2

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

8 mars 1968.

Närvarande:

Statsministern

E ^rlander ,

ministern för utrikes ärendena

N ^ilsson ,

statsrå­

den

S

träng

, A

ndersson

, L

ange

, K

ling

, J

ohansson

, H

olmqvist

, A

sp

-

ling

, P

alme

, S

ven

-E

ric

N

ilsson

, G

ustafsson

, G

eijer

, O

dhnoff

,

W ^ickman , M ^oberg .

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler efter

gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter vissa organisations-

och anslagsfrågor rörande försvaret och anför.

Samordning av försvarets verkstadsresurser

I uppdraget till 1964 års tygförvaltningsutredning ingick att undersöka

alternativ för att ur de tygförvaltande verken bryta ut vissa funktioner och

föra samman dessa i nya enheter. Som exempel på sådana funktioner an­

gavs underhåll och förrådstjänst. Utredningen anmodades att pröva om

inte försvarets fabriksverk — utöver vad som redan skett på teleunderhålls-

området — skulle kunna engageras för ledning av verkstadsdriften inom he­

la tygmaterielområdet. Sedan utredningen i sitt betänkande om tygförvalt­

ningens centrala organisation (SOU 1966: 11) uttalat sig för en samordning

av allt underhåll på tygmaterielområdet uppdrogs den 21 juni 1966 åt en

utredningsman (överdirektören B. E. F. Skoglund) att göra en struktur­

undersökning av verkstadsorganisationen inom de olika försvarsgrenarna

och föreslå åtgärder för att så rationellt som möjligt tillgodose försvarets

behov av verkstäder för underhåll av tygmateriel m. m. Utredningen antog

namnet 1966 års verkstadsutredning.

Den 16 oktober 1967 lämnade utredningen ett första betänkande, Försva­

rets tygverkstadsorganisation m. m., etapp 1 (Stencil Fö 1967:9). I detta

föreslås en samordning och strukturrationalisering av den centrala under-

hållsverlcsamheten genom att de centrala flygverkstäderna, Karlskronavar-

vet AB och Muskövarvet inlemmas i fabriksverket. Samtidigt föreslås att

även Allmänna Bevaknings AB och AB Ceaverken skall ingå i fabriksver­

ket som koncernföretag.

Yttranden över betänkandet har avgetts av överbefälhavaren — efter hö­

rande av försvarsgrenscheferna — försvarets civilförvaltning, fortifikations-

förvaltningen, arméförvaltningen, marinförvaltningen, flygförvaltningen,

försvarets fabriksverk, försvarets förvaltningsdirektion, statskontoret, riks­

revisionsverket, statens personalpensionsverk, överstyrelsen för ekonomisk

försvarsberedskap, arbetsmarknadsstyrelsen, statens avtalsverk, Göteborgs

3

örlogsvarvsutredning, utredningen om ett för försvaret gemensamt materiel­

verk, Karlskronavarvet AB, Allmänna Bevaknings AB, AB Ccaverken,

Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO), Tjänstemännens Cen­

tralorganisation (TCO), Statstjänstemännens Riksförbund (SR), Lands­

organisationen i Sverige (LO), Sveriges Arbetsledareförbund, Sveriges Plast­

förbund och Karlskrona stad.

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1908

Nuvarande organisation

Underhållet av krigsmaktens tygmateriel m. in. leds centralt av de tre

försvarsgrensförvaltningarna. Underhållsverksamheten genomförs bl. a. vid

förbanden, i förråd och i försvarets verkstäder. Inom armén finns i varje

militärområde en samordnad verkstadsorganisation under ledning av en

tygverkstadsförvaltning, som regionalt leder underhållet av arméns tyg­

materiel. Marinförvaltningen leder underhållsverksamheten vid verkstäder

och förvaltningar inom örlogsbaser och kustartilleriförsvar. Under flygför­

valtningen finns två (före den 1 juli 1967 tre) centrala flygverkstäder, fyra

regionala televerkstäder och 18 flottiljverkstäder.

Underhåll för krigsmaktens räkning utförs även i begränsad omfatt­

ning vid verkstäder som inte ingår i förvaltningsorganisationen. Förutom

enskilda företag anlitas Karlskronavarvet AB och AB Teleunderhåll.

Karlskronavarvet AB bildades 1961 under trycket av en avta­

gande sysselsättning vid dåvarande Karlskrona örlogsvarv och en tämligen

konstant arbetslöshet i karlskronaregionen (prop. 1960: 184, SU 206, rskr

402). Staten är ensam aktieägare. Enligt bolagsordningen skall bolaget driva

varvs- och verkstadsrörelse jämte annan därmed förenlig verksamhet.

Karlskronavarvets aktiekapital utgör 32 milj. kr. Medeltalet anställda

under verksamhetsåret 1966/67 var 1 713 personer, varav 453 i administra­

tiv och teknisk tjänst. Den fakturerade omsättningen samma år utgjorde

67,7 milj. kr., varav 45,8 milj. kr. avsåg arbeten för marinen.

Nu liksom vid bolagsbildningen domineras arbetsbeläggningen av arbe­

ten åt marinen. Omfattningen av underhålls- och ombyggnadsarbeten reg­

leras genom ett ramavtal mellan varvet och marinförvaltningen. Avtalet

har förlängts och gäller nu till den 1 januari 1970. Vidare förekommer ny­

byggnadsarbeten. Bolaget bär levererat bl. a. minsvepare, motortorpedbåtar,

ubåtar och ett tankmotorfartyg. Bolaget har även viss tillverkning av plast­

produkter. Främst må nämnas midgethavskryssaren Karlskronaviggen, en

segelbåt i glasfiberarmerad plast. Övriga produkter utgörs av svets- och plåt­

konstruktioner för militära och civila beställare. Häri ingår bl. a. krigsbroar

för armén, transportlådor för flygvapnet samt tryckkärl och cisterner för

privata företag.

Före den 1 juli 1961 fanns inom Karlskrona örlogsvarv förutom marin­

verkstäderna (motsvarande i stort nuvarande Karlskronavarvet) vissa organ

4

för verkstadsverksamliet, nämligen pjäsverkstad, torpedservicegrupp, min-

servicegrupp, nautisk instrumentverkstad, optisk verkstad, artillerield-

ledningsverkstad, torpedeldledningsverkstad samt torped- och apterings-

verkstad. I organisationen för Sydkustens örlogsbas, som fast­

ställdes 1966, ingår av dessa enheter pjäsverkstaden samt min- och torped-

servicegrupperna i örlogsbasens tekniska förvaltning. Övriga enheter av­

vecklas eller skall föras över till Karlskronavarvet. Eldledningsverkstaden

beräknas bli överförd under budgetåret 1967/68.

1953 fattades principbeslut om att Stockholms örlogsvarv

(verkstadsavdelningen vid Ostkustens örlogsbas) skulle flyttas till Muskö.

Riksdagen fastställde 1959 en plan för anläggning av en varvsenhet på ön

(prop. 1959: 1 bil. 25, SU 44, rskr 115). För utbyggnad av Muskövarvet har

riksdagen hittills anvisat 276,9 milj. kr. (jfr prop. 1967: 110 s. 147—149).

Utflyttning av verkstadsavdelningen till den nya anläggningen beräknas nu

ske på sommaren eller hösten 1969.

Muskövarvet skall i krig tillgodose de mest angelägna kraven på repara­

tioner och underhåll och i fred driva en med hänsyn till krigsbetingelserna

så funktionsduglig varvsenhet som möjligt. Utrymme och standard är goda

men genom att lokalerna har placerats i skyddade bergrum och stor vikt

även i övrigt lagts på olika skyddsaspekter kan verkstadsdriften inte göras

lika rationell som i en modern ovanjordsanläggning. Maskinparken flyttas

från marinverkstäderna i Stockholm men relativt stora ersättningsanskaff­

ningar måste göras i samband med den slutliga utflyttningen.

Antalet anställda vid Muskövarvet har beräknats komma att uppgå till

530 personer, varav 130 i administrativ och teknisk tjänst.

I den nya organisationen för Ostkustens örlogsbas som träder i kraft

vid utflyttningen till Muskö ingår vissa begränsade underhållsresurser i den

tekniska förvaltningen. Dessa resurser är avsedda för min-, torped- och

robotservice. Beträffande viss torpedmateriel förutsätts samverkan med

verkstadsavdelningen och försvarets fabriksverks torpedverkstad i Motala.

De centrala flygverkstäderna hade från början likartade

arbetsuppgifter beträffande underhåll av flygmateriel. Så småningom ledde

utvecklingen till en arbetsfördelning på olika materieltyper. Centrala flyg­

verkstaden i Malmslätt (CVM) kom att svara främst för reparation och

översyn av flygplanmotorer och centrala flygverkstaden i Västerås (CVV)

för reparation och översyn av flygplan i övrigt. Vid centrala flygverkstaden

i Arboga (CVA) sker främst underhåll av telemateriel. Verkstaden fördes

den 1 juli 1967 över till försvarets fabriksverk (prop. 1963: 114, SU 135,

rskr 319). Som affärsverksenhet inom fabriksverket har den namnet Centrala

verkstaden, Arboga (CVA).

De centrala flygverkstäderna i Malmslätt och Västerås leds av flygför­

valtningen som har fastställt deras organisation. Verkstäderna är uppdelade

på produktionsavdelning, teknisk avdelning, ekonomiavdelning, materiel-

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

Kungl. Maj:ls proposition nr 10!) dr 1908

7

anförtros fabriksverket vinner man dels ett klart kund/lcverantörförhållan-

de, dels en integrering med fabriksverkets enheter för nyproduktion.

Utredningen föreslår att Karlskronavarvet och verkstadsavdelningen i

Ostkustens örlogsbas skall inlemmas i försvarets fabriksverk fr. o. in. den

1 juli 19G8. Karlskronavarvet förutsätts behålla sin nuvarande företags­

form som aktiebolag medan verkstadsavdelningen föreslås ingå i fabriks­

verket som affärsverksenhet.

Karlskronavarvet bör enligt utredningen få ändrad organisa­

tion genom uppdelning i två sektorer, varav en för underhållsarbeten —

främst av marin karaktär — och en för tillverkning av egna produkter —

i första hand mekaniska konstruktioner och produkter av armerad plast.

Varvet föreslås få statlig borgen för ett långfristigt lån på 55 milj. kr. för

att kunna genomföra nödvändiga investeringar i byggnader och maskiner

samt produktutveckling. För dessa ändamål bör enligt utredningen även

kunna disponeras 11—12 milj. kr. som kan tillföras aktiebolaget genom

viss försäljning av mark, byggnader och maskiner. För omskolning av över­

talig personal beräknar utredningen att det kommer att behövas högst

15 milj. kr. Även dessa medel föreslås tillföras varvet genom en av staten

garanterad, långfristig upplåning.

Utredningen föreslår att vid Muskövarvet skall i huvudsak utföras

underhålls- och reparationsarbeten för marinen. I samråd med marinför­

valtningen och med beaktande av beredskapskrav bör fabriksverkets ledning

kunna fördela arbetsuppgifter mellan detta varv och Karlskronavarvet med

hänsyn till ekonomiska faktorer och önskemål om jämn sysselsättning.

Vid mobilisering bör varvet ställas till krigsmaktens förfogande. Mobili-

seringsplanläggningen föreslås ske i samverkan med organ inom krigsmak­

ten och, liksom beträffande krigsförberedelsearbetet i övrigt, enligt direktiv

från överbefälhavaren.

De delar av anläggningen på Muskö som behövs för verkstadsavdelningen

bör enligt utredningen hyras av fabriksverket. Utrymmena anses böra

disponeras för olika funktioner på det sätt som marinförvaltningen har

planerat.

Liksom beträffande Karlskronavarvet bör enligt utredningens mening

träffas ramavtal om huvudvolymen av marinens beställningar vid varvet.

Beträffande verkstadsenheterna vid Sydkustens örlogs­

bas föreslår utredningen att dessa, mot bakgrund av bl. a. statskontorets

slutsatser 1963 efter undersökning av förvaltningarna vid dåvarande marin­

kommando Syd, skall föras över till Karlskronavarvet. Detta innebär att

pjäsverkstaden utgår ur örlogsbasens organisation och att man verkställer

tidigare beslut om att föra över verkstäderna för eldledningsutrustning,

optik och nautiska instrument.

De centrala flygverkstäderna i Malmslätt och Västerås

föreslås, i likhet med vad som redan skett med centrala flygverkstaden i

9

Eu omstrukturering enligt utredningens förslag beräknas medföra såväl

vissa direkta kostnader som besparingar. Förutom personal­

kostnader beräknas uppstå engångskostnader om ca 5 milj. kr., varav 4,5

milj. kr. för investeringar, ombyggnader och installationer vid flygverk­

städerna samt 0,5 milj. kr. för tillfälligt anlitad arbetskraft vid fabriks­

verkets huvudkontor. En nödvändig utökning av fabriksverkets lednings­

organisation beräknas medföra en årlig kostnadsökning om högst 1,3

milj. kr.

Omstruktureringen av flygverkstäderna kan enligt utredningen väntas ge

en årlig besparing om minst 6 milj. kr. Härtill kan komma inkomster från

försäljning av byggnader och mark i Västerås.

Utöver direkta besparingar räknar utredningen med betydande vinster

genom en samordnad verkstadsdrift.

Beträffande personalfrågor anför utredningen att vid Karls-

kronavarvet förutses ett personalöverskott om ca 350 personer verk­

samhetsåret 1968/69 och ca 85 personer året därpå. Den övertaliga personal

som inte kan förtidspensioneras bör skolas om för nya uppgifter. Redan

verksamhetsåret 1970/71 räknar utredningen dock med att — under vissa

förutsättningar — omkring 200 personer behöver tillföras rörelsen.

Muskövarvet beräknas få svårigheter att rekrytera personal under

en övergångstid efter flyttningen från Stockholm. För att man även under

den tiden skall kunna utföra nödvändiga underhållsarbeten för marinen

bör vissa arbetsobjekt från Ostkustens örlogsbas förläggas till Karlskrona-

varvet.

Utredningen framhåller, att den omstrukturering som föreslås syftar till

att skapa en rationell verksamhet och därmed på lång sikt den bästa

grunden för trygghet i anställningsförhållandena. Problem med avgångar

och omflyttning kommer att uppstå främst vid flygverkstäderna.

Fabriksverket förutsätts få det fulla arbetsgivaransvaret för den personal

som förs över från förvaltningsorganisationen. Verket blir däremot inte

arbetsgivare för personalen i de aktiebolag som inordnas. Utredningen

förutsätter att fabriksverket beträffande all personal har eller ges möjlig­

het att ta på sig ett arbetsgivaransvar som bl. a. innebär att såväl företagets

som personalens intressen blir väl tillvaratagna. Utgångspunkten för en

aktiv personalpolitik anses vara att betrakta all personal inom fabriksverket

som en enhet — en personalbank.

Sammanfattningsvis hävdar utredningen att personalproblemen i sam­

band med omstruktureringen bör kunna bemästras utan alltför stora svårig­

heter.

Yttrandena

Utredningens förslag har till övervägande del fått ett positivt mottagande

av remissinstanserna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 100 år 1068

Kungl. Maj:ts proposition nr 10!) år 1008

11

fabriksverkets ledningsansvar eller om det bör kvarstå som verkstad inom

förvaltningsorganisationen. Av remissinstanserna är det åtskilliga som ut­

talar tveksamhet om hur verksamheten vid Muskövarvet hör bedömas.

Fabriksverket ifrågasätter om Muskövarvet i egenskap av förbandsbunden

verkstad behöver få sådan volym som nu planeras. Bl. a. f örvaltningsdirek-

tionen och statskontoret avstyrker att varvet inlemmas i fabriksverket.

Samma myndigheter tillstyrker att Karlskronavarvet förs över enligt för­

slaget. Även Karlskronavarvet självt biträder förslaget i denna del. Aktie­

bolaget utgår ifrån att ett inlemmande i fabriksverket inte kommer att på­

verka det inledda samarbetet med Kockums Mekaniska Verkstad i ogynnsam

riktning.

Förslaget om lån till Karlskronavarvet för investeringar och

produktutveckling tillstyrks av bl. a. civilförvaltningen, fabriksverket och

Karlskronavarvet. Riksrevisionsverket anser att behövligt kapital bör till­

föras varvet över kapitalbudgeten och inte genom egen upplåning.

Beträffande Karlskron avarvets produktionsinrikt­

ning och organisation tillstyrks förslagen eller framhålls — lik­

som i varvets eget yttrande — att det bör ankomma på företagsledningen

att ta ställning till den interna organisationen. Karlskrona stad anser att

varvet även i fortsättningen bör utföra aluminium- och lättmetallarbeten

samt nybyggnad av marina fartyg.

Verkstadsenheterna vid Sydkustens örlogsbas är

enligt överbefälhavaren förbandsbundna. Deras organisatoriska ställning

anser han böra prövas ytterligare i samband med verkstadsutredningens

fortsatta arbete, överföringen av eldledningsverkstaden har påbörjats och

bör fullföljas. Liknande mening uttalas av bl. a. marinförvaltningen. Även

Karlskronavarvet anser att pjäsverkstaden t. v. bör tillhöra örlogsbasen och

göras till föremål för undersökning i utredningens nästa etapp. Statskon­

toret tillstyrker förslaget i dess helhet. Bl. a. förvaltning sdirektionen, TCO

och SR avstyrker däremot förslaget.

Förslaget att låta de centrala fly g verkstäderna i Malmslätt

och Västerås ingå i fabriksverket tillstyrks av remissorganen. Flera myn­

digheter erinrar om att flygverkstaden i Arboga redan tidigare har förts över

till fabriksverket och framhåller värdet av att alla de centrala verkstäderna

för flygmateriel får samma huvudman. Överbefälhavaren, flygförvaltningen

och förvaltningsdirektionen hävdar dock att det materiallaboratorium som

ingår i de centrala flygverkstäderna i Malmslätt bör undantas och även i fort­

sättningen höra under flygförvaltningen. I denna fråga anför fabriksverket

synpunkter både för och emot att laboratoriet förs in under dess ledning.

Fabriksverket är berett att, om så sker, träffa långsiktigt avtal om labora­

toriets utnyttjande, avdela behövlig kapacitet för flygvapnets behov och ut-

fästa sig att ge företräde åt brådskande uppdrag för dettas räkning.

Flertalet remissorgan är positiva till förslaget att antalet centrala

19

tuellt vid arméns och marinens helikopterförband. Förslaget innebär alt

den militära grundutbildningen påbörjas omedelbart efter årskurs 1 av

flygmekanikerutbildningen. Inskrivning av berörda värnpliktiga måste där­

för ske i särskild ordning. Antagning till utbildningen föreslås ske genom

en särskild nämnd.

Utredningen, som anser alt det finns behov av en för hela landet gemen­

sam flygmekanikerutbildning för den civila luftfartens och krigsmaktens

behov, föreslår att denna sker vid en skola av rikskaraktär. Den föreslås

förlagd till flygförvaltningens verkstadsskola i Västerås och få en omfatt­

ning av 80 elever i varje årskurs. Utbildningen föreslås påbörjad höstter­

minen 1968. Utredningen föreslår att verkstadsskolan i Västerås i sin hel­

het överlämnas till Västerås stad utan vederlag.

Vad beträffar de skolor som förs över till det allmänna skolväsendet utgår

utredningen ifrån att finansieringen kommer att ske efter samma grunder

som vid andra skolor av samma slag inom det allmänna skolväsendet.

I samband med att viss utbildning förs över till det allmänna skolväsen­

det kan det bli aktuellt att överlämna vissa lokaler m. in. Ett dylikt över­

lämnande bör enligt utredningen ske utan kostnad för det allmänna skol­

väsendet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 10!) år 1008

Yttranden

Utredningens förslag och ställningstaganden har i huvudsak inte mött

erinringar hos remissinstanserna.

Sålunda tillstyrks eller lämnas utan erinran utredningens förslag att

yrkesskoleutbildningen inom krigsmakten och till denna knutna industrier

till alla delar bör anordnas på samma sätt som inom det allmänna skol­

väsendet och inordnas i dess organisation.

Även förslaget att kombinera värnpliktstjänstgöring och yrkesutbildning

tillstyrks eller lämnas utan erinran av remissinstanserna. Ett antal remiss­

instanser hävdar att denna möjlighet bör prövas även för andra kategorier.

Utredningens förslag rörande flygmekanikerutbildningen tillstyrks eller

lämnas utan erinran av remissinstanserna med undantag av skolöversty­

relsen.

Skolöverstyrelsen föreslår följande ordning beträffande utbildningsgång­

en för flygmekaniker. Rekrytering sker från fordonsmekanikerutbildningens

första årskurs varefter följer 42 veckors central kurs som ger kompetens

som flyghjälpmekaniker. Därefter följer praktik under två år vilken kan

utbytas mot värnpliktstjänstgöring (grundutbildning) som flygmekaniker.

Utbildningen avslutas med en sex veckors centralt anordnad kompetens­

grundande flygmekanikerkurs. Skolöverstyrelsen tar inte ställning till om

utbildningen skall anordnas helt i skola eller som s. k. inbyggd skola. Beslut

om lokalisering, dimensionering och lämplig form för utbildningen bör ske

enligt samma grunder som för yrkesutbildningen i övrigt. Intagning till ut­

23

utbyte mot aktier på detta belopp övertog marinverkstädernas anläggning­

ar och de tillgångar och skulder som hörde till rörelsen. Denna apportegen­

dom värderades emellertid till 15 milj. kr. Överskjutande belopp på 6

milj. kr. ansågs som överkurs på aktierna och tillfördes reservfonden.

I samband med bolagsbildningen beviljades bolaget en rörlig kredit i

riksgäldskontoret på 8 milj. kr. Sedan år 1966 har bolaget därjämte en

checkräkningskredit på 10 milj. kr. hos Sveriges Kreditbank.

Under räkenskapsåren 1961/62—1966/67 uppgick investeringar­

na till sammanlagt 32,2 milj. kr. Härav belöper 22,8 milj. kr. på byggna­

der, 8,1 milj. kr. på maskiner och annan teknisk utrustning samt 1,3 milj.

kr. på markförvärv. Finansieringen av investeringarna har skett med det

förut nämnda kapitaltillskottet på 23 milj. kr. samt med avskrivningsmedel

som verksamheten lämnat. I detta sammanhang kan nämnas att avskriv-

ningsmedlen uppgår till sammanlagt 10,7 milj. kr. under den angivna pe­

rioden.

Den administrativa organisationen, som övertogs vid

bolagets bildande, har upprustats och i övrigt anpassats till vad som krävs

för en verksamhet med företagsmässig målsättning. Ekonomi- och plane-

ringsavdelningarna har sålunda omorganiserats, varjämte särskilda orga­

nisatoriska enheter tillskapats för försäljnings-, personal- och produktions­

tekniska funktioner m. in. Företagets personalresurser för produktutveck­

ling och marknadsföring är dock inte tillräckliga.

Medeltalet i verksamheten anställda under bolagets första och dess se­

naste verksamhetsår framgår av följande tabell.

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

Budgetår

Totalt

Arbetare

Arbetsledare

Övriga

tjänstemän

1961/62.........................

1 862

1 508

107

247

1966/67.........................

1 713

1 260

100

353

Det totala antalet anställda har, som tabellen visar, minskat med ca 150

under nämnda tid. Utvecklingen beträffande arbetare och andra tjänste­

män än arbetsledare har dock inte varit densamma. Antalet arbetare har

sålunda minskat med ca 250, medan antalet tjänstemän ökat med ca 100.

Minskningen av antalet arbetare beror huvudsakligen på naturlig avgång

och är resultatet av en strävan att anpassa arbetarantalet till produktio­

nens behov, ökningen av tjänstemannakadern sammanhänger med upp­

rustningen av den administrativa organisationen. Huvudparten av ökning­

en faller på försäljnings- och produktionstekniska funktionerna.

Verksamhetens omfattning och inriktning under de

fem senaste verksamhetsåren belyses av följande tabell över den fakture­

rade omsättningen (milj. kr.).

27

Iiåller bolaget, givetvis beroende av —- förutom nettoresultaten av rörel­

sen — de medel som erfordras för investeringar och produktutveckling

samt storleken av det kapital bolaget kommer att förfoga över genom lån

eller annan form för kapitaltillskott.

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 ur 1908

3. Produktionsprogram

Karlskronavarvet har f. n. följande produktionsprogram.

Den dominerande arbetsbeläggningen utgörs nu liksom vid bolagsbild-

ningen av arbeten åt marinen. De senaste sex åren har visat, att

företagets kunskaper och erfarenheter om marinens materiel är dess störs­

ta tillgång och så förblivit hittills. Detta förhållande och ramavtalet om

underhålls- och ombyggnadsarbeten åt marinen har varit grunden för bo­

lagets hittillsvarande verksamhet och betraktas som en nödvändig grund

för verksamheten även för en avsevärd tid framåt. Arbeten åt marinen an­

ses därjämte i ekonomiskt hänseende vara ett villkor för att den succes­

siva utvecklingen mot nya produktområden skall bli möjlig att genomföra.

Bolagets övriga verksamhetsgrenar omfattar f. n. civil reparentverksam-

het, tillverkning av produkter i stål, aluminium och armerad plast samt av

mekaniska arbeten.

Den civila reparent verksam heten har varit liten. Om­

sättningen, som för budgetåret 1966/67 var 200 000 kr., har under de se­

naste fyra åren i medeltal varit 900 000 kr. Några möjligheter att utvidga

denna verksamhetsgren till en betydande verksamhet anses inte föreligga

på grund av att sjöfarten på Karlskrona är liten. Under gynnsamma för­

hållanden torde dock verksamhetsgrenen kunna drivas upp till en något

större volym än hittills.

Tillverkningen av produkter i stål och av mekaniska ar­

beten avser nästan genomgående beställningstillverkning, i vissa fall

legotillverkning. Beställningarna avser större detaljer till civila fartyg så­

som roder, däckshus nr. nr. samt därjämte ett varierande antal produkter

som ligger inom området för mekanisk verkstadsindustri, dvs. plåt-, svets-

och maskinarbeten. Omsättningen för den nu nämnda produktgruppen

uppgick budgetåret 1966/67 till 9 nrilj. kr. Möjligheterna att i betydande

grad öka denna verksamhetsgrens volym betecknas som goda, speciellt

med hänsyn till det sanrarbetsavtal, som under hösten 1967 träffats med

Kockums Mekaniska Verkstads AB.

Tillverkningen av aluminiumprodukter har hittills nästan

enbart avsett beställningar från statliga myndigheter. Omsättningen un­

der budgetåret 1966/67 uppgick till ca 6 milj. kr. Framtidsutsikterna för

denna tillverkning anses svårbedömda. Då aluminium allmänt anses vara

ett material, vars användningsområde kommer att väsentligt utvidgas i

framtiden, bedömer bolaget det dock rimligt att denna verksamhetsgren

skall på längre sikt kunna ökas i betydande grad.

Tillverkningen av produkter i armerad plast omfattar f. n.

fritidssegelbåtar. Denna tillverkning startades för ca tre år sedan. Omsätt­

ningen är därför ännu blygsam. Den uppgick året 1966/67 till 900 000 kr.

Möjligheter att öka omsättningen av denna produkt torde finnas. Tillverk­

ning av produkter i armerad plast har enligt bolagets uppfattning betydande

utvecklingsmöjligheter. Bolaget har för avsikt att sätta igång tillverkning av

28

andra och större båttyper såsom fisketrålare och mindre specialfartyg för

såväl marina som civila ändamål.

Även om bolaget till väsentlig del måste bygga sin verksamhet på beställ­

ningar från marinen måste det enligt bolaget även söka andra verksam­

hetsområden. En betydande svårighet för en lönsam verksamhet har bl. a.

legat däri, att beställningarna från marinen växlat i omfattning. En ned­

gång kan förväntas på lång sikt. Dessa förhållanden har gjort det nödvän­

digt för bolaget att söka nya tillverkningsobjekt, vilket även förutsattes vid

bolagets bildande. Bolaget har gjort flera försök, av vilka två hittills lett

till sådana tekniska och ekonomiska resultat, att dessa tillverkningar även

i fortsättningen kan antas komma att ingå i bolagets produktionsprogram.

De kan dock inte förutses bli av sådan omfattning att de, jämte den egent­

liga varvsrörelsen samt lego- och beställningstillverkning av mekaniska

produkter, kan säkerställa ett fullständigt utnyttjande av tillverkningska­

paciteten. Andra produktionslinjer måste därför också upptas. Detta var

en grundtanke vid bolagets bildande och gäller alltjämt.

Detta förhållande innebär enligt bolagets uppfattning, att bolaget under

många år framåt måste bedriva ett omfattande arbete för produktutveck­

ling. Svårigheterna i detta arbete ligger huvudsakligen i att finna produk­

ter, för vilka tillverkningen blir såväl tekniskt som ekonomiskt godtagbar.

Arbetet härmed blir vidare mycket omfattande, då det avser inte bara pro­

duktionstekniska frågor utan i lika hög grad frågor som hänger samman

med marknadsföring.

Verksamheten måste emellertid enligt bolagets uppfattning redan nu

kunna anpassas till vissa förändrade förhållanden. Som exempel nämnes

härvid bl. a. det nyligen träffade samarbetsavtalet med Kockums Mekanis­

ka Verkstads AB. Bolaget anger följande produktionsprogram, som ak­

tuellt under en någorlunda överblickbar framtid om 5—10 år.

a) Underhålls- och ombyggnadsverksamhet för marinen och staten i öv­

rigt samt civil reparentverksamhet.

b) Nybyggnad av fartyg för marinen och av specialfartyg.

c) Produkter i stål (plåt- och svetsarbeten med eller utan maskinell be­

arbetning) och mekaniska arbeten.

d) Produkter i aluminium.

e) Produkter i armerad plast.

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

4. Investeringsbehov

Bolaget framhåller att det såsom framgått av redogörelsen i det före­

gående har visat sig innebära betydande svårigheter att förverkliga det vid

bolagets start uppställda målet om en ekonomiskt bärkraftig verksamhet.

Orsaken till det mot bakgrund av bolagets betydande aktiekapital ogynn­

samma rörelseutfallet anges i huvudsak ha sin grund i att bolagets anlägg-

29

•lingar är otidsenliga och oekonomiska. De årliga merkostnader för drif­

ten, som de otidsenliga anläggningarna förorsakar, anses inte möjliga att

precisera till beloppet, men bolaget framhåller all de uppgår till så höga

belopp, att en ekonomiskt självbärande verksamhet på längre sikt inte är

möjlig om anläggningarna skall bibehållas oförändrade. Ett omfattande

arbete krävs även, såsom bolaget framhållit i del föregående, för att få

tram nya produkter. Arbetet gäller emellertid inte bara att utveckla nya

produkter utan även alt introducera dessa på den allmänna marknaden.

EU villkor för eu väsentlig utökning av bolagets totala arbetsvolym är

sålunda, framhåller bolaget, att produktionsapparaten moderniseras och

att arbetsmetoder in. in. förbättras så, att effektiviteten höjs väsentligt och

därmed konkurrenskraftiga tillverkningskostnader kan uppnås. Enligt bo­

lagets uppfattning kräver en sådan modernisering omfattande investering­

ar såväl i fråga om maskinutrustning och byggnader som produktutveck­

ling och metodförbättring.

Kungl. Maj. ts proposition nr 10!) år 1!)(>S

Företagets bästa verkstadsanläggning är de plåt- och svetsverkstäder,

som togs i bruk år 1963. Den maskinella utrustningen för plåt- och svets­

arbeten har undan för undan kompletterats och är förhållandevis modern.

Lyftutrustningen är mot bakgrund av de behov som kunde bedömas vid

bolagsstarten relativt god. Personalens utbildning och erfarenhet är även

en värdefull tillgång. Resurserna har medgivit en rationell tillverkning av

sektioner till ubåtar, skrov till torpedbåtar samt andra tunga och kompli­

cerade arbetsobjekt. Det har emellertid visat sig vid undersökningar av

möjligheten att tillverka komponenter till stora fartyg åt Kockums Meka­

niska Verkstads AB, att bl. a. svetshallens lyftkapacitet är otillräcklig. Där­

est sådant komponentbygge även skulle medföra ett stort materialflöde ge­

nom verkstäderna, kan behov uppkomma av att rationalisera hantering och

lagring av material och det kan då bli nödvändigt att anlägga en plåtgård i

närheten av dessa verkstäder.

Huvuddelen av maskinverkstäderna är inrymda i en byggnad från 1870-

talet. Några verkstadsenheter är placerade i andra byggnader på avsevärt

avstånd därifrån. En av dessa ligger i en byggnad, som tillhör Sydkustens

örlogsbas och som denna enligt befintliga planer skall disponera för egen

räkning. Maskinverkstädernas resurser motsvarar inte dem som plåt- och

svetsverkstäderna förfogar över. Delta är oförmånligt när det gäller att

konkurrera om lönsamma arbeten. Maskinverkstäderna, som inom sig rym­

mer enheter för maskinbearbelning, montage samt filar- och rörarbeten,

har även stor betydelse för de marina arbetena. I underhållsverksamheten

utgör filar- och rörarbetena den mest betydande delen.

Stapelbädden ligger under tak i samma byggnadskomplex som huvud­

delen av maskinverkstäderna. Utrymmena är begränsade och lyftkapacite­

ten för liten för att tillåta fullt rationellt sektionsbvggande, om än bolaget

funnit utvägar att bygga sektioner av t. ex. ubåtar i plåt- och svetsverkstä­

derna och därefter transportera dem till stapelbädden för fortsatt byggnad.

Själva bäddens sjö- och landdelar är i gott skick. Belägenheten under tak

svarar mot moderna principer om att utföra svets- och målningsarbeten

in. m. i väderskyddade utrymmen med jämn temperatur. Bädden bör där­

31

inet måste sålunda fördjupas. I samband därmed bör även docklröskeln till

en av smådockorna sänkas något.

Det redovisade behovet av modernisering av byggnader och maskiner

samt investering i produktutveckling och metodförbättringar beräknas en­

ligt prisläget hösten 1967 medföra följande kostnader.

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

Medelsbehov

(Milj. kr.)

Produktutveckling, metodförbättring

m. m

.......................................................

15,0

Maskiner och annan teknisk utrustning

Ersättningsanskaffningar.......................

8,0

Nyanskaffningar......................................

10,0

Maskinomflyttningar m. m....................

3,0

21,0

Byggnader

Maskin-, montage-, filar- och rörverk­

städer samt överbyggnad över nuva­

rande stapelbädd.................................

13,3

Elektroverkstäder...................................

3,5

Aluminium verkstad................................

2,5

Plastverkstad...........................................

2,7

Centralförråd med godscentral.............

1,9

23,9

Rivningsarbeten, markarbeten, yttre

industriella rörledningar samt yttre

vatten och avlopp

..................................

3,4

Elkraft- och teleanläggningar

Ändring och komplettering...................

0,9

Dockanläggningar

Oscarsdockan, större reparation..........

0,5

Smådockorna, ändring av entrén till

inre svajningsrummet samt dockport

till docka nr 5......................................

1,1

1,6

Projektering och oförutsett

.....................

4,5

Summa

70,3

Av det beräknade investeringsbehovet på 70,3 milj. kr. avser 15 milj. kr.

produktutveckling och metodförbättring m. m. och ea 55 milj. kr. investe­

ringar i maskiner och byggnader. Detaljerad tidsplan för investeringarnas

genomförande har inte utarbetats, men de väsentligaste delarna beräknas

kunna genomföras under loppet av en femårsperiod. En generalplan för

moderniseringen kommer att upprättas och ligga till grund för arbetena i

stort. Planen avses bli rullande med anpassning till bl. a. ekonomiska möj­

ligheter och produktionsinriktning.

5. Lönsamhet

I fråga om verksamhetens lönsamhet har bolaget uppställt som mål att

de årliga nettoresultaten genomsnittligt skall motsvara full täckning av

32

samtliga kostnader, inklusive erforderliga avskrivningar och räntor på lå­

nat kapital, och därjämte en av företagets ägare som skälig bedömd för­

räntning av aktiekapitalet.

Grundläggande villkor för att uppnå detta mål är enligt bolaget dels att

produktionsapparaten moderniseras till en teknisk nivå, som i stort sett

motsvarar genomsnittet för medeltung svensk verkstadsindustri, dels att

bolaget tillförs de ekonomiska resurser, som erfordras i initialskedet för

ett omfattande produktutvecklingsarbete. Om dessa villkor uppfylls, är en

förbättring och normalisering av rörelseekonomin möjlig genom att sänka

tillverkningskostnaderna och öka verksamhetens volym.

Vad gäller tillverkningskostnaderna bedöms dessa bli lägre om produk­

tionsapparaten moderniseras. Sålunda beräknas snabbare och mer effek­

tiva maskiner och mer rationella arbetsmetoder ge lägre arbetskostnader.

Vidare beräknas kostnaderna för underhåll av byggnader och maskiner bli

lägre.

Vad beträffar rörelsevolymen anses denna i avgörande grad vara bero­

ende av — förutom av resultatet av produktutvecklingsarbetet och bolagets

försäljningsansträngningar — marknads- och konkurrensförhållandena

för de produktområden, inom vilka bolaget kommer att vara verksamt.

Utgångspunkt vid bedömningen av hur stor ökningen av årsomsättning­

en bör vara för att den angivna lönsamheten skall uppnås bör vara det ka­

pital som skall förräntas. Vad som här åsyftas är dels det kapital och den

apportegendom som tillfördes bolaget vid starten, dels den kapitalinsats

på 55 milj. kr., som enligt vad bolaget framhållit i det föregående erfordras

för bolagets fortsatta verksamhet. Vid bedömningen av värdet av vad som

bolaget tillfördes vid starten bör hänsyn tas till att apportegendomen var

omodern och i bristfälligt skick. Bolaget anser det numera konstaterat att

den övertagna anläggningen saknade konkurrenskraft och därmed förränt-

ningsvärde. Av denna anledning bör enligt bolaget apportvärdet på 14,4

milj. kr. för den år 1961 befintliga anläggningen räknas från, varefter

återstår ca 26 milj. kr. av apportegendomen att förränta. Det totala kapital,

som sålunda skall förräntas, uppgår därmed enligt bolagets beräkningar

till ca (55 + 26) 81 milj. kr.

Amorteringstiden för lånet på 55 milj. kr. föreslås bli 20 år med hänsyn

till att de föreslagna investeringarna till övervägande del avser byggnader.

Om räntesatsen för detta lån blir 7 %, innebär detta under de första åren

av lånets löptid, dvs. innan någon större amortering hunnit verkställas,

en räntekostnad av 3,9 milj. kr. per år. Fullständig förräntning av det egna

kapitalet på 26 milj. kr. innebär vid ett avkastningsanspråk på 6 % och en

inkomstskatt av 50 % att de årliga verksamhetsresultaten därjämte bör

täcka ett belopp av ca 12 % av 26 milj. kr., dvs. 3,1 milj. kr. Detta inne­

bär att sammanlagt ca 7 milj. kr. erfordras för att förränta lånat och eget

kapital.

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

34

Det är nämligen enligt bolaget inte realistiskt att räkna med att de kostna­

der, som läggs ned på etablering av nya produkter, kan återvinnas inom

rimlig tid, eftersom bolagets nya produktområden bedöms avse branscher

där det finns sedan länge verksamma företag. Bolaget hemställer med an­

ledning härav att dessa kostnader finansieras medelst ett lån från staten

som är förbundet med villkoret, att staten skall äga rätt till återbetalning

av lånet jämte årlig ränta ur eljest uppkommande utdelningsbar vinst för

bolaget, innan utdelning får ske.

Departementschefen

Den omorganisation av örlogsvarven, som riksdagen beslöt år 1960 (prop.

184, SU 206, rskr 402), innebar bl. a. att marinverkstäderna i Karlskrona

organiserades som ett statligt aktiebolag. Aktiebolagsformen ansågs ge de

bästa förutsättningarna för fortlöpande rationaliseringar och effektiv drift

och därmed för full konkurrensförmåga, vilket jag betecknade som en hu­

vudpunkt när det gällde att trygga företagets framtid. Omorganisationen

av marinverkstäderna kan också betecknas som ett led i strävandena att

trygga sysselsättningen i östra Blekinge, för vilken varvet har stor betydelse.

Mot bakgrunden av de år 1958 beslutade riktlinjerna för försvarets ut­

formning, som bl. a. innebar en minskning av flottans omfattning och där­

med av de marina arbetsuppgifterna för varvet, uttalade jag i nämnda pro­

position att varvet förutom den givna och dominerande marina produktionen

även borde driva industriell verksamhet med inriktning mot allmän me­

kanisk verkstadsproduktion.

Bolaget tillfördes vid bildandet ett kapital som skulle medge att bolaget

bl. a. skulle kunna genomföra en nödvändig modernisering av varvets an­

läggningar. Därmed skapades ökade förutsättningar att genomföra den

angivna marina och allmänt mekaniska verkstadsproduktionen, vilket be­

tecknades som en förutsättning för varvets framtid och därmed för sysselsätt­

ningen inom regionen. Förutom marinverkstädernas anläggningar samt de

tillgångar och skulder som hörde till rörelsen tillfördes bolaget sålunda ett

aktiekapital på 23 milj. kr. Beloppet har utnyttjats för en upprustning av

varvets anläggningar. För investeringar, som under räkenskapsåren 1961/62

—1966/67 uppgått till 32,2 milj. kr., har förutom nämnda belopp på 23 milj.

kr. utnyttjats ca 9 milj. kr. av de avskrivningsmedel som verksamheten

lämnat.

Det har emellertid visat sig innebära betydande svårigheter att förverkliga

det vid bolagets start uppställda målet om en ekonomiskt bärkraftig verk­

samhet. Sålunda uppgår det sammanlagda nettoresultatet under budgetåren

1961/62—1966/67 efter bokförda avskrivningar till 1,3 milj. kr. Resultatet

har inte ansetts medge någon utdelning på aktiekapitalet. Här kan dock

nämnas att resultatet för budgetåret 1966/67 efter bokförda avskrivningar

var 5,4 milj. kr. Resultatet under perioden bör enligt bolagets mening be-

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

Kungl. Maj.ls proposition nr JU!) ur 11)08

35

dömas mot bakgrunden av alt bolaget år 1961 övertog en otidsenlig, i vissa

hänseenden ålderdomlig anläggning, som medfört avsevärda årliga mer­

kostnader för driften. Härtill kommer den belastning som legat i att varvets

organisation vid bolagets start inte var uppbyggd och anpassad för eu

företagsmässig drift. Därjämte framhåller bolaget att sysselsättningsgraden

var mycket ogynnsam särskilt under åren 1963/64 och 1964/65. En betydan­

de svårighet för en lönsam verksamhet har enligt bolaget även legat däri

att beställningarna från marinen, som under långa tider varit varvets

huvudavnämare, växlat i omfattning och samtidigt haft en sjunkande trend.

Mot bakgrunden av dessa förhållanden är enligt bolaget en omfattande

upprustning och modernisering av den nuvarande anläggningen eu nödvän­

dig förutsättning för en på lång sikt lönsam verksamhet. För att konnna till

rätta med de Svårigheter för en lönsam utveckling, som ligger i de minskande

beställningarna från marinen, bedömer bolaget det nödvändigt att under

många år framåt bedriva ett omfattande arbete för produktutveckling.

Bolaget har lagt fram ett investeringsprogram, som innefattar ett investe­

ringsbehov av 70 milj. kr. Härav belöper 55 milj. kr. på maskiner och bygg­

nader och 15 milj. kr. på produktutveckling och metodförbättring m. m.

De överväganden, som låg till grund för beslutet om att ombilda marin­

verkstäderna i Karlskrona till aktiebolag, bör enligt min mening fortfarande

gälla. Sålunda bjuder inte bara militära förhållanden utan även statens

töretagaransvar gentemot de anställda och berörda kommuner att verksam­

heten vid varvet fortsätter.

En förutsättning för fortsatt drift är emellertid att den kan göras lönsam.

Vid sina bedömanden av lönsamheten har bolaget uppställt som mål att de

årliga nettoresultaten genomsnittligt skall motsvara full täckning av samt­

liga kostnader och därjämte ge den ränta på aktiekapitalet som bolagets

ägare finner skälig. Detta krav, som bolaget uppställt på verksamhetens

resultat för att lönsamhet skall anses föreligga, vill jag starkt understryka.

Förutsättningar för att lönsamhet skall uppnås är enligt bolaget dels att

produktionsapparaten moderniseras till en teknisk nivå, som i huvudsak

motsvarar genomsnittet för medeltung svensk verkstadsindustri, dels att

bolaget ges ekonomiska resurser för ett omfattande produktutvecklings­

arbete.

Den ringa lönsamhet som bolaget f. n. har kan till stor del tillskrivas det

iörhållandet att bolaget fortfarande i stora stycken har en omodern och

föga rationell anläggning. Jag kan därför ansluta mig till åsikten att pro­

duktionsapparaten bör moderniseras för att möjligheter till ökad lönsamhet

skall kunna skapas.

Vad gäller kravet på produktutveckling är det med hänsyn till att ma­

rinens andel av bolagets totala produktion på sikt kan väntas minska enligt

min mening angeläget att bolagets produktionsinriktning inom ramen för

en naturlig produktkoncentration blir mer flexibel och att produktions­

:

t6

apparaten i större utsträckning anpassas till civil produktion. Jag anser det

alltså angeläget att bolaget får möjligheter att satsa på produktutveckling.

I likhet med bolaget bedömer jag att produktionens tyngdpunkt även i fort­

sättningen bör ligga på marina produkter.

I strävandena att öka produktionsvolymen och uppnå ökad lönsamhet

tillmäter bolaget det nyligen träffade samarbetsavtalet med Kockums Me­

kaniska Verkstads AB stor betydelse. Företagen har närbesläktade produk­

tionsområden och ett samarbete bör kunna leda till fördelar för båda parter.

Utöver produktsamarbetet bör tillgång till Kockums organisation för mark­

nadsföring vara av betydelse.

Det är inte möjligt att på grundval av det investeringsprogram som före­

slagits av bolaget ta ställning till angelägenheten av de enskilda projekten.

Jag finner det ändamålsenligt och nödvändigt att såsom bolaget föreslagit

en rullande plan upprättas för moderniseringen, avsedd att anpassas till

bl. a. ekonomiska möjligheter och produktionsinriktning. Med all kraft

måste nu åtgärder genomföras som är ägnade att modernisera produktions­

apparaten och förbättra arbetsmetoderna så att verksamheten effektiviseras

och tillverkningskostnaderna därmed blir konkurrenskraftiga. En rikt­

punkt bör därvid, som bolaget framhåller, vara att produktionsapparaten

skall få en teknisk nivå som motsvarar vad som är normalt för konkurrens­

kraftig medeltung svensk verkstadsindustri. Självfallet måste också mark­

nadsföringen intensifieras. Jag förutsätter att bolaget ägnar denna del av

verksamheten särskild uppmärksamhet.

Enligt min mening bör 50 milj. kr. ge möjligheter till betydande investe­

ringar i såväl byggnader och maskiner som produktutveckling och metod­

förbättring. Enligt min mening finns det ingen anledning att f. n. öka

bolagets aktiekapital. I enlighet med önskemålen att de statliga bolagen

såvitt möjligt skall befinna sig i samma konkurrensläge som enskilda före­

tag anser jag det inte heller lämpligt att i detta fall ge bolaget ett lån över

statsbudgeten. Däremot synes det rimligt att bolaget i likhet med andra

varvsföretag erhåller ett stöd i form av kreditgaranti. För egen del föreslår

jag att staten ikläder sig en garanti på 50 milj. kr. för krediter till bolaget.

Härför erfordras riksdagens medgivande. Kungl. Maj :t bör äga utfärda er­

forderliga föreskrifter beträffande kreditgarantin. Fullmäktige i riksgälds-

kontoret bör bemyndigas att teckna garantin.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t före­

slår riksdagen

att bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda

staten garanti intill ett belopp om 50 000 000 kr. för krediter

till Karlskronavarvet Aktiebolag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

Kungl. Maj. ts proposition nr 100 år 1968

37

Anslagsfrågor m. m.

I prop. 1968: 1 (bil. 6) har vissa anslag inom försvarsdepartementets verk­

samhetsområde tagits upp med endast beräknade belopp. I vissa anslags­

frågor har förslag tidigare lagts fram i prop. 1968: 34, 35, 107 och 108. I det

följande anmäls vissa återstående anslag som i prop. 1968: 1 (bil. 6) tagits

upp med beräknade belopp. Av följande sammanställning framgår stor­

leken av preliminärt beräknade anslag och slutligt begärda anslag.

Belopp

Anslag

Prel. beräknat

kr.

Slutligt beräknat

kr.

DRIFTBUDGETEN

Arméstaben:

Avlöningar.........................................................

13 400 000

13 400 000

Omkostnader.....................................................

2 470 000

2 470 000

Armén:

443 000 000

Avlöningar till aktiv personal m. fl...............

450 620 000

Avlöningar m. m. till värnpliktiga.................

118 400 000

118 400 000

Övningar m. in...................................................

77 000 000

77 000 000

Underhåll av tygmateriel m. m...........................

82 600 000

86 000 000

Marinstaben:

11 300 000

Avlöningar.........................................................

11 300 000

Omkostnader.....................................................

2 100 000

2 100 000

Marinen:

176 000 000

Avlöningar till aktiv personal m. fl................

177 500 000

Avlöningar m. m. till värnpliktiga.................

22 400 000

22 400 000

Övningar m. ......................................................

29 300 000

29 300 000

Underhåll av fartyg m. m...................................

79 500 000

79 500 000

Flygstaben:

14 490 000

Avlöningar....................... .................................

14 490 000

Omkostnader.....................................................

1 235 000

1 235 000

Flygvapnet:

205 000 000

Avlöningar till aktiv personal m. fl................

210 000 000

Avlöningar m. m. till värnpliktiga.................

17 800 000

17 800 000

Övningar m. m...................................................

20 000 000

20 000 000

Drift och underhåll av flygmateriel m. m.........

264 000 000

280 000 000

Försvarsstaben:

14 780 000

Avlöningar.........................................................

13 650 000

Omkostnader.....................................................

2 385 000

2 610 000

Militärområdesstaber:

21 175 000

Avlöningar.........................................................

21 175 000

Omkostnader.....................................................

11 800 000

11 800 000

Förband med särskild budget.............................

1 000

1 000

.‘{8

Kungl. Maj.ts proposition nr i09 år 1968

Belopp

Anslag

Prel. beräknat

kr.

Slutligt beräknat

kr.

Försvarets forskningsanstalt:

Forskningsverksamhet.....................................

47 500 000

47 500 000

Försvarets radioanstalt:

Avlöningar.........................................................

20 525 000

20 525 000

Omkostnader.....................................................

5 245 000

5 245 000

Anskaffning och underhåll av materiel.........

7 000 000

7 000 000

Signalskyddsmateriel............................................

1 440 000

2 335 000

Familjebidrag........................................................

67 000 000

67 000 000

Reseersättningar till värnpliktiga m. fl.............

Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen

17 600 000

17 600 000

under militärtjänstgöring m. m......................

16 700 000

17 000 000

Flygtekniska försöksanstalten:

Avlöningar.........................................................

7 400 000

_

Omkostnader.....................................................

2 000 000

Utrustning.........................................................

200 000

Uppdragsverksamhet.......................................

—

10 300 000

Bidrag till flvgteknisk forskning ......................

—

1 500 000

Statens civilförsvarsskolor:

Avlöningar.........................................................

5 560 000

5 660 000

Omkostnader.....................................................

3 800 000

3 880 000

Avlöningar till civilförsvarspliktiga m. m.........

7 900 000

7 900 000

Vissa kostnader för civilförsvarsutbildning m.m.

9 500 000

10 161 000

Bidrag till byggande av skyddsrum..................

Bidrag till kommuner för anordnande av brand-

14 000 000

19 000 000

dammar för civilförsvarsändamål..................

5 000 000

4 000 000

Viss sambandsverksamhet..................................

1 835 000

Anskaffning av viss sambandsmateriel.............

1 500 000

Signalskyddsmateriel för civila myndigheter ..

KAPITALBUDGETEN

—

600 000

Byggnader och utrustning för försvarets fab-

riks verk...............................................................

Uppförande av förrådsbyggnader för civilför-

32 900 000

59 100 000

svaret...................................... ............................

5 000 000

5 000 000

Byggnadsarbeten för gemensamma ändamål..

Vissa kostnader för fortifikationsförvaltningens

1 000

889 000

förvaltningsbyggnad........................................

5 600 000

5 600 000

Byggnadsarbeten för armén................................

1 000

1 000

Byggnadsarbeten för marinen............................

1 000

1 000

Byggnadsarbeten för flygvapnet........................

Nybyggnad av kasernetablissement m. in. för

1 000

1 000

Svea livgarde och Svea ingenjörregemente..

38 000 000

38 000 000

Markförvärv för övningsfält in. m.....................

16 321 000

16 871 000

Vissa kostnader för markförvärv.......................

1 500 000

1 500 000

Befästningsarbeten för gemensamma ändamål

2 103 000

2 103 000

Befästningsarbeten för armén............................

13 020 000

13 020 000

Befästningsarbeten för marinen.........................

19 279 000

18 764 000

Befästningsarbeten för flygvapnet....................

1 000

1 000

Flygfältsarbeten m. m..........................................

Flyttning av Stockholms örlogsbas (Muskövar-

1 000

1 000

vet.................................................................

20 700 000

20 700 000

Markförvärv för befästningar.............................

Byggnadsarbeten för försvarets forskningsan-

1 000

1 000

stalt.....................................................................

2 657 000

2 657 000

Summa driftbudget och kapitalbudget

2 041 918 000

2 081 177 000

Kungl. Maj:In proposition nr 109 år 1968

39

DRIFTBUDGETEN

Fjärde huvudtiteln

B. Armén

B 1. Arméstaben: Avlöningar

1966/67 Utgift

12 138 112

1967/68 Anslag

11 500 000

1968/69 Förslag

13 400 000

Arméstaben är organiserad på tre sektioner, sex truppslagsavdelningar, en

budgetavdelning och en chefsexpedition. Vidare ingår arméöverläkaren ocli

överfältveterinären med resp. expeditioner i staben.

Tjänster

Militär och civilmilitär personal

officerare och motsvarande.........

underofficerare och motsvarande

underbefäl och motsvarande

Civil personal

handläggande personal................

övriga..............................................

Beräknad ändring

1967/68

1968/69

Chefen

för armén Dep.cheten

181

—

—

30

+ 2

+ 1

4

+ 1

—

28

+ 1

—

124

+ 1

+ 1

367

+ 5

+ 2

Anslag

Avlöningar till tjänstemän.................................................... 11 496 856 + 2 142 500 4- 1 889 500

Arvoden och särskilda ersättningar..................................... ........... 3 144 +

10 500 +

10 500

11 500 000 + 2 153 000 + 1 900 000

Chefen för armén

1. Arbetsuppgifterna inom organisationsavdelningens tabellgrupp, sek­

tion 1, har ändrats efter hand som vissa delar förts över till ADB. Detta har

medfört att en befintlig tjänst för arvodesofficer inte längre är motiverad.

Officersutbildning krävs inte för tjänstens arbetsuppgifter varför den bör

bytas ut mot tjänst för byråsekreterare. (14 668 kr.)

2. Personalavdelningen vid sektion 3 behöver förstärkas med en tjänst för

förvaltare eller byråassistent, avsedd för personalregistrator, och en tjänst

för underbefäl eller assistent, avsedd för rekryteringsverksamhet. (62 448kr.)

40

3. Arvode till specialarméläkare vid en armémedicinsk arbetsgrupp be­

kostas f. n. av forskningsmedel. För att säkerställa den fortsatta försvars-

medicinska forskningen vid armén bör för denne inrättas en tjänst för

specialarméläkare. (73 428 kr.)

4. En förstärkning av arméöverläkarens expedition med en tjänst för för­

valtare eller byråassistent är nödvändig för att säkerställa en riktig och

effektiv personalplanering och personalbehandling. (34 440 kr.)

5. För arbetsgruppen för databehandlingssystem behövs ytterligare eu

tjänst för byrådirektör eller arvodestjänst för officer. (49 428 kr.) Härut­

över behövs ytterligare 10 000 kr. för anställande av ADB-personal i högst

A 23.

6. Chefens för armén representationsbidrag bör höjas från 6 000 kr till

10 000 kr. (4 000 kr.)

7. Kostnaderna för personalen vid väg- och vattenbyggnadskårens chefs­

expedition bör föras över från arméns allmänna avlöningsanslag till före­

varande anslag. (33 448 kr.)

8. Löneomräkning 1 871 140 kr.

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 13,4

(+1,9) milj. kr. Jag har härvid beräknat medel under anslaget för perso­

nalen vid väg- och vattenbyggnadskårens chefsexpedition. Jag hemställer,

att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Arméstaben: Avlöningar för budgetåret 1968/69

an­

visa ett förslagsanslag av 13 400 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

B 2. Arméstaben: Omkostnader

1966/67 Utgift

2 135 560

1967/68 Anslag

2 120 000

1968/69 Förslag

2 470 000

1967/68

1. Sjukvård m. m..................................................................... ³⁰

qoo

2. Resersättningar

^{a) Resekostnadsersättningar} och

traktamenten............

500 000

b) Flyttningsersättningar, anståndstraktamenten m. m. 300 000

3. Expenser

a) Bränsle, lyse och vatten.......................................... 55

000

b) Kostnader för datamaskiner m. m.............................. ⁴¹⁵ 000

c)

Övriga expenser........................................................... '

820 000

Beräknad ändring

1968/69

Chefen

för armén Dep.chefen

+ 10 000 + 15 000

+ 70 000

+ 75 000

^— 50

000

^— 100

000

+ 25 000

+ 25 000

+ 60 000

+ 45 000

+ 293 000

+ 290 000

2 120 000

+ 408 000

+ 350 000

41

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Knngl. Maj :t

föreslår riksdagen

att till Arméstaben: Omkostnader för budgetåret 1968/69

anvisa ett förslagsanslag av 2 470 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 10!) är W68

B

3.

Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

1966/67 Utgift

447 127 223

1967/68 Anslag

406 745 000

1968/69 Förslag

443 000 000

Tjänster

Militär personal

officerare..........................

underofficerare................

underbefäl........................

personal i arvodestjänst.

Civilmilitär personal..........

Civil personal

handläggande personal. .

övriga...............................

1967/68

3 282

2 438

5 263

558

1 588

88

6 717

Beräknad ändring

1968/69

Chefen

för armén

Dep.chefen

—

1

+

6

— 4

+ ¹⁸

+ 1

— 31

±

+

0

1

— 5

+ 7

— 11

+ 6

— 28

19 934

— 11

— 30

Anslag

Utgifter:

Avlöningar till tjänstemän..........................

Arvoden och särskilda ersättningar...........

Avlöningar till annan personal än tjänstemän...

... 386 628 000 +34 507 000 +34 829 000

1 912 000 +

139 000 +

139 000

23 215 000 + 1 927 000 + 1 927 000

411 755 000 + 36 573 000 +36 895 000

Uppbördsmedel:

a) Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift. .

b) Bidrag till täckande av vissa kostnader vid

arméns rid- och körskola...................

... — 4 910 000

640 000

100 000

—

640 000

406 745 000 + 35 933 000 + 36 255 000

Chefens för armén anslagsframställning

1. Införandet av bandvagnar som transportmedel vid vissa krigsförband

medför ett minskat behov av hästar samt av utbildning av personal i beriden

tjänst och anspannstjänst. En successiv avveckling av arméns rid- och kör­

skola har härigenom gjorts möjlig. Avvecklingen föreslås påbörjas den 1

juli 1968 och avslutas den 1 juli 1970, då skolan bör utgå ur arméns freds-

organisation. För budgetåret 1968/69 föreslås indragning av 13 tjänster samt

en omfördelning av fyra tjänster. (- 205 574 kr.)

2. Det minskade behovet av hästar i krigsorganisationen medför att färre

remonter behöver utbildas. Utbildningen av remonter vid K 4 kommer att

avvecklas med början budgetåret 1968/69. För budgetåret 1968/69 föreslås

indragning av 10 tjänster för remontdressör. (— 228 720 kr.)

3. Med anledning av en undersökning som gjorts av statskontoret föreslog

chefen för armén i september 1966 att förstärkningar av de lokala myndig­

heternas tyg- och intendenturavdelningar skulle genomföras under bud­

getåren 1967/68 och 1968/69. Endast en mindre del av förslaget för budget­

året 1967/68 kom till genomförande (prop. 1967:110). Behovet av att den

påbörjade förstärkningen fullföljs är mycket stort och ökar efter hand som

den rådande eftersläpningen förvärras.

En omprioritering har gjorts i samarbete med statskontoret av försvars-

områdesstabernas och förbandens behov av personalförstärkningar. Syftet

med omprioriteringen har varit att trots nackdelarna fördela kostnaderna

över flera budgetår och därigenom skapa ökade förutsättningar för för­

slagens genomförande. Förslaget för 1968/69 innebär att sex tjänster för

underofficer, 15 arvodestjänster för underofficer och två tjänster för förråds-

förman tillkommer samt att tre tjänster för underbefäl utgår. (500 283 kr.)

4. För att tillgodose både militära och civila behov av utbildade hundar

pågår utbyggnad av arméns hundskolas lokaler. Den ökade hundproduktio­

nen fordrar även en viss utökning av skolans personal liksom en av utbygg­

naden orsakad omfördelning av befintlig personal. Förslaget innebär att eu

tjänst för byråinspektör och en tjänst för förrådsman tillkommer samt att

en arvodestjänst för underofficer utgår. (45 346 kr.)

5. Mobiliseringsavdelningarna vid ett flertal försvarsområdesstaber har

budgetåren 1963/64—1965/66 förstärkts med anledning av de efter hand öka­

de uppgifter som ålagts staberna. De uppgifter som åligger arméns personal

vid fo 46 har ökat i motsvarande grad som vid övriga staber. En arvodestjänst

för officer bör därför tillkomma. (19 580 kr.)

6. En tjänst för arvodesofficer, som är avsedd för särskilda uppgifter

och som är av stor betydelse för verksamheten, bör tillkomma vid fo 51.

överbefälhavaren har framhållit vikten av att tjänsten tillkommer. (19 580

kr.)

7. Försvarsområdesbefälhavarna har ålagts stora uppgifter i fråga om

sambandstjänst. Vissa försvarsområdesstaber har åren 1964/65 tillförts

arvodestjänster för signalofficer. Behov av försvarsområdessignaloffice-

rare föreligger inom flera försvarsområden men är särskilt angeläget vid

fo 67. (19 580 kr.)

8. Med hänsyn till att försvarsområdesbefälhavarna har fått vidgade upp­

gifter och större ansvar föreslås att sju tjänster för försvarsområdesbefäl-

havare, överstar på aktiv stat eller i arvodestjänst tillkommer i utbyte mot

samma antal arvodestjänster för försvarsområdesbefälhavare. (173 369 kr. >

9. Expeditionstjänsten vid arméns underofficersskola är så omfattande att

42

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 190S

4,‘{

förstärkning behövs med en tjänst för kvalificerat biträde. För att flyg­

säkerhetskraven skall tillgodoses föreslås att två tjänster för förste meteoro-

logassistent inrättas vid arméns helikopterskola. Arméns motorskola har fått

ökade arbetsuppgifter bl. a. till följd av polisutbildningen. För att fram­

ställa undervisningshjälpmedel behövs en förstärkning med en tjänst för

tekniker. Härvid kan lönen till en arbetare utgå. (75 373 kr.)

10. Kostnaderna för personalen vid väg- och vattenbyggnadskårens chefs­

expedition bör belasta arméstabens avlöningsanslag. (- 33 448 kr.)

11. Antalet värnpliktiga i handräckningstjänst är stort vid Ing 2. Lik­

som vid Ing 1 och Ing 3 bör ett särskilt kasernkompani inrättas. En arvodes­

tjänst för officer bör härvid tillkomma och avses för chef för kasernkompani

(19 580 kr.)

12. Tjänst för regementsingenjör saknas bl. a. vid I 13. Genom artilleri-

skjutskolans flyttning till Älvdalen och anslutning till I 13 är tillkomsten

av en tjänst för arméingenjör en förutsättning för att den omfattande for-

donsmaterielen skall kunna handhas på rätt sätt. (43 668 kr.)

13. Minskat antal tjänstgöringsdagar för personal i arméns reserver minskar

inedelsbehovet med 615 000 kr. ökat antal premieberättigade i arméns re­

server ökar medelsbehovet med 481 000 kr. (- 134 000 kr.)

14. Antalet rekryteringsstipendier i Boden ökar med ett. (3 000 kr.)

15. Behovet av medel för lan till personal vid tygtekniska kåren beräknas

uppgå till 25 000 kr. (5 000 kr.)

16. Antalet värmeskötare som anställs enligt fortifikationsförvaltningens

medgivande bör höjas med tre till 58. (52 740 kr.)

17. En förskjutning av arbetsbördan i det frivilliga försvarsarbetet har

skett under senare år. Frivilligorganisationerna får allt svårare att anskaffa

funktionärer som bar möjlighet att utföra ett ofta krävande arbete helt utan

ersättning eller mot ringa sådan. Frivilligassistenternas arbetsuppgifter har

därför successivt ökat och utvecklingen i den riktningen torde komma att

fortsätta. Antalet tjänstgöringsmånader bör öka med 14. (22 638 kr.)

18. Antalet arbetsmånader för att tillgodose tillfälliga behov av arbets­

kraft för förrådsarbete uppgår till 4 055 budgetåret 1967/68. Då betydande

eftersläpningar i arbetet med vård och förrådsställning av materiel före-

staber och förband är en ökning av antalet arbetsmånader med

300 synnerligen behövlig. (397 000 kr.)

19. Medelsbehovet för arvoden till tillsvnsmän beräknas öka med 72 800

kr.

20. Personalreserven för eldningstjänst — högst 21 man — kan minskas

med fem. Antalet arbetsmånader bör öka med 20. (14 000 kr.)

21. För representationsbidrag till militära chefer m. fl. behövs ytterligare

113 000 kr.

22. Anslaget bör med hänsyn till belastningen räknas upp med 7 milj. kr.

23. Löneomräkning 28 578 205 kr.

44

24. Uppbördsposten Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift bör räk­

nas upp med 640 000 kr.

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

Överbefälhavarens förslag till inrättande av en för totalförsvaret gemensam

skyddsskola

överbefälhavaren har — efter hörande av försvarsgrenscheferna och för­

svarets forskningsanstalt samt efter samråd med civilförsvarsstyrelsen —

lagt fram förslag om inrättande av en för totalförsvaret gemensam skydds­

skola. Förslaget bygger på utredningar av chefen för armén och innebär att

nuvarande arméns skyddsskola ombildas till försvarets skyddsskola.

Statskontoret och civilförsvarsstyrelsen har yttrat sig över förslaget.

Nuvarande ordning

Skyddsutbildning meddelas f. n. vid arméns skyddsskola (SkyddS),

skyddstjänstskolan, Berga örlogsskolor, och flygvapnets verkstadsskola.

På personalförteckning för SkyddS finns följande tjänster:

1 chef

1 kapten (lärare)

2 kaptener eller löjtnanter (lärare)

1 expeditionsunderofficer

3 underbefäl

Ao 28/Ao 26

År 23

År 23/År 17

A: 20

Ao 13/Ao It

Till skolan kommenderas vidare viss personal, f. n. sex personer.

Arvoden till särskilda föreläsare vid skolan uppgår till ca 3 500 kr./år.

SkyddS är förlagd till I 1. Kungl. Maj :t föreskrev den 29 juni 1964 att

vederbörliga myndigheter vid planering och anordnande av nytt förlägg­

nings- och övningsområde för I 1 vid Kungsängen skall utgå från att arméns

skyddsskola alltjämt skall vara anknuten till I 1.

överbefälhavarens förslag

Utbildningen vid den gemensamma skyddsskolan bör omfatta ABC-skydds-

tjänst dels för den totalförsvarets personal, som i krig avses för kvalificerade

skyddstjänstuppgifter, dels för den personal som i fred avses som instruk­

törer i skyddstjänst. Härutöver bör vissa orienteringskurser anordnas för

speciella kategorier. Sådan utbildning som är speciell för vederbörlig för­

svarsgren (civilförsvaret) samt grundläggande utbildning för huvuddelen

av de värnpliktiga m. fl. bör alltjämt ske vid försvarsgrenen (civilförsvaret).

För den gemensamma skyddsskolan föreslås följande principiella mål­

sättning:

Skolan skall för hela totalförsvaret genomföra den utbildning i ABC-

skyddstjänst, som erfordras för personal i kvalificerade krigsbefattningar

Statskontoret anser inte att någon tjänst för kansliskrivare skall föras

över till skolan från I 1.

Civilförsvar sstyr elsen anför att förslaget synes väl tillgodose de intressen

som företräds av eivilförsvarsstyrelsen.

46

Kungl. Maj.ts proposition nr 10!) år 1968

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 443

milj. kr. Jag har därvid räknat med att medelsbehovet går ned till följd av

att arméns rid- och körskola börjar avvecklas (1), remontutbildningen vid

K 4 minskar (2), kostnaderna för personalen vid väg- och vattenbyggnads­

kårens chefsexpedition förs över till arméstabens avlöningsanslag (10)

samt antalet tjänstgöringsdagar för personal i arméns reserver minskar (13).

Jag har beräknat medel för en nettoökning med tio tjänster för förstärkning

av de lokala myndigheternas tyg- och intendenturavdelningar (3), en

arvodestjänst för officer vid fo 51 (6), ökat antal premieberättigade i ar­

méns reserver, rekryteringsstipendier i Boden och tjänstgöringsmånader för

assistenter för frivilligfrågor (13, 14 och 17), lån till personal vid tygtek­

niska kåren (15), arvoden till tillsynsmän (19), ökat antal arbetsmånader

för förrådspersonal med 100 000 kr. (18) samt personal i eldningstjänst (20).

Jag har också beräknat 250 000 (+ 46 000) kr. för att täcka kostnader för

den personal vid arbetsmarknadsstyrelsen som handlägger ärenden an­

gående vapenfria tjänstepliktiga. Anslaget kan vidare minskas med lönen

till två underbefäl vid fo 44 med hänsyn till att bevakningen där övertagits

av Allmänna bevakningsaktiebolaget.

Jag föreslår att arméns skyddsskola ombildas till en försvarets skydds-

skola i huvudsaklig överensstämmelse med överbefälhavarens förslag. Me­

del bär beräknats för en ny tjänst för major eller kapten vid skolan. Härvid

kan en tjänst för mariningenjör dras in vid marinen.

Som jag närmare kommer att redovisa i annat sammanhang (jfr N 14)

bör signalskyddsskolan nästa budgetår inlemmas i arméns stabs- och sam-

bandsskola. För erforderlig personal, sammanlagt 13 tjänstemän beräknar

jag ca 430 000 kr.

I anslutning till förslag som lagts fram av 1962 års försvarssjukvårds-

utredning (SOU 1966: 35) bör en tjänst för militärläkare tillkomma vid vart

och ett av de fyra trängregementena. Arvoden till förband släkare vid rege­

mentena kan härvid dras in. Frågan om avtalsbara anställnings- och arbets­

villkor för militärläkarna får lösas efter förhandlingar med berörd personal­

organisation. Jag avser därför att ge statens avtalsverk i uppdrag att för­

handla om sådana villkor. Jag föreslår vidare att arméöverläkarens försöks­

station i Hässleholm avvecklas under budgetåret 1968/69.

47

Ja# hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för

budgetåret 1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 443 000 000

kr.

B 4. Armén: Avlöningar m. m. till värnpliktiga

1966/67 Utgift 86 623 374

1967/68 Anslag 104 000 000

1968/69 Förslag 118 400 000

Från anslaget bestrids utgifter för penningbidrag, premier, utrycknings­

bidrag, särskilda ersättningar för vissa slag av tjänstgöring och inkvarte-

ringsersättningar till värnpliktiga vid armén och vapenfria tjänstepliktiga,

allt enligt bestämmelser i värnpliktsavlöningskungörelsen den 12 september

1958 (nr 485).

Chefen för armén

Anslaget bör föras upp med 118,4 (+ 14,4) milj. kr. Antalet tjänstgörings-

dagar beräknas öka med drygt 1,4 milj. dagar i förhållande till budgetåret

1967/68. ökningen beror på att repetitionsutbildningsverksamheten förut­

sätts genomförd i ordinarie omfattning och att den tillfälliga minskningen

av antalet tjänstgöringsdagar budgetåret 1967/68 vid övergång till delad

tjänstgöring för underofficersvärnpliktiga upphör.

Departementschefen

Jag föreslår att anslaget förs upp med 118,4 (4- 14,4) milj. kr. Jag har

därvid för arméns del räknat med omkring 12 200 000 dagar för grundutbild­

ning och omkring 1 600 000 dagar för repetitionsutbildning. I dagantalen

har räknats in omkring 275 000 tjänstgöringsdagar för vapenfria tjänste­

pliktiga.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Armén: Avlöningar m. m. till värnpliktiga för

budgetåret 1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 118 400 000

kr.

B 15. Armén: Övningar m. in.

1966/67 Utgift 72 227 596 Reservation 4 841 050

1967/68 Anslag 62 000 000

1968/69 Förslag 77 000 000

Från anslaget betalas i huvudsak utgifter som direkt kan hänföras till

utbildnings- och övningsverksamheten, dock inte utgifter för krigsmateriel,

ammunition, beklädnad, mathållning, sjukvård och förläggning i kasern

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1908

48

samt inte heller administrativa omkostnader eller sådana utgifter för av­

löningsförmåner som betalas från annat anslag.

Försvarets intendenturverk

Anslaget bör föras upp med 78,5 (+ 16,5) milj. kr. Av ökningen avser

11 650 000 kr. förändringar av verksamheten m. m. och 4 850 000 kr. pris­

kompensation enligt försvarsindex.

1. Under budgetåret 1967/68 sker viss begränsning av repetitionsutbild-

ningen. Nästa budgetår beräknas repetitionsutbildningen genomföras i ur­

sprungligen planerad omfattning (5 000 000 kr.).

2. För att hålla utgifterna inom anslaget för budgetåret 1967/68 bär

chefen för armén ställt in viss utbildning och vissa övningar för befäl m. fl.

Någon motsvarande minskning av verksamheten bör inte godtas för nästa

budgetår (5 200 000 kr.).

3. Utbildningsmateriel måste anskaffas i större utsträckning än som är

möjligt under innevarande budgetår (395 000 kr.).

4. För fältkartor till I 1 och Ing 1 behövs 50 000 kr. Utgiften bör inte

belasta ramen för det militära försvaret.

5. En krigsmaktsövning planeras för nästa budgetår (2 100 000 kr.).

6. Utgifterna för utrikes tjänsteresor och tjänstgöring utrikes beräknas

öka med 30 000 kr.

7. Någon arméstridskurs kommer inte att genomföras nästa budgetår

(— 775 000 kr.).

8. Två generalstabsfältövningar genomförs innevarande budgetår. En­

dast en planeras för budgetåret 1968/69 (— 50 000 kr.).

9. Utbildningen vid arméns rid- och körskola upphör den 1 juli 1968

(— 30 000 kr.).

10. Genom att använda arméns egna flyglärare även vid artilleriflygut­

bildning sparas 50 000 kr.

11. Medel för omkostnader och övningar inom militärområdenas inten­

dentur- och tygförvaltningar bör föras över till militärområdesstabernas

anslag till omkostnader (— 130 000 kr.) och övningar (— 90 000 kr.).

Departementschefen

Under nästa budgetår bör repetitionsutbildningen genomföras i den om­

fattning som ursprungligen har planerats.

Anslaget bör föras upp med 77 milj. kr. Härav räknar jag med 205 000

kr. för utrikes tjänsteresor och tjänstgöring utrikes samt 300 000 kr. för

viss beredskap. Anslaget bör minskas med hänsyn till överföringar till

militärområdesstabernas anslag till omkostnader och övningar i enlighet

med intendenturverkets förslag.

Jag kan inte biträda förslaget att medel för anskaffning av fältkartor till

I 1 och Ing 1 skall beräknas utöver ramen för det militära försvaret.

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

49

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Armén: övningar in. ni. för budgetåret 1968/69

anvisa ett reservationsanslag av 77 000 000 kr.

B 28. Underhåll av tygmateriel in. m.

1966/67 Utgift 117 688 258 Reservation 36 606 697

1967/68 Anslag 105 100 000

1968/69 Förslag 86 000 000

Från anslaget betalas dels centralt genomförda renoveringar och anskaff­

ning av reservdelar för förbrukning i fred, dels anskaffning av materiel

och andra åtgärder för att rationalisera förråds- och verkstadsdriften, dels

reparationer m. m. i samband med utbildning och förrådshållning.

A rméförvaltningen

Anslaget bör föras upp med 78 185 000 (— 26 915 000) kr.

1. Utgifter för centralt genomförda renoveringar och anskaffningar av

reservdelar (23 000 000 kr.) samt för att rationalisera förråds- och verk­

stadsdriften (12 000 000 kr.) bör föras över till anslaget Anskaffning av

tygmateriel m. m. Åtgärder av detta slag leder ofta till betalningar flera år

efter beslut och bör därför hänföras till ett anslag för vilket tillämpas den

särskilda tekniken med beställningsbemyndigande. Arméförvaltningen be­

dömer att en sådan ändring är en rationaliseringsåtgärd som främst ger

rationellare reservdelshållning och översynsåtgärder men även förenklar

den ekonomiska planeringen m. m. Medel för reparationer och underhålls­

åtgärder i samband med utbildningsverksamhet och förrådshållning för­

brukas normalt under budgetåret och bör alltjämt anvisas under före­

varande anslag.

2. Utbildningsverksamheten väntas öka nästa budgetår (6 000 000 kr.).

3. Medel för omkostnader vid militärområdenas tygförvallningar bör fö­

ras över till anslaget Militärområdesstaber: Omkostnader (— 4 000 000 kr.).

4. Prisstegringar motiverar en ökning med 1 150 000 kr.

5. Med hänsyn till den väntade belastningen bör anslaget räknas upp

med 4 585 000 kr.

Anslaget avses få disponeras enligt följande plan. (Som jämförelse an­

ges motsvarande poster enligt underhållsplanen för innevarande budgetår.

(Angivna belopp i milj. kr.)

Anvisat Förslag

1967/68

1968/69

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 dr 1968

1. Verksamhet vid militärområdenas tygförvaltningar...................................... 6,1

3,5

2. Reparation av standardfordon........................................................................... 12,5

14,7

3. Reparation av terräng- och stridsfordon......................................................... 11,0

20*4

4. Reparation av annan materiel........................................................................... 35,0

36 6

5. Frakter...................................................................................................................... .... ³⁰

64,6

78,2

4 — Bilaga till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 109

50

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

Departementschefen

Det är lämpligt att, som arméförvaltningen föreslår, låta vissa utgifter

för centrala underhållsåtgärder betalas från anslaget till anskaffning av

tygmateriel m. m. Härigenom vinner man bl. a. fördelen av att styra sådan

verksamhet med beställningsbemyndiganden. Beträffande rationalisering

av förråds- och verkstadsdriften tillstyrker jag dock bara överföring såvitt

gäller utgifter för materiel (7,4 milj. kr.). Sammanlagt föreslår jag alltså

överföring till anslaget Armén: Anskaffning av tygmateriel m. m. av

(23 + 7,4) 30,4 milj. kr. Förevarande anslag kommer enligt mitt förslag att

avses för betalning av dels reparationer m. m. i samband med utbildning

och förrådshållning, dels sådana åtgärder för att rationalisera förråds- och

verkstadsdriften som inte avser materielanskaffning.

Anslaget bör föras upp med 86 milj. kr. Jag räknar med överföring till

anslaget Militärområdesstaber: Omkostnader enligt arméförvaltningens

förslag och har också tagit hänsyn till att utbildningsverksamheten ökar.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Underhäll av tygmateriel m. m. för budgetåret

1968/69 anvisa ett reservationsanslag av 86 000 000 kr.

C. Marinen

C 1. Marinstaben: Avlöningar

1966/67 Utgift

9 306 842

1967/68 Anslag

10 000 000

1968/69 Förslag

11 300 000

Marinstaben är organiserad på fyra sektioner, en planeringsavdelning, en

chefsexpedition samt marinstabens kassa. Vidare ingår marinöverläkaren

med sin expedition i staben.

Beräknad ändring

1967/68

1968/69

Chefen

för marinen Dep.chefen

Tjänster

Militär och civilmilitär personal

officerare och motsvarande. .

underofficerare........................

underbefäl................................

Civil personal

handläggande personal..........

övrig personal.........................

+

3

+5

125

—

—

41

+3

+5

16

—

—

9

—

—

133

—

—

324

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

51

9 998 056 + 1 309 880 + 1 299 880

1 944

4

-_______ 120 +

120

10 000 000

4

- 1 310 000 4- 1 300 000

Chefen för marinen

1. Vid planeringsavdelningen bör ADB-verksamheten förstärkas med en

regementsofficer (chef), varvid en kapten vid avdelningen kan utgå

(12 480 kr.)

2. Inföiandet av repetitionsutbildning vid flottan medför eu utökning av

arbetet vid flottans truppregister. Härför erfordras en tjänst för underofficer,

varvid en tjänst för underofficer vid flottan kan utgå. (25 008 kr.)

3. För de ökade arbetsuppgifterna vid kustartilleriets truppregister som

bl. a. sammanhänger med värnpliktsutbildningens omläggning har med

Kungl. Maj :ts medgivande kommenderats två underofficerare till marinsta­

ben. Två tjänster för underofficer bör tillföras marinstaben, varvid två

tjänster för underofficer vid kustartilleriet kan utgå. (56 016 kr.)

4. Såväl anslagsövervakning som personalredovisning ställer ökade krav

på arbetet vid marinstabens förvaltningsdetalj. Härför erfordras ett kvali­

ficerat biträde, varvid en biträdestjänst kan utgå. (6 732 kr.)

5. Löneomräkning 1 209 764 kr.

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 11,3

milj. kr. Jag har därvid beräknat medel för bl. a. tre underofficerare (2,3)

samt för två förvaltare vid marinstabens kassa. Anslaget Marinen: Avlöningar

till aktiv personal m. fl. kan härvid minskas med lönen till tre underofficerare.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Marinstaben: Avlöningar för budgetåret 1968/69

anvisa ett förslagsanslag av 11 300 000 kr.

Anslag

Avlöningar till tjänstemän..............

Arvoden och särskilda ersättningar

C 2.

Marinstaben: Omkostnader

1966/67 Utgift 1 803 691

1967/68 Anslag 1 750 000

1968/69 Förslag 2 100 000

Beräknad ändring

1967/68

1968/69

Chefen

för marinen

Dep.chefen

1. Sjukvård m. m................................

2. Reseersättningar......................

3. Expenser

a) Vakttjänst.....................................

— 100 000

— 100 000

b) Kostnader för datamaskiner m. m................

4- 95 000

c) Övriga expenser.....................................

1 750 000

4- 358 000

4- 350 000

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj :t

föreslår riksdagen

att till Marinstaben: Omkostnader för budgetåret 1968/69

anvisa ett förslagsanslag av 2 100 000 kr.

C 3. Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

1966/67 Utgift 176 865 967

1967/68 Anslag 156 200 000

1968/69 Förslag 176 000 000

Tjänster

Militär personal

officerare........................

underofficerare..............

underbefäl m. fl.............

personal i arvodestjänst

Civilmilitär personal........

Civil personal

handläggande personal.

övriga.............................

Anslag

Utgifter:

Avlöningar till tjänstemän.................................

Arvoden och särskilda ersättningar.................

Avlöningar till annan personal än tjänstemän

Uppbördsmedel:

a) Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift.............

b) Ersättning för avlöningskostnader på statens isbry-

tarfartyg.........................................................................

Beräknad ändring

1967/68

1968/69

Chefen

för marinen

Dep.chefen

702

— 28

— 29

1 459

— 10

— 14

2 606

—

—

59

+ 7

—

258

—

— 5

129

—

—

2 455

— 17

— 43

7 668

— 48

— 91

142 839 000 + 14 449 000 + 17 369 000

880 000 —

8 000 —

8 000

15 081 000 + 2 759 000 + 2 539 000

158 800 000 +17 200 000 + 19 900 000

—

700 000 —

100 000 —

100 000

— 1 900 000

—

—

156 200 000 + 17 100 000 + 19 800 000

Chefen för marinen

1. Förvaltarkursen vid marinens underofficersskola vid Berga örlogsskolor

har fått ökat elevantal till följd av ökat antal tjänster för förvaltare vid

marinen. Skolan bör förstärkas med en tjänst för underofficer. (33 336 kr.)

2. I samband med genomförande av ny regional ledningsorganisation har

chefen för Gotlands militärkommando övertagit fackmässigt mobiliserings-

ansvar för flottans förband på Gotland. En underofficerstjänst ur flottan

för mobiliserings- och krigsplaniäggningsarbete i staben erfordras. (28 776

kr.)

53

3. För att möjliggöra alt en tjänst för underofficer vid flottans truppre­

gister i marinstaben skall kunna inrättas föreslås en tjänst på flottans

kårstat utgå. (— 26 844 kr.)

4. Nio tjänster för underofficer på övertalig stat föreslås dras in. (— 241 596

kr.)

5. Behovet av heltidsanställd lärare i ämnet sambandslära vid sjökrigs­

skolan har på senare år ökat hl. a. på grund av det avsevärt ökade elevan­

talet. En tjänst för kapten på kustartilleriets stat, avsedd för lärare vid

sjökrigsskolan, föreslås därför tillkomma. (42 336 kr.)

6. Tillförseln av ny och tekniskt komplicerad materiel under de närmaste

åren ökar behovet av personal för teknisk service och underhåll av mate-

rielen. Behovet är särskilt angeläget beträffande robot materiel. Därför före­

slås tillkomma en teknisk tjänst för underofficer på kustartilleriets stat i

utbyte mot en underofficer i annan än teknisk tjänst.

7. För att ge utrymme åt erforderlig förstärkning med två underofficerare

vid kustartilleriets truppregister i marinstaben föreslås att två tjänster för

underofficer vid kustartilleriet utgår. (— 53 688 kr.)

8. Kostnaderna för 23 kompaniofficerare i intendenturtjänst skall föras

över till anslaget Försvarets intendenturkår: Avlöningar. (- 606 468 kr.)

9. För verksamheten med planläggning och ledning av krigsförbandsut-

bildning vid flottans landförband erfordras fyra tjänster för pensionerad

officer. (52 674 kr.)

10. För säkerhetstjänsten vid fo 15/BK och fo 32/31/GbK erfordras hel­

tidstjänstgörande säkerhetsofficerare med placering i resp. staber, varför

två tjänster för pensionerad officer föreslås. Vid inrättande av tjänsten Aid

fo 32/31/GbK kan en tillfälligt inrättad arvodestjänst för säkerhetsofficer

utgå. (12 820 kr.)

11. Kassaavdelningarna vid fo 15/BK och fo 46/SK är underbemannade,

vilket bestyrkts i försvarets civilförvaltnings utredning om försvarets A-

kassor. En arvodestjänst för underofficer erfordras vid vardera kassan.

(19 285 kr.)

12. Vid civilförvaltningens undersökning av arbetsmängd och personal­

behov vid NK kassaavdelning har konstaterats behov av ett halvtidsanställt

biträde. (9 702 kr.)

13. En tjänst för vaktmästare vid vardera Berga örlogsskolor och sjö­

krigsskolan kan utgå. (— 39 984 kr.)

14. Antalet tjänstgöringsmånader för icke-ordinarie löjtnanter och fän­

rikar beräknas nedgå med 72. (— 144 648 kr.)

15. Till följd av ökat antal tjänstgöringsdagar för personal i marinens

reserver ökar medelsbehovet. (518 600 kr.)

16. En höjning föreslås i antalet tjänstgöringsmånader och medel för

anställning av frivilligt tjänstgörande personal, främst för att tillgodose

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 ur 1968

54

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

behovet av frivillig tjänstgöring som förberedelser för krigsförbandsövnin«-

ar. (300 000 kr.)

°

17. För anställning av tillfällig personal avsedd för vissa materielunder-

hållsuppgifter erfordras enligt marinförvaltningen 800 000 kr. (50 000 kr.)

18. Representationsbidrag föreslås utgå till vissa chefer, som nu inte får

sådant bidrag. (13 500 kr.)

19. För arvoden till tillsynsmän förordnade av länsstyrelse inom Got­

lands, Blekinge och Göteborgs kustartilleriförsvar disponeras under ma­

rinens avlöningsanslag för budgetåret 1967/68 7 000 kr. Ifrågavarande

tiUsynsmän är avsedda för tillsyn av hamnar m. in. inom skyddsområde.

Enligt skyddsområdeskungörelsen utövas tillsyn inom skyddsområde av

polismyndighet i medverkan av bl. a. marinen. Denna medverkan är av stor

omfattning men omfattar i praktiken dock ej uppgifterna för nämnda till­

synsmän. Eftersom dessa tilldelas uppgifter och kontrakteras genom polis­

myndigheternas försorg bör arvodena inte belasta marinens avlöningsanslag

(- 7 000 kr.)

b'

20. Arbetet med materielunderhåll och förrådshållning ökar vid berörda

förvaltningar till följd av materieltillskott och nytt repetitionsutbildnings-

system. Förstärkning behövs med sju förrådsarbetare och 72 arbetsmånader

i förrådstjänst. (260 000 kr.)

21. Enligt marinförvaltningens beräkningar kan bl. a. på grund av orga-

msationsanpassning vid örlogsbaserna antalet verkstadsarbetare minska

med 43 till 443. (- 860 000 kr.)

22. Löneomräkning 17 839 199 kr.

23. Uppbördsposten Personal i verkstadsdrift bör räknas upp med 100 000

kr.

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 176

milj. kr. Jag har härvid räknat med att mcdelsbehovet minskar till följd

av att tre tjänster för underofficer i annan tjänst än teknisk, varav en vid

flottan och två vid kustartilleriet, samt nio tjänster för underofficer på

övertalig stat vid flottan dras in (3, 7 och 4), 23 tjänster för officer i

intendenturtjänst förs över till försvarets intendenturkårs avlöningsanslag

(8), en vaktmästare vid vardera Berga örlogsskolor och sjökrigsskolan kan

utgå (13), tjänstgöringsmånaderna för icke-ordinarie löjtnanter och fän­

rikar minskar (14), arvoden till tillsynsmän, förordnade av länsstyrelse,

utgår (19), behovet av verkstadsarbetare minskar (21), en tjänst för ma­

riningenjör G dras in i samband med att försvarets skyddsskola inrättas

samt två tjänster för förvaltare vid marinstabens kassa förs över till staben.

Anslaget kan vidare räknas ned med 137 000 kr. till följd av att Allmänna

bevakningsaktiebolaget övertagit bevakningen vid Stockholms kustartilleri-

lörsvar. Jag har beräknat medel för ökat antal tjänstgöringsdagar för per-

sonal i marinens reserver (15) och för ytterligare två tjänstgöringsmånader

för assistent för frivilligfrågor vid Gotlands kustartilleriförsvar. Jag

har vidare räknat upp anslaget med 40 000 kr. för löner åt förrådspersonal

⁽ 20

).

I anslutning till förslag som lagts fram av 1962 års försvar ssjukvårds­

utredning (SOU 1966:35) bör en tjänst för militärläkare tillkomma vid

Berga örlogsskolor. Arvodet till förbandsläkare vid skolorna kan härvid

dras in. Frågan om avtalsbara anställnings- och arbetsvillkor för militär­

läkaren får lösas efter förhandlingar med berörd personalorganisation. Jag

avser därför att ge statens avtalsverk i uppdrag att förhandla om sådana

villkor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Marinen: Avlöningar till aktiv personal in. fl. för

budgetåret 1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 176 000 000

kr.

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

55

C

4. Marinen: Avlöningar m. m. till värnpliktiga

1966/67 Utgift 17 710 218

1967/68 Anslag 21 300 000

1968/69 Förslag 22 400 000

Från anslaget bestrids utgifter för penningbidrag, premier, utrycknings­

bidrag, särskilda ersättningar för vissa slag av tjänstgöring och inkvarte-

ringsersättningar till värnpliktiga vid marinen, allt enligt bestämmelser i

värnpliktsavlöningskungörelsen.

Chefen för marinen

Anslaget bör föras upp med 22 420 000 (+ 1 120 000) kr. Antalet tjänst-

göringsdagar har beräknats till omkring 2 230 000 för grundutbildning och

omkring 235 000 för repetitionsutbildning.

Departementschefen

Jag föreslår att anslaget förs upp med 22,4 (+ 1,1) milj. kr. Jag har där­

vid för flottans del räknat med omkring 1 350 000 tjänstgöringsdagar för

grundutbildning och omkring 75 000 dagar för repetitionsutbildning. För

kustartilleriet har jag räknat med ett motsvarande behov av omkring 880 000

resp. 160 000 tjänstgöringsdagar.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Marinen: Avlöningar m. m. till värnpliktiga för

budgetåret 1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 22 400 000

kr.

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

C 14. Marinen: övningar in. in.

1966/67 Utgift 29 752 951 Reservation 8 763 665

1967/68 Anslag 27 950 000

1968/69 Förslag 29 300 000

Från anslaget betalas i huvudsak utgifter som direkt kan hänföras till

utbildnings- och övningsverksamheten, dock inte utgifter för krigsmateriel,

beklädnad, mathållning, sjukvård och förläggning i kasern samt inte heller

administrativa omkostnader eller sådana utgifter för avlöningsförmåner

som betalas från annat anslag.

Försvarets intendenturverk

Anslaget bör föras upp med 29 950 000 (+ 2 000 000) kr. Av ökningen

avser 980 000 kr. förändringar av verksamheten m. m. och 1 020 000 kr.

priskompensation enligt försvarsindex.

1. Under budgetåret 1967/68 begränsas repetitionsutbildningen i viss ut­

sträckning. Nästa budgetår beräknas repetitionsutbildningen genomföras i

den omfattning som ursprungligen har planerats (520 000 kr.).

2. Utgifterna ökar genom övergången till utbildning enligt det nya värn-

pliktssystemet (330 000 kr.).

3. Drivmedelsförbrukningen ökar genom att man går över till nya far­

tygstyper (100 000 kr.).

4. Utgifterna för utrikes tjänstresor och tjänstgöring utrikes beräknas

öka med 30 000 kr.

Departementschefen

Under nästa budgetår bör repetitionsutbildningen genomföras i den om­

fattning som ursprungligen har planerats.

Anslaget bör föras upp med 29,3 milj. kr. Härav beräknar jag 290 000 kr.

för viss beredskap och 95 000 kr. för utrikes tjänsteresor och tjänstgöring

utrikes. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Marinen: övningar m. m. för budgetåret 1968/69

anvisa ett reservationsanslag av 29 300 000 kr.

C 24. Underhåll av fartyg in. in.

1966/67 Utgift 78 062 059 Reservation 12 880 656

1967/68 Anslag 72 000 000

1968/69 Förslag 79 500 000

Från anslaget betalas utgifter för underhåll av marinens fartyg, heli­

koptrar och övrig vapen- och skeppsteknisk materiel.

57

Marinförvaltningen

Anslaget bör föras upp med 81,3 (+ 9,3) milj. kr. enligt följande plan.

Som jämförelse anges motsvarande delposter avseende dels den faktiska

medelsförbrukningen under budgetåret 1966/67, dels planen för innevaran­

de budgetår (beloppen i milj. kr.).

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 dr 1968

A.

Flottan

Farlygsbundet underhåll

Övrigt.

Ej farlygsbundet underhåll

7. Artilleri- och robotmateriel m. m.

8. Torpedmateriel.................................

9. Minmateriel.......................................

10. Tele- och nautisk materiel.............

11. Fordonsmateriel...............................

12. Skeppsteknisk materiel..................

13. övrigt................................................

B. Kustartilleriet

1. Artilleri- och robotmateriel m. m.

2. Minmateriel....................................... .

3. Telemateriel.....................................

4. Fordonsmateriel................................

5. Skeppsteknisk materiel.................. .

6. Sjö- och landförbindelser................

7. Artilleriammunition..........................

8. övrigt..................................................

C.

Gemensamt

1. Vapenteknisk materiel.....................

2. Skeppsteknisk materiel m. m..........

3. Verkstäder..........................................

4. Förråd.................................................

5. Helikoptrar.........................................

6. Haverier......................................

För 1968/69

Medelsför-

Plan för

beräknad

brukning

utnyttjande

underhålls-

1966/67

av anslaget

kostnad

för 1967/68

14,7

11,1

. .

10,9

8,3

10,3

2,8

4,4

3,2

7,7

5,3

2,9

3,9

1,6

0,9

..

2,7

2,2

3,1

1,8

1,6

1,4

1,3

4,8

4,3

0,6

0,4

2,1

2,8

1,1

0,7

3,4

3,6

0,6

0,7

3,6

3,1

2,2

1,4

4,2

3,7

0,3

0,3

0,2

0,4

1,0

1,0

0,9

0,5

.. 0,1

0,1

0,1

0,8

0,7

0,8

1,4

0,8

3,8

4,5

3,5

3,5

3,2

3,3

la 81,3

80,0

72,0

A 6. Ca 2,1 milj. kr. avser ersättningsanskaffning av ackumulatorbatte­

rier för ubåtar.

A 10 och B 3. ökningen beror delvis på att utgifter för underhåll av be-

redskapsrustade kustspaningsradarstationer torde komma att betalas från

anslaget.

B 8. I delposten har räknats in 35 000 kr. för Vaxholms fästnings mu­

seum.

Utgifterna under anslaget för utrikes tjänsteresor beräknas till ca 20 000

kr.

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

Departementschefen

Anslaget bör föras upp med 79,5 milj. kr. Härav beräknar jag 130 000 kr.

för viss beredskap. Jag räknar inte med några medel under anslaget för ut­

rikes tjänsteresor och tjänstgöring utrikes.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Underhåll av fartyg m. m. för budgetåret 1968/69

anvisa ett reservationsanslag av 79 500 000 kr.

D. Flygvapnet

D 1. Flygstaben: Avlöningar

1966/67 Utgift 12 219 873

1967/68 Anslag 12 800 000

1968/69 Förslag 14 490 000

Flygstaben är organiserad på två sektioner, en planeringsavdelning, en

väderleksavdelning, en flygsäkerhetsavdelning, en systemgrupp och en

chefsexpedition. Vidare ingår flygöverläkaren med expedition i staben.

Tjänster

Militär och civilmilitär personal

officerare och motsvarande.........

underofficerare och motsvarande

underbefäl och motsvarande

Civil personal

handläggande personal................

övrig personal................................

Anslag

Avlöningar till tjänstemän..............

Arvoden och särskilda ersättningar

Beräknad ändring

1967/68

1968/69

Chelen för

flygvapnet

Dep.chefen

158

— 5

— 9

32

9

+ 3

_

16

+ 8

+ 2

148

— 8

— 8

363

— 2

— 15

12 792 500

+ 2 382 620

+ 1 690 000

7 500

—

1 224

—

12 800 000

+ 2 381 396

+ 1 690 000

Chefen för flygvapnet

1. ADB-tjänsten vid flygstaben omfattar f. n. viss personalredovisning.

Enklare system för krigsorganisation, expeditionell registrering, uttag-

ningskommissionens statistik, byggnationsuppföljning samt flygmedicinskt

register är under utveckling och delvis i drift. Samtliga nämnda ADB-sy-

stem behöver utvecklas. Vidare behöver ADB-system utvecklas för i första

5

!)

hand program budgetering, utbildningsplanering och uppföljning av tråd­

förbindelser. bör verksamheten krävs tjänster för en regementsofficer

(öO 756 kr.), en major (49 428 kr.), eu byrådirektör (54 816 kr.), eu förste

byråintendent (42 336 kr.), eu byråintendent (38 160 kr.), fyra assistenter

(109 584 kr.) och ett tekniskt biträde (20 580 kr.).

2. Personalavdelningen behöver förstärkas med en juridiskt utbildad

befattningshavare (byrådirektör, 49 428 kr.) och en byråassistent för rekry­

teringsfrågor (34 440 kr.).

3. ökningen av budget- och planeringsarbetet in. m., bl. a. till följd av

den kommande programbudgeteringen, motiverar att planeringsavdelning-

en förstärks med en förste byråsekreterare (42 336 kr.).

4. För penetrering och utvärdering av det allt mer omfattande öppna

materialet rörande utvecklingen inom stormakternas flygvapen m. m. be­

hövs en förste byråsekreterare vid underrättelseavdelningen (42 336 kr.).

Avdelningen bör vidare förstärkas med en förste byråinspektör och en

kansliskrivare för säkerhetstjänsten (65 112 kr.).

5. Kungl. Maj:t har medgett att vid flygvapnet får fr. o. m. den 1 juli

1967 på försök börja inrättas regionala vädercentraler inom sektorerna 05

och SI. Under budgetåret 1968/69 kan en regional vädercentral sättas i drift

inom sektor 05 och vissa förberedelser göras för att inrätta en central inom

sektor SI. I samband därmed föreslås bl. a. att tjänster vid flygstaben för nio

meteorologer, fyra förste meteorologassistenter, en assistent och femton

tekniska biträden förs över till flygvapnet. Samtidigt föreslås att tjänster

för en byråassistent, två förste meteorologassistenter, en ingenjör och en

assistent skall tillkomma vid staben (— 595 968 kr.).

6. Inspektionsverksamheten i fråga om striltjänst bör förstärkas med en

kapten, en flygingenjör av 1. graden, en förvaltare och en förste verkmäs­

tare och i fråga om bastjänst med en förste verkmästare (197 676 kr.).

7. Bl. a. för att handlägga vissa frågor av medicinsk, psykologisk eller

lnoteknologisk art samt för utredningar rörande prestationsgränser under

olika former av flygtjänst behövs en byrådirektör (49 428 kr.).

8. Kostnaderna för ekiperingsbidrag och stabsarvoden beräknas minska

med 2 418 kr., kostnaderna för förbandsövningstillägg däremot ökar med

33 120 kr.

9. Löneomräkning 2 014 850 kr.

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till

14 490 000 (+ 1 690 000) kr. Jag har därvid beräknat medel för följande

personal för ADB-verksainheten, nämligen en regementsofficer, en byrådi­

rektör, en byråintendent, en assistent och två kansliskrivare (1). I fråga om

vadertjänsten bör tjänster för tio meteorologer samt elva tekniska biträden

föras över till flygvapnet från flygstaben. En tjänst för förste meteorolog-

Kungl. Maj:Is proposition nr 10!) år 1008

60

assistent bör vidare bytas ut mot tjänst för byråassistent (5). I fråga om

ekiperingsbidrag, stabsarvoden och förbandsövningstillägg har jag inte något

att erinra mot förslagen från chefen för flygvapnet (8).

Jag hemställer, att Kungl. Maj it föreslår riksdagen

att till Flygstaben: Avlöningar för budgetåret 1968/69

anvisa ett förslagsanslag av 14 490 000 kr.

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

D 2. Flygstaben: Omkostnader

1966/67 Utgift

1967/68 Anslag

1968/69 Förslag

1. Sjukvård m. ...........................................................

2. Reseersättningar

a) Resekostnadsersättningar och traktamenten

b) Flyttningsersättningar m. m...........................

3. Expenser

a) Vakttjänst.........................................................

b) Övriga expenser................................................

1 339 478

1 045 000

1 235 000

Beräknad ändring

1967/68

1968/69

Chefen för

flygvapnet

Dep.chefen

30 000

—

—

422 000

+ 48 000

+

48 000

86 000

+ 44 000

+

44 000

_

+ 16 000

—

507 000

+ 147 000

+

98 000

045 000

+ 255 000

+ 190 000

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till

1 235 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Flygstaben: Omkostnader för budgetåret 1968/69

anvisa ett förslagsanslag av 1 235 000 kr.

D 3. Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

1966/67 Utgift 206 441 833

1967/68 Anslag 184 000 000

1968/69 Förslag 205 000 000

1967/68

Tjänster

Militär personal

officerare........................

underofficerare..............

underbefäl......................

personal i arvodestjänst

Civilmilitär personal........

Civil personal

handläggande personal.

övriga.............................

651

884

1 174

84

3 502

82

1 853

8 230

Beräknad ändring

1968/69

Chefen för Dep.chefen1

flygvapnet

_

6—18 (—4)

____

22

____ . ____

— 55 — 24 (—8)

+

12

+

2

—

— 400 — 96 (—35)

⁺ 2

— —

+ 41 +

7 (— 1)

— 428 —129 (—48)

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

G1

Anslag

Utgifter:

Avlöningar till tjänstemän........................................ 183 921 000

+ 17 676 000

+ 21 166 000

Arvoden och särskilda ersättningar......................... 888 000

+

135 000

+

45 000

Avlöningar till annan personal än tjänstemän.. .

2 141 000

+

139 000

+

139 000

186 950 000

+ 17 950 000

+ 21 350 000

Uppbördsmedel:

a) Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift... —2 300 000

— 225 000

— 225 000

b) Avlöningar till personal i civil luftfart.............. — 650 000

— 125 000

— 125 000

184 000 000

+ 17 600 000

+ 21 000 000

1 Uppgifterna avser ändringar den 1 juli 1968. Siffrorna inom parentes anger ytterligare änd­

ring den 1 januari 1969

Cliefens för flygvapnet anslagsframställning

1. För ledning av tjänsten och för utbildningen inom luftvärnsrobotorga-

nisationen bör tillkomma tjänster för en kapten (40 392 kr.) och tio löjt­

nanter (276 720 kr.). För materielens skötsel och vård föreslås vidare inom

samma organisation tjänster för en förste mästare (25 680 kr.), elva förste

flyktekniker (287 628 kr.) och elva flygtekniker (230 604 kr.).

2. För den fortsatta utbyggnaden av de olika delfunktionerna inom stril

60-systemet erfordras tre tjänster för kapten avsedda för chefradar jakt­

ledare, fem tjänster för kapten avsedda för strilofficerare, två tjänster för

kapten avsedda för basofficerare, 16 tjänster för löjtnant avsedda för radar-

jaktledare och en tjänst för löjtnant avsedd för biträdande jaktledarbiträde

(878 184 kr.).

3. Undervisningen i flygteknik och matematik vid F 20 handhas f. n. av

en kommenderad flygingenjör. En tjänst för flygingenjör av 1. graden

(42 732 kr.) föreslås tillkomma vid F 20.

4. Vid flygvapnets tekniska skola vid F 14 erfordras ytterligare två tjäns­

ter för lärare med ingenjörsutbildning. Tjänster för en förste mästare och

för en mästare kan därvid utgå (32 172 kr.).

Till flygvapnets tekniska skola avses förläggas utbildning rörande under­

håll av viss baselmateriel. För ledning av denna verksamhet föreslås en

tjänst för förste verkmästare (32 244 kr.).

För tillverkning av laboratorieutrustningar m. m. föreslås en tjänst för

flygtekniker vid flygvapnets tekniska skola (20 496 kr.).

För framställning av undervisningsmateriel vid F 14 och F 20 föreslås att

en tjänst för flygtekniker tillkommer vid vartdera förbandet (40 992 kr.).

ökad omfattning av utbildningsverksamheten medför behov av ytterli­

gare personal för skriv- och kontorsgöromål vid F 14. En ny tjänst för kon-

torsbiträde föreslås tillkomma (16 452 kr.).

För betjäning av F 5 telefonväxel erfordras ytterligare en växeltelefonist

(16 452 kr.).

5. Övergången till moderna jaktflygplan med höga flygtimkostnader har

62

ökat behovet av en särskild målflygorganisation. För en målflygdivision

med stationsavdelning föreslås tjänster för två kaptener, 15 förste fältfly­

gare, en förste verkmästare, tre förste mästare, tre förste flygtekniker, 16

flygtekniker och en förrådsman (958 164 kr.).

6. För att erforderlig beredskap skall kunna upprätthållas med heli­

koptrar ingående i flygvapnets flygräddningsorganisation föreslås att nya

tjänster inrättas för fyra förvaltare, 19 förste fältflygare, åtta fanjunkare,

fyra sergeanter, tre förste mästare, fyra förste flygtekniker och 16 flyg­

tekniker (1 370832 kr.).

7. För att minska utbildningstiden i luften har ett antal flygsimulatorer

anskaffats. För instruktörer vid dessa anläggningar föreslås 15 tjänster för

förste fältflygare (351 180 kr.).

8. Repetitionsutbildningen vid flygvapnets förband kräver en omfattande

planläggning. Tjänster för därmed sammanhängande uppgifter föreslås för

sju arvodesanställda officerare (124 712 kr.).

9. Två arvodestjänster för säkerhetsofficer vid luftförsvarscenlraler före­

slås bli inrättade (30 182 kr.).

10. Med hänsyn till ökad arbetsbelastning på förbandens kassachefer

föreslås att tre arvodestjänster för underofficer inrättas (32 445 kr.).

11. För den väderpersonal som förs över från flygstaben till flygvapnet

och som avses för regionala vädercentraler föreslås följande tjänster, näm­

ligen två för stabsmeteorolog, sju för meteorolog, två för byråassistent, fem

för dataassistent, 20 för förste meteorologassistent och sju för assistent.

Samtidigt föreslås 19 tjänster för tekniskt biträde utgå (866 328 kr.).

12. Vid trafikledningsavdelningarna vid flottiljer samt vid lokala och re­

gionala radarorgan erfordras trafikledarassistenter för att avlasta trafik­

ledarna rutinåligganden. Tjänster för 19 trafikledarbiträden föreslås bli

inrättade (398 316 kr.).

13. Vid flottiljernas mobiliseringsavdelningar har planläggningsarbetet

beträffande utnyttjande av fordon och arbetsredskap ökat avsevärt under

de senaste åren. Arbetet har blivit alltmer tekniskt betonat. För att biträda

mobiliseringsofficeren erfordras en kvalificerad befattningshavare med tek­

nisk utbildning. Tjänster föreslås för 18 flygtekniker (377 352 kr.).

14. Modifiering av viss robotmateriel medför minskad omfattning av

underhållsarbetet. Tjänster för två förste mästare och en mästare kan där­

för dras in (■—75 708 kr.).

15. Den särskilda organisationen för allmän flygträning vid F 8 skall utgå.

En tjänst för förste verkmästare, fem tjänster för flygtekniker och en tjänst

för förrådsman erfordras därför inte längre (— 171 096 kr.).

16. Ökad arbetsvolym vid byggnadsavdelningen vid F 21 motiverar att en

tjänst för kontorsbiträde inrättas (18 528 kr.).

17. Efter hand som strilorganisationens uppbyggnad fortskrider, till­

kommer centraler och radarstationer som geografiskt placeras utanför om-

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

Kungl. Maj:ts proposition nr 100 år 1068

f>3

råden där militär bevakning finns. För att tillgodose kravet på bevakning

och skydd av dessa anläggningar erfordras tjänster för 18 vaktmän (377 352

kr.). Allmänna bevakningsakliebolaget skall fr. o. in. den 1 oktober 1907

anlitas för bevakning av vissa strilanläggningar. Härvid kan tjänster för

åtta vaktmän dras in (— 167 712 kr.).

18. För att ombesörja utspisning i vissa luftförsvarsanläggningar erford­

ras tjänster för tre kokerskor och fem ekonomibilräden (147 252 kr.).

19. Chefen för flygvapnet anmäler att han avser lägga fram särskilt för­

slag om personalorganisation vid flottiljernas byggnadsavdelningar (745 000

kr.).

20. Under budgetåret 1967/68 når tio överfurirer, tio flottilj poliser och

25 flygtekniker sådan ålder att de enligt gällande bestämmelser skall be­

fordras till rustmästare, flottiljpolis i Ao 13 resp. förste flygtekniker. Kost­

naderna för de utbyten av tjänster som föranleds härav uppgår sammanlagt

till 110 160 kr.

21. Med hänsyn till den låga ram inom vilken anslagen för 1968/69 be­

gärs, krävs att flygvapnets organisation minskas med elva jakt-, två attack-

och en spaningsdivision och motsvarande antal baskompanier. Antalet

tjänster kan därvid minskas med för officerare 46, för underofficerare 87,

för underbefäl 55, för civilmilitär personal med 490 och för civil perso­

nal med 14. En del av den friställda personalen avses för vakansuppfyllnad.

För ytterligare en del av personalen har, som framgår av anslagsframställ­

ningarna för flygstaben och flygvapnet, nya tjänster föreslagits. Den före­

slagna omorganisationen innebär att flygvapnets avlöningsanslag kan mins­

kas med 8 348 061 kr.

22. Medelsbehovet för arvoden till observationspersonal i vädertjänst be­

räknas öka med 126 900 kr., varav 30 000 kr. utgör ökade lönekostnader

till följd av avtal.

23. Behov av extra arbetskraft föreligger vid förbandens mobiliserings-

avdelningar och för personaluppföljning med ADB. Sammanlagt erfordras

ytterligare 144 tjänstgöringsmånader. Medelsbehovet för tillfälligt anställd

personal beräknas därigenom öka med 201 600 kr.

24. För representationsbidrag till vissa militära chefer behövs ytterligare

20 000 kr.

25. Löneomräkning 13 667 556 kr.

26. Uppbördsposterna Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift och

Avlöningar till personal i civil luftfart bör räknas upp med 225 000 resp.

125 000 kr.

Utredning om indragning av flygflottiljer in. in.

I februari 1967 tillsattes en utredning, försvarets fredsorganisationsutred-

ning (f. d. landshövdingen E. A. Wesström), för alt utreda frågan om vissa

ändringar i krigsmaktens fredsorganisalion. I utredningens direktiv anges

64

bl. a. att prioritet skall ges åt förhållandena vid flygvapnet och att minst

två flottiljer skall läggas ned.

Utredningen har i inaj 1967 kommit in med ett delbetänkande med förslag

rörande indragning av Göta flygflottilj (F 9) och i december 1967 med yt­

terligare ett delbetänkande med förslag till indragning av Södertörns flyg­

flottilj (F 18) och Roslagens flygkår (F 2).

Yttranden över delbetänkandet rörande F 9 har lämnats av överbefäl­

havaren, chefen för flygvapnet, statskontoret, byggnadsstyrelsen, statens

planverk, fortifikationsförvaltningen, luftfartsverket, arbetsmarknadsstyrel­

sen, utredningen angående Göteborgsregionens flygplatsfråga, länsstyrelsen

i Göteborgs och Bohus län, Göteborgs stad, Sveriges Akademikers Central­

organisation (SACO), Statstjänstemännens riksförbund (SR), Tjänstemän­

nens Centralorganisations Statstjänstemannasektion (TCO-S), Landsorgani­

sationen i Sverige (LO), 1965 års försvarsutredning och 1964 års inskriv­

nings- och personalredovisningsutredning.

Yttranden över delbetänkandet rörande F 18 och F 2 har lämnats av

ö%erbefälhavaren, chefen för flygvapnet, statskontoret, byggnadsstyrelsen,

statens planverk, fortifikationsförvaltningen, luftfartsverket, arbetsmark­

nadsstyrelsen, stockholmstraktens regionplanenämnd, länsstyrelsen i Stock­

holms län — efter hörande av Botkyrka, Järfälla och Täby kommuner —

SACO, SR, TCO-S, LO, med bifogande av yttrande av Försvarsverkens Civila

Personals Förbund (FCPF), och 1964 års inskrivnings- och personalredovis­

ningsutredning.

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

Nuvarande organisation

Göta flygflottilj (F9)

Flottiljen ligger inom Göteborgs stad på Hisingen vid Säve ca en mil norr

om stadens centrum. Flottiljen disponerar med äganderätt totalt ca 525 ha

mark — kasernområdet 35 ha, flygfältsområdet 280 ha, markstridsområdet

50 ha och målplatsen vid Björlanda (ca 5 km väster om flottiljen) 160 ha —

medan 50 ha arrenderas för komplettering av målplatsen.

F 9 är en jaktflottilj. Dess tre divisioner är utrustade med flygplan J 34

Hawker Hunter. Detta flygplan faller enligt hittills gällande planer för

åldersstrecket inom de närmaste åren. Flottiljen skulle därefter utrustas

med flygplan J 35.

Flottilj chefen har i fredstid till uppgift att utbilda tre jaktdivisioner med

tillhörande basförband. Flottiljen är också sektorflottilj inom luftförsvars-

sektor W 2, som omfattar i huvudsak Göteborgs och Bohus län samt Hal­

lands, Älvsborgs och Skaraborgs län och som i luftoperativt hänseende ly­

der under militärbefälhavaren för Södra militärområdet. F 9 är den enda

jaktflottiljen inom denna sektor. Chefen för en sektorflottilj ansvarar för

planläggningen av luftförsvaret inom sektorn samt för mobilisering och för­

valtning av enheter och anläggningar även utanför flottiljen. Hans ansvars-

Iiiingl. Maj. ts proposition nr 109 år 1908

65

område är därför större än övriga flottiljchefers. I krig är flottiljchefen sek­

torchef.

Flottiljens utbildningsbetingelser är goda. Några interferensproblcm med

civilflyget föreligger normalt inte. Den erforderliga samordningen sköts av

en gemensam närtrafikkontroll på Torslanda flygplats. Flottiljen kan öva

över havet utanför Halland och Bohuslän samt över Bohuslän, Dalsland och

vissa delar av Västergötland. Flottiljen har tillgång till ett markstridsområde

1 anslutning till kasernområdet. Härutöver disponerar flottiljen Lv

6

skjut­

fält vid Sisjön (ca 2 mil söder om Göteborg) för stridsskjutning in. in.

Flottiljens målplats för skjutning från luften, som även kan användas för

inarkstridsutbildning, ligger endast ca 5 km väster om flygfältet. Platsen

medger emellertid bara skjutning i begränsad omfattning. I övrigt är flot­

tiljen hänvisad till målplats som förvaltas av annat förband. Enligt chefens

för flygvapnet uppfattning är förbandets tillgång på mark tillräcklig.

Huvuddelen av flottiljens byggnader uppfördes år 1942. Förläggnings-

byggnaderna, som är av baracktyp, är mycket slitna. Tillgången på för-

läggningsplatser är med hänsyn till nuvarande verksamhet otillräcklig. Er-

sättningsbyggnation är på längre sikt erforderlig om verksamheten vid

flottiljen skall behållas. Fritidslokaler saknas. Divisionernas flygtjänstbygg-

nader är trånga och slitna. För ett par baskompanier saknas lämpliga

uppehållsrum. Ett nytt trafikledartorn har byggts under budgetåret 1966/67.

Flottiljens drivmedelsanläggning, som är inrymd i bergrum, är nyligen efter

modifiering tagen i bruk. Flygverkstaden, fordonsverkstaden, flygförrådet,

garaget och intendenturförrådet har otillräckliga lokaler och kräver utök­

ning. Flottiljen disponerar två berghangarer, Gamla berget och Nya berget.

Viss upprustning har av brandsäkerhetsskäl gjorts av Nya berget. Motsva­

rande arbete i Gamla berget har ännu inte påbörjats.

Om flottiljen skall behållas och enligt planerna utrustas med flygplan

35, räknar chefen för flygvapnet med att kostnaderna för investeringar i

byggnader m. m. under de närmaste tre sjuårsperioderna skall uppgå till

22,5 milj. kr. för en flottilj om tre divisioner och 17 milj. kr. för en flottilj

om två divisioner.

Vid flottiljen fanns den 1 april 1967 totalt ca 425 anställda, varav omkring

100 civila tjänstemän och 100 arbetare. Av de omkring 225 militära och

civilmilitära tjänstemännen beräknas elva nå pensionsåldern under perioden

1967—1969. Antalet vakanser var vid samma tid relativt litet och fanns

främst bland trafikledare och elektrotekniker.

Södertörns flygflottilj (F18)

Flottiljen ligger i Botkyrka kommun vid Tullinge stationssamhälle ca

2 mil sydväst om Stockholms centrum. Flottiljen disponerar med ägande­

rätt totalt ca 417 ha mark — kasernområdel ca 27 ha, flygfältsområdet

ca 340 ha och markstridsområdet ca 50 ha — medan ca 23 ha arrenderas för

5 — Bilaga till riksdagens protokoll 1968. 1 sand. Nr 109

66

komplettering av flygfältsområdet. För målplatsen — belägen vid Askö ca

5

mil sydväst om flottiljen — arrenderas ett område om ca

10

ha.

F 18 är en jaktflottilj. Dess f. n. två divisioner är utrustade med flygplan

J 35 B vilket är den näst äldsta versionen av Draken. Enligt hittills gäl­

lande planer skulle flottiljen med början år 1967 ha utrustats med flyg­

plan J 35 F vilket dock har ställts på framtiden. Befintliga flygplan har nyli­

gen genomgått stor s.k. H-tillsyn och torde kunna användas åtminstone ca

fyra år ytterligare innan nästa H-tillsyn blir aktuell. Detta innebär att de år­

liga underhållskostnaderna, och därmed flygtimkostnaderna, f. n. ligger rela­

tivt lågt.

F 18 är inte sektorflottilj men har ansvar för mobilisering av vissa stril-

enheter inom sektor 05, som omfattar i huvudsak hela östra Mellansverige.

Flottiljens utbildningsbetingelser är relativt goda. Den totala militära

och civila flygtrafiken inom Stockholms terminalområde är stor, men ge­

nom nära samarbete i gemensamma trafikledningsorgan har en god sam­

ordning kunnat nås.

Lågflygningsområde över land saknas, men flottiljen har goda möjligheter

att öva över skärgård och hav öster och söder om flottiljen. Flottiljen saknar

stridsskjutningsterräng. Möjligheter torde dock finnas att efter år 1970

utnyttja Ing l:s nya område vid Almnäs. Målområdet för skjutning från

luften mot mål på marken är som tidigare har nämnts beläget vid Askö på

södra Södertörn.

F 18, som är flygvapnets yngsta flottilj, sattes upp i enlighet med beslut

år 1944. Huvuddelen av byggnaderna är uppförda åren 1946—1947 och är

i huvudsak av god standard. Kasernerna kräver dock renovering. Skall

flottiljen stå kvar i organisationen som tredivisionsflottilj är främst föl­

jande utrymmen otillräckliga, nämligen kanslibyggnaden, förläggningar för

värnpliktiga, marketenteri samt underbefälsmäss. Sporthall saknas.

Flottiljen disponerar en berghangar samt två hangarer av trä. Berg­

hangaren har inte genomgått den renovering som krävs med hänsyn till

brandsäkerheten. Totalt finns utrymme under tak för två divisioners flyg­

plan. En ny berghangar är utsprängd, men den är inte inklädd och inredd

för sitt ändamål.

Flottiljens drivmedelsanläggning är relativt ny och har stor kapacitet.

Brandstationen är liten och liksom övriga utrymmen för beredskapsfordon

inte dimensionerad för sitt nuvarande ändamål. Ny tillsynsverkstad för

flygmateriel är planerad att byggas under budgetåret 1970/71.

Om flottiljen behålls räknar chefen för flygvapnet med att kostnaderna

för nybyggnads- och iståndsättningsarbeten under de närmaste tre sju­

årsperioderna kommer att uppgå till 29,6 milj. kr. för en flottilj om tre

divisioner och 19,0 milj. kr. för en flottilj om två divisioner. Det nödvän­

diga byggnadstekniska underhållet av flottiljens etablissement bedöms un­

der de tre sjuårsperioderna kräva ca 3,5 milj. kr. om etablissementet inte

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

C

)

7

utnyttjas. Anläggningar som avses utnyttjas för krigsbasen kräver under

samma period ca 3,5 milj. kr. av iståndsättningsmedel.

Vid flottiljen fanns den 1 oktober 1967 ca 390 anställda, varav ca 190

civilanställda. Av de ca 200 militära och civilmilitära tjänstemännen be­

räknas 14 stycken nå pensionsåldern före år 1971.

Av de tjänster som är tilldelade F 18 var ca 60 vakanta den 1 oktober

1967. Underbefälskåren har de största vakanserna. Ca 50 tekniker förenar

tjänst vid andra myndigheter.

Bullerproblemen är efter trafikreglerande åtgärder och efter inlösen till

kronan av några särskilt bullerslörda fastigheter relativt godartade.

Kungl. Maj.ts proposition nr 10!) år 1!)(>8

Roslagens flygkår (F2)

Flygkåren ligger vid Hägernäs i Täby kommun ca 15 km norr om Stock­

holm. Kåren disponerar totalt ca

68

ha mark, varav ca fyra ha arrenderas.

Kasernområdet omfattar ca 48 ha medan resterande ca 20 ha används för

markstridsutbildning. Någon flygverksamhet förekommer inte och flygfält

saknas.

F 2 är ett skolförband. Den 1 oktober 1967 var kåren organiserad med

— förutom kårstab — stridsledningsskola (STRILS), teleteknisk skola

(FTTS), flygtrafikledningsskola (FTLS) samt kadett- och aspirantskola

för marklinjen (KAS/M). Dessutom ingår ett utbildnings- och specialkom­

pani i kårens organisation. Under kårchefen lyder administrativt en regio­

nal telematerielverkstad.

Vid STRILS som är organiserad på fyra skolavdelningar — stridsled-

ningsutbildning, luftbevakningsutbildning, taktikutbildning samt utbildning

av stridsledningsunderbefäl — utbildas officerare, underofficerare, underbe­

fäl, kadetter och värnpliktiga i främst stridsledningstjänst. Även kvalifice­

rad utbildning i robot-, luftförsvars- och motmedelstaktik för stabspersonal,

flygchefer och divisionschefer meddelas vid skolan. Skolan har normalt ca

100 elever. Vid skolan finns 29 fasta lärare. Utbildningen är beroende av till­

gång till specialinredda utrymmen för simulatorer och utbildningsanlägg-

ningar.

FTTS är organiserad på fyra avdelningar — för teoretiska ämnen, data-

behandlingsmateriel, flygtelemateriel samt markradarmateriel. Vid skolan

utbildas främst tekniker vid skolans egna kurser, men skolan meddelar även

alla kategorier personal den tekniska undervisning som krävs vid andra

skolor inom F 2, t. ex. STRILS. Skolan har normalt ca 50 elever. Vid skolan

finns 41 fasta lärare.

FTLS är en liten skolorganisation med endast en skolavdelning för grund­

utbildning och vidareutbildning av trafikledarpersonal. Normalantal elever

är ca 20. Skolan kan maximalt ta emot ca 60 elever. Vid skolan finns två

fasta lärare.

68

Kadett- och aspirantskolan för marklinjen utbildar blivande officerare,

reservofficerare och ingenjörer i stridslednings- och luftbevakningstjänst.

Skolan är beroende av STRILS anläggningar och lärare. Antalet elever är

normalt ca 35. Vid skolan finns fyra fasta lärare.

Utbildnings- och specialkompaniet svarar för den allmänt militära utbild­

ningen vid skolor vid F 2 samt för den grundläggande värnpliktsutbild-

ningen. Dessutom svarar vid kompaniet placerade värnpliktiga för vakt-

och transporttjänst samt för vissa tjänster i flygstaben. Antalet värnpliktiga

uppgår normalt till ca 325. Vid kompaniet är placerade 18 instruktörer.

Den regionala telematerielverkstaden svarar för underhåll av telemateriel

— stril- och basmateriel — inom sektor 05. Vid verkstaden finns ca 145

civilanställda.

Tillgången på mark är tillräcklig. Kårens skolskjutningsbana är belägen

på mark som är av intresse för Täby köping. Tillgodoses köpingens önske­

mål uppkommer behov av mark för en ny skolskjutningsbana.

Huvuddelen av kårens byggnader är uppförda åren 1938—1946 och är i

huvudsak av god standard. Tillgången på lektionssalar och förläggnings-

utrymmen är ej tillfredsställande. Kompletteringar med bl. a. en ny skol­

byggnad och en ny kasern för ca 100—150 man är inplanerad. Fritidslo­

kalerna behöver kompletteras, liksom personalutrymmen i verkstaden.

Om flygkåren skall behållas räknar chefen för flygvapnet med att kost­

naderna för nybyggnads- och iståndsättningsarbeten under de närmaste

tre sjuårsperioderna kommer att uppgå till ca 13,8 milj. kr.

Den 1 oktober 1967 var antalet anställda vid kåren, förutom elever un­

der utbildning vid skolorna, totalt ca 325 varav ca 145 militära och civil­

militära tjänstemän. Av dessa 145 beräknas 15 nå pensionsåldern före år

1972. Vakansläget är sämst — ca 20—30 % — i underofficers- och under­

befälsgrupperna. I övrigt är endast ett fåtal tjänster vakanta.

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

Utredningens förslag

Allmänna överväganden

Som bakgrund till fredsorganisationsutredningens förslag bör erinras om

att flygvapnets organisation fr. o. m. den 1 juli 1967 har minskats med två

attackdivisioner med baskompanier. Härutöver håller chefen för flygvapnet

f. n. sex jaktdivisioner med baskompanier vakanta. Chefen för flygvapnet

har i samband med vakantsättningen av dessa förband föreslagit överbe­

fälhavaren att F 9 och F 18 skall dras in.

Fredsorganisationsutredningen har vid sina överväganden om förbands-

indragningar inte ansett sig bunden av de vakantsättningar av divisioner och

baskompanier som har beslutats av chefen för flygvapnet. Det har dock stått

klart att de totala besparingarna skulle bli större om de gjorda vakantsätt-

Kungt. Maj.is proposition nr

JO!)

är 1908

69

ningarna av divisioner och kompanier kan passas in i kommande förslag

till förbandsindragningar. Av tidsskäl bär det emellertid inte varit möjligt

för utredningen att före den 1 maj 1967 — det datum då vakantsättningarna

påbörjades — ta ställning i fråga om alla de flottiljer som berörs av de aktuel­

la vakantsättningarna. Vid sina överväganden rörande det av chefen för

flygvapnet framlagda förslaget om indragning av F 9 och F 18 har utred­

ningen emellertid funnit att befintligt underlag har varit tillräckligt för att

utredningen utan ytterligare undersökningar skall kunna föreslå att F 9

dras in.

I sitt delbetänkande rörande indragning av F 9 har utredningen konsta­

terat att ytterligare överväganden fordrades innan man kunde ta ställning till

frågan om indragning av ytterligare fredsförband vid flygvapnet. Vid det

fortsatta arbetet har utredningen främst inriktat sig på att ta fram underlag

för förslag om nedläggning av den andra flottiljen.

Enligt direktiven skall utredningen också studera möjligheterna till ra­

tionaliseringar inom krigsmakten och föreslå åtgärder som skapar förut­

sättningar för effektiva produktionsenheter. Utredningen har därför i sam­

band med sina undersökningar om en minskning av antalet flottiljer även

prövat förutsättningarna för rationalisering i fråga om flygvapnets utbild-

ningsanstalter.

Då det gäller indragning av en flottilj utöver F 9 har utredningens dis­

kussioner inte utsträckts till att avse andra flottiljer än jaktflottiljer.

Möjligheten att ombeväpna en flottilj i samband med indragning av en an­

nan flottilj har med denna begränsning inte ansetts behöva studeras närmare.

Under förutsättning att förslaget om indragning av F 9 bifalls, återstår

i organisationen följande nio jaktflottiljer, nämligen Västmanlands flyg­

flottilj (F 1) i Västerås, Östgöta flygflottilj (F 3) i Linköping, Jämtlands

flygflottilj (F 4) i Östersund, Skånska flygflottiljen (F 10) i Ängelholm,

Kalmar flygflottilj (F 12) i Kalmar, Bråvalla flygflottilj (F 13) i Norrkö­

ping, Upplands flygflottilj (F 16) i Uppsala, Södertörns flygflottilj (F 18) i

Tullinge och Norrbottens flygflottilj (F 21) i Luleå. Den sistnämnda flottil­

jen är en kombinerad jakt- och spaningsflottilj.

Mot bakgrunden av flottiljernas nuvarande lokalisering och så länge frå­

gan gäller indragning av sammanlagt endast två flottiljer, anser utredningen

att de jaktflottiljer som är förlagda i södra och norra Sverige t. v. bör stå

utanför diskussionen om indragning. Dessa flottiljer är i norra Sverige F 4

och F 21 samt i södra Sverige F 10 och F 12.

För fortsatt värdering återstår alltså fem jaktflottiljer: F 1, F 3, F 13,

F 16 och F 18. Vid dessa flottiljer bedrevs den 1 november 1967 den verksam­

het som i stort framgår av följande sammanställning.

Av de angivna flottiljerna har F 13 det största utbildningsansvaret för

krigsdivisioner och är i dagsläget den enda tredivisionsflottiljen. Dess-

70

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

F 1

F 3

F 13

F 16

F 18

Antal flygande divisioner....................

21

35 F

21

21

35 B

35 F2

Flygplantyp.......................................

O

Planlagd omskolning..................

oj

r

Od A

Robotdivisioner......................

Övrigt: sektorflottilj................

W 5

Öl, Gl

Rgc 05 M Rgc 05S

skolor......................

andra förband.....................

cvv

Målflyg,

FC,

CVM

F 20

1 Därutöver är en division vakantsatt t.v.

2 T.v. senarelagd

3 Typinflygningsskola för flygvapnet på J 35

utom ar F 13 sektorflottilj för två sektorer, nämligen Öl och Gl. Flottiljen

utbildar också ett robotförband.

F 1, F 3 och F 16 har vardera ett tilläggsansvar utöver verksamheten vid

de två kvarvarande flygdivisionerna. F 1 är sektorflottilj (W 5), F 3 har i

sin organisation en provisorisk målflygorganisation och svarar för vissa

servicefunktioner åt flygförvaltningens försökscentral (FC), som är sam­

grupperad med flottiljen. F 16 har ansvaret för den tidigare nämnda typ-

inflygningen på J 35 (TIS) och har dessutom uppgift att producera flvgtid

åt flygvapnets krigsskola, som flottiljen är samgrupperad med.

I detta sammanhang belyser utredningen flottiljernas beroende av eller

betydelse för andra institutioner och anstalter. Härav framgår att F 1 och

F 3 är samgrupperade med centrala verkstäder och F 16 som tidigare bär

nämnts med flygvapnets krigsskola (F 20), varvid chefen för F 16 svarar

för huvuddelen av förvaltningen vid F 20.

Vid överväganden på längre sikt kommer erforderlig investerings- och

Bedömda investerings- och islåndsätlningsbehov vid F 1, F 3, F 13, F 16 och F 18

Anslag för

F 1

F 3

F 13

F 16

(med

F 20)

F 18

Närmasle sjuårsperiod 1967—1974

Investeringar.................................

6,3

7,7

4,0

10,5

6,7

6,3*

Iståndsättningar...........................

4,1

4,8

3,3

5,5

Summa

10,4

12,5

7,3

16,0

13,0

Tvä följande sjuårsperioder

1974—1988

Investeringar...........................

0,5

6,1

1,1

3,9

13,0

3,5

Iståndsättningar...................................

2,9

4,8

5,1

3,4

Summa

3,4

10,9

6,2

7,3

16,5

Totalt

13,8

23,42

13,5

23,3

29,5

1 Häri ingår säkerhetsrevidering av berghangar och ny beläggning på landningsbana

2 Särskilda kostnader för målflygorganisationen är ej inräknade

71

iståndsättningsverksamhet samt flottiljernas möjligheter för utökad verk­

samhet in som väsentliga faktorer. Utredningen redovisar en sammanställ­

ning av uppgifter rörande behoven av investering och iståndsättning vid de

aktuella fem flottiljerna i tabell på s. 70. Uppgifterna, som är angivna i

milj. kr. förutsätter fortsatt verksamhet med bl. a. tre divisioner och bas­

kompanier vid förbanden.

över slagsmässigt framstår F 3 och F 18 som de på sikt dyrare förbanden

vid oförändrad verksamhet. Totalsumman för b 16 är också hög, men detta

heror till stor del på investeringar för ändrad utbildningsgång vid flyg­

vapnets krigsskola (F 20).

Utredningen har haft kontakt med berörda kommuner varvid inga önske­

mål har kommit fram om nedläggning eller begränsningar i verksamheten

vid flottiljerna. Tvärtom har deras betydelse för näringslivet på orten be­

tonats från många håll, dock ej från kommunerna inom stockholmsregionen.

Dit förlagda förband, F 2, F

8

och F 18, tycks enligt utredningen inte ha nå­

gon större betydelse för sysselsättning eller ekonomi på orten.

Utredningen anser att de redovisade värderingarna talar för att valet

av indragningsflottilj bör falla på F 18. Motiven för valet av denna flottilj

är inte i första hand, som beträffande F 9, samhällets tryck, bullerstörningar

o. d. utan främst det förhållandet att de militära, ekonomiska och orga­

nisatoriska konsekvenserna blir mindre besvärande än vid något annat alter­

nativ. En fortsatt verksamhet vid F 18 med tre divisioner kräver sålunda

stora investeringar. F 18 har dessutom de minsta förutsättningarna för en

ökad flygverksamhet. Samtidigt har flottiljens nedläggning ingen större

betydelse för ortens näringsliv. Svårigheterna att placera friställd personal

bedöms också vara mindre i en storstadsregion med rikt differentierat

näringsliv än i en landsbygdsregion.

Göta flygflottilj (F 9)

Utredningen utgår från att en indragning av F 9 i första hand skulle av­

se de flygande divisionerna samt huvuddelen av stab och förvaltning men

däremot inte strilförbanden och därtill hörande ledningsorgan. De sistnämn­

da förutsätts bli överförda till annan fredsadministration. Med dessa ut­

gångspunkter anger utredningen följande tre alternativ för en indragning.

a) F 9 dras in som fredsförband. Annan militär eller statlig civil verksam­

het förläggs till etablissementet vid F 9. Flygfältet jämte berghangarerna

behålls som krigsbas.

b) F 9 dras in som fredsförband. Ingen annan militär eller statlig civil

verksamhet förläggs till etablissementet. Flygfältet jämte berghangarerna

behålls som krigsbas, eventuellt endast under en övergångsperiod.

c) F 9 dras in som fredsförband. Flygbasen utgår som krigsbas.

Ur operativ synpunkt innebär en indragning enligt alternativ c), förutom

en minskning av det totala antalet jaktdivisioner, att baseringsmöjligheterna

Kungl. Maj:Is proposition nr 100 år 1068

för ett jaktförsvar inom göteborgsområdet minskar. Sävebasen bör därför

inte dras in utan att en godtagbar ersättning åstadkoms. Enbart en indrag­

ning av fredsverksamheten vid flottiljen bedöms av utredningen inte få någ­

ra allvarliga konsekvenser för incidentberedskapen inom luftförsvaret. Om

flygfältet behålls som krigsbas kan även en viss kuppberedskap upprätt­

hållas.

Uppgifterna för F 9 som sektorflottilj för förbandsproduktion och strids-

ledning inom sektor W2 kan enligt utredningen antingen föras över till

annan flottilj (F 10) eller behållas i en förminskad sektorstab med admi­

nistrativ anknytning till lämpligt fredsförband i eller i närheten av Göte-

borg. Ansvaret för produktion av bas- och luftbevakningsförband m. m. kan

foras över till andra flottiljer. Ett särskilt problem att beakta i detta sam­

manhang är frivilligverksamheten för vilken chefen för F 9 f. n. är huvud­

ansvarig på Västkusten.

Utredningen anser att det krävs ingående detaljstudier för att ta ställning

till de konsekvenser av en indragning av F 9 som här angetts. Det bör enligt

utredningen närmast åvila överbefälhavaren att föreslå de åtgärder som blir

nödvändiga i samband med en indragning av flottiljen.

Vissa ekonomiska konsekvenser av en indragning av F 9 har tidigare

berörts. Sålunda skulle en fortsatt verksamhet vid tre divisioner J 35 kräva

investeringar i byggnader m. m. under de tre närmaste sjuårsperioderna med

totalt ca 22,5 milj. kr.

Utgifterna för fredsverksamheten har av utredningen med utgångspunkt

i anslagsfördelningen för budgetåret 1966/67, på sätt som framgår av föl­

jande tabell, beräknats till sammanlagt 20,7 milj. kr. per år. Det bär därvid

förutsatts att strilverksamheten förs över till annan myndighet samt att

ansvaret för olika krigsobjekt som nu faller på F 9 delas upp på andra en­

heter vilket kan komma alt medföra ökade kostnader för dessa. I tabellen

redovisas utgifter för flottiljadministrationen, dvs. den gemensamma admi-

⁷²

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

(Prisläge maj 1966 i 1000-tal kr.)

Anslag

Flottilj-

administra­

tion

Tre divi­

sioner

Tre bas­

kompanier

Summa

Avlöningar till

fast anställd personal.................

4 260

i no

2 390

7 760

värnpliktiga...........................

500

_

270

770

Drift och underhåll av flygmateriel.

1 5561

7 483b2

1541

0 193

Underhåll av byggnader..............

500

500

2 518

Övriga kostnader8.....................

1 700

143

675

Summa...........................

8 516

8 736

3 489

20 741

1

Prisläge maj 1966 + 2,5 %

2 Inkl. flygtimkostnader

8 Sjukvård, telefon, renhållning, tvätt, mathållning, övningar, beklädnad, inventarier, bräns­

le, reseersättningar, familjebidrag m. m.

nistrationen för divisioner, baskompanier och stridsledningsförband, samt

utgifter för divisioner ocii baskompanier.

Kostnaderna för att behålla flygfältet jämte berghangarerna som krigsbas

har beräknats till ca 0,(5 milj. kr. per år under förutsättning att berghangarer­

na utnyttjas som förråd. Skall dessutom utgifter beräknas för skyddsunder-

håH av byggnader m. m. under en nedläggningsperiod tillkommer härut­

över löneutgifter om ca 125 000 kr. per år samt utgifter för bränsle m. in.,

overslagsvis ca 75 000 kr. per år.

I följande tabell har utredningen ställt samman utgiftsminskningarna per

år mot bakgrunden av de tre angivna alternativen för en nedläggning.

Kungl. Maj. ts proposition nr 10!) år 1068

73

Utgiftsminskningar i milj. kr. per år

Kostnadsslag

Alt a) F 9 dras in.

Behålls som krigs­

bas. Annan militär

eller statlig civil

verksamhet

Alt b) F 9 dras in.

Behålls som krigs­

bas (eventuellt en­

dast under över­

gångsperiod)

Alt c) F 9 dras in.

Utgår som krigsbas

Minskade driftsutgifter...

20,7

0.21

0,3

0,3

20,7

20,7

Avgår

skyddsunderhåll..............

underhåll krigsbas

utan förråd....................

0,3

0,3

med förråd därutöver....

_

Summa.........................

19,9

20,1

20,7

1 Under en övergångsperiod

Utredningen konstaterar att den största utgiftsminskningen uppnås ge­

nom att fredsverksamheten vid flottiljen läggs ned. Vidare framhålls att

utgiftsminskningarnas storlek sedd mot bakgrunden av hela försvarsbud-

geten givetvis blir beroende av i vilken utsträckning indragningen leder

till begränsningar av det totala antalet anställda och den totala värnplikts-

kontingentens storlek.

Till här angivna kostnadsminskningar kommer också ett minskat investe­

ringsbehov om totalt ca

22,5

milj. kr.

Utredningen har beräknat att kostnaderna för ett nytt krigsflygfält i

göteborgsområdet skulle uppgå till ca 15 milj. kr. Om Göteborgs civilflygfält

utnyttjas som krigsbas skulle de särskilda kostnaderna härför uppgå till

4 milj. kr.

°

Utredningen har inte haft underlag för att bedöma en eventuell annan

statlig användning av anläggningarna vid F 9 och inte heller för beräkning

av eventuella intäkter vid försäljning av anläggningarna.

Alla tre alternativen för en indragning av F 9 medför enligt utredningen

samma konsekvenser för verksamheten i krig inom sektor W 2, uppgiften

att producera bas- och luftbevakningsförband och för den anställda per­

74

sonalen. Väsentliga skillnader uppkommer däremot när det gäller samhälls-

utbyggnaden, operativ verksamhet, incident- och kuppberedskap och kostna­

der.

Om F 9 dras in som fredsförband, men annan militär eller civil statlig

verksamhet förläggs till det friställda etablissementet enligt alternativ a),

kan bebyggelse ske på kringliggande mark utan att hänsyn behöver tas till

flygbullret från F 9. Däremot måste samhällsplaneringen alltjämt ske på så­

dant sätt att flygfältet kan behållas och nyttjas under speciella förhållan­

den. De operativa kraven liksom incident- och kuppberedskapen tillgodoses

i full utsträckning. De investeringar som lagts ned i flygfält, bergrum och

byggnader tas också i görligaste man tillvara. Det är dock uppenbart att

åtskilliga av byggnaderna inte kan nyttjas i fortsättningen utan att avse­

värda kostnader läggs ned på dem. Hur stora dessa kostnader blir, beror på

verksamhetstyp och har inte kunnat bedömas av utredningen.

En fullständig nedläggning enligt alternativ c), dvs. indragning också av

krigsbasen, medför enligt utredningen avsevärt större frihet vid sam­

hällsplaneringen genom att hela området ställs till förfogande för andra

samhälleliga ändamål än de nuvarande. De operativa kraven liksom även

incident- och kuppberedskapen sätts emellertid åt sidan om inte en ny

krigsbas är iordningställd, när F 9 dras in enligt detta alternativ. Kostnaden

härför är betydande och måste vägas mot de samhällsekonomiska \inster

som uppstår genom den ökade friheten i samhällsplaneringen.

I fråga om alternativ b), som innebär att den statliga verksamheten vid

F 9 inskränks till vad som behövs vid en krigsbas, framhåller utredningen

att friheten vid samhällsplaneringen blir större i detta alternativ än i alter­

nativ a) genom att själva etablissementet och vissa områden, som inte nöd­

vändigt behövs vid krigsbasen, i princip fritt kan utnyttjas för annat ända­

mål. De operativa kraven liksom incident- och kuppberedskapen tillgodoses.

Skulle det vid de fortsatta övervägandena visa sig att både alternativen a)

och b) är alltför otillfredsställande för ett rationellt samhällsbyggande inom

berörd del av Hisingen, bör det övervägas att behålla flygbasen vid Säve som

krigsbas endast under en övergångstid till dess det planerade nya civilflyg­

fältet för göteborgsregionen ställts i ordning. Härigenom skulle kostnaderna

för att åstadkomma en ersättningsbas för Sävebasen bringas ned betydligt.

Valet av alternativ blir sålunda i viss mån beroende av lösningen av göte­

borgsregionens flygfältsfråga och det framtida utnyttjandet av Torslanda

flygplats. Enligt utredningens uppfattning förefaller det mest realistiskt att

räkna med att F 9 etablissement på längre sikt fritt får utnyttjas vid sam­

hällsplaneringen. Det är emellertid inte nödvändigt att nu ta ställning till

valet av alternativ. Detta bör ske först efter ytterligare undersökningar och

överläggningar med bl. a. Göteborgs stad och försvarets fastighetsnämnd.

Utredningen utgår emellertid från att Säve i vart fall under en övergångs­

period skall fungera som krigsbas. Under den fortsatta utredningen skall

Kungl. Maj:ts proposition nr 109

dr

1968

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

75

ä\en olika alternativa användningar av ett friställt etablissement vid F 9

prövas.

Utredningen har övervägt den lämpliga takten i indragningsåtgärderna

och stannat för ett alternativ som innebär att två divisioner avvecklas den

1 juli 1968, eu division den 1 januari 1969 och att avvecklingen av flottiljen

i dess helhet skall vara slutförd före den

1

juli 1969.

Sammanfattningsvis innebär utredningens förslag att F

9

läggs ner som

fredsadministration, att flygfältet vid Säve jämte berghangarer t. v. behålls

som krigsbas och att heslut rörande framtida användning av mark, byggna­

der och anläggningar fattas sedan förslag därom lagts fram av utredningen

i ett kommande betänkande.

Södertörns flygflottilj (F18)

Från operativ synpunkt betyder en indragning av F 18 — förutom att

det totala antalet jaktdivisioner i flygvapnet minskar — att antalet divisio­

ner med direkt inriktning på luftförsvar av storstockholmsområdet går ned.

Allmänt kan sägas att möjligheterna att upprätthålla incidentberedskap

och kuppberedskap inom östra Mellansverige kommer att minska. I ett

krigsskede kommer antalet jaktdivisioner som har utbildats för försvar av

stockholmsområdet att vara lägre än i dag. För att i görligaste mån minska

olägenheterna härav är det enligt utredningen nödvändigt att flygfältet

in. m. behålls som krigsbas. Fredsorganisationen på basen får anpassas

efter den övningsverksamhet, som är nödvändig att bedriva där.

Däremot är det inte möjligt att redan nu bedöma om man till F 18 kan

förlägga sådana flygvapnets utbildnings- och servicefunktioner, som också

i fortsättningen bör vara lokaliserade till regionen, eller om man övergångs­

vis bör utnyttja en del av byggnadsbeståndet vid F 18 för annan militär

eller statlig civil verksamhet.

Trots att F 18 inte är sektorflottilj har flottiljchefen till uppgift att pro­

ducera vissa bas- och luftbevakningsförband. Detta ansvar bör enligt utred­

ningen kunna föras över till annat flygvapenförband inom sektor 05.

Den fredsorganisatoriska utvecklingen kommer att i väsentlig grad på­

verka hur flottilj chefens mobiliseringsansvar skall fördelas på kvarvarande

enheter ur krigsmakten. I likhet med vad som angavs i delbetänkandet

om indragning av F 9 anser utredningen att överbefälhavaren närmast

bor föreslå de åtgärder som blir nödvändiga i samband med en indragning.

Av det anförda framgår att det, enligt utredningens bedömande, genom

lämpliga åtgärder är möjligt att lösa beredskapsfrågorna även efter en in­

dragning av F 18.

I fråga om de ekonomiska konsekvenserna anser utredningen att av de

ca 30 milj. kr. som behövs för investeringar under de närmaste tre sjuårs­

perioderna utgör ca 3,5 milj. kr. kostnader för basen.

Utgifterna för fredsverksamheten vid F 18 har av utredningen med led­

76

ning av chefens för flygvapnet anslagsfördelning för budgetåret 1966/67 be­

räknats till sammanlagt ca 23,1 milj. kr. per år på sätt som framgår av föl­

jande tabell. Därvid har förutsatts att mobiliseringsansvaret och övrigt an­

svar för »krigsobjekt» förs över till andra myndigheter inom krigsmakten

vilket medför ökade kostnader vid dessa. Med flottilj administration avses

de funktioner som är gemensamma för flottiljens förbandsenheter, dvs. för

divisioner, baskompanier och specialkompanier.

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

Prisläge maj 1966 i 1000-tal kr.

Anslag

Flottilj admi­

nistration

Tre divisioner

Tre baskom­

panier

Specialkom­

pani

Summa

Avlöningar till

fast anställda..........

3 454

1

no

2 390

738

7 692

värnpliktiga.............

490

—

270

10

770

Drift och underhåll av

flygmateriel.............

2 141

9 2881,2

1651

—

11 594

Underhåll av byggn.. .

500

—

—

—

500

Övriga kostnader3....

1 700

143

675

—

'A

518

Summa.........................

8 285

10 541

3 500

748

23 074

1 Prisläge maj 1966 + 2,5%

2 Inkl. flygtimkostnader

3 Sjukvård, telefon, renhållning, tvätt, mathållning, övningar, beklädnad, inventarier, bränsle,

reseersättningar, familjebidrag m.m.

Kostnaderna för att behålla flygfältet jämte hangarerna som krigsbas

kan beräknas till ca

1,6

milj. kr. per år under förutsättning att berghanga­

ren används som förråd. Beräkningarna förutsätter också en viss övnings-

verksamhet på basen. I avsaknad av närmare underlag har kostnaderna

beräknats för en organisation motsvarande ungefär ett baskompani. Detal­

jer i beräkningarna framgår av följande tabell.

Kostnadsslag

1 000-tal kr./år

Flygfältsunderhåll (inkl. elkraft m.m.)........

200

Basförband (om berghangaren ej utnyttjas

1 175

som förråd)..................................................

Summa

1 375

Ytterligare kostnader om berghangaren ut­

nyttjas som förråd

170

Personal...................................................

Materiel....................................................

90

Totalt

1 635

I följande tabell har utredningen ställt samman en överslagsmässig be­

räkning av den årliga utgiftsminskning som kan förutses om F 18 nedläggs

som fredsbas.

Kungl. Maj. ts proposition nr 100 år 1008

77

Kostnadsslag

Utgiftsminskningen i milj. kr.

per år

Minskade driftsutgifter................

23,1

Avgår

skyddsunderhåll........................

0.21

underhåll krigsbas2

utan förråd ..........................

1,4

med förråd därutöver..........

0,3

Summa

21,2

1 Under en övergångsperiod

2 Underhåll för övningsverksamhet inräknat

Utredningen konstaterar att den största delen av utgiftsminskningarna

åstadkommes av att utbildningen av flygande enheter läggs ner. Dessa

minskningar uppkommer dock oberoende av vilken flottilj som läggs ner

och även oavsett om en flottilj dras in eller ej.

Den väsentliga utgiftsminskningen som uppkommer genom att F 18 läggs

ner är en följd av att administrationen dras in. Denna utgiftsminskning

uppgår till ca 8,3 milj. kr. per år.

Till dessa årliga utgiftsminskningar kommer ett minskat investerings­

behov av ca 26,5 milj. kr. Om annan flygvapenverksamhet eller annan mili­

tär eller statlig civil verksamhet förläggs till etablissementet uppstår kost­

nader för detta, vilka inte låter sig bedömas förrän det har klarlagts vilken

verksamhet som bör flyttas dit. Dessförinnan kan man bara ange storleks­

ordningen av de underhållskostnader som erfordras för att byggnadstek-

niskt bevara etablissementets användbarhet. Dessa kostnader har beräk­

nats till ca 3,5 milj. kr. under tre sjuårsperioder.

Utredningen har övervägt den lämpliga takten i indragningsåtgärderna.

Det är främst av ekonomiska skäl önskvärt att slutföra avvecklingen av

flottiljen så snabbt som möjligt. Två motiv kan emellertid framföras för

en något lugnare takt än vad som har föreslagits beträffande F 9. Som nämnts

tidigare är en division redan vakantsatt vid flottiljen. Läget beträffande

tillgång på personal, underhåll av flygmaterielen, byggnader m. m. är vidare

så gynnsamt att det måste bedömas som ekonomiskt att fortsätta i nuvarande

organisation och med nuvarande utrustning till omkring 1970—1971.

För denna förlängning av verksamheten talar också personalproblemens

omfattning. Den relativt snabba indragningstakten beträffande F 9 kan

skapa vissa problem när det gäller att placera om personal. För att inte

dessa ytterligare skall accentueras bedömer utredningen det vara lämp­

ligt att senarelägga den föreslagna indragningen av F 18 som krigsflygflot-

tilj med minst ett år i förhållande till indragningen av F 9.

Utredningen föreslår att avvecklingen av F 18 som krigsflygflottilj ge­

nomförs med den andra divisionen före den 1 januari 1971 och den tredje

divisionen och flottiljadministrationen senast den 1 juli 1971.

78

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

Roslagens flygkår (F 2) m. in.

Utredningen har också prövat förutsättningarna för en rationalisering

i fråga om flygvapnets utbildningsanstalter och anför i det sammanhanget

att flygvapnet i dag har fyra renodlade skolförband, nämligen Roslagens

flygkår (F 2) i Hägernäs, krigsflygskolan (F 5) i Ljungbyhed, Hallands

flygkår (F 14) i Halmstad och flygvapnets krigsskola (F 20) i Uppsala.

Dessutom finns ytterligare skolor förlagda till andra enheter ur flygvapnet

bl. a. till Svea flygkår (F

8

) i Barkarby.

Krigsflygskolan och flygvapnets krigsskola har sådana speciella uppgifter

för flygutbildning av flygvapnets personal att de, enligt utredningens me­

ning, inte behöver diskuteras i det nu aktuella sammanhanget. På sikt kan

dock diskussioner rörande flygutbildningen — särskilt avvägningen mellan

grundläggande utbildning vid F 5, utbildningen vid kadettskolan (F 20) samt

typ inflygningen, f. n. vid F 16 — lämna underlag för rationaliseringar.

Utbildningen vid F 2 bedrivs vid en stridsledningsskola, en teleteknisk

skola, en trafikledningsskola samt en kadett- och aspirantskola för bli­

vande officerare i marktjänst.

Till F

8

är flygvapnets bastjänstskola förlagd. I förbandet ingår vidare

flygtransportdivision, två robotdivisioner samt sektorledning och strids-

ledningsbataljon för sektor 05.

F 14 utbildar i huvudsak fast anställd personal vid en signalskola, en

teknisk skola och en markstridsskola.

Utredningen är inte beredd att nu föreslå slutliga lösningar av skolorga­

nisationen. På grund av att skolverksamheten berör ett relativt stort antal

förband och många skilda verksamhetsområden är det enligt utredningen

nödvändigt att studera och värdera de olika skolorna i ett sammanhang.

Enligt utredningens uppfattning bör emellertid skolverksamheten på sikt

kunna koncentreras till två enheter -— t. ex. en med huvudinriktning bas­

tjänst och en med huvudinriktning striltjänst — varvid åtminstone ett av

de nuvarande skolförbanden bör avvecklas. Med hänsyn till att alla skol­

förband utom F 2 har direkt betydelse för krigsuppgifter vid försvaret

bör F 2 i första hand avvecklas. Några möjligheter att ytterligare utvidga

verksamheten vid F 2 finns inte. För att ge underlag för bl. a. den fortsatta

personalplaneringen föreslår utredningen att beslut nu fattas att F 2 skall

läggas ned. En flyttning av nuvarande funktioner vid F 2 till annat etablis-

sement är möjlig, varvid dock den del av F 2 som utgörs av stridslednings-

skolan m. in. kräver relativt omfattande investeringar. Flyttningen av denna

skolenhet bör därför ske till en plats där verksamheten kan bedrivas på

lång sikt. Hur verksamheten vid F 2 bör fördelas på andra enheter kom­

mer att studeras under det fortsatta utredningsarbetet.

Indragning av F 2 medför enligt utredningen främst personella och eko­

nomiska konsekvenser. Eftersom kårchefens ansvar i fråga om krigsorgani­

sation är mycket begränsat och kåren inte har något flygfält uppkommer en­

7

!)

dast små operativa konsekvenser. Enligt vad utredningen inhämtat har

chefen för flygvapnet ringa intresse av att utnyttja etablisseinentet i Häger­

näs för annat ändamål om F 2 dras in. På grund av lokaliseringen nära

Stockholms centrum torde det dock finnas möjliga alternativa användningar.

En indragning av F 2 bör därför enligt utredningens uppfattning endast

diskuteras i ett alternativ, nämligen att F 2 läggs ned. Etablissementet bör

i första hand reserveras för annan statlig verksamhet. Visar det sig vid när­

mare undersökning att sådan användning inte är lämplig, bör etablissementet

försäljas.

Beträffande de ekonomiska konsekvenserna anför utredningen att huvud­

delen av administrationskostnaderna, som inkl. verkstadskostnaderna för

kår- och skolverksamheten beräknas uppgå till ca 4,3 milj. kr. för år, bör

kunna sparas in eftersom de skolor som finns vid F 2 förutsätts bli flyttade

till annan administration. Härutöver kan utgifter för investerings- och

iståndsättningsändamål sparas in. Dessa om verksamheten fortsätter nöd­

vändiga utgifter beräknar utredningen komma att uppgå till ca 14 milj. kr.

fram till år 1990. Försäljes etablissementet kommer härtill inbesparade kost­

nader för löpande underhåll samt som pluspost inflytande köpeskilling.

För att få en bättre anpassning för personalen när det gäller avvecklingen

av verksamheten vid F 2 anser utredningen att detta förband bör läggas

ned först sedan arbetet med avveckling av F 18 slutförts. En successiv ned­

läggning och omlokalisering av verksamheten inom stockholmsområdet

bör underlätta personalomflyttningarna. Tidigare har föreslagits att F 18

skall ha avvecklats som krigsflygflottilj senast den 1 juli 1971. Verksam­

heten vid F 2 bör enligt utredningen kunna läggas ned senast den 31 de­

cember 1972.

Eftersom de i betänkandet närmast berörda förbanden — F 2 och F 18 —

båda ligger inom stockholmsområdet har utredningen ansett det lämpligt

att något beröra stockholmsförbanden ur samhällsplaneringssynpunkt och

då speciellt utifrån civilflygets behov. I det sammanhanget berörs även Svea

flygkår (F

8

) i Barkarby. De tre flygförbandens betydelse för samhälls­

planeringen inom stockholmsområdet har belysts genom överläggningar

som utredningen haft med stockholmstraktens regionplanenämnd och av

förbanden närmast berörda kommuner -— Botkyrka (F 18), Järfälla (F

8

)

och Täby (F 2).

De nämnda förbanden är från samhällsplaneringssynpunkt väsentligt

olika. F 2 är ett rent skolförband med mycket begränsat markområde. F

8

är en flygkår med fyra huvudverksamhetsgrenar: transportflygning, strids-

ledningsverksamhet, robotutbildning och skolverksamhet. Kåren har ett flyg­

fält och transportflygning med propellerplan har relativt stor omfattning.

F 18 är eu flygflottilj med omfattande flygverksamhet med jetflygplan.

Vid överläggningar med utredningen har ledamöterna i regionplanenämn-

den framhållit att verksamheten vid F

8

inom överskådlig tid bör läggas ner

Kungl. Maj:ts proposition nr 10!) år 1068

80

helt, så att marken kan utnyttjas för bebyggelse, medan ett bibehållande av

verksamheten vid F 18 inte skapar några större problem för planeringen

inom berörda områden. Det område vid Hägernäs som F 2 disponerar anses

vara av mindre intresse från nämndens synpunkt.

När det gäller det framtida behovet av civila flygfält i stockholmsområdet

anser regionplanenämnden, att de nuvarande flygplatserna Bromma och

Arlanda kommer att räcka under lång tid. För allmänflygets del kan det

enligt regionplanenämnden redan nu förutses behov av ytterligare en till

två flygplatser, varav en kvalificerad. Den nuvarande militära flygplatsen

Barkarby skulle genom sitt centrala läge kunna bli en idealisk sådan flyg­

plats och det bör därför enligt regionplanenämnden närmast utredas om

denna möjlighet föreligger. Utredningen uppger att man erfarit att det torde

vara möjligt att på Barkarby samordna civilt allmänflyg och militärt trans­

portflyg.

Vid eventuell flyttning av inrikestrafiken från Bromma flygplats är en­

ligt vad utredningen erfarit en förläggning av trafiken till Arlanda ett

alternativ. Denna flygplats har f. n. överkapacitet och kommer även för lång

tid, sedan en planerad parallellbana har anlagts, att få tillräcklig kapacitet

för såväl utrikes- som inrikesflyget. Ett annat alternativ som ifrågasatts är

Tullinge (F 18). Detta alternativ skulle, på grund av den omfattande civila

trafik som kan väntas, innebära att den militära flygverksamheten på fältet

måste upphöra. Eftersom fältet är byggt efter militära normer skulle om­

fattande om- och tillbyggnader erfordras för att det skulle kunna utnyttjas

för civil reguljär trafik. Kostnaderna för dessa byggnadsarbeten har av

luftfartsverket överslagsmässigt bedömts till 150—200 milj. kr. Dessutom

skulle nya — och sannolikt svårare —- bullerproblem uppstå inom angrän­

sande områden om civil linjetrafik fördes över till Tullinge. Botkyrka kom­

mun har för utredningen framhållit att kommunen motsätter sig att in­

rikestrafiken flyttas till Tullinge.

Yttrandena

Göta flygflottilj (F 9)

Inte någon av remissinstanserna har avvisat en nedläggning av F 9

som fredsorganisation. 1965 års försvarsutredning har förklarat att ett beslut

om nedläggning av F 9 inte föregriper försvarsutredningens ställningsta­

gande i försvarsfrågan.

I fråga om de operativa konsekvenserna av en nedläggning av F 9 fram­

håller överbefälhavaren behovet av ett starkt luftförsvar i göteborgsom­

rådet och att det ur beredskapssynpunkt är betydelsefullt att redan i fred

ha en jaktflottilj baserad där. överbefälhavaren vill emellertid av ekonomis­

ka skäl inte motsätta sig utredningens förslag om en nedläggning med be­

hållande t. v. av Säve som krigsbas. Även chefen för flygvapnet förutsätter

att Säve-basen behålls som krigsbas så länge andra möjligheter att basera

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

81

flygförband inom göteborgsområdet inte står till buds. Utöver flygfältet bar

flygvapnet därvid behov av att utnyttja vid basen belägna berghangarer

med tillhörande stationsbyggnader. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus

län anser att det ur civilförsvarssynpunkt är ett starkt önskemål alt flottil­

jens flygtält inte behålls som krigsbas. Ej heller bör basering i krig av flyg­

förband ske på Torslanda. Luftfartsverket pekar på svårigheterna att ge­

nomföra fredsövningar om Göteborgs nya civilflygfält skulle ersätta Säve

som krigsbas.

Överbefälhavaren anser att en omfördelning till andra förband av vissa

uppgifter som nu åligger chefen för F 9 t. ex. krigsplanläggning, förbands-

produktion och förvaltning är möjlig. Särskild uppmärksamhet måste därvid

ägnas åt sektorchefsuppgifterna. Flygvapenchefen anmäler i detta samman­

hang sin avsikt att lägga fram preciserade förslag till omfördelning av upp­

gifterna.

Beträffande den föreslagna tidsplanen för nedläggningen av F 9 anser

flygvapenchefen att det är angeläget att avvecklingen börjas så snart som

möjligt. Samtidigt erinrar han om att en division och ett baskompani vid

F 9 är vakantsatta sedan den 1 maj 1967. Viss flygutbildning måste be­

drivas vid flottiljen fram till den 1 juli 1968. Statens planverk och Göte­

borgs stad har inte något att erinra mot den föreslagna awecklingstiden för

flottiljens fredsadministration. Remissinstansernas uppfattningar rörande

möjligheterna att placera om personal inom den föreslagna awecklingstiden

redovisas i det följande.

I fråga om utnyttjandet av F 9 mark och anläggningar utgår överbefäl­

havaren och flygvapenchefen från att flygfältet, berghangarerna och vissa

stationsbyggnader in. m. i anslutning till dessa t. v. skall disponeras i fred.

överbefälhavaren är inte beredd att lämna förslag rörande den framtida

användningen av F 9 anläggningar i övrigt. Enligt flygvapenchefens upp­

fattning har flygvapnet inte behov av att utnyttja några andra anläggningar

på Säve än de angivna. Berghangarerna behövs i fred för förrådsuppställ-

ning av flygplan m. m. I fred behöver vidare flygfältet utnyttjas för tillämp­

ningsövningar under omkring fjorton dagar per år och vid enstaka tillfällen

för start och landning med förrådshållna flygplan. 196b års inskrivnings-

och personalredovisningsutredning erinrar om att utredningen i ett år 1966

avlämnat betänkande (Stencil Fö 1966: 5) har föreslagit förläggning av en

regional personalförvaltningsmyndighet till Göteborg. Utredningen har i sam­

arbete med fortifikationsförvaltningen undersökt möjligheten att förlägga

denna enhet till F 9. Härvid bär konstaterats att enheten kan inrym­

mas i lokaler som friställs vid en nedläggning av flottiljen. Endast en

del av lokalerna behöver disponeras. Olika alternativ är därvid tänkbara.

Fortifikationsförvaltningen förutsätter att det fortsatta utredningsarbetet

rörande den framtida användningen av flottiljens mark, byggnader och an­

läggningar bedrivs i samverkan med verket.

6

— Bilaga till riksdagens protokoll 1968. 1 sand. Nr 109

Kungl. Maj ds proposition nr JOD är 1068

82

Göteborgs stad framhåller att det ur stadens synpunkt hade varit lämpli­

gare om man redan nu inriktat sig på en fullständig nedläggning av F 9, dvs.

att även krigsbasen flyttas från Säve. Större frihet skulle därigenom nås vid

samhällsplaneringen. Intresse finns från stadens sida att redan under första

delen av 1970-talet kunna disponera utrymme för bostadsområde på Hising­

en. Genom den nu föreslagna nedläggningen skapas möjligheter härför. Sta­

den anser det emellertid önskvärt att på sikt kunna disponera hela området

för civila ändamål. Även statens planverk understryker behovet av tillgång

till mark i göteborgsområdet. Verket anmäler vidare intresse från bygg­

nadsstyrelsen att säkerställa mark i området för framtida universitets- och

högskoleverksamhet.

Luftfartsverket och utredningen om flggplatsfrågan i göteborgsregionen

anser att flygfältet vid F 9 bör få utnyttjas för allmänflyget så länge Säve

behålls som krigsbas. Särskilt utrymme för allmänflyget krävs även om

Göteborg får ett nytt civilflygfält.

Särskilt från personalorganisationernas sida framhålls att avvecklings-

tiden inte får göras för kort med hänsyn till möjligheten att bereda perso­

nalen annan sysselsättning. Överbefälhavaren och flygvapenchefen anför

att en säker grund för planläggning av omplacering av personal föreligger

först sedan ett nytt försvarsbeslut kan överblickas. Arbetsmarknadsstyrel­

sen bedömer att goda möjligheter föreligger att bereda de friställda nya

anställningar inom området. För äldre personal bör emellertid i första hand

möjligheterna till omplacering inom försvaret utnyttjas. Både TCO-S och

LO anser att konsekvenserna för personalen av indragningen har behandlats

alltför knapphändigt och föreslår att en kartläggning görs av friställd per­

sonal och av arbetsmarknadssituationen. Arbetet därmed bör utföras i sam­

råd med personalorganisationerna.

Överbefälhavaren förutsätter att de kostnader som direkt förorsakas av

indragningen av F 9 och omfördelningen av de kvarvarande uppgifterna

bestrids av medel utanför krigsmaktens kostnadsram. Flygvapenchefen

bedömer att utgiftsminskningarna blir mindre än de av utredningen beräk­

nade med hänsyn till att vissa uppgifter som nu åvilar F 9 kommer att

föras över till andra förband. För att täcka investeringsbehov som till följd

av indragningen av F 9 kan uppstå vid andra förband anser flygvapenche­

fen, att del av den vinst som staten gör vid eventuell försäljning av mark

m. m. vid F 9 bör få tillgodoräknas.

Södertörns flygflottilj (F18) och Roslagens flygkår

(F 2) m. m.

Förslaget om indragning av F 18 biträds i princip eller lämnas utan erin­

ran av flertalet remissinstanser. En viss tveksamhet råder dock i allmänhet

i fråga om tidpunkten för en indragning. Vidare anses att frågan om anlägg­

ningarnas fortsatta användning ytterligare bör utredas.

Kungi. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

Kungl. Maj:Is proposition nr 109 dr 190H

83

Enligt luftfartsverket är en reducering av flygtrafiken vid F 18 till den

nivå som fordras för eu krigsbas önskvärd ur trafiklcdningssynpunkt, bl. a.

med hänsyn till att civil flygtrafik i området ökas och att jettrafiken i

framtiden eventuellt kommer att utnyttja Bromma. Statens planverk och

stockholmstraktens rcgionplanenumnd finner det tillfredsställande om flyg­

verksamheten på F 18 läggs ner bl. a. med hänsyn till förekommande buller­

störningar.

Överbefälhavaren anser att man f. n. inte bör fatta beslut om indragning

av ytterligare en flygflottilj utöver F 9. Från operativ synpunkt innebär den

föreslagna indragningen av F 18 eu allvarlig försvagning av luftförsvaret

med genomgripande återverkningar inom en stor del av luftförsvarets krigs­

organisation. Statsmakternas ställningstagande till krigsmaktens och där­

med även flygvapnets långsiktsutveckling bör avvaktas. Ett beslut bör kun­

na förskjutas något år framåt utan att ändring skall behöva ske av den

föreslagna tidpunkten för genomförd indragning. Enligt överbefälhavaren

medför en indragning av F 18 i praktiken bl. a. att en stor del av flottiljche­

fens uppgifter och ansvar förs över till andra chefer vilkas administrativa

resurser inte är avsedda för en sådan merbelastning. I allmänhet är en in­

dragning av ett antal flygdivisioner mindre ogynnsam ur operativa syn­

punkter än indragning av en hel flottilj. Vid ett eventuellt beslut om ned­

läggning av F 18 måste kvarvarande organisation ges en sådan utformning,

att bl. a. Tullinge kan utnyttjas för en omfattande flygverksamhet också i

fredstid. Enligt länsstyrelsen i Stockholms län synes en nedläggning av F 18

ur civila synpunkter medföra övervägande negativa verkningar eftersom

några problem med hänsyn till samhällsplaneringen inte föreligger och

flottiljen ur sysselsättningssynpunkt bar en inte ringa betydelse för kom­

munen.

De flesta remissinstanser som tagit ställning till förslaget om indragning

av F 2 anser att beslut inte bör fattas utan ytterligare utredning om bl. a.

var verksamheten vid F 2 skall förläggas. Enligt överbefälhavaren bör ett

beslut om F 2 inte fattas fristående utan frågan måste anknyta till eventuellt

andra förestående förbandsindragningar vid flygvapnet inom stockholms­

regionen och till en lösning av vissa skolfrågor vid flygvapnet. Enligt luft­

fartsverket bör, innan beslut meddelas, både fullständigare utredningsma­

terial och resultatet av flygtrafikledningskommitténs arbete avvaktas, det

senare med hänsyn till att flygvapnets flygtrafikledarskola är förlagd till

F 2. Vid kommande beslut bör enligt verket också uppmärksammas att F 2

är enda kvarvarande sjöflygplats i stockholmsområdet.

Enligt TCO-S, SR och FCPF bör ställning f. n. inte tas till något av utred­

ningens båda förslag. Enligt TCO-S bör man vänta med ett beslut om indrag­

ningar till dess arbetsmarknadssituationen medger en betryggande lösning

av uppkommande övertalighetsproblem. Enligt SR saknas underlag för be­

slut innan man utrett frågan om hur och i vilken utsträckning nuvarande

84

etablissement för F 18 skall utnyttjas i framtiden och hur skolverksain*

heten (utom flygutbildningen) inom flygvapnet skall organiseras. Enligt

FCPF måste utredningen fullbordas innan beslut fattas om nedläggning.

Förbundet anser att personalfrågorna i alltför ringa grad beaktats av utred­

ningen och att de anförda ekonomiska fördelarna delvis framstår som fiktiva.

Ett antal remissinstanser har anfört synpunkter inför utredningens kom­

mande arbete med bl. a. frågorna om den framtida användningen av F 18 :s

och F 2 :s mark, byggnader och anläggningar samt om fördelningen av verk­

samheten vid F 2 på andra enheter inom flygvapnet. Enligt överbefälhava­

ren och chefen för flygvapnet bör möjligheterna undersökas till rationali­

sering av verksamheten inom stockholmsområdet genom att denna koncen­

treras till en administration. Därvid bör även organisatoriska förändringar

av F

8

övervägas. Med anledning av verkstadsutredningens förslag om

nedläggning av centrala flygverkstaden i Västerås (CVV) föreslår chefen

för flygvapnet, att man också prövar förläggningen av flygförvaltningens

teleskola (FFTS) som nu är administrativt knuten till CVV. Chefen för

flygvapnet lägger fram förslag om hur verksamheten vid F 2, F

8

och FFTS

bör fördelas på F 18 och andra flottiljer. Huvuddelen av verksamheten vid

F 2 föreslås därvid föras över till F 18. Enligt statskontoret bör bl. a. under­

sökas om inte de ganska betydande lokalresurser som kan komma att fri­

göras genom utredningens förslag kan bidraga till en lösning av de kompli­

cerade och trängande lokalproblemen för de centrala staberna och förvalt­

ningarna i Stockholm. Enligt byggnadsstyrelsen är emellertid varken vid

F 18 eller F 2 byggnader och områden lämpliga för statlig förvaltning.

Vissa synpunkter har anförts i fråga om tidsplanen för de föreslagna ned­

läggningarna. Enligt överbefälhavaren och fortifikationsförvaltningen måste

vid ett beslut om nedläggning av F 2 tillräcklig tid anslås för att ordna

lokaliteterna vid de mottagande etablissementen. Chefen för flygvapnet

anför bl. a. att den föreslagna omorganisationen av ekonomiska skäl bör

genomföras så snabbt som möjligt. Avgörande härvidlag är emellertid förut­

sättningarna att utan störningar kunna överföra utbildningsverksamheten

från F 2 till F 18, något som i sin tur är beroende av när erforderliga bygg­

nadsåtgärder kan genomföras och viss utrustning levereras. En eventuell

överföring av verksamheterna från F 2 och F

8

till F 18 bör ske samtidigt.

Indragning av divisioner och kompanier vid F 18 bör till tiden samordnas

därmed. Enligt statskontoret bör en tillräckligt lång awecklingstid fast­

ställas för att bl. a. de personalfrågor som uppkommer i samband med för-

bandsindragningarna skall kunna lösas på ett tillfredsställande sätt. Enligt

statskontorets bedömning är den awecklingstid som föreslås av utredningen

tillräcklig.

I fråga om personalproblemen har bl. a. anförts följande. Överbefälhavaren

och chefen för flygvapnet framhåller att indragningen av F 18 och F 2 kom­

mer att medföra allvarliga personella konsekvenser som kommer att bli än

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

Kuiujl. Maj:ls proposition nr 109 år 1008

85

mer framträdande för den händelse beslutet även kominer att omfatta F

8

.

Man förutsätter emellertid att berörda personalkategoriers intressen tillgo­

doses vid eventuella organisationsförändringar. Chefen för flygvapnet före­

slår att föreskrifterna om särskilda förmåner för viss övertalig personal

vid försvaret skall tillämpas även för personal vid F 2, F

8

och F 18. Vi­

dare kan särskilda åtgärder bli nödvändiga för att lösa personalens bo­

stadsfrågor. Enligt arbetsmarknadsstyrelsen innebär den avvecklingstakt

som utredningen föreslår att en relativt god tid står till förfogande för om­

placering av personalen till andra arbeten. Då det emellertid inte är möjligt

att nu bedöma arbetsmarknadssituationen vid de föreslagna tidpunkterna

för förbandsindragningarna, är det väsentligt att en så mjuk avveckling som

möjligt eftersträvas. Personalens möjligheter till frivillig avgång före den

egentliga avvecklingen av förbanden bör underlättas och uppkommande

vakanser så långt möjligt inte återbesättas. I likhet med utredningen förut­

sätter styrelsen att personal som kan utnyttjas för att fylla vakanser vid

andra förband förs över till sådana vakanser eller till andra statliga tjänster.

Möjlighet till omskolning eller vidareutbildning bör i god tid beredas den

personal som så önskar. SR framhåller värdet från personalsynpunkt av att

behålla en »normalflottilj» i Stockholms närhet, eftersom detta ger möjlig­

het framför allt för officerare i karriären att växla mellan stabs- och för­

bandst jänst utan samtidiga bostadsbyten. Enligt FCPF bör personalfrå­

gorna inte behandlas förrän man definitivt fastslagit vart nuvarande verk­

samhet skall hänvisas och hur stor del av den övertaliga personalen som

därvid kan beredas sysselsättning.

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen (s. 61) beräknar jag anslaget till

205 milj. kr. Jag har därvid räknat med att medelsbehovet går ned till följd

av minskat underhållsbehov på robotmateriel (14), minskad organisation

för allmän flygträning vid F

8

(15), och överföring av vissa bevaknings-

uppgifter till Allmänna bevakningsaktiebolaget (17). Jag har vidare räknat

med att avlöningskostnaderna för tio fänrikar i intendenturtjänst förs över

till försvarets intendenturkår.

Vid luftvärnsrobotorganisationen beräknar jag att tjänster tillkommer för

en kapten och två löjtnanter (1). Jag har också beräknat medel för två

arvodestjänster för officerare (9) samt tre kokerskor och fem ekonomi­

biträden (18). För arvoden till observationspersonal i vädertjänst har jag

räknat med en kostnadsökning på 30 000 kr. (22). Medel har också beräk­

nats för utbyte av tjänster vid s. k. åldersbefordran (

20

).

Som tidigare anförts har jag i fråga om vädertjänsten räknat med att

från flygstaben till flygvapnet förs över tio meteorologer och elva tekniska

biträden. Jag föreslår att sex tjänster för tekniskt biträde därvid byts ut

mot tjänster för en förste byråassistent, två dataassistenter, eu förste meteo-

86

rologassistent och två assistenter (It). Riktpunkten vid uppbyggnaden av

den nya väderorganisationen skall vara att verksamheten med ökad effekt

skall hedrivas inom nuvarande kostnadsram. En genomförd organisation

beräknas medföra minskade personalkostnader. Kostnaderna för använd­

ning av ADB kan däremot komma att öka.

Jag övergår därefter till de föreslagna förbandsindragningarna vid flyg­

vapnet.

I 1967 års statsverksproposition (bil.

6

s. 16) anmälde jag att vissa

begränsningar skulle bli nödvändiga i flygvapnets organisation med hänsyn

till utvecklingen av försvarskostnaderna. Det kunde härvid bli fråga om

såväl indragning av fredsförband som reduceringar eller förändringar av

krigsorganisationen. Jag anförde vidare att det även med en fortsatt ut­

veckling av försvarskostnaderna enligt 1963 års försvarsbeslut skulle bli

nödvändigt att lägga ner minst två flygflottiljer. Vilka flygflottiljer som

skulle läggas ner och tidpunkten härför skulle närmare utredas. Förslag

om nedläggning av F 9 och F 18 har nu lagts fram av fredsorganisations-

utredningen. Utredningen har därutöver lagt fram vissa förslag rörande

indragning av F 2.

Vad först angår frågan om en nedläggning av F 9 anser jag i

likhet med utredningen och remissinstanserna att förbandet bör dras in

som fredsorganisation. Flygfältet vid Säve bör t. v. behållas som krigsbas.

Förslaget innebär att verksamheten vid förbandets flygande divisioner med

tillhörande baskompanier samt huvuddelen av flottilj administration och

förvaltning skall avvecklas. Jag anser att den tidsplan som lagts fram av

utredningen i huvudsak bör kunna följas. Tidsplanen innebär att två fly­

gande divisioner med baskompanier dras in den 1 juli 1968 och en flygande

division med baskompani dras in den 1 januari 1969. Övriga delar av flot­

tiljen som inte krävs för underhåll in. m. av krigsflygfältet eller ingår i

stridslcdningsorganisationen i luftförsvarssektor W 2 dras in den 1 juli

1969. Smärre avsteg från denna plan bör emellertid enligt min mening

kunna få göras med hänsyn till möjligheterna att omplacera flottiljens

personal.

De uppgifter som åligger flottiljchefen i hans egenskap av sektorchef

inom luftförsvarssektor W 2 bör föras över till annan förbandschef. Till

dessa uppgifter hör också ledningen av viss frivilligverksamhet. Jag räknar

med att förslag om härav föranledda organisationsförändringar skall kunna

läggas fram för 1969 års riksdag.

Som jag tidigare anfört bör Sävebasen t. v. användas som krigsflygfält.

För detta ändamål krävs att flygvapnet förutom flygfältet även disponerar

berghangarerna och vissa stationsbyggnader. Behovet av personal vid krigs­

flygfältet bör tillgodoses genom att man dit förlägger ett basförband. För

underhåll och tillsyn av övriga byggnader m. m. bör därjämte t. v. viss per­

sonal vara anställd.

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

87

Redan nedläggningen av F 9 som fredsförbund innebär att vissa om­

råden i flygfältets närhet mycket snart kan utnyttjas för t. ex. byggnads-

ändamål. Kungl. Maj:t har i oktober 19(>7 uppdragit åt försvarets fastig-

hetsnämnd att utreda frågan om den framtida användningen av flottiljens

mark, byggnader och anläggningar. Närmare överväganden och beslut i

dessa frågor bör anstå till dess fastighetsnämnden kommit in med sina

förslag.

Personalen vid F 9 utgörs av omkring 225 militära och civilmilitära och

omkring 200 civila anställda. Militär och civilmilitär personal bör kunna

placeras vid andra förband där vakanser finns. För omplacering in. in. av

den civila personalen kommer särskilda åtgärder alt vidtas. Närmare redo­

görelse härför lämnas i det följande.

Fredsorganisationsutredningen har föreslagit att F 18 nedläggs som

krigsflottilj. Med utgångspunkt i att en flygande division och ett baskom­

pani f. n. hålls vakanta föreslår utredningen att den andra divisionen med

baskompani dras in den 1 januari 1971 och att den tredje divisionen med

baskompani samt flottilj administrationen dras in senast den 1 juli 1971.

Enligt utredningens uppfattning är det av operativa skäl nödvändigt att

behålla Tullinge som krigsbas och att utnyttja basen för övningar med

jaktförband. En relativt omfattande markorganisation bör därför finnas

kvar vid basen. Utredningen har inte varit beredd att lämna förslag om hur

anläggningar m. m. på Tullinge skall utnyttjas, men anser det vara av vikt

att de behålls i försvarets ägo. Förslag om den framtida användningen

kommer att lämnas av utredningen i ett kommande betänkande.

Enligt utredningens uppfattning bör skolverksamheten vid flygvapnet

på sikt koncentreras till två enheter. I anslutning därtill föreslås att F 2

läggs ned som fredsadministration före den 1 januari 1973. Nuvarande

verksamhet vid F 2 bör enligt utredningens mening fördelas på andra för­

band vid flygvapnet. Utredningen har anmält att den senare kommer att

lämna förslag härom liksom även om den framtida användningen av an­

läggningar m. m. vid F 2.

Anledningen till att utredningen bland flygvapnets skolförband valt att

föreslå nedläggning av F 2 har varit att detta förband är det enda skol­

förband vid flygvapnet som inte har direkta krigsuppgifter och att möjlig­

heter saknas att vid förbandet utvidga nuvarande verksamhet.

I sina överväganden har utredningen även berört verksamheten

vid F

8

. Därvid konstateras att huvuddelen av organisationsenheterna

vid detta förband utan större olägenheter kan flyttas till Tullinge. Strids-

ledningsorganisationen vid F

8

kan föras över till annan flottilj.

Remissinstanserna har i huvudsak godtagit förslaget om en nedläggning

av F 18 som krigsflottilj. Däremot har stor tveksamhet förelegat om beslut

nu bör fattas om eu nedläggning av F 2. För egen del anser jag att under­

lag finns för ett beslut om eu avveckling av F 18 som jaktflottilj. Jag före­

Kungl. Maj.ts proposition nr 10!) år 1!)(1S

88

slår därför att flottiljens flygande divisioner och baskompanier dras in i

huvudsak i den takt som föreslagits av utredningen. Innan ställning tas till

en avveckling av flottiljadministrationen vid F 18 och en nedläggning av F 2

bör enligt min mening fullständiga förslag föreligga från fredsorganisations-

utredningen dels om organisationen av flygvapnets förband inom stock­

holmsområdet, dels om flygvapnets skolorganisation. Jag räknar med att

utredningen skall kunna lägga fram sådana förslag senare under år 1968.

Den föreslagna nedläggningen av nuvarande flygverksamhet på F 18

medför att antalet tjänster vid flygvapnet kan minskas med omkring

120

.

Jag räknar med att tjänsterna vid den redan nu vakantsatta flygande

divisionen med baskompani dras in fr. o. m. den 1 juli 1968.

Sammanlagt innebär de nu föreslagna förbandsindragningarna vid F 9

och F 18 att fr. o. m. den 1 juli 1968 tjänster för 135 anställda och fr. o. m.

den 1 januari 1969 tjänster för 48 anställda kan dras in. Vid beräkning av

medel till flygvapnets avlöningsanslag har jag tagit hänsyn härtill. Övriga

indragningar av tjänster vid F 9 sker den 1 juli 1969.

Den övertaliga personalen kan till övervägande del beredas annan an­

ställning inom flygvapnet genom vakansuppfyllnad. Vissa övergångsåtgär-

der kan dock bli nödvändiga. Vissa ordinarie tjänster kan t. ex. behöva

föras på övergångsstat.

För att medverka vid lösningen av de personalfrågor som kan väntas

vid flygvapnet i samband med förestående organisationsförändringar till­

satte Kungl. Maj:t i juni 1967 en särskild personaldelegation. Kungl. Maj :t

har vidare i oktober 1967 anmodat chefen för flygvapnet att planera för

en nedläggning av verksamheten vid F 9 enligt den tidsplan som jag tidi­

gare angett.

För att underlätta omplacering av övertalig personal vid försvaret har

Kungl. Maj :t meddelat vissa föreskrifter rörande tillsättning av tjänster

vid vissa förband in. m. Föreskrifterna avsåg till en början förband inom

Västra militärområdet men har genom beslut i januari 1968 utvidgats till

att gälla hela krigsmakten, civilförsvarsstyrelsen med statens civilförsvars-

skolor, försvarets fabriksverk och flygtekniska försöksanstalten. Föreskrif­

terna innebär att ledigblivna anställningar inom försvarsdepartementets

verksamhetsområde skall erbjudas personal som blir övertalig vid olika

omorganisationer. Verksamheten leds av försvarets personalnämnd i sam­

arbete med personalorganisationerna.

Vid förbandsindragningarna kommer givetvis även tidigare tillämpade

bestämmelser om särskilda förmåner till viss övertalig personal vid försva­

ret att vara i kraft.

Mot bakgrunden av de förutsättningar som nu är för handen bedömer jag

att nedläggningen av F 9 och F 18 i de delar som nu föreslås skall kunna

genomföras enligt den föreslagna tidsplanen. Om förutsättningarna skulle

Kungl. Maj. ts proposition nr 109

är

1968

89

ändras i sådan män att skäl anses föreligga för förskjutningar i tidspla­

nerna bör Kungl. Maj :t äga att besluta därom.

De förslag som jag i det föregående lagt fram om nedläggning av F 9 och

F 18 bör underställas riksdagens prövning. De åtgärder som i övrigt er­

fordras för genomförande av förslagen, inbegripet erforderliga övergångs-

åtgärder beträffande personalen m. in., bör ankomma på Kungl. Maj :t.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

a) att besluta om nedläggning av Göta och Södertörns

flygflottiljer i enlighet med vad jag föreslagit i det före­

gående,

b) att till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

för budgetåret 1968/69 anvisa ett förslagsanslag av

205 000 000 kr.

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

D 4. Flygvapnet: Avlöningar m. m. till värnpliktiga

1966/67 Utgift 15 299 418

1967/68 Anslag 19 000 000

1968/69 Förslag 17 800 000

Från anslaget bestrids utgifter för penningbidrag, premier, utrycknings­

bidrag, särskilda ersättningar för vissa slag av tjänstgöring och inkvarte-

ringsersättningar till värnpliktiga vid flygvapnet, allt enligt bestämmel­

serna i värnpliktsavlöningskungörelsen.

Chefen för flygvapnet

Anslaget bör föras upp med 17 806 000 (— 1 194 000) kr. Antalet tjänst-

göringsdagar för grundutbildning beräknas minska i förhållande till budget­

året 1967/68 med omkring 180 000 dagar. Samtidigt beräknas återupptagen

repetitionsutbildning medföra en ökning av antalet tjänstgöringsdagar med

omkring 43 000.

Departementschefen

Jag föreslår att anslaget förs upp med 17,8 (—1,2) milj. kr. Jag har där­

vid räknat med omkring 2 550 000 tjänstgöringsdagar för grundutbildning

och omkring 43 000 dagar för repetitionsutbildning.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Flygvapnet: Avlöningar m. m. till värnpliktiga för

budgetåret 1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 17 800 000

kr.

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

D 15. Flygvapnet: övningar m. m.

1966/67 Utgift 15 726 274 Reservation 4

866

603

1967/68 Anslag

15 000 000

1968/69 Förslag 20 000 000

Från anslaget betalas i huvudsak utgifter som direkt kan hänföras till

utbildnings- och övningsverksamheten, dock inte utgifter för krigsmateriel,

ammunition, drivmedel, beklädnad, mathållning, sjukvård och förläggning

i kasern samt inte heller administrativa omkostnader eller sådana utgifter

för avlöningsförmåner som betalas från annat anslag.

Försvarets intendenturverk

Anslaget bör föras upp med 21 000 000 (+

6

000 000) kr. Av ökningen av­

ser ca 4 000 000 kr. förändringar av verksamheten m. m. och 2 000 000 kr.

priskompensation.

1. En återgång till ursprungligen planerad omfattning på övningar i

basering i övre Norrland och övningsverksamhet vid flottiljerna medför

ökning av utgifterna med

2

000

000

kr.

2. Deltagande i krigsmaktsövning bär kostnadsberäknats till 1 785 000

kr.

3. Kostnader för utrikes tjänsteresor och tjänstgöring utrikes beräknas

öka med 130 000 kr.

4. Ombaseringskostnader till följd av flygfältsarbeten beräknas minska

med 90 000 kr.

5. Forskningsuppdragen till militärpsykologiska institutet beräknas öka

med 70 000 kr.

6

. För målflygorganisationen vid Östgöta flygflottilj behövs ytterligare

20

000

kr.

7. Genom att försvarets forskningsanstalt får tillgång till modernare

datamaskinutrustning kan de numeriska väderprognoserna, som anstalten

tar fram, ges ökat flygsäkerhetsvärde. Utgifterna beräknas öka med 70 000

kr.

8

. Kostnaderna för utbildning av meteorologer vid Sveriges meteorologiska

och hydrologiska institut beräknas öka med 18

000

kr.

9. Kostnader för idrottspriser vid tävlingar som tjänar den militära ut­

bildningen beräknas öka med

2

000

kr.

10. Prisförändringar beräknade med ledning av försvarsindextal R 2 c,

som stigit med 10,5 %, medför ökning med 1 995 000 kr.

91

Anslaget bör föras upp med 20 milj. kr. Härav beräknar jag 600 000 kr.

för viss beredskap och 225 000 kr. för utrikes tjänsteresor och tjänstgöring

utrikes. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Flygvapnet: övningar m. m. för budgetåret

1968/69 anvisa ett reservationsanslag av 20 000 000 kr.

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

Departementschefen

D 24. Drift och underhåll av flygmateriel m. in.

1966/67 Utgift 234 516 524 Reservation 89

688

463

1967/68 Anslag 247 000 000

1968/69 Förslag 280 000 000

Från anslaget betalas drivmedel för flygplan och motorfordon, under­

håll och vård av flygplan, robotar och markutrustning samt vissa modi-

fieringsarbeten på flygmateriel m. m.

Försvarets intendenturverk

Anslaget bör såvitt avser drivmedelskostnader föras upp med 30,1

(— 3,9) milj. kr.

Flygförvaltningen

Anslaget bör såvitt avser kostnader för underhåll och avlöningar föras

upp med 227 131 000 (+ 14 131 000) kr.

Vid ärendets beredning har medelsbehovet delats upp enligt följande

sammanställning varvid som jämförelse har angetts motsvarande delposter i

planen för innevarande budgetår (belopp i milj. kr.).

Anvisat

Förslag

1967/68

1968/69

A.

Drivmedelskostnader

Flygplan och motorfordon.......................................................................... 34,0

30,1

B. Underhållskostnader

1. Flygplanskrov........................................................................................... 65,8

68,4

2. Motorer....................................................................................................... 65,8

68,4

3. Utrustning m. m........................................................................................ 64,2

71,8

4. Omställning av verkstadsdriften........................................................... 5,0

5,0

C.

Avlöningar

...................................................................................................... 12,2

13,5

Summa 247,0

257,2

92

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 196S

Departementsch ef en

Riksrevisionsverket har i januari 1966 fått uppdrag att utreda kostnads­

utvecklingen under förevarande anslag och om verksamheten under ansla­

get i viss omfattning bör belasta anslaget Anskaffning av flygmateriel m. m.

I prop. 1967: 110 (s. 83) anmälde jag, att enligt vad som då hade upplysts,

riksrevisionsverket inte var berett att lämna förslag i ärendet som kunde på­

verka anslagsberäkningen för budgetåret 1967/68.

Riksrevisionsverket har i en promemoria den 16 maj 1967 redovisat kost­

nadsutvecklingen under anslaget under perioden 1962/63—1965/66. Härvid

har kommit fram att det material som enligt nuvarande redovisningssys­

tem står till förfogande för en undersökning av kostnadsutvecklingen inte

är lämpat för lönsamhetsbedömning eller effektivitetsmätning och inte

klargör orsakssamband för ökningar eller minskningar av kostnaderna.

Utredningen fortsätter därför med inriktning på att skikta om redovis-

ningsmaterialet efter kostnadsställen och att samtidigt anpassa redovis­

ningssystemet med hänsyn till de förslag som har lagts fram av 1964 års

försvarskostnadsutredning och de krav som kan komma att ställas i sam­

band med en övergång till programbudgetering.

Centrala flygverkstaden i Arboga ingår fr. o. m. den 1 juli 1967 i för­

svarets fabriksverk (prop. 1963: 114, SU 135, rskr 319). Som framgår av

mina förslag med anledning av 1966 års verkstadsutrednings delbetänkande

räknar jag med att fr. o. m. nästa budgetår även centrala flygverkstäderna

i Malmslätt och Västerås kommer att ingå i fabriksverket. Omorganisatio­

nen medför ökade kostnader under förevarande anslag. Anledningen är att

fabriksverket tillämpar andra debiteringsgrunder än de centrala flygverk­

städerna, vilka som verkstadsenheter inom förvaltningsorganisationen har

att följa Kungl. Maj :ts bestämmelser angående självkostnadsbokföring.

Kostnadsökningen under detta anslag till följd av övergång till nya debite­

ringsgrunder vid de tre centrala flygverkstäderna har för budgetåret 1968/69

beräknats till 21 milj. kr. Huvuddelen av denna ökning är att hänföra till

pensions- och personalförsäkringskostnader samt fastighetskostnader. Frå­

gan om uppräkning av den militära ramen med anledning av överföringen

till fabriksverket anmäler jag i annat sammanhang.

I skrivelse den 7 november 1967 har flygförvaltningen redovisat resultat

av rationaliseringsverksamlieten inom förråds- och verkstadstjänsten. Bl. a.

har gjorts undersökningar i syfte att förlänga liden mellan tillsyn och

översyn avseende såväl flygplan med utrustning som motorer och resulta­

ten beräknas på sikt komma att minska kostnaderna för det tidsintervall­

bestämda underhållet. Jag anser det väsentligt att de ökade kostnader för

underhåll av flygvapnets materiel som är en följd av att ny materiel sätts

i drift i möjligaste mån kompenseras genom fortsatta ansträngningar att

rationalisera den löpande underhållsverksamheten.

Med utgångspunkt i den redovisning av medelsbehovet under anslaget

som har lämnats av försvarets intendenturverk och flygförvaltningen före­

93

slår jag att anslaget förs upp med 280 milj. kr. Härav beräknar jag

6,8

milj.

kr. för viss beredskap. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att

till Drift och underhåll av flygmateriel m. m. för budget­

året 1968/69 anvisa ett reservationsanslag av 280 000 000 kr.

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 ur 1968

E. Gemensamma staber m. m.

E 1. Försvarsstaben: Avlöningar

1966/67 Utgift

1967/68 Anslag

1968/69 Förslag

12 568 872

12 320 000

14 780 000

Försvarsstaben är överbefälhavarens stab. I stabens arbetsuppgifter in­

går bl. a. att biträda överbefälhavaren i fråga om ledningen av den opera­

tiva verksamheten inom krigsmakten samt krigsmaktens utveckling och

inriktning. Staben är organiserad på operationsledning och fyra sektioner

för i huvudsak samverkansfrågor (sektion I), underrättelse- och säker­

hetstjänst (sektion II), personalfrågor (sektion III) samt studie- och pla­

neringsverksamhet (sektion IV). Dessutom finns en personalvårdsbyrå,

en kommendanturavdelning och en befästningsinspektion.

Tjänster

Handläggande personal

a) officerare..........................

b) övriga................................

övrig personal

a) militär...............................

b) civil....................................

Anslag

Avlöningar till tjänstemän........................................

Arvoden och särskilda ersättningar.........................

Särskilda löneförmåner till försvars- och biträdan­

de försvarsattachéer...............................................

Beräknad ändring

1967/68

1968/69

Överbefäl-

ha varen

Dep.chefen

174

+ 1

22

—

+ 16

17

129

—

+ 16

342

+ 1

+ 32

11 267 300

+ 1 427 700

+ 2 459 700

152 700

+

300

+

300

900 000

—

—

12 320 000

+ 1 428 000

+ 2 460 000

överbefälhavaren

1. Inom sektion I bör organiseras en särskild ADB-avdelning. För avdel­

ningen bör avses de tjänster som finns inrättade vid nuvarande ADB-

kontor samt viss personal som f. n. avlönas från anslaget Rationaliserings-

försök.

2. För försvarsmedicinska uppgifter m. m. vid statens bakteriologiska la­

boratorium behövs en regementsofficer, militärassistent (49 428 kr.).

3. Nuvarande medel för att anställa tillfällig personal bör ökas med

100

000

kr.

4. Löneomräkning 1 278 572 kr.

94

Kungl. Maj:ts proposition, nr 109 år 1968

Departemen t schef en

I prop. 1968:35 (s. 40) har jag förordat att försvarets rationaliserings­

institut skall få i uppdrag att göra upp förslag till organisation för bl. a. för­

svarsstabens interna rationaliseringsverksamhet. I avvaktan på denna un­

dersökning är jag inte beredd att tillstyrka förslaget om omorganisation

av stabens ADB-kontor.

Som jag närmare kommer att redovisa i annat sammanhang (jfr N 14),

bör en signalskyddsavdelning inrättas vid försvarsstaben nästa budgetår.

För erforderlig personal vid avdelningen, sammanlagt 33 tjänstemän, be­

räknar jag ca 1,2 milj. kr. Samtidigt kan anslaget minskas med medel för

två kaptenstjänster.

I enlighet med förslag i prop. 1967:68 (s. 113) beräknar jag medel för

en regementsofficer, avsedd för militärassistent vid socialstyrelsen.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till

14 780 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Försvarsstaben: Avlöningar för budgetåret 1968/69

anvisa ett förslagsanslag av 14 780 000 kr.

E 3. Försvarsstaben: Omkostnader

1966/67 Utgift

1 920 200

1967/68 Anslag

2 200 000

1968/69 Förslag

2 610 000

Beräknad ändring

1967/68

1968/69

överbefäl-

havaren

Dep.chefen

1. Sjukvård in. m............................................................

47 000

4-

6 000

+ 8 000

2. Reseersättningar

a) Försvarsattachéer................................................. ___

325 000

—

—

b) Utrikes tjänsteresor.............................................

25 000

—

—

c) Övriga resekostnadsersättningar........................

300 000

+

40 000

+ 100 000

d) Flyttningsersättningar m. in...............................

50 000

+

10 000

+ 10 000

3. Expenser

a) Bränsle, iyse, vatten och renhållning................ ----

195 000

4-

70 000

+ 75 000

b) Samtalsavgifter.....................................................

87 000

+

10 000

+ 8 000

c) Vissa telekostnader för försvarsattachéer........ ___

7 000

+

1 000

+ 1 000

d) Vakttjänst............................................................. ___

252 000

+

44 000

+ 44 000

e) Kostnader för datamaskiner.............................. ___

400 000

—

—

f) Övriga expenser....................................................

432 000

52 000

+ 147 000

4. Övriga utgifter........................................................... ___ 80 000

+

17 000

+ 17 000

2 200 000

+ 250 000

+ 410 000

95

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till

2 610 000 kr. Jag har därvid beräknat ca 220 000 kr. för signalskydds-

avdelningens omkostnader. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksda­

gen

att till Försvarsstaben: Omkostnader för budgetåret 1968/

69 anvisa ett förslagsanslag av 2 610 000 kr.

Knngl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

Departementschefen

E 7. Militärområdesstaber: Avlöningar

»1966/67 Utgift

18 505 228

1967/68 Anslag

18 500 000

1968/69 Förslag

21 175 000

1 Avser tiden 1/10 1966—30/6 1967

Militärområdesstaberna är militärbefälhavarnas stabsorgan. I militär-

områdesstabens uppgifter ingår bl. a. att biträda militärbefälhavaren med

förberedelser för och ledningen av militärområdets försvar. Staben svarar

i fred för operativa krigsförberedelser m. m. samt biträder med ledningen

av utbildnings- och mobiliseringsverksamheten, underrättelse- och säker­

hetstjänsten samt personalvårds- och upplysningsverksamheten inom mi­

litärområdet.

Militärområdesstaberna är organiserade på fem sektioner, operativ sek­

tion, underhållssektion, armésektion, transportsektion och befästningssek-

tion. I de tre största staberna finns därjämte en flygsektion. Vid samtliga

militärområdesstaber finns vidare en stabsavdelning.

Tjänster

Handläggande personal

a) officerare...........................

b) övriga.................................

Beräknad ändring

1967/68

1968/69

Överbefäl­

havaren Dep.chefen

'287

16

övrig personal

a) militär.................................................................................. 127

—

—

b) civil....................................................................................... 307__________—_______ — 3

737

—

— 3

Anslag

Avlöningar till tjänstemän..................................................... 18 500 000 + 2 744 000 + 2 675 000

överbefälhavaren

Den föreslagna höjningen hänför sig till löneomräkning.