5

Verksamheten inom rationaliseringsområdet innefattar i huvudsak ratio-

naliseringsundersökningar samt utbildnings- och informationsverksamhet.

I detta sammanhang har statskontoret också behandlat den matematiska

databehandlingen.

1.2.1.1. Rationaliseringsundersökningar

Rationaliseringsundersökningarna utgör den dominerande delen av stats­

kontorets verksamhet och tar i anspråk mer än 60 % av verkets personal­

resurser. Förutom de egentliga rationaliseringsutredningarna innefattar

denna verksamhetsgren såväl vissa speciella aktiviteter inom rationalise-

singsområdet av typen teknisk serviceverksamhet, general- och lokalpla­

nering för statlig byggnadsverksamhet, samordning i fråga om anskaffning

och utnyttjande av datamaskiner inom statsförvaltningen som remissverk­

samhet.

De egentliga rationaliseringsundersökningarna kan initieras dels av Kungl.

Maj :t, dels av statliga myndigheter eller kommittéer, dels av statskontoret

självt. F. n. pågår ett 80-tal utredningar, varav cirka 20 har igångsatts på

uppdrag av Kungl. Maj :t och 45 påkallats av ämbetsverk eller kommitté­

er samt cirka 15 startats på statskontorets eget initiativ. Tillkomsten av

ADB som ett hjälpmedel i rationaliseringsarbetet ger som tidigare antytts

vidgade möjligheter till rationaliseringsvinster men ställer samtidigt öka­

de krav på utredningsresurser i såväl kvantitativt som kvalitativt avseen­

de. Ämbetsverkets egna erfarenheter och den stora efterfrågan på dess

tjänster visar också att behovet av verkets insatser är stort. Även om det

enligt verksstadgan förutsatts att rationaliseringsverksamhet kontinuerligt

skall pågå hos myndigheterna, saknas enligt statskontoret i många fall

resurser för undersökningar i myndigheternas egen regi. Detta förhållande

avspeglar sig i att myndigheterna ofta vänder sig till statskontoret med

begäran om medverkan i olika rationaliseringsutredningar. Statskontorets

resurser har därigenom i stor omtattning kommit att tas i anspråk för ett

betydande antal undersökningar rörande mindre organisationsenheter eller

begränsade rutiner utan egentlig motsvarighet inom statsverksamheten i

övrigt. Statskontoret anser, att ämbetsverket som det centrala rationalise-

ringsorganet i största möjliga utsträckning bör avlastas mera rutinartade

rationaliseringsuppgifter, som i stället bör utföras inom respektive myn­

dighet. Härigenom skulle statskontorets rationaliseringsverksamhet i ökad

utsträckning kunna inriktas på större och mera vittomfattande undersök­

ningar. För att underlätta en sådan utveckling avser statskontoret att kart­

lägga rationaliseringsverksamheten inom olika myndigheter och att suc­

cessivt framlägga förslag om de eventuella personalförändringar som kan

betingas därav. Eu förstärkning av myndigheternas personalresurser för

rationaliseringar skulle, framhåller ämbetsverket, förbättra förutsättning­

arna för statskontorets mera allmängiltiga rationaliseringsverksamhet dels

Kungl. Maj:ts proposition nr 42 år 1965

7

Även om datamaskiner i alltmer ökad utsträckning genom modulupp­

byggnad kan anpassas till användarens förutsedda behov ger de stora ma­

skinernas företräde ur driftkostnadssynpunkt anledning till noggranna

överväganden i anskaffningsfrågor. Med hänsyn till de avsevärda kostna­

der som är förenade med anskaffning och utnyttjande av datamaskiner

föreligger ett starkt behov av en samlad planering på detta område och

samordning i olika former. Enligt statskontorets mening bör en arbets­

grupp inom ämbetsverket såväl handlägga uppkommande maskinutvärde-

ringsfrågor som kontinuerligt följa den tekniska utvecklingen inom det

datatekniska området.

Statskontorets befattning med general- och lokalplanering för statlig

byggnadsverksamhet har under senare år ökat i omfattning och ämbets­

verket anlitas i betydande utsträckning som remissorgan i frågor rörande

såväl den militära byggnadsverksamheten som den civila statsförvalt­

ningens byggnadsverksamhet. Statskontoret har funnit denna medverkan

vara ett led i verkets rationaliseringsträvanden och förutsätter att denna

medverkan tills vidare kommer att fortsätta i avvaktan på att de organ som

finns för det statliga byggandet, främst fortifikationisförvaltningen och

byggnadsstyrelsen, helt skall kunna svara för dessa arbetsuppgifter.

1.2.1.3. Remissverksamhet

I statskontorets arbetsuppgifter ingår en betydande remissverksamhet.

Under budgetåren 1961/62—1963/64 har ämbetsverket behandlat i genom­

snitt ca 325 remisser per budgetår. Denna verksamhet kräver en betydan­

de personalinsats och har enligt statskontorets mening fördröjt ämbetsver­

kets rationaliseringsutredningar. Statskontoret anser aet önskvärt att re­

missverksamheten inskränks till att avse sådana frågor som har en mera

direkt anknytning till eller berör de huvudaktiviteter som omfattas av äm­

betsverkets ämbetsområde. Som exempel kan nämnas rationaliserings- och

organisationsfrågor som verket närmare känner till genom sina rationali-

seringsundersökningatr eller på annat sätt, datamaskinsystem, kontoi stek-

niska hjälpmedel av större betydelse samt rationaliserings-, organisations-

och besparingsfrågor i den mån de är av allmän och/eller principiell na­

tur.

1.2.2. Utbildnings- och informationsverksamhet

1.2.2.1. Utbildningsverksamhet

Statskontorets utbildningsresurser tas i anspråk för utbildning av såväl

ämbetsverkets egen personal som sådan personal hos andra myndigheter

som deltar i eller kommer i kontakt med rationaliseringsarbetct. I prop.

1963: 85 betonas betydelsen av att utbildningsverksamheten på rationalise-

ringsområdet intensifieras och utvecklingen bär också bestyrkt behovet

av ökade utbildningsinsatser. Dessa varken kan eller bör helt täckas med

Kungl. Maj:ts proposition nr A2 år 1965

11

omfattande fem utredningsavdelningar och en administrativ del, som be­

står av ett antal i olika hänseenden resursskapande funktioner, nämligen

centralplaneringen, utbildningsbyrån och administrativa byrån. I syfte att

avlasta verkschefen från det omedelbara ansvaret för administrationssek-

torn föreslår ämbetsverket, att de tre enheterna inom denna ställs under

ledning av en befattningshavare med ställning som överdirektör och sous­

chef. Beslut i ärenden rörande undersökningar och remisser bör ankomma

på chef för utredningsavdelning. Denne bör därvid ges befogenheter som i

stort sett motsvarar dem som nu tillkommer överdirektörerna och i viss

omfattning generaldirektören.

1.2.5.3. Utredningsavdelningar

Inom utredningsavdelningarna skall statskontorets undersöknings- och

remissverksamhet bedrivas. Avdelningarnas tjänstemän skall också med­

verka i utbildningsbyråns verksamhet. Varje avdelning bor i princip vara

så allsidigt sammansatt att den kan åtaga sig alla slag av rationaliserings-

uppdrag, således även ADB-inriktade. Vidare bör uppdraget kunna omfatta

alla faser från förberedelse och igångsättning till uppföljning av rationa-

liseringsresultatet. Enligt statskontorets mening torde det dock vara lämp­

ligt att till en av avdelningarna sammanföra specialister på maskinutvär-

deringsfrågor avseende ADB, metodologiska undersökningar, kontorstek-

niska hjälpmedel, arbetsstudieteknik m. in. för att koncentrera den konti­

nuerliga uppföljningen på ifrågavarande område till en och samma enhet.

Inom samma avdelning bör tills vidare fullgöras de arbetsuppgifter som

ankommer på statskontorets tryckeriexpedition.

Vad beträffar dimensioneringen av den nya organisationen har stats­

kontorets målsättning varit att kunna möta de ökade kraven i stort sett

inom ramen för nuvarande faktiska personalnumerär och med en höjning

av befattningshavarnas kompetens. För att denna målsättning skall kunna

fullföljas måste bl. a. följande förutsättningar uppställas, nämligen att de

myndigheter som statskontoret undersöker kan ställa erforderlig personal

till förfogande, att enskilda konsultföretag då så anses lämpligt får anlitas,

att tillfredsställande utbildningsresurser ställs till förfogande för stats­

kontorets personal och att marknadsmässiga löner kan erbjudas. Stats­

kontoret föreslår att utredningsavdelningarnas sammanlagda personal di­

mensioneras till 160 personer, innebärande en personalökning med ca 15

personer och ökning av antalet tjänster med 40. För att skapa förutsätt­

ningar för ett effektivt ledarskap och arbetsfrämjande relationer utredar­

na emellan bör avdelningarna numerärt sett inte göras för stora. Som rikt­

punkt bör gälla att utredningsavdelningarna skall bestå av en mera fast

kärna av drygt 30 personer förutom tillfälliga experter och konsulter. Om

hänsyn tas även till de senare kan en avdelnings numerär komma att upp-

<>å till bortåt 50 personer. Från denna utgångspunkt bör antalet utred-

ö

1

Kungl. Maj:ts proposition nr

42

år 1965

15

hos de enskilda myndigheterna, måste emellertid statskontoret med upp­

märksamhet följa utvecklingen och i mån av behov ingripa för att

främja en utveckling i rationaliseringsbefrämjande riktning. Samtidigt

skall statskontoret fungera som konsultorgan vid större rationaliserings-

utredningar som företas antingen på uppdrag av Kungl. Maj :t eller ini­

tierats av statskontoret eller som statskontoret efter begäran från myndig­

het funnit sig böra delta i. Vid sidan av mera omfattande undersökningai äi

det angeläget, att statskontoret speciellt studerar möjligheterna till ratio­

naliseringar av sådana i och för sig begränsade rutiner som t. ex. diarietö-

ring och registrering där rationaliseringar på grund av rutinernas stora

frekvens kan medföra väsentliga vinster för statsverksamheten som helhet.

Hädande brist på rationaliseringsutbildad personal motiverar en intensifi­

erad utbildningsverksamhet i syfte att motverka eller på längre sikt häva

bristen. En vidgad informationsverksamhet efter de linjer som statskonto­

ret angett framstår också som angelägen.

Statskontoret har i sin organisationsutredning strävat efter en ökad flexi­

bilitet i organisationen. Enligt ämbetsverkets förslag skulle detta åstadkom­

mas genom att de nuvarande sex utredningsbyråerna inklusive tryckeriexpe­

ditionen, de två byråerna för administrativ ADB, chefssekretatriatet samt

vissa fristående arbetsgrupper sammanförs till fem större avdelningar un­

der ledning av vardera en avdelningschef i lönegrad B 4. Fondbyrån skall

enligt förslaget tills vidare kvarstå oförändrad. Avdelningscheferna skall

enligt förslaget ges en relativt självständig ställning och sortera direkt un­

der verkschefen. Förutom avdelningschefen skulle varje avdelning bestå av

fem organisationsdirektörer, tio byrådirektörer, tio förste byråsekreteiare

eller assistenter samt sex assistenter eller kontorsbiträden eller för samt­

liga avdelningar tillhopa 160 tjänster. För att möjliggöra en intensifierad

planering av verksamheten föreslår statskontoret att en särskild plane­

ringsgrupp inrättas. Till utbildningsbyran föreslås att ca 20 utredningsaspi-

ranter anknyts under utbildningstiden och administrativa byrån omorgani­

seras delvis. Dessa tre enheter föreslås sortera under en överdirektör, som

också skulle fungera som souschef.

Mot den föreslagna organisationsstrukturen har remissinstanserna inte

haft någon invändning med undantag för Nya Systemaktiebolaget, som an­

sett en ytterligare flexibilitet önskvärd samtidigt som centralplanerings-

funktionen borde samordnas med personalchefslunktionen och ges en star­

kare ställning i organisationen. Bolaget anför vidare, att en överdirektör i

större omfattning än enligt statskontorets förslag bör inkopplas på det di­

rekta utredningsarbetet i syfte att avlasta generaldirektören. Vad beträffar

den föreslagna personaldimensioneringen har tlertalet remissinstanser inte

haft någon erinran. Riksrevisionsverket har emellertid uttalat tveksamhet

om lämpligheten att i tjänsteförteckningarna uppta så många som 25 orga­

nisationsdirektörer och 50 byrådirektörer. Behovet av högre tjänstemän bör

Kungl. Maj.ts proposition nr

12

år li)65

16

enligt riksrevisionsverket tillgodoses i annan torm. Mot den föreslagna löne­

sättningen har järnvägsstyrelsen uttalat tveksamhet.

För egen del kan jag tillstyrka den av statskontoret föreslagna organisa­

tionen på verksledningsplanet, bestående av generaldirektören och eu över­

direktör. Mitt förslag till organisation sammanfattas i en tablå vilken som

bilaga 2 torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende, överdirektö­

rens funktioner bör emellertid vidgas jämfört med statskontorets förslag

till att avse också vissa ledande funktioner i fråga om utredningsavdel­

ningarna. Det bör ankomma på generaldirektören att efter styrelsens hö­

rande fördela arbetet mellan sig och överdirektören. Med hänsyn till arbels-

uppgifternas karaktär bör överdirektören i första hand representera admi­

nistrativ sakkunskap och ha erfarenhet av organisatoriska frågor.

Den administrativa ADB-verksamheten inom statsförvaltningen befinner

sig såsom statskontoret närmare utvecklat i ett intensivt utvecklingsskede.

Detta kommer under de närmaste åren att ställa ämbetsverket inför stora

utrednings- och samordningsuppgifter, som inrymmer såväl tekniskt och

organisatoriskt komplicerade problem som avvägningsfrågor med stor eko­

nomisk räckvidd. Med hänsyn härtill bör möjligheten att under en över­

gångstid dubblera överdirektörstjänsten genom göromålsbestridande allt­

jämt utnyttjas. Innehavaren av detta förordnande skulle närmast utöva eu

stabstunktion såsom teknisk-ekonomisk konsult för ADB-frågor.

1 fråga om utredningsavdelningarna anser jag i likhet med statskontoret

att betydande organisatoriska vinster står att vinna genom att de nuvarande

utredningsbyråerna sammanförs i större enheter och att de byråer som

handlägger frågor rörande den administrativa ADB inordnas i dessa större

enheter. Som statskontoret töreslagit bör dessa enheter var för sig ha kom­

petens att utföra utredningsuppdrag inom hela rationaliseringsområdet. Eu

avdelning bör dock koncentrera sig på bl. a. metodologiska undersökningar

och frågor rörande kontor stekniska hjälpmedel. Frågan om dimensione­

ringen av de nya utredningsavdelningarna måste bedömas bl. a. mot bak­

grund av rådande brist på rationaliseringsutbildad personal med hög kom­

petens. Även om statskontoret som centralt statligt rationaliseringsorgan

måste ges möjligheter att rekrytera högt kvalificerad personal måste detta

behov avvägas mot de krav på rationaliseringspersonal som andra statliga

organ samtidigt ställer. X id denna avvägning har jag ansett mig böra inta

en något mera restriktiv inställning beträffande personaldimensioneringen

vid statskontoret än ämbetsverket självt. Bl. a. som en följd härav bör

antalet avdelningschefer begränsas till fyra. Personalen på varje avdel­

ning kommer enligt mitt förslag att uppgå till ca 35 personer eller sam­

manlagt 139 tjänster plus expertis. Varje avdelning bör stå under ledning av

en avdelningschef i lönegrad B 4. Inom avdelningarna bör vidare finnas sam­

manlagt 20 organisationsdirektörer. Beträffande personalen i övrigt före­

slår jag att utredningsavdelningarna tillförs 40 byrådirektörer, 50 förste

Kungl. Maj.ts proposition nr 42 år 1965

17

byråsekreterare/förste byråingenjörer samt 25 tjänster för assistenter el­

ler kontorspersonal. I fråga om centralplaneringen och utbildningsbyrån

förordar jag att dessa sammanförs till en planerings- och utbildningsavdel­

ning under ledning

av en avdelningschef i B 4 med två organisationsdirek­

törer som närmast ansvariga för de två funktionerna. Beträffande perso­

naldimensioneringen anser jag mig böra föreslå att antalet byrådirektörer

minskas jämfört med statskontorets förslag från sju till fem. I fråga om

den administrativa byrån förordar jag att chefen för denna skall sortera

direkt under verksledningen. Statskontorets förslag till personaldimensio­

nering kan jag tillstyrka.

Kungl. Maj. ts proposition nr

i2

år 1965

2. Anslagsfrågor m. m.

Jag övergår härefter till att redovisa de anslagsframställningar för bud­

getåret 1965/66 som statskontoret avgivit samt mina förslag i anslutning

därtill.

2.1. Statskontoret: Avlöningar

2.1.1. Statskontorets anslagsframställning

Anslag

Nettoutgift

196H/64

......................... 7 627 600

7 652 175

1964/65

..........

^t:--.,......

1965/66 (förslag)............................ 11 500 000

Statskontoret

föreslår, att anslaget ökas med 4 108 000 kr. Härav hänför

sig ca 800 000 kr. till fördyring på grund av ändrade normer för beräkning

av rörligt tillägg. Kostnaderna har beräknats enligt följande sammanställ­

ning.

1. Verksledning

1 generaldirektör Bp 7........................................

1 överdirektör Bp 5...........................................

1 assistent högst Ae 15.......................................

2. Fem utredningsavdelningar

5 avdelningschefer Be 4 ..................................

25 organisationsdirektörer ................................

50 byrådirektörer ..................................................

50 förste byråsekreterare/assistenter...........

80 assistenter/kontorsbiträden .......................

2

IHhang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 42

76 500

66 204

28 688

166 392

312 180

1 417 350

2 091 900

1 551 000

578 520

5 950 950

18

Kungl. Maj. ts proposition nr 12 år 1965

3. Centralplanering

1 organisationsdirektör.............................................. 694

1 byrådirektör ............................................................. 41 83g

1 förste byråsekreterare/assistent......................... 31 020

1 assistent/kontorsbiträde ...................................... 19 284

4. Utbildningsbyrå

1 byråchef ...................................................................... 56 694

6 byrådirektörer ........................................................... 251 028

5 förste byråsekreterare/assistenter .................... 155 100

6 assistenter/kontorsbiträden.................................. 115 704

5. Administrativ byrå

1 byråchef ...................................................................... 56 694

2 byrådirektörer......................................................... 83 676

1 bokhållare Ae 15 ....................................................... 24 936

3 assistenter högst Ae 15........................................... 71 064

4 kansliskrivare Ae 11 ............................................... 81 120

2 kontorister Ae 9 ......................................................... 36 624

11 kanslibiträden (exp. vakter) Ae 7.................... 181 368

9 kontorsbiträden (kontorsbud) Af 2/Ae 5___ 133 920

6. Ersättning till tillfällig personal . ................

7. Vikariats- och övertidsersättningar, m. m

8. Avlöningar till utredningsaspiranter, 20 aspiranter löneklass

19 ...............................................................................................................

9. Ersättning till expertis...................................................... ...............

10. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj :t..................................................................................................

11. Fondbyrån

27 befattningshavare ....................................................................

148 836

578 526

669 402

500 000

50 000

552 960

1 500 000

60 000

642 984

12. Matematisk byrå

33 befattningshavare ......................................................................... 866 160

13. Löneomräkning .................................................................................... 413 790

Summa kr. 12 100 000

14. Särskilda uppbördsmedel

Ersättningar från Nollerothska stiftelsen.................................. 1 000

Nettoutgift kr. 12 099 000

Kungl. Maj:ts proposition nr

42

år 1965

19

Motiv

1__5. Statskontorets motiv för yrkandena under punkterna 1

5 har redo­

visats i det föregående.

6. Utöver den fasta personalkadern bör verket ha möjligheter att mera

tillfälligt förstärka organisationen när utredningsläget så kräver. Särskilda

medel bör beräknas för detta ändamål.

7. Beloppet har förutom för vikariats- och övertidsersättningar jämväl be­

räknats för kostnader för beredskapsersättning till viss personal vid verkets

datamaskinanläggningar..

8. På grund av rådande brist på kvalificerad rationaliseringspersonal har

statskontoret funnit det nödvändigt att i egen regi upptaga utbildning av ett

20-tal yngre akademiker. Avsikten är att denna utbildning även skall kunna

komma andra myndigheter tillgodo. Då lönerna till utredningsaspiranterna

under utbildnings- och praktikåret inte rimligen kan inrymmas inom kost­

naderna för personalorganisationen föreslås upptagandet av en särskild an­

slagspost för ändamålet.

9. Ifrågavarande belopp avser kostnader för dels avlöningar till hos stats­

kontoret anställda experter av olika slag, som inte bör ingå i den fasta orga­

nisationen, dels för anlitande av konsulterande företag eller enskilda kon­

sulter. Statskontoret har härvid beräknat 500 000 kr. för anställda experter

samt 1 000 000 kr. för konsulter.

10. Anslagsposten Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj :t, föreslås upptagas med samma belopp, som för innevarande budgetår,

00 000 kr.

11. Angivet belopp avser oförändrad organisation av fondbyrån.

12. Från nuvarande beräkningsavdelningen kommer personal att succes­

sivt överföras till andra arbetsuppgifter, i första hand administrativ ADB

eller för datamaskinutvärderingar. Kvarblivande personal skall sammanfö­

ras till en matematisk byrå, knuten till en av utredningsavdelningarna. By­

rån kommer att avvecklas i samband med nedläggandet av driften vid ver­

kets datamaskiner.

13. Under förutsättning av Kungl. Maj :ts beslut kommer förvaltningen

av den s. k. Nollerothska stiftelsen att uppdragas åt statskontoret (fond­

byrån). Avsikten är att ämbetsverket såsom ersättning för arbetet härmed

av stiftelsen skall tillgodoföras ett belopp av 1 000 kr. per år. För ändamå­

let bör under avlöningsanslaget upptagas en särskild post för uppbörds­

med el.

2.1.2. Departementschefen

Enligt det organisationsförslag som jag i det föregående har framlagt

skall verksledningen vid statskontoret bestå av generaldirektören och en

överdirektör-souschef. Jag har i det föregående också förordat att möjlig­

20

heten att under eu övergångstid dubblera överdirektörstjänsten alltjämt

skall kunna utnyttjas. Medel härför bör beräknas för budgetåret 1965/66.

I fråga om utredningsavdelningarna har jag förordat att antalet avdel­

ningschefer bestäms till fyra. De bör placeras i lönegrad Be 4. Av vad jag

tidigare anfört framgår vidare att utredningsavdelningarna bör tillföras 20

tjänster, vars innehavare skall ha kompetens att leda större rationalise-

ringsundersökningar. Med hänsyn bl. a. till önskvärdheten att skapa erfor­

derlig flexibilitet inom ämbetsverket förordar jag att ifrågavarande tjänster

ptaceras i alternativt lönegrad Be 1 eller Be 3. I överensstämmelse med stats­

kontorets förslag bör dessa tjänster benämnas organisationsdirektör. För

utredningsavdelningarna har jag vidare föreslagit sammanlagt 90 tjänster

i kategorierna byrådirektör och byråsekreterare eller motsvarande, varav

40 tjänster som byrådirektör och 50 tjänster som byråsekreterare eller mot­

svarande. Mot bakgrund av vad jag anfört om betydelsen av smidighet i

verkets organisation, finner jag övervägande skäl tala för att ett högst­

lönesystem tillämpas för sistnämnda två grupper. Jag förordar således

40 tjänster som högst byrådirektör i Ae 27 och 50 tjänster som högst

förste byråsekreterare/förste byråingenjör i Ae 23. Jag beräknar vidare me­

del för 25 tjänster som assistenter och biträden på utredningsavdelningarna

i lönegraderna A 19 och lägre.

I fråga om den av statskontoret föreslagna särskilda enheten för cent­

ralplanering samt utbildningsbyrån har jag förordat att dessa enheter sam­

manförts i en planerings- och utbildningsavdelning under ledning av en av­

delningschef. Liksom övriga avdelningschefer bör även denne placeras i lö­

negrad Be 4. Till denna avdelning bör vidare höra två tjänstemän med be­

nämningen organisationsdirektör i alternativt lönegrad Be 1 eller Be 3, varav

den ene skall svara för planeringsfunktionen och den andre för utbildnings­

verksamheten. Till planerings- och utbildningsavdelningen bör vidare höra

sammanlagt fem högst byrådirektörer i Ae 27. I övrigt kan jag tillstyrka

statskontorets förslag, innebärande att avdelningen tillförs sex tjänster

som högst förste byråsekreterare/förste byråingenjör i Ae 23 samt medel

för sju tjänster i A 19 och lägre som assistenter och biträden.

Statskontorets förslag till organisation av ämbetsverkets administrativa

bgrå kan jag biträda. Chefen för byrån bör emellertid benämnas organisa­

tionsdirektör och placeras i alternativt lönegrad Be 1 eller Be 3. En av de

under byrån upptagna 31 befattningarna i lönegrad A 2—19 är avsedd för

en assistent åt verksledningen.

Jag vill anmäla, att mina förslag beträffande statskontorets personalupp­

sättning i vad angår de olika befattningarnas lönegradsplacering, har varit

föremål för överläggningar mellan företrädare för finans- och civildeparte­

menten samt vederbörande personalorganisationer och därvid godtagits av

organisationerna.

Kungl. Maj.ts proposition nr i2 år 1965

24

lingsområdet skulle omfatta såväl tekniskt utvecklingsarbete som grund­

forskning vid universitet och högskolor framfördes olika åsikter.

I prop. 1963: 85 (SU 81, rskr 196) angående organisationen av den auto­

matiska databehandlingen inom statsförvaltningen m. m. anförde jag att

den växande betydelsen av den automatiska databehandlingen inom såväl

förvaltningen som forskningen skulle komma att i framtiden medföra avse­

värda investeringar. De betydande kostnaderna härför skulle komma att

ställa krav på ökad planmässighet och garantier för en samordnad resurs­

användning.

Utformningen av organisationen för den matematiska databehandlingen

och därmed sammanhängande forskning hänsköts till ytterligare utredning.

Med hänsyn till utredningens organisatoriska aspekter erhöll statskontoret

uppdraget. För att tillförsäkra att arbetet bedrevs i direkt samarbete med

företrädare för utbildning och forskning anknöts till ämbetsverket, enligt

Kungl. Maj :ts beslut den 30 juni 1963, ett expertråd vari de berörda om­

rådena representerades.

Expertrådet har, såsom tidigare anmälts, den 30 juni 1964 till statskon­

toret avgivit ett betänkande rörande datamaskiner för utbildning och forsk­

ning vid universitet och högskolor. Med skrivelse den 14 oktober samma år

har statskontoret med eget yttrande ingivit nämnda betänkande till Kungl.

Maj :t.

Kungl. Maj :t uppdrog den 3 april 1964 åt statskontoret att, i enlighet med

beslut av 1964 års riksdag (prop. 1964:1 bil. 9 s. 56, SU 7, rskr 7) inkomma

med förslag rörande anskaffning av en datamaskinanläggning för att tillgo­

dose Uppsala universitets och lantbrukshögskolans behov. I skrivelse den 12

november samma år har statskontoret begärt bemyndigande att ingå avtal om

anskaffning av dels förenämnda datamaskinanläggning, dels tre terminal-

anläggningar för statskontoret, tekniska högskolan i Stockholm och lant-

brukshögskolan. Kungl. Maj :t har genom beslut den 18 december 1964 läm­

nat statskontoret det begärda bemyndigandet.

Statskontoret har i skrivelse den 11 februari 1965 efter närmare över­

vägande förordat att vissa förändringar göres i den av expertrådet i före­

nämnda betänkande redovisade investeringsplanen för de närmaste fyra

budgetåren.

Yttrande över expertrådets betänkande och statskontorets i skrivelse den

14 oktober 1964 avgivna förslag har efter remiss avgivits av byggnadssty-

relsen, jordbrukets forskningsråd, riksbibliotekarien, riksrevisionsverket,

samarbetsnämnden för lokal- och utrustningsprogramkommittéerna för uni­

versitet och högskolor, skolöverstyrelsen, statens humanistiska forsknings­

råd, statens medicinska forskningsråd, statens naturvetenskapliga forsk­

ningsråd, statens råd för atomforskning, statens råd för byggnadsforsk-

ning, statens rad för samhällsforskning, statens tekniska forskningsråd,

statistiska centralbyrån, styrelserna för lantbrukshögskolan, skogshögsko-

Kungl. Maj. ts proposition nr 12 år 1965

25

lan och veterinärhögskolan, telestyrelsen och universitetskanslersambetet.

Till sistnämnda myndighet har i ärendet avgivits yttranden från universi­

teten i Uppsala, Lund, Göteborg, Stockholm och Umeå, karolinska institu­

tet, handelshögskolan i Göteborg, tekniska högskolan i Stockholm, Chal­

mers tekniska högskola, farmaceutiska institutet, organisationskommittén

för teknisk högskola i Lund och handelshögskolan i Stockholm. Yttrande

har därjämte inkommit från Vetenskapsakademien och Sveriges akademi­

kers centralorganisation.

Kungl. Maj. ts proposition nr

42

år 1965

3.2. Expertrådets utredning

3.2.1. Behov av databehandlingsutrustning vid universitet och högskolor

De i följande uppställning redovisade datamaskinerna utnyttjas f. n. hu­

vudsakligen för undervisning och forskning vid universitet och högskolor.

Innehavare

Maskintyp

Installationstid-

punkt (motsv.)

Anm.

Statskontoret

BESK

Dec 1953

Inbyggd flytande arit­

metik; ej magnetband

Alwac III E

Facit EDB 2

Jan 1958

Juni 1959

Magnetband; ej flytan­

de aritmetik

Lunds universitet

Smil

Juni 1956

Inbyggd flytande arit­

metik planeras

CTH

Wegematic 1 000

Wegematic 1 000

Aug 1957

1961

ADB-institutet

ADB-institutet

Göteborgs universitet

SAAB D21

1963

Inst. f. medicinsk bio­

kemi

Uppsala universitet

Alwac III E

IBM 1620

Nov 1957

Okt 1961

Kvantkemiska inst.

Fysiska inst.; hyrd an­

läggning

KTH

Wegematic 1 000

Maj 1960

Karolinska institutet

Wegematic 1 000

1961

Hyrd anläggning

Umeå universitet

IBM 1620

April 1964

Härutöver disponerar enligt avtal tekniska högskolan i Stockholm 200

timmar per år vid AB Atomenergis datamaskin av märket Ferranti Mercury,

installerad vid högskolan i maj 1959. Vid försvarets forskningsanstalts

(FOA) datamaskin IBM 7090 utnyttjades under 1964 ungefar 200 timmar

av universiteten och högskolorna.

För att få en utgångspunkt för planeringen för anskaffningen av data­

maskiner till den högre utbildningen och forskningen har expertrådet in­

hämtat uppgifter om det behov av datamaskinkapacitet som f. n. förelig­

ger vid de olika läroanstalterna. Behovsinventeringen har skett i form av

26

enkäter over utnyttjad datamaskintid under budgetåret 1962/63 och beräk­

nat maskintidsbehov under 1963/64 och 1964/65. Undersökningarna gjor­

des under hösten 1963 i Stockholm, Uppsala och Lund och under våren

1964 i Göteborg. Enkätunderlaget gav även en bild av den aktuella forsk­

ningsverksamheten med anknytning till datamaskiner.

Expertrådet påpekar emellertid vissa brister i den företagna inventering­

en. I en del fall har institutionerna tagit kontakt med all sin lärar- och

forskarpersonal, i andra fall har enskilda individer fått representera hela

institutioner. I bland rymmer uppskattningarna reserver för oförutsedda

behov, i de flesta fall förefaller bedömningarna dock vara försiktiga i un­

derkant. Det är nämligen inte möjligt att i en enkät få fram den stimule­

rande effekt på forskningen, som gör sig märkbar när en större datama­

skin blir tillgänglig. Många forskare, som f. n. endast är dunkelt medvetna

harom, kommer forst när en datamaskin finns på platsen att upptäcka att

deras forskningsverksamhet kan effektiviseras och utvecklas.

Alla forskningsuppgifter inom här aktuella forskningsområden ställer

inte samma krav på datamaskinprestanda. En differentiering har kommit

till uttryck i enkätsvaren genom att behovsuppskattningarna angivits i er­

forderligt antal maskintimmar på valfri typ av datamaskin. Vid samman­

ställning av dessa uppskattningar har datamaskinerna indelats i kategorier

på grundval av minnesstorlek och intern räknehastighet. I följande upp­

ställning anger kategori A den största och snabbaste maskintypen

Behoven för 1964/65 i Stockholm, Uppsala, Göteborg och Lund har be­

dömts vara följande, angivet i erforderligt antal maskintimmar.

Kungl. Maj. ts proposition nr 42 år 1965

Maskinkategori

Stockholm

Uppsala

Göteborg

Lund

Summa

A .............

25

700

10

500

3 000

6 400

400

B ................

800

—

60

C ....................

100

2 100

D ................

8 000

—

3 000

E ....................

4 000

20 900

10 300

For att erhålla jämförbara mått på de totala beräkningsvolymerna kan

forenamnda siffror även omräknas till maskintid på någon viss maskin­

typ. Har har valts omräkning till kategori B, dvs. en maskin av samma stor­

lek som FOA:s IBM 7090.

Maskinkategori

Stockholm

Uppsala

Göteborg

Lund

| Summa

----------

—

A ....................

80

700

40

500

1 000

B ................

100

200 ( 4%)

C .................

2 100 ( 38 %)

D ..............

800

400

1 000 ( 18 %)

E ................

640

2 090 ( 38 %)

Summa

1580

1230

10

2190

500

no

5 500

t 2%)

(100 %)

27

Av denna sammanställning kan man utläsa att 40 % av det totala beho­

vet anses kunna tillgodoses medelst datamaskiner av BESK-FACIT-typ,

kategori D. På maskiner av kategori C kan man tillgodose 58 % och pa

kategori B 96 %. Tabellen speglar givetvis de i dag tillgängliga resurserna

och geografiska faktorer. Den jämförelsevis höga siffran for Goteborg

sammanhänger med att en datamaskin av typ SAAB I) 21 1963 installerats

i Göteborg. Denna användes delvis för processreglerande uppgifter och bor­

de till denna del ej ha inräknats i här redovisat behov. Till någon del illu­

strerar siffrorna också den stimulerande effekten av att denna datamaskin

tillkommit.

I begränsad utsträckning har datamaskintid kunnat erhållas p

IBM 7090 (kategori B) ända sedan anläggningen installerades i mitten av

år 1961. Under budgetåren 1961/62 och 1962/63 tillhandahölls maskintid

kostnadsfritt av FOA under förutsättning att något forskningsråd intygade

forskningsuppgiftens betydelse och att dåvarande matematikmaskinnämn-

den bestyrkte att uppgiften var för stor för att bearbetas pa BESK eller

FACIT (kategori D). Under budgetåret 1963/64 har statskontoret kunnat

bevilja medel för utnyttjande av FOA:s IBM 7090 ur ett särskilt anslag.

Detta system gäller även under 1964/65, kombinerat med att anslag upp a-

gits på riksstaten till Kostnader för datamaskintid.

Enkätsvaren domineras starkt av matematiskt inriktade områden. Forsk­

ningen inom den matematiska fysiken och kvantkemin är numera starkt

beroende av kvalificerade databehandlingsresurser. Inom den experimen­

tella fysiken utnyttjas datamaskiner i stor omfattning för konstruktion

av komplicerad apparatur och för teoretisk utvärdering av komplicerade

experiment.

.................

Maskinell informationslagring och informationssökning ar e omr e

av stort intresse både som en grund för administrativ databehandling oc

för effektivisering av den vetenskapliga dokumentationsverksamheten. Den

vetenskapliga litteraturen växer i sådan takt att vetenskapsmannen har

svårt att hålla sig ä jour med utvecklingen. Datamaskiner beraknas bil be­

tydelsefulla hjälpmedel på detta område.

.....

Språkforskning, informationssökning och elementär undervisning ai y -

terligare exempel på hur datamaskinen kan få betydelse på områden, som

inte har matematisk tradition. Databehandling är ännu så ny, att många

användningsmöjligheter är oprövade. Det är därför naturligt att forskning­

ens behov av datamaskintid är expanderande.

.....................

I USA, det enda land där datamaskiner redan i större utsträckning ställts

till den högre utbildningens förfogande, har ännu ingen avmattning for-

märkts i expansionen av efterfrågan på datamaskintid. En vanlig erfarenhet

där tycks vara att eu maskin av kategori B blir fullbelagd på två till tre år

och all en liten maskin går dygnet runt redan efter två år.

De företagna behovsutredningarna visar i vilken omfattning datamaskin-

Kungl. Ma j:ts proposition nr

4

2 år 1965

28

'"i*®** forsknin§ 1 Sveri§e «dan behöver stödjas. Expansionen på dessa

områden kan uppskattas till lägst 50 % per år under de närmaste ien. Vid

amerikanska universitet har man som regel haft en ökning på 60 till 100 %

T

'ördubbl.des nyttjande,’Ler de. „„d£

driftsaiet. Utnyttjandet under budgetåret 1963/64 överstiger närmast före-

gående 4, »ed dryg, 60 %. I Lund och Umeå, dac läroanstalterna f „ är

under utbyggnad, kan ökningen väntas bli speciellt stor. Detta styrkes av

(ten t. n. pågående snabba utvecklingen i Göteborg

Behovsutrecklinge” innefattar också ett antal successivt tillkommande

områden som redan , viss utsträckning bearbetas med datamaskiner. Ut­

över de

1

det föregående nämnda områdena informationssökning, språkana-

ys och språköversättning samt programmerad undervisning gäller detta

bl. a simulering och systemteori, självorganiserande system, automatisk

b! »™

V"""*1"1 metodsökning, metodutveckling inom administra-

' ^al)^d,

medicin, automatisk processreglering etc.

Endast i begränsad omfattning innefattar enkätsvaren maskintidsbehov

or tillgodoseende av undervisningen. Även för denna sektor kan man en­

igt expertrådet förutse ett expanderande behov. Expertrådet bedömer — i

avvaktan på den särskilda utredningen angående akademisk utbildning i

unZvi

databehandling - att tidsbehovet för den lägre akademiska

mdenismngens del till en början utgör minst 50 timmar kvalificerad ma-

V

t

UTaIa> LUnd °Ch

Göteborg> »ngefär det dubbla i Stockholm

och hälften ! Umea. Behovet torde vara starkt ökande under hela 1960-talet.

enna bedömning grundar sig på antagandet att en stor del av de högskole-

s uderande inom ekonomi och matematiska naturvetenskaper kommer att

^{ei, r} 5

“ ^{programmeringsutbildning. Uppskattningsvis kan} 100

timmar

maskintid forslå för att låta 200 till 300 elever utarbeta fyra enkla övnings­

uppgifter! anslutning till programmeringskurs. Antalet nytillkommande

matematikstuderande varje år är exempelvis f. n. i Uppsala 350 till 400 av

^m a ca 2o % kan beraknas genomgå programmeringskurs. I framtiden kan

man rakna med en avsevärd ökning av undervisningsbehovet.

3.2.2. Principer för tillgodoseende av databehandlingsresurser

3.2.2.1. Finansieringssystemet

Mekanisk förslitning är av ringa omfattning i en datamaskins centrala

inheter Nar maskinen blir omodern är det däremot huvudsakligen en följd

a' den tekn,ska utvecklingen. Nya maskiner är utrustade med logiska ele­

ment, som de aldre saknar. De nya maskinerna erbjuder effektivare använd­

ningsmöjligheter och det faller sig då naturligt, att dessa möjligheter ut-

inttjas vid utvecklingen av nya programmeringssystem.

När fabrikanten introducerar en ny maskin, återverkar detta som regel

pa tillverkningsprogrammet för äldre maskintyper. Den nya ger oftast bält-

Kung!. Maj. ts proposition nr 42 år 1965

29

re prestation till oförändrat pris eller oförändrad prestation till lägre pris.

Kunderna frågar därför inte längre efter vissa tidigare maskintyper, utan

tillverkningen läggs ner. Som en naturlig följd härav avtar därvid fabrikan­

ternas utvecklingsarbete ifråga om programsystem in. m. för sådana ma­

skintyper. Behovet av att dra nytta av den nya maskinens överlägsna egen­

skaper vid systemutformningen tar överhand, äldre maskiners system fry­

ses i rådande skick, utveckling sker enbart på den nya maskinen och klyf­

tan mellan ny och äldre utrustning vidgas snabbt.

Att en datamaskin blir omodern innebär alltså främst att kontakten med

utvecklingen och gemenskapen med andra anläggningar går förlorad. Med

hittillsvarande utvecklingstakt skulle man behöva byta utrustning ungefär

vart fjärde år för att vara tekniskt up-to-date. Behovet härav är givetvis

skiftande. Om en datamaskin i huvudsak användes för periodiskt återkom­

mande rutiner är behovet mindre framträdande än om programförrådet till

stor del kontinuerligt måste förnyas. En skillnad av denna art föreligger

mellan administrativ och forskningsinriktad databehandling. Utan att i det­

ta sammanhang närmare diskutera de variationer som således förekom­

mer, kan man enligt expertrådet konstatera att en dataanläggnings brukstid

normalt inte är längre än fyra till sex år. I speciella fall kan dock använd­

ningstiden vara längre.

Maskinanskaffning kan inte ses som en engångsinsats för tillgodoseende

av vissa databehandlingsbehov, ökade behov och förbättrad teknik leder na­

turligt till återkommande krav på nya resurser. Genom att avskrivningsti­

den för en datamaskin är så kort, blir kapitalkostnaderna större än de lö­

pande driftkostnaderna. Med hänsyn härtill är det av stor ekonomisk bety­

delse att befintlig databehandlingsutrustning utnyttjas så effektivt som

möjligt och att den således från första början har en rimlig beläggning.

När en datamaskin utbytes mot en ny, finns som regel ett naturligt under­

lag för god initialbeläggning på den nytillkommande maskinen. Genom en

rationell samordning av de statliga databehandlingsresurserna bör ett pro­

gramunderlag redan ha upparbetats innan en ny maskin blir installerad.

Beläggningen på en maskin är dock som regel ökande. Anskaffningen av

en maskin kan därför vara ekonomiskt riktig i ett femårsperspektiv även

om utnyttjandet under det första året skulle vara oekonomiskt, önskvärt

är dock, att utnyttjandet ställer sig ekonomiskt även under det första året.

Följande av expertrådet redovisade överslagsberäkning belyser proble­

met. Om en anläggning utnyttjas i sex år med belastningen 2 000 (ett skift)

-f- 3 000 -f- 4 000 -f 5 000 (tre skift) + 5 000 -f 5 000 maskintimmar, skall

anskaffningsvärdet avskrivas på 24 000 timmar. Antas utnyttjandet i stället

vara 1 000 -f- 2 000 -f- 3 000 -|- 4 000

5 000 -]- 5 000 maskintimmar, blir

avskrivningen fördelad på 20 000 timmar. Utnyttjandet i det första fallet är

således 20 % effektivare än i det andra och skillnaden orsakas helt av att

beläggningen i början är olika stor. Den snabba värdeminskningen innebär

Kungl. Maj:ts proposition nr

42

är 1965

30

egentligen, att förlusterna borde värderas ännu högre. Genom att uppskjuta

en anskaffning kan man nämligen ibland få del av tekniska förändringar,

som innebär att oförändrad prestation kan erhållas till lägre kostnad.

Siffror av angivet slag illustrerar betydelsen av att databehandlingsut-

ⁱ ustning utnyttjas rationellt. Givetvis kan det emellertid finnas situationer,

där värdet av att snarast kunna påbörja ett projekt är större än ev. avskriv-

ningsförluster.

Databehandlingskostnaderna bör enligt expertrådets uppfattning bäras

gemensamt av alla myndigheter, som utnyttjar en databehandlingsutrust-

ning. Ivostnadsfördelningsprincipen bör vara sådan att kostnaderna blir de­

samma för varje bearbetning vid en viss statlig anläggning, vare sig använ­

daren driver anläggningen själv eller endast utnyttjar tid vid densamma.

Principerna för ekonomiskt vederlag vid utnyttjande av maskintid hos

annan statlig myndighet är f. n. mycket oenhetliga. Ofta debiteras rena

marginalkostnader. Detta kan, framhåller expertrådet, möjligen vara rim­

ligt, om användningen avser ett tillfälligt ändamål, som automatiskt kan

avvecklas utan krav på kompensation, om reservkapacitet ej längre skulle

finnas att tillgå. Alla behov bör däremot i framtiden behandlas som likvär­

diga och belastas med medelkostnader. Innebörden härav är, att alla parter

förutsättes ha samma ansvar för att behoven ökas och samma intresse av

att resurserna efter hand förbättras. En myndighet förutsättes normalt bör­

ja med att utnyttja datamaskiner på annat håll för att så småningom ev.

anskaffa egna resurser. Om användningen blir så omfattande att egna re­

surser erfordras, har — med de föreslagna kostnadsfördelningsprinciperna

— de löpande kostnaderna för databehandling successivt ökat Gli sådan

storlek, att naturliga ekonomiska förutsättningar för anskaffning och drift

av maskinen föreligger, under förutsättning att kapitalkostnaderna kan för­

delas jämt över brukstiden.

En för varje budgetår och varje maskinanvändare rättvisande kostnads­

bild kan erhållas, om maskinerna löpande avskrives så att kapitalkostnader­

na fördelas på samtliga utnyttjade maskintimmar. Vidare bör finansierings­

systemet befrämja ett kostnadsmedvetande hos varje maskinanvändare samt

stimulera den som driver anläggningen till rationell drift.

Utifrån dessa synpunkter förordar expertrådet följande system för finan­

sieringen och anskaffningen av datamaskiner för universitets- och högsko-

leändamål. Anskaffningskostnaderna föreslås bli täckta med medel från en

för ändamalet särskilt inrättad kapitalfond. Fonden bör på sedvanligt sätt

byggas upp genom medelsanvisningar över riksstatens kapitalbudget och av-

skrivningsmedel. Fonden bör redovisas på riksstaten under rubriken »Di­

verse kapitalfonder».

Den fondförvaltande myndigheten skall ombesörja inköp av datamaski­

nerna och mot avgift ställa dem till den eller de myndigheters förfogande

som ansvarar för maskinernas drift.

Kungl. Maj. ts proposition nr 42 år 1965

31

Avgiften skall inkludera kalkylerade avskrivningar som tillföres fonden

såsom avskrivningsmedel, samt räntekostnader — beräknade efter statens

normalränta -— som tillföres riksstatens inkomstsida. Till grund för an­

skaffning och avskrivning av datamaskiner skall läggas en av den fondför-

valtande myndigheten upprättad plan för maskinutnyttjandet, utarbetad i

samråd med den eller de myndigheter, som skall betjänas av maskinerna.

Den fondförvaltande myndigheten står i princip som ägare till maskinerna

och den eller de myndigheter som har att svara för maskinernas drift står

som förhyrare av desamma. Avskrivningsplanens hållbarhet bör kontinuer­

ligt underkastas översyn och vid behov justeras. För översyn och revision av

planerna bör gälla samma procedurregler som för planens upprättande.

Den fondförvaltande myndigheten skall ingiva petita för fonden. Petitan

bör baseras på förslag från berörda universitet och högskolor och på en

inom den fondförvaltande myndigheten utarbetad långtidsplan. Denna plan

— omfattande förslagsvis 5 år — uppgöres i samråd med berörda högskole­

myndigheter.

Med hänsyn till att fonden skall utnyttjas för anskaffning av datamaski­

ner, huvudsakligen avsedda att tillgodose forskningens och undervisningens

behov, är det naturligt att universitetskanslersämbetet blir den fondförval­

tande myndigheten.

övergångsvis bör dock denna fondförvaltande funktion antörtros stats­

kontoret, som därvid bör biträdas av ett expertråd, vari ingår företrädare löx

forskning och undervisning. Kanslersämbetet bör dock i en nära framtid in­

träda som huvudman för fonden.

Timkostnaderna vid de datamaskiner, som kan komma att installeras

för forskning och undervisning vid landets universitet och högskolor, bör

intill dess vidare erfarenheter erhållits såvitt möjligt anpassas till varandra

så att likvärdiga kostnader uppnås vid likvärdiga maskiner. Detta kan ev.

orsaka svårigheter om man samtidigt söker upprätthålla kravet att alla

anläggningar skall vara ekonomiskt självbärande. Universitetsmaskinerna

kan emellertid ur fondens synvinkel behandlas som en grupp av installatio­

ner, som totalt sett skall uppfylla kraven på ekonomisk bärkraft. Alltför

stora avsteg från grundregeln om individuell lönsamhet bör inte godtas.

Eftersom de kraftigast utnyttjade maskinerna av praktiska skäl behöver ut­

bytas oftare än de lågt utnyttjade, kan emellertid en jämn prissättning kom­

penseras med olika målsättning beträffande maskinernas avskrivningstider.

Speciella skäl, exempelvis geografiska faktorer, kan ev. leda till installa­

tion av en datamaskin utan att det till en början finns fullt underlag för

ekonomisk beläggning på maskinen. För att i ett sådant fall undvika extre­

ma timkostnader under begynnelsetiden, kan det vara rimligt att tillföra

datacentralen ett direkt anslag för täckande av viss del av driftkostnaderna,

så att timkostnaderna väsentligen blir desamma som vid normal ekonomisk

beläggning.

Kungl. Maj. ts proposition nr 42 år 1965

32

Den hyrande myndigheten förutsättes ansvara för anläggningens drift och

underhåll. I den mån utrustningen utnyttjas av annan statlig myndighet,

skall kunden betala ersättning för alla kostnader, som är förknippade med

utnyttjandet dvs. såväl kapitalkostnader som löpande driftkostnader. Om

anläggningen upplåtes till icke statliga användare, skall marknadsmässig er­

sättning erläggas. Dispositionen av överskottsmedel förutsättes i sistnämnda

fall regleras av Kungl. Maj :t.

En särskild redovisning bör årligen upprättas för varje datacentral om­

fattande bl. a. beläggningsstatistik, personal och ekonomi.

^ arje takultetsberedning eller annan anslagsäskande högskolemyndighet

skall i petita begära anslag för sitt årliga datamaskintidsbehov för såväl

forskning som undervisning. Fördelningen av erhållna anslag skall ske av

konsistorium eller annan anslagsfördelande högskolemyndighet på samma

sätt som fördelningen av andra resurser vid läroanstalten. Medlen skall före­

trädesvis utnyttjas vid statsägda datamaskiner och bör fritt kunna dispone­

ras vid statliga dataanläggningar i Sverige. I det fall tillräckliga resurser ej

tinns tillgängliga inom statsverket bör andra maskiner i Sverige eller utom­

lands kunna utnyttjas efter samråd med statskontoret.

Anslagen förutsättes utgöra förslagsanslag med möjlighet till överskridan­

de efter särskild framställning till Kungl. Maj :t. Forskningsråden bör givet­

vis också när de begär anslag taga hänsyn till behovet av datamaskintid för

av råden understödda forskningsprojekt.

Det föreslagna systemet bör kunna införas fr. o. in. budgetåret 1965/66.

beslut som fattas under budgetåret 1964/65 om anskaffningar av databe-

handlingsutrustning för leverans under 1965/66 eller senare bör i tillämp­

lig utsträckning anpassas till det föreslagna systemet.

3.2.2.2. Spridningen av datamaskiner

Av den i det föregående redovisade enkäten framgår att de aktuella data-

behandlingsproblemen som regel kan behandlas vid servicebyråmaskiner,

dvs. maskiner vars drift ombesörjes av en för ändamålet inrättad service­

enhet.

Vissa forskningsprojekt, där datamaskinkomponenter behöver anpassas

till komplicerade experimentanordningar, ställer emellertid så speciella krav,

att de svårligen kan tillgodoses på annat sätt än genom tilldelning av egen

databehandlingsutrustning. I första hand bör en lösning sökas genom att

en enkel datakommunikation upprättas mellan försöksanordningen och en

servicebyråmaskin. Erforderliga resurser för dylika anordningar eller för

egna dataanläggningar på institutionerna bör tillskapas i normalt gällande

ordning för ifrågavarande forskningsaktivitet.

Kapacitetsmässigt kan landets hela forskningsbehov tillgodoses med en

enda synnerligen stor och snabb datamaskin och endast mindre satellit­

maskiner utplacerade i de fem universitetsorterna. Både praktiska och eko­

nomiska skäl talar emellertid enligt expertrådets uppfattning mot en sådan

Kungl. Maj.ts proposition nr 42 år 1965

33

lösning. Programmerarna är i den löpande verksamheten beroende av alt

lämna få så snabb service som möjligt under den tid, då ett program ut­

vecklas och testas. Om detta skall kunna åstadkommas, fordras regionala

resurser för behandling av uppgifterna. Endast om transmissionsutrust­

ningen är mycket kvalificerad och därmed kostnadskrävande kan kommuni­

kationen med centralmaskinen erhålla sådan kapacitet att servicen skulle

bli tillnärmelsevis likvärdig med servicen vid en regional anläggning, över-

föringshastigheterna är dessutom ännu inte tillräckliga i jamtorelse med

del dagliga dataflödet vid en maskin av här angiven storlek.

Behovet av databehandlingsresurser för forskning och utbildning bör där­

för i huvudsak tillgodoses regionalt. Varje universitetsort föreslås i konse­

kvens härmed tilldelas datamaskinutrustning för huvuddelen av sitt behov

vid eu servicebyrå. För speciellt stora uppgifter föreslås dock en centralise­

ring till en för hela riket gemensam servicebyråmaskin, som bor utrustas

med en större maskin än de övriga universitetsorterna.

3.2.2.3. Regional samordning

Databehandlingsbehovet inom eu region bör, framhåller expertrådet fort­

sättningsvis, till eu början väsentligen sammanföras till en maskinanlägg-

ning. Undantag kan tänkas bli aktuella antingen lör ytterst speciella ända­

mål __då maskinen ingår som komponent i ett större sammanhang eller

för utnyttjande av friställd utrustning på lämpligaste sätt. Inom samma re­

gion bör inte de huvudsakliga databehandlingsresurserna fördelas på tva

eller flera likvärdiga maskiner. Genom att slå samman kostnaderna till en

större gemensam maskin erhåller man generellt avsevärt storre maskinre-

surser.

Av praktiska skäl hör dataanläggningen i administrativt hanseende vara

underställd viss myndighet, universitet eller högskola, som förutsättes ha

fullt ansvar för driften. I vanlig administrativ ordning ansvarar myndig­

heten för fördelning av maskintid, med hänsyn till samtliga berörda läio-

anstalter, prioritering vid överbeläggning, direktiv till drittchefen beträffan-

de verksamhetens inriktning och vidtagande av åtgärder avseende personal,

lokaler och utrustning. Myndigheten skall främja samarbetet med likartade

installationer och lämna erforderligt underlag för central samordning och

uppföljning.

För främjande av den regionala samordningen av databehandlingsfrågoi

föreslås inrättande av regionala databehandlingsdelegationer, eu inom varje

region. I varje delegation skall ingå representanter för samtliga högre läro­

anstalter på ifrågavarande ort. Delegationen hör samordna alla databehand-

lingsfrågor inom sina respektive regioner. Vid delade meningar mellan myn­

digheten och delegationen i viss fråga förutsättes att frågan hänskjutes till

högre myndighet.

Kanyl. Maj:ts proposition nr

42

år 1965

3

liihang till riksdagens protokoll 1965. I samt. Xr 4.

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 42 år 1965

3.2.3. Den regionala datamaskinorganisationen

Den regionala datamaskinorganisationens uppgift bör vara att på bästa

satt underlätta maskinens utnyttjande inom undervisning och forskning med

hänsynstagande till rimliga krav på rationellt utnyttjande av resurserna

Organisationens främsta uppgift blir att svara för den löpande driften, att

upprätthålla effektiva programmeringssystem, att medverka vid ev. anpass­

ning till speciella tillämpningar samt att föreslå och planera nyanskaffning­

ar och förbättringar av utrustningen. Alla maskintidskonsumenter skall

kunna kanna att de behandlas lika. Driftorganisationen bör därför inte ha

till uppgift att ge programmeringsservice utan skall endast hjälpa till alt

tork tara och ge råd när programmerarna ställs inför svårigheter, som de

inte själva kan klara. I det långsiktiga perspektivet antas varje forsknings­

institution bli självförsörjande i fråga om programmeringsresurser. Detta

ar en naturlig konsekvens av att datamaskiner förutses bli ett viktigt hjälp­

medel på alla områden. Under ett begynnelseskede är det emellertid önsk-

'“' t med un särskild organisation för programmeringsservice.

Chefen för den regionala dataorganisationen skall ha till huvuduppgift att

upprätthålla effektiva monitor- och programmeringssystem vid anläggning­

en. Eu person som själv bedriver forskning och samtidigt är intresserad

hade av att främja utnyttjandet av anläggningen och av att följa den inter­

nationella och den svenska utvecklingen på datamaskin- och databehand-

hngsområdet bör vara lämplig som chef för anläggningen. Vederbörande

maste kunna upprätthålla ett smidigt samarbete både inom regionen och med

eu central instans, som förutsättes löpande följa verksamheten för samord­

ning inom landet. Internationella kontakter är också av betydelse för verk­

samhetens bedrivande.

Drittorganisationens personalbehov behöver löpande anpassas till arbets­

belastningen. Behovet är därför växande åtminstone under de två första

åren efter installation. Personalbehovet varierar givetvis med maskinens

prestationsklass och maskinsystemets utformning. Antalet operatörer kan

därför vara svårt att uppskatta. Även behovet av övrig driftpersonal påver-

bas av den tekniska utformningen av installationens periferiutrustning.

b oljande uppskattningar ger en bild av driftorganisationens storlek vid

treskiftsdrilt. Stora variationer kan förekomma beroende på konkret ma­

skinutrustning.

Till denna personalorganisation kan ev. fogas 4 resp. « stödprogramme­

rare, som i så fall skall ha till uppgift att hjälpa nya kunder tillrätta i

programmeringsfrågor. Dessa tjänster skall vara av temporär art och har

darfor inte redovisats i det normala personalbehovet. Stödprogrammerarna

fodras under en övergångstid men bör sedan kunna utgå ur organisationen.

Deras verksamhet bör vara nära knuten till institutioner för numerisk ana-

lys, administrativ databehandling eller liknande.

Kungl. Maj. ts proposition nr 42 år 1965

35

Personalbehov vid treskiftsdrift

Maskin av

kategori B

Maskin av

kategori A

1

1

1

1

3

6

1

1

3

4

2

3

4

7

1

2

1

2

2

4

1

1

9

15

1

2

1

1

Summa

31

50

Befattningen som chef för en datacentral bör inrättas som driftchef i löne­

grad Be 1. Övrig personal i organisationen bör tills vidare vara arvodesan-

ställd för att lönerna skall kunna anpassas till läget på arbetsmarknaden.

3.2.4. Förslag till successiva åtgärder för tillgodoseende av universitetens och

högskolornas behov av datamaskintid

Under den uppbyggnad av den högre utbildningens och forskningens data­

maskinresurser som nu bör komma till stånd, förutsätter expertrådet med

hänsyn till ekonomiska överväganden och lokalmässiga begränsningar ett

omfattande samarbete mellan universitetsorterna trots de olagenheter, som

är förknippade med stora geografiska avstånd mellan programmerarna och

datamaskinen. Expertrådet betonar, att möjligheten att underlätta samar­

betet medelst datatransmissionsutrustning förtjänar övervägas, särskilt som

denna utrustning även kan bli till stort gagn för det framtida samarbetet

mellan datacentralerna.

Utvecklingen under budgetåren 1962/65 kan i komprimerad form redovi­

sas på följande sätt. Härvid bar all tid omräknats till timmar på maskin av

kategori B.

1962/63

1963,64

1964/65

450

770

1 580

370

660

1 230

210

1 130

2 150

170

270

500

Summa

1200

2 830

5 460

36

Kungl. Maj:ts proposition nr t2 år 1965

Utöver det här angivna behovet för 1964/65 kan man räkna med

en viss

w

------- ------ '' «■/ v»,/ nan aiiclll 1 cliVlia H1UU

C

ökning för nya tillämpningsområden och för undervisningens behov.

Under iorutsattnmg att på FOA:s datamaskin kan reserveras 1 000 tim­

mar datamaskintid för universitetens och de högre läroanstalternas räkning

och med utnyttjande av de i det föregående redovisade maskinresurserna vid

universitet och högskolor kan behoven av datatid tillgodoses under höstter­

minen 1964 och början av vårterminen 1965.

I Uppsala beräknas en nybyggd lokal bli tillgänglig senast 1 juli 1965. Eu

maskin av kategori B eller eu förhållandevis stor och snabb maskin av kate­

gori C skall enligt statsmakternas förut nämnda beslut anskaffas till Upp­

sala för installation snarast möjligt. Maskinen skall vara tillgänglig för

lorskningsinstitutionerna i hela landet. Stockholm förutsättes i väsentlig

omtattnmg använda denna maskin fram till våren 1967. Lokaler beräknas

da bil tillgängliga i Stockholm, så att en stor nniversitetsmaskin av kategori

A kan anskaffas för att täcka forskningsinstitutionernas i Stockholm all-

nianna behov jämte landets gemensamma behov av en särskilt avancerad

maskin för de mest kapacitetskrävande uppgifterna.

For Goteborgs del finns ett av riksdagen lämnat beställningsbemyndigan-

e (1962: 1 bil. 9 s. 55, SU 7, rskr 7) för anskaffning av en större datama­

skin. Goteborgs matematiska centrum blir färdigt i början av år 1967 I o

kalmässiga förutsättningar att installera en datamaskin av samma kapaci­

tet som Uppsalamaskinens finns knappast före denna tidpunkt. Behovsmäs-

sigt finns inte heller tillräckligt programunderlag för att redan nu satsa på

denna maskinklass. Sannolikt kan man, framhåller expertrådet fortsätt­

ningsvis, få fram provisoriska lokaler för en mindre nniversitetsmaskin.

Goteborg bor i så fall utrustas med en sådan maskin tills lokalerna för en

storre anläggning blir färdigställda.

Bade i Lund och i Umeå är de aktuella behoven tillgodosedda för de när­

maste två till tre åren. I Lund bedöms behovet därefter motsvara Uppsala-

anlaggningen. Erfarenheterna i Umeå är ännu så färska att underlag saknas

tor en tramtidsvärdering. Eventuellt kan man planera att flytta någon ma­

skin till Umeå i samband med ändringar på annat håll, om utrustningen kan

"staUas och flyttas till Umeå år 1967, då nya lokaler beräknas komma

till stand därstädes. Efter ytterligare ett par år kan denna behöva ersättas

med en maskin som motsvarar Uppsalaanläggningen. Detta är givetvis en­

dast en skiss, som senare kan behöva ändras med hänsyn till den löpande

utvecklingen i Umeå.

3.2.5. Tidsplan och kostnadsberäkning

Som grundval för beräkning av investeringsbehovet föreslår expertrådet

lotjande tidpunkter för installation av nya datamaskiner. Den verkliga ut­

byggnadstakten och maskinstorleken bör givetvis successivt anpassas till den

tekniska utvecklingen och behovsutvecklingen.

Kungl. Maj.ts proposition nr

42

år 1965

37

Installations-

datum

Maskinkategori

Anm.

1 Uppsala ...........................

1/7 1965

B

2 Göteborg ...........................

1/7 1965

C

3 Stockholm ........................

1/1 1967

A

4 Göteborg ...........................

1/1 1967

B

Friställd C-maskin

flyttas till Umeå

5 Umeå ...............................

1/4 1967

C

6 Lund ..................................

1/10 1967

B

7 Umeå ................................

1/1 1969

B

Anskaffningskostnaderna för maskiner av kategorierna A, B och C kan

uppskattas till ca 15, 6 resp. 3 milj. kr. vari innefattas frakt och varuskatt,

däremot ej tull eller kostnader för iordningställande av lokaler. De angivna

kostnaderna är endast tillämpliga för högre läroanstalter, enär hänsyn ta­

gits till att dessa kan erhålla särskilda rabatter.

1 samband med upprättandet av en datacentral fordras även anskaffning

av stansulrustning, viss hålkortsutrustning, skärmaskin, ett förråd av mag­

netband m. m. För detta ändamål krävs uppskattningsvis 750 000 kr., 500 000

kr. resp. 250 000 kr. för maskiner av kategorierna A, B resp. C.

Följande initialkostnader skulle således vara aktuella (milj. kr.):

A

B

c

Maskinsystem .........

14,0

5,5

2,7

Frakt och varuskatt.

1,0

0,5

0,3

Annan utrustning ...

0,75

0,5

0,25

F örberedelsekostnad; löner och resor

0,15

0,1

0,05

Summa

15,9

6,6

3,3

Samtliga initialkostnader antages kunna täckas med medel ur den före­

slagna datamaskinfonden. Under antagande att så sker kan följande belast­

ning på fonden förutses (milj. kr.).

1965/66

1966/67

1967/68

1968/69

Summa

Uppsala ....................

6,6

—

—

—

6,6

Göteborg ....................

3,3

6,3

—

—

9,6

Stockholm ................

—

15,9

—

—

15,9

Umeå .........................

—

0,3

—

6,3

6,6

Lund...........................

—

—

6,6 *

—

6,6

Summa

9,9

22.5

6,6

6.3

45,3

38

Under perioden 1/7 1965—30/6 1969 hinner viss amortering äga rum, var­

för fonden icke behöver tillföras hela beloppet 45,3 milj. kr. för att anskaff­

ningarna skall kunna komma till stånd. Uppskattningsvis uppkommer föl­

jande behov av nya medel i fonden.

Kungl. Maj. ts proposition nr

42

år 1965

1965/66

1966/67

1967/68

1968/69

Summa

Amorteringsintäkter . .

0,0

1,0

2,5

1,5

8,0

Kapitaltillskott .........

9,9

21,5

4,1

1,8

37,3

Summa

9,9

22,5

6,6

6,3

45,3

3.3. Statskontorets skrivelser

Med skrivelse den 14 oktober 1964 har statskontoret med eget yttrande

överlämnat expertrådets betänkande. Statskontoret ansluter sig i skrivel­

sen till de förslag som framlagts av expertrådet och föreslår att betänkandet

läggs till grund för åtgärder avseende förstärkning av databehandlingsre-

surserna för utbildning och forskning vid universitet och högskolor.

Det föreslagna finansieringssystemet är enligt statskontoret av stort prin­

cipiellt intresse enär det innebär en öppen redovisning av samtliga kostna­

der, som är förknippade med utnyttjandet av en datamaskin. Statskontoret

utreder f. n. i annat sammanhang möjligheterna att mer allmänt uppnå

ett rättvisande redovisningssystem inom statsförvaltningen.

Enligt statskontorets uppfattning bör systemet vara lämpligt inom varje

organisatoriskt system där kostnadstänkande och resursavvägning är av-

betydelse. En utveckling mot ökat kostnadsmedvetande är önskvärd såväl

på högskoleområdet som inom annan statlig verksamhet. Statskontoret ut­

reder därför f. n. en utvidgning av det föreslagna finansieringssystemet till

andra delar av statsverket. Utan att avvakta resultatet av denna utredning

anser statskontoret att systemet bör införas vid de högre läroanstalterna. Med

hänsyn till denna nya utredning synes det emellertid icke lämpligt att nu

överväga att anknyta fondförvaltningen till universitetskanslersämbetet.

Statskontoret är villigt att i enlighet med expertrådets förslag tills vidare

svara för fondens förvaltning. I samband med att statskontoret redovisar

resultatet av den nämnda utredningen skall även förslag rörande fasta for­

mer för fondförvaltningen framläggas.

I särskilt yttrande till statskontorets skrivelse har ledamoten Olof Söder­

ström föreslagit att datamaskininköpen finansieras genom anslag över bud­

geten samt att maskinerna ställs till datacentralernas förfogande utan att

någon hyra debiteras centralerna.

Med skrivelse den 12 november 1964 har statskontoret vidare, jämlikt

Kungl. Maj :ts förutnämnda beslut den 3 april 1964, inkommit med förslag

39

rörande anskaffandet av en datamaskinanläggning för att tillgodose Upp­

sala universitets och lantbrukshögskolans behov. Av skrivelsen Iramgåi att

statskontoret, när det gällt valet av ifrågavarande anläggning, inbjudit fler

än tio maskinleverantörer att på basis av utarbetade specifikationer föreslå

databehandlingsutrustning för de högre läroanstalterna. Vidare har utvär­

dering av förslagen genomförts i nära samverkan mellan berörda läroan­

stalter i Uppsala och statskontoret. Slutligen har den på utvärderingen

grundade rekommendationen till maskinval ytterligare granskats inom

statskontoret innan beslut fattats beträffande maskintyp att föreslå Kungl.

Maj :t för anskaffning.

Utvärderingen har givit vid handen att ett flertal leverantörer framlagt

acceptabla maskinförslag, men vid en jämförande bedömning har CD 3600

(leverantör Control Data Corporation, USA) vunnit klart företräde och re­

kommenderats av berörda läroanstalter till anskaffning. Priset för anlägg­

ningen jämte en härtill ansluten s. k. experimentterminal vid universitetet

är enligt maskinleverantörens offert 5,53 milj. kr., baserad på ca 58 % s. k.

universitetsrabatt på det ordinarie priset 13,37 milj. kr.

Statskontoret har dessutom föreslagit att det starkt växande behovet av

datamaskinkapacitet vid vissa andra högre läroanstalter och myndigheter

tillgodoses genom att terminaler, anslutna till datamaskinen i Uppsala,

uppsätts hos statskontoret, tekniska högskolan i Stockholm samt lantbruks-

högskolan.

Kostnaden för genomförandet av statskontorets förslag beräknas av ver­

ket till 7,7 milj. kr. Härav faller 2,8 milj. kr. på budgetåret 1964/65 och 4,9

milj. kr. på budgetåret 1965/66.

Kungl. Maj :t har i beslut den 18 december 1963 bemyndigat statskontoret

att anskaffa ifrågavarande datamaskinanläggning, m. m.

Med skrivelse den 11 februari 1965 har statskontoret redovisat ett omar­

betat förslag rörande den stora datamaskin av s. k. A-typ som expertrådet

föreslagit skall installeras i Stockholm, i första hand för att tillgodose det

speciellt stora behovet av databehandlingsutrustning för forskning och

undervisning i Stockholm, men även för att svara mot ett allmänt behov av

en särskilt stor maskin för vissa vetenskapliga tillämpningar. Vid sina när­

mare överväganden i denna fråga ävensom beaktande samordning i all­

mänhet när det gäller statsförvaltningens utnyttjande av databehandlings­

utrustning, har statskontoret — hl. a. med hänsyn till de möjligheter som

den senaste tekniska utvecklingen ger anledning att beakta — funnit eko­

nomiska och organisatoriska skäl tala för samarbete mellan de högre läro­

anstalterna och FOA i utnyttjandet av en stor datamaskin i Stockholm.

FOA föreslås, på grund av den omfattande sakkunskap som finns att till­

gå inom anstalten, omhänderha driften av datamaskinen. Det sekretesskydd

som krävs för försvarets vidkommande bör kunna ges en tillfredsställande

lösning så att detta inte behöver utgöra något hinder för det gemensamma

Kungl. Maj.ts proposition nr

42

år 1965

40

utnyttjandet av datamaskinanläggningen. De av statskontoret föreslagna

åtgärderna i fråga om stockholmsmaskinen har godtagits av berörda läro­

anstalter och myndigheter ehuru i något fall med viss tvekan.

De åtgärder som vidtagits för att uppnå ett samgående mellan de högre

läroanstalterna i Stockholm och FOA och som statskontoret funnit moti­

verade av ekonomiska och organisatoriska skäl, innebär en ändring av de

förslag och framför allt av den investeringsplan som tidigare redovisats i

statskontorets skrivelse den 14 oktober 1964. Ytterligare modifieringar har

efter nämnda tidpunkt föreslagits i expertrådets plan över utbyggnaden med

datamaskiner på universitets- och högskoleorterna. Den för Göteborgs del

planerade installationen av en s. k. C-anläggning under innevarande bud­

getår och som 1966/67 skulle utbytas mot en större s. k. B-anläggning, har,

med utgångspunkt från valet av maskin för Uppsala universitets och lant-

brukshögskolans behov, befunnits vara en olämplig övergångsanordning. I

avvaktan på den långsiktiga lösningen med anskaffningen av B-maskinen

under 1967, bör för Göteborg räknas med en terminal, ansluten till en an­

nan större statlig datamaskinanläggning.

Vad beträffar Umeå universitet innefattade den ursprungliga planen, att

den i Göteborg 1966/67 frigjorda C-anläggningen tänktes överförd till Umeå

för att där ersätta dess nuvarande E-maskin. Statskontoret har i stället

föranstaltat om åtgärder för att den nuvarande Umeå-maskinen inom kort

på förhyrningsbasis skall utbyggas till kapaciteten av en D-anläggning.

Den investeringsplan som expertrådet redovisar i sitt betänkande änd­

ras i flera avseenden till följd av dessa närmare överväganden inom stats­

kontoret. Främst gäller detta den ökning av investeringen som blir en följd

av att den för FOA och Stockholms-orten sammanslagna anläggningen

måste bli av betydande storleksordning och ha en dubbel kapacitet i jäm­

förelse med den ursprungligt planerade A-anläggningen. Även om det givet­

vis är vanskligt att nu förutse investeringsbehovet för anläggningen, räknar

statskontoret med att anskaffningskostnaden blir omkring 25 % lägre än

för två A-anläggningar.

På de grunder som statskontoret anfört torde expertrådets plan över den

förutsedda belastningen på fonden få revideras enligt följande. Med hän­

syn till osäkerheten av utfallet på olika budgetår, har statskontoret förde­

lat investeringen för anläggningen i Stockholm lika mellan två budgetår.

Kungl. Maj.ts proposition nr i2 år 1965

1965/66

1966/67

1967/68

1968/69

Summa

Uppsala .....................

7,7

7,7

Göteborg ....................

6,6

—

_

Stockholm ................

12,5

12,5

_

25,0

Umeå .........................

—

0,3

—

6,3

6,6

Lund...........................

—

6,6

6,6

Summa

7,7

19,4

19,1

6,3

52,5

Kungl. Maj:ts proposition nr t2 år 1965

41

3.4. Remissyttranden

Betänkandet angående datamaskiner för utbildning och forskning vid

universitet och högskolor har fått ett klart positivt mottagande och till­

styrks i sina huvuddrag av samtliga remissinstanser. I remissyttrandena

uttalas stor tillfredsställelse med det arbete som utredningen genomfört.

Instanserna delar helt utredningens uppfattning att den automatiska data­

behandlingen blivit av avgörande betydelse inom utbildningens och forsk­

ningens område och att behovet av databehandlingsresurser är i starkt

växande. Förslaget anses vara väl ägnat att ligga till grund för konkreta åt­

gärder syftande till en upprustning inom området.

Utredningens förslag om ett successivt inrättande a\ fem

datacentraler, en på varje universitetsort, och en centralisering till

en stor central i Stockholm av speciellt stora och komplicerade databehand-

lingsuppgifter godtas av remissinstanserna. I fråga om valet mellan regio­

nala och centrala datamaskiner samt kommunikation av datauppgifter an­

för telestyrelsen att de tekniska problemen beträffande datakommunika­

tion är lösta och att dataöverföring i första hand kan betraktas som ett re­

sursproblem. Televerket måste sålunda bygga ut sitt telenät icke bara för

den mycket snabbt växande telefon- och telextrafiken utan även för data­

överföring. När det gäller lokala datakommunikationer föreslår bl. a. Stock­

holms universitet att terminaler anordnas hos de större kunderna. Univer-

sitetskanslersämbetet uppehåller sig vid frågan om datamaskinanläggning­

ar i samband med vissa fysikaliska experiment och vissa tekniska och na­

turvetenskapliga uppgifter. Ämbetet betonar att skäl kan föreligga att i

större utsträckning än vad utredningen föreslagit komplettera de stora da­

tamaskinanläggningarna med ett antal mindre anläggningar.

Inrättandet av regionala databehandlingsdelegationer

för att främja den regionala samordningen av databehandlingstrågor till­

styrks av remissinstanserna. Vniversitetskanslersämbetet ifrågasätter om

man inte vid det fortsatta ^byggnadsarbete bör ytterligare uppmärksam­

ma hur en närmare samordning kan åvägabringas mellan läroanstalter

samt allmänna institutioner. Medicinska forskningsrådet föreslår att sam­

arbetet med de datacentraler, som förutses inrättade vid landets stora un-

dervisningssjukhus, beaktas.

Förslaget om inrättandet av fem fristående servicebyråer med eu

föreståndare under överinseende av en universitetsmyndighet tillstyrks

liksom personalorganisationen i stort. Vikten av konkurrenskraftiga löner,

som ansluter sig till de som råder på den privata marknaden, betonas av

bl. a. statistiska centralbyrån och telestyrelsen. Behovet av stödprogram-

merare även på längre sikt understryks av flera instanser.

Finansieringsfrågan är den enda större fråga där remissin­

stanserna har delade meningar. Förslaget tillstyrks eller lämnas utan er-

4

Ilihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Xr 12

42

inringar av forskningsråden med undantag för jordbrukets forskningsråd

och humanistiska forskningsrådet. Universitetskansler sämbetet förordar,

liksom de flesta universitets- och högskolemyndigheterna, förslaget. De

myndigheter som avstyrker förslaget ansluter sig i princip till reservanten

i statskontoret med motivering att svårigheter föreligger att i samband med

petita beräkna behovet två år framåt i tiden och att systemet med avgifts-

beläggning kan medföra att maskiner star outnyttjade. Vissa remissinstan­

ser hävdar även att kostnadstänkandet hos läroanstalterna blir illusoriskt

eftersom någon valfrihet vid användning av anslagen till datamaskintid

mellan olika ändamål eller vid valet av maskin inte föreligger. Riksrevi­

sionsverket ifrågasätter anslag under fonden för förlag till statsverket al­

ternativt anvisning av anslag över driftbudgeten. Verket ifrågasätter vidare

om inte medel för driften av datamaskiner kan anvisas under anslagen till

nyanskaffning av apparater in. m. och motsvarande anslag. Härigenom

skapas förutsättningar för ett val mellan olika alternativ. Statistiska cen­

tralbyrån, vars datacentral sedan flera år tillämpar ett system som i prin­

cip är det samma som det föreslagna, tillstyrker förslaget. Centralbyrån

vin dock ifrågasätta om inte en differentiering av prissättningen bör ske

samt om den fondförvaltande myndigheten skall äga maskinerna. För att

undvika en tung administrativ rutin bör de lokala myndigheterna stå som

ägare.

Frågan hur forskare vid institutioner, som ej sorterar under universitet

och högskolor skall tillgodoses med datamaskintid liksom när det gäller

forskningsprojekt, som stöds av statliga forskningsråd och som även inne­

fattar utnyttjande av datamaskiner, tas upp av forskningsråden. Dessa be­

tonar vikten av att dessa forskare liksom enskilda forskare över huvud får

utnyttja de föreslagna dataanläggningarna. Forskningsråden framhåller

även att, om kostnaderna för detta utnyttjande skall bestridas av forsk­

ningsråden, dessas anslag måste uppräknas i motsvarande utsträckning.

3.5. Departementschefen

Organisationen av den automatiska databehandlingen (ADB) inom stats­

förvaltningen behandlades i proposition till 1963 års riksdag (1963: 85,

SU 81, rskr 196). För den administrativa databehandlingens del togs slut­

lig ställning till organisationen. Beträffande den matematiska databehand-

ligen förutsattes en särskild utredning. Utredningsarbetet skulle ledas av

statskontoret, som därvid skulle biträdas av ett expertråd med företrädare

för bl. a. forskningen och den högre undervisningen.

Bakgrunden till behovet av en utredning om den matematiska databe­

handlingen var den oenighet som framkom vid remissbehandlingen av kom­

mitténs för maskinell databehandling huvudbetänkande »Automatisk data­

behandling» (SOU 1962: 32) rörande såväl organisationen som omfattning­

Kungl. Maj.ts proposition nr

42

år 1965

43

en av den matematiska databehandlingen vid våra universitet och högskolor.

Allmän enighet rådde emellertid om att forskningens och utbildningens re­

sursbehov var kontinuerligt växande och att därtill ett uppdämt behov före­

låg.

För egen del sammanfattade jag i prop. 1963: 85 mina synpunkter på föl­

jande sätt. Den administrativa databehandlingens betydelse inom förvalt­

ningen motsvaras inom forskning och teknik av den matematiska databe­

handlingen. Den betydelse som den matematiska databehandlingen har

inom forskningen och den högre utbildningen är uppenbar. Administrativ

databehandling inom förvaltningen kommer även i fortsättningen att med­

föra avsevärda investeringar. Detsamma gäller självfallet för ADB-tekni-

kens utnyttjande inom den vetenskapliga sektorn. De betydande kostnader

det här är fråga om ställer krav på ökad planmässighet och garantier för

eu samordnad resursavvägning. Detta förhållande påkallar en noggrann

och hela området omfattande planering för att en optimal resursanvändning

skall åstadkommas. När det gäller maskinanläggningar vid universitet och

högskolor, framstår frågan om administrationen och organisationen av

driften som särskilt betydelsefull. Bl. a. uppkommer här spörsmålet, om

behovet av maskiner skall tillgodoses genom egna anläggningar vid varje

lärosäte eller genom anläggningar som är gemensamma för flera högsko­

lor. Även andra lösningar är givetvis möjliga. Det synes dock uppenbart,

att på var och en av de nuvarande fem universitets- och högskoleorterna

förutsättningar måste skapas för högre utbildning och forskning inom auto­

matisk databehandling.

Statskontoret har nu med överlämnande av expertrådets förslag rörande

datamaskiner för utbildning och forskning vid universitet och högskolor

redovisat sin syn på hithörande organisatoriska problem. Ämbetsverket har

därvid i huvudsak biträtt expertrådets förslag.

Expertrådet har, med utgångspunkt från en av rådet företagen behovs­

inventering, i sitt betänkande föreslagit en successiv utbyggnad av databe-

handlingsresurserna för forskningens och den högre utbildningens behov.

Inom loppet av en fyraårsperiod skall fem datacentraler, en på varje uni­

versitetsort, inrättas. Expertrådet har indelat datamaskinerna i olika kate­

gorier, som betecknats A, B, C, D, E, på grundval av maskinernas kapa­

citet där kategori A betecknar de största maskinerna. Datacentralerna i

Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå föreslås bli utrustade med datamaskiner

av kategori B. Den femte datacentralen belägen i Stockholm skall enligt

expertrådet utrustas med en datamaskin av kategori A. Denna datacentral

skall härigenom kunna svara för de högre utbildningsanstalternas och forsk­

ningens behov av en datamaskin som kan klara speciellt stora uppgifter.

Särskilda databchandlingsdelegationer inrättas på de fem universitets­

orterna för behandling av bl. a. samordningsfrågor avseende databehand-

lingsproblem.

Kungl. Maj:ts proposition nr 4-2 år 1965

44

Datacentralerna avses täcka maskintidsbehoven för undervisning inom

numerisk analys och administrativ databehandling samt sådana behov för

ioi skningsändmål, som kan sammanföras till en servicebvråmaskin. De

enligt expertrådets uppfattning relativt sällsynta behov, som kräver egen

datautrustning, avses inte bli tillgodosedda inom ramen för den föreslagna

datamaskinfonden.

Inköpen av dessa datamaskiner föreslås ske med medel från en särskild

kapitalfond. För driftens finansiering förutsätter expertrådet att all ut­

nyttjad maskintid betalas med anslag från respektive läroanstalter. Av­

gifternas storlek skall beräknas så att de täcker inte bara de löpande drift­

kostnaderna utan även avskrivning av maskinerna samt ränta på kapitalet.

Maskinerna förutsätts vara helt avskrivna efter ca sex års drift.

Expertrådet framlägger en fyraårsplan för att successivt tillgodose uni­

versitetsorternas behov av datamaskinresurserna. Det totala investerings­

behovet under perioden beräknas till drygt 45 milj. kr. Rådet anger också

att det årliga anslagsbehovet för driften av verksamheten uppgår till 17

milj. kr. då organisationen är fullt utbyggd.

De i expertrådets betänkande framförda förslagen har bland remissin­

stanserna fått ett genomgående positivt mottagande. I sina huvuddrag till­

styrks de framförda förslagen av i det närmaste samtliga remissinstanser.

Den enda fråga där olika meningar framkommit gäller det föreslagna finan­

sieringssystemet.

På grundval av den inventering som expertrådet låtit genomföra

över aktuella behov av databehandlingsresurser för undervisning och forsk­

ning har ett underlag erhållits för en bedömning av utvecklingen på detta

område under åtminstone de närmaste åren. Inte minst från utländska er­

farenheter framgår det klart att datamaskinerna medför en radikal för­

nyelse på många forskningsområden och att många tillämpningar ännu är

oprövade. Utifrån bl. a. dessa erfarenheter uppskattar expertrådet expan­

sionen av den datamaskininriktade forskningen till lägst 50 % per år. Rå­

det hai \idare som ett resultat av sin enkät funnit att den övervägande de­

len av universitetens och högskolornas behov av datamaskintid kan till­

godoses på datamaskiner av kategori B.

Med utgångspunkt från universitetens och högskolornas nuvarande data-

maskinutrustning samt det beräknade behovet av datamaskintid för

1964/65 och de närmast kommande åren, redovisar expertrådet en plan

för hur universitetsorterna successivt skall erhålla nödvändiga resurser på

detta område. Investeringsplanen omfattar budgetåren 1965/66—1968/69.

Målsättningen har varit att i huvudsak täcka maskintidsbehoven för under­

visning, numerisk analys och administrativ databehandling samt sådana be­

hov för forskningsändamål som kan sammanföras till en för universitets­

orten gemensam datamaskin, s. k. servicebyråmaskin. Tillämpningar som

Kungl. Maj. ts proposition nr 12 år 1965

45

anses kräva egen datautrustning har inte medtagits i den av rådet redo­

visade anskaffningsplanen. Av anläggningarna bör en vara speciellt avan­

cerad för att tillgodose behov för vilka de övriga maskinernas prestanda är

otillräckliga.

Expertrådet föreslår att den första servicebyråmaskinen, i enlighet med

statsmakternas beslut 1964, anskaffas för Uppsala redan i början av år

1965. Maskinen bör vara av kategori B eller en förhållandevis snabb maskin

av kategori C. Denna maskin förutsättes i väsentlig omfattning bli utnyttjad

även för Stockholms behov fram till våren 1967. Vid denna tidpunkt beräk­

nas lokaler bli tillgängliga så att en stor universitetsmaskin av kategori A

kan anskaffas och tillgodose både de högre utbildningsanstalternas i Stock­

holm allmänna behov jämte landets gemensamma behov av en särskilt avan­

cerad maskin. För Göteborgs del finns redan ett av riksdagen lämnat be-

ställningsbemyndigande (1962: 1 bil. 9 s. 55, SU 7, rskr 7) för anskaffning

av en större datamaskin. Lokalmässiga förutsättningar för en datamaskin

av samma kapacitet som Uppsalamaskinen finns knappast före början av

1967. Då det inte heller behovsmässigt finns programunderlag för en större

maskin före denna tidpunkt förutsätter rådet att Göteborgs maskintidsbe-

hov kan tillgodoses temporärt med en mindre datamaskin av kategori C.

För Lund och Umeå är de aktuella behoven tillgodosedda för de närmaste

två, tre åren. I Lund bedömer expertrådet att behovet i slutet av år 1967

motsvarar en anläggning av samma storlek som i Uppsala och Göteborg.

För Umeås del är erfarenheterna ännu så färska att underlag saknas för

en framtidsvärdering. Eventuellt kan enligt rådet den mindre Göteborgs-

maskinen, då denna friställs 1967, flyttas upp till Umeå.

Expertrådet har till sin anskaffningsplan fogat den allmänna reservatio­

nen att den verkliga utbyggnadstakten och maskinstorleken successivt bör

anpassas till såväl den tekniska utvecklingen som behovsutvecklingen i frå­

ga om datamaskintid.

Remissinstanserna har i huvudsak inte haft något att erinra mot den av

expertrådet framlagda utbyggnadsplanen. Universitetskanslersämbetet har

emellertid ansett att skäl kan föreligga att i större utsträckning än vad rådet

föreslagit komplettera de stora servicebyråmaskinerna med ett antal mindre

anläggningar.

Genom beslut den 18 december 1964 har Kungl. Maj it bemyndigat stats­

kontoret att ingå avtal om inköp av datamaskinanläggningen för Uppsala

universitet och lantbrukshögskolan jämte tre terminalanläggningar för

statskontoret, tekniska högskolan i Stockholm samt lantbrukshögskolan.

I skrivelse den 11 februari 1965 bär statskontoret framlagt förslag om vis­

sa avsteg från den av expertrådet i betänkandet redovisade planen för an­

skaffande av datamaskiner under budgetåren 1965/66—1968/69.

Den stora datamaskin av kategori A som expertrådet föreslår inrättad i

Stockholm är av sådan storlek, att ingen enskild statlig myndighet inom en

Kungl. Maj.ts proposition nr

42

år 1965

46

överskådlig framtid kan beräknas fullbelägga den med egna uppgifter. Vid

narmare överväganden i denna fråga har statskontoret funnit att ekonomis­

ka och organisatoriska skäl talar för ett samarbete mellan de högre läroan­

stalterna och FOA i utnyttjandet av den stora datamaskinen i Stockholm.

FOA besitter den största erfarenheten inom statsförvaltningen beträffande

drift av stora datamaskiner och bör därför omhänderha driften av maski­

nen. Samtliga berörda läroanstalter och FOA har accepterat det föreslagna

samarbetet, ehuru i ett fall med viss tvekan. Anskaffningskostnaden för

ifrågavarande datamaskin beräknas av statskontoret till ca 25 milj. kr.,

dvs. 25 % lägre än för två datamaskiner av kategori A.

Statskontoret anför vidare att vissa modifikationer därutöver bör göras i

den av expertrådet redovisade investeringsplanen. Den för Göteborgs del

planerade övergångsanordningen med installation av en C-anläggning som

1966/67 skulle utbytas mot en B-anläggning har befunnits olämplig. I av­

vaktan på denna senare anskaffning bör för Göteborgs del i stället räknas

med en terminal ansluten till en annan större statlig datamaskinanläggning.

Vad beträffar Umeå har verket föranstaltat om att den nuvarande maskinen

på förhyrningsbas utbyggs till kapaciteten av eu D-anläggning.

Liksom expertrådet finner jag, utifrån den redovisade inventeringen, att

den högre utbildningens behov av datamaskiner på snart sagt alla veten­

skapliga områden måste tillgodoses genom en snabb utbyggnad av resurser­

na. Expertrådet har själv omgärdat sina slutsatser av behovsinventeringen

med flera reservationer. Bl. a. mot bakgrund av erfarenheterna från USA

finner jag emellertid att det redovisade behovet av datamaskintid och dess

beräknade årliga tillväxttakt knappast kan sägas vara tilltagen i överkant.

Den successiva utbyggnadsplan som expertrådet redovisat i sitt betänkande

bör, med de modifieringar statskontoret sedermera föreslagit, enligt min me­

ning kunna läggas till grund för den fortsatta planeringen på området. Re­

dan det faktum att statskontoret, efter så kort lid sedan expertrådet fram­

lagt sina förslag till åtgärder för en upprustning av universitetens och hög­

skolornas datamaskinresurser, har inkommit med ändrade ställningstagan­

den på flera punkter visar hur angeläget det är att planeringen inte binds

för hårt under en lång tid. Jag anser det väsentligt att de ansvariga myndig­

heterna hela tiden strävar efter en sådan flexibilitet som möjliggör att ratio­

nella lösningar i varje särskilt fall kan uppnås. Hur snabb utvecklingen är

visar den av statskontoret föreslagna sammanslagningen av de högre läro­

anstalternas och FOA:s datamaskinbehov i en anläggning. För mig verkar

det vara ett rationellt förslag som är väl värt att ytterligare prövas. Jag av­

ser att sedermera föreslå Kungl. Maj:t att åt statskontoret uppdraga att ef­

ter samråd med universitetskanslersämbetet och de lokala databehandlings-

delegationerna successivt inkomma med förslag om ett fullföljande av upp­

rustningen i vad avser datamaskinresurser för högre utbildning och forsk-

ning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 42 år 1965

47

Jag övergår härefter till att behandla det av expertrådet och statskontoret

föreslagna finansieringssystemet. Utgångspunkt för detta system

är att kostnaderna för databehandling bör bäras gemensamt av alla myn­

digheter som utnvttjar en datamaskin samt att driften av datamaskiner

görs ekonomiskt självbärande. Utnyttjad maskintid bör beläggas med a1*-

gifter som täcker samtliga statsverkets kostnader för drift och kapital.

Driftsutgifterna per maskintimme uppskattas på grundval av en i förväg

uppgjord årsbudget för databehandlingsanläggningen. En rimlig uppskatt­

ning av kapitalkostnaderna per maskintimme kan göras redan i samband

med att maskinen anskaffas. Båda kostnadsposterna kan årligen revideras

genom efterkalkylering. Avgifterna bör årligen fastställas av central myn­

dighet, så att en viss enhetlighet i prissättningen vid de olika universitets-

maskinerna uppnås. Expertrådets förslag är vidare att en särskild kapital­

fond inrättas för inköp av datamaskiner. Återbetalningen till fonden skall

ske i form av viss hyreskostnad per utnyttjad maskintimme. De enskilda

forskarna förutsätts erhålla medel för datamaskintid från en högre läro­

anstalt. Varje högre läroanstalt skall årligen begära anslag för sitt behov

av datamaskintid. Anslagen bör vara förslagsvis betecknade. Forsknings­

råden förutsätts bevilja medel för sådan databehandling som har samband

med av råden understödda projekt. Expertrådet utgår vidare ifrån att stat­

liga anslag inte utan särskilt medgivande får disponeras för datamaskintid

vid icke statliga anläggningar. Expertrådet anser att en väsentlig egenskap

hos det föreslagna systemet är att det befrämjar ett kostnadsmedvetande

hos varje maskinanvändare och kan stimulera till en rationell drift av an­

läggningen.

Som jag tidigare nämnt har expertrådets förslag till finansieringssystem

mött vissa invändningar. I stället har förordats att inköpen av datama­

skiner finansieras genom anslag över driftbudgeten samt att maskinerna

ställs till datacentralernas förfogande utan att någon hyra debiteras cen­

tralerna.

Statskontoret erinrar i sin skrivelse om sin utredning angående möjlighe­

terna att mer allmänt uppnå ett mer rättvisande redovisningssystem inom

statsförvaltningen. Det av expertrådet föreslagna systemet finner statskon­

toret vara av stort intresse då det innebär en öppen redovisning av samtliga

kostnader, som är förknippade med utnyttjandet av eu datamaskin. Liksom

expertrådet finner ämbetsverket sannolikt att detta finansieringssystem kan

tillämpas inom statsförvaltningen i övrigt. Universitetskanslersämbetet är

liksom statskontoret av den uppfattningen att en utveckling mot ökat kost­

nadsmedvetande är i hög grad önskvärt på universitets- och högskoleom­

rådet.

För egen del finner jag det av expertrådet föreslagna finansieringssyste­

met för datamaskinverksamheten vara lämpligt på ett område som detta

där kostnadstänkande och resursavvägning är av särskild betydelse. I det

Kungl. Maj. ts proposition nr

42

år 1965

48

expansiva skede som förestår med en snabb utbyggnad av datamaskinre­

surserna för universitet och högskolor anser jag det angeläget att ett sy­

stem skapas som tryggar ett ekonomiskt utnyttjande av tillgängliga maski­

ner. Jag finner det angeläget att finansieringen av verksamheten vid ser­

vicebyråmaskiner redan från och med 1965/66 anpassas till det föreslagna

systemet. Vid existerande äldre anläggningar bör vissa modifieringar kun­

na ifrågakomma men vid de nya anläggningar som tillkommer bör syste­

met kunna genomföras helt.

Expertrådet har föreslagit att universitetskanslersämbetet efter en över­

gångstid skall bli den myndighet som förvaltar datamaskinfonden. Rådet

framhåller dock, att under den uppbyggnadsperiod som nu föreslås inledd

kommer universitetens och högskolornas databehandlingsresurser att först

successivt kunna utbyggas. Under denna tid måste de högre utbildningsan-

stalternas behov delvis få tillgodoses i anläggningar inom och utanför den

svenska statsförvaltningen. Behovet av samordning blir under detta inled­

ningsskede av stor betydelse och expertrådet föreslår att statskontoret blir

den fondförvaltande myndigheten under övergångstiden. Själv finner jag

del mycket angeläget att denna samordnande funktion på databehandlings-

området som tilldelades statskontoret på grundval av förslag i prop. 1963:

85 tills vidare även skall avse organisationen av databehandlingsresurserna

för universitet och högskolor.

Vad angår organisationen har expertrådet förordat att för sam­

ordning av de lokala databehandlingsproblemen skall inrättas särskilda

databehandlingsdelegationer på de fem universitetsorterna där datacen­

traler enligt rådet skall upprättas. I delegationerna skall ingå företrädare

för de skilda läroanstalterna på orten. Statskontoret har redan tagit initia­

tiv till upprättande av temporära lokala kommittéer med sammansättning

och uppgifter motsvarande de föreslagna databehandlingsdelegationerna.

Jag anser liksom remissmyndigheterna att detta bör vara en lämplig lösning

töi att åstadkomma att intressenterna på respektive ort gemensamt av­

handlar de problem som uppkommer i samband med det gemensamma ut­

nyttjandet av respektive servicebyråmaskin. I det övergångsskede som när­

mast förestår, då datamaskiner av tillräcklig storlek inte finns att tillgå

på varje ort, bör de lokala databehandlingsdelegationerna även kunna fun­

gera som samordningsorgan mellan universitetsort som erhållit eu data­

maskinanläggning och annan dylik ort vars behov temporärt tillgodoses ge­

nom en terminalanknytning till den nämnda anläggningen.

I expertrådets betänkande redovisas även förslag beträffande personalbe­

hovet för denna verksamhet ävensom upprättandet av lokala datacentraler.

Denna fråga liksom universitetens och högskolornas behov av medel för

datamaskintid kommer senare denna dag att anmälas av chefen för eckle­

siastikdepartementet.

Jag övergår nu till att behandla kostnaderna under innevarande

Kungl. Maj.ts proposition nr

4

2 år 1965

49

budgetår och budgetåret 1965/66 för de åtgärder för upprustning av uni­

versitetens och högskolornas resurser av datamaskiner som jag i det före­

gående förordat.

Expertrådet har beräknat att dess plan för anskaffning av datamaskiner

till den högre utbildningen och forskningen under budgetåren 1965/66

1968/69 medför ett totalt medelsbehov om 45,3 milj. kr. Genom den suc­

cessivt ökade amorteringen av de i drift varande datamaskinerna kommer

emellertid behovet av kapitaltillskott under perioden att enligt rådet be­

gränsas till 37,3 milj. kr. Statskontorets investeringsplan för samma period

förutsätter ett totalt medelsbehov av 52,5 milj. kr. Det i förhållande till

expertrådets plan ökade medelstillskottet betingas helt av att ämbetsverket

föreslår att den datamaskin som anskaffas för de högre utbildningsanstal-

ternas i Stockholm och FOA:s behov blir av en sådan storleksordning att

den erhåller dubbla kapaciteten i jämförelse med den ursprungligen pla­

nerade datamaskinen av kategori A. Som jag tidigare påpekat beräknas

denna lösning innebära en besparing om ca 25 % jämfört med om två

mindre dataanläggningar av kategori A skulle behöva införskaffas. Medels­

behovet under statens datamaskinfond under budgetåren 1965/66

1968/69

uppgår med utgångspunkt från statskontorets investeringsplan till 7,7, 19,4,

19,1 och 6,3 milj. kr. under respektive budgetår.

Genom beslut av föregående års riksdag (prop. 1964: 1 bil. 9 s. 56, SU

7, rskr. 7) har Kungl. Maj :t bemyndigats att beställa en datamaskinanlägg­

ning för Uppsala universitets och lantbrukshögskolans behov till en kost­

nad av högst 6 milj. kr. Jag förutsatte därvid att den betalning som erford­

rades vid leverans skulle kunna bestridas från anslaget till viss försöks­

verksamhet inom statsförvaltningen. Som jag i det föregående anmält hai

Kungl. Maj :t bemyndigat statskontoret att teckna avtal om leverans av den­

na datamaskinanläggning. Kungl. Maj :t förordnade därvid att erforderlig

betalning i samband med kontraktstecknandet förskottsvis skulle få bestri­

das från sistnämnda anslag. De medel statskontoret totalt utbetalat under

budgetåret 1964/65 i anledning av att kontrakt har tecknats med leveran­

tören av Uppsalas datamaskin bör enligt min mening slutligt belasta an­

slaget för viss försöksverksamhet inom statsförvaltningen. Jag förordar

vidare att den i det föregående behandlade kapitalfonden upprättas fr. o. in.

den 1 juli 1965 under rubriken Statens datamaskinfond: Datamaskiner för

högre undervisning och forskning in. in. Från och med sistnämnda datum

bör bl. a. Uppsala datamaskin invärderas på fonden.

I prop. 1965: 1 (bil. 9 s. 90) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att,

i avbidan på särskild proposition i ämnet för budgetåret 1965/66 till Sta­

tens datamaskinfond: Datamaskiner för högre undervisning och forskning

beräknas ett investeringsanslag av 10 milj. kr. Av redogörelsen i det före­

gående framgår att medelsbehovet för budgetåret 1965/66 under fonden så

vitt nu kan förutses skulle uppgå till 4,9 milj. kr. Utvecklingen på detta

Kungl. Maj.ts proposition nr

42

år 1965

område är emellertid utsatt för en ständig förändring i ett alltmer accele­

rerande tempo. Det framstår för mig som väsentligt att handlingsfriheten

i förhållande till uppgjorda planer bibehålies i största möjliga utsträckning.

Genom det föreslagna finansieringssystemet minskar riskerna för felin­

vesteringar i datamaskiner avsevärt. Jag förordar därför att medel till

statens datamaskinfond för budgetåret 1965/66 slutligt anvisas med det

preliminärt beräknade beloppet av 10 milj. kr.

Mot bakgrund av den i det föregående redovisade investeringsplanen för

budgetåren 1965/66—1968/69 förordar jag att Kungl. Maj :t begär riks­

dagens bemyndigande att beställa datamaskiner avseende leveranser t. o. m.

1968/69 till ett belopp av 50 milj. kr.

50

Kungl. Maj.ts proposition nr 42 år 1965

4. Hemställan

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj :t föreslår riksdagen att

a) godkänna den av mig i det föregående förordade orga­

nisationen av statskontoret;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta erforderliga över-

gångsåtgärder i anledning av den föreslagna omorganisatio­

nen;

c) bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra personalförteck­

ningen för statskontoret enligt vad jag förordat i det före­

gående;

d) godkänna följande avlöningsstat för statskontoret, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1965/66:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för­

slagsvis ...................................................................... 240 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 60 000

3. Ersättning till expertis, förslagsvis ................ 2 000 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .................................................................. 5 773 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................. 3 428 000

6. Särskilda uppbördsmedel:

Ersättning för Nollerothska stiftelsen, för­

slagsvis ................................................................. 1000

Summa kronor 11 500 000

51

e) till Statskontoret: Avlöningar för budgetåret 1965/66

under sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

11 500 000 kr.;

f) till Statskontoret: Omkostnader för budgetåret 1965/

66 under sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

1 625 000 kr.;

g) till Viss försöksverksamhet inom statsförvaltningen

m. m. för budgetåret 1965/66 under sjunde huvudtiteln an­

visa ett förslagsanslag av 2 000 000 kr.;

h) godkänna den av mig i det föregående förordade or­

ganisationen av den matematiska databehandlingen inom

den högre undervisningen och forskningen;

i) bemyndiga Kungl. Maj :t att beställa datamaskinan­

läggningar inom ramen för 50 000 000 kr. t. o. m. budget­

året 1968/69 samt att i övrigt vidta de åtgärder som er­

fordras för genomförandet av den föreslagna organisatio­

nen;

j) till Statens datamaskinfond: Datamaskiner för högre

undervisning och forskning m. m. för budgetåret 1965/66

anvisa ett investeringsanslag av 10 000 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med in­

stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till det­

ta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Hans Ohlsson

K ungt. Maj.ts proposition nr 42 år 1965

STATSKONTORETS NUVARANDE ORGANISATION

(utom fondbyrån)

(O

Styrelse

Genera Idi re k tö i

Överdirektör 1

Överdirektör

2

Avd.-chef

Chefssekretariat

| Matem | | Data- |

| byrå | | tekn |

l

i i byr° i

L___J L----

Undervisningsbyrå

Byråer för organisationsundersöknii

ningar

ADB - avdelning

Berakn ingsavdelning

Administrativ byrå

K

u

n

g ^l.

M

a

j.

^ts

p

ro

p

o

si

tio ⁿ

n ^r

4 ²

å ^r

1

9

6

5

STATSKONTORETS ORGANISATION

(förslag)

(utom fondbyrån)

Styr* It*

Generaldirektör

Överdirektör

Utredningsavdelningar

Anm.

Organisationstablån innefattar inte fondbyrån och matematiska byrån.

Planerings- Utbildnings­

enhet

Administrativ

hyra

5

Q-

6

Oi

CO

K

u

n

g ^l.

M

a

j: ^ts

p

ro

p

o

si

tio ⁿ

n ^{r fö}

å ^r

1

9

6

5

54

Kungl. Maj.ts proposition nr 42 år 1965

Innehållsförteckning

1.

Statskontorets organisation.........................................................

1.1.

Inledning ....................................................................

1.1.1.

Frågans tidigare behandling ...............................................................

1.1.2.

Statskontorets nuvarande organisation .........................................

1.2.

Statskontorets organisationsutredning ...........................................

1.2.1.

Rationaliseringsverksamhetens inriktning ....................................

1.2.1.1. Rationaliseringsundersökningar ......................................................

1.2.1.2. Speciella aktiviteter inom rationaliseringsområdet ....................

1.2.1.3. Remissverksamhet .................................................................

1.2.2. Utbildnings- och informationsverksamhet ......................................

1.2.2.1. Utbildningsverksamhet ...............................................................

1.2.2.2. Informationsverksamhet ...........................................................

1.2.3.

Matematisk databehandling .................................................................

1.2.4.

Administration samt fond- och kameralförvaltning....................

1.2.4.1. Planeringsfunktionen .................................................................

1.2.4.2. Personal- och ekonomifunktionerna ................................................

1.2.4.3. Fond- och kameralförvaltningen ......................i...............................

1.2.5.

Förslag till ny organisation ..................................................................

1.2.5.1. Behovet av ny organisation ...............................................

1.2.5.2. Styrelse och övrig verksledning......... ..........................................

1.2.5.3. Utredningsavdelningar ................................ .....i........................

1.2.5.4. Centralplanering .................................... .... . .........................

1.2.5.5. Utbildningsbyrå ........................................................................................

1.2.5.6. Administrativ byrå .............................................................

1.3.

Remissyttranden ......................................................

1.4.

Departementschefen ..................................

2.

Anslagsfrågor m. in.......................................................................................

2.1.

Statskontoret: Avlöningar ...............................................................

2.1.1.

Statskontorets anslagsframställning ................................................

2.1.2.

Departementschefen ......................................................................

2.2.

Statskontoret: Omkostnader ...............................................................

2.2.1.

Statskontorets anslagsframställning ................................................

2.2.2.

Departementschefen ...........................................................

2.3.

Viss försöksverksamhet inom statsförvaltningen m. m................

2.3.1.

Statskontorets anslagsframställning ................................................

2.3.2.

Departementschefen .................................................................

3.

Datamaskiner för utbildning och forskning vid universitet och

högskolor ..................................................................................

3.1.

Frågans tidigare behandling ..................................................................

3.2.

Expertrådets utredning .............................................................

3.2.1.

Behov av databehandlingsutrustning vid universitet och hög­

skolor ...............................................................................................................

3.2.2.

Principer för tillgodoseende av databehandlingsresurser...........

10

10

10

10

10

11

12

12

12

13

14

17

17

17

19

21

21

22

22

22

23

23

23

25

25

28

55

3.2.2.1. Finansieringssystemet ......................................................................... 28

3.2.2.2. Spridningen av datamaskiner ............................................................. 32

3.2.2.3. Regional samordning ............................................................................... 33

3.2.3.

Den regionala datamaskinorganisationen ....................................... 34

3.2.4.

Förslag till successiva åtgärder för tillgodoseende av universi­

tetens och högskolornas behov av datamaskintid........................... 35

3.2.5.

Tidsplan och kostnadsberäkning ......................................................... 36

3.3.

Statskontorets skrivelser

...................................................................... 38

3.4.

Remissyttranden

........................................................................................ 41

3.5.

Departementschefen ................................................................................ 42

4.

Hemställan ....................................................................................... 50

Kungl. Maj.ts proposition nr

42

år 1965

MARCUS BOKTR. STHLM 1965 650103