2

tas lägga fram. Det nya länets tillkomst föregriper inte heller länsindelnings-

utredningens kommande förslag om länsindelningen.

Personalorganisationen för den nya länsstyrelsen föreslås omfatta 932

fasta tjänster, vartill kommer tjänster vid naturvårdsenheten.

Lönekostnaderna för länsstyrelsen beräknas till 17 075 000 kr. för tiden

den 1 januari—den 30 juni 1968. På omkostnadssidan tas för samma tid

upp 1 900 000 kr.

I propositionen redovisas också synpunkter på länsadministrationen i

övrigt i det nya länet.

Kungl. Maj. ts proposition nr 77 år 1967

4

Kungl. Maj.ts proposition nr

77

år 1967

nämnden (CFU), riksarkivet — som bifogat yttranden av Stockholms stads­

arkiv och landsarkivarien i Uppsala — lantbruksstyrelsen, lantmäteristy-

relsen — efter hörande av överlantmätaren i Stockholms län — veterinär­

styrelsen, statens jordbruksnämnd, statens naturvårdsnämnd, överstyrelsen

för ekonomisk försvarsberedskap, arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), bo-

stadsstyrelsen, exekutionsväsendets organisationsnämnd, civilförsvarssty-

relsen, statens personalvårdsnämnd, överståthållarämbetet — efter hörande

av polischefen i Stockholms polisdistrikt — länsstyrelserna i Stockholms,

Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län, civilbefälhavaren i östra civil-

området, bilregister-, länsförvaltnings-, landskontors- och fondbyråutred-

ningarna, Stockholms stadskollegium — som bifogat yttranden av vissa

nämnder och andra organ inom staden — Stockholms läns landstings för­

valtningsutskott, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Statstjänste­

mannens riksförbund (SR) och Sveriges akademikers centralorganisation

(SACO).

1 statsverkspropositionen (bil. 13 s. 19 och 40) har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret

1967/68 beräkna dels till Överståthållarämbetet: Avlöningar resp. Omkost­

nader förslagsanslag av 9 560 000 kr. resp. 1 000 000 kr., dels till Kostnader

för länsstyrelsen i Stockholm m. m. ett förslagsanslag av 34 020 000 kr.

Vid anmälan av dessa frågor anförde jag att remissbehandlingen av den

förutnämnda promemorian pågick och att det därför inte hade varit möj­

ligt att ta ställning till förslaget i arbetet med statsverkspropositionen. I

avvaktan på att beredningen avslutades togs under överståthållarämbetets

anslag preliminärt upp medel endast för ämbetets verksamhet vid oför­

ändrad organisation för tiden den 1 juli — den 31 december 1967. Under

anslaget Kostnader för länsstyrelsen i Stockholm in. in. beräknades medel

preliminärt för avlöningskostnadcr för länsstyrelsen i Stockholms län för

tiden den 1 juli-— den 31 december 1967 och för gemensam länsstyrelse

för Stockholms stad och Stockholms län för återstoden av budgetåret.

Vidare togs under sistnämnda anslag preliminärt upp medel för kostnader

vid inordnande av länsingenjörskontoren i länsstyrelserna.

Chefen för jordbruksdepartementet bar den 3 mars 1967 lagt fram för­

slag om naturvårdens organisation in. in. och därvid förordat att särskilda

enheter för naturvård skall inrättas den 1 juli 1967 vid länsstyrelserna och

att länsingenjörskontoren samtidigt skall upphöra.

Avtal har den 7 mars 1967 slutits mellan statens avtalsverk och stats-

tjänstemännens huvudorganisationer angående anställnings- och arbets­

villkor m. in. för vissa tjänstemän i den blivande länsstyrelsen fr. o. m.

den 1 januari 1968. Avtalet har denna dag överlämnats till riksdagens

lönedelegation med hemställan om godkännande på riksdagens vägnar.

Jag anhåller nu alt få ta upp ifrågavarande indelnings- och organisa-

tionsspörsmål till närmare behandling.

6

en lösning på sikt att behålla en regional indelning som utvecklingen i viss

mån kunde sägas ha löpt ifrån.

Utredningen begränsade därför sina bedömanden till alternativet att

göra en indelningsändring och föreslog att en regional enhet med en fullt

integrerad organisation skulle tillskapas. För denna enhet använde utred­

ningen beteckningen »län».

När storstadsutredningen stannade för länsindelningsalternativet be­

aktade den även förhållandena inom den kommunala sektorn. Utredningen

framhöll önskvärdheten av eu förbättrad samordning inom denna sektor

och förordade ett gemensamt landstingsområde för Stockholms stad och

Stockholms län. Även mot bakgrunden härav fann utredningen det vara

naturligt och riktigt att en statlig administrativ organisation tillskapades

för ett sammanslaget län.

Storstadsutredningen begränsade på så sätt sina ställningstaganden till

frågan om det nya länets storlek att utredningen endast räknade med att

staden och länet i nuvarande utsträckning skulle föras samman. Frågan

om yttre delar av Stockholms län skulle föras till annat eller andra län

eller om delar av annat eller andra län skulle föras till det gemensamma

länet borde bedömas av länsindelningsutredningen.

Redan det förhållandet att förslaget inte gällde Stockholmslänets defi­

nitiva omfattning innebar enligt storstadsutredningens mening, att möj­

ligheterna att föreslå en detaljerad organisation för en gemensam läns-

administration i viss mån begränsades. Härtill kom att inom de närmaste

åren efter det att storstadsutredningen avslutat sitt uppdrag flera utred­

ningar eller förslag som var under prövning kunde påverka frågorna både

om uppgifter för den statliga länsadministrationen och om dess uppbygg­

nad. Främst kunde härvid resultaten av länsförvaltnings- och landskon-

torsutredningarnas arbete väntas bli av betydelse.

Enligt storstadsutredningens mening kunde några avgörande skäl för

eu väsentligt annorlunda uppbyggd länsadministration i ett huvudstadslän

emellertid inte åberopas. Denna borde i stället så långt möjligt byggas upp

efter samma principer som i landet i övrigt.

Utredningen fann dock, att vissa avvikelser kunde bli nödvändiga. Redan

det nya verkets storlek — ärendemängd och antalet tjänstemän vid över-

ståthållarämbetet och länsstyrelsen i Stockholms län var för sig översteg

betydligt vad som förekom vid det stora flertalet länsstyrelser — motive­

rade en vidgad organisation. Den nya länsmyndighetens arbetsuppgifter

kunde dessutom förutses bli i viss mån särpräglade som följd av länets struk­

tur.

Till en början kunde länschefen förutsättas få arbetsuppgifter av delvis

annan karaktär än de övriga länschefernas. Uppenbarligen skulle den om­

ständigheten att länet omfattade huvudstaden medföra vissa göromål utan

motsvarighet i andra län. Även de länschefsuppgifter som svarade mot lands­

Kungl. Maj. ts proposition nr

77

år 1967

8

sen, riksarkivet, statskontoret, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, överståt-

hållarämbetet, länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala och Södermanlands

län, landskontorsutredningen, länsförvaltningsutredningen, länsindelnings-

utredningen, Svenska kommiinförbundet, Svenska landstingsförbundet,

Svenska stadsförbundet, Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska ar­

betsgivareföreningen (SAF), TCO, SACO, handelskammaren i Stockholm,

Storstockholms planeringsnämnd. Stockholms förorters samarbetsnämnd

samt Socialdemokratiska aktionsgruppen Storstockholm — en stad. över-

ståthållarämbetet bifogade yttrande av Stockholms stadsfullmäktige, läns­

styrelsen i Stockholms län yttranden av landstingets förvaltningsutskott

och alla kommuner i länet utom en och övriga länsstyrelser yttranden av

resp. landstings förvaltningsutskott. Flera av remissinstanserna bifogade

yttranden av underställda myndigheter.

I flera remissyttranden underströks storstadsutredningens uttalande om

behovet av en förbättrad samordning i Storstockholmsområdet i fråga om

den statliga förvaltningens organisation. Bostadsstijrelsen framhöll att det

inte minst från planeringssynpunkt var en uppenbar olägenhet med vissa

av de administrativa gränserna inom den naturliga enhet som Storstock­

holm utgör. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen betonade att huvudstaden

och länet måste betraktas som integrerande delar i fråga om trafikleder

och transportförhållanden och måste behandlas som en enhet. Byggnads­

styrelsen anslöt sig till storstadsutredningens uttalande, att huvudstads-

oinrådets expansion i fråga om bebyggelse, trafikanläggningar och alla slags

funktionella samband hade lett till att den administrativa indelningen mer

och mer förlorat sin tidigare reella betydelse. Liknande synpunkter fram­

fördes av länsförvaltningsutredningen, som framhöll att det inom samhälls­

planeringen i vidsträckt betydelse behövdes ett större geografiskt förvalt­

ningsområde, för att de många för Storstockholmsområdet gemensamma

frågorna skulle kunna tas om hand på länsplanet av administrativa organ,

vilkas behörighet inte var begränsad till Stockholms stad och Stockholms

län var för sig.

Överståthållarämbetet framhöll, att den administrativa indelningen i

Stockholmsområdet sedan lång tid varit i hög grad orationell. Stockholms

stad hade kommit att bilda kärna i ett större sammanhängande tätortsom­

råde. Denna utveckling hade inte kunnat undgå att sätta spår i den stat­

liga förvaltningen, där samordningen på många områden redan hade hun­

nit långt. Uppenbarligen måste denna utveckling fortsätta så, att en full­

ständig samordning av den statliga administrationen kom till stånd på det

regionala planet. Den enda rationella lösningen var enligt ämbetet en in-

delningsändring som sammanförde staden och länet.

I likhet med överståthållarämbetet fann länsstyrelsen i Stockholms län

det naturligt, att sammanväxandet av Stockholms län och Stockholms stad

ledde till ett gemensamt Storstockholms län. De avgörande samordnings­

Kungl. Maj.ts proposition nr

77

år 1967

10

Chef för överståthållarämbetet är överståthållaren, som har underståt-

liållaren som ställföreträdare. För länsstyrelsen är landshövdingen chef.

Någon motsvarighet till underståthållaren finns inte på länsstyrelsen.

I fråga om organisationen på avdelningar och sektioner m. m. råder vissa

skillnader mellan de båda verken.

överståthållarämbetet består av tre avdelningar, första och andra kansli­

avdelningen samt skatteavdelningen. Chef för vardera kansliavdelningen är

en kanslidirektör och för skatteavdelningen skattedirektören. Första kansli­

avdelningen är indelad i en allmän sektion, en socialsektion och en över-

exekutorssektion och andra kansliavdelningen i en allmän sektion, en ut-

länningssektion, en trafiksektion, eu civilförsvarssektion och en allmän be-

redskapssektion. De två sista är gemensamma för ämbetet och länsstyrelsen.

Skatteavdelningen är indelad i en kameralsektion, en taxeringssektion, en

uppbördssektion och en datasektion. Till kameralsektionen hör prövnings-

nämndens kansli. Taxeringssektionen är uppdelad på ett revisionskontor,

ett bolagstaxeringskontor, tre lokala taxeringskontor och ett varuskatte-

kontor. Dessutom finns på sektionen ett kontor för kupongskatteärenden

(kupongskattekontor).

Länsstyrelsen består av två avdelningar, landskansliet och landskontoret,

samt en länspolischefsexpedition. Landssekreteraren är chef för lands­

kansliet, landskamreraren för landskontoret och länspolischefen för expe­

ditionen. De är var för sin arbetsenhet landshövdingens ställföreträdare.

Landskansliet är indelat i en allmän sektion, en planeringssektion och en

socialsektion och landskontoret i en kameralsektion, en taxeringssektion,

en uppbördssektion och en datasektion. Till kameralsektionen hör pröv-

ningsnämndens kansli och till taxeringssektionen ett varuskattekontor.

Under överståthållarämbetet lyder, i de avseenden och i den omfattning

som närmare anges i instruktionen och andra särskilda föreskrifter, polis­

myndigheten, kronofogdemyndigheten, den lokala skattemyndigheten, civil-

försvarschefen i Stockholms civilförsvarsområde och andra tjänstemän som

hör till civilförsvaret i området. På sätt som anges i särskilda författningar

är i länet cheferna för de lokala skattemyndigheterna, polischeferna, utmät-

ningsmännen, civilförsvarscheferna och övriga tjänstemän som hör till

exekutionsväsendet, polisväsendet och civilförsvaret underställda länssty­

relsen.

I fråga om myndigheternas allmänna uppgifter gäller i stort sett samma

bestämmelser i instruktionerna. Länsstyrelsen har emellertid särskilt ålagts

bl. a. att följa verksamheten inom de s. k. länsorganen och hos andra stat­

liga myndigheter i länet med arbetsuppgifter, som berör frågor vilka hör

till länsstyrelsens ämbetsbefattning. Den skall också verka för att den stat­

liga verksamheten inom länsstyrelsens kompetensområde i möjligaste mån

samordnas.

Vissa skillnader i fråga om särskilda uppgifter finns mellan de båda myn­

Kungl. Maj:ts proposition nr

77

år 1967

12

Även lönesättningen för tjänstemän med i stort sett samma arbetsuppgif­

ter på de båda verken visar en del skiljaktigheter.

I fråga om läns administrationen i övrigt i Stockholms stad och län gäller,

att för staden och länet finns gemensam bostadsnämnd, lantbruksnämnd,

skolnämnd, skogsvårdsstyrelse och länsarbetsnämnd samt gemensamt hus­

hållningssällskap.

Inom åtskilliga statliga regionala verksamhetsområden finns emellertid

vid sidan av överståthållarämbetet och länsstyrelsen fortfarande särskilda

regionala organ för staden och länet. För dessa förekommer olika organisa­

tionsformer. I fråga om de uppgifter som i länet handhas av vägförvalt-

ning, länsingenjör och länsarkitekt utövas sålunda »länsfunktionen» för

Stockholms stad av vederbörande centrala verk (väg- och vattenbyggnads­

styrelsen i fråga om vägförvaltnings- och länsingenjörsuppgifter) eller av

expertis som det centrala verket (byggnadsstyrelsen i fråga om länsarki­

tektuppgifter) ställer till överståthållarämbetets förfogande. I andra fall

har länsmyndighet för Stockholms län (överlantmätaren) i vissa avseenden

ålagts uppgifter som har anknytning till Stockholms stad. Ibland ingår i

kommunal tjänstemans (förste stadsläkaren, förste stadsveterinären) eller

nämnds (nykterhetsnämnden) åligganden att för stadens del utöva sådana

uppgifter av »länsexpert-» eller »länsorgankaraktär» som på länssidan ut­

övas av statliga organ. Vidare förekommer att annat län tillsammans med

Stockholms stad och län utgör verksamhetsområde för regionalt organ (t. ex.

beträffande länsingenjörs- och socialvårdskonsulentorganisationerna).

Kungl. Maj:ts proposition nr

77

år 1967

Den sakkunniges förslag

Allmänna synpunkter

Den sakkunnige erinrar om att olägenheterna av att Stockholms stad

och Stockholms län utgör två enheter för statlig regional förvaltning har

påtalats i olika sammanhang. Inom skilda områden av denna verksamhet

har också under senare år tillkommit för staden och länet gemensamma

organ av »läns-karaktär». Även inom den kommunala sektorn har åtskil­

liga frågor och frågekomplex visat sig vara av den art, att skilda samarbets-

former för olika stora områden över Stockholms stads gräns prövas eller

övervägs för att säkra enhetlighet i beslut om och genomförande av sådana

åtgärder som är föranledda av intressegemenskapen inom storstadsområdet

även i mycket vid bemärkelse. Härvid märks främst stadens och lands­

tingets beslut att gå samman i en sekundärkommiin med arbetsnamnet

storlandsting. I denna sammanläggningsfråga återstår ännu för den s. k.

storlandstingskommittén ett omfattande utredningsarbete beträffande bl. a.

arbetsuppgifter för den nya sekundärkommunen samt frågor om lagstift­

ning och lagändringar av betydande omfattning och kvalificerad svårig­

hetsgrad. Redan arten av de arbetsuppgifter för storlandstinget som för­

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1967

sam civilförsvarssektion och eu gemensam allmän bereilskapssektion. Även

om denna ordning, som innebär att nämnda sektioner har en tvåhövdad

ledning, bedöms vara den bästa möjliga samordningsformen för särskilda

fall, anser den sakkunnige att den är mindre lämplig från organisatorisk

synpunkt för samordningen i stort. I civilförsvarshänseende lyder sålunda

de kommuner som tillhör Stockholms civilförsvarsområde under överståt-

hållarämbetet men i fråga om det civila försvaret i övrigt, t. ex. den kom­

munala beredskapen, under länsstyrelsen.

