Prop. 1968:109

('angående vissa organi\xad sations- och anslagsfrågor rörande försvaret',)

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

1

Nr 109

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa organi­

sations- och anslagsfrågor rörande försvaret; given Stockholms slott den 8 mars 1968.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departe­ mentschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sven Andersson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram slutliga förslag beträffande vissa anslag rörande försvarsdepartementets verksamhetsområde som i prop. 1968: 1 (bil. 6) har tagits upp med beräknade belopp. Sammanlagt begärs 2 081 177 000 kr., varav 1896 967 000 kr. på driftbudgeten och 184 210 000 kr. på kapitalbudgeten.

I propositionen läggs också fram förslag om samordning av försvarets verkstadsresurser, kreditgaranti till Karlskronavarvet AB, förbandsindrag- ningar vid flygvapnet och verksamheten vid flygtekniska försöksanstalten.

1 —Bilaga till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 109

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

8 mars 1968.

Närvarande:

Statsministern

E rlander ,

ministern för utrikes ärendena

N ilsson ,

statsrå­

den

S

träng

, A

ndersson

, L

ange

, K

ling

, J

ohansson

, H

olmqvist

, A

sp

-

ling

, P

alme

, S

ven

-E

ric

N

ilsson

, G

ustafsson

, G

eijer

, O

dhnoff

,

W ickman , M oberg .

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler efter

gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter vissa organisations-

och anslagsfrågor rörande försvaret och anför.

Samordning av försvarets verkstadsresurser

I uppdraget till 1964 års tygförvaltningsutredning ingick att undersöka

alternativ för att ur de tygförvaltande verken bryta ut vissa funktioner och

föra samman dessa i nya enheter. Som exempel på sådana funktioner an­

gavs underhåll och förrådstjänst. Utredningen anmodades att pröva om

inte försvarets fabriksverk — utöver vad som redan skett på teleunderhålls-

området — skulle kunna engageras för ledning av verkstadsdriften inom he­

la tygmaterielområdet. Sedan utredningen i sitt betänkande om tygförvalt­

ningens centrala organisation (SOU 1966: 11) uttalat sig för en samordning

av allt underhåll på tygmaterielområdet uppdrogs den 21 juni 1966 åt en

utredningsman (överdirektören B. E. F. Skoglund) att göra en struktur­

undersökning av verkstadsorganisationen inom de olika försvarsgrenarna

och föreslå åtgärder för att så rationellt som möjligt tillgodose försvarets

behov av verkstäder för underhåll av tygmateriel m. m. Utredningen antog

namnet 1966 års verkstadsutredning.

Den 16 oktober 1967 lämnade utredningen ett första betänkande, Försva­

rets tygverkstadsorganisation m. m., etapp 1 (Stencil Fö 1967:9). I detta

föreslås en samordning och strukturrationalisering av den centrala under-

hållsverlcsamheten genom att de centrala flygverkstäderna, Karlskronavar-

vet AB och Muskövarvet inlemmas i fabriksverket. Samtidigt föreslås att

även Allmänna Bevaknings AB och AB Ceaverken skall ingå i fabriksver­

ket som koncernföretag.

Yttranden över betänkandet har avgetts av överbefälhavaren — efter hö­

rande av försvarsgrenscheferna — försvarets civilförvaltning, fortifikations-

förvaltningen, arméförvaltningen, marinförvaltningen, flygförvaltningen,

försvarets fabriksverk, försvarets förvaltningsdirektion, statskontoret, riks­

revisionsverket, statens personalpensionsverk, överstyrelsen för ekonomisk

försvarsberedskap, arbetsmarknadsstyrelsen, statens avtalsverk, Göteborgs

3

örlogsvarvsutredning, utredningen om ett för försvaret gemensamt materiel­

verk, Karlskronavarvet AB, Allmänna Bevaknings AB, AB Ccaverken,

Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO), Tjänstemännens Cen­

tralorganisation (TCO), Statstjänstemännens Riksförbund (SR), Lands­

organisationen i Sverige (LO), Sveriges Arbetsledareförbund, Sveriges Plast­

förbund och Karlskrona stad.

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1908

Nuvarande organisation

Underhållet av krigsmaktens tygmateriel m. in. leds centralt av de tre

försvarsgrensförvaltningarna. Underhållsverksamheten genomförs bl. a. vid

förbanden, i förråd och i försvarets verkstäder. Inom armén finns i varje

militärområde en samordnad verkstadsorganisation under ledning av en

tygverkstadsförvaltning, som regionalt leder underhållet av arméns tyg­

materiel. Marinförvaltningen leder underhållsverksamheten vid verkstäder

och förvaltningar inom örlogsbaser och kustartilleriförsvar. Under flygför­

valtningen finns två (före den 1 juli 1967 tre) centrala flygverkstäder, fyra

regionala televerkstäder och 18 flottiljverkstäder.

Underhåll för krigsmaktens räkning utförs även i begränsad omfatt­

ning vid verkstäder som inte ingår i förvaltningsorganisationen. Förutom

enskilda företag anlitas Karlskronavarvet AB och AB Teleunderhåll.

Karlskronavarvet AB bildades 1961 under trycket av en avta­

gande sysselsättning vid dåvarande Karlskrona örlogsvarv och en tämligen

konstant arbetslöshet i karlskronaregionen (prop. 1960: 184, SU 206, rskr

402). Staten är ensam aktieägare. Enligt bolagsordningen skall bolaget driva

varvs- och verkstadsrörelse jämte annan därmed förenlig verksamhet.

Karlskronavarvets aktiekapital utgör 32 milj. kr. Medeltalet anställda

under verksamhetsåret 1966/67 var 1 713 personer, varav 453 i administra­

tiv och teknisk tjänst. Den fakturerade omsättningen samma år utgjorde

67,7 milj. kr., varav 45,8 milj. kr. avsåg arbeten för marinen.

Nu liksom vid bolagsbildningen domineras arbetsbeläggningen av arbe­

ten åt marinen. Omfattningen av underhålls- och ombyggnadsarbeten reg­

leras genom ett ramavtal mellan varvet och marinförvaltningen. Avtalet

har förlängts och gäller nu till den 1 januari 1970. Vidare förekommer ny­

byggnadsarbeten. Bolaget bär levererat bl. a. minsvepare, motortorpedbåtar,

ubåtar och ett tankmotorfartyg. Bolaget har även viss tillverkning av plast­

produkter. Främst må nämnas midgethavskryssaren Karlskronaviggen, en

segelbåt i glasfiberarmerad plast. Övriga produkter utgörs av svets- och plåt­

konstruktioner för militära och civila beställare. Häri ingår bl. a. krigsbroar

för armén, transportlådor för flygvapnet samt tryckkärl och cisterner för

privata företag.

Före den 1 juli 1961 fanns inom Karlskrona örlogsvarv förutom marin­

verkstäderna (motsvarande i stort nuvarande Karlskronavarvet) vissa organ

4

för verkstadsverksamliet, nämligen pjäsverkstad, torpedservicegrupp, min-

servicegrupp, nautisk instrumentverkstad, optisk verkstad, artillerield-

ledningsverkstad, torpedeldledningsverkstad samt torped- och apterings-

verkstad. I organisationen för Sydkustens örlogsbas, som fast­

ställdes 1966, ingår av dessa enheter pjäsverkstaden samt min- och torped-

servicegrupperna i örlogsbasens tekniska förvaltning. Övriga enheter av­

vecklas eller skall föras över till Karlskronavarvet. Eldledningsverkstaden

beräknas bli överförd under budgetåret 1967/68.

1953 fattades principbeslut om att Stockholms örlogsvarv

(verkstadsavdelningen vid Ostkustens örlogsbas) skulle flyttas till Muskö.

Riksdagen fastställde 1959 en plan för anläggning av en varvsenhet på ön

(prop. 1959: 1 bil. 25, SU 44, rskr 115). För utbyggnad av Muskövarvet har

riksdagen hittills anvisat 276,9 milj. kr. (jfr prop. 1967: 110 s. 147—149).

Utflyttning av verkstadsavdelningen till den nya anläggningen beräknas nu

ske på sommaren eller hösten 1969.

Muskövarvet skall i krig tillgodose de mest angelägna kraven på repara­

tioner och underhåll och i fred driva en med hänsyn till krigsbetingelserna

så funktionsduglig varvsenhet som möjligt. Utrymme och standard är goda

men genom att lokalerna har placerats i skyddade bergrum och stor vikt

även i övrigt lagts på olika skyddsaspekter kan verkstadsdriften inte göras

lika rationell som i en modern ovanjordsanläggning. Maskinparken flyttas

från marinverkstäderna i Stockholm men relativt stora ersättningsanskaff­

ningar måste göras i samband med den slutliga utflyttningen.

Antalet anställda vid Muskövarvet har beräknats komma att uppgå till

530 personer, varav 130 i administrativ och teknisk tjänst.

I den nya organisationen för Ostkustens örlogsbas som träder i kraft

vid utflyttningen till Muskö ingår vissa begränsade underhållsresurser i den

tekniska förvaltningen. Dessa resurser är avsedda för min-, torped- och

robotservice. Beträffande viss torpedmateriel förutsätts samverkan med

verkstadsavdelningen och försvarets fabriksverks torpedverkstad i Motala.

De centrala flygverkstäderna hade från början likartade

arbetsuppgifter beträffande underhåll av flygmateriel. Så småningom ledde

utvecklingen till en arbetsfördelning på olika materieltyper. Centrala flyg­

verkstaden i Malmslätt (CVM) kom att svara främst för reparation och

översyn av flygplanmotorer och centrala flygverkstaden i Västerås (CVV)

för reparation och översyn av flygplan i övrigt. Vid centrala flygverkstaden

i Arboga (CVA) sker främst underhåll av telemateriel. Verkstaden fördes

den 1 juli 1967 över till försvarets fabriksverk (prop. 1963: 114, SU 135,

rskr 319). Som affärsverksenhet inom fabriksverket har den namnet Centrala

verkstaden, Arboga (CVA).

De centrala flygverkstäderna i Malmslätt och Västerås leds av flygför­

valtningen som har fastställt deras organisation. Verkstäderna är uppdelade

på produktionsavdelning, teknisk avdelning, ekonomiavdelning, materiel-

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

5

avdelning och driftavdelning. Vid CVM finns ett centralt materiallabora­ torium som även utnyttjas av andra försvarsgrenar. Förutom reparations- och översynsarbeten får verkstäderna inom ramen för personella och mate­ riella resurser åta sig tillverkningsuppdrag. Arbelsbeläggningen har under senare år sjunkit så kraftigt att flygförvaltningen i början av 1967 har ut­ färdat anställningsstopp.

CVM har de största resurserna som mekanisk verkstad. Samtliga byggna­ der har under senare år renoverats och anpassats till ändrade arbetsuppgifter. Antalet anställda var den 31 december 1966 1 225, varav 582 i administrativ och teknisk tjänst. Omsättningen var budgetåret 1965/66 57,4 milj. kr. Arbetsbeläggningen var relativt god fram till 1966 men bär sedan dess försämrats. Förklaringen härtill är att den moderna materielen blir allt­ mera funktionssäker med förlängda gångtider och längre översynsinter- valler som följd.

C V V är delad i två verkstadsenheter, en vid Viksäng vid Mälaren och en ca 5 km därifrån vid Hässlö inom Västmanlands flygflottiljs område. Goda expansionsmöjligheter finns inom eget markområde. Maskinparken, som främst är avsedd för arbeten med flygplan och kolvmotorer, domineras av maskiner för skärande bearbetning. Antalet anställda var den 31 december 1966 970, varav 456 i administrativ och teknisk tjänst.

Omsättningen var budgetåret 1965/66 33,9 milj. kr. Jämfört med CVM och CVA är kostnaden för produktiv arbetstimme mycket låg vid CVV. Anledningen härtill är bl. a. att den materiel som CVV är huvudverkstad för inte är så kostnadskrävande i fråga om reservdelar och att under­ leverantörer inte har behövt utnyttjas i samma utsträckning som vid CVM

Även vid CVV har beläggningen på senare tid haft en nedåtgående ten­ dens. Under 1968 beräknas ca 30 personer avgå med pension och ett 80-tal behöva friställas. Verkstadsledningen räknar med att personalstyrkan vid slutet av 1968 skall vara ca 775.

CVA är f. n. den största av verkstäderna. Bergverkstadslokalerna ut­ ökades med motorverkstad i slutet av 1950-talet. Antalet anställda var den 31 december 1966 1 448, varav 765 i administrativ och teknisk tjänst.

Omsättningen budgetåret 1965/66 var 93,4 milj. kr. Arbetsbeläggningen har tidigare varit god men har sjunkit under de senare åren. I samband med att AB Teleunderhåll i Växjö bildades fördes vissa arbetsuppgifter över till detta bolag från CVA.

Enligt sin bolagsordning från 1964 skall Allmänna Bevaknings AB (A B A B) driva bevakningsrörelse och annan därmed förenlig verk­ samhet. Häri ingår även att utbilda bevakningspersonal samt installera och driva bevakningsanordningar.

Aktiekapitalet är f. n. 2 milj. kr. och alla aktier ägs av staten. Någon in­ vestering i fastigheter har inte gjorts utan bolaget hyr lokaler för sin verk­ samhet.

Kungl. Maj. ts proposition nr 10!) är 1008

6

Personalen uppgick den 31 december 1966 till 228 tjänstemän av kate­ gorierna teknisk personal, administrativ personal och arbetsledare. Den fakturerade omsättningen var för verksamhetsåret 1965/66 4,4 milj. kr.

AB Ceaverken grundades 1939 och har sin verksamhet i Strängnäs. Det skall enligt bolagsordningen driva fabrikations- och handelsrörelse med fotografiskt papper och film. Tillverkningen omfattar huvudsakligen rönt­ genfilm. Förutom produktion ger företaget viss service och bedriver utbild­ ningsverksamhet för sjukhusens röntgenpersonal.

1940 beslöt staten lämna visst ekonomiskt och tekniskt stöd åt företaget, eftersom det var landets enda fotokemiska industri. Syftet var att säker­ ställa landets behov av röntgenfilm. Av beredskapsskäl övertog staten före­ taget 1943.

Aktiekapitalet är f. n. 3,9 milj. kr. Bolaget har hittills kunnat drivas med vinst. Det bokförda värdet av maskiner, inventarier och fastigheter uppgår till ca 8 milj. kr. Antalet anställda var den 31 december 1966 138 personer, varav 46 i administrativ och teknisk tjänst.

Verkstadsutrcdningens förslag

Utredningen har försökt alt analysera konsekvenserna av att samor d- na verkstadsdriften inom försvaret. Enligt utredningen är det härvid främst två betydelsefulla faktorer som bör vägas mot varandra. Den ena är lönsamhets- och besparingsfaktorn, som anses bli utan tvekan bäst beaktad genom en samordning till drift i större och mera specialiserade enheter. Den andra faktorn — beredskapsfaktorn — anser utredningen bli sannolikt bäst tillgodosedd genom verkstadsdrift i små enheter. Vid sina slutsatser gör utredningen åtskillnad mellan två huvudtyper av verkstäder. S. k. förbandsbundna verkstäder, dvs. verkstäder som har till huvudsaklig uppgift att tillhandahålla omedelbar service vid förbandens fredsutbildning och som vid mobilisering i de flesta fall organiseras till under­ hålls- eller verkstadsförband, anses böra ledas av den centrala tygförvalt­ ningen. I fråga om andra verkstäder än de förbandsbundna be­ dömer utredningen däremot att fördelarna med längre gående samordning klart överväger nackdelarna från beredskapssynpunkt m. in. Nackdelarna anser utredningen kunna övervinnas med lämpliga åtgärder.

Den förvaltningsmässiga verksformen lämpar sig enligt utredningen inte för att genomföra och leda en samordnad verkstadsdrift i den affärsmäs­ siga form som utredningen funnit lämplig beträffande verkstäder som inte är förbandsbundna. En långt gående samordning, inte bara mellan vissa större verkstäder som nu sorterar under försvarsgrensförvaltningarna utan också mellan dessa och statliga eller halvstatliga bolag, finner utred­ ningen böra anförtros åt försvarets fabriksverk. Detta har redan nu ledningen av de centrala verkstäderna för leleunderhåll. Om samordning och ledning av driften vid underhållsverkstäder som inte är förbandsbundna

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

Kungl. Maj:ls proposition nr 10!) dr 1908

7

anförtros fabriksverket vinner man dels ett klart kund/lcverantörförhållan-

de, dels en integrering med fabriksverkets enheter för nyproduktion.

Utredningen föreslår att Karlskronavarvet och verkstadsavdelningen i

Ostkustens örlogsbas skall inlemmas i försvarets fabriksverk fr. o. in. den

1 juli 19G8. Karlskronavarvet förutsätts behålla sin nuvarande företags­

form som aktiebolag medan verkstadsavdelningen föreslås ingå i fabriks­

verket som affärsverksenhet.

Karlskronavarvet bör enligt utredningen få ändrad organisa­

tion genom uppdelning i två sektorer, varav en för underhållsarbeten —

främst av marin karaktär — och en för tillverkning av egna produkter —

i första hand mekaniska konstruktioner och produkter av armerad plast.

Varvet föreslås få statlig borgen för ett långfristigt lån på 55 milj. kr. för

att kunna genomföra nödvändiga investeringar i byggnader och maskiner

samt produktutveckling. För dessa ändamål bör enligt utredningen även

kunna disponeras 11—12 milj. kr. som kan tillföras aktiebolaget genom

viss försäljning av mark, byggnader och maskiner. För omskolning av över­

talig personal beräknar utredningen att det kommer att behövas högst

15 milj. kr. Även dessa medel föreslås tillföras varvet genom en av staten

garanterad, långfristig upplåning.

Utredningen föreslår att vid Muskövarvet skall i huvudsak utföras

underhålls- och reparationsarbeten för marinen. I samråd med marinför­

valtningen och med beaktande av beredskapskrav bör fabriksverkets ledning

kunna fördela arbetsuppgifter mellan detta varv och Karlskronavarvet med

hänsyn till ekonomiska faktorer och önskemål om jämn sysselsättning.

Vid mobilisering bör varvet ställas till krigsmaktens förfogande. Mobili-

seringsplanläggningen föreslås ske i samverkan med organ inom krigsmak­

ten och, liksom beträffande krigsförberedelsearbetet i övrigt, enligt direktiv

från överbefälhavaren.

De delar av anläggningen på Muskö som behövs för verkstadsavdelningen

bör enligt utredningen hyras av fabriksverket. Utrymmena anses böra

disponeras för olika funktioner på det sätt som marinförvaltningen har

planerat.

Liksom beträffande Karlskronavarvet bör enligt utredningens mening

träffas ramavtal om huvudvolymen av marinens beställningar vid varvet.

Beträffande verkstadsenheterna vid Sydkustens örlogs­

bas föreslår utredningen att dessa, mot bakgrund av bl. a. statskontorets

slutsatser 1963 efter undersökning av förvaltningarna vid dåvarande marin­

kommando Syd, skall föras över till Karlskronavarvet. Detta innebär att

pjäsverkstaden utgår ur örlogsbasens organisation och att man verkställer

tidigare beslut om att föra över verkstäderna för eldledningsutrustning,

optik och nautiska instrument.

De centrala flygverkstäderna i Malmslätt och Västerås

föreslås, i likhet med vad som redan skett med centrala flygverkstaden i

8

Arboga, bli överförda till fabriksverket och organiseras som affärsverks- enheter fr. o. m. den 1 juli 1968.

Utredningen förutser att arbetsbeläggningen vid flygverkstäderna kom­ mer att minska ytterligare och föreslår därför att antalet centrala verk­ städer minskas från tre till två.

Med beaktande av långsiktiga tendenser finner utredningen att av de nuvarande verkstäderna den centrala verkstaden i Arboga bör behållas i första hand. En jämförelse i olika avseenden mellan verkstäderna i Malm­ slätt och Västerås ger enligt utredningens mening vid handen att den centra­ la verkstaden i Västerås bör läggas ned. Dess arbetsuppgifter föreslås bli successivt överförda till verkstäderna i Malmslätt och Arboga under budget­ åren 1969/70 och 1970/71.

Allmänna Bevaknings AB och AB Geaverken föreslås bli inlemmade i fabriksverket fr. o. m. den 1 juli 1968 med oförändrad före­ tagsform och organisation.

Utredningen finner att åtskilliga faktorer talar för en anslutning av de båda företagen till fabriksverket. Beträffande Allmänna Bevak­ nings AB framhålls att fabriksverket som koncern redan innehåller eller förvaltar enheter med resurser som kan bidra vid teknisk bedömning och kontroll av aktiebolagets system och komponenter samt utföra service- och underhållsarbeten på dess bevakningsmateriel. Som tillverkare av röntgenfilm är Ceaverken en viktig beredskapsindustri. Enligt utred­ ningens mening vore det därför lämpligt att inordna företaget i fabriks­ verket, som har en omfattande krigsproduktion på sitt program och hör un­ der det departement som i första hand har ansvaret för samordningen av krigsberedskapen och beredskapsansträngningarna — försvarsdepartemen­ tet. Både fabriksverket och Ceaverken har vidare de större statliga och kom­ munala sjukvårdsinrättningarna som stora kunder, fabriksverket genom ett förtroendefullt och växande samarbete på tvätteriområdet. Båda har också en vitt förgrenad utlandsrepresentation, som i många fall vänder sig till samma kunder inom bl. a. industrier och sjukhus.

Utredningen föreslår att fabriksverkets ledningsansvar för de aktiebolag som inlemmas i företaget skall — liksom i fråga om AB Teleunderhåll •—- uttryckas genom att Kungl. Maj :t uppdrar åt fabriksver­ ket att förvalta statens aktier i bolagen. Aktierna bör enligt utredningen vär­ deras in i fabriksverkets fond till ett värde som kan anses motsvara förränt- ningsvärdet på lång sikt.

Ett genomförande av utredningens förslag beräknas medföra att fabriks­ verket får ledningsansvaret för ytterligare ca 5 000 anställda. Fabriksverkets omsättning väntas öka med ca 250 milj. kr. för år. Efter en övergångstid kan koncernen beräknas ha ca 10 000 anställda och en årsomsättning om 500 milj. kr. eller högre.

Försvarets fabriksverk föreslås få namnet Fabriksverken.

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

9

Eu omstrukturering enligt utredningens förslag beräknas medföra såväl

vissa direkta kostnader som besparingar. Förutom personal­

kostnader beräknas uppstå engångskostnader om ca 5 milj. kr., varav 4,5

milj. kr. för investeringar, ombyggnader och installationer vid flygverk­

städerna samt 0,5 milj. kr. för tillfälligt anlitad arbetskraft vid fabriks­

verkets huvudkontor. En nödvändig utökning av fabriksverkets lednings­

organisation beräknas medföra en årlig kostnadsökning om högst 1,3

milj. kr.

Omstruktureringen av flygverkstäderna kan enligt utredningen väntas ge

en årlig besparing om minst 6 milj. kr. Härtill kan komma inkomster från

försäljning av byggnader och mark i Västerås.

Utöver direkta besparingar räknar utredningen med betydande vinster

genom en samordnad verkstadsdrift.

Beträffande personalfrågor anför utredningen att vid Karls-

kronavarvet förutses ett personalöverskott om ca 350 personer verk­

samhetsåret 1968/69 och ca 85 personer året därpå. Den övertaliga personal

som inte kan förtidspensioneras bör skolas om för nya uppgifter. Redan

verksamhetsåret 1970/71 räknar utredningen dock med att — under vissa

förutsättningar — omkring 200 personer behöver tillföras rörelsen.

Muskövarvet beräknas få svårigheter att rekrytera personal under

en övergångstid efter flyttningen från Stockholm. För att man även under

den tiden skall kunna utföra nödvändiga underhållsarbeten för marinen

bör vissa arbetsobjekt från Ostkustens örlogsbas förläggas till Karlskrona-

varvet.

Utredningen framhåller, att den omstrukturering som föreslås syftar till

att skapa en rationell verksamhet och därmed på lång sikt den bästa

grunden för trygghet i anställningsförhållandena. Problem med avgångar

och omflyttning kommer att uppstå främst vid flygverkstäderna.

Fabriksverket förutsätts få det fulla arbetsgivaransvaret för den personal

som förs över från förvaltningsorganisationen. Verket blir däremot inte

arbetsgivare för personalen i de aktiebolag som inordnas. Utredningen

förutsätter att fabriksverket beträffande all personal har eller ges möjlig­

het att ta på sig ett arbetsgivaransvar som bl. a. innebär att såväl företagets

som personalens intressen blir väl tillvaratagna. Utgångspunkten för en

aktiv personalpolitik anses vara att betrakta all personal inom fabriksverket

som en enhet — en personalbank.

Sammanfattningsvis hävdar utredningen att personalproblemen i sam­

band med omstruktureringen bör kunna bemästras utan alltför stora svårig­

heter.

Yttrandena

Utredningens förslag har till övervägande del fått ett positivt mottagande

av remissinstanserna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 100 år 1068

10

Beträffande ledningen av verkstadsdriften har flertalet funnit lämpligt med en uppdelning av ansvaret enligt förslaget, överbefäl­ havaren anser dock att utredningen endast ofullständigt har redovisat olika alternativ för ledningen. Han framhåller att även de icke förbandsbundna verkstäderna primärt arbetar för krigsorganisationen. Även om de normalt arbetar enligt mera långsiktiga planer och i vissa fall för civila beställare måste de även före en mobilisering kunna lägga om, prioritera och forcera verksamheten till förmån för krigsmakten. Arméförvaltningen anför liknan­ de synpunkter. Försvarets civilförvaltning finner uppenbart att påtagliga fördelar står att vinna med en samordning enligt förslaget. Klara regler måste enligt civilförvaltningen skapas för att trygga samarbetet för en god beredskap. Flygförvaltningen anser att utredningens avvägning av fördelar och nackdelar förefaller att i många avseenden bygga på förutsättningar som inte synes ha stöd av erfarenhet. Försvarets fabriksverk är berett att överta ledningsansvaret för den industriellt bedrivna underhållsverksam- heten. Det avgörande skälet för detta — trots de risker fusioneringarna medför — är att det, såvitt fabriksverket nu kan bedöma, finns utsikter till integrationsvinster. Riksrevisionsverket finner att en viss samordning av verkstadsresurserna kan vara ändamålsenlig men att utredningen bör kompletteras innan man tar ställning i frågan. Ämbetsverket lämnar förslag till fortsatt utredning i fyra steg.

Om förslagen att inlemma Karlskronavarvet och verk- stadsav del ningen vid Ostkustens örlogsbas (Muskö- varvet) i fabriksverket fr. o. m. den 1 juli 1968 råder delade me­ ningar. Överbefälhavaren har i princip inte något att erinra såvitt gäller Karlskronavarvet men motsätter sig bestämt att Muskövarvet förs över till fabriksverket. Han anser att Muskövarvet måste betraktas som en förbands- bunden anläggning med fast anknytning till den operativa verksamheten i såväl fred som krig. Även marinförvaltningen anser att Muskövarvet bör ledas av den centrala förvaltningsmyndigheten. Driften vid verkstaden får enligt förvaltningen avsevärt starkare samband med övnings- och under- hållsverksainheten vid flottan än med verksamheten inom fabriksverket. Om ett överförande beslutas bör tidpunkten härför inte bli redan den 1 juli 1968 utan först efter det att varvet har trätt i funktion. Beträffande Karls­ kronavarvet vill marinförvaltningen inte motsätta sig förslaget. Fabriks­ verket behandlar Musköanläggningen från två utgångspunkter. Om varvet bedöms ha karaktären av icke-förbandsbunden anläggning anser fabriks­ verket det vara en uppenbar fördel för verksamheten om den får samma huvudman som Karlskronavarvet. En ny huvudman bör enligt fabriksverket få möjlighet att påverka den slutliga dimensioneringen och detaljutform­ ningen av anläggningen. Skulle det däremot anses vara en förbandsbunden verkstad menar fabriksverket att verkstadsutredningen under nästa etapp bör ytterligare analysera frågan om varvet trots detta bör läggas under

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

Kungl. Maj:ts proposition nr 10!) år 1008

11

fabriksverkets ledningsansvar eller om det bör kvarstå som verkstad inom

förvaltningsorganisationen. Av remissinstanserna är det åtskilliga som ut­

talar tveksamhet om hur verksamheten vid Muskövarvet hör bedömas.

Fabriksverket ifrågasätter om Muskövarvet i egenskap av förbandsbunden

verkstad behöver få sådan volym som nu planeras. Bl. a. f örvaltningsdirek-

tionen och statskontoret avstyrker att varvet inlemmas i fabriksverket.

Samma myndigheter tillstyrker att Karlskronavarvet förs över enligt för­

slaget. Även Karlskronavarvet självt biträder förslaget i denna del. Aktie­

bolaget utgår ifrån att ett inlemmande i fabriksverket inte kommer att på­

verka det inledda samarbetet med Kockums Mekaniska Verkstad i ogynnsam

riktning.

Förslaget om lån till Karlskronavarvet för investeringar och

produktutveckling tillstyrks av bl. a. civilförvaltningen, fabriksverket och

Karlskronavarvet. Riksrevisionsverket anser att behövligt kapital bör till­

föras varvet över kapitalbudgeten och inte genom egen upplåning.

Beträffande Karlskron avarvets produktionsinrikt­

ning och organisation tillstyrks förslagen eller framhålls — lik­

som i varvets eget yttrande — att det bör ankomma på företagsledningen

att ta ställning till den interna organisationen. Karlskrona stad anser att

varvet även i fortsättningen bör utföra aluminium- och lättmetallarbeten

samt nybyggnad av marina fartyg.

Verkstadsenheterna vid Sydkustens örlogsbas är

enligt överbefälhavaren förbandsbundna. Deras organisatoriska ställning

anser han böra prövas ytterligare i samband med verkstadsutredningens

fortsatta arbete, överföringen av eldledningsverkstaden har påbörjats och

bör fullföljas. Liknande mening uttalas av bl. a. marinförvaltningen. Även

Karlskronavarvet anser att pjäsverkstaden t. v. bör tillhöra örlogsbasen och

göras till föremål för undersökning i utredningens nästa etapp. Statskon­

toret tillstyrker förslaget i dess helhet. Bl. a. förvaltning sdirektionen, TCO

och SR avstyrker däremot förslaget.

Förslaget att låta de centrala fly g verkstäderna i Malmslätt

och Västerås ingå i fabriksverket tillstyrks av remissorganen. Flera myn­

digheter erinrar om att flygverkstaden i Arboga redan tidigare har förts över

till fabriksverket och framhåller värdet av att alla de centrala verkstäderna

för flygmateriel får samma huvudman. Överbefälhavaren, flygförvaltningen

och förvaltningsdirektionen hävdar dock att det materiallaboratorium som

ingår i de centrala flygverkstäderna i Malmslätt bör undantas och även i fort­

sättningen höra under flygförvaltningen. I denna fråga anför fabriksverket

synpunkter både för och emot att laboratoriet förs in under dess ledning.

Fabriksverket är berett att, om så sker, träffa långsiktigt avtal om labora­

toriets utnyttjande, avdela behövlig kapacitet för flygvapnets behov och ut-

fästa sig att ge företräde åt brådskande uppdrag för dettas räkning.

Flertalet remissorgan är positiva till förslaget att antalet centrala

12

flygverkstäder minskas från tre till två och att därvid verk­ samheten vid centrala flygverkstaden i Västerås förs över till verkstäderna i Arboga och Malmslätt. Bl. a. SACO anser dock att den angivna tidsperioden för en överföring synes väl kort, framför allt med tanke på personalproble­ men.

Förslagen att inlemma Allmänna Bevakningsaktiebolaget och Ceaverken i fabriksverket har fått ett skiftande mottagande. Bl. a. fabriksverket och statskontoret tillstyrker förslagen helt. Överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap tillstyrker förslaget i fråga om bevaknings- bolaget. Beträffande Ceaverken anför överstyrelsen att dess egenskap av viktigt företag inom det ekonomiska försvaret inte är något avgörande skäl för integrering. Denna egenskap delar Ceaverken med flera andra företag.

Överbefälhavaren anser sig inte kunna finna några bärande motiv för att företag av denna typ skall ledas av fabriksverket. Han befarar att bevak- ningsbolaget inte kan drivas lika rationellt i en sådan koncern som i en koncern med logiskt sammanhängande verksamhet. Liknande synpunkter anförs av civilförvaltningen och förvaltningsdirektionen. Allmänna Bevak­ ningsaktiebolaget anser att några särskilda fördelar inte kan vinnas genom att bolaget ställs under fabriksverkets ledning med tanke på bolagets karak­ tär av serviceföretag. Ceaverken finner det varken marknadsmässigt, tek­ niskt eller från beredskapssynpunkt motiverat att dess verksamhet förs in under fabriksverket.

Flertalet remissorgan biträder förslagen om formen för fabriksver­ kets ledningsansvar, värdering av aktier i de aktiebolag som skall ställas under fabriksverkets ledning och ledningens ut­ övande. Fabriksverket anför i fråga om värderingen av aktier att över­ föringen inte kommer att belasta verkets likviditet eller att öka dess behov av rörelsekapital annat än om verkets skyldighet att förränta inlösnings- kostnaderna för aktierna inte kan kompenseras av utdelningen på dessa. I sammanhanget nämner fabriksverket att överföringen av verkstadsenheter som inte drivs i bolagsform gör verkets nuvarande rörelsekapital uppenbart otillräckligt. LO anser att utredningen överskattat värdet av aktierna i Karls- kronavarvet och hävdar att det bör reduceras avsevärt vid värderingen.

Marinförvaltningen anser att i Karlskronavarvets styrelse bör ingå repre­ sentant för marinförvaltningen eller materielverket. SACO finner det önsk­ värt att representanter för försvaret ingår i styrelserna för de aktiebolag som berörs av förslaget.

De flesta remissorganen biträder likaså förslaget att ramavtal rörande underhållsarbeten träffas mellan försvarets myndig­ heter och fabriksverket och bar även redovisat åtskilliga synpunkter i frågan.

I fråga om kostnaderna för förslagens genomförande anför överbefälhavaren, att besparingarna vid de nu ansvariga ledningsorga­ nen knappast kommer att kompensera kostnadsökningen för fabriksverkets

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

13

ledningsorganisation. Liknande synpunkter förs fram av flygförvaltningen, som dock anser att kostnadsberäkningarna för överföringen av verksam­ heten vid centrala flygverkstaden i Västerås till flygverkstäderna i Arboga och Malmslätt och för utökningen av fabriksverkets ledningsorganisation är i huvudsak rikliga.

Utredningens beräkningar av möjliga besparingar vid de centrala flygverkstäderna i samband med omstrukturering av dessa bedöms av fabriksverket, förvaltningsdirektionen, statskontoret och SACO som i stort sett realistiska. Överbefälhavaren och arméförvaltningen finner utredningen ofullständig i denna del och ifrågasätter starkt de beräknade vinsterna av förslagens genomförande.

Utredningens förslag och tankegångar angående personalfrågor har bemötts övervägande positivt, överbefälhavaren anser att dessa frågor är svårbedömbara med hänsyn till minskad underhållsvolym, omstruktu­ reringar och rationaliseringar inom försvaret. Med hänsyn till den före­ slagna koncernens heterogena karaktär anses möjligheterna att placera om personal inom koncernen vara små utan omfattande omskolningsåtgärder. överbefälhavaren förutsätter liksom marinförvaltningen att man särskilt beaktar värdet av miljökunskap och specialutbildning hos personalen i un- derhållsverksamhet. Flera remissinstanser trycker på angelägenheten av ett intimt samarbete med arbetsmarknadsmyndigheterna. Arbetsmarknads­ styrelsen anser beträffande de centrala flygverkstäderna att nedskärningar av personalstyrkan bör anpassas till det allmänna läget på arbetsmarknaden.

Departementschefen

Efter en första etapp av sitt arbete har 1966 års verkstadsutredning läm­ nat förslag till nya riktlinjer för underhåll av försvarets tygmateriel m. m. I sitt delbetänkande föreslår den även vissa grundläggande åtgärder för att anpassa nuvarande organisation till de föreslagna riktlinjerna. Under sitt fortsatta arbete överväger utredningen ytterligare åtgärder som kan behövas för att göra underhållsverksamheten mera rationell.

Verkstadsutredningen drar en gräns mellan verkstäder som är förbands- bundna och sådana som inte är förbandsbundna. Som förbandsbundna be­ tecknar utredningen verkstäder med huvudsaklig uppgift att tillhandahålla omedelbar service vid förbandens fredsutbildning och som vid mobilisering organiseras till underhålls- eller verkstadsförband.

Verkstäder som inte är förbandsbundna bör enligt utredningen drivas affärsmässigt och under en samordnande ledning. Utredningen föreslår att ledningen skall anförtros försvarets fabriksverk och att vissa verkstäder in. m. skall inlemmas i detta. Förslaget gäller Karlskronavarvet AB, verk- stadsavdelningen i Ostkustens örlogsbas (Muskövarvet) och de centrala flygverkstäderna i Malmslätt (CVM) och Västerås (CVV). Vidare föreslås att vissa verkstäder i Sydkustens örlogsbas skall tillföras Karlskronavarvet.

Kungl. Maj.ts proposition nr 10!) år 1968

14

Vissa integrationsvinster av annat slag förutses om man inlemmar Allmän­ na Bevaknings AB och AB Ceaverken i fabriksverket. Utredningen föreslår att så sker.

Utredningen räknar med att arbetsbeläggningen vid flygverkstäderna skall minska ytterligare och föreslår därför att antalet centrala flygverkstäder skall minskas från tre till två. CVV bör enligt utredningens mening avveck­ las efter överföringen till fabriksverket.

Vissa av de angivna förslagen har samband med bl. a. kapitaltillskott till Karlskronavarvet. Till denna fråga återkommer jag vid anmälan av frågan om kreditgaranti till Karlskronavarvet och vid anmälan av försvarets fa­ briksverks fond. I detta sammanhang redovisar jag mina ställningstaganden och förslag beträffande riktlinjer för underhållsverksamheten och i de orga­ nisatoriska frågor som bör underställas riksdagen.

Försvarets tygmateriel måste ges det underhåll som krävs för att den skall kunna användas för avsett ändamål och som samtidigt är ekonomiskt försvarbart. Ansvaret för att så sker måste liksom hittills vila på den cen­ trala förvaltningsmyndigheten. Denna myndighet behöver emellertid inte leda all verkstadsdrift. Utredningen har visat att verkstäder som inte är förbandsbundna med fördel kan drivas affärsmässigt och ledas av annan huvudman. Härigenom skapas ett klart kund/leverantörförhållande mellan beställare och huvudmannen för verkstadsdriften. Om man dessutom kan få till stånd en långt gående samordning av verkstadsdriften vinner man fördelar genom integrationsvinster. Jag delar uppfattningen att en affärs­ mässig drift och god integration ger övervägande fördelar. Emellertid fort­ sätter verkstadsutredningen sitt arbete och jag finner därför inte anled­ ning att nu tillstyrka så stora förändringar som har föreslagits. I sin andra etapp studerar utredningen bl. a. gränsdragningen mellan förbandsbundna verkstäder och andra verkstäder. Vidare måste beaktas att kund/leverantör­ förhållandet redan föreligger såvitt gäller Karlskronavarvet. Jag vill där­ för f. n. endast tillstyrka att fabriksverkets ansvar för verkstadsdriften ökas genom att CVM och CVV förs över till verket.

Utredningen har särskilt beaktat kraven på underhållsverksamheten från beredskapssynpunkt och föreslår att förbandsbundna verkstäder även i fortsättningen skall tillhöra förvaltningsorganisationen och samordnas ge­ nom denna. Jag anser att man t. v. bör dra en gräns på detta sätt och förut­ sätter att den fortsatta utredningen ger ytterligare underlag för att bedöma vilka av verkstäderna inom krigsmakten som bör betraktas som förbands­ bundna. Liksom utredningsmannen räknar jag med att fabriksverket i sam­ råd med de militära myndigheterna skall ta nödvändig hänsyn till bered- skapsfaktorer när det planerar verksamheten vid de underhållsverkstäder som föreslås bli inlemmade i fabriksverket. Om särskilda kostnader upp­ står till följd av dessa beredskapsfaktorer, bör kostnaderna täckas av för­ svarsmedel i likhet med vad som gäller vid fabriksverkets övriga anlägg­ ningar.

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

15

Muskövarvet betecknas av flera remissorgan som förbandsbunden verk­ stad medan andra uttalar tveksamhet vid bedömningen av varvets inriktning. Jag anser att dess huvuduppgift i fredstid skall vara att tillgodose behovet av kontinuerlig service åt flottans fartyg. Varvet bör alltså enligt min me­ ning närmast ha karaktär av förbandsbunden verkstad. Det bör därför ledas av den centrala förvaltningsmyndigheten. Personalstyrkan vid varvet bör anpassas till arbetsuppgifterna vid en förbandsbunden verkstad. Om­ fattningen av verksamheten bör övervägas av verkstadsutredningen som har att till Kungl. Maj :t inkomma med förslag snarast möjligt. Storleken av denna verkstad måste emellertid noggrant avvägas mot resurserna vid Karlskronavarvet för marint underhåll. Det kan därvid bli nödvändigt att flytta över vissa beredskapsförlagda fartyg från stockholms- till karlskrona- området.

I fråga om Karlskronavarvet anser jag att frågan om varvets koncerntill­ hörighet bör prövas i samband med en översyn av hela den statliga företags­ gruppen. Det bör ankomma på den av statsrådet Wickman tillsatta delega­ tionen för frågor rörande de statliga företagen att överväga denna fråga.

Även verksamheten vid kvarvarande verkstäder inom Sydkustens örlogs- bas är beroende av övningsverksamheten. Jag finner att överföringen till Karlskronavarvet av eldledningsverkstaden bör fullföljas. I avvaktan på resultaten av utredningens fortsatta arbete är jag inte beredd att nu på­ skynda ytterligare överföring av verkstäder.

De centrala flygverkstäderna i Malmslätt och Västerås bör, som nämnts, föras över till fabriksverket för att liksom verkstaden i Arboga ingå i verket som affärsverksenheter. Något undantag bör inte göras för det centrala materiallaboratoriet.

Liksom utredningen finner jag att försvaret framdeles kommer att be­ höva endast två centrala flygverkstäder. Beläggningsprognoserna pekar på detta och det ter sig också som en naturlig följd av att man efter hand gjort underhållsrutinerna alltmera effektiva. Nedläggning av en verkstad ger möjlighet till ytterligare strukturrationalisering och leder dessutom till en direkt besparing, främst genom minskade lednings- och administrations­ kostnader.

Utredningen stannar för att CVV bör avvecklas. Med hänsyn främst till att CVV är den minsta av de centrala flygverkstäderna och att Västerås från arbetsmarknadssynpunkt torde vara mindre känslig än både Arboga och Malmslätt biträder jag förslaget. Det ankommer på Kungl. Maj :t att ta ställning till i vilken takt olika arbetsuppgifter kan fördelas om. Härvidlag kommer förhållandena på arbetsmarknaden att få betydelse. En riktpunkt bör vara att få verksamheten vid CVV som flygverkstad i huvudsak avveck­ lad under budgetåret 1970/71. Undersökningar pågår inom fabriksverket av möjligheterna att förlägga annan verksamhet till nuvarande CVV.

Även Allmänna Bevaknings AB och AB Ceaverken bör enligt utredningen inlemmas i fabriksverket. Det finns emellertid även andra utvecklingslinjer

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

16

och samordningsalternativ för de båda företagen och dessa bör undersö­ kas närmare. Emellertid anser jag att något förslag till förändring av deras ställning inte nu bör lämnas till riksdagen.

Ett genomförande av de förslag som jag har angett leder till vissa en- gångsutgifter men skapar utan tvivel möjligheter till besparingar på sikt. Det väsentliga är emellertid att man med den nya ordningen kan göra av­ sevärda vinster genom en i viss utsträckning samordnad verkstadsdrift. De åtgärder som jag föreslår bör stimulera till rationaliseringar, affärs­ mässiga bedömningar och god hushållning.

En svårighet vid nedläggning av en central flygverkstad blir att lösa per­ sonalfrågorna på ett smidigt sätt. Både utredningen och fabriksverket har föreslagit åtgärder för att tillgodose de anställdas intressen i största möj­ liga utsträckning. Jag anser det vara av väsentlig betydelse att personalpro­ blemen löses på ett tillfredsställande sätt och att härför erforderliga ad­ ministrativa resurser sätts in.

Tidpunkten för inlemmande av de centrala flygverkstäderna i fabriks­ verket bör vara den 1 juli 1968.

Det förefaller lämpligt att krigsmaktens beställningar av underhållsar­ beten hos fabriksverket regleras genom långsiktiga ramavtal. Det bör an­ komma på Kungl. Maj :t att godkänna sådana avtal.

Om Kungl. Maj :t och riksdagen beslutar i enlighet med mina förslag uppstår vissa merkostnader under fjärde huvudtiteln som beror på att grun­ derna för debitering är andra inom ett affärsdrivande verk än vid förvalt­ ningsenheter. Dessa merkostnader avser främst sociala kostnader, som nu betalas från anslag under annan huvudtitel. Från statens synpunkt är det inte fråga om någon ökad kostnad utan bara om en förskjutning av belast­ ningen mellan två huvudtitlar i riksstaten. Jag återkommer till denna fråga i annat sammanhang.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

a) besluta att de centrala flygverkstäderna i Malmslätt och Västerås skall inlemmas i försvarets fabriksverk den 1 juli 1968,

b) godkänna att den centrala flygverkstaden i Västerås avvecklas,

c) bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna ramavtal för underhållsarbeten vid försvarets fabriksverk.

Krigsmaktens lärlingsutbildning

Krigsmaktens lärlingsutredning,1 som tillsattes 1963 för att utreda krigs­ maktens lärlingsutbildning m. m., har i september 1967 avlämnat betänkan-

1 Riksdagsmannen Gunnar Gustafsson (ordförande), riksdagsmannen Dag R. Edlund, över­ ingenjören C.-G.S. Holmström och ombudsmannen Tore Karlson.

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 är 1968

17

det Yrkesutbildning vid krigsmaktens industrier och verkstäder (Stencil Fö 1967: 8). Utredningen tillkallades sedan 1962 års riksdag (SU 114, rskr 284) begärt översyn av verksamheten vid försvarets lärlingsskolor.

Efter remiss har yttranden avgetts av överbefälhavaren, chefen för ar­ mén, chefen för marinen, chefen för flygvapnet, försvarets civilförvalt­ ning, arméförvaltningen, marinförvaltningen, flygförvaltningen, försvar rets fabriksverk, luftfartsverket, statskontoret, skolöverstyrelsen, försvars­ verkens arbetsstudiekommitté, Karlskronavarvet AB, AB Teleunderhåll, Svenska arbetsgivareföreningen, LO, SACO, SR, TCO, Sveriges social­ demokratiska ungdomsförbund samt Svenska privat- och affärsflygför- eningen.

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

Nuvarande organisation

Inom krigsmakten anordnas yrkesskoleutbildning vid Södermanlands regemente i Strängnäs, Stockholms örlogsvarv (Ostkustens örlogsbas), flygförvaltningens verkstadsskola i Västerås samt vid yrkesskolor vid de centrala flygverkstäderna i Västerås (CVV) och Malmslätt (CVM). Vid försvarets fabriksverk anordnas yrkesskoleutbildning vid Zakrisdalsverken 1 Karlstad, Vanäsverken i Karlsborg, Carl Gustafs stads gevärsfaktori i Eskilstuna, torpedverkstaden i Motala och centrala verkstaden i Arboga (CVA). Dessutom bedrivs vid tvätteriet i Karlstad viss särskild utbildning. Denna behandlas inte i detta sammanhang. Vid övriga till försvaret knutna industrier finns yrkesskoleutbildning vid AB Teleunderhåll i Växjö och vid Karlskronavarvet AB i Karlskrona.

Yrkesskoleutbildningen inom krigsmakten och de nämnda industrierna avser uteslutande de tekniska yrkesområdena.

Vissa av krigsmaktens yrkesskolor är att betrakta närmast som centrala yrkesskolor. Detta gäller främst flygförvaltningens verkstadsskola i Väs­ terås men även yrkesskolorna vid CVV och CVM. Huvudman för denna utbildning är flygförvaltningen. Krigsmaktens övriga två yrkesskolor är inbyggda verkstadsskolor.

Yrkesutbildningen vid försvarets fabriksverk bedrivs i form av inbyggda yrkesskolor. Utbildningen vid CVA bedrivs dock närmast som en central yrkesskola.

Yrkesutbildningen vid AB Teleunderhåll i Växjö bedrivs i form av en inbyggd verkstadsskola. Utbildningen vid Karlskronavarvet AB i Karlskrona omfattar vid företaget endast utbildning i praktiskt yrkesarbete. Den teore­ tiska utbildningen bedrivs i form av deltidskurser vid Karlskrona stads yrkesskolor. Huvudman för utbildningen är företaget. 2 — Bilaga till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 109

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

Lärlingsutredningens förslag

Utredningen anser att yrkesskoleutbildningen vid krigsmakten och till denna anknutna industrier bör byggas upp på samma sätt som inom det allmänna yrkesutbildningsväsendet och inordnas i dess organisation.

Av de tolv yrkesskolor som f. n. finns vid krigsmakten och till denna knutna industrier är sju anordnade som inbyggda skolor och är därmed redan inordnade i det allmänna skolväsendet. Utredningen föreslår inga förändringar i organisatorisk tillhörighet för de inbyggda skolorna. Dessa skolors framtid bör som hittills bedömas av skolmyndigheterna efter sam­ ma grunder som gäller för andra inbyggda skolor.

Yrkesskolorna vid de centrala flygverkstäderna bör enligt lärlingsutred- ningen inordnas i det allmänna skolväsendet.

CVA är fr. o. m. den 1 juli 1967 överförd till försvarets fabriksverk. Det finns därför enligt utredningen inte längre anledning att vid denna verkstad bedriva yrkesskoleutbildning för andra behov än företagets egen rekryte­ ring. Avtal om anpassningen bör träffas mellan skolmyndigheterna och fabriksverket.

Yrkesskoleutbildningen vid CVV och CVM bör enligt utredningen bibe­ hållas men anordnas som centrala verkstadsskolor ungefär som nu eller som industriskolor med uppgift att tillgodose flygvapnets behov av i första hand telemontörer. överenskommelser om överförande av skolorna i Västerås och Malmslätt till det allmänna skolväsendet bör träffas mellan skolmyndig­ heterna och flygförvaltningen.

Vad beträffar utbildningen vid Karlskronavarvet AB anser utredningen att kommunen bör vara huvudman och att utbildningen bör ske vid före­ taget eller helt vid Karlskrona stads yrkesskolor. Vilken form som skall väljas bör bestämmas av skolmyndigheterna i samråd med företaget.

Den lärlingsutbildning som bedrivs i samarbete mellan Stockholms stads yrkesskolor och Ostkustens örlogsbas kommer att upphöra i och med att basen flyttar ut till nya anläggningar på Muskö. Lärlingsutredningen för­ ordar att yrkesskoleutbildning med syfte att tillgodose örlogsbasens behov av yrkesarbetare anordnas vid befintliga yrkesskolor i närliggande kom­ muner och att utbildning i praktiskt yrkesarbete förläggs till örlogsbasen.

Lärlingsutredningen har funnit anledning att särskilt behandla frågan om utbildning av flygmekaniker. Sådan utbildning bedrivs f. n. dels vid flygvapnet, dels inom det allmänna skolväsendet.

Utredningen föreslår att yrkesutbildning för elever vid flygmekaniker- skola kombineras med värnpliktsutbildning. Utbildningen anordnas enligt förslaget i form av en tvåårig flygmekanikerskola till vilken rekryteras elever som genomgått årskurs 1 för fordonsmekaniker. Utbildningen under årskurs 1 av flygmekanikerskola anordnas vid en central verkstadsskola. Eleverna genomgår under detta år grundläggande praktisk och teoretisk yrkesutbildning. Utbildningen under årskurs 2 föreslås ske i samband med värnpliktstjänstgöring (grundutbildning) vid flygvapnet och even-

19

tuellt vid arméns och marinens helikopterförband. Förslaget innebär alt

den militära grundutbildningen påbörjas omedelbart efter årskurs 1 av

flygmekanikerutbildningen. Inskrivning av berörda värnpliktiga måste där­

för ske i särskild ordning. Antagning till utbildningen föreslås ske genom

en särskild nämnd.

Utredningen, som anser alt det finns behov av en för hela landet gemen­

sam flygmekanikerutbildning för den civila luftfartens och krigsmaktens

behov, föreslår att denna sker vid en skola av rikskaraktär. Den föreslås

förlagd till flygförvaltningens verkstadsskola i Västerås och få en omfatt­

ning av 80 elever i varje årskurs. Utbildningen föreslås påbörjad höstter­

minen 1968. Utredningen föreslår att verkstadsskolan i Västerås i sin hel­

het överlämnas till Västerås stad utan vederlag.

Vad beträffar de skolor som förs över till det allmänna skolväsendet utgår

utredningen ifrån att finansieringen kommer att ske efter samma grunder

som vid andra skolor av samma slag inom det allmänna skolväsendet.

I samband med att viss utbildning förs över till det allmänna skolväsen­

det kan det bli aktuellt att överlämna vissa lokaler m. in. Ett dylikt över­

lämnande bör enligt utredningen ske utan kostnad för det allmänna skol­

väsendet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 10!) år 1008

Yttranden

Utredningens förslag och ställningstaganden har i huvudsak inte mött

erinringar hos remissinstanserna.

Sålunda tillstyrks eller lämnas utan erinran utredningens förslag att

yrkesskoleutbildningen inom krigsmakten och till denna knutna industrier

till alla delar bör anordnas på samma sätt som inom det allmänna skol­

väsendet och inordnas i dess organisation.

Även förslaget att kombinera värnpliktstjänstgöring och yrkesutbildning

tillstyrks eller lämnas utan erinran av remissinstanserna. Ett antal remiss­

instanser hävdar att denna möjlighet bör prövas även för andra kategorier.

Utredningens förslag rörande flygmekanikerutbildningen tillstyrks eller

lämnas utan erinran av remissinstanserna med undantag av skolöversty­

relsen.

Skolöverstyrelsen föreslår följande ordning beträffande utbildningsgång­

en för flygmekaniker. Rekrytering sker från fordonsmekanikerutbildningens

första årskurs varefter följer 42 veckors central kurs som ger kompetens

som flyghjälpmekaniker. Därefter följer praktik under två år vilken kan

utbytas mot värnpliktstjänstgöring (grundutbildning) som flygmekaniker.

Utbildningen avslutas med en sex veckors centralt anordnad kompetens­

grundande flygmekanikerkurs. Skolöverstyrelsen tar inte ställning till om

utbildningen skall anordnas helt i skola eller som s. k. inbyggd skola. Beslut

om lokalisering, dimensionering och lämplig form för utbildningen bör ske

enligt samma grunder som för yrkesutbildningen i övrigt. Intagning till ut­

20

bildningen bör enligt skolöverstyrelsen ske enligt samma normer som för yrkesutbildning i övrigt.

Departementschefen

Krigsmaktens lärlingsutredning har vid sin översyn av lärlingsutbild­ ningen vid krigsmakten och till denna knutna industrier gett uttryck för den principiella uppfattningen att yrkesskoleutbildningen till alla delar bör anordnas på samma sätt som inom det allmänna skolväsendet och in­ ordnas i dess organisation. För egen del kan jag ansluta mig till denna uppfattning.

Lärlingsutbildningen vid de inbyggda skolorna är redan anordnad i en­ lighet med den inledningsvis angivna organisationsprincipen. Dessa skolors framtid kommer att bedömas av skolmyndigheterna efter samma grunder som gäller för andra inbyggda skolor.

I fråga om utbildningen vid Karlskronavarvet AB ankommer det på skolmyndigheten och företaget att besluta.

Organisationen av lärlingsutbildningen vid Stockholms örlogsvarv (Ost­ kustens örlogsbas) samt vid flygförvaltningens verkstadsskola i Västerås och vid yrkesskolorna vid de centrala flygverkstäderna bör bedömas bl. a. med beaktande av vad jag förordat i det föregående om samordning av verk- stadsdriften m. m. Jag förutsätter i detta sammanhang att riksdagen bi­ faller vad sålunda förordas.

I fråga om lärlingsutbildningen vid Ostkustens örlogsbas ankommer det på skolmyndigheterna och marinförvaltningen att närmare utforma yrkes­ utbildningen vid basen.

Yrkesskoleutbildningen vid CVA bör enligt min mening i första hand avse telemontörer för flygvapnets behov. Det ankommer på skolmyndig­ heten och försvarets fabriksverk — efter samråd med flygförvaltningen — att närmare anpassa och utforma yrkesutbildningen vid verkstaden.

CVM och CVV föreslås i annat sammanhang bli överförda till försvarets fabriksverk. Härvid har också föreslagits att CVV skall avvecklas framdeles. Jag delar utredningens uppfattning att vid verkstäderna bör anordnas ut­ bildning av i första hand telemontörer för flygvapnets behov. Det ankom­ mer på vederbörande skolmyndighet och fabriksverket — efter samråd med flygförvaltningen -— att närmare anpassa och utforma yrkesutbildningen vid verkstäderna.

Enligt min mening kan det inte uteslutas att en sammanslagning av här nämnd utbildning i Malmslätt och Arboga kan vara ändamålsenlig. Det an­ kommer på skolmyndigheterna och fabriksverket att överväga en sådan sammanslagning.

Utredningen har föreslagit att utbildningen av flygmekaniker i vissa fall skall anordnas som en kombination av yrkesutbildning och värnplikts­ tjänstgöring (grundutbildning). Jag anser för egen del att detta är en ända­

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

21

målsenlig ordning för att tillgodose en del av krigsmaktens behov av såväl värnpliktiga som fast anställda mekaniker. Jag iir inte f. n. beredd att, som några remissinstanser föreslagit, förorda eu vidgning av denna form av ut­ bildning till att avse även andra yrkeskategorier.

Utbildningen av flygmekaniker bör enligt min mening i huvudsak an­ ordnas på det sätt skolöverstyrelsen föreslagit i sitt remissutlåtande. Den bör således bygga på årskurs 1 av civil fordonsmekanikerutbildning. Där­ efter bör följa ett års utbildning vid verkstadsskola. Detta utbildningsår bör ge kompetens som flyghjälpmekaniker. I omedelbar anslutning härtill bör följa värnpliktstjänstgöring (grundutbildning) — inom ramen för nu gällande värnpliktsförfattningar —• som flygmekaniker vid flygvapnet eller vid arméns eller marinens helikopterförband. Utbildningen avslutas med en sex veckor lång kompetensgrundande flygmekanikerkurs. Den som inte fullgjort värnpliktstjänstgöring (grundutbildning) som flygmekaniker skall före genomgång av den avslutande kompetensgrundande kursen ha full­ gjort två års praktik som civil flyghjälpmekaniker. Förslaget förutsätter en tidigarelagd inskrivning av ifrågavarande värnpliktiga. Centrala värn- pliktsbyrån (värnpliktsverket) äger meddela erforderliga föreskrifter härom.

Utbildningen bör såsom föreslagits dimensioneras så att ca 80 elever per år kan avsluta sådan utbildning. Den bör i enlighet med utredningsförsla­ get anordnas vid nuvarande flygförvaltningens verkstadsskola i Västerås. Vid genomförande av den föreslagna utbildningen bör verkstadsskolan i Västerås utgå ur flygförvaltningens organisation och i sin helhet överlåtas till den lokala skolmyndigheten. Jag avser att återkomma senare med för­ slag härom. Jag förutsätter härvid att f. n. vid skolan anställd personal be­ reds fortsatt sysselsättning genom skolmyndighetens försorg.

Kostnaderna för de inbyggda skolorna betalas redan nu till stor del av skolmyndigheterna medan återstoden — bl. a. vissa kostnader för den praktiska tjänstgöringen — betalas av arbetsgivaren. Förslaget innebär ingen förändring av denna kostnadsfördelning.

Kostnaderna för de till flygverkstäderna anknutna skolorna betalas f. n. av driftmedel, dvs. ytterst av flygvapnets anslag till drift och underhåll av flygmateriel in. m. Efter en inordning av ifrågavarande utbildning i det allmänna skolväsendet — vilket bör ske tidigast den 1 juli 1969 — kan det bli aktuellt att föra över vissa kostnader till det allmänna skolväsendet.

