Prop. 1968:114

('med förslag till lag om ändrad Igdelse av b kap. 5 § föräldrabalken, m. m.',)

Kungl. Maj.ts proposition nr 11b år 1968

1

Nr 114

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändrad Igdelse av b kap. 5 § föräldrabalken , m. m.;

given Stockholms slott den 5 april 1968.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över justitieärenden och lagrådets protokoll, föreslå riks­ dagen att

dels godkänna den inom Europarådet den 24 april 1967 avslutade euro­ peiska konventionen om adoption av barn,

dels antaga härvid fogat förslag till lag om ändrad lydelse av 4 kap. 5 § föräldrabalken.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

BERTIL

Herman Kling

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner en inom Europarådet avslutad europeisk konvention om adoption av barn. Vidare föreslås att i föräldrabalken införs en av konventionen påkallad särskild bestämmelse om tidpunkten för moders samtycke till adoption.

1—Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 11b

2

Kungl. Maj:ts proposition nr It b år 1968

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 4 kap. 5 § föräldrabalken

Härigenom förordnas, att 4 kap. 5 § föräldrabalken1 skall erhalla ändrad

lydelse sätt nedan anges.

4 KAP.

5

(Nuvarande lydelse)

Utan eget —--------------- ------------ - -—

Den som ej fyllt tjuguett år må ej

adopteras utan föräldrarnas sam­

tycke. Är endera sinnessjuk, sinnes-

slö, utan del i vårdnaden eller å

okänd ort, vare hans samtycke ej er­

forderligt. Är sådant fall för han­

den beträffande båda föräldrarna,

skall i stället förmyndarens sam­

tycke inhämtas.

Den som

§•

(Föreslagen lydelse)

---------- han tillfrågas.

Den som ej fyllt tjuguett år må ej

adopteras utan föräldrarnas sam­

tycke. Moderns samtycke skall hava

lämnats sedan hon hunnit tillräckligt

återhämta sig efter nedkomsten. Är

endera av föräldrarna sinnessjuk,

sinnesslö, utan del i vårdnaden eller

å okänd ort, vare hans samtycke ej

erforderligt. Är sådant fall för han­

den beträffande båda föräldrarna,

skall i stället förmyndarens sam­

tycke inhämtas.

--------- förmyndarens samtycke.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1968.

1 Senaste lydelse av 4 kap. 5 § se 1958:640.

Kungl. Maj:ts proposition nr Ith år 1968

3

Utdrag av protokollet över jnstitieärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

22 mars 1968.

Närvarande:

Statsministern

Erlandkr,

ministern för utrikes ärendena

Nilsson,

statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Kling, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-

Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal, Odhnoff, Wick-

man, Moberg.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, anmäler efter gemen­

sam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om godkännande av

europeisk konvention om adoption av barn, m. m., och anför.

Europarådets ministerkommitté utsåg år 1961 på förslag av rådets sociala

kommitté och i överensstämmelse med rådgivande församlingens rekom­

mendation nr 292 en expertkommitté, som skulle behandla frågor rörande

internationella adoptioner. På förslag av expertkommittén bestämdes dess

uppdrag sedermera till att avse förslag till eu allmän konvention om

adoption av barn. Denna skulle innehålla dels vissa grundläggande regler,

som varje konventionsstat skulle förbinda sig att införliva med sin rätt,

dels regler som det skulle stå konventionsstat fritt att godta eller avvisa.

Sedan expertkommittén upprättat utkast till europeisk konvention om

adoption av barn och detta godkänts av ministerkommittén, öppnades

konventionen för undertecknande vid kommitténs 40 :e möte, som inleddes

i Strasbourg den 24 april 1967. Konventionen undertecknades vid detta

möte av bl. a. Sverige, Danmark och Norge. Konventionen jämte en inom

justitiedepartementet verkställd översättning av densamma torde få fogas

till statsrådsprotokollet i detta ärende soin bilaga 1.

Medlemsstat i Europarådet som önskar ansluta sig till konventionen

skall ratificera eller godkänna den. Konventionen, som träder i kraft tre

månader efter det att det tredje ratifikations- eller godkännandeinstrumen­

tet har deponerats hos rådets generalsekreterare, har ratificerats av Irland,

Malta och Storbritannien och träder som följd därav i kraft den 26 april

1968. För stat som ratificerar eller godkänner konventionen senare träder

den i kraft tre månader efter ratifikationen eller godkännandet.

Frågan om nordisk anslutning till konventionen behandlades vid nordiskt

justitieministermöte i Stockholm den 24 och 25 oktober 1967. Därvid enades

man från dansk, norsk och svensk sida om att de tre länderna borde

ratificera konventionen den 1 juli 1968.

Efter remiss har yttranden över konventionen avgetts av socialstyrelsen, Stockholms rådhusrätt och utredningen rörande internationell adoptions­ rätt.

Ratifikation av konventionen påkallar viss ändring i de svenska adoptions- reglerna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 11b år 1968

Gällande svensk rätt

Svensk rätts allmänna bestämmelser om adoption finns i 4 kap. föräldra- balken (FB). Adoption kräver tillstånd av domstol. Adoptanten måste ha fyllt 25 år. Kvinna, som har uppnått myndig ålder, kan dock tillsammans med sin make adoptera eget barn utom äktenskap även om hon är under 25 år (1 §). Den som är omyndigförklarad får inte adoptera utan för­ myndarens samtycke (2 §). Makar får bara adoptera gemensamt. Dock får ena maken adoptera ensam, om den andre vistas på okänd ort eller är sinnessjuk eller sinnesslö. Vidare får ena maken med den andres sam­ tycke adoptera dennes barn i äktenskap eller adoptivbarn eller sitt eget barn utom äktenskap (3 §). Andra än makar får inte adoptera gemen­ samt. Så länge adoptanten lever får adoptivbarnet inte adopteras på nytt av annan än adoptantens make (4 §).

Den som har fyllt 12 år får inte adopteras utan eget samtycke. Adoption får dock ske av den som är mellan 12 och 16 år utan dennes samtycke, om det kan antas lända honom till skada att bli tillfrågad. För adoption av den som är under 21 år krävs föräldrarnas samtycke. Är någon av föräldrarna sinnessjuk, sinnesslö, utan del i vårdnaden eller på okänd ort är hans samtycke dock inte erforderligt. Om sådant fall föreligger beträf­ fande båda föräldrarna fordras i stället samtycke av förmyndaren. Den som är omyndigförklarad får inte adopteras utan förmyndarens samtycke (5 §). Även föräldrar vilkas samtycke inte behövs skall om möjligt höras om adoptionen. Detsamma gäller särskilt förordnad förmyndare (20 kap. 6 § andra stycket). Enligt praxis kan föräldrar lämna sitt samtycke in blanco, dvs. utan kännedom om vem adoptanten är. Det kan exempelvis ske så att de medger att barnet adopteras av person som har utsetts eller godkänts av barnavårdsnämnden.

Rätten skall pröva adoptionens lämplighet. För tillstånd krävs att adop­ tionen länder till gagn för barnet och att sökanden har uppfostrat barnet eller vill uppfostra det eller det i övrigt föreligger särskild anledning till adoptionen. Ansökningen får inte bifallas om det på någondera sidan har lämnats eller utfästs vederlag för adoptionen och inte heller om det har utfästs bidrag till barnets underhåll, såvida det inte är fråga om engångs- bidrag och beloppet eller förbindelse på detta har överlämnats till barna­ vårdsnämnden (4 kap. 6 §). I adoptionsärendet skall domstolen försöka inhämta upplysningar om barnet och adoptanten och om eventuellt ut-

Kungl. Maj.ts proposition nr 1H är 19G8

fästa vederlag och underhållsbidrag. Har barnet inte fyllt 18 år, skall yttrande inhämtas från vederbörande barnavårdsnämnder (20 kap. 0 § första stycket).

Genom adoptionen får adoptivbarnet i fråga om vårdnad, underhåll, förmynderskap och arvsrätt samma ställning i förhållande till adoptanten som om det var dennes barn i äktenskap, och samtidigt avskärs banden mellan barnet och dess släkt. Har make adopterat den andre makens barn betraktas dock barnet som deras gemensamma (0 kap. It §, 7 kap. 5 § och 11 kap. 1 § tredje stycket FB, 4 kap.1 och 2 §§ärvdabalken). Genom adoptionen förvärvar adoptivbarnet adoptantens släktnamn. Dom­ stolen kan dock tillåta att barnet behåller sitt tidigare släktnamn. I så fall kan barnet senare genom anmälan till pastorsämbetet förvärva adop­ tantens släktnamn (3 § namnlagen den 11 oktober 1963, nr 521). Beträf­ fande adoptionens verkan i medborgarskapshänseende finns inte några särskilda bestämmelser. Svenskt barn, som adopteras av utlänning, behåller alltså sitt svenska medborgarskap, och för att utländskt barn, som adop­ teras av svensk, skall bli svensk medborgare krävs naturalisation enligl

6 § lagen den 22 juni 1950 (nr 382) om svenskt medborgarskap. Natura­ lisation beviljas av Kungl. Maj:t. För bifall till ansökan om naturalisation uppställs vissa villkor med avseende på ålder, hemvist här i landet m. in. Föreligger med hänsyn till sökandens förhållanden särskilda skäl att ta upp denne till svensk medborgare kan dock naturalisation beviljas även om dessa villkor inte är uppfyllda. Enligt praxis anses sådana skäl alltid föreligga i fråga om barn som har blivit adopterat av svensk medborgare genom beslut som gäller här i landet.

Adoptivförhållande kan hävas på ansökan av adoptanten, om adoptiv­ barnet befinnes lida av sinnesslöhet, annat svårt själsligt eller kroppsligt lyte eller svårartad sjukdom, som kan antas härröra från tiden före adop­ tionen utan att adoptanten då kände till förhållandet. Ansökan skall göras inom fem år från adoptionen (4 kap. 8 § FB). Adoptanten kan vidare få adoptivförhållandet hävt, om adoptivbarnet grovt har förgått sig mot adop­ tanten eller dennes närmaste eller för ett lastbart eller brottsligt liv och det uppenbarligen inte kan fordras att adoptivförhållandet ändå skall bestå (9 g andra stycket). Hävning kan ske också på adoptivbarnets begäran, dels om adoptanten grovt har förgått sig mot barnet eller i märklig mån för­ summar sina plikter mot det eller för ett lastbart eller brottsligt liv, så att barnets bästa påkallar att förhållandet upphör, dels om det i annat tall är av väsentlig betydelse för barnet att så sker (9 § första stycket). Adoptiv­ förhållandet kan dessutom hävas efter överenskommelse mellan adoptanten och adoptivbarnet, sedan barnet har fyllt 21 år (10 §). Har barnet adopterats av makar skall hävning avse båda makarna (11 §). Om adoptanten dör, får adoptivförhållandet hävas på ansökan av adoptivbarnets föräldrar eller en av dem, om detta påkallas av hänsyn till barnets bästa. Om barnet efter adoptantens död adopteras av annan, anses det tidigare adoptivför-

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 lb år 1968

hållandet hävt (12 §). 1 ärende om hävande jämlikt 8, 9 eller 12 § skall

yttrande inhämtas från dem som skall höras i ärende om tillstånd till

adoption (20 kap. 7 § andra stycket).

Genom hävning upphör all verkan av adoptionen såvitt angår adoptiv­

barnets ställning till adoptanten och dennes släktingar. Om särskilda skäl

föreligger kan dock domstolen bestämma, att adoptanten skall bidra till

adoptivbarnets underhåll. Hävning som grundas på överenskommelse med­

för ingen förändring beträffande underhållsskyldighet och arvsrätt mellan

adoptivbarnet och dess släktingar. I andra fall bestämmer domstolen, om

adoptionens verkningar i dessa hänseenden skall bestå. Om barnet är under-

årigt, skall domstolen besluta vem som skall ha vårdnaden och vara förmyn­

dare (4 kap. 13 §).

Förfarandet i adoptionsärenden är i regel skriftligt. Om muntlig förhand­

ling skall äga rum, kan domstolen enligt 20 kap. 38 § FB när det finnes

lämpligt förordna att förhandlingen skall hållas inom stängda dörrar.

De nuvarande bestämmelserna om adoption gäller sedan den 1 juli 1959,

då ärvdabalken den 12 december 1958 och lagen samma dag (nr 640) om

ändring i föräldrabalken trädde i kraft. De regler som gällde dessförinnan

innebar, att adoptivbarnet hade en något svagare ställning i förhållande till

adoptanten än dennes egna barn i äktenskap och att vissa band fanns kvar

mellan adoptivbarnet och dess släkt. Sålunda var barnets föräldrar skyldiga

att bidra till barnets underhåll, om adoptanten och hans make blev ur stånd

till det. Vidare innebar hävning av adoptivförhållande i princip att samtliga

rättsverkningar av adoptionen upphörde. Adoptivbarn och dess avkomlingar

hade arvsrätt efter adoptanten med den inskränkningen att arvsrätten inte

fick inkräkta på bröstarvinges laglott. Någon arvsrätt efter adoptantens

släktingar förelåg däremot inte. Adoptivbarnets och dess släktingars arvsrätt

i förhållande till varandra bestod med vissa inskränkningar, men om adop­

tivbarnet saknade arvsberättigade släktingar skulle adoptanten ärva. De nu

angivna underhålls- och arvsreglerna gäller alltjämt i fråga om adoptioner

som har beviljats innan de nya bestämmelserna trädde i kraft, om inte dom­

stol på ansökan inom fem år efter ikraftträdandet har meddelat särskild

förklaring att de nya reglerna skall tillämpas.

