Prop. 1963:108
('angående vissa anslags\xad frågor m. m. rörande det militära försvaret under bud\xad getåret 1963/64',)
Kimgl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963
1
Nr 108
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående vissa anslags
frågor m. m. rörande det militära försvaret under bud getåret 1963/64; given Stockholms slott den 15 mars
1963.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats rådsprotokollet över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bi falla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departe mentschefen hemställt.
GUSTAjF ADOLF
. in *
?. *
*
*
. •[
å ' xYr.V
Sven Andersson
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen redovisas ett av 1962 års försvarskommitté avgivet betän kande angående försvarskostnaderna budgetåren 1963/67. I anslutning här till redovisas förslag till riktlinjer för den framtida utformningen av det militära försvaret. Slutliga äskanden framlägges vidare beträffande försvars grenarnas materielanslag och anslag under försvarets kapitalbudget, som i årets statsverksproposition upptagits med beräknade belopp. För budget året 1963/64 begäres anslag om sammanlagt 1 843,940 miljoner kronor var av 1 586,925 miljoner kronor på driftbudgeten och 257,015 miljoner kronor på kapitalbudgeten. Bemyndigande begäres att beställa materiel inom en sammanlagd kostnadsram av 2 313 miljoner kronor.
1—Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 108
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963
Utdrag av protokollet över försvarsårenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 15
mars 1963.
Närvarande:
Statsministern
E
rlander
,
statsråden
S
träng
, A
ndersson
, L
indholm
, K
ling
,
S
koglund
, E
denman
, J
ohansson
,
af
G
eijerstam
, H
ermansson
, H
olm
-
qvist
, A
spling
.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen
för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, följande.
Det förslag till försvarsbudget som presenterades i samband med årets
statsverksproposition var i åtskilliga hänseenden preliminärt. Anledningen
härtill var att giltighetstiden för gällande försvarsbeslut utgår med inneva
rande budgetår och att förslag motsågs från en parlamentarisk försvarsut-
redning, 1962 års försvarskommitté, som tillsatts i slutet av år 1961. Vid
tiden för statsverkspropositionens avlämnande var kommitténs arbete ännu
ej avslutat. Kommittén hade emellertid den 22 november 1962 meddelat,
att den hade enats om en kostnadsram för det militära försvaret för fyra
årsperioden 1963/67. Slutsumman i statsverkspropositionen kunde där
igenom anknytas till av försvarskommittén angivet basbelopp. Åtskilliga
viktiga anslag upptogs emellertid med endast beräknade belopp.
Den 6 februari 1963 har försvarskommittén redovisat sina överväganden
och förslag till försvarets framtida utformning i sitt betänkande, Försvars-
kostnaderna 1963/67 (SOU 1963:5).
överbefälhavaren har vidare med skrivelse den 6 februari 1963 över
lämnat av försvarsgrenscheferna utarbetade förslag till långsiktsplaner för
anskaffning av materiel, investeringar m. m.
Jag anhåller nu att i anslutning till redogörelse för inkomna förslag få
framlägga mina synpunkter och förslag till riktlinjer för den framtida ut
formningen av det militära försvaret samt anmäla mina beräkningar av för
svarsgrenarnas materielanslag och vissa anslag under försvarsdepartemen
tets kapitalbudget.
Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963
3
Avd. I. Riktlinjer för den framtida utformningen av det militära försvaret
Till grund för 1962 års försvarskommittés1 bedömningar av det militära försvaret har legat dels ett av överbefälhavaren utarbetat förslag till rikt linjer för krigsmaktens fortsatta utveckling — ÖB 62 — som enligt beslut av Kungl. Maj:t den 26 januari 1962 överlämnats till kommittén för att vara tillgängligt vid fullgörandet av kommitténs uppdrag, dels en utredning som på kommitténs uppdrag utförts av överbefälhavaren om krigsmaktens ut formning inom tre lägre kostnadsramar än ÖB 62, redovisade med skrivelse den 15 oktober 1962, ÖB-svaret. Vidare har genom Kungl. Maj :ts beslut den 6 juni 1962 uppdragits åt försvarskommittén att pröva frågan om anläg gande på Muskö av en sliptunnel för motortorpedbåtar, varom riksdagen hemställt i skrivelse den 24 maj 1962.
I sitt betänkande framlägger kommittén förslag rörande kostnaderna för det militära försvaret och civilförsvaret under budgetåren 1963/67 i fråga om såväl drift- som kapitalbudgeten. Betänkandet innehåller avsnitt som behandlar tidigare försvarsbeslut och beslut rörande civilförsvaret samt överbefälhavarens förut nämnda utredningar och förslag angående krigs maktens fortsatta utveckling och civilförsvarsstyrelsens utredningar beträf fande civilförsvarets utformning m. m. Vidare redovisas kommitténs be dömning av de utrikes- och militärpolitiska förhållandena, den militärtek niska utvecklingen samt de samhällsekonomiska och statsfinansiella förut sättningarna när det gäller att bestämma försvarskostnaderna. Kommittén framför även synpunkter på frågan om målsättning och resurser. Frågorna om förbättring av de värnpliktigas avlöningsförmåner, investeringar i för svarets fabriksfond och Muskövarvets omfattning, behandlas i ett särskilt kapitel i betänkandet. Kommittén framför vidare synpunkter i fråga om den tidrymd ett försvarsbeslut bör omfatta, den principiella konstruktionen av en kostnadsram för det militära försvaret, prisregleringen på försvars- utgifterna samt i vilka fall medelsanvisning bör ske utanför försvarets kost nadsram.
Försvarskommittén är enhällig i sina förslag. Jag kommer i det följande att redogöra för ÖB 62 och överbefälhavarens på försvarskommitténs uppdrag gjorda utredningar angående krigsmaktens fortsatta utveckling, överbefälhavarens utredningar 1961—1962. Därefter av handlas försvarskommitténs egna överväganden och förslag i vad avser det militära försvaret. Frågorna om förbättrade avlöningsförmåner för de värnpliktiga och Muskövarvets omfattning (betänkandet s. 83—89 och
1 Talmannen 1 riksdagens andra kammare G. F. Thapper, ordförande, ledamoten av riksdagens andra kammare B. G. Bohman, förutvarande ledamoten av riksdagens andra kam mare, personal chefen K. E. G.Bolja, ledamoten av riksdagens andra kammare L. M. Eliasson, ledamoten av riksdagens första kammare A. K. Gillström och andre vice talmannen N. f. .Johansson, ledamöterna av riksdagens andra kammare S. A. Mcllqvlst och M. D. E. Stähl ävensom ledamoten av riks dagens första kammare G. I. Virgin.
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
91—95) kommer jag att redovisa vid anmälan av de aktuella anslagsfrå gorna.
Vidare redogör jag för de kompletterande utredningar och förslag som de militära myndigheterna avgivit med anledning av den träffade försvars- överenskommelsen. Slutligen kommer jag att framlägga mina egna syn punkter och förslag.
A. överbefälhavarens utredningar 1961—1962 angående krigsmaktens fortsatta utveckling
I ÖB 62 framläggs förslag till riktlinjer för krigsmaktens fortsatta ut veckling under budgetåren 1963/64—1969/70. Kostnaderna för budgetåret 1963/64 utgör 3 700 miljoner kronor i 1961 års priser. Därefter förutsättes en årlig stegring med 3Va % för teknisk utveckling. I ÖB-svaret redovisas förslag rörande krigsmaktens utformning in. m. 1963—1970 grundade på dels en kostnadsram, som ansluter till fortsatt tillämpning av 1958 års för svarsbeslut, nämligen ett basbelopp för budgetåret 1963/64 av 3 460 miljo ner kronor och 2 V* % årlig ökning, dels en kostnadsram med ett basbelopp av 3 600 miljoner kronor och likaledes 2Va % årlig ökning. Slutligen belyses krigsmaktens huvudsakliga utformning inom en kostnadsram där basbe loppet är 3 392 miljoner kronor för budgetåret 1963/64 och den årliga ök ningen utgör 2 %.
ÖB 62
Inledningsvis behandlas vissa grundläggande faktorer av betydelse för krigsmaktens utformning m. in. Därvid av handlas först det militärpolitiska läget, den militärtekniska utvecklingen, ett framtida krigs karaktär samt Sveriges strategiska betydelse och krigs riskerna för vårt land. För kännedom härom torde få hänvisas till betän kandet (s. 17—19) och ÖB 62 (s. 4—14). Vad gäller våra naturliga försvarsbetingelser såsom en grundläggande faktor vid uppbyggandet av vårt för svar påpekas i ÖB 62, att de geografiska förhållandena från försvarssyn punkt i vissa avseenden är till vår nackdel. Sverige har lång kuststräcka. En stor landyta med få människor innebär svåra försvarsproblem. Landets ringa bredd tvingar stridskrafterna att operera inom ett begränsat djup. De viktiga nord-sydgående kommunikationerna i Norrland är fåtaliga och svåra att skydda. Landets största och viktigaste städer jämte betydande in dustriområden är koncentrerade till kustbandet.
Vårt lands geografiska struktur är emellertid, påpekas det, i väsentliga av seenden till fördel för försvaret. Havet ger oss goda möjligheter till övervak ning och förvarning. Våra långsträckta och ibland även djupa skärgårdar är fördelaktiga från försvarssynpunkt. De kommunikationer som leder in i landet över landgränsen begränsar styrkeinsatsen för en angripare och går delvis genom terräng, som försvårar användning av mekaniserad trupp i stor skala. Landets stora yta och ringa folktäthet minskar vår sårbarhet
5
mot anfall med kärnladdningar och mot terroranfall. Den stora ytan ger även stridskrafterna möjligheter till glesa grupperingar och till ökat skydd. Vidare är de naturliga förutsättningarna goda att med relativt enkla me del åstadkomma befästningar och skyddsrum.
Angriparens syfte vid ett angrepp mot vårt land torde enligt utredningen vara att skaffa sig kontroll över svenskt territorium för att själv utnyttja det eller hindra motståndaren från att göra det. För att skaffa sig kontroll över hela landet måste angriparen därvid ockupera de viktigaste delarna av
Sverige. Den svenska politiska ledningen har deklarerat, att man inte kom mer att falla undan för påtryckningar, anfall eller anfallshot. Detta innebär enligt utredningen, att angriparens syfte inte är nått, förrän huvuddelen av de svenska stridskrafterna slagits eller på annat sätt försatts ur stridbart skick.
Om angriparen endast avser att skaffa sig kontroll över delar av Sverige måste denne ockupera huvuddelen av dessa områden. Detta innebär enligt utredningen, att de svenska stridskrafter som avdelats för områdenas för svar måste slås eller på annat sätt försättas ur stridbart skick. Det fram- hålles vidare att en angripare inte kan skaffa sig varaktig kontroll över delar av landet förrän de svenska stridskrafterna slagits eller på annat sätt försatts ur stridbart skick i sådan utsträckning att hela landet kan ocku peras. Även om ett angrepp inledningsvis begränsas geografiskt måste det därför förutsättas att angriparens syfte på längre sikt är att skaffa sig kontroll över hela landet.
I utredningen lämnas redogörelse för olika angreppsmetoder. De beskri- ves i huvudsak fristående från varandra. Det påpekas emellertid att det är mindre sannolikt att en angripare vid öppet krig mot Sverige förlitar sig på en enda angreppsmetod. Det troliga är att angreppsmetoder kombineras för att framtvinga en splittring av våra begränsade resurser och för att där igenom åstadkomma snabbast möjliga avgörande.
Bland angreppsmetoderna nämnes flyg- och fjärrvapenanfall, invasion, avspärrning, biologisk och kemisk krigföring samt psykologisk krigföring. Därvid anföres i huvudsak följande.
Genom ohämmade flyg- och fjärrvapenanfall med kärnladdningar, terroranfal), kan en angripare söka bryta vår motståndsförmåga. Anfallen torde då riktas mot hemorten, där våra större städer utgör de känsligaste målen. Terroranfall förut sätter emellertid, att angriparen är beredd att ta de politiska och militära kon sekvenserna av sannolika reaktioner i omvärlden. Angriparens möjligheter att inom rimlig tid utnyttja vårt territorium efter ett terroranfall måste bedömas vara små. Terroranfall syns således inte rimma med en angripares sannolika syften vid anfall mot vårt land.
Terroranfallet betraktas som en extrem anfallsform och därför mindre sannolik. Vill en angripare inte utsätta sig för de konsekvenser, som det ohämmade ter roranfallet kan innebära, torde anfallen i stället riktas mot våra stridskrafter m. m. samt andra mål, vilkas förstörelse är av betydelse för vår militära mot ståndsförmåga, t. ex. kommunikationer och elkraft. Om vi hunnit genomföra ut-
Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963
rymning och mobilisering torde målvalet i stort bli detsamma, men anfallen torde i ökad grad komma att insättas mot mål inom den civila sektorn, bl. a. olje- och livsmedelsförsörjningen.
Vid en överraskande insats av uranladdningar och konventionella stridsmedel kan vi på relativt kort tid — några dagar — tillfogas stora skador med en relativt liten insats. Motståndsförmågan torde nedgå kraftigt. De materiella skadorna kan vara av den omfattningen, att vår förmåga att bekämpa en kommande invasion blir starkt nedsatt. Ilar vi däremot genomfört utrymning och mobilisering torde angriparen inte på kort tid kunna bryta vår motståndsförmåga ens med en avse värd insats av uranladdningar. Det är däremot tänkbart att detta kan ske efter en längre tids bekämpning.
Det bedöms troligt att en angripare genom flyg- och fjärrvapenanfall vill för bereda en invasion. Anfallen kan då till stor del koncentreras geografiskt till det område, där invasionen avses äga rum. Anfallen torde påbörjas före själva inva sionen och därvid om möjligt insättas överraskande.
De olika invasionsformerna behandlas var för sig, varvid i huvudsak följande synpunkter gör sig gällande.
I nuvarande militärpolitiska läge och med tanke på norra Skandinaviens bety delse syns i första hand risk för gränsinvasion föreligga över finsk-svenska grän sen. Man får dock inte bortse från, att sådana omkastningar i läget kan inträffa, att en gränsinvasion kan komma att ske även över norsk-svenska gränsen. Kom munikationerna i Nordskandinavien begränsar i viss utsträckning storleken av de styrkor som kan sättas in mot oss. Trots detta kan starka förband insättas över vår norra landgräns. Utvecklingen av kommunikationsnätet — beroende på bl. a. föreslagen omfattande utbyggnad av vattenkraften och därmed följande utbygg nad av skogsbilvägnätet — samt angriparens minskande beroende i taktiska sam manhang av vägar och järnvägar kan i framtiden öka hans möjligheter till insats på stor bredd över gränsen. Utvecklingen i fråga om stridsvagnar, terränggående fordon och medel för snabb övergång av vattendrag medför förbättrade möjlig heter till framträngande på djupet, ökad tillgång på transportflygplan och heli koptrar kommer också att öka möjligheterna för angriparen till luftlandsättning inom olika områden och över betydande ytor i övre Norrland, varigenom fram- ryckningen underlättas. Insatsen från öster över gränsen och genom luften kan kombineras med flankföretag över Bottenviken. Det bedöms inte sannolikt att an griparen med enbart invasion över svensk-finska gränsen i första hand söker nå annat än operationsmål i landets norra delar.
Den svenska kusten erbjuder på flera avsnitt goda tekniska möjligheter för en kustinvasion. Insatsens storlek vid en kustinvasion bestäms i hög grad av till gången pa lämpligt tonnage. Antalet landstigningsfarkoster, som en angripare kan disponera vid ett anfall mot oss, torde f. n. vara relativt litet, men tillverkning bedöms kunna ske snabbt och till stor del dolt. De svårigheter, som är förknip pade med en kustinvasion, gör att en angripare på en gång sannolikt endast kan genomföra en stort upplagd kustinvasion i en anfallsriktning. Dessutom kan mindre företag riktas mot andra områden. Utvecklingen i fråga om ambifiefarkos- ter och landstigningsfartyg medför ökade möjligheter att landstiga på bred front. Genom insats av helikopterburen trupp och lufttrupp ökar även möjligheterna för angriparen att bekämpa strandförsvaret. Den ökade mekaniseringen av för banden ger större möjligheter till snabb framryckning efter landstigningen.
Antalet lämpliga områden för laftinvasion varierar inom olika delar av Sverige. I vissa delar finns det möjligheter till luftlandsättningsoperationer i större skala. Storleken av lufttruppföretag mot Sverige torde i första hand begränsas av an griparens tillgång på transportflygplan samt hans eventuella krav på samtidiga
Kungl. Mcij:ts proposition nr 108 år 1963
7
lufttruppföretag inom andra operationsområden. En angripares möjligheter att genomföra luftlandsättningsoperationer i stor skala torde komma att öka. Det är emellertid mindre sannolikt, att angriparen med luftinvasion som enda eller do minerande anfallsmetod under 1960-talet bär möjlighet att nå annat än mera be gränsade syften.
Angreppsmetoden avspärrning bedöms ha goda möjligheter att kunna genom föras med insatser som ligger inom rimliga gränser. Detta gäller även om angri paren är engagerad på annat håll och utan att han disponerar baser i vår när maste omgivning. Det torde dock ta avsevärd tid innan en angripare genom av spärrning kan bryta vår motståndsförmåga.
Beträffande kemisk och biologisk krigföring uttalas i huvudsak följande. Insat sen mot oss av stridsgaser torde kvantitativt begränsas av andra faktorer än till verknings- och lagringskapacitet. Skydds- och motåtgärdernas effektivitet beror i viss grad på utrustningen men framförallt på utbildningen. Den svenska militära och civila gasskyddsutbildningen kan därför ha viss inverkan på sannolikheten av att angriparen överhuvud kommer att använda stridsgaser mot oss. Biologiska stridsmedel kan för ringa kostnad framställas i stor skala och vid behov lagras under lång tid. Om angriparen väljer stridsmedel samt plats och tidpunkt för an fallet med omsorg, torde han kunna nå stor verkan med ringa insats. Skyddsåt gärder kan i många fall minska följderna av ett biologiskt angrepp. Svårigheterna att hindra att smittämnena sprides till angriparens territorium och trupp begrän sar användningen av biologiska stridsmedel. En angripare kan emellertid använda smittämnen, som endast åstadkommer insjuknande hos de primärt träffade. Dessa ämnen kan genom spridning i aerosolform1 nå en stor del av den svenska befolk ningen.
Den fortsatta utvecklingen av kemiska och biologiska stridsmedel anses komma att kräva ökade insatser för skyddet av stridskrafter och civilbefolkningen.
Även psykologisk krigföring kan enligt utredningen komma att tillgripas mot oss. Propagandamöjligheterna har starkt ökat på grund av mass medias — radio, film, television och press — utbredning och rent tekniska utveckling. Vår förmåga att motstå denna form av krigföring måste ägnas stor uppmärksamhet. Den psykologiska krigföringen har fått en förgrunds- ställning i den nu i fredstid pågående maktkampen mellan öst och Väst. Sverige utgör sannolikt f. n. inte ett primärt mål för denna krigföring, men är likväl utsatt för propaganda både från Öst och Väst. Inom landet finns det ett flertal organ och organisationer, som redan i fredstid bedriver en verksamhet av detta slag, riktad mot Sverige.
I samband med redogörelse för de sannolikaste kombinationerna av an greppsmetoder, strategisk kupp och storanfall, som vårt land främst bör kunna motstå, anförcs bl. a. följande synpunkter.
Om angriparen genom ett överraskande anfall snabbt vill söka ockupera hela vårt land eller delar därav, kan han tillgripa strategisk kupp. överrask ning är då väsentlig för framgång i anfallet.
Möjligheterna för strategisk kupp synes öka, bl. a. beroende på den tek niska utvecklingen av transportmedel och taktiska kärnladdningar. Vid ett storkrig kommer vi, som tidigare framhållits, sannolikt inte att angripas i
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
1 Med aerosol menas ett i luften mycket fint fördelat fast eller flytande ämne.
8
inledningsskedet, om vi är militärt starka. Den strategiska kuppen, som för
utsätter överraskning, syns därför inte i första hand komma till använd
ning mot oss, om ett storkrig bryter ut. Faran anses emellertid öka för att
en angripare kan komma att använda strategisk kupp vid ett begränsat krig
som riktas enbart mot Sverige eller som förs inom ett område, vilket berör
svenskt territorium.
Under förutsättning att vi har ett starkt försvar anses en angripare sanno
likt komma att behöva tillgripa någon form av storanfall för att betvinga
oss. Storanfallet kan ske antingen i samband med operationer under ett
storkrig eller såsom ett begränsat krig mot Sverige.
Vid storanfall kan de flesta angreppsmetoderna kombineras. Huvudvikten
torde läggas vid kust- och gränsinvasion i kombination med flyg- och fjärr
vapenanfall. Även ett begränsat krig som berör Sverige kan utvecklas till ett
storkrig. De styrkor som kan insättas mot vårt land måste därför begrän
sas med hänsyn till andra behov. En tänkbar angripare bedöms samtidigt
kunna utföra högst två stort upplagda invasioner — en gränsinvasion och
en kustinvasion -— jämte vissa mindre företag. Det är f. n. inte sannolikt, att
en invasion genom luften kan bli av en sådan storleksordning, att angriparen
med denna invasionsform som främsta angreppsmetod kan räkna med att
bryta vårt försvar. Däremot blir det alltmer troligt, att kust- och gränsinva
sion kommer att stödjas av taktiska luftlandsättningar för att ta hamnar
och flygfält, skapa brohuvuden och binda våra resurser. Storanfallet kan
insättas med eller utan understöd av kärnladdningar. Kemiska och biologiska
stridsmedel kan också komma att utnyttjas för bestämda taktiska uppgif
ter. Anfall som kan få karaktär av avsiktlig terror torde undvikas. Avspärr
ning kan också användas mot oss, om detta sker i samband med ett stor
krig som pågått förhållandevis lång tid.
Sammanfattningsvis hävdas att svenskt försvar är meningsfyllt. Stormak
ternas resurser för krigföring är visserligen stora men ingalunda outtöm
liga. Den tekniska utvecklingen gör krigsmaterielen allt dyrare. Framförallt
drar materiel för interkontinental krigföring och rymdsatelliter enorma
kostnader. Även stormakterna måste av ekonomiska skäl begränsa sig i fråga
om utveckling och anskaffning av krigsmateriel. Terrorbalansen medför
bl. a., att stormakterna söker undvika att sätta igång storkrig eller begrän
sade krig, som lätt kan utvecklas till storkrig.
Av stormakternas krigspotential torde endast delar kunna sättas in mot
oss på grund av dessa makters engagemang och dispositioner inom vitt skil
da områden av världen. Det nuvarande militärpolitiska läget och de militär
geografiska förhållandena begränsar en angripares möjligheter till över
raskande och omfattande anfall mot oss.
Våra försvarsansträngningar måste ses mot denna bakgrund. Vi behöver
ett starkt försvar med god beredskap för att hindra att en angripare betvingar
oss på kort tid. I den rådande maktbalansen mellan öst och Väst ter sig ett
Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963
9
starkt svenskt försvar, trots den militärtekniska utvecklingen hos stormak terna, alltjämt meningsfyllt. Möjligheterna har t. o. m. ökat att för rimliga merkostnader säkerställa den fredsbevarande effekten hos vårt försvar.
I ett särskilt avsnitt av ÖB-utredningen behandlas allmänna krav på Sve riges försvar.
Man konstaterar att det hittills inte funnits någon av statsmakterna fast ställd gemensam målsättning för totalförsvaret. Överbefälhavaren lämnar därför förslag till en sådan. Mot bakgrund härav redovisas vidare förslag till allmän och operativ målsättning för krigsmakten.
Målsättning för totalförsvaret
Totalförsvarets främsta uppgift är att vara så förberett för verksamhet i krig, att det blir fredsbevarande.
Totalförsvaret skall ge sådant uttryck åt vårt folks vilja att bevara landets hand lingsfrihet och avvisa varje kränkning av dess integritet, att det kan förmå en pre sumtiv angripare att avstå från planer på att anfalla vårt land. Det skall bevara vår motståndskraft mot påtryckningar. Skulle vi likväl utsättas för angrepp, blir det krigsmaktens uppgift att avvärja detta och förhindra att svenskt territorium besätts. Totalförsvarets civila delar skall därvid understödja krigsmakten, upp rätthålla befolkningens motståndsvilja, säkerställa dess skydd och svara för dess försörjning. Totalförsvaret skall snabbt kunna utveckla full styrka.
Allmän målsättning för krigsmakten
Krigsmakten skall verka fredsbevarande. Den skall därför ha sådan styrka och sammansättning, att anfall mot Sverige fordrar så stor kraftinsats, medför sådan kraftförbrukning och tar så lång tid, att insatsen icke kan anses stå i rimlig rela tion till de fördelar, som skulle kunna vinnas. Om vi likväl blir angripna, skall krigsmakten i det längsta hindra angriparen från att få fast fot på svensk mark. Invasionsförsvar skall vara krigsmaktens viktigaste uppgift. Ingen del av landet skall behöva uppges utan segt motstånd i olika former. Krigsmakten skall försvåra för en angripare att genom flyg- och fjärrvapenanfall bryta vår motståndsförmåga och genom avspärrning minska vår uthållighet. Ett svenskt försvar måste ge ut tryck åt folkets levande försvarsvilja. Varje vapenför svensk, som icke är bunden av andra viktiga uppgifter inom totalförsvaret, bör därför sättas i stånd att i en eller annan form militärt delta i kampen för landets självständighet.
Operativ målsättning
Krigsmakten skall möta, hejda och om möjligt slå en angripare, som söker tränga in på svenskt territorium. Häri ingår att våra stridskrafter skall bekämpa angripa rens invasionsförberedelser. Flyg- och fjärrvapenanfall mot krigsmakten — och mot andra mål av betydelse för krigföringen — skall försvåras. Åtgärder skall vid tas för att minska förlusterna i vårt försvar före den egentliga invasionen. Krigs makten skall vara så uppbyggd, att den samtidigt kan avvärja en kustinvasion och en gränsinvasion av större omfattning samt i samband därmed insatta luftland- sättningsföretag. I de delar av landet, som bedöms primärt icke bli utsatta för in vasion, skall bevakning och försvar mot mindre företag kunna säkerställas. Bland annat genom dessa åtgiirder skall möjligheter skapas att omgruppera större styr kor till dessa områden. Krigsmakten skall genom aktivt luftförsvar och passiva åt-
1*-—llihang till riksdagens protokoll 1963. 1 sand. Nr 108
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
gärder — bistånd åt civilförsvaret, fältarbeten m. m. — försvåra för en angripare
att genom flyg- och fjärrvapenanfall mot befolkningen och försörjningen eller ge
nom hot därom, bryta vår motståndsförmåga. Krigsmakten skall bidra till att
säkerställa totalförsvarets uthållighet. Verksamheten skall därvid främst avse skydd
av importsjöfart, hamnar och lastageplatser samt av godsets transport från dessa.
Ett bestämt samband anses råda redan mellan den allmänna målsätt
ningen och de resurser som krävs för att uppfylla målsättningen. Det anses
dock vara svårt att ange detta samband i exakta mått. I den operativa mål
sättningen — där uppgifterna närmare preciserats mot bakgrund av tänk
bara angreppsmetoder — framträder sambandet mellan målsättning och
resurser klarare. Med förhållandevis stor noggrannhet kan man enligt över
befälhavaren ange de resurser som krävs för att fylla den operativa mål
sättningen. Sådana beräkningar grundas på studier av krigserfarenheter
och övriga utländska förhållanden, operativa och operationsanalytiska stu
dier och spel samt övningar och försök.
En avvägning mellan kvalitet och kvantitet måste ske inom en begränsad
ekonomisk ram. Vissa minimivillkor i fråga om kvalitet måste tillgodoses.
Dessa kvalitetskrav varierar starkt. De bestäms bl. a. av kvaliteten hos tänk
bara motståndares förband liksom av de geografiska och klimatologiska för
hållandena. Med hänsyn till krigsmaktens uppgift att försvara hela landet
krävs å andra sidan ett bestämt minimum i fråga om förband. Utöver
stridskrafter för ett lokalt försvar i anslutning till troliga invasionsområ-
den och inom övriga områden av betydelse för den fortsatta krigföringen,
måste offensiva styrkor ur alla försvarsgrenar kunna koncentreras till ope
rationsområden, där avgöranden kan förväntas. Vårt försvars uthållighet
blir i hög grad beroende av den kvantitativa omfattningen. Inom en given
kostnadsram medför höjd kvalitet i regel ett minskat antal enheter. Skydds-
behovet ökar om antalet stridsenheter minskar. En förskjutning mot för
bättrad kvalitet bör därför också innefatta — eller följas av -— åtgärder för
att minska sårbarheten. Stor kvantitet ger ökad motståndskraft. Genom
att lägga huvudvikten vid kvantiteten blir således utformningen av vårt för
svar mindre beroende av om motståndaren använder kärnladdningar. Vid
avvägningen måste först de kvalitativa minimikraven på förbandens slag
kraft och motståndsförmåga tillgodoses. Den bästa lösningen får man där
efter i allmänhet, om största möjliga kvantitet eftersträvas. Detta samman
hänger enligt utredningen med att kvantitet både ökar motståndskraften
och skapar möjligheter att möta en angripare var han än kommer.
Om en avvägning mellan kvalitet och kvantitet enligt nu nämnda princi
per medför att kvantiteten blir otillräcklig, måste den operativa målsätt
ningen omprövas. Man kan då antingen avstå från försvar mot vissa typer
av särskilt kvalificerade anfallsmedel -— vilket påverkar minimibehovet av
kvalitet — eller också minska den operativa målsättningens geografiska om
fattning — vilket påverkar kravet på kvantitet.
11
Krigsmaktens beredskap behandlas ingående. Det påpekas till en början
att med hänsyn till våra begränsade resurser måste vi utforma ett system för
krigsmaktens beredskap, där vi drar största möjliga fördel av våra speciella
förhållanden.
De viktigaste beredskapsformerna definieras på följande sätt. Den lång
siktiga beredskapen syftar till att fortlöpande hålla krigsmaktens personella
och materiella resurser på en kvalitativt och kvantitativt så hög nivå, att det
inte blir nödvändigt med några väsentliga kompletteringar vid och efter
mobilisering.
Mobiliseringsberedskapen syftar till att krigsförbanden skall kunna mo
bilisera snabbt och säkert.
Znsa/sberedskapen syftar till att stridsdugliga förband skall finnas dis
ponibla för insats efter det militärpolitiska lägets krav. Dessa förband kan
ingå i fredsorganisationen — eller i övrigt vara under ordinarie utbildning
— eller utgöras av enheter, som inkallats på grund av lägets skärpning.
När det gäller krav på beredskap av olika former gör sig bl. a. följande
synpunkter gällande.
Behovet av insatsberedskap sammanhänger med en angripares tekniska
resurser samt med de politiska och militärpolitiska förutsättningarna för
att överraskande börja ett krig mot Sverige. Ett storkrig kan sannolikt inte
börja helt överraskande. En viss tid för beredskapshöjningar bör finnas.
Förutsättningen för ett begränsat krig som riktas mot Sverige eller som be
rör svenskt territorium är att militärpolitiska förändringar äger rum i vår
omvärld. Även i detta fall kan man därför räkna med viss tid för bered-
skapshöjande åtgärder. Vi anses därför inte ha samma behov av insats
beredskap av den typ, som tillämpas inom stormaktsblocken.
Man konstaterar i anslutning härtill att den bästa lösningen alltjämt torde
vara, att med vårt värnpliktssystem som grund söka åstadkomma den in
satsberedskap för olika delar av krigsmakten som läget fordrar. Allmänt
sett är det ett önskemål, att insatsberedskapen förbättras. Detta bör i första
hand ske inom ramen för utbildningsverksamheten.
För att krigsmakten skall kunna utveckla stor kraft under ett krigs inle
dande skede måste både den långsiktiga beredskapen och mobiliseringsbe-
redskapen vara höga. Målet för den långsiktiga beredskapen måste vara,
att krigsförbanden skall kunna lösa sina uppgifter omedelbart efter mo
bilisering.
Det anföres vidare att en ofrånkomlig förutsättning för att vårt bered-
skapssystem skall kunna fungera är att statsledningen snabbt — och även
på tämligen svaga indikationer — fattar beslut om en skärpning av bered
skapen. Genom att krigsmaktens beredskap baseras på en hög långsiktig
beredskap och en långt driven mobiliseringsberedskap i förening med stor
förmåga till snabba höjningar av insatsberedskapen, blir kraven på en ef
fektiv underrättelsetjänst stora.
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
12
Man anför slutligen att en av de viktigaste grunderna för att vi skall kun
na vidmakthålla och förbättra vår beredskap är att de försvarsbeslut som
ligger till grund för den långsiktiga planeringen omfattar en flerårsperiod.
Följande riktlinjer bör enligt utredningen gälla för utformningen av vårt
beredskapssystem.
Hög långsiktig beredskap samt en snabb och säker mobiliseringsberedskap är
grunden för vårt beredskapssystem. Insatsberedskapen skall främst tillgodoses
inom ramen för utbildningsverksamheten. Kraven på insatsberedskap bör diffe
rentieras mellan olika försvarsfunktioner och mellan olika förband inom dessa.
Vårt beredskapssystem måste i hög grad baseras på förmåga till snabba höjningar
av insatsberedskapen, en effektiv underrättelsetjänst och rättidiga beslut om er
forderliga beredskapshöjningar.
I ÖB 62 ägnas vidare särskilda avsnitt åt ekonomiska utgångs
punkter och principer för försvarets förande. Kortfat
tat referat av innehållet i dessa avsnitt ingår i kommitténs betänkande
(s. 29—35), till vilket torde få hänvisas i dessa frågor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
Krigsmaktens utformning inom olika
kostnadsramar
Krigsmaktens utformning har utretts av överbefälhavaren inom följande
kostnadsramar.
Kostnadsram och utvecklingsprocent
Budgetår
3 460
3 600
3 392
ÖB 62
2,5 %
2,5 %
2%
3,5 %
1963/64.............
3’460
3 600
3 392
3 700
Prisläge maj 1961 och 1961 års
1964/65.............
3 547
3 690
3 460
3 830
löner för statsanställda. Medel
1965/66.............
3 636
3 782
3 529
3 964
för att färdigställa Muskövarvet
1966/67.............
3 727
3 877
3 600
4 103
är ej inräknade inom någon kost-
1967/68.............
3 820
3 974
3 672
4 247
nadsram. Beloppen i miljonerkro-
1968/69.............
3 916
4 073
3 745
4 396
nor.
1969/70.............
4 014
4 175
3 820
4 550
Summa 1963/70
26 120
27 171
25 218
28 790
Gemensamma utgångspunkter
Rörande den principiella uppbyggnaden av krigsmakten såväl enligt ÖB 62
som enligt försvarskommitténs utredningsalternativ gäller enligt överbefäl
havaren följande.
Vårt försvar får inte organiseras och utvecklas så att det endast läm
par sig för ett läge, även om detta i dag skulle framstå som det mest
sannolika. Krigsmakten måste i stället vara uppbyggd så att den i varje
tänkbart läge kan ge största möjliga stöd åt den svenska utrikespolitiken.
Detta fordrar mångsidighet, smidighet, rörlighet och uthållighet hos våra
stridskrafter. Våra vapensystem bör i så liten utsträckning som möjligt
13
vara bundna till någon viss del av landet. De måste kunna sättas in snabbt varifrån hotet än kommer. Organisationen måste medge snabb anpassning av krigsplanläggningen i fred till förändringar i det strategiska läget.
Med hänsyn till angriparens sannolika tillvägagångssätt är det nödvän digt att krigsmakten och de principer efter vilka försvaret skall föras — liksom hittills — byggs upp från grunden. I första hand måste vi kunna motstå de enklaste angreppsmetoderna. Därefter bör vår försvarsmakt byg gas upp för att kunna motstå ett antal angreppsformer med gradvis ökad intensitet och omfattning — olika krigsnivåer — så långt våra resurser medger.
Vår politiska, psykologiska och ekonomiska motståndskraft måste såle des vara tillräcklig för att möta ett »kallt krig». Tillräcklig motståndskraft mot hotelser av olika slag kan endast åstadkommas om statsmakterna och folket litar på att krigsmakten och det civila försvaret är val förberedda för sina uppgifter.
Vidare påpekas att krigsmakten måste vara beredd att bekämpa sabotage, femtekolonnverksamhet och innästling av olika slag. Detta kräver ett lokalt försvar över större delen av landet med koncentration till betydelsefulla skyddsföremål. Vid försvar mot sådana anfall är den allmänna värnplikten av stor betydelse. Den ger oss nämligen möjlighet att möta angriparen med lokalt organiserade förband, var han än kommer.
För att ett överraskande och snabbt anfall inte skall framstå som en lö nande metod för angriparen, krävs en tillfredsställande insatsberedskap och en mobiliseringsorganisation med stor motståndskraft mot inledande flyg- och fjärrvapenanfall.
Har vi byggt upp försvaret på detta sätt, måste en presumtiv angripare alltid räkna med att behöva genomföra ett stort upplagt och omsorgsfullt förberett anfall. Strävar angriparen efter att begränsa en konflikt, finns det skäl för att han inte använder kärnladdningar. Huvudvikten av våra för svarsansträngningar måste läggas vid att kunna avvärja en invasion med konventionella stridskrafter över landgränsen, över havet och genom luften.
En stor insats av kärnladdningar skulle kunna säkerställa en snabb framgång. Samtidigt medför den väsentligt ökade risker för att konflikten vidgas på ett inte avsett sätt, samtidigt som terrorverkningar kan uppstå. Detta torde ha eu starkt återhållande verkan på en angripare. Om ett anfall snabbt kan leda till avgörande framgångar genom insats av ett litet antal kärnladdningar är det däremot möjligt att ett sådant anfall kan te sig fördel aktigt för en angripare. För att ett konventionellt försvar skall ha god krigsavhållande effekt måste det därför ha god motståndsförmåga även mot kärnladdningar.
Det uttalas vidare att vi måste realistiskt räkna med att en angripare kan understödja en invasion mot vårt land med kärnladdningar. Använder an griparen kärnladdningar för detta ändamål, och den svenska krigsmakten
Kungl. Maj.ts proposition nr i08 år 1963
saknar sådana laddningar, torde vi inom väsentliga områden nödgas att ef ter hand övergå till ett försvar av fördröjande karaktär. Man konstaterar, att det därför krävs kärnladdningar, om krigsmakten även i detta läge skall kunna lösa sin avvärjande uppgift.
Det bedöms föga sannolikt att en angripare tillgriper terroranfall med flyg- och fjärrvapen mot den svenska hemorten. Detta bedömande bygger dock på förutsättningen att vi har rimlig motståndskraft mot flyg- och fjärrvapenanfall. En rad civilförsvarsåtgärder —- främst utrymning och skyddsrumsbyggen —■ är nödvändiga för att kunna motstå utpressning i form av hot om terroranfall med kärnladdningar.
Krigsmakten bör kunna motstå anfall upp till och med den nivå som motsvaras av storanfall, där kärnladdningar används utan terroravsikt.
Planeringen måste vara långsiktig. Grundläggande beslut om krigsmak tens omfattning och inriktning i stort bör avse en längre tidsperiod.
överbefälhavaren konstaterar, att med hänsyn till att utvecklingen på det militära området går mycket snabbt är en regelmässig översyn av plane ringen -— grundad på de resultat som kommer fram genom studier och forskning — nödvändig. ÖB 62 har utarbetats mot bakgrund av en samman ställning och utvärdering av den strategiska och tekniska utvecklingen (SSP 60 och TSP 60) samt av omfattande studier, försök och praktiska övningar. Studieverksamheten har stor omfattning och måste därför med nödvändig het bedrivas med en viss periodicitet. Denna verksamhet syftar f. n. enligt överbefälhavaren till att ta fram nytt underlag över hela fältet ungefär vart tredje år. Nästa samlade reviderade underlag kan därför läggas fram först omkring år 1965 såvida inte, anför överbefälhavaren, så stora förändringar i utgångspunkterna för bedömningarna inträffar att tidsplanen måste från gås.
De studier som ÖB 62 grundats på har även varit utgångspunkt i stort för de överväganden som gjorts beträffande krigsmaktens utveckling i de av 1962 års försvarskommitté angivna kostnadsramarna.
Beträffande målsättningen för krigsmakten föreslås i ÖB 62, som tidigare redovisats, att huvudvikten i den operativa målsättningen läggs vid inva- sionsförsvaret. Utöver ett lokalt försvar inom huvuddelen av landet skall stridskrafterna ha en sådan omfattning att de efter koncentrering till de avgörande områdena skall kunna möta, hejda och om möjligt slå två sam tidiga, stort upplagda invasionsföretag — ett över havet och ett över land gränsen — samt i samband därmed insatta luftlandsättningsföretag. Denna målsättning överensstämmer med vad överbefälhavaren föreslog i sitt eget förslag 1957.
Det råder enligt överbefälhavaren ett direkt och nära samband mellan målsättningen, de krigsförband av olika slag som fordras för att uppfylla denna och de ekonomiska resurser som krävs för att bibehålla och vidare utveckla den nödvändiga krigsorganisationen. Beräkningar av de resurser
Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963
15
av olika slag som fordras för att uppfylla målsättningen kan göras med
förhållandevis stor noggrannhet.
Mot denna bakgrund är det enligt överbefälhavaren av avgörande betydelse
att i anslutning till de olika kostnadsramarna klarlägga vilken krigsorgani
sation som kan vidmakthållas, vilka uppgifter som kan lösas och vilken
målsättning för försvaret som därmed kan upprätthållas. Av särskild bety
delse är det härvid att bedöma krigsmaktens fredsbevarande effekt, över
befälhavaren anför i anslutning härtill följande.
Möjligheterna att bevara freden beror naturligtvis inte enbart på den militära
styrkan. Bästa möjliga garantier för landets fred och frihet får man om bl. a. ut
rikespolitiska, ekonomiska, sociala, psykologiska och militära åtgärder, liksom åt
gärder inom civilförsvaret, är väl balanserade och samordnade till en lämplig
säkerhetspolitik.
Vår säkerhetspolitik måste vara lämpad för att möta såväl växlande politiska
spänningslägen som förhandlingssituationer med en eller flera länder eller makt
grupperingar. Möjligheterna att nå för oss fördelaktiga resultat bestäms av stor
leken av våra resurser av olika slag. Med hänsyn till dessa resurser bedömer näm
ligen andra länder behovet och värdet av sina åtgärder. På dessa resurser måste
därför också våra förhandlingspositioner baseras. Jämsides med folkets enighet,
och landets ekonomiska styrka har de militära resurserna stor betydelse. Vi måste
skapa förtroende utåt för vår vilja och förmåga att föra en alliansfri politik. Krigs
makten skall i varje tänkbart läge kunna ge tillräckligt stöd åt den alliansfria
utrikespolitiken. Ju starkare vårt försvar är, desto större insats måste motstån
daren räkna med, om han med våld vill söka uppnå sina syften. Den insats angri
paren bedömer vara nödvändig för framgång kan bli så stor och riskerna för kom
plikationer i andra delar av världen så betydande, att de samlade kostnaderna
överstiger värdet av de eftersträvade målen. Avstår angriparen från aggression,
har krigsmakten löst sin främsta uppgift — att vara fredsbevarande. Vetskapen
om att ett angrepp mot vårt land skulle mötas av ett effektivt försvar minskar
spänningen i vår närhet. Det ena stormaktsblocket behöver inte vidta särskilda
åtgärder för att vara berett att förhindra att det andra blocket flyttar fram sina
militära positioner.
En utgångspunkt för bedömning av den lämpligaste avvägningen inom
en given kostnadsram är enligt överbefälhavaren att först bilda sig en upp
fattning i stort om vilken operativ målsättning, som kan vara rimlig för den
aktuella kostnadsramen. Därefter måste övervägas hur inom ramen föl mål
sättningen striden bör föras. De minimikrav pa kvalitet i fråga om vapen,
vapensystem och enskilda förband som uppställts för att kunna åstad
komma ett sådant försvar kan enligt överbefälhavaren inte frångås. Detta
innebär enligt överbefälhavaren att vid lägre kostnadsram än ÖB 62 måste
nödvändiga beskärningar i första hand gå ut över antalet förband, men
även andra väsentliga reduceringar, som inverkar på motståndskraft och
uthållighet, kan bli nödvändiga. Beträffande den lägsta kostnadsramen an
för överbefälhavaren, att man sannolikt bort välja helt andra principer för
försvarets förande än dem som anges i ÖB 62. Av anförda skäl har emel
lertid samma utgångspunkter i stort som för övriga kostnadsramar måst
väljas också för den lägsta kostnadsramen.
Kungl. Maj. ts proposition nr 108 år 1963
Vid avvägningen inom varje kostnadsram måste hänsyn vidare tas till den gällande planeringen.
I det följande behandlas till en början stridskrafternas utveckling enligt ÖB 62. Därefter redovisas i förhållande till ÖB 62 utvecklingen av krigsmak ten inom de olika av försvarskommittén angivna kostnadsramarna, över befälhavaren har vid beräkningen av de krigsorganisatoriska förändring arna inom kostnadsramen 3 460 och bedömningen av den möjliga operativa målsättningen utgått från ÖB 62 och de studier, överväganden och beräk ningar som låg till grund härför. Med utgångspunkt i ÖB 62 har därefter suc cessivt gjorts reduceringar av organisationen och bedömts den möjliga ope rativa målsättningen.
Stridskrafternas utveckling enligt ÖB 62
Förslaget innebär enligt överbefälhavaren inga stora förändringar i avväg ningen mellan de olika försvarsfunktionerna utan en vidareutveckling av krigsmakten på det beståendes grund. Huvudvikten läggs vid försvar mot invasion. Förändringarna sammanfattas sålunda.
Ytterligare arméstridskrafter och attackflyg har inrymts i förslaget med hän syn till ökat behov av stridskrafter för försvar av övre Norrland. Marinstrids- krafternas stridseffekt ökar genom den pågående övergången till nya stridsenhe ter. Inom den föreslagna ramen har de marina stridskrafterna kunnat tillgodoses bättre än under de senaste åren. Kravet på kvalitet och den ogynnsamma kost nadsutvecklingen medför att jaktflygets kvantitativa omfattning på längre sikt bhr mindre än tidigare. Inom luftförsvaret har man tagit ett första steg mot att ersätta jaktflygplan med luftvärnsrobotar. Motståndskraften förbättras bl. a. ge nom att befästningar utförs i större utsträckning och genom att materiel för maske ring och skenanläggningar tillförs i ökad omfattning.
Vissa allmänna förbättringar av vårt beredskapssystem bör successivt genom föras.
För att fullfölja 1958 års försvarsbeslut genomförs kvalitativa förbätt ringar inom arméstridskrafternas krigsorganisation. Antalet brigader ut ökas något i förhållande till 1958 års försvarsbeslut med hänsyn till behoven i övre Norrland och de vidgade kraven enligt den föreslagna målsättningen. Förbättringar sker av lokalförsvarsförbanden.
Stommen i försvaret till lands utgörs även i fortsättningen av ett talrikt och lättrörligt infanteri. Den personliga utrustningen och beväpningen för bättras. Kårstridsvagnskompanier kommer att ingå i krigsorganisationen i ökat antal. Några infanteribrigader avses uteslutande för Norrland, norr- 1 andsbrigader. De får ökad framkomlighet både sommar- och vintertid, ge nom att de utrustas med bandvagnar. Pansarvärnsvapen avses ingå i ökat antal i alla operativa förband. Antalet stridsvagnar ökas. Särskilda pansrade bandgående fordon införs för pansarinfanteriet.
Bandgående och långskjutande kanonartilleri införs i organisationen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
17
Möjligheterna hålls också öppna att senare införa markrobotar och raket
artilleri. Nuvarande luftvärnsbatal joner ersätts senare successivt med luft-
värnsrobotar. Utöver den tidigare beslutade anskaffningen av Hawk-förband
kommer senare andra typer av luftvärnsrobotar att anskaffas för att bekäm
pa bl. a. helikoptrar och långsamitgående flygplan. Medel inryms för att för
bättra ingenjörförbandens utrustning, signalmaterielen och underhålls-
tjänsten. Skyddet av arméförbanden förbättras genom att truppbefästning
ar byggs i ökad utsträckning i fredstid, samt genom ökad anskaffning, dels
av färdiga element för snabba truppbefästningsarbeten, dels av maskerings-
maiteriel.
Åtgärder vidtas för att successivt förbättra arméstridskrafternas bered
skap.
Vidareutvecklingen av marinstridskrafterna sker som en fortsättning på
Marinplan 60. Utvecklingen inom marinen inriktas mot vapensystem med
små enheter som är lättrörliga eller väl skyddade. Antalet enheter ökas ut
över Marinplan 60.
Den påbörjade ersättningsbyggnaden av motortorpedbåtar fortsätter. Mo-
torkanonbåtar anskaffas och ersätter i organisationen de små torpedbåtarna.
För skydd av import- och kustsjöfart samt för fri ubåts jakt nybyggs ubåts-
jaktfartyg, ökade medel avses för anskaffning av ubåtar.
Kustrobotförband införs som ersättning för vissa äldre tunga batterier.
Fortsatt anskaffning sker av lätta tornbatterier, som avses för särskilt vik
tiga områden. För sådana platser, där kraven på räckvidd inte är så stora,
avses lätta robotbatterier. Vidareutveckling mot ökad rörlighet i skärgårds-
försvaret och i anslutning till farvattensförträngningarna sker genom att
rörliga spärrförband samt kustjägarkompanier uppsätts.
Höga krav ställs på kvaliteten hos våra flygstridskrafter. För att hålla
nere materielkostnaderna inriktas flygplananskaffningen efter »Draken»
mot ett enhetsflygplan. Åtgärder vidtas för att förbättra luftförsvarets ver
kan på låg höjd. Jaktflygets kvantitativa omfattning måste på längre sikt
bli mindre än tidigare. Den planerade anskaffningen av luftvärnsrobotsyste-
met »Bloodhound II» fullföljs. Ytterligare luftvärnsrobotförband anskaffas
främst för övre Norrland.
För att lösa vissa attackuppgifter utrustas nästa jetskolflygplan för att
kunna medföra attackbeväpning. Denna utrustning inkluderar attackrobo
tar. Under senare delen av 1960-talet börjar »Lansen» ersättas av en ny
flygplantyp — det tidigare nämnda enhetsflygplanet. Attackrobotbeväp-
ningen kompletteras och förbättras.
Flygspaningens uppgifter och organisation bibehålls, och den planerade
ersättningen av delar av spaningsflyget med »Draken» fullföljs. För enklare
spaningsuppgifter kommer nästa jetskolflygplan att ges viss spaningsut-
rustning.
Den pågående utbyggnaden av stridsledningssystemet — Stril 60 — full
Kungl. Maj ds proposition nr 108 år 1963
18
följs. Systemets motståndskraft mot vapenverkan ökas genom anskaffning
av flygburna radarstationer, genom ökat antal flyttbara radarstationer och
genom skenanläggningar. — ökade medel avses för telemotmedel.
Utbyggnaden av bassystemet fortsätts med dels flygbaser med hög kva
litet -—• huvudbaser -— dels enkla flygbaser anordnade på våra landsvägar
-— reserwägbaser.
En division medeltunga transportflygplan tillkommer för att kunna om
disponera basförbandens betjäningsresurser. Transportplanen kan även
utnyttjas för övriga delar av krigsmakten.
Åtgärder vidtas för att ytterligare öka flygstridskrafternas beredskap.
Stridskrafternas utveckling in. m. inom av försvarskommittén angivna kost
nadsramar
I det följande redovisas för de tre av försvarskommittén angivna kostnads
ramarna förändringar i fråga om vissa förband och enheter i förhållande till
avsedd utveckling enligt 1958 års försvarsbeslut. För marinen görs jämfö
relsen därvid med det s. k. alternativet 385 miljoner kronor, som överbefäl
havaren år 1959 förordade vid sitt ställningstagande till Marinplan 60 och
som i huvudsak svarar mot de kostnadsramar som statsmakterna godkänt
för budgetåren 1960/67.
Inom armén nedgår antalet fältbrigader i de båda lägsta kostnadsramar
na med 5—10 %, respektive 15—20 %. Inom ramen 3 600 blir det på längre
sikt (början av 1970-talet) en minskning med ca 5 %. Inom kostnadsramar
na 3 460 och 3 392 har de förhållandevis billiga lokalförsvarsförbanden ökats
med 5—10 %, respektive 15—20 % för att trots minskningen i antalet bri
gader kunna åstadkomma bevakning och lokalt försvar inom huvuddelen
av landet.
Inom marinen ökar antalet fregatter (ubåtsjaktenheter) med ca 20 %
i samtliga kostnadsramar. För motortorpedbåtar blir det en ökning med
ca 10 %, ca 20 % respektive ca 35 % inom kostnadsramarna räknat från
den lägsta. Antalet motorkanonbåtar något mer än fördubblas inom den
högsta kostnadsramen, medan inom ramen 3 460 ökningen begränsas till
ca 35 %. För ubåtar ökas antalet med ca 5 %, respektive ca 10 % inom ra
marna 3 460 och 3 600. Antalet minsvepare nedgår med ca 5 % inom den
lägsta ramen, men inom de båda högsta ramarna blir det en ökning med
något mer än 5 %. Kryssarna utgår och antalet jagare minskas med 50 %.
Inom den högsta kostnadsramen ökar uppbyggnaden av kustrobotför-
band under perioden med ca 15 %. Antalet lätta batterier och rörliga spärr
kompanier ökar med ca 10 % inom ramarna 3 460 och 3 600 samt med ca
5 % inom den lägsta kostnadsramen. Antalet tunga batterier minskar med
ca 20 %.
Inom flygvapnet nedgår antalet jaktdivisioner med 5—10 % inom de
högsta kostnadsramarna och med 15—20 % i ramen 3 392. På längre sikt
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
19
blir det ytterligare reduceringar med totalt 30-—35 %, 25—30 %, respektive
20—25 % inom de tre kostnadsramarna. Antalet attackdivisioner minskar
inom de lägsta kostnadsramarna med 30—35 %, respektive 5—10 %. An
skaffningen av lätta attackdivisioner kan endast genomföras inom kost
nadsramen 3 600. I fråga om luftvärnsrobotförband blir det minskning i
förhållande till vad som planerats enligt ÖB 62 i samtliga kostnadsramar
varierande mellan 30—35 % i de båda högsta och 60—65 % i den lägsta.
Bland övriga väsentliga reduceringar i förhållande till ÖB 62, som blir
nödvändiga inom de olika kostnadsramarna och som inverkar på motstånds
kraft och uthållighet, kan nämnas följande.
Under perioden 1963/70 måste inom armén den sammanlagda anskaffningen
av stridsvagnar minskas med ca 20 %, respektive ca 35 % för de högsta kost
nadsramarna. I den lägsta kostnadsramen blir reduceringen över 50 %. Även
anskaffningen av långskjutande artilleri måste avsevärt begränsas med ca 20 %
inom den högsta kostnadsramen och ca 30 % i de båda lägre ramarna.
Olika stödfunktioner måste anpassas till den begränsade operativa målsätt
ningen. Sambandsmaterielen och utrustningen för underrättelsetjänst måste be
gränsas samt inom de lägre kostnadsramarna även viss utrustning för anfall över
vattendrag m. m. Dessa åtgärder minskar möjligheterna att inom ramen för av-
värjningsstriden sätta in större styrkor till anfall.
Utbyggnaden av truppbefästningar begränsas i fred. Möjligheterna att i ett
skärpt läge snabbt åstadkomma skydd för truppen försämras. Läget inom kost
nadsramen 3 600 är emellertid något bättre än inom övriga ramar.
De i ÖB 62 föreslagna åtgärderna för att förbättra den långsiktiga beredskapen
och insatsberedskapen kan i de båda högre kostnadsramarna genomföras utan
större inskränkningar. Däremot är det inte möjligt att förbättra mobiliserings-
beredskapen i den utsträckning som planerats.
Inom marinen måste den planerade anskaffningen av bl. a. minor och tele-
materiel för marinens kustbevakning reduceras med 20—25 % och utvecklingen
av nya ainmunitionstyper avsevärt senareläggas.
Skyddsmöjlighetema för fartyg och personal försämras genom att ca 40 %
av planerade skyddstunnlar inte kan utföras samt genom att antalet truppbe
fästningar minskas till hälften.
De förbättringar av beredskapen som avsågs i ÖB 62 kan inte genomföras.
Inom den lägsta kostnadsramen blir det stora inskränkningar i fråga om an
skaffningen av minor och annan viktig materiel, helikopterorganisationen samt
skyddet av fartyg och personal.
Någon anskaffning inom flygvapnet av luftvärnsrobotförband avsedda främst
för övre Norrland kan inte ske. Inom den lägsta kostnadsramen måste avbeställ
ning av redan beställda robotdivisioner ske.
Den föreslagna förbättringen av jaktflygets verkan på låg höjd kan inte ge
nomföras. De ytterligare åtgärder som föreslagits i ÖB 62 för att förbättra mot
ståndskraften hos stridsledningssystcmet — Stril 60 —■ kan ej heller genom
föras. Även beredskapen måste minskas inom Stril 60.
Ingen nyanskaffning av transportflygplan kan ske. Det blir vidare nödvändigt
att avstå från föreslagna förbättringar i fråga om telemotmedel och flygutbild
ning.
Byggandet av flygbaser — främst i södra och mellersta Sverige — måste be
gränsas i sådan grad att det totala antalet minskar med nära 10 % inom den
Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963
20
högsta kostnadsramen och med nära 20 % inom de båda andra kostnadsramar
na. Inom kostnadsramen 3 392 kan materiel till baserna för flygförbandens betjä
ning och för att kunna utnyttja baserna i dåligt väder endast tillkomma i begrän
sad omfattning.
Gemensamma ändamål
Ökade medel har i ÖB 62 beräknats för förbättringar av stora delar av för
svarets byggnadsbestånd —- särskilt en del äldre kaserner — som är i dåligt
och otidsenligt skick.
Inom de av försvarskommittén angivna kostnadsramarna måste enligt
överbefälhavaren begränsningarna även beröra de gemensamma kostnader
na för att största möjliga antal stridande enheter skall kunna organiseras.
Minskningarna har i flera fall måst bli mycket kännbara. Moderniserings-
och iståndsättningsarbetena av kasernbyggnader måste t. ex. ske i reduce
rad takt. Detta medför enligt överbefälhavaren att man under perioden
inte kan uppnå godtagbar förläggnings- och utspisningsstandard för de
värnpliktiga. Möjligheterna till vård och underhåll av materielen samt till
rationell utbildning försämras också i de båda lägre kostnadsramarna.
överbefälhavaren anför vidare att för att vi skall kunna följa med i den
tekniska utvecklingen det är nödvändigt att avse tillräckliga medel för forsk
ning. Medel har i ÖB 62 avsetts för en utvidgad forskningsverksamhet vid
försvarets forskningsanstalt. Vissa begränsningar blir dock oundvikliga
även på detta område inom kostnadsramarna 3 460 och 3 392, vilket leder
till att forskningsprogrammet inom försvarets forskningsanstalt måste skä
ras ned. Bl. a. blir studiet av lämpliga metoder för skydd mot verkan av
ABC-stridsmedel försenat.
Freds organisatoriska förhållanden
Enligt ÖB 62 förutsätts, att de föreslagna förändringarna av krigsorganisa
tionen kan genomföras inom ramen för den fredsorganisation, som avsågs i
1958 års försvarsbeslut. Ytterligare fredsförband behöver inte tillkomma.
När det gäller försvarskommitténs kostnadsramar anför överbefälhava
ren i förevarande hänseende att antalet fredsförband bibehålies oförändrat
i förhållande till 1958 års försvarsbeslut och ÖB 62 i de högre kostnads
ramarna, men vissa förändringar inom förbanden kan efter hand bli
aktuella inom kostnadsramen 3 460. För kostnadsramen 3 392 gäller enligt
överbefälhavaren att en fortsatt utveckling av krigsmakten inom denna
kostnadsram snabbt kommer att leda till sådana minskningar av krigs
organisationen att de måste få återverkningar på fredsorganisationen.
Medelsfördelning
För att åstadkomma en lämplig avvägning inom krigsmakten — och där
igenom största möjliga samlade försvarseffekt — bör de inom respektive
Kungi. Maj.ts proposition nr 108 år 1963
21
kostnadsram disponibla medlen fördelas enligt tabellen på s. 21 under de
tre första åren av planeringsperioden 1963/70.
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
Investeringar
Såväl inom ÖB 62 kostnadsram som i de alternativa kostnadsramarna har
man vid fördelningen av medlen eftersträvat balans mellan drift- och kapi
talbudgeterna. För att åstadkomma den lämpliga balansen bör fördelningen
vara enligt sammanställning på s. 22. Kostnadsberäkningarna bygger där
vid på att kravet på skydd grundats på vid tidpunkten för utarbetande av
ÖB 62 känd kunskapsnivå och att byggnadsverksamheten får bedrivas efter
en långsiktig plan utan förändringar ryckvis och med arbetet jämnt fördelat
över åren.
Den höjning av kapitalbudgeten, som skett i förhållande till nuvarande
investeringsverksamhet, och den förutsedda årliga stegringen har enligt
överbefälhavaren avpassats med hänsyn till den möjliga byggnads- och
projekteringskapaciteten. En full anpassning även tidsmässigt till verk
samheten under driftbudgeten har därför icke kunnat ske. Viktiga objekt
har måst senareläggas.
Budgetår
Armén
Marinen
Flyg
vapnet
Gemen
samt
Kapital
budget
Summa
ÖB 62
1963/64.....................................
1 148
489
1 413
415
235
3 700
1964/65.....................................
1 189
505
1 461
425
250
3 830
1965/66.....................................
1 231
522
1 511
435
265
3 964
3460
1963/64.....................................
1 079
439
1 334
396
212
3 460
1964/65.....................................
1 106
450
1 368
401
222
3 547
1965/66.....................................
1 135
461
1 402
406
232
3 636
3600
1963/64.....................................
1 120
464
1 382
403
231
3 600
1964/65.....................................
1 149
475
1 417
408
241
3 690
1965/66.....................................
1 178
487
1 453
413
251
3 782
3392
1963/64.....................................
1 057
430
1 305
393
207
3 392
1964/65.....................................
1 078
439
1 331
396
216
3 460
1965/66.....................................
1 100
448
1 357
399
225
3 529
Alla belopp är angivna i mkr samt uttryckta 1 prisläget maj 1961 och löneläget andra halv
året 1961.
För den fortsatta utvecklingen efter 1965/66 har försvarsgrenarnas ekonomiska ramar beräk
nats årligen stiga med för resp. kostnadsram angiven utvecklingsprocent. Sådana förändringar
1 avvägningen inom krigsmakten som föranleds av utvecklingens krav, framtida organisations
förändringar och andra faktorer kan komma att påverka denna inriktning.
I försvarsgrenarnas ramar ingår försvarsgrensförvaltningarnas egna anslag. Inom försvars
grenarnas ramar är vidare inräknade medel för forskning — utöver FOA verksamhet — samt
utveckling av och försök med nya vapen.
I kapitalbudgeten ingår inte medel för Muskövarvet.
Inom flygvapnets ram finns inräknade 5 mkr (i ÖB 62 6 mkr) per år för sådan allmän robot-
forskning som tjänar alla försvarsgrenars intressen. För sådan allmän robotforskning som an
kommer på FOA har avsetts ytterligare 1 mkr per år (gäller ej ÖB 62).
Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963
Budgetår
Armén Marinen
Flygvapnet
Gemensamt Summa
ÖB 62
1963/64..........................
62
38
92
J43
235
1964/65.......................... 74
40
92
144
350
1965/66..........................
83
48
90
144
265
1966/70..........................
426
232
331
226
1 215
1963/64..........................
59
36
78
>39
212
1964/65.......................... 70
38
75
*39
222
1965/66..........................
77
44
72
>39
232
1966/70.......................... 380
207
249
195
1 031
1963/64.......................... 62
38
90
>41
231
1964/65.......................... 73
39
88
Hl
241
1965/66..........................
80
46
85
H0
251
1966/70..........................
394
215
291
202
1 102
1963/64..........................
58
35
75
*39
207
1964/65..........................
68
36
73
>39
216
1965/66..........................
74
43
69
»39
225
1966/70..........................
363
199
240
185
987
1 Härav avses 4,5 mkr per år för investeringar i försvarets fabriksfond.
Personella förhållanden
överbefälhavaren anför till en början att antalet män i värnpliktsåldern kommer att minska under 1960-talet. Minskningen kommer huvudsakligen att träffa åldersgruppen 35—45 år. Den arbetsföra delen av befolkningen beräknas främst komma att öka inom åldersgruppen 45—60 år. Denna ut veckling kräver enligt överbefälhavaren en förbättrad personalplanering i fredstid inom samtliga grenar av det totala försvaret.
Det framhålls vidare att den värnpliktiga personal som årligen utbil das vid armén och kustartilleriet utnyttjas för krigsorganisationen under hela värnpliktstiden. Flottans och flygvapnets årsbehov av värnpliktiga bestäms i första hand av fredsbehovet, som är något större än krigsorgani sationens årliga omsättningsbehov. En högre insatsberedskap blir härige nom möjlig. Detta system får emellertid till följd att ett visst överskott på äldre värnpliktiga uppstår i förhållande till behovet för krigsorganisationen inom flottan och flygvapnet. Mot bakgrund av den minskade totala till gången på värnpliktiga framhålls det som angeläget, att tjänstgöringsord ningen för flygvapnets och flottans värnpliktiga, så långt det är möjligt, får en sådan inriktning att personalen efter omskolning kan utnyttjas för andra uppgifter inom krigsmakten eller för civilförsvarets undsättnings- kårer under den återstående delen av värnpliktstiden. Förberedande under sökningar visar att en viss omläggning av utbildningssystemet är möjlig inom flottan.
Man konstaterar vidare att antalet värnpliktiga som är disponibla för
Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963
23
Budgetår
Försvarsgren
1963/64
1964/65
1965/66
1966/67
Fr. o. m.
1967/68
ÖB 62
36 200
36 500
36 700
37 000
37 200
5 950
6 000
6 100
6 150
6150
Flygvapnet...................
7 450
7 500
7 600
7 650
7 650
Summa
49 600
50 000
50 400
50 800
51 000
3460
36 200
36 500
36 500
36 500
36 500
5 800
5 850
5 950
6 000
6 000
Flygvapnet...................
7 450
7 500
7 500
7 550
7 550
Summa
49 450
49 850
49 950
50 050
50 050
3600
36 200
36 500
36 500
36 500
36 500
5 850
5 900
6 000
6 050
6 050
Flygvapnet...................
7 450
7 500
7 600
7 650
7 650
Summa
49 500
49 900
50 100
50 200
50 200
3392
36 200
36 500
36 500
36 500
36 500
Marinen. . .
5 800
5 850
5 950
6 000
6 000
Flvevapnet.
7 350
7 300
7 300
7 200
7 200
Summa
49 350
49 650
49 750
49 700
49 700
I tabellen angivna utbildningskontingenter förutsätter att nuvarande inskrivningsålder för de
värnpliktiga kommer att gälla även i fortsättningen. Försvarsgrenarnas årskontingenter omfattar
samtliga personalkategorier, således även rekryteringsbehovet av fast anställda, ekonomi
personal m. fl. kategorier.
Marinens kontingent är så avpassad, att utbildning i fartygsskydd av vissa värnpliktiga ur
handelsflottan skall kunna ske enligt de principer, som föreslagits av 1954 års utredning rörande
totalförsvarets personalbehov. Med ett utbildningssystem vid flottan, som chefen för marinen
låtit utreda och överlämnat till 1960 års värnpliktsutredning, skapas en rekryteringsgrund för
civilförsvarets undsättningskårer bland äldre värnpliktiga ur flottan. Efter en omläggning av
utbildningssystemet vid flottan fr. o. m. budgetåret 1963/64 kan denna rekryteringsväg börja
tillämpas från mitten av 1960-talet.
Övrig övertalig personal ur flottan och flygvapnet, som kan omskolas, bör överföras till armén
och (i viss utsträckning) kustartilleriet, vars personalreserver under ett antal år kommer att vara
något för små.
första tjänstgöring, kommer att öka successivt under 1960-talets första
hälft. Därefter kommer åldersklassernas storlek att minska fram till 1980.
Den sänkning av inskrivningsåldern till 18 år, som beslutades av 1954 års
riksdag, har gett de militära myndigheterna möjlighet att inkalla den år
liga utbildningskontingenten bland värnpliktiga ur två åldersklasser. Detta
system gör att utbildningskontingenten på längre sikt kan hållas konstant,
trots att åldersklassernas storlek varierar. Vid de olika kostnadsramarna
bör enligt överbefälhavaren utbildningskontingenter enligt tabell på s. 23
årligen inkallas till första tjänstgöring.
Den tekniska utvecklingen kommer enligt överbefälhavaren att ställa
ökade kvalitativa krav på krigsmaktens personal. För vissa kategorier
värnpliktiga kan det därför bli nödvändigt med en nagot förlängd militär
utbildningstid, överbefälhavaren förutser vidare ett ökat behov av väl kva
24
lificerad teknisk personal för utbildning, drift och underhåll efter hand
som teknisk komplicerad utrustning tillförs försvaret. I relation till sam
hällets övriga personalbehov i fred kommer försvarets årsbehov av aktiv
personal inte att öka nämnvärt under 1960-talet. Det ökade antalet elever
från våra gymnasier och tekniska undervisningsanstalter på skilda nivåer
bör enligt överbefälhavaren förbättra förutsättningarna för en god rekry
tering.
Den aktiva personal som i fred skall utbilda de stridande förbanden och
i krig bilda kärnan i dessa måste ha hög kvalitet. Det stora inslaget av
värnpliktiga ställer höga krav på försvarets utbildningsorganisation och
på den aktiva personalens förmåga att som instruktörer och lärare utbilda
de värnpliktiga. Utbildningen måste ha hög kvalitet, om de värnpliktiga
skall kunna ges nödvändiga kunskaper och färdigheter under den korta
fredstjänstgöringstiden.
Inom de av kommittén angivna kostnadsramarna är behovet av personal
något mindre än i ÖB 62. Minskningen i behovet av värnpliktig personal är
dock inte av den storleksordningen att den påverkar principerna för värn-
pliktssystemet.
Förändringarna i arméns krigsorganisation mellan de olika kostnads
ramarna innebär i stort ett utbyte av vissa av de mest kostnadskrävande
förbanden mot mindre kostnadskrävande. Årsbehovet av värnpliktiga på
verkas inte nämnvärt härav. Behovet av värnpliktiga vid flottan samman
hänger som nämnts i det föregående främst med rustningsvolymen i freds
tid. Minskningarna i flottans krigsorganisation påverkar endast i ringa ut
sträckning årsbehovet av värnpliktiga. Organisationsminskningarna inom
flygvapnet slutligen inverkar huvudsakligen på årskontingenten mot slutet
av och efter planeringsperioden.
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
Frivilligverksamhet
De frivilliga försvarsorganisationerna ger enligt överbefälhavarens upp
fattning ett tillskott till vår försvarskraft, som är stort i förhållande till
kostnaderna. Verksamheten bör därför få ökat stöd.
Operativa konsekvenser m. m. av försvarskommitténs
kostnadsramar
I ÖB-svaret redovisar överbefälhavaren för de olika av försvarskommittén
angivna kostnadsramarna dels de operativa konsekvenserna, dels den mål
sättning som överbefälhavaren bedömer möjlig, dels ock sin bedömning
av krigsmaktens fredsbevarande effekt inom respektive ram. Därvid fram-
hålles i huvudsak följande beträffande de operativa konsekvenserna.
De totala resurserna i invasionsförsvaret inom kostnadsramarna 3160
och 3 600 möjliggör samling av stridskrafter ur alla försvarsgrenar så att
25
ett avvärjande kan åstadkommas i en riktning. I den andra riktningen
kommer då stridskrafterna ur alla försvarsgrenar att bli försvagade, inom
kostnadsramen 3 460 starkt försvagade. Begränsningen av målsättningen till
att redan från början fördröja fiendens framträngande torde enligt över
befälhavaren i första hand behöva göras i den riktning, där invasion kan
ske över landgränsen. Där är nämligen möjligheterna störst att fördröja
en angripare. Genom en framryckning där når han inte heller direkt fram
till för Sverige livsviktiga mål. Kommunikationsutvecklingen i Nordskan-
dinavien kommer emellertid — i förhållande till vad som bedömdes i ÖB-
utredningarna 1957 — att ge en angripare ökade möjligheter till insats på
stor bredd inom detta område. Det hävdas därför att de krav som måste
ställas på försvaret i denna riktning blir större än tidigare.
Även om terrängen i anslutning till landgränsen gynnar en fördröjning
kan emellertid möjligheterna härtill inte fullt utnyttjas, framhåller över
befälhavaren. Inom kostnadsramen 3 460 är arméstridskrafterna starkt för
svagade; luftförsvaret är också svagt och har svårt att nå verkan nära
fronten. Attackunderstödet är vidare starkt reducerat och det marina för
svaret av sjöflanken starkt begränsat. Tillsammans medför detta enligt
överbefälhavaren att fördröjningen blir mycket svag, om angriparen sätter
in ett starkt och målmedvetet invasionsföretag.
Den enda förbättring i förhållande till 1958 års försvarsbeslut, som kun
nat inrymmas inom kostnadsramen 3 600, för att möta ovannämnda ökade
krav på försvaret vid landgränsen, är enligt överbefälhavaren det lätta
attackflyg, som jetskolflygplanen ger. överbefälhavaren anför vidare att
arméstridskrafterna på lång sikt blir något försvagade, luftförsvaret —
jämfört med det i södra och mellersta Sverige —- fortfarande svagt och
dess utbyggnad för verkan på låg höjd måste eftersättas. Marinens möj
ligheter att skydda flanken blir begränsade. De samlade styrkorna inom
denna kostnadsram måste dock enligt överbefälhavaren fortfarande bedö
mas vara sådana att fördröjningen kan ge en betydelsefull tidsvinst. Möj
ligheterna att åstadkomma eu effektiv fördröjning är emellertid enligt över
befälhavarens uppfattning något mindre än vad som 1957 angavs för ut-
redningsalternativet Adam, och de kommer att minska efter hand under
planeringsperioden genom den fortgående kommunikationsutvecklingen.
Inom kostnadsramen 3 392 blir resurserna i invasionsförsvaret enligt överbe
fälhavaren så reducerade att det inte längre är möjligt att i ett utgångsläge efter
sträva ett avvärjande försvar i någon huvudriktning mot en invasion av större
omfattning. Det är nödvändigt att begränsa uppgifterna till enbart fördröjning,
anför överbefälhavaren. Möjligheterna att i fredstid hålla tillräcklig beredskap
mot kuppartade anfall har enligt överbefälhavaren allvarligt beskurits.
Den i förevarande sammanhang avgörande delen av den operativa mål
sättningen, som bestämmer utformningen av krigsmakten och avvägningen
inom denna, har överbefälhavaren preciserat på följande sätt för kostnads
ramarna 3 460 och 3 600.
Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963
Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963
3. MO
3 600
Krigsmakten skall vara så uppbygd, att den
samtidigt kan sättas in mot en kustin- vasion och en gränsinvasion av större omfattning samt i samband därmed in satta luftlandsättningsföretag. I en av dessa invasionsriktningar skall mot ståndarens anfall kunna avvärjas. I den andra riktningen begränsas uppgiften till att ockupation av svenskt området skall fördröjas.
I de delar av landet, som bedöms primärt icke bli utsatta för invasion, skall bevakning och försvar mot mindre företag kunna säkerställas. Bland annat genorr dessa åtgärder skall möjligheter skapas att omgruppera större styrkor till dessii områden.
överbefälhavaren gör emellertid den inskränkningen beträffande den angivna målsättningen för kostnadsramen 3 600 att målsättningen i hu vudsak torde kunna tillämpas under de närmaste åren.
När det gäller krigsmaktens fredsbevarande effekt anför överbefälhavaren i huvudsak följande.
Målsättningen för kostnadsramen 3 MO innebär, att betydande delar av landet kan behöva uppges efter kort tid. Det framhålls som tveksamt om vi vid ett anfall kan skapa en sådan tidsfrist att någon stormakt finner det förenligt med sina intressen att komma till vår hjälp eller att internatio nella politiska aktioner kan hinna verka.
Det hävdas vidare att om det inte finns styrkor som snabbt kan ingripa mot och undanröja anfallsföretag, påverkas folkets försvarsvilja oförmån ligt. Oförmågan att segt försvara hela landet rubbar enligt överbefälhava rens uppfattning stormakternas tilltro till vår förmåga att motstå påtryck ningar och att skydda territoriet, överbefälhavaren konstaterar att för svarets fredsbevarande effekt blir starkt reducerad. Det blir vidare inte möjligt enligt överbefälhavaren att med denna kostnadsram upprätthålla den begränsade operativa målsättning som 1958 års försvarsbeslut grunda des på.
När det gäller kostnadsramen 3 600 hävdar överbefälhavaren, att vid ett starkt och målmedvetet anfall mot oss måste delar av landet efter hand uppges, men styrkorna är dock sådana att fördröjningen kan ge betydelse full tidsvinst. Vikten av ett snabbt bistånd utifrån ökar, men samtidigt tor de enligt överbefälhavaren möjligheterna och beredvilligheten härtill mins ka. Det anförs att försvarets fredsbevarande effekt nedgår.
Ett försvar med den här angivna utformningen kan inte enligt överbefäl havaren anses svara mot de krav, som den militärpolitiska och strategiska utvecklingen i världen ställer på den svenska krigsmakten. Till detta kom mer också att krigsmaktens relativa styrka gentemot omvärlden kommer kan avvärja en kustinvasion eller en gränsinvasion av större omfattning samt i samband därmed insatta luft landsättningsföretag.
27
att sjunka efter hand genom att tillräckliga ekonomiska resurser för en
anpassning efter utvecklingens krav inte ryms under planeringsperioden.
Det hävdas vidare att om man trots de uppenbara riskerna även i fortsätt
ningen vill begränsa målsättningen på samma sätt som blivit följden av
utredningsalternativet Adam i 1957 års ÖB-utredningar är det därför nöd
vändigt att ställa sådana ekonomiska resurser till förfogande att en rimlig
anpassning till den strategiska och militärtekniska utvecklingen samt till
den allmänna kommunikationsutvecklingen är möjlig. Detta beräknas en
ligt överbefälhavaren vara möjligt om den årliga ökningen från budgetåret
1963/64 bestäms till minst 3>/2 %. Vid en mindre årlig ökning blir det,
framhåller överbefälhavaren, på längre sikt nödvändigt att ytterligare sänka
målsättningen i förhållande till 1958 års operativa målsättning.
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
B. Förslag av 1962 års försvarskommitté
Försvarskommittén behandlar först vissa utgångspunkter vid be
stämmandet av försvarsutgifterna.
Efter en redogörelse för kommitténs bedömning av de utrikes- och
militärpolitiska förhållandena nödgas kommittén samman
fattningsvis konstatera, att spänningen i världen består. Några konflikter
har lösts. Andra aktualiseras ånyo och nya tillkommer. De djupgående
motsättningarna mellan stormakterna har icke kunnat elimineras och de
stora tvistefrågorna dem emellan kvarstår olösta. Nedrustningsförhand-
lingarna, i vilka Sverige deltar, har ej lett till påtagliga resultat. Risker för
krig, som berör Nordeuropa, kan icke uteslutas. Läget kan snabbt föränd
ras. Från tid till annan kan tendenser till avspänning eller skärpt spän
ning framträda. Sverige måste bevara sin utrikespolitiska handlingsfrihet
och klargöra sin vilja att i enlighet med sin alliansfria politik ej ställa sitt
territorium till någon stormakts förfogande. Ett försvar som skapar tilltro
till vår förmåga härutinnan måste bibehållas. Dess resurser måste —■ med
beaktande av våra ekonomiska förutsättningar -—■ bestämmas med hänsyn
till stormakternas strategiska intressen i Skandinavien och deras möjlig
heter att tillgodose dessa. Vid försvarsplaneringen på längre sikt bör, en
ligt kommittén, resurserna avvägas mot bakgrund av det alltjämt beståen
de osäkra världsläget. Vi måste vaksamt följa utvecklingen. Vår långsik
tiga beredskap och vår förmåga att snabbt sätta vårt försvar på krigsfot
får inte tillåtas växla med skiftande tendenser i det storpolitiska läget. Det
är däremot naturligt att variera insatsberedskapen med hänsyn till lägets
omedelbara krav.
Vad nu sagts får enligt kommittén ses mot bakgrund att världsläget se
dan lång tid präglats av motsättningar. Någon varaktig förbättring härvid
lag har ej kunnat iakttas. Försvarskommittén uttalar emellertid att man
ej får utesluta denna möjlighet. Skulle motsättningarna mellan stormak
terna i avgörande grad kunna biläggas, kan det innebära en påtaglig änd ring av underlaget för det försvarsbeslut som nu är aktuellt.
Beträffande den militärtekniska utvecklingen konstaterar försvarskommittén, att utvecklingen fortsatt, sannolikt i snabbare takt än man förutsåg för några år sedan. Liksom tidigare är utvecklingen mest påtaglig när det gäller kärn- och robotvapen samt kemiska och biologiska stridsmedel. Av intresse är också, att nya stridsflygplan -— trots tidigare uttalanden av annan innebörd — tas fram i såväl Öst som Väst.
Användes kärnladdningar, kan flyg- och fjärrvapenanfall mot hemorten och mot det militära försvaret få stor verkan på kort tid. Nuvarande luft- försvarssystem med jaktflygplan, luftvärnsrobotar och luftvärnsartilleri kan härvid inte förhindra omfattande förstörelse. Svårigheten att bekämpa ballistiska robotar medför enligt kommitténs mening, att stor vikt måste läggas vid passiva luftskyddsåtgärder.
Kommittén framhåller vidare att de nya möjligheterna att utnyttja ke miska och biologiska stridsmedel kan komma att avsevärt påverka krig föringen. Dessa stridsmedel förorsakar i jämförelse med kärnladdningar endast ringa materielförstörelse. Man måste därför vara beredd på att ke miska och biologiska stridsmedel kan komma att användas. Sannolikheten härför torde i väsentlig grad bero på om och hur skyddsåtgärder av olika slag förberetts och vidtagits.
De ökade möjligheterna att använda flygtransporterade och mekanisera de förband samt den allt effektivare sjötransportmaterielen talar för att striden vid olika typer av invasion kan inledas överraskande och snabbt föras ut över stora ytor. Samtidigt som anfallsmedlen förbättras, ökas också möjligheterna till skydd m. m. Spaningsmedlen utvecklas vidare alltmer, både vid spaning mot luft-, sjö- och markmål; samtidigt tillföres strids krafterna i ökad utsträckning materiel för störning, vilseledande åtgärder och maskering. Kraven på ökad rörlighet för att underlätta spridning och kraftsamling och för att nedbringa förlusterna till följd av angriparens va penverkan har ytterligare skärpts. Förbättrad befästningsteknik ökar slut ligen motståndsförmågan mot angriparens förstörelsemedel.
Försvarskommittén anför, att vi trots den snabba tekniska utvecklingen har goda möjligheter att bygga upp ett efter våra förhållanden effektivt för svar. Man bör observera, att stormaktsblockens resurser i stor utsträckning utnyttjas för strategiska stridsmedel vilkas användande för ett anfall på Sverige i många lägen ter sig mindre sannolikt. Utvecklingen fortgår emeller tid på snart sagt alla områden inom militärtekniken. Det är uppenbart, att tillkomsten av förband med stor rörlighet och stor eldkraft, som snabbt kan förflyttas till lands, till sjöss och i luften, ökar en angripares möjlig heter. Å andra sidan har vi goda tekniska förutsättningar att följa med i denna utveckling och bibehålla våra möjligheter till försvar. Försvarskom-
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
29
mittén anser emellertid, att detta icke är möjligt inom en oförändrad kostnadsram. En successiv ökning av försvarsutgifterna framstår som
ofrånkomlig.
När det gäller de samhällsekonomiska och statsfinan- siella utgångspunkterna redovisar försvarskommittén inled ningsvis utvecklingen av det militära försvarets (= anslagen inom försvars departementets verksamhetsområde exkl. anslag till svenska F.N.-styrkor o. d.) andel av nationalprodukten under de senaste åren. Utvecklingen åskådliggöres närmare i följande tabell.
Knngl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
Budgetår
Andel av ‘BNP
militära försvaret
1958/59...................................................................
4,6
1Q59/A9 ............................................................
4,5
1 ..............................................................
4,4
1 Qfi1 /fi2 ..........................................................
4,2
1962/63...................................................................
4,2
* BNP har här beräknats per budgetår. I nationalbudgeten, OECDoch NATO-statistik anges försvarskostnaderna som andel av BNP per kalenderår.
Den genomsnittliga årliga ökningstakten för det militära försvarets ut gifter har utgjort 2,9 % sedan budgetåret 1958/59. Försvarsutgifterna har alltså ökat i långsammare takt än nationalprodukten, som under 1950- talet tillvuxit med i genomsnitt 3,5 % per år och som enligt nu föreliggan de bedömningar uppskattas tillväxa med i genomsnitt 4,2 % per år under
de tre första åren av 1960-talet.
Vid en internationell jämförelse kan konstateras att trenden i de redovisade siffrorna i stort sett återfinns hos flertalet länder. Så sjönk t. ex. försvarets ge nomsnittliga andel av nationalprodukten hos NATO-länderna kontinuerligt från och med mitten av 1950-talet fram till år 1960; för år 1961 kan däremot kon stateras en viss ökning. Även för sistnämnda år är dock försvarsutgifternas andel av nationalprodukten klart mindre än vid mitten av 1950-talet.
I sammanhanget kan också finnas anledning peka på att den minskade ameri kanska vapenhjälpen till vissa europeiska länder medverkat till att försvarets andel av nationalprodukten hos dessa ökat under år 1961. Detta är bl. a. för hållandet med Danmark och Norge.
För bedömning av den framtida samhällsekonomiska utvecklingen har försvarskommittén tagit del av 1959 års långtidsutrednings betänkande Svensk ekonomi 1960—1965 (SOU 1962:10 o. 11). Långtidsutredningen räknar i betänkandet med att takten i produktivitetsökningen bör kunna stegras från 3 V* % per år som genomsnitt under 1950-talet till 4 % per år under perioden 1960—65.
I följande tabell har försvar skommittén sammanställt försvarsutgifter- nas andel av bruttonationalprodukten under budgetåren 1963/67 under för utsättning att de samhällsekonomiska resurserna utvecklas i enlighet med långtidsutredningens antaganden. Till kostnaderna för det militära försvaret enligt ÖB 62 och försvarskommitténs utredningsalternativ har därvid i samtliga fall lagts 30 miljoner kronor för år för Musköutbyggnaden.
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
Budgetår
BNP (mkr)
Prisläge 1961 Medeltal för
resp. år
Andel av BNP för militära försvaret1
ÖB 62 3 460 3 600
3 392
Försvars kommit
téns förslag2
1963/64...............................
82 530 4,6 4,3
4,4 4,2 4,4
1964/65...............................
85 830
4,5 4,2 4,4
4,1
4,4
1965/66..............................
89 260
4,5 4,2 4,3 4,0
4,3
1966/67..............................
92 830 4,4
4,1
4,2 3,9
4,2
1 Tillägges kostnaderna för civilförsvaret medför det i princip att tabellvärdena ökar med 0,1 procentenhet. a Här har inräknats 57 miljoner kronor för förbättrade avlöningsförmåner för de värnpliktiga.
Tabellen visar, anför försvarskommittén, vid jämförelse med föregående budgetår (tabell s. 29) att i samtliga alternativ — med undantag för 3 392 — uppkommer någon ökning av försvarets andel av bruttonationalpro dukten under budgetåret 1963/64. I alternativen sjunker härefter andelen efter hand. Härvid bör dock enligt försvarskommittén påminnas om att beräkningarna utförts med utgångspunkt i fasta priser. Hur utvecklingen kan gestalta sig i löpande priser kan givetvis inte bedömas. Försvarskom mittén erinrar dock om att hittillsvarande regler för pris- och lönekompen sation innebär, att om ökningstakten för det militära försvaret och för bruttonationalprodukten överensstämmer, kommer försvarets andel av na tionalprodukten att öka i löpande priser under förutsättning att lönehöj ningarna för de statsanställda är större än en allmän prisstegring. Vad detta innebär kan illustreras av ett av 1960 års försvarskommitté anfört exempel enligt vilken andelsökningen blir 0,1 procentenhet på fem år om statstjänstemännens reallöner stiger med 3 % per år och bruttonational produkten endast ökar med 2 V2% per år. Några bestämda slutsatser om hur försvarets andel av bruttonationalprodukten kan komma att utveck las i löpande priser torde enligt kommitténs uppfattning med hänsyn till det anförda svårligen kunna dragas.
De anförda siffrorna tyder inte enligt försvarskommittén på att genom förandet av något av de skisserade förslagen från samhällsekonomisk syn punkt skulle innebära någon alltför betungande börda. Försvarskommit tén erinrar för övrigt om att nu föreliggande siffror rörande produktions utvecklingen under de tre första åren av 1960-talet antyder, att den fak tiska ökningstakten varit snabbare än långtidsutredningen räknat med.
31
Den genomsnittliga ökningen kan sålunda antas uppgå till 4,2 % per år. Den framtida samhällsekonomiska utvecklingen är emellertid beroende på tillgången på arbetskraft och andra produktionsresurser. Försvarskom- mittén understryker osäkerheten i utgångsvärdena i prognoserna och an för att kommittén ansett det nödvändigt att iakttaga försiktighet vid be stämmandet av försvarsutgifterna. Ett genomförande av de förslag som försvarskommittén förordar kommer att innebära att det militära för svarets och civilförsvarets sammanlagda andel av bruttonationalprodukten för budgetåret 1963/64 kan uppskattas uppgå till 4,5 %.
Försvarskommittén redovisar de bedömningar av den statsfinansiella utvecklingen som återfinnes i en PM i bihang E till propositionen 1962: 150. För egen del har kommittén inte funnit anledning att närmare gå in på be dömningen av den framtida statsfinansiella utvecklingen. Allmänt uttalar kommittén emellertid att det statsfinansiella läget alltid måste präglas av ovisshet. Kommittén har tagit hänsyn härtill vid prövning av försvarskost- nadernas framtida utveckling.
Försvarskommittén tar därefter upp frågan om målsättning och resurser. Kraven på vårt försvar bestämmes, anför kommittén, av stats makterna på grundval av bedömningar av de utrikes- och militärpolitiska förhållandena samt under hänsynstagande till militärgeografiska, samhälls ekonomiska och statsfinansiella omständigheter. Kraven kan omsättas som definierade uppgifter — målsättning — för försvaret.
Kommittén påpekar att det hittills icke funnits någon av statsmakterna fastställd gemensam målsättning för totalförsvaret. I flera sammanhang har framhållits att en sådan skulle vara av stort värde för verksamheten inom totalförsvaret och för den allmänna inriktningen av våra försvarsansträng ningar. Även försvarskommittén finner det önskvärt, att en för totalför svaret gemensam målsättning anges. Vad 1960 års försvarsledningsutred- ning och överbefälhavaren anfört i ämnet bör enligt kommitténs mening härvid kunna tjäna till ledning.
För krigsmakten har formulerats en målsättning avsedd att ligga till grund för arbetet. Målsättningen bör vara vägledande för operativ plan läggning, organisationens utformning, materielanskaffning, utbildning och investeringar.
Kommittén erinrar om att den hittills gällande allmänna målsättningen för krigsmakten formulerades år 1948 (prop. 206) på följande sätt:
Ett svenskt försvar måste vara i stånd att ge uttryck åt folkets levande för svarsvilja. Varje vapenför svensk, som icke bindes av andra för riksförsvaret vik tiga uppgifter, bör sättas i stånd att i ena eller andra formen militärt deltaga i kampen för landets självständighet. Krigsmakten i dess helhet bör vara så ut byggd att den förmår ge största möjliga eftertryck åt vårt folks vilja att bevara landets handlingsfrihet och avvisa varje kränkning av dess integritet. Försvars-
Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963
krafterna böra, som försvarskommittén framhållit, utformas så att en angripare i det längsta hindras få fast fot på svensk mark och att ingen del av landet behöver uppgivas utan segt motstånd i olika former. Vidare bör krigsmakten vara skickad att möta överrumplingsförsök, utförda med den moderna invasionsteknikens resurser.
Denna målsättning liar bekräftats vid 1958 och 1961 års riksdagar. Före dragande departementschefen framhöll därvid enligt 1961 års statsverks- proposition, att det militära försvarets huvuduppgift är att verka fredsbe varande. Denna uppgift fylles bäst om det är så sammansatt och kan till- lämpa en sådan strategi att en angripares beräknade insats för att besätta svenskt territorium pressas upp så mycket som möjligt.
Efter erinran om att överbefälhavaren i ÖB 62 har framlagt förslag till en moderniserad utformning av målsättningen, konstaterar försvarskom mittén, att den enligt sina direktiv haft att utgå från den allmänna målsätt ning för vårt försvar som varit riktgivande för riksdagens försvarsbeslut år 1958 och senare. Enligt kommitténs mening ger den utrikes- och militär politiska, militärtekniska och strategiska utvecklingen icke anledning att frångå huvudpunkterna i denna målsättning. Den bör också i fortsättning en kunna vara utgångspunkt för krigsförberedelsearbetet och den fortsatta utvecklingen av försvarsorganisationen. Försvarskommittén understryker att i enlighet med den allmänna målsättningen krigsmakten i första hand skall verka fredsbevarande och att i krig invasionsförsvar skall vara krigs maktens huvuduppgift.
För att uppfylla den allmänna målsättningen är det enligt kommitténs mening nödvändigt att krigsmakten är allsidigt uppbyggd och dess delar väl avvägda mot varandra. Med hänsyn till en angripares sannolika tillväga gångssätt är det nödvändigt att krigsmakten och de principer efter vilka försvaret skall föras liksom hittills byggs upp från grunden. Vår försvars makt bör enligt kommitténs mening byggas upp för att utan luckor i syste met kunna motstå ett antal angreppsformer med sinsemellan gradvis ökad intensitet och omfattning så långt våra resurser medger.
Den allmänna målsättningen anses emellertid inte tillräcklig som under lag för planeringen inom krigsmakten. För verksamheten på både kortare och längre sikt har det, anför kommittén, ansetts erforderligt att de opera tiva uppgifterna preciseras i en operativ målsättning. Kommittén erinrar i anslutning härtill om ait föredragande departementschefen i proposition till 1958 års riksdag angivit de operativa möjligheterna för krigsmakten på följande sätt (prop. 1958: 110, s. 98).
De operativa möjligheter som den i huvudsak enligt alternativ Adam utformade krigsmakten kommer att äga kan på grundvalen av överbefälhavarens utredningar anges på följande sätt. Ett allsidigt och modernt luftförsvar kommer att möjlig göras i de för riksförsvaret viktigaste landsdelarna, dock ej samtidigt inom alla de förberedda områdena. Invasionsförsvar kan samtidigt upprättas i två huvud riktningar. Försvaret utanför våra gränser och kuster kommer att i ökande grad
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
33
åvila flygstridskrafterna, övervattensfartygen får sina huvudsakliga uppgifter i kustområdena. Detsamma gäller självfallet kustartilleriet. Fältförbanden kon centreras till försvar av de viktigaste gräns- och kustavsnitten. Skyddet av viktiga anläggningar sker med lokalförsvarsförband och hemvärn. Krigsmaktens kvanti tativa minskning och det framtida krigets sannolikt utpräglat totala karaktär kom mer att öka frivilligorganisationernas betydelse och uppgifter.
Det bör understrykas att kostnadsramen i alternativ Adam endast räcker till för ett militärt försvar som svarar mot de mest omedelbara och väsentliga behoven, varvid uthålligheten måste delvis eftersättas. Anskaffningen i fred av ersättnings materiel, reservdelar, ammunition och drivmedel måste begränsas i förhållande till nu tillämpade normer. I luftförsvaret kommer luckor att finnas. I invasions- försvaret kommer stora områden, som kan bli hotade, att i ett utgångsläge endast kunna bevakas och därutöver kommer man att tvingas till försvagning av inva- sionsförsvaret i åtminstone någon bedömd huvudriktning. Beträffande import skyddet minskas de marina resurserna efter hand avsevärt.
Det citerade uttalandet, som ej föranledde erinran från riksdagen, ger uttryck för gällande operativa målsättning.
Försvarskommittén erinrar vidare om att 1955 års försvarsberedning i sitt betänkande år 1958 framhöll att det rådde ett allmänt samband mellan målsättningen och de resurser som fordrades för att uppfylla denna även om det kunde vara svårt att exakt säga var den gräns går, där eu viss minsk ning i försvarsresurser måste ta sig uttryck i en begränsning i den opera tiva målsättningen. Chefen för försvarsdepartementet anslöt sig till detta uttalande i propositionen 1958: 110.
Det antal krigsförband till lands, till sjöss och i luften som behövs samt den kvalitet som dessa förband måste ha för att lösa de operativa uppgif terna har, anför kommittén, demonstrerats för försvarskommittén genom särskilda föreläsningar och applikatoriska exempel samt vid de studieresor som företagits. Beräkningarna bygger på bearbetning av krigserfarenheter och övriga utländska förhållanden, operativa och operationsanalytiska stu dier och spel samt erfarenheter från större övningar och det ständigt pågå ende krigsförberedelsearbetet. Försvarskommittén anser att de utförda stu dierna, liksom bedömandena av vilka resurser som fordras för att lösa olika operativa uppgifter, vilar beräkningsmässigt på en så fast grund, som man rimligen kan begära. Försvarskommittén erinrar dock om att utgångspunk terna för beräkningarna delvis måste vila på antaganden.
Kommittén anför vidare att det ankommer på statsmakterna att avgöra vilka ekonomiska resurser och därmed vilken omfattning i fråga om för band m. m. som krigsmakten mot bakgrund av den allmänna målsättningens krav bör oinfatta. Som underlag härför fordras en bedömning av vilka ope rativa uppgifter krigsmakten skall lösa.
Efter att ha återgivit vad överbefälhavaren anfört rörande de operativa uppgifter krigsmakten kan lösa inom ramen 3 600 fortfar kommittén.
För egen del anser försvarskommittén, att den allmänna målsättningen kräver att bevakning och försvar mot mindre företag skall kunna organise- 2 — Iiihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 108
Kungi. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
ras inom landet i dess helhet. De rörligare stridskrafterna skall kunna kon centreras till de delar av landet, som är mest hotade i det aktuella läget. Försvarskommittén bedömer det nödvändigt och i flertalet sannolika lägen möjligt att krigsmakten skall kunna avvärja en stort upplagd invasion över havet eller landgränsen samt i samband därmed insatta luftlandsättningar och samtidigt upprätthålla ett segt försvar mot andra invasionsföretag. För svarskommittén betonar emellertid att planläggningen måste vara flexibel. Kommittén har vidare förutsatt, att den sedan år 1958 gällande målsättningen skall upprätthållas.
Med anledning av att försvarskommittén i sina direktiv erhållit i upp drag att alternativt undersöka förutsättningarna för ett bibehållande av den sedan år 1958 tillämpade ordningen med försvarsbeslut, som fastställer den totala kostnadsramen för längre period än ett budgetår, respektive en återgång till den före 1958/59 tillämpade ordningen anför kommittén bl. a. följande.
Det största värdet av det sedan 1958/59 tillämpade systemet ligger enligt uttalande av 1960 års försvarskommitté däri att en fastare grund för pla neringen åstadkommits. Att behov föreligger av långsiktsplanering inom krigsmakten torde vara uppenbart. En fortlöpande bedriven verksamhet skötes mest ekonomiskt och rationellt om den planeras på ett effektivt sätt. Krigsmakten med dess mångsidiga verksamhet utgör intet undantag. Ma- terielanskaffning, byggnadsverksamhet, utbildning och organisation måste samordnas och samplaneras. Genom att utgångspunkten för planeringen anges i en för viss tid bestämd ekonomisk ram — inte som tidigare i en given organisation — framtvingas enligt kommittén en fortlöpande anpass ning av organisationen till realistiska, ekonomiska förutsättningar. Dess utom torde systemet stimulera myndigheterna att försöka undvika onödiga utgifter och tillvarata alla möjligheter till rationaliseringar. Uttalanden från krigsmaktens myndigheter pekar entydigt på goda erfarenheter av den nu varande ordningen.
Försvarskommittén uttalar, att den allmänna målsättningen för det mi litära försvaret utgör grundval för planerings- och rationaliseringsarbetet. Det är givet att i planeringen måste förutsättas att krigsmakten skall vara i stånd att lösa förelagda uppgifter. Utrymme kommer emellertid att före ligga för skilda uppfattningar rörande omfattningen av de resurser, såväl kvantitativt, som kvalitativt, som erfordras. Risk finns, anser kommittén, att divergenserna mellan de militära myndigheternas ambitioner att få ef fektivaste organisation och statsmakternas bedömning av det samhälls ekonomiska och statsfinansiella utrymmet för försvarsutgifterna kommer att bli betydande i likhet med vad som var fallet närmast före 1958 års för svarsbeslut. Om icke statsmakterna anger en bestämd ekonomisk ram för planeringen riskeras således att denna blir mindre realistisk åtminstone i
Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963
35
ekonomiskt hänseende. Den snabba tekniska utvecklingen medför även att
en krigsmakt som låses i ett bestämt mönster fort kan bli omodern och
mindre rationellt organiserad. En fastlåst organisation kan också enligt
kommittén bidra till att försvarskostnaderna tenderar att stiga kraftigare än
vad som varit nödvändigt vid en mera flexibel organisation.
Kommittén diskuterar vidare den grad av bundenhet ett försvarsbeslut
kan innebära.
Gentemot flerårsbeslut inom en fastlåst kostnadsram av den typ som tillämpats
sedan 1958 skulle kunna anföras, att den innebär en alltför kraftig bindning av
statsmakternas åtaganden och en begränsning av deras finansiella rörelsefrihet.
I anslutning härtill vill dock försvarskommittén påpeka, att den bindning av
statsutgifterna som gjorts genom försvarsbeslutens kostnadsram synes avsevärt
mindre långtgående än de åtaganden som göres t. ex. genom antagande av en lag
om vissa bidrag eller understöd eller ett beslut om inrättandet av ett ämbetsverk.
Det får också förutsättas att försvarsbeslutet kan omprövas om det utrikes- och
militärpolitiska läget eller den statsfinansiella situationen påtagligt förändras.
Obestridligt är dock, att flerårsbeslut innebär en faktisk begränsning av rörelse
friheten. Den försvarspolitiska målsättningen om vilken enighet i huvudsak rå
der, innebär emellertid, att utrymmet för nedskärningar av försvarsutgifterna är
begränsat även utan bindning. Den bindning av marginalerna som åstadkommes
till följd av ett försvarsbeslut av 1958 års typ kan dock rimligtvis icke sträcka sig
längre framåt i tiden än de budgetår beslutet omspänner.
En viktig fråga anser försvarskommittén vara om flerårsbeslut försvå
rar möjligheterna att anpassa statsutgifterna till det aktuella konjunktur
läget. Denna fråga får än större betydelse om försvarets andel av våra re
surser ökas eller om ett försvarsbeslut sträcker sig över flera år. Enligt för-
svarskommitténs mening ger nuvarande system möjligheter till en kon
junkturanpassning. Det bör uppmärksammas, att materielanslagen omfat
tar ca 50 % av driftbudgetens försvarskostnader och att försvarsbeställ-
ningarna i stor utsträckning sträcker sig över flera år. En konjunkturan
passning kan sålunda åstadkommas genom effektuering av leveranser i
långsammare takt i ett högkonjunkturläge men i snabbare takt vid en däm
pad konjunktur. Betalningarna kommer i princip att följa leveranserna.
Reservationerna kommer härvid att öka vid stigande konjunktur och
minska vid avtagande konjunktur. Eftersom stora delar av verkstadsindu
strin beröres av krigsmaterieltillverkningen kan härigenom en icke ovä
sentlig konjunkturpolitisk effekt åstadkommas. Det sagda visar enligt kom
mitténs mening betydelsen av att reserver av betalningsmedel finnes till-
gängliga i form av reservationer å materielanskaffningsanslagen.
Möjligheterna att åstadkomma konjunkturvariationer beträffande för
svarsutgifterna begränsas dock — förutom av den försvarspolitiska mål
sättningen — av de långa konstruktionstiderna i fråga om viktig teknisk
materiel. För huvuddelen av denna materiel lar det längre tid än ett år
innan ett beslut alt anskaffa ny materiel leder till arbete i verkstäder och
leverans vid förband. Detta beror på de långa projekteringstiderna. Försvars-
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
Kungl. Maj. ts proposition nr 108 år 1963
kommittén erinrar om att önskemål vid flera tillfällen framställts om en reserv av färdigprojekterade byggnads- och anläggningsobjekt, vilken skulle användas i konjunkturpolitiskt syfte. Hänsyn härtill bör enligt kommitténs mening tagas vid utformningen av fortifikationsförvaltningens organisa tion. Kommittén anser det motiverat, att en inventering görs beträffande förutsättningarna för en motsvarande reserv av sysselsättningsobjekt även på andra områden.
Tekniskt sett torde det inte, anför kommittén, bereda några svårigheter att åstadkomma en viss anpassning till konjunkturpolitiken genom att an slag och beställningsbemyndiganden hålles till Kungl. Maj :ts disposition och ställes till myndigheternas förfogande vid lämplig tidpunkt. Dylika åt gärder har i viss utsträckning vidtagits under de senaste budgetåren. Det har förekommit att beställningar — för vilka bemyndiganden ej funnits — fått utläggas i förväg och att medel ställts till förfogande för tidigarelägg- ning av underhåll e. d. Även byggnadsunderhållsarbeten har satts igång med anlitande av medel för sysselsättningspolitiska åtgärder. Kungl. Maj :t torde omvänt äga befogenhet att, utan rubbning av den militärpolitiska målsättningen, under en högkonjunktur innehålla anslag och beställnings bemyndiganden.
Med beaktande av det anförda har försvarskommittén funnit att över vägande skäl talar för ett bibehållande av den sedan år 1958 tillämpade ordningen med fleråriga försvarsbeslut.
Försvarskommittén erinrar i detta sammanhang om vikten av att kost nadsramen inte rubbas med hänsyn till skiftande tendenser i det utrikes- och militärpolitiska läget. Höjningar utöver kostnadsramen kan därför inte tillåtas annat än i exceptionella lägen. Detta underströks också kraftigt i 1962 års statsverksproposition (bil. 6, s. 15). Departementschefen påpekade, att principbeslut av 1958 och 1961 års typ grundar sig på den bedömningen att de avgörande motsättningarna stormakterna emellan kommer att be stå under överskådlig tid. Mot denna bakgrund bör därför de grundläggan de principerna om försvarets utformning på längre sikt respekteras, oav sett om avspänning eller tilltagande motsättningar tillfälligt sätter sin prägel på den utrikespolitiska situationen. Möjligheter måste emellertid enligt försvarskommittén finnas att höja den normala insatsberedskapen under perioder av stor politisk spänning, även om en dylik höjning skulle kräva medelstilldelning utöver den fastställda kostnadsramen.
Försvarskommittén upptager därefter frågan om vilken tidrymd ett för svarsbeslut bör omfatta och anför i huvudsak följande.
1958 års försvarsbeslut omfattade tre budgetår, medan beslutet år 1961 endast omspände två budgetår. Som underlag för 1958 års beslut redovisades en plan för utvecklingen under en tioårsperiod och 1961 års beslut förutsatte att plane ring och inriktning skulle fullföljas i enlighet med 1958 års beslut.
Materielplanerna (för tygmateriel, fartygs- och vapenmateriel samt för flyg-
37
materiel) omspänner samtliga sju år. De är »rullande», d. v. s. de överses årligen
och förlänges därvid med ett år. Att en dylik längd på materielplanerna är be
fogad kan belysas av att det erfarenhetsmässigt tar 6—10 år från det man börjar
studera och konstruera ett nytt vapen, till dess det börjar tillföras förbanden.
Ekonomiskt bindande åtaganden måste ofta göras på 3—5 års sikt, om svensk
industri skall kunna medverka i krigsmaterielanskaffningen på ett rationellt
sätt. Exempel på än mera långsiktiga engagement är leveranser av stridsfartyg
och stridsflygplan.
Skall ett försvarsbeslut om en fast ekonomisk ram verkligen underlätta en ra
tionell planering synes det vara nödvändigt, att det omfattar en icke alltför kort
period. Långsiktigheten i materielanskaffningen talar enligt kommitténs uppfatt
ning närmast för att fyra år skulle vara en alltför kort tidrymd.
De politiska besluten om försvarets utveckling bygger dock ingalunda uteslu
tande på ekonomiska bedömanden. Snarare är de utrikes- och militärpolitiska
förhållandena samt den tekniska utvecklingen avgörande. Utgångspunkterna för
bedömningen kan här ändras snabbt. Ett kontinuerligt forsknings-, utrednings-
och studiearbete äger också rum på det militära området. Statsmakterna kan ha
anledning att från tid till annan ompröva utvecklingslinjerna med hänsyn till
resultaten av nämnda arbeten. Ett underlag, som grundas på en fullständig ge
nomgång av alla faktorer, torde emellertid inte kunna tas fram oftare än vart
tredje år. Å andra sidan bör — med hänsyn till den snabba utvecklingen — inter
vallerna mellan dylika genomgångar inte göras längre.
Försvarskommittén finner det anförda tala för att ett beslut om ekono
misk ram för det militära försvaret bör omspänna de närmaste fyra budget
åren. Kravet på kontinuitet förutsätter emellertid, att planeringen fortsättes
även för tiden efter den tidrymd som omspännes av det politiska försvars
beslutet.
Försvarskommittén har enligt sina direktiv att pröva om icke investe-
ringsanslag under försvarets fabriksfond skall läggas vid sidan om kost
nadsramen för krigsmakten.
Försvarskommittén har efter prövning av olika på frågan inverkande om
ständigheter stannat för att investeringar i försvarets fabriksfond icke,
skall ingå i kostnadsramen för det militära försvaret. Kommittén förut
sätter därvid, att särskilda anslag icke anvisas för avskrivning av icke-
räntabla militära investeringar. Av kommitténs motiveringar må följande
återges.
När det gäller reinvesteringar och investeringar för modernisering och för
nyelse av befintliga produktionsenheter talar enligt försvarskommitténs mening
övervägande skäl för att behovet av investeringsmedel bör prövas efter kommer
siella grunder. Sådana anslag bör alltså läggas utanför ramen för det militära
försvaret. Vad gäller anslag för investeringar i nya produktionsenheter e. d. kan
frågan synas mera problematisk. Investeringarna avser verksamhet som kan ha
sin tyngdpunkt på antingen den civila eller den militära sidan. Vad beträffar in
vesteringarna med tonvikt på den civila sidan torde dessa enligt nuvarande ord
ning, som enligt kommitténs mening bör bibehållas, komma att föranleda till-
lägg till kostnadsramen. Den andra typen av här åsyftade investeringar har
betydelse främst från militär (försvars-) synpunkt. Det bör erinras om att alter
nativ till investeringar i fabriksfonden skulle vara att verkställa investeringar
Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963
38
för motsvarande ändamål antingen vid privatföretag eller i inrättning lydande
under någon militär förvaltning. I båda dessa fall skulle kostnaderna komma att
läggas inom ramen. Denna omständighet kan synas tala för att här åsyftade in
vesteringar lägges inom det militära försvarets ram. Å andra sidan skall fabriks
verket så långt möjligt söka förränta de gjorda investeringarna. Kan de inte göras
räntabla kommer ersättning att utgå från anslaget till bestridande av beredskaps-
kostnader. Här aktuella investeringar är således antingen affärsmässigt motive
rade såtillvida att de kan beläggas med militära (eller andra) beställningar eller
betingade uteslutande av beredskapsskäl, varvid förräntningskostnader belastar
den militära kostnadsramen. Vid sådant förhållande kan enligt försvarskom-
mitténs mening invändningar knappast resas mot att även dessa investeringar
lägges utanför försvarsramen. En sådan ordning är också att föredra, om man
vill få enkla och klara regler. Försvarskommittén föreslår således att investeringar
i försvarets fabriksfond icke skall inräknas i ramen för det militära försvaret.
Det bör dock förutsättas, att särskilda anslag icke anvisas för avskrivning av
icke-räntabla militära investeringar. Skulle till äventyrs avskrivningsanslag be
viljas bör det ligga inom ramen.
Kommittén framhåller att det av det förda resonemanget uppenbarligen
framgår att anslaget Bestridande av beredskapskostnader vid försvarets
fabriksverk bör ligga inom den militära kostnadsramen. För övrigt har
också i kommitténs direktiv ifrågasatts ändrad ordning endast beträffande
investeringsanslagen.
Vidkommande den principiella konstruktionen av en kostnadsram för
det militära försvaret anför försvarskommittén i huvudsak följande.
Huvudsyftet med kostnadsramen för det militära försvaret sådan denna
konstruerats sedan år 1958 är att åstadkomma »ett rationellt utnyttjande av
försvarsanslagen enligt en långsiktig planering» (prop. 1958:110, s. 95).
Kostnadsramen bör alltså vara så utformad att myndigheterna stimuleras
att planera verksamheten så att största möjliga effekt erhålles. Kostnads
ramen bör därför i princip innefatta alla utgifter för det militära försvaret.
Omfattar kostnadsramen endast delar av försvarsutgifterna, kan detta näm
ligen leda till en mindre lämplig utgiftsdisposition från myndigheternas sida
(jfr SOU 1960: 40, s. 39). Kostnadsramen bör vidare vara så utformad att en
oförändrad försvarseffekt kan erhållas under de budgetår kostnadsramen
gäller (jfr prop. 1958: 110, s. 96). Detta har med nuvarande ordning åstad
kommits genom dels visst årligt tillägg för teknisk utveckling, dels hänsyns
tagande till pris-(löne-)förändringar, dels ock beaktande av förändrade upp
gifter o. d.
Kostnadsramen för det militära försvaret omfattar f. n. dels utgifterna
under riksstatens fjärde huvudtitel, dels försvarsdepartementets kapital
budget inklusive kapitalinvesteringar i försvarets fabriksfond. I det före
gående har försvarskommittén angivit skälen för att investeringar i fabriks-
fonden icke bör inräknas i ramen för det militära försvaret. I övrigt har
kommittén icke funnit påkallat att föreslå några förändringar i fråga om
innehållet i kostnadsramen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
39
Kostnaderna för försvarets intendenturverks serviceverksamhet bör en
ligt kommitténs mening liksom hittills i princip inrymmas inom försvarets
anslagsram.
Härom anföres följande.
Samarbetet mellan de statliga myndigheterna torde medföra att praktiskt taget
varje myndighet utför arbete för annan myndighet. Krigsmaktens myndigheter kan
ha uppgifter för myndighet utom krigsmakten likaväl som sådan myndighet kan
ha betydande uppgifter för krigsmakten. I vissa fall förekommer en kostnads-
reglering mellan myndigheter (och mellan olika huvudtitlar). Det är då i all
mänhet fråga antingen om mera betydande och lätt överblickbara kostnader
(t. ex. isbrytarverksamheten) eller om viss verksamhet som i princip skall vara
isjälvbärande (t ex. flygtekniska försöksanstalten). Att i samtliga fall göra eu
kostnadsreglering torde icke vara möjligt och knappast ha praktisk betydelse.
När det gäller intendenturverket synes kostnaderna varken vara så stora eller
så lätt avskiljbara att en särredovisning kan vara befogad.
Försvarskommittén erinrar om hur prisregleringen på försvarsutgifterna
är utformad och redovisar vilka belopp som hittills utgått som priskompen
sation på driftbudgeten.
Försvarskommittén uttalar att prisregleringstekniken i stort sett funge
rat väl och att kommittén därför inte funnit anledning att ifrågasätta någon
ändring av gällande system för reglering av prisstegringar. En översyn av
prismaterial och vikter vid indexberäkning kan däremot vara påkallad
från tid till annan. Kommittén förutsätter, att dessa och andra frågor, som
sammanhänger med prisregleringstekniken, fortlöpande följes av försva
rets prisregleringsdelegation.
Statsutskottet har i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 117/62 ut
talat att man bör söka åstadkomma mera preciserade riktlinjer beträffande
i vilka fall medelsanvisning bör ske utanför försvarets kostnadsram och
funnit det lämpligt att detta spörsmål övervägs av 1962 års försvarskom-
mitté.
Efter en erinran om att nu tillämpad ordning går tillbaka på uttalanden
av 1960 års försvarskommitté (SOU 1960:40, s. 39—40) uttalar 1962 års
försvarskommitté att den icke funnit skäl föreslå några ändringar i de rikt
linjer som gäller. Kommittén betonar betydelsen av att en någorlunda fast
praxis kan utbildas. Detta torde icke vara möjligt med mindre riktlinjerna
bibehålies oförändrade under några år. Att svårigheter skulle möta vid rikt
linjernas tillämpning torde enligt försvarskommittén ha varit klart från
början.
Försvarskommittén har studerat flertalet av de frågor där tillägg till eller
avdrag från den militära kostnadsramen beslutats eller ifrågasatts under
de senaste två budgetåren. I det övervägande antalet av dessa fall torde några
meningsskiljaktigheter icke behöva råda om tillämpning av gällande rikt
linjer. Av aktuella ärenden är flertalet mark- och byggnadsärenden. För-
Kungl. Maj. ts proposition nr 108 år 1963
svarskomittén anser att i dessa ärenden väsentligen två förutsättningar måste uppfyllas för att kostnaderna skall läggas utanför ramen. Det måste sålunda visas dels att ett omedelbart, adekvat samband föreligger mellan vad som avstås och vad som måste nyanskaffas, dels att nyanskaffningen ej är föranledd av militära skäl. När det gäller omdispositioner som betingas av önskemål att tillgodose kommunernas m. fl. behov för exploatering bör man emellertid enligt försvarskommittens mening icke ställa kraven på be visning i sistnämnda hänseende alltför höga.
Försvarskommittén har även behandlat fragan om tillverkning av svenska kärnladdningar. Inledningsvis refereras dels vad överbefälhavaren anfört i ÖB 62 ifråga om de viktigaste militära motiven för en anskaffning, dels överbefälhavarens framställning om att få tillkalla särskild utredning för vissa undersökningar i samband med ifrågavarande anskaffningsprogram. Kommittén erinrar om att denna framställning icke föranledde någon Kungl. Maj :ts åtgärd. I anslutning härtill refereras det huvudsakliga innehållet i ett interpellationssvar (andra kammarens protokoll den 6 mars 1962), där chefen för försvarsdepartementet utvecklat de motiv som varit avgö rande för Kungl. Maj :ts nämnda ställningstagande. För egen del erinrar försvarskommittén om att under de senaste åren enighet i huvudsak rått om den s. k. handlingsfriheten i fråga om ett svenskt kärnladdningspro- gram. Frågan står alltså alltjämt öppen. Av chefens för försvarsdepartemen tet förut omnämnda interpellationssvar framgår klart, att regeringen är medveten om att ansvaret för att handlingsfrihetslinjen hålles praktiskt möjlig i första hand faller pa den. Med hänsyn härtill har försvarskom mittén icke funnit skäl föreligga att ta ställning till kärnladdningsfrågan.
Försvarskommittén har i det föregående konstaterat, att den utrikes- och militärpolitiska, militärtekniska och strategiska utvecklingen icke ger an ledning att frångå hittills gällande målsättning av år 1948 och 1958. Denna bör enligt kommitténs mening alltjämt vara utgångspunkt för den fort satta utvecklingen av försvarsorganisationen. I anslutning härtill erinrar kommittén om att överbefälhavaren har angivit vilken operativ målsätt ning som enligt hans bedömning krigsmakten kan upprätthålla inom de av försvarskommittén angivna kostnadsramarna. Den för kostnadsramen 3 600, med 3V2 % årlig ökning, möjliga operativa målsättningen svarar en ligt överbefälhavaren mot vad statsmakterna åsyftade år 1958. Vid en lägre årlig ökning kan målsättningen upprätthållas endast under de närmaste åren.
Enligt försvarskommitténs mening är olika utvecklingslinjer för krigs maktens utformning och sammansättning möjliga. Bland annat avväg ningen mellan kvalitet och kvantitet anser kommittén böra övervägas kon tinuerligt. Likaså torde valet av vapensystem och tekniska hjälpmedels prestanda eventuellt kunna bli föremål för andra ställningstaganden. Det
Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963
41
fortlöpande studiearbetet inom krigsmakten bör enligt försvarskommitténs mening inriktas på att penetrera flera alternativa lösningar av frågan om val av optimal strategi och taktik och därmed krigsmaktens framtida ut formning.
Kommittén uttalar att den fortgående tekniska utvecklingen med hänsyn till därav följande starka kostnadsstegring för kvalitativt högtstående va pensystem måste inge starka betänkligheter för framtiden. Kommittén framhåller därför som angeläget att frågan om avvägning mellan kvalitet och kvantitet ägnas fortlöpande uppmärksamhet vid de militära studierna. Enligt kommitténs uppfattning torde opåräknade kostnadsstegringar vara mera sannolika i fråga om vapensystem med höga tekniska krav än i fråga om system med lägre krav. En stridsekonomisk värdering utföres nämligen vanligen med utgångspunkt i ett visst uppskattat pris för det vapensystem som studeras. Om värderingen utfaller förmånligt för vapensystemet kan studien leda fram till beslut om anskaffning. Drabbar därefter kraftiga, oväntade prisstegringar detta system är det inte längre givet att den utförda ivärderingen är relevant. Prisstegringarna kan resultera i att antalet en heter, som kan skaffas, blir för litet. I det extrema fallet kanske ett sådant vapensystem vid efterkontroll av den tidigare utförda värderingen inte läng re visar sig vara stridsekonomiskt. Kommittén framhåller därför vikten av att de kvalitativa kraven ej ställs högre än som betingas av den uppgift som avses för ett visst vapensystem. Försvarskommittén framhåller också att de kvalitativa kraven i stor utsträckning beror på vilka principer för försvarets förande som uppställs i samband med studier rörande val av vapen och vapensystem för krigsmaktens framtida utformning.
Ett annat skäl till försiktighet när det gäller alltför avancerade tekniska lösningar är enligt kommitténs mening de personalproblem som uppkom mer vid sådana systems underhåll och drift. Hithörande problem på tele området har belysts av uppgifter i det betänkande som försvarets arbets grupp för leleunderhåll nyligen avlämnat till chefen för försvarsdeparte mentet. Försvarskommittén understryker att underhålls- och driftkost nader på ett realistiskt sätt måste beaktas vid stridsekonomisk värdering.
Försvarskommittén har tolkat vad överbefälhavaren uttalat så att en kostnadsram med ett basbelopp av 3 600 miljoner kronor och en utveck- lingsprocent av 2Va fordras för att under de närmaste budgetåren fylla mål sättningen för det militära försvaret enligt 1958 års beslut med den utveck ling av krigsmakten som förutsatts i överbefälhavarens utredningar. För svarskommittén anser, att långsiktsplaneringen inom krigsmakten i prin cip skall inriktas med hänsyn härtill. Med hänsyn till vad försvarskommittén uttalat rörande de samhällsekonomiska och statsfinansiella utgångspunk terna har kommittén undersökt olika möjligheter att begränsa försvarsut- gifterna. Kommittén har därvid funnit det möjligt alt utan att eftersätta den 2* — Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 108
Kungl. Maj.ts proposition nr 10S
dr
1963
Försvarskostna derna 1960—1967
Pris- och
löneökning
Budgetmässig
ram enl. 1958
års beslut
87 (= 2,5 s/fl för teknisk utveckling)
i !
*
50 (= är 1960 överenskommen minskning i förhällande
*
till 1958 ärs beslut)
1962-63
1964-65
1960-61
IIIIIIIIIIHItItlltllllllHIlHI
Minskningi
Ökning /
förhällande till 1958 ärs beslut
Försvarskostnadernas utveckling enl. 1960 och 1962 ärs försvarsöverenskommelse
K
u
n
g l.
M
a
j: ts
p
ro
p
o
si
tio n
n r
1
0 8
å r
1
9
6
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
43
omedelbara försvarseffekten uppskjuta ställningstagande till vissa objekt
inom kostnadsramen uppgående till tillhopa ca 65 miljoner kronor per år.
Det är därvid främst fråga om vissa objekt som antingen ej är slutgiltigt
tekniskt utformade eller kan beställas efter fyraårsperiodens slut. Sålunda
bör begränsningar göras i materielanskaffningen för pansartrupperna sam
tidigt som ytterligare en infanteribrigad omorganiseras för tjänst i övre
Norrland. Ställningstagande bör vidare kunna anstå beträffande ifråga
satta nya ubåtsj aktenheter och flygande radarstationer. Kommittén har
också ansett det kunna anstå med vissa byggnads- och anläggningsarbeten
för totalt ca 20 miljoner kronor per år. Kommittén har emellertid bedömt
att vissa av nämnda arbeten kan komma att utföras för avhjälpande av in
träffad arbetslöshet.
Med beaktande av det anförda har försvarskommittén funnit det befogat
att med bibehållen målsättning bestämma basbeloppet för budgetåret
1963/64 till 3 515 miljoner kronor i 1961 års pris- och löneläge. Till det
nämnda basbeloppet skall i enlighet med kommitténs övriga ställningsta
ganden läggas 57 miljoner kronor för förbättrade avlöningsförmåner för de
värnpliktiga och 30 miljoner kronor för färdigställande av Muskövarvet.
Basbeloppet skall vidare reduceras med 5 miljoner kronor för investe
ringar i försvarets fabriksfond, som enligt kommitténs förslag bör läggas
utanför ramen. Som kompensation för inträffade pris- och lönestegringar
sedan år 1961 tillkommer 183 miljoner kronor. Basbeloppet för budgetåret
1963/64 kommer således att — i 1962 års priser och löneläget för stats
anställda från och med den 1 januari 1963 — uppgå till (3 515 + 57 + 30 —
5 + 183 —) 3 780 miljoner kronor. Anskaffningsverksamheten under den
närmaste fyraårsperioden skall inriktas efter en kostnadsram med detta bas
belopp. Till det angivna basbeloppet skall årligen läggas 2>/2 % för teknisk
utveckling. Försvarskommittén har vidare förutsatt att löne- och prissteg
ringar skall beaktas enligt för närvarande gällande grunder. Likaså har
kommittén utgått från att hittillsvarande normer för reglering av kostnads
ramen med hänsyn till besparingar eller nya fredsuppgifter skall bibehållas.
Försvarskostnadernas utveckling budgetåren 1960—67 vid bifall till för-
svarskommitténs förslag visas schematiskt på s. 42. Härav framgår att
det av kommittén nu föreslagna basbeloppet innebär en reell höjning med
— förutom stegringen till följd av inträffade pris- och lönestegringar —
222 miljoner kronor i förhållande till innevarande budgetår. Vid jämförelse
med en budgetmässig framräkning av 1958 års försvarsbeslut innebär kom
mitténs förslag en ökning under fyraårsperioden med ca 360 miljoner kro
nor. Härtill kommer 57 miljoner kronor årligen för de värnpliktigas för
bättrade avlöningsförmåner. Även om denna summa inte kan sägas ge
direkt försvarseffekt, bör man enligt kommitténs mening ej bortse från att
värnpliktsförmånernas storlek kan ha betydelse för de värnpliktigas all
männa inställning till försvaret.
Med den föreslagna kostnadsramen möjliggöres, anför kommittén, en fortsatt kvalitativ förstärkning av krigsmakten i fråga om såväl eldkraft och rörlighet som motståndskraft. Krigsorganisationens omfattning kommer att begränsas främst i sådana fall där kvalitetskraven måst sättas särskilt höga och kostnadsutvecklingen till följd därav nödvändiggör efter hand något minskat antal enheter. Försvarskommittén anser att med de resurser som enligt kommitténs förslag ställs till krigsmaktens förfogande förutsätt ningar finns för att under de närmaste fyra åren ernå en försvarseffekt som i varje fall ej är lägre än den som bedömdes erforderlig år 1958 för att på längre sikt fylla målsättningen.
När det gäller avvägningen inom kostnadsramen mellan skilda ändamål har försvarskommittén i princip inte funnit anledning frångå överbefäl havarens förslag. Detta är enligt överbefälhavaren utformat med ledning av genomförda studier och utredningar och innebär i förhållande till 1958 års avvägning att vissa omdisponeringar görs inom olika försvarsfunktioner. Enligt överbefälhavaren finns det en fast grund i ifrågavarande avseende för det förslag som utarbetats. Kommittén betonar dock att den nu gjorda avvägningen inte får betraktas som fastlåst utan att förskjutningar kan bli nödvändiga. Kommittén erinrar om sitt tidigare ställningstagande, att in- vasionsförsvar skall vara krigsmaktens huvuduppgift. Detta innebär enligt kommitténs mening, att stridsenheternas effekt i invasionsförsvaret bör vara avgörande för deras prioritering.
I anslutning till det anförda erinrar försvarskommittén om att 1960 års försvarskommitté uttalade osäkerhet i bedömningen av luftförsvarets fram tida utformning. Försvarskommittén har ägnat särskild uppmärksamhet åt detta spörsmål. Av militära myndigheter under senaste tiden genom förda utredningar har därvid företetts för kommittén. Vidare har represen tanter för försvarets forskningsanstalt på kommitténs särskilda uppdrag be lyst frågan. Det material som sålunda företetts anser kommittén visa att behov föreligger att ersätta utgående attackflygplan och — på längre sikt —- även spaningsflygplan och jaktflygplan med ny flygplantyp. Vid en för utsättningslös bedömning är härvid enligt kommitténs mening flera ut vecklingslinjer möjliga. I flertalet fall synes dock behov föreligga av en flygplantyp med höga fart- och manöverprestanda, särskilt på låg höjd. Vid en bedömning av de faktorer som påverkar valet av flygplantyp bör också uppmärksammas de vinster som kan antas uppkomma om samma flyg plantyp kan användas för skilda uppgifter. Vinsterna bör vägas mot de möjligheter till besparingar som kan föreligga om en enklare flygplantyp väljes för begränsade uppgifter. Hänsyn måste också tas till utvecklings kostnader för skilda robotar till olika flygplantyper. I den mån kraven på flygplanets prestanda sänkes, kan det vidare bli nödvändigt att anskaffa luftvärnsrobotar för flera kvalificerade uppgifter. Med det sagda har för-
Kungl. Maj ds proposition nr 108 år 1963
45
svarskommittén velat peka på de besvärliga problem, som föreligger på
detta område. I överbefälhavarens utredningar har, erinrar försvarskom-
mittén, förutsatts dels att luftvärnsrobotar skall anskaffas för bekämpning
av särskilt kvalificerade flygplanmål, dels att ett kvalificerat enhetsflyg-
plan — flygplan 37 — skall utvecklas under perioden. Huvudprestanda för
denna flygplantyp har redan fastlagts; åtskilliga spörsmål beträffande va
pen och annan utrustning har emellertid ännu ej fått en definitiv lösning.
Den av försvarskommittén förordade kostnadsramen bör göra det möjligt
att slutföra redan beslutad anskaffning av luftvärnsroboten Bloodhound II.
Vidare bör det enligt kommittén bli möjligt att under den närmaste fyraårs
perioden fortsätta utvecklingsarbetet beträffande flygplan 37 i huvudsak
i planerad takt. Försvarskommittén förutsätter, att härvid prestandakra
ven noggrant överväges med hänsyn till såväl flygplanets taktiska uppgifter
som kostnaderna. Försvarskommittén framhåller, att därvid bör särskilt
beaktas vikten av att inom fastlagd kostnadsram erhålla ett från operativa
synpunkter erforderligt antal flygplan. I sammanhanget anför kommittén
att den vid sitt ställningstagande i fråga om kostnadsramen, på grundval
av det material som överbefälhavaren företett, räknat med att det skall
vara möjligt att utrusta nästa skolflygplan så att det blir användbart som
ett lätt attackflygplan för samverkan med armé- och marinstridskrafter
främst i övre Norrland och i anslutning till vår kust.
I samband med övervägandena om kostnadsramen för försvaret har kom
mittén funnit det vara önskvärt att statsmakterna i god tid före fyraårs
periodens slut låter företaga nya utredningar rörande försvarets totalkost
nader för kommande år. Därvid bör såväl basbeloppens som utvecklings-
procentens storlek övervägas. Försvarskommittén understryker att stats
makterna härvid skall vara helt obundna. Som ett led i denna riktning har
försvarskommittén angivit, att anskaffningsverksamheten under perioden
skall inriktas efter kostnadsramen med basbeloppet 3 780 miljoner kronor.
För att förbereda ifrågavarande utredningar bör det militära utrednings
arbetet bedrivas så att ett fullständigt underlag föreligger för ett kommande
ställningstagande till olika kostnadsalternativ utformade bland annat enligt
de på försvarskommitténs uppdrag utarbetade alternativen »3 600» och
»3 460». Vid detta utredningsarbete bör beaktas av kommittén anförda syn
punkter på alternativa utvecklingslinjer inom olika kostnadsramar.
Beträffande frågan om effektivisering av värnpliktssystemet och därmed
Sammanhängande problem erinrar kommittén om att detta f. n. prövas
av 1960 års värnpliktsutredning. Enligt vad försvarskommittén inhämtat
beräknar värnpliktsutredningen kunna framlägga förslag under hösten
1963. Kostnadskonsekvenserna härav har försvarskommittén självfallet ej
kunnat beakta vid sitt ställningstagande. Kommittén utgår emellertid från
att förslaget prövas av statsmakterna i sedvanlig ordning. I den mån för
slagen innebär ändrade fredsuppgifter för krigsmakten förutsätter kommit
Kungl. Maj.ts proposition nr i08 år 1963
tén, att prövningen sker med utgångspunkt i de riktlinjer för reglering av kostnadsramen med hänsyn till besparingar eller nya uppgifter som kom mittén behandlat i det föregående.
Försvarskommittén har ägnat uppmärksamhet åt de frivilliga försvars organisationernas verksamhet och betydelse för försvaret och försvarsviljan inom landet. Kommittén har därvid funnit att dessa organisationer med hänsyn till deras stora betydelse från försvarssynpunkt förtjänar stöd från statsmakternas sida. Även anslagen till frivilligorganisationerna bör om prövas vid inträffade löne- och prisstegringar.
Försvarskommittén erinrar avslutningsvis om att föredragande departe mentschefen i propositionen 1962:74 uttalat, att Sveriges utrikespolitiska läge, vår alliansfria politik, den militärtekniska utvecklingen och vårt allt mer komplicerade totalförsvar som ett nödvändigt stöd för vår utrikes politik kräver en ökad försvarsupplysning. Departementschefen hävdade, att upplysningsverksamheten om vårt totalförsvar alltmer framstår som en av hörnstenarna i de fredstida förberedelserna för en fullständig och verk ningsfull försvarsinsats. Denna verksamhet behövde därför ökas för att stärka vår vilja och förmåga att motstå nutida krigföring. Försvarskommit tén understryker dessa uttalanden och anför följande.
Försvarets effekt beror på folkets levande försvarsvilja. Denna förutsätter för troende för totalförsvarets styrka och uthållighet i händelse av angrepp och detta förtroende bygger i sin tur på konkret kännedom om vårt lands försvarsmöjlig- heter. Vårt folk måste också få ökad insikt om den enskildes viktiga roll för för svarets samlade styrka.
I första hand har regering och riksdag samt försvarets organ ansvar för att underlag skapas för bedömning av våra försvarsmöjligheter och att kännedom härom sprides. Betydelsefulla insatser kan emellertid enligt försvarskommitténs mening också göras inom olika opinionsbildande grupper i samhället.
Kungl. Maj. ts proposition nr 108 år 1963
C. Vissa kompletterande utredningar och förslag
Sedan försvarskommittén den 22 november 1962 enats om en kostnads ram för det militära försvaret för fyraårsperioden 1963/67 anmodade che fen för försvarsdepartementet överbefälhavaren att inkomma med lång- siktsplaner rörande materielanskaffningar, investeringsverksamhet m. m. som underlag för nödvändiga ändringar i myndigheternas anslagsäskan- den för budgetåret 1963/64 beträffande främst materielanskaffningsansla- gen.
Med anledning härav utfärdade överbefälhavaren direktiv till försvars- grenscheferna för utarbetande av långsiktsplaner för krigsorganisation, materiel och investeringsverksamhet. Planerna skulle med hänsyn till den korta tiden få ges summarisk karaktär, överbefälhavaren angav följande budgetplan för planeringsperioden.
Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963
47
Budgetår
Armén
Marinen
Flyg
vapnet
Gemen
samt
Kapital
budget
Summa
Summa
'3600'+
2
‘/s %
1963/64
1157
468,6
1 359
548,4
247
3 7801
3 865
1964/65
1
186
480
1395
557
257
3 875
3 962
1965/66
1
218
492
1 431
564
267
3 972
4 061
1966/67
1 250
505
1 468
571
277
4 071
4 163
1963/67
4 811
1 945,6
6
653
2 240,4
1 048
15 698
16 051
1967/68
1 3082
5312
1 5432
5832
3022
—
4 267
1968/69
1 343
545
1 584
590
312
—
4 374
1969/70
1 379
559
1
626
597
322
—
4 483
1963/70
8
841
3 580,6
10 406
4 110,4
1 984
29175
Med skrivelse den 6 februari 1963 har överbefälhavaren med eget yttrande
insänt dels av försvarsgrenscheferna utarbetade långsiktsplaner, dels in
vesteringsplaner för gemensamma ändamål.
I det följande redovisas kortfattat de väsentligaste materielanskaffning-
arna enligt planerna och överbefälhavarens yttrande över dessa. Redogö
relse för planerad materielanskaffning under nästa budgetår lämnas vid
anmälan av försvarsgrenarnas anslag till anskaffning av materiel m. m.
(motsv.). I vad avser planerad investeringsverksamhet vid försvarsgrenarna
och för gemensamma ändamål lämnas kortfattad redogörelse härför vid
anmälan av vederbörliga anslag under kapitalbudgeten. För närmare kän
nedom om innehållet i långsiktsplanerna torde få hänvisas till de hand
lingar som i sedvanlig ordning kommer att tillhandahållas riksdagens ve
derbörande utskott.
Långsiktsplaner för armén
Förslag till inriktning i stort av materielanskaffningen vid armén intill
1970 har framlagts av arméchefen i skrivelse den 1 februari 1963. I an
slutning till detta förslag har armétygförvaltningen och arméintendentur-
förvaltningen avgivit förslag till materielplaner.
Anskaffningen av tygmateriel skall enligt förslaget under angiven
tid äga rum inom en kostnadsram av 3 390 miljoner kronor med följande
fördelning per budgetår (beloppen i miljoner kronor; prisläge maj 1962).
Budgetår
63/64
64/65
65/66
66/67
67/68
68/69
69/70
63/70
Belopp
410
426
449
473
519
543
570
3 390
Bland väsentligare materielanskaffningar under perioden 1963—1966 an
ger arméchefen bl. a. följande.
1 Därtill kommer utanför ramen 0,6 (reservofficerspremier), 112,1 (prisregleringsanslag, Wasa-
bärgning, flygtekniska försöksanstalten) och 26,3 miljoner kronor (merkostnadsanslag, FFS,
AIS och K 4)*
*
* Återgång av neddragningarna 1963/67 med 21,5, 12,5, 31,0, 5,0 resp. 15,0 miljoner kronor.
Anskaffning påbörjas av automatkarbin som ersättning för kulsprutepis toler och vissa automatgevär för infanteriförbanden. Ytterligare leverans sker av lätta kulsprutor och 9 cm pansarvärnspjäser. Infanteriförbanden i Övre Norrland får ny bandvagn. Huvuddelen av bandvagnarna levereras under perioden. Anskaffning av lättmetallbro sker för att öka rörligheten vid infanteriförbanden.
För pansarförbanden slutföres bl. a. ombyggnad av strv 81, så att denna blir försedd med 10,5 cm kanon. Leverans av ny stridsvagn avses påbörjas. Till pansarbandvagnar ombyggda äldre stridsvagnar — pbv 301 — slutleve- reras. Dessutom påbörjas leverans av ny pansarbandvagn — pbv 302.
För artilleriet börjar 15,5 cm bandkanonvagn levereras, varigenom snabb skjutande tunga artilleridivisioner med stor skottvidd kan tillföras krigs organisationen. Eldledningspansarbandvagnar till pansarbrigaderna börjar levereras. Ytterligare eldledningsmateriel beställs under perioden.
Återstående behov av centralinstrumentering (inklusive eldledningsradar) och spaningsradar för luftvärnet täcks. Flygfältsluftvärnskompanierna mo- toriseras och sammanförs i batalj onsförband.
I fråga om materiel för samband och stridsledning påbörjas leverans av nya ultrakortvågsstationer, både bärbara och för stridsfordon m. m. Hög antenner anskaffas för att öka radiostationernas räckvidd.
Omsättning av fordonsparken påbörjas. Under perioden levereras sålunda en ny 3 tons lastterrängbil. Likaså anskaffas ett större antal V* tons ter rängbilar utförda i olika versioner: personlastterrängbil — avsedd även för sjuktransport —radiopersonterrängbil och pansarvärnsrobotterrängbil. Därutöver beräknas flera olika typer av släp- och specialfordon kunna an skaffas.
Medeltunga helikoptrar tillförs arméns flygorganisation. Förbättring av arméns maskeringsmateriel bedöms kunna genomföras. Leverans av maskinell utrustning för fältarbeten fortsätter.
Av materiel för skydd mot ABC-stridsmedel anskaffas särskilt ansikts- skydd i stort antal. Leverans sker också av indikerings- och sanerings- materiel. Väska för personlig skyddsutrustning och personsaneringsmedel börjar tillföras organisationen.
Anskaffningen av intendenturmateriel (beklädnad m. m.) skall enligt förslaget äga rum inom en kostnadsram av 147,2 miljoner kro nor med följande fördelning per budgetår (beloppen i miljoner kronor; prisläge maj 1962).
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
Budgetår
63/64
64/65 65/66
66/67
67/68
68/69
69/70
63/70
Belopp
20
20,5
21,5
22,2
23
147,2
Modernisering av den personliga fältutrustningen fortsätts. Anskaffning planeras av stridsuniformer med tillbehör för samtliga fält- och lokalför-
49
svarsförband, av förbättrad vinterutrustning, ytterbeklädnad och vatten
täta skodon samt av nya regnskydd och persedelpåsar. Anskaffning av ny
hjälmduk, som bl. a. ger skydd mot värmestrålningen vid kärnexplosioner,
beräknas kunna slutföras. Beställning avses vidare utläggas på vissa under
kläder och motorkläder samt ev. tältutrustning för förläggning och stabs-
tjänst.
L å n g s i k t s p 1 a n e r för marinen
I skrivelse den 29 januari 1963 har chefen för marinen framlagt förslag
till långsiktsplaner för marinen 1963/70.
Anskaffning av fartyg m. m. skall enligt förslaget under angiven tid
ske inom en kostnadsram av 873,4 miljoner kronor med följande fördelning
per budgetår (beloppen i miljoner kronor; prisläge maj 1962).
Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963
Budgetår
63/64
64/65
65/66
66/67
67/68
68/69
69/70
63/70
Belopp
108
111,5
115,7
121,3
133,3
138,8
144,8
873,4
Bland väsentligare objekt som planeras för anskaffning må nämnas
ytterligare torpedbåtar, av vilka de första blir av samma typ som riksdagen
redan medgivit beställningsbemyndigande för, kanonbåtar av i huvudsak
samma typ som angivits i marinplanen, flera attackubåtar av typ A 11 G
samt minsvepare av modifierad Arkö-typ. Vidare avses jagarna Kalmar och
Hälsingborg ombyggas till fregatter samt ubåtar och större torpedbåtar
moderniseras. Fortsatt anskaffning av tunga helikoptrar ingår även i pla
nerna.
För kustartilleriet fortsättes anskaffning av bevakningsbåtar och av
transportbåtar för kustjägarkompanierna. Vidare planeras anskaffning av
artilleritransportfärj or.
Anskaffning av vapenmateriel m. m. skall enligt planerna under
angiven tid ske inom en kostnadsram av 698 miljoner kronor med följande
fördelning budgetårsvis (beloppen i miljoner kronor; prisläge maj 1962).
Budgetår
63/64
64/65
65/66
66/67
67/68
68/69
69/70
63/70
Belopp
82
86
92
97
108
114
119
698
Anskaffningen av vapenmateriel för flottan omfattar huvudsakligen:
ersättningsbehovet av vapenmateriel (främst artilleri-, robot- och torped
ammunition),
minor för flottan,
i land uppställd stridsledningsmateriel,
forskning, försök och utveckling av vapenmateriel, som icke har direkt
anknytning till nya fartygsprojekt samt
modernisering av vapenmateriel.
50
Anskaffning av vapenmateriel m. m. för kustartilleriet inriktas främst på
fortsatt utveckling och anskaffning av kustrobotsystem samt av lätta
tornbatterier och robotbatterier,
uppsättande av rörliga spärrförband,
modernisering och utbyggnad av minvapnet,
införande av nytt eldledningssystem vid de tunga kustartilleribatterier
som avses kvarstå efter periodens slut,
fortsatt utbyggnad av spanings- och telekommunikationssystemet samt
utveckling av vapensystem avsedda för framtida ersättning av tunga
kustartilleribatterier.
Lå n g s i k tsp1 aner för flygvapnet
Med skrivelse den 31 januari 1963 har chefen för flygvapnet framlagt för
slag till långsiktsplaner för flygvapnet 1963/70.
Anskaffning av flygmateriel m. m. skall enligt förslaget under angiven
tid ske inom en kostnadsram av 7 030 miljoner kronor med följande fördel
ning budgetårsvis (beloppen i miljoner kronor; prisläge maj 1962).
Kungl. Maj. ts proposition nr 108 år 1963
Budgetår
63/64
64/65
65/66
66/67
67/68
68/69
69/70
63/70
Belopp
940
950
960
980
1 030
1070
1
100
7 030
Anskaffningen av flygmateriel m. m. inriktas främst på
fortsatt anskaffning av flygplan 35,
fortsatt utveckling samt anskaffning av flygplan 37, till en början i attack
version,
utveckling och anskaffning av jetskolflygplan som även skali kunna för
ses med beväpning,
anskaffning av jakt- och attackrobotar, utveckling av nya jakt- och attack
robotar samt modifiering av redan anskaffade robotar samt
fortsatt utbyggnad av strilsystemet samt av tråd- och radiolänknät, an
skaffning av radio- och radarmateriel för flygplan.
överbefälhavarens yttrande
Överbefälhavaren anför, att de överlämnade långsiktsplanerna är att an
se som ändringar och kompletteringar till tidigare insända förslag till äskan
den. De inlämnade långsiktsplanerna är anpassade till de ramar och del
ramar som överbefälhavaren föreskrivit. Planerna innebär att materiel-
anskaffning och investeringsverksamhet enligt kostnadsalternativet »3 600»
— med de ändringar som förutsättes i försvarsöverenskommelsen den 22
november 1962 -— kan genomföras, överbefälhavaren föreslår därför att de
insända långsiktsplanerna m. m. läggs till grund för statsmakternas beslut
inom den överenskomna kostnadsramen.
51
De inplanerade medlen under delposten moderniserings- och iståndsätt-
ningsarbeten i försvarets fastighetsfond torde enligt överbefälhavaren icke
medge att verksamheten för detta ändamål på längre sikt får erforderlig om
fattning. ökade resurser torde bli erforderliga, varför överbefälhavaren av
ser återkomma till denna fråga för tiden efter budgetåret 1963/64.
Möjligheterna att tillgodose det stora ackumulerade behovet av byggnads-
och iståndsättningsarbeten har begränsats i försvarsöverenskommelsen ge
nom att arbeten för totalt 20 miljoner kronor per år skall utföras endast
om så erfordras för att avhjälpa inträffad ax-betslöshet. överbefälhavaren
understryker vikten av att dessa arbeten utförs så snart detta är lämpligt
med hänsyn till sysselsättningsläget och förutsätter att de i så fall bekostas
med medel utanför försvarets kostnadsram.
De investeringskostnader för omlokalisering av krigsmaktens förband
som förorsakas av tätorternas expansion men ej av militära skäl har i in
vesteringsplanerna förutsatts skola bestridas med medel utanför försvars-
överenskommelsens basbelopp.
Kungl. Maj. ts proposition nr 108 år 1963
D. Departementschefen
Försvarsbeslutet år 1958, som byggde på en överenskommelse mellan de
fyra stora riksdagspartierna, innebar dels att en ekonomisk ram för de
militära utgifterna på driftbudgeten fastställdes för budgetåret 1958/59,
dels att ramen från och med budgetåret 1959/60 skulle ökas med 2,5 %
årligen för teknisk utveckling och justeras med hänsyn till inträffande
pris- och löneförändringar. Vid 1959 års riksdag fastställdes regler för be
räkningen av dessa förändringar.
Giltighetstiden för 1958 års försvarsbeslut angavs ursprungligen till de
närmaste tre å fyra budgetåren. 1961 års riksdag har sedermera fattat be
slut angående försvarskostnaderna under budgetåren 1961/63. Detta beslut
innebär i huvudsak en fortsatt utveckling av försvarshuvudtiteln enligt de
riktlinjer som angavs år 1958. Tillägg skall sålunda alltjämt utgå för tek
nisk fördyring samt justering ske för löne- och prisförändringar. Detta
gäller, i motsats till 1958 års beslut, även kapitalbudgeten. Planering och
inriktning bör fullföljas i överensstämmelse med 1958 års beslut. Genom
riksdagsbeslutet 1961 fastställdes vidare en gemensam ram för utgifterna
för det militära försvaret avseende såväl driftbudgeten som kapitalbud
geten.
Riksdagsbeslutet år 1961 angående principerna för bestämmande av kost
nadsramen för krigsmakten avser tiden till och med budgetåret 1962/63.
Med anledning liärav utverkade jag, som förut nämnts, Kungl. Maj:ts be
myndigande att tillkalla eu kommitté för att utreda försvarets allmänna
inriktning, omfattning och kostnader för tiden efter innevarande budgetår.
Jag har i det föregående redogjort för de förslag rörande det militära för
svaret som framlagts av denna utredning, 1962 års försvarskommitté.
Huvudpunkterna i försvarskommitténs förslag vill jag sammanfatta sålunda.
Den utrikes- och militärpolitiska, militärtekniska och strategiska utveck lingen ger enligt försvarskommitténs mening icke anledning att frångå huvudpunkterna i den allmänna målsättning för vårt försvar som varit riktgivande för riksdagens försvarsbeslut år 1958 och senare. Denna mål sättning bör alltjämt vara utgångspunkt för den fortsatta utvecklingen av försvarsorganisationen. Försvarskommittén understryker, att krigsmakten i första hand skall verka fredsbevarande och att i krig invasionsförsvar skall vara krigsmaktens huvuduppgift.
Försvarskommittén förordar ett bibehållande av den sedan år 1958 till- lämpade ordningen med fleråriga försvarsbeslut. Kommittén föreslår vi dare, att nu aktuellt beslut skall omspänna de närmaste fyra budgetåren. Kravet på kontinuitet förutsätter emellertid enligt kommitténs mening, att planeringen fortsättes även för tiden efter den tidrymd som omfattas av det politiska försvarsbeslutet.
Försvarskommittén framhåller, att olika utvecklingslinjer för krigs maktens utformning och sammansättning är möjliga och att det fortlö pande studiearbetet inom krigsmakten därför bör inriktas på att penetre ra flera alternativa lösningar beträffande den framtida utformningen av krigsmakten. Kommittén framhåller som angeläget att frågan om avvägning mellan kvalitet och kvantitet därvid ägnas fortlöpande uppmärksamhet och betonar vikten av att de kvalitativa kraven på ett vapensystem ej ställs högre än som betingas av den uppgift som avses för systemet. När det gäl ler avvägningen inom kostnadsramen mellan skilda ändamål har försvars kommittén i princip inte funnit anledning frångå överbefälhavarens för slag men betonar, att förskjutningar kan bli nödvändiga.
Det är enligt kommitténs mening önskvärt, att statsmakterna i god tid före fyraårsperiodens slut låter företaga nya utredningar rörande försva rets totalkostnader för kommande år. För att förbereda ifrågavarande ut redningar bör det militära utredningsarbetet bedrivas så att fullständigt underlag föreligger för ett kommande ställningstagande till olika kostnads- alternativ utformade bland annat enligt de på försvarskommitténs uppdrag utarbetade alternativen »3 600» och »3 460».
Kommittén föreslår, att basbeloppet för budgetåret 1963/64 — i 1962 års priser och löneläget för statsanställda från och med den 1 januari 1963 — bestäms till 3 780 miljoner kronor. Till det angivna basbeloppet skall årligen läggas 2 Vs % för teknisk utveckling. Försvarskommittén har vidare förutsatt att löne- och prisförändringar skall beaktas enligt för när varande gällande grunder. Likaså har kommittén utgått från att hittills varande normer för reglering av kostnadsramen med hänsyn till besparingar eller nya fredsuppgifter skall bibehållas.
Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963
53
Som grund för sina förslag har försvarskommittén redovisat bedöman
den av den utrikespolitiska, militärpolitiska och militärtekniska utveck
lingen samt av de samhällsekonomiska och statsfinansiella förutsättningarna
för de närmaste åren.
Kommittén konstaterar, att de djupgående motsättningarna mellan stor
makterna icke kunnat elimineras och att de stora tvistefrågorna dem emel
lan kvarstår olösta. Risker för krig, som berör Nordeuropa, kan icke ute
slutas. Sverige måste bevara sin utrikespolitiska handlingsfrihet och klar
göra sin vilja att i enlighet med sin alliansfria politik ej ställa sitt territo
rium till någon stormakts förfogande. Ett försvar som skapar tilltro till
vår förmåga härutinnan måste bibehållas. Vid försvarsplaneringen på
längre sikt bör resurserna avvägas mot bakgrund av det alltjämt beståen
de osäkra världsläget. Den militärtekniska utvecklingen har fortsatt, san
nolikt i snabbare takt än man förutsåg för några år sedan. Liksom tidi
gare är utvecklingen mest påtaglig när det gäller kärn- och robotvapen
samt kemiska och biologiska stridsmedel. Det bör dock observeras, att
stormaktsblockens resurser i stor utsträckning utnyttjas för strategiska
stridsmedel vilkas användande för ett anfall på Sverige i många lägen ter
sig mindre sannolikt. Vi har enligt kommitténs mening goda tekniska för
utsättningar att följa med i utvecklingen och bygga upp ett efter våra för
hållanden effektivt försvar.
Från samhällsekonomisk synpunkt bedöms, på grundval av 1959 års
långtidsutrednings prognos om produktivitetsökningen, ett genomförande
av försvarskommitténs förslag icke innebära någon alltför betungande
börda. Kommittén, som understryker osäkerheten i utgångsvärdena för
prognoserna, har emellertid ansett det nödvändigt att iaktta försiktighet
vid bestämmandet av försvarsutgifterna. När det gäller det statsfinansiella
läget uttalar kommittén, att detta alltid måste präglas av ovisshet och att
kommittén tagit hänsyn härtill vid prövning av försvarskostnadernas fram
tida utveckling.
Försvarskommittén förutsätter att den sedan år 1958 gällande allmänna
målsättningen skall upprätthållas. Kommittén understryker att i krig in-
vasionsförsvar skall vara krigsmaktens huvuduppgift. Vidare uttalar kom
mittén att för att uppfylla den allmänna målsättningen det är nödvändigt
att krigsmakten är allsidigt uppbyggd och dess delar väl avvägda mot var
andra. Vår försvarsmakt bör byggas upp för att utan luckor i systemet
kunna motstå ett antal angreppsformer med sinsemellan gradvis ökad in
tensitet och omfattning så långt våra resurser medger.
Den allmänna målsättningen anses emellertid inte tillräcklig som under
lag för planeringen inom krigsmakten. Härför har det ansetts erforderligt
att de operativa uppgifterna preciseras i en operativ målsättning. I anslut
ning härtill anför kommittén bl. a. att det ankommer på statsmakterna
att avgöra vilka ekonomiska resurser och därmed vilken omfattning i fråga
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
om förband m. m. som krigsmakten mot bakgrund av den allmänna mål sättningens krav bör ha. Som underlag härför fordras en bedömning av vilka operativa uppgifter krigsmakten skall lösa.
Försvarskoinmittén anser, att den allmänna målsättningen kräver att bevakning och försvar mot mindre företag skall kunna organiseras inom landet i dess helhet. De rörligare stridskrafterna skall kunna koncentreras till de delar av landet som är mest hotade i det aktuella läget. Försvars- kommittén bedömer det nödvändigt och i flertalet sannolika lägen möjligt att krigsmakten skall kunna avvärja en stort upplagd invasion över havet eller landgränsen samt i samband därmed insatta luftlandsättningar och samtidigt upprätthålla ett segt försvar mot andra invasionsföretag. För- svarskommittén betonar emellertid att planläggningen måste vara flexibel.
För egen del vill jag betona det omedelbara samband som på olika sätt råder mellan utrikespolitik och försvarspolitik. En bedömning av den poli tiska händelseutvecklingen i vår omvärld och av riskerna för att Sverige skall bli utsatt för militär aggression eller hot om sådan måste jämte de ekonomiska och personella förutsättningarna vara avgörande vid bestäm mandet av vårt försvars omfattning och utformning. Alltjämt kan krigs risken inte uteslutas för Europas och därmed inte heller för vårt eget vid kommande. Motsättningarna mellan maktblocken är djupgående och torde bli bestående för överskådlig tid. Betydande tvistefrågor är fortfarande olösta. Allvaret i situationen understryks av att upprustningen i såväl öst som väst är så omfattande att den snarast har karaktären av kapprustning. Koncentrationen i Europa av krigsorganiserade, stående styrkor med hög beredskap är påtaglig.
Likväl finns det inte anledning att se enbart till dessa oroande sidor av världsläget. Under inflytande av maktbalansen i stort mellan de domine rande stormakterna söker man uppenbarligen lösa problemen på politisk väg och undvika situationer, där motparten kan känna sig tvungen att använda våld. Utvecklingen i Berlinfrågan synes intill nu ha präglats av en sådan strävan. På båda sidor har ansträngningar gjorts för att få av görande inflytande över svårkontrollerbara faktorer som innesluter krigs risker. Karakteristiskt synes vara att de stormakter som förfogar över re surser till oinskränkt kärnvapenkrig mot varandras territorier på olika sätt söker begränsa riskerna för att krig uppkommer genom misstag eller felbe dömningar.
Av intresse är också att notera den strävan att ge ökad stabilitet och bredd åt maktbalansen som alltmer synes vara vägledande för stormak terna. Pågående förändringar i baspolitiken är ett uttryck härför. För att bl. a. öka skyddet mot överraskande anfall görs baseringen av strategiska vapen och terrorvapen allt mindre sårbar. I stabiliserande riktning verkar också försöken att få till stånd mera av maktbalans på lägre nivåer än super vapnens.
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
55
Dessa allmänna, differentierade drag i utvecklingen ger de grundläggan de betingelserna för vår utrikes- och försvarspolitik. Maktbalansen mellan de stora verkar krigsavhållande i stort, en inverkan som anses bli för stärkt med tilltagande soliditet och allsidighet i de stridskrafter som konsti tuerar denna balans. Med hänsyn härtill och till de speciella förhållanden som präglar de dominerande motsättningarna i Europa synes här begrän sade krig mindre sannolika.
Nu liksom tidigare bedömes krigsriskerna för vårt lands vidkommande främst vara förbundna med en storkonflikt i vår närhet. Faran för en sådan konflikt kan, trots motverkande faktorers inverkan, inte uteslutas. Innehavet av svenskt territorium kan under nuvarande militärpolitiska för hållanden inte antas vara något absolut nödvändigt för någotdera makt blocket i en storkonflikt. Vi måste på allt sätt söka vidga de möjligheter vi således kan bedömas ha att stå utanför en sådan konflikt. Alliansfrihe ten — syftande till neutralitet i krig — är härvid en första förutsättning. Den måste emellertid vara underbyggd av ett försvar som såväl inom lan det som i vår omvärld skapar tilltro till vår förmåga att avvisa varje even tuellt krav från stormakternas sida på att komma i besittning av och ut nyttja svenskt territorium. Trots den vapentekniska utvecklingen och maktkoncentrationen är det alltfort och för överskådlig tid möjligt för oss att vidmakthålla och utveckla ett försvar, som effektivt motverkar försök att besätta och utnyttja vårt land eller delar därav. Detta gäller särskilt vid en storkonflikt, då båda huvudmotståndarna har begränsade resurser vid sidan om dem som bindes för de primära operationerna. En på detta sätt konsekvent genomförd utrikes- och försvarspolitik bör verksamt bidraga till att hindra uppkomsten av misstro mot fastheten i vår neutralitetspolitik eller av förväntningar om medgivanden.
Vår utrikes- och försvarspolitik har till mål att skydda vår egen säker het och bidra till fredens bevarande. Denna fredspolitik är inte bara av fundamental betydelse för vårt eget land utan är, enligt vårt bedömande, även ett bidrag till stabiliteten i Norden. Den kompletteras med de an strängningar som från svensk sida görs för att inom ramen för Förenta Nationernas verksamhet trygga världsfreden på längre sikt. De förslag jag i det följande framlägger måste ses mot bakgrunden av de grundläggande värderingar som här i grova drag tecknats.
Försvarskommittén har tagit upp frågan om en allmän målsättning för totalförsvaret. Jag delar kommitténs uppfattning, alt en sådan målsättning bör anges, varvid begränsning bör ske till vissa grundprinciper, som bör gälla på lång sikt.
Totalförsvarets främsta uppgift är alt vara så förberett för kriget, att det verkar fredsbevarande. Totalförsvaret måste därför snabbt kunna höja beredskapen och utveckla full styrka. Det skall gc uttryck åt vårt folks vilja att bevara landets frihet och vår motståndskraft mot påtryckningar.
Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963
56
Skulle vi likväl utsättas för angrepp, är det krigsmaktens uppgift att möta
detta och förhindra att svenskt territorium besätts. Civilförsvarets huvud-
uPP»ift är att skydda befolkning och egendom mot skador av fientliga an
fall samt att rädda överlevande vid sådana anfall. Folkförsörjningen i vi
daste bemärkelse skall tryggas genom det ekonomiska försvaret. Det psy
kologiska försvarets uppgift är att vidmakthålla en fast försvarsvilja och
motståndsanda.
Sjukvård, socialvård, polisväsendet, kommunikationer och annan sam
hällelig verksamhet anpassas med hänsyn till inriktningen av de samlade
försvarsansträngningarna.
Totalförsvarets olika delar samverkar och understödjer varandra så, att
största försvarseffekt ernås.
Den sedan år 1948 för krigsmakten gällande allmänna målsättningen, som
senast bekräftats vid 1958 och 1961 års riksdagar, bör bibehållas och allt
jämt vara utgångspunkt för krigsförberedelsearbetet och den fortsatta ut
vecklingen av försvarsorganisationen. Detta innebär bl. a., att försvarskraf-
terna bör utformas så att en angripare i det längsta hindras få fast fot på
svensk mark och att varje del av landet skall försvaras. Jag kan ansluta mig
till kommitténs bedömning att det föreligger behov av en operativ målsätt
ning för krigsmakten som underlag för planeringen. En sådan måste fast
ställas mot bakgrund av bl. a. det rådande militärpolitiska läget och en så
långt möjligt realistisk bedömning av en angripares sannolika insats mot oss.
Om detta underlag förändras i det ena eller andra avseendet, vilket snabbt
kan bli fallet, kan det bli nödvändigt att omarbeta gällande operativa mål
sättning.
I detta sammanhang vill jag understryka betydelsen av de studier och
det prognosarbete som myndigheterna utför. Med utnyttjande av modern
teknik och metodik har ett förbättrat underlag framtagits för de ställnings
taganden och bedömanden som nu görs. Men det är inte möjligt att nå fram
till preciserade bestämningar av den omfattning och karaktär anfall mot
vårt land kan tänkas få. Själva underlaget för sådana beräkningar är i
flera avseenden osäkert och utgör bedömningar snarare än fakta. I väsent
liga sammanhang tvingas man använda alternativa räkneexempel. Det är
med hänsyn härtill inte heller möjligt att exakt ange vilka egna försvars-
resurser som vid anfall på vårt land tryggar avvärj ning eller endast möjlig
gör fördröjning. Det råder helt naturligt ett allmänt samband mellan re
surser och målsättning. Men någon precisering eller fastlåsning är varken
möjlig eller önskvärd.
Vid bestämmandet av operativ målsättning måste hänsyn tas till de eko
nomiska resurser som statsmakterna — mot bakgrund av den allmänna
målsättningen och en allmän bedömning av vilka operativa uppgifter som
krigsmakten skall lösa — avdelat för försvaret. En sådan allmän bedöm
Kungl. Maj. ts proposition nr 10S år 1963
57
ning har gjorts av försvarskommittén. Vad denna därvidlag uttalat kan
jag ansluta mig till. Det bör ankomma på Kungl. Maj :t att efter förslag av
överbefälhavaren bestämma den operativa målsättningen.
Försvarskommittén föreslår, alt den sedan år 1958 tillämpade principen
med fleråriga försvarsbeslut bibehålls. Mot försvarskommitténs förslag i
denna del har jag icke någon erinran. Övertygande skäl talar för att en
sådan ordning ger största försvarseffekt av tilldelade ekonomiska och per
sonella resurser. I sammanhanget behandlar kommittén spörsmålet om
flerårsbeslut försvårar möjligheterna att anpassa verksamheten inom det
militära försvaret till det aktuella konjunkturläget. Enligt kommitténs me
ning ger nuvarande system möjligheter till konjunkturanpassning. Möjlig
heterna härtill begränsas dock -— förutom av den försvarspolitiska mål
sättningen -—- av de långa konstruktionstiderna i fråga om viktig teknisk
materiel. Kommittén erinrar om att önskemål vid flera tillfällen framställts
om en reserv av färdigprojekterade byggnads- och anläggningsobjekt, vilken
skulle användas i konjunkturpolitiskt syfte. Förutsättningarna för en mot
svarande reserv av sysselsättningsobjekt även på andra områden bör en
ligt kommittén inventeras. Jag anser det angeläget att en sådan undersök
ning kommer till stånd. Den synes lämpligen kunna utföras genom för
sorg av överbefälhavaren med biträde av försvarets förvaltningsdirektion.
En viss anpassning till konjunkturpolitiken kan åstadkommas genom
att anslag och beställningsbemyndiganden hålles till Kungl. Maj :ts dispo
sition och ställes till myndigheternas förfogande vid lämplig tidpunkt. Dy
lika åtgärder har i viss utsträckning vidtagits under de senaste budgetåren.
Jag förutsätter, att en dylik ordning skall tillämpas även fortsättningsvis.
Försvarskommittén understryker vikten av alt kostnadsramen inte rub
bas med hänsyn till skiftande tendenser i det utrikes- och militärpolitiska
läget. Förändringar av kostnadsramen kan, under den period ett långsik
tigt beslut avser, inte tillåtas annat än i exceptionella lägen. Jag vill under
stryka vikten av detta och erinra om att jag till 1962 års statsverksproposi-
tion uttalade, att principbeslut av 1958 och 1961 års typ grundar sig på
bedömningen, att de avgörande motsättningarna stormakterna emellan
kommer att bestå under överskådlig tid. Mot denna bakgrund bör därför
de grundläggande principbesluten om försvarets utformning på längre
sikt respekteras oavsett om avspänning eller tilltagande motsättningar för
stunden sätter sin prägel på den utrikespolitiska situationen. Och när så
dana beslut fattas måste strävan vara att dra slutsatser om försvarets stor
lek och inriktning mot bakgrunden av mera långsiktiga tendenser inom den
internationella politiken och strategien.
Försvarskommitténs förslag alt ett beslut om ekonomisk ram för det
militära försvaret skall omspänna de närmaste fyra budgetåren ger jag
min anslutning. Kravet på fasthet och långsiktighet tryggas, när den ekono
Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963
miska ramen anges för en inte alltför kort period. Men samtidigt får inte bundenheten sträcka sig längre än att rimlig anpassning kan ske till ett efter hand förändrat läge. Jag kan också ansluta mig till kommitténs upp fattning beträffande den principiella konstruktionen av en kostnadsram för det militära försvaret. Enligt kommitténs mening bör kostnadsramen innefatta alla utgifter för det militära försvaret. Kostnadsramen bör vidare vara så utformad att en oförändrad försvarseffekt kan erhållas under de budgetår kostnadsramen gäller (jfr prop. 1958: 110, s. 96). Detta har med nuvarande ordning åstadkommits genom dels årligt tillägg för teknisk utveckling, dels hänsynstagande till pris-(löne-) förändringar, dels ock be aktande av förändrade uppgifter o. dyl.
Kostnadsramen för det militära försvaret omfattar för närvarande dels utgifterna under riksstatens fjärde huvudtitel, dels försvarsdepartemen tets kapitalbudget inklusive kapitalinvesteringar i försvarets fabriksfond. Försvarskommittén har, som tidigare nämnts, föreslagit att investeringar i fabriksfonden icke skall inräknas i ramen för det militära försvaret. Jag ansluter mig till detta förslag. I övrigt har kommittén icke funnit påkallat att föreslå några förändringar i fråga om innehållet i kostnadsramen.
Försvarskommittén har icke funnit skäl föreslå några ändringar i de riktlinjer som gäller beträffande i vilka fall medelsanvisning bör ske utan för försvarets kostnadsram. Enligt min mening är detta ändamålsenligt med hänsyn till att någorlunda fast praxis ännu inte hunnit utbildas. Detta torde ej heller vara möjligt med mindre riktlinjerna bibehålies oförändrade under några år. Av aktuella ärenden i detta hänseende är flertalet mark- och byggnadsärenden. Försvarskommittén anser att i dessa ärenden vä sentligen två förutsättningar måste uppfyllas för att kostnaderna skall läggas utanför ramen. Det måste sålunda visas dels att ett omedelbart, adekvat samband föreligger mellan vad som avstås och vad som måste nyanskaffas, dels att nyanskaffningen ej är föranledd av militära skäl. När det gäller omdispositioner som betingas av önskemål att tillgodose kom munernas m. fl. behov för exploatering bör man emellertid enligt försvars- kommitténs mening icke ställa kraven på bevisning i sistnämnda hänseen de alltför höga. Mot kommitténs förslag i denna fråga har jag icke någon erinran.
Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963
När det gäller den framtida utformningen av krigsmakten tar försvars kommittén upp några fundamentala problem. Kommittén pekar på att olika utvecklingslinjer är möjliga och framhåller vikten av att vid avväg ningen mellan kvalitet och kvantitet de kvalitativa kraven ej ställs högre än som betingas av den uppgift som avses för ett visst vapensystem. Vi dare bör vid studiearbetet flera alternativa lösningar av frågan om val av optimal strategi och taktik penetreras och därmed krigsmaktens framtida
59
utformning. Jag anser dessa kommitténs påpekanden vara mycket bety
delsefulla. För egen del vill jag i anslutning härtill framföra följande.
Vid utredningsverksamheten inom krigsmakten är det väsentligt att
studiearbetet bedrivs med olika grundläggande förutsättningar för angri
parens strategi och taktik. Detta gäller bl. a. det strategiska målet för en
angripares aggression mot vårt land samt bedömningen av vilken tid som
åtgår och vilka territoriella vinster som erfordras för att målet skall anses
vara nått. Men variationen i förutsättningarna bör också gälla de medel
en angripare kan tänkas använda för att nå det antagna målet. Frågan om
olika bekämpningsmetoder hör till detta problemkomplex. När det gäller
utformningen av krigsmakten och principer för försvarets förande upp
ställer sig bl. a. frågorna på vilket avstånd från vårt territorium vår be
kämpning skall, sedan Sverige anfallits, sättas in samt vilken uthållighet
och vilken beredskap som bör eftersträvas. Vid studierna bör enligt min
mening ingångsvärdena varieras även för dessa faktorer. När det gäller
värderingen av studieresultaten bör dessa ställas i relation endast till de
sannolikaste krigsfallen, som främst bör vara dimensionerande för krigs
maktens utformning och omfattning. Det är angeläget att ett realistiskt
underlag skapas för den prioritering som en begränsad kostnadsram ofrån
komligen framtvingar. Härvidlag har försvarskommittén bland annat an
fört att stridsenheternas effekt i invasionsförsvaret bör vara avgörande för
deras prioritering och i detta vill jag helt instämma. Jag vill också peka
på betydelsen av realistiska utgångspunkter i fråga om kostnaderna för
olika vapensystem.
Jag kan förorda, att en kostnadsram för det militära försvaret under
budgetåren 1963/67 bestämmes i enlighet med de riktlinjer som försvars
kommittén framfört. Basbeloppet för budgetåret 1963/64 bör alltså bestäm
mas till 3 780 miljoner kronor i 1962 års priser och med beaktande av 1963
års löneläge för statsanställda. Detta innebär i förhållande till innevaran
de budgetår en reell höjning av basbeloppet med — förutom stegringen
till följd av inträffade pris- och lönestegringar — 222 miljoner kronor.
Till det angivna basbeloppet skall årligen läggas 2 V* % för teknisk ut
veckling. Löne- och prisförändringar förutsätts skola beaktas enligt för
närvarande gällande grunder, liksom hittillsvarande normer för reglering
av kostnadsramen med hänsyn till besparingar eller nya fredsuppgifter
skall bibehållas.
Den föreslagna kostnadsramen bör göra det möjligt att fortsätta arbetet
på att successivt modernisera och förbättra våra krigsförbands materiel.
De enskilda förbandens stridseffekt bör kunna höjas genom ökad eldkraft,
ökad rörlighet och förbättrat skydd. Begränsning av krigsorganisationens
omfattning blir i huvudsak erforderlig endast i sådana fall där kvalitets
kraven måst sättas särskilt höga och kostnadsutvecklingen till följd därav
nödvändiggör att antalet enheter efter hand något minskas. Jag anser i
Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963
likhet med försvarskommittén, att med den föreslagna kostnadsramen skapas ekonomiska förutsättningar för att under de närmaste fyra åren ernå en försvarseffekt som i varje fall ej är lägre än den som bedömdes erforderlig år 1958 för att på längre sikt fylla målsättningen.
Mot vad försvarskommittén föreslagit beträffande den principiella in riktningen av långsiktsplaneringen inom krigsmakten har jag icke någon erinran. Självfallet innebär denna långsiktsplanering inte någon bindning av kostnadsramen efter budgetåret 1966/67. Jag kan ansluta mig till kom mitténs förslag att uppskjuta ställningstagandet till vissa av överbefälha varen förutsatta objekt uppgående till ca 65 miljoner kronor per år. Sålunda bör begränsningar göras i materielanskaffningen för pansartrupperna sam tidigt som ytterligare en infanteribrigad omorganiseras för tjänst i övre Norrland. Ställningstagande bör vidare kunna anstå beträffande ifrågasatta nya ubåtsjaktenheter och flygande radarstationer. Kommittén har också ansett det kunna anstå med vissa byggnads- och anläggningsarbeten för totalt ca 20 miljoner kronor per år. Kommittén har emellertid bedömt att vissa av nämnda arbeten kan komma att utföras för avhjälpande av in träffad arbetslöshet.
Anskaffningsverksamheten under den närmaste fyraårsperioden bör så som försvarskommittén förutsatt inriktas efter en kostnadsram med bas beloppet 3 780 miljoner kronor för budgetåret 1963/64.
Försvarskommittén har understrukit att statsmakterna vid sitt ställ ningstagande till försvarskostnadernas storlek efter utgången av den fyra årsperiod kommittéförslaget omfattar skall vara helt obundna. Anskaffnings verksamheten skall därför enligt kommittén inriktas efter en kostnads ram med basbeloppet 3 780 miljoner kronor för budgetåret 1963/64. Detta medför enligt min mening, att vid nyanskaffning måste tillses att utrust ning endast skaffas till sådana enheter som på längre sikt bedömes kunna vidmakthållas inom den angivna kostnadsramen. Åtgärder bör också vidtas för att endast sådana enheter organiseras som kan erhålla fullständig utrustning. Anskaffningarna bör med andra ord ske med sikte på att de olika komponenterna i den organisation som kan rymmas inom anskaffningsramen på ett ändamålsenligt sätt avvägs mot varandra. Att ställning nu ej tas till vissa objekt som förutsatts inom den av överbefäl havaren utredda kostnadsramen 3 600 innebär inte att försvarsorganisa tionen får en skev sammansättning som nödvändiggör anskaffningsbeslut vid en senare tidpunkt. — Den planering för en högre kostnadsnivå som förutsatts av försvarskommittén bör enligt min mening ha till följd, att enheter som vid en lägre kostnadsram bör utgå ur organisationen bibe hålies under fyraårsperioden. Kostnader för omsättning av sådana enhe ters utrustning måste emellertid undvikas.
Försvarskommitténs förslag avser, såsom anförts, budgetåren 1963/67. Enligt kommitténs mening bör statsmakterna i god tid före fyraårsperio
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
Kungl. Maj. ts proposition nr 108 år 1963
61
dens slut låta företaga nya utredningar rörande försvarets totalkostnader
för kommande år, varvid såväl basbeloppens som utvecklingsprocentens
storlek bör övervägas. Mot försvarskommitténs förslag i denna del har
jag icke någon erinran. För att förbereda dessa utredningar bör enligt för
svarskommitténs mening det militära utredningsarbetet bedrivas så att
underlag föreligger för ett kommande ställningstagande till olika kostnads-
alternativ utformade bland annat enligt alternativen »3 600» och »3 460».
Härvid bör beaktas de av försvarskommittén anförda synpunkterna på al
ternativa utvecklingslinjer inom olika kostnadsramar. Jag ansluter mig till
kommitténs förslag och understryker vikten av att handlingsfriheten effek
tivt upprätthålles efter utgången av den nu aktuella fyraårsperioden.
Jag kan i huvudsak ansluta mig till den avvägning mellan försvarsgre
narna och den utveckling inom krigsmakten under den närmaste fyraårs
perioden, som försvarskommittén förutsatt. Av särskild vikt är härvid, att
stridsenheternas effekt och allsidiga användning i invasionsförsvaret till
mäts avgörande betydelse vid prioriteringen. Jag vill därför understryka
värdet av att ytterligare eu infanteribrigad omorganiseras för tjänst i övre
Norrland och att mark- och kustförsvarets eldunderstöd förstärkes. Detta
bör kunna ske genom att nästa skolflygplan utrustas så, att det blir an
vändbart som ett lätt attackflygplan för samverkan med arméstridskrafter
främst i övre Norrland och med marinstridskrafter i anslutning till vår
kust. Som försvarskommittén framhållit, bör dock den gjorda avvägningen
inte betraktas som fastlåst. Förskjutningar inom ramen kan bli nödvän
diga; inte minst den relativt långa period försvarsbeslutet avser aktuali
serar en viss anpassningsbarhet. Vid den fortsatta planeringen inom för-
svarsöverenskommelsens ram bör strävan vara att ytterligare förbättra in-
vasionsförsvarets effekt och allsidighet. Särskild uppmärksamhet bör en
ligt min mening vid det fortsatta planeringsarbetet ägnas åt att tillse att
tillräckliga markstridskrafter står till förfogande för försvaret av vårt ter
ritorium.
När det gäller luftförsvarets framtida utformning kan jag ansluta mig
till vad försvarskommittén anfört. Jag vill särskilt understryka angelägen
heten av att vid utvecklingen av flygplan 37 prestandakraven avpassas så
att man inom fastlagd kostnadsram erhåller ett från operativ synpunkt till
räckligt antal flygplan. I
I detta sammanhang torde jag få beröra vissa förslag avseende värn-
pliktskontingentens storlek, som framlagts av 1954 års utredning rörande
totalförsvarets personalbehov (jfr prop. 1963: 1, bil. 6, s. 15). Utredningen
har föreslagit alt principbeslut snarast fattas om att framdeles höja in-
skrivningsåldern från 18 år till 19 år. För egen del vill jag emellertid här
vidlag avvakta vad 1960 års värnpliktsutredning kan komma att föreslå.
62
Kungi. Maj.ts proposition nr 108 år 1963
A. Militära försvaret
Kostnadsram för drift
budget och kapitalbud
get 1963/64
Härtill kommer
B. Flygtekniska försöksan
stalten
C. Investeringar i försvarets
fabriks/ond
Totalt för försvarsdepar
tementet
Armén
1 214,3
Marinen
505,5
Flygvapnet
J1 443,0
Gemensamt
731,583
Summa
a3 894,383
10,950
13,800
3 919,133
Utredningen behandlar vidare frågan om metoder för att vid behov maxi
mera utbildningskontingenten genom att undanta en del krigsdugliga värn
pliktiga från all utbildning i fred, d. v. s. tillämpa kategoriklyvning. Utred
ningen anser, att ingen lämplig metod härför finnes utan anvisar en annan
utväg. För egen del vill jag erinra om att enligt den allmänna målsätt
ning för krigsmakten, som innefattas i det förslag om försvarets framtida
utformning jag nu framlägger, varje vapenför man som icke bindes av
andra för totalförsvaret viktiga uppgifter bör sättas i stånd att delta i det
militära försvaret. Jag finner det därför inte aktuellt att närmare pröva
metoderna för kategoriklyvning.
Jag övergår härefter till kostnadsfördelningen mellan olika komponen
ter inom det militära försvaret. För budgetåret 1963/64 förutsätter jag
icke någon ändring av det sammanlagda belopp, 3 919,1 miljoner kronor,
för försvarsdepartementets driftbudget och kapitalbudget som anmälts i
årets statsverksproposition (bil. 6, s. 13). Beloppet bör fördelas enligt föl
jande tablå (se s. 62).
I anslutning till tablån vill jag nämna, att överföringar till fastighets-
fonden nödvändiggjorts av den höjning av ersättningsanslaget till kasern
byggnaders delfond som föreslagits i propositionen 1963:44 (jfr s. 18).
För att upprätthålla underhållsvolymen på längre sikt erfordras överfö-
ringar jämväl följande budgetår under perioden. Jag räknar vidare för bud
getåret 1963/64 med att medel för truppbefästningar skall upptas bland
gemensamma ändamål.
Den fortsatta planeringen bör ske med utgångspunkt i de ramar som
sålunda angivits för budgetåret 1963/64. Jag räknar för budgetåret 1964/65
med följande kostnadsramar för försvarsgrenarna: armén 1 247 miljoner
kronor, marinen 520 miljoner kronor, flygvapnet 1 470 miljoner kronor
och därefter en årlig ökning i stort sett lika med utvecklingsprocenten. —
För gemensamma ändamål förutsätter jag en kostnadsram av 638 miljo
ner kronor och en årlig ökning med ca 10 miljoner kronor. 1
1 Härav 1,6 mkr för byggnadsarbeten vid flygtekniska försöksanstalten.
Utanför ramen har tillagts 3,6 mkr. på armén och 103,283 mkr på gemensamt.
oa
De kostnadsramar för materielanskaffning som föreslås i det följande
har uppgjorts med utgångspunkt i de angivna kostnadsramarna för för
svarsgrenarna. Utrymmet för materielanskaffning har härvid bedömts med
hänsyn till sannolik personalutveckling, framlagda investeringsplaner, be
dömt underhållsbehov m. m. De av försvarsgrenscheferna framlagda för
slagen beträffande anskaffningsverksamhetens inriktning är — med hän
syn till den begränsade tid som stått till förfogande för utarbetande av
planerna — i vissa hänseenden preliminära. Det torde få ankomma på
Kungl. Maj :t att efter en tekniskt-ekonomisk överarbetning på grundval av
förslag av vederbörande myndigheter reglera hur anskaffningsverksam-
heten inom kostnadsramarna skall inriktas.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att godkänna i det föregående angivna riktlinjer för det mi
litära försvarets inriktning under budgetåren 1963/67 m. m.
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
Avd II. Vissa anslagsfrågor för budgetåret 1963/64
[1] Översikt över begärda beställningsbemyndiganden och anslag
Departementschefen
I det följande framlägges slutliga anslagsäskanden beträffande anslag till
arméns beklädnad, anskaffning av tygmateriel (motsvarande) samt investe
ringar i försvarets fastighetsfond med undantag dock för markförvärv
för övningsfält in. m. Övriga i statsverkspropositionen preliminärt beräk
nade anslagspunkter beträffande vilka slutligt förslag icke redan framlagts
torde få anmälas i annat sammanhang denna dag.
Föreslagna beställningsbemyndiganden framgår av följande samman
ställning, i vilken också intagits en beräkning av behovet av betalnings
medel för att likvidera bemyndigandena och fördelningen på olika budgetår
(miljoner kronor).
Anslag
Olikvide
rat be-
mynd.
30.6.1963.
Före
slaget
bemynd.
1963/64
Olikvi
derat
bemynd.
30.6.1964
Beräknat utfall
1964/65
1965/66
1966/67
Armén: Beklädnad in. m.................
33,0
18,0
36,0
18
[[18
—
»
Anskaffning av tygma-
340
250
teriel m. m.......................
895,960
680,0
1 156,960
370
Marinen: Fartygsbyggnader m. in.
416,161
90,0
380,661
105
90
65
»
Anskaffning av vapen-
55
30
materiel m. m..............
176,707
125,0
231,207
70
Flygvapnet: Anskaffning av flyg-
475
235
materiel m. m........ >1 295,067
1 400,0
1 779,842
600
Summa 2 816,895
2 313,0
3 584,670
1 163
976
580
1 Härav 137,467 å luftförsvarsrobot.
64
Det föreslagna bemyndigandet för arméns beklädnad avses för fortsatt modernisering av arméns beklädnadsutrustning inom ramen för tidigare antagna riktlinjer.
Vad rör de organisationsbestämmande anslagen till anskaffning av tyg- materiel m. m. torde i anslutning till tablån följande översiktliga redogö relse få lämnas.
Anslaget till anskaffning av tygmateriel m. m. för armén är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 368,9 miljoner kronor. Enligt god känd kostnadsram för budgetåren 1962/69 utgör årskvoten för budgetåret 1963/64 396 miljoner kronor eller, omräknad till aktuellt prisläge, 405 miljoner kronor. Anslaget upptas till 412 miljoner kronor och beställnings- bemyndigandet till 680 miljoner kronor. Bemyndigandet avses främst för anskaffning av stridsvagnar och pansarbandvagnar samt för påbörjad an skaffning av radiostationer, dels bärbara, dels för stridsfordon, och av auto- matkarbiner.
För innevarande budgetår är anslaget till fartygsbyggnader m. in. upp fört med 95,5 miljoner kronor och årskvoten för nästa budgetår enligt god känd kostnadsram 81,5 miljoner kronor eller omräknad till aktuellt pris läge 83,3 miljoner kronor. För nästa budgetår föreslås ett anslag av 122 miljoner kronor och ett beställningsbemyndigande av 90 miljoner kronor. Den betydande höjningen av anslagsbeloppet möjliggöres genom uppräk ningen av marinens totala kostnadsram i förhållande till tidigare kostnads- inriktning för marinen. Den föreslås emellertid bli särskilt stor för budget året 1963/64 och kombineras då med en motsvarande begränsning av an slaget till anskaffning av vapenmateriel m. m. Föreslaget beställningsbemyn digande avses väsentligen för att täcka prisfördyringar på 5 attackubåtar och 6 torpedbåtar, beträffande vilka riksdagen redan fattat anskaffnings- beslut, för anskaffning av fartyg och båtar till kustartilleriet samt av skepps- teknisk materiel och för forskning, försök och utveckling.
När det gäller anskaffning av vapenmateriel m. m. är anslaget för inne varande budgetår uppfört med 71,7 miljoner kronor, medan årskvoten för nästa budgetår enligt godkänd kostnadsram är 63 miljoner kronor eller, om räknad till aktuellt prisläge 64,4 miljoner kronor. För nästa budgetår före slås ett anslag av 67 miljoner kronor och ett beställningsbemyndigande av 125 miljoner kronor. Av beställningsbemyndigandet beräknas ca 50 mil joner kronor åtgå för beställning av ytterligare 12 stycken 7,5 cm tornbat terier, medan resterande del avses för modernisering av spanings- och tele kommunikationssystemet, anskaffning av minor och artilleriammunition m. m. samt utveckling av viss vapenmateriel.
Vad angår anskaffning av flygmateriel m. m. är anslaget för innevaran de budgetår uppfört med 732 miljoner kronor och årskvoten för nästa bud getår i den godkända materielplanen 868 miljoner kronor, eller omräknad till aktuellt prisläge 887 miljoner kronor. För nästa budgetår räknar jag
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963
65
med ett anslag om 929,225 miljoner kronor och ett beställningsbemyndi-
gande om 1 400 miljoner kronor. Höjningen av betalningsanslaget sam
manhänger dels med att anslaget Luftförsvarsrobot sammanslås med flyg-
materielanslaget, dels med anpassning till flygvapnets totala kostnadsram.
Bemyndigandet avses för fortsatta beställningar av flygplan 35, nytt skol
plan, fortsatta utvecklingsarbeten på flygplan 37, beställningar av robotar
och ammunition m. m. samt för fortsatt anskaffning av materiel för strids-
ledning och luftbevakning.
Det särskilda anslaget Luftförsvarsrobot, som huvudsakligen utnyttjats
för anskaffning av två moderna luftvärnsrobotsystem, Hawk för armén
och Bloodhound II för flygvapnet, bör enligt min mening sammanslås med
anslaget Anskaffning av flygmateriel m. m. Anskaffning av luftvärnsrobo-
tar bör i fortsättningen ske under respektive försvarsgrenars anslag till an
skaffning av tygmateriel (motsvarande). För budgetåren 1955/63 har riks
dagen bemyndigat Kungl. Maj :t att medgiva utläggande av beställningar
för utveckling och anskaffning av luftförsvarsrobotar m. m. inom en kost
nadsram av sammanlagt 524,55 miljoner kronor, varav 107 miljoner kronor
avser Hawkanskaffningen. Såsom betalningsmedel har under samma tid
anvisats 387,083 miljoner kronor, häri inräknat de belopp om sammanlagt
7,15 miljoner kronor som under budgetåren 1959/62 överförts från anslaget
Reglering av prisstegringar. Bland de anvisade betalningsmedlen ingår 107
miljoner kronor för att likvidera beställningen av Hawkmateriel och 20
miljoner kronor till Kungl. Maj :ts disposition. Enligt sålunda meddelade
beslut kommer den 30 juni 1963 beställningsbemyndiganden till ett belopp
av (524,55 — 387,083 =) 137,467 miljoner kronor att sakna täckning av
betalningsmedel. Då något särskilt anslag för luftförsvarsrobot icke vidare
bör uppföras i riksstaten, föreslår jag att bemyndiganden och anslag för
likvidering av beställningen av Hawk överföres till arméns tygmaterielanslag.
Jag föreslår vidare, att till Kungl. Maj :ts disposition stående bemyndigande
om 31 miljoner kronor överföres till anslaget Anskaffning av flygmateriel
m. m. När det gäller 20 miljoner kronor i betalningsmedel som står till Kungl.
Maj:ts disposition föreslår jag att för likviditetsförstärkning 7 miljoner
kronor överföres till anslaget Anskaffning av tygmateriel m. m., 3,5 mil
joner kronor till anslaget Fartygsbyggnader m. m. och 3,5 miljoner kronor
till anslaget Anskaffning av vapenmateriel m. m. återstående bemyndigan
den och betalningsmedel bör påföras anslaget Anskaffning av flygmate
riel m. m.
Myndigheternas förslag till äskanden har uppgjorts med utgångspunkt
i ÖB 62 kostnadsram. Efter överbefälhavarens direktiv har myndigheterna
sedermera anpassat de ursprungliga äskandena till den av försvarskom-
mittén föreslagna kostnadsramen. Med hänsyn till den korta tid som stått
till förfogande sedan försvarskonnnittén meddelat sitt beslut har myndig-
3 — liilmng till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 108
66
heterna ej kunnat inkomma med helt genomarbetade planer. Av denna an
ledning bör det få ankomma på Kungl. Maj :t att slutligt besluta i ett fler
tal anskaffningsärenden av större räckvidd. I förhållande till myndighe
ternas förslag till anslag och bemyndiganden har i vissa fall reduktioner
gjorts för att dels åstadkomma anpassning till kostnadsramen för respek
tive försvarsgren, dels trygga den framtida likviditeten.
Omfattningen av krigsmaterielanskaffningen under driftbudgeten, t. ex.
anskaffning av strids- och bandvagnar, kustartilleribatterier och robotbatte
rier styr direkt medelsbehovet under kapitalbudgeten. Detta gäller investe-
ringsanslagen under såväl kasernbyggnaders som befästningars delfond,
avseende byggnader, anläggningar och mark.
För arméns del erfordras för nästa budgetår omfattande byggnadsarbe
ten vid Jämtlands, Norrbottens och Västerbottens regementen i samband
med att dessa förband tillföres bandvagnar. Betydande investeringar er
fordras också vid Norra och Södra skånska infanteriregementena samt Got
lands infanteriregemente, vilka förband från och med den 1 april 1963
skall ingå i pansartrupperna och därvid tillföras stridsvagnar och pansar-
bandvagnar. För arméns del erfordras vidare medel för slutligt bestridande av
kostnaderna för läger- och utbildningsanordningar för infanteriets strids-
skola vid Prästtomta skjutfält. Medel erfordras även för fortsatt utbygg
nad av krigsskolan vid Karlberg och för påbörjande av utbyggnad vid Trängs-
let av läger för artilleriskjutskolan.
Fortifikatoriska anordningar för tre nya kustartilleribatterier utbygges
under nästa budgetår. Vidare erfordras medel för fortsättande av tidigare
beslutad utbyggnad av sådana batterier.
Vid flygvapnet erfordras under nästa budgetår i samband med pågående
utbyggnad av stridsledningssystemet medel för färdigställande av två luft-
försvarscentraler samt för påbörjande av en luftförsvarscentral typ II. Vi
dare föreligger behov av medel för fortsatta arbeten med tidigare påbörjade
radarstationer och radargruppcentraler ävensom för påbörjande av ytter
ligare ett antal dylika anläggningar i samband med att beställd materiel
för dessa anläggningar efter hand levereras. För flygvapnets del avses vi
dare medel för fortsatt utbyggande av tre tidigare påbörjade flygbaser och
för påbörjande av en ny dylik bas.
För gemensamma ändamål under kasernbyggnaders delfond beräknas
under nästa budgetår bl. a. medel för påbörjande av ett kärnkemiskt labora
torium för försvarets forskningsanstalt. För gemensamma ändamål under
befästningars delfond upptages medel för nästa budgetår för fortsatt ut
byggnad av gemensamma uppehållsplatser och lokaler för försvarets radio
anstalt. Vidare beräknas medel för att fortsätta arbetena med tre drivme-
delsförråd samt för att påbörja utbyggnad av ett bergskvddat drivmedelsför-
råd och ett förråd med friliggande spridda förrådsgrupper. För påbörjande
av två centralammunitionsförråd och ett tygmaterielförråd erfordras lika
ledes medel för nästa budgetår.
Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963
67
Utbyggnaden av Muskövarvet förutsättes i enlighet med 1962 års för-
svarskommittés förslag ske i enlighet med det av 1959 års riksdag god
kända förslaget, vilket innebär att den i detta förslag ingående särskilda
sliptunneln för motortorpedbåtar skall komma till utförande. Kostnaderna
för färdigställande av Muskövarvet, som av försvarskommittén angivits till
icke fullt 193 miljoner kronor, uppskattas numera till ca 211 miljoner kro
nor i 1962 års priser. För nästa budgetår upptages anslaget till flyttning
av Stockholms örlogsbas (Muskövarvet) till 33 miljoner kronor.
De anslag som begäres i detta sammanhang framgår av följande samman
ställning i vilken jämväl upptagits de i 1963 års statsverksproposition pre
liminärt beräknade anslagsbeloppen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
Belopp för 1963/64
Anslag
Prel. enl. 1963 års
statsverksprop.
Enl. nu framlagda
förslag
Driftbudgeten
56 300 000
56 700 000
Armén: Beklädnad in. in.................... ...........................
>
Anskaffning av tygmateriel m. m.................
410 000 000
412 000 000
Marinen: Fartygsbyggnader m. m.................................
108 000 000
122 000 000
Marinen: Anskaffning av vapenmateriel m. m..........
82 000 000
67 000 000
Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m. ...
939 300 000
929 225 000
Kapitalbudgeten
15 425 000
13 400 000
Byggnadsarbeten för gemensamma ändamål...........
Byggnadsarbeten för armén..........................................
42 200 000
42 200 000
Byggnadsarbeten för marinen.......................................
10 000 000
9 815 000
Byggnadsarbeten för flygvapnet..................................
7 400 000
10 500 000
Flygfältsarbeten m.m......................................................
Befästningsarbeten för gemensamma ändamål.........
18 000 000
23 500 000
34 500 000
Befästningsarbeten för armén........... ............................
Befästningsarbeten för marinen....................................
Befästningsarbeten för flygvapnet...............................
125 800 000
8 100 000
26 800 000
54 200 000
Flyttning av Stockholms örlogsbas (Muskövarvet)
30 000 000
33 000 000
Markförvärv för befästningar.......................................
1 000 000
1 000 000
Summa kr.
1 845 425 000
1 843 940 000
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att godkänna vad jag i det föregående föreslagit angående
utnyttjande av bemyndiganden och betalningsmedel under
anslaget Luftförsvarsrobot.
Driftbudgeten
Fjärde huvudtiteln
[2] Armén: Beklädnad m.m.
Anslag
Nettoutgirt
Behållning
1961/62
»51 375 000
51 870 211
18 670 881
1962/63 ......................... 53 000 000
1963/64 (förslag) .... 56 700 000
1 Härutöver har 1 280 000 kr. överförts från anslaget Reglering av prisstegringar.
68
Reservationsbehållningen var vid utgången av budgetåret 1961/62 i huvud
sak bunden genom utlagda beställningar.
I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 44) har Kungl. Maj :t föresla
git riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén: Be
klädnad m. m. för budgetåret 1963/64 beräkna ett reservationsanslag av
56 300 000 kr.
År 1958 antogs riktlinjer för täckande av brister i samt komplettering av
krigsutrustningen av beklädnadsmateriel m. m. under budgetåren 1958/66
inom ramen för ett belopp av 129 miljoner kronor enligt prisläget 1958/59
(prop. 1958: 110, s. 345). År 1962 har dessa riktlinjer ersatts med nya, avse
ende budgetåren 1962/69 (prop. 1962: 1, bil. 6, s. 132). Enligt sistnämnda
riktlinjer skall under angivna tidsperiod anskaffningar ske till ett värde av
130 miljoner kronor enligt prisläget i maj 1961. Anskaffningen under bud
getåren 1962/69 enligt 1962 års riktlinjer skall inriktas på modernisering av
stridsuniformer med tillbehör för samtliga fält- och lokalförsvarsförband,
anskaffning av förbättrad vinterutrustning och ytterbeklädnad, nya regn
skydd, ny persedelpåse, viss tältutrustning samt materialier för reparations-
tjänsten m. m. Planläggningen skall utföras med utgångspunkt i att — se
dan 16,9 miljoner kronor anvisats för ändamålet under innevarande budget
år — medel för betalning av återstoden av ifrågavarande anskaffningar kom
mer att ställas till förfogande med ett årligt belopp av 18,9 miljoner kronor
budgetåren 1963/68 och 18,6 miljoner kronor budgetåret 1968/69.
Riksdagen har bemyndigat Kungl. Maj :t att under budgetåren 1961/63
medgiva utläggande av beställningar avseende beklädnadsmateriel för brist
täckning till en sammanlagd kostnad av 33 miljoner kronor. Betalningsut
fallet för dessa bemyndiganden har förutsatts skola fördelas med 15 miljo
ner kronor på budgetåret 1963/64 och med 18 miljoner kronor på budgetåret
1964/65.
Chefen för armén och arméintendenturförvaltningen har återkommit (jfr
prop. 1962: 1, bil. 6, s. 129) till frågan om att bl. a. för bristtäckning m. m.
beträffande beklädnadsmateriel införa en s. k. rullande materielplan. Fram
lagt förslag till materielplan för budgetåren 1963/70 upptager följande belopp
(i miljoner kronor), beräknade enligt prisläget i maj 1962.
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
Budgetår
1963/64 1964/65
1965/66
1966/67
1967/68
1968/69
1969/70
Summa
Belopp...............
20,0
20,0
20,0
20,5
21,5
22,2
23,0
147,2
Anskaffningsverksamheten enligt den föreslagna planen anses i huvud
sak böra avse täckande av brister i och komplettering av arméns krigsutrust
ning främst i vad avser modernisering av stridsuniformer med tillbehör för
samtliga fält- och lokalförsvarsförband, anskaffning av förbättrad vinter-
utrustning, ytterbeklädnad, vattentäta skodon, nya regnskydd och persedel
69
påsar. Förbättring av tillgången på vissa underkläder, motorkläder samt tält
utrustning för förläggning och stabstjänst förutsättes vidare kunna ske.
Arméintendenturförvaltningen (skr. 14/8 1962 och 23/1 1963) har för
nästa budgetår beräknat medelsbehovet under förevarande anslag till
57 737 000 kr., innebärande en ökning med (57 737 000—53 000 000 =)
4 737 000 kr.
Vid ärendets beredning inom försvarsdepartementet har ökningen hänförts
till delposter enligt följande.
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
Ökning
1. Löpande verksamhet
a) prisstegring............................................................................................ .............................. 1 053 000
b) ökat antal tjänstgöringsdagar........................................................................................... 584 000
2. Anskaffningar för bristtäckning
a) prisstegring............................................................................................................................ 500 000
b) utökad anskaffning.............................................................................................................. 2 600 000
4 737 000
la) Arméintendenturförvaltningen beräknar prisstegringen mellan maj
1961 och maj 1962 till drygt 2,9 %. Detta innebär, att dagskostnadsbeloppen
för budgetåret 1963/64 utgör 2,49 ( + 0,07) kr. för värnpliktiga m. fl. och 1,53
(+ 0,04) kr. för icke-ordinarie furirer m. fl.
b) Antalet tjänstgöringsdagar uppgår, såvitt avser förevarande anslag, för
nästa budgetår till 14 580 000 (+ 280 000) för värnpliktiga m. fl. och 866 000
(—74 000) för icke-ordinarie furirer m. fl. Med i det föregående angivna
dagskostnadsbelopp medför förändringen beträffande tjänstgöringsdagar en
kostnadsökning med angivet belopp.
2) Av anslaget för innevarande budgetår avses ett belopp av 16 900 000 kr.
för bristtäckning. Omräknad till prisläget i maj 1962 utgör denna kvot
17 400 000 (+ 500 000) kr. För nästa budgetår beräknas för bristtäckning
ett medelsbelopp av 20 000 000 kr. enligt prisläget i maj 1962. Uttryckt i
sagda prisläge utgör skillnaden således (20 000 000—17 400 000 —) 2 600 000
kr.
För att den försatta beställningsverksamheten avseende beklädnadsmate-
riel för bristtäckning m. m. skall kunna inriktas på längre sikt har armé
intendenturförvaltningen hemställt, att under nästa budgetår — utöver
anslaget — få utlägga materielbeställningar inom en kostnadsram av
20 000 000 kr. Betalningsutfall för detta bemyndigande förutsättes ske bud
getåret 1965/66.
Departementschefen
Nu gällande riktlinjer för anskaffning av beklädnadsmateriel inom ar
mén fastställdes av 1962 års riksdag och avser budgetåren 1962/69. För
nästa budgetår har en omarbetad plan för anskaffningsverksamheten avse
70
ende budgetåren 1963/70 framlagts. I anslutning till åtskilliga liknande förslag tidigare (jfr senast prop. 1962: 1, bil. 6, s. 131 och 132) har jag an fört, att jag icke funnit skäl att i fråga om intendenturmateriel övergå till den anslagsteknik med rullande materielplaner som tillämpas för tygma- teriel. Jag finner icke skäl att frångå denna ståndpunkt. De så sent som föregående år antagna riktlinjerna för anskaffning av beklädnadsmateriel inom armén bör därför gälla tills vidare.
För nästa budgetår har föreslagits, att beklädnadsmaterielanslaget skall uppföras med 57 737 000 kr., vilket innebär en anslagsuppräkning med 4 737 000 kr. För egen del finner jag emellertid att anslagshöjningen bör begränsas till 3 700 000 kr. Jag föreslår således, att anslaget uppföres med (53 000 000 + 3 700 000 =) 56 700 000 kr. Av anslaget bör 19 500 000 kr. av ses för bristtäckning. Detta belopp överensstämmer med den enligt antagna riktlinjer för budgetåret fastställda årskvoten, omräknad till prisläget i maj 1962. Av beloppet 19 500 000 kr. åtgår huvuddelen för betalningsutfall å tidigare lämnade beställningsbemyndiganden.
Arméintendenturförvaltningen har hemställt om ett beställningsbemyn- digande av 20 miljoner kronor utöver anslaget för utläggande av beställ ningar å materiel för bristtäckning. Betalningsutfall för hela beloppet förut- sättes inträffa under budgetåret 1965/66. För egen del anser jag mig böra förorda ett dylikt beställningsbemyndigande om 18 miljoner kronor, vilket jämfört med innevarande budgetår innebär oförändrat beställningsbemyn digande.
Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte före slå riksdagen att
a) till Armén: Beklädnad m. m. för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 56 700 000 kr;
b) bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva att därutöver beställningar å beklädnadsmateriel må utläggas inom en kostnadsram av 18 000 000 kr.
Rungt. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
[3] Armén: Anskaffning av tygmateriel m. in.
Anslag Nettoutgilt Behållning
1961/62 >317 000 000 335 564 269 277 125 059 1962/63 .................... 368 900 000 1963/64 (förslag) 412 000 000 * •
1 Därutöver överfört från anslaget Reglering av prisstegringar 14 500 000 kr. * Varav 2 184 098 kr. till Kungl. Maj:ts disposition.
- -1 årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 55) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén: Anskaff ning av tygmateriel m. m. för budgetåret 1963/64 beräkna ett reservations anslag av 410 000 000 kr.
71
Armétygförvaltningen (arméförvaltningen) har för budgetåren 1947/62
bemyndigats att beställa tygmateriel m. m. för 4 108,95 miljoner kronor, häri
icke inräknade medel, som överförts från anslag under tolfte huvudtiteln för
budgetåren 1954/58. För att bestrida kostnaderna för ifrågavarande beställ
ningar har anvisats tillhopa 3 364,09 miljoner kronor. I sistnämnda belopp
har inräknats dels ett belopp av 2,94 miljoner kronor, som ställts till för
fogande enligt beslut av Kungl. Maj :t den 16 maj 1957, dels ock de belopp
om sammanlagt 29,4 miljoner kronor, som under budgetåren 1959/62 över
förts från anslaget Reglering av prisstegringar. Den 30 juni 1962 var alltså
beställningsbemyndiganden till ett belopp av (4 108,95 — 3 364,09 =) 744,86
miljoner kronor icke täckta av betalningsmedel.
För innevarande budgetår har beställningsbemyndiganden lämnats till ett
belopp av 520 miljoner kronor, medan 368,9 miljoner kronor anvisats i be
talningsmedel. Den SO juni 1963 kommer alltså enligt hittills meddelade
beslut bemyndiganden till ett värde av (744,86 + 520,0 — 368,9 =) 895,96
miljoner kronor att sakna täckning av betalningsmedel.
Den av riksdagen godkända kostnadsramen för anskaffning av tygmateriel
m. m. för armén under budgetåren 1962/69 utgör 2 956,6 miljoner kronor i
prisläge maj 1961 (jfr prop. 1962: 1, bil. 6, s. 154).
Armétijgförvaltningen (skr. 24/1 och promemoria 4/2 1963) har efter sam
råd med chefen för armén hemställt, att kostnadsramen för tygmateriel-
anskaffning för budgetåren 1963/70 bestäms till 3 467,3 miljoner kronor
enligt prisläget i maj 1962. Detta innebär en ökning med (3 467,3 — 2 956,6
= ) 510,7 miljoner kronor i förhållande till den för budgetåren 1962/69 god
kända kostnadsramen. Vid ärendets beredning inom försvarsdepartementet
bar ökningen hänförts till delposter enligt följande.
ökning Minskning
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
1. Prisstegring enligt försvarsindex................................................................. 63,1
2. Reservationsmedelsförbrukning under budgetåret 1961/62................. 18,5
3. Anpassning av årskvoterna för budgetåren 1963/69 till ny kostnads
ram för armén.................................................................................................. 273,1
4. Förskjutning av kostnadsramen ett budgetår........................................... 570________ 677
906,2
395,5
+ 510,7
1. Med hänsyn till försvarsindex, som utvisar höjning i prisläget i maj
1962 med 2,2 % i förhållande till prisläget i maj 1961 i vad avser anslag för
tygmaterielanskaffning (motsvarande) bör kostnadsramen för budgetåren
1962/69 uppräknas med angivet belopp.
2. Årskvoten för budgetåret 1961/62 uppgår till 317 miljoner kronor och
nettoutgiften för samma budgetår (sedan hänsyn tagits till att 14,5 miljo
ner kronor överförts från prisregleringsanslag) till i runt tal 335,5 miljoner
kronor. Skillnadsbeloppet (335,5 — 317 =) 18,5 miljoner kronor utgör re
servationsmedelsförbrukning.
4. Årskvoterna för budgetåren 1962/63 och 1969/70 har angivits i prisläget
maj 1962.
72
Årskvoterna för budgetåren 1967/70 i den föreslagna kostnadsramen har
anpassats till den i direktiv från överbefälhavaren angivna planeringsnivån.
Enligt den för budgetåren 1963/70 sålunda föreslagna kostnadsramen
upptager armétygförvaltningen anslaget för budgetåret 1963/64 till 410
miljoner kronor, innebärande en ökning med 41,1 miljoner kronor. För
samma budgetår hemställer ämbetsverket om ett beställningsbemyndigande
av 670 miljoner kronor med fördelning på olika delposter enligt följande.
1. Komplettering och förnyelse av tygmateriel m. m............................. 612,1
2. Ammunition för övningar ..........................................................................
3^4
3. Forskning och försök ................................................................................... ig p
4. Övriga kostnader ........................................................................................ 4
5
Summa 670,0
I särskild skrivelse har amétygförvaltningen lämnat en översikt av be-
ställningsbemyndigandets fördelning på viktigare anskaffningar.
Bemyndigandet under förenämnda delpost 1 avser i första hand anskaff
ning av pansarbandvagnar, stridsvagnar, radiostationer för stridsvagnar,
pansarbandvagnar m. fl. stridsfordon och bärbara radiostationer. Det för
stridsvagnsanskaffning nu upptagna bemyndigandet erfordras utöver för
innevarande budgetår upptaget bemyndigande för att möjliggöra strids
vagnsanskaffning enligt nuvarande planer. Vidare har bemyndiganden upp
tagits för påbörjande av en större anskaffning av automatkarbiner samt för
anskaffning av lastterrängbilar, viss bärgningsutrustning, fältarbetsmateriel,
materiel för reparationstjänst, utbildningsmateriel och ammunition för
krigsbruk (bl. a. artilleri- och stridsfordonsammunition och pansarvärns-
robotar).
För närmare kännedom om beräknat utnyttjande av för nästa budgetår
föreslaget bemyndigande torde få hänvisas till de handlingar som i sedvan
lig ordning kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.
Departementschefen
Inom den kostnadsram som jag under Avd. I i det föregående räknat med
för armén bör för tygmaterielanskaffning kostnadsramen under budget
åren 1963/70 bestämmas till 3 375,1 miljoner kronor och anslaget för bud
getåret 1963/64 till 412 miljoner kronor i enlighet med sammanställningen
å s. 73. Under hänvisning till vad jag i det föregående anfört rörande inrikt
ningen av planerings- och utredningsarbetet upptar jag i sammanställningen
för budgetåren 1967/70 jämväl de kostnadsramar som bör ligga till grund
för detta arbete.
För innevarande budgetår har armétygförvaltningen bemyndigats att ut-
lägga beställningar av tygmateriel m. m. inom en kostnadsram av 520 mil
joner kronor. Huvuddelen av detta bemyndigande är, såsom framgår av
1962 års statsverksproposition (bil. 6, s. 154), avsett för en större strids-
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
73
Outnytt
jat be
lopp un
der tidig
are bud
getår
___ *
. _
Budgetår (belopp i miljoner kronor)
Summa
1962/63
363
64
1964
/ 65
1965
/ 66
1966
/ 67
1967
/ 68
1968
/ 69
1969
/70
1962 års kostnadsram
(budgetåren 1962J69)
Årskvoter enligt
1962 års statsverks-
prop............................
95,7
368,9
396
401
412
422
428
433
2 956,6
Justering till prisläge
maj 1962 .................
_
+ 8,1
+ 9
+ 9
+ 9
+ 9
+ 9
+ 10
_
+ 63,1
Reservationsmedels-
förbrukning under
budgetåret 1961/621
— 18,6
— 18,6
Anpassning till ny
kostnadsram2...........
_
+ 7
+25
+ 35
+ 39
+ 48
+ 67
_
+ 221
Förskjutning av
kostnadsramen ett
budgetår....................
— 377
+ 530
+ 153
1963 års kostnadsram
tbudgetåren 1963 / 70) i
prisläge maj 1962..
77,1
412
435
456
470
485
510
530
3 375,1
Inriktning för lång
siktsplanering...........
—
—
—
—
—
—
8515
3540
8560
—
1 Årskvoten för budgetåret 1961/62 317 miljoner kronor. Nettoutgiften för sagda budgetår
(sedan hänsyn tagits till överföring från anslag till reglering av prisstegringar) i runt tal 335,6
miljoner kronor.
2 Avser arméns totala kostnadsram.
3 I alternativet 3460 är årskvoterna respektive 473, 496 och 517 miljoner kronor.
vagnsanskaffning. Kungl. Maj :t har — sedan mer exakta kostnadsberäk
ningar presenterats — medgivit armétygförvaltningen att utnyttja en del
av det för stridsvagnsanskaffning avsedda bemyndigandet för produktions-
förberedelser för framtagandet av ett mindre antal stridsvagnar. Verkställda
kostnadsberäkningar visar att anskaffningskostnaderna per stridsvagn ökat
betydligt i förhållande till vad som tidigare förutsatts. Med hänsyn bl. a.
härtill har det som framgår av det föregående ansetts nödvändigt att i för
hållande till tidigare planer f. n. räkna med ett lägre antal stridsvagnar.
Anskaffningskostnaderna för det antal stridsvagnar myndigheterna nume
ra räknar med täcks dock icke helt av för ändamålet tillgängliga bemyn-
diganden. Vid beräkningen av för nästa budgetår erforderligt beställnings-
bemyndigande, vilket upptagits till 670 miljoner kronor, har armétygför
valtningen tagit hänsyn härtill.
Det föreslagna bemyndigandet avses vidare att utnyttjas för bl. a. en
större anskaffning av pansarbandvagnar, avsedda att ingå i pansarförban
den.
En anskaffning av stridsvagnar av nu beräknad omfattning samt den
föreslagna anskaffningen av pansarbandvagnar torde, med beaktande av
för förutsatt organisation i övrigt erforderliga materielanskaffningar, rym-
3* •—Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 108
74
mas inom den kostnadsram som jag föreslagit för budgetåren 1963/70. An
skaffningens omfattning har bestämts med utgångspunkt i den organisation
för pansartrupperna som förutsatts av 1962 års försvarskommitté. Jag an
ser mig därför i princip böra tillstyrka det för nästa budgetår föreslagna
beställningsbemyndigandet. Då bemyndigandet enligt min mening bör
täcka beräknade totalkostnader för anskaffning av ifrågavarande strids-
fordon jämte utrustning (exklusive ammunition), bör detsamma uppräk
nas med 10 miljoner kronor avseende viss vapenutrustning, för vilken ar-
métygförvaltningen nu icke beräknat bemyndiganden. Jag föreslår såle
des, att beställningsbemyndigandet för nästa budgetår upptages till 680
miljoner kronor. Beslut rörande berörda anskaffningar av stridsfordon tor
de — sedan fullständiga kostnadsberäkningar företetts — få meddelas av
Kungl. Maj :t, som även bör ha att taga ställning till vilka anskaffningar i
övrigt som kan rymmas inom det bemyndigande som må komma att er
hållas för nästa budgetår.
Vid bifall till vad i det föregående och under punkt 1 föreslagits kommer
den 30 juni 1964 beställningsbemyndiganden till ett belopp av (895,96 +
680 — 412 — 7 =) 1 156,96 miljoner kronor att sakna täckning av betal
ningsmedel.
Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen att
a) godkänna vad i det föregående föreslagits beträffande
kostnadsram för tygmaterielanskaffning vid armén under
budgetåren 1963/70;
b) bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva utläggande av
beställningar å tygmateriel m. m. inom en kostnadsram av
680 000
000 kr;
c) till Armén: Anskaffning av tygmateriel m. m. för bud
getåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 412 000 000
kr.
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
[4] Marinen: Fartygsbyggnader m. m.
Anslag
Nettoutgift
1961/62 .................... 192 500 000
94 282 615
1962/63
95 500 000
1963/64 (förslag) 122 000 000
1 Därutöver överfört från anslaget Reglering av prisstegringar 2 500 000 kr.
2 Varav 857 377 kr. till Kungl. Maj:ts disposition. I
I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 85) har Kungl. Maj :t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen; Far
tygsbyggnader m. m. för budgetåret 1963/64 beräkna ett reservationsanslag
av 108 000
000 kr.
Behållning
23 014 741
75
För budgetåren 1947/62 har riksdagen medgivit utläggande av beställ
ningar å fartyg m. m. inom en kostnadsram av 1 676,516 miljoner kronor,
häri icke inräknade medel som överförts från anslag under tolfte huvudtiteln.
Såsom betalningsmedel har under samma tid anvisats 1 239,855 miljoner kro
nor. Härvid har inräknats dels ett belopp av 15,8 miljoner kronor, som ge
nom beslut den 5 juni 1959 överförts från reservationsanslaget Flygvapnet:
Anskaffning av flygmateriel in. m., dels belopp av 0,9 miljon kronor och 2,3
miljoner kronor, som genom beslut den 18 juni 1959 och den 5 juni 1959
överförts från anslagsposten 2 till anslagsposten 1 under staten för ifråga
varande anslag, dels ock belopp om tillhopa 6,6 miljoner kronor, vilka under
budgetåren 1959/62 överförts från anslaget Reglering av prisstegringar. Den
30 juni 1962 var således beställningsbemyndiganden till ett belopp av
(1 676,516 — 1 239,855 =) 436,661 miljoner kronor icke täckta av betal
ningsmedel.
För innevarande budgetår har beställningsbemyndiganden lämnats till ett
belopp av 75 miljoner kronor, medan 95,5 miljoner kronor anvisats i betal
ningsmedel. Den 30 juni 1963 kommer alltså enligt hittills meddelade beslut
beställningsbemyndiganden till ett belopp av (436,661 + 75,0 — 95,5 =)
416,161 miljoner kronor att icke vara täckta av betalningsmedel.
För anskaffning av fartyg m. in. under budgetåren 1962/69 har riksdagen
godkänt en kostnadsram av 657,3 miljoner kronor i prisläget maj 1961 (jfr
prop. 1962: 1, bil. 6, s. 186).
Chefen för marinen (skr. 29/1 1963) har beräknat kostnadsramen för
fartygsbyggnader m. m. för budgetåren 1963/70 till 876,5 miljoner kronor
enligt prisläget i maj 1962. Detta innebär en ökning med (876,5 — 657,3 =)
219,2 miljoner kronor i förhållande till den för budgetåren 1962/69 god
kända kostnadsramen. Vid ärendets beredning inom försvarsdepartementet
har ökningen hänförts till delposter enligt följande.
ökning Minskning
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
1. Prisstegring enligt försvarsindex................................................................ 14,4
2. Reservationsmedelsförbrukning under budgetåret 1961/62................. 1,8
3. Anpassning av årskvoterna för budgetåren 1963/69 till ny kostnads
ram för marinen.............................................................................................. 159,4
4. Förskjutning av kostnadsramen ett budgetår........................................... 144,8
97,6
318,6
99,4
+ 219,2 1 2
1. Med hänsyn till försvarsindex, som utvisar höjning i prisläget i maj
1962 med 2,2 % i förhållande till prisläget i maj 1961 i vad avser anslag för
tygmaterielanskaffning (motsvarande), hör kostnadsramen för budgetåren
1962/69 uppräknas med angivet belopp.
2. Årskvoten för budgetåret 1961/62 uppgår till 92,5 miljoner kronor och
nettoutgiften för samma budgetår (sedan hänsyn tagits till att 2,5 miljoner
kronor överförts från prisregleringsanslag) till i runt tal 94,3 miljoner kro
nor. Skillnadsbcloppet (94,3 — 92,5 =) 1,8 miljon kronor utgör reservations
medelsförbrukning.
76
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
Outnytt
jat be
lopp un
der tidi
gare bud
getår
Budgetåret (belopp i miljoner kronor)
Summa
1962/63
1963
/64
1964
/65
1965
/ 66
1966
■ /67
1967
/68
1968
/69
1969
/70
1962 års kostnadsram
(budgetåren 1962/69)
Årskvoter enligt 1962
års statsverksprop...
4,8
95,5
81,5
84,5
91
■#r e?
95
100
105
657,3
Justering till prisläge
maj 1962.....................
_
+ 2,1
+ 1>8 + 1,9
+ 2
+ 2,1
+ 2,2 + 2,3
+ 14,4
Reservationsmedels-
förbrukning1...............
— 1,8
— 1,8
Anpassning till ny
kostnadsram2.............
_
_
+ 38,7 + 23,6 + 12
+ 9,9 + 10,8 + 13,7
+ 108,7
Förskjutning av kost
nadsramen ett bud
getår .............................
— 97,6
+ 126
+ 28,4
1963 års kostnadsram
(budgetåren 1963/70) i
prisläge maj 1962...
3
122
no
105
107
113
121
126
807
Inriktning för lång
siktsplanering.............
—
—
—
—
-
3123
3133
3142
—
1 Årskvoten för budgetåret 1961/62 92,5 miljoner kronor. Nettoutgiften för sagda budgetår
(sedan hänsyn tagits till överföring från anslag till reglering av prisstegringar) i runt tal 94,3
miljoner kronor.
2 Avser marinens totala kostnadsram.
3 I alternativet 3 460 är årskvoterna respektive 110,118 och 123 miljoner kronor.
3. Årskvoterna för budgetåren 1962/63 och 1969/70 har angivits i prisläget
maj 1962.
Årskvoterna för budgetåren 1967/70 i den av marinchefen framlagda kost
nadsramen har anpassats till den i direktiv från överbefälhavaren angivna
planeringsnivån.
I förenämnda kostnadsram för budgetåren 1963/70 har anslaget för bud
getåret 1963/64 upptagits till 108 miljoner kronor, innebärande en ökning
med 12,5 miljoner kronor. Beställningsbemyndigandet för samma budgetår
har upptagits till 170 miljoner kronor.
För inhämtande av närmare uppgifter rörande innebörden av förslagen
torde få hänvisas till de handlingar som kommer att tillhandahållas riks
dagens vederbörande utskott.
Marinförvaltningen har härefter i en särskild, infordrad promemoria
framhållit, att det, främst med hänsyn till den begränsade tillgången på
betalningsmedel, visat sig nödvändigt att göra vissa förskjutningar och
senareläggningar av objekt, som upptagits i framlagd fartygsbyggnads-
plan. Med hänsyn till prisfördyringar erfordras vidare vissa ökade bemyn-
diganden för i tidigare bemyndigandeplaner upptagna anskaffningar av
seende 5 attackubåtar och 6 torpedbåtar. På grund härav bör enligt äm
betsverket för nästa budgetår upptas ett beställningsbemyndigande om 125
miljoner kronor och ett anslag om 123 miljoner kronor. Uppräkningen av
77
förevarande anslag för nästa budgetår anses kunna ske på bekostnad av
vapenmaterielanslaget. Motsvarande återföring av medel till sistnämnda
anslag förutsättes ske successivt från och med budgetåret 1965/66. Marin
förvaltningen räknar, efter samråd med chefen för marinen, med att före-
nämnda bemyndigande om 125 miljoner kronor skall utnyttjas — förutom
för täckande av merkostnader å ubåtar och torpedbåtar — för ombyggnader
och moderniseringar (i första hand ombyggnad av 2 Visbyjagare till fregat
ter) och för anskaffning av 4 tunga helikoptrar in. m., varjämte smärre
belopp beräknats för fartyg och båtar för kustartilleriet, skeppsteknisk ma
teriel samt forskning och försök.
Vid ett bemyndigande av föreslagen storlek kommer enligt ämbetsverket
byggnadstiden för attackubåtarna att förlängas på ett sätt som medför
ytterligare fördyringar av dessa båtar.
I särskilda skrivelser (15/2 och 21/2 1963; har marinförvaltningen när
mare redovisat kostnaderna för torpedbåtar och ubåtar.
överbefälhavaren, som yttrat sig över marinförvaltningens skrivelser, vill
ta ställning till konsekvenserna av anmälda kostnadsökningar vid senare
tidpunkt.
Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963
Departementschefen
Inom den kostnadsram som jag under Avd. I i det föregående räknat med
för marinen bör för anskaffning av fartyg in. in. kostnadsramen under
budgetåren 1963/70 bestämmas till 807 miljoner kronor och anslaget för
budgetåret 1963/64 till 122 miljoner kronor i enlighet med sammanställ
ning å s. 76. Med hänsyn till likviditetsförhållandena beträffande marinens
fartygs- och vapenmaterielanslag har — inom de för dessa anslag föreslag
na kostnadsramarna — årskvoten för budgetåret 1963/64 avseende före
varande anslag ansetts böra uppräknas medan motsvarande årskvot för
vapenmaterielanslaget begränsats. Under hänvisning till vad jag i det före
gående anfört rörande inriktningen av planerings- och utredningsarbetet
upptar jag i sammanställningen för budgetåren 1967/70 jämväl de kost
nadsramar som bör ligga till grund för detta arbete.
Vid bestämmandet av kostnadsramen måste hänsyn tas till kända för
hållanden rörande kostnadsutvecklingen under andra anslag inom kost
nadsramen. Bl. a. kan man — som jag påpekar jämväl i annat sammanhang
__icke underlåta att ta hänsyn till anmälda merkostnader för Muskövarvct.
Marinförvaltningen har, såsom framgått av det föregående, ansett att med
hänsyn till tillgången på betalningsmedel beställningsbemyndigandet för
nästa budgetår icke kan upptas till högre belopp än 125 miljoner kronor.
Delta bemyndigande avses huvudsakligen skola utnyttjas dels för att täcka
beräknade merkostnader för de i tidigare bemyndigandeplaner upptagna 5
attackubåtarna och 6 torpedbåtarna, dels för att anskaffa 4 helikoptrar
78
jämte viss helikopterutrustning till tidigare beställda helikoptrar, dels ock
för att modernisera och bygga om ytterligare 2 jagare av Visby-typ till
fiegatter. Den föreslagna verksamheten är emellertid icke möjlig med mind-
re byggnadstiden för nyssnämnda attackubåtar förlänges. En sådan för
längning anses bl. a. medföra viss kostnadsfördyring.
För ifrågavarande attackubåtar och torpedbåtar har beställningsbemyn-
diganden erhållits genom beslut av 1961 års riksdag. Bemyndigandena är
därför beräknade enligt prisläget i maj 1960. Från början förutsattes att 6
attackubåtar skulle byggas. Med hänsyn till ökade projekteringskostnader
liai emellertid, såsom jag anmälde i föregående års statsverksproposition,
antalet ubåtar begränsats till 5. För såväl ubåtarna som torpedbåtarna har
hittills viss materiel med lång leveranstid beställts. Under år 1963 torde
beställning av själva fartygen kunna utläggas. En fördröjning av före
varande, år 1961 beslutade anskaffningar synes icke lämplig. Tvärtom bör,
bl. a. ur ekonomisk synpunkt, byggandet koncentreras så mycket som möj-
ligt. Vid sådant förhållande synes med hänsyn till av mig i det föregående
föreslagen kostnadsram några andra större anskaffningar icke kunna på
börjas under nästa budgetår. Bemyndigandet för budgetåret 1963/64 synes
därför kunna i huvudsak bestämmas till det ytterligare belopp som bl. a.
med hänsyn till inträffade prisstegringar torde erfordras för att kunna full
följa den påbörjade anskaffningen av ubåtar och torpedbåtar. Jag föreslår,
att bemyndigandet upptages till 90 miljoner kronor. Det torde få ankomma
på Kungl. Maj :t att - sedan anbud erhållits beträffande 5 attackubåtar
och 6 torpedbåtar —- besluta om vilka smärre anskaffningar i övrigt som
bör ske inom ramen för det av mig föreslagna bemyndigandet.
Som framgår av den under punkt 1 intagna sammanställningen kommer
vid bifall till mitt förslag betalningssituationen under förevarande anslag
att under de närmaste budgetåren vara ansträngd, varför utrymme sak-
nas såvitt för närvarande kan bedömas — för att lägga ut nya mera kost
nadskrävande anskaffningar.
Vid bifall till vad sålunda och nnder punkt 1 föreslagits kommer den 30
juni 1964 beställningsbemyndiganden till ett belopp av (416,161 + 90 — 122
3,5 =) 380,661 miljoner kronor att sakna täckning av betalningsmedel.
Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen att
a) godkänna vad i det föregående föreslagits beträffande
kostnadsram för anskaffning av fartyg m. m. under bud
getåren 1963/70;
b) bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva utläggande av
beställningar å fartyg m. m. inom en kostnadsram av
90 000 000 kr.;
c) till Marinen: Fartyg sbyggnader m. in. för budgetåret
1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 122 000 000 kr.
Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963
79
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
[5] Marinen: Anskaffning av vapenmateriel m. m.
Anslag
Nettoutgift
Behållning
1961/62 ................>71 300 000
54 549 059
32 073 980
1962/63 ................ 71 700 000
1963/64 (förslag) 67 000 000
1 Därutöver överfört från anslaget Reglering av prisstegringar 3 000 000 kr.
I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 85) har Kungl. Maj :t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen: An
skaffning av vapenmateriel m. in. för budgetåret 1963/64 beräkna ett reser
vationsanslag av 82 000
000 kr.
Marinförvaltningen har — om hänsyn tages till att bemyndiganden om
i runt tal 3,083 miljoner kronor indragits enligt beslut av Kungl. Maj :t den
28 februari 1958 — för budgetåren 1947/62 erhållit bemyndiganden att ut
lägga beställningar till ett belopp av 978,986 miljoner kronor, häri icke
inräknade medel som överförts från anslag under tolfte huvudtiteln. I be
talningsmedel har 900,579 miljoner kronor anvisats. I sistnämnda belopp
bar inräknats de medel, tillhopa 5,95 miljoner kronor, som under budget
åren 1959/62 överförts från anslaget Reglering av prisstegringar. Vid ut
gången av budgetåret 1961/62 var alltså beställningsbemyndiganden till ett
belopp av (978,986 — 900,579 =) 78,407 miljoner kronor icke täckta av be
talningsmedel.
För innevarande budgetår har beställningsbemyndiganden lämnats till
ett belopp av 170 miljoner kronor medan 71,7 miljoner kronor anvisats i
betalningsmedel. Vid utgången av innevarande budgetår kommer således en
ligt hittills meddelade beslut beställningsbemyndiganden till ett belopp av
(78,407 + 170,0 — 71,7 =) 176,707 miljoner kronor att sakna täckning av
betalningsmedel.
För anskaffning av vapenmateriel in. m. under budgetåren 1962/69 har
riksdagen godkänt en kostnadsram av 517,8 miljoner kronor i prisläget
maj 1961 (jfr prop. 1962: 1, bil. 6, s. 190).
Chefen för marinen (skr. 29/1 1963) har beräknat kostnadsramen för
anskaffning av vapenmateriel in. m. för budgetåren 1963/70 till 730,2 mil
joner kronor enligt prisläget i maj 1962. Detta innebär en ökning med
(730,2__517,8=) 212,4 miljoner kronor i förhållande till den för budget
året 1962/69 godkända kostnadsramen. Vid ärendets beredning inom för
svarsdepartementet bar ökningen hänförts till delposter enligt följande.
Ökning Minskning
1. Prisstegring enligt försvarsindex................................................................. 11,1
2. Outnyttjad del av årskvoten för budgetåret 1961/62.............................. lo,»
3. Anpassning av årskvoterna för budgetåren 1963/69 till ny kostnads-
ram för marinen............................................................................................... . '
„„ q
4 . Förskjutning av kostnadsramen ett budgetår .............................................................. lla,u_______
Jhz.
------
285,7
73,3
+ 212,4
80
1. Med hänsyn till försvarsindex, som utvisar höjning i prisläget i maj
1962 med 2,2% i förhållande till prisläget i maj 1961 i vad avser anslag för
tygmaterielanskaffning (motsvarande) bör kostnadsramen för budgetåren
1962/69 uppräknas med angivet belopp.
2. Årskvoten för budgetåret 1961/62 uppgår till 71,3 miljoner kronor och
nettoutgiften för samma budgetår (sedan hänsyn tagits till att 3,0 miljoner
kronor överförts från prisregleringsanslag) till i runt tal 54,5 miljoner kro
nor. Skillnadsbeloppet (71,3
54,5 =0 16,8 miljoner kronor utgör reserva
tionsmedelsökning.
4. Årskvoterna för budgetåren 1962/63 och 1969/70 har angivits i prisläget
maj 1962.
Årskvoterna för budgetåren 1967/70 i den av marinchefen framlagda kost
nadsramen motsvarar den i direktiv från överbefälhavaren angivna plane
ringsnivån.
I förenämnda kostnadsram för budgetåren 1963/70 har anslaget för bud
getåret 1963/64 upptagits till 82 miljoner kronor, innebärande en ökning med
10,3 miljoner kronor. Beställningsbemyndigandet för samma budgetår har
upptagits till 101 miljoner kronor, varav för flottan Öl och för kustartille
riet 50 miljoner kronor. Beställningsbemyndigandet avses huvudsakligen
för påbörjad anskaffning av 12 stycken 7,5 cm tornbatterier (materiel med
lång leveranstid), modernisering av spanings- och telekommunikations
systemet, anskaffning av robotar för lätta robotbatterier, minor, artilleri-
ammunition m. m. samt utveckling av viss vapenmateriel.
I en av marinförvaltningen senare avgiven promemoria, vilken redovisats
under närmast föregående anslagspunkt, har ämbetsverket ansett det möj
ligt att med hänsyn till förefintliga reservationer begränsa anslaget för nästa
budgetår till 67 miljoner kronor.
Departementschefen
Inom den kostnadsram som jag under Avd. I i det föregående räknat med
för marinen bör för anskaffning av vapenmateriel in. m. kostnadsramen
under budgetåren 1963/70 bestämmas till 667,1 miljoner kronor och anslaget
för budgetåret 1963/64 till 67 miljoner kronor i enlighet med samman
ställningen å s. 81. Inom den sålunda föreslagna kostnadsramen har, såsom
framgår av närmast föregående anslagspunkt, årskvoten för budgetåret
1963/64 ansetts kunna begränsas. Under hänvisning till vad jag i det före
gående anfört rörande inriktningen av planerings- och utredningsarbetet
upptar jag i sammanställningen för budgetåren 1967/70 jämväl de kostnads
ramar som bör ligga till grund för detta arbete.
För nästa budgetår har under förevarande anslag föreslagits ett beställ-
nmgsbemyndigande om 101 miljoner kronor. Av det därvid för kustartille
riet avsedda bemyndigandet om 50 miljoner kronor beräknas ett belopp av
närmare 20 miljoner kronor skola utnyttjas för anskaffning av viss materiel
Kungi. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
81
Outnytt
jat be
lopp un
der tidi
gare bud
getår
Budgetår (belopp i miljoner kronor)
Summa
1962
/ 63
1963
/64
1964
/ 65
1965
/66
1966
/ 67
1967
/ 68
1968
/ 69
1969
/70
1962 års kostnadsram
(budgetåren 1962/69)
Årskvoter enligt 1962
års statsverksprop.. .
15,3
71,7
63
67,1
70,4
73,5
76,8
80
517,8
Justering till prisläge
maj 1962 ...................
_
+ 1,6
+ 1,4 + 1,5
~
1
+
+ 1,6 + 1,7 + 1,8
+ 11,1
Outnyttjat belopp för
budgetåret 1961/621 .
+ 16,8
+ 16,8
Anpassning till ny
kostnadsram2.............
.
__
+ 2,6 + 16,4 + 20,1 + 17,9 + 18,5 + 15,2
+ 90,7
Förskjutning av kost
nadsramen ett bud
getår ............................
—
— 73,3
_
_
+ 104
+ 30,7
1963 års kostnadsram
(budgetåren 1963/70 ) i
prisläge maj 1962. ..
32,1
67
85
92
93
97
97
104
667,1
Inriktning för lång
siktsplanering.............
—
—
—
—
—
—
3109
3109
3117
1 Årskvoten för budgetåret 1961/62 71,3 miljoner kronor. Nettoutgiften för sagda budgetår
(sedan hänsyn tagits till överföring från anslag till reglering av prisstegringar) i runt tal 54,5
miljoner kronor.
2 Avser marinens totala kostnadsram.
3 I alternativet 3460 är årskvoterna respektive 95, 96 och 100 miljoner kronor.
(pjäsmateriel med lång leveranstid) för 12 stycken 7,5 cm kustartilleri-
batterier. Ett bifall till detta förslag skulle innebära, att statsmakterna i
realiteten binder sig även för återstående anskaffningar avseende ifråga
varande batterier. Dessa anskaffningar uppgår, såvitt avser förevarande
anslag, till ca 30 miljoner kronor. Härtill kommer kostnader på kapital
budgeten om ca 70 miljoner kronor. Såsom jag vid flera tidigare tillfällen
uttalat beträffande anskaffningar under anslag, för vilka ett system med
beställningsbemyndiganden tillämpas (jfr prop. 1962: 1, bil. 6, s. 189), bör,
när fråga är om sammanhängande anskaffningar, bemyndigandet i princip
omfatta totalkostnaderna. Inom den totala kostnadsram som jag för bud
getåren 1963/70 räknat med för marinen synes, såvitt nu kan bedömas,
förevarande 12 kustartilleribatterier kunna tillkomma. För att möjliggöra
erforderliga byggnadsarbeten kan det emellertid bli nödvändigt att i viss
utsträckning begränsa förevarande anslag till förmån för anslag under ka
pitalbudgeten. Med beaktande av vad sålunda anförts bör bemyndigandet för
nästa budgetår under förevarande anslag avvägas så att det täcker total
kostnaden för vapenmateriel för ifrågavarande batterier. På grund härav
föreslår jag, att bemyndigandet uppföres med 125 miljoner kronor. Beslut
om påbörjande av anskaffningarna för de berörda kustartilleribatterierna
torde — sedan noggrannare kostnadsberäkningar verkställts — få medde-
82
las av Kungl. Maj :t, som även bör ha att taga ställning till vilka anskaff
ningar i övrigt som bör ske inom det bemyndigande som må komma att
ställas till förfogande under nästa budgetår.
Vid bifall till vad sålunda och under punkt 1 föreslagits kommer den 30
juni 1964 beställningsbemyndigande till ett belopp av (176,707 + 125 — 67
— 3,5 = ) 231,207 miljoner kronor att sakna täckning av betalningsmedel.
Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen att
a) godkänna vad i det föregående föreslagits beträffande
kostnadsram för anskaffning av vapenmateriel m. m. vid
marinen under budgetåren 1963/70;
b) bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva utläggande av
beställningar å vapenmateriel in. m. inom en kostnadsram
av 125 000 000 kr.;
c) till Marinen: Anskaffning av vapenmateriel m. m.
för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av
67 000 000 kr.
[6] Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m.
Anslag
Nettoutgift
1961/62 ................ »733 600 000
2766 942 745
1962/63 ................ 732 000 000
1963/64 (förslag) 929 225 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
1 Därutöver överfört från anslag till reglering av prisstegringar 39 000 000 kr.
2 Varav 3 000 000 kr. hänför sig till utgifter för prisregleringsändamål.
3 Varav 1 060 038 kr. till Kungl. Maj:ts disposition.
I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 107) har Kungl. Maj :t före
slagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvap
net: Anskaffning av flygmateriel m. m. för budgetåret 1963/64 beräkna ett
reservationsanslag av 939 300 000 kr.
För budgetåren 1947/62 har riksdagen medgivit utläggande av beställ
ningar inom en kostnadsram av 7 421,425 miljoner kronor, häri icke inräk
nade medel, som överförts från anslag under tolfte huvudtiteln. Såsom be
talningsmedel har under samma tid anvisats 6 431,825 miljoner kronor, var
av 74,9 miljoner kronor utgör medel, som under budgetåren 1959/62 över
förts från anslaget Reglering av prisstegringar, och 4 miljoner kronor medel,
som under innevarande budgetår överförts från anslaget Reglering av pris
stegringar för budgetåret 1961/62 (prop. 1963:2, s. 11). I angivna bemyn-
diganden och betalningsmedel har icke inräknats vad som genom Kungl.
Maj :ts beslut den 5 juni 1959 tillförts anslaget Marinen: Far tygsbyggnader
m. m. och statens budgetutjämningsfond (15,8 + 5,25 =) 21,05 miljoner
kronor. Vidare har betalningsmedlen reducerats med det belopp om 16 mil
joner kronor som Kungl. Maj :t med stöd av riksdagens bemyndigande äger
Behållning
3179 781 639
83
utnyttja för prisregleringsändamål (prop. 1961: 110, s. 121—122). Bemyn-
digandeskulden per den 30 juni 1962 uppgår alltså till ett belopp av
(7 421,425 — 6 431,825 =) 989,6 miljoner kronor som icke är täckta av
betalningsmedel.
För innevarande budgetår har riksdagen medgivit, att beställningar må
utläggas inom en kostnadsram av 900 miljoner kronor samt anvisat 732 mil
joner kronor i betalningsmedel. Enligt hittills meddelade beslut kommer allt
så den 30 juni 1963 beställningsbemyndiganden till ett belopp av (989,6 +
900 — 732 = ) 1 157,6 miljoner kronor att icke vara täckta av betalnings
medel.
Den av riksdagen godkända kostnadsramen för budgetåren 1962/69 upp
går till 6 654 miljoner kronor i prisläge maj 1961 (jfr prop. 1962: 1, bil.
6, s. 212).
Chefen för flygvapnet (skr. 31/1 1963) har beräknat kostnadsramen för
anskaffning av flygmateriel in. m. för budgetåren 1963/70 till 7 030 miljoner
kronor enligt prisläget i maj 1962, därvid outnyttjat belopp under tidigare
budgetår icke medtagits. Detta innebär en ökning med (7 030 — 6 444 =)
586 miljoner kronor i förhållande till den för budgetåren 1962/69 godkända
kostnadsramen, om från denna borträknas ett outnyttjat belopp om 210
miljoner kronor. Vid ärendets beredning inom försvarsdepartementet har
ökningen hänförts till delposter enligt följande.
Ökning Minskning 1
Kungl. Maj. ts proposition nr 108 år 1963
1. Prisstegringar enligt försvarsindex............................................................. 141
2. Anpassning av årskvoterna för budgetåren 1963/69 till ny kostnads
ram för flygvapnet.......................................................................................... 93
3. Förskjutning av kostnadsramen ett budgetår....................................... 1 100
748
1 334
748
+ 586
1. Med hänsyn till försvarsindex, som utvisar höjning i prisläget i maj
1962 med 2,2 % i förhållande till prisläget i maj 1961 i vad avser anslag
för tygmaterielanskaffning (motsvarande) bör kostnadsramen för budget
åren 1962/69 uppräknas med angivet belopp.
2. Årskvoterna för budgetåren 1962/63 och 1969/70 har angivits i pris
läget maj 1962.
Årskvoterna för budgetåren 1967/70 i den av flygvapenchefen framlagda
kostnadsramen motsvarar den i direktiv från överbefälhavaren angivna pla
neringsnivån.
I förenämnda kostnadsram för budgetåren 1963/70 har anslaget för bud
getåret 1963/64 upptagits till 939,3 miljoner kronor, innebärande en ökning
med 207,3 miljoner kronor. Beställningsbemyndigandet för samma budget
år har upptagits till 1 430 miljoner kronor. Bemyndigandet avses bl. a. ut
nyttjas för fortsatt anskaffning av flygplan 35 (Draken), fortsatt utveck
ling av flygplan 37 (Viggen), anskaffning av skolflygplan och helikoptrar,
fortsatt robotanskaffning samt fortsatt anskaffning av materiel för strids-
ledning och luftbevakning. I bemyndigandet har vidare inräknats ett be-
84
lopp av 120 miljoner kronor för täckande av garantiåtaganden för typarbeten
enligt ett av Kungl. Maj :t godkänt, mellan flygförvaltningen och Svenska
Aeroplan AB i Linköping träffat avtal, innefattande huvudregler för flyg
förvaltningens beställningar hos bolaget (jfr prop. 1962: 110, s. 111).
För närmare kännedom om beräknat utnyttjande av för nästa budgetår
föreslaget bemyndigande torde få hänvisas till de handlingar som i sedvan
lig ordning kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.
Flygförvaltningen (skr. 15/8 1962) har i enlighet med direktiv från över
befälhavaren föreslagit, att anslaget Flygvapnet: Luftförsvarsrobot utgår.
Enligt ämbetsverket beräknas under nämnda anslag vid utgången finnas
ett bemyndigandebelopp om 137,467 miljoner kronor, som icke är täckt av
betalningsmedel. Av detta bemyndigande står ett belopp av 31 miljoner
kronor till Kungl. Maj :ts förfogande. Återstoden, (137,467 — 31 =) 106,467
miljoner kronor, utgör bemyndiganden som huvudsakligen är bundna i tidi
gare gjorda beställningar. För täckande av ifrågavarande bemyndiganden
bär medel inräknats i den av flygvapenchefen framlagda, i det föregående
redovisade kostnadsramen för budgetåren 1963/70.
Departementschefen
Inom den kostnadsram som jag under Avd. I i det föregående räknat med
för flygvapnet bör för anskaffning av flygmateriel m. m. kostnadsramen
under budgetåren 1963/70 bestämmas till 7 076,925 miljoner kronor och
anslaget för budgetåret 1963/64 till 929,225 miljoner kronor i enlighet med
sammanställningen å s. 85. Under hänvisning till vad jag i det föregående
anfört rörande inriktningen av planerings- och utredningsarbetet upptar
jag i sammanställningen för budgetåren 1967/70 jämväl de kostnadsramar
som bör ligga till grund för detta arbete.
Beställningsbemyndigandet för budgetåret 1963/64 bör i anslutning till
den av mig föreslagna kostnadsramen och med beaktande av det krav på
bemyndigandets storlek som sammanhänger med att leveranstiderna för
den alltmer komplicerade materielen ökat (jfr prop. 1963:2, bil. 3, punkt
2) bestämmas till 1 400 miljoner kronor. Härav bör i enlighet med flygför
valtningens förslag 120 miljoner kronor avses för täckning av i det föregå
ende angivna garantiåtaganden. Bemyndigandet bör i övrigt huvudsakligen
utnyttjas för fortsatt anskaffning av flygplan 35 och materiel för Stril 60,
fortsatt utveckling av flygplan 37 samt anskaffning av nytt skolflygplan.
Försvarskommittén har räknat med att det skall bli möjligt att utnyttja
ett sådant skolflygplan som lätt attackflygplan. Beslut om anskaffnings-
verksamhetens närmare inriktning torde i sedvanlig ordning få fattas
av Kungl. Maj :t. Jag vill slutligen erinra om att jag under punkten 1 i det
föregående föreslagit, att huvuddelen av under anslaget Flygvapnet: Luft
försvarsrobot medgivna beställningsbemyndiganden och beviljade betal
ningsmedel från och med nästa budgetår skall redovisas under förevarande
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
85
anslag samt att därvid odisponerade beställningsbemyndiganden skall få
utnyttjas för samtliga med anslaget avsedda anskaffningsändamål. Här
igenom kommer under anslaget att redovisas beställningsbemyndiganden om
ytterligare 417,55 miljoner kronor, varav ett bemyndigandebelopp av 151,467
miljoner kronor kommer att sakna täckning av betalningsmedel.
Vid bifall till vad i det föregående föreslagits kommer den 30 juni 1964
beställningsbemyndigande till ett belopp av (1 157,6 + 1 400,0 + 151,467 —
929,225 —) 1 779,842 miljoner kronor att sakna täckning av betalningsmedel.
Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen att
a) godkänna vad i det föregående föreslagits beträffande
kostnadsram för anskaffning av flygmateriel m. m. under
budgetåren 1963/70;
b) bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva utläggande av
beställningar å flygmateriel m. m. inom en kostnadsram av
1 400 000 000 kr.;
c) till Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m. för
budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av
929 225 000 kr.
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
Outnytt
jat be
lopp un
der tidi
gare bud
getår
Budgetår (belopp i miljoner kronor)
Summa
1962
/ 63
1963
/ 64
1964
/65
1965
/66
1966
/67
1967
/68
1968
/69
1969
/70
r
1962 års kostnadsram
(budgetåren 1962/69)
Årskvoter enligt 1962
års statsverksprop.. .
210
732
868
901
936
970 1 002 1 035
6 654
Justering till prisläge
maj 1962 ......................
_
+ 16
+
19 + 20 + 20 + 21 + 22 + 23
_
+
141
Reservationsmedels-
förbrukning1.................
— 26,3
_
_
_
_
_
_
_
_
—
26,3
Anpassning till ny
kostnadsram2...............
_
_
+ 42,225 + 13 — 6 — 11 — 19 — 18
_
+ 1,225
Förskjutning av kost
nadsramen ett bud
getår ................................
—
—748
—
—
—
—
—
—
+ 1 055
+
307
1963 års kostnadsram
(budgetåren 1963/70)
i prisläge maj 1962. .
183,7
929,225
934
950
980 1 005 1 040
1 055
7076,925
Inriktning för lång
siktsplanering ...............
—
—
—
—
—
—
31 035
O
l>
O
3 1 095
—
1 Årskvoten för budgetåret 1961/62 733,6 miljoner kronor. Nettoutgiften för sagda budgetår (sedan
hänsyn tagits till överföring från anslag till reglering av prisstegringar om 35 miljoner kronor) i runt tal
767 miljoner kronor. Då i nettoutgiften under anslaget ingår ett belopp av 3 miljoner kronor, som ut
nyttjats för prisregleringsändamål, och då ytterligare 4 miljoner kronor överförts från prisreglerings-
anslag för täckande av prisstegringar under förenämnda budgetår, utgör den egentliga nettoutgiften
för flygmaterielanskaffning (767 — 3 — 4 =) 760 miljoner kronor.
2 Avser flygvapnets totala kostnadsram.
3 I alternativet 3460 är årskvoterna respektive 986, 1 006 och 1 030 miljoner kronor.
86
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
Kapitalbudget*;»
Försvarets fastighetsfond
Kasernbyggnaders delfond
[7] Byggnadsarbeten för gemensamma ändamål
Anslag
Nettoutgift
Behållning
1961/62 .................... 10 000 000
13 099 027
9 452 375
1962/63 .................... 12 000 000
1963/64 (förslag). . 13 400 000
Yrkande
Fortifikationsförvaltningen (skr. 15/8 1962) hemställer, att anslaget upp
föres med 12 400 000 kr., vilket innebär en ökning av 400 000 kr. Anslaget
avses för i det följande angivna byggnadsföretag.
Kostnad
1. Anordnande av lokaler för försvarets forskningsanstalt............................................... 11 400 000
2. Anordnande av lokaler för försvarets radioanstalt........................................................ 200 000
3. Anordnande av lokaler för flygförvaltningens robotavdelning.................................. 750 000
4. Anordnande av lokaler för flygtekniska försöksanstalten............................................ 50 000
Summa kr. 12 400 000
Motiv
1. De för försvarets forskningsanstalt äskade medlen avses för följande
byggnadsföretag:
FOA Ursvik
Nybyggnad av verkstad och ritkontor...............................................................
Nybyggnad av laboratorie- och kontorslokaler för explosivämnesforskning
Tillbyggnad av laboratorium för halvskaletekniska arbeten m. m..............
Nybyggnad av matsalsbyggnad..................................................................... ’ ’ ’
Nybyggnad av kärnkemiskt laboratorium.........................................................
Vägar och planer...............................................................................
FOA Sorunda
Nybyggnad för raketforskning........................
Ombyggnad av huvudbyggnaden................... .
Utbyggnad av el- och signalnät........................
Vägar och planer...................................................
Nybyggnad av radarmätstation
FOA 3
FOA 1 — FOA 4
Merkostnad för vissa äldre byggnadsföretag...........
Diverse smärre byggnadsföretag................................
Kostnad
600 000
900 000
700 000
1 500 000
4 000 000
100 000
410 000
150 000
250 000
1 000 000
300 000
1 000 000
490 000
Summa kr. 11 400 000
Vid forskningsanstaltens avdelning vid Ursvik erfordras ett flertal nya
byggnader m. m.
87
Behovet av nybyggnad av verkstad och ritkontor har senast anmälts i
1962 års statsverksproposition (bil. 6, s. 328). Kostnaderna för byggnaden
har av fortifikationsförvaltningen uppskattats till 2 000 000 kr. För påbör
jande av byggnaden kan 1 400 000 kr. disponeras av medel som anvisats
för budgetåren 1961/63. För tillgodoseende av resterande medelsbehov er
fordras således (2 000 000 — 1 400 000 =) 600 000 kr. för nästa budgetår.
Behovet av nybyggnad av laboratorie- och kontorslokaler för explosivämnes-
forskning och tillbyggnad av laboratorium för halvskaletekniska arbeten
m. m. har tidigare anmälts i 1961 års statsverksproposition (bil. 26, s. 10).
Kostnaderna för ifrågavarande byggnadsarbeten uppskattas av fortifika
tionsförvaltningen till 900 000 kr. respektive 700 000 kr., vilka medel er
fordras för nästa budgetår. Behovet av nybyggnad av matsalsbyggnad har
tidigare anmälts i 1962 års statsverksproposition (bil. 6, s. 328). Kostnaden
för byggnaden uppskattas till 1 500 000 ltr., vilka medel erfordras för nästa
budgetår. Nybyggnad av kärnkemiskt laboratorium erfordras för den ke
miska och metallurgiska forskningsverksamheten vid FOA 4 kärnkemiska
institution. Byggnaden avses innehålla kontors- och laboratorielokaler om
cirka 4 000 kvadratmeter bruttoyta, inklusive förrådsutrymmen m. m. Bygg-
nadskostnaderna för denna ur teknisk synpunkt komplicerade byggnad
uppskattas till ca 8 000 000 kr. Byggnadstiden beräknas till ca två år och
för påbörjande av arbetena erfordras för budgetåret 1963/64 4 000 000 kr.
Behovet av nybyggnad för raketforskning vid försöksstationen i Sorunda
har tidigare anmälts i 1961 års statsverksproposition (bil. 26, s. 10). Kost
naderna för byggnaden har beräknats till 1 300 000 kr. För påbörjande av
byggnaden disponeras 890 000 kr. av medel, som anvisats för budgetåren
1961/63. För tillgodoseende av resterande medelsbehov erfordras således
(1 300 000 — 890 000 =) 410 000 kr.
Behovet av nybyggnad av radarmätstation har senast anmälts i 1962 års
statsverksproposition (bil. 6, s. 329).
För utbyggnad av vägar och planer erfordras medel såväl vid avdelningen
i Ursvik som vid försöksstationen i Sorunda. Härjämte erfordras medel för
utbyggnad av el- och signalnät vid försöksstationen i Sorunda samt för di
verse smärre byggnadsföretag, vilka var för sig beräknas draga en kostnad
av högst 100 000 kr.
Slutligen erfordras medel för täckande av merkostnader för vissa redan
färdigställda byggnadsobjekt samt för vissa byggnadsobjekt som pågår. Mer
kostnaderna, som beräknats till 1 000 000 kr., hänför sig till i huvudsak
följande byggnadsföretag, nämligen nybyggnad av fysikaliskt laborato
rium, nybyggnad av laboratorium för precisionsgjutning av metaller, ny
byggnad av laboratorium för explosivämnesforskning, tillbyggnad av köld
laboratorium, om- och tillbyggnad av jonosfärlaboratorium, utvändiga ar
beten m. m.
2. Vid försvarets radioanstalts centrala del föreligger behov av nybygg
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
88
nåd av tjänstebostäder för förste maskinisten och vaktförmannen. För när
varande saknas tjänstebostad för ifrågavarande maskinist och befintlig
tjänstebostad för vaktförmannen är olämpligt belägen. Kostnaden för upp
förande av en nybyggnad, innehållande tjänstebostäder för befattnings
havarna ifråga, har av fortifikationsförvaltningen uppskattats till 200 000 kr.
3. Flygförvaltningens robotavdelning är inrymd i en flygel inom förut
varande Stockholms luftvärnsregementes etablissement i kvarteret Garni
sonen i Stockholm. Huvuddelen av etablissementet disponeras av försva
rets forskningsanstalt. Robotavdelningen har anmält behov av yttexdigare
utrymmen och enda möjligheten att tillskapa sådana i direkt anslutning
till avdelningens nuvarande lokaler är att tillbygga den av robotavdelningen
disponerade flygeln med en vindsvåning. Den nya våningen bör utformas
så att den, därest rotobavdelningen framdeles förflyttas till andra lokaler,
utan ändring kan utnyttjas för forskningsanstalten. Den bör därför lämp
ligen inredas med kontorsrum utan speciella, direkt för robotverksamheten
konstruerade lokaler. Enligt ett sådant program kan cirka 35 kontorsrum
jämte erforderliga biutrymmen anordnas. Investeringskostnaderna för på
byggnaden uppskattas av fortifikationsförvaltningen till 750 000 kr.
4. Behovet av lokaler för flygtekniska försöksanstalten har senast an
mälts i 1962 års statsverksproposition (bil. 6, sid. 330). De för ändamålet
anvisade medlen, 3 300 000 kr., har disponerats för byggnadsarbeten för
en supersonisk-hypersonisk högtrycksanläggning. För bestridande av mer
kostnader för ifrågavarande arbeten erfordras för nästa budgetår 50 000 kr.
Departementschefen
Jag föreslår, att anslaget för nästa budgetår uppföres med 13 400 000 kr.
Härvid beräknar jag för de av fortifikationsförvaltningen angivna bygg
nadsåtgärderna ett belopp av 11 400 000 kr. Beloppet har bestämts med
hänsyn till att det icke är sannolikt att anmälda byggnadsföretag för en
kostnad överstigande detta belopp hinner komma till utförande under nästa
budgetår. Dessa medel bör enligt Kungl. Maj :ts närmare bestämmande få
utnyttjas för utförande av de i fortifikationsförvaltningens äskanden före
slagna byggnadsarbetena för forskningsanstaltens räkning ävensom för de
föreslagna arbetena för försvarets radioanstalt och flygförvaltningens ro
botavdelning. Vidare bör medlen få utnyttjas för bestridande av merkost
nader för en supersonisk-hypersonisk högtrycksanläggning vid flygtekniska
försöksanstalten. Under ifrågavarande anslag bör vidare beräknas medel
för att påbörja flyttningen av intendenturförrådet i Solna till Filipstad.
Kostnaderna för uppförande av lokaler för detta förråd har uppskattats till
8 530 000 kr. Genom beslut den 25 maj 1962 har Kungl. Maj:t uppdragit åt
fortifikationsförvaltningen att utföra projektering av lokaler för ifråga
varande förråd. För nästa budgetår erfordras 2 000 000 kr. för påbörjande
av byggnadsarbetet. Som jag förut anfört bör särskilda medel beräknas för
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
89
ändamålet. Hänsyn härtill har tagits vid bestämmandet av den föreslagna
ramen för budgetåret 1963/64.
Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen
att till Byggnadsarbeten för gemensamma ändamål för
budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag av
13 400 000 kr.
Kungl. Maj. ts proposition nr 108 år 1963
[8] Byggnadsarbeten för armén
Anslag
Nettoutgift
Behållning
1961/62 .................... 22 500 000
20 745 311
21 743 797
1962/63 .................... 21 300 000
1963/64 (förslag) . 42 200 000
Yrkande
Fortifikations förvaltning en hemställer, att anslaget uppföres med
44 100 000 kr.
Sedermera har chefen för armén med skrivelse den 1 februari 1963 in
kommit med investeringsplan för armén 1963—70. Enligt planen har före
varande anslag för nästa budgetår uppförts med 42 200 000 kr. I det följan
de lämnas en redovisning för de av fortifikationsförvaltningen föreslagna
byggnadsföretag, vilka enligt arméchefens förenämnda investeringsplan
skall komma till utförande under nästa budgetår.
Kostnad
1. Anordnande av läger- och utbildningsanordningar vid Prästtomta skjutfält....
2 500 000
2. Utbyggnad m. m. för krigsskolan vid Karlberg............................................................ 2 900 000
3. Utbyggnad av läger vid Trängslet.................................................................................... 2 500 000
4. Nybyggnad av robothall m. m. vid Skånska luftvärnsregementet.......................... 1 470 000
5. Tillbyggnad för helikopterskolan i Boden...................................................................... 300 000
6. Nybyggnad av garage, smörj- och tvätthall, yttre vårdanläggningar samt värme-
central m. m. vid Norrbottens regemente.................................................................. 2 000 000
7. Nybyggnad av kanslihus, skolbyggnad, två förläggningsbyggnader, marketen-
teri, värmecentral, garage, smörj- och tvätthall, yttre vårdanläggningar, tyg
verkstad och reparationsförråd vid Västerbottens regemente.............................. 5 000 000
8. Nybyggnad av garage, smörj- och tvätthall, yttre vårdanläggningar m. m. vid
Jämtlands fältjägarregemente....................................................................................... 1 650 000
9. Nybyggnad av stridsvagnsgarage, smörjhall, intäckt spolplatta och utvändiga
arbeten samt förråd för intendenturmateriel vid Göta pansarlivgarde.............. 1 530 000
10. Nybyggnad av vård- och övningshall, smörjhall och oljedistributionsanläggning,
yttre vårdanläggningar, stridsvagnsverkstad, måleriverkstad och förråd samt
korthållsskjutbana och två skjuthallar m. m. vid Södra skånska infanterirege
mentet, Revingehed......................................................................................................... 2 300 000
11. Nybyggnad av smörj- och tvätthall, yttre vårdanläggningar och stridsvagns
garage m. m. vid Gotlands infanteriregemente......................................................... 1 300 000
12. Nybyggnad av smörj- och tvätthall, yttre vårdanläggningar, värmeanläggning,
övningshall, skjutbana och skjuthall, garage in. in. vid Norra skånska infanteri
regementet .......................................................................................................................... 2 500 000
13. Nybyggnad av smörj- och tvätthall samt yttre vårdanläggningar vid Bodens
artilleriregemente.............................................................................................................. 700 000
90
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
Kostnad
14. Nybyggnad av tygverkstad och skjutbanor vid Bohusläns regemente.................. 2 150 000
15. Nybyggnad av matinrättning vid Livregementets grenadjärer.............................. 1 650 000
16. Nybyggnad av drivmedelsanläggning vid Norra Smålands regemente................... 150 000
17. Nybyggnad av smörj- och tvätthall vid Dalregementet............................................. 700 000
18. Nybyggnad av skolbyggnad lör pansartruppskolan vid Skaraborgs pansarrege
mente................................................................................................................................... 1500 000
19. Nybyggnad av smörj- och tvätthall vid Göta luftvärnsregemente........................ 700 000
20. Nybyggnad av matsalsbyggnad vid Tåme skjutplats................................................. 750 000
21. Nybyggnad av förråds- och garagebyggnad vid Gotlands tygstations tygverkstad
250 000
22. Krigsförråd............................................................................................................................. 5 200 000
23. Diverse smärre byggnadsåtgärder.................................................................................... 2 500 000
Summa kr. 42 200 000
M o t i v
1. Byggnadsbehovet för anordnande av läger och utbildningsanordningar
vid Prästtomta skjutfält har senast anmälts i 1962 års statsverksproposi-
tion (bil. 6, s. 332). Kostnaderna för genomförande av byggnadsprogrammet
har av fortifikationsförvaltningen tidigare angivits till sammanlagt
9 500 000 kr. För ändamålet har hittills 9 520 000 kr. ställts till fortifika-
tionsförvaltningens förfogande. I byggnadsprogrammet upptagna arbeten
har etappvis igångsatts och vissa av de större objekten har redan färdig
ställts. Sålunda har fyra förläggningsbyggnader, matinrättningsbyggnaden,
sjukvårdsbyggnaden, ammunitionsförråden, stridsvagnsgaraget m. m. fär
digställts medan tillbyggnad av skolbyggnad, intendentur- och tygförråd
samt mässbyggnad för officerare och underofficerare beräknas bli färdig
ställda under år 1963. Under utbyggnadstiden har det visat sig nödvändigt
att i viss mån revidera byggnadsprogrammet. Sålunda har mässbyggnaden
för officerare och underofficerare med hänsyn till lägrets avskilda belägen
het ansetts böra utföras i något högre standard än som tidigare avsetts. För
att möjliggöra ändamålsenligare placering och bättre utbyggnadsmöjlig
heter för andra funktioner har vidare stridsvagnsgaraget med tillhörande
serviceanordningar måst förläggas till en ur lednings- och planeringssyn-
punkt mindre gynnsam byggnadsplats. Totalkostnaden för genomförande
av byggnadsprogrammet beräknas numera till 12 000 000 kr. Merkostnaden,
cirka 2 500 000 kr., har föranletts av förenämnda revideringar av byggnads
programmet samt vidare av att de ursprungligen angivna kostnaderna för
utvändiga elektriska ledningar m. m. varit för lågt uppskattade, att arbe
tena för vinnande av tid måst uppdelas på flera entreprenader och i större
utsträckning än som tidigare förutsatts måst utföras vintertid, samt att
prisstegringar inträffat under byggnadstiden.
2. Utbyggnaden vid Karlberg för krigsskolans räkning anmäldes ur
sprungligen i 1961 års statsverksproposition (bil. 26, s. 14) varvid totalt
6 000 000 kr. angavs erforderliga. Härefter har utbyggnaden ånyo anmälts i
1962 års statsverksproposition (bil. 6, s. 332). Kostnaderna för ifrågava
rande byggnadsåtgärder uppskattades därvid till sammanlagt 7 000 000 kr.,
varav hälften investeringsarbeten och hälften arbeten av underhållsnatur.
91
1960 års riksdag har efter förslag i propositionen 1960: 110 beslutat, att
arméns gymnastik- och idrottsskola skall flyttas från Karlberg och förläg
gas till Svea ingenjörregemente. Genom beslut den 3 juni 1960 uppdrog
Kungl. Maj :t åt chefen för armén att inkomma med förslag till bestämmel
ser för genomförande av ifrågavarande förflyttning.
I skrivelse den 29 augusti 1962 har chefen för armén föreslagit, att gym
nastik- och idrottsskolan, som alltjämt är förlagd till Karlberg, skall bibe
hållas därstädes. I anslutning härtill har chefen för armén anfört bland
annat följande.
Sedan planerna på utbyggnaden vid Karlberg tagit fastare form har fort
satta undersökningar visat, att såväl krigsskolans som gymnastik- och
idrottsskolans behov av olika lokalutrymmen kan tillgodoses på Karlberg.
För att gymnastik- och idrottsskolans behov av lokaler för fysisk träning
skall fyllas erfordras dock tillbyggnad av en mindre träningshall i anslut
ning till nuvarande gymnastiksal samt vissa renoveringsarbeten i en bygg
nad. Kostnaderna för erforderliga nybyggnads- och iståndsättningsarbeten
har preliminärt uppskattats till cirka 250 000 kr.
I skrivelse den 8 november 1962 har fortifikationsförvaltningen överläm
nat färdiga huvudhandlingar, avseende matinrättnings- och mässbyggnad
samt panncentralsbyggnad jämte utvändiga arbeten vid Karlberg. Matin
rättnings- och mässbyggnaden beräknas enligt prisläget den 1 januari 1962
draga en kostnad av 2 620 000 kr. Beträffande panncentralsbyggnaden an
mäler fortifikationsförvaltningen, att ämbetsverket på hemställan av che
fen för armén utformat förslaget så, att i byggnaden även inrymts en trä
ningshall och en simhall. Träningshallen erfordras för gymnastik- och
idrottsskolan, därest denna jämväl framdeles skall kvarbliva på Karlberg,
medan tillkomsten av simhallen är ett angeläget önskemål såväl för gym
nastik- och idrottsskolan som för krigsskolan. Simhallen anses utan olägen
het ur byggnadsteknisk synpunkt kunna utföras såsom en särskild bygg-
nadsetapp. Panncentralsbyggnaden (exklusive simhall) jämte erforderliga
utvändiga arbeten beräknas enligt prisläget den 1 januari 1962 draga en
kostnad av 3 650 000 kr. Kostnaderna för uppförande av matinrättning och
mässbyggnad, panncentralsbyggnad (exklusive simhall) samt utvändiga
arbeten uppgår således till (2 620 000 + 3 650 000 —) i runt tal 6 300 000 kr.
För påbörjande av arbetena kan under budgetåret 1962/63 disponeras
2 000 000 kr. av redan anvisade medel. För nästa budgetår erfordras
2 900 000 kr., medan återstående medelsbehov, 1 400 000 kr., erfordras för
budgetåret 1964/65.
3. Behov av förvärv och utbyggnad av läger vid Trängslet för artilleri-
skjutskolan har behandlats i propositionen 1961: 123 och i 1962 års stats-
verksproposition (bil. 6, s. 332—333).
Fortifikationsförvaltningen har i skrivelse den 27 november 1962 an
mält, att ämbetsverket i samråd med chefen för armén företagit utredning
rörande det framtida utnyttjandet av lägret och de kompletteringar av det
Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963
92
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
samma, som kan anses erforderliga. På grundval av utredningsresultatet
har fortifikationsförvaltningen upprättat förslag till byggnadsprogram för
de mest angelägna investeringarna för lägret. Förslaget omfattar i en första
etapp nybyggnad av två förläggningsbyggnader, vardera avsedd för 192
man vid enkelförläggning, matinrättningsbyggnad med panncentral och
bastu, skolbyggnad och kallgarage, ombyggnad av befintlig byggnad till
sjukstuga, tillbyggnad av befintligt varmförråd samt komplettering av vä
gar och planer, vatten- och avloppsledningar, elledningar m. m. Härutöver
erfordras ammunitionsförråd, spolplatta, smörjbryggor samt en mindre
smörj- och spolhall. Kostnaderna för ifrågavarande byggnads- och anlägg
ningsarbeten har uppskattats till 11 000 000 kr. enligt prisläget den 1 juli
1962, varav 2 100 000 kr. för matinrättning m. m., 2 800 000 kr. för två
förläggningsbyggnader, 2 400 000 kr. för övriga byggnads- och anläggnings
arbeten, 1 000 000 kr. för utvändiga arbeten samt 2 700 000 kr. för admi
nistration, oförutsett och vintertillägg. Tidsåtgången för upprättande av
färdiga huvudhandlingar beräknas till 5 månader och ytterligare 3 måna
der erfordras för färdigställande av bygghandlingar. Byggnadstiden beräk
nas till 2 år.
Medelsförbrukningen har av fortifikationsförvaltningen uppskattats till
2 500 000 kr. för nästa budgetår, 5 000 000 kr. för budgetåret 1964/65 och
3 500 000 kr. för budgetåret 1965/66.
4. Behovet av nybyggnad av robothall vid Skånska luftvärnsregementet
har anmälts i 1962 års statsverksproposition (bil. 6, s. 333).
Genom beslut den 12 juli 1962 uppdrog Kungl. Maj :t åt fortifikations
förvaltningen att uppföra en kasernbyggnad med bastu vid regementet
samt ställde 1 345 000 kr. till ämbetsverkets förfogande för ändamålet. På
grundval av nu föreliggande anbud å byggnadsarbetena räknar fortifika
tionsförvaltningen med att ytterligare 250 000 kr. blir erforderliga för be
stridande av kostnaderna för nybyggnaden, vilket belopp erfordras för
nästa budgetår. — Vidare uppdrog Kungl. Maj :t genom beslut den 1 feb
ruari 1963 åt fortifikationsförvaltningen att inom en kostnadsram av
2 600 000 kr. låta utföra nybyggnad av robothall vid luftvärnsregementet
samt ställde 1 500 000 kr. till ämbetsverkets förfogande för ändamålet. För
fullföljande av arbetet med robothallen erfordras för nästa budgetår
1 100 000 kr. Slutligen erfordras för vatten- och rörnät vid regementet ett
belopp av 120 000 kr. Totalt erfordras sålunda (250 000 + 1 100 000 -f
120 000 =) 1 470 000 kr. för nästa budgetår.
5. Byggnadsbehovct vid helikopterskolan i Boden har anmälts i 1962
års statsverksproposition (bil. 6, s. 333). För nästa budgetår erfordras för
ändamålet 300 000 kr.
6. Behovet av lokaler för förvaring, vård och reparation av bandvagnar
vid Norrbottens regemente har anmälts i 1962 års statsverksproposition
(bil. 6, s. 333). Fortifikationsförvaltningen har i samråd med chefen för
93
armén företagit fortsatt utredning rörande tillgodoseende av behovet av
garage m. m. för de bandvagnar som skall tillföras Norrbottens regemente.
Därvid har framkommit att såväl detta behov som ock de mest angelägna
behoven av garage m. m. för nuvarande motorfordonsbestånd vid Norr
bottens regemente, Norrlands signalbataljon och VI. inilitärbefälsstaben
bör lösas i ett sammanhang genom anläggning i anslutning till Norrbottens
regementes kasernetablissement av ett motorområde, omfattande följande
nybyggnader, nämligen ett varmgarage för bandfordon (25 byggnadsfack),
ett varmgarage (25 byggnadsfack), tvätt- och smörjhall, smörjbryggor, spol-
platta, drivmedelsanläggning, utvändiga uppställningsplatser för cirka 150
fordon m. m. Vid Norrbottens regemente föreligger vidare behov av en ny
värmecentral. Tillkomsten av en ny värmecentral kan bland annat möj
liggöra genomförandet av erforderlig centralisering av värmeförsörjningen
för såväl regementet som signalbataljonen. Även behovet av värme för
motorområdet avses tillgodoses från denna central. Fortifikationsförvalt-
ningen har upprättat förslag till byggnadsprogram för anläggning av före-
nämnda motorområde, nybyggnad av värmecentral och centralisering av
värmeförsörjningen. Kostnaderna för byggnadsprogrammets genomförande
uppskattas till 8 200 000 kr. För påbörjande av arbetena kan under budget
året 1962/03 1 500 000 kr. disponeras av redan anvisade medel. För fort
satt utbyggnad erfordras för budgetåret 1963/64 2 000 000 kr.
7. Behovet av lokaler för förvaring, vård och reparationer av bandvag
nar vid Västerbottens regemente har anmälts i 1962 års statsverksproposi-
tion (bil. 6, s. 333).
Efter förslag i propositionen 1962:49 har riksdagen, bland annat, god
känt att nya byggnader skall uppföras för Norrlands dragoner vid Väster
bottens regementes kasernetablissement. Genom beslut den 30 mars 1962
har Kungl. Maj :t uppdragit åt fortifikationsförvaltningen att efter anvis
ningar av chefen för armén uppgöra förslag till byggnadsprogram för upp
förande av nya byggnader för Norrlands dragoner vid Västerbottens rege
mente. Fortifikationsförvaltningen har i samråd med chefen för armén
upprättat förslag till byggnadsprogram för utbyggnad vid Västerbottens
regemente, i vilket förslag såväl behovet av nybyggnader för överflyttning
av Norrlands dragoner till Västerbottens regemente som ock behoven av
lokaler för förvaring, vård och reparation av bandvagnar, som avses till
föras Västerbottens regemente och Norrlands dragoner, beaktats. Försla
get innefattar även ett tillgodoseende av garagebehov för en för Väster
bottens regemente, Norrlands dragoner och Umeå-Storumans försvars
områden gemensam körcentral. Utbyggnaden omfattar enligt förslaget föl
jande nybyggnader, nämligen två förläggningsbyggnader, vardera avsedd
för 192 man vid enkelförläggning, expeditions- och skollokaler, marke-
tenteribyggnad, varmgarage för bandvagnar (25 byggnadsfack), varmga
rage för körcentralen (15 byggnadsfack), smörj- och tvätthall, tygverkstad,
Kimgl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
94
förråd för reparabel materiel, värmecentral, utvändiga smörjbryggor, spol-
platta, drivmedelsanläggning, väg- och planeringsarbeten, utvändiga led-
ningsarbeten m. m. Totala byggnadskostnaden uppskattas till 16 000 000 kr.
För påbörjande av utbyggnaden kan under budgetåret 1962/63 1 100 000
kr. disponeras av tidigare anvisade medel. För fortsatt utbyggnad erfordras
för budgetåret 1963/64 5 000 000 kr., varav 3 000 000 kr., utgörande delkost
nad för ersättningsbyggnader m. m. för Norrlands dragoner, bör anvisas
utanför försvarets kostnadsram.
8. Behovet av lokaler för förvaring, vård och reparation av bandfordon
vid Jämtlands fältjägarregemente har anmälts i 1962 års statsverkspro-
position (bil. 6, s. 333). För tillgodoseende av behovet av garage och
vårdanordningar för det nuvarande fordonsbeståndet och de bandvagnar
som avses tillföras regementet planeras anläggning av ett nytt motorområde
norr om regementets kasernetablissement. För påbörjande av de mest an
gelägna byggnadsobjekten — vissa varmgarage, vägar och planer samt
smörj- och spolplatser utomhus — erfordras för budgetåret 1963/64
1 500 000 kr. Vidare erfordras 150 000 kr. för nästa budgetår för att täcka
merkostnaderna för en vid regementet nyuppförd matinrättningsbyggnad
(jfr prop. 1962: 1, bil. 6, s. 334).
9. Behovet av lokaler för förvaring, vård och reparation av strids- och
pansarbandvagnar vid Göta pansarlivgarde har anmälts i 1962 års stats-
verksproposition (bil. 6, s. 333). Genom beslut den 21 december 1962 upp
drog Kungl. Maj :t åt fortifikationsförvaltningen att inom en kostnadsram
av 3 165 000 kr. låta utföra nybyggnad av stridsvagnsgarage, smörjhall
och intäckt spolplatta samt vissa utvändiga arbeten vid Göta pansarliv
garde samt att för arbetenas påbörjande disponera 1 965 000 kr. För full
följande av arbetena erfordras för nästa budgetår 1 200 000 kr. Vidare er
fordras för nästa budgetår 330 000 kr. för nybyggnad av förråd för inten-
denturmateriel vid regementet.
10—12. Efter förslag i propositionen 1962: 173 har riksdagen beslutat,
bland annat, att Södra skånska infanteriregementet, Gotlands infanteri
regemente och Norra skånska infanteriregementet skall ombildas till s. k.
blandade pansarregementen. För förvaring, vård och reparation av samt
utbildning på strids- och pansarbandvagnar föreligger behov av byggnads
åtgärder vid ifrågavarande regementen.
Behovet av lokaler vid Södra skånska infanteriregementet har anmälts
i 1962 års statsverksproposition (bil. 6, s. 333—34). Vid regementets för
läggning vid Revingehed erfordras enligt av fortifikationsförvaltningen i
samråd med chefen för armén företagen utredning följande byggnadsåt
gärder, nämligen nybyggnad av lektionssalar, smörj hall och oljedistribu-
tionsanläggning, yttre vårdanläggningar, stridsvagnsverkstad, måleriverk
stad och förråd samt korthållsskjutbana och två skjuthallar m. m. Bygg-
nadskostnaderna har uppskattats till 5 600 000 kr. För påbörjande av de
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
95
mest angelägna byggnadsobjekten kan under budgetåret 1962/63 1 700 000
kr. disponeras av redan anvisade medel. För arbetena erfordras för bud
getåret 1963/64 ytterligare 2 300 000 kr.
Behovet av lokaler vid Gotlands infanteriregemente har likaledes an
mälts i 1962 års statsverksproposition (bil. 6, s. 333—34). Vid regementet
erfordras enligt av fortifikationsförvaltningen upprättat förslag till bygg-
nadsprogram i första hand nybyggnad av varmgarage för stridsvagnar (10
byggnadsfack), tvätt- och smörjhall, drivmedelsstation, smörjbryggor, två
spolplattor, uppställningsplatser för fordon m. m. Kostnaderna för genom
förande av byggnadsprogrammet har uppskattats till 4 200 000 kr. För på
börjande av arbetena erfordras för budgetåret 1963/64 1 300 000 kr.
Vid Norra skånska infanteriregementet erfordras nybyggnad av smörj-
och tvätthall, yttre vårdanläggningar, värmeanläggning, övningshall, skjut
bana och skjuthall, garage m. m. Medelsbehovet för utbyggnaden anges
till 2 500 000 kr. för budgetåret 1963/64.
13. Behovet av utbyggnad av tvätt- och smörjhall samt yttre vårdan
läggningar vid Bodens artilleriregemente har tidigare anmälts i 1962 års
statsverksproposition (bil. 6, s. 334). Byggnadskostnaderna har av forti
fikationsförvaltningen uppskattats till 900 000 kr. För ändamålet kan
200 000 kr. disponeras av medel som står till ämbetsverkets förfogande. För
budgetåret 1963/64 erfordras ytterligare 700 000 kr.
14. Behovet av nybyggnad av tygverkstad vid Bohusläns regemente har
anmälts i propositionen 1958: 110 (s. 528) och i 1962 års statsverkspro
position (bil. 6, s. 334). Byggnadskostnaderna anges till 4 000 000 kr., av
vilket belopp 2 000 000 kr. erfordras för budgetåret 1963/64. Vidare måste i
samband med att vägförbindelserna i anslutning till Uddevalla stad kom
mer att ges nya sträckningar ett flertal för utbildningen väsentliga anord
ningar, som för närvarande är belägna på regementets övningsområde vid
Sanneröd, utbyggas på annan plats. Bland annat erfordras två nya kort-
hållsskjutbanor. Byggnadskostnaderna för nämnda skjutbanor har av forti
fikationsförvaltningen uppskattats till 150 000 kr.
15. Behovet av nybyggnad av matinrättning vid Livregementets grenad-
järer har anmälts i 1962 års statsverksproposition (bil. 6, s. 335—336).
Genom beslut den 18 maj 1962 har Kungl. Maj :t uppdragit åt fortifika
tionsförvaltningen att utföra projektering av ifrågavarande byggnad. Bygg
nadskostnaderna har av fortifikationsförvaltningen uppskattats till
2 650 000 kr. För påbörjande av byggnadsföretaget kan 1 000 000 kr. dis
poneras av redan anvisade medel och för fullföljande av detsamma beräk
nas 1 650 000 kr. bli erforderliga budgetåret 1963/64.
16. Vid Norra Smålands regemente erfordras nybyggnad av drivmedels-
anläggning, enär nuvarande anläggning för distribution av drivmedel är
otillräcklig och oändamålsenligt belägen. Medelsbehovel anges till 150 000
kr.
17. Behov av nybyggnad av tvätt- och smörjhall föreligger vid Dalrege
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
96
mentet. Kostnaden för erforderlig nybyggnad har uppskattats till 700 000 kr.
18. Pansartruppskolan, som är förlagd till Skaraborgs pansarregemente,
disponerar för närvarande en kompanivåning i en kasern vid regementet.
Denna våning behöver snarast tagas i anspråk för förläggningsändamål.
För pansartruppskolan erfordras undervisningslokaler, skolexpedition, lä
rarrum och omklädnadsrum. Inom det befintliga byggnadsbeståndet vid
regementet finnes icke möjligheter att tillgodose skolans lokalbehov. Med
anledning härav bör en skol- och expeditionsbyggnad för skolan nybyggas,
varvid vissa lektionssalar i nybyggnaden bör kunna utnyttjas gemensamt
av skolan och regementet. Kostnaderna för uppförande av ny skol- och
expeditionsbyggnad har uppskattats till 1 500 000 kr., vilket belopp erford
ras för nästa budgetår.
19. Vid Göta luftvärnsregemente föreligger behov av nybyggnad av tvätt-
och smörj hall för att vården av förbandets fordonspark skall kunna utövas
rationellt. Medelsbehovet anges till 700 000 kr., vilket belopp erfordras för
nästa budgetår.
20. Vid Tåme skjutplats föreligger behov av ny matsalsbyggnad. Den
nuvarande matsalsbyggnaden vid skjutplatsen beslår av två baracker, som
år 1946 överflyttades till skjutplatsen och sammanbyggdes till en matsals-
barack. Byggnaden är i så dåligt skick att den icke bör iståndsättas. Kost
naden för en ny matinrättning har uppskattats till 900 000 kr., varav 150 000
kr. kan disponeras av tidigare anvisade medel.
21. Vid Gotlands tygstation erfordras nybyggnad av en förråds- och
garagebyggnad för att tillgodose behovet av utrymmen för distributions-
materiel och för transportcentralens motorfordon. Medelsbehovet anges
till 250 000 kr., vilket belopp erfordras för nästa budgetår.
22. För fortsatt utbyggnad av krigsförråd för armén erfordras för bud
getåret 1963/64 5 200 000 kr.
23. För diverse smärre byggnadsåtgärder, häri inräknade byggnadstek-
niska brandskyddsåtgärder och skyddsanordningar, vilka var för sig be
räknas draga en kostnad av högst 100 000 kr., erfordras för budgetåret
1963/64 2 500 000 kr.
Departementschefen
Som framgår av den lämnade redogörelsen föreligger avsevärda bygg-
nadsbehov för armén. Bland de mera kostnadskrävande är utbyggnaden
av läger på Prästtomta och Älvdalens skjutfält samt för krigsskolan vid
Karlberg. Vid flera förband i Norrland uppkommer vidare kostnader för
anordnande av motorområden, garage in. m. i samband med att förbanden
tillföres bandvagnar; härtill kommer vid I 20 kostnader för ersättning av
K 4 etablissement. Vidare medför den beslutade omorganisationen av pan
sartrupperna byggnadsåtgärder av olika slag vid flera förband. Slutligen
behövs särskilda byggnadsföretag — större och mindre — vid ett antal
förband.
Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963
97
Kostnaderna för utbyggnaden av läger vid Prästtomta skjutfält kan nu
i huvudsak överblickas. Slutkostnaderna anges till 12 000 000 kr. I sam
band med Kungl. Maj :ts godkännande av ifrågavarande byggnadsföretag
den 27 januari 1961 angavs totalkostnaderna till 9 500 000 kr. Merkostna
derna hänför sig i väsentliga hänseenden till beräkningstekniska förhål
landen och ändrat prisläge och någon anledning till erinran synes ej före
ligga i vidare mån än att av Kungl. Maj :t godkänt byggnadsprogram för
en mässbyggnad ej borde ändrats utan Kungl. Maj :ts medgivande. För
täckande av merkostnaderna bör 2 500 000 kr. beräknas för nästa budgetår.
Totalkostnaderna för erforderliga byggnadsåtgärder för krigsskolan vid
Karlberg angavs ursprungligen till 6 000 000 kr., varav hälften hänförde
sig till kostnader av investeringsnatur. Som jag angivit vid anmälan av pro
positionen 1963:44 torde kostnaderna för arbeten av underhållskaraktär
bli omkring 6 000 000 kr. Då kostnaderna för arbeten av investeringskarak-
tär anges till drygt 6 000 000 kr., torde totalkostnaderna icke komma att
understiga 12 000 000 kr. Under erinran om att Kungl. Maj :t ännu icke
godkänt huvudhandlingar för ifrågavarande byggnadsföretag föreslår jag
att för nästa budgetår medel beräknas i enlighet med fortifikationsförvalt-
ningens förslag. Jag förutsätter, att Kungl. Maj :t i samband med prövning
av behovet av byggnadsåtgärder på Karlberg äger besluta att gymnastik-
och idrottsskolan alltjämt skall vara förlagd till Karlberg.
Även kostnaderna för anordnande av läger vid Älvdalens skjutfält synes
bli avsevärt högre än som ursprungligen angivits. Lägret har jämlikt be
slut av Kungl. Maj :t den 15 augusti 1962 förvärvats för en köpeskilling
av 2 500 000 kr. Enligt det av fortifikationsförvaltningen framlagda försla
get till byggnadsprogram erfordras i en första etapp byggnadsåtgärder för
11 000 000 kr. Under erinran om att Kungl. Maj :t ännu ej tagit ställning
till byggnadsprogrammet tillstyrker jag att medel för påbörjande av ifråga
varande byggnadsåtgärder beräknas för budgetåret 1963/64.
Kostnaderna för nya motorområden in. m. vid I 5, I 19 och I 20 i sam
band med att förbanden utrustas med bandvagnar har preliminärt angivits
till 30 200 000 kr. I detta belopp ingår jämväl ersättningsbyggnader för
K 4 etablissement, för vilket ändamål enligt vad jag anfört i annat sam
manhang för budgetåret 1963/64 bör beräknas 3 000 000 kr. som tillägg till
kostnadsramen för det militära försvaret. Jämväl i övrigt bör medel för
ifrågavarande ändamål för nästa budgetår beräknas i enlighet med forti-
fikationsförvaltningcns förslag. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t
alt närmare pröva omfattningen av ifrågavarande byggnadsföretag.
Kostnaderna för byggnadsåtgärder vid I 6, I 7, I 18 och P 1 lör motor-
områden m. m., som erfordras i samband med omorganisationen av pan
sartrupperna, har angivits till 21 000 000 kr. Utformningen av byggnads
företaget vid P 1 har godkänts av Kungl. Maj:t genom beslut den 21 de
cember 1962. Under erinran om att Kungl. Maj:t ännu ej tagit ställning till
4 — Bilmng till riksdagens protokoll 1963. 1 sand. Nr 108
Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963
98
övriga byggnadsföretag föreslår jag att medel för dessa beräknas i enlighet
med fortifikationsförvaltningens förslag.
Anslagsbeloppet för nästa budgetår bör bestämmas till 42 200 000 kr. i
enlighet med föreliggande förslag. I fråga om vissa byggnadsföretag har
jag i det föregående redovisat mina synpunkter och förslag. Beträffande
övriga av fortifikationsförvaltningen föreslagna byggnadsarbeten torde det
få ankomma på Kungl. Maj :t att, sedan ämbetsverket inkommit med när
mare utredning rörande de olika arbetena, besluta om vilka av dessa som
bör komma till utförande. Medlen under anslaget bör även få tagas i an
språk för fortsättande av byggnadsarbeten som påbörjats under tidigare
budgetår samt för utförande av andra byggnadsföretag, vilka beräknas
draga en totalkostnad av högst 300 000 kr.
Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen
att till Byggnadsarbeten för armén för budgetåret 1963/64
anvisa ett investeringsanslag av 42 200 000 kr.
Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963
[9] Byggnadsarbeten för marinen
Anslag
Nettoutgift
Behållning
1961/62 ......................... 4 600 000
3 392 551
4 194 778
1962/63 ......................... 5 000 000
1963/64 (förslag).... 9 815 000
Yrkande
Fortifikationsförvaltningen hemställer, att anslaget uppföres med
10 100 000 kr., vilket innebär en ökning av 5 100 000 kr. Anslaget avses för
i det följande angivna byggnadsföretag.
Kostnad
1. Nybyggnad av förläggningsbyggnad vid Härnösands kustartiilerikår................... 1 500 000
2. Radar- och teleskola vid Berga......................................................................................... 1 300 000
3. Mässlokaler för underofficerare och underbefäl vid Berga......................................... 450 000
4. Anordnande av ubåtsbas vid Vitså................................................................................. 2 000 000
5. Nybyggnad av avloppsreningsanläggning samt vägar vid Berga............................ 1 100 000
6. Nybyggnad av garage med tvätt- och smörjhall vid Västra Rindö för Stockholms
kustartilleriförsvar............................................................................................................ 700 000
7. Nybyggnad av tvätt- och smörjhall vid Rosenholm för Blekinge kustartilleri-
försvar.................................................................................................................................. 800 000
8. Nybyggnad av byggnad för robotutbildning vid Blekinge kustartilleriförsvar ..
800 000
9. Nybyggnad av kanslihusannex vid Göteborgs kustartilleriförsvar........................... 800 000
10. Diverse smärre byggnadsföretag...................................................................................... 650 000
Summa kr. 10 100 000
M o ti v
1. Genom beslut den 6 april 1962 uppdrog Kungl. Maj :t åt fortifika
tionsförvaltningen att efter anvisningar av chefen för marinen uppgöra
förslag till byggnadsprogram för anordnande av förläggningsutrymme för
omkring 200 man vid Härnösands kustartillerikår. Enligt fortifikationsför-
99
vattningen bör ifrågavarande behov av förläggningsutrymme tillgodoses
genom uppförande av en kasernbyggnad, inrymmande 192 man vid enkel
förläggning. Kostnaderna för en dylik kasern vid Härnösands kustartilleri
kår har av fortifikationsförvaltningen uppskattats till 2 000 000 kr. varav
1 500 000 kr. för budgetåret 1963/64.
2. Byggnadsbehovet för radar- och teleskola vid Berga har senast an
mälts i 1962 års statsverksproposition (bil. 6, s. 337). Kostnaderna för
ifrågavarande byggnad har av fortifikationsförvaltningen uppskattats till
3 100 000 kr. För påbörjande av byggnadsföretaget kan 1 200 000 kr. dispo
neras av redan anvisade medel. För fortsättande av arbetena erfordras för
nästa budgetår 1 300 000 kr.
3. Byggnadsbehovet för mässlokaler för underofficerare och underbe
fäl vid Berga har senast anmälts i 1962 års statsverksproposition (bil. 6,
s. 337). Enligt ett av fortifikationsförvaltningen uppgjort förslag skulle
en nybyggnad, inrymmande mässlokaler för underofficerare och under
befäl, uppföras. Byggnadskostnaderna har av ämbetsverket uppskattats
till 1 500 000 kronor. Av medel, som under förevarande anslag anvisats för
budgetåret 1962/63, avses 1 050 000 kr. disponeras för påbörjande av bygg
nadsarbetena. För tillgodoseende av resterande medelsbehov erfordras för
nästa budgetår 450 000 kr.
4. Byggnadsbehovet för ubåtsbas vid Vitså har senast anmälts i 1962
års statsverksproposition (bil. 6, s. 337—339). Av medel, som under före
varande anslag anvisats för budgetåren 1961/63, avses 1 450 000 kr. utnytt
jas för påbörjande av i 1962 års statsverksproposition särskilt angivna
och i utbyggnad av hamnanläggningen för basen ingående arbeten. För
fortsatt utbyggnad av hamnanläggningen erfordras för budgetåret 1963/64
2 000 000 kr. I anslutning härtill anmäler fortifikationsförvaltningen, att
klarhet ännu icke skapats i den i 1962 års statsverksproposition berörda
depåfartygsfrågan samt att med anledning härav projekteringsarbetet be
träffande husbyggnader för basen alltjämt vilar.
5. Den vid Berga befintliga anläggningen för rening av spillvatten är
dimensionerad för 800 personer. Anläggningen är numera otillräcklig. Nytt
reningsverk, avsett för de centrala delarna av Bergaområdet och med möj
lighet att tillbygga för den blivande ubåtsbasen vid Vitså, erfordras. An
läggningskostnaderna beräknas till 900 000 kr. Härjämte erfordras vid
Berga komplettering av vägnätet för en uppskattad kostnad av 200 000 kr.
6. För Stockholms kustartilleriförsvar erfordras nybyggnad vid Västra
Rindö av varmgarage, omfattande 4 byggnadsfack, smörj- och tvätthall
samt personalrum för bilförarpersonalen. Garageutrymmena är avsedda för
8 motorfordon i kontinuerlig drift vid kustartilleriets transportcentral. Per
sonalutrymmena är avsedda för den heltidsanställda civila förarpersona
len. Smörj- och tvätthallen avses för vården av kustartilleriets fordon inom
Vaxliolmsområdet. Medelsbehovet anges till 700 000 kr.
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
100
7. Kustartilleriets utbildning av rörligt artilleri har förlagts till Karls
krona kustartilleriregemente, vilket bland annat medfört att utbildningen
i motortjänst centraliserats dit. För att på ett rationellt sätt tillgodose ut
bildningsverksamheten och för att kunna lämna erforderlig service åt det
stora antal stammotorfordon, som finnes inom Blekinge kustartilleriför
svar, erfordras nybyggnad av en tvätt- och smörjhall på Rosenholm. Me
delsbehovet anges till 800 000 kr.
8. Utbildning av personal, som skall tjänstgöra vid kustartilleriets ro
botförband, kommer att förläggas till Karlskrona kustartilleriregemente.
Vid förbandet saknas såväl övnings- som servicelokaler för denna perso
nal. För tillgodoseende av lokalbehovet erfordras en nybyggnad, inrym
mande robothall, lektionssalar, testrum, lärarrum, förråd och apparatrum
m. m., med en sammanlagd golvyta av cirka 700 kvadratmeter. Byggnads-
kostnaderna har av fortifikationsförvaltningen uppskattats till 800 000 kr.
9. Genom beslut den 26 maj 1961 har Kungl. Maj :t fastställt personal
organisation för stabs- och förvaltningstjänsten m. m. i fred vid Göteborgs
och Bohus samt Hallands försvarsområden jämte Göteborgs kustartilleri
försvar. För att denna organisation skall kunna arbeta rationellt erfordras
att kanslihuset vid Älvsborgs kustartilleriregemente utökas med ett annex.
I och med att nämnda försvarsområden och kustartilleriförsvar från och
med den 1 oktober 1958 organisatoriskt sammanförts under gemensam
chef och med gemensamma stabs- och förvaltningsorgan i fred flyttade
delar av förutvarande Göteborg—Halmstads försvarsområdes stab och
förvaltningar in i nämnda kanslihus. Större delen av utbildningsavdel
ningen vid försvarsområdenas och kustartilleriförsvarets gemensamma
stab har emellertid måst kvarbli i förhyrda lokaler i Göteborg. Vidare har
vissa befattningshavare, däribland flertalet förrådsförvaltare, måst bere
das expeditionslokaler utanför kanslihuset. Kostnaderna för uppförande
av kanslihusannexet har av fortifikationsförvaltningen uppskattats till
800 000 kr.
10. För diverse smärre byggnadsföretag, häri inberäknade byggnadstek-
niska brandskyddsåtgärder och skyddsanordningar, vilka var för sig be
räknas draga en kostnad av högst 100 000 kr., erfordras för nästa budgetår
650 000 kr.
Departementschefen
Jag föreslår, att anslaget för nästa budgetår uppföres med 9 815 000 kr.
Dessa medel bör enligt Kungl. Maj :ts närmare bestämmande få utnyttjas
för utförande av de i fortifikationsförvaltningens äskanden föreslagna
byggnads- och anläggningsarbetena. Medel under anslaget bör även få tagas
i anspråk för fortsättande av byggnadsarbeten som påbörjats under tidi
gare budgetår samt för utförande av andra byggnadsföretag, vilka beräknas
draga en totalkostnad av högst 300 000 kr.
Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
101
Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen
att till Byggnadsarbeten för marinen för budgetåret
1963/64 anvisa ett investeringsanslag av 9 815 000 kr.
[10] Byggnadsarbeten för flygvapnet
Anslag
Nettoutgift
Behållning
1961/62 ......................... 7 000 000
8 777 834
9 974 281
1962/63 ......................... 6 500 000
1963/64 (förslag) . . 10 500 000
Yrkande
Fortifikationsförvaltningen hemställer (skr. 15/8 1962) att anslaget upp
föres med 14 200 000 kr.
Sedermera har chefen för flygvapnet med skrivelse den 31 januari 1963
inkommit med investeringsplan för flygvapnet 1963—70. Med anledning
härav har fortifikationsförvaltningen i skrivelse den 8 februari 1963 åter
kallat sina i skrivelse den 15 augusti 1962 avgivna förslag till anslagsäs-
kanden för budgetåret 1963/64 under förevarande anslag samt i stället
avgivit nytt förslag till anslagsäskanden. Ämbetsverket hemställer att an
slaget för nästa budgetår uppföres med 11 500 000 kr. Anslaget avses för i det
följande angivna byggnadsförslag.
Kostnad
1. Nybyggnad av drivmedelsanläggning samt anskaffning och installation m. m. av
reservkraftaggregat för Västmanlands flygflottilj................................................... 1 275 000
2. Nybyggnad av radarlaboratorium vid Roslagens flygkår.......................................... 800 000
3. Nybyggnad av trafikledartorn och flygtjänstbyggnad vid Östgöta flygflottilj....
550 000
4. Nybyggnad av sjukhus vid krigsflygskolan................................................................... 1 000 000
5. Nybyggnad av laddningsbyggnad och uppställningsplatser för robotlavetter
m. m. vid Barkarby flygdepå........................................................................................ 1 200 000
6. Nybyggnad av trafikledartorn vid Hälsinge flygflottilj............................................. 400 000
7. Utökning av flygverkstad vid Södertörns flygflottilj.................................................. 1 500 000
8. Om- och tillbyggnad av flyg- och fordonsverkstad vid Norrbottens flygbaskår .
250 000
9. Nybyggnad av hangar vid flygförvaltningens försökscentral i Malmslätt............. 2 000 000
10. Nybyggnad av laboratoriebarack, robotprovhus och ammunitionsförråd samt
ordnande av elkraftförsörjningen vid robotförsöksplatsen i Norrland.............. 800 000
11. Anläggning av vattenreservoar vid centrala flygverkstaden i Malmslätt............ 150 000
12. Nybyggnad av förläggningsbyggnad för strilpersonal vid Härnösands kustartille
rikår...................................................................................................................................... 600 000
13. Diverse smärre byggnadsföretag....................................................................................... 975 000
Summa kr. 11 500 000
Motiv
1. I skrivelse den 30 november 1962 har fortifikationsförvaltningen
hemställt om bemyndigande att låta utföra en ny drivmedelsanläggning
för Västmanlands flygflottilj för en uppskattad kostnad av 900 000 kr.
I förenämnda skrivelse har fortifikationsförvaltningen anfört i huvud
sak följande.
102
Genom beslut den 15 januari 1954 bemyndigade Kungl. Maj:t fortifika-
tionsförvaltningen att för utökning av drivmedelsanläggning vid Västman
lands flygflottilj anlita det för budgetåret 1953/54 anvisade investerings-
anslaget Vissa byggnadsarbeten för flygvapnet intill ett belopp av 800 000 kr.
Under den tidsperiod, då projekteringen av ifrågavarande anläggning
ägde rum, använde flygvapnet MC 75 (flygfotogen). Senare skedde emeller
tid övergång till MC 77 (jetbensin). Från början var endast ofullständigt
känt hur mycket farligare sistnämnda bränsle var från bl. a. brand- och
explosionssynpunkter. Detta klarlades i full utsträckning först i samband
med det utredningsarbete, som företogs med anledning av den s. k. Mo-
hedaolyckan i juli 1958. Detta medförde att sprängämnesinspektionen år
1958 omprövade sin inställning till utformning av lagringsanläggningar
in. in. för drivmedel och skärpte säkerhetskraven. Nu ifrågavarande an
läggning påbörjades i januari 1956 och de programenliga arbetena slut
fördes i december 1958. Med anledning av de då skärpta säkerhetskraven
kunde anläggningen icke tagas i bruk för lagring av MC 77 och trots att
icke obetydliga kostnader därefter nedlagts för komplettering av anlägg
ningen (katastrofinvallning, revidering av ws- och elinstallationer, utflytt
ning av elcentral m. m.) är densamma alltjämt av säkerhetsskäl outnytt
jad. Vissa för ifrågavarande anläggning speciella omständigheter har bi
dragit till att öka betänkligheterna mot att utnyttja anläggningen. Sålunda
har Västerås stad under senare år förvärvat vissa intill anläggningen be
lägna områden, däribland huvuddelen av flygvapnets centrala skolors för
utvarande etablissement, vilka områden avses skola exploateras för bo
stadsbebyggelse. Vidare kan svårighet uppstå för stadens vattenförsörjning
i händelse av läckage å den del av anläggningens rörledning som leder
genom Badelundaåsen, vilken utgör stadens vattentäkt. Fortifikationsför-
valtningen har verkställt närmare utredning rörande de reviderings- och
kompletteringsåtgärder, som ytterligare erfordras för att med fullt beak
tande av säkerhetskraven kunna taga anläggningen i bruk för jetbensin.
Enligt utredningen bör rörledningarna från lagringscisternerna via Bade
lundaåsen till flottiljen slopas och transport av drivmedel mellan cisterner
na och flottiljen i stället ske medelst tankbilar. I övrigt erfordras bygg
nadsåtgärder för ett sammanlagt belopp av 950 000 kr., varav 400 000 kr.
för två nya friliggande cisterner, 390 000 kr. för övriga byggnads- och an
läggningsarbeten och 160 000 kr. för administration och oförutsett. Genom
dessa åtgärder erhålles dock icke något skydd för eventuella inre explo
sioner. Kommer sådant skydd att krävas av sprängämnesinspektionen
måste ytterligare genomgripande byggnadsåtgärder vidtagas till en kost
nad av över 100 000 kr.
Med anledning av den höga kostnad som sålunda beräknats för istånd-
sättning av ifrågavarande anläggning för avsett ändamål har fortifika-
tionsförvaltningen även undersökt andra möjligheter till lösning av lag-
ringsfrågan. Sedan därvid framkommit att ett utförande av en helt ny
anläggning på annan plats skulle ur alla synpunkter ställa sig förmånli
gare än ett bibehållande av den nuvarande anläggningen, har fortifika-
tionsförvaltningen i samråd med chefen för flygvapnet, sprängämnesin
spektionen, länsstyrelsen i Västmanlands län och järnvägsstyrelsen upp
rättat förslag till nybyggnad av en drivmedelsanläggning vid Tortuna järn
vägsstation cirka 12 kilometer nordost Västerås. Drivmedelslagringen av
ses därvid ske i liggande, nedgrävda plåtcisterner av konventionell typ.
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
103
Anläggningen avses i första hand utbyggas för en volym av 1 300 kubikme
ter med möjlighet till framtida utökning. Uppfyllning av anläggningen
kan ske från järnväg och vidaretransporten till flottiljen med tankbilar.
Kostnaderna för förslagets genomförande, exklusive markkostnader, har
beräknats till 900 000 kr., varav 570 000 kr. för cisterner, 180 000 kr. för
övriga anläggningsarbeten och 150 000 kr. för administration och oförut
sett. Genom ämbetsverkets försorg pågår utredning rörande möjligheterna
att utnyttja den nuvarande anläggningen för annat ändamål.
Beträffande behovet av reservkraftaggregat vid Västmanlands flygflot
tilj anmäler fortifikationsförvaltningen att med hänsyn till den stora fre
kvensen av mörkerflygningar vid flottiljen krävs ur flygsäkerhetsssyn-
punkt att, i händelse av strömavbrott, dylikt aggregat finnes att tillgå.
Kostnaderna för anskaffning och installation m. m. av aggregatet upp
skattas till 375 000 kr.
2. För utbildningen vid den till Roslagens flygkår förlagda flygvapnets
radarskola erfordras nybyggnad av laboratoriebyggnad, inrymmande 9
radarlaborationssalar, 5 elmätarrum och 1 verkmästarrum med en sam
manlagd nettogolvyta om ca 460 kvadratmeter ävensom vissa biutrymmen
såsom apparatrum, toalettrum m. m. Av fortifikationsförvaltningen före
tagen utredning har givit vid handen, att utrymmesbehovet icke kan till
godoses inom flygkårens befintliga byggnadsbestånd. Kostnaden för ny
byggnaden har uppskattats till 800 000 kr.
3. Lokalerna i flygsäkerhetsbyggnaden vid Östgöta flygflottilj är trånga
och oändamålsenliga och tillgodoser icke flygsäkerhetens krav. Med hän
syn härtill och till att byggnaden är i sådant skick, att det ur byggnads-
tekniska och ekonomiska synpunkter icke kan anses försvarbart utöka och
modernisera densamma, bör nya lokaler för flygsäkerhetstjänsten tillska
pas genom nybyggnad. Även lokalerna för den flygande personalen vid
flottiljen är otillräckliga och oändamålsenliga. Behovet av nya lokaler för
denna personal bör tillgodoses genom nybyggnad.
Av fortifikationsförvaltningen företagen utredning har givit vid handen,
att ifrågavarande behov av nya flygsäkerhetslokaler och flygtjänstlokaler
bör tillgodoses genom att för ändamålet uppföra en ny byggnad. Till bygg
nadens källarvåning bör förläggas en planerad kommandocentral. Bygg-
nadskostnaderna har uppskattats till 1 400 000 kr., varav 300 000 kr. belö
per på kommandocentralen. Kostnaderna för kommandocentralen bör be
stridas av medel, som för budgetåret 1962/63 anvisats under anslaget Öv
riga befästningsarbeten. För påbörjande av byggnadsarbetet kan vidare
disponeras 300 000 kr. av medel, som står till Kungl. Maj :ts disposition
för hangarverkstäder vid flottiljen samt 250 000 kr., som ställts till forti-
fikationsförvaltningens förfogande för utbyggnad av sjukhus vid Norrbot
tens flygbaskår. Sistnämnda medel erfordras icke för utbyggnad av ifråga
varande sjukhus, enär den slutna sjukvården för Luleå-förbanden avses
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
skola centraliseras till Luleå luftvärnskår. Resterande medelsbehov, 550 000
kr., bör tillgodoses genom medelsanvisning för nästa budgetår.
4. Förbandssjukhuset vid krigsflygskolan utgöres av en för sjukvårds-
ändamål omändrad förläggningsbarack, uppförd 1883 och moderniserad
1939. Lokalerna är otillräckliga och icke ändamålsenliga för verksamheten,
som omfattar jämväl sjukvården för den förberedande fältflygarskolan
vid Herrevadskloster. Helt ny sjukhusbyggnad bör snarast komma till ut
förande och kostnaderna härför har av fortifikationsförvaltningen upp
skattats till 1 000 000 kr.
5. Jämlikt beslut av 1962 års riksdag (prop. 1962: 110; SU 115; rskr.
285) skall ett luftvärnsrobotförband förläggas till Barkarby flygdepå. For
tifikationsförvaltningen har i samråd med chefen för flygvapnet upprättat
förslag rörande erforderliga investeringsåtgärder för luftvärnsrobotför-
bandets verksamhet. Enligt förslaget skall utföras två explosivämnesför-
råd, en laddningsbyggnad, uppställningsplatser för robotlavetter, radarsta
tion, planer för färdigmagasin, vägar samt avlopps- och elledningar m. m.
Kostnaderna för förslagets genomförande har beräknats till 1 900 000 kr.,
varav 700 000 kr. belöper på explosivämnesförråden. Sistnämnda kostnad
kan bestridas av medel, som tidigare anvisats under investeringsanslaget
Anläggningar för robotvapen. För tillgodoseende av resterande medelsbehov
erfordras för nästa budgetår 1 200 000 kr.
6. Vid Hälsinge flygflottilj erfordras ur flygsäkerhetssynpunkt ett
nytt trafikledartorn. Till källarvåningen i detta bör förläggas en komman-
docentral. Byggnadskostnaderna uppskattas till 700 000 kr., varav 300 000
kr. belöper på kommandocentralen och kan bestridas från det för budget
året 1962/63 anvisade investeringsanslaget Övriga befästningsarbeten. Reste
rande medelsbehov, 400 000 kr., bör tillgodoses genom medelsanvisning för
nästa budgetår.
7. Som en följd av att flygflottiljerna börjat utrustas med flygplan 35
uppkommer under de närmaste åren vid flera flottiljer behov av utökade
lokaler för underhåll och drift av den nya flygplantypen, vars tekniska ut
rustning är betydligt mera krävande ur underhållssynpunkt än tidigare
flygplantypers. Den omställning av verkstadsdriften vid Södertörns flyg
flottilj, som planeras med hänsyn härtill, avses ligga till grund för mot
svarande ändringar vid övriga förband, som senare skall utrustas med
flygplan 35. De om- och tillbyggnadsarbeten, som erfordras vid Södertörns
flygflottiljs flygverkstad, uppskattas draga en kostnad av 1 500 000 kr.
8. Vid Norrbottens flygbaskår föreligger behov av utökning av flyg- och
fordonsverkstaden. Utbyggnaden bör utföras etappvis, varvid första bygg-
nadsetappen avses skola omfatta nybyggnad för förråd och personal i
omedelbar anslutning till flyg- och fordonsverkstaden samt ombyggnad av
nämnda byggnad för att däri erhålla tillfredsställande utrymmen för bland
annat televerkstad och instrumentverkstad. Byggnadskostnaderna för första
104
Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963
105
byggnadsetappen uppskattas till 750 000 kr. För påbörjande av ifrågava
rande byggnadsarbeten kan disponeras 500 000 kr. av medel som anvisats
för budgetåret 1962/63. För tillgodoseende av resterande medelsbehov er
fordras 250 000 kr. för budgetåret 1963/64.
9. Flygverksamheten vid flygförvaltningens försökscentral i Malmslätt
har under de senaste åren mer än fördubblats och väntas snabbt komma
att öka ytterligare. Brist på hangarutrymme föreligger för närvarande för
cirka 15 flygplan, vilka därför måste uppställas utomhus. För att försöks-
centralen skall kunna bedriva sin utprovningsverksamhet i planerad om
fattning är det nödvändigt att nya hangarutrymmen snarast tillkommer.
Kostnaderna för uppförande av ny hangar har uppskattats till 2 000 000 kr.,
vilket belopp erfordras för nästa budgetår.
10. Genom beslut den 21 december 1962 har Kungl. Maj :t bemyndigat
fortifikationsförvaltningen att för en kostnad av högst 400 000 kr. uppföra
laboratoriebarack och robotprovhus vid flygförvaltningens robotförsöks-
plats i Norrland. Medel för täckande av kostnaderna för dessa byggnader
bör anvisas för nästa budgetår.
Vid försöksplatsen föreligger vidare behov av förråd för robotar, raketer
och ammunition av olika typer. Kostnaderna för förrådet har uppskattats
till 150 000 kr. För drift av ett flertal för verksamheten nödvändiga appa
rater erfordras vidare anslutning till elkraftnätet. Kostnaderna härför har
uppskattats till 250 000 kr.
Sammanlagt erfordras sålunda 800 000 kr. för byggnadsföretag vid ro-
botförsöksplatsen för nästa budgetår.
11. Vid centrala flygverkstaden Malmslätt erfordras utförande av en
lågvattenreservoar m. m. till en uppskattad kostnad av 150 000 kr.
12. För förläggning av flygvapnets strilpersonal i Härnösand föreligger
behov av förläggningsutrymmen för 50 man, vilket behov bör tillgodoses
genom uppförande av en mindre förläggningsbyggnad vid Härnösands kust
artillerikår. Byggnadskostnaden har uppskattats till 600 000 kr.
13. För diverse smärre byggnadsföretag, inklusive byggnadstekniska
brandskyddsåtgärder och skyddsanordningar, vilka var för sig beräknas
draga en kostnad av högst 100 000 kr., erfordras för nästa budgetår 975 000
kr.
Yttrande
överbefälhavaren tillstyrker fortifikationsförvaltningens förslag.
Departementschefen
Under förevarande anslag har fortifikationsförvaltningen framlagt för
slag till utförande av ett flertal byggnadsföretag. Bland de mera kostnads
krävande är nybyggnad av drivmcdelsanläggning m. in. vid Västmanlands
flygflottilj, nybyggnad av sjukhus vid krigsflygskolan, nybyggnad av ladd-
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
106
Kungi. Maj.ts proposition nr 108 år 1963
ningshus m. m. vid Barkarby flygdepå, utökning av flygverkstad vid Sö
dertörns flygflottilj och nybyggnad av hangar vid försökscentralen i Malm
slätt.
Vid Västmanlands flygflottilj finnes en åren 1956—1958 uppförd driv-
medelsanläggning, vilken icke utan omfattande och kostnadskrävande
byggnadsåtgärder kan användas för förvaring av numera använt flygdriv
medel. Fortifikationsförvaltningen föreslår därför, att ifrågavarande an
läggning ersättes med en ny drivmedelsanläggning, som beräknas draga
en kostnad av 900 000 kr. Med hänsyn till bland annat att den befintliga
drivmedelsanläggningen är belägen i nära anslutning till markområden som
Västerås stad avser att exploatera anser jag den nya drivmedelsanlägg
ningen böra utföras i enlighet med fortifikationsförvaltningens förslag.
Vid krigsflygskolan föreslår fortifikationsförvaltningen nybyggnad av
ett sjukhus för en uppskattad kostnad av 1 000 000 kr. såsom ersättning
för ett befintligt äldre förbandssjukhus. Enligt vad jag under hand inhäm
tat föreligger ännu inga programhandlingar för sjukhuset, vilket tidigast
beräknas kunna påbörjas under våren 1964. Jag anser med hänsyn härtill
att medel för detta ändamål icke bör anvisas för nästa budgetår.
Till Barkarby flygdepå skall enligt beslut av 1962 års riksdag förläggas
ett luftvämsrobotförband. I samband härmed föreligger behov av vissa
investeringsåtgärder vid depån för en beräknad kostnad av 1 900 000 kr.,
varav 700 000 kr. erfordras för uppförande av explosivämnesförråd. Kost
naderna för sistnämnda förråd avses skola bestridas av medel, som för
budgetåret 1962/63 anvisats under investeringsanslaget Anläggningar för
robotvapen. För tillgodoseende av resterande medelsbehov erfordras
1 200 000 kr. för nästa budgetår. Byggnadsprogram, som ur säkerhets
synpunkt godkänts av sprängämnesinspektionen, finns utarbetat och har
godkänts av Kungl. Maj :t.
För utökning av flygverkstad vid Södertörns flygflottilj liksom för ny
byggnad av hangar vid försökscentralen i Malmslätt bör medel beräknas i
enlighet med fortifikationsförvaltningens förslag.
Jag föreslår, att under anslagsrubriken för nästa budgetår anvisas
10 500 000 kr. Beträffande vissa av de föreslagna byggnadsföretagen har
jag i det föregående redovisat mina synpunkter och förslag. Jag beräknar
sålunda icke medel under anslaget för uppförande av nytt sjukhus vid
krigsflygskolan. Beträffande övriga av fortifikationsförvaltningen föreslag
na byggnadsarbeten torde det få ankomma på Kungl. Maj :t att, sedan äm
betsverket inkommit med närmare utredning rörande de olika arbetena,
besluta om vilka av dessa som bör komma till utförande. Medel under an
slaget bör även få tagas i anspråk för fortsättande av arbeten som påbör
jats under tidigare budgetår samt för utförande av andra byggnadsföretag,
vilka beräknas draga en totalkostnad av högst 300 000 kr.
Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963
107
Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen
att till Byggnadsarbeten för flygvapnet för budgetåret
1963/64 anvisa ett investeringsanslag av 10 500 000 kr.
[11] Flygfältsarbeten m.m.
Anslag
Nettoutgift
Behållning
1961/62 .................... 29 000 000
34 130 649
25 927 353
1962/63 .................... 24 500 000
1963/64 (förslag). . 23 500 000
Yrkande
Fortifikationsförvaltningen, som från och med den 1 juli 1963 från flyg
förvaltningen skall övertaga handläggningen av ärenden rörande flygfälts
arbeten m. m., hemställer efter samråd med flygförvaltningen (skr. 15/8
1962) att anslaget uppföres med 27 400 000 kr.
Sedermera har chefen för flygvapnet med skrivelse den 31 januari 1963
inkommit med investeringsplan för flygvapnet 1963—70. Med anledning
härav har fortifikationsförvaltningen i skrivelse den 14 februari 1963 åter
kallat sina i förenämnda skrivelse den 15 augusti 1962 angivna förslag till
anslagsäskanden för budgetåret 1963/64 under förevarande anslag och i
stället, efter samråd med chefen för flygvapnet och flygförvaltningen, av
givit nytt förslag till anslagsäskanden. Fortifikationsförvaltningen hem
ställer, att anslaget för nästa budgetår uppföres med 23 500 000 kr., vilket
innebär en anslagsminskning med 1 000 000 kr. Vidare föreslår fortifika
tionsförvaltningen, att flygfältsarbeten in. m. får igångsättas för en kost
nad av 8 500 000 kr. utöver anvisade medel. Av sistnämnda belopp avses
4 000 000 kr. för fullföljande av arbeten på en ny flygbas, 2 000 000 kr. för
utläggande av beställningar på ytterligare reservvägbaser samt 2 500 000 kr.
för arbeten med anläggningar för el- och teleutrustningar.
Anslaget avses för i det följande angivna flygfältsarbeten m. in.
Kostnad
1. Färdigställande av tidigare påbörjade flygfältsarbeten.............................................. 9 000 000
2. Påbörjande av ny flygbas................................................................................................... 2 000 000
3. Kompletteringsarbeten på befintliga baser.................................................................. 3 200 000
4. Lagringsanläggningar för drivmedel................................................................................. 1 000 000
5. Reservvägbaser...................................................................................................................... 2 000 000
6. Maskeringsarbeten................................................................................................................. 1 600 000
7. Baracker på krigsflygfält.................................................................................................... 800 000
8. Beredskapslagring................................................................................................................. 400 000
9. Banförstärkningar................................................................................................................. 1 000 000
108
Kungl. Maj. ts proposition nr 108 år 1963
Kostnad
10. Anläggningar för flygfältsbelysning................................................................................ 840 000
11. Anläggningar för elkraft (vid krigsflygfält och uppställningsområden)................ 200 000
12. Anläggningar för kabelnät (högtalare)........................................................................... 400 000
13. Anläggningar för radio och radar.................................................................................... 960 000
14. Anläggningar för telemateriel för luftbevakningen.................................................... 100 000
Summa kr. 23 500 000
Motiv
1. I byggnadsplanerna för budgetåret 1963/64 ingår fortsatta arbeten på
tre påbörjade flygfält, vilka totalt beräknas kosta 15 500 000 kr. För dessa
arbetens bedrivande har under tidigare budgetår anvisats 6 500 000 kr. För
färdigställande av dessa arbeten beräknas för budgetåret 1963/64 9 000 000
kr.
2. I planerna för budgetåret 1963/64 ingår även påbörjande av ytterli
gare en ny flygbas med rull- och taxibana, klargörings- och uppställnings
platser samt flygplanväg. Denna flygplats, som föreslås förlagd till Gävle
borgs län, beräknas totalt kosta ca 6 000 000 kr., varav 2 000 000 kr. erford
ras för nästa budgetår.
3. För att göra vissa tidigare delvis utbyggda baser fullt krigsanvänd-
bara erfordras kompletteringar med klargörings- och uppställningsplatser,
flygplan- och fordonsvägar. Därjämte erfordras medel för planläggning
av flygfältsarbeten som beräknas komma till utförande vid krig eller be-
redskapstillstånd samt för utförande av smärre kompletteringsarbeten i
förbandens egen regi. Här angivna arbeten beräknas draga en kostnad av
3 200 000 kr., vilket belopp erfordras nästa budgetår.
4. För att betjäna de vid flygbaserna baserade flygförbanden erfordras
anläggande av lagringsanläggningar för drivmedel. Medelsbehovet för detta
ändamål beräknas för nästa budgetår till 1 000 000 kr.
5. Under budgetåret 1963/64 bör arbeten på reservbaser sättas igång
inom en kostnadsram av 4 000 000 kr. Medelsförbrukningen under bud
getåret 1963/64 förutsättes bli 2 000 000 kr.
6. För utförande av maskeringsarbeten vid flygbaserna erfordras för
nästa budgetår 1 600 000 kr.
7. För utbyggnad av baracker vid krigsflygfält som är så belägna att
befintlig bebyggelse icke kan utnyttjas för oundgängligen erforderliga inom-
huslokaler erfordras för nästa budgetår 800 000 kr.
8. Anordningar för och uppläggning av material för reparation och kom
plettering av flygbaser vid krig eller beredskapstillstånd beräknas för nästa
budgetår till 400 000 kr.
9. Med hänsyn till högre hjultryck och de särskilda krav beträffande
jämnhet och ytstabilitet som de moderna jetplanen ställer på rull- och taxi
109
banor erfordras för nästa budgetår 1 000 000 kr. för förstärkningsarbeten
på vissa flottilj- och krigsflygfält.
10. För införande av ett nytt optiskt inflygningssystem vid flottiljerna
samt för kompletteringar av befintliga anläggningar för ban- och inflyg-
ningsljus erfordras för nästa budgetår 840 000 kr.
11. För förstärkning av elkraftförsörjningen vid vissa krigsflygfält och
uppställningsområden erfordras för nästa budgetår arbeten för en kostnad
av 200 000 kr.
12. För vidgning och komplettering av kabelnäten för signal- och hög
talaranläggningarna vid flygfälten erfordras för nästa budgetår 400 000 kr.
13. Med hänsyn till den för flygverksamheten erforderliga säkerhetsor
ganisationen erfordras ytterligare utbyggnad av markbaserad radio och
radar. För skydd av denna materiel erfordras smärre hyddor och skydds
rum, fundament till master samt kabelarbeten. Kostnaderna härför beräk
nas för nästa budgetår till 960 000 kr.
14. Medlen erfordras för anordningar för teleinstallationer för luftbe
vakningen såsom resning av radiomaster, hyddor, fundament etc.
Yttrande
Överbefälhavaren tillstyrker fortifikationsförvaltningens förslag.
Departementschefen
Jag föreslår, att anslaget för nästa budgetår i enlighet med fortifika
tionsförvaltningens förslag uppföres med 23 500 000 kr. Av anslagsmedlen
bör 9 000 000 kr. få utnyttjas för fortsatta arbeten på tre flygfält, 2 000 000
kr. för påbörjande av en ny flygbas, 3 200 000 kr. för kompletteringsarbe-
ten på befintliga baser och 2 000 000 kr. för anläggande av reserwägbaser.
Resterande medel under anslaget, 7 300 000 kr., bör få utnyttjas för övriga
av fortifikationsförvaltningen föreslagna arbeten. Det torde få ankomma
på Kungl. Maj :t att närmare reglera anslagets användning.
Av anslaget beräknas i enlighet med fortifikationsförvaltningens förslag,
vilket i denna del tillstyrkts av riksrevisionsverket, 2 500 000 kr. för an
läggningar för el- och teleutrustning.
Under anslaget har vidare 1 000 000 kr. upptagits för förstärkningsarbe
ten m. m. å flygfält. Det är enligt min mening tveksamt om investerings-
medel bör utnyttjas för dylika arbeten. Jag förutsätter, att denna fråga
närmare överväges i samband med anslagsäskandena för budgetåret 1964/65.
Jag hemställer alltså att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att
a) medgiva att flygfältsarbeten m. m. må komma till ut
förande i den av mig angivna omfattningen;
b) till Flygfältsarbeten m. rn. för budgetåret 1963/64 an
visa ett investeringsanslag av 23 500 000 kr.
Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963
no
Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963
Befästningars del fond
I 1963 års statsverksproposition har under befästningars delfond i an
slutning till vad som gäller för innevarande budgetår beräknade anslags-
belopp för budgetåret 1963/64 upptagits under följande anslagsrubriker,
nämligen Berghangarer, Anordnande av vissa drivmedelsförråd, Vissa am-
munitionsförråd, Uppställningsplatser för radarstationer, Vissa fortifikato-
riska anordningar för kustartilleribatterier, Anordnande av vissa lokaler för
luftbevakningen m. in., Tygmaterielförråd i berg, Bergverkstäder vid flygvap
net, Fullträffsäkra uppehållsplatser, Anläggningar för robotvapen, Övriga
befästningsarbeten, Flyttning av Stockholms örlogsbas (Muskövarvet) och
Markförvärv för befästningar. För att erhålla bättre överblick över försvars
grenarnas kostnadsramar, som omfattar både drift- och investeringsändamål,
synes det emellertid lämpligt att under befästningars delfond upptas tre sär
skilda anslag för befästningsarbeten för de olika försvarsgrenarna samt ett
anslag för befästningsarbeten för gemensamma ändamål. Genom en sådan
ordning vinnes också i huvudsak överensstämmelse med anslagsuppställ-
ningen under kasernbyggnaders delfond. Anslagen till Flyttning av Stock
holms örlogsbas (Muskövarvet) och Markförvärv för befästningar bör bibe
hållas oförändrade. Den för översyn av redovisningen av försvarets befäst
ningar av Kungl. Maj :t den 14 oktober 1960 tillkallade utredningsmannen
har under hand meddelat, att en sammanföring av nuvarande anslags
rubriker enligt förevarande förslag icke anses komma att medföra några
olägenheter vid fullföljande av utredningsuppdraget. I enlighet med det
anförda upptas i det följande medel för investeringar för befästningar un
der anslagsrubrikerna Befästningsarbeten för gemensamma ändamål, Be
fästningsarbeten för armén, Befästningsarbeten för marinen, Befästnings
arbeten för flygvapnet, Flyttning av Stockholms örlogsbas (Muskövarvet)
och Markförvärv för befästningar. Vid utgången av innevarande budgetår
kvarstående outnyttjade belopp å de äldre anslagen bör enligt Kungl. Maj :ts
närmare bestämmande få överföras till de nya anslagen.
[12] Befästningsarbeten för gemensamma ändamål
Anslag
1963/64 (förslag) ............................................. 34 500 000
Förevarande anslag avses för befästningsarbeten av investeringsnatur för
gemensamma ändamål för försvaret.
I överbefälhavarens investeringsplan för gemensamma ändamål för tids
perioden 1963—70 har för investeringar för gemensamma ändamål för nästa
budgetår upptagits 34,25 miljoner kronor, varav 1 miljon kronor hänför sig
till markförvärv för befästningar. I det följande lämnas en redovisning för
av fortifikationsförvaltningen (skr. 15/8 1962) föreslagna befästningsarbe
in
ten av gemensam natur, vilka enligt överbefälhavarens förenämnda inves
teringsplan skall komma till utförande under nästa budgetår. Uppdelningen
på olika objekt har gjorts på grundval av en inom fortifikationsförvaltningen
upprättad särskild promemoria.
Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963
Kostnad
Anläggningar för spaning, samband och stridsledning
1. Uppehållsplatser.................... ............................................... ................ ............................................. 4 415 000
2. Signalanläggning.................................................................................................................................... 150 000
3. Uppehållsplatser.................................................................................................. .... .......................... ;
435 000
4. Lokaler för försvarets radioanstalt............................................i............................... ................. 2 000 000
Anläggningar för förråd och verkstäder
5. Drivmedelsanläggning....................
6. Drivmedelsanläggning..........
7. Drivmedelsanläggning.,...............
8. Drivmedelsanläggning....................
9. Drivmedelsanläggning....................
10. Etappammunitionsförråd...............
11. Centralammunitionsförråd.............
12
. Centralammunitionsförråd.............
13. Tygmaterielförråd............................
Övriga befästningsarbeten
14. Stötvågssimulator.................................................................................................................................. 2 550 000
Summa kr. 33 250 000
600 000
4 000 000
2 000 000
2 400 000
4 900 000
2 000 000
4 300 000
2 000 000
1 500 000
.1/ o ti v
1. Totalkostnaden för utbyggnad av tre uppehållsplatser uppskattas pre
liminärt till 26 000 000 kr. För budgetåret 1962/63 har 800 000 kr. anvisats
för projektering av anläggningarna. För påbörjande av två av anläggning
arna i östra Mellansverige erfordras för nästa budgetår (2 700 000 +
1 715 000 =) 4 415 000 kr.
2. För projektering av en signalanläggning har för budgetåret 1962/63
anvisats 100 000 kr. För färdigställande av anläggningen erfordras 150 000
kr. för nästa budgetår.
3. För bestridande av det militära försvarets andel i kostnaderna för två
uppehållsplatser, vilka utföres genom civilförsvarsstyrelsens försorg, er
fordras (400 000 + 35 000 =) 435 000 kr. för nästa budgetår. I fråga om den
ena anläggningen begäres nu medel endast för en första etapp.
4. För fortsatt utbyggnad av lokaler för försvarets radioanstalt erfordras
2 000 000 kr. för nästa budgetår.
5. Totalkostnaden för ifrågavarande drivmedelsanläggning uppskattas till
6 130 000 kr. enligt prisläget den 1 maj 1962. Till och med innevarande bud
getår har 5 530 000 kr. anvisats. För färdigställande av anläggningen er
fordras 600 000 kr. för nästa budgetår.
6. Totalkostnaden för ifrågavarande drivmedelsanläggning har uppskat
tats till 12 500 000 kr. enligt prisläget den 1 maj 1962. Till och med inncva-
112
rande budgetår har 4 000 000 kr. anvisats. För fullföljande av arbetena er
fordras 8 500 000 kr., varav 4 000 000 kr. för nästa budgetår.
7. Totalkostnaden för ifrågavarande drivmedelsanläggning uppskattas
till 7 000 000 kr. enligt prisläget den 1 maj 1962. Till och med innevarande
budgetår har 5 000 000 kr. anvisats. För fullföljande av arbetena erfordras
alltså 2 000 000 kr. för nästa budgetår.
8. Genom beslut den 28 juni 1962 uppdrog Kungl. Maj :t åt fortifika-
tionsförvaltningen att i samråd med arméintendenturförvaltningen och flyg
förvaltningen verkställa en teknisk-ekonomisk undersökning rörande olika
alternativ till anordnande av en drivmedelsanläggning, avsedd för förvaring
av flygdrivmedel och bensin. Kungl. Maj :t medgav vidare, att ett belopp av
högst 500 000 kr. av förevarande anslag finge förskottsvis tagas i anspråk
för undersökningarna. Fortifikationsförvaltningen beräknar, att förenämnda
undersökningar, ävensom projektering av en ny drivmedelsanläggning skall
kunna slutföras så att arbetet med förrådet kan påbörjas under budgetåret
1963/64. De äskade medlen, 2 400 000 kr., avses för täckning av undersök
nings- och projekteringskostnaderna samt för påbörjande av arbetet med
anläggningen.
9. I skrivelse den 27 oktober 1962 har fortifikationsförvaltningen gjort
framställning till Kungl. Maj :t om förhyrning av lagringsutrymmen för
drivmedel i en planerad kommunal berganläggning. Den totala investerings
kostnaden för ifrågavarande anläggning har uppskattats till 7 150 000 kr.
Med anledning av förevarande framställning uppdrog Kungl. Maj :t genom
beslut den 7 december 1962 åt fortifikationsförvaltningen att vidtaga åtgär
der för att med äganderätt förvärva ifrågavarande drivmedelsanläggning.
För bestridande av kostnaderna för förvärv av anläggningen erfordras
4 900 000 kr. för nästa budgetår.
10. Totalkostnaden för ett etappammunitionsförråd uppskattas till
10 000 000 kr. enligt prisläget den 1 maj 1962. Till och med innevarande
budgetår har 5 200 000 kr. anvisats. För fullföljande av arbetena erfordras
4 800 000 kr., varav 2 000 000 kr. för nästa budgetår.
11. Totalkostnaden för tre centralammunitionsförråd uppskattas till
27 500 000 kr. enligt prisläget den 1 maj 1962. Till och med innevarande
budgetår har 13 000 000 kr. anvisats. För fullföljande av arbetena erfordras
14 500 000 kr., varav 4 300 000 kr. för nästa budgetår.
12. Totalkostnaden för två nya centralammunitionsförråd uppskattas till
15 500 000 kr. enligt prisläget den 1 maj 1962. För påbörjande av förråden
erfordras 2 000 000 kr. för nästa budgetår.
13. För påbörjande av ett nytt tygmaterielförråd erfordras 1 500 000 kr.
för nästa budgetår. Totalkostnaden för förrådet kan icke angivas, enär för-
rådstyp och omfattning av förrådet icke kunnat fastställas.
14. Totalkostnaden för viss försöksanläggning för prov med särskilt
höga belastningar, s. k. simulator, beräknas komma att uppgå till 5 000 000
Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963
Kanyl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963
113
kr. Hittills har för anläggningen sammanlagt anvisats 1 800 000 kr. under
reservationsanslaget Fortifikationsförvaltningen:
Forskningsverksamhet,
varav 000 000 kr. för innevarande budgetår. I enlighet med vad föredragande
departementschefen anfört vid anmälan i 1963 års statsverksproposition av
förenämnda anslag (s. 40) bör medel för simulatorn — en berganläggning
med vissa byggnader ovan jord - - framdeles ej anvisas under ifrågavarande
anslag utan under kapitalbudgeten. För nästa budgetår erfordras 2 550 000
kr. för ändamålet.
Departementschefen
För befästningsarbeten för gemensamma ändamål har i det föregående re
dovisats objekt inom en kostnadsram av 33 250 000 kr. Härav avses 5 000 000
kr. för gemensamma uppeliållsplatser, 2 000 000 kr. för lokaler för försva
rets radioanstalt, 13 900 000 kr. för drivmedelsanläggningar, 8 300 000 kr.
för aminunitionsförråd, 1 500 000 kr. för tyginaterielförråd och 2 550 000 kr.
för en stötvågssimulator. För fortsatta arbeten på redan beslutade objekt
åtgår ca 20 000 000 kr. medan ca 13 200 000 kr. avses för nya objekt. Så
lunda upptas 435 000 kr. för uppehållsplatser, 2 000 000 kr. för lokaler för
försvarets radioanstalt, 7 300 000 kr. för två nya drivmedelsförråd, 2 000 000
kr. för två nya aminunitionsförråd och 1 500 000 kr. för ett nytt tygmaleriel-
förråd.
Jag tillstyrker, att medel i enlighet med myndigheternas förslag beräk
nas för uppehållsplatser. Det bör emellertid ankomma på Kungl. Maj :t att
närmare pröva behovet av sådana anläggningar i östra Mellansverige, bl. a.
med hänsyn till pågående utredning rörande den regionala ledningsorgani
sationens utformning.
Beträffande den under 8. oinförmälda drivmedelsanläggningen för flyg
drivmedel och bensin har 1962 års riksdag uttalat att, därest ny anläggning
för lagring av flygdrivmedel ansågs böra komma till utförande, frågan här
om framdeles borde underställas riksdagens prövning. Genom beslut den 28
juni 1962 anbefallde Kungl. Maj :t fortifikationsförvaltningen att i samråd
med arméintendenturförvaltningen och flygförvaltningen verkställa en tek
nisk-ekonomisk undersökning rörande olika alternativ till anordnande av
ifrågavarande drivmedelsanläggning. Resultatet av utredningen har ännu
icke redovisats för Kungl. Maj :t men enligt vad jag under hand inhämtat
från fortifikationsförvaltningen har den hittills verkställda utredningen vi
sat, att utbyggnaden av ifrågavarande lagringsanläggning bör ske efter prin
cipen spridda förrådsgrupper och icke i form av en bergskyddad cenlral-
anläggning. Sedan resultatet av den pågående utredningen redovisats och
kostnaderna för erforderliga byggnadsåtgärder närmare angivits, torde det få
ankomma på Kungl. Maj :t att besluta om påbörjande av ifrågavarande driv
medelsförråd. För nästa budgetår räknar jag med ett medelsbehov för ända
målet av 2 400 000 kr.
5—- Bihang till riksdagens protokoll 1963. t samt. Nr 108
114
Vad härefter angår den under 9. oinförmälda drivmedelsanläggningen,
vilken planerats komma till utförande i kommunal regi och därefter för
hyras av kronan, har Kungl. Maj :t genom beslut den 27 oktober 1962 upp
dragit åt fortifikationsförvaltningen att vidtaga åtgärder för att med ägande
rätt förvärva anläggningen. Enligt vad jag under hand inhämtat från forti
fikationsförvaltningen har förhandlingarna om förvärv av ifrågavarande
anläggning ännu icke kunnat slutföras. Totalkostnaden för utförande av an
läggningarna har uppskattats till ca 7 miljoner kronor. För nästa budgetår
räknar jag med ett medelsbehov av 4 900 000 kr. för ändamålet.
I enlighet med fortifikationsförvaltningens förslag räknar jag med att
under nästa budgetår kan påbörjas utförande av två centralammunitions-
förråd och ett tygmaterielförråd. För ändamålet erfordras tillhopa 3 500 000
kr.
Under förevarande anslag bör vidare upptagas 2 550 000 kr. för fortsatta
arbeten med en stötvågssimulator, för vilka medel tidigare anvisats under
reservationsanslaget Fortifikationsförvaltningen: Forskningsverksamhet.
Slutligen bör medel under anslaget beräknas för truppbefästningar. En
ligt överbefälhavarens direktiv har dessa fördelats inom försvarsgrenarnas
kostnadsramar. För nästa budgetår beräknar jag emellertid för truppbefäst
ningar 3 450 000 kr. under förevarande anslag.
Bland annat med beaktande av att det s. k. tvåstegsförfarandet fortsätt
ningsvis bör tillämpas ifråga om befästningsarbeten föreslår jag, att anslags-
beloppet för nästa budgetår bestämmes till 34 500 000 kr. Medlen torde i en
lighet med fortifikationsförvaltningens förslag få användas för fortsatta ar
beten med redan beslutade objekt samt för påbörjande av nya objekt i en
lighet med vad jag i det föregående föreslagit.
Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen
att till Befästningsarbeten för gemensamma ändamål för
budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag av
34 500 000 kr.
Knngl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
[13] Befästningsarbeten för armén
Anslag
1963/64 (förslag)
8 100 000
Förevarande anslag avses för befästningsarbeten av investeringsnatur för
armén.
I chefens för armén investeringsplan för armén för tidsperioden 1963—70
har för investeringar för armén för nästa budgetår upptagits 11 550 000 kr.
115
I det följande lämnas en redovisning för de av fortifikationsförvaltningen
föreslagna befästningsarbeten för armén, vilka enligt arméchefens före-
nämnda investeringsplan avses komma till utförande under nästa budget
år. Uppdelningen på olika objekt har gjorts på grundval av en inom forti-
fikationsförvaltningen upprättad särskild promemoria.
Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963
Kostnad
Anläggningar för uppställning av vapen
1. Utbyggnad av lokalförsvarsbatterier................................................................................. 2 500 000
Anläggningar för förråd och verkstäder
2. Betongammunitionsförråd..................................................................................................... 5 000 000
Övriga befästningsarbeten
3. Truppbefästningar.......................................................................................................... . 3 450 000
4. Modernisering av befästningar............................................................................................ 500 000
5. Förbindelsearbeten ............................................................................................................... 100 000
Summa kr. 11 550 000
M o ti v
1. För fortsatt utbyggnad av lokalförsvarsbatterier äskas 2 500 000 kr.
för nästa budgetår.
2. Totalkostnaden för erforderliga friliggande betongammunitionsför
råd för armén anges till 23 145 000 kr. enligt prisläget den 1 maj 1962. Till
och med innevarande budgetår har 8 000 000 kr. anvisats för ändamålet. För
fortsatt byggande av dylika förråd äskas 5 000 000 kr. för nästa budgetår.
Departementschefen
Såsom anförts i det föregående bör medel för truppbefästningar anvisas
under anslaget Befästningar för gemensamma ändamål. Under beaktande
härav föreslår jag, att förevarande anslag för nästa budgetår uppföres med
8 100 000 kr. Anslagsmedlen torde enligt Kungl. Maj :ts närmare bestäm
mande få utnyttjas för utbyggnad av lokalförsvarsbatterier, uppförande av
betongammunitionsförråd samt för utförande av övriga av fortifikations-
förvaltningen föreslagna befästningsarbeten.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Befästningsarbeten för armén för budgetåret
1963/64 anvisa ett investeringsanslag av 8 100 000 kr.
5* — Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 108
116
[14] Befästningsarbeten för marinen
Anslag
1963/64 (förslag) ............................. 26 800 000
Förevarande anslag avses för befästningsarbeten av investeringsnatur för
marinen.
I chefens för marinen investeringsplan för marinen för tidsperioden
1963—70 har för investeringar för marinen för nästa budgetår upptagits
26 800 000 kr. I det följande lämnas en redovisning för av fortifikationsför-
valtningen föreslagna befästningsarbeten för marinen, vilka enligt marin
chefens förenämnda investeringsplan avses komma till utförande under
nästa budgetår. Uppdelningen på olika objekt har gjorts på grundval av en
inom fortifikationsförvaltningen upprättad särskild promemoria.
Kostnad
Anläggningar för spaning, samband och stridsledning
Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963
1. Radarstationer......................................................................................................................... 800 000
Anläggningar för uppställning av vapen
2. Kustartilleribatterier.............................................................................................................. 15
005 000
3. Kustartilleribatterier.............................................................................................................. 4
495 000
4. Kustrobotbatteri........................................................................ 2
500 000
Anläggningar för förråd och verkstäder
5. Betongammunitionsförråd.......................................... ......................................................... 1 000 000
Övriga befästningsarbeten
6. Krigstörtöjningsplatser.......................................................................................................... 1
000 000
7. Avmagnetiseringsstation........................................................................................................ 1
400 000
8. Minstationer............................................................................................................................. 600 000
Summa kr. 26 800 000
M o t i v
1. Av de för radarstationer äskade medlen avses 100 000 kr. för fortsatt
utbyggnad av anordningar för närspaningsradar. Kostnaderna för ytterli
gare utbyggnad av dylika stationer anges till 5 535 000 kr. Vidare erfordras
500 000 kr. för fortsatt utbyggnad av anordningar för eldledningsradar.
Kostnaderna för ytterligare utbyggnad av dylika stationer uppskattas till
2 500 000 kr. Slutligen erfordras 200 000 kr. för anordningar för en kust-
spaningsradar.
2. Totalkostnaden för elva kustartilleribatterier uppskattas till
51 205 000 kr. enligt prisläget den 1 maj 1962. Till och med innevarande
budgetår har 34 990 000 kr. anvisats för ändamålet. För fullföljande av ar
betena erfordras alltså (51 205 000 — 34 990 000 =) 16 990 000 kr., varav
15 005 000 kr. för nästa budgetår. De äskade medlen avses för färdigstäl
lande av åtta batterier samt fortsatta arbeten med tre batterier. Sedermera
har fortifikationsförvaltningen i skrivelse den 21 februari 1963 anmält, att
kostnaderna beträffande två av förenämnda batterier beräknas komma att
117
öka med tillhopa ca 5,3 miljoner kronor. Anledningen till kostnadsökningen
anges vara bland annat byggnadsplatsernas avsides belägenhet samt beträf
fande en av anläggningarna det förhållandet, att vissa lokaler, som icke direkt
ingår i själva anläggningen, lämpligen bör utföras samtidigt som arbetena
med batteriet. Kostnadsökningarna beträffande ifrågavarande två batterier
medför icke behov av ytterligare medel för nästa budgetår.
3. Kostnaderna för tre nya batterier uppskattas till 5 200 000 kr. per an
läggning eller tillhopa 15 600 000 kr. För påbörjande av dessa batterier upp
tas 4 495 000 kr. för nästa budgetår.
4. Kostnaderna för ett kustrobotbatteri har preliminärt uppskattats till
20 000 000 kr. Projektering av batteriet pågår och fortifikationsförvaltning-
en räknar med att kunna påbörja byggnadsarbetena under nästa budgetår.
Till och med innevarande budgetår har 5 000 000 kr. anvisats för ända
målet. För nästa budgetår äskas ytterligare 2 500 000 kr. för ändamålet.
5. Totalkostnad för erforderliga friliggande betongförråd för marinen
anges till 10 375 000 kr. enligt prisläget den 1 maj 1962. Till och med inne
varande budgetår har 2 365 000 kr. anvisats för ändamålet. För fortsatt
byggande av dylika förråd äskas för nästa budgetår 1 000 000 kr.
6. —8. För utbyggnad av krigsförtöjningsplatser och minstationer er
fordras för nästa budgetår tillhopa 1 600 000 kr. För innevarande budgetår
har medel anvisats för projektering av en avmagnetiseringsstation. För ut
byggnad av stationen erfordras för nästa budgetår 1 400 000 kr.
Departementschefen
För befästningsarbeten för marinen har fortifikationsförvaltningen i en
lighet med marinchefens förenämnda investeringsplan för nästa budgetår
beräknat sammanlagt 26 800 000 kr., varav 800 000 kr. för radarstationer,
19 500 000 kr. för kustartilleribatterier, 2 500 000 kr. för ett kustrobotbatteri,
1 000 000 kr. för betongaminunitionsförråd och 3 000 000 kr. för övriga be
fästningsarbeten. Av de för kustartilleribatterier äskade medlen avses hu
vuddelen, ca 15 miljoner kronor, för fortsatta arbeten med tidigare beslu
tade objekt medan ca 4,5 miljoner kronor avses för påbörjande av tre nya
batterier.
Beträffande två av de under 2. omförmälda batterierna har fortifikations
förvaltningen anmält, att kostnaderna för anläggningarna beräknas kom
ma att öka med ca 5,3 miljoner kronor utöver vad som angivits i medels
äskandena för nästa budgetår. Kostnadsökningen medför dock icke något
ökat medelsbehov för nästa budgetår. Jag torde få återkomma till frågan
om täckning av kostnadsökningen vid anmälan av medelsäskandena för
budgetåret 1964/65.
I enlighet med fortifikationsförvaltningens förslag räknar jag med att un
der nästa budgetår kan efter vederbörlig projektering påbörjas tre nya
kustartilleribatterier ävensom övriga av ämbetsverket anmälda nya objekt.
Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963
118
Anslagsbeloppet bör för nästa budgetår beräknas till 26 800 000 kr. Med
len torde i enlighet med fortifikationsförvaltningens förslag få användas
för fortsatta arbeten med redan beslutade objekt samt för påbörjande av
nya objekt i enlighet med vad jag i det föregående föreslagit.
Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen
att till Befästningsarbeten för marinen för budgetåret
1963/64 anvisa ett investeringsanslag av 26 800 000 kr.
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
[15] Befästningsarbeten för flygvapnet
Anslag
1963/64 (förslag)
54 200 000
Förevarande anslag avses för befästningsarbeten av investeringsnatur
för flygvapnet.
I chefens för flygvapnet investeringsplan för flygvapnet för tidsperio
den 1963—70 har för investeringar för flygvapnet för nästa budgetår
upptagits 54 200 000 kr. I det följande lämnas en redovisning för av forti-
fikationsförvaltningen föreslagna befästningsarbeten för flygvapnet, vilka
enligt flygvapenchefens förenämnda investeringsplan avses komma till ut
förande under nästa budgetår. Uppdelningen på olika objekt har gjorts
på grundval av en inom fortifikationsförvaltningen upprättad särskild
promemoria.
Anläggningar för spaning, samband och stridsledning
1. Jakt- och spaningsradar........................................................................
2. Spaningsradar..........................................................................................
3. Luftbevakningstorn................................................................................
4. Luftförsvarscentral.................................................................................
5. Luftförsvarscentral.................................................................................
6. Stridsledningsradiostationer............................................. .... .............
7. Radiolänkstationer.................................................................................
8. Radargruppscentraler............................................................................
9. Luftförsvarscentral......................................................... ..................... ..
10. Kommandocentraler...............................................................................
11. Byggnadsåtgärder för radiostationer m. m......................................
Kostnad
1 000 000
9 750 000
100 000
600 000
7 000 000
1 800 000
2 200 000
17 650 000
3 500 000
3 500 000
2 400 000
Anläggningar för skydd av vapenbärare
12. Komplettering av berghangar........................................................
700 000
Anläggningar för förråd och verkstäder
13. Drivmedelsförråd................................................................................................................................. 1 800 000
14. Betongammunitionsförråd................................................................................................................ 900 000
15. Förråd m. m. för jaktrobotar......................................................................................................... 700 000
16. Personalbyggnader. ............................................................................................................................ 600 000
Summa kr. 54 200 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1903
119
.1/ o t i v
1. Totalkostnaden för utbyggnad av fyra jakt- och spaningsradarsta-
tioner beräknas till 16 080 000 kr. enligt prisläget den 1 maj 1962. Till och
med innevarande budgetår har 15 080 000 kr. anvisats för ändamålet. För
fullföljande av arbetena erfordras 1 000 000 kr. för nästa budgetår.
2. Totalkostnaden för utbyggnad av vissa spaningsradarstationer har upp
skattats till 12 200 000 kr. enligt prisläget den 1 maj 1962. Till och med
innevarande budgetår har 6 075 000 kr. anvisats för ändamålet. Totalkost
naden för utbyggnad av ytterligare spaningsradarstationer har uppskat
tats till 11 300 000 kr. För fortsatta arbeten på beslutade objekt samt för
påbörjande av ytterligare stationer erfordras 9 750 000 kr. för nästa bud
getår.
3. Totalkostnaden för utbyggnad av luftbevakningstorn anges till 3 308 000
kr. enligt prisläget den 1 maj 1962. Till och med innevarande budgetår har
628 000 kr. anvisats för ändamålet. För fullföljande av utbyggnaden erford
ras 2 680 000 kr., varav 100 000 kr. för nästa budgetår.
4. Totalkostnaden för ifrågavarande luftförsvarscentral uppskattas till
22 110 000 kr. enligt prisläget den 1 maj 1962. Till och med innevarande
budgetår har 21 510 000 kr. anvisats för ändamålet. För fullföljande av
arbetena erfordras alltså 600 000 kr.
5. Totalkostnaden för ifrågavarande luftförsvarscentral uppskattas till
22 400 000 kr. enligt prisläget den 1 maj 1962. Till och med innevarande bud
getår har 12 500 000 kr. anvisats för ändamålet. För fullföljande av arbetena
erfordras alltså 9 900 000 kr., varav 7 000 000 kr. för nästa budgetår.
6. De för stridsledningsradiostationer äskade medlen, 1 800 000 kr., avses
för fullföljande av arbeten med tidigare beslutade stationer. Härutöver
erfordras ytterligare stationer för en kostnad av ca 7 000 000 kr.
7. De för radiolänkstationerna äskade medlen, 2 200 000 kr., avses för
fullföljande av arbeten med tidigare beslutade stationer. Härutöver erford
ras ytterligare stationer m. m. för en uppskattad kostnad av ca 17 000 000 kr.
8. Totalkostnaden för byggande av tidigare beslutade radargruppcentraler
uppskattas till 33 900 000 kr. enligt prisläget den 1 maj 1962. Till och med
innevarande budgetår har 6 750 000 kr. anvisats för ändamålet. För full
följande av arbetena med dessa objekt erfordras alltså 27 150 000 kr. bör
den fortsatta utbyggnaden av stridsledningssystemet erfordras utbyggnad av
ytterligare några dylika centraler för en uppskattad kostnad av ca 33 000 000
kr. För nästa budgetår erfordras för ändamålet tillhopa 17 650 000 kr.
9. Projektering av ifrågavarande luftförsvarscentral typ II pågår och
anläggningen beräknas kunna påbörjas under budgetåret 1963/64. Med hän
syn till att utredningen rörande vissa lokalbehov i anslutning till anlägg
ningen ännu icke slutförts kan totalkostnaden icke anges. De äskade med
len avses för påbörjande av luftförsvarscentralen.
120
10. Totalkostnaden för utförande av kommandocentraler uppskattas till
ca 15 000 000 kr. enligt prisläget den 1 maj 1962. Till och med innevarande
budgetår har 3 000 000 kr. anvisats för ändamålet. För fortsättande av ar
betena erfordras för nästa budgetår 3 500 000 kr.
11. Den vid utgången av budgetåret 1963/64 återstående kostnaden för
ifrågavarande objekt anges till ca 9 000 000 kr.
12. Totalkostnaden för kompletterande arbeten i en berghangar uppskat
tas till ca 2 500 000 kr. För påbörjande av arbetena kan 1 800 000 kr. dispo
neras av medel, som anvisats för tidigare budgetår. För fullföljande av ar
betena erfordras 700 000 kr. för nästa budgetår.
13. För anläggande av friliggande drivmedelsförråd vid tre flygflottiljer
erfordras 1 800 000 kr. för nästa budgetår.
14. och 15. Medlen erfordras för fortsatt utbyggnad.
16. För ifrågavarande personalbyggnader äskas 600 000 kr. för nästa
budgetar, varav 300 000 kr. för till- och ombyggnad av administrations-
byggnaden vid centrala flygmaterielförrådet i Arboga och 300 000 kr. för
uppförande av en personalbyggnad, inrymmande kontor, televerkstad in. in.,
vid centrala flygverkstaden i Arboga.
Kungl. Maj. ts proposition nr 108 år 1963
Departementschefen
För befästningsarbeten för flygvapnet har fortifikationsförvaltningen i en
lighet med förenämnda av chefen för flygvapnet ingivna investeringsplan
för nästa budgetår upptagit sammanlagt 54 200 000 kr., varav 10 750 000 kr.
för radarstationer, 11 100 000 kr. för luftförsvarscentraler, 4 100 000 kr. för
luftbevakningstorn och radiostationer, 17 650 000 kr. för radargruppcen
traler, 5 900 000 kr. för kommandocentraler m. in., 700 000 kr. för komplet-
teringsarbeten i en berghangar och 4 000 000 kr. för förråd m. in. Huvud
delen av medlen avses för fortsatta arbeten på redan beslutade objekt.
Beträffande vissa av de under 2. omförmälda radarstationerna har forti
fikationsförvaltningen i skrivelse den 19 december 1962 anmält, att kostna
derna för anläggningarna kommer att öka med ca 2,9 miljoner kronor. Äm
betsverket har även begärt att få påbörja arbeten med ytterligare en dylik
radarstation. Vidare har fortifikationsförvaltningen begärt att få utföra
arbeten vid under 8. omförmälda radargruppcentraler i snabbare takt än
som tidigare avsetts. Med anledning av framställningen har Kungl. Maj :t
genom beslut den 18 januari 1963 medgivit, att fortifikationsförvaltningen
för utbyggnad av radarstationer och radargruppcentraler förskottsvis må
ta i anspråk ett belopp 8 125 000 kr. av medel, som ställts till ämbetsver
kets förfogande för utförande av objekt å investeringsanslag under befäst
ningars delfond. Medel för täckande av detta belopp bör för nästa budget
år beräknas under förevarande anslag.
Vid anmälan av det för budgetåret 1962/63 under befästningars delfond
121
uppförda anslaget till berghangarer tillstyrkte jag, att 1 500 000 kr. an
visades för utförande av projektering av kompletterings- och säkerhetsan
ordningar i fyra tidigare färdigställda berghangarer för en preliminärt
uppskattad kostnad av 4 000 000 kr. per hangar. Genom beslut den 9 mars
1962 medgav Kungl. Maj :t, att arbetena med ombyggnad av en drivmedels-
anläggning i en av berghangarerna fick påbörjas för en beräknad kostnad
av 1 700 000 kr. De av fortifikationsförvaltningen under 12. äskade med
len avses för fullföljande av arbeten med ifrågavarande anläggning. De
under 13. äskade medlen för drivmedelsförråd vid tre flygflottiljer avses för
utförande av friliggande drivmedelsförråd för flottiljerna, varigenom kost
nadskrävande ombyggnadsarbeten vid de i anslutning till ifrågavarande
berghangarer befintliga drivmedelsförråden icke behöver utföras.
I enlighet med fortifikationsförvaltningens förslag räknar jag medel för
att under nästa budgetår påbörja en luftförsvarscentral typ II, ytterligare
radarstationer och radargruppcentraler ävensom övriga av fortifikations
förvaltningen anmälda nya objekt. Det bör här anmärkas att efter budget
året 1963/64 återstående kostnader för utbyggnad av i strilsystemet ingå
ende radargruppcentraler kan uppskattas till ca 42 000 000 kr. samt att to
talkostnaderna för under 2. aktuella radarstationer kan uppskattas till
27 000 000 kr., varav drygt 11 000 000 kr. faller på tiden efter budgetåret
1963/64.
Anslagsbeloppet bör för nästa budgetår beräknas till 54 200 000 kr. Medlen
torde i enlighet med fortifikationsförvaltningens förslag få användas för
fortsatta arbeten på redan beslutade objekt samt påbörjande av nya objekt
i enlighet med vad jag i det föregående föreslagit.
Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen
att till Befästningsarbeten för flggvapnet för budgetåret
1963/64 anvisa ett investeringsanslag av 54 200 000 kr.
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1063
[16] Flyttning av Stockholms örlogsbas (Muskövarvet)
Anslag
Nettoutgift
Behållning
1961/62
20 000 000
20 002 093
9 258
1962/63 ......................... 30 000 000
1963/64 (förslag) 33 000 000
Tidigare utredningar och beslut
1953 års riksdag beslutade efter förslag i propositionen 1953:200 att
Stockholms örlogsbas skulle flyttas till Stockholms södra skärgård, varvid
örlogsvarvet skulle förläggas till Muskö. Kostnaderna för örlogsvarvet an
gavs därvid till 189 miljoner kronor i 1950 års prisläge. Arbetet med utflytt
ningen kom emellertid icke igång de närmast följande åren. År 1959 god
122
kände riksdagen ett förslag om en begränsad utbyggnad av Muskövarvet.
Enligt den av riksdagen godkända planen skulle varvet omfatta tre tunnel
dockor, enheter för verkstäder, administration, förråd m. in., en skyddad an-
läggning (sliptunnel) för motortorpedbåtar, kajer, pirar m. m. samt till
fartsväg. Totalkostnaden för utbyggnaden beräknades till 106 miljoner
kronor enligt prisläget den 1 april 1957.
Vid anmälan av medelsbehovet till 1961 års statsverksproposition häv
dade föredragande departementschefen att anläggningen borde begränsas
genom att den särskilda sliptunneln för motortorpedbåtar m. in. icke ut
fördes. Vid sitt ställningstagande hade departementschefen beaktat över
befälhavarens uttalade bestämda betänkligheter mot den kraftiga koncentra
tionen till Muskö. Riksdagen uttalade sig emellertid för ytterligare utred
ning i ämnet. Åt chefen för marinen uppdrogs att utföra denna. Resultatet av
marinchefens utredning visade, att såväl anläggnings- som driftkostnader för
den avsedda sliptunneln skulle bli avsevärt lägre om den anordnades på
Muskö än på annan plats. Utredningen hade emellertid gjorts med utgångs
punkt i att anläggningen under alla omständigheter skulle komma till ut
förande.
Efter verkställd översyn av kostnadsberäkningarna angav fortifikations-
förvaltningen i sina medelsäskanden för budgetåret 1962/63 totalkostna
derna för den år 1959 fastställda utbyggnaden till 181,48 miljoner kronor
enligt prisläget den 1 maj 1961. Kostnadsökningen angavs främst bero på
prisförändringar och ofullständigt projekteringsunderlag. Andra orsaker
som medverkat till fördyringen var standardhöjning och ökad skyddsnivå
samt att anslagstilldelningen blivit mindre än som förutsatts enligt den år
1959 godkända planen.
Fortifikationsförvaltningens översyn av kostnadsberäkningarna för
Musköanläggningen och marinchefens utredning anmäldes i propositionen
1962: 47. Till denna anmäldes också den skrivelse den 8 december 1961 med
vilken f. varvsdirektören Edvin R. Håkansson redovisat resultaten av eu
med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 september 1961 verkställd
Provning av behovet av verkstadsutrymmen in. in. inom Muskövarvet. Före
dragande departementschefen anmälde tveksamhet rörande lämpligheten
av att bygga sliptunnelanläggningen. Såväl kostnaderna för en dylik an
läggning som numera vunna kunskaper om skydd smöjligheterna mot kärn
vapen talade mot projektet. Departementschefen ansåg vidare, att i fråga
om reparationer och underhåll i krig borde, med hänsyn till den sannolika
utvecklingen av fartygsbeståndet och till önskemålet om en spridd gruppe-
i ing av fartygsförbanden, sliptunneln icke ingå i Musköanläggningen. Kost
naderna för en varvsanläggning på Muskö utan sliptunnel för motortorped-
båtai men med särskild skyddad lastplats uppskattade departementschefen
till 170 miljoner kronor enligt prisläget den 1 maj 1961.
Statsutskottet (SU 117) uttalade, med hänsyn till de skäl som departe
Kungl. Maj. ts proposition nr 108 år 1963
123
mentschefen anfört, tveksamhet om sliptunneln borde komma till utfö
rande. Bland annat på grund av att föreliggande utredningar icke lämnade
fullständigt underlag i ämnet föreslog utskottet, att frågan skulle prövas
av 1962 års försvarskommitté innan slutlig ställning togs. Riksdagen be
slöt i enlighet med statsutskottets förslag.
För utbyggnaden av Muskövarvet har numera till och med budgetåret
1962/63 anvisats sammanlagt 78,5 miljoner kronor.
Genom beslut den 28 juni 1962 fastställde Kungl. Maj :t situationsplan
för Muskövarvet, vilken plan skulle ligga till grund för arbetena med varvet.
Förslag av 1962 års försvarskommitté
Med anledning av riksdagens förutnämnda beslut uppdrog Kungl. Maj :t
den 6 juni 1962 åt 1962 års försvarskommitté att pröva frågan om anläg
gande på Muskö av en sliptunnel.
I sitt betänkande anför försvarskommittén, att kommittén ingående prö
vat frågan om kostnaderna för färdigställande av Muskövarvet och dess
omfattning. Kompletterande utredningar angående behovet av den särskilda
sliptunneln har därvid företetts för kommittén. Bland annat har storleken av
sannolika reparationsbehov för olika typer av stridsfartyg i norra Öster
sjön under krig och alternativa möjligheter att tillgodose dessa blivit nog
grant belysta.
Försvarskommittén erinrar om att överbefälhavaren tillstyrkt, att en un-
derhållsanstalt för motortorpedbåtar och andra lätta fartyg kommer till
stånd inom marinkommando Ost. En sådan anläggning bör utformas som
bergtunnel. Om tunneln förläggs till annan plats än Muskö uppkommer en
betydande merkostnad, överbefälhavaren har vägt de väsentligt ökade kost
naderna mot värdet av det förbättrade skydd mot kärnladdningar som eu
delning av Muskövarvet medför. Han förordar därefter, att ifrågavarande an
läggning kommer till utförande inom Muskövarvet.
Försvarskommittén förklarar, att kommittén efter prövning av bland an
nat de kompletterande utredningarna blivit övertygad om att inom ina-
rinkommando Ost resurser i krig för underhåll och reparationer av motor-
torpedbåtar m. m. behöver tillkomma. Från ekonomisk synpunkt är det
förmånligast om dessa resurser skapas i anslutning till Muskövarvet. För
svarskommittén föreslår därför att, sedan överbefälhavaren nu ansett sig
kunna tillstyrka denna lösning, ifrågavarande sliptunnel för underhåll av
molortorpedbåtar m. m. kommer till utförande inom Muskövarvet. Kom
mittén förutsätter därvid att en skyddad lastplats, som enligt 1959 års plan
ingår i Musköanläggningen, ordnas i anslutning till sliptunneln.
Vad härefter angår kostnaderna för utbyggnaden av Muskövarvet erinrar
försvarskommittén till eu början om att kostnaderna för att färdigställa
varvet enligt 1959 års plan uppskattas till 114 miljoner kronor i 1962 års
priser, överbefälhavaren har icke inräknat medel för ändamålet i någon av
Kungi. Maj. ts proposition nr 108 år 1963
124
de kostnadsramar, som presenterats för kommittén. Försvarskommittén
vitsordar att ett betydande allmänt intresse föreligger att de värdefulla om
råden i centralaste Stockholm som nu hyser örlogsvarvet skall kunna fri
göras för annan användning. En utredning har påbörjats rörande utnytt
jandet av dessa områden efter varvets flyttning. Områdena har en sådan
karaktär att det får anses vara uteslutet, att dessa till någon mer betydande
del utnyttjas för exploatering. Något sådant har icke heller ifrågasatts i di
rektiven för den påbörjade utredningen. Härtill kommer att det är oklart
huruvida marken ägs av Kronan. Det är därför icke sannolikt, att Musköut-
byggnaden skulle kunna finansieras med inflytande försäljningsmedel. För
svarskommittén erinrar om att marinen hävdat att åtskilliga delar av om
rådena alltjämt erfordras för dess räkning. Å andra sidan är det uppenbart
att utbyggnaden av Muskövarvet har militärt värde. Försvarskommittén
pekar vidare på de nuvarande anläggningarnas från militär synpunkt
ogynnsamma lokalisering. Härtill kommer att de nuvarande anläggningarna
är helt oskyddade. Muskövarvet får ett fullgott skydd mot konventionella
vapen och icke oväsentligt skydd mot kärnvapen. Lokaliseringen har be
stämts med utgångspunkt i flottans operativa uppgifter. Anläggandet av helt
nya lokaler kommer slutligen att ge goda möjligheter att koncentrera och
rationalisera varvsdriften.
Enligt kommittén talar storleken av redan gjorda investeringar på Muskö
bestämt mot att utbyggnaden nu skulle avbrytas. Anläggningen kommer att
få ett betydande militärt värde. Att flytta ut örlogsvarvet från centralai
Stockholm är också angeläget av andra skäl än militära. Försvarskom
mittén anser det uppenbart att medelsbehovet för Musköutbyggnaden bör
beaktas när den militära kostnadsramen fastställes. För en rationell och
planmässig utbyggnad synes det enligt kommittén erforderligt med en me
delsanvisning av ca 30 miljoner kronor under de närmaste budgetåren. För
svarskommittén har av angivna skäl vid bestämmandet av basbeloppet för
den militära kostnadsramen lagt in 30 miljoner kronor för Musköutbygg
naden. Kommittén anser att det härigenom bör bli möjligt att anläggningen
kan färdigställas på ungefär fyra år. Kostnaderna för varvets utbyggnad på
sätt som kommittén förordat kan på grundval av uppgifter från fortifika-
tionsförvaltningen beräknas till icke fullt 193 miljoner kronor i prisläget
den 1 maj 1962.
För slag till anslagsäskande in. in.
Fortifikationsförvaltningen (skr. 15/8 1962) anmäler i sina medelsäskan
den för nästa budgetår under förevarande anslag att för täckande av kost-
nadsstegringar intill den 1 maj 1962 erfordras 6 380 000 kr. För att full
följa byggnadsprogrammet erfordras således (181 480 000 + 6 380 000 —
78 500 000 =) 109 360 000 kr., varav 25 090 000 kr. för nästa budgetår. Forti
fikationsförvaltningen har härvid förutsatt att anläggningen för motortor
Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1003
125
pedbåtar in. in. skall ingå i byggnadsprogrammet. Vidare anmäler fortifika-
tionsförvaltningen under anslaget Anordnande av vissa fartygstunnlar, att
för nästa budgetår erfordras tillhopa 4 910 000 kr. för täckande av kost-
nadsstegringar intill den 1 maj 1962 å vissa fartygstunnlar vid Muskö, som
utförts med anlitande av medel under detta anslag. De sammanlagda åter
stående kostnaderna för att fullfölja Musköutbyggnaden enligt 1959 års pro
gram med särskild anläggning för motortorpedbåtar in. in. blir alltså
(109 360 000 + 4 910 000 =) 114 270 000 kr. i prisläget maj 1962. Tillhopa
erfordras sålunda för nästa budgetår för den fortsatta utbyggnaden av
Muskövarvet (25 090 000 + 4 910 000 =) 30 000 000 kr.
Sedermera har fortifikationsförvaltningen (.skr. 29/1 1963) anmält, att det
av ämbetsverket i förenämnda skrivelse den 15 augusti 1962 anmälda reste
rande medelsbehovet efter den 1 juli 1963, 114 270 000 kr. i prisläget den 1
maj 1962 bör uppräknas med 18 000 000 kr. i samma prisläge. I anslutning
härtill anför fortifikationsförvaltningen i huvudsak följande.
Under det fortsatta projekterings- och konstruktionsarbetet vid Muskö
varvet har ämbetsverket eftersträvat att vinna närmare klarhet rörande kost
naderna. Detta har blivit möjligt bl. a. tack vare att huvudhandlingar nu
mera utarbetats för största delen av de i anläggningen ingående objekten,
vilket innebär att dessa kunnat massberäknas och kostnadsberäknas efter
ä-priser. Vissa objekt såsom förråd, ovanjordsbyggnader in. in., vilka ännu
ej projekterats, har däremot fortfarande endast mera överslagsmässigt
kunnat kostnadsberäknas. Den senaste kostnadsöversynen, som påbörjades
sommaren 1962 och slutförts under januari 1963, visar att kostnaderna i pris
läget den 1 maj 1962 beräknas överskrida de av ämbetsverket tidigare be
räknade med ca 18 miljoner kronor. Huvuddelen av denna kostnadsökning
hänför sig till tidigare ej förutsebara av sprängämnesinspektionen påkal
lade mycket omfattande säkerhetsåtgärder i samband med hantering av)
bränsle i torped- ocli robotförrådet, ävensom till erforderliga inre bygg
nadsåtgärder till skydd mot de markskakningseffekter in. in., till vilka
luftdetonerande kärnvapen kan giva upphov.
Därest den av fortifikationsförvaltningen föreslagna uppräkningen av
det resterande medelsbehovet icke skulle vara möjlig i sin helhet synes vissa
begränsningar av byggnadsprogrammet bliva nödvändiga, vilka givetvis
skulle komma att begränsa den hittills gällande målsättningen ävensom
varvets funktionsmöjligheter. Ehuru fortifikationsförvaltningen icke kan
i detalj bedöma verkningarna för varvsdriften utav olika slag av begräns
ningar vill ämbetsverket emellertid från de tekniskt ekonomiska synpunk
ter verket har att företräda framhålla, att begränsningar av sådant slag
som innebär ett senareläggande (kompletterande) av byggnadsarbeten inom
bergtunnlarna medför att kostnaderna för deras utförande vid senare tid
punkt kommer att bli avsevärt stegrade, varjämte arbetena blir förenade med
stora praktiska olägenheter.
Överbefälhavaren anför i yttrande, att han vid de överväganden som gjorts
i samband med nu aktuella fördyringar inte funnit anledning att föreslå
några begränsningar i målsättningen för varvets utbyggnad, vilket bl. a. in
nebär att anläggningen i princip skall vara färdigbyggd med utgången av
Kungl. Maj.ts proposition nr 10S år 1U63
126
Kungl. Maj. ts proposition nr 108 år 1963
budgetåret 1966/67. För budgetåret 1963/64 bör således för utbyggnaden upp
tagas 30 miljoner kronor. Hur medel lämpligen bör anslås för resterande
budgetår får bli en senare fråga. Det synes härvid bli nödvändigt att senare-
lägga vissa delobjekt samt att överföra medel från andra delar av kapital
budgeten eller från driftbudgeten, överbefälhavaren avser att reglera detta
efter en allmän översyn av investeringsplanläggningen med hänsyn bl. a.
till kostnadsfördyringar och önskemål om prövning av de tekniska mål
sättningarna för ett antal byggnadsobjekt. överbefälhavaren ifrågasätter
slutligen om inte kostnaderna för vägförbindelsen mellan fastlandet och
Muskö i viss utsträckning lämpligen kunde bestridas med medel från sjätte
huvudtiteln eftersom vägen skall upplåtas för allmän trafik, vilket inne
bär avsevärda merkostnader i förhållande till en för enbart militär trafik
avsedd väg.
Departementschefen
Riksdagen fattade år 1953 beslut om utflyttning av Stockholms örlogs
varv till Muskö i Stockholms södra skärgård. Totalkostnaden angavs då
till 189 miljoner kronor i 1950 års prisläge. Till och med budgetåret 1958/59
anvisades emellertid endast relativt obetydliga belopp, vilka främst avsågs
för fortsatta utredningar. År 1959 godkände riksdagen ett av chefen för ma
rinen framlagt förslag om en begränsad utbyggnad av Muskövarvet. Total
kostnaden för varvet uppskattades då till 106 miljoner kronor enligt pris
läget den 1 april 1957. Varvsanläggningen skulle omfatta tre tunneldockor,
enheter för verkstäder, förråd, administration m. m., en skyddad anläggning
(sliptunnel) för motortorpedbåtar, kajer, pirar in. m. samt tillfartsväg. För
utbyggnaden har intill budgetåret 1962/63 anvisats sammanlagt 78,5 mil
joner kronor.
Vid anmälan av medelsbehovet för Muskövarvet i 1961 års statsverkspro-
position hävdade jag att anläggningen borde begränsas genom att den sär
skilda sliptunneln för motortorpedbåtar m. m. icke skulle komma till ut
förande. På förslag av statsutskottet beslöt emellertid 1961 års riksdag att
hos Kungl. Maj :t anhålla att frågan om det framtida ordnandet av en an
läggning för motortorpedbåtar m. fl. fartyg snarast utreddes. Kungl. Maj :t
uppdrog åt chefen för marinen att utföra denna utredning. Resultatet av
utredningen visade, att såväl anläggnings- som driftskostnaderna för den
avsedda sliptunneln skulle bli avsevärt lägre om den ordnades på Muskö
än på annan plats. Efter särskild översyn av kostnadsberäkningarna angav
fortifikationsförvaltningen i sina medelsäskanden för budgetåret 1962/63
totalkostnaderna för den år 1959 fastställda utbyggnaden av varvet till 181,48
miljoner kronor enligt prisläget den 1 maj 1961.
Fortifikationsförvaltningens översyn av kostnadsberäkningarna för
Musköanläggningen och marinchefens utredning anmäldes i propositionen
1962: 47. Jag uttalade därvid att övervägande skäl syntes tala för att Muskö-
Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1903
127
anläggningen begränsades på sätt jag föreslagit i 1961 års statsverkspropo-
sition och att den ifrågavarande anläggningen för motortorpedbåtar alltså
icke borde ingå i Musköanläggningen. Kostnaderna för Musköanläggningen
— utom sliptunnel för motortorpedbåtar men med särskild skyddad last
plats — uppskattade jag därvid till 170 miljoner kronor enligt prisläget den
1 maj 1961.
Statsutskottet (SU 1962: 117) uttalade tveksamhet om sliptunneln vid
Musköanläggningen borde komma till utförande samt föreslog, att frågan
skulle prövas av 1962 års försvarskommitté innan slutlig ställning togs.
Riksdagen beslöt i enlighet med statsutskottets förslag.
Försvarskommittén erhöll sedermera av Kungl. Maj :t uppdrag att pröva
behovet av särskild sliptunnel för motortorpedbåtar vid Musköanläggningen.
Efter prövning av bland annat de kompletterande utredningar som före-
tetts för försvarskommittén har kommittén blivit övertygad om att inom
marinkommando Ost resurser i krig för underhåll och reparationer av
motortorpedbåtar m. m. behöver tillkomma samt att det ur ekonomisk syn
punkt är förmånligast att dessa resurser skapas i anslutning till Muskö-
varvet. Då överbefälhavaren ansett sig kunna tillstyrka en sådan placering
föreslår kommittén, att ifrågavarande sliptunnel för underhåll av motortor
pedbåtar m. m. skall komma till utförande inom Muskövarvet. För en ra
tionell och planmässig utbyggnad av varvet synes det enligt kommittén
erforderligt med en medelsanvisning av ca 30 miljoner kronor per år under
de närmaste budgetåren.
I sina medelsäskanden för budgetåret 1963/64 har fortifikationsförvalt-
ningen anmält, att totalkostnaden för Muskövarvet med särskild anläggning-
för motortorpedbåtar enligt prisläget den 1 maj 1962 uppgår till ca
193 000 000 kr., varav 78 500 000 kr. anvisats intill budgetåret 1962/63. Res
terande medelsbehov uppgår således till ca 114 500 000 kr., varav 30 000 000
kr. erfordras för nästa budgetår. Sedermera har ämbetsverket anmält att en
förnyad kostnadsöversyn visar att kostnaderna för Musköanläggningen i
prisläget den 1 maj 1962 beräknas överskrida de av ämbetsverket tidigare
angivna med ca 18 miljoner kronor. Totalkostnaderna skulle därmed stiga
till ca 211 miljoner kronor.
Med anledning av dessa fördyringar har överbefälhavaren anfört, att han
icke funnit anledning att föreslå några begränsningar i målsättningen för
varvets utbyggnad. Det kunde dock bli aktuellt att framdeles senarelägga
vissa delobjekt liksom att överföra medel från andra delar av kapitalbudge
ten eller från driftbudgeten, överbefälhavaren har också tagit upp frågan
om icke vissa kostnader för väg och vägtunnel till Muskö borde bestridas av
medel under sjätte huvudtiteln.
Såsom framgår av det anförda föreslog jag vid anmälan av frågan om ut
byggnad av Muskövarvet i proposition 1962: 47, att anläggningen skulle be
gränsas så att den ifrågasatta sliptunneln för motortorpedbåtar icke skulle
komma till utförande. Härigenom räknade jag med att kostnaderna för
128
Musköanläggningen skulle begränsas till 170 miljoner kronor enligt pris
läget den 1 maj 1961. Sedan frågan om sliptunneln enligt beslut av 1962 års
riksdag prövats av 1962 års försvarskommitté, har kommittén föreslagit att
förenämnda sliptunnel skall komma till utförande. Jag räknar med anled
ning härav med att Muskövarvet utbygges i enlighet med det av 1959 års
riksdag godkända ursprungliga förslaget innefattande jämväl en särskild
sliptunnel för motortorpedbåtar in. m.
Kostnaderna för färdigställande av Musköanläggningen, som av försvars-
kommittén angivits till icke fullt 193 miljoner kronor enligt prisläget den 1
maj 1962, har enligt numera tillgängliga uppgifter uppskattats till totalt ca
211 miljoner kronor i samma prisläge. Därest Musköanläggningen skall kun
na färdigställas i beräknad tid erfordras sålunda ytterligare ca 132 miljoner
kronor inom försvarets ram intill utgången av budgetåret 1966/67. Med an
ledning härav vill jag erinra om att jag vid anmälan av propositionen
1962:47 framhöll att underlaget för kostnadsuppskattningen alltjämt var
osäkert och det därför icke var möjligt att bedöma huruvida den angivna
kostnadsuppskattningen skulle komma att visa sig tillförlitlig. Nu konstate
rade kostnadsökningar måste, om de ej kan reduceras, medföra jämkningar
i medelstilldelningen för andra ändamål inom marinens andel av försvarets
ram. Ehuru jag inte nu är beredd att ta slutlig ställning till vilka jämkningar
som bör ske, kan man enligt min mening icke underlåta att ta hänsyn till
att behov av begränsningar i materielanskaffningen kan uppkomma. Som
jag tidigare uttalat bör marinens materielplaner utformas med beaktande
härav. Frågan om bestridandet av kostnaderna för anläggning av väg och
vägtunnel torde få övervägas ytterligare.
Jag övergår härefter till frågan om medelsanvisning för nästa budgetår.
Såsom framgår av det förut anförda uppskattas totalkostnaden för Muskö
varvet numera till ca 211 miljoner kronor enligt prisläget den 1 maj 1962.
Återstående medelsbehov utgör alltså (211 — 78,5 =) 132,5 miljoner kro
nor. För nästa budgetår räknar jag med en medelsanvisning för Musköan
läggningen av 33 miljoner kronor. Jag tar härvid hänsyn till behovet att
återföra förlagsmedel som tagits i anspråk enligt Kungl. Maj :ts beslut den
9 oktober 1960. Detta innebär att, därest anläggningen skall kunna färdig
ställas under år 1967, medelstilldelningen för budgetåren 1964/67 måste
uppgå till ca 33 miljoner kronor per budgetår. De för nästa budgetår äskade
medlen bör i sin helhet anvisas under förevarande anslag.
Åberopande vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att
a) besluta att örlogsvarvet på Muskö skall utbyggas en
ligt de riktlinjer som angivits i det föregående;
b) till Flyttning av Stockholms örlogsbas (Muskövarvet)
för budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag av
33 000 000 kr.
Kungl. Maj. ts proposition nr 108 år 1963
Kungl. Ma j. ts proposition nr 108 år 1963
129
[17] Markförvärv för befästningar
Anslag
Nettoutgift
Behållning
1961/62 ...................... 3 700 000
1 007 714
5 386 350
1962/63
1 500 000
1963/64 (förslag). . 1 000 000
Förevarande anslag, beträffande vilket en mindre ändring i anslagsrubri-
ken vidtagits, avses för markförvärv för befästningar såväl för gemensamma
ändamål som för de tre försvarsgrenarna.
I överbefälhavarens investeringsplan för gemensamma ändamål för tids
perioden 1963—70 har under investeringar för gemensamma ändamål upp
tagits 1 miljon kronor för markförvärv för befästningar för nästa budgetår.
Markförvärv för vissa till utförande föreslagna
befästning sanläggningar
Fortifikationsförvaltningen föreslår, att 900 000 kr. anvisas för mark
förvärv för till utförande föreslagna befästningsanläggningar. I anslut
ning härtill anför ämbetsverket bland annat följande.
För nästa budgetår behöver mark förvärvas med äganderätt för ett 20-
tal anläggningar. För en del av dessa anläggningar är platsen ännu icke
bestämd. Bland annat till följd härav kan i vissa fall storleken av de olika
områdena endast ungefärligt beräknas. De erforderliga områdena är emel
lertid i flertalet fall av förhållandevis liten omfattning och arealen beräknas
som regel icke överstiga 30 hektar per område. De senaste årens erfaren
het har emellertid givit vid handen, att man i vissa fall måste räkna med
större arealer. Vidare är det ibland nödvändigt att ianspråktaga mark med
förhållandevis högt värde per arealenhet. Från angivna utgångspunkter har
fortifikationsförvaltningen beräknat kostnaderna för här ifrågavarande
markförvärv till i runt tal 1 500 000 kr. Av detta belopp räknar emeller
tid ämbetsverket med att ca 600 000 kr. kan ianspråktagas från outnytt
jade belopp, som kvarstår från tidigare budgetår. Medelsanvisningen för
nästa budgetår kan med hänsyn härtill begränsas till 900 000 kr.
Oförutsedda utgifter för markförvärv för
befästningar
Fortifikationsförvaltningen hemställer, att under anslaget beräknas me
del även för oförutsedda utgifter för markförvärv. I anslutning härtill anför
ämbetsverket bland annat följande.
För nästa budgetår räknar ämbetsverket med att ca 200 000 kr. kom
mer att erfordras för oförutsedda utgifter. Hälften av detta belopp synes
emellertid kunna ianspråktagas från outnyttjade belopp som kvarstår från
tidigare år. Medclsanvisningen för nästa budgetår kan med hänsyn härtill
130
begränsas till 100 000 kr. Medlen bör kunna utnyttjas dels för täckande av
oförutsedda merkostnader vid genomförande av sådana markförvärv, vilka
beslutats av Kungl. Maj :t och riksdagen, dels för bestridande av uppkom
mande kostnader för att komplettera beståndet av befästningsfastigheter
med markområden av icke alltför stor omfattning dels ock för förvärv av
kompensationsmark i anledning av försäljningar.
Departementschefen
Jag föreslår, att anslaget för nästa budgetår uppföres med 1 000 000 kr.
Anslaget bör få utnyttjas för markförvärv för vissa till utförande föreslagna
befästningsanläggningar samt för oförutsedda utgifter för markförvärv för
befästningar. Det bör ankomma på Kungl. Maj :t att besluta om hur anslags
medlen skall disponeras för olika objekt.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Markförvärv för befästningar för budgetåret 1963/64
anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000 kr.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter hem
ställt förordnar Hans Maj :t Konungen att till riks
dagen skall avlåtas proposition av den lydelse bi
laga till detta protokoll utvisar.
Kungl. Maj. ts proposition nr 108 år 1963
Ur protokollet:
Eric Wachtmeister
Innehåll
Sid.
Avd. I. Riktlinjer för den framtida utformningen av det militära försvaret...
3
A. Överbefälhavarens utredningar 1961—1962 angående krigsmaktens
fortsatta utveckling................................................................................... 4
B. Förslag av 1962 års försvarskommitté................................................... 27
C. Vissa kompletterande utredningar och förslag...................................... 46
D. Departementschefen................................................................................... 51
Avd. II. Vissa anslagsfrågor för budgetåret 1963/64................................................ 63
1. Översikt över begärda beställningsbcmyndiganden och anslag....
63
2. Armén: Beklädnad m. m.......................................................................... 67
3. Armén: Anskaffning av tygmateriel m. m............................................ 70
4. Marinen: Fartygsbyggnader m. m.......................................................... 74
5. Marinen: Anskaffning av vapenmateriel m. m.................................... 79
6. Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m.................................... 82
7. Byggnadsarbeten för gemensamma ändamål....................................... 86
8. Byggnadsarbeten för armén.................................................................... 89
9. Byggnadsarbeten för marinen................................................................ 98
10. Byggnadsarbeten för flygvapnet............................................................ 101
11. Flygfältsarbeten m.m............................................................................. 107
12. Befästningsarbeten för gemensamma ändamål.................................. 110
13. Befästningsarbeten för armén............................................................... 114
14. Befästningsarbeten för marinen............................................................ 116
15. Befästningsarbeten för flygvapnet....................................................... 118
16. Flyttning av Stockholms örlogsbas (Muskövarvet)........................... 121
17. Markförvärv för befästningar................................................................. 129