med förslag till tulltaxa, m. m.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 1

Nr 150

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till tulltaxa, m. m.; given Stockholms slott den 13 oktober 1967.

Kungl. Maj :t vill härmed under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogade förslag till

1) tulltaxa;

2) förordning om ändring i tulltaxeförordningen den 13 maj 1960 (nr 391),

dels bifalla de förslag i övrigt, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner de överenskommelser om åtaganden på tullområdet, grunder för ett internationellt spannmålsarrangemang och åtgärder mot dumping som för Sveriges del träffats i Kennedyronden inom GATT åren 1963—1967. Förslag framläggs också till ny tulltaxa med de nya tullsatser som överenskommelserna påkallar som första steg vid genomförandet av åtagandena. Slutligen begärs riksdagens bemyndigande för Kungl. Maj :t att vidta de ändringar i tulltaxan som senare behövs för att genomföra åtagandena om successiva tullsänkningar.

1 Bihang titt riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 150

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

Förslag

till

Tulltaxa

Härigenom förordnas som följer.

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

För vara som införes till Sverige utgår tull enligt denna taxa, om ej annat föreskrives. Är icke varan enligt taxan fri från tull, beräknas tullen efter den procent av varans värde eller det belopp för enhet som anges i taxan.

Vid tillämpning av tulltaxan gäller följande allmänna bestämmelser.

1. Rubrik till avdelning, kapitel eller underavdelning av kapitel i tulltaxan är endast vägledande. Tulltaxering sker med ledning av lydelsen av tulltaxenummer och anmärkningar till avdelning eller kapitel och, om ej annat föreskrives i tulltaxenumret eller anmärkningen, av bestämmelserna i 2—6.

2. Anges under ett tulltaxenummer visst ämne, hänföres ämnet till detta nummer både när det är i rent tillstånd och när det förekommer i blandning eller förening med annat ämne. Till tulltaxenummer, som anges omfatta vara av visst ämne, hänföres även vara som delvis är tillverkad av detta ämne. Tulltaxering av blandning eller sammansatt vara regleras närmare av bestämmelserna i 3.

3. Kan vid tulltaxeringen av en vara två eller flera tulltaxenummer komma i fråga gäller följande:

a) tulltaxenummer med specificerad varubeskrivning tillämpas framför tulltaxenummer med mera allmän varubeskrivning;

b) blandning och vara, som består av olika ämnen eller är sammansatt av olika beståndsdelar och som ej kan tulltaxeras med ledning av bestämmelsen under a, tulltaxeras såsom det ämne eller den beståndsdel som ger blandningen eller varan dess huvudsakliga karaktär;

c) tulltaxenummer som ger det högsta tullbeloppet tillämpas, om tulltaxeringen ej kan ske med tillämpning av bestämmelserna under a eller b.

4. Anges i anmärkning till avdelning eller kapitel att avdelningen eller kapitlet ej omfattar vissa varor och hänvisas samtidigt till annan avdelning eller kapitel eller till visst tulltaxenummer, avser undantaget i anmärkningen, om ej annat är föreskrivet, samtliga varor som är hänförliga till sistnämnda avdelning, kapitel eller tulltaxenummer, även om den i anmärkningen förekommande uppräkningen av varorna ej är fullständig.

5. Vara som ej motsvarar lydelsen av något tulltaxenummer, tulltaxeras enligt det tulltaxenummer som avser närmast liknande artikel.

6. Vara som inkommer i delar tulltaxeras som hel vara, om delarna inkommer samtidigt. Detta gäller även om mindre väsentliga beståndsdelar till varan saknas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 3

FÖRSTA AVDELNINGEN

Levande djur och animaliska produkter

1 kap. Levande djur

Anmärkning

Detta kapitel omfattar alla levande djur utom fisk, kräftdjur, blötdjur och mikrobkulturer.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 5

2 kap. Kött, fläsk och andra ätbara djurdelar

Anmärkning

Detta kapitel omfattar icke: a) till människoföda otjänliga produkter av de slag, som avses i nr 02.01—02.04 och 02.06; b) tarmar, bläsor och magar av djur (nr 05.04) samt djurblod, hänförligt till nr 05.15; c) animaliska fetter (15 kap.), andra än produkter, hänförliga till nr 02.05.

02.01 Kött, fläsk och andra ätbara delar av djur, upptagna i nr 01.01—

%'i' '

T

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967 7

3 kap. Fisk, kräftdjur och blötdjur

Anmärkning

Detta kapitel omfattar icke: a) havsdäggdjur (nr 01.06) och kött av havsdäggdjur (nr 02.04 och 02.06); b) fisk (härunder inbegripet fisklever, fiskrom och fiskmjölke), kräftdjur och blötdjur, döda,

otjänliga till människoföda på grund av sin art eller på grund av sin beskaffenhet (5 kap.)' c) kaviar och kaviarersättning (nr 16.04).

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 9

4 kap. Mjölk och mejeriprodukter; ägg; naturlig honung

Anmärkningar

Med mjölk förstås oskummad och skummad mjölk, kärnmjölk och vassle samt filmjölk,

kefir, yoghurt och annan liknande fermenterad mjölk. 2. Mjölk och grädde i hermetiskt slutna burkar av metall anses utgöra till nr 04.02 hänförlig

konserverad mjölk och grädde. Till nämnda nummer hänföres dock icke mjölk och grädde,

som endast pastöriserats, steriliserats eller peptoniserats, för så vitt icke varan föreligger i

förpackningar som nyss nämnts.

04.01 Mjölk och grädde, icke konserverad, koncentrerad eller sötad .. fri

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 11

5 kap. Produkter av animaliskt ursprung, ej annorstädes

upptagna eller inbegripna

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke: a) ätbara produkter (med undantag av tarmar, bläsor och magar, hela eller sönderdelade,

av djur samt djurblod, flytande eller torkat); b) hudar och skinn, pälsskinn härunder inbegripna, andra än produkter hänförliga till nr

05.05—05.07 (41 och 43 kap.); c) animaliska textilfibrer, andra än tagel och avfall därav (elfte avd.); d) borst och andra djurhår i bindlar för borstfabrikation (nr 96.03). 2. Människohår, sorterat efter längd men icke rotvänt, anses utgöra obearbetat människohår (nr 05.01). 3. Med elfenben förstås i tulltaxan betar och andra tänder av elefant, mammut, valross, narval, vildsvin och andra djur samt horn av noshörning. 4. Med tagel förstås hår från man och svans av hästdjur, nötkreatur och bufflar.

05.01 Människohår, obearbetat, även tvättat och avfettat; avfall av

12¶Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 5 kap.

05.11 Sköldpadd (sköldar och plåtar), obearbetad eller enkelt bearbe­

Kungl. Maj ds proposition nr 150 år 1967 13

ANDRA AVDELNINGEN

Vegetabiliska produkter

6 kap. Levande växter och alster av blomsterodling

Anmärkningar 1. Detta kapitel omfattar endast sådana produkter, som vanligen levereras av trädgårdsmästare, plantskolor eller blomsterhandlare för planterings- eller prydnadsändamål. Potatis och ätbar lök hänföres dock till 7 kap. 2. Buketter, blomsterkorgar, kransar och liknande artiklar tulltaxeras alltefter beskaffenheten såsom avskurna blommor eller blad enligt nr 06.03 eller 06.04, oaktat de förekommer i förening med annat material. 06.01 Lökar, stamknölar, rotknölar och rhizomer, levande, även med

utvecklade blad och blommor:

A. inkommande utan jord:

14¶Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967 6 kap.

06.04 Blad, kvistar och andra växtdelar (med undantag av blommor

och blomknoppar) samt gräs, mossa och lav, till buketter eller

eljest till prydnad, friska, torkade, blekta, färgade, impreg­

nerade eller på annat sätt preparerade:

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 15

7 kap. Köksväxter m. rrv. Anmärkning

Såsom köksväxter enligt nr 07.01 anses även ätbara svampar, oliver, kapris, tomater, potatis, rödbetor, gurkor, pumpor, auberginer, sötpaprika (Capsicum grossum), fänkål, persilja, körvel, dragon, krasse, mejram, pepparrot och vitlök. Såsom köksväxter enligt nr 07.02—07.04 tulltaxeras alla de produkter, som i färskt tillstånd hänföres till nr 07.01. Nr 07.04 omfattar dock icke: a) torkade baljväxtfrön (nr 07.05); b) sötpaprika (Capsicum grossum), malen (nr 09.04); c) mjöl av torkade baljväxtfrön, hänförliga till nr 07.05 (nr 11.03); d) mjöl, gryn och flingor av potatis (nr 11.05).

07.01 Köksväxter, färska eller kylda: A. blomkål:

16¶Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 7 kap.

07.02 Köksväxter (även kokta), frysta: belägges under hela året med samma tull som motsvarande färska produkter under den tid dessa är högst tullbelagda 07.03 Köksväxter, tillfälligt konserverade i saltvatten, svavelsyrlighetsvatten eller andra lösningar men icke särskilt beredda för direkt konsumtion: belägges under hela året med samma tull som motsvarande färska produkter under den tid dessa är högst tullbelagda 07.04 Köksväxter, torkade, även sönderdelade i stycken eller krossade

07.05 Ärter, bönor och andra baljväxtfrön med huvudsaklig användning som människo- eller djurföda, torkade, även skalade och

07.06 Maniok-, arrow- och salepsrot, jordärtskockor, batater (sötpotatis) och andra liknande rötter, stam- eller rotknölar med hög halt av stärkelse eller inulin, färska eller torkade även sönderdelade i stycken; märg av sagopalm:

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967 17

8 kap. Ätbara frukter; skal av citrusfrukler eller melon

Anmärkningar

1. Icke ätbara frukter hänföres icke till detta kapitel. 2. Kylda frukter tulltaxeras såsom färska frukter. 08.01 Dadlar, bananer, ananas, mango, mangostan, avokatofruk-

ter och guava samt kokosnötter, paranötter och kasjunötter,

18¶Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 8 kap.

08.09 Andra färska frukter:

A. meloner:

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967 19

9 kap. Kaffe, te, matte och kryddor

Anmärkningar

1. Blandningar av produkter, hänförliga till nr 09.04—09.10, tulltaxeras enligt följande: a) blandningar av två eller flera produkter, hänförliga till ett och samma tulltaxenummer,

tulltaxeras enligt detta nummer; b) blandningar av två eller flera produkter, hänförliga till olika tulltaxenummer, tulltaxeras

enligt nr 09.10. Tillsatser av andra ämnen till de produkter, som är upptagna i nr 09.04—09.10, härunder inbegripet de blandningar som avses i a och b ovan, skall icke påverka tulltaxeringen, under förutsättning att de sålunda erhållna blandningarna fortfarande har karaktär av varor, upptagna i något av de nämnda tulltaxenumren. I motsatt fall hänföres dylika blandningar icke till detta kapitel; om de utgör preparat för smaksättning, tulltaxeras de enligt nr 21.04. 2. Detta kapitel omfattar icke: a) sötpaprika (Capsicum grossum), omalen (7 kap.); b) kubebapeppar av arten Cubeba officinalis Miq. eller Piper cubeba (nr 12.07).

09.01 Kaffe, även rostat eller befriat från koffein; skal och hinnor av kaffe; kaffesurrogat med tillsats av kaffe:

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 21

10 kap. Spannmål

Anmärkning

Detta kapitel omfattar icke spannmål, som skalats eller bearbetats på annat sätt. Till nr 10.06 hänföres dock förutom obearbetat ris även skalat, polerat, glaserat eller brutet ris.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967 23

11 kap. Produkter av kvarnindustri; malt, stärkelse,

inulin och gluten

Anmärkning

Detta kapitel omfattar icke: a) rostat malt, utgörande kaffesurrogat (nr 09.Oi och 21.01); b) mjöl, värmebehandlat eller på annat sätt berett till näringsmedel för barn eller för dietiskt

bruk (nr 19.02); mjöl, som värmebehandlats uteslutande för att förbättra bakförmågan,

hänföres dock till detta kapitel; c) majsflingor och andra produkter, hänförliga till nr 19.05; d) farmaceutiska produkter (30 kap.); e) stärkelse, utgörande kosmetiska preparat enligt nr 33.06.

XTjV /•.

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967 25

12 kap. Oljehaltiga frön och frukter; diverse andra frön och frukter;

växter för industriellt eller medicinskt bruk; halm och foderväxter

Anmärkningar

1. Enligt nr 12.01 tulltaxeras bl. a. jordnötter, sojabönor, senapsfrön, vallmofrön och kopra. Kokosnötter hänföres till nr 08.01 och oliver till 7 eller 20 kap. 2. Betfrön, klöver- och gräsfrön, blomsterfrön, köksväxtfrön, frön av fruktträd och skogsträd samt frön av vicker och lupiner tulltaxeras enligt nr 12.03. Till nr 12.03 hänföres icke ärter, bönor och andra till människo- eller djurföda tjänliga baljväxtfrön (nr 07.05), kryddor och andra produkter, upptagna i 9 kap., spannmål (10 kap.), oljehaltiga frön och frukter (nr 12.01) samt frön och frukter, upptagna i nr 12.07. 3. Till nr 12.07 hänföres bl. a. följande växter eller delar därav, nämligen basilikört, stofferblomma, isop, mynta, alla slag, rosmarin, vinruta, kryddsalvia och malört. Nr 12.07 omfattar icke: a) oljehaltiga frön och frukter (nr 12.01); b) farmaceutiska produkter, hänförliga till 30 kap.; c) parfymer och kosmetiska preparat, hänförliga till 33 kap.; d) desinfektionsmedel, insekts-, svamp- och ogräsbekämpningsmedel samt liknande produk­

ter, hänförliga till nr 38.11.

Kungl. Maj:ts proposition nr i50 år 1967 27

13 kap. Vegetabiliska råämnen för färgning eller garvning; naturliga

gummiarter och hartser samt andra växtsafter och växtextrakter

Anmärkning

Till nr 13.03 hänföres bl. a. lakritsextrakt, pyrethrumextrakt, humleextrakt, aloeextrakt och opium. Nr 13.03 omfattar icke: a) lakritsextrakt, innehållande mer än 10 viktprocent socker eller utgörande sockerkonfektyrer

(nr 17.04); b) maltextrakt (nr 19.01); c) extrakter av kaffe, te eller matte (nr 21.02); d) alkoholhaltiga växtsafter och växtextrakter, utgörande drycker, samt alkoholhaltiga bered­

ningar (s. k. koncentrerade extrakt) för framställning av drycker (22 kap.); e) kamfer (nr 29.13) och glycyrrhizin (nr 29.41); f) medikamenter (nr 30.03); g) garvämnes- och färgämnesextrakter (nr 32.01 och 32.04); h) flyktiga vegetabiliska oljor samt resinoider (nr 33.01); vatten från destillation av flyktiga

vegetabiliska oljor samt vattenlösningar av dylika oljor (nr 33.05); ij) naturgummi (kautschuk), balata, guttaperka och liknande naturliga produkter (nr 40.01).

13.01¶Vegetabiliska råämnen med huvudsaklig användning för färg­

13.02 Schellack, kornlack, stocklack o. d.; gummi arabicum och dylika naturliga gummiarter; naturliga gummihartser, hartser och

13.03 Växtsafter och växtextrakter; pektinämnen, pektinater och pektater; agar-agar samt annat växtslem och andra förtjockningsmedel, erhållna ur vegetabiliska ämnen:

, i. '!; • :. ' -

. .

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 29

14 kap. Vegetabiliska flätnings- och snidningsmaterial; produkter av

vegetabiliskt ursprung, ej annorstädes upptagna eller inbegripna

Anmärkningar

1. Detta kapitel omlattar icke material eller fibrer med huvudsaklig användning som textil­

material, oavsett bearbetning, ej heller andra vegetabiliska material, som bearbetats för

användning uteslutande som textilmaterial (elfte avd.). 2. Korgvide, vass, bambu och liknande material, kluvna, samt rottingbast och dragen, skalad

eller kluven rotting hänföres till nr 14.01. Till detta nummer hänföres icke träspån (nr 44.09). 3. Till nr 14.02 hänföres icke träull (nr 44.12). 4. Till nr 14.03 hänföres icke bindlar för borstfabrikation (nr 96.03).

14.01 Vegetabiliska material med huvudsaklig användning för korgmakeriarbeten eller andra flätade arbeten (korgvide, vass, säv, bambu, rotting och rafia, ävensom tvättad, blekt eller färgad

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967 31

TREDJE AVDELNINGEN

Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt spaltningsprodukter

därav; beredda ätbara fetter; vaxer av animaliskt eller

vegetabiliskt ursprung

15 kap. Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt spaltnings­

produkter därav; beredda ätbara fetter; vaxer av animaliskt

eller vegetabiliskt ursprung Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke: a) ister och annat fett av svin eller fjäderfä, icke utsmält eller utpressat (nr 02.05); b) kakaosmör (nr 18.04); c) grevar (nr 23.01), oljekakor och dylika återstoder från utvinning av vegetabiliska olior

(nr 23.04); J d) isolerade fettsyror, beredda vaxer samt fetter och oljor, beredda till farmaceutiska pro­

dukter, färger, lacker, tvål, parfymer, toalettmedel eller kosmetiska preparat, ävensom

sulfonerade oljor och andra produkter, hänförliga till sjätte avd.; e) faktis, framställd av oljor (nr 40.02). 2. Återstoder från rening eller raffinering av oljor (t. ex. soapstocks och bottensatser) eller från destillation av ullfett eller glycerol ävensom stearinbeck hänföres till nr 15.17.

15.01 Ister och annat fett av svin eller fjäderfä, utsmält eller utpressat fri

15.02 Talg (av nötkreatur, får eller getter), rå eller utsmält, premier

32¶Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 15 kap.

15.12 Animaliska och vegetabiliska fetter och feta oljor, som helt eller

delvis hydrerats eller som gjorts fastare eller härdats genom andra processer, även raffinerade men icke vidare bearbetade fri

15.14 Spermaceti (valrav), rå, pressad eller raffinerad, även färgad... fri

15.17 Återstoder från bearbetning av fetter eller feta oljor eller av

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 33

FJÄRDE AVDELNINGEN

Produkter av livsmedelsindustri; drycker, alkohol och ättika; tobak

16 kap. Varor av kött, fläsk, fisk, kräftdjur eller blötdjur

Anmärkning

Detta kapitel omfattar icke kött, fläsk, fisk, kräftdjur och blötdjur, beredda eller konserverade på sätt som anges i 2 och 3 kap. 16.01 Korv och liknande varor av kött, fläsk eller andra djurdelar eller

'V.' '1:1 ■ V V ’ . :u?'

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 35

17 kap. Socker och sockerkonfelctyrer

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) sockerkonfektyrer, innehållande kakao (nr 18.06);

b) kemiskt rena sockerarter (nr 29.43), andra än sackaros, glukos och laktos;

c) farmaceutiska produkter (30 kap.). 2. Kemiskt ren sackaros tulltaxeras, oavsett ursprung, enligt nr 17.01.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967 37

18 kap. Kakao och varor därav

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke sådana varor, innehållande kakao, som avses i nr 19 02 19 08

22.02, 22.09 och 30.03. 2. Nr 18.06 omfattar sockerkonfektyrer, innehållande kakao, ävensom, med de undantag som

stadgas 1 anm. 1 till detta kapitel, andra födoämnen, innehållande kakao.

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967 39

19 kap. Varor av spannmål, mjöl eller stärkelse; bakverk

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) näringsmedel av de slag, som avses i nr 19.02, men innehållande minst 50 viktprocent

kakao (nr 18.06); b) varor av mjöl eller stärkelse (käx o. d.), särskilt beredda till fodermedel (nr 23.07); c) farmaceutiska produkter (30 kap.).

2. Med mjöl avses i detta kapitel förutom mjöl av spannmål även mjöl av frukter eller köks­

växter.

, • C % , .. i

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 41

20 kap. Varor av köksväxter och frukter samt av andra

växter och växtdelar

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) köksväxter och frukter, beredda eller konserverade på sätt i 7 och 8 kap. anges;

b) fruktgeléer, marmelader och liknande varor, om de har karaktär av sockerkonfektvrer

(nr 17.04) eller chokladvaror (nr 18.06). 2. Vid tillämpningen av nr 20.01 och 20.02 anses såsom köksväxter endast sådana produkter

som i färskt tillstånd hänföres till nr 07.01. ’ 3. Ätbara växter och växtdelar, såsom ingefära och angelika, inlagda i sockerlag, tulltaxeras

enligt nr 20.06; till detta nummer hänföres även rostade jordnötter. 4. Tomatsaft, i vilken torrsubstansen uppgår till minst 7 viktprocent, hänföres till nr 20.02.

20.01 Köksväxter och frukter, inlagda i ättika eller ättiksyra, även

42¶Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 20 kap.

A. osockrad, på kärl vägande brutto:

1. över 3 kg:

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 43

21 kap. Diverse näringsmedel

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) blandningar av köksväxter, hänförliga till nr 07.04; b) rostat kaffesurrogat med tillsats av kaffe (nr 09.01); c) kryddor och andra produkter, hänförliga till nr 09.04—09.10; d) jäst, utgörande medikament (nr 30.03).

2. Extrakter av sådana surrogat, som avses i anm. 1 b ovan, hänföres till nr 21.02.

21.01 Rostad cikoriarot och andra rostade kaffesurrogat, ävensom

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 45

22 kap. Drycker, alkohol och ättika

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke: a) havsvatten (nr 25.01); b) destillerat vatten och annat vatten av motsvarande eller högre renhetsgrad (nr 28-58); c) vattenlösningar av ättiksyra, innehållande mer än 10 viktprocent ättiksyra (nr 29.14); d) medikamenter (nr 30.03); e) parfymer och toalettmedel (33 kap.). 2. Vid tillämpning av tulltaxenummer eller underavdelningar av tulltaxenummer, där alkoholhalt uttryckes i volymprocent, skall halten beräknas vid + 15° C.

22.01 Vatten, mineralvatten, kolsyrat vatten, is och snö:

46¶Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 22 kap.

22.07 Andra jästa drycker, såsom cider (äppel- och päronvin) och

mjöd:

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 47

23 kap. Återstoder och avfall från livsmedelsindustrin;

beredda fodermedel

23.01 Mjöl och pulver, otjänliga till människoföda, av kött eller andra

• "5U uoiV

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 49

24 kap. Tobak

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967 51

FEMTE AVDELNINGEN

Mineraliska produkter

25 kap. Salt; svavel; jord- och stenarter (andra än malmer);

gips, kalk och cement

Anmärkningar

1. Om annat ej framgår av ordalydelsen, omfattar detta kapitel endast obearbetade produkter eller produkter, som tvättats (även med användning av kemikalier för avlägsnande av föroreningar utan att förändra produktens struktur), krossats, malts, pulveriserats eller siktats eller som anrikats genom flotation, på magnetisk väg eller med andra mekaniska eller fysikaliska processer (andra än kristallisation), men däremot icke rostade eller brända produkter och ej heller sådana, som underkastats annan bearbetning utöver vad som anges i tulltaxenumren i fråga. 2. Detta kapitel omfattar icke: a) sublimerat, fällt eller kolloidalt svavel (nr 28.02); b) järnoxidhaltiga jordpigment med en halt av minst 70 viktprocent bundet järn, räknat

som Fe203 (nr 28.23); c) farmaceutiska produkter (30 kap.); d) parfymer, toalettmedel och kosmetiska preparat (nr 33.06); e) gatsten, kantsten, trottoarsten (nr 68.01), mosaikbitar (nr 68.02) samt tak- och väggplattor

av skiffer (nr 68.03); f) ädelstenar (nr 71.02); g) odlade kristaller (ej utgörande optiska element) av natriumklorid, vägande per styck

minst 2,5 g, hänförliga till nr 38.19; optiska element av natriumklorid (nr 90.01); h) skol-, rit-, skräddar- och biljardkrita (nr 98.05).

25.01 Salt (bergsalt och havssalt samt bordssalt); ren natriumklorid;

52¶Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967 25 kap.

25.12 Diatomacéhaltiga fossilmjöl och andra liknande kiseldioxid-

haltiga jordarter (infusoriejord, kiselgur, trippel, diatomit o. d.),

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

26 kap. Malm, slagg och aska

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke: a) naturligt magnesiumkarbonat (magnesit), även bränt (nr 25.19); b) thomasslagg, hänförlig till 31 kap.; c) slaggull, stenull och liknande mineralull (nr 68.07); d) produkter, hänförliga till nr 71.11 (guldsmedssopor m. m.); e) koppar-, nickel- och koboltskärsten, erhållna genom smältning av malm (femtonde avd.). 2. Med malm enligt nr 26.01 avses sådana mineral, som användes i metallurgin för utvinning av kvicksilver eller av metaller, hänförliga till nr 28.50 eller till fjortonde eller femtonde avd., även om de i det aktuella fallet icke är avsedda för metallurgiskt ändamål. Till nr 26.01 hänföres dock icke mineral, som underkastats annan bearbetning än som är normalt för malm. 3. Nr 26.03 omfattar endast aska och återstoder av sådana slag, som inom industrin användes antingen för utvinning av metaller eller såsom utgångsmaterial för framställning av kemiska metallföreningar.

26.01 Malm, även anrikad; svavelkis och andra naturliga järnsulfider,

26.02¶Slagg, glödspån och annat avfall från järn- och ståltillverkning fri

26.03¶Aska och återstoder, innehållande metaller eller metallföre­

26.04¶Annan slagg och aska, aska av havstång härunder inbegripen fri

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1067 55

27 kap. Mineraliska bränslen, mineraloljor och destillations­

produkter därav; bituminösa ämnen; mineralvaxer

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke: a) isolerade kemiskt definierade organiska föreningar; kemiskt rent metan hänföres dock till

nr 27.11; b) medikamenter (nr 30.03). 2. Nr 27.07 omfattar — förutom oljor och andra produkter, erhållna genom destillation av högtemperaturtjära från stenkol — liknande produkter, som erhållits genom destillation av lågtemperaturtjära från stenkol eller av andra mineraltjäror eller som framställts ur petroleum eller på annat sätt, om ifrågavarande produkter efter vikten räknat innehåller större kvantitet aromatiska ämnen än icke-aromatiska ämnen. 3. Med oljor, erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral, i nr 27.10 avses även liknande oljor, oavsett framställningssättet, om de efter vikten räknat innehåller större kvantitet icke-aromatiska ämnen än aromatiska ämnen. 4. Till nr 27.13 hänföres icke blott petroleumvax och andra i nämnda nummer upptagna produkter, utan även liknande produkter, erhållna genom syntes eller på annat sätt.

27.01 Stenkol samt stenkolsbriketter och liknande fasta bränslen,

56¶Kangl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 27 kap.

27.14 Petroleumbitumen (asfalt), petroleumkoks och andra återstoder

från petroleum eller från oljor, erhållna ur bituminösa mineral fri 27.15 Naturlig bitumen och naturasfalt; bituminösa skiffrar, as­

27.16 Bituminösa blandningar på basis av naturasfalt, naturlig

bitumen, petroleumbitumen, mineraltjära eller mineraltjärbeck

(t. ex. asfaltmastix, »cut-backs»):

A. flytande produkter; fasta produkter, direkt emulgerbara

Kungl. Mctj. ts proposition nr 150 år 1967 57

SJÄTTE AVDELNINGEN

Produkter av kemiska och närstående industrier

Anmärkningar

1. a) Produkter (andra än radioaktiva malmer) av de slag, som anges i tulltaxenumren 28.50 och 28.51, tulltaxeras enligt ifrågavarande nummer, även om de kan hänföras jämväl till annat nummer i tulltaxan. b) Med de inskränkningar, som följer av bestämmelserna i anm. 1 a ovan, tulltaxeras produkter av de slag, som anges i tulltaxenumren 28.49 och 28.52, enligt ifrågavarande nummer, även om de kan hänföras jämväl till annat nummer i denna avdelning. 2. Med de inskränkningar, som följer av bestämmelserna i anm. 1 ovan, tulltaxeras sådana produkter, som med hänsyn till att de föreligger i avdelade doser eller i sådan form eller förpackning, som tillhandahålles i detaljhandeln, kan hänföras till något av tulltaxenumren 30.03, 30.04, 30.05, 32.09, 33.06, 35.06, 37.08 eller 38.11, enligt ifrågavarande nummer, även om de i och för sig kan hänföras även till annat nummer i tulltaxan.

28 kap. Kemiska grundämnen; oorganiska kemiska föreningar; oorgani­

ska och organiska föreningar av ädla metaller, av radioaktiva

grundämnen, av sällsynta jordartsmetaller och av isotoper

Anmärkningar

1. Om ej annat är föreskrivet, omfattar detta kapitel endast: a) isolerade kemiska grundämnen och isolerade kemiskt definierade föreningar, även innehållande föroreningar; b) produkter, nämnda i a ovan, lösta i vatten; c) produkter, nämnda i a ovan, lösta i andra lösningsmedel än vatten, under förutsättning att det av säkerhetsskäl eller transporttekniska skäl är brukligt och nödvändigt att förvara produkterna i lösning och att lösningsmedlet icke gör varan mer lämpad för speciell användning än för allmänt bruk; d) produkter, nämnda i a, b eller c ovan, försatta med stabiliseringsmedel, nödvändigt för konservering eller transport av dessa produkter. 2. Förutom ditioniter (hydrosulfiter), stabiliserade med organiska ämnen, och sulfoxylater (nr 28.36), karbonater och peroxikarbonater (nr 28.42), cyanider, enkla eller komplexa (nr 28.43), fulminater, cyanater och tiocyanater (nr 28.44) av metaller och andra oorganiska baser, ävensom organiska produkter, hänförliga till nr 28.49—28.52, samt karbider av metaller och ickemetaller (nr 28.56), omfattar detta kapitel endast följande kolföreningar: a) koloxider samt hydrogencyanid (cyanväte), fulminsyra, isocyansyra, tiocyansyra och andra enkla eller komplexa cyansyror (nr 28.13); b) karbonylhalogenider (nr 28.14); c) koldisulfid (nr 28.15); d) tiokarbonater, selenokarbonater, tellurokarbonater, selenocyanater, tellurocyanater, tetratiocyanatodiamminkromater (»reineckater») och andra komplexa cyanater av metaller och andra oorganiska baser (nr 28.48); e) hydrogenperoxid i fast form (nr 28.54), karbonylsulfid, tiokarbonylhalogenider, cyan och cyanhalogenider ävensom cyanamid och metallderivat därav (nr 28.58), med undantag av kalciumcyanamid, innehållande högst 25 viktprocent nitrogen, beräknat på torrsubstansen (31 kap.).

58¶Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 28 kap.

3. Detta kapitel omfattar icke: a) natriumklorid och andra till femte avd. hänförliga mineraliska produkter; b) metallorganiska och icke-metallorganiska föreningar, med undantag av de i anm. 2 ovan

nämnda; c) produkter, nämnda i anm. 1—4 till 31 kap.; d) oorganiska produkter, utgörande s. k. luminoforer (nr 32.07); e) konstgjord grafit (nr 38.01); laddningar till brandsläckningsapparater ävensom brand-

släckningsbomber, hänförliga till nr 38.17; bläckborttagningsmedel i förpackningar för

detaljhandeln, hänförliga till nr 38.19; odlade kristaller (ej utgörande optiska element)

av magnesiumoxid eller av halogenider av alkalimetaller eller alkaliska jordartsmetaller,

vägande per styck minst 2,5 g, hänförliga till nr 38.19; f) ädelstenar, naturliga, syntetiska eller rekonstruerade, samt stoft och pulver därav (nr

71.02—71.04) ävensom ädla metaller, hänförliga till 71 kap.; g) metaller, även kemiskt rena, hänförliga till. femtonde avd.; h) optiska element, t. ex. av magnesiumoxid eller av halogenider av alkalimetaller eller

alkaliska jordartsmetaller (nr 90.01). 4. Kemiskt definierade komplexa syror, bildade av en syra, upptagen i underavdelning II till detta kapitel, och en sur metalloxid, upptagen i underavdelning IV till detta kapitel, hänföres till nr 28.13. 5. Nr 28.29—28.48 omfattar endast salter, peroxisalter härunder inbegripna, av metaller eller ammonium. Om ej annat är föreskrivet, hänföres dubbelsalter och komplexa salter till nr 28.48. 6. Nr 28.50 omfattar endast: a) följande klyvbara kemiska grundämnen och isotoper, nämligen naturligt uran samt

uranisotoperna 233 och 235 ävensom plutonium och plutoniumisotoper; b) följande radioaktiva kemiska grundämnen, nämligen teknetium, prometium, polonium,

astat, radon, francium, radium, aktinium, protaktinium, neptunium, americium och andra

grundämnen med högre atomnummer; c) alla andra radioaktiva isotoper, naturliga eller konstgjorda, radioaktiva isotoper av i

fjortonde och femtonde avd. upptagna ädla och oädla metaller härunder inbegripna; d) oorganiska och organiska föreningar av dessa grundämnen eller isotoper, även om de icke

är kemiskt definierade och även om de är blandade med varandra; e) legeringar (andra än ferrouran), dispersioner och kermeter, innehållande dessa grund­

ämnen eller isotoper eller oorganiska eller organiska föreningar därav; f) förbrukade bränsleelement till kärnreaktorer. Med isotoper (nämnda ovan och i nr 28.50 och 28.51) avses även anrikade isotoper men icke kemiska grundämnen, vilka förekommer i naturen som rena isotoper, ej heller uran, utarmat på U 235. 7. Fosforjärn (järnfosfid), innehållande minst 15 viktprocent fosfor, och fosforkoppar (kopparfosfid), innehållande mer än 8 viktprocent fosfor, hänföres till nr 28.55.

1. Kemiska grundämnen

28.01¶Halogener (fluor, klor, brom och jod):

28 kap. Kangl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 59

60¶Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967 28 kap.

28.32 Klorater och perklorater:

28 kap. Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

och organiska föreningar av ifrågavarande grundämnen eller

isotoper, även om de icke är kemiskt definierade; legeringar,

dispersioner och kermeter, innehållande dessa grundämnen

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 63

29 kap. Organiska kemiska föreningar Anmärkningar

1. Om ej annat är föreskrivet, omfattar detta kapitel endast: a) isolerade kemiskt definierade organiska föreningar, även innehållande föroreningar; b) blandningar av två eller flera isomerer av en och samma organiska förening (även innehållande föroreningar), med undantag av blandningar av isomerer (andra än stereoisomerer) av mättade eller omättade acykliska kolväten (27 kap.); c) produkter, hänförliga till nr 29.38—29.42, sockeretrar, sockerestrar och deras salter hänförliga till nr 29.43, samt produkter, hänförliga till nr 29.44, även om de icke är kemiskt definierade; d) produkter, nämnda i a, b eller c ovan, lösta i vatten; e) produkter, nämnda i a, b eller c ovan, lösta i andra lösningsmedel än vatten, under förutsättning att det av säkerhetsskäl eller transporttekniska skäl är brukligt och nödvändigt att förvara produkterna i lösning och att lösningsmedlet icke gör varan mer lämpad för speciell användning än för allmänt bruk; f) produkter, nämnda i a, b, c, d eller e ovan, försatta med stabiliseringsmedel, nödvändigt för konservering eller transport av dessa produkter; g) standardiserade diazoniumsalter, standardiserade arylider för koppling till nämnda salter samt standardiserade, beständiga färgbaser för utvecklingsfärgämnen (s. k. naftolfäraämnen). 2. Detta kapitel omfattar icke: a) produkter, hänförliga till nr 15.04, samt glycerol (glycerin) (nr 15.11); b) etanol (etylalkohol) (nr 22.08 och 22.09); c) metan (nr 27.11); d) kolföreningar, upptagna i anm. 2 till 28 kap.; e) karbamid (urinämne), innehållande högst 45 viktprocent nitrogen, beräknat på torrsubstansen (31 kap.); f) färgämnen av vegetabiliskt eller animaliskt ursprung (nr 32.04); syntetiska organiska färgämnen, även utgörande pigment, syntetiska organiska produkter, utgörande s. k. luminoforer, på textilfibrer fixerbara s. k. optiska blekmedel samt naturlig indigo (nr 32.05); lösliga färgämnen i sådan form eller förpackning, som tillhandahålles i detalihandeln (nr 32.09); J g) metaldehyd, hexametylentetramin och dylika ämnen i form av tabletter, stavar o. d., varav framgår varornas användning som bränsle, ävensom flytande bränslen för cigarretttändare eller liknande tändare, i behållare rymmande högst 300 ml (nr 36.08); h) laddningar till brandsläckningsapparater ävensom brandsläckningsbomber’ hänförliga till nr 38.17; bläckborttagningsmedel i förpackningar för detaljhandeln, hänförliga till nr 38.19; ij) optiska element, t. ex. av etylendiamintartrat (nr 90.01). 3. Produkter, som kan hänföras till två eller flera tulltaxenummer i detta kapitel, tulltaxeras enligt det sista av de nummer, som kan ifrågakomma. 4. Vid tillämpning av nr 29.03—29.05, 29.07—29.10 och 29.12—29.21 gäller varje bestämmelse beträffande halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat även beträffande kombinationer mellan dessa derivat (t. ex. sulfohalogen-, nitrohalogen-, nitrosulfo- och nitrosulfohalogenderivat). Nitro- och nitrosogrupper betraktas icke som nitrogenfunktioner enligt nr 29.30. 5. a) Estrar, bildade av organiska föreningar med syrafunktion, upptagna i underavdelningarna I—VH till detta kapitel, och organiska föreningar, upptagna i samma underavdelningar, hänföres till tulltaxenumret för den i nämnda underavdelningar sist upptagna föreningen; b) estrar, bildade^ av etanol (etylalkohol) eller glycerol (glycerin) och organiska föreningar med syrafunktion, upptagna i underavdelningarna I—VII till detta kapitel, hänföres till tulltaxenumret för den organiska föreningen med syrafunktion; c) salter av estrar, som avses i a eller b ovan, med oorganiska baser hänföres till tulltaxenumret för estern; d) salter, bildade av andra organiska föreningar med syra- eller fenolfunktion, upptagna i underavdelningarna I—VII till detta kapitel, och oorganiska baser hänföres till tulltaxenumret för den organiska föreningen med syra- eller fenolfunktion; e) halogenider av karboxylsyror hänföres till tulltaxenumret för karboxylsyran.

64 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 29 kap.

5:1. Anm. 5 tillämpas icke på förefintliga underavdelningar av ifrågakommande tulltaxenummer (dylika underavdelningar tillämpas enligt sin ordalydelse). 6. Till nr 29.31—29.34 hänförliga föreningar utgör organiska föreningar, vilkas molekyler utom hydrogen, oxygen eller nitrogen även innehåller atomer av andra icke-metaller eller av metaller (t. ex. svavel, arsenik, kvicksilver eller bly), direkt bundna vid kol. Nr 29.31 (svavelorganiska föreningar) och nr 29.34 (andra metallorganiska och icke-metallorganiska föreningar) omfattar icke sulfo- och halogenderivat (kombinerade derivat härunder inbegripna), vilka utom hydrogen, oxygen och nitrogen innehåller endast sådana vid kol direkt bundna svavel- eller halogenatomer, vilka ger dem karaktären av sulfo- eller halogenderivat (eller kombinerade derivat). 7. Nr 29.35 (heterocykliska föreningar) omfattar icke inre etrar, inre hemiacetaler, metylenetrar av tvåvärda ortofenoler, epoxider med tre eller fyra atomer i ringen, cykliska acetaler, cykliska polymerer av aldehyder, av tioaldehyder eller av aldiminer, anhydrider och imider av flerbasiska syror, cykliska estrar av flervärda alkoholer med flerbasiska syror, cykliska ureider, hexametylentetramin och trimetylentrinitramin.

I. Kolväten samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav

29.01 Kolväten: A. nonen, dodecen, bensen (bensol), toluen (toluol), xylen (xylol), cymen (cymol), styrener (styroler) och cyklo-

29 kap. Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 65

IV. Etrar, alkoholperoxider, eterperoxider, epoxider med tre eller fyra atomer i ringen, acetaler och hemiacetaler samt halogen-, sulfo-,

nitro- och nitrosoderivat därav

29.08 Etrar, eteralkoholer, eterfenoler, eteralkoholfenoler, alkoholperoxider och eterperoxider samt halogen-, sulfo-, nitro- och

66 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 29 kap.

satt oxygenfunktion samt dessa föreningars anhydrider, halo-

genider, peroxider och peroxisyror ävensom halogen-, sulfo-,

nitro- och nitrosoderivat därav:

A. mjölksyra, vinsyra, citronsyra, salicylsyra, acetylsalicylsyra

29 kap. Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967 67

X. Metallorganiska och icke-metallorganiska föreningar samt hetero-

cgkliska föreningar

29.31 Svavelorganiska föreningar:

68¶Kungl. Maj:ts proposition nr i50 år 1967 30 kap.

30.05 Andra farmaceutiska produkter och artiklar:

A. tandcement och andra tandfyllningsmedel; etuier och

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967 69

30 kap. Farmaceutiska produkter

Anmärkningar

1. Med medikamenter enligt nr 30.03 avses till nr 30.02 eller 30.04 icke hänförliga produkter (andra än födoämnen och drycker, såsom dietiska, berikade eller för diabetiker avsedda födoämnen, stärkande drycker och mineralvatten), som utgör: a) blandade produkter för terapeutiskt eller profylaktiskt bruk; b) oblandade produkter, lämpade för terapeutiskt eller profylaktiskt bruk, i avdelade doser

eller i sådan form eller förpackning, som tillhandahålles i detaljhandeln för sådant bruk. Vid tillämpning av dessa bestämmelser och av anm. 3 d till detta kapitel anses följande produkter såsom: A. oblandade:

1. oblandade produkter, lösta i vatten; 2. alla till 28 eller 29 kap. hänförliga produkter;

3. enkla växtextrakter, hänförliga till nr 13.03, endast standardiserade eller i lösning,

oavsett lösningsmedlets art; B. blandade:

1. kolloidala lösningar och suspensioner (andra än kolloidalt svavel); 2. växtextrakter, utvunna ur blandningar av vegetabiliska ämnen eller material; 3. salter och koncentrat, erhållna genom indunstning av naturligt mineralvatten.

2. Detta kapitel omfattar icke: a) vatten från destillation av flyktiga vegetabiliska oljor samt vattenlösningar av dylika

oljor, för medicinskt bruk (nr 33.05); b) tandkräm och liknande tandvårdsmedel, härunder inbegripet sådana med terapeutiska

eller profylaktiska egenskaper (nr 33.06); c) medicinsk tvål och såpa (nr 34.01). 3. Nr 30.05 omfattar endast: a) steril katgut och annan steril suturtråd; b) sterila laminariastift; c) sterila resorberbara blodstillande medel; d) röntgenkontrastmedel samt diagnostiska reagens till in- eller utvärtes bruk (ej hänförliga

till nr 30.02), doserade eller utgörande blandningar; e) tandcement och andra tandfyllningsmedel; f) etuier o: h lådor med utrustning för första förband.

30.01 Körtlar och andra organ för organoterapeutiskt bruk, torkade, även pulveriserade; extrakt av körtlar eller andra organ eller av deras sekret, för organoterapeutiskt bruk; andra animaliska ämnen och material, beredda för terapeutiskt eller profylaktiskt

-i

•: ri . ■'

Kungi. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 71

31 kap. Gödselmedel

Anmärkningar

1. Nr 31.02 omfattar endast här nedan angivna produkter, under förutsättning att de icke föreligger i sådan form eller förpackning, som anges i nr 31.05: A. endera av följande produkter: natriumnitrat, innehållande högst 16,3 viktprocent nitrogen; ammoniumnitrat, även kemiskt rent; ammoniumsulfatnitrat, även kemiskt rent; ammoniumsulfat, även kemiskt rent; kalciumnitrat, innehållande högst 16 viktprocent nitrogen; kalciummagnesiumnitrat, även kemiskt rent; kalciumcyanamid, innehållande högst 25 viktprocent nitrogen, även behandlad med olja; karbamid (urinämne), innehållande högst 45 viktprocent nitrogen; B. gödselmedel, utgörande blandningar av produkter, upptagna under A ovan (utan avseende på komponenternas renhetsgrad); C. gödselmedel, utgörande blandningar av ammoniumklorid eller produkter, upptagna under A eller B ovan (utan avseende på komponenternas renhetsgrad), med krita, gipssten eller andra oorganiska ämnen utan gödselverkan; D. flytande gödselmedel, utgörande lösningar i vatten eller ammoniak av ammoniumnitrat eller karbamid enligt A ovan eller av blandningar av dessa ämnen. 2. Nr 31.03 omfattar endast här nedan angivna produkter, under förutsättning att de icke föreligger i sådan form eller förpackning, som anges i nr 31.05: A. endera av följande produkter: thomasslagg; termiskt uppslutna kalciumfosfater (termofosfater, smältfosfater) och termiskt behandlade naturliga kalciumaluminiumfosfater; superfosfater (även dubbel- och trippelsuperfosfater); kalciumhydrogenfosfat (dikalciumfosfat), innehållande 0,2 viktprocent fluor eller däröver; B. gödselmedel, utgörande blandningar av produkter, upptagna under A ovan (utan avseende på komponenternas renhetsgrad); C. gödselmedel, utgörande blandningar av produkter, upptagna under A eller B ovan (utan avseende på komponenternas renhetsgrad), med krita, gipssten eller andra oorganiska ämnen utan gödselverkan. 3. Nr 31.04 omfattar endast här nedan angivna produkter, under förutsättning att de icke föreligger i sådan form eller förpackning, som anges i nr 31.05: A. endera av följande produkter: naturliga, råa kaliumsalter (karnallit, kainit, sylvinit m. fl.); råa kaliumsalter, utvunna ur melassaska; kaliumklorid, även kemiskt ren, annan än som avses under anm. 6 c nedan; kaliumsulfat, innehållande högst 52 viktprocent K20; kaliummagnesiumsulfat, innehållande högst 30 viktprocent KaO; B. gödselmedel, utgörande blandningar av produkter, upptagna under A ovan (utan avseende på komponenternas renhetsgrad). 4. Ammoniumfosfater, innehållande per kg 6 mg arsenik (As) eller däröver, hänföres till nr 31.05. 5. De i anm. 1 A, 2 A, 3 A och 4 angivna gränsvärdena hänför sig till produkternas torrsubstans. 6. Detta kapitel omfattar icke: a) djurblod, hänförligt till nr 05.15; b) isolerade kemiskt definierade föreningar, andra än de ovan i anm. 1 A, 2 A, 3 A och 4 upptagna; c) odlade kristaller (ej utgörande optiska element) av kaliumklorid, vägande per styck minst 2,5 g, hänförliga till nr 38.19; optiska element av kaliumklorid (nr 90.01).

31.01¶Guano och andra naturliga animaliska eller vegetabiliska gödselmedel, även blandade med varandra men icke kemiskt

72¶Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967 31 kap.

31.02 Kvävegödselmedel, mineraliska eller kemiska: A. ammoniumnitrat och ammoniumsulfatnitrat samt blandningar med ammoniumnitrat, innehållande mer än 15 viktprocent ammoniumnitrogen, beräknat på torrsubstansen; karbamid (urinämne) och blandningar med karbamid;

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967 73

32 kap. Garvämnes- och förgämnesextrakter; garvsyror och derivat

därav; färgämnen, lacker och andra beredda färger; kitt och

spackelfärger; tryckfärger, bläck och tusch

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke: a) isolerade kemiska grundämnen och isolerade kemiskt definierade föreningar, dock med

undantag av färgämnen m. m., hänförliga till nr 32.04 eller 32.05, oorganiska produkter,

utgörande s. k. luminoforer (nr 32.07), samt lösliga färgämnen i sådan form eller förpack­

ning, som tillhandahålles i detaljhandeln, hänförliga till nr 32.09; b) tannater och andra tanninderivat av produkter, hänförliga till nr 29.38—29.42, 29.44 eller

35.01—35.04. 2. Till nr 32.05 hänföres bl. a. blandningar av stabiliserade diazoniumsalter med kopplingskomponenter till dessa för framställning på textilfibrer av olösliga s. k. naftolfärgämnen (utvecklingsf ärgämnen). 3. Nr 32.05—32.07 omfattar även sådana preparat på basis av syntetiska organiska färgämnen (organiska pigment härunder inbegripna), substratpigment eller andra färgämnen, som användes för färgning i massan av plaster, gummi och liknande material eller för framställning av preparat för tryckning av textilvaror. Till dessa nummer hänföres dock icke sådana beredningar av pigment, som avses i nr 32.09. 4. Lösningar (andra än kollodium) av produkter, hänförliga till nr 39.01—39.06, i flyktiga organiska lösningsmedel, hänföres till nr 32.09, om lösningen innehåller mer än 50 viktprocent lösningsmedel. 5. Med färgämnen enligt detta kapitel avses icke produkter med användning som fyllmedel i oljefärger, även om de skulle vara lämpade som pigment i kallvattenfärger. 6. Med brons- och färgfolier enligt nr 32.09 avses endast produkter, som användes för tryckning av t. ex. bokomslag och mössband och som består av: a) tunna blad, framställda av metallpulver (även av ädel metall) eller pigment jämte lim,

gelatin eller annat bindemedel; b) metall (t. ex. guld eller aluminium) eller pigment, anbragt på underlag av papper, plast

eller annat material.

74¶Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 32 kap.

32.07 Andra färgämnen; oorganiska produkter, utgörande s. k. lurnino-

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967 75

33 kap. Flyktiga vegetabiliska oljor och resinoider; parfymer,

toalettmedel och kosmetiska preparat

Anmärkningar

Detta kapitel omfattar icke: a) alkoholhaltiga beredningar (s. k. koncentrerade extrakt) för framställning av drycker (nr

22.09); b) tvål, hänförlig till nr 34.01; c) terpentinolja och andra produkter, hänförliga till nr 38.07. 2. Nr 33.06 omfattar bl. a. produkter, även oblandade (med undantag av produkter, hänförliga till nr 33.05), lämpade för användning såsom parfymer, toalettmedel eller kosmetiska preparat och inkommande i förpackningar, som tillhandahålles i detaljhandeln för sådan användning.

33.01 Flyktiga vegetabiliska oljor i flytande eller fast form, även

■'V

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 77

34 kap. Tvål; organiska ytaktiva ämnen samt tvätt- och rengörings­

medel; smörjmedel; konstgjorda växer och beredda vaxer; puts-

och skurmedel; ljus och liknande produkter; modellerings-

massa och dentalvax

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke: a) isolerade kemiskt definierade föreningar; b) tandkräm och liknande tandvårdsmedel, rakkräm och schamponeringsmedel, även inne­

hållande tvål eller organiska ytaktiva ämnen (nr 33.06). 2. Nr 34.01 omfattar endast vattenlöslig tvål, även med tillsats av andra ämnen (desinfektions­

medel, slippulver, fyllmedel, medicinskt verkande ämnen o. d.). 3. Med oljor, erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral, i nr 34.03 avses produkter enlist anm. 3 till 27 kap. 4. Med beredda vaxer, icke emulgerade och icke innehållande lösningsmedel, i nr 34.04 avses endast följande produkter: A. blandningar av animaliska eller av vegetabiliska eller av konstgjorda vaxer; B. blandningar av olika slag av vaxer (animaliska, vegetabiliska, mineraliska eller konstgjor­

da); G. blandningar med vaxkonsistens, icke emulgerade och icke innehållande lösningsmedel, på

basis av ett eller flera slag av vaxer och innehållande fett, harts, mineralämnen eller andra

ämnen. Nr 34.04 omfattar icke: a) vaxer, hänförliga till nr 27.13; b) oblandade animaliska och oblandade vegetabiliska vaxer, endast färgade.

34.01 Tvål och såpa, även medicinska: A. toalettvål i formade handstycken, raktvål härunder inbe­

78¶Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967 34 kap.

34.07 Modelleringsmassor, även inkommande i satser eller utgörande

leksaker; s. k. dentalvax samt avtrycksmassor för dentalbruk,

Kungi. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 79

35 kap. Proteiner, lim och klister

Anmärkning

Detta kapitel omfattar icke: a) proteiner, utgörande medikamenter (nr 30.03); b) brevkort och andra tryckalster av gelatin (49 kap.).

35.01 Kasein, kaseinater och andra kaseinderivat; kaseinlim:

i/n:

QTi.t

i: •:

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 81

36 kap. Krut och sprängämnen; pyrotekniska artiklar; tändstickor;

pyrofora legeringar; vissa brännbara produkter

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke isolerade kemiskt definierade föreningar, andra än sådana som

avses i anm. 2 a och b nedan. 2. Nr 36.08 omfattar endast:

a) metaldehyd, hexametylentetramin och dylika ämnen i form av tabletter, stavar o. d.,

varav framgår varornas användning som bränsle, ävensom bränslen på basis av alkohol

(torrsprit) samt liknande beredda bränslen, fasta eller i pastaform;

b) flytande bränslen (t. ex. bensin) för cigarrettändare eller liknande tändare, i behållare

rymmande högst 300 ml;

c) tjärfacklor, braständare och liknande varor.

36.01 Krut:

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 83

37 kap. Produkter för foto- eller kinobrult

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke avfall och skrot. 2. Nr 37.08 omfattar endast: a) kemiska preparat, utgörande blandningar för fotobruk (t. ex. framkallare, fixerings- och

toningsmedel, ljuskänsliga emulsioner); b) oblandade kemiska produkter, lämpade för fotobruk, i avdelade doser eller i förpackningar,

som tillhandahålles i detaljhandeln för sådant bruk. Nr 37.08 omfattar icke lacker, klister och liknande preparat, vilka tulltaxeras efter sin beskaffenhet.

37.01 Fotografiska plåtar och fotografisk bladfilm, ljuskänsliga, icke exponerade, av annat material än papper, papp eller vävnad... fri

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967 85

38 kap. Diverse kemiska produkter

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke: a) isolerade kemiska grundämnen och isolerade kemiskt definierade föreningar, dock med

undantag av:

1. konstgjord grafit (nr 38.01);

2. desinfektionsmedel, insekts-, svamp- och ogräsbekämpningsmedel, groningsförhindran-

de medel, råttgift och liknande produkter, i sådan form eller förpackning, som avses i

nr 38.11;

3. laddningar till brandsläckningsapparater ävensom brandsläckningsbomber (nr 38.17);

4. produkter, upptagna i anm. 2 a, c, d och f nedan; b) medikamenter (nr 30.03). 2. Enligt nr 38.19 tulltaxeras bl. a. följande varor, som skall anses icke hänförliga till annat nummer i tulltaxan: a) odlade kristaller (ej utgörande optiska element) av magnesiumoxid eller av halogenider

av alkalimetaller eller alkaliska jordartsmetaller, vägande per styck minst 2,5 g; b) finkelolja; c) bläckborttagningsmedel i detaljhandelsförpackningar; d) stencillack i detaljhandelsförpackningar; e) smältbara artiklar för temperaturbestämning vid keramisk bränning (t. ex. Segerkäglor); f) gips, speciellt beredd för dentalbruk; g) blandningar av alkener med mycket låg polymerisationsgrad.

38.01 Konstgjord grafit; kolloidal grafit med undantag av grafit-

86¶Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967 38 kap.

38.12 Beredda glätt-, appretur- och betmedel av sådana slag, som

användes inom textil-, pappers- eller läderindustrin eller inom

närstående industrier:

A. innehållande stärkelse eller stärkelseprodukter, med un­

dantag av varor i detaljhandelsförpackningar, vägande per

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 87

SJUNDE AVDELNINGEN

Plaster (cellulosaetrar och cellulosaestrar, konsthartser och andra plaster)

samt varor därav; naturgummi (kautschuk), syntetiskt gummi

och faktis samt varor därav

39 kap. Plaster (cellulosaetrar och cellulosaestrar, konsthartser och

andra plaster) samt varor därav

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke: a) brons- och färgfolier, hänförliga till nr 32.09; b) konstgjorda vaxer (nr 34.04); c) syntetiskt gummi (enligt definition i 40 kap.) och varor därav; d) sadelmakeriarbeten (nr 42.01), resväskor, handväskor och andra artiklar, hänförliga till

nr 42.02; e) korgmakeriarbeten och andra varor av flätningsmaterial, hänförliga till 46 kap.; f) syntetiska och konstgjorda textilfibrer (elfte avd.) samt varor därav; g) skodon, huvudbonader, paraplyer, parasoller, promenadkäppar, piskor och ridspön samt

delar därtill, solfjädrar och andra artiklar, hänförliga till tolfte avd.; h) bijouteri varor, hänförliga till nr 71.16; ij) varor, hänförliga till sextonde avd. (maskiner och apparater samt mekaniska redskap; elek­

trisk materiel); k) delar till transportmedel (sjuttonde avd.); l) optiska element av plast, glasögoninfattningar, ritinstrument och andra artiklar, hänför­

liga till 90 kap.; m) boetter, urfoder och andra artiklar, hänförliga till 91 kap.; n) musikinstrument och delar därtill, samt andra artiklar, hänförliga till 92 kap.; o) möbler och delar därtill (94 kap.); p) borstbinderiarbeten och andra varor, hänförliga till 96 kap.; q) leksaker, spel och sportartiklar (97 kap.); r) knappar, blixtlås, reservoarpennor, stiftpennor och delar därtill, skaft till rökpipor,

cigarr- och cigarrettmunstycken, kammar, delar till termosflaskor samt andra artiklar,

hänförliga till 98 kap. 2. Till nr 39.01 och 39.02 hänföres endast genom kemisk syntes framställda produkter av följande slag: a) plaster, konsthartser härunder inbegripna; b) silikoner; c) resoler, flytande polyisobuten och liknande syntetiska polykondensations- och polymerisa-

tionsprodukter. 3. Nr 39.01—39.06 omfattar endast: a) produkter, flytande eller i pastaform, härunder inbegripet emulsioner, dispersioner och

lösningar; b) stycken, korn, flingor eller pulver, press- och sprutmassor härunder inbegripna; c) enfibertråd med ett största tvärmått av mer än 1 mm; sömlösa slangar och rör, stavar,

stänger (profilstänger härunder inbegripna), även ytbehandlade men icke på annat sätt

bearbetade; d) plattor, duk, folier och band (remsor ej hänförliga till nr 51.02 härunder inbegripna),

även ytbehandlade (t. ex. tryckta), samt varor av nämnda slag, med eller utan ytbehand-

ling, nedskurna till kvadratisk eller rektangulär form (även om de utgör färdiga artiklar)

men icke vidare bearbetade; e) avfall och skrot. Med obearbetade produkter i nämnda nummer avses produkter i de under a, b och e upptagna formerna.

88¶Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 39 kap.

39.01 Kondensations-, polykondensations- och polyadditionsproduk-

ter, även modifierade eller polymeriserade, linjära produkter härunder inbegripna (t. ex. fenoplaster, aminoplaster, alkyder, polyallylestrar och andra omättade polyestrar, silikoner):

39 kap. Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967 89

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 91

40 kap. Naturgummi (kautschuk), syntetiskt gummi och faktis

samt varor därav Anmärkningar

1. Med gummi avses i tulltaxan, om ej annat är föreskrivet, dels naturgummi (kautschuk), balata, guttaperka och liknande naturliga produkter, syntetiskt gummi, av oljor framställd faktis samt regenerat av dessa, dels vulkade dylika produkter (mjukgummi eller hårdgummi). 2. Detta kapitel omfattar icke följande varor av gummi och textilmaterial, vilka i allmänhet hänföres till elfte avd.: a) trikåvaror, innehållande gummi (med undantag av driv- och transportremmar, hänförliga

till nr 40.10); elastiska vävnader, innehållande gummitrådar, samt varor därav; b) slangar av textilmaterial, invändigt belagda med gummi eller försedda med foder av

gummi (nr 59.15); c) vävnader, impregnerade, överdragna eller laminerade med gummi (med undantag av till

nr 40.10 hänförliga varor):

vägande per m2 högst 1 500 g; eller

vägande per m2 mer än 1 500 g och innehållande mer än 50 viktprocent textilmaterial;

samt artiklar, tillverkade av sådana vävnader; d) stampad filt, impregnerad eller överdragen med gummi och innehållande mer än 50 vikt­

procent textilmaterial, samt artiklar tillverkade av sådan filt; e) fiberduk med impregnering eller överdrag av gummi eller med gummi som bindemedel,

oavsett vikten per m2, samt artiklar, tillverkade av sådan duk; f) vävnadsliknande varor, bestående av parallellt ordnade trådar av textilmaterial, samman­

klistrade med gummi, oavsett vikten per m2, samt artiklar av sådana varor. Till detta kapitel hänföres dock plattor, duk och band av poröst gummi i förening med vävnad, stampad filt, fiberduk eller liknande textilvara samt varor, tillverkade av dylikt material, för så vitt textilvaran utgör endast förstärkning. 3. Detta kapitel omfattar ej heller: a) skodon och delar därtill, hänförliga till 64 kap.; b) huvudbonader och delar därtill, badmössor härunder inbegripna, hänförliga till 65 kap.; c) delar av hårdgummi till maskiner och apparater, mekaniska eller elektriska, ävensom andra

artiklar av hårdgummi, för elektrotekniskt ändamål, hänförliga till sextonde avd.; d) varor, hänförliga till 90, 92, 94 eller 96 kap.; e) leksaker, spel och sportartiklar (andra än idrottshandskar samt varor, hänförliga till nr

40.11) (97 kap.); f) knappar, reservoarpennor, skaft till rökpipor, kammar och andra till 98 kap. hänförliga

artiklar. 4. Med syntetiskt gummi i anm. 1 till detta kapitel och i nr 40.02, 40.05 och 40.06 avses: a) omättade syntetiska produkter, vilka genom vulkning med svavel, selen eller tellur

irreversibelt kan överföras till icke termoplastiska produkter och vilka, sedan de sålunda

vulkats under gynnsammaste möjliga betingelser (dock utan tillsats av andra ämnen,

såsom mjukningsmedel och fyllmedel, aktiva eller inaktiva, vilka icke är nödvändiga

för bildning av bryggbindningar), utgör produkter, som vid en temperatur mellan + 15°

och + 20° C kan sträckas till tre gånger sin ursprungliga längd utan att brista och som

efter att ha sträckts till två gånger sin ursprungliga längd inom två timmar återgår till en

längd av högst en och en halv gång den ursprungliga längden; bland dessa produkter

märkes c/.s-polyisopren, polybutadien, polyklorbutadien (GRM), polybutadienstyren

(GRS), polyklorbutadienakrylnitril (GRN), polybutadienakrylnitril (GRA) och butyl-

gummi (GRI); b) tioplaster (GRP); c) naturgummi, modifierat genom inympning eller inblandning av plast, under förutsättning

att den därvid erhållna produkten med avseende å vulkning, elasticitet och reversibilitet

uppfyller i a ovan stadgade villkor. 5. Till nr 40.01 och 40.02 hänföres icke: a) latex (gummimjölk), naturlig eller syntetisk (även förvulkad), försatt med vulkmedel,

acceleratorer, fyllmedel (aktiva eller inaktiva), mjukningsmedel, färgämnen (andra än

färgämnen, som tillsatts endast i avsikt att underlätta identifieringen) eller andra ämnen;

92¶Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 40 kap.

latex, endast stabiliserad eller koncentrerad, samt värmekänslig och elektropositiv latex

tulltaxeras dock enligt nr 40.01 eller 40.02; b) gummi som före koaguleringen försatts med kimrök (»carbon black») eller kiseldioxid,

med eller utan tillsats av mineralolja, ävensom gummi, som efter koaguleringen försatts

med annat ämne än gummi; c) blandningar av två eller flera av i anm. 1 till detta kapitel angivna produkter, med eller

utan tillsats av annat ämne. 6. Tråd, helt av mjukgummi, med största tvärmått av mer än 5 mm hänföres (oberoende av tvärsnittets form) till nr 40.08. 7. Till nr 40.10 hänföres bl. a. driv- och transportremmar av vävnader, impregnerade, överdragna eller laminerade med gummi eller tillverkade av garn av textilmaterial, impregnerat eller överdraget med gummi. 8. Vid tillämpning av nr 40.06 anses förvulkad gummilatex utgöra ovulkad latex. Vid tillämpning av nr 40.07—40.14 anses balata, guttaperka och liknande naturliga produkter, av oljor framställd faktis samt regenerat av dessa utgöra mjukgummi, även om de är ovulkade. 9. Med plattor, duk och band i nr 40.05, 40.08 och 40.15 avses även ytbehandlade (t. ex. tryckta) sådana varor, samt varor av nämnda slag, med eller utan ytbehandling, nedskurna till kvadratisk eller rektangulär form (även om de utgör färdiga artiklar) men icke vidare bearbetade. Med strängar och stänger i nr 40.08 samt stänger och rör i nr 40.15 avses även ytbehandlade sådana varor, samt varor av nämnda slag, med eller utan ytbehandling, nedskurna till viss längd men icke vidare bearbetade.

I. Rågummi

40.01 Naturlig latex (gummimjölk) med eller utan tillsats av syntetisk latex; förvulkad naturlig latex; naturgummi, balata, gut­

40 kap. Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 93

B. andra varor av ovulkat naturgummi eller ovulkat syntetiskt

rv.

i

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 95

ÅTTONDE AVDELNINGEN

Hudar, skinn, läder, pälsskinn och varor därav; sadelmakeriarbeten;

reseffekter, handväskor och liknande artiklar; varor av tarmar

41 kap. Hudar, skinn och läder

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke: a) limläder och annat liknande avfall av oberedda hudar och skinn (nr 05.05 och 05.06); b) skinn och andra delar av fåglar med kvarsittande fjädrar eller dun (nr 05.07 och 67.01); c) hudar och skinn med hårbeklädnad, oberedda eller beredda (43 kap.); till nr 41.01 hänföres dock med hårbeklädnad försedda oberedda hudar och skinn av nötkreatur, buffel och hästdjur, av får (med undantag av persian, astrakan, karakul, breitschwanz och liknande lammskinn ävensom skinn av indiskt, kinesiskt och mongoliskt lamm samt av tibetlamm), av get (med undantag av mongol-, tibet- och yemenget), av svin (även navelsvin), ren, gems, gasell, hjort, älg, rådjur och hund. 2. Med konstläder förstås i tulltaxan sådant material, som är upptaget i nr 41.10.

41.01 Hudar och skinn, oberedda (färska, saltade, torkade, kalkade

:■

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 97

42 kap. Lädervaror; sadelmaheriarbeten; reseffekter, handväskor och

liknande artiklar; varor av tarmar

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke: a) steril katgut och annan steril suturtråd för kirurgiskt bruk (nr 30.05); b) kläder och tillbehör därtill (utom handskar) med foder eller utvändig beklädnad av päls­

skinn eller konstgjord päls, icke utgörande endast besättning (nr 43.03 och 43.04); c) nätkassar, hänförliga till elfte avd.; d) varor, hänförliga till 64 kap.; e) huvudbonader och delar därtill, hänförliga till 65 kap.; f) piskor, ridspön och andra varor, hänförliga till nr 66.02; g) strängar, trumskinn och andra delar till musikinstrument (nr 92.09 och 92.10); h) möbler och delar därtill (94 kap.); ij) leksaker, spel och sportartiklar, hänförliga till 97 kap.; k) knappar och andra varor, hänförliga till nr 98.01 eller till 71 kap. 2. Icke kompletta eller icke färdiga varor tulltaxeras såsom motsvarande kompletta eller färdiga varor, om de företer de väsentliga kännetecknen på de kompletta eller färdiga varorna. 2:1. Flaskor, borstar, saxar och dylika föremål, avsedda för och inkommande samtidigt med reseffekter, necessärer eller liknande varor, tulltaxeras tillsammans med dessa varor. 3. Till nr 42.03 hänföres bl. a. handskar (idrotts- och skyddshandskar härunder inbegripna), förkläden och andra speciella skyddspersedlar, hängslen, bälten, sabelkoppel och armband (urarmband härunder inbegripna) av läder eller konstläder.

42.01 Sadelmakeriarbeten för djur (sadlar, seldon, draglinor, knäskydd

f-f),

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 99

43 kap. Pälsskinn och konstgjord päls samt varor därav

Anmärkningar

1. Med pälsskinn förstås i tulltaxan, utom i nr 43.01, beredda hudar och skinn med hårbeklädnad, av alla slags djur. 2. Detta kapitel omfattar icke: a) skinn och andra delar av fåglar med kvarsittande fjädrar eller dun (nr 05.07 och 67.01); b) oberedda hudar och skinn med hårbeklädnad, hänförliga till 41 kap. (se anm. 1 c till 41

kap.); c) handskar, tillverkade av dels läder, dels pälsskinn eller konstgjord päls (nr 42.03); d) varor, hänförliga till 64 kap.; e) huvudbonader och delar därtill, hänförliga till 65 kap.; f) leksaker, spel och sportartiklar, hänförliga till 97 kap. 3. Med tavlor, ämnen och liknande stycken, hänförliga till nr 43.02, förstås hopsydda pälsskinn eller hopsydda delar av pälsskinn (med undantag av s. k. utryckta skinn) i form av kvadrater, rektanglar, kors eller trapetser, utan förening med annat material. Andra hopfogade skinn, som i förefintligt skick eller efter endast klippning utgör färdiga artiklar, ävensom hopsydda skinn eller hopsydda delar av skinn i form av kläder eller delar eller tillbehör till kläder eller i form av andra artiklar, hänföres till nr 43.03. 4. Kläder och tillbehör därtill (med undantag av sådana, som uteslutits genom anm. 2) med foder eller utvändig beklädnad av pälsskinn eller konstgjord päls, icke utgörande endast besättning, tulltaxeras efter beskaffenheten enligt nr 43.03 eller 43.04. 5. Med konstgjord päls avses i nr 43.04 sådana imitationer av pälsskinn, som framställts genom fastklistring eller fastsyning av ull, hår eller annat fibermaterial på ett underlag av läder, vävnad eller annat material. Imitationer, som framställts genom vävning, tulltaxeras som motsvarande textilvara (t. ex. nr 58.04).

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 101

NIONDE AVDELNINGEN

Trä och varor därav; träkol; kork och varor därav; korgmakeriarbeten

och andra varor av flätningsmaterial

44 kap. Trä och varor därav; träkol

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke: a) trä med huvudsaklig användning för framställning av parfymer, farmaceutiska produkter,

insekts- eller svampbekämpningsmedel eller för liknande ändamål (nr 12.07); b) trä med huvudsaklig användning för färgning eller garvning (nr 13.01); c) aktiverat kol (nr 38.03); d) varor, hänförliga till 46 kap.; e) skodon och delar därtill, hänförliga till 64 kap.; f) promenadkäppar och delar därtill samt delar till paraplyer, parasoller och ridspön (66

kap.); g) varor, hänförliga till nr 68.09; h) bijouteri varor, hänförliga till nr 71.16; ij) varor, hänförliga till sjuttonde avd. (t. ex. vagnmakeriarbeten); k) urfoder och andra varor, hänförliga till 91 kap.; l) musikinstrument och delar därtill (92 kap.); m) delar till skjutvapen (nr 93.06); n) möbler och delar därtill (94 kap.); o) leksaker, spel och sportartiklar (97 kap.); p) rökpipor och delar därtill samt knappar och andra varor, hänförliga till 98 kap. 2. Varor av trä, även med delar eller tillbehör av glas, marmor eller annat material, inkommande isärtagna eller icke sammansatta, tulltaxeras såsom färdiga varor av trä, om delarna inkommer samtidigt. 3. Med specialbehandlat trä förstås trä, även bestående av hopfogade skivor, som genom kemisk eller mekanisk behandling (utöver eventuell limning eller annan behandling för sammanfogning) erhållit väsentligt ökad densitet eller hårdhet samt större motståndsförmåga mot mekanisk, kemisk eller elektrisk påverkan. 4. Till nr 44.19—44.28 hänföres även artiklar av kryssfaner eller annat skiktträ eller av cellplattor, specialbehandlat trä eller konstgjort trä. 5. Till nr 44.25 hänföres även verktyg och redskap med delar av metall, för så vitt dessa delar icke utgör verktygets eller redskapets verksamma del.

102 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 44 kap.

44.09 Tunnbandsvidjor av trä; pålar av trä, kluvna; störar, pinnar

o. d. av trä, tillspetsade men icke sågade i längdriktningen;

träspån för tillverkning av korgar, askar, siktar e. d.; klarspån

44 kap. Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 103

B. skoläster och skoblock:

Öl'

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 105

45 kap. Kork och varor därav

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) skodon och delar därtill, hänförliga till 64 kap.; b) huvudbonader och delar därtill, hänförliga till 65 kap.; c) leksaker, spel och sportartiklar (97 kap.).

2. Tillskuren naturkork i kvadratiska eller rektangulära stycken samt naturkork med grovsidan

avjämnad hänföres till nr 45.02.

45.01 Naturkork, obearbetad, krossad, granulerad eller måleri; även­

45.02 Naturkork i block, plattor, skivor eller remsor, härunder inbe­

41 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 saml. Nr 150

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 107

46 kap. Korgmaheriarbeten och andra varor av flätningsmaterial

Anmärkningar

1. Med flätningsmaterial avses bl. a. halm, korgvide, pil, bambu, säv, vass, träspån, bast, näver,

ospunna textilfibrer, enfibertråd och remsor av plast samt remsor av papper (men däremot

icke remsor av läder, konstläder eller filt, icke heller människohår, naturligt tagel, förgarn

och garn av textilmaterial samt enfibertråd och remsor, hänförliga till 51 kap.). 2. Detta kapitel omfattar icke:

a) bind- och segelgarn samt tågvirke och linor, även flätade (nr 59.04);

b) skodon och huvudbonader samt delar därtill, hänförliga till 64 eller 65 kap.;

c) fordon och vagnskorgar av flätningsmaterial (87 kap.);

d) möbler och delar därtill (94 kap.). 3. Med liknande varor i nr 46.02 förstås platta varor, bestående av intill varandra parallellt

liggande stjälkar, fibrer e. d., sammanhållna medelst garn, tråd e. d. av textilmaterial eller av

annat material.

46.01 Flätor och liknande varor av flätningsmaterial, för tillverkning av hattar eller för annat ändamål, även sammanfogade till band:

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 109

TIONDE AVDELNINGEN

Material för papperstillverkning; papper och papp samt varor därav

47 kap. Material för papperstillverkning

47.02 Avfall av papper eller papp, makulatur härunder inbegripen; förbrukade varor av papper eller papp, användbara uteslutande

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 111

48 kap. Papper och papp samt varor av pappersmassa,

papper eller papp Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke: a) brons- och färgfolier, hänförliga till nr 32.09; b) parfympapper och puderpapper (nr 33.06); c) tvålpapper (nr 34.01), papper, belagt eller impregnerat med ytaktiva rengöringsmedel (nr 34.02), och cellulosavadd, impregnerad med polermedel, putskräm eller liknande preparat (nr 34.05); F d) papper och papp, ljuskänsliga (nr 37.03); e) plast, laminerad med papper eller papp (nr 39.01—39.06), vulkanfiber (nr 39.03) samt varor av dessa material (nr 39.07); f) artiklar, hänförliga till nr 42.02 (reseffekter m. m.); g) varor, hänförliga till 46 kap. (korgmakeriarbeten m. m.); h) pappersgarn och textilvaror därav (elfte avd.); ij) slipmedel, anbragta på papper eller papp (nr 68.06), samt glimmerblad, anbragta på papper (nr 68.15); papper och papp, överdragna med glimmerpulver, hänföres däremot till nr 48.07; k) metallfolier, fästade på papper eller papp (femtonde avd.); l) papper och papp, perforerade, för musikinstrument (nr 92.10); m) varor, hänförliga till 97 kap. (leksaker, spel, sportartiklar o. d.) eller 98 kap. (knappar m. m.). 2. Till nr 48.01 och 48.02 hänföres, om icke anm. 3 föranleder annat, även papper och papp, som glättats (genom kalandrering eller på annat sätt) eller försetts med vattenmärken (även torrstämplade), samt papper och papp, som, oberoende av förfaringssätt, färgats eller marmorerats i massan. Papper och papp, som ytterligare bearbetats (t. ex. genom bestrykning eller impregnering), hänföres däremot icke till dessa nummer. 3. Papper och papp, som med hänsyn till sin beskaffenhet skulle kunna hänföras till två eller flera av nr 48.01 48.07, tulltaxeras enligt det sista av de nummer, som kan ifrågakomma. 4. Till nr 48.01—48.07 hänföres icke papper, papp och cellulosavadd: a) i remsor eller rullar med en bredd, icke överstigande 15 cm; b) i kvadratiska eller rektangulära ark, vilka i ovikt skick icke har någon sida större än 36 cm; c) av annan form än kvadratisk eller rektangulär. Papper och papp, handgjorda, hänföres dock, oberoende av storlek och form, till nr 48.02, för så vitt icke den vid framställningen uppkomna råkanten helt eller delvis bortskurits eller bestämmelserna i anm. 3 annat föranleder. 4:1. Till nr 48.01 A hänföres endast sådant olimmat eller svagt limmat, oglättat eller svagt glättat (maskinglättat) papper med en vikt per m2 av minst 45 g men icke mer än 55 g och en slipmassehalt, ej understigande 70 viktprocent av det i papperet ingående fibermaterialet som är avsett för tryckning av tidningar. 5. Med tapeter i nr 48.11 förstås: a) för beklädnad av väggar eller tak lämpat papper i rullar, under förutsättning att det antingen är försett med en eller två s. k. stadkanter, med eller utan passmärken, eller__ därest det saknar stadkanter — har rätsidan färgad, mönstertryckt, bestruken, stoftad eller försedd med präglade mönster och har en bredd av högst 60 cm; b) tapetbårder, tapetfriser och tapethörn av papper. 6. Till nr 48.15 hänföres bl. a. pappersull, pappersremsor, även vikta och bestrukna, för flätningsändamål eller annan användning, toalettpapper i rullar, även perforerat, eller i buntar eller liknande förpackningar, men icke de i anm. 7 uppräknade varuslagen. 7. Till nr 48.21 hänföres bl. a. kort för statistikmaskiner, perforerade jacquardkort, hyllremsor, pappersspetsar, borddukar, servetter och näsdukar, packningar, tillskärningsmönster samt talllikar och liknande genom pressning eller gjutning framställda varor av pappersmassa, papper eller papp. 8. Papper, papp och cellulosavadd samt varor därav, försedda med tryck, hänföres till detta kapitel och ej till 49 kap., om trycket är av underordnad betydelse med hänsyn tillvarans användning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 48 kap.

I. Papper och papp i rullar eller ark

48.01 Papper och papp, maskingjorda, cellulosavadd härunder inbe­

gripen, i rullar eller ark:

fri

48 kap. Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 113

48.16 Kartonger, säckar, påsar och andra förpackningar av papper

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 115

49 kap. Tryckalster, handskrifter och ritningar

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke: a) papper, papp och celiulosavadd samt varor därav, försedda med tryck av underordnad

betydelse med hänsyn till varans användning (48 kap.); b) spelkort och andra varor, hänförliga till 97 kap.; c) konstgrafiska originalblad (nr 99.02), frimärken, beläggningsstämplar o. d., hänförliga

till nr 99.04, antikviteter och andra artiklar, hänförliga till 99 kap. 2. Bundna tidningar och tidskrifter samt två eller flera nummer av tidningar eller tidskrifter i gemensamt omslag hänföres till nr 49.01. 3. Till nr 49.01 hänföres även: a) samlingar av reproduktioner av konstverk, teckningar m. m. jämte därtill hörande text,

behandlande dessa arbeten eller deras upphovsmän, för så vitt varorna utgör paginerade,

kompletta verk, lämpliga för inbindning till böcker; b) bilder, hörande till samtidigt inkommande böcker (häftade eller bundna); c) kompletta verk eller delar därav, i häften, ark eller lösa blad, avsedda att bindas eller häftas

till böcker. Tryckta bilder i ark eller lösa blad, som saknar text, hänföres dock till nr 49.11.

4. Tryckalster, i reklamsyfte utgivna av däri nämnd firma eller för dennas räkning eller annars ' avsedda huvudsakligen för reklamändamål (tryckalster för turistreklam härunder inbegripna), hänföres icke till nr 49.01 eller 49.02 utan tulltaxeras enligt nr 49.11. 5. Med bilderböcker enligt nr 49.03 förstås sådana böcker, i vilka bilderna utgör huvudsaken och texten är av underordnad betydelse. 6. Genom duplicering eller på annat sätt framställda kopior av till detta kapitel hänförliga tryckalster tulltaxeras såsom motsvarande tryckalster. Med karbonpapper eller på ljuskänsligt papper framställda kopior av handskrifter eller maskinskrivna texter hänföres till nr 49.06. 7. Med vykort förstås i nr 49.09 kort med bild och postalt tryck.

49.01¶Böcker, broschyrer och liknande tryckalster (även bestående

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 117

ELFTE AVDELNINGEN

Textilvaror

Anmärkningar

1. Denna avdelning omfattar icke: a) borst och andra djurhår till borstbinderiarbeten (nr 05.02) samt tagel och avfall därav

(nr 05.03); b) människohår och varor därav (nr 05.01, 67.03 och 67.04); filterdukar och grova vävnader

av människohår för oljepressning eller liknande ändamål hänföres dock till nr 59.17; c) vegetabiliska material, hänförliga till 14 kap.; d) asbestfibrer (nr 25.24) och varor av asbest (nr 68.13 och 68.14); e) varor, hänförliga till nr 30.04 eller 30.05, såsom vadd, bindor och liknande artiklar för

medicinskt eller kirurgiskt bruk, samt steril suturtråd för kirurgiskt bruk; f) ljuskänslig väv (nr 37.03); g) enfibertråd med ett största tvärmått av mer än 1 mm och remsor, såsom konstbast o. d.,

med större bredd än 5 mm, av plast (39 kap.) samt flätor och vävnader av dylik tråd eller

av dylika remsor (46 kap.); h) vävnader, stampad filt och fiberduk, impregnerade, överdragna eller laminerade med

gummi, och varor därav, hänförliga till 40 kap.; ij) hudar och skinn med hårbeklädnad (41 och 43 kap.), varor av pälsskinn, hänförliga till

nr 43.03, samt konstgjord päls och varor därav, hänförliga till nr 43.04; k) artiklar, hänförliga till nr 42.01 eller 42.02; l) cellulosavadd (48 kap.); m) skodon och delar därtill samt damasker och liknande artiklar, hänförliga till 64 kap.; n) huvudbonader och delar därtill, hänförliga till 65 kap.; o) hårnät (nr 65.05 eller 67.04, alltefter beskaffenheten); p) varor, hänförliga till 67 kap.; q) tråd, snören och vävnader, överdragna med slipmedel (nr 68.06); r) glasfibrer och varor därav samt etsbroderier och andra broderier utan synlig botten, där

brodertråden består av glasfibrer (70 kap.); s) artiklar, hänförliga till 94 kap. (möbler, sängkläder o. d.); t) artiklar, hänförliga till 97 kap. (leksaker, spel och sportartiklar). 2. A. Textilvaror, hänförliga till 50—57 kap. och innehållande två eller flera olika slag av textil­

material (biandvaror), tulltaxeras sålunda:

a) varor, innehållande sammanlagt mer än 10 viktprocent textilfibrer, hänförliga till

50 kap. (natursilke), tulltaxeras enligt detta kapitel och hänföres till det tulltaxe­

nummer, som avser det slag av natursilke, som ingår till största kvantiteten efter vikten

räknat;

b) andra varor tulltaxeras såsom varor av det textilmaterial, som ingår till största kvan­

titeten efter vikten räknat. B. Vid tillämpningen av dessa regler gäller:

a) garn av textilfibrer i förening med metalltråd etc. (nr 52.01) anses med sin hela vikt

utgöra ett särskilt textilmaterial; i vävnader ingående metalltråd anses utgöra textil­

material;

b) där ett tulltaxenummer avser flera textilmaterial (t. ex. olika slag av natursilke eller

kardad fårull och kammad fårull), anses dessa tillsammans utgöra ett enda textil­

material;

c) hänsyn skall icke tagas till vikten av andra i varorna ingående beståndsdelar än textil­

material, dock med undantag av sådana fall som avses i B a här ovan. C. Reglerna under A och B här ovan gäller även vid tillämpningen av anm. 3 och 4 här

nedan. C:l.a) Däri 58—60 kap. under ett och samma tulltaxenummer olika tullsatser är föreskrivna

för varor av olika textilmaterial, äger reglerna under A och B här ovan motsvarande

tillämpning (med iakttagande i förekommande fall av reglerna i c här nedan),

b) Där i 61 eller 62 kap. särskild tullsats är föreskriven för artiklar av ändlösa synte­

tiska eller konstgjorda textilfibrer, tillämpas denna tullsats endast på artiklar av

sådan vävnad eller annan textilvara, för vilken särskild tullsats är föreskriven med

hänsyn till innehållet av fibrer av nyssnämnda slag.

118 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

c) Beträffande artiklar, som är tillverkade genom sömnad e. d. av olika material, skall tulltaxeringen grundas på det material, som bildar övertyg eller annars ger varan dess karaktär. 3. A. Såsom bind- och segelgarn, tågvirke och linor tulltaxeras, med i B här nedan nämnda undantag, följande slag av garn, enkelt eller flertrådigt (en eller flera gånger tvinnat): a) garn av natursilke eller konstgjorda textilfibrer (härunder inbegripet garn av två eller flera till 51 kap. hänförliga enfibertrådar), vägande per m mer än 2 g (18 000 denier); b) garn av syntetiska textilfibrer (härunder inbegripet garn av två eller flera till 51 kap. hänförliga enfibertrådar), vägande per m mer än 1 g (9 000 denier); c) garn av mjuk hampa eller av lin: polerat eller glättat, vägande per 7 000 m, efter det enkla garnet räknat, mer än 1 kg; opolerat och oglättat, vägande pr m mer än 2 g; d) garn av kokosfibrer, med minst tre parter; e) garn av andra vegetabiliska fibrer, vägande per m mer än 2 g; f) garn med förstärkning av metall. B. Såsom bind- och segelgarn, tågvirke och linor tulltaxeras icke: a) garn av ull, tagel eller andra djurhår eller av papper, utan förstärkning av metall; b) syntetiska eller konstgjorda textilfibrer i fiberknippen, kam-, kard- och sträckband samt förgarn av dylika fibrer; c) gut; imiterad katgut av natursilke eller av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer; enfibertråd, hänförlig till 51 kap.; d) garn i förening med metalltråd etc. (nr 52.01), ej utgörande garn med förstärkning av metall; e) sniljgarn och överspunnet garn, hänförliga till nr 58.07. 4. A. Såsom garn i detaljhandelsuppläggningar anses, med i B här nedan nämnda undantag: a) garn i nystan, på kartor, bobiner eller hylsor eller i liknande uppläggningar, allt för så vitt vikten per styck av uppläggningarna (inklusive eventuellt förekommande inlägg) utgör, i fråga om: garn av lin eller rami, högst 200 g; garn av natursilke eller ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer, högst 85 g; annat garn, högst 125 g; b) garn i härvor eller dockor, vägande per styck, i fråga om: garn av natursilke eller ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer, högst 85 g; annat garn, högst 125 g. c) garn i härvor, som genom pasmagarn uppdelats i flera av varandra oberoende lika pasmor, vägande per styck, i fråga om: garn av natursilke eller ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer, högst 85 g; annat garn, högst 125 g. B. Reglerna i A här ovan tillämpas icke på: a) enkelt garn, annat än: oblekt, enkelt garn av ull eller fina djurhår; blekt, färgat eller tryckt enkelt garn av ull eller fina djurhår, vägande per 2 000 m mer än 1 kg; b) flertrådigt garn (en eller flera gånger tvinnat), oblekt: av natursilke, oavsett uppläggningens art; av annat textilmaterial (dock icke ull och fina djurhår), i härvor; c) flertrådigt garn (en eller flera gånger tvinnat) av natursilke, blekt, färgat eller tryckt, vägande per 75 000 m högst 1 kg; d) enkelt eller flertrådigt garn (en eller flera gånger tvinnat), oavsett textilmaterialet: i härvor, korshasplat; upplagt på spolstommar av sådana slag, som användes inom textilindustrin (t. ex. tvinnspolar, cops eller koniska rullar). 5. a) Med gasvävnader enligt nr 55.07 förstås sådana vävnader, i vilka över hela ytan eller del därav närliggande varptrådar parvis eller gruppvis slingrar sig om varandra ett halvt, ett helt eller mer än ett helt varv, så att slingor bildas, vilka omsluter inslagstrådarna. b) Med tyll, trådgardinsvävnader och nälknytningar, omönsirade, förstås sådana varor, som över hela ytan består av ett enda system av regelbundna maskor av samma form och storlek, utan mönster och utan fyllning i maskorna. Vid tillämpning av denna regel skall hänsyn icke tagas till sådana vid bindpunkterna förekommande mindre öppningar, som sammanhänger med bildandet av maskorna. 6. Med konfektionerade artiklar förstås: a) varor, tillskurna, av annan än kvadratisk eller rektangulär form; b) varor, som i och med vävningen erhållit sin slutliga form och som omedelbart eller efter isärklippning men utan sömnad eller annan kompletterande bearbetning är färdiga för direkt användning (t. ex. vissa putsdukar, handdukar, borddukar, halsdukar och filtar);

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967 119

c) varor, som är fållade (andra än längdvaror som skurits ur bredare stycken och fållats

endast till förhindrande av upprispning) eller försedda med knutna fransar (knutna a'

vävtrådar eller särskilda trådar) i någon av kanterna; d) varor, som är tillskurna och som undergått bearbetning, bestående i utdragning av trådar; e) varor, som är hopfogade genom sömnad, klistring eller på annat sätt (dock ej längdvaror’

bestående antingen av flera hopskarvade längder av ett och samma material eller av två

eller flera på varandra lagda och sammanfogade skikt, även med mellanlägg av vadd). 50—57 kap. omfattar icke artiklar, som enligt anm. 6 anses som konfektionerade; detta gäller även 58—60 kap., om ej annat framgår av dessa kapitel. 50—57 kap. omfattar icke varor, hänförliga till 58 eller 59 kap.

'

i

.L .

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 121

50 kap. Natursilke

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 123

51 kap. Ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer

Anmärkningar

1. Med syntetiska och konstgjorda textilfibrer förstås i tulltaxan fibrer eller enfibertrådar, framställda av organiska polymerer: a) genom polymerisation eller kondensation av organiska monomerer, såsom polyamider,

polyestrar, polyuretaner och polyvinylderivat (syntetiska textilfibrer); eller b) genom kemisk omvandling av naturliga organiska polymerer (cellulosa, kasein, protein,

alginat etc.), såsom viskosrayon-, kopparrayon-, acetat- och alginatfibrer (konstgjorda

textilfibrer). 2. Fiberknippen för framställning av korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer tulltaxeras icke enligt nr 51.01 utan hänföres till 56 kap. 3. Till garn av ändlösa fibrer hänföres icke garn, i vilket flertalet fibrer avskurits eller avslitits genom att garnet passerat särskilda maskiner (56 kap.). 4. Enfibertråd av syntetiskt eller konstgjort textilmaterial med ett största tvärmått av högst 1 mm tulltaxeras enligt nr 51.01, om vikten per in understiger 6,6 mg (60 denier), annars enligt nr 51.02. Enfibertråd med ett största tvärmått av mer än 1 mm hänföres till 39 kap. Remsor (konstbast o. d.) av syntetiskt eller konstgjort textilmaterial hänföres till nr 51.02, om bredden uppgår till högst 5 mm, eljest till 39 kap.

51.01 Garn av ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer, ej i detalj handelsuppläggningar: A. av syntetiska textilfibrer:

124 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 51 kap.

2. andra slag med en vikt per m2 av:

b. mindre än 500 g: a. innehållande minst 85 % ändlöst konstgjort textil­

dock minst 644: — per 100 kg

dockminst 460: — per 100 kg

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967 125

52 köp. Textilvaror i förening med metall

52.01 Garn av textilfibrer i förening med metalltråd (garn över-

spunnet med metalltråd härunder inbegripet) eller överdraget

med metall:

A. avsett att användas uteslutande för tillverkning av elektriska

52.02 Vävnader av metalltråd eller av till nr 52.01 hänförligt garn,

för tillverkning av kläder, för heminredning eller liknande

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967 127

53 kap. Ull och andra djurhår

Anmärkning

Med fina djurhår förstås hår av alpacka, lama, vikunja, jak, kamel, annan get än vanlig get, såsom angöra-, tibet- och kaschmirget, kanin (även angorakanin), hare, bäver, nutria och bisamråtta.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 129

54 kap. Lin och rami

54.01 Lin, oberett eller berett men icke spunnet; blånor och avfall

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 131

55 kap. Bomull

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

56 kap. Korta syntetiska eller konstgjorda textilfihrer

Anmärkning

Med fiberknippe enligt nr 56.02 förstås ett sådant knippe, som består av en samling parallella fibrer, vilka alla är av samma längd som knippet, och som: a) har en längd av mer än 2 m; b) är snott mindre än 5 varv per m; c) består av fibrer med en vikt per m understigande 6,6 mg (60 denier); d) är sträckt så att det icke kan ytterligare sträckas till mer än dubbla ’längden (gäller endast i

fråga om syntetiskt textilmaterial); e) har en vikt per in:

i fråga om konstgjort textilmaterial, av mer än 0,5 g (4 500 denier); i fråga om syntetiskt textilmaterial, av mer än 1,66 g (15 000 denier).

Fiberknippen med en längd av högst 2 m hänföres till nr 56.01.

56.01 Korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer, icke kardade, kammade eller på annat sätt beredda för spinning:

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

57 kap. Andra vegetabiliska textilfibrer; garn av papper och

vävnader därav

57.01 Mjuk hampa (Canabis sativa), oberedd eller beredd men icke

spunnen; blånor och avfall av mjuk hampa, rivna varor härunder

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 137

58 kap. Mattor, gobelänger o. d.; sammets-, plysch-, ögle- och snilj-

vävnader; band; snörmakeriarbeten; tyll och nätknytningar;

spetsar; broderier

Anmärkningar

1. Till detta kapitel hänföres icke vävnader med impregnering eller överdrag, elastiska vävnader, innehållande gummitråd, driv- och transportremmar samt andra varor, hänförliga till 59 kap. Broderier med botten av textilmaterial hänföres emellertid till nr 58.10. 2. Såsom mattor enligt nr 58.01 och 58.02 tulltaxeras även liknande artiklar, som företer de för golvmattor utmärkande kännetecknen men som icke är avsedda att placeras på golv. Dessa nummer omfattar icke mattor av stampad filt, vilka hänföres till 59 kap. 3. Med band enligt nr 58.05 förstås: a) vävnader, bestående av varp och inslag (sammetsvävnader härunder inbegripna), med en

bredd av högst 30 cm och med vävd stad vid båda kanterna; remsor med en bredd av högst

30 cm, klippta ur vävnad med varp och inslag, under förutsättning att de är försedda med

stadkanter, vävda, klistrade eller åstadkomna på annat sätt; b) vävnader med varp och inslag, vävda i slangform, med en bredd i platt skick av högst 30

cm; c) s. k. snedremsor med invikta kanter och en bredd i ovikt skick av högst 30 cm.

Band med vävd frans tulltaxeras såsom snörmakeriarbeten (nr 58.07). 4. Nr 58.08 omfattar icke av bind- eller segelgarn, tågvirke eller linor tillverkade nät eller nätknytningar, vilka är upptagna i nr 59.05. 5. Såsom broderier enligt nr 58.10 tulltaxeras även arbeten med påsydda paljetter eller pärlor eller med på dylikt sätt anbragta applikationer av textilmaterial eller annat material samt arbeten, broderade med metalltråd eller glasfibrer. Enligt nr 58.10 tulltaxeras icke sådana broderade artiklar, som avses i nr 58.03. 6. Till detta kapitel hänföres även artiklar av metalltråd, för beklädnad, heminredning eller liknande ändamål.

138 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 58 kap.

58.06 Etiketter, märken och liknande artiklar, vävda, icke broderade,

som längdvara eller tillskurna:

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 139

59 kap. Vadd och stampad filt; bind- och segelgarn, tågvirke och linor

samt varor därav; vävnader för speciella ändamål; vävnader med

impregnering eller överdrag; textilvaror för tekniskt bruk

Anmärkningar

1. Med vävnader avses i detta kapitel, förutom egentliga vävnader, hänförliga till 50—57 kap. eller nr 58.04, även band, hänförliga till nr 58.05, flätor, snörmakeriarbeten och dylika arbeten, hänförliga till nr 58.07, tyll, trådgardinsvävnad och nätknytningar, hänförliga till nr 58.08 eller 58.09, spetsar och spetsvävnader, hänförliga till nr 58.09, samt trikåväv, hänförlig till nr 60.01. 2. Nr 59.08 och 59.12 tillämpas icke på vävnader, vilkas impregnering eller överdrag icke framträder synbart eller endast medfört en förändring av varans färg. Nr 59.12 tillämpas icke på vävnader med mönster, som åstadkommits genom målning (andra än målade teaterkulisser, ateljéfonder o. d.) eller genom beläggning med stoft, korkpulver e. d., ej heller på vävnader med normal appretering av stärkelse eller liknande ämne. 3. Som vävnader enligt nr 59.11 tulltaxeras: a) vävnader, impregnerade, överdragna eller laminerade med gummi: vägande per m2 högst 1 500 g; eller vägande per in2 mer än 1 500 g och innehållande mer än 50 viktprocent textilmaterial; b) vävnadsliknande varor, bestående av parallellt ordnade trådar av textilmaterial, sammanklistrade med gummi, oavsett vikten per m2; c) plattor, duk och band av poröst gummi i förening med vävnad, andra än varor, som i enlighet med anm. 2 sista stycket till 40 kap. skall hänföras till nämnda kapitel. 4. Till nr 59.16 hänföres icke: a) driv- och transportremmar, som längd vara eller i avpassade längder, med en tjocklek av mindre än 3 mm; b) driv- och transportremmar, impregnerade, överdragna eller laminerade med gummi eller tillverkade av garn av textilmaterial, impregnerat eller överdraget med gummi (nr 40.10). 5. Nr 59.17 tillämpas på följande varor, som skall anses icke hänförliga till annat nummer i elfte avd.: a) följande textilvaror (ej hänförliga till nr 59.14—59.16), nämligen vävnader, stampad filt och vävnader i förening med stampad filt, överdragna eller laminerade med gummi, läder eller annat material, för tillverkning av kardbeslag, samt andra dylika varor för tekniskt ändamål; siktduk; filterdukar och grova vävnader för oljepressning eller liknande tekniskt ändamål, även. av människohår; dubbelvävd filt och slangformig eller ändlös vävd filt (vare sig enkel- eller dubbelvävd), med eller utan impregnering eller överdrag, för användning vid papperstillverkning eller för annat tekniskt ändamål; vävnader med förstärkning av metall, för tekniskt ändamål; vävnader, tillverkade av garn, hänförligt till nr 52.01, för användning vid papperstillverkning eller för annat tekniskt ändamål; snören, flätor och liknande textilvaror, även med impregnering eller överdrag eller med förstärkning av metall, för packnings- eller smörjningsändamål; b) artiklar för tekniskt bruk (ej hänförliga till nr 59.14—59.16), såsom polerskivor, packningar och andra maskindelar.

59.01¶Vadd samt varor av vadd; stoft, noppor o. d. av textilmaterial: A. vadd samt varor av vadd:

140 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 59 kap.

59.02 Stampad filt (härunder inbegripet s. k. nålad filt) samt varor

59 kap. Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 141

59.13 Elastiska vävnader, andra än trikåväv, av textilmaterial i

förening med gummitråd:

A. band:

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 143

60 kap. Trikåvaror

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke: a) virkade spetsar, hänförliga till nr 58.09; b) trikåvaror, hänförliga till 59 kap.; c) korsetter, gördlar, höfthållare, bysthållare, hängslen, strumphållare, strumpeband och liknande artiklar (nr 61.09); d) begagnade kläder och andra artiklar, hänförliga till nr 63.01; e) ortopediska artiklar, brockband o. d. (nr 90.19). 2. Till nr 60.02—60.06 (och ej till 61 och 62 kap.) hänföres icke blott direkt framställda artiklar (även icke färdiga eller icke kompletta) av trikå utan även artiklar, tillverkade av trikåväv genom sömnad e. d. (konfektionerade), delar av trikå till sådana varor härunder inbegripna. 3. Såsom trikåvaror, innehållande gummi, enligt nr 60.06 anses icke trikåvaror, endast försedda med resårband e. d., innehållande gummi. 4. Till detta kapitel hänföres även artiklar av metalltråd, för beklädnad, heminredning eller liknande ändamål. 5. Med trikåvaror, innehållande gummi, avses i detta kapitel: a) trikåvaror av textilmaterial i förening med gummitråd; b) trikåvaror, impregnerade, överdragna eller laminerade med gummi eller tillverkade av garn, impregnerat eller överdraget med gummi.

60.01 Trikåväv, icke innehållande gummi:

144 Iiungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 60 kap.

60.05 Överkläder av trikå samt andra trikåvaror, icke innehållande

gummi:

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 145

61 kap. Kläder och tillbehör därtill

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar endast varor av textilmaterial (metalltråd härunder inbegripen),

med undantag av trikåvaror; till nr 61.09 hänföres dock jämväl varor av trikå. 2. Till detta kapitel hänföres icke:

a) begagnade kläder och andra artiklar, hänförliga till nr 63.01; b) ortopediska artiklar, brockband o. d. (nr 90.19).

3. Vid tillämpning av nr 61.01—61.04 gäller följande:

a) artiklar, som icke är igenkännliga såsom kläder för män eller gossar eller såsom kläder

för kvinnor eller flickor, tulltaxeras såsom kläder för kvinnor eller flickor (nr 61.02 och

61.04);

b) såsom kläder för småbarn anses endast sådana artiklar, som icke är igenkännliga såsom

avsedda uteslutande för gossar eller uteslutande för flickor. Såsom kläder för småbarn

tulltaxeras även blöjor och liknande spädbarnsartiklar. 4. Scarfar, halsdukar o. d. av kvadratisk eller nästan kvadratisk form, vilka icke har någon sida

större än 60 cm, tulltaxeras såsom näsdukar (nr 61.05). Näsdukar, som har någon sida större

än 60 cm, hänföres till nr 61.06. 5. Icke kompletta eller icke färdiga varor, härunder inbegripet tillformade stycken av trikå för

tillverkning av artiklar, hänförliga till nr 61.09, samt tillklippta stycken av annan textilvara

för tillverkning av hit hänförliga artiklar, tulltaxeras såsom motsvarande kompletta eller

färdiga varor.

61.01 Överkläder för män eller gossar:

146 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 61 kap.

61.08 Kragar, isättningar, krås, manschetter, volanger och liknande

besättningsartiklar till kläder för kvinnor eller flickor:

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 147

62 kap. Andra konfektionerade textilvaror

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar konfektionerade artiklar av textilmaterial, med undantag av trikå-

varor och varor av stampad filt eller av fiberduk. 2. Detta kapitel omfattar icke:

a) varor, hänförliga till 58, 59 eller 61 kap.;

b) begagnade kläder och andra artiklar, hänförliga till nr 63.01.

62.01 Res- och sängfiltar:

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 149

63 kap. Begagnade kläder och andra begagnade textilvaror; lump

63.01 Kläder och tillbehör därtill, res- och sängfiltar samt hushållsoch rumsinredningsartiklar, av textilmaterial, ej hänförliga till nr 58.01—58.03, ävensom, oavsett materialet, skodon och huvudbonader, allt för så vitt varorna är synbarligen begagnade och inkommer oförpackade eller i balar, säckar eller liknande

63.02 Lump samt avklipp och liknande avfall av textilvaror (även av

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 151

TOLFTE AVDELNINGEN

Skodon; huvudbonader; paraplyer och parasoller; bearbetade fjädrar samt

varor av fjädrar; konstgjorda blommor; varor av människohår; solfjädrar

64 kap. Skodon, damasker och liknande artiklar samt delar därtill

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) skodon utan särskild sula, av trikå (nr 60.03) eller annan textilvara, med undantag av

stampad filt och fiberduk (nr 62.05); b) begagnade skodon, hänförliga till nr 63.01; c) artiklar av asbest (nr 68.13); d) ortopediska skodon och andra ortopediska artiklar samt delar därtill (nr 90.19); e) leksaker samt skodon med fastsatta skridskor (97 kap.).

2. Nr 64.05 och 64.06 omfattar icke pligg, skoskyddare, snörhålsringar, hakar och spännen samt

snören, tofsar och andra snörmakeriarbeten och besättningsartiklar, vilka tulltaxeras efter sin

beskaffenhet, ej heller knappar och andra artiklar, hänförliga till nr 98.01. 3. Vid tillämpningen av nr 64.01 anses som gummi eller plast även vävnad och annan textilvara

med överdrag av gummi eller plast.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 153

65 kap. Huvudbonader och delar därtill

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) begagnade huvudbonader, hänförliga till nr 63.01; b) hårnät av människohår (nr 67.04); c) huvudbonader av asbest (nr 68.13); d) leksaker, såsom dockhattar och karnevalsartiklar (97 kap.).

2. Till nr 65.02 hänföres icke hattstumpar, tillverkade genom sömnad, dock med undantag av

sådana, som tillverkats enbart genom hopsyning i spiral av flätor, band, remsor e. d.

65.01 Hattstumpar av stampad filt, icke formpressade och icke försedda med brätte; plana eller cylindriska hattämnen av stampad filt:

Kungi. Maj. ts proposition nr 150 år 1967 155

66 kap. Paraplyer, parasoller, promenadkäppar, piskor och

ridspön samt delar därtill

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke: a) mätkäppar och liknande artiklar (nr 90.16); b) promenadkäppar med skjutvapen eller stilett, förtyngda käppar för användning som

slagvapen samt liknande käppar (93 kap.); c) artiklar, hänförliga till 97 kap., såsom leksaksparaplyer och leksaksparasoller. 2. Till nr 66.03 hänföres icke tillbehör av textilmaterial, ej heller, oavsett materialet, fodral, övertyg, tofsar o. d. till artiklar, upptagna i nr 66.01 och 66.02. Dylika varor tulltaxeras efter sin beskaffenhet, även om de inkommer samtidigt med de artiklar, för vilka de är avsedda, men icke är anbringade på dessa. 66.01 Paraplyer och parasoller, käpparaplyer, trädgårdsparasoller

dock

minst

3: —

per

styck 66.02 Promenadkäppar (alpstavar och sittkäppar härunder inbe­

66.03 Delar, beslag och tillbehör till varor, hänförliga till nr 66.01 eller

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967 157

67 kap. Bearbetade fjädrar och dun samt varor av fjädrar eller dun;

konstgjorda blommor; varor av människohår; solfjädrar

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke: a) filterduk av människohår (nr 59.17); b) blommotiv av spetsar, broderier e. d. (elfte avd.); c) skodon (64 kap.); d) huvudbonader (65 kap.); e) dammvippor av fjädrar (nr 96.04), pudervippor av dun (nr 96.05) samt siktar av människo­

hår (nr 96.06); f) leksaker, sport- och karnevalsartiklar samt julgransprydnader (97 kap.). 2. Nr 67.01 omfattar icke: a) varor, i vilka fjäder eller dun ingår endast såsom stoppning, t. ex. sängkläder, hänförliga

till nr 94.04; b) kläder och tillbehör därtill, i vilka fjäder eller dun utgör endast besättning eller stoppning; c) konstgjorda blommor och blad samt delar därtill ävensom andra varor, hänförliga till nr

67.02; d) solfjädrar (nr 67.05). 3. Nr 67.02 omfattar icke: a) artiklar av glas (70 kap.); b) imitationer av blommor, blad och frukter av keramiskt material, sten, metall, trä e. d.,

framställda i ett stycke genom gjutning, smidning, snidning eller på annat sätt eller till­

verkade genom hopfogning av olika delar på annat sätt än genom bindning, klistring e. d.

67.01 Fjädrar, delar av fjädrar, dun samt varor därav ävensom skinn och andra delar av fåglar med kvarsittande fjädrar eller dun (med undantag av produkter, hänförliga till nr 05.07, samt

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 159

TRETTONDE AVDELNINGEN

Varor av sten, gips, betong, asbest, glimmer eller liknande material;

keramiska produkter; glas och varor därav

68 kap. Varor av sten, gips, betong, asbest, glimmer eller

liknande material

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke: a) varor, hänförliga till 25 kap.; b) papper och papp med överdrag eller impregnering, hänförliga till nr 48.07 (t. ex. papper

och papp, överdragna med glimmerpulver eller grafit eller behandlade med asfalt eller

bitumen); c) vävnader med överdrag eller impregnering, hänförliga till 59 kap. (t. ex. vävnader, över­

dragna med glimmerpulver eller behandlade med asfalt eller bitumen); d) artiklar, hänförliga till 71 kap.; e) verktyg och delar därtill, hänförliga till 82 kap.; f) litografiska stenar, hänförliga till nr 84.34; g) isolatorer och andra artiklar för elektriskt ändamål, hänförliga till nr 85.25 eller 85.26h) sliptrissor för tandläkarbruk (nr 90.17); ij) urfoder och andra artiklar, hänförliga till 91 kap.; k) artiklar, hänförliga till nr 95.07; l) leksaker, spel och sportartiklar (97 kap.); m) knappar (nr 98.01), grifflar (nr 98.05) och skrivtavlor (nr 98.06); n) konstverk, föremål för samlingar samt antikviteter (99 kap.). 2. Med monument- eller byggnadssten i nr 68.02 förstås icke blott sådan sten, som avses i nr 25.15 och 25.16, utan även annan naturlig sten (dock ej skiffer), bearbetad såsom monumenteller byggnadssten.

68.01 Gatsten, kantsten och trottoarsten av naturlig sten (annan än

160 Iiungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 68 kap.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967 161

69 kap. Keramiska produkter

Anmärkningar

1. 69 kap. omfattar endast efter formgivning brända keramiska produkter. Värmeisolerande och eldfasta varor hänföres icke till nr 69.04—69.14. 2. Detta kapitel omfattar icke: a) varor, hänförliga till 71 kap. (t. ex. bijouteri varor); b) kermeter, hänförliga till nr 81.04; c) isolatorer och andra artiklar för elektriskt ändamål, hänförliga till nr 85.25 eller 85.26; d) konstgjorda tänder (nr 90.19); e) urfoder och andra artiklar, hänförliga till 91 kap.; f) leksaker, spel och sportartiklar (97 kap.); g) knappar, rökpipor och andra varor, hänförliga till 98 kap.; h) konstverk, föremål för samlingar samt antikviteter (99 kap.).

I. Värmeisolerande och eldfasta produkter

69.01 Värmeisolerande produkter (sten, plattor m. m.) av diatomacéhaltiga fossilmjöl eller liknande kiseldioxidhaltiga jord­

1 62 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 69 kap

69.11 Bords-, hushålls- och toalettartiklar av porslin:

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1067 163

70 kap. Glas och varor därav

Anmärkningar

1. Detta kapitel omtattar icke: a) icke frittad glasyr- och emaljmassa samt fritta och annat glas i form av pulver, korn eller

flingor (nr 32.08); ' 1») varor, hänförliga till 71 kap., såsom bijouterivaror; c) isolatorer och andra artiklar för elektriskt ändamål, hänförliga till nr 85.25 eller 85.26; d) optiska element, optiskt bearbetade, samt injektionssprutor, konstgjorda ögon, termomet­

rar, barometrar, areometrar och andra artiklar, hänförliga till 90 kap.; e) leksaker, spel, julgransprydnader och andra artiklar, hänförliga till 97 kap., med undantag

av konstgjorda ögon (icke mekaniska) för dockor eller för andra artiklar, hänförliga till

97 kap.; f) knappar, monterade rafräschissörer och termosflaskor samt andra artiklar, hänförliga till

98 kap. 2. Till nr 70.07 hänföres även planglas enligt nämnda nummer, utgörande färdiga artiklar, dock endast under förutsättning att artiklarna icke är försedda med ram och icke är i förening med annat material än glas. 3. Med glas förstås i tulltaxan även kvarts och kiseldioxid, som undergått smältning.

70.01 Glasskärv och annat glasavfall; glasmassa (med undantag av

164 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 70 kap.

70.11 Öppna glaskolvar och glasrör, utan montering, till elektriska

glödlampor, elektronrör eller liknande artiklar:

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1067 165

FJORTONDE AVDELNINGEN

Naturpärlor, ädelstenar, ädla metaller och metaller med plätering av ädel

metall samt varor därav; bijouterivaror; mynt

71 kap. Naturpärlor, ädelstenar, ädla metaller och metaller med

plätering av ädel metall samt varor därav; bijouterivaror

Anmärkningar

*• JVIe<!..de undantag> som stadgas i anm. la till sjätte avd. och i nedanstående anmärkningar hänföres till detta kapitel alla varor, som helt eller delvis består: a) av naturpärlor eller av naturliga, syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar; eller b) av ädel metall eller av metall med plätering av ädel metall. 2. a) Till nr 71.12—71.14 hänföres icke varor, i vilka ädel metall eller metall med plätering av adel metall ingår endast såsom mindre väsentlig beståndsdel (t. ex. initialer, monogram och kantbeslag). b) Till nr 71.15 hänföres endast sådana varor, i vilka ädel metall eller metall med plätering av ädel metall icke ingår eller ingår endast såsom mindre väsentlig beståndsdel. 3. Detta kapitel omfattar icke: a) amalgamer av ädla metaller samt ädla metaller i kolloidal form (nr 28.49); b) steril suturtråd för kirurgiskt bruk samt tandfyllningsmedel och andra varor hänförliga till 30 kap.; ö c) varor, hänförliga till 32 kap. (t. ex. flytande glansmetallpreparat); d) handväskor och andra artiklar, hänförliga till nr 42.02 eller 42.03; e) varor, hänförliga till nr 43.03 eller 43.04; f) varor, hänförliga till elfte avd. (textilvaror); g) varor, hänförliga till 64 kap. (skodon) eller 65 kap. (huvudbonader); h) paraplyer, promenadkäppar och andra artiklar, hänförliga till 66 kap.ij) solfjädrar (nr 67.05); k) mynt (72 och 99 kap.); l) slipskivor och liknande artiklar, hänförliga till nr 68.04—68.06 eller till 82 kap., tillverkade av slipmedel, innehållande stoft eller pulver av naturliga eller syntetiska ädelstenar; verktyg och andra varor, hänförliga till 82 kap., i vilka den verksamma delen består av naturliga, syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar på underlag av oädel metall; maskiner apparater och elektrisk materiel samt delar därtill, hänförliga till sextonde avd. (artiklar’ helt bestående av naturliga, syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar, hänföres dock till detta kapitel); m) artiklar, hänförliga till 90. 91 eller 92 kap. (vetenskapliga instrument, ur och musikinstrument); n) vapen och delar därtill (93 kap.); o) artiklar enligt anm. 2 till 97 kap.; p) artiklar, hänförliga till 98 kap.; artiklar av de slag, som avses i nr 98.01 och 98.12, hänföres dock till 71 kap.; q) originalskulpturer (nr 99.03), föremål för samlingar (nr 99.05) och antikviteter, mer än 100 år gamla (nr 99.06); naturpärlor och ädelstenar hänföres dock till detta kapitel oavsett åldern. 4. a) Kulturpäi-lor anses såsom naturpärlor. b) Med ädla metaller avses silver, guld, platina och andra platinametaller. c) Med andra platinametaller avses iridium, osmium, palladium, rhodium och rutenium. 5. Såsom legeringar av ädel metall anses i detta kapitel endast sådana legeringar (sintrade blandningar härunder inbegripna), som innehåller en eller flera ädla metaller, under förutsättning att halten av någon ädel metall uppgår till minst 2 viktprocent. Legeringar av ädel metall tulltaxeras enligt följande regler: a) legeringar, innehållande minst 2 % platina, tulltaxeras såsom platinalegeringar;

166 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 71 kap.

b) legeringar, innehållande minst 2 % guld och mindre än 2 % platina, tulltaxeras såsom guldlegeringar; c) andra legeringar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras såsom silverlegeringar. Vid tilllämpning av denna anmärkning anses alla platinametaller utgöra platina. 6. I de fall, då ädel metall eller viss ädel metall omnämnes i tulltaxan, avses, om ej annat är föreskrivet, jämväl sådana legeringar, som enligt anm. 5 skall tulltaxeras såsom legeringar av ädel metall eller av viss ädel metall. Uttrycket ädel metall avser icke sådana artiklar, som åsyftas i anm. 7, ej heller oädla metaller eller icke metalliska ämnen, som är platinerade, förgyllda eller försilvrade. 7 Med uttrycket metall med plätering av ädel metall avses en produkt av metall, som på en eller flera sidor belagts med ädel metall genom svetsning, lödning, varmvalsning eller liknande mekaniskt förfarande. Varor av oädel metall med inläggningar av ädel metall anses utgöra pläterade varor. 7:1 Med halvfabrikat enligt nr 71.OS—71.10 avses stång, plåt, tråd, rör och andra formvaror, ävensom pulver, paljetter och kantiljer. 8. Med bijouterivaror enligt nr 71.12 förstås: a) smärre artiklar, avsedda som smycken, t. ex. ringar, armband, halsband, broscher, örhängen, urkedjor, berlocker och andra hängsmycken, kravattnålar, manschettknappar samt medaljer och märken, även av religiös karaktär; b) artiklar för personligt bruk, avsedda att bäras exempelvis i fickor eller handväskor, såsom cigarr- och cigarrettetuier, snusdosor, tablettdosor, puderdosor, börsar av metallflätning samt radband. 9. Med guldsmedsvaror enligt nr 71.13 avses bl. a. bords-, toalett-, kontors-, rökbords- och inredningsartiklar samt artiklar av religiös karaktär, icke utgörande bijouterivaror. 10. Med bijouterivaror enligt nr 71.16 förstås artiklar av de slag, som avses i anm. 8 a (dock med undantag av manschettknappar och andra artiklar, hänförliga till nr 98.01, samt kammar, hårspännen o. d„ hänförliga till nr 98.12), utan förening med naturpärlor, naturliga, syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar eller — bortsett från mindre väsentliga beståndsdelar — ädel metall eller metall, pläterad med ädel metall, och bestående: a) helt eller delvis av oädel metall, även förgylld, försilvrad eller platinerad; eller b) av andra ämnen, under förutsättning att varorna består av minst två olika material (t. ex. trä och glas, ben och bärnsten, pärlemor och plast); avseende skall därvid icke fästas vid enkla anordningar för sammanhållande av i varorna ingående delar, såsom tråd i halsband. . . 11. Askar, etuier, fodral och dylika förvaringspersedlar, avsedda för och inkommande samtidigt med artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras tillsammans med artiklarna i fråga, under förutsättning att de utgör förvaringspersedlar av de slag, som brukar åtfölja sådana artiklar vid försäljning. Särskilt inkommande dylika förvaringspersedlar tulltaxeras däremot efter sin beskaffenhet.

I. Naturpärlor och ädelstenar

71.01 Naturpärlor, obearbetade eller bearbetade (härunder inbegripet osorterade pärlor, uppträdda för underlättande av trans­

71 kap. Kiingl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 167

71.06 Oädel metall med plätering av silver, obearbetad, ävensom

kJ»il ■-‘V

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

72 kap. Mynt

Anmärkning

Detta kapitel omfattar icke mynt för samlingar (nr 99.05).

6f Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr ISO

..

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967 171

FEMTONDE AVDELNINGEN

Oädla metaller och varor därav

Anmärkningar

1. Denna avdelning omfattar icke: a) bronsfolier, färger och andra till nr 32.08—32.10 eller 32.13 hänförliga produkter, beredda

av metallpulver eller metallfjäll; b) järncerium (ferrocerium) och andra pyrofora legeringar (nr 36.07); c) huvudbonader och delar därtill av metall, hänförliga till nr 65.06 eller 65.07; d) ställningar och andra delar av metall till paraplyer, parasoller o. d. (nr 66.03); e) varor, hänförliga till 71 kap., såsom legeringar av ädel metall, oädel metall med plätering

av ädel metall samt bijouteri varor av oädel metall; f) varor, hänförliga till sextonde avd. (maskiner, apparater och elektrisk materiel); g) sammansatta järnvägs- och spårvägsspår (nr 86.10) samt andra varor, hänförliga till

sjuttonde avd.; h) instrument och apparater, upptagna i adertonde avd., urfjädrar härunder inbegripna; ij) hagel (nr 93.07) och andra varor, upptagna i nittonde avd. (vapen och ammunition); k) varor, hänförliga till 94 kap. (möbler, resårbottnar till sängar, o. d.); l) handsiktar (nr 96.06); m) varor, hänförliga till 97 kap. (leksaker, spel och sportartiklar); n) knappar, reservoarpennor, stiftpennor, skrivpennor och andra artiklar, hänförliga till

98 kap. 2. Med delar med allmän användning förstås i tulltaxan: a) varor av järn eller stål, hänförliga till nr 73.20, 73.25, 73.29, 73.31 eller 73.32, samt mot­

svarande varor av annan oädel metall; b) fjädrar, andra än urfjädrar (nr 91.11), samt blad till fjädrar, av oädel metall; c) varor, hänförliga till nr 83.01, 83.02, 83.07, 83.09, 83.12 eller 83.14. Såsom delar i 73—82 kap. anses icke sådana varor, som enligt vad ovan sagts utgör delar med allmän användning. 73—81 kap. omfattar icke varor av de slag, som är hänförliga till 82 eller 83 kap., om icke annat följer av närmast föregående stycke eller anm. till 83 kap. 3. I fråga om tulltaxeringen av legeringar gäller följande bestämmelser: a) legeringar av oädla metaller, som innehåller mer än 10 viktprocent nickel, tulltaxeras såsom

nickel, om icke vikten av ingående järn överstiger vikten av var och en av övriga ingå­

ende legeringsmetaller; b) ferrolegeringar hänföres till nr 73.02 och koppartillsatslegeringar till nr 74.02; c) andra legeringar av oädla metaller tulltaxeras såsom den metall vars vikt överstiger vikten

av var och en av övriga ingående legeringsmetaller; d) legeringar (andra än ferrolegeringar och koppartillsatslegeringar) av oädla metaller, hän­

förliga till denna avdelning, och andra ämnen tulltaxeras såsom legeringar av oädla metaller

enligt denna avdelning, om vikten av ingående oädla metaller är lika med eller större än » vikten av övriga ingående ämnen; e) såsom legeringar anses även sintrade blandningar av metallpulver samt heterogena,

hopsmälta blandningar av oädel metall. 4. I alla de fall, då en viss metall omnämnes i tulltaxan, avses, om annat icke är föreskrivet, jämväl sådana legeringar, som enligt anm. 3 skall tulltaxeras såsom metallen i fråga. 5. Varor av oädel metall — härunder inbegripet sådana av olika material bestående varor, som enligt de allmänna reglerna skall tulltaxeras såsom varor av oädel metall — i vilka ingår två eller flera dylika metaller, tulltaxeras, om icke annat är särskilt föreskrivet, såsom varor av den metall, som efter vikten räknat utgör huvudbeståndsdelen. Vid tillämpning av denna bestämmelse skall: a) järn och stål av olika slag anses utgöra en enda metall; b) en legering anses bestå helt av den metall, som är bestämmande för legeringens tulltaxering. 6. Med skrot och avfall av metaller förstås sådana varor, som är användbara endast för återvinning av metall eller för framställning av kemiska produkter.

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967 173

73 kap. Järn och stål

Anmärkningar

1. I detta kapitel förstås med a) Tackjärn (nr 73.01): järn, innehållande minst 1,9 viktprocent kol; varan får därjämte innehålla: mindre än 15 % fosfor, högst 8 % kisel, högst 6 % mangan, högst 30 % krom, högst 40 % volfram och sammanlagt högst 10 % andra legeringsämnen (nickel, koppar, aluminium, titan, vanadin, molybden m. m.). Sådana järnhaltiga legeringar, innehållande minst 1,9 viktprocent kol, som företer de för stål karakteristiska kännetecknen (s. k. krympfritt stål), tulltaxeras dock som stål. b) Spegeljärn (nr 73.01): produkter, innehållande efter vikten räknat mer än 6 % men icke mer än 30 % mangan och i övrigt motsvarande definitionen i anm. 1 a. c) Ferrolegeringar (nr 73.02): sådana för valsning eller sändning icke lämpade järnhaltiga legeringar, som användes vid järn- och stålframställning och som innehåller ett eller flera legeringsämnen i följande kvantiteter, efter vikten räknat, nämligen mer än 8 % kisel, mer än 30 % mangan, mer än 30 % krom, mer än 40 % volfram eller sammanlagt mer än 10 % andra legeringsämnen (aluminium, titan, vanadin, molybden, niob m. in.), dock icke koppar. Halten av andra legeringsämnen än järn får dock icke överstiga 96 % i fråga om ferrolegeringar, innehållande kisel, 92 % i fråga om ferrolegeringar, innehållande mangan men icke kisel, och 90 % i fråga om övriga legeringar. d) Legerat stål (nr 73.15): stål, innehållande ett eller flera legeringsämnen i följande kvantiteter, efter vikten räknat nämligen sammanlagt mer än 2 % mangan och kisel, minst 2 % mangan, minst 2 % kisel, minst 0,50 % nickel, minst 0,50 % krom, minst 0,10 % molybden, minst 0,10 % vanadin, minst 0,30 % volfram, minst 0,30 % kobolt, minst 0,30 % aluminium, minst 0,40 % koppar, minst 0,10 % bly, minst 0,12 % fosfor, 1 minst 0,10 % svavel, sammanlagt minst 0,20 % fosfor och svavel eller minst 0,10 % av något annat legeringsämne. e) Kolrikt stål (nr 73.15): stål, innehållande efter vikten räknat minst 0,6 % kol, mindre än 0,04 % fosfor, mindre än 0,04 % svavel, tagna var för sig, och sammanlagt mindre än 0,07 % fosfor och svavel. f) Smältstycken och råskenor (nr 73.06): produkter för valsning, smidning eller omsmältning, som erhållits genom hopsmidning av välljärnssmältor, varigenom slaggen pressats ut, eller genom hopvällning medelst valsning vid hög temperatur av paket av järn- eller stålskrot eller av välljärn.

174 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 73 kap.

g) Göt (nr 73.06): produkter för varning eller smidning, som erhållits genom gjutning i kokiller. h) Blooms och billets (nr 73.07): halvfärdiga produkter med kvadratiskt eller rektangulärt tvärsnitt, med en tväryta av mer än 1 225 mm3 och med en tjocklek överstigande en fjärdedel av bredden, ij) Slabs och platiner (nr 73.07): halvfärdiga produkter med rektangulärt tvärsnitt, med en bredd av minst 150 mm och en tjocklek av minst 6 mm, icke överstigande en fjärdedel av bredden. k) Plåtåmnen i ringar eller rullar (nr 73.08): halvfärdiga varm valsade produkter med rektangulärt tvärsnitt, med en tjocklek av minst 1,5 mm och en bredd av mer än 500 mm, i ringar eller rullar med en styckevikt av minst 500 kg. l) Universaljårn och universalstål (nr 73.09): produkter med rektangulärt tvärsnitt, varmvalsade i längdriktningen i slutna spår eller i universalvalsverk, med en tjocklek av mer än 5 mm men icke mer än 100 mm och med en bredd av mer än 150 mm men icke mer än 1 200 mm. in) Band (nr 73.12): valsade produkter med klippta eller oklippta kanter, med rektangulärt tvärsnitt, med en bredd av högst 500 mm och med en tjocklek av högst 6 mm, icke överstigande en tiondel av bredden, i raka längder eller i ringar, även tillplattade. n) Plåt (nr 73.13): valsade produkter (ej utgörande sådana plåtämnen i ringar eller rullar, som avses i anm. 1 k här ovan), oavsett tjockleken, i fråga om produkter av kvadratisk eller rektangulär form dock endast om bredden överstiger 500 mm. Till nr 73.13 hänföres bl. a. tillskuren plåt av annan form än kvadratisk eller rektangulär samt plåt, perforerad, korrugerad, räfflad, polerad eller försedd med överdrag, under förutsättning att plåten icke genom bearbetningen erhållit karaktär av till annat nummer hänförlig vara. o) Träd (nr 73.14): kalldragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form, med ett största tvärmått av högst 13 mm; vid tillämpning av nr 73.26 och 73.27 anses såsom tråd även valsade produkter av samma dimension. p) Stång, annan än profilstång (nr 73.10): massiva produkter, som icke helt motsvarar någon av definitionerna i h, ij, k, 1, m, n och o här ovan och som har tvärsnitt i form av cirkel, cirkelsegment, oval, likbent triangel, kvadrat, rektangel, regelbunden sex- eller åttahörning eller parallelltrapets med de icke parallella sidorna lika långa. Till nr 73.10 hänföres även stänger för armering av betong, vilka motsvarar ovanstående definition men på vilka finns smärre försänkningar eller upphöjningar (räfflor, kammar o. d.), åstadkomna under valsningen. q) Ihåligt bergborrstål (nr 73.10): ihålig stång, oavsett tvärsnittets form, lämpad för tillverkning av bergborrar, med ett största yttre tvärmått av mer än 15 mm men icke mer än 50 mm och med det största inre tvärmåttet icke överstigande en tredjedel av det största yttre. Ihålig stång av annan beskaffenhet hänföres till nr 73.18. r) Profilstång (nr 73.11): massiva produkter, som icke är hänförliga till nr 73.16 och som icke helt motsvarar någon av definitionerna i h, ij, k, 1, in, n och o här ovan, med tvärsnitt av annan form än sådan som avses under p. 2. Till nr 73.06—73.14 hänföres icke produkter av legerat stål eller kolrikt stål (nr 73.15). 3. Produkter av järn eller stål, hänförliga till nr 73.06—73.15, med plätering av järn eller stål av annat slag än den underliggande metallen tulltaxeras såsom produkter av det slag av järn eller stål, som efter vikten räknat utgör huvudbeståndsdelen. 4. Produkter av järn, vilka framställts på elektrolytisk väg, tulltaxeras allt efter sin form och sina dimensioner såsom motsvarande produkter, framställda på annat sätt. 5. Med högtrycksrör enljgt nr 73.19 förstås nitade, svetsade eller sömlösa rör (rörböjar härunder inbegripna) med runt tvärsnitt och med en inre diameter av mer än 400 mm och en godstjocklek av mer än 10,5 mm.

73.02¶Ferrolegeringar: A. kiseljärn och kiselmanganjärn, innehållande mer än 15 %

73 kap. Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967 175

176 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 73 kap.

73.15 Legerat stål och kolrikt stål, i sådana former som avses i nr

73.06—73.14:

A. ihåligt bergborrstål, varmvalsat, smitt eller strängpressat .. 6 %

73 kap. Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967 177

73.26 Taggtråd av järn eller stål; stängseltråd av vriden tråd eller

vridet band av järn eller stål, även försedd med taggar, samt

stängseltråd av två löst sammantvinnade trådar av järn eller

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 179

74 kap. Koppar

Anmärkningar

1. Med koppartillsatslegeringar enligt nr 74.02 förstås sådana för valsning eller smidning icke lämpade kopparhaltiga legeringar, utan avseende på kopparhalten, som användes som tillsats vid framställning av andra legeringar eller som desoxidationsmedel eller desulfureringsmedel eller för liknande ändamål vid framställning av andra metaller än järn. Föreningar av fosfor och koppar (fosforkoppar), innehållande mer än 8 viktprocent fosfor hänföres till nr 28.55. 2. I detta kapitel förstås med a) Tråd (nr 74.03): valsade, strängpressade eller dragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form, med ett största tvärmått av högst 6 mm. b) Stång (nr 74.03): valsade, strängpressade, dragna eller smidda massiva produkter med ett största tvärmått av mer än 6 mm och, i fråga om platta produkter, med tjockleken överstigande en tiondel av bredden. Såsom stång anses även gjutna eller sintrade produkter av samma form och dimension, under förutsättning att de efter formningen underkastats bearbetning utöver enkel avputsning. c) Plåt och band (nr 74.04): platta produkter (andra än obearbetade produkter, hänförliga till nr 74.01), även i rullar eller ringar, med ett största tvärmått av mer än 6 mm och med en tjocklek av mer än 0,15 mm, dock icke överstigande en tiondel av bredden. Till nr 74.04 hänföres även plåt och band, tillskurna, av annan form än kvadratisk eller rektangulär, samt plåt och band, perforerade, korrugerade, räfflade, polerade eller försedda med överdrag, under förutsättning att varorna icke genom bearbetningen erhållit karaktär av till annat nummer hänförliga varor. 3. Till nr 74.07 och 74.08 hänföres även rör (ihålig stång härunder inbegripen) och rördelar, polerade, försedda med överdrag eller särskilt tillformade (böjda, formade till spiraler, gängade, borrade, förträngda, konislca eller försedda med kamflänsar).

74.01¶Kopparskärsten; koppar, obearbetad, även raffinerad, samt

180 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 74 kap.

74.10 Linor, kablar, flätade band och liknande varor av koppartråd,

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967 181

75 kap. Nickel

Anmärkningar

1. I detta kapitel förstås med a) Träd (nr 75.02): valsade, strängpressade eller dragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form, med ett största tvärmått av högst 6 mm. b) Stång (nr 75.02): valsade, strängpressade, dragna eller smidda massiva produkter med ett största tvärmått av mer än 6 mm och, i fråga om platta produkter, med tjockleken överstigande en tiondel av bredden. Såsom stång anses även gjutna eller sintrade produkter av samma form och dimension, under förutsättning att de efter formningen underkastats bearbetning utöver enkel avputsning. c) Plåt, band och folier (nr 75.03): platta produkter (andra än obearbetade produkter, hänförliga till nr 75.01), även i rullar eller ringar, med ett största tvärmått av mer än 6 mm och med tjockleken icke överstigande en tiondel av bredden. Till nr 75.03 hänföres även plåt, band och folier, tillskurna, av annan form än kvadratisk eller rektangulär, samt plåt, band och folier, perforerade, korrugerade, räfflade, polerade eller försedda med överdrag, under förutsättning att varorna icke genom bearbetningen erhållit karaktär av till annat nummer hänförliga varor. 2. Till nr 75.04 hänföres även rör (ihålig stång härunder inbegripen) och rördelar, polerade, försedda med överdrag eller särskilt tillformade (böjda, formade till spiraler, gängade, borrade, förträngda, koniska eller försedda med kamflänsar).

75.01 Skärsten, speis och andra mellanprodukter vid framställning av nickel; nickel, obearbetad (med undantag av anoder, hänför­

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967 183

76 kap. Aluminium

Anmärkningar

1. I detta kapitel förstås med a) Träd (nr 76.02): valsade, strängpressade eller dragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form, med ett största tvärmått av högst 6 mm. b) Stång (nr 76.02): valsade, strängpressade, dragna eller smidda massiva produkter med ett största tvärmått av mer än 6 mm och, i fråga om platta produkter, med tjockleken överstigande en tiondel av bredden. Såsom stång anses även gjutna eller sintrade produkter av samma form och dimension, under förutsättning att de efter formningen underkastats bearbetning utöver enkel avputsning. c) Plåt och band (nr 76.03): platta produkter (andra än obearbetade produkter, hänförliga till nr 76.01), även i rullar eller ringar, med ett största tvärmått av mer än 6 mm och med en tjocklek av mer än 0,20 mm, dock icke överstigande en tiondel av bredden. Till nr 76.03 hänföres även plåt och band, tillskurna, av annan form än kvadratisk eller rektangulär, samt plåt och band, perforerade, korrugerade, rafflade, polerade eller försedda med överdrag, under förutsättning att varorna icke genom bearbetningen erhållit karaktär av till annat nummer hänförliga varor. 2. Till nr 76.06 och 76.07 hänföres även rör (ihålig stång härunder inbegripen) och rördelar, polerade, försedda med överdrag eller särskilt tillformade (böjda, formade till spiraler, gängade, borrade, förträngda, koniska eller försedda med kamflänsar).

76.01 Aluminium, obearbetat, samt avfall och skrot av aluminium ... fri

184 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 76 kap.

76.10 Fat, burkar, flaskor, askar och liknande behållare av alumi­

nium, för transport eller förpackning av varor, förpackningsrör

och förpackningstuber härunder inbegripna:

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967 185

77 kap. Magnesium, och beryllium

77.01 Magnesium, obearbetat, samt avfall och skrot av magnesium,

. .

n’r\;

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967 187

78 kap. Bly

Anmärkningar

1. Följande uttryck bär 1 detta kapitel nedan angiven betydelse: a) Tråd (nr 78.02): valsade, strängpressade eller dragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form, med ett största tvärmått av högst 6 mm. b) Stång (nr 78.02): valsade, strängpressade, dragna eller smidda massiva produkter med ett största tvärmått av mer än 6 mm, och i fråga om platta produkter, med tjockleken överstigande en tiondel av bredden. Såsom stång anses även gjutna eller sintrade produkter av samma form och dimension, under förutsättning att de efter formningen underkastats bearbetning utöver enkel avputsning. c) Plåt och band (nr 78.03): platta produkter (andra än obearbetade produkter, hänförliga till nr 78.01), vägande per m2 mer än 1 700 g, även i rullar eller ringar, med ett största tvärmått av mer än 6 mm och med tjockleken icke överstigande en tiondel av bredden. Till nr 78.03 hänföres även plåt och band, tillskurna, av annan form än kvadratisk eller rektangulär, samt plåt och band, perforerade, korrugerade, räfflade, polerade eller försedda med överdrag, under förutsättning att varorna icke genom bearbetningen erhållit karaktär av till annat nummer hänförliga varor. 2. Till nr 78.05 hänföres även rör (ihålig stång härunder inbegripen) och rördelar, polerade, försedda med överdrag eller särskilt tillformade (böjda, formade till spiraler, gängade, borrade, förträngda, konislca eller försedda med kamflänsar).

78.01¶Bly, även silverhaltigt, obearbetat, samt avfall och skrot av

' • i;: •: "i ■

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967 189

79 kap. Zink

Anmärkningar

1. I detta kapitel förstås med a) Träd (nr 79.02): valsade, strängpressade eller dragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form, med ett största tvärmått av högst 6 mm. b) Stång (nr 79.02): valsade, strängpressade, dragna eller smidda massiva produkter med ett största tvärmått av mer än 6 mm och, i fråga om platta produkter, med tjockleken överstigande en tiondel av bredden. Såsom stång anses även gjutna eller sintrade produkter av samma form och dimension, under förutsättning att de efter formningen underkastats bearbetning utöver enkel avputsning. c) Plåt, band och folier (nr 79.03): platta produkter (andra än obearbetade produkter, hänförliga till nr 79.01), även i rullar eller ringar, med ett största tvärmått av mer än 6 mm och med tjockleken icke överstigande en tiondel av bredden. Till nr 79.03 hänföres även plåt, band och folier, tillskurna, av annan form än kvadratisk eller rektangulär, samt plåt, band och folier, perforerade, korrugerade, räfflade, polerade eller försedda med överdrag, under förutsättning att varorna icke genom bearbetningen erhållit karaktär av till annat nummer hänförliga varor. 2. Till nr 79.04 hänföres även rör (ihålig stång härunder inbegripen) och rördelar, polerade, försedda med överdrag eller särskilt tillformade (böjda, formade till spiraler, gängade, borrade, förträngda, koniska eller försedda med kamflänsar).

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1067 191

80 kap. Tenn

Anmärkningar

1. I detta kapitel förstås med a) Tråd (nr 80.02): valsade, strängpressade eller dragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form, med ett största tvärmått av högst 6 mm. b) Stång (nr 80.02): valsade, strängpressade, dragna eller smidda massiva produkter med ett största tvärmått av mer än 6 mm och, i fråga om platta produkter, med tjockleken överstigande en tiondel av bredden. Såsom stång anses även gjutna eller sintrade produkter av samma form och dimension, under förutsättning att de efter formningen underkastats bearbetning utöver enkel avputsning. c) Plåt och band (nr 80.03): platta produkter (andra än obearbetade produkter, hänförliga till nr 80.01), vägande per in2 mer än 1 000 g, även i rullar eller ringar, med ett största tvärmått av mer än 6 mm och med tjockleken icke överstigande en tiondel av bredden. Till nr 80.03 hänföres även plåt och band, tillskurna, av annan form än kvadratisk eller rektangulär, samt plåt och band, perforerade, korrugerade, räfflade, polerade eller försedda med överdrag, under förutsättning att varorna icke genom bearbetningen erhållit karaktär av till annat nummer hänförliga varor. 2. Till nr 80.05 hänföres även rör (ihålig stång härunder inbegripen) och rördelar, polerade, försedda med överdrag eller särskilt tillformade (böjda, formade till spiraler, gängade, borrade, förträngda, koniska eller försedda med kamflänsar).

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 193

81 kap. Andra oädla metaller

Anmärkning

Enligt nr 81.04 tulltaxeras endast följande oädla metaller: vismut, kadmium, kobolt, krom, gallium, germanium, hafnium, indium, mangan, niob, rhenium, antimon, titan, torium, tallium, uran, utarmat på U 235, samt vanadin och zirkonium. Till detta nummer hänföres även skärsten, speis och dylika mellanprodukter vid framställning av kobolt, ävensom kermeter.

81.01 Volfram, obearbetat eller bearbetat, samt varor därav:

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 195

82 kap. Verktyg och redskap samt knivar, gafflar och skedar

av oädel metall Anmärkningar

1. Till detta kapitel hänföres — bortsett från blåslampor, transportabla smidesässjor, slipstenar och slipskivor på ställning e. d., verktygssatser för manikyr eller pedikyr samt artiklar, hänförliga till nr 82.07 eller 82.15 — endast sådana varor, i vilka den verksamma delen (blad, skär o. d.) består av: a) oädel metall; b) hårdmetall; c) naturliga, syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar på underlag av oädel metall; d) slipmedel på underlag av oädel metall, under förutsättning att detta icke genom belägg­

ningen med slipmedel förlorat sin ursprungliga karaktär. 2. Delar av oädel metall till artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras enligt samma nummer som motsvarande färdiga artiklar, med undantag av delar, som är särskilt upptagna, och till nr 84.48 hänförliga verktygshållare till handverktyg. Delar med allmän användning är dock enligt anm. 2 till femtonde avd. undantagna från detta kapitel. Ämnen till artiklar, hänförliga till detta kapitel, samt ämnen till sådana delar, som enligt nästföregående stycke är hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras såsom motsvarande färdiga artiklar. Saxar och skärhuvuden till elektriska rakapparater hänföres till nr 82.11, saxar till elektriska hårklippningsmaskiner till nr 82.13. 3. 4 ill olika nummer i detta kapitel hänförliga varor, som inkommer i satser, förpackade i etuier, askar, fodral e. d., tulltaxeras enligt bestämmelserna för den i satsen ingående vara, som är underkastad högsta tullen. Satser av verktyg för manikyr, pedikyr e. d., även innehållande saxar, hänföres dock till nr 82.13. 3:1. Anm. 3 gäller även varor, hänförliga till olika underavdelningar av samma nummer, dock att rakhyvlar med tillhörande blad hänföres till nr 82.11 B. 4. Askar, etuier, fodral och dylika förvaringspersedlar, avsedda för och inkommande samtidigt med artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras tillsammans med artiklarna i fråga, under förutsättning att de utgör förvaringspersedlar av de slag, som plägar åtfölja sådana artiklar vid försäljning. Särskilt inkommande dylika förvaringspersedlar tulltaxeras däremot efter sin beskaffenhet.

82.01 Spadar, skyfflar, hackor, korpar, högafflar, grepar, krattor, räfsor och rakor; yxor, röjknivar och liknande verktyg för huggning eller klyvning; liar och skäror, hö- och halmknivar, trädgårdssaxar för två händer, kilar samt andra handverktyg och handredskap för lantbruk, trädgårdsskötsel eller skogs­

196 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1!)67 82 kap.

smidesässjor, hand- eller fotdrivna slipstenar och slipskivor på

ställning e. d. samt monterade glasmästardiamanter:

A. handborrar, andra än spiralborrar, skruvmejslar, borr- och

sparrsockar, tubpressar och skärcirklar samt delar till dyli­

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1067 197

83 kap. Diverse varor av oädel metall Anmärkning

Såsom delar till artiklar, hänförliga till detta kapitel, anses icke i något fall artiklar av järn eller stål, upptagna i nr 73.25, 73.29, 73.31, 73.32 eller 73.35, ej heller motsvarande artiklar av andra oädla metaller (74—81 kap.). 83.01 Lås (nyckellås, kombinationslås och elektriska lås) och väsk-

byglar med lås samt delar därtill, av oädel metall; nycklar och nyckelämnen av oädel metall till artiklar, hänförliga till detta nummer:

198 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 83 kap.

83.15 Tråd, stavar, rör, plattor, elektroder och liknande varor av

oädel metall eller hårdmetall, belagda med eller innehållande

flussmedel, för svetsning eller lödning eller för påsvetsning eller

pålödning av metall eller hårdmetall; tråd och stavar av metall­

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967 199

SEXTONDE AVDELNINGEN

Maskiner och apparater samt mekaniska redskap; elektrisk materiel

Anmärkningar

1. Denna avdelning omfattar icke: a) driv- och transportremmar av plast, hänförliga till 39 kap., eller av mjukgummi (nr 40.10)

samt andra varor av mjukgummi för tekniskt bruk, såsom packningar och ventiler (nr

40.14); b) varor för tekniskt bruk, av läder eller konstläder (nr 42.04) eller av pälsskinn (nr 43.03); c) bobiner, spolpipor och liknande artiklar (39, 40, 44 eller 48 kap. eller femtonde avd., allt­

efter materialets beskaffenhet); d) perforerade kort av papper eller papp för jacquardmaskiner eller liknande maskiner (nr

48.21); e) driv- och transportremmar av textilmaterial (nr 59.16) samt andra textilvaror för tekniskt

bruk (nr 59.17); f) artiklar, helt av naturliga, syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar, hänförliga till nr

71.02, 71.03 eller 71.15; g) delar med allmän användning enligt anm. 2 till femtonde avd. av oädel metall (femtonde

avd.) samt motsvarande varor av plast (hänföres i allmänhet till nr 39.07); h) ändlös duk och ändlösa driv- och transportremmar av metalltråd eller metallband (fem­

tonde avd.); ij) varor, hänförliga till 82 eller 83 kap.; k) transportmedel, hänförliga till sjuttonde avd.; l) varor, hänförliga till 90 kap. (mät- och kontrollinstrument m. m.); m) ur och andra varor, hänförliga till 91 kap.; n) utbytbara verktyg, hänförliga till nr 82.05, och maskinborstar, hänförliga till nr 96.02,

samt liknande utbytbara verktyg (tulltaxeras efter beskaffenheten av materialet i den

verksamma delen, t. ex. 40, 42, 43, 45 eller 59 kap., nr 68.04 eller 69.09); o) varor, hänförliga till 97 kap. (leksaker, spel och sportartiklar). 2. Med de inskränkningar, som följer av bestämmelserna i anm. 1 och 3 till denna avdelning,anm. 1 till 84 kap. och anm. 1 till 85 kap., tulltaxeras delar till maskiner, med undantag av delar till artiklar, hänförliga till nr 84.64, 85.23, 85.24, 85.25 eller 85.27, enligt följande regler: a) om delarna utgör varuslag, som är särskilt upptaget i visst tulltaxenummer i 84 eller 85

kap. (med undantag av nr 84.65 och 85.28), hänföres de till detta nummer, oavsett för

vilket slag av maskiner de är avsedda; b) om delarna icke utgör varuslag som nyss nämnts, men är igenkännliga såsom uteslutande

eller huvudsakligen avsedda för visst slag av maskiner eller för flera slag av maskiner,

hänförliga till ett och samma tulltaxenummer (även nr 84.59 eller 85.22), tulltaxeras de

enligt tulltaxenumret för maskinerna i fråga; delar, igenkännliga såsom huvudsakligen

avsedda för varor, hänförliga till nr 85.13 eller 85.15 och lika användbara för båda dessa

slag av varor, tulltaxeras enligt nr 85.13; c) om delarna icke kan tulltaxeras enligt ovan angivna bestämmelser, hänföres de till nr

84.65 eller 85.28. 3. I de fall, då skillnad göres mellan maskiner av visst slag och delar till sådana maskiner, anses även icke kompletta maskiner såsom maskiner, för så vitt de företer de väsentliga kännetecknen på de kompletta maskinerna. 4. Maskiner (härunder inbegripet sådana icke kompletta maskiner, som enligt anm. 3 skall tulltaxeras såsom kompletta), inkommande i delar, tulltaxeras såsom motsvarande sammansatta maskiner. 4:1 Anm. 4 gäller även om delarna inkommer med skilda lägenheter, om varuhavaren yrkar det eller det annars är uppenbart att delarna tillsammans utgör en artikel, som tulltaxeras såsom maskin. 5. Kombinationer av olika maskiner, som skall arbeta tillsammans och som bildar en enhet, ävensom maskiner, som kan utföra mer än ett slags arbete, tulltaxeras, om icke annat är föreskrivet, efter den funktion, som ger kombinationerna eller maskinerna deras karaktär.

200 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

6. Motorer, anbragta på maskiner eller inkommande lösa tillsammans med maskiner, på vilka

finns särskilt utrymme eller aptering (konsol e. d.) för anbringande av motorerna, tulltaxeras

tillsammans med maskinerna. Vad nu sagts gäller i tillämpliga delar även för driv- och tran­

sportremmar. 7. Med maskiner avses i ovanstående anmärkningar alla maskiner, apparater och redskap, hän­

förliga till sextonde avd.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 201

84 kap. Ångpannor, maskiner och apparater samt mekaniska redskap

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke: a) kvarnstenar, slipstenar, slipskivor och andra artiklar, hänförliga till 68 kap.; b) maskiner och apparater (t. ex. pumpar) samt delar därtill, av keramiskt material (69 kap.); c) laboratorieartiklar av glas (nr 70.17); artiklar av glas för tekniskt bruk (nr 70.20 och 70.21); d) artiklar av järn eller stål, hänförliga till nr 73.36 eller 73.37, samt motsvarande artiklar av

andra oädla metaller (74—81 kap.); e) elektromekaniska handverktyg (nr 85.05) och elektromekaniska hushållsapparater (nr

85.06). 2. Om icke annat följer av anm. 5 och 6 till sextonde avd., tulltaxeras maskiner och apparater, vilka enligt ordalydelsen kan hänföras till såväl nr 84.01—84.21 som nr 84.22—84.60, enligt nr 84.01—84.21. Till nr 84.17 hänföres dock icke: a) äggkläckningsapparater, värmekammare för nykläckta kycklingar (s. k. kycklingmödrar)

och groningsapparater (nr 84.28); b) spannmålsfuktningsapparater för kvarnindustrin (nr 84.29); c) diffusörer för sockerindustrin (nr 84.30); d) maskiner och apparater för värmebehandling av garn, vävnader eller andra textilvaror

(nr 84.40).

Nr 84.17 omfattar ej heller maskiner eller apparater för mekanisk bearbetning, i vilka en

erforderlig temperaturändring endast är av underordnad betydelse i förhållande till

maskinernas eller apparaternas huvuduppgift. Till nr 84.19 hänföres icke: a) symaskiner (nr 84.41); b) maskiner och apparater för kontorsbruk, hänförliga till nr 84.54. 3. Till nr 84.62 hänföres polerade stålkulor med en diametertolerans av högst 1 %, dock icke större än 0,05 mm (kalibrerade kulor). Andra stålkulor tulltaxeras enligt nr 73.40. 4. Om icke annat följer av ordalydelsen eller av bestämmelserna i anm. 2 till detta kapitel eller i anm. 5 till sextonde avd., tulltaxeras maskiner, som kan användas för flera ändamål, efter den huvudsakliga användningen av maskiner av ifrågavarande slag. Om den huvudsakliga användningen icke kan fastställas eller icke finns omnämnd i något tulltaxenummer, hänföres maskinerna till nr 84.59. Maskiner för tillverkning av linor, kablar o. d. (t. ex. linslagnings-, tvinn- och kablingsmaskiner) av metalltråd, garn eller annat material hänföres likaledes till nr 84.59.

84.01¶Ångpannor och andra ånggeneratorer, andra än värmelednings­

202 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 84 kap.

84.11 Luftpumpar och vakuumpumpar, även med motor eller turbin;

kompressorer (även med motor eller turbin) för luft eller andra

gaser; frikolvskompressorer för gasturbiner; fläktar och liknan­

84 kap. Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1067 203

84.25 Maskiner och redskap för skörd eller slätter, tröskverk, halm-

och foderpressar samt gräsklippningsmaskiner; rensnings- och

sorteringsmaskiner för spannmål eller frön samt sorterings-

maskiner för ägg, frukt eller andra lantbruksprodukter, med

undantag av till nr 84.29 hänförliga, för kvarnindustrin avsedda

204 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

84 kap.

maskiner och varpklistringsmaskiner samt andra maskiner och

84 kap. Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

84.47 Verktygsmaskiner, ej hänförliga till nr 84.49, för bearbetning

av trä, kork, ben, hårdgummi, styvplast eller liknande hårda

206 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 84 kap.

84.63 Vevaxlar, kamaxlar och andra transmissionsaxlar, glidlager,

lagerhus, kugghjul (friktionshjul härunder inbegripna), kuggväxlar och andra växlar för överföring av kraft eller rörelse, svänghjul, rem- och linskivor (blockskivor och block härunder

84.64 Packningar av metallplåt i förening med annat material (t. ex.

asbest, stampad filt och papp) eller av flera skikt metallfolier; satser av packningar av skilda material, för maskiner, transportmedel eller rörledningar, i påsar, kuvert eller liknande för­

84.65 Delar till maskiner, apparater eller mekaniska redskap, icke

försedda med elektriska kontaktelement, isolatorer, spolar

eller andra elektriska anordningar och ej hänförliga till annat

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1067 207

85 kap. Elektriska maskiner och apparater samt elektrisk materiel

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke: a) filtar, dynor, fotpåsar och liknande artiklar med anordning för elektrisk uppvärmning

ävensom kläder, skodon, öronskydd och andra dylika för personligt bruk avsedda artiklar

med sådan anordning; b) artiklar av glas, hänförliga till nr 70.11, såsom glaskolvar till glödlampor; c) möbler med elektrisk uppvärmning (94 kap.). 2. Artiklar, vilka enligt ordalydelsen kan hänföras såväl till nr 85.01 som till nr 85.08, 85.09

eller 85.21, tulltaxeras enligt något av sistnämnda tre nummer. Kvicksilverlikriktare med

metallbehållare hänföres dock till nr 85.01. 3. Nr 85.06 tillämpas endast för följande elektromekaniska apparater av hushållstyp, nämligen: a) dammsugare, golvbonare, maskiner för målning eller blandning av livsmedel, fruktpressar

samt bordfläktar, köksfläktar och liknande fläktar, samtliga artiklar oavsett vikten per

styck; b) andra apparater, vägande per styck högst 20 kg. Till nr 85.06 hänföres dock icke diskmaskiner (nr 84.19), tvättmaskiner (nr 84.18 och 84.40), manglar och strykmaskiner (nr 84.16 och 84.40), symaskiner (nr 84.41) samt elektriska värmeapparater (nr 85.12).

85.01 Elektriska generatorer, motorer, omformare (motorgeneratorer härunder inbegripna), transformatorer, likriktare och

208 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 85 kap.

85.12 Elektriska varmvattenberedare och doppvärmare; elektriska

kaminer och andra apparater för lokaluppvärmning eller liknande uppvärmningsändamål; elektriska värmeapparater för hårbehandling, såsom hårtorkningsapparater, onduleringsapparater och hårtångsvärmare; elektriska stryk- och pressjärn; elektriska värmeapparater för hushållsbruk; värmemotstånd, ej hänförliga till nr 85.24: A. elektriska stryk- och pressjärn samt delar därtill (andra än

85 kap. Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1067 209

D. glödlampshållare, vägande per styck:

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 211

SJUTTONDE AVDELNINGEN

Transportmedel

Anmärkningar

1. Denna avdelning omfattar icke artiklar, hänförliga till nr 97.01, 97.03 eller 97.08, ej heller sportkälkar, bobbar o. d. (nr 97.06). 2. Enligt de nummer i denna avdelning, som avser delar och tillbehör till transportmedel, tulltaxeras icke följande varor, även om de är igenkännliga som avsedda för transportmedel: a) packningar, tätningar o. d. (tulltaxeras efter materialets beskaffenhet eller enligt nr 84.64); b) delar med allmän användning enligt anm. 2 till femtonde avd. av oädel metall (femtonde

avd.) samt motsvarande varor av plast (hänföres i allmänhet till nr 39.07); c) varor, hänförliga till 82 kap. (verktyg); d) varor, hänförliga till nr 83.11; e) maskiner, apparater och andra artiklar, hänförliga till nr 84.01—84.59, 84.61 eller 84.62,

samt till nr 84.63 hänförliga delar till motorer; f) elektriska maskiner och apparater samt elektrisk materiel (85 kap.); g) instrument och apparater, hänförliga till 90 kap.; h) ur (91 kap.); ij) vapen (93 kap.); k) borstar, utgörande delar till transportmedel (nr 96.02). 3. Med delar och tillbehör avses i 86—88 kap. icke sådana artiklar, som ej uteslutande eller huvudsakligen användes för varor, hänförliga till nämnda kapitel. Delar och tillbehör, som kan hänföras till två eller flera tulltaxenummer i dessa kapitel, tulltaxeras efter den huvudsakliga användningen av artiklar av ifrågavarande slag. 4. Flygmaskiner, konstruerade för användning även såsom vägfordon, tulltaxeras som flygmaskiner. Motordrivna amfibiefordon tulltaxeras som motorfordon. 5. Icke kompletta eller icke färdiga varor, hänförliga till denna avdelning, tulltaxeras såsom motsvarande kompletta eller färdiga varor, om de företer de väsentliga kännetecknen på de kompletta eller färdiga varorna. 6. Om icke annat är föreskrivet, tulltaxeras till denna avdelning hänförliga varor (kompletta eller färdiga varor och sådana icke kompletta eller icke färdiga varor, som enligt anm. 5 skall tulltaxeras såsom kompletta eller färdiga), inkommande i delar, såsom motsvarande sammansatta varor. 6:1. Anm. 6 gäller även om delarna inkommer med skilda lägenheter, om varuhavaren yrkar det eller det annars är uppenbart att delarna tillsammans utgör en artikel hänförlig till denna avdelning.

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967 213

86 kap. Järnvägs- och spårvägsmateriel; trafiksignalapparater,

icke elektriskt manövrerade

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke: a) järnvägs- och spårvägssliprar av trä (nr 44.07) eller av betong (nr 68.11); b) banbyggnadsmateriel, hänförlig till nr 73.16; c) elektriskt manövrerade signalapparater, hänförliga till nr 85.16. 2. Till nr 86.09 hänföres bl. a. axlar, hjul och hjulsatser, hjulringar, fälgar, nav och andra delar till hjul, underreden, boggier, axelboxar, bromsapparater, buffertar, dragkrokar och koppelanordningar, vagnsbälgar och vagnskorgar. 3. Till nr 86.10 hänföres bl. a. sammansatta spår, även transportabla, vändskivor, stoppbockar och lastmallar. Enligt samma nummer tulltaxeras därjämte semaforer och rörliga signalskivor, mekaniska centralställverk och andra mekaniska manövreringsanordningar för signaler, spårväxlar eller vägbommar, även försedda med elektriska belysningsanordningar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 215

87 kap. Motorfordon, traktorer, cyklar och andra fordon

Anmärkningar

1. Med traktorer förstås i detta kapitel motordrivna, icke rälgående fordon, som är konstruerade

väsentligen för dragande eller skjutande av andra fordon eller av maskiner, redskap eller last,

även om de har särskilda smärre utrymmen, som möjliggör medförande, i samband med deras

huvudsakliga användning, av verktyg, utsäde, gödningsämnen e. d. 2. Bilunderreden med motor, som är försedda med förarhytt, hänföres till nr 87.02 och icke till

nr 87.04. 3. Till nr 87.10 hänföres icke barncyklar, som icke är konstruerade som vanliga cyklar eller

som icke är utrustade med kullager; dylika barncyklar hänföres till nr 97.01.

216 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 87 kap.

87.10 Cyklar (trehjuliga transportcyklar härunder inbegripna), utan 87.11 Invalidvagnar med mekanisk drivanordning, även med motor fri 87.12 Delar och tillbehör till fordon, hänförliga till nr 87.09—87.11 . . 12 % 87.13 Barnvagnar samt invalid- och sjukvagnar utan mekanisk 87.14 Andra fordon (släpfordon härunder inbegripna) utan mekanisk

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967 217

88 kap. Luftfartyg m. m.

Anmärkning

Till luftfartyg hörande och med dem inkommande tillbehör och inventarier behandlas tillsammans med luftfartygen; för tillbehör och inventarier, som för varaktigt ändamål föres från luftfartyg, skall erläggas tull enligt vad i taxan annars föreskrives för varor av ifrågavarande slag, om icke generaltullstyrelsen med hänsyn till omständigheterna finner tull icke böra utgå.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 219

89 kap. Fartyg och båtar

Anmärkning

Icke färdigbyggda fartyg och båtar, skrov härunder inbegripna, ävensom fartyg och båtar, inkommande i delar, hänföres till samma tulltaxenummer som motsvarande färdigbyggda fartyg eller båtar. Kan fartygets eller båtens art ej fastställas, tillämpas nr 89.01. Till fartyg och båtar hörande och med dem inkommande tillbehör och inventarier behandlas tillsammans med fartygen och båtarna; för tillbehör och inventarier, som föres i land för varaktigt ändamål från tullfria eller oförtullade fartyg och båtar, ävensom för sådana artiklar, som förvärvats särskilt i utlandet och som inkommer med här tillverkade eller förut förtullade fartyg och båtar av tullbelagt slag, erlägges tull enligt vad i taxan annars föreskrives för varor av ifrågavarande slag,'om icke generaltullstyrelsen med hänsyn till omständigheterna finner tull icke böra utgå. g

89.01 Fartyg och båtar, ej hänförliga till annat nummer i detta kapitel:

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967 221

ADERTONDE AVDELNINGEN

Optiska instrument och apparater, foto- och kinoapparater, instrument och

apparater för mätning eller kontroll, medicinska och kirurgiska instrument

och apparater; ur; musikinstrument samt apparater för upptagning eller

återgivning av ljud eller för upptagning eller återgivning på magnetisk

väg av bilder och ljud för television

90 kap. Optiska instrument och apparater, foto- och kinoapparater,

instrument och apparater för mätning eller kontroll, medicinska

och kirurgiska instrument och apparater

Anmärkningar feifej

. U sm 1. Detta kapitel omfattar icke: a) artiklar för tekniskt bruk, av mjukgummi (nr 40.14), läder eller konstläder (nr 42.04) eller textilmaterial (nr 59.17); b) eldfasta varor av keramiskt material (nr 69.03); artiklar av keramiskt material för kemiskt eller annat tekniskt bruk, hänförliga till nr 69.09; c) speglar av glas, icke optiskt bearbetade, hänförliga till nr 70.09, och speglar av oädel eller ädel metall, icke utgörande optiska element (nr 83.12 och 71 kap.); d) artiklar av glas, hänförliga till nr 70.07, 70.11, 70.14, 70.15, 70.17 eller 70.18; e) delar med allmän användning enligt anm. 2 till femtonde avd. av oädel metall (femtonde avd.) samt motsvarande varor av plast (hänföres i allmänhet till nr 39.07); f) med mätanordningar försedda pumpar, hänförliga till nr 84.10; räkne- och kontrollvågar samt särskilt inkommande vikter (nr 84.20); hissanordningar o. d. (nr 84.22); delningsdockor och andra till nr 84.48 hänförliga anordningar för inställning av arbetsstycke eller verktyg i verktygsmaskiner, även försedda med optiska avläsningsanordningar (t. ex. optiska delningsdockor), dock med undantag av optiska instrument, såsom inställningsmikroskop; ventiler och andra artiklar, hänförliga till nr 84.61; g) elektrisk belysningsutrustning för motorfordon (nr 85.09) och apparater för radionavigering e. d., radarapparater härunder inbegripna (nr 85.15); h) kinoapparater för upptagning eller återgivning av ljud helt på magnetisk väg (nr 92.11); magnetiska tontillsatser (nr 92.13); ij) artiklar, hänförliga till 97 kap.; k) mätkärl (tulltaxeras efter sin beskaffenhet). 2. Icke kompletta eller icke färdiga instrument och apparater tulltaxeras såsom motsvarande kompletta eller färdiga instrument och apparater, om de företer de väsentliga kännetecknen på de kompletta eller färdiga instrumenten eller apparaterna. 3. Med de inskränkningar, som följer av bestämmelserna i anm. 1 och 2, gäller i fråga om tulltaxeringen av delar och tillbehör till maskiner, apparater, instrument eller andra till detta kapitel hänförliga artiklar följande: a) sådana delar och tillbehör, som utgör artiklar, upptagna i visst tulltaxenummer i detta kapitel eller i 84, 85 eller 91 kap. (med undantag av nr 84.65 och 85.28) hänföres till numret i fråga; b) andra delar och tillbehör, vilka är igenkännliga såsom uteslutande eller huvudsakligen avsedda för visst slag av artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras enligt tulltaxenumret för ifrågavarande slag av artiklar eller enligt nr 90.29. 4. Till nr 90.05 hänföres icke astronomiska tuber (nr 90.06), ej heller kikarsikten för vapen, periskop för ubåtar eller stridsvagnar samt kikare för instrument eller apparater, hänförliga till detta kapitel (nr 90.13). 5. Optiska instrument och apparater för mätning eller kontroll, vilka enligt ordalydelsen kan hänföras till såväl nr 90.13 som nr 90.16, tulltaxeras enligt nr 90.16.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 90 kap.

6. Nr 90.28 omfattar endast: a) instrument och apparater för mätning av elektriska storheter; b) instrument och apparater, vilka är av sådant slag som avses i nr 90.14, 90.15, 90.16,

90.22, 90.23, 90.24, 90.25 eller 90.27 (andra än stroboskop) men vilkas funktion grundar sig

på ett elektriskt fenomen, som varierar med den sökta faktorn; c) instrument och apparater för påvisande eller mätning av radioaktiv strålning (alfa-,

beta- och gammastrålning), röntgenstrålning, kosmisk strålning e. d.; d) instrument och apparater för automatisk reglering av elektriska storheter ävensom instru­

ment och apparater för automatisk reglering av icke-elektriska storheter, vilkas funktion

grundar sig på ett elektriskt fenomen, som varierar med det som skall regleras. 7. Askar, etuier, fodral och dylika förvaringspersedlar, avsedda för och inkommande samtidigt med artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras tillsammans med artiklarna i fråga, under förutsättning att de utgör förvaringspersedlar av de slag, som brukar åtfölja sådana artiklar vid försäljning. Särskilt inkommande dylika förvaringspersedlar tulltaxeras däremot efter sin beskaffenhet.

90.01 Linser, prismor, speglar och andra optiska element, oavsett materialet, omonterade, med undantag av dylika element av glas, icke optiskt bearbetade; pola riserande skivor och plattor . fri

90.02 Linser, prismor, speglar och andra optiska element, oavsett materialet, monterade, avsedda för instrument och apparater, med undantag av dylika element av glas, icke bearbetade för optiskt bruk: A. objektiv till kameror:

90 kap. Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 223

90.11 Elektron- och protonmikroskop; elektron- och protondiffrak-

224 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 90 kap.

lysapparater), för mätning eller kontroll av viskositet, porositet, dilatation, ytspänning e. d. eller för kalorimetriska, fotometriska eller akustiska mätningar, exponeringsmätare här­

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 225

91 kap. Ur

Anmärkningar

1. Vid tillämpningen av nr 91.02 och 91.07 anses såsom verk till fick- eller armbandsur (fickursverk) urverk med balans, försedd med spiralfjäder, samt med en tjocklek, inklusive verkbotten och bryggor, icke överstigande 12 mm. 2. Nr 91.07 och 91.08 tillämpas icke på mekaniska verk (drivna av fjäder eller lod), som arbetar utan gångsegment (nr 84.08). 3. Detta kapitel omfattar icke lod, urglas, urkedjor och urarmband, delar till elektrisk utrustning, kullager och kullagerkulor, ej heller delar med allmän användning enligt anm. 2 till femtonde avd. av oädel metall (femtonde avd.) samt motsvarande varor av plast (hänföres i allmänhet till nr 39.07). Urfjädrar hänföres emellertid till nr 91.11. 4. Med de inskränkningar, som följer av anm. 2 och 3, hänföres till detta kapitel verk och andra delar, som kan användas såväl i ur som i andra artiklar (t. ex. i mätinstrument). 5. Askar, etuier, fodral och dylika förvaringspersedlar, avsedda för och inkommande samtidigt med artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras tillsammans med artiklarna i fråga, under förutsättning att de utgör förvaringspersedlar av de slag, som brukar åtfölja sådana artiklar vid försäljning. Särskilt inkommande dylika förvaringspersedlar tulltaxeras däremot efter sin beskaffenhet.

91.01 Fickur, armbandsur och liknande ur, stoppur härunder inbe­

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 227

92 kap. Musikinstrument; apparater för upptagning eller återgivning av

ljud; apparater för upptagning eller återgivning på magnetisk väg av

bilder och ljud för television; delar och tillbehör till dylika

instrument och apparater

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke: a) film, helt eller delvis preparerad för ljudupptagning på fotografisk eller fotoelektrisk väg,

samt exponerad dylik film, även framkallad (37 kap.); b) delar med allmän användning enligt anm. 2 till femtonde avd. av oädel metall (femtonde

avd.) samt motsvarande varor av plast (hänföres i allmänhet till nr 39.07); c) mikrofoner, förstärkare, högtalare, hörlurar, strömställare, stroboskop och annan elektrisk

utrustning, avsedda för artiklar, hänförliga till detta kapitel, men icke hopbyggda med

dessa artiklar och icke inneslutna i samma hölje som desamma (85 och 90 kap.); apparater

för upptagning eller återgivning av ljud, kombinerade med radiomottagningsapparater

(nr 85.15); d) borstar för rengöring av musikinstrument (nr 96.02); e) leksaksinstrument (nr 97.03); f) föremål för samlingar samt antikviteter (nr 99.05 och 99.06). 2. Icke kompletta eller icke färdiga instrument och apparater, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras såsom motsvarande kompletta eller färdiga instrument eller apparater, för så vitt de företer de väsentliga kännetecknen på de kompletta eller färdiga instrumenten eller apparaterna. 3. Stråkar, trumpinnar och dylika artiklar för musikinstrument, hänförliga till nr 92.02 eller 92.06, inkommande tillsammans med de instrument, för vilka de är avsedda, och till ett antal, som är normalt för dessa, tulltaxeras enligt samma tulltaxenummer som instrumenten i fråga. Papper och papp, perforerade (nr 92.10), ävensom grammofonskivor och liknande artiklar (nr 92.12) tulltaxeras för sig, även om de införes tillsammans med de apparater, för vilka de är avsedda. 4. Askar, etuier, fodral och dylika förvaringspersedlar, avsedda för och inkommande samtidigt med artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras tillsammans med artiklarna i fråga, under förutsättning att de utgör förvaringspersedlar av de slag, som plägar åtfölja sådana artiklar vid försäljning. Särskilt inkommande dylika förvaringspersedlar tulltaxeras däremot efter sin beskaffenhet.^

92.01 Pianon (även mekaniska, med eller utan klaviatur); cembalor och andra stränginstrument med klaviatur; harpor, andra än eolsharpor:

228 Kungl. Majds proposition nr 150 år 1967 92 kap.

92.06 Slaginstrument (trummor, xylofoner, cymbaler, kastanjetter

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 229

NITTONDE AVDELNINGEN

Vapen och ammunition

93 kap. Vapen och ammunition

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke: a) tändhattar, lys- och signalraketer samt andra artiklar, hänförliga till 36 kap.; b) delar med allmän användning enligt anm. 2 till femtonde avd. av oädel metall (femtonde

avd.) samt motsvarande varor av plast (hänföres i allmänhet till nr 39.07); c) stridsvagnar och andra pansrade stridsfordon (nr 87.08); d) kikarsikten och annan optisk utrustning för vapen, med undantag av sådana, som är mon­

terade på vapen eller som inkommer tillsammans med de vapen, på vilka de är avsedda

att monteras (90 kap.); e) pilbågar och pilar därtill, fäktvapen med skyddsknopp samt leksaksvapen (97 kap.); f) föremål för samlingar samt antikviteter (nr 99.05 och 99.06). 2. Icke kompletta eller icke färdiga vapen tulltaxeras såsom motsvarande kompletta eller färdiga vapen, om de företer de väsentliga kännetecknen på de kompletta eller färdiga vapnen. 3. Såsom delar enligt nr 93.07 tulltaxeras icke radio- och radarapparater, hänförliga till nr 85.15. 4. Askar, etuier, fodral och dylika förvaringspersedlar, avsedda för och inkommande samtidigt med artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras tillsammans med artiklarna i fråga, under förutsättning att de utgör förvaringspersedlar av de slag, som brukar åtfölja sådana artiklar vid försäljning. Särskilt inkommande dylika förvaringspersedlar tulltaxeras däremot efter sin beskaffenhet.

93.01 Sablar, värjor, bajonetter och liknande vapen samt delar därtill;

Kiingl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 231

TJUGONDE AVDELNINGEN

Diverse varor

94 kap. Möbler, madrasser, sängtäcken, kuddar o. d.

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke: a) madrasser, dynor och kuddar, avsedda att fyllas med luft eller vatten, hänförliga till 39,

40 eller 62 kap.; b) golv- och bordlampor samt andra liknande belysningsartiklar, vilka tulltaxeras efter sin

beskaffenhet (nr 44.27, 70.14, 83.07 m. fl.); c) stolar, soffor, bord och pelare av sten eller keramiskt material, av de slag, som användes

i parker, trädgårdar, vestibuler e. d. (68 och 69 kap.); d) speglar (nr 70.09); e) delar med allmän användning enligt anm. 2 till femtonde avd. av oädel metall (femtonde

avd.) och motsvarande varor av plast (hänföres i allmänhet till nr 39.07) samt kassaskåp,

hänförliga till nr 83.03; f) möbler, speciellt konstruerade för kylskåp eller andra kylapparater, hänförliga till nr 84.15;

möbler, speciellt konstruerade för symaskiner (nr 84.41); g) möbler, speciellt konstruerade för radioapparater, radiogrammofoner eller televisions-

apparater (nr 85.15); h) spottkoppar till tandläkarstolar (nr 90.17); ij) urfoder och andra artiklar, hänförliga till 91 kap.; k) möbler, speciellt konstruerade för grammofoner, dikteringsapparater eller andra till nr

92.11 hänförliga apparater (nr 92.13); l) leksaksmöbler (nr 97.03) samt biljardbord och andra för spel speciellt konstruerade

möbler (nr 97.04); möbler för trollerikonster (nr 97.05). 2. Såsom möbler enligt nr 94.01—94.03 anses icke sådana föremål, som ej är avsedda att placeras på golvet eller marken. Dessa gäller dock icke beträffande: a) köksskåp och dylika skåp; b) stolar, soffor och sängar, fällbara eller avsedda för upphängning; c) bokhyllor och dylika möbler, bestående av flera sammanhörande delar, avsedda att

hängas upp eller att placeras på varandra. 3. Möbler, inkommande i delar, även med skivor eller andra delar och tillbehör av glas, marmor eller annat material, tulltaxeras som motsvarande möbler i sammansatt skick, om delarna inkommer samtidigt. 4. a) Såsom delar till varor, hänförliga till detta kapitel, anses icke särskilt inkommande skivor

av glas (speglande metallbelagt glas samt speglar härunder inbegripna) eller av marmor

eller annan sten, utan förening med annat ämne, även om de är tillskurna, b) I nr 94.04 avsedda artiklar, särskilt inkommande, tulltaxeras icke såsom delar till möbler

enligt nr 94.01—94.03.

94.01¶Sittmöbler, ej hänförliga till nr 94.02, bäddsoffor o. d. härunder

94.02 Möbler för medicinskt eller kirurgiskt bruk (även för tandläkareller veterinärbruk), såsom operationsbord, undersökningsbord och liknande bord samt sjukhussängar med mekaniska anordningar; tandläkarstolar och liknande stolar med mekanisk anordning för vridning och höjning; delar till dylika artiklar ... 6,4 %

94.04 Resårbottnar till sängar; sängkläder och liknande artiklar, försedda med resårer, stoppning eller inlägg eller tillverkade av

232 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 94 kap.

poröst gummi eller porös plast, med eller utan överdrag, såsom madrasser, sängtäcken och kuddar: A. med överdrag av textilvara, utan fjädrar, ramar eller andra

väsentliga delar av metall eller trä:

1. med överdrag av textilvara av ändlösa konstgjorda textil­

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 233

95 kap. Varor av snidningsmaterial m. rn.

Anmärkning

Detta kapitel omfattar icke: a) varor, hänförliga till 66 kap. (paraplyer, parasoller, promenadkäppar, piskor och ridspön

samt delar därtill); b) solfjädrar (nr 67.05); c) varor, hänförliga till 71 kap., såsom bijouterivaror; d) varor, hänförliga till 82 kap. (verktyg; knivar och andra bordsartiklar), försedda med skaft

eller andra delar av sådant material, som avses i detta kapitel; särskilt inkommande skaft

och andra delar av dylikt material tulltaxeras dock enligt detta kapitel; e) varor, hänförliga till 90 kap., såsom infattningar till glasögon; f) varor, hänförliga till 91 kap., såsom urboetter och urfoder; g) varor, hänförliga till 92 kap., såsom musikinstrument; h) varor, hänförliga till 93 kap., såsom delar till vapen; ij) varor, hänförliga till 94 kap. (möbler och delar därtill); k) varor, hänförliga till 96 kap. (borstbinderiarbeten m. m.); l) varor, hänförliga till 97 kap. (leksaker, spel och sportartiklar); m) varor, hänförliga till 98 kap., såsom knappar, rökpipor och kammar; n) varor, hänförliga till 99 kap. (konstverk, föremål för samlingar samt antikviteter).

95.01 Sköldpadd, bearbetad, samt varor av sköldpadd: A. plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vidare bear­

234 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 95 kap.

95.08 Varor, gjutna eller genom snidning eller på annat sätt formade

av vax (animaliskt, vegetabiliskt, mineraliskt eller konstgjort), paraffin eller stearin, av gummi arabieum eller dylika naturliga gummiarter, av naturliga hartser (kolofonium, kopal o. d.) eller av modelleringsmassa; andra gjutna eller genom snidning eller på annat sätt formade varor, ej hänförliga till annat nummer; icke härdat gelatin, bearbetat (ej hänförligt till nr 35.03), samt

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 235

96 kap. Borstbinderiarbeten; dammvippor och pudervippor;

handsiktar och handsåll

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke: a) varor, hänförliga till 71 kap.; b) borstar för medicinskt eller kirurgiskt bruk, även för tandläkare eller veterinärbruk (nr

90.17); c) leksaker (97 kap.). 2. Med bindlar enligt nr 96.03 avses djurhår samt fibrer av vegetabiliska eller andra ämnen, i knippen utan infattning, vilka är färdiga att utan isärtagning användas vid borstfabrikation eller vilka för dylikt ändamål behöver endast en kompletterande mindre bearbetning (limning, avjämning av topparna e. d.).

96.01 Kvastar, borstar och viskor av endast hopbundna kvistar eller

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 237

97 kap. Leksaker, spel, sportartiklar o. d.

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke: a) julgransljus (nr 34.06); b) fyrverkeripjäser och andra pyrotekniska artiklar, hänförliga till nr 36.05; c) linor, gut och liknande artiklar för fiske, även i avpassade längder men icke monterade,

hänförliga till 39 kap., nr 42.06 eller elfte avd.; d) fodral för sportartiklar samt andra förvaringspersedlar, hänförliga till nr 42.02 eller 43.03; e) idrottsdräkter samt maskeraddräkter o. d. av trikå eller annan textilvara, hänförliga till

60 eller 61 kap.; f) flaggor och flaggställ av vävnad samt för fartyg, isjakter e. d. avsedda segel, hänförliga till

62 kap.; g) idrottsskodon (andra än skodon med fastsatta skridskor) samt benläder, benskydd o. d.

för idrott, hänförliga till 64 kap., ävensom idrottsmössor, hänförliga till 65 kap.; h) alpstavar, piskor och ridspön (nr 66.02) samt delar därtill (nr 66.03); ij) för dockor eller andra leksaker avsedda omonterade konstgjorda ögon av glas, hänförliga

till nr 70.19; k) delar med allmän användning enligt anm. 2 till femtonde avd. av oädel metall (femtonde

avd.) samt motsvarande varor av plast (hänföres i allmänhet till nr 39.07); l) varor, hänförliga till nr 83.11; m) sportfordon (andra än kälkar, bobbar o. d.), hänförliga till sjuttonde avd.; n) barncyklar, konstruerade som vanliga cyklar och försedda med kullager (nr 87.10); o) sportbåtar, såsom kanoter och kapproddbåtar (89 kap.), samt redskap för framdrivning där­

av (44 kap., om de är av trä); p) skyddsglasögon för sport eller utomhusspel (nr 90.04); q) lockpipor och visselpipor (nr 92.08); r) vapen och andra artiklar, hänförliga till 93 kap.; s) racketsenor samt tält och andra kampingartiklar ävensom handskar (tulltaxeras efter sin

beskaffenhet). 2. Till detta kapitel hänföres även artiklar, i vilka naturpärlor, naturliga, syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar, ädel metall eller metall med plätering av ädel metall ingår endast såsom mindre väsentlig beståndsdel. 3. Med dockor enligt nr 97.02 avses endast artiklar, som föreställer människor. 4. Icke kompletta eller icke färdiga varor, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras såsom motsvarande kompletta eller färdiga varor, om de företer de väsentliga kännetecknen på de kompletta eller färdiga varorna. 5. Med de inskränkningar, som följer av anm. 1, tulltaxeras delar och tillbehör, igenkännliga såsom uteslutande eller huvudsakligen avsedda för till detta kapitel hänförliga varor, enligt samma tulltaxenummer som dessa varor.

97.01¶Barncyklar, sparkcyklar, cykelhästar, trampbilar och dylika

238 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1067 97 kap.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 239

98 kap. Diverse

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke: a) ögonbrynsstift och andra stift för kosmetiskt bruk (nr 33.06); b) knappar och knappämnen, kammar, hårspännen och liknande artiklar, bestående helt eller

delvis av ädel metall eller av metall med plätering av ädel metall (dock med de undantag,

som stadgas i anm. 2 a till 71 kap.) eller av naturpärlor eller naturliga, syntetiska eller

rekonstruerade ädelstenar (71 kap.); c) delar med allmän användning enligt anm. 2 till femtonde avd. av oädel metall (femtonde

avd.) samt motsvarande varor av plast (hänföres i allmänhet till nr 39.07); d) dragstift (nr 90.16); e) leksaker, hänförliga till 97 kap. 2. Med de undantag, som föreskrives i anm. 1 här ovan, hänföres till detta kapitel även varor, bestående helt eller delvis av ädel metall eller av metall med plätering av ädel metall eller av naturpärlor eller naturliga, syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar. 3. Askar, etuier, fodral och dylika förvaringspersedlar, avsedda för och inkommande samtidigt med artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras tillsammans med artiklarna i fråga, under förutsättning att de utgör förvaringspersedlar av de slag, som brukar åtfölja sådana artiklar vid försäljning. Särskilt inkommande dylika förvaringspersedlar tulltaxeras däremot efter sin beskaffenhet.

98.01 Knappar (tryckknappar, kragknappar, manschettknappar och liknande artiklar härunder inbegripna); knappämnen och knappformar; delar till knappar:

240 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 98 kap.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 241

TJUGOFÖRSTA AVDELNINGEN

Konstverk, föremål för samlingar samt antikviteter

99 kap. Konstverk, föremål för samlingar samt antikviteter

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) frimärken, beläggningsstämplar o. d., omakulerade, gångbara här i landet eller avsedda

att utges här (nr 49.07);

b) målade teaterkulisser, ateljéfonder o. d. (nr 59.12);

c) naturpärlor och ädelstenar (nr 71.01 och 71.02). 2. Med konstgrafiska originalblad enligt nr 99.02 förstås avtryck, som gjorts i svart eller i färg

direkt från en eller flera av konstnär helt för hand framställda tryckformar, oavsett vilken

teknik eller vilket material, som använts, dock med undantag för mekaniskt eller fotomekaniskt

förfarande. 3. Till nr 99.03 hänföres icke skulpturer med karaktär av handelsvaror (masstillverkade reproduk­

tioner samt produkter av vanligt hantverk); dylika artiklar tulltaxeras efter sin beskaffenhet. 4. a) Om ej annat följer av anm. 1—3, skall varor, som kan hänföras till såväl detta kapitel som

andra kapitel i tulltaxan, tulltaxeras enligt detta kapitel,

b) Till nr 99.06 hänföres icke varor av de slag, som avses i nr 99.01—99.05. 5. Ramar kring målningar, teckningar eller konstgrafiska originalblad tulltaxeras tillsammans

med dessa konstverk, under förutsättning att utförandet och värdet av ramarna är normalt i

förhållande till konstverken.

99.01 Målningar och teckningar, utförda helt för hand (andra än teckningar, hänförliga till nr 49.06, samt handdekorerade föremål) fri

99.02 Konstgrafiska originalblad, såsom etsningar, gravyrer, träsnitt

242 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

Förslag

till

Förordning

om ändring i tulltaxeförordningen den 13 maj 1960 (nr 391)

Härigenom förordnas, att rubriken till tulltaxeförordningen den 13 maj 1960 och 1 § förordningen skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

Tulitaxeförordning Tulltaxeringsförordning

Varor som införas till riket skola, Vid tulltaxering skola bestäm för så vitt icke annat stadgas, belåg- melserna i denna förordning tilläm gas med tull enligt gällande tulltaxa, pas.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1968.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 243

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet på Stockholms slott den 13 oktober 1967.

Närvarande: Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Kling, Johansson,

Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Geijer, Odhnoff, Wickman, Moberg.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om tulländringar i

anledning av handelsförhandlingarna i Kennedijronden m. m. och anför.

Inledning

De år 1963 inledda förhandlingarna inom ramen för det allmänna tulloch handelsavtalet (General Agreement on Tariffs and Trade, GATT), den s. k. Kennedyronden, avslutades vid halvårsskiftet detta år. Den slutakt som upprättades över förhandlingarna godkändes för Sveriges del av Kungl. Maj :t den 30 juni 1967. Akten undertecknades samma dag i Geneve av de länder som deltagit i förhandlingarna. Till slutakten har fogats ett antal protokoll och andra handlingar, vari förhandlingsresultatet närmare redovisas. Förhandlingsresultatet har, såvitt det avser tullar, sammanställts i

Genéveprotokollct (1967) till det allmänna tull- och handelsavtalet med till­

hörande varulistor. Detta protokoll har ännu inte godkänts för svensk del.

Vidare föreligger en överenskommelse om grunderna för förhandling om eii världsvitt spannmålsarrangemang samt en överenskommelse om tillämpningen av GATT:s artikel VI angående åtgärder mot dumping, vilka för

Sveriges del undertecknats med förbehåll för riksdagens godkännande.

Förhandlingsåtagandena innebär för Sverige liksom för övriga länder be­

tydande tullsänkningar. Generaltullstyrelsens tullbehandlingsbijrå har i två

promemorior den 8 och 14 augusti 1967 förelagt Kungl. Maj :t vissa förslag med avseende på genomförandet av de nu påkallade ändringarna i den svenska tulltaxan. Över promemoriorna har, efter remiss, yttranden avgetts av generaltullstyrelsen, lantbruksstyrelsen, statens jordbruksnämnd och kommerskollegium. Kollegiet har överlämnat yttranden från Sveriges allmänna exportförening, Sveriges grossistförbund, Sveriges industriförbund, Sveriges hantverks- och industriorganisation, Sveriges mekanförbund, Sveriges bilindustri- och bilgrossistförening, Svenska pappersbruksföreningen, Sveriges kemiska industrikontor, Sveriges färgfabrikanters förening, Svenska glasex­

244 Knngl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

portföreningen, Svenska glasbruksföreningen, Sveriges grafiska industriförbund, Textilrådet, Konfektionsindustriföreningen, Svenska skofabrikantföreningen, Svenska garveriidkareföreningen, Svenska choklad- och konfektyrfabrikantföreningen u. p. a., Svenska bryggareföreningen, Svenska importföreningen för färsk frukt u. p. a., AB Vin- & spritcentralen, Svenska tobaksaktiebolaget, Kooperativa förbundet, Stockholms handelskammare, Landsorganisationen i Sverige och Tjänstemännens centralorganisation. Kollegium har också redovisat uttalanden som framförts av Jernkontoret, Svenska wallboardföreningen, Svenska plywoodföreningen samt Sveriges bageriidkareförening.

Överenskommelserna i Keimedyronden

Bakgrunden

GATT-avtalet tillkom år 1947 som ett led i arbetet på reorganisationen av världshandeln efter andra världskriget. I GATT-arbetet deltar numera ett åttiotal stater, det stora flertalet som s. k. avtalsslutande parter och övriga som provisoriskt anslutna. Tillsammans svarar dessa länder för drygt fyra femtedelar av världshandeln. Sverige har deltagit i GATT-arbetet sedan år 1949 och inträdde år 1950 som avtalsslutande part (se prop. 1950: 52, BevU 26, rskr 88; prop. 1956: 74, BevU 4,3, rskr 250).

GATT-avtalets syfte är att främja den ekonomiska utvecklingen bl. a. genom undanröjande av olika binder för den internationella handeln. Avtalet ger detaljerade föreskrifter för GATT-ländernas uppträdande på det handelspolitiska området såvitt avser tullar, kvantitativa restriktioner och subventioner. Det innehåller vidare regler för förhandlingar om sänkning av den allmänna tullnivån, m. m.

Inom GATT har under åren 1947—1962 förts fem allmänna tullförhandlingsomgångar, av vilka Sverige deltagit i fyra (se prop. 1950: 53, BevU 33, rskr 103; prop. 1951: 209, BevU 57, rskr 288; prop. 1951: 210, BevU 58, rskr 289; prop. 1956: 191, BevU 60, rskr 414; prop. 1962: 186, BevU 63, rskr 417). De deltagande länderna har därvid gjort ömsesidiga åtaganden om tullsänkningar. Förhandlingarna fördes enligt metoden vara för vara, dvs. varje deltagarland förhandlade med övriga länder för att söka uppnå tullsänkningar beträffande varor för vilka landet var huvudleverantör eller hade betydande exportintresse i utbyte mot egna tullsänkningar av motsvarande värde. De tullsänkningar ett land genomfört har i enlighet med den i GATT fastslagna mest-gynnad-nationsprincipen blivit tillämpliga på handeln med alla de övriga GATT-länderna. De genom överenskommelserna bundna tullarna får inte höjas utan kompensation till de länder som förhandlat om de varor tullhöjningarna avsett eller varit viktiga leverantörer av varorna i fråga.

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967 245

Resultatet av förhandlingarna liar varit betydande. Som exempel kan nämnas att den genomsnittliga tullnivån i USA under åren 1948—1962 enligt amerikanska beräkningar kunde sänkas från 50 % till 11 %. Dessa tullsänkningar torde bl. a. ha bidragit till att förbättra balansen i handeln mellan USA och Europa efter andra världskriget och underlättat avvecklingen av det s. k. dollargapet under den ekonomiska återuppbyggnadsperioden i Europa.

De problem som funnits i fråga om jordbruksvaror och på råvaruområdet har ofta varit av sådan art att enbart tullsänkningar inte varit tillräckliga för att förbättra handelns villkor. I GATT-arbetet har man därför jämsides med tullförhandlingarna studerat metoder att öka handeln med jordbruksprodukter samt åtgärder för att stabilisera prisutveckling och avsättningsförhållanden för råvaror.

Uppmärksamheten riktades också tidigt på u-ländernas problem. I en särskild kommitté behandlades möjligheten att avskaffa handelshinder för uländernas exportvaror, bl. a. tropiska produkter. I detta arbete tog Sverige aktiv del. Vissa resultat uppnåddes också (se prop. 1963: 187, BevU 61, rskr 376). År 1965 infördes i GATT-avtalet ett särskilt kapitel om u-landshandeln (prop. 1965: 152, BevU 51, rskr 395).

Under den sista av de förut nämnda tullförhandlingsomgångarna, den s. k. Dillonronden, blev det allt mer påtagligt att vara-för-vara-metoden inte kunde väntas leda till ytterligare resultat av större betydelse. Utbytet av Dillonförhandlingarna blev sålunda tullreduktioner som uppskattats till endast 6—7 % av den genomsnittliga tullnivån hos de förhandlande länderna, medan målsättningen varit reduktioner med 20 % av tullnivåerna. Genom att förhandlingarna kommit att avse främst varor för vilka en betydande handel redan etablerats kom tullsänkningarna att spridas ojämnt över de olika varuomradena. Länder som inte hade en dominerande position i världshandeln fick svårt att hävda sina speciella exportintressen i förhandlingarna. Dessa länder måste därför göra oproportionerligt stora egna förhandlingsuppoffringar för att uppnå önskvärda tullkoncessioner hos de större länderna. Det blev också allt svårare för myndigheterna i olika länder att gentemot hemmaindustrins representanter försvara tullsänkningar i utbyte mot förmåner som gynnade andra industrigrenar än de som utsattes för tullsänkningarna.

På flera håll tog man därför upp diskussioner om hur man skulle nå fram till en mer omfattande liberalisering av världshandeln. En sådan liberalisering föreslogs bl. a. som en viktig punkt i det handlingsprogram som president Ivennedy år 1961 lade fram i USA vid början av sin presidentperiod. Den metod som användes i det europeiska integrationsarbetet, dvs. samtidiga och procentuellt lika stora s. k. linjära tullsänkningar för alla varor hos deltagarländerna, ansågs böra prövas också i ett världsomfattande sammanhang. Vid ett ministermöte i GATT i november 1961 föreslogs

246 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

bl. a. från svensk sida att samtliga GATT-länder skulle försöka genomföra en halvering av sina tullar med sikte på en framtida fullständig liberalisering. I det svenska inlägget erinrades bl. a. om att en formel för allmänna tullsänkningar diskuterats redan i början av 1950-talet för den europeiska handelns del. Man rekommenderade nu en liknande metod för tullsänkningar inom GATT och föreslog som första målsättning 50 % reduktion av tullarna under en femårsperiod. Ministrarna enade sig om att närmare pröva möjligheten att uppta tullförhandlingar efter dessa riktlinjer. Förhandlingarna skulle omfatta även jordbruksprodukter och särskild uppmärksamhet borde ägnas avvecklingen av handelshinder för varor från uländerna.

Av stor betydelse för de kommande förhandlingarna blev att den amerikanska kongressen i oktober 1962 genom den s. k. Trade Expansion Act bemyndigade USA:s president att genomföra handelsförhandlingar efter de i GATT angivna riktlinjerna. Trade Expansion Act, som erhöll giltighet t. o. m. första halvåret 1967, möjliggjorde sänkningar av USA:s tullar med 50 % för flertalet varor. Tullar under 5 % fick helt avskaffas, liksom också tullar på tropiska produkter, om länderna i den Europeiska Ekonomiska Gemenskapen, EEC, medgav tullfri införsel för sådana produkter. De amerikanska tullarna för jordbruksprodukter fick elimineras, om härigenom kunde erhållas förbättrade villkor för exporten av amerikanska jordbruksvaror. Vissa varor var dock undantagna från tullreduktioner, bl. a. varor vars tullskydd betingades av säkerhetsskäl. Undantag föreskrevs vidare för fall då särskilda åtgärder påkallats för att skydda den amerikanska industrin mot skada på grund av en stark importökning. Trade Expansion Act medgav också att tullarna slopades för varuområden där USA och EEC tillsammans svarade för mer än 80 % av världsexporten. Denna förutsättning kunde emellertid inträda endast om EEG utvidgades att omfatta Storbritannien och ytterligare andra länder.

Vid ett ministermöte i Geneve i maj 1963 kunde GATT-länderna besluta om upptagandet av en ny världsomfattande förhandlingsomgång, Kennedyrondcn. I den resolution som antogs den 21 maj 1963 uttalades bl. a.

1. Förhandlingar syftande till en betydande liberalisering av världshandeln, förda på basis av reciprocitet och med iakttagande av mest-gynnadnationsprincipen, skall påbörjas i Geneve den 4 maj 1964.

2. Förhandlingarna skall avse alla slag av varor, även jordbruksvaror. 3. Förhandlingarna skall avse såväl tullar som andra handelshinder.

4. Som grund för förhandlingarna skall läggas en plan för substantiella linjära tullreduktioner. Endast ett minimum av undantag skall få göras och dessa skall försvaras vid särskilda konsultationer härom. De linjära reduktionerna skall vara lika stora. I de fall där för handeln betydande disparitet föreligger mellan tullnivåer i olika länder skall reduktionerna baseras på särskilda, generella och automatiskt tillämpliga regler.

5. I förhandlingarna skall alla länder ha rätt att begära ytterligare koncessioner eller modifiera sina erbjudanden för att balans skall kunna uppnås mellan förmåner länderna mellan.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 247

6. Under förhandlingarna kan särskilda reciprocitetsproblem uppstå för länder vars tullnivå är avsevärt lägre än andra länders.

7. Förhandlingarna skall säkra tillfredsställande avsättningsförhållanden för jordbruksvaror.

8. Alla ansträngningar skall vid förhandlingarna göras för att minska handelshindren för u-ländernas varor. Industriländerna skall dock icke begära reciprocitet från u-ländernas sida.

Under förberedelserna för ministermötet hade enighet nåtts om vissa ytterligare riktlinjer för förhandlingarna. Sålunda skulle bland de icketariffära handelshindren, behandlas frågor såsom tullvärderegler, märkningsbestämmelser, åtgärder mot dumping, kvantitativa restriktioner och förhållanden sammanhängande med statshandel. På jordbruksområdet avsåg man att förhandla om världsvida avtal för spannmål, kött och mejeriprodukter. För övriga livsmedelsprodukter avsåg man att så långt som möjligt följa samma principer som beträffande industrivaror. I fråga om ulandsvaror borde industriländerna undvika att göra undantag från den linjära tullsänkningen. U-länderna åtog sig själva att definiera vilka varor som för dem var av särskilt intresse. De tidigare inledda diskussionerna om tullfrihet för tropiska produkter skulle fortsättningsvis ingå som ett led i förhandlingskomplexet. U-landsproblemen skulle tas upp med anknytning till ett särskilt handlingsprogram för u-länderna, vilket också antogs vid ministermötet.

Innan förhandlingarna kunde komma i gång, måste åtskilliga tekniska frågor utredas, vilket skedde i särskilda kommittéer och arbetsgrupper. Särskilt intresse tilldrog sig det s. k. disparitetsproblemet. Bl. a. EEC hävdade att en sänkning av en mycket hög tull i ett land inte kunde väntas få samma värde för handeln som en procentuellt lika stor sänkning i ett annat land där tullen var låg. Det land som hade den lägre tullen borde därför inte behöva göra eu lika stor procentuell sänkning som högtullandet. Inom EEC syftade man då främst på de i USA och Storbritannien förekommande mycket höga tullarna för vissa varor. Olika förslag till disparitetsregler lades fram men någon enighet kunde inte nås och problemet fick sin lösning först i förhandlingarnas slutfas.

Förhandlingsförloppet

Kennedyronden öppnades formellt den 4 maj 1964. I förhandlingarna deltog 49 länder, däribland samtliga industriländer i västvärlden, några statshandelsländer och de mer betydande u-länderna. EEC-länderna uppträdde som en enhet och representerades av kommissionen i Bryssel. Förhandlingarna med EEC avsåg reduktioner i EEC-ländernas gemensamma tulltaxa. Beträffande Argentina, Island, Irland och Polen avsåg förhandlingarna anslutning till GATT.

Som arbetshypotes för förhandlingarna antogs en 50-procentig linjär

248 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

tullsänkning och till grund för arbetet lades de tidigare redovisade allmänna riktlinjerna. Förhandlingarna leddes av en särskilt tillsatt förhandlingskommitté, TNC (Tariff Negotiations Committee). Under denna sorterade specialkommittéer och undergrupper för jordbruksvaror, icke-tariffära handelshinder, u-ländernas problem osv.

Deltagarländerna redovisade i november 1964 i enlighet med den fastställda tidtabellen den närmare innebörden av erbjudandena om tullsänkningar på industrivaruområdet. Flertalet industriländer presenterade mer eller mindre omfattande listor över undantag från den 50-procentiga tullsänkningen. USA redovisade för sin del ett relativt litet antal undantag, främst avseende varor där tidigare medgivna GATT-koncessioner medfört problem för de inhemska tillverkarna. Undantag som huvudsakligen motiverades av skyddsskäl lades också fram av länder som Storbritannien, Japan och Finland.

Den undantagslista som presenterades av EEC kom att bli särskilt betydelsefull. Som skäl för undantagen hänvisade EEC bl. a. till höga råvarukostnader och höga anläggnings- och utvecklingskostnader, särskilt för vissa specialindustrier. Tullreduktioner ansågs vidare svåra att genomföra för branscher som mötte konkurrens från mycket stora industrier i andra länder eller från lågprisländer, statshandelsländer och länder som sålde till dumpingpriser. En tullavveckling kunde slutligen i vissa fall medföra regionala svårigheter hos EEC-länderna eller rubba preferensförhållandena för de med EEC associerade u-länderna.

De undantag som redovisades av EEC och andra länder var totala endast för ett mindre antal varor. I flertalet fall rörde det sig om partiella undantag, vilket innebar möjlighet till en tullsänkning med mindre än 50 %.

Vissa länder, bl. a. u-länder samt Canada, Australien och Nya Zeeland, anslöt sig inte till principen om 50 % linjär tullreduktion. Som en följd härav lade de i stället fram listor över sina erbjudanden.

De nordiska länderna, med undantag av Finland, valde för sin del att på detta stadium inte anmäla några undantag från det generella erbjudandet om 50-procentiga tullsänkningar. De förklarade sig sålunda beredda att genomföra en halvering av alla industrivarutullar under förutsättning av likvärdiga uppoffringar från andra industriländers sida.

Konsultationerna om undantagen kom att pågå under större delen av åren 1965 och 1966. Vid bilaterala överläggningar mellan de förhandlande parterna behandlades problem som kunde uppstå i olika länder som en följd av undantagen. Multilaterala diskussioner ägde rum beträffande vissa varusektorer, bl. a. kemikalier, järn och stål samt massa och papper. Vid diskussionerna sökte man också få klarhet i hur stora erbjudanden som kunde påräknas för sådana varor som var föremål för partiella undantag.

Erbjudanden på jordbruksområdet lades fram i september 1965 av flertalet av de i förhandlingarna deltagande länderna, bl. a. Sverige. Erbjudan­

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 249

dena var dock i de flesta fall allmänt hållna i avvaktan på att EEC skulle presentera sina erbjudanden. För EEC var det på grund av interna svårigheter, sammanhängande bl. a. med frågan om fastställande av den gemensamma jordbrukspolitiken, inte möjligt att lägga fram erbjudandena förrän närmare ett år senare. Därefter följde kompletterande erbjudanden från vissa länder. Sålunda lade Sverige i september 1966 fram ett preciserat erbjudande för andra varor än de jordbruksreglerade. Anledningen till att något erbjudande för sistnämnda varor ej kunde lämnas var att jordbruksregleringen då ännu befann sig under omprövning.

Slutskedet i förhandlingarna inleddes den 30 november 1966. Till denna dag hade GATT:s generaldirektör inbjudit de förhandlande länderna att presentera sin bedömning, »assessment», av förhandlingsläget. Därvid skulle anges vilka förbättringar som var särskilt önskvärda i andra länders erbjudanden, vilka förbättringar som kunde ställas i utsikt och vilka återtaganden av erbjudanden som kunde komma i fråga om inte krav gentemot andra länder uppfylldes. Sådana bedömningar gjordes av många av de förhandlande länderna, bl. a. de nordiska länderna, USA, Storbritannien och Japan, huvudsakligen med hänsyn till förhandlingarna med EEC.

Inför det avslutande skedet av förhandlingarna slöt sig de fyra nordiska länderna, Danmark, Finland, Norge och Sverige samman om en gemensam förhandlingsdelegation. Viktiga nordiska exportvaror, bl. a. jordbruksvaror, skogsprodukter, järn och stål samt andra metaller, hade i hög grad blivit föremål för undantag i erbjudandena från viktiga avsättningsländer. Detta gällde särskilt i fråga om erbjudanden från EEC, som framstod som den för Nordens del viktigaste motparten i förhandlingarna. För att de sammanfallande nordiska intressena bättre skulle kunna hävdas och balans uppnås mellan nordiska erbjudanden och förmåner i andra länder ansågs en samordning av förhandlingsansträngningarna böra komma till stånd och kunna få avgörande betydelse. En överenskommelse om gemensamt uppträdande undertecknades i Stockholm den 21 november 1966. Biträdande kabinettssekreteraren ambassadör Nils Montan inträdde som gemensam chefsförhandlare och de olika ländernas beskickningschefer i Geneve blev biträdande förhandlare.

Samarbetet förbereddes vid genomgångar på expertplanet mellan representanter för de fyra länderna. På grundval av en omfattande statistisk analys sökte man definiera gemensamma intressen vara för vara för att kunna koncentrera förhandlingsansträngningarna och öka effekten av det gemensamma uppträdandet. Till belysning av den betydelse som samordningen av de nordiska förhandlingarna i Kennedyronden hade kan nämnas att Norden som enhet är den största marknaden över huvud taget för export från EEC. Norden tog sålunda år 1965 emot 13,5 % av Gemenskapens totala export medan 12,6 % gick till USA och 8,7 % till Storbritannien. Den nordiska importen från EEC utgjorde 3,8 miljarder dollar och exporten 2,6

250 Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

miljarder dollar, varav Sverige svarade för ungefär hälften både i utförsel och införsel. Det sammanlagda importöverskottet om 1,2 miljarder dollar accentuerar den nordiska tullpolitikens betydelse vid förhandlingar med EEC.

I den nordiska bedömning av förhandlingsläget som gemensamt lades fram den 30 november 1966 redovisades krav mot EEC, USA och Japan på förbättrade erbjudanden. Samtidigt presenterades en gemensam nordisk lista över varor som de nordiska länderna kunde bli tvungna att ta undan från den 50-procentiga tullsänkningen om förbättringar inte uppnåddes i andra länders erbjudanden.

Det snabbt skiftande förhandlingsläget krävde för svensk del löpande överväganden om hur förhandlingsintressena bäst skulle tas till vara. Detta gällde såväl exportintressena som utformningen av erbjudandena om egna åtaganden. Löpande kontakt hölls därför genom berörda myndigheter, närmast kommerskollegium och jordbruksnämnden, med företrädare för näringslivets olika branscher. Viktiga avvägningsfrågor anmäldes för kommerskollegiets handelspolitiska råd där såväl industri och handel som arbetsmarknadens parter är företrädda.

Slutskedet i Kennedyronden blev intensivt med förhandlingar såväl multilateralt som bilateralt och i grupper av länder med särskilt intresse för enskilda varuområden. I stor utsträckning rörde diskussionerna möjligheten att uppnå förbättrade bud för de varor som undantagits från det linjära 50-procentiga sänkningserbjudandet. De mest svårlösta frågorna, som också blev av avgörande betydelse för förhandlingarnas utgång, uppkom beträffande spannmål, kemikalier och stål. En uppgörelse mellan nyckelländerna USA, EEC, Storbritannien, Japan och Norden kunde dock nås i huvudfrågorna den 15 maj 1967. Den 30 juni 1967, den sista dag USA:s förhandlingslagstiftning ägde giltighet, undertecknades i Geneve slutakten med redovisning av den samlade förhandlingsuppgörelsen.

Förhandlingsresultatet i stort

Till belysning av Kennedyrondens betydelse för världshandeln har GATTsekretariatet redovisat vissa beräkningar över innebörden av de åtaganden på tullområdet som gjorts av några av de viktigaste industriländerna, nämligen EEC, USA, Storbritannien, Japan, Schweiz och Sverige.

Enligt beräkningarna uppgick importen, med undantag för spannmål, kött och mejerivaror, år 1964 för dessa länder till sammanlagt 60 miljarder dollar. Härav avsåg 23 miljarder dollar varor som redan tidigare infördes tullfritt. Importvärdet av de varor som omfattas av koncessioner i Kennedyronden uppgick till 32 miljarder dollar. För varor om 26 miljarder dollar eller 70 % av ländernas tullbelagda import har gjorts åtaganden om tullsänkningar. Koncessionerna för återstående varor om 6 miljarder dollar

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 251

avser bindning av gällande tullfrihet. Tullsänkningar som innebär en halvering av tullarna har gjorts för varor med ett importvärde av 18 miljarder dollar. Sänkningar för övriga varor kommer i allmänhet att ske med mellan 20 och 30 % av den ursprungliga tullnivån. Importvärdet för de varor som undantagits från tullsänkningar uppgår till 11 miljarder dollar. Den genomsnittliga sänkningen beräknas i EEC uppgå till 36 %, i USA till 41%, i Storbritannien till 38 % och i Japan till 35 % av hittills gällande tullar.

Beträffande de viktigaste varusektorerna på industrivaruområdet kan nämnas att handeln med maskiner, transportmedel och instrument till största delen täcks av den 50-procentiga tullsänkningen. På kemikalieområdet har också i stor utsträckning en 50-procentig tullreduktion ställts i utsikt. Uppgörelsen på detta område, som sammanfattats i en särskild överenskommelse mellan de länder som har störst handel med kemikalier, är emellertid beroende av att en i USA tillämpad princip för tullvärdering av kemikalier avvecklas genom beslut av kongressen. Kan ett sådant beslut inte genomdrivas kommer övriga länder att genomföra endast en del av den totala tullsänkningen. Resultatet beträffande skogsprodukter innebär i stort sett en halvering av tullarna för trävaror och pappersmassa i den mån handeln med dessa varor inte redan är tullfri. För papper sker tullsänkningar som visserligen i regel inte innebär en halvering men likväl får anses vara betydelsefulla för de berörda industrierna. På järn- och stålområdet har en målsättning varit harmonisering av tullnivån i de viktigare länderna. Den riktpunkt man enat sig om för tullharmoniseringen ligger för flertalet stålprodukter vid en nivå om 6—8 % av värdet. Omfattande undantag från de 50-procentiga tullsänkningserbjudandena förekommer på textilområdet. De koncessioner som lämnats beträffande bomullsvaror har av vissa länder även gjorts beroende av att det internationella bomullstextilavtalet förblir gällande.

Förhandlingarna rörande jordbruksvaror, dvs. i detta sammanhang varor som är hänförliga till 1—24 kap. i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475), fördes med en metodik som delvis skilde sig från den som tillämpades för övriga varor. Sålunda ägde multilaterala överläggningar rum i särskilda grupper för spannmål, kött och mejeriprodukter. Övriga jordbruksvaror var föremål för bilaterala förhandlingar. För kött och mejeriprodukter nåddes ingen uppgörelse i de multilaterala förhandlingarna. På spannmålsområdet ingicks en principöverenskommelse enligt vilken de i gruppen deltagande staterna, däribland Sverige, förband sig att ingå i förhandlingar om ett treårigt spannmålsarrangemang på vidast möjliga bas, vilket skulle innehålla vissa i överenskommelsen angivna bestämmelser. Dessa avsåg bl. a. maximi- och minimipriser för handeln med vete samt ett program för livsmedelshjälp till u-länderna omfattande en årlig kvantitet av 4,5 miljoner ton spannmål för konsumtion. Principöverenskommelsen har lagts till grund för ett spannmålsarrangemang om vilket uppgörelse nåddes

252 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

vid den i anledning av principöverenskommelsen sammankallade vetekonferensen i Rom den 12 juli—den 18 augusti 1967.

Förhandlingarna om icke-tariffära handelshinder kom att koncentreras till bl. a. två frågor, dels den redan nämnda avvecklingen av den amerikanska tullvärderingsmetoden för kemikalier, dels GATT-ländernas åtgärder mot dumping. På det senare området enade sig deltagarländerna om en s. k. antidumpingkod, innehållande vissa regler för tillämpningen av artikel VI i GATT-avtalet om antidumpingtullar. Reglerna torde komma att få betydelse med avseende på handläggningen av dumpingärenden bl. a. i USA och Canada.

För u-länderna innebär resultatet av Ivennedyronden vissa fördelar främst i fråga om fullbelagda industrivaror. Tullsänkningar om 50 % eller mer uppnåddes för hälften av de varor för vilka u-länderna anmält exportintresse. Reduktioner av mindre omfattning skall ske för ytterligare en fjärdedel av de varor som angetts som intressanta. De undantag som förekommer i fråga om bl. a. textilvaror blir dock särskilt kännbara för u-länderna, vilka i stor utsträckning exporterar sådana varor. Den stora andelen av redan tidigare tullfria råvaror i u-ländernas export bidrar också till att det samlade värdet av Kennedyronden för dessa länder ter sig mer begränsat än för industriländerna. Fn särskild fråga i detta sammanhang bar som tidigare nämnts varit genomförandet av tullfrihet för tropiska produkter. På svenskt initiativ framlades ett gemensamt nordiskt förslag till förhandlingsprocedur för sådana varor (se prop. 1966: 14, BevU 3, rskr 89) och vissa resultat kunde också uppnås. Emellertid kvarstår fortfarande tullar eller importskatter på vissa tropiska produkter, bl. a. kaffe, på åtskilliga håll i den industrialiserade världen. En orsak torde vara svårigheten att på lämpligt sätt kompensera vissa u-länder för de tullpreferenser som skulle gå förlorade om tullarna avskaffades mot samtliga u-Iänder.

Beträffande vissa tullkoncessioner av intresse för u-länderna har industriländerna åtagit sig att genomföra tullsänkningarna i ett steg, utan att avvakta den avtrappning år för år som i övrigt kommer att följas för tullavveckling. Dessa åtaganden har bl. a. i fråga om de nordiska länderna förtecknats i särskilda anmärkningar till koncessionslistorna.

Genomförandet

De tullsänkningar man nu kommit överens om skall enligt avtalets hu-. vudregel genomföras i fem lika steg nämligen den 1 januari åren 1968, 1969, 1970, 1971 och 1972. De länder som så önskar kan också få genomföra de första två avvecklingsstegen den 1 juli 1968 och de övriga stegen den 1 januari åren 1970, 1971 och 1972. Enligt de uppgifter som nu är tillgängliga kommer bl. a. EEC, Danmark, Finland, Norge och Storbritannien att inleda tullavtrappningen den 1 juli 1968 och följa den metod som därvid anvisats.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 253

En avtrappning i fem lika steg med början den 1 januari 1968 kommer att tillämpas av USA och enligt uppgift också av Canada och Schweiz.

Protokollet om tullåtagandena står öppet för godkännande t. o. m. den 30 juni 1968. GATT:s råd har dock rätt att besluta om möjlighet för deltagarländerna att godkänna protokollet efter nämnda dag, men inte senare än den 31 december 1968.

För de länder som godkänt protokollet före den 1 december 1967 skall det träda i kraft den 1 januari 1968 och för övriga länder på dagen för undertecknandet. Om de länder, som den 1 december 1967 godkänt eller är beredda att godkänna protokollet, inte finner att tillräckligt många länder godkänt detta för att det skall vara berättigat att genomföra tullsänkningarna i förutsedd ordning, kan dock de förhandlande länderna överväga situationen på nytt för att söka uppnå största möjliga antal godkännanden så snart som möjligt.

Av rapporteringen framgår, att USA slutligt godkänt protokollet den 30 juni 1967 liksom även Canada och Turkiet. Finland, Norge, Schweiz och Danmark har låtit förstå att de kommer att slutligt godkänna protokollet omkring årsskiftet 1967—1968 och Storbritannien i maj 1968 under förutsättning att nödvändiga parlamentariska åtgärder för godkännandet då hunnit vidtas. Mot bakgrunden av vad som framkommit rörande genomförandet i olika länder torde de amerikanska tullsänkningarna dock komma att genomföras i förutsedd ordning och bli giltiga gentemot GATT-länderna vad gäller första steget i tullavtrappningen den 1 januari 1968, oavsett hur många länder som då godkänt protokollet.

Förhandlingsresultatet för Sveriges del

I den följande redogörelse som lämnas för resultatet av Kennedyronden hänför sig uppgifterna om export- och importvärden genomgående till handelsstatistiken för år 1965, vilken i stort sett låg till grund för övervägandena under förhandlingarna.

Fördelar för exporten. Exporten från Sverige uppgick till 20 540 milj. kr. Härav gick varor för 8 740 milj. kr. eller ca 43 % till länderna i EFTA inklusive Finland. I förhållandet mellan Sverige och dessa länder har tullarna på industrivaruområdet nu i stort sett avvecklats. Av exporten avsåg vidare 1,7 miljarder kr. eller 8 % länder, som inte deltagit i förhandlingarna, bl. a. vissa östeuropeiska statshandelsländer. Återstoden av exporten, 10,1 miljarder kr. eller 49 %, gick till länder som deltagit i den nu träffade överenskommelsen om lättnader för handeln.

De genomsnittliga tullsänkningarna hos de industriländer som deltog i förhandlingarna har beräknats till 35—40 %. Värdet för den svenska exporten av de uppnådda fördelarna växlar emellertid för olika länderområden och branscher. Allmänt kan sägas att närmare en tredjedel av den svenska

254 Kungl. Maj. ts proposition nr 150 ur 1067

totalexporten omfattar varor, vilka redan förut varit tullfria eller belagda med mycket låg tull i de flesta länder. Detta gäller t. ex. järnmalm, trä, pappersmassa och fartyg. I fråga om jordbruksvaror (1—24 kap. i tulltaxan), vilka utgör 3,5 % av den svenska totalexporten, har förhandlingarna förts i särskild ordning och gett förhållandevis begränsat resultat. Om man bortser från de fördelar som kan vara förknippade med spannmålsöverenskommelsen är förhandlingsresultatet således av betydelse främst för den fullbelagda exporten inom industrivaruområdet (25—99 kap. i tulltaxan).

Den svenska exporten till den i förhandlingen viktigaste marknaden, EEC, utgjorde 6,4 miljarder kr. varav 300 milj. kr. avsåg jordbruksvaror. Exporten på industrivaruområdet åtnjöt tidigare GATT-bunden tullfrihet till ett värde av 1 770 milj. kr. Återstoden, 4,3 miljarder kr., anger sålunda storleken av den export som maximalt kunde bli föremål för koncessioner. För 55 % härav eller 2,4 miljarder kr. har erhållits koncessioner som innebär minst halvering av tullarna eller bindning av tidigare icke bunden tullfrihet. För ytterligare 42 % motsvarande 1,8 miljarder kr., har uppnåtts tullsänkning om genomsnittligt 20 % eller bindning av gällande tull. Endast 130 milj. kr. eller ca 3 % av den svenska exporten till EEC av sådana industrivaror som kunnat göras till föremål för erbjudanden har således helt undantagits.

Den totala exporten till USA utgjorde år 1965 1 230 milj. kr. (jordbruksvaror 18 milj. kr.). Tidigare GATT-bunden tullfrihet omfattade 210 milj. kr. och återstoden, 1 020 milj. kr., kunde således maximalt göras till föremål för erbjudanden. Tullsänkningar om 50 % eller mer erhölls för en export om 810 milj. kr., mindre tullreduktioner för 130 milj. kr. och bindning av tullfrihet för 2 milj. kr. De totala undantagen berör endast en export om 78 milj. kr.

Även för exporten till bl. a. Japan, Canada och Israel är uppgörelsen av betydelse. Hos övriga länder, bl. a. u-länderna, har erhållits koncessioner av varierande värde.

Svenska åtaganden. Av Sveriges import år 1965 om 22 645 milj. kr. kom 7 360 milj. kr. från EFTA-länderna, inklusive Finland. Denna import är i stort sett numera tullfri på industrivaruområdet. Importen från de länder som deltog i Kennedyförhandlingarna (utom EFTA) utgjorde drygt 13 miljarder kr., motsvarande 57 % av totalimporten. Härav kom 8,5 miljarder kr. från EEC, 2 150 milj. kr. från USA, 315 milj. kr. från Japan och något över 1 miljard kr. från u-länder.

Som redan nämnts hade man på svensk sida vid inledandet av förhandlingarna erbjudit en halvering av tullarna på industriprodukter. Utgångspunkt för erbjudandena, bastullar, blev i princip de tullar som tillämpades den 1 juli 1964 och vilka för flertalet varor tidigare bundits i GATT. Avsteg från denna princip gjordes om tullsatsen bundits i GATT vid en högre nivå än utgående tull, s. k. takbindning, i vilket fall takbindningen anmäldes som

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967 255

bastull. Detta var förhållandet bl. a. för vissa kemikalier, textilvaror och lätta personbilar.

Erbjudandena gjordes med den uttryckliga förutsättningen att också andra länder skulle åta sig motsvarande uppoffringar. Det visade sig emellertid som redan nämnts att många av de största handelsländerna undantog betydande varuområden från erbjudandet om en halvering av tullarna. Dessa undantag var i vissa fall totala. För de flesta undantagsvarorna erbjöds dock en viss tullsänkning som var mindre än 50 %. När det blev klart att ett maximalt resultat för exporten inte var att vänta ansåg sig Sverige, liksom de övriga nordiska länderna, böra ta sina erbjudanden under omprövning för att om möjligt uppnå ett balanserat avtal. De undantag från de ursprungliga erbjudandena som de nordiska länderna därvid gemensamt presenterade var utvalda främst med hänsyn till den förhandlingsmässiga effekten. I det avslutande förhandlingsskedet gjordes undantagen på svensk och nordisk sida mer nyanserade. Dessa undantag, som var antingen partiella eller totala till sin karaktär, baserades bl. a. på en bedömning av de önskemål om tullskydd som framförts av näringsorganisationerna i de olika länderna. Man tog också hänsyn till förhandlingsförhållandena och de erbjudanden som för motsvarande varor lämnats av övriga länder i förhandlingarna, främst EEC. Förhandlingarna kom i slutskedet i hög grad att avse möjligheterna att vara för vara och land för land uppnå förbättrade erbjudanden för de produkter som undantagits från tullhalveringen. Samordningen de nordiska länderna emellan spelade härvidlag en betydelsefull roll.

För importen från EEC innebär de slutliga åtagandena på industrivaruområdet för Sveriges del 50-procentiga tullsänkningar eller bindning av nu gällande tullfrihet för varor om 4,1 miljarder kr., vilket motsvarar 53 % av den import från EEC som maximalt kunde bli föremål för nya tullkoncessioner. Mindre tullsänkning eller bindning av utgående tullar har medgetts för en import om 3,1 miljarder kr. eller 41 % av utrymmet för åtaganden. En import om 446 milj. kr., 6 %, har helt undantagits. Procentuellt sett ansluter sig detta resultat i huvudsak till vad som uppnåtts för exporten till EEC-området av industrivaror. I

I förhållande till hela den svenska importen, inklusive jordbruksvaror, innebär uppgörelsen att tullarna sänks med 50 % eller mer för en import om drygt 5,5 miljarder kr., dvs. 25 % av importen. Mindre tullsänkningar än 50 % berör en import om 5,2 miljarder kr. eller 23 %. Helt undantagen från tullkoncessioner är en import av tullbelagda varor om 1 225 milj. kr., 5 % av totalimporten. Gällande tull har bundits vid oförändrad nivå för en import om 2,1 miljarder kr., 10 %. För varor med en import om 6,8 miljarder kr., 30 %, har nu rådande tullfrihet bundits. 1 650 milj. kr., 7 %, avsåg bl. a. vissa jordbruksreglerade varor samt varor där tullfriheten redan tidigare bundits.

256 Kungl. niaj:ts proposition nr 150 år 1967

Av totalt 1 634 positioner i tulltaxan berörs 1 410 eller 86 % av åtagandena i Kennedyronden.

Genomförandet av tullsänkningarna har på grundval av beräkningar som utförts av generaltullstyrelsen bedömts kunna medföra ett tullbortfall om 300 milj. kr. av en total tulluppbörd om drygt t miljard kr. för import från länder utanför EFTA.

Sveriges åtaganden enligt spannmålsöverenskommelsen medför skyldighet att importera och exportera vete till priser inom de överenskomna gränserna. I överskottssituationer innebär detta en möjlighet att sälja till ett pris som är ca 14 % högre än det pris som gällde enligt 1962 års internationella veteavtal. I svårare bristsituationer är Sverige skyldigt att till deltagande importländer leverera vissa kvantiteter till ett pris som inte överstiger rnaximipriset. Enligt överenskommelsen skall Sverige vidare årligen tillhandahålla som livsmedelshjälp 54 000 ton vete eller motsvarigheten i kontanter, räknat efter minimipriset för överenskommelsens baskvalité, Hard Red Winter No. II. Detta pris är 1.73 dollar per bushel och motsvarar ungefär 33 kr. per dt. Åtagandet för Sveriges del skulle då motsvara ett bidrag om 18 milj. kr. Härtill kommer bl. a. fraktkostnader.

Överenskommelsen i engelsk text jämte svensk översättning som gjorts inom jordbruksdepartementet torde få läggas som bilaga 3 till statsrådsprotokollet i detta ärende.

I fråga om varor av intresse för u-länderna skulle industriländerna beakta möjligheterna till tullsänkningar utöver 50 %. Tullavvecklingen för sådana varor borde också genomföras snabbare än tullavvecklingen i övrigt. För svensk del genomfördes under ett tidigare förhandlingsskede en tullavveckling för tropiska produkter samt tullsänkning för kaffe, kakaopulver och kakaosmör (se prop. 1966: 14, BevU 3, rskr 89). I slutuppgörelsen har man nu på begäran av bl. a. Indien gjort vissa åtaganden om tullfrihet eller tullsänkningar för varor som tagel, linolja, förgarvade hudar, vissa silkesvävnader och mattor. Tullsänkningarna för dessa varor liksom för bl. a. juteväv och elfenbensartiklar avses skola genomföras i ett steg. Åtaganden om snabbare tullavveckling som gjorts med särskild hänsyn till u-länderna har förtecknats i en särskild anmärkning till den lista över svenska tullåtaganden som fogats till förhandlingsprotokollet över Kennedyronden.

Under förhandlingarna framförde Indien vid skilda tillfällen önskemål om tullfrihet för handvävda textilier. För att endast handvävda alster skulle komma i åtnjutande av denna tullfrihet föreslogs samtidigt att varorna vid importen skulle vara åtföljda av särskilt upprättade handlingar, certifikat, som utvisade varornas egenskaper. Under förhandlingarnas slutskede förklarade sig samtliga nordiska länder beredda att införa tullättnader för handvävda textilier på sådana villkor. För närvarande pågår förhandlingar med Indien rörande de tekniska problem som är förenade med införande av de nu nämnda tullättnaderna.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967 257

På grundval av den till Genéveprotokollet 1967 anknutna svenska koncessionslistan har hos generaltullstyrelsen utarbetats en sammanställning över de i Kennedyronden nytillkomna eller ändrade svenska tullkoncessionerna i GATT.

Vissa koncessioner av betydelse för svensk export till olika länder har redovisats i en av kommerskollegium utförd sammanställning.

Sammanställningarna torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga 1 och 2.

Resultatet för viktigare varuområden. Förhandlingarna på jordbruksområdet (1—24 kap. i tulltaxan) skedde, utom i fråga om spannmål, kött och mejeriprodukter, huvudsakligen vid bilaterala kontakter mellan intresserade länder, däribland även mellan EFTA-länder.

För flertalet produkter nåddes endast marginella sänkningar av gränsskyddet. Mera betydande tullsänkningar eller åtgärder med motsvarande verkan kunde uppnås blott i ett fåtal fall.

I den svenska exporten omfattar jordbruksvarorna en förhållandevis liten del och utgjorde år 1965 med ett värde om 740 milj. kr. 3,5 % av totalexporten. EFTA-ländernas andel av exporten var 285 milj. kr. Importen om 3 miljarder kr. var mer betydande, 12 % av totala importvärdet. Av importen kom 700 milj. kr. från EFTA-länderna.

För jordbruksprodukter av svenskt exportintresse blev resultatet av förhandlingarna varierande. Beträffande fisk och fiskkonserver kan nämnas att våra nordiska grannländer binder tullfrihet eller halverar utgående tullar. EEC sänker tullen för lax, ål, rökt fisk, frysta fiskfiléer och vissa fiskkonserver. För sill gäller ett treårsavtal, enligt vilket EEC sänker tullen — vilken utgår endast under en del av året — från 20 till 15 %. Även under denna tid är dock viss del av EEC:s import tullfri inom en s. k. tullkontingent, som för närvarande uppgår till 32 000 ton. Denna ökas nu till 46 000 ton men samtidigt införs krav på iakttagande av vissa minimipriser, referenspriser. USA minskar gränsskyddet för ett antal fiskslag liksom också för sillkonserver.

På trädgårds- och fruktområdena, där svensk export endast förekommer i ringa omfattning, har några tullsänkningar av betydelse inte uppnåtts. Nämnas bör emellertid att Österrike sänker tullen för frysta grönsaker från 28 till 20 %. För knäckebröd binder Danmark gällande tullfrihet medan Japan halverar tullen. EEC genomför viss reduktion av gränsskyddet. Tullen på knäckebröd hos EEC kompletteras dock med en rörlig importavgift, om vilken man inte förhandlat men vilken i hög grad påverkar exportmöjligheterna. Vad beträffar konfektyrer genomför USA en markerad sänkning av gränsskyddet medan EEC:s åtaganden är av mindre omfattning. Tullskyddet för Öl sänks av EEC, USA och Japan. Spritdrycker blir föremål för tullsänkningar i de nordiska länderna, EEC, USA och Ja-

9 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 150

258 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

pan. EEC och USA kommer också att sänka tullen för tobaksvaror, USA dock ej för cigarretter.

För Sveriges del har de bilaterala jordbruksöverläggningarna medfört bl. a. bindning eller reduktion av gränsskyddet för vissa produkter inom trädgårds- och fruktområdena. Den tullfria perioden för bl. a. äpplen och päron, tomater, dill och persilja samt jordgubbar blir sålunda något förlängd. Vissa tullsänkningar genomförs också för vindruvor, körsbär och persikor. En mera markerad sänkning av gränsskyddet eller bindning av gällande tullfrihet har medgetts för ett antal varor som inte är föremål för svensk produktion såsom citroner, mandlar och nötter. Vidare har tullsänkningar med 50 % gjorts för fruktpulp och vissa fruktkonserver. För jordbruksreglerade varor har i regel inte gjorts någon sänkning av gränsskyddet, liksom inte heller för fisk. För fiskkonserver har i princip medgetts halvering av gränsskyddet. För andra produkter som framställs av den svenska livsmedelsindustrin sänks manufaktureringsskyddet i regel med hälften. För vissa varor som är föremål för råvaruprisutjämning såsom choklad och konfektyrer samt biscuits och wafers sker en halvering av tullen. För tropiska jordbruksvaror har Sverige som förut nämnts redan sänkt eller borttagit tullarna med verkan fr. o. m. den 1 juli 1966. För vin och sprit och för tobaksvaror halveras nu gällande tull medan tullnivån binds för maltdrycker.

Sveriges åtaganden enligt spannmålsöverenskommelsen har tidigare redovisats.

Mineraliska ämnen, malmer och bränslen (25—27 kap.). Av den svenska

exporten av dessa varor om 1 430 milj. kr. gick drygt 500 milj. kr. till EFTA. Av återstoden gick huvuddelen, 850 milj. kr., till EEC. Varorna inom mineralområdet har redan tidigare till allra största delen varit tullfria såväl i EEC som andra länder. Tullfriheten i EEC har nu GATT-bundits bl. a. för järnmalm, med ett exportvärde om 750 milj. kr. Minst en halvering av tullarna för bl. a. kvarts, steatit och en något mindre sänkning för marmor har erhållits hos EEC.

Den svenska importen om nära 3 miljarder kr. utgörs till största delen av kol, koks och olja samt malmer. Åtagandena avser bindning av rådande tullfrihet och i övrigt halvering av tullen bl. a. för malen krita, cement, vissa tjärprodukter samt smörj fetter.

Kemiska produkter och plaster (28—39 kap.). Förhandlingarna på kemikalieområdet försiggick som redan omtalats i en särskild förhandlingsgrupp. I denna deltog EEC, USA, Storbritannien, Japan och Schweiz, men inte de nordiska länderna. Uppgörelsen, som var av central betydelse för hela Kennedyronden, innebär som nämnts att åtagandena av de länder som deltagit i gruppen uppdelas i två avsnitt, s. k. découpage. Det första avsnittet omfattar den del av tullsänkningarna som länderna utan villkor åtagit

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967 259

sig att genomföra, hos EEC i stort sett 40 % av de totala tullsänkningarna. Genomförandet av det senare avsnittet görs beroende av att det särskilda tullvärdeberäkningssystemet i USA på kemikalieområdet, American Selling Price System (ASP), avskaffas. Om detta villkor uppfylls — för vilket särskilt kongressbeslut erfordras — kommer bl. a. EEC att halvera tullen för flertalet varor inom kemikalieområdet. Motsvarande åtaganden har gjorts av Storbritannien. USA:s åtaganden innebär också i stort sett en halvering av tullarna. För varor som omfattas av ASP, bl. a. läkemedel och färger, innebär de nuvarande tullvärdebestämmelserna att tull uttas med högre belopp än som står i tulltaxan. Åtagandet att avskaffa ASP-systemet innebär att de berörda varorna blir föremål för betydande tullreduktioner, 50 % eller mer, i förhållande till de tidigare faktiskt utgående tullarna, som i vissa fall motsvarade 115 %. De nya tullarna har maximerats till 20 % samt till 30 % för vissa färger.

Den svenska exporten på kemikalieområdet uppgick till 800 milj. kr., varav 370 milj. kr. gick till länder utanför EFTA. Bland viktiga expanderande exportvaror kan nämnas plaster och läkemedel. Exporten till EEC uppgick till 170 milj. kr. och avser till största delen varor för vilka tullarna kommer att halveras, om ASP-systemet i USA avskaffas. Detta gäller bl. a. vitaminer, antibiotika, åtskilliga andra organiska kemikalier samt vidare läkemedel, lacker, ytaktiva ämnen samt plaster och plastvaror där de nya tullarna i regel ligger vid 7—11,5 %. Om ASP-systemet inte avskaffas, genomför EEC som nämnts endast en de! av tullsänkningen, i allmänhet 40 %.

Den svenska exporten till USA, 35 milj. kr., berörs endast till viss del, 8 milj. kr., direkt av åtagandet om ASP. Övriga varor kommer i regel att bli delaktiga av en halvering av nu gällande tullar. Också i Japan genomförs en tullhalvering för stora delar av kemikalieområdet.

Importen till Sverige av kemiska produkter uppgick till nära 2 miljarder kr., varav 1,2 miljarder kr. kom från länder utanför EFTA. En allmän svensk strävan i förhandlingen på kemikalieområdet har varit att minska skillnaden i tullnivå mellan Sverige och EEC. EEC-tullarna har ofta legat högre än de svenska och tullsänkningarna på kemikalieområdet har därigenom för svensk del i stor utsträckning blivit mindre än 50 %. Inom en stor del av kemikalieområdet har de svenska tullarna varit bundna vid högre nivå än gällande tullsats.

I fråga om oorganiska kemikalier sker för flertalet fullbelagda varor en halvering av nu utgående tullar. Tullbelagda organiska kemikalier har nu i stor utsträckning 12 % tull, och i många fall förekommer takbindningar vid 15 %. Som regel innebär åtagandena sänkning av tullen till 9 %. För färger och lacker sker tullsänkningar till 9, 6 eller 4 % från vanligen 13, 9 eller 6 %. Tvättmedel avses bli föremål för tullsänkning från 10 till 9 %. På plastområdet blir de nya tullarna i regel 9 % för de varor som nu

260 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

har en tull på 10 %, främst basplaster, samt 11 % för varor som plattor, duk, folier, slangar och rör, vilka nu har en tull om 13 och 15 %. För färdigvaror av plast sker tullsänkning från 15 till 11 %.

Anknytningen av de svenska tullarna till tullnivån i EEC har medfört att också de svenska åtagandena i stor utsträckning ansetts böra bli beroende av villkoret om ASP-systemets avskaffande. Skulle detta inte uppfyllas, kommer de svenska tullsänkningarna för vissa kemiska produkter att begränsas efter i huvudsak samma princip som gäller i fråga om EEC. De tullsänkningar som i sådant fall endast delvis skall genomföras avser bl. a. flertalet oorganiska och organiska kemiska produkter, färger och lacker, parfym och tvål samt plaster och plastvaror. För de varor som berörs härav inom 28—39 kap. i tulltaxan, har de alternativa tullsatserna angetts inom parentes i den som bilaga 1 bifogade förteckningen över åtagandena på tullområdet.

Gummi och gummivaror (40 kap.). Den svenska exporten var 170 milj. kr., varav till EFTA 100 milj. kr., och till EEC 43 milj. kr. I EEC genomförs en halvering av tullarna för en stor del av de varor som är av svenskt intresse. Så sker för bl. a. bildäck och slangar tullsänkning från 18 till 9 %. För vissa transportremmar av mjukgummi görs en mindre reduktion, från 12 till 10 %. Även i USA sker en halvering av tullen för bilgummi. Exporten till USA av gummivaror uppgick till 11 milj. kr.

Importen till Sverige utgjorde 400 milj. kr. De svenska tullarna har vid förhandlingarna i stort sett anpassats till tullnivån hos EEC. Rågummi är redan nu tullfritt. Halvfabrikat av mjukgummi, såsom tråd, band, plattor samt rör och slangar, görs till föremål för tullsänkningar med mindre än 50 % och får därigenom en tull om 6—10 %. För driv- och transportremmar sänks tullen från 10 till 9 %. I fråga om bildäck blir tullen liksom hos EEC 9 % mot nuvarande tullsats 13 %. Nu gällande minimitull om 85 öre per kg sänks till 70 öre per kg.

För övriga färdigvaror av gummi, såsom gummihandskar och hygieniska artiklar, sker halvering av nu gällande tullar.

Hudar, skinn och läder (41—43 kap.). Den svenska exporten som totalt uppgick till 270 milj. kr. utgörs främst av oberedda pälsskinn, som redan tidigare varit tullfria i EEC och i USA (minkskinn). Exporten från Sverige av sådana skinn utgjorde till EEC 46 milj. kr. och till USA 63 milj. kr. Tullsänkningar för läder och lädervaror sker i EEC, i vissa fall med mindre än 50 % av utgående tull.

Sverige har i förhandlingar med Indien åtagit sig att införa tullfrihet för s. k. förgarvade hudar, vilka här används som råvara i garveriindustrin. Åtagandena på läderområdet innebär i övrigt mindre tullsänkningar, bl. a. för läder från 7 till 6 %, för resväskor från 13 till 10 % och för handskar från 12 till 11 %.

Trävaror m. m. (44—46 kap.). Av exporten om 1 670 milj. kr. gick 700

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967 261

milj. kr. till EEC. Huvuddelen härav utgörs av rundvirke och sågat virke, som redan förut är tullfritt. Den tullbelagda exporten, ca 40 milj. kr., omlattar bl. a. hyvlade bräder och monteringsfärdiga trähus för vilka tullarna halveras. Fanér, plywood, spånskivor och lådbräder blir föremål för endast mindre tullsänkningar. Exporten till USA uppgick till 11 milj. kr. Tullarna halveras i USA för varor till ett värde om 8 milj. kr. Detta gäller bl. a. för klädnypor, verktygsskaft och prydnadsartiklar.

Den svenska importen av trä och trävaror är redan förut i stor utsträckning tullfri. De tullar som förekommer blir halverade.

Pappersmassa och papper (47—49 kap.). De avgörande förhandlingarna på massa- och pappersområdet inom Kennedyronden fördes bilateralt mellan EEC och de skandinaviska länderna. Övriga länder med export av dessa varor, såsom USA och Canada, godtog i stort sett de uppgörelser som nåddes. Det skandinaviska samarbetet i GATT-förhandlingarna i fråga om massa och papper har gamla traditioner. Liknande samarbete förekom redan i GATT-förhandlingar i mitten av 1950-talet och var därigenom val etablerat i Kennedyronden långt innan beslutet om en nordisk gemensam förhandlingsdelegation kom till stånd, just där motståndet i kontinentaleuropa mot tullsänkning var särskilt utpräglat.

Den svenska massaexporten, 2,2 miljarder kr., gick främst till Storbritannien och EEC-länderna. Exporten till EEC omfattade 1 miljard kr. Som resultat av tullförhandlingsuppgörelsen år 1961 vid införandet av den gemensamma tulltaxan i EEC blev massaimporten där till stor del tullfri genom GATT-bundna tullkontingenter. Den nu föreliggande uppgörelsen innebär en halvering, från 6 till 3 9c för den icke tullfria importen. Sänkningen får betydelse för den svenska exporten av bl. a. sulfitmassa, som inte i samma utsträckning som annan massa kunnat ske inom ramen för de tullfria kontingenterna.

Av den svenska pappersexporten om 1 945 milj. kr. gick en betydande del till EFTA-länder som Storbritannien och Danmark. Till EEC, främst Tyskland och Nederländerna, gick papper för 860 milj. kr. I EEC fanns tidigare tullkoncessioner på pappersområdet och dessa var särskilt värdefulla för den svenska exporten till Tyskland och Nederländerna. Dessa koncessioner gick delvis förlorade i samband med införandet av den gemensamma tulltaxan i EEC. För tidningspapper, varav svensk export till EEC omfattade 150 milj. kr., har autonoma tullfria kontingenter funnits i Tyskland och Frankrike. Nu införs GATT-bundna tullfria importkontingenter för tidningspapper för en kvantitet om 625 000 ton per år, motsvarande 85 % av EEC:s import från länder utanför gemenskapen. Exporten av annat papper, för Sveriges del i främsta rummen kraftpapper och kraftliner, uppgick till 650 milj. kr. För bl. a. kraftpapper hade vid förhandlingarna om införandet av EEC:s gemensamma tulltaxa erhållits tullbindning vid 16 %. Nu sänks denna tull till 12 %, vilket för dessa kvaliteter innebär ett närmande till

262 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

nivån i Tyskland före tillkomsten av EEC. Tullarna för greaseproof och pergamyn sänks från 17 till 13 %. För wallboard, som är föremål för en svensk export till EEC om 57 milj. kr., sker tullsänkning från 15 till 11 %.

Den svenska exporten till USA av pappersmassa som redan tidigare är tullfri uppgick till drygt 110 milj. kr. Tullfriheten är också GATT-bunden. För papper sker tullsänkningar om 50 % eller mera och visSa tullar elimineras helt. Wallboard, som nådde ett exportvärde om 31 milj. kr., har i USA vid upprepade tillfällen drabbats av olika åtgärder på tullområdet på grund av klagomål från amerikanska tillverkare som menat att deras produktion skadats av stor import. Nu har wallboard i begränsad utsträckning gjorts till föremål för tullsänkningar. Tullnivån kommer i stort sett att ligga vid 7,5 %, vilket för kvaliteter av svenskt exportintresse i huvudsak innebär oförändrad tull.

De svenska tullarna på pappersområdet avses genomgående skola bli halverade. Importen uppgick till 280 milj. kr.

Textilvaror (50—63 kap.). Av den svenska exporten om 506 milj. kr. gick 320 milj. kr. till EFTA-länderna och 90 milj. kr. till EEC. Praktiskt taget hela textilområdet bär hos EEC undantagits från den 50-procentiga tullsänkningen. Tullarna för bomullsvaror sänks sålunda med genomsnittligt 20 %. En förutsättning för koncessionen var att en förlängning kunde uppnås av det internationella långtidsavtalet för handeln med bomullsvaror. Detta reglerar främst ökningstakten för exporten av bomullsvaror från Japan samt u-länderna. Avtalet har nu förlängts för en treårsperiod. EEC:s tullkoncessioner har med hänsyn härtill getts en motsvarande begränsad giltighetstid. Övriga tullsänkningar på textilområdet hos EEC är också huvudsakligen i storleksordningen 20 %. De nya tullarna för garn blir i regel 7—It % och för vävnader 13—16 %. På underkläder blir tullarna 13 eller 17 % och på överkläder 10,5—18 %. Vissa varor, såsom ull, ullgarn och ylleväv, har helt undantagits från tullsänkningar. Bland varor för vilka tullen halverats märks linoleummattor med sänkning från 16 till 8 % samt vävd maskinfilt av ull som blir föremål för tullsänkning från 12 till 6 %.

Också i USA har ylleområdet i stor utsträckning undantagits från tullsänkningar. På bomullsområdet sänks tullarna med omkring 20 %. Även USA har begränsat tiden för giltigheten av koncessionerna på bomullsområdet.

Textilvarorna har också av andra länder såsom Storbritannien och Schweiz samt de nordiska länderna gjorts till föremål för omfattande undantag.

Sveriges totalimport av textilvaror inklusive textilfibrer och konfektion, omfattade 2 130 milj. kr. Härav kom 876 milj. kr. från EFTA-området och 700 milj. kr. från EEC. U-länderna svarade för 180 milj. kr. De svenska åtagandena innebär tullsänkningar för bl. a. vissa rayonsilkevävnader, cordgarn och cordväv samt syntet- och rayonull. Vissa garntullar sänks

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967 263

någon procentenhet, bl. a. bomullsgarn från 8 till 7 %. Däremot har tullsänkningar inte medgetts för varor som ullgarn och ren ylleväv, sytråd, ren bomullsväv, väv av syntetull och vissa rayonullvävnader samt nylonstrumpor. Genom att tullarna tidigare varit GATT-bundna på nivåer som legat högre än gällande tull har dock för flera av dessa varor gjorts sänkningar av GATT-bindningar, som inte påverkar nu utgående tullar. På konfektionsområdet har i stor utsträckning de nuvarande tullarna bundits.

Skor och hattar in. m. (64—67 kap.). Ingen nämnvärd svensk export på detta varuområde berörs av tullmedgivandena i förhandlingarna. EEC genomför tullsänkningar om 50 % för bl. a. läderskor men däremot ej för gummiskor som helt undantagits från åtagandena. Importen uppgick till 220 milj. kr. I Sverige binds tullen för läderskor vid utgående nivå, 14 %. För hattar sänks tullen genomgående från 12 till 10 %. För paraplyer sänks värdetullen från 15 till 12 % men minimitullen blir oförändrad, 3 kr. per st.

Sten, keramik och glas (68—70 kap.). I fråga om varor av intresse för den svenska exporten till EEC, 40 milj. kr., sker en halvering av tullarna för vissa varor av naturlig monument- och byggnadssten, för slipmateriel samt för glasflaskor och belysningsglas. För keramiska produkter utgår hos EEC i regel minimitullar, vilka antingen förblir oförändrade eller — såsom i fråga om sanitetsporslin — sänks med mindre än 50 %, medan värdetullen halveras. För golv- och väggplattor kommer en halvering av den tidigare värdetullen att kombineras med införandet av minimitull.

Den svenska exporten till USA uppgick till 15 milj. kr. Varor i denna sektor blir endast i ringa omfattning föremål för 50-procentiga tullsänkningar i USA. Mindre reduktioner görs för dyrare hushålls- och prydnadsglas. Planglas och keramiska golvplattor samt billigare hushålls- och prydnadsglas är undantagna från tullsänkningar.

Importen till Sverige av hithörande varor omfattade 375 milj. kr. varav 235 milj. kr. avsåg länderna utanför EFTA.

För slipskivor sänks tullen från 10 till 7,5 %. Utgående tull på sandpapper halveras, liksom också tullen på mineralull, varor av asbestbetong och bromsbelägg. På glas- och porslinsområdet sänks tullarna i regel med mindre än 50 %. Hushållsporslin blir sålunda föremål för en tullsänkning från 13 till 10 %, med oförändrade minimitullar för dekorerade varor. Tullen för hushållsglas sänks från 15 till 12 %. För planglas går tullarna ned från 15 till 8 eller 9 %.

Järn och stål, samt varor därav (73 kap.). Den svenska exporten uppgick år 1965 till 1 930 milj. kr. Härav avsåg 1 210 milj. kr. länder utanför EFTA. De viktigaste avsättningsområdena är EEC, USA, Storbritannien och Norden.

Exporten av handelsfärdigt järn och stål, inklusive rör, utgjorde år 1965 1 468 milj. kr. Härav avsåg 961 milj. kr. länder utanför EFTA och därav gick 484 milj. kr. till EEC. Den sammanlagda exporten av specialstål och

264 Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

rör uppgick till 1 193 milj. kr. under det att exporten av ordinärt stål utgjorde 275 milj. kr.

Förhandlingarna på stålområdet har som nämnts förts med syfte att nå en harmonisering av ståltullarna mellan viktigare stålproducerande länder. Förhandlingarna ägde rum dels i en särskild sektorsgrupp dels bilateralt mellan viktigare länder. Sverige deltog i dessa förhandlingar tillsammans med USA, Storbritannien, Österrike, Japan och EEC-länderna. De sistnämnda förhandlade dels genom EEC-kommissionen dels genom den Europeiska kol- och stålgemenskapen, CECA. Uppgörelsen blev liksom kemiöverenskommelsen av central betydelse för Ivennedyronden i dess helhet. I slutskedet knöts intresset bl. a. till Storbritannien, som gick med på att reducera tullskyddet med i allmänhet 20 %.

Resultatet av förhandlingarna innebär att tullarna i viktigare producentländer i flertalet fall kommer att ligga under 10 %. CECA-tullarna, som nu i motsats till vad som förut var fallet blir enhetliga hos de sex medlemsländerna, reduceras från tidigare bastullnivåer. EEC-tullarna för sådant stål som ej omfattas av CECA reduceras med någon eller några procentenheter. För rör, som var föremål för en svensk export till EEC om 140 milj. kr., blir tullarna sålunda 9—10 %. Tullarna på ferrolegeringar är i stor utsträckning undantagna från tullsänkningar. Däremot sker vissa ökningar av tullfria kontingenter bl. a. för ferrokisel, viss ferrokrom och ferrokiselmangan vilket är av betydelse för svenska och framför allt norska exportintressen.

USA:s tullar sänks i princip till EEC—CECA-nivån om de tidigare legat över denna nivå. Andra tullar blir i stort sett oförändrade, bortsett från att i vissa fall halvering av s. k. legeringstillägg sker.

Tullsänkningar av viss betydelse för svensk stålexport har också erhållits i andra länder, bl. a. Japan.

Importen, sammanlagt 1 585 milj. kr. kommer företrädesvis från Storbritannien samt från EEC-länderna och har traditionellt dominerats av handelsjärn. 1 075 milj. kr. kom från länder utanför EFTA.

För Sveriges del har förhandlingarna endast medfört mindre ändringar av tullarna på stålområdet. Sålunda sänks exempelvis tullarna för kallbearbetat material i form av stänger, profiler och band från 7 till 6 c/c. Vissa rostfria band och visst bergborrstål får en tull om 5 %. Tullen för valstråd och rostfri plåt blir oförändrat 5 % och för annan plåt 6 %. För rör förblir tullarna 7—8 %.

För järnmanufaktur var exporten till EEC 80 milj. kr. I stort sett sker en halvering av tullarna. Mindre tullsänkning sker dock för bl. a. skruvar och bultar från 13 och 14 % till 10 och 11 %. Den svenska importen av järnmanufaktur uppgick till 237 milj. kr., varav 134 milj. kr. avsåg länder utanför EFTA. Tullarna för järnmanufaktur kommer i viss utsträckning att anpassas till ståltullarna. Sålunda blir tullen 6 % för exempelvis järn och stålkonstruktioner, cisterner, fat och cylindrar, stängseltråd och kätting.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967 265

Koppar, nickel, aluminium och andra oädla metaller samt varor därav

(74—81 kap.)- Huvuddelen av den svenska exporten till EEC om 125 milj. kr. av en totalexport om 475 milj. kr. bestod av koppar i obearbetat skick. Dessa varor var redan tidigare tullfria. Av de tullbelagda varorna har bl. a. kopparplåt helt undantagits från tullsänkningar, medan mindre sänkningar görs för tråd, stänger och rör av koppar och nickel. I fråga om obearbetad aluminium sker vissa tullreduktioner inom tullkontingenter.

I USA, dit varor för 55 milj. kr. exporterades, kommer tullen att halveras för bl. a. kopparfolier samt för plåt, band och rör av koppar. Tullsänkningarna för aluminium är mindre.

Den svenska importen av oädla metaller uppgick till 1 130 milj. kr., varav drygt 720 milj. kr. kom från länder utanför EFTA. För obearbetade metaller och vissa halvfabrikat gäller redan tullfrihet. Plåt, band och linor får i allmänhet en tull av 3 %, vilket innebär oförändrade tullar för vissa koppar- och aluminiumvaror men en halvering för exempelvis aluminiumlinor.

Verkstadsprodukter (82—89 kap.). Verkstadsområdet kom i Ivennedyronden genomgående att bli föremål för omfattande tullsänkningar, och undantag härifrån förekom relativt sparsamt. Koncessioner av värde har lämnats också av de mindre länderna i förhandlingen. Även de svenska undantagen från 50-procentserbjudandena är fåtaliga.

Den svenska exporten av verkstadsprodukter om 7,5 miljarder kr. inklusive fartyg men exklusive instrument samt vissa järn- och metallvaror, har varit starkt expanderande såväl absolut som relativt och utgjorde 1965 37 % av totalexporten mot 25 % vid mitten av 1950-talet. Leveranserna går till hela världen, men givetvis främst till Europa och USA.

Av importen som uppgick till 6,9 miljarder kr., kom från EEC 51 %, från EFTA 33 % och från USA 13 %.

För verktyg och diverse metallvaror (82—83 kap.) som var föremål för svensk export om 418 milj. kr., varav 268 milj. kr. gick till länder utanför EFTA, har flera betydelsefulla koncessioner erhållits. Hos EEC halveras tullen för bl.a. hårdmetallverktyg och -plattor, för vissa handverktyg samt för lås, beslag, belysningsarmatur och vissa svetselektroder. Mindre tullsänkningar sker för bl. a. sågar och skiftnycklar. Bordsbestick av rostfritt stål har helt undantagits. I USA, dit exporten omfattade 55 milj. kr., sker en tullhalvering för huvuddelen av varorna, med undantag för bl. a. vissa billigare bordsbestick. Importen på detta varuområde var 238 milj. kr. och därav kom 158 milj. kr. från länder som inte ingår i EFTA. De svenska tullarna för hand- och maskinverktyg blir 4—6 % mot nu 5—8 %, knivar får en tull om 7 % och lås 6—8 %. I övrigt avses flertalet tullar bli halverade.

Av den svenska totalexporten av icke-elektriska maskiner (84 kap.) om 3 220 milj. kr. gick 1 175 milj. kr. till EFTA och 800 milj. kr

9f Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 saml. Nr 150

266 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

till EEC. För den allra största delen av de svenska exportprodukterna lämnas hos EEC 50 % tullsänkning till en nivå om i allmänhet 5—9 %. Detta gäller bl. a. ångmaskiner, centrifuger, djupborrmaskiner, lantbruksmaskiner, pappers- och textilmaskiner, pneumatiska verktyg, skriv- och räknemaskiner, kullager och vevaxlar. Undantag som innebär tullsänkningar av mindre omfattning har gjorts för vissa motorer, bl. a. båtmotorer, vissa grävmaskiner, metall- och träbearbetningsmaskiner, transmissioner samt vissa maskindelar. Tullarna kommer för dessa varor dock i allmänhet att ligga i nivån 7—It %.

I USA kommer de varor som är av intresse för den svenska exporten, som uppgick till 220 milj. kr., praktiskt taget utan undantag att bli föremål för tullhalvering.

För varor på maskinområdet har betydande och för svensk export viktiga tullsänkningar erhållits också i Japan, där tullarna med endast få undantag halveras, samt i Canada, Nya Zeeland och vissa u-länder, bl. a. Indien.

Den svenska importen uppgick till 2 770 milj. kr. 1 miljard kr. kom från EFTA. En 50-procentig tullsänkning från 10 till 5 % sker för flertalet varor. Undantag sker för symaskiner samt för träbearbetningsmaskiner med tullsänkning till 8 %.

Den svenska exporten av elektriska maskiner och a p p a r ater (85 kap.) var 990 milj. kr., varav 335 milj. kr. avsåg EFTA-länderna. Exporten till EEC var 125 milj. kr. och härav kommer varor för 100 milj. kr. att beröras av tullhalvering. För radio- och TV-mottagare sker tullsänkningar från 22 till 14 % samt för kabel och ledningstråd från 17 respektive 14 % till 11 %.

För exporten till USA, 33 milj. kr., kommer tullarna att halveras med mycket få undantag.

Importen år 1965 var 1 280 milj. kr., varav 890 milj. kr. kom från länder utanför EFTA.

De svenska tullarna om 10 % kommer i regel att halveras. För hushållsmaskiner och strykjärn sker tullsänkningar från 10 till 6 % och för mikrofoner, radiosändare och viss installationsmateriel från 10 till 7 %. För radiooch TV-apparater sänks tullen från 17 till 11 % och elektronrör från 10 till

5 %.

Eftersom fartyg och flygplan traditionellt i stor utsträckning är tullfria i de viktigaste handelsnationerna, kom förhandlingen om transpor tmedel (86—89 kap.) att koncentreras till den återstående stora handelsvaran, nämligen motorfordon.

Den svenska exporten av motorfordon, dvs. personbilar, bärgningsbilar, traktorer, bussar och lastbilar, samt delar och tillbehör till motorfordon, uppgick år 1965 till sammanlagt 1250 milj. kr. Härav svarade personbilarna för hälften, bussar och lastbilar för 380 milj. kr. och traktorer för

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967 267

72 milj. kr. Personbilsexporten år 1965 fördelade sig med 245 milj. kr. till EFTA-länderna, 65 milj. kr. till EEC, inbegripet omonterade bilar för sammansättning, och 205 milj. kr. till USA. Motsvarande värden för exporten av bussar och lastbilar var för EFTA 205 milj. kr. och för EEC ca 70 milj. kr., inbegripet omonterade lastbilar för sammansättning. Den svenska lastbilsexporten har en bredare geografisk spridning än personbilsexporten.

Importen till Sverige uppgick för bilar av olika slag till 1,4 miljarder kr. och för traktorer till ett värde av 90 milj. kr. Delar och tillbehör till motorfordon importerades för 440 milj. kr. Av den samlade införseln till Sverige svarade EFTA för 27 %, EEC för 64 % och USA för 8 %. Tullen för bilar är i Sverige i stort sett 15 %, för traktorer och vissa truckar dock 10 %. Sedan tidigare GATT-förhandlingar har tullen i Sverige för mindre personbilar bundits vid 24 %. För övriga bilar har bindning funnits av utgående tull om 15 %.

De redovisade handelssiffrorna bidrar till att förklara att förhandlingen för svensk del kom att koncentreras till EEC och USA. EEC har nu en enhetlig tullsats, nämligen 22 %, för alla bilar, såväl personbilar som bussar och lastbilar. För chassier till bilar utgår likaledes tull med 22 %, för karosserier med 29 % samt för bildelar och bilmotorer med 14 %. Den amerikanska personbilstullen är 6,5 % och lastbilstullen 25 % för lastbilar värda mer än 1 000 dollar per styck.

Uppgörelsen i Kennedyronden innebär i stort sett en halvering av personbilstullen i de bilproduceranae länderna. Sluttullen blir alltså 11 % i EEC och 3 % i USA. Däremot kunde EEC:s undantag för lastbilar och bussar som tillkännagavs redan år 1964 inte rubbas. EEC-tullen sänks således inte för bussar och lastbilar med explosionsmotorer vars cylindervolym är 2,8 liter eller större, eller med dieselmotorer vars cylindervolym är 2,5 liter eller större. Undantaget gäller även chassier och bilmotorer till sådana större fordon, medan för karosserier och bildelar tullen sänks något. Storbritannien och USA har gjort motsvarande undantag.

Den svenska personbilstullen har i förhandlingen satts till 10 %. Sverige har alltså inte, såsom EEC, Storbritannien, USA och Japan, halverat den utgående tullen. Svenska åtaganden om tullsänkning har inte skett för bussar och lastbilar.

Instrument m. in. (90—92 kap.). EEC genomför tullsänkningar med mindre än 50 % för bl. a. kameror, navigationsinstrument, medicinska instrument samt icke-elektriska mät- och kontrollinstrument. Däremot halveras tullen för elektriska mätinstrument, med undantag för elektroniska mätinstrument, samt för vissa musikinstrument. Den svenska exporten till EEC utgjorde 60 milj. kr. och totalexporten 235 milj. kr.

Tullreduktioner av betydelse för svensk export har också erhållits i bl. a. USA och Japan.

268 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

Importen omfattade 730 milj. kr., varav 485 milj. kr. kom från länder utanför EFTA.

De svenska tullarna på detta område, oftast 10 %, kommer i stor utsträckning att halveras. För vissa varor sker dock mindre tullsänkningar, bl. a. för mätinstrument och kontrollinstrument, från 10 till 7 %, och för grammofoner och bandspelare, från 10 till 8 %.

Övriga varor (93—99 kap.). Ett stort antal tullreduktioner av intresse för den svenska exporten har erhållits hos EEC, bl. a. för vapen, möbler, sportartiklar och leksaker. I USA är tullsänkningarna på dessa områden som regel 50 %, vilket är av betydelse beträffande bl. a. möbler och sportfiskeutrustningar.

Tullarna i Sverige för varor av denna art kommer med ett fåtal undantag att bli föremål för halvering. Bland undantagen kan nämnas sängkläder och madrasser, där tullarna anpassas efter motsvarande textiltullar, plastknappar, sänkning från 12 till 10 %, blixtlås, från 12 till 10 %, färgband, från 10 till 8 % och termosflaskor, från 15 till 8 %.

Överenskommelsen om antidumpingkod

Vid förhandlingarna i Kennedyronden om icke-tariffära handelshinder behandlades särskilt åtgärder till skydd mot dumping. Föreskrifter härom återfinns i artikel VI i GATT-avtalet och möjlighet att vidta åtgärder av detta slag finns normalt hos GATT-länderna.

I Sverige har Kungl. Maj :t sedan länge haft riksdagens bemyndigande att ta ut antidumpingtull. F. n. gäller förordningen den 9 juni 1967 (nr 237) om antidumping- och utjämningstull. I prop. 1967:66 med förslag till denna förordning redogjordes närmare för de internationella och svenska bestämmelserna på detta område och deras tillämpning. Det framhölls bl. a. att åtgärder mot dumping i Sverige liksom i flertalet andra industriländer endast sällan förekom. I vissa länder, bl. a. i USA och Canada, har emellertid undersökningar om dumping och även åtgärder till skydd häremot vidtagits oftare. Den praxis som utformats i dessa länder har av näringslivet ansetts medföra störande och i många fall onödiga ingrepp i handeln.

För att enhetliga och liberala regler om åtgärder mot dumping skulle uppnås hos GATT-länderna togs förhandlingar upp i en särskild förhandlingsgrupp med deltagande av de viktigare handelsländerna, även de nordiska länderna. Förhandlingarna ledde till en överenskommelse om tilllämpningen av reglerna om dumping, en s. k. antidumpingkod, vilken som nämnts ingår som en del av uppgörelsen i Kennedyronden. För länder som i likhet med Sverige redan har en liberal praxis i fråga om åtgärder mot dumping medför koden inte några väsentliga förpliktelser utöver nu gällande ordning. I vissa andra länder, såsom USA och Canada, föranleder däremot antagandet av den nya överenskommelsen ändringar av nuvarande bestämmelser i liberaliserande riktning.

Kungl. Maj:is proposition nr 150 år 1967 269

GATT :s bestämmelser i artikel VI om åtgärder till skydd mot dumping är i korthet följande.

Antidumpingtullar, avsedda att uppväga eller hindra skadlig verkan av dumping, får under vissa angivna omständigheter tas ut för importerade varor med belopp som inte får vara högre än dumpingmarginalen, dvs. i regel skillnaden mellan exportpriset och hemmamarknadspriset i exportlandet. Vid bedömningen av dumping skall vederbörlig hänsyn tas till olikheter i försäljningsvillkor, beskattning och andra förhållanden, som påverkar prisernas jämförbarhet (priskriteriet). Som förutsättning för att införa antidumpingtullar gäller att dumpingen skall förorsaka eller hota att förorsaka väsentlig skada på en befintlig industri eller avsevärt försena upprättandet av en ny industri (skadekriteriet).

I antidumpingkoden fastställs när dumping skall anses föreligga och hur en uppkommen skada skall bedömas. Vidare ges föreskrifter om proceduren vid undersökningar i dumpingfrågor och vid uttagandet av antidumpingtull. Särskilda regler ges för åtgärder vid skada som drabbar tredje land. Koden innehåller också bestämmelser om konsultationer och internationella åtgärder.

Dumping anses enligt koden kunna föreligga om en vara säljs för export till ett pris under sitt normala värde, dvs. billigare än hemmamarknadspriset i exportlandet. Säljs varan via ett annat land skall jämförelsen i första hand ske med priset i detta land. Jämförelsen kan dock också ske med priset i ursprungslandet. Finns det inte något hemmamarknadspris för liknande varor i exportlandet kan jämförelsen slutligen få ske med ett representativt pris för export till annat land, eller med produktionskostnaden. Vid sådana jämförelser skall de myndigheter som utför dumpingundersökningen ta hänsyn till de olika kostnadsfaktorer som rimligen bör belasta varan liksom också till normal vinstmarginal. Jämförelsen skall avse varor av samma slag och priserna skall jämföras vid samma stadium i marknadsföringsprocessen. Olika kostnadselement som påverkar priset skall beaktas.

Vid det moment i undersökningen som syftar till att fastställa om skada inträffat till följd av dumping bör myndigheterna i importlandet övertyga sig om att den påstådda skadan verkligen har sin grund i dumpingen. Dumpingeffekten skall därför vägas mot alla andra faktorer som är ägnade att påverka en viss industri i negativ riktning. Skadan skall bedömas med hänsyn till förhållandena inom industrin i fråga. Därvid skall beaktas bl. a. omsättning, marknadsandel och vinst för denna industri, samt också dess prispolitik, exportmöjligheter och sysselsättning. Hänsyn skall tas till omfattningen av den dumpade importen liksom också till konkurrensförhållanden i importlandet, till volym och priser på icke dumpad import av samma vara samt till efterfrågeutveckling och andra faktorer som påverkar avsätt­

270 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

ningsmöjligheterna för industrin. Med industri förstås i detta sammanhang all slags produktion, således även jordbruk, och vid jämförelser skall beaktas läget för hela den berörda produktionen i landet av samma varor. Jämförelsen kan dock ske med utgångspunkt från läget inom endast en del av ett land, om transportförhållanden och liknande faktorer medför att landet i realiteten är uppdelat i flera skilda marknadsområden.

Undersökningar om dumping skall i första hand ske efter framställning härom av den industri som anser sig utsatt för skada. Myndigheterna kan också ta upp undersökning på eget initiativ men då endast om det föreligger klara tecken både på dumping och på därav orsakad skada. Om det visar sig att omständigheterna inte motiverar vidare åtgärder skall en påbörjad dumpingundersökning genast läggas ner. Så skall också ske om dumpingen eller skadan är ringa. Frivilliga åtaganden från exportörens sida att anpassa sin prispolitik kan under vissa förhållanden leda till att en undersökning skall avskrivas. Undersökningen får inte ske på sådant sätt att tullklareringen hindras.

Vid en dumpingundersökning skall förutom den berörda industrin såväl importörerna som producenter och exportörer i leverantörlandet få möjlighet att lägga fram sina synpunkter i frågan och ta del av de uppgifter som kommer fram. Affärshemligheter o. d. skall dock behandlas med sekretess av de myndigheter som utför undersökningen. Beslut som fattas på grund av undersökningar i dumpingfrågor skall publiceras, antingen de innebär att begäran om åtgärd mot dumping avslås eller att antidumpingtull införs.

Beslut om uttagande av antidumpingtull och om tullens belopp meddelas av vederbörande myndigheter i importlandet. Tullen skall vara icke-diskriminerande, dvs. den skall tas ut på all import som befunnits vara dumpad och förorsaka skada. Om endast en eller några exportörer säljer varan till dumpingpris skall tnllen tas ut endast på import från dessa leverantörer. Finns flera exportörer kan tullen också tas ut på all import av varan i fråga från det eller de länder som dumpar. Antidumpingtullen får inte vara högre än dumpingmarginalen, dvs. skillnaden mellan importpriset och varans normala värde, men i koden har det uttalats som önskvärt att tullen begränsas till det belopp som krävs för att hindra skadeverkningar. Om i enskilda fall för mycket tull tas ut, måste överskottet lämnas tillbaka till importören. Detta är betydelsefullt särskilt när ett s. k. basprissystem används, dvs. om tullen beräknas med utgångspunkt från ett i en författning angivet jämförelsepris som antas utgöra varans normala värde. Ett sådant system har bl. a. tillämpats i Sverige i fråga om antidumpingtull på nylonstrumpor och väteperoxid. Exportörerna skall också få möjlighet att undgå antidumpingtull genom att höja sina priser till en nivå där dumping inte längre föreligger.

Bestämmelser om uttagande av antidumpingtull på en viss import skall inte förbli i kraft längre än som krävs för att motverka skadlig dum-

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967 271

ping. Myndigheterna skall därför tid efter annan pröva om sådan tull fortfarande behövs i de enskilda fallen.

Provisoriska åtgärder som innebär att andidumpingtull skall tas ut får vidtas i avvaktan på fullständig utredning, när myndigheterna är övertygade om att läget motiverar åtgärderna. Dessa får då inte förbli i kraft längre än absolut nödvändigt och inte mer än allra högst sex månader.

Varken definitiv antidumpingtull eller provisoriska åtgärder får normalt ha tillbakaverkande kraft. Vissa begränsade undantag har dock gjorts från denna huvudregel.

Antidumpingtull kan också komma i fråga, om dumping skadar näringslivet i annat land än det där importen äger rum. Det land som drabbas av skadan måste då visa importlandet att skadan uppstått på grund av dumpingen. Vidare skall skadan avse inte enbart exporten till det land där importen till dumpingpris sker utan hela den berörda industrin. Beslut om åtgärder förbehålls myndigheterna i det importerande landet.

Tillämpningen av antidumpingkoden skall övervakas av en särskild GATT-kommitté. Medlemsländer skall till kommittén rapportera om förändringar i sin lagstiftning om åtgärder mot dumping. Beslut i anledning av dumpingfall skall också rapporteras och problem rörande medlemsländernas praxis i dessa frågor kan tas upp till diskussion i denna kommitté.

Överenskommelsen i engelsk text, jämte svensk översättning som gjorts inom finansdepartementet, torde få läggas som bilaga 4 till statsrådsprotokollet i detta ärende.

I samband med förhandlingarna om antidumpingkoden avgavs från svensk sida en förklaring att svenska myndigheter vid tillämpningen av de särskilda sekretessföreskrifterna i koden måste handla i överensstämmelse med interna svenska lagbestämmelser om sekretess. Förklaringen godtogs utan invändning av övriga förhandlande länder.

Förslag och yttranden om ändringar i tulltaxan

Tidtabellen. De åtaganden Sverige gör genom Kennedyronden på tullområdet innebär att högre tullsatser inte får tillämpas för enskilda varor än som anges i förhandlingsprotokollet (se bilaga 1). Som redan nämnts skall anpassningen av tullarna till den nya nivån vara helt genomförd senast den 1 januari 1972 och ske antingen i fem lika steg med början den 1 januari 1968 eller med två femtedelar av sänkningen den 1 juli 1968 och återstoden i tre lika steg den 1 januari 1970, 1971 och 1972. Om något land väljer en annan avvecklingsmetod är detta tillåtet. Den återstående tullen får dock inte vid någon tidpunkt vara högre än den skulle ha varit om endera av de angivna metoderna tillämpats.

Det förslag till tullavtrappning som utarbetats av generaltullstyrelsens tullbehandlingsbyrå i promemorian den 8 augusti 1967 innebär att av-

272 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

trappningen av tullarna sker med två femtedelar den 1 juli 1968 och en femtedel den 1 januari 1970 resp. den 1 januari 1971 och 1972. Vid remissbehandlingen har denna tidtabell för tullanpassningen förordats avövervägande antalet remissinstanser. Sålunda har bl. a. kommerskolle­

gium, Sveriges industriförbund och Stockholms handelskammare föror­

dat denna tidtabell främst med hänsyn till att våra viktigaste handelspartners väntas komma att följa samma takt. Också Sveriges grossistförbund förordar att tullsänkningarna inleds den 1 juli 1968 men föreslår att de två sista stegen i avvecklingen slås samman och genomförs på en gång den 1 januari 1971 för att man därigenom skall nå en enklare och

snabbare procedur. Landsorganisationen och Sveriges hantverks- och in­

dustriorganisation föreslår för sin del att tullsänkningarna påbörjas den 1 januari 1968.

AB Vin- & spritcentralen föreslår att avtrappningen för vin och sprit sker med 40 % den 1 juli 1968, 40 % den 1 januari 1970 och 20 % den 1 januari 1972 för att undvika allför ofta återkommande tulländringar på dessa varor.

Takbindningarna. Tullbehandlingsbgråns förslag förutsätter att som utgångspunkt för tullavtrappningen tas den nu utgående tullsatsen. I byråns promemoria den 14 augusti 1967 erinras om att tullsänkningarna kunde ske också med utgångspunkt från de takbindningar som för vissa varor gällt som bastullar i förhandlingen. Generaltullstyrelsen framhåller att en direkt överföring av åtagandena till gällande nomenklatur ofta inte är möjlig, eftersom takbindningarna hänför sig till den för år 1959 gällande tullnomenklaturen. Ett användande av takbindningarna som utgångspunkt för tullavtrappningen skulle medföra en betydande uppsplittringav enskilda tulltaxenummer. Dessutom skulle en tillämpning av takbindningarna medföra starkt differentierade tullsatser för likartade varor, vilket enligt styrelsens uppfattning skulle medföra komplikationer. Styrelsen understryker vikten av att nu utgående tullsatser blir utgångspunkt för tullsänkningarna utom möjligen i rena undantagsfall. Denna uppfattning delas av kommerskollegium, som funnit sakliga skäl inte i något fall föreligga att utnyttja takbindningarna. Inte heller jordbruksnämnden har ansett sig böra förorda något avsteg från nämnda princip.

Endast Svenska skofabrikantföreningen och Svenska garveriidkareför­

eningen har framfört önskemål om att man vid tullsänkningarna skall utgå från existerande takbindningar.

Säsongtullar. För vissa varor på jordbruksområdet förekommer tullar endast under en del av året. Förhandlingsåtagandena innebär för sådana varor i regel en utsträckning av den tullfria periodens längd. Tullbehandlingsbyrån har för sin del av praktiska skäl förordat att sådana åtagan­

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 273

den sätts i kraft på en gång den 1 juli 1968. Stegvis avtrappning av tullsatsen eller förlängning av den tullfria perioden har byrån inte ansett böra ske. Förslaget har fått stöd vid remissbehandlingen. Stockholms handels­

kammare, grossistförbundet och Svenska importföreningen för färsk

frukt u. p. a. förordar dock att de ändrade bestämmelserna om tullfria perioder träder i kraft redan den 1 januari 1968, eftersom de annars inte skulle kunna få full effekt före år 1969. Lantbruksstyrelsen, som särskilt yttrat sig om åtagandena för trädgårdsprodukter, anser emellertid att tullawecklingen vad beträffar tomater, dill och persilja samt äpplen och päron bör ske på samma sätt som rekommenderas för tullarnas nedskrivning i övrigt. Styrelsen åberopar att tulleftergifterna kan medföra ytterligare påfrestningar för trädgårdsnäringen, som redan nu har ett ofördelaktigt gränsskydd jämfört med förhållandena i grannländerna och i flertalet övriga europeiska länder. Jordbruksnämnden, som förordat att åtagandena för säsongtullar sker i ett steg, anser att en eventuell avtrappning av dessa bör ske genom en stegvis nedskrivning av tullsatser på samma sätt som för andra produkter.

Avrundning av brutna tal. T ullbehandling sby rån har framhållit att i nuvarande tulltaxa tullsatserna anges endast i hela procenttal utan decimal. De åtaganden som nu gjorts kommer emellertid att medföra att tull även kan få tas ut med procenttal som uttrycks i decimalbråk. Ofta blir sänkningarna förhållandevis små, i vissa fall bara en procentenhet. Byrån anser det varken med hänsyn till tillämpningen av tulltaxan eller från skyddssynpunkt vara av intresse att utsträcka en så liten tullsänkning över en tidrymd av flera år. Inte heller av statsfinansiella skäl synes detta påkallat. Byrån föreslår därför, att varje tullsänkning skall ske med avrundning nedåt till närmaste hela procenttal. Härigenom skulle för många varor sluttullen komma att uppnås fortare än om tullarna under avvecklingsperioden anges i brutna tal. Det praktiska handhavandet av tulltaxan skulle med en sådan avrundning inte obetydligt förenklas. Avrundning föreslås också få ske då specifika tullar vid avtrappningen utgår med brutna öretal per kg samt då de överenskomna sluttullarna innehåller brutna tal. Bortfallet av tullintäkter vid ett avrundningsförfarande beräknas av byrån till omkring 40 milj. kr. per år. Till förslaget om avrundning av decimaler och brutna öretal ansluter sig generaltullstyrelsen samt de remissinstanser som företräder konsumtions- och import-

intressen, såsom Landsorganisationen, Kooperativa förbundet och gros­

sistförbundet. Industriförbundet understryker emellertid att tullsänkningsåtagandena under förhandlingarna varit föremål för ingående diskussioner mellan näringslivets organisationer och myndigheterna. Det har därvid från industrins sida förutsatts att tullskyddet inte skall reduceras mer än nödvändigt. Förbundet yrkar därför bestämt att tullavtrapp-

274 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

ningen inte sker i snabbare takt och tullsänkningarna inte görs större än som påkallas av Genéveöverenskommelsen. Att vissa tullsatser kommer att fastställas till brutna tal anser förbundet inte motivera snabbare eller större reduktioner än som överenskommits. Liknande synpunkter framförs av andra organisationer på industrisidan såsom Sveriges kemiska industrikontor,

Textilrådet, Jernkontoret och Sveriges mekanförbund. Även Stockholms han­

delskammare delar denna mening men anser att sluttullar i form av brutna tal i sinom tid efter förhandlingar med andra länder borde kunna avrundas. Kommerskollegium anför för sin del att en avrundning till hela procenttal eller ören sannolikt inte har avgörande betydelse från skyddssynpunkt. Det kan dock inte uteslutas, anser kollegiet, att ogynnsamma effekter kan uppstå i enstaka fall. En nedjustering av tullarna synes dessutom inte helt sakna finansiell betydelse. Kollegiet förordar därför, att den mest objektiva metoden väljs. Vid en strikt matematisk avtrappning behandlas alla lika och bedömningar som är svåra att objektivt underbygga kan undvikas framhåller kollegiet. Kollegiet ifrågasätter även om denna metod kan vara förenad med några avgörande olägenheter vid det praktiska handhavandet av tulltaxan och hänvisar bl. a. till erfarenheterna från tullavtrappningen i EFTA. Skulle emellertid, framhåller kollegiet, skälen för en avrundning befinnas väga över det av kollegiet framförda önskemålet om en så objektiv avtrappningsmetod som möjligt, vill kollegiet av skydds- eller handelspolitiska skäl inte motsätta sig tullbehandlingsbyråns förslag. Jordbruksnämnden anser att en sådan marginell tullsänkning som en avrundning innebär torde sakna reell betydelse för det stora flertalet varuslag. För vissa varuslag kan dock en sådan åtgärd medföra att mycket starka skyddsintressen sätts åsido och tillräckligt underlag för en bedömning härav torde ej föreligga. Dessa tullsänkningar kan också ha visst förhandlingsvärde som om möjligt bör tas till vara.

Låga tullar. Tullbehandlingsbyrån har vidare framhållit att nuvarande tulltaxa inte har lägre tullsatser än 3 %. Tullåtagandena innebär att ett mindre antal varor skulle komma att få en tullsats om 2,5 % eller därunder eller åsättas specifika tullsatser av motsvarande höjd. Byrån ifrågasätter om inte dessa låga tullar helt kan slopas. Generaltullstijrelsen tillstyrker förslaget och meddelar, att tullintäkterna för år 1966 för här berörda varor uppgick till omkring 7 milj. kr. Beträffande detta förslag har vid remissbehandlingen anförts synpunkter motsvarande dem som förekom i fråga om avrundningen av tullsatserna. Kommerskollegium erinrar om vad som framförts av de närmast berörda organisationerna på industrivaruområdet, nämligen att det är tullen på förädlingskostnaden som är avgörande för skyddets omfattning för eu viss produktionsgren. En nominellt låg tull kan ha samma skyddseffekt för en vara som en högre tullsats för andra varor. Ett förhållandevis omfattande utredningsarbete bedöms av kollegiet vara

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 275

nödvändigt för ett ställningstagande i frågan och kommerskollegiet förordar därför att ett avgörande får anstå till dess sådan utredning kunnat göras.

U-landsvaror. Som nämnts har Sverige i förhandlingarna åtagit sig att genomföra tullåtgärderna för vissa varor av intresse för u-länderna i ett steg den 1 juli 1968. Tullbehandlingsbijrån föreslår nu att motsvarande får gälla beträffande ytterligare ett antal varor av visst u-landsintresse för vilka skyddsintresse i Sverige saknas. Förslaget avser citroner, fikon, nötter, mandlar m. m. samt vissa vävnader av kokosfibrer. Det har vid remissbehandlingen tillstyrkts av vederbörande remissinstanser. Vidare har lullbehandlingsbyrån föreslagit att tullsänkningar också för en del andra varor får genomföras den 1 juli 1968, nämligen för vissa andra stenfrukter än körsbär, persikor in. m. samt för torkad cikoriarot. Importen av dessa varor är, framhåller byrån, obetydlig och förslaget har tillstyrkts vid remissbehandlingen. Som en konsekvens av tullnedsättningarna för vävnader innehållande natursilke föreslår tullbehandlingsbyrån vidare att viss samordning sker av tullarna för de till tulltaxenr 50.09 och 50.10 hänförliga vävnaderna av silke. Textilrådet motsätter sig för sin del att en sådan anpassning görs då detta inte krävts under förhandlingen.

Andra frågor. Tullbehandlingsbgrån framhåller i sin promemoria att tullfrihet enligt reglerna i 13 § tulltaxeförordningen den 13 maj 1960 (nr 391) nu kan åtnjutas för varor som inte framställs i Sverige. Byrån anser att frågan om att göra tullfriheten för vissa av dessa varor mera permanent genom att de tas upp som tullfria i tulltaxan bör prövas. Byrån föreslår sålunda att permanent tullfrihet införs för silvernitrat. Kemikontoret anser för sin del att en generell prövning av möjligheten till permanentning av tullfriheten enligt 13 § tulltaxeförordningen inte nu är lämplig. Liknande synpunkter framförs av andra representanter för industrin och av kommerskollegium. Varken kemikontoret eller kommerskollegium vill dock avstyrka att tullfrihet för silvernitrat införs i tulltaxan.

Tullbehandlingsbgrån har slutligen erinrat om att tullsatsen för sockerfria konfektyrer vid tullavvecklingen bör anpassas till vad som gäller för övriga konfektyrer, vilket också tillstyrkts av kommerskollegium och vederbörande branschorganisationer.

Vid remissbehandlingen av förslaget om ändringar i tulltaxan har framförts åtskilliga andra förslag i fråga om tullbeläggningen av olika varor.

Sålunda framhåller generaltullstyrelsen i sitt yttrande, att fruktpulp genom förhandlingsuppgörelsen kommer att beläggas med högre tull än tullen för andra beredningar av ananas, aprikoser, persikor samt blandade frukter, och föreslår nu att fruktpulp, som torde vara den billigare produkten,

276 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

får samma tull som fruktberedningarna. Vidare föreslår styrelsen, att vävnader av syntetull, som innehåller minst 40 % rayonsilke, från tullsynpunkt jämställs med motsvarande vävnader av rayonnll. Styrelsen anser också, att tullsänkningen för motorcyklar från 10 till 5 %, som enligt vad som fastställdes under förhandlingen skulle avse motorcyklar med större kolvmotorer, bör avse även motorcyklar med annat system för framdrivning. Styrelsen föreslår vidare, att den tullfrihet som redan gäller för agglomererade diamantslipmedel bör avse även diamantslipverktyg, i vilka slipmedlet bundits genom exempelvis elektrolytiskt förfarande. Dessutom föreslår styrelsen ändring av bestämmelsen i 5 § 2 mom. tulltaxeförordningen om tull för delar, tillbehör och material för tillverkning av bilar samt av bestämmelsen i 6 § 2 mom. samma förordning om tull vid återinförsel av vara som undergått reparation i utlandet.

Generaltullstyrelsen föreslår slutligen att de tullar som intagits i kungörelsen den 12 december 1958 (nr 615) angående tull å vissa fettemulsioner, kungörelsen den 19 december 1958 (nr 616) angående uttagande av särskild tullavgift för vissa varuslag samt kungörelsen den 30 december 1958 (nr 647) angående särskild tullavgift å vissa artiklar av porslin in. m. förs in i tulltaxan och att nämnda författningar upphör att gälla.

Kommer skollegium föreslår att, som följd av den tullfrihet för oblekt linolja som införs på grund av avtal med bl. a. u-länderna, tullfrihet införs för linoljefettsyra och därmed jämställda fettsyror. Samtidigt bör tullen på blekt linolja, kokt, oxiderad eller på annat sätt modifierad linolja, träolja, oiticicaolja och ricinolja sättas till 3 öre per kg. Vidare ifrågasätter kollegiet om inte tullen för de tvålkvaliteter som nu är belagda med värdetull om 10 % även i framtiden bör ha samma tull som de tvätt- och rengöringsmedel, som genom förhandlingen beläggs med 9 % tull.

Vidare har Svenska importföreningen för färsk frukt lagt fram förslag

om att den i förhandlingen överenskomna tullsänkningen om 5 öre per kg för färska körsbär, inkommande under tiden den 16 juni—den 31 juli, genomförs i ett steg. Kommerskollegium avstyrker förslaget.

Den av generaltullstyrelsen väckta frågan om vävnader av syntetull innehållande minst 40 % rayonsilke tas även upp av kommerskollegium som tillstyrker att dessa varor får samma tull som vävnader av rayonull. Kommerskollegium tillstyrker också de av generaltullstyrelsen föreslagna åtgärderna i fråga om fruktpulp och motorcyklar.

Kemikontoret avstyrker utvidgningen av tullfriheten för vissa diamantslipverktyg.

Under remissbehandlingen har vidare från flera håll aktualiserats frågan om närmare utredning av olika tullförhållanden. Sålunda anser grossistförbundet att en allmän översyn bör göras av manufaktureringsskyddet för olika varor för att uppnå en så jämn fördelning av tullskyddet som möjligt.

Kungl. Majrts proposition nr 150 år 1967 277

Kommerskollegium, som yttrat sig över förslaget, anser att en sådan utredning bl. a. mot bakgrunden av de osäkra handelspolitiska förutsättningar som nu råder inte bör sättas i gång. Dock framhåller kollegiet att tullförhållandena för vissa enskilda varor bör bli föremål för utredning. Kollegiet erinrar sålunda om att tullförhållandena på kemikalieområdet kan behöva ses över, om tullarna på detta område inte sänks i avsedd omfattning med anledning av att USA inte ändrar sitt tullvärdesystem. Ett eventuellt bifall till vissa föreliggande framställningar om tullfrihet för syntetull och vissa rör och delar till TV- och radiomottagare kan också enligt kollegiet motivera en översyn av tullförhållandena för produkter där sådana varor ingår. Konsekvenser i snedvridande riktning uppkommer även, enligt vad kollegiet påpekar, för vissa delar till personbilar, vilka i förhandlingen fått en tull på 11 %, medan personbilar fått en tull på 10 %. Vidare tar kollegiet liksom generaltullstyrelsen upp frågan om avtrappning av den tull om 10 % som nu enligt 6 § 2 mom. tulltaxeförordningen skall tas ut vid reparation utomlands.

Över förslaget till antidumpingkod har under förhandlingarna yttranden

avgetts av generaltullstyrelsen och kommerskollegium. Kollegiets yttrande

har utformats efter samråd med berörda näringslivsorganisationer.

Departementschefen

På det handelspolitiska området har vi sedan länge följt en fast frihandelsvänlig linje i förvissningen om att en sådan politik i längden erbjuder den bästa grunden för den ekonomiska utvecklingen. Med den utgångspunkten har vi aktivt deltagit i arbetet på en frigörelse av den internationella handeln.

Vi har våra närmaste ekonomiska förbindelser med de industrialiserade länderna i Norden och Västeuropa. Det har därför varit naturligt för oss att medverka i det ekonomiska samarbetet i Europa både under återuppbyggnadsskedet efter det andra världskriget och senare. Ett uttryck för denna strävan har varit vårt deltagande i EFTA-samarbetet liksom vår begäran om förhandlingar med EEC.

I det arbete som på världsvid bas bedrivits inom GATT i syfte att frigöra handeln har Sverige också tagit verksam del. En serie av handelsförhandlingar har under efterkrigstiden genomförts inom GATT fram till 1960talets början. Betydande resultat nåddes därvid i form av fastare normer för handelspolitiken, sänkningar av tullnivåerna och större stabilitet på tullområdet. Av stor betydelse var även det arbete som utförts för att främja u-ländernas ekonomiska utveckling. Det framstod som angeläget att fullfölja dessa strävanden och tillsammans med andra länder söka

278 Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

utnyttja GATT som instrument för att angripa de handelshinder som för industriländerna tenderade att bromsa de ekonomiska utvecklingsmöjligheterna. U-ländernas ekonomiska situation gjorde det vidare angeläget att minska protektionismen hos industriländerna på de varuområden som var av särskilt intresse för u-länderna. Den i GATT traditionella vara-för-varametoden kunde emellertid inte väntas leda till ytterligare resultat av betydelse och därför behövdes nya förhandlingsmetoder som kunde erbjuda större möjligheter.

Ett förslag att nya handelsförhandlingar skulle inledas i GATT framlades för sex år sedan vid ett möte på ministernivå mellan de avtalsslutande parterna. Det ursprungliga initiativet togs av framlidne presidenten i USA, John F. Kennedy. Initiativet stöddes av flera länder, däribland Sverige. De mål för förhandlingarna, som slutligen fastställdes, var en generell reduktion av industritullarna med halvering av tullarna som arbetshypotes, ökade avsättningsmöjligheter för jordbruksprodukter och avlägsnande av handelshinder för u-ländernas export till industriländerna utan krav på likvärdiga åtaganden av u-länderna själva. Den förhandlingsmetod man enade sig om beträffande tullarna, en s. k. linjär metod med procentuellt lika stora tullsänkningar för samtliga varor i alla länder, var ny i GATT-förhandlingarna men hade med framgång prövats i det europeiska integrationsarbetet. Man var dock samtidigt ense om att man borde söka metoder för att i viktigare fall utjämna höga och låga tullar i olika länder.

Genomförandet av de mycket omfattande förhandlingarna ställde stora anspråk på förhandlingsledningen och på den politiska viljan till uppgörelse hos nyckelländerna. Den gemensamma nordiska insatsen i slutskedet torde inte ha varit utan betydelse när det gällde att brygga över motsättningarna mellan de länder vilkas ställningstaganden var avgörande för förhandlingsutgången.

Förhandlingsutgången innebär utan tvekan ett betydande bidrag till frigörelsen av handeln mellan industriländerna. Inom industrivaruområdet berör tullsänkningarna mer än 75 % av handeln mellan de viktigare handelsländerna. Genomsnittligt uppgår tullsänkningarna till 35—40 % av de tidigare tullsatserna och mer än hälften av alla tullar har halverats. På vissa varuområden har tullarna nu bringats ned till eu nivå där de inte längre i mer betydande utsträckning torde motverka en rationell internationell arbetsfördelning. Förhandlingsresultatet har även medfört att skillnaderna mellan tullnivåerna i olika länder blivit mindre. Detta förhållande kan medföra en viss utjämning också av konkurrensvillkoren industriländerna emellan.

Viktiga varuområden har dock helt eller delvis undantagits från tullsänkningarna. De produktionsområden där de protektionistiska intressena starkast gjort sig gällande har i allmänhet också den högsta skyddsnivån. För dessa områden medför sänkningen av tullnivåns allmänna höjd ett relativt

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967 279

sett förstärkt tullskydd. Också för varor som i och för sig gjorts till föremål för tullsänkningar kan emellertid de återstående tullarna ha en avsevärt handelshindrande effekt. Tullarnas betydelse för handeln växlar mellan olika varuområden och i många fall kan även mycket låga tullar ha sådan effekt. Det kan också nämnas att vissa av de varuområden där några större resultat inte vunnits berör sådan industri som bygger på högt utvecklad teknik och forskning och som är av stor betydelse för den framtida utvecklingen.

Uppgörelsen i Kennedyronden är för de industrialiserade länderna i Västeuropa av särskild betydelse med hänsyn till de problem som hänger samman med Europas uppdelning i olika handelsblock. De genom Kennedyronden uppnådda tullsänkningarna kan bidra till att minska sådana svårigheter för det europeiska näringslivet som orsakas av den rådande marknadsuppdelningen. Detta förhållande gör inte en slutlig lösning av de europeiska marknadsproblemen mindre angelägen. Som jag redan sagt återstår även på det rena tullområdet handelshinder som ibland kan vara betydande. Arbetet med undanröjandet av handelshindren bör därför självfallet fortsätta. Erfarenheterna talar för att man i detta sammanhang också söker utnyttja de möjligheter till lösningar på världsvid bas som GATT erbjuder. Sverige kommer med all kraft att stödja en sådan politik.

För de nordiska ländernas del har uppgörelsen i Kennedyronden karakteriserats som en betydande framgång. Det nordiska samarbetet torde ha haft en avgörande betydelse för ländernas möjlighet att hävda sina intressen. Norden som enhet är sålunda EEC-ländernas största avsättningsområde och har ett betydande importöverskott i handeln med EEC-länderna. Detta har skänkt tyngd åt förhandlingsuppträdandet och bidragit till resultat som knappast kunnat uppnås av de nordiska länderna om de uppträtt vart och ett för sig.

För Sveriges del innebär uppgörelsen i Kennedyronden på industrivaruområdet generellt sett avsevärt förbättrade villkor. Det är särskilt verkstadsindustrin som kommer att få fördel av lägre tull på exportmarknaderna. Utvecklingsmönstret för den svenska verkstadsindustrin ger fog för ett antagande om att effekterna av tullsänkningarna blir gynnsamma. Även för näringar som skogsindustrin, järn- och stålhanteringen och den kemiska industrin torde uppgörelsen medföra förbättrade villkor.

Inom jordbrukssektorn är det viktigaste förhandlingsresultatet den överenskommelse som nåtts på spannmålsområdet. Denna innebär bl. a. höjda minimipriser för världshandeln med vete samt bidrag till livsmedelshjälpen åt u-länderna. Däremot lyckades man inte nå uppgörelse om världsvida avtal för kött- och mejerivaror. De tullreduktioner som avtalades på jordbruksområdet får i stort sett anses blygsamma, även om de för vissa varuslag kan vara av betydelse.

För u-länderna blir uppgörelsen i Kennedyronden av betydelse särskilt

280 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

i fråga om exporten av bearbetade varor. Enligt GATT-sekretariatets beräkningar har sålunda tullsänkningarna medfört att andelen varor som hos industriländerna möter lägre tull än 10 % ökat från 32 till 62 % av de produkter för vilka u-länderna i förhandlingen anmält intresse. De bearbetade varorna utgör visserligen ännu en ganska liten del av u-ländernas totala export men ökningstakten för dessa varor är förhållandevis hög och reduktionen av handelshindren får därför ökande betydelse för u-ländernas export.

På råvaruområdet har det inte varit möjligt att i något större antal länder nå den eftersträvade tullfriheten för bl. a. tropiska produkter. Arbetet att avskaffa handelshindren för u-landsvarorna kommer att fortsätta såväl inom GATT som vid nästa världshandelskonferens som skall äga rum år 1968 i New Delhi. Då kommer också andra frågor att behandlas, såsom preferenser på tullområdet för u-landsvaror, möjligheten att genom råvaruavtal skapa förbättrade avsättningsvillkor för u-landsprodukter samt metoder att genom finansiellt bistånd kompensera u-länder för bortfall av exportintäkter.

För att uppnå de betydande förmåner som uppgörelsen i Ivennedyronden innebär krävdes svenska förhandlingsåtaganden som innebär minskat tullskydd. De svenska ställningstagandena i förhandlingens olika skeden har, som jag redan redovisat, gjorts efter hörande av berörda myndigheter och i nära samråd med representanter för de skilda branscherna samt i viktigare fall efter föredragning för kommerskollegiets handelspolitiska råd. Mitt intryck är att man i det svenska näringslivet i stort sett anser den uppgörelse som träffats på tullområdet förmånlig även om givetvis på enstaka punkter ett annat resultat kunde ha varit önskvärt.

Jag anser det avtal som ingåtts vara väl balanserat i fråga om förmåner och uppoffringar och rimligt med hänsyn till de förutsättningar under vilka det tillkommit. Jag förordar därför att Genéveprotokollet med tillhörande varulistor avseende resultatet av Kennedyronden godkänns för svensk del och att detta protokoll slutligt undertecknas. I enlighet med den traditionella svenska tullpolitiken blir åtagandena om tullsänkning för Sveriges del tillämpliga på importen från alla länder, således även mot länder som inte är anslutna till GATT.

De nu gjorda förhandlingsåtagandena medför minskade tullinkomster om 300 milj. kr. per år, sedan tullsänkningarna genomförts helt den 1 januari 1972. Fördelningen av inkomstminskningen under olika budgetår blir givetvis beroende av takten för genomförandet av tullsänkningarna och jag återkommer senare till denna fråga.

Principöverenskommelsen i fråga om spannmål har för Sveriges del undertecknats med förbehåll för riksdagens godkännande. Överenskommelsen

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967 281

är en del av uppgörelsen i Kennedyronden och jag förordar att överenskommelsen föreläggs riksdagen för godkännande. Sedan förhandlingarna i Kennedyronden slutförts har principöverenskommelsen på spannmålsområdet lett till reguljära avtal i form av två konventioner, den ena rörande vetehandel, den andra rörande livsmedelshjälp. Chefen för jordbruksdepartementet avser att senare anmäla fråga om godkännande av dessa konventioner. Vid förhandlingarna har överenskommelse också träffats om regler för åtgärder mot skadlig dumping. Denna har för svensk del undertecknats med förbehåll för riksdagens godkännande. Överenskommelsen innehåller föreskrifter om hur GATT-länderna skall förfara vid tillämpningen av GATT-avtalets regler om skydd mot dumping. Härigenom har uppnåtts bättre förutsättningar för att åtgärder mot dumping inte förorsakar onödigt intrång i den normala handeln. Risken för oväntade och godtyckliga ingrepp har gjorts mindre. Vidare har möjligheterna förbättrats för de parter som träffats av åtgärder mot dumping att få sina intressen beaktade vid undersökningar om dumping. De nya regler om antidumpingåtgärder som antogs av riksdagen tidigare i år ansluter sig väl till bestämmelserna i koden. Av särskilt intresse är att man i överenskommelsen uttryckligen godtagit det system för åtgärder mot dumping med tillämpning av fastställda baspriser som i Sverige tillämpats i fråga om väteperoxid och nylonstrumpor. Även i övrigt har svenska intressen kunnat tillgodoses. Som tidigare nämnts har vid överenskommelsens undertecknande från svensk sida framhållits, att de krav på sekretess som uppställs i koden kan tillgodoses endast i den utsträckning detta är förenligt med gällande svensk lagstiftning. Jag förordar att överenskommelsen godkänns för svensk del.

När det gäller genomförandet av tullsänkningarna är det flera frågor som kräver ställningstagande. För nedskrivningen av tullsatserna har i avtalet anvisats två olika möjligheter. Antingen kan tullarna sänkas med fem lika steg med början den 1 januari 1968 och de följande stegen vid vart och ett av de närmast följande fyra årsskiftena eller också med två femtedelar av sänkningen den 1 juli 1968 och återstoden i tre lika steg, den 1 januari 1970, 1971 och 1972. EEC-länderna samt Storbritannien, Danmark, Finland och Norge väntas komma att använda den sistnämnda metoden. De flesta av de remissinstanser som yttrat sig i frågan förordar denna metod också för Sveriges del. Även jag finner att övervägande skäl talar härför. Jag förordar sålunda att tullsänkningen sker med två femtedelar den 1 juli 1968 och en femtedel den 1 januari vart och ett av åren 1970, 1971 och 1972. För åtskilliga varupositioner i den svenska tulltaxan har tullarna varit bundna i GATT vid högre nivå än den tull som nu tas ut. Dessa s. k. takbindningar har kunnat åberopas i förhandlingarna. Det vore i och för sig

282 Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

möjligt att låta tullsänkningarna verkställas med utgångspunkt från takbindningarna. Även om de slutliga tullarna inte härigenom skulle bli annorlunda skulle som generaltullstyrelsen påpekat ett sådant förfarande medföra vissa problem bl. a. av teknisk art. I likhet med flertalet remissinstanser däribland kommerskollegium och generaltullstyrelsen förordar jag därför att tullavtrappningen sker med nu gällande tullar som utgångspunkt.

För vissa varor på jordbruksområdet, främst frukt och grönsaker, tilllämpas s. k. säsongtullar, vilket innebär att tull utgår endast under viss del av året. Genom överenskommelsen kommer den tullbelagda perioden i vissa fall nu att förkortas. Generaltullstyrelsens tullbehandlingsbyrå har föreslagit att dessa förkortningar genomförs på en gång med verkan fr. o. m. den 1 juli 1968. De hörda remissinstanserna har i stort sett anslutit sig till förslaget. Lantbruksstyrelsen har för sin del hemställt att ändringen i tullförhållandena för äpplen, päron, dill, persilja och tomater sker i etapper. Jag ansluter mig till lantbruksstyrelsens förslag. Jag förordar att tullsänkningen för dessa varor sker genom en gradvis utökning av den tullfria perioden i samma takt som gäller för sänkningarna av tullarna. Vad beträffar övriga säsongtullar bör förkortningen av de perioder då tull utgår kunna genomföras på en gång från den 1 juli 1968.

Tullbehandlingsbyrån har förordat, att vid tullsänkningarna en avrundning till närmast lägre hela tal skall ske av brutna procenttal eller öretal. Härigenom skulle tullbehandlingen i viss mån underlättas och hänsyn inte behöva tas till mycket små och betydelselösa tullskillnader. Förslaget har vid remissbehandlingen tillstyrkts bl. a. av de instanser som närmast företräder handelns och konsumenternas intressen. Industrins talesmän motsätter sig emellertid förslaget. De anser att tullavtrappningen inte bör ske snabbare eller med större sänkningar än som förutsätts i avtalet. Fn avrundning av brutna tullsatser skulle i viss utsträckning kunna förenkla tullproceduren. De förändringar av tullskyddet detta skulle medföra torde dock som kommerskollegium även framhållit kräva särskilda bedömningar. Den snabbare tullavveckling som avrundningen skulle innebära kan beräknas medföra ett extra tullbortfall per år under övergångstiden med 40 milj. kr. och är således inte utan statsfinansiell betydelse. Jag förordar att tullsänkningarna genomförs på det sätt kommerskollegium föreslagit utan avrundningar av brutna procent- och öretal.

Tullbehandlingsbyrån har även föreslagit att mycket låga tullar slopas. Detta torde inte böra ske utan föregående utredning. Jag är därför inte nu beredd föreslå en sådan åtgärd.

Under förhandlingarna har Sverige åtagit sig att omedelbart genomföra tullsänkningar på vissa varor av intresse för u-länderna. Dessutom har tullbehandlingsbyrån föreslagit att en sådan omedelbar sänkning skall ske även av tullarna för ytterligare ett antal varor av intresse för dessa länder, bl. a.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 283

citroner, mandlar och nötter, samt för vissa frukter och torkad cikoriarot. Förslaget har lämnats utan erinringar vid remissbehandlingen. Jag förordar att dessa tullsänkningar genomförs. I detta sammanhang vill jag, som tidigare anförts, erinra om de överläggningar som på nordisk bas f. n. förs med Indien om vissa tullmedgivanden för handvävda bomullstextilier. Förslag i anledning av dessa överläggningar kommer att föreläggas riksdagen så snart slutlig överenskommelse föreligger.

De vid ärendets behandling framförda förslagen till vissa justeringar i tulltaxan biträder jag i vad avser linolja och linoljeprodukter m. m., frulctpulp, sockerfria konfektyrer, silvernitrat, vissa tvålkvaliteter, silkevävnader, vissa vävnader av syntetull samt motorcyklar.

Generaltullstyrelsen har föreslagit att de tullar som nu tas ut med stöd av kungörelserna angående tull å vissa fettemulsioner, angående uttagande av särskild tullavgift för vissa varuslag och angående särskild tullavgift å vissa artiklar av porslin m. in., skall införas i tulltaxan. Eftersom härigenom vissa förenklingar uppnås och detta kan ske utan att tullarna förlorar sin speciella karaktär förordar jag att förslaget genomförs.

Ändring av de tullar som avser resandes införsel av vin och sprit samt tobaksvaror påkallas inte av GATT-överenslcommelsen.

De tullsatser, som vid en tullavtrappning i enlighet med vad jag bär förordat kommer att gälla för varje tullposition vid varje särskild tidpunkt, redovisas i en sammanställning som utförts inom finansdepartementet, vilken som bilaga 5 torde få fogas vid statsrådsprotokollet i detta ärende. De tullsatser som avses skola gälla fr. o. m. den 1 juli 1968 har upptagits i ett inom finansdepartementet upprättat förslag till ny tulltaxa. Härvid har även vissa redaktionella ändringar i förhållande till den nuvarande tulltaxan vidtagits. Den ändrade utformningen av tulltaxan har gjort en ändring av 1 § tulltaxeförordningen påkallad. Samtidigt föreslås en ändring av förordningens rubrik.

Vad beträffar de tullsatser som avses bli gällande fr. o. in. den 1 januari vart och ett av åren 1970, 1971 och 1972 och som redovisas i kol. 5, 6 och 7 i nyssnämnda sammanställning (bilaga 5) torde det vara lämpligt att riksdagen nu ger Kungl. Maj :t fullmakt att sätta dessa tullsatser i kraft på det sätt som framgår av sammanställningen.

Genomförandet av tullsänkningarna på kemikalieområdet har för vissa varor delvis gjorts beroende av att också andra länder uppfyller sina åtaganden på detta varuområde, bl. a. att USA ändrar sina särskilda tullvärderegler. I nyssnämnda sammanställning redovisas två alternativ för tullsänkningar när det gäller ifrågavarande varor. 1 förslaget till tulltaxa att gälla fr. o. in. 1 juli 1968 har i förekommande fall införts de högre av de alternativa tullsatserna. Riksdagens fullmakt för Kungl. Maj :t att genomföra tulländringarna torde även få innehålla ett bemyndigande för Kungl. Maj :t att samtidigt med andra länder införa de lägre tullsatserna och genomföra den fortsatta tullavtrappningen enligt detta alternativ.

284 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

För budgetåret 1968/69 har inkomstminskningen vid genomförandet av åtagandena i Kennedyronden i den takt jag nu föreslagit uppskattats till 120 milj. kr.

Under remissbehandlingen har från olika håll påpekats att de tullsänkningar som blivit resultatet av Kennedyronden i vissa fall medfört förändringar i tullskyddets avvägning mellan olika varor. Samtidigt har framhållits att dessa förändringar kunde motivera en fullständig genomgång och överarbetning av tulltaxan och en ny avvägning av tullskyddet på olika varuområden. Under remissbehandlingen har även aktualiserats tulländringar som inte står i samband med GATT-förhandlingarna. Även dessa kräver i vissa fall närmare utredning. Jag anser inte att det f. n. finns anledning att göra en fullständig revision av tulltaxan, bl. a. med hänsyn till osäkerheten om utvecklingen på det handelspolitiska området. Till de punktvisa ändringar i tulltaxan som kan visa sig önskvärda torde jag få återkomma i annat sammanhang.

Under åberopande av det anförda hemställer jag alt Kungl. Maj:t i proposition föreslår riksdagen att

dels godkänna

1) Genéveprotokollet (1967) till det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT),

2) överenskommelse om grunderna för förhandling om ett världsvitt spannmålsarrangemang,

3) överenskommelse om tillämpning av artikel VI i det allmänna tulloch handelsavtalet,

dels anta förslag till

1) tulltaxa, 2) förordning om ändring i tulltaxeförordningen den 13 maj 1960 (nr 391),

dels bemyndiga Kungl. Maj :t att den 1 januari vart och ett av åren 1970, 1971 och 1972 genomföra de ändringar i tulltaxan som framgår av kol. 5, 6 och 7 till bilaga 5 till statsrådsprotokollet i detta ärende samt att under de förutsättningar som tidigare angivits genomföra de ändringar av tullsatserna för vissa kemiska produkter som redovisas i bilagan.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med in­

stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riks­

dagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967 285

Bilaga 1

I Kennedyronden nytillkomna eller ändrade svenska tullkoncessioner inom GATT

Tulltaxe- Varu- Varuslag Bastull- Nuvarande Överensnummer nummer satser i för- tullsatser komna

handlingen koncessioner i 2 3 4 5

ur 01.01 Levande hästar, åsnor, mulor

och mulåsnor:

200 åsnor, mulor och mulåsnor fri fri fri ur 01.02 Levande nötkreatur och buff­

lar:

286 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

1 2 3 4 5 6

material, samt avfall av ta­

gel:

101, 200 råtagel och avfall av tagel . fri fri fri

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 287

1 2 3 4 5 6

05.14 Ambra, bävergäll, sibet och mysk; spanska flugor; galla, även torkad; animaliska ämnen, färska, kylda, frysta eller tillfälligt konserverade på annat sätt, med huvudsaklig användning för beredning av

288 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

1 2 3 4 5 6

ur 902 undertiden 1 januari—29

Kangl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 289

1 2 1 3 5 6

ej hänförliga till nr 08.01, färska eller torkade, även skalade:

290 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

l 2 3 1 4 1 5 6

jordgubbar:

ur 201 under tiden 1 maj—31

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 291

1 1 2 3 4 5 6

09.08 Muskot, muskotblomma och

kardemumma:

100 muskot och muskotblomma

292 Kurigl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

l 4|5|6

icke rostade:

Kungl. Maj ds proposition nr 150 år 1967 293

1 ! 2 1 3 4 5

bast och liknande materiali.. fri fri fri* 14.02 Vegetabiliska material med huvudsaklig användning för stoppning (kapock, krollsplint, sjögräs o. d.), även i skikt, med eller utan förstärkning av annat material: ur 200, krusad fiber och annat erur 900 sättningsmaterial för tagel

294 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

1 2 3 4 5 6

säd eller raffinerad, även fär­

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 295

1 2 3 4 5

ur 17.04 Sockerkonfektyrer, icke inne­

hållande kakao:

varor belagda med utjäm-

ningsskatt:

296 Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

1 1 2 3 1 4 1 5 1 6

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967 297

1 2 3 4 5 6

med en alkoholhalt överstigande 14 volymprocent:

10f Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 150

298 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

1 3 1 4 1 5 6 2

22.06 Vermut och annat vin av färska druvor, berett med växtdelar eller aromatiska ämnen:

med en alkoholhalt av högst

14 volymprocent: 101 på kärl rymmande högst

med en alkoholhalt över­

stigande 14 volympro­

cent: 310 på kärl rymmande

högst 10 liter . . . 100 1 135: — 135: — 67: 50 390 på andra kärl ... 100 1 100: — 100: — 50: — 22.08 Alkohol (etanol, etylalkohol), odenaturerad, med en alkoholhalt av minst 80 volymprocent; alkohol (etanol, etylalkohol), denaturerad, oavsett

12 % fri; 12 % 6 % 22.09 Alkohol (etanol, etylalkohol), odenaturerad, med en alkoholhalt av mindre än 80 volymprocent; brännvin, likör och andra alkoholhaltiga drycker; alkoholhaltiga beredningar (s. k. koncentrerade extrakt) för framställning av drycker: 210, 290 likör, bitter och liknande

andra drycker; odenature­

rad alkohol med en alko­

holhalt av mindre än 80

volymprocent: 101, 610, på kärl rymmande högst

410, 860, 510

390, 780, 490, 880, 590

Tullen beräknas efter en alkoholhalt av 50 volymprocent vid 15° C.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967 299

1 2 3 4 5 6

900 alkoholhaltiga beredningar

(s. k. koncentrerade ex­

trakt) för framställning av

300 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

1 2 3 4 5 6

och andra liknande kisel-

dioxidhaltiga jordarter (infu-

soriejord, kiselgur, trippe,

diatomit o. d.), med en vikt

per dm3 av högst 1 kg, även