Prop. 1967:150
('med förslag till tull\xad taxa, m. m.',)
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
1
Nr 150
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till tull
taxa, m. m.; given Stockholms slott den 13 oktober 1967.
Kungl. Maj :t vill härmed under åberopande av bilagda utdrag av stats rådsprotokollet över finansärenden denna dag, föreslå riksdagen att
dels
antaga härvid fogade förslag till
1) tulltaxa; 2) förordning om ändring i tulltaxeförordningen den 13 maj 1960 (nr 391),
dels
bifalla de förslag i övrigt, om vars avlåtande till riksdagen föredra
gande departementschefen hemställt.
Under Hans Maj :ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
BERTIL
G. E. Sträng
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner de överenskommelser om åtaganden på tullområdet, grunder för ett internationellt spannmåls- arrangemang och åtgärder mot dumping som för Sveriges del träffats i Kennedyronden inom GATT åren 1963—1967. Förslag framläggs också till ny tulltaxa med de nya tullsatser som överenskommelserna påkallar som första steg vid genomförandet av åtagandena. Slutligen begärs riksdagens bemyndigande för Kungl. Maj :t att vidta de ändringar i tulltaxan som se nare behövs för att genomföra åtagandena om successiva tullsänkningar.
1 Bihang titt riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 150
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
Förslag
till
Tulltaxa
Härigenom förordnas som följer.
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
För vara som införes till Sverige utgår tull enligt denna taxa, om ej annat
föreskrives. Är icke varan enligt taxan fri från tull, beräknas tullen efter
den procent av varans värde eller det belopp för enhet som anges i taxan.
Vid tillämpning av tulltaxan gäller följande allmänna bestämmelser.
1. Rubrik till avdelning, kapitel eller underavdelning av kapitel i tulltaxan
är endast vägledande. Tulltaxering sker med ledning av lydelsen av tull-
taxenummer och anmärkningar till avdelning eller kapitel och, om ej annat
föreskrives i tulltaxenumret eller anmärkningen, av bestämmelserna i 2—6.
2. Anges under ett tulltaxenummer visst ämne, hänföres ämnet till detta
nummer både när det är i rent tillstånd och när det förekommer i blandning
eller förening med annat ämne. Till tulltaxenummer, som anges omfatta
vara av visst ämne, hänföres även vara som delvis är tillverkad av detta
ämne. Tulltaxering av blandning eller sammansatt vara regleras närmare
av bestämmelserna i 3.
3. Kan vid tulltaxeringen av en vara två eller flera tulltaxenummer kom
ma i fråga gäller följande:
a) tulltaxenummer med specificerad varubeskrivning tillämpas framför
tulltaxenummer med mera allmän varubeskrivning;
b) blandning och vara, som består av olika ämnen eller är sammansatt
av olika beståndsdelar och som ej kan tulltaxeras med ledning av bestäm
melsen under a, tulltaxeras såsom det ämne eller den beståndsdel som ger
blandningen eller varan dess huvudsakliga karaktär;
c) tulltaxenummer som ger det högsta tullbeloppet tillämpas, om tull
taxeringen ej kan ske med tillämpning av bestämmelserna under a eller b.
4. Anges i anmärkning till avdelning eller kapitel att avdelningen eller
kapitlet ej omfattar vissa varor och hänvisas samtidigt till annan avdel
ning eller kapitel eller till visst tulltaxenummer, avser undantaget i an
märkningen, om ej annat är föreskrivet, samtliga varor som är hänförliga
till sistnämnda avdelning, kapitel eller tulltaxenummer, även om den i
anmärkningen förekommande uppräkningen av varorna ej är fullständig.
5. Vara som ej motsvarar lydelsen av något tulltaxenummer, tulltaxeras
enligt det tulltaxenummer som avser närmast liknande artikel.
6. Vara som inkommer i delar tulltaxeras som hel vara, om delarna in
kommer samtidigt. Detta gäller även om mindre väsentliga beståndsdelar
till varan saknas.
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
FÖRSTA AVDELNINGEN
Levande djur och animaliska produkter
1 kap. Levande djur
Anmärkning
Detta kapitel omfattar alla levande djur utom fisk, kräftdjur, blötdjur och mikrobkulturer.
01.01 Levande hästar, åsnor, mulor och mulåsnor..................................... fri 01.02 Levande nötkreatur och bufflar.......................................................... fri 01.03 Levande svin............................................................................................ fri 01.04 Levande får och getter.......................................................................... fri 01.05 Levande fjäderfä..................................................................................... fri 01.06 Andra levande djur............................................................................... fri
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
2 kap. Kött, fläsk och andra ätbara djurdelar
Anmärkning
Detta kapitel omfattar icke:
a) till människoföda otjänliga produkter av de slag, som avses i nr 02.01—02.04 och 02.06;
b) tarmar, bläsor och magar av djur (nr 05.04) samt djurblod, hänförligt till nr 05.15;
c) animaliska fetter (15 kap.), andra än produkter, hänförliga till nr 02.05.
02.01 Kött, fläsk och andra ätbara delar av djur, upptagna i nr 01.01— 01.04, färska, kylda eller frysta.......................................................... fri 02.02 Slaktat fjäderfä och ätbara delar därav (med undantag av lever), färska, kylda eller frysta...................................................................... fri 02.03 Lever av fjäderfä, färsk, kyld, fryst eller saltad............................ fri 02.04 Annat kött och andra ätbara djurdelar, färska, kylda eller frysta fri 02.05 Ister och annat fett av svin eller fjäderfä, icke utsmält eller ut pressat och icke innehållande köttränder, färskt, kylt, fryst, saltat, torkat eller rökt......................................................................... fri 02.06 Kött, fläsk och andra ätbara djurdelar (med undantag av lever av fjäderfä), saltade, torkade eller rökta......................................... fri
%'i' '
T
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967
7
3 kap. Fisk, kräftdjur och blötdjur
Anmärkning
Detta kapitel omfattar icke:
a) havsdäggdjur (nr 01.06) och kött av havsdäggdjur (nr 02.04 och 02.06);
b) fisk (härunder inbegripet fisklever, fiskrom och fiskmjölke), kräftdjur och blötdjur, döda,
otjänliga till människoföda på grund av sin art eller på grund av sin beskaffenhet (5 kap.)'
c) kaviar och kaviarersättning (nr 16.04).
03.01 Fisk, färsk (levande eller död), kyld eller fryst..............................
fri
03.02 Fisk, saltad, torkad eller rökt............................................................. fri 03.03 Kräftdjur och blötdjur, med eller utan skal, färska (levande eller döda), kylda, frysta, saltade eller torkade; kräftdjur med skal, kokta i vatten: A. ostron:
1. ostronyngel eller ungostron, som i minsta diameter eller
bredd icke håller 5 cm eller som har större dimension men icke uppnår en vikt av 35 kg för 1 000 st., avsedda att an vändas uteslutande för odlingsändamål...............................
fri
2- andra............................................................................... 100 kg 120: — B. andra slag........................................................................................... frj
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
9
4 kap. Mjölk och mejeriprodukter; ägg; naturlig honung
Anmärkningar
Med mjölk förstås oskummad och skummad mjölk, kärnmjölk och vassle samt filmjölk, kefir, yoghurt och annan liknande fermenterad mjölk.
2. Mjölk och grädde i hermetiskt slutna burkar av metall anses utgöra till nr 04.02 hänförlig konserverad mjölk och grädde. Till nämnda nummer hänföres dock icke mjölk och grädde, som endast pastöriserats, steriliserats eller peptoniserats, för så vitt icke varan föreligger i förpackningar som nyss nämnts.
04.01 Mjölk och grädde, icke konserverad, koncentrerad eller sötad .. 04.02 Mjölk och grädde, konserverad, koncentrerad eller sötad........... 04.03 Smör.......................................................................................................... 04.04 Ost och ostmassa................................................................................... 04.05 Ägg av fåglar samt äggula, färska, konserverade, torkade eller sötade........................................................................................................ 04.06 Naturlig honung...................................................................... 100 kg
fri fri fri fri
fri 40: —
fl
Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 saml. Nr ISO
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
11
5 kap. Produkter av animaliskt ursprung, ej annorstädes
upptagna eller inbegripna
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
a) ätbara produkter (med undantag av tarmar, bläsor och magar, hela eller sönderdelade,
av djur samt djurblod, flytande eller torkat);
b) hudar och skinn, pälsskinn härunder inbegripna, andra än produkter hänförliga till nr
05.05—05.07 (41 och 43 kap.);
c) animaliska textilfibrer, andra än tagel och avfall därav (elfte avd.);
d) borst och andra djurhår i bindlar för borstfabrikation (nr 96.03).
2. Människohår, sorterat efter längd men icke rotvänt, anses utgöra obearbetat människohår (nr 05.01).
3. Med elfenben förstås i tulltaxan betar och andra tänder av elefant, mammut, valross, narval, vildsvin och andra djur samt horn av noshörning.
4. Med tagel förstås hår från man och svans av hästdjur, nötkreatur och bufflar.
05.01 Människohår, obearbetat, även tvättat och avfettat; avfall av människohår............................................................................................ 05.02 Borst av svin; hår av grävling samt andra djurhår till borstbinderiarbeten; avfall av dylika borst och hår......................................... 05.03 Tagel, även i skikt, med eller utan förstärkning av annat material, samt avfall av tagel: A. råtagel; avfall av tagel.................................................................... B. andra slag............................................................................ 100 kg 05.04 Tarmar, blåsor och magar (hela eller sönderdelade) av andra djur än fiskar........................................................................................... 05.05 Fiskavfall.................................................................................................. 05.06 Senor samt limläder och annat liknande avfall av oberedda hudar och skinn.................................................................................................. 05.07 Fjädrar och delar av fjädrar (även med klippta kanter), dun samt skinn och andra delar av fåglar med kvarsittande fjädrar eller dun, obearbetade eller endast rengjorda, desinficerade eller behandlade i konserverande syfte; pulver och avfall av fjädrar eller av delar av fjädrar: A. stoppningsmaterial, orensat och osorterat; pulver och avfall
av fjädrar eller av delar av fjädrar............................................. B. andra slag:
1. dun, maskindun härunder inbegripet..................... 100 kg
2. andra............................................................................... 100 kg
05.08 Ben och kvicke, obearbetade eller avfettade, behandlade med syra eller befriade från gelatin eller eljest enkelt bearbetade (men icke tillformade), samt mjöl och avfall därav..................... 05.09 Horn, hovar, klövar, naglar, klor och näbbar, obearbetade eller enkelt bearbetade (men icke tillformade), samt avfall och mjöl därav; valbarder och liknande varor, obearbetade eller enkelt bearbetade (men icke tillformade), samt borst och avfall därav 05.10 Elfenben, obearbetat eller enkelt bearbetat (men icke tillformat), samt mjöl och avfall därav..................................................................
fri
fri
fri 10
: —
fri fri
fri
fri
45: — 12
: —
fri
fri
fri
05.11
Sköldpadd (sköldar och plåtar), obearbetad eller enkelt bearbe
tad (men icke tillformad); avfall av sköldpadd.............................. fri
05.12 Korall och liknande varor, obearbetade eller enkelt bearbetade;
skal av blötdjur, obearbetade eller enkelt bearbetade (men icke
tillformade), samt mjöl och avfall av dylika skal.............................. fri
05.13 Naturlig tvättsvamp.................................................................................. fri
05.14 Ambra, bävergäll, sibet och mysk; spanska flugor; galla, även
torkad; animaliska ämnen, färska, kylda, frysta eller tillfälligt
konserverade på annat sätt, med huvudsaklig användning för
beredning av farmaceutiska produkter.................................................. fri
05.15 Animaliska produkter, ej hänförliga till annat nummer; döda
djur av de slag, som avses i 1 och 3 kap., otjänliga till människo-
föda................................................................................................................. fri
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
5 kap.
Kungl. Maj ds proposition nr 150 år 1967
13
ANDRA AVDELNINGEN
Vegetabiliska produkter
6 kap. Levande växter och alster av blomsterodling
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar endast sådana produkter, som vanligen levereras av trädgårdsmästare, plantskolor eller blomsterhandlare för planterings- eller prydnadsändamål. Potatis och ätbar lök hänföres dock till 7 kap.
2. Buketter, blomsterkorgar, kransar och liknande artiklar tulltaxeras alltefter beskaffenheten såsom avskurna blommor eller blad enligt nr 06.03 eller 06.04, oaktat de förekommer i förening med annat material. 06.01 Lökar, stamknölar, rotknölar och rhizomer, levande, även med utvecklade blad och blommor: A. inkommande utan jord:
1. med blommor eller blomknoppar............................ 100 kg 350:__
2. andra slag:
a. gladiolus och liljekonvalje................................................... fri b. andra......................................................................... 100 kg 40: —
B. inkommande med jord..................................................... 100 kg1 30: —
06.02 Levande växter och rötter, ej hänförliga till nr 06.01, sticklingar och ympkvistar härunder inbegripna: A. al, alm, ask, asp, avenbok, björk, bok, ek, gran, lind, lärk,
lönn, poppel och tall........................................................................ fri B. azalea, erica, kamelia och rododendron...................................... fri C. körsbärs-, plommon-, päron- och äppelträd, förädlade
.................................................................................................. 100 kg1 60: —
D. andra växter..........................................................................100 kg1 30: — E. rötter, sticklingar och ympkvistar............................................... fri
06.03 Blommor och blomknoppar, avskurna, till buketter eller eljest till prydnad, friska, torkade, blekta, färgade, impregnerade eller på annat sätt preparerade: A. friska:
1. mimosa och ljung........................................................... 100 kg 360: —
2. nejlikor:
a. under tiden 1 mars—30 november....................... 100 kg 750: — b. under tiden 1 december—29 februari.................. 100 kg 460: —
3. gladiolus:
a. under tiden 1 mars—30 november....................... 100 kg 570: — b. under tiden 1 december—29 februari.................. 100 kg 420: —
4. andra:
a. undertiden 1 mars—30 november....................... 100 kg 750: — b. under tiden 1 december—29 februari.................. 100 kg 500: —
B. andra slag........................................................................................... fri
1. Tullen beräknas efter varans vikt inkl. allt närmaste emballage, såsom baljor eller krukor med jord, korgar, bastmattor m. m.
06.04 Blad, kvistar och andra växtdelar (med undantag av blommor
och blomknoppar) samt gräs, mossa och lav, till buketter eller
eljest till prydnad, friska, torkade, blekta, färgade, impreg
nerade eller på annat sätt preparerade:
14
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967
6 kap.
A. adiantum och asparagus, friska..................................... 100 kg
350: —-
B. andra slag........................................................................................... fri
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
15
7 kap. Köksväxter m. rrv.
Anmärkning
Såsom köksväxter enligt nr 07.01 anses även ätbara svampar, oliver, kapris, tomater, potatis,
rödbetor, gurkor, pumpor, auberginer, sötpaprika (Capsicum grossum), fänkål, persilja, körvel,
dragon, krasse, mejram, pepparrot och vitlök. Såsom köksväxter enligt nr 07.02—07.04 tulltaxeras
alla de produkter, som i färskt tillstånd hänföres till nr 07.01. Nr 07.04 omfattar dock icke:
a) torkade baljväxtfrön (nr 07.05);
b) sötpaprika (Capsicum grossum), malen (nr 09.04);
c) mjöl av torkade baljväxtfrön, hänförliga till nr 07.05 (nr 11.03);
d) mjöl, gryn och flingor av potatis (nr 11.05).
07.01 Köksväxter, färska eller kylda:
A. blomkål:
1. under tiden 1 maj—31 juli............................. 100 kg
35: —
2. under tiden 1 augusti—30 november..................... 100 kg
25: —
3. under tiden 1 december—30 april.......................................... fri
B. gurkor:
1. slanggurkor:
a. under tiden 16 mars—30 september................. 100 kg
50: —
b. under tiden 1 oktober—15 mars....................................... fri
2. andra:
a. under tiden 16 juni—30 september................... 100 kg
25: —
b. under tiden 1 oktober—15 juni......................................... fri
C. lök:
1. under tiden 1 juli—31 december.............................. 100 kg
20: —-
2. under tiden 1 januari—29 februari......................... 100 kg
15: —
3. under tiden 1 mars—30 juni................................................... fri
D. potatis:
1. nyskördad, under tiden 6 juni—5 juli.................... 100 kg
20: —
2. annan............................................................................................. fri
E. sparris:
1. under tiden 1 maj—30 juni...................................... 100 kg
100: —
2. under tiden 1 juli—30 april..................................................... fri
F. svampar............................................................................... 100 kg
75: —
G. tomater:
1. under tiden 7 maj—18 november............................ 100 kg
50: —
2. under tiden 19 november—6 maj .......................................... fri
H. vitkål och rödkål............................................................... 100 kg
10: —
IJ. ärter:
1. under tiden 1 mars—31 december.......................... 100 kg
20: —
2. under tiden 1 januari—29 februari....................................... fri
K. sötpaprika ........................................................................................ fri
L. rotfrukter:
1. nyskördade, under tiden 1 maj—30 juni............... 100 kg
20: —
2. andra .............................................................................. 100 kg
10: —
M. andra slag:
1. under tiden 26 mars—18 december......................... 100 kg
40: —
2. under tiden 19 december—25 mars......................... 100 kg
fri
07.02 Köksväxter (även kokta), frysta:
belägges under hela året med samma tull som motsvarande
färska produkter under den tid dessa är högst tullbelagda
07.03
Köksväxter, tillfälligt konserverade i saltvatten, svavelsyrlig-
hetsvatten eller andra lösningar men icke särskilt beredda för
direkt konsumtion:
belägges under hela året med samma tull som motsvarande
färska produkter under den tid dessa är högst tullbelagda
07.04 Köksväxter, torkade, även sönderdelade i stycken eller krossade
eller pulveriserade men icke på annat sätt beredda .... 100 kg
07.05 Ärter, bönor och andra baljväxtfrön med huvudsaklig använd
ning som människo- eller djurföda, torkade, även skalade och
kluvna.......................................................................................................
07.06 Maniok-, arrow- och salepsrot, jordärtskockor, batater (söt
potatis) och andra liknande rötter, stam- eller rotknölar med
hög halt av stärkelse eller inulin, färska eller torkade även sön
derdelade i stycken; märg av sagopalm:
A. jordärtskockor.................................................................... 100 kg
B. andra slag...........................................................................................
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
7 kap.
25: —
fri
10
: —
fri
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967
17
8 kap. Ätbara frukter; skal av citrusfrukler eller melon
Anmärkningar
1. Icke ätbara frukter hänföres icke till detta kapitel.
2. Kylda frukter tulltaxeras såsom färska frukter.
08.01
Dadlar, bananer, ananas, mango, mangostan, avokatofruk-
ter och guava samt kokosnötter, paranötter och kasjunötter,
färska eller torkade, även skalade.....................................................
08.02 Citrusfrukter, färska eller torkade.....................................................
08.03 Fikon, färska eller torkade..................................................................
08.04 Vindruvor, färska eller torkade:
A. färska:
1. under tiden 1 juli—31 oktober................................ 100 kg
2. under tiden 1 november—30 juni..........................................
B. torkade ...............................................................................................
08.05 Nötter och liknande frukter, ej hänförliga till nr 08.01, färska
eller torkade, även skalade..................................................................
08.06 Äpplen, päron och kvittenfrukter, färska:
A. äpplen:
1. under tiden 7 juli—29 februari................................ 100 kg
2. under tiden 1 mars—6 juli .....................................................
B. päron och kvittenfrukter:
1. under tiden 7 juli—31 december............................. 100 kg
2. under tiden 1 januari—6 juli...................................................
08.07 Körsbär, persikor, plommon och liknande stenfrukter, färska:
A. körsbär:
1. under tiden 16 juni—31 juli...................................... 100 kg
2. under tiden 1 augusti—15 juni...............................................
B. persikor:
1. under tiden 1 juli—15 oktober................................ 100 kg
2. under tiden 16 oktober—30 juni............................................
C. plommon:
1. under tiden 16 juli—30 september.......................... 100 kg
2. under tiden 1 oktober—15 juli .
D. andra ..................................................
08.08 Bär, ej hänförliga till nr 08.07, färska:
A. hallon, krusbär och vinbär:
1. under tiden 1 juni—31 augusti................................ 100 kg
2. under tiden 1 september—31 maj..........................................
B. jordgubbar:
1. under tiden 1 juni—31 augusti................................ 100 kg
2. under tiden 1 september—31 maj...........................................
C. andra ...................................................................................................
fri
fri
fri
20
: —
fri
fri
fri
25: —
fri
25: —
fri
33: —
fri
16: —
fri
35: —
fri
fri
25: —
fri
100
: —
fri
fri
08.09 Andra färska frukter:
A. meloner:
1. under tiden 16 juni—30 september......................... 100 kg
40: —
2. under tiden 1 oktober—15 juni............................................... fri
B. andra.................................................................................................... fri
08.10 Frukter (även kokta), utan tillsats av socker, frysta:
A. jordgubbar.......................................................................... 100 kg
50: —-
B. andra:
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
8 kap.
belägges under hela året med samma tull som motsvarande
färska produkter under den tid dessa är högst tullbelagda
08.11
Frukter, tillfälligt konserverade (t. ex. med svaveldioxidgas
eller i saltvatten, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserve
rande lösningar) men i föreliggande skick icke tjänliga för direkt
konsumtion:
A. jordgubbar.......................................................................... 100 kg
50: —
B. äpplen................................................................................... 100 kg
10: —
C. andra:
belägges under hela året med samma tull som motsvarande
färska produkter under den tid dessa är högst tullbelagda
08.12 Frukter, torkade, ej hänförliga till nr 08.01—08.05 ...................... fri
08.13 Skal av citrusfrukter eller melon, färska, frysta eller torkade
eller tillfälligt konserverade i saltvatten, svavelsyrlighetsvatten
eller andra lösningar.............................................................................. fri
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967
19
9 kap. Kaffe, te, matte och kryddor
Anmärkningar
1. Blandningar av produkter, hänförliga till nr 09.04—09.10, tulltaxeras enligt följande:
a) blandningar av två eller flera produkter, hänförliga till ett och samma tulltaxenummer,
tulltaxeras enligt detta nummer;
b) blandningar av två eller flera produkter, hänförliga till olika tulltaxenummer, tulltaxeras
enligt nr 09.10. Tillsatser av andra ämnen till de produkter, som är upptagna i nr 09.04—09.10, härunder inbegripet de blandningar som avses i a och b ovan, skall icke påverka tulltaxeringen, under förutsättning att de sålunda erhållna blandningarna fortfarande har karaktär av varor, upp tagna i något av de nämnda tulltaxenumren. I motsatt fall hänföres dylika blandningar icke till detta kapitel; om de utgör preparat för smaksättning, tulltaxeras de enligt nr 21.04.
2. Detta kapitel omfattar icke:
a) sötpaprika (Capsicum grossum), omalen (7 kap.);
b) kubebapeppar av arten Cubeba officinalis Miq. eller Piper cubeba (nr 12.07).
09.01 Kaffe, även rostat eller befriat från koffein; skal och hinnor av kaffe; kaffesurrogat med tillsats av kaffe: A. orostat kaffe....................................................................... 100 kg 20: — B. rostat kaffe; kaffesurrogat med tillsats av kaffe .... 100 kg 25: — C. skal och hinnor av kaffe................................................................ fri 09.02 Te............................................................................................................... fri 09.03 Matte......................................................................................................... fri 09.04 Peppar (av släktena Piper, Capsicum eller Pimenta)................... fri 09.05 Vanilj......................................................................................................... fri 09.06 Kanel och kanelknopp........................................................................... fri 09.07 Kryddnejlikor, nej likstjälkar och modernejlikor............................ fri 09.08 Muskot, muskotblomma och kardemumma.................................... fri 09.09 Anis, stjärnanis, fänkål, koriander, kummin, spiskummin och enbär.......................................................................................................... fri 09.10 Timjan, lagerblad, saffran och andra kryddor................................ fri
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
21
10 kap. Spannmål
Anmärkning
Detta kapitel omfattar icke spannmål, som skalats eller bearbetats på annat sätt. Till nr 10.06 hänföres dock förutom obearbetat ris även skalat, polerat, glaserat eller brutet ris.
10.01 Vete samt blandsäd av vete och råg................................................... fri
10.02
Råg............................................................................................................
fri
10.03
Korn..........................................................................................................
fri
10.04 Havre........................................................................................................ fri 10.05 Majs........................................................................................................... fri
10.06 Ris.............................................................................................................. fri 10.07 Rovete, hirs, sorghum, kanariefrö och annan spannmål............... fri
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967
23
11 kap. Produkter av kvarnindustri; malt, stärkelse,
inulin och gluten
Anmärkning
Detta kapitel omfattar icke:
a) rostat malt, utgörande kaffesurrogat (nr 09.Oi och 21.01);
b) mjöl, värmebehandlat eller på annat sätt berett till näringsmedel för barn eller för dietiskt
bruk (nr 19.02); mjöl, som värmebehandlats uteslutande för att förbättra bakförmågan, hänföres dock till detta kapitel;
c) majsflingor och andra produkter, hänförliga till nr 19.05;
d) farmaceutiska produkter (30 kap.);
e) stärkelse, utgörande kosmetiska preparat enligt nr 33.06.
11.01 Mjöl av spannmål................................................................................... fri 11.02 Gryn av spannmål, framställda genom skalning, avrundning, krossning, varning eller pressning av sädeskorn, med undantag av skalat, polerat, glaserat eller brutet ris; groddar av spannmål ävensom mjöl därav.............................................................................. fri 11.03 Mjöl av torkade ärter, bönor eller andra baljväxtfrön, hänförliga till nr 07.05 .............................................................................................. fri 11.04 Mjöl av frukter, hänförliga till 8 kap.................................................. fri 11.05 Mjöl, gryn och flingor, framställda direkt av potatis................... fri 11.06 Mjöl och gryn, framställda direkt av sago, av maniok-, arroweller salepsrot eller av andra till nr 07.06 hänförliga rötter, stam- eller rotknölar.............................................................................. fri 11.07 Malt, även rostat.................................................................................... fri 11.08 Stärkelse; inulin...................................................................................... fri 11.09 Gluten och glutenmjöl, även rostade................................................ 9,6 %
XT
j
V /•.
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967
25
12 kap. Oljehaltiga frön och frukter; diverse andra frön och frukter;
växter för industriellt eller medicinskt bruk; halm och foderväxter
Anmärkningar
1. Enligt nr 12.01 tulltaxeras bl. a. jordnötter, sojabönor, senapsfrön, vallmofrön och kopra. Kokosnötter hänföres till nr 08.01 och oliver till 7 eller 20 kap.
2. Betfrön, klöver- och gräsfrön, blomsterfrön, köksväxtfrön, frön av fruktträd och skogsträd samt frön av vicker och lupiner tulltaxeras enligt nr 12.03. Till nr 12.03 hänföres icke ärter, bönor och andra till människo- eller djurföda tjänliga baljväxtfrön (nr 07.05), kryddor och andra produkter, upptagna i 9 kap., spannmål (10 kap.), oljehaltiga frön och frukter (nr 12.01) samt frön och frukter, upptagna i nr 12.07.
3. Till nr 12.07 hänföres bl. a. följande växter eller delar därav, nämligen basilikört, stoffer- blomma, isop, mynta, alla slag, rosmarin, vinruta, kryddsalvia och malört. Nr 12.07 omfattar icke:
a) oljehaltiga frön och frukter (nr 12.01);
b) farmaceutiska produkter, hänförliga till 30 kap.;
c) parfymer och kosmetiska preparat, hänförliga till 33 kap.;
d) desinfektionsmedel, insekts-, svamp- och ogräsbekämpningsmedel samt liknande produk
ter, hänförliga till nr 38.11.
12.01 Oljehaltiga frön och frukter, även sönderdelade............................ fri 12.02 Mjöl, icke avfettat, av oljehaltiga frön eller frukter, med undan tag av senapsmjöl................................................................................... fri 12.03 Frön, sporer och frukter med huvudsaklig användning som utsäde........................................................................................................ fri 12.04 Sockerbetor, färska eller torkade, även skurna eller pulveriserade; sockerrör................................................................................................... fri 12.05 Cikoriarötter, färska eller torkade, även sönderdelade men icke rostade....................................................................................................... fri 12.06 Humle och humlemjöl (lupulin)......................................................... fri 12.07 Växter samt frön, frukter och andra växtdelar, färska eller torkade, även sönderdelade eller pulveriserade, med huvudsaklig användning för framställning av parfymer, farmaceutiska pro dukter, insekts- eller svampbekämpningsmedel eller för liknande ändamål.................................................................................................... fri 12.08 Johannesbröd, färskt eller torkat, även sönderdelat eller pulveriserat; fruktkärnor och andra vegetabiliska produkter med huvudsaklig användning som livsmedel, ej hänförliga till annat nummer......................................................................................... fri 12.09 Halm och agnar av spannmål, obearbetade eller enbart hackade fri 12.10 Kålrötter samt foderbetor och andra foderrotfrukter; foderkål; hö; klöver, lusern, lupin, vicker, esparsett och liknande foder växter ........................................................................................................ fri
Kungl. Maj:ts proposition nr i50 år 1967
27
13 kap. Vegetabiliska råämnen för färgning eller garvning; naturliga
gummiarter och hartser samt andra växtsafter och växtextrakter
Anmärkning
Till nr 13.03 hänföres bl. a. lakritsextrakt, pyrethrumextrakt, humleextrakt, aloeextrakt och opium. Nr 13.03 omfattar icke:
a) lakritsextrakt, innehållande mer än 10 viktprocent socker eller utgörande sockerkonfektyrer
(nr 17.04);
b) maltextrakt (nr 19.01);
c) extrakter av kaffe, te eller matte (nr 21.02);
d) alkoholhaltiga växtsafter och växtextrakter, utgörande drycker, samt alkoholhaltiga bered
ningar (s. k. koncentrerade extrakt) för framställning av drycker (22 kap.);
e) kamfer (nr 29.13) och glycyrrhizin (nr 29.41);
f) medikamenter (nr 30.03);
g) garvämnes- och färgämnesextrakter (nr 32.01 och 32.04);
h) flyktiga vegetabiliska oljor samt resinoider (nr 33.01); vatten från destillation av flyktiga
vegetabiliska oljor samt vattenlösningar av dylika oljor (nr 33.05); ij) naturgummi (kautschuk), balata, guttaperka och liknande naturliga produkter (nr 40.01).
13.01
Vegetabiliska råämnen med huvudsaklig användning för färg
ning eller garvning................................................................................. fri
13.02
Schellack, kornlack, stocklack o. d.; gummi arabicum och dylika
naturliga gummiarter; naturliga gummihartser, hartser och balsamer.................................................................................................... fri
13.03
Växtsafter och växtextrakter; pektinämnen, pektinater och
pektater; agar-agar samt annat växtslem och andra förtjock- ningsmedel, erhållna ur vegetabiliska ämnen: A. pektinämnen, pektinater och pektater....................................... 9,6 % B. andra slag............................................................................................... fri
, i. '!; •
:. ' -
. .
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
29
14 kap. Vegetabiliska flätnings- och snidningsmaterial; produkter av
vegetabiliskt ursprung, ej annorstädes upptagna eller inbegripna
Anmärkningar
1. Detta kapitel omlattar icke material eller fibrer med huvudsaklig användning som textil material, oavsett bearbetning, ej heller andra vegetabiliska material, som bearbetats för användning uteslutande som textilmaterial (elfte avd.).
2. Korgvide, vass, bambu och liknande material, kluvna, samt rottingbast och dragen, skalad eller kluven rotting hänföres till nr 14.01. Till detta nummer hänföres icke träspån (nr 44.09).
3. Till nr 14.02 hänföres icke träull (nr 44.12).
4. Till nr 14.03 hänföres icke bindlar för borstfabrikation (nr 96.03).
14.01 Vegetabiliska material med huvudsaklig användning för korgmakeriarbeten eller andra flätade arbeten (korgvide, vass, säv, bambu, rotting och rafia, ävensom tvättad, blekt eller färgad halm samt lindbast och liknande material).................................... fri 14.02 Vegetabiliska material med huvudsaklig användning för stopp ning (kapock, krollsplint, sjögräs o. d.), även i skikt, med eller utan förstärkning av annat material................................................. fri 14.03 Vegetabiliska material med huvudsaklig användning för borst- binderiarbeten (sorghum, piassava, risrot och liknande material), även buntade eller snodda................................................................... fii 14.04 Hårda frön, fruktkärnor, skal och nötter med huvudsaklig användning som snidningsmaterial (stennöt, fruktkärnor av dumpalmen och liknande material)................................................... fri 14.05 Produkter av vegetabiliskt ursprung, ej hänförliga till annat nummer.................................................................................................... fri
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967
31
TREDJE AVDELNINGEN
Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt spaltningsprodukter
därav; beredda ätbara fetter; vaxer av animaliskt eller
vegetabiliskt ursprung
15 kap. Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt spaltnings
produkter därav; beredda ätbara fetter; vaxer av animaliskt
eller vegetabiliskt ursprung
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
a) ister och annat fett av svin eller fjäderfä, icke utsmält eller utpressat (nr 02.05);
b) kakaosmör (nr 18.04);
c) grevar (nr 23.01), oljekakor och dylika återstoder från utvinning av vegetabiliska olior
(nr 23.04);
J
d) isolerade fettsyror, beredda vaxer samt fetter och oljor, beredda till farmaceutiska pro
dukter, färger, lacker, tvål, parfymer, toalettmedel eller kosmetiska preparat, ävensom
sulfonerade oljor och andra produkter, hänförliga till sjätte avd.;
e) faktis, framställd av oljor (nr 40.02).
2. Återstoder från rening eller raffinering av oljor (t. ex. soapstocks och bottensatser) eller från
destillation av ullfett eller glycerol ävensom stearinbeck hänföres till nr 15.17.
15.01
Ister och annat fett av svin eller fjäderfä, utsmält eller utpressat
15.02 Talg (av nötkreatur, får eller getter), rå eller utsmält, premier
jus härunder inbegripen........................................................................
15.03 Solarstearin och oleostearin (presstalg); isterolja, talgolja och
oleomargarin, icke emulgerade, blandade eller på annat sätt
beredda......................................................................................................
15.04 Fetter och oljor, även raffinerade, av fisk eller havsdäggdjur
15.05 Ullfett och fettämnen ur ullfett, lanolin härunder inbegripet
15.06 Andra animaliska fetter och oljor (t. ex. klövolja, benfett och
destruktionsfett).....................................................................................
15.07 Vegetabiliska fetter och feta oljor, råa, renade eller raffinerade;
A. linolja;
1. oblekt.............................................................................................
2. blekt................................................................................ 100 kg
B. andra slag...........................................................................................
15.08 Animaliska och vegetabiliska feta oljor, kokta, oxiderade,
dehydratiserade, faktiserade, blåsta, polymeriserade eller på
annat sätt modifierade:
A. linolja, träolja, oiticicaolja och ricinolja..................... 100 kg
B. andra slag...........................................................................................
15.09 Garvfett (degras)....................................................................................
15.10 Fettsyror, sura oljor från raffinering samt fettalkoholer:
A. fettsyror samt sura oljor från raffinering...................................
B. fettalkoholer......................................................................................
15.11
Glycerol (glycerin), glycerolvatten och glycerollut........................
fri
fri
fri
fri
fri
fri
fri
3: —
fri
fri
fri
8,4
%
fri
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
15 kap.
15.12 Animaliska och vegetabiliska fetter och feta oljor, som helt eller
delvis hydrerats eller som gjorts fastare eller härdats genom
andra processer, även raffinerade men icke vidare bearbetade fri
15.13 Margarin, konstister och annat berett ätbart fett......................... fri
15.14 Spermaceti (valrav), rå, pressad eller raffinerad, även färgad... fri
15.15 Bivax och andra insektsvaxer, även färgade.................................. fri
15.16 Vegetabiliska vaxer, även färgade..................................................... fri
15.17 Återstoder från bearbetning av fetter eller feta oljor eller av
animaliska eller vegetabiliska vaxer................................................. fri
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
33
FJÄRDE AVDELNINGEN
Produkter av livsmedelsindustri; drycker, alkohol och ättika; tobak
16 kap. Varor av kött, fläsk, fisk, kräftdjur eller blötdjur
Anmärkning
Detta kapitel omfattar icke kött, fläsk, fisk, kräftdjur och blötdjur, beredda eller konserverade
på sätt som anges i 2 och 3 kap.
16.01
16.02
16.03
16.04
16.05
Korv och liknande varor av kött, fläsk eller andra djurdelar eller
av blod...................................................................................................... fri
Kött, fläsk och andra djurdelar, beredda eller konserverade, ej
hänförliga till nr 16.01.......................................................................... fri
Köttextrakt och köttsaft...................................................................... fri
Fisk, beredd eller konserverad, kaviar och kaviarersättning
härunder inbegripna:
A. fiskrom:
1. störrom.......................................................................... 100 kg 1 200: —
2. annan:
a. i förpackningar med en nettovikt av minst 45 kg......... fri
b. andra slag................................................................ 100 kg 101: —
B. fisk, endast kryddad eller sockersaltad (icke i hermetiskt
slutna detalj handelsförpackningar):
1. skarpsill och sardeller:
a. i förpackningar med en nettovikt av minst 45 kg......... fri
b. andra slag................................................................... 100 kg1
40: —
2. annan............................................................................................. fri
C. andra slag:
1. inläggningar av sardintyp; ävensom tonfisk..........100 kg1
21: —
2. inläggningar av ansjovistyp; ävensom inkokt lax 100 kg1
40: —
3. andra............................................................................... 100 kg1
61: —
Kräftdjur och blötdjur, beredda eller konserverade:
A. ostron................................................................................... 100 kg1
96: —
B. andra slag.............................................................................. 100 kg1
61: —
1 Tullen beräknas efter varans vikt inkl. sådant förefintligt emballage, med vilket vara av
ifrågavarande slag brukar saluhållas i detaljhandeln.
2 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 150
'V.'
'1:1
■ V V ’
. :u?'
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
35
17 kap. Socker och sockerkonfelctyrer
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
a) sockerkonfektyrer, innehållande kakao (nr 18.06);
b) kemiskt rena sockerarter (nr 29.43), andra än sackaros, glukos och laktos;
c) farmaceutiska produkter (30 kap.).
2. Kemiskt ren sackaros tulltaxeras, oavsett ursprung, enligt nr 17.01.
17.01
Socker från sockerbetor och sockerrör, i fast form......................... fri
17.02 Annat socker; sirap och andra sockerlösningar; konstgjord ho
nung samt blandningar av konstgjord och naturlig honung;
sockerkulör:
A. invertsocker och konstgjord honung samt blandningar av
konstgjord och naturlig honung.................................... 100 kg 50: —
B. andra slag:
1. kemiskt ren glukos och kemiskt ren laktos.......................... 12 %
2. andra............................................................................................. fri
17.03 Melass, även avfärgad........................................................................... fri
17.04 Sockerkonfektyrer, icke innehållande kakao:
A. fondantmassor, pastor och andra liknande halvfabrikat,
innehållande minst 80 viktprocent sötningsmedel, i bulk ... fri
B. andra slag:
1. varor belagda med utjämningsskatt...................................... 8 %
2. andra slag..................................................................................... 20 %
17.05 Socker, sirap och andra sockerlösningar samt melass, försatta
med aromämne eller färg (vanilj- och vanillinsocker härunder
inbegripna), ej hänförliga till fruktsafter.......................... 100 kg1 70: —
1 Tullen beräknas efter varans vikt inkl. sådant förefintligt emballage, med vilket vara av
ifrågavarande slag brukar saluhållas i detaljhandeln.
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967
37
18 kap. Kakao och varor därav
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke sådana varor, innehållande kakao, som avses i nr 19 02 19 08
22.02, 22.09 och 30.03.
2. Nr 18.06 omfattar sockerkonfektyrer, innehållande kakao, ävensom, med de undantag som
stadgas 1 anm. 1 till detta kapitel, andra födoämnen, innehållande kakao.
18.01
Kakaobönor, hela eller krossade, även rostade................................
18.02 Kakaoskal och kakaoavfall..................................................................
18.03 Kakaomassa (härunder inbegripet kakaomassa i block), även
avfettad...................................................................................... 100 kg
18.04 Kakaosmör (kakaofett).......................................................... 100 kg
18.05 Kakaopulver, icke sötat......................................................... 100 kg
18.06 Choklad och chokladvaror samt andra födoämnen, innehållande
kakao:
A. glass, glasspulver, glasspasta (glassmassa) och pudding-
pulver ..................................................................................................
B. andra slag:
1. varor belagda med utjämningsskatt......................................
2. andra.........................................................
fri
fri
13: —
13: —
13: —
fri
8 %
20
%
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967
39
19 kap. Varor av spannmål, mjöl eller stärkelse; bakverk
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
a) näringsmedel av de slag, som avses i nr 19.02, men innehållande minst 50 viktprocent
kakao (nr 18.06);
b) varor av mjöl eller stärkelse (käx o. d.), särskilt beredda till fodermedel (nr 23.07);
c) farmaceutiska produkter (30 kap.).
2. Med mjöl avses i detta kapitel förutom mjöl av spannmål även mjöl av frukter eller köks
växter.
19.01
Maltextrakt ..............................................................................................
19.02 Näringsmedel (för barn, för dietiskt bruk eller för matlagnings-
ändamål), beredda av mjöl, stärkelse eller maltextrakt, även
med tillsats av kakao till mindre än 50 viktprocent:
A. produkter för beredning av bakverk............................ 100 kg
C. andra slag...........................................................................................
19.03 Makaroner, spagetti och liknande produkter................... 100 kg
19.04 Gryn och flingor, framställda av tapioka-, sago-, potatis- eller
annan stärkelse.......................................................................................
19.05 Majsflingor, s. k. rostat ris och liknande varor, framställda
genom svällning eller röstning av spannmål eller produkter av
spannmål..................................................................................................
19.06 Nattvardsbröd, oblatkapslar för farmaceutiskt bruk, sigilloblater
och liknande varor av mjöl eller stärkelse......................................
19.07 Matbröd, skeppsskorpor och andra enklare bakverk utan tillsats
av socker, honung, ägg, fett, ost eller frukt:
A. flatbröd...............................................................................................
B. andra slag...........................................................................................
19.08 Bakverk, ej hänförliga till nr 19.07, även innehållande kakao
(oavsett mängden):
A. biscuits och wafers...........................................................................
B. andra slag...........................................................................................
15
%
80: —
fri
20 %
60: —
fri
10
%
fri
12
%
20 o/0
8 %
20
%
, • C
%
, .. i
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
41
20 kap. Varor av köksväxter och frukter samt av andra
växter och växtdelar
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
a) köksväxter och frukter, beredda eller konserverade på sätt i 7 och 8 kap. anges;
b) fruktgeléer, marmelader och liknande varor, om de har karaktär av sockerkonfektvrer
(nr 17.04) eller chokladvaror (nr 18.06).
2. Vid tillämpningen av nr 20.01 och 20.02 anses såsom köksväxter endast sådana produkter
som i färskt tillstånd hänföres till nr 07.01.
’
3. Ätbara växter och växtdelar, såsom ingefära och angelika, inlagda i sockerlag, tulltaxeras
enligt nr 20.06; till detta nummer hänföres även rostade jordnötter.
4. Tomatsaft, i vilken torrsubstansen uppgår till minst 7 viktprocent, hänföres till nr 20.02.
20.01
20.02
20.03
20.04
20.05
20.06
20.07
Köksväxter och frukter, inlagda i ättika eller ättiksyra, även
med tillsats av socker, salt, kryddor eller senap.............100 kg1
Köksväxter, beredda eller konserverade på annat sätt än genom
inläggning i ättika eller ättiksyra:
A. tomatpulp och tomatpuré..............................................................
B. svampar och sparris......................................................... 100 kg1
C. potatisprodukter...............................................................................
D- oliver..................................................................................... 100 kg1
E. andra slag............................................................................ 100 kg1
Frukter, frysta, med tillsats av socker;
A. jordgubbar.......................................................................... 100 kg
B. andra:
belägges under hela året med samma tull som motsvarande
färska produkter under den tid dessa är högst tullbe-
lagda
Frukter, fruktskal och andra växtdelar, kanderade, glaserade
eller på liknande sätt beredda med socker....................... 100 kg1
Sylter, marmelader, fruktmos, fruktgeléer och fruktpastor,
beredda genom kokning, med eller utan tillsats av socker 100 kg1
Frukter, beredda eller konserverade på annat sätt, med eller
utan tillsats av socker eller alkohol:
A. kasjunötter (cashewnötter).............................................................
B. jordnötter, kokosnötter och paranötter samt nötter och lik
nande frukter av de slag som avses i nr 08.05 ........ 100 kg1
C. ananas, aprikoser, persikor och blandade frukter (frukt
sallad) ................................................................................... 100 kg1
D- andra.................................................................................... 100 kg1
Saft av frukter eller köksväxter, även med tillsats av socker
men icke innehållande alkohol:
23: —
fri
71: —
fri
20
: —
23: —
50: —
40: —
35: —
fri
18: —
20
: —
24: —
1 Tullen beräknas efter varans vikt inkl. sådant förefintligt emballage, med vilket vara av
ifrågavarande slag brukar saluhållas i detaljhandeln.
j2 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 saml. Nr 150
42
A. osockrad, på kärl vägande brutto:
1. över 3 kg:
a. av citrusfrukter....................................................... 100 kg
11: —
b. annan........................................................................ 100 kg
16: —
2. 3 kg eller därunder:
a. av citrusfrukter...................................................... 100 kg1
15: —
b. av köksväxter.......................................................... 100 kg1
16: —
c. annan........................................................................ 100 kg1
20: —-
B. sockrad................................................................................... 100 kg1
30: —
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
20 kap.
1 Tullen beräknas efter varans vikt inkl. sådant förefintligt emballage, med vilket vara av
ifrågavarande slag brukar saluhållas i detaljhandeln.
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
43
21 kap. Diverse näringsmedel
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
a) blandningar av köksväxter, hänförliga till nr 07.04;
b) rostat kaffesurrogat med tillsats av kaffe (nr 09.01);
c) kryddor och andra produkter, hänförliga till nr 09.04—09.10;
d) jäst, utgörande medikament (nr 30.03).
2. Extrakter av sådana surrogat, som avses i anm. 1 b ovan, hänföres till nr 21.02.
21.01 Rostad cikoriarot och andra rostade kaffesurrogat, ävensom
extrakter därav....................................................................................... fri
21.02 Extrakter och essenser av kaffe, te eller matte; preparat på
basis av dylika extrakter eller essenser............................................. fri
21.03 Senapspulver och beredd senap:
A. senapspulver...................................................................................... 15 %
B. beredd senap..................................................................................... 8 %
21.04 Såser och andra för smaksättning avsedda preparat:
A. innehållande mer än 20 % fett..................................................... fri
B. andra slag............................................................................................... 6,4 %
21.05
Sopp- och buljongpreparat samt färdiga soppor och buljonger:
A. innehållande mer än 20 % fett..................................................... fri
B. andra slag........................................................................................... 8,8 %
21.06 Jäst, s. k. torrjäst härunder inbegripen, och bakpulver:
A. bakpulver........................................................................................... 12 %
B. andra slag.......................................................................................... 15 %
21.07 Beredda näringsmedel, ej hänförliga till annat nummer:
A. icke alkoholhaltiga beredningar för framställning av drycker 9,2 %
B. konfektyrer, ej hänförliga till annat nummer.......................... 8 %
C. grädd- eller mjölkliknande fettemulsioner med en fetthalt av:
1. högst 15 %:
a. steriliserade och förpackade i slutna glaskärl eller bleck
burkar, rymmande högst 1/4 liter..................... 100 kg
30: —
b. andra.......................................................................... 100 kg
80: —
2. mer än 15 % men icke mer än 40 %..................... 100 kg
125: —
3. mer än 40 %............................................................... 100 kg
200: —
D. andra slag........................................................................................... fri
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
45
22 kap. Drycker, alkohol och ättika
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
a) havsvatten (nr 25.01);
b) destillerat vatten och annat vatten av motsvarande eller högre renhetsgrad (nr 28-58);
c) vattenlösningar av ättiksyra, innehållande mer än 10 viktprocent ättiksyra (nr 29.14);
d) medikamenter (nr 30.03);
e) parfymer och toalettmedel (33 kap.).
2. Vid tillämpning av tulltaxenummer eller underavdelningar av tulltaxenummer, där alkohol-
halt uttryckes i volymprocent, skall halten beräknas vid + 15° C.
22.01
Vatten, mineralvatten, kolsyrat vatten, is och snö:
A. kolsyrat mineralvatten och annat kolsyrat vatten .... 100 1
33: —
B. andra slag........................................................................................... fri
22.02 Lemonader, aromatiserat mineralvatten, aromatiserat koisyrat
vatten och andra alkoholfria drycker, med undantag av frukt-
och köksväxtsaft, hänförlig till nr 20.07:
A. kolsyrade drycker.................................................................. 100 1
33: —-
B. andra slag........................................................................................... fri
22.03 Maltdrycker, med en alkoholhalt:
A. icke överstigande 1,8 viktprocent (lättöl)......................... 100 1
22: —
B. överstigande 1,8 men icke 2,8 viktprocent
(Öl av typ A)...................................................................... 100 1
60: —
C. överstigande 2,8 men icke 3,6 viktprocent
(Öl av typ B)...................................................................... 100 1
108: —
D. överstigande 3,6 viktprocent (starköl)............................. 100 1
155: —-
22.04 Druvmust i jäsning, ävensom druvmust, vars jäsning avbrutits
på annat sätt än genom tillsats av alkohol:
A. på kärl rymmande högst 10 liter...................................... 100 1
40: —
B. på andra kärl.......................................................................... 100 1
16: —
22.05 Vin av färska druvor; druvmust, vars jäsning avbrutits genom
tillsats av alkohol:
A. musserande............................................................................. 1001
160: —
B. andra slag, med en alkoholhalt:
1. icke överstigande 14 volymprocent:
a. på kärl rymmande högst 10 liter............................. 100 1
40: —
b. på andra kärl............................................................... 100 1
16: —
2. överstigande 14 volymprocent:
a. på kärl rymmande högst 10 liter............................. 100 1
108: —
b. på andra kärl............................................................... 100 1
80: ■—
22.06 Vermut och annat vin av färska druvor, berett med växtdelar
eller aromatiska ämnen, med en alkoholhalt:
A. icke överstigande 14 volymprocent:
1. på kärl rymmande högst 10 liter.................................. 100 1
40: —
2. på andra kärl.................................................................... 100 1
16: —
B. överstigande 14 volymprocent:
1. på kärl rymmande högst 10 liter.................................. 100 1
108: —
2. på andra kärl.................................................................... 100 1
80: —
46
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
22 kap.
22.07 Andra jästa drycker, såsom cider (äppel- och päronvin) och
mjöd:
A. musserande, andra än cider................................................ 100 1
160: —
B. andra slag, med en alkoholhalt:
1. icke överstigande 14 volymprocent:
a. på kärl rymmande högst 10 liter............................ 100 1
40: —
b. på andra kärl............................................................... 100 1
16: —
2. överstigande 14 volymprocent:
a. på kärl rymmande högst 10 liter............................ 100 1
108: —
b. på andra kärl............................................................... 100 1
80: —
22.08 Alkohol (etanol, etylalkohol), odenaturerad, med en alkohol
halt av minst 80 volymprocent; alkohol (etanol, etylalkohol),
denaturerad, oavsett alkoholhalten:
A. avsedda att användas uteslutande för kemisk omvandling .. fri
B. andra................................................................................................... 9,6 %
22.09 Alkohol (etanol, etylalkohol), odenaturerad, med en alkohol
halt av mindre än 80 volymprocent; brännvin, likör och andra
alkoholhaltiga drycker; alkoholhaltiga beredningar (s. k. kon
centrerade extrakt) för framställning av drycker:
A. likör, bitter och liknande drycker..................................... 100 1
148: —
B. andra drycker, alkohol, odenaturerad, med en alkoholhalt
av mindre än 80 volymprocent härunder inbegripen:
1. på kärl rymmande högst 10 liter............................... 100 1
108: —
2. på andra kärl........ 1001 av 50 % alkoholhalt vid + 15° C 28: —*-
C. alkoholhaltiga beredningar (s. 1c. koncentrerade extrakt)
för framställning av drycker.......................................................... 8 %
22.10 Ättika........................................................................................................ 9,6 %
Anm. För spritdrycker eller viner, vilka införes i den ordning som anges i 12 § 4 mom. c rus-
drycksförsäljningsförordningen den 26 maj 1954 (nr 521) utgår, om tullfrihet ej åtnjutes, tull
med följande beiopp, räknat för helbutelj om 75 centiliter:
Cognac............................................................................................................................................. 45: —
Armagnac, brandy, eau-de-vie och whisky ........................................................................... 39: —
Andra spritdrycker, ej hänförliga till tulltaxenr 22.08 ..................................................... 33: —
Vin:
musserande:
champagne .................................................................................................................. 18: —
annat........................................................................................................................................ 12: —
andra slag med en alkoholhalt:
överstigande 14 volymprocent.......................................................................................... 12: —•
icke överstigande 14 volymprocent...................................................................................... 7: —
För spritdrycker eller viner, vilka införes i den ordning som anges i 12 § 4 mom. h rusdrycks-
försäljningsförordningen, utgår tull med av partihandelsbolaget för rusdrycker fastställt
belopp, motsvarande:
1) tull enligt vad i 22 kap. sägs;
2) omsättningsskatt enligt 2 § 1 mom. förordningen den 24 maj 1957 (nr 209) om skatt på
sprit och vin; samt
3) allmän varuskatt enligt förordningen den 1 december 1959 (nr 507) om allmän varu
skatt.
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
47
23 kap. Återstoder och avfall från livsmedelsindustrin;
beredda fodermedel
23.01
Mjöl och pulver, otjänliga till människoföda, av kött eller andra
djurdelar eller av fisk, kräftdjur eller blötdjur; grevar................ fri
23.02 Kli och andra återstoder, erhållna vid siktning, målning eller
annan bearbetning av spannmål eller baljväxtfrön....................... fri
23.03 Betmassa och annat avfall från sockerframställning; drav,
drank och annat avfall från bryggerier eller brännerier; åter
stoder från stärkelseframställning samt liknande återstoder ... fri
23.04 Oljekakor och andra återstoder från utvinning av vegetabiliska
oljor, med undantag av bottensatser och avslemningsåter-
stoder........................................................................................................ fri
23.05 Yindruv och rå vinsten......................................................................... fri
23.06 Vegetabiliska produkter för foderändamål, ej hänförliga till
annat nummer......................................................................................... fri
23.07 Fodermedel med tillsats av melass eller socker; andra beredda
fodermedel................................................................................................ fri
•
"5U uoiV
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
49
24 kap. Tobak
24.01
Råtobak samt avfall av tobak ......................................................... fri
24.02 Tobaksvaror och tobaksextrakt:
A. cigarrer och cigariller:
1. vägande per styck högst 1,7 g.................................... 100 st.
2: 66
2. vägande per styck mer än 1,7 g men icke mer än 3 g 100 st.
5: 12
3. vägande per styck mer än 3 g men icke mer än 5 g 100 st.
10: 50
4. vägande per styck mer än 5 g.................................... 100 st.
14: 18
B. cigarretter:
1. vägande per styck högst 0,85 g.................................. 100 st.
0: 96
2. vägande per styck mer än 0,85 g.............................. 100 st.
1: 70
C. röktobak................................................................................ 100 kg
780: —
D. andra tobaksvaror........................................................................... fri
E. tobaksextrakt.................................................................................... fri
Arun. För tobaksvaror, vilka införes i den ordning som avses i 1 § andra stycket förordningen
den 16 juni 1961 (nr 394) om tobaksskatt eller i förordningen den 29 juni 1966 (nr 394)
om rätt för resande m. fl. att införa varor tull- och skattefritt, utgår, om tullfrihet ej åtnjutes,
tull med följande belopp:
Cigarrer och cigariller vägande per styck mer än 3 g .............................................. 1 st.
0: 40
Cigarrer och cigariller vägande per styck högst 3 g................................................. 1 st.
0: 18
Cigarretter vägande per styck mer än 0,85 g.............................................................. 1 st.
0: 18
Cigarretter vägande per styck högst 0,85 g................................................................ 1 st.
0: 12
Andra slag av färdiga tobaksvaror ............................................................................... 1 kg
70: —
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967
51
FEMTE AVDELNINGEN
Mineraliska produkter
25 kap. Salt; svavel; jord- och stenarter (andra än malmer);
gips, kalk och cement
Anmärkningar
1. Om annat ej framgår av ordalydelsen, omfattar detta kapitel endast obearbetade pro
dukter eller produkter, som tvättats (även med användning av kemikalier för avlägsnande
av föroreningar utan att förändra produktens struktur), krossats, malts, pulveriserats eller
siktats eller som anrikats genom flotation, på magnetisk väg eller med andra mekaniska eller
fysikaliska processer (andra än kristallisation), men däremot icke rostade eller brända pro
dukter och ej heller sådana, som underkastats annan bearbetning utöver vad som anges i tull-
taxenumren i fråga.
2. Detta kapitel omfattar icke:
a) sublimerat, fällt eller kolloidalt svavel (nr 28.02);
b) järnoxidhaltiga jordpigment med en halt av minst 70 viktprocent bundet järn, räknat
som Fe203 (nr 28.23);
c) farmaceutiska produkter (30 kap.);
d) parfymer, toalettmedel och kosmetiska preparat (nr 33.06);
e) gatsten, kantsten, trottoarsten (nr 68.01), mosaikbitar (nr 68.02) samt tak- och väggplattor
av skiffer (nr 68.03);
f) ädelstenar (nr 71.02);
g) odlade kristaller (ej utgörande optiska element) av natriumklorid, vägande per styck
minst 2,5 g, hänförliga till nr 38.19; optiska element av natriumklorid (nr 90.01);
h) skol-, rit-, skräddar- och biljardkrita (nr 98.05).
25.01
Salt (bergsalt och havssalt samt bordssalt); ren natriumklorid;
moderlut från saltframställning; havsvatten...................... fri
25.02 Svavelkis och andra naturliga järnsulfider, orostade....... fri
25.03 Svavel, alla slag, annat än sublimerat, fällt eller kolloidalt
svavel............................................................................................ fri
25.04 Naturlig grafit............................................................................. fri
25.05 Naturlig sand, även färgad, annan än metallhaltig sand, hän-
förlig till nr 26.01 ................................................................................... fri
25.06 Kvarts, annan än naturlig sand; kvartsit, även grovt tillformad
genom klyvning, huggning eller sågning, dock icke vidare än
till rätblock................................................................................. fri
25.07 Lera (kaolin, bentonit o. d.), andalusit, cyanit och sillimanit,
även brända, med undantag av expanderade leror, hänförliga
till nr 68.07; mullit; chamotte och dinas............................. fri
25.08 Krita:
A. obearbetad............................................................................ fri
B. malen eller slammad........................................................... 4
%
25.09 Jordpigment, även brända, samt blandningar därav; naturlig
järnglimmer................................................................................. fri
25.10 Naturliga kalciumfosfater och naturliga kalciumaluminium-
fosfater; apatit och fosfatkrita............................................... fri
25.11
Naturligt bariumsulfat (tungspat); naturligt bariumkarbonat
(witherit), även bränt............................................................... fri
52
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967
25 kap.
25.12 Diatomacéhaltiga fossilmjöl och andra liknande kiseldioxid-
haltiga jordarter (infusoriejord, kiselgur, trippel, diatomit o. d.),
med en vikt per dm3 av högst 1 kg, även brända......................... fri
25.13 Pimsten; smärgel; naturlig korund, naturlig granat och andra
naturliga slipmedel, även värmebehandlade .................................... fri
25.14 Skiffer, även grovt tillformad genom klyvning, huggning eller
sågning, dock icke vidare än till rätblock........................................ fri
25.15 Marmor, kalktuff (travertin) och annan monument- eller bygg-
nadskalksten med en vikt per dm3 av 2,5 kg eller däröver samt
alabaster, även grovt tillformade genom klyvning, huggning
eller sågning, dock icke vidare än till rätblock.............................. fri
25.16 Granit, porfyr, basalt, sandsten och annan monument- eller
byggnadssten, även grovt tillformad genom klyvning, hugg
ning eller sågning, dock icke vidare än till rätblock ..."............. fri
25.17 Småsten och krossad sten (även värmebehandlade), grus, ma
kadam och tjärmakadam av sådant slag, som vanligen användes
för inblandning i betong eller för vägbyggen, banbyggen e. d.;
flinta och singel, även värmebehandlade; krosskorn och skärv
(även värmebehandlade) samt pulver av stenarter, hänförliga
till nr 25.15 eller 25.16...................................................................... .... fri
25.18 Dolomit, även grovt tillformad genom klyvning, huggning
eller sågning, dock icke vidare än till rätblock; bränd dolomit;
stampmassa av dolomit (t. ex. tjärdolomit)...................................... fri
25.19 Naturligt magnesiumkarbonat (magnesit), även bränt................ fri
25.20 Gipssten; anhydrit; bränd gips, även färgad eller försatt med
mindre mängd acceleratorer eller fördröj ningsmedel, med
undantag av gips, speciellt beredd för dentalbruk........................ fri
25.21
Kalksten med huvudsaklig användning för framställning av
kalk eller cement eller för metallurgiskt ändamål......................... fri
25.22 Kalk, osläckt eller släckt, samt hydraulisk kalk............................ fri
25.23 Portlandcement, aluminatcement, slaggcement och liknande
hydraulisk cement, även färgad eller i form av klinker . 100 kg 0: 48
25.24 Asbest........................................................................................................ fri
25.25 Sjöskum (även polerade stycken därav) och bärnsten; rekonstrue
rat sjöskum och rekonstruerad bärnsten i plattor, stänger e. d.,
ej bearbetade efter formningen; gagat (jet).................................... fri
25.26
Glimmer, även kluven; glimmeravfall............................................... fri
25.27 Talk (naturlig steatit härunder inbegripen), även grovt till
formad genom klyvning, huggning eller sågning, dock icke
vidare än till rätblock........................................................................... fri
25.28 Naturlig kryolit och naturlig chiolit................................................. fri
25.29 Naturliga arseniksulfider...................................................................... fri
25.30 Naturliga, råa borater och koncentrat därav, även brända, med
undantag av borater, utvunna ur naturliga moderlutar; naturlig
borsyra, innehållande högst 85 viktprocent H3B03, beräknat på
torrsubstansen......................................................................................... fri
25.31
Fältspat, leucit, nefelin och nefelinsyenit; flusspat........................ fri
25.32 Naturligt strontiumkarbonat (strontianit), även bränd; mine-
raliska ämnen, ej hänförliga till annat nummer; skärv och
brottstycken av keramiskt gods......................................................... fri
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967
53
26 kap. Malm, slagg och aska
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
a) naturligt magnesiumkarbonat (magnesit), även bränt (nr 25.19);
b) thomasslagg, hänförlig till 31 kap.;
c) slaggull, stenull och liknande mineralull (nr 68.07);
d) produkter, hänförliga till nr 71.11 (guldsmedssopor m. m.);
e) koppar-, nickel- och koboltskärsten, erhållna genom smältning av malm (femtonde avd.).
2. Med malm enligt nr 26.01 avses sådana mineral, som användes i metallurgin för utvinning av
kvicksilver eller av metaller, hänförliga till nr 28.50 eller till fjortonde eller femtonde avd.,
även om de i det aktuella fallet icke är avsedda för metallurgiskt ändamål. Till nr 26.01
hänföres dock icke mineral, som underkastats annan bearbetning än som är normalt för
malm.
3. Nr 26.03 omfattar endast aska och återstoder av sådana slag, som inom industrin användes
antingen för utvinning av metaller eller såsom utgångsmaterial för framställning av kemiska
metallföreningar.
26.01
Malm, även anrikad; svavelkis och andra naturliga järnsulfider,
rostade....................................................................................................
26.02 Slagg, glödspån och annat avfall från järn- och ståltillverkning fri
26.03 Aska och återstoder, innehållande metaller eller metallföre
ningar och ej hänförliga till nr 26.02 ................................................. fri
26.04 Annan slagg och aska, aska av havstång härunder inbegripen fri
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1067
55
27 kap. Mineraliska bränslen, mineraloljor och destillations
produkter därav; bituminösa ämnen; mineralvaxer
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
a) isolerade kemiskt definierade organiska föreningar; kemiskt rent metan hänföres dock till
nr 27.11;
b) medikamenter (nr 30.03).
2. Nr 27.07 omfattar — förutom oljor och andra produkter, erhållna genom destillation av
högtemperaturtjära från stenkol — liknande produkter, som erhållits genom destillation av
lågtemperaturtjära från stenkol eller av andra mineraltjäror eller som framställts ur petroleum
eller på annat sätt, om ifrågavarande produkter efter vikten räknat innehåller större kvan
titet aromatiska ämnen än icke-aromatiska ämnen.
3. Med oljor, erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral, i nr 27.10 avses även liknande
oljor, oavsett framställningssättet, om de efter vikten räknat innehåller större kvantitet
icke-aromatiska ämnen än aromatiska ämnen.
4. Till nr 27.13 hänföres icke blott petroleumvax och andra i nämnda nummer upptagna pro
dukter, utan även liknande produkter, erhållna genom syntes eller på annat sätt.
27.01
Stenkol samt stenkolsbriketter och liknande fasta bränslen,
framställda av stenkol........................................................................... fri
27.02 Brunkol och brunkolsbriketter............................................................ fri
27.03 Torv, torvbriketter, torvmull och torvströ....................................... fri
27.04 Koks av stenkol, brunkol eller torv, lågtemperaturkoks här
under inbegripen..................................................................................... fri
27.05 Retortkol.................................................................................................. fri
27.06
Stenkols-, brunkols- och torvtjära samt andra mineraltjäror,
härunder inbegripet delvis destillerade (toppade) tjäror samt
tj äror, erhållna genom blandning av stenkolstjärbeck med
kreosotolja eller andra destillationsprodukter ur stenkolstjära
(s. k. preparerad tjära):
A. rå tjära, även separerad (centrifugerad)...................................... fri
B. andra slag............................................................................ 100 kg 1:60
27.07 Oljor och andra produkter, erhållna genom destillation av hög
temperaturtjära från stenkol, samt andra oljor och produkter
enligt anm. 2 till detta kapitel............................................................ fri
27.08 Stenkolstjärbeck och annat mineraltjärbeck samt koks av
sådant beck............................................................................................. fri
27.09 Råolja, erhållen ur petroleum eller ur bituminösa mineral......... fri
27.10 Oljor, erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral, andra
än råolja; produkter, ej hänförliga till annat nummer, inne
hållande minst 70 viktprocent oljor, erhållna ur petroleum
eller ur bituminösa mineral, såsom karakteriserande beståndsdel:
A. smörj fetter.......................................................................... 100 kg
1: 60
B. andra slag........................................................................................... fri
27.11
Petroleumgaser och andra gasformiga kolväten............. 100 kg
4: —
27.12 Vaselin...................................................................................................... fri
27.13 Petroleumvax (paraffin, »slackwax», mikrovax), ozokerit, ceresin,
montanvax och andra mineralvaxer, även färgade ....................... fri
27.14 Petroleumbitumen (asfalt), petroleumkoks och andra återstoder
från petroleum eller från oljor, erhållna ur bituminösa mineral
27.15 Naturlig bitumen och naturasfalt; bituminösa skiffrar, as
faltsten och naturlig bitumenhaltig sand.........................................
27.16 Bituminösa blandningar på basis av naturasfalt, naturlig
bitumen, petroleumbitumen, mineraltjära eller mineraltjärbeck
(t. ex. asfaltmastix, »cut-backs»):
A. flytande produkter; fasta produkter, direkt emulgerbara
med vatten.......................................................................... 100 kg
B. andra slag...........................................................................................
56
Kangl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
fri
fri
1:60
fri
27 kap.
Kungl. Mctj. ts proposition nr 150 år 1967
57
SJÄTTE AVDELNINGEN
Produkter av kemiska och närstående industrier
Anmärkningar
1. a) Produkter (andra än radioaktiva malmer) av de slag, som anges i tulltaxenumren
28.50 och 28.51, tulltaxeras enligt ifrågavarande nummer, även om de kan hänföras
jämväl till annat nummer i tulltaxan.
b) Med de inskränkningar, som följer av bestämmelserna i anm. 1 a ovan, tulltaxeras produkter
av de slag, som anges i tulltaxenumren 28.49 och 28.52, enligt ifrågavarande nummer,
även om de kan hänföras jämväl till annat nummer i denna avdelning.
2. Med de inskränkningar, som följer av bestämmelserna i anm. 1 ovan, tulltaxeras sådana pro
dukter, som med hänsyn till att de föreligger i avdelade doser eller i sådan form eller för
packning, som tillhandahålles i detaljhandeln, kan hänföras till något av tulltaxenum
ren 30.03, 30.04, 30.05, 32.09, 33.06, 35.06, 37.08 eller 38.11, enligt ifrågavarande nummer,
även om de i och för sig kan hänföras även till annat nummer i tulltaxan.
28 kap. Kemiska grundämnen; oorganiska kemiska föreningar; oorgani
ska och organiska föreningar av ädla metaller, av radioaktiva
grundämnen, av sällsynta jordartsmetaller och av isotoper
Anmärkningar
1. Om ej annat är föreskrivet, omfattar detta kapitel endast:
a) isolerade kemiska grundämnen och isolerade kemiskt definierade föreningar, även inne
hållande föroreningar;
b) produkter, nämnda i a ovan, lösta i vatten;
c) produkter, nämnda i a ovan, lösta i andra lösningsmedel än vatten, under förutsättning
att det av säkerhetsskäl eller transporttekniska skäl är brukligt och nödvändigt att för
vara produkterna i lösning och att lösningsmedlet icke gör varan mer lämpad för speciell
användning än för allmänt bruk;
d) produkter, nämnda i a, b eller c ovan, försatta med stabiliseringsmedel, nödvändigt för
konservering eller transport av dessa produkter.
2. Förutom ditioniter (hydrosulfiter), stabiliserade med organiska ämnen, och sulfoxylater (nr
28.36), karbonater och peroxikarbonater (nr 28.42), cyanider, enkla eller komplexa (nr 28.43),
fulminater, cyanater och tiocyanater (nr 28.44) av metaller och andra oorganiska baser, även
som organiska produkter, hänförliga till nr 28.49—28.52, samt karbider av metaller och icke
metaller (nr 28.56), omfattar detta kapitel endast följande kolföreningar:
a) koloxider samt hydrogencyanid (cyanväte), fulminsyra, isocyansyra, tiocyansyra och
andra enkla eller komplexa cyansyror (nr 28.13);
b) karbonylhalogenider (nr 28.14);
c) koldisulfid (nr 28.15);
d) tiokarbonater, selenokarbonater, tellurokarbonater, selenocyanater, tellurocyanater,
tetratiocyanatodiamminkromater (»reineckater») och andra komplexa cyanater av metal
ler och andra oorganiska baser (nr 28.48);
e) hydrogenperoxid i fast form (nr 28.54), karbonylsulfid, tiokarbonylhalogenider, cyan och
cyanhalogenider ävensom cyanamid och metallderivat därav (nr 28.58), med undantag
av kalciumcyanamid, innehållande högst 25 viktprocent nitrogen, beräknat på torrsub
stansen (31 kap.).
58
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
28 kap.
3. Detta kapitel omfattar icke:
a) natriumklorid och andra till femte avd. hänförliga mineraliska produkter;
b) metallorganiska och icke-metallorganiska föreningar, med undantag av de i anm. 2 ovan
nämnda;
c) produkter, nämnda i anm. 1—4 till 31 kap.;
d) oorganiska produkter, utgörande s. k. luminoforer (nr 32.07);
e) konstgjord grafit (nr 38.01); laddningar till brandsläckningsapparater ävensom brand-
släckningsbomber, hänförliga till nr 38.17; bläckborttagningsmedel i förpackningar för
detaljhandeln, hänförliga till nr 38.19; odlade kristaller (ej utgörande optiska element)
av magnesiumoxid eller av halogenider av alkalimetaller eller alkaliska jordartsmetaller,
vägande per styck minst 2,5 g, hänförliga till nr 38.19;
f) ädelstenar, naturliga, syntetiska eller rekonstruerade, samt stoft och pulver därav (nr
71.02—71.04) ävensom ädla metaller, hänförliga till 71 kap.;
g) metaller, även kemiskt rena, hänförliga till. femtonde avd.;
h) optiska element, t. ex. av magnesiumoxid eller av halogenider av alkalimetaller eller
alkaliska jordartsmetaller (nr 90.01).
4. Kemiskt definierade komplexa syror, bildade av en syra, upptagen i underavdelning II till
detta kapitel, och en sur metalloxid, upptagen i underavdelning IV till detta kapitel, hänföres
till nr 28.13.
5. Nr 28.29—28.48 omfattar endast salter, peroxisalter härunder inbegripna, av metaller eller
ammonium.
Om ej annat är föreskrivet, hänföres dubbelsalter och komplexa salter till nr 28.48.
6. Nr 28.50 omfattar endast:
a) följande klyvbara kemiska grundämnen och isotoper, nämligen naturligt uran samt
uranisotoperna 233 och 235 ävensom plutonium och plutoniumisotoper;
b) följande radioaktiva kemiska grundämnen, nämligen teknetium, prometium, polonium,
astat, radon, francium, radium, aktinium, protaktinium, neptunium, americium och andra
grundämnen med högre atomnummer;
c) alla andra radioaktiva isotoper, naturliga eller konstgjorda, radioaktiva isotoper av i
fjortonde och femtonde avd. upptagna ädla och oädla metaller härunder inbegripna;
d) oorganiska och organiska föreningar av dessa grundämnen eller isotoper, även om de icke
är kemiskt definierade och även om de är blandade med varandra;
e) legeringar (andra än ferrouran), dispersioner och kermeter, innehållande dessa grund
ämnen eller isotoper eller oorganiska eller organiska föreningar därav;
f) förbrukade bränsleelement till kärnreaktorer.
Med isotoper (nämnda ovan och i nr 28.50 och 28.51) avses även anrikade isotoper men icke
kemiska grundämnen, vilka förekommer i naturen som rena isotoper, ej heller uran, utar
mat på U 235.
7. Fosforjärn (järnfosfid), innehållande minst 15 viktprocent fosfor, och fosforkoppar (koppar-
fosfid), innehållande mer än 8 viktprocent fosfor, hänföres till nr 28.55.
1. Kemiska grundämnen
28.01
Halogener (fluor, klor, brom och jod):
A. klor...................................................................................................... 5,6 %
B. andra................................................................................................... fri
28.02 Svavel, sublimerat eller fällt; kolloidalt svavel............................... fri
28.03 Kol (kimrök, »carbon black», antracensvart, acetylensvart,
lampsvart o. d.)....................................................................................... fri
28.04 Hydrogen (väte), ädelgaser och andra icke-metaller:
A. oxygen (syre)..................................................................................... 8 %
B. kisel (silicium).................................................................... 100 kg 6: 20
C. andra................................................................................................... fri
28.05 Alkalimetaller och alkaliska jordartsmetaller; sällsynta jord
artsmetaller; skandium och yttrium; kvicksilver........................... fri II.
II. Oorganiska syror och oxider av icke-metaller
28.06 Hydrogenklorid (klorväte) och saltsyra; klorsulfonsyra................. 4 %
28.07 Svaveldioxid............................................................................................ 4 %
28.08 Svavelsyra; oleum (rykande svavelsyra).......................................... 4 %
28 kap.
Kangl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
59
28.09 Salpetersyra; blandningar av svavelsyra och salpetersyra...........
8 %
28.10 Fosforpentoxid; meta-, orto- och pyrofosforsyra........................... 4,6 %
28.11
Arseniktrioxid, arsenikpentoxid och arseniksyror.......................... fri
28.12 Bortrioxid och borsyra.......................................................................... fri
28.13 Andra oorganiska syror och andra oxider av icke-metaller:
A. svaveltrioxid..................................................................................... 4 %
B. koldioxid (kolsyra).......................................................................... 9,6 %
C. perklorsyra......................................................................................... 9,6 %
D. andra................................................................................................... fri
III. Halogen- och svavelföreningar av icke-melaller
28.14 Halogenider och oxidhalogenider av icke-metaller:
A. fosforklorider och fosforylklorid................................................... 9 %
B. andra................................................................................................... fri
28.15 Sulfider av icke-metaller; s. k. fosfortrisulfid:
A. koldisulfid (kolsvalva).................................................................... 4,6 %
B. andra................................................................................................... fri
IV. Oorganiska baser; oxider, hydroxider och peroxider av metaller
28.16 Ammoniak............................................................................................... 11,2 %
28.17 Natriumhydroxid (kaustikt natron, kaustik soda); kalium-
hydroxid (kaustikt kali); natrium- och kaliumperoxid:
A. natriumhydroxid i fast form......................................................... 5 %
B. andra slag........................................................................................... 4,6 %
28.18 Oxider, hydroxider och peroxider av magnesium, strontium
och barium............................................................................................... fri
28.19 Zinkoxid och zinkperoxid.................................................................... fri
28.20 Aluminiumoxid och aluminiumhydroxid; konstgjord korund ... fri
28.21
Kromoxider och kromhydroxider....................................................... fri
28.22 Manganoxider.......................................................................................... fri
28.23 Järnoxider och järnhydroxider; järnoxidhaltiga jordpigment
med en halt av minst 70 viktprocent bundet järn, räknat som
Fe203 .......................................................................................................... fri
28.24 Koboltoxider och kobolthydroxider.................................................. fri
28.25 Titanoxider............................................................................................... fri
28.26 Tennoxider (stannooxid och stannioxid).......................................... fri
28.27 Bly oxider; mönja och orangemönja................................................... fri
28.28 Hydrazin och hydroxylamin samt deras oorganiska salter;
andra oorganiska baser samt metalloxider, metallhydroxider
och metallperoxider:
A. hydrazin och oorganiska salter därav........................................ 8 %
B. andra................................................................................................... fri V.
V.
Metallsalter av oorganiska syror
28.29 Fluorider; fluorosilikater, fluoroborater och andra fluorkomplexa
salter.......................................................................................................... fri
28.30 Klorider och oxidklorider..................................................................... fri
28.31
Kloriter och hypokloriter:
A. kalciumhypoklorit och klorkalk .................................................... fri
B. andra................................................................................................... 9 %
60
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967
28 kap.
28.32 Klorater och perklorater:
A. klorater............................................................................................... fri
B. perklorater......................................................................................... 9,6 %
28.33 Bromider och oxidbroinider; bromater och perbromater; hypo-
bromiter.................................................................................................... fri
28.34 Jodider och oxidjodider; jodater och perjodater............................ fri
28.35 Sulfider; polysulfider............................................................................. fri
28.36 Ditioniter (hydrosulfiter), även stabiliserade med organiska
ämnen, sulfoxylater härunder inbegripna:
A. natriumformaldehydsulfoxylat..................................................... 4 %
B. andra................................................................................................... fri
28.37 Sulfiter och tiosulfater.......................................................................... fri
28.38 Sulfater, alunarter härunder inbegripna; peroxisulfater (per-
sulfater):
A. aluminiumsulfat............................................................................... 4,6
%
B. kaliumaluminiumsulfat (kalialun), järn(II)sulfat (ferrosulfat)
och koppar(II)sulfat.............................................................................. 4 %
C. andra.................................................................................................... fri
28.39 Nitriter och nitrater............................................................................... fri
28.40 Fosfiter, hypofosfiter och fosfater:
A. natrium-, kalium- och ammoniumfosfater samt kalciumfos-
fater, andra än kalciumhydrogenfosfat (dikalciumfosfat)...........
4,6 %
B. andra................................................................................................... fri
28.41 Arseniter och arsenater......................................................................... fri
28.42 Karbonater och peroxikarbonater (perkarbonater); icke ke
miskt definierat ammoniumkarbonat, innehållande ammonium-
karbamat:
A. ammoniumkarbonat, även innehållande ammoniumkarba-
mat...................................................................................................... 9 %
B. andra................................................................................................... fri
28.43 Cyanider, enkla eller komplexa........................................................... fri
28.44 Fulminater, cyanater och tiocyanater............................................... fri
28.45
Silikater; icke kemiskt definierade natrium- och kaliumsilikater
(t. ex. vattenglas):
A. natrium- och kaliumsilikater, även icke kemiskt definierade 4,2
%
B. andra................................................................................................... fri
28.46 Borater och perborater:
A. natriumperborat........................... 4,6 %
B. andra.................................................................................................... fri
28.47 Salter av metalloxidsyror (t. ex. kromater, permanganater och
stannater).................................................................................................. fri
28.48 Andra salter, peroxisalter härunder inbegripna, av oorganiska
syror, med undantag av azider........................................................... fri VI.
VI. Diverse
28.49 Ädla metaller i kolloidal form; amalgamer av ädla metaller;
salter och andra oorganiska eller organiska föreningar av ädla
metaller, proteinater, tannater och liknande föreningar här
under inbegripna, även om de icke är kemiskt definierade . fri
28.50 Klyvbara kemiska grundämnen och isotoper; andra radioaktiva
kemiska grundämnen och radioaktiva isotoper; oorganiska
28 kap.
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967
61
och organiska föreningar av ifrågavarande grundämnen eller
isotoper, även om de icke är kemiskt definierade; legeringar,
dispersioner och kermeter, innehållande dessa grundämnen
eller isotoper eller föreningar därav...................................................
28.51
Isotoper, ej hänförliga till nr 28.50, samt oorganiska och organis
ka föreningar därav, även om de icke är kemiskt definierade
28.52 Oorganiska och organiska föreningar av torium, av uran, ut
armat på U 235, av sällsynta jordartsmetaller eller av skan-
dium eller yttrium samt blandningar av dessa föreningar..........
28.53 Flytande luft (även med ädelgaserna avlägsnade); kompri
merad luft.....................................................................................
28.54 Hydrogenperoxid (väteperoxid), hydrogenperoxid i fast form
härunder inbegripen............................................................................
28.55 Fosfider....................................................................................................
28.56 Karbider (t. ex. kiselkarbid, borkarbid och metallkarbider):
A. kalciumkarbid...................................................................................
B. andra ........................................................................................
28.57 I-Iydrider, nitrider, azider, silicider och borider..............................
28.58 Andra oorganiska föreningar, härunder inbegripet destillerat
vatten och annat vatten av motsvarande eller högre renhets
grad; amalgamer, andra än av ädla metaller..................................
fri
fri
fri
fri
9 %
fri
5 %
fri
fri
fri
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
63
29 kap. Organiska kemiska föreningar
Anmärkningar
1. Om ej annat är föreskrivet, omfattar detta kapitel endast:
a) isolerade kemiskt definierade organiska föreningar, även innehållande föroreningar;
b) blandningar av två eller flera isomerer av en och samma organiska förening (även inne
hållande föroreningar), med undantag av blandningar av isomerer (andra än stereoiso-
merer) av mättade eller omättade acykliska kolväten (27 kap.);
c) produkter, hänförliga till nr 29.38—29.42, sockeretrar, sockerestrar och deras salter
hänförliga till nr 29.43, samt produkter, hänförliga till nr 29.44, även om de icke är
kemiskt definierade;
d) produkter, nämnda i a, b eller c ovan, lösta i vatten;
e) produkter, nämnda i a, b eller c ovan, lösta i andra lösningsmedel än vatten, under förut
sättning att det av säkerhetsskäl eller transporttekniska skäl är brukligt och nödvändigt
att förvara produkterna i lösning och att lösningsmedlet icke gör varan mer lämpad för
speciell användning än för allmänt bruk;
f) produkter, nämnda i a, b, c, d eller e ovan, försatta med stabiliseringsmedel, nödvändigt
för konservering eller transport av dessa produkter;
g) standardiserade diazoniumsalter, standardiserade arylider för koppling till nämnda salter
samt standardiserade, beständiga färgbaser för utvecklingsfärgämnen (s. k. naftolfära-
ämnen).
2. Detta kapitel omfattar icke:
a) produkter, hänförliga till nr 15.04, samt glycerol (glycerin) (nr 15.11);
b) etanol (etylalkohol) (nr 22.08 och 22.09);
c) metan (nr 27.11);
d) kolföreningar, upptagna i anm. 2 till 28 kap.;
e) karbamid (urinämne), innehållande högst 45 viktprocent nitrogen, beräknat på torrsub
stansen (31 kap.);
f) färgämnen av vegetabiliskt eller animaliskt ursprung (nr 32.04); syntetiska organiska
färgämnen, även utgörande pigment, syntetiska organiska produkter, utgörande s. k.
luminoforer, på textilfibrer fixerbara s. k. optiska blekmedel samt naturlig indigo (nr
32.05); lösliga färgämnen i sådan form eller förpackning, som tillhandahålles i detali-
handeln (nr 32.09);
J
g) metaldehyd, hexametylentetramin och dylika ämnen i form av tabletter, stavar o. d.,
varav framgår varornas användning som bränsle, ävensom flytande bränslen för cigarrett-
tändare eller liknande tändare, i behållare rymmande högst 300 ml (nr 36.08);
h) laddningar till brandsläckningsapparater ävensom brandsläckningsbomber’ hänförliga
till nr 38.17; bläckborttagningsmedel i förpackningar för detaljhandeln, hänförliga till
nr 38.19;
ij) optiska element, t. ex. av etylendiamintartrat (nr 90.01).
3. Produkter, som kan hänföras till två eller flera tulltaxenummer i detta kapitel, tulltaxeras
enligt det sista av de nummer, som kan ifrågakomma.
4. Vid tillämpning av nr 29.03—29.05, 29.07—29.10 och 29.12—29.21 gäller varje bestämmelse
beträffande halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat även beträffande kombinationer mel
lan dessa derivat (t. ex. sulfohalogen-, nitrohalogen-, nitrosulfo- och nitrosulfohalogen-
derivat).
Nitro- och nitrosogrupper betraktas icke som nitrogenfunktioner enligt nr 29.30.
5. a) Estrar, bildade av organiska föreningar med syrafunktion, upptagna i underavdelningarna
I—VH till detta kapitel, och organiska föreningar, upptagna i samma underavdelningar,
hänföres till tulltaxenumret för den i nämnda underavdelningar sist upptagna föreningen;
b) estrar, bildade^ av etanol (etylalkohol) eller glycerol (glycerin) och organiska föreningar
med syrafunktion, upptagna i underavdelningarna I—VII till detta kapitel, hänföres till
tulltaxenumret för den organiska föreningen med syrafunktion;
c) salter av estrar, som avses i a eller b ovan, med oorganiska baser hänföres till tulltaxe
numret för estern;
d) salter, bildade av andra organiska föreningar med syra- eller fenolfunktion, upptagna i
underavdelningarna I—VII till detta kapitel, och oorganiska baser hänföres till tulltaxe
numret för den organiska föreningen med syra- eller fenolfunktion;
e) halogenider av karboxylsyror hänföres till tulltaxenumret för karboxylsyran.
29 kap.
5:1. Anm. 5 tillämpas icke på förefintliga underavdelningar av ifrågakommande tulltaxenummer
(dylika underavdelningar tillämpas enligt sin ordalydelse).
6. Till nr 29.31—29.34 hänförliga föreningar utgör organiska föreningar, vilkas molekyler utom
hydrogen, oxygen eller nitrogen även innehåller atomer av andra icke-metaller eller av me
taller (t. ex. svavel, arsenik, kvicksilver eller bly), direkt bundna vid kol.
Nr 29.31 (svavelorganiska föreningar) och nr 29.34 (andra metallorganiska och icke-metall-
organiska föreningar) omfattar icke sulfo- och halogenderivat (kombinerade derivat härunder
inbegripna), vilka utom hydrogen, oxygen och nitrogen innehåller endast sådana vid kol
direkt bundna svavel- eller halogenatomer, vilka ger dem karaktären av sulfo- eller halogen
derivat (eller kombinerade derivat).
7. Nr 29.35 (heterocykliska föreningar) omfattar icke inre etrar, inre hemiacetaler, metylen-
etrar av tvåvärda ortofenoler, epoxider med tre eller fyra atomer i ringen, cykliska acetaler,
cykliska polymerer av aldehyder, av tioaldehyder eller av aldiminer, anhydrider och imider
av flerbasiska syror, cykliska estrar av flervärda alkoholer med flerbasiska syror, cykliska
ureider, hexametylentetramin och trimetylentrinitramin.
64
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
I.
Kolväten samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav
29.01 Kolväten:
A. nonen, dodecen, bensen (bensol), toluen (toluol), xylen
(xylol), cymen (cymol), styrener (styroler) och cyklo-
hexan .........................................................................................................
B. naftalen (naftalin), tetrahydronaftalen (tetralin), deka-
hydronaftalen (dekalin), antracen och fenantren........................... fri
C. andra.................................................................................................. lf %
29.02 Halogenderivat av kolväten:
A. mättade klorfluorkolväten............................................................. fri
B. trikloretylen och tetrakloretylen (perkloretylen)....................... 12 %
C. andra........................................................ ff %
29.03 Sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av kolväten.................................. 12 %
II. Alkoholer samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav
29.04 Acykliska alkoholer samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitro
soderivat därav:
A. envärda alkoholer med minst 10 kolatomer.............................. 10 %
B. propanol (propylalkohol) och pentanol (amylalkohol), av
sedda att användas uteslutande för tillverkning av natrium-
eller kaliumxantogenat................................................................... fri
C. andra................................................................................................... ff %
29.05 Cykliska alkoholer samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitroso
derivat därav:
A. cyklohexanol, metylcyklohexanol, dimetylcyklohexanol och
mentol................................................................................................. fri
B. andra................................................................................................... ff % III.
III. Fenoler och fenolalkoholer samt halogen-, sulfo-, nitro- och
nitrosoderivat därav
29.06 Fenoler och fenolalkoholer:
A. fenol, kresol, xylenol, butylfenol och amylfenol samt salter
därav............................................................... fri
B. resorcinol (resorcin), hydrokinon, naftol och pyrogallol
(pyrogallussyra) samt salter därav ............................................. fri
C. andra.................................................................................................... ff %
29.07 Halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av fenoler eller fenol
alkoholer .............. ff %
29 kap.
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
65
IV. Etrar, alkoholperoxider, eterperoxider, epoxider med tre eller fyra
atomer i ringen, acetaler och hemiacetaler samt halogen-, sulfo-,
nitro- och nitrosoderivat därav
29.08 Etrar, eteralkoholer, eterfenoler, eteralkoholfenoler, alkohol
peroxider och eterperoxider samt halogen-, sulfo-, nitro- och
nitrosoderivat därav.............................................................................. 11 %
29.09 Epoxider, epoxialkoholer, epoxifenoler och epoxietrar med
tre eller fyra atomer i ringen samt halogen-, sulfo-, nitro- och
nitrosoderivat därav.............................................................................. 11 %
29.10 Acetaler, hemiacetaler och andra föreningar med acetalfunktion
jämte annan enkel eller sammansatt oxygenfunktion samt
halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav............................ 10,8 %
V.
Föreningar med aldehydfunktion
29.11 Aldehyder, aldehydalkoholer, aldehydetrar, aldehydfenoler och
andra föreningar med aldehydfunktion jämte annan enkel eller
sammansatt oxygenfunktion:
A. formaldehyd, trioximetylen, paraformaldehyd, acetaldehyd,
paraldehyd, butyraldehyd, akrylaldehyd, krotonaldehyd, al-
dol, vanillin och etylvanillin......................................................... 11 %
B. andra.................................................................................................... 10,8 %
29.12 Halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av föreningar, hän
förliga till nr 29.11 ................................................................................. 12 %
VI. Föreningar med keton- eller kinonfunktion
29.13 Ketoner, ketonalkoholer, ketonfenoler, ketonaldehyder, kinoner,
kinonalkoholer, kinonfenoler, kinonaldehyder samt andra före
ningar med keton- eller kinonfunktion jämte annan enkel eller
sammansatt oxygenfunktion ävensom halogen-, sulfo-, nitro-
och nitrosoderivat därav:
A. cyklohexanon, metylcyklohexanon och kamfer....................... fri
B. aceton och metyletylketon............................................................. 12 %
C. andra................................................................................................... 10,8 %
VII. Syror och deras anhydrider, halogenider, peroxider och peroxisyror
ävensom halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav
29.14 Enbasiska syror och deras anhydrider, halogenider, peroxider
och peroxisyror ävensom halogen-, sulfo-, nitro- och nitroso
derivat därav:
A. myrsyra och bensoesyra samt salter därav ävensom bly-
acetater............................................................................................... fri
B. acykliska syror med minst 10 kolatomer.................................... fri
C. andra................................................................................................... 11 %
29.15 Flerbasiska syror och deras anhydrider, halogenider, peroxider
och peroxisyror ävensom halogen-, sulfo-, nitro- och nitroso
derivat därav:
A. oxalsyra och bärnstenssyra samt salter därav.............................. fri
B. andra................................................................................................... 11 %
29.16 Alkoholsyror, aldehydsyror, ketonsyror, fenolsyror och andra
föreningar med syrafunktion jämte annan enkel eller samman-
3 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 150
satt oxygenfunktion samt dessa föreningars anhydrider, halo-
genider, peroxider och peroxisyror ävensom halogen-, sulfo-,
nitro- och nitrosoderivat därav:
A. mjölksyra, vinsyra, citronsyra, salicylsyra, acetylsalicylsyra
och gallussyra samt salter därav................................................. fri
B. andra syror och salter därav ävensom estrar............................ 11 %
C. andra................................................................................................... 10,8 %
VIII. Estrar av oorganiska syror och deras salter samt halogen-,
sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav
29.17 Estrar av svavelsyra och deras salter samt halogen-, sulfo-,
nitro- och nitrosoderivat därav.......................................................... 12 %
29.18 Estrar av salpetersyrlighet eller salpetersyra samt halogen-,
sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav............................................. 11 %
29.19 Estrar av fosforsyra och deras salter, s. k. laktofosfater här
under inbegripna, samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitroso
derivat därav:
A. estrar med fenoler........................................................................... 11 %
B. andra.................................................................................................... 10,8 %
29.20 Estrar av kolsyra och deras salter samt halogen-, sulfo-, nitro-
och nitrosoderivat därav...................................................................... 12 %
29.21
Estrar av andra oorganiska syror (med undantag av estrar av
hydrogenhalogenider) och deras salter samt halogen-, sulfo-,
nitro- och nitrosoderivat därav.......................................................... 12 % IX.
IX. Föreningar med nitrog en funktion
29.22 Föreningar med aminofunktion:
A. anilin, nitranilin, naftylamin, fenylendiamin, tolylendiamin,
toluidin och xylidin samt salter därav....................................... fri
B. andra................................................................................................... 11 %
29.23 Aminoföreningar med enkel eller sammansatt oxygenfunk
tion:
A. dimetylaminoättiksyra och alkalisalter därav.......................... fri
B. p-(N-metylamino)fenolsulfat (metol)........................................... fri
C. andra................................................................................................... 11 %
29.24 Kvaternära ammoniumsalter och ammoniumhydroxider; leci-
tiner och andra fosfoaminolipider...................................................... 10,8 %
29.25 Föreningar med amidofunktion:
A. karbamid (urinämne)...................................................................... 12 %
B. andra................................................................................................... 11 %
29.26 Föreningar med imido- eller iminofunktion:
A. sackarin och alkalisalter därav..................................................... fri
B. hexametylentetramin...................................................................... 12 %
C. andra................................................................................................... 11 %
29.27 Föreningar med nitrilfunktion............................................................ 10,8 %
29.28 Diazo-, azo- och azoxiföreningar........................................................ 11 %
29.29 Organiska derivat av hydrazin eller hydroxylamin....................... 10,8 %
29.30 Föreningar med annan nitrogenfunktion:
A. cyklohexylsulfaminsyra och dess salter...................................... fri
B. andra.................................................................................................... 12 %
66
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
29 kap.
29 kap.
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967
67
X.
Metallorganiska och icke-metallorganiska föreningar samt hetero-
cgkliska föreningar
29.31
Svavelorganiska föreningar:
A. tiokarbanilid (difenyltiokarbamid)............................................... fri
B. natrium- och kaliumxantogenater............................................... fri
C. andra................................................................................................... 10,8 %
29.32 Arsenikorganiska föreningar................................................................ fri
29.33 Kvicksilverorganiska föreningar......................................................... 12 %
29.34 Andra metallorganiska och icke-metallorganiska föreningar........
10,8 %
29.35 Heterocykliska föreningar; nukleinsyror:
A. innehållande enbart oxygen eller enbart svavel som hetero-
atom ................................................................................................... 10,8 %
B. andra:
1. pyridin............................................................................................ fri
2. pyridinhomologer........................................................................ 10,8 %
3. andra............................................................................................... 11 %
29.36 Sulfonamider........................................................................................... 12 %
29.37 Sultoner och sultamer ......................................................................... 12 %
XI. Provitaminer, vitaminer och hormoner, även syntetiskt reproducerade,
samt enzymer
29.38 Provitaminer och vitaminer, även syntetiskt reproducerade
(naturliga koncentrat härunder inbegripna), derivat därav med
huvudsaklig användning som vitaminer samt blandningar av
dessa ämnen; lösningar av dessa produkter, oavsett lösnings
medlets art............................................................................................... fri
29.39 Hormoner, även syntetiskt reproducerade, samt derivat därav
med huvudsaklig användning som hormoner................................... fri
29.40 Enzymer.................................................................................................... fri
XII. Glykosider och växtalkaloider, även syntetiskt reproducerade, samt
salter, etrar, estrar och andra derivat därav
29.41
Glykosider, även syntetiskt reproducerade, samt salter, etrar,
estrar och andra derivat därav........................................................... fri
29.42 Växtalkaloider, även syntetiskt reproducerade, samt salter,
etrar, estrar och andra derivat därav............................................... fri
XIII. Andra organiska föreningar
29.43 Sockerarter, kemiskt rena, andra än sackaros, glukos och lak-
tos; sockeretrar, sockerestrar och deras salter, andra än pro
dukter, hänförliga till nr 29.39, 29.41 eller 29.42........................... 11 %
29.44 Antibiotika:
A. penicillin samt salter och andra derivat därav........................ Ifri
B. andra................................................................................................... fri
29.45 Andra organiska föreningar................................................................. 12 %
1 T.o.in. den 31 december 1969
1 milj. I. E. 0:18.
68
Kungl. Maj:ts proposition nr i50 år 1967
30 kap.
30.05 Andra farmaceutiska produkter och artiklar:
A. tandcement och andra tandfyllningsmedel; etuier och
lådor med utrustning för första förband.................................... 9,6 %
B. andra slag........................................................................................... fri
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967
69
Anmärkningar
30 kap. Farmaceutiska produkter
1. Med medikamenter enligt nr 30.03 avses till nr 30.02 eller 30.04 icke hänförliga produkter (andra
än födoämnen och drycker, såsom dietiska, berikade eller för diabetiker avsedda födoämnen,
stärkande drycker och mineralvatten), som utgör:
a) blandade produkter för terapeutiskt eller profylaktiskt bruk;
b) oblandade produkter, lämpade för terapeutiskt eller profylaktiskt bruk, i avdelade doser
eller i sådan form eller förpackning, som tillhandahålles i detaljhandeln för sådant bruk.
Vid tillämpning av dessa bestämmelser och av anm. 3 d till detta kapitel anses följande pro
dukter såsom:
A. oblandade:
1. oblandade produkter, lösta i vatten;
2. alla till 28 eller 29 kap. hänförliga produkter;
3. enkla växtextrakter, hänförliga till nr 13.03, endast standardiserade eller i lösning,
oavsett lösningsmedlets art;
B. blandade:
1. kolloidala lösningar och suspensioner (andra än kolloidalt svavel);
2. växtextrakter, utvunna ur blandningar av vegetabiliska ämnen eller material;
3. salter och koncentrat, erhållna genom indunstning av naturligt mineralvatten.
2. Detta kapitel omfattar icke:
a) vatten från destillation av flyktiga vegetabiliska oljor samt vattenlösningar av dylika
oljor, för medicinskt bruk (nr 33.05);
b) tandkräm och liknande tandvårdsmedel, härunder inbegripet sådana med terapeutiska
eller profylaktiska egenskaper (nr 33.06);
c) medicinsk tvål och såpa (nr 34.01).
3. Nr 30.05 omfattar endast:
a) steril katgut och annan steril suturtråd;
b) sterila laminariastift;
c) sterila resorberbara blodstillande medel;
d) röntgenkontrastmedel samt diagnostiska reagens till in- eller utvärtes bruk (ej hänförliga
till nr 30.02), doserade eller utgörande blandningar;
e) tandcement och andra tandfyllningsmedel;
f) etuier o: h lådor med utrustning för första förband.
30.01
Körtlar och andra organ för organoterapeutiskt bruk, torkade,
även pulveriserade; extrakt av körtlar eller andra organ eller
av deras sekret, för organoterapeutiskt bruk; andra animaliska
ämnen och material, beredda för terapeutiskt eller profylaktiskt
bruk, ej hänförliga till annat nummer.............................................. fri
30.02
Immunsera; mikrobvacciner, toxiner och mikrobkulturer (här
under inbegripet jäsningsframkallande mikrobkulturer med
undantag av jäst) samt liknande produkter........................................ fri
30.03 Medikamenter för människor eller djur:
A. innehållande penicillin eller salter eller andra derivat av
penicillin............................................................................................. ifrj
B. andra slag............................................................................................... fri
30.04 Vadd, bindor och liknande artiklar (färdiga förband, häft
plåster, kataplasmer o. d.), impregnerade eller överdragna med
farmaceutiska preparat eller föreliggande i förpackningar för
detaljhandeln, för medicinskt eller kirurgiskt bruk, med un
dantag av varor, upptagna i anm. 3 till detta kapitel: 1
A. vadd samt varor av vadd.............................................................. 9,6 %
B. andra slag........................................................................................... 12^6 %
1 T. o. m. den 31 december 1969
1 milj. I. E. 0: 18.
-i
•: ri . ■'
Kungi. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
71
31 kap. Gödselmedel
Anmärkningar
1. Nr 31.02 omfattar endast här nedan angivna produkter, under förutsättning att de icke
föreligger i sådan form eller förpackning, som anges i nr 31.05:
A. endera av följande produkter:
natriumnitrat, innehållande högst 16,3 viktprocent nitrogen;
ammoniumnitrat, även kemiskt rent;
ammoniumsulfatnitrat, även kemiskt rent;
ammoniumsulfat, även kemiskt rent;
kalciumnitrat, innehållande högst 16 viktprocent nitrogen;
kalciummagnesiumnitrat, även kemiskt rent;
kalciumcyanamid, innehållande högst 25 viktprocent nitrogen, även behandlad med olja;
karbamid (urinämne), innehållande högst 45 viktprocent nitrogen;
B. gödselmedel, utgörande blandningar av produkter, upptagna under A ovan (utan avseende
på komponenternas renhetsgrad);
C. gödselmedel, utgörande blandningar av ammoniumklorid eller produkter, upptagna under
A eller B ovan (utan avseende på komponenternas renhetsgrad), med krita, gipssten eller
andra oorganiska ämnen utan gödselverkan;
D. flytande gödselmedel, utgörande lösningar i vatten eller ammoniak av ammoniumnitrat
eller karbamid enligt A ovan eller av blandningar av dessa ämnen.
2. Nr 31.03 omfattar endast här nedan angivna produkter, under förutsättning att de icke före
ligger i sådan form eller förpackning, som anges i nr 31.05:
A. endera av följande produkter:
thomasslagg;
termiskt uppslutna kalciumfosfater (termofosfater, smältfosfater) och termiskt behandlade
naturliga kalciumaluminiumfosfater;
superfosfater (även dubbel- och trippelsuperfosfater);
kalciumhydrogenfosfat (dikalciumfosfat), innehållande 0,2 viktprocent fluor eller däröver;
B. gödselmedel, utgörande blandningar av produkter, upptagna under A ovan (utan avseende
på komponenternas renhetsgrad);
C. gödselmedel, utgörande blandningar av produkter, upptagna under A eller B ovan (utan
avseende på komponenternas renhetsgrad), med krita, gipssten eller andra oorganiska
ämnen utan gödselverkan.
3. Nr 31.04 omfattar endast här nedan angivna produkter, under förutsättning att de icke före
ligger i sådan form eller förpackning, som anges i nr 31.05:
A. endera av följande produkter:
naturliga, råa kaliumsalter (karnallit, kainit, sylvinit m. fl.);
råa kaliumsalter, utvunna ur melassaska;
kaliumklorid, även kemiskt ren, annan än som avses under anm. 6 c nedan;
kaliumsulfat, innehållande högst 52 viktprocent K20;
kaliummagnesiumsulfat, innehållande högst 30 viktprocent KaO;
B. gödselmedel, utgörande blandningar av produkter, upptagna under A ovan (utan avseende
på komponenternas renhetsgrad).
4. Ammoniumfosfater, innehållande per kg 6 mg arsenik (As) eller däröver, hänföres till nr
31.05.
5. De i anm. 1 A, 2 A, 3 A och 4 angivna gränsvärdena hänför sig till produkternas torrsubstans.
6. Detta kapitel omfattar icke:
a) djurblod, hänförligt till nr 05.15;
b) isolerade kemiskt definierade föreningar, andra än de ovan i anm. 1 A, 2 A, 3 A och 4
upptagna;
c) odlade kristaller (ej utgörande optiska element) av kaliumklorid, vägande per styck minst
2,5 g, hänförliga till nr 38.19; optiska element av kaliumklorid (nr 90.01).
31.01 Guano och andra naturliga animaliska eller vegetabiliska
gödselmedel, även blandade med varandra men icke
kemiskt
behandlade............................................................................................... fri
72
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967
31 kap.
31.02 Kvävegödselmedel, mineraliska eller kemiska:
A. ammoniumnitrat och ammoniumsulfatnitrat samt bland
ningar med ammoniumnitrat, innehållande mer än 15 vikt
procent ammoniumnitrogen, beräknat på torrsubstansen;
karbamid (urinämne) och blandningar med karbamid;
flytande gödselmedel enligt anm. 1 D...................................... 9,6 %
B. ammoniumsulfat; produkter, innehållande över 1,8 vikt
procent ammoniumnitrogen, beräknat på torrsubstansen, ej
hänförliga till A................................................................. 100 kg 2: 40
C. andra slag........................................................................................... fri
31.03 Fosforgödselmedel, mineraliska eller kemiska.................................. fri
31.04 Kaligödselmedel, mineraliska eller kemiska.................................... fri
31.05 Andra gödselmedel; produkter, hänförliga till detta kapitel,
i form av tabletter, pastiller e. d. eller i förpackningar, vägande
per styck högst 10 kg brutto:
A. produkter, hänförliga till detta kapitel, i form av tabletter,
pastiller e. d. eller i förpackningar, vägande per styck
högst 10 kg brutto........................................................................... 8 %
B. andra slag:
1. nitrogenhaltiga............................................................................ 8 %
2. andra.............................................................................................. fri
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967
73
32 kap. Garvämnes- och förgämnesextrakter; garvsyror och derivat
därav; färgämnen, lacker och andra beredda färger; kitt och
spackelfärger; tryckfärger, bläck och tusch
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
a) isolerade kemiska grundämnen och isolerade kemiskt definierade föreningar, dock med
undantag av färgämnen m. m., hänförliga till nr 32.04 eller 32.05, oorganiska produkter,
utgörande s. k. luminoforer (nr 32.07), samt lösliga färgämnen i sådan form eller förpack
ning, som tillhandahålles i detaljhandeln, hänförliga till nr 32.09;
b) tannater och andra tanninderivat av produkter, hänförliga till nr 29.38—29.42, 29.44 eller
35.01—35.04.
2. Till nr 32.05 hänföres bl. a. blandningar av stabiliserade diazoniumsalter med kopplingskom-
ponenter till dessa för framställning på textilfibrer av olösliga s. k. naftolfärgämnen (utveck-
lingsf ärgämnen).
3. Nr 32.05—32.07 omfattar även sådana preparat på basis av syntetiska organiska färgämnen
(organiska pigment härunder inbegripna), substratpigment eller andra färgämnen, som an
vändes för färgning i massan av plaster, gummi och liknande material eller för framställning
av preparat för tryckning av textilvaror. Till dessa nummer hänföres dock icke sådana
beredningar av pigment, som avses i nr 32.09.
4. Lösningar (andra än kollodium) av produkter, hänförliga till nr 39.01—39.06, i flyktiga or
ganiska lösningsmedel, hänföres till nr 32.09, om lösningen innehåller mer än 50 viktprocent
lösningsmedel.
5. Med färgämnen enligt detta kapitel avses icke produkter med användning som fyllmedel i
oljefärger, även om de skulle vara lämpade som pigment i kallvattenfärger.
6. Med brons- och färgfolier enligt nr 32.09 avses endast produkter, som användes för tryckning
av t. ex. bokomslag och mössband och som består av:
a) tunna blad, framställda av metallpulver (även av ädel metall) eller pigment jämte lim,
gelatin eller annat bindemedel;
b) metall (t. ex. guld eller aluminium) eller pigment, anbragt på underlag av papper, plast
eller annat material.
32.01
Vegetabiliska garvämnesextrakter.......................................... fri
32.02 Garvsyror (tannin), vattenextraherat
galläppletannin
här
under inbegripet, samt salter, etrar, estrar och andra derivat
därav.............................................................................................. fri
32.03
Syntetiska garvämnen, även blandade med
naturliga garv
ämnen; konstgjorda pyrmedel (t. ex. enzymatiska och mikro-
biella preparat):
A. syntetiska garvämnen med en askhalt av högst 20 vikt
procent, beräknat på torrsubstansen............................. 5
%
B. andra slag............................................................................. fri
32.04 Vegetabiliska färgämnen (härunder inbegripet färgträextrakter
och andra vegetabiliska färgämnesextrakter med undantag av
indigo) och animaliska färgämnen....................................... fri
32.05 Syntetiska organiska färgämnen, organiska pigment
härunder
inbegripna; syntetiska organiska produkter, utgörande s. k.
luminoforer; på textilfibrer fixerbara s. k. optiska blekmedel;
naturlig indigo........................................................................... fri
32.06
Substratpigment....................................................................... fri
Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 150
32.07 Andra färgämnen; oorganiska produkter, utgörande s. k. lurnino-
forer........................................................................................................... fri
32.08 Beredda porslins-, glas- och emaljfärger, beredda opakmedel,
icke frittad glasyr- och emaljmassa, flytande glansmetallpreparat
och lysterfärger samt liknande beredningar för keramik-, glas- och
emaljeringsindustrier; engober; fritta och annat glas i form av
pulver, korn eller flingor...................................................................... fri
32.09 Lacker, klara eller pigmenterade; kallvattenfärger (även för
färgning av läder); andra målningsfärger; pigment, rivna i
linolja, lacknafta, terpentinolja eller liknande vid tillverkning
av målningsfärger använda produkter; brons- och färgfolier;
lösliga färgämnen i sådan form eller förpackning, som tillhanda-
hålles i detaljhandeln:
A. lacker, klara eller pigmenterade; lösningar enligt anm. 4 till
74
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
32 kap.
detta kapitel...................................................................................... 11 %
B. emulsionsfärger; bronspasta och till lacker ej hänförliga
bronsfärger......................................................................................... 8 %
C. andra slag........................................................................................... 5,2 %
32.10 Konstnärsfärger, färger för skolbruk, plakatfärger, brytnings-
färger och liknande färger i form av tabletter eller i tuber,
burkar, flaskor, skålar eller i liknande form eller förpackning,
härunder inbegripet dylika färger i lådor eller skrin, med eller
utan penslar, paletter, skålar och andra tillbehör........................... 7,8 %
32.11
Beredda sickativ..................................................................................... 5,2 %
32.12 Kitt, spackelfärger och andra utfyllnings- eller tätningsmedel;
ympvax...................................................................................................... 5,2 %
32.13 Tryckfärger, bläck, tusch och liknande färger:
A. tryckfärger och dupliceringsfärger............................................... 7,2 %
B. andra slag........................................................................................... 4,6 %
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967
75
33 kap. Flyktiga vegetabiliska oljor och resinoider; parfymer,
toalettmedel och kosmetiska preparat
Anmärkningar
Detta kapitel omfattar icke:
a) alkoholhaltiga beredningar (s. k. koncentrerade extrakt) för framställning av drycker (nr
22.09);
b) tvål, hänförlig till nr 34.01;
c) terpentinolja och andra produkter, hänförliga till nr 38.07.
2. Nr 33.06 omfattar bl. a. produkter, även oblandade (med undantag av produkter, hänförliga
till nr 33.05), lämpade för användning såsom parfymer, toalettmedel eller kosmetiska preparat
och inkommande i förpackningar, som tillhandahålles i detaljhandeln för sådan användning.
33.01
Flyktiga vegetabiliska oljor i flytande eller fast form, även
terpenfria; resinoider.............................................................................. fri
33.02 Terpenhaltiga biprodukter ur flyktiga vegetabiliska oljor.............. fri
33.03 Koncentrat av flyktiga vegetabiliska oljor (erhållna genom s. k.
enfleurage eller maceration) i fett, icke flyktig olja, vax eller
liknande ämne......................................................................................... fri
33.04 Blandningar av två eller flera luktämnen (naturliga eller syn
tetiska) samt blandningar (alkohollösningar härunder inbe
gripna) på basis av ett eller flera av dessa ämnen, utgörande
råvaror för parfymindustrin, livsmedelsindustrin eller andra
industrier.................................................................................................. fri
33.05 Vatten från destillation av flyktiga vegetabiliska oljor samt
vattenlösningar av dylika oljor, även för medicinskt bruk........ fri
33.06 Parfymer, toalettmedel och kosmetiska preparat........................... 9,6 %
■'V
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
77
34 kap. Tvål; organiska ytaktiva ämnen samt tvätt- och rengörings
medel; smörjmedel; konstgjorda växer och beredda vaxer; puts-
och skurmedel; ljus och liknande produkter; modellerings-
massa och dentalvax
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
a) isolerade kemiskt definierade föreningar;
b) tandkräm och liknande tandvårdsmedel, rakkräm och schamponeringsmedel, även inne
hållande tvål eller organiska ytaktiva ämnen (nr 33.06).
2. Nr 34.01 omfattar endast vattenlöslig tvål, även med tillsats av andra ämnen (desinfektions
medel, slippulver, fyllmedel, medicinskt verkande ämnen o. d.).
3. Med oljor, erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral, i nr 34.03 avses produkter enlist
anm. 3 till 27 kap.
4. Med beredda vaxer, icke emulgerade och icke innehållande lösningsmedel, i nr 34.04 avses endast
följande produkter:
A. blandningar av animaliska eller av vegetabiliska eller av konstgjorda vaxer;
B. blandningar av olika slag av vaxer (animaliska, vegetabiliska, mineraliska eller konstgjor
da);
G. blandningar med vaxkonsistens, icke emulgerade och icke innehållande lösningsmedel, på
basis av ett eller flera slag av vaxer och innehållande fett, harts, mineralämnen eller andra
ämnen.
Nr 34.04 omfattar icke:
a) vaxer, hänförliga till nr 27.13;
b) oblandade animaliska och oblandade vegetabiliska vaxer, endast färgade.
34.01
Tvål och såpa, även medicinska:
A. toalettvål i formade handstycken, raktvål härunder inbe
gripen ................................................................................... 100 kg1
B. andra slag...........................................................................................
34.02 Organiska ytaktiva ämnen; ytaktiva preparat samt tvätt- och
rengöringsmedel, även innehållande tvål eller såpa......................
34.03 Beredda smörjmedel samt preparat av sådana slag, som an
vändes för olje- eller fettbehandling av textilvaror, läder eller
andra material, dock med undantag av produkter, innehållande
minst 70 viktprocent oljor, erhållna ur petroleum eller ur bi
tuminösa mineral:
A. smörjfetter.......................................................................... 100 kg
B. andra slag...........................................................................................
34.04 Konstgjorda vaxer, även vattenlösliga eller direkt emulger-
bara med vatten; beredda vaxer, icke emulgerade och icke
innehållande lösningsmedel:
A. vaxliknande glycerider; i vatten lösliga eller direkt emul-
gerbara vaxer....................................................................................
B. andra slag...........................................................................................
34.05 Puts- och polermedel för skodon, möbler, golv och metall
föremål, skurpulver samt liknande preparat, med undantag av
beredda vaxer, hänförliga till nr 34.04 .............................................
40: —
9,6 %
9,6 %
1: 60
fri
10,8
%
fri
6,4 %
1
Tullen beräknas efter varans vikt inkl. sådant förefintligt emballage, med vilket vara av
ifrågavarande slag brukar saluhållas i detaljhandeln.
78
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967
34 kap.
34.06 Stearin-, paraffin- och vaxljus samt liknande varor..................... 6,5 %
34.07 Modelleringsmassor, även inkommande i satser eller utgörande
leksaker; s. k. dentalvax samt avtrycksmassor för dentalbruk,
i form av plattor (även hästskoformade), stavar e. d.................... fri
Kungi. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
79
35 kap. Proteiner, lim och klister
Anmärkning
Detta kapitel omfattar icke:
a) proteiner, utgörande medikamenter (nr 30.03);
b) brevkort och andra tryckalster av gelatin (49 kap.).
35.01 Kasein, kaseinater och andra kaseinderivat; kaseinlim:
A. kasein.................................................................................................. fri
B. andra slag............................................................................ 100 kg 16: —
35.02 Albuminer, albuminater och andra albuminderivat...................... fri
35.03 Gelatin (härunder inbegripet gelatinfolier med kvadratisk eller
rektangulär form, även färgade eller ytbehandlade) och gelatin
derivat; lim från ben, hudar, senor e. d. samt fisklim; husbloss
...................................................................................................... 100 kg 16: —
35.04 Andra proteiner, peptoner härunder inbegripna, samt derivat
därav; hudpulver, även behandlat med kromsalt......................... fri
35.05 Dextrin och dextrinklister; löslig stärkelse och rostad stärkelse;
stärkelseklister........................................................................................ fri
35.06 Lim och klister, beredda, ej hänförliga till annat nummer;
produkter, alla slag, lämpade för användning såsom lim eller
klister och inkommande för sådan användning i detalj handels
förpackningar, vägande per styck högst 1 kg netto:
A. i detaljhandelsförpackningar, vägande per styck högst 1 kg
netto.................................................................................................... 11,2 %
B. andra slag............................................................................ 100 kg 16: —
i/n:
QTi.t
i: •:
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
81
36 kap. Krut och sprängämnen; pyrotekniska artiklar; tändstickor;
pyrofora legeringar; vissa brännbara produkter
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke isolerade kemiskt definierade föreningar, andra än sådana som
avses i anm. 2 a och b nedan.
2. Nr 36.08 omfattar endast:
a) metaldehyd, hexametylentetramin och dylika ämnen i form av tabletter, stavar o. d.,
varav framgår varornas användning som bränsle, ävensom bränslen på basis av alkohol
(torrsprit) samt liknande beredda bränslen, fasta eller i pastaform;
b) flytande bränslen (t. ex. bensin) för cigarrettändare eller liknande tändare, i behållare
rymmande högst 300 ml;
c) tjärfacklor, braständare och liknande varor.
36.01
Krut:
A. svartkrut............................................................................................ 4 %
B. andra slag........................................................................................... 9,6 %
36.02 Beredda sprängämnen............................................................... 9,6
%
36.03 Stubin, detonerande stubin härunder inbegripen:
A. svartkrutsstubin............................................................................... 4 %
B. annan.................................................................................................. 9,6 %
36.04 Tändhattar, rivtändare, sprängkapslar och liknande tändmedel
fri
36.05 Pyrotekniska artiklar (fyrverkeripjäser, knalldosor, livrädd-
ningsraketer och liknande artiklar):
A. pyrotekniska artiklar för signalerings- eller livräddnings-
ändamål.............................................................................................. fri
B. andra slag........................................................................................... 12 %
36.06 Tändstickor, med undantag av bengaliska tändstickor.. 100 kg1
4: —
36.07 Järncerium (ferrocerium) och andra pyrofora legeringar, även
tillformade.................................................................................... fri
36.08 Andra brännbara produkter.................................................... fri
1
Tullen beräknas efter varans vikt inkl. sådant förefintligt emballage, med vilket vara av
ifrågavarande slag brukar saluhållas i detaljhandeln.
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
83
37 kap. Produkter för foto- eller kinobrult
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke avfall och skrot.
2. Nr 37.08 omfattar endast:
a) kemiska preparat, utgörande blandningar för fotobruk (t. ex. framkallare, fixerings- och
toningsmedel, ljuskänsliga emulsioner);
b) oblandade kemiska produkter, lämpade för fotobruk, i avdelade doser eller i förpackningar,
som tillhandahålles i detaljhandeln för sådant bruk.
Nr 37.08 omfattar icke lacker, klister och liknande preparat, vilka tulltaxeras efter sin be
skaffenhet.
37.01
Fotografiska plåtar och fotografisk bladfilm, ljuskänsliga, icke
exponerade, av annat material än papper, papp eller vävnad... fri
37.02 Film i rullar, ljuskänslig, icke exponerad, även perforerad......... fri
37.03 Papper, papp och väv, ljuskänsliga, även exponerade men icke
framkallade:
A. innehållande silverförening som ljuskänsligt ämne................. fri
B. andra slag:
1. papper och papp......................................................................... 6,4 %
2- väv.................................................................................................. 8 %
37.04 Plåtar och film, exponerade men icke framkallade, negativa
eller positiva............................................................................................ fri
37.05 Plåtar samt film, även perforerad (annan än kinofilm), expo
nerade och framkallade, negativa eller positiva............................. fri
37.06 Kinofilm med enbart ljudspår, exponerad och framkallad,
negativ eller positiv............................................................................... fri
37.07 Annan kinofilm, med eller utan ljudspår, exponerad och fram
kallad, negativ eller positiv:
A. negativ film, ävensom positiv film, avsedd att användas
uteslutande för kopiering................................................................ fri
B. andra slag............................................................................ 100 kg 640: —
37.08 Kemiska produkter för fotobruk, blixtljuspreparat härunder
inbegripna:
A. ljuskänslig kollodiumemulsion...................................................... 8 %
B. andra................................................................................................... fri
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967
85
38 kap. Diverse kemiska produkter
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
a) isolerade kemiska grundämnen och isolerade kemiskt definierade föreningar, dock med
undantag av:
1. konstgjord grafit (nr 38.01);
2. desinfektionsmedel, insekts-, svamp- och ogräsbekämpningsmedel, groningsförhindran-
de medel, råttgift och liknande produkter, i sådan form eller förpackning, som avses i
nr 38.11;
3. laddningar till brandsläckningsapparater ävensom brandsläckningsbomber (nr 38.17);
4. produkter, upptagna i anm. 2 a, c, d och f nedan;
b) medikamenter (nr 30.03).
2. Enligt nr 38.19 tulltaxeras bl. a. följande varor, som skall anses icke hänförliga till annat
nummer i tulltaxan:
a) odlade kristaller (ej utgörande optiska element) av magnesiumoxid eller av halogenider
av alkalimetaller eller alkaliska jordartsmetaller, vägande per styck minst 2,5 g;
b) finkelolja;
c) bläckborttagningsmedel i detaljhandelsförpackningar;
d) stencillack i detaljhandelsförpackningar;
e) smältbara artiklar för temperaturbestämning vid keramisk bränning (t. ex. Segerkäglor);
f) gips, speciellt beredd för dentalbruk;
g) blandningar av alkener med mycket låg polymerisationsgrad.
38.01
Konstgjord grafit; kolloidal grafit med undantag av grafit-
suspensioner i olja.................................................................................. fri
38.02 Djurkol (t. ex. benkol, elfenbenssvart, blodkol), även använt fri
38.03 Aktiverat kol (avfärgande, depolariserande eller adsorbe-
rande); aktiverad infusoriejord, aktiverad lera, aktiverad
bauxit och andra aktiverade naturliga mineraliska ämnen........ fri
38.04 Gasvatten och använd gasreningsmassa.......................................... fri
38.05 Tallolja (tallsyra) och lågraffinerad tallfettsyra............................. fri
38.06 Sulfitlut, indunstad............................................................................... fri
38.07 Terpentinolja och andra lösningsmedel av terpener, erhållna
genom destillation eller på annat sätt ur barrträ (t. ex. balsam-,
kolugns- och sulfatterpentin); rå dipenten; rå cymen (rå cymol);
»pine oil»................................................................................................... fri
38.08 Kolofonium och hartssyror samt derivat därav, andra än
hartsestrar, hänförliga till nr 39.05; s. k. hartssprit och harts
oljor ........................................................................................................... fri
38.09 Trätjära; trätjäroljor, med undantag av till nr 38.18 hänförliga
lösnings- och spädningsmedel; trätjärkreosot; rå metanol
(rå metylalkohol); acetonolja.............................................................. fri
38.10 Vegetabiliskt beck, alla slag; bryggeriharts och liknande pro
dukter på basis av kolofonium eller vegetabiliskt beck; kärn-
bindemedel på basis av naturliga, hartsartade produkter........... fri
38.11 Desinfektionsmedel, insekts-, svamp- och ogräsbekämpnings
medel, groningsförhindrande medel, råttgift och liknande pro
dukter, föreliggande i sådan form eller förpackning, som till-
handahålles i detaljhandeln, eller såsom preparat eller såsom
utformade artiklar (t. ex. band, vekar och ljus, preparerade
med svavel, samt flugfångare)............................................................ 9,6 %
38.12 Beredda glätt-, appretur- och betmedel av sådana slag, som
användes inom textil-, pappers- eller läderindustrin eller inom
närstående industrier:
A. innehållande stärkelse eller stärkelseprodukter, med un
dantag av varor i detaljhandelsförpackningar, vägande per
86
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967
38 kap.
styck högst 1 kg netto.................................................................... fri
B. andra slag.......................................................................................... 9,6 %
38.13 Betmedel för metaller; flussmedel och andra preparat, utgörande
hjälpmedel vid lödning eller svetsning; löd- och svetsmedel,
bestående av metall och andra ämnen, i form av pulver eller
pastor; preparat för beläggning eller fyllning av svetstråd eller
svetselektroder........................................................................................ 4 %
38.14 Preparat för motverkande av knackning, oxidation, korrosion
eller hartsbildning, viskositetshöjande preparat och andra
liknande beredda tillsatsmedel för mineraloljor.............................. fri
38.15 Beredda vulkningsacceleratorer......................................................... fri
38.16 Beredda närsubstrat för odling av mikrober................................. fri
38.17 Preparat och laddningar till brandsläckningsapparater; brand-
släckningsbomber................................................................................... 4,2 %
38.18 Lösnings- och spädningsmedel för lacker e. d., utgörande bland
ningar ........................................................................................................ 11 %
38.19 Produkter, preparat och återstoder från kemiska eller när
stående industrier, blandningar av naturprodukter härunder
inbegripna, ej hänförliga till annat nummer:
A. naften- och naftensulfonsyror samt till nr 34.02 ej hänförliga
alkalisalter av dessa syror; kolväteblandningar huvudsakligen
bestående av nonen eller dodecen............................................... fri
B. beredda antioxidanter för gummiindustrin............................... fri
C. icke sintrade blandningar, innehållande metallkarbider, för
framställning av hårdmetall......................................................... fri
D. murbruk, även hydrauliskt eller eldfast.................................... fri
E. gasreningsmassa, ej hänförlig till nr 38.04; elektrodmassa
och andra blandningar av kol, koks och beck, härunder
inbegripet förkoksad dylik massa; block, plattor, stänger
o. d. av kol......................................................................................... fri
F. återstoder från kemiska eller närstående industrier................. fri
G. kärnbindemedel, innehållande stärkelse eller stärkelseproduk
ter, med undantag av varor i detaljhandelsförpackningar,
vägande per styck högst 1 kg netto............................................ fri
H. blandningar, ej hänförliga till A—G, bestående av oorga
niska ämnen (t. ex. mineraliska produkter, oorganiska kemi
kalier, glas- eller metallpulver), med undantag av bland
ningar i förpackningar, vägande per styck högst 10 kg brutto:
belägges med tull som den beståndsdel, vars tullsats
medför högsta tullen, dock högst 11 %; hänsyn skall dock
icke tagas till ringa mängd ämnen, som ej väsentligen in
verkar på varans beskaffenhet
IJ. andra slag........................................................................................... 11 %
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
87
SJUNDE AVDELNINGEN
Plaster (cellulosaetrar och cellulosaestrar, konsthartser och andra plaster)
samt varor därav; naturgummi (kautschuk), syntetiskt gummi
och faktis samt varor därav
39 kap. Plaster (cellulosaetrar och cellulosaestrar, konsthartser och
andra plaster) samt varor därav
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
a) brons- och färgfolier, hänförliga till nr 32.09;
b) konstgjorda vaxer (nr 34.04);
c) syntetiskt gummi (enligt definition i 40 kap.) och varor därav;
d) sadelmakeriarbeten (nr 42.01), resväskor, handväskor och andra artiklar, hänförliga till
nr 42.02;
e) korgmakeriarbeten och andra varor av flätningsmaterial, hänförliga till 46 kap.;
f) syntetiska och konstgjorda textilfibrer (elfte avd.) samt varor därav;
g) skodon, huvudbonader, paraplyer, parasoller, promenadkäppar, piskor och ridspön samt
delar därtill, solfjädrar och andra artiklar, hänförliga till tolfte avd.;
h) bijouteri varor, hänförliga till nr 71.16;
ij) varor, hänförliga till sextonde avd. (maskiner och apparater samt mekaniska redskap; elek
trisk materiel);
k) delar till transportmedel (sjuttonde avd.);
l) optiska element av plast, glasögoninfattningar, ritinstrument och andra artiklar, hänför
liga till 90 kap.;
m) boetter, urfoder och andra artiklar, hänförliga till 91 kap.;
n) musikinstrument och delar därtill, samt andra artiklar, hänförliga till 92 kap.;
o) möbler och delar därtill (94 kap.);
p) borstbinderiarbeten och andra varor, hänförliga till 96 kap.;
q) leksaker, spel och sportartiklar (97 kap.);
r) knappar, blixtlås, reservoarpennor, stiftpennor och delar därtill, skaft till rökpipor,
cigarr- och cigarrettmunstycken, kammar, delar till termosflaskor samt andra artiklar,
hänförliga till 98 kap.
2. Till nr 39.01 och 39.02 hänföres endast genom kemisk syntes framställda produkter av följande
slag:
a) plaster, konsthartser härunder inbegripna;
b) silikoner;
c) resoler, flytande polyisobuten och liknande syntetiska polykondensations- och polymerisa-
tionsprodukter.
3. Nr 39.01—39.06 omfattar endast:
a) produkter, flytande eller i pastaform, härunder inbegripet emulsioner, dispersioner och
lösningar;
b) stycken, korn, flingor eller pulver, press- och sprutmassor härunder inbegripna;
c) enfibertråd med ett största tvärmått av mer än 1 mm; sömlösa slangar och rör, stavar,
stänger (profilstänger härunder inbegripna), även ytbehandlade men icke på annat sätt
bearbetade;
d) plattor, duk, folier och band (remsor ej hänförliga till nr 51.02 härunder inbegripna),
även ytbehandlade (t. ex. tryckta), samt varor av nämnda slag, med eller utan ytbehand-
ling, nedskurna till kvadratisk eller rektangulär form (även om de utgör färdiga artiklar)
men icke vidare bearbetade;
e) avfall och skrot.
Med obearbetade produkter i nämnda nummer avses produkter i de under a, b och e upp
tagna formerna.
39.01 Kondensations-, polykondensations- och polyadditionsproduk-
ter, även modifierade eller polymeriserade, linjära produkter
härunder inbegripna (t. ex. fenoplaster, aminoplaster, alkyder,
polyallylestrar och andra omättade polyestrar, silikoner):
A. obearbetade....................................................................................... 10 %
B. andra slag:
1. plattor, duk, folier och band, laminerade med annat ämne
än plast......................................................................................... 13 %
2. andra.............................................................................................. 13,4 %
88
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
39 kap.
39.02 Polymerisationsprodukter, sampolymerisat härunder inbegrip
na (t. ex. polyeten, polytetrahalogeneten, polyisobuten, poly-
styren, polyvinylklorid, polyvinylacetat, polyvinylkloridacetat
och andra polyvinylderivat, polyakrylsyra- och polymetakryl-
syraderivat, kumaronindenhartser):
A. obearbetade....................................................................................... 10 %
B. andra slag:
1. plattor, duk, folier och band av akrylplast, med en
tjocklek av 0,6 mm eller däröver........................................... 13 %
2. plattor, duk, folier och band, laminerade med annat
ämne än plast, ej hänförliga till 1 ......................................... 13 %
3. andra............................................................................................. 13,4 %
39.03 Cellulosaregenerat; cellulosanitrat, cellulosaacetat och andra
cellulosaestrar, cellulosaetrar och andra kemiska cellulosa
derivat, även mjukgjorda (t. ex. kollodium, celluloid); vulkan
fiber:
A. obearbetade:
1. cellulosaacetat, cellulosapropionat och cellulosabutyrat,
utan tillsats av andra ämnen................................................... fri
2. andra.............................................................................................. 10 %
B. andra slag:
1. cellulosanitrat............................................................................... fri
2. vulkanfiber................................................................................... 4 %
3. andra:
a. plattor, duk, folier och band med en tjocklek av 1,5
mm eller däröver.................................................................... fri
b. plattor, duk, folier och band, laminerade med annat
ämne än plast, ej hänförliga till a...................................... 12,2 %
c. andra:
a.
avsedda att användas uteslutande för tillverkning
av ljuskänslig film......................................................... fri
/3. andra.................................................................................. 13,4 %
39.04 Härdade proteiner (t. ex. härdat kasein, härdat gelatin):
A. konsttarmar....................................................................................... 12 %
B. andra slag........................................................................................... fri
39.05 Naturhartser, modifierade genom s. k. utsmältning; konst-
hartser, erhållna genom förestring av naturhartser eller harts
syror (hartsestrar); kemiska derivat av naturgummi (t. ex.
klorkautschuk, hydroklorkautschuk, oxikautschuk, cyklokaut-
schuk):
39 kap.
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967
89
A. obearbetade....................................................................................... 8 %
B. andra slag:
1. plattor, duk, folier och band, laminerade med annat
ämne än plast.............................................................................. 10,6 %
2. andra............................................................................................. 11,8 %
39.06 Andra högmolekylära polymerer, konsthartser och plaster;
alginsyra samt salter och estrar därav; linoxyn:
A. obearbetade:
1. alginsyra samt salter och estrar därav; växtslem, företrät,
förestrat eller på annat sätt modifierat................................ fri
2. stärkelse, företräd, förestrad eller på annat sätt mo
difierad .......................................................................................... fri
3. andra............................................................................................. 8 %
B. andra slag:
1. plattor, duk, folier och band, laminerade med annat
ämne än plast.............................................................................. 10,6 %
2. andra.............................................................................................. 11,8 %
39.07 Varor av material, hänförliga till nr 39.01—39.06:
A. stenciler.............................................................................................. 8 %
B. andra................................................................................................... 13,4 %
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
91
40 kap. Naturgummi (kautschuk), syntetiskt gummi och faktis
Anmärkningar
samt varor därav
1. Med gummi avses i tulltaxan, om ej annat är föreskrivet, dels naturgummi (kautschuk),
balata, guttaperka och liknande naturliga produkter, syntetiskt gummi, av oljor framställd
faktis samt regenerat av dessa, dels vulkade dylika produkter (mjukgummi eller hårdgummi).
2. Detta kapitel omfattar icke följande varor av gummi och textilmaterial, vilka i allmänhet
hänföres till elfte avd.:
a) trikåvaror, innehållande gummi (med undantag av driv- och transportremmar, hänförliga
till nr 40.10); elastiska vävnader, innehållande gummitrådar, samt varor därav;
b) slangar av textilmaterial, invändigt belagda med gummi eller försedda med foder av
gummi (nr 59.15);
c) vävnader, impregnerade, överdragna eller laminerade med gummi (med undantag av till
nr 40.10 hänförliga varor):
vägande per m2 högst 1 500 g; eller
vägande per m2 mer än 1 500 g och innehållande mer än 50 viktprocent textilmaterial;
samt artiklar, tillverkade av sådana vävnader;
d) stampad filt, impregnerad eller överdragen med gummi och innehållande mer än 50 vikt
procent textilmaterial, samt artiklar tillverkade av sådan filt;
e) fiberduk med impregnering eller överdrag av gummi eller med gummi som bindemedel,
oavsett vikten per m2, samt artiklar, tillverkade av sådan duk;
f) vävnadsliknande varor, bestående av parallellt ordnade trådar av textilmaterial, samman
klistrade med gummi, oavsett vikten per m2, samt artiklar av sådana varor.
Till detta kapitel hänföres dock plattor, duk och band av poröst gummi i förening med vävnad,
stampad filt, fiberduk eller liknande textilvara samt varor, tillverkade av dylikt material,
för så vitt textilvaran utgör endast förstärkning.
3. Detta kapitel omfattar ej heller:
a) skodon och delar därtill, hänförliga till 64 kap.;
b) huvudbonader och delar därtill, badmössor härunder inbegripna, hänförliga till 65 kap.;
c) delar av hårdgummi till maskiner och apparater, mekaniska eller elektriska, ävensom andra
artiklar av hårdgummi, för elektrotekniskt ändamål, hänförliga till sextonde avd.;
d) varor, hänförliga till 90, 92, 94 eller 96 kap.;
e) leksaker, spel och sportartiklar (andra än idrottshandskar samt varor, hänförliga till nr
40.11) (97 kap.);
f) knappar, reservoarpennor, skaft till rökpipor, kammar och andra till 98 kap. hänförliga
artiklar.
4. Med syntetiskt gummi i anm. 1 till detta kapitel och i nr 40.02, 40.05 och 40.06 avses:
a) omättade syntetiska produkter, vilka genom vulkning med svavel, selen eller tellur
irreversibelt kan överföras till icke termoplastiska produkter och vilka, sedan de sålunda
vulkats under gynnsammaste möjliga betingelser (dock utan tillsats av andra ämnen,
såsom mjukningsmedel och fyllmedel, aktiva eller inaktiva, vilka icke är nödvändiga
för bildning av bryggbindningar), utgör produkter, som vid en temperatur mellan + 15°
och + 20° C kan sträckas till tre gånger sin ursprungliga längd utan att brista och som
efter att ha sträckts till två gånger sin ursprungliga längd inom två timmar återgår till en
längd av högst en och en halv gång den ursprungliga längden; bland dessa produkter
märkes c/.s-polyisopren, polybutadien, polyklorbutadien (GRM), polybutadienstyren
(GRS), polyklorbutadienakrylnitril (GRN), polybutadienakrylnitril (GRA) och butyl-
gummi (GRI);
b) tioplaster (GRP);
c) naturgummi, modifierat genom inympning eller inblandning av plast, under förutsättning
att den därvid erhållna produkten med avseende å vulkning, elasticitet och reversibilitet
uppfyller i a ovan stadgade villkor.
5. Till nr 40.01 och 40.02 hänföres icke:
a) latex (gummimjölk), naturlig eller syntetisk (även förvulkad), försatt med vulkmedel,
acceleratorer, fyllmedel (aktiva eller inaktiva), mjukningsmedel, färgämnen (andra än
färgämnen, som tillsatts endast i avsikt att underlätta identifieringen) eller andra ämnen;
92
latex, endast stabiliserad eller koncentrerad, samt värmekänslig och elektropositiv latex
tulltaxeras dock enligt nr 40.01 eller 40.02;
b) gummi som före koaguleringen försatts med kimrök (»carbon black») eller kiseldioxid,
med eller utan tillsats av mineralolja, ävensom gummi, som efter koaguleringen försatts
med annat ämne än gummi;
c) blandningar av två eller flera av i anm. 1 till detta kapitel angivna produkter, med eller
utan tillsats av annat ämne.
6. Tråd, helt av mjukgummi, med största tvärmått av mer än 5 mm hänföres (oberoende av
tvärsnittets form) till nr 40.08.
7. Till nr 40.10 hänföres bl. a. driv- och transportremmar av vävnader, impregnerade, över
dragna eller laminerade med gummi eller tillverkade av garn av textilmaterial, impregnerat
eller överdraget med gummi.
8. Vid tillämpning av nr 40.06 anses förvulkad gummilatex utgöra ovulkad latex.
Vid tillämpning av nr 40.07—40.14 anses balata, guttaperka och liknande naturliga produkter,
av oljor framställd faktis samt regenerat av dessa utgöra mjukgummi, även om de är ovulkade.
9. Med plattor, duk och band i nr 40.05, 40.08 och 40.15 avses även ytbehandlade (t. ex. tryckta)
sådana varor, samt varor av nämnda slag, med eller utan ytbehandling, nedskurna till kva
dratisk eller rektangulär form (även om de utgör färdiga artiklar) men icke vidare bearbetade.
Med strängar och stänger i nr 40.08 samt stänger och rör i nr 40.15 avses även ytbehandlade
sådana varor, samt varor av nämnda slag, med eller utan ytbehandling, nedskurna till viss
längd men icke vidare bearbetade.
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
40 kap.
I. Rågummi
40.01
Naturlig latex (gummimjölk) med eller utan tillsats av synte
tisk latex; förvulkad naturlig latex; naturgummi, balata, gut
taperka och liknande naturliga produkter....................................... fri
40.02 Syntetisk latex (gummimjölk); förvulkad syntetisk latex;
syntetiskt gummi; faktis, framställd av oljor................................. fri
40.03 Gummiregenerat..................................................................................... fri
40.04 Avklipp och annat avfall av annat gummi än hårdgummi;
skrot av annat gummi än hårdgummi, användbart uteslutande
för återvinning av gummi; mjöl, framställt av avfall eller skrot
av annat gummi än hårdgummi......................................................... fri
II. Ovulkat gummi
40.05 Plattor, duk och band av ovulkat naturgummi eller ovulkat
syntetiskt gummi, med undantag av rökt arkgummi och kräpp-
gummi, hänförligt till nr 40.01 eller 40.02; korn av ovulkat
naturligt eller syntetiskt gummi, färdigblandat för vulkning; s. k.
master-batch, bestående av ovulkat naturligt eller syntetiskt
gummi, som före eller efter koaguleringen försatts med kimrök
(»carbon black») eller kiseldioxid, med eller utan tillsats av mi
neralolja, oavsett varans form;
A. s. k. master-batch.............................................................................. fri
B. andra slag........................................................................................... 6,4 %
40.06 Ovulkat naturgummi och ovulkat syntetiskt gummi, latex här
under inbegripen, i andra former eller tillstånd (t. ex. rör och
strängar, även profilerade, lösningar och dispersioner); artiklar
av ovulkat naturgummi eller ovulkat syntetiskt gummi (t. ex.
överdraget eller impregnerat garn av textilmaterial; ringar och
rondeller):
A. överdraget eller impregnerat garn av textilmaterial:
belägges med samma tull som motsvarande icke över
dragna eller icke impregnerade garn
40 kap.
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
93
B. andra varor av ovulkat naturgummi eller ovulkat syntetiskt
gummi i förening med annat material........................................ 8 %
C. andra slag.......................................................................................... 6,4 %
III. Varor av mjukgummi (vulkat)
40.07 Tråd och rep av mjukgummi, även med överklädnad av textil
material, samt garn av textilmaterial, impregnerat eller över
draget med mjukgummi:
A. tråd av mjukgummi, utan överklädnad.................................... fri
B. andra slag........................................................................................... 11,2 %
40.08 Plattor, duk och band samt strängar och stänger, även pro
filerade, av mjukgummi:
A. strängar och stänger, även profilerade...................................... 8,4 %
B. andra slag........................................................................................... 9,2 %
40.09 Rör och slangar av mjukgummi:
A. spiral- och pansarslangar............................................................... 7,6 %
B. andra................................................................................................... 9,2 %
40.10 Driv- och transportremmar av mjukgummi.................................... 9,6 %
40.11
Ringar, däck, utbytbara slitbanor till däck samt slangar och
fälgband, av mjukgummi, för alla slags hjul:
A. massiva ringar................................................................................... 9,2 %
B. andra................................................................................................... 11,4 %,
dock
minst
79:— per
100 kg
40.12 Hygieniska och farmaceutiska artiklar (dinappar härunder
inbegripna) av mjukgummi, även med delar av hårdgummi....
4 %
40.13 Kläder och tillbehör därtill (handskar härunder inbegripna)
av mjukgummi:
A. handskar.............................................................................................. 8 %
B. andra................................................................................................... 9 %
40.14 Andra varor av mjukgummi............................................................... 8 % IV.
IV. Hårdgummi
(
ebonit) och varor därav
40.15 Hårdgummi, obearbetat; plattor, band, stänger (även profi
lerade) och rör ävensom avfall, skrot och pulver av hårdgummi:
A. avfall, skrot och pulver.................................................................. fri
B. andra slag........................................................................................... 6,4 %
40.16 Andra varor av hårdgummi................................................................ 6,4 %
rv.
i
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
95
ÅTTONDE AVDELNINGEN
Hudar, skinn, läder, pälsskinn och varor därav; sadelmakeriarbeten;
reseffekter, handväskor och liknande artiklar; varor av tarmar
41 kap. Hudar, skinn och läder
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
a) limläder och annat liknande avfall av oberedda hudar och skinn (nr 05.05 och 05.06);
b) skinn och andra delar av fåglar med kvarsittande fjädrar eller dun (nr 05.07 och 67.01);
c) hudar och skinn med hårbeklädnad, oberedda eller beredda (43 kap.); till nr 41.01 hänföres
dock med hårbeklädnad försedda oberedda hudar och skinn av nötkreatur, buffel och
hästdjur, av får (med undantag av persian, astrakan, karakul, breitschwanz och liknande
lammskinn ävensom skinn av indiskt, kinesiskt och mongoliskt lamm samt av tibetlamm),
av get (med undantag av mongol-, tibet- och yemenget), av svin (även navelsvin), ren,
gems, gasell, hjort, älg, rådjur och hund.
2. Med konstläder förstås i tulltaxan sådant material, som är upptaget i nr 41.10.
41.01
Hudar och skinn, oberedda (färska, saltade, torkade, kalkade
eller picklade)......................................................................................... fri
41.02 Läder av nötkreatur, buffel och hästdjur, ej hänförligt till nr
41.06—41.08:
A. förgarvade hudar och skinn, avsedda att användas för vidare
garvning............................................................................................. fri
B. andra slag.............................................................................................. 6,6 %
41.03 Läder av får, ej hänförligt till nr 41.06—41.08:
A. förgarvade hudar och skinn, avsedda att användas för vidare
garvning ............................................................................................ fri
B. andra slag............................................................................................... 6,6 %
41.04 Läder av get, ej hänförligt till nr 41.06—41.08:
A. förgarvade hudar och skinn, avsedda att användas för vidare
garvning............................................................................................. fri
B. andra slag.............................................................................................. 6,6 %
41.05 Läder av andra djur, ej hänförligt till nr 41.06—41.08:
A. förgarvade hudar och skinn, avsedda att användas för vidare
garvning............................................................................................. fri
B. andra slag............................................................................................... 6,6 %
41.06 Sämskläder............................................................................................... 6,6 %
41.07 Pergament............................................................................................... 6,6 %
41.08 Lackläder samt metalliserat läder...................................................... 6,6 %
41.09 Avklipp och annat avfall av läder, konstläder eller pergament,
icke användbart för tillverkning av lädervaror; läderpulver ....
fri
41.10 Konstläder, innehållande läder eller läderfibrer, i plattor eller
rullar.............................................................................................................. 6,6 %
:■
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
97
42 kap. Lädervaror; sadelmaheriarbeten; reseffekter, handväskor och
liknande artiklar; varor av tarmar
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
a) steril katgut och annan steril suturtråd för kirurgiskt bruk (nr 30.05);
b) kläder och tillbehör därtill (utom handskar) med foder eller utvändig beklädnad av päls
skinn eller konstgjord päls, icke utgörande endast besättning (nr 43.03 och 43.04);
c) nätkassar, hänförliga till elfte avd.;
d) varor, hänförliga till 64 kap.;
e) huvudbonader och delar därtill, hänförliga till 65 kap.;
f) piskor, ridspön och andra varor, hänförliga till nr 66.02;
g) strängar, trumskinn och andra delar till musikinstrument (nr 92.09 och 92.10);
h) möbler och delar därtill (94 kap.);
ij) leksaker, spel och sportartiklar, hänförliga till 97 kap.;
k) knappar och andra varor, hänförliga till nr 98.01 eller till 71 kap.
2. Icke kompletta eller icke färdiga varor tulltaxeras såsom motsvarande kompletta eller färdiga
varor, om de företer de väsentliga kännetecknen på de kompletta eller färdiga varorna.
2:1. Flaskor, borstar, saxar och dylika föremål, avsedda för och inkommande samtidigt med
reseffekter, necessärer eller liknande varor, tulltaxeras tillsammans med dessa varor.
3. Till nr 42.03 hänföres bl. a. handskar (idrotts- och skyddshandskar härunder inbegripna),
förkläden och andra speciella skyddspersedlar, hängslen, bälten, sabelkoppel och armband
(urarmband härunder inbegripna) av läder eller konstläder.
42.01
Sadelmakeriarbeten för djur (sadlar, seldon, draglinor, knäskydd
och liknande artiklar), oavsett materialets beskaffenhet.............
42.02 Reseffekter (t. ex. koffertar, resväskor, hattaskar och rygg
säckar), shoppingväskor, handväskor, portföljer, plånböcker,
portmonnäer, necessärer, verktygsväskor, tobakspungar samt
fodral, etuier och askar (för t. ex. vapen, musikinstrument,
kikare, smycken, flaskor, kragar, skodon eller borstar) och
liknande förvaringspersedlar av läder, konstläder, vulkanfi
ber, plast (i form av plattor, duk eller folier), papp eller textil
vara:
A. handväskor........................................................................................
B. andra ...................................................................................................
42.03 Kläder och andra beklädnadspersedlar samt tillbehör därtill,
av läder eller konstläder:
A. handskar .............................................................................................
B. andra ...................................................................................................
42.04 Varor för tekniskt bruk, av läder eller konstläder........................
42.05 Andra varor av läder eller konstläder...............................................
42.06 Varor av tarmar, guldslagarhinna, blåsor eller senor...................
7,6
%
11,8
%,
dock
högst
660: —
per
100 kg
11,8
%
11,6
%
7,6 %
7,6 %
7,6 %
fri
Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 150
f-f),
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
99
43 kap. Pälsskinn och konstgjord päls samt varor därav
Anmärkningar
1. Med pälsskinn förstås i tulltaxan, utom i nr 43.01, beredda hudar och skinn med hårbe
klädnad, av alla slags djur.
2. Detta kapitel omfattar icke:
a) skinn och andra delar av fåglar med kvarsittande fjädrar eller dun (nr 05.07 och 67.01);
b) oberedda hudar och skinn med hårbeklädnad, hänförliga till 41 kap. (se anm. 1 c till 41
kap.);
c) handskar, tillverkade av dels läder, dels pälsskinn eller konstgjord päls (nr 42.03);
d) varor, hänförliga till 64 kap.;
e) huvudbonader och delar därtill, hänförliga till 65 kap.;
f) leksaker, spel och sportartiklar, hänförliga till 97 kap.
3. Med tavlor, ämnen och liknande stycken, hänförliga till nr 43.02, förstås hopsydda pälsskinn
eller hopsydda delar av pälsskinn (med undantag av s. k. utryckta skinn) i form av kvadrater,
rektanglar, kors eller trapetser, utan förening med annat material. Andra hopfogade skinn,
som i förefintligt skick eller efter endast klippning utgör färdiga artiklar, ävensom hopsydda
skinn eller hopsydda delar av skinn i form av kläder eller delar eller tillbehör till kläder eller i
form av andra artiklar, hänföres till nr 43.03.
4. Kläder och tillbehör därtill (med undantag av sådana, som uteslutits genom anm. 2) med
foder eller utvändig beklädnad av pälsskinn eller konstgjord päls, icke utgörande endast
besättning, tulltaxeras efter beskaffenheten enligt nr 43.03 eller 43.04.
5. Med konstgjord päls avses i nr 43.04 sådana imitationer av pälsskinn, som framställts genom
fastklistring eller fastsyning av ull, hår eller annat fibermaterial på ett underlag av läder,
vävnad eller annat material. Imitationer, som framställts genom vävning, tulltaxeras som
motsvarande textilvara (t. ex. nr 58.04).
43.01
Pälsskinn, oberedda............................................................................... fri
43.02 Pälsskinn, beredda, även hopfogade till tavlor, ämnen eller
liknande stycken, ävensom avfallsbitar därav:
A. lösa pälsskinn, ävensom avfallsbitar........................................... 4,8 %
B. pälsskinn, hopfogade till tavlor, ämnen eller liknande
stycken............................................................................................... 6,4 %
43.03 Varor av pälsskinn................................................................................. 8,8 %
43.04 Konstgjord päls och varor därav:
A. konstgjord päls.................................................................................
9,2
%
B. varor av konstgjord päls................................................................ 14,2 %
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
101
NIONDE AVDELNINGEN
Trä och varor därav; träkol; kork och varor därav; korgmakeriarbeten
och andra varor av flätningsmaterial
44 kap. Trä och varor därav; träkol
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
a) trä med huvudsaklig användning för framställning av parfymer, farmaceutiska produkter,
insekts- eller svampbekämpningsmedel eller för liknande ändamål (nr 12.07);
b) trä med huvudsaklig användning för färgning eller garvning (nr 13.01);
c) aktiverat kol (nr 38.03);
d) varor, hänförliga till 46 kap.;
e) skodon och delar därtill, hänförliga till 64 kap.;
f) promenadkäppar och delar därtill samt delar till paraplyer, parasoller och ridspön (66
kap.);
g) varor, hänförliga till nr 68.09;
h) bijouteri varor, hänförliga till nr 71.16;
ij) varor, hänförliga till sjuttonde avd. (t. ex. vagnmakeriarbeten);
k) urfoder och andra varor, hänförliga till 91 kap.;
l) musikinstrument och delar därtill (92 kap.);
m) delar till skjutvapen (nr 93.06);
n) möbler och delar därtill (94 kap.);
o) leksaker, spel och sportartiklar (97 kap.);
p) rökpipor och delar därtill samt knappar och andra varor, hänförliga till 98 kap.
2. Varor av trä, även med delar eller tillbehör av glas, marmor eller annat material, inkommande
isärtagna eller icke sammansatta, tulltaxeras såsom färdiga varor av trä, om delarna in
kommer samtidigt.
3. Med specialbehandlat trä förstås trä, även bestående av hopfogade skivor, som genom kemisk
eller mekanisk behandling (utöver eventuell limning eller annan behandling för sammanfog-
ning) erhållit väsentligt ökad densitet eller hårdhet samt större motståndsförmåga mot
mekanisk, kemisk eller elektrisk påverkan.
4. Till nr 44.19—44.28 hänföres även artiklar av kryssfaner eller annat skiktträ eller av cell
plattor, specialbehandlat trä eller konstgjort trä.
5. Till nr 44.25 hänföres även verktyg och redskap med delar av metall, för så vitt dessa delar
icke utgör verktygets eller redskapets verksamma del.
44.01
Brännved; träavfall, sågspån härunder inbegripen........................ fri
44.02 Träkol (härunder inbegripet kol av nötskal), även i form av
briketter............................... fri
44.03 Virke, obearbetat eller barkat eller grovt avjämnat på ytan ... fri
44.04 Virke, bilat eller grovt sågat på två eller fyra sidor..................... fri
44.05 Virke, erhållet genom sågning (i längdriktningen), skärning
eller svarvning men icke vidare bearbetat, med en tjocklek
överstigande 5 mm................................................................................. fri
44.06 Kubbar av trä för gatubeläggning..................................................... fri
44.07 Järnvägs- och spårvägssliprar av trä................................................ fri
44.08 Tunnstav av trä, framställd genom klyvning, även sågad på
en av huvudsidorna men icke vidare bearbetad; tunnstav av
trä, framställd genom sågning, med minst en av huvudsidorna
cylindersågad men icke vidare bearbetad........................................ fri
102
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
44 kap.
44.09 Tunnbandsvidjor av trä; pålar av trä, kluvna; störar, pinnar
o. d. av trä, tillspetsade men icke sågade i längdriktningen;
träspån för tillverkning av korgar, askar, siktar e. d.; klarspån
och liknande spån av trä...................................................................... fri
44.10 Ämnen av trä till promenadkäppar, paraplyskaft, piskor, verk-
tygshandtag eller liknande artiklar, grovt tillformade eller
avrundade men icke svarvade, böjda eller på annat sätt bear
betade ........................................................................................................ fri
44.11
Trätråd samt tändsticksämnen och skopligg av trä..................... fri
44.12 Träull och trämjöl.................................................................................. fri
44.13 Virke (parkettstav härunder inbegripen), hyvlat, spontat, falsat,
fasat eller på liknande sätt bearbetat:
A. parkettstav........................................................................................ 4,8 %
B. annat................................................................................................... fri
44.14 Virke, erhållet genom sågning (i längdriktningen), skärning
eller svarvning men icke vidare bearbetat, med en tjocklek av
högst 5 mm; faner med en tjocklek av högst 5 mm....................... 2,4 %
44.15 Fanerade skivor samt kryssfaner och annat skiktträ; träskivor
med inläggningar:
A. kryssfaner........................................................................................... 4,8 %
B. andra slag........................................................................................... 7,2 %
44.16 Lamellplattor av trä, icke massiva (cellplattor), även belagda
med plåt av oädel metall...................................................................... 7,2 %
44.17 Specialbehandlat trä i skivor, block e. d............................................ fri
44.18 Konstgjort trä, framställt genom agglomerering av träspån,
sågspån, trämjöl eller annat träartat avfall med naturhartser,
konsthartser eller andra organiska bindemedel, i skivor, block
e. d............................................................................................................... 4 %
44.19 Ram- och möbellister av trä samt profilerade lister av trä för
inredning i byggnader, för elektriska ledningar eller för liknande
ändamål.................................................................................................... 6,4 %
44.20 Ramar av trä för tavlor, fotografier, speglar e. d........................... 6,4 %
44.21
Lådor, häckar, cylindriska tunnor och liknande förpackningar
av trä, ej hänförliga till nr 44.22, sammansatta eller i delar......... fri
44.22 Tunnbinderiarbeten, såsom fat, kar, baljor och ämbar, samt
delar därtill, av trä, ej hänförliga till nr 44.08 ............................... 4,8 %
44.23 Byggnadssnickerier av trä, även grövre (timmermansarbeten),
härunder inbegripet trähus, omonterade eller monterade, och
sammansatt parkettstav:
A. sammansatt parkettstav................................................................ 4,8 k%
B. andra slag........................................................................................... fri
44.24 Llushållsartiklar av trä......................................................................... 8 %
44.25 Verktyg och redskap av trä; hyvelstockar, sågställningar och
dylika delar av trä till verktyg eller redskap; handtag och
skaft av trä till verktyg eller redskap; borstträn samt borst- och
kvastskaft av trä; skoläster och skoblock av trä:
A. verktyg och redskap; hyvelstockar, sågställningar och
dylika delar till verktyg eller redskap; handtag och skaft till
verktyg eller redskap; borstträn samt borst- och kvast
skaft:
1. av hickory..................................................................................... fri
2. av annat träslag.......................................................................... 4 %
B. skoläster och skoblock:
1. grovt tillformade ämnen........................................................... fri
2
. andra slag.....................................................................................
8
%
44.26 Bobiner, spolpipor, trådrullar och liknande artiklar, svarvade,
av trä......................................................................................................... 4 %
44 kap.
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
103
44.27 Golv- och bordlampor samt liknande belysningsartiklar av
trä; rumsinventarier av trä, ej hänförliga till 94 kap.; skrin,
serveringsbrickor, fruktskålar och liknande artiklar av trä;
askar, etuier och liknande förvaringspersedlar av trä för bords
silver, ritbestick, musikinstrument o. d.; prydnadsartiklar av trä
samt artiklar av trä för personligt bruk, avsedda att bäras
exempelvis i fickor eller handväskor; delar av trä till artiklar,
hänförliga till detta nummer...............................................................
8
%
44.28 Andra varor av trä..............................................................................
8
%
Öl'
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
105
45 kap. Kork och varor därav
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
a) skodon och delar därtill, hänförliga till 64 kap.;
b) huvudbonader och delar därtill, hänförliga till 65 kap.;
c) leksaker, spel och sportartiklar (97 kap.).
2. Tillskuren naturkork i kvadratiska eller rektangulära stycken samt naturkork med grovsidan
avjämnad hänföres till nr 45.02.
45.01
Naturkork, obearbetad, krossad, granulerad eller måleri; även
som korkavfall........................................................................................
45.02 Naturkork i block, plattor, skivor eller remsor, härunder inbe
gripet kuber för tillverkning av korkar............................................
45.03 Varor av naturkork...............................................................................
45.04 Presskork och varor därav .................................................................
fri
fri
fri
41 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 saml. Nr 150
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
107
46 kap. Korgmaheriarbeten och andra varor av flätningsmaterial
Anmärkningar
1. Med flätningsmaterial avses bl. a. halm, korgvide, pil, bambu, säv, vass, träspån, bast, näver,
ospunna textilfibrer, enfibertråd och remsor av plast samt remsor av papper (men däremot
icke remsor av läder, konstläder eller filt, icke heller människohår, naturligt tagel, förgarn
och garn av textilmaterial samt enfibertråd och remsor, hänförliga till 51 kap.).
2. Detta kapitel omfattar icke:
a) bind- och segelgarn samt tågvirke och linor, även flätade (nr 59.04);
b) skodon och huvudbonader samt delar därtill, hänförliga till 64 eller 65 kap.;
c) fordon och vagnskorgar av flätningsmaterial (87 kap.);
d) möbler och delar därtill (94 kap.).
3. Med liknande varor i nr 46.02 förstås platta varor, bestående av intill varandra parallellt
liggande stjälkar, fibrer e. d., sammanhållna medelst garn, tråd e. d. av textilmaterial eller av
annat material.
46.01 Flätor och liknande varor av flätningsmaterial, för tillverkning
av hattar eller för annat ändamål, även sammanfogade till
band:
A. av plast............................................................................................... 14,2 %
B. av annat ämne.................................................................................. fri
46.02 Vävnader och liknande varor av flätningsmaterial, mattor och
gallerverk härunder inbegripna; halmhylsor för flaskor:
A. av plast............................................................................................... 14,2 %
B. av annat ämne..................................................................................
8
%
46.03 Korgmakeriarbeten och andra artiklar, framställda direkt av
flätningsmaterial eller tillverkade av till nr 46.01 eller 46.02
hänförliga varor; artiklar av s. k. luffasvamp:
A. av plast............................................................................................... 14,2 %
B. av annat ämne..................................................................................
8
%
TIONDE AVDELNINGEN
Material för papperstillverkning; papper och papp samt varor därav
47 kap. Material för papperstillverkning
47.01
Pappersmassa.......................................................................................... fri
47.02 Avfall av papper eller papp, makulatur härunder inbegripen;
förbrukade varor av papper eller papp, användbara uteslutande
för papperstillverkning..........................................................................
frj
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
109
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
111
48 kap. Papper och papp samt varor av pappersmassa,
papper eller papp
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
a) brons- och färgfolier, hänförliga till nr 32.09;
b) parfympapper och puderpapper (nr 33.06);
c) tvålpapper (nr 34.01), papper, belagt eller impregnerat med ytaktiva rengöringsmedel
(nr 34.02), och cellulosavadd, impregnerad med polermedel, putskräm eller liknande pre
parat (nr 34.05);
F
d) papper och papp, ljuskänsliga (nr 37.03);
e) plast, laminerad med papper eller papp (nr 39.01—39.06), vulkanfiber (nr 39.03) samt
varor av dessa material (nr 39.07);
f) artiklar, hänförliga till nr 42.02 (reseffekter m. m.);
g) varor, hänförliga till 46 kap. (korgmakeriarbeten m. m.);
h) pappersgarn och textilvaror därav (elfte avd.);
ij) slipmedel, anbragta på papper eller papp (nr 68.06), samt glimmerblad, anbragta på papper
(nr 68.15); papper och papp, överdragna med glimmerpulver, hänföres däremot till nr
48.07;
k) metallfolier, fästade på papper eller papp (femtonde avd.);
l) papper och papp, perforerade, för musikinstrument (nr 92.10);
m) varor, hänförliga till 97 kap. (leksaker, spel, sportartiklar o. d.) eller 98 kap. (knappar
m. m.).
2. Till nr 48.01 och 48.02 hänföres, om icke anm. 3 föranleder annat, även papper och papp,
som glättats (genom kalandrering eller på annat sätt) eller försetts med vattenmärken (även
torrstämplade), samt papper och papp, som, oberoende av förfaringssätt, färgats eller marmo-
rerats i massan. Papper och papp, som ytterligare bearbetats (t. ex. genom bestrykning eller
impregnering), hänföres däremot icke till dessa nummer.
3. Papper och papp, som med hänsyn till sin beskaffenhet skulle kunna hänföras till två eller
flera av nr 48.01 48.07, tulltaxeras enligt det sista av de nummer, som kan ifrågakomma.
4. Till nr 48.01—48.07 hänföres icke papper, papp och cellulosavadd:
a) i remsor eller rullar med en bredd, icke överstigande 15 cm;
b) i kvadratiska eller rektangulära ark, vilka i ovikt skick icke har någon sida större än 36 cm;
c) av annan form än kvadratisk eller rektangulär.
Papper och papp, handgjorda, hänföres dock, oberoende av storlek och form, till nr 48.02,
för så vitt icke den vid framställningen uppkomna råkanten helt eller delvis bortskurits eller
bestämmelserna i anm. 3 annat föranleder.
4:1. Till nr 48.01 A hänföres endast sådant olimmat eller svagt limmat, oglättat eller svagt
glättat (maskinglättat) papper med en vikt per m2 av minst 45 g men icke mer än 55 g och en
slipmassehalt, ej understigande 70 viktprocent av det i papperet ingående fibermaterialet
som är avsett för tryckning av tidningar.
5. Med tapeter i nr 48.11 förstås:
a) för beklädnad av väggar eller tak lämpat papper i rullar, under förutsättning att det
antingen är försett med en eller två s. k. stadkanter, med eller utan passmärken, eller__
därest det saknar stadkanter — har rätsidan färgad, mönstertryckt, bestruken, stoftad
eller försedd med präglade mönster och har en bredd av högst 60 cm;
b) tapetbårder, tapetfriser och tapethörn av papper.
6. Till nr 48.15 hänföres bl. a. pappersull, pappersremsor, även vikta och bestrukna, för flät-
ningsändamål eller annan användning, toalettpapper i rullar, även perforerat, eller i buntar
eller liknande förpackningar, men icke de i anm. 7 uppräknade varuslagen.
7. Till nr 48.21 hänföres bl. a. kort för statistikmaskiner, perforerade jacquardkort, hyllremsor,
pappersspetsar, borddukar, servetter och näsdukar, packningar, tillskärningsmönster samt
talllikar och liknande genom pressning eller gjutning framställda varor av pappersmassa,
papper eller papp.
8. Papper, papp och cellulosavadd samt varor därav, försedda med tryck, hänföres till detta
kapitel och ej till 49 kap., om trycket är av underordnad betydelse med hänsyn tillvarans
användning.
112
48 kap.
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
I. Papper och papp i rullar eller ark
48.01
Papper och papp, maskingjorda, cellulosavadd härunder inbe
gripen, i rullar eller ark:
A. tidningspapper..................................................................................
B. grålumppapp och grålumppapper................................................
C. kondensatorpapper..........................................................................
D. karbonråpapper ................................................................................
E. andra slag...........................................................................................
48.02 Papper och papp, handgjorda......................................................
48.03 Pergamentpapper, pergamentpapp och smörpapper, även imi
terade, samt pergamyn, i rullar eller ark.........................................
48.04 Papper och papp, bestående av två eller flera genom bindemedel
förenade skikt, utan överdrag eller impregnering, även med
invändig förstärkning av annat material, i rullar eller ark .....
48.05 Papper och papp, vågade (även klistrade), kräpperade, plis
serade, mönsterpressade, mönsterpräglade eller perforerade,
i rullar eller ark............................. .........................................................
48.06 Papper och papp, linjerade eller rutade, i rullar eller ark...........
48.07 Papper och papp med överdrag eller impregnering, härunder
inbegripet papper och papp, färgade eller marmorerade annor
lunda än i massan eller försedda med tryck (ej hänförliga till
nr 48.06 eller till 49 kap.), i rullar eller ark:
A. papper och papp, överdragna eller impregnerade med
asfalt eller bitumen eller överdragna med grafit (skiffer
imitation) ............................................................................................
B. andra slag...........................................................................................
48.08 Filterblock och filterplattor av pappersmassa................................
48.09 Byggnadsplattor av pappersmassa, träfibrer eller andra vege
tabiliska fibrer, även innehållande naturharts, konstharts
eller liknande ämne som bindemedel.................................. 100 kg II.
fri
2,4 %
2,4 %
3,2 %
4 %
4 %
4 %
4 %
3,2 %
4,8 %
fri
4: —
II. Papper och papp, tillskurna för bestämt ändamål; varor av
papper eller papp
48.10 Cigarrettpapper, tillskuret, även i häften; cigarretthylsor...........
4 %
Anm. För cigarrettpapper i detaljförpackning och cigarretthylsor, vilka införes i den ordning
som avses i 1 § andra stycket förordningen den 16 juni 1961 (nr 394) om tobaksskatt eller i förord
ningen den 29 juni 1966 (nr 394) om rätt för resande m. fl. att införa varor tull- och skattefritt,
skall, om tullfrihet ej åtnjutes, tull utgå med 5 öre för varje blad eller hylsa för framställning av
en cigarrett.
48.11
Papperstapeter (linkrustatapeter härunder inbegripna) och s. k.
fönsterpapper..........................................................................................
48.12 Mattor av papper eller papp, även med överdrag av linoleum-
massa, tillskurna eller icke tillskurna................................ ..............
48.13 Karbonpapper och liknande kopieringspapper, stenciler av
papper härunder inbegripna, samt övertryckspapper, tillskurna,
även förpackade i askar..................................................................
48.14
Brevpapper i block; kuvert, kortbrev, brevkort (utan bild),
korrespondenskort och papeterier av papper eller papp..........
48.15 Annat papper och annan papp, tillskurna för
bestämt ändamål:
A. kondensatorpapper...........................................................................
B. andra slag...........................................................................................
8
%
8
%
6,4 %
6.4 %
2.4 %
4,8 %
48 kap.
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
113
48.16 Kartonger, säckar, påsar och andra förpackningar av papper
eller papp.................................................................................................. ^,4 %
48.17 Kortregister lådor, brevkorgar, förvaringskartonger och liknande
artiklar av papper eller papp, för kontor, butiker o. d.................. 6,4 %
48.18 Kontorsböcker, skriv- och anteckningsböcker, anteckningsblock,
orderböcker, kvittensblock o. d., skrivunderlägg och samlings-
pärmar samt andra artiklar av papper eller papp för skolor,
kontor e. d.; album för prover eller samlingar samt bokomslag,
av papper eller papp............................................................................. M %
48.19 Etiketter av papper eller papp, med eller utan tryck eller bilder,
även överdragna med gummi arabicum, lim e. d............................ 6,4 %
48.20 Bobiner, spolpipor och liknande artiklar av pappersmassa, papper
eller papp, även perforerade eller härdade...................................... 6,4 %
48.21 Andra varor av pappersmassa, papper, papp eller cellulosa
vadd .......................................................................................................... 6>4 %
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
115
49 kap. Tryckalster, handskrifter och ritningar
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
a) papper, papp och celiulosavadd samt varor därav, försedda med tryck av underordnad
betydelse med hänsyn till varans användning (48 kap.);
b) spelkort och andra varor, hänförliga till 97 kap.;
c) konstgrafiska originalblad (nr 99.02), frimärken, beläggningsstämplar o. d., hänförliga
till nr 99.04, antikviteter och andra artiklar, hänförliga till 99 kap.
2. Bundna tidningar och tidskrifter samt två eller flera nummer av tidningar eller tidskrifter i
gemensamt omslag hänföres till nr 49.01.
3. Till nr 49.01 hänföres även:
a) samlingar av reproduktioner av konstverk, teckningar m. m. jämte därtill hörande text,
behandlande dessa arbeten eller deras upphovsmän, för så vitt varorna utgör paginerade,
kompletta verk, lämpliga för inbindning till böcker;
b) bilder, hörande till samtidigt inkommande böcker (häftade eller bundna);
c) kompletta verk eller delar därav, i häften, ark eller lösa blad, avsedda att bindas eller häftas
till böcker.
Tryckta bilder i ark eller lösa blad, som saknar text, hänföres dock till nr 49.11.
4. Tryckalster, i reklamsyfte utgivna av däri nämnd firma eller för dennas räkning eller annars
' avsedda huvudsakligen för reklamändamål (tryckalster för turistreklam härunder inbegripna),
hänföres icke till nr 49.01 eller 49.02 utan tulltaxeras enligt nr 49.11.
5. Med bilderböcker enligt nr 49.03 förstås sådana böcker, i vilka bilderna utgör huvudsaken
och texten är av underordnad betydelse.
6. Genom duplicering eller på annat sätt framställda kopior av till detta kapitel hänförliga
tryckalster tulltaxeras såsom motsvarande tryckalster. Med karbonpapper eller på ljuskänsligt
papper framställda kopior av handskrifter eller maskinskrivna texter hänföres till nr 49.06.
7. Med vykort förstås i nr 49.09 kort med bild och postalt tryck.
49.01
Böcker, broschyrer och liknande tryckalster (även bestående
av endast ett blad)................................................................................. fri
49.02 Tidningar och tidskrifter, även illustrerade.................................... fri
49.03 Bilder-, rit- och målarböcker, för barn, häftade eller bundna ... fri
49.04 Musiknoter, tryckta eller handskrivna, även i form av böcker,
med eller utan bilder............................................................................. fri
49.05 Kartor (atlaser och topografiska kartor härunder inbegripna)
samt jord- och himmelsglober, tryckta............................................. fri
49.06 Byggnads- och maskinritningar samt andra ritningar och teck
ningar för tekniska, kommersiella eller liknande ändamål
ävensom kopior därav; handskrifter och maskinskrivna texter . fri
49.07 Frimärken, beläggningsstämplar o. d., omakulerade, gångbara
här i landet eller avsedda att här utges; stämpelpapper; sedlar,
aktier, obligationer och andra liknande värdehandlingar;
checkhäften............................................................................................. fri
49.08 Dekalkomanier....................................................................................... 6,4 %
49.09 Vykort samt födelsedagskort, julkort och andra liknande kort,
försedda med bild, oavsett framställningsmetoden, med eller
utan utstyrsel.......................................................................................... 6,4 %
49.10 Almanackor, alla slag, av papper eller papp, almanacksblock
härunder inbegripna.............................................................................. fri
49.11
Andra tryckalster, härunder inbegripet tryckta bilder; foto
grafier ........................................................................................................ fri
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
117
ELFTE AVDELNINGEN
Textilvaror
Anmärkningar
1. Denna avdelning omfattar icke:
a) borst och andra djurhår till borstbinderiarbeten (nr 05.02) samt tagel och avfall därav
(nr 05.03);
b) människohår och varor därav (nr 05.01, 67.03 och 67.04); filterdukar och grova vävnader
av människohår för oljepressning eller liknande ändamål hänföres dock till nr 59.17;
c) vegetabiliska material, hänförliga till 14 kap.;
d) asbestfibrer (nr 25.24) och varor av asbest (nr 68.13 och 68.14);
e) varor, hänförliga till nr 30.04 eller 30.05, såsom vadd, bindor och liknande artiklar för
medicinskt eller kirurgiskt bruk, samt steril suturtråd för kirurgiskt bruk;
f) ljuskänslig väv (nr 37.03);
g) enfibertråd med ett största tvärmått av mer än 1 mm och remsor, såsom konstbast o. d.,
med större bredd än 5 mm, av plast (39 kap.) samt flätor och vävnader av dylik tråd eller
av dylika remsor (46 kap.);
h) vävnader, stampad filt och fiberduk, impregnerade, överdragna eller laminerade med
gummi, och varor därav, hänförliga till 40 kap.;
ij) hudar och skinn med hårbeklädnad (41 och 43 kap.), varor av pälsskinn, hänförliga till
nr 43.03, samt konstgjord päls och varor därav, hänförliga till nr 43.04;
k) artiklar, hänförliga till nr 42.01 eller 42.02;
l) cellulosavadd (48 kap.);
m) skodon och delar därtill samt damasker och liknande artiklar, hänförliga till 64 kap.;
n) huvudbonader och delar därtill, hänförliga till 65 kap.;
o) hårnät (nr 65.05 eller 67.04, alltefter beskaffenheten);
p) varor, hänförliga till 67 kap.;
q) tråd, snören och vävnader, överdragna med slipmedel (nr 68.06);
r) glasfibrer och varor därav samt etsbroderier och andra broderier utan synlig botten, där
brodertråden består av glasfibrer (70 kap.);
s) artiklar, hänförliga till 94 kap. (möbler, sängkläder o. d.);
t) artiklar, hänförliga till 97 kap. (leksaker, spel och sportartiklar).
2. A. Textilvaror, hänförliga till 50—57 kap. och innehållande två eller flera olika slag av textil
material (biandvaror), tulltaxeras sålunda:
a) varor, innehållande sammanlagt mer än 10 viktprocent textilfibrer, hänförliga till
50 kap. (natursilke), tulltaxeras enligt detta kapitel och hänföres till det tulltaxe
nummer, som avser det slag av natursilke, som ingår till största kvantiteten efter vikten
räknat;
b) andra varor tulltaxeras såsom varor av det textilmaterial, som ingår till största kvan
titeten efter vikten räknat.
B. Vid tillämpningen av dessa regler gäller:
a) garn av textilfibrer i förening med metalltråd etc. (nr 52.01) anses med sin hela vikt
utgöra ett särskilt textilmaterial; i vävnader ingående metalltråd anses utgöra textil
material;
b) där ett tulltaxenummer avser flera textilmaterial (t. ex. olika slag av natursilke eller
kardad fårull och kammad fårull), anses dessa tillsammans utgöra ett enda textil
material;
c) hänsyn skall icke tagas till vikten av andra i varorna ingående beståndsdelar än textil
material, dock med undantag av sådana fall som avses i B a här ovan.
C. Reglerna under A och B här ovan gäller även vid tillämpningen av anm. 3 och 4 här
nedan.
C:l.a) Däri 58—60 kap. under ett och samma tulltaxenummer olika tullsatser är föreskrivna
för varor av olika textilmaterial, äger reglerna under A och B här ovan motsvarande
tillämpning (med iakttagande i förekommande fall av reglerna i c här nedan),
b) Där i 61 eller 62 kap. särskild tullsats är föreskriven för artiklar av ändlösa synte
tiska eller konstgjorda textilfibrer, tillämpas denna tullsats endast på artiklar av
sådan vävnad eller annan textilvara, för vilken särskild tullsats är föreskriven med
hänsyn till innehållet av fibrer av nyssnämnda slag.
118
c) Beträffande artiklar, som är tillverkade genom sömnad e. d. av olika material, skall
tulltaxeringen grundas på det material, som bildar övertyg eller annars ger varan dess
karaktär.
3. A. Såsom bind- och segelgarn, tågvirke och linor tulltaxeras, med i B här nedan nämnda un
dantag, följande slag av garn, enkelt eller flertrådigt (en eller flera gånger tvinnat):
a) garn av natursilke eller konstgjorda textilfibrer (härunder inbegripet garn av två
eller flera till 51 kap. hänförliga enfibertrådar), vägande per m mer än 2 g (18 000
denier);
b) garn av syntetiska textilfibrer (härunder inbegripet garn av två eller flera till 51 kap.
hänförliga enfibertrådar), vägande per m mer än 1 g (9 000 denier);
c) garn av mjuk hampa eller av lin:
polerat eller glättat, vägande per 7 000 m, efter det enkla garnet räknat, mer än
1 kg;
opolerat och oglättat, vägande pr m mer än 2 g;
d) garn av kokosfibrer, med minst tre parter;
e) garn av andra vegetabiliska fibrer, vägande per m mer än 2 g;
f) garn med förstärkning av metall.
B. Såsom bind- och segelgarn, tågvirke och linor tulltaxeras icke:
a) garn av ull, tagel eller andra djurhår eller av papper, utan förstärkning av metall;
b) syntetiska eller konstgjorda textilfibrer i fiberknippen, kam-, kard- och sträckband
samt förgarn av dylika fibrer;
c) gut; imiterad katgut av natursilke eller av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer;
enfibertråd, hänförlig till 51 kap.;
d) garn i förening med metalltråd etc. (nr 52.01), ej utgörande garn med förstärkning av
metall;
e) sniljgarn och överspunnet garn, hänförliga till nr 58.07.
4. A. Såsom garn i detaljhandelsuppläggningar anses, med i B här nedan nämnda undantag:
a) garn i nystan, på kartor, bobiner eller hylsor eller i liknande uppläggningar, allt för
så vitt vikten per styck av uppläggningarna (inklusive eventuellt förekommande in
lägg) utgör, i fråga om:
garn av lin eller rami, högst 200 g;
garn av natursilke eller ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer, högst 85 g;
annat garn, högst 125 g;
b) garn i härvor eller dockor, vägande per styck, i fråga om:
garn av natursilke eller ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer, högst 85 g;
annat garn, högst 125 g.
c) garn i härvor, som genom pasmagarn uppdelats i flera av varandra oberoende lika
pasmor, vägande per styck, i fråga om:
garn av natursilke eller ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer, högst 85 g;
annat garn, högst 125 g.
B. Reglerna i A här ovan tillämpas icke på:
a) enkelt garn, annat än:
oblekt, enkelt garn av ull eller fina djurhår; blekt, färgat eller tryckt enkelt garn av
ull eller fina djurhår, vägande per 2 000 m mer än 1 kg;
b) flertrådigt garn (en eller flera gånger tvinnat), oblekt:
av natursilke, oavsett uppläggningens art;
av annat textilmaterial (dock icke ull och fina djurhår), i härvor;
c) flertrådigt garn (en eller flera gånger tvinnat) av natursilke, blekt, färgat eller tryckt,
vägande per 75 000 m högst 1 kg;
d) enkelt eller flertrådigt garn (en eller flera gånger tvinnat), oavsett textilmaterialet:
i härvor, korshasplat;
upplagt på spolstommar av sådana slag, som användes inom textilindustrin (t. ex.
tvinnspolar, cops eller koniska rullar).
5. a) Med gasvävnader enligt nr 55.07 förstås sådana vävnader, i vilka över hela ytan eller del
därav närliggande varptrådar parvis eller gruppvis slingrar sig om varandra ett halvt,
ett helt eller mer än ett helt varv, så att slingor bildas, vilka omsluter inslagstrådarna.
b) Med tyll, trådgardinsvävnader och nälknytningar, omönsirade, förstås sådana varor, som över
hela ytan består av ett enda system av regelbundna maskor av samma form och storlek,
utan mönster och utan fyllning i maskorna. Vid tillämpning av denna regel skall hänsyn
icke tagas till sådana vid bindpunkterna förekommande mindre öppningar, som samman
hänger med bildandet av maskorna.
6. Med konfektionerade artiklar förstås:
a) varor, tillskurna, av annan än kvadratisk eller rektangulär form;
b) varor, som i och med vävningen erhållit sin slutliga form och som omedelbart eller efter
isärklippning men utan sömnad eller annan kompletterande bearbetning är färdiga för direkt
användning (t. ex. vissa putsdukar, handdukar, borddukar, halsdukar och filtar);
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967
119
c) varor, som är fållade (andra än längdvaror som skurits ur bredare stycken och fållats
endast till förhindrande av upprispning) eller försedda med knutna fransar (knutna a'
vävtrådar eller särskilda trådar) i någon av kanterna;
d) varor, som är tillskurna och som undergått bearbetning, bestående i utdragning av trådar;
e) varor, som är hopfogade genom sömnad, klistring eller på annat sätt (dock ej längdvaror’
bestående antingen av flera hopskarvade längder av ett och samma material eller av två
eller flera på varandra lagda och sammanfogade skikt, även med mellanlägg av vadd).
50—57 kap. omfattar icke artiklar, som enligt anm. 6 anses som konfektionerade; detta gäller
även 58—60 kap., om ej annat framgår av dessa kapitel. 50—57 kap. omfattar icke varor,
hänförliga till 58 eller 59 kap.
i
'
.L .
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
121
50 kap. Natursilke
50.01
Silkeskokonger, lämpade för avhaspling........................................... fri
50.02 Råsilke, icke snott eller tvinnat.......................................................... fri
50.03 Avfall av natursilke (härunder inbegripet schappesilke och
bourettesilke ävensom silkeskokonger, icke lämpade för avhasp
ling, samt rivna varor).......................................................................... fri
50.04 Garn av natursilke, annat än schappesilke och bourettesilke,
ej i detalj handelsuppläggningar.........................................................
4,8
%
50.05 Garn av schappesilke, ej i detaljhandelsuppläggningar............... 4,8 %
50.06 Garn av bourettesilke, ej i detaljhandelsuppläggningar............... 4,8 %
50.07 Garn av natursilke i detaljhandelsuppläggningar.......................... 4,8 %
50.08 Gut; ävensom imiterad katgut av natursilke.................................. fri
50.09 Vävnader av natursilke, annat än bourettesilke:
A. innehållande enbart natursilke .................................................... 5 %
B. andra .................................................................................................
9
%
50.10 Vävnader av bourettesilke:
A. innehållande enbart natursilke.....................................................
5
%
B. andra.................................................................................................... 9 %
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
123
51 kap. Ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer
Anmärkningar
1. Med syntetiska och konstgjorda textilfibrer förstås i tulltaxan fibrer eller enfibertrådar, fram
ställda av organiska polymerer:
a) genom polymerisation eller kondensation av organiska monomerer, såsom polyamider,
polyestrar, polyuretaner och polyvinylderivat (syntetiska textilfibrer); eller
b) genom kemisk omvandling av naturliga organiska polymerer (cellulosa, kasein, protein,
alginat etc.), såsom viskosrayon-, kopparrayon-, acetat- och alginatfibrer (konstgjorda
textilfibrer).
2. Fiberknippen för framställning av korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer tulltaxeras
icke enligt nr 51.01 utan hänföres till 56 kap.
3. Till garn av ändlösa fibrer hänföres icke garn, i vilket flertalet fibrer avskurits eller avslitits
genom att garnet passerat särskilda maskiner (56 kap.).
4. Enfibertråd av syntetiskt eller konstgjort textilmaterial med ett största tvärmått av högst
1 mm tulltaxeras enligt nr 51.01, om vikten per in understiger 6,6 mg (60 denier), annars
enligt nr 51.02. Enfibertråd med ett största tvärmått av mer än 1 mm hänföres till 39 kap.
Remsor (konstbast o. d.) av syntetiskt eller konstgjort textilmaterial hänföres till nr 51.02,
om bredden uppgår till högst 5 mm, eljest till 39 kap.
51.01 Garn av ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer, ej i
detalj handelsuppläggningar:
A. av syntetiska textilfibrer:
1. cordgarn....................................................................................... 14,8 %
2
. annat............................................................................................. fri
B. av konstgjorda textilfibrer:
1
. avsett att användas uteslutande för tillverkning av väv
nader, hänförliga till nr 51.04 B. 2. a.................................... 7 %
2. annat............................................................................................. 18,4 %,
dock minst
142: -— per
100 kg
51.02 Enfibertråd, remsor (konstbast o. d.) och imiterad katgut av
syntetiskt eller konstgjort textilmaterial:
A. av syntetiskt textilmaterial........................................................... fri
B. av konstgjort textilmaterial.......................................................... 17 %
51.03 Garn av ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer i
detalj handelsuppläggningar:
A. av syntetiska textilfibrer................................................................ fri
B. av konstgjorda textilfibrer............................................................ 18,4 %
51.04 Vävnader av ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer,
härunder inbegripet vävnader av enfibertråd eller remsor,
hänförliga till nr 51.01 eller 51.02:
A. av syntetiskt textilmaterial:
1
. cordväv......................................................................................... 14,8 %
2
. andra slag.....................................................................................
12
%
B. av konstgjort textilmaterial:
1. cordväv......................................................................................... 18,4 %,
dockminst
165: — per
100 kg
124
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
51 kap.
2. andra slag med en vikt per m2 av:
a. 500 g eller däröver................................................................ 7 %
b. mindre än 500 g:
a.
innehållande minst 85 % ändlöst konstgjort textil
material eller vägande per m2 mindre än 200 g....
18,4 %,
dock minst
644: — per
100 kg
fi.
andra.................................................................................... 18,4%,
dockminst
460: — per
100
kg
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967
125
52 köp. Textilvaror i förening med metall
52.01 Garn av textilfibrer i förening med metalltråd (garn över-
spunnet med metalltråd härunder inbegripet) eller överdraget
med metall:
A. avsett att användas uteslutande för tillverkning av elektriska
ledningssnören................................................................................... fri
B. andra slag........................................................................................... 17 %
52.02 Vävnader av metalltråd eller av till nr 52.01 hänförligt garn,
för tillverkning av kläder, för heminredning eller liknande
ändamål.................................................................................................... 17 %
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967
127
53 kap. Ull och andra djurhår
Anmärkning
Med fina djurhår förstås hår av alpacka, lama, vikunja, jak, kamel, annan get än vanlig get, såsom
angöra-, tibet- och kaschmirget, kanin (även angorakanin), hare, bäver, nutria och bisamråtta.
53.01
Ull av får, okardad och okammad..................................................... fri
53.02 Andra djurhår (fina eller grova), okardade och okammade........ fri
53.03 Avfall av fårull eller andra djurhår (fina eller grova), icke
rivet........................................................................................................... fri
53.04 Rivna varor av fårull eller andra djurhår (fina eller grova) .... fri
53.05 Fårull och andra djurhår (fina eller grova), kardade eller kam
made .......................................................................................................... fri
53.06 Kardgarn av fårull, ej i detaljhandelsuppläggningar..................... 5 %
53.07 Kamgarn av fårull, ej i detalj handelsuppläggningar..................... 6 %
53.08 Garn av fina djurhår (kardade eller kammade), ej i detalj-
handelsuppläggningar:
A. kardgarn............................................................................................. 5 %
B. kamgarn.............................................................................................
6
%
53.09
Garn av tagel eller andra grova djurhår, ej i detaljhandelsupp-
läggningar:
A. t. o. m. nr
6
metrisk numrering................................................... 5 %
B. över nr 6............................................................................................. fri
53.10 Garn av fårull, tagel eller andra djurhår (fina eller grova) i
detalj handelsuppläggningar.................................................................
6
%
53.11
Vävnader av fårull eller fina djurhår:
A. innehållande minst 40 viktprocent ändlösa konstgjorda
textilfibrer:
1. vägande per m
2
200 g eller däröver....................................... 18,4 %,
dock minst
460: — per
100
kg
2. vägande per m
2
mindre än 200 g........................................... 18,4 %,
dock minst
644: —• per
100 kg
B. andra slag........................................................................................... 14 %,
dock minst
400: — per
100
kg
53.12 Vävnader av grova djurhår, andra än tagel.................................... 11 %,
dock minst
360: -— per
100 kg
53.13 Vävnader av tagel............................................................................... 11 %,
dock minst
360: — per
100 kg
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
129
54 kap. Lin och rami
54.01
Lin, oberett eller berett men icke spunnet; blånor och avfall
av lin, rivna varor härunder inbegripna........................................... fri
54.02 Rami, oberedd eller beredd men icke spunnen; blånor och avfall
av rami, rivna varor härunder inbegripna....................................... fri
54.03
Garn av lin eller rami, ej i detaljhandelsuppläggningar:
A. enkelt:
1. t. o. m. nr 35 engelsk numrering............................................. 8,6 %
2. över nr 35..................................................................................... fri
B. flertrådigt........................................................................................... 9,2 %
54.04 Garn av lin eller rami i detaljhandelsuppläggningar..................... 9,2 %
54.05 Vävnader av lin eller rami................................................................... 13,6 %
5 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr ISO
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
131
55 kap. Bomull
55.01
55.02
55.03
55.04
55.05
55.06
55.07
55.08
55.09
Bomull, okardad och okammad..........................................................
Bomullslinters.........................................................................................
Avfall av bomull (rivna varor härunder inbegripna), okardat
och okammat...........................................................................................
Bomull, kardad eller kammad............................................................
Garn av bomull, ej i detalj handelsuppläggningar:
A. sytråd..................................................................................................
B. annat:
1. t. o. m. nr 89 engelsk numrering.............................................
2. över nr 89.....................................................................................
Garn av bomull i detalj handelsuppläggningar:
A. sytråd..................................................................................................
B. annat ...................................................................................................
Gasvävnader av bomull........................................................................
Frottévävnader av bomull...................................................................
Andra vävnader av bomull:
A. innehållande minst 40 viktprocent ändlösa konstgjorda
textilfibrer:
1. vägande per m2
200 g eller däröver.......................................
fri
fri
fri
13 %
7,6 %
fri
13 %
8 %
13 %
13 %
18,4%,
dock minst
460: — per
100 kg
2
. vägande per m
2
mindre än
200
g........................................... 18,4 %,
dock minst
644: — per
100
kg
B. andra slag........................................................................................... 13%
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
133
56 kap. Korta syntetiska eller konstgjorda textilfihrer
Anmärkning
Med fiberknippe enligt nr 56.02 förstås ett sådant knippe, som består av en samling parallella
fibrer, vilka alla är av samma längd som knippet, och som:
a) har en längd av mer än 2 m;
b) är snott mindre än 5 varv per m;
c) består av fibrer med en vikt per m understigande 6,6 mg (60 denier);
d) är sträckt så att det icke kan ytterligare sträckas till mer än dubbla ’längden (gäller endast i
fråga om syntetiskt textilmaterial);
e) har en vikt per in:
i fråga om konstgjort textilmaterial, av mer än 0,5 g (4 500 denier);
i fråga om syntetiskt textilmaterial, av mer än 1,66 g (15 000 denier).
Fiberknippen med en längd av högst 2 m hänföres till nr 56.01.
56.01
Korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer, icke kardade,
kammade eller på annat sätt beredda för spinning:
A. syntetiska textilfibrer...................................................................... 64%
B. konstgjorda textilfibrer..................................................................
7
’g %
56.02 Fiberknippen för framställning av korta syntetiska eller konst
gjorda textilfibrer;
A. av syntetiska textilfibrer ............................................................. 6,4 %
B. av konstgjorda textilfibrer............................................................. 7,6 %
56.03 Avfall av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (ändlösa eller
korta), garnavfall och rivna varor härunder inbegripna, icke
kardat, kammat eller på annat sätt berett för spinning:
A. av syntetiskt textilmaterial ........................................................ 6,4 %
B. av konstgjort textilmaterial ........................................................ 7,6 %
56.04 Korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer och avfall av
syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (ändlösa eller kor
ta), kardade, kammade eller på annat sätt beredda för spinning;
A. syntetiska textilfibrer...................................................................... 6,4%
B. konstgjorda textilfibrer................................................................. 7 g 0^
56.05
Garn av korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (eller
av avfall av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer), ej i de-
taljhandelsuppläggningar:
A. t. 0. m. nr 89 engelsk bomullsnumrering.................................... 10 6 °/
B. över nr 89........................................................................................... fri
0
56.06 Garn av korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (eller
av avfall av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer) i detalj-
handelsuppläggningar............................................................................ 10,6 %
56.07 Vävnader av korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (eller
av avfall av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer):
A. innehållande minst 40 viktprocent ändlösa konstgjorda
textilfibrer:
1
. vägande per nr
2
200
g eller däröver....................................... 18,4 %,
dock minst
460: — per
100 kg
2. vägande per m2 under 200 g ................................................ 18,4%,
dock minst
644: — per
100
kg
B. andra slag...........................................................................................
13
0
^
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
135
57.01
57.02
57.03
57.04
57.05
57.06
57.07
57.08
57.09
57.10
57.11
57.12
57 kap. Andra vegetabiliska textilfibrer; garn av papper och
vävnader därav
Mjuk hampa (Canabis sativa), oberedd eller beredd men icke
spunnen; blånor och avfall av mjuk hampa, rivna varor härunder
inbegripna........................................................
Manillafibrer (Abaca eller Musa textilis), oberedda eller beredda
men icke spunna; blånor och avfall av manilla, rivna varor
härunder inbegripna..........................................
Jute, oberedd eller beredd men icke spunnen; blånor och avfall
av jute, rivna varor härunder inbegripna................................
Andra vegetabiliska textilfibrer, oberedda eller beredda men
icke spunna; avfall av dylika textilfibrer, rivna varor härunder
inbegripna......................................................
Garn av mjuk hampa:
A. enkelt:
1. t. o. m. nr 35 engelsk numrering...........................................
2. över nr 35.....................................................
B. flertrådigt.....................................................
Garn av jute:
A. enkelt............................................................
B. flertrådigt.........................................................
Garn av andra vegetabiliska textilfibrer:
A. av kokosfibrer.....................................................
B. av andra fibrer:
1. enkelt.............................................................
2. flertrådigt.....................................................
Garn av papper:
A. enkelt............................................................
B. flertrådigt.............................................................
Vävnader av mjuk hampa....................................................
Vävnader av jute:
A. med en bredd av högst 150 cm och en vikt av 310 g eller
mer per ma..................................................
B. andra ..................................................................
Vävnader av andra vegetabiliska textilfibrer:
A. av kokosfibrer utan inblandning av andra textilfibrer...........
B. av andra fibrer..............................................................
Vävnader av pappersgarn.................................................
fri
fri
fri
fri
8,6
%
fri
9,2 %
8,6
%
9,2 %
fri
8,6
%
9,2 %
8,6
%
9,2 %
13,6 %
8
%
10,6
%
fri
H,2 %
10,6
%
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
137
58 kap. Mattor, gobelänger o. d.; sammets-, plysch-, ögle- och snilj-
vävnader; band; snörmakeriarbeten; tyll och nätknytningar;
spetsar; broderier
Anmärkningar
1. Till detta kapitel hänföres icke vävnader med impregnering eller överdrag, elastiska vävnader,
innehållande gummitråd, driv- och transportremmar samt andra varor, hänförliga till 59 kap.
Broderier med botten av textilmaterial hänföres emellertid till nr 58.10.
2. Såsom mattor enligt nr 58.01 och 58.02 tulltaxeras även liknande artiklar, som företer de för
golvmattor utmärkande kännetecknen men som icke är avsedda att placeras på golv. Dessa
nummer omfattar icke mattor av stampad filt, vilka hänföres till 59 kap.
3. Med band enligt nr 58.05 förstås:
a) vävnader, bestående av varp och inslag (sammetsvävnader härunder inbegripna), med en
bredd av högst 30 cm och med vävd stad vid båda kanterna; remsor med en bredd av högst
30 cm, klippta ur vävnad med varp och inslag, under förutsättning att de är försedda med
stadkanter, vävda, klistrade eller åstadkomna på annat sätt;
b) vävnader med varp och inslag, vävda i slangform, med en bredd i platt skick av högst 30
cm;
c) s. k. snedremsor med invikta kanter och en bredd i ovikt skick av högst 30 cm.
Band med vävd frans tulltaxeras såsom snörmakeriarbeten (nr 58.07).
4. Nr 58.08 omfattar icke av bind- eller segelgarn, tågvirke eller linor tillverkade nät eller nät
knytningar, vilka är upptagna i nr 59.05.
5. Såsom broderier enligt nr 58.10 tulltaxeras även arbeten med påsydda paljetter eller pärlor
eller med på dylikt sätt anbragta applikationer av textilmaterial eller annat material samt
arbeten, broderade med metalltråd eller glasfibrer. Enligt nr 58.10 tulltaxeras icke sådana
broderade artiklar, som avses i nr 58.03.
6. Till detta kapitel hänföres även artiklar av metalltråd, för beklädnad, heminredning eller
liknande ändamål.
58.01 Mattor, knutna, även konfektionerade ........................................... fri
58.02 Andra mattor, även konfektionerade; kelims och liknande
vävnader, även konfektionerade:
A. av kokosfibrer utan inblandning av andra textilfibrer.......... fri
B. av annat textilmaterial.................................................................. 12 %
58.03 Gobelänger och liknande artiklar, handvävda eller hand-
broderade (med petits points, korsstygn e. d.), även konfek
tionerade .................................................................................................. 11,2 %
58.04 Sammets-, plysch-, ögle- och sniljvävnader, ej hänförliga till
nr 55.08 eller 58.05 ...................................................................................... 13 %
58.05 Band, ej hänförliga till nr 58.06, härunder inbegripet band,
bestående av sammanklistrade parallella trådar eller fibrer:
A. sammets-, plysch-, ögle- och sniljband...................................... 13,2 %
B. andra slag:
1. av ändlösa syntetiska textilfibrer.......................................... 12 %
2. av ändlösa konstgjorda textilfibrer........................................ 18,4 %,
dock minst
620: — per
100
kg
3. av jute.................................................................................................. 8 %
4. av annat textilmaterial.............................................................. 13,2 %
5f Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 saml. Nr 150
138
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
58 kap.
58.06 Etiketter, märken och liknande artiklar, vävda, icke broderade,
som längdvara eller tillskurna:
A. av ändlösa syntetiska textilfibrer................................................ 12 %
B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer............................................. 18,4 %
C. av annat textilmaterial.................................................................. 13,2 %
58.07 Sniljgarn och sniljer; överspunnet garn (annat än garn, hän-
förligt till nr 52.01, och överspunnet tagelgarn); flätor, snör-
makeriarbeten och dylika arbeten, som längdvara; tofsar,
pomponger o. d.:
A. sniljgarn och sniljer:
1
. av bomull................................................................................. ....
8
%
2. av annat textilmaterial............................................................. 11,2 %
B. andra slag:
1. av ändlösa syntetiska textilfibrer............................................... 12 %
2. av ändlösa konstgjorda textilfibrer........................................... 18,4 %
3. av annat textilmaterial................................................................. 13,2 %
58.08 Tyll, trådgardinsvävnad och nätknytningar, omönstrade:
A. fisknät:
1. av bomull...................................................................... 100 kg
25: —
2. av annat textilmaterial.............................................. 100 kg
45: —
B. andra slag:
1
. av ändlösa syntetiska textilfibrer...............................................
12
%
2. av ändlösa konstgjorda textilfibrer........................................... 18,4 %
3. av annat textilmaterial................................................................. 14,2 %
58.09 Tyll, trådgardinsvävnad och nätknytningar, mönstrade; spetsar
och spetsvävnader (hand- eller maskingjorda), som längdvara
eller i form av s. k. motiv:
A. av ändlösa syntetiska textilfibrer..................................................... 12 %
B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer................................................ 18,4 %
C. av annat textilmaterial...................................................................... 14,2 %
58.10 Broderier, som längdvara eller i form av s. k. motiv:
A. av ändlösa syntetiska textilfibrer.................................................... 10,8 %
B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer................................................ 18,4 %
C. av annat textilmaterial...................................................................... 12,6 %
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
139
59 kap. Vadd och stampad filt; bind- och segelgarn , tågvirke och linor
samt varor därav; vävnader för speciella ändamål; vävnader med
impregnering eller överdrag; textilvaror för tekniskt bruk
Anmärkningar
1. Med vävnader avses i detta kapitel, förutom egentliga vävnader, hänförliga till 50—57 kap.
eller nr 58.04, även band, hänförliga till nr 58.05, flätor, snörmakeriarbeten och dylika arbeten,
hänförliga till nr 58.07, tyll, trådgardinsvävnad och nätknytningar, hänförliga till nr 58.08
eller 58.09, spetsar och spetsvävnader, hänförliga till nr 58.09, samt trikåväv, hänförlig till
nr 60.01.
2. Nr 59.08 och 59.12 tillämpas icke på vävnader, vilkas impregnering eller överdrag icke fram
träder synbart eller endast medfört en förändring av varans färg. Nr 59.12 tillämpas icke på
vävnader med mönster, som åstadkommits genom målning (andra än målade teaterkulis
ser, ateljéfonder o. d.) eller genom beläggning med stoft, korkpulver e. d., ej heller på väv
nader med normal appretering av stärkelse eller liknande ämne.
3. Som vävnader enligt nr 59.11 tulltaxeras:
a) vävnader, impregnerade, överdragna eller laminerade med gummi:
vägande per m2 högst 1 500 g; eller
vägande per in2 mer än 1 500 g och innehållande mer än 50 viktprocent textilmaterial;
b) vävnadsliknande varor, bestående av parallellt ordnade trådar av textilmaterial, samman
klistrade med gummi, oavsett vikten per m2;
c) plattor, duk och band av poröst gummi i förening med vävnad, andra än varor, som i
enlighet med anm. 2 sista stycket till 40 kap. skall hänföras till nämnda kapitel.
4. Till nr 59.16 hänföres icke:
a) driv- och transportremmar, som längd vara eller i avpassade längder, med en tjocklek av
mindre än 3 mm;
b) driv- och transportremmar, impregnerade, överdragna eller laminerade med gummi
eller tillverkade av garn av textilmaterial, impregnerat eller överdraget med gummi
(nr 40.10).
5. Nr 59.17 tillämpas på följande varor, som skall anses icke hänförliga till annat nummer
i elfte avd.:
a) följande textilvaror (ej hänförliga till nr 59.14—59.16), nämligen
vävnader, stampad filt och vävnader i förening med stampad filt, överdragna eller lamine
rade med gummi, läder eller annat material, för tillverkning av kardbeslag, samt andra
dylika varor för tekniskt ändamål;
siktduk;
filterdukar och grova vävnader för oljepressning eller liknande tekniskt ändamål, även.
av människohår;
dubbelvävd filt och slangformig eller ändlös vävd filt (vare sig enkel- eller dubbelvävd),
med eller utan impregnering eller överdrag, för användning vid papperstillverkning eller
för annat tekniskt ändamål;
vävnader med förstärkning av metall, för tekniskt ändamål;
vävnader, tillverkade av garn, hänförligt till nr 52.01, för användning vid papperstillverk
ning eller för annat tekniskt ändamål;
snören, flätor och liknande textilvaror, även med impregnering eller överdrag eller med
förstärkning av metall, för packnings- eller smörjningsändamål;
b) artiklar för tekniskt bruk (ej hänförliga till nr 59.14—59.16), såsom polerskivor, packningar
och andra maskindelar.
59.01 Vadd samt varor av vadd; stoft, noppor o. d. av textilmaterial:
A. vadd samt varor av vadd:
1. sanitetsbindor och sanitetstamponger................................... 12,6 %
2. andra slag..................................................................................... 9,6 %
B. stoft, noppor o. d............................................... ............................... fri
140
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
59 kap.
59.02 Stampad filt (härunder inbegripet s. k. nålad filt) samt varor
av stampad filt, även med impregnering eller överdrag............. 10,6 %
59.03 Fiberduk samt varor därav, även med impregnering eller över
drag ............................................................................................................ 10,6 %
59.04 Bind- och segelgarn samt tågvirke och linor, även flätade:
A. av ändlösa syntetiska textilfibrer................................................ 14,2 %
B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer............................................. 18,4 %
C. av annat textilmaterial:
1
. enkelt.............................................................................................
8,6
%
2. flertrådigt..................................................................................... 9,2 %
59.05 Nät som längdvara eller i avpassade stycken och varor av nät,
tillverkade av i nr 59.04 upptaget material; avpassade fisknät
samt andra fiskredskap av nät, tillverkade av garn, tågvirke
eller linor:
A. fisknät samt andra fiskredskap av nät:
1. av bomull...................................................................... 100 kg
25: —
2. av annat textilmaterial.............................................. 100 kg
45: —
B. andra slag:
1
. av ändlösa syntetiska textilfibrer ...................................... 15 %
2. av ändlösa konstgjorda textilfibrer........................................ 20 %
3
. av annat textilmaterial.............................................................
10
%
59.06 Andra varor av garn, bind- eller segelgarn, tågvirke eller linor,
med undantag av vävnader och varor därav:
A. av ändlösa syntetiska textilfibrer............................................... 14,2 %
B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer............................................. 18,4 %
C. av annat textilmaterial.................................................................. 9,2
//0
59.07 Vävnader, överdragna med gummi arabicum eller med stärkelse-
klister eller liknande ämne, för inbindning av böcker eller för
tillverkning av etuier eller för liknande ändamål; kalkerväv; väv
nader, beredda för målning; kanfas och liknande vävnader för
tillverkning av hattar:
A. bokbindarklot................................................................................... 8 %
B. andra slag........................................................................................... 12,6 %
59.08 Vävnader, impregnerade eller överdragna med cellulosaderivat
eller andra plaster:
A. bokbindarklot...................................................................................
8
%
B. andra slag........................................................................................... 12,6 %
59.09 Vaxduk och andra vävnader, impregnerade eller överdragna
med olja eller preparat på basis av torkande olja......................... 12,6 %
59.10 Linoleummattor och med linoleummassa belagda vävnader
ävensom mattor med botten av textilmaterial och överdrag av
annan massa, även i tillskurna stycken........................................... 9,4 %
59.11 Vävnader, impregnerade, överdragna eller laminerade med
gummi, andra än trikåväv:
A. cordväv av ändlösa syntetiska textilfibrer................................ 14,8 %
B. cordväv av ändlösa konstgjorda textilfibrer............................ 18,4 %,
dock minst
175: — per
00 kg
C. andra slag........................................................................................... 12,6 %
59.12 Vävnader med annan impregnering eller annat överdrag;
målade teaterkulisser, ateljéfonder o. d............................................. 12,6 %
59 kap.
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
141
59.13 Elastiska vävnader, andra än trikåväv, av textilmaterial i
förening med gummitråd:
A. band:
1. av ändlösa syntetiska textilfibrer .......................................... 12%
2. av ändlösa konstgjorda textilfibrer...................................... 17,2 %,
dock minst
500: — per
100 kg
3. av annat textilmaterial ............................................................ 12,6 %
B. andra:
1
. av ändlösa syntetiska textilfibrer...........................................
11
.
2
%
2
. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.......................................... 17,2 %
3. av annat textilmaterial............................................................. 11,8 %
59.14 Vekar av textilmaterial, vävda, flätade eller stickade, för lampor,
kaminer, ljus o. d.; glödstrumpor, även impregnerade, samt
slangformiga ämnen därtill..................................................................
10,4
%
59.15 Brandslangar och liknande slangar av textilmaterial, även ar
merade eller försedda med beslag eller kopplingar av annat
material........................................................................................................ 10,6 %
59.16 Driv- och transportremmar av textilmaterial, även förstärkta
med metall eller annat ämne.............................................................. 9,6 %
59.17 Andra textilvaror för tekniskt bruk:
A. siktduk................................................................................................ 7,6 %
B. filter-, tryck- och pressduk ......................................................... 10,6 %
C. andra slag.............................................................................................. 10,2 %
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
143
60 kap. Trikåvaror
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
a) virkade spetsar, hänförliga till nr 58.09;
b) trikåvaror, hänförliga till 59 kap.;
c) korsetter, gördlar, höfthållare, bysthållare, hängslen, strumphållare, strumpeband och
liknande artiklar (nr 61.09);
d) begagnade kläder och andra artiklar, hänförliga till nr 63.01;
e) ortopediska artiklar, brockband o. d. (nr 90.19).
2. Till nr 60.02—60.06 (och ej till 61 och 62 kap.) hänföres icke blott direkt framställda artiklar
(även icke färdiga eller icke kompletta) av trikå utan även artiklar, tillverkade av trikåväv
genom sömnad e. d. (konfektionerade), delar av trikå till sådana varor härunder inbegripna.
3. Såsom trikåvaror, innehållande gummi, enligt nr 60.06 anses icke trikåvaror, endast försedda
med resårband e. d., innehållande gummi.
4. Till detta kapitel hänföres även artiklar av metalltråd, för beklädnad, heminredning eller
liknande ändamål.
5. Med trikåvaror, innehållande gummi, avses i detta kapitel:
a) trikåvaror av textilmaterial i förening med gummitråd;
b) trikåvaror, impregnerade, överdragna eller laminerade med gummi eller tillverkade av
garn, impregnerat eller överdraget med gummi.
60.01
Trikåväv, icke innehållande gummi:
A. av ändlösa syntetiska textilfibrer................................................ 10 %
B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer............................................. 18,4 %
C. av annat textilmaterial.................................................................. 14;6
°/0
60.02 Vantar av trikå, icke innehållande gummi:
A. av ändlösa syntetiska textilfibrer................................................. 10 %
B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer............................................... 20 %
C. av annat textilmaterial................................................................... 15%
60.03
Strumpor, understrumpor, sockor, strumpskyddare och lik
nande artiklar av trikå, icke innehållande gummi:
A. av ändlösa syntetiska textilfibrer:
1
. damstrumpor med ett tullvärde per ett dussin par av:
a. mindre än 25: — .................................................................. 25 %
b. 25: — eller däröver ............................................................. 15%>
dock minst
6:25 per ett
dussin par
2
. andra slag.................................................................................... 15 %
B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer............................................. 18,4 %
C. av annat textilmaterial.................................................................. 14,2 %
60.04 Underkläder av trikå, icke innehållande gummi-
A. av ändlösa syntetiska textilfibrer................................................ 10 %
B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer............................................. 18,4 %,
dock minst
644: — per
100 kg
C. av fårull eller fina djurhår............................................................. 15%
D. av annat textilmaterial.................................................................. 15 %,
dockminst
400: — per
100
kg
60.05 Överkläder av trikå samt andra trikåvaror, icke innehållande
gummi:
A. av ändlösa syntetiska textilfibrer................................................ 13 %
B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer............................................. 17 %,
dock minst
700: — per
100
kg
C. av fårull eller fina djurhår............................................................. 15 %
D. av annat textilmaterial.................................................................. 15 %,
dock minst
400:—-per
100
kg
144
Iiungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
60 kap.
60.06 Trikåväv och andra trikåvaror, knäskydd och åderbrocks-
strumpor härunder inbegripna, innehållande gummi:
A. av ändlösa syntetiska textilfibrer.............................................. 12
%
B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer................ 18
%
C. av annat textilmaterial................................................................ 13
%
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
145
61 kap. Kläder och tillbehör därtill
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar endast varor av textilmaterial (metalltråd härunder inbegripen),
med undantag av trikåvaror; till nr 61.09 hänföres dock jämväl varor av trikå.
2. Till detta kapitel hänföres icke:
a) begagnade kläder och andra artiklar, hänförliga till nr 63.01;
b) ortopediska artiklar, brockband o. d. (nr 90.19).
3. Vid tillämpning av nr 61.01—61.04 gäller följande:
a) artiklar, som icke är igenkännliga såsom kläder för män eller gossar eller såsom kläder
för kvinnor eller flickor, tulltaxeras såsom kläder för kvinnor eller flickor (nr 61.02 och
61.04);
b) såsom kläder för småbarn anses endast sådana artiklar, som icke är igenkännliga såsom
avsedda uteslutande för gossar eller uteslutande för flickor. Såsom kläder för småbarn
tulltaxeras även blöjor och liknande spädbarnsartiklar.
4. Scarfar, halsdukar o. d. av kvadratisk eller nästan kvadratisk form, vilka icke har någon sida
större än 60 cm, tulltaxeras såsom näsdukar (nr 61.05). Näsdukar, som har någon sida större
än 60 cm, hänföres till nr 61.06.
5. Icke kompletta eller icke färdiga varor, härunder inbegripet tillformade stycken av trikå för
tillverkning av artiklar, hänförliga till nr 61.09, samt tillklippta stycken av annan textilvara
för tillverkning av hit hänförliga artiklar, tulltaxeras såsom motsvarande kompletta eller
färdiga varor.
61.01
Överkläder för män eller gossar:
A. av ändlösa syntetiska textilfibrer................................................
B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.............................................
C. av annat textilmaterial..................................................................
61.02
Överkläder för kvinnor, flickor eller småbarn:
A. av ändlösa syntetiska textilfibrer................................................
B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.............................................
C. av annat textilmaterial..................................................................
61.03 Underkläder för män eller gossar, härunder inbegripet kragar,
skjortbröst och manschetter:
A. av ändlösa syntetiska textilfibrer................................................
B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.............................................
C. av annat textilmaterial..................................................................
61.04 Underkläder för kvinnor, flickor eller småbarn:
A. av ändlösa syntetiska textilfibrer................................................
B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.............................................
C. av annat textilmaterial..................................................................
61.05 Näsdukar:
A. av ändlösa syntetiska textilfibrer................................................
B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.............................................
C. av annat textilmaterial..................................................................
61.06 Sjalar, scarfar, halsdukar, slöjor och liknande artiklar:
A. av ändlösa syntetiska textilfibrer................................................
B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.............................................
C. av annat textilmaterial..................................................................
61.07 Slipsar och liknande artiklar...............................................................
13 %
17%
13%
13 %
17%
15%
13%
17%
15%
13%
17%
15 %
11,2
%
18,4 %
13 %
12
%
18,4 %
13%
15,8 %
146
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
61 kap.
61.08 Kragar, isättningar, krås, manschetter, volanger och liknande
besättningsartiklar till kläder för kvinnor eller flickor:
A. av ändlösa syntetiska textilfibrer................................................ 13 %
B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer............................................. 16,6 %
C. av annat textilmaterial.................................................................. 14,2 %
61.09 Korsetter, gördlar, höfthållare, bysthållare, hängslen, strump
hållare, strumpeband och liknande artiklar (även av trikå),
även innehållande gummitråd:
A. av ändlösa syntetiska textilfibrer................................................ 13%
B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer............................................. 17%
C. av annat textilmaterial.................................................................. 15%
61.10 Vantar, strumpor och sockor, ej hänförliga till trikåvaror:
A. av ändlösa syntetiska textilfibrer................................................ 11,8 %
B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer................................................. 16,6 %
C. av annat textilmaterial...................................................................... 14,2 %
61.11
Konfektionerade tillbehör till kläder, såsom ärmlappar, axel
vaddar, skärp, muffar, ärmskyddare och fickor:
A. av ändlösa syntetiska textilfibrer................................................ 13 %
B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer................................................ 16,6 %
C. av annat textilmaterial...................................................................... 14,2 %
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
147
62 kap. Andra konfektionerade textilvaror
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar konfektionerade artiklar av textilmaterial, med undantag av trikå-
varor och varor av stampad filt eller av fiberduk.
2. Detta kapitel omfattar icke:
a) varor, hänförliga till 58, 59 eller 61 kap.;
b) begagnade kläder och andra artiklar, hänförliga till nr 63.01.
62.01
Res- och sängfiltar:
A. av vävnad hänförlig till nr 53.11, 53.12 eller 53.13 ........... 13%,
dock minst
300: — per
100
kg
B. andra .................................................................................................
13
%
62.02 Sänglinne, borddukar, handdukar och liknande artiklar; gar
diner och andra artiklar för rumsinredning:
A. av ändlösa syntetiska textilfibrer................................................ 12 %
B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.............................................. 20 %
C. av annat textilmaterial.................................................................. 14 %
62.03 Säckar och påsar för förpackning av varor:
A. synbarligen begagnade.................................................................... fri
B. andra slag:
1. tillverkade av juteväv vägande per m
2
310 g eller däröver
8
%
2. andra............................................................................................. 10,6 %
62.04 Presenningar, segel, markiser, tält och kampingartiklar............. 13,6 %
62.05 Andra konfektionerade textilvaror, tillskärningsmönster här
under inbegripna:
A. av ändlösa syntetiska textilfibrer:
1
. damm- och skurtrasor, poler- och putsdukar, tillskärnings-
mönster och s. k. wrappers ....................................................
12,6
%
2
. andra.............................................................................................
12,2
%
B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.............................................. 16,6 %
C. av annat textilmaterial.................................................................. 14,2 %
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
149
63 kap. Begagnade kläder och andra begagnade textilvaror; lump
63.01
Kläder och tillbehör därtill, res- och sängfiltar samt hushålls-
och rumsinredningsartiklar, av textilmaterial, ej hänförliga till
nr 58.01—58.03, ävensom, oavsett materialet, skodon och
huvudbonader, allt för så vitt varorna är synbarligen begagna
de och inkommer oförpackade eller i balar, säckar eller liknande
förpackningar..........................................................................................
12
%
63.02 Lump samt avklipp och liknande avfall av textilvaror (även av
bind- eller segelgarn, tågvirke eller linor)........................................ fri
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
151
TOLFTE AVDELNINGEN
Skodon; huvudbonader; paraplyer och parasoller; bearbetade fjädrar samt
varor av fjädrar; konstgjorda blommor; varor av människohår; solfjädrar
64 kap. Skodon, damasker och liknande artiklar samt delar därtill
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
a) skodon utan särskild sula, av trikå (nr 60.03) eller annan textilvara, med undantag av
stampad filt och fiberduk (nr 62.05);
b) begagnade skodon, hänförliga till nr 63.01;
c) artiklar av asbest (nr 68.13);
d) ortopediska skodon och andra ortopediska artiklar samt delar därtill (nr 90.19);
e) leksaker samt skodon med fastsatta skridskor (97 kap.).
2. Nr 64.05 och 64.06 omfattar icke pligg, skoskyddare, snörhålsringar, hakar och spännen samt
snören, tofsar och andra snörmakeriarbeten och besättningsartiklar, vilka tulltaxeras efter sin
beskaffenhet, ej heller knappar och andra artiklar, hänförliga till nr 98.01.
3. Vid tillämpningen av nr 64.01 anses som gummi eller plast även vävnad och annan textilvara
med överdrag av gummi eller plast.
64.01
Skodon med sulor och överdelar av gummi eller plast................. 14 %
64.02 Skodon med sulor av läder eller konstläder samt skodon med
sulor av gummi eller plast, ej hänförliga till nr 64.01................... 14 %
64.03 Skodon av trä eller med sulor av trä eller kork............................. 12 %
64.04 Skodon med sulor av annat material................................................ 12 %
64.05 Delar till skodon (inläggssulor, hälskydd o. d. härunder in
begripna) av annat material än metall:
A. nåtlade överdelar............................................................................. 13,6 %
B. andra slag........................................................................................... 9,6 %
64.06 Damasker, benläder, benlindor, benskydd och liknande artiklar
samt delar därtill:
A. av textilmaterial............................................................................... 14,2 %
B. av annat material............................................................................. 7,6 %
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
153
65 kap. Huvudbonader och delar därtill
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
a) begagnade huvudbonader, hänförliga till nr 63.01;
b) hårnät av människohår (nr 67.04);
c) huvudbonader av asbest (nr 68.13);
d) leksaker, såsom dockhattar och karnevalsartiklar (97 kap.).
2. Till nr 65.02 hänföres icke hattstumpar, tillverkade genom sömnad, dock med undantag av
sådana, som tillverkats enbart genom hopsyning i spiral av flätor, band, remsor e. d.
65.01
Hattstumpar av stampad filt, icke formpressade och icke för
sedda med brätte; plana eller cylindriska hattämnen av stampad
filt:
A. av hårfilt............................................................................................ 10 %
B. av ullfilt............................................................................................. 11,2 %
65.02 Hattstumpar, flätade eller tillverkade av flätor, band, rem
sor e. d., oavsett materialet, icke formpressade och icke för
sedda med brätte................................................................................... 11,2 %
65.03 Hattar och andra huvudbonader av stampad filt, tillverkade av
stumpar eller plana ämnen, hänförliga till nr 65.01, ogarnerade
eller garnerade:
A. capeliner av hårfilt.......................................................................... 10%
B. andra slag........................................................................................... 11,2 %,
dock
högst
5: —
per
styck
65.04 Hattar och andra huvudbonader, flätade eller tillverkade av
flätor, band, remsor e. d., oavsett materialet, ogarnerade eller
garnerade..................................................................................................
11,2
%,
dock
högst
5: —
per
styck
65.05 Hattar och andra huvudbonader (hårnät härunder inbegripna)
av trikå eller av annan textilvara (längdvara), dock ej av flätor,
band, remsor e. d., ogarnerade eller garnerade.............................. 11,2 %,
dock
högst
5: —
per
styck
65.06 Andra huvudbonader, ogarnerade eller garnerade......................... 9,2 %
65.07 Svettremmar, foder, skyddsöverdrag, stommar (även hopfäll
bara), mösskärmar och hakremmar till hattar eller andra
huvudbonader:
A. svettremmar...................................................................................... fri
B. andra slag........................................................................................... 9,6 %
Kungi. Maj. ts proposition nr 150 år 1967
155
66 kap. Paraplyer, parasoller, promenadkäppar, piskor och
ridspön samt delar därtill
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
a) mätkäppar och liknande artiklar (nr 90.16);
b) promenadkäppar med skjutvapen eller stilett, förtyngda käppar för användning som
slagvapen samt liknande käppar (93 kap.);
c) artiklar, hänförliga till 97 kap., såsom leksaksparaplyer och leksaksparasoller.
2. Till nr 66.03 hänföres icke tillbehör av textilmaterial, ej heller, oavsett materialet, fodral,
övertyg, tofsar o. d. till artiklar, upptagna i nr 66.01 och 66.02. Dylika varor tulltaxeras efter
sin beskaffenhet, även om de inkommer samtidigt med de artiklar, för vilka de är avsedda,
men icke är anbringade på dessa.
66.01
Paraplyer och parasoller, käpparaplyer, trädgårdsparasoller
och liknande varor härunder inbegripna.......................................... 13,8 %,
dock
minst
3: —
per
styck
66.02 Promenadkäppar (alpstavar och sittkäppar härunder inbe
gripna) samt piskor, ridspön och liknande varor........................... 8 %
66.03 Delar, beslag och tillbehör till varor, hänförliga till nr 66.01 eller
66.02
..........................................................................................................
8
%
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967
157
67 kap. Bearbetade fjädrar och dun samt varor av fjädrar eller dun;
konstgjorda blommor; varor av människohår; solfjädrar
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
a) filterduk av människohår (nr 59.17);
b) blommotiv av spetsar, broderier e. d. (elfte avd.);
c) skodon (64 kap.);
d) huvudbonader (65 kap.);
e) dammvippor av fjädrar (nr 96.04), pudervippor av dun (nr 96.05) samt siktar av människo
hår (nr 96.06);
f) leksaker, sport- och karnevalsartiklar samt julgransprydnader (97 kap.).
2. Nr 67.01 omfattar icke:
a) varor, i vilka fjäder eller dun ingår endast såsom stoppning, t. ex. sängkläder, hänförliga
till nr 94.04;
b) kläder och tillbehör därtill, i vilka fjäder eller dun utgör endast besättning eller stoppning;
c) konstgjorda blommor och blad samt delar därtill ävensom andra varor, hänförliga till nr
67.02;
d) solfjädrar (nr 67.05).
3. Nr 67.02 omfattar icke:
a) artiklar av glas (70 kap.);
b) imitationer av blommor, blad och frukter av keramiskt material, sten, metall, trä e. d.,
framställda i ett stycke genom gjutning, smidning, snidning eller på annat sätt eller till
verkade genom hopfogning av olika delar på annat sätt än genom bindning, klistring e. d.
67.01
Fjädrar, delar av fjädrar, dun samt varor därav ävensom skinn
och andra delar av fåglar med kvarsittande fjädrar eller dun
(med undantag av produkter, hänförliga till nr 05.07, samt
bearbetade spolar och skaft)................................................................ 8 %
67.02 Konstgjorda blommor, blad och frukter samt delar därtill;
varor av konstgjorda blommor, blad eller frukter......................... 7,5 %
67.03 Människohår, rotvänt eller bearbetat på annat sätt; ull och
andra djurhår, bearbetade för perukmakeriarbeten...................... fri
67.04 Peruker, löshår, lockar och liknande arbeten av människohår,
djurhår eller textilmaterial; hårnät och andra varor av människo-
hår.............................................................................................................. fri
•67.05 Solfjädrar, ställningar och handtag till solfjädrar samt delar
till dylika ställningar och handtag, oavsett materialet................
8
%
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
159
TRETTONDE AVDELNINGEN
Varor av sten, gips, betong, asbest, glimmer eller liknande material;
keramiska produkter; glas och varor därav
68 kap. Varor av sten, gips, betong, asbest, glimmer eller
liknande material
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
a) varor, hänförliga till 25 kap.;
b) papper och papp med överdrag eller impregnering, hänförliga till nr 48.07 (t. ex. papper
och papp, överdragna med glimmerpulver eller grafit eller behandlade med asfalt eller
bitumen);
c) vävnader med överdrag eller impregnering, hänförliga till 59 kap. (t. ex. vävnader, över
dragna med glimmerpulver eller behandlade med asfalt eller bitumen);
d) artiklar, hänförliga till 71 kap.;
e) verktyg och delar därtill, hänförliga till 82 kap.;
f) litografiska stenar, hänförliga till nr 84.34;
g) isolatorer och andra artiklar för elektriskt ändamål, hänförliga till nr 85.25 eller 85.26-
h) sliptrissor för tandläkarbruk (nr 90.17);
ij) urfoder och andra artiklar, hänförliga till 91 kap.;
k) artiklar, hänförliga till nr 95.07;
l) leksaker, spel och sportartiklar (97 kap.);
m) knappar (nr 98.01), grifflar (nr 98.05) och skrivtavlor (nr 98.06);
n) konstverk, föremål för samlingar samt antikviteter (99 kap.).
2. Med monument- eller byggnadssten i nr 68.02 förstås icke blott sådan sten, som avses i nr
25.15 och 25.16, utan även annan naturlig sten (dock ej skiffer), bearbetad såsom monument-
eller byggnadssten.
68.01
Gatsten, kantsten och trottoarsten av naturlig sten (annan än
skiffer)......................................................................................................
68.02 Varor av naturlig monument- eller byggnadssten (mosaik
bitar härunder inbegripna), ej hänförliga till nr 68.01 eller
till 69 kap.:
A. opolerade och oslipade....................................................................
B. polerade eller slipade.......................................................................
68.03 Bearbetad skiffer och varor av skiffer, naturlig eller konst
gjord:
A. opolerade och oslipade....................................................................
B. polerade eller slipade.......................................................................
68.04 Kvarnstenar, defibrörstenar, slipstenar, slipskivor, polerski-
vor, skärptrissor, skärtrissor och liknande artiklar (segment
och andra delar därtill härunder inbegripna) av naturlig sten,
även agglomererad, av agglomererade naturliga eller konst
gjorda slipmedel eller av keramiskt material, även med delar
(axlar, kärnor, skaft, beslag o. d.) av annat material men utan
ställning:
A. av naturlig sten.................................................................................
B. andra slag:
1
. kvarn-, defibrör- och kollergångsstenar................................
fri
fri
8
%
fri
8%
fri
fri
160
Iiungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
68
kap.
2. diamantslipverktyg.................................................................... fri
3. andra.............................................................................................. 9 %
68.05 Brynstenar, polerstenar och andra dylika handverktyg av
naturlig sten, agglomererade slipmedel eller keramiskt mate
rial:
A. av naturlig sten; ävensom trippelsten och wienerpimsten ... fri
B. andra slag........................................................................................... 5 %
68.06 Slipmedel, naturliga eller konstgjorda, i form av pulver eller
korn, anbragta på vävnad, papper, papp eller annat underlag,
även tillskuret eller hopfogat genom sömnad eller på annat
sätt:
A. på papper, papp eller vulkanfiber................................................ 4 %
B. på annat underlag............................................................................. 8 %
68.07 Slaggull, stenull och liknande mineralull; expanderad vermikulit,
expanderade leror och liknande expanderade material; bland
ningar och varor av värme- eller ljudisolerande mineraliska
ämnen, ej hänförliga till nr 68.12 eller 68.13 eller till 69 kap.:
A. slaggull, stenull och liknande mineralull samt varor därav 6,4 %
B. andra slag........................................................................................... fri
68.08 Varor av naturasfalt eller liknande material (t. ex. av petro-
leumbitumen eller stenkolstjärbeck).................................................... fri
68.09 Plattor, block och liknande varor, bestående av träfibrer, andra
vegetabiliska fibrer, halm, träspån eller träavfall, agglome
rerade med cement, gips eller annat mineraliskt bindemedel 6,4 %
68.10 Varor av gips eller av blandningar på basis av gips..................... 6,4%
68.11
Varor av betong eller konstgjord sten, även armerade, varor
av slaggbetong eller av betongmosaik härunder inbegripna......... fri
68.12 Varor av asbestbetong, cellulosabetong eller liknande material
(fiberbetong).............................................................................
100
kg
1
: —
68.13 Bearbetad asbest och varor av asbest (plattor, garn, vävnader,
kläder, huvudbonader, skodon o. d.), även armerade, ej hän
förliga till nr 68.14; blandningar på basis av asbest eller asbest
och magnesiumlcarbonat samt varor av dylika blandningar:
A. packningar och tätningar, även i längder.................................... 4 %
B. andra slag........................................................................................... fri
68.14 Bromsbelägg, kopplingsbelägg och dylika friktionselement (seg
ment, skivor, ringar, plattor o. d.) av asbest eller andra mine
raliska ämnen eller av pappersmassa, även i förening med textil
material eller annat material:
A. bromsbelägg....................................................................................... 4 %
B. andra slag...........................................................................................
8
%
68.15 Bearbetad glimmer och varor av glimmer, härunder inbegripet
glimmerblad, anbragta på papper eller vävnad (t. ex. mikanit-
plattor och mikafolier)........................................ fri
68.16 Varor av sten eller andra mineraliska ämnen (varor av torv
härunder inbegripna), ej hänförliga till annat nummer............... fri
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967
161
69 kap. Keramiska produkter
Anmärkningar
1. 69 kap. omfattar endast efter formgivning brända keramiska produkter. Värmeisolerande och
eldfasta varor hänföres icke till nr 69.04—69.14.
2. Detta kapitel omfattar icke:
a) varor, hänförliga till 71 kap. (t. ex. bijouteri varor);
b) kermeter, hänförliga till nr 81.04;
c) isolatorer och andra artiklar för elektriskt ändamål, hänförliga till nr 85.25 eller 85.26;
d) konstgjorda tänder (nr 90.19);
e) urfoder och andra artiklar, hänförliga till 91 kap.;
f) leksaker, spel och sportartiklar (97 kap.);
g) knappar, rökpipor och andra varor, hänförliga till 98 kap.;
h) konstverk, föremål för samlingar samt antikviteter (99 kap.).
I. Värmeisolerande och eldfasta produkter
69.01
Värmeisolerande produkter (sten, plattor m. m.) av diato-
macéhaltiga fossilmjöl eller liknande kiseldioxidhaltiga jord
arter (infusoriejord, kiselgur o. d.)..................................................... fri
69.02 Eldfasta produkter, såsom sten, plattor och annan dylik eld
fast konstruktionsmateriel, ej hänförliga till nr 69.01:
A. magnesit-, magnesitkrom- och krommagnesitprodukter......... fri
B. andra slag...........................................................................................
40
/
69.03 Andra eldfasta varor, såsom retorter, deglar, mufflar, mun
stycken, stoppare, stöd, skålar, rör och stänger............................ fri II.
II. Andra keramiska produkter
69.04 Murtegel, härunder inbegripet bjälklagstegel, håltegel 0. d.:
A. av syrafast material........................................................................
4
%
B. av annat material............................................................................ fri
69.05 Takpannor, byggnadsornament (lister, friser o. d.) och andra
varor för byggnadsändamål (skorstensfoder, rökhuvar
0
. d.) ...
4
%
69.06 Rör och rännor samt delar därtill:
A. av syrafast stengods........................................................................
4
<yo
B. av annat material............................................................................. fri
69.07 Golvplattor, trottoarplattor, väggplattor och andra beklädnads-
plattor, oglaserade:
A. av 3 cm tjocklek eller däröver..................................................... fri
B. av mindre tjocklek..........................................................................
10
°/0
69.08 Golvplattor, trottoarplattor, väggplattor och andra bekläd-
nadsplattor, glaserade........................................................................... 14,2 %
69.09 Apparater och andra artiklar för kemiskt eller annat tekniskt
bruk; hoar, kar och liknande behållare för lantbruket; krukor
och andra behållare för förpackning eller transport av varor:
A. av syrafast stengods........................................................................ 4 %
B. av annat material............................................................................. fri
69.10 Diskhoar, tvättställ, bidéer, klosettskålar, badkar och dylika
sanitetsartiklar för installation........................................................... 9,2 %
6 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr ISO
69 kap
69.11
Bords-, hushålls- och toalettartiklar av porslin:
A. vita eller enfärgade ...................................................................... 11,8%
B. två- eller flerfärgade eller förgyllda, försilvrade eller på annat
likartat sätt dekorerade.................................................................. 11,8 %,
dock minst
75: — per
100 kg
69.12 Bords-, hushålls- och toalettartiklar av andra keramiska mate
rial:
A. vita eller enfärgade ...................................................................... 11,8%
B. två- eller flerfärgade eller förgyllda, försilvrade eller på annat
likartat sätt dekorerade.................................................................. 11,8 %,
dock minst
25: — per
100 kg
69.13 Statyetter och andra prydnadsföremål (även för personligt
1 62
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
bruk), inredningsartiklar och liknande artiklar.............................. 11,8 %
69.14 Andra varor av keramiskt material................................................... 11,8 %
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1067
163
70 kap. Glas och varor därav
Anmärkningar
1. Detta kapitel omtattar icke:
a) icke frittad glasyr- och emaljmassa samt fritta och annat glas i form av pulver, korn eller
flingor (nr 32.08);
'
1») varor, hänförliga till 71 kap., såsom bijouterivaror;
c) isolatorer och andra artiklar för elektriskt ändamål, hänförliga till nr 85.25 eller 85.26;
d) optiska element, optiskt bearbetade, samt injektionssprutor, konstgjorda ögon, termomet
rar, barometrar, areometrar och andra artiklar, hänförliga till 90 kap.;
e) leksaker, spel, julgransprydnader och andra artiklar, hänförliga till 97 kap., med undantag
av konstgjorda ögon (icke mekaniska) för dockor eller för andra artiklar, hänförliga till
97 kap.;
f) knappar, monterade rafräschissörer och termosflaskor samt andra artiklar, hänförliga till
98 kap.
2. Till nr 70.07 hänföres även planglas enligt nämnda nummer, utgörande färdiga artiklar, dock
endast under förutsättning att artiklarna icke är försedda med ram och icke är i förening
med annat material än glas.
3. Med glas förstås i tulltaxan även kvarts och kiseldioxid, som undergått smältning.
70.01
Glasskärv och annat glasavfall; glasmassa (med undantag av
optiskt glas)........................................................................................... fri
70.02 Glasyr- och emalj massa, även i form av stavar eller rör men
icke i form av pulver, korn eller flingor........................................... fri
70.03 Stänger, stavar, rör och massiva kulor av glas (med undantag
av optiskt glas), icke bearbetade............................................................ fri
70.04 Planglas, gjutet eller valsat, av kvadratisk eller rektangulär
form, även armerat eller överfångat i samband med tillverk
ningen men icke vidare bearbetat......................................................... 12,2 %
70.05 Planglas, draget eller blåst, av kvadratisk eller rektangulär
form, även överfångat i samband med tillverkningen men
icke vidare bearbetat................................................................................ 12,6 %
70.06 Planglas, gjutet, valsat, draget eller blåst, av kvadratisk eller
rektangulär form (även armerat eller överfångat i samband
med tillverkningen), planslipat eller polerat men icke vidare
bearbetat...................................................................................................... 12,2 %
70.07 Planglas, gjutet, valsat, draget eller blåst (även slipat eller
polerat), skuret till annan form än kvadratisk eller rektangulär
eller böjt eller på annat sätt bearbetat (t. ex. fasett- eller kant-
slipat eller etsat); isoleringsrutor; s. k. blyinfattningar (glas
målningar o. d.):
A. planglas och isoleringsrutor .......................................................... 12,6 %
B. s. k. blyinfattningar (glasmålningar o. d.)
13 %
70.08 Säkerhetsrutor av glas, härdade eller laminerade, även fär-
digskurna eller formade:
A. härdade ............................................................................................. 12,6 %
B. laminerade........................................................................................ 13 %
70.09 Metallbelagt glas (speglande); speglar av glas, backspeglar
härunder inbegripna.............................................................................. 13%
70.10 Damejeanner, flaskor, burkar, krukor, tablettrör och andra
liknande kärl av glas för förpackning eller transport av varor;
proppar, lock och andra tillslutningsanordningar av glas...........
10,4 %
164
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
70 kap.
70.11
Öppna glaskolvar och glasrör, utan montering, till elektriska
glödlampor, elektronrör eller liknande artiklar:
A. glaskolvar............................................................................ 100 kg 52: —
B. glasrör...................................................................................................... fri
70.12 Glas, även icke färdiga, till termosflaskor eller liknande värme-
isolerande behållare:
A. utan metallbeläggning......................................................................... 9,6 %
B. andra ................................................................................................. 12 %
70.13 Bords-, köks-, toalett- och kontorsartiklar samt prydnads-
artiklar för bostäder e. d., av glas, ej hänförliga till nr 70.19
13,8 %
70.14 Glasvaror för belysnings- och signaleringsändamål; optiska
element av glas, icke bearbetade för optiskt bruk och icke till
verkade av optiskt glas......................................................................... 13 %
70.15 Glas till ur, solglasögon, skyddsglasögon eller liknande varor,
kupiga, böjda eller formade på liknande sätt; glober och delar
därav för tillverkning av sådana glas............................................... fri
70.16 Plattor, block, murstenar och andra artiklar av glas för bygg-
nadsändamål, pressade eller formgjutna, även armerade;
poröst glas (skumglas) i form av block, plattor e. d....................... fri
70.17 Laboratorieartiklar samt hygieniska och farmaceutiska artiklar
av glas, även graderade eller kalibrerade; serumampuller och
liknande artiklar av glas:
A. laboratorieartiklar samt hygieniska och farmaceutiska artik
lar ......................................................................................................... 13 %
B. serumampuller och liknande artiklar.......................................... fri
70.18 Optiskt glas samt optiska element av optiskt glas, icke optiskt
bearbetade; ämnen till glasögonlinser............................................... fri
70.19 Glaspärlor, imitationer av naturpärlor eller ädelstenar och lik
nande smärre artiklar av glas samt varor därav; glasbitar till
mosaikarbeten e. d., även på underlag; konstgjorda ögon av
glas, andra än proteser; prydnadsartiklar av glas, framställda
genom s. k. lamparbete; reflexpärlor och liknande artiklar av
glas:
A. glaspärlor, imitationer av naturpärlor eller ädelstenar och
liknande smärre artiklar av glas samt varor därav................. 8 %
B. andra slag, reflexpärlor härunder inbegripna............................ 12 %
70.20 Glasull och andra glasfibrer samt varor därav:
A. garn och vävnader samt artiklar därav..................................... 13,4 %
B. andra slag........................................................................................... 7,6 %
70.21 Andra varor av glas............................................................................... 13 %
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1067
165
FJORTONDE AVDELNINGEN
Naturpärlor, ädelstenar, ädla metaller och metaller med plätering av ädel
metall samt varor därav; bijouterivaror; mynt
71 kap. Naturpärlor, ädelstenar, ädla metaller och metaller med
plätering av ädel metall samt varor därav; bijouterivaror
Anmärkningar
*• JVIe<!..de undantag> som stadgas i anm. la till sjätte avd. och i nedanstående anmärkningar
hänföres till detta kapitel alla varor, som helt eller delvis består:
a) av naturpärlor eller av naturliga, syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar; eller
b) av ädel metall eller av metall med plätering av ädel metall.
2. a) Till nr 71.12—71.14 hänföres icke varor, i vilka ädel metall eller metall med plätering av
adel metall ingår endast såsom mindre väsentlig beståndsdel (t. ex. initialer, monogram
och kantbeslag).
b) Till nr 71.15 hänföres endast sådana varor, i vilka ädel metall eller metall med plätering
av ädel metall icke ingår eller ingår endast såsom mindre väsentlig beståndsdel.
3. Detta kapitel omfattar icke:
a) amalgamer av ädla metaller samt ädla metaller i kolloidal form (nr 28.49);
b) steril suturtråd för kirurgiskt bruk samt tandfyllningsmedel och andra varor hänförliga
till 30 kap.;
ö
c) varor, hänförliga till 32 kap. (t. ex. flytande glansmetallpreparat);
d) handväskor och andra artiklar, hänförliga till nr 42.02 eller 42.03;
e) varor, hänförliga till nr 43.03 eller 43.04;
f) varor, hänförliga till elfte avd. (textilvaror);
g) varor, hänförliga till 64 kap. (skodon) eller 65 kap. (huvudbonader);
h) paraplyer, promenadkäppar och andra artiklar, hänförliga till 66 kap.-
ij) solfjädrar (nr 67.05);
k) mynt (72 och 99 kap.);
l) slipskivor och liknande artiklar, hänförliga till nr 68.04—68.06 eller till 82 kap., tillverkade
av slipmedel, innehållande stoft eller pulver av naturliga eller syntetiska ädelstenar;
verktyg och andra varor, hänförliga till 82 kap., i vilka den verksamma delen består av
naturliga, syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar på underlag av oädel metall; maskiner
apparater och elektrisk materiel samt delar därtill, hänförliga till sextonde avd. (artiklar’
helt bestående av naturliga, syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar, hänföres dock till
detta kapitel);
m) artiklar, hänförliga till 90. 91 eller 92 kap. (vetenskapliga instrument, ur och musikinstru
ment);
n) vapen och delar därtill (93 kap.);
o) artiklar enligt anm. 2 till 97 kap.;
p) artiklar, hänförliga till 98 kap.; artiklar av de slag, som avses i nr 98.01 och 98.12, hänföres
dock till 71 kap.;
q) originalskulpturer (nr 99.03), föremål för samlingar (nr 99.05) och antikviteter, mer än 100
år gamla (nr 99.06); naturpärlor och ädelstenar hänföres dock till detta kapitel oavsett
åldern.
4. a) Kulturpäi-lor anses såsom naturpärlor.
b) Med ädla metaller avses silver, guld, platina och andra platinametaller.
c) Med andra platinametaller avses iridium, osmium, palladium, rhodium och rutenium.
5. Såsom legeringar av ädel metall anses i detta kapitel endast sådana legeringar (sintrade bland
ningar härunder inbegripna), som innehåller en eller flera ädla metaller, under förutsättning
att halten av någon ädel metall uppgår till minst 2 viktprocent. Legeringar av ädel metall
tulltaxeras enligt följande regler:
a) legeringar, innehållande minst 2 % platina, tulltaxeras såsom platinalegeringar;
b) legeringar, innehållande minst 2 % guld och mindre än 2 % platina, tulltaxeras såsom
guldlegeringar;
c) andra legeringar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras såsom silverlegeringar. Vid till-
lämpning av denna anmärkning anses alla platinametaller utgöra platina.
6. I de fall, då ädel metall eller viss ädel metall omnämnes i tulltaxan, avses, om ej annat är
föreskrivet, jämväl sådana legeringar, som enligt anm. 5 skall tulltaxeras såsom legeringar
av ädel metall eller av viss ädel metall.
Uttrycket ädel metall avser icke sådana artiklar, som åsyftas i anm. 7, ej heller oädla metaller
eller icke metalliska ämnen, som är platinerade, förgyllda eller försilvrade.
7 Med uttrycket metall med plätering av ädel metall avses en produkt av metall, som på en eller
flera sidor belagts med ädel metall genom svetsning, lödning, varmvalsning eller liknande
mekaniskt förfarande.
Varor av oädel metall med inläggningar av ädel metall anses utgöra pläterade varor.
7:1 Med halvfabrikat enligt nr 71.OS—71.10 avses stång, plåt, tråd, rör och andra formvaror,
ävensom pulver, paljetter och kantiljer.
8. Med bijouterivaror enligt nr 71.12 förstås:
a) smärre artiklar, avsedda som smycken, t. ex. ringar, armband, halsband, broscher, ör-
hängen, urkedjor, berlocker och andra hängsmycken, kravattnålar, manschettknappar
samt medaljer och märken, även av religiös karaktär;
b) artiklar för personligt bruk, avsedda att bäras exempelvis i fickor eller handväskor,
såsom cigarr- och cigarrettetuier, snusdosor, tablettdosor, puderdosor, börsar av metall-
flätning samt radband.
9. Med guldsmedsvaror enligt nr 71.13 avses bl. a. bords-, toalett-, kontors-, rökbords- och inred-
ningsartiklar samt artiklar av religiös karaktär, icke utgörande bijouterivaror.
10. Med bijouterivaror enligt nr 71.16 förstås artiklar av de slag, som avses i anm. 8 a (dock
med undantag av manschettknappar och andra artiklar, hänförliga till nr 98.01, samt kam
mar, hårspännen o. d„ hänförliga till nr 98.12), utan förening med naturpärlor, naturliga,
syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar eller — bortsett från mindre väsentliga bestånds
delar — ädel metall eller metall, pläterad med ädel metall, och bestående:
a) helt eller delvis av oädel metall, även förgylld, försilvrad eller platinerad; eller
b) av andra ämnen, under förutsättning att varorna består av minst två olika material (t. ex.
trä och glas, ben och bärnsten, pärlemor och plast); avseende skall därvid icke fästas
vid enkla anordningar för sammanhållande av i varorna ingående delar, såsom tråd i
halsband.
. .
11. Askar, etuier, fodral och dylika förvaringspersedlar, avsedda för och inkommande samtidigt
med artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras tillsammans med artiklarna i fråga,
under förutsättning att de utgör förvaringspersedlar av de slag, som brukar åtfölja sådana
artiklar vid försäljning. Särskilt inkommande dylika förvaringspersedlar tulltaxeras däremot
efter sin beskaffenhet.
I. Naturpärlor och ädelstenar
71.01
Naturpärlor, obearbetade eller bearbetade (härunder inbe
gripet osorterade pärlor, uppträdda för underlättande av trans
porten) men icke infattade eller monterade.....................................
71.02 Ädelstenar, naturliga, obearbetade eller slipade eller på annat
sätt bearbetade (härunder inbegripet osorterade ädelstenar,
uppträdda för underlättande av transporten) men icke infattade
eller monterade........................................................................................
71.03 Ädelstenar, syntetiska eller rekonstruerade, obearbetade eller
slipade eller på annat sätt bearbetade (härunder inbegripet
osorterade ädelstenar, uppträdda för underlättande av trans
porten) men icke infattade eller monterade....................................
71.04 Stoft och pulver av naturliga eller syntetiska ädelstenar............ II.
II. Ädla metaller och metaller med plätering av ädel metall,
obearbetade, samt halvfabrikat därav
71.05 Silver och silverlegeringar, förgyllt eller platinerat silver härunder
inbegripet, obearbetade, ävensom halvfabrikat därav;
A. obearbetade........................................................................................
B. rör................................................................................... .. • ...............
C. andra slag...........................................................................................
166
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
71 kap.
fri
fri
fri
fri
fri
fri
2, 4 %
71 kap.
Kiingl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
167
71.06 Oädel metall med plätering av silver, obearbetad, ävensom
halvfabrikat därav................................................................................. 24°/
71.07 Guld och guldlegeringar, platinerat guld härunder inbegripet,
obearbetade, ävensom halvfabrikat därav....................................... fri
71.08 Oädel metall och silver med plätering av guld, obearbetade,
ävensom halvfabrikat därav..............................................................
’
frj
71.09 Platina och andra platinametaller samt legeringar därav,
obearbetade, ävensom halvfabrikat därav.................................... ’
fri
71.10 Oädel eller ädel metall med plätering av platina eller annan
platinametall, obearbetad, ävensom halvfabrikat därav................ fri
71.11
Guldsmedssopor; annat avfall samt skrot av ädel metall........... fri III.
III. Bijouterivaror och andra varor
71.12 Bijouterivaror och delar därtill av ädel metall eller av metall
med plätering av ädel metall.............................................................. g %
71.13 Guldsmedsvaror och delar därtill av ädel metall eller av metall
med plätering av ädel metall.............................................................. g %
71.14 Andra varor av ädel metall eller av metall med plätering av ädel
metall:
A. artiklar för tekniskt bruk.............................................................. fri
B. andra slag........................................................................................... g
<yo
71.15 Varor av naturpärlor eller av naturliga, syntetiska eller re
konstruerade ädelstenar........................................................................ fri
71.16 Bijouterivaror, ej hänförliga till nr 71.12 eller 71.15...................... 8 %
kJ»il
■-‘V
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
72 kap. Mynt
Anmärkning
Detta kapitel omfattar icke mynt för samlingar (nr 99.05).
72.01 Mynt....................................................................
6f Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr ISO
..
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967
171
FEMTONDE AVDELNINGEN
Oädla metaller och varor därav
Anmärkningar
1. Denna avdelning omfattar icke:
a) bronsfolier, färger och andra till nr 32.08—32.10 eller 32.13 hänförliga produkter, beredda
av metallpulver eller metallfjäll;
b) järncerium (ferrocerium) och andra pyrofora legeringar (nr 36.07);
c) huvudbonader och delar därtill av metall, hänförliga till nr 65.06 eller 65.07;
d) ställningar och andra delar av metall till paraplyer, parasoller o. d. (nr 66.03);
e) varor, hänförliga till 71 kap., såsom legeringar av ädel metall, oädel metall med plätering
av ädel metall samt bijouteri varor av oädel metall;
f) varor, hänförliga till sextonde avd. (maskiner, apparater och elektrisk materiel);
g) sammansatta järnvägs- och spårvägsspår (nr 86.10) samt andra varor, hänförliga till
sjuttonde avd.;
h) instrument och apparater, upptagna i adertonde avd., urfjädrar härunder inbegripna;
ij) hagel (nr 93.07) och andra varor, upptagna i nittonde avd. (vapen och ammunition);
k) varor, hänförliga till 94 kap. (möbler, resårbottnar till sängar, o. d.);
l) handsiktar (nr 96.06);
m) varor, hänförliga till 97 kap. (leksaker, spel och sportartiklar);
n) knappar, reservoarpennor, stiftpennor, skrivpennor och andra artiklar, hänförliga till
98 kap.
2. Med delar med allmän användning förstås i tulltaxan:
a) varor av järn eller stål, hänförliga till nr 73.20, 73.25, 73.29, 73.31 eller 73.32, samt mot
svarande varor av annan oädel metall;
b) fjädrar, andra än urfjädrar (nr 91.11), samt blad till fjädrar, av oädel metall;
c) varor, hänförliga till nr 83.01, 83.02, 83.07, 83.09, 83.12 eller 83.14.
Såsom delar i 73—82 kap. anses icke sådana varor, som enligt vad ovan sagts utgör delar
med allmän användning.
73—81 kap. omfattar icke varor av de slag, som är hänförliga till 82 eller 83 kap., om icke
annat följer av närmast föregående stycke eller anm. till 83 kap.
3. I fråga om tulltaxeringen av legeringar gäller följande bestämmelser:
a) legeringar av oädla metaller, som innehåller mer än 10 viktprocent nickel, tulltaxeras såsom
nickel, om icke vikten av ingående järn överstiger vikten av var och en av övriga ingå
ende legeringsmetaller;
b) ferrolegeringar hänföres till nr 73.02 och koppartillsatslegeringar till nr 74.02;
c) andra legeringar av oädla metaller tulltaxeras såsom den metall vars vikt överstiger vikten
av var och en av övriga ingående legeringsmetaller;
d) legeringar (andra än ferrolegeringar och koppartillsatslegeringar) av oädla metaller, hän
förliga till denna avdelning, och andra ämnen tulltaxeras såsom legeringar av oädla metaller
enligt denna avdelning, om vikten av ingående oädla metaller är lika med eller större än
» vikten av övriga ingående ämnen;
e) såsom legeringar anses även sintrade blandningar av metallpulver samt heterogena,
hopsmälta blandningar av oädel metall.
4. I alla de fall, då en viss metall omnämnes i tulltaxan, avses, om annat icke är föreskrivet,
jämväl sådana legeringar, som enligt anm. 3 skall tulltaxeras såsom metallen i fråga.
5. Varor av oädel metall — härunder inbegripet sådana av olika material bestående varor, som
enligt de allmänna reglerna skall tulltaxeras såsom varor av oädel metall — i vilka ingår två
eller flera dylika metaller, tulltaxeras, om icke annat är särskilt föreskrivet, såsom varor
av den metall, som efter vikten räknat utgör huvudbeståndsdelen.
Vid tillämpning av denna bestämmelse skall:
a) järn och stål av olika slag anses utgöra en enda metall;
b) en legering anses bestå helt av den metall, som är bestämmande för legeringens tulltaxering.
6. Med skrot och avfall av metaller förstås sådana varor, som är användbara endast för åter
vinning av metall eller för framställning av kemiska produkter.
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967
173
73 kap. Järn och stål
Anmärkningar
1. I detta kapitel förstås med
a) Tackjärn (nr 73.01):
järn, innehållande minst 1,9 viktprocent kol; varan får därjämte innehålla:
mindre än 15 % fosfor,
högst 8 % kisel,
högst 6 % mangan,
högst 30 % krom,
högst 40 % volfram och
sammanlagt högst 10 % andra legeringsämnen (nickel, koppar, aluminium, titan, vana
din, molybden m. m.).
Sådana järnhaltiga legeringar, innehållande minst 1,9 viktprocent kol, som företer de för
stål karakteristiska kännetecknen (s. k. krympfritt stål), tulltaxeras dock som stål.
b) Spegeljärn (nr 73.01):
produkter, innehållande efter vikten räknat mer än 6 % men icke mer än 30 % mangan
och i övrigt motsvarande definitionen i anm. 1 a.
c) Ferrolegeringar (nr 73.02):
sådana för valsning eller sändning icke lämpade järnhaltiga legeringar, som användes vid
järn- och stålframställning och som innehåller ett eller flera legeringsämnen i följande kvan
titeter, efter vikten räknat, nämligen
mer än 8 % kisel,
mer än 30 % mangan,
mer än 30 % krom,
mer än 40 % volfram eller
sammanlagt mer än 10 % andra legeringsämnen (aluminium, titan, vanadin, molybden,
niob m. in.), dock icke koppar.
Halten av andra legeringsämnen än järn får dock icke överstiga 96 % i fråga om ferro
legeringar, innehållande kisel, 92 % i fråga om ferrolegeringar, innehållande mangan men
icke kisel, och 90 % i fråga om övriga legeringar.
d) Legerat stål (nr 73.15):
stål, innehållande ett eller flera legeringsämnen i följande kvantiteter, efter vikten räknat
nämligen
sammanlagt mer än 2 % mangan och kisel,
minst 2 % mangan,
minst 2 % kisel,
minst 0,50 % nickel,
minst 0,50 % krom,
minst 0,10 % molybden,
minst 0,10 % vanadin,
minst 0,30 % volfram,
minst 0,30 % kobolt,
minst 0,30 % aluminium,
minst 0,40 % koppar,
minst 0,10 % bly,
minst 0,12 % fosfor,
1
minst 0,10 % svavel,
sammanlagt minst 0,20 % fosfor och svavel eller
minst 0,10 % av något annat legeringsämne.
e) Kolrikt stål (nr 73.15):
stål, innehållande efter vikten räknat minst 0,6 % kol, mindre än 0,04 % fosfor, mindre
än 0,04 % svavel, tagna var för sig, och sammanlagt mindre än 0,07 % fosfor och svavel.
f) Smältstycken och råskenor (nr 73.06):
produkter för valsning, smidning eller omsmältning, som erhållits genom hopsmidning
av välljärnssmältor, varigenom slaggen pressats ut, eller
genom hopvällning medelst valsning vid hög temperatur av paket av järn- eller stålskrot
eller av välljärn.
174
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
73 kap.
g) Göt (nr 73.06):
produkter för varning eller smidning, som erhållits genom gjutning i kokiller.
h) Blooms och billets (nr 73.07):
halvfärdiga produkter med kvadratiskt eller rektangulärt tvärsnitt, med en tväryta av
mer än 1 225 mm3 och med en tjocklek överstigande en fjärdedel av bredden,
ij) Slabs och platiner (nr 73.07):
halvfärdiga produkter med rektangulärt tvärsnitt, med en bredd av minst 150 mm och
en tjocklek av minst 6 mm, icke överstigande en fjärdedel av bredden.
k) Plåtåmnen i ringar eller rullar (nr 73.08):
halvfärdiga varm valsade produkter med rektangulärt tvärsnitt, med en tjocklek av minst
1,5 mm och en bredd av mer än 500 mm, i ringar eller rullar med en styckevikt av minst
500 kg.
l) Universaljårn och universalstål (nr 73.09):
produkter med rektangulärt tvärsnitt, varmvalsade i längdriktningen i slutna spår eller i
universalvalsverk, med en tjocklek av mer än 5 mm men icke mer än 100 mm och med
en bredd av mer än 150 mm men icke mer än 1 200 mm.
in) Band (nr 73.12):
valsade produkter med klippta eller oklippta kanter, med rektangulärt tvärsnitt, med en
bredd av högst 500 mm och med en tjocklek av högst 6 mm, icke överstigande en tiondel
av bredden, i raka längder eller i ringar, även tillplattade.
n) Plåt (nr 73.13):
valsade produkter (ej utgörande sådana plåtämnen i ringar eller rullar, som avses i anm.
1 k här ovan), oavsett tjockleken, i fråga om produkter av kvadratisk eller rektangulär
form dock endast om bredden överstiger 500 mm.
Till nr 73.13 hänföres bl. a. tillskuren plåt av annan form än kvadratisk eller rektangulär
samt plåt, perforerad, korrugerad, räfflad, polerad eller försedd med överdrag, under
förutsättning att plåten icke genom bearbetningen erhållit karaktär av till annat nummer
hänförlig vara.
o) Träd (nr 73.14):
kalldragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form, med ett största tvärmått av
högst 13 mm; vid tillämpning av nr 73.26 och 73.27 anses såsom tråd även valsade
produkter av samma dimension.
p) Stång, annan än profilstång (nr 73.10):
massiva produkter, som icke helt motsvarar någon av definitionerna i h, ij, k, 1, m, n och o
här ovan och som har tvärsnitt i form av cirkel, cirkelsegment, oval, likbent triangel, kvadrat,
rektangel, regelbunden sex- eller åttahörning eller parallelltrapets med de icke parallella
sidorna lika långa.
Till nr 73.10 hänföres även stänger för armering av betong, vilka motsvarar ovanstående
definition men på vilka finns smärre försänkningar eller upphöjningar (räfflor, kammar
o. d.), åstadkomna under valsningen.
q) Ihåligt bergborrstål (nr 73.10):
ihålig stång, oavsett tvärsnittets form, lämpad för tillverkning av bergborrar, med ett
största yttre tvärmått av mer än 15 mm men icke mer än 50 mm och med det största inre
tvärmåttet icke överstigande en tredjedel av det största yttre.
Ihålig stång av annan beskaffenhet hänföres till nr 73.18.
r) Profilstång (nr 73.11):
massiva produkter, som icke är hänförliga till nr 73.16 och som icke helt motsvarar någon
av definitionerna i h, ij, k, 1, in, n och o här ovan, med tvärsnitt av annan form än sådan
som avses under p.
2. Till nr 73.06—73.14 hänföres icke produkter av legerat stål eller kolrikt stål (nr 73.15).
3. Produkter av järn eller stål, hänförliga till nr 73.06—73.15, med plätering av järn eller stål
av annat slag än den underliggande metallen tulltaxeras såsom produkter av det slag av järn
eller stål, som efter vikten räknat utgör huvudbeståndsdelen.
4. Produkter av järn, vilka framställts på elektrolytisk väg, tulltaxeras allt efter sin form och
sina dimensioner såsom motsvarande produkter, framställda på annat sätt.
5. Med högtrycksrör enljgt nr 73.19 förstås nitade, svetsade eller sömlösa rör (rörböjar härunder
inbegripna) med runt tvärsnitt och med en inre diameter av mer än 400 mm och en godstjock
lek av mer än 10,5 mm.
73.01
Tackjärn, spegeljärn härunder inbegripet......................................... fri
73.02 Ferrolegeringar:
A. kiseljärn och kiselmanganjärn, innehållande mer än 15 %
kisel....................................................................................... 100 kg 5:60
B. andra slag........................................................................................... fri
73 kap.
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967
175
73.03 Skrot och avfall av järn eller stål...................................................... fri
73.04 Granulerat järn och stål, även krossat eller sorterat .................... 4,8 %
73.05 Pulveriserat järn och stål; järnsvamp............................................... fri
73.06 Smältstycken och råskenor, göt och formlösa stycken av järn
eller stål:
A. smältstycken och råskenor............................................................ fri
B. andra slag........................................................................................... 3 %
73.07 Blooms, billets, slabs och platiner av järn eller stål; ämnen av
järn eller stål, grovt tillformade genom smidning......................... 4 %
73.08 Plåtämnen av järn eller stål, i ringar eller rullar........................... 4 %
73.09 Universaljärn och universalstål.......................................................... 6 %
73.10 Stång, annan än profilstång, av järn eller stål, varmvalsad,
strängpressad, smidd, kallbearbetad eller kalibrerad, valstråd
härunder inbegripen; ihåligt bergborrstål:
A. med överdrag av metall:
1. med överdrag av zink................................................................ 6 %
2. med överdrag av annan metall................................................ 6,6 %
B. andra slag:
1. varmvalsade, strängpressade eller smidda:
a. valstråd................................................................................... 5 %
b. ihåligt bergborrstål
...................................................... 5,6 %
c. annan......................................................................................... 6 %
2. kallbearbetade eller kalibrerade............................................. 6,6 %
73.11
Profilstång av järn eller stål, varmvalsad, strängpressad, smidd
eller kallbearbetad; spontpålar av järn eller stål, även borrade
och sammanfogade:
A. med överdrag av metall:
1. med överdrag av zink................................................................ 6 %
2. med överdrag av annan metall.............................................. 6,6 %
B. andra slag:
1. varmvalsade, strängpressade eller smidda:
a. vägande per löpmeter minst 60 kg; ävensom spont
pålar och bredflänsig I-stång, oavsett vikten per löp
meter ........................................................................................ fri
b. andra slag............................................................................... 6 %
2. kallbearbetade............................................................................. 6,6 %
73.12 Band av järn eller stål, varm- eller kallvalsat:
A. med överdrag av metall:
1. med överdrag av aluminium, bly eller tenn ................. fri
2. med överdrag av zink................................................................ 6 %
3. med överdrag av annan metall.............................................. 6,6 %
B. andra slag:
1. varm valsat................................................................................... 6 %
2. kallvalsat...................................................................................... 6,6 %
73.13 Plåt av järn eller stål, varm- eller kallvalsad:
A. med överdrag av metall:
1. med överdrag av aluminium, bly eller tenn................. fri
2. med överdrag av annan metall............................................... 6~%
B. andra slag........................................................................................... 6 %
73.14 Tråd av järn eller stål, även med överdrag men utan elektrisk
isolering.................................................................................................... 6,6 %
176
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
73 kap.
73.15 Legerat stål och kolrikt stål, i sådana former som avses i nr
73.06—73.14:
A. ihåligt bergborrstål, varmvalsat, smitt eller strängpressat ..
6 %
B. plåt av rostfritt stål ...................................................................... 5 %
C. band av rostfritt stål med en bredd av:
1. mer än 250 mm........................................................................... 5 %
2. andra:
a. varmvalsade........................................................................... 5,6 %
b. kallvalsade ........................................................................... 6,2 %
D. andra slag:
belägges med samma tull som motsvarande artiklar, hänför
liga till nr 73.06—73.14
73.16 Banbyggnadsmateriel av järn eller stål för järnvägar eller
spårvägar, nämligen räler, moträler, växeltungor, korsnings-
spetsar, spårkorsningar, spårväxlar, växelstag, kuggskenor,
sliprar, rälskarvjärn, underläggsplattor, klämplattor, spår-
hållare, spårplattor och annan speciell materiel för samman
bindning eller fästande av räler:
A. räler..................................................................................................... fri
B. andra slag........................................................................................... 6,8 %
73.17 Bör av gjutjärn, med en invändig diameter av:
A. 510 mm eller däröver........................................................................... fri
B. mindre än 510 mm................. ......................................................... 8 %
73.18 Rör av järn eller stål, ej hänförliga till nr 73.17 eller 73.19,
hålade rörämnen härunder inbegripna:
A. med överdrag av metall:
1. med överdrag av zink...................... 7 %
2. med överdrag av annan metall............................ 8 %
B. andra slag:
1. icke kallbearbetade.................................................................... 7 %
2. kallbearbetade............................................................................. 8 %
73.19 Högtrycksrör av stål för elektriska vattenkraftstationer, även
med förstärkning................................... .......... ."................................... 8 %
73.20 Rördelar av järn eller stål, såsom skarvrör, knärör, muffar och
flänsar........................................................................................................ 8 %
73.21
Järn- och stålkonstruktioner, även i delar eller icke kompletta,
samt delar därtill av järn eller stål (såsom skjul, broar och
brosektioner, slussportar, torn, master, pelare, stolpar, fackverk,
tak, dörr- och fönsterramar, rulljalusier, räcken och staket);
plåt, band, stång, profilstång, rör o. d. av järn eller stål, bear
betade för användning i konstruktioner........................................... 7,2 %
73.22 Cisterner, kar och liknande behållare av järn eller stål, för alla
slags ämnen, med en rymd av mer än 300 liter, även med inre
beklädnad eller med värmeisolerande beklädnad men utan
maskinell utrustning och utan anordning för uppvärmning ....
7,2 %
73.23 Fat, burkar, flaskor, askar och andra liknande behållare av järn-
eller stålplåt, för transport eller förpackning av varor. . ........... .. 7,2 %
73.24 Cylindrar för förtätade gaser samt liknande tryckbehållare, av
järn eller stål........................................................................................... 7,2 %
73.25 Linor, kablar, slingor, flätade band och liknande varor av järn-
eller ståltråd, utan elektrisk isolering........................................... .... 7,2 %
73.26 Taggtråd av järn eller stål; stängseltråd av vriden tråd eller
vridet band av järn eller stål, även försedd med taggar, samt
stängseltråd av två löst sammantvinnade trådar av järn eller
stål............................................................................................................. 7,2 %
73.27 Duk, nät och galler av järn- eller ståltråd...................................... 7,2 %
73.28 Klippnät av järn eller stål................................................................... 7,2 %
73.29 Kättingar och kedjor samt delar därtill, av järn eller stål:
A. rullkedjor med mindre än 6 mm invändig länkbredd..............
8,4 %
B. andra slag........................................................................................... 7,2 %
73.30 Ankaren och draggar samt delar därtill, av järn eller stål...........
6,4 %
73.31
Spik och stift, häftstift härunder inbegripna, spikbleck, mär-
lor och krampor samt spetsade krokar och öglor, av järn eller
stål, även med huvud av annat ämne, dock icke koppar............
7,2 %
73.32 Bultar och muttrar, ogängade eller gängade, skruvar, skruv
krokar, skruvöglor, nitar (andra än rör- och tvåspetsnitar),
sprintar, kilar och liknande artiklar av järn eller stål; under-
läggsbrickor (låsbrickor och fjäderbrickor härunder inbegripna)
av järn eller stål..................................................................................... 7,2%
73.33 Synålar, virknålar, strumpstickor, snörnålar och liknande
artiklar samt ämnen därtill, av järn eller stål, för sömnad,
brodyr, virkning o. d., andra än maskinnålar:
A. synålar och stoppnålar samt ämnen därtill.............................. fri
B. andra slag........................................................................................... 6,4 %
73.34 Knappnålar, säkerhetsnålar, hårnålar, hårklämmor, papil-
jotter och liknande artiklar av järn eller stål, andra än pryd
nadsföremål:
A. knappnålar och säkerhetsnålar..................................................... 8 %
B. andra slag........................................................................................... 6,4 %
73.35 Fjädrar och blad därtill, av järn eller stål...................................... 7,2 %
73.36 Kaminer och spisar (även värmeledningsspisar), kokapparater,
tvättgrytor med eldstad, tallriksvärmare och liknande varor
av järn eller stål, icke elektriska, av sådana slag, som huvudsak
ligen användes i hushåll, ävensom delar därtill av järn eller stål 7,2 %
73.37 Apparater för centraluppvärmning, såsom värmeledningspan
nor och värmeledningselement, av järn eller stål, icke elektriska,
samt delar därtill av järn eller stål; varmluftsgeneratorer och
varmluftsfördelare (härunder inbegripet apparater som även
kan användas för fördelning av friskluft eller konditionerad
luft) av järn eller stål, icke elektriska, försedda med motordri
ven fläkt eller biåsmaskin, samt delar därtill, av järn eller stål 7,2 %
73.38 Hushålls- och sanitetsartiklar samt delar därtill, av järn eller
stål:
A. av plåt, emalj era de.......................................................................... 8,4 %
B. andra................................................................................................... 7,2 %
73.39 Stålull; putsbollar, putsvantar och liknande artiklar av järn
eller stål, för skurning, polering e. d................................................... 6,4 %
73.40 Andra varor av järn eller stål............................................................. 7,2 %
73 kap.
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967
177
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
179
74 kap. Koppar
Anmärkningar
1. Med koppartillsatslegeringar enligt nr 74.02 förstås sådana för valsning eller smidning icke lämpade kopparhaltiga legeringar, utan avseende på kopparhalten, som användes som till sats vid framställning av andra legeringar eller som desoxidationsmedel eller desulfurerings- medel eller för liknande ändamål vid framställning av andra metaller än järn. Föreningar av fosfor och koppar (fosforkoppar), innehållande mer än 8 viktprocent fosfor hänföres till nr 28.55.
2. I detta kapitel förstås med
a) Tråd (nr 74.03):
valsade, strängpressade eller dragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form, med ett största tvärmått av högst 6 mm.
b) Stång (nr 74.03):
valsade, strängpressade, dragna eller smidda massiva produkter med ett största tvärmått av mer än 6 mm och, i fråga om platta produkter, med tjockleken överstigande en tiondel av bredden. Såsom stång anses även gjutna eller sintrade produkter av samma form och dimension, under förutsättning att de efter formningen underkastats bearbetning utöver enkel av- putsning.
c) Plåt och band (nr 74.04):
platta produkter (andra än obearbetade produkter, hänförliga till nr 74.01), även i rullar eller ringar, med ett största tvärmått av mer än 6 mm och med en tjocklek av mer än 0,15 mm, dock icke överstigande en tiondel av bredden. Till nr 74.04 hänföres även plåt och band, tillskurna, av annan form än kvadratisk eller rektangulär, samt plåt och band, perforerade, korrugerade, räfflade, polerade eller försedda med överdrag, under förutsättning att varorna icke genom bearbetningen erhållit karaktär av till annat nummer hänförliga varor.
3. Till nr 74.07 och 74.08 hänföres även rör (ihålig stång härunder inbegripen) och rördelar, polerade, försedda med överdrag eller särskilt tillformade (böjda, formade till spiraler, gängade, borrade, förträngda, konislca eller försedda med kamflänsar).
74.01 Kopparskärsten; koppar, obearbetad, även raffinerad, samt avfall och skrot av koppar................................................................... fri 74.02 Koppartillsatslegeringar........................................................................ fri 74.03 Stång och tråd av koppar.................................................................... 3 % 74.04 Plåt och band av koppar...................................................................... 3 % 74.05 Folier av koppar, även mönsterpressade, tillskurna, perforerade, försedda med överdrag, tryckta eller fästade på papper, papp, plast eller dylikt förstärkningsmaterial, med en tjocklek av högst 0,15 mm (förstärkningsmaterial icke inräknat)................... 4,2 % 74.06 Pulver och fjäll av koppar: A. användbara till bronsering........................................................... 8 % B. andra slag........................................................................................... fri 74.07 Rör (hålade rörämnen och ihålig stång härunder inbegripna) av koppar........................................................ 3 % 74.08 Rördelar av koppar, såsom skarvrör, knärör, muffar och flänsar........................................................................................................ 6,4 % 74.09 Cisterner, kar och liknande behållare av koppar, för alla slags ämnen, med en rymd av mer än 300 liter, även med inre bekläd nad eller med värmeisolerande beklädnad men utan maskinell utrustning och utan anordning för uppvärmning.......................... 6,4 %
180
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
74 kap.
74.10 Linor, kablar, flätade band och liknande varor av koppartråd,
utan elektrisk isolering.......................................................................... 4,8 %
74.11
Duk, nät och galler, även ändlösa, av koppartråd........................ 6,4 %
74.12 Klippnät av koppar............................................................................... 6,4 %
74.13 Kedjor och delar därtill av koppar................................................... 6,4 %
74.14 Spik och stift, häftstift härunder inbegripna, märlor och kram
por samt spetsade krokar och öglor, av koppar eller av järn
eller stål och med huvud av koppar.................................................. 5,2 %
74.15 Bultar och muttrar, ogängade eller gängade, skruvar, skruv
krokar, skruvöglor, nitar (andra än rör- och tvåspetsnitar),
sprintar, kilar och liknande artiklar av koppar; underläggsbrickor
(låsbrickor och fjäderbrickor härunder inbegripna) av koppar 5,2 %
74.16 Fjädrar av koppar................................................................................. 6,4%
74.17 Kokapparater och andra uppvärmningsapparater av koppar,
icke elektriska, av sådana slag, som huvudsakligen användes i
hushåll, ävensom delar därtill av koppar........................................ 6,4 %
74.18 Hushålls- och sanitetsartiklar samt delar därtill, av koppar ....
6,4 %
74.19 Andra varor av koppar:
A. knappnålar och säkerhetsnålar..................................................... 8 %
B. andra slag........................................................................................... 6,4 %
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967
181
75 kap. Nickel
Anmärkningar
1. I detta kapitel förstås med
a) Träd (nr 75.02):
valsade, strängpressade eller dragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form, med ett
största tvärmått av högst 6 mm.
b) Stång (nr 75.02):
valsade, strängpressade, dragna eller smidda massiva produkter med ett största tvärmått
av mer än 6 mm och, i fråga om platta produkter, med tjockleken överstigande en tiondel
av bredden.
Såsom stång anses även gjutna eller sintrade produkter av samma form och dimension,
under förutsättning att de efter formningen underkastats bearbetning utöver enkel av-
putsning.
c) Plåt, band och folier (nr 75.03):
platta produkter (andra än obearbetade produkter, hänförliga till nr 75.01), även i rullar
eller ringar, med ett största tvärmått av mer än 6 mm och med tjockleken icke överstigande
en tiondel av bredden.
Till nr 75.03 hänföres även plåt, band och folier, tillskurna, av annan form än kvadratisk
eller rektangulär, samt plåt, band och folier, perforerade, korrugerade, räfflade, polerade
eller försedda med överdrag, under förutsättning att varorna icke genom bearbetningen
erhållit karaktär av till annat nummer hänförliga varor.
2. Till nr 75.04 hänföres även rör (ihålig stång härunder inbegripen) och rördelar, polerade,
försedda med överdrag eller särskilt tillformade (böjda, formade till spiraler, gängade, borrade,
förträngda, koniska eller försedda med kamflänsar).
75.01 Skärsten, speis och andra mellanprodukter vid framställning
av nickel; nickel, obearbetad (med undantag av anoder, hänför
liga till nr 75.05), samt avfall och skrot av nickel......................... fri
75.02 Stång och tråd av nickel...................................................................... 2,4 %
75.03 Plåt, band och folier av nickel; pulver och fjäll av nickel:
A. plåt, band och folier........................................................................ 2,4 %
B. pulver och fjäll................................................................................. fri
75.04 Rör (hålade rörämnen och ihålig stång härunder inbegripna)
samt rördelar, såsom skarvrör, knärör, muffar och flänsar, av
nickel......................................................................................................... 2,4 %
75.05 Anoder för förnickling, gjutna, valsade eller framställda på
elektrolytisk väg, obearbetade eller bearbetade............................. fri
75.06 Andra varor av nickel........................................................................... 6.4 %
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967
183
76 kap. Aluminium
Anmärkningar
1. I detta kapitel förstås med
a) Träd (nr 76.02):
valsade, strängpressade eller dragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form, med ett största tvärmått av högst 6 mm.
b) Stång (nr 76.02):
valsade, strängpressade, dragna eller smidda massiva produkter med ett största tvärmått av mer än 6 mm och, i fråga om platta produkter, med tjockleken överstigande en tiondel av bredden. Såsom stång anses även gjutna eller sintrade produkter av samma form och dimension, under förutsättning att de efter formningen underkastats bearbetning utöver enkel av- putsning.
c) Plåt och band (nr 76.03):
platta produkter (andra än obearbetade produkter, hänförliga till nr 76.01), även i rullar eller ringar, med ett största tvärmått av mer än 6 mm och med en tjocklek av mer än 0,20 mm, dock icke överstigande en tiondel av bredden. Till nr 76.03 hänföres även plåt och band, tillskurna, av annan form än kvadratisk eller rektangulär, samt plåt och band, perforerade, korrugerade, rafflade, polerade eller försedda med överdrag, under förutsättning att varorna icke genom bearbetningen erhållit karaktär av till annat nummer hänförliga varor.
2. Till nr 76.06 och 76.07 hänföres även rör (ihålig stång härunder inbegripen) och rördelar, polerade, försedda med överdrag eller särskilt tillformade (böjda, formade till spiraler, gängade, borrade, förträngda, koniska eller försedda med kamflänsar).
76.01 Aluminium, obearbetat, samt avfall och skrot av aluminium ... fri 76.02 Stång och tråd av aluminium............................................................. 3 % 76.03 Plåt och band av aluminium.............................................................. 3 % 76.04 Folier av aluminium, även mönsterpressade, tillskurna, per forerade, försedda med överdrag, tryckta eller fästade på papper, papp, plast eller dylikt förstärkningsmaterial, med en tjocklek av högst 0,20 mm (förstärkningsmaterial icke inräknat) 4,2 % 76.05 Pulver och fjäll av aluminium: A. användbara till bronsering, dock med undantag av varor,
avsedda att användas uteslutande vid tillverkning av gas betong ................................................................................................. 8 % B. andra slag........................................................................................... fri
76.06 Rör (hålade rörämnen och ihålig stång härunder inbegripna) av aluminium.......................................................................................... 3 % 76.07 Rördelar av aluminium, såsom skarvrör, knärör, muffar och flänsar........................................................................................................ 6,4 % 76.08 Aluminiumkonstruktioner, även i delar eller icke kompletta, samt delar därtill av aluminium (såsom skjul, broar och bro sektioner, torn, master, pelare, stolpar, fackverk, tak, dörr- och fönsterramar samt räcken); plåt, stång, rör o. d. av alu minium, bearbetade för användning i konstruktioner................. 6,4
%
76.09 Cisterner, kar och liknande behållare av aluminium, för alla slags ämnen, med en rymd av mer än 300 liter, även med inre beklädnad eller med värmeisolerande beklädnad men utan maskinell utrustning och utan anordning för uppvärmning .... 6,4 %
184
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
76 kap.
76.10 Fat, burkar, flaskor, askar och liknande behållare av alumi
nium, för transport eller förpackning av varor, förpackningsrör
och förpackningstuber härunder inbegripna:
A. förpackningstuber............................................................................ 8 %
B. andra slag........................................................................................... 6,4 %
76.11
Cylindrar för förtätade gaser samt liknande tryckbehållare av
aluminium................................................................................................ 6,4 %
76.12 Linor, kablar, flätade band och liknande varor av aluminium-
tråd, utan elektrisk isolering................................................................ 4,8 %
76.13 Duk, nät och galler av aluminiumtråd............................................. 6,4 %
76.14 Klippnät av aluminium........................................................................ 6,4
%
76.15 Hushålls- och sanitetsartiklar samt delar därtill, av alumi
nium .......................................................................................................... 6,4 %
76.16 Andra varor av aluminium........................... 6,4 %
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967
185
77 kap. Magnesium, och beryllium
77.01 Magnesium, obearbetat, samt avfall och skrot av magnesium, härunder inbegripet spån, icke sorterade efter storleken............. fri 77.02 Stång, tråd, plåt, band, folier, rör (hålade rörämnen och ihålig stång härunder inbegripna), pulver och fjäll samt jämstora spån, av magnesium: A. stång, tråd, plåt, band, folier och rör......................................... 2,4 % B. pulver och fjäll samt jämstora spån........................................... fri 77.03 Andra varor av magnesium................................................................. 6,4 % 77.04 Beryllium, obearbetat eller bearbetat, samt varor därav............ Jri
. .
n’r\;
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967
187
78 kap. Bly
Anmärkningar
1. Följande uttryck bär 1 detta kapitel nedan angiven betydelse:
a) Tråd (nr 78.02):
valsade, strängpressade eller dragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form, med
ett största tvärmått av högst 6 mm.
b) Stång (nr 78.02):
valsade, strängpressade, dragna eller smidda massiva produkter med ett största tvärmått
av mer än 6 mm, och i fråga om platta produkter, med tjockleken överstigande en tiondel
av bredden. Såsom stång anses även gjutna eller sintrade produkter av samma form och
dimension, under förutsättning att de efter formningen underkastats bearbetning utöver
enkel avputsning.
c) Plåt och band (nr 78.03):
platta produkter (andra än obearbetade produkter, hänförliga till nr 78.01), vägande
per m2 mer än 1 700 g, även i rullar eller ringar, med ett största tvärmått av mer än 6 mm
och med tjockleken icke överstigande en tiondel av bredden.
Till nr 78.03 hänföres även plåt och band, tillskurna, av annan form än kvadratisk eller
rektangulär, samt plåt och band, perforerade, korrugerade, räfflade, polerade eller försedda
med överdrag, under förutsättning att varorna icke genom bearbetningen erhållit karaktär
av till annat nummer hänförliga varor.
2. Till nr 78.05 hänföres även rör (ihålig stång härunder inbegripen) och rördelar, polerade,
försedda med överdrag eller särskilt tillformade (böjda, formade till spiraler, gängade, borrade,
förträngda, konislca eller försedda med kamflänsar).
78.01
Bly, även silverhaltigt, obearbetat, samt avfall och skrot av
bly.............................................................................................................. fri
78.02 Stång och tråd av bly........................................................................... fri
78.03 Plåt och band av bly............................................................................. fri
78.04 Folier av bly, även mönsterpressade, tillskurna, perforerade,
försedda med överdrag, tryckta eller fästade på papper, papp.
plast eller dylikt förstärkningsmaterial, vägande per m2 högst
1 700 g (förstärkningsmaterial icke inräknat); pulver och fjäll
av bly........................................................................................................ fri
78.05 Rör (hålade rörämnen och ihålig stång härunder inbegripna) och
rördelar, såsom skarvrör, knärör, muffar och flänsar samt rör i
S-form för vattenlås, av bly.................................................................. fri
78.06 Andra varor av bly:
A. blyull samt linor av bly.................................................................. fri
B. förpackningstuber............................................................................ 8 %
C. andra slag........................................................................................... 6,4 %
' • i;: •: "i ■
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967
189
79 kap. Zink
Anmärkningar
1. I detta kapitel förstås med
a) Träd (nr 79.02):
valsade, strängpressade eller dragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form, med ett
största tvärmått av högst 6 mm.
b) Stång (nr 79.02):
valsade, strängpressade, dragna eller smidda massiva produkter med ett största tvärmått
av mer än 6 mm och, i fråga om platta produkter, med tjockleken överstigande en tiondel
av bredden. Såsom stång anses även gjutna eller sintrade produkter av samma form och
dimension, under förutsättning att de efter formningen underkastats bearbetning utöver
enkel avputsning.
c) Plåt, band och folier (nr 79.03):
platta produkter (andra än obearbetade produkter, hänförliga till nr 79.01), även i rullar
eller ringar, med ett största tvärmått av mer än 6 mm och med tjockleken icke överstigan
de en tiondel av bredden.
Till nr 79.03 hänföres även plåt, band och folier, tillskurna, av annan form än kvadratisk
eller rektangulär, samt plåt, band och folier, perforerade, korrugerade, räfflade, polerade
eller försedda med överdrag, under förutsättning att varorna icke genom bearbetningen
erhållit karaktär av till annat nummer hänförliga varor.
2. Till nr 79.04 hänföres även rör (ihålig stång härunder inbegripen) och rördelar, polerade,
försedda med överdrag eller särskilt tillformade (böjda, formade till spiraler, gängade, borrade,
förträngda, koniska eller försedda med kamflänsar).
79.01 Zink, obearbetad, samt avfall och skrot av zink............................ fri
9.02 Stång och tråd av zink......................................................................... fri
9.03 Plåt, band och folier av zink; pulver och fjäll av zink................. fri
79.04 Rör (hålade rörämnen och ihålig stång härunder inbegripna)
och rördelar, såsom skarvrör, knärör, muffar och flänsar, av
zink............................................................................................................. fri
79.05 Takrännor, nockplåtar, ramar till takfönster samt andra
färdiga byggnadsartiklar av zink....................................................... fri
79.06 Andra varor av zink:
A. spik, stift, bultar och nitar............................................................ fri
B. andra slag........................................................................................... 6,4 %
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1067
191
80 kap. Tenn
Anmärkningar
1. I detta kapitel förstås med
a) Tråd (nr 80.02):
valsade, strängpressade eller dragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form, med ett största tvärmått av högst 6 mm.
b) Stång (nr 80.02):
valsade, strängpressade, dragna eller smidda massiva produkter med ett största tvärmått av mer än 6 mm och, i fråga om platta produkter, med tjockleken överstigande en tion del av bredden. Såsom stång anses även gjutna eller sintrade produkter av samma form och dimension, under förutsättning att de efter formningen underkastats bearbetning utöver enkel avputsning.
c) Plåt och band (nr 80.03):
platta produkter (andra än obearbetade produkter, hänförliga till nr 80.01), vägande per in2 mer än 1 000 g, även i rullar eller ringar, med ett största tvärmått av mer än 6 mm och med tjockleken icke överstigande en tiondel av bredden. Till nr 80.03 hänföres även plåt och band, tillskurna, av annan form än kvadratisk eller rektangulär, samt plåt och band, perforerade, korrugerade, räfflade, polerade eller försedda med överdrag, under förutsättning att varorna icke genom bearbetningen erhållit karaktär av till annat nummer hänförliga varor.
2. Till nr 80.05 hänföres även rör (ihålig stång härunder inbegripen) och rördelar, polerade, för sedda med överdrag eller särskilt tillformade (böjda, formade till spiraler, gängade, borrade, förträngda, koniska eller försedda med kamflänsar).
80.01 Tenn, obearbetat, samt avfall och skrot av tenn.......................... fri 80.02 Stång och tråd av tenn..................................................... •............... fri 80.03 Plåt och band av tenn.......................................................................... fri 80.04 Folier av tenn, även mönsterpressade, tillskurna, perforerade, försedda med överdrag, tryckta eller fästade på papper, papp, plast eller dylikt förstärkningsmaterial, vägande per m2 högst 1 000 g (förstärkningsmaterial icke inräknat); pulver och fjäll av tenn: A. folier.................................................................................................... 2,4 % B. pulver och fjäll...................................................................................... fri 80.05 Rör (hålade rörämnen och ihålig stång härunder inbegripna) och rördelar, såsom skarvrör, knärör, muffar och flänsar, av tenn............................................................................................................ frj 80.06 Andra varor av tenn: A. förpackningstuber............................................................................ g % B. andra slag...........................................................................................
0;4 <v
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
193
81 kap. Andra oädla metaller
Anmärkning
Enligt nr 81.04 tulltaxeras endast följande oädla metaller: vismut, kadmium, kobolt, krom, gallium, germanium, hafnium, indium, mangan, niob, rhenium, antimon, titan, torium, tallium, uran, utarmat på U 235, samt vanadin och zirkonium. Till detta nummer hänföres även skärsten, speis och dylika mellanprodukter vid framställning av kobolt, ävensom kermeter.
81.01 Volfram, obearbetat eller bearbetat, samt varor därav: A. tråd, spiraler härunder inbegripna............................................... 2,4 % B. andra slag........................................................................................... fri 81.02 Molybden, obearbetat eller bearbetat, samt varor därav: A. tråd, spiraler härunder inbegripna.............................................. 2,4 % B. andra slag........................................................................................... fri 81.03 Tantal, obearbetat eller bearbetat, samt varor därav.................. fri 81.04 Andra oädla metaller, obearbetade eller bearbetade, samt varor därav; kermeter, obearbetade eller bearbetade, samt varor därav.......................................................................................................... fri
7 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 150
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
195
82 kap. Verktyg och redskap samt knivar, gafflar och skedar
av oädel metall
Anmärkningar
1. Till detta kapitel hänföres — bortsett från blåslampor, transportabla smidesässjor, slipstenar och slipskivor på ställning e. d., verktygssatser för manikyr eller pedikyr samt artiklar, hän förliga till nr 82.07 eller 82.15 — endast sådana varor, i vilka den verksamma delen (blad, skär o. d.) består av:
a) oädel metall;
b) hårdmetall;
c) naturliga, syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar på underlag av oädel metall;
d) slipmedel på underlag av oädel metall, under förutsättning att detta icke genom belägg
ningen med slipmedel förlorat sin ursprungliga karaktär.
2. Delar av oädel metall till artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras enligt samma nummer som motsvarande färdiga artiklar, med undantag av delar, som är särskilt upptagna, och till nr 84.48 hänförliga verktygshållare till handverktyg. Delar med allmän användning är dock enligt anm. 2 till femtonde avd. undantagna från detta kapitel. Ämnen till artiklar, hänförliga till detta kapitel, samt ämnen till sådana delar, som enligt nästföregående stycke är hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras såsom motsvarande färdiga artiklar. Saxar och skärhuvuden till elektriska rakapparater hänföres till nr 82.11, saxar till elektriska hårklippningsmaskiner till nr 82.13.
3. 4 ill olika nummer i detta kapitel hänförliga varor, som inkommer i satser, förpackade i etuier,
askar, fodral e. d., tulltaxeras enligt bestämmelserna för den i satsen ingående vara, som är underkastad högsta tullen. Satser av verktyg för manikyr, pedikyr e. d., även innehållande saxar, hänföres dock till nr 82.13. 3:1. Anm. 3 gäller även varor, hänförliga till olika underavdelningar av samma nummer, dock
att rakhyvlar med tillhörande blad hänföres till nr 82.11 B.
4. Askar, etuier, fodral och dylika förvaringspersedlar, avsedda för och inkommande samtidigt med artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras tillsammans med artiklarna i fråga, under förutsättning att de utgör förvaringspersedlar av de slag, som plägar åtfölja sådana artiklar vid försäljning. Särskilt inkommande dylika förvaringspersedlar tulltaxeras däremot efter sin beskaffenhet.
82.01 Spadar, skyfflar, hackor, korpar, högafflar, grepar, krattor, räfsor och rakor; yxor, röjknivar och liknande verktyg för huggning eller klyvning; liar och skäror, hö- och halmknivar, trädgårdssaxar för två händer, kilar samt andra handverktyg och handredskap för lantbruk, trädgårdsskötsel eller skogs bruk ............................................................................................................ 82.02 Monterade handsågar samt sågblad, alla slag, icke tandade sågblad härunder inbegripna: A. blad till rälsågar och till bågfilar................................................. B. andra slag........................................................................................... 82.03 Tänger, pincetter och dylika handverktyg, även klippande; skruvnycklar, huggpipor, röravskärare, plåt- och bultsaxar, metalltrådssaxar, filar, raspar och dylika handverktyg: A. röravskärare samt delar därtill..................................................... B. andra slag........................................................................................... 82.04 Handverktyg och handredskap, ej hänförliga till annat num mer i detta kapitel; smidesstäd, skruvstycken, andra än ma- skinskruvstycken; skruvtvingar o. d., blåslampor, transportabla
6,4 %
6,6 % 7,2 %
4,6 % 7,2 %
196
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1!)67
82 kap.
smidesässjor, hand- eller fotdrivna slipstenar och slipskivor på
ställning e. d. samt monterade glasmästardiamanter:
A. handborrar, andra än spiralborrar, skruvmejslar, borr- och
sparrsockar, tubpressar och skärcirklar samt delar till dyli
ka artiklar ........................................................................................ 4,6 %
B. andra slag........................................................................................... 7,2 %
82.05 Verktyg (utbytbara) för verktygsmaskiner eller för mekaniska
eller icke mekaniska handverktyg (för pressning, stansning,
gängning, fräsning, brotschning', borrning, svarvning, skruv-
idragning o. d.), dragskivor och bergborrar härunder inbegripna:
A. borrar, andra än spiralborrar, samt skruvmejslar ävensom
delar till dylika artiklar.................................................................. 4,6 %
B. andra slag........................................................................................... 6,4 %
82.06 Knivar och skärstål för maskiner eller mekaniska apparater ...
6,4 %
82.07 Plattor, stavar, spetsar och liknande omonterade delar till verk
tyg, av hårdmetall (sintrad karbid av volfram, molybden, vana
din e. d.) .................................................................................................... 6,4 %
82.08 Kaffekvarnar, köttkvarnar, saftpressar och andra mekaniska
apparater och redskap med huvudsaklig användning i hushåll
för beredning, servering o. d. av matvaror eller drycker, vägande
per styck högst 10 kg............................................................................ 6,4 %
82.09 Knivar, ej hänförliga till annat nummer (även tandade)..............
7,6 %
82.10 Blad till knivar, hänförliga till nr 82.09 ........................................... 7,6 %
82.11
Bakknivar, rakhyvlar och rakapparater (icke elektriska) samt
blad därtill, bladämnen i bandform härunder inbegripna:
A. rakknivar samt blad och andra delar därtill............................ 6,4 %
B. rakhyvlar och rakapparater (icke elektriska) samt delar
därtill, andra än blad till rakhyvlar; saxar och skärhuvuden
till elektriska rakapparater............................................................ 10,4 %
C. blad till rakhyvlar, bladämnen i bandform härunder inbe
gripna .................................................................................................. 12 %
82.12 Saxar och skär därtill, ej hänförliga till annat nummer............... 6,4 %
82.13 Andra skär- och klippverktyg, såsom sekatörer, hårklippnings-
maskiner (icke elektriska), huggknivar för slakterier och char-
kuterier samt pappersknivar; verktyg och satser av verktyg för
manikyr, pedikyr o. d., nagelfilar härunder inbegripna............. 6,4 %
82.14 Skedar, soppslevar, gafflar, tårtspadar, fisk- och smörknivar
samt sockertänger och liknande artiklar.......................................... 7,6 %
82.15 Handtag och skaft av oädel metall till artiklar, hänförliga till
nr 82.09, 82.13 eller 82.14.................................................................... 6,4 %
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1067
197
83 kap. Diverse varor av oädel metall
Anmärkning
Såsom delar till artiklar, hänförliga till detta kapitel, anses icke i något fall artiklar av järn
eller stål, upptagna i nr 73.25, 73.29, 73.31, 73.32 eller 73.35, ej heller motsvarande artiklar av
andra oädla metaller (74—81 kap.).
83.01
Lås (nyckellås, kombinationslås och elektriska lås) och väsk-
byglar med lås samt delar därtill, av oädel metall; nycklar och
nyckelämnen av oädel metall till artiklar, hänförliga till detta
nummer:
A. kappsäcks-, koffert- och portföljlås samt delar därtill .......... 10,4 %
B. andra slag........................................................................................... 7;2 %
83.02 Beslag och liknande tillbehör av oädel metall till möbler, dörrar,
trappor, fönster, rullgardiner, persienner, karosserier, sadel-
makeriarbeten, koffertar, skrin o. d., automatiska dörrstängare
härunder inbegripna; hatthyllor, hatthängare, konsoler o. d. av
oädel metall.................................................................................................. 6,4 %
83.03 Kassaskåp, kassakistor, armerade eller på annat sätt för
stärkta fack och dörrar till kassavalv samt dokumentskrin o. d.,
av oädel metall...........................................................................................
6,4
%
83.04 Kortregisterlådor, förvaringsfack, sorteringslådor, brevkorgar,
manuskripthållare och liknande kontorsartiklar av oädel metall,
andra än kontorsmöbler, hänförliga till nr 94.03 ........................... 6,4 %
83.05 Mekanismer och beslag till samlingspärmar, brevordnare, kon
torsböcker o. d., pappersklämmor, gem, klämmer till häftappa-
rater, s. k. ryttare till kortregister samt liknande kontorsartiklar,
av oädel metall........................................................................................... 6,4 %
83.06 Statyetter och andra prydnadsföremål av oädel metall, för an
vändning inomhus......................................................................................
6,4
%
83.07 Belysningsarmatur och andra belysningsartiklar samt icke
elektriska delar därtill, av oädel metall........................................... 6,4 %
83.08
Slangar och rör, böjliga, av oädel metall......................................... 6,4 %
83.09
Spännen, med eller utan knäppe, väskbyglar med knäppe,
hyskor, hakar, snörhålsringar och liknande artiklar av oädel
metall, för kläder, skodon, presenningar, reseffekter, hand
väskor eller andra varor; rör- och tvåspetsnitar av oädel metall
6,4
%
83.10 Pärlor och paljetter av oädel metall................................................. 6,4 %
83.11
Ringklockor, icke elektriska, bjällror och gonggonger samt delar
därtill, av oädel metall:
A. cykelringklockor samt delar därtill............................................. 12 %
B. andra slag........................................................................................... 2,5 %
83.12 Ramar av oädel metall för fotografier, tavlor o. d.; speglar av
oädel metall.............................................................................................. 6,4 %
83.13 Proppar, sprundtappar med gängning, sprundplåtar, kapsyler,
plomber och andra tillbehör av oädel metall till förpackningar 6,4 %
83.14 Reklamskyltar, namnplåtar, vägmärken, nummerbrickor och
liknande artiklar samt siffror, bokstäver o. d., av oädel metall
6,4
%
83.15 Tråd, stavar, rör, plattor, elektroder och liknande varor av
oädel metall eller hårdmetall, belagda med eller innehållande
flussmedel, för svetsning eller lödning eller för påsvetsning eller
pålödning av metall eller hårdmetall; tråd och stavar av metall
pulver, för metallsprutning ..................................................................
198
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
83 kap.
6,4 %
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967
199
SEXTONDE AVDELNINGEN
Maskiner och apparater samt mekaniska redskap; elektrisk materiel
Anmärkningar
1. Denna avdelning omfattar icke:
a) driv- och transportremmar av plast, hänförliga till 39 kap., eller av mjukgummi (nr 40.10)
samt andra varor av mjukgummi för tekniskt bruk, såsom packningar och ventiler (nr
40.14);
b) varor för tekniskt bruk, av läder eller konstläder (nr 42.04) eller av pälsskinn (nr 43.03);
c) bobiner, spolpipor och liknande artiklar (39, 40, 44 eller 48 kap. eller femtonde avd., allt
efter materialets beskaffenhet);
d) perforerade kort av papper eller papp för jacquardmaskiner eller liknande maskiner (nr
48.21);
e) driv- och transportremmar av textilmaterial (nr 59.16) samt andra textilvaror för tekniskt
bruk (nr 59.17);
f) artiklar, helt av naturliga, syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar, hänförliga till nr
71.02, 71.03 eller 71.15;
g) delar med allmän användning enligt anm. 2 till femtonde avd. av oädel metall (femtonde
avd.) samt motsvarande varor av plast (hänföres i allmänhet till nr 39.07);
h) ändlös duk och ändlösa driv- och transportremmar av metalltråd eller metallband (fem
tonde avd.);
ij) varor, hänförliga till 82 eller 83 kap.;
k) transportmedel, hänförliga till sjuttonde avd.;
l) varor, hänförliga till 90 kap. (mät- och kontrollinstrument m. m.);
m) ur och andra varor, hänförliga till 91 kap.;
n) utbytbara verktyg, hänförliga till nr 82.05, och maskinborstar, hänförliga till nr 96.02,
samt liknande utbytbara verktyg (tulltaxeras efter beskaffenheten av materialet i den
verksamma delen, t. ex. 40, 42, 43, 45 eller 59 kap., nr 68.04 eller 69.09);
o) varor, hänförliga till 97 kap. (leksaker, spel och sportartiklar).
2. Med de inskränkningar, som följer av bestämmelserna i anm. 1 och 3 till denna avdelning,anm.
1 till 84 kap. och anm. 1 till 85 kap., tulltaxeras delar till maskiner, med undantag av delar
till artiklar, hänförliga till nr 84.64, 85.23, 85.24, 85.25 eller 85.27, enligt följande regler:
a) om delarna utgör varuslag, som är särskilt upptaget i visst tulltaxenummer i 84 eller 85
kap. (med undantag av nr 84.65 och 85.28), hänföres de till detta nummer, oavsett för
vilket slag av maskiner de är avsedda;
b) om delarna icke utgör varuslag som nyss nämnts, men är igenkännliga såsom uteslutande
eller huvudsakligen avsedda för visst slag av maskiner eller för flera slag av maskiner,
hänförliga till ett och samma tulltaxenummer (även nr 84.59 eller 85.22), tulltaxeras de
enligt tulltaxenumret för maskinerna i fråga; delar, igenkännliga såsom huvudsakligen
avsedda för varor, hänförliga till nr 85.13 eller 85.15 och lika användbara för båda dessa
slag av varor, tulltaxeras enligt nr 85.13;
c) om delarna icke kan tulltaxeras enligt ovan angivna bestämmelser, hänföres de till nr
84.65 eller 85.28.
3. I de fall, då skillnad göres mellan maskiner av visst slag och delar till sådana maskiner, anses
även icke kompletta maskiner såsom maskiner, för så vitt de företer de väsentliga känneteck
nen på de kompletta maskinerna.
4. Maskiner (härunder inbegripet sådana icke kompletta maskiner, som enligt anm. 3 skall
tulltaxeras såsom kompletta), inkommande i delar, tulltaxeras såsom motsvarande samman
satta maskiner.
4:1 Anm. 4 gäller även om delarna inkommer med skilda lägenheter, om varuhavaren yrkar
det eller det annars är uppenbart att delarna tillsammans utgör en artikel, som tulltaxeras
såsom maskin.
5. Kombinationer av olika maskiner, som skall arbeta tillsammans och som bildar en enhet,
ävensom maskiner, som kan utföra mer än ett slags arbete, tulltaxeras, om icke annat är
föreskrivet, efter den funktion, som ger kombinationerna eller maskinerna deras karaktär.
200
6. Motorer, anbragta på maskiner eller inkommande lösa tillsammans med maskiner, på vilka
finns särskilt utrymme eller aptering (konsol e. d.) för anbringande av motorerna, tulltaxeras
tillsammans med maskinerna. Vad nu sagts gäller i tillämpliga delar även för driv- och tran
sportremmar.
7. Med maskiner avses i ovanstående anmärkningar alla maskiner, apparater och redskap, hän
förliga till sextonde avd.
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
201
84 kap. Ångpannor, maskiner och apparater samt mekaniska redskap
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
a) kvarnstenar, slipstenar, slipskivor och andra artiklar, hänförliga till 68 kap.;
b) maskiner och apparater (t. ex. pumpar) samt delar därtill, av keramiskt material (69 kap.);
c) laboratorieartiklar av glas (nr 70.17); artiklar av glas för tekniskt bruk (nr 70.20 och 70.21);
d) artiklar av järn eller stål, hänförliga till nr 73.36 eller 73.37, samt motsvarande artiklar av
andra oädla metaller (74—81 kap.);
e) elektromekaniska handverktyg (nr 85.05) och elektromekaniska hushållsapparater (nr
85.06).
2. Om icke annat följer av anm. 5 och 6 till sextonde avd., tulltaxeras maskiner och appara ter, vilka enligt ordalydelsen kan hänföras till såväl nr 84.01—84.21 som nr 84.22—84.60, enligt nr 84.01—84.21. Till nr 84.17 hänföres dock icke:
a) äggkläckningsapparater, värmekammare för nykläckta kycklingar (s. k. kycklingmödrar)
och groningsapparater (nr 84.28);
b) spannmålsfuktningsapparater för kvarnindustrin (nr 84.29);
c) diffusörer för sockerindustrin (nr 84.30);
d) maskiner och apparater för värmebehandling av garn, vävnader eller andra textilvaror
(nr 84.40). Nr 84.17 omfattar ej heller maskiner eller apparater för mekanisk bearbetning, i vilka en erforderlig temperaturändring endast är av underordnad betydelse i förhållande till maskinernas eller apparaternas huvuduppgift. Till nr 84.19 hänföres icke:
a) symaskiner (nr 84.41);
b) maskiner och apparater för kontorsbruk, hänförliga till nr 84.54.
3. Till nr 84.62 hänföres polerade stålkulor med en diametertolerans av högst 1 %, dock icke större än 0,05 mm (kalibrerade kulor). Andra stålkulor tulltaxeras enligt nr 73.40.
4. Om icke annat följer av ordalydelsen eller av bestämmelserna i anm. 2 till detta kapitel eller i anm. 5 till sextonde avd., tulltaxeras maskiner, som kan användas för flera ändamål, efter den huvudsakliga användningen av maskiner av ifrågavarande slag. Om den huvudsak liga användningen icke kan fastställas eller icke finns omnämnd i något tulltaxenummer, hänföres maskinerna till nr 84.59. Maskiner för tillverkning av linor, kablar o. d. (t. ex. linslagnings-, tvinn- och kablingsmaski- ner) av metalltråd, garn eller annat material hänföres likaledes till nr 84.59.
84.01 Ångpannor och andra ånggeneratorer, andra än värmelednings pannor ....................................................................................................... 8 % 84.02 Hjälpapparater för ånggeneratorer, såsom förvärmare, överhettare, ångackumulatorer och sotningsapparater samt anord ningar för stoftåterföring; kondensorer för ångmaskiner.............
8
%
84.03 Generatorer för gengas eller vattengas, även med gasrenare; generatorer för framställning av acetylengas (enligt vatten metoden) och liknande gasgeneratorer, med eller utan gasrenare
8
%
84.04 Lokomobiler och andra ångmaskiner med ångpanna......... 8% 84.05 Ångmaskiner utan ångpanna.................................................... 8 % 84.06 Förbränningskolvmotorer..........................................................
8
%
84.07 Vattenhjul, vattenturbiner och andra hydrauliska motorer ....
8
%
84.08 Andra motorer...............................................................................
8
%
84.09 Vägvältar, maskindrivna............................................................ 8% 84.10 Vätskepumpar, även med motor eller turbin, härunder inbe gripet icke mekaniska pumpar samt pumpar med mätanord- ningar; vätskeelevatorer (med skopor, band e. d.)....................... 8 %
7-j- Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 150
202
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
84 kap.
84.11
Luftpumpar och vakuumpumpar, även med motor eller turbin;
kompressorer (även med motor eller turbin) för luft eller andra
gaser; frikolvskompressorer för gasturbiner; fläktar och liknan
de maskiner............................................................................................. g tv
84.12 Luftkonditioneringsapparater, bestående av motordriven fläkt
och anordningar för reglering av luftens temperatur och fuk
tighet, allt sammanbyggt till en enhet.............................................
8
%
84.13 Brännare för flytande bränsle, pulveriseral fast bränsle eller
gas, till eldstäder; mekaniska eldningsapparater, mekaniska eld-
stadsrostar, mekaniska anordningar för avlägsnande av aska
samt liknande anordningar:
A. mekaniska eldstadsrostar................................................................ fri
B. andra................................................................................................... 8 %
84.14
Industri- och laboratorieugnar, andra än elektriska ugnar,
hänförliga till nr 85.11..........................................................................
8
%
84.15 Kylskåp, kylapparater, kylmaskiner och kylanläggningar, även
elektriska.................................................................................................. g j %
84.16 Kalandrar och liknande maskiner samt valsverk (andra än
metallvalsverk och maskiner för varning av glas) ävensom valsar
därtill........................................................................................................ 8 %
84.17 Maskiner och apparater (även med elektrisk uppvärmning) för
uppvärmning, kokning, röstning, destillering, rektifiering, steri
lisering, pastörisering, ångbehandling, torkning, indunstning,
kondensering, avkylning eller annan behandling, som erfordrar
temperaturändring, dock ej apparater av sådana slag, som
huvudsakligen användes i hushåll; varmvattenberedare, icke
elektriska..................................................................................................
8
%
84.18 Centrifuger; apparater för filtrering eller rening av vätskor eller
gaser.......................................................................................................... 8 %
84.19 Maskiner och apparater för rengöring eller torkning av flaskor
eller andra kärl; maskiner och apparater för påfyllning, tillslut
ning, kapsylering eller etikettering av flaskor, burkar, säckar
eller andra förpackningar; andra maskiner och apparater för
förpackning av varor; apparater för inpressning av kolsyra i
drycker; diskmaskiner........................................................................... 8 %
84.20 Vågar, räkne- och kontrollvågar härunder inbegripna, andra än
vågar, känsliga för 0,05 g eller mindre; vikter, alla slag, för
vågar.................................................................................................... 8 %
84.21
Apparater, mekaniska (även för handkraft), för utsprutning,
spridning eller finfördelning av flytande eller pulverformiga
ämnen; brandsläckningsapparater, laddade eller oladdade; sprut-
pistoler och liknande apparater; sandbläster- och ångbläster-
apparater samt liknande apparater...................................................
8
%
84.22 Maskiner och apparater för lyftning, lastning, lossning eller
transport (hissar, spel, lyftblock, domkrafter, lvftkranar,
telfrar, transportörer, linbanor o. d.), ej hänförliga till nr 84.23
8 %
84.23 Maskiner och apparater, även transportabla, för grävning,
schaktning, borrning och annat jord- eller bergarbete (gräv
maskiner, s. k. bull-dozers, skrapor o. d.); pålkranar; snöplogar,
ej hänförliga till nr 87.03 ...................................................................... 8 %
84.24 Maskiner och redskap för jordens beredning eller odling, såsom
plogar, harvar, kultivatorer, såmaskiner och gödselspridare;
vältar för gräsmattor och idrottsplatser...........................................
8
%
84.25 Maskiner och redskap för skörd eller slätter, tröskverk, halm- och foderpressar samt gräsklippningsmaskiner; rensnings- och sorteringsmaskiner för spannmål eller frön samt sorterings- maskiner för ägg, frukt eller andra lantbruksprodukter, med undantag av till nr 84.29 hänförliga, för kvarnindustrin avsedda
84 kap.
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1067
203
maskiner och apparater........................................................................
8
%
84.26 Mjölkningsmaskiner samt maskiner och apparater för mejerihanteringen .............................................................................................. 8 % 84.27 Pressar, krossar och andra apparater för framställning av vin, cider, fruktsaft e. d.................................................................................. 8 % 84.28 Andra maskiner och apparater för lantbruk, trädgårdsskötsel, fjäderfäavel eller biskötsel; groningsapparater med uppvärm- ningsanordning eller maskinell utrustning; äggkläckningsappa- rater samt värmekammare för nykläckta kycklingar (s. k. kycklingmödrar).....................................................................................
8
%
84.29 Maskiner och apparater för kvarnindustrin samt andra maskiner och apparater för bearbetning av spannmål eller baljväxtfrön, med undantag av maskiner och apparater för lantbruk...............
8
%
84.30 Maskiner och apparater, ej hänförliga till annat nummer i detta kapitel, för följande livsmedelsindustrier, nämligen bageri-, makaroni-, konfektyr-, choklad-, socker- och bryggeriindustrier na samt industrier för beredning av kött, fläsk, fisk, frukt eller grönsaker..................................................................................................
8
%
84.31 Maskiner och apparater för tillverkning eller efterbehandling av pappersmassa, papper eller papp................................................. 8 % 84.32 Bokbinderimaskiner och bokbinderiapparater, trådhäftmaskiner härunder inbegripna..............................................................................
8
%
84.33 Andra maskiner och apparater för bearbetning av pappersmassa, papper eller papp, härunder inbegripet skärmaskiner, alla slag, för papper eller papp............................................................................. 8 % 84.34 Maskiner, apparater och redskap för typgjutning och sättning; maskiner och apparater för tillverkning av klichéer eller andra tryckformar (andra än maskiner, hänförliga till nr 84.45—84.47); matriser; trycktyper och utfyllnadsmateriel; klichéer och andra tryckformar (även i cylinderform); plåtar, cylindrar och lito grafiska stenar, preparerade för grafiskt ändamål (t. ex. slipade, kornade eller polerade): A. klichéer och andra tryckformar..................................................... 8 % B. andra slag........................................................................................... fri 84.35 Tryckmaskiner (tryckpressar), ej hänförliga till nr 84.40; ilägg- ningsapparater, falsapparater och andra hjälpapparater till dylika maskiner: A. cylinderpressar samt hjälpapparater och delar därtill........... fri B. rotationspressar samt hjälpapparater och delar därtill.......... fri C. andra slag, särskilt inkommande iläggningsapparater här
under inbegripna...............................................................................
8
%
84.36 Maskiner och apparater för framställning av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer; maskiner och apparater för förarbet ning av textilfibrer; maskiner och apparater för spinning, tvinning, dubblering, spolning, rullning eller haspling av garn e. d.
8
%
84.37 Vävstolar, trikåmaskiner, maskiner för tillverkning av tyll, spetsar, broderier, snörmakeriarbeten eller nätknytningar; varp-
204
84 kap.
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
maskiner och varpklistringsmaskiner samt andra maskiner och
apparater för förberedning av garn till vävning e. d....................
84.38 Hjälpmaskiner och hjälpapparater för maskiner, hänförliga till
nr 84.37, såsom skaft- och jacquardmaskiner, varp- och skott-
väktare samt anordningar för skyttelväxling; delar och tillbehör,
igenkännliga såsom uteslutande eller huvudsakligen avsedda
för maskiner eller apparater, hänförliga till detta nummer eller
till nr 84.36 eller 84.37, såsom spindlar, spinnvingar, kard-
beslag, nålkammar, spinnmunstycken, skyttlar, skaftramar
och solv samt nålar för trikåmaskiner:
A. trikåmaskinsnålar........................................................................
B. skyttlar och andra delar och tillbehör av trä...........................
C. andra slag................................................................................
84.39 Maskiner och apparater för tillverkning eller efterbehandling
av stampad filt (som längdvara eller i avpassade stycken), här
under inbegripet maskiner för tillverkning av filthattar samt
hattformar.......................................................................................
84.40 Maskiner och apparater för tvättning eller annan rengöring,
torkning, blekning, färgning, appretering eller annan efter
behandling av garn, vävnader eller andra textilvaror; tvätt-,
stryk- och pressmaskiner; rull-, lägg- och skärmaskiner för
vävnader eller andra textilvaror; maskiner för tillverkning
av linoleum och liknande golvbeläggningsmaterial genom be
läggning av vävnad eller annat underlag med massa; maskiner
för tryckning av garn, vävnader, stampad filt, läder, tapeter,
omslagspapper, linoleum e. d. samt graverade tryckplåtar och
och tryckvalsar till sådana maskiner.................................................
84.41
Symaskiner, möbler, speciellt konstruerade för symaskiner
härunder inbegripna; symaskinsnålar:
A. symaskinsnålar.................................................................................
B. andra slag...........................................................................................
84.42 Maskiner och apparater för beredning eller bearbetning av
hudar, läder eller skinn (även pälsskinn) eller för tillverkning
av skodon eller andra varor av läder eller skinn (även päls
skinn), dock ej symaskiner, hänförliga till nr 84.41......................
84.43 Konvertrar, gjutskänkar, götkokiller och gjutmaskiner för
metallindustrin:
A. kontinuerliga, roterande gjutmaskiner samt delar därtill___
B. götkokiller samt delar därtill........................................................
C. andra slag...........................................................................................
84.44 Valsverk för metallindustrin och valsar därtill:
A. obearbetade gjutgodsdetaljer........................................................
B. andra slag....................................................................................
84.45 Verktygsmaskiner för bearbetning av metall eller hårdmetall,
ej hänförliga till nr 84.49 eller 84.50:
A. spånavskiljande maskiner, vägande per styck mer än 10 000
kg.........................................................................................................
B. andra slag.........................................................................................
84.46 Verktygsmaskiner för bearbetning av sten, keramiska produk
ter, betong, asbestbetong eller liknande mineraliska ämnen
eller av glas i kallt tillstånd, ej hänförliga till nr 84.49 ...............
8
%
fri
4 %
8
%
8
%
8
%
fri
9,2 %
8
%
fri
4 %
8
%
6,4 %
8
%
fri
8
%
8 %
84.47 Verktygsmaskiner, ej hänförliga till nr 84.49, för bearbetning av trä, kork, ben, hårdgummi, styvplast eller liknande hårda ämnen........................................................... 84.48 Delar och tillbehör, igenkännliga såsom uteslutande eller hu vudsakligen avsedda för maskiner, hänförliga till nr 84.45__ 84.47, härunder inbegripet hållare för arbetsstycken eller verk tyg, självöppnande gänghuvuden samt delningsanordningar och liknande anordningar för verktygsmaskiner; verktygshål- lare till alla slags handverktyg................................................. 84.49 Handverktyg, pneumatiska eller kombinerade med icke-elektrisk motor........................................................ 84.50 Maskiner och apparater för svetsning, lödning (annan än mjuk lödning), skärning eller ythärdning med gas................................... 84.51 Skrivmaskiner utan räkneverk; checkstämplingsapparater o. d. 84.52 Räknemaskiner; bokföringsmaskiner, kassakontrollapparater, frankostämplingsmaskiner, biljettmaskiner samt liknande ma skiner och apparater med räkneverk.................................... 84.53 Statistikmaskiner och liknande maskiner för hålkort (stans-, stanskontroll-, sorterings- och tabuleringsmaskiner o. d.)......... 84.54 Andra maskiner och apparater för kontorsbruk, såsom dupliceringsmaskiner (hektografer och stencilapparater), adresse- ringsmaskiner, maskiner för sortering, räkning och förpackning av mynt samt pennformeringsapparater, hålslag och häft- apparater.............................................................. 84.55 Delar och tillbehör (andra än överdrag, väskor o. d.), igen kännliga såsom uteslutande eller huvudsakligen avsedda för maskiner eller apparater, hänförliga till nr 84.51—84.54 ............ 84.56 Maskiner och apparater för sortering, siktning, tvättning, krossning, målning eller blandning av jord, sten, malm eller andra fasta mineraliska ämnen; maskiner och apparater för hoppressning eller formning av fasta mineraliska bränslen, keramiska massor, betong, gips eller andra mineraliska ämnen i pulver- eller pastaform; maskiner för tillverkning av gjut formar av sand.................................................................... 84.57 Maskiner och apparater för tillverkning eller bearbetning av glas eller glasvaror i varmt tillstånd; maskiner för samman sättning av elektriska glödlampor, elektriska lysrör, elektronrör e. d.................................................................. 84.58 Försäljningsautomater, såsom frimärks-, cigarrett-, chokladoch livsmedelsautomater............................................... 84.59 Maskiner, mekaniska apparater och mekaniska redskap, ej hänförliga till annat nummer i detta kapitel: A. slagg-granuleringsmaskiner samt delar därtill......................... B. andra slag........................................................... 84.60 Formflaskor för gjuterier; gjutformar och liknande formar för metall (andra än götkokiller), hårdmetall, glas eller andra mine raliska ämnen (keramiska massor, betong o. d.), gummi eller plast ............................................................ 84.61 Kranar, ventiler och liknande artiklar för rörledningar, ång pannor, cisterner, kar e. d., reducerventiler och termostatreg- lerade ventiler härunder inbegripna...................................... 84.62 Kul- och rullager.......................................................
84 kap.
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967
9,2
%
205
8 %
8
%
8
%
8
%
8
%
8 %
8
%
8
%
8 %
8 %
8
%
fri
8 %
8
%
8 % 8
%
84.63 Vevaxlar, kamaxlar och andra transmissionsaxlar, glidlager,
lagerhus, kugghjul (friktionshjul härunder inbegripna), kugg-
växlar och andra växlar för överföring av kraft eller rörelse,
svänghjul, rem- och linskivor (blockskivor och block härunder
inbegripna) samt axelkopplingar....................................................... 8 %
84.64 Packningar av metallplåt i förening med annat material (t. ex.
asbest, stampad filt och papp) eller av flera skikt metallfolier;
satser av packningar av skilda material, för maskiner, transport
medel eller rörledningar, i påsar, kuvert eller liknande för
packningar ................................................................................................ 8 %
84.65 Delar till maskiner, apparater eller mekaniska redskap, icke
försedda med elektriska kontaktelement, isolatorer, spolar
eller andra elektriska anordningar och ej hänförliga till annat
nummer i detta kapitel........................................................................ 8 %
206
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
84 kap.
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1067
207
85 kap. Elektriska maskiner och apparater samt elektrisk materiel
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
a) filtar, dynor, fotpåsar och liknande artiklar med anordning för elektrisk uppvärmning
ävensom kläder, skodon, öronskydd och andra dylika för personligt bruk avsedda artiklar med sådan anordning;
b) artiklar av glas, hänförliga till nr 70.11, såsom glaskolvar till glödlampor;
c) möbler med elektrisk uppvärmning (94 kap.).
2. Artiklar, vilka enligt ordalydelsen kan hänföras såväl till nr 85.01 som till nr 85.08, 85.09 eller 85.21, tulltaxeras enligt något av sistnämnda tre nummer. Kvicksilverlikriktare med metallbehållare hänföres dock till nr 85.01.
3. Nr 85.06 tillämpas endast för följande elektromekaniska apparater av hushållstyp, nämligen:
a) dammsugare, golvbonare, maskiner för målning eller blandning av livsmedel, fruktpressar
samt bordfläktar, köksfläktar och liknande fläktar, samtliga artiklar oavsett vikten per styck;
b) andra apparater, vägande per styck högst 20 kg. Till nr 85.06 hänföres dock icke diskmaskiner (nr 84.19), tvättmaskiner (nr 84.18 och 84.40), manglar och strykmaskiner (nr 84.16 och 84.40), symaskiner (nr 84.41) samt elektriska värme apparater (nr 85.12).
85.01 Elektriska generatorer, motorer, omformare (motorgenera torer härunder inbegripna), transformatorer, likriktare och induktansspolar....................................................................................... 85.02 Elektromagneter; permanenta magneter, även icke magnetiserade; magnetchuckar och andra permanentmagnetiska eller elektromagnetiska uppspänningsanordningar; elektromagnetiska kopplingar och bromsar; elektromagnetiska lyftdon..................... 85.03 Galvaniska element och batterier....................................................... 85.04 Elektriska ackumulatorer.................................................................... 85.05 Elektromekaniska handverktyg (med inbyggd elektrisk motor) 85.06 Elektromekaniska hushållsapparater (med inbyggd elektrisk motor)........................................................... .......................................... .. 85.07 Elektriska rakapparater och hårklippningsmaskiner (med in byggd elektrisk motor).......................................................................... 85.08 Elektriska apparater och anordningar för tandning och start av förbränningsmotorer, såsom tändmagneter, tändgenera- torer, tändspolar, startmotorer, tändstift och glödtändstift; generatorer och bakströmsreläer för användning tillsammans med förbränningsmotorer..................................................................... 85.09 Elektrisk belysnings- och signalutrustning, elektriska vindrutetorkare och vindrutevärmare, för cyklar eller motorfordon___ 85.10 Elektriska ficklampor och andra bärbara elektriska lampor och lyktor med egen strömkälla (t. ex. torrbatteri eller gene rator), ej hänförliga till nr 85.09 ........................................................ 85.11 Elektriska industri- och laboratorieugnar; apparater för be handling av material genom induktiv eller dielektrisk upp värmning; maskiner och apparater för elektrisk svetsning, löd ning eller skärning.................................................................................
8
%
8
%
8 %
8 %
8
%
8,4 %
8
%
8
%
8 %
8
%
8 %
85.12 Elektriska varmvattenberedare och doppvärmare; elektriska
kaminer och andra apparater för lokaluppvärmning eller lik
nande uppvärmningsändamål; elektriska värmeapparater för
hårbehandling, såsom hårtorkningsapparater, onduleringsap-
parater och hårtångsvärmare; elektriska stryk- och pressjärn;
elektriska värmeapparater för hushållsbruk; värmemotstånd,
ej hänförliga till nr 85.24:
A. elektriska stryk- och pressjärn samt delar därtill (andra än
208
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
85 kap.
värmemotstånd)............................................................................... 7,2 %
B. andra slag.........................................................................................
8
%
85.13 Elektriska apparater för trådtelefoni eller trådtelegrafi, bär
frekvensutrustning för dylik telefoni eller telegrafi härunder
inbegripen................................................................................................
8
%
85.14 Mikrofoner och stativ därtill; högtalare och tonfrekvensför-
stärkare:
A. mikrofoner samt stativ och andra delar därtill.........................
8,8
%
B. högtalare och tonfrekvensförstärkare samt delar därtill..........
14,6 %
85.15 Apparater för sändning och mottagning av radiotelefoni, radio
telegrafi, rundradio eller television, radiogrammofoner härunder
inbegripna; televisionskameror; apparater för radionavigering,
radiostyrning e. d., radarapparater härunder inbegripna:
A. mottagare för radiotelefoni, radiotelegrafi, rundradio eller
television, radiogrammofoner härunder inbegripna, samt
delar därtill....................................................................................... 14,6 %
B. andra slag.......................................................................................... 8,8 %
85.16 Elektriska signal-, säkerhets-, kontroll- och manöverapparater
för järnvägar eller andra trafikleder eller för hamnar eller flyg
platser ........................................................................................................ 8 %
85.17 Elektriska signalapparater, akustiska eller optiska (t. ex.
ringklockor, nummertavlor, sirener samt brand- och tjuvlarms-
apparater), ej hänförliga till nr 85.09 eller 85.16...........................
8,8
%
85.18 Elektriska kondensatorer, fasta eller variabla:
A. vägande per styck högst 250 g..................................................... 13,6 %
B. andra slag...........................................................................................
8
%
85.19 Apparater och andra artiklar för brytning, slutning, avgrening,
förbindning eller skyddande av elektriska strömkretsar, såsom
strömställare, reläer, säkerhets- och överspänningsapparater,
vägguttag, kopplingsdosor och glödlampshållare; motstånd
(andra än värmemotstånd), fasta eller variabla, potentiometrar
härunder inbegripna; manövercentraler, såsom manöverpul-
peter, manövertavlor o. d.:
A. strömställare och tryckkontakter, handmanövrerade, även
som vägguttag och andra liknande uttag samt för sådana
uttag avsedda stickproppar, allt för så vitt artiklarna per
styck väger högst 500 g................................................................. 16 %
B. smältsäkringar:
1. av keramiskt material................................................................. 13 %
2
. av annat material...................................................................... 9,2 %
C. motstånd, vägande per styck:
1. högst 25 g..................................................................................... 12,2 %
2. mer än 25 g................................................................................. 9,2 %
D. glödlampshållare, vägande per styck:
1. högst 500 g................................................................................. 11,2 %
2. mer än 500 g............................................................................... 9,2 % E. andra slag...........................................................................................
8,8
%
85.20 Elektriska glödlampor och gasurladdningslampor för belys ning samt lampor för ultravioletta eller infraröda strålar; elektriska båglampor och blixtlampor: A. metalltrådslampor............................................................. 100 kg 352: — B. socklar till glödlampor.................................................................... fri C. andra slag...........................................................................................
8
%
85 kap.
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1067
209
85.21 Elektronrör (glödkatod-, kallkatod- och fotokatodrör), här under inbegripet gasfyllda rör, katodstrålerör samt rör för tele- visionskameror eller kvicksilverlikriktare; fotoelektriska celler; monterade transistorer och liknande monterade halvledar- komponenter; monterade piezoelektriska kristaller: A. ventilrör till röntgenapparater samt delar därtill.................... fri B. andra slag........................................................................................... 8 % 85.22 Elektriska maskiner och apparater, ej hänförliga till annat nummer i detta kapitel........................................................................ 8,8 % 85.23 För elektriskt ändamål isolerad tråd, ledning och kabel (lack- tråd, anodoxiderad tråd samt koaxialkabel härunder inbe gripna), även med kopplingsanordningar: A. med mantel av bly eller annan metall........................................ 6 % B. andra slag........................................................................................... 9,2 % 85.24 Artiklar av kol, även i förening med metall, för elektriskt ändamål (såsom kolborstar, kol för båglampor, galvaniska ele ment eller mikrofoner samt kolelektroder för elektriska ugnar eller svetsapparater eller för elektrolysörer), vägande per styck: A. 3 kg eller däröver:
1. grafiterade..................................................................... 100 kg 2: 60
2
. andra slag..................................................................................... fri
B. mindre än 3 kg:
1
. kolborstar.....................................................................................
8
%
2. andra slag...................................................................... 100 kg 16: —
85.25 Elektriska isolatorer, oavsett materialet........................................... 9,2 % 85.26 Isolerdetaljer, ej hänförliga till nr 85.25, för elektriska maskiner eller apparater eller för annat elektriskt ändamål, av isoler- material, även försedda med i massan ingjutna eller inpressade mindre metalldelar, avsedda uteslutande för sammanfogning: A. av plast............................................................................................... 14,2 % B. av annat material................................................................................ 9,2 % 85.27 Isolerrör samt dosor och andra delar därtill, av oädel metall, invändigt isolerade..................................................................................... 6,4 % 85.28 Elektriska delar, ej hänförliga till annat nummer i detta kapitel, till maskiner eller apparater....................................................................
8,8
%
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
211
SJUTTONDE AVDELNINGEN
Transportmedel
Anmärkningar
1. Denna avdelning omfattar icke artiklar, hänförliga till nr 97.01, 97.03 eller 97.08, ej heller sportkälkar, bobbar o. d. (nr 97.06).
2. Enligt de nummer i denna avdelning, som avser delar och tillbehör till transportmedel, tull taxeras icke följande varor, även om de är igenkännliga som avsedda för transportmedel:
a) packningar, tätningar o. d. (tulltaxeras efter materialets beskaffenhet eller enligt nr 84.64);
b) delar med allmän användning enligt anm. 2 till femtonde avd. av oädel metall (femtonde
avd.) samt motsvarande varor av plast (hänföres i allmänhet till nr 39.07);
c) varor, hänförliga till 82 kap. (verktyg);
d) varor, hänförliga till nr 83.11;
e) maskiner, apparater och andra artiklar, hänförliga till nr 84.01—84.59, 84.61 eller 84.62,
samt till nr 84.63 hänförliga delar till motorer;
f) elektriska maskiner och apparater samt elektrisk materiel (85 kap.);
g) instrument och apparater, hänförliga till 90 kap.;
h) ur (91 kap.); ij) vapen (93 kap.);
k) borstar, utgörande delar till transportmedel (nr 96.02).
3. Med delar och tillbehör avses i 86—88 kap. icke sådana artiklar, som ej uteslutande eller huvudsakligen användes för varor, hänförliga till nämnda kapitel. Delar och tillbehör, som kan hänföras till två eller flera tulltaxenummer i dessa kapitel, tulltaxeras efter den huvud sakliga användningen av artiklar av ifrågavarande slag.
4. Flygmaskiner, konstruerade för användning även såsom vägfordon, tulltaxeras som flygma skiner. Motordrivna amfibiefordon tulltaxeras som motorfordon.
5. Icke kompletta eller icke färdiga varor, hänförliga till denna avdelning, tulltaxeras såsom motsvarande kompletta eller färdiga varor, om de företer de väsentliga kännetecknen på de kompletta eller färdiga varorna.
6. Om icke annat är föreskrivet, tulltaxeras till denna avdelning hänförliga varor (kompletta eller färdiga varor och sådana icke kompletta eller icke färdiga varor, som enligt anm. 5 skall tulltaxeras såsom kompletta eller färdiga), inkommande i delar, såsom motsvarande sammansatta varor. 6:1. Anm. 6 gäller även om delarna inkommer med skilda lägenheter, om varuhavaren yrkar det eller det annars är uppenbart att delarna tillsammans utgör en artikel hänförlig till denna avdelning.
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967
213
86 kap. Järnvägs- och spårvägsmateriel; trafiksignalapparater,
icke elektriskt manövrerade
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
a) järnvägs- och spårvägssliprar av trä (nr 44.07) eller av betong (nr 68.11);
b) banbyggnadsmateriel, hänförlig till nr 73.16;
c) elektriskt manövrerade signalapparater, hänförliga till nr 85.16.
2. Till nr 86.09 hänföres bl. a. axlar, hjul och hjulsatser, hjulringar, fälgar, nav och andra delar till hjul, underreden, boggier, axelboxar, bromsapparater, buffertar, dragkrokar och koppelan- ordningar, vagnsbälgar och vagnskorgar.
3. Till nr 86.10 hänföres bl. a. sammansatta spår, även transportabla, vändskivor, stoppbockar och lastmallar. Enligt samma nummer tulltaxeras därjämte semaforer och rörliga signalskivor, mekaniska centralställverk och andra mekaniska manövreringsanordningar för signaler, spårväxlar eller vägbommar, även försedda med elektriska belysningsanordningar.
86.01Ånglok och tendrar därtill................................................................... 86.02 Elektriska lok (för ackumulatordrift eller ledningsdrift)............. 86.03 Andra lok................................................................................................. 86.04 Motorvagnar och motordressiner....................................................... 86.05 Personvagnar, resgodsvagnar, postvagnar, sjukvagnar, fång
vagnar, undersökningsvagnar och andra dylika specialvagnar för järnvägar eller spårvägar..............................................................
86.06 Verkstadsvagnar, kranvagnar och andra arbetsvagnar för järn vägar eller spårvägar; dressiner, andra än motordressiner........ 86.07 Godsvagnar för järnvägar eller spårvägar....................................... 86.08 Behållare (containers) för godstransport, även för vätskor eller gaser, oavsett transportsättet............................................................. 86.09 Delar till rullande järnvägs- eller spårvägsmateriel: A. bromsapparater samt delar därtill............................................... B. andra slag........................................................................................... 86.10 Stationär järnvägs- och spårvägsmateriel samt delar därtill, härunder inbegripet mekaniska signal-, säkerhets-, kontroll- och manöverapparater, icke elektriskt manövrerade, och delar därtill, även för andra trafikleder än järnvägar eller spårvägar
8 %
8
%
8
%
9,6 %
6,4 %
6,4 % 6,4 %
6,4 %
8
%
6,4 %
6,4 %
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
215
87 kap. Motorfordon, traktorer, cyklar och andra fordon
Anmärkningar
1. Med traktorer förstås i detta kapitel motordrivna, icke rälgående fordon, som är konstruerade väsentligen för dragande eller skjutande av andra fordon eller av maskiner, redskap eller last, även om de har särskilda smärre utrymmen, som möjliggör medförande, i samband med deras huvudsakliga användning, av verktyg, utsäde, gödningsämnen e. d.
2. Bilunderreden med motor, som är försedda med förarhytt, hänföres till nr 87.02 och icke till nr 87.04.
3. Till nr 87.10 hänföres icke barncyklar, som icke är konstruerade som vanliga cyklar eller som icke är utrustade med kullager; dylika barncyklar hänföres till nr 97.01.
87.01 Traktorer, även försedda med kraftuttag, vinsch e. d................... 9,2 % 87.02 Bilar för person- eller godsbefordran: A. gränsletruckar................................................................................... g o/ B. personbilar, även i delar för sammansättning........................... 13 % C. andra slag...........................................................................................
15
<v
87.03 Bärgningsbilar, brandbilar, stegbilar, kranbilar, strålkastarbilar, verkstadsbilar, röntgenbilar, bilar med anordning för sopning, snöplogning eller spolning och andra dylika bilar för speciella ändamål, ej hänförliga till nr 87.02 .................................. 13,4 % 87.04 Underreden med motor, till fordon, hänförliga till nr 87.01__ 87.03: A. underreden till fordon, hänförliga till nr 87.01........................ 9,2 % B. underreden till fordon, hänförliga till nr 87.02—87.03:
1. till personbilar............................................................................ 134 %
2
. till andra fordon........................................................................
{5 0
/
87.05 Karosserier till fordon, hänförliga till nr 87.01—87.03, förar hytter härunder inbegripna: A. till personbilar....................................................................................
134
<yo
B. till andra fordon............................................................................... {5 0/
87.06 Delar och tillbehör till fordon, hänförliga till nr 87.01—87.03: A. delar och tillbehör till fordon, hänförliga till nr 87.01............ 9,2 % B. delar och tillbehör till fordon, hänförliga till nr 87.02—87.03 13 % 87.07 Truckar (drag-, staplings- och krantruckar härunder inbegrip na) för verkstäder, lager, järnvägsstationer e. d. samt delar till dylika truckar................................................................................... g yo 87.08 Stridsvagnar och andra pansrade stridsfordon, även med bestyckning; delar till dylika fordon..................................................... fri 87.09 Motorcyklar (cyklar med hjälpmotor härunder inbegripna), även med sidvagn; särskilt inkommande sidvagnar till motor cyklar eller cyklar: A. motorcyklar:
1. med förbränningskolvmotor med en cylindervolym av
högst 245 cm
3
...............................................................................
12
%
2. andra................................................................................................... g 0/ B. särskilt inkommande si dvagnar..........................................................
8
%
87.10 Cyklar (trehjuliga transportcyklar härunder inbegripna), utan
motor..............................................................................................
1
st.
16: —-
216
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
87 kap.
87.11
Invalidvagnar med mekanisk drivanordning, även med motor
fri
87.12 Delar och tillbehör till fordon, hänförliga till nr 87.09—87.11 . .
12 %
87.13 Barnvagnar samt invalid- och sjukvagnar utan mekanisk
framdrivningsanordning; delar till dylika fordon.......................... 8 %
87.14 Andra fordon (släpfordon härunder inbegripna) utan mekanisk
framdrivningsanordning samt delar därtill...................................... 8 %
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967
217
88 kap. Luftfartyg m. m.
Anmärkning
Till luftfartyg hörande och med dem inkommande tillbehör och inventarier behandlas till sammans med luftfartygen; för tillbehör och inventarier, som för varaktigt ändamål föres från luftfartyg, skall erläggas tull enligt vad i taxan annars föreskrives för varor av ifrågavarande slag, om icke generaltullstyrelsen med hänsyn till omständigheterna finner tull icke böra utgå.
88.01 Ballonger och luftskepp........................................................................ fri 88.02 Flygmaskiner, segelflygplan och drakar; s. k. rotochutes............. fri 88.03 Delar till luftfartyg, hänförliga till nr 88.01—88.02 ..................... fri 88.04 Fallskärmar samt delar och tillbehör därtill...................................
8
%
88.05 Katapulter och liknande startanordningar för luftfartyg samt markträningsapparater för flygutbildning; delar till dylika an ordningar eller apparater...................................................................... fri
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
219
89 kap. Fartyg och båtar
Anmärkning
Icke färdigbyggda fartyg och båtar, skrov härunder inbegripna, ävensom fartyg och båtar, in kommande i delar, hänföres till samma tulltaxenummer som motsvarande färdigbyggda fartyg eller båtar. Kan fartygets eller båtens art ej fastställas, tillämpas nr 89.01. Till fartyg och båtar hörande och med dem inkommande tillbehör och inventarier behandlas tillsammans med fartygen och båtarna; för tillbehör och inventarier, som föres i land för var aktigt ändamål från tullfria eller oförtullade fartyg och båtar, ävensom för sådana artiklar, som förvärvats särskilt i utlandet och som inkommer med här tillverkade eller förut förtullade fartyg och båtar av tullbelagt slag, erlägges tull enligt vad i taxan annars föreskrives för varor av ifrågavarande slag,'om icke generaltullstyrelsen med hänsyn till omständigheterna finner tull icke böra utgå. g
89.01 Fartyg och båtar, ej hänförliga till annat nummer i detta kapitel: A. krigsfartyg......................................................................................... fri B. fiskefartyg.......................................................................................... fri C. lustfartyg........................................................................................... 8 % D. andra slag:
1. av järn, med en bruttodräktighet av högst 70 ton.............
8
%
2. andra.............................................................................................. fri
89.02 Bogserbåtar: A. av järn, med en bruttodräktighet av högst 70 ton................... 8 % B. andra................................................................................................... fri 89.03 Fyrskepp, flodsprutor, mudderverk, alla slag, pontonkranar och andra fartyg, i fråga om vilka förflyttningen är av under ordnad betydelse i förhållande till deras huvuduppgift, ävensom flytdockor................................................................................................. fri 89.04 Fartyg och båtar, avsedda att upphuggas...................................... fri 89.05 Annan flytande materiel, såsom kassuner, förtöj ningsboj ar och andra bojar samt sjömärken....................................................... fri
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967
221
ADERTONDE AVDELNINGEN
Optiska instrument och apparater, foto- och kinoapparater, instrument och
apparater för mätning eller kontroll, medicinska och kirurgiska instrument
och apparater; ur; musikinstrument samt apparater för upptagning eller
återgivning av ljud eller för upptagning eller återgivning på magnetisk
väg av bilder och ljud för television
90 kap. Optiska instrument och apparater, foto- och kinoapparater,
instrument och apparater för mätning eller kontroll, medicinska
och kirurgiska instrument och apparater
Anmärkningar
feifej
. U
sm
1. Detta kapitel omfattar icke:
a) artiklar för tekniskt bruk, av mjukgummi (nr 40.14), läder eller konstläder (nr 42.04) eller
textilmaterial (nr 59.17);
b) eldfasta varor av keramiskt material (nr 69.03); artiklar av keramiskt material för kemiskt
eller annat tekniskt bruk, hänförliga till nr 69.09;
c) speglar av glas, icke optiskt bearbetade, hänförliga till nr 70.09, och speglar av oädel eller
ädel metall, icke utgörande optiska element (nr 83.12 och 71 kap.);
d) artiklar av glas, hänförliga till nr 70.07, 70.11, 70.14, 70.15, 70.17 eller 70.18;
e) delar med allmän användning enligt anm. 2 till femtonde avd. av oädel metall (fem
tonde avd.) samt motsvarande varor av plast (hänföres i allmänhet till nr 39.07);
f) med mätanordningar försedda pumpar, hänförliga till nr 84.10; räkne- och kontrollvågar
samt särskilt inkommande vikter (nr 84.20); hissanordningar o. d. (nr 84.22); delningsdockor och andra till nr 84.48 hänförliga anordningar för inställning av arbetsstycke eller verktyg i verktygsmaskiner, även försedda med optiska avläsningsanordningar (t. ex. optiska delningsdockor), dock med undantag av optiska instrument, såsom inställningsmikroskop; ventiler och andra artiklar, hänförliga till nr 84.61;
g) elektrisk belysningsutrustning för motorfordon (nr 85.09) och apparater för radionavige-
ring e. d., radarapparater härunder inbegripna (nr 85.15);
h) kinoapparater för upptagning eller återgivning av ljud helt på magnetisk väg (nr 92.11);
magnetiska tontillsatser (nr 92.13); ij) artiklar, hänförliga till 97 kap.;
k) mätkärl (tulltaxeras efter sin beskaffenhet).
2. Icke kompletta eller icke färdiga instrument och apparater tulltaxeras såsom motsvarande kompletta eller färdiga instrument och apparater, om de företer de väsentliga känneteck nen på de kompletta eller färdiga instrumenten eller apparaterna.
3. Med de inskränkningar, som följer av bestämmelserna i anm. 1 och 2, gäller i fråga om tull taxeringen av delar och tillbehör till maskiner, apparater, instrument eller andra till detta ka pitel hänförliga artiklar följande:
a) sådana delar och tillbehör, som utgör artiklar, upptagna i visst tulltaxenummer i detta
kapitel eller i 84, 85 eller 91 kap. (med undantag av nr 84.65 och 85.28) hänföres till numret i fråga;
b) andra delar och tillbehör, vilka är igenkännliga såsom uteslutande eller huvudsakligen
avsedda för visst slag av artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras enligt tulltaxe- numret för ifrågavarande slag av artiklar eller enligt nr 90.29.
4. Till nr 90.05 hänföres icke astronomiska tuber (nr 90.06), ej heller kikarsikten för vapen, periskop för ubåtar eller stridsvagnar samt kikare för instrument eller apparater, hänförliga till detta kapitel (nr 90.13).
5. Optiska instrument och apparater för mätning eller kontroll, vilka enligt ordalydelsen kan hänföras till såväl nr 90.13 som nr 90.16, tulltaxeras enligt nr 90.16.
222
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
90 kap.
6. Nr 90.28 omfattar endast:
a) instrument och apparater för mätning av elektriska storheter;
b) instrument och apparater, vilka är av sådant slag som avses i nr 90.14, 90.15, 90.16,
90.22, 90.23, 90.24, 90.25 eller 90.27 (andra än stroboskop) men vilkas funktion grundar sig
på ett elektriskt fenomen, som varierar med den sökta faktorn;
c) instrument och apparater för påvisande eller mätning av radioaktiv strålning (alfa-,
beta- och gammastrålning), röntgenstrålning, kosmisk strålning e. d.;
d) instrument och apparater för automatisk reglering av elektriska storheter ävensom instru
ment och apparater för automatisk reglering av icke-elektriska storheter, vilkas funktion
grundar sig på ett elektriskt fenomen, som varierar med det som skall regleras.
7. Askar, etuier, fodral och dylika förvaringspersedlar, avsedda för och inkommande samtidigt
med artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras tillsammans med artiklarna i fråga,
under förutsättning att de utgör förvaringspersedlar av de slag, som brukar åtfölja sådana
artiklar vid försäljning. Särskilt inkommande dylika förvaringspersedlar tulltaxeras däremot
efter sin beskaffenhet.
90.01
Linser, prismor, speglar och andra optiska element, oavsett
materialet, omonterade, med undantag av dylika element av
glas, icke optiskt bearbetade; pola riserande skivor och plattor .
90.02 Linser, prismor, speglar och andra optiska element, oavsett
materialet, monterade, avsedda för instrument och apparater,
med undantag av dylika element av glas, icke bearbetade för
optiskt bruk:
A. objektiv till kameror:
1. vägande per styck högst 3 kg..................................................
2. andra; ävensom sökare till kameror.......................................
B. andra slag...........................................................................................
90.03
Infattningar till glasögon, pincenéer, lornjetter e. d. samt delar
till sådana infattningar.........................................................................
90.04 Glasögon, pincenéer, lornjetter o. d., härunder inbegripet skydds
glasögon, solglasögon och liknande varor.........................................
90.05 Kikare........................................................................................................
90.06 Astronomiska instrument, såsom teleskop, astronomiska tuber,
meridiancirklar och ekvatorialer samt stativ därtill, med un
dantag av radioastronomiska instrument.........................................
90.07 Stillbildskameror; blixtljusapparater:
A. stillbildskameror samt delar därtill, ej hänförliga till B:
1. vägande per styck högst 3 kg.................................................
2. andra..............................................................................................
B. kassetter, sökare, slutare och bländare till kameror...............
C. blixtljusapparater.............................................................................
90.08 Kinoapparater, såsom kinokameror och ljudupptagningsappa
rater, även kombinerade, samt kinoprojektorer, även med an
ordningar för återgivande av ljud:
A. kinokameror, även kombinerade med ljudupptagningsappa
rater, samt delar därtill, ej hänförliga till B:
1. vägande per styck högst 3 kg.................................................
2
. andra..............................................................................................
B. kassetter, sökare, slutare och bländare till kinokameror........
C. andra slag...........................................................................................
90.09 Stillbildsprojektorer; fotografiska förstorings- och förminsk-
ningsapparater.........................................................................................
90.10 Apparater och annan utrustning för foto- eller kinolaboratorier,
ej hänförliga till annat nummer i detta kapitel; kopieringsappa
rater och kopieringsramar för kontaktkopiering; filmspolar;
projektionsdukar och projektionsskärmar.......................................
fri
8
%
4 %
8
%
6,4 %
6,4 %
fri
fri
8
%
4 %
4 %
8 ”/o
8
%
4 %
4 %
8
%
8
%
8
%
° /o
90 kap.
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
223
90.11 Elektron- och protonmikroskop; elektron- och protondiffrak-*§1 tionskameror............................................................................................ frj 90.12 Andra mikroskop, även med anordningar för fotografering, filmning eller projicering......................................................................
g <yo
90.13 Optiska instrument och apparater, ej hänförliga till annat num mer i detta kapitel, strålkastare härunder inbegripna................. 8 % 90.14 Instrument och apparater för geodesi, topografi, lantmäteri, avvägning, fotogrammetri, hydrografi, navigation, meteorologi, hydrologi eller geofysik; kompasser och avståndsmätare........... 8 % 90.15 Vågar, känsliga för 0,05 g eller mindre, även med vikter........... 8 % 90.16 Ritinstrument, räkneinstrument och ritsinstrument (pantografer, ritbestick, räknestickor, räkneskivor o. d.); instrument och apparater för mätning eller kontroll, ej hänförliga till annat nummer i detta kapitel (balanseringsapparater, planimetrar, mikrometrar, skjutmått, tolkar, mätband, mätstockar o. d.); profilprojektorer.....................................................................................
g or
90.17 Medicinska och kirurgiska instrument och apparater (även för tandläkar- eller veterinärbruk), elektromedicinska apparater samt instrument för ögonundersökning härunder inbegripna 8 % 90.18 Apparater för mekanoterapi; massageapparater; apparater för psykoteknik; apparater för konstgjord andning, ozon-, syre- eller inhalationsterapi samt liknande apparater; respiratorer, gas masker härunder inbegripna................................................................ 8 % 90.19 Ortopediska artiklar, härunder inbegripet medicinsk-kirurgiska gördlar, brockband o. d.; konstgjorda lemmar, tänder och ögon samt andra proteser; hörapparater för lomhörda; spjälor och liknande artiklar för behandling av frakturer: A. hörapparater för lomhörda samt delar därtill............................ 4 % B. andra slag........................................................................................... fri 90.20 Röntgenapparater (även för fotografering) samt apparater för utnyttjande av strålning från radioaktiva ämnen, härunder inbegripet röntgenrör, högspänningsgeneratorer, manöverbord, röntgenskärmar samt bord, stolar o. d. för röntgenundersök ning eller röntgenbehandling: A. röntgenrör samt delar därtill......................................................... fri B. andra slag...........................................................................................
g
o/
90.21 Instrument, apparater och modeller för demonstrationsändamål (t. ex. vid undervisning eller på utställningar), icke använd bara för andra ändamål........................................................................ fri 90.22 Maskiner och apparater för mekanisk materialprovning (un dersökning av hållfasthet, hårdhet, elasticitet eller liknande egenskaper hos metaller, trä, textilvaror, papper, plaster e. d.) 8 % 90.23 Areometrar och liknande instrument; termometrar, pyrometrar, barometrar, hygrometrar och psykrometrar, även registrerande, samt kombinationer av dessa instrument........................................
8
%
90.24 Instrument och apparater för mätning, kontroll eller auto matisk reglering av gasers eller vätskors strömning, nivå, tryck e. d. eller för automatisk reglering av temperatur (t. ex. mano metrar, termostater, nivåmätare, dragregulatorer, genomström- ningsmätare och värmemängdsmätare), ej hänförliga till nr 90.14 8,8 % 90.25 Instrument och apparater för fysikalisk eller kemisk analys (t. ex. polarimetrar, refraktometrar, spektrometrar och gasana-
lysapparater), för mätning eller kontroll av viskositet, poro-
sitet, dilatation, ytspänning e. d. eller för kalorimetriska, foto
metriska eller akustiska mätningar, exponeringsmätare här
under inbegripna; mikrotomer............................................................
8,8
%
90.26 Förbruknings- och produktionsmätare för gaser, vätskor och elek
tricitet samt kontroll- och kalibreringsmätare för dylika instru
ment ........................................................................................................... ^ %
90.27 Varvräknare, produktionsräknare, taxametrar, vägmätare, steg
räknare o. d.; hastighetsmätare och takometrar (även magne
tiska), ej hänförliga till nr 90.14; stroboskop..................................
8
%
90.28 Elektriska instrument och apparater för mätning, kontroll,
analys eller automatisk reglering:
A. instrument för lödning.................................................................... fri
B. andra slag...........................................................................................
8,8
%
90.29 Delar och tillbehör, igenkännliga såsom uteslutande eller huvud
sakligen avsedda för en eller flera till nr 90.23, 90.24 eller 90.26—
90.28 hänförliga artiklar....................................................................... 8,8 %
224
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
90 kap.
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
225
91 kap. Ur
Anmärkningar
1. Vid tillämpningen av nr 91.02 och 91.07 anses såsom verk till fick- eller armbandsur (fickurs- verk) urverk med balans, försedd med spiralfjäder, samt med en tjocklek, inklusive verkbotten och bryggor, icke överstigande 12 mm.
2. Nr 91.07 och 91.08 tillämpas icke på mekaniska verk (drivna av fjäder eller lod), som arbetar utan gångsegment (nr 84.08).
3. Detta kapitel omfattar icke lod, urglas, urkedjor och urarmband, delar till elektrisk utrust ning, kullager och kullagerkulor, ej heller delar med allmän användning enligt anm. 2 till femtonde avd. av oädel metall (femtonde avd.) samt motsvarande varor av plast (hänföres i allmänhet till nr 39.07). Urfjädrar hänföres emellertid till nr 91.11.
4. Med de inskränkningar, som följer av anm. 2 och 3, hänföres till detta kapitel verk och andra delar, som kan användas såväl i ur som i andra artiklar (t. ex. i mätinstrument).
5. Askar, etuier, fodral och dylika förvaringspersedlar, avsedda för och inkommande samtidigt med artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras tillsammans med artiklarna i fråga, under förutsättning att de utgör förvaringspersedlar av de slag, som brukar åtfölja sådana artiklar vid försäljning. Särskilt inkommande dylika förvaringspersedlar tulltaxeras däremot efter sin beskaffenhet.
91.01 Fickur, armbandsur och liknande ur, stoppur härunder inbe gripna ........................................................................................................ 91.02 Vägg- och bordsur med fickursverk, ej hänförliga till nr 91.03 91.03 Ur till instrumentbräden och liknande ur, för fartyg, luftfartyg, bilar eller andra fordon......................................................................... 91.04 Andra ur: A. väckarur och skeppskronometrar................................................. B. andra ................................................................................................... 91.05 Tidkontrollur, tidstämpelur och liknande med urverk eller synkronmotor försedda apparater för tidkontroll eller tidmät ning ............................................................................................................ 91.06 Tidströmställare och andra tidutlösare med urverk eller syn kronmotor ................................................................................................ 91.07 Verk till fick- eller armbandsur, sammansatta............................... 91.08 Andra urverk, sammansatta: A. till ur, hänförliga till nr 91.03 och 91.04 A................................ B. till ur, hänförliga till nr 91.04 B.................................................. C. till ur, hänförliga till nr 91.05 och 91.06.................................. 91.09 Boetter till ur, hänförliga till nr 91.01, delar till sådana boetter samt ämnen därtill................................................................................. 91.10 Urfoder och delar därtill...................................................................... 91.11 Andra urdelar............................................................
4 % 4 %
4 %
4 % 10,4 %
8,8
%
8,8 %
4 %
4 % 10,4 %
8
%
4 %
8
%
fri
8 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 150
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
227
92 kap. Musikinstrument; apparater för upptagning eller återgivning av
ljud; apparater för upptagning eller återgivning på magnetisk väg av
bilder och ljud för television; delar och tillbehör till dylika
instrument och apparater
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
a) film, helt eller delvis preparerad för ljudupptagning på fotografisk eller fotoelektrisk väg,
samt exponerad dylik film, även framkallad (37 kap.);
b) delar med allmän användning enligt anm. 2 till femtonde avd. av oädel metall (femtonde
avd.) samt motsvarande varor av plast (hänföres i allmänhet till nr 39.07);
c) mikrofoner, förstärkare, högtalare, hörlurar, strömställare, stroboskop och annan elektrisk
utrustning, avsedda för artiklar, hänförliga till detta kapitel, men icke hopbyggda med dessa artiklar och icke inneslutna i samma hölje som desamma (85 och 90 kap.); apparater för upptagning eller återgivning av ljud, kombinerade med radiomottagningsapparater (nr 85.15);
d) borstar för rengöring av musikinstrument (nr 96.02);
e) leksaksinstrument (nr 97.03);
f) föremål för samlingar samt antikviteter (nr 99.05 och 99.06).
2. Icke kompletta eller icke färdiga instrument och apparater, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras såsom motsvarande kompletta eller färdiga instrument eller apparater, för så vitt de företer de väsentliga kännetecknen på de kompletta eller färdiga instrumenten eller appa raterna.
3. Stråkar, trumpinnar och dylika artiklar för musikinstrument, hänförliga till nr 92.02 eller 92.06, inkommande tillsammans med de instrument, för vilka de är avsedda, och till ett antal, som är normalt för dessa, tulltaxeras enligt samma tulltaxenummer som instrumenten i fråga. Papper och papp, perforerade (nr 92.10), ävensom grammofonskivor och liknande artiklar (nr 92.12) tulltaxeras för sig, även om de införes tillsammans med de apparater, för vilka de är avsedda.
4. Askar, etuier, fodral och dylika förvaringspersedlar, avsedda för och inkommande samtidigt med artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras tillsammans med artiklarna i fråga, under förutsättning att de utgör förvaringspersedlar av de slag, som plägar åtfölja sådana artiklar vid försäljning. Särskilt inkommande dylika förvaringspersedlar tulltaxeras däremot efter sin beskaffenhet.^
92.01 Pianon (även mekaniska, med eller utan klaviatur); cembalor och andra stränginstrument med klaviatur; harpor, andra än eolsharpor: A. pianon................................................................................................. 12 %,
dock högst 240: —
per styck
B. andra slag........................................................................................... fri
92.02 Andra stränginstrument: A. stråkinstrument................................................................................ fri B. andra................................................................................................... 9,6 % 92.03 Orglar, orgelharmonier o. d..................................................................... 9,6 % 92.04 Dragspel och munspel........................................................................... 9,6 % 92.05 Andra biåsinstrument........................................................................... fri
92.06
Slaginstrument (trummor, xylofoner, cymbaler, kastanjetter
o. d.).......................................................................................................... 9,6 %
92.07 Elektromagnetiska, elektrostatiska, elektroniska och liknande
musikinstrument (pianon, orglar, dragspel m. fl.).......................... 9.6 %
92.08 Musikinstrument, ej hänförliga till annat nummer i detta kapitel
(t. ex. orkestrion, positiv, speldosor, mekaniska sångfåglar och
musiksågar); visselpipor, lockpipor och liknande ljudsignal
redskap ...................................................................................................... 9,6 %
92.09 Strängar till musikinstrument............................................................ 9,6 %
92.10 Delar och tillbehör till musikinstrument (andra än strängar),
härunder inbegripet papper och papp, perforerade, för meka
niska spelapparater ävensom mekanismer till speldosor; me-
tronomer, stämgafflar och stämpipor:
A. höljen och stomryggar till pianon samt delar därtill.............. 12 %
B. klaviaturer till instrument, hänförliga till nr 92.01, 92.03
eller 92.07, samt delar till dylika klaviaturer; andra delar
och tillbehör till instrument, hänförliga till nr 92.01; ton
bord till orgelharmonier och delar till dylika tonbord........... fri
C. delar och tillbehör till stråkinstrument samt delar och till
behör till instrument, hänförliga till nr 92.05 .......................... fri
D. andra slag........................................................................................... 9,6 %
92.11
Grammofoner, dikteringsapparater och andra apparater för
upptagning eller återgivning av ljud, härunder inbegripet
skivspelare, bandspelare o. d., med eller utan ljuddosa; appa
rater för upptagning eller återgivning på magnetisk väg av
bilder och ljud för television:
A. grammofonautomater...................................................................... 4,6 %
B. andra slag........................................................................................... 9,2 %
92.12 Grammofonskivor och liknande artiklar (såsom rullar, band
och tråd) för ljudupptagning eller liknande upptagning, pre
parerade eller inspelade; matriser för tillverkning av grammo
fonskivor:
A. grammofonskivor:
1. för språkundervisning................................................................ fri
2. andra...............................................................................100 kg1 40: —
B. andra slag........................................................................................... fri
92.13 Andra delar och tillbehör till apparater, hänförliga till nr 92.11
8 %
228
Kungl. Majds proposition nr 150 år 1967
92 kap.
1 Tullen beräknas efter varans vikt inkl. sådant förefintligt emballage, med vilket vara av
ifrågavarande slag brukar saluhållas i detaljhandeln.
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
229
NITTONDE AVDELNINGEN
Vapen och ammunition
93 kap. Vapen och ammunition
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
a) tändhattar, lys- och signalraketer samt andra artiklar, hänförliga till 36 kap.;
b) delar med allmän användning enligt anm. 2 till femtonde avd. av oädel metall (femtonde
avd.) samt motsvarande varor av plast (hänföres i allmänhet till nr 39.07);
c) stridsvagnar och andra pansrade stridsfordon (nr 87.08);
d) kikarsikten och annan optisk utrustning för vapen, med undantag av sådana, som är mon
terade på vapen eller som inkommer tillsammans med de vapen, på vilka de är avsedda att monteras (90 kap.);
e) pilbågar och pilar därtill, fäktvapen med skyddsknopp samt leksaksvapen (97 kap.);
f) föremål för samlingar samt antikviteter (nr 99.05 och 99.06).
2. Icke kompletta eller icke färdiga vapen tulltaxeras såsom motsvarande kompletta eller färdiga vapen, om de företer de väsentliga kännetecknen på de kompletta eller färdiga vapnen.
3. Såsom delar enligt nr 93.07 tulltaxeras icke radio- och radarapparater, hänförliga till nr 85.15.
4. Askar, etuier, fodral och dylika förvaringspersedlar, avsedda för och inkommande samtidigt med artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras tillsammans med artiklarna i fråga, under förutsättning att de utgör förvaringspersedlar av de slag, som brukar åtfölja sådana artiklar vid försäljning. Särskilt inkommande dylika förvaringspersedlar tulltaxeras däremot efter sin beskaffenhet.
93.01 Sablar, värjor, bajonetter och liknande vapen samt delar därtill; slidor och baljor till hithörande vapen............................................. 93.02 Revolvrar och pistoler, utgörande eldvapen ................................... 93.03 Vapen för militärt bruk, ej hänförliga till nr 93.01 eller 93.02 93.04 Eldvapen, ej hänförliga till nr 93.02 eller 93.03, härunder inbe gripet liknande apparater, vilkas funktion bygger på förbrän ning av en explosiv laddning, såsom signalpistoler samt revolvrar och pistoler för lösa skott, linkastningsapparater o. d................... 93.05 Andra vapen, härunder inbegripet gevär och pistoler för kom primerad luft eller gas samt fjäderbössor och fjäderpistoler.... 93.06 Delar till vapen, ej hänförliga till nr 93.01, härunder inbegripet ämnen till gevärsstockar och till eldrör för eldvapen: A. delar till vapen för militärt bruk; ävensom delar till revolvrar
och pistoler, hänförliga till nr 93.02 ............................................ B. andra slag:
1. delar av trä...................................................................................
2. andra:
a. till eldvapen............................................................................ b. till andra vapen.....................................................................
93.07 Ammunition, härunder inbegripet bomber, torpeder, minor och robotprojektiler; delar till ammunition, härunder inbegripet ha gel och förladdningar: A. ammunition och delar därtill för militärt bruk eller för
revolvrar och pistoler, hänförliga till nr 93.02 .......................... B. andra slag...........................................................................................
fri fri fri
4,8 %
6,4 %
fri
fri
4,8 % 6,4 %
fri
6,4 %
Kiingl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
231
TJUGONDE AVDELNINGEN
Diverse varor
94 kap. Möbler, madrasser, sängtäcken, kuddar o. d.
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
a) madrasser, dynor och kuddar, avsedda att fyllas med luft eller vatten, hänförliga till 39,
40 eller 62 kap.;
b) golv- och bordlampor samt andra liknande belysningsartiklar, vilka tulltaxeras efter sin
beskaffenhet (nr 44.27, 70.14, 83.07 m. fl.);
c) stolar, soffor, bord och pelare av sten eller keramiskt material, av de slag, som användes
i parker, trädgårdar, vestibuler e. d. (68 och 69 kap.);
d) speglar (nr 70.09);
e) delar med allmän användning enligt anm. 2 till femtonde avd. av oädel metall (femtonde
avd.) och motsvarande varor av plast (hänföres i allmänhet till nr 39.07) samt kassaskåp, hänförliga till nr 83.03;
f) möbler, speciellt konstruerade för kylskåp eller andra kylapparater, hänförliga till nr 84.15;
möbler, speciellt konstruerade för symaskiner (nr 84.41);
g) möbler, speciellt konstruerade för radioapparater, radiogrammofoner eller televisions-
apparater (nr 85.15);
h) spottkoppar till tandläkarstolar (nr 90.17); ij) urfoder och andra artiklar, hänförliga till 91 kap.;
k) möbler, speciellt konstruerade för grammofoner, dikteringsapparater eller andra till nr
92.11 hänförliga apparater (nr 92.13);
l) leksaksmöbler (nr 97.03) samt biljardbord och andra för spel speciellt konstruerade
möbler (nr 97.04); möbler för trollerikonster (nr 97.05).
2. Såsom möbler enligt nr 94.01—94.03 anses icke sådana föremål, som ej är avsedda att place ras på golvet eller marken. Dessa gäller dock icke beträffande:
a) köksskåp och dylika skåp;
b) stolar, soffor och sängar, fällbara eller avsedda för upphängning;
c) bokhyllor och dylika möbler, bestående av flera sammanhörande delar, avsedda att
hängas upp eller att placeras på varandra.
3. Möbler, inkommande i delar, även med skivor eller andra delar och tillbehör av glas, marmor eller annat material, tulltaxeras som motsvarande möbler i sammansatt skick, om delarna inkommer samtidigt.
4. a) Såsom delar till varor, hänförliga till detta kapitel, anses icke särskilt inkommande skivor
av glas (speglande metallbelagt glas samt speglar härunder inbegripna) eller av marmor eller annan sten, utan förening med annat ämne, även om de är tillskurna,
b) I nr 94.04 avsedda artiklar, särskilt inkommande, tulltaxeras icke såsom delar till möbler
enligt nr 94.01—94.03.
94.01 Sittmöbler, ej hänförliga till nr 94.02, bäddsoffor o. d. härunder inbegripna, samt delar därtill.............................................................. 8 % 94.02 Möbler för medicinskt eller kirurgiskt bruk (även för tandläkar- eller veterinärbruk), såsom operationsbord, undersökningsbord och liknande bord samt sjukhussängar med mekaniska anord ningar; tandläkarstolar och liknande stolar med mekanisk anordning för vridning och höjning; delar till dylika artiklar ... 6,4 % 94.03 Andra möbler samt delar därtill......................................................... 8 % 94.04 Resårbottnar till sängar; sängkläder och liknande artiklar, för sedda med resårer, stoppning eller inlägg eller tillverkade av
poröst gummi eller porös plast, med eller utan överdrag, såsom
madrasser, sängtäcken och kuddar:
A. med överdrag av textilvara, utan fjädrar, ramar eller andra
väsentliga delar av metall eller trä:
1. med överdrag av textilvara av ändlösa konstgjorda textil
232
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
94 kap.
fibrer .............................................................................................. 16,6 %
2. med överdrag av annan textilvara....................................... 14,2 %
B. elektriska värmedynor.................................................................... 9,2 %
C. andra slag:
1. av metall eller trä, utan överdrag............................... 7,2 %
2. av poröst gummi, utan överdrag............................................ 8 %
3. andra.............................................................................................. 14,2 %
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
233
95 kap. Varor av snidningsmaterial m. rn.
Anmärkning
Detta kapitel omfattar icke:
a) varor, hänförliga till 66 kap. (paraplyer, parasoller, promenadkäppar, piskor och ridspön
samt delar därtill);
b) solfjädrar (nr 67.05);
c) varor, hänförliga till 71 kap., såsom bijouterivaror;
d) varor, hänförliga till 82 kap. (verktyg; knivar och andra bordsartiklar), försedda med skaft
eller andra delar av sådant material, som avses i detta kapitel; särskilt inkommande skaft
och andra delar av dylikt material tulltaxeras dock enligt detta kapitel;
e) varor, hänförliga till 90 kap., såsom infattningar till glasögon;
f) varor, hänförliga till 91 kap., såsom urboetter och urfoder;
g) varor, hänförliga till 92 kap., såsom musikinstrument;
h) varor, hänförliga till 93 kap., såsom delar till vapen;
ij) varor, hänförliga till 94 kap. (möbler och delar därtill);
k) varor, hänförliga till 96 kap. (borstbinderiarbeten m. m.);
l) varor, hänförliga till 97 kap. (leksaker, spel och sportartiklar);
m) varor, hänförliga till 98 kap., såsom knappar, rökpipor och kammar;
n) varor, hänförliga till 99 kap. (konstverk, föremål för samlingar samt antikviteter).
95.01 Sköldpadd, bearbetad, samt varor av sköldpadd:
A. plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vidare bear
betning ................................................................................................ fri
B. andra slag........................................................................................... g o/
95.02 Pärlemor, bearbetad, samt varor av pärlemor:
A. plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vidare bear
betning ................................................................................................ fri
B. andra slag........................................................................................... g <yo
95.03 Elfenben, bearbetat, samt varor av elfenben:
A. plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vidare bear
betning ............................................................................................... fri
B. andra slag........................................................................................... 5 <v
95.04 Ben, bearbetat, samt varor av ben:
A. plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vidare bear
betning ................................................................................................ fri
B. andra slag.......................................................................................... g o/
95.05 Horn, korall, även rekonstruerad, och andra animaliska snid
ningsmaterial, bearbetade, samt varor av dessa material:
A. plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vidare bear
betning ................................................................................................ fri
B. andra slag........................................................................................... g <v
95.06 Stennöt och andra vegetabiliska snidningsmaterial, bearbetade,
samt varor av dessa material:
A. plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vidare bear
betning ................................................................................................ fri
B. andra slag........................................................................................... g <v
95.07 Bärnsten och sjöskum, även rekonstruerade, samt gagat (jet)
och liknande mineraliska material, bearbetade, ävensom varor
av dessa material:
A. plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vidare bear-
8f Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 150
234
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
95 kap.
betning..................................................................................................... in
B. andra slag........................................................................................... 8 %
95.08 Varor, gjutna eller genom snidning eller på annat sätt formade
av vax (animaliskt, vegetabiliskt, mineraliskt eller konstgjort),
paraffin eller stearin, av gummi arabieum eller dylika naturliga
gummiarter, av naturliga hartser (kolofonium, kopal o. d.) eller
av modelleringsmassa; andra gjutna eller genom snidning eller
på annat sätt formade varor, ej hänförliga till annat nummer;
icke härdat gelatin, bearbetat (ej hänförligt till nr 35.03), samt
varor därav.................................................................................................. fri
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
235
96 kap. Borstbinderiarbeten; dammvippor och pudervippor;
handsiktar och handsåll
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
a) varor, hänförliga till 71 kap.;
b) borstar för medicinskt eller kirurgiskt bruk, även för tandläkare eller veterinärbruk (nr
90.17);
c) leksaker (97 kap.).
2. Med bindlar enligt nr 96.03 avses djurhår samt fibrer av vegetabiliska eller andra ämnen, i knippen utan infattning, vilka är färdiga att utan isärtagning användas vid borstfabrikation eller vilka för dylikt ändamål behöver endast en kompletterande mindre bearbetning (limning, avjämning av topparna e. d.).
96.01 Kvastar, borstar och viskor av endast hopbundna kvistar eller fibrer, med eller utan skaft.................................................................. 8 % 96.02 Andra borstbinderiarbeten (borstar, penslar o. d.), maskinborstar härunder inbegripna; målningsrullar; moppar, avtorkare o. d. av gummi, filt eller dylikt mjukt material...................................... 9,2 % 96.03 Bindlar för borstfabrikation;
belägges med samma tull som motsvarande borstmaterial
96.04 Dammvippor av fjädrar........................................................................ 8 % 96.05 Pudervippor och liknande varor, oavsett materialet..................... 8 % 96.06 Plandsiktar och handsåll, oavsett materialet.................................... 8 %
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
237
97 kap. Leksaker, spel, sportartiklar o. d.
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
a) julgransljus (nr 34.06);
b) fyrverkeripjäser och andra pyrotekniska artiklar, hänförliga till nr 36.05;
c) linor, gut och liknande artiklar för fiske, även i avpassade längder men icke monterade,
hänförliga till 39 kap., nr 42.06 eller elfte avd.;
d) fodral för sportartiklar samt andra förvaringspersedlar, hänförliga till nr 42.02 eller 43.03;
e) idrottsdräkter samt maskeraddräkter o. d. av trikå eller annan textilvara, hänförliga till
60 eller 61 kap.;
f) flaggor och flaggställ av vävnad samt för fartyg, isjakter e. d. avsedda segel, hänförliga till
62 kap.;
g) idrottsskodon (andra än skodon med fastsatta skridskor) samt benläder, benskydd o. d.
för idrott, hänförliga till 64 kap., ävensom idrottsmössor, hänförliga till 65 kap.;
h) alpstavar, piskor och ridspön (nr 66.02) samt delar därtill (nr 66.03); ij) för dockor eller andra leksaker avsedda omonterade konstgjorda ögon av glas, hänförliga
till nr 70.19;
k) delar med allmän användning enligt anm. 2 till femtonde avd. av oädel metall (femtonde
avd.) samt motsvarande varor av plast (hänföres i allmänhet till nr 39.07);
l) varor, hänförliga till nr 83.11;
m) sportfordon (andra än kälkar, bobbar o. d.), hänförliga till sjuttonde avd.;
n) barncyklar, konstruerade som vanliga cyklar och försedda med kullager (nr 87.10);
o) sportbåtar, såsom kanoter och kapproddbåtar (89 kap.), samt redskap för framdrivning där
av (44 kap., om de är av trä);
p) skyddsglasögon för sport eller utomhusspel (nr 90.04);
q) lockpipor och visselpipor (nr 92.08);
r) vapen och andra artiklar, hänförliga till 93 kap.;
s) racketsenor samt tält och andra kampingartiklar ävensom handskar (tulltaxeras efter sin
beskaffenhet).
2. Till detta kapitel hänföres även artiklar, i vilka naturpärlor, naturliga, syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar, ädel metall eller metall med plätering av ädel metall ingår endast såsom mindre väsentlig beståndsdel.
3. Med dockor enligt nr 97.02 avses endast artiklar, som föreställer människor.
4. Icke kompletta eller icke färdiga varor, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras såsom mot svarande kompletta eller färdiga varor, om de företer de väsentliga kännetecknen på de kom pletta eller färdiga varorna.
5. Med de inskränkningar, som följer av anm. 1, tulltaxeras delar och tillbehör, igenkännliga såsom uteslutande eller huvudsakligen avsedda för till detta kapitel hänförliga varor, enligt samma tulltaxenummer som dessa varor.
97.01 Barncyklar, sparkcyklar, cykelhästar, trampbilar och dylika leksaksfordon ävensom dockvagnar...................................................
9,6
%
97.02 Dockor.............................................................. n 9 <y 97.03 Andra leksaker; modellbåtar, modellflygplan o. d. för förströelse 9,6 % 97.04 Inomhusspel, härunder inbegripet spelautomater och andra spelapparater för nöjesfält e. d., bordtennisspel samt biljardbord och andra för spel speciellt konstruerade möbler..........................
9,6
%
97.05 Karnevals-, trolleri- och skämtartiklar; julgransprydnader samt andra julprydnader (t. ex. konstgjorda julgranar samt julkrubbor och figurer därtill).............................................................
9,6
%
97.06 Redskap och annan utrustning för utomhusspel, gymnastik, sport eller idrott, ej hänförliga till nr 97.04: A. av trä.................................................................................................. 4 %
238
B. av läder eller metall......................................................................... 6,4 %
C. av annat material............................................................................. 9,6 %
97.07 Fiskkrokar; landningshåvar och fjärilshåvar; redskap för fiske
med krok; lockfåglar och dylika artiklar för jakt:
A. fiskkrokar........................................................................................... fri
B. andra slag........................................................................................... 8 %
97.08 Karuseller, gungor, skjutbanor och annan utrustning för nöjes
fält e. d.; ambulerande cirkusar, menagerier och teatrar............. 8 %
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1067
97 kap.
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
239
98 kap. Diverse
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
a) ögonbrynsstift och andra stift för kosmetiskt bruk (nr 33.06);
b) knappar och knappämnen, kammar, hårspännen och liknande artiklar, bestående helt eller
delvis av ädel metall eller av metall med plätering av ädel metall (dock med de undantag, som stadgas i anm. 2 a till 71 kap.) eller av naturpärlor eller naturliga, syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar (71 kap.);
c) delar med allmän användning enligt anm. 2 till femtonde avd. av oädel metall (femtonde
avd.) samt motsvarande varor av plast (hänföres i allmänhet till nr 39.07);
d) dragstift (nr 90.16);
e) leksaker, hänförliga till 97 kap.
2. Med de undantag, som föreskrives i anm. 1 här ovan, hänföres till detta kapitel även varor, bestående helt eller delvis av ädel metall eller av metall med plätering av ädel metall eller av naturpärlor eller naturliga, syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar.
3. Askar, etuier, fodral och dylika förvaringspersedlar, avsedda för och inkommande samtidigt med artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras tillsammans med artiklarna i fråga, under förutsättning att de utgör förvaringspersedlar av de slag, som brukar åtfölja sådana artiklar vid försäljning. Särskilt inkommande dylika förvaringspersedlar tulltaxeras däremot efter sin beskaffenhet.
98.01 Knappar (tryckknappar, kragknappar, manschettknappar och liknande artiklar härunder inbegripna); knappämnen och knapp formar; delar till knappar: A. knappar av plast................................................................................. 11,2 % B. andra.................................................................................................... 9,6 % 98.02 Blixtlås och delar därtill...................................................................... 11,2 % 98.03 Reservoarpennor, stiftpennor, pennskaft, pennförlängare o. d.; delar och tillbehör därtill (såsom pennskydd och pennhållare), ej hänförliga till nr 98.04 eller 98.05 ................................................. 8 % 98.04 Skrivpennor (stålpennor o. d.) och spetsar därtill; A. av ädel metall................................................................................... 8 % B. andra slag........................................................................................... fri 98.05 Blyerts-, anilin- och färgpennor, blyerts-, anilin- och färgstift, grifflar, ritkol samt pastell-, skol-, rit-, skräddar- och biljard krita ........................................................................................................... 8 % 98.06 Skrivtavlor, även försedda med ram................................................. 8 % 98.07 Sigillstämplar, pagineringsstämplar, datumstämplar och dylika handstämplar; handverktyg för tryckning eller prägling av etiketter; s. k. typtryckerier................................................................ 6,4 % 98.08 Färgband för skrivmaskiner och liknande färgband, även på spolar; färgdynor, med eller utan ask............................................... 9,2 % 98.09 Sigill- och buteljlack i form av stänger, plattor e. d.; hektograf- och valsmassa samt liknande produkter på basis av gelatin, även på underlag av papper eller textilvara............................................. 8 % 98.10 Cigarrettändare, gaständare och liknande tändare, även elektris ka eller kemiska, samt delar därtill, andra än tändstenar och vekar.......................................................................................................... 6,4 % 98.11 Rökpipor samt huvuden, skaft och andra delar därtill, ämnen härunder inbegripna; cigarr- och cigarrettmunstycken samt delar därtill:
240
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
98 kap.
A. ämnen och icke färdigbearbetade huvuden av trä.................. fri
B. cigarr- och cigarrettmunstycken:
1. av sjöskum eller bärnsten........................................ 100 kg 400: —
2. av annat material....................................................................... 5 %
C. andra slag........................................................................................... 8 %
98.12 Kammar, hårspännen o. d..................................................................... 13 %
98.13 Planschetter och andra korsettfjädrar samt andra dylika artik
lar för klädespersedlar eller tillbehör till klädespersedlar............. 8 %
98.14 Monterade rafräschissörer samt beslag till rafräschissörer...........
12 %
98.15 Termosflaskor och liknande värmeisolerande behållare samt delar
därtill (andra än lösa glas)................................................................... 12,2 %
98.16 Skyltdockor, provdockor o. d.; rörliga skyltfigurer och skyltställ 8 %
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
241
TJUGOFÖRSTA AVDELNINGEN
Konstverk, föremål för samlingar samt antikviteter
99 kap. Konstverk, föremål för samlingar samt antikviteter
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
a) frimärken, beläggningsstämplar o. d., omakulerade, gångbara här i landet eller avsedda
att utges här (nr 49.07);
b) målade teaterkulisser, ateljéfonder o. d. (nr 59.12);
c) naturpärlor och ädelstenar (nr 71.01 och 71.02).
2. Med konstgrafiska originalblad enligt nr 99.02 förstås avtryck, som gjorts i svart eller i färg direkt från en eller flera av konstnär helt för hand framställda tryckformar, oavsett vilken teknik eller vilket material, som använts, dock med undantag för mekaniskt eller fotomekaniskt förfarande.
3. Till nr 99.03 hänföres icke skulpturer med karaktär av handelsvaror (masstillverkade reproduk tioner samt produkter av vanligt hantverk); dylika artiklar tulltaxeras efter sin beskaffenhet.
4. a) Om ej annat följer av anm. 1—3, skall varor, som kan hänföras till såväl detta kapitel som
andra kapitel i tulltaxan, tulltaxeras enligt detta kapitel,
b) Till nr 99.06 hänföres icke varor av de slag, som avses i nr 99.01—99.05.
5. Ramar kring målningar, teckningar eller konstgrafiska originalblad tulltaxeras tillsammans med dessa konstverk, under förutsättning att utförandet och värdet av ramarna är normalt i förhållande till konstverken.
99.01 Målningar och teckningar, utförda helt för hand (andra än teck ningar, hänförliga till nr 49.06, samt handdekorerade föremål) fri 99.02 Konstgrafiska originalblad, såsom etsningar, gravyrer, träsnitt och litografier.......................................................................................... fri 99.03 Originalskulpturer, oavsett materialet.............................................. fri 99.04 Frimärken (helsaker härunder inbegripna), beläggningsstämplar o. d., makulerade, ävensom omakulerade men icke gångbara här i landet och icke avsedda att här utges.................................... fri 99.05 Föremål för zoologiska, botaniska, mineralogiska eller anatomis ka samlingar; föremål av historiskt, arkeologiskt, paleontolo- giskt, etnografiskt eller numismatiskt värde.................................. fri 99.06 Antikviteter med en ålder av över 100 år........................................ fri
Denna taxa träder i kraft den 1 juli 1968, då tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475) skall upphöra att gälla.
242
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
Förslag
till
Förordning
om ändring i tulltaxeförordningen den 13 maj 1960 (nr 391)
Härigenom förordnas, att rubriken till tulltaxeförordningen den 13 maj
1960 och 1 § förordningen skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan an-
ges.
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
Tulitaxeförordning
Tulltaxeringsförordning
1 §•
Varor som införas till riket skola, Vid tulltaxering skola bestäm
för så vitt icke annat stadgas, belåg- melserna i denna förordning tilläm
gas med tull enligt gällande tulltaxa, pas.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1968.
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
243
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet på Stockholms slott den 13 oktober 1967.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Kling, Johansson,
Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Geijer, Odhnoff, Wickman, Moberg.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemen sam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om
tulländringar i
anledning av handelsförhandlingarna i Kennedijronden m. m.
och anför.
Inledning
De år 1963 inledda förhandlingarna inom ramen för det allmänna tull- och handelsavtalet (General Agreement on Tariffs and Trade, GATT), den s. k. Kennedyronden, avslutades vid halvårsskiftet detta år. Den slutakt som upprättades över förhandlingarna godkändes för Sveriges del av Kungl. Maj :t den 30 juni 1967. Akten undertecknades samma dag i Geneve av de länder som deltagit i förhandlingarna. Till slutakten har fogats ett antal protokoll och andra handlingar, vari förhandlingsresultatet närmare redovi sas. Förhandlingsresultatet har, såvitt det avser tullar, sammanställts i
Genéveprotokollct (1967) till det allmänna tull- och handelsavtalet
med till
hörande varulistor. Detta protokoll har ännu inte godkänts för svensk del. Vidare föreligger en
överenskommelse om grunderna för förhandling om eii
världsvitt spannmålsarrangemang
samt en
överenskommelse om tillämp
ningen av GATT:s artikel VI angående åtgärder mot dumping,
vilka för
Sveriges del undertecknats med förbehåll för riksdagens godkännande.
Förhandlingsåtagandena innebär för Sverige liksom för övriga länder be tydande tullsänkningar.
Generaltullstyrelsens tullbehandlingsbijrå
har i två
promemorior den 8 och 14 augusti 1967 förelagt Kungl. Maj :t vissa förslag med avseende på genomförandet av de nu påkallade ändringarna i den svens ka tulltaxan. Över promemoriorna har, efter remiss,
yttranden
avgetts av ge
neraltullstyrelsen, lantbruksstyrelsen, statens jordbruksnämnd och kom merskollegium. Kollegiet har överlämnat yttranden från Sveriges allmänna exportförening, Sveriges grossistförbund, Sveriges industriförbund, Sveriges hantverks- och industriorganisation, Sveriges mekanförbund, Sveriges bil industri- och bilgrossistförening, Svenska pappersbruksföreningen, Sveriges kemiska industrikontor, Sveriges färgfabrikanters förening, Svenska glasex
244
portföreningen, Svenska glasbruksföreningen, Sveriges grafiska industriför
bund, Textilrådet, Konfektionsindustriföreningen, Svenska skofabrikantför
eningen, Svenska garveriidkareföreningen, Svenska choklad- och konfek-
tyrfabrikantföreningen u. p. a., Svenska bryggareföreningen, Svenska im-
portföreningen för färsk frukt
u.
p. a., AB Vin- & spritcentralen, Svenska
tobaksaktiebolaget, Kooperativa förbundet, Stockholms handelskammare,
Landsorganisationen i Sverige och Tjänstemännens centralorganisation. Kol
legium har också redovisat uttalanden som framförts av Jernkontoret,
Svenska wallboardföreningen, Svenska plywoodföreningen samt Sveriges
bageriidkareförening.
Knngl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
Överenskommelserna i Keimedyronden
Bakgrunden
GATT-avtalet tillkom år 1947 som ett led i arbetet på reorganisationen
av världshandeln efter andra världskriget. I GATT-arbetet deltar numera
ett åttiotal stater, det stora flertalet som s. k. avtalsslutande parter och övri
ga som provisoriskt anslutna. Tillsammans svarar dessa länder för drygt
fyra femtedelar av världshandeln. Sverige har deltagit i GATT-arbetet se
dan år 1949 och inträdde år 1950 som avtalsslutande part (se prop. 1950:
52, BevU 26, rskr 88; prop. 1956: 74, BevU 4,3, rskr 250).
GATT-avtalets syfte är att främja den ekonomiska utvecklingen bl. a.
genom undanröjande av olika binder för den internationella handeln. Av
talet ger detaljerade föreskrifter för GATT-ländernas uppträdande på det
handelspolitiska området såvitt avser tullar, kvantitativa restriktioner och
subventioner. Det innehåller vidare regler för förhandlingar om sänkning
av den allmänna tullnivån, m. m.
Inom GATT har under åren 1947—1962 förts fem allmänna tullförhand-
lingsomgångar, av vilka Sverige deltagit i fyra (se prop. 1950: 53, BevU 33,
rskr 103; prop. 1951: 209, BevU 57, rskr 288; prop. 1951: 210, BevU 58, rskr
289; prop. 1956: 191, BevU 60, rskr 414; prop. 1962: 186, BevU 63, rskr 417).
De deltagande länderna har därvid gjort ömsesidiga åtaganden om tull
sänkningar. Förhandlingarna fördes enligt metoden vara för vara, dvs. varje
deltagarland förhandlade med övriga länder för att söka uppnå tullsänk
ningar beträffande varor för vilka landet var huvudleverantör eller hade
betydande exportintresse i utbyte mot egna tullsänkningar av motsvarande
värde. De tullsänkningar ett land genomfört har i enlighet med den i GATT
fastslagna mest-gynnad-nationsprincipen blivit tillämpliga på handeln med
alla de övriga GATT-länderna. De genom överenskommelserna bundna tul
larna får inte höjas utan kompensation till de länder som förhandlat om
de varor tullhöjningarna avsett eller varit viktiga leverantörer av varorna i
fråga.
245
Resultatet av förhandlingarna liar varit betydande. Som exempel kan nämnas att den genomsnittliga tullnivån i USA under åren 1948—1962 en ligt amerikanska beräkningar kunde sänkas från 50
%
till 11 %. Dessa
tullsänkningar torde bl. a. ha bidragit till att förbättra balansen i handeln mellan USA och Europa efter andra världskriget och underlättat avveck lingen av det s. k. dollargapet under den ekonomiska återuppbyggnadsperio- den i Europa.
De problem som funnits i fråga om jordbruksvaror och på råvaruom rådet har ofta varit av sådan art att enbart tullsänkningar inte varit tillräck liga för att förbättra handelns villkor. I GATT-arbetet har man därför jäm sides med tullförhandlingarna studerat metoder att öka handeln med jord bruksprodukter samt åtgärder för att stabilisera prisutveckling och avsätt- ningsförhållanden för råvaror.
Uppmärksamheten riktades också tidigt på u-ländernas problem. I en sär skild kommitté behandlades möjligheten att avskaffa handelshinder för u- ländernas exportvaror, bl. a. tropiska produkter. I detta arbete tog Sverige aktiv del. Vissa resultat uppnåddes också (se prop. 1963: 187, BevU 61, rskr 376). År 1965 infördes i GATT-avtalet ett särskilt kapitel om u-landshandeln (prop. 1965: 152, BevU 51, rskr 395).
Under den sista av de förut nämnda tullförhandlingsomgångarna, den s. k. Dillonronden, blev det allt mer påtagligt att vara-för-vara-metoden inte kunde väntas leda till ytterligare resultat av större betydelse. Utbytet av Dillonförhandlingarna blev sålunda tullreduktioner som uppskattats till endast 6—7 % av den genomsnittliga tullnivån hos de förhandlande länder na, medan målsättningen varit reduktioner med 20 % av tullnivåerna. Ge nom att förhandlingarna kommit att avse främst varor för vilka en bety dande handel redan etablerats kom tullsänkningarna att spridas ojämnt över de olika varuomradena. Länder som inte hade en dominerande posi tion i världshandeln fick svårt att hävda sina speciella exportintressen i förhandlingarna. Dessa länder måste därför göra oproportionerligt stora egna förhandlingsuppoffringar för att uppnå önskvärda tullkoncessioner hos de större länderna. Det blev också allt svårare för myndigheterna i olika länder att gentemot hemmaindustrins representanter försvara tull sänkningar i utbyte mot förmåner som gynnade andra industrigrenar än de som utsattes för tullsänkningarna.
På flera håll tog man därför upp diskussioner om hur man skulle nå fram till en mer omfattande liberalisering av världshandeln. En sådan libe ralisering föreslogs bl. a. som en viktig punkt i det handlingsprogram som president Ivennedy år 1961 lade fram i USA vid början av sin presi dentperiod. Den metod som användes i det europeiska integrationsarbetet, dvs. samtidiga och procentuellt lika stora s. k. linjära tullsänkningar för alla varor hos deltagarländerna, ansågs böra prövas också i ett världsomfattan de sammanhang. Vid ett ministermöte i GATT i november 1961 föreslogs
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967
246
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
bl. a. från svensk sida att samtliga GATT-länder skulle försöka genomföra
en halvering av sina tullar med sikte på en framtida fullständig liberalise
ring. I det svenska inlägget erinrades bl. a. om att en formel för allmänna
tullsänkningar diskuterats redan i början av 1950-talet för den europeiska
handelns del. Man rekommenderade nu en liknande metod för tullsänk
ningar inom GATT och föreslog som första målsättning 50 % reduktion av
tullarna under en femårsperiod. Ministrarna enade sig om att närmare
pröva möjligheten att uppta tullförhandlingar efter dessa riktlinjer. För
handlingarna skulle omfatta även jordbruksprodukter och särskild upp
märksamhet borde ägnas avvecklingen av handelshinder för varor från u-
länderna.
Av stor betydelse för de kommande förhandlingarna blev att den ameri
kanska kongressen i oktober 1962 genom den s. k. Trade Expansion Act
bemyndigade USA:s president att genomföra handelsförhandlingar efter
de i GATT angivna riktlinjerna. Trade Expansion Act, som erhöll giltig
het t. o. m. första halvåret 1967, möjliggjorde sänkningar av USA:s tullar
med 50
%
för flertalet varor. Tullar under 5 % fick helt avskaffas, liksom
också tullar på tropiska produkter, om länderna i den Europeiska Ekono
miska Gemenskapen, EEC, medgav tullfri införsel för sådana produkter.
De amerikanska tullarna för jordbruksprodukter fick elimineras, om här
igenom kunde erhållas förbättrade villkor för exporten av amerikanska
jordbruksvaror. Vissa varor var dock undantagna från tullreduktioner,
bl. a. varor vars tullskydd betingades av säkerhetsskäl. Undantag föreskrevs
vidare för fall då särskilda åtgärder påkallats för att skydda den ameri
kanska industrin mot skada på grund av en stark importökning. Trade
Expansion Act medgav också att tullarna slopades för varuområden där
USA och EEC tillsammans svarade för mer än 80
%
av världsexporten.
Denna förutsättning kunde emellertid inträda endast om EEG utvidgades
att omfatta Storbritannien och ytterligare andra länder.
Vid ett ministermöte i Geneve i maj 1963 kunde GATT-länderna besluta
om upptagandet av en ny världsomfattande förhandlingsomgång,
Kennedy-
rondcn.
I den resolution som antogs den 21 maj 1963 uttalades bl. a.
1. Förhandlingar syftande till en betydande liberalisering av världshan
deln, förda på basis av reciprocitet och med iakttagande av mest-gynnad-
nationsprincipen, skall påbörjas i Geneve den 4 maj 1964.
2. Förhandlingarna skall avse alla slag av varor, även jordbruksvaror.
3. Förhandlingarna skall avse såväl tullar som andra handelshinder.
4. Som grund för förhandlingarna skall läggas en plan för substantiella
linjära tullreduktioner. Endast ett minimum av undantag skall få göras
och dessa skall försvaras vid särskilda konsultationer härom. De linjära
reduktionerna skall vara lika stora. I de fall där för handeln betydande
disparitet föreligger mellan tullnivåer i olika länder skall reduktionerna
baseras på särskilda, generella och automatiskt tillämpliga regler.
5. I förhandlingarna skall alla länder ha rätt att begära ytterligare kon
cessioner eller modifiera sina erbjudanden för att balans skall kunna upp
nås mellan förmåner länderna mellan.
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
247
6. Under förhandlingarna kan särskilda reciprocitetsproblem uppstå för länder vars tullnivå är avsevärt lägre än andra länders.
7. Förhandlingarna skall säkra tillfredsställande avsättningsförhållanden för jordbruksvaror.
8. Alla ansträngningar skall vid förhandlingarna göras för att minska handelshindren för u-ländernas varor. Industriländerna skall dock icke begära reciprocitet från u-ländernas sida.
Under förberedelserna för ministermötet hade enighet nåtts om vissa ytterligare riktlinjer för förhandlingarna. Sålunda skulle bland de icke- tariffära handelshindren, behandlas frågor såsom tullvärderegler, märk- ningsbestämmelser, åtgärder mot dumping, kvantitativa restriktioner och förhållanden sammanhängande med statshandel. På jordbruksområdet av såg man att förhandla om världsvida avtal för spannmål, kött och mejeri produkter. För övriga livsmedelsprodukter avsåg man att så långt som möj ligt följa samma principer som beträffande industrivaror. I fråga om u- landsvaror borde industriländerna undvika att göra undantag från den linjära tullsänkningen. U-länderna åtog sig själva att definiera vilka varor som för dem var av särskilt intresse. De tidigare inledda diskussio nerna om tullfrihet för tropiska produkter skulle fortsättningsvis ingå som ett led i förhandlingskomplexet. U-landsproblemen skulle tas upp med an knytning till ett särskilt handlingsprogram för u-länderna, vilket också antogs vid ministermötet.
Innan förhandlingarna kunde komma i gång, måste åtskilliga tekniska frågor utredas, vilket skedde i särskilda kommittéer och arbetsgrupper. Särskilt intresse tilldrog sig det s. k. disparitetsproblemet. Bl. a. EEC häv dade att en sänkning av en mycket hög tull i ett land inte kunde väntas få samma värde för handeln som en procentuellt lika stor sänkning i ett annat land där tullen var låg. Det land som hade den lägre tullen borde därför inte behöva göra eu lika stor procentuell sänkning som högtullandet. Inom EEC syftade man då främst på de i USA och Storbritannien förekom mande mycket höga tullarna för vissa varor. Olika förslag till disparitets- regler lades fram men någon enighet kunde inte nås och problemet fick sin lösning först i förhandlingarnas slutfas.
Förhandlingsförloppet
Kennedyronden öppnades formellt den 4 maj 1964. I förhandlingarna deltog 49 länder, däribland samtliga industriländer i västvärlden, några statshandelsländer och de mer betydande u-länderna. EEC-länderna upp trädde som en enhet och representerades av kommissionen i Bryssel. För handlingarna med EEC avsåg reduktioner i EEC-ländernas gemensamma tulltaxa. Beträffande Argentina, Island, Irland och Polen avsåg förhand lingarna anslutning till GATT.
Som arbetshypotes för förhandlingarna antogs en 50-procentig linjär
248
tullsänkning och till grund för arbetet lades de tidigare redovisade allmän
na riktlinjerna. Förhandlingarna leddes av en särskilt tillsatt förhand
lingskommitté, TNC (Tariff Negotiations Committee). Under denna sorte
rade specialkommittéer och undergrupper för jordbruksvaror, icke-tariffä-
ra handelshinder, u-ländernas problem osv.
Deltagarländerna redovisade i november 1964 i enlighet med den fast
ställda tidtabellen den närmare innebörden av erbjudandena om tullsänk
ningar på industrivaruområdet. Flertalet industriländer presenterade mer
eller mindre omfattande listor över undantag från den 50-procentiga tull
sänkningen. USA redovisade för sin del ett relativt litet antal undantag,
främst avseende varor där tidigare medgivna GATT-koncessioner medfört
problem för de inhemska tillverkarna. Undantag som huvudsakligen moti
verades av skyddsskäl lades också fram av länder som Storbritannien,
Japan och Finland.
Den undantagslista som presenterades av EEC kom att bli särskilt be
tydelsefull. Som skäl för undantagen hänvisade EEC bl. a. till höga råvaru
kostnader och höga anläggnings- och utvecklingskostnader, särskilt för
vissa specialindustrier. Tullreduktioner ansågs vidare svåra att genomföra
för branscher som mötte konkurrens från mycket stora industrier i andra
länder eller från lågprisländer, statshandelsländer och länder som sålde
till dumpingpriser. En tullavveckling kunde slutligen i vissa fall medföra
regionala svårigheter hos EEC-länderna eller rubba preferensförhållandena
för de med EEC associerade u-länderna.
De undantag som redovisades av EEC och andra länder var totala endast
för ett mindre antal varor. I flertalet fall rörde det sig om partiella undan
tag, vilket innebar möjlighet till en tullsänkning med mindre än 50
%.
Vissa länder, bl. a. u-länder samt Canada, Australien och Nya Zeeland,
anslöt sig inte till principen om 50 % linjär tullreduktion. Som en följd
härav lade de i stället fram listor över sina erbjudanden.
De nordiska länderna, med undantag av Finland, valde för sin del att på
detta stadium inte anmäla några undantag från det generella erbjudandet
om 50-procentiga tullsänkningar. De förklarade sig sålunda beredda att
genomföra en halvering av alla industrivarutullar under förutsättning av
likvärdiga uppoffringar från andra industriländers sida.
Konsultationerna om undantagen kom att pågå under större delen av
åren 1965 och 1966. Vid bilaterala överläggningar mellan de förhandlan
de parterna behandlades problem som kunde uppstå i olika länder som en
följd av undantagen. Multilaterala diskussioner ägde rum beträffande vissa
varusektorer, bl. a. kemikalier, järn och stål samt massa och papper. Vid
diskussionerna sökte man också få klarhet i hur stora erbjudanden som
kunde påräknas för sådana varor som var föremål för partiella undantag.
Erbjudanden på jordbruksområdet lades fram i september 1965 av fler
talet av de i förhandlingarna deltagande länderna, bl. a. Sverige. Erbjudan
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
249
dena var dock i de flesta fall allmänt hållna i avvaktan på att EEC skulle presentera sina erbjudanden. För EEC var det på grund av interna svårig heter, sammanhängande bl. a. med frågan om fastställande av den gemen samma jordbrukspolitiken, inte möjligt att lägga fram erbjudandena förr än närmare ett år senare. Därefter följde kompletterande erbjudanden från vissa länder. Sålunda lade Sverige i september 1966 fram ett preciserat erbjudande för andra varor än de jordbruksreglerade. Anledningen till att något erbjudande för sistnämnda varor ej kunde lämnas var att jordbruks- regleringen då ännu befann sig under omprövning.
Slutskedet i förhandlingarna inleddes den 30 november 1966. Till denna dag hade GATT:s generaldirektör inbjudit de förhandlande länderna att presentera sin bedömning, »assessment», av förhandlingsläget. Därvid skulle anges vilka förbättringar som var särskilt önskvärda i andra länders er bjudanden, vilka förbättringar som kunde ställas i utsikt och vilka åter- taganden av erbjudanden som kunde komma i fråga om inte krav gent emot andra länder uppfylldes. Sådana bedömningar gjordes av många av de förhandlande länderna, bl. a. de nordiska länderna, USA, Storbritan nien och Japan, huvudsakligen med hänsyn till förhandlingarna med EEC.
Inför det avslutande skedet av förhandlingarna slöt sig de fyra nordiska länderna, Danmark, Finland, Norge och Sverige samman om en gemensam förhandlingsdelegation. Viktiga nordiska exportvaror, bl. a. jordbruksvaror, skogsprodukter, järn och stål samt andra metaller, hade i hög grad blivit föremål för undantag i erbjudandena från viktiga avsättningsländer. Det ta gällde särskilt i fråga om erbjudanden från EEC, som framstod som den för Nordens del viktigaste motparten i förhandlingarna. För att de sammanfallande nordiska intressena bättre skulle kunna hävdas och ba lans uppnås mellan nordiska erbjudanden och förmåner i andra länder ansågs en samordning av förhandlingsansträngningarna böra komma till stånd och kunna få avgörande betydelse. En överenskommelse om gemen samt uppträdande undertecknades i Stockholm den 21 november 1966. Bi trädande kabinettssekreteraren ambassadör Nils Montan inträdde som ge mensam chefsförhandlare och de olika ländernas beskickningschefer i Ge neve blev biträdande förhandlare.
Samarbetet förbereddes vid genomgångar på expertplanet mellan repre sentanter för de fyra länderna. På grundval av en omfattande statistisk ana lys sökte man definiera gemensamma intressen vara för vara för att kunna koncentrera förhandlingsansträngningarna och öka effekten av det gemen samma uppträdandet. Till belysning av den betydelse som samordningen av de nordiska förhandlingarna i Kennedyronden hade kan nämnas att Norden som enhet är den största marknaden över huvud taget för export från EEC. Norden tog sålunda år 1965 emot 13,5 % av Gemenskapens totala export medan 12,6 % gick till USA och 8,7 % till Storbritannien. Den nor diska importen från EEC utgjorde 3,8 miljarder dollar och exporten 2,6
250
miljarder dollar, varav Sverige svarade för ungefär hälften både i utförsel
och införsel. Det sammanlagda importöverskottet om 1,2 miljarder dollar
accentuerar den nordiska tullpolitikens betydelse vid förhandlingar med
EEC.
I den nordiska bedömning av förhandlingsläget som gemensamt lades
fram den 30 november 1966 redovisades krav mot EEC, USA och Japan på
förbättrade erbjudanden. Samtidigt presenterades en gemensam nordisk
lista över varor som de nordiska länderna kunde bli tvungna att ta undan
från den 50-procentiga tullsänkningen om förbättringar inte uppnåddes i
andra länders erbjudanden.
Det snabbt skiftande förhandlingsläget krävde för svensk del löpande
överväganden om hur förhandlingsintressena bäst skulle tas till vara. Detta
gällde såväl exportintressena som utformningen av erbjudandena om egna
åtaganden. Löpande kontakt hölls därför genom berörda myndigheter, när
mast kommerskollegium och jordbruksnämnden, med företrädare för nä
ringslivets olika branscher. Viktiga avvägningsfrågor anmäldes för kom
merskollegiets handelspolitiska råd där såväl industri och handel som ar
betsmarknadens parter är företrädda.
Slutskedet i Kennedyronden blev intensivt med förhandlingar såväl mul
tilateralt som bilateralt och i grupper av länder med särskilt intresse för
enskilda varuområden. I stor utsträckning rörde diskussionerna möjligheten
att uppnå förbättrade bud för de varor som undantagits från det linjära
50-procentiga sänkningserbjudandet. De mest svårlösta frågorna, som ock
så blev av avgörande betydelse för förhandlingarnas utgång, uppkom be
träffande spannmål, kemikalier och stål. En uppgörelse mellan nyckellän
derna USA, EEC, Storbritannien, Japan och Norden kunde dock nås i hu
vudfrågorna den 15 maj 1967. Den 30 juni 1967, den sista dag USA:s för-
handlingslagstiftning ägde giltighet, undertecknades i Geneve slutakten
med redovisning av den samlade förhandlingsuppgörelsen.
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967
Förhandlingsresultatet i stort
Till belysning av Kennedyrondens betydelse för världshandeln har GATT-
sekretariatet redovisat vissa beräkningar över innebörden av de åtaganden
på tullområdet som gjorts av några av de viktigaste industriländerna, näm
ligen EEC, USA, Storbritannien, Japan, Schweiz och Sverige.
Enligt beräkningarna uppgick importen, med undantag för spannmål,
kött och mejerivaror, år 1964 för dessa länder till sammanlagt 60 miljarder
dollar. Härav avsåg 23 miljarder dollar varor som redan tidigare infördes
tullfritt. Importvärdet av de varor som omfattas av koncessioner i Kennedy
ronden uppgick till 32 miljarder dollar. För varor om 26 miljarder dollar
eller 70 % av ländernas tullbelagda import har gjorts åtaganden om tull
sänkningar. Koncessionerna för återstående varor om 6 miljarder dollar
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
251
avser bindning av gällande tullfrihet. Tullsänkningar som innebär en hal vering av tullarna har gjorts för varor med ett importvärde av 18 miljarder dollar. Sänkningar för övriga varor kommer i allmänhet att ske med mellan 20 och 30 % av den ursprungliga tullnivån. Importvärdet för de varor som undantagits från tullsänkningar uppgår till 11 miljarder dollar. Den ge nomsnittliga sänkningen beräknas i EEC uppgå till 36 %, i USA till 41%, i Storbritannien till 38 % och i Japan till 35 % av hittills gällande tullar.
Beträffande de viktigaste varusektorerna på industrivaruområ det kan nämnas att handeln med maskiner, transportmedel och instru ment till största delen täcks av den 50-procentiga tullsänkningen. På kemi kalieområdet har också i stor utsträckning en 50-procentig tullreduktion ställts i utsikt. Uppgörelsen på detta område, som sammanfattats i en sär skild överenskommelse mellan de länder som har störst handel med kemi kalier, är emellertid beroende av att en i USA tillämpad princip för tull värdering av kemikalier avvecklas genom beslut av kongressen. Kan ett så dant beslut inte genomdrivas kommer övriga länder att genomföra endast en del av den totala tullsänkningen. Resultatet beträffande skogsprodukter innebär i stort sett en halvering av tullarna för trävaror och pappersmassa i den mån handeln med dessa varor inte redan är tullfri. För papper sker tullsänkningar som visserligen i regel inte innebär en halvering men likväl får anses vara betydelsefulla för de berörda industrierna. På järn- och stål området har en målsättning varit harmonisering av tullnivån i de viktigare länderna. Den riktpunkt man enat sig om för tullharmoniseringen ligger för flertalet stålprodukter vid en nivå om 6—8 % av värdet. Omfattande un dantag från de 50-procentiga tullsänkningserbjudandena förekommer på textilområdet. De koncessioner som lämnats beträffande bomullsvaror har av vissa länder även gjorts beroende av att det internationella bomullstextil- avtalet förblir gällande.
Förhandlingarna rörande jordbruksvaror, dvs. i detta samman hang varor som är hänförliga till 1—24 kap. i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475), fördes med en metodik som delvis skilde sig från den som tillämpades för övriga varor. Sålunda ägde multilaterala överläggningar rum i särskilda grupper för spannmål, kött och mejeriprodukter. Övriga jordbruksvaror var föremål för bilaterala förhandlingar. För kött och meje riprodukter nåddes ingen uppgörelse i de multilaterala förhandlingarna. På spannmålsområdet ingicks en principöverenskommelse enligt vilken de i gruppen deltagande staterna, däribland Sverige, förband sig att ingå i för handlingar om ett treårigt spannmålsarrangemang på vidast möjliga bas, vilket skulle innehålla vissa i överenskommelsen angivna bestämmelser. Dessa avsåg bl. a. maximi- och minimipriser för handeln med vete samt ett program för livsmedelshjälp till u-länderna omfattande en årlig kvantitet av 4,5 miljoner ton spannmål för konsumtion. Principöverenskommelsen har lagts till grund för ett spannmålsarrangemang om vilket uppgörelse nåddes
252
vid den i anledning av principöverenskommelsen sammankallade vetekonfe
rensen i Rom den 12 juli—den 18 augusti 1967.
Förhandlingarna om icke-tariffära handelshinder kom att
koncentreras till bl. a. två frågor, dels den redan nämnda avvecklingen av
den amerikanska tullvärderingsmetoden för kemikalier, dels GATT-länder-
nas åtgärder mot dumping. På det senare området enade sig deltagarländer
na om en s. k. antidumpingkod, innehållande vissa regler för tillämpningen
av artikel VI i GATT-avtalet om antidumpingtullar. Reglerna torde komma
att få betydelse med avseende på handläggningen av dumpingärenden bl. a.
i USA och Canada.
För u-länderna innebär resultatet av Ivennedyronden vissa fördelar
främst i fråga om fullbelagda industrivaror. Tullsänkningar om 50
%
eller
mer uppnåddes för hälften av de varor för vilka u-länderna anmält export
intresse. Reduktioner av mindre omfattning skall ske för ytterligare en fjär
dedel av de varor som angetts som intressanta. De undantag som förekom
mer i fråga om bl. a. textilvaror blir dock särskilt kännbara för u-länderna,
vilka i stor utsträckning exporterar sådana varor. Den stora andelen av re
dan tidigare tullfria råvaror i u-ländernas export bidrar också till att det
samlade värdet av Kennedyronden för dessa länder ter sig mer begränsat än
för industriländerna. Fn särskild fråga i detta sammanhang bar som tidiga
re nämnts varit genomförandet av tullfrihet för tropiska produkter. På
svenskt initiativ framlades ett gemensamt nordiskt förslag till förhandlings-
procedur för sådana varor (se prop. 1966: 14, BevU 3, rskr 89) och vissa re
sultat kunde också uppnås. Emellertid kvarstår fortfarande tullar eller im
portskatter på vissa tropiska produkter, bl. a. kaffe, på åtskilliga håll i den
industrialiserade världen. En orsak torde vara svårigheten att på lämpligt
sätt kompensera vissa u-länder för de tullpreferenser som skulle gå förlo
rade om tullarna avskaffades mot samtliga u-Iänder.
Beträffande vissa tullkoncessioner av intresse för u-länderna har industri
länderna åtagit sig att genomföra tullsänkningarna i ett steg, utan att av
vakta den avtrappning år för år som i övrigt kommer att följas för tullav
veckling. Dessa åtaganden har bl. a. i fråga om de nordiska länderna för
tecknats i särskilda anmärkningar till koncessionslistorna.
Genomförandet
De tullsänkningar man nu kommit överens om skall enligt avtalets hu-.
vudregel genomföras i fem lika steg nämligen den 1 januari åren 1968, 1969,
1970, 1971 och 1972. De länder som så önskar kan också få genomföra de
första två avvecklingsstegen den 1 juli 1968 och de övriga stegen den 1 ja
nuari åren 1970, 1971 och 1972. Enligt de uppgifter som nu är tillgängliga
kommer bl. a. EEC, Danmark, Finland, Norge och Storbritannien att inleda
tullavtrappningen den 1 juli 1968 och följa den metod som därvid anvisats.
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
253
En avtrappning i fem lika steg med början den 1 januari 1968 kommer att tillämpas av USA och enligt uppgift också av Canada och Schweiz.
Protokollet om tullåtagandena står öppet för godkännande t. o. m. den 30 juni 1968. GATT:s råd har dock rätt att besluta om möjlighet för del tagarländerna att godkänna protokollet efter nämnda dag, men inte senare än den 31 december 1968.
För de länder som godkänt protokollet före den 1 december 1967 skall det träda i kraft den 1 januari 1968 och för övriga länder på dagen för un dertecknandet. Om de länder, som den 1 december 1967 godkänt eller är beredda att godkänna protokollet, inte finner att tillräckligt många länder godkänt detta för att det skall vara berättigat att genomföra tullsänkningar na i förutsedd ordning, kan dock de förhandlande länderna överväga situa tionen på nytt för att söka uppnå största möjliga antal godkännanden så snart som möjligt.
Av rapporteringen framgår, att USA slutligt godkänt protokollet den 30 juni 1967 liksom även Canada och Turkiet. Finland, Norge, Schweiz och Danmark har låtit förstå att de kommer att slutligt godkänna protokollet omkring årsskiftet 1967—1968 och Storbritannien i maj 1968 under förut sättning att nödvändiga parlamentariska åtgärder för godkännandet då hun nit vidtas. Mot bakgrunden av vad som framkommit rörande genomföran det i olika länder torde de amerikanska tullsänkningarna dock komma att genomföras i förutsedd ordning och bli giltiga gentemot GATT-länderna vad gäller första steget i tullavtrappningen den 1 januari 1968, oavsett hur många länder som då godkänt protokollet.
Förhandlingsresultatet för Sveriges del
I den följande redogörelse som lämnas för resultatet av Kennedyronden hänför sig uppgifterna om export- och importvärden genomgående till han delsstatistiken för år 1965, vilken i stort sett låg till grund för övervägande na under förhandlingarna.
Fördelar för exporten. Exporten från Sverige uppgick till 20 540 milj. kr. Härav gick varor för 8 740 milj. kr. eller ca 43 % till länderna i EFTA in klusive Finland. I förhållandet mellan Sverige och dessa länder har tullarna på industrivaruområdet nu i stort sett avvecklats. Av exporten avsåg vidare 1,7 miljarder kr. eller 8
%
länder, som inte deltagit i förhandlingarna, bl. a.
vissa östeuropeiska statshandelsländer. Återstoden av exporten, 10,1 miljar der kr. eller 49
%,
gick till länder som deltagit i den nu träffade överens
kommelsen om lättnader för handeln.
De genomsnittliga tullsänkningarna hos de industriländer som deltog i förhandlingarna har beräknats till 35—40 %. Värdet för den svenska expor ten av de uppnådda fördelarna växlar emellertid för olika länderområden och branscher. Allmänt kan sägas att närmare en tredjedel av den svenska
254
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 ur 1067
totalexporten omfattar varor, vilka redan förut varit tullfria eller belagda
med mycket låg tull i de flesta länder. Detta gäller t. ex. järnmalm, trä, pap
persmassa och fartyg. I fråga om jordbruksvaror (1—24 kap. i tulltaxan),
vilka utgör 3,5 % av den svenska totalexporten, har förhandlingarna förts i
särskild ordning och gett förhållandevis begränsat resultat. Om man bortser
från de fördelar som kan vara förknippade med spannmålsöverenskommel-
sen är förhandlingsresultatet således av betydelse främst för den fullbelagda
exporten inom industrivaruområdet (25—99 kap. i tulltaxan).
Den svenska exporten till den i förhandlingen viktigaste marknaden, EEC,
utgjorde 6,4 miljarder kr. varav 300 milj. kr. avsåg jordbruksvaror. Expor
ten på industrivaruområdet åtnjöt tidigare GATT-bunden tullfrihet till ett
värde av 1 770 milj. kr. Återstoden, 4,3 miljarder kr., anger sålunda storleken
av den export som maximalt kunde bli föremål för koncessioner. För 55 %
härav eller 2,4 miljarder kr. har erhållits koncessioner som innebär minst
halvering av tullarna eller bindning av tidigare icke bunden tullfrihet. För
ytterligare 42 % motsvarande 1,8 miljarder kr., har uppnåtts tullsänkning
om genomsnittligt 20 % eller bindning av gällande tull. Endast 130 milj. kr.
eller ca 3 % av den svenska exporten till EEC av sådana industrivaror som
kunnat göras till föremål för erbjudanden har således helt undantagits.
Den totala exporten till USA utgjorde år 1965 1 230 milj. kr. (jordbruks
varor 18 milj. kr.). Tidigare GATT-bunden tullfrihet omfattade 210 milj.
kr. och återstoden, 1 020 milj. kr., kunde således maximalt göras till före
mål för erbjudanden. Tullsänkningar om 50 % eller mer erhölls för en
export om 810 milj. kr., mindre tullreduktioner för 130 milj. kr. och bind
ning av tullfrihet för 2 milj. kr. De totala undantagen berör endast en ex
port om 78 milj. kr.
Även för exporten till bl. a. Japan, Canada och Israel är uppgörelsen av
betydelse. Hos övriga länder, bl. a. u-länderna, har erhållits koncessioner av
varierande värde.
Svenska åtaganden. Av Sveriges import år 1965 om 22 645 milj. kr. kom
7 360 milj. kr. från EFTA-länderna, inklusive Finland. Denna import är i
stort sett numera tullfri på industrivaruområdet. Importen från de länder
som deltog i Kennedyförhandlingarna (utom EFTA) utgjorde drygt 13 mil
jarder kr., motsvarande 57 % av totalimporten. Härav kom 8,5 miljarder
kr. från EEC, 2 150 milj. kr. från USA, 315 milj. kr. från Japan och något
över 1 miljard kr. från u-länder.
Som redan nämnts hade man på svensk sida vid inledandet av förhand
lingarna erbjudit en halvering av tullarna på industriprodukter. Utgångs
punkt för erbjudandena, bastullar, blev i princip de tullar som tillämpades
den 1 juli 1964 och vilka för flertalet varor tidigare bundits i GATT. Avsteg
från denna princip gjordes om tullsatsen bundits i GATT vid en högre nivå
än utgående tull, s. k. takbindning, i vilket fall takbindningen anmäldes som
bastull. Detta var förhållandet bl. a. för vissa kemikalier, textilvaror och lätta personbilar.
Erbjudandena gjordes med den uttryckliga förutsättningen att också andra länder skulle åta sig motsvarande uppoffringar. Det visade sig emel lertid som redan nämnts att många av de största handelsländerna undan tog betydande varuområden från erbjudandet om en halvering av tullarna. Dessa undantag var i vissa fall totala. För de flesta undantagsvarorna er bjöds dock en viss tullsänkning som var mindre än 50 %. När det blev klart att ett maximalt resultat för exporten inte var att vänta ansåg sig Sverige, liksom de övriga nordiska länderna, böra ta sina erbjudanden under om prövning för att om möjligt uppnå ett balanserat avtal. De undantag från de ursprungliga erbjudandena som de nordiska länderna därvid gemensamt presenterade var utvalda främst med hänsyn till den förhandlingsmässiga effekten. I det avslutande förhandlingsskedet gjordes undantagen på svensk och nordisk sida mer nyanserade. Dessa undantag, som var antingen partiel la eller totala till sin karaktär, baserades bl. a. på en bedömning av de öns kemål om tullskydd som framförts av näringsorganisationerna i de olika länderna. Man tog också hänsyn till förhandlingsförhållandena och de er bjudanden som för motsvarande varor lämnats av övriga länder i förhand lingarna, främst EEC. Förhandlingarna kom i slutskedet i hög grad att avse möjligheterna att vara för vara och land för land uppnå förbättrade erbju danden för de produkter som undantagits från tullhalveringen. Samord ningen de nordiska länderna emellan spelade härvidlag en betydelsefull roll.
För importen från EEC innebär de slutliga åtagandena på industrivaru området för Sveriges del 50-procentiga tullsänkningar eller bindning av nu gällande tullfrihet för varor om 4,1 miljarder kr., vilket motsvarar 53 % av den import från EEC som maximalt kunde bli föremål för nya tullkonces sioner. Mindre tullsänkning eller bindning av utgående tullar har medgetts för en import om 3,1 miljarder kr. eller 41 % av utrymmet för åtaganden. En import om 446 milj. kr., 6 %, har helt undantagits. Procentuellt sett ansluter sig detta resultat i huvudsak till vad som uppnåtts för exporten till EEC-området av industrivaror. I
I förhållande till hela den svenska importen, inklusive jordbruksvaror, in nebär uppgörelsen att tullarna sänks med 50 % eller mer för en import om drygt 5,5 miljarder kr., dvs. 25 % av importen. Mindre tullsänkningar än 50 % berör en import om 5,2 miljarder kr. eller 23
%.
Helt undantagen från
tullkoncessioner är en import av tullbelagda varor om 1 225 milj. kr., 5 % av totalimporten. Gällande tull har bundits vid oförändrad nivå för en im port om 2,1 miljarder kr., 10
%.
För varor med en import om 6,8 miljarder
kr., 30
%,
har nu rådande tullfrihet bundits. 1 650 milj. kr., 7 %, avsåg bl. a.
vissa jordbruksreglerade varor samt varor där tullfriheten redan tidigare bundits.
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967
255
256
Kungl. niaj:ts proposition nr 150 år 1967
Av totalt 1 634 positioner i tulltaxan berörs 1 410 eller 86 % av åtagande
na i Kennedyronden.
Genomförandet av tullsänkningarna har på grundval av beräkningar som
utförts av generaltullstyrelsen bedömts kunna medföra ett tullbortfall om
300 milj. kr. av en total tulluppbörd om drygt t miljard kr. för import från
länder utanför EFTA.
Sveriges åtaganden enligt spannmålsöverenskommelsen medför skyldig
het att importera och exportera vete till priser inom de överenskomna grän
serna. I överskottssituationer innebär detta en möjlighet att sälja till ett pris
som är ca 14 % högre än det pris som gällde enligt 1962 års internationella
veteavtal. I svårare bristsituationer är Sverige skyldigt att till deltagande
importländer leverera vissa kvantiteter till ett pris som inte överstiger rnaxi-
mipriset. Enligt överenskommelsen skall Sverige vidare årligen tillhanda
hålla som livsmedelshjälp 54 000 ton vete eller motsvarigheten i kontanter,
räknat efter minimipriset för överenskommelsens baskvalité, Hard Red
Winter No. II. Detta pris är 1.73 dollar per bushel och motsvarar ungefär
33 kr. per dt. Åtagandet för Sveriges del skulle då motsvara ett bidrag om
18 milj. kr. Härtill kommer bl. a. fraktkostnader.
Överenskommelsen i engelsk text jämte svensk översättning som gjorts
inom jordbruksdepartementet torde få läggas som
bilaga 3
till statsrådspro
tokollet i detta ärende.
I fråga om varor av intresse för u-länderna skulle industriländerna be
akta möjligheterna till tullsänkningar utöver 50
%.
Tullavvecklingen för så
dana varor borde också genomföras snabbare än tullavvecklingen i övrigt.
För svensk del genomfördes under ett tidigare förhandlingsskede en tull
avveckling för tropiska produkter samt tullsänkning för kaffe, kakaopul
ver och kakaosmör (se prop. 1966: 14, BevU 3, rskr 89). I slutuppgörelsen
har man nu på begäran av bl. a. Indien gjort vissa åtaganden om tullfrihet
eller tullsänkningar för varor som tagel, linolja, förgarvade hudar, vissa sil-
kesvävnader och mattor. Tullsänkningarna för dessa varor liksom för bl. a.
juteväv och elfenbensartiklar avses skola genomföras i ett steg. Åtaganden
om snabbare tullavveckling som gjorts med särskild hänsyn till u-länderna
har förtecknats i en särskild anmärkning till den lista över svenska tullåta
ganden som fogats till förhandlingsprotokollet över Kennedyronden.
Under förhandlingarna framförde Indien vid skilda tillfällen önskemål
om tullfrihet för handvävda textilier. För att endast handvävda alster skulle
komma i åtnjutande av denna tullfrihet föreslogs samtidigt att varorna vid
importen skulle vara åtföljda av särskilt upprättade handlingar, certifikat,
som utvisade varornas egenskaper. Under förhandlingarnas slutskede för
klarade sig samtliga nordiska länder beredda att införa tullättnader för
handvävda textilier på sådana villkor. För närvarande pågår förhandlingar
med Indien rörande de tekniska problem som är förenade med införande
av de nu nämnda tullättnaderna.
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967
257
På grundval av den till Genéveprotokollet 1967 anknutna svenska kon- cessionslistan har hos generaltullstyrelsen utarbetats en sammanställning över de i Kennedyronden nytillkomna eller ändrade svenska tullkonces sionerna i GATT.
Vissa koncessioner av betydelse för svensk export till olika länder har redovisats i en av kommerskollegium utförd sammanställning.
Sammanställningarna torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som
bilaga 1
och
2.
Resultatet för viktigare varuområden. Förhandlingarna på
jordbruksom
rådet
(1—24 kap. i tulltaxan) skedde, utom i fråga om spannmål, kött och
mejeriprodukter, huvudsakligen vid bilaterala kontakter mellan intresse rade länder, däribland även mellan EFTA-länder.
För flertalet produkter nåddes endast marginella sänkningar av gräns skyddet. Mera betydande tullsänkningar eller åtgärder med motsvarande verkan kunde uppnås blott i ett fåtal fall.
I den svenska exporten omfattar jordbruksvarorna en förhållandevis li ten del och utgjorde år 1965 med ett värde om 740 milj. kr. 3,5 % av total exporten. EFTA-ländernas andel av exporten var 285 milj. kr. Importen om 3 miljarder kr. var mer betydande, 12
%
av totala importvärdet. Av impor
ten kom 700 milj. kr. från EFTA-länderna.
För jordbruksprodukter av svenskt exportintresse blev resultatet av för handlingarna varierande. Beträffande fisk och fiskkonserver kan nämnas att våra nordiska grannländer binder tullfrihet eller halverar utgående tullar. EEC sänker tullen för lax, ål, rökt fisk, frysta fiskfiléer och vissa fiskkonserver. För sill gäller ett treårsavtal, enligt vilket EEC sänker tullen — vilken utgår endast under en del av året — från 20 till 15 %. Även under denna tid är dock viss del av EEC:s import tullfri inom en s. k. tullkontin gent, som för närvarande uppgår till 32 000 ton. Denna ökas nu till 46 000 ton men samtidigt införs krav på iakttagande av vissa minimipriser, refe renspriser. USA minskar gränsskyddet för ett antal fiskslag liksom också för sillkonserver.
På trädgårds- och fruktområdena, där svensk export endast förekom mer i ringa omfattning, har några tullsänkningar av betydelse inte upp nåtts. Nämnas bör emellertid att Österrike sänker tullen för frysta grön saker från 28 till 20 %. För knäckebröd binder Danmark gällande tullfrihet medan Japan halverar tullen. EEC genomför viss reduktion av gränsskyd det. Tullen på knäckebröd hos EEC kompletteras dock med en rörlig im portavgift, om vilken man inte förhandlat men vilken i hög grad påverkar exportmöjligheterna. Vad beträffar konfektyrer genomför USA en markerad sänkning av gränsskyddet medan EEC:s åtaganden är av mindre om fattning. Tullskyddet för Öl sänks av EEC, USA och Japan. Spritdrycker blir föremål för tullsänkningar i de nordiska länderna, EEC, USA och Ja-
9 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 150
258
pan. EEC och USA kommer också att sänka tullen för tobaksvaror, USA
dock ej för cigarretter.
För Sveriges del har de bilaterala jordbruksöverläggningarna medfört
bl. a. bindning eller reduktion av gränsskyddet för vissa produkter inom
trädgårds- och fruktområdena. Den tullfria perioden för bl. a. äpplen och
päron, tomater, dill och persilja samt jordgubbar blir sålunda något för
längd. Vissa tullsänkningar genomförs också för vindruvor, körsbär och
persikor. En mera markerad sänkning av gränsskyddet eller bindning av
gällande tullfrihet har medgetts för ett antal varor som inte är föremål
för svensk produktion såsom citroner, mandlar och nötter. Vidare har tull
sänkningar med 50 % gjorts för fruktpulp och vissa fruktkonserver. För
jordbruksreglerade varor har i regel inte gjorts någon sänkning av gräns
skyddet, liksom inte heller för fisk. För fiskkonserver har i princip med
getts halvering av gränsskyddet. För andra produkter som framställs av
den svenska livsmedelsindustrin sänks manufaktureringsskyddet i regel
med hälften. För vissa varor som är föremål för råvaruprisutjämning såsom
choklad och konfektyrer samt biscuits och wafers sker en halvering av
tullen. För tropiska jordbruksvaror har Sverige som förut nämnts redan
sänkt eller borttagit tullarna med verkan fr. o. m. den 1 juli 1966. För vin
och sprit och för tobaksvaror halveras nu gällande tull medan tullnivån
binds för maltdrycker.
Sveriges åtaganden enligt spannmålsöverenskommelsen har tidigare re
dovisats.
Mineraliska ämnen, malmer och bränslen
(25—27 kap.). Av den svenska
exporten av dessa varor om 1 430 milj. kr. gick drygt 500 milj. kr. till EFTA.
Av återstoden gick huvuddelen, 850 milj. kr., till EEC. Varorna inom mi
neralområdet har redan tidigare till allra största delen varit tullfria såväl
i EEC som andra länder. Tullfriheten i EEC har nu GATT-bundits bl. a. för
järnmalm, med ett exportvärde om 750 milj. kr. Minst en halvering av tul
larna för bl. a. kvarts, steatit och en något mindre sänkning för marmor
har erhållits hos EEC.
Den svenska importen om nära 3 miljarder kr. utgörs till största delen av
kol, koks och olja samt malmer. Åtagandena avser bindning av rådande
tullfrihet och i övrigt halvering av tullen bl. a. för malen krita, cement,
vissa tjärprodukter samt smörj fetter.
Kemiska produkter och plaster
(28—39 kap.). Förhandlingarna på kemi
kalieområdet försiggick som redan omtalats i en särskild förhandlings
grupp. I denna deltog EEC, USA, Storbritannien, Japan och Schweiz, men
inte de nordiska länderna. Uppgörelsen, som var av central betydelse för
hela Kennedyronden, innebär som nämnts att åtagandena av de länder som
deltagit i gruppen uppdelas i två avsnitt, s. k. découpage. Det första avsnit
tet omfattar den del av tullsänkningarna som länderna utan villkor åtagit
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967
259
sig att genomföra, hos EEC i stort sett 40
%
av de totala tullsänkningarna.
Genomförandet av det senare avsnittet görs beroende av att det särskilda
tullvärdeberäkningssystemet i USA på kemikalieområdet, American Selling
Price System (ASP), avskaffas. Om detta villkor uppfylls — för vilket sär
skilt kongressbeslut erfordras — kommer bl. a. EEC att halvera tullen för
flertalet varor inom kemikalieområdet. Motsvarande åtaganden har gjorts
av Storbritannien. USA:s åtaganden innebär också i stort sett en halvering
av tullarna. För varor som omfattas av ASP, bl. a. läkemedel och färger,
innebär de nuvarande tullvärdebestämmelserna att tull uttas med högre be
lopp än som står i tulltaxan. Åtagandet att avskaffa ASP-systemet innebär
att de berörda varorna blir föremål för betydande tullreduktioner, 50
%
eller mer, i förhållande till de tidigare faktiskt utgående tullarna, som i vissa
fall motsvarade 115
%.
De nya tullarna har maximerats till 20 % samt till
30 % för vissa färger.
Den svenska exporten på kemikalieområdet uppgick till 800 milj. kr., var
av 370 milj. kr. gick till länder utanför EFTA. Bland viktiga expanderande
exportvaror kan nämnas plaster och läkemedel. Exporten till EEC uppgick
till 170 milj. kr. och avser till största delen varor för vilka tullarna kom
mer att halveras, om ASP-systemet i USA avskaffas. Detta gäller bl. a. vita
miner, antibiotika, åtskilliga andra organiska kemikalier samt vidare läke
medel, lacker, ytaktiva ämnen samt plaster och plastvaror där de nya tul
larna i regel ligger vid 7—11,5 %. Om ASP-systemet inte avskaffas, genom
för EEC som nämnts endast en de! av tullsänkningen, i allmänhet 40
%.
Den svenska exporten till USA, 35 milj. kr., berörs endast till viss del,
8 milj. kr., direkt av åtagandet om ASP. Övriga varor kommer i regel att bli
delaktiga av en halvering av nu gällande tullar. Också i Japan genomförs
en tullhalvering för stora delar av kemikalieområdet.
Importen till Sverige av kemiska produkter uppgick till nära 2 miljarder
kr., varav 1,2 miljarder kr. kom från länder utanför EFTA. En allmän
svensk strävan i förhandlingen på kemikalieområdet har varit att minska
skillnaden i tullnivå mellan Sverige och EEC. EEC-tullarna har ofta legat
högre än de svenska och tullsänkningarna på kemikalieområdet har därige
nom för svensk del i stor utsträckning blivit mindre än 50 %. Inom en stor
del av kemikalieområdet har de svenska tullarna varit bundna vid högre
nivå än gällande tullsats.
I fråga om oorganiska kemikalier sker för flertalet fullbelagda varor en
halvering av nu utgående tullar. Tullbelagda organiska kemikalier har nu
i stor utsträckning 12
%
tull, och i många fall förekommer takbindningar
vid 15
%.
Som regel innebär åtagandena sänkning av tullen till 9
%.
För
färger och lacker sker tullsänkningar till 9, 6 eller 4 % från vanligen
13, 9 eller 6
%.
Tvättmedel avses bli föremål för tullsänkning från 10 till
9 %. På plastområdet blir de nya tullarna i regel 9 % för de varor som nu
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967
260
har en tull på 10 %, främst basplaster, samt 11
%
för varor som plattor,
duk, folier, slangar och rör, vilka nu har en tull om 13 och 15 %. För
färdigvaror av plast sker tullsänkning från 15 till 11 %.
Anknytningen av de svenska tullarna till tullnivån i EEC har medfört att
också de svenska åtagandena i stor utsträckning ansetts böra bli beroende
av villkoret om ASP-systemets avskaffande. Skulle detta inte uppfyllas,
kommer de svenska tullsänkningarna för vissa kemiska produkter att be
gränsas efter i huvudsak samma princip som gäller i fråga om EEC. De
tullsänkningar som i sådant fall endast delvis skall genomföras avser bl. a.
flertalet oorganiska och organiska kemiska produkter, färger och lacker,
parfym och tvål samt plaster och plastvaror. För de varor som berörs härav
inom 28—39 kap. i tulltaxan, har de alternativa tullsatserna angetts inom
parentes i den som bilaga 1 bifogade förteckningen över åtagandena på tull
området.
Gummi och gummivaror
(40 kap.). Den svenska exporten var 170 milj.
kr., varav till EFTA 100 milj. kr., och till EEC 43 milj. kr. I EEC genom
förs en halvering av tullarna för en stor del av de varor som är av svenskt
intresse. Så sker för bl. a. bildäck och slangar tullsänkning från 18 till 9 %.
För vissa transportremmar av mjukgummi görs en mindre reduktion, från
12 till 10 %. Även i USA sker en halvering av tullen för bilgummi. Expor
ten till USA av gummivaror uppgick till 11 milj. kr.
Importen till Sverige utgjorde 400 milj. kr. De svenska tullarna har vid
förhandlingarna i stort sett anpassats till tullnivån hos EEC. Rågummi är
redan nu tullfritt. Halvfabrikat av mjukgummi, såsom tråd, band, plattor
samt rör och slangar, görs till föremål för tullsänkningar med mindre än
50
%
och får därigenom en tull om 6—10 %. För driv- och transportrem
mar sänks tullen från 10 till 9 %. I fråga om bildäck blir tullen liksom
hos EEC 9 % mot nuvarande tullsats 13 %. Nu gällande minimitull om 85
öre per kg sänks till 70 öre per kg.
För övriga färdigvaror av gummi, såsom gummihandskar och hygieniska
artiklar, sker halvering av nu gällande tullar.
Hudar, skinn och läder
(41—43 kap.). Den svenska exporten som totalt
uppgick till 270 milj. kr. utgörs främst av oberedda pälsskinn, som redan
tidigare varit tullfria i EEC och i USA (minkskinn). Exporten från Sverige
av sådana skinn utgjorde till EEC 46 milj. kr. och till USA 63 milj. kr. Tull
sänkningar för läder och lädervaror sker i EEC, i vissa fall med mindre än
50 % av utgående tull.
Sverige har i förhandlingar med Indien åtagit sig att införa tullfrihet för
s. k. förgarvade hudar, vilka här används som råvara i garveriindustrin.
Åtagandena på läderområdet innebär i övrigt mindre tullsänkningar, bl. a.
för läder från 7 till 6
%,
för resväskor från 13 till 10
%
och för handskar
från 12 till 11 %.
Trävaror m. m.
(44—46 kap.). Av exporten om 1 670 milj. kr. gick 700
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967
261
milj. kr. till EEC. Huvuddelen härav utgörs av rundvirke och sågat virke,
som redan förut är tullfritt. Den tullbelagda exporten, ca 40 milj. kr., om-
lattar bl. a. hyvlade bräder och monteringsfärdiga trähus för vilka tullarna
halveras. Fanér, plywood, spånskivor och lådbräder blir föremål för endast
mindre tullsänkningar. Exporten till USA uppgick till 11 milj. kr. Tullarna
halveras i USA för varor till ett värde om 8 milj. kr. Detta gäller bl. a. för
klädnypor, verktygsskaft och prydnadsartiklar.
Den svenska importen av trä och trävaror är redan förut i stor utsträck
ning tullfri. De tullar som förekommer blir halverade.
Pappersmassa och papper
(47—49 kap.). De avgörande förhandlingarna
på massa- och pappersområdet inom Kennedyronden fördes bilateralt mel
lan EEC och de skandinaviska länderna. Övriga länder med export av dessa
varor, såsom USA och Canada, godtog i stort sett de uppgörelser som nåd
des. Det skandinaviska samarbetet i GATT-förhandlingarna i fråga om
massa och papper har gamla traditioner. Liknande samarbete förekom re
dan i GATT-förhandlingar i mitten av 1950-talet och var därigenom val
etablerat i Kennedyronden långt innan beslutet om en nordisk gemensam
förhandlingsdelegation kom till stånd, just där motståndet i kontinental-
europa mot tullsänkning var särskilt utpräglat.
Den svenska massaexporten, 2,2 miljarder kr., gick främst till Storbritan
nien och EEC-länderna. Exporten till EEC omfattade 1 miljard kr. Som
resultat av tullförhandlingsuppgörelsen år 1961 vid införandet av den ge
mensamma tulltaxan i EEC blev massaimporten där till stor del tullfri ge
nom GATT-bundna tullkontingenter. Den nu föreliggande uppgörelsen in
nebär en halvering, från 6 till 3 9
c
för den icke tullfria importen. Sänk
ningen får betydelse för den svenska exporten av bl. a. sulfitmassa, som
inte i samma utsträckning som annan massa kunnat ske inom ramen för
de tullfria kontingenterna.
Av den svenska pappersexporten om 1 945 milj. kr. gick en betydande
del till EFTA-länder som Storbritannien och Danmark. Till EEC, främst
Tyskland och Nederländerna, gick papper för 860 milj. kr. I EEC fanns tidi
gare tullkoncessioner på pappersområdet och dessa var särskilt värdefulla
för den svenska exporten till Tyskland och Nederländerna. Dessa koncessio
ner gick delvis förlorade i samband med införandet av den gemensamma tull
taxan i EEC. För tidningspapper, varav svensk export till EEC omfattade
150 milj. kr., har autonoma tullfria kontingenter funnits i Tyskland och
Frankrike. Nu införs GATT-bundna tullfria importkontingenter för tid
ningspapper för en kvantitet om 625 000 ton per år, motsvarande 85
%
av
EEC:s import från länder utanför gemenskapen. Exporten av annat papper,
för Sveriges del i främsta rummen kraftpapper och kraftliner, uppgick till
650 milj. kr. För bl. a. kraftpapper hade vid förhandlingarna om införandet
av EEC:s gemensamma tulltaxa erhållits tullbindning vid 16 %. Nu sänks
denna tull till 12 %, vilket för dessa kvaliteter innebär ett närmande till
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967
262
nivån i Tyskland före tillkomsten av EEC. Tullarna för greaseproof och
pergamyn sänks från 17 till 13
%.
För wallboard, som är föremål för en
svensk export till EEC om 57 milj. kr., sker tullsänkning från 15 till 11 %.
Den svenska exporten till USA av pappersmassa som redan tidigare är
tullfri uppgick till drygt 110 milj. kr. Tullfriheten är också GATT-bunden.
För papper sker tullsänkningar om 50
%
eller mera och visSa tullar elimi
neras helt. Wallboard, som nådde ett exportvärde om 31 milj. kr., har i USA
vid upprepade tillfällen drabbats av olika åtgärder på tullområdet på grund
av klagomål från amerikanska tillverkare som menat att deras produktion
skadats av stor import. Nu har wallboard i begränsad utsträckning gjorts
till föremål för tullsänkningar. Tullnivån kommer i stort sett att ligga vid
7,5 %, vilket för kvaliteter av svenskt exportintresse i huvudsak innebär
oförändrad tull.
De svenska tullarna på pappersområdet avses genomgående skola bli
halverade. Importen uppgick till 280 milj. kr.
Textilvaror
(50—63 kap.). Av den svenska exporten om 506 milj. kr. gick
320 milj. kr. till EFTA-länderna och 90 milj. kr. till EEC. Praktiskt taget
hela textilområdet bär hos EEC undantagits från den 50-procentiga tull
sänkningen. Tullarna för bomullsvaror sänks sålunda med genomsnittligt
20
%.
En förutsättning för koncessionen var att en förlängning kunde upp
nås av det internationella långtidsavtalet för handeln med bomullsvaror.
Detta reglerar främst ökningstakten för exporten av bomullsvaror från
Japan samt u-länderna. Avtalet har nu förlängts för en treårsperiod. EEC:s
tullkoncessioner har med hänsyn härtill getts en motsvarande begränsad
giltighetstid. Övriga tullsänkningar på textilområdet hos EEC är också hu
vudsakligen i storleksordningen 20 %. De nya tullarna för garn blir i regel
7—It % och för vävnader 13—16
%.
På underkläder blir tullarna 13 eller
17
%
och på överkläder 10,5—18 %. Vissa varor, såsom ull, ullgarn och
ylleväv, har helt undantagits från tullsänkningar. Bland varor för vilka
tullen halverats märks linoleummattor med sänkning från 16 till 8
%
samt
vävd maskinfilt av ull som blir föremål för tullsänkning från 12 till 6 %.
Också i USA har ylleområdet i stor utsträckning undantagits från tull
sänkningar. På bomullsområdet sänks tullarna med omkring 20 %. Även
USA har begränsat tiden för giltigheten av koncessionerna på bomullsom
rådet.
Textilvarorna har också av andra länder såsom Storbritannien och
Schweiz samt de nordiska länderna gjorts till föremål för omfattande un
dantag.
Sveriges totalimport av textilvaror inklusive textilfibrer och konfektion,
omfattade 2 130 milj. kr. Härav kom 876 milj. kr. från EFTA-området och
700 milj. kr. från EEC. U-länderna svarade för 180 milj. kr. De svenska
åtagandena innebär tullsänkningar för bl. a. vissa rayonsilkevävnader,
cordgarn och cordväv samt syntet- och rayonull. Vissa garntullar sänks
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
263
någon procentenhet, bl. a. bomullsgarn från 8 till 7
%.
Däremot har tull
sänkningar inte medgetts för varor som ullgarn och ren ylleväv, sytråd, ren
bomullsväv, väv av syntetull och vissa rayonullvävnader samt nylonstrum
por. Genom att tullarna tidigare varit GATT-bundna på nivåer som legat
högre än gällande tull har dock för flera av dessa varor gjorts sänkningar
av GATT-bindningar, som inte påverkar nu utgående tullar. På konfek-
tionsområdet har i stor utsträckning de nuvarande tullarna bundits.
Skor och hattar in. m.
(64—67 kap.). Ingen nämnvärd svensk export på
detta varuområde berörs av tullmedgivandena i förhandlingarna. EEC ge
nomför tullsänkningar om 50 % för bl. a. läderskor men däremot ej för
gummiskor som helt undantagits från åtagandena. Importen uppgick till
220 milj. kr. I Sverige binds tullen för läderskor vid utgående nivå, 14
%.
För hattar sänks tullen genomgående från 12 till 10
%.
För paraplyer sänks
värdetullen från 15 till 12 % men minimitullen blir oförändrad, 3 kr. per st.
Sten, keramik och glas
(68—70 kap.). I fråga om varor av intresse för
den svenska exporten till EEC, 40 milj. kr., sker en halvering av tullarna
för vissa varor av naturlig monument- och byggnadssten, för slipmateriel
samt för glasflaskor och belysningsglas. För keramiska produkter utgår hos
EEC i regel minimitullar, vilka antingen förblir oförändrade eller — såsom
i fråga om sanitetsporslin — sänks med mindre än 50 %, medan värdetul
len halveras. För golv- och väggplattor kommer en halvering av den tidigare
värdetullen att kombineras med införandet av minimitull.
Den svenska exporten till USA uppgick till 15 milj. kr. Varor i denna sek
tor blir endast i ringa omfattning föremål för 50-procentiga tullsänkningar
i USA. Mindre reduktioner görs för dyrare hushålls- och prydnadsglas. Plan
glas och keramiska golvplattor samt billigare hushålls- och prydnadsglas är
undantagna från tullsänkningar.
Importen till Sverige av hithörande varor omfattade 375 milj. kr. varav
235 milj. kr. avsåg länderna utanför EFTA.
För slipskivor sänks tullen från 10 till 7,5 %. Utgående tull på sandpap
per halveras, liksom också tullen på mineralull, varor av asbestbetong och
bromsbelägg. På glas- och porslinsområdet sänks tullarna i regel med mind
re än 50 %. Hushållsporslin blir sålunda föremål för en tullsänkning från
13 till 10 %, med oförändrade minimitullar för dekorerade varor. Tullen
för hushållsglas sänks från 15 till 12 %. För planglas går tullarna ned från
15 till 8 eller 9
%.
Järn och stål, samt varor därav
(73 kap.). Den svenska exporten uppgick
år 1965 till 1 930 milj. kr. Härav avsåg 1 210 milj. kr. länder utanför EFTA.
De viktigaste avsättningsområdena är EEC, USA, Storbritannien och Nor
den.
Exporten av handelsfärdigt järn och stål, inklusive rör, utgjorde år 1965
1 468 milj. kr. Härav avsåg 961 milj. kr. länder utanför EFTA och därav
gick 484 milj. kr. till EEC. Den sammanlagda exporten av specialstål och
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967
264
rör uppgick till 1 193 milj. kr. under det att exporten av ordinärt stål ut
gjorde 275 milj. kr.
Förhandlingarna på stålområdet har som nämnts förts med syfte att
nå en harmonisering av ståltullarna mellan viktigare stålproducerande
länder. Förhandlingarna ägde rum dels i en särskild sektorsgrupp dels
bilateralt mellan viktigare länder. Sverige deltog i dessa förhandlingar till
sammans med USA, Storbritannien, Österrike, Japan och EEC-länderna. De
sistnämnda förhandlade dels genom EEC-kommissionen dels genom den
Europeiska kol- och stålgemenskapen, CECA. Uppgörelsen blev liksom kemi
överenskommelsen av central betydelse för Ivennedyronden i dess helhet.
I slutskedet knöts intresset bl. a. till Storbritannien, som gick med på att
reducera tullskyddet med i allmänhet 20
%.
Resultatet av förhandlingarna innebär att tullarna i viktigare producent-
länder i flertalet fall kommer att ligga under 10
%.
CECA-tullarna, som nu
i motsats till vad som förut var fallet blir enhetliga hos de sex medlems
länderna, reduceras från tidigare bastullnivåer. EEC-tullarna för sådant stål
som ej omfattas av CECA reduceras med någon eller några procentenheter.
För rör, som var föremål för en svensk export till EEC om 140 milj. kr., blir
tullarna sålunda 9—10
%.
Tullarna på ferrolegeringar är i stor utsträck
ning undantagna från tullsänkningar. Däremot sker vissa ökningar av tull
fria kontingenter bl. a. för ferrokisel, viss ferrokrom och ferrokiselmangan
vilket är av betydelse för svenska och framför allt norska exportintressen.
USA:s tullar sänks i princip till EEC—CECA-nivån om de tidigare legat
över denna nivå. Andra tullar blir i stort sett oförändrade, bortsett från att
i vissa fall halvering av s. k. legeringstillägg sker.
Tullsänkningar av viss betydelse för svensk stålexport har också erhållits
i andra länder, bl. a. Japan.
Importen, sammanlagt 1 585 milj. kr. kommer företrädesvis från Stor
britannien samt från EEC-länderna och har traditionellt dominerats av han-
delsjärn. 1 075 milj. kr. kom från länder utanför EFTA.
För Sveriges del har förhandlingarna endast medfört mindre ändringar
av tullarna på stålområdet. Sålunda sänks exempelvis tullarna för kallbe-
arbetat material i form av stänger, profiler och band från 7 till 6
c/c.
Vissa
rostfria band och visst bergborrstål får en tull om 5
%.
Tullen för valstråd
och rostfri plåt blir oförändrat 5
%
och för annan plåt 6 %. För rör förblir
tullarna 7—8
%.
För järnmanufaktur var exporten till EEC 80 milj. kr. I stort sett sker
en halvering av tullarna. Mindre tullsänkning sker dock för bl. a. skruvar
och bultar från 13 och 14 % till 10 och 11 %. Den svenska importen av järn
manufaktur uppgick till 237 milj. kr., varav 134 milj. kr. avsåg länder utan
för EFTA. Tullarna för järnmanufaktur kommer i viss utsträckning att
anpassas till ståltullarna. Sålunda blir tullen 6
%
för exempelvis järn och
stålkonstruktioner, cisterner, fat och cylindrar, stängseltråd och kätting.
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967
265
Koppar, nickel, aluminium och andra oädla metaller samt varor därav
(74—81 kap.)- Huvuddelen av den svenska exporten till EEC om 125 milj.
kr. av en totalexport om 475 milj. kr. bestod av koppar i obearbetat skick.
Dessa varor var redan tidigare tullfria. Av de tullbelagda varorna har bl. a.
kopparplåt helt undantagits från tullsänkningar, medan mindre sänkningar
görs för tråd, stänger och rör av koppar och nickel. I fråga om obearbetad
aluminium sker vissa tullreduktioner inom tullkontingenter.
I USA, dit varor för 55 milj. kr. exporterades, kommer tullen att halveras
för bl. a. kopparfolier samt för plåt, band och rör av koppar. Tullsänkning
arna för aluminium är mindre.
Den svenska importen av oädla metaller uppgick till 1 130 milj. kr., var
av drygt 720 milj. kr. kom från länder utanför EFTA. För obearbetade me
taller och vissa halvfabrikat gäller redan tullfrihet. Plåt, band och linor får
i allmänhet en tull av 3 %, vilket innebär oförändrade tullar för vissa kop
par- och aluminiumvaror men en halvering för exempelvis aluminium
linor.
Verkstadsprodukter
(82—89 kap.). Verkstadsområdet kom i Ivennedy-
ronden genomgående att bli föremål för omfattande tullsänkningar, och
undantag härifrån förekom relativt sparsamt. Koncessioner av värde har
lämnats också av de mindre länderna i förhandlingen. Även de svenska
undantagen från 50-procentserbjudandena är fåtaliga.
Den svenska exporten av verkstadsprodukter om 7,5 miljarder kr. inklu
sive fartyg men exklusive instrument samt vissa järn- och metallvaror, har
varit starkt expanderande såväl absolut som relativt och utgjorde 1965 37
%
av totalexporten mot 25 % vid mitten av 1950-talet. Leveranserna går till
hela världen, men givetvis främst till Europa och USA.
Av importen som uppgick till 6,9 miljarder kr., kom från EEC 51
%,
från
EFTA 33 % och från USA 13
%.
För verktyg och diverse metallvaror (82—83 kap.) som var
föremål för svensk export om 418 milj. kr., varav 268 milj. kr. gick till län
der utanför EFTA, har flera betydelsefulla koncessioner erhållits. Hos EEC
halveras tullen för bl.a. hårdmetallverktyg och -plattor, för vissa handverk
tyg samt för lås, beslag, belysningsarmatur och vissa svetselektroder. Mindre
tullsänkningar sker för bl. a. sågar och skiftnycklar. Bordsbestick av rost
fritt stål har helt undantagits. I USA, dit exporten omfattade 55 milj. kr.,
sker en tullhalvering för huvuddelen av varorna, med undantag för bl. a.
vissa billigare bordsbestick. Importen på detta varuområde var 238 milj. kr.
och därav kom 158 milj. kr. från länder som inte ingår i EFTA. De svenska
tullarna för hand- och maskinverktyg blir 4—6
%
mot nu 5—8 %, knivar
får en tull om 7 % och lås 6—8 %. I övrigt avses flertalet tullar bli halve
rade.
Av den svenska totalexporten av icke-elektriska maskiner
(84 kap.) om 3 220 milj. kr. gick 1 175 milj. kr. till EFTA och 800 milj. kr
9f Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 saml. Nr 150
266
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
till EEC. För den allra största delen av de svenska exportprodukterna läm
nas hos EEC 50
%
tullsänkning till en nivå om i allmänhet 5—9 %. Detta
gäller bl. a. ångmaskiner, centrifuger, djupborrmaskiner, lantbruksmaski
ner, pappers- och textilmaskiner, pneumatiska verktyg, skriv- och räkne
maskiner, kullager och vevaxlar. Undantag som innebär tullsänkningar av
mindre omfattning har gjorts för vissa motorer, bl. a. båtmotorer, vissa
grävmaskiner, metall- och träbearbetningsmaskiner, transmissioner samt
vissa maskindelar. Tullarna kommer för dessa varor dock i allmänhet att
ligga i nivån 7—It
%.
I USA kommer de varor som är av intresse för den svenska exporten,
som uppgick till 220 milj. kr., praktiskt taget utan undantag att bli föremål
för tullhalvering.
För varor på maskinområdet har betydande och för svensk export vik
tiga tullsänkningar erhållits också i Japan, där tullarna med endast få un
dantag halveras, samt i Canada, Nya Zeeland och vissa u-länder, bl. a.
Indien.
Den svenska importen uppgick till 2 770 milj. kr. 1 miljard kr. kom från
EFTA. En 50-procentig tullsänkning från 10 till 5 % sker för flertalet varor.
Undantag sker för symaskiner samt för träbearbetningsmaskiner med tull
sänkning till 8 %.
Den svenska exporten av elektriska maskiner och a p p a r a-
ter (85 kap.) var 990 milj. kr., varav 335 milj. kr. avsåg EFTA-länderna.
Exporten till EEC var 125 milj. kr. och härav kommer varor för 100 milj.
kr. att beröras av tullhalvering. För radio- och TV-mottagare sker tullsänk
ningar från 22 till 14
%
samt för kabel och ledningstråd från 17 respektive
14 % till 11 %.
För exporten till USA, 33 milj. kr., kommer tullarna att halveras med
mycket få undantag.
Importen år 1965 var 1 280 milj. kr., varav 890 milj. kr. kom från länder
utanför EFTA.
De svenska tullarna om 10 % kommer i regel att halveras. För hushålls
maskiner och strykjärn sker tullsänkningar från 10 till 6
%
och för mikro
foner, radiosändare och viss installationsmateriel från 10 till 7 %. För radio-
och TV-apparater sänks tullen från 17 till 11
%
och elektronrör från 10 till
5
%.
Eftersom fartyg och flygplan traditionellt i stor utsträckning är tullfria
i de viktigaste handelsnationerna, kom förhandlingen om transpor t-
medel (86—89 kap.) att koncentreras till den återstående stora handels
varan, nämligen motorfordon.
Den svenska exporten av motorfordon, dvs. personbilar, bärgningsbilar,
traktorer, bussar och lastbilar, samt delar och tillbehör till motorfordon,
uppgick år 1965 till sammanlagt 1250 milj. kr. Härav svarade person
bilarna för hälften, bussar och lastbilar för 380 milj. kr. och traktorer för
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967
267
72 milj. kr. Personbilsexporten år 1965 fördelade sig med 245 milj. kr. till
EFTA-länderna, 65 milj. kr. till EEC, inbegripet omonterade bilar för sam
mansättning, och 205 milj. kr. till USA. Motsvarande värden för exporten
av bussar och lastbilar var för EFTA 205 milj. kr. och för EEC ca 70 milj.
kr., inbegripet omonterade lastbilar för sammansättning. Den svenska last-
bilsexporten har en bredare geografisk spridning än personbilsexporten.
Importen till Sverige uppgick för bilar av olika slag till 1,4 miljarder kr.
och för traktorer till ett värde av 90 milj. kr. Delar och tillbehör till motor
fordon importerades för 440 milj. kr. Av den samlade införseln till Sverige
svarade EFTA för 27
%,
EEC för 64 % och USA för 8 %. Tullen för bilar
är i Sverige i stort sett 15 %, för traktorer och vissa truckar dock 10
%.
Sedan tidigare GATT-förhandlingar har tullen i Sverige för mindre per
sonbilar bundits vid 24 %. För övriga bilar har bindning funnits av utgå
ende tull om 15 %.
De redovisade handelssiffrorna bidrar till att förklara att förhandlingen
för svensk del kom att koncentreras till EEC och USA. EEC har nu en enhet
lig tullsats, nämligen 22 %, för alla bilar, såväl personbilar som bussar och
lastbilar. För chassier till bilar utgår likaledes tull med 22 %, för karosse-
rier med 29 % samt för bildelar och bilmotorer med 14 %. Den amerikanska
personbilstullen är 6,5 % och lastbilstullen 25
%
för lastbilar värda mer
än 1 000 dollar per styck.
Uppgörelsen i Kennedyronden innebär i stort sett en halvering av per
sonbilstullen i de bilproduceranae länderna. Sluttullen blir alltså 11 % i
EEC och 3 % i USA. Däremot kunde EEC:s undantag för lastbilar och bus
sar som tillkännagavs redan år 1964 inte rubbas. EEC-tullen sänks således
inte för bussar och lastbilar med explosionsmotorer vars cylindervolym är
2,8 liter eller större, eller med dieselmotorer vars cylindervolym är 2,5 liter
eller större. Undantaget gäller även chassier och bilmotorer till sådana stör
re fordon, medan för karosserier och bildelar tullen sänks något. Storbri
tannien och USA har gjort motsvarande undantag.
Den svenska personbilstullen har i förhandlingen satts till 10 %. Sverige
har alltså inte, såsom EEC, Storbritannien, USA och Japan, halverat den
utgående tullen. Svenska åtaganden om tullsänkning har inte skett för
bussar och lastbilar.
Instrument m. in.
(90—92 kap.). EEC genomför tullsänkningar med
mindre än 50 % för bl. a. kameror, navigationsinstrument, medicinska in
strument samt icke-elektriska mät- och kontrollinstrument. Däremot hal
veras tullen för elektriska mätinstrument, med undantag för elektroniska
mätinstrument, samt för vissa musikinstrument. Den svenska exporten till
EEC utgjorde 60 milj. kr. och totalexporten 235 milj. kr.
Tullreduktioner av betydelse för svensk export har också erhållits i bl. a.
USA och Japan.
Importen omfattade 730 milj. kr., varav 485 milj. kr. kom från länder
utanför EFTA.
De svenska tullarna på detta område, oftast 10 %, kommer i stor ut
sträckning att halveras. För vissa varor sker dock mindre tullsänkningar,
bl. a. för mätinstrument och kontrollinstrument, från 10 till 7 %, och för
grammofoner och bandspelare, från 10 till 8 %.
Övriga varor
(93—99 kap.). Ett stort antal tullreduktioner av intresse
för den svenska exporten har erhållits hos EEC, bl. a. för vapen, möbler,
sportartiklar och leksaker. I USA är tullsänkningarna på dessa områden
som regel 50 %, vilket är av betydelse beträffande bl. a. möbler och sport
fiskeutrustningar.
Tullarna i Sverige för varor av denna art kommer med ett fåtal undantag
att bli föremål för halvering. Bland undantagen kan nämnas sängkläder och
madrasser, där tullarna anpassas efter motsvarande textiltullar, plastknap
par, sänkning från 12 till 10 %, blixtlås, från 12 till 10 %, färgband, från
10 till 8
%
och termosflaskor, från 15 till 8 %.
268
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
Överenskommelsen om antidumpingkod
Vid förhandlingarna i Kennedyronden om icke-tariffära handelshinder
behandlades särskilt åtgärder till skydd mot dumping. Föreskrifter härom
återfinns i artikel VI i GATT-avtalet och möjlighet att vidta åtgärder av
detta slag finns normalt hos GATT-länderna.
I Sverige har Kungl. Maj :t sedan länge haft riksdagens bemyndigande att
ta ut antidumpingtull. F. n. gäller förordningen den 9 juni 1967 (nr 237)
om antidumping- och utjämningstull. I prop. 1967:66 med förslag till
denna förordning redogjordes närmare för de internationella och svenska
bestämmelserna på detta område och deras tillämpning. Det framhölls bl. a.
att åtgärder mot dumping i Sverige liksom i flertalet andra industriländer
endast sällan förekom. I vissa länder, bl. a. i USA och Canada, har emeller
tid undersökningar om dumping och även åtgärder till skydd häremot vid
tagits oftare. Den praxis som utformats i dessa länder har av näringslivet
ansetts medföra störande och i många fall onödiga ingrepp i handeln.
För att enhetliga och liberala regler om åtgärder mot dumping skulle
uppnås hos GATT-länderna togs förhandlingar upp i en särskild förhand
lingsgrupp med deltagande av de viktigare handelsländerna, även de nor
diska länderna. Förhandlingarna ledde till en överenskommelse om till-
lämpningen av reglerna om dumping, en s. k.
antidumpingkod,
vilken som
nämnts ingår som en del av uppgörelsen i Kennedyronden. För länder som i
likhet med Sverige redan har en liberal praxis i fråga om åtgärder mot
dumping medför koden inte några väsentliga förpliktelser utöver nu gällan
de ordning. I vissa andra länder, såsom USA och Canada, föranleder där
emot antagandet av den nya överenskommelsen ändringar av nuvarande
bestämmelser i liberaliserande riktning.
269
GATT :s bestämmelser i artikel VI om åtgärder till skydd mot dumping
är i korthet följande.
Antidumpingtullar, avsedda att uppväga eller hindra skadlig verkan av
dumping, får under vissa angivna omständigheter tas ut för importerade va
ror med belopp som inte får vara högre än dumpingmarginalen, dvs. i regel
skillnaden mellan exportpriset och hemmamarknadspriset i exportlandet.
Vid bedömningen av dumping skall vederbörlig hänsyn tas till olikheter i
försäljningsvillkor, beskattning och andra förhållanden, som påverkar pri
sernas jämförbarhet (priskriteriet). Som förutsättning för att införa anti
dumpingtullar gäller att dumpingen skall förorsaka eller hota att förorsaka
väsentlig skada på en befintlig industri eller avsevärt försena upprättandet
av en ny industri (skadekriteriet).
I antidumpingkoden fastställs när dumping skall anses föreligga och hur
en uppkommen skada skall bedömas. Vidare ges föreskrifter om proceduren
vid undersökningar i dumpingfrågor och vid uttagandet av antidumping-
tull. Särskilda regler ges för åtgärder vid skada som drabbar tredje land.
Koden innehåller också bestämmelser om konsultationer och internationella
åtgärder.
Dumping anses enligt koden kunna föreligga om en vara säljs för export
till ett pris under sitt normala värde, dvs. billigare än hemmamarknads
priset i exportlandet. Säljs varan via ett annat land skall jämförelsen i
första hand ske med priset i detta land. Jämförelsen kan dock också ske
med priset i ursprungslandet. Finns det inte något hemmamarknadspris
för liknande varor i exportlandet kan jämförelsen slutligen få ske med ett
representativt pris för export till annat land, eller med produktionskostna
den. Vid sådana jämförelser skall de myndigheter som utför dumpingun-
dersökningen ta hänsyn till de olika kostnadsfaktorer som rimligen bör be
lasta varan liksom också till normal vinstmarginal. Jämförelsen skall avse
varor av samma slag och priserna skall jämföras vid samma stadium i
marknadsföringsprocessen. Olika kostnadselement som påverkar priset
skall beaktas.
Vid det moment i undersökningen som syftar till att fastställa om skada
inträffat till följd av dumping bör myndigheterna i importlandet övertyga
sig om att den påstådda skadan verkligen har sin grund i dumpingen.
Dumpingeffekten skall därför vägas mot alla andra faktorer som är ägnade
att påverka en viss industri i negativ riktning. Skadan skall bedömas med
hänsyn till förhållandena inom industrin i fråga. Därvid skall beaktas bl. a.
omsättning, marknadsandel och vinst för denna industri, samt också dess
prispolitik, exportmöjligheter och sysselsättning. Hänsyn skall tas till om
fattningen av den dumpade importen liksom också till konkurrensförhållan
den i importlandet, till volym och priser på icke dumpad import av samma
vara samt till efterfrågeutveckling och andra faktorer som påverkar avsätt
Kungl. Maj:is proposition nr 150 år 1967
270
ningsmöjligheterna för industrin. Med industri förstås i detta sammanhang
all slags produktion, således även jordbruk, och vid jämförelser skall be
aktas läget för hela den berörda produktionen i landet av samma varor.
Jämförelsen kan dock ske med utgångspunkt från läget inom endast en del
av ett land, om transportförhållanden och liknande faktorer medför att
landet i realiteten är uppdelat i flera skilda marknadsområden.
Undersökningar om dumping skall i första hand ske efter framställning
härom av den industri som anser sig utsatt för skada. Myndigheterna kan
också ta upp undersökning på eget initiativ men då endast om det föreligger
klara tecken både på dumping och på därav orsakad skada. Om det visar
sig att omständigheterna inte motiverar vidare åtgärder skall en påbörjad
dumpingundersökning genast läggas ner. Så skall också ske om dumpingen
eller skadan är ringa. Frivilliga åtaganden från exportörens sida att anpassa
sin prispolitik kan under vissa förhållanden leda till att en undersökning
skall avskrivas. Undersökningen får inte ske på sådant sätt att tullklare-
ringen hindras.
Vid en dumpingundersökning skall förutom den berörda industrin såväl
importörerna som producenter och exportörer i leverantörlandet få möjlig
het att lägga fram sina synpunkter i frågan och ta del av de uppgifter som
kommer fram. Affärshemligheter o. d. skall dock behandlas med sekretess
av de myndigheter som utför undersökningen. Beslut som fattas på grund
av undersökningar i dumpingfrågor skall publiceras, antingen de innebär
att begäran om åtgärd mot dumping avslås eller att antidumpingtull in
förs.
Beslut om uttagande av antidumpingtull och om tullens belopp medde
las av vederbörande myndigheter i importlandet. Tullen skall vara icke-dis-
kriminerande, dvs. den skall tas ut på all import som befunnits vara dum
pad och förorsaka skada. Om endast en eller några exportörer säljer varan
till dumpingpris skall tnllen tas ut endast på import från dessa leverantö
rer. Finns flera exportörer kan tullen också tas ut på all import av varan
i fråga från det eller de länder som dumpar. Antidumpingtullen får inte
vara högre än dumpingmarginalen, dvs. skillnaden mellan importpriset
och varans normala värde, men i koden har det uttalats som önskvärt att
tullen begränsas till det belopp som krävs för att hindra skadeverkningar.
Om i enskilda fall för mycket tull tas ut, måste överskottet lämnas tillbaka
till importören. Detta är betydelsefullt särskilt när ett s. k. basprissystem
används, dvs. om tullen beräknas med utgångspunkt från ett i en författ
ning angivet jämförelsepris som antas utgöra varans normala värde. Ett
sådant system har bl. a. tillämpats i Sverige i fråga om antidumpingtull
på nylonstrumpor och väteperoxid. Exportörerna skall också få möjlighet
att undgå antidumpingtull genom att höja sina priser till en nivå där dum
ping inte längre föreligger.
Bestämmelser om uttagande av antidumpingtull på en viss import skall
inte förbli i kraft längre än som krävs för att motverka skadlig dum-
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967
271
ping. Myndigheterna skall därför tid efter annan pröva om sådan tull fort
farande behövs i de enskilda fallen.
Provisoriska åtgärder som innebär att andidumpingtull skall tas ut får
vidtas i avvaktan på fullständig utredning, när myndigheterna är övertyga
de om att läget motiverar åtgärderna. Dessa får då inte förbli i kraft längre
än absolut nödvändigt och inte mer än allra högst sex månader.
Varken definitiv antidumpingtull eller provisoriska åtgärder får normalt
ha tillbakaverkande kraft. Vissa begränsade undantag har dock gjorts från
denna huvudregel.
Antidumpingtull kan också komma i fråga, om dumping skadar närings
livet i annat land än det där importen äger rum. Det land som drabbas av
skadan måste då visa importlandet att skadan uppstått på grund av dum
pingen. Vidare skall skadan avse inte enbart exporten till det land där im
porten till dumpingpris sker utan hela den berörda industrin. Beslut om
åtgärder förbehålls myndigheterna i det importerande landet.
Tillämpningen av antidumpingkoden skall övervakas av en särskild
GATT-kommitté. Medlemsländer skall till kommittén rapportera om för
ändringar i sin lagstiftning om åtgärder mot dumping. Beslut i anledning
av dumpingfall skall också rapporteras och problem rörande medlemslän
dernas praxis i dessa frågor kan tas upp till diskussion i denna kommitté.
Överenskommelsen i engelsk text, jämte svensk översättning som gjorts
inom finansdepartementet, torde få läggas som
bilaga
4 till statsrådsproto
kollet i detta ärende.
I samband med förhandlingarna om antidumpingkoden avgavs från
svensk sida en förklaring att svenska myndigheter vid tillämpningen av de
särskilda sekretessföreskrifterna i koden måste handla i överensstämmel
se med interna svenska lagbestämmelser om sekretess. Förklaringen god
togs utan invändning av övriga förhandlande länder.
Förslag och yttranden om ändringar i tulltaxan
Tidtabellen. De åtaganden Sverige gör genom Kennedyronden på tull
området innebär att högre tullsatser inte får tillämpas för enskilda varor
än som anges i förhandlingsprotokollet (se bilaga 1). Som redan nämnts
skall anpassningen av tullarna till den nya nivån vara helt genomförd se
nast den 1 januari 1972 och ske antingen i fem lika steg med början den
1 januari 1968 eller med två femtedelar av sänkningen den 1 juli 1968 och
återstoden i tre lika steg den 1 januari 1970, 1971 och 1972. Om något land
väljer en annan avvecklingsmetod är detta tillåtet. Den återstående tullen
får dock inte vid någon tidpunkt vara högre än den skulle ha varit om
endera av de angivna metoderna tillämpats.
Det förslag till tullavtrappning som utarbetats av
generaltullstyrelsens
tullbehandlingsbyrå
i promemorian den 8 augusti 1967 innebär att av-
trappningen av tullarna sker med två femtedelar den 1 juli 1968 och en
femtedel den 1 januari 1970 resp. den 1 januari 1971 och 1972. Vid re
missbehandlingen har denna tidtabell för tullanpassningen förordats av-
övervägande antalet remissinstanser. Sålunda har bl. a.
kommerskolle
gium, Sveriges industriförbund
och
Stockholms handelskammare
föror
dat denna tidtabell främst med hänsyn till att våra viktigaste handels
partners väntas komma att följa samma takt. Också
Sveriges grossistför
bund
förordar att tullsänkningarna inleds den 1 juli 1968 men föreslår
att de två sista stegen i avvecklingen slås samman och genomförs på en
gång den 1 januari 1971 för att man därigenom skall nå en enklare och
snabbare procedur.
Landsorganisationen
och
Sveriges hantverks- och in
dustriorganisation
föreslår för sin del att tullsänkningarna påbörjas den
1 januari 1968.
AB Vin- & spritcentralen
föreslår att avtrappningen för vin och sprit sker
med 40 % den 1 juli 1968, 40 % den 1 januari 1970 och 20 % den 1 janu
ari 1972 för att undvika allför ofta återkommande tulländringar på des
sa varor.
Takbindningarna.
Tullbehandlingsbgråns
förslag förutsätter att som ut
gångspunkt för tullavtrappningen tas den nu utgående tullsatsen. I by
råns promemoria den 14 augusti 1967 erinras om att tullsänkningarna
kunde ske också med utgångspunkt från de takbindningar som för vissa
varor gällt som bastullar i förhandlingen.
Generaltullstyrelsen
framhål
ler att en direkt överföring av åtagandena till gällande nomenklatur ofta
inte är möjlig, eftersom takbindningarna hänför sig till den för år 1959 gäl
lande tullnomenklaturen. Ett användande av takbindningarna som utgångs
punkt för tullavtrappningen skulle medföra en betydande uppsplittring-
av enskilda tulltaxenummer. Dessutom skulle en tillämpning av tak-
bindningarna medföra starkt differentierade tullsatser för likartade va
ror, vilket enligt styrelsens uppfattning skulle medföra komplikationer.
Styrelsen understryker vikten av att nu utgående tullsatser blir utgångs
punkt för tullsänkningarna utom möjligen i rena undantagsfall. Denna
uppfattning delas av
kommerskollegium,
som funnit sakliga skäl inte i nå
got fall föreligga att utnyttja takbindningarna. Inte heller
jordbruks
nämnden
har ansett sig böra förorda något avsteg från nämnda princip.
Endast
Svenska skofabrikantföreningen
och
Svenska garveriidkareför
eningen
har framfört önskemål om att man vid tullsänkningarna skall
utgå från existerande takbindningar.
Säsongtullar. För vissa varor på jordbruksområdet förekommer tullar
endast under en del av året. Förhandlingsåtagandena innebär för sådana
varor i regel en utsträckning av den tullfria periodens längd.
Tullbehand-
lingsbyrån
har för sin del av praktiska skäl förordat att sådana åtagan
272
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
273
den sätts i kraft på en gång den 1 juli 1968. Stegvis avtrappning av tull
satsen eller förlängning av den tullfria perioden har byrån inte ansett böra
ske. Förslaget har fått stöd vid remissbehandlingen.
Stockholms handels
kammare, grossistförbundet
och
Svenska importföreningen för färsk
frukt u. p. a.
förordar dock att de ändrade bestämmelserna om tullfria
perioder träder i kraft redan den 1 januari 1968, eftersom de annars inte
skulle kunna få full effekt före år 1969.
Lantbruksstyrelsen,
som särskilt
yttrat sig om åtagandena för trädgårdsprodukter, anser emellertid att tull-
awecklingen vad beträffar tomater, dill och persilja samt äpplen och pä
ron bör ske på samma sätt som rekommenderas för tullarnas nedskrivning
i övrigt. Styrelsen åberopar att tulleftergifterna kan medföra ytterligare
påfrestningar för trädgårdsnäringen, som redan nu har ett ofördelaktigt
gränsskydd jämfört med förhållandena i grannländerna och i flertalet
övriga europeiska länder.
Jordbruksnämnden,
som förordat att åtagandena
för säsongtullar sker i ett steg, anser att en eventuell avtrappning av dessa
bör ske genom en stegvis nedskrivning av tullsatser på samma sätt som
för andra produkter.
Avrundning av brutna tal.
T ullbehandling sby rån
har framhållit att i nu
varande tulltaxa tullsatserna anges endast i hela procenttal utan deci
mal. De åtaganden som nu gjorts kommer emellertid att medföra att tull
även kan få tas ut med procenttal som uttrycks i decimalbråk. Ofta blir
sänkningarna förhållandevis små, i vissa fall bara en procentenhet. Byrån
anser det varken med hänsyn till tillämpningen av tulltaxan eller från
skyddssynpunkt vara av intresse att utsträcka en så liten tullsänkning
över en tidrymd av flera år. Inte heller av statsfinansiella skäl synes
detta påkallat. Byrån föreslår därför, att varje tullsänkning skall ske
med avrundning nedåt till närmaste hela procenttal. Härigenom skulle för
många varor sluttullen komma att uppnås fortare än om tullarna under
avvecklingsperioden anges i brutna tal. Det praktiska handhavandet av
tulltaxan skulle med en sådan avrundning inte obetydligt förenklas. Av
rundning föreslås också få ske då specifika tullar vid avtrappningen ut
går med brutna öretal per kg samt då de överenskomna sluttullarna inne
håller brutna tal. Bortfallet av tullintäkter vid ett avrundningsförfaran-
de beräknas av byrån till omkring 40 milj. kr. per år. Till förslaget om
avrundning av decimaler och brutna öretal ansluter sig
generaltullsty
relsen
samt de remissinstanser som företräder konsumtions- och import-
intressen, såsom
Landsorganisationen, Kooperativa förbundet och gros
sistförbundet. Industriförbundet
understryker emellertid att tullsänk-
ningsåtagandena under förhandlingarna varit föremål för ingående dis
kussioner mellan näringslivets organisationer och myndigheterna. Det
har därvid från industrins sida förutsatts att tullskyddet inte skall reduce
ras mer än nödvändigt. Förbundet yrkar därför bestämt att tullavtrapp-
274
ningen inte sker i snabbare takt och tullsänkningarna inte görs större än
som påkallas av Genéveöverenskommelsen. Att vissa tullsatser kommer att
fastställas till brutna tal anser förbundet inte motivera snabbare eller större
reduktioner än som överenskommits. Liknande synpunkter framförs av and
ra organisationer på industrisidan såsom
Sveriges kemiska industrikontor,
Textilrådet, Jernkontoret
och
Sveriges mekanförbund.
Även
Stockholms han
delskammare
delar denna mening men anser att sluttullar i form av brutna
tal i sinom tid efter förhandlingar med andra länder borde kunna avrundas.
Kommerskollegium
anför för sin del att en avrundning till hela procenttal
eller ören sannolikt inte har avgörande betydelse från skyddssynpunkt. Det
kan dock inte uteslutas, anser kollegiet, att ogynnsamma effekter kan upp
stå i enstaka fall. En nedjustering av tullarna synes dessutom inte helt sak
na finansiell betydelse. Kollegiet förordar därför, att den mest objektiva me
toden väljs. Vid en strikt matematisk avtrappning behandlas alla lika och
bedömningar som är svåra att objektivt underbygga kan undvikas fram
håller kollegiet. Kollegiet ifrågasätter även om denna metod kan vara för
enad med några avgörande olägenheter vid det praktiska handhavandet av
tulltaxan och hänvisar bl. a. till erfarenheterna från tullavtrappningen i
EFTA. Skulle emellertid, framhåller kollegiet, skälen för en avrundning
befinnas väga över det av kollegiet framförda önskemålet om en så objek
tiv avtrappningsmetod som möjligt, vill kollegiet av skydds- eller handels
politiska skäl inte motsätta sig tullbehandlingsbyråns förslag.
Jordbruks
nämnden
anser att en sådan marginell tullsänkning som en avrundning
innebär torde sakna reell betydelse för det stora flertalet varuslag. För
vissa varuslag kan dock en sådan åtgärd medföra att mycket starka skydds-
intressen sätts åsido och tillräckligt underlag för en bedömning härav torde
ej föreligga. Dessa tullsänkningar kan också ha visst förhandlingsvärde
som om möjligt bör tas till vara.
Låga tullar.
Tullbehandlingsbyrån
har vidare framhållit att nuvarande
tulltaxa inte har lägre tullsatser än 3 %. Tullåtagandena innebär att ett
mindre antal varor skulle komma att få en tullsats om 2,5
%
eller därunder
eller åsättas specifika tullsatser av motsvarande höjd. Byrån ifrågasätter
om inte dessa låga tullar helt kan slopas.
Generaltullstijrelsen
tillstyrker
förslaget och meddelar, att tullintäkterna för år 1966 för här berörda varor
uppgick till omkring 7 milj. kr. Beträffande detta förslag har vid remiss
behandlingen anförts synpunkter motsvarande dem som förekom i fråga
om avrundningen av tullsatserna.
Kommerskollegium
erinrar om vad som
framförts av de närmast berörda organisationerna på industrivaruområdet,
nämligen att det är tullen på förädlingskostnaden som är avgörande för
skyddets omfattning för eu viss produktionsgren. En nominellt låg tull kan
ha samma skyddseffekt för en vara som en högre tullsats för andra varor.
Ett förhållandevis omfattande utredningsarbete bedöms av kollegiet vara
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
275
nödvändigt för ett ställningstagande i frågan och kommerskollegiet för
ordar därför att ett avgörande får anstå till dess sådan utredning kunnat
göras.
U-landsvaror. Som nämnts har Sverige i förhandlingarna åtagit sig att
genomföra tullåtgärderna för vissa varor av intresse för u-länderna i ett
steg den 1 juli 1968.
Tullbehandlingsbijrån
föreslår nu att motsvarande får
gälla beträffande ytterligare ett antal varor av visst u-landsintresse för vilka
skyddsintresse i Sverige saknas. Förslaget avser citroner, fikon, nötter,
mandlar m. m. samt vissa vävnader av kokosfibrer. Det har vid remissbe
handlingen tillstyrkts av vederbörande remissinstanser. Vidare har lullbe-
handlingsbyrån föreslagit att tullsänkningar också för en del andra varor
får genomföras den 1 juli 1968, nämligen för vissa andra stenfrukter än
körsbär, persikor in. m. samt för torkad cikoriarot. Importen av dessa
varor är, framhåller byrån, obetydlig och förslaget har tillstyrkts vid re
missbehandlingen. Som en konsekvens av tullnedsättningarna för vävnader
innehållande natursilke föreslår tullbehandlingsbyrån vidare att viss sam
ordning sker av tullarna för de till tulltaxenr 50.09 och 50.10 hänförliga
vävnaderna av silke.
Textilrådet
motsätter sig för sin del att en sådan an
passning görs då detta inte krävts under förhandlingen.
Andra frågor.
Tullbehandlingsbgrån
framhåller i sin promemoria att tull
frihet enligt reglerna i 13 § tulltaxeförordningen den 13 maj 1960 (nr 391)
nu kan åtnjutas för varor som inte framställs i Sverige. Byrån anser att frå
gan om att göra tullfriheten för vissa av dessa varor mera permanent genom
att de tas upp som tullfria i tulltaxan bör prövas. Byrån föreslår sålunda
att permanent tullfrihet införs för silvernitrat.
Kemikontoret
anser för sin
del att en generell prövning av möjligheten till permanentning av tullfri
heten enligt 13 § tulltaxeförordningen inte nu är lämplig. Liknande syn
punkter framförs av andra representanter för industrin och av
kommers-
kollegium.
Varken kemikontoret eller kommerskollegium vill dock avstyr
ka att tullfrihet för silvernitrat införs i tulltaxan.
Tullbehandlingsbgrån
har slutligen erinrat om att tullsatsen för socker
fria konfektyrer vid tullavvecklingen bör anpassas till vad som gäller för
övriga konfektyrer, vilket också tillstyrkts av
kommerskollegium
och ve
derbörande branschorganisationer.
Vid remissbehandlingen av förslaget om ändringar i tulltaxan har fram
förts åtskilliga andra förslag i fråga om tullbeläggningen av olika varor.
Sålunda framhåller
generaltullstyrelsen
i sitt yttrande, att fruktpulp ge
nom förhandlingsuppgörelsen kommer att beläggas med högre tull än tullen
för andra beredningar av ananas, aprikoser, persikor samt blandade fruk
ter, och föreslår nu att fruktpulp, som torde vara den billigare produkten,
får samma tull som fruktberedningarna. Vidare föreslår styrelsen, att väv
nader av syntetull, som innehåller minst 40
%
rayonsilke, från tullsynpunkt
jämställs med motsvarande vävnader av rayonnll. Styrelsen anser också,
att tullsänkningen för motorcyklar från 10 till 5 %, som enligt vad som
fastställdes under förhandlingen skulle avse motorcyklar med större kolv
motorer, bör avse även motorcyklar med annat system för framdrivning.
Styrelsen föreslår vidare, att den tullfrihet som redan gäller för agglome-
rerade diamantslipmedel bör avse även diamantslipverktyg, i vilka slip
medlet bundits genom exempelvis elektrolytiskt förfarande. Dessutom
föreslår styrelsen ändring av bestämmelsen i 5 § 2 mom. tulltaxeförord-
ningen om tull för delar, tillbehör och material för tillverkning av bilar
samt av bestämmelsen i 6 § 2 mom. samma förordning om tull vid åter-
införsel av vara som undergått reparation i utlandet.
Generaltullstyrelsen föreslår slutligen att de tullar som intagits i kun
görelsen den 12 december 1958 (nr 615) angående tull å vissa fettemulsio-
ner, kungörelsen den 19 december 1958 (nr 616) angående uttagande av
särskild tullavgift för vissa varuslag samt kungörelsen den 30 december
1958 (nr 647) angående särskild tullavgift å vissa artiklar av porslin in. m.
förs in i tulltaxan och att nämnda författningar upphör att gälla.
Kommer skollegium
föreslår att, som följd av den tullfrihet för oblekt
linolja som införs på grund av avtal med bl. a. u-länderna, tullfrihet införs
för linoljefettsyra och därmed jämställda fettsyror. Samtidigt bör tullen
på blekt linolja, kokt, oxiderad eller på annat sätt modifierad linolja, trä-
olja, oiticicaolja och ricinolja sättas till 3 öre per kg. Vidare ifrågasätter
kollegiet om inte tullen för de tvålkvaliteter som nu är belagda med värde
tull om 10 % även i framtiden bör ha samma tull som de tvätt- och ren
göringsmedel, som genom förhandlingen beläggs med 9 % tull.
Vidare har
Svenska importföreningen för färsk frukt
lagt fram förslag
om att den i förhandlingen överenskomna tullsänkningen om 5 öre per kg
för färska körsbär, inkommande under tiden den 16 juni—den 31 juli,
genomförs i ett steg. Kommerskollegium avstyrker förslaget.
Den av generaltullstyrelsen väckta frågan om vävnader av syntetull inne
hållande minst 40 % rayonsilke tas även upp av
kommerskollegium
som
tillstyrker att dessa varor får samma tull som vävnader av rayonull. Kom
merskollegium tillstyrker också de av generaltullstyrelsen föreslagna åt
gärderna i fråga om fruktpulp och motorcyklar.
Kemikontoret
avstyrker utvidgningen av tullfriheten för vissa diamant
slipverktyg.
Under remissbehandlingen har vidare från flera håll aktualiserats frågan
om närmare utredning av olika tullförhållanden. Sålunda anser
grossist-
förbundet
att en allmän översyn bör göras av manufaktureringsskyddet för
olika varor för att uppnå en så jämn fördelning av tullskyddet som möjligt.
276
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
Kungl. Majrts proposition nr 150 år 1967
277
Kommerskollegium,
som yttrat sig över förslaget, anser att en sådan ut
redning bl. a. mot bakgrunden av de osäkra handelspolitiska förutsättning
ar som nu råder inte bör sättas i gång. Dock framhåller kollegiet att tull-
förhållandena för vissa enskilda varor bör bli föremål för utredning. Kolle
giet erinrar sålunda om att tullförhållandena på kemikalieområdet kan be
höva ses över, om tullarna på detta område inte sänks i avsedd omfattning
med anledning av att USA inte ändrar sitt tullvärdesystem. Ett eventuellt
bifall till vissa föreliggande framställningar om tullfrihet för syntetull och
vissa rör och delar till TV- och radiomottagare kan också enligt kollegiet
motivera en översyn av tullförhållandena för produkter där sådana varor
ingår. Konsekvenser i snedvridande riktning uppkommer även, enligt vad
kollegiet påpekar, för vissa delar till personbilar, vilka i förhandlingen fått
en tull på 11 %, medan personbilar fått en tull på 10 %. Vidare tar kolle
giet liksom generaltullstyrelsen upp frågan om avtrappning av den tull om
10 % som nu enligt 6 § 2 mom. tulltaxeförordningen skall tas ut vid repa
ration utomlands.
Över förslaget till antidumpingkod har under förhandlingarna yttranden
avgetts av
generaltullstyrelsen
och
kommerskollegium.
Kollegiets yttrande
har utformats efter samråd med berörda näringslivsorganisationer.
Departementschefen
På det handelspolitiska området har vi sedan länge följt en fast frihan-
delsvänlig linje i förvissningen om att en sådan politik i längden erbjuder
den bästa grunden för den ekonomiska utvecklingen. Med den utgångs
punkten har vi aktivt deltagit i arbetet på en frigörelse av den internatio
nella handeln.
Vi har våra närmaste ekonomiska förbindelser med de industrialiserade
länderna i Norden och Västeuropa. Det har därför varit naturligt för oss att
medverka i det ekonomiska samarbetet i Europa både under återuppbygg-
nadsskedet efter det andra världskriget och senare. Ett uttryck för denna
strävan har varit vårt deltagande i EFTA-samarbetet liksom vår begäran
om förhandlingar med EEC.
I det arbete som på världsvid bas bedrivits inom GATT i syfte att frigöra
handeln har Sverige också tagit verksam del. En serie av handelsförhand
lingar har under efterkrigstiden genomförts inom GATT fram till 1960-
talets början. Betydande resultat nåddes därvid i form av fastare normer
för handelspolitiken, sänkningar av tullnivåerna och större stabilitet på
tullområdet. Av stor betydelse var även det arbete som utförts för att
främja u-ländernas ekonomiska utveckling. Det framstod som angeläget
att fullfölja dessa strävanden och tillsammans med andra länder söka
278
utnyttja GATT som instrument för att angripa de handelshinder som för
industriländerna tenderade att bromsa de ekonomiska utvecklingsmöjlig
heterna. U-ländernas ekonomiska situation gjorde det vidare angeläget att
minska protektionismen hos industriländerna på de varuområden som var
av särskilt intresse för u-länderna. Den i GATT traditionella vara-för-vara-
metoden kunde emellertid inte väntas leda till ytterligare resultat av bety
delse och därför behövdes nya förhandlingsmetoder som kunde erbjuda
större möjligheter.
Ett förslag att nya handelsförhandlingar skulle inledas i GATT framlades
för sex år sedan vid ett möte på ministernivå mellan de avtalsslutande par
terna. Det ursprungliga initiativet togs av framlidne presidenten i USA,
John F. Kennedy. Initiativet stöddes av flera länder, däribland Sverige. De
mål för förhandlingarna, som slutligen fastställdes, var en generell reduk
tion av industritullarna med halvering av tullarna som arbetshypotes, öka
de avsättningsmöjligheter för jordbruksprodukter och avlägsnande av han
delshinder för u-ländernas export till industriländerna utan krav på lik
värdiga åtaganden av u-länderna själva. Den förhandlingsmetod man enade
sig om beträffande tullarna, en s. k. linjär metod med procentuellt lika
stora tullsänkningar för samtliga varor i alla länder, var ny i GATT-för-
handlingarna men hade med framgång prövats i det europeiska integra-
tionsarbetet. Man var dock samtidigt ense om att man borde söka metoder
för att i viktigare fall utjämna höga och låga tullar i olika länder.
Genomförandet av de mycket omfattande förhandlingarna ställde stora
anspråk på förhandlingsledningen och på den politiska viljan till uppgörelse
hos nyckelländerna. Den gemensamma nordiska insatsen i slutskedet torde
inte ha varit utan betydelse när det gällde att brygga över motsättningarna
mellan de länder vilkas ställningstaganden var avgörande för förhandlings-
utgången.
Förhandlingsutgången innebär utan tvekan ett betydande bidrag till
frigörelsen av handeln mellan industriländerna. Inom industrivaruom
rådet berör tullsänkningarna mer än 75 % av handeln mellan de viktigare
handelsländerna. Genomsnittligt uppgår tullsänkningarna till 35—40 % av
de tidigare tullsatserna och mer än hälften av alla tullar har halverats. På
vissa varuområden har tullarna nu bringats ned till eu nivå där de inte
längre i mer betydande utsträckning torde motverka en rationell internatio
nell arbetsfördelning. Förhandlingsresultatet har även medfört att skillna
derna mellan tullnivåerna i olika länder blivit mindre. Detta förhållande
kan medföra en viss utjämning också av konkurrensvillkoren industrilän
derna emellan.
Viktiga varuområden har dock helt eller delvis undantagits från tullsänk
ningarna. De produktionsområden där de protektionistiska intressena star
kast gjort sig gällande har i allmänhet också den högsta skyddsnivån. För
dessa områden medför sänkningen av tullnivåns allmänna höjd ett relativt
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967
279
sett förstärkt tullskydd. Också för varor som i och för sig gjorts till före
mål för tullsänkningar kan emellertid de återstående tullarna ha en avse
värt handelshindrande effekt. Tullarnas betydelse för handeln växlar mel
lan olika varuområden och i många fall kan även mycket låga tullar ha
sådan effekt. Det kan också nämnas att vissa av de varuområden där några
större resultat inte vunnits berör sådan industri som bygger på högt ut
vecklad teknik och forskning och som är av stor betydelse för den framtida
utvecklingen.
Uppgörelsen i Kennedyronden är för de industrialiserade länderna i Väst
europa av särskild betydelse med hänsyn till de problem som hänger sam
man med Europas uppdelning i olika handelsblock. De genom Kennedy
ronden uppnådda tullsänkningarna kan bidra till att minska sådana svårig
heter för det europeiska näringslivet som orsakas av den rådande mark
nadsuppdelningen. Detta förhållande gör inte en slutlig lösning av de euro
peiska marknadsproblemen mindre angelägen. Som jag redan sagt återstår
även på det rena tullområdet handelshinder som ibland kan vara betydande.
Arbetet med undanröjandet av handelshindren bör därför självfallet fort
sätta. Erfarenheterna talar för att man i detta sammanhang också söker ut
nyttja de möjligheter till lösningar på världsvid bas som GATT erbjuder.
Sverige kommer med all kraft att stödja en sådan politik.
För de nordiska ländernas del har uppgörelsen i Kennedyronden karak
teriserats som en betydande framgång. Det nordiska samarbetet torde ha
haft en avgörande betydelse för ländernas möjlighet att hävda sina intres
sen. Norden som enhet är sålunda EEC-ländernas största avsättningsom
råde och har ett betydande importöverskott i handeln med EEC-länderna.
Detta har skänkt tyngd åt förhandlingsuppträdandet och bidragit till resul
tat som knappast kunnat uppnås av de nordiska länderna om de uppträtt
vart och ett för sig.
För Sveriges del innebär uppgörelsen i Kennedyronden på industrivaru
området generellt sett avsevärt förbättrade villkor. Det är särskilt verkstads
industrin som kommer att få fördel av lägre tull på exportmarknaderna.
Utvecklingsmönstret för den svenska verkstadsindustrin ger fog för ett an
tagande om att effekterna av tullsänkningarna blir gynnsamma. Även för
näringar som skogsindustrin, järn- och stålhanteringen och den kemiska
industrin torde uppgörelsen medföra förbättrade villkor.
Inom jordbrukssektorn är det viktigaste förhandlingsresultatet den över
enskommelse som nåtts på spannmålsområdet. Denna innebär bl. a. höjda
minimipriser för världshandeln med vete samt bidrag till livsmedelshjälpen
åt u-länderna. Däremot lyckades man inte nå uppgörelse om världsvida av
tal för kött- och mejerivaror. De tullreduktioner som avtalades på jord
bruksområdet får i stort sett anses blygsamma, även om de för vissa varu
slag kan vara av betydelse.
För u-länderna blir uppgörelsen i Kennedyronden av betydelse särskilt
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967
280
i fråga om exporten av bearbetade varor. Enligt GATT-sekretariatets beräk
ningar har sålunda tullsänkningarna medfört att andelen varor som hos
industriländerna möter lägre tull än 10 % ökat från 32 till 62 % av de pro
dukter för vilka u-länderna i förhandlingen anmält intresse. De bearbetade
varorna utgör visserligen ännu en ganska liten del av u-ländernas totala
export men ökningstakten för dessa varor är förhållandevis hög och reduk
tionen av handelshindren får därför ökande betydelse för u-ländernas ex
port.
På råvaruområdet har det inte varit möjligt att i något större antal län
der nå den eftersträvade tullfriheten för bl. a. tropiska produkter. Arbetet
att avskaffa handelshindren för u-landsvarorna kommer att fortsätta såväl
inom GATT som vid nästa världshandelskonferens som skall äga rum år
1968 i New Delhi. Då kommer också andra frågor att behandlas, såsom pre
ferenser på tullområdet för u-landsvaror, möjligheten att genom råvaru-
avtal skapa förbättrade avsättningsvillkor för u-landsprodukter samt meto
der att genom finansiellt bistånd kompensera u-länder för bortfall av export
intäkter.
För att uppnå de betydande förmåner som uppgörelsen i Ivennedyronden
innebär krävdes svenska förhandlingsåtaganden som innebär minskat tull
skydd. De svenska ställningstagandena i förhandlingens olika skeden har,
som jag redan redovisat, gjorts efter hörande av berörda myndigheter och
i nära samråd med representanter för de skilda branscherna samt i vikti
gare fall efter föredragning för kommerskollegiets handelspolitiska råd.
Mitt intryck är att man i det svenska näringslivet i stort sett anser den upp
görelse som träffats på tullområdet förmånlig även om givetvis på enstaka
punkter ett annat resultat kunde ha varit önskvärt.
Jag anser det avtal som ingåtts vara väl balanserat i fråga om förmåner
och uppoffringar och rimligt med hänsyn till de förutsättningar under vilka
det tillkommit. Jag förordar därför att Genéveprotokollet med tillhörande
varulistor avseende resultatet av Kennedyronden godkänns för svensk del
och att detta protokoll slutligt undertecknas. I enlighet med den traditio
nella svenska tullpolitiken blir åtagandena om tullsänkning för Sveriges del
tillämpliga på importen från alla länder, således även mot länder som inte
är anslutna till GATT.
De nu gjorda förhandlingsåtagandena medför minskade tullinkomster om
300 milj. kr. per år, sedan tullsänkningarna genomförts helt den 1 januari
1972. Fördelningen av inkomstminskningen under olika budgetår blir givet
vis beroende av takten för genomförandet av tullsänkningarna och jag åter
kommer senare till denna fråga.
Principöverenskommelsen i fråga om spannmål har för Sveriges del un
dertecknats med förbehåll för riksdagens godkännande. Överenskommelsen
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
281
är en del av uppgörelsen i Kennedyronden och jag förordar att överens
kommelsen föreläggs riksdagen för godkännande.
Sedan förhandlingarna i Kennedyronden slutförts har principöverens
kommelsen på spannmålsområdet lett till reguljära avtal i form av två kon
ventioner, den ena rörande vetehandel, den andra rörande livsmedelshjälp.
Chefen för jordbruksdepartementet avser att senare anmäla fråga om god
kännande av dessa konventioner.
Vid förhandlingarna har överenskommelse också träffats om regler för
åtgärder mot skadlig dumping. Denna har för svensk del undertecknats
med förbehåll för riksdagens godkännande. Överenskommelsen innehåller
föreskrifter om hur GATT-länderna skall förfara vid tillämpningen av
GATT-avtalets regler om skydd mot dumping. Härigenom har uppnåtts
bättre förutsättningar för att åtgärder mot dumping inte förorsakar onö
digt intrång i den normala handeln. Risken för oväntade och godtyckliga
ingrepp har gjorts mindre. Vidare har möjligheterna förbättrats för de par
ter som träffats av åtgärder mot dumping att få sina intressen beaktade vid
undersökningar om dumping.
De nya regler om antidumpingåtgärder som antogs av riksdagen tidigare
i år ansluter sig väl till bestämmelserna i koden. Av särskilt intresse är att
man i överenskommelsen uttryckligen godtagit det system för åtgärder mot
dumping med tillämpning av fastställda baspriser som i Sverige tillämpats
i fråga om väteperoxid och nylonstrumpor. Även i övrigt har svenska in
tressen kunnat tillgodoses. Som tidigare nämnts har vid överenskommel
sens undertecknande från svensk sida framhållits, att de krav på sekretess
som uppställs i koden kan tillgodoses endast i den utsträckning detta är för
enligt med gällande svensk lagstiftning. Jag förordar att överenskommelsen
godkänns för svensk del.
När det gäller genomförandet av tullsänkningarna är det flera frågor som
kräver ställningstagande. För nedskrivningen av tullsatserna har i avtalet
anvisats två olika möjligheter. Antingen kan tullarna sänkas med fem lika
steg med början den 1 januari 1968 och de följande stegen vid vart och ett
av de närmast följande fyra årsskiftena eller också med två femtedelar av
sänkningen den 1 juli 1968 och återstoden i tre lika steg, den 1 januari 1970,
1971 och 1972. EEC-länderna samt Storbritannien, Danmark, Finland och
Norge väntas komma att använda den sistnämnda metoden. De flesta av de
remissinstanser som yttrat sig i frågan förordar denna metod också för Sve
riges del. Även jag finner att övervägande skäl talar härför. Jag förordar
sålunda att tullsänkningen sker med två femtedelar den 1 juli 1968 och en
femtedel den 1 januari vart och ett av åren 1970, 1971 och 1972.
För åtskilliga varupositioner i den svenska tulltaxan har tullarna varit
bundna i GATT vid högre nivå än den tull som nu tas ut. Dessa s. k. tak
bindningar har kunnat åberopas i förhandlingarna. Det vore i och för sig
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967
282
möjligt att låta tullsänkningarna verkställas med utgångspunkt från tak
bindningarna. Även om de slutliga tullarna inte härigenom skulle bli an
norlunda skulle som generaltullstyrelsen påpekat ett sådant förfarande
medföra vissa problem bl. a. av teknisk art. I likhet med flertalet remiss
instanser däribland kommerskollegium och generaltullstyrelsen förordar
jag därför att tullavtrappningen sker med nu gällande tullar som utgångs
punkt.
För vissa varor på jordbruksområdet, främst frukt och grönsaker, till-
lämpas s. k. säsongtullar, vilket innebär att tull utgår endast under viss del
av året. Genom överenskommelsen kommer den tullbelagda perioden i vissa
fall nu att förkortas. Generaltullstyrelsens tullbehandlingsbyrå har före
slagit att dessa förkortningar genomförs på en gång med verkan fr. o. m.
den 1 juli 1968. De hörda remissinstanserna har i stort sett anslutit sig till
förslaget. Lantbruksstyrelsen har för sin del hemställt att ändringen i tull
förhållandena för äpplen, päron, dill, persilja och tomater sker i etapper.
Jag ansluter mig till lantbruksstyrelsens förslag. Jag förordar att tullsänk
ningen för dessa varor sker genom en gradvis utökning av den tullfria pe
rioden i samma takt som gäller för sänkningarna av tullarna. Vad beträffar
övriga säsongtullar bör förkortningen av de perioder då tull utgår kunna
genomföras på en gång från den 1 juli 1968.
Tullbehandlingsbyrån har förordat, att vid tullsänkningarna en avrund-
ning till närmast lägre hela tal skall ske av brutna procenttal eller öretal.
Härigenom skulle tullbehandlingen i viss mån underlättas och hänsyn inte
behöva tas till mycket små och betydelselösa tullskillnader. Förslaget har
vid remissbehandlingen tillstyrkts bl. a. av de instanser som närmast före
träder handelns och konsumenternas intressen. Industrins talesmän mot
sätter sig emellertid förslaget. De anser att tullavtrappningen inte bör ske
snabbare eller med större sänkningar än som förutsätts i avtalet. Fn av-
rundning av brutna tullsatser skulle i viss utsträckning kunna förenkla
tullproceduren. De förändringar av tullskyddet detta skulle medföra torde
dock som kommerskollegium även framhållit kräva särskilda bedömningar.
Den snabbare tullavveckling som avrundningen skulle innebära kan beräk
nas medföra ett extra tullbortfall per år under övergångstiden med 40 milj.
kr. och är således inte utan statsfinansiell betydelse. Jag förordar att tull
sänkningarna genomförs på det sätt kommerskollegium föreslagit utan av-
rundningar av brutna procent- och öretal.
Tullbehandlingsbyrån har även föreslagit att mycket låga tullar slopas.
Detta torde inte böra ske utan föregående utredning. Jag är därför inte nu
beredd föreslå en sådan åtgärd.
Under förhandlingarna har Sverige åtagit sig att omedelbart genomföra
tullsänkningar på vissa varor av intresse för u-länderna. Dessutom har tull
behandlingsbyrån föreslagit att en sådan omedelbar sänkning skall ske även
av tullarna för ytterligare ett antal varor av intresse för dessa länder, bl. a.
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
283
citroner, mandlar och nötter, samt för vissa frukter och torkad cikoriarot.
Förslaget har lämnats utan erinringar vid remissbehandlingen. Jag för
ordar att dessa tullsänkningar genomförs. I detta sammanhang vill jag,
som tidigare anförts, erinra om de överläggningar som på nordisk bas f. n.
förs med Indien om vissa tullmedgivanden för handvävda bomullstextilier.
Förslag i anledning av dessa överläggningar kommer att föreläggas riksda
gen så snart slutlig överenskommelse föreligger.
De vid ärendets behandling framförda förslagen till vissa justeringar i
tulltaxan biträder jag i vad avser linolja och linoljeprodukter m. m., frulct-
pulp, sockerfria konfektyrer, silvernitrat, vissa tvålkvaliteter, silkevävna-
der, vissa vävnader av syntetull samt motorcyklar.
Generaltullstyrelsen har föreslagit att de tullar som nu tas ut med stöd
av kungörelserna angående tull å vissa fettemulsioner, angående uttagande
av särskild tullavgift för vissa varuslag och angående särskild tullavgift å
vissa artiklar av porslin m. in., skall införas i tulltaxan. Eftersom härige
nom vissa förenklingar uppnås och detta kan ske utan att tullarna förlorar
sin speciella karaktär förordar jag att förslaget genomförs.
Ändring av de tullar som avser resandes införsel av vin och sprit samt
tobaksvaror påkallas inte av GATT-överenslcommelsen.
De tullsatser, som vid en tullavtrappning i enlighet med vad jag bär
förordat kommer att gälla för varje tullposition vid varje särskild tidpunkt,
redovisas i en sammanställning som utförts inom finansdepartementet, vil
ken som
bilaga 5
torde få fogas vid statsrådsprotokollet i detta ärende. De
tullsatser som avses skola gälla fr. o. m. den 1 juli 1968 har upptagits i ett
inom finansdepartementet upprättat förslag till ny tulltaxa. Härvid har
även vissa redaktionella ändringar i förhållande till den nuvarande tull
taxan vidtagits. Den ändrade utformningen av tulltaxan har gjort en änd
ring av 1 § tulltaxeförordningen påkallad. Samtidigt föreslås en ändring av
förordningens rubrik.
Vad beträffar de tullsatser som avses bli gällande fr. o. in. den 1 januari
vart och ett av åren 1970, 1971 och 1972 och som redovisas i kol. 5, 6 och 7
i nyssnämnda sammanställning (bilaga 5) torde det vara lämpligt att riks
dagen nu ger Kungl. Maj :t fullmakt att sätta dessa tullsatser i kraft på det
sätt som framgår av sammanställningen.
Genomförandet av tullsänkningarna på kemikalieområdet har för vissa
varor delvis gjorts beroende av att också andra länder uppfyller sina åta
ganden på detta varuområde, bl. a. att USA ändrar sina särskilda tullvärde
regler. I nyssnämnda sammanställning redovisas två alternativ för tullsänk
ningar när det gäller ifrågavarande varor. 1 förslaget till tulltaxa att gälla
fr. o. in. 1 juli 1968 har i förekommande fall införts de högre av de alter
nativa tullsatserna. Riksdagens fullmakt för Kungl. Maj :t att genomföra
tulländringarna torde även få innehålla ett bemyndigande för Kungl. Maj :t
att samtidigt med andra länder införa de lägre tullsatserna och genomföra
den fortsatta tullavtrappningen enligt detta alternativ.
284
För budgetåret 1968/69 har inkomstminskningen vid genomförandet av
åtagandena i Kennedyronden i den takt jag nu föreslagit uppskattats till
120 milj. kr.
Under remissbehandlingen har från olika håll påpekats att de tullsänk
ningar som blivit resultatet av Kennedyronden i vissa fall medfört föränd
ringar i tullskyddets avvägning mellan olika varor. Samtidigt har framhål
lits att dessa förändringar kunde motivera en fullständig genomgång och
överarbetning av tulltaxan och en ny avvägning av tullskyddet på olika
varuområden. Under remissbehandlingen har även aktualiserats tulländ
ringar som inte står i samband med GATT-förhandlingarna. Även dessa
kräver i vissa fall närmare utredning. Jag anser inte att det f. n. finns an
ledning att göra en fullständig revision av tulltaxan, bl. a. med hänsyn till
osäkerheten om utvecklingen på det handelspolitiska området. Till de punkt
visa ändringar i tulltaxan som kan visa sig önskvärda torde jag få åter
komma i annat sammanhang.
Under åberopande av det anförda hemställer jag alt Kungl. Maj:t i pro
position föreslår riksdagen att
dels
godkänna
1) Genéveprotokollet (1967) till det allmänna tull- och handelsavtalet
(GATT),
2) överenskommelse om grunderna för förhandling om ett världsvitt
spannmålsarrangemang,
3) överenskommelse om tillämpning av artikel VI i det allmänna tull-
och handelsavtalet,
dels
anta förslag till
1)
tulltaxa,
2)
förordning om ändring i tulltaxeförordningen den 13 maj 1960 (nr
391),
dels
bemyndiga Kungl. Maj :t att den 1 januari vart och ett av åren 1970,
1971 och 1972 genomföra de ändringar i tulltaxan som framgår av kol. 5,
6 och 7 till bilaga 5 till statsrådsprotokollet i detta ärende samt att under de
förutsättningar som tidigare angivits genomföra de ändringar av tullsat
serna för vissa kemiska produkter som redovisas i bilagan.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med in
stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riks
dagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar.
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967
285
Bilaga 1
I Kennedyronden nytillkomna eller ändrade svenska tullkoncessioner
inom GATT
Tulltaxe-
Varu-
Varuslag
Bastull-
Nuvarande
Överens-
nummer
nummer
satser i för-
tullsatser
komna
handlingen
koncessioner
i
2
3
4
5
6
ur 01.01
Levande hästar, åsnor, mulor
och mulåsnor:
200
åsnor, mulor och mulåsnor
fri
fri
fri
ur 01.02
Levande nötkreatur och buff
lar:
200
bufflar...................................
fri
fri
fri
ur 01.03
Levande svin:
009
vildsvin.................................
fri
fri
fri
ur 01.04
Levande får och getter:
200
getter .....................................
fri
fri
fri
01.06
Andra levande djur ...............
fri
fri
fri
ur 02.01
Kött, fläsk och andra ätbara
delar av djur, upptagna i nr
01.01—01.04, färska, kylda
eller frysta:
810, 850,
av andra djur än häst,
909
nötkreatur, tamsvin och
får...........................................
fri
fri
fri
ur 02.03
Lever av fjäderfä, färsk, kyld,
fryst eller saltad:
001
gåslever.................. 100 kg
400: —
eller 20 %
fri
200:
eller 10 %
02.04
ur 02.06
Annat kött och andra ätbara
djurdelar, färska, kylda eller
frysta...........................................
Kött, fläsk och andra ätbara
djurdelar (med undantag av
lever av f j äderfä), saltade, tor
kade eller rökta:
fri
fri
fri*
500, 809,
av andra djur än häst,
ur 04.05
909
nötkreatur, tamsvin, får och
fjäderfä .................................
fri
fri
fri*
Ägg av fåglar samt äggula,
färska, konserverade, torkade
eller sötade:
04.06
190
ägg med skal, andra än ägg
av fjäderfä............................
fri
fri
fri
Naturlig honung .... 100 kg
50: —
50: —
25: —
05.01
Människohår, obearbetat,
även tvättat och avfettat; av
fall av människohår...............
fri
fri
fri
05.02
Borst av svin; hår av gräv
ling samt andra djurhår till
borstbinderiarbeten; avfall av
05.03
dylika borst och hår...............
Tagel, även i skikt, med eller
utan förstärkning av annat
fri
fri
fri
286
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
1
2
3
4
5
6
material, samt avfall av ta
gel:
101, 200
råtagel och avfall av tagel .
fri
fri
fri
109
annat tagel............ 100 kg
20: —
20: —
10: —
05.04
Tarmar, bläsor och magar (he
la eller sönderdelade) av andra
djur än fiskar...........................
fri
fri
fri*
05.05
Fiskavfall..................................
fri
fri
fri
05.06
Senor samt iimläder och annat
liknande avfall av oberedda
hudar och skinn......................
fri
fri
fri
05.07
Fjädrar och delar av fjädrar
(även med klippta kanter),
dun samt skinn och andra
delar av fåglar med kvar-
sittande fjädrar eller dun,
oberedda eller endast ren-
gjorda, desinficerade eller be
handlade i konserverande syf
te; pulver och avfall av fjädrar
eller av delar av fjädrar:
001, no
stoppningsmaterial, orensat
och osorterat; pulver och
avfall av fjädrar eller av
delar av fjädrar...................
fri
fri
fri
152, 901
dun, maskindun härunder
inbegripet............... 100 kg
75: —
eller 10 %
75: —
fri
ur 909
prydnadsfiädrar (plymer) av
struts...................... 100 kg
2 000: —
eller 20 %
20: —
fri
151,
ur 909
andra slag ............. 100 kg
20: —
20: —
fri
05.08
Ben och kvicke, obearbetade
eller avfettade, behandlade
med syra eller befriade från
gelatin eller eljest enkelt be
arbetade (men icke tillfor-
made), samt mjöl och avfall
därav .........................................
fri
fri
fri
05.09
Horn, hovar, klövar, naglar,
klor och näbbar, obearbetade
eller enkelt bearbetade (men
icke tillformade), samt avfall
och mjöl därav; valbarder och
liknande varor, obearbetade
eller enkelt bearbetade (men
icke tillformade), samt borst
och avfall därav......................
fri
fri
fri
05.10
Elfenben, obearbetat eller
enkelt bearbetat (men icke
tillformat), samt mjöl och
avfall därav..............................
fri
fri
fri
05.11
Sköldpadd (sköldar och plå
tar), obearbetad eller enkelt
bearbetad (men icke tillfor-
mad); avfall av sköldpadd . .
fri
fri
fri
05.12
Korall ochliknande varor, obe
arbetade eller enkelt bearbe-
tade; skal av blötdjur, obear
betade eller enkelt bearbetade
(men icke tillformade), samt
mjöl och avfall av dylika skal
fri
fri
fri
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
287
1
2
3
4
5
6
05.14
Ambra, bävergäll, sibet och
mysk; spanska flugor; galla,
även torkad; animaliska äm
nen, färska, kylda, frysta eller
tillfälligt konserverade på an
nat sätt, med huvudsaklig
användning för beredning av
farmaceutiska produkter....
fri
fri
fri
05.15
Animaliska produkter, ej hän
förliga till annat nummer;
döda djur av de slag, som av
ses i 1 och 3 kap., otjänliga till
fri
fri
fri
ur 06.01
Lökar, stamknölar, rotknölar
och rhizomer, levande, även
med utvecklade blad och
blommor:
inkommande utan jord:
med blommor eller blom
knoppar:
ur 101,
under tiden 1 mars—
ur 901,
ur 906
30 november . .100 kg
1 000: —
350: —
500: —
909
andra, med undantag av
gladiolus och liljekon
valje ................... 100 kg
50: —
50: —
25: —
ur 06.03
Blommor och blomknoppar,
avskurna, till buketter eller
eljest till prydnad, friska,
torkade, blekta, färgade, im
pregnerade eller på annat sätt
preparerade:
001
mimosa och ljung, friska ..
.................................. 100 kg
500: —
400: —
300: —
nejlikor, friska:
003
undertiden 1 december—
29 februari......... 100 kg
500: —
500: —
400: —
gladi oler, friska:
ur 005
under tiden 1 mars—30
november........... 100 kg
1 000: —
750: —
300: —
ur 007
under tiden 1 december—
29 februari......... 100 kg
500: —
500: —
300: —
ur 07.01
Köksväxter, färska eller kyl
da:
tomater:
ur 701
under tiden 1 maj—15
maj...................... 100 kg
50: —
50: —
fri
ur 701
under tiden 16 maj—31
oktober............... 100 kg
50: —
50: —
50: —
ur 701
undertiden 1 november—
30 november . . . 100 kg
50: —
50: —
fri
702
under tiden 1 december—
30 april..............................
fri
fri
fri
sparris:
751
under tiden 1 maj—30
juni...................... 100 kg
150: —
100: —
100: —
752
under tiden 1 juli—30
april.................... 100 kg
150: —
fri
fri
sötpaprika (Capsicum gros-
sum):
ur 901
under tiden 1 mars—31
december........... 100 kg
40: —
40: —
fri
288
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
1
2
3
4
5
6
ur 902
undertiden 1 januari—29
februari.............................
fri
fri
fri
andra köksväxter än pota
tis, rotfrukter, lök, kål,
baljfrukter, tomater, svam
par, sparris, gurkor, sallad
och sötpaprika:
ur 901
under tiden 1 mars—30
april.................... 100 kg
40: —
40: —
fri
ur 901
under tiden 1 maj—30
november........... 100 kg
40: —
40: —
40: —
ur 901
undertiden 1 december—
31 december .... 100 kg
40: —
40: —
fri
ur 902
undertiden 1 januari—29
februari.............................
fri
fri
fri
08.01
Dadlar,
bananer, ananas,
mango, mangostan, avokato-
frukter och guava samt kokos
nötter, paranötter och kasju-
nötter, färska eller torkade,
även skalade:
100
dadlar...................... 100 kg
30: —
eller 10 %
fri
fri
210, 250
bananer.................. 100 kg
ananas,
avokatofrukter,
mango och mangostan:
10: —
fri
fri
ur 300,
under tiden 1 februari—
ur 400
30 april............... 100 kg
10: —
fri
fri
ur 300,
under tiden 1 maj—31
ur 400
januari............... 100 kg
20: —
fri
fri
ur 400
guava...................... 100 kg
kokosnötter:
10: —
fri
fri
600
torkade (kokosrasp)
.............................. 100 kg
30: —
eller 15 %
fri
fri
500
andra .................................
30: —
fri
fri
700
paranötter............. 100 kg
30: —
fri
fri
800
kasjunötter (cashewnötter)
.................................. 100 kg
10: —
fri
fri
ur 08.02
Citrusfrukter, färska eller tor
kade:
300
citroner................... 100 kg
5: —
5: —
fri
901
cedratfrukter........................
fri
fri
fri*
909
andra (med undantag av
apelsiner,
grapefrukter,
mandariner och klementi-
ner):
under tiden 1 februari—
30 april............... 100 kg
under tiden 1 maj—31
10: —
10: —
fri
januari............... 100 kg
20: —
10: —
fri
08.03
Fikon, färska eller torkade. .
................................ .. 100 kg
15: —
eller 10 %
15: —
fri
ur 08.04
Vindruvor, färska eller torka
de:
färska:
101
under tiden 1 juli—31
oktober............... 100 kg
25: —
25: —
12: 50
ur 102
undertiden 1 november—
31 december .... 100 kg
25: —
fri
fri
ur 08.05
Nötter och liknande frukter,
Kangl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
289
1
2
1 3
4
5
6
ej hänförliga till nr 08.01,
färska eller torkade, även
skalade:
110, 190,
mandel och kastanjer ....
500
hasselnötter:
----- 100 kg
20: —
eller 10 %
20: —
fri
210
oskalade. . . ----- 100 kg
20: —
20: —
fri
eller 10 %
220
skalade .... ___ 100 kg
40: —
eller 10 %
40: —
fri
andra:
800
oskalade (med undantag
av valnötter och pekan-
320, 420
nötter)......... ___ 100 kg
30: —
30: —
fri
900
skalade .... ----- 100 kg
50: —
50: —
fri
ur 08.06
Äpplen, päron
frukter, färska:
och kvitten-
äpplen:
ur 101
under tiden
1 juli—15
juli.............. ___ 100 kg
25: —
25: —
fri
ur 101
under tiden 16 juli—29
februari___
andra:
.... 100 kg
25: —
25: —
25: —
ur 201
under tiden 1 juli—15
juli.............. ----- 100 kg
25: —
25: —
fri
ur 201
under tiden 16 juli—31
december . . . . . . 100 kg
25: —
25: —
25: —
ur 08.07
Körsbär, persikor, plommon
och liknande
färska:
stenfrukter,
körsbär:
ur 102
under tiden 1 juni—15
juni............. ----- 100 kg
35: —
fri
fri
101
under tiden 16 juni—31
juli.............. ----- 100 kg
35: —
35: —
30: —
ur 102
under tiden 1 augusti—
31 maj........
persikor:
----- 100 kg
5: —
fri
fri
ur 302
under tiden 1 mars—30
april........... ___ 100 kg
10: —
fri
fri
ur 302
under tiden 1 maj—30
juni............. ----- 100 kg
20: —
fri
fri
301
under tiden 1 juli—15
oktober . . .
... 100 kg
20: —
20: —
10: —
ur 302
under tiden 16 oktober—
31 december
plommon:
.... 100 kg
20: —
fri
fri
401
under tiden 16 juli—30
september .. .. .. 100 kg
35: —
35: —
35: —
402
under tiden
15 juli.........
1 oktober—
fri
fri
fri*
andra:
201, 901
under tiden 1 maj—31
januari .... ----- 100 kg
20: —
20: —
10: —
202, 902
under tiden 1 februari—
30 april .... ___ 100 kg
10: —
10: —
fri
ur 08.08
Bär, ej hänförliga till nr 08.07,
färska:
hallon, krusbär och vinbär:
102
under tiden
— 31 maj . .
1 september
fri
fri
fri
10 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 150
290
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
l
ur 08.09
08.12
08.13
09.01
09.02
09.03
09.04
09.05
09.06
09.07
2
3
1 4
1 5
6
ur 201
jordgubbar:
under tiden 1 maj—31
maj......... ......... 100 kg
100: —
100: —
fri
ur 202
under tiden 1 september
—31 december.................
fri
fri
fri
ur 202
undertiden 1 januari—30
april...................... 100 kg
25: —
fri
fri
400
lingon..................... 100 kg
10: —
fri
fri
300, 500,
andra ....................................
fri
fri
fri*
900
107
Andra färska frukter:
meloner:
under tiden 1 oktober—
15 juni..............................
fri
fri
fri
901
andra:
under tiden 1 maj—31
januari............... 100 kg
20: —
20: —
fri
902
under tiden 1 februari—
30 april............... 100 kg
10: —
10: —
fri
Frukter, torkade, ej hänför
liga till nr 08.01—08.05 .........
fri
fri
fri*
Skal av citrusfrukter eller
meloner, färska, frysta eller
torkade eller tillfälligt kon
serverade i saltvatten, svavel-
syrlighetsvatten eller andra
lösningar....................................
fri
fri
fri*
100
Kaffe, även rostat eller befriat
från koffein; skal och hinnor
av kaffe; kaffesurrogat med
tillsats av kaffe:
orostat kaffe......... 100 kg
45: —
20: —
20: —
200
rostat kaffe............100 kg
plus kaffe
skatt, 35: —
60: —
25: —
25: —
300
kaffesurrogat med tillsats
av kaffe..................100 kg
plus kaffe
skatt, 45: —
60: —
25: —
25: —
400
skal och hinnor av kaffe ..
fri
fri
fri
Te................................ 100 kg
100: —
fri
fri
Matte..........................................
fri
fri
fri
ur 100,
Peppar (av släktena Piper,
Capsicum eller Pimenta):
omalen.................... 100 kg
50: —
fri
fri
ur 200,
eller 25 %
ur 900
ur 100,
annan...................... 100 kg
50: —
fri
fri
ur 200,
ur 900
Vanilj.......................... 100 kg
700: —
fri
fri
ur 000
Kanel och kanelknopp:
omalen.................... 100 kg
eller 20 %
50: —
fri
fri
ur 000
annan...................... 100 kg
eller 25 %
50: —
fri
fri
ur 000
Kryddnejlikor, nejlikstjälkar
och modernejlikor:
omalen.................... 100 kg
30: —
fri
fri
ur 000
annan...................... 100 kg
eller 20 %
30: —
fri
fri
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
291
1
1 2
3
4
5
6
09.08
Muskot, muskotblomma och
kardemumma:
100
muskot och muskotblomma
.................................. 100 kg
150: —
eller 25 %
fri
fri
200
kardemumma .... 100 kg
100: —
fri
fri
09.10
Timjan, lagerblad, saffran och
andra kryddor:
ur 900
timjan, lagerblad och lager
bär ..........................................
fri
fri
fri
fri*
fri
300,
ur 900
ingefära och kurry . 100 kg
25: —
200
saffran.................... 100 kg
600: —
fri
fri
ur 900
andra...................... 100 kg
50: —
fri
fri
10.00
Ris...............................................
fri
fri
fri*
ur 10.07
Bovete, hirs, sorgbum, kana-
riefrö och annan spannmål:
ur 909
annat än hirs och sorghum
fri
fri
fri*
ur 11.01
Mjöl av spannmål:
700,
av annan spannmål än vete,
909
blandningar av vete och
råg, råg, korn, havre, majs,
hirs eller sorghum...............
fri
fri
fri
ur 11.02
Gryn av spannmål, fram
ställda genom skalning, av-
rundning, krossning, varning
eller pressning av sädeskorn,
med undantag av skalat,
polerat, glaserat eller brutet
ris; groddar av spannmål
ävensom mjöl därav:
809
gryn och liknande produk
ter av annan spannmål än
vete, blandningar av vete
och råg, råg, korn, havre,
majs, hirs eller sorghum . .
fri
fri
fri
11.03
Mjöl av torkade ärter, bönor
eller andra baljväxtfrön, hän
förliga till nr 07.05 .................
fri
fri
fri
11.04
Mjöl av frukter, hänförliga
till 8 kap.....................................
fri
fri
fri
ur 11.08
Stärkelse; inulin:
909
inulin.....................................
fri
fri
fri
11.09
Gluten och glutenmjöl, även
rostade.......................................
12 %
12 %
6 %
ur 12.01
450, 550,
Oljehaltiga frön och frukter,
även sönderdelade:
ricinusfrön, oiticicafrön, bok-
650,
ur 909
ollon och sesamfrön...........
fri
fri
fri
ur 12.03
Frön, sporer och frukter med
huvudsaklig användning som
utsäde:
410, 420,
av foderbeta, sockerbeta,
430,
rödbeta, kålrot, rova och
ur 440
morot.....................................
fri
fri
fri
ur 12.04
Sockerbetor, färska eller tor
kade, även skurna eller pul-
veriserade; sockerrör:
200
sockerrör ...............................
fri
fri
fri
12.05
Cikoriarötter, färska eller tor
kade, även. sönderdelade men
292
Kurigl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
l
12.06
12.07
12.08
100
200
ur 000
ur 000
icke rostade:
färska.....................................
torkade ..................................
Humle och humlemjöl (lupu-
lin):
humle...................... 100 kg
humlemjöl (lupulin)...........
Växter samt frön, frukter och
andra växtdelar, färska eller
torkade, även sönderdelade
eller pulveriserade, med hu
vudsaklig användning för
framställning av parfymer,
farmaceutiska produkter, in
sekts- eller svampbekämp
ningsmedel eller för liknande
ändamål.....................................
Johannesbröd, färskt eller tor
kat, även sönderdelat eller
pulveriserat; fruktkärnor och
andra vegetabiliska produkter
med huvudsaklig användning
som livsmedel, ej hänförliga
200
till annat nummer:
aprikos-, persiko- och plom
monkärnor ............. 100 kg
12.09
ur 12.10
13.01
13.02
13.03
14.01
100, 900
100 , 200
,
900
200
100, 300,
900
andra slag.............................
Halm och agnar av spannmål,
obearbetade eller enbart
hackade .....................................
Kålrötter samt foderbetor och
andra foderrotfrukter; foder-
kål; hö; klöver, lusern, lupin,
vicker, esparsett och liknande
foderväxter:
andra varor än lusernmjöl
och annat hömjöl...............
Vegetabiliska råämnen med
huvudsaklig användning för
färgning eller garvning..........
Schellack, kornlack, stocklack
o. d.; gummi arabicum och
dylika naturliga gummiarter;
naturliga gummihartser, hart
ser och balsamer.....................
Växtsafter och växtextrakter;
pektinämnen, pektinater och
pektater; agar-agar samt an
nat växtslem och andra för-
tjockningsmedel, erhållna ur
vegetabiliska ämnen:
pektinämnen, pektinater
och pektater........................
andra slag.............................
Vegetabiliska material med
huvudsaklig användning för
korgmakeriarbeten eller andra
flätade arbeten (korgvide,
vass, säv, bambu, rotting,
rafia ävensom tvättad, blekt
eller färgad halm samt lind-
4|5|6
fri
fri
fri
12 %
12 %
fri
65: —
fri
fri
fri
fri
fri
fri
fri
fri*
20
: —
eller 15 %
fri
20
: —
fri
fri
fri
fri
fri
fri
fri
fri
fri
fri
fri
fri*
fri
fri
fri*
12
%
fri
12
%
fri
6
°/
fri
Kungl. Maj ds proposition nr 150 år 1967
293
1
! 2
1 3
4
5
6
bast och liknande materiali..
fri
fri
fri*
14.02
Vegetabiliska material med
huvudsaklig användning för
stoppning (kapock, kroll-
splint, sjögräs o. d.), även i
skikt, med eller utan för
stärkning av annat material:
ur 200,
krusad fiber och annat er-
ur 900
sättningsmaterial för tagel
.................................. 100 kg
7: —
fri
fri
eller 15 %
100,
ur 200,
andra...............................
fri
fri
fri
ur 900
14.03
Vegetabiliska material med
huvudsaklig användning för
borstbinderiarbeten
(sorg-
hum, piassava, risrot och
liknande material), även bun
tade eller snodda.....................
fri
fri
fri*
14.04
Hårda frön, fruktkärnor, skal
och nötter med huvudsaklig
användning som snidnings-
material (stennöt, fruktkärnor
av dumpalmen och liknande
material) ..................................
fri
fri
fri
14.05
Produkter av vegetabiliskt ur
sprung, ej hänförliga till an
nat nummer.............................
fri
fri
fri
ur 15.04
Fetter och oljor, även raffi
nerade, av fisk eller havsdägg-
djur:
500
högvitaminhaltiga produk
ter ...........................................
fri
fri
fri*
ur 15.07
Vegetabiliska fetter och feta
oljor, råa, renade eller raffi
nerade:
linolja:
010
oblekt................. 100 kg
7: —
7: —
fri
510
blekt................... 100 kg
9: —
9: —
4: 50
004, 006,
träolja (tungolja), oiticica-
491, 991
olja och krotonolja.............
fri
fri
fri
ur 15.08
Animaliska och vegetabiliska
feta oljor, kokta, oxiderade,
dehydratiserade, faktiserade,
blåsta, polymeriserade eller
på annat sätt modifierade:
210,
linolja, ricinolja, träolja
291
(tungolja) och oiticicaolja .
.................................. 100 kg
9: —
9: —
4: 50
15.09
Garvfett (degras).....................
fri
fri
fri
ur 15.10
Fettsyror, sura oljor från
raffinering samt fettalkoho-
ler:
100, 504,
olein, ullfettsyra, ricinolje-
505
fettsyra och dehydratiserad
ricinolj ef ettsyra...................
fri
fri
fri
501
linoljefettsyra,
ävensom
andra fettsyror med ett
jodtal av minst 170. 100 kg
7: —
2: —
600
fettalkoholer........................
10 %
10 %
6 %
15.14
000
Spermaceti (valrav), rå, pres-
294
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967
1
2
3
4
5
6
säd eller raffinerad, även fär
gad ..............................................
fri
fri
fri
15.15
Bivax och andra insektsvaxer,
även färgade............................
fri
fri
fri
15.16
Vegetabiliska vaxer, även fär
gade ............................................
fri
fri
fri
15.17
Återstoder från bearbetning
av fetter eller feta oljor eller
av animaliska eller vegetabi
liska vaxer................................
fri
fri
fri
ur 16.01
Korv och liknande varor av
kött, fläsk eller andra djur
delar eller av blod:
101, 201
gåsleverkorv ........................
fri
fri
fri
ur 16.02
Kött, fläsk och andra djurde-
lar, beredda eller konser
verade, ej hänförliga till
nr 16.01:
191, 201
gåsleverpastej . .. 100 kg
500: —
eller 20 %
fri
fri
16.03
Köttextrakt och köttsaft----
fri
fri
fri
16.04
Fisk, beredd eller konserverad,
kaviar och kaviarersättning
härunder inbegripna:
fisk, hel eller i bitar:
endast kryddad eller soc-
kersaltad, icke i herme
tiskt slutna detaljhan
delsförpackningar:
059
skarpsill och sardeller i
förpackningar med en
nettovikt ej uppgående
till 45 kg........ 100 kg
50: —
50: —
25: —
051,
andra ............................
fri
fri
fri
101—109
andra slag:
161, 181,
inläggningar av sardin-
201
typ; tonfisk .. 100 kg
25: —
25: —
15: —
165, 182,
inläggningar av ansjo-
202
vistyp; inkokt lax....
........................ 100 kg
50: —
50: —
25: —
171, 179,
andra.............. 100 kg
75: —
75: —
40: —
183—
189,
203—
209
fiskrom:
220
störrom............... 100 kg
andra slag:
1 500: —
1 500: —
750: —
230
i förpackningar med en
nettovikt av minst 45
kg...................................
fri
fri
fri*
240
andra.............. 100 kg
125: —
125: —
65: —
275, 279
andra fiskprodukter 100 kg
75: —
75: —
40: —
16.05
Kräftdjur och blötdjur, be
redda eller konserverade:
192, 201
ostron...................... 100 kg
120: —
120: —
60: —
no—
andra...................... 100 kg
75: —
75: —
40: —
191, 193,
199, 202,
209
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
295
1
2
3
4
5
6
ur 17.04
Sockerkonfektyrer, icke inne
hållande kakao:
varor belagda med utjäm-
ningsskatt:
901
karameller........................
25 %
10 %
5 %
902
pastiller.............................
10 %
10 %
5 %
18.01
905
andra .................................
20 %
10 %
5 %
Kakaobönor, hela eller kros-
sade, även rostade . . 100 kg
15: —
fri
fri
18.02
Kakaoskal och kakaoavfall ..
fri
fri
fri
18.03
Kakaomassa (härunder inbe
gripet kakaomassa i block),
även avfettad............100 kg
35: —
15: —
10: —
18.04
Kakaosmör (kakaofett) ....
18.05
....................................... 100 kg
35: —
15: —
10 :—
Kakaopulver, icke sötat ....
ur 18.06
35: —
15: —
10: —
Choklad och chokladvaror
samt andra födoämnen, inne
hållande kakao:
201, 300,
varor belagda med utjäm-
901
ningsskatt.............................
10 %
10 %
5%
19.06
Nattvardsbröd, oblatkapslar
för farmaceutiskt bruk, sigill-
ur 19.08
100
oblater och liknande varor av
mjöl eller stärkelse..................
Bakverk, ej hänförliga till nr
19.07, även innehållande ka
kao (oavsett mängden):
fri
fri
fri
biscuits och wafers.............
10 %
10 %
5 %
20.01
Köksväxter och frukter, inlag
da i ättika eller ättiksyra, även
med tillsats av socker, salt,
kryddor eller senap:
100
köksväxter:
tomater i hermetiskt slut-
na detaljhandelsförpack
ningar: kapris... 100 kg
50: —
25: —
20: —
andra.................. 100 kg
25: —
25: —
20: —
200
frukter.................... 100 kg
25: —
25: —
20: —
ur 20.02
Köksväxter, beredda eller
konserverade på annat sätt än
genom inläggning i ättika eller
ättiksyra:
155
tomatpulp och tomatpuré .
fri
fri
fri*
ur 199
tomater i hermetiskt slutna
•detaljhandelsförpackningar
...................................... 100 kg
50: —
25: —
20: —
170
oliver....................... 100 kg
25: —
25: —
12: 50
120
svampar:
i hermetiskt slutna de
taljhandelsförpackningar
75: —
75: —
65: —
eller 15 %
eller 13
140
andra.................. 100 kg
75: —
75: —
65: —
sparris..................... 100 kg
75: —
75: —
65: —
no,
andra, med undantag av po-
20.06
ur 199
tatisprodukter .... 100 kg
Frukter, beredda eller kon
serverade på annat sätt, med
eller utan tillsats av socker
eller alkohol:
25: —
25: —
20: —
296
Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967
1 1 2
3
1 4
1 5
1 6
100
pulp......................... 100 kg
andra slag:
30: —
30: —
15: —
200,
ananas, aprikoser, persi-
500—
kor samt blandade fruk-
700
ter (fruktsallad) . 100 kg
25: —
25: —
12: 50
800
jordnötter, kokosnötter,
paranötter, kasjunötter
(casliewnötter) samt nöt
ter hänförliga till nr
08.05 ................... 100 kg
30: —
25: —
fri
300
citrusfrukter:
grapefrukter . 100 kg
andra:
30:—
30: —
15: —
sockrade:
mandariner...........
................. 100 kg
30: —
30: —
15: —
andra . . . 100 kg
60: —
30: —
15: —
andra......... 100 kg
30: —
30: —
15: —
400, 900
andra frukter:
sockrade:
plommon och guava
15: —
..................... 100 kg
50: —
30: —
andra......... 100 kg
60: —
30: —
15: —
andra............. 100 kg
30: —
30: —
15: —
ur 20.07
Saft av frukter eller köks
växter, även med tillsats av
socker men icke innehållande
alkohol:
osockrad:
av citrusfrukter:
101
på kärl vägande brutto
över 3 kg ... . 100 kg
15: —
15: —
5: —
105
på andra kärl. 100 kg
av äpplen, päron, körs
bär, svarta eller röda vin
bär, krusbär, hallonjord
gubbar eller lingon:
20: —
20: —
7: 50
ur 201
på kärl vägande brutto
över 3 kg .... 100 kg
20: —
20: —
10: —
ur 205
på andra kärl . 100 kg
av andra frukter:
30: —
25: —
12: 50
ur 201
på kärl vägande brutto
över 3 kg .... 100 kg
20: —
20: —
10: —
ur 205
på andra kärl . 100 kg
25: —
25: —
12: 50
301, 305
av köksväxter . . 100 kg
20: —
20: —
10: —
21.01
Rostad cikoriarot och andra
rostade kaffesurrogat, även-
©>
fri
som extrakter därav . 100 kg
20: —
eller 5 %
fri
21.02
Extrakter och essenser av
kaffe, te eller matte; preparat
på basis av dylika extrakter
eller essenser............................
10 %
fri
fri
ur 21.03
Senapspulver och beredd se
nap:
10 %
200
20 %
5 %
ur 21.04
Såser och andra för smaksätt
ning avsedda preparat:
009
innehållande högst 20 %
fett:
18 %
8 %
4 %
kurrypasta........................
10 %
8 %
4 %
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967
297
1
2
3
4
5
6
andra.................................
8 %
8 %
4 %
ur 21.05
Sopp- och buljongpreparat
samt färdiga soppor och bul
jonger:
119, 199,
Innehållande högst 20 %
219, 299
fett.........................................
10 %
10 %
7 %
ur 21.06
Jäst, s. k. torrjäst härunder
inbegripen, och bakpulver:
300
bakpulver..............................
15 %
15 %
7,5 %
ur 21.07
Beredda näringsmedel, ej hän
förliga till annat nummer:
310
icke alkoholhaltiga bered
ningar för framställning av
drycker ..................................
10 %
10 %
8 %
ur 22.01
Vatten, mineralvatten, kol-
syrat vatten, is och snö:
105, 200
annat än kolsyrat vatten .
fri
fri
fri
ur 22.02
Lemonader, aromatiserat mi
neralvatten, aromatiserat kol
syrat vatten och andra alko
holfria drycker, med undantag
av frukt- och köksväxtsaft,
hänförlig till nr 20.07:
009
andra än kolsyrade drycker
fri
fri
fri
ur 22.03
Maltdrycker:
104, 204,
med en alkoholhalt översti-
904
gande 2,8 men icke 3,6 vikt
procent ........................ 100 1
15: —
12: —
12: —
plus belopp
plus belopp
plus belopp
motsvarande motsvarande motsvarande
inhemsk
inhemsk
inhemsk
beskattning
beskattning
beskattning
105, 205,
med en alkoholhalt över-
905
stigande 3,6 viktprocent ..
........................................... 100 1
18: —
14: —
14: —
plus belopp
plus belopp
plus belopp
motsvarande motsvarande motsvarande
inhemsk
inhemsk
inhemsk
22.04
beskattning
beskattning
beskattning
Druvmust i jäsning, ävensom
druvmust, vars jäsning avbru
tits på annat sätt än genom
tillsats av alkohol:
100
på kärl rymmande högst 10
liter.............................. 100 1
50: —
50: —
25: —
900
på andra kärl............ 100 1
20: —
20: —
10: —
22.05
Vin av färska druvor; druv
must, vars jäsning avbrutits
genom tillsats av alkohol:
100
musserande................100 1
annat:
200: —
200: —
100: —
med en alkoholhalt av
högst 14 volymprocent:
210
på kärl rymmande
högst 10 liter .. . 100 1
50: —
50: —
25: —
290
på andra kärl ... 100 1
med en alkoholhalt över
stigande 14 volympro
cent:
20: —
20: —
10: —
310
på kärl rymmande
högst 10 liter .. . 100 1
135: —
135: —
67: 50
390
på andra kärl ... 100 1
100: —
100: —
50: —
10f Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 150
298
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967
1
2
3
1 4
1 5
6
22.06
Vermut och annat vin av
färska druvor, berett med
växtdelar eller aromatiska
ämnen:
med en alkoholhalt av högst
14 volymprocent:
101
på kärl rymmande högst
10 liter.................... 100 1
50:--
50: —
25: —
901
på andra kärl........ 100 1
med en alkoholhalt översti
gande 14 volymprocent:
20: —
20: —
10: —
105
på kärl rymmande högst
10 liter....................100 1
135: —
135: —
67: 50
905
på andra kärl........ 100 1
100: —
100: —
50: —
22.07
Andra jästa drycker, såsom
cider (äppel- och päron vin)
och mjöd:
100
musserande, andra än cider
....................................... 1001
200: —
200: —
100: —
andra:
med en alkoholhalt av
högst 14 volymprocent:
210
på kärl rymmande
högst 10 liter . . . 100 1
50: —
50: —
25: —
290
på andra kärl ... 1001
med en alkoholhalt över
stigande 14 volympro
cent:
20: —
20: —
10: —
310
på kärl rymmande
högst 10 liter . . . 100 1
135: —
135: —
67: 50
390
på andra kärl ... 100 1
100: —
100: —
50: —
22.08
Alkohol (etanol, etylalkohol),
odenaturerad, med en alkohol
halt av minst 80 volympro
cent; alkohol (etanol, etyl
alkohol), denaturerad, oavsett
12 %
fri; 12 %
6 %
22.09
Alkohol (etanol, etylalkohol),
odenaturerad, med en alko
holhalt av mindre än 80
volymprocent; brännvin, likör
och andra alkoholhaltiga dryc
ker; alkoholhaltiga beredning
ar (s. k. koncentrerade ex
trakt) för framställning av
drycker:
210, 290
likör, bitter och liknande
92: 50
drycker........................ 100 1
andra drycker; odenature
rad alkohol med en alko
holhalt av mindre än 80
185: —
185: —
volymprocent:
101, 610,
på kärl rymmande högst
67: 50
310, 760,
410, 860,
10 liter.................... 1001
135: —
135: —
510
17: 50
105, 690,
390, 780,
490, 880,
på andra kärl............ 100 l1
35: —
35: —
590
Tullen beräknas efter en alkoholhalt av 50 volymprocent vid 15° C.
Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967
299
1
2
3
4
5
6
900
alkoholhaltiga beredningar
(s. k. koncentrerade ex
trakt) för framställning av
drycker ..................................
10 %
10 %
5 %
22.10
Ättika.........................................
15 %
12 %
6 %
23.01
Mjöl och pulver, otjänliga till
människoföda, av kött eller
andra djurdelar eller av fisk,
kräftdjur eller blötdjur; gre-
var...............................................
fri
fri
fri*
ur 23.04
Olj ekakor och andra återsto
der från utvinning av vegeta
biliska oljor, med undantag
av bottensatser och avslem-
ningsåterstoder:
901
mandelkli..............................
fri
fri
fri
23.05
Vindruv och rå vinsten.........
fri
fri
fri
ur 23.07
Fodermedel med tillsats av
melass eller socker; andra
beredda fodermedel:
100, 901,
hundbröd; vitaminfoderme-
902
del och mineralfodermedel
icke innehållande torrmjölk
fri
fri
fri
24.01
Råtobak samt avfall av tobak
fri
fri
fri
24.02
Tobaksvaror och tobaksex-
trakt:
cigarrer och cigariller, vä
gande per st.:
121
högst 1,7 g............. 10 st.
0: 33
0: 33
0: 17
122
mer än 1,7 g men icke
mer än 3 g............. 10 st.
0: 64
0: 64
0: 32
in
mer än 3 g men icke mer
än 5 g...................... 10 st.
1: 31
1:31
0: 66
112
mer än 5 g............. 10st.
cigarretter, vägande per st.:
1: 77
1: 77
0: 89
201
högst 0,85 g...........10 st.
0: 12
0: 12
0: 06
202
mer än 0,85 g. . . . 10 st.
0: 21
0: 21
0: 11
300
röktobak................. 100 kg
975: —
975: —
487:50
400—600
andra slag.............................
fri
fri
fri
25.02
Svavelkis och andra naturliga
järnsulfider, orostade.............
fri
fri
fri
25.06
Kvarts, annan än naturlig
sand; kvartsit, även grovt
tillformad genom klyvning,
huggning eller sågning, dock
icke vidare än till rätblock . .
fri
fri
fri
25.07
Lera (kaolin, bentonit o.d.),
andalusit, cyanit och silli-
manit, även brända, med
undantag av expanderade
leror, hänförliga till nr 68.07;
mullit; chamotte och dinas ..
fri
fri
fri
25.08
Krita:
100
obearbetad...........................
fri
fri
fri
200
malen eller slammad.........
5 %
5 %
2,5 %
25.09
Jordpigment, även brända,
samt blandningar därav; na
turlig järnglimmer..................
fri
fri
fri
25.11
Naturligt bariumsulfat (tung-
spat); naturligt bariumkarbo-
nat (witherit), även bränt ...
fri
fri
fri*
25.12
Diatomacéhaltiga fossilmjöl
300
Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967
1
2
3
4
5
6
och andra liknande kisel-
dioxidhaltiga jordarter (infu-
soriejord, kiselgur, trippe,
diatomit o. d.), med en vikt
per dm3 av högst 1 kg, även
brända .......................................
fri
fri
fri
25.13
Pimsten; smärgel; naturlig
korund, naturlig granat och
andra naturliga slipmedel,
även värmebehandlade.........
fri
fri
fri*
25.14
Skiffer, även grovt tillformad
genom klyvning, huggning el
ler sågning, dock icke vidare
än till rätblock........................
fri
fri
fri
25.15
Marmor, kalktuff (travertin)
och annan monument- eller
byggnadskalksten med en vikt
per dm3 av 2,5 kg eller där
över samt alabaster, även
grovt tillformade genom klyv
ning, huggning eller sågning,
dock icke vidare än till rät
block ..........................................
fri
fri
fri
25.16
Granit, porfyr, basalt, sand
sten och annan monument-
eller byggnadssten, även grovt
tillformade genom klyvning,
huggning eller sågning, dock
icke vidare än till rätblock . .
fri
fri
fri
25.17
Småsten och krossad sten
(även
värmebehandlade),
grus, makadam ochtjärmaka-
dam av sådant slag, som van
ligen användes för inbland
ning i betong eller för väg
byggen, banbyggen e. d.; flin
ta och singel, även värmebe
handlade; krosskorn och skärv
(även värmebehandlade) samt
pulver av stenarter, hänförliga
till nr 25.15 eller 25.16..........
fri
fri
fri*
25.18
Dolomit, även grovt tillfor
mad genom klyvning, hugg
ning eller sågning, dock icke
vidare än till rätblock; bränd
dolomit; stampmassa av dolo
mit (t. ex. tjärdolomit)..........
fri
fri
fri
25.20
Gipssten; anhydrit; bränd
gips, även färgad eller för
satt med mindre mängd acce-
leratorer eller fördröj nings-
medel, med undantag av gips,
speciellt beredd för dental-
bruk............................................
fri
fri
fri*
25.21
Kalksten med huvudsaklig
användning för framställning
av kalk eller cement eller för
metallurgiskt ändamål...........
fri
fri
fri
25.22
Kalk, osläckt eller släckt,
samt hydraulisk kalk.............
fri
fri
fri
25.23
Portlandcement, aluminatce-
ment, slaggcement och lik-