Den sakkunnige framhåller att följden av splittringen på det regionala

statliga planet kan bli bristande överskådlighet och samordning i fråga

om verksamheten på samhällsplaneringens område. Risken härför kan

enligt den sakkunnige motverkas om verksamheten får en huvudman i

ifrågavarande region, där det med hänsyn till den pågående utvecklingen

är särskilt angeläget att garantier för samordning finns. Likaså elimineras

risken för oenhetlig praxis inom länsstyrelseverksamheten om ärenden

som till sin typ är likartade handläggs av en myndighet i området. En sam­

manslagning skulle, som också storstadsutredningen framhöll, ligga väl

i linje med de sammanslagningar eller utvidgningar av det geografiska

verksamhetsområdet som ägt rum i Stockholmsregionen i fråga om läns-

nämnder och andra länsorgan. De kommunala samordningssträvandena

skulle dessutom kunna understödjas bättre på regional statlig nivå.

Den sakkunnige erinrar om att storstadsutredningen ansåg att man borde

avvakta förslag från pågående utredningar beträffande länsadministra-

tionens territoriella avgränsning, arbetsuppgifter och uppbyggnad samt

kompetensfördelningen mellan olika länsorgan inbördes, innan beslut fat­

tades om att sammanföra överståthållarämbetet och länsstyrelsen. På så

sätt skulle bedömandena beträffande länsförvaltningen kunna göras i

ett sammanhang för landet i dess helhet. I detta avseende påpekar den

sakkunnige att de av storstadsutredningen åsyftade utredningarna — läns­

förvaltnings-, länsindelnings- och landskontorsutredningarna — ännu på­

går. Deras förslag kan väntas komma att gå ut på omfattande, komplice­

rade samt kostnads- och tidskrävande reformer och föranleda mycken dis­

kussion och möjligen även vissa följ dutredningar. Genomförande torde

kunna ske tidigast med tillämpning från den 1 januari 1971. Denna tid­

punkt utgör också riktpunkt för tillskapandet av storlandstinget.

Med hänsyn till att de nämnda reformerna kan väntas bli genomförda

tidigast om fyra år bör det enligt den sakkunnige övervägas att snarast

möjligt genomföra sammanslagningen av överståthållarämbetet och läns­

styrelsen i Stockholms län. Vid det samråd som den sakkunnige haft med

länsindelningsutredningen har framkommit, att dess bedömanden i fråga

om ändring av det nuvarande Stockholms läns yttre gränser ej påverkas

om överståthållarämbetet och länsstyrelsen i Stockholms län förs samman

till en myndighet för ett län.

16

föreslog — de båda områdena föras samman till ett län, alltså till en läns-

bildning av den typ som det nuvarande Stockholms län och de övriga

länen utgör.

I fråga om det nya länets namn diskuteras i promemorian olika alter­

nativ, nämligen Storstockholms län, Stockholms stad och län samt Stock­

holms län. Mot det första namnet anförs att Storstockholm i det primär­

kommunala arbetet är vedertagen beteckning på ett område inom vilket

Stockholms stad och många men inte alla länets kommuner samarbetar

och att det är mindre lämpligt att välja ett länsnamn som särskilt utpekar

en del av länet. Naturligast vore att ge det nya länet namnet Stockholms län.

En del skäl kan emellertid anföras för namnet Stockholms stad och län.

Sammanläggningen avser sålunda två självständiga enheter av länskaraktär,

och som en övergångsform kan det finnas anledning att välja ett helt nytt

namn. Det kan också möjligen väntas att länsindelningsutredningen kom­

mer att ta ställning till hur namnfrågorna slutligt bör lösas. Namnet Stock­

holms stad och län töreslås därför som ett övergångsvis använt namn.

Stockholm förutsätts bli residensstad i det nya länet.

Som en följd av vad nyss anförts föreslår den sakkunnige att den nya

länsmyndigheten får namnet länsstyrelsen i Stockholms stad och län.

I promemorian diskuteras också länschefens tjänstetitel.

Eftersom beteckningarna län och länsstyrelse föreslagits och eftersom — som

vidare framgår i det följande — en modifierad länsstyrelseorganisation

föreslås anses övervägande skäl tala för att en tjänst som landshövding

tinns i det nya länet liksom i andra län. Då emellertid tjänstetiteln överståt­

hållare har gammal hävd i huvudstaden och då till överståthållartjänsten

sedan gammalt är knutna åtskilliga uppdrag och göromål av olika slag, för­

ordar den sakkunnige att i blivande instruktion föreskrivs att landshövding­

en i Stockholms stad och län skall vara överståthållare i Stockholm.

Det förslag rörande organisationen i stort för den nya läns­

styrelsen som den sakkunnige lägger fram bygger på länsstyrelsernas nu­

varande organisation. Emellertid framhålls att uppgifterna (ärendemäng­

den) för den nya myndigheten blir så omfattande att denna organisations­

mall måste modifieras. Härvid måste också beaktas att storleken av den

personal som blir sysselsatt hos den nya länsstyrelsen blir utan motsvarighet

på andra håll inom länsstyrelserna och att en så stor personal på en läns­

styrelse ej torde ha förutsetts, när länsstyrelseorganisationen fastställdes

i början av 1950-talet.

Den sakkunnige framhåller att storstadsutredningens organisationsskiss

mött åtskilliga erinringar i fråga om antalet avdelningar, som har ansetts

böra ökas, samt i fråga om sektionsindelningen och sektionernas avdelnings-

tillhörighet. Med hänsyn härtill och till vad som under utredningsarbetet

har inhämtats beträffande länsförvaltnings- och landskontorsutredningar-

nas överväganden förordar den sakkunnige att särskilda avdelningar in­

Kungl. Maj. ts proposition nr 11 år 1961

17

rättas för planerings- och beredskapsuppgifterna samt för kamerala och

allmänna uppgifter. Inom den del av den nya länsstyrelsen, som inte kom­

mer att beröras av en framtida utbrytning av arbetsuppgifter från läns­

styrelserna, tillkommer — förutom nämnda nya avdelningar — länspolis­

chefens expedition. För de uppgifter som kan tänkas bli föremål för förslag

om utbrytning föreslås tre särskilda avdelningar, en för prövningsnämnds-

arbetet, en för taxeringsarbetet samt en för uppbörds- och dataarbetet.

Avdelningarna föreslås bli indelade på sektioner (motsvarande) enligt

följande.

Allmänna avdelningen: Överexekutorssektion, allmän sektion, socialsek­

tion.

Planeringsavdelningen: Utredningsenhet, plan- och byggnadssektion, na­

turvårdsenhet, väg- och trafiksektion.

Beredskapsavdelningen': Civilförsvarssektion, allmän beredskapssektion.

Kameralavdelningen: Kameralsektion, personal- och organisationssektion.

Prövningsnämndsavdelningen: Ingen sektions- eller motsvarande indel­

ning,

Taxeringsavdelningen: Sex taxeringskontor, taxeringsassistentgrupp, re­

visions-, varuskatte- och kupongskattekontor.

Uppbörds- och dataavdelning: Uppbördssektion, datasektion.

Den sakkunnige lämnar också förslag till fördelning av ärenden mellan

sektionerna. Förslaget grundas i största möjliga utsträckning på den

diarieplan som gäller för länsstyrelserna. Detta förhållande liksom valet av

organisationsform i allmänhet medför att förändringarna i fråga om ären­

denas fördelning mellan avdelningar och sektioner och beträffande organi­

sationen i stort blir mer märkbara vid jämförelse med överståthållaräm­

betets organisation än vid en jämförelse med den nuvarande länsstyrelsens

organisation.

I fråga om organisationen av länsstyrelsens ledning, fram­

håller den sakkunnige, pekade redan storstadsutredningen på att länschefen

i ett huvudstadslän får i viss mån särpräglade arbetsuppgifter i förhållande

till andra landshövdingars. I likhet med utredningen anser den sakkunnige

att en tjänst som souschef bör inrättas. Han framhåller att fördelningen

av de ledande funktionerna mellan landshövdingen och souschefen samt

frågan i vilka avseenden beslutanderätt skall ankomma på souschefen i

första hand får bero av vad som bestäms härom i arbetsordning eller eljest

inom den nya länsstyrelsen. Om souschef stjänsten emellertid skall få den

karaktär av »landshövding för den inre verksamheten» som är det främsta

skälet för dess inrättande, bör souschefen så långt möjligt inte bindas vid

andra beslutsfunktioner i löpande ärenden än sådana som har samband

med den inre ledningen av styrelsen och som landshövdingen inte förbehål­

ler sig att avgöra. Det förutsätts alltså att länsstyrelsen i stor utsträckning 1 2

Kungl. Maj.ts proposition nr

77

år 1967

1 Militärassistenten förutsätts bli placerad på avdelningen

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 saml. Nr 77

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1067

kommer att begagna sig av den möjlighet att ge beslutanderätt åt avdel­

ningscheferna som finns redan enligt gällande länsstyrelseinstruktion. Om

souschefens arbetsuppgifter utformas så får han också ställning som. biträ­

dande landshövding eller vice landshövding. Med hänsyn till att den nuva­

rande underståthållartjänsten enligt uppgift finns inskriven i olika dona­

tionsbrev eller stiftelseurkunder av annat slag föreslår den sakkunnige att

det övervägs att, på motsvarande sätt som i fråga om titeln överståthållare,

i instruktion skriva in tjänstetiteln underståthållare.

Den sakkunnige avvisar tanken att för den nya länsstyrelsen inrätta två

souschef stjänster. Han framhåller dock att det finns möjlighet att tilldela

en av avdelningscheferna uppgiften att svara för den lokalmässiga samord­

ningen i byggnad, där avdelning placeras utan att landshövding eller sous­

chef har sina tjänstelokaler där.

Avdelningscheferna vid den nya länsstyrelsen förutsätts få samma ställ­

ning och uppgifter som landssekreterarna och landskamrerarna i länen i

övrigt, nämligen att i princip direkt under länsstyrelsens ledning ha ansvaret

för och ledningen av verksamheten vid sina resp. avdelningar. Med hänsyn

till den avsevärda mängden ärenden och den stora personalen föreslås för

några av avdelningarna tjänster som biträdande avdelningschef. Den sak­

kunnige anser också att möjligheterna att delegera beslutanderätt från

avdelnings- till sektionschef bör utnyttjas i stor utsträckning.

Den sakkunnige grundar sina förslag om fördelning av ären­

dena på avdelningar och sektioner på nuvarande diarie-

planer och arbetsordningar för överståthållarämbetet och länsstyrelsen.

I denna del hänvisas till promemorian. Endast några för vissa avdelningar

och sektioner särskilda frågor skall beröras här.

Vid både överståthållarämbetet och länsstyrelserna förs enligt föreskrift

i passkungörelsen passregister. Dessa torde bli överflödiga när överföring­

en av det centrala registret till ADB-behandling om några år nått så långt,

att kontroll av tidigare passinnehav kan göras centralt. Den sakkunnige

föreslår att den nya länsstyrelsen i avvaktan härpå skall föra de båda hit­

tillsvarande registren vart för sig. Även skäl som har samband med till­

gången på lämpliga tjänstelokaler talar för detta. Det bedöms dessutom

mindre rationellt att med stor arbetsinsats åstadkomma ett sammanslaget

register när en omläggning av verksamheten är så nära förestående.

Den föreslagna sektionsindelningen på allmänna avdelningen innebär, att

överståthållarämbetets utlänningssektion inte får någon motsvarighet i den

nya organisationen. Den sakkunnige framhåller att sektionen är den till

arbetsvolym och personalantal minsta på kansliavdelningarna och att ök­

ningen av arbetsmängden vid en sammanslagning inte blir så stor att eu

särskild sektion är motiverad.

Den sakkunnige föreslår att på planeringsavdelningcn skall inrättas en

väg- och trafiksektion. På sektionen skall handläggas vissa ärenden som

Kungl. Maj.ts proposition nr 71 år 1967

It)

f. n. handhas dels inom överståthållarämbetct på första kansliavdelningens

allmänna sektion och på andra kansliavdelningens trafiksektion, dels på

länsstyrelsens planeringssektion. Sektionen saknar motsvarighet på läns­

styrelserna i övrigt.

Med hänsyn till vägärendenas samband med planeringsfrågorna diskute­

ras i promemorian att föra dem till plan- och byggnadssektionen. Då de

emellertid har närmare samband med vägtrafiken i allmänhet föreslås atl

de skall hänföras till trafiksektionen. Den sakkunnige framhåller att det får

ankomma på berörda sektionschefer och på avdelningschefen att tillse att

erforderlig samordning i sådana ärenden sker mellan plan- och byggnads­

sektionen och väg- och trafiksektionen.

Med hänsyn till önskvärdheten att samordna frågor som gäller planerings­

verksamhet har den sakkunnige övervägt om ärenden angående exempelvis

byggande av ålderdomshem, vissa hälsovårdsmål och vattenvårdsärenden

bör föras över från allmänna avdelningens socialsektion till planeringsav-

delningens plan- och byggnadssektion. Alla experter som samverkar med

länsstyrelsen och i sin verksamhet har anknytning till samhällsplaneringen

skulle på så sätt få endast en avdelning på länsstyrelsen att samarbeta med.

Den sakkunnige anser emellertid att dessa frågor bör lösas i ett sammanhang

för alla länsstyrelser varför länsförvaltningsutredningens förslag bör av­

vaktas.

Den sakkunnige erinrar också om att bilregistreringen håller på att ut­

redas och att förslag om genomgripande reformer kan förutses. Möjligen

kan som ett resultat av dessa förslag fordonsregistreringen vid länsstyrel­

serna komma att upphöra i början av 1970-talet. Den sakkunnige föreslår

därför liksom i fråga om passregistren att de båda bilregister som nu förs

vid överståthållarämbetet resp. länsstyrelsen t. v. hålls åtskilda. Arbets­

mängden vid vart och ett av registren torde vara större än vid andra bil­

register i landet och om de sammanförs uppkommer lokalsvårigheter och

andra svårbemästrade problem både handläggnings- och hanteringsmässigt.

Om registren förs åtskilda förutsätts att den nya länsstyrelsen skall arbeta

med både A- och B-nummerserierna. Den sakkunnige anser emellertid att

omregistrering mellan de båda registren på grund av flyttning t. ex. från

Stockholm till annan ort i det nya länet inte skall behöva ske, vilket med­

för en minskning av arbetsvolymen.

I promemorian diskuteras också hur planeringsrådet i det nya länet skall

sammansättas. I Stockholms län består rådet — liksom i övriga län —

av nio ledamöter. Fyra av dem är utsedda av Kungl. Maj :t och de övriga fem

av landstinget. I län där landstingsfria städer ingår utses tre av de fem

kommunalvalda ledamöterna av landstinget och två av staden. För Stock­

holm finns f. n. inte något planeringsråd. Med hänsyn till den stora be­

folkningen i det nya länet och till de särskilt omfattande och svårbedöm­

bara samhällsplaneringsproblemen där föreslår den sakkunnige att an-

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1967

talet kommunalvalda ledamöter i planeringsrådet i länet skall vara något

större än i länen i övrigt. Landstinget och staden föreslås skola utse fyra

ledamöter var, och Kungl. Maj :t som hittills i Stockholms län fyra.

Länspolischefens expedition föreslås med oförändrade uppgifter bli över­

flyttad från den nuvarande länsstyrelsen i Stockholms län. Någon ändring

i uppgiftsfördelning och ställning mellan polischefen i Stockholms polis­

distrikt och länspolischefen föreslås inte.

Den sakkunnige erinrar om att redan storstadsutredningen föreslog in­

rättande av en personalsektion och att utredningen anförde härom.

I ett verk med den storlek det här blir fråga om torde det föreligga ett

särskilt uttalat behov av en samlad överblick över samtliga enheters perso­

nal exempelvis i samband med förslag till personalstater, frågor angående

omflyttning av personal för utjämning av mera långvariga ojämnheter i

arbetsbelastningen, utnyttjandet av vakanta tjänster m. m. Härtill kommer

ätt en betryggande beredning av personalärenden ställer krav på goda in­

sikter i det stora komplex av författningar och föreskrifter, som reglerar

Iönetekniska frågor och spörsmål i övrigt beträffande personalens anställ­

ningsvillkor. Det minsta totala behovet av sådan expertis uppkommer, om

den samlas i en gemensam enhet.

I personalfunktionen ingår åtskilliga rent rutinmässiga göromål, t. ex.

registrering av vissa data om personalens tjänstgöringsförhållanden. Dy­

lika göromål torde fullgöras mest effektivt om de samlas i en enhet. Därige­

nom torde det vara möjligt att uppnå erforderliga arbetsmängder för spe­

cialisering och eventuellt mekanisering. Ett på detta sätt koncentrerat sy­

stem för beredning av och service i personalfrågor kräver klara och säkra

interna kommunikationer.

' Ratiönaliseringsfrågor inom myndigheterna uppmärksammas bl. a. ge­

nom att en eller flera tjänstemän utsetts att såsom organisationsföredra-

gande, vid sidan av vanliga arbetsuppgifter ägna sig åt sådana frågor.

Löpande torde bland dessa frågor aktualiseras spörsmål rörande lokalplane­

ring, lokaldisposition, kontorsutrustning och andra kontorstekniska hjälp­

medel, gemensamma serviceanordningar och kontorsrutiner in. in. För lös­

ningen av problem av denna art fordras icke sällan mer eller mindre om­

fattande utredningar. Det kan ifrågasättas om det icke vid en länsmyndig­

het för Stockholm och Stockholms län finns tillräckligt arbetsunderlag av

nämnd karaktär för att heltidssysselsätta befattningshavare för biträde åt

vederbörande organisationsföredragande med placering i personalsektionen.

Den sakkunnige förordar med hänsyn till den nya länsstyrelsens storlek

att störstädsutredningens förslag i detta avseende genomförs. Till arbets­

uppgifter för den föreslagna personal- och organisationssektionen hänför

den sakkunnige också frågor som har samband med introduktion och ut­

bildning av länsstyrelsens personal. För rationaliseringsfrågorna föreslås

särskilda tjänstemän som skall ersätta de nuvarande organisationsföredra-

gatulena.

Den;; föreslagna prövningsnämndsavdelningen, som är ny i förhållande

till störstädsutredningens organisationsskiss, föreslås skola handlägga de

Kungl. Maj:ts proposition nr

77

år 1967

21

ärenden som nu behandlas på överståthållarämbetets och länsstyrelsens

prövningsnämndskanslier.

Med hänsyn till det betydande antalet prövningsnämndsmål vid de båda

myndigheterna anser den sakkunnige att en tjänst som chef sdomare och

fem domartjänster bör inrättas. Detta innebär en ökning med två domare

tjänster i förhållande till nuläget.

För den nya länsstyrelsens taxeringsavdelning föreslås sex taxeringskon-

tor. Den sakkunnige förordar att grunderna för fördelning mellan dem av

ärenden i taxeringsverksamheten skall bestämmas av länsstyrelsen. Denna

bör också själv besluta om fördelningen av verksamheten mellan konto­

ren skall ske efter funktionella eller geografiska grunder.

Personal- och anslagsberäkningar

Den sakkunniges promemoria innehåller i två bilagor — till vilka jag

får hänvisa — ett förslag till fullständig personaluppsättning för den nya

länsstyrelsen. Vid personalberäkningen har de uppgifter angående den nu­

varande personalens fördelning som överståthållarämbetet och länsstyrel­

sen i Stockholms län lämnat i sina anslagsframställningar för budgetåret

1967/68 tagits som utgångspunkt. Dessutom har från personal hos de båda

myndigheterna inhämtats uppgifter om uppskattad tidsåtgång för olika

arbetsuppgifter. Med ledning av dessa uppgifter och vad i övrigt iphäm-

tats har den sakkunnige beräknat antalet tjänster hos den nya länsstyrelsen

och inplacerat dessa på de olika arbetsenheterna. Diariestatistik har. peks.å

genomgåtts och i flera fall lagts till grund för personalberäkningarna.

Vid beräkningen av personalbehovet har den huvudprincipen tilläinpats,

att tjänsterna vid de båda myndigheterna förts samman till de enheter i den

nya organisationen till vilka de enligt uppgifter om tjänstemännens huvud­

sakliga sysselsättning hör. Dessutom har de personalökningar beaktats, som

överståthållarämbetet föreslagit i fråga om taxeringsorganisationens. ut­

byggnad och som grundar sig på 1963 års riksdags principbeslut härom

(prop. 1963: 99). Vidare har förutsatts, att uppbörds- och datasektionerna

blir utbyggda med den personal som har tagits upp i centrala folkbokfö­

rings- och uppbördsnämndens förslag till anslagsberäkningar för budget­

året 1967/68. Den sakkunnige utgår också från att den regionala naturvårds-

organisationen byggs ut i enlighet med statskontorets utredning om om­

organisation av naturvårdsverksamheten. De förändringar som kan följa

av prövningen av de båda verkens anslagsframställningar för budgetåret

1967/68 har den sakkunnige däremot inte beaktat vid personalberäkningarna.

Totalt omfattar förslaget 1 003 tjänster, vartill kommer tillfällig arbets­

kraft (ca 200 årsarbetskrafter).

Lokalfrågor

Den sakkunnige framhåller att den nya länsstyrelsens storlek jämte önsk­

värdheten att sammanslagningen sker så snart som möjligt har nödvän­

22

Kungl. Maj.ts proposition nr

77

år 1967

diggjort lokalplanering med i första hand de lokaltillgångar som disponeras

f. n. Samråd har härvid ägt rum med byggnadsstyrelsen.

En utgångspunkt för lokalplaneringen har varit, att den nya länsstyrel­

sen så långt möjligt måste samlas på två håll på så sätt att den nuvarande

länsstyrelsens lokaler i kvarteret Björnen används för huvuddelarna av

allmänna, planerings-, beredskaps- och kamerala avdelningarna samt läns­

polischefens expedition och att skattehuset disponeras för prövningsnämnds-,

taxerings- samt uppbörds- och dataavdelningarna. Om så sker blir en even­

tuell framtida utbrytning av de tre sistnämnda avdelningarna möjlig att

genomföra utan större lokalmässiga olägenheter.

För att skattehuset skall kunna disponeras på föreslaget sätt fordras

emellertid att de kontorslokaler, som där disponeras av andra myndigheter

än överståthållarämbetet, friställs för den nya länsstyrelsen och att dessa

myndigheter får lokaler på annat håll. Den sakkunnige upplyser att för en

av dessa myndigheter, kronofogdemyndigheten i Stockholm, undersökningar

om nya lokaler pågår under medverkan av myndigheten själv och bygg­

nadsstyrelsen, som också utfäst sig att medverka till en lösning av de övriga

lokalfrågor som har samband med den nya länsstyrelsens tillkomst.

Synpunkter beträffande övriga länsorgan

Den sakkunnige framhåller att — som tidigare angetts — vissa statliga

regionala organ av »nämndkaraktär» förut vid olika tillfällen har förts sam­

man till gemensamma organ för staden och länet och att sammanläggningen

av Stockholms stad och län till ett län med en länsstyrelse får ses som en

naturlig följd av denna utveckling. De sammanslagningar som redan har

gjorts har främst motiverats av behovet av samordning och enhetlig ledning

av olika statliga uppgifter inom samhällsplaneringens område.

Den sakkunnige anser det vara naturligt och följdriktigt att om den före­

slagna länsstyrelsen inrättas, den — liksom övriga länsstyrelser — så långt

möjligt för varje verksamhetsområde får ett expertorgan eller en läns­

myndighet att samarbeta med. Ett fortsatt sammanförande av de statliga

regionala organen förutsätts också bli till fördel för verksamheten inom

deras olika kompetensområden.

Från denna utgångspunkt finner den sakkunnige det i första hand önsk­

värt, att ett länsarkitektkontor och en vägförvaltning inrättas ined kompe­

tens över hela det nya länet. Motsvarande sammanläggningar bör emellertid

övervägas också i fråga om övriga expertorgan som ännu inte förts samman.

Remissyttrandena

Alla remissinstanser som går in på frågan om behovet av sam-

manslagning av överståthållarämbetet och länssty­

relsen i Stockholms län tillstyrker sammanslagningen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1967

23

Överståthållarämbetet framhåller, att behovet av en samordning av läns­

förvaltningen inom Stockholms-regionen nu allmänt vitsordas. Att förslag

om samordning av överståthållarämbetet och länsstyrelsen har lagts fram

och preciserats först så sent beror inte på att denna samordning skulle vara

mindre betydelsefull än andra sammanslagningar som redan har genom­

förts. Anledningen till eftersläpningen har snarare varit ett motstånd av

psykologisk art. Det kan nu anses övervunnet. Avsaknaden av en enhetlig

länsadministration är en påtaglig brist med hänsyn både till de statliga

intressen som skall tillgodoses och till intresset av att de kommuner som

finns inom området har en länsmyndighet att ta kontakt med i frågor av

interkommunal karaktär. Härtill kommer att den förskjutning som pågår

i befolkningshänseende mellan staden och länet gör det angeläget att jämna

ut olikheterna i arbetsbelastningen mellan de båda myndigheterna.

Länsstyrelsen i Stockholms län framhåller, att det sedan några år är en

allmänt omfattad mening att Stockholms län och Stockholms stad bör slås

samman till en gemensam länsenhet.

De frågor som hänger samman med samhällsplaneringen behandlas när­

mare av Stockholms läns landstings förvaltningsutskott, som framhåller

att Stockholmsregionen under lång tid oavbrutet har utvecklats till eu

större och alltmer integrerad näringsgeografisk enhet. Denna utveckling

fortsätter och regionen växer kvantitativt snabbare än man tidigare har

räknat med. Intressegemenskapen blir starkare och de olika delarna därige­

nom alltmer beroende av varandra. Arbetsmarknadsmässigt, kommunika-

tionsfekniskt och i fråga om företagslokalisering, bostadsförsörjning, sjuk­

vård, översiktlig bebyggelseplanering, försörjning med vatten och avlopp,

i väsentliga delar undervisning, annan kulturell verksamhet och friluftsliv

griper regionens olika delar oupplösligt in i varandra. I det praktiska hand­

landet har man inom den privata och den offentliga sektorn tvingats att

söka anpassa organisation och arbetsformer efter dessa förhållanden. Inom

den offentliga sektorn har anpassningen huvudsakligen redan skett på det

kommunala området, medan i fråga om statliga organ en viss mindre an­

passning till den angivna utvecklingen skett. Denna anpassning — på ar­

betsmarknadens, bostadsförsörjningens och skolväsendets områden — har

otvivelaktigt varit till fördel för verksamheten inom dessa avsnitt. I övrigt

råder i fråga om statlig administration i regionen en klyvning, som är otids­

enlig och försvårar handläggning av ärenden av betydelse för regionens ut­

veckling och liv. Begreppet samhällsplanering bör i hithörande samman­

hang fattas i vidsträckt betydelse och inte enbart som planering i byggnads­

lagstiftningens mening. All verksamhet inom regionen som rör interkom­

munal samverkan är att anse som eller innefattar samhällsplanering. Ut­

skottet anser därför i likhet med den sakkunnige att det är önskvärt att

garantier erhålls för enhetlighet vid bedömningen av sådana ärenden inom

den statliga regionala administrationen. En sådan behandling och samord-

24

ning av samhällsplaneringsärenden kan inte uppnås, så länge frågor som

är gemensamma för regionen handläggs av två länsadministrationer.

Stadskollegiet i Stockholm och borgarrådsberedningen konstaterar att

stadens myndigheter enhälligt har tillstyrkt förslaget om sammanslagning.

Även medicinalstgrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, byggnads­

styrelsen, kammarkollegiet, statskontoret, lantbruksstyrelscn, lantmäteri-

styrelsen, statens naturvårdsnämnd, arbetsmarknadsstyrelsen, bostadsstyrel-

sen och länsstyrelsen i Malmöhus län tillstyrker sammanslagningen, fler­

talet efter att ha framhållit olägenheterna på samhällsplaneringens område

av uppdelningen av staden och länet.

I fråga om polisväsendet framhåller rikspolisstyrelsen att de erfarenheter,

som numera vunnits, bestyrker att uppenbara möjligheter att åstadkomma

en mer funktionell lösning av polisdistriktsindelningen följer av en sam­

manslagning. Polisverksamheten kan göras betydligt mer effektiv om de

helt onaturliga gränserna mitt inne i tätbebyggelsen kan undanröjas.

Överbefälhavaren anför att en gemensam länsadministration är en klar

fördel från totalförsvarssynpunkt. Samverkan mellan länsstyrelsen och

berörda försvarsområdesbefälhavare underlättas i flera avseenden, sam-

verkansvägarna i fred och krig kommer att sammanfalla och civila för-

svarsärenden inom Stockholmsregionen kommer att avgöras av en läns­

myndighet.

I fråga om de verksamheter som i länsstyrelserna handhas på landskon­

toren framhåller landskonlorsutredningen, att åtskilligt står att vinna ge­

nom en sammanslagning. Även på skatteområdet innebär nämligen splitt­

ringen på två myndigheter allvarliga olägenheter i form av försvårad taxe-

ringskontroll, dubbelarbete m. m. Riksrevisionsverket och exekutionsväsen­

dets organisationsnämnd anser att en sammanslagning kan medföra bety­

dande fördelar beträffande exempelvis tillsynen över skatteindrivningen.

Det är sålunda mycket vanligt, att kronofogdemyndigheter i länet begär

handräckning i Stockholm för uttagande av skatter och omvänt.

I fråga om tidpunkten för sammanslagningen förordar

37 av de 40 remissinstanser som berört frågan att denna sker den 1 januari

1068. Till de remissinstanser som uttalar sig för sammanslagning den

1 januari 1968 eller lämnar förslaget härom utan erinran hör rikspolissty­

relsen, medicinalstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, kammarkol­

legiet, statskontoret, kammarrätten, riksrevisionsverket, CFU, civilförsvars-

styrelsen, överståthållarämbetet, Stockholms stadskollegium, polischefen i

Stockholms polisdistrikt, vägförvaltningen och överlantmätaren i Stock­

holms län, länsförvaltnings- och landskontorsutredningarna, TCO och SACO.

I flera fall åberopas att sammanslagningen är så angelägen, att den inte

bör anstå eller att den bör genomföras som en etapplösning på väg mot

den anordning av länsförvaltningen som kan bli resultatet av länsförvalt­

nings- och landskontorsutredningarnas arbete.

Kungl. Maj:ts proposition nr

77

år 1961

26

Kungl. Mnj:ts proposition nr 77 år 1967

samband med naturvårds- och friluftsplaneringen för regionen, behandlingen

på länsplanet av regionplanerevisionen, medverkan vid slutförande av på­

gående planeringar för kommunsammanläggningar, uppläggning av inves­

terings- och ekonomisk planering, lokaliseringsplanläggning m. m. För det

andra har den sakkunnige inte tagit hänsyn till de funktions- och organisa-

tionsändringar som kan förutses bli resultatet av länsförvaltnings- och lands-

kontorsutredningarna. Den nyorganiserade gemensamma länsstyrelsen

måste därför redan efter några år organiseras om. För det tredje medför

eu sammanslagning redan den 1 januari 1968 att man inte kan beakta de

avvägningar mellan statliga och kommunala funktioner som nu övervägs

i samband med utredningen om storlandstinget. För det fjärde efterlyser

länsstyrelsen en ordentlig funktionsanalys och organisationsundersökning.

För det femte måste den föreslagna sammanläggningen föra med sig åtskil­

liga lokalmässiga improvisationer, eftersom ett nytt landsstatshus inte kan

bli färdigt den 1 januari 1968. Länsstyrelsen förordar därför i princip den

1 juli 1969 som lämplig tidpunkt för sammanslagningen. Med tanke på

sommarsemestrarna föreslår länsstyrelsen emellertid att tiden något jäm­

kas, förslagsvis till den 1 oktober 1969. Länsstyrelsen framkastar att det

efter ytterligare överväganden kan visa sig praktiskt att genomföra sam­

manläggningen i etapper så att skattesidan organiseras gemensamt för

staden och länet vid en tidigare tidpunkt än hösten 1969.

En ledamot av ptaneringsrådet i Stockholms län har i särskilt yttrande

ifrågasatt om hela sammanläggningen kan genomföras på en gång redan

den 1 januari 1968 och ansluter sig hellre till tanken att man med början

den 1 januari 1968 etappvis genomför sammanläggningen med syfte att

senast den 1 oktober 1969 ha den helt genomförd. — Eu annan ledamot av

ptaneringsrådet anför att sammanslagningen bör ske i ett sammanhang den

1 januari 1968 och åberopar härför att sammanslagning tidigare har skett av

bl. a. arbetsnämnden utan större problem.

Samma mening i fråga om tiden för sammanslagningen anför avdelnings­

cheferna och länspolischefen vid länsstyrelsen i Stockholms län, vilka re­

serverat sig mot länsstyrelsens yttrande. De åberopar att en senare samman­

slagning med hänsyn till befolkningsökningen i länet måste medföra en

avsevärd utbyggnad av länsstyrelsens personal och att enligt den sakkunni­

ges bedömande ett genomförande av länsindelnings-, länsförvaltnings- och

landskontorsutredningarnas förslag inte försvåras.

Stockholms läns landstings förvaltningsutskott anför att en enhetlig be­

handling och samordning av samhällsplaneringsärenden — till den del de

ankommer på statliga myndigheter — inte kan nås, så länge frågor som är

gemensamma för regionen måste handläggas av två länsmyndigheter. En

ändring som svarar mot regionens behov bör ske. Det torde emellertid inte

kunna undvikas, att kontakten mellan den nya länsstyrelsen och de kom­

munala regionala organen inte kan bli lika omedelbar och enkel som i ett

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1967

27

mindre län. Värdet av denna kontakt motiverar att sammanläggningen inte

sker tidigare än annan regional samverkan ställer anspråk på och vid sådan

tid att en naturlig anpassning till den regionala indelningsändringen på

kommunal sida — bildandet av storlandstinget — kan ske. Utskottet föreslår

därför att sammanläggningen sker den 1 juli 1969.

SB, som i princip anser att genomförandet bör ske så snart som möjligt,

förordar den 1 juli 1968 som lämpligt datum. Som skäl för att välja denna

tidpunkt åberopas att en organisationsundersökning av taxeringsverksam-

heten bedöms böra ske före sammanslagningen.

Den sakkunniges förslag att den nya länsmyndigheten skall organiseras

som en länsstyrelse i ett län och att den skall heta länsstyrelse

biträds allmänt av de remissinstanser som uttalat sig i denna fråga. I fråga

om länets namn råder emellertid delade meningar. Förslaget i pro­

memorian att länet skall heta Stockholms stad och län tillstyrks av bl. a.

överståthållarämbetet och Stockholms stadskolleginm.

För iänsnamnet Stockholms län uttalar sig överbefälhavaren, kammar­

kollegiet, statskontoret, riksskattenämnden, exekutionsväsendets organisa-

tionsnämnd, länsstyrelsen i Stockholms län och Stockholms läns landstings

förvaltningsutskott. Kammarkollegiet finner det av den sakkunnige före-

Islagna namnet otympligt och missvisande och menar att namnet Stock­

holms län efter en sammanslagning blir mer befogat än f. n., eftersom Stock­

holms stad kommer att ingå i länet och vara dess residensstad. Liknande

skäl anför riksskattenämnden, som finner att möjligheten att förenkla

namnet på den nya myndigheten bör tillvaratas. Länsstyrelsen i Stockholms

län framhåller att det föreslagna Iänsnamnet är en förkortning som full­

ständigt skulle lyda Stockholms stad och Stockholms län. Det måste anses

ologiskt att i ett länsnamn inrymma ett kommunalt begrepp. Viktigare är

åt! det vore psykologiskt olyckligt att på detta sätt markera en tudelning

av den nya länsenheten i strid mot sammanläggningens huvudsyfte, som

är att skapa ett län för den region som staden och länet utgör.

I fråga om länsled ningen lämnas den föreslagna dubbleringen

av länschefsfunktionen utan erinran av alla remissinstanser som har gått

in på organisationen av den nya länsstyrelsen. Statskontoret finner att frå­

gan om en tillfällig förstärkning av den administrativa ledningen — ex­

empelvis genom dubblering av souschefsbefattningen — bör övervägas ii

samband med förberedelserna för den nya organisationen med hänsyn till

verksamhetens omfattning och huvudsakliga fördelning på två skilda lokal­

enheter. Landskontor sutredning en anser också att lokalspridningen kom­

mer att medföra problem. Emellertid menar utredningen att det knappast

finns anledning att av detta eller andra skäl ha två souschefer. I stället

kan uppdras åt eu av avdelningscheferna att som platschef svara för lokal-

mässig samordning och att ha tillsyn över viss gemensam personal.

Flertalet remissinstanser lämnar de föreslagna tjänstetitlarna för läns-

chefen och souschefen utan erinran. Överståthållarämbetet framhåller ati

tjänstetiteln överståthållare har gamla och starka traditioner. Om överståt­

hållarämbetet försvinner finns det desto starkare skäl — även praktiska —

att låta överståthållarnamnet leva kvar i tjänstetiteln för den nye länschefen.

Om länschefen benämns överståthållare bör souschefen ha titeln underståt­

hållare. Även Stockholms stadskollegium anser att länschefen bör ha tjänste­

titeln överståthållare.

TCO anser däremot att förslaget att bibehålla tjänstetitlarna överståthål­

lare och underståthållare inte är tillräckligt motiverat. Riksskattenämnden

finner det opraktiskt att behålla en särskild tjänstetitel för en av länsche­

ferna. Även Stockholms läns landstings förvaltningsutskott och länsstyrelsen

i Stockholms län anser att länschefen bör kallas landshövding.

Den föreslagna a v del ningsin delningen tillstyrks av de remiss­

instanser som har berört frågan. Länsförvaltningsutredningen anför att

organisationsförslaget har utarbetats i nära kontakt med utredningen och

utformats så att övergång till den nya organisation som utredningen kom­

mer att föreslå kan ske på ett smidigt sätt. Landskontor sutredning en vits­

ordar att förslaget rimmar väl också med dess planer och kan underlätta

deras genomförande.

I fråga om ärendefördelningen på de olika avdelningarna framförs vissa

synpunkter. Sålunda erinrar länsstyrelsen i Stockholms län om att social­

sektionen på allmänna avdelningen har väsentliga uppgifter på samhälls­

planeringens område, särskilt inom hälsovården men även i fråga om byg­

gande av ålderdomshem. Samordningen underlättas f. n. genom att social­

sektionen, planeringssektionen och länsutredardetaljen tillhör samma av­

delning och lyder under samma avdelningschef. Den kommer att försvåras

om socialsektionens planeringsärenden förs till en avdelning och samhälls-

planeringsärendena i övrigt till en annan.

Överståthållarämbetet föreslår att de polisärenden av fredskaraktär som

nu handläggs vid andra kansliavdelningen och landskansliets allmänna

sektion tillsammans med vissa andra ärenden förs över från allmänna till

beredskapsavdelningen. Detta motiveras bl. a. av önskemålet att avlasta

allmänna sektionen. Även brandärenden bör enligt ämbetet föras över till

beredskapsavdelningen.

Statskontoret anser att den föreslagna kameralavdelningen kan väntas

främja samordningsverksamheten inom den nya länsstyrelsen, medverka

till en smidig intern administration och ge förutsättningar för en aktivering

av bl. a. personal- och rationaliseringsfrågorna. Överståthållarämbetet häl­

sar med tillfredsställelse tillkomsten av en personal- och organisationsenhet.

Genom den skapas större möjligheter än tidigare att föra en aktiv och tids­

enlig personal- och organisationspolitik, inte minst i fråga om rekrytering

och utbildning av personal.

Landskontorsutredningen erinrar om att prövningsnämndens kansli i

28

Kungl. Maj.ts proposition nr

77

år 1967

29

länsstyrelseorganisationen är inordnad i kameralsektionen. Med dess egent­

liga arbetsuppgifter har prövningsnämndsarbetet emellertid inte några

egentliga beröringspunkter. Med hänsyn till vikten och omfattningen av

prövningsnämndsverksamheten finns all anledning att ha denna organise­

rad i en avdelning. Kammarrätten framhåller att prövningsnämnden och

dess kansli måste erhålla helt andra dimensioner än som kommer i fråga

inom andra län. Redan med hänsyn härtill ter det sig naturligt att för pröv-

ningsnämndsärendena inrättas en särskild avdelning. Detta är också ägnat

att stryka under prövningsnämndens särskilda och i förhållande till läns­

styrelsen oberoende ställning som rättsvårdande och dömande organ.

Både statskontoret och centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden

tillstyrker att en uppbörds- och dataavdelning bildas.

Den sektionsindelning som den sakkunnige förordat lämnas utan

erinran av flertalet remissinstanser. I en del fall görs emellertid erinringar

beträffande sektions sammansättning i fråga om ärendegrupper, handlägg­

ningen av ärenden på sektionerna osv. Sålunda framhåller väg- och vatten-

bgggnadsstgrelsen vägärendenas samband med planeringsfrågorna. Enligt

den nya organisationen av väg- och vattenbyggnadsverket väntas vägväsen-

dets engagemang i samhällsplaneringsfrågorna öka i betydande omfattning

och samarbetet i kontakterna mellan länsstyrelsen och verket bli större än

f. n. Det vore därför från verkets synpunkt fördelaktigt om alla de ärenden

som berör verket kunde handläggas på samma sektion. Med hänsyn till den

vikt styrelsen tillmäter planeringsfrågorna bör det övervägas om inte alla

frågor som berör vägväsendet bör föras till plan- och byggnadssektionen.

Även TCO, SR och vägförvaltningen i Stockholms län anser att vägärendena

har större samband med plan- och byggnadssektionen än med väg- och]

trafiksektionen.

Landskontorsutredningen anser att prövningsnämnden i det nya länet

bör arbeta på fem avdelningar. Antalet ledamöter i nämnden bör vara tjugo

med lika många suppleanter.

Antalet taxeringskontor på taxeringsavdelningen motiveras enligt riks­

skattenämndens mening av antalet mål vid de nuvarande prövningsnämn-

derna. Frågan om lämpligheten att fördela arbetsuppgifterna på de olika

kontoren efter funktionell eller annan grund bör närmare utredas. Riks­

skattenämnden anser emellertid att en funktionell indelning är den mest

rationella. Nämnden anser också att det föreslagna revisionskontoret bör

uppdelas i fyra revisionskontor med hänsyn till det stora antal tjänstemän

som kommer att tjänstgöra där. SR har inte något att erinra mot föreslagen

indelning på sex taxeringskontor. I fråga om revisionskontoret föreslår

också SR uppdelning på fyra kontor. SACO har samma uppfattning.

Överståthållarämbetet finner den sakkunniges personalberäk­

ningar realistiskt grundade. Nuvarande personalknapphet och expansionen

i området medför i varje fall att överskott på personal inte uppkommer. Or-

Kungl. Maj.ts proposition nr

77

år 1907

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1967

ganisationen bör emellertid vara elastisk. Möjligheterna till omdisposition

av tjänster inom avdelningarna bör inte begränsas, utan verksledningen bör

få möjlighet att utjämna olikheter i arbetsbelastningen.

Storstockholmsdelegationen och Stockholms läns landstings förvalt­

ningsutskott betonar angelägenheten av att den nya länsstyrelsen får re­

surser som är tillräckliga för snabb och rationell handläggning av de många

ärenden som blir av betydelse för länet.

Med hänsyn till den pågående befolkningstillväxten anser SACO att ett

absolut minimum i fråga om personalstyrka erhålls när överståthållar-

ämbetets och länsstyrelsens nuvarande personal på föreslaget sätt läggs

samman. TCO finner det svårt att bedöma personalbehovet men ifrågasätter

behovet av så många juristtjänster inom länsstyrelsen. Mot bakgrunden av

att drygt 15 % av personalstyrkan utgörs av tillfällig arbetskraft är det

bckså angeläget att avlöningsmedel ställs till förfogande så att fasta an­

ställningsformer erhålls i den utsträckning som fordras för en fast per­

sonaluppsättning. SB framhåller att organisationens tillstyrkan av försla­

get inte innebär att man tagit ställning till frågan om olika personalkate­

goriers kvalifikationer på alla punkter tas tillvara på bästa sätt. SR förut­

sätter att dessa frågor ägnas uppmärksamhet under utredningsarbetet inom

hela länsadministrationen.

Riksarkivet anser att en tjänst som arkivvårdare måste inrättas.

Statskontoret finner det ändamålsenligt att heltidsanställd personal före­

slagits på personal- och organisationssektionen för den interna rationalise­

ringen. TCO anser också att förslaget härom går i rätt riktning men menar

att den föreslagna personalen inte kommer att förslå.

Landskontor sutredning en påpekar att förslaget i fråga om personalen

på prövningsnämndsavdelningen innebär en utökning av den personal som

f. n. hos överståthållarämbetet och länsstyrelsen sysselsätts med dömande

uppgifter. Med nuvarande årliga måltillströmning motsvarar personaltill­

delningen mellan 5 000 och 6 000 mål per ordförande i prövningsnämnden.

Trots personalökningen blir sålunda arbetsbelastningen stor och antalet

ordförande bör därför i varje fall inte vara lägre än som har föreslagits.

Samma uppfattning har riksskattenämnden. I fråga om taxeringsavdel-

ningen anser nämnden dels — liksom SR — att den tjänst i taxeringsin-

tendentgraden som f. n. finns vid överståthållarämbetets skatteavdelning

för bl. a. samordning av åtalsärenden bör behållas i den nya organisationen,

dels att ännu en tjänst i samma grad bör inrättas vid bolagstaxeringskonto-

ret och dels att en tjänst som chef för taxeringsassistentgruppen bör in­

rättas. Också SACO anser att det finns behov av en eller flera chefer för

taxeringsassistentgruppen.

CFU räknar med att en sammansmältning av de två datasektionerna till en

arbetsenhet kommer att minska personalbehovet. Den kalkyl som nämnden

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1967

31

har gjort och som personalberäkningarna grundar sig på är emellertid

osäker och erfarenhet saknas ännu hell av datasystemet i stordrift. I fråga

om personalbehovet på uppbördssektionen är det också vanskligt att med

större exakthet ompröva personalberäkningen. Denna bör därför kunna

godtas.

Den föreslagna sammansättningen av planering srådet tillstyrks

eller lämnas utan erinran av byggnadsstyrelsen, länsstyrelsen i Stockholms

län, Stockholms stadskollegium och Stockholms läns landstings förvalt­

ningsutskott.

Frågan om tj änstelokaler för den nya länsstyrelsen tas upp av

en del centrala myndigheter — CFU, exekutionsväsendets organisations-

nämnd och riksarkivet.

Länsstyrelsen i Stockholms län anför att lokalsplittringen för länsnämn-

der och expertförvaltningar är besvärligare än åtskillnaden mellan överståt-

hållarämbetets och länsstyrelsens expeditioner. Även om lokalfrågorna

redan nu måste påkalla vissa partiella omflyttningar blir dessa av en annan

natur än de som följer vid en sammanslagning. Landskamreraren i länet

anför i sin reservation mot länsstyrelsens beslut att lokalfrågorna bör kun­

na lösas på ett godtagbart sätt om förslaget genomförs. Den utflyttning av

länsstyrelsens datasektion till skattehuset som redan har beslutats utgör

ett starkt skäl för en överflyttning dit av taxerings- och uppbördssektioner-

na och av prövningsnämndens kansli. Med hänsyn till samarbetet mellan

uppbörds- och datasektionerna är det angeläget att de placeras i anslutning

till varandra.

I fråga om författningsändringar in. in. framhåller kam­

markollegiet att en sammanläggning av staden och länet inte kräver någon

grundlagsändring med hänsyn till innehållet i 46 § regeringsformen.

Socialstyrelsen förklarar att styrelsen inte systematiskt gått igenom gäl­

lande författningar för att undersöka vilka författningsändringar som blir

nödvändiga som en konsekvens av sammanslagningen. Det kan emellertid

ifrågasättas om inte — utom i kungörelsen den 9 december 1960 (nr 719 )

om rikets indelning i socialvårdskonsulentdistrikt och i nykterhetsvårds-

lagens den 27 juli 1954 (nr 579) 3 § — ändring i 56 § barnavårdslagen den

29 april 1960 (nr 97) fordras. Barnhemsplaner fastställs f. n. särskilt för

Stockholms stad och Stockholms län. Polischefen i Stockholms polisdistrikt

anför att det i och för sig kan vara tilltalande att då ärendefördelningen

mellan polismyndigheten i Stockholm och den nya länsstyrelsen övervägs

tillämpa samma lösningar som befunnits ändamålsenliga inom länsadmi-

nistrationen i övrigt. Enhetlighetskravet bör bli bestämmande endast i fall

då skälen för den ena eller andra lösningen kan anses någorlunda likvärdiga.

Byggnadsnämnden i Stockholm erinrar om att överståthållarämbetet enligt

gällande ordning utövar tillsyn i fråga om fastighetsregisterväsendet, som

32

inkluderar namn- och adressfrågor. Länsstyrelserna tar regelmässigt ej

befattning med sådana ärenden, varför hela handläggningsproceduren och

hithörande författningar bör ses över.

I anslutning till vad den sakkunnige anfört angående länsa d m i n i-

strationen i övrigt påpekar socialstyrelsen att indelningsändringen

inte påverkar socialvårdskonsulentens verksamhet, eftersom första social-

vårdskonsulentdistriktet omfattar Stockholms stad samt Stockholms och

Uppsala län. I fråga om länsnykterhetsnämndsverksamheten finns för

Stockholms stad inte någon länsnykterhetsnämnd. Styrelsen anser att

uppdelningen mellan Stockholms stad och län i detta avseende bör bestå.

Medicinalstyrelsen stryker under att principen att den nya länsstyrelsen för

varje verksamhetsområde skall ha ett länsorgan eller en länsmyndighet att

samverka med bör tillämpas också i förhållandet länsläkaren—förste stads­

läkaren, mellan vilka i olika sammanhang samarbete förekommer över de

regionala gränserna. Det torde knappast erbjuda större svårigheter att in­

lemma förste stadsläkarens omfattande länsläkaruppgifter i länsläkaror-

ganisationen om vid sammanslagningen organisationen förstärks med stat­

liga tjänstemän. Också Administrativa läkares förening och länsläkaren i

Stockholms län anser att den nyss nämnda principen bör tillämpas i fråga

om länsläkarorganisationen. Veterinärstyrelsen konstaterar att tillkomsten

av den nya länsstyrelsen från veterinäradministrativ synpunkt innebär

att förhållandena i det nya länet blir desamma som i andra län. Länsveteri­

nären i det nya länet får en viss ökning i arbetsbördan genom att vissa upp­

gifter enligt allmänna veterinärinstruktionen och djurskyddslagen, som nu

sköts av förste stadsveterinären i Stockholm, kommer till.

Väg- och vattenbgggnadssiyrelsen framhåller att, om en vägförvaltning

inrättas med samma kompetens som i länen i övrigt, detta skulle innebära

att det direkta inseendet över väghållningen i Stockholm som f.n. enligt 13 §

väglagen handhas av styrelsen skulle gå över till vägförvaltningen. Även

om detta skulle medföra vissa fördelar skulle nackdelarna väga tyngre,

bl. a. med hänsyn till styrelsens erfarenhet under senare år i fråga om de

större städernas trafikledsbyggande. Styrelsen anser dessutom att några

andra överväganden f. n. inte erfordras än de som nyligen har företagits

i samband med att principbeslut har fattats om väg- och vattenbyggnads­

verkets omorganisation. Beslutet förutsätter att det direkta inseendet över

det bidragsberättigade väg- och gatunätet i Stockholm skall ligga hos verkets

centralförvaltning. Vägförvaltningen i Stockholms län har en annan upp­

fattning och framhåller att trafikproblemen i randkommunerna är alltmer

likartade med och av samma svårighetsgrad som de i Stockholm. Behovet

av samverkan i trafikledsplaneringen och genomförande i framför allt gräns­

områdena blir därför alltmer påtagligt. Vägfrågorna i Stockholm bör med

hänsyn härtill behandlas på samma sätt som gäller för övriga städer i länet.

Kungl. Maj.ts proposition nr

77

år 1967

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1967

Härigenom kan vägförvaltningen inom sitt område bäst fylla sin uppgift som

expertorgan till den nya länsstyrelsen.

Byggnadsstyrelsen framhåller att sammanslagningen får som naturlig

följd att länsarkitektkontoret i länet övertar de granskningsuppgifter på

plan- och byggnadsväsendets område som nu ankommer på personal vid sty­

relsens planbyrå. Härigenom får länsarkitekten möjligheter att göra aktiva

insatser för samordning på den översiktliga planeringens område, och en

rättvis, enhetlig och samordnad tillämpning av författningar på byggnads-

planeringens område blir möjlig. Den ökning av arbetsuppgifterna på läns­

arkitektkontoret som blir följden nödvändiggör emellertid viss personalför­

stärkning där.

Byggnadsnämnden i Stockholm framhåller i fråga om planärendenas

behandling att det nuvarande fastställelsesystemet inom överståthållaräm-

betet från stadens synpunkt måste bedömas som mycket tillfredsställande.

Behandlingen sker snabbt och nära samråd tas då så fordras. Nämnden

anser det angeläget att så också kommer att ske i den gemensamma läns-

administration som föreslagits. I trafikledsärenden har ett informellt och

praktiskt samarbete etablerats med vägförvaltning och länsarkitekt i frå­

gor som kan ha intresse över kommungränserna. Också Stockholms stads-

kollegium och andra stadens myndigheter eller organ betonar vikten av att

nuvarande snabba handläggningsformer på den statliga sidan behålls.

33

Anslagsframställningar för budgetåret 1967

J

68

Öv ers t åt hållar ämbetet: Avlöningar

Överståthållarämbetet har i sin anslagsframställning för budgetåret

1967/68 anfört bl. a. följande.

Utvecklingstendenserna inom ämbetets verksamhetsområde kännetecknas

av att Stockholms stad alltmer framstår som centrum i en sammanhängande

Storstockholmsregion, inom vilken samhällsplaneringen måste ske enhet­

ligt. På den kommunala sidan har insikten härom lett till förslag om ett

s. k. storlandsting. Den minskning av folkmängden i Stockholm, som har

skett under senare år, har fortsatt också under år 1965, då minskningen

uppgick till något mer än 6 000 personer.

Skatteavdelningens arbetsvolym ökar oavbrutet. Delvis beror detta på att

nya arbetsuppgifter kommit till, såsom löne- och personalärenden för krono­

fogdemyndigheten i Stockholm. Vid förstatligandet av uppbördsverket den

1 januari 1967 komuner arbetsuppgifterna för ämbetet att öka ytterligare.

Arbetsförhållandena på prövningsnämndens kansli och taxeringssektionen

är svårbemästrade. Under verksamhetsåret 1965/66 har i förhållande till

året innan antalet inkomna besvär ökat med 1 472 och antalet avgjorda

besvär med 1 891. Eu organisationsundersökning är nödvändig för att ut­

röna om och i vilken omfattning personalförstärkningar behövs. Under

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 77

34

anslaget Överståthållarämbetet: Avlöningar har för innevarande budgetår

anvisats 15 847 000 kr. Överståthållarämbetet föreslår att anslaget ökas i

fråga om kansliavdelningarna med 1 489 000 kr. och i fråga om skatte­

avdelningen med 3 034 000 kr.

Vidare föreslår CFU en anslagshöjning med 1 165 000 kr. avseende kost­

nader för datakontoret och uppbördssektionen.

Totalt innebär överståthållarämbetets och CFU :s yrkanden en ökning av

personalen med 68 tjänstemän.

Kungl. Maj. ts proposition nr

77

år 1967

A.

Kansliavdelningarna

Ökning

1. Personalförändringar............................................................................................... +

504 200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t........................ +

19 400

3. Löneomräkning........................................................................................................ 4-

965 400

+ 1 489 000

B.

Skatteavdelningen utom datakontoret

1. Personalförändringar.............................................................................................. + 726 000

2. Löneomräkning inkl. ersättning budgetåret 1966/67 från allmänna pensionsfon­

den* ....................................................... ........................................................... -f- 2 308 000

4- 3 034 000

C.

Dalakontoret och uppbördssektionen

Personalförändringar.................................................................................................... 4- 1 165 000

+ 5 688 000

A 1. Med hänsyn till det pressade arbetsläget på första avdelningens all­

männa sektion föreslås för kamerala arbetsuppgifter arbetskraftsförstärk-

ning med en assessor, en kanslist och tre biträden. En arvodestjänst på all­

männa beredskapsdetaljen bör bytas ut mot en inspektör stjänst. På civil-

försvarssektionen fordras på grund av ökad arbetsvolym vid förrådsde-

taljen ytterligare ett biträde. Medlen för tillfällig personal behöver ökas.

Sammanlagt föreligger ett behov av ytterligare medel, som kan räknas om

till ca 14 årsarbetskrafter.

B. Administrationen för Stockholms fögderi kommer att läggas på skatte­

avdelningen. På grund härav är det nödvändigt att förstärka kameralsek­

tionens personal med en kanslist. I övrigt föreslås att skatteavdelningen

byggs ut enligt de grunder som i princip har beslutats av 1963 års riksdag

(prop. 1963:99). Ämbetet föreslår sålunda att medel beräknas för en

kanslist och ett biträde på prövningsnämndens kansli, sju kanslister och två

biträden på revisionskontoret, åtta taxeringsassistenter och sex biträden vid

taxeringsassistentgruppen och två kanslister vid taxeringssektionen i övrigt.

C. CFU föreslår att datakontoret tilldelas en bandregistrator, två före­

ståndare för bokbinderiexpeditionen och den 1 mars 1968 tre assistenter

(operatörer). I fråga om biträdespersonalen föreslår nämnden att den perso-

1 Ersättning från allmänna pensionsfonden beräknas för budgetåret 1967/68 under anslaget

Fögderiorganisationen: Avlöningar.

Kungl. Maj:ts proposition nr

77

år 1967

35

nal som för budgetåret 1966/67 tagits upp som tillfällig under överståthållar-

ämbetets eller länsstyrelsernas avlöningsanslag anställs fast till den del den

beräknas bli erforderlig för datakontorets drift. Totalt innebär förslaget en

utökning av personalen med fem årsarbetskrafter. För att möta de arbets­

ökningar som följer av att ämbetets uppbördssektion, i samband med att

datareformen genomförs, skall överta vissa arbetsuppgifter, som nu ligger

på bl. a. postverkets skatteavdelning i Stockholm, föreslås att sektionen

tillförs tre biträden och två årsarbetskrafter tillfällig personal.

I skrivelse den 15 november 1966 har överståthållarämbetét lagt fram

en utredning om personalbehovet för skatteavdelningen fr. o. in. den 1

januari 1967 och den 1 januari 1968 med anledning av de förändringar i av­

delningens arbetsuppgifter som följer av beslutet om uppbördsverkens för­

statligande (prop. 1966: 66). Ämbetet anför.

De ändringar i skatteavdelningens arbetsuppgifter som har beslutats i an­

ledning av prop. 1966: 66 är följande. Den lokala skattemyndigheten i

Stockholm skall fr. o. in. år 1967 svara för överståthållarämbetets nuvarande

uppgifter i fråga om den för riket gemensamma taxeringsnämnden, för­

varingen av deklarationer och arbetet med att fastställa pensionsgrundande

inkomst och granska arbetsgivaruppgifter. Å andra sidan skall uppgifter

som hör till uppbördsverksamheten, nämligen att granska och fördela de

inbetalningar som sker över postgirokonto 300, den s. k. kupongkontrollen,

den 1 januari 1968 flyttas över från uppbördsverket till överståthållar­

ämbetets datakontor och uppbördssektion. Härvid kommer också det arbete

som utförs på postverkets skatteavdelning i Stockholm att flyttas över till

ämbetet för att till större delen utföras datamässigt. När denna överflyttning

skett avvecklas postens skatteavdelning helt.

I fråga om taxeringssektionen föreslås att sektionens personalstyrka

den 1 januari 1967 minskas med den personal som f. n. sysslar med

ämbetets arbete med den allmänna tilläggspensionens administration. Föl­

jande tjänster berörs härav, nämligen eu tjänst som byrådirektör i Ae 25, en

som byråassistent i Ae 21, 16 tjänster som kansliskrivare, 17 som kontorist

och fyra som kontorsbiträde. Ämbetet föreslår dessutom, med hänsyn till

att arbetsuppgifterna med förvaring av deklarationerna minskar, att an­

talet biträdestjänster på sektionen ytterligare reduceras med fyra.

För prövningsnämndens kansli tillkommer vissa nya arbetsuppgifter. Äm­

betet anser att en förstärkning av biträdespersonalen på kansliet med en

kansliskrivare och ett kontorsbiträde blir nödvändig.

För de arbetsuppgifter, som n.u ligger på postens skatteavdelning och som

den 1 januari 1968 skall las över av ämbetets uppbördssektion, beräknar

ämbetet eu personalökning med lägst tolv biträden och dessutom tillfällig

biträdespersonal motsvarande tolv årsarbetskrafter. På uppbördsverket sys­

selsätts f. n. 41 tjänstemän med kupongkontrollen. Då dessa arbetsupp­

gifter helt eller delvis skall föras över till ämbetets uppbördssektion utgår

36

ämbetet från att samma personalbehov som nu finns på uppbördsverket

kommer att finnas på ämbetets uppbördssektion.

VistSa arbetsuppgifter som hänger samman med skattchusets skötsel har

hittills hafts om hand av en tjänsteman på uppbördsverket. Ämbetet anser

det lämpligt att efter uppbördsverkets förstatligande ämbetets skatteavdel­

ning svarar för denna skötsel och föreslår att för ändamålet inrättas en

tjänst i Ao 21. Skattehusets telefonväxel har hittills betjänats av personal

som är anställd hos Stockholms stad och kostnaderna för personalens av­

löning har fördelats mellan de olika statliga och kommunala myndigheter

som är inrymda i skattehuset. Några telefonisttjänster finns inte upptagna

i den personalplan som fr. o. in. den 1 januari 1967 gäller för Stockholms

fögderi. Ämbetet anser det därför lämpligast att den personal som behövs

för att betjäna telefonväxeln anställs vid skatteavdelningen. Ämbetet före­

slår att 15 telefonisttjänster inrättas.

Totalt innebär ämbetets framställning att medelsbehovet för budgetåret

1967/68 minskar med i runt tal 200 000 kr.

Yttrande

I yttrande över överståthållarämbetets framställning om personalökning

på uppbördssektionen anför CFU bl. a. Öve rstät I lål I aräinbe le t synes vid sina

beräkningar ha utgått från att alla berörda arbetsuppgifter vid postens skat­

teavdelning och uppbördsverket skall föras över till uppbördssektionen

omedelbart vid årsskiftet 1967/68. Emellertid kommer uppgifterna i fråga

om uppbördsåret 1967 i allt väsentligt att liggga kvar på postens skatteav­

delning resp. den lokala skattemyndigheten. Arbetsbelastningen på upp­

bördssektionen kan alltså beräknas öka successivt och i huvudsak först

under andra kvartalet 1968. Uppgiften att länsvis fördela inbetalningarna

på postgirokonto 300, som kräver relativt stor personal, avses vidare skola

skötas av postverket också sedan ADB-systemet genomförts. Dessutom

väntas kupongkontrollen i ADB-systemet bli mindre tidskrävande än f. n.

och kommer till stor del att utföras på datakontoret. Arbetet med skatte-

reklamationerna kommer att ske på uppbördssektionen då frågan gäller

krediteringsfel men eljest liksom hittills hos den lokala skattemyndigheten.

Med hänsyn till den stora omorganisation som äger rum finner CFU det

vanskligt att nu bedöma personalbehovet hos överståthållarämbetets data­

kontor och uppbördssektion under första halvåret 1968. CFU anser sig dock

inte ha anledning att f. n. gå från sina tidigare beräkningar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1967

Ö v e r s t å t h å 11 a r ä in b et e t:

Omkostnade r

Under anslaget Överståthållarämbetet: Omkostnader bär för innevarande

är anvisats 1 834 000 kr. överståthållarämbetet och CFU liar beräknat mc-

delsbehovet för nästa budgetår till sammanlagt 1 942 000 (+ 108 000) kr.

37

Anslag Beräknad ändr.

1966/67

1967/68

Kungl. Maj.ts proposition nr

77

år 1967

Utgifter

1. Sjukvård in. m.

kansliavdelningarna.............................................................................. 20 000

skatteavdelningen................................... 30 000

2. Reseersättningar

kansliavdelningarna........................................................................ • •

48 000

+ 45 000

skatteavdelningen................................................................................. 9 000

+' 12 000

3. Expenser

a) bränsle, lyse och vatten

kansliavdelningarna........................................................................ 54 000

—

skatteavdelningen................................ 14 000

b) viss utrustning för datakontoret................................... 197 000

4- 11 000

c) övriga expenser för eget behov

kansliavdelningarna........................................................................ 555 000

+ 148 500

skatteavdelningen................................. 889 000

+ 60 000

d) expenser för annat än eget behov

kansliavdelningarna........................................................................ 61 000

-j- 1 500

4. Publikationstryck

kansliavdelningarna............................................................................. 3 000

skatteavdelningen............................. 4 000 : ______ —

Summa utgifter..................................................................................... 1 384 000

+ 278 000

Särskilda uppbördsmedel

Ersättning från allmänna pensionsfonden................................................ 50 000

—-

Inkomster av serviceverksamheten vid datakontoren............................ —- + 170 000

Nettoutgift................................................................................................

1

8

U

000

+ 108 000

Länsstyrelserna: Avlöningar

Länsstyrelsen i Stockholms län har i sin anslagsframställning anfört bl. a.

följande.

De tre faktorer som styr befolkningsutvecklingen i länet är dels den na­

turliga folkökningen, dels viss folkminskning inom länets glesbygder och

dels den inflyttning som sker till de expansiva delarna av länet från det

inre Stockholmsområdet och från olika delar av landet. Folkmängden i

länet bär sedan länge årligen ökat, främst från mitten av 1950-talet. Från

denna tid har länskommunerna svarat för en växande del av bostadsbyggan­

det i Stockholmsområdet. Beräkningarna d fråga om den framtida folk­

mängden i länet visar på en folkmängdsutveckling från 594 769 invånare

vid senaste årsskiftet till 823 000 år 1970, 1 048 000 år 1975 och 1 245 000 år

1980.

Bostadsbyggnadsprogrammet för återstoden av 1960-talet innebär att 3A

av den beräknade bostadsproduktionen i Storstockholm eller ca 15 000

årslägenheter ligger i länskommunerna. Dessa förhållanden medför bl. a. en

betydande befolkningsomflyttning inom Storstockholm. Länets positiva

flyttningssaldo med Stockholms stad var år 1964 12 417 personer. Med

38

bostads- och samhällsbyggande! i länsdelen följer givetvis en stark aktivitet

över hela samhällssektorn. Länsstyrelsen och övriga statliga organ måste

vara rustade att ta sin del av uppgifterna i detta expanderande samhälle.

Länsstyrelsens arbetsbörda i fråga om samhällsplaneringen särskilt rörande

friluftsliv Och naturvård betingas av hela storstadsbefolkningens numerär.

Arbetsvolyinen på alla länsstyrelsens sektioner ökar. På landskansliet ligger

ökningen främst på planeringssektionen, medan ökningen inom landskon­

toret fördelar sig tämligen jämnt över sektionerna.

Av anslaget Länsstyrelserna: Avlöningar bär för innevarande budgetår

länsstyrelsen i Stockholms län tilldelats 11 08(1 000 kr. Länsstyrelsen föreslår

att dess andel av anslaget ökas med 4 700 000 kr.

CFU föreslår för länsstyrelsens del en ökning av anslaget med 55 000 kr.

' Totalt innebär yrkandena en ökning av personalen, inkl. tillfällig personal

som inte kan exakt beräknas, med ca 100 tjänstemän.

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1967

A.

Landskansliet

Ökning

1. Personalförändringar........................................................................................ + 1 648 200

2. Arvoden och särskilda ersättningar bestämda av Kungl. Maj:t.....................

4

-

10 000

3. Löneomräkning.................................................. +

593 800

+ 2 252 000

B. Landskontoret

1. Personalförändringar......................................................................................... + 1 561 300

2. Löneomräkning.................................................................................. 4-

886 700

+ 2 448 000

C.

Datakontoret och uppbördssektionen

1. Personalförändringar......................................................................................... +

55 000

+ 4 755 000

A 1, Allmänna sektionen. På grund av att arbetsvolymen ständigt ökar

behöver personalen förstärkas. Det har visat sig mycket svårt att med till­

gänglig juristpersonal bomma upp till den föredragningskapaoitet som

fordras för att kunna handlägga ärendena inom rimlig tid. Länsstyrelsen

föreslår att sektionen tillförs två länsassessorer och två länsnotarier. För

handläggning främst av personalärenden föreslås förstärkning med en

länsassistent. I övrigt behöver landskanslistpersonalen ökas med tre tands-

kanslister och biträdespersonalen med fem biträden.

Socialsektionen. För att länsstyrelsen skall kunna fullgöra sina instruk-

tionsenliga uppgifter på socialvårds- och hälsovårdsområdet fordras att

sektionschefen befrias från en del av sin föredragningsskyldighet för att ges

möjlighet att leda förhör och besluta i vissa ärenden enligt nykterhets-

vårdslagen. Länsstyrelsen föreslår att sektionen förstärks med en länsas-

sessor och en landskanslist och vidare att länsläkarexpeditionen tillförs ett

biträde.

39

Planeringssektionen. Ökningen av arbetsbelastningen och tillkomsten av

nya arbetsuppgifter i fråga om bl. a. naturvården kräver en omfattande upp­

rustning i personellt hänseende. Länsstyrelsen föreslår att sektionen till­

delas ytterligare två länsassessorer, en länsnotarie, en länsassistent, en

landskanslist och sex biträden. Bilregistret behöver förstärkas med tre

biträden, kör kortsdetalj en med en landskanslist och två biträden.

Natur vårdsenheten behöver ytterligare personalresurser om den skall

kunna fylla skäliga anspråk på effektivitet. F. n. finns 254 naturvårdsären-

den som inte avgjorts. Personalförstärkning fordras med en naturvårds-

assistent, en amanuens, en landskanslist och ett biträde.

Utredningsenheten. Personalökning begärs med två biträden.

Länspolischefens expedition. Stockholms län är som länspolischefsområde

tveklöst det största och mest arbetsbelastade i landet. Trafikproblemen i länet

är stora och länspolischefen hinner inte med sina uppgifter som operativ

chef över länets polisverksamhet och som föredragande i länsstyrelsens

administrativa polisärenden. Länsstyrelsen föreslår att expeditionen tillförs

en polisintendent.

Civilbefälhavarens kansli. Länsstyrelsen hemställer att en tjänst som

kanslist inrättas.

Tillfällig personal. Länsstyrelsen begär att medlen för tillfällig personal

ökas med 415 000 kr.

B 1. Prövningsnämndens kansli. Arbetsbördan på kansliet ökar auto­

matiskt med hänsyn till befolkningsutvecklingen i länet. Länsstyrelsen

föreslår att kansliet tilldelas ett biträde.

Kameralsektionen utom prövningsnämndens kansli. Av diariestatistiken

för de senaste åren framgår att alla ärendegrupper fortlöpande har ökat varje

år. Detsamma gäller icke diarieförda ärendegrupper, t. ex. expeditioner i

länsstyrelsens kassa, expedierade postförskott och utbetalningar via anord-

ningsbeslut. Länsstyrelsen framhåller särskilt ökningen av antalet gåvo-

skatte- och personalärenden. Då sektionen saknar personal för handlägg­

ningen av bl. a. inköpsärenden föreslås att en tjänst som intendent inrättas.

I övrigt begärs förstärkning med två biträden.

Taxeringssektionen. Deklarationsmaterialet blir genom den starka be­

folkningstillväxten alltmer skiftande och svårgranskat. Sektionen har flera

år varit underbemannad och många viktiga arbetsuppgifter har måst efter­

sättas, bl. a. det betydelsefulla arbetet att vaka över taxeringen i första

instans. I fråga om revisionsarbetet är det framför allt den offensiva delen

av arbetet som kommer i efterhand när personalen inte räcker till för alla

arbetsuppgifter. Länsstyrelsen föreslår att allmänna detaljen tillförs en

taxeringsiintendent och tre biträden, revisionsdetaljen en länsrevisor, en

taxeringsrevisor och tre biträden, taxeringsassistentgruppen två taxerings-

assistenter och sju biträden och varuskattekontoret en taxeringsintendent

och ett biträde.

Kungl. Maj:ts proposition nr

77

år 1967

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1967

Vppbördsseldionen. För att handlägga ärenden i fråga om restitution av

skatt och för diariearbete in. in. behövs ytterligare två biträden.

Datasektionen. Utöver den personal, som enligt vad länsstyrelsen bär in­

hämtat CFU kommer att föreslå, krävs enligt länsstyrelsens mening en byrå-

inspektör, en assistent och ett biträde.

För länsstyrelsen gemensam personal. Länsstyrelsen beräknar medel för

att fast anställa en pressombudsman, en personalkonsulent, två expeditions-

vakter och en telefonist. I fråga om behovet av en pressombudsman anför

länsstyrelsen att informationen till allmänheten om länsstyrelsens beslut

och åtgärder främst måste ske via rikspressen, som fordrar en intensiv

serviceverksamhet från länsstyrelsens sida. Också för att informera per­

sonalen om viktigare arbetsuppgifter och beslut behövs en redaktör för

månatliga meddelanden till personalen. Yrkandet om en personalkonsulent

motiveras av läget på arbetsmarknaden, som kännetecknas av en besvärande

brist på arbetskraft. Länsstyrelsen behöver en tjänsteman för samordnings­

uppgifter med anledning av det rekryteringsbehov och de personalvårds-

problem som länsstyrelsen f. n. har.

Tillfällig personal. Länsstyrelsen begär att medlen för tillfällig personal

ökas med 584 000 kr.

C l. CFU föreslår att vid datakontoret inrättas en tjänst som förestån­

dare vid bokbinderiexpeditionen och att den biträdespersonal som f. n. är

tillfälligt anställd tas upp på länsstyrelsens personalplan.

Föredraganden

Den utveckling som har ägt rum under senare tid inom Storstockholms-

området har inneburit en allt starkare integration inom olika verksamhets­

områden. För Stockholm och Stockholms län finns redan gemensam bostads­

nämnd, lantbruksnämnd, skolnämnd, skogsvårdsstyrelse och länsarbets­

nämnd. För den civila delen av totalförsvarsplanläggningsarbetet på lägre

regional nivå har inrättats civilförsvars- och allmänna beredskapssektioner

som är gemensamma för överståthållarämbetet och länsstyrelsen i Stock­

holms län. På den kommunala sidan har utvecklingen medfört ett allt fas­

tare samarbete i ett flertal olika samarbetsformer mellan Stockholms stad,

å ena, och Stockholms läns landsting eller grupper av primärkommuner eller

enstaka sådana i länet, å andra sidan. Staden och landstinget har också

fattat principbeslut om samgående den 1 januari 1971 i ett s. k. storlandsting

som avses skola ta befattning med frågor av betydelse för regionen, oavsett

om dessa hittills har fallit under den sekundär- eller under den primärkom­

munala kompetensen.

Den utveckling som har ägt rum har sin grund i att Stockholms stad efter

hand blivit fullbyggd inom sina gränser och att gränsen mellan staden och

Jänsoinrådet går fram i ett i stort sett sammanhängande bebyggelseområde.

41

Den statliga länsadministrationen i Stockholms stad och Stockholms län

är emellertid fortfarande i väsentliga avseenden uppbyggd med hänsyn till

att staden står utanför länsindelningen. För de uppgifter som i länen åligger

länsstyrelserna finns i Stockholm överståthållarämbetet. Den verksam­

het som i länen utövas av länsmyndigheter eller länsexperter bedrivs i en del

fall enligt särskilda och på olika sätt utformade anordningar för staden.

Länsindelningen och länsadministrationen för det område som utgörs av

Stockholms stad och Stockholms län har under senare år utretts i olika sam­

manhang. Sålunda underströk 1959 års länsindelningsutredning behovet av

ändring i länsindelningen och framhöll att Stockholms ställning som eget

statligt förvaltningsområde medför att en enhetlig bedömning av olika ären­

den inom Storstockholm och därmed en gemensam administrativ praxis för­

svåras. Utredningen pekade också på olägenheterna av länsgränser mellan

Stockholm och kringliggande del av Storstockholm vid samhällsplanerande

åtgärder och på näringslivets område och räknade därför i sina alternativa

förslag till länsbildningar med att Stockholms stad skulle ingå i ett län som

omfattade även övriga delar av Storstockholmsområdet.

1961 års storstadsutredning framhöll att Stockholms stads funktionella

omfattning blivit vida större än den administrativa. De stora strukturella

förändringarna i området, den stora befolkningsökningen i kommunerna

omkring Stockholm, den alltmer sammanhängande bebyggelsen i området,

trafikförhållandena och behovet av samordnad planering på olika områden

motiverade enligt utredningens mening att man på den statliga sidan inte

behöll en regional indelning som utvecklingen i viss mån löpt ifrån. I stället

borde man anordna en förvaltning som svarade mot områdets behov, ut­

formning och omfattning. Storstadsutredningen, som föreslog inrättande av

cn länsstyrelse och en myndighet för länsarbetsnämndsuppgifterna i om­

rådet, utgick alltså från att en länsindelningsändring som berör Stockholms

stad borde ske och beaktade därvid också förhållandena inom den kommu­

nala sektorn. I detta avseende anlade utredningen synpunkter på det önsk­

värda förbättrade samarbetet som innebar ett förord för ett storlandsting.

Vid remissbehandlingen av storstadsutredningens betänkande tillstyrktes

allmänt att ett nytt län bildades, omfattande Stockholms stad och nuvarande

Stockholms län och att eu länsmyndighet för såväl länsstyrelse- som de

regionala arbetsmarknadsuppgifterna inrättades.

En för staden och länet gemensam länsarbetsnämnd har som framgått

av vad jag förut anfört sedermera inrättats.

I det sakkunnigförslag som nu har lagts fram redovisas de olägenheter som

uppstår om länsindelningen behålls oförändrad efter storlandstingets till­

komst. Härvid skulle den situationen uppkomma att storlandstinget på den

statliga sidan kommer att motsvaras av två myndigheter av länsstyrelsetyp,

vilket inte kan anses rationellt. Den sakkunnige belyser också olägenheterna

av den nuvarande ordningen på länsstyrelsesidan för primärkommunala och

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1967

42

regionala myndigheter och för allmänheten. Mot denna bakgrund föreslår

den sakkunnige att staden och länet den 1 januari 1968 skall läggas samman

till ett län med en länsstyrelse, som bildas genom att överståthållarämbetet

och länsstyrelsen i Stockholms län sammanförs. Vidare har den sakkunnige

lagt fram förslag till organisation och personalplan för den nya länsstyrel­

sen och redovisat synpunkter i fråga om vissa övriga länsorgan. Organisa-

tionsförslaget har anpassats till länsstyrelsernas organisation med vissa av­

vikelser som föranleds av det nya länets folkmängd och den nya länsstyrel­

sens storlek. Samtidigt har förslaget efter samråd med länsförvaltnings-,

landskontors- och länsindelningsutredningarna utarbetats så att ett genom­

förande av deras kommande förslag inte försvåras.

Vid remissbehandling av förslaget har det i denna del allmänt tillstyrkts.

Den tidigare antydda utvecklingen har enligt min mening alltmer mar­

kerat behovet av att varje statlig förvaltningsverksamhet får en ansvarig

myndighet i regionen. Särskilt framträder detta behov i alla frågor som

gäller samhällsplanering i dess vidaste bemärkelse. Problem som rör kom­

munikationer och vägar, översiktlig planering för bebyggelse och fritids­

områden, bostadsförsörjning, vatten- och avloppsfrågor m. in. måste lösas

utifrån en enhetlig syn och målsättning för hela regionen. Både för sam­

hället och den enskilde måste det vara viktigt att man genom att effektivi­

sera administrationen skapar organisatoriska förutsättningar för att detta

skall ske. Även på andra områden, t. ex. skatteförvaltningen, är avsevärda

fördelar att vinna på att avskaffa den nuvarande splittringen på olika

myndigheter.

Beaktar man denna utveckling och det läge den sålunda lett fram till är

det enligt min mening nödvändigt att åstadkomma en enhetlig och integre­

rad organisation av länsstyrelseförvaltningen. Länsstyrelserna har hand om

en ganska vid sektor av den statliga förvaltningen. Genom dem kanaliseras

på många områden och i skiftande former den samverkan och samordning

mellan statlig och kommunal verksamhet som är av avgörande betydelse för

en positiv samhällsutveckling. Det är därför enligt min mening ett vitalt

intresse att den region där huvudstadsoinrådet är beläget blir en enhet i

administrativt hänseende. Jag föreslår därför att överståthållarämbetet och

länsstyrelsen i Stockholms län slås samman till en länsstyrelse för ett län,

omfattande Stockholms stad och nuvarande Stockholm län.

Det kan i och för sig ifrågasättas om inte ett län av denna omfattning —

folkmängden kommer att uppgå till ca 1 400 000 — blir svårt att admi­

nistrera och om inte den länsmyndighet som tillskapas blir tungrodd och

svårhanterlig. Emellertid har jag bedömt de fördelar för alla berörda intres­

sen — statens, kommunernas, allmänhetens — som uppnås med en sam­

manläggning som det väsentligaste. Den organisation för den nya länsmyn­

digheten som jag förordar i det följande är avvägd med särskilt beaktande

av länets storlek och arbetsuppgifternas omfattning.

Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1967

Kungi. Maj:ts proposition nr

77

år 1967

43

I fråga om tidpunkten för indetningsändringen ansåg storstadsutred-

ningen liksom det övervägande flertalet av de remissinstanser som yttrade

sig över utredningens förslag att reformen borde anstå till dess länsförvalt­

nings-, landskontors- och länsindelningsutredningarna liade lagt fram sina

förslag så att bedömandena i fråga om länsförvaltningen kunde göras i ett

sammanhang för hela landet.

Den sakkunnige har med instämmande av det stora flertalet remissin­

stanser föreslagit att reformen skall ske redan den 1 januari 19(18. Han har

därvid framhållit att de reformer i fråga om länsförvaltningen i allmänhet

som kan bli följden av de nyss nämnda tre utredningarnas förslag kan vän­

tas bli genomförda tidigast den 1 januari 1971 och att ett så långt uppskov

med frågan för Stockholmsområdets del bör undvikas. De nämnda utred­

ningarna har också bekräftat att genomförandet av deras förslag som väntas

bli framlagda under första halvåret 1967 inte försvåras om Stockholms stad

och län redan nu läggs samman till ett län med Stockholms läns yttre

gränser och om överståthållarämbetet och länsstyrelsen samtidigt slås sam­

man till en länsstyrelse med en organisation av i huvudsak den innebörd

som den sakkunnige förordat.

Som jag förut har nämnt arbetar storlandstingskommittén med sikte på

alt storlandstinget skall inrättas den 1 januari 1971. Denna reform

kominer att medföra krav på betydande arbetsinsatser också på det statliga

regionala planet. Jag anser i likhet med den sakkunnige och flertalet remiss­

instanser att den föreslagna länsindelningsändringen och länsstyrelserefor­

men i området bör genomföras snarast, så att statliga åtgärder och bedö­

manden i samband med en ev. storlandstingsreform ankommer på endast en

myndighet på länsstyrelseplanet. Jag kan således inte biträda den uppfatt­

ning som förts fram av några remissinstanser, att reformen i tiden bör läggas

så nära storlandstingets tillkomst som möjligt. Oavsett storlandstingsfrågan

anser jag dessutom att den allmänna utvecklingen i huvudstadsområdet, där

framför allt planeringsfrågorna på en rad viktiga samhällssektorer kräver

samlade kraftfulla insatser, gör det nödvändigt att en länsstyrelse tillskapas

så snart som möjligt. Jag förordar därför att reformen genomförs den 1

januari 1968. Enligt vad jag har inhämtat kommer de organisations- och

lokalfrågor som aktualiseras att kunna lösas till nämnda tidpunkt.

I detta sammanhang vill jag också framhålla, att en arbetsgrupp som

består av representanter för överståthållarämbetet, länsstyrelsen och stats­

kontoret sedan början av detta år bedriver vissa undersökningar vid över­

ståthållarämbetet och länsstyrelsen och härvid överväger bl. a. frågor om

lokaldisposition och vissa kontorsrutiner i syfte att underlätta samman­

slagningen. Avsikten är att viss personal som berörs av sammanslagningen

skall få utbildning för att trimmas in i sina ändrade uppgifter.

I fråga om det nya länets utsträckning anser jag att länsstyrelsen bör ha

Stockholms stad och nuvarande Stockholms län i dess helhet som verksam­

hetsområde.

44

Den sakkunnige liar diskuterat olika alternativ i fråga om länsnamnet

och stannat för Stockholms stad och län. Han föreslår vidare att den nya

länsmyndigheten — som bör organiseras som en länsstyrelse — ges namnet

länsstyrelsen i Stockholms stad och län.

Vid remissbehandlingen har skiftande uppfattningar kommit till uttryck

i namnfrågan. I likhet med flera av remissinstanserna finner jag det natur­

ligast och mest konsekvent att det nya länet kallas Stockholms län. Stock­

holm bör vara det nya länets residensstad och den nya myndigheten bör,

eftersom den i det följande förutsätts bli organiserad i huvudsak som läns­

styrelserna i övrigt, få namnet länsstyrelsen i Stockholms län.

Bl. a. med hänsyn härtill förordar jag att länschefen i detta län liksom i

andra län kallas landshövding.

Den sakkunnige har för den nya länsstyrelsen föreslagit eu organisation

som i stort sett stämmer överens med övriga länsstyrelsers. De avvikelser

som förordas beror på att det nya länet får ett befolkningsunderlag och där­

igenom en volym i fråga om arbetsuppgifter som saknar motsvarighet i

övriga län. På grund härav föreslås att under länschefen inrättas en tjänst

som souschef och att den nya länsstyrelsen får flera avdelningar och sek­

tioner än övriga länsstyrelser.

För min del finner jag det uppenbart att de omfattande uppgifter som

kommer att åvila landshövdingen i det stora huvudstadslänet kräver att han

bär en ställföreträdare som kan avlasta honom framför allt vissa verkschefs-

uppgifter. Landshövdingens närmaste man bör kallas länsdirektör.

Den sakkunnige föreslår att länsstyrelsen skall organiseras på sju avdel­

ningar, vilket innebär en ökning med två i förhållande till det sammanlagda

antalet avdelningar vid överståthållarämbetet och den nuvarande länssty­

relsen. I fråga om sektionsindelningen innebär förslaget att sektioner med

ensartade uppgifter vid de nuvarande båda myndigheterna slås samman men

att i några fall — när sektionerna blir för stora — arbetsuppgifter bryts ut

och läggs på sektioner, som saknar motsvarighet i nuvarande länsstyrelse-

organisation. Remissinstanserna har i allt väsentligt biträtt den sakkunniges

organisationsförslag i fråga om avdelnings- och sektionsindelning för det

nya verket.

För egen del är jag inte beredd att förorda att antalet avdelningar blir

flera än i nuvarande organisation. Jag föreslår alltså att den nya länsstyrel­

sen organiseras på fem avdelningar. I fråga om sektionsindelningen kan jag

i huvudsak biträda den sakkunniges förslag. Det minskade antalet avdel­

ningar föranleder emellertid att sektionerna i vissa fall bör hänföras till

andra avdelningar än den sakkunnige föreslagit. Mitt förslag till avdelnings-

indelning innebär följande.

1. Allmän avdelning med överexekutorssektion, allmän sektion och social­

sektion.

2. Planeringsavdelning med väg- och trafiksektion, plan- och byggnads-

Kungl. Maj. ts proposition nr

77

år 1967

45

sektion, enhet för länsplanering, miljövårdsenhet, civilförsvarssektion, all­

män beredskapssektion och militärassistent.

3. Kameral- och nppbördsavdelning med kameral-, personal-, uppbörds-

och datasektion.

4. Prövningsnämndsavdelning.

5. Taxeringsavdelning med sex taxeringskontor, två revisionskontor, varn-

skattekontor, taxeringsassistentgrupp och kupongskattekontor.

6. Länspolischefens expedition.

Organisationen framgår också av en inom kommunikationsdepartemen­

tet upprättad organisationsplan, vilken torde som bilaga 1 få fogas vid stats­

rådsprotokollet i detta ärende.

Planeringsrådet i länet bör i enlighet med den sakkunniges förslag bestå

av tolv ledamöter, av vilka Kungl. Maj :t, staden och landstinget utser fyra

var.

Organisationsförslaget har byggts upp på grundval av den nuvarande

länsstyrelseorganisationen. Så långt möjligt bör också arbetsuppgifterna och

handläggningsförfarandet anpassas till vad som enligt länsstyrelseinstruk­

tion, normalarbetsordning och diarieplaner gäller för länsstyrelserna.

I likhet med den sakkunnige anser jag att långtgående ändringar i fråga

om ärendefördelningen inom nuvarande organisationsram på länsstyrelse­

sidan bör undvikas innan länsförvaltningsutredningens förslag föreligger.

Det hör ankomma på den nya länsstyrelsen att närmare ta ställning till

olika uppkommande frågor rörande arbetsrutiner, fördelningen av beslu­

tanderätt och föredragningsskyldighet, prövningsnämndsarbetet och den in­

bördes fördelningen av uppgifter mellan taxeringskontoren resp. revisions-

kontoren in. in. Den förut nämnda arbetsgruppens arbete torde härvid­

lag komma att lämna ett värdefullt underlag. I detta sammanhang vill jag

emellertid understryka den sakkunniges uttalande att möjligheterna att de­

legera beslutanderätt och föredragningsskyldighet så långt möjligt bör till­

varatas. I fråga om arbetet på taxeringskontoren uttalade chefen för finans­

departementet i prop. 1963: 99 med förslag till vissa organisationsändringar

inom överståthållarämbetets skatteavdelning m. in. att det borde undersökas

vilka fördelar och nackdelar en funktionell indelning av taxeringsavdel-

ningen innebär. Det bör ankomma på den nya länsstyrelsen att ta ställning

till frågan om arbetet på taxerings- och revisionskontoren bör bedrivas efter

funktionella eller geografiska grunder.

Avgörande för att den nya organisationen skall fungera effektivt är att

lokalfrågorna kan lösas på ett tillfredsställande sätt. överståthållarämbetet

och länsstyrelsen har f. n. sina lokaler splittrade på flera håll i huvudstaden.

Efter samråd med byggnadsstyrelsen har den sakkunnige lagt fram förslag

om hur lokalfrågan för den nya länsstyrelsen skall lösas temporärt till dess

ett nytt landsstatshus i Stockholm kan tas i bruk.

Under departement sbehandlingen av förslaget har lokalfrågorna ägnats

Kungl. Maj.ts proposition nr

77

år 1967

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1967

ingående uppmärksamhet. Den tidigare nämnda arbetsgruppen har också

särskilt studerat frågor om lokalplanering och lokaldisposition. Planeringen

visar att en godtagbar lösning av lokalfrågorna för länsstyrelsen kan upp­

nås.

För Stockholms stad och överståthållarämbetet gäller f. n. åtskilliga sär­

skilda författningsbestämmelser inom länsstyrelsesektorn. Hithörande frå­

gor kartläggs f. n. under medverkan av personal från överståthållarämbetet.

Jag avser att föreslå Kungl. Maj :t att till hösten lägga fram förslag rörande

de frågor av författningskaraktär som riksdagen bör ta ställning till och i

övrigt vidta erforderliga författningsändringar före den 1 januari 1968.

När det gäller länsadministrationen i övrigt har både storstadsutredningen

och den sakkunnige funnit det naturligt och följdriktigt att en ny läns­

styrelse för nuvarande Stockholms stad och Stockholms län liksom andra

länsstyrelser så långt som möjligt för varje verksamhetsområde får ett

expertorgan eller en länsmyndighet att samarbeta med. Ett fortsatt sam­

manförande av de statliga regionala organen förutsätts också bli till fördel

för verksamheten inom deras olika kompetensområden. Den sakkunnige har

framhållit som i första hand önskvärt att det inrättas ett länsarkitektkontor

och en vägförvaltning med kompetens över hela det nya länet. Han har

vidare anfört alt motsvarande sammanläggningar bör övervägas i fråga om

övriga expertorgan som ännu inte har förts samman. Remissinstanserna

bär till övervägande delen anslutit sig till vad den sakkunnige har anfört i

detta avseende.

Jag delar uppfattningen att varje sektor av den regionala statliga förvalt­

ningen i det nya länet bör motsvaras av en länsmyndighet eller ett expert­

organ. Som jag tidigare nämnt har sammanslagningar också skett bl. a. på

skol-, bostads- och arbetsinarknadssidan. Det är enligt min mening ange­

läget att sådana sammanslagningar övervägs även för övriga statliga regio­

nala verksamheter, främst för sådana som har att ta befattning med frågor

i samband med samhällsplaneringen. I första hand syftar jag på den verk­

samhet som utövas av länsarkitekt och vägförvaltning. I dessa avseenden

tillämpas f. n. särskilda anordningar för Stockholms stad i förhållande till

vad som gäller för länen.

I gällande instruktioner stadgas att varje län utgör ett länsarkitektdistrikt

resp. att i varje län skall finnas en vägförvaltning. Om Stockholm i enlighet

med vad jag har föreslagit skall ingå i ett nytt Stockholms län, utvidgas allt­

så kompetensområdena för länsarkitektkontoret och vägförvaltningen i nu­

varande Stockholms län att omfatta också Stockholms stad.

Enligt vad jag inhämtat finns möjligheter att förse länsarkitektkontoret

i det nya länet med en organisation som i inledningsskedet svarar mot

länets behov.

När det gäller vägförvaltningen är jag däremot inte beredd att nu ta upp

frågan om ändring i den bestämmelse i väglagen som innebär att det direkta

Kungl. Maj:ts proposition nr

77

år 1967

47

inseendet över det bidragsberättigade väg- och gatunätet i Stockholm utövas

av central myndighet.

I fråga om de uppgifter som i länen utövas av länsläkare och länsveterinär

gäller att motsvarande uppgifter för Stockholms stad utövas av förste stads-

läkaren och förste stadsveterinären, som båda är kommunala tjänstemän

Enligt vad jag inhämtat kommer frågan att tillskapa länsläkar- och läns­

veterinärorganisationer för hela det nybildade länet att övervägas inom

social- resp. jordbruksdepartementen.

I fråga om de övriga länsorgan som ännu ej är gemensamma för Stock­

holms stad och Stockholms län torde frågor om ändring av nuvarande kom­

petensområden komma att ägnas fortlöpande uppmärksamhet och succes­

sivt tas upp till behandling.

Vad härefter angår personalbehovet för den nya länsstyrelsen får jag an­

föra följande.

I en förteckning, som torde fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende

som bilaga 2, har tagits upp alla tjänster vid den nya länsstyrelsen för vilka

medel beräknas för tiden den 1 januari—den 30 juni 1908. I fråga om lönc-

ställningen för flertalet av dessa tjänster har avtal träffats mellan statens

avtalsverk och berörda personalorganisationer. Avtalet har denna dag över­

lämnats till riksdagens lönedelegation med hemställan om godkännande på

riksdagens vägnar.

Tjänsten som landshövding bör placeras i lönegrad Co 6 och länsdirektörs-

tjänsten i Co 5. Var och en av de fem avdelningarna bör förestås av en

avdelningschef. Härför bör inrättas två tjänster som landssekreterare,

två som landskamrerare och en som taxeringsdirektör, alla i Co 3. På

var och en av allmänna avdelningen, planeringsavdelningen, kameral- och

uppbördsavdelningen samt taxeringsavdelningen bör finnas en ställföre­

trädare för avdelningschefen. Vidare bör en särskild tjänsteman finnas som

på planeringsavdelningen kan samordna och leda civilförsvars- och all­

männa beredskapssektionernas arbete. För de nu nämnda arbetsuppgifterna

bör inrättas en tjänst som förste taxeringsintendent i Co 2 och fyra som

förste länsassessorer i Co 1. Fem förste länsassessorer skall tjänstgöra som

domare i prövningsnämnden. Härför bör inrättas fem tjänster i Co 1.

Varje taxeringskontor skall förestås av en förste taxeringsintendent och

varje revisionskontor av en förste revisionsintendent. Jag föreslår härför

åtta tjänster i Co 1.

I övrigt räknar jag medel för tjänster vid den nya länsstyrelsen i huvud­

saklig överensstämmelse med det förslag som den sakkunnige lagt fram.

Förslaget innebär i stort sett att personalen hos de nuvarande båda myndig­

heterna läggs samman.

Härutöver tar jag upp medel för ett 20-tal tjänster i syfte att, främst med

hänsyn till de stora arbetsökningar som fortlöpande följer med befolk­

ningsökningen i Stockholms län, förstärka organisationen på vissa punk­

ter. Följande tjänster bör sålunda tillföras organisationen, nämligen på all­

männa avdelningen en länsassessor, en länsnotarie, en landskanslist och ett

biträde, på planeringsavdelningen en länsassessor, en landskanslist, en civil-

försvarsinspektör och tre biträden, på kameral- och uppbördsavdelningen

en landskanslist och fem biträden och på taxeringsavdelningen en taxerings­

inspektör, två taxeringsrevisorer och tre biträden. Den sakkunnige har räk­

nat med i runt tal 1 000 fasta tjänster i den nya organisationen. Mitt förslag

tar upp 932 fasta tjänster, vartill kommer de tjänster för den nya natur-

vårdsenheten, som skall inrättas vid länsstyrelsen enligt förslag som i annat

sammanhang har lagts fram av chefen för jordbruksdepartementet.

Vid beräkningen av personalbehovet har jag tagit hänsyn till Kungl.

Maj :ts beslut den 3 februari 1967 i fråga om personalorganisationen vid

skatteavdelningen fr. o. in. den 1 januari 1967 med anledning av fögderi-

reformen. Detta beslut innebär att taxeringssektionens personal har minskats

med 43 tjänstemän, nämligen en byrådirektör, en byråassistent och 41 bi­

träden, att prövningsnämndens kansli tillförts två biträden och att perso­

nalen vid skattehusets telefonväxel tagits upp på överståthållarämbetets

personalplan. Också den sakkunnige har vid sina beräkningar utgått från

att viss minskning av personalen kunde ske på grund av fögderireformen.

I fråga om datakontorens personal har jag — i avvaktan på närmare

erfarenheter i fråga om personalbehovet — inte ansett mig kunna godta den

sakkunniges förslag att fast anställa ett 90-tal f. n. tillfälligt anställda bi­

träden. Med hänsyn till de rationaliseringsvinster som automatiskt bör kun­

na vinnas genom den nya organisationen bör antalet tillfälligt anställda

kunna minskas. Erfarenheterna får visa när så kan ske. På grund härav

beräknar jag medel för tillfällig arbetskraft i huvudsaklig enlighet med den

sakkunniges förslag.

Representationsbidrag utgår f. n. årligen med 36 000 kr. till överståt­

hållaren och med 31 000 kr. till landshövdingen i Stockholms län. Med hän­

syn till den representation, som kommer att falla på landshövdingen i det

nya länet, föreslår jag att bidraget bestäms till 40 000 kr. för år.

Lönekostnaderna för den nya länsstyrelsen för tiden den 1 januari—den

30 juni 1968 beräknar jag till 17 075 000 kr.

Till avlöningar för den nuvarande länsstyrelsen i Stockholms län för tiden

den 1 juli—den 31 december 1967 beräknar jag 6 900 000 kr. Jag har därvid

räknat upp medlen för tillfällig personal så att erforderliga personalför­

stärkningar bör kunna tillgodoses genom extraanställningar.

Vad angår omkostnader för den nya länsstyrelsen bör beaktas att omkost­

nader för den nuvarande länsstyrelsen i Stockholms län har beräknats för

hela budgetåret 1967/68 under vederbörande anslag i statsverkspropositio­

nen. I detta sammanhang behöver därför endast tas upp medel som mot­

svarar nuvarande överståthållarämbetets omkostnader för ett halvt år. Vidare

bör medel beräknas för kostnader i samband med de lokalbyten, som måste

48

Kungl. Maj:ts proposition nr

77

år 1967

49

ske, och för de kostnader som uppstår till följd av att kronofogdemyndig­

heten i Stockholm måste byta lokaler. Flyttningskostnader inkl. kostnader

för teleanordningar och vissa inköp av möbler och maskiner har beräknats

till ca 900 000 kr. Totalt beräknar jag nu ifrågavarande omkostnader till

1 900 000 kr.

På förslag av chefen för jordbruksdepartementet har den 3 mars 1967

lagts fram prop. 1967: 59 angående naturvårdens organisation m. m. För­

slaget innebär bl. a. att länsingenjörskontorens nuvarande uppgifter och

länsstyrelsernas planeringsuppgifter inom naturvården förs samman i sär­

skilda enheter i länsstyrelserna. De merkostnader för länsstyrelserna, som

förslaget medför, beräknas till 7 160 000 kr. för budgetåret 1967/68.

Samtliga de kostnader som jag här har berört bör för budgetåret 1967/68

av praktiska skäl tas upp under ett särskilt förslagsanslag kallat Kost­

nader för länsstyrelsen i Stockholms län in. m. I enlighet med vad jag anfört

beräknar jag anslaget till (17 075 000 + 6 900 000 + 1 900 000 + 7 160 000)

33 035 000 kr. eller avrundat till 33 000 000 kr. Medlen för naturvårdsverk-

samheten bör av Kungl. Maj :t fördelas på de olika länen för åsyftade ända­

mål.

Till Överståthållarämbetet: Avlöningar beräknar jag för tiden den 1 juli

—den 31 december 1967 10 400 000 kr. Jag har härvid beräknat medel för

nämnda tid för en tjänst som inspektör i Ae 23 på allmänna beredskapssek-

tionen och för en biträdestj änst på civilförsvarssektionen. Dessa sektioner

lörs oförändrade över till den nya länsstyrelsen. Jag har också räknat medel

från budgetårets början för fortsatt utbyggnad av skatteavdelningen enligt

de grunder som har beslutats av 1963 års riksdag. Vidare har jag räknat

medel för datakontorets utbyggnad enligt CFU:s förslag.

Till Överståthållarämbetet: Omkostnader beräknar jag för tiden den 1 juli

—den 31 december 1967 975 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr

77

år 1967

Hemställan

Under åberopande av vad jag sålunda har anfört hemställer jag, att

Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

1. besluta att en länsstyrelse organiserad enligt av mig

förordade riktlinjer för ett nybildat Stockholms län, omfat­

tande Stockholms stad och nuvarande Stockholms län, skall

bildas den 1 januari 1968 genom sammanslagning av över­

ståthållarämbetet och länsstyrelsen i nuvarande Stockholms

län,

2. bemyndiga Kungl. Maj :t att föra upp tjänster på löne-

plan C på personalförteckningen för länsstyrelserna enligt

vad jag förordat,

3. bemyndiga Kungl. Maj :t att meddela de föreskrifter

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 saml. Nr 77

50

och vidta de åtgärder i övrigt som fordras för genomförande

av de framlagda förslagen samt meddela nödvändiga över­

gångsbestämmelser,

4. för budgetåret 1967/68 på driftbudgeten under sjätte

huvudtiteln anvisa

a) till Ö v er ståthållar ämbetet: Avlöningar ett förslagsan­

slag av 10 400 000 kr.,

b) till Överståthållarämbetet: Omkostnader ett förslags­

anslag av 975 000 kr.,

c) till Kostnader för länsstyrelsen i Stockholms län m. m.

ett förslagsanslag av 33 000 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter hem­

ställt förordnar Hans Maj :t Konungen att till riks­

dagen skall avlåtas proposition av den lydelse bi­

laga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

Kungl. Maj:ts proposition nr

77

år 1967

Organisationsplan för länsstyrelsen i Stockholms län

Bilaga 1.

1 = landshövding

2 =länsdirektör

6 = prövningsnämndsavd. 8 = länspol.ch.exp.

3 = allm. avd.

4 = planer.avd.

5 = kameral- och uppbördsavd.

7 = taxeringsavd.

31 = överexekutorssekt.

41 = väg- och trafiksekt.

51 = kameralsekt.

71 a-f = 6 st. taxer.kont.

32 = allmän sekt.

42 = plan- och byggnadssekt.

52 = personalsekt.

72g-h=2 st. revi&ionskont

33 = socialsekt.

43 = enhet för länsplanering

53 = uppbörds sek t.

73

= varuskattekont.

44 = naturvårdsenhet

54 = datasekt.

74

= tax.ass.grupp

45 = civilförsvarssekt.

75

= kupongskattekont.

46 = allmän beredskapssekt.

47 = militärassistent

K

u

n

g ^l.

M

a

j: ^ts

p

ro

p

o

si

tio ⁿ

n

r ⁷⁷ å ^r

1

9

6

7

V

Kungi. Maj:ts proposition nr 77 år 1967

53

Bilaga 2.

Tablå över föreslagna tjänster vid länsstyrelsen i Stockholms län fr. o. m. den

1 januari 1968

1 landshövding ........................ G 6

1 länsdirektör

C 5

Allmän avdelning

Gemensam personal

1 landssekreterare ................... C

3

1 förste länsassessor ............... C

1

1 kontors skrivare .................... A 13

2 kansliskrivare......................... A 11

5 kontorsbiträde .......... högst A 9

öve rexe ku tors sektion

1 förste länsassessor................ B

6

1 länsassessor ......................... A 30

1 länsassessor ......................... A 28

2 länsassessor ......................... A 26

2 förste länsnotarie ................ A 24

1 länsnotarie ......................... A 18/22

1 förste länsassistent

A 23

1 förste landskanslist ........... A 19

1 landskanslist ........................ A 17

1 kontors skrivare .................... A 13

1 kansliskrivare .................... A 11

3 kontorsbiträde ........... högst A 9

Allmän sektion

1 förste länsassessor ........... B

7

1 länsassessor ......................... A 30

2 länsassessor ......................... A 28

2 länsassessor .......................... A 26

2 förste länsnotarie ............. A 24

2 länsnotarie .................... A 18/22

1 förste länsassistent ........... A 23

1 länsassistent ......................... A 21

2 förste landskanslist........... A

19

2 landskanslist .................... A 17

2 landskanslist ................ A 11/17

1 förste kontorsskrivare .... A 15

3 kontorsskrivare ................ A 13

5 kansliskrivare .................... A 11

10 kontorsbiträde ... högst A 9

Passdetalj

1 länsassistent ......................... A 21

1 förste landskanslist

A 19

1 kontorsskrivare .................... A 13

2 kansliskrivare .................... A 11

6 kontorsbiträde .......... högst A 9

Socialsektion

1 förste länsassessor

1 länsassessor

1 länsassessor ...........

3 länsassessor

1 länsnotarie ................

2 bar n avård skon s ulent

1 förste länsassistent

1 förste landskanslist

2 landskanslist .........

1 kontorsskrivare

1 kansliskrivare ....

3 kontorsbiträde.........

Planering savdelning

Gemensam personal

1 landssekreterare .................... C

3

2 förste länsassesor

C

1

1 kontorsskrivare .................... A 13

Väg- och trafiksektion

1 förste länsassessor

B

5

1 länsassessor ......................... A 28

2 länsassessor .........................A

26

1 förste länsnotarie

A 24

2 länsnotarie ......................... A 18/22

1 förste landskanslist

A 19

1 kansliskrivare .................... A 11

2 kontorsbiträde ........... högst A 9

Bilregisterdetalj

1 förste länsassistent

A 23

1 länsassistent ........................ A 21

1 landskanslist ............... A 11/17

3 förste kontorsskrivare . . A 15

2 kontorsskrivare

A 13

17 kansliskrivare .................... A 11

40 kontorsbiträde

högst A 9

Körkorts detalj

1 länsassistent ......................... A 21

1 förste landskanslist

A 19

B 6

A 30

A 28

A 26

A 18/22

A 23

A 23

A 19

A 11/17

A 13

......... A 11

högst A 9

54

Kungl. Maj:ts proposition nr

77

år 1967

1 förste kontorsskrivare

A 15

1 byrådirektör ............. ......... A 28

2 kontorsskrivare

A 13

1 kansliskrivare ......... ......... A 11

2 kansliskrivare .........

A 11

1 kontorsbiträde...........

högst A

9

7 kontorsbiträde...........

högst A

9

Plan- och b y g g n a d s s e k

Kameral- och uppbördsavdelning

tion

Gemensam personal

1 förste länsassessor

B

7

1 land sfcamrer are .........

C

3

1 länsassessor

A 30

1 förste länsassessor

C

1

2 länsassessor .............

A 28

1 kontorsskrivare ......... ......... A 13

1 länsassessor

A 26

4 kontorsbiträde...........

högst A

9

1 förste länsnotarie

A 24

1 länsnotarie .................... . . A 18/22

K a m era 1 sektion

1 förste länsassistent

A 23

1 förste länsassessor .

B

6

2 förste landskanslist

A 19

1 länsassessor

......... A 30

2 landskanslist

A 17

1 länsassessor ............. ......... A 28

2 landskanslist ................ . . A 11/17

1 länsassessor ............. ......... A 26

1 kontorsskrivare .........

A 13

1 förste länsnotarie

......... A 24

2 kans-liskrivare .........

A 11

1 länsnotarie ................

A 18/22

4 kontorsbiträde

högst A

9

1 förste länsassistent . ......... A 23

2 länsassistent ............. ......... A 21

Civil försvars sektion

1 förste landskanslist . ......... A 19

1 civilförsvarsdirektör

B

6

1 landskanslist

........ A

17

1 biträdande civilförsvarsdi-

3 landskanslist ...........

A 11/17

rektor ......................

A 28

2 förste kontorsskrivare

A 15

1 förste civilför svar singenjör A 28

6 kontorsskrivare

......... A 13

1 förste civilförsvar singenjör A 26

12 kansliskrivare ......... ......... A 11

4 civilförsvarsinspektör

A 23

19 kontorsbiträde

högst A

9

1 länsassistent .............

A 21

1 civilförsvarsingenjör

A 21

Personalsektion

3 förste landskanslist

A 19

1 avdelningsdirektör

B

5

1 förrådsförvaltare . .

A 19

1 byrådirektör ............. ......... A 28

1 civilförsvarsingenjör

A 19

2 förste länsassistent

......... A 23

6 landskanslist

A 17

1 länsassistent ............. ......... A 21

3 landskanslist

. . A 11/17

2 förste landskanslist

......... A 19

1 kontorsskrivare

A 13

1 landskanslist ............. ......... A 17

1 förrådsmästare

A

13

1 landskanslist ...............

A 11A7

4 kansli skrivare

A 11

1 förste kontorsskrivare

.... A 15

21 kontorsbiträde . . . .

högst A

9

1 kontorsskrivare ......... ......... A 13

1 kansliskrivare ......... ......... A 11

Allmän beredskapss e k-

2 kontorsbiträde...........

högst A

9

tion

1 länsassessor .............

A 30

Uppbörds sektion

1 inspektör ......................

A 23

1 förste länsassessor .

B

6

3 förste landskanslist .

A 19

1 länsassessor ............. ......... A 28

1 landskanslist .............

A 17

1 länsnotarie ................ . . A 18/22

1 landskanslist

. . A 11/17

1 förste länsassistent . ......... A 23

1 kansliskrivare .........

A 11

2 länsassistent ......... ......... A 21

4 kontorsbiträde

högst A

9

2 förste landskanslist . ......... A 19

2 landskanslist ......... ......... A 17

Enhet för 1 ä n s p1 aner i n g

2 landskanslist ...........

. A 11/17

1 planeringsdirektör

B

5

1 förste kontorsskrivare . . A 15

55

Kungl. Maj:ts proposition nr

77

år 1967

2 kontorsskrivare . . ......... A 13

13 kansliskrivare ......... ......... A 11

19 kontorsbiträde .... högst A

9

Datasektion

1 avdelningsdirektör

B

6

1 byrådirektör ............. ......... A 28

1 byrådirektör ............. ......... A 26

2 förste byråinspektör

......... A 23

1 assistent ...................... ......... A 21

1 förste landskanslist

......... A 19

2 landskanslist ............. ......... A 17

2 assistent ......................

A 17

2 assistent ...................... ......... A 15

4 assistent ...................... ......... A 13

2 förste kontorsskrivare

A 15

3 kontorsskrivare ......... ......... A 13

6 kansliskrivare

......... ......... A 11

För länsstyrelsen ge-

m e n s a in personal

1 förste kontorsskrivare .

A 15

3 expeditionsförman

......... A 13

1 kontorsskrivare . . ......... A 13

2 materialförvaltare

......... A 13

1 förste telefonist . .

......... A 13

7 expeditionsförman

......... A 11

3 förste telefonist

......... A 11

1 bilförare ....................

högst A

9

21 expeditionsvakt

högst A

9

1 portvakt ....................

högst A

9

16 telefonist

högst A

9

Prövningsnämndsavdelning

1 landskamrerare . . . ......... C

3

5 förste länsassessor

......... C

1

1 förste länsassessor

B

6

3 länsassessor ............. ......... A 28

4 länsassessor ............. ......... A 26

2 förste länsnotarie . . . ......... A 24

1 länsnotarie .............

A 18/22

1 förste länsassistent . ......... A 23

1 länsassistent ............. ......... A 21

3 förste landskanslist . ......... A 19

3 landskanslist............. ......... A 17

7 landskanslist ......... ... A 11/17

2 förste kontorsskrivare .... A 15

5 kontorsskrivare . . ......... A 13

13 kansliskrivare ......... ......... A 11

24 kontorsbiträde ... högst A

9

Taxerings av delning

Gemensam personal

1 taxeringsdirektör ................ C

3

1 förste taxeringsintendent . . C 2

1 taxeringsintendent ............... B

5

1 förste länsassistent ........... A 23

1 landskanslist ........................ A 17

2 landskanslist .................... A 11/17

1 kontorsskrivare .................... A 13

4 kontorsbiträde.......... högst A 9

Taxeringskontor

6 förste taxeringsintendent C 1

6 taxeringsintendent ........... B 5

12 bitr. taxeringsintendent . A 28

6 bitr. taxeringsintendent . . A 26

6 förste taxeringsinspektör A 24

6 länsnotarie

A 18/22

6 länsassistent ......................... A 21

6 förste landskanslist........... A 19

6 förste kontorsskrivare A 15

6 kansliskrivare .................... A 11

18 kontorsbiträde

högst A 9

Re visionskon t or

2 förste revisionsintendent . . C 1

4 revisionsintendent

B 5

2 länsrevisor ......................... A 30

12 länsrevisor ......................... A 28

17 bitr. länsrevisor

A 26

14 förste taxeringsre visor .... A 24

9 taxeringsrevisor ........... A 18/22

2 länsassistent ......................... A 21

10 förste landskanslist ... A 19

7 landskanslist .................... A 17

9 landskanslist

A 11/17

2 förste kontorsskrivare A 15

2 kontorsskrivare ....................A 13

8 kansliskrivare .................... A 11

13 kontorsbiträde ... högst A 9

Varus katte kontor

1 taxeringsintendent

B 7

1 bitr. taxeringsintendent A 28

1 länsassistent ........................ A 21

2 förste landskanslist ........... A 19

4 landskanslist ...................... A 17

3 landskanslist ................ A 11/17

6 kontorsskrivare ................ A 13

6 kansliskrivare .................... A 11

12 kontorsbiträde

högst A 9

56

Kungl. Maj:ts proposition nr

77

år 1967

Taxeringsassistentgrupper

1 kontorsskrivare

A 13

1 förste taxeringsassistent .

A 23

1 kansliskrivare . . .

. A 11

17 förste taxeringsassistent .

A 21

12 kontor sbiträde/kontorist

44 taxeringsassistent .........

A 19

högst ......................

. A

9

6 kontor s skri var e .............

A 13

16 kansliskrivare ..................

A 11

Länspolischefens expedition

26 kontorsbiträde . . . . högst A 9

1 länspolischef .........

C

1

1 bitr. länspolischef .

B

5

Kupong skattekontor

1 kansliskrivare . . .

A 11

1 byrådirektör ......................

A 28

1 kontorsbiträde.........

högst A

9

ESSELTE AB. STHLM 67

714016