Rörande adoption när parterna tillhör olika stater finns bestämmelser i

6 kap. lagen den 8 juli 1904 (nr 26 s. 1) om vissa internationella rättsför­

hållanden rörande äktenskap, förmynderskap och adoption i dess lydelse

enligt lag den 10 juni 1949 (nr 384). Där föreskrivs att utländsk medborgare

inte får adoptera eller adopteras här i landet utan att adoptionen blir gällan­

de i den stat han tillhör. Svensk medborgare får inte adoptera eller adopte­

ras i främmande stat utan Kungl. Maj:ts medgivande (1 §). Om adoptanten

är utlänning, får adoptivförhållandet inte hävas här om inte hävningen blir

gällande i hans hemland, och är adoptanten svensk får hävning inte ske

utomlands med giltighet här i landet utan Kungl. Maj:ts medgivande (2 §).

7

I fråga om medborgare i annat nordiskt land gäller särskilda bestämmelser enligt förordningen den Öl december 1931 (nr 429) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap, adoption ocli förmynderskap.

Kungl. Maj:ts proposition nr 114 år 1968

Konventionen

Konventionen innehåller fyra avdelningar. Avdelning I (art. 1—3) med rubriken »Åtaganden och tillämpningsområde» anger omfattningen av konventionsåtagandet och konventionens tillämpningsområde. Avdelning II (art. 4 -16) bär rubriken »Grundläggande bestämmelser» och innehåller huvudsakligen regler om förutsättningarna för adoption och om adoptions rättsverkningar. Avdelning III (art. 17—20) med rubriken »Tilläggsbestäm­ melser» innehåller vissa bestämmelser som närmast bär karaktär av rekom­ mendationer och som det står konventionsstat fritt att följa eller inte. Avdel­ ning IV (art. 21—28) slutligen med rubriken »Slutbestämmelser» innehål­ ler bestämmelser om undertecknande, ratifikation, ikraftträdande m. m.

Konventionen avser bara adoption i rättslig mening av den som är under 18 år och omyndig samt inte är eller har varit gift (art. 3). Enligt art. 1 för­ binder sig konventionsstaterna att se till att deras lagstiftning stämmer överens med de grundläggande bestämmelserna om adoption i avdelning II samt att underrätta Europarådets generalsekreterare om de åtgärder som har vidtagits i sådant syfte. Enligt expertkommittén torde dessa bestämmel­ ser i allmänhet böra ta sig uttryck i regler i lag eller i administrativ författ­ ning. Emellertid framhålls att konventionsåtagandet får anses uppfyllt om de principer som bestämmelserna avser motsvaras av en stadigvarande praxis i vederbörande land. I samband med ratificering eller godkännande av konventionen får konventionsstat reservera sig mot högst två av reglerna i avdelning II (art. 25). Konventionsstat får vidare tillämpa regler som är gynnsammare för adoptivbarnet (art. 16). Enligt art. 2 förbinder sig kon­ ventionsstat att överväga de ytterligare regler rörande adoption, som finns i avdelning III. Konventionsstat, som beslutar att tillämpa någon av dessa regler eller att upphöra därmed, skall underrätta generalsekreteraren där­ om.

Avdelning II inleds med en bestämmelse om att adoption för att vara giltig skall ha beviljats av judiciell eller administrativ myndighet (art. 4). Där­ efter behandlas frågan om vilka samtycken som krävs för att adoption skall få äga rum (art. 5). Beträffande barn i äktenskap skall föräldrarnas och beträffande barn utom äktenskap moderns samtycke inhämtas. Saknar bar­ net föräldrar som kan lämna samtycke, fordras samtycke av den person eller det organ som utövar föräldramyndigheten i deras ställe. Vidare krävs sam­ tycke av adoplantens make (art. 5 punkt 1). I vissa speciella fall kan man underlåta att inhämta samtycke eller bortse från att samtycke har vägrats (art. 5 punkt 2 och 3). Moders samtycke till adoption får inte lämnas förrän

viss tid, minst sex veckor, har förflutit efter barnets födelse. Om sådan tid inte har föreskrivits i lag, gäller att så lång tid skall ha förflutit från barnets födelse att modern enligt adoptionsmyndighetens uppfattning har kunnat återhämta sig tillräckligt efter nedkomsten (art 5. punkt 4).

Barn får adopteras antingen av äkta makar eller av en person. Ett adoptiv­ barn får inte adopteras på nytt av annan än adoptantens make, såvida inte den förre adoptanten har avlidit eller adoptionen har ogiltigförklarats eller upphört (art. 6). Adoptanten skall ha uppnått viss i lag angiven minimi­ ålder, vilken får vara lägst 21 och högst 35 år. Undantag från kravet på minimiålder medges dock för fall där adoptanten är fader eller moder till barnet eller där synnerliga skäl föreligger (art. 7).

Innan adoptionsmyndigheten bifaller ansökan om adoption skall den övertyga sig om att adoptionen kommer att bli till gagn för barnet. Särskild vikt skall fästas vid att barnet genom adoptionen får ett stabilt och harmo­ niskt hem. Åldersskillnaden mellan adoptant och adoptivbarn bör inte vara mindre än normal åldersskillnad mellan föräldrar och barn (art. 8). Veder­ börliga undersökningar skall göras beträffande adoptanten, barnet och dess familj. Dessa undersökningar bör omfatta vissa närmare angivna frågor. De skall om möjligt utföras av socialtjänstemän med kompetens på området (art. 9). Konventionsstaterna skall hjälpa varandra med undersökningar i adoplionsärenden, som har anknytning till olika stater (art. 14), och Europarådets generalsekreterare skall underrättas om de myndigheter till vilka hänvändelser om sådan hjälp kan riktas (art. 26).

Genom adoptionen förvärvar adoptivbarnet och adoptanten samma rättig­ heter och skyldigheter i förhållande till varandra som barn i äktenskap och dess föräldrar. Samtidigt upplöses motsvarande band mellan barnet och de naturliga föräldrarna. Det finns dock möjlighet att låta vissa av föräldrarnas skyldigheter bestå subsidiärt. Adoptivbarnet bör kunna förvärva adoptan­ tens släktnamn. I fråga om arv efter adoptanten skall adoptivbarnet behand­ las som om det var dennes barn i äktenskap (art. 10). Om adoptivbarnet har annat medborgarskap än adoptanten, skall det underlättas för barnet alt förvärva dennes medborgarskap. Adoption får inte medföra förlust av med­ borgarskap annat än då den som adopteras har eller förvärvar annat med­ borgarskap (art. 11).

Det är inte tillåtet att genom lag begränsa det antal barn som får adopte­ ras av samma person. Inte heller får rätten att adoptera barn inskränkas i fråga om den som har eller skulle kunna få barn i äktenskap. Om adoption skulle förbättra ett barns rättsliga ställning får det inte uppställas hinder mot adoption av eget barn utom äktenskap (art. 12).

Hävning av adoptivförhållande får så länge barnet är underårig! företas bara av judiciell eller administrativ myndighet. Det skall föreligga särskilda skäl för åtgärden, och vidare krävs att det är i lag medgivet att häva adoptiv­ förhållande på sådana skäl (art. 13).

Kungl. Maj.ts proposition nr 114 år 1968

Kungl. Maj:ts proposition nr 11b är 1968

9

Åtgärder skall vidtas för all hindra varje otillbörlig vinning på grund av att barn lämnats till adoption (art. 15).

De icke obligatoriska bestämmelserna i avdelning III inleds med en före­ skrift om att adoption inte får beviljas förrän barnet har varit i adoptan- lens vård under så lång tid att adoptionsmyndigheten kan bilda sig en rim­ lig uppfattning om det framtida förhållandet dem emellan (art. 17). Vidare föreskrivs att rådgivningsorgan i adoptionsfrågor skall främjas (art. 18) och att orientering i sådana frågor skall ingå i undervisningen för social­ tjänstemän (art. 19).

Denna avdelning innehåller också vissa sekretessbestämmelser (art. 20). Adoption skall kunna genomföras utan att adoptantens identitet avslöjas för barnets familj. Adoptionsförfarandet skall kunna äga rum inom stängda dörrar. Adoptant och adoptivbarn skall kunna få utdrag ur allmänna regis­ ter, som ger upplysning om tid och plats för barnets födelse men inte anger adoptivförhållandet eller de naturliga föräldrarnas identitet. Allmänna handlingar skall förvaras eller deras innehåll i vart fall återges på sådant sätt att upplysningar om sistnämnda förhållanden inte blir kända för andra än dem som har ett berättigat intresse av att få del av dem.

Enligt slutbestämmelserna i avdelning IV är konventionen öppen för undertecknande av Europarådets medlemsstater. Som jag nämnde inled­ ningsvis skall den ratificeras eller godkännas. För signatärstat, som ratifice­ rar eller godkänner konventionen sedan den har trätt i kraft, blir konventio­ nen tillämplig tre månader efter det att ratifikations- eller godkännandein­ strument har deponerats hos Europarådets generalsekreterare (art. 21). En­ ligt art. 22 kan stat, som inte är medlem i Europarådet, inbjudas att ansluta sig till konventionen, sedan den har trätt i kraft. Av övriga slutbestämmelser kan här nämnas, att konventionen gäller utan tidsbegränsning men att kon- ventionsstat äger säga upp konventionen hos Europarådets generalsekrete­ rare (art. 27).

Konventionen behandlar inte frågor om tillämplig lag vid internationella adoptioner. Sådana frågor regleras i en haagkonvention den 15 november 1965 om behörig myndighet, tillämplig lag och erkännande av beslut rörande adoption. Denna konvention har ännu inte trätt i kraft. Den har hittills inte ratificerats av något av de nordiska länderna.

Remissyttrandena

Samtliga tre remissinstanser tillstyrker svensk anslutning till konventionen. Utredningen rörande internationell adoptionsrätt, i det föl­ jande benämnd utredningen, anser att konventionen ger uttryck för en mo­ dern uppfattning av adoptionsinstitutet. Den kan leda till att de ofta betydan­ de olikheterna mellan de europeiska adoptionslagarna utjämnas och bidra till en för adoptivbarn gynnsam utveckling i vissa länder. Utredningen anser att

Kungl. Maj:ts proposition nr 114 år 1968

Sverige bör ratificera konventionen för att i sin mån stödja en sådan ut­ veckling. Socialstyrelsen säger sig dela den i konventionens inledning uttala­ de uppfattningen, att gemensamma regler om adoption skulle bidra till att minska de svårigheter som de nuvarande olikheterna mellan skilda länders adoptionslagstiftning medför och samtidigt vara till gagn för de barn som adopteras. Rådhusrätten framhåller, att konventionen får betydelse främst i fråga om adoptioner med internationell anknytning. Fördelarna med en adoptionslagstiftning, som är enhetlig för så många stater som möjligt, framstår för sådana fall som uppenbara. Genom att stater som inte tillhör Europarådet har möjlighet att ansluta sig till konventionen blir denna på sikt allt värdefullare. Emellertid kan konventionen f. n. inte anses utgöra mera än ett steg på vägen mot målet. Den reservationsrätt som enligt art. 25 tillkommer fördragsslutande stat och de möjligheter som finns att avvika från konventionens regler i olika avseenden, t. ex. enligt art. 5, art. 7 punkt 2 och art. 16, innebär risk för att värdet av konventionen blir begränsat.

Konventionens obligatoriska bestämmelser överensstämmer enligt remiss­ instanserna i stort sett väl med gällande svensk rätt. I yttrandena berörs vissa av dessa bestämmelser närmare.

I anslutning till reglerna i art. 5 om föräldrars samtycke till adoption tar sålunda ett par remissinstanser upp frågan om tillåtligheten av samt y c- k e in b 1 a n c o. De hänför sig därvid till ett uttalande under förarbetena till konventionen, enligt vilket samtycket måste avse viss bestämd adoption men adoptantens identitet inte behöver vara känd för den som lämnar sam­ tycket. Rådhusrätten anser det tveksamt om nuvarande praxis i vårt land att godta inblancosamtycke skulle bli accepterad av andra fördragsslutande stater. Om så inte kan antas bli fallet bör en reservation övervägas på denna punkt. Utredningen anser däremot inte att någon sådan reservation behövs. Konventionstexten ger inte erforderlig täckning för ett krav på att samtycket skall avse viss bestämd adoption.

Föreskriften i art. 5 punkt 4 att moders samtycke till adoption får lämnas först viss tid efter barnets födelse behandlas av samt­ liga remissinstanser. Regeln bedöms som lämplig för att hindra förhastade medgivanden. Den överensstämmer enligt utredningen med vad som hos oss anses vara god praxis. Det är dock tveksamt om man utan lagstiftning kan anse dess iakttagande garanterat i tillräcklig grad för att Sverige skall ha fullgjort sina förpliktelser enligt konventionen. Dennas krav skulle kunna tillgodoses genom ett tillägg till 4 kap. 5 § andra stycket FB av innehåll att moders samtycke skall vara avgivet vid sådan tidpunkt att hon har hunnit tillräckligt återhämta sig efter nedkoinsten. Socialstyrelsen och rådhusrätten anser inte, att konventionens regel motsvaras av någon fast praxis hos oss. Enligt rådhusrätten är det inte ovanligt att modern lämnar sitt samtycke medan hon befinner sig på barnsbördsavdelning vid sjukhus, och det före­ kommer också att samtycke lämnas innan barnet är fött. Endast i undan-

Knngl. Maj:ts proposition nr 11) dr 19(>8

11

tagsfall torde barnavårdsnämnd, när adoption blir aktuell, böra efter om modern vidhåller ett sålunda lämnat samtycke. Både rådhusrätten och socialstyrelsen förordar att eu bestämmelse som motsvarar föreskriften i konventionen införs i FB. I samband därmed hör enligt styrelsen frågan om en fixerad minimitid övervägas.

Socialstyrelsen sammanställer den nu berörda bestämmelsen i art. 5 punkt 4 med den ej obligatoriska regeln i art. 17 om att adoption inte får beviljas förrän barnet har vistats hos adoptanten under viss prövotid. Båda reglerna torde vara oumbärliga för adoptionsverksamheten, men de innebär vissa faror, om de inte tillämpas med omsorg, kunnighet och gott omdöme.

Till belysning av de problem som uppställer sig vid adoption av spädbarn anför styrelsen vidare. De tilltänkta adoptivföräldrarna bör om möjligt få hand om barnet relativt tidigt. Barnet bör helst inte vara så gammalt, att det redan hunnit få starka bindningar till modern eller någon annan person. 1 sådant fall kan omplaceringen innebära en chock för barnet som får menlig inverkan på dess emotionella utveckling. Den som tar emot barnet känner sig i regel inte riktigt säker om att få behålla det, så länge adoptionen är ofullbordad. Man vet att modern har möjlighet att när som helst återta sitt samtycke. Detta skapar oro, och det är praktiskt laget oundvikligt att oron förmedlas till barnet. Adoptivföräldrarna in spe är under dessa förhållanden inte i stånd alt inge barnet den känsla av trygghet, som är så betydelsefull för dess utveckling till en harmonisk och välanpassad människa. Barnpsyko- logisk och barnpsykiatrisk expertis torde därför anse, att barnets prövotid i det nya hemmet bör vara så kort som möjligt. Ju omsorgsfullare utred­ ningar och förberedelser som föregått placeringen, desto mera bör prövo- tiden kunna förkortas. De flesta auktoriteter torde numera vara överens om att barnet helst bör komma till sitt blivande adoptivhem redan vid omkring tre månaders ålder och allra senast vid omkring sex månaders ålder samt att adoptionen därefter bör genomföras utan onödigt dröjsmål. Enligt social­ styrelsens uppfattning torde det vid väl förberedda adoptioner ofta vara till­ räckligt med eu prövotid i adoptivhenunet på omkring tre månader — i vissa fall mindre. Möjligheten att följa ovan skisserade tidsschema är beroende av, bl. a., hur snart ett godtagbart samtycke till adoptionen kan erhållas av barnets moder. Ej sällan är det nödvändigt att ge sig till tåls med samtycke­ frågan under avsevärd tid. I sådana fall kan moderns legitima intresse av att få god tid på sig för det livsavgörande beslutet komma i strid med barnets legitima intresse av att få sitt trygghetsbehov tillgodosett. Det bör därvid vara vederbörande socialarbetares uppgift att försöka klarlägga problemet för modern och därigenom om möjligt hjälpa henne fram till ett realistiskt och hållbart beslut.

Vissa andra av konventionens obligatoriska be­ stämmelser behandlas av utredningen. Regeln i art. 8 punkt 3 om att åldersskillnaden mellan adoptant och adoptivbarn inte bör vara mindre

Kungl. Maj.ts proposition nr 1li år 1968

än normal åldersskillnad mellan föräldrar och barn saknar direkt motsva­ righet i svensk lag men får anses täckt av FB:s allmänna bestämmelse om lämplighetsprövning och överensstämmer med svensk praxis. De detaljera­ de anvisningarna i art. 9 punkt 2 om den undersökning som skall göras i adoptionsärenden bör bringas till barnavårdsnämndernas kännedom, lämpligen genom anvisningar från socialstyrelsen. De som gör utredningar i adoptionsärenden torde inte alltid ha sådana kvalifikationer som art. 9 punkt 3 kräver. Med hänsyn till bestämmelsens utformning behövs inte några omedelbara åtgärder från svensk sida, men frågan bör uppmärksam­ mas vid det fortsatta lagstiftningsarbetet på socialvårdens område. I anslut­ ning till art. 10 punkt 1 säger sig utredningen utgå från att konven­ tionen inte har avsett att reglera eventuella skyldigheter och rättigheter mel­ lan adoptant eller adoptivbarn och tredje man, t. ex. staten. Med denna ut­ gångspunkt finns från svensk synpunkt intet att erinra mot konventions- bestämmelsen, eftersom rättsverkningarna av adoption enligt svensk lag överensstämmer med konventionens krav. Bestämmelserna om arvsrätt i art. 10 punkt o tillgodoses inte helt av de regler som gäller hos oss, när adoption har ägt rum enligt äldre lag och det inte meddelats förklaring enligt punkt 1 i övergångsbestämmelserna till lagen den 12 december 1958 om ändring i föräldrabalken. Det får emellertid anses självklart att konven­ tionen inte avser äldre rättsförhållanden. Fördragsslutande stat kan inte rimligen vara hindrad att vid lagändringar i anledning av konventionen reglera övergångsförhållanden på det sätt den finner lämpligt. Bestämmel­ sen i art. 11 punkt 1 om naturalisation saknar direkt täckning i svensk lag men överensstämmer med Kungl. Maj :ts praxis. Reglerna i art 13, som rör hävande av adoption, omfattar inte två fall, där adoption en­ ligt svensk rätt anses hävd utan uttryckligt beslut. Om adoptivbarn efter adoptantens död adopteras av annan, skall enligt 4 kap. 12 § andra stycket FB det tidigare adoptivförhållandet anses hävt. Vidare anses utan direkt lag­ stöd adoptivförhållande hävt, om adoptanten och adoptivbarnet i strid mot förbudet i 2 kap. 12 § gifterinålsbalken ingår äktenskap med varandra. Kon- ventionsbestännnelsen torde dock inte behöva föranleda någon svensk lag­ stiftning. Det förra fallet synes vara förutsatt i konventionen, eftersom det i art. 6 punkt 2 d) begagnade uttrycket, att adoptionen »upphört», torde ha sin grund i att på vissa håll en tidigare adoption aldrig formellt upphävs men upphör i samband med att ny adoption beviljas. Det senare fallet lär inte förekomma i praktiken och torde saklöst kunna lämnas därhän.

Med anledning av bestämmelserna i art. 14 om att konventionssta- terna skall hjälpa varandra med utredningar i adop- lionsärenden och i art. 26 om att Europarådets generalsekreterare skall underrättas om de myndigheter till vilka hänvändelser om sådan hjälp skall riktas anför socialstyrelsen, att det naturligaste synes vara att den åsyftade uppgiften tilldelas styrelsen. Denna har redan nu eu omfattande verksamhet

13

som förmedlande organ i internationella adoptionsärendcn och följaktligen betydande erfarenhet på området. Utredningen anser, att framställningarna bör centraliseras till ett organ. Om Sverige ansluter sig till haagkonventionen om adoption bör, med hänsyn till de internationellrättsliga frågor som reg­ leras där, utrikesdepartementets rättsavdelning vara centralt kommunice­ rande organ enligt den konventionen. Detta behöver emellertid inte hindra att socialstyrelsen får fullgöra de uppgifter som avses i europarådskonven­ tioner

Vad därefter angår de icke obligatoriska bestämmelserna torde regeln i art. 17 om viss prövotid innan adoption beviljas enligt socialstyrelsen och utredningen motsvara vad som allmänt tillämpas i svensk praxis. Några särskilda åtgärder från svensk sida i anledning av konventionen anses där­ för inte behövliga. Regeln ger enligt styrelsens mening uttryck för en riktig princip. Styrelsen hänvisar dock till vad förut har återgetts om sambandet mellan denna regel och bestämmelsen om tidpunkt för moders samtycke till adoption. Vad som föreskrivs i art. 18 och 19 om institutioner för biträde i adoptionsfrågor och om utbildning av socialtjänstemän torde enligt utredningen redan äga tillämpning i Sverige.

Samtliga remissinstanser påpekar att föreskriften i art. 20 punkt 1 om att uppgift om adoptantens identitet skall kunna undanhållas barnets föräldrar strider mot vad som f. n. gäller i Sverige, och de anser inte att det finns anledning att frångå svensk rätts inställning på denna punkt. Utredningen erinrar om att frågan om skärp­ ning av sekretessbestämmelserna rörande adoption övervägdes i samband med 1958 års ändringar i adoptionslagstiftningen. Några åtgärder ansågs inte böra vidtas, men föredragande departementschefen framhöll att frågan borde tas upp till förnyat övervägande, om den fortsatta utvecklingen skulle visa att en skärpning av sekretessreglerna kunde anses klart påkallad (prop. 1958 A: 144 s. 291). Utredningen har sig inte bekant att det — frånsett kon­ ventionen — inträffat något som föranleder annan bedömning än år 1958. Föreskriften i art. 20 punkt 2 angående handläggning inom stängda dörrar är enligt utredningen tillgodosedd genom 20 kap. 38 § FB. Så­ dant utdrag ur allmänt register som avses i art. 20 punkt 3 bör och torde också i allmänhet kunna på begäran erhållas från vederbörande pastorsämbete. Huruvida det behövs någon särskild föreskrift i anvisningar­ na till folkbokföringskungörelsen för att konventionskravet säkert skall bli uppfyllt torde böra övervägas av centrala folkbokförings- och uppbörds- nämnden. Rådhusrätten finner det oklart, om bestämmelsen i punkt 3 inne­ bär att det skall vara möjligt att få ett utdrag där adoptanterna upptas som föräldrar utan att adoptivförhållandet anges. Det torde vara tveksamt om det föreligger laglig rätt att få ett sådant utdrag. Möjlighet härtill bör ut­ tryckligen medges i administrativ ordning.

Vad slutligen angår bestämmelserna om allmänna handlingar i

Kungl. Maj.ts proposition nr

Ili

år 1 HUS

Kungl. Maj.ts proposition nr 11b år 1968

art. 20 punkt 4 framhåller rådhusrätten, att folkbokföringshandlingar enligt

13 § lagen den 28 maj 1937 (nr 249) om inskränkningar i rätten att utbe­ komma allmänna handlingar (sekretesslagen) åtnjuter sådant sekretess­ skydd som avses i konventionen. Domstolarnas handlingar är däremot i princip offentliga, och med hänsyn därtill kan Sverige inte ansluta sig till konventionen på denna punkt. Utredningen anser inte heller, att det finns anledning att göra några ändringar i svensk rätt med anledning av bestäm­ melsen i punkt 4. Utredningen framhåller vidare, att offentlighetskommit­ tén i sitt betänkande »Offentlighet och sekretess» (SOU 1966: 60 s. 167) har föreslagit att uppgifterna i folkbokföringen över huvud inte skall vara sek- retessbelagda. Om detta förslag genomförs, kommer tydligen svensk rätt att stå i direkt strid med konventionen på denna punkt. Förhållandet bör upp­ märksammas under den fortsatta handläggningen av offentlighetskommit­ téns förslag.

Förhållandet mellan den nu förevarande e u r o p a r å d s kon­ ventionen och haagkon ventio nen behandlas avslutningsvis av utredningen. Den förra får enligt utredningen anses sakna direkt be­ tydelse för internationellrättsliga frågor. Den syftar till att harmonisera den interna adoptionslagstiftningen i europeiska länder och får ses som ett värdefullt komplement till haagkonventionen, eftersom antagandet av enhetliga materiella adoptionsprinciper väsentligt minskar antalet lag­ konflikter och medverkar till att underlätta erkännande av utländska adop­ tioner. Däremot kan det inte vara meningen att t. ex. konventionens regler om rättsverkningarna av adoption skall utan vidare tillämpas på utländska adoptioner. Bestämmelserna om naturalisation, som torde vara avsedda att gälla också när beslut om adoption meddelats i utlandet med giltighet här i riket, är att betrakta som ett undantag. Om man antog att konventionen av­ såg även internationellrättsliga frågor, skulle den på olika punkter komma i strid med haagkonventionen. Detta får emellertid anses uteslutet, eftersom vardera av de båda konventionerna har upprättats under beaktande av den andra. Enligt utredningens mening föreligger därför inte hinder för Sverige att ansluta sig till båda konventionerna.

De par tementschefen

Den nu förevarande europarådskonventionen upptar en rad bestämmelser till ledning för innehållet i konventionsstaternas interna adoptionslagstift- ning. Dessa stämmer i allt väsentligt väl överens med gällande svensk rätt. I likhet med denna kan konventionen sägas bygga på grundtanken, att det är barnets intressen som i första hand skall tas tillvara. Denna grundtanke kommer till uttryck i bl. a. regler som garanterar, att adoption kommer till stånd bara då detta är förenligt med barnets bästa, och som tillförsäkrar adoptivbarnet samma ställning i förhållande till adoptanten som ett barn i

Knngl. Maj.ts proposition nr 1H ur t!KiH

15

äktenskap. Eftersom konventionens bestämmelser tillgodoser de anspråk som enligt rättsuppfattningen i vårt land bör ställas på en adoptionslag, finns det från svensk synpunkt anledning att verka för att den vinner så vidsträckt anslutning som möjligt.

Konventionen främjar tillkomsten av enhetliga adoptionsregler i skilda stater. Därigenom underlättas adoptioner som har internationell anknyt­ ning. Utsikterna för att ett beslut om adoption som meddelas i ett land skall godkännas i ett annat blir därmed större. Också detta talar till förmån föl­ en svensk anslutning till konventionen.

Vissa frågor rörande internationella adoptioner behandlas i en i Haag år 1965 upprättad konvention om behörig myndighet, tillämplig lag och erkän­ nande av beslut rörande adoption. 1 denna uppställs ett antal villkor för att en adoption, som har beslutats i en stat och som har anknytning även till annan stat, skall godkännas utomlands. Frågan om svensk anslutning till haagkonventionen torde få tas upp sedan utredningen om internationell adoptionsrätt har slutfört sitt arbete. Som utredningen påpekat i sitt remiss­ yttrande kan europarådskonventionen ses som ett värdefullt komplement till haagkonventionen. Ingendera av konventionerna gör den andra över­ flödig.

Mot bakgrund av vad jag nu har anfört anser jag i likhet med remiss­ instanserna, att Sverige bör ansluta sig till europarådskonventionen. Före­ trädare för de danska och norska justitieministerierna har, som jag inled­ ningsvis har antytt, gett uttryck åt motsvarande bedömning för sina länders vidkommande.

Konventionens centrala innehåll utgörs av ett stort antal regler, benämn­ da grundläggande bestämmelser, om förutsättningarna för adoption och om adoptionens rättsverkningar in. m. Dessa är obligatoriska i den meningen att konventionsstat förbinder sig att se till att dess lagstiftning stämmer överens med dem. Konventionen medger dock konventionsstat att avge högst två reservationer i fråga om dessa regler, varvid varje reservation får avse högst en bestämmelse. I en särskild avdelning av konventionen finns vidare vissa tilläggsbestämmelser, som konventionsstat åtar sig att överväga men som den inte är skyldig att följa.

En genomgång av de obligatoriska reglerna i konventionen visar att de stämmer väl överens med gällande svensk rätt. Somliga saknar visserligen uttrycklig motsvarighet i svensk lag, men de iakttas i praxis och anses följa av gällande bestämmelser. Detta är sålunda fallet med föreskrifterna i art. 8 om att adoptionsmyndigheten skall fästa vikt vid att barnet genom adop­ tionen får ett stabilt och harmoniskt hem och om att åldersskillnaden mel­ lan adoptanten och adoptivbarnet inte bör vara mindre än normal ålders­ skillnad mellan föräldrar och barn. Någon motsvarighet till de utförliga anvisningarna i art. 9 punkt 2 om vad utredningen i ett adoptionsärende skall omfatta finns inte hos oss. Föreskrifterna torde emellertid iakttas i praxis,

och någon lagändring torde därför inte behövas för att konventionen skall kunna antas. Däremot kan det vara anledning att bringa innehållet på den­ na och vissa andra punkter till barnavårdsnämndernas kännedom, lämpli­ gen genom anvisningar från socialstyrelsen. Det i art. 9 punkt 3 uppställda kravet, att den som gör utredning i adoptionsärende skall ha särskilt angi­ ven kompetens på området, torde i allmänhet vara uppfyllt hos oss. Bestäm­ melsen är f. ö. inte ovillkorlig och kräver sålunda inte någon särskild åtgärd.

Jag kan ansluta mig till utredningens bedömning, att bestämmelserna i art. 10 om adoptionens rättsverkningar inte reglerar eventuella rättigheter och skyldigheter mellan adoptant eller adoptivbarn och tredje man, t. ex. staten. De arvsrättsliga bestämmelserna i art. 10 punkt 5 är inte helt fören­ liga med vad som hos oss gäller för sådana fall då adoption har beviljats innan 1958 års lagändringar trädde i kraft och särskild förklaring inte har meddelats att de nya reglerna skall tillämpas. Som utredningen har anfört kan emellertid konventionen inte antas gälla äldre rättsförhållanden eller påverka utformningen av övergångsbestämmelser som rör dem. Reglerna i art. 11 om adoptionens betydelse för medborgarskapet tillgodoses av den praxis som har utbildats vid Kungl. Maj :ts tillämpning av medborgarskaps­ lagens regler om naturalisation. Jag anser vidare i likhet med utredningen, att bestämmelserna i art. 13 om hävande av adoptivförliållande inte påkallar några ändringar i svensk lag.

På en punkt ifrågasätter samtliga remissinstanser om inte konventionen kräver en ändring i gällande svensk rätt. Det gäller art. 5 punkt 4. Enligt denna får moders samtycke till adoption godtas bara om det har lämnats sedan viss tid förflutit efter barnets födelse. Denna tid kan vara fastställd i lag och får då inte understiga sex veckor. Finns ingen sådan lagbestämmelse, skall adoptionsmyndigheten se till att samtycket har lämnats först när mo­ dern har kunnat återhämta sig tillräckligt efter nedkomsten. Svensk lag saknar motsvarighet till konventionen på denna punkt. Remissinstanserna är ense om att konventionsbestämmelsen ger uttryck åt eu riktig princip, men de har framfört olika uppfattningar rörande frågan, i vilken utsträck­ ning den motsvarar praxis i Sverige.

Det är enligt min mening uppenbart att beslut i en så viktig fråga som samtycke till adoption bör fattas först efter moget övervägande. Redan på grund därav finns det skäl att dröja med det definitiva beslutet till dess någon tid har förflutit från barnets födelse. Härtill kommer emellertid att moderns hälsotillstånd och sinnesstämning omedelbart efter nedkomsten kan vara påverkade av de påfrestningar havandeskapet och barnsbörden har inneburit, så att hon är benägen att förstora de svårigheter och problem av olika slag som möter om hon själv försöker ta hand om sitt barn. Detta kan leda till att hon gör ett adoptionsmedgivande som hon senare bedömer som överilat och inte vill stå fast vid. Att sådana situationer undviks ligger inte bara i moderns utan också i barnets och adoptantens intresse. Från deras

Kungl. Maj:ts proposition nr llt år 1968

17

synpunkt är det nämligen angeläget att modern inte ångrar sig och lar till­ baka sitt samtycke efter det att barnet har placerats i adoptantens hem men innan adoption har beviljats. Jag ansluter mig därför till den princip som har kommit till uttryck i konventionen. Det kan visserligen med visst fog göras gällande att den allmänna plikt att pröva adoptionens lämplighet som FB ålägger domstolen innefattar skyldighet att beakta dessa synpunkter. Jag anser det dock i likhet med remissinstanserna lämpligt att en uttrycklig bestämmelse i ämnet införs i FB.

Bestämmelsen bör som utredningen förordat tas in i 4 kap. 5 § och inne­ hålla, att moderns samtycke till adoption skall ha lämnats sedan hon har hunnit återhämta sig tillräckligt efter nedkomsten. Att i lag fastställa någon bestämd tid som skall ha förflutit innan samtycket får lämnas synes inte lämpligt. Frågan får bedömas från fall till fall och avgörande bör vara, om modern är så återställd i fysiskt och psykiskt avseende att hon är i stånd att fatta ett väl överlagt beslut i saken. Bedömningen får i första hand ankom­ ma på den som gör utredningen i ärendet. Domstolen torde i regel kunna begränsa sin prövning till att undersöka hur lång tid som har förflutit mel­ lan barnets födelse och samtycket. Denna tid synes i allmänhet inte böra understiga den i konventionen angivna tiden om sex veckor. I normala fall torde den emellertid inte heller behöva vara nämnvärt längre. Som social­ styrelsen har framhållit ligger det i allmänhet i barnets intresse att ett be­ slut om adoption inte fördröjs onödigt lång tid. Har samtycket lämnats tidi­ gare än lagen medger, kan detta rättas till genom att modern i efterhand, exempelvis i samband med utredningen i ärendet, bekräftar att hon vid­ håller sitt samtycke.

Ett par remissinstanser har också stannat vid en annan fråga som rör samtycke till adoption. Det gäller frågan, om inblancosamtycke av det slag som brukar förekomma hos oss kan anses tillåtet. Det är sålunda vanligt att föräldrar medger att barnet adopteras av person som vederbörande bar­ navårdsnämnd kan komma att utse. Av bestämmelsen i art. 20 punkt 1 om att adoptantens identitet skall kunna hållas hemlig för barnets föräldrar framgår, att adoption enligt konventionen förutsätts kunna ske utan att föräldrarna vet vem adoptanten är. I likhet med utredningen kan jag inte finna att konventionstexten lägger hinder i vägen för inblancosamtycken av det slag som brukas i vårt land. Denna ordning synes därför kunna till- lämpas även i fortsättningen utan hinder av konventionen.

Jag delar socialstyrelsens åsikt, att styrelsen lämpligen bör utses till så­ dant organ som annan konventionsstat kan vända sig till med begäran om upplysningar i adoptionsärenden enligt art. 14. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda föreskrifter härom sedan konventionen har ratifi­ cerats.

Vad härefter angår de icke obligatoriska bestämmelserna i avdelning III av konventionen får regeln i art. 17 om att viss prövotid skall iakttas innan 2 — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 114

Kungl. Maj.ts proposition nr 114 år 1968

adoption beviljas anses överensstämma med svensk praxis. Bestämmelsen i art. 18 om institutioner, till vilka allmänheten kan vända sig för råd och hjälp i adoptionsfrågor, torde vara tillgodosedd genom den verksamhet som bedrivs av olika barnavårdsorgan, i första hand barnavårdsnämnderna, och sådan undervisning i adoptionsfrågor som föreskrivs i art. 19 ingår i socio­ nomutbildningen. Föreskriften i art. 20 punkt 2 om handläggning av adop- tionsärenden inom stängda dörrar har sin motsvarighet i 20 kap. 38 § FB.

Art. 20 innehåller vidare i punkterna 1 och 4 vissa sekretessbestämmelser. Dessa stämmer inte helt överens med den i vårt land gällande principen om offentlighet i domstolsförfarandet. Och när det gäller möjligheten att ur folkbokföringen få uppgifter om de förhållanden som åsyftas torde t. ex. barnets biologiska föräldrar ej vara förhindrade att få del av uppgifter rö­ rande adoptionen. Tillräckliga skäl att nu ändra de svenska reglerna på detta område finns enligt min mening inte. Konventionen hindrar inte att anslutning sker trots den oöverensstämmelse som sålunda föreligger (jfr art. 2 andra punkten).

Enligt art. 20 punkt 3 skall adoptant och adoptivbarn kunna ur allmänna register få utdrag med uppgift om tid och plats för adoptivbarnets födelse men utan upplysning om adoptivförhållandet eller de naturliga föräldrarnas identitet. Regeln torde syfta på utdrag, som upptar adoptanterna såsom bar­ nets föräldrar. Några uttryckliga bestämmelser härom finns inte hos oss. Enligt min mening talar emellertid goda skäl för att det bör vara möjligt att få ett bevis av åsyftat innehåll. I allmänhet torde nämligen uppgift om adoptivförhållandet sakna betydelse för det ändamål beviset skall användas till. Ibland kan dock en sådan uppgift vara av betydelse, exempelvis i vissa familjerättsliga sammanhang. I sådana fall måste naturligtvis upplysning om adoptivförhållandet lämnas i beviset. Frågan synes mig böra tas upp till närmare övervägande av centrala folkbokförings- och uppbördsnämn- den, som är behörig att utfärda anvisningar beträffande folkbokföringen.

Sammanfattningsvis anser jag sålunda, att Sverige bör ratificera konven­ tionen utan reservation och att i samband därmed ett tillägg rörande tid­ punkten för moders samtycke till adoption av hennes barn bör göras till FB:s bestämmelser om samtycke till adoption. Vid det inledningsvis nämnda nor­ diska justitieministermötet förutsattes att den svenska ratifikationen skall ske den 1 juli 1968. Det synes lämpligt att lagändringen träder i kraft sam­ ma dag. Särskilda övergångsbestämmelser till denna torde inte behövas, utan den nya regeln bör vara tillämplig på alla fall där slutligt beslut om adoption ännu inte har meddelats vid lagändringens ikraftträdande.

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom justitiedepartementet upp­ rättats förslag till lag om ändrad lydelse av b kap. 5 § föräldrabalken. För­ slaget torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga 2.'

Kungl. Maj.ts proposition nr 11b år 1968

1 Bilagan, som är likalydande med det vid propositionen fogade förslaget, har uteslutits här.

Kungl. Maj.ts proposition nr 1H år 1968

19

Jag hemställer att lagrådets utlåtande inhämtas enligt 87 § regerings­

formen över lagförslaget genom utdrag av protokollet.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av stals-

rådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t

Konungen.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1968

European Convention on the

Adoption of Children

Preamble

The member States of the Council

of Europé, signatory hereto,

Considering that the aim of the

Council of Europé is to achieve a

greater unity between its Members

for the purpose, among others, of

facilitating their social progress;

Considering that, although the in­

stitution of the adoption of children

exists in all member countries of the

Council of Europé, there are in those

countries differing views as to the

principles which should govern

adoption and differences in the pro-

cedure för effecting, and the legal

consequences of, adoption; and

Considering that the acceptance of

common principles and practices

with respect to the adoption of chil­

dren would help to reduce the diffi-

culties caused by those differences

and åt the same time promote the

welfare of children who are adopted,

Have agreed as follows:

Part I

Undertakings and field of application

Article 1

Each Contracting Party under-

takes to ensure the conformity of

its law with the provisions of Part II

of this Convention and to notify the

Secretary General of the Council of

Europé of the measures taken for

that purpose.

Convention européenne en

matiere d’adoption des enfants

Préambule

Les Etats membres du Conseil de

1’Europe, signataires de la présente

Convention,

Considérant que le but du Conseil

de 1’Europe est de réaliser une union

plus étroite entre ses Membres afin,

notamment, de favoriser leur pro-

grés social;

Considérant que, bien que l’insti-

tution de 1’adoption des enfants

existe dans la législation de tous les

Etats membres du Conseil de 1’Eu­

rope, il y a dans ees pays des vues

divergentes sur les principes qui

devraient régir l’adoption, ainsi que

des différences quant å la procédure

d’adoption et aux effets juridiques

de 1’adoption;

Considérant que l’acceptation de

principes communs et de pratiques

communes en ce qui concerne 1’adop-

tion des enfants contribuerait å

aplanir les diffieultés causées par

ees divergences et permettrait en

méme temps de promouvoir le bien

des enfants qui sont adoptés,

Sont convenus de ce qui suit:

Partie I

Engagements et champ d’application

Artide 1

Chaque Partie Contractante s’en-

gage å assurer la conformité de sa

législation aux dispositions de la

Partie II de la présente Convention

et å notifier au Secrétaire Général

du Conseil de 1’Europe les mesures

prises å cette fin.

Kungl. Maj. ts proposition nr 114 dr 1968

21

Bilaga 1

Europeisk konvention om

adoption av barn

Inledning

Signatärstaterna, medlemmar i

Europarådet,

vilka beaktar att Europarådets

syfte är att åvägabringa en fastare

enhet mellan sina medlemmar för

att bl. a. främja deras framåtskri­

dande på det sociala området,

vilka beaktar att, oaktat adoption

av barn förekommer i samtliga län­

der som tillhör Europarådet, det i

dessa länder råder skilda uppfatt­

ningar om vilka principer som bör

gälla för adoption samt olikheter i

fråga om förfarandet vid och de

rättsliga verkningarna av adoption,

vilka beaktar att antagandet av

gemensamma principer för och ett

gemensamt förfarande vid adoption

av barn skulle bidraga till att mins­

ka de svårigheter som dessa olikhe­

ter medför och samtidigt vara till

gagn för de barn som adopteras,

har överenskommit om följande:

Avdelning I

Åtaganden och tillämpningsområde

A rtikel 1

Avtalsslutande part förbinder sig

att tillse att dess lagstiftning över­

ensstämmer med bestämmelserna i

avdelning II i denna konvention

samt att underrätta Europarådets

generalsekreterare om de åtgärder

som vidtagits i sådant syfte.

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 11b år 1968

Article 2

Eacli Contracting Party under-

takes to give consideration to the

provisions set out in Part III of this

Convention, and if it gives effect, or

if, having given effect, it ceases to

give effect to any of these provisions,

it shall notify the Secretary General

of the Council of Europé.

Article 3

This Convention applies only to

legal adoption of a child who, åt the

tiine when the adopter applies to

adopt him, lias not attained the age

of 18, is not and has not been mar-

ried, and is not deeined in law to

have come of age.

Part II

Essential provisions

A rticle b

An adoption shall be valid only if

it is granted by a judicial or admin­

istrative authority (hereinafter re-

ferred to as “the competent authori­

ty”).

A rticle 5

1. Subject to paragraphs 2 to 4 of

this Article, an adoption shall not be

granted unless åt least the following

consents to the adoption have been

given and not withdrawn:

(a) the consent of the mother

and, where the child is legitimate,

the father; or if there is neither

father nor mother to consent, the

consent of any person or body who

may be entitled in their place to

exercise their parental rights in

t hat respect;

(b) the consent of the spouse of

the adopter.

2. The competent authority shall

not:

Article 2

Chaque Partie Contractante s’en-

gage å prendre en considération les

dispositions énoncées dans la Partie

III de la présente Convention et si

elle donne effet, ou si, apres avoir

donné effet, elle cesse de donner

effet å l’une quelconque de ees dispo­

sitions, elle devra le notifier au Se-

crétaire Général du Conseil de l’Eu-

rope.

Article 3

La présente Convention concerne

uniquement l’institution juridique

de ^adoption d’un enfant qui, au

moment ou 1’adoptant demande å

1’adopter, n’a pas atteint l’åge de 18

ans, n’est pas ou n’a pas été marié,

et n’est pas réputé majeur.

Partie II

Dispositions essentielles

Article b

L’adoption n’est valable que si elle

est prononcée par une autorité judi-

ciaire ou administrative ci-aprés ap-

pelée « 1’autorité compétente ».

Article 5

1. Sous réserve des paragraphes

2 å 4 du présent article, 1’adoption

n’est prononcée que si au moms les

consentements suivants ont été ac-

cordés et n’ont pas été retirés:

(a) le consentement de la mére

et, lorsque 1’enfant est légitime,

cclui du pére, ou, s’il n’y a ni

pére ni mére qui puisse consentir,

le consentement de toute personne

ou de tout organisme qui serait

habilité å exercer les droits paren-

taux å cet égard;

(b) le consentement du conjoint

de 1’adoptant.

2. Il n’est pas pennis å 1’autorité

compétente:

2;i

Kungl. Maj.ts proposition nr 11b år 1968

A rtikel 2

Avtalsslutande part förbinder sig

att överväga de bestämmelser som

anges i avdelning III i denna kon­

vention. Part, som bringar någon av

dessa bestämmelser i tillämpning

eller, efter att ha gjort detta, beslu­

tar att ej längre tillämpa bestämmel­

sen, skall underrätta Europarådets

generalsekreterare härom.

Artikel 3

Denna konvention avser endast

adoption i rättslig mening av barn,

som när adoptanten ansöker om till­

stånd till adoptionen ej uppnått 18

års ålder, icke är eller har varit gift

och ej enligt lag anses ha blivit myn-

digt.

Avdelning II

Grundläggande bestämmelser

Artikel b

Adoption är giltig endast om den

beviljats av judiciell eller admini­

strativ myndighet (i fortsättningen

kallad » adop tionsmyndighe ten»).

A rtikel 5

1. Med undantag för vad som

stadgas i punkterna 2—4 i denna

artikel får adoption icke beviljas

utan att i vart fall följande samtyc­

ken till adoptionen lämnats och ej

återkallats:

a) samtycke av modern och, i frå­

ga om barn i äktenskap, fadern eller,

om varken fader eller moder finnes

som kan samtycka, av den person

eller det organ som i deras ställe har

befogenhet att utöva föräldramyn-

digheten i detta hänseende;

b) samtycke av adoptantens ma­

ke.

2. Adoptionsmyndigheten får icke

24

Kungl. Maj.ts proposition nr

774

år 1968

(a) dispense with the consent of

any person mentioned in para-

graph 1 of this Article, or

(b)

overrule the refusal to

consent of any person or body

mentioned in the said paragraph 1,

save on exceptional grounds deter-

mined by law.

3. If the father or mother is de-

prived of his or her parental rights

in respect of the child, or åt least of

the right to consent to an adoption,

the law may provide that it shall not

be necessary to obtain his or her

consent.

4. A mother’s consent to the adop­

tion of her child shall not be ac-

cepted unless it is given åt such time

after the birth of the child, not being

less than six weeks, as may be pre-

scribed by law, or, if no such time

has been prescribed, åt such time as,

in the opinion of the competent au-

thority, will have enabled her to re-

cover sufficiently from the effects of

giving birth to the child.

5. For the purposes of this Arti­

cle “father” and “mother” mean the

persons who are according to law the

parents of the child.

Article 6

1. The law shall not permit a child

to be adopted except by either two

persons married to each other,

whether they adopt simultaneously

or successively, or by one person.

2. The law shall not permit a child

to be again adopted save in one or

more of the following circum-

stances:

(a) where the child is adopted

by the spouse of the adopter;

(b) where the former adopter

has died;

(c) where the former adoption

has been annulled;

(d) where the former adoption

has come to an end.

(a) de se dispenser de recueillir

le consentement de l’une des per-

sonnes visées au paragraphe 1 ci-

dessus, ou

(b) de passer outre au refus de

consentement de l’une des per-

sonnes ou de l’un des organismes

visés audit paragraphe 1,

sinon pour des motifs exceptionels

déterminés par la législation.

3. Si le pére ou la mére est privé

de ses droits parentaux envers Pen-

fant, ou en tout cas du droit de con-

sentir å 1’adoption, la législation

peut prévoir que son consentement

ne sera pas requis.

4. Le consentement d’une mére ä

1’adoption de son enfant ne sera

accepté que s’il est donné apres la

naissance, å 1’expiration du délai

prescrit par la législation et qui ne

doit pas étre inférieur å 6 semaines

ou, s’il n’est pas spécifié de délai,

au moment ou, de l’avis de Pau-

torité compétente, la mére aura pu

se remettre suffisamment des suites

de 1’accouchement.

5. Dans le présent article, on en-

tend par « pére » et « mére » les

personnes qui sont légalement les

parents de Penfant.

Article 6

1. La législation ne peut permettre

1’adoption d’un enfant que par deux

personnes unies en mariage, qu’elles

adoptent simultanément ou succes-

sivement, ou par un seul adoptant.

2. La législation ne peut permettre

une nouvelle adoption d’un enfant

que dans 1’un ou plusieurs des cas

suivants:

(a) lorsqu’il s’agit d’un enfant

adoptif du conjoint de 1’adoptant,

(b) lorsque le précédent adop­

tant est décédé,

(c) lorsque la précédente adop­

tion est annulée,

(d) lorsque la précédente adop­

tion a pris fin.

Kungl. Maj.ls proposition nr 114 ur 1!)68

25

a) underlåta att inhämta samtyc­

ke av person som anges i punkt 1 i

denna artikel, eller

b) bortse från att person eller or­

gan som avses i punkt 1 vägrar sitt

samtycke,

såvida ej synnerliga, i lag angivna

skäl föreligger.

3. Om fader eller moder fråntagits

föräldramyndigheten över barnet, el­

ler i vart fall rätten att samtycka till

adoption, får i lag föreskrivas att

hans eller hennes samtycke ej er­

fordras.

4. Moders samtycke till adoption

av hennes barn får ej godtagas, om

det icke lämnats så lång tid, ej un­

derstigande sex veckor, efter barnets

födelse som kan vara föreskriven i

lag eller, om sådan tid ej föreskri­

vits, vid en tidpunkt då hon enligt

adoptionsmyndighetens uppfattning

kunnat tillräckligt återhämta sig ef­

ter nedkomsten.

5. I denna artikel avses med »fa­

der» och »moder» de som enligt lag

är barnets föräldrar.

Artikel 6

1. Barn får enligt lag adopteras

endast av makar, antingen de adop­

terar samtidigt eller var för sig, eller

av en person.

2. Barn får enligt lag adopteras på

nytt endast i ett eller flera av följan­

de fall:

a) då barnet är adoptivbarn till

adoptantens make;

b) då den förre adoptanten avli­

dit;

c) då den förra adoptionen ogiltig-

förklarats;

d) då den förra adoptionen upp­

hört.

26

Kiingl. Maj:ts proposition nr 11 i år 1968

Article 7

1. A cliild may be adopted only if

the adopter has attained the mini­

mum age prescribed för the purpose,

this age being neither less than 21

nor more than 35 years.

2. The law may, however, permit

the requirement as to the minimum

age to be waived:

(a) when the adopter is the

child’s father or mother, or

(b) by reason of exceptional

circumstances.

Article 8

1. The competent authority shall

not grant an adoption unless it is

satisfied that the adoption will be in

the interest of the child.

2. In each case the competent au­

thority shall pay particular attention

to the importance of the adoption

providing the child with a stable and

harmonious home.

3. As a general rule, the compe­

tent authority shall not be satisfied

as aforesaid if the difference in age

between the adopter and the child is

less than the normal difference in

age between parents and their chil-

dren.

Article 9

1. The competent authority shall

not grant an adoption until appro-

priate enquiries have been made con-

cerning the adopter, the child and

his family.

2. The enquiries, to the extent ap-

propriate in each case, shall concern,

inter alia, the following matters:

(a) the personality, health and

means of the adopter, particulars

of his home and household and his

ability to bring up the child;

(b) why the adopter wishes to

adopt the child;

(c) where only one of two

spouses of the same marriage

Article 7

1. Un enfant ne peut étre adopté

que si 1’adoptant a atteint l’åge

minimum prescrit å cette fin, cet

åge n’étant ni inférieur å 21 ans,

ni supérieur å 35 ans.

2. Toutefois, la législation peut

prévoir la possibilité de déroger å la

condition d’åge minimum:

(a) si 1’adoptant est le pére ou

la mére de 1’enfant, ou

(b) en raison de circonstanees

exceptionnelles.

Article 8

1. L’autorité compétente ne pro­

noncera une adoption que si elle a

acquis la conviction que 1’adoption

assurera le bien de 1’enfant.

2. Dans chaque cas, 1’autorité

compétente attachera une particu-

liére importance å ce que cette adop­

tion procure å 1’enfant un foyer

stable et harmonieux.

3. En régle générale, 1’autorité

compétente ne considérera pas com me

remplies les conditions précitées si

la différence d’åge entre 1’adoptant

et 1’enfant est inférieure å celle qui

sépare ordinairement les parents de

leurs enfants.

Article 9

1. L’autorité compétente ne pro­

noncera une adoption qu’aprés

une enquéte appropriée concernant

1’adoptant, 1’enfant et sa famille.

2. L’enquéte devra, dans la me-

sure appropriée å chaque cas, porter

notamment sur les éléments sui-

vants:

(a) la personnalité, la santé et

la situation économique de l’adop-

tant, sa vie de famille et 1’instal-

lation de son foyer, son aptitude

å éduquer 1’enfant;

(b) les motifs pour lesquels

1’adoptant souhaite adopter l’en-

fant;

(c) les motifs pour lesquels, au

cas ou l’un seulement de deux

Kungl. Maj.ts proposition nr 114 år 196S

27

Artikel 7

1. Barn får adopteras endast av

den som uppnått föreskriven mini­

miålder. Denna ålder skall ej vara

lägre än 21 eller högre än 35 år.

2. I lag kan dock medges undan­

tag från kravet på minimiålder

a) om adoptanten är barnets fa­

der eller moder, eller

b) om synnerliga skäl föreligger.

Artikel 8

1. Adoptionsmyndiglieten får ej

bevilja adoption, om den icke blivit

övertygad om att adoptionen kom­

mer att bli till gagn för barnet.

2. I varje enskilt fall skall adop-

tionsmyndigheten fästa särskild vikt

vid att barnet genom adoptionen får

ett stabilt och harmoniskt hem.

3. Adoptionsmyndiglieten får i

allmänhet ej anse nyssnämnda vill­

kor uppfyllda, om åldersskillnaden

mellan adoptanten och barnet är

mindre än normal åldersskillnad <

mellan föräldrar och barn.

A rtikel 9

1. Adoptionsmyndigheten får ej

bevilja adoption, förrän vederbörliga

undersökningar skett beträffande

adoptanten, barnet och dess familj.

2. Undersökningarna skall, i den

utsträckning som påkallas i varje

särskilt fall, avse bl. a. följande:

a) adoptantens karaktär, hälsa

och ekonomi, hans hem- och familje­

förhållanden samt hans förmåga att

uppfostra barnet;

b) anledningen till att adoptanten

önskar adoptera barnet;

c) om endast eu av två makar an­

söker om tillstånd att adoptera ett

28

Kungi. Maj.ts proposition nr 114 år 1968

applies to adopt a child, why the

other spouse does not join in the

application;

(d) the mutual suitability of tlie

child and the adopter, and the

length of time that the child has

been in his care and possession;

(e) the personality and health of

the child, and subject to any limi-

tations imposed by law, his ante-

cedents;

(f) the views of the child with

respect to the proposed adoption;

(g) the religious persuasion, if

any, of the adopter and of the

child.

3. These enquiries shall be en-

trusted to a person or body recog-

nised for that purpose by law or by a

judicial or administrative body.

They shall, as far as practicable, be

made by social workers who are

qualified in this field as a result of

either their training or their experi-

ence.

4. The provisions of this Article

shall not affect the power or duty of

the competent authority to obtain

any information or evidence, wheth-

er or not within the scope of these

enquires, which it considers likelv to

be of assistance.

Article 10

1. Adoption confers on the adopt­

er in respect of the adopted person

the rights and obligations of every

kind that a father or mother has in

respect of a child born in lawful

wedlock.

Adoption confers on the adopted

person in respect of the adopter the

rights and obligations of every kind

that a child born in lawful wedlock

lias in respect of his father or moth­

er.

2. When the rights and obliga­

tions referred to in paragraph 1 of

this Article are created, any rights

and obligations of the same kind

époux demande å adopter un en-

fant, le conjoint ne s’associe pas

å la demande;

(d) la convenance mulueile en­

tre 1’enfant et 1’adoptant, la durée

de la période pendant laquelle il

a été confié å ses soins;

(e) la personnalité et la santé

de 1’enfant; sauf prohibition le­

gale, les antecédents de 1’enfant;

(f) le sentiment de 1’enfant au

sujet de 1’adoption proposée;

(g) la religion de Fadoptant et

la religion de 1’enfant, s’il y a lieu.

3. Cette enquéte devra étre con-

fiée å une personne ou å un or-

ganisme reconnus par la loi ou

agréés å cet effet par une autorité

judiciaire ou administrative. Elle

devra, dans la mesure du possible,

étre effectuée par des travailleurs

sociaux qualifiés en ce domaine par

leur formation ou par leur expé-

rience.

4. Les dispositions du present ar­

ticle n’affectent en rien le pouvoir

et 1’obligation qu’a 1’autorité coin-

pétente de se procurer tous rensei-

gnements ou preuves concernant ou

non 1’objel de Fenquéte, et qiFelle

considére comme pouvant étre

utiles.

Article 10

1. L’adoption confére a Fadoptant

å 1’egard de Fenfant adopté les droits

et obligations de toute nature qui

sont ceux d’un pére ou d’une mére

å 1’egard de son enfant legitime.

L’adoption confére ä Fadopté å

1’égard de Fadoptant les droits et ob­

ligations de toute nature qui sont

ceux d’un enfant legitime ä 1’egard

de son pére ou de sa mére.

2. Dés que naissent les droits et

obligations visés au paragraphe 1 du

présent article, les droits et obliga­

tions de méme nature existant

29

barn, anledningen till att den andre

inaken ej är inedsökande;

d) barnets och adoptantens förut­

sättningar att passa för varandra

samt längden av den tid barnet varit

i adoptantens vård;

e) barnets karaktär och hälsa och,

i den mån lagen medger det, barnets

föregående liv;

f) barnets inställning till den fö­

reslagna adoptionen;

g) i förekommande fall, adoptan­

tens och barnets religionstillhörig­

het.

3. Undersökningarna skall anför­

tros åt person eller organ som för

detta ändamål angetts i lag eller ut­

setts av judiciell eller administrativ

myndighet. De skall såvitt möjligt

utföras av socialtjänstemän, som har

kompetens på området genom ut­

bildning eller erfarenhet.

Kungl. Maj.ts proposition nr llt dr 1968

4. Bestämmelserna i denna artikel

inverkar ej på adoptionsmyndighe-

tens befogenhet och skyldighet att

inskaffa upplysningar eller bevis —

vare sig dessa faller inom eller utom

ramen för undersökningarna — som

anses kunna vara till nytta.

Artikel 10

1. Adoptionen överför på adoptan-

ten i förhållande till adoptivbarnet

samtliga de rättigheter och skyldig­

heter som fader eller moder har i

förhållande till barn i äktenskap.

Adoptionen överför på adoptivbar­

net i förhållande till adoptanten

samtliga de rättigheter och skyldig­

heter som ett barn i äktenskap har i

förhållande till sin fader eller moder.

2. Samtidigt med uppkomsten av

de rättigheter och skyldigheter, som

anges i punkt 1 i denna artikel, upp­

hör motsvarande rättigheter och

Kungl. Maj:is proposition nr 111 år 1968

existing between the adopted person

and his father or mother or any oth-

er person or body shall cease to exist.

Nevertheless, the law may provide

tliat the spouse of the adopter re-

tains his rights and obligations in

respect of the adopted person if the

latter is his legitimate, illegitimate

or adopted child.

In addition the law may preserve

the obligation of the parents to

maintain (in the sense of Vobligation

d’entretenir and Vobligation aliment-

aire) or set np in life or provide a

dowry for the adopted person if the

adopter does not decharge any such

obligation.

3. As a general rule, means shall

be provided to enable the adopted

person to acquire the snrnaine of the

adopter either in substitntion for,

or in addition to, his own.

4. If the parent of a child born in

lawful wedlock has a right to the

enjoyment of that child’s propertv,

the adopter’s right to the enjoyment

of the adopted person’s property

may, notwithstanding paragraph 1

of this Artide, be restricted by law.

5. In matters of succession, in so

far as the law of succession gives a

child born in lawful wedlock a right

to share in the estate of his father

or mother, an adopted child shall,

for the like purposes, be treated as

if he were a child of the adopter born

in lawful wedlock.

Article 11

1. Where the adopted child does

not have, in the case of an adoption

by one person, the same nationality

as the adopter, or in the case of an

adoption by a married couple, their

common nationality, the Contracting

Party of which the adopter or adopt-

ers are nationals shall facilitate ac-

quisition of its nationality by the

child.

2. A loss of nationality which

could result from an adoption shall

30

entre 1’adopté et son pére ou sa

mére ou tout autre personne ou or-

ganisme cessent d’exister. Néan-

moins, la législation peut prévoir que

le conjoint de 1’adoptant conserve

ses droits et obligations envers

Fadopté si celui-ci est son enfant

légitime, illegitime ou adoptif.

En outre, la législation peut main-

tenir pour les parents 1’obligation

alimentaire en vers 1’enfant, 1’obliga-

lion de 1’entretenir, de 1’établir et

de le doter pour le cas ou 1’adoptant

ne remplit pas une de ees obliga­

tions.

3. En régle générale, Fadopté sera

mis en mesure d’acquérir le patro-

nyme de Fadoptant ou de Fajouter

å son propre patronyme.

4. Si un parent légitime a le droit

de jouissance sur les biens de son

enfant, le droit de jouissance de

Fadoptant sur les biens de Fadopté

peut, nonobstant le paragraphe 1 du

présent article, étre limité par la

législation.

5. En matiére successorale, dans

la mesure ou la législation donne

å 1’enfant légitime un droit dans la

succession de son pére ou de sa

mére, Fenfant adopté est traité å cet

égard de la méme maniére que s’il

était Fenfant légitime de Fadoptant.

Artide 11

1. Si Fenfant adopté n’a pas, dans

le cas d’adoption par une seule per­

sonne, la nationalité de Fadoptant

ou, dans le cas d’adoption par des

époux, leur commune nationalité, la

Partie Contractante dont Fadoptant

ou les adoptants sont ressortissants

facilitera Facquisition de sa nationa­

lité par Fenfant.

2. La perte de nationalité qui

pourrait résulter de Fadoption est

skyldigheter mellan adoptivbarnet

och dess fader eller moder eller an­

nan. I lag får dock stadgas att adop-

tantens make behåller sina rättighe­

ter och skyldigheter i förhållande

till barnet, om detta är hans eget

barn i eller ntom äktenskap eller

hans adoptivbarn.

Vidare får i lag föreskrivas att för­

äldrars underhållsskyldighet samt

deras skyldighet att etablera barnet

i samhället och förse barnet med

hemgift skall bestå, om adoptanten

ej fullgör dessa skyldigheter.

Kungl. Maj.ts proposition nr 114 är 1968

3. Adoptivbarnet skall i allmän­

het ha möjlighet att förvärva adop-

tantens släktnamn antingen i stället

för eller som tillägg till sitt eget.

4. Äger föräldrar till barn i äkten­

skap rätt att tillgodogöra sig barnets

egendom, får, utan hinder av vad i

punkt 1 sägs, i lag stadgas inskränk­

ningar i adoptantens rätt att tillgodo­

göra sig adoptivbarnets egendom.

5.1 den mån lagen ger barn i äkten­

skap rätt till del i kvarlåtenskapen

efter fader eller moder, behandlas

adoptivbarn i detta hänseende som

om det vore adoptantens barn i

äktenskap.

Artikel 11

1. Har adoptivbarnet ej samma

nationalitet som adoptanten eller,

om barnet adopteras av makar, des­

sas gemensamma nationalitet, skall

avtalsslutande part, vars medborga­

re adoptanten eller adoptanterna är,

underlätta för adoptivbarnet att för­

värva dess nationalitet.

31

2. Ingen får förlora sin nationali­

tet till följd av adoption, om han ej

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 111 år 1968

be conditional upon possession or

acquisition of another nationality.

Article 12

1. The number of children who

may be adopted by an adopter shall

not be restricted by law.

2. A person who has, or is able

to have, a child born in lawful wed-

lock, shall not on that account be

prohibited by law from adopting a

child.

3. If adoption improves the legal

position of a child, a person shall

not be prohibited by law from adopt­

ing his own child not born in lawful

wedlock.

Article 13

1. Before an adopted person

comes of age the adoption may be

revoked only by a decision of a judi-

cial or administrative authority on

serious grounds, and only if revo-

cation on that ground is permitted

by law.

2. The preceding paragraph shall

not affect the case of:

(a) an adoption which is null

and void;

(b) an adoption coming to an

end where the adopted person be-

comes the legitimated child of the

adopter.

Article H

When the enquiries made pur-

suant to Artides 8 and 9 of this Con-

vention reläte to a person who lives

or has lived in the territory of an­

other Contracting Party, that Con-

tracting Party shall, if a request for

information is made, promptly en-

deavour to secure that the informa­

tion requested is provided. The au-

thorities may communicate directly

with each other for this purpose.

subordonnée å la possession ou å

1’acquisition d’une autre nationa-

lité.

Article 12

1. Le nombre d’enfants que peut

adopter un méme adoptant ne sera

pas limité par la législation.

2. Il ne pourra pas étre interdit

par la législation å une personne

d’adopter un enfant pour le motif

qu’elle a, ou pourrait avoir, un en­

fant légitime.

3. Si 1’adoption améliore la situa­

tion juridique de 1’enfant, il ne

pourra pas étre interdit par la

législation å une personne d’adopter

son enfant illégitime.

Article 13

1. Tant que l’adopté n’est pas ma-

jeur, 1’adoption ne peut étre ré-

voquée que par décision d’une auto-

rité judiciaire ou administrative pour

motifs graves et uniquement si la

révocation pour de tels motifs est

admise par la législation.

2. Le paragraphe précédent ne

concerne pas les cas ou:

(a) 1’adoption est nulle,

(b) 1’adoption prend fin par

suite de la légitimation de 1’adopté

par 1’adoptant.

Article H

Lorsque les enquétes effectuées

pour 1’application des artides 8 et

9 de la présente Convention se rap-

porteront å une personne qui réside

ou a résidé sur le territoire d’une

autre Partie Contractante, cette Par-

tie Contractante devra s’efforcer

d’obtenir que les renseignements né-

cessaires qui lui sont demandés

soient fournis sans délai. Les auto-

rités peuvent communiquer directe-

ment entre elles å cet effet.

33

har eller förvärvar annan nationali­

tet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1H år 1968

Artikel 12

1. Det antal barn, som kan adop­

teras av samme adoplant, får ej be­

gränsas i lag.

2. Den, som har eller skulle kunna

få barn i äktenskap, får ej av denna

anledning i lag förbjudas att adopte­

ra barn.

3. Om adoption förbättrar ett

barns rättsliga ställning, får adop­

tion av eget barn utom äktenskap ej

förbjudas i lag.

Artikel 13

1. Så länge adoptivbarnet är un­

derårig! får adoptivförhållandet icke

hävas annat än genom beslut av ju-

diciell eller administrativ myndig­

het. Hävning får ske endast då sär­

skilda skäl därtill föreligger och la­

gen medger att adoptivförhållande

häves på sådana skäl.

2. Föregående punkt avser icke

fall då

a) adoption är ogiltig,

b) adoptivförhållande upphör ge­

nom att adoptivbarnet legitimeras av

adoptanten.

Artikel U

Hänför sig undersökningar enligt

artiklarna 8 och 9 i denna konven­

tion till person, som bor eller har

bott på annan avtalsslutande parts

territorium, skall denna part, därest

begäran om upplysningar framstäl-

les, utan dröjsmål söka tillse att

ifrågavarande upplysningar tillhan-

dahålles. Myndigheterna kan skrift­

växla direkt med varandra för detta

ändamål.

'6 — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 sand. Nr 1H

M

Kungl. Maj.ts proposition nr 114 år 1968

Article 15

Provision shall be made to pro-

liibit any improper financial advan-

tage arising from a child being given

up för adoption.

Artide 16

Each Contracting Party shall re-

tain the option of adopting provi­

sions more favourable to the adopted

child.

Part III

Supplementary provisions

Artide 17

An adoption shall not be granted

until the child has been in the care

of the adopters for a period long

enough to enable a reasonable esti-

mate to be made by the competent

authority as to their futnre relations

if the adoption were granted.

Artide 18

The public authorities shall en­

sure the promotion and proper func-

tioning of public or private agencies

to which those who wish to adopt a

child or to cause a child to be adopt­

ed may go for help and advice.

Artide 19

The social and legal aspects of

adoption shall be included in the

curriculum for the training of social

workers.

Artide 20

1. Provision shall be made to en­

able an adoption to be completed

without disclosing to the child’s fam-

ily the identity of the adopter.

2. Provision shall be made to re-

quire or permit adoption proceedings

to take place in camera.

Artide 15

Des dispositions seront prises pour

prohiber tout gain injustifié prove-

nant de la remise d’un enfant en

vue de son adoption.

Artide 16

Chacune des Parties Contractantes

conserve la faculté d’adopter des

dispositions plus favorables å l’en-

fant adopté.

Partie in

Dispositions supplémentaires

Artide 17

L’adoption ne peut étre pronon-

cée que si 1’enfant a été confié aux

soins des adoptants pendant une pé-

riode suffisamment longue pour que

1’autorité compétente puisse raison-

nablement apprécier les relations qui

s’établiraient entre eux si 1’adoption

était prononcée.

Artide 18

Les Pouvoirs Publics veilleront å

la promotion et au bon fonctionne-

ment d’institutions publiques ou pri-

vées auxquelles ceux qui désirent

adopter ou faire adopter un enfant

peuvent s’adresser en vue d’obtenir

aide et conseil.

Artide 19

Les aspects sociaux et juridiques

de 1’adoption figureront aux pro­

grammes de formation des travail-

leurs sociaux.

Artide 20

1. Des dispositions seront prises

pour qu’une adoption puisse, le cas

échéant, intervenir sans que l’identi-

té de l’adoptant soit révélée ä la fa-

mille de 1’enfant.

2. Des dispositions seront prises

pour prescrire ou pour permettre

que la procédure d’adoption se dé-

roule å huis clos.

Artikel 15

Åtgärder skall vidtagas för att

hindra varje otillbörlig ekonomisk

vinning på grund av att barn läm­

nats till adoption.

Artikel 16

Envar avtalsslutande part har rätt

att antaga bestämmelser som är

gynnsammare för adoptivbarnet.

Kungl. Maj.ls proposition nr 1H år 1968

<J£>

Avdelning III

Tilläggsbestämmelser

Artikel 17

Adoption får ej beviljas, förrän

barnet varit i adoptanternas vård

under så lång tid att adoptionsmyn-

digheten kan bilda sig en rimlig upp­

fattning rörande det framtida för­

hållandet mellan barnet och adop-

tanterna om adoption beviljas.

Artikel 18

Myndigheterna skall främja all­

männa eller enskilda institutioner,

till vilka de som önskar adoptera

barn eller lämna barn för adoption

kan vända sig för råd och hjälp.

Artikel 19

Sociala och rättsliga synpunkter

på adoption skall ingå i utbildnings­

planer för socialtjänstemän.

Artikel 20

1. Åtgärder skall vidtagas för att

adoption skall kunna genomföras

utan att adoptantens identitet avslö­

jas för barnets familj.

2. Åtgärder skall vidtagas för att

föreskriva eller tillåta att adoptions-

förfarande äger rum inom stängda

dörrar.

;

Kungl. Ma j:ts proposition nr 11 \ dr 1968

3. The adopter and the adopted

person shall be able to obtain a doc-

ument which contains extracts from

the public records attesting the fact,

date and place of birth of the adopt­

ed person, but not expressly reveal-

ing the fact of adoption or the iden-

tity of his former parents.

4. Public records shall be kept

and, in any event, their contents re-

produced in such a way as to prevent

persons who do not liave a legitimate

interest from learning the fact that

a person has been adopted or, if that

is disclosed, the identity of his for­

mer parents.

Part IV

Final clauses

Article 21

1. This Convention shall be open

to signature by the meinber States of

the Council of Europé. It shall be

subject to ratification or acceptance.

Instruments of ratification or accep­

tance shall be deposited with the

Secretarv General of the Council of

Europé.

2. This Convention shall enter

into force three months after the

date of the deposit of the third in­

strument of ratification or accep­

tance.

3. In respect of a signatory State

ratifying or accepting subsequently,

the Convention shall come into force

three months after the date of the

deposit of its instrument of ratifi­

cation or acceptance.

Article 22

1. After the entry into force of

this Convention, the Committee of

Ministers of the Council of Europé

may invite any non-member State to

accede thereto.

2. Such accession shall be effect-

ed by depositing with the Secretary

3. L’adoptant et 1’adopté pourront

obtenir des documents extraits des

registres publics dont le contenu at-

teste le fait, la date et le lieu de la

naissance de 1’adopté, mais ne révéle

pas expressément 1’adoption ni 1’iden-

tité de ses parents d’origine.

4. Les registres publics seront te-

nus ou, å tout le moins, leurs énon-

ciations reproduites de telle maniére

que les personnes qui n’y ont pas un

intérét légitime ne puissent ap-

prendre le fait qu’une personne a été

adoptée, ou, si ce fait est connu,

Fidentité de ses parents d’origine.

Partie IV

Clauses finales

Article 21

1. La présente Convention est ou-

verte å la signature des Etats mem-

bres du Conseil de FEurope. Elle sera

ratifiée ou acceptée. Les instruments

de ratification ou d’acceptation se­

ront déposés prés le Secrétaire Géné-

ral du Conseil de FEurope.

2. La Convention entrera en vi-

gueur trois mois aprés la date du

dépöt du troisiéme instrument de

ratification ou d’acceptation.

3. Elle entrera en vigueur å 1’égard

de tout Etat signataire qui la ratifiera

ou Facceptera ultérieurement, trois

mois aprés la date du dépöt de son

instrument de ratification ou d’ac-

ceptation.

A rticle 22

1. Aprés 1’entrée en vigueur de la

présente Convention, le Comité des

Ministres du Conseil de FEurope

pourra inviter tout Etat non membre

du Conseil å adhérer å la présente

Convention.

2. L’adhésion s’effectuera par le

dépöt, prés le Secrétaire Général du

37

3. Adoptant och adoptivbarn skali

ur allmänna register kunna erhålla

utdrag med uppgift om tid och plats

för adoptivbarnets födelse men utar.

angivande av adoptivförhållandet el­

ler de naturliga föräldrarnas identi­

tet.

4. Allmänna handlingar skall så

förvaras och i vart fall deras inne­

håll så återges, att den som icke har

ett berättigat intresse därav ej får

vetskap om att en person adopterats

eller, om detta förhållande är känt,

om de naturliga föräldrarnas identi­

tet.

Kungl. Maj.ts proposition nr 114 år 1968

Avdelning IV

Slutbestämmelser

Artikel 21

1. Denna konvention är öppen för

undertecknade av Europarådets

medlemsstater. Den skall ratificeras

eller godkännas. Instrument angåen­

de ratifikation eller godkännande

skall deponeras hos Europarådets

generalsekreterare.

2. Konventionen träder i kraft tre

månader efter den dag, då det tredje

instrumentet angående ratifikation

eller godkännande deponerats.

3. För signatärstat, som senare

ratificerar eller godkänner konven­

tionen, träder denna i kraft tre må­

nader efter den dag, då ratifikations-

eller godkännandeinstrumentet de­

ponerats.

A rtikel 22

1. Sedan konventionen trätt i

kraft kan Europarådets minister­

kommitté inbjuda stat, som ej är

medlem av rådet, att ansluta sig till

den.

2. Anslutning sker genom depo­

nering av anslutningsinstrument hos

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 114 år 1968

General of the Council of Europé an

instrument of accession which sliall

take effect three months after the

date of its deposit.

Article 23

1. Any Contracting Party may, åt

the time of signature or when de-

positing its instrument of ratifica-

tion, acceptance or accession, specify

the territory or territories to which

this Convention shall apply.

2. Any Contracting Party may,

when depositing its instrument of

ratification, acceptance or accession

or åt any later date, by declaration

addressed to the Secretary General

of the Council of Europé, extend this

Convention to any other territory or

territories specified in the declara­

tion and for whose international re­

lations it is responsible or on whose

behalf it is authorised to give under-

takings.

3. Any declaration made in pur-

suance of the preceding paragraph

may, in respect of any territory men-

tioned in such declaration, be with-

drawn according to the procedure

laid down in Article 27 of this Con­

vention.

Article 24

1. Any Contracting Party whose

law provides more than one form of

adoption shall have the right to ap­

ply the provisions of Article 10, par-

agraphs 1, 2, 3 and 4, and Article 12,

paragraphs 2 and 3, of this Conven­

tion to one only of such forms.

2. The Contracting Party exercis-

ing this right, shall, åt the time of

signature or when depositing its in­

strument of ratification, acceptance

or accession, or when making a dec­

laration in accordance with para­

graph 2 of Article 23 of this Conven­

tion, notify the Secretary General of

Conseil de 1’Europe, d’un instrument

d’adhésion qui prendra effet trois

mois apres la date de son dépöt.

A rticle 23

1. Toute Partie Contractante peut,

au moment de la signature ou au mo­

ment du dépöt de son instrument de

ratification, d’acceptation ou d’adhé-

sion, désigner le ou les territoires

auxquels s’appliquera la présente

Convention.

2. Toute Partie Contractante peut,

au moment du dépöt de son instru­

ment de ratification, d’acceptation

ou d’adhésion, ou ä tout autre mo­

ment par la suite, étendre 1’applica-

tion de la présente Convention, par

déclaration adressée au Secrétaire

Général du Conseil de 1’Europe, ä

tout autre territoire désigné dans la

déclaration et dont Elle assure les re­

lations internationales ou pour le-

quel Elle est habilitée å stipuler.

3. Toute déclaration faite en ver-

tu du paragraphe précédent pourra

étre retirée, en ce qui concerne tout

territoire désigné dans cette déclara-

lion, aux conditions prévues par l’ar-

ticle 27 de la présente Convention.

A rticle 24

1. Toute Partie Contractante dont

la législation prévoit plus d’une

forme d’adoption aura la faculté de

n’appliquer qu’å une de ees formes

les dispositions des paragraphes 1, 2,

3 et 4 de 1’article 10 de la présente

Convention, et des paragraphes 2 et 3

de 1’article 12.

2. La Partie Contractante faisant

usage de cette faculté le notifiera au

Secrétaire Général du Conseil de

1’Europe au moment de la signature

ou au moment du dépöt de son

instrument de ratification, d’accep-

tation ou d’adhésion, ou lorsqu’Elle

fera une déclaration conformément

Europarådets generalsekreterare och

träder i kraft tre månader efter den

dag, då deponeringen ägt rum.

Iiungl. Maj.ts proposition nr 114 dr 1968

39

Artikel 23

1. Avtalsslutande part kan i sam­

band med konventionens underteck­

nande eller deponering av ratifika­

tions-, godkännande- eller anslut­

ningsinstrument ange det eller de

territorier i fråga om vilka konven­

tionen skall vara tillämplig.

2. Avtalsslutande part kan genom

förklaring till Europarådets general­

sekreterare, i samband med depone­

ring av ratifikations-, godkännande-

eller anslutningsinstrument eller se­

nare, utsträcka tillämpningen av

konventionen till annat territorium

som anges i förklaringen och för

vars internationella förbindelser

parten svarar eller som den är be­

hörig att företräda.

3. Förklaring, som skett enligt

föregående punkt, kan återtagas, så­

vitt rör i förklaringen angivet terri­

torium, på de villkor som stadgas i

artikel 27 i konventionen.

Artikel 24

1. Avtalsslutande part, i vars lag

finnes mer än en form av adoption,

äger begränsa tillämpningen av arti­

kel 10 punkterna 1, 2, 3 och 4 samt

artikel 12 punkterna 2 och 3 i kon­

ventionen till en av dessa former.

2. Avtalsslutande part som ut­

nyttjar denna rätt skall, i samband

med konventionens undertecknande

eller deponering av ratifikations-,

godkännande- eller anslutningsin­

strument eller i samband med för­

klaring enligt artikel 23 punkt 2 i

denna konvention, underrätta Euro-

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 11b år 1968

the Council of Europé thereof and

indicate the way in which it has

been exercised.

3. Such Contracting Party may

terminate the exercise of this right

and shall give notice thereof to the

Secretary General of the Council of

Europé.

A rticle 25

1. A ny Contracting Party may, åt

the time of signature or when de-

positing its instrument of ratifica-

tion, acceptance or accession, or

when inaking a declaration in accor-

dance with paragraph 2 of Article 23

of this Convention, make not more

than two reservations in respect of

the provisions of Part II of the Con­

vention.

Reservations of a general nature

shall not be permitted; each reserva­

tion may not affect more than one

provision.

A reservation shall be valid for

five years from the entry into force

of this Convention for the Contract­

ing Party concerned. It may be re-

newed for successive periods of five

years by means of a declaration

addressed to the Secretary General

of the Council of Europé before the

expiration of each period.

2. Any Contracting Party may

wholly or partly withdraw a reserva­

tion it has made in accordance with

the foregoing paragraph by means

of a declaration addressed to the

Secretary General of the Council of

Europé, which shall become effective

as from the date of its receipt.

A rticle 26

Each Contracting Party shall noti-

fy the Secretary General of the Coun­

cil of Europé of the names and ad-

dresses of the authorities to which

requests under Article 14 may be

addressed.

au paragraphe 2 de 1’article 23 de la

présente Convention, et indiquera les

modalités de 1’exercice de cette facul-

té.

3. Cette Partie Contractante peut

mettre fin å 1’exercice de cette facul-

té; elle en avisera le Secrétaire Gene­

ral du Conseil de 1’Europe.

Article 25

1. Toute Partie Contractante peut,

au moment de la signature ou au

moment du dépöt de son instru­

ment de ratification, d’acceptation

ou d’adhésion, ou encore lorsqu’Elle

fera une déclaration conformément

au paragraphe 2 de 1’article 23 de la

présente Convention, forinuler au

maximum deux réserves au sujet des

dispositions de la Partie II de celle-

ci.

Des réserves de caractére général

ne sont pas permises, chaque réserve

ne peut porter que sur une disposi­

tion.

Chaque réserve aura effet pendant

cinq ans å partir de 1’entrée en vi-

gueur de la présente Convention å

l’égard de la Partie considérée. Elle

pourra étre renouvelée pour des

périodes successives de cinq ans, au

moyen d’une déclaration adressée

avant l’expiration de chaque période

au Secrétaire Général du Conseil de

1’Europe.

2. Toute Partie Contractante peut

retirer, en tout ou en partie, une ré­

serve formulée par Elle en vertu du

paragraphe précédent, au moyen

d’une déclaration adressée au Secré­

taire Général du Conseil de 1’Europe

et qui prendra effet å la date de sa

réception.

Article 26

Chaque Partie Contractante com-

muniquera au Secrétaire Général

du Conseil de 1’Europe les noms et

adresses des autorités auxquelles

peuvent étre transmises les de-

mandes prévues par 1’article 14.

41

parådets generalsekreterare härom

och om det sätt på vilket rätten ut­

nyttjats.

3. Sådan avtalsslutande part må

upphöra med att utöva denna rätt.

Underrättelse härom skall lämnas

till Europarådets generalsekreterare.

Artikel 25

1. Avtalsslutande part får i sam­

band med konventionens underteck­

nande eller deponering av ratifika­

tions-, godkännande- eller anslut­

ningsinstrument eller i samband

med förklaring enligt artikel 23

punkt 2 avge högst två reservationer

i fråga om bestämmelserna i avdel­

ning II i konventionen.

Kungl. Maj.ts proposition nr

7/4

är 1908

Reservationer av allmän natur är

ej tillåtna. Varje reservation får av­

se högst en bestämmelse.

Reservation skall gälla under fem

år räknat från det konventionen

trätt i kraft för vederbörande part.

Den kan förnyas för ytterligare fem­

årsperioder genom en till Europa­

rådets generalsekreterare ställd för­

klaring före varje periods utgång.

2. Avtalsslutande part kan helt

eller delvis återtaga reservation, som

gjorts enligt föregående punkt, ge­

nom en till Europarådets general­

sekreterare ställd förklaring. Denna

träder i kraft den dag, då den mot­

tagits.

Artikel 26

Avtalsslutande part skall under­

rätta Europarådets generalsekretera­

re om namn och adress på de myn­

digheter till vilka hänvändelser en­

ligt artikel 14 kan riktas.

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 114 år 1968

Article 27

1. This Convention shall remain

in force indefinitely.

2. Any Contracting Party may, in

so far as it is concerned, denounce

this Convention by means of a notifi-

cation addressed to the Secretary

General of the Council of Europé.

3. Such denunciation shall take

effect six months after the date of

receipt by the Secretary General of

such notification.

Article 28

The Secretary General of the

Council of Europé shall notify the

member States of the Council and

any State which has acceded to this

Convention of:

(a) any signature;

(b) any deposit of an instrument

of ratification, acceptance or acces-

sion;

(c) any date of entry into force

of this Convention in accordance

■wlth Article 21 thereof;

(d) any notification received in

pursuance of the provisions of

Article 1;

(e) any notification received in

pursuance of the provisions of

Article 2;

(f) any declaration received in

pursuance of the

provisions of

paragraphs 2 and 3 of Article 23;

(g) any information received in

pursuance of the provisions of

paragraphs 2 and 3 of Article 24;

(h) any reservation made in

pursuance of the

provisions of

paragraph 1 of Article 25;

(i) the renewal of any reserva­

tion carried out in pursuance of

the provisions of paragraph 1 of

Article 25;

(j) the withdrawal of any reser­

vation carried out in pursuance of

the provisions of paragraph 2 of

Article 25;

Article 27

1. La présente Convention demeu-

rera en vigueur sans limitation de

durée.

2. Toute Partie Contractante pour-

ra, en ce qui la concerne, dénoncer

la présente Convention en adressant

une notification au Secrétaire Géné-

ral du Conseil de 1’Europe.

3. La dénonciation prendra effet

six niois aprés la date de la réception

de la notification par le Secrétaire

Général.

Article 28

Le Secrétaire Général du Conseil

de 1’Europe notifiera aux Etats

membres du Conseil et å tout Etat

ayant adhéré å la présente Conven­

tion;

(a) toute signature;

(b) le dépöt de tout instrument

de ratification, d’acceptation ou

d’adhésion;

(c)

toute date d’entrée eu

vigueur de la présente Convention

conformément å son article 21;

(d) toute notification re^ue en

application des dispositions de

1’article 1;

(e) toute notification re^ue eu

application des dispositions de

Farticle 2;

(f) toute déclaration re?ue en

application des dispositions des

paragraphes 2 et 3 de Farticle 23;

(g) toute information re§ue en

application des dispositions des

paragraphes 2 et 3 de Farticle 24;

(h) toute réserve formulée en

application des dispositions du

paragraphe 1 de Farticle 25;

(i) le renouvellement de toute

réserve, effectué en application des

dispositions du paragraphe 1 de

Farticle 25;

(j) le retrait de toute réserve,

effectué en application des disposi­

tions du paragraphe 2 de Farticle

25;

Kungl. Maj.ts proposition nr

//4

år 1988

43

Artikel 27

1. Denna konvention skall gälla

utan tidsbegränsning.

2. Avtalsslutande part äger för

sitt vidkommande uppsäga konven­

tionen genom tillkännagivande hos

Europarådets generalsekreterare.

3. Uppsägningen träder i kraft sex

månader efter den dag då general­

sekreteraren mottagit tillkännagi­

vandet.

Artikel 28

Europarådets generalsekreterare

skall underrätta rådets medlemssta­

ter och varje till denna konvention

ansluten stat rörande:

a) undertecknande av konventio­

nen;

b) deponering av ratifikations-,

godkännande- eller anslutningsin­

strument;

c) tidpunkt för konventionens

ikraftträdande enligt artikel 21;

d) underrättelse enligt artikel 1;

e) underrättelse enligt artikel 2;

f) förklaring enligt artikel 23

punkterna 2 och 3;

g) underrättelse enligt artikel 24

punkterna 2 och 3;

h) reservation enligt artikel 25

punkt 1;

i) förnyelse av reservation enligt

artikel 25 punkt 1;

j) återtagande av reservation en­

ligt artikel 25 punkt 2;

44

Kungl. \laj:ts proposition nr Ui år 1968

(k) any notification received in

pursuance of the provisions of

Artide 26;

(l) any notification received in

pursuance of the provisions of

Article 27 and the date on which

denunciation takes effect.

In witness whereof the undersign-

ed, being duly authorised thereto,

have signed this Convention.

Done åt Strasbourg, this 24th day

of April 1967, in English and in

French, both texts being equally au-

thoritative, in a single copy which

shall remain deposited in the ar-

chives of the Council of Europé.

The Secretary General of the Coun­

cil of Europé shall transmit certified

copies to each of the signatory and

acceding States.

(k) toute notification formulée

en application des dispositions de

1’article 26;

(l) toute notification re£ue en

application des dispositions de

1’article 27 et la date å laquelle la

dénonciation prendra effet.

En foi de quoi, les soussignés, du-

ment autorisés å cet effet, ont signé

la présente Convention.

Fait å Strasbourg, le 24 avril 1967

en francais et en anglais, les deux

textes faisant également foi, en un

seul exemplaire qui sera déposé dans

les archives du Conseil de 1’Europe.

Le Secrétaire Général du Conseil de

1’Europe en communiquera copie cer-

tifiée conforme å chacun des Etats

signataires et adhérents.

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1968

k) underrättelse enligt artikel 26;

1) tillkännagivande enligt artikel

27 och dagen, då uppsägningen trä­

der i kraft.

Till bekräftelse härpå har under­

tecknade, därtill vederbörligen be­

myndigade, underskrivit denna kon­

vention.

Som skedde i Strasbourg den 24

april 1967 på engelska och franska

språken, vilka båda texter äger lika

vitsord, i ett exemplar, som skall för­

varas i Europarådets arkiv. Europa­

rådets generalsekreterare skall över­

sända bestyrkt avskrift av konven­

tionen till de stater, som underteck­

nat eller anslutit sig till den.

46

Kungl. Maj. ts proposition nr 11A år 1968

Utdrag av protokoll, hållet i lagrådet den 2 april 1968.

Närvarande:

f. d. justitierådet L

ind

,

justitierådet

A

lexanderson

,

regeringsrådet R

ingdén

,

justitierådet

W

esterlind

.

Enligt lagrådet den 1 april 1968 tillhandakommet utdrag av protokoll över

justitieärenden, hållet inför Hans Maj it Konungen i statsrådet den 22 mars

1968, hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för det i

87 § regeringsformen avsedda ändamålet inhämtas över upprättat förslag

till lag om ändrad lydelse av 4 kap. 5 § föruldrabalken.

Förslaget, som finns bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av-

hovrättsassessorn P. A. Knutsson.

lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet:

Ingrid Hellström

Kungl. Maj:ts proposition nr It'» dr 1968

47

Utdrag av protokollet över justitieurenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 5 april

1968.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena

N

ilsson

,

statsråden

S

träng

, A

ndersson

, L

ange

,

K

ung

, J

ohansson

, H

olmqvist

, A

spling

, P

alme

, S

ven

-E

ric

N

ilsson

,

G

ustafsson

, G

eijer

, M

yrdal

, O

dhnoff

, W

ickman

.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, anmäler efter gemen­

sam beredning med statsrådets övriga ledamöter lagrådets utlåtande över

förslag till lag om ändrad lydelse av 4 kap. 5 § föräldrabalken.

Föredraganden upplyser, att lagrådet lämnat förslaget utan erinran, och

hemställer, att Kungl. Maj :t genom proposition föreslår riksdagen att

dels godkänna den inom Europarådet den 24 april 1967 avslutade euro­

peiska konventionen om adoption av barn,

dels antaga lagförslaget.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instäm­

mande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas pro­

position av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten