2

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1970

Förslag

till

Lag

om ändring i familjebidragsförordningen (1946:99)

Härigenom förordnas, att 1 § 3 mom. och 6 § familjebidragsförordningen

(1946: 99) skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

1

§

3 mom.i Konungen äger--------------------------- — — i civilförsvaret.

Konungen må jämväl förordna, att

medlemmar av frivillig försvarsorga­

nisation, däri inbegripet hemvärnet,

eller med civilförsvaret samverkande

frivillig organisation under tid, då de

enligt i kommandoväg eller, såvitt

rör civilförsvaret, av Konungen eljest

meddelade bestämmelser deltaga i

utbildningskurs eller övning, skola,

i den omfattning och under de vill­

kor Konungen föreskriver, äga åt­

njuta familjebidrag.

Konungen må jämväl för or dna,

att hemvärnspersonal och annan per­

sonal som åtagit sig att frivilligt

tjänstgöra inom totalförsvaret samt

medlem av sådan frivillig organisa­

tion som samverkar med civilförsva­

ret — under tid, då de enligt bestäm­

melser av Konungen deltaga i utbild­

ning eller övning -— skola, i den

omfattning och under de villkor

Konungen föreskriver, äga åtnjuta

familjebidrag.

6 §2

Familj epenning utgår----------------------------------- år............ 12: —

2) För annan familjemedlem än 2) För annan familjemedlem än

som avses under 1)................... 6:— som avses under 1)..................... 7: —

När synnerliga

16 år.

Denna lag träder i kraft, såvitt avser 1 § 3 mom. den 1 juli 1970 och i öv­

rigt den 1 januari 1971.

1 Senaste lydelse 1962: 674

2 Senaste lydelse 1967: 221

4

Utredningens överväganden redovisades i prop. 1968: 109. På grundval av

Kungl. Maj:ts förslag i nämnda proposition beslöt riksdagen (SU 124, rskr

282), att de centrala flygverkstäderna i Malmslätt (CVM) och Västerås

(CVV) skulle föras över till försvarets fabriksverk den 1 juli 1968 och att

CVV skulle avvecklas. Vid behandlingen av den senare frågan förutsatte

statsutskottet, att fabriksverkets undersökningar om möjligheten att till

CVV förlägga annan verksamhet skulle forceras. Det år 1969 bildade SMT

Machine Company AB (prop. 1969: 105, SU 103, rskr 247) har förlagts till

delar av CVV:s verkstadslokaler. I övriga delar bedrivs fortfarande visst

underhållsarbete för försvarets räkning. Denna verksamhet administreras

av CVM.

I oktober 1967 uppdrog Kungl. Maj :t åt verkstadsutredningen att i det

fortsatta utredningsarbetet även behandla frågan om underhåll av civilför­

svarets telemateriel.

Utredningen har i november 1969 avlämnat sitt andra betänkande, För­

svarets tygverkstadsorganisation m. m. Etapp 2 (Stencil Fö 1969: 6). I detta

föreslås en samordning och strukturrationalisering av underhållsverksam-

heten genom att en för försvarsgrenarna gemensam verkstadsavdelning in­

rättas vid försvarets materielverk, genom att vissa organisationsföränd­

ringar företas vid de förbandsbundna verkstäderna, genom att en gemensam

i-egional organisation för markteleunderhåll skapas och genom att vissa ar­

beten centraliseras. Utredningen föreslår också, att vissa arbeten fördelas

om från privata företag till statliga verkstäder. I betänkandet läggs vidare

fram förslag till nytt ekonomisystem för verkstadsorganisationen.

Yttranden över betänkandet har avgetts av överbefälhavaren — efter hö­

rande av för svar sgrenschef erna — försvarets civilförvaltning, fortifikations-

förvaltningen, försvarets materielverk, försvarets rationaliseringsinstitut,

civilförsvarsstyrelsen, televerket, riksrevisionsverket, överstyrelsen för eko­

nomiskt försvar, arbetsmarknadsstyrelsen, förenade fabriksverken, försva­

rets fredsorganisationsutredning, 1968 års personalkategoriutredning, för­

svarets materielanskaffningsutredning, Landsorganisationen i Sverige (LO)

som bifogat yttrande av Försvarsverkens Civila Personals Förbund (FCPF),

Tjänstemännens Centralorganisations statstjänstemannasektion (TCO-S),

Statstjänstemännens Riksförbund (SR), Sveriges Akademikers Centralor­

ganisation (SACO), Sveriges Arbetsledareförbund (SALF), Svenska Tek-

nologföreningen, Karlskronavarvet AB, Telub AB, AB Svenska Flygverkstä­

derna, Östermans Aero AB och Svenska Radio AB.

Nuvarande organisation

Underhållet av krigsmaktens tygmateriel m. m. leds av försvarets mate­

rielverk. Det utförs dels vid statliga eller privata verkstäder utanför krigs­

makten, dels vid s. k. förbandsbundna verkstäder inom krigsmakten.

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1970

6

ordningen mellan försvarsgrenarna, medan de lägre regionala myndighe­

terna i övrigt i förvaltningshänseende är direkt underställda försvarets ma­

terielverk.

I Ostkustens och Västkustens örlogsbaser ingår verkstadsavdelningar

med totalt ca 550 respektive 150 anställda. Vid Sydkustens örlogsbas finns

ingen motsvarande avdelning. Funktionen utövas av Karlskronavarvet AB.

Viss verkstadsverksamhet fullgörs dock inom örlogsbasens ram av s. k. ser­

vicegrupper som leds av örlogsbasens tekniska förvaltning.

Inom kustartilleriförsvaren — utom Göteborgs — finns totalt fyra verk­

städer. De är underställda vederbörligt kustartilleriförsvars tygförvaltning

eller fartygs- och verkstadsförvaltning och har tillsammans omkring 300

anställda. För Göteborgs kustartilleriförsvar utförs underhållet av båtar vid

Västkustens örlogsbas verkstad och av telemateriel vid försvarets televerk-

stad i Göteborg (FTG). Servicegrupper som är underställda tygförvalt­

ningen svarar för underhåll av fordon och vapen. Liknande servicegrupper

för olika slag av underhållsverksamhet och annan teknisk tjänst finns även

vid övriga kustartilleriförsvar.

I flygvapnets verkstadsorganisation ingår sammanlagt

17 s. k. flottiljverkstäder med totalt ca 1 900 anställda i direkt verkstads-

tjänst. Därutöver finns annan teknisk personal vid flottiljerna. Denna är

dock mera direkt inriktad på underhållsverksamhet vid förbanden. Verk-

stadsresurserna ingår organisatoriskt i flygflottiljernas materielavdelning.

Materielavdelningens chef (tekniske chefen) svarar i tekniskt hänseende

för drift och underhåll av flygflottiljens tygmateriel, dvs. flygplan med ut­

rustning, robotsystem, vapen, ammunition, servicemateriel, fordon och

markmateriel.

Vid tre förband inom flygvapnet finns s. k. regionala televerkstäder.

Dessa är anslutna till flottiljverkstäderna och avsedda för underhåll av

stridsledningsorganisationens anläggningar och utrustning. Ytterligare tre

sådana verkstäder finns, nämligen vid centrala verkstäderna i Arboga

(CVA) och Malmslätt (CVM) samt televerkstaden i Göteborg (FTG). Dessa

verkstäder är anknutna till förenade fabriksverken. De regionala televerk-

städerna sysselsätter totalt omkring 380 anställda.

Under senare år har viss regional samordning av verkstads-

resurserna inom och mellan försvarsgrenarna skett genom försöksvis eta­

blerade verkstadsdelegationer inom de olika militärområdena.

Centralt underhåll av försvarets tele- och robot-

materiel utförs vid det för detta ändamål år 1963 bildade AB Teleun-

derhåll, numera Telub AB, vid förenade fabriksverkens centrala verkstad

i Arboga (CVA), vid televerkstaden i Göteborg (FTG) som sedan den 1 ja­

nuari 1969 arrenderas av Telub AB från förenade fabriksverken samt — i

mindre

omfattning — vid Karlskronavarvet AB.

I prop. 1963:114 anmäldes ett av försvarets arbetsgrupp för teleunder-

håll (FATU) avgivet förslag (Stencil Fö 1962: 3) om samordning av under­

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1970

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1970

stans, som f. n. är splittrad på olika enheter inom materielverket, förs sam­

man till en för verket gemensam verkstadsavdelning.

Verkstadsutredningen vill med sitt förslag uppnå att man inom materiel­

verket på verkstadssidan får en enhetlig ledning som, bl. a. med hjälp av

stabsorgan och andra gemensamma organ, kan säkerställa en enhetlig syn

på vitala frågor och tillämpa enhetliga kriterier för långsiktig planering,

resursavvägning, lönsamhet och budgetering m. m. Genom ett gemensamt

utnyttjande av vissa för verkstadsdriften gemensamma servicefunktioner

bör det enligt utredningen vara möjligt att göra rationaliseringsvinster.

Utredningen nämner som exempel på dylika funktioner ekonomi, avtal, per­

sonal, skyddsfrågor, arbetsstudier och byggnadsnormer.

Verkstadsavdelningen skall enligt förslaget överta den centrala ledningen

av krigsmaktens förbandsbundna verkstäder. Verksamheten är i den före­

slagna organisationen under en chef fördelad på fem enheter, nämligen en

verkstadsplanering, en rationaliseringsenhet, en anläggnings- och utrust­

ningsenhet, en ekonomienhet samt en personal- och organisationsenhet. Per­

sonalbehovet beräknar utredningen till 66 tjänster med följande fördelning

på respektive enheter.

Rationaliseringsenheten bedöms efter några år kunna minskas med 8 9

personer, huvudsakligen genom delegering av arbetsuppgifter och viss per­

sonalomflyttning till regionala och lokala instanser. På sikt beräknas också

ekonomienheten kunna minskas något, när de nya ekonomisystemen har

införts och vunnit stadga.

Inom verkstadsavdelningen skall verkstadsplaneringen enligt förslaget

svara för policy och målsättning för samt långsiktig inriktning av verk-

stadsfunktionerna inom krigsmakten m. m. Rationaliseringsenheten skall

bl. a. samordna rationaliseringsverksamheten på verkstadsområdet samt bi­

träda regionala och lokala organ i deras rationaliseringsarbete. Anlägg­

nings- och utrustningsenheten skall vara sammanhållande för byggnads­

frågor, större anskaffningar av maskiner, verktyg och annan utrustning

samt verkstadsförrådsfrågor. En huvuduppgift för ekonomienheten blir att

svara för den centrala ekonomiska uppföljningen av verkstadsdriften. Per­

sonal- och organisationsenheten slutligen skall bl. a. svara för avtalsfrågor,

samordna den Verkstadstekniska utbildningen av verkstädernas personal,

handlägga verkstadsavdelningens interna personalfrågor samt svara för

expeditionstjänsten och intendentsfunktionen inom avdelningen.

En omorganisation enligt utredningens förslag får till följd att arméma-

Verkstadsplaneringen ........................

Rationaliseringsenheten .....................

Anläggnings- och utrustningsenheten

Ekonomienheten ..................................

Personal- och organisationsenheten .

Chef

1

6

28

12

7

12

9

terielförvaltningens verkstadsavdelning, marinmaterielförvaltningens verk-

stadsbyrå, flygmaterielförvaltningens underhållsavdelning och administra­

tiva avdelningens centralplanering reduceras med sammanlagt 80 tjänster.

Konsekvenserna i personalhänseende för dessa enheter framgår närmare av

följande tabell.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1970

Verkstadsorgan

Personal

Därav för

verkstadsledning

Till verkstads­

avdelningen

Armématerielförvaltningen

130

40

29

Marinmaterielförvaltningen

30

20

19

Flygmaterielförvaltningen

300

15

15

Administrativa avdelningen

20

5

480

80

00

Verkstadsavdelningens inplacering i materielverket är enligt utredningen

beroende av försvarets materielanskaffningsutrednings arbete. Om grund­

organisationen behålls, anses avdelningens karaktär av gemensamt organ

böra understrykas av att avdelningen placeras i en enhet som är inriktad

på att handlägga frågor som är gemensamma för alla försvarsgrenar. Orga­

niseras en underhållsavdelning för hela verket, bör verkstadsavdelningen

enligt utredningen ingå i denna. Om sa inte blir fallet anser utredningen,

att förråds- och verkstadsfunktionerna bör hållas samman i en och samma

huvudavdelning.

Utredningen förutsätter att omorganisationen sker successivt och att

verkstadsavdelningen i avvaktan på resultatet av materielanskaffningsut-

redningens arbete ges en provisorisk karaktär. Den centrala verkstadsled-

ningen föreslås organiseras med början den 1 juli 1970.

Verkstadsorganisationen på regional och lokal nivå

Verkstadsutredningen föreslår att en strukturrationalisering av försvå-

rets förbandsbundna verkstäder genomförs i två skeden. Förslag läggs fram

rörande åtgärder som bör genomföras under första skedet, medan utred­

ningen nöjer sig med att lämna synpunkter på andra skedet. Förslagen be­

träffande första skedet omfattar

— erforderliga förbandsbundna verkstäder och deras storlek,

— samordning, huvudsakligen försvarsgrensvis, av verkstadsresurserna,

— organisation för underhåll av krigsmaktens telekommunikations-

materiel,

— centralisering av vissa arbeten samt

—- utläggning av verkstadsarbete till enskilda företag.

Utredningen har inte funnit några omständigheter som talar mot en sam­

ordning militärområdesvis av all verkstadsverksamhet. Förut­

sättningarna för en sådan vidgad samordning anses därför böra undersökas

10

under det av utredningen föreslagna andra skedet. Undersökningen föreslås

ske i form av försöksverksamhet som enligt utredningens mening bör ledas

och genomföras av försvarets materielverk i samråd med överbefälhavaren,

försvarsgrenscheferna och försvarets rationaliseringsinstitut.

Arméns tygverkstadsorganisation är enligt utredningen

lämplig och bör i princip behållas. De förslag som utredningen för fram av­

ser endast vissa förändringar i tygverkstadsförvaltningarnas ledningsorgan

och beträffande viss teknisk personal. Förändringarna innebär att tygverk-

stadsförvaltningen i princip vidareutvecklas till det organ inom militärom­

råde (militärkommando), från vilket arméns staber och förband m. fl. kan

beställa verkstadsarbeten, tekniska tjänster m. m. Utredningen anser vidare

att tygverkstadsförvaltningarna bör kunna medverka vid den planläggning

för motorreparationstjänsten som åvilar försvarsområdesbefälhavare samt

att tygverkstadsförvaltningarna bör svara för viss kvalitetskontroll.

Tygverkstadsförvaltningarna föreslås bli förstärkta med en verkstads-

detalj för teknisk beredning, driftplanering, arbetsstudier och kvalitets­

kontroll samt med en tjänst för krigsplanläggning. Vidare bör enligt utred­

ningen de kontrolltygverkmästare, som f. n. är placerade vid tygförvalt­

ningarna, och tygförvaltningarnas inköpsgrupper föras över till tygverk­

stadsförvaltningarna. Utredningens förslag innebär, att 17 nya tjänster in­

rättas vid tygverkstadsförvaltningarna medan 45 tjänster förs över från

tygförvaltningarna.

Utredningen föreslår att antalet verkstäder vid armén skall vara 38, vil­

ket innebär en ökning med fyra verkstäder jämfört med förhållandena den

1 juli 1968. Ökningen betingas av vissa organisationsändringar inom armén.

Personalstyrkan kan enligt utredningen minskas från totalt ca 1 830 till

1 785.

Vid marinen föreslås antalet 1. klass verkstäder bli oförändrat sex

men den produktiva personalen föreslås minskad från ca 880 till samman­

lagt 710 man.

Enligt utredningen bör de delar av kustartilleriförsvarens servicegrupper,

som utför underhållsarbete av samma typ som verkstäderna, inlemmas i

respektive verkstad vid Stockholms kustartilleriförsvar, Gotlands kustartil­

leriförsvar och Blekinge kustartilleriförsvar.

Viss regional samordning föreslås inom Östra, Södra och Västra militär­

områdena, som vart och ett har två marina verkstäder (motsvarande). För

Östra militärområdet föreslås sålunda, att verkstadsavdelningen vid Ost­

kustens örlogsbas och verkstaden vid Stockholms kustartilleriförsvar bil­

dar en administrativ enhet med verkstