenskaplig informationsverksamhet med cn ut-
byo-gd dokumentation i moderna former. I oktober 1963 framlades cn promemo
ria angående dessa frågor. Promemorian har sedermera överlämnats till eckle
siastikdepartementet, som föranstaltat om remissbehandling av densamma.
I syfte att föra den av forskningsberedningen påbörjade analysen och diskus
sionen rörande den teknologiska forskningen i vidaste mening ytterligare framat
har handelsdepartementets industriavdelning i samråd med forskningsbered
ningens sekreterare under hösten 1963 insamlat och bearbetat ytterligare mate
rial. Därvid har särskild uppmärksamhet ägnats möjligheten att genom kon-
traktsunderstödd forskning inom industriens egna anläggningar och genom lämp
ligt avpassade kreditgarantier möjliggöra och främja tillämpad forskning oc
tekniskt utvecklingsarbete av direkt betydelse för skapande av industriell ny
produktion. Av betydelse för den fortsatta utvecklingen blir också erfarenhe
terna från den av statens tekniska forskningsråd och malmfonden för forsknmgs-
och utvecklingsarbete inrättade stiftelsen för exploatering av forskningsresultat
(EFOR).
.
I syfte att skapa möjligheter för att mom en given ekonomisk ram avvaga
medelsbehoven mellan olika forskningsområden har beredningen från de statliga
forskningsråden begärt in och även erhållit långtidsplaner, som belyser den san
nolika utvecklingen inom respektive område. Fn översiktlig redovisning av lang-
tidsplancrna kommer att lämnas i det följande. Dessa planer bearbetas för nar-
varande inom beredningen, och det sammanställda materialet avses tjana som
underlag även för värderingen av forskningens totala investeringsbehov i anslag
och personal på längre sikt.
Ett sakunderlag av annan typ för den fortsatta utredningen av det framtida
behovet av fovskningsinvestering inom skilda vetenskapliga områden har forsk
8
ningsberedningen skaffat sig genom översikter av mer eller mindre avgränsade
vetenskapliga falt eller vetenskapliga problemkomplex genom särskilda konsulter
eller sakkunniggrupper. Sålunda bär utarbetats promemorior angående .Svenska
och internationella utbyggnadsprojekt för partikelaccelcratorer», .Biologisk
forskning» och »Naturresursforskning».
I avsikt att få fram ytterligare material för forskningsberedningens kommande
diskussioner om de framtida forskningsinvesteringarnas fördelning har bered
ningen givit flera sakkunniggrupper i uppdrag att utarbeta ytterligare över-
siktei. Salunda har statens medicinska forskningsråd anmodats att i anslutning
till beredningens promemoria angående den biologiska forskningen göra en analys
och framlagga en översikt av följdverkningarna av den biologiska forskningens
utveckling för den medicinska forskningen och särskilt den kliniska medicinska
forskningen och läkemedelsforskningen. Eu sakkunniggrupp har på motsvarande
ntv/p • ’ uPpc?ra£ ^ studera följdverkningarna av den biologiska forskningens
utveckling för jordbruksforskningen och den möjliga återverkan härav även från
jordbruksteknologisk synpunkt.
•
^ecl.t!JIlke
Pa
den okande betydelse som den organiska kemin intar från
industriell synpunkt bär cn särskild sakkunniggrupp fått forskningsberedningens
uppdrag att undersöka utvecklingstendenserna inom den tunga organiska kemin
och behoven av forskningsresurser och forskarutbildning inom detta fält. Forsk
ningsberedningen har slutligen uppdragit åt tre sakkunniggrupper att studera
olika fält inom den humanistiska forskningen. Fn grupp skall sålunda ge en
översikt over utvecklingstendenser inom modern språkvetenskaplig forskning
en andra grupp skall pa motsvarande sätt studera den historiska humanistiska
forskningen och en tredje grupp skall ge en översikt över läget och utvecklings
tendenserna mom det »estetiska» humanistiska forskningsområdet.
■mr°rj^ingsbercdningenS arhetR£n,PP har i samband med budgetarbetet hösten
1963,diskuterat principerna för fördelning mellan de statliga forskningsråden av
de okade anslagen till dessa råd. Arbetsgruppen har vidare i samverkan med
lngemorsvetenskapsakademien förberett en undersökning av den svenska forsk
ningsorganisationen, vilken i OECDrs regi företagits av internationella experter
under ledning av Sir John Cockroft. Då den s. k. Coekroft-rapporten diskutera
des mfor OECDrs vetenskapskommitté i juni 1963, representerades Sverige av
ledamöter i arbetsgruppen. Vidare har arbetsgruppen medverkat i den minister
konferens rörande vetenskapliga problem hos medlemsländerna, som OECD
anordnade i Paris i oktober 1963. Inför ministerkonferensen framlades ett om
attande utredningsmaterial rörande nationell forskningspolitik, internationellt
forskningssamarbete samt sambandet mellan forskning och ekonomisk tillväxt
Kunyl. Maj:ts proposition nr 69 år 1904-
A. Forskningens resurser
Inom forskningsberedningens sekretariat har verkställts eu undersökning rö
rande utvecklingen av de statliga anslagen till forskning under senare år. Denna
undersökning utgör i allt väsentligt eu fortsättning av den undersökning som
1955 års universitetsutredning redovisade i sitt betänkande »Forskningens vill
kor och behov», SOU 19o8:32 s. 21 ff. För 1963 års undersökning har utnyttjats
samma metoder och definitioner som användes därvid. Sålunda har endast de
statliga driftanslagen medtagits. Sådana forskningsinstitutioner, vilka inte inrät
9
tats vid tiden för universitetsutrcdningcns undersökning, har dock medtagits;
givetvis har hänsyn även tagits till institutioner vilka numera upphört med sin
verksamhet. Vid bedömningen av hur stor del av olika anslag, som kommit
forskningen tillgodo, har forskningsberedningen tillämpat samma procenttal som
universitetsutredningen (jfr SOU 1958:32 s. 28).
I det följande redovisas resultatet av beredningens undersökningar i form av
ett antal tabeller. Av dessa visar tabell 1 utvecklingen av de statliga forsk-
ningsanslagen under budgetåren 1946/47—1964/65 i löpande priser.
Kungl. Majrts proposition nr 69 år 196
Tabell 1. Utvecklingen av de statliga forskningsanslagen under budgetåren
19Jf6/Jt7—1964/65l
Belopp i 1 000-tal kr. och löpande priser
1946/47 1950/51
1955/56
1960/61
1961/62
1962/63 1963/64 1964/65
Forskningsråd och fon
der, intemat. rymd-
och kämforsknings-
samarbete2 ..............
5177
7 383
12 372
32 652
38 593
63 251
75 357
91 8803
Universitet och hög
skolor, branschforsk
ningsinstitut m. m. .
13192
24 907
47 898
97 121
108 713
126 463
138 214
171 069
Övrigt [inkl. atomener
giutveckling (X:e hu
vudtiteln) och för
svarsforskning] ___
15 521
25 688
53 072
117 466
147 442
165 090
174 095
191 370
Summa
33 890
57 978
113 342
247 239
294 748
354 804
387 666
454 319
1 Beräkningarna utförda enligt 1955 års universitetsutrednings metoder (SOU 1958: 32) och base
rade på uppgifterna i den årliga riksstaten.
3 Fr. o. m. budgetåret 1962/63 inkluderas häri Malmfonden (10 milj. kr.) och av Norrlandsfonden
10 milj. kr.
3 Beräknade anslag till forskningsråd och internationellt forskningssamarbete med utgång från
i statsverkspropositionen angivna belopp.
Tabell 1 upptar tre grupper av forskningsanslag.
Grupp 1. Forskningsråd och fonder m. m.: Anslagen på driftbudgeten har för
utsatts bli till 100 % använda för forskning; de har därför här upptagits med
hela beloppet. Norrlandsfonden är dock reducerad med 5 milj. kr.
Grupp 2. Universitet och högskolor, branschforskningsinstitut m. in.: Anslagen
inom denna grupp har reducerats till hälften.
Grupp 3. Övrigt: Till denna grupp har räknats a) rena forskningsinstitutioner
som försvarets forskningsanstalt, statens växtskyddsanstalt m. fl. samt statis
tiska centralbyrån, vars anslag har fått representera kostnaden för all den sam
hällsvetenskapliga forskning som bedrivs inom förvaltningen; dessa anslag har
således upptagits med 100 %; b) akademier, vilkas anslag reducerats till 75 %
av beloppen; c) museer och arkiv m. fl. liknande institutioner, vars anslag har
10
reducerats till 50 % av beloppen; d) anslag till atomenergiutveckling inom före
trädesvis AB Atomenergi, från vars anslag först dragits belopp, motsvarande
utgifter för byggnads- och anläggningskostnader, varefter återstoden reducerats
med hälften; e) sådana institutioner, vilka bedriver viss grundforskning, men
vilkas verksamhet till stor del består av rutinmässigt insamlande av data, såsom
exempelvis statens veterinärmedicinska anstalt och flygtekniska försöksanstal
ten, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, vissa statliga laboratorier
m. fl.; dessa anslag har reducerats till 25 % av beloppet.
Som framgår av tabellen har anslagen till gruppen forskningsråd och fonder
m. in. undergått en tredubbling sedan 1960/61, medan däremot den andra grup
pen nästan fördubblats under motsvarande period. Minst har den tredje grup
pen ökat.
För att få en klarare bild av utvecklingen är det emellertid nödvändigt att
beräkna anslagen i enhetligt penningvärde. I tabell 2 har detta skett
(1955/56 = 100).
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964
Tabell 2. Utvecklingen av de statliga forskning sanslag en i enhetligt
penningvärde enligt konsumentprisindex1
(1955/56 = 100/ 1 000-tal kr.
Område
1950/51 1955/56 1960/61 1961/62 1962/63 1963/64 1964/65
Forskningsråd och fonder, in-
ternat. rymd- och kämforskn.-
9 212
74
12 372
100
27 578
223
31 530
255
50 000
404
58 236
471
69 031*
558
Universitet och högskolor,
branschforskn.-inst. m. m. ...
31095
65
47 898
100
82 028
171
88 818
185
99 917
209
106 811
223
128 527
268
Övrigt [inkl. atomenergiutveckl.
(X:e huvudtiteln) o. försvars-
32 070
60
53 072
100
99 211
187
120 459
227
130 506
246
134 540
254
143 770
271
Totalt
Index
72 377
64
113 342
100
208 817
184
240 807
212
280 477
247
299 587
264
341337
301
Beräkningarna utförda enligt den metodik som tillämpats av 1955 års universitetsutredning
(SOU 1958: 32) och baserade på uppgifterna i den årliga riksstaten.
3 Indextalen är: 1950/51 80,1; 1955/56 100; 1960/61 118,4; 1961/62 122,4; 1902/63 126,5; 1963/64
129,4; 1964/65 133,1. Det sista beräknat. För att ge en klar bild av utvecklingen har en indexserie
räknats fram för de statliga anslagen.
8 Fr. o. m. budgetåret 1962/63 inkluderas häri 10 milj. kr. av Norrlandsfonden och hela Malm
fonden, 10 milj. kr.
4 Beräknade anslag till forskningsråd och internationellt samarbete med utgång från i 1964 års
statsverksproposition angivna belopp.
11
De siffror som anges under de omräknade anslagssiffrorna utgör en index
serie, som räknats fram för att ge en klarare bild av utvecklingen. Som synes har
sedan 1955/56 anslagen till forskningsråd och fonder m. m. i stort sett femdubb-
lats medan däremot de övriga grupperna, universitet och högskolor m. m. samt
övrigt, undergått en knapp tredubbling. Det framgår också, att de totala statliga
forskningsanslagen i enhetligt penningvärde tredubblats sedan 1955/56.
Tabell 3 (se s. 12) ger en bild av den procentuella fördelningen av de
statliga forskningsanslagen mellan de olika här aktuella grupperna.
Såsom framgår av tabell 3 har forskningsråden under de senaste budgetåren
tilldelats en avsevärt ökad andel av forskningsanslagen. Av de båda andra grup
perna har universitet och högskolor in. m. erhållit resurser i takt med anslags
utvecklingen på området, medan gruppen övrigt fått sin andel reducerad.
Tabell 4 (se s. 13) illustrerar förändringar per år av forskningsrådsanslagen
inom respektive grupp.
Den stora procentuella ökningen mellan budgetåren 1961/62 och 1962/63 inom
gruppen forskningsråd och fonder m. m. beror i huvudsak pa tillkomsten av
Norrlandsfonden och Malmfonden.
Tabell 5 (se s. 14) avser att visa hur stor del av de samlade utgifterna på
den statliga driftbudgeten, som sammanhänger med forskning.
Av tabellen framgår, att de statliga forskningsutgiftema fördubblat sin andel
av de totala utgifterna på driftbudgeten under perioden 1946/47—1962/63. Där
efter har andelen bibehållits i stort sett oförändrad.
I tabell 6 (se s. 14) sätts de statliga forskningsutgiftema i relation till den
svenska bruttonationalprodukten.
Forskningsutgiftema har sålunda enligt tabell 6 under perioden 1955/56—
1964/65 ökat i dubbelt så snabb takt som bruttonationalprodukten.
Ett i det följande redovisat diagram (s. 15) ger en bild av forsknings
anslagens utveckling under perioden 1946/47—1964/65 med fördelning på de tre
grupperna — forskningsråd och fonder m.m., universitet och högskolor m.m.
samt övrigt.
Kungl. Maj:ts jnoposition nr 69 är 1961+
Tabell 3. Den procentuella fördelningen av de statliga forskningsanslagen på 1) forskningsråd, m. m., 2) universitet och
högskolor m. m., 3) övriga områden
Anslagssiffrorua i 1 000-tal kr. och i löpande priser
Område
1940/47
1950/51
1955/56
1960/61
1961/62
1962/63
1963/64
1964/651
Forskningsråd och fonder, inter-
nat. rymd- och kärnforsknings-
samarbete
15,3 %
(= 5 177)
12,7%
(= 7 383)
10,9 %
(= 12 372)
13,2 %
(= 32 652)
13,1 %
(= 38 593)
17,9%
(= 63 251)
19,4%
(=75 357)
20,2 %
(= 91 880)
Universitet och högskolor,
branschforskningsinstitut m. m.
38,9 %
(= 13 192)
42,8%
(= 24 907)
42,3%
(= 47 898)
39,3 %
(= 97 121)
30,9 %
(= 108 713)
35,6 %
(= 126 463)
35,7 %
(= 138 214)
37,7 %
(= 171 069)
Övrigt [inkl. atomenergiutveck
ling (X:e huvudtiteln) och för
svarsforskning]
45,8%
(= 15 521)
44,5%
(= 25 688)
46,8%
(= 53 072)
47,5 %
(= 117 466)
50,0%
(= 147 442)
46,5 %
(= 165 090)
44,9%
(= 174 095)
42,1 %
(= 191 370)
Summa
100%
(= 33 890)
100%
(= 57 978)
100%
(= 113 342)
100%
(= 247 239)
100 %
(= 294 748)
100%
(= 354 804)
100%
(= 387 666)
100%
(= 454 319)
1 I 1904 års statsverksproposition beräknade belopp.
K
u
n
g l.
M
a
j: ts
p
ro
po
sit
io n
n r
6 9 år
1
9
6
4
TabeU It- De statliga forskningsanslagens årliga ökning i procent
Siffrorna beräknade i löpande priser
Forskningsområde
1946/47—
1950/51*
1950/51—
1955/56*
1955/56—
1960/61*
1960/61—
1961/62
1961/62—
1962/63
1962/63—
1963/64
1963/64—
1964/65*
Forskningsråd och fonder, inter-
nat. rymd- och kärnforsknings-
samarbete1
årligen
9,3%
årligen
9,0 %
årligen
21,3 %
18,2 %
63,9 %
19,1 %
21.9 %
Universitet och högskolor,
branschforskningsinstitut m. m.
årligen
17,1 %
årligen
13,9 %
årligen
15,2 %
11,9 %
16,3 %
9,3%
23,8 %
Övrigt [inkl. atomenergiutveck
ling (X:e huvudtiteln) och för
svarsforskning]
årligen
13,1 %
årligen
15,6 %
årligen
17,2 %
25,5 %
12,0 %
5,5 %
9,9%
Fr o in 1961/62—1962/63 inkluderas häri 10 milj. kr. av Norrlandsfonden samt hela Malmfonden (10 milj. kr.).
Procentsiffrorna för 1946/47—1950/51, 1950/51—1955/56, 1955/56—1960/61, är framraknade enligt ranta-pa-ranta-metoden.
1 I 1964 års statsverksproposition beräknade belopp.
eu
K
u
n
g l.
M
a
j: ts
p
ro
p
o
sit
io n
n r
6 9 år
1
9
6
4
14
Tabell 5. De statliga jorskningsutgijternas storlek i förhållande till de
samlade utgifterna å driftbudgeten
Löpande penningpriser
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 196
År
Summa statliga
forskningsanslag1
milj. kr.
Summa utgifter å
driftbudgeten
milj. kr.
Forskningsanslagen i
procent av driftbud
getens samlade
utgifter
1946/47 ................................
34
3 258
1,0%
1950/51 ........................................
58
4 667
1,2%
1955/56 ..............................
113
9106
1,2 %
1960/61 ....................................
247
14 852
1,7%
1961/62 ..................................
295
15 906
1,9%
1962/63 ................................
355
17174
2,1 %
1963/64 ........................
388
19 628
2,0%
1964/65 ........................
454
22170
2,1 %
1 Forskningsutgifterna beräknade enligt uriiversitetsutredningens (SOU 1958:32) metoder. Upp
gifterna avseende 1964/65 utgår från de i 1964 års statsverksproposition angivna beloppen.
Tabell 6. De statliga forskningsUtgiftemas storlek i förhållande till
bruttonationalprodukten (BNP)
Löpande priser
De statliga
forskningsutgifterna
BNP
Forskningsut-
gifter i procent
av BNP
År
milj. kr.
År
milj. kr.
1955/56
113
1955
ca 46 000
0,25 %
1960/61
247
1960
69 064
0,36 %
1961/62
295
1961
75 327
0,39 %
1962/63
355
1962
81 543
0,44%
1963/64
388
1963
87105
0,45 %
1964/65
454
1964
91 205
0,50%
Anm.: BNP beräknad enligt kalenderår, forskningsanslagen enligt budgetår.
kr.
200
'
190
-
180
-
170
'
160
-
150
140
130
120
no
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Forslcningsanslagcns utveckling
Kungl. Majds proposition nr 69 år 196b
15
= forskningsråd och fonder
= forskningsråd utan fonder
= universitet och högskolor m. m.
• — • — — övrigt (atomenergiverksamhet, försvarsforskning m. m.)
Jppgiftema avseende 1964/65 utgår från i 1964 års statsverksproposition beräknade belopp.
1
9
6
3
/6
4
16
B. Forskningsrådens långtidsplaner
o Forskningsberedningen har, såsom förut framgått, från de statliga forsknings-
låden begärt in långtidsplaner, belysande allmänna utvecklingstendenser inom
de olika vetenskapsområdena. En kort sammanfattning av nämnda planer skall
här lämnas.
För ett samhälle, som vill vidmakthålla och öka sin kulturella standard, är det
enligt statens humanistiska forskningsråd nödvändigt med en humanistisk forsk
ning av allsidig natur. Ökat välstånd och ökad fritid medför — framhåller rådet
— nya och större behov av kulturkonsumtion, som den humanistiska forskningen
måste möta. En nyorientering och expansion över hela forskningssektorn är
enligt rådets uppfattning nödvändig, för att humanistisk forskning skall kunna
bedrivas på det internationella fältet och på nya specialområden. Vårt lands allt
livligare engagemang i utvecklingsländerna kräver inte bara administrativa och
tekniska insatser. Det är också nödvändigt, framhåller rådet, att nämnda in
satser åtföljes av ett allmänt omfattande kulturstudium. Bland aktuella projekt
nämner rådet bl. a. en språksociologisk undersökning i Nordafrika. Vidare anges
en serie historiska forskningsuppgifter rörande det svenska klassamhället, emigra
tionen på 1800-talet samt sociala och statsfinansiella problem i 1600-talets Sve
rige. Därjämte berörs frågan om upprustning av svensk kulturforskning.
De tekniska framsteg som nu i allt snabbare takt förändrar samhället nödvän
diggör enligt statens råd för samhällsforskning ökade insatser inom samhälls
vetenskapen. Forskningen inom denna sektor har enligt rådet till uppgift att
studera människornas och samhällsinstitutionernas anpassning till de föränd
rade förhållandena; den ändrade samhällsstrukturen har — betonar rådet_ i
forsta hand berört familjen, utbildningsväsendet och näringslivet. Aktuella
forskningsuppgifter är enligt rådet studiet av strukturomvandlingen inom nä
ringslivet, fragan om arbetskraftens, kapitalets och företagsenhetens rörlighet
samt befolkningsutvecklingen. Rådet understryker, att även de rättsvetenskap
liga uppgifterna har förskjutits genom samhällets omvandling. Enligt rådet intar
på det rättsvetenskapliga området den kriminologiska forskningen en framträ
dande plats. De strukturförändringar, som skapats genom inflyttningen till stä
der och större samhällen samt genom utbyggnaden av sovstäder, motiverar en
ligt rådet en ekologisk undersökning av stadsmiljöer. Det kanske viktigaste forsk
ningsområdet för den sociala forskningen är — framhålles det — arbetsmarkna
den och arbetslivet. Samhällets snabba förändring skapar också ett ständigt
behov av att kartlägga olika kategoriers ekonomiska och sociala ställning. Med
detta sammanhänger behovet av att följa upp effekten av vissa samhälleliga
mkomstpåverkande åtgärder. Samhällsutvecklingen har aktualiserat behovet
av forskning rörande bl. a. den kommunala självstyrelsen. Inom såväl den
pedagogiska som den psykologiska forskningen föreligger enligt rådet åt
skilliga aktuella problem sammanhängande med omdaningen av utbildnings
väsendet. Det internationella samarbetet och de internationella organisationerna
Kungl. Maj.ts proposition nr 69 år 1964.
17
har de senaste åren vuxit i betydelse och kräver enligt rådet omfattande forsk
ningsinsatser. En särskild fråga, som beröres, gäller utvecklingsländernas möj
lighet att bygga upp rättssamhällen med utnyttjande av erfarenheter från de
»äldre» länderna.
Statens medicinska forskningsråd framhåller, att den medicinska forskningens
framsteg haft en genomgripande inverkan på människans livssituation i vårt
samhälle och på hela den moderna samhällsutvecklingen. Trots alla hittills
gjorda upptäckter och framsteg torde vi — enligt rådet — i många avseen
den befinna oss endast i begynnelsestadiet av en oanad utveckling. Av
görande för framåtskridande inom forskningen är insatser av högt kvalificerade
vetenskapsmän, anser rådet, som därför föreslår en förstärkning av organisatio
nen med särskilda forskartjänster. Svenska forskare kan enligt rådet förväntas
göra viktiga framsteg under de närmaste åren på flera grundforskningsområden.
Rådet framhåller särskilt den starka expansionen inom den molekylära biologien,
cellbiologien och cellkemien.
De senaste årens utveckling har markerat vikten av ett stärkt samband mellan
den medicinska grandforskningen och den tillämpade medicinska forskningen,
understryker rådet, som vidare framhåller, att forskningen inom medicinens
skilda områden utgör en enhet. De närmaste åren bör enligt rådet kännetecknas
av att upptäckter i laboratorier snarast omsätts i diagnostiska, terapeutiska eller
andra verksamma åtgärder och — omvänt — att iakttagelser inom den tilläm
pade forskningen leder grundforskningen på nya spår. Bland aktuella uppgifter
för den medicinska forskningen nämner rådet bl. a. forskning rörande åderför-
kalkningssjukdomama, cancerforskning, näringsforskning, läkemedelsforskning,
alkoholforskning och diabetesforskning. Med den förändring av åldersfördel
ningen, som kommer att ske inom de närmaste decennierna, ökar enligt rådet
den geriatriska forskningens betydelse.
Vad beträffar den naturvetenskapliga forskningen föreligger enligt statens
naturvetenskapliga forskningsråd ett stort antal projekt inom rådets olika verk
samhetsområden. Rådet framhåller några speciella områden, som inom få år
kommer att kräva ökade resurser, bl. a. naturresursforskningen, cellbiologin, den
organiska kemin, det fasta tillståndets fysik samt Sveriges deltagande i Euro-
pean Southern Observatorv (ESO). I detta sammanhang uppehåller sig rådet
särskilt vid frågan om cellbiologins betydelse för vinnande av kunskap om de
molekylära grundvalarna för livsprocesserna. Det pågår enligt rådet en inter
nationell kraftsamling på detta forskningsfält. De resultat som kan väntas inom
detta område kommer enligt rådet att bli av avgörande vikt för särskilt den
medicinska forskningen men även för exempelvis bioteknik och växtförädling. I
fortsättningen aktualiserar rådet bl. a. dokumentationsfrågan; rådet förordar
ökat stöd åt publicering av vetenskapliga arbetsresultat. Det är vidare enligt
rådet önskvärt, att antalet särskilda forskartjänster ytterligare utökas och att
organisationen bygges ut med ett antal laboraturer eller professurer, som kan
skapa möjligheter till koncentration kring forskning för högt kvalificerade veten-
2
— Bihang till riksdagens protokoll 196/f. 1 samt Nr 69
Kungl. Maj:ts proposition nr 09 är J9GJf
18
skapsmän. Rådet understryker slutligen det inom forskningen snabbt ökande
behovet av automatisk databehandling.
Statens råd för atomforskning betonar atomforskningens fundamentala bety
delse för all naturvetenskaplig forskning. Det internationella samarbetet på
elementarpartikelfysikens område är enligt rådet synnerligen betydelsefullt. I
fortsättningen framhåller rådet, att kärnstrukturforskningen upptar en bety
dande sektor av svensk fysikalisk forskning. Inom plasmafysiken bedrives enligt
rådet experiment i syfte att framställa kontrollerad vätekraft. Bland andra ak
tuella forskningsområden nämner rådet det fasta tillståndets fysik, reaktorfysik
samt kärnkemi. Med hänsyn till särskilt kärnfysikens behov förordar rådet en
snabb upprustning i fråga om datamaskiner. Rådet erinrar vidare om att Sverige
genom sin anslutning till CERN deltar i ett europeiskt samarbete på atomforsk
ningens område. Inom denna organisation är enligt rådet en allmän expansion
av verksamheten att vänta under de närmaste åren. En kommitté är för när
varande i arbete inom rådet för att studera frågan om Sveriges roll inom CERN.
Statens tekniska forskningsråd framhåller inledningsvis nödvändigheten av
att tillgängliga forskningsresurser utnyttjas på ett planmässigt sätt. Rådet räk
nar med att avsevärt ökade behov kommer att krävas under de närmaste åren
bl. a. för elektronik, medicinsk och optisk teknik, petrokemi, teknisk mikro
biologi, transportforskning och verkstadsteknik. I syfte att nyttiggöra forsk
ningsresultat bör man enligt rådet inrätta ett dokumentationsinstitut. Det av
rådet i samarbete med Malmfonden startade exploateringsorganet (EFOR) kom
mer att kräva ytterligare medel under de närmaste åren. Behov väntas också
inom kort föreligga av utökade möjligheter till kontraktforskning, något som
enligt rådet kommer att aktualiseras ytterligare genom tillkomsten av EFOR.
Rådet framlägger vidare förslag om att inrätta nya och att utvidga befintliga
forskningsstationer i syfte att bereda forskarna sådan service som möjliggör
koncentration på den vetenskapliga uppgiften. Vidare förordas en utbyggnad
och komplettering av branschforskningsinstituten. Enligt rådets mening är det
nödvändigt att ökade medel ställs till förfogande även för forskarutbildning. Ett
stort behov föreligger enligt rådet av kvalificerade forskartjänster inom den tek
niska forskningen av samma typ som hos andra forskningsråd. För att öka sam
spelet mellan stat och industri förordar rådet, att statliga bidrag i ökad omfatt
ning lämnas åt industriforskning.
I nuvarande läge synes jordbruket förtjäna ökat stöd inom nästan alla sek
torer, framhåller jordbrukets forskningsråd. De genomgripande struktur- och
driftförändringar, som det svenska jordbruket kan förväntas undergå inom de
närmaste åren är enligt rådet av sådan betydelse och omfattning, att en inten
sifiering av all jordbruksforskning framstår som nödvändig. Rådet understryker
behovet av en allsidig skördeskadeförebyggande forskning liksom av undersök
ningar rörande spannmålens mältningsskador samt skörde- och lagringsskadornas
inflytande på spannmålens användbarhet. Bland övriga aktuella forskningsupp
gifter nämner rådet bl. a. företagsekonomisk, byggnadsteknisk och maskintek
nisk forskning på jordbrukets område samt mutationsforskning.
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964
19
III. Forskningsrådens anslagsberäkningar för 1964/65
A. Statens medicinska forskningsråd: Förvaltningskostnader
Inledningsvis torde här få erinras om den fr. o. m. budgetåret 1963/64 genom
förda reorganisationen av den medicinska forskningens ledningsorgan (prop.
1963:74; SU 85; Rskr 212). Beslutet innebar, att den försvarsmedicinska forsk
ningens dittillsvarande ledning — den försvarsmedicinska nämnden inom statens
medicinska forskningsråd, flyg- och na valmedicinska nämnden samt militärmedi
cinska forskningsberedningen — skulle upphöra och ersättas med dels ett inom
statens medicinska forskningsråd fungerande organ för försvarsmedicinsk grund
forskning, försvarsmedicinska sektionen, dels ett under försvarsdepartementet
lydande organ för tillämpad försvarsmedicinsk forskning, försvarsmedicinska
forskningsdelegationen. I anslutning härtill har Kungl. Maj:t genom beslut den
28 juni 1963 föreskrivit, att statens medicinska forskningsråd skall bestå av en
allmän medicinsk sektion och en försvarsmedicinsk sektion, envar beslutande
i
rådets namn och med uppdrag att inom sitt verksamhetsområde fullgöra de upp
gifter, som ankommer på rådet.
Förevarande förslagsanslag är för innevarande budgetår uppfört med 920 000
kr. Från anslaget bestrides dels medicinska forskningsrådets egentliga förvalt
ningskostnader, dels kostnaderna för rådets försvarsmedicinska forskargrupper.
Statens medicinska forskningsråd hemställer om en anslagshöjning med
i runt tal 451 000 kr. i enlighet med vad som framgår av följande sammanställ
ning.
1. Förvaltningskostnader (nu 280 000)................................................ -f- 96 920
2. Försvarsmedicinska forskargrupper (nu 640 000)......................... -f- 270 000
3. Allmänmedicinska forskargrupper (nu 0) .................................... -(- 84 200
Summa kr. 451 120 1
1. Förvaltningskostnader. Rådet framhåller inledningsvis, att en
förutsättning för att det skall kunna fylla sin funktion är, att det genom ökade
sekretariats- och kansliresurser ges möjlighet till en mera långtgående planerings-
och utredningsverksamhet. Den starka ökningen av arbetsbelastningen har
enligt rådet lett till att ändringar i rådets arbetssätt beslutats, varigenom en rad
ärenden kommer att delegeras till sekretariatet för behandling och avgörande.
Av den föreslagna anslagsökningen hänför sig 6 000 kr. till posten till rese-
kostnadsersättning och traktamente åt ledamöter av rådet och dess publicerings
nämnd. Beträffande posten till ersättning för särskilda utredningar föreslår rådet
en höjning med 16 000 kr. på grund av behovet av vissa arvodesregleringar.
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 196b
Rådet föreslår vidare, att posten till ersättning åt sekreterare och biträdande
sekreterare samt annan personal, sjukvård, expenscr m. m. uppräknas med
74 920 kr. varav 10 000 kr. avses för kontorsmateriel m.m. och 11 840 kr. för
engångsanskaffning av kontorsmöbler och annan utrustning. Den begärda höj
ningen av nämnda post betingas i övrigt av rådets förslag om inrättande av två
nya tjänster, nämligen en som byråchef i Be 1 och en som kanslibiträde i Ae 7.
Byråchefen avses ersätta de båda biträdande sekreterarna samt sekreteraren i
publiceringsnämnden, något som enligt rådet skulle medföra en avsevärd ratio
nalisering av sekretariatsarbetet, samtidigt som en förstärkning av kansliorgani
sationen skulle erhållas. Den föreslagna lönesättningen motiveras av de för tjäns
ten nödvändiga kraven på medicinsk sakkunskap i förening med erfarenhet av
administration och utredningsverksamhet. Till förste innehavare av byråchefs
tjänsten föreslår rådet nuvarande biträdande sekreteraren i rådet, medicine licen
tiaten K. G. Wennström.
2. Försvarsmedicinska forskargrupper. Beträffande de be
fintliga forskargrupperna föreslår rådet följande personalförändringar, nämligen
vid navalmedicinska gruppen inrättande av en forskningsläkartjänst i Ae 27 och
en kontoristtjänst i Ae 9 samt vid flygmedicinska gruppen inrättande av en
tjänst som kontorist i Ag9 med halvtidstjänstgöring, utbyte av en tjänst som
laboratoriebiträde i Ae 9 mot en tjänst som kansliskrivare i Ae 11 och extraordi-
nariesättning av en tjänst som förste instrumentmakare i Ag 13 och en som över
sköterska i Ag 13. Därutöver föreslår rådet inrättande av en för båda grupperna
gemensam djurskötartjänst i Ae 7 samt extraordinariesättning av en likaledes
gemensam instrumentmakartjänst i Ag 11.
Under hänvisning till försvarsmedicinska forskningsutredningens betänkande
(SOU 1962:34) förordar rådet vidare inrättande av två nya forskargrupper, en
i bakteriologisk bioteknik och en i toxikologi, båda med placering vid karolinska
institutet. Rådet föreslår följande personaluppsättning.
Tjänster
Professor i Be 3...........................
Forskningsingenjör i Ae 19........
Laboratorieingenjör i högst Ae 15
Förste instrumentmakare i Ae 13
Kontorist i Ae 9.........................
Laboratoriebiträde i högst Ae9
Vaktmästare i Ae 8...................
Forskargruppen i bakteriologisk bioteknik föreslås av rådet bli ställd under
ledning av laboratorn vid karolinska institutet C. G. Hedén, vilken förordas sam
tidigt få professors ställning. Denne har enligt rådet utfört betydelsefulla arbeten
inom den fredsmässiga biotekniken samt dessutom uträttat ett pionjärarbete
inom området skydd mot biologiska stridsmedel.
Beträffande forskargruppen i toxikologi föreslår rådet, att laboratorn vid tand-
läkarhögskolan i Stockholm B. Holmstedt ställs i ledningen för gruppen samt
Bakteriologisk
bioteknik
1
1
1
1
1
1
1
Toxikologi
1
1
21
därvid ges professors ställning. Enligt rådet har Holmstedt förvärvat en inter
nationellt erkänd ställning som expert på nervgasers toxikologi; han har under
senare år ägnat sig främst åt grundforskningsproblem rörande farmakologiska
effekter av psykokemiska stridsmedel.
I sin framställning erinrar rådet om att enligt beslut av 1963 ars riksdag den
vid fysiologiska institutionen vid universitetet i Lund verksamma flygfysiologiska
gruppen fr. o. m. budgetåret 1964/65 skall avlönas från Lunds universitets avlö-
ningsanslag. Till följd därav kommer fr. o. m. nämnda budgetår kostnaderna för
den fasta personalen i denna forskargrupp, 134 000 kr., icke längre att belasta
förevarande förslagsanslag.
3. Allmänmedicinska forskargrupper. Rådet finner det ange
läget, att den inom försvarsmedicinen tillämpade organisationen med perma
nenta forskargrupper, vid vilka såväl forskningsledare som övriga anställda ges
extra ordinarie anställning, utvidgas till även det allmänmedicinska området.
Med hänsyn härtill föreslår rådet, att en forskargrupp, placerad vid Allmänna
sjukhuset i Malmö och bestående av en professor i Be 3, en laboratorieassistent
i Ae 11 och ett laboratoriebiträde i högst Ae9, inrättas för klinisk koagulations-
forskning. Gruppen skulle enligt förslaget ställas under ledning av docenten Inga
Marie Nilsson, som av rådet förordas samtidigt erhålla professors tjänsteställning.
Kungl. Maj:ts 'proposition nr 69 år 196
4
B. Statens medicinska forskningsråd: Medicinsk forskning
Detta reservationsanslag disponeras för innevarande budgetår på sätt som re
dovisas i följande sammanställning, av vilken även framgår de av statens medi-
cinslca forskningsråd föreslagna förändringarna för nästa budgetår. 1
För 1963/64
Av rådet
upptagna
för 1964/65
belopp,
föreslagna
kr.
ändringar, kr.
1. Medicinsk forskning..............................
7 550 000
+ 7 450 000
2.
Försvarsmedicinsk grundforskning...........
1 135 000
+ 1 055 000
3. Medicinsk publiceringsverksamhet............
200 000
-f 25 000
Summa kr.
8 885 000
+ 8 530 000
1. Medicinsk forskning. Rådet erinrar inledningsvis om den ökade
uppmärksamhet som ägnas åt forskningens betydelse för samhällets framtida ut
veckling. Samtidigt konstaterar rådet emellertid, att den av 1955 års universitets-
utredning förordade utbyggnadstakten i fråga om den medicinska forskningens
resurser (jfr SOU 1958:32) inte varit möjlig att hålla. Rådet finner det angeläget,
att utredningens upprustningsprogram snabbt realiseras samt att därefter ökade
resurser ställs till forskningens förfogande i den takt som vetenskapens utveck
ling och samhällets expansion i övrigt kräver.
22
I fortsättningen redogör rådet för de faktorer som varit vägledande vid beräk
ningen av anslagsbehovet för budgetåret 1964/65. Rådet framhåller därvid i hu
vudsak följande.
En omfattande utbyggnad av utbildnings- och forskningsorganisationen har
ägt rum under 1950-talet. Som en följd härav har forskarrekryteringen kraftigt
stimulerats, vilket kan spåras bl. a. i ett ökat antal disputationcr. Redan beslu
tade och väntade utbyggnader av de medicinska, odontologiska, veterinärmedi
cinska och farmaceutiska läroanstalterna medför, att denna utveckling kan vän
tas fortsätta. För att det stigande antalet forskare skall kunna tas om hand och
bl. a. kvalificera sig för det stora antal lärartjänster, som erfordras för den fram
tida läkarutbildningen, behöver rådet avsevärt förstärkta resurser.
De för innevarande budgetår anvisade medlen ger — trots en höjning med ca
25 % — inte möjlighet att på ett tillfredsställande sätt underhålla en effektiv och
ändamålsenlig forskning. Orsaken härtill är, att förstärkningar erfordras för att
täcka automatiska kostnadsstegringar på grund av löneökningar och prissteg
ringar på materiel och utrustning. Hänsyn måste därjämte tagas till behovet av
standardökning i form av fler och mer kvalificerade medhjälpare med kom
plicerad utrustning. Därtill kommer att anspråken på rådets medel stigit i snab
bare takt än anslagsökningarna. Rådet anser det emellertid inte möjligt att ome
delbart eliminera den eftersläpning, som nu föreligger.
Från de sålunda redovisade utgångspunkterna beräknar rådet medelsbehovet
till medicinsk forskning för budgetåret 1964/65 till minst 12 milj. kr. Vid bedöm
ningen av anslagsbehovet måste emellertid, framhåller rådet vidare, hänsyn tas
till forskarnas möjligheter att erhålla anslag från annat håll än rådet. Härom
anför rådet i huvudsak följande.
Mest intressant i sammanhanget torde vara de anslag, som beviljas från ut
ländskt håll. Enligt rådets mening kan en disproportion mellan stora anslag från
utlandet och otillräckliga svenska anslag vålla vissa problem, särskilt om det ut
ländska stödet underkastas snabba växlingar, varvid överraskande krav kan
komma att ställas på de svenska myndigheterna. Detta accentuerar ett redan
förefintligt behov av ytterligare förstärkningar av rådets resurser. De utländska
anslagen, vilka främst kommer från USA, har ökat starkt under de senaste åren
och uppgick under budgetåret 1962/63 till ca 7,77 milj. kr. Rådet har emellertid
kännedom om att man i USA tagit upp diskussioner om den fortsatta anslagsbe-
villningen till europeiska länder, och enligt vad rådet inhämtat torde anslagen
från USA under innevarande budgetår komma att stanna vid 6,5 milj. kr., vilket
innebär, att den tidigare utvecklingen med årligen stegrade anslag brutits. Enligt
rådets mening kan man förmoda, att stödet från USA kommer att behållas vid
denna lägre nivå eller successivt ytterligare reduceras.
Från nyss återgivna utgångspunkter konstaterar rådet ett behov av anslags-
förstärkning med ytterligare 3 milj. kr. Det totala anslagsbehovet för medicinsk
forskning under budgetåret 1964/65 beräknas sålunda av rådet till 15 milj. kr.
2. Försvå rsmedicinsk grundforskning. Rådet erinrar i detta
sammanhang om vad föredragande departementschefen i propositionen 1963: 74
anfört bl. a. om angelägenheten av ökade forskningsinsatser på försvarsmedici-
nens område. Beträffande anslagsbehovet för nästa budgetår framhåller rådet,
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 196
/
Kungl. Maj:ts 'proposition nr 69 år 196Jf
23
att försvarsmedicinska forskningsutredningens förslag måste betraktas sasom ett
absolut minimiprogram. Med beklagande konstateras att utredningens anslags-
förslag för innevarande budgetår ncdskurits, varigenom redan en betydande
eftersläpning uppkommit. Rådet finner det nödvändigt, att utredningens pro
gram förverkligas.
Medelsbeliovet under denna anslagspost beräknar rådet till 2 190 000 kr., vilket
anges motsvara försvarsmedicinska forskningsutredningens förslag jämte tillägg
för kostnadsfördyringar för löner, apparater och materiel. I förslaget ingar ett
belopp av 25 000 kr. till expenscr och litteraturinköp vid rådets försvarsmedi
cinska forskargrupper.
3. Medicinsk publiceringsverksamhet. För att kunna möta
de ökade behoven för här ifrågavarande verksamhet hemställer rådet om en
uppräkning av anslagsposten med 25 000 kr. till 225 000 kr.
För innevarande budgetår är under femte huvudtiteln uppfört ett reservations
anslag Bidrag till forskningsverksamhet på yrkesmedicinens område. Statens
medicinska forskningsråd har i särskild framställning hemställt om en höjning av
detta anslag med 50 000 kr. till 100 000 kr.
I förevarande sammanhang torde böra anmälas, att universitetskanslern
med anledning av framställning från karolinska institutets lärarkollegium — i
skrivelse den 13 februari 1964 hemställt om ett belopp av 310 000 kr. motsva
rande kostnaderna för att hyra en IBM 1401 datamaskin för institutets räkning
under tiden den 1 oktober 1964 — den 30 juni 1965. Enligt lärarkollegiet avser
man att vid karolinska institutet starta en vetenskaplig dokumentationsverk
samhet på det biomedicinska området. Genom att utnyttja automatisk data
behandling syftar man till att effektivare inhämta litteraturinformation från
vetenskapliga dokumentationscentra inom ett världsomspännande nät. Med
hänsyn till projektets vittomfattande karaktär är det enligt lärarkollegiet lämp
ligt, att ett särskilt ledningsorgan för verksamheten etableras inom karolinska
institutet med företrädare bl. a. för statens medicinska forskningsråd.
Statens medicinska forskningsråd betonar i yttrande över kanslerns framställ
ning datamaskinens stora användningsområde i fråga om insamling och bearbet
ning av olika informationer från den vetenskapliga litteraturen. Enligt sonde
ringar som utförts av rådet torde det vara möjligt att från utlandet erhalla
kopior av sådan tape, på vilken litteraturdata lagrats, eventuellt i utbyte mot
andra data, insamlade från skandinavisk litteratur. Rådet förordar, att den
planerade verksamheten vid karolinska institutet påbörjas under budgetåret
1964/65, varvid rådet är berett att medverka i ledningen för verksamheten.
Rådet är villigt att understödja sådan dokumentationsverksamhet även med
bidrag till löner och viss förbrukningsmateriel. Avslutningsvis framhåller rådet
att, eftersom en datamaskin enligt det föreliggande förslaget skall uppställas i
nära anslutning till rådets kansli efter dettas förflyttning till Stockholm, rådet
24
kommer att kunna använda maskinen också för den bearbetning av material i
samband med anslagsärenden och för det planeringsarbete, som rådet startat
under innevarande budgetar. Tillstyrkande yttranden har även avgivits av
medicinalstyrelsen, jarmaceutiska institutet, statens institut för folkhälsan, sta
tens farmacevtiska laboratorium och Ingeniörsvetenskapsakademien.
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964
C. Humanistisk forskning
Detta reservationsanslag är för innevarande budgetår uppfört med 2 125 000 kr.
Statens humanistiska forskningsråd hemställer, att förevarande anslag för
nästa budgetår höjes med 1 091 000 kr. till 3 216 000 kr. Rådet framhåller, att
klyftan mellan det belopp som står till förfogande för utdelning och anslags
behovet för de ansökningar som är förtjänta av att bifallas tenderar att vidgas.
Enligt rådet kämpar den humanistiska forskningen i Sverige i dagens läge med
så betydande svårigheter att den på viktiga områden hotas av stagnation och
tillbakagång. Möjligheterna att åstadkomma en nyorientering av den humanis
tiska vetenskapen är för närvarande begränsade, hävdar rådet vidare. Vissa
initiativ till en nyorientering har emellertid enligt rådet under senare tid tagits
av företrädare för humanistisk vetenskap. Till de nya projekt som förelagts
rådet hör bl. a. en serie forskningsuppgifter rörande det svenska klassamhällets
funktioner samt en grupp problem rörande kolonialismen. Några av de fram
lagda projekten befinner sig enligt rådet på ett sådant stadium, att de kan på
börjas under nästa budgetår, förutsatt att erforderliga medel ställs till förfo
gande.
I sin anslagsframställning begär rådet vidare, att dess medel för förvaltnings
kostnader — vilka bestrides inom ramen för anslaget till humanistisk forskning
— för nästa budgetår skall ökas med 8 000 kr. till 86 000 kr.
Från organisationer och enskilda har jämväl inkommit vissa skrifter i ämnet.
D. Statens råd för samhällsforskning: Förvaltningskostnader
För innevarande budgetår är detta förslagsanslag uppfört med 91 000 kr.
Statens råd för samhällsforskning hemställer, att anslaget för nästa budgetår
höjes med 20 900 kr. Den föreslagna höjningen betingas främst av önskemål om
medel till arvodering av en kontorist vid rådets kansli samt om förstärkning av
anslagsposten till ersättning för särskilda utredningar och oförutsedda utgifter.
E. Statens råd för samhällsforskning: Samhällsforskning
Statens råd för samhällsforskning hemställer, att förevarande reservations
anslag för nästa budgetår höjes med 1 000 000 kr. till 3 000 000 kr. enligt följande
sammanställning.
1. Socialvetenskaplig forskning och publiceringsverksamhet (nu
775 000) .......................................................................................... + 375 000
2. Rättsvetenskaplig forskning och publiceringsverksamhet (nu
225 000) .......................................................................................... + 125 000
3. Psykologisk och pedagogisk forskning och publiceringsverksam
het (nu 1 000 000)........................................................................... + 500 000
Summa kr. 1 000 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964-
25
Rådet framhåller behovet av en kraftig höjning av anslagsmedlen till samhälls
forskning och anför härom bl. a. följande.
Den kraftiga tillströmningen till universitet och högskolor under 1950-talet
har nu resulterat i en betydligt ökad forskningsverksamhet, vilket ställer och i
växande grad kommer att ställa krav på ökade anslagsmedel.
Rådet avser att innevarande budgetår söka få till stånd större forskningspro
jekt med anknytning till olika vetenskapsområden. Då dylika projekt torde
komma att föranleda kostnader, som avsevärt överstiger kostnaderna för de
projekt, som rådet i regel understöder, kan i nuvarande läge större tvärveten
skapliga forskningsprojekt endast i begränsad omfattning igångsättas genom
rådets förmedling.
F. Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Förvaltningskostnader
För innevarande budgetår är detta förslagsanslag uppfört med 209 000 kr.
Statens naturvetenskapliga forskningsråd hemställer, att anslaget för nästa bud
getår höjes med 179 000 kr. till 388 000 kr. enligt följande sammanställning.
1. Arvode till rådets ordförande (nu 7 200)........................................ of.
2. Arvode till publiceringsnämndens ordförande (nu 2 100) .......... of.
3. Resekostnadsersättning och traktamente åt ledamöter av rådet
och dess publiceringsnämnd, förslagsvis (nu 9 000)..................... +
1 500
4. Ersättningar för särskilda utredningar förslagsvis (nu 44 000) . . -j- 64 750
5. Ersättning åt sekreterare och annan personal, sjukvård, expenser
in. m., förslagsvis (nu 146 700) ........................................................ + 112 300
Summa kr. 178 550
Av tillgängliga handlingar inhämtas bl. a. följande.
Punkt 3. Denna post har varit oförändrad sedan den 1 juli 1959. Biljettpri
serna har sedan dess stigit med ca 10 % på Statens järnvägar och dygnstrakta-
mentet i traktamentsklass A med 16 %. Rådet föreslår, att posten för budgetåret
1964/65 uppföres med 10 500 kr.
Punkt 4. Från denna post skall bl. a. bestridas kostnaderna för granskning och
utredning av ansökningsärenden, sakkunnigutlåtanden vid tillsättning av rådets
forskartjänster, yttranden över remisser och allmänna utredningsuppdrag. Anta
let sådana ärenden har ökat högst avsevärt under senare år. Den ersättning som
utgår för detta arbete har däremot successivt blivit allt mindre. Budgetåret
1950/51 var postens relativa andel i rådets forskningsanslag 1,4 %, medan den
26
för budgetåret 1963/64 är endast 0,4%. Med hänsyn till att arbetsuppgif
terna i samband med utredningar av ansökningsärenden är av komplicerad och
ansvarsfylld art finner rådet att ersättning för detta ändamål bör utgå med för
slagsvis 90 kr. per ärende, vilket kräver en höjning av posten med ca 60 000 kr.
Höjningen i övrigt betingas i huvudsak av beräknade kostnader vid tillsättning
av de nya särskilda forskartjänster, som rådet föreslår för budgetåret 1964/65.
Punkt 5. Rådet motiverar den föreslagna höjningen av denna post med att
arbetet inom rådets kansli ökat i omfattning under senare år. Bl. a. har rådet
numera fem kommittéer som arbetar med olika utredningar. Särskilt den vitt
förgrenade verksamhet, som pågår inom naturresurskommittén, uppges i detta
sammanhang spela en dominerande roll. För att möta denna ökning av de admi
nistrativa göromålen erfordras enligt rådet en förstärkning av personalen med
dels en tjänst som assistent i högst Ae 19, dels fyra biträdestjänster. I övrigt
beräknar rådet medel främst för automatiska utgiftsökningar och ökade expens-
kostnader.
Kungl. Maj:ts -proposition nr 69 år 196£
€. Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Naturvetenskaplig forskning
För innevarande budgetår är detta reservationsanslag uppfört med 8 950 000 kr.
Statens naturvetenskapliga jorskningsråd hemställer, att anslagsposten till na
turvetenskaplig forskning (nu 8 150 000) höjes med 9 950 000 kr. till 18 100 000
kr. Vidare hemställer rådet om oförändrad medelstilldelning, 800 000 kr. till na
turvetenskaplig publiceringsverksamhet.
I sin framställning hävdar rådet, att den svenska forskningsvolymen inter
nationellt sett uppvisar en tendens till stagnation, vilket mot bakgrunden av det
numera erkända sambandet mellan vetenskaplig forskning och ekonomiskt fram
åtskridande ter sig helt otillfredsställande. Rådet finner det därför angeläget, att
forskningsanslagen höjes i snabb takt. En generell uppräkning med 50 % är
enligt rådets uppfattning nödvändig för att täcka behovet inom rådets eget verk
samhetsområde. Som skäl härför åberopas dels den på grund av det ökande anta
let forskare ständigt växande klyftan mellan disponibla anslag och hos rådet
sökta bidrag, dels den minskande anslagstilldelningen från utländskt håll. Utöver
den av rådet föreslagna generella anslagshöjningen bör — framhålles det — me
del utgå till vissa speciella ändamål. Härom anföres bl. a. följande.
Kostnaderna för Sveriges deltagande i den europeiska organisationen för astro
nomisk forskning rörande södra stjärnhimlen, det s. k. ESO-projektet (jfr prop.
1961: 138), beräknades ursprungligen till 300 000 ä 400 000 kr. per år. Sedan pla
ner och beräkningar reviderats, har det emellertid visat sig, att kostnaderna blir
betydligt högre eller i runt tal 800 000 kr. per år fram till 1970. Kostnaderna är
dock inte jämnt fördelade över de olika åren utan visar en kraftig topp omkring
1965 och 1966. Rådet är därför inställt på en årskostnad av minst 1 milj. kr.,
vilket medför ett ökat medelsbehov av minst 600 000 kr.
Rådets kommitté för forskning rörande naturresursernas bevarande och ut
nyttjande har hittills inte kunnat få stöd i önskvärd omfattning. Föreliggande
planer för utvidgning av kommitténs verksamhet inom områdena luftforskning,
vattenforskning och forskning rörande de biologiska resurserna utvisar för bud
getåret 1964/65 ett ytterligare medelsbehov av 1 900 000 kr.
27
Även forskningen inom cellbiologi, organisk kemi och fasta tillståndets fysik
av enligt rådets mening i behov av upprustning. Denna föreslås främst ske i form
av upprättande av nya forskargrupper till en sammanlagd kostnad av 2 150 000
kr.
I detta sammanhang torde vidare få anmälas att Svenska nationalkommittén
för geodesi och geofysik i skrivelse den 14 augusti 1963 hemställt om ett särskilt
reservationsanslag av 570 000 kr. för att möjliggöra svenskt deltagande i »The
international quiet sun year» (IQSY), ett internationellt projekt för ökad geo-
fysisk forskning under den period av minimal solaktivitet, som väntas inträffa
under åren 1964—65. De undersökningar, som i detta sammanhang aktualiserats
från svensk sida, är avsedda att i huvudsak genomföras vid solobservatoriet på
Capri, geofysiska observatoriet i Kiruna, jonosfärobservatoriet i Uppsala samt
meteorologiska observatoriet i Marsta.
Över nationalkommitténs framställning har yttranden avgivits av universitets
kansler sämbetet, efter hörande av matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i
Uppsala, statens naturvetenskapliga forskningsråd, försvarets forskningsanstalt
och Vetenskapsakademien, vilka samtliga finner svensk medverkan i IQSY-
projektet önskvärd och därför tillstyrker kommitténs förslag.
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964
H. Atomforskning
Detta reservationsanslag är för innevarande budgetår uppfört med 7 675 000 kr.
Statens råd för atomforskning hemställer, att anslaget för nästa budgetår höjes
med 5 825 000 kr. till 13 500 000 kr.
Skillnaden mellan hos rådet sökta bidrag och av rådet beviljade anslag uppgick
under budgetåret 1962/63 till 4 milj. kr. Rådet konstaterar mot denna bak
grund, att det inte kunnat tillgodose en rad välmotiverade anslagsbehov. I fråga
om medelsbehovet för nästa budgetår anför rådet i huvudsak följande.
Den under senare år genomförda utbyggnaden av universitetsorganisationen
ställer rådet inför stora krav på forskningsanslag för nya institutioner. Dessa in
stitutioner kräver successivt ökat stöd under en uppbyggnadsperiod på några år,
då forskningen organiseras och uppnår en mera stabil nivå. För dylika ändamål
räknar rådet med ett ökat medelsbehov av 1 milj. kr.
Utvecklingen på acceleratorområdet har medfört, att rådet för budgetåret
1964/65 behöver en avsevärd anslagsförstärkning för modernisering och nyan
skaffning av acceleratorer. Ökade resurser krävs också för driften av redan existe
rande acceleratorer. Sammanlagt uppskattar rådet den erforderliga anslagsför-
stärkningcn för dessa ändamål till 1 milj. kr.
För att förbättra möjligheterna att inom Sverige utnyttja CERN.s resurser
beräknar rådet ett medelsbehov av 350 000 kr. En stor del av detta belopp avses
för inköp av en mätmaskin till fysiska institutionen vid Stockholms universitet.
I övrigt förordar rådet bl. a., att de vid CERN anställda svenska forskarna skall
ges ökade möjligheter att delvis arbeta i hemlandet samt att yngre svenska
forskare skall få tillfälle att förlägga sitt avhandlingsarbete till CERN.
28
På uppdrag av rådet har målet för och omfattningen av forskningen inom det
fasta tillståndets fysik utretts. Enligt en preliminär rapport uppgår medelsbe
hovet inom detta område till ca 2,9 milj. kr., varav ca 600 000 kr. beräknas
falla på atomforskningsområdet. För övriga forskningsområden finner rådet det
erforderligt med en anslagsförstärkning om ca 2,5 milj. kr.
Till förvaltningskostnader har inom ramen för detta anslag under innevarande
budgetår anvisats 272 000 kr. Rådet hemställer, att anslagsmedlen till förvalt
ningskostnader höjes med 198 000 kr.
Avslutningsvis understryker rådet, att den tekniska utvecklingen blir alltmer
beroende av den naturvetenskapliga forskningens resultat. Investeringarna i na
turvetenskaplig forskning bör enligt rådet relativt sett stiga snabbare än den
totala forskningsvolymen, för att den samhällsekonomiska effekten skall bli så
gynnsam som möjligt.
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964
I. Främjande av forskning på jordbrukets område m. m.
Under nionde huvudtiteln har för innevarande budgetår till främjande av
forskning på jordbrukets område m. in. anvisats ett reservationsanslag av
2 100 000 kr. Av anslaget avses minst 200 000 kr. bli använda för att stödja strål-
skyddsforskning vid vissa institutioner, som sorterar under jordbruksdeparte
mentet, 30 000 kr. bli tilldelade den svenska avdelningen av Nordiska jordbruks-
forskares förening samt 100 000 kr. bli avdelade för att främja i första hand jord
bruksforskning med nordiska aspekter.
Jordbrukets forskningsråd hemställer, att anslaget för nästa budgetår ökas
med 1 900 000 kr. till 4 000 000 kr. att användas för följande ändamål. 1 2 3 4 5 6
1. Nordiska jordbruksforskares förenings kontaktverksamhet.........
30 000
2. Forskning av gemensamt nordiskt intresse.................................... 200 000
3. Mutationsforskning............................................................................ 500 000
4. Utrustning och drift av forskningsrådens laboratorium i Studsvik 40 000
5. Strålskyddsforskning.......................................................................... 250 000
6. Allmän jordbruksforskning ............................................................... 2 980 000
Summa kr. 4 000 000
Av tillgängliga handlingar inhämtas bl. a. följande.
Punkterna 3—4- Mutationsforskningen har utvecklats mycket kraftigt och
därigenom fått större betydelse även för övriga grenar av forskningen på jord
brukets och trädgårdsnäringens område. På växtodlingsområdet har framkom
mit praktiskt tillämpbara, värdefulla resultat och ytterligare framsteg på om
rådet synes möjliga att göra.
Punkt 6. Det svenska jordbruket står inför så väsentligt skärpta krav på
såväl yttre som inre rationalisering, att på snart sagt alla sektorer av jordbruks
forskningen mycket effektiva insatser måste göras för att ge jordbrukarna bästa
hjälp till självhjälp. Rådet understryker vikten av att en väsentlig förstärkning
29
av den allmänna jordbruksforskningens resurser sker utan dröjsmål, eftersom en
fortsatt eftersläpning i nuvarande situation kan få mycket allvarliga konsekven
ser.
I detta sammanhang torde få anmälas att ett flertal framställningar föreligger
om skyndsamma åtgärder för att klarlägga eventuella risker i samband med den
alltmer förekommande användningen av kemiska bekämpningsmedel (biocider)
inom framför allt jordbruk, skogsbruk och trädgårdsskötsel. Efter samråd mellan
en del statliga institutioner har medel begärts för igångsättning snarast möjligt
av vissa undersökningar för att klarlägga situationen.
Genom skrivelse den 27 februari 1964 har professorn S. Brohult såsom ord
förande i en kommitté tillsatt av statens naturvetenskapliga forskningsråd (na
turresurskommittén) samt föreståndaren för statens veterinärmedicinska anstalt,
professorn H.-J. Hansen överlämnat en forskningsplan rörande biocidernas eko
logiska effekter och hemställt, att i runt tal 700 000 kr. ställs till förfogande för
planens genomförande.
I skrivelser den 21 och 24 februari 1964 har styrelserna för statens växtskydds-
anstalt och statens institut för folkhälsan begärt medel till vissa orienterande
undersökningar rörande bekämpningsmedelsrester i livsmedel. Kostnaderna för
att genomföra ett tvåårigt undersökningsprogram beräknas till sammanlagt ca
570 000 kr. Programmet upptar 5 600 analyser av 3 850 prover av frukt, grön
saker, matfett, fläsk, kött och ägg, varav 1 800 prover från importerade varor.
Av kostnaderna belöper 159 000 kr. på växtskyddsanstalten, 118 000 kr. på in
stitutet för folkhälsan och 293 000 kr. på andra laboratorier. Sammanlagt om
kring 250 000 kr. torde erfordras först under budgetåret 1965/66.
Kungl. Maj:ts 'proposition nr 69 år 196h
J. Åtgärder för att förebygga skördeskador
Under nionde huvudtiteln har för innevarande budgetår anvisats ett reserva
tionsanslag av 250 000 kr. till åtgärder för att förebygga skördeskador.
Jordbrukets forskningsråd hemställer, att anslaget ökas med 250 000 kr. Be
hovet av forsknings- och försöksverksamhet pa detta område är stort fram
håller rådet — varför en utvidgning och effektivisering av verksamheten är av
största betydelse för jordbruket.
Forskningsrådet ifrågasätter, om inte förevarande anslag kunde sammanföras
med anslaget till främjande av forskning på jordbrukets område m. m.
K. Statens tekniska forskningsråd
För innevarande budgetår är detta förslagsanslag under tionde huvudtiteln
uppfört med 244 000 kr. Statens tekniska forskningsråd föreslår, att Kungl.
Maj:t utverkar riksdagens bemyndigande att, på liknande sätt som nu är fallet
bl. a. för statens råd för atomforskning och statens råd för byggnadsforskning,
få fastställa den del av reservationsanslaget för teknisk forskning som må an
vändas för den administrativa och planerande verksamheten vid rådet.
I särskild promemoria den 23 oktober 1963 har rådet angivit det ökade medels
behovet för de ändamål som tillgodoses genom förevarande anslag till i runt tal
203 000 kr.
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964.
L. Teknisk forskning
Detta reservationsanslag under tionde huvudtiteln är för innevarande bud
getar uppfört med 8 100 000 kr. Vid utgången av budgetåret 1962/63 fanns på
anslaget en reservation av 2 269 695 kr.
Statens tekniska forskningsråd hemställer, att anslaget till teknisk forskning
för nästa budgetår höjes med 12 900 000 kr. till 21 000 000 kr. Vidare hemställer
rådet om särskilda anslag till dels anställande av forskare, dels publicerings
verksamhet om vardera 500 000 kr.
Rådet meddelar, att ansöknings volymen det senaste budgetåret visat en mar
kant stegring. Behandlade ansökningar uppgick till ett sammanlagt belopp av
12,5 milj. kr., varav 11,8 milj. kr. avsåg nya ansökningar. Bidrag beviljades
med 7,2 milj. kr. Därtill hade vid utgången av budgetåret reservationsvis be
viljats 3,7 milj. kr. för avräkning mot innevarande budgetårs anslag.
Den föreslagna ökningen av anslaget till teknisk forskning avser rådet att med
viss avrundning utnyttja för följande ändamål, nämligen industrianslag och
bidrag till större projekt 5 milj. kr., nyttiggörande av forskningsresultat bl. a.
genom exploateringsåtgärder och verksamhet i samband med kontraktsforskning
2 milj. kr., allmänna forskningsprojekt 3 milj. kr. samt bidrag till forsknings
projekt, för vilka tidigare utgått stöd från Förenta staterna, 3 milj. kr.
Kungl. Maj:ts 'proposition nr 69 år 196It-
3L
IV. Den svenska rymdforskningens organisation m. m.
A. Rymdkommitténs betänkande
1. Rymdverksamhetens omfattning
ltymdkommittén konstaterar inledningsvis, att det råder viss oklarhet i be
greppsbildningen på »rymdområdet». Kommittén har för sin del funnit lämpligt
att såsom generellt begrepp använda ordet rymdverksamhet. Detta be
grepp får i kommitténs språkbruk innefatta dels rymdforskning i egent
lig mening, dvs. den vetenskapliga utforskningen i samband med rymdaktivitet
av fysikaliska och kemiska fenomen i rymden ävensom medicinsk och biologisk
forskning med dylik anknytning, dels rymdteknologi, varmed avses kon
struktion och uppbyggnad av såväl mätapparatur som den övriga utrustning,
vilken behövs vid uppsändning av olika slags rymdfarkoster, dels ock rymd
exploatering, som betecknar rymdens utnyttjande för kommersiella och
allmännyttiga ändamål, t. ex. satelliter för telekommunikationer, navigation och
meteorologi.
Kommittén ger inledningsvis en översikt av den vetenskapliga bakgrunden
till rymdens utforskning och påpekar, att den bild vi gjort oss av jordens när
maste omgivning, vårt planetsystems uppbyggnad och mekanik samt univer
sums beskaffenhet i huvudsak är baserad på den information vi erhållit genom
att tolka strålning av olika slag från rymden. Mätningar av förhållanden ute i
världsrymden med hjälp av apparater nere på jorden är emellertid ofta osäkra.
Den första konstgjorda jordsatelliten, vilken uppsändes i oktober 1957, inledde
därför en ny epok inom vetenskapen, framhåller utredningen. Med hjälp av
apparatur i raketer och satelliter kan man nu på ett helt annat sätt än tidigare
studera fenomen, som utspelas på solen eller ute i världsrymden.
Utforskningen av rymden omfattar emellertid, betonar kommittén, icke en
dast undersökningar rörande de elektromagnetiska krafterna och partikeltät
heten. För ett flertal naturvetenskapliga discipliner — bl. a. medicin, biologi,
fysik, geologi, meteorologi och geodesi — är rymdforskningen av betydande
intresse. Enligt kommitténs uppfattning leder rymdverksamheten till en höjning
av kunskapspotentialen, vilket i sin tur påskyndar den tekniska och ekonomiska
utvecklingen.
Rymdverksamheten i olika länder
Den mest omfattande rymdverksamheten bedrives i Förenta staterna och
Sovjetunionen, medan insatser av mindre storleksordning sker i länder som
Frankrike, Italien, Storbritannien och Förbundsrepubliken Tyskland. Västeuropa
32
hai för att kunna hävda sin ställning pa området valt att göra en del av sina
insatser inom samarbetsorganisationer. Avvägningen mellan insatserna i natio
nell respektive internationell verksamhet växlar från land till land. En samman
fattning av de insatser inom civil rymdverksamhet, som sker i olika länder, redo
visas i följande tabell.
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964
Nation
BNP
miljarder
sv. kr.
Årskos
miljoner
sv. kr.
tnad för n
verksamhet
% av
BNP
ationell
sv. kr. per
capita
Avgifter
till ESRO
och/eller
ELDO
miljoner
sv. kr.
Total
års
kostnad
miljoner
sv. kr.
Förenta staterna ....................
2 550
27 000
1,06
150
27 000
Frankrike ..............................
300
100
0,033
2.30
80
180
Italien ...................................
180
12
0,007
0,24
40
52
Storbritannien ..........................
320
70
0,022
1,38
130
200
Förbundsrepubliken Tyskland
335
40
0,012
0,74
90
130
Belgien ..................................
62
1.8
0,003
0,20
13
15
Danmark ..................................
30
0,6
0,002
0,13
1,8
2,4
Nederländerna ........................
54
2,9
0,005
0,24
13
16
Norge ................................
22
1,8
0,008
0,50
_
1,8
Sverige ................................
81
2,0
0,002
0,27
4,4
6,4
Siffrorna i tabellen har erhållits på följande sätt:
Årskostnaderna för nationell verksamhet har uppskattats med ledning av nu
aktuella uppgifter och avser budgetåret 1963/64 eller kalenderåret 1964.
Avgifter till de internationella organisationerna ESRO och ELDO (jfr följan
de avsnitt) har beräknats under antagandet att ESRO:s budget under 1964 kom
mer att uppgå till 90 milj. kr och ELDO:s till 300 milj. kr.
I tabellen användes som jämförelsebas uppskattade värden på bruttonational
produkt till produktionskostnad (BNP) för 1963.
Internationella samarbetsorganisationer
Bland de faktorer vilka föranlett bildandet eller planerandet av olika inter
nationella samarbetsorganisationer på rymdverksamhetens område kan enligt
kommittén nämnas följande. Utvecklingen inom vetenskap och teknik är i våra
dagar i stor utsträckning ett resultat av »team-work». På grund av problemens
komplicerade natur blir kostnaderna ofta stora. Undersökningar av globala feno
men kräver i speciellt hög grad samarbete över nationsgränserna.
Av kommitténs översikt rörande internationella samarbetsorganisationer på
rymdområdet inhämtas i huvudsak följande.
Committee onSpace Research (C OSPAR) upprättades i ok
tober 1958. Organisationens uppgift är att främja grundläggande rymdforsk
ning på internationell basis. För närvarande är 22 nationer representerade i
COSPAR. Sverige blev medlem i mars 1963 och representeras av Vetenskaps
akademien. Såväl Förenta staterna som Sovjetunionen har från första början
33
deltagit i COSl’All:s arbete, där man särskilt lägger vikt vid informationsverk
samhet och varje år arrangerar synnerligen givande symposier.
Förenta Nationernas kommitté f ö r rymdens fredliga
utnyttjande tillsattes år 1958 av FN:s generalförsamling med represen
tanter från 20 stater, däribland Sverige. Kommittén fullgjorde i juli 1959 sin
uppgift att till generalförsamlingen avlämna rapport i vissa frågor rörande rym
dens fredliga användning. Senare har överenskommelse träffats mellan Förenta
staterna och Sovjetunionen om utförandet av gemensamma försök med väder
satelliter, kartläggning av jordens magnetiska fält med hjälp av satelliter och
om användning av passiva satelliter för telekommunikationer. För närvarande
pågår diskussioner om upprättandet av eu internationell raketbas inom ekva-
torialområdet (Indien) under FN:s överinseende.
Den
europeiska
rymdforskningsorganisationen
(E S It O). I december 1960 undertecknades vid en mellanstatlig konferens i
Schweiz en överenskommelse om bildandet av eu förberedande kommitté för
rymdforskning, Commission Préparatoire Européenne de Recherclies Spatiales
(COPERS). Överenskommelsen undertecknades av 11 europeiska länder, näm
ligen Belgien, Danmark, Frankrike, Italien, Nederländerna, Norge, Schweiz,
Spanien, Storbritannien, Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland. Österrike
har senare anslutit sig till överenskommelsen. Efter ratifikation konstituerades
COPERS i mars 1961.
Vid en senare konferens — i Paris i juni 1962 — undertecknades en konven
tion angående upprättande av en organisation för europeisk rymdforskning,
European Space Research Organization (ESRO), av nio av de tolv COPERS-
ländcrna, nämligen Belgien, Frankrike, Italien, Nederländerna, Schweiz, Spa
nien, Storbritannien, Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland. Konventionen
har sedan undertecknats även av Danmark. Norge meddelade i slutet av 1962,
att man för närvarande icke avsåg att vidare deltaga i det europeiska sam
arbetet inom rymdforskningen; man följer f. n. arbetet genom observatörer.
För insatser inom rymdverksamheten krävs tekniska och ekonomiska resur
ser, som knappast kan skapas av ett enskilt land. Här får ESRO sin främsta
uppgift. Det vetenskapliga arbetet — planeringen av försöken, arbetet med den
vetenskapliga apparaturen, den teoretiska behandlingen och publiceringen av
erhållna resultat — skall normalt göras av olika forskargrupper i Europa vid
deras respektive institutioner. Samtidigt skall ESRO skapa tillfällen till veten
skapliga undersökningar utöver dem som finns i medlemsländerna. Detta inne
bär samordning av experimenten, utveckling och konstruktion av nyttolasterna,
som i allmänhet omfattar apparatur för olika vetenskapliga experiment samtidigt,
både i raketnoskoner och i satelliter, provning av komponenter och nyttolaster,
utrustning för telemetri, stabilisering, kraftförsörjning och bärgning av instru
ment, anskaffning och uppsändning av raketer och satellitbärare, registrering och
bearbetning av data osv. Samtidigt som ESRO till sitt syfte är en vetenskaplig
organisation kommer den därför i sin praktiska utformning att bli mycket tek
nisk.
ESRO:s största och dyrbaraste anläggning blir en rymdteknisk central
(ESTeC), vilken skall förläggas till Delft i Nederländerna, men dessutom behövs
ett centrum för databehandling (ESDaC), som kommer att förläggas till Darm-
stadt i Förbundsrepubliken Tyskland. Vidare krävs ett system av spårstationer
för att följa satelliterna (ESTrack) och en egen bas för sondraketer (ESRange).
Den senare avses alt anläggas i Kirunaområdet. Beträffande sistnämnda projekt
hänvisas till propositionen 1962: 85. Det är givet, att ESRO genom denna avan-
3
—
Bihang till riksdagens
protokoll
J96.(. 1 sand.
AV G9
Kunijl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 19 6 ^
cerat tekniska karaktär kan få en utomordentlig betydelse för europeisk industri
och teknik.
Vad kostnaderna för ESRO-organisationen beträffar, gäller att för den första
treårs-perioden budgeten maximerats till 400 milj. kr. Därjämte har överens-
kommits att organisationens utgifter under den första åttaårs-perioden, som
samarbetet avser, icke får överstiga 1 575 milj. kr. Sveriges andel under åtta
års-perioden har beräknats till ca 80 milj. kr. Som utgångspunkt vid beräkning
av olika länders bidrag har nationalinkomsten använts.
Även om experiment i höghöjdsraketer utgör en intressant del av ESRO:s
planerade verksamhet, såväl ur vetenskaplig synvinkel som för Sverige genom
den planerade raketbasen i Kirunaområdet, måste det understrykas, att denna
verksamhet endast utgör en mindre del av ESRO:s totala engagemang. Kost
naderna för Kirunabasen uppgår således till endast cirka 6 % av ESRO:s kost
nader. Tyngdpunkten i ESRO-programmet ligger vid utveckling och konstruk
tion av satelliter och rymdsonder.
Europeisk organisation för utveckling av tunga rake
ter (ELD O). En överenskommelse år 1961 om bildandet av en europeisk
organisation för utveckling och konstruktion av stora raketer, avsedda för upp-
sändning av satelliter och rymdsonder — European Launcher Development
Organization (ELDO) — har undertecknats av 7 länder: Australien, Belgien,
Frankrike, Italien, Nederländerna, Storbritannien och Förbundsrepubliken
Tyskland. Australiens deltagande i den europeiska organisationen är betingat
av att raketbasen i Woomera, som har stor betydelse för ELDO:s verksamhet,
ligger i Australien. Därifrån kommer de första ELDO-raketerna att sändas upp
och placera satelliter i bana tidigast 1966.
E U R O S P A C E är en sammanslutning som grundades i september
1961 och som består av drygt hundratalet västeuropeiska industriföretag,
verksamma inom sådana branscher, som direkt eller indirekt har beröring med
områden vilka kan väntas bli engagerade i rymdtekniska sammanhang. Svensk
industri är ansluten som kollektiv medlem genom gruppen rymdteknik inom
Sveriges mekanförbund, konstituerad i mars 1962. Denna grupp har för när
varande elva medlemmar, nämligen SAAB, Telefonaktiebolaget L. M. Erics
son, ASEA, AB Bofors, AGA, AB Flygmotor, AB Sandvikens jernverk, Standard
radio & telefon AB, Svenska ackumulator AB Jungner, Svenska AB Philips och
Axel Johnson institutet för industriforskning.
EUROSPACE:s syfte är bl. a. att vara industriens språkrör i frågor beträf
fande lagstiftning, dokumentation, utbildning, forskning etc. samt att genom
utredningar och förslag bistå de internationella organisationerna. EUROSPACE
saknar egen teknisk stab men utnyttjar teknisk personal från medlemsföreta
gen. Det utredningsarbete, som hittills utförts av EUROSPACE, består i ut
arbetandet av ett antal förslag till rymdprojekt, främst berörande telekommu-
nikationssatelliter. En grundläggande inventering av Västeuropas ekonomiska
och personella resurser har också genomförts. Allt arbete har utförts av intres
serade medlemsföretag på egen bekostnad, och resultatet av detta arbete avses
att ställas till ESRO:s, ELDO:s och dessas medlemsstaters fria förfogande.
Skandinaviska Telesatellitkommittén (ST SK) som är
ett samarbetsorgan mellan teleförvaltningarna i Danmark, Norge och Sve
rige har till uppgift att undersöka de tekniska, praktiska och ekonomiska för
utsättningarna för interkontinentala telekommunikationer via artificiella satel
liter, speciellt med tanke på de nya teleförbindelser, som i framtiden kommer
att behövas mellan Skandinavien och kontinenter utanför Europa. De skan-
35
dinaviska regeringarna har nyligen godkänt eu mellan STSK och NASA (Na
tional Aeronautics and Space Administration. Förenta staternas centrala orga
nisation för civil rymdverksamhet) träffad överenskommelse om samarbete.
Som ett första led i sin verksamhet avser kommittén att i samarbete med
Chalmers tekniska högskola upprätta en försöksstation på Råö utanför Göte
borg för mottagning av signaler från telesatelliter. Förutom planerandet av den
na försöksverksamhet pågår inom STSK utredningar av vissa tekniska, ekono
miska och administrativa frågor rörande t. ex. lämpliga radiofrekvenser för tele-
satellitförbindelser, interferensstörningar, teletrafikens utveckling samt olika
telesatellitsystems lämplighet för kommersiell användning från skandinavisk
synpunkt.
Kungl. Maj:ts 'proposition nr 69 år 196
4
2. Pågående och planerad rymdverksamhet i Sverige
Forskning
Kommittén har berett representanter för olika vetenskaper med anknytning
till rymdverksamheten tillfälle yttra sig om inriktning och omfattning av den
framtida svenska rymdforskningen. Av kommitténs på inkomna yttranden ba
serade redogörelse inhämtas i huvudsak följande rörande de olika aktuella forsk
ningsområdena.
Forskning i astronomi och astrofysik bedrives vid de astrono
miska observatorierna samt vid ett flertal andra forskningsinstitutioner inom
landet, såsom vid universitetens fysiska institutioner och vissa institutioner
inom de tekniska högskolorna. Till COPERS har inlämnats svenska förslag
rörande avancerad forskning inom nämnda ämnesområden. Den forskning i
radioastronomi som pågår vid Chalmers tekniska högskolas observa-
torium på Råö planeras bli utvidgad under 1964 som en följd av att ett nytt
radioteleskop då beräknas kunna tagas i bruk. Inom ämnesområdet kosmisk
fysik bedrives grundforskning, syftande mot förståelse av universums natur
i dess helhet. Verksamheten är förlagd till universiteten i Uppsala och Lund,
tekniska högskolan i Stockholm samt Kiruna geofysiska observatorium. Vid
sistnämnda observatorium ävensom vid Uppsala jonosfärobservatorium bedrives
forskning i jonosfärfysik, varvid bl. a. norrskensfenomenen studeras.
Forskningen inom områdena meteorologi och atmosfärens struk
tur har genom rymdverksamheten fått nya och väsentliga hjälpmedel. Det är
emellertid ännu oklart på vilket sätt Sverige bäst skall kunna utnyttja den nya
information som vädersatelliterna ger. Inom vetenskapen g e o d e s i utföres
forskningar vid universitetet i Uppsala och tekniska högskolan i Stockholm
samt av rikets allmänna kartverk. Vid medicinska forskningsrådets ^flygmedi-
cinska avdelning vid karolinska institutet arbetar en forskargrupp på problem
i samband med rymdmedicin. Förberedande studier i rymdbiologi
har utförts vid karolinska institutet och tekniska högskolan i Stockholm.
Industri
Kommitténs redogörelse rörande den svenska industrins inställning till rymd
verksamheten grundas på synpunkter framförda av gruppen rymdteknik inom
Sveriges mekanförbund. Av redogörelsen inhämtas i huvudsak följande.
36
Som motiv för bedrivande av en svensk rymdforskning anföres från industri
håll såväl rymdforskningens karaktär av fysikalisk och fysikalisk-kemisk grund
forskning som nödvändigheten av att inom landet ha tillgång till en kader av-
vetenskapsmän på området. En bidragande orsak till det industriella intresset
för rymdforskningen är de biprodukter, »spin offs», som praktisk verksamhet
med rymdforskningsapparatur ger. Då rymdforskningen är av grundforsknings-
natur bör kostnaderna för densamma enligt industriföreträdarnas uppfattning
i princip bestridas av det allmänna. Detta utesluter dock inte, att industrin i
särskilda fall direkt eller genom av industrin dirigerade fonder kan vara villig
att stödja denna forskning. Den svenska industrin spänner över flertalet av de
områden som är aktuella inom rymdverksamheten, och den kan på olika sätt
bidraga till svenskt och internationellt utvecklingsarbete inom det rymdtek
niska och rymdvetenskapliga området. Den är sålunda intresserad av att på nor
mala, kommersiella villkor ta emot beställningar på sådan teknisk utrustning,
som faller inom dess normala verksamhetsområde eller utgör en naturlig ut
byggnad av detta. Industrin är vidare beredd att i möjligaste mån ta emot även
sådana tekniska uppdrag och forskningsuppgifter, som inte omedelbart sam
manhänger med materielleveranser. Slutligen är den beredd att då så är möjligt
ställa delar av sina laboratorie- och instrumentresurser till förfogande för forsk
ningsuppgifter inom rymdvetenskapen.
Kungl. Maj.ts 'proposition nr 69 år 1964
3. Rymdkommitténs förslag
Motiv för svensk rymdverksamhet
Kommittén finner motiven för Sveriges deltagande i rymdverksamheten vila
på vetenskaplig, teknisk och industriell grund. Rymdverksamheten är ett syn
nerligen betydelsefullt forskningsområde, framhåller kommittén, som med hän
syn till det fortsatta vetenskapligt-tekniska framåtskridandet anser det vara
väsentligt, att vårt land har tillgång till personer med solida kunskaper på
detta område. Den höjning av landets potential av vetande och kunnande,
som medverkan i rymdverksamheten anses medföra, är enligt kommitténs upp
fattning viktig, framför allt när det gäller ställningstaganden inom vetenskap,
teknik och försvar. Även i det internationella samarbetet kan emellertid, fram-
hålles det, högt kvalificerade personer behövas, exempelvis vid upprättandet av
internationella studie- eller övervakningsgrupper, där neutrala insatser krävs.
Medverkan i rymdverksamheten med dess nya metoder och rön har vidare
enligt kommitténs uppfattning en befruktande inverkan på utvecklingen inom
vetenskap och teknik. Vidgade kunskaper har redan vunnits inom geo- och
kosmofysik, understryker kommittén, som finner det sannolikt att fortsatt rymd
verksamhet kommer att ge oss nya aspekter på en råd fenomen. Kommittén
förutsätter, att arbeten inom sådana områden som rymdmedicin och rymdbiologi
kommer att påverka utvecklingen inom medicin och biologi. Vidare betonas
rymdverksamhetens inverkan pa den tekniska utvecklingen och den stimulans
som olika områden av industrin erhåller av nämnda verksamhet.
Sveriges deltagande i rymdens exploatering är — framhåller kommittén —
självklart i vad gäller anslutning till framtida kommunikations- och navigations-
37
satellitsystem ävensom utnyttjande av information från vädersatelliter. Av
görande beslut har, såsom tidigare framgått, redan träffats angående utnytt
jande av satelliter för telekommunikationer för Sveriges och Skandinaviens del.
Kommittén finner de fördelar, som dessa och liknande tekniska hjälpmedel
innebär, klart motivera ett stöd åt teknik och forskning inom området. Man
kan enligt kommittén också i en framtid tänka sig ett direkt utnyttjande av
rymdmiljön (tyngdlöshet, nära absolut vakuum och steril miljö) för laboratorie
experiment och kanske även industriella processer.
Kommittén hävdar, att den insats, som Sverige gör i internationellt samarbete
inom ESRO, kräver en motsvarande nationell verksamhet för att möjliggöra
ett fullt utnyttjande av organisationens resurser i enlighet med de riktlinjer,
som dragits upp för dess verksamhet. Det är här synnerligen angeläget, fram-
hålles i betänkandet, att svenska forskare snarast ges sådana resurser, att vägen
från en idé till ett klart formulerat projekt kan tillryggaläggas inom rimlig tid.
Erfarenheten har enligt kommittén redan visat, att vissa förslag till projekt ej
tagits upp på ESRO-programmet, enär det förberedande arbetet ej genomförts
tillräckligt och de praktiska konsekvenserna ej varit genomtänkta, allt som en
följd av brist på medel och därigenom också brist pa praktisk erfarenhet.
Kommittén övergår härefter till frågan i vilken utsträckning man bör satsa
på rymdverksamhet. Mot bakgrunden av vissa påståenden att medlen bättre
behövs inom andra vetenskapliga områden anför kommittén, att det vore olyck
ligt, om uppbyggnaden av en svensk rymdverksamhet skulle innebära att medel
toges från annan, betydelsefull forskning. De åtgärder, som föreslås i betänkan
det, är enligt kommittén avsedda att utgöra ett viktigt komplement till redan
existerande svensk forskning.
Sammanfattningsvis konstaterar kommittén följande.
Rymdverksamheten har gjort det möjligt att mäta och observera utanför det
i många avseenden hindrande hölje, som jordatmosfären innebär. Vi kan därför
se fram emot vidgade kunskaper om de fysikaliska, kemiska och biologiska pro
cesser, som styr den värld, i vilken vi lever. Enbart dessa möjligheter att till
fredsställa det mänskliga behovet av vetande, vilket utgör ett led i den levnads
standardhöjning i vidare bemärkelse, som vi eftersträvar, motiverar betydande
ekonomiska insatser inom rymdverksamheten. Men dessutom erhålles insikter
och tekniska färdigheter, som direkt eller indirekt kan utnyttjas för att förbättra
de materiella levnadsbetingelserna.
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964
Målet för svensk rymdverksamhet
Enligt kommitténs mening bör målet för en svensk rymdverksamhet vara
följande. 1
1. Forskning
a. Förbättring och utvidgning av den verksamhet, som äger rum i landet
inom rymdområdet, såväl experimentellt som teoretiskt.
38
b. Initiering av ny forskningsverksamhet med inriktning, som ur olika syn
punkter bedöms kunna bliva av vetenskaplig, teknisk och kommersiell betydelse
för vårt land.
c. Raketuppsändningar i egen regi med utnyttjande av Kiruna-basens an
läggningar så långt detta är möjligt. Sådan verksamhet kan med fördel ske i
samarbete med andra länders forskare.
d. Aktivt deltagande i det europeiska samarbetet inom ESRO:s ram, varvid
speciellt projekt avsedda för satelliter och rymdsonder bör beaktas och under
stödjas. Dessa är värdefulla både på grund av möjligheterna att erhålla veten
skapligt intressanta resultat och med hänsyn till den avancerade teknik, som då
måste studeras och läras, och som kommer att vara till nytta i andra samman
hang.
2. Industri
a. Konstruktion och tillverkning av instrument för fjärrmätning i samband
med raketsonderingar och satellitprojekt. Svensk industri kan inom många om
råden (finmekanik, elektronik, optik, keramik, bränsleteknik och materialut
veckling) draga nytta av de biprodukter, >spin offs», som ett deltagande i rymd
verksamheten kan väntas medföra.
b. Utveckling och leverans av utrustning samt apparatur, vilken blir erfor
derlig vid raketbaser. Sådan utrustning och apparatur finns till stor del redan
färdigkonstruerad inom svensk industri.
c. Utveckling och framställning av raketer, som kan användas för forsknings
ändamål.
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964
3. Tillämpningar
a. Deltagande i internationella telekommunikationssystem med satelliter. Så
som framgår av det föregående, har för Sveriges och Skandinaviens del redan
förberedande åtgärder vidtagits.
b. Deltagande i det internationella meteorologiska arbetet, dels genom att
mottaga och utnyttja information från vädersatelliter, dels genom att med
verka vid synoptiska raketsonderingar.
c. Följa utvecklingen av andra möjliga tillämpningar, t. ex. navigationssatel
liter.
Organisationen av svensk rymdverksamhet
För att det angivna målet skall kunna uppnås erfordras enligt kommitténs
mening ett centralt organ för rymdverksamheten. Detta organs mest betydelse
fulla uppgifter sammanfattar kommittén under sex punkter:
1. Följa utvecklingen inom rymdområdet genom kontakter med såväl forsk
ning och industri som andra berörda instanser inom och utom landet.
2. Bedöma den framtida utvecklingen inom rymdområdet och med utgångs
punkt härifrån draga upp riktlinjer för den svenska verksamheten. I samband
härmed initiera forskning och teknisk utveckling inom nya områden och stödja
den på olika sätt.
3. Vara serviceorgan med rymdteknisk expertis, fältförsöksresurser, central
laboratorium, avdelning för databehandling och dokumentation etc.
39
4. Utgöra kontaktorgan för ESRO och andra internationella organisationer.
5. Ombesörja informationsutbyte.
0. Initiera utbildning.
Kommittén har funnit, att den kombination av forskning, teknik och tillämp
ningar inom vitt skilda områden, som kommer att prägla verksamheten i det
föreslagna centrala organet, ej återfinnes vid något nuvarande statligt forsk
ningsråd, varför en sammankoppling av det föreslagna organet med ett eller
flera forskningsråd icke synes kommittén lämplig. Det framhalles dock sasom
(önskvärt, att så långt möjligt en samordning med befintliga forskningsråd sker
beträffande kameral verksamhet, telefonväxel och annan administrativ service.
Kommittén föreslår, att ett statens råd för rymdverksamhet
inrättas från den 1 juli 1964. Rådets uppgift bör vara att draga upp riktlinjer
för svensk rymdverksamhet, förvalta hithörande statsanslag och tjänstgöra så
som rådgivande organ åt statsmakterna i aktuella rymdfrågor. Enligt kommit
téns förslag skall rådet bestå av ordförande och ytterligare högst tolv ledamöter,
representerande sakkunskapen vid universitet, högskolor och industriföretag
liksom annan rymdverksamhet; ordföranden och samtliga ledamöter skall utses
av Kungl. Maj:t. Beträffande rådets verksamhet och dess avgränsning till andra
forskningsråd och därmed jämförliga institutioner anser kommittén, att de pro
blem som kan uppkomma rörande vilket forskningsråd, som har att behandla
ett visst forskningsprojekt, bör kunna lösas utan svårighet, speciellt om det nu
föreslagna rådet blir representerat i forskningsrådens samarbetsdelegation. I den
föreslagna organisationen av rådet ingår arbetsutskott, delegationer för bered
ning av ärenden inom särskilda forskningsområden, delegater för internationella
kontakter samt sekretariat.
Enligt kommitténs förslag bör under det föreslagna statens råd för rymdverk
samhet inrättas ett rymdinstitut, vars styrelse skall utses av rådet. Det
är inte kommitténs avsikt, att forskningsverksamheten skall koncentreras till
detta institut utan att den skall försiggå vid universitet, högskolor och forsknings
institutioner. Men då dessa enligt kommitténs uppfattning ej är tillräckligt
utrustade för att planera och genomföra försök, kommer, anser kommittén,
institutet att behövas såsom ett serviceorgan. Institutet föreslås uppdelat i
avdelningar för fältarbeten, instrumentering, flygteknik, databehandling och
dokumentation, administration och upphandling samt projektledning. Dessutom
bör inom institutet finnas laboratorium, verkstad och ritkontor.
Frågan vart rymdinstitutet bör förläggas måste — enligt vad kommittén
framhåller — bedömas med utgång främst från var huvuddelen av den aktiva
forskningen inom området sker, rekryteringsmöjligheter samt ekonomiska över
väganden. Det synes kommittén som om en byggnad i anslutning till uni
versitet, högskola, lämpligt forskningsinstitut eller försöksanstalt, t. ex. flygtek
niska försöksanstalten (FFA), vore en fördelaktig lösning, varvid befintliga re
surser som värmeanläggning, bibliotek, hörsalar etc., kunde utnyttjas.
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964
40
Det föreslagna rådets sekretariat bör enligt kommittén förläggas så, att sam
ordning blir möjlig med existerande forskningråds kansli.
Svenska raketupp sändning ar
Såsom framgått planerar ESRO att i Kiruna-området anlägga en bas för
sondraketer. Enligt vad kommittén anför kommer ESRO-raketer att sändas
upp från Kirunabasen troligen först under år 1965 och då i begränsad omfatt-
ning. Kommittén anser, att i närheten av ESRO-basens område bör iordning
ställas en svensk uppsändningsplats, så att Kirunafältets nedslagsområde kan
utnyttjas vid svenska raketuppsändningar. Målet för ifrågavarande svenska
verksamhet är enligt kommittén att varje år sända upp ett antal medelstora
sondraketer, medförande apparatur t. ex. för undersökningar av den övre at
mosfären och jonosfären, den kosmiska strålningen eller sol- och norrskensfenome-
nen. Härigenom möjliggöres, anför kommittén, genomförandet av experiment,
vilka av olika skäl ej kunnat upptagas på ESRO-programmet, samtidigt som
en fond av kunnande inom den aktuella tekniken bygges upp inom landet.
Kommittén har, för att möjliggöra raketuppsändningar, anställt personal i en
teknisk grupp med uppgift att organisera och genomföra fältförsök. Enligt för
slaget bör denna grupps uppgifter den 1 juli 1964 övertagas av rymdinstitutet.
Av betänkandet inhämtas att överenskommelse rörande nedslagsområdets
utnyttjande på nyss angivet sätt träffats med COPERS i samband med för
handlingarna om upplåtelse av området till ESRO. En svensk uppsändnings
plats kan, enligt vad kommittén upplyser, iordningställas på kronomark, strax
intill ESRO-basen, varför endast kostnader för anläggningsarbeten och viss
markinstrumentering uppkommer. Kommittén anser, att arbetena bör bedrivas
så snabbt, att uppsändningsplatsen kan användas under sommaren 1965. Det
torde nämligen, framhåller kommittén, möta stora svårigheter att efter år
1964 få disponera den tidigare använda uppsändningsplatsen vid Kronogård
med närliggande nedslagsområde.
Vissa kostnadsuppskattningar
Kommittén anser, att fragan om storleken av den svenska insatsen på rymd
verksamhetens område bör bedömas mot bakgrunden av andra länders insatser på
nämnda område. En svensk insats, som med bruttonationalprodukten som jäm
förelsebas är lika stor som den amerikanska, skulle enligt kommittén betyda eu
budget på 800—900 milj. kr./år. En analog jämförelse med sådana länder som
Storbritannien och Frankrike visar, att en med dessa länder jämförlig total
insats för Sveriges del skulle betyda en budget på 40—50 milj. kr./år. Det
är enligt kommitténs uppfattning motiverat att en insats av sistnämnda stor
leksordning göres från svensk sida på grund av de i betänkandet redovisade
behoven att aktivt deltaga i den vetenskapliga, tekniska och industriella utveck
lingen inom detta verksamhetsfält. Kommittén, som anser att en utbyggnad av
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964-
41
den svenska rymdverksamheten måste ske etappvis, uppskattar anslagsbehovet
för budgetåren 1964/65, 1965/66 och 1966/67 till 6, 11 respektive 15 milj. kr./år.
Härtill kommer bidragen till ESRO, uppskattade till 6,5, 8,8 respektive 11 milj.
kr./år.
Det av kommittén framlagda förslaget beträffande personal vid rådets
sekretariat framgår av följande sammanställning.
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964
Tjänst
Lönegrad
Antal
Sekreterare ........................................
B 3
1
A 25
1
Kontorsskrivare ................................
A 13
1
Registrator ........................................
A 11
1
Kontorist ............................................
A 9
1
Summa
5
För de kamerala funktionerna förutsattes, att sekretariatet skall kunna repliera
på befintligt forskningsråds kansli.
Kommitténs förslag till personalorganisation för rymdinstitutet vid
full utbyggnad framgår av följande tablå.
Av den sammanställning som här följer framgår kommitténs uppskattningar
av hur kostnaderna för den svenska rymdverksamheten under de tre närmaste
budgetåren kommer att fördela sig på olika ändamål (1 000-tal kr.).
42
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964
AVDELNING/grupp
Tjänst
Lönegrad
Antal
Institutschef ........................
kontrakt
1
Sekreterare ............................
All
1
FÄLTARBETEN
Avdelningschef ....................
A 27
1
Gruppchef ............................
A 23
1
Teleingenjör ..........................
A 23
1
Ingenjör ............................
A 19
2
Sekreterare ............................
A 9
1
INSTRUMENTERING
Avdelningschef ....................
Bl
1
Sekreterare ............................
A 9
1
sond
Gruppchef ............................
A 25
1
sond
Ingenjör ................................
A 23
1
sond
Ingenjör ................................
A 19
3
telemätsystem
Gruppchef ............................
A 23
1
telemätsystem
Ingenjör ................................
A 19
1
baninmätning
Gruppchef ............................
A 25
1
baninmätning
Ingenjör ................................
A 21
1
miljöprov
Ingenjör ................................
A 21
1
FLYGTEKNIK
Avdelningschef ....................
Bl
1
raketteknik
Gruppchef ............................
A 23
1
raketteknik
Ingenjör ................................
A 19
1
flygmekanik
Gruppchef ............................
A 25
1
flygmekanik
Ingenjör ................................
A 15
1
DATABEHANDLING OCH
Avdelningschef ....................
A 27
1
DOKUMENTATION
Matematiker ........................
A 23
1
Kansliskrivare ......................
All
1
ADMINISTRATION OCH
Kamrer ..................................
A 21
1
UPPHANDLING
Assistent ................................
A 17
1
Kansliskrivare ......................
All
1
Kanslibiträde ......................
A 7
2
Laboratorium
Laboratorieföreståndare ....
A 21
i
Laboratorieingenjör ............
A 17
2
Verkstad
Verkmästare ........................
A 17
1
Instrumentmakare ..............
A 13
1
Biträde ..................................
A 5
1
Ritkontor
Ingenjör ................................
A 19
1
Expeditionsvakt ..................
A 9
1
Extra arbetshjälp
Summa
41
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964-
43
100-1/65
1965/66
1966/07
Forskning
Astronomi och astrofysik ........................................
500
800
1 100
Radioastronomi ..........................................................
300
350
400
Kosmisk fysik
a. Kosmisk strålning ............................................
425
850
950
1
b. Datamottagning och databehandling ..........
375
450
500
j Jonosfärfysik ..............................................................
900
950
1 150
Meteorologi
a. Vädersatelliter, synoptiska raketsonderingar .
350
300
350
b. Allmänna forskningsarbeten ..........................
350
450
700
[ Geodesi .......................................................................
70
400
525
Rymdmedicin ...........................................................
200
200
200
Rymdbiologi ..............................................................
70
200
250
Nya projekt och utvecklingsarbeten ....................
300
2 000
2 000
Särskilda forskartjänster ..........................................
80
100
200
Resor och stipendier.................................................
100
150
200
4 020
7 200
8 525
Rådets sekretariat
Löner............................................................................
159
159
159
Tillfällig arbetshjälp, expenser ..............................
35
35
35
Rådets övriga förvaltningskostnader ....................
36
36
36
230
230
230
Rymdinstitut
Lönekostnader och arvoden ....................................
230
650
1 100
Anläggningar
a. Institutsbyggnad ..............................................
—
1 000
b. Markmätutrustningar .................................... •
280
400
600
Resor, traktamenten, transporter, spec. tjänster ..
90
300
500
Materiel och instrument ..........................................
180
500
1 100
780
1850
4 300
Svenska raketuppsändningar
På Kronogård
Lönekostnader och arvoden ................................
160
—
—
Materiel och instrument ......................................
125
—
—
Resor, transporter, traktamenten, spec. tjänster
315
—
—
Raketer ...................................................................
200
—
—
800
_
—
På Kirunabasen
Lönekostnader och arvoden ....................... ........
—
160
160
Anläggningar .......... ...............................................
140
360
435
Materiel och instrument........ .............................
—
200
200
Resor, transporter, traktamenten, spec. tjänstei
30
500
500
Raketer ..................................................................
—
300
450
• ^
’ '
v.,
*•■*'
• '
170
1520
1745
Annorstädes ...................................................
—
200
200
Summs
6 000
11 000
15 000
44
B. Yttranden
Remissinstansernas bedömning av rymdkommitténs förslag beträffande den
svenska rymdverksamheten och därmed sammanhängande frågor uppvisar stora
variationer. Ytterligheterna representeras å ena sidan av
Svenska interplaneta-
riska sällskapet,
som i princip ansluter sig till kommitténs förslag, och å andra
sidan av
medicinska fakulteten i Göteborg,
som anför bl. a. följande.
Det torde utan vidare stå klart, att kommitténs förslag till ekonomiskt stöd
åt rymdverksamheten är det största som svensk forskning någonsin ställts inför.
Man kan därför fordra att ett förslag av en sådan storleksordning skall vara
utomordentligt väl underbyggt från såväl motivmässig som ekonomisk och per
sonell synpunkt och att även sidoeffekten av ett genomförande grundligt inven
terats. Fakulteten kan inte finna att betänkandet uppfyller sådana krav. Den
måste därför och även av andra sakliga skäl ställa sig avvisande till väsentliga
delar av kommitténs förslag.
Övriga remissinstanser intager en mer eller mindre starkt uttalad positiv in
ställning till en utbyggnad av rymdforskningen men fäster samtidigt stor vikt
vid avvägningen mot andra forskningsområden. Härom an
för
överstyrelsen jör de tekniska högskolorna
bl. a. följande.
Ett genomförande av kommitténs förslag skulle innebära en avsevärd ökning
av vårt lands insatser på rymdforskningens område och binda betydande ekono
miska och personella resurser för denna verksamhet. Enligt överstyrelsens me
ning måste en bedömning av den lämpliga omfattningen av här avsedda insat
ser ske under hänsynstagande till förhållandena på andra forskningsfält inom
naturvetenskap och teknik, där för närvarande en väsentlig ökning av resur
serna är synnerligen angelägen. Det synes ej motiverat, att vid en avvägning
härutinnan giva rymdforskningsverksamheten en prioriterad ställning eller att
nu binda utvecklingen av anslagstilldelningen för denna verksamhet för kom
mande budgetår.
Liknande synpunkter anföres av en rad remissinstanser, bland dem
universi
tetskanslern, matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna i Uppsala, Lund, Gö
teborg och Stockholm, kollegienämndema vid tekniska högskolan i Stockholm
och Chalmers tekniska högskola, Vetenskapsalcademien, Ingeniörsvetenskaps
akademien, statens medicinska och naturvetenskapliga forskningsråd, Interna
tionella meteorologiska institutet i Stockholm, flygtekniska försöksanstalten
samt
Sveriges mekanförbund,
vilka samtliga betonar, att upprustningen av
rymdforskningen inte får föranleda, att angelägna behov inom övriga forsknings
områden eftersättes.
Statens tekniska forskningsråd
och
försvarets forsknings
anstalt
tillstyrker med viss reservation den av kommittén förordade medels
tilldelningen men föreslår därjämte ytterligare utredning i fråga om den fort
satta anslagsutvecklingen, varvid en granskning bör ske av de föreslagna forsk
ningsprojekten och deras relation till annan forskning. Även
Svenska teknolog-
förenmgen
förordar en snar översyn av övriga forskningsområdens behov.
Kritiska synpunkter anlägges även på kommitténs motiveringar
för en utbyggnad av rymdverksamheten. Sålunda konstaterar bl. a.
matematisk-
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 196
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 09 år 1964
4 5
naturvetenskapliga fakulteten i Göteborg
,
att det hade varit önskvärt, att mo
tiveringarna behandlats mera utförligt.
Beträffande de av kommittén redovisade jämförelserna med vissa
främmande länder framhåller kollegienämnden vid tekniska högsko
lan i Stockholm, statens naturvetenskapliga forskningsråd och försvarets forsk
ningsanstalt, att dessa beräkningar inte kan tagas till intäkt för motsvarande
insatser från svensk sida. Orsaken härtill säges vara, att dessa länders insatser
går tillbaka på helt andra motiv än dem som kan åberopas för den svenska
rymdverksamheten.
Kommitténs uppfattning om rymdforskningens gynnsamma inverkan
på utveckling eu inom vetenskap och teknik delas inte av
matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Stockholm, som anför att dessa
argument kan tjäna som motiv för alla former av naturvetenskaplig-teknisk
verksamhet. Fakulteten framhåller vidare, att rymdforskningen utomlands ut
satts för kritik från såväl vetenskapligt som industriellt håll. Även kollegie
nämnden vid tekniska högskolan i Stockholm betonar, att kommitténs förvänt
ningar i dessa hänseenden är starkt överdrivna. Värdet av s. k. »spin offs» be-
röres också av Ing eniörsvetenskap sakademien, statens tekniska forskningsråd
och försvarets forskningsanstalt, vilka anför, att sådana återverkningar visser
ligen kan förekomma men att de är svåra att uppskatta och därför inte utgör
något starkt motiv för en svensk insats inom rymdforskningen.
I fråga om det internationella samarbetet som ett motiv för
svensk rymdverksamhet redovisar remissinstanserna olika uppfattningar. Flyg
tekniska försöksanstalten anser det t. ex. vara av stor betydelse, att Sverige
deltager i detta samarbete, och detsamma gäller i stort sett matematisk-natur
vetenskapliga fakulteten i Lund, statens naturvetenskapliga forskningsråd, för
svarets radioanstalt, luftfarts- och sjöfartsstyrelsema samt Svenska teknolog-
f öreningen.
I detta sammanhang har också Sveriges deltagande i ESRO ak
tualiserats. Enligt statens naturvetenskapliga forskningsråd är detta en väsentlig
fråga, som borde ha ägnats större uppmärksamhet. Formerna för Sveriges pre
liminära anslutning till ESRO kritiseras av bl. a. kollegienämndema vid tek
niska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola, som finner det
anmärkningsvärt, att beslutet härom — trots frågans stora ekonomiska räck
vidd — fattats utan föregående remiss till några vetenskapliga institutioner.
Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Stockholm anför i denna fråga bl. a.
följande.
Fakulteten vill kraftigt understryka, att såväl Sveriges anslutning till ESRO
som en vidgad rymdforskning i Sverige i enlighet med rymdkommitténs förslag
är frågor av stor betydelse för svensk forskning överhuvud taget. I själva verket
utgör Sveriges medlemskap i ESRO en explicit uttalad förutsättning för det av
kommittén rekommenderade svenska rymdprogrammet. Ett definitivt ställ
ningstagande till de av rymdkommittén föreslagna åtgärderna är därför inte
möjligt förrän ESRO-organisationen etablerats och frågan om Sveriges delta
gande i ESRO avgjorts.
46
Överstyrelsen jör de tekniska högskolorna
anser för sin del, att konsekvenser
na av Sveriges anslutning till ESRO bör klarläggas närmare, innan konventio
nen ratificeras.
Vetenskapsakademien
och
koUegienämnden vid Chalmers tek
niska högskola
utgår däremot från att en slutgiltig svensk anslutning kommer
till stånd, medan
medicinska fakulteten i Göteborg
och
kollegienämnden vid
tekniska högskolan i Stockholm
anser, att Sverige inte bör ratificera ESRO-
konventionen. Till sistnämnda yttrande har dock fogats en reservation till för
mån för svensk anslutning.
Det av kommittén förordade målet för den svenska rymdverk
samheten kommenteras endast i mindre omfattning av remissinstanserna.
Beträffande den egentliga forskningen hävdar
medicinska fakul
teten i Göteborg,
att några klara gränser mellan skilda grenar inte uppdragits
av kommittén. Fakulteten vill för sin del göra en bestämd skillnad mellan mål
forskning, som avser rymdens erövring, och sådan forskning, som bl. a. vill klar
lägga den yttre atmosfärens och rymdens struktur.
Matematisk-naturvetenskap-
liga fakulteten i Uppsala
anser, att kommitténs program tar upp forsknings
områden av speciellt intresse för Sverige, och tillägger i anslutning därtill, att
detta program bör betraktas som preliminärt, varvid ändringar kan vidtagas
när så befinnes erforderligt. En sådan revidering är enligt
lärarkollegiet vid
karolinska institutet
och
statens medicinska forskningsråd
nödvändig, eftersom
kommitténs inventering inom olika vetenskapsgrenar inte är fullständig.
Kolle
gienämnden vid Chalmers tekniska högskola
framhåller för sin del, att kom
mittén ej tillfredsställande utrett möjligheterna att utnyttja och medverka i
den amerikanska forskningen. Enligt
kollegienämnden vid tekniska högskolan i
Stockholm
bör stöd till rymdforskningen lämnas endast på sådana områden,
som är av väsentlig betydelse för landet.
Industriens medverkan i rymdverksamheten betecknas av
Sven
ska teknologföreningen
och
Sveriges mekanförbund
som angelägen. I samband
därmed påpekas nödvändigheten av att industrien engageras i forsknings-, ut
vecklings- och konstruktionsarbetet på ett mycket tidigt stadium. Vidare beto
nas vikten av att redan existerande eller planerade resurser inom industrien ut
nyttjas i största möjliga utsträckning även för andra delar av den nationella
rymdverksamheten. Kommittén torde sålunda enligt mekanförbundet ha un
derskattat bl. a. industriens erfarenhet av skjutförsök och dess kunskap om
flygteknik m. m.
Behovet av teknisk tillämpning vitsordas från olika håll. Sålunda
framhåller
överbefälhavaren,
att rymdverksamheten är betydelsefull från för
svarssynpunkt, medan
försvarets radioanstalt, telestyrelsen
och
civilförsvars-
styrelsen
förklarar sig ha intresse av de möjligheter, som rymdforskningen öpp
nar på telekommunikationernas område.
Sveriges meteorologiska och hydrolo-
giska institut, rikets allmänna kartverk
samt
luft- och sjöfartsstyrelsema
under
stryker rymdverksamhetens betydelse för utvecklingen på skilda områden inom
deras respektive verksamhetsfält.
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964
47
I fråga om den svenska rymdverksamhetens omfattning
går uppfattningarna isär. Sålunda betecknar
statens råd för atomforskning
kom
mitténs förslag som i princip riktiga. Även
statens tekniska forskningsråd
finner
starka skäl föreligga för en relativt stor svensk insats och anser, att väsentliga
delar av den föreslagna forskningen bör stödjas.
Rikets allmänna kartverk
an
ser likaså, att jämförelsevis stora insatser erfordras, om mera betydande resultat
skall kunna vinnas, men konstaterar samtidigt att en begränsning måste ske
med hänsyn till våra resurser. Denna uppfattning delas av bl. a.
universitets
kanslern, kollegienämnden vid tekniska högskolan i Stockholm, statens medi
cinska forskningsråd, försvarets forskningsanstalt, telestyrelsen
och
Sveriges
mekanförbund.
En successiv utbyggnad i lugnare takt än den föreslagna för
ordas av
matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna i Lund och Stockholm.
Fördelningen mellan inhemsk och internationell
rymdforskning behandlas i några yttranden, varvid
matematisk-natur
vetenskapliga fakulteterna i Lund och Stockholm, Ingeniörsvetenskapsakade-
mien, statens naturvetenskapliga forskningsråd
och
Svenska teknologföreningen
framhåller, att åtagandena gentemot ESRO måste fullföljas, vilket bl. a. kräver
en inhemsk basorganisation för samarbetet.
Sveriges mekanförbund
anser, att
den inhemska rymdforskningen bör ha sådan inriktning, att den kompletterar
insatserna inom det internationella samarbetet. I övrigt anför förbundet bl. a.
följande.
Det förefaller rimligt anta att detta mål kan realiseras inom ramen för en
budget som inte är större än budgeten för det direkta deltagandet i ESRO-
programmet. Detta skulle innebära att Sveriges samlade insats — nationellt
och internationellt — skulle komma att bli högst 20 miljoner kr. per år i medel
tal för de närmaste åtta åren. Under uppbyggnadsskedet skulle budgeten kunna
bli avsevärt lägre.
En likartad uppfattning redovisar de tidigare nämnda
reservanterna inom
kollegienämnden vid tekniska högskolan i Stockholm,
vilka uttalar sig för en
balans mellan anslagen till inhemsk forskning och bidragen till ESRO.
Den föreslagna organisationen av rymdverksamheten be
tecknas av
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
som väl motiverad.
Lärarkollegiet vid karolinska institutet
ifrågasätter däremot, om i alla avseen
den bärande motiveringar förebragts på denna punkt.
Kommitténs ställningstagande till förmån för ett särskilt forsknings
råd för rymdverksamhet vinner ringa anslutning bland remiss
instanserna. Avvisande till detta förslag ställer sig bl. a.
universitetskanslern,
matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna i Göteborg och Stockholm, medi
cinska fakulteten i Göteborg, lärarkollegiet vid karolinska institutet, överstyrel
sen för de tekniska högskolorna, kollegienämndema vid tekniska högskolan i
Stockholm och Chalmers tekniska högskola, Vetenskapsakademien, Ingeniörs-
vetenskapsakademien
samt
statens medicinska och tekniska forskningsråd.
Som
skäl härför anföres huvudsakligen att anslagsfördelningen till rymdforskningen
Kungl. Maj:ta proposition nr 69 år 1961^
48
bör ske genom redan inrättade forskningsråd eller genom ett för dessa inrättat
samarbetsorgan. Från några håll föreslås samtidigt fortsatt utredning i syfte att
bl. a. närmare belysa det föreslagna rådets verksamhetsområde och därmed
sammanhängande frågor. Liknande förslag framlägges även av
försvarets forsk
ningsanstalt, Internationella meteorologiska institutet i Stockholm
och
flygtek
niska försöksanstalten.
Även
Svenska teknologföreningen
finner det angeläget, bl. a. från samord-
ningssynpunkt, att nya forskningsråd inte inrättas, men ansluter sig det oaktat
till kommitténs förslag, därest det nya rådet tillföres representanter för vissa
befintliga råd samt industrien. S
ta tens råd för atomforskning
och
Sveriges me-
kanförbund
tillstyrker för sin del ett nytt råd, under förutsättning att gränsdrag
ningen mot övriga forskningsråd klargöres. Positivt inställda till ett nytt råd är
vidare
matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i TJppsala, lärarkollegiet vid
medicinska högskolan i Umea, statens naturvetenskapliga forskningsråd, Sve
riges meteorologiska och hydrologiska institut, luftfartsstyrelsen, Svenska inter-
planetariska sällskapet, telestyrelsen
och
statskontoret.
Beträffande det föreslagna forskningsrådets sammansättning framföres från
olika håll önskemål om representation i rådet.
Kommitténs förslag om inrättande av ett rymdinstitut avvisas helt
av
lärarkollegiet vid karolinska institutet.
En rad övriga remissinstanser, som
uttalat sig på denna punkt, intar en avvaktande hållning till förslaget.
Översty
relsen för de tekniska högskolorna, kollegienämnden vid Chalmers tekniska hög
skola
och
Vetenskapsakademien
anser, att denna fråga bör utredas ytter-
ligare, medan
universitetskanslern, matematisk-naturvetenskapliga fakulteten
i Stockholm, statens rad för atomforskning
och
Internationella meteorologiska
institutet i Stockholm
uttalar sig för en successiv utbyggnad. En klart positiv
inställning till kommitténs förslag redovisas av
matematisk-naturvetenskapliga
fakulteterna i Uppsala och Göteborg, lärarkollegiet vid medicinska högskolan
i Umea, statens naturvetenskapliga forskningsråd, Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut
samt
luftfartsstyrelsen.
Behovet av ett rymdinstitut vits
ordas även av
statskontoret, Ingeniörsvetenskapsakademien, statens tekniska
forskningsråd, försvarets forskningsanstalt
och
rikets allmänna kartverk,
vilka
dock förordar, att institutet anslutes till flygtekniska försöksanstalten (FFA).
Av
statskontorets
yttrande inhämtas bl. a. följande.
Statskontoret vill framhålla, att inom landet redan finnes en väl etablerad
institution — nämligen FFA — som har viss rymdforskning på sitt program
och som i väsentliga hänseenden besitter hög kompetens och betydande resur
ser på de områden som avses skola ingå i det föreslagna rymdinstitutets ålig
ganden. Den vid FFA bedrivna särskilda rymdforskningen befinner sig visser
ligen på ett planläggande stadium men torde med hänsyn till pågående utveck
ling inom det flygtekniska området komma att utgöra en växande del av anstal
tens verksamhet.
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 196b
49
FFA saknar raketteknisk expertis liksom särskild organisation för fältförsök.
Däremot är anstaltens resurser i andra hänseenden avsevärda och överstiger
även på lång sikt de som skulle bli erforderliga vid ett separat rymdinstitut.
Enligt statskontorets mening bör en förläggning av det föreslagna rymdinstitu
tets uppgifter till FFA innebära att institutet på en gang kunde få atnjuta er
farenhet och resurser av väsentligt högre effekt än de föreslagna. Fn dylik lös
ning skulle därjämte innebära relativt stort besparingar, då den organisatoriska
påbyggnaden på FFA skulle bli begränsad i jämförelse med det i förslaget föi-
utsatta personal- och lokalbehovet.
Med anledning av vad sålunda anförts far statskontoret föreslå att de pa det
förordade rymdinstitutet ankommande uppgifterna förlägges till flygtekniska
försöksanstalten.
I anslutning härtill föreslår statskontoret, att FFA utökas med en rymdtek
nisk avdelning, omfattande eu raketteknisk sektion och en fältarbetssektion,
samt en rymdinstrumentsektion med anknytning till nuvarande mättekniska
avdelning. I förhållande till kommitténs förslag innebär detta alternativ, att
antalet befattningshavare kunnat minskas från 41 till 29.
Flygtekniska försöksanstalten
har för sin del intet att erinra mot att rymd
institutet inordnas i dess nuvarande verksamhet. Av anstaltens yttrande in
hämtas i huvudsak följande.
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 är 1961^
Från rymdverksamhetens synpunkt torde en förläggning till FhA av rymd
institutets tilltänkta verksamhet ha den fördelen, att befintliga resurser vid
FFA i stor utsträckning skulle kunna utnyttjas. Härigenom bör rymdverksam-
heten i landet kunna få en snabbare start och besparingar kunna göras jämfört
med om ett särskilt rymdinstitut skulle inrättas.
Ett inordnande under FFA av ifrågavarande verksamhet är emellertid även
förenat med vissa problem. FFA:s verksamhet har hittills i dominerande ut
sträckning tjänat försvaret. Därjämte har FFA kunnat ägna en mindre del av
sin kapacitet åt sådan forskning, som är inriktad på problem av särskild bety
delse för civil flygteknik och luftfart. Detta förhållande har medfört, att FFA
från den 1 juli 1963 blivit överförd till försvarsdepartementet, dock såsom ett
civilt verk icke tillhörande krigsmakten.
Därest ifrågavarande verksamhet skall ingå i FFA, skulle detta innebära,
att verksamheten vid FFA kommer att tjäna tre huvudintressen, nämligen
försvaret, civil flygteknik och rymdforskning. Medlen för verksamheten skulle
tillföras FFA från dels försvarsdepartementet, dels ecklesiastikdepartementet,
något som skulle kunna medföra vissa anslagstekniska svårigheter.
Ett från såväl kommitténs som statskontorets förslag avvikande alterna
tiv till organisation av rymdinstitutet framlägges av Sve
riges melcanförbund, som anser det principiellt felaktigt, att ett forskningsråd
har en egen teknisk organisation till sitt förfogande. Förbundet anför vidare
bl. a. följande.
Det är önskvärt, att industrin engageras i rymdverksamheten mera aktivt än
vad som förutsatts av kommittén. Det är troligt att ett serviceorgan, som ut
nyttjar inom industrin tillgängliga materiella och personella resurser, skulle med-
4 — Bihang till riksdagens protokoll 196b. 1 samt År 69
50
föra ett rationellare tillgodogörande av landets tillgångar och bli mindre betung
ande för det allmänna. Industrin är intresserad av att med myndigheterna dis
kutera formen för ordnandet av rymdservicearbetet inom ramen för ett in
dustrins bolag, varvid förutsättes att tillfredsställande avtal kan uppnås med
uppdragslämnande myndigheter.
Även
Svenska teknologjöreningen
anser rymdinstitutets verksamhetsformer
otillräckligt utredda. Enligt föreningens mening borde aktiebolagsformen ha
tagits under övervägande, varvid bland stiftarna borde ingå företrädare för
industrin och staten. Ökat industriellt inflytande på institutets ledning rekom
menderas också av
Svenska interplanetariska sällskapet.
I fråga om rymdinstitutets förläggning hävdar
Kiruna stad
och
länsstyrelsen i Norrbottens län,
att denna fråga bör upptagas till ytterligare
övervägande, varvid en placering i Kiruna bör prövas. Som skäl härför anföres
att institutets uppgifter är starkt bundna till raketbasen i Övre Norrland.
Frågan om inrättande av en svensk bas för raketuppskjut
ningar bör enligt
statskontoret, universitetskanslern, överstyrelsen för de
tekniska högskolorna, statens rad för atomforskning
och
Internationella me
teorologiska institutet i Stockholm
anstå i avvaktan på ytterligare utredning
bl. a. av möjligheterna att utnyttja ESRO för detta ändamål. För en samord
ning med ESRO-basen i Kiruna uttalar sig också
matematisk-naturvetenskap-
liga fakulteten i Stockholm, lärarkollegiet vid Chalmers tekniska högskola, Ve
tenskapsakademien, statens tekniska forskningsråd
och
luftfartsstyrelsen.
Posi
tivt inställda till en svensk raketbas är vidare
matematisk-naturvetenskapliga
fakulteterna i JJppsala och Göteborg
samt
Sveriges meteorologiska och hydro-
logiska institut,
medan majoriteten inom
lärarkollegiet vid tekniska högskolan
i Stockholm
avstyrker detta förslag. Reservanterna inom lärarkollegiet anser
dock, att svenska raketuppskjutningar är önskvärda på längre sikt. I detta
sammanhang framhåller
överbefälhavaren,
att raketbasen vid Kiruna måste dri
vas så, att inga misstankar kan uppstå, att det gäller militära robotförsök, sär
skilt inte sådana där utländska intressen kan påstås vara inblandade.
Länssty
relsen i Norrbottens län
utgår från att behörig hänsyn tages till samernas in
tressen vid en utvidgning av Kirunabasen.
Kungl. Maj:ts -proposition nr 69 år 1964.
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 196J/.
51
V. Departementschefen
Forskning och utvecklingsarbete utgör en grundval för ekonomiskt, socialt och
kulturellt framåtskridande samt påverkar i allt högre grad utvecklingen
inom olika delar av samhällslivet. Man kan peka på hur näringslivet i ökad
omfattning begagnar grundvetenskapernas och den tillämpade naturveten
skapliga och tekniska forskningens resultat för att möjliggöra de rationaliseringar,
som en ökad produktivitet förutsätter. Denna utveckling har ägt rum till stor
del tack vare en kraftig ökning av anslagen till forskningsverksamhet från såväl
staten som näringslivet. Eftersom man insett, att denna satsning på forskningen i
vidsträcktaste bemärkelse givit utdelning, kan insatserna väntas öka ytterligare i
framtiden. Med ökade insatser följer att det från samhällsekonomisk synpunkt
blir mer och mer nödvändigt att rätt avväga samhällets totala insatser för veten
skap, forskning och tekniskt utvecklingsarbete liksom även fördelningen av dessa
insatser på skilda vetenskapliga discipliner och praktiska tillämpningsområden.
Ett framträdande drag i utvecklingen är även det ökande vetenskapliga sam
arbetet på det internationella planet. Man torde för närvarande kunna uppskatta
antalet skilda samarbetsprojekt på forskningsområdet mellan enbart de till OECD
anslutna länderna till mer än 300. Årskostnaden för dessa länders investering i
internationellt forskningssamarbete uppgick år 1963 till ca 200 milj. dollar. Med
all sannolikhet kommer även anspråken på de forskningsresurser vårt land kan
erbjuda i vad avser deltagande i internationella forskningsprojekt att stiga. Även
här krävs således en bedömning av behovet av svenska insatser i dylika projekt,
liksom även av hur man i vårt land på bästa sätt skall kunna tillgodogöra sig
resultaten av den internationella forskningen. Bl. a. måste det pågående arbetet
inom sådana internationella företag, i vilka vårt land redan engagerat sig, så
långt som möjligt samordnas med forskningsverksamheten vid våra inhemska
institutioner.
Utvecklingen inom forskningen påkallar i stigande grad statsmakternas upp
märksamhet. Mot denna bakgrund tillkallades i december 1962 en forsknings
beredning för samråd om den långsiktiga inriktningen av svensk forskningspoli
tik. Jag har i det föregående redovisat hur beredningen är sammansatt och hur
den arbetat under sitt första verksamhetsår. Man torde redan kunna konstatera,
att genom beredningens tillkomst bättre möjligheter föreligger till kontakt, in
formation och samordning beträffande viktigare frågor som rör forskningens och
det tekniska utvecklingsarbetets roll i den samhälleliga utvecklingen.
Som jag redan anfört har såväl statliga som enskilda anslag till forsknings
ändamål kraftigt ökat under senare år. Industrins årliga investeringar i forskning
och tekniskt utvecklingsarbete befinner sig enligt tillgängliga uppgifter i stigande;
52
i en för forskningsberedningen företagen undersökning uppskattas det under år
1963 förbrukade beloppet, inklusive kostnaderna för statliga beställningar, till
sammanlagt ca 1 000 milj. kr. I fråga om de statliga insatserna visar den förut
lämnade redovisningen av forskningsanslagens storlek, att stödet till forskning
och tekniskt utvecklingsarbete oavbrutet ökat under efterkrigstiden, samt att
denna ökning skett i en stegrad takt. De sammantagna statliga anslagen till
dylika ändamål, mätta i 1955 års penningvärde, har från budgetåret 1946/47
till budgetåret 1950/51 nästan fördubblats och under den därpå följande tioårs
perioden fram till budgetåret 1960/61 ytterligare fyrfaldigats. Ökningstakten i
fråga om de statliga forskningsutgifterna kan för perioden 1961—65 uppskattas
till ca 15 % per år.
Det är i sammanhanget av intresse att notera, att en av OECD nyligen utförd
undersökning rörande internationella tendenser inom forskning och utvecklings
arbete visar, att utgifterna i Sverige för dylika ändamål, ställda i relation till
bruttonationalprodukten, är av ungefär samma storleksordning som i bl. a.
Frankrike och Förbundsrepubliken Tyskland. Förenta staterna och Storbritan
nien redovisar i den åberopade undersökningen högre forskningsutgifter; om man
emellertid räknar bort utgifterna för militär forskning är dessa båda stormakters
insatser — relativt sett — av ungefär samma omfattning som de stora västeuro
peiska ländernas. Givetvis bör det understrykas — vilket också sker i den av
OECD framlagda undersökningen — att forskningsstatistiken i de skilda län
derna är svårjämförbar och att mera exakta jämförelser därför inte kan göras.
Likväl synes undersökningsresultaten för Sveriges vidkommande berättiga till
omdömet att de svenska investeringarna i forskning och utvecklingsarbete,
ställda i relation till bruttonationalprodukten, är av samma storleksordning som i
övriga ekonomiskt högt utvecklade länder i Västeuropa.
I diskussionen kring hithörande spörsmål har uppmärksamheten stundom rik
tats mot de forskningsanslag, som bl. a. federala institutioner och organisationer i
Förenta staterna beviljat svenska forskare. Enligt inom forskningsberedningens
sekretariat sammanställda uppgifter uppgick dessa anslag under år 1963 sam
manlagt till ca 15 milj. kr. Härav tillföll något mer än hälften medicinska
forskningsprojekt, medan återstoden fördelade sig mellan naturvetenskaplig,
teknisk och agrikulturell forskning. Svensk forskning har sålunda i konkurrens
med övrig europeisk och även amerikansk forskning blivit tilldelad betydande
anslag. Självfallet har dessa anslag varit av utomordentligt stor betydelse för de
institutioner som mottagit dem. Enligt uppgift kan emellertid, huvudsakligen av
valutatekniska skäl, de amerikanska forskningsanslagen till utlandet väntas bli
väsentligt nedskurna redan fr. o. m. innevarande budgetår. Jag har vid min be
räkning av anslagen till forskningsråden för nästa budgetår beaktat, att anspråk
kan komma att ställas på ökade bidrag från olika forskningsråd. En särskild be
dömning får dock ske beträffande vilka av de med amerikanska medel finansie
rade projekten som är av särskilt intresse från svensk synpunkt att fullfölja.
Kungl. Maj:ts 'proposition nr 69 år 1964
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 ur 196Jt
53
Det finns här även anledning att något dröja vid universitetsväsendets roll
för utvecklingen av forskningen. Universitetens och högskolornas uppgift är i
detta sammanhang i forsta hand att svara för forskarutbildning och forskar
rekrytering samt att genom sin tillgång till personal, utrustning och lokaler till
handahålla grundforskningen dess nödvändiga basorganisation. Som framgått av
den i det föregående redovisade utvecklingen i fråga om anslag till universitet
och högskolor befinner sig dessa läroanstalter i stark expansion. Denna har med
hänsyn till det ökande antalet studerande och till de krav på akademiskt utbil
dad arbetskraft som arbetsmarknaden ställer i hög grad motiverats av utbild
ningsskäl. Den pågående utbyggnaden av den högre utbildningen innebär emel
lertid samtidigt en mycket kraftig personell och materiell förstärkning av forsk
ningens resurser.
För att ge en föreställning om de resurser som i detta sammanhang ställes till
den vid universitet och högskolor bedrivna forskningens förfogande vill jag här
erinra om vad jag i annat sammanhang anfört, nämligen att beträffande den
lokalmässiga utbyggnaden av vårt högre undervisningsväsende under tiden efter
1960 en sammanlagd nettoyta av ca 135 000 m~ färdigställts eller står inför sitt
färdigställande. Av denna yta är omkring 120 000 m2 avsedda för naturvetenskap
liga, tekniska och medicinska institutioner. Vidare är en ytterligare nettoyta av
uppskattningsvis ca 220 000 m2 för närvarande föremål för programmering eller
projektering. Omkring 40 ®fo av den totala ytan kan anses vara avsedd för tolk
ning och forskarutbildning. Som jämförelse kan papekas, att de för det utbjggda
stockholmsuniversitetet tillkommande anläggningarna i Frescati-området om
fattar en total yta av ca 80 000 m2. I samband med tillkomsten av de nya loka
lerna har vidare betydande belopp anvisats till kostnaderna för nödvändig forsk-
ningsutrustning.
Utöver de fasta anslagen till de inom ramen för universitets- och högskole
organisationen verksamma forskarna föreligger för den mest aktiva forskarka-
dern ett behov av ytterligare forskningsbidrag för speciella forskningsobjekt,
främst till bestridande av kostnaderna för teknisk personal samt materiel och
apparater. Det är i första hand en uppgift för de statliga forskningsråden att
förse dessa forskargrupper med de erforderliga ytterligare bidragen; råden har
möjlighet att snabbt anpassa sin anslagspolitik till forskarnas växlande behov
och även tillgodose önskemål om bidrag för fortsatt forskarutbildning i utlandet
och understöd för vetenskaplig publiceringsverksamhet.
Forskningsråden har i sina anslagsframställningar starkt understrukit behovet
av höjda medelsanvisningar. Vidare har råden i sina till forskningsberedningen
avgivna långtidsplaner ytterligare belyst de för närvarande mest markanta ut
vecklingstendenserna. För egen del anser jag att en väsentlig del av de ökade
resurser, som ställes till forskningens förfogande, bör fa disponeras av forsknings
råden. Jag finner därför en avsevärd uppräkning av rådens anslag motiverad.
Beträffande forskningsrådens verksamhet vill jag — i samråd med cheferna för
54
jordbruks- och handelsdepartementen vad avser jordbruksforskning respektive
teknisk forskning — anföra och föreslå följande.
De ökade resurser, som forskningsråden får till sitt förfogande, bör möjliggöra
för dem att -— i högre grad än hittills — genom sin överblick över den allmänna
vetenskapliga utvecklingen taga självständiga initiativ i syfte att verksamt un
derstödja sådana forskningsprojekt, som särskilt kan främja en till landets olika
behov anpassad forskningsutveckling. En stundom påtalad tendens att dela
forskningsrådsanslagen i ett stort antal alltför små bidrag för att — om också i
otillräcklig utsträckning — stödja så många forskare som möjligt synes därvid
mindre ändamålsenlig. De växande anslagen till råden bör i ökad omfattning ut
nyttjas för att ge bidrag till de forskare som är särskilt framstående och veten
skapligt aktiva. Forskningsråden bör vidare uppmärksamma, att den pågående
starka expansionen av sådana verksamhetsområden i vårt samhälle, som kräver
forskarutbildad arbetskraft, kommer att utsättas för en kännbar konkurrens när
vår forskningsverksamhet ytterligare vidgas. Det bör därför vara angeläget för
råden att så vitt möjligt hushålla med personalresurserna och söka skapa förut
sättningar för större effektivitet bland de redan engagerade forskarna och for
skargrupperna, bl. a. genom ökade bidrag till teknisk personal och förbättrade
instrumentella resurser.
Vid min avvägning av anslagsfördelningen mellan de olika forskningsråden har
jag vägletts av den redogörelse för utvecklingstendenserna inom aktuell forsk
ning, som kommit till uttryck i rådens långtidsplaner. De procenttal, som jag i
det följande redovisar, anger ökningar i förhållande till innevarande års anslag.
Hänsyn har dock inte tagits till bl. a. ökningar som föranleds av mitt senare
i ed ovisade ställningstagande till fragan om medel till rymdforskning.
Jag förordar en avsevärd uppräkning av anslagen till de humanistiska och
samhällsvetenskapliga forskningsråden. Medelsanvisningen till humanistisk
forskning beräknar jag skall kunna höjas med ca 33 % nästa budgetår. För sam-
hällsforskningsrådets del räknar jag med en höjning med ca 28%. Jag vill fram
hålla, att här berörda forskningsråd i första hand bör utnyttja sina förstärkta
resurser för att utvidga och igångsätta väsentliga större forskningsprojekt, base
rade pa en fortsatt inventering av aktuell och planerad forskning inom rådens
verksamhetsfält.
Den medicinska forskningen befinner sig i mycket stark utveckling. En rad
betydelsefulla problem skulle dock kunna komma närmare sina lösningar, om den
biologiska grundforskningens resultat snabbare kunde omsättas i en tillämpad
medicinsk forskning. Belysande exempel erbjuder bl. a. området för de geriatriska
sjukdomarna, näringsforskningen och läkemedelsforskningen. Jag finner därför
en förstärkning av anslagen till medicinska forskningsrådet i hög grad motiverad.
Denna förstärkning, vilken jag uppskattar till ca 34 % av innevarande års anslag,
betingas jämväl av behovet att fullfölja de riktlinjer i fråga om försvarsmedi-
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964-
55
cinsk forskning, som uppdrogs i propositionen 1903: 74. Sålunda kommer jag att
inom ramen för den allmänna anslagsuppräkningen föreslå inrättande av ytter
ligare två forskargrupper, nämligen för ämnena bakteriologisk bioteknik och
toxikologi. I anslutning härtill kommer jag att framlägga förslag om inrättande
av två till rådet knutna professurer.
Såsom redovisats i det föregående har universitetskanslern hemställt om medel
till förhyrning för karolinska institutets räkning av en datamaskin avsedd för
dokumentationsverksamhet. Framställningen har tillstyrkts av en rad myndig
heter och institutioner m. m. Medicinska forskningsrådet har förklarat sig berett
att medverka i ledningen av verksamheten samt att bidraga med anslag till
löner och viss förbrukningsmateriel. För egen del finner jag detta initiativ till
godose ett påtagligt behov inom svensk forskning. Det framlagda förslaget över
ensstämmer väl med intentionerna bakom mitt uttalande i 1963 års statsverks-
proposition angående dokumentationsverksamhet i forskningsrådens regi (prop.
1963: 1, bil. 10, s. 542). I fråga om uppläggningen av och ansvaret för den före
slagna verksamheten ansluter jag mig till medicinska forskningsrådets uppfatt
ning. Jag finner sålunda med hänsyn till verksamhetens betydelse på riksplanet,
att ledning bör tills vidare åvila rådet. Till rådet bör knytas en samarbetsgrupp,
i vilken de av verksamheten berörda parterna är representerade. Driften av data
maskinanläggningen bör ombesörjas av karolinska institutet. Kostnaderna för
verksamheten bör bestridas från rådets anslag till medicinsk forskning. I mitt
förslag till uppräkning av detta anslag har jag tagit särskild hänsyn till de med
anläggningen förenade hyreskostnaderna.
Den av mig i det följande förordade anslagsökningen för det naturvetenskap
liga forskningsrådets del motiveras av den starka utveckling som för närvarande
kännetecknar de naturvetenskapliga ämnesområdena i allmänhet. I skilda sam
manhang har särskilt betonats att den biologiska forskningen befinner sig i en
mycket dynamisk utvecklingsfas. I anslutning till det naturvetenskapliga rådets
egna uttalanden och framställningar i detta hänseende vill jag därför understryka
vikten av att den biologiska forskningens behov särskilt beaktas i rådets fort
satta verksamhet. Jag förutsätter att rådet inom ramen för de nu föreslagna
anslagen även prövar behovet av en svensk forskningsinsats under det s. k.
»lugna solens år». Ökningen för nästa budgetår av anslaget till naturvetenskaplig
forskning beräknar jag till nära 40%.
I fråga om anslaget till atomforskning räknar jag — i avvaktan bl. a. på resul
tatet av pågående utredningar av utvecklingen på acceleratorområdet — med en
relativt sett måttlig anslagsökning eller 15 % av nu utgående anslag.
Jordbruksforskningen har fått en allt större betydelse, bl. a. för rationalise-
ringsverksamheten inom jordbruket. Beträffande anslagen till denna forskning
räknar jag med en ökning av ca 38 %. Ökningen är till en del avsedd att använ
das till vissa undersökningar för att belysa frågor i samband med användningen
av kemiska bekämpningsmedel (biocider).
Kungl. May.ts proposition nr 69 år 196
J
56
Det ekonomiska framåtskridandet inom vårt samhälle beror mycket på den
takt, i vilken vi genom uppfinningar och tekniskt utvecklingsarbete kan överföra
forskningsresultat till industriell produktion. Tekniska forskningsrådet stöder
mer än övriga forskningsråd en på industriell tillämpning inriktad forskning
genom bidrag till tekniska högskolor, branschforskningsinstitut och forskning vid
industrilaboratorier. Jag räknar för nästa budgetår med en ökning av mer än
50 % av anslaget till teknisk forskning. Rådet bör därigenom ytterligare kunna
intensifiera och genom nya initiativ bredda verksamheten på sitt fält. Rådets
linje att öka bidragen till industriforskning finner jag ändamålsenlig för att lan
dets samlade forskningsresurser så effektivt som möjligt skall kunna utnyttjas.
Tekniska forskningsrådet har tillsammans med Malmfonden inrättat stiftelsen
för exploatering av forskningsresultat (EFOR) såsom serviceorgan för bedömning
och patentering m. m. av forskningsprojekt. Med hänvisning till vad chefen för
handelsdepartementet senare i dag kommer att förorda bör från anslaget till tek
nisk forskning under budgetåret 1964/65 till EFOR:s verksamhet utgå samman
lagt 200 000 kr. Kostnaderna för direkt industriellt och kommersiellt nyttiggö
rande av uppfinningar och forskningsresultat bör däremot inte belasta detta
anslag. Chefen för handelsdepartementet kommer senare i dag att föreslå sär
skilda medel för detta ändamål.
Jag övergår härefter till att behandla frågan om den svenska insatsen på
rymdforskningens område.
Efter beslut av 1962 års riksdag (prop. 1962: 85, UU 2; Rskr 232) har Sverige
deltagit i förberedande utredningsarbete i fråga om ett europeiskt organ för
internationellt samarbete inom rymdforskningen för fredliga ändamål, European
Space Research Organization (ESRO). Denna verksamhet har numera fort
skridit därhän, att ett flertal länder ratificerat konventionen för organisationens
bildande. För Sveriges del kommer ratifikation att ske den 7 mars 1964. Därige
nom förbinder sig vårt land att under minst åtta år bl. a. ekonomiskt under
stödja ett intereuropeiskt rymdforskningsprogram av betydande omfattning.
I den nyssnämnda propositionen 1962: 85 förordade jag, att riksdagens bemyn
digande skulle inhämtas för slutande av erforderliga avtal om markupplåtelse
m. m. för ett av ESRO planerat raketfält inom norrskenszonen, förlagt till
Kiruna-området. Riksdagen lämnade sedermera ett sådant bemyndigande. För
handlingarna beträffande avtalet har nyligen slutförts, och samtliga länder som
deltagit i förberedelsearbetet för ESRO har godkänt detsamma. Avtalet kommer
att träda i kraft sedan det godkänts av Kungl. Maj:t och ESRO:s råd. Avtalet
innebär att Sverige till ESRO upplåter ett basområde för uppsändning av hög-
höjdsraketer, beläget vid Vittangiälvens södra strand mittemot Sekkujokis ut
flöde i älven. Området som skall inhägnas, upptager en yta av ca 5,4 km2 och är
huvudsakligen beläget på kronomark. Vidare förbinder sig Sverige att till ESRO
upplåta mark för erforderliga observations- och radiostationer. Slutligen tillåter
Sverige att ESRO får använda ett område som nedslagsplats för uppsända rake
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964
57
ter. Detta nedslagsområde har väsentligen den omfattning som i propositionen
1902: 85 (s. 15) angavs för raketfältet. Ifrågavarande områden får användas av
ESKO enbart för rymdforskning för fredliga ändamål. ESRO skall enligt avtalet
upplåta sina anläggningar i Kiruna för svensk rymdforskning. I avtalet finnes
icke någon bestämmelse som innefattar begränsningar i Sveriges suveränitet. Ej
heller har i avtalet ESRO medgivits rätt att införa sådana begränsningar i den
enskildes personliga frihet som strider mot eller är främmande för svensk lag
eller rättstillämpning. För ESRO:s verksamhet skall gälla vissa i avtalet an
givna säkerhetsföreskrifter. Vidare har svenska regeringen förbehållit sig rätten
att i förekommande fall begränsa ESRO:s förfoganderätt över det ifrågavarande
området och att påkalla omprövning av avtalet, där så till följd av väsentligt
ändrade förutsättningar befinnes lämpligt. Avtalet skall gälla i åtta år samt där
efter, om det ej uppsäges av Sverige eller ESRO, förlängas med tre år i sänder.
Om avtalet upphör att gälla på grund av att det uppsagts eller att ESRO upp
lösts, skall förhandlingar inledas i syfte att träffa överenskommelse angående
villkoren för att till Sverige överföra äganderätten till ESRO:s byggnader och
fasta anläggningar.
ESRO-institutionen vid Kiruna skall bli en s. k. öppen institution, dvs. alla
vetenskapliga resultat skall publiceras eller på annat sätt göras tillgängliga.
För nyttjanderätten till basområdet skall ESRO enligt avtalet erlägga en sym
bolisk arrendeavgift av en krona per år. I avtalet förutsättes, att ESRO:s verk
samhet kommer att föranleda dels intrång i näring och personliga olägenheter
för såväl samema som enskilda jordägare, dels intrång i renbetesrättigheter, dels
skador på renar och växande skog förorsakade av nedfallande raketer, dels ock
minskade intäkter av jakt och fiske. Sverige har i avtalet med ESRO utfäst sig
att ansvara för skador, intrång och olägenheter av nu nämnt slag. I gengäld skall
ESRO till Sverige erlägga dels ett engångsbelopp av 2 035 000 kr., dels ock en
årlig ersättning om 80 000 kr. Om skador av annan art skulle uppkomma på
grund av ESRO:s verksamhet, åligger det ESRO att utgiva skadestånd härför.
ESRO:s skadeståndsskvldighet skall bestämmas i enlighet med svensk rätt.
Såsom full kompensation för det intrång och de personliga olägenheter, som
ESRO:s verksamhet kan antagas komma att förorsaka samerna, skall byggas
dels en skogsbilväg från allmänna vägen mellan Vittangi och Karesuando till
trakten av sjön Pulsujärvi, dels ock vissa renstängsel. Vidare skall utföras
en vetenskaplig undersökning rörande samernas levnadsförhållanden inom det
av ESRO:s verksamhet berörda området. Kostnaderna för byggande och under
håll av vägen liksom kostnaderna för renstängslen och den vetenskapliga under
sökningen skall utgå ur förut angivna ersättningsbelopp. Återstoden av ersätt
ningsbeloppen avses skola utgå dels till enskilda jordägare såsom ersättning för
intrång i näring och personliga olägenheter, ävensom för arrende beträffande en
del av basområdet, dels till samema för skador på renar, dels till lappfonden för
intrång i renbetesrätt, dels ock till domänverket för minskade inkomster av jakt
och fiske.
5 —• Bihang till riksdagens protokoll 1964. 1 sand. Nr 69
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1904
58
För anläggning och projektering av den nyss nämnda skogsbilvägen till trak
ten av sjön Pulsujärvi är det min avsikt att föreslå Kungl. Maj:t att ställa
1 750 000 kr. av engångsbeloppet till arbetsmarknadsstyrelsens förfogande för att
styrelsen såsom beredskapsarbete skall kunna projektera och anlägga ifrågava
rande väg.
Till grund för utformningen av ersättningsbestämmelserna i avtalet med
ESRO ligger överenskommelser mellan företrädare för Kungl. Maj:t och kronan,
å ena, samt de enskilda jordägarna, å andra sidan. I dessa överenskommelser har
jordägarna medgivit att, såvitt deras rätt därav beröres, ESRO må använda det
i avtalet med ESRO angivna raketfältet på sätt i avtalet angives. Kungl. Maj:t
har å sin sida utfäst sig att till jordägarna utgiva förut nämnda ersättningar.
Överenskommelserna skall gälla för samma tid som avtalet med ESRO.
Det får anses vara av väsentligt intresse att de enskilda rättsägare, som kan
komma att lida intrång eller olägenhet eller eljest kan åsamkas skada i anledning
av ESRO:s verksamhet, gives en betryggande garanti för att skälig ersättning
verkligen utgives till dem. Staten bör därför på sätt som skett i överenskommel
serna i förhållande till de enskilda rättsägama ikläda sig ansvar för intrång i nä
ring och personliga olägenheter. Detsamma bör gälla i fråga om det intrång i
näring och de personliga olägenheter som förorsakas samerna liksom skador på
renar förorsakade av nedfallande raketer. Även den enskilde jordägare, som
upplåtit viss del av basområdet, bör kunna få arrendeavgiften utbetalad till sig
av staten. För täckande av de utlägg som staten i enlighet härmed kan åsamkas
skall, såsom jag nyss anfört, ESRO till Sverige utgiva ersättning. Det torde
vara naturligt att staten mot erhållande av dessa belopp påtager sig all ersätt
ningsskyldighet gentemot enskilda rättsägare för nämnda arrendeavgift samt
för här ifrågavarande intrång i näring, skador och personliga olägenheter. Ersätt
ningsbeloppen från ESRO torde böra disponeras för de utbetalningar som kan
komma i fråga. I fråga om skador av annan art, som — i motsats till de förut
nämnda — icke kan i förväg värderas, bör däremot ESRO svara gentemot den
skadelidande. Genom att ESRO förbundit sig att hålla en betryggande försäkring
mot dylika skador får även den som eventuellt kommer att lida en sådan skada
anses ha en betryggande garanti för att utfå ersättning.
Pa dessa skäl bör avtalet med ESRO i vad Sverige därigenom åtagit sig viss
ersättningsskyldighet för skador, intrång och personliga olägenheter godkännas.
Såsom förutsättning härför skall gälla, att avtalet träder i kraft. Under samma
förutsättning bör överenskommelserna med jordägarna, såvitt Kungl. Maj:t där
utfäst sig att utgiva arrende och andra ersättningar, bli föremål för godkännande.
Avtalet och överenskommelserna torde i berörda delar böra underställas riks
dagen för godkännande.
I propositionen 1962: 85 framhöll jag nödvändigheten av att frågan om den
svenska rymdforskningens framtida organisation och därmed sammanhängande
spörsmål närmare utreddes. Med anledning härav tillkallade jag i maj 1962
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 196Jr
59
särskilda sakkunniga för att verkställa denna utredning. De sakkunniga —
rymdkommittén — har, som framgått av min redovisning i det föregående, den
10 september 1903 avlämnat ett betänkande, »Organisatoriska åtgärder för
rymdverksamhetens främjande» (SOU 1963:61).
Rymdkommittén, som finner rymdforskningen vara av betydande intresse
för ett flertal naturvetenskapliga ämnesområden, anser det med hänsyn till det
fortsatta vetenskapligt-tekniska framåtskridandet vara väsentligt, att vårt land
har tillgång till personer med vidsträckta kunskaper inom detta forskningsfält,
inte minst då det gäller ställningstaganden inom vetenskap, teknik och försvar.
Kommittén förutsätter därvid bl. a., att nya rön på rymdmedicinens och rymd
biologins områden kommer att påverka utvecklingen inom medicin och biologi.
Vidare hävdar rymdkommittén, att Sveriges insats i internationellt samarbete
inom ESRO förutsätter att en motsvarande nationell verksamhet kan möjliggöra
ett fullt utnyttjande av organisationens resurser i enlighet med de för dess arbete
uppdragna riktlinjerna. Kommittén betonar därvid det angelägna i att svenska
forskare snarast ges sådana resurser, att vägen från ett uppslag till ett färdigt
projekt i möjligaste mån kan förkortas. Målet för den svenska rymdverksam
heten bör enligt kommitténs mening vara att dels på skilda sätt vinna resultat
genom ändamålsenligt bedriven forskning, dels genom utnyttjande av den
svenska industrins resurser framställa instrument och annan apparatur, dels ock
deltaga i pågående eller planerade internationella rymdprojekt. För att detta
mål skall kunna uppnås föreslår kommittén, att ett särskilt statens råd för
rymdverksamhet inrättas. Kommittén föreslår vidare, att under nyssnämnda
råd inrättas ett rymdinstitut med uppgift att tjäna som serviceorgan i fråga om
raketuppsändningar för forskarna vid universiteten, högskolorna och forsknings
institutionerna. Slutligen bör enligt kommittén en svensk raketuppsändnings-
plats anordnas i anslutning till den av ESRO planerade raketbasen i Kiruna-
området.
Remissinstanserna har i sina yttranden från skilda utgångspunkter anfört
kritik mot ett flertal av kommitténs förslag. I särskild utsträckning har därvid
fästs avseende vid rymdforskningens ställning i jämförelse med andra forsk
ningsområdens. Då det gäller frågan om förhållandet till verksamheten inom
ESRO framhålles i vissa yttranden bl. a., att ett fullföljande av Sveriges åta
gande gentemot ESRO förutsätter en inhemsk basorganisation för samarbetet.
Remissinstanserna har nästan enhälligt avvisat förslaget om inrättande av ett
rymdforskningsråd, medan förslaget om ett rymdinstitut vunnit en viss anslut
ning. Några instanser har emellertid därvid föreslagit, att detta institut anslutes
till flygtekniska försöksanstalten.
För egen del vill jag till en början erinra om att jag i propositionen 1962: 85
uttalade, att vid bestämmandet av storleken av ett anslag för rymdforsknings
ändamål hänsyn enligt min mening borde tagas till de förhållandevis mycket
betydande ekonomiska insatser som från svensk sida beräknades komma att
göras inom ramen för den europeiska samarbetsorganisationen. Vidare vill jag
Kungl. Maj:in proposition nr 69 år 1961+
60
framhålla, att ett studium av dels förarbetena beträffande arbetsplan m. in. för
ESRO:s tekniska laboratorier, dels konventionen för organisationen, klart utvisar
att ESROrs forskningsinstitutioner och nyssnämnda laboratorier i stor utsträck
ning skall kunna utnyttjas av nationella forskare. De svenska delegaterna i
ESRO bör därför enligt min mening verka för en sådan utveckling av organisa
tionen, att nationella forskningsinstitutioner eller forskargrupper i det fortlö
pande arbetet kan intimt samverka inom organisationens ram. Vid en sådan
utveckling synes mig insatsen av materiella och personella resurser inom Sverige
kunna göras väsentligt mindre än rymdkommittén föreslagit.
Även på det teknologiska fältet synes i Sverige arbetande rymdforskargrupper
kunna förlita sig på nära samverkan med ESROrs institutioner. Jag anser mig
således kunna konstatera, att den hos oss bedrivna rymdverksamheten kommer
att mera orientera sig mot projekt med anknytning till grundforskning, vilket
även klart framgår av den utredning rymdkommittén framlagt.
För innevarande budgetår är på riksstaten under åttonde huvudtiteln uppfört
ett reservationsanslag till rymdforskning, vilket disponeras av rymdkommittén.
Med utgångspunkt i vad jag nyss anfört vill jag förorda, att tilldelningen av
anslag till olika svenska rymdforskningsprojekt i fortsättningen omhänderhaves
av de statliga forskningsråd som närmast har att svara för det vetenskapliga
område, till vilket vederbörande projekt kan hänföras. Med hänsyn härtill —
och under hänvisning till vad flertalet remissinstanser anfört — kan jag icke till
styrka att ett särskilt rymdforskningsråd inrättas. Rymdkommittén bör således
i och med utgången av juni 1964 upphöra med sin verksamhet. Vid bifall till här
framlagda förslag bör det nyssnämnda anslaget utgå ur riksstaten. Det torde få
ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om dispositionen av vid utgången av
budgetåret 1963/64 eventuellt förefintlig reservation på ifrågavarande anslag.
Vid min uppräkning av anslagen till de naturvetenskapliga, tekniska och medi
cinska forskningsråden har jag förutsatt att från dessa anslag medel till svenska
rymdforskningsprojekt under nästa budgetår kommer att beviljas till belopp som
överstiger de medel, som innevarande budgetår står till rymdkommitténs för
fogande för sagda ändamål. Jag har härvid räknat med sammanlagt ca 2,25
milj. kr. Bidragen till rymdforskning bör likväl inte bindas vid detta belopp,
utan de berörda forskningsråden har att granska ansökningar rörande rymd-
forskningsprojekt på samma sätt som råden prövar andra forskningsprojekt.
Detta innebär att nästa års faktiska bidrag till svensk rymdforskning kan bli
större eller mindre än jag vid anslagsavvägningen räknat med.
Av vad jag i det föregående anfört följer vidare, att jag icke nu anser mig
böra förorda att ett svenskt rymdinstitut upprättas. Jag kan inte heller tillstyrka
rymdkommitténs förslag att ett särskilt svenskt raketuppsändningsområde an
ordnas vid Kiruna.
Jag övergår härefter till att redovisa mina mcdelsberäkningar under respek
tive anslag.
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964.
61
Medicinsk forskning. För innevarande budgetår är på riksstaten
uppförda två anslag till statens medicinska forskningsråd, det ena ett förslags
anslag av 920 000 kr. till förvaltningskostnader, det andra ett reservationsanslag
av 8 885 000 kr. till medicinsk forskning. Under förvaltningsanslaget har upp
tagits dels 280 000 kr. till förvaltningskostnader i egentlig mening, dels 640 000
kr. till de två försvarsmedicinska forskargrupper, som inrättats genom beslut
av 1963 års riksdag (prop. 1963: 74; SU 85; Rskr 212).
Statens medicinska forskningsråd har i förslagen till anslagsäskanden under
förvaltningsanslaget, posten till försvarsmedicinska forskargrupper,
för nästa
budgetår hemställt om en förstärkning av den försvarsmedicinska forsknings
organisationen.
De nya forskargrupper som rådet under hänvisning till försvarsmedicinska
forskningsutredningens betänkande föreslår inrättade fr. o. m. nästa budgetår
är, såsom tidigare anförts, avsedda för forskning inom områdena bakteriologisk
bioteknik och toxikologi. Gentemot rådets förslag rörande dessa forskargruppers
sammansättning har jag inte haft anledning till annan erinran än att jag funnit
modifikationer påkallade med avseende på lönegradsplaceringen av vissa tjäns
ter. Jag förordar sålunda, att fr. o. m. nästa budgetår inrättas ytterligare två
försvarsmedicinska forskargrupper med den sammansättning följande samman
ställning utvisar.
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 196
4
Tjänster
Bakteriologisk
bioteknik
Toxikologi
Professor i Be 3...........................
Forskningsingenjör i Ae 19 ........
Laboratorieingenjör i högst Ae 15
Instrumentmakare i Ae 11.........
Kontorist i Ae 9...........................
Laboratoriebiträde i högst Ae 9 .
Expeditionsvakt i Ae 7...............
Till första innehavare av de av mig förordade extra ordinarie professurerna
bör utan vederbörligt ansöknings- och sakkunnigförfarande utses i bakteriolo
gisk bioteknik laboratorn C. G. Hedén och i toxikologi laboratorn B. Holmstedt.
Med anledning av rådets förslag om förstärkning av de befintliga forskar
grupperna förordar jag, att fr. o. m. nästa budgetår inrättas ytterligare en tjänst
som forskningsläkare i Ae 27 med placering vid den navalmedicinska gruppen.
Vidare beräknar jag medel för två kanslibiträdestjänster i Ae 7, varav den ena
förenad med heltidstjänstgöring vid nämnda grupp och den andra med halv
tidstjänstgöring vid den flygmedicinska gruppen. I enlighet med rådets förslag
förordar jag vidare utbyte av en tjänst som laboratoriebiträde i högst Ae 9 vid
(32
sistnämnda grupp mot en tjänst som kontorist i Ae 9. Mot rådets förslag om
extraordinariesättning av vissa tjänster vid rådet, nämligen en förste instru-
mentmakare i Ag 13, en översköterska i Ag 13 och en instrumentmakare i Ag 11,
har jag inte någon erinran.
Avlöningskostnaderna för nu berörd personal beräknar jag till 360 000 kr.
I detta sammanhang vill jag erinra om att enligt beslut av 1963 års riksdag
kostnaderna för den flyg- och navalmedicinska nämndens förutvarande flygfysio
logiska grupp i Lund, vilka för innevarande budgetår belastar anslaget till för
valtningskostnader vid medicinska forskningsrådet med 134 000 kr., fr. o. m.
budgetåret 1964/65 skall belasta Lunds universitets avlöningsanslag.
Anslagsposten till avlöningar till personal vid de försvarsmedicinska forskar
grupperna beräknar jag för nästa budgetår i enlighet med vad jag nu förordat
till (640 000 + 360 000 — 134 000 =) 866 000 kr.
Som jag tidigare redovisat har rådet under
förvaltningsanslaget, posten till
förvaltningskostnader
för budgetåret 1964/65 hemställt om en höjning av me-
delsansvisningen med i runt tal 97 000 kr. Större delen av denna höjning be
tingas av önskemål om en förstärkning av de administrativa resurserna inom
rådets sekretariat med cn tjänst som byråchef i Be 1. I likhet med rådet anser
jag, att tillkomsten av en administrativ chefsbefattning inom rådets sekretariat
skulle möjliggöra en avsevärd förenkling och rationalisering av rådsarbetet. Jag
är emellertid inte beredd att nu taga ställning till huruvida en dylik befattning
bör uppföras på extra ordinarie stat. Med anledning härav beräknar jag under
förevarande anslagspost medel motsvarande avlöningskostnaderna för en tjänst i
lönegraden B 1. Samtidigt räknar jag med att nu utgående medelsanvisningar
till arvoden till biträdande sekreterare vid dels den allmänna medicinska sektio
nen, dels den försvarsmedicinska sektionen indrages. Jag beräknar vidare medel
för avlöning av ett kanslibiträde i lönegraden A 7 samt för resekostnader, ex-
penser m. m. och utrustning med i runt tel 16 000 kr. Det sammanlagda medels
behovet för nästa budgetår under anslagsposten till förvaltningskostnader beräk
nar jag till (280 000 + 67 000 =) 347 000 kr.
Till Statens medicinska forskningsråd: Förvaltningskostnader bör sålunda för
budgetåret 1964/65 uppföras ett förslagsanslag av (920 000 -f- 360 000 — 134 000
+ 67 000 =) 1 213 000 kr.
Under anslaget till
medicinsk forskning
har rådet — såsom framgått av redo
görelsen i det föregående — föreslagit en i det närmaste fördubblad medelsanvis
ning. Jag förordar för min del en höjning av nuvarande anslag med 3 415 000 kr.
I samråd med chefen för socialdepartementet förordar jag, att det för inne
varande budgetår under riksstatens femte huvudtitel med 50 000 kr. uppförda
reservationsanslaget Bidrag till forskningsverksamhet på yrkesmedicinens om
råde fr. o. m. näste budgetår överföres till åttonde huvudtiteln och uppföres
som en post under anslaget till medicinsk forskning. Beloppet bör uppräknas
med 10 000 kr. till 60 000 kr.
Till Statens medicinska forskningsråd: Medicinsk forskning bör sålunda för
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964
budgetåret 1964/65 uppföras ett reservationsanslag av (8 885 000 + 3 415 000
+ 60 000 =) 12 360 000 kr. Detta belopp bör liksom för närvarande uppdelas på
skilda anslagsposter.
Humanistisk forskning. Statens humanistiska forskningsråd har,
som jag tidigare anfört, i sina förslag till anslagsäskandcn för nästa budgetar hem
ställt om en höjning av medelsanvisningen till humanistisk forskning — nu
2 125 000 kr. — med 1 091 000 kr. För egen del förordar jag, att förevarande
anslag uppräknas med 701 000 kr. Till Humanistisk forskning bör sålunda för
budgetåret 1964/65 uppföras ett reservationsanslag av (2 125 000 + 701 000 =)
2 826 000 kr.
Samhällsforskning. I enlighet med vad jag tidigare redovisat har
statens råd för samhällsforskning hemställt om en betydande uppräkning av
medelstilldelningen för nästa budgetår. Anslaget till jörvdltningskostnader
nu 91 000 kr. — föreslås av rådet höjt med 20 000 kr. För egen del har jag funnit
mig böra tillstyrka en förstärkning av biträdespersonalen inom rådets kansli,
varför jag beräknar medel för avlöning av ett kanslibiträde i lönegrad A 7. Vid
bifall till mitt förslag torde till Statens råd för samhällsforskning: Förvalt
ningskostnader för budgetåret 1964/65 böra uppföras ett förslagsanslag av
(91 000 + 15 000 —) 106 000 kr.
Rådet har vidare hemställt om en ökning av anslaget till samhällsforskning
från 2 milj. kr. till 3 milj. kr. Jag förordar, att anslaget höjes med 550 000
kr. Till Statens råd för samhällsforskning: Samhällsforskning bör sålunda för
budgetåret 1964/65 uppföras ett reservationsanslag av (2 000 000 + 550 000 =)
2 550 000 kr.
Naturvetenskaplig forskning. Pa riksstaten är för innevarande
budgetår uppförda två anslag till statens naturvetenskapliga forskningsråd,
nämligen dels ett förvaltningsanslag av 209 000 kr., dels ett forskningsanslag av
8 950 000 kr. Rådet har — såsom tidigare redovisats — för nästa budgetår hem
ställt om en uppräkning av anslaget till förvaltningskostnader med 179 000 kr.
och av anslaget till naturvetenskaplig forskning med 9 950 000 kr.
I fråga om förvaltningsanslaget finner jag, att en förstärkning av biträdesper
sonalen vid rådets sekretariat är påkallad med hänsyn till verksamhetens ökade
omfattning. Jag beräknar sålunda medel för avlöning av en kontorist i lönegraden
A 9. I övrigt räknar jag med en höjning av medelstilldelningen för särskilda
utredningar samt resekostnader och expenser m. m. av i runt tal 7 000 kr.
För innevarande budgetår finns på riksstaten uppfört ett anslag till bidrag till
vetenskaplig verksamhet vid Vetenskapsakademien. Under ifrågavarande anslag
finns uppförd bl. a. en post å 42 700 kr. avseende lönekostnad för laboratorn och
föreståndaren för Abisko naturvetenskapliga station. I propositionen 1964: 47
angående förstatligande av Vetenskapsakademiens forskningsinstitut för ex
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964
63
64
perimentell fysik m. m. har jag förordat, att — därest forskningsinstitutet för
statligas nyssnämnda anslag skall utga ur riksstaten. Med anledning härav
förordar jag, att lönekostnaderna för befattningen som laborator och förestån
dare för Abisko naturvetenskapliga station fr. o. m. budgetåret 1964/65 skall
bestridas från anslaget till förvaltningskostnader vid statens naturvetenskapliga
forskningsråd.
Jag förordar, att till Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Förvaltnings
kostnader för nästa budgetår uppföres ett förslagsanslag av (209 000 -f 43 000 -f
22 000 =) 274 000 kr.
Forskningsrådet har såsom redan framgått för nästa budgetår hemställt om
mer än en fördubbling av anslaget till naturvetenskaplig forskning. För egen del
är jag beredd att tillstyrka en höjning av nuvarande anslag med 4 550 000 kr.
Jag förordar salunda, att till Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Natur
vetenskaplig forskning för nästa budgetår uppföres ett reservationsanslag av
(8 950 000 -f 4 550 000 =) 13 500 000 kr.
Atom forskning. I sina förslag till anslagsäskanden för budgetåret
1964/65 har statens råd för atomforskning hemställt om en höjning av anslaget
till atomforskning — nu 7 675 000 kr. — med 5 825 000 kr.
Jag har funnit mig böra tillstyrka en uppräkning av förevarande anslag med
1 127 000 kr. Till atomforskning torde alltså för nästa budgetår böra uppföras
ett reservationsanslag av (7 675 000 -f 1 127 000 =) 8 802 000 kr.
Europeiskt samarbete inom rymdforskningen. I det
föregående har en redogörelse lämnats för uppkomsten av det europeiska sam-
aibetet pa detta forskningsfält. Verksamheten inom ESRO väntas komma igång
omkring den 1 april 1964. För den s. k. interimstiden, dvs. fram till dess konven
tionen träder i kraft, har Sverige haft att erlägga ett lägre belopp för framför
allt administrativt förberedelsearbete. Hittills har Sverige erlagt omkring 930 000
kr. Detta belopp får avdragas från det första årsbidraget.
ESRO:s budget för 1964 kan beräknas till omkring 50 milj. franska francs.
För 1965 kan budgeten beräknas till i runt tal 113 milj. franska francs. Då
Sveriges bidragsandel innevarande år uppgår till 5,03 % blir den svenska ande
len för andra hälften av 1964 omkring 1 330 000 kr.; motsvarande bidrag för
första hälften av 1965 kan — på samma grunder — uppskattas till högst
3 300 000 kr. I dessa belopp kan jämväl kostnader för svenska representanters
deltagande i sammanträden med ESRO och dess organ innefattas. Då bidraget
till förberedelsearbetet får avdragas från det första årsbidraget till ESRO, torde
kostnaderna för Sveriges deltagande under budgetåret 1964/65 komma att uppgå
till (1 330 000 + 3 300 000 — 930 000 =) 3 700 000 kr.
Till Europeiskt samarbete inom rymdforskningen bör för nästa budgetår upp
föras ett förslagsanslag av 3 700 000 kr., vilket innebär ett jämfört med inneva
rande budgetår oförändrat belopp.
Kungl. Maj:ts 'proposition nr 69 år 1964.
65
Jordbruksforskning. För innevarande budgetår är på riksstaten un
der nionde huvudtiteln uppförda två anslag för jordbruksforskning, nämligen
dels ett reservationsanslag av 2 100 000 kr. till främjande av forskning på jord
brukets område m. m., dels ett reservationsanslag av 250 000 kr. till åtgärder
för att förebygga skördeskador. I samråd med chefen för jordbruksdepartemen
tet förordar jag för nästa budgetår en betydande uppräkning av ifrågavarande
anslag.
Av förstnämnda anslag bör, såsom jordbrukets forskningsråd föreslagit, minst
250 000 kr. användas för att stödja strålskyddsforskning vid vissa institutioner
som sorterar under jordbruksdepartementet. Vidare bör den svenska avdelning
en av Nordiska jordbruksforskares förening tilldelas ett oförändrat belopp av
30 000 kr. att användas enligt jordbrukets forskningsråds närmare bestämmande
samt ett belopp av 150 000 kr. avdelas för att i enlighet med av 1961 års riksdag
godkända riktlinjer (prop. 1961: 1, bil. 11, p. 72; JoU 1; Rskr. 9) främja i första
hand jordbruksforskning med nordiska aspekter.
Ett belopp av 250 000 kr. föreslår jag skall disponeras för undersökningar rö
rande biverkningar vid användning av kemiska bekämpningsmedel och därmed
sammanhängande spörsmål. Det bör uppdragas åt jordbrukets forskningsråd
att utarbeta och för Kungl. Maj:t framlägga en plan för den närmare dispositio
nen av dessa medel. För att biträda rådet härmed bör till detta knytas en
mindre expertgrupp. Kostnaderna för expertgruppen och för annan i samman
hanget erforderlig arbetskraft åt forskningsrådet bör efter Kungl. Maj:ts bestäm
mande få bestridas ur förevarande anslag. Chefen för jordbruksdepartementet
avser att inom kort föranstalta om en utredning rörande det aktuella problem
komplexet, varigenom bättre underlag skall erhållas för en rationell planering
och samordning av olika forskningsinsatser på området.
För budgetåret 1964/65 bör till Främjande av forskning på jordbrukets om
råde m. m. under nionde huvudtiteln uppföras ett reservationsanslag av
(2 100 000 + 850 000 =) 2 950 000 kr. Vidare bör för nästa budgetår till Åtgär
der för att förebygga skördeskador under nämnda huvudtitel uppföras ett
reservationsanslag av (250 000 -}- 50 000 =) 300 000 kr.
Teknisk forskning. På riksstaten är för innevarande budgetår un
der tionde huvudtiteln uppförda dels ett förslagsanslag till statens tekniska forsk
ningsråd av 244 000 kr., dels ett reservationsanslag till teknisk forskning av
8 100 000 kr. I fråga om sistnämnda anslag har rådet begärt en uppräkning med
12 900 000 kr. Mina förslag beträffande de båda förevarande anslagen framlägger
jag i samråd med chefen för handelsdepartementet.
Forskningsrådets hemställan att få utnyttja anslaget till teknisk forskning
också för rådets administrativa och planerande uppgifter är jag inte beredd att
biträda. Medel härför bör liksom tidigare anvisas under anslaget till statens
tekniska forskningsråd. Med hänsyn till rådets ökade verksamhet tillstyrker jag
en uppräkning av detta anslag med 120 000 kr. Jag har härvid bl. a. beräknat
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1961+
66
medel för en tjänst som biträdande sekreterare i Ae 25, som jag föreslår inrättad
vid rådet fr. o. m. nästa budgetår, samt medel motsvarande en kontorist i A 9.
Det bör ankomma på Kungl. Maj :t att meddela beslut angående dispositionen
av anslaget. Vid bifall till vad jag föreslagit bör för budgetåret 1964/65 till
Statens tekniska forskningsråd under tionde huvudtiteln uppföras ett förslags
anslag av (244 000 + 120 000 =) 364 000 kr.
Anslaget till teknisk forskning föreslår jag höjt till 13 200 000 kr. Kostnader
för att anställa forskare liksom för publiceringstryck torde som hittills få bestri
das från anslaget till teknisk forskning. Jag finner inte skäl att föreslå särskilda
anslag för dessa ändamål. För nästa budgetår bör till Teknisk forskning under
tionde huvudtiteln uppföras ett reservationsanslag av (8 100 000 + 5 100 000 =)
13 200 000 kr.
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964.
Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 196b
67
VI. Hemställan
Under åberopande av vad jag anfört i det föregående hemställer jag, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
I. a) godkänna vad jag i det föregående förordat rörande
svenska insatser på rymdforskningens område;
b) godkänna de förut angivna delarna av avtalet med ESRO
och av överenskommelserna med jordägarna under förutsättning
att avtalet med ESRO träder i kraft;
c) medgiva, att de från ESRO inflytande ersättningarna bör
användas i enlighet med vad jag förordat i det föregående;
II. medgiva, att vid de under statens medicinska forsk
ningsråd sorterande försvarsmedicinska forskargrupperna må
fr. o. m. budgetåret 1964/65 tills vidare vara inrättade följande
extra ordinarie tjänster, nämligen två som professor i Be 3 och
en som forskningsläkare i Ae 27, samt bemyndiga Kungl. Maj:t
att fastställa personalförteckning i överensstämmelse härmed;
III. godkänna följande avlöningsstat för under punkt II
nämnda forskargrupper att tillämpas tills vidare under budget
året 1964/65.
Avlöningsstat
1. Avlöningar till icke-ordinarie personal................. 596 000
2. Rörligt tillägg,
förslagsvis
...................................... 270 000
Summa kr. 866 000
IV. till
Statens medicinska forskningsråd: Förvaltningskost
nader
för budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 1 213 000 kr.;
V. till
Statens medicinska forskningsråd: Medicinsk forsk
ning
för budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa
ett reservationsanslag av 12 360 000 kr.;
VI. till
Humanistisk forskning
för budgetåret 1964/65 under
åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 2 826 000
kr.;
VII. till
Statens råd för samhällsforskning: Förvaltnings
kostnader
för budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 106 000 kr.;
VIII. till
Statens råd för samhällsforskning: Samhällsforsk
68
ning
för budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa
ett reservationsanslag av 2 550 000 kr.;
IX. till
Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Förvalt
ningskostnader
för budgetåret 1964/65 under åttonde huvud
titeln anvisa ett förslagsanslag av 274 000 kr.;
X. till
Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Naturve
tenskaplig forskning
för budgetåret 1964/65 under åttonde hu
vudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 13 500 000 kr.;
XI. till
Atomforskning
för budgetåret 1964/65 under åtton
de huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 8 802 000 kr.;
XII. till
Europeiskt samarbete inom rymdforskningen
för
budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett för
slagsanslag av 3 700 000 kr.;
XIII. till
Främjande av forskning på jordbrukets område
m.
to. för budgetåret 1964/65 under nionde huvudtiteln anvisa
ett reservationsanslag av 2 950 000 kr.;
XIV. till
Åtgärder för att förebygga skördeskador
för bud
getåret 1964/65 under nionde huvudtiteln anvisa ett reserva
tionsanslag av 300 000 kr.;
XV. medgiva att vid statens tekniska forskningsråd fr. o. m.
budgetåret 1964/65 får inrättas en extra ordinarie tjänst som
biträdande sekreterare i Ae 25 samt bemyndiga Kungl. Maj:t
att fastställa personalförteckning i överensstämmelse härmed;
XVI. till
Statens tekniska forskningsråd
för budgetåret
1964/65 under tionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
364 000 kr.;
XVII. till
Teknisk forskning
för budgetåret 1964/65 under
tionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 13 200 000
kr.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instäm
mande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar
Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas pro
position av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
E. Erlandsson
Kungi. Maj:ts proposition nr 69 år 196h
Kungl. Maj:ts -proposition nr 69 år 1964
69
INNEHÅLL
Sid.
I. Inledning .....................................................................................................
II. Forskningens villkor och behov.................................................................
A. Forskningens resurser ..........................................................................
B. Forskningsrådens långtidsplaner.........................................................
III. Forskningsrådens anslagsberäkningar för 1964/65 ................................
A. Statens medicinska forskningsråd: Förvaltningskostnader.............
B. Statens medicinska forskningsråd: Medicinsk forskning ...............
C. Humanistisk forskning ........................................................................
D. Statens råd för samhällsforskning: Förvaltningskostnader ...........
E. Statens råd för samhällsforskning: Samhällsforskning ...................
F. Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Förvaltningskostnader .
G. Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Naturvetenskaplig
forskning ...............................................................................................
H. Atomforskning ......................................................................................
I. Främjande av forskning på jordbrukets område m. m........................
J. Åtgärder för att förebygga skördeskador ..........................................
K. Statens tekniska forskningsråd ...........................................................
L. Teknisk forskning..................................................................................
IV. Den svenska rymdforskningens organisation m. m...................................
A. Rymdkommitténs betänkande ...........................................................
B. Yttranden .............................................................................................
V. Departementschefen ..................................................................................
VI. Hemställan ..................................................................................................
4
6
8
11
19
19
21
24
24
24
25
26
27
28
29
29
30
31
31
44
51
67