Kostnaderna för flygförvaltningens verkstadsskola i Västerås, vilka också betalas av driftmedel, uppgår f. n. till ca 1,2 milj. kr. årligen. Vid en över­ föring av skolan till det allmänna skolväsendet bör ramen för det militära försvaret minskas med motsvarande belopp. Jag återkommer till denna fråga i annat sammanhang.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t

Kungl. Maj.ls proposition nr 109 år 1968

22

a) bereder riksdagen tillfälle att yttra sig med anledning av vad som anförts om principerna för organisationen av yrkesutbildningen vid krigsmakten och försvarets fabriks­ verk,

b) föreslår riksdagen att godkänna att nuvarande flyg­ förvaltningens verkstadsskola i Västerås får utgå ur flyg­ förvaltningens organisation.

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

Kreditgaranti till Karlskronavarvet AB

Karlskronavarvet AB bildades år 1961 och ersatte därvid dåvarande marinverkstäderna i Karlskrona. Aktiekapitalet uppgår till 32 milj. kr. Medeltalet anställda under budgetåret 1966/67 var totalt 1 713, varav 1 260 arbetare och 453 tjänstemän.

Enligt bolagsordningen har bolaget till ändamål att driva varvs- och verkstadsrörelse jämte annan därmed förenlig verksamhet av teknisk, in­ dustriell eller kommersiell art. Bolagets verksamhet domineras nu liksom vid bolagsbildningen av arbeten åt marinen, främst underhåll och ombygg­ nad av marinens fartyg. Omfattningen av denna verksamhet regleras av ett ramavtal mellan marinförvaltningen och bolaget. Vidare förekommer nybyggnadsarbeten för marinen och andra beställare. Sålunda har bolaget levererat bl. a. minsvepare, motortorpedbåtar, ubåtar och ett tankmotor- fartyg.

Bolagets övriga verksamhetsgrenar omfattar f. n. civil reparentverksam- het, plåt-, svets- och maskinarbeten samt tillverkning av produkter i stål till civila fartyg såsom roder och däckshus in. m. och av produkter i alu­ minium och armerad plast.

Under år 1967 har bolaget träffat avtal med Kockums Mekaniska Verk­ stads AB om ett långsiktigt samarbete mellan bolagen. Karlskronavarvets verksamhet inom området för mekanisk verkstadsindustri beräknas kom­ ma att öka efter tillkomsten av detta avtal.

Karlskronavarvets framställning

I skrivelse den 20 december 1967 har Karlskronavarvet AB hemställt om lån på sammanlagt 70 milj. kr. för investeringar och produktutveckling in. m. 1

1. Bolagets utveckling m. m.

Bolaget tillfördes vid bildandet ett aktiekapital på 23 milj. kr. Aktiekapitalet utökades i juni 1962 med 9 milj. kr. genom att bolaget i

23

utbyte mot aktier på detta belopp övertog marinverkstädernas anläggning­

ar och de tillgångar och skulder som hörde till rörelsen. Denna apportegen­

dom värderades emellertid till 15 milj. kr. Överskjutande belopp på 6

milj. kr. ansågs som överkurs på aktierna och tillfördes reservfonden.

I samband med bolagsbildningen beviljades bolaget en rörlig kredit i

riksgäldskontoret på 8 milj. kr. Sedan år 1966 har bolaget därjämte en

checkräkningskredit på 10 milj. kr. hos Sveriges Kreditbank.

Under räkenskapsåren 1961/62—1966/67 uppgick investeringar­

na till sammanlagt 32,2 milj. kr. Härav belöper 22,8 milj. kr. på byggna­

der, 8,1 milj. kr. på maskiner och annan teknisk utrustning samt 1,3 milj.

kr. på markförvärv. Finansieringen av investeringarna har skett med det

förut nämnda kapitaltillskottet på 23 milj. kr. samt med avskrivningsmedel

som verksamheten lämnat. I detta sammanhang kan nämnas att avskriv-

ningsmedlen uppgår till sammanlagt 10,7 milj. kr. under den angivna pe­

rioden.

Den administrativa organisationen, som övertogs vid

bolagets bildande, har upprustats och i övrigt anpassats till vad som krävs

för en verksamhet med företagsmässig målsättning. Ekonomi- och plane-

ringsavdelningarna har sålunda omorganiserats, varjämte särskilda orga­

nisatoriska enheter tillskapats för försäljnings-, personal- och produktions­

tekniska funktioner m. in. Företagets personalresurser för produktutveck­

ling och marknadsföring är dock inte tillräckliga.

Medeltalet i verksamheten anställda under bolagets första och dess se­

naste verksamhetsår framgår av följande tabell.

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

Budgetår

Totalt

Arbetare

Arbetsledare

Övriga

tjänstemän

1961/62.........................

1 862

1 508

107

247

1966/67.........................

1 713

1 260

100

353

Det totala antalet anställda har, som tabellen visar, minskat med ca 150

under nämnda tid. Utvecklingen beträffande arbetare och andra tjänste­

män än arbetsledare har dock inte varit densamma. Antalet arbetare har

sålunda minskat med ca 250, medan antalet tjänstemän ökat med ca 100.

Minskningen av antalet arbetare beror huvudsakligen på naturlig avgång

och är resultatet av en strävan att anpassa arbetarantalet till produktio­

nens behov, ökningen av tjänstemannakadern sammanhänger med upp­

rustningen av den administrativa organisationen. Huvudparten av ökning­

en faller på försäljnings- och produktionstekniska funktionerna.

Verksamhetens omfattning och inriktning under de

fem senaste verksamhetsåren belyses av följande tabell över den fakture­

rade omsättningen (milj. kr.).

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

Budgetår

Summa

1962/63 1963/64

1964/65

1965/66 1966/67

Arbeten åt marinen..........................

37,0 48,2

26,4 29,1

45,8

186,5

Övriga statliga samt civila beställ-

ningar...........................................

10,3 13,2

17,6

82,7

Försäljning av material, elkraft

m. m......................................

2,3

1 Q

4,0

4,3 15,7

Summa

49,6 63,3

49,3 55,0

67,7 284,9

Som tabellen utvisar bär arbeten åt marinen svarat för huvudparten, närmare bestämt ca 65 %, av bolagets omsättning under ifrågavarande fem verksamhetsår. Vad angår faktureringen på marinen under det se­ naste året, 45,8 milj. kr., är denna osedvanligt hög jämfört med de två närmast föregående åren. Förhållandet sammanhänger med att vissa större ombyggnadsarbeten avslutades och fakturerades under budgetåret 1966/67.

Gruppen »Övriga statliga samt civila beställningar» i tabellen avser i huvudsak arbeten för olika statliga myndigheters räkning. Av det totala beloppet på 17,6 milj. kr. för nämnda grupp budgetåret 1966/67 avser så­ lunda ca 12 milj. kr. statliga beställningar utöver arbeten för marinens räk­ ning. Härav framgår att under budgetåret 1966/67 statliga beställningar svarade för ca 85 % av omsättningen för bolagets tillverkning.

Under ifrågavarande fem år har två nya tillverkningar upptagits, näm­ ligen av aluminiumprodukter och av produkter i armerad plast. Tillverk­ ningen av aluminiumprodukter har varit betydande under de senaste åren. Sålunda svarade denna tillverkning för 6,2 milj. kr. av den totala omsätt­ ningen för budgetåret 1966/67. Tillverkningen av produkter i armerad plast, som tog sin början för endast tre år sedan, är ännu under utveck­ ling och med anledning härav har hittills endast en relativt blygsam om­ sättning uppnåtts.

2. Ekonomiska förhållanden

Av följande tabell framgår resultatet av bolagets verksamhet under bud­ getåren 1961/62—1966/67 (milj. kr.).

Budgetår

Summa

1961/62 1962/63

1963/64

1964/65 1965/66 1966/67

Omsättning........................ 39,1

49,6 63,3

49,3 55,0 67,7

324,0

Redovisade årsresultat... 0 0

0 0

0 0

0

Resultat före avskrivningar

+ 3,1

+ 4,2 — 1,8

— 3,5 + 2,3 + 7,7

+ 12,0

Bokförda avskrivningar:

på maskiner och inven-

tarier...........................

1,0

1,0 1,4 1,7

1,7

1,8

8,6

på anläggningar............

0,2 0,2 0,3

0,4 0,5 0,5

2,1

Resultat efter bokförda av-

skrivningar

.....................

+ 1,9

+ 3,0

— 3,5

— 5,6 + 0,1 + 5,4

+ 1,3

25

Det sammanlagda nettoresultatet under perioden på 1,3 milj. kr. efter bokförda avskrivningar bär inte ansetts medge någon utdelning på aktie­ kapitalet. Resultatet bör enligt bolagets mening bedömas mot bakgrunden av att bolaget år 1961 övertog en otidsenlig, i vissa hänseenden ålderdom­ lig anläggning, som medfört avsevärda årliga merkostnader för driften. Härtill kommer den belastning som legat däri att varvets organisation vid bolagets start inte var uppbyggd och anpassad för en företagsmässig drift. Därjämte framhåller bolaget att sysselsättningsgraden varit mycket ogynn­ sam särskilt under åren 1963/64 och 1964/65.

De faktiska överskott, som uppstått efter avskrivningar under perioden, har tillförts lagerreserven. De år underskott uppstått har detta täckts ge­ nom att lagerreserven anlitats. Lagerreserven har emellertid ökat under perioden med 9,5 milj. kr. medan det sammanlagda nettoresultatet under samma tid uppgår till 1,3 milj. kr. Det belopp på 8,2 milj. kr., som lager­ reserven ökat med utöver den sammanlagda vinsten på 1,3 milj. kr., består av extra ordinära inkomster. Dessa utgörs av en engångsersättning på 5 milj. kr., som beviljats av riksdagen år 1962, en upplösning av en inte längre nödvändig reserv på 2,4 milj. kr. och bokvinster på försålda maski­ ner m. m. på 800 000 kr.

Utvecklingen av bolagets ekonomiska ställning från tiden för bolagets start framgår av följande uppställning. Denna innehåller balans-

Kungi. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

Kontanta tillgångar.................. Kortfristiga placeringar........... Fordringar hos kunder m. fl... Materiallager och pågående ar­

beten ............................... Anläggningar samt maskiner

och inventarier..............

Förskott från beställare. . Leverantörs- och andra drifts­

skulder............................ Fastighetslån..................... Skuld till PR I-stiftelse...

Nybyggnadsfond.............. Eget kapital varav aktiekapital

32 milj. kr.......................

Lagerreserv, dvs. verkliga

lagervärden utöver bokförda sådana.............................

Balans

vid bolagets

start 1961

30.6.1967

Förändring

34,6

39,5

+ 4,9

10,0

+ 10,0

4,1

9,2

+ 5,1

26,6

31,3

+ 4,7

14,4

35,2

+ 20,8

79,7

125,2

+ 45,5

31,1

62,0

+ 30,9

8,6

19,7

+ 11,1

0,1

+ 0,1

3,4

+ 3,4

39,7

85,2

+ 45,5

2,0

2,0

38,0

38,0

79,7

125,2

+ 45,5

6,7

16,2

+ 9,5

26

räkningarna i sammandrag vid bolagets start och vid senaste räkenskaps­ årets utgång den 30 juni 1967.

Bolagets startbalans år 1961 innefattar på tillgångssidan det kontantbe­ lopp på 23 milj. kr., som vid bolagets tillkomst tillfördes bolaget i utbyte mot aktier, och den egendom med ett värde av 56,7 milj. kr., som bolaget övertog från marinverkstäderna. På skuldsidan har tagits upp värdet av aktierna på sammanlagt 38 milj. kr., dvs. aktiernas nominella värde på 32 milj. kr. jämte reservfond på 6 milj. kr., och nybyggnadsfond på 2 milj. kr. samt skulder på 39,7 milj. kr., som bolaget övertog från marin­ verkstäderna.

Som uppställningen visar har bolagets skulder från starten fram till den 30 juni 1967 ökat med 45,5 milj. kr. Härav utgör huvudparten eller 30,9 milj. kr. ökning av erhållna förskott, medan 11,1 milj. kr. avser ökning av leverantörs- och andra driftsskulder och 3,4 milj. kr. skuld till PRI-stiftelsen.

Mot nämnda ökning av skulderna på 45,5 milj. kr. svarar på tillgångs­ sidan ökning av kontanta tillgångar och kortfristiga placeringar med 14,9 milj. kr., fordringar hos kunder m. fl. med 5,1 milj. kr., lagertillgångar med 4,7 milj. kr. samt anläggningar och maskiner med 20,8 milj. kr. Sistnämnda belopp ökat med under dessa år bokförda avskrivningar på 10,7 milj. kr. motsvarar de tidigare nämnda investeringarna.

Beträffande bolagets kassamässiga ställning visar tabellen att de kontan­ ta tillgångarna den 30 juni 1967 uppgick till 39,5 milj. kr., vilket innebär en ökning på 4,9 milj. kr. jämfört med startbalansen. Härtill bör läggas hos bank mot revers kortfristigt placerade medel på 10 milj. kr. Den kassa­ mässiga ställningen den 30 juni 1967 blir härefter 49,5 milj. kr. Vid en bedömning av vad detta belopp betyder ur likviditetssynpunkt måste hän­ syn tas till förskott från beställare och till hur dessa vid denna tidpunkt disponerats för de beställningar de avser. Förskotten den 30 juni 1967 upp­ gick till 62 milj. kr. och härav hade då ca 22 milj. kr. nedlagts i tillverk­ ningen för att utföra orderna. Återstoden av förskotten eller ca 40 milj. kr. ingick alltså i de kontanta tillgångarna den 30 juni 1967. Dessa medel måste alltså hållas disponibla för att fullfölja beställningarna. Sedan detta belopp frånräknats återstår av de kontanta tillgångarna, kortfristiga pla­ ceringar medräknade, ca 9,5 milj. kr. Detta belopp bör tas till utgångs­ punkt vid bedömning av bolagets likviditet den 30 juni 1967.

Angående likviditeten kan framhållas att bolaget hittills inte behövt rep- liera på leverantörskrediter, utan kunnat tillämpa de kortare betalnings­ tider, som inneburit att kassarabatter erhållits. Bolagets likviditet är så­ ledes f. n. god. För att fullständigt belysa det aktuella likviditetsläget kan nämnas, att bolaget hittills inte behövt utnyttja sin rörliga kredit på 8 milj. kr. i riksgäldskontoret och inte heller checkräkningskrediten på 10 milj. kr. hos Sveriges Kreditbank.

Vad beträffar likviditetens utveckling på längre sikt blir denna, fram-

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

27

Iiåller bolaget, givetvis beroende av —- förutom nettoresultaten av rörel­

sen — de medel som erfordras för investeringar och produktutveckling

samt storleken av det kapital bolaget kommer att förfoga över genom lån

eller annan form för kapitaltillskott.

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 ur 1908

3. Produktionsprogram

Karlskronavarvet har f. n. följande produktionsprogram.

Den dominerande arbetsbeläggningen utgörs nu liksom vid bolagsbild-

ningen av arbeten åt marinen. De senaste sex åren har visat, att

företagets kunskaper och erfarenheter om marinens materiel är dess störs­

ta tillgång och så förblivit hittills. Detta förhållande och ramavtalet om

underhålls- och ombyggnadsarbeten åt marinen har varit grunden för bo­

lagets hittillsvarande verksamhet och betraktas som en nödvändig grund

för verksamheten även för en avsevärd tid framåt. Arbeten åt marinen an­

ses därjämte i ekonomiskt hänseende vara ett villkor för att den succes­

siva utvecklingen mot nya produktområden skall bli möjlig att genomföra.

Bolagets övriga verksamhetsgrenar omfattar f. n. civil reparentverksam-

het, tillverkning av produkter i stål, aluminium och armerad plast samt av

mekaniska arbeten.

Den civila reparent verksam heten har varit liten. Om­

sättningen, som för budgetåret 1966/67 var 200 000 kr., har under de se­

naste fyra åren i medeltal varit 900 000 kr. Några möjligheter att utvidga

denna verksamhetsgren till en betydande verksamhet anses inte föreligga

på grund av att sjöfarten på Karlskrona är liten. Under gynnsamma för­

hållanden torde dock verksamhetsgrenen kunna drivas upp till en något

större volym än hittills.

Tillverkningen av produkter i stål och av mekaniska ar­

beten avser nästan genomgående beställningstillverkning, i vissa fall

legotillverkning. Beställningarna avser större detaljer till civila fartyg så­

som roder, däckshus nr. nr. samt därjämte ett varierande antal produkter

som ligger inom området för mekanisk verkstadsindustri, dvs. plåt-, svets-

och maskinarbeten. Omsättningen för den nu nämnda produktgruppen

uppgick budgetåret 1966/67 till 9 nrilj. kr. Möjligheterna att i betydande

grad öka denna verksamhetsgrens volym betecknas som goda, speciellt

med hänsyn till det sanrarbetsavtal, som under hösten 1967 träffats med

Kockums Mekaniska Verkstads AB.

Tillverkningen av aluminiumprodukter har hittills nästan

enbart avsett beställningar från statliga myndigheter. Omsättningen un­

der budgetåret 1966/67 uppgick till ca 6 milj. kr. Framtidsutsikterna för

denna tillverkning anses svårbedömda. Då aluminium allmänt anses vara

ett material, vars användningsområde kommer att väsentligt utvidgas i

framtiden, bedömer bolaget det dock rimligt att denna verksamhetsgren

skall på längre sikt kunna ökas i betydande grad.

Tillverkningen av produkter i armerad plast omfattar f. n.

fritidssegelbåtar. Denna tillverkning startades för ca tre år sedan. Omsätt­

ningen är därför ännu blygsam. Den uppgick året 1966/67 till 900 000 kr.

Möjligheter att öka omsättningen av denna produkt torde finnas. Tillverk­

ning av produkter i armerad plast har enligt bolagets uppfattning betydande

utvecklingsmöjligheter. Bolaget har för avsikt att sätta igång tillverkning av

28

andra och större båttyper såsom fisketrålare och mindre specialfartyg för

såväl marina som civila ändamål.

Även om bolaget till väsentlig del måste bygga sin verksamhet på beställ­

ningar från marinen måste det enligt bolaget även söka andra verksam­

hetsområden. En betydande svårighet för en lönsam verksamhet har bl. a.

legat däri, att beställningarna från marinen växlat i omfattning. En ned­

gång kan förväntas på lång sikt. Dessa förhållanden har gjort det nödvän­

digt för bolaget att söka nya tillverkningsobjekt, vilket även förutsattes vid

bolagets bildande. Bolaget har gjort flera försök, av vilka två hittills lett

till sådana tekniska och ekonomiska resultat, att dessa tillverkningar även

i fortsättningen kan antas komma att ingå i bolagets produktionsprogram.

De kan dock inte förutses bli av sådan omfattning att de, jämte den egent­

liga varvsrörelsen samt lego- och beställningstillverkning av mekaniska

produkter, kan säkerställa ett fullständigt utnyttjande av tillverkningska­

paciteten. Andra produktionslinjer måste därför också upptas. Detta var

en grundtanke vid bolagets bildande och gäller alltjämt.

Detta förhållande innebär enligt bolagets uppfattning, att bolaget under

många år framåt måste bedriva ett omfattande arbete för produktutveck­

ling. Svårigheterna i detta arbete ligger huvudsakligen i att finna produk­

ter, för vilka tillverkningen blir såväl tekniskt som ekonomiskt godtagbar.

Arbetet härmed blir vidare mycket omfattande, då det avser inte bara pro­

duktionstekniska frågor utan i lika hög grad frågor som hänger samman

med marknadsföring.

Verksamheten måste emellertid enligt bolagets uppfattning redan nu

kunna anpassas till vissa förändrade förhållanden. Som exempel nämnes

härvid bl. a. det nyligen träffade samarbetsavtalet med Kockums Mekanis­

ka Verkstads AB. Bolaget anger följande produktionsprogram, som ak­

tuellt under en någorlunda överblickbar framtid om 5—10 år.

a) Underhålls- och ombyggnadsverksamhet för marinen och staten i öv­

rigt samt civil reparentverksamhet.

b) Nybyggnad av fartyg för marinen och av specialfartyg.

c) Produkter i stål (plåt- och svetsarbeten med eller utan maskinell be­

arbetning) och mekaniska arbeten.

d) Produkter i aluminium.

e) Produkter i armerad plast.

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

4. Investeringsbehov

Bolaget framhåller att det såsom framgått av redogörelsen i det före­

gående har visat sig innebära betydande svårigheter att förverkliga det vid

bolagets start uppställda målet om en ekonomiskt bärkraftig verksamhet.

Orsaken till det mot bakgrund av bolagets betydande aktiekapital ogynn­

samma rörelseutfallet anges i huvudsak ha sin grund i att bolagets anlägg-

29

•lingar är otidsenliga och oekonomiska. De årliga merkostnader för drif­

ten, som de otidsenliga anläggningarna förorsakar, anses inte möjliga att

precisera till beloppet, men bolaget framhåller all de uppgår till så höga

belopp, att en ekonomiskt självbärande verksamhet på längre sikt inte är

möjlig om anläggningarna skall bibehållas oförändrade. Ett omfattande

arbete krävs även, såsom bolaget framhållit i del föregående, för att få

tram nya produkter. Arbetet gäller emellertid inte bara att utveckla nya

produkter utan även alt introducera dessa på den allmänna marknaden.

EU villkor för eu väsentlig utökning av bolagets totala arbetsvolym är

sålunda, framhåller bolaget, att produktionsapparaten moderniseras och

att arbetsmetoder in. in. förbättras så, att effektiviteten höjs väsentligt och

därmed konkurrenskraftiga tillverkningskostnader kan uppnås. Enligt bo­

lagets uppfattning kräver en sådan modernisering omfattande investering­

ar såväl i fråga om maskinutrustning och byggnader som produktutveck­

ling och metodförbättring.

Kungl. Maj. ts proposition nr 10!) år 1!)(>S

Företagets bästa verkstadsanläggning är de plåt- och svetsverkstäder,

som togs i bruk år 1963. Den maskinella utrustningen för plåt- och svets­

arbeten har undan för undan kompletterats och är förhållandevis modern.

Lyftutrustningen är mot bakgrund av de behov som kunde bedömas vid

bolagsstarten relativt god. Personalens utbildning och erfarenhet är även

en värdefull tillgång. Resurserna har medgivit en rationell tillverkning av

sektioner till ubåtar, skrov till torpedbåtar samt andra tunga och kompli­

cerade arbetsobjekt. Det har emellertid visat sig vid undersökningar av

möjligheten att tillverka komponenter till stora fartyg åt Kockums Meka­

niska Verkstads AB, att bl. a. svetshallens lyftkapacitet är otillräcklig. Där­

est sådant komponentbygge även skulle medföra ett stort materialflöde ge­

nom verkstäderna, kan behov uppkomma av att rationalisera hantering och

lagring av material och det kan då bli nödvändigt att anlägga en plåtgård i

närheten av dessa verkstäder.

Huvuddelen av maskinverkstäderna är inrymda i en byggnad från 1870-

talet. Några verkstadsenheter är placerade i andra byggnader på avsevärt

avstånd därifrån. En av dessa ligger i en byggnad, som tillhör Sydkustens

örlogsbas och som denna enligt befintliga planer skall disponera för egen

räkning. Maskinverkstädernas resurser motsvarar inte dem som plåt- och

svetsverkstäderna förfogar över. Delta är oförmånligt när det gäller att

konkurrera om lönsamma arbeten. Maskinverkstäderna, som inom sig rym­

mer enheter för maskinbearbelning, montage samt filar- och rörarbeten,

har även stor betydelse för de marina arbetena. I underhållsverksamheten

utgör filar- och rörarbetena den mest betydande delen.

Stapelbädden ligger under tak i samma byggnadskomplex som huvud­

delen av maskinverkstäderna. Utrymmena är begränsade och lyftkapacite­

ten för liten för att tillåta fullt rationellt sektionsbvggande, om än bolaget

funnit utvägar att bygga sektioner av t. ex. ubåtar i plåt- och svetsverkstä­

derna och därefter transportera dem till stapelbädden för fortsatt byggnad.

Själva bäddens sjö- och landdelar är i gott skick. Belägenheten under tak

svarar mot moderna principer om att utföra svets- och målningsarbeten

in. m. i väderskyddade utrymmen med jämn temperatur. Bädden bör där­

30

för utnyttjas i bolagets produktion, men lyftmöjligheterna behöver för­ stärkas och kringutrymmena utökas.

De byggnader, som innehåller maskinverkstädernas huvuddel och stapel­ bädden, bör på grund av ålder och allmänt tillstånd ersättas med en nyan- läggning, i vilken bör inrymmas — förutom den befintliga stapelbädden — alla till maskinverkstäderna hörande enheter.

Aluminiumverkstaden har tillfälligt inrymts i lokaler som friställdes när plåtslageri- och svetsarbetena överflyttades till den nya verkstadsanlägg- ningen. De för aluminiumarbetena disponerade lokalerna är av flera skäl olämpliga och på sikt måste en ny anläggning tillkomma för denna verk­ samhet. Den nya aluminiumverkstaden behöver inte sammanföras med den nya maskinverkstaden och bör av tekniska skäl inte läggas samman med de befintliga plåt- och svetsverkstäderna.

Tillverkningen av produkter i armerad plast omfattar hittills enbart fritidsbåtar och bedrivs i provisoriska och otillräckliga lokaler, som inte medger att den nuvarande mest sålda båten — Karlskronaviggen — kan tillverkas i den omfattning, som borde vara möjlig att sälja vid en inten­ siv marknadsföring. Produktionen kan inte heller ske helt rationellt. För att kunna bedriva en lönsam båttillverkning är det nödvändigt att sna­ rast skaffa lämpliga verkstadslokaler. Armerad plast anses, som redan nämnts, ha ganska betydande utvecklingsmöjligheter. Bolaget hör därför i anslutning till den föreslagna båtverkstaden successivt kunna bygga nya lokaler för andra plastprodukter.

För att rationalisera materialförvaring och materialhantering bör ett nytt centralförråd tillkomma som ersättning för en äldre förrådsbyggnad och ett antal skjul och bodar.

Bolagets elektroverkstäder är nu belägna i en byggnad i tre plan, varav ett delvis är elektroförråd. Verkstadslokalerna är otidsenliga och har med den stora ökningen av elektrisk materiel i fartygen blivit mycket trånga. Stora delar av svagströmsverksamheten bedrivs i en annan byggnad. En rationell drift av elektroverkstäderna kräver att stark- och svagströmsde- larna inryms i samma byggnad. På sikt bör därför en ny byggnad för elektroverkstäderna jämte elektroförråd tillkomma.

Dockor, kajer och pirar är i gott skick även om vissa stora underhålls­ arbeten bedöms nödvändiga på ett par dockor inom den närmaste framti­ den. Vissa ändringsarbeten på dockorna kan även bli nödvändiga.

Oscarsdockan är bolagets största docka och är den enda i vilken landskapsjagare kan dockas. Den är behövlig för marinens underhållsarbe­ ten åtminstone under 1970-talet. Dockan behöver nu repareras till en kost­ nad av 500 000 kr. Dockans bredd är otillräcklig för statsisbrytaren Tor och för den nya beställda isbrytaren. En eventuell breddning att motsvara vad som krävs för dessa två isbrytare skulle kosta 4 milj. kr., varvid nyss­ nämnda reparation icke behöver utföras. En sådan breddning är enligt bo­ laget inte ekonomiskt försvarbar.

Utanför smådockorna (»femfingerdockorna») ligger det s. k. svajnings- rummet. Inloppet till detta har visat sig vara otillräckligt djupt för att vid alla normalt förekommande vattenstånd kunna passeras av ubåtar typ Sjö­ ormen. Dessa ubåtar måste således f. n. dockas i Oscarsdockan. Det är ofrånkomligt att disponera en femfingerdocka för ubåtar, emedan Oscars­ dockan utnyttjas av större fartyg i så stor utsträckning, att ubåtsdock- ningar inte regelmässigt kan utföras i denna. Inloppet till svajningsrum-

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

31

inet måste sålunda fördjupas. I samband därmed bör även docklröskeln till

en av smådockorna sänkas något.

Det redovisade behovet av modernisering av byggnader och maskiner

samt investering i produktutveckling och metodförbättringar beräknas en­

ligt prisläget hösten 1967 medföra följande kostnader.

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

Medelsbehov

(Milj. kr.)

Produktutveckling, metodförbättring

m. m

.......................................................

15,0

Maskiner och annan teknisk utrustning

Ersättningsanskaffningar.......................

8,0

Nyanskaffningar......................................

10,0

Maskinomflyttningar m. m....................

3,0

21,0

Byggnader

Maskin-, montage-, filar- och rörverk­

städer samt överbyggnad över nuva­

rande stapelbädd.................................

13,3

Elektroverkstäder...................................

3,5

Aluminium verkstad................................

2,5

Plastverkstad...........................................

2,7

Centralförråd med godscentral.............

1,9

23,9

Rivningsarbeten, markarbeten, yttre

industriella rörledningar samt yttre

vatten och avlopp

..................................

3,4

Elkraft- och teleanläggningar

Ändring och komplettering...................

0,9

Dockanläggningar

Oscarsdockan, större reparation..........

0,5

Smådockorna, ändring av entrén till

inre svajningsrummet samt dockport

till docka nr 5......................................

1,1

1,6

Projektering och oförutsett

.....................

4,5

Summa

70,3

Av det beräknade investeringsbehovet på 70,3 milj. kr. avser 15 milj. kr.

produktutveckling och metodförbättring m. m. och ea 55 milj. kr. investe­

ringar i maskiner och byggnader. Detaljerad tidsplan för investeringarnas

genomförande har inte utarbetats, men de väsentligaste delarna beräknas

kunna genomföras under loppet av en femårsperiod. En generalplan för

moderniseringen kommer att upprättas och ligga till grund för arbetena i

stort. Planen avses bli rullande med anpassning till bl. a. ekonomiska möj­

ligheter och produktionsinriktning.

5. Lönsamhet

I fråga om verksamhetens lönsamhet har bolaget uppställt som mål att

de årliga nettoresultaten genomsnittligt skall motsvara full täckning av

32

samtliga kostnader, inklusive erforderliga avskrivningar och räntor på lå­

nat kapital, och därjämte en av företagets ägare som skälig bedömd för­

räntning av aktiekapitalet.

Grundläggande villkor för att uppnå detta mål är enligt bolaget dels att

produktionsapparaten moderniseras till en teknisk nivå, som i stort sett

motsvarar genomsnittet för medeltung svensk verkstadsindustri, dels att

bolaget tillförs de ekonomiska resurser, som erfordras i initialskedet för

ett omfattande produktutvecklingsarbete. Om dessa villkor uppfylls, är en

förbättring och normalisering av rörelseekonomin möjlig genom att sänka

tillverkningskostnaderna och öka verksamhetens volym.

Vad gäller tillverkningskostnaderna bedöms dessa bli lägre om produk­

tionsapparaten moderniseras. Sålunda beräknas snabbare och mer effek­

tiva maskiner och mer rationella arbetsmetoder ge lägre arbetskostnader.

Vidare beräknas kostnaderna för underhåll av byggnader och maskiner bli

lägre.

Vad beträffar rörelsevolymen anses denna i avgörande grad vara bero­

ende av — förutom av resultatet av produktutvecklingsarbetet och bolagets

försäljningsansträngningar — marknads- och konkurrensförhållandena

för de produktområden, inom vilka bolaget kommer att vara verksamt.

Utgångspunkt vid bedömningen av hur stor ökningen av årsomsättning­

en bör vara för att den angivna lönsamheten skall uppnås bör vara det ka­

pital som skall förräntas. Vad som här åsyftas är dels det kapital och den

apportegendom som tillfördes bolaget vid starten, dels den kapitalinsats

på 55 milj. kr., som enligt vad bolaget framhållit i det föregående erfordras

för bolagets fortsatta verksamhet. Vid bedömningen av värdet av vad som

bolaget tillfördes vid starten bör hänsyn tas till att apportegendomen var

omodern och i bristfälligt skick. Bolaget anser det numera konstaterat att

den övertagna anläggningen saknade konkurrenskraft och därmed förränt-

ningsvärde. Av denna anledning bör enligt bolaget apportvärdet på 14,4

milj. kr. för den år 1961 befintliga anläggningen räknas från, varefter

återstår ca 26 milj. kr. av apportegendomen att förränta. Det totala kapital,

som sålunda skall förräntas, uppgår därmed enligt bolagets beräkningar

till ca (55 + 26) 81 milj. kr.

Amorteringstiden för lånet på 55 milj. kr. föreslås bli 20 år med hänsyn

till att de föreslagna investeringarna till övervägande del avser byggnader.

Om räntesatsen för detta lån blir 7 %, innebär detta under de första åren

av lånets löptid, dvs. innan någon större amortering hunnit verkställas,

en räntekostnad av 3,9 milj. kr. per år. Fullständig förräntning av det egna

kapitalet på 26 milj. kr. innebär vid ett avkastningsanspråk på 6 % och en

inkomstskatt av 50 % att de årliga verksamhetsresultaten därjämte bör

täcka ett belopp av ca 12 % av 26 milj. kr., dvs. 3,1 milj. kr. Detta inne­

bär att sammanlagt ca 7 milj. kr. erfordras för att förränta lånat och eget

kapital.

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

Den ökning av årsomsättningen, som minst erfordras för att förränta detta kapital, uppskattas till 30—35 milj. kr., räknat i nuvarande penning­ värde. Rörelsevolymen hör därvid uppgå till ca 100 milj. kr. per år. Detta innebär en ökning med ca 50 % jämfört med det senaste årets omsättning. Bolaget anser att den förbättring av verksamhetsresultaten, som blir möj- lig genom de föreslagna nyinvesteringarna, övriga rationaliseringsåtgärder och väsentligt ökad rörelsevolym, skall bli av den storleken att den uppgår till det nämnda beloppet av 7 milj. kr. Den tid som kommer att förflyta, innan ca 50 % större rörelsevolym än den nuvarande uppnåtts, anger bo­ laget till mellan fem och sju år.

Vad utdelning på aktiekapitalet beträffar förutsätter bolaget, att netto­ vinster skall redovisas och utdelning förekomma först sedan skattemäs- sigt tillåtna ned- och avskrivningsmöjligheter uttömts.

Den totala förräntning av 7 milj. kr. per år av lånat och eget kapital, som alltså erfordras för att uppnå fullständig lönsamhet, kommer givetvis att successivt sjunka i takt med att lånet amorteras. Amorteras lånet på 20 år kommer den årliga räntekostnaden för lånet, vilken det första året är 3,9 milj. kr., att efter fem år ha minskat till ca 3 milj. kr. Efter ytterligare fem års amorteringar har räntekostnaden för lånet minskat till ca 2 milj. kr. per år.

Amorteringarna på lånet kommer vid en amorteringstid av 20 år att uppgå till 2,75 milj. kr. om året. Denna årliga utbetalning skall bestridas genom de avskrivningsmedel, som den löpande verksamheten förutsätts lämna. De nu föreslagna och de under bolagets tid gjorda investeringarna uppgår till sammanlagt ca 86 milj. kr. Härav belöper ca 29 milj. kr. på maskiner och annan teknisk utrustning och ca 57 milj. kr. på byggnader. Erforderlig avskrivning, beräknad efter en avskrivningstid av 10 resp. 33 år, blir ca 4,6 milj. kr. om aret. Detta belopp överstiger den bär förutsatta årliga amorteringen.

De av bolaget föreslagna investeringarna i byggnader och maskiner på 55 milj. kr. föreslås sålunda finansieras av ett lån med en amorteringstid av 20 år. Eftersom bolaget inte förfogar över de säkerheter, som erfordras för ett lån av denna storlek, anhåller bolaget alt beloppet lämnas såsom lån av staten, ökning av aktiekapitalet anses i vart fall f. n. inte motiverad.

Eftersom det beräknas ta minst fem år att genomföra investeringarna, bedömer bolaget att det inte är möjligt att börja amortera lånet förrän in­ vesteringarna slutförts och de nya delarna av produktionsapparaten tagits i di ift. Med anledning härav anses det nödvändigt att lånet blir amorterings- fritt under de fem första åren.

Vad så gäller det föreslagna kapitaltillskottet på 15 milj. kr. för pro­ duktutveckling och metodförbättring är detta enligt bolagets mening av annan karaktär än det föreslagna lånet på 55 milj. kr. för investeringar.

3 — Bilaga till riksdagens protokoll 1968. 1 saml. Nr 109

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

33

34

Det är nämligen enligt bolaget inte realistiskt att räkna med att de kostna­

der, som läggs ned på etablering av nya produkter, kan återvinnas inom

rimlig tid, eftersom bolagets nya produktområden bedöms avse branscher

där det finns sedan länge verksamma företag. Bolaget hemställer med an­

ledning härav att dessa kostnader finansieras medelst ett lån från staten

som är förbundet med villkoret, att staten skall äga rätt till återbetalning

av lånet jämte årlig ränta ur eljest uppkommande utdelningsbar vinst för

bolaget, innan utdelning får ske.

Departementschefen

Den omorganisation av örlogsvarven, som riksdagen beslöt år 1960 (prop.

184, SU 206, rskr 402), innebar bl. a. att marinverkstäderna i Karlskrona

organiserades som ett statligt aktiebolag. Aktiebolagsformen ansågs ge de

bästa förutsättningarna för fortlöpande rationaliseringar och effektiv drift

och därmed för full konkurrensförmåga, vilket jag betecknade som en hu­

vudpunkt när det gällde att trygga företagets framtid. Omorganisationen

av marinverkstäderna kan också betecknas som ett led i strävandena att

trygga sysselsättningen i östra Blekinge, för vilken varvet har stor betydelse.

Mot bakgrunden av de år 1958 beslutade riktlinjerna för försvarets ut­

formning, som bl. a. innebar en minskning av flottans omfattning och där­

med av de marina arbetsuppgifterna för varvet, uttalade jag i nämnda pro­

position att varvet förutom den givna och dominerande marina produktionen

även borde driva industriell verksamhet med inriktning mot allmän me­

kanisk verkstadsproduktion.

Bolaget tillfördes vid bildandet ett kapital som skulle medge att bolaget

bl. a. skulle kunna genomföra en nödvändig modernisering av varvets an­

läggningar. Därmed skapades ökade förutsättningar att genomföra den

angivna marina och allmänt mekaniska verkstadsproduktionen, vilket be­

tecknades som en förutsättning för varvets framtid och därmed för sysselsätt­

ningen inom regionen. Förutom marinverkstädernas anläggningar samt de

tillgångar och skulder som hörde till rörelsen tillfördes bolaget sålunda ett

aktiekapital på 23 milj. kr. Beloppet har utnyttjats för en upprustning av

varvets anläggningar. För investeringar, som under räkenskapsåren 1961/62

—1966/67 uppgått till 32,2 milj. kr., har förutom nämnda belopp på 23 milj.

kr. utnyttjats ca 9 milj. kr. av de avskrivningsmedel som verksamheten

lämnat.

Det har emellertid visat sig innebära betydande svårigheter att förverkliga

det vid bolagets start uppställda målet om en ekonomiskt bärkraftig verk­

samhet. Sålunda uppgår det sammanlagda nettoresultatet under budgetåren

1961/62—1966/67 efter bokförda avskrivningar till 1,3 milj. kr. Resultatet

har inte ansetts medge någon utdelning på aktiekapitalet. Här kan dock

nämnas att resultatet för budgetåret 1966/67 efter bokförda avskrivningar

var 5,4 milj. kr. Resultatet under perioden bör enligt bolagets mening be-

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

Kungl. Maj.ls proposition nr JU!) ur 11)08

35

dömas mot bakgrunden av alt bolaget år 1961 övertog en otidsenlig, i vissa

hänseenden ålderdomlig anläggning, som medfört avsevärda årliga mer­

kostnader för driften. Härtill kommer den belastning som legat i att varvets

organisation vid bolagets start inte var uppbyggd och anpassad för eu

företagsmässig drift. Därjämte framhåller bolaget att sysselsättningsgraden

var mycket ogynnsam särskilt under åren 1963/64 och 1964/65. En betydan­

de svårighet för en lönsam verksamhet har enligt bolaget även legat däri

att beställningarna från marinen, som under långa tider varit varvets

huvudavnämare, växlat i omfattning och samtidigt haft en sjunkande trend.

Mot bakgrunden av dessa förhållanden är enligt bolaget en omfattande

upprustning och modernisering av den nuvarande anläggningen eu nödvän­

dig förutsättning för en på lång sikt lönsam verksamhet. För att konnna till

rätta med de Svårigheter för en lönsam utveckling, som ligger i de minskande

beställningarna från marinen, bedömer bolaget det nödvändigt att under

många år framåt bedriva ett omfattande arbete för produktutveckling.

Bolaget har lagt fram ett investeringsprogram, som innefattar ett investe­

ringsbehov av 70 milj. kr. Härav belöper 55 milj. kr. på maskiner och bygg­

nader och 15 milj. kr. på produktutveckling och metodförbättring m. m.

De överväganden, som låg till grund för beslutet om att ombilda marin­

verkstäderna i Karlskrona till aktiebolag, bör enligt min mening fortfarande

gälla. Sålunda bjuder inte bara militära förhållanden utan även statens

töretagaransvar gentemot de anställda och berörda kommuner att verksam­

heten vid varvet fortsätter.

En förutsättning för fortsatt drift är emellertid att den kan göras lönsam.

Vid sina bedömanden av lönsamheten har bolaget uppställt som mål att de

årliga nettoresultaten genomsnittligt skall motsvara full täckning av samt­

liga kostnader och därjämte ge den ränta på aktiekapitalet som bolagets

ägare finner skälig. Detta krav, som bolaget uppställt på verksamhetens

resultat för att lönsamhet skall anses föreligga, vill jag starkt understryka.

Förutsättningar för att lönsamhet skall uppnås är enligt bolaget dels att

produktionsapparaten moderniseras till en teknisk nivå, som i huvudsak

motsvarar genomsnittet för medeltung svensk verkstadsindustri, dels att

bolaget ges ekonomiska resurser för ett omfattande produktutvecklings­

arbete.

Den ringa lönsamhet som bolaget f. n. har kan till stor del tillskrivas det

iörhållandet att bolaget fortfarande i stora stycken har en omodern och

föga rationell anläggning. Jag kan därför ansluta mig till åsikten att pro­

duktionsapparaten bör moderniseras för att möjligheter till ökad lönsamhet

skall kunna skapas.

Vad gäller kravet på produktutveckling är det med hänsyn till att ma­

rinens andel av bolagets totala produktion på sikt kan väntas minska enligt

min mening angeläget att bolagets produktionsinriktning inom ramen för

en naturlig produktkoncentration blir mer flexibel och att produktions­

:

t6

apparaten i större utsträckning anpassas till civil produktion. Jag anser det

alltså angeläget att bolaget får möjligheter att satsa på produktutveckling.

I likhet med bolaget bedömer jag att produktionens tyngdpunkt även i fort­

sättningen bör ligga på marina produkter.

I strävandena att öka produktionsvolymen och uppnå ökad lönsamhet

tillmäter bolaget det nyligen träffade samarbetsavtalet med Kockums Me­

kaniska Verkstads AB stor betydelse. Företagen har närbesläktade produk­

tionsområden och ett samarbete bör kunna leda till fördelar för båda parter.

Utöver produktsamarbetet bör tillgång till Kockums organisation för mark­

nadsföring vara av betydelse.

Det är inte möjligt att på grundval av det investeringsprogram som före­

slagits av bolaget ta ställning till angelägenheten av de enskilda projekten.

Jag finner det ändamålsenligt och nödvändigt att såsom bolaget föreslagit

en rullande plan upprättas för moderniseringen, avsedd att anpassas till

bl. a. ekonomiska möjligheter och produktionsinriktning. Med all kraft

måste nu åtgärder genomföras som är ägnade att modernisera produktions­

apparaten och förbättra arbetsmetoderna så att verksamheten effektiviseras

och tillverkningskostnaderna därmed blir konkurrenskraftiga. En rikt­

punkt bör därvid, som bolaget framhåller, vara att produktionsapparaten

skall få en teknisk nivå som motsvarar vad som är normalt för konkurrens­

kraftig medeltung svensk verkstadsindustri. Självfallet måste också mark­

nadsföringen intensifieras. Jag förutsätter att bolaget ägnar denna del av

verksamheten särskild uppmärksamhet.

Enligt min mening bör 50 milj. kr. ge möjligheter till betydande investe­

ringar i såväl byggnader och maskiner som produktutveckling och metod­

förbättring. Enligt min mening finns det ingen anledning att f. n. öka

bolagets aktiekapital. I enlighet med önskemålen att de statliga bolagen

såvitt möjligt skall befinna sig i samma konkurrensläge som enskilda före­

tag anser jag det inte heller lämpligt att i detta fall ge bolaget ett lån över

statsbudgeten. Däremot synes det rimligt att bolaget i likhet med andra

varvsföretag erhåller ett stöd i form av kreditgaranti. För egen del föreslår

jag att staten ikläder sig en garanti på 50 milj. kr. för krediter till bolaget.

Härför erfordras riksdagens medgivande. Kungl. Maj :t bör äga utfärda er­

forderliga föreskrifter beträffande kreditgarantin. Fullmäktige i riksgälds-

kontoret bör bemyndigas att teckna garantin.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t före­

slår riksdagen

att bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda

staten garanti intill ett belopp om 50 000 000 kr. för krediter

till Karlskronavarvet Aktiebolag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

Kungl. Maj. ts proposition nr 100 år 1968

37

Anslagsfrågor m. m.

I prop. 1968: 1 (bil. 6) har vissa anslag inom försvarsdepartementets verk­

samhetsområde tagits upp med endast beräknade belopp. I vissa anslags­

frågor har förslag tidigare lagts fram i prop. 1968: 34, 35, 107 och 108. I det

följande anmäls vissa återstående anslag som i prop. 1968: 1 (bil. 6) tagits

upp med beräknade belopp. Av följande sammanställning framgår stor­

leken av preliminärt beräknade anslag och slutligt begärda anslag.

Belopp

Anslag

Prel. beräknat

kr.

Slutligt beräknat

kr.

DRIFTBUDGETEN

Arméstaben:

Avlöningar.........................................................

13 400 000

13 400 000

Omkostnader.....................................................

2 470 000

2 470 000

Armén:

443 000 000

Avlöningar till aktiv personal m. fl...............

450 620 000

Avlöningar m. m. till värnpliktiga.................

118 400 000

118 400 000

Övningar m. in...................................................

77 000 000

77 000 000

Underhåll av tygmateriel m. m...........................

82 600 000

86 000 000

Marinstaben:

11 300 000

Avlöningar.........................................................

11 300 000

Omkostnader.....................................................

2 100 000

2 100 000

Marinen:

176 000 000

Avlöningar till aktiv personal m. fl................

177 500 000

Avlöningar m. m. till värnpliktiga.................

22 400 000

22 400 000

Övningar m. ......................................................

29 300 000

29 300 000

Underhåll av fartyg m. m...................................

79 500 000

79 500 000

Flygstaben:

14 490 000

Avlöningar....................... .................................

14 490 000

Omkostnader.....................................................

1 235 000

1 235 000

Flygvapnet:

205 000 000

Avlöningar till aktiv personal m. fl................

210 000 000

Avlöningar m. m. till värnpliktiga.................

17 800 000

17 800 000

Övningar m. m...................................................

20 000 000

20 000 000

Drift och underhåll av flygmateriel m. m.........

264 000 000

280 000 000

Försvarsstaben:

14 780 000

Avlöningar.........................................................

13 650 000

Omkostnader.....................................................

2 385 000

2 610 000

Militärområdesstaber:

21 175 000

Avlöningar.........................................................

21 175 000

Omkostnader.....................................................

11 800 000

11 800 000

Förband med särskild budget.............................

1 000

1 000

.‘{8

Kungl. Maj.ts proposition nr i09 år 1968

Belopp

Anslag

Prel. beräknat

kr.

Slutligt beräknat

kr.

Försvarets forskningsanstalt:

Forskningsverksamhet.....................................

47 500 000

47 500 000

Försvarets radioanstalt:

Avlöningar.........................................................

20 525 000

20 525 000

Omkostnader.....................................................

5 245 000

5 245 000

Anskaffning och underhåll av materiel.........

7 000 000

7 000 000

Signalskyddsmateriel............................................

1 440 000

2 335 000

Familjebidrag........................................................

67 000 000

67 000 000

Reseersättningar till värnpliktiga m. fl.............

Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen

17 600 000

17 600 000

under militärtjänstgöring m. m......................

16 700 000

17 000 000

Flygtekniska försöksanstalten:

Avlöningar.........................................................

7 400 000

_

Omkostnader.....................................................

2 000 000

Utrustning.........................................................

200 000

Uppdragsverksamhet.......................................

10 300 000

Bidrag till flvgteknisk forskning ......................

1 500 000

Statens civilförsvarsskolor:

Avlöningar.........................................................

5 560 000

5 660 000

Omkostnader.....................................................

3 800 000

3 880 000

Avlöningar till civilförsvarspliktiga m. m.........

7 900 000

7 900 000

Vissa kostnader för civilförsvarsutbildning m.m.

9 500 000

10 161 000

Bidrag till byggande av skyddsrum..................

Bidrag till kommuner för anordnande av brand-

14 000 000

19 000 000

dammar för civilförsvarsändamål..................

5 000 000

4 000 000

Viss sambandsverksamhet..................................

1 835 000

Anskaffning av viss sambandsmateriel.............

1 500 000

Signalskyddsmateriel för civila myndigheter ..

KAPITALBUDGETEN

600 000

Byggnader och utrustning för försvarets fab-

riks verk...............................................................

Uppförande av förrådsbyggnader för civilför-

32 900 000

59 100 000

svaret...................................... ............................

5 000 000

5 000 000

Byggnadsarbeten för gemensamma ändamål..

Vissa kostnader för fortifikationsförvaltningens

1 000

889 000

förvaltningsbyggnad........................................

5 600 000

5 600 000

Byggnadsarbeten för armén................................

1 000

1 000

Byggnadsarbeten för marinen............................

1 000

1 000

Byggnadsarbeten för flygvapnet........................

Nybyggnad av kasernetablissement m. in. för

1 000

1 000

Svea livgarde och Svea ingenjörregemente..

38 000 000

38 000 000

Markförvärv för övningsfält in. m.....................

16 321 000

16 871 000

Vissa kostnader för markförvärv.......................

1 500 000

1 500 000

Befästningsarbeten för gemensamma ändamål

2 103 000

2 103 000

Befästningsarbeten för armén............................

13 020 000

13 020 000

Befästningsarbeten för marinen.........................

19 279 000

18 764 000

Befästningsarbeten för flygvapnet....................

1 000

1 000

Flygfältsarbeten m. m..........................................

Flyttning av Stockholms örlogsbas (Muskövar-

1 000

1 000

vet.................................................................

20 700 000

20 700 000

Markförvärv för befästningar.............................

Byggnadsarbeten för försvarets forskningsan-

1 000

1 000

stalt.....................................................................

2 657 000

2 657 000

Summa driftbudget och kapitalbudget

2 041 918 000

2 081 177 000

Kungl. Maj:In proposition nr 109 år 1968

39

DRIFTBUDGETEN

Fjärde huvudtiteln

B. Armén

B 1. Arméstaben: Avlöningar

1966/67 Utgift

12 138 112

1967/68 Anslag

11 500 000

1968/69 Förslag

13 400 000

Arméstaben är organiserad på tre sektioner, sex truppslagsavdelningar, en

budgetavdelning och en chefsexpedition. Vidare ingår arméöverläkaren ocli

överfältveterinären med resp. expeditioner i staben.

Tjänster

Militär och civilmilitär personal

officerare och motsvarande.........

underofficerare och motsvarande

underbefäl och motsvarande

Civil personal

handläggande personal................

övriga..............................................

Beräknad ändring

1967/68

1968/69

Chefen

för armén Dep.cheten

181

30

+ 2

+ 1

4

+ 1

28

+ 1

124

+ 1

+ 1

367

+ 5

+ 2

Anslag

Avlöningar till tjänstemän.................................................... 11 496 856 + 2 142 500 4- 1 889 500

Arvoden och särskilda ersättningar..................................... ........... 3 144 +

10 500 +

10 500

11 500 000 + 2 153 000 + 1 900 000

Chefen för armén

1. Arbetsuppgifterna inom organisationsavdelningens tabellgrupp, sek­

tion 1, har ändrats efter hand som vissa delar förts över till ADB. Detta har

medfört att en befintlig tjänst för arvodesofficer inte längre är motiverad.

Officersutbildning krävs inte för tjänstens arbetsuppgifter varför den bör

bytas ut mot tjänst för byråsekreterare. (14 668 kr.)

2. Personalavdelningen vid sektion 3 behöver förstärkas med en tjänst för

förvaltare eller byråassistent, avsedd för personalregistrator, och en tjänst

för underbefäl eller assistent, avsedd för rekryteringsverksamhet. (62 448kr.)

40

3. Arvode till specialarméläkare vid en armémedicinsk arbetsgrupp be­

kostas f. n. av forskningsmedel. För att säkerställa den fortsatta försvars-

medicinska forskningen vid armén bör för denne inrättas en tjänst för

specialarméläkare. (73 428 kr.)

4. En förstärkning av arméöverläkarens expedition med en tjänst för för­

valtare eller byråassistent är nödvändig för att säkerställa en riktig och

effektiv personalplanering och personalbehandling. (34 440 kr.)

5. För arbetsgruppen för databehandlingssystem behövs ytterligare eu

tjänst för byrådirektör eller arvodestjänst för officer. (49 428 kr.) Härut­

över behövs ytterligare 10 000 kr. för anställande av ADB-personal i högst

A 23.

6. Chefens för armén representationsbidrag bör höjas från 6 000 kr till

10 000 kr. (4 000 kr.)

7. Kostnaderna för personalen vid väg- och vattenbyggnadskårens chefs­

expedition bör föras över från arméns allmänna avlöningsanslag till före­

varande anslag. (33 448 kr.)

8. Löneomräkning 1 871 140 kr.

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 13,4

(+1,9) milj. kr. Jag har härvid beräknat medel under anslaget för perso­

nalen vid väg- och vattenbyggnadskårens chefsexpedition. Jag hemställer,

att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Arméstaben: Avlöningar för budgetåret 1968/69

an­

visa ett förslagsanslag av 13 400 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

B 2. Arméstaben: Omkostnader

1966/67 Utgift

2 135 560

1967/68 Anslag

2 120 000

1968/69 Förslag

2 470 000

1967/68

1. Sjukvård m. m..................................................................... 30

qoo

2. Resersättningar

a) Resekostnadsersättningar och

traktamenten............

500 000

b) Flyttningsersättningar, anståndstraktamenten m. m. 300 000

3. Expenser

a) Bränsle, lyse och vatten.......................................... 55

000

b) Kostnader för datamaskiner m. m.............................. 415 000

c)

Övriga expenser........................................................... '

820 000

Beräknad ändring

1968/69

Chefen

för armén Dep.chefen

+ 10 000 + 15 000

+ 70 000

+ 75 000

50

000

100

000

+ 25 000

+ 25 000

+ 60 000

+ 45 000

+ 293 000

+ 290 000

2 120 000

+ 408 000

+ 350 000

41

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Knngl. Maj :t

föreslår riksdagen

att till Arméstaben: Omkostnader för budgetåret 1968/69

anvisa ett förslagsanslag av 2 470 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 10!) är W68

B

3.

Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

1966/67 Utgift

447 127 223

1967/68 Anslag

406 745 000

1968/69 Förslag

443 000 000

Tjänster

Militär personal

officerare..........................

underofficerare................

underbefäl........................

personal i arvodestjänst.

Civilmilitär personal..........

Civil personal

handläggande personal. .

övriga...............................

1967/68

3 282

2 438

5 263

558

1 588

88

6 717

Beräknad ändring

1968/69

Chefen

för armén

Dep.chefen

1

+

6

— 4

+ 18

+ 1

— 31

±

+

0

1

— 5

+ 7

11

+ 6

— 28

19 934

— 11

— 30

Anslag

Utgifter:

Avlöningar till tjänstemän..........................

Arvoden och särskilda ersättningar...........

Avlöningar till annan personal än tjänstemän...

... 386 628 000 +34 507 000 +34 829 000

1 912 000 +

139 000 +

139 000

23 215 000 + 1 927 000 + 1 927 000

411 755 000 + 36 573 000 +36 895 000

Uppbördsmedel:

a) Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift. .

b) Bidrag till täckande av vissa kostnader vid

arméns rid- och körskola...................

... — 4 910 000

640 000

100 000

640 000

406 745 000 + 35 933 000 + 36 255 000

Chefens för armén anslagsframställning

1. Införandet av bandvagnar som transportmedel vid vissa krigsförband

medför ett minskat behov av hästar samt av utbildning av personal i beriden

tjänst och anspannstjänst. En successiv avveckling av arméns rid- och kör­

skola har härigenom gjorts möjlig. Avvecklingen föreslås påbörjas den 1

juli 1968 och avslutas den 1 juli 1970, då skolan bör utgå ur arméns freds-

organisation. För budgetåret 1968/69 föreslås indragning av 13 tjänster samt

en omfördelning av fyra tjänster. (- 205 574 kr.)

2. Det minskade behovet av hästar i krigsorganisationen medför att färre

remonter behöver utbildas. Utbildningen av remonter vid K 4 kommer att

avvecklas med början budgetåret 1968/69. För budgetåret 1968/69 föreslås

indragning av 10 tjänster för remontdressör. (— 228 720 kr.)

3. Med anledning av en undersökning som gjorts av statskontoret föreslog

chefen för armén i september 1966 att förstärkningar av de lokala myndig­

heternas tyg- och intendenturavdelningar skulle genomföras under bud­

getåren 1967/68 och 1968/69. Endast en mindre del av förslaget för budget­

året 1967/68 kom till genomförande (prop. 1967:110). Behovet av att den

påbörjade förstärkningen fullföljs är mycket stort och ökar efter hand som

den rådande eftersläpningen förvärras.

En omprioritering har gjorts i samarbete med statskontoret av försvars-

områdesstabernas och förbandens behov av personalförstärkningar. Syftet

med omprioriteringen har varit att trots nackdelarna fördela kostnaderna

över flera budgetår och därigenom skapa ökade förutsättningar för för­

slagens genomförande. Förslaget för 1968/69 innebär att sex tjänster för

underofficer, 15 arvodestjänster för underofficer och två tjänster för förråds-

förman tillkommer samt att tre tjänster för underbefäl utgår. (500 283 kr.)

4. För att tillgodose både militära och civila behov av utbildade hundar

pågår utbyggnad av arméns hundskolas lokaler. Den ökade hundproduktio­

nen fordrar även en viss utökning av skolans personal liksom en av utbygg­

naden orsakad omfördelning av befintlig personal. Förslaget innebär att eu

tjänst för byråinspektör och en tjänst för förrådsman tillkommer samt att

en arvodestjänst för underofficer utgår. (45 346 kr.)

5. Mobiliseringsavdelningarna vid ett flertal försvarsområdesstaber har

budgetåren 1963/64—1965/66 förstärkts med anledning av de efter hand öka­

de uppgifter som ålagts staberna. De uppgifter som åligger arméns personal

vid fo 46 har ökat i motsvarande grad som vid övriga staber. En arvodestjänst

för officer bör därför tillkomma. (19 580 kr.)

6. En tjänst för arvodesofficer, som är avsedd för särskilda uppgifter

och som är av stor betydelse för verksamheten, bör tillkomma vid fo 51.

överbefälhavaren har framhållit vikten av att tjänsten tillkommer. (19 580

kr.)

7. Försvarsområdesbefälhavarna har ålagts stora uppgifter i fråga om

sambandstjänst. Vissa försvarsområdesstaber har åren 1964/65 tillförts

arvodestjänster för signalofficer. Behov av försvarsområdessignaloffice-

rare föreligger inom flera försvarsområden men är särskilt angeläget vid

fo 67. (19 580 kr.)

8. Med hänsyn till att försvarsområdesbefälhavarna har fått vidgade upp­

gifter och större ansvar föreslås att sju tjänster för försvarsområdesbefäl-

havare, överstar på aktiv stat eller i arvodestjänst tillkommer i utbyte mot

samma antal arvodestjänster för försvarsområdesbefälhavare. (173 369 kr. >

9. Expeditionstjänsten vid arméns underofficersskola är så omfattande att

42

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 190S

4,‘{

förstärkning behövs med en tjänst för kvalificerat biträde. För att flyg­

säkerhetskraven skall tillgodoses föreslås att två tjänster för förste meteoro-

logassistent inrättas vid arméns helikopterskola. Arméns motorskola har fått

ökade arbetsuppgifter bl. a. till följd av polisutbildningen. För att fram­

ställa undervisningshjälpmedel behövs en förstärkning med en tjänst för

tekniker. Härvid kan lönen till en arbetare utgå. (75 373 kr.)

10. Kostnaderna för personalen vid väg- och vattenbyggnadskårens chefs­

expedition bör belasta arméstabens avlöningsanslag. (- 33 448 kr.)

11. Antalet värnpliktiga i handräckningstjänst är stort vid Ing 2. Lik­

som vid Ing 1 och Ing 3 bör ett särskilt kasernkompani inrättas. En arvodes­

tjänst för officer bör härvid tillkomma och avses för chef för kasernkompani

(19 580 kr.)

12. Tjänst för regementsingenjör saknas bl. a. vid I 13. Genom artilleri-

skjutskolans flyttning till Älvdalen och anslutning till I 13 är tillkomsten

av en tjänst för arméingenjör en förutsättning för att den omfattande for-

donsmaterielen skall kunna handhas på rätt sätt. (43 668 kr.)

13. Minskat antal tjänstgöringsdagar för personal i arméns reserver minskar

inedelsbehovet med 615 000 kr. ökat antal premieberättigade i arméns re­

server ökar medelsbehovet med 481 000 kr. (- 134 000 kr.)

14. Antalet rekryteringsstipendier i Boden ökar med ett. (3 000 kr.)

15. Behovet av medel för lan till personal vid tygtekniska kåren beräknas

uppgå till 25 000 kr. (5 000 kr.)

16. Antalet värmeskötare som anställs enligt fortifikationsförvaltningens

medgivande bör höjas med tre till 58. (52 740 kr.)

17. En förskjutning av arbetsbördan i det frivilliga försvarsarbetet har

skett under senare år. Frivilligorganisationerna får allt svårare att anskaffa

funktionärer som bar möjlighet att utföra ett ofta krävande arbete helt utan

ersättning eller mot ringa sådan. Frivilligassistenternas arbetsuppgifter har

därför successivt ökat och utvecklingen i den riktningen torde komma att

fortsätta. Antalet tjänstgöringsmånader bör öka med 14. (22 638 kr.)

18. Antalet arbetsmånader för att tillgodose tillfälliga behov av arbets­

kraft för förrådsarbete uppgår till 4 055 budgetåret 1967/68. Då betydande

eftersläpningar i arbetet med vård och förrådsställning av materiel före-

staber och förband är en ökning av antalet arbetsmånader med

300 synnerligen behövlig. (397 000 kr.)

19. Medelsbehovet för arvoden till tillsvnsmän beräknas öka med 72 800

kr.

20. Personalreserven för eldningstjänst — högst 21 man — kan minskas

med fem. Antalet arbetsmånader bör öka med 20. (14 000 kr.)

21. För representationsbidrag till militära chefer m. fl. behövs ytterligare

113 000 kr.

22. Anslaget bör med hänsyn till belastningen räknas upp med 7 milj. kr.

23. Löneomräkning 28 578 205 kr.

44

24. Uppbördsposten Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift bör räk­

nas upp med 640 000 kr.

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

Överbefälhavarens förslag till inrättande av en för totalförsvaret gemensam

skyddsskola

överbefälhavaren har — efter hörande av försvarsgrenscheferna och för­

svarets forskningsanstalt samt efter samråd med civilförsvarsstyrelsen —

lagt fram förslag om inrättande av en för totalförsvaret gemensam skydds­

skola. Förslaget bygger på utredningar av chefen för armén och innebär att

nuvarande arméns skyddsskola ombildas till försvarets skyddsskola.

Statskontoret och civilförsvarsstyrelsen har yttrat sig över förslaget.

Nuvarande ordning

Skyddsutbildning meddelas f. n. vid arméns skyddsskola (SkyddS),

skyddstjänstskolan, Berga örlogsskolor, och flygvapnets verkstadsskola.

På personalförteckning för SkyddS finns följande tjänster:

1 chef

1 kapten (lärare)

2 kaptener eller löjtnanter (lärare)

1 expeditionsunderofficer

3 underbefäl

Ao 28/Ao 26

År 23

År 23/År 17

A: 20

Ao 13/Ao It

Till skolan kommenderas vidare viss personal, f. n. sex personer.

Arvoden till särskilda föreläsare vid skolan uppgår till ca 3 500 kr./år.

SkyddS är förlagd till I 1. Kungl. Maj :t föreskrev den 29 juni 1964 att

vederbörliga myndigheter vid planering och anordnande av nytt förlägg­

nings- och övningsområde för I 1 vid Kungsängen skall utgå från att arméns

skyddsskola alltjämt skall vara anknuten till I 1.

överbefälhavarens förslag

Utbildningen vid den gemensamma skyddsskolan bör omfatta ABC-skydds-

tjänst dels för den totalförsvarets personal, som i krig avses för kvalificerade

skyddstjänstuppgifter, dels för den personal som i fred avses som instruk­

törer i skyddstjänst. Härutöver bör vissa orienteringskurser anordnas för

speciella kategorier. Sådan utbildning som är speciell för vederbörlig för­

svarsgren (civilförsvaret) samt grundläggande utbildning för huvuddelen

av de värnpliktiga m. fl. bör alltjämt ske vid försvarsgrenen (civilförsvaret).

För den gemensamma skyddsskolan föreslås följande principiella mål­

sättning:

Skolan skall för hela totalförsvaret genomföra den utbildning i ABC-

skyddstjänst, som erfordras för personal i kvalificerade krigsbefattningar

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

45

och i larm’- och instruktörsbefattningar i fred och som lämpligen kan centra­ liseras.

Vid skolan skall utföras organisations- och metodförsök samt inaterielför- sök.

Skolan skall utarbeta förslag till gemensamma reglementen, instruktioner och anvisningar för skydd mot ABC-stridsmedel vid krigsmakten samt bi­ träda vid utarbetande av försvarsgrensvisa reglementen, instruktioner och anvisningar i vad avser skydd mot ABC-stridsmedel.

Skolans verksamhet begränsas till den utbildning m. in. i ABC-skydd, som är gemensam för krigsmakten, samt den specialutbildning, som erfordras för att tillgodose arméns behov.

Skolan skall också, främst genom att lärarna vid skolan ställs till för­ fogande, kunna biträda vid utbildning utanför skolan inom alla försvars­ grenar samt på motsvarande sätt biträda vid den högre skyddsutbildningen inom civilförsvaret.

överbefälhavaren har funnit det lämpligast att anknyta skolan till arméns skyddsskola. Vid skolan kommer härvid att meddelas dels den för total­ försvaret gemensamma utbildningen, dels den för armén speciella utbildning­ en i skyddstjänst.

Skolan bör underställas chefen för armén och benämnas försvarets skydds­ skola (SkyddS). Den bör administrativt knytas till I 1.

Utbyggnaden av skolan bör ske successivt så att den kan vara i full verk­ samhet vid den för I 1 och SkyddS planerade tidpunkten för utflyttning till Kungsängen den 1 april 1970.

överbefälhavarens förslag innebär att skolan bör tillföras en tjänst för major eller kapten avsedd för förste lärare och en tjänst för kansliskri­ vare från I 1 samt att två av tjänsterna för kapten eller löjtnant byts ut mot en tjänst för kapten och en tjänst för kapten eller ingenjör.

Genom att viss utbildning förs över från marinens skyddsskola till den gemensamma skolan kan en tjänst vid marinen för mariningenjör G dras in.

Totala kostnadsökningen beräknas till 6 000 kr. för år.

Yttrandena

Statskontoret biträder förslaget att arméns skyddsskola med bibehållen .administrativ anknytning till I 1 omorganiseras till en för totalförsvaret

gemensam skyddsskola som även meddelar den för armén speciella utbild­ ningen i skyddstjänst.

Statskontoret har i huvudsak inte något att erinra mot skolans föreslagna ■organisation i stort.

Tillkomsten av en förste lärare medför enligt statskontoret den fördelen att tidigare behov av särskild skoladjutant inte längre föreligger.

övningstruppen och skyddsingenjörsskolan bör enligt statskontoret ingå i ett skolkompani med särskild kompanichef och kompaniadjutant samt lyda direkt under skolchefen.

Statskontoret anser inte att någon tjänst för kansliskrivare skall föras

över till skolan från I 1.

Civilförsvar sstyr elsen anför att förslaget synes väl tillgodose de intressen

som företräds av eivilförsvarsstyrelsen.

46

Kungl. Maj.ts proposition nr 10!) år 1968

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 443

milj. kr. Jag har därvid räknat med att medelsbehovet går ned till följd av

att arméns rid- och körskola börjar avvecklas (1), remontutbildningen vid

K 4 minskar (2), kostnaderna för personalen vid väg- och vattenbyggnads­

kårens chefsexpedition förs över till arméstabens avlöningsanslag (10)

samt antalet tjänstgöringsdagar för personal i arméns reserver minskar (13).

Jag har beräknat medel för en nettoökning med tio tjänster för förstärkning

av de lokala myndigheternas tyg- och intendenturavdelningar (3), en

arvodestjänst för officer vid fo 51 (6), ökat antal premieberättigade i ar­

méns reserver, rekryteringsstipendier i Boden och tjänstgöringsmånader för

assistenter för frivilligfrågor (13, 14 och 17), lån till personal vid tygtek­

niska kåren (15), arvoden till tillsynsmän (19), ökat antal arbetsmånader

för förrådspersonal med 100 000 kr. (18) samt personal i eldningstjänst (20).

Jag har också beräknat 250 000 (+ 46 000) kr. för att täcka kostnader för

den personal vid arbetsmarknadsstyrelsen som handlägger ärenden an­

gående vapenfria tjänstepliktiga. Anslaget kan vidare minskas med lönen

till två underbefäl vid fo 44 med hänsyn till att bevakningen där övertagits

av Allmänna bevakningsaktiebolaget.

Jag föreslår att arméns skyddsskola ombildas till en försvarets skydds-

skola i huvudsaklig överensstämmelse med överbefälhavarens förslag. Me­

del bär beräknats för en ny tjänst för major eller kapten vid skolan. Härvid

kan en tjänst för mariningenjör dras in vid marinen.

Som jag närmare kommer att redovisa i annat sammanhang (jfr N 14)

bör signalskyddsskolan nästa budgetår inlemmas i arméns stabs- och sam-

bandsskola. För erforderlig personal, sammanlagt 13 tjänstemän beräknar

jag ca 430 000 kr.

I anslutning till förslag som lagts fram av 1962 års försvarssjukvårds-

utredning (SOU 1966: 35) bör en tjänst för militärläkare tillkomma vid vart

och ett av de fyra trängregementena. Arvoden till förband släkare vid rege­

mentena kan härvid dras in. Frågan om avtalsbara anställnings- och arbets­

villkor för militärläkarna får lösas efter förhandlingar med berörd personal­

organisation. Jag avser därför att ge statens avtalsverk i uppdrag att för­

handla om sådana villkor. Jag föreslår vidare att arméöverläkarens försöks­

station i Hässleholm avvecklas under budgetåret 1968/69.

47

Ja# hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för

budgetåret 1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 443 000 000

kr.

B 4. Armén: Avlöningar m. m. till värnpliktiga

1966/67 Utgift 86 623 374

1967/68 Anslag 104 000 000

1968/69 Förslag 118 400 000

Från anslaget bestrids utgifter för penningbidrag, premier, utrycknings­

bidrag, särskilda ersättningar för vissa slag av tjänstgöring och inkvarte-

ringsersättningar till värnpliktiga vid armén och vapenfria tjänstepliktiga,

allt enligt bestämmelser i värnpliktsavlöningskungörelsen den 12 september

1958 (nr 485).

Chefen för armén

Anslaget bör föras upp med 118,4 (+ 14,4) milj. kr. Antalet tjänstgörings-

dagar beräknas öka med drygt 1,4 milj. dagar i förhållande till budgetåret

1967/68. ökningen beror på att repetitionsutbildningsverksamheten förut­

sätts genomförd i ordinarie omfattning och att den tillfälliga minskningen

av antalet tjänstgöringsdagar budgetåret 1967/68 vid övergång till delad

tjänstgöring för underofficersvärnpliktiga upphör.

Departementschefen

Jag föreslår att anslaget förs upp med 118,4 (4- 14,4) milj. kr. Jag har

därvid för arméns del räknat med omkring 12 200 000 dagar för grundutbild­

ning och omkring 1 600 000 dagar för repetitionsutbildning. I dagantalen

har räknats in omkring 275 000 tjänstgöringsdagar för vapenfria tjänste­

pliktiga.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Armén: Avlöningar m. m. till värnpliktiga för

budgetåret 1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 118 400 000

kr.

B 15. Armén: Övningar m. in.

1966/67 Utgift 72 227 596 Reservation 4 841 050

1967/68 Anslag 62 000 000

1968/69 Förslag 77 000 000

Från anslaget betalas i huvudsak utgifter som direkt kan hänföras till

utbildnings- och övningsverksamheten, dock inte utgifter för krigsmateriel,

ammunition, beklädnad, mathållning, sjukvård och förläggning i kasern

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1908

48

samt inte heller administrativa omkostnader eller sådana utgifter för av­

löningsförmåner som betalas från annat anslag.

Försvarets intendenturverk

Anslaget bör föras upp med 78,5 (+ 16,5) milj. kr. Av ökningen avser

11 650 000 kr. förändringar av verksamheten m. m. och 4 850 000 kr. pris­

kompensation enligt försvarsindex.

1. Under budgetåret 1967/68 sker viss begränsning av repetitionsutbild-

ningen. Nästa budgetår beräknas repetitionsutbildningen genomföras i ur­

sprungligen planerad omfattning (5 000 000 kr.).

2. För att hålla utgifterna inom anslaget för budgetåret 1967/68 bär

chefen för armén ställt in viss utbildning och vissa övningar för befäl m. fl.

Någon motsvarande minskning av verksamheten bör inte godtas för nästa

budgetår (5 200 000 kr.).

3. Utbildningsmateriel måste anskaffas i större utsträckning än som är

möjligt under innevarande budgetår (395 000 kr.).

4. För fältkartor till I 1 och Ing 1 behövs 50 000 kr. Utgiften bör inte

belasta ramen för det militära försvaret.

5. En krigsmaktsövning planeras för nästa budgetår (2 100 000 kr.).

6. Utgifterna för utrikes tjänsteresor och tjänstgöring utrikes beräknas

öka med 30 000 kr.

7. Någon arméstridskurs kommer inte att genomföras nästa budgetår

(— 775 000 kr.).

8. Två generalstabsfältövningar genomförs innevarande budgetår. En­

dast en planeras för budgetåret 1968/69 (— 50 000 kr.).

9. Utbildningen vid arméns rid- och körskola upphör den 1 juli 1968

(— 30 000 kr.).

10. Genom att använda arméns egna flyglärare även vid artilleriflygut­

bildning sparas 50 000 kr.

11. Medel för omkostnader och övningar inom militärområdenas inten­

dentur- och tygförvaltningar bör föras över till militärområdesstabernas

anslag till omkostnader (— 130 000 kr.) och övningar (— 90 000 kr.).

Departementschefen

Under nästa budgetår bör repetitionsutbildningen genomföras i den om­

fattning som ursprungligen har planerats.

Anslaget bör föras upp med 77 milj. kr. Härav räknar jag med 205 000

kr. för utrikes tjänsteresor och tjänstgöring utrikes samt 300 000 kr. för

viss beredskap. Anslaget bör minskas med hänsyn till överföringar till

militärområdesstabernas anslag till omkostnader och övningar i enlighet

med intendenturverkets förslag.

Jag kan inte biträda förslaget att medel för anskaffning av fältkartor till

I 1 och Ing 1 skall beräknas utöver ramen för det militära försvaret.

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

49

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Armén: övningar in. ni. för budgetåret 1968/69

anvisa ett reservationsanslag av 77 000 000 kr.

B 28. Underhåll av tygmateriel in. m.

1966/67 Utgift 117 688 258 Reservation 36 606 697

1967/68 Anslag 105 100 000

1968/69 Förslag 86 000 000

Från anslaget betalas dels centralt genomförda renoveringar och anskaff­

ning av reservdelar för förbrukning i fred, dels anskaffning av materiel

och andra åtgärder för att rationalisera förråds- och verkstadsdriften, dels

reparationer m. m. i samband med utbildning och förrådshållning.

A rméförvaltningen

Anslaget bör föras upp med 78 185 000 (— 26 915 000) kr.

1. Utgifter för centralt genomförda renoveringar och anskaffningar av

reservdelar (23 000 000 kr.) samt för att rationalisera förråds- och verk­

stadsdriften (12 000 000 kr.) bör föras över till anslaget Anskaffning av

tygmateriel m. m. Åtgärder av detta slag leder ofta till betalningar flera år

efter beslut och bör därför hänföras till ett anslag för vilket tillämpas den

särskilda tekniken med beställningsbemyndigande. Arméförvaltningen be­

dömer att en sådan ändring är en rationaliseringsåtgärd som främst ger

rationellare reservdelshållning och översynsåtgärder men även förenklar

den ekonomiska planeringen m. m. Medel för reparationer och underhålls­

åtgärder i samband med utbildningsverksamhet och förrådshållning för­

brukas normalt under budgetåret och bör alltjämt anvisas under före­

varande anslag.

2. Utbildningsverksamheten väntas öka nästa budgetår (6 000 000 kr.).

3. Medel för omkostnader vid militärområdenas tygförvallningar bör fö­

ras över till anslaget Militärområdesstaber: Omkostnader (— 4 000 000 kr.).

4. Prisstegringar motiverar en ökning med 1 150 000 kr.

5. Med hänsyn till den väntade belastningen bör anslaget räknas upp

med 4 585 000 kr.

Anslaget avses få disponeras enligt följande plan. (Som jämförelse an­

ges motsvarande poster enligt underhållsplanen för innevarande budgetår.

(Angivna belopp i milj. kr.)

Anvisat Förslag

1967/68

1968/69

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 dr 1968

1. Verksamhet vid militärområdenas tygförvaltningar...................................... 6,1

3,5

2. Reparation av standardfordon........................................................................... 12,5

14,7

3. Reparation av terräng- och stridsfordon......................................................... 11,0

20*4

4. Reparation av annan materiel........................................................................... 35,0

36 6

5. Frakter...................................................................................................................... .... 30

64,6

78,2

4 — Bilaga till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 109

50

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

Departementschefen

Det är lämpligt att, som arméförvaltningen föreslår, låta vissa utgifter

för centrala underhållsåtgärder betalas från anslaget till anskaffning av

tygmateriel m. m. Härigenom vinner man bl. a. fördelen av att styra sådan

verksamhet med beställningsbemyndiganden. Beträffande rationalisering

av förråds- och verkstadsdriften tillstyrker jag dock bara överföring såvitt

gäller utgifter för materiel (7,4 milj. kr.). Sammanlagt föreslår jag alltså

överföring till anslaget Armén: Anskaffning av tygmateriel m. m. av

(23 + 7,4) 30,4 milj. kr. Förevarande anslag kommer enligt mitt förslag att

avses för betalning av dels reparationer m. m. i samband med utbildning

och förrådshållning, dels sådana åtgärder för att rationalisera förråds- och

verkstadsdriften som inte avser materielanskaffning.

Anslaget bör föras upp med 86 milj. kr. Jag räknar med överföring till

anslaget Militärområdesstaber: Omkostnader enligt arméförvaltningens

förslag och har också tagit hänsyn till att utbildningsverksamheten ökar.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Underhäll av tygmateriel m. m. för budgetåret

1968/69 anvisa ett reservationsanslag av 86 000 000 kr.

C. Marinen

C 1. Marinstaben: Avlöningar

1966/67 Utgift

9 306 842

1967/68 Anslag

10 000 000

1968/69 Förslag

11 300 000

Marinstaben är organiserad på fyra sektioner, en planeringsavdelning, en

chefsexpedition samt marinstabens kassa. Vidare ingår marinöverläkaren

med sin expedition i staben.

Beräknad ändring

1967/68

1968/69

Chefen

för marinen Dep.chefen

Tjänster

Militär och civilmilitär personal

officerare och motsvarande. .

underofficerare........................

underbefäl................................

Civil personal

handläggande personal..........

övrig personal.........................

+

3

+5

125

41

+3

+5

16

9

133

324

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

51

9 998 056 + 1 309 880 + 1 299 880

1 944

4

-_______ 120 +

120

10 000 000

4

- 1 310 000 4- 1 300 000

Chefen för marinen

1. Vid planeringsavdelningen bör ADB-verksamheten förstärkas med en

regementsofficer (chef), varvid en kapten vid avdelningen kan utgå

(12 480 kr.)

2. Inföiandet av repetitionsutbildning vid flottan medför eu utökning av

arbetet vid flottans truppregister. Härför erfordras en tjänst för underofficer,

varvid en tjänst för underofficer vid flottan kan utgå. (25 008 kr.)

3. För de ökade arbetsuppgifterna vid kustartilleriets truppregister som

bl. a. sammanhänger med värnpliktsutbildningens omläggning har med

Kungl. Maj :ts medgivande kommenderats två underofficerare till marinsta­

ben. Två tjänster för underofficer bör tillföras marinstaben, varvid två

tjänster för underofficer vid kustartilleriet kan utgå. (56 016 kr.)

4. Såväl anslagsövervakning som personalredovisning ställer ökade krav

på arbetet vid marinstabens förvaltningsdetalj. Härför erfordras ett kvali­

ficerat biträde, varvid en biträdestjänst kan utgå. (6 732 kr.)

5. Löneomräkning 1 209 764 kr.

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 11,3

milj. kr. Jag har därvid beräknat medel för bl. a. tre underofficerare (2,3)

samt för två förvaltare vid marinstabens kassa. Anslaget Marinen: Avlöningar

till aktiv personal m. fl. kan härvid minskas med lönen till tre underofficerare.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Marinstaben: Avlöningar för budgetåret 1968/69

anvisa ett förslagsanslag av 11 300 000 kr.

Anslag

Avlöningar till tjänstemän..............

Arvoden och särskilda ersättningar

C 2.

Marinstaben: Omkostnader

1966/67 Utgift 1 803 691

1967/68 Anslag 1 750 000

1968/69 Förslag 2 100 000

Beräknad ändring

1967/68

1968/69

Chefen

för marinen

Dep.chefen

1. Sjukvård m. m................................

2. Reseersättningar......................

3. Expenser

a) Vakttjänst.....................................

— 100 000

— 100 000

b) Kostnader för datamaskiner m. m................

4- 95 000

c) Övriga expenser.....................................

1 750 000

4- 358 000

4- 350 000

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj :t

föreslår riksdagen

att till Marinstaben: Omkostnader för budgetåret 1968/69

anvisa ett förslagsanslag av 2 100 000 kr.

C 3. Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

1966/67 Utgift 176 865 967

1967/68 Anslag 156 200 000

1968/69 Förslag 176 000 000

Tjänster

Militär personal

officerare........................

underofficerare..............

underbefäl m. fl.............

personal i arvodestjänst

Civilmilitär personal........

Civil personal

handläggande personal.

övriga.............................

Anslag

Utgifter:

Avlöningar till tjänstemän.................................

Arvoden och särskilda ersättningar.................

Avlöningar till annan personal än tjänstemän

Uppbördsmedel:

a) Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift.............

b) Ersättning för avlöningskostnader på statens isbry-

tarfartyg.........................................................................

Beräknad ändring

1967/68

1968/69

Chefen

för marinen

Dep.chefen

702

— 28

— 29

1 459

— 10

— 14

2 606

59

+ 7

258

— 5

129

2 455

— 17

— 43

7 668

— 48

— 91

142 839 000 + 14 449 000 + 17 369 000

880 000 —

8 000 —

8 000

15 081 000 + 2 759 000 + 2 539 000

158 800 000 +17 200 000 + 19 900 000

700 000 —

100 000 —

100 000

— 1 900 000

156 200 000 + 17 100 000 + 19 800 000

Chefen för marinen

1. Förvaltarkursen vid marinens underofficersskola vid Berga örlogsskolor

har fått ökat elevantal till följd av ökat antal tjänster för förvaltare vid

marinen. Skolan bör förstärkas med en tjänst för underofficer. (33 336 kr.)

2. I samband med genomförande av ny regional ledningsorganisation har

chefen för Gotlands militärkommando övertagit fackmässigt mobiliserings-

ansvar för flottans förband på Gotland. En underofficerstjänst ur flottan

för mobiliserings- och krigsplaniäggningsarbete i staben erfordras. (28 776

kr.)

53

3. För att möjliggöra alt en tjänst för underofficer vid flottans truppre­

gister i marinstaben skall kunna inrättas föreslås en tjänst på flottans

kårstat utgå. (— 26 844 kr.)

4. Nio tjänster för underofficer på övertalig stat föreslås dras in. (— 241 596

kr.)

5. Behovet av heltidsanställd lärare i ämnet sambandslära vid sjökrigs­

skolan har på senare år ökat hl. a. på grund av det avsevärt ökade elevan­

talet. En tjänst för kapten på kustartilleriets stat, avsedd för lärare vid

sjökrigsskolan, föreslås därför tillkomma. (42 336 kr.)

6. Tillförseln av ny och tekniskt komplicerad materiel under de närmaste

åren ökar behovet av personal för teknisk service och underhåll av mate-

rielen. Behovet är särskilt angeläget beträffande robot materiel. Därför före­

slås tillkomma en teknisk tjänst för underofficer på kustartilleriets stat i

utbyte mot en underofficer i annan än teknisk tjänst.

7. För att ge utrymme åt erforderlig förstärkning med två underofficerare

vid kustartilleriets truppregister i marinstaben föreslås att två tjänster för

underofficer vid kustartilleriet utgår. (— 53 688 kr.)

8. Kostnaderna för 23 kompaniofficerare i intendenturtjänst skall föras

över till anslaget Försvarets intendenturkår: Avlöningar. (- 606 468 kr.)

9. För verksamheten med planläggning och ledning av krigsförbandsut-

bildning vid flottans landförband erfordras fyra tjänster för pensionerad

officer. (52 674 kr.)

10. För säkerhetstjänsten vid fo 15/BK och fo 32/31/GbK erfordras hel­

tidstjänstgörande säkerhetsofficerare med placering i resp. staber, varför

två tjänster för pensionerad officer föreslås. Vid inrättande av tjänsten Aid

fo 32/31/GbK kan en tillfälligt inrättad arvodestjänst för säkerhetsofficer

utgå. (12 820 kr.)

11. Kassaavdelningarna vid fo 15/BK och fo 46/SK är underbemannade,

vilket bestyrkts i försvarets civilförvaltnings utredning om försvarets A-

kassor. En arvodestjänst för underofficer erfordras vid vardera kassan.

(19 285 kr.)

12. Vid civilförvaltningens undersökning av arbetsmängd och personal­

behov vid NK kassaavdelning har konstaterats behov av ett halvtidsanställt

biträde. (9 702 kr.)

13. En tjänst för vaktmästare vid vardera Berga örlogsskolor och sjö­

krigsskolan kan utgå. (— 39 984 kr.)

14. Antalet tjänstgöringsmånader för icke-ordinarie löjtnanter och fän­

rikar beräknas nedgå med 72. (— 144 648 kr.)

15. Till följd av ökat antal tjänstgöringsdagar för personal i marinens

reserver ökar medelsbehovet. (518 600 kr.)

16. En höjning föreslås i antalet tjänstgöringsmånader och medel för

anställning av frivilligt tjänstgörande personal, främst för att tillgodose

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 ur 1968

54

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

behovet av frivillig tjänstgöring som förberedelser för krigsförbandsövnin«-

ar. (300 000 kr.)

°

17. För anställning av tillfällig personal avsedd för vissa materielunder-

hållsuppgifter erfordras enligt marinförvaltningen 800 000 kr. (50 000 kr.)

18. Representationsbidrag föreslås utgå till vissa chefer, som nu inte får

sådant bidrag. (13 500 kr.)

19. För arvoden till tillsynsmän förordnade av länsstyrelse inom Got­

lands, Blekinge och Göteborgs kustartilleriförsvar disponeras under ma­

rinens avlöningsanslag för budgetåret 1967/68 7 000 kr. Ifrågavarande

tiUsynsmän är avsedda för tillsyn av hamnar m. in. inom skyddsområde.

Enligt skyddsområdeskungörelsen utövas tillsyn inom skyddsområde av

polismyndighet i medverkan av bl. a. marinen. Denna medverkan är av stor

omfattning men omfattar i praktiken dock ej uppgifterna för nämnda till­

synsmän. Eftersom dessa tilldelas uppgifter och kontrakteras genom polis­

myndigheternas försorg bör arvodena inte belasta marinens avlöningsanslag

(- 7 000 kr.)

b'

20. Arbetet med materielunderhåll och förrådshållning ökar vid berörda

förvaltningar till följd av materieltillskott och nytt repetitionsutbildnings-

system. Förstärkning behövs med sju förrådsarbetare och 72 arbetsmånader

i förrådstjänst. (260 000 kr.)

21. Enligt marinförvaltningens beräkningar kan bl. a. på grund av orga-

msationsanpassning vid örlogsbaserna antalet verkstadsarbetare minska

med 43 till 443. (- 860 000 kr.)

22. Löneomräkning 17 839 199 kr.

23. Uppbördsposten Personal i verkstadsdrift bör räknas upp med 100 000

kr.

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 176

milj. kr. Jag har härvid räknat med att mcdelsbehovet minskar till följd

av att tre tjänster för underofficer i annan tjänst än teknisk, varav en vid

flottan och två vid kustartilleriet, samt nio tjänster för underofficer på

övertalig stat vid flottan dras in (3, 7 och 4), 23 tjänster för officer i

intendenturtjänst förs över till försvarets intendenturkårs avlöningsanslag

(8), en vaktmästare vid vardera Berga örlogsskolor och sjökrigsskolan kan

utgå (13), tjänstgöringsmånaderna för icke-ordinarie löjtnanter och fän­

rikar minskar (14), arvoden till tillsynsmän, förordnade av länsstyrelse,

utgår (19), behovet av verkstadsarbetare minskar (21), en tjänst för ma­

riningenjör G dras in i samband med att försvarets skyddsskola inrättas

samt två tjänster för förvaltare vid marinstabens kassa förs över till staben.

Anslaget kan vidare räknas ned med 137 000 kr. till följd av att Allmänna

bevakningsaktiebolaget övertagit bevakningen vid Stockholms kustartilleri-

lörsvar. Jag har beräknat medel för ökat antal tjänstgöringsdagar för per-

sonal i marinens reserver (15) och för ytterligare två tjänstgöringsmånader

för assistent för frivilligfrågor vid Gotlands kustartilleriförsvar. Jag

har vidare räknat upp anslaget med 40 000 kr. för löner åt förrådspersonal

( 20

).

I anslutning till förslag som lagts fram av 1962 års försvar ssjukvårds­

utredning (SOU 1966:35) bör en tjänst för militärläkare tillkomma vid

Berga örlogsskolor. Arvodet till förbandsläkare vid skolorna kan härvid

dras in. Frågan om avtalsbara anställnings- och arbetsvillkor för militär­

läkaren får lösas efter förhandlingar med berörd personalorganisation. Jag

avser därför att ge statens avtalsverk i uppdrag att förhandla om sådana

villkor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Marinen: Avlöningar till aktiv personal in. fl. för

budgetåret 1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 176 000 000

kr.

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

55

C

4. Marinen: Avlöningar m. m. till värnpliktiga

1966/67 Utgift 17 710 218

1967/68 Anslag 21 300 000

1968/69 Förslag 22 400 000

Från anslaget bestrids utgifter för penningbidrag, premier, utrycknings­

bidrag, särskilda ersättningar för vissa slag av tjänstgöring och inkvarte-

ringsersättningar till värnpliktiga vid marinen, allt enligt bestämmelser i

värnpliktsavlöningskungörelsen.

Chefen för marinen

Anslaget bör föras upp med 22 420 000 (+ 1 120 000) kr. Antalet tjänst-

göringsdagar har beräknats till omkring 2 230 000 för grundutbildning och

omkring 235 000 för repetitionsutbildning.

Departementschefen

Jag föreslår att anslaget förs upp med 22,4 (+ 1,1) milj. kr. Jag har där­

vid för flottans del räknat med omkring 1 350 000 tjänstgöringsdagar för

grundutbildning och omkring 75 000 dagar för repetitionsutbildning. För

kustartilleriet har jag räknat med ett motsvarande behov av omkring 880 000

resp. 160 000 tjänstgöringsdagar.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Marinen: Avlöningar m. m. till värnpliktiga för

budgetåret 1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 22 400 000

kr.

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

C 14. Marinen: övningar in. in.

1966/67 Utgift 29 752 951 Reservation 8 763 665

1967/68 Anslag 27 950 000

1968/69 Förslag 29 300 000

Från anslaget betalas i huvudsak utgifter som direkt kan hänföras till

utbildnings- och övningsverksamheten, dock inte utgifter för krigsmateriel,

beklädnad, mathållning, sjukvård och förläggning i kasern samt inte heller

administrativa omkostnader eller sådana utgifter för avlöningsförmåner

som betalas från annat anslag.

Försvarets intendenturverk

Anslaget bör föras upp med 29 950 000 (+ 2 000 000) kr. Av ökningen

avser 980 000 kr. förändringar av verksamheten m. m. och 1 020 000 kr.

priskompensation enligt försvarsindex.

1. Under budgetåret 1967/68 begränsas repetitionsutbildningen i viss ut­

sträckning. Nästa budgetår beräknas repetitionsutbildningen genomföras i

den omfattning som ursprungligen har planerats (520 000 kr.).

2. Utgifterna ökar genom övergången till utbildning enligt det nya värn-

pliktssystemet (330 000 kr.).

3. Drivmedelsförbrukningen ökar genom att man går över till nya far­

tygstyper (100 000 kr.).

4. Utgifterna för utrikes tjänstresor och tjänstgöring utrikes beräknas

öka med 30 000 kr.

Departementschefen

Under nästa budgetår bör repetitionsutbildningen genomföras i den om­

fattning som ursprungligen har planerats.

Anslaget bör föras upp med 29,3 milj. kr. Härav beräknar jag 290 000 kr.

för viss beredskap och 95 000 kr. för utrikes tjänsteresor och tjänstgöring

utrikes. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Marinen: övningar m. m. för budgetåret 1968/69

anvisa ett reservationsanslag av 29 300 000 kr.

C 24. Underhåll av fartyg in. in.

1966/67 Utgift 78 062 059 Reservation 12 880 656

1967/68 Anslag 72 000 000

1968/69 Förslag 79 500 000

Från anslaget betalas utgifter för underhåll av marinens fartyg, heli­

koptrar och övrig vapen- och skeppsteknisk materiel.

57

Marinförvaltningen

Anslaget bör föras upp med 81,3 (+ 9,3) milj. kr. enligt följande plan.

Som jämförelse anges motsvarande delposter avseende dels den faktiska

medelsförbrukningen under budgetåret 1966/67, dels planen för innevaran­

de budgetår (beloppen i milj. kr.).

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 dr 1968

A.

Flottan

Farlygsbundet underhåll

Övrigt.

Ej farlygsbundet underhåll

7. Artilleri- och robotmateriel m. m.

8. Torpedmateriel.................................

9. Minmateriel.......................................

10. Tele- och nautisk materiel.............

11. Fordonsmateriel...............................

12. Skeppsteknisk materiel..................

13. övrigt................................................

B. Kustartilleriet

1. Artilleri- och robotmateriel m. m.

2. Minmateriel....................................... .

3. Telemateriel.....................................

4. Fordonsmateriel................................

5. Skeppsteknisk materiel.................. .

6. Sjö- och landförbindelser................

7. Artilleriammunition..........................

8. övrigt..................................................

C.

Gemensamt

1. Vapenteknisk materiel.....................

2. Skeppsteknisk materiel m. m..........

3. Verkstäder..........................................

4. Förråd.................................................

5. Helikoptrar.........................................

6. Haverier......................................

För 1968/69

Medelsför-

Plan för

beräknad

brukning

utnyttjande

underhålls-

1966/67

av anslaget

kostnad

för 1967/68

14,7

11,1

. .

10,9

8,3

10,3

2,8

4,4

3,2

7,7

5,3

2,9

3,9

1,6

0,9

..

2,7

2,2

3,1

1,8

1,6

1,4

1,3

4,8

4,3

0,6

0,4

2,1

2,8

1,1

0,7

3,4

3,6

0,6

0,7

3,6

3,1

2,2

1,4

4,2

3,7

0,3

0,3

0,2

0,4

1,0

1,0

0,9

0,5

.. 0,1

0,1

0,1

0,8

0,7

0,8

1,4

0,8

3,8

4,5

3,5

3,5

3,2

3,3

la 81,3

80,0

72,0

A 6. Ca 2,1 milj. kr. avser ersättningsanskaffning av ackumulatorbatte­

rier för ubåtar.

A 10 och B 3. ökningen beror delvis på att utgifter för underhåll av be-

redskapsrustade kustspaningsradarstationer torde komma att betalas från

anslaget.

B 8. I delposten har räknats in 35 000 kr. för Vaxholms fästnings mu­

seum.

Utgifterna under anslaget för utrikes tjänsteresor beräknas till ca 20 000

kr.

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

Departementschefen

Anslaget bör föras upp med 79,5 milj. kr. Härav beräknar jag 130 000 kr.

för viss beredskap. Jag räknar inte med några medel under anslaget för ut­

rikes tjänsteresor och tjänstgöring utrikes.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Underhåll av fartyg m. m. för budgetåret 1968/69

anvisa ett reservationsanslag av 79 500 000 kr.

D. Flygvapnet

D 1. Flygstaben: Avlöningar

1966/67 Utgift 12 219 873

1967/68 Anslag 12 800 000

1968/69 Förslag 14 490 000

Flygstaben är organiserad på två sektioner, en planeringsavdelning, en

väderleksavdelning, en flygsäkerhetsavdelning, en systemgrupp och en

chefsexpedition. Vidare ingår flygöverläkaren med expedition i staben.

Tjänster

Militär och civilmilitär personal

officerare och motsvarande.........

underofficerare och motsvarande

underbefäl och motsvarande

Civil personal

handläggande personal................

övrig personal................................

Anslag

Avlöningar till tjänstemän..............

Arvoden och särskilda ersättningar

Beräknad ändring

1967/68

1968/69

Chelen för

flygvapnet

Dep.chefen

158

— 5

— 9

32

9

+ 3

_

16

+ 8

+ 2

148

— 8

— 8

363

— 2

— 15

12 792 500

+ 2 382 620

+ 1 690 000

7 500

1 224

12 800 000

+ 2 381 396

+ 1 690 000

Chefen för flygvapnet

1. ADB-tjänsten vid flygstaben omfattar f. n. viss personalredovisning.

Enklare system för krigsorganisation, expeditionell registrering, uttag-

ningskommissionens statistik, byggnationsuppföljning samt flygmedicinskt

register är under utveckling och delvis i drift. Samtliga nämnda ADB-sy-

stem behöver utvecklas. Vidare behöver ADB-system utvecklas för i första

5

!)

hand program budgetering, utbildningsplanering och uppföljning av tråd­

förbindelser. bör verksamheten krävs tjänster för en regementsofficer

(öO 756 kr.), en major (49 428 kr.), eu byrådirektör (54 816 kr.), eu förste

byråintendent (42 336 kr.), eu byråintendent (38 160 kr.), fyra assistenter

(109 584 kr.) och ett tekniskt biträde (20 580 kr.).

2. Personalavdelningen behöver förstärkas med en juridiskt utbildad

befattningshavare (byrådirektör, 49 428 kr.) och en byråassistent för rekry­

teringsfrågor (34 440 kr.).

3. ökningen av budget- och planeringsarbetet in. m., bl. a. till följd av

den kommande programbudgeteringen, motiverar att planeringsavdelning-

en förstärks med en förste byråsekreterare (42 336 kr.).

4. För penetrering och utvärdering av det allt mer omfattande öppna

materialet rörande utvecklingen inom stormakternas flygvapen m. m. be­

hövs en förste byråsekreterare vid underrättelseavdelningen (42 336 kr.).

Avdelningen bör vidare förstärkas med en förste byråinspektör och en

kansliskrivare för säkerhetstjänsten (65 112 kr.).

5. Kungl. Maj:t har medgett att vid flygvapnet får fr. o. m. den 1 juli

1967 på försök börja inrättas regionala vädercentraler inom sektorerna 05

och SI. Under budgetåret 1968/69 kan en regional vädercentral sättas i drift

inom sektor 05 och vissa förberedelser göras för att inrätta en central inom

sektor SI. I samband därmed föreslås bl. a. att tjänster vid flygstaben för nio

meteorologer, fyra förste meteorologassistenter, en assistent och femton

tekniska biträden förs över till flygvapnet. Samtidigt föreslås att tjänster

för en byråassistent, två förste meteorologassistenter, en ingenjör och en

assistent skall tillkomma vid staben (— 595 968 kr.).

6. Inspektionsverksamheten i fråga om striltjänst bör förstärkas med en

kapten, en flygingenjör av 1. graden, en förvaltare och en förste verkmäs­

tare och i fråga om bastjänst med en förste verkmästare (197 676 kr.).

7. Bl. a. för att handlägga vissa frågor av medicinsk, psykologisk eller

lnoteknologisk art samt för utredningar rörande prestationsgränser under

olika former av flygtjänst behövs en byrådirektör (49 428 kr.).

8. Kostnaderna för ekiperingsbidrag och stabsarvoden beräknas minska

med 2 418 kr., kostnaderna för förbandsövningstillägg däremot ökar med

33 120 kr.

9. Löneomräkning 2 014 850 kr.

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till

14 490 000 (+ 1 690 000) kr. Jag har därvid beräknat medel för följande

personal för ADB-verksainheten, nämligen en regementsofficer, en byrådi­

rektör, en byråintendent, en assistent och två kansliskrivare (1). I fråga om

vadertjänsten bör tjänster för tio meteorologer samt elva tekniska biträden

föras över till flygvapnet från flygstaben. En tjänst för förste meteorolog-

Kungl. Maj:Is proposition nr 10!) år 1008

60

assistent bör vidare bytas ut mot tjänst för byråassistent (5). I fråga om

ekiperingsbidrag, stabsarvoden och förbandsövningstillägg har jag inte något

att erinra mot förslagen från chefen för flygvapnet (8).

Jag hemställer, att Kungl. Maj it föreslår riksdagen

att till Flygstaben: Avlöningar för budgetåret 1968/69

anvisa ett förslagsanslag av 14 490 000 kr.

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

D 2. Flygstaben: Omkostnader

1966/67 Utgift

1967/68 Anslag

1968/69 Förslag

1. Sjukvård m. ...........................................................

2. Reseersättningar

a) Resekostnadsersättningar och traktamenten

b) Flyttningsersättningar m. m...........................

3. Expenser

a) Vakttjänst.........................................................

b) Övriga expenser................................................

1 339 478

1 045 000

1 235 000

Beräknad ändring

1967/68

1968/69

Chefen för

flygvapnet

Dep.chefen

30 000

422 000

+ 48 000

+

48 000

86 000

+ 44 000

+

44 000

_

+ 16 000

507 000

+ 147 000

+

98 000

045 000

+ 255 000

+ 190 000

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till

1 235 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Flygstaben: Omkostnader för budgetåret 1968/69

anvisa ett förslagsanslag av 1 235 000 kr.

D 3. Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

1966/67 Utgift 206 441 833

1967/68 Anslag 184 000 000

1968/69 Förslag 205 000 000

1967/68

Tjänster

Militär personal

officerare........................

underofficerare..............

underbefäl......................

personal i arvodestjänst

Civilmilitär personal........

Civil personal

handläggande personal.

övriga.............................

651

884

1 174

84

3 502

82

1 853

8 230

Beräknad ändring

1968/69

Chefen för Dep.chefen1

flygvapnet

_

6—18 (—4)

____

22

____ . ____

— 55 — 24 (—8)

+

12

+

2

— 400 — 96 (—35)

+ 2

— —

+ 41 +

7 (— 1)

— 428 —129 (—48)

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

G1

Anslag

Utgifter:

Avlöningar till tjänstemän........................................ 183 921 000

+ 17 676 000

+ 21 166 000

Arvoden och särskilda ersättningar......................... 888 000

+

135 000

+

45 000

Avlöningar till annan personal än tjänstemän.. .

2 141 000

+

139 000

+

139 000

186 950 000

+ 17 950 000

+ 21 350 000

Uppbördsmedel:

a) Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift... —2 300 000

— 225 000

— 225 000

b) Avlöningar till personal i civil luftfart.............. — 650 000

— 125 000

— 125 000

184 000 000

+ 17 600 000

+ 21 000 000

1 Uppgifterna avser ändringar den 1 juli 1968. Siffrorna inom parentes anger ytterligare änd­

ring den 1 januari 1969

Cliefens för flygvapnet anslagsframställning

1. För ledning av tjänsten och för utbildningen inom luftvärnsrobotorga-

nisationen bör tillkomma tjänster för en kapten (40 392 kr.) och tio löjt­

nanter (276 720 kr.). För materielens skötsel och vård föreslås vidare inom

samma organisation tjänster för en förste mästare (25 680 kr.), elva förste

flyktekniker (287 628 kr.) och elva flygtekniker (230 604 kr.).

2. För den fortsatta utbyggnaden av de olika delfunktionerna inom stril

60-systemet erfordras tre tjänster för kapten avsedda för chefradar jakt­

ledare, fem tjänster för kapten avsedda för strilofficerare, två tjänster för

kapten avsedda för basofficerare, 16 tjänster för löjtnant avsedda för radar-

jaktledare och en tjänst för löjtnant avsedd för biträdande jaktledarbiträde

(878 184 kr.).

3. Undervisningen i flygteknik och matematik vid F 20 handhas f. n. av

en kommenderad flygingenjör. En tjänst för flygingenjör av 1. graden

(42 732 kr.) föreslås tillkomma vid F 20.

4. Vid flygvapnets tekniska skola vid F 14 erfordras ytterligare två tjäns­

ter för lärare med ingenjörsutbildning. Tjänster för en förste mästare och

för en mästare kan därvid utgå (32 172 kr.).

Till flygvapnets tekniska skola avses förläggas utbildning rörande under­

håll av viss baselmateriel. För ledning av denna verksamhet föreslås en

tjänst för förste verkmästare (32 244 kr.).

För tillverkning av laboratorieutrustningar m. m. föreslås en tjänst för

flygtekniker vid flygvapnets tekniska skola (20 496 kr.).

För framställning av undervisningsmateriel vid F 14 och F 20 föreslås att

en tjänst för flygtekniker tillkommer vid vartdera förbandet (40 992 kr.).

ökad omfattning av utbildningsverksamheten medför behov av ytterli­

gare personal för skriv- och kontorsgöromål vid F 14. En ny tjänst för kon-

torsbiträde föreslås tillkomma (16 452 kr.).

För betjäning av F 5 telefonväxel erfordras ytterligare en växeltelefonist

(16 452 kr.).

5. Övergången till moderna jaktflygplan med höga flygtimkostnader har

62

ökat behovet av en särskild målflygorganisation. För en målflygdivision

med stationsavdelning föreslås tjänster för två kaptener, 15 förste fältfly­

gare, en förste verkmästare, tre förste mästare, tre förste flygtekniker, 16

flygtekniker och en förrådsman (958 164 kr.).

6. För att erforderlig beredskap skall kunna upprätthållas med heli­

koptrar ingående i flygvapnets flygräddningsorganisation föreslås att nya

tjänster inrättas för fyra förvaltare, 19 förste fältflygare, åtta fanjunkare,

fyra sergeanter, tre förste mästare, fyra förste flygtekniker och 16 flyg­

tekniker (1 370832 kr.).

7. För att minska utbildningstiden i luften har ett antal flygsimulatorer

anskaffats. För instruktörer vid dessa anläggningar föreslås 15 tjänster för

förste fältflygare (351 180 kr.).

8. Repetitionsutbildningen vid flygvapnets förband kräver en omfattande

planläggning. Tjänster för därmed sammanhängande uppgifter föreslås för

sju arvodesanställda officerare (124 712 kr.).

9. Två arvodestjänster för säkerhetsofficer vid luftförsvarscenlraler före­

slås bli inrättade (30 182 kr.).

10. Med hänsyn till ökad arbetsbelastning på förbandens kassachefer

föreslås att tre arvodestjänster för underofficer inrättas (32 445 kr.).

11. För den väderpersonal som förs över från flygstaben till flygvapnet

och som avses för regionala vädercentraler föreslås följande tjänster, näm­

ligen två för stabsmeteorolog, sju för meteorolog, två för byråassistent, fem

för dataassistent, 20 för förste meteorologassistent och sju för assistent.

Samtidigt föreslås 19 tjänster för tekniskt biträde utgå (866 328 kr.).

12. Vid trafikledningsavdelningarna vid flottiljer samt vid lokala och re­

gionala radarorgan erfordras trafikledarassistenter för att avlasta trafik­

ledarna rutinåligganden. Tjänster för 19 trafikledarbiträden föreslås bli

inrättade (398 316 kr.).

13. Vid flottiljernas mobiliseringsavdelningar har planläggningsarbetet

beträffande utnyttjande av fordon och arbetsredskap ökat avsevärt under

de senaste åren. Arbetet har blivit alltmer tekniskt betonat. För att biträda

mobiliseringsofficeren erfordras en kvalificerad befattningshavare med tek­

nisk utbildning. Tjänster föreslås för 18 flygtekniker (377 352 kr.).

14. Modifiering av viss robotmateriel medför minskad omfattning av

underhållsarbetet. Tjänster för två förste mästare och en mästare kan där­

för dras in (■—75 708 kr.).

15. Den särskilda organisationen för allmän flygträning vid F 8 skall utgå.

En tjänst för förste verkmästare, fem tjänster för flygtekniker och en tjänst

för förrådsman erfordras därför inte längre (— 171 096 kr.).

16. Ökad arbetsvolym vid byggnadsavdelningen vid F 21 motiverar att en

tjänst för kontorsbiträde inrättas (18 528 kr.).

17. Efter hand som strilorganisationens uppbyggnad fortskrider, till­

kommer centraler och radarstationer som geografiskt placeras utanför om-

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

Kungl. Maj:ts proposition nr 100 år 1068

f>3

råden där militär bevakning finns. För att tillgodose kravet på bevakning

och skydd av dessa anläggningar erfordras tjänster för 18 vaktmän (377 352

kr.). Allmänna bevakningsakliebolaget skall fr. o. in. den 1 oktober 1907

anlitas för bevakning av vissa strilanläggningar. Härvid kan tjänster för

åtta vaktmän dras in (— 167 712 kr.).

18. För att ombesörja utspisning i vissa luftförsvarsanläggningar erford­

ras tjänster för tre kokerskor och fem ekonomibilräden (147 252 kr.).

19. Chefen för flygvapnet anmäler att han avser lägga fram särskilt för­

slag om personalorganisation vid flottiljernas byggnadsavdelningar (745 000

kr.).

20. Under budgetåret 1967/68 når tio överfurirer, tio flottilj poliser och

25 flygtekniker sådan ålder att de enligt gällande bestämmelser skall be­

fordras till rustmästare, flottiljpolis i Ao 13 resp. förste flygtekniker. Kost­

naderna för de utbyten av tjänster som föranleds härav uppgår sammanlagt

till 110 160 kr.

21. Med hänsyn till den låga ram inom vilken anslagen för 1968/69 be­

gärs, krävs att flygvapnets organisation minskas med elva jakt-, två attack-

och en spaningsdivision och motsvarande antal baskompanier. Antalet

tjänster kan därvid minskas med för officerare 46, för underofficerare 87,

för underbefäl 55, för civilmilitär personal med 490 och för civil perso­

nal med 14. En del av den friställda personalen avses för vakansuppfyllnad.

För ytterligare en del av personalen har, som framgår av anslagsframställ­

ningarna för flygstaben och flygvapnet, nya tjänster föreslagits. Den före­

slagna omorganisationen innebär att flygvapnets avlöningsanslag kan mins­

kas med 8 348 061 kr.

22. Medelsbehovet för arvoden till observationspersonal i vädertjänst be­

räknas öka med 126 900 kr., varav 30 000 kr. utgör ökade lönekostnader

till följd av avtal.

23. Behov av extra arbetskraft föreligger vid förbandens mobiliserings-

avdelningar och för personaluppföljning med ADB. Sammanlagt erfordras

ytterligare 144 tjänstgöringsmånader. Medelsbehovet för tillfälligt anställd

personal beräknas därigenom öka med 201 600 kr.

24. För representationsbidrag till vissa militära chefer behövs ytterligare

20 000 kr.

25. Löneomräkning 13 667 556 kr.

26. Uppbördsposterna Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift och

Avlöningar till personal i civil luftfart bör räknas upp med 225 000 resp.

125 000 kr.

Utredning om indragning av flygflottiljer in. in.

I februari 1967 tillsattes en utredning, försvarets fredsorganisationsutred-

ning (f. d. landshövdingen E. A. Wesström), för alt utreda frågan om vissa

ändringar i krigsmaktens fredsorganisalion. I utredningens direktiv anges

64

bl. a. att prioritet skall ges åt förhållandena vid flygvapnet och att minst

två flottiljer skall läggas ned.

Utredningen har i inaj 1967 kommit in med ett delbetänkande med förslag

rörande indragning av Göta flygflottilj (F 9) och i december 1967 med yt­

terligare ett delbetänkande med förslag till indragning av Södertörns flyg­

flottilj (F 18) och Roslagens flygkår (F 2).

Yttranden över delbetänkandet rörande F 9 har lämnats av överbefäl­

havaren, chefen för flygvapnet, statskontoret, byggnadsstyrelsen, statens

planverk, fortifikationsförvaltningen, luftfartsverket, arbetsmarknadsstyrel­

sen, utredningen angående Göteborgsregionens flygplatsfråga, länsstyrelsen

i Göteborgs och Bohus län, Göteborgs stad, Sveriges Akademikers Central­

organisation (SACO), Statstjänstemännens riksförbund (SR), Tjänstemän­

nens Centralorganisations Statstjänstemannasektion (TCO-S), Landsorgani­

sationen i Sverige (LO), 1965 års försvarsutredning och 1964 års inskriv­

nings- och personalredovisningsutredning.

Yttranden över delbetänkandet rörande F 18 och F 2 har lämnats av

ö%erbefälhavaren, chefen för flygvapnet, statskontoret, byggnadsstyrelsen,

statens planverk, fortifikationsförvaltningen, luftfartsverket, arbetsmark­

nadsstyrelsen, stockholmstraktens regionplanenämnd, länsstyrelsen i Stock­

holms län — efter hörande av Botkyrka, Järfälla och Täby kommuner —

SACO, SR, TCO-S, LO, med bifogande av yttrande av Försvarsverkens Civila

Personals Förbund (FCPF), och 1964 års inskrivnings- och personalredovis­

ningsutredning.

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

Nuvarande organisation

Göta flygflottilj (F9)

Flottiljen ligger inom Göteborgs stad på Hisingen vid Säve ca en mil norr

om stadens centrum. Flottiljen disponerar med äganderätt totalt ca 525 ha

mark — kasernområdet 35 ha, flygfältsområdet 280 ha, markstridsområdet

50 ha och målplatsen vid Björlanda (ca 5 km väster om flottiljen) 160 ha —

medan 50 ha arrenderas för komplettering av målplatsen.

F 9 är en jaktflottilj. Dess tre divisioner är utrustade med flygplan J 34

Hawker Hunter. Detta flygplan faller enligt hittills gällande planer för

åldersstrecket inom de närmaste åren. Flottiljen skulle därefter utrustas

med flygplan J 35.

Flottilj chefen har i fredstid till uppgift att utbilda tre jaktdivisioner med

tillhörande basförband. Flottiljen är också sektorflottilj inom luftförsvars-

sektor W 2, som omfattar i huvudsak Göteborgs och Bohus län samt Hal­

lands, Älvsborgs och Skaraborgs län och som i luftoperativt hänseende ly­

der under militärbefälhavaren för Södra militärområdet. F 9 är den enda

jaktflottiljen inom denna sektor. Chefen för en sektorflottilj ansvarar för

planläggningen av luftförsvaret inom sektorn samt för mobilisering och för­

valtning av enheter och anläggningar även utanför flottiljen. Hans ansvars-

Iiiingl. Maj. ts proposition nr 109 år 1908

65

område är därför större än övriga flottiljchefers. I krig är flottiljchefen sek­

torchef.

Flottiljens utbildningsbetingelser är goda. Några interferensproblcm med

civilflyget föreligger normalt inte. Den erforderliga samordningen sköts av

en gemensam närtrafikkontroll på Torslanda flygplats. Flottiljen kan öva

över havet utanför Halland och Bohuslän samt över Bohuslän, Dalsland och

vissa delar av Västergötland. Flottiljen har tillgång till ett markstridsområde

1 anslutning till kasernområdet. Härutöver disponerar flottiljen Lv

6

skjut­

fält vid Sisjön (ca 2 mil söder om Göteborg) för stridsskjutning in. in.

Flottiljens målplats för skjutning från luften, som även kan användas för

inarkstridsutbildning, ligger endast ca 5 km väster om flygfältet. Platsen

medger emellertid bara skjutning i begränsad omfattning. I övrigt är flot­

tiljen hänvisad till målplats som förvaltas av annat förband. Enligt chefens

för flygvapnet uppfattning är förbandets tillgång på mark tillräcklig.

Huvuddelen av flottiljens byggnader uppfördes år 1942. Förläggnings-

byggnaderna, som är av baracktyp, är mycket slitna. Tillgången på för-

läggningsplatser är med hänsyn till nuvarande verksamhet otillräcklig. Er-

sättningsbyggnation är på längre sikt erforderlig om verksamheten vid

flottiljen skall behållas. Fritidslokaler saknas. Divisionernas flygtjänstbygg-

nader är trånga och slitna. För ett par baskompanier saknas lämpliga

uppehållsrum. Ett nytt trafikledartorn har byggts under budgetåret 1966/67.

Flottiljens drivmedelsanläggning, som är inrymd i bergrum, är nyligen efter

modifiering tagen i bruk. Flygverkstaden, fordonsverkstaden, flygförrådet,

garaget och intendenturförrådet har otillräckliga lokaler och kräver utök­

ning. Flottiljen disponerar två berghangarer, Gamla berget och Nya berget.

Viss upprustning har av brandsäkerhetsskäl gjorts av Nya berget. Motsva­

rande arbete i Gamla berget har ännu inte påbörjats.

Om flottiljen skall behållas och enligt planerna utrustas med flygplan

35, räknar chefen för flygvapnet med att kostnaderna för investeringar i

byggnader m. m. under de närmaste tre sjuårsperioderna skall uppgå till

22,5 milj. kr. för en flottilj om tre divisioner och 17 milj. kr. för en flottilj

om två divisioner.

Vid flottiljen fanns den 1 april 1967 totalt ca 425 anställda, varav omkring

100 civila tjänstemän och 100 arbetare. Av de omkring 225 militära och

civilmilitära tjänstemännen beräknas elva nå pensionsåldern under perioden

1967—1969. Antalet vakanser var vid samma tid relativt litet och fanns

främst bland trafikledare och elektrotekniker.

Södertörns flygflottilj (F18)

Flottiljen ligger i Botkyrka kommun vid Tullinge stationssamhälle ca

2 mil sydväst om Stockholms centrum. Flottiljen disponerar med ägande­

rätt totalt ca 417 ha mark — kasernområdel ca 27 ha, flygfältsområdet

ca 340 ha och markstridsområdet ca 50 ha — medan ca 23 ha arrenderas för

5 — Bilaga till riksdagens protokoll 1968. 1 sand. Nr 109

66

komplettering av flygfältsområdet. För målplatsen — belägen vid Askö ca

5

mil sydväst om flottiljen — arrenderas ett område om ca

10

ha.

F 18 är en jaktflottilj. Dess f. n. två divisioner är utrustade med flygplan

J 35 B vilket är den näst äldsta versionen av Draken. Enligt hittills gäl­

lande planer skulle flottiljen med början år 1967 ha utrustats med flyg­

plan J 35 F vilket dock har ställts på framtiden. Befintliga flygplan har nyli­

gen genomgått stor s.k. H-tillsyn och torde kunna användas åtminstone ca

fyra år ytterligare innan nästa H-tillsyn blir aktuell. Detta innebär att de år­

liga underhållskostnaderna, och därmed flygtimkostnaderna, f. n. ligger rela­

tivt lågt.

F 18 är inte sektorflottilj men har ansvar för mobilisering av vissa stril-

enheter inom sektor 05, som omfattar i huvudsak hela östra Mellansverige.

Flottiljens utbildningsbetingelser är relativt goda. Den totala militära

och civila flygtrafiken inom Stockholms terminalområde är stor, men ge­

nom nära samarbete i gemensamma trafikledningsorgan har en god sam­

ordning kunnat nås.

Lågflygningsområde över land saknas, men flottiljen har goda möjligheter

att öva över skärgård och hav öster och söder om flottiljen. Flottiljen saknar

stridsskjutningsterräng. Möjligheter torde dock finnas att efter år 1970

utnyttja Ing l:s nya område vid Almnäs. Målområdet för skjutning från

luften mot mål på marken är som tidigare har nämnts beläget vid Askö på

södra Södertörn.

F 18, som är flygvapnets yngsta flottilj, sattes upp i enlighet med beslut

år 1944. Huvuddelen av byggnaderna är uppförda åren 1946—1947 och är

i huvudsak av god standard. Kasernerna kräver dock renovering. Skall

flottiljen stå kvar i organisationen som tredivisionsflottilj är främst föl­

jande utrymmen otillräckliga, nämligen kanslibyggnaden, förläggningar för

värnpliktiga, marketenteri samt underbefälsmäss. Sporthall saknas.

Flottiljen disponerar en berghangar samt två hangarer av trä. Berg­

hangaren har inte genomgått den renovering som krävs med hänsyn till

brandsäkerheten. Totalt finns utrymme under tak för två divisioners flyg­

plan. En ny berghangar är utsprängd, men den är inte inklädd och inredd

för sitt ändamål.

Flottiljens drivmedelsanläggning är relativt ny och har stor kapacitet.

Brandstationen är liten och liksom övriga utrymmen för beredskapsfordon

inte dimensionerad för sitt nuvarande ändamål. Ny tillsynsverkstad för

flygmateriel är planerad att byggas under budgetåret 1970/71.

Om flottiljen behålls räknar chefen för flygvapnet med att kostnaderna

för nybyggnads- och iståndsättningsarbeten under de närmaste tre sju­

årsperioderna kommer att uppgå till 29,6 milj. kr. för en flottilj om tre

divisioner och 19,0 milj. kr. för en flottilj om två divisioner. Det nödvän­

diga byggnadstekniska underhållet av flottiljens etablissement bedöms un­

der de tre sjuårsperioderna kräva ca 3,5 milj. kr. om etablissementet inte

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

C

)

7

utnyttjas. Anläggningar som avses utnyttjas för krigsbasen kräver under

samma period ca 3,5 milj. kr. av iståndsättningsmedel.

Vid flottiljen fanns den 1 oktober 1967 ca 390 anställda, varav ca 190

civilanställda. Av de ca 200 militära och civilmilitära tjänstemännen be­

räknas 14 stycken nå pensionsåldern före år 1971.

Av de tjänster som är tilldelade F 18 var ca 60 vakanta den 1 oktober

1967. Underbefälskåren har de största vakanserna. Ca 50 tekniker förenar

tjänst vid andra myndigheter.

Bullerproblemen är efter trafikreglerande åtgärder och efter inlösen till

kronan av några särskilt bullerslörda fastigheter relativt godartade.

Kungl. Maj.ts proposition nr 10!) år 1!)(>8

Roslagens flygkår (F2)

Flygkåren ligger vid Hägernäs i Täby kommun ca 15 km norr om Stock­

holm. Kåren disponerar totalt ca

68

ha mark, varav ca fyra ha arrenderas.

Kasernområdet omfattar ca 48 ha medan resterande ca 20 ha används för

markstridsutbildning. Någon flygverksamhet förekommer inte och flygfält

saknas.

F 2 är ett skolförband. Den 1 oktober 1967 var kåren organiserad med

— förutom kårstab — stridsledningsskola (STRILS), teleteknisk skola

(FTTS), flygtrafikledningsskola (FTLS) samt kadett- och aspirantskola

för marklinjen (KAS/M). Dessutom ingår ett utbildnings- och specialkom­

pani i kårens organisation. Under kårchefen lyder administrativt en regio­

nal telematerielverkstad.

Vid STRILS som är organiserad på fyra skolavdelningar — stridsled-

ningsutbildning, luftbevakningsutbildning, taktikutbildning samt utbildning

av stridsledningsunderbefäl — utbildas officerare, underofficerare, underbe­

fäl, kadetter och värnpliktiga i främst stridsledningstjänst. Även kvalifice­

rad utbildning i robot-, luftförsvars- och motmedelstaktik för stabspersonal,

flygchefer och divisionschefer meddelas vid skolan. Skolan har normalt ca

100 elever. Vid skolan finns 29 fasta lärare. Utbildningen är beroende av till­

gång till specialinredda utrymmen för simulatorer och utbildningsanlägg-

ningar.

FTTS är organiserad på fyra avdelningar — för teoretiska ämnen, data-

behandlingsmateriel, flygtelemateriel samt markradarmateriel. Vid skolan

utbildas främst tekniker vid skolans egna kurser, men skolan meddelar även

alla kategorier personal den tekniska undervisning som krävs vid andra

skolor inom F 2, t. ex. STRILS. Skolan har normalt ca 50 elever. Vid skolan

finns 41 fasta lärare.

FTLS är en liten skolorganisation med endast en skolavdelning för grund­

utbildning och vidareutbildning av trafikledarpersonal. Normalantal elever

är ca 20. Skolan kan maximalt ta emot ca 60 elever. Vid skolan finns två

fasta lärare.

68

Kadett- och aspirantskolan för marklinjen utbildar blivande officerare,

reservofficerare och ingenjörer i stridslednings- och luftbevakningstjänst.

Skolan är beroende av STRILS anläggningar och lärare. Antalet elever är

normalt ca 35. Vid skolan finns fyra fasta lärare.

Utbildnings- och specialkompaniet svarar för den allmänt militära utbild­

ningen vid skolor vid F 2 samt för den grundläggande värnpliktsutbild-

ningen. Dessutom svarar vid kompaniet placerade värnpliktiga för vakt-

och transporttjänst samt för vissa tjänster i flygstaben. Antalet värnpliktiga

uppgår normalt till ca 325. Vid kompaniet är placerade 18 instruktörer.

Den regionala telematerielverkstaden svarar för underhåll av telemateriel

— stril- och basmateriel — inom sektor 05. Vid verkstaden finns ca 145

civilanställda.

Tillgången på mark är tillräcklig. Kårens skolskjutningsbana är belägen

på mark som är av intresse för Täby köping. Tillgodoses köpingens önske­

mål uppkommer behov av mark för en ny skolskjutningsbana.

Huvuddelen av kårens byggnader är uppförda åren 1938—1946 och är i

huvudsak av god standard. Tillgången på lektionssalar och förläggnings-

utrymmen är ej tillfredsställande. Kompletteringar med bl. a. en ny skol­

byggnad och en ny kasern för ca 100—150 man är inplanerad. Fritidslo­

kalerna behöver kompletteras, liksom personalutrymmen i verkstaden.

Om flygkåren skall behållas räknar chefen för flygvapnet med att kost­

naderna för nybyggnads- och iståndsättningsarbeten under de närmaste

tre sjuårsperioderna kommer att uppgå till ca 13,8 milj. kr.

Den 1 oktober 1967 var antalet anställda vid kåren, förutom elever un­

der utbildning vid skolorna, totalt ca 325 varav ca 145 militära och civil­

militära tjänstemän. Av dessa 145 beräknas 15 nå pensionsåldern före år

1972. Vakansläget är sämst — ca 20—30 % — i underofficers- och under­

befälsgrupperna. I övrigt är endast ett fåtal tjänster vakanta.

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

Utredningens förslag

Allmänna överväganden

Som bakgrund till fredsorganisationsutredningens förslag bör erinras om

att flygvapnets organisation fr. o. m. den 1 juli 1967 har minskats med två

attackdivisioner med baskompanier. Härutöver håller chefen för flygvapnet

f. n. sex jaktdivisioner med baskompanier vakanta. Chefen för flygvapnet

har i samband med vakantsättningen av dessa förband föreslagit överbe­

fälhavaren att F 9 och F 18 skall dras in.

Fredsorganisationsutredningen har vid sina överväganden om förbands-

indragningar inte ansett sig bunden av de vakantsättningar av divisioner och

baskompanier som har beslutats av chefen för flygvapnet. Det har dock stått

klart att de totala besparingarna skulle bli större om de gjorda vakantsätt-

Kungt. Maj.is proposition nr

JO!)

är 1908

69

ningarna av divisioner och kompanier kan passas in i kommande förslag

till förbandsindragningar. Av tidsskäl bär det emellertid inte varit möjligt

för utredningen att före den 1 maj 1967 — det datum då vakantsättningarna

påbörjades — ta ställning i fråga om alla de flottiljer som berörs av de aktuel­

la vakantsättningarna. Vid sina överväganden rörande det av chefen för

flygvapnet framlagda förslaget om indragning av F 9 och F 18 har utred­

ningen emellertid funnit att befintligt underlag har varit tillräckligt för att

utredningen utan ytterligare undersökningar skall kunna föreslå att F 9

dras in.

I sitt delbetänkande rörande indragning av F 9 har utredningen konsta­

terat att ytterligare överväganden fordrades innan man kunde ta ställning till

frågan om indragning av ytterligare fredsförband vid flygvapnet. Vid det

fortsatta arbetet har utredningen främst inriktat sig på att ta fram underlag

för förslag om nedläggning av den andra flottiljen.

Enligt direktiven skall utredningen också studera möjligheterna till ra­

tionaliseringar inom krigsmakten och föreslå åtgärder som skapar förut­

sättningar för effektiva produktionsenheter. Utredningen har därför i sam­

band med sina undersökningar om en minskning av antalet flottiljer även

prövat förutsättningarna för rationalisering i fråga om flygvapnets utbild-

ningsanstalter.

Då det gäller indragning av en flottilj utöver F 9 har utredningens dis­

kussioner inte utsträckts till att avse andra flottiljer än jaktflottiljer.

Möjligheten att ombeväpna en flottilj i samband med indragning av en an­

nan flottilj har med denna begränsning inte ansetts behöva studeras närmare.

Under förutsättning att förslaget om indragning av F 9 bifalls, återstår

i organisationen följande nio jaktflottiljer, nämligen Västmanlands flyg­

flottilj (F 1) i Västerås, Östgöta flygflottilj (F 3) i Linköping, Jämtlands

flygflottilj (F 4) i Östersund, Skånska flygflottiljen (F 10) i Ängelholm,

Kalmar flygflottilj (F 12) i Kalmar, Bråvalla flygflottilj (F 13) i Norrkö­

ping, Upplands flygflottilj (F 16) i Uppsala, Södertörns flygflottilj (F 18) i

Tullinge och Norrbottens flygflottilj (F 21) i Luleå. Den sistnämnda flottil­

jen är en kombinerad jakt- och spaningsflottilj.

Mot bakgrunden av flottiljernas nuvarande lokalisering och så länge frå­

gan gäller indragning av sammanlagt endast två flottiljer, anser utredningen

att de jaktflottiljer som är förlagda i södra och norra Sverige t. v. bör stå

utanför diskussionen om indragning. Dessa flottiljer är i norra Sverige F 4

och F 21 samt i södra Sverige F 10 och F 12.

För fortsatt värdering återstår alltså fem jaktflottiljer: F 1, F 3, F 13,

F 16 och F 18. Vid dessa flottiljer bedrevs den 1 november 1967 den verksam­

het som i stort framgår av följande sammanställning.

Av de angivna flottiljerna har F 13 det största utbildningsansvaret för

krigsdivisioner och är i dagsläget den enda tredivisionsflottiljen. Dess-

70

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

F 1

F 3

F 13

F 16

F 18

Antal flygande divisioner....................

21

35 F

21

21

35 B

35 F2

Flygplantyp.......................................

O

Planlagd omskolning..................

oj

r

Od A

Robotdivisioner......................

Övrigt: sektorflottilj................

W 5

Öl, Gl

Rgc 05 M Rgc 05S

skolor......................

andra förband.....................

cvv

Målflyg,

FC,

CVM

F 20

1 Därutöver är en division vakantsatt t.v.

2 T.v. senarelagd

3 Typinflygningsskola för flygvapnet på J 35

utom ar F 13 sektorflottilj för två sektorer, nämligen Öl och Gl. Flottiljen

utbildar också ett robotförband.

F 1, F 3 och F 16 har vardera ett tilläggsansvar utöver verksamheten vid

de två kvarvarande flygdivisionerna. F 1 är sektorflottilj (W 5), F 3 har i

sin organisation en provisorisk målflygorganisation och svarar för vissa

servicefunktioner åt flygförvaltningens försökscentral (FC), som är sam­

grupperad med flottiljen. F 16 har ansvaret för den tidigare nämnda typ-

inflygningen på J 35 (TIS) och har dessutom uppgift att producera flvgtid

åt flygvapnets krigsskola, som flottiljen är samgrupperad med.

I detta sammanhang belyser utredningen flottiljernas beroende av eller

betydelse för andra institutioner och anstalter. Härav framgår att F 1 och

F 3 är samgrupperade med centrala verkstäder och F 16 som tidigare bär

nämnts med flygvapnets krigsskola (F 20), varvid chefen för F 16 svarar

för huvuddelen av förvaltningen vid F 20.

Vid överväganden på längre sikt kommer erforderlig investerings- och

Bedömda investerings- och islåndsätlningsbehov vid F 1, F 3, F 13, F 16 och F 18

Anslag för

F 1

F 3

F 13

F 16

(med

F 20)

F 18

Närmasle sjuårsperiod 1967—1974

Investeringar.................................

6,3

7,7

4,0

10,5

6,7

6,3*

Iståndsättningar...........................

4,1

4,8

3,3

5,5

Summa

10,4

12,5

7,3

16,0

13,0

Tvä följande sjuårsperioder

1974—1988

Investeringar...........................

0,5

6,1

1,1

3,9

13,0

3,5

Iståndsättningar...................................

2,9

4,8

5,1

3,4

Summa

3,4

10,9

6,2

7,3

16,5

Totalt

13,8

23,42

13,5

23,3

29,5

1 Häri ingår säkerhetsrevidering av berghangar och ny beläggning på landningsbana

2 Särskilda kostnader för målflygorganisationen är ej inräknade

71

iståndsättningsverksamhet samt flottiljernas möjligheter för utökad verk­

samhet in som väsentliga faktorer. Utredningen redovisar en sammanställ­

ning av uppgifter rörande behoven av investering och iståndsättning vid de

aktuella fem flottiljerna i tabell på s. 70. Uppgifterna, som är angivna i

milj. kr. förutsätter fortsatt verksamhet med bl. a. tre divisioner och bas­

kompanier vid förbanden.

över slagsmässigt framstår F 3 och F 18 som de på sikt dyrare förbanden

vid oförändrad verksamhet. Totalsumman för b 16 är också hög, men detta

heror till stor del på investeringar för ändrad utbildningsgång vid flyg­

vapnets krigsskola (F 20).

Utredningen har haft kontakt med berörda kommuner varvid inga önske­

mål har kommit fram om nedläggning eller begränsningar i verksamheten

vid flottiljerna. Tvärtom har deras betydelse för näringslivet på orten be­

tonats från många håll, dock ej från kommunerna inom stockholmsregionen.

Dit förlagda förband, F 2, F

8

och F 18, tycks enligt utredningen inte ha nå­

gon större betydelse för sysselsättning eller ekonomi på orten.

Utredningen anser att de redovisade värderingarna talar för att valet

av indragningsflottilj bör falla på F 18. Motiven för valet av denna flottilj

är inte i första hand, som beträffande F 9, samhällets tryck, bullerstörningar

o. d. utan främst det förhållandet att de militära, ekonomiska och orga­

nisatoriska konsekvenserna blir mindre besvärande än vid något annat alter­

nativ. En fortsatt verksamhet vid F 18 med tre divisioner kräver sålunda

stora investeringar. F 18 har dessutom de minsta förutsättningarna för en

ökad flygverksamhet. Samtidigt har flottiljens nedläggning ingen större

betydelse för ortens näringsliv. Svårigheterna att placera friställd personal

bedöms också vara mindre i en storstadsregion med rikt differentierat

näringsliv än i en landsbygdsregion.

Göta flygflottilj (F 9)

Utredningen utgår från att en indragning av F 9 i första hand skulle av­

se de flygande divisionerna samt huvuddelen av stab och förvaltning men

däremot inte strilförbanden och därtill hörande ledningsorgan. De sistnämn­

da förutsätts bli överförda till annan fredsadministration. Med dessa ut­

gångspunkter anger utredningen följande tre alternativ för en indragning.

a) F 9 dras in som fredsförband. Annan militär eller statlig civil verksam­

het förläggs till etablissementet vid F 9. Flygfältet jämte berghangarerna

behålls som krigsbas.

b) F 9 dras in som fredsförband. Ingen annan militär eller statlig civil

verksamhet förläggs till etablissementet. Flygfältet jämte berghangarerna

behålls som krigsbas, eventuellt endast under en övergångsperiod.

c) F 9 dras in som fredsförband. Flygbasen utgår som krigsbas.

Ur operativ synpunkt innebär en indragning enligt alternativ c), förutom

en minskning av det totala antalet jaktdivisioner, att baseringsmöjligheterna

Kungl. Maj:Is proposition nr 100 år 1068

för ett jaktförsvar inom göteborgsområdet minskar. Sävebasen bör därför

inte dras in utan att en godtagbar ersättning åstadkoms. Enbart en indrag­

ning av fredsverksamheten vid flottiljen bedöms av utredningen inte få någ­

ra allvarliga konsekvenser för incidentberedskapen inom luftförsvaret. Om

flygfältet behålls som krigsbas kan även en viss kuppberedskap upprätt­

hållas.

Uppgifterna för F 9 som sektorflottilj för förbandsproduktion och strids-

ledning inom sektor W2 kan enligt utredningen antingen föras över till

annan flottilj (F 10) eller behållas i en förminskad sektorstab med admi­

nistrativ anknytning till lämpligt fredsförband i eller i närheten av Göte-

borg. Ansvaret för produktion av bas- och luftbevakningsförband m. m. kan

foras över till andra flottiljer. Ett särskilt problem att beakta i detta sam­

manhang är frivilligverksamheten för vilken chefen för F 9 f. n. är huvud­

ansvarig på Västkusten.

Utredningen anser att det krävs ingående detaljstudier för att ta ställning

till de konsekvenser av en indragning av F 9 som här angetts. Det bör enligt

utredningen närmast åvila överbefälhavaren att föreslå de åtgärder som blir

nödvändiga i samband med en indragning av flottiljen.

Vissa ekonomiska konsekvenser av en indragning av F 9 har tidigare

berörts. Sålunda skulle en fortsatt verksamhet vid tre divisioner J 35 kräva

investeringar i byggnader m. m. under de tre närmaste sjuårsperioderna med

totalt ca 22,5 milj. kr.

Utgifterna för fredsverksamheten har av utredningen med utgångspunkt

i anslagsfördelningen för budgetåret 1966/67, på sätt som framgår av föl­

jande tabell, beräknats till sammanlagt 20,7 milj. kr. per år. Det bär därvid

förutsatts att strilverksamheten förs över till annan myndighet samt att

ansvaret för olika krigsobjekt som nu faller på F 9 delas upp på andra en­

heter vilket kan komma alt medföra ökade kostnader för dessa. I tabellen

redovisas utgifter för flottiljadministrationen, dvs. den gemensamma admi-

72

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

(Prisläge maj 1966 i 1000-tal kr.)

Anslag

Flottilj-

administra­

tion

Tre divi­

sioner

Tre bas­

kompanier

Summa

Avlöningar till

fast anställd personal.................

4 260

i no

2 390

7 760

värnpliktiga...........................

500

_

270

770

Drift och underhåll av flygmateriel.

1 5561

7 483b2

1541

0 193

Underhåll av byggnader..............

500

500

2 518

Övriga kostnader8.....................

1 700

143

675

Summa...........................

8 516

8 736

3 489

20 741

1

Prisläge maj 1966 + 2,5 %

2 Inkl. flygtimkostnader

8 Sjukvård, telefon, renhållning, tvätt, mathållning, övningar, beklädnad, inventarier, bräns­

le, reseersättningar, familjebidrag m. m.

nistrationen för divisioner, baskompanier och stridsledningsförband, samt

utgifter för divisioner ocii baskompanier.

Kostnaderna för att behålla flygfältet jämte berghangarerna som krigsbas

har beräknats till ca 0,(5 milj. kr. per år under förutsättning att berghangarer­

na utnyttjas som förråd. Skall dessutom utgifter beräknas för skyddsunder-

håH av byggnader m. m. under en nedläggningsperiod tillkommer härut­

över löneutgifter om ca 125 000 kr. per år samt utgifter för bränsle m. in.,

overslagsvis ca 75 000 kr. per år.

I följande tabell har utredningen ställt samman utgiftsminskningarna per

år mot bakgrunden av de tre angivna alternativen för en nedläggning.

Kungl. Maj. ts proposition nr 10!) år 1068

73

Utgiftsminskningar i milj. kr. per år

Kostnadsslag

Alt a) F 9 dras in.

Behålls som krigs­

bas. Annan militär

eller statlig civil

verksamhet

Alt b) F 9 dras in.

Behålls som krigs­

bas (eventuellt en­

dast under över­

gångsperiod)

Alt c) F 9 dras in.

Utgår som krigsbas

Minskade driftsutgifter...

20,7

0.21

0,3

0,3

20,7

20,7

Avgår

skyddsunderhåll..............

underhåll krigsbas

utan förråd....................

0,3

0,3

med förråd därutöver....

_

Summa.........................

19,9

20,1

20,7

1 Under en övergångsperiod

Utredningen konstaterar att den största utgiftsminskningen uppnås ge­

nom att fredsverksamheten vid flottiljen läggs ned. Vidare framhålls att

utgiftsminskningarnas storlek sedd mot bakgrunden av hela försvarsbud-

geten givetvis blir beroende av i vilken utsträckning indragningen leder

till begränsningar av det totala antalet anställda och den totala värnplikts-

kontingentens storlek.

Till här angivna kostnadsminskningar kommer också ett minskat investe­

ringsbehov om totalt ca

22,5

milj. kr.

Utredningen har beräknat att kostnaderna för ett nytt krigsflygfält i

göteborgsområdet skulle uppgå till ca 15 milj. kr. Om Göteborgs civilflygfält

utnyttjas som krigsbas skulle de särskilda kostnaderna härför uppgå till

4 milj. kr.

°

Utredningen har inte haft underlag för att bedöma en eventuell annan

statlig användning av anläggningarna vid F 9 och inte heller för beräkning

av eventuella intäkter vid försäljning av anläggningarna.

Alla tre alternativen för en indragning av F 9 medför enligt utredningen

samma konsekvenser för verksamheten i krig inom sektor W 2, uppgiften

att producera bas- och luftbevakningsförband och för den anställda per­

74

sonalen. Väsentliga skillnader uppkommer däremot när det gäller samhälls-

utbyggnaden, operativ verksamhet, incident- och kuppberedskap och kostna­

der.

Om F 9 dras in som fredsförband, men annan militär eller civil statlig

verksamhet förläggs till det friställda etablissementet enligt alternativ a),

kan bebyggelse ske på kringliggande mark utan att hänsyn behöver tas till

flygbullret från F 9. Däremot måste samhällsplaneringen alltjämt ske på så­

dant sätt att flygfältet kan behållas och nyttjas under speciella förhållan­

den. De operativa kraven liksom incident- och kuppberedskapen tillgodoses

i full utsträckning. De investeringar som lagts ned i flygfält, bergrum och

byggnader tas också i görligaste man tillvara. Det är dock uppenbart att

åtskilliga av byggnaderna inte kan nyttjas i fortsättningen utan att avse­

värda kostnader läggs ned på dem. Hur stora dessa kostnader blir, beror på

verksamhetstyp och har inte kunnat bedömas av utredningen.

En fullständig nedläggning enligt alternativ c), dvs. indragning också av

krigsbasen, medför enligt utredningen avsevärt större frihet vid sam­

hällsplaneringen genom att hela området ställs till förfogande för andra

samhälleliga ändamål än de nuvarande. De operativa kraven liksom även

incident- och kuppberedskapen sätts emellertid åt sidan om inte en ny

krigsbas är iordningställd, när F 9 dras in enligt detta alternativ. Kostnaden

härför är betydande och måste vägas mot de samhällsekonomiska \inster

som uppstår genom den ökade friheten i samhällsplaneringen.

I fråga om alternativ b), som innebär att den statliga verksamheten vid

F 9 inskränks till vad som behövs vid en krigsbas, framhåller utredningen

att friheten vid samhällsplaneringen blir större i detta alternativ än i alter­

nativ a) genom att själva etablissementet och vissa områden, som inte nöd­

vändigt behövs vid krigsbasen, i princip fritt kan utnyttjas för annat ända­

mål. De operativa kraven liksom incident- och kuppberedskapen tillgodoses.

Skulle det vid de fortsatta övervägandena visa sig att både alternativen a)

och b) är alltför otillfredsställande för ett rationellt samhällsbyggande inom

berörd del av Hisingen, bör det övervägas att behålla flygbasen vid Säve som

krigsbas endast under en övergångstid till dess det planerade nya civilflyg­

fältet för göteborgsregionen ställts i ordning. Härigenom skulle kostnaderna

för att åstadkomma en ersättningsbas för Sävebasen bringas ned betydligt.

Valet av alternativ blir sålunda i viss mån beroende av lösningen av göte­

borgsregionens flygfältsfråga och det framtida utnyttjandet av Torslanda

flygplats. Enligt utredningens uppfattning förefaller det mest realistiskt att

räkna med att F 9 etablissement på längre sikt fritt får utnyttjas vid sam­

hällsplaneringen. Det är emellertid inte nödvändigt att nu ta ställning till

valet av alternativ. Detta bör ske först efter ytterligare undersökningar och

överläggningar med bl. a. Göteborgs stad och försvarets fastighetsnämnd.

Utredningen utgår emellertid från att Säve i vart fall under en övergångs­

period skall fungera som krigsbas. Under den fortsatta utredningen skall

Kungl. Maj:ts proposition nr 109

dr

1968

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

75

ä\en olika alternativa användningar av ett friställt etablissement vid F 9

prövas.

Utredningen har övervägt den lämpliga takten i indragningsåtgärderna

och stannat för ett alternativ som innebär att två divisioner avvecklas den

1 juli 1968, eu division den 1 januari 1969 och att avvecklingen av flottiljen

i dess helhet skall vara slutförd före den

1

juli 1969.

Sammanfattningsvis innebär utredningens förslag att F

9

läggs ner som

fredsadministration, att flygfältet vid Säve jämte berghangarer t. v. behålls

som krigsbas och att heslut rörande framtida användning av mark, byggna­

der och anläggningar fattas sedan förslag därom lagts fram av utredningen

i ett kommande betänkande.

Södertörns flygflottilj (F18)

Från operativ synpunkt betyder en indragning av F 18 — förutom att

det totala antalet jaktdivisioner i flygvapnet minskar — att antalet divisio­

ner med direkt inriktning på luftförsvar av storstockholmsområdet går ned.

Allmänt kan sägas att möjligheterna att upprätthålla incidentberedskap

och kuppberedskap inom östra Mellansverige kommer att minska. I ett

krigsskede kommer antalet jaktdivisioner som har utbildats för försvar av

stockholmsområdet att vara lägre än i dag. För att i görligaste mån minska

olägenheterna härav är det enligt utredningen nödvändigt att flygfältet

in. m. behålls som krigsbas. Fredsorganisationen på basen får anpassas

efter den övningsverksamhet, som är nödvändig att bedriva där.

Däremot är det inte möjligt att redan nu bedöma om man till F 18 kan

förlägga sådana flygvapnets utbildnings- och servicefunktioner, som också

i fortsättningen bör vara lokaliserade till regionen, eller om man övergångs­

vis bör utnyttja en del av byggnadsbeståndet vid F 18 för annan militär

eller statlig civil verksamhet.

Trots att F 18 inte är sektorflottilj har flottiljchefen till uppgift att pro­

ducera vissa bas- och luftbevakningsförband. Detta ansvar bör enligt utred­

ningen kunna föras över till annat flygvapenförband inom sektor 05.

Den fredsorganisatoriska utvecklingen kommer att i väsentlig grad på­

verka hur flottilj chefens mobiliseringsansvar skall fördelas på kvarvarande

enheter ur krigsmakten. I likhet med vad som angavs i delbetänkandet

om indragning av F 9 anser utredningen att överbefälhavaren närmast

bor föreslå de åtgärder som blir nödvändiga i samband med en indragning.

Av det anförda framgår att det, enligt utredningens bedömande, genom

lämpliga åtgärder är möjligt att lösa beredskapsfrågorna även efter en in­

dragning av F 18.

I fråga om de ekonomiska konsekvenserna anser utredningen att av de

ca 30 milj. kr. som behövs för investeringar under de närmaste tre sjuårs­

perioderna utgör ca 3,5 milj. kr. kostnader för basen.

Utgifterna för fredsverksamheten vid F 18 har av utredningen med led­

76

ning av chefens för flygvapnet anslagsfördelning för budgetåret 1966/67 be­

räknats till sammanlagt ca 23,1 milj. kr. per år på sätt som framgår av föl­

jande tabell. Därvid har förutsatts att mobiliseringsansvaret och övrigt an­

svar för »krigsobjekt» förs över till andra myndigheter inom krigsmakten

vilket medför ökade kostnader vid dessa. Med flottilj administration avses

de funktioner som är gemensamma för flottiljens förbandsenheter, dvs. för

divisioner, baskompanier och specialkompanier.

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

Prisläge maj 1966 i 1000-tal kr.

Anslag

Flottilj admi­

nistration

Tre divisioner

Tre baskom­

panier

Specialkom­

pani

Summa

Avlöningar till

fast anställda..........

3 454

1

no

2 390

738

7 692

värnpliktiga.............

490

270

10

770

Drift och underhåll av

flygmateriel.............

2 141

9 2881,2

1651

11 594

Underhåll av byggn.. .

500

500

Övriga kostnader3....

1 700

143

675

'A

518

Summa.........................

8 285

10 541

3 500

748

23 074

1 Prisläge maj 1966 + 2,5%

2 Inkl. flygtimkostnader

3 Sjukvård, telefon, renhållning, tvätt, mathållning, övningar, beklädnad, inventarier, bränsle,

reseersättningar, familjebidrag m.m.

Kostnaderna för att behålla flygfältet jämte hangarerna som krigsbas

kan beräknas till ca

1,6

milj. kr. per år under förutsättning att berghanga­

ren används som förråd. Beräkningarna förutsätter också en viss övnings-

verksamhet på basen. I avsaknad av närmare underlag har kostnaderna

beräknats för en organisation motsvarande ungefär ett baskompani. Detal­

jer i beräkningarna framgår av följande tabell.

Kostnadsslag

1 000-tal kr./år

Flygfältsunderhåll (inkl. elkraft m.m.)........

200

Basförband (om berghangaren ej utnyttjas

1 175

som förråd)..................................................

Summa

1 375

Ytterligare kostnader om berghangaren ut­

nyttjas som förråd

170

Personal...................................................

Materiel....................................................

90

Totalt

1 635

I följande tabell har utredningen ställt samman en överslagsmässig be­

räkning av den årliga utgiftsminskning som kan förutses om F 18 nedläggs

som fredsbas.

Kungl. Maj. ts proposition nr 100 år 1008

77

Kostnadsslag

Utgiftsminskningen i milj. kr.

per år

Minskade driftsutgifter................

23,1

Avgår

skyddsunderhåll........................

0.21

underhåll krigsbas2

utan förråd ..........................

1,4

med förråd därutöver..........

0,3

Summa

21,2

1 Under en övergångsperiod

2 Underhåll för övningsverksamhet inräknat

Utredningen konstaterar att den största delen av utgiftsminskningarna

åstadkommes av att utbildningen av flygande enheter läggs ner. Dessa

minskningar uppkommer dock oberoende av vilken flottilj som läggs ner

och även oavsett om en flottilj dras in eller ej.

Den väsentliga utgiftsminskningen som uppkommer genom att F 18 läggs

ner är en följd av att administrationen dras in. Denna utgiftsminskning

uppgår till ca 8,3 milj. kr. per år.

Till dessa årliga utgiftsminskningar kommer ett minskat investerings­

behov av ca 26,5 milj. kr. Om annan flygvapenverksamhet eller annan mili­

tär eller statlig civil verksamhet förläggs till etablissementet uppstår kost­

nader för detta, vilka inte låter sig bedömas förrän det har klarlagts vilken

verksamhet som bör flyttas dit. Dessförinnan kan man bara ange storleks­

ordningen av de underhållskostnader som erfordras för att byggnadstek-

niskt bevara etablissementets användbarhet. Dessa kostnader har beräk­

nats till ca 3,5 milj. kr. under tre sjuårsperioder.

Utredningen har övervägt den lämpliga takten i indragningsåtgärderna.

Det är främst av ekonomiska skäl önskvärt att slutföra avvecklingen av

flottiljen så snabbt som möjligt. Två motiv kan emellertid framföras för

en något lugnare takt än vad som har föreslagits beträffande F 9. Som nämnts

tidigare är en division redan vakantsatt vid flottiljen. Läget beträffande

tillgång på personal, underhåll av flygmaterielen, byggnader m. m. är vidare

så gynnsamt att det måste bedömas som ekonomiskt att fortsätta i nuvarande

organisation och med nuvarande utrustning till omkring 1970—1971.

För denna förlängning av verksamheten talar också personalproblemens

omfattning. Den relativt snabba indragningstakten beträffande F 9 kan

skapa vissa problem när det gäller att placera om personal. För att inte

dessa ytterligare skall accentueras bedömer utredningen det vara lämp­

ligt att senarelägga den föreslagna indragningen av F 18 som krigsflygflot-

tilj med minst ett år i förhållande till indragningen av F 9.

Utredningen föreslår att avvecklingen av F 18 som krigsflygflottilj ge­

nomförs med den andra divisionen före den 1 januari 1971 och den tredje

divisionen och flottiljadministrationen senast den 1 juli 1971.

78

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

Roslagens flygkår (F 2) m. in.

Utredningen har också prövat förutsättningarna för en rationalisering

i fråga om flygvapnets utbildningsanstalter och anför i det sammanhanget

att flygvapnet i dag har fyra renodlade skolförband, nämligen Roslagens

flygkår (F 2) i Hägernäs, krigsflygskolan (F 5) i Ljungbyhed, Hallands

flygkår (F 14) i Halmstad och flygvapnets krigsskola (F 20) i Uppsala.

Dessutom finns ytterligare skolor förlagda till andra enheter ur flygvapnet

bl. a. till Svea flygkår (F

8

) i Barkarby.

Krigsflygskolan och flygvapnets krigsskola har sådana speciella uppgifter

för flygutbildning av flygvapnets personal att de, enligt utredningens me­

ning, inte behöver diskuteras i det nu aktuella sammanhanget. På sikt kan

dock diskussioner rörande flygutbildningen — särskilt avvägningen mellan

grundläggande utbildning vid F 5, utbildningen vid kadettskolan (F 20) samt

typ inflygningen, f. n. vid F 16 — lämna underlag för rationaliseringar.

Utbildningen vid F 2 bedrivs vid en stridsledningsskola, en teleteknisk

skola, en trafikledningsskola samt en kadett- och aspirantskola för bli­

vande officerare i marktjänst.

Till F

8

är flygvapnets bastjänstskola förlagd. I förbandet ingår vidare

flygtransportdivision, två robotdivisioner samt sektorledning och strids-

ledningsbataljon för sektor 05.

F 14 utbildar i huvudsak fast anställd personal vid en signalskola, en

teknisk skola och en markstridsskola.

Utredningen är inte beredd att nu föreslå slutliga lösningar av skolorga­

nisationen. På grund av att skolverksamheten berör ett relativt stort antal

förband och många skilda verksamhetsområden är det enligt utredningen

nödvändigt att studera och värdera de olika skolorna i ett sammanhang.

Enligt utredningens uppfattning bör emellertid skolverksamheten på sikt

kunna koncentreras till två enheter -— t. ex. en med huvudinriktning bas­

tjänst och en med huvudinriktning striltjänst — varvid åtminstone ett av

de nuvarande skolförbanden bör avvecklas. Med hänsyn till att alla skol­

förband utom F 2 har direkt betydelse för krigsuppgifter vid försvaret

bör F 2 i första hand avvecklas. Några möjligheter att ytterligare utvidga

verksamheten vid F 2 finns inte. För att ge underlag för bl. a. den fortsatta

personalplaneringen föreslår utredningen att beslut nu fattas att F 2 skall

läggas ned. En flyttning av nuvarande funktioner vid F 2 till annat etablis-

sement är möjlig, varvid dock den del av F 2 som utgörs av stridslednings-

skolan m. in. kräver relativt omfattande investeringar. Flyttningen av denna

skolenhet bör därför ske till en plats där verksamheten kan bedrivas på

lång sikt. Hur verksamheten vid F 2 bör fördelas på andra enheter kom­

mer att studeras under det fortsatta utredningsarbetet.

Indragning av F 2 medför enligt utredningen främst personella och eko­

nomiska konsekvenser. Eftersom kårchefens ansvar i fråga om krigsorgani­

sation är mycket begränsat och kåren inte har något flygfält uppkommer en­

7

!)

dast små operativa konsekvenser. Enligt vad utredningen inhämtat har

chefen för flygvapnet ringa intresse av att utnyttja etablisseinentet i Häger­

näs för annat ändamål om F 2 dras in. På grund av lokaliseringen nära

Stockholms centrum torde det dock finnas möjliga alternativa användningar.

En indragning av F 2 bör därför enligt utredningens uppfattning endast

diskuteras i ett alternativ, nämligen att F 2 läggs ned. Etablissementet bör

i första hand reserveras för annan statlig verksamhet. Visar det sig vid när­

mare undersökning att sådan användning inte är lämplig, bör etablissementet

försäljas.

Beträffande de ekonomiska konsekvenserna anför utredningen att huvud­

delen av administrationskostnaderna, som inkl. verkstadskostnaderna för

kår- och skolverksamheten beräknas uppgå till ca 4,3 milj. kr. för år, bör

kunna sparas in eftersom de skolor som finns vid F 2 förutsätts bli flyttade

till annan administration. Härutöver kan utgifter för investerings- och

iståndsättningsändamål sparas in. Dessa om verksamheten fortsätter nöd­

vändiga utgifter beräknar utredningen komma att uppgå till ca 14 milj. kr.

fram till år 1990. Försäljes etablissementet kommer härtill inbesparade kost­

nader för löpande underhåll samt som pluspost inflytande köpeskilling.

För att få en bättre anpassning för personalen när det gäller avvecklingen

av verksamheten vid F 2 anser utredningen att detta förband bör läggas

ned först sedan arbetet med avveckling av F 18 slutförts. En successiv ned­

läggning och omlokalisering av verksamheten inom stockholmsområdet

bör underlätta personalomflyttningarna. Tidigare har föreslagits att F 18

skall ha avvecklats som krigsflygflottilj senast den 1 juli 1971. Verksam­

heten vid F 2 bör enligt utredningen kunna läggas ned senast den 31 de­

cember 1972.

Eftersom de i betänkandet närmast berörda förbanden — F 2 och F 18 —

båda ligger inom stockholmsområdet har utredningen ansett det lämpligt

att något beröra stockholmsförbanden ur samhällsplaneringssynpunkt och

då speciellt utifrån civilflygets behov. I det sammanhanget berörs även Svea

flygkår (F

8

) i Barkarby. De tre flygförbandens betydelse för samhälls­

planeringen inom stockholmsområdet har belysts genom överläggningar

som utredningen haft med stockholmstraktens regionplanenämnd och av

förbanden närmast berörda kommuner -— Botkyrka (F 18), Järfälla (F

8

)

och Täby (F 2).

De nämnda förbanden är från samhällsplaneringssynpunkt väsentligt

olika. F 2 är ett rent skolförband med mycket begränsat markområde. F

8

är en flygkår med fyra huvudverksamhetsgrenar: transportflygning, strids-

ledningsverksamhet, robotutbildning och skolverksamhet. Kåren har ett flyg­

fält och transportflygning med propellerplan har relativt stor omfattning.

F 18 är eu flygflottilj med omfattande flygverksamhet med jetflygplan.

Vid överläggningar med utredningen har ledamöterna i regionplanenämn-

den framhållit att verksamheten vid F

8

inom överskådlig tid bör läggas ner

Kungl. Maj:ts proposition nr 10!) år 1068

80

helt, så att marken kan utnyttjas för bebyggelse, medan ett bibehållande av

verksamheten vid F 18 inte skapar några större problem för planeringen

inom berörda områden. Det område vid Hägernäs som F 2 disponerar anses

vara av mindre intresse från nämndens synpunkt.

När det gäller det framtida behovet av civila flygfält i stockholmsområdet

anser regionplanenämnden, att de nuvarande flygplatserna Bromma och

Arlanda kommer att räcka under lång tid. För allmänflygets del kan det

enligt regionplanenämnden redan nu förutses behov av ytterligare en till

två flygplatser, varav en kvalificerad. Den nuvarande militära flygplatsen

Barkarby skulle genom sitt centrala läge kunna bli en idealisk sådan flyg­

plats och det bör därför enligt regionplanenämnden närmast utredas om

denna möjlighet föreligger. Utredningen uppger att man erfarit att det torde

vara möjligt att på Barkarby samordna civilt allmänflyg och militärt trans­

portflyg.

Vid eventuell flyttning av inrikestrafiken från Bromma flygplats är en­

ligt vad utredningen erfarit en förläggning av trafiken till Arlanda ett

alternativ. Denna flygplats har f. n. överkapacitet och kommer även för lång

tid, sedan en planerad parallellbana har anlagts, att få tillräcklig kapacitet

för såväl utrikes- som inrikesflyget. Ett annat alternativ som ifrågasatts är

Tullinge (F 18). Detta alternativ skulle, på grund av den omfattande civila

trafik som kan väntas, innebära att den militära flygverksamheten på fältet

måste upphöra. Eftersom fältet är byggt efter militära normer skulle om­

fattande om- och tillbyggnader erfordras för att det skulle kunna utnyttjas

för civil reguljär trafik. Kostnaderna för dessa byggnadsarbeten har av

luftfartsverket överslagsmässigt bedömts till 150—200 milj. kr. Dessutom

skulle nya — och sannolikt svårare —- bullerproblem uppstå inom angrän­

sande områden om civil linjetrafik fördes över till Tullinge. Botkyrka kom­

mun har för utredningen framhållit att kommunen motsätter sig att in­

rikestrafiken flyttas till Tullinge.

Yttrandena

Göta flygflottilj (F 9)

Inte någon av remissinstanserna har avvisat en nedläggning av F 9

som fredsorganisation. 1965 års försvarsutredning har förklarat att ett beslut

om nedläggning av F 9 inte föregriper försvarsutredningens ställningsta­

gande i försvarsfrågan.

I fråga om de operativa konsekvenserna av en nedläggning av F 9 fram­

håller överbefälhavaren behovet av ett starkt luftförsvar i göteborgsom­

rådet och att det ur beredskapssynpunkt är betydelsefullt att redan i fred

ha en jaktflottilj baserad där. överbefälhavaren vill emellertid av ekonomis­

ka skäl inte motsätta sig utredningens förslag om en nedläggning med be­

hållande t. v. av Säve som krigsbas. Även chefen för flygvapnet förutsätter

att Säve-basen behålls som krigsbas så länge andra möjligheter att basera

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

81

flygförband inom göteborgsområdet inte står till buds. Utöver flygfältet bar

flygvapnet därvid behov av att utnyttja vid basen belägna berghangarer

med tillhörande stationsbyggnader. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus

län anser att det ur civilförsvarssynpunkt är ett starkt önskemål alt flottil­

jens flygtält inte behålls som krigsbas. Ej heller bör basering i krig av flyg­

förband ske på Torslanda. Luftfartsverket pekar på svårigheterna att ge­

nomföra fredsövningar om Göteborgs nya civilflygfält skulle ersätta Säve

som krigsbas.

Överbefälhavaren anser att en omfördelning till andra förband av vissa

uppgifter som nu åligger chefen för F 9 t. ex. krigsplanläggning, förbands-

produktion och förvaltning är möjlig. Särskild uppmärksamhet måste därvid

ägnas åt sektorchefsuppgifterna. Flygvapenchefen anmäler i detta samman­

hang sin avsikt att lägga fram preciserade förslag till omfördelning av upp­

gifterna.

Beträffande den föreslagna tidsplanen för nedläggningen av F 9 anser

flygvapenchefen att det är angeläget att avvecklingen börjas så snart som

möjligt. Samtidigt erinrar han om att en division och ett baskompani vid

F 9 är vakantsatta sedan den 1 maj 1967. Viss flygutbildning måste be­

drivas vid flottiljen fram till den 1 juli 1968. Statens planverk och Göte­

borgs stad har inte något att erinra mot den föreslagna awecklingstiden för

flottiljens fredsadministration. Remissinstansernas uppfattningar rörande

möjligheterna att placera om personal inom den föreslagna awecklingstiden

redovisas i det följande.

I fråga om utnyttjandet av F 9 mark och anläggningar utgår överbefäl­

havaren och flygvapenchefen från att flygfältet, berghangarerna och vissa

stationsbyggnader in. m. i anslutning till dessa t. v. skall disponeras i fred.

överbefälhavaren är inte beredd att lämna förslag rörande den framtida

användningen av F 9 anläggningar i övrigt. Enligt flygvapenchefens upp­

fattning har flygvapnet inte behov av att utnyttja några andra anläggningar

på Säve än de angivna. Berghangarerna behövs i fred för förrådsuppställ-

ning av flygplan m. m. I fred behöver vidare flygfältet utnyttjas för tillämp­

ningsövningar under omkring fjorton dagar per år och vid enstaka tillfällen

för start och landning med förrådshållna flygplan. 196b års inskrivnings-

och personalredovisningsutredning erinrar om att utredningen i ett år 1966

avlämnat betänkande (Stencil Fö 1966: 5) har föreslagit förläggning av en

regional personalförvaltningsmyndighet till Göteborg. Utredningen har i sam­

arbete med fortifikationsförvaltningen undersökt möjligheten att förlägga

denna enhet till F 9. Härvid bär konstaterats att enheten kan inrym­

mas i lokaler som friställs vid en nedläggning av flottiljen. Endast en

del av lokalerna behöver disponeras. Olika alternativ är därvid tänkbara.

Fortifikationsförvaltningen förutsätter att det fortsatta utredningsarbetet

rörande den framtida användningen av flottiljens mark, byggnader och an­

läggningar bedrivs i samverkan med verket.

6

Bilaga till riksdagens protokoll 1968. 1 sand. Nr 109

Kungl. Maj ds proposition nr JOD är 1068

82

Göteborgs stad framhåller att det ur stadens synpunkt hade varit lämpli­

gare om man redan nu inriktat sig på en fullständig nedläggning av F 9, dvs.

att även krigsbasen flyttas från Säve. Större frihet skulle därigenom nås vid

samhällsplaneringen. Intresse finns från stadens sida att redan under första

delen av 1970-talet kunna disponera utrymme för bostadsområde på Hising­

en. Genom den nu föreslagna nedläggningen skapas möjligheter härför. Sta­

den anser det emellertid önskvärt att på sikt kunna disponera hela området

för civila ändamål. Även statens planverk understryker behovet av tillgång

till mark i göteborgsområdet. Verket anmäler vidare intresse från bygg­

nadsstyrelsen att säkerställa mark i området för framtida universitets- och

högskoleverksamhet.

Luftfartsverket och utredningen om flggplatsfrågan i göteborgsregionen

anser att flygfältet vid F 9 bör få utnyttjas för allmänflyget så länge Säve

behålls som krigsbas. Särskilt utrymme för allmänflyget krävs även om

Göteborg får ett nytt civilflygfält.

Särskilt från personalorganisationernas sida framhålls att avvecklings-

tiden inte får göras för kort med hänsyn till möjligheten att bereda perso­

nalen annan sysselsättning. Överbefälhavaren och flygvapenchefen anför

att en säker grund för planläggning av omplacering av personal föreligger

först sedan ett nytt försvarsbeslut kan överblickas. Arbetsmarknadsstyrel­

sen bedömer att goda möjligheter föreligger att bereda de friställda nya

anställningar inom området. För äldre personal bör emellertid i första hand

möjligheterna till omplacering inom försvaret utnyttjas. Både TCO-S och

LO anser att konsekvenserna för personalen av indragningen har behandlats

alltför knapphändigt och föreslår att en kartläggning görs av friställd per­

sonal och av arbetsmarknadssituationen. Arbetet därmed bör utföras i sam­

råd med personalorganisationerna.

Överbefälhavaren förutsätter att de kostnader som direkt förorsakas av

indragningen av F 9 och omfördelningen av de kvarvarande uppgifterna

bestrids av medel utanför krigsmaktens kostnadsram. Flygvapenchefen

bedömer att utgiftsminskningarna blir mindre än de av utredningen beräk­

nade med hänsyn till att vissa uppgifter som nu åvilar F 9 kommer att

föras över till andra förband. För att täcka investeringsbehov som till följd

av indragningen av F 9 kan uppstå vid andra förband anser flygvapenche­

fen, att del av den vinst som staten gör vid eventuell försäljning av mark

m. m. vid F 9 bör få tillgodoräknas.

Södertörns flygflottilj (F18) och Roslagens flygkår

(F 2) m. m.

Förslaget om indragning av F 18 biträds i princip eller lämnas utan erin­

ran av flertalet remissinstanser. En viss tveksamhet råder dock i allmänhet

i fråga om tidpunkten för en indragning. Vidare anses att frågan om anlägg­

ningarnas fortsatta användning ytterligare bör utredas.

Kungi. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

Kungl. Maj:Is proposition nr 109 dr 190H

83

Enligt luftfartsverket är en reducering av flygtrafiken vid F 18 till den

nivå som fordras för eu krigsbas önskvärd ur trafiklcdningssynpunkt, bl. a.

med hänsyn till att civil flygtrafik i området ökas och att jettrafiken i

framtiden eventuellt kommer att utnyttja Bromma. Statens planverk och

stockholmstraktens rcgionplanenumnd finner det tillfredsställande om flyg­

verksamheten på F 18 läggs ner bl. a. med hänsyn till förekommande buller­

störningar.

Överbefälhavaren anser att man f. n. inte bör fatta beslut om indragning

av ytterligare en flygflottilj utöver F 9. Från operativ synpunkt innebär den

föreslagna indragningen av F 18 eu allvarlig försvagning av luftförsvaret

med genomgripande återverkningar inom en stor del av luftförsvarets krigs­

organisation. Statsmakternas ställningstagande till krigsmaktens och där­

med även flygvapnets långsiktsutveckling bör avvaktas. Ett beslut bör kun­

na förskjutas något år framåt utan att ändring skall behöva ske av den

föreslagna tidpunkten för genomförd indragning. Enligt överbefälhavaren

medför en indragning av F 18 i praktiken bl. a. att en stor del av flottiljche­

fens uppgifter och ansvar förs över till andra chefer vilkas administrativa

resurser inte är avsedda för en sådan merbelastning. I allmänhet är en in­

dragning av ett antal flygdivisioner mindre ogynnsam ur operativa syn­

punkter än indragning av en hel flottilj. Vid ett eventuellt beslut om ned­

läggning av F 18 måste kvarvarande organisation ges en sådan utformning,

att bl. a. Tullinge kan utnyttjas för en omfattande flygverksamhet också i

fredstid. Enligt länsstyrelsen i Stockholms län synes en nedläggning av F 18

ur civila synpunkter medföra övervägande negativa verkningar eftersom

några problem med hänsyn till samhällsplaneringen inte föreligger och

flottiljen ur sysselsättningssynpunkt bar en inte ringa betydelse för kom­

munen.

De flesta remissinstanser som tagit ställning till förslaget om indragning

av F 2 anser att beslut inte bör fattas utan ytterligare utredning om bl. a.

var verksamheten vid F 2 skall förläggas. Enligt överbefälhavaren bör ett

beslut om F 2 inte fattas fristående utan frågan måste anknyta till eventuellt

andra förestående förbandsindragningar vid flygvapnet inom stockholms­

regionen och till en lösning av vissa skolfrågor vid flygvapnet. Enligt luft­

fartsverket bör, innan beslut meddelas, både fullständigare utredningsma­

terial och resultatet av flygtrafikledningskommitténs arbete avvaktas, det

senare med hänsyn till att flygvapnets flygtrafikledarskola är förlagd till

F 2. Vid kommande beslut bör enligt verket också uppmärksammas att F 2

är enda kvarvarande sjöflygplats i stockholmsområdet.

Enligt TCO-S, SR och FCPF bör ställning f. n. inte tas till något av utred­

ningens båda förslag. Enligt TCO-S bör man vänta med ett beslut om indrag­

ningar till dess arbetsmarknadssituationen medger en betryggande lösning

av uppkommande övertalighetsproblem. Enligt SR saknas underlag för be­

slut innan man utrett frågan om hur och i vilken utsträckning nuvarande

84

etablissement för F 18 skall utnyttjas i framtiden och hur skolverksain*

heten (utom flygutbildningen) inom flygvapnet skall organiseras. Enligt

FCPF måste utredningen fullbordas innan beslut fattas om nedläggning.

Förbundet anser att personalfrågorna i alltför ringa grad beaktats av utred­

ningen och att de anförda ekonomiska fördelarna delvis framstår som fiktiva.

Ett antal remissinstanser har anfört synpunkter inför utredningens kom­

mande arbete med bl. a. frågorna om den framtida användningen av F 18 :s

och F 2 :s mark, byggnader och anläggningar samt om fördelningen av verk­

samheten vid F 2 på andra enheter inom flygvapnet. Enligt överbefälhava­

ren och chefen för flygvapnet bör möjligheterna undersökas till rationali­

sering av verksamheten inom stockholmsområdet genom att denna koncen­

treras till en administration. Därvid bör även organisatoriska förändringar

av F

8

övervägas. Med anledning av verkstadsutredningens förslag om

nedläggning av centrala flygverkstaden i Västerås (CVV) föreslår chefen

för flygvapnet, att man också prövar förläggningen av flygförvaltningens

teleskola (FFTS) som nu är administrativt knuten till CVV. Chefen för

flygvapnet lägger fram förslag om hur verksamheten vid F 2, F

8

och FFTS

bör fördelas på F 18 och andra flottiljer. Huvuddelen av verksamheten vid

F 2 föreslås därvid föras över till F 18. Enligt statskontoret bör bl. a. under­

sökas om inte de ganska betydande lokalresurser som kan komma att fri­

göras genom utredningens förslag kan bidraga till en lösning av de kompli­

cerade och trängande lokalproblemen för de centrala staberna och förvalt­

ningarna i Stockholm. Enligt byggnadsstyrelsen är emellertid varken vid

F 18 eller F 2 byggnader och områden lämpliga för statlig förvaltning.

Vissa synpunkter har anförts i fråga om tidsplanen för de föreslagna ned­

läggningarna. Enligt överbefälhavaren och fortifikationsförvaltningen måste

vid ett beslut om nedläggning av F 2 tillräcklig tid anslås för att ordna

lokaliteterna vid de mottagande etablissementen. Chefen för flygvapnet

anför bl. a. att den föreslagna omorganisationen av ekonomiska skäl bör

genomföras så snabbt som möjligt. Avgörande härvidlag är emellertid förut­

sättningarna att utan störningar kunna överföra utbildningsverksamheten

från F 2 till F 18, något som i sin tur är beroende av när erforderliga bygg­

nadsåtgärder kan genomföras och viss utrustning levereras. En eventuell

överföring av verksamheterna från F 2 och F

8

till F 18 bör ske samtidigt.

Indragning av divisioner och kompanier vid F 18 bör till tiden samordnas

därmed. Enligt statskontoret bör en tillräckligt lång awecklingstid fast­

ställas för att bl. a. de personalfrågor som uppkommer i samband med för-

bandsindragningarna skall kunna lösas på ett tillfredsställande sätt. Enligt

statskontorets bedömning är den awecklingstid som föreslås av utredningen

tillräcklig.

I fråga om personalproblemen har bl. a. anförts följande. Överbefälhavaren

och chefen för flygvapnet framhåller att indragningen av F 18 och F 2 kom­

mer att medföra allvarliga personella konsekvenser som kommer att bli än

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

Kuiujl. Maj:ls proposition nr 109 år 1008

85

mer framträdande för den händelse beslutet även kominer att omfatta F

8

.

Man förutsätter emellertid att berörda personalkategoriers intressen tillgo­

doses vid eventuella organisationsförändringar. Chefen för flygvapnet före­

slår att föreskrifterna om särskilda förmåner för viss övertalig personal

vid försvaret skall tillämpas även för personal vid F 2, F

8

och F 18. Vi­

dare kan särskilda åtgärder bli nödvändiga för att lösa personalens bo­

stadsfrågor. Enligt arbetsmarknadsstyrelsen innebär den avvecklingstakt

som utredningen föreslår att en relativt god tid står till förfogande för om­

placering av personalen till andra arbeten. Då det emellertid inte är möjligt

att nu bedöma arbetsmarknadssituationen vid de föreslagna tidpunkterna

för förbandsindragningarna, är det väsentligt att en så mjuk avveckling som

möjligt eftersträvas. Personalens möjligheter till frivillig avgång före den

egentliga avvecklingen av förbanden bör underlättas och uppkommande

vakanser så långt möjligt inte återbesättas. I likhet med utredningen förut­

sätter styrelsen att personal som kan utnyttjas för att fylla vakanser vid

andra förband förs över till sådana vakanser eller till andra statliga tjänster.

Möjlighet till omskolning eller vidareutbildning bör i god tid beredas den

personal som så önskar. SR framhåller värdet från personalsynpunkt av att

behålla en »normalflottilj» i Stockholms närhet, eftersom detta ger möjlig­

het framför allt för officerare i karriären att växla mellan stabs- och för­

bandst jänst utan samtidiga bostadsbyten. Enligt FCPF bör personalfrå­

gorna inte behandlas förrän man definitivt fastslagit vart nuvarande verk­

samhet skall hänvisas och hur stor del av den övertaliga personalen som

därvid kan beredas sysselsättning.

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen (s. 61) beräknar jag anslaget till

205 milj. kr. Jag har därvid räknat med att medelsbehovet går ned till följd

av minskat underhållsbehov på robotmateriel (14), minskad organisation

för allmän flygträning vid F

8

(15), och överföring av vissa bevaknings-

uppgifter till Allmänna bevakningsaktiebolaget (17). Jag har vidare räknat

med att avlöningskostnaderna för tio fänrikar i intendenturtjänst förs över

till försvarets intendenturkår.

Vid luftvärnsrobotorganisationen beräknar jag att tjänster tillkommer för

en kapten och två löjtnanter (1). Jag har också beräknat medel för två

arvodestjänster för officerare (9) samt tre kokerskor och fem ekonomi­

biträden (18). För arvoden till observationspersonal i vädertjänst har jag

räknat med en kostnadsökning på 30 000 kr. (22). Medel har också beräk­

nats för utbyte av tjänster vid s. k. åldersbefordran (

20

).

Som tidigare anförts har jag i fråga om vädertjänsten räknat med att

från flygstaben till flygvapnet förs över tio meteorologer och elva tekniska

biträden. Jag föreslår att sex tjänster för tekniskt biträde därvid byts ut

mot tjänster för en förste byråassistent, två dataassistenter, eu förste meteo-

86

rologassistent och två assistenter (It). Riktpunkten vid uppbyggnaden av

den nya väderorganisationen skall vara att verksamheten med ökad effekt

skall hedrivas inom nuvarande kostnadsram. En genomförd organisation

beräknas medföra minskade personalkostnader. Kostnaderna för använd­

ning av ADB kan däremot komma att öka.

Jag övergår därefter till de föreslagna förbandsindragningarna vid flyg­

vapnet.

I 1967 års statsverksproposition (bil.

6

s. 16) anmälde jag att vissa

begränsningar skulle bli nödvändiga i flygvapnets organisation med hänsyn

till utvecklingen av försvarskostnaderna. Det kunde härvid bli fråga om

såväl indragning av fredsförband som reduceringar eller förändringar av

krigsorganisationen. Jag anförde vidare att det även med en fortsatt ut­

veckling av försvarskostnaderna enligt 1963 års försvarsbeslut skulle bli

nödvändigt att lägga ner minst två flygflottiljer. Vilka flygflottiljer som

skulle läggas ner och tidpunkten härför skulle närmare utredas. Förslag

om nedläggning av F 9 och F 18 har nu lagts fram av fredsorganisations-

utredningen. Utredningen har därutöver lagt fram vissa förslag rörande

indragning av F 2.

Vad först angår frågan om en nedläggning av F 9 anser jag i

likhet med utredningen och remissinstanserna att förbandet bör dras in

som fredsorganisation. Flygfältet vid Säve bör t. v. behållas som krigsbas.

Förslaget innebär att verksamheten vid förbandets flygande divisioner med

tillhörande baskompanier samt huvuddelen av flottilj administration och

förvaltning skall avvecklas. Jag anser att den tidsplan som lagts fram av

utredningen i huvudsak bör kunna följas. Tidsplanen innebär att två fly­

gande divisioner med baskompanier dras in den 1 juli 1968 och en flygande

division med baskompani dras in den 1 januari 1969. Övriga delar av flot­

tiljen som inte krävs för underhåll in. m. av krigsflygfältet eller ingår i

stridslcdningsorganisationen i luftförsvarssektor W 2 dras in den 1 juli

1969. Smärre avsteg från denna plan bör emellertid enligt min mening

kunna få göras med hänsyn till möjligheterna att omplacera flottiljens

personal.

De uppgifter som åligger flottiljchefen i hans egenskap av sektorchef

inom luftförsvarssektor W 2 bör föras över till annan förbandschef. Till

dessa uppgifter hör också ledningen av viss frivilligverksamhet. Jag räknar

med att förslag om härav föranledda organisationsförändringar skall kunna

läggas fram för 1969 års riksdag.

Som jag tidigare anfört bör Sävebasen t. v. användas som krigsflygfält.

För detta ändamål krävs att flygvapnet förutom flygfältet även disponerar

berghangarerna och vissa stationsbyggnader. Behovet av personal vid krigs­

flygfältet bör tillgodoses genom att man dit förlägger ett basförband. För

underhåll och tillsyn av övriga byggnader m. m. bör därjämte t. v. viss per­

sonal vara anställd.

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

87

Redan nedläggningen av F 9 som fredsförbund innebär att vissa om­

råden i flygfältets närhet mycket snart kan utnyttjas för t. ex. byggnads-

ändamål. Kungl. Maj:t har i oktober 19(>7 uppdragit åt försvarets fastig-

hetsnämnd att utreda frågan om den framtida användningen av flottiljens

mark, byggnader och anläggningar. Närmare överväganden och beslut i

dessa frågor bör anstå till dess fastighetsnämnden kommit in med sina

förslag.

Personalen vid F 9 utgörs av omkring 225 militära och civilmilitära och

omkring 200 civila anställda. Militär och civilmilitär personal bör kunna

placeras vid andra förband där vakanser finns. För omplacering in. in. av

den civila personalen kommer särskilda åtgärder alt vidtas. Närmare redo­

görelse härför lämnas i det följande.

Fredsorganisationsutredningen har föreslagit att F 18 nedläggs som

krigsflottilj. Med utgångspunkt i att en flygande division och ett baskom­

pani f. n. hålls vakanta föreslår utredningen att den andra divisionen med

baskompani dras in den 1 januari 1971 och att den tredje divisionen med

baskompani samt flottilj administrationen dras in senast den 1 juli 1971.

Enligt utredningens uppfattning är det av operativa skäl nödvändigt att

behålla Tullinge som krigsbas och att utnyttja basen för övningar med

jaktförband. En relativt omfattande markorganisation bör därför finnas

kvar vid basen. Utredningen har inte varit beredd att lämna förslag om hur

anläggningar m. m. på Tullinge skall utnyttjas, men anser det vara av vikt

att de behålls i försvarets ägo. Förslag om den framtida användningen

kommer att lämnas av utredningen i ett kommande betänkande.

Enligt utredningens uppfattning bör skolverksamheten vid flygvapnet

på sikt koncentreras till två enheter. I anslutning därtill föreslås att F 2

läggs ned som fredsadministration före den 1 januari 1973. Nuvarande

verksamhet vid F 2 bör enligt utredningens mening fördelas på andra för­

band vid flygvapnet. Utredningen har anmält att den senare kommer att

lämna förslag härom liksom även om den framtida användningen av an­

läggningar m. m. vid F 2.

Anledningen till att utredningen bland flygvapnets skolförband valt att

föreslå nedläggning av F 2 har varit att detta förband är det enda skol­

förband vid flygvapnet som inte har direkta krigsuppgifter och att möjlig­

heter saknas att vid förbandet utvidga nuvarande verksamhet.

I sina överväganden har utredningen även berört verksamheten

vid F

8

. Därvid konstateras att huvuddelen av organisationsenheterna

vid detta förband utan större olägenheter kan flyttas till Tullinge. Strids-

ledningsorganisationen vid F

8

kan föras över till annan flottilj.

Remissinstanserna har i huvudsak godtagit förslaget om en nedläggning

av F 18 som krigsflottilj. Däremot har stor tveksamhet förelegat om beslut

nu bör fattas om eu nedläggning av F 2. För egen del anser jag att under­

lag finns för ett beslut om eu avveckling av F 18 som jaktflottilj. Jag före­

Kungl. Maj.ts proposition nr 10!) år 1!)(1S

88

slår därför att flottiljens flygande divisioner och baskompanier dras in i

huvudsak i den takt som föreslagits av utredningen. Innan ställning tas till

en avveckling av flottiljadministrationen vid F 18 och en nedläggning av F 2

bör enligt min mening fullständiga förslag föreligga från fredsorganisations-

utredningen dels om organisationen av flygvapnets förband inom stock­

holmsområdet, dels om flygvapnets skolorganisation. Jag räknar med att

utredningen skall kunna lägga fram sådana förslag senare under år 1968.

Den föreslagna nedläggningen av nuvarande flygverksamhet på F 18

medför att antalet tjänster vid flygvapnet kan minskas med omkring

120

.

Jag räknar med att tjänsterna vid den redan nu vakantsatta flygande

divisionen med baskompani dras in fr. o. m. den 1 juli 1968.

Sammanlagt innebär de nu föreslagna förbandsindragningarna vid F 9

och F 18 att fr. o. m. den 1 juli 1968 tjänster för 135 anställda och fr. o. m.

den 1 januari 1969 tjänster för 48 anställda kan dras in. Vid beräkning av

medel till flygvapnets avlöningsanslag har jag tagit hänsyn härtill. Övriga

indragningar av tjänster vid F 9 sker den 1 juli 1969.

Den övertaliga personalen kan till övervägande del beredas annan an­

ställning inom flygvapnet genom vakansuppfyllnad. Vissa övergångsåtgär-

der kan dock bli nödvändiga. Vissa ordinarie tjänster kan t. ex. behöva

föras på övergångsstat.

För att medverka vid lösningen av de personalfrågor som kan väntas

vid flygvapnet i samband med förestående organisationsförändringar till­

satte Kungl. Maj:t i juni 1967 en särskild personaldelegation. Kungl. Maj :t

har vidare i oktober 1967 anmodat chefen för flygvapnet att planera för

en nedläggning av verksamheten vid F 9 enligt den tidsplan som jag tidi­

gare angett.

För att underlätta omplacering av övertalig personal vid försvaret har

Kungl. Maj :t meddelat vissa föreskrifter rörande tillsättning av tjänster

vid vissa förband in. m. Föreskrifterna avsåg till en början förband inom

Västra militärområdet men har genom beslut i januari 1968 utvidgats till

att gälla hela krigsmakten, civilförsvarsstyrelsen med statens civilförsvars-

skolor, försvarets fabriksverk och flygtekniska försöksanstalten. Föreskrif­

terna innebär att ledigblivna anställningar inom försvarsdepartementets

verksamhetsområde skall erbjudas personal som blir övertalig vid olika

omorganisationer. Verksamheten leds av försvarets personalnämnd i sam­

arbete med personalorganisationerna.

Vid förbandsindragningarna kommer givetvis även tidigare tillämpade

bestämmelser om särskilda förmåner till viss övertalig personal vid försva­

ret att vara i kraft.

Mot bakgrunden av de förutsättningar som nu är för handen bedömer jag

att nedläggningen av F 9 och F 18 i de delar som nu föreslås skall kunna

genomföras enligt den föreslagna tidsplanen. Om förutsättningarna skulle

Kungl. Maj. ts proposition nr 109

är

1968

89

ändras i sådan män att skäl anses föreligga för förskjutningar i tidspla­

nerna bör Kungl. Maj :t äga att besluta därom.

De förslag som jag i det föregående lagt fram om nedläggning av F 9 och

F 18 bör underställas riksdagens prövning. De åtgärder som i övrigt er­

fordras för genomförande av förslagen, inbegripet erforderliga övergångs-

åtgärder beträffande personalen m. in., bör ankomma på Kungl. Maj :t.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

a) att besluta om nedläggning av Göta och Södertörns

flygflottiljer i enlighet med vad jag föreslagit i det före­

gående,

b) att till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

för budgetåret 1968/69 anvisa ett förslagsanslag av

205 000 000 kr.

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

D 4. Flygvapnet: Avlöningar m. m. till värnpliktiga

1966/67 Utgift 15 299 418

1967/68 Anslag 19 000 000

1968/69 Förslag 17 800 000

Från anslaget bestrids utgifter för penningbidrag, premier, utrycknings­

bidrag, särskilda ersättningar för vissa slag av tjänstgöring och inkvarte-

ringsersättningar till värnpliktiga vid flygvapnet, allt enligt bestämmel­

serna i värnpliktsavlöningskungörelsen.

Chefen för flygvapnet

Anslaget bör föras upp med 17 806 000 (— 1 194 000) kr. Antalet tjänst-

göringsdagar för grundutbildning beräknas minska i förhållande till budget­

året 1967/68 med omkring 180 000 dagar. Samtidigt beräknas återupptagen

repetitionsutbildning medföra en ökning av antalet tjänstgöringsdagar med

omkring 43 000.

Departementschefen

Jag föreslår att anslaget förs upp med 17,8 (—1,2) milj. kr. Jag har där­

vid räknat med omkring 2 550 000 tjänstgöringsdagar för grundutbildning

och omkring 43 000 dagar för repetitionsutbildning.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Flygvapnet: Avlöningar m. m. till värnpliktiga för

budgetåret 1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 17 800 000

kr.

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

D 15. Flygvapnet: övningar m. m.

1966/67 Utgift 15 726 274 Reservation 4

866

603

1967/68 Anslag

15 000 000

1968/69 Förslag 20 000 000

Från anslaget betalas i huvudsak utgifter som direkt kan hänföras till

utbildnings- och övningsverksamheten, dock inte utgifter för krigsmateriel,

ammunition, drivmedel, beklädnad, mathållning, sjukvård och förläggning

i kasern samt inte heller administrativa omkostnader eller sådana utgifter

för avlöningsförmåner som betalas från annat anslag.

Försvarets intendenturverk

Anslaget bör föras upp med 21 000 000 (+

6

000 000) kr. Av ökningen av­

ser ca 4 000 000 kr. förändringar av verksamheten m. m. och 2 000 000 kr.

priskompensation.

1. En återgång till ursprungligen planerad omfattning på övningar i

basering i övre Norrland och övningsverksamhet vid flottiljerna medför

ökning av utgifterna med

2

000

000

kr.

2. Deltagande i krigsmaktsövning bär kostnadsberäknats till 1 785 000

kr.

3. Kostnader för utrikes tjänsteresor och tjänstgöring utrikes beräknas

öka med 130 000 kr.

4. Ombaseringskostnader till följd av flygfältsarbeten beräknas minska

med 90 000 kr.

5. Forskningsuppdragen till militärpsykologiska institutet beräknas öka

med 70 000 kr.

6

. För målflygorganisationen vid Östgöta flygflottilj behövs ytterligare

20

000

kr.

7. Genom att försvarets forskningsanstalt får tillgång till modernare

datamaskinutrustning kan de numeriska väderprognoserna, som anstalten

tar fram, ges ökat flygsäkerhetsvärde. Utgifterna beräknas öka med 70 000

kr.

8

. Kostnaderna för utbildning av meteorologer vid Sveriges meteorologiska

och hydrologiska institut beräknas öka med 18

000

kr.

9. Kostnader för idrottspriser vid tävlingar som tjänar den militära ut­

bildningen beräknas öka med

2

000

kr.

10. Prisförändringar beräknade med ledning av försvarsindextal R 2 c,

som stigit med 10,5 %, medför ökning med 1 995 000 kr.

91

Anslaget bör föras upp med 20 milj. kr. Härav beräknar jag 600 000 kr.

för viss beredskap och 225 000 kr. för utrikes tjänsteresor och tjänstgöring

utrikes. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Flygvapnet: övningar m. m. för budgetåret

1968/69 anvisa ett reservationsanslag av 20 000 000 kr.

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

Departementschefen

D 24. Drift och underhåll av flygmateriel m. in.

1966/67 Utgift 234 516 524 Reservation 89

688

463

1967/68 Anslag 247 000 000

1968/69 Förslag 280 000 000

Från anslaget betalas drivmedel för flygplan och motorfordon, under­

håll och vård av flygplan, robotar och markutrustning samt vissa modi-

fieringsarbeten på flygmateriel m. m.

Försvarets intendenturverk

Anslaget bör såvitt avser drivmedelskostnader föras upp med 30,1

(— 3,9) milj. kr.

Flygförvaltningen

Anslaget bör såvitt avser kostnader för underhåll och avlöningar föras

upp med 227 131 000 (+ 14 131 000) kr.

Vid ärendets beredning har medelsbehovet delats upp enligt följande

sammanställning varvid som jämförelse har angetts motsvarande delposter i

planen för innevarande budgetår (belopp i milj. kr.).

Anvisat

Förslag

1967/68

1968/69

A.

Drivmedelskostnader

Flygplan och motorfordon.......................................................................... 34,0

30,1

B. Underhållskostnader

1. Flygplanskrov........................................................................................... 65,8

68,4

2. Motorer....................................................................................................... 65,8

68,4

3. Utrustning m. m........................................................................................ 64,2

71,8

4. Omställning av verkstadsdriften........................................................... 5,0

5,0

C.

Avlöningar

...................................................................................................... 12,2

13,5

Summa 247,0

257,2

92

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 196S

Departementsch ef en

Riksrevisionsverket har i januari 1966 fått uppdrag att utreda kostnads­

utvecklingen under förevarande anslag och om verksamheten under ansla­

get i viss omfattning bör belasta anslaget Anskaffning av flygmateriel m. m.

I prop. 1967: 110 (s. 83) anmälde jag, att enligt vad som då hade upplysts,

riksrevisionsverket inte var berett att lämna förslag i ärendet som kunde på­

verka anslagsberäkningen för budgetåret 1967/68.

Riksrevisionsverket har i en promemoria den 16 maj 1967 redovisat kost­

nadsutvecklingen under anslaget under perioden 1962/63—1965/66. Härvid

har kommit fram att det material som enligt nuvarande redovisningssys­

tem står till förfogande för en undersökning av kostnadsutvecklingen inte

är lämpat för lönsamhetsbedömning eller effektivitetsmätning och inte

klargör orsakssamband för ökningar eller minskningar av kostnaderna.

Utredningen fortsätter därför med inriktning på att skikta om redovis-

ningsmaterialet efter kostnadsställen och att samtidigt anpassa redovis­

ningssystemet med hänsyn till de förslag som har lagts fram av 1964 års

försvarskostnadsutredning och de krav som kan komma att ställas i sam­

band med en övergång till programbudgetering.

Centrala flygverkstaden i Arboga ingår fr. o. m. den 1 juli 1967 i för­

svarets fabriksverk (prop. 1963: 114, SU 135, rskr 319). Som framgår av

mina förslag med anledning av 1966 års verkstadsutrednings delbetänkande

räknar jag med att fr. o. m. nästa budgetår även centrala flygverkstäderna

i Malmslätt och Västerås kommer att ingå i fabriksverket. Omorganisatio­

nen medför ökade kostnader under förevarande anslag. Anledningen är att

fabriksverket tillämpar andra debiteringsgrunder än de centrala flygverk­

städerna, vilka som verkstadsenheter inom förvaltningsorganisationen har

att följa Kungl. Maj :ts bestämmelser angående självkostnadsbokföring.

Kostnadsökningen under detta anslag till följd av övergång till nya debite­

ringsgrunder vid de tre centrala flygverkstäderna har för budgetåret 1968/69

beräknats till 21 milj. kr. Huvuddelen av denna ökning är att hänföra till

pensions- och personalförsäkringskostnader samt fastighetskostnader. Frå­

gan om uppräkning av den militära ramen med anledning av överföringen

till fabriksverket anmäler jag i annat sammanhang.

I skrivelse den 7 november 1967 har flygförvaltningen redovisat resultat

av rationaliseringsverksamlieten inom förråds- och verkstadstjänsten. Bl. a.

har gjorts undersökningar i syfte att förlänga liden mellan tillsyn och

översyn avseende såväl flygplan med utrustning som motorer och resulta­

ten beräknas på sikt komma att minska kostnaderna för det tidsintervall­

bestämda underhållet. Jag anser det väsentligt att de ökade kostnader för

underhåll av flygvapnets materiel som är en följd av att ny materiel sätts

i drift i möjligaste mån kompenseras genom fortsatta ansträngningar att

rationalisera den löpande underhållsverksamheten.

Med utgångspunkt i den redovisning av medelsbehovet under anslaget

som har lämnats av försvarets intendenturverk och flygförvaltningen före­

93

slår jag att anslaget förs upp med 280 milj. kr. Härav beräknar jag

6,8

milj.

kr. för viss beredskap. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att

till Drift och underhåll av flygmateriel m. m. för budget­

året 1968/69 anvisa ett reservationsanslag av 280 000 000 kr.

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 ur 1968

E. Gemensamma staber m. m.

E 1. Försvarsstaben: Avlöningar

1966/67 Utgift

1967/68 Anslag

1968/69 Förslag

12 568 872

12 320 000

14 780 000

Försvarsstaben är överbefälhavarens stab. I stabens arbetsuppgifter in­

går bl. a. att biträda överbefälhavaren i fråga om ledningen av den opera­

tiva verksamheten inom krigsmakten samt krigsmaktens utveckling och

inriktning. Staben är organiserad på operationsledning och fyra sektioner

för i huvudsak samverkansfrågor (sektion I), underrättelse- och säker­

hetstjänst (sektion II), personalfrågor (sektion III) samt studie- och pla­

neringsverksamhet (sektion IV). Dessutom finns en personalvårdsbyrå,

en kommendanturavdelning och en befästningsinspektion.

Tjänster

Handläggande personal

a) officerare..........................

b) övriga................................

övrig personal

a) militär...............................

b) civil....................................

Anslag

Avlöningar till tjänstemän........................................

Arvoden och särskilda ersättningar.........................

Särskilda löneförmåner till försvars- och biträdan­

de försvarsattachéer...............................................

Beräknad ändring

1967/68

1968/69

Överbefäl-

ha varen

Dep.chefen

174

+ 1

22

+ 16

17

129

+ 16

342

+ 1

+ 32

11 267 300

+ 1 427 700

+ 2 459 700

152 700

+

300

+

300

900 000

12 320 000

+ 1 428 000

+ 2 460 000

överbefälhavaren

1. Inom sektion I bör organiseras en särskild ADB-avdelning. För avdel­

ningen bör avses de tjänster som finns inrättade vid nuvarande ADB-

kontor samt viss personal som f. n. avlönas från anslaget Rationaliserings-

försök.

2. För försvarsmedicinska uppgifter m. m. vid statens bakteriologiska la­

boratorium behövs en regementsofficer, militärassistent (49 428 kr.).

3. Nuvarande medel för att anställa tillfällig personal bör ökas med

100

000

kr.

4. Löneomräkning 1 278 572 kr.

94

Kungl. Maj:ts proposition, nr 109 år 1968

Departemen t schef en

I prop. 1968:35 (s. 40) har jag förordat att försvarets rationaliserings­

institut skall få i uppdrag att göra upp förslag till organisation för bl. a. för­

svarsstabens interna rationaliseringsverksamhet. I avvaktan på denna un­

dersökning är jag inte beredd att tillstyrka förslaget om omorganisation

av stabens ADB-kontor.

Som jag närmare kommer att redovisa i annat sammanhang (jfr N 14),

bör en signalskyddsavdelning inrättas vid försvarsstaben nästa budgetår.

För erforderlig personal vid avdelningen, sammanlagt 33 tjänstemän, be­

räknar jag ca 1,2 milj. kr. Samtidigt kan anslaget minskas med medel för

två kaptenstjänster.

I enlighet med förslag i prop. 1967:68 (s. 113) beräknar jag medel för

en regementsofficer, avsedd för militärassistent vid socialstyrelsen.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till

14 780 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Försvarsstaben: Avlöningar för budgetåret 1968/69

anvisa ett förslagsanslag av 14 780 000 kr.

E 3. Försvarsstaben: Omkostnader

1966/67 Utgift

1 920 200

1967/68 Anslag

2 200 000

1968/69 Förslag

2 610 000

Beräknad ändring

1967/68

1968/69

överbefäl-

havaren

Dep.chefen

1. Sjukvård in. m............................................................

47 000

4-

6 000

+ 8 000

2. Reseersättningar

a) Försvarsattachéer................................................. ___

325 000

b) Utrikes tjänsteresor.............................................

25 000

c) Övriga resekostnadsersättningar........................

300 000

+

40 000

+ 100 000

d) Flyttningsersättningar m. in...............................

50 000

+

10 000

+ 10 000

3. Expenser

a) Bränsle, iyse, vatten och renhållning................ ----

195 000

4-

70 000

+ 75 000

b) Samtalsavgifter.....................................................

87 000

+

10 000

+ 8 000

c) Vissa telekostnader för försvarsattachéer........ ___

7 000

+

1 000

+ 1 000

d) Vakttjänst............................................................. ___

252 000

+

44 000

+ 44 000

e) Kostnader för datamaskiner.............................. ___

400 000

f) Övriga expenser....................................................

432 000

52 000

+ 147 000

4. Övriga utgifter........................................................... ___ 80 000

+

17 000

+ 17 000

2 200 000

+ 250 000

+ 410 000

95

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till

2 610 000 kr. Jag har därvid beräknat ca 220 000 kr. för signalskydds-

avdelningens omkostnader. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksda­

gen

att till Försvarsstaben: Omkostnader för budgetåret 1968/

69 anvisa ett förslagsanslag av 2 610 000 kr.

Knngl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

Departementschefen

E 7. Militärområdesstaber: Avlöningar

»1966/67 Utgift

18 505 228

1967/68 Anslag

18 500 000

1968/69 Förslag

21 175 000

1 Avser tiden 1/10 1966—30/6 1967

Militärområdesstaberna är militärbefälhavarnas stabsorgan. I militär-

områdesstabens uppgifter ingår bl. a. att biträda militärbefälhavaren med

förberedelser för och ledningen av militärområdets försvar. Staben svarar

i fred för operativa krigsförberedelser m. m. samt biträder med ledningen

av utbildnings- och mobiliseringsverksamheten, underrättelse- och säker­

hetstjänsten samt personalvårds- och upplysningsverksamheten inom mi­

litärområdet.

Militärområdesstaberna är organiserade på fem sektioner, operativ sek­

tion, underhållssektion, armésektion, transportsektion och befästningssek-

tion. I de tre största staberna finns därjämte en flygsektion. Vid samtliga

militärområdesstaber finns vidare en stabsavdelning.

Tjänster

Handläggande personal

a) officerare...........................

b) övriga.................................

Beräknad ändring

1967/68

1968/69

Överbefäl­

havaren Dep.chefen

'287

16

övrig personal

a) militär.................................................................................. 127

b) civil....................................................................................... 307__________—_______ — 3

737

— 3

Anslag

Avlöningar till tjänstemän..................................................... 18 500 000 + 2 744 000 + 2 675 000

överbefälhavaren

Den föreslagna höjningen hänför sig till löneomräkning.

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till

21 175 000 kr. Anslaget har därvid minskats med medel för en förste repa­

ratör, en reparatör och en värmeskötare som bör föras över till avlöningsan-

slaget för militärområdenas byggnadskontor (jfr prop. 1968: 1 bil. 6 s. 76).

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Militärområdesstaber: Avlöningar för budgetåret

1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 21 175 000 kr.

E 8. Militärområdesstaber: Omkostnader

‘1966/67 Utgift 6 944 313

1967/68 Anslag 4 900 000

1968/69 Förslag 11 800 000

‘ Avser tiden 1/10 1966—30/6 1967

Från anslaget betalas omkostnader för militärområdesstaberna, Gotlands

militärkommandostab och militärområdenas byggnadskontor.

Beräknad ändring

1967/68

1968/69

1.

Sjukvård m. m.....................................................

130 000

överbefäl­

havaren

+

25 000

Dep.chefen.

+

25 000

2.

Reseersättningar..................................................

1 350 000

+ 800 000

+

705 000

Därav flyttningsersättningar m. m.......................

350 000

+ 120 000

+

115 000

3. Expenser

a) Bränsle, lyse, vatten och renhållning..........

650 000

+ 2 100 000

+ 2 100 000

b) Samtalsavgifter..............................................

500 000

+

275 000

+

775 000

c) Vakttjänst....................................................... . ---

+

300 000

+

300 000

d) Övriga expenser..............................................

1 355 000

+ 1 765 000

+ 1 345 000

Därav engångsutgifter.....................................

450 000

+

835 000

+

410 000

4.

Underhåll och drift av motorfordon................

915 000

+ 1 915 000

+ 1 650 000

4 900 000

+ 7 180 000

+ 6 900 000

överbefälhavaren

Från anslaget bör betalas omkostnader för alla regionala ledningsorgan

som inte är självfinansierande, således även militärområdenas tyg- och

intendenturförvaltningar. Förslaget förutsätter att arméns anslag av om-

kostnadsnatur minskas med ca 5,8 milj. kr.

97

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till

11,8

milj. kr. I enlighet med överbefälhavarens förslag har jag därvid be­

räknat medel också för tyg- och intendenturförvaltningarnas omkostnader.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Militärområdesstaber: Omkostnader för budgetåret

1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 11800 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 10!) år 1968

Departementschefen

E 13. Förband med särskild budget

1967/68

Anslag

1 000

1968/69

Förslag

1 000

Efter förslag av Kungl. Maj :t i prop. 1967: 155 har riksdagen på tilläggs-

stat I för budgetåret 1967/68 under fjärde huvudtiteln till förband med

särskild budget anvisat ett förslagsanslag av 1 000 kr. (SU 200, rskr 392).

Mot detta anslag regleras för innevarande budgetår utbetalningarna vid

Norra Smålands regemente (112), Skånska dragonregementet (P 2) och

Skånska flygflottiljen (F 10). Vid dessa förband bedrivs efter förslag av

1964 års försvarskostnadsutredning försöksverksamhet med verksamhets­

planering, budgetering, kostnadsredovisning och verksamhetskontroll (pres­

tationsmätning). Verksamheten vid förbanden regleras enligt särskilda för-

bandsbudgeter som godkänts av Kungl. Maj :t. Anslaget Förband med sär­

skild budget får belastas med nettoutbetalningar intill 75 497 000 kr. Detta

innebär emellertid inte att den för det militära försvaret för innevarande

budgetår fastställda utgiftsramen får överskridas. Besparingar som svarar

mot utgifterna på anslaget bör nämligen uppkomma på övriga riksstats-

anslag.

1964 års försvarskostnadsutredning har den 5 februari 1968 avgett be­

tänkande Ekonomisystem för försvaret (SOU 1968: 1). I betänkandet före­

slås bl. a. att ekonomisystemet fr. o. m. budgetåret 1968/69 skall tillämpas

vid I 12, P 2 och F 10. Betänkandet remissbehandlas f. n. Beredningen av

ärendet kan inte slutföras före budgetårsskiftet. Försöken vid I 12, P 2 och

F 10 utgör emellertid ett betydelsefullt led i strävandena att ytterligare

förbättra hushållningen inom försvaret. De kan också ge underlag för

beslut om programbudgetering inom försvarsdepartementets verksamhets­

område. Verksamheten vid I 12, P 2 och F 10 bör därför för budgetåret regle­

ras i huvudsak på samma sätt som under innevarande budgetår med stöd

7 — Bilaga till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 109

98

av särskilda förbandsbudgeter som fastställs av Kungl. Maj :t. Nettoutbetal­

ningarna för verksamheten vid förbanden under nästa budgetår kan antas

bli något högre än under innevarande budgetår. Detta beror — förutom på

pris- och lönehöjningar — bl. a. på att verksamheten vid I

12

utökas något

och att vissa ytterligare utgifter för strilunderhåll förutsätts redovisade i

F 10 :s budget.

Som framgått av det föregående bedrivs försöksverksamhet med verk­

samhetsplanering, budgetering, kostnadsredovisning och verksamhetskon-

troll under innevarande budgetår vid förband ur armén och flygvapnet. För

att vidga erfarenheterna från denna typ av verksamhet är det önskvärt att

likartad försöksverksamhet kan bedrivas även vid marina förband. Under

innevarande budgetår pågår på försvarskostnadsutredningens initiativ en

begränsad försöksverksamhet inom ramen för f. n. tillämpat budgetsystem

vid bl. a. Karlskrona örlogsskolor (KÖS). Verksamheten har bl. a. syftat till

att förbereda en omläggning av budgeteringen m. m. vid förbandet. Förbe­

redelserna har numera hunnit så långt att man vid KÖS anses kunna reglera

verksamheten på i huvudsak samma sätt som vid I 12 m. fl. förband. Che­

fen för marinen har i skrivelse den 28 februari 1968 föreslagit, att försöks­

verksamhet av detta slag skall få bedrivas vid KÖS under budgetåret 1968/69.

Jag biträder detta förslag. Utbetalningarna vid KÖS under budgetåret kan

beräknas till ca 15 milj. kr.

Vidare har chefen för armén i skrivelse den 23 februari 1968 gjort fram­

ställning om försöksverksamhet under budgetåret 1968/69 vid bl. a. Bergs­

lagens artilleriregemente (A 9). Försöksverksamheten föreslås avse en för­

enklad utgiftsredovisning för förbandet av ungefär samma slag som tilläm­

pas vid I 12 m. fl. förband. Den interna kostnadsredovisningen på olika verk­

samhetsstöden begränsas emellertid och bokföring sker enligt nuvarande

titelredovisningssystem men utökad med en hänvisning till specificerade

uppdrag. Jag biträder förslaget om en försöksverksamhet med denna inrikt­

ning. Sådana försök har enligt min mening stor betydelse som underlag

för ett beslut om införande av programbudgetering inom försvarsdeparte­

mentets verksamhetsområde och om ordningen för övergången. Under

försöksverksamheten bör utgifterna för A 9 på samma sätt som vid 112

in. fl. förband regleras över en av Kungl. Maj :t fastställd förbandsbudget

och redovisas mot riksstaten i samma ordning. Utgifterna vid A 9 under

budgetåret 1968/69 beräknas till ca 17 milj. kr.

Jag föreslår, att verksamheten vid I 12, P 2, F 10, KÖS och A 9 under

budgetåret 1968/69 regleras över ett särskilt anslag i riksstaten, Förband

med särskild budget. Detta anslag bör liksom för innevarande budgetår

föras upp som ett förslagsanslag med formellt belopp, 1 000 kr. Anslaget

bör inte få belastas med större belopp än högst 130 milj. kr. Den i annat

sammanhang förordade utgiftsramen för försvaret kommer emellertid inte

att överskridas härigenom. Besparingar som svarar mot de budgeterade ut­

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

»9

gifterna vid försöksförbanden bör nämligen uppkomma på övriga riksstats-

anslag som förutsätts inte få belastas med utgifter för dessa förband. Det

ankommer på Kungl. Maj :t att vidta åtgärder för att reglera den samman­

lagda medelsförbrukningen. Slutlig avstämning av medelsförbrukningen bör

göras innan hela prisregleringsanslaget disponeras.

Under åberopande av vad jag har anfört i det föregående hemställer jag,

alt Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Förband med särskild budget för budgetåret 1968/69

anvisa ett förslagsanslag av

1

000

kr.

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1908

G. Institutioner m. in.

G 3. Försvarets forskningsanstalt: Forskningsverksamhet

M966/67 Utgift 63 502 477 Reservation 5 520 092

1967/68 Anslag

45 000 000

1968/69 Förslag

47 500 000

1 Avser anslaget Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet

Från anslaget betalas utgifter för försvarets forskningsanstalts forsknings­

verksamhet. Häri ingår sådana löner och arvoden som inte betalas från av-

löningsanslaget, utgifter för anskaffning och underhåll av viss materiel och

för sådana tjänsteresor som inte betalas från omkostnadsanslaget, m. m.

Försvarets forskningsanstalt

Anslaget bör föras upp med 46 645 000 (+ 1 645 000) kr. ökningen avser

kompensation för pris- och lönestegringar enligt försvarsindex. Den täcker

inte helt merutgifterna enligt 1967 års fördelningsavtal om statstjänste-

männens löner.

Behovet av medel för utrikes tjänsteresor beräknas till 800 000

(+

100

000

) kr.

Forskningsanstalten bör liksom tidigare lämnas bemyndigande att ut­

över anvisade medel lägga ut beställningar av materiel för forskningsända­

mål inom en kostnadsram av

6

milj. kr.

Departementschefen

Anslaget bör föras upp med 47,5 milj. kr. Härav beräknar jag 735 000 kr.

för utrikes tjänsteresor och tjänstgöring utrikes.

100

Sedan flera år bedrivs vissa säkerhetspolitiska studier i utrikespolitiska

institutets regi med bidrag från detta anslag och från fjärde huvudtitelns

anslag till extra utgifter. Studierna har karaktär av försöksverksamhet.

Chefen för dåvarande ecklesiastikdepartementet har den 10 mars 1967

tillkallat sakkunniga med uppdrag att utreda frågor rörande formerna för

forskning och utbildning vid universitet och högskolor i internationell

politik med särskild hänsyn till säkerhetspolitiska studier samt freds- och

konfliktforskning. I avvaktan på utredningens resultat bör de säkerhets­

politiska studierna få fortsätta i ungefär samma omfattning som inne­

varande budgetår. Medel härför bör anvisas under detta anslag. Jag beräk­

nar behovet till högst 500 000 kr.

Forskningsanstalten åtar sig f. n. undantagsvis betalda forsknings- och

utvecklingsuppdrag för uppdragsgivare utanför totalförsvaret. Anstalten har

bedömt att en viss ökning av denna verksamhet är förenlig med anstaltens

uppgift att främja och samordna den forskning inom landet som är eller

kan förutses bli av betydelse för försvaret. Jag biträder anstaltens bedöm­

ning. Jag ämnar föreslå Kungl. Maj :t att anstalten ges uppdrag att i sam­

råd med riksrevisionsverket utforma taxor för ifrågavarande uppdrags­

verksamhet. Vid utformningen av taxorna bör eftersträvas full kostnads­

täckning. Inkomsterna av verksamheten bör tillgodoföras anslaget som sär­

skilda uppbördsmedel utom till den del de avser ersättning för sociala kost­

nader, såsom pensions- och sjukförsäkringsavgifter. Denna del bör tillgodo­

föras riksstatens inkomsttitel Övriga diverse inkomster. Den av Kungl.

Maj :t fastställda staten för anslaget bör göras upp enligt följande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

Utgifter

Forskning m. m.................................................................................................................... 47 501 000

Särskilda uppbördsmedel

Inkomster av viss uppdragsverksamhet......................................................................... 1 000

Anslag 47 500 000

Liksom för innevarande budgetår bör Kungl. Maj :t inhämta riksdagens

bemyndigande att medge beställningar av materiel till visst belopp utöver

anvisade medel. Som anstalten har föreslagit bör beloppet bestämmas till

6

milj. kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att medge att utöver ansla­

get får läggas ut beställningar av materiel för försvarets

forskningsanstalts verksamhet inom en kostnadsram av

6

000

000

kr.,

b) till Försvarets forskningsanstalt: Forskningsverksam­

het för budgetåret 1968/69 anvisa ett reservationsanslag av

47 500 000 kr.

Ktingl. Maj.ts proposition nr JO!)

år

1!)68

101

G 4. Försvarets radioanstalt: Avlöningar. G 5. Försvarets radioanstalt: Omkost­

nader. G 6. Försvarets radioanstalt: Anskaffning och underhåll av materiel

För innevarande budgetår är anslagen uppförda med resp. 18 900 000,

4 850 000 och 5 000 000 kr.

Med hänvisning till en inom försvarsdepartementet upprättad prome­

moria, som torde få överlämnas till riksdagens vederbörande utskott, hem­

ställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att för budgetåret 1968/69

anvisa

a) till Försvarets radioanstalt: Avlöningar ett förslagsan­

slag av 20 525 000 kr.,

b) till Försvarets radioanstalt: Omkostnader ett förslags­

anslag av 5 245 000 kr.,

c) till Försvarets radioanstalt: Anskaffning och under­

håll av materiel ett reservationsanslag av 7 000 000 kr.

J. Viss materielanskaffning m. in.

J 7. Signalskyddsmateriel

1966/67 Utgift 3 380 072 Reservation 1 477 933

1967/68 Anslag 2 250

000

1968/69 Förslag 2 335 000

Från anslaget betalas anskaffning av kryptomateriel in. m. till krigsmak­

ten enligt en av överbefälhavaren upprättad långsiktsplan.

A rméför vattning en

Medelsförbrukningen under 1968/69 beräknas uppgå till 1 440 000 kr.

och avses för fortsatt anskaffning av signalskyddsmateriel för i första

hand behoven inom den nya organisationen för högre regional ledning.

Departementschefen

Ärendet är av sådan natur att närmare redogörelse inte bör lämnas till

statsrådsprotokollet. Ytterligare upplysning torde få inhämtas av de hand­

102

lingar som kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

Anslaget bör för nästa budgetår avses även för utveckling av signalskydds-

materiel för totalförsvaret (jfr s. 148). Jag föreslår att anslaget förs upp

med 2 335 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Signalskyddsmateriel för budgetåret 1968/69 an­

visa ett reserv ationsanslag av 2 335 000 kr.

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

L. Övriga gemensamma ändamål

L 1.

Familjebidrag

1966/67 Utgift

50 752 052

1967/68 Anslag

36 000 000

1968/69 Förslag

67 000 000

i

Från anslaget bestrids utgifter för vissa ersättningar för att trygga för­

sörjning in. m. av de värnpliktigas och vapenfria tjänstepliktigas anhöriga

m. fl. under den tid de värnpliktiga och tjänstepliktiga fullgör tjänstgöring.

Familjebidrag kan utgå som familjepenning, bostadsbidrag, näringsbidrag,

sjukbidrag och begravningsbidrag. Från anslaget betalas också kostnader för

särskild hjälpverksamhet till förmån för de värnpliktiga och tjänstepliktiga

samt deras familjer m. m.

Försvarets civilförvaltning

Anslaget bör föras upp med

68

(+32) milj. kr. Antalet tjänstgörings-

dagar som berättigar till familjebidrag har beräknats för grundutbildning

till 16 711 200 och för repetitionsutbildning m. m. till 2 026 100. Den genom­

snittliga familjebidragskostnaden för man och dag har med hänsyn till höj­

ningen av familjebidragets maximibelopp m. m. fr. o. m. den 1 juli 1967

och till belastningen under budgetåret 1966/67 beräknats till 2: 30 (+ 1: —)

vid grundutbildning och 14:50 (+4:50) vid annan tjänstgöring.

Departementschefen

Med hänsyn till höjningen av familjebidragets maximibelopp, belastning

m. m. bör anslaget föras upp med 67 (+ 31) milj. kr. Jag har därvid räknat

103

med omkring 17 000 000 tjänstgöringsdagar för grundutbildning och om­

kring 1 900 000 tjänstgöringsdagar för repetitionsutbildning in. in.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Familjebidrag för budgetåret 1968/69 anvisa ett

förslagsanslag av 67 000 000 kr.

Kungl. Maj.ts proposition nr 10!) ur 1968

L 4.

Reseersättningar till värnpliktiga in. fl.

1966/67 Utgift

17 107 344

1967/68 Anslag

14 800 000

1968/69 Förslag

17 600 000

Från anslaget bestrids utgifter för resor och traktamenten för värnplik­

tiga, för följebefäl i samband med värnpliktsresor samt för medlemmar

i frivilliga försvarsorganisationer i samband med frivillig tjänstgöring vid

krigsmakten m. m.

Försvarets civilförvaltning

Anslaget bör föras upp med 17,6 (+ 2,8) milj. kr. Av ökningen hänför

sig

0,6

milj. kr. till kostnadsökning med anledning av successiv övergång

till nytt repetitionsutbildningssystem m.m. samt

2,2

milj. kr. till trakta-

ments- och taxehöjningar.

Departementschefen

Jag föreslår att anslaget förs upp med 17,6 (+ 2,8) milj. kr. Jag har därvid

räknat med att under nästa budgetår kostnader för resor som uppstår

i samband med inställelse inför utredningsman för den som sökt vapenfri

tjänst får bestridas från anslaget. Jag uppskattar dessa kostnader till om­

kring 20 000 kr. Jag har vidare räknat med utgifter för vissa resor vid in­

ställelse till mobiliseringsövningar.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Reseersättningar till värnpliktiga m. fl. för budget­

året 1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 17 600 000 kr.

L 9. Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring

m. m.

1966/67 Utgift

13 877 885

1967/68 Anslag

13 700 000

1968/69 Förslag

17 000 000

Från anslaget utgår ersättning enligt militärersättningsförordningarna

104

den 18 juni 1927 (nr 234) och den 2 juni 1950 (nr 261) m. fl. författningar.

I samband med den reform av yrkesskadeförsäkringen som beslutats av

1967 års riksdag (prop. 1967: 147, 2LU

68

, rskr 401) har förmånerna för­

bättrats även för dem som skadats i militärtjänst.

Riksförsäkringsverket

Med hänsyn till belastningen bör anslaget räknas upp med 100 000 kr.

Reformen av yrkesskadeförsäkringen medför ett ökat medelsbehov av

3 milj. kr. enligt de i prop. 1967: 147 framlagda förslagen.

Departementschefen

Med hänsyn till att riksdagens beslut i vissa avseenden inneburit förbätt­

rade förmåner utöver dem som föreslagits i prop. 1967: 147 bör anslaget

föras upp med 17 milj. (+3,3 milj.) kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t

föreslår riksdagen

att till Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen

under militärtjänstgöring in. m. för budgetåret 1968/69 an­

visa ett förslagsanslag av 17 000 000 kr.

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

M. Flygtekniska försöksanstalten

1965 tillsattes en utredning med uppgift att utreda framtida organisation

och verksamhet vid flygtekniska försöksanstalten (FFA), FFA-utredningen

(ledamöter flygöverdirektören Bertil Westergård, ordförande, departe­

mentsrådet Göran Appelgren och fil. mag. Göran Hultqvist; direktiv se

1966 års riksdagsberättelse, Fö 29). Utredningen har den 5 juni 1967 avläm­

nat betänkandet Flygtekniska försöksanstalten — framtida organisation och

arbetsuppgifter (Stencil Fö 1967:6) samt delutredningen Flygtekniska

försöksanstaltens ekonomiska förhållanden (Stencil Fö 1967:5).

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av överbe­

fälhavaren, cheferna för armén, marinen och flygvapnet, armé- och marin­

förvaltningarna, tekniska högskolan i Stockholm (KTH), tekniska hög­

skolan i Lund, Chalmers tekniska högskola, statens tekniska forsknings­

råd, statens naturvetenskapliga forskningsråd, ingenjör svetenskapsakade­

mien, statens råd för byggnadsforskning, Bofors AB, Teleutredningar AB,

Sveriges Mekanförbund, Landsorganisationen i Sverige (LO) genom För­

svarsverkens Civila Personals Förbund (FCPF), Tjänstemännens Central­

organisations statstjänstemannasektion (TCO-S), Statstjänstemännens

Riksförbund (SR), Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO) och

Svenska Teknologföreningen, samt över betänkandet och del­

utredningen av flygförvaltningen, försvarets fabriksverk, försvarets

ior>

forskningsanstalt (FOA), styrelsen för FFA, flygtekniska rådet, byggnads­

styrelsen, luftfartsverket, statens provningsanstalt, statskontoret, riksrevi­

sionsverket, statens skeppsprovningsanstalt, universitetskanslersämbetet,

samarbetsnäninden för lokal- och utrustningsprogramkommittéerna för

universitet och högskolor, utruslningsnämnden för universitet och högsko­

lor, industriforskningsutredningen, transportforskningsutredningen, Scan-

dinavian Airlines System (SAS), SAAB och Svenska Flygmotor AB.

Kanyl. Maj:ts proposition nr 10!) år W68

FFA:s nuvarande organisation in. ni.

Enligt sin instruktion (1965:839) har FFA till uppgift att främja den

flygtekniska utvecklingen inom landet. Härvid åligger det anstalten att

planlägga och utföra såväl flygteknisk forskning av teoretisk och experi­

mentell art som flygtekniska provningar, att med uppmärksamhet följa

utvecklingen i länder som intar en ledande ställning på detta område samt

att samla, ordna, bearbeta och offentliggöra forskningsresultat och andra

rön inom sitt verksamhetsområde. Försöksanstalten bedriver dels forsk­

ning och provning mot ersättning på uppdrag av offentlig myndighet eller

enskild, dels egen, främst civilt inriktad forskningsverksamhet. Den eko­

nomiska ramen för sistnämnda forskningsverksamhet är den s. k. nettout­

giften, dvs. skillnaden mellan den totala belastningen på avlönings- och

omkostnadsanslagen och beställningsinkomsterna.

Försöksanstalten leds av en styrelse bestående av chefen för anstalten,

som är generaldirektör, och sju andra ledamöter.

Försöksanstalten är organiserad på fem avdelningar, nämligen två aerody-

namiska, som försöksvis i rationaliseringssyfte slagits samman till en, en

hållfasthetsavdelning, en mätteknisk avdelning och en driftsavdelning. Vi­

dare finns ett kansli.

Till anstalten är knutet ett vetenskapligt råd, flygtekniska rådet. Rådet

skall ge styrelsen del av erfarenheter och rön av betydelse för anstaltens

verksamhet, föreslå nya arbetsuppgifter, främja samarbete på det flygtek­

niska forsknings- och försöksområdet samt i övrigt biträda styrelsen i den

mån den begär det. Ledamöter av rådet är generaldirektören och minst tio

andra ledamöter, som Kungl. Maj :t utser.

Vid försöksanstaltens aerodynamiska avdelning finns en stor låghastig-

hetstunnel, en transsonisk kontinuerlig vindtunnel jämte ett aerodyna-

miskt laboratorium med viss utrustning, två relativt stora transsonisk-su-

personiska vindtunnlar, en mindre hypersonisk vindtunnel, en kanontun­

nel för åstadkommande av mycket höga temperaturer samt vissa smärre

vindtunnlar. Vidare finns en stor hypersonisk vindtunnel och en transso-

nisk-supersonisk variabel Machtalstunnel (TVM500) med anslutning till

den stora hypersoniska tunnelns tryck- och värmemagasin.

106

Utgifts- och inkomstutvecklingen för försöksanstalten under de senaste

budgetåren framgår av följande sammanställning.

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

1964/65

1965/66

1966/67

1967/68

Utfall

Utfall

Utfall

Anslag och

(avrundat)

(avrundat)

(avrundat)

beräknade

inkomster

Utgifter

Avlöningar...........................................

8 858 000

8 813 000

9 463 000

8 000 000

Omkostnader.......................................

2 677 000

2 736 000

2 226 000

2 100 000

Summa utgifter...................................

11 535 000

11 549 000

11 689 000

10 100 000

Inkomster

Flygförvaltningen direkt eller via

SAAB................................................

9 395 000

9 196 000

9 300 000

8 000 000

Övriga beställare.................................

840 000

1 053 000

1 092 000

800 000

Summa inkomster...............................

10 235 000

10 249 000

10 392 000

8 800 000

Nettoutgift.........................................

1 300 000

1 300 000

1 297 000

1 300 000

Försöksanstaltens utrustning har finansierats dels med direktanslag,

dels genom direkta utrustningsbeställningar av flygförvaltningen. Den to­

tala historiska investeringskostnaden för utrustning som alltjämt är i drift-

dugligt skick uppgår till ca 51 milj. kr.

Nuanskaffningsvärdet kan beräknas till ca 63 milj. kr. fördelat med 27

milj. kr. på flygförvaltningens och 36 milj. kr. på FFA:s egna investeringar.

I försöksanstaltens byggnader har investerats totalt ca

10

milj. kr.

Taxor för FFA:s uppdragsverksamhet fastställs av anstalten själv på

grundval av vissa allmänna riktlinjer, som meddelades av Kungl. Maj :t i

början av 1950-talet. Dessa innebär, att uppdrag från statlig uppdragsgiva­

re, direkt eller via industri, skall debiteras alla av uppdraget föranledda

direkta och indirekta kostnader, som belastar försöksanstaltens anslag,

men däremot inte osynliga kostnader för pensioner, lokalhyror och kapital-

tjänstkostnader, s. k. komplementkostnader. Uppdrag från enskilda eller

utländska beställare skall i princip belastas med samtliga kostnader, inkl.

komplementkostnader, men möjligheter att göra undantag finns.

Verksamheten inom FFA har under senare år alltmer dominerats av

beställningsarbeten för försvarets räkning, främst utvecklingsarbeten för

flygplan 37. Då arbetet för flygplan 37 nu närmar sig sitt slut sker en bety­

dande nedgång i uppdragsvolymen. Med anledning härav uppdrog FFA:s

styrelse i juli 1964 åt flygtekniska rådet att komma in med förslag och syn­

punkter beträffande omfattningen och inriktningen av försöksanstaltens

verksamhet på längre sikt. På grundval av prognoser beträffande beställ-

ningsvolym och behov av militär och civil forskning föreslog rådet att FFA

borde ges en basorganisation om

220

personer till en årlig kostnad av

8

milj.

kr. i 1963 års löneläge. Samtidigt anförde rådet att behov fanns att behålla

basorganisationen för flygteknisk forskning och provning vid Svenska

107

Flygmotor AB och KTH. Kostnaden härför beräknades preliminärt till 2

milj. kr. för vardera.

FFA:s personalvolym utgjorde under hudgetåret 1964/65 i genomsnitt

300 personer, men efter successiv nedgång och de avskedanden som blev

ofrånkomliga i början av 1967 uppgick antalet anställda i januari 1968 till

218 personer.

FFA-utrcdningens betänkande

Nuvarande resurser för flygteknisk forsknings-, försöks- och utrednings­

verksamhet

Utredningen redogör i sitt betänkande för de inom landet befintliga re­

surserna för flygteknisk provning och forskning. Härvid indelas dessa i sjn

ämnesområden, nämligen aerodynamik, aeroelasticitet och strömningstek-

nik, motorutveckling, hållfasthets- och materialundersökningar, flygmeka­

niska och bioteknologiska undersökningar, tillförlitlighets- och miljöpröv­

ning av utrustning, flygmedicinska försöksanläggningar samt systemana­

lys och kontrollverksamhet. I det följande lämnas ett sammandrag av ut­

redningens redogörelse.

De institutioner och företag som har provnings- och försökskapacitet

inom områdena aerodynamik, aeroelasticitet och ström-

ningsteknik med flygteknisk inriktning är FFA, Svenska Flygmotor

AB, KTH-flygteknik, KTH-gasdynamik samt Bofors AB.

Den tekniska standarden hos de aerodynamiska försöksanläggningarna

måste enligt utredningen totalt sett anses vara förhållandevis hög även i

internationell jämförelse. Viss reservation måste dock, enligt utredningens

mening, göras för de transsoniska vindtunnlarna, som är väl små för tvp-

utveckling. Detta problem har dock i stort sett kunnat bemästras genom

långt driven modelltillverkningsteknik och mätteknik. Systemen för data-

registrering och -bearbetning är genomgående av hög klass och medger

starkt rationaliserad drift med hög resultatmängd.

Anläggningarna för utveckling av jetmotorer är helt kon­

centrerade till Svenska Flygmotor AB som också har speciella resurser för

utveckling av robotmotorer av vätskeraket-, hybridraket- och rammotortyp.

Den ojämförligt största delen av materialprovningsverk­

samheten utförs vid industrilaboratorier. Av intresse i detta samman­

hang är enligt utredningen dock främst de provningsresurser som är spe­

ciellt anpassade för flygtekniska tillämpningar samt laboratorier för vilka

gränsdragningsproblem gentemot FFA:s verksamhet kan föreligga. När­

mast berörs då FFA:s hållfasthetsavdelning, SAAB:s provtjänstavdelning,

KTH:s institution för flygplanstatik och flygplanbyggnad samt statens

provningsanstalt.

FFA:s och SAAB:s resurser är anpassade för materialprovning i sam­

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 19GS

108

band med flygplan- och robottillverkning och särskilt FFA har för detta

ändamål vissa avancerade anläggningar som inte finns någon annanstans

i landet. Mellan FFA och SAAB sker en arbetsfördelning som innebär att

SAAB gör de provningar som ligger närmast den färdiga produkten, medan

FFA gör de grundläggande material- och konstruktionsproven.

Flygmekaniska undersökningar utförs genom teoretiska

beräkningar i analoga och digitala räkneanläggningar, genom försök i flyg­

simulatorer samt genom flygprov. Bioteknologiska undersökningar utförs

genom laboratorieprov och kan i viss mån verifieras genom flvgprov.

Maskinella resurser för flygmekaniska beräkningar finns främst vid

SAAB och FOA samt vid KTH-flygteknik och för bioteknologiska laborato­

rieexperiment vid SAAB och KTH-flygteknik.

Även inom övriga ämnesområden visar utredningen att bety­

dande resurser finns för inhemsk forskning och försöksverksamhet inte

bara vid FFA utan även vid andra institutioner och företag. Under intensiva

utvecklingsperioder har efterfrågan på speciellt vindtunnelkapacitet varit

mycket stor och behov av nya anläggningar har ibland uppstått snabbt.

Anläggningarna har därför förlagts till de företag och institutioner som

vid tidpunkten i fråga hade resurser att på avsedd tid bygga dem och där­

efter driva verksamheten. Utredningen finner att denna splittring av den

totala kapaciteten ur beställarnas synpunkt — främst flygförvaltningens

och SAAB:s — ansetts fördelaktig eftersom viss konkurrens förekommit.

Samtliga tillgängliga resurser har varit fullt belagda under utvecklingsar­

betet på flygplan 35 och 37 och de olika försöksställena har härvid kom­

pletterat varandra dels genom specialisering på olika försökstyper, dels ge­

nom ett organiserat samarbete för att delge varandra gjorda erfarenheter.

Totalkostnaden 1964/65 för de flygtekniska forsknings- och provnings-

organisationerna utgjorde på aerodynamikområdet 13,4 milj. kr., på håll-

fasthetsområdet

2,1

milj. kr. och på simulatorområdet

1,0

milj. kr. eller

totalt 16,5 milj. kr. i 1964/65 års löneläge. Häri är komplementkostnader

vid FFA och KTH inte inräknade. Med beaktande av dessa kan de totala,

rörliga årskostnaderna beräknas till ca 20 milj. kr. 1964/65, vilket motsva­

rar ca 25 milj. kr. för år i 1967 års löner och priser. Härtill kommer fasta

kostnader vid FFA med ca 2 milj. kr. för år.

För 1966 beräknar utredningen att den totala forsknings- och utveck­

lingsinsatsen i Sverige med inriktning på flygplantillverkning uppgick till

ca 140 milj. kr. eller ca 10 % av den samlade insatsen för forskning och

utveckling. Uppskattningsvis hänför sig 7 % till egentlig flygteknisk forsk­

ning och utveckling och 3 % till andra teknikgrenar, främst elektronik

och teleteknik, inom vilka områden insatserna indirekt kommer den icke­

flygtekniska industrin till godo.

Utredningen har också undersökt flygforskningens ställning utomlands

och gör vissa jämförelser mellan svensk och utländsk flygforskning. Av

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

109

redogörelsen framgår att den svenska flygtekniska forsknings- och försöks­

verksamheten i högre grad än den utländska är styrd av beställare genom

uppdrag. I andra länder finns emellertid statliga organ på hög nivå med

uppgift att prioritera inom hela forskningsfältet och fördela tillgängliga

statliga anslag.

Utredningens förslag till inriktning och omfattning av den framtida flyg­

tekniska forsknings- och försöksverksamheten m. m.

På grundval av uppgifter inhämtade från försvarets myndigheter bedö­

mer utredningen att försvaret har ett långsiktigt behov av flygteknisk forsk­

ning, utveckling och provning inom landet som inte kan tillgodoses enbart

med de resurser som finns inom industrin och vid högskolorna. De omfat­

tande anläggningar och den speciella kompetens, som byggts upp vid FFA

inom områdena aerodynamik och hållfasthetsteknik, utgör en för försvaret

nödvändig tillgång. Försvarets behov är, enligt utredningen, tillräckligt mo­

tiv för att bibehålla flygtekniska försöksanstalten i lämplig utformning och

omfattning.

Utredningen sammanfattar försvarets behov av flygtekniska

forsknings- och provningsresurser, främst vid FFA, på följande sätt.

Vidmakthållande av en hög kunskapsnivå inom landet på det flygtekniska

området genom aktiv utvecklings- och forskningsverksamhet är nödvändig.

Kvalificerade resultat ger möjlighet till internationellt utbyte med ett eko­

nomiskt värde mångfalt större än våra egna insatser, vilka av bl. a. ekono­

miska skäl begränsas till ett fåtal områden. En hög kunskapsnivå erfordras

även för tekniska och ekonomiska bedömningar vid inköp av utländsk ma­

teriel.

Visst studie- och prognosarbete rörande den flyg- och robottekniska ut­

vecklingen erfordras som underlag för försvarets långsiktiga planering. Så­

dant arbete kan i defensivt syfte behöva inriktas på anfallsvapen, som inte

är aktuella i materielutvecklingen för det egna försvaret, men som kan

komma att användas mot vårt land. Förprojekteringsarbeten och målforsk­

ning erfordras som underlag för beslut om framtida flygplan- och robot­

projekt. Sådana arbeten kan t. ex. avse experimentella jämförelser av alter­

nativa utformningar.

Inhemska utvecklingsarbeten på flygplan och robotar måste förutses så

länge statsmakterna ej fattat beslut om att för framtiden avstå från möjlig­

het härtill.

Behov av efterarbeten på flygplan, som redan är i bruk, kan uppkomma

på grund av oförutsedda tekniska problem, vid modifieringar eller vid in­

förande av ny taktik, beväpning eller yttre utrustning.

Vid licenstillverkning fordras kapacitet för anpassning och vidareutveck­

ling av produkten för svenska förhållanden.

Utredningen har vidare undersökt behovet av forskning och försök för

en eventuell svensk produktion av civilflygplan och fin­

ner att någon omfattande forskning för detta ändamål inte kan påräknas.

Behovet av typbundna vindtunnel- och liållfasthetsundersökningar beräk­

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 ur 196S

no

nas till högst 600 000 kr. och troligen inte över 300 000 kr. för år medan

projektarbete pågår.

Inom luftfarts- och flygsäkerhetsforskningens

område anser utredningen — mot bakgrunden av en förutsebar stark

expansion av den civila luftfarten — att långsiktigt utvecklingsarbete blir

nödvändigt.

Vid en jämförelse mellan behovet av och resurserna för inhemsk flygtek­

nisk forskning finner utredningen att behovet kommer att understiga resur­

serna när utvecklingsarbetet för flygplan 37 slutförts. Eftersom försvaret en­

ligt utredningens uppfattning inte kan undvara FFA bör i denna situation

den inom landet bedrivna flygtekniska forsknings- och provningsverksam­

heten koncentreras till FFA. Detta skulle ge FFA ett bredare kompetensom­

råde och ökad systemöverblick till nytta för den fortsatta flygtekniska ut­

vecklingen inom landet. Härigenom skapas även förutsättningar för ökad

efterfrågan på försöksanstaltens tjänster från den expanderande civila luft­

fartens sida.

Den förutsedda minskningen av typutvecklingsarbeten kommer att redu­

cera den totala arbetsvolymen på aerodynamikområdet och

drabba såväl FFA som KTH-flygteknik, Svenska Flygmotor AB:s aerodyna-

miska avdelning och Bofors AB:s vindtunnellaboratorium.

I flygtekniska rådets utredning 1965 framfördes att vindtunnelverksam-

heten vid KTH och Svenska Flygmotor AB borde behållas som projektbered­

skap. Boforslaboratoriet diskuterades inte i detta sammanhang. Vid fullföl­

jande av denna tankegång skulle man i nuvarande situation tvingas att med

försvarsmedel bekosta minimiorganisationer på fyra ställen vilket utred­

ningen inte finner försvarligt när en koncentration av verksamheten enligt

utredningens mening ger större effekt. Utredningen anser också att en så­

dan koncentration är det enda sätt på vilket en flygteknisk provnings- och

forskningskapacitet kan vidmakthållas. Den aerodynamiska verksamhet

utanför FFA som beställs av försvaret, direkt eller genom industrin, bör

därför enligt utredningen föras över till FFA. Eftersom de fyra försöksstäl-

lenas verksamhet i avsevärd grad varit specialiserad bör specialister från

de övriga laboratorierna erbjudas anställning vid FFA i den utsträckning

som erfordras för att förändringarna skall kunna genomföras utan att den

totala kompetensnivån sjunker. Utrustningsmässigt täcker FFA:s anlägg­

ningar de övriga laboratoriernas resurser i så måtto att alla typer av prov

är tekniskt möjliga. En viss förlust i totalkapacitet kan dock inte undgås,

men utredningen anser att denna nackdel måste accepteras.

Vid ett genomförande av utredningens förslag kommer den aerodyna­

miska forskningsverksamheten vid KTH-flygteknik i fortsättningen att be­

gränsas till vad som kan genomföras med forskningsanslag eller med den

fasta akademiska staben. Därvid kan för experimentell forskning nödvän­

Kungi. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

in

dig teknisk specialistservice inte längre fås internt inom institutionen. Ut­

redningen anser dock, att FFA mot ersättning bör ge sådan service. Vidare

bör KTH:s forskare i ökad utsträckning beredas tillfälle alt utnyttja FFA:s

anläggningar. Omvänt bör hinder inte föreligga för FFA att utnyttja

KTH:s utrustning, när detta från tekniska och ekonomiska synpunkter el­

ler av kapacitetsskäl är lämpligt. Genom ett smidigt samarbete mellan FFA

och KTH och ett ömsesidigt utnyttjande av tillgängliga resurser anses de

för KTH-flygteknik negativa verkningarna av utredningens förslag kunna

begränsas.

Svenska Flygmotor AB:s aerodynamiska avdelning torde enligt utred­

ningen komma att läggas ned, om försvaret inte garanterar en minimiorga-

nisation om ca 1,6 milj. kr. för år i 1966 års priser. Utredningen anser sig

inte kunna förorda att en sådan garanti ställs.

Bofors vindtunnellaboratorium har företaget byggt upp med egna medel.

Utredningen föreslår, att försvarets arbeten flyttas över från detta labora­

torium till FFA även om åtgärden skulle leda till att laboratoriet läggs ned.

Utredningen har funnit att FFA:s verksamhet på hållfasthetsom-

rådet bör fortsättas. Såväl försvaret som flygindustrin har uttalat behov

av denna verksamhet. Detta behov understryks ytterligare av den förvänta­

de utvecklingen på materialområdet.

FFA:s hållfasthetsverksamhet anses alltså böra finnas kvar, men den

kommer utrustningsmässigt att ha överkapacitet i förhållande till den flyg­

tekniska beläggningen. Samtidigt har statens provningsanstalt ett utbygg­

nadsbehov. Provningsanstalten bör emellertid enligt utredningen så långt

möjligt utnyttja FFA:s överkapacitet genom att anlita FFA som underleve­

rantör i tillämpliga fall. Den flygtekniska grundinriktningen av FFA:s håll­

fasthetsverksamhet begränsar inte verksamheten till sådana tillämpningar.

Verksamheten vid KTH:s institution för flygplanstatik och flygplan­

byggnad har hittills endast i ringa utsträckning avsett arbeten för försvaret.

Institutionens verksamhet anses därför inte komma att påverkas nämnvärt

av att flygtekniska hållfasthetsarbeten framdeles i första hand bör gå till

FFA.

Omfattningen av hållfasthetsteknisk provningsverksamhet vid SAAB be­

stäms enligt utredningen av pågående typutvecklingsarbeten.

Typutvecklingsarbeten inom områdena flygmekanik, flygegen­

skaper samt bioteknologi med flygteknisk inrikt­

ning har hittills bedrivits vid SAAB, KTH-flygteknik och flygförvalt­

ningens försökscentral. Dessutom har konsultverksamhet inom områdena

flygmekanik och flygegenskaper bedrivits vid privat konsultföretag i an­

slutning till pågående typutveckling. SAAB och KTH-flygteknik har även

utfört arbeten av målforskningskaraktär. Vid sistnämnda institution är

denna verksamhet knuten till en forskningssimulator, som ägs av flygför­

valtningen.

Kumjl. Maj.ts proposition nr 10!) år 1068

112

Enligt utredningens bedömning kommer försvaret att ha ett fortsatt be­

hov av målforskning, utvecklings- och utredningsarbeten inom ifrågavaran­

de områden. Vidare har från luftfartsintressenter framhållits, att det är på

dessa områden luftfarten har sina största intressen av forskning och utred­

ningar.

Försöksanstaltens anpassning till ändrade uppdragskonjunkturer har av­

sevärt försvårats av att anstalten endast täckt områdena aerodynamik och

hållfasthet. Så länge ingen ändring sker härvidlag, kommer luftfartens

intresse för anstalten att vara ringa. Utredningen anser därför att försöks­

anstalten bör göras så mångsidig som möjligt inom ramen för landets to­

tala flygtekniska forskningsinsatser.

Utredningen föreslår, att den aerodynamislca uppdragsverksamheten flyt­

tas från KTH-flygteknik till FFA. Därigenom skulle en stor del av omkost-

nadsbasen vid institutionen försvinna. De interna tekniska och administra­

tiva servicefunktionerna måste då antingen kostnadsmässigt bäras av kvar­

varande verksamhet, dvs. främst simulatorverksamheten, genom högre om-

kostnadspålägg eller också försämras. I det senare fallet blir verksamheten

ineffektiv. Samtidigt har FFA i princip överkapacitet på sina tekniska ser­

vicefunktioner. Utredningens slutsats är, att det bör vara rationellt och eko­

nomiskt fördelaktigt att föra över simulatorverksamheten till FFA. Därvid

bör direktengagerad specialistpersonal erhålla anställning vid FFA för att

inte en dyrbar investering i flerårig utbildning skall gå förlorad och dess­

utom KTH:s forskare beredas möjlighet att utföra arbeten i simulatorn efter

överflyttningen. Personal inom FFA:s basorganisation bör däremot kunna

svara för tekniska och administrativa servicefunktioner.

Plats för simulatorverksamheten kan beredas genom omdisposition av be­

fintliga lokaler vid FFA.

Systemteknisk verksamhet med inriktning på f 1 y g-

och vapentekniska tillämpningar har under ett tiotal år be­

drivits vid KTH-flygteknik på uppdrag av flygförvaltningen. Om övrig för-

svarsbeställd uppdragsverksamhet flyttas över från KTH-flygteknik till

FFA bör enligt utredningens uppfattning även den systemtekniska gruppen,

f. n. fyra personer, flyttas över. Det studie- och prognosarbete rörande den

flyg- och robottekniska utvecklingen som enligt utredningen erfordras för

försvarets långtidsplanering kan då lämpligen förläggas till den överflyt­

tade arbetsgruppen, som också kan utgöra en kärna för ökat systemarbete

vid FFA.

Utredningen anser, att en förstärkning av de samlade insatserna på m i 1 i-

tärt och civilt flygsäkerhetsarbete bör komma till stånd.

Flygvapnet har under senare år haft en markant förbättring av haverista­

tistiken, vilket bl. a. har tillskrivits systemet för driftstörningsanalys som

ger möjlighet till förebyggande åtgärder. Detta system i kombination med

nya metoder för urval av flygförare och kontroll av deras prestationsförmå-

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

Kungl. Maj:In proposition nr 10!) år 1968

113

bör enligt utredningen dels kunna utvecklas ytterligare, dels kunna in­

troduceras för tillämpning inom civil luftfart.

Eu primär uppgift i flygsäkerhetsarbetet är att genom analys av drift­

störningar, tillbud och haverier skaffa sig kunskap om riskfördelningen,

så att åtgärder kan sättas in på de svaga punkterna, antingen dessa är av

materiell, personell eller organisatorisk art. Flygvapnets driftstörningsana-

lys är i dag uppdelad på eu analyssektion för personalfrågor vid flygvap­

nets säkerhetstjänst, en analysgrupp för materielfrågor vid flygförvalt­

ningen samt en datasammanställningsgrupp placerad utanför förvaltningen.

FFA-utredningen anser, att hela flygsäkerhetsanalysen med stor fördel

kan föras över till FFA och där föras samman till en sektion genom en di­

rekt personalöverföring. Med denna sektion som utgångspunkt skulle mot­

svarande verksamhet på den civila luftfartens område kunna sättas i gång

och de militära erfarenheterna därvid tas tillvara på ett effektivt sätt.

Utredningen anser alt behov finns av förbättrad metodik för pi­

lo t u r v a

1

vid civilflyget samt att även flygvapnet har intresse av en

sådan förbättring.

Inom detta område liar svenska forskare utarbetat en metod att mäta en

flySförares funktionella tillförlitlighet i en simulerad eller verklig flygning.

Utredningen anser att denna insats bör tas tillvara och utvecklas. Detta

sker lämpligast genom att man inom FFA inrättar en arbetsgrupp för ur­

valstest, knuten till simulatorverksamheten.

Utredningen redovisar en uppskattning av i vilken utsträckning berörda

intressenter i framtiden kan komma att lägga ut beställningar hos FFA.

Vad gäller flygförvaltningen bedömer utredningen en årlig kostnad för

sådana beställningar på ca

6

milj. kr. som realistisk. Häri ingår även SAAB:s

behov av beställningar. Arméförvaltningen kan beräknas lägga ut beställ­

ningar på ca 150 000 kr. Eftersom utvecklingsuppdragen sker enligt huvud-

leverantörsprincipen och det står huvudleverantörer fritt att anlita försöks-

ställe enligt eget bedömande är det svårt att beräkna till hur stor del be­

ställningarna kan komma FFA till del. Marinförvaltningens behov av be­

ställningar vid FFA beräknas bli litet i förhållande till anstaltens resurser.

Bofors AB väntas beställa bos FFA för ca 350 000 kr. under 1967. Härav

avses 300 000 kr. för uppdrag för försvarets räkning och 50 000 kr. för Bo­

fors egen räkning. Samtidigt förutser utredningen fidl sysselsättning vid fö­

retagets eget vindtunnellaboratoriuin, vilket innebär en beställningsvolym

av ca 550 000 kr. för år på försvarsmedel främst från flygförvaltningen.

Även FOA beräknas komma att lägga ut enstaka beställningar inom olika

områden, t. ex. fluidistorteknik.

Vid sammanvägning av resurserna för och behovet av flygteknisk forsk­

ning i landet i allmänhet och vid FFA i synnerhet finner utredningen att

endast en del av den totala kapaciteten för sådan forskning vid FFA kom-

8 — Bilaga till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 109

114

mer att bli utnyttjad även vid en koncentrering av verksamheten enligt

utredningens förslag. Detta gäller i första hand vindtunnelresurserna, som

representerar 85 % av investeringarna vid FFA, men även hållfasthetslabo-

ratoriet. Den mättekniska avdelningens kvalificerade utrustning är dimen­

sionerad för att klara perioder av intensivt typutvecklingsarbete och kom­

mer följaktligen också att bli svagt utnyttjad. Detsamma torde i viss ut­

sträckning gälla driftavdelningen. Utredningen har därför undersökt i vad

mån utrustning och personal vid FFA kan utnyttjas för andra än rent flyg­

tekniska ändamål.

Mot bakgrunden av en specialutredning utförd av en expertgrupp inom

utredningen anser utredningen att byggnadsaerodynamisk

verksamhet i framtiden kommer att erfordras i högre grad än tidigare

samt hänvisar till att planer föreligger på att inrätta ett nytt vindtunnel-

laboratorium enbart för byggnadsteknisk forskning och provning vid tek­

niska högskolan i Lund. Bakgrunden till förslaget torde enligt utredningen

ha varit dels att man bland byggnadsteknikerna önskat knyta verksamheten

i fråga direkt till en byggnadsteknisk institution, dels att man förutsatt att

befintliga flygtekniska vindtunnlar var fullbelagda med flygtekniska upp­

drag.

Denna bedömning torde tidigare ha varit korrekt. Sedan dess har dock ka­

paciteten två- å tredubblats medan beläggningen av vindtunnlarna minskat

sedan toppbelastningen för flygplan 37 passerats. Utredningen föreslår där­

för, att en särskild sektion för byggnadsaerodynamik i stället inrättas vid

FFA:s aerodynamiska avdelning.

Även inom andra icke flygtekniska områden som hållfasthetsteknisk

forskning och service, fluidistorforskning m. m. anser utredningen att FFA

har vissa möjligheter att få användning för sitt kapacitetsöverskott.

Svensk rymdforskning bedrivs av den rymdtekniska gruppen

som finansieras gemensamt av tekniska forskningsrådet, den svenska

ESRO-kommittén och industrin och är placerad vid Teleutredningar AB.

Utredningen anser att flygteknik och rymdteknologi har många berörings­

punkter och att någon klar gräns mellan dessa teknikområden inte finns.

Därför bör statligt stödd verksamhet på dessa områden förläggas till sam­

ma ställe — FFA — där en eventuell framtida utvidgning av gruppens

verksamhet kan genomföras med minsta möjliga investeringar i resurs­

uppbyggnad. Nuvarande kostnader behöver enligt utredningen inte ökas

■sid en sådan överflyttning, men medger trots detta visst täckningsbidrag

för FFA:s fasta kostnader.

De institutioner och företag som samarbetar i flygtekniska utvecklings-

och forskningsarbeten för försvarets räkning, har en organiserad samver­

kan i fråga om flygteknisk litteraturtjänst. Denna sköts av respek­

tive intressenters bibliotek. Vid flygförvaltningens normaliebyrå finns dess­

utom en dokumentalionssektion som svarar för anskaffning av svåråtkom­

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

115

ligare litteratur och administrerar eu gemensam flygteknisk referattjänst.

1

å senare år liar denna referattjänst enligt utredningen inte fungerat så

val. På beställning av flygförvaltningen arbetar en utredning på att mo­ dernisera systemet, varvid även möjligheterna att gå över till maskinell databehandling kommer att behandlas.

Utredningen anser att det kommer att finnas ett allt större behov av flygteknisk informations- och dokumentationstjänst. För att tillgodose detta bör en på ADB-teknik baserad informations- och dokumentationscen­ tral inrättas med uppgift att betjäna såväl civila som militära intressen. Då FFA utgör den naturliga förbindelselänken mellan dessa och dessutom har de nödvändiga forskarkontakterna föreslår utredningen, att centralen för­ läggs till FFA.

Utredningen föreslår, att informations- och dokumentationscentralen vid FFA i uppbyggnadsskedet bekostas genom beställningar från flygförvalt­ ningen i dess egenskap av huvudintressent. Så snart centralen *är funk­ tionsduglig, bör den finansieras genom lämpligt utformad taxebeläggning av de tjänster den tillhandahåller militära och civila kunder. Dokumenta­ tionscentralen ingår inte i den i det följande av utredningen redovisade basorganisationen.

FFA har tidigare i begränsad utsträckning anlitats av icke-flygtekniska industrier för service uppdra g. Sedan FFA under senare år fått ledig kapacitet och därför aktivt sökt sprida kännedom om sina resurser, har ett tilltagande intresse för mätteknik och hållfasthetsteknisk service konstaterats. Utredningen anser det vara angeläget, att FFA ytterligare ak­ tiverar sin säljverksamhet.

En arbetsgrupp och ett laboratorium för fluidistorforskning har skapats vid FFA på försvarsmedel. Då fluidistortekniken kan väntas få in­ dustriell betydelse, förutses ett ökande behov av konsultativ service och forskning åt industrin på detta område. Den investering som redan gjorts vid FFA synes snabbt kunna bli till nytta om fortsatt statlig verksamhet inom detta fält koncentreras till försöksanstalten.

De totala intäkterna från utländska uppdrag vid FFA uppgick fr. o. m. budgetåret 1950/51 t. o. in. budgetåret 1966/67 till ca 1,1 milj. kr. Harav härrörde ca 75 % från uppdragsgivare i USA, 22 % från Jugoslavien och 3 % från övriga länder. De aerodynamiska avdelningarna svarade för

66

% av uppdragen. Utredningen finner, att möjligheterna för FFA att erhålla utländska upp­ drag inom aerodynamikområdet begränsas av den överkapacitet på vind- tunnelresurser, som finns i Europa men anser dock att FFA bör fortsätta och stärka sitt samarbete med utländska myndigheter, forskningsorgani­ sationer och företag för att därigenom skapa vidgade förutsättningar för utländska uppdrag. Aktiv säljverksamhet bör bedrivas för samtliga verk­ samhetsgrenar inom anstalten.

Kitngl. Maj.ts proposition nr 109 ur 190S

116

Utredningens förslag till organisation och finansiering av FFA

Utredningen framhåller att man vid varje övervägande rörande b a s o r-

ganisationens utformning måste beakta, att välutbildade forskare

och uppdragsledare utgör en tillgång, som det tar lång tid att återvinna,

om den en gång förlorats. Det anses behövas fem å tio år för att på nytt

nå samma kompetensnivå inom organisationen. Även andra personalkate­

gorier med erfarenhet av sådana problem som är specifika för FFA:s verk­

samhet, är nödvändiga i en basorganisation. Många specialkunskaper måste

därför vara representerade i organisationen. För samtliga personalkatego­

rier gäller, att verksamheten måste te sig meningsfylld för dem även i bas-

organisationsfallel. Meningsfyllt arbete är också enda sättet att hålla kom­

petensen på önskad nivå. Från ekonomisk synpunkt finns det ett tröskel­

värde för verksamhetens storlek, under vilket insatsen inte ger någon utdel­

ning i form av praktiska resultat. Det synes utredningen därför vara me­

ningslöst att överhuvudtaget ha kvar en basorganisation, om den inte ligger

på en sådan nivå, att rimlig utdelning erhålles. Skulle det vara omöjligt att

erhålla tillräckliga medel härför, är det enligt utredningen bättre att helt

lägga ned vissa verksamhetsgrenar och satsa på de kvarvarande.

Beträffande de personella resurserna understryker utredningen att man

måste beakta att meningen med basorganisationen är att kompetensen skall

bevaras inom sådana flygtekniska områden som försvaret på längre sikt

är i behov av. Kompetensen kan endast bibehållas genom kvalificerat ar­

bete på området i fråga. Eu rätt dimensionerad basorganisation har därför

inte något kapacitetsöverskott av uppdragsledare och forskare, som kon­

tinuerligt skulle kunna utnyttjas för helt annan verksamhet. Däremot bör

enligt utredningen möjlighet finnas, att vissa uppdragsledare utnyttjas på

del av sin tid eller sporadiskt för uppdrag på icke flygtekniska områden.

Bland driftpersonal och servicepersonal, inkl. mättekniska specialister, tor­

de komma att finnas viss överkapacitet. Detta beror på att många specia­

listkategorier måste vara representerade och organisationen i \iss mån di­

mensionerad för de tillfällen de mest kvalificerade anläggningarna skall

vara i drift.

För nya verksamheter av större omfattning, som för någon längre tid

avses knytas till FFA, torde därför enligt utredningen vissa personaltill­

skott på uppdragsledarnivå få förutses. Påbyggnaden på organisationen kan

dock vara marginell och basorganisationens resurser för ledning, admini­

stration och teknisk service utnyttjas för ytterligare verksamheter. Finan­

siärerna av basorganisationen kommer därigenom att a,s lastas 'sissa indi­

rekta kostnader och uppnå bättre förräntning av i försöksanstalten nedlagt

kapital.

Beräkningar av erforderlig basorganisation har gjorts i den ekonomiska

delutredningen på grundval av flygtekniska rådets utredning och material

framtaget inom försöksanstalten. Delutredningen redovisar ett totalt per­

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

117

Knngl. Maj:ts proposition nr 100 är 1008

sonalbehov för basorganisationen av

220

personer med detaljerad fördel­

ning på försöksanstaltens verksamhetsområden. Totala, anslagsbelastande

kostnaden skulle utgöra 0,4 milj. kr. i 1965 års löner, och i den ekonomiska

rapporten redovisas dessa kostnaders fördelning på verksamhetsområden.

Efter samråd med flygförvaltningen har FFA-utredningen kommit till

uppfattningen, alt eu minsta arbetsduglig basorganisation vid FFA inom

områdena aerodynamik och hållfaslhetsteknik med erforderliga servicefunk­

tioner bör bestå av ca 190 man, varav 135 beräknas sysselsatta inom aerody­

namikområdet och 55 inom hållfasthetsområdet.

Anpassningen till basorganisationen bör enligt utredningens förslag ske

i två lmvudetapper.

I en första etapp reduceras anstaltens nuvarande organisation for aero­

dynamik- och hållfasthet sområdena till den av utredningen föreslagna bas­

organisationen om 190 personer. Eftersom utredningen förutsätter, att vissa

specialister från övriga försöksställen behöver knytas till anstalten, kan

minskningen av dess nuvarande personal behöva gå längre än utredningen

angett.

I en andra etapp skall anstalten successivt tillföras de nya verksamheter

utredningen föreslagit. Därvid bör anstalten sträva efter att basorganisatio­

nens tekniska och administrativa servicefunktioner utnyttjas även för nytill­

kommande aktiviteter så att utbyggnaden i möjligaste mån begränsas till di­

rekt arbetande personal.

Minskningen i den första etappen från 230 till 190 personer bör enligt

utredningens mening i första hand avse driftavdelningen, som hittills varit

dimensionerad för stora interna utvecklings- och anläggningsarbeten. Några

nva sådana arbeten kan inte förutses nu, och utredningen anser, att försöks­

anstalten framdeles bör söka upphandla sådana arbeten genom entreprenad­

förfarande. Försöksanstaltens omställning till föreslagen basorganisation

bör ske snarast och takten bestämmas av anstaltens uppdragsvolym samt av

det driftbidrag som lämnas av statsmakterna.

Omfattningen av de nya verksamheter, som i den andra etappen före­

slås tillföras FFA, bestäms av försöksanstaltens möjligheter att erhålla upp­

drag eller anslag för ändamålet, överföring till FFA av verksamheter vid

andra försöksställen enligt utredningens förslag bör ske i den takt som från

tekniska och ekonomiska synpunkter är rationell.

I fråga om försöksanstaltens yttre organisatoriska

ställning har utredningen från skilda synpunkter prövat möjligheterna

till sammanslagning av FFA med annan myndighet, särskilt möjligheten

att göra FFA till en avdelning inom FOA. Några ekonomiska fördelar med

eu sådant arrangemang har inte kunnat påvisas. Utredningen har sålunda

funnit, att någon ändring i försöksanstaltens ställning som självständig stat­

lig myndighet f. n. inte bör komma i fråga.

Utredningen anser, att FFA t. v. bör ligga kvar under försvarsdeparte­

118

mentet. När den civila verksamheten får större omfattning, kan det bli

aktuellt att fora över FFA till det departement inom vars verksamhets­

område näringslivsfrågor faller eller till vilket Övriga forsknings- och prov-

ningsinstitut kan komma att koncentreras.

Beträffande finansieringsprinciperna för FFA anser utred­

ningen, att FFA bör sträva efter att bli eu självfinansierad organisation

utan egna direkta statsbidrag, men anser det likväl rimligt, att försöksan­

stalten under en övergångstid får behålla ett visst, statligt driftbidrag. Detta

bidrag bör ses som en investering för att ge anstalten tid att bearbeta nya

marknader samt arbeta sig in på nya verksamhetsfält, inom vilka efterfrå­

gan på anstaltens tjänster kan väntas uppkomma.

Försöksanstalten anses även böra eftersträva att på lång sikt kunna

tacka komplementkostnader. Tidpunkten för uppställande av detta krav

på försöksanstalten måste enligt utredningens mening, såvitt angår arbe­

ten för försvaret, sammanfalla med att motsvarande ändringar i kostnads­

redovisning och anslagskonstruktion införs för försvarets Övriga myndig­

heter. Annars uppstår eu situation i vilken olikheterna i redovisnings­

system medför, att kostnaderna för arbeten vid FFA ter sig högre än för

samma arbetsinsats vid t.ex. FOA, flygförvaltningen eller' försökscen trå­

len. Eftersom en sådan kostnadsskillnad endast är skenbar, skulle en eko­

nomiskt rationell förläggning av arbetsuppgifter motverkas, om krav på

täckning av komplementkostnader införs tidigare vid FFA än vid de andra

myndigheterna inom försvaret, till vilka anstalten har en stark ekono­

misk koppling.

I fråga om arbeten för civila uppdragsgivare anser utredningen, att kra-

vet på täckning av komplementkostnader bör uppställas samtidigt som för

militära uppdragsgivare. I nu rådande läge innebär varje civilt uppdrag

som kan utföras av basorganisationen, att behovet av direkta statsbidrag

för försöksanstalten minskar. Affärsmässiga och företagsekonomiska över­

väganden bor ligga till grund för taxesättningen. Någon prinieipiell skillnad

bor inte göras mellan statliga och enskilda uppdragsgivare. Etablering av

nya typer av civil uppdragsverksamhet samt nya investeringar bör dock

baseras på kalkyler innefattande komplementkostnader, eftersom försöks­

anstalten bör räkna med att på längre sikt täcka sådana kostnader.

Löpande utrustningskompletteringar bar hittills finansierats dels med

ett utrustningsanslag, som inte räknats in i anstaltens driftbudget, dels

med medel från omkostnadsanslaget. Utredningen föreslår, att sådana ut­

rustningskompletteringar framdeles helt bekostas av omkostnadsanslaget.

Framtida, större investeringar kan enligt utredningens mening finansie­

ras på två olika vägar. Försöksanstalten kan göra framställning om inves-

teringsanslag på kapitalbudgeten. Investeringar skall även kunna betalas

diiekt av en beställare. Så har hittills skett i stor omfattning, varvid flyg-

förvaltningen bekostat anläggningar med medel från anslag på driftbud­

Kungl. Maj. ts proposition nr 100 år 1968

115)

geten för anskaffning av flygmateriel. Anläggningar finansierade på detta

sätt liar i vissa fall förblivit flygförvaltningens egendom. Utredningen har

funnit, att sistnämnda omständighet lett till oklara ansvarsförhållanden

beträffande kostnader för reparationer in. in. av flygförvaltningens anlägg­

ningar och föreslår därför, att permanenta anläggningar, bekostade av

uppdragsgivare skall föras över i försöksanstaltens ägo. Medelsbehov för

reparation och underhåll av sådana överförda anläggningar måste beaktas

vid beräkningarna av anstaltens omkostnadsanslag.

Utredningen föreslår, att alla hittills gjorda utrustningsinvesteringar vid

anstalten kalkylmässigt betraktas som avskrivna. Anstalten skulle näm­

ligen försättas i ett ekonomiskt orimligt läge, om den i en framtid skulle

tvingas täcka kapitaltjänstkostnader för investeringar, föranledda av flyg­

förvaltningens projektarbeten och betalda på förvaltningens materielan-

skaffningsanslag. Flygförvaltningen skulle i så fall tvingas betala utrust­

ningarna två gånger.

Kostnaderna för den basorganisation om 190 personer, till vilken FFA i

en första etapp enligt utredningens förslag skall anpassas har beräknats till

ca 10 milj. kr. i 1967 års löner och priser. Beräkningen baserar sig dels på

den ekonomiska delutredningen, dels på uppgifter från FFA rörande ge­

nomsnittliga lönekostnader per anställd under senare delen av 1967.

Utredningen anser att driftkostnaderna för basorganisationen kommer

att fördela sig på ungefär följande sätt.

Kanyl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

Mitj.kr.

Avlöningar inkl. konsulter och biträden..........................................................................

Omkostnader inkl. tidigare utrustningsanslag samt uppräkning för reparation och

underhåll av sådana flygförvaltningen tillhöriga anläggningar, som förs över i

FFA:s ägo..........................................................................................................................

Summa driftkostnader

Utredningen föreslår, att driftanslagen underkastas samma indexregle­

ring som tillämpas för FOA:s anslag.

Försöksanstaltens årliga inkomster av uppdrag från försvarets myndig­

heter och leverantörer beräknas av utredningen f. n. uppgå till ca

6

milj.

kr. Inkomster av civila beställare samt anslag från forskningsråd, fonder

m. in. uppskattas till 1,2 milj. kr. Utredningen föreslår vidare, att anstal­

ten övergångsvis utanför försvarsramen tilldelas ett reservationsanslag för

civilt inriktade arbeten om 1,3 milj. kr. Sammanlagda inkomsterna av här

förutsedda beställningar och anslag blir 8,5 milj. kr. Återstående kostnad

för basorganisationen bör enligt utredningens förslag täckas av försvaret

med medel, som inom försvarsramen avsätts för gemensamma ändamål.

I den mån civila medel inte räcker till för att täcka skillnaden mellan

basorganisationens kostnader och försvarets planerade beställningsvolym,

anser utredningen att försvaret måste ta på sig det ekonomiska ansvaret

7,4

2,6

10,0

120

for att vidmakthålla den basorganisation vid FFA som försvaret behöver.

Det ekonomiska ansvaret måste avse organisationens personalstyrka och

önskade funktion och inte ett fixerat anslags- eller beställningsbelopp. Så

länge försvaret är huvudintressent i FFA, bör frågan om basorganisatio­

nens storlek och inriktning fortlöpande omprövas inom ramen för försva­

rets långsiktiga planering.

Statsverkets totalkostnader för FFA:s basorganisation består av drift­

kostnader enligt det föregående samt komplementkostnader för pensioner,

lokalhyror och kalkylmässiga kapitaltjänster för anstaltens egna utrust-

ningsinvesteringar. Komplementkostnaderna för basorganisationen anger

utredningen till ca 4,8 milj. kr. i 1967 års löner och priser.

I enlighet med utredningens förslag bör de nya verksamheter som succes­

sivt skall tillföras FFA, finansieras genom uppdrag eller forskningsanslag.

Dessutom har försöksanstalten möjlighet att använda det av utredningen

föreslagna reservationsanslaget för civilt inriktad verksamhet. Om simu­

lator- och systemanalysverksamheterna förs över från KTH-flygteknik till

FFA i oförändrad omfattning, dvs. tillsammans ca 1 milj. kr., bör enligt

utredningen nettobelastningen pa försvarets medel för gemensamma ända­

mål kunna minska på grund av de täckningsbidrag för fasta omkostnader

som de nya arbetsgrupperna lämnar.

De totala anslagsbelastande kostnaderna för landets flygtekniska forsk­

ningsorganisation inom aerodynamik-, hållfasthets- och simulatorområdena

uppgick budgetåret 1964/65 till 16,5 milj. kr. I 1967 års löne- och prisläge

motsvarar detta ca 20,5 milj. kr. Bibehållande av basorganisationer vid de

fyra närmast berörda försöksställena skulle kosta 15 milj. kr. i 1967 års

löner och priser. Vid genomförande av utredningens förslag om koncentra­

tion av verksamheterna till FFA kan kostnaderna för aerodynamik och håll-

fasthetsområdena beräknas till

10

milj. kr. (basorganisationen) och för si­

mulatorverksamheten 600

000

kr. Simulatorverksamhetens täckningsbidrag

till basorganisationen beräknas till

200

000

kr., varför totalkostnaden be­

räknas till 10,4 milj. kr.

I den ekonomiska delutredningen har utarbetats förslag till nya taxebe-

stämmelser för flygtekniska försöksanstalten. Utredningen anser, att del-

utredningens förslag bör ligga till grund för en omarbetning av anstaltens

nuvarande taxor och att därvid en allmän sänkning av påläggsnivån bör

eftersträvas. Försöksanstaltens redovisningssystem bör byggas ut för att

möjliggöra löpande kontroll av kostnader, intäkter och taxeutfall. I

I fråga om försöksanstaltens inre organisation föreslår

utredningen, att anstalten leds av eu styrelse, bestående av chefen för an­

stalten jämte fyra andra ledamöter, som Kungl. Maj:t utser. Utredningen

törordar, att styrelsen inte ges karaktär av intressentstyrelse.

Kiingl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

121

(,hel för anstalten bör liksom hittills vara eu generaldirektör.

H"A:s behov av rådgivning kan enligt utredningens mening tillgodoses

genom att anstalten tillfälligt anlitar erforderlig expertis. Statens tekniska

forskningsråd har tagit initiativ till eu särskild bevakning av det flygtek­

niska området, oeli flygtekniska forskningsfrågor kommer därigenom att

vägas mot andra forskningsbehov. Utredningen finner därför, att flyg­

tekniska rådet i nuläget knappast har någon funktion att fylla och för­

ordar, att det upplöses.

Utredningen föreslår, att FFA organiseras på fem avdelningar, nämligen

eu strömningsteknisk avdelning, eu allmän flygteknisk avdelning, en mät­

teknik avdelning, en driftavdelning samt eu ekonomisk avdelning.

Utredningen har funnit, att den sammanslagning av FFA:s båda aero-

dynamiska avdelningar som försöksvis prövats av anstalten under några

år varit rationell. Sammanslagningen bör därför bli definitiv. Avdelningens

uPP§ift skall vara att svara för FFA:s verksamhet inom områdena allmän

och flygteknisk aerodynamik, byggnadsaerodynamik, ventilation och in­

dustriell strömningsteknik och härvid också svara för driften av vind-

tunnellaboratorierna. Utredningen föreslår, att avdelningen med hänsyn till

nytillkommande uppgifter benämnes strömningstekniska avdelningen.

Då vindtunnelverksamheten under överskådlig tid kommer att svara för

den övervägande delen av FFA:s uppdragsverksamhet, finner utredningen

lämpligt, att strömningstekniska avdelningen leds av en chef, som med hän­

syn till verksamhetens omfattning vid sin sida bör ha en kvalificerad tek­

niker som ansvarig projektledare för vindtunneluppdrag med möjlighet att

samordna arbeten inom försöksanstaltens alla avdelningar.

Utredningen föreslår, att hittills tillämpad sektionsindelning bibehålls och

utökas med en sektion för byggnadsaerodynamik, inkl. ventilation och in­

dustriell strömningsteknik.

Utredningen föreslår, att den nuvarande hållfasthetsavdelningen ombil­

das till en allmän flygteknisk avdelning, i vilken hållfasthetsverksamheten

företräds av en eller flera sektioner. Till avdelningen förs successivt de nya

verksamheter utredningen föreslagit inom områdena systemanalys, flyg­

mekanik- och simulatorverksamhet, flygsäkerhetsanalys och piloturval.

Utredningen föreslår, att den nuvarande mättekniska avdelningen utökas

med en rymdteknisk sektion. På ekonomiska grunder bör prövas, om den

nuvarande datacentralen skall bibehållas, läggas ned eller ombildas till eu

terminal till den kommande IBM 360-anläggningen vid FOA. Den före­

slagna dokumentationscentralens behov av maskintid bör därvid beaktas.

Utredningen föreslår, att driftavdelningen bibehålls i stort sett oföränd­

rad. Dock bör inköpskontor och bibliotek föras över till den ekonomisk-

adminstrativa avdelningen. I övrigt anser utredningen att försöksanstalten

får anpassa avdelningens detaljorganisation till dess av utredningen före­

slagna reducerade uppgifter.

Kungl. Maj:ts proposition nr 10!) år littiti

122

Utredningen har funnit det vara av största vikt, att funktioner avseende

ekonomi, planering och administration centraliseras och stärks inom FFA.

Även anstaltens sälj funktion bör förstärkas. Utredningen föreslår därför,

att en ekonomisk-administrativ avdelning inrättas, i vilken även nuvarande

kansliets uppgifter ingår. I avdelningen bör ingå enheter för allmänt admi­

nistrativa frågor, personalfrågor, ekonomiska frågor och planeringsfrågor.

Vidare bör ingå informations- och dokumentationscentral med bibliotek, en

säljenhet, en inköpsenhet och en kontorsserviceenhet.

Omorganisationen av försöksanstalten bör enligt utredningen verkställas

den 1 juli 1968.

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

Yttrandena

Remissinstanserna ställer sig i stort sett positiva till principerna i utred­

ningens förslag, men har i många fall avvikande mening vad gäller tillämp­

ningen. Tekniska högskolan i Stockholm och Sveriges Mekanförbund an­

ser dock att utredningens förslag inte bör läggas till grund för ett beslut

förrän en ny utredning företagits och företrädare för berörda intressenter

beretts tillfälle att ta del i arbetet. En ny utredning föreslås även av Bofors

AB. Flygtekniska rådet och Sveriges Mekanförbund anser att utredningen

tagit alltför stor hänsyn till FFA:s nuvarande svårigheter och delar med

statens tekniska forskningsråd och Svenska Flygmotor AB åsikten att be­

hovet av forskning diskuterats inom alltför snäva gränser, tids- och ämnes-

mässigt sett.

I många yttranden, t. ex. från överbefälhavaren och chefen för flygvapnet,

pekas på svårigheten att nu bedöma den lämpliga omfattningen av

framtida flygteknisk forskning för militära ända-

m å

1

då något försvarsbeslut ännu inte fattats.

Vad gäller forskning för civila ändamål uttalar sig statens

tekniska forskningsråd, SAAB och Svenska Flygmotor AB för ett statligt

ställningstagande till eventuell svensk produktion av civilflygplan för att

underlätta planläggningen i detta avseende. Behovet av planering i samver­

kan med berörda myndigheter understryks av bl. a. försvarets forsknings­

anstalt. Flygtekniska rådet pekar i detta sammanhang på att från plane­

ring till färdigställande av en vindtunnel för typutveckling fordras en tid

på ca sex år och varnar för en skingring av personella och materiella resurser

med hänsyn till kommande behov.

Samtliga remissinstanser som yttrat sig i ämnet vitsordar behovet av

flygteknisk forskning inom landet även om cheferna för

armén och flygvapnet anser att utredningen även borde ha prövat effekten

av en lägre ambitionsnivå än den föreslagna. Behovet av ej typbunden

forskning och provning med inriktning mot civila flygplantyper har enligt

Kungl. Maj.ts proposition nr 10!) år 1968

12

,‘t

SAAB lllte omnämnts av utredningen. SAAB anser detta behov vara täm­ ligen stort.

Utredningens redogörelse för omfattningen och fördel­ ning e n av de n u v a rande resurse r n a på området vitsordas i stort av de myndigheter som yttrat sig i frågan.

Beträffande utredningens förslag om koncentration till FFA ov den med statliga medel bekostade flygtekniska forsknings- och försöks­ verksamheten är meningarna delade. För förslaget uttalar sig bl. a. stats­ kontoret, riksrevisionsverket, FFA och industriforskningsutredningen med motivering att en koncentration måste anses vara rationell och bidra till bättre förräntning av i FFA nedlagt kapital samt minska statens totala forskmngskostnader på området. Flijgförvaltningen anser att fördelningen av resurser på olika företag och institutioner varit effektiv och ekonomiskt fördelaktig och även i framtiden bör vara lämpligast. Det är, anser flyg- forvaltningen vidare, i detta skede olämpligt att flytta resurser då förse­ ningar och ökade kostnader för flygplan 37 kan uppstå. Luftfartsverket sätter i fråga om inte koncentrationslösningen är väl radikal och innebär onödig skadegörelse av mödosamt uppbyggd forskningskapacitet vid t. ex. KTH och Svenska Flygmotor AB medan flygtekniska rådet menar att en koncentration skulle innebära extra kostnader och kunskapsbortfall. Universitetskanslersämbetet vill inte motsätta sig förslaget men anser att samråd bör äga rum med företrädare för FFA, KTH och ämbetet innan öveiföring sker. Ett villkor är dock att KTH garanteras möjlighet att ut­ nyttja FFA:s resurser i sådan utsträckning att undervisning och examens­ arbeten kan bedrivas utan avkall på kvalitet.

Många remissinstanser pekar på värdet av aerodynamisk uppdragsverk­ samhet vid KTH som underlag vid utbildningen av kvalificerade flygtek­ niker för både civila och militära ändamål. Sålunda anser Bofors AB att såväl staten som industrin frånsäger sig möjligheten att rekrytera personal som efter examen fått vidareutbildning vid KTH. Företaget finner det också orealistiskt att tänka sig att FFA:s resurser skall kunna utnyttjas av hög­ skolan i samma utsträckning och med samma goda resultat som KTH:s.

Sveriges Mekanförbund hävdar att det goda samarbetet mellan KTH, in­ dustrin och flygförvaltningen, som också inneburit ett stimulerande kon­ kurrensförhållande, skulle gå till spillo om förslaget genomfördes. KTH anför för sin del att undervisningens nivå vid eu överföring av uppdrags­ verksamheten skulle sjunka med åtföljande förödande verkningar för inte minst upprätthållandet av målforskning vid FFA. Om inte garantier skapas för någorlunda normal tillströmning av uppdrag vill högskolan allvarligt överväga om det överhuvudtaget är meningsfullt att bedriva flyg­ teknisk forskning. Eu minsta funktionsduglig uppdragsorganisation vid

KTH skulle, enligt högskolans uppfattning, kostnadsmässigt motivera

en minskning vid FFA med 17 personer. Detta anses vara möjligt då för-

124

slaget rörande FFA:s basorganisation enligt IvTH:s mening har vissa

marginaler. För att KTH:s resurser även i framtiden skall kunna utnyttjas

av FFA krävs enligt flygförimltningen och SAAB kontinuerlig verksamhet

vid KTH, då främst vid den nya låghastighetstunneln. Personalen härför

skulle kunna ingå i FFA:s hasorganisation eller i separat basorganisation

som upprättas och bibehålies genom direkta beställningar från flygförvalt­

ningen. Flygförvaltningen uppskattar totalkostnaden härför till 700 000—

800 000 kr. för år. Härav skulle flygförvaltningen behöva bidra med beställ­

ningar för ca 600

000

kr. för år.

Sveriges Mekanförbund finner det vara tveksamt om forskningseffektivi-

teten för staten som helhet vinner på ett överförande av beställningsverk-

samheten vid Svenska Flygmotor AB, då en stor del av företagets aerody-

namiska resurser erfordras för den egna verksamheten. Svenska Flygmotor

AB vänder sig mot utredningens uppfattning att FFA:s mindre resurser

kan kompenseras av förbättrad mätteknik, och får häri stöd av flygförvalt­

ningen. Enligt bolaget gäller detta endast vid konventionella kraftmät­

ningar. Svenska Flygmotor AB pekar även på att ca 35 % av vindtunnel-

arbetet för flygplan

37

hittills utförts vid företaget och förutser stora svå­

righeter tids- och kostnadsmässigt om en överföring genomförs. Även om

detta inte skulle ske förrän arbetena för flygplan 37 slutförts kommer per­

sonalavgången enligt bolagets uppfattning att medföra att verksamheten

upphör, överflyttning av de prov för flygplan 37 som Svenska Flygmotor

AB specialiserat sig på kan inte ske utan avsevärda merkostnader då FFA

saknar praktisk erfarenhet inom dessa områden och överflyttning av spe­

cialistpersonal kan ställa sig svår bl. a. på grund av personliga skäl.

Bofors AB hävdar att merparten av de prov som utförs vid företaget av

tekniska skäl inte kan utföras vid FFA. Försvaret behöver f. ö. inte bekosta

någon minimiorganisation då företaget säger sig komma att betala största

delen av verksamheten. Utredningens uppgifter om den av försvaret be­

kostade uppdragsvolymen bör enligt bolaget ändras till ca

200

000

kr.

1966/67 och ca 100 000 kr. 1967/68.

Chalmers tekniska högskola anser att det från undervisningssynpunkt

är värdefullt om verksamheten vid Bofors AB och Svenska Flygmotor AB

kan behållas.

Försvarets fabriksverk anser det vara tveksamt om en koncentration av

raketmotorutvecklingen till Svenska Flygmotor AB och Bofors AB kan ge

några egentliga vinster. Utländska samarbetsavtal är nödvändiga och vid

en koncentration blir dessa alltför ensidiga varvid utländsk kapacitet och

kunskap inte tillförs landet i största möjliga utsträckning. Fabriksverket

avser att fortsätta sin raketmotorutveckling och anser dessutom att nuva­

rande och planerade vindtunnlar vid verket är så små att en överföring av

uppdrag från dem inte synes rationell.

Den hållfasthetstekniska forskningen vid FFA till-

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1908

Knngl. Mnj:ts proposition nr 100 år lOOS

125

styrks av statskontoret, riksrevisionsverket, FFA, flygtekniska rådet och

SAAB. Statens provningsanstalt är beredd att medverka till ett samarbete med FFA, men anser alt endast begränsade möjligheter finns att utnyttja

FFA:s utrustning då verksamheten där har annan inriktning än den vid provningsanstalten. Ingenjörsvetenskapsakademien pekar på att utbyggnad av den hållfastlietstekniska forskningen pågår inom universitet och hög­ skolor varför det kan bli svårt att i avsedd omfattning sysselsätta FFA med kvalificerade uppgifter inom allmän hållfasthetsforskning.

Remissinstanserna ställer sig tveksamma till överföring av den av flygför­ valtningen bekostade forskningen inom områdena flygmekanik, bio­ teknologi och flygsimulering. FFA och statskontoret tillstyr­ ker förslaget utan vidare kommentarer. Försvarets forskningsanstalt finner det inte befogat att flytta över systemanalys från KTH till FFA och anser vidare att bioteknisk grundforskning av bredd inte bör förekomma vid för­ söksanstalten. Flygförvaltningen pekar på att forskningsgruppen för system­ analys vid KTH delvis upphört varför en överflyttning inte torde vara aktuell.

Chefen för flygvapnet, statskontoret och riksrevisionsverket ställer sig positiva till förslaget att flytta forskningssi mulatorn vid KTH till FFA. Flygförvaltningen vill inte motsätta sig förslaget då man anser det vara värdefullt att bredda försöksanstaltens kompetensområde, men framhåller att man troligen inte kommer att erhålla några tekniska eller ekonomiska vinster. Flygförvaltningen räknar inte med att bestrida flytt­ ningskostnaderna på sina anslag. Försvarets forskningsanstalt, universitetskanslersämbetet och KTH anser att det bör övervägas ytterligare om en flytt­ ning bör äga rum. Universitetskanslersämbetet pekar dessutom på att simu­ latoranläggningens analogimaskin kan utnyttjas av andra institutioner än den flygtekniska om den är placerad vid KTH. Sveriges Mekanförhund och SAAB anser att om simulatorn överhuvudtaget skall flyttas bör den för­ läggas till SAAB, dels därför att bolaget har god kapacitet av den typ av inte helt moderna analogimaskiner som används i simulatorn varför en utbygg­ nad av kapaciteten lätt kan ske, dels därför att SAAB i framtiden torde bli huvudintressent på området.

Flygtekniska rådet uttalar sig negativt om förslaget att tillföra FFA nya verksamhetsområden utan direkt flygteknisk anknytning och menar att man under tider av bristande beläggning med flygtekniska uppdrag för att bibehålla kompetensen i stället bör syssla med forskning inom sådana områden som måst sättas åsido under perioder av intensiv typutveckling. Medel bärtill skulle kunna fonderas under tider då kapaciteten är helt utnyttjad av flygtekniska beställningsuppdrag. SAAB anser att FFA med föreslagen minskning av personalstyrkan inte får över­ kapacitet och att man därför inte bör företa »onaturliga arrangemang». Statens provningsanstalt bedömer de ekonomiska fördelarna av föreslagna

12G

kompletteringar av verksamheten såsom obetydliga och anser att en nog­ grann prövning måste ske av i vilken utsträckning det från praktisk och ekonomisk synpunkt är motiverat att lägga nya verksamhetsområden till FFA.

Utredningens förslag att inrätta ett centrallaboratorium för bygg­ nadsaerodynamisk forskning vid FFA med utnyttjande av resurser vid KTH biträds av FFA och flygtekniska rådet. Även statens provningsanstalt stöder förslaget, men menar att byggnadsteknisk expertis inte bör finnas vid FFA då man kan utnyttja de tekniska högskolornas resurser i detta avseende. Byggnadsstyrelsen vill inte motsätta sig förslaget om verk­ samheten ges en högt kompetent teknisk ledning. Skeptiska till förslaget staller sig universitetskanslersämbetet, som anser att sådan forskning bör delas mellan FFA och högskolorna, och ingenjörsvetcnskapsakademien, statens råd för byggnadsforskning och Svenska Teknologföreningen, som anser att utredningen överskattat behovet av svensk byggnadsaerodynamisk forskning. Statens råd för byggnadsforskning föreslår dessutom att eu kommitté för byggnadsaerodynamisk forskning inrättas, bestående av före­ trädare för i ådet, de tekniska högskolorna och FFA. Denna kommitté bör dels söka anslag för forskning från statens råd för byggnadsforskning och eventuellt statens tekniska forskningsråd, dels träffa avtal med FFA om utnyttjande av vindtunnelresurser och expertis. Härigenom skulle någon omorganisation vid FFA i detta avseende inte behöva ske omedelbart. Om verksamheten skulle öka kunde en byggnadsaerodynamisk sektion inrättas senare.

Lunds tekniska högskola anser att FFA är olämpligt som byggnadsacro- dynamiskt huvudlaboratorium eftersom de problem som skall handhas där kräver stor insikt i byggnadsteknisk funktion hos byggnader och byggnads­ delar. Högskolan ställer sig mycket tveksam till FFA:s möjligheter att till sig knyta kvalificerade arkitekter och byggnadstekniker. Högskolan anser sig vara i hög grad i besittning av den erforderliga forskningsmiljön i detta avseende. Den komplettering med aerodynamiskt kunniga mättekni­ ker som skulle erfordras om verksamheten förlädes dit väntas inte vara svar att anskaffa, varför laboratoriet enligt högskolan hör förlä^^as till

Lund.

I princip tillstyrker samtliga myndigheter som yttrat sig i frågan ökade insatser för flygsäkerhetsforskning vid FFA. Luftfartsverket anser att verket bör få utnyttja en del av det för FFA föreslagna reserva­ tionsanslaget för beställningar inom området. Luftfartsverket, FFA, ingcnjörsvetenskapsakademien, statens tekniska forskningsråd och flygtekniska rådet anser att verksamheten ej bör finansieras med uppdragsinkomster med motivering att dagens trafikanter inte skäligen bör belastas med kost­ nader för forskning som inte kan ge resultat förrän efter lång tid. SAS ifrågasätter lämpligheten av att göra pilotrapporteringen så dominerande

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

127

som utredningen föreslagit och pekar på vikten av samordning med redan existerande internationella organisationer.

Förslaget om samordning av den civila och militära trafiksäkerhetstjänsten möter starkt motstånd från flygförvaltningcn, överbefälhavaren och chefen för flygvapnet, som anser att eu förändring skulle leda till osäkerhet och minskad effektivitet och äventyra den militära flygsäkerheten. Chefen för flygvapnet anser vidare att utred­ ningen i vissa avseenden grundat sitt förslag på otillräckliga kunskaper eller missuppfattningar rörande den militära flygsäkerhetens organisation och arbetssätt. Luftfartsverket pekar på att den civila luftfarten redan har ett väl utvecklat system för driftstörningsanalys och anser en samord­ ning orealistisk vad beträffar förutsättningar och syfte. LFA säger sig inte ha möjlighet att fullt bedöma förslaget, men pekar på möjligheten av för­ dyringar och tidsödande administration.

Under förutsättning att forskningssimulatorn förs över tillstyrker FFA att en arbetsgrupp för piloturvalsfrågor inrättas. Även chefen för flygvapnet tillstyrker, men menar att gruppen endast bör syssla med metodfrågor och att utformning och arbetssätt måste utredas vidare.

Remissinstanserna är till övervägande grad tveksamma eller negativa till förslaget om koncentration till FFA av statligt bekostad forskning inom fluidistorområdet. Flygtekniska rådet ställer sig tveksamt då tek­ nikgrenen är i kraftig expansion. Flygförvaltningen anser att en koncentra­ tion till FFA skulle få ringa betydelse för anstalten. Ingenjörsvetenskapsakademien och Sveriges Mekanförbund menar att man bör avvakta resultatet av en inom tekniska forskningsrådet pågående utredning som har anknyt­ ning till frågan. Även FOA hänvisar till denna utredning och anser för sin del fluidistorforskningen vara så starkt knuten till användningssidan att det inte är klarlagt att den bör förläggas till FFA. Svenska Flygmotor AB ansluter sig till FOA:s uppfattning medan Bofors AB menar att verksam­ heten hellre bör förläggas till KTH varifrån god informationsspridning kan fås genom utexaminerade elever.

FFA och flygtekniska rådet anser det värdefullt för båda parter om den s. k. rymdtekniska gruppen kan föras över till FFA. Något be­ slut bör dock inte fattas förrän frågan om svensk rymdforskning i sin helhet setts över av en utredning. Denna uppfattning delas också av statens naturvetenskapliga forskningsråd. FOA finner det ändamålsenligt att förlägga viss verksamhet på området till FFA men denna bör begränsas till tekniska frågor och inte omfatta huvudansvar för rymdforskningspro­ gram. Ingenjörsvetenskapsakademien menar att en flyttning inte skulle få någon nämnvärd inverkan på verksamheten vid FFA. Teleutredningar AB pekar på att den del av rymdtekniken som gränsar till FFA:s kompe­ tensområde endast utgör en ringa del av det rymdtekniska verksamhets­ området. Fn omplacering till FFA skulle f. ö. inte innebära någon omedel-

Kungl. Maj.ls proposition nr 10!) <ir 1!)()S

128

bär minskning av FFA:s överkapacitet då de behov av forskning på om­ rådet som fallit inom anstaltens kompetensområde redan har lett till be­ ställningar vid anstalten.

FFA instämmer i utredningens förslag om att inrätta en informa­ tions- och dokumentationscentral vid FFA. Denna be­ höver enligt FFA:s uppfattning inte utgöra hinder för flygförvaltningen att även i fortsättningen administrera anskaffning och delgivning av bl. a. sekretessbelagda rapporter. Även FOA och Bofors AB tillstyrker förslagen, men Bofors AB föreslår FOA som alternativ placering för centralen. Flyg­ förvaltningen vill som tidigare ombesörja dokumentationstjänsten för för­ valtningens och flygvapnets behov och anför att det vore olämpligt om den rapporterande instansen vad gäller sekretessbelagt material kunde sägas betjäna både civila och militära intressen. FFA har dock behov av egen informations- och dokumentationstjänst, som bör ingå i basorganisationen. Sveriges Mekanförbund vill vänta med att ta ställning till frågan till dess pågående utredning inom flygförvaltningen slutförts men anser att samord­ ning med dokumentationscentralen för verkstadsteknik vid KTH bör över­ vägas. Även ingenjör svetenskapsakademien förordar KTH som lämplig placering för centralen. Man skulle där få bredare bevakning av det flyg­ tekniska området än vid FFA där verksamheten med hänsyn till den l. v. stora andelen militära projekt skulle bli begränsad till vissa områden.

Ingenjörsvetenskapsakademien anser vidare att ett taxesystem inte kan väntas bära verksamheten, varför ett fast helopp bör anslås som bas för densamma.

Många remissinstanser, t. ex. överbefälhavaren, säger sig inte kunna bedöma den av utredningen föreslagna organisationens lämplig­ het på grund av den oklarhet som f. n. råder rörande försvarets framtida medelstilldelning. Flggförvaltningen och statskontoret biträder dock, och flygtekniska rådet vill inte motsätta sig, förslaget om en basorganisation om 190 personer och understryker samtidigt att dess storlek och planering bör omprövas om så skulle befinnas lämpligt. Chefen för armén anser det angeläget att pröva möjligheterna att underskrida den föreslagna basorga­ nisationen och chefen för flygvapnet finner det värdefullt att få konsekven­ serna av en ytterligare sänkt ambitionsnivå klarlagda. Statens provningsanstalt, Svenska Teknologföreningen och SR finner inte frågan om basor­ ganisationens storlek tillräckligt klarlagd. Statens provningsanstalt sätter i fråga om inte försvarets behov av kompetens — speciellt inom hållfast- hetsområdet — kan nås med mindre organisation. Härigenom skulle FFA vid sidan av vissa oundgängliga basanslag kunna finansieras helt av mili­ tära uppdrag, få klarare målsättning och inte behöva ta på sig uppgifter som inte har någon närmare anknytning till det egentliga verksamhets­ området.

FFA förordar en minimiorganisation om 200 personer, ökningen med

Kungl. Maj .tv proposition nr 109 år 1968

129

tio personer jämfört med utredningens förslag avser helt driftsavdel­ ningen. Under 1960-talet liar vid denna avdelning det av utredningen före­ slagna entreprenadförfarandet tillämpats vid samtliga större anläggnings- projekt varför under senare år endast tio personer varit engagerade i sådan verksamhet, övrig personal har redan nu begränsad kapacitet för sina uppgifter och ytterligare reduktion kan endast ske på bekostnad av att viss verksamhet läggs ner, något som kan vålla merutgifter på annat håll. F. ö. anser FFA att anstalten inte i detalj bör bindas i organisatoriskt av­ seende utan ges möjlighet att anpassa organisationen efter vunna erfa­ renheter. FCPF och SR delar FFA:s uppfattning om det olämpliga i att ytterligare minska driftsavdelningen. SK anser dessutom i likhet med

SACO att en nedskärning från 230 till 190 personer inte är möjlig om FFA skall kunna verka effektivt med den målsättning som föreslagits för an­ stalten. Enligt TCO-S bör anstalten snarast tillföras de föreslagna nya verk­ samhetsområdena med bibehållande av nuvarande personal. Personal­ minskning bör inte ske förrän brist på arbete uppstått och då genom s. k. naturlig avgång.

Av utredningens förslag till inre organisation av FFA avstyr­ ker FFA namnändringsförslaget för den aerodynamiska avdelningen lik­ som också inrättandet av en ekonomisk-administrativ avdelning, då eu förstärkning av berörda aktiviteter kan ske inom ramen för nuvarande organisation. F. ö. anser FFA minimiorganisationens räknebehov utgöra underlag för en datacentral.

Statskontoret och riksrevisionsverket delar utredningens uppfattning att

FFA bör sträva efter självfinansiering. Avvikande åsikt anmäler bl. a. flygförvaltningen, FOA, statens provningsanstalt, FFA, SAAB, che­ fen för flygvapnet, flygtekniska rådet, industriforskningsutredningen,

Svenska Teknologföreningen och SAS. Samtliga dessa remissinstanser an­ ser att ett statligt basanslag är nödvändigt för att kunna bedriva den för kompetensens bevarande nödvändiga icke typbundna forskningen och trygga verksamheten på lång sikt. Beträffande storleken av det statliga direktanslaget uttalar sig flygförvaltningen, flygtekniska rådet och SAAB för ett anslag på ca 30 % av det totala omslutet medan andra myndigheter säger att det bör omfatta en väsentlig del av den totala verksamheten.

Några remissinstanser pekar på förhållandena i utlandet och menar att svensk flygforskning skulle komma i ett ogynnsamt läge internationellt sett om krav på självfinansiering infördes.

Den föreslagna anslagskonstruktionen biträds av statskon­ toret. Riksrevisionsverket anser däremot att nettoredovisningssystemet inte är lämpligt utan förordar att nuvarande bruttoredovisning bibehålies. Nu­ varande anslag för avlöningar och omkostnader kan dock sammanföras till ett anslag för driftkostnader. Denna uppfattning delas av FFA som även anser det fördelaktigt om ett visst utrustningsanslag behålls. FFA pekar

9 — Bilaga till riksdagens protokoll 1908. 1 samt. Nr 109

Knngl. Maj: ta proposition nr 10!) år 1968

130

även på svårigheterna att budgetera anslag från forskningsråd och fonder.

Överbefälhavaren kan inte biträda förslaget att krigsmakten skall stå som garant för FFA under kommande sjuårsperiod då betalningssvårig- heter kan uppstå under denna period. Chefen för flygvapnet delar över­ befälhavarens åsikt försåvitt inte kostnadsramen för försvaret blir sådan att projekt 37 kan fullföljas med spanings- och jaktversionen. Både över­ befälhavaren och chefen för flygvapnet anser dessutom att FFA:s stats­ bidrag bör läggas utom försvar sramen — enligt överbefälhavaren utanför fjärde huvudtiteln — då FFA enligt utredningens förslag skulle bli en all­ männyttig institution.

Utredningens uppfattning om taxesystemet och överförande till FFA av utrustning som bekostats av flygförvaltningen biträds i stort av remissinstanserna. Riksrevisionsverket anser dock att investeringarna inte bör betraktas som avskrivna utan i princip bör kapitalkostnader ingå i taxorna. Under en övergångstid kan, enligt riksrevisionsverket, övervägas att släppa kravet på full kostnadstäckning på civila arbeten. SAAB håller före att FFA bör erbjuda sina tjänster till fastare priser än nu är fallet och pekar på att man f. n. kan få prov gjorda vid KTH låghastighetstunnel till ett pris som är ca 20—25 % av det som skulle gälla om motsvarande prov gjordes vid FFA.

Utredningens uppfattning av sammansättningen av F F A : s styrelse vinner inte gehör i yttrandena. Flygförvaltningen förordar en något större styrelse än den av utredningen föreslagna och kan ej se något hinder för intressenter att delta i styrelsen. FOA, FFA, flygtekniska rådet, SAAB,

Sveriges Mekanförbund och Svenska Teknologföreningen ser heller inte något skäl att ändra styrelsens sammansättning i någon högre grad.

Flygtekniska rådets framtid behandlas bl. a. av flygförvalt­ ningen som föreslår att det omvandlas till ett FFA:s tekniska råd med ett något mindre antal ledamöter än hittills. Luftfartsverket, flygtekniska rådet, SAAB, ingenjörsvetenskapsakademien och Sveriges Mekanförbund förordar att rådet behålls med i huvudsak nuvarande omfattning och verksamhetsområde. FFA pekar på att statens tekniska forskningsråds nämnd för flygforskningsfrågor har tillfällig karaktär och inte är avsedd att ersätta flygtekniska rådet. Svenska Teknologf öreningen föreslår att ett statligt flygtekniskt råd inrättas för långsiktig planering. Genom detta råd skulle även forskningsmedel kunna delegeras vilket skulle avlasta statens tekniska forskningsråd en del av dess arbetsuppgifter.

FFA bör enligt majoriteten av yttrandena i nuvarande läge ligga kvar under försvarsdepartementet. Om den civila verksamheten skulle bli domi­ nerande eller om ett departement för forskningsfrågor inrättas bör dock, anses det, en överflyttning kunna bli aktuell.

Sveriges Mekanförbund anser att den av utredningen föreslagna tid­

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

punkten för genomförande av omläggningen av verksamheten ligger för

nära i tiden. Förbundet framhåller att man måste ta hänsyn till att de

nuvarande forskningsinstanserna måste kunna utföra kompletterande upp­

drag för redan genomförda flygplanprojekt.

Kungl. Maj.ls proposition nr JOIt år 1008

131

Styrelsens för FFA anslagsframställning för budgetåret 1968/69

Vid bedömning av personalbehovet för FFA har styrelsen räknat med

en fortlöpande anpassning mot eu minimiorganisation på ca 200 personer,

vilken enligt styrelsen bör uppnås vid slutet av budgetåret 1968/69.

Kravet på temporärt relativt höga arbetsinsatser under det återstående

typutvecklingsarbetet för flygplan 37 måste dock nöjaktigt kunna tillgodo­

ses, samtidigt med att omställningsarbetet till nya verksamheter sker.

Detta ställer tillfälligt högre anspråk på personalinsatsen under själva

omställningsskedet. Styrelsen finner därför att eu personalstyrka på i

medeltal ca 205 personer erfordras under budgetåret 1968/69. Detta inne­

bär således en fortsatt successiv nedgång från ca 210 personer den 1 juli

1968 till ca 200 personer den 30 juni 1969.

Vissa nya aktiviteter för försvarets behov föreslår utredningen, utap att

inräkna dessa i basorganisationen, böra förläggas till FFA. För dessa räk­

nar styrelsen med en maximal personalöverflyttning på ca 10 personer un­

der 1968/69. Den totala personalstyrkan under budgetåret beräknas således

till i medeltal ca 215 personer. Lönekostnaden för denna personal beräk­

nas till 8,6 milj. kr.

Styrelsen har i sina beräkningar nära anpassat sig till FTA-utredningens

förslag. Begärda avlöningskostnader är enligt styrelsen synnerligen snävt

beräknade. Aviserade och förväntade beställningsinkomster förslår dock

inte att täcka uppkommande kostnader för löner och övriga på verksam­

heten belöpande utgifter. I enlighet med styrelsens ställningstagande i re­

missvaret har styrelsen räknat med ett statligt direktanslag härför.

Enligt det förslag till stat FFA-utredningen uppgjort, räknas med ett

omkostnadsanslag på 2,6 milj. kr. Anslaget avses inkludera nuvarande ut-

rustningsanslag samt uppräkning för reparation och underhåll av sådana

flygförvaltningen tillhöriga anläggningar, som förs över i FFA.s ägo. 1

avvaktan på statsmakternas beslut med anledning av utredningens förslag

till finansiering av verksamheten vid FFA, räknar styrelsen i sina an-

slagsäskanden för 1968/69 med ett driftsanslag på 10,9 milj. kr. Därest

FFA erhåller ett sådant anslag beräknas omkostnadsandelen i anslaget

till ca 2,3 milj. kr. Styrelsen räknar även med ett utrustningsanslag på

300 000 kr. Omkostnadsandelen i driftsanslaget och utrustningsanslaget

skulle alltså tillsammans uppgå till 2,6 milj. kr. eller det belopp som

utredningen ansett erforderligt för omkostnader. Styrelsen åberopar FFA-

132

utredningens bedömningar rörande finansieringen av basorganisationen och tillkommande aktiviteter.

För försvarets räkning förutser utredningen en beställningsvolyin på 6 milj. kr., räknat i 1967 års pris- och löneläge, för verksamhet inom bas­ organisationens ram. Styrelsen räknar med en ytterligare intensifiering av sälj verksamheten i enlighet med utredningens förslag och beräknar in­ komsterna från övriga beställare m. fl. till ca 1,5 milj. kr. Om arbets­ uppgifter avseende bioteknologi och flygsimulering, flygsäkerhetsanalys, flygmekanik, systemanalys, dokumentationstjänst in. in. enligt utred­ ningens förslag förläggs till FFA, anser styrelsen sig kunna räkna med beställningar för dessa nytillkomna aktiviteter från försvaret till ett be­ lopp av ca 600 000 kr. under budgetåret 1968/69. Inkomsterna beräknas således av styrelsen till sammanlagt 8,1 milj. kr.

Styrelsen för samman avlönings- och omkostnadsanslagen till ett drifts­ anslag. Sammanslagningen motiveras bl. a. med att variationer i uppdra­ gens art medför oförutsedda fluktuationer mellan löner och omkostnader.

Styrelsen tar även upp ett statligt direktanslag på 2,8 milj. kr. Detta belopp är summan av de av utredningen föreslagna anslagen till basorga­ nisationen på 1,5 milj. kr. och för civilt inriktad forskning på 1,3 milj. kr.

Utredningen anser, att FFA-utredningens delförslag angående anstaltens ekonomiska förhållanden bör ligga till grund för omarbetning av anstaltens nuvarande taxor och att därvid en allmän sänkning av påläggsnivån bör eftersträvas. Försöksanstaltens redovisningssystem bör enligt utredningen byggas ut för att möjliggöra löpande kontroll av kostnader, intäkter och taxeutfall. Styrelsen framhåller med anledning härav, att taxorna fort­ löpande ses över.

Styrelsen beräknar antalet tjänster och anslagsbehovet för avlö­ ningar enligt följande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

Beräknad

ändring

1967/68 per 1.7.1968

Tjänster

Handläggande personal övrig personal............

102 — 13 131 — 10

233 — 23

Anslag

Avlöningar till tjänstemän.................................. ...................................... 7 978 000 + 599 880 Arvoden och särskilda ersättningar......................................................... 22 000 + 120

8 000 000 + 600 000

Anslagsbehovet för omkostnader beräknas av styrelsen enligt följande.

Kungl. Maj. ts proposition nr 10!) år W(iH

133

1. Sjukvård...................................................................................................

2. Reseersättningar......................................................................................

Därav för utrikes resor........................................................................................

3. Expenser

a) Bränsle, elektrisk energi och vatten................................................

b) Kostnader för datamaskiner in. m..................................................

c) Övriga expenser.................................................................................. 4 . Publikationstryck....................................................................................

5. Övriga utgifter

a) Anskaffning och underhåll av försöks- och verkstadsutrustning

m. ..........................................................................................................

b) Bibliotek..............................................................................................

c) Avgifter för deltagande i fortbildningskurser................................

d) Frakter och transporter....................................................................

1907/68

Beräknad

ändring 1968/69

19 000 109 000

75 000

+ (i 000

360 000 335 000 280 000

35 000

— 50 000

892 000

35 000

5 000 30 000

+ 244 000

2 100 000

+ 200 000

Från FFA:s anslag till utrustning bestrids kostnader för ersätt­ ning, komplettering och modernisering av befintlig utrustning och för sådana nyanskaffningar som är nödvändiga för undersökningar av ge­ mensamt civilt och militärt flygtekniskt intresse.

Anslags- och utgiftsutvecklingen under anslaget budgetåren 1964/65— 1966/67 framgår av följande sammanställning.

Anslag

Utgift Reservation

1964/65 1965/66

300 000

246 855

342 387

300 000

157 298

485 089

1966/67

300 000

729 893

55 196

1967/68

200 000

Styrelsen anser att en väsentlig uppräkning av utrustningsanslaget skulle vara väl motiverad. Med hänsyn till den anbefallda restriktiva anslagspröv- ningen samt den omständigheten, att viss tunnelanläggning bör bli föremål för ytterligare intrimning innan en utbyggnad till provning vid planerade högre fartområden kan ske, yrkar styrelsen inte någon större uppräkning av anslaget utan föreslår, att det tas upp med 300 000 (-f- 100 000) kr. för nästa budgetår. Anskaffningen avser främst ett fullföljande av tidigare på­ börjad och planerad rationalisering och modernisering av utrustning enligt ett långsiktigt program. I

I särskild skrivelse den 20 oktober 1967 har vissa personalföreningar vid FFA uttalat att de i FFA-utredningens betänkande angivna finansierings­ principerna varken ger den stadga åt verksamhetsplaneringen som är be­ hövlig eller den trygghet i anställningen som personalen bör ha rätt att vänta sig. FFA bör få sådana ekonomiska garantier att en ytterligare re­ ducering av verksamheten inte behöver riskeras. Föreningarna hemställer vidare att FFA beredes möjlighet att, förslagsvis genom arbetsmarknads-

1.34

myndigheternas medel för omskolning av friställd arbetskraft, omskola personal inom verket.

Departementschefen

FFA-utredningen har gjort en kartläggning av nuvarande resurser för flygteknisk forsknings-, försöks- och utredningsverksamhet och undersökt behovet av flygteknisk forskning i Sverige. Utredningen har härvid funnit att främst försåret har ett långsiktigt behov av flygteknisk forskning, ut- ' eckling och provning inom landet som inte kan tillgodoses enbart med de resurser som finns inom industrin och högskolorna. Försvarets behov är enligt utredningen tillräckligt motiv för att bibehålla FFA i lämplig utform­ ning och omfattning.

Då utvecklingsarbetet för flygplan 37 slutförts kommer behovet av inhemsk flygteknisk forskning att understiga resurserna. FFA får härvid en viss över­ kapacitet. Utredningen föreslår vissa åtgärder för att göra det möjligt att utnyttja denna överkapacitet.

Utredningen föreslår sålunda att FFA blir den centrala instansen för huvudsakligen uppdragsfinansierad forskning, provning och service inom flygteknik och rymdteknologi. Till försöksanstalten skall koncentreras re­ surser för uppdragsfinansierad aerodynamisk forskning och provning, som tillgodoser behov inom såväl flygteknisk aerodynamik som bvggnadsaerody- namik och industriell strömningsteknik. Vid försöksanstalten skall vidare finnas resurser för forskning och provning inom hållfasthetsområdet. An­ stalten bör samarbeta med bl. a. statens provningsanstalt i syfte att förbättra utnyttjandet av försöksanstaltens resurser.

Till FFA bör föras över av flygförvaltningen bekostad forskningsverk­ samhet inom områdena flygmekanik, bioteknologi och flygsimulering. Flyg­ förvaltningens forskningssimulator flyttas därvid från KTH till FFA. Verk­ samheten skall inriktas på att även tillgodose behov inom den civila luft­ farten.

En sektion för flygsäkerhetsanalys bör enligt utredningen inrättas vid FFA genom överflyttning av motsvarande personalenheter vid flygvapnet och flygförvaltningen. Sektionen skall i första hand utföra och vidareutveckla redan nu förekommande flygsäkerhetsanalys för flygvapnets och flygför­ valtningens räkning. Dessutom skall sektionen arbeta för introduktion av motsvarande metodik inom den civila luftfarten. Vid FFA inrättas i anslut­ ning till simulatorverksamheten en arbetsgrupp för piloturvalsfrågor.

Den s. k. rymdtekniska gruppen bör enligt förslaget föras över från Tele­ utredningar AB till FFA och anslutas till en av avdelningarna. Vidare bör en informations- och dokumentationscentral inrättas vid FFA.

FFA:s mättekniska avdelning bör liksom hittills ha till huvuduppgift att svara för mätteknik service åt anstaltens övriga forsknings- och provnings­ verksamhet. FFA:s driftavdelning bör ges som huvuduppgifter att svara för

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

Kunyl. Maj.ts proposition nr 109 år 10(iH

U15

drift, underhåll och reparationer av försöksanstaltens anläggningar, tillverk­ ning av modeller och försöksanordningar i den män tillverkningen måste ut­ föras inom FFA samt för löpande konstruktionsarbeten. Större projekte­ rings- och anläggningsarbeten bör FFA upphandla genom entreprenadför­ farande. I mån av tillfällig överkapacitet bör driftavdelningen kunna utföra legoarbeten.

FFA bör inom hela sitt kompetensområde bedriva utrednings- och konsult­ verksamhet på uppdrag av myndigheter och enskilda inom och utom landet.

Försöksanstalten anses böra använda eu del av sina intäkter till under­ sökning av och arbete inom kunskapsområden, som bedöms få framtida bety­ delse i anstaltens verksamhet. FFA:s inriktning bör fortlöpande anpassas till den tekniska utvecklingen och anstalten bör kunna ta upp arbete inom nya områden, som inte kan förutses nu.

I fortsättningen bör enligt utredningen forskningsverksamheten vid KTH begränsas till vad som kan finansieras med anslag från forskningsråd och fonder eller eljest utföras med av högskolan avlönad personal.

Svenska Flygmotor AB:s aerodynamiska avdelning har hittills utfört vind- tunneluppdrag främst åt SAAB. Enligt utredningens mening bör denna verk­ samhet flyttas över till FFA. Detsamma gäller de av försvaret bekostade beställningarna vid Bofors vindtunnellaboratorium.

FFA bör enligt utredningens mening bibehålla sitt namn och sin ställning som självständig statlig myndighet. Försöksanstalten bör i princip vara själv­ finansierad men bör under en övergångstid få behålla ett visst statligt drift­ bidrag. FFA bör garanteras en basorganisation inom områdena aerodynamik och hållfasthetsteknik med erforderliga servicefunktioner om ca 190 per­ soner. Utredningen föreslår att styrelsen för FFA inte ges karaktär av intressentstyrelse. Vidare föreslår utredningen att flygtekniska rådet upp­ löses. FFA anses vidare böra omorganiseras i viss mån med hänsyn till de nya uppgifter som föreslås för anstalten.

Remissinstanserna har vitsordat att det finns ett behov av inhemsk flyg­ teknisk forsknings- och försöksverksamhet främst för försvaret som motive­ rar att FFA bibehålls i sin nuvarande form. Utredningens förslag om kon­ centration till FFA av de statliga beställningarna av flygteknisk forskning och försöksverksamhet har dock avstyrkts av de instanser som berörs av förslagen.

Jag anser det vara betydelsefullt, att tekniskt-vetenskaplig forskning och utveckling kan bedrivas inom områden, som är viktiga för totalförsvaret. Verksamheten vid FFA, där huvuddelen av landets flygtekniska forskning och provning ntföres, är av betydelse för upprätthållandet av var tekniska beredskap inom området och en av förutsättningarna för bibehållen val­ frihet inför den framtida flygplan- och robotutvecklingen. Den är därjämte av betydelse för prognoser och bedömning av den internationella utveckling­ en på längre sikt. .Tåg anser det därför vara väsentligt, att den nuvarande

130

kompetensen i stort sett bibehålies vid FFA. Jag förordar att FFA bibehålls s°m eu självständig myndighet med huvudsaklig uppgift att mot ersättning bedriva flygteknisk försöks- och forskningsverksamhet. I avvaktan på resul­ tatet av en utredning om samordning av statliga forskningsresurser som avses komma att tillsättas senare anser jag mig inte böra ta ställning till utredningens förslag angående koncentration av den statliga beställnings- verksamheten till FFA. FFA bör dock vara oförhindrad att i samförstånd med berörda instanser verka för att en sådan koncentration sker i högre grad än f. n. Vidare bör FFA-utredningens kartläggning av de verksamhets­ områden inom vilka FFA skulle kunna åtaga sig uppdrag tjäna som väg­ ledning vid Fb A:s fortsatta strävanden att utöka sin ackvisitionsverksam- het. I avvaktan på samordningsutredningens resultat bör den föreslagna centraliseringen av informations- och dokumentationstjänsten övervägas ytterligare.

Försöksanstaltens nuvarande organisation kan vid bifall till vad jag före­ slagit i det föregående bibehållas. De nu försöksvis sammanslagna aerody- namiska avdelningarna bör dock fr. o. in. den 1 juli 1968 slutligt slås samman till en aerodynamisk avdelning. Anstaltens storlek och organisation måste aven i viss män anpassas till omfattningen av aktuella typutvecklingsarbe­ ten och beställningsverksamhetens utveckling. Det ankommer på anstaltens styrelse och verksledning att fortlöpande utföra denna anpassning.

Jag finner inte någon anledning att ändra styrelsens storlek och samman­ sättning.

Flygtekniska rådet bör såsom utredningen föreslagit kunna avvecklas eftersom jag förutsätter att flygteknisk expertis kommer alt finnas före­ trädd inom den styrelse för teknisk utveckling som kommer att anmälas senare.

Jag delar utredningens åsikt att FFA bör sträva efter att bli självfinan­ sierande. Under en övergångsperiod bör försöksanstalten dock tilldelas vissa medel direkt över budgeten. För att garantera försöksanstalten en viss verk- samhetsram bör ca 7 milj. kr. av flygvapnets anslag till anskaffning av flygmateriel in. m. för budgetåret 1968/69 avses för flygteknisk forsknings- och försöksverksamhet vid FFA. I övrigt bör FFA tilldelas samma netto­ belopp utanför ramen för det militära försvaret direkt över budgeten som för innevarande år, dvs. sammanlagt 1,5 milj. kr. FFA bör däremot inte garanteras någon basorganisation av viss minimistorlek.

Den ekonomiska delutredningens förslag bör ligga till grund för en om­ arbetning av anstaltens nuvarande taxor. I fråga om verksamhet som be­ drivs på uppdrag av andra än försvarets myndigheter bör full kostnadstäck­ ning, inkl. komplementkostnader, eftersträvas. När det gäller verksamhet för försvarets myndigheter anser jag att frågan om täckning av komple­ mentkostnader bör övervägas ytterligare, dock senast i samband med att t rågan prövas beträffande försvarets övriga myndigheter.

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

Permanenta anläggningar som bekostats av uppdragsgivare bör som hit­ tills bli kvar i uppdragsgivarens ägo. Hittills gjorda utrustningsinvesteringar vid FFA bör inte som utredningen föreslagit betraktas som avskrivna.

Anslagskonstruktionen för FFA bör enligt min mening vara sådan att an­ stalten iår möjligheter alt kunna disponera ett eventuellt överskott av före­ gående budgetårs verksamhet. .lag anser dock i likhet med riksrevisions­ verket att nuvarande bruttoredovisning bör bibehållas.

Jag föreslår följande anslag för FFA, alt anvisas utanför ramen för det nnhtara försvaret. Härvid skall anslagen Flygtekniska försöksanstalten: Avlöningar, Flygtekniska försöksanstalten: Omkostnader och Flygtekniska försöksanstalten: Utrustning utgå ur riksstalen. Under ett reservations­ anslag kallat Bidrag till flygteknisk forskning anvisas 1,5 milj. kr. Häri ingår det förutvarande utrustningsanslaget om 200 000 kr. Reservationen under sistnämnda anslag vid utgången av innevarande budgetår bör få föras över till det nya anslaget Bidrag till flygteknisk forskning. Under ett nytt förslagsanslag, kallat Flygtekniska försöksanstalten: Uppdragsverksamhet, anvisas 10,3 milj. kr. till avlöningar och omkostnader vid FFA. Utgifterna under anslaget skall täckas av uppbördsmedel. Jag beräknar inkomsterna av beställningar för försvaret och SAAB till 7,3 milj. kr. med hänsyn till att utvecklingsarbetena för flygplan 37 ännu inte är helt avslutade. Övriga beställningar beräknar jag ge inkomster om 1,5 milj. kr. Slutligen tas ä\en nyssnämnda anslag av 1,5 milj. kr. till forskningsverksamhet upp som uppbördsmedel under anslaget. Den av Kungl. Maj:t fastställda staten för anslaget bör göras upp enligt följande.

1967/68

Utgifter

Avlöningar Avlöningar till tjänstemän............................................... 7 978 ooo Arvoden och särskilda ersättningar................................ 22 000

8 000 000

Omkostnader

2 100 000

Summa kr.

Uppbördsmedel

Ersättning för flygteknisk forskning för försvaret och SAAB .......... Ersättning för övrig uppdragsverksamhet............................................. Utnyttjad del av reservationsanslaget Flygtekniska försöksanstalten:

Forskningsverksamhet.................................................................

±

0

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t före­ slår riksdagen att

a) godkänna de riktlinjer för flygtekniska försöksanstal­ tens verksamhet som jag angett i det föregående,

b) till Flygtekniska försöksanstalten: Uppdragsverksam­

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1908

137

Anslag

1968/69

Mynd. Dep.chelen

8 577 880 8 077 000

22120 23 000 8 600 000 8 100 OOO

2 300 000 2 200 000

10 300 000

— 7 300 000 — 1 500 000

138

het för budgetåret 1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 10 300 000 kr.,

c) till Bidrag till flygteknisk forskning för budgetåret 1968/69 anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000 kr.

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

N. Civilförsvaret in. m.

IN 3. Statens civilförsvarsskolor: Avlöningar

1966/67 Utgift 3 776 479 1967/68 Anslag 4 780 000 1968/69 Förslag 5 660 000

Statens civilförsvarsskolor, som omfattar civilförsvarsskolan i Rosers- berg och tre fältskolor, ingår i civilförsvarsstyrelsens utbildningsbyrå. Ut- bildningsbyrån förestås av en utbildningschef. På skolorna utbildas befäl i civilförsvarets kårer och personal i de särskilda undsättningskårerna.

Beräknad ändring

1967/68

1968/69

Civilförsvars-

styrelsen

Dep.chefen

Tjänster

Handläggande personal

..................................

................. 12

Lärarpersonal m. m

.........................................

................. 63

+ 16

+ 13

Övrig personal

................................................. ..............

>99

2 + 7

174

+ 23

+ 13

1 Därav arbetarpersonal 36 2 Därav arbetarpersonal 7

Anslag

Avlöningar till tjänstemän ............................................

4 006 000

4-

923 000 + 815 000

Ersättning åt tillfälliga lärare

......................................

100 000

+

10 000 + 10 000

Avlöningar till arbetarpersonal

....................................

674 000

+

187 000

+ 55 000

4 780 000

+ 1 120 000

+ 880 000

Civilförsvarsstgrelsen

1. Kapaciteten vid fältskolorna är ca 5 000 elever per år. Behovet för de närmaste budgetåren är ca 6 300 elever per år, inräknat viss utbildning lör statens järnvägar, postverket in. fl. Ytterligare en fältskola behövs för att utbildningen skall kunna genomföras i avsedd omfattning. En fjärde fält­ skola bör dock inte inrättas utan ifrågavarande utbildning 1968/69 provi­ soriskt förläggas med hälften till Rosersberg och hälften till Katrineholm. För att genomföra utbildningen fordras nytillskott av tre civilförsvars- lärare på vardera orten.

2. Styrelsen har planerat att indela landet i ulbildningsregioner på sätt tidigare anmälts. I vissa av regionerna skulle utbildningen ske med heltids­ anställda lärare, i vissa andra med såväl heltidsanställda som deltidsanställ­ da instruktörer samt slutligen i vissa med enbart deltidsanställda instruk­ törer. Behovet av heltidsanställda lärare beräknas till 35. Behovet av deltids­

139

anställda insti uktörer minskar Irån eu *120 till eu 170. Fr. o. in. budgetåret 1907/68 disponeras 10 civilförsvarslärare för lokal utbildning. Erforderligt nytillskott är 25 lärare, övergången till systemet med utbildningsregioner bör ske successivt, varför styrelsen för budgetåret 1908/69 tar upp medel för ett nytillskott av It) civilförsvarslärare.

3. För olika slag av servicefunktioner vid Ilosersbergsskolan och fält­ skolorna i samband med ökad utbildningsvolvm fordras 7 arbetare. De kan ev. ersättas med vapenfria tjänsteplikliga.

4. Löneomräkning 441 480 kr.

Departementschefen

Försvarsutredningen räknar med att civilförsvarets organisation skall kunna vara i stort sett uppbyggd i och med budgetåret 1971/72. Detta inne­ bär enligt civilförsvarsstyrelsens beräkningar beträffande den personella organisationens uppbyggnad en årlig utbildningsvolym fram till och med budgetåret 1971/72 av 9 350 elever vid den centrala utbildningen och 23 500 vid den lokala utbildningen i länen. Under budgetåret 1966/67 utbildades på central niva 4 18/ elever och ute i länen 16 127 elever. För budgetåret 1967/68 har styrelsen räknat med en ökad utbildningsvolym. Främst på grund av rekryteringssvårigheter synes dock ej beräknad ökning av utbild­ ningen kunna genomföras. Rekryteringen till det lokala civilförsvaret är nu delvis omlagd genom bl. a. viss tidigareläggning av inskrivningen, vilket innebär breddning av underlaget för rekrytering och att civilförsvaret år­ ligen tillförs ett större antal civilförsvarspliktiga än förut. Med hänsyn till tidigare erfarenheter av i första hand rekryteringsmöjligheterna är det realistiskt att räkna med viss eftersläpning i den personella uppbyggnaden.

Mot denna bakgrund räknar jag med en årlig utbildningsvolym fram t. o. m. budgetåret 1971/72 av 9 100 elever i central utbildning, varav 1 250 elever vid befälsskolan i Rosersberg, 1 720 vid undsättningskårsskolan på samma plats och 6 130 vid de tre fältskolorna samt en årlig lokal utbild­ ning i länen av ca 22 500 civilförsvarspliktiga. För att öka lärarkapaciteten vid fältskolorna räknar jag med 100 000 kr. i medel till anställning av extralärare. För lokal utbildning har styrelsen f. n. tio heltidsanställda lärare. Erfarenheterna av heltidsanställda lärare är goda och innebär lättna­ der för länsstyrelserna. Jag biträder därför förslaget om ytterligare ökning av antalet sådana lärare under nästa budgetår med tio (340 000 kr.).

.lag räknar med att den arbetarpersonal som styrelsen begär i huvudsak skall kunna ersättas med vapenfria tjänsteplikliga och tar därför inte upp några medel för ändamålet.

Under åberopande av det anförda och med hänvisning till sammanställ­ ningen beräknar jag anslaget till 5 660 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

alt till Statens civilförsvarsskolor: Avlöningar för budget­ året 1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 5 660 000 kr.

Kimgl. Maj. ts proposition nr lOf) är 1068

140

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

N 4. Statens civilförsvarsskolor: Omkostnader

1966/67 Utgift 2 480 091 1967/68 Anslag 3 562 000 1968/69 Förslag 3 880 000

Beräknad ändring

1967/68

1968/69

Civilförsvars-

styrelsen Dep.chefen

Utgifter

1. Sjukvård......................................................................

11 000 + 2 000

+ 2 000

2. Reseersättningar.........................................................

400 000 +

185 000 + 50 000

3. Expenser

a) bränsle, lyse, och vatten.....................................

241 000 + 54 000

b) övriga expenser.....................................................

275 000 + 17 000

4- 17 000

4.

Övriga utgifter

a) mark- och vägunderhåll......................................

75 000 +

51 000 + 25 000

b) inköp och underhåll av inventarier för utbild-

ningsändamål.........................................................

185 000

23 000

— 95 000

c) anskaffning och underhåll av utbildnmgsan-

ordningar och utbildningsmateriel in. m...........

1 600 000 +

700 000 + 200 000

d) mathållning vid Rosersbergsskolan...................

446 000 —

31 000 — 65 000

el kost och logi in. m. enligt avtal för verksamhe-

ten vid fältskolorna..............................................

1 220 000 + 391 000

+ 300 000

f) driftkostnader för fordon in. m...........................

225 000 + 23 000

+ 10 000

g) information till civilförsvarsbefälet...................

80 000 +

16 000

h) diverse utgifter......................................................

211 000

j

.

42 000

+ 20 000

Summa utgifter 4 969 000 + 1 427 000

+ 464 000

Särskilda uppbördsmedei

Inkomster av tillhandahållna förnödenheter..............

1 407 000 + 164 000

+ 146 000

Nettoutgift

3 562 000

+ 1 263 000

+ 318 000

Civilförsvarsstyrclsen

4 c) Enligt planen för utbyggnad av ruinstaden i Rosersberg skulle fjärde etappen utbyggas budgetåret 1967/68. Medel för ändamålet har inte anvisats, varför medel begärs för budgetåret 1968/69 (425 000 kr.). För civilförsvarsskolorna i Tylösand och Nyadal begärs medel till utbyggnad av övningsanordningar i brandtjänst samt till Rosersberg och Katrineholm medel för komplettering av dylika anordningar (totalt 230 000 kr.). För civilförsvarsskolan i Tylösand begärs 12 000 kr. för bensinstationsanlägg- ning. För att hårdgöra planer till övningsplatser för skyddslednings- och un- derhållstjänst begärs tillsammans 80 000 kr. I övrigt beräknas medel för underhåll av utbildningsanordningar och materiel in. in. till ett belopp av 1 553 000 kr. Sammanlagt begärs alltså 2 300 000 kr. under delposten.

D e partemen t schef en

Under anslagsposten Övriga utgifter beräknas till anskaffning och un­ derhåll av utbildningsanordningar och materiel in. in. 1,8 milj. (+ 200 000) kr. Jag räknar härvid med att bl. a. viss utbyggnad av ruinstaden i Ro-

141

sersberg skall kunna ske och alt övningsanordningarna för utbildning i brandtjänst skall kunna förbättras vid skolorna. Medel till kost och logi in. in. vid fältskolorna räknas upp med 300 000 kr. på grund av den ökade utbildningsvolym vid dessa skolor som jag redovisat under närmast före­ gående anslag.

Med hänvisning i övrigt till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Statens civilförsvarsskolor: Omkostnader för bud­ getåret 1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 3 880 000 kr.

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 ur 1968

N 5. Avlöningar till civilförsvarspliktiga m. in.

1966/67 Utgift 4 854 181 1967/68 Anslag 7 900 000 1968/69 Förslag 7 900 000

Från anslaget bestrids kostnader för avlöningsförmåner och andra ersätt­ ningar till civilförsvarspliktiga. Ersättningsbestämmelserna finns huvud­ sakligen i dels kungörelsen den 30 november 1962 (nr 619; ändr. 1963: 308, 1966: 272, 1967: 431) om avlöning m. in. till civilförsvarspliktiga, dels kun­ görelsen den 16 november 1962 (nr 578; ändr. 1967: 248) om befälsanställ- ning i civilförsvarets krigsorganisation, dels familjebidragsförordningen den 29 mars 1946 (nr 99; omtryck 1960: 152, ändr. 1962:674, 1963: 112, 1966: 271) samt kungörelsen den 29 mars 1946 (nr 101; omtryck 1960 : 153, ändr. 1962:675, 1963:113) med närmare bestämmelser angående tillämp­ ning av familjebidragsförordningen.

1. Penningersättningar......................................

2. Avlöningar och premier till befälsanställda

3. Reseersättningar.............................................

4. Familjebidrag.................................................

Beräknad ändring

1968/69

Civillörsvars-

styrelsen Dep.chefen

1967/68 6 001 000

217 000 1 132 000

550 000

7 900 000

+ 206 000

+ 83 000 + 227 000

+ 516 000

— 142 000

+ 17 000 + 125 000

Civilf örsvarsstyrelsen

ökningarna föranleds av vidgad utbildningsvolym jämfört med budget­ året 1967/68.

Departementschefen

Jag räknar med att avlöningsförmånerna in. in. till civilförsvarspliktiga under nästa budgetår kommer att utgå efter samma grunder som f. n. Un­

142

dersökningarna rörande en eventuell övergång till ett annat avlönings­ system för de civilförsvarspliktiga är ännu inte avslutade. Med hänsyn till detta och föreslagen utbildningsvolym samt tidigare belastning på anslaget räknar jag med oförändrat belopp för budgetåret 1968/69. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Avlöningar till civilförsvarspliktiga m.m. för bud­ getåret 1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 7 900 000 kr.

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

N 6. Vissa kostnader för civilförsvarsutbildning in. in.

1966/67 Utgift 7 009 291 1967/68 Anslag 9 223 000 1968/69 Förslag 10 161 000

Från anslaget bestrids utgifter för den lokala utbildnings- och övnings- verksamheten i länen. Vidare tas under anslaget upp medel för utgifter i samband med skolundervisning i olycksfallsvård och brandskydd samt kostnader för bidrag till självskyddsutbildning och till vissa frivilliga orga­ nisationer.

Beräknad ändring

1967/68

1968/69

Civilförsvars-

styrelsen

Dep.chefen

Utgifter

1. Lokal utbildnings- och övningsverksamhet

a) lokal utbildning i länen.....................................

b) lokala övningar i länen......................................

c) iordningställande av övningsfält......................

d) underhåll och drift av övningsanläggningar. .

2. Kostnader för instruktörsarvoden och förbruk­ ningsmateriel vid skolundervisning i olycksfalls­ vård och brandskydd m. m.....................................

3 990 000 2 444 000

800 000 645 000

500 000 1 800 000

349 000

+ 808 000 + 829 000 + 942 000 + 80 000

+ 400 00»

+ 500 00» 4- 55 00»

3. Bidrag till självskyddsutbildning..........................

4. Bidrag till vissa frivilliga organisationer..............

+ 42 000

+ 22 00»

Summa utgifter

10 528 000

+ 2 701 000 + 977 00»

Särskilda uppbördsmedel

Inkomster av verkskyddsutbildning m. m................

1 305 000

+ 28 000

+ 39 00»

Nettoutgift

9 223 000 + 2 673 000

+ 938 00»

Civilförsvarsstyr elsen

1 a) Utbildningen i länen beräknas under budgetåret 1968/69 omfatta 50 600 elevdagar och 320 000 elevtimmar för det allmänna civilförsvarets personal samt 12 680 elevdagar och 124 000 elevtimmar för personal i verkskyddet. Den angivna utbildningsvolymen är nödvändig för att upp­ byggnaden skall bli klar personellt under budgetåret 1970/71.

Kostnaderna för utbildningen i länen går upp till 3 925 000 kr. Ökningen beror helt på ökad utbildningsvolym. Av beloppet faller 924 000 kr. på

143

verkskyddsuthildningen. Motsvarande belopp har förts upp som inkomst under rubriken Särskilda uppbördsmedel. För centralt upphandlad ma­ teriel till den lokala utbildningen fordras 718 000 kr., varav 125 000 kr. avser materiel för verkskyddsutbildningen. Sistnämnda belopp tas upp som inkomst under rubriken Särskilda uppbördsmedel.

För utbildning av personal i frivilliga flygkåren beräknar styrelsen 135 000 kr.

b) övningsverksamheten i länen beräknas under budgetåret 1968/69 omfatta ca 560 000 övningstimmar vartill kommer ca 9 500 övningsdagar för undsättningskårer, 14 övningar med frivilliga flygkåren och nio signal- skyddsövningar. Av kostnaderna, sammanlagt 3 029 000 kr. hänför sig 279 000 kr. till verkskyddsutbildning och materiel för verkskyddsövningar. Sistnämnda belopp förs upp som inkomst under rubriken Särskilda upp­ bördsmedel.

För övningsverksamheten, främst för repetitionsövningar med undsätt­ ningskårer, är motorfordonstillgången otillräcklig. Till viss del kan detta behov täckas genom att utnyttja fordon, anskaffade för mobiliseringsända- mål. I fråga om lastbilar måste behovet dock täckas genom förhyrning eller genom anskaffning. Då anskaffning i längden blir billigare föreslår styrelsen att motorfordon inköps för ändamålet. Härför begärs för budget­ året 1968/69 289 000 kr. för att anskaffa tio lastbilar.

c) För budgetåret 1967/68 begärde styrelsen för utbyggnad av övnings­ fält i södra och västra Sverige samt för komplettering av övningsanord- ningar på övriga lokala övningsfält 1 553 000 kr. sammanlagt. För ända­ målen erhölls 800 000 kr., varför utbyggnaden av övningsfält i södra och västra Sverige endast till en del kan genomföras under budgetåret 1967/68. För 1968/69 begärs 1 742 000 kr., varav 800 000 kr. avses för fortsatt ut­ byggnad av övningsfälten i södra och västra Sverige och 942 000 kr. för kompletteringar på övriga lokala övningsfält.

4. I bidrag till Sveriges civilförsvarsförbund och länsförbunden begär styrelsen 307 000 (38 000) kr. Till Svenska aeroklubben begärs i bidrag 84 000 (4 000) kr.

Kungl. Maj.ts proposition nr 1()i) år l!)t>8

De partem eu tschefen

Såsom jag tidigare anfört räknar jag med att den personella uppbygg­ naden av civilförsvarets organisation kan avslutas först efter budgetåret 1971/72. Utbildningen i länen bör planeras omfatta ett årligt elevantal av ca 22 500, vilket jag anser svara mot civilförsvarets möjligheter att rekrytera personal till sin organisation. Under budgetåret 1966/67 utbildades omkring 16 100 personer, ökningen av utbildningsvolymen för med sig att kostna­ derna i länen går upp till 3 734 000 (+300 000) kr. Till detta kommer 600 000 kr. för centralt upphandlad materiel till utbildningen och 56 000 kr.

144

för utbildning av medlemmar i vissa frivilliga organisationer.

övningsverksainheten i länen bedrivs enligt de riktlinjer som dragits upp i prop. 1964: 1 (bil. 13 s. 159). Civilförsvarsstyrelsen har föreslagit viss ökad verksamhet för budgetåret 1968/69. Jag bedömer det emellertid tveksamt om en sådan ökad verksamhet kan genomföras av länsstyrelserna med de resurser som f. n. står dem till buds. Jag räknar därför med en i stort sett oförändrad övningsvolym för nästa budgetår och oförändrat an­ slag (2 444 000 kr.) jämfört med innevarande budgetår. Jag har därvid inte tagit upp medel för inköp av motorfordon för övningsverksainheten enligt styrelsens förslag.

En fortsatt förbättring av utbildnings- och övningsanordningarna för den lokala utbildnings- och övningsverksainheten i länen är behövlig. Civilförsvarsstyrelsen har funnit det lämpligt att förlägga ett övningsfält för malmöregionen i anslutning till de militära övningsområdena i Revinge. Jag räknar för detta ändamål ytterligare medel under anslaget för budget­ året 1968/69. Sammanlagt tar jag upp för lokala utbildnings- och övnings- anordningar 1 300 000 (+ 500 000) kr. Beloppet bör också medge begrän­ sad komplettering av anordningarna vid lokala övningsfält i övrigt.

För de frivilliga organisationernas verksamhet förordar jag en höjning av bidragen med hänsyn till allmänna koslnadsstegringar (+ 22 000).

Beträffande beräkningen av anslaget i övrigt hänvisar jag till samman­ ställningen.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Vissa kostnader för cioilförsvarsutbildning m. m. för bugetåret 1968/69 anvisa ett förslagsanslag av 10 161 000 kr.

Kungl. Maj:t» proposition nr 109 år 1968

N 11. Bidrag till byggande av skyddsrum

1966/67 Utgift 16 281 080 Reservation 65 094 292 1967/68 Anslag 19 500 000 1968/69 Förslag 19 000 000

Från anslaget bestrids kostnader för statsbidrag till kommuner för att anordna och utrusta skyddsrum till civilförsvarets ledningscentraler, övriga skyddsrum för civilförsvarspersonal in. in. och skyddsrum för befolkningen. Bidragsbestämmelserna återfinns huvudsakligen i 42 § civilförsvarslagen den 22 april 1960 (nr 74) och i beslut den 24 november 1944 med bestäm­ melser om statsbidrag till kommuner till kostnader för anordnande av allmänna skyddsrum. Från anslaget bestrids också kostnader i samband med förordnande enligt 28 och 29 §§ civilförsvarslagen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 10!) år 1968

145

1. Ledningscentraler...........................................

2 . Övriga skyddsrum förcivilförsvarspersonal

3. Radioutrustning till allmänna skyddsrum .

4. Skyddsrum för befolkningen........................

m. in.

Bemyndigande

Beräknad ändring

1967/68

1968/69

Civilförsvars-

tl 150 000

4 000 000

1 000 000

3 350 000

styrelsen

+ 14 610 000

— 1 000 000

+ 260 000

+ 25 660 000

Dep.chefen

+

590 000

— 1 000 000

+ 260 000

350 000

19 500 000

+ 39 530 000

500 000

Civilförsvars styrelsen

Civilförsvarsstyrelsen har i sin anslagsframställning för budgetåret be­

gärt bemyndigande att få medge statsbidrag till byggande av skyddsrum till

ett belopp av 59 030 000 kr. och beräknat anslaget till 48 030 000 kr. Sty­

relsen har därefter i promemoria den 17 januari 1968 kommit in med för­

slag till beräkning av de under anslaget upptagna ändamålen med hänsyn

till den kostnadsram som preliminärt angetts i prop. 1968: 1 bil. 6 s. 148.

1. Av beloppet beräknas 8 220 000 kr. för nybyggnader och projektering

av bergfasta ledningscentraler och 4 020 000 kr. för om- och tillbyggnad

m. m. av ledningscentraler inklusive projektering. Härjämte begärs

13 520 000 kr. för att täcka kostnader för bergfasta ledningscentraler som

beslutats före budgetåret 1963/64.

2. Till fortsatt utbyggnad av observationsplatser tas upp 500 000 kr. och

till skyddsrum för framskjutna enheter 2 500 000 kr.

3. Beloppet avser beräknade kostnadsökningar för radiomateriel som

beställs för leverans t. o. m. budgetåret 1968/69.

4. I avvaktan på statsmakternas ställningstagande till styrelsens förslag

om återinförande av skyldigheten att bygga enskilda skyddsrum i de 14

största städernas innerområden har styrelsen begärt medel för fortsatt

utbyggnad av befolkningsskyddsrum enligt fastställd plan och begär

17 960 000 kr. för ändamålet.

För att täcka kostnader för befolkningsskyddsrum som beslutats före bud­

getåret 1963/64 beräknas 6 650 000 kr.

För om- och tillbyggnad samt komplettering av utrustning för befolk­

ningsskyddsrum begärs 1 400 000 kr. Till bidrag till skyddsrum som an­

ordnas av kommuner och enskilda i undervisningsanstalter begärs 3 000 000

kr.

Departementschefen

Utbyggnaden av allmänna skyddsrum för civilförsvarets verksamhet

pågår inom ramen för Jämnade bemyndiganden och enligt skyddsrums-

planer som godkänts av Kungl. Maj:t.

10 — Bilaga till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 109

146

Under budgetperioden 1963/68 har civilförsvarsstyrelsen medgetts att besluta om statsbidrag till skyddsrum till ett sammanlagt belopp av 99,5 milj. kr. För samma tid har anvisats tillsammans 84,6 milj. kr. Den 30 juni 1968 kommer bemyndiganden att sakna täckning i betalningsmedel till ett belopp av 14,9 milj. kr.

Inom försvarsdepartementet pågår utredningsarbete i syfte att belysa hur skyddsrumsbyggandet i framtiden skall utformas, bl. a. i de större städernas innerområden. Mot den bakgrunden anser jag att det för budgetåret 1968/69 inte bör tas upp något bemyndigande att börja bygga nya befolknings- skyddsrum.

Försvarsutredningen har i sitt utkast till budgetplan för civilförsvaret för tiden 1968/69—1974/75 tagit upp för budgetåret 1968/69 i prisläge maj 1967 till ledningscentraler 11 milj. kr., varav 5 milj. kr. avses vara betal­ ningsmedel för ledningscentraler beslutade före budgetåret 1963/64. Till skyddsrum för framskjutna enheter och observationsplatser har beräknats 3 milj. kr. Kostnaderna för bidrag till skolskyddsrum har utredningen där­ utöver räknat in i budgetplanens grundkostnader. Inom den kostnadsram, som står till civilförsvarets förfogande för budgetåret 1968/69 sedan pris­ reglering in. in. skett, föreslår jag följande. För att projektera och bygga nya ledningscentraler tas upp 3 720 000 kr. och för vissa ombyggnadsarbeten i redan befintliga ledningscentraler samt inredning och utrustning av led­ ningscentraler 3 020 000 kr. För att bestrida kostnadsökningar för bergfasta ledningscentraler för vilka medel anvisats före budgetåret 1963/64 beräknas 5 milj. kr. Till övriga skyddsrum för civilförsvarspersonal tar jag upp ett belopp av 3 milj. kr. Till radioutrustning för allmänna skyddsrum beräknar jag 1 260 000 kr.

Beträffande skyddsrum för befolkningen tar jag upp för bidrag till skydds­ rum i undervisningsanstalter 3 milj. kr.

Det totala medelsbehovet under anslaget beräknar jag till 19 milj. kr. för nästa budgetår. Något bemyndigande härutöver finner jag inte erforderligt. Liksom för innevarande budgetår bör Kungl. Maj :t, med utgångspunkt från de särskilda planerna för verksamheten, äga närmare bestämma om in­ riktningen av investeringarna och användningen av medlen för olika ända­ mål.

Vid bifall till vad jag nu föreslagit kommer sålunda den 30 juni 1969 bemyndiganden att medge statsbidrag till skyddsrum att sakna täckning av betalningsmedel till ett oförändrat belopp av 14,9 milj. kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att medge att statsbidrag ut­ går för anordnandet av skyddsrum inom en kostnadsram av 19 000 000 kr.,

b) till Bidrag till byggande av skyddsrum för budgetåret 1968/69 anvisa ett reservationsanslag av 19 000 000 kr.

Kungl. Maj:tu proposition nr 109 år 1968

N 13. Bidrag till kommuner för anordnande av branddammar för civilförsvars -

ändamål

Kungl. Maj.ts proposition nr 10!) år 1968

147

1966/67 Utgift 553 498 Reservation 5 236 226

1967/68 Anslag

3 000 000

1968/69 Förslag

4 000 000

Från anslaget bestrids utgifter för statsbidrag till kommuner för att

anordna branddammar för civilförsvarsändamål. Statsbidraget utgår en­

ligt 42 § civilförsvarslagen med två tredjedelar av kostnaderna. Bidrags-

bestämmelserna i övrigt finns i Kungl. Maj:ls beslut den 26 januari 1951

(ändr. den 7 december 1956).

Civilförsvar sstyr elsen

Enligt den uppgjorda planen för utbyggnaden av branddammar beräk­

nas för budgetåret 1968/69 en bemyndiganderam av 6 milj. kr. Medels­

behovet anger styrelsen till 5 milj. kr.

Departementschefen

Under budgetperioden 1963/68 har bemyndiganden att bevilja stats­

bidrag till branddammar för civilförsvarsändamål lämnats inom en kost­

nadsram av 11,7 milj. kr. Under anslaget har för samma tid anvisats sam­

manlagt 8,7 milj. kr. Av bemyndigandena kommer alltså ett belopp av 3

milj. kr. att sakna täckning av betalningsmedel den 30 juni 1968.

De planer för byggande av branddammar som civilförsvarsstyrelsen lade

fram i anslagsframställningen för budgetåret 1965/66 och som redovisades

i prop. 1965: 1 (bil. 13 s. 192—193) bör ligga till grund också för fortsatt

verksamhet. För nästa budgetår föreslår jag att bemyndiganden att medge

bidrag till kommuner för att anordna branddammar lämnas inom en kost­

nadsram av 4 milj. kr. och att samma belopp tas upp i anslag.

Vid bifall till mina förslag kommer alltså även den 30 juni 1969 bemyn­

diganden att bevilja statsbidrag till branddammar för civilförsvarsända-

mål att sakna täckning av betalningsmedel till ett belopp av 3 milj. kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t alt medge att bidrag utgår

till kommuner för anordnande av branddammar för civil­

försvarsändamål inom en kostnadsram av 4 000 000 kr.,

b) till Bidrag till kommuner för anordnande av brand-

dammar för civilförsvarsändamål för budgetåret 1968/69

anvisa ett reservationsanslag av 4 000 000 kr.

148

N 14. Signalskyddsmateriel för civila myndigheter

1968/69 Förslag 600 000

Frågan om signalskyddets ledning och samordning har nyligen utretts av en särskild sakkunnig. Utredningsmannens förslag har remissbehandlats. Beträffande mina ställningstaganden får jag hänvisa till en inom försvars­ departementet upprättad promemoria, som torde få överlämnas till riks­ dagens vederbörande utskott. Sammanfattningsvis innebär mina förslag att överbefälhavaren övertar den av Kungl. Maj :t 1959 inrättade signalskydds- nämndens ansvar för ledning och samordning under Kungl. Maj :t av signal­ skyddet inom totalförsvaret.

I prop. 1968: 1 (bil. 6 s. 149) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Anskaffning av viss sambands- materiel m. m. för budgetåret 1968/69 beräkna ett reservationsanslag av 1,5 milj. kr. Den fortsatta beredningen har visat att något sådant anslag inte bör anvisas. Utgifter för utveckling av signalskyddsmateriel för total­ försvaret bör i fortsättningen beräknas inom ramen för det militära för­ svaret och medel anvisas under reservationsanslaget Signalskyddsmateriel. För anskaffning och underhåll av signalskyddsmateriel för civila myndig­ heter bör även i fortsättningen anvisas medel utöver krigsmaktens ram. Jag föreslår att för ändamålet anvisas ett nytt reservationsanslag med be­ nämningen Signalskyddsmateriel för civila myndigheter.

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 600 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Signalskyddsmateriel för civila myndigheter för budgetåret 1968/69 anvisa ett reservationsanslag av 600 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 är 1968

149

KAPITALBUDGETEN

I. Statens affärsverksfonder

Försvarets fabriksverk

Försvarets fabriksverk inrättades som affärsdrivande verk år 1943 och

fick sin nuvarande organisation efter beslut av 1965 års riksdag. Enligt

instruktionen för fabriksverket skall verket bedriva tillverkning, försälj­

ning och underhåll av krigsmateriel, tillverkning och försäljning av civila

verkstadsprodukter samt tvätterirörelse. I verkets uppgifter ingår även

försäljning av staten tillhörig övertalig och kasserad materiel.

I fabriksverket ingår sex nytill verkande fabriker, nämligen

Åkers krutbruk (Äkersgruppen), Vanäsverken i Karlsborg, Zakrisdals-

verken i Karlstad, Carl Gustafs stads gevärsfaktori i Eskilstuna, torped­

verkstaden i Motala och beklädnadsverkstaden i Karlskrona. Av dessa

fabrikers militära tillverkning kan nämnas finkalibriga vapen och pansar-

värnsvapen samt ammunition till dessa, robotar, raketer och torpeder. Av

fabrikernas civila tillverkning kan nämnas kylsystem, kylkompressorer,

styrväxlar samt slip- och polermaskiner. Därjämte tillverkas uniformer

för såväl militär som civil användning.

När det gäller fabriksverkets uppgifter i fråga om underhåll av

krigsmateriel kan nämnas att fabriksverket förvaltar statens ak­

tier i det halvstatliga AB Teleunderhåll som jämte den till fabriksverket

hörande teleunderhållsverkstaden i Göteborg fullgör underhållsuppgifter

i fråga om försvarets telemateriel. Fabriksverket har fr. o. in. budgetåret

1967/68 tillförts ökade uppgifter inom underhållsområdet. Sålunda har

driften vid centrala flygverkstaden i Arboga övertagits av fabriksverket

den 1 juli 1967. I det föregående (s. 14) har jag föreslagit att även flyg­

verkstäderna i Malmslätt och Västerås skall föras över till fabriksverket.

Jag avser att ytterligare redogöra för denna fråga i det följande.

Fabriksverkets tvätterirörelse bedrivs vid tretton tvätterier, som

utför vattentvätt och reparation av textilier. Vid flertalet tvätterier finns

även anläggningar för kemisk tvätt. Tvätterierna betjänar försvarets för­

band samt statliga och landstingsägda sjukhus m. in.

Försäljningen av staten tillhörig övertalig och kasserad materiel slut­

150

ligen bedrivs genom en särskild enhet, överskottsförsälj- ningen. Försäljningen sker på ett flertal platser i landet.

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

1* Byggnader och utrustning för försvarets fabriksverk

1966/67.................................................

Ing. behållning

Anslag

Utgift

1967/68......................................... 1968/69 fabriksverket.........................

dep.chefen.............................

1 Preliminärt belopp

60 600 000 59 100 000

'58 400 000 *58 400 000

I skrivelse den 31 augusti 1967 har försvarets fabriksverk hemställt om investeringsanslag för budgetåret 1968/69. Av skrivelsen och i anslutning till denna lämnade uppgifter inhämtas följande.

Ekonomisk översikt m. m.

Beträffande fabriksverkets ställning i ekonomiskt hänseende framgår av balansräkningen för försvarets fabriksverks fond, att fondens tillgångar (exkl. arméförvaltningens anläggningar) den 30 juni 1967 uppgick till sammanlagt 324,4 milj. kr. mot 264,1 milj. kr. föregående år. Skulderna llPP8ick till 184,9 milj. kr. mot 153,6 milj. kr. året dessförinnan. Kapital­ behållningen den 30 juni 1967 uppgick följaktligen till 139,5 milj. kr. mot 110,5 milj. kr. år 1966, vilket innebär en ökning under budgetåret 1966/67 med 29 milj. kr.

Fabriksverkets vinst- och förlusträkning för budgetåret 1966/67 utvisar ett bruttoöverskott på 18,1 milj. kr. Beloppet understiger föregående års bruttoöverskott med ca 5,2 milj. kr. Följande sammanställning visar variationerna i fabriksverkets vinst- och förlusträkningar (exkl. armé­ förvaltningens anläggningar) under de senaste tre budgetåren.

Sammandrag av vinst- och förlusträkningar budgetåren 196M67

Intäkter

1964/65

1965/66

1966/67

Rörelsen....................................... Försäljning av anläggningstillgångar..........................

44 033

60 ldil UU

ä

121 112

94 000

12 920 912

23 280 714

18 082 096

Kostnader

Avskrivningar på fastigheter.............................. Avskrivningar på maskiner........................... Kostnader för utveckling, rationalisering in. m.........

5 209 9fi2

1 170 423 3 449 502 14 351 712

4 309 077

1 475 619 3 894 444 6 358 392 6 353 641

Till statskontoret inlevererat överskott............

3 657 753 12 920 912

23 280 714

18 082 096

Av sammanställningen framgår, att avskrivningarna för budgetåret 1966/67 var (1,5 -f- 3,9) 5,4 milj. kr. Verksamheten för detta budgetår har

Kungl. Maj:ts proposition nr t OV år WOH

1 •>'

alltså gett cll nettoöverskott på (18,1 5,4) 12,7 milj. kr. I procent av del i medeltal disponerade kapitalet var överskottet 10,1 under budgetåret 1966/67 mot 19,1 under budgetåret 1965/66.

Vinst- och förlusträkningarna upptar på kostnadssidan de medel som fabriksverket inlevererat till statsverket. Del överskott, som fabriksverket enligt bestämmelserna angående förvaltningen av försvarets fabriksverks fond skall inleverera till statsverket, uppgick för budgetåret 1966/67 med utgångspunkt från kapitalbehållningen den 1 juni 1966 till 6,4 milj. kr. För budgetåret 1965/66 var motsvarande summa 4,3 milj. kr. 1 av- skrivningsmedel har vidare inbetalats sammanlagt 5,4 milj. kr. under bud­ getåret 1966/67 mot 4,6 milj. kr. under budgetåret dessförinnan. Fabriks­ verket har alltså till statsverket betalat sammanlagt 11,8 milj. kr. under det närmast förflutna budgetåret mot 8,9 milj. kr. under budgetåret 1965/66.

Intäkternas ökning under budgetåret 1965/66 berodde enligt fabriks­ verkets tidigare redovisade uppfattning på orderingångens ökning under tidigare år. Resultatet var enligt verket osedvanligt gott. Det försämrade resultatet under budgetåret 1966/67 beror enligt fabriksverket på den minskade orderingången och den skärpta priskonkurrensen. Fabriksverket framhåller att priskonkurrensen varit så hård att verket i viss utsträckning tvingats godtaga order, där utsikterna till full kostnadstäckning legat i möjligheterna att snabbt och radikalt rationalisera produktionen.

Den fakturerade omsättningen vid fabriksverket uppgick under budget­ året 1966/67 till 213,9 milj. kr. mot 205,3 milj. kr. under budgetåret 1965/66. Av omsättningen på 213,9 milj. kr. hänför sig 146,9 milj. kr. till huvudkontoret och fabrikerna, 49,5 milj. kr. till tvätterierna och 17,5 milj. kr. till överskottsförsäljningen. Det för överskottsförsäljningen angivna beloppet avser även försäljning av ett antal bussar, som slopats i samband med omläggningen till högertrafik.

ökningen av omsättningen under budgetåret 1966/67 hänför sig främst till produktionen vid de nytill v erkände fabrikerna, i första hand Äkers krutbruk (Äkersgruppen) och torpedverkstaden i Motala. När det gäller faktureringens fördelning på kunder kan noteras att exporten av försvarsmateriel minskade med 37 % under budgetåret 1966/67 jäm­ fört med närmast föregående budgetår. Rnligt fabriksverkets uppfattning beror minskningen inte på minskad konkurrenskraft hos de produktei, som fabriksverket saluför, utan i huvudsak på exportrestriktioner.

Orderingången vid de nytillverkande fabrikerna bär minskat under budgetåret 1966/67 och uppgick till 165 milj. kr. mot 177,2 milj. ki. under budgetåret 1965/66. Beställningarna från det svenska försvaret har emel­ lertid ökat från 110 milj. kr. under budgetåret 1965/66 till 116 milj. kr. under budgetåret 1966/67. Bland de större materielorder som fabriksverket, ofta i hård konkurrens, lyckats erhålla från de svenska försvarsgrensför- valtningarna kan framförallt nämnas beställningar av en ny typ av spräng­

granat till 84 mm granatgevär och av torpeder samt artilleri- och hand­ vapenammunition. Vad gäller exporten så motsvaras den minskade faktu­ reringen av en minskad orderingång under budgetåret 1966/67. Orderin­ gången uppgick nämligen under budgetåret 1966/67 till 27,5 milj. kr. mot 48,9 milj. kr. under budgetåret 1965/66. Värdemässigt betyder detta en minskning av exportorderna med nästan 44 %. Exportförsäljningen har hu­ vudsakligen varit inriktad på 84 mm granatgevärssystemet.

Försäljningen av civila produkter har ökat något, nämligen från 18,3 milj. kr. under budgetåret 1965/66 till 21,4 milj. kr. under budgetåret 1966/67. Detta kan helt hänföras till att orderingången vid beklädnads- verkstaden i Karlskrona ökat från 10,6 milj. kr. till 14,5 milj. kr. Huvud­ delen av beställningarna eller 11,8 milj. kr. kommer från civila köpare.

Orderingången under de fem senaste budgetåren för produkter från de nytillverkande fabrikerna framgår av följande tabell.

la2 Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

Budgetår

Totalt

Försvarsmateriel

Civilmateriel

inom landet

utom landet

inom landet

utom landet

1962/63.....................

109,3

91,1 131.2 177.2 165,0

63.2 24,8 72.2 110,0 116,1

37,4 48.7 43.1 46.7 25.2

7,2

1963/64.................

1,5

1964/65.....................

14,3

3,3

1965/66.........................

10,7

5,2

1966/67.....................

18.3 21.4

2,2 2,3

Försäljningsvärdet av inneliggande ej upparbetad orderstock utgjorde vid utgången av budgetåret 1966/67 ca 133 milj. kr. mot 161 milj. kr. vid utgången av närmast föregående budgetår. Orderstocken är relativt väl fördelad mellan de nytillverkande fabriksenheterna. För torpedverkstaden, Carl Gustafs stads gevärsfaktori och Vanäsverken beräknas den ge full sys­ selsättning under ca ett och ett halvt år medan den för övriga fabriker be­ döms motsvara sysselsättningen under ca sex månader med nuvarande antal arbetare.

Utvecklingen vid tvätterierna framgår av följande tabell.

Budgetår

Vattentvätt

Kem. tvätt

Skoreparationcr

Fakt. värde

milj. kg

milj. kg

1 000 par

milj. kr.

1962/63.........................

28,3

2,7

172

1963/64 .......................

32,3

2,9

170

33 1

1964/65 .....................

35,4

3,0

166

37 4

1965/66....................... 1966/67.....................

39,5 42,2

3,2 3,0

164 138

42,9 49,8

1 vätteriernas del av den totala faktureringen för budgetåret 1966/67, 49,8 milj. kr., innebär en ökning av faktureringen med 6,9 milj. kr. jäm- lört med budgetåret 1965/66, då faktureringen var 42,9 milj. kr. Av fak­ tureringen hänför sig 16,4 milj. kr. till militära kunder och 33,5 milj. kr. till civila statliga och kommunala myndigheter in. fl.

153

Under budgetåret 1966/67 har tillkommit ett tvätteri i Umeå. Detta er­

sätter ett äldre tvätteri med endast ca hälften så stor kapacitet som det

nyuppförda.

I Östersund har ett nytt tvätteri startats under hösten 1967.

Det nya centraltvätteriet i Eskilstuna för mälardalsområdet, som enligl

Kungl. Maj:ts direktiv skall svara för tvättförsörjningen vid sjukvårds­

inrättningarna inom Uppsala, Södermanlands och Västmanlands län samt

vid Karolinska sjukhuset, håller på att uppföras och beräknas börja sin

verksamhet i slutet av 1968.

ByS&nadsarbetena för nytt tvätteri i Långsele har påbörjats under hösten

1967. Tvätteriet kommer att börja sin verksamhet under första halvåret

1969.

Mellan Malmö stad och fabriksverket har träffats ett av Kungl. Maj:t

godkänt avtal, som innebär att fabriksverket skall arrendera och driva ett

av staden uppfört tvätteri. Verksamheten har nyligen satts igång. Genom

avtalet kommer fabriksverket att ha kapacitet för behandling av tvättgods

även från Malmöhus län. Tvättbehovet inom skåneregionen har därmed

temporärt tillgodosetts.

Preliminära diskussioner om nytt eller utvidgat samarbete förs med

ytterligare statliga och kommunala myndigheter m. fl.

Kungl. Maj :t har den 14 juni 1967 fastställt tidsplan m.m. för centrali­

seringen av försvarets skoreparationsverksamhet till fabriksverket. Cen­

traliseringen beräknas inte medföra några investeringsbehov under bud­

getåret 1968/69.

Kungl. Maj.ts proposition nr 10!) år 1068

Medelsförbrukning under budgetåren 1966/67—1968/69

I följande tabell redovisas de investeringsmedel, som under budgetåret

1966/67 stått till förfogande för försvarets fabriksverk, och den omfattning

i vilken de tagits i anspråk.

Investeringsutfall budgetåret 1966/67 (1 000-tal kr.)

Ing. behållning

Anslag

Medelsförbrukning

Utg. behållning

beräknad i

prop. 1967: 1

faktisk

12 260

28 600

34 700

34 681

6 179

Av tabellen framgår att investeringsramen för budgetåret 1966/67 i det

närmaste helt utnyttjats. En närmare redogörelse för utfallet av investerings­

verksamheten lämnas i det följande.

För budgetåret 1967/68 har investeringsramen fastställts till 35,5 milj.

154

kr. Fabriksverket räknar med att investeringsramen skall bli helt utnytt­ jad. Eftersom medelsreservationen vid utgången av budgetåret 1966/67 var 6,2 milj. kr. och anslaget för budgetåret 1967/68 var 32,9 milj. kr. står till­ sammans 39,1 milj. kr. till fabriksverkets förfogande under detta budgetår. Av detta belopp på 39,1 milj. kr. kan alltså förutses en behållning på 3,6 milj. kr. vid budgetårets utgång den 30 juni 1968.

För budgetåret 1968/69 räknar fabriksverket med en medelsförbrukning av 58,4 milj. kr. Av detta belopp avses 15 milj. kr. för en rationalisering av tvätterirörelsen genom anskaffning av ett eget lager av textilpersedlar för uthyrning till de stora kunderna, landstingens sjukhus. Vid anslags­ beräkningen har fabriksverket på sedvanligt sätt ökat den beräknade medels­ förbrukningen med 10 % för konjunkturreserv samt därefter gjort avdrag med 3,6 milj. kr. för den vid innevarande budgetårs utgång beräknade be­ hållningen. Anslagsbehovet blir då för nästa budgetår 60,6 milj. kr., vilket innebär en anslagsökning med 27,7 milj. kr. i förhållande till innevarande budgetår.

Kangl. Maj. ts proposition nr 109 år 1968

Investeringsprogram

Inledningsvis anger fabriksverket vissa riktlinjer, som varit vägledande för verket när det gällt att utforma investeringsprogrammet.

Utgångspunkt härvid har varit det påtagligt försämrade resultatet av fabriksverkets verksamhet, som framgått av redogörelsen i det föregående.

Resultatet kan enligt verkets uppfattning inte ses som en tillfälligt för­ sämrad räntabilitet. Liksom många andra svenska verkstadsföretag anser fabriksverket att man under överskådlig framtid bör räkna med högt kost­ nadsläge och med risker för ytterligare skärpt priskonkurrens.

När det gäller att söka förbättra räntabiliteten och öka självfinansie- ringsgraden inom fabriksverket bör utgångspunkten enligt verkets mening vara eu såvitt möjligt flexibel ändamålsbestämning. Denna bör dock vara så fixerad att verksamhetens principiella inriktning inte förändras.

Fabriksverkets primära uppgift att vara leverantör till det svenska för­ svaret innebär, att verket måste hålla en kapacitet som inte helt kan ut­ nyttjas i fredstid, överkapaciteten söker verket i största möjliga utsträck­ ning utnyttja för civila och utländska militära beställningar. Den kapa­ citet, som fabriksverket avsatt för tillverkning av försvarsmateriel för såväl svenska som utländska kunder, har emellertid på senare år varit allt svårare att helt utnyttja. Förutom gällande restriktioner för vapen­ exporten får svårigheterna enligt fabriksverkets mening i stor utsträck­ ning ses mot bakgrunden av det köpmotstånd som uppstått hos avnämar- länderna på grund av osäkerheten om försvarskostnadernas storlek och försvarssystemens utformning.

155

Fabriksverkets svårigheter att nå större lönsamhet ökar enligt verkets

uppfattning även av att fabriksverket tillförts uppgifter inom ett helt nytt

område, nämligen underhållsoinrådet. Fabriksverkets ledningsansvar för

centrala ilygverkstaden i Arboga bedöms ur verkets synpunkt som en svår

uppgift. De ytterligare underhållsuppgifter, som enligt framlagda förslag

kan komma att tillföras verket, beräknas ytterligare fördröja eu lönsam

utveckling.

Fabriksverket anser mot denna bakgrund det allt mer angeläget att verk­

samheten i större utsträckning inriktas mot tillverkning av civila pro­

dukter. Fn av fabriksverket utförd studie visar att produktionen vid jäm­

förbara industrier utomlands ofta fördelar sig med hälften på militär och

andra hälften på civil tillverkning. Fabriksverkets försäljning till civila

kunder ökar och bedöms nu börja närma sig 15 % av fabrikernas totala

försäljning.

Det anses sannolikt alt civilförsäljningen även utan speciell planering

för särskilda insatser genom successivt förbättrad marknadsföring skall

kunna bringas att stiga i snabbare takt än f. n. Den takt, som bedöms nöd­

vändig för att effektivt utnyttja fabriksverkets nuvarande kapacitet och

den kapacitet som uppstår om ytterligare verkstäder med ej helt utnytt­

jade resurser överförs till verket, anses emellertid inte kunna uppnås utan

särskilda åtgärder. Detta gör en allt mer intensiv planering för vidgad civil

marknad till en både central och brådskande uppgift för fabriksverket.

Fabriksverket anser det vara av avgörande vikt för verkets hela framtid

att utrymme skapas för de följd- och kompletteringsinvesteringar, vilka

är villkor för en successivt växande produktion. Fabriksverket kommer

snarast möjligt att söka bedöma vilken total omfattning dessa investe­

ringar måste ges under olika alternativa förutsättningar. Verkets prövning

av behovet av investeringsmedel för produktion av försvarsmateriel och

tvättservice har varit hård för att ge möjlighet till investering i utrustning

för civil produktion. Fabriksverket hemställer såsom närmare anges i det

följande om ett utrymme inom investeringsramen för de nytillverkande

fabrikerna på 5 milj. kr. för investeringar i maskiner för civil tillverkning.

I följande sammanställning lämnas en redogörelse för faktisk resp. be­

räknad medelsförbrukning budgetåren 1966/67—1968/69 fördelad på olika

grupper av objekt.

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 dr 190S

Faktisk

Beräknad utgift

Större investeringsobjekt1

utgift

1966/67

1967/68

1968/69

(1 OOO-tal kr.)

1.

Fabriker.......................................................

2. Tvätterier....................................................

3. Anskaffning av persedlar............................

15 000

26 714

27 000

38 200

156

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

Övriga investeringar

4. Ersättningsanskaffning av maskiner........

5. Nyanskaffning av maskiner.......................

6

071

600

773

6

400

1

000

500

9 600

8

100

1900

7 444

7 900

19 600

523

600

600

Summa

34 681

35 500

58 400

1 Objekt med en total investeringskostnad på 1 milj. kr. och däröver

2 Objekt med en total investeringskostnad understigande 1 milj. kr. utom nyanskaffning av

maskiner

1. Fabriker

För fabriker har föreslagits 10,1 milj. kr., vilket belopp enligt verkets

planer avses fördelas på olika objekt på det sätt som framgår av följande

tablå.

Tidigare Total kost-

Återstå- Därav be­

anmäld nåd beräk- ende kost- räknad ut-

kostnad nåd 1967

nåd

gift

1.7.1968

1968/69

(1 000-tal kr.)

Åkersgruppen

Anläggning för förstöring (störtning) av am­

munition .......................................................

Zakrisdalsverken

Tillbyggnad av fabrik.....................................

Vanäsverken

Fabriksbyggnad för lös ammunition och

spårljus.........................................................

Cad Gustafs stads gevärsfaktori

Ny fabriksanläggning.....................................

Summa

5 300

5 500

1

000

1

ooo

3 000

3100

3100

2

800

2 300

2 300

23 900

24 900

15 800

9100

35 000

35 800

22

200

10

100

Såsom framgår av tablån har samtliga av objekten i denna anmälts ti­

digare för riksdagen. För några av objekten har de beräknade totalkost­

naderna räknats upp i förhållande till de kostnader, som angetts tidigare.

Orsakerna härtill redovisas i det följande liksom även de fall där plane­

rade nyanläggningar inte beräknas utföras. Vid indexmässiga prisför­

ändringar har tillämpats kommerskollegiets maskinkostnadsindex i fråga

om maskiner och byggnadsstyrelsens byggnadskostnadsindex i fråga om

byggnader.

Anläggning för förstöring (störtning) av ammunition

Den totala kostnaden för anläggningen beräknas nu till 5,5 milj. kr.

mot 5,3 milj. kr. enligt tidigare beräkningar. Orsaken till kostnadsökningen

är indexmässiga prisförändringar.

För denna anläggning behövs 1 milj. kr. för budgetåret 1968/69. Projektet är därmed avslutat.

Tillbyggnad av fabrik, Zakrisdal

I prop. 1967: 1 (bil. 6 s. 191) redogjordes för fabriksverkets planer på att utöka tillverkningslokalerna vid Zakrisdalsverken för 3 milj. kr. Av­ sikten med denna utökning var att internt inom Zakrisdalsverken möjlig­ göra en rationell uppställning av maskiner så att line- och grupptillverk­ ning underlättades. Fabriksverket planerar emellertid en omfattande struk­ turundersökning inom verket varvid även produktionens fördelning mellan de olika produktionsenheterna avses undersökas. Med anledning av ut­ redningen önskar fabriksverket uppskjuta den planerade tillbyggnaden till dess den framtida produktionsinriktningen vid Zakrisdalsverken är helt klar. Några medel för detta projekt begärs därför inte för budgetåret 1968/69.

Fabriksbyggnad för lös ammunition och spårljus, Karlsborg

Frågan om nybyggnad av ammunitionsfabrik i Karlsborg har senast behandlats i prop. 1967: 1 (bil. 6 s. 192). Därvid anmäldes att fabriksverket ansett det lämpligt att låta nybyggnaden anstå t. v. ett år med hänsyn till önskvärdheten att begränsa fabriksverkets investeringskostnader och till oklarheten beträffande den tekniska utformningen av viss ammunition. Fabriksverket anmäler nu att verket av samma orsaker som föregående år funnit att nybyggnaden bör anstå t. v.

Fabriksanläggning för Cad Gustafs stads gevärsfaktori, Eskilstuna

Behovet av ny fabriksbyggnad för Carl Gustafs stads gevärsfaktori har anmälts i prop. 1967: 1 (bil. 6 s. 192). Kostnadsramen för detta byggnads­

projekt angavs där till 23,9 milj. kr. På grund av indexmässiga prissteg­ ringar beräknas kostnaderna nu till 24,9 milj. kr., varav 9,1 milj. kr. be­

hövs nästa budgetår.

2. Tvåtterier För tvätterier har föreslagits 13,1 milj. kr., vilket belopp är avsett att

fördelas på följande sätt.

Tidigare Total kost- Återstå-

anmald nåd beräk- ende kost­ kostnad nåd 1967 nåd

1.7.1968

(1 000 -tal kr.)

24 900 26 400

5 400

5 400

12 600 13 200

8 700

7 700

2 500__________■—_________ H_________ H 40 000 39 600 14 100 13 100

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

157

Tvätteriet Mälardalen..................................... Tvätterlet Långsele......................................... Förråd vid tvätterier för militärpersedlar..

Summa

Därav be­

räknad ut­

gift

1968/69

158

Såsom framgår av tablån har samtliga av objekten i denna anmälts tidi­

gare för riksdagen. I fråga om vissa objekt har skett vissa uppräkningar av

de beräknade totalkostnaderna. Orsakerna härtill redovisas i det följande.

I de fall kostnadsuppräkningen beror på indexmässiga prisförändringar har

tillämpats kommerskollegiets maskinkostnadsindex i fråga om maskiner

och byggnadsstyrelsens byggnadskostnadsindex i fråga om byggnader.

Tvätteriet Mälardalen

Totalkostnaden för detta tvätteri beräknas nu till 26,4 milj. kr. mot 24,9

milj. kr. som tidigare angetts. Av kostnadsökningen hänför sig ca 100 000

kr. till indexmässiga prisstegringar och återstoden, 1,4 milj. kr., till en ut­

ökning av byggnadsprogrammet. Efter framförda önskemål avser nämli­

gen verket att även utföra anordningar för sterilisering av operationspersed-

lar, vilket beräknas medföra avsevärda besparingar i fråga om lokaler och

utrustning vid sjukhusen.

För att slutföra byggnadsföretaget erfordras 5,4 milj. kr. för budgetåret

1968/69.

Tvätteriet Långselc

Behovet av nytt tvätteri i Långsele liar anmälts i prop. 1967: 1 (s. 194).

Totalkostnaden beräknades då till 12,6 milj. kr. och 4,5 milj. kr. anvisades

för att påbörja nybyggnaden.

Fabriksverket anmäler nu att totalkostnaden på grund av indexmässiga

prisstegringar beräknas till 13,2 milj. kr. För fortsatt utbyggnad av tvätte­

riet erfordras 7,7 milj. kr. för budgetåret 1968/69.

Förråd för militära persedlar

I prop. 1967: 1 (s. 194) anmäldes behov av om- och tillbyggnader vid

tvätterierna för förvaring av den ökade tvättgodsmängd, som beräknades

uppstå för repetitionsförbanden. Totalkostnaden angavs till 2,5 milj. kr.,

varav 800 000 kr. anvisades för budgetåret 1967/68. Beloppet har utnytt­

jats för vissa mindre ombyggnader. Med hänsyn till att repetitionsövningar-

na under budgetåret 1967/68 inställts och till ovissheten om omfattningen

av de fortsatta repetitionsövningarna begär fabriksverket inga medel för

detta ändamål för budgetåret 1968/69.

3. Anskaffning av persedlar

Frågan om anskaffning av persedlar för sambruk mellan landstingen

har anmälts i prop. 1965: 120 (s. 6) och i prop. 1967: 1 (s. 194). Såsom an­

givits i propositionerna syftar ett sådant sambruk till att minska persedel­

beståndet och skapa förutsättningar för en långt gående standardisering av

textilierna och rationell hantering vid tvätterierna. Enligt fabriksverkets

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

159

förslag skall fabriksverket äga persedlarna och hyra ut dem till landsting­

en. Den anskaffning, som det nu är fråga om, avser endast behovet för tvät-

teriet Mälardalen. Berörda landsting har helt accepterat systemet.

Liksom tidigare beräknas medelsbehovel för denna anskaffning till to­

talt 20 milj. kr., varav 15 milj. kr. för budgetåret 1968/69 och 5 milj. kr.

för budgetåret 1969/70.

i. Ersättningsanskaffning av in a s k i n e r'

För utbyte av förslitna och omoderna maskiner vid fabrikerna, 1'lygverk-

städerna i Arboga och Malmslätt samt vid tvätterierna hemställs om sam­

manlagt 9,6 milj. kr. I medelsberäkningen ingår även kostnadstäckning för

anskaffning av maskiner som är mer tekniskt utvecklade och komplicerade

än de som de är avsedda att ersätta.

Återanskaffningsvärdet för den del av fabriksverkets maskiner, som ut­

nyttjas i fred, uppgår till ca 55 milj. kr. vid fabrikerna och ca 28 milj. kr.

vid tvätterierna. Vid en genomsnittlig användningstid av 10 år erfordras

en ersättningsanskaffning av ca 5,5 resp. 2,8 milj. kr. Fabriksverket hem­

ställer om medel för detta ändamål med 5 milj. kr. för fabrikerna och 2,4

milj. kr. för tvätterierna.

Vad gäller centrala flygverkstäderna i Arboga och Malmslätt beräknas

medelsbehovet för ersättningsanskaffning av maskiner och allmän utrust­

ning vid oförändrad arbetsstruktur till 1,3 milj. kr. resp. 900 000 kr.

5. Nyanskaffning av maskiner

För nyanskaffning av maskiner begär fabriksverket sammanlagt 8,1

milj. kr., varav 6,3 milj. kr. för fabrikerna, 1,3 milj. kr. för flygverkstaden

i Arboga och 500 000 kr. för tvätterierna.

Av beloppet för fabrikerna, 6,3 milj. kr., belöper 1,3 milj. kr. på maski­

ner för tillverkning av försvarsmateriel och 5 milj. kr. på maskiner för till­

verkning av civila produkter. Såsom framhållits i det föregående avser

fabriksverket att i större utsträckning än f. n. inrikta verksamheten på till­

verkning av civila produkter. Dessa kräver i flera fall nya maskiner.

Vid beräkningen av medelsbehovet för nyanskaffning av maskiner vid

flygverkstaden i Arboga har fabriksverket utgått från oförändrad arbets­

struktur.

Nyanskaffningsbehovet vid tvätterierna betingas i stor utsträckning av

en övergång till material som består av en blandning av bomull och synte­

tiska fibrer. Detta material beräknas ge lägre behandlingskostnader och på

sikt också lägre återanskaffningskostnader. För att de lägre behandlings­

kostnaderna skall uppnås krävs emellertid en komplettering av tvätterier-

nas maskinpark med nya maskintyper. Vidare behövs nyanskaffning av 1

1 Vid medelsberäkningen under denna rubrik och i det följande har fabriksverket förutsatt

att flygverkstädema i Malmslätt och Västerås skall överföras till verket.

Kungl. Maj. ts proposition nr 109 år 1908

160

maskiner för att kunna leverera färdiga operationsset, vilket sjukhusen i allt större utsträckning kräver.

6. Smärre investeringsobjekt

För smärre investeringsobjekt begärs sammanlagt 1,9 milj. kr. Härav belöper 1,4 milj. kr. på fabrikerna och 500 000 kr. på flygverkstaden i Malmslätt.

Vad gäller fabrikerna erfordras 600 000 kr. vid Vingåkersverken för att uppföra vissa byggnader för förvaring av krut m. m. och 200 000 kr. för vägomläggningar. Vid Zakrisdalsverken erfordras 600 000 kr. för ombygg­ nad och invallning av ett ammunitionsförråd samt för nybyggnad av ett emballageförråd.

Vid flygverkstaden i Malmslätt erfordras 500 000 kr. för smärre komplet­ terande byggnadsåtgärder i fråga om det befintliga byggnadsbeståndet.

7. Diverse och oförutsett

Fabriksverket föreslår att samma belopp som för innevarande budgetår eller 600 000 kr. tas upp för diverse oförutsedda behov.

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

2. Ytterligare rörelsemedel för försvarets fabriksverk

I det föregående (s. 2) har redogjorts för verkstadsutredningens förslag till nya riktlinjer för underhåll av försvarets tygmateriel och de yttran­ den som avgetts med anledning av förslaget. Fabriksverket har i sitt yttran­ de framfört att verkets behov av rörelsemedel bedöms öka med totalt 90 milj. kr. om verket skall tillföras de enheter och uppgifter som föreslagits av utredningen.

Efter förslag av Kungl. Maj :t i prop. 1943:344 (bil. 12 s. 158) beslöt riksdagen (SU 242, rskr 500) bl. a. att dels anvisa ett investeringsanslag av 20 milj. kr. till rörelsekapital för försvarets fabriksverk, dels be­ myndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att för ytterligare rörelsekapital för fabriksverket tillhandahålla verket en rörlig kredit av 20 milj. kr. Den rörliga krediten var avsedd att tillgodose det behov av rörelsemedel — utöver anvisat rörelsekapital — som erfordrades för att upprätthålla driften under särskilda förhållanden.

Efter förslag i prop. 1946:61 medgav riksdagen (SU 77, rskr 201) att den rörliga krediten i riksgäldskontoret fick intill ett belopp av 10 milj. kr. utnyttjas under tid, då beredskapsstaten för försvarsväsendet inte var satt i kraft. Angivet kreditbelopp om 10 milj. kr. var främst avsett att täcka det behov av rörelsemedel, som sammanhängde med den av fabriksverket upptagna tillverkningen för civila kunder.

Sedermera beslöt 1951 års riksdag (prop. 85, SU 62, rskr 111) att dels bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att under tid, då beredskaps-

Kungl. Maj:ts proposition nr 10!) är 1068

161

stat för försvarsväsendet är salt i kraft, tillhandahålla fabriksverket en

rörlig kredit av HD milj. kr., dels medgiva att denna kredit fick utnyttjas

intill ett belopp av 15 milj. kr. under sådan tid, då beredskapsstat inte är

satt i kraft. Såsom motiv för en utökning av krediten åberopades i prop.

1951:85 dels en fortgående höjning av råmaterialpriserna, dels en ökad

förrådshållning som blivit nödvändig på grund av utökade försvarsbeställ-

ningar, dels pågående utbyggnad av tvätt- och reparationsverksamheten.

1964 års riksdag beslöt (prop. 131, SU 6, rskr 194) att höja verkets rörliga

kredit till 50 milj. kr. under sådan tid då beredskapsstat för försvarsväsendet

är satt i kraft samt medgav att 40 milj. kr. av den medgivna krediten fick

utnyttjas då beredskapsstat inte är satt i kraft.

Enligt Kungl. Maj :ts direktiv den 27 april 1951 åligger det fabriksverket

att på den del av krediten som tas i anspråk betala den ränta, som riks-

gäldskontoret efter samråd med verket bestämmer med hänsyn till för­

hållandena på penningmarknaden.

Enligt vad fabriksverket angett i sitt yttrande erfordras nu en ökning av

verkets rörelsekapital med 25 milj. kr. och en utvidgning av den rörliga

krediten med 65 milj. kr. Den angivna ökningen av rörelsekapitalet hänför

sig till behovet vid fabriksverket med den omfattning rörelsen hade innan

flygverkstaden i Arboga inlemmades med verket den 1 juli 1967. Fabriks­

verket framhåller att verkets nuvarande rörelsekapital på 20 milj. kr. an­

visades då verket bildades år 1943. Vid beräkningen av rörelsekapitalet ut­

gick man från en betydligt lägre omsättning än den som verket har nu. För

budgetåret 1966/67 var omsättningen vid verket 214 milj. kr. och för bud­

getåret 1968/69 beräknas den till 225 milj. kr. Med utgångspunkt från denna

beräknade omsättning är enligt fabriksverkets uppfattning en ökning av

rörelsekapitalet med 25 milj. kr. nödvändig.

Den föreslagna utvidgningen av fabriksverkets rörliga kredit är betingad

av överflyttningen till fabriksverket av Muskövarvet och de centrala flyg­

verkstäderna. Av den föreslagna ökningen på 65 milj. kr. hänför sig 10 milj.

kr. till Muskövarvet och återstoden, 55 milj. kr., till de centrala flygverkstä­

derna, varav 30 milj. kr. till verkstaden i Arboga, 15 milj. kr. till verkstaden

i Malmslätt och 10 milj. kr. till verkstaden i Västerås.

För att ge fabriksverket möjlighet att även i fortsättningen bereda full

sysselsättning inom verket erfordras att verkets nuvarande kapacitet för

teknisk utveckling och marknadsföring väsentligt förstärks. På sikt be­

räknas kostnaderna för såväl teknisk utveckling som marknadsföring kun­

na bestridas av rörelsen. Under uppbyggnadsskedet beräknas emellertid

uppstå påfrestningar på likviditeten samtidigt som behovet av rörelsekapi­

tal ökar.

Om de enheter som utredningen föreslagit förs över till fabriksverket, be­

räknas omsättningen vid verket — inberäknat omsättningen vid flygverk­

staden i Arboga — öka med över 200 milj. kr. om året.

11—Bilaga till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 109

162

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

Departementschefen

I det föregående (s. 14) har jag förordat ändrad organisation för under­

hållet av försvarets tygmateriel. Därvid har jag uttalat som min mening att

ansvaret och ledningen för underhållet av försvarets tygmateriel liksom

hittills skall vila på den centrala förvaltningsmyndigheten. Själva driften

av de verkstäder som inte är förbandsbundna skall dock enligt mitt förslag

ledas affärsmässigt så att man får ett klart kund/leverantörförhållande. I en­

lighet härmed har jag förordat att de centrala flygverkstäderna i Malm­

slätt och Västerås skall föras över till försvarets fabriksverk från den 1 juli

1968. Jag vill erinra om att flygverkstaden i Arboga redan den 1 juli 1967

förts över till fabriksverket. Med hänsyn till den befintliga överkapaciteten

och verkställda beläggningsprognoser har jag liksom verkstadsutredningen

ansett det mest rationellt att koncentrera underhållsverksamheten till två

verkstäder och föreslagit att flygverkstaden i Västerås skall avvecklas. Rikt­

punkten bör enligt vad jag har uttalat vara att få flygverkstadsfunktionen

vid verkstaden i Västerås helt avvecklad under budgetåret 1970/71. Under­

sökningar pågår inom fabriksverket om möjligheterna att förlägga annan

lönsam verksamhet till verkstaden i Västerås.

överföringen av verkstäderna bör inte leda till att fabriksverket får en

försämrad ekonomi. I prop. 1968: 110 (s. 89) föreslår jag därför vissa an­

ordningar i syfte att säkerställa att fabriksverket skall kunna anpassa sig

till den nya verksamheten utan ekonomisk belastning.

Vid bifall till mitt förslag om att överföra flygverkstäderna i Malmslätt

och Västerås till fabriksverket kommer verket att ha ca 8 500 anställda den

1 juli 1968 och en omsättning som för budgetåret 1968/69 beräknas till ca

425 milj. kr. Verksamheten vid fabriksverket, som innan flygverkstaden i

Arboga fördes över till verket nästan helt var inriktad på nytillverkning

och processindustrien verksamhet (tvätterierna), kommer efter den före­

slagna omorganisationen att till stor del därjämte vara inriktad på under­

håll.

Fabriksverket har föreslagit att verkets namn i samband med att flyg-

verkstäderna överförs ändras till FFV-Fabriksverken. Jag tar inte nu ställ­

ning till förslaget.

Såsom framgått av den redogörelse, som jag i det föregående lämnat för

fabriksverkets ekonomiska ställning, har fabriksverkets verksamhet gett ett

något sämre resultat för budgetåret 1966/67 än för budgetåret dessförin­

nan. Verksamheten för budgetåret 1966/67 gav sålunda ett nettoöverskott på

12,7 milj. kr. mot 18,7 milj. kr. för budgetåret 1965/66, vilket är en minskning

med 32 %. Orsak till den försämrade räntabiliteten är enligt fabriksverket de

minskade svenska och utländska beställningarna av försvarsmateriel och

svårigheterna att utnyttja den överkapacitet som blivit följden därav.

Fabriksverket anser inte att försämringen kan betecknas som tillfällig utan

Kuntjl. Maj.ts proposition nr JOD år 1968

] (>,{

bedömer att fabriksverket i likhet med många andra svenska verkstads­ företag får under överskådlig framtid räkna med svårigheter alt nå lön­ samhet. I detta sammanhang hör enligt fabriksverket hänsyn även tas till överkapaciteten vid de flygverkstäder som enligt mitt förslag skall föras över till fabriksverket. Mot bakgrunden av dessa omständigheter anser fabriksverket det angeläget att verksamheten i större utsträckning inriktas mot tillverkning av civila produkter.

Fabriksverket har med utgångspunkt i dessa överväganden föreslagit ett investeringsprogram, där investeringarna för produktion av försvarsmate­ riel i huvudsak endast innebär fullföljande av tidigare fattade beslut. Före­ slagna investeringar för nya ändamål gäller endast den civila sektorn inom fabriksverket.

För nästa budgetår har fabriksverket föreslagit ett investeringsprogram med en medelsförbrukning av 58,4 milj. kr. Detta innebär en ökning med 22,9 milj. kr. i förhållande till investeringsramen för innevarande budgetår. Av den föreslagna investeringsramen hänför sig emellertid 24 milj. kr. till investeringar av speciell karaktär. Sålunda föreslås 15 milj. kr. till anskaff­ ning av persedlar för tvätterierna, 5 milj. kr. till anskaffning av maskiner för civil tillverkning, 3,5 milj. kr. till maskinanskaffning vid flygverkstä­ derna i Arboga och Malmslätt samt 500 000 kr. till vissa mindre bvggnads- arbeten vid verkstaden i Malmslätt.

Vad gäller frågan om anskaffning av persedlar för sambruk mellan lands­ tingens sjukhus uttalade jag i prop. 1967: 1 (bil. 6 s. 199) att persedlarna borde anskaffas men att jag inte var beredd att reservera medel för ända­ målet för budgetåret 1967/68 med hänsyn till det statsfinansiella läget. Lik­ som tidigare beräknar fabriksverket det totala medelsbehovet för persedel­ anskaffning för Mälardalstvätteriet till 20 milj. kr., varav 15 milj. kr. för nästa budgetår och 5 milj. kr. för budgetåret 1969/70. Ca 75 milj. kr. skulle erfordras framdeles för att tillgodose medelsbehovet för anskaffning av persedlar vid återstoden av fabriksverkets tvätterier. Jag beräknar medel till ett belopp av 15 milj. kr. för nästa budgetår, vilket bör tillgodose det totala medelsbehovet för persedelanskaffning för Mälardalstvätteriet. Frågan om fortsatta investeringar på detta område får tas upp på nytt när erfaren­ het vunnits vid Mälardalstvätteriet av det nya systemet.

Jag tillstyrker fabriksverkets förslag till ökad anskaffning av maskiner för civil tillverkning. Jag finner det synnerligen angeläget att fabriksverket tillvaratar möjligheterna att utjämna sysselsättningen vid verket genom att i ökad utsträckning ta upp civila produkter på tillverkningsprogrammet. En ökad civil tillverkning bör som fabriksverket framhåller förbättra lönsam­ heten. Jag beräknar därför i enlighet med fabriksverkets förslag 5 milj. kr. för ändamålet.

Medelsbehoven vid flygverkstäderna i Arboga, Malmslätt och Västerås kommer fr. o. in. budgetåret 1968/69 att tillgodoses med medel inom fabriks­

164

verkets investeringsram. För nästa budgetår har fabriksverket angett medels­ behovet vid verkstäderna i Arboga och Malmslätt till totalt 4 milj. kr., varav 3,5 milj. kr. för maskinanskaffning och 500 000 kr. för vissa mindre bygg­ nadsarbeten. Jag anser att medelsbehovet är motiverat och beräknar medel för ändamålet i enlighet med fabriksverkets förslag.

För ersättningsanskaffning av maskiner har fabriksverket föreslagit 9,6 milj. kr. Jag bär ingenting att erinra mot fabriksverkets förslag. I detta sammanhang vill jag emellertid ta upp frågan om fabriksverkets avskriv- ningsmedel. Vid beräkningen av det begärda beloppet har fabriksverket ut­ gått från maskinernas återanskaffningsvärde. Som jämförelse kan nämnas att avskrivningarna inom försvarets fabriksverks fond f. n. beräknas på tillgångarnas anskaffningsvärde. Avskrivningsmedlen inom fonden beräk­ nas med utgångspunkt härifrån för nästa budgetår till 8,3 milj. kr., varav 6,1 milj. kr. för maskiner. Med hänsyn till den bristande överensstämmel­ sen mellan reglerna för avskrivning och beräkningen av medelsbehovet för ersättningsanskaffning av maskiner borde övervägas att fabriksverket i lik­ het med övriga affärsverk beräknar avskrivningarna på återanskaffnings- värdet. Då frågan om affärsverkens hela redovisningssystem är föremål för översyn inom affärsverksutredningen vill jag inte nu förorda någon förändring av de avskrivningsregler som gäller för fabriksverket. Jag anser emellertid att det med hänsyn till de låga avsättningarna till avskrivningar och till de betydande nettotillskott av investeringsmedel som tillförts fabriksverket är skäligt att fabriksverket för nästa budgetår gör en inleve­ rans av vinstmedel som med 2 milj. kr. överstiger fastställt förräntningskrav. Det överskott, som fabriksverket enligt gällande bestämmelser skall inleve­ rera, beräknas till 9,7 milj. kr. för budgetåret 1968/69. Fabriksverkets inleve­ rans av vinstmedel kan därför uppskattas till totalt 11,7 milj. kr. för nästa budgetår. Beräkning av ifrågavarande inkomst kommer att göras av chefen för finansdepartementet.

Fabriksverkets förslag i övrigt gäller fortsatt utbyggnad eller fullföljande av projekt, som riksdagen tidigare beslutat. För dessa ändamål beräknas totalt 24,8 milj. kr. Jag anser att medel bör beräknas för dessa ändamål i en­ lighet med fabriksverkets förslag. Såsom framgår av redogörelsen i det föregående avser fabriksverket att vänta med att utföra vissa av de projekt som tidigare anmälts för riksdagen. Jag anser det riktigt att uppskjuta dessa projekt och föreslår alltså inga medel för dem.

Av följande sammanställning framgår hur fabriksverkets investeringar

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

Större investeringsobjekt Övriga investeringar.... Diverse och oförutsett . .

1966/67

1967/68 I

W*?'

1968/69

Utfall

Beräknat’ ^ Verket

(milj. kr.)

Dep.chefen

26,7

27,0

38,2

38,2

8,0

7,9

19,6

19,6

0,5

0,6 0,6

0,6

Summa

35,2

35,5

58,4

58,4

165

ungefärligi kommer alt fördela sig på olika ändamål under nästa budgetår.

Sammanställningen visar även den beräknade medelsförbrukningen 1967/68.

Anslagsbehållningen per den 1 juli 1967 uppgick till ca 6,2 milj. kr. Till­

sammans med för innevarande budgetår anvisade anslag, 32,9 milj. kr., ut­

gör den för detta budgetår disponibla anslagssumman 39,1 milj. kr. Den be­

räknade medelsförbrukningen under innevarande budgetår uppgår till 35,5

milj. kr. Vid budgetårets slut kommer behållningen därmed att uppgå till

ca 3,6 milj. kr.

Anslagsbeloppet för budgetåret 1968/69 bör på sedvanligt sätt beräknas

med en marginal om 10 % utöver investeringsramen för att möjliggöra en av

konjunktur mässiga eller andra skäl påkallad ökning av medelsförbrukning-

cn. Sådant tillägg bör dock inte beräknas på det belopp om 15 milj. kr., som

jag förordat för anskaffning av persedlar. Med hänsyn härtill och till den

beräknade behållningen under anslaget vid utgången av innevarande bud­

getår förordar jag ett anslagsbelopp av 59,1 milj. kr.

Av följande sammanställning framgår anvisade resp. förordade anslags­

summor för fabriksverkets fond samt beräknad medelsförbrukning under

budgetåren 1967/68 och 1968/69.

Anslag och medelsförbrukning budgetåren 1967/68 och 1968/69 (milj. kr.)

Kungl. Maj.ts proposition nr 100 är 1968

Behållning

1/7 1967

Anslag

1967/68

Medelsför­

brukning

1967/68

Medelsför­

brukning

1968/69

Anslag

1968/69

6,2

32,9

35,5

58,4

59,1

Jag övergår nu till att behandla fragan om fabriksverkets röielsemedel.

Fabriksverket har till sitt förfogande dels ett rörelsekapital på 20 milj. kr.,

dels en rörlig kredit i riksgäldskontoret på 50 milj. kr., varav 40 milj. kr. får

utnyttjas då beredskapsstat för försvarsväsendet inte är satt i kraft.

Fabriksverket har i yttrande över verkstadsutredningens förslag fram­

hållit att verkets behov av rörelsemedel bedöms öka med 90 milj. kr. om

verket tillförs de enheter, som utredningen föreslagit.

Av det angivna beloppet hänför sig 25 milj. kr. till behov av rörelsemedel

som föreligger vid fabriksverket i dess omfattning före den 1 juli 1967, då

flygverkstaden i Arboga inlemmades i fabriksverket. Behovet motiveras

med den ökade omsättningen vid verket.

För egen del är jag inte beredd att f. n. ta ställning till den del av den

begärda ökningen av fabriksverkets rörelsemedel, som hänför sig till fabriks­

verket i dess omfattning innan flygverkstaden i Arboga införlivades med

verket. Denna fråga får efter framställning av fabriksverket tas upp i sam­

band med prövningen av fabriksverkets medelsbehov för budgetåret 1969/70.

Av återstoden av den begärda ökningen, 65 milj. kr., hänför sig 10 milj.

kr. till behovet vid Muskövarvet. Med hänsyn till att Muskövarvet nu inte

166

kommer att överföras till fabriksverket tar jag inte heller upp frågan om denna del av den begärda ökningen av rörelsemedlen.

Återstoden av den begärda ökningen, 55 milj. kr., motiveras med den före­ slagna överflyttningen av flygverkstäderna till fabriksverket.

Den del av fabriksverkets rörliga kredit som f. n. får tas i anspråk uppgår till 40 milj. kr.

Verkets disposition av den rörliga krediten har successivt ökat och beräk­ nas den 30 juni 1968 till 39 milj. kr. Krediten utnyttjas dock i varierande grad under budgetåret. Orsaken till att krediten numera utnyttjas i allt större utsträckning är främst den växande omsättningen och den ökande andel av den totala produktionen som hänför sig till andra områden än det svenska militära försvaret. Vid beställningar från civila kunder inom landet kan verket som regel inte räkna med förskott. Det investeringspro- gram för försvarets fabriksverk, som jag föreslagit i det föregående, inne­ bar okad satsning på civil produktion. Detta betyder att det kommer att ställas ökade anspråk på rörelsemedel.

Det är mot denna bakgrund enligt min mening uppenbart att fabriksver­ ket bör tillföras ytterligare rörelsemedel med anledning av överflyttningen av de tre flygverkstäderna. Vid bedömningen av storleken av den erforderliga ökningen bör utgångspunkten vara omsättningen vid flygverkstäderna Den uppgick för budgetåret 1965/66 till ca 185 milj. kr. vid de tre verkstäderna och beraknas för budgetåret 1968/69 öka till ca 200 milj. kr. Fabriksverket bär angett den erforderliga ökningen till 55 milj. kr. För egen del finner jag en ökning med 50 milj. kr. tillräcklig. Härav bör 20 milj. kr. utgöra rörelse­ kapital och 30 milj. kr. rörlig kredit.

Med hänvisning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

1. under försvarets fabriksverks fond för budgetåret 1968/ 69 anvisa

a) till Byggnader och utrustning för försvarets fabriksverk ett investeringsanslag av 59 100 000 kr.,

b) till Ytterligare rörelsekapital för försvarets fabriksverk ett investeringsanslag av 20 000 000 kr.,

2. medge, att försvarets fabriksverk får, efter beslut av Kungl. Maj :t, disponera en rörlig kredit i riksgäldskontoret av högst 70 000 000 kr. II.

II. Statens allmänna fastighetsfond

6. Uppförande av förrådsbyggnader för civilförsvaret

1966/67 Utgift 3 534 995 Outnyttjat belopp 5 168

000

1967/68 Anslag

1000

1968/69 Förslag 5 000 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

167

Från anslaget bestrids kostnader för att bygga förråd för civilförsvarets mobiliseringsmateriel och centrala förrådsverksamhet in. in.

Byggnadsstyrelsen

Under budgetåret 1968/69 beräknas förrådsbyggnadsarbeten för undsätt- ningskårernas och det lokala allmänna civilförsvarets materiel in. in. kun­ na sättas igång till en kostnad av ca 8 milj. kr.

Byggnadsstyrelsen begär med hänsyn till reservationen på anslaget 5 milj. kr. för budgetåret 1968/69.

Departementschefen

Av de nuvarande civilförsvarsförråden som omfattar 183 000 nr golvyta är ungefär en fjärdedel egna förråd, medan återstoden av beståndet hyrs. Enligt civilförsvarsstyrelsens beräkningar återstår att anskaffa ungefär 36 000 m2 för att få förutsättningar för cn rationell förrådsdrift genom rätt lokalisering in. in. Av denna yta räknar styrelsen med att kunna hyra ca 14 000 in2 och att bygga återstoden för medel under detta anslag.

Byggnadsstyrelsen och civilförsvarsstyrelsen har gemensamt projekterat en förrådstyp som bygger på ett system med enkla moduler. Detta föiråd kan tillverkas i längre serier och till lägre kostnader än tidigare byggda för­ råd. En förutsättning är dock att en samlad beställning för mer än ett års byggnadsverksamhet kan läggas ut. Investeringarna bör sammanlagt under budgetperioden 1968/72 hålla sig inom den kostnadsram för förrådsbyggen för civilförsvaret som försvarsutredningen räknat med i sitt utkast till bud­ getplan. Mot denna bakgrund förordar jag att byggnadsstyrelsen under bud­ getåret 1968/69 får binda sig för förrådsbyggen till ett sammanlagt belopp av 8 milj. kr. För nästa budgetår förordar jag att medel anvisas enligt föl­ jande investeringsplan och anslagsberäkning.

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

Investeringsplan

(1 000-tal kr.)

Kostnadsram

Medelsförbrukning

Bygg­ start mån./år

Färdig­

ställande

mån./år

Byggnadsobjekt

1.4.66 1.4.67

Faktisk t. o. m. 1966/67

Beräknad för

1967/68

1968/69

Strängnäs, tillbyggnad...

480 480

471

9

— 7.64 6.65

Strängnäs om- och till-

byggnad..........................

2 255 2 323

400

1 923 6.68 5.69

Fastighetsförvärv..............

131

130 1 — —

1.68

Undsättningskårsförråd ..

4 768 5 538

3 883 1 552

103

10.65 2.68

Basområdesförråd............

1 486 1 250

924 299

27

11.66 7.67

Standardförråd för civilförsvarsmateriel................

8 000

____ —

5 855 7.68 6.70

Summa

8 989 17 722

5 408 2 261

7 908

168

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

Anslagsberäkning

Medelslillgång

Medelsreservation 1.7. 1967 Anslag lör 1967/68

riksstat.............................. Anslag för 1968/69 (förslag).

Summa 10169 Summa 10169

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

till Uppförande av förrådsbyggnader för civilförsvaret för budgetåret 1968/69 anvisa ett investeringsanslag av 5 000 000 kr.

(1 000-tal kr.)

Beräknad medelsförbrukning

5 168 1967/68................................................... 2 261 1968/69................................................... 7 908

1

5 000

III. Försvarets fastighetsfond

Kasernbyggnaders delfond

1. Byggnadsarbeten för gemensamma ändamål

1966/67 Nettoutgift 8 114122 Outnyttjat belopp 18 360 077 1967/68 Anslag 1 000 1968/69 Förslag 889 000

Från anslaget betalas nybyggnad av för försvaret gemensamma lokaler samt nybyggnad av lokaler för försvarets radioanstalt.

I prop. 1968: 1 (bil. 6 s. 163) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Byggnadsarbeten för gemen­ samma ändamål för budgetåret 1968/69 beräkna ett investeringsanslag av 1 000 kr.

Fort ifikationsförva It ning en

I sina anslagsframställningar för budgetåret 1968/69 beräknade fortifika- tionsförvaltningen medelsförbrukningen under anslaget till 23,6 milj. kr. Med hänsyn till beräknat outnyttjat belopp vid utgången av budgetåret 1967/68 föreslog förvaltningen att anslaget för budgetåret 1968/69 skulle föras upp med 7 039 000 kr.

Sedermera har fortifikationsförvaltningen överlämnat reviderat förslag till investeringsplan för anslaget för budgetåret 1968/69. Medelsförbruk­ ningen under anslaget har beräknats till 16,5 milj. kr. Med hänsyn till be­ räknat outnyttjat belopp vid utgången av budgetåret 1967/68 föreslås att anslaget för budgetåret 1968/69 förs upp med 889 000 kr. Dessutom har fortifikationsförvaltningen begärt 5,6 milj. kr. utanför försvarets ram under anslaget Vissa kostnader för fortifikationsförvaltningens förvaltningsbygg- nad.

Det av fortifikationsförvaltningen slutligt anmälda medelsbehovet för budgetåret 1968/69 framgår av följande sammanställning.

Medelsför­

brukning

Byggnadsobjekt

(t

000

-tal kr.)

A.

Företag påbörjade före 1.7.1967

1. Merkostnader för tidigare beslutade objekt............................................................. 200

Kungi. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

1(59

Summa A

200

B.

Företag avsedda att påbörjas 1967/68

2. Nybyggnad av värmecentral m. m. vid försvarets radioanstalt............................ 620

3. Nybyggnad av lokaler för militärområdesstaben i

Östersund.............................. 2 500

Summa B 3 120

C.

Företag avsedda att påbörjas 1968/69

4. Nybyggnad av lokaler för den tekniska sektionen m. m. vid försvarets radio-

anstalt............................................................................................................................................. 1 000

5. Nybyggnad av garage med körcentral för militärområdesstaben i Kristianstad

?.................................................................................................................................. 700

6. Nybyggnad av förvaltningsbyggnad för fortifikationsförvaltningen m. fl..........

»13 900

7. Diverse smärre byggnadsföretag................................................................................. 280

Summa C.

15 880

Summa A—C

19 200

Reducering av medelsbehovet

2 700

Beräknat medelsbehov

16 500

1 Därutöver 5,6 milj. kr. under investeringsanslaget Vissa kostnader för fortifikationsförvalt-

ningens förvaltningsbyggnad

2. Behovet av nybyggnad av värmecentral m. in. vid försvarets radio­

anstalt har anmälts i prop. 1967: 110 (s. 94). Genom beslut den 15 december

1967 uppdrog Kungl. Maj :t åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra

byggnadsföretaget inom en kostnadsram av 1 320 000 kr. enligt prisläget

den 1 april 1967.

3. Behovet av nybyggnad av lokaler för militärområdesstaben i Öster­

sund har anmälts i prop. 1967: 110 (s. 95). I skrivelse den 31 oktober 1967

har förvaltningen, efter samråd med chefen för försvarsstaben, försvarets

sjukvårdsstyrelse och statskontoret, redovisat förslag till byggnadsprogram

för nybyggnad av kontorshus för militärområdesstaben. Enligt förslaget

skall nybyggnaden uppföras på tomten nr 2 i kvarteret Verkstaden i Öster­

sund. Byggnadens totala planyta blir ca 600 m2 och våningsytan ca 2 270 m2.

Kostnaderna för byggnadsarbetena har uppskattats till 3 850 000 kr. enligt

prisläget den 1 april 1967. — Genom beslut den 15 december 1967 uppdrog

Kungl. Maj :t åt fortifikationsförvaltningen att utarbeta bygghandlingar för

byggnadsföretaget.

Sedermera har fortifikationsförvaltningen i skrivelse den 12 januari 1968

redovisat bygghandlingar för kontorshuset. — Genom beslut den 2 februari

1968 uppdrog Kungl. Maj :t åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra

byggnadsföretaget inom en kostnadsram av 3,9 milj. kr. enligt prisläget

den 1 april 1967.

4. Vid försvarets radioanstalt föreligger behov av nybyggnad av lokaler

för den tekniska sektionen in. m. I skrivelse den 25 augusti 1966 har fortifika-

170

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

tionsförvaltningen, efter samråd med chefen för försvarsstaben, försvarets

sjukvårdsstyrelse och statskontoret, underställt Kungl. Maj :ts prövning för­

slag till byggnadsprogram för nybyggnad av lokaler för den tekniska sek­

tionen vid radioanstalten. Förslaget omfattar tillbyggnad till byggnad nr 7

vid anstalten med sammanlagt ca 2 100 m2 i fem våningsplan och nybyggnad

av ett kallförråd på ca 400 m2. Kostnaderna för byggnadsarbetena har upp­

skattats till 3 130 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1966. Genom beslut

den 30 juni 1967 uppdrog Kungl. Maj :t åt fortifikationsförvaltningen att

utarbeta bygghandlingar för byggnadsföretaget samt föreskrev att visst

lokalbehov för anstaltens signaltrafikbyrå skulle tillgodoses genom om­

disponering av lokaler m. m. inom den föreslagna tillbyggnaden till bygg­

nad nr 7.

Sedermera har fortifikationsförvaltningen i skrivelse den 31 januari 1968

redovisat bygghandlingar för byggnadsföretaget. Byggnadskostnaderna har

därvid uppskattats till 3,5 milj. kr. enligt prisläget den 1 april 1967.

5. Behovet av nybyggnad av garage vid P 6 motorområde för militärom-

rådesstaben i Kristianstad har anmälts i prop. 1966: 108 (s. 4—5). Bygg-

nadskostnaden angavs därvid till 570 000 kr. enligt prisläget den 1 maj 1964.

— Genom beslut den 5 februari 1965 uppdrog Kungl. Maj :t åt fortifikations­

förvaltningen att utarbeta bygghandlingar för nämnda garage.

Sedermera har fortifikationsförvaltningen i skrivelse den 31 januari 1968

redovisat huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Byggnadskostnaderna har

därvid beräknats till 900 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1967.

6. Behovet av förvaltningsbyggnad för fortifikationsförvaltningen m. fl.

bär senast anmälts i prop. 1966: 108 (s. 2—7). Enligt ett av fortifikations­

förvaltningen den 8 februari 1966 redovisat förslag avsågs en förvaltnings­

byggnad skola uppföras inom kvarteret Kavalleristen i Stockholm. Byggna­

den föreslogs inrymma lokaler för, förutom fortifikationsförvaltningen, även

Stockholms försvarsområdesstab och försvarets civilförvaltning. Den sam­

manlagda våningsytan uppgår till ca 43 400 in2. Byggnadskostnaderna upp­

skattades till 50 milj. kr. enligt prisläget den 1 april 1965. — Genom beslut

den 11 mars 1966 uppdrog Kungl. Maj :t åt fortifikationsförvaltningen att

utarbeta bygghandlingar för byggnaden.

Sedermera har fortifikationsförvaltningen i skrivelse den 21 december

1967 redovisat huvudhandlingar för nybyggnad av förvaltningsbyggnaden

samt för om- och tillbyggnad av ridhuset vid K 1 såsom ersättning för ett

exercisbus som måste rivas. Byggnadskostnaderna har beräknats till ca

56 milj. kr. enligt prisläget den 1 april 1967, varav 1 milj. kr. för om- och

tillbyggnad av ridhuset. Fortifikationsförvaltningen räknar med att bygg­

nadsarbetena skall kunna påbörjas under hösten 1968. Byggnaderna be­

räknas i så fall kunna tas i bruk under våren 1971 och bli helt färdigställda

under hösten samma år. Medelsförbrukningen beräknas till 13,9 milj. kr.

för budgetåret 1968/69, 16 milj. kr. för budgetåret 1969/70, 15,5 milj. kr.

för budgetåret 1970/71 och 5 milj. kr. för budgetåret 1971/72. Härutöver

erfordras 5,6 milj. kr. för budgetåret 1968/69, vilket belopp begärs utanför det militära försvarets ram.

Departementschefen

Som jag anfört inledningsvis bär fortifikationsförvaltningen kommit in med reviderat förslag till investeringsplan för anslaget, enligt vilket medels­ förbrukningen för nästa budgetår beräknas till 16,5 milj. kr. Jag biträder fortifikationsförvaltningens förslag och förordar att medel för nästa bud­ getår anvisas i enlighet med följande investeringsplan och anslagsberäkning. I fråga om medel för att bestrida kostnaderna för nybyggnad av fortifika­ tionsförvaltningens förvaltningsbyggnad vill jag erinra om att jag vid an- m al a n av behovet av denna byggnad anförde att jag avsåg att i annat sam­ manhang föreslå att ett belopp av 5,6 milj. kr., motsvarande vad som in­ flutit vid försäljningen till Stockholms stad av den av fortifikationsförvalt­ ningen disponerade byggnaden vid Tegelbacken, skulle anvisas utanför ra­ men för det militära försvaret (prop. 1966: 108 s. 6). Jag biträder fortifika­ tionsförvaltningens förslag om särskild medelsanvisning för ändamålet med 5,6 milj. kr. utanför ramen för det militära försvaret. Jag har tagit upp detta belopp under ett särskilt anslag, vartill jag återkommer i det följande. För samtliga nya objekt har fortifikationsförvaltningen redovisat färdiga huvud­ handlingar. Om riksdagen inte har något att erinra, bör Kungl. Maj :t även for nästa budgetår äga att inom ramen för det av riksdagen anvisade an­ slaget och sedan huvudhandlingar prövats av Kungl. Maj :t besluta om före­ tagen skall utföras. Medel bör även få tas i anspråk för andra objekt där bvggnadskostnaderna beräknas understiga 300 000 kr.

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

171

Investeringsplan

(1 000-tal kr.)

Kostnadsram

Medelsförbrukning

Bygg­

start män./år

Färdig­

stäl­

lande

Byggnadsobjekt

1.4.1966 1.4.1967

Faktisk t. o. m. 1966/67

Beräknad för

1967/68

1968/69

mån./år

A.

Företag påbörjade före 1.7.1967

1. Anordnande av loka­ ler för militärområdesstaber i Kristianstad............ 5 540

5 540

5 434

106

10.65

10.66

Strängnäs................

3 924

3 800

3 582 218

_

9.65

10.66

Boden......................

4 094

4 400 4 130

270

_

9.65

10.66

2. Nybyggnad av förrådsanläggning i Filipstad..............................

8 800 8 900

8 654

246

1.64

7.66

3. Diverse smärre bygg­ nadsföretag .................

210

32 178

4. Merkostnader för tidi­ gare beslutade objekt

— — —

32

200

Summa A

22 358

22 850 21 832

1 050

200

— —

172

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

Kostnadsram

Medelsförbrukning

Färdig-

Byggnadsobjekt

1.4.1966 1.4. 1967

Faktisk

t. o. m.

1966/67

Beräknad för

rjjgb'

start

mån./år

stäl­

lande

1967/68

1968/69

mån./år

B.

Företag avsedda att

påbörjas 1967/68

5. Nybyggnad av värme-

central m. m. vid för­

svarets radioanstalt. .

1 210

1 320

700

620

1.68

1.69

6 . Nybyggnad av lokaler

för militärområdessta-

ben i Östersund..........

3 500

3 900

1 000

2 500

2.68

4.69

Summa B

4 710

5 220

1 700

3 120

C. Företag avsedda att

påbörjas 1968/69

7. Nybyggnad av lokaler

för den tekniska sek­

tionen m. m. vid för­

svarets radioanstalt..

3 500

1 000

9.68

12.69

8 . Nybyggnad av garage

med körcentral för

militärområdesstaben

i Kristianstad m. fl...

900

700

10.68

7.69

9. Nybyggnad av för­

valtningsbyggnad för

fortifikationsförvalt-

ningen m. fl.................

56 000

13 9001

10.68

10.71

10. Diverse smärre bygg­

nadsföretag .................

- -

_

280

Summa G

60 400

15 880

Summa A—G

27 068

88 470

21 832

2 750

19 200

Reducering av medels­

behovet

_

_

2 700

Beräknat medelsbehov

2 750

16 5001

1 Därutöver 5,6 milj. kr. under investeringsanslaget Vissa kostnader för fortifikationsförvalt-

ningens förvaltningsbyggnad

Anslagsberäkning

Medelstillgång

Outnyttjat belopp 1.7.1967................

Anslag för 1967/68...............................

Anslag för 1968/69 (förslag)...............

Summa

(1 000 -tal kr.)

Beräknad medelsförbrukning

18 360

1967/68...................................

1

1968/69...................................

889

19 250

2 750

16 500

Summa 19 250

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Byggnadsarbeten för gemensamma ändamål för

budgetåret 1968/69 anvisa ett investeringsanslag av 889 000

kr.

173

Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968

2.

Vissa kostnader för fortifikationsförvaltningens förvaltningsbyggnad

1968/69 Förslag 5 600 000

Från anslaget avses skola betalas del av kostnaderna för nybyggnad av

förvaltningsbyggnad för fortifikationsförvaltningen.

I prop. 1968: 1 (bil. 6 s. 163) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att,

i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Vissa kostnader för fortifika­

tionsförvaltningens förvaltningsbyggnad för budgetåret 1968/69 beräkna

ett investeringsanslag av 5,6 milj. kr.

Fortifikationsförvaltningen

Anslaget bör föras upp med 5,6 milj. kr., vilket belopp bör anvisas utanför

försvarets ram.

Departementschefen

Vid anmälan i det föregående av fråga om medel under anslaget Byggnads­

arbeten för gemensamma ändamål för nybyggnad av förvaltningsbyggnad för

fortifikationsförvaltningen uttalade jag att av kostnaderna för nybyggnaden

ett belopp av 5,6 milj. kr., motsvarande vad som influtit vid försäljningen

till Stockholms stad av den av fortifikationsförvaltningen disponerade bygg­

naden vid Tegelbacken, bör anvisas utanför ramen för det militära försvaret

och tas upp under ett särskilt anslag.

Under åberopande härav hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår riks­

dagen

att till Vissa kostnader för fortifikationsförvaltningens

förvaltningsbyggnad för budgetåret 1968/69 anvisa ett in­

vesteringsanslag av 5 600 000 kr.

3. Byggnadsarbeten för armén

1966/67 Nettoutgift 28 362 751 Outnyttjat belopp 74 912 280

1967/68 Anslag

1000

1968/69 Förslag

1 000

Från anslaget betalas nybyggnad av lokaler för arméns truppförband m. m.

I prop. 1968: 1 (bil. 6 s. 163) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att, i

avbidan på särskild proposition i ämnet, till Byggnadsarbeten för armén

för budgetåret 1968/69 beräkna ett investeringsanslag av 1 000 kr.

Fortifikationsförvaltningen

I sina anslagsframställningar för budgetåret 1968/69 beräknade fortifika­

tionsförvaltningen medelsförbrukningen under anslaget till 40 milj. kr. Med

hänsyn till beräknat outnyttjat belopp vid utgången av budgetåret 1967/68

174

föreslog förvaltningen att anslaget för budgetåret 1968/69 skulle föras

med 1 287 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 109 år 1968

till investeringsplan för anslaget för budgetåret 1968/69. Medelsförbrukning-

outnyttjat belopp föreslås att anslaget för budgetåret 1968/69 förs upp med

Det av fortifikationsförvaltningen slutligt anmälda medelsbehovet för

budgetåret 1968/69 framgår av följande sammanställning.

Medelsför­

brukning

Byggnadsobjekt

(4 000-tal kr.)

A.

Företag påbörjade före 1.7.1967

1. A 8 . Utbyggnad för bandkanonutbildning............................................................... 350

2. ArtSS. Utbyggnad av läger vid Trängslet......................................... 242

3.

Merkostnader för tidigare beslutade objekt...................................... ” ’

4 200

Summa A 1 792

B.

Företag avsedda att påbörjas 1967/68

4. 12.

Nybyggnad av matinrättning m. m................................................................. 2 000

5. I 2.

Nybyggnad av vakt- och arrestbyggnad......................................................... 160

6. 13.

Utbyggnad av motorområde (etapp 1)..........................................................’’’

1