Prop. 1966:42

('angående statsbidrag till folk\xad högskolor',)

Kungl. Maj:ts proposition nr 42 år 1966

1

Nr 42

Kungl. Maj:t proposition till riksdagen angående statsbidrag till folk­

högskolor; given Stockholms slott den 11 februari 1966.

Kungl. Maj:t vill härmed under åberopande av bilagda utdrag av statsråds­ protokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Ragnar Edenman

Propositionens huvudsakliga innehåU

I anslutning till betänkandet »Statsbidrag till folkhögskolor» (Stencil E 1965:5) framläggs förslag om nya regler för statsbidrag till folkhögskolor. Statsbidrag föreslås utgå till löner m. m. till lärare och skolledare med

100

% av de faktiska

kostnaderna, till löner åt viss annan personal med, beroende på skolans storlek, 50—150% av ett indexbundet bidragsunderlag om 65 000 kr. samt till pedago­ gisk utrustning m. m. med 50—150% av ett bidragsunderlag om 13 000 kr.

milj. kr. föreslås ställda till skolöverstyrelsens förfogande för anslag till skolor med särskilda behov av medel för pedagogisk utrustning m. m. Vidare föreslås att statsbidrag till byggnadsarbeten skall utgå även för inventarier i elevhem och första uppsättning stadigvarande undervisningsmateriel. Slutligen föreslås att

milj. kr. ställs till Kungl. Maj:ts förfogande för saneringsbidrag till folk­

högskolor, utgående med

2

milj. kr. per år under fem år.

De nya statsbidragsreglerna föreslås gälla fr. o. m. budgetåret 1967/68.

1 —

Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt. Nr 12

2

Kungl. Maj.ts 'proposition nr 42 år 1966

Utdrag av protokoll över ecklesiastikärenden, håUet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 11 februari 1966.

Närvarande: Statsministern

E

rlander

,

ministern för utrikes ärendena

N

ilsson

,

statsråden

S

träng

, L

indström

, L

ange

, K

ling

, E

denman

, J

ohansson

, H

ermansson

,

H

olmqvist

, A

spling

, P

alme

, S

ven

-E

ric

N

ilsson

, L

undkvist

, G

ustafs

­

son

.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, fråga om statsbidrag till folkhögskolor och anför.

Vid anmälan i årets statsverksproposition (bil.

10

s. 329) av anslagen Bidrag

till driften av folkhögskolor och Bidrag till arvoden åt skolläkare vid folk­ högskolor anmälde jag min avsikt att föreslå Kungl. Maj:t, att proposition angående nya regler för statsbidrag till folkhögskolor skulle föreläggas 1966 års riksdag, och förordade, att i avvaktan härpå medel skulle beräknas för ända­ målet.

Beredningen av denna fråga är numera avslutad och jag anhåller att få redo­ göra för den närmare.

Kungl. Maj:ts proposition nr 42 år 1966

3

Inledning

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade jag den 19 mars 1965 riksdagsmannen Stig Alemyr, ordförande, departementssekreteraren Ulf Larsson, ombudsmannen Nils Ramstén, byråchefen Stig Säfström och folkhögskoleinspek- tören Gösta Vestlund att biträda med beredning av frågan om utformningen av statsbidragsreglema för folkhögskolor m. m.

De sakkunniga, som antagit benämningen folkhögskolans statsbidragsutredning, har den 27 oktober 1965 avlämnat betänkandet »Statsbidrag till folk­ högskolor» (Stencil E 1965: 5). Häröver har yttranden avgetts av riksrevisions­ verket, skolöverstyrelsen, centrala studiehjälpsnämnden, Svenska kommunför­ bundet, Svenska landstingsförbundet, Svenska stadsförbundet, Landsorgani­ sationen i Sverige, Tjänstemännens centralorganisation, Rörelsefolkhögskolor­ nas intresseorganisation samt Sveriges folkhögskolelevers förbund.

1* —

Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 sand. Nr

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 4® år 1966

Nuvarande bestämmelser m. m.

Folkhögskolans ändamål, organisation och verksamhet

Enligt folkhögskolestadgan den

12

september 1958 (nr 478; ändrad senast

1965: 879) har folkhögskolan till uppgift att meddela allmän medborgerlig bild­ ning. Dess verksamhet bör särskilt syfta till att bibringa eleverna insikt om deras ansvar som människor och samhällsmedlemmar. Verksamheten bör ut­ formas så, att elevernas samarbetsvilja stärks, deras förmåga till självständigt tänkande och kritiskt omdöme utvecklas samt deras mognad och studieintresse främjas. Varje folkhögskola utformar i enlighet med denna målsättning sitt arbetssätt. Skolformen har dessutom för många elever blivit en hjälp i yrkes­ valet och en väg till fortsatt utbildning.

Vid folkhögskolorna anordnas såväl vinter- som sommarkurser. Vinterkurserna, som är den i fråga om elevantalet dominerande kurstypen, omfattar i regel

22

—34 veckor. Sommarkurs skall omfatta minst 13 veckor (i vissa fall minst 16 veckor). Vidare kan anordnas ämneskurs omfattande minst en vecka. Ämnes­ kurs kan vara fristående eller anknuten till antingen vinter- eller sommarkurs. Vid vinter- eller sommarkurs kan första och andra årskurs anordnas samt, efter skolöverstyrelsens medgivande, även tredje årskurs.

Antalet undervisningstimmar i veckan för eleverna bör i första årskursen vara minst 30 och i högre årskurs minst 24. I första årskursen ingår vissa obliga­ toriska ämnen i undervisningen.

Närmare bestämmelser om uppdelning av eleverna i avdelningar m.m. är med­ delade i kungörelsen den 12 september 1958 (nr 479; ändrad 1963:253) om statsbidrag till driften av folkhögskolor. Undervisningsavdelning vid vinter­ kurs, sommarkurs eller sådan ämneskurs som är ansluten till andra eller tredje årskurs bör omfatta minst

10

elever eller, då fråga är om avdelning i hushålls-

göromål, vävning eller annan slöjd, minst

8

elever. Undervisningsavdelning

vid annan ämneskurs bör omfatta minst 14 elever. Uppdelning av första årskurs i kvinnlig och manlig avdelning kan ske endast om elevantalet upp­ går till minst 30. Parallellundervisning kan anordnas i mindre omfattning, då elevantalet i avdelningen överstiger 25, och i större omfattning då antalet överstiger 40. I nyss nämnda övningsämnen kan parallellundervisning ske, om elevantalet överstiger 15.

Under budgetåret 1964/65 var

102

folkhögskolor verksamma med statsbidrag.

Härtill kommer 13 filialskolor, vilka är i administrativt och pedagogiskt hän­ seende knutna till vissa moderfolkhögskolor. Syftet med filialskolor har varit att under en övergående period tillgodose ett ökat behov av utbildningsmöj-

5

liglieter och samtidigt avlasta de permanenta folkhögskolorna. Enligt utred­ ningens bedömning torde dock vissa av de existerande filialskolorna komma att bestå under en längre tid.

Ca

skolor har landstingskommun som huvudman, medan de övriga har

enskilda huvudmän. De senare brukar indelas i stödförenings- och rörelseskolor. Huvudman för stödföreningsskola är i regel en folkhögskoleförening. Rörelse­ skolornas huvudmän kan vara av olika slag. I vissa fall är huvudmannen en organisation, i andra fall en förening eller en stiftelse. 13 av de enskilda sko­ lorna är mer eller mindre fast knutna till svenska kyrkan, 14 skolor till fria evangeliska samfund, tre skolor till nykterhetsrörelsen och tio skolor till arbe­ tarrörelsen.

Samtliga skolor anordnade under budgetåret 1964/65 vinterkurser, medan sommarkurser förekom vid endast 13 skolor år 1964 och endast sex skolor år 1965. Anslutna ämneskurser fanns vid 44 skolor, fristående ämneskurser vid 34.

Enligt den officiella statistiken över elevantalet vid de statsunderstödda folk­ högskolorna var under år 1964 det sammanlagda antalet studerande vid vinter- och sommarkurser

11

16

Kungl. Maj:ts 'proposition nr få år 1966

Remissyttrandena

Det råder enighet bland remissinstanserna om behovet av att förbättra folk­ högskolornas ekonomiska villkor. I stort sett tillstyrks också utredningens för­ slag, även om förslag till ändringar i fråga om vissa detaljer framläggs.

Skolöverstyrelsen uttalar att, om förslagen om ett generellt verkande system för lärart indelning och om nya statsbidragsregler genomförs, förutsättningar skapas för folkhögskolorna att med sin pedagogiska frihet och särprägel befästa sin betydelsefulla ställning i utbildningssystemet. Överstyrelsen tillstyrker, att kommitténs förslag läggs till grund för utarbetandet av nya statsbidragsbestäm- melser för folkhögskolan.

Svenska kommunförbundet, Svenska landstingsförbundet och Svenska stads­ förbundet tillstyrker helt utredningens förslag till nya statsbidragsgrunder. Svens­ ka stadsförbundet finner det riktigt, att utredningen sett som huvudmål för sitt arbete att ge folkhögskolan en statsbidragsmässig jämställdhet med de öv­ riga gymnasiala skolformerna.

Enligt Tjänstemännens centralorganisation är utredningens förslag till statligt stöd till såväl konstruktion som ekonomiska konsekvenser ägnade att skapa för­ utsättningar för rimliga arbetsförhållanden inom folkhögskolan. Landsorganisa­ tionen anser att förbättringen för de av enskilda huvudmän ägda skolorna blir relativt obetydlig, varför skäl kan finnas för att senare åter ta upp spörsmålet om utformningen av statsbidragsgivningen till folkhögskolorna. För de närmaste åren godtar dock organisationen utredningens förslag med vissa föreslagna för­ ändringar.

Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation anser det tvivelaktigt, om försla­ get innebär det stöd för de enskilda skolorna som riksdagsbeslutet år 1964 en­ ligt organisationen avsåg. I yttrandet påpekas att dessa skolor erhåller mindre stöd från stat och kommun sammanlagt än de av landstingen ägda skolorna.

Organisationen noterar emellertid samtidigt med tillfredsställelse att utredning­ ens förslag innebär en statsbidragsförstärkning.

Utredningens förslag till konstruktion av statsbidraget har med vissa, senare redovisade modifieringar tillstyrkts eller lämnats utan erinran.

Den föreslagna förstärkningen av statsbidraget till löner till skolledare och lärare har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av samtliga remissinstanser.

Beträffande det föreslagna bidraget till viss kringpersonal tillstyrks eller lämnas utan erinran utredningens förslag om ett bidragsbelopp av 65 000 kr. för skola med 3 400 undervisningsveckor av riksrevisionsverket, skol­ överstyrelsen, Svenska kommunförbundet, Svenska landstingsförbundet och

Svenska stadsförbundet. Förslag om ett belopp av 80 000 kr. framförs av Tjänste­ männens centralorganisation och Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation med motiveringen att medel för en halv kuratorstjänst bör inräknas i bidragsun-

17

derlagct. Landsorganisationen vill därutöver även inräkna medel för eu halv hus- morstjänst i bidragsundcrlaget och förordar ett bidragsbelopp av 90

000

kr.

Vad gäller utredningens förslag om indexreglering av bidraget samt att detta skall utgå i relation till skolornas storlek har några delade meningar ej yppats liksom ej heller om utredningens förslag till beräkningsgrunder. Skolöverstyrel­ sen, Landsorganisationen och Tjänstemännens centralorganisation önskar dock, att lägst 75 % av bidragsundcrlaget i stället för av utredningen föreslagna 50 % skall utgå, medan Rörclsejolkhögslcolornas intresseorganisation motsätter sig den av utredningen föreslagna maximeringen av bidraget till 150 % av bidragsnnder- laget och i stället förordar en avtrappning av bidraget för de större skolorna. Liknande synpunkter anförs av Sveriges folkhögskolelevers förbund.

Utredningens förslag om ett bidrag till pedagogisk utrustning har mottagits positivt och tillstyrkts överlag. Skolöverstyrelsen, Tjänstemännens centralorganisation och Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation vill slå samman den generella delen av detta bidrag med bidraget till kringpersonal. Förslag om höjning av bidraget till 30

000

kr. framläggs av Landsorganisationen

med motiveringen att i bidragsundcrlaget även bidrag till fria läroböcker bör in­ räknas. Organisationen önskar även en höjning av det till fri disposition ställda beloppet till 1 250 000 kr. och hänvisar därvid till att kostnaderna för de peda­ gogiska hjälpmedlen är betydande. Även Sveriges folkhögskolelevers förbund önskar en höjning av detta belopp.

Det av utredningen föreslagna villkoret för statsbidrag att elevavgiften skall utgöra lägst 300 kr. i månaden har fått ett blandat mottagande. Enligt riksrevisionsverket bör en bättre kostnadstäckning än den av utredningen föror­ dade eftersträvas. Vid ett högre inackorderingspris bör det enligt verket vara möjligt att avsevärt reducera bidraget till kringpersonal. Utredningens förslag tillstyrks av Landsorganisationen, Tjänstemännens centralorganisation och Rö­ relsefolkhögskolornas intresseorganisation. Dessa remissinstanser förknippar sitt ställningstagande till förmån för utredningens förslag med önskemål om föränd­ ringar i gällande bestämmelser om studiehjälp. Enligt Landsorganisationens me­ ning befinner sig folkhögskolans elever i en annan studieekonomisk situation än elever vid andra skolor, där studierna leder fram till en viss kompetens och där eleverna genom studierna vid dessa skolor efter avslutad skolgång erhåller högt avlönade anställningar. Folkhögskolans målsättning är däremot att bereda vuxna människor och ungdom möjlighet att skaffa sig en medborgerlig bildning, vilken skall göra dem bättre lämpade för fortsatt verksamhet i samhället. Rörelsefolk­ högskolornas intresseorganisation påpekar, att ett genomförande av utredningens förslag bör leda till att även övriga av landstingen ägda internatskolor uttar av­ gifter av angiven storleksordning.

Skolöverstyrelsen motsätter sig inte förslaget men ifrågasätter om inte andra vägar borde prövas för att uppnå de syften utredningen har önskat vinna.

En tveksam eller negativ ståndpunkt intas av kommunförbunden. Svenska kommunförbundet finner det överraskande, att utredningen funnit det lämpligt

Kungl. Maj:ts proposition nr Jp2 år 1906

18

att för den direkta anslagsgivningen till skolornas huvudmän uppställa ett villkor som kan sägas ha ett klart samband med den statliga studiehjälpen.

Svenska landstingsförbundet motsätter sig utredningens föreslagna villkor och förordar, att frågan om en höjning av inackorderingsavgifterna vidare övervägs mellan landstingen och tillsynsmyndigheten. Svenska stadsförbundet har i prin­ cip ingen erinran mot tanken på en enhetlig och realistisk inackorderingsavgift men ställer sig tveksam till om en till beloppet fixerad avgift bör utgöra villkor för erhållande av statsbidrag till undervisningen. Enligt förbundet skulle den eftersträvade effekten sannolikt kunna uppnås genom någon form av samråd eller rekommendation.

Centrala studiehjälp snämnden finner ej anledning uttala sig om behovet eller lämpligheten av att den föreslagna höjningen genomförs men framhåller, att den kan få negativ inverkan på rekryteringen. Nämnden tar vidare upp spörsmålet om möjligheterna att införa särregler för vissa utbildningslinjer och anför härom.

Studiehjälpsutredningen var medveten om att utgifterna för inackordering varierade i avsevärd grad beroende på om inackorderingen avsåg elevhem eller enskilda hem eller vem som var huvudman för skolan. Det skulle enligt nämn­ dens mening helt strida mot gällande principer att inom studiehjälpssystemet införa specialbestämmelser för olika utbildningsformer. Möjligheten att genom speciella bidrag kompensera folkhögskoleeleverna vid en eventuell höjning av in­ ackorderingsavgifterna står alltså inte till buds, om man vill upprätthålla den av statsmakterna antagna principen av enhetligt studiesocialt stöd i olika skolfor­ mer. Med stöd av det ovan anförda finner studiehjälpsnämnden det av utred­ ningen framlagda förslaget icke böra medföra någon ändring av nu gällande be­ stämmelser i studiehjälpsreglementet om studiesocialt stöd till eleverna vid folk­ högskolorna.

Utredningens förslag om ett under en begränsad tidsperiod utgående sane- ringsbidrag har i stort sett tillstyrkts. Riksrevisionsverket vill ej motsätta sig förslaget men dock fästa uppmärksamheten på svårigheterna att objektivt bedöma behovet i varje särskilt fall av ett dylikt bidrag. Enligt Rörelsefolkhögskolomas intresseorganisation kommer bidragets effekt att bli allför ringa, var­ för saneringsbidraget bör höjas utöver föreslagna 10 milj. kr. Organisationen hän­ visar till att de s. k. rörelsefolkhögskolornas skuldbörda uppgår till ca 30 milj. kr. samt att räntor på dessa lån under en femårsperiod kan beräknas till ca

6

milj. kr.

De av utredningen föreslagna ändringarna i bestämmelserna om bidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolor tillstyrks genomgående.

Vad utredningen föreslagit om behovet av åtgärder i syfte att förbättra den ekonomiska redovisningen vid folkhögskolorna har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av samtliga remissinstanser. Riksrevisionsverket under­ stryker angelägenheten i detta utredningens förslag. Svenska stadsförbundet an­ ser, att vad utredningen anfört om behovet av anvisningar rörande enhetliga kontoplaner m. m. för att skapa möjligheter till kontinuerlig bedömning av sko­ lornas ekonomiska läge synes ändamålsenligt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 42 år 1966

19

Utredningens förslag om en begränsning av elevernas veckoundervis- n i n g s t i d har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av bl. a. skolöverstyrel­ sen, kommunförbunden och Landsorganisationen. Sveriges follchögskolelevers förbund anser de nuvarande förhållandena i fråga om elevernas arbetsbörda vara otillfredsställande. Det kan enligt förbundet inte anses lämpligt — vare sig från studiesynpunkt eller från pedagogisk synpunkt — med ett veckotimtal om ca 50 timmar, vilket förekommer vid vissa skolor. Förbundet ansluter sig till ut­ redningens förslag.

' Tjänstemännens centralorganisation och Rörelsefolkhögskolornas intresseor­ ganisation vänder sig däremot mot den föreslagna maximeringen. Som argument härför anförs bl. a. att en folkhögskolelev, som vill skaffa sig kunskap, oriente­ ring eller färdighet vid sidan av det fasta skolschemat, i allmänhet är hänvisad till verksamhet inom den egna skolan. En omfattande fritidsverksamhet har därför byggts upp vid skolorna. Tjänstemännens centralorganisation förordar en regel av innebörden att ingen elev skall kunna åläggas att delta i undervis­ ning i mer än 35 veckotimmar. Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation an­ ser att om en begränsning skall göras denna ej bör omfatta elever i kurser om högst 4 veckor.

Det finns inga delade meningar bland remissinstanserna om den principiella lösning som utredningen föreslagit för lärartilldel ningen vid folkhög­ skolorna. Skolöverstyrelsen, som tillstyrker utredningens förslag, förutsätter dock att de lärartimmar, som en skola erhåller genom tillämpning av de föreslagna reglerna, uteslutande kommer dess egna elever till godo. Annan tjänstgöring, som stadgeenligt kan ingå i lärarnas tjänstgöringsskyldighet (studiecirklar utom sko­ lan, konsulentverksamhet m. m.) bör regleras i annan ordning. Liknande synpunk­ ter anförs av Landsorganisationen och Sveriges folkhö g skolelev ers förbund, vilka också tillstyrker utredningens förslag. Svenska stadsförbundet ställer sig positivt till tanken att påbörja försök med t. ex. storklasser vid folkhögskolorna. De av utredningen lämnade uppgifterna om lärartätheten vid folkhögskolan jämfört med lärartätheten i gymnasiet tyder enligt förbundet på att en viss utglesning bör vara möjlig utan att undervisningens standard äventyras.

Tjänstemännens centralorganisation finner den föreslagna konstruktionen vara administrativt synnerligen ändamålsenlig samt medge en betydande anpassning till olika behov. Organisationen anser emellertid, att relationstalet bör sättas högre än vad utredningen föreslagit. Som motiv härför anförs bl. a. att folkhög­ skolan har en mer heterogen elevkår än övriga skolformer och att internatfor- men kräver en särskild arbetsinsats av lärarna. Vidare framhålls att inslaget av praktiska och estetiska kurser är stort vid skolorna och att dessa kurser är mer lärarkrävande än andra. Även ökat engagemang i t. ex. utbildning av studiele­ dare skulle få begränsas vid det av utredningen föreslagna relationstalet. Lik­ nande synpunkter anförs av Rörelse folkhö g skolornas intresseorganisation.

Utredningens förslag att de nya statsbidragsreglerna m. m. skall gälla fr. o. m. budgetåret 1967/68 har endast föranlett uttalande från

Landsorganisationen, som anser att reglerna bör gälla fr. o. m. nästa budgetår.

Kun yl. Maj:ts proposition nr

4

~

är 1966

20

Kungl. Maj:ts 'proposition nr J$ år 1966

Begäran om anslag för budgetåret 1966/67

Skolöverstyrelsen har i vanlig ordning inkommit med begäran om medel för budgetåret 1966/67.

Bidrag till driften av folkhögskolor

Skolöverstyrelsen föreslår att detta anslag, som innevarande budgetår är upp­ fört med 36,7 milj. kr., för nästa budgetår höjs med

6

690 000 kr. I denna ök­

ning har överstyrelsen inräknat såväl automatiska förändringar av anslaget, be­ räknade efter nu gällande regler, som kostnadsförändringar betingade av över­ styrelsens förslag till ändrad statsbidragsgivning, bidrag till ytterligare tre sko­ lor m. m. Den av överstyrelsen föreslagna ökningen fördelar sig enligt följande.

1

. Automatisk ökning av avlöningsbidraget....................... -j-

210 000

kr.

2

. Avlösning av bidraget till skolhälsovård ............................ + 49

000

kr.

3. Omläggning av statsbidragsgivningen............................. -f- 4 500 000 kr.

4. Bidrag till ytterligare tre folkhögskolor......................... + 520 700 kr.

5. Utbyte av 40 icke-ordinarie lärartjänster mot lika många ordinarie tjänster............................................................... -f- 350 000 kr.

6

. Inrättande av tredje årskurs vid ytterligare fem skolor . . -f- 190 400 kr.

7. Inrättande av ytterligare fem kombinerade tjänster som lärare och konsulent ............................................................... + 93 900 kr.

8

. Medel för skrivhjälp till lärare........................................ -f- 776

000

kr.

Summa +

6

690

000

kr.

Av skolöverstyrelsens motivering för det under punkt 4 redovisade förslaget inhämtas bl. a.

4. Under arbetsåret 1965/66 utgår statsbidrag till 103 folkhögskolor. Två folk­ högskolor uppehåller verksamheten utan statsbidrag, nämligen Klarälvdalens folkhögskola, Stöllet (Värmlande läns landsting), och Kjesäters folkhögskola, Vingåker (Svenska scoutförbundet). Styrelserna för dessa skolor har ingett an­ sökan om statsbidrag. Såsom statsmyndigheterna vid ett flertal tillfällen uttalat, bör försiktighet iakttas beträffande statligt stöd till ytterligare folkhögskolor intill dess erfa­ renhet vunnits om fackskolans inverkan på folkhögskolornas elevrekrytering. Detta har överstyrelsen också kraftigt understrukit för huvudman som framfört planer på upprättande av folkhögskola. Huvudmännen för ovannämnda skolor har emellertid tidigare utformat sina planer i samråd med överstyrelsen och gjort förberedelser för verksamheten innan förslag om fackskola förelåg. De har gjort stora uppoffringar, inte minst ekonomiskt. Med hänsyn till den positiva utveck­ ling som förelåg vid planeringstillfället och enligt överstyrelsens mening alltjämt föreligger kan det knappast anses försvarligt att vägra eller under flera år för­ dröja statsbidrag till dessa skolor.

21

Valla folkhögskola, Linköping, åtnjuter statsbidrag som filialfolkhögskola till Stensunds folkhögskola (Svenska frisksportförbundet). Undervisningen vid sko­ lan har alltsedan dess tillkomst fr. o. m. arbetsåret 1960/61 varit speciellt in­ riktad på utbildning av ungdomsledare. Med hänsyn till vikten av att kvalifi­ cerad sådan utbildning bedrivs med moderna pedagogiska metoder finner över­ styrelsen motiverat, att skolan erhåller statsbidrag såsom självständig skola.

Kungl. Maj:ts proposition nr 42 år 1966

Bidrag till arvoden åt skolläkare vid folkhögskolor

Ur förevarande förslagsanslag — som för innevarande budgetår är uppfört med 49 000 kr. — bestrids utgifterna för statsbidrag till arvoden åt skolläkare vid folkhögskolor. Skolöverstyrelsen föreslår i sin anslagsframställning, att medel för ändamålet fr. o. m. nästa budgetår beräknas under anslaget Bidrag till driften av folkhögskolor och att några medel ej därför anvisas under före­ varande anslag.

Bidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolor

Från förevarande reservationsanslag, som för innevarande budgetår är upp­ fört med

5

milj. kr., bestrids utgifter för statsbidrag till byggnadsarbeten vid

folkhögskolor. Statsbidrag utgår, vad avser permanenta lokaler, med 75 % av kostnaderna.

Skolöverstyrelsen föreslår i sin anslagsframställning, att anslaget för nästa budgetår uppförs med ett oförändrat belopp av 5 milj. kr. Senare har översty­ relsen i skrivelse den 28 januari 1966 föreslagit att anslaget höjs med 450 000 kr. för genomförande vid folkhögskolorna av byggnadstekniska förbättringar, avsedda att möjliggöra för skolorna att motta elever med svårare fysiska handi­ kapp.

23

tjänstemän. Med skola av normalstorlek avser utredningen en skola vars under- visningsvolym, uttryckt som produkten av antalet elever och antalet kursveckor, omfattar 3 400 elevveckor. Till skolor med färre resp. fler clevveckor föreslås statsbidrag utgå med en lägre resp. högre procentsats av bidragsunderlaget, dock med lägst 50 % och högst 150% av detta. — På en punkt har utredningen fram­ lagt ett förslag som går längre än reglerna för bidrag till gymnasier och facksko­ lor. Utredningen föreslår nämligen, att ett årligt bidrag till pedagogisk utrustning ^to. w. införs. Detta bidrag föreslås bestå dels av ett generellt, dvs. till samtliga folkhögskolor utgående årsbidrag om 50—150 % av ett icke indexbundet bidrags- underlag om 13 000 kr. (100% vid skola omfattande 3 400 elevveckor), dels av ett särskilt årligt belopp av 1 milj. kr. Sistnämnda belopp, som är avsett att användas som bidrag till större inköp av engångskaraktär, föreslås bli fördelat genom beslut av Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, av skol­ överstyrelsen och i första hand utgå till andra skolor än dem som har kommunal huvudman.

Utredningens förslag om statsbidrag till löner till lärare m. m., till viss övrig personal och till pedagogisk utrustning m. m. har i allt väsentligt vunnit remiss­ instansernas stöd. För egen del ansluter jag mig helt till de framlagda förslagen. Jag anser det värdefullt, att en statsbidragsmässig jämställdhet mellan folkhög­ skolan och de gymnasiala skolorna eftersträvats. Jag delar utredningens upp­ fattning, att statsbidraget helt bör täcka kostnaderna för löner m. m. till lärare och skolledare. Folkhögskolorna bör även i likhet med gymnasiet och fackskolan tillförsäkras ekonomiska resurser för anställande av viss annan personal. Ett bidragsunderlag om 65 000 kr. finner jag rimligt avvägt. För varje redovisningsår skall detta belopp jämkas i förhållande till den ändring av statstjänstemännens sammanlagda lönenivå som inträtt efter år 1965. I likhet med utredningen finner jag vidare viktigt, att folkhögskolorna förfogar över ändamålsenlig peda­ gogisk utrustning, och tillstyrker därför, att ett generellt statsbidrag till detta ändamål skall utgå på grundval av ett bidragsunderlag av 13 000 kr. Jag tillstyr­ ker också förslaget, att bidrag skall utgå med 50—150 % av de båda nyssnämnda bidragsunderlagsbeloppen, varvid en skola med en verksamhet omfattande

3

400

elevveckor bör få bidrag med

100

%. Det nya bidragssystemet innebär även att

huvudmännen skall sörja för elevernas hälsovård.

I likhet med utredningen finner jag behov föreligga av ett bidrag också till engångsanskaffning av dyrbarare pedagogisk utrustning. Jag förordar, att ett belopp av 1 milj. kr. beräknas för ifrågavarande ändamål och att beloppet för­ delas av skolöverstyrelsen. Jag delar utredningens uppfattning om syftet med dessa anslagsmedel. Dock vill jag i detta sammanhang erinra om mitt uttalande i prop. 1966:1 (bil. 10 s. 164) i fråga om bidrag till de handikappades kulturella verksamhet. Jag anser, att av nyssnämnda belopp om 1 milj. kr. bör kunna bestridas kostnader även för tekniska anordningar vid vissa folkhögskolor för att underlätta för handikappade att delta i folkhögskolekurser.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr bö 2 år 19CG

24

Under budgetåret 1964/65 utgick till folkhögskolorna ett provisoriskt drift­ bidrag om 3 milj. kr. och under budgetåret 1965/66 utgår ett provisoriskt drift­ bidrag om 5 milj. kr. Detta extra bidrag har inneburit en påbörjad sanering av folkhögskolornas ekonomi. Utredningen föreslår, att den permanenta statsbi- dragsförstärkningen skall kombineras med ett övergångsvis utgående sane- ringsbidrag. Remissinstanserna har i stort sett varit positiva till förslaget. Jag finner det angeläget, att den påbörjade saneringen av skolornas ekonomi kan fullföljas och föreslår i likhet med utredningen att ett belopp om

10

milj. kr.

beräknas för ändamålet att utgå med

2

milj. kr. årligen under fem år. Det bör

ankomma på Kungl. Maj:t att fördela detta bidrag.

I likhet med utredningen anser jag, att statsbidrag bör utgå även till folk­ högskolorna för första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel. Där­ med uppnås jämställdhet i detta avseende med gymnasier, yrkesskolor och fackskolor. Bidraget bör utgå med 50 % av kostnaderna och som grund för be­ räkning av bidragsunderlaget bör ligga särskilda normalutrustningslistor. Riks­ revisionsverket bör få i uppdrag att efter samråd med skolöverstyrelsen upp­ rätta dessa listor. Vidare ansluter jag mig till utredningens förslag att stats­ bidrag skall utgå till inredning av och inventarier till elevhem. Statsbidrag bör utgå med högst 75 % av beräknade kostnader för inredning m. m., vartill stats­ bidrag prövas böra utgå.

Vad utredningen påvisat i fråga om brister i folkhögskolornas ekonomiska redovisning bör föranleda uppdrag till skolöverstyrelsen och riksrevisionsverket att i samverkan med representanter för huvudmännen vidta åtgärder för att uppnå en förbättring.

Vad utredningen anfört om principerna för statsbidragsgivningen såvitt gäller dess avgränsning i förhållande till studiehjälpen kan jag helt instämma i. Jag delar utredningens uppfattning angående betydelsen av att folkhögskolornas inackorderingspriser ligger på en ekonomiskt realistisk nivå. I likhet med åtskilli­ ga remissinstanser är jag emellertid starkt tveksam mot att fixera ett lägsta in- ackorderingspris såsom villkor för statsbidrag. I anslutning till bl. a. Svenska stadsförbundets yttrande i denna del anser jag, att den avsedda effekten bör kunna uppnås genom samråd och rekommendationer mellan tillsynsmyndighe­ ten och huvudmännen.

I detta sammanhang framför utredningen även synpunkter på det studiesocia­ la stödet. Utredningen framhåller, att det kan finnas skäl att ompröva formerna för det studiesociala stödet till folkhögskolestuderande, och utgår från, att stats­ makterna kommer att ha sin uppmärksamhet riktad på detta område. Såsom studiehjälpsnämnden framhållit är det emellertid inte lämpligt att införa spe­ cialregler om studiehjälp för olika slag av utbildning. En sådan åtgärd skulle strida mot de principer om enhetligt studiesocialt stöd i olika skolformer, som godtagits av statsmakterna vid 1964 års riksdag (prop. 1964:138, SäU 1, rskr 290). Jag avser därför inte att framlägga något förslag med det av utredningen förutsatta syftet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1+2 år 1966

25

Jag övergår härefter till att behandla vissa av utredningen framlagda förslag av organisatorisk karaktär.

Utredningen har funnit, att veckoarbetstiden för eleverna i folkhögskolan i många fall är mycket lång. Utredningen föreslår därför, att en ny bestämmelse införs i folkhögskolestadgan varigenom det högsta antalet veckotimmar för eleverna fastställs till 35. För elever i kurser med övervägande praktiska ämnen föreslås att skolöverstyrelsen, om synnerliga skäl föreligger, skall kunna medge att timtalet höjs till 38. Kungl. Maj:t äger visserligen besluta i denna fråga, men då jag anser, att frågan har principiell betydelse och den dessutom har samband med frågorna om lärartätheten och statsbidragsunderlaget, vill jag i detta sammanhang redovisa mina synpunkter. I prop. 1964: 171 angående re­ formering av de gymnasiala skolorna m. m. förordade jag, att veckotimtalet för elever i gymnasiet skulle uppgå till i genomsnitt 32 veckotimmar och för elever i fackskolan 35 veckotimmar. För båda skolformerna ansåg jag i princip skäl före­ ligga för ytterligare minskning av veckotimtalen men av olika skäl var det inte möjligt att gå längre. Denna begränsning i den schemabundna arbetstiden kan ses som ett led i strävandena att förverkliga en av de viktigaste målsättningarna den nya skolan, nämligen fostran till goda arbets- och studievanor. Samma skäl gäller även för folkhögskolans del. Jag avser därför att i annat samman­ hang föreslå Kungl. Maj:t att, i enlighet med utredningens förslag, i folkhög­ skolestadgan införa en bestämmelse om det högsta veckotimtalet för elev vid folkhögskola.

Utredningen har ägnat särskild uppmärksamhet åt lärartätheten vid folkhög­ skolorna. Denna överstiger inte obetydligt den lärartäthet som beräknats för det framtida gymnasiet. De förslag utredningen framlägger om helt nya regler för lärartilldelning som grund för statsbidragsgivningen och om slopande av nuvarande regler för inrättande av avdelningar leder till cn minskning av lärar­ tätheten och skapar samtidigt en ökad frihet för skolorna att utforma sin verk­ samhet. Utredningen har funnit, att kvoten av antalet lärartimmar per vecka och antalet elever f. n. utgör 2,42. Detta innebär, att en skola med

100

elever

disponerar i genomsnittt 242 lärartimmar per vecka. Utredningen föreslår, att lärartilldelningen skall grunda sig på ett sådant relationstal och att relations­ talet fastställs till

2

,

2

. I den mån relationstalet överstiger

2

,

2

, skulle statsbidrag

ej utgå för denna överskjutande del.

Jag tillstyrker, att nuvarande regler om klass- och gruppindelning slopas och ersätts av det system för lärartilldelning utredningen föreslagit. Innebörden av förslaget är att statsbidrag utgår med

100

% av de faktiska lärarlönekostna-

derna, dock högst kostnaderna för 2,2 lärartimmar per elev och vecka. Inom ra­ men för lärartilldelningen kan undervisningen organiseras fritt i enlighet med skolledningens pedagogiska bedömningar.

Det bör framhållas, att sänkningen av relationstalet från nuvarande 2,42 till

2,2

torde kunna åstadkommas redan genom den föreslagna begränsningen av an­

Kumjl. Maj:ts proposition nr 4L 2 är 1966

talet undervisningstimmar per vecka för eleverna. Jag vill emellertid inte föreslå något definitivt ställningstagande till relationstalets storlek, då erfarenhetsunder- lag saknas för en avvägning av relationstalets storlek och utformning. Efter en försöksperiod bör det emellertid vara möjligt att mer definitivt fixera detta tal. Jag förordar därför en fyraarig försöksverksamhet enligt utredningens upplägg­ ning. Under denna period bör prövas om det är .möjligt och lämpligt att ytter­ ligare sänka relationstalet. Vidare torde få övervägas om det för någon typ av undervisning kan föreligga särskilda skäl för ett annat relationstal. Ett slut­ giltigt ställningstagande bör ske pa grundval av erfarenheterna under försöks- tiden. Kungl. Maj:t bör under försökstiden få besluta om avvikelser, om sär­ skilda skäl därtill föreligger. I anledning av uttalanden från bl. a. skolöverstyrel­ sen vill jag framhålla, att de lärartimmar, som resp. skola genom relationstalet får bidrag till, skall komma enbart skolans egna elever till godo.

Jag tillstyrker utredningens förslag att de nya statsbidragsreglerna liksom be­ stämmelserna om lärartilldelning m. m. skall gälla fr. o.m. budgetåret 1967/68.

Jag vill vidare meddela, att jag har för avsikt att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t införande av samarbetsnämnder vid folkhögskolorna.

26

Kungl. Maj:ts proposition nr år 1966

Beträffande skolöverstyrelsens begäran om anslag för budgetåret 1966/67 vill jag anföra följande. Jag beräknar den automatiska ökningen av avlöningsbidra- get till 210 000 kr. Skolöverstyrelsens förslag om statsbidrag fr. o. m. nästa bud­ getår till ytterligare tre folkhögskolor är jag inte beredd att helt tillstyrka. Av de skolor som startat sin verksamhet senast budgetåret 1962/63 återstår endast en skola, som inte beviljats statsbidrag, nämligen Klarälvdalens folkhögskola. Jag tillstyrker, att medel beräknas för statsbidrag till denna folkhögskola. Det härför erforderliga medelsbehovet uppgår till 175

000

kr.

Jag beräknar inte medel för inrättande av nya kombinerade tjänster som lära­ re och konsulent eller för utbyte av icke-ordinarie tjänster mot ordinarie. Jag har tidigare uttalat, att anordnande av ytterligare tredje årskurser bör ske med stor återhållsamhet och jag är därför inte beredd att räkna medel härför.

Under innevarande budgetår utgår ett provisoriskt driftbidrag om

5

milj. kr.

Med hänsyn till att de nya statsbidragsreglerna m. m. för folkhögskolan föreslås gälla först fr. o. m. budgetåret 1967/68, förordar jag, att provisoriskt driftbidrag om 5 milj. kr. får utgå även under budgetåret 1966/67. Vid fördel­ ningen av detta provisoriska driftbidrag bör de principer som utredningen före­ slagit för saneringsbidraget vara vägledande. Därigenom kan den sanering av vissa enskilda folkhögskolors ekonomi, som får betraktas som angelägen, på­ börjas redan under nästa budgetår.

Med anledning av vad jag i det föregående anfört, bör anslaget till bidrag till driften av folkhögskolor uppföras med (36 700 000 + 210 000 + 175 000) = 37 085 000 kr.

27

Anslaget till bidrag till arvoden åt skolläkare vid folkhögskolor bör uppföras med ett oförändrat belopp av 49 000 kr.

Till bidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolor bör beräknas 5 milj. kr.

Under åberopande av vad jag anfört i det föregående hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

a) godkänna vad jag förordat angående statsbidrag till folk­ högskolor fr. o. m. budgetåret 1967/68;

b) till Bidrag till driften av folkhögskolor för budgetåret 1966/67 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 37 085 000 kr.;

c) till Bidrag till arvoden åt skolläkare vid folkhögskolor för budgetåret 1966/67 under åttonde huvudtiteln anvisa ett för­ slagsanslag av 49 000 kr.;

d) till Bidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolor förbud­ getåret 1966/67 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reserva­ tionsanslag av 5 000 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instäm­ mande av statsrådets övriga ledamöter hemställt för­ ordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta pro­ tokoll utvisar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 42 år 1966

Ur protokollet:

Sarmite Ziemelis

28

Kungl. Maj:ts proposition nr /2 år 1966

INNEHÅLL

Sid

Inledning ................................

3

Nuvarande bestämmelser m. m........... ....................................

4

Folkhögskolans ändamål, organisation och verksamhet ...........................

4

Statsbidragsregler .......................... g

Utredningen ...................................................................................................

7

Folkhögskolornas ekonomi ............................................................................

7

Principiella överväganden ........................................ g Förslag till utformning av statsbidraget ......................................................

9

Statsbidragsvillkor ..........................................................................................

jj

Rekvisition och utbetalning m. m.................................................................. n Förslag om vissa organisatoriska bestämmelser ........................................

12

Saneringsbidrag ...............................................................................................

13

Bidrag till byggnadsarbeten m. m.......................

14

Ikraftträdande ...............................................................................................

15

Remissyttrandena ...............................................................................................

10

Begäran om anslag för budgetåret 1966/67 ......................................................

20

Bidrag till driften av folkhögskolor...............................................................

20

Bidrag till arvoden åt skolläkare vid folkhögskolor....................................

21

Bidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolor............................................

21

Departementschefen ..........................................................................................

22

Ivar H®ggströms Tryckeri AB • Stockholm 1966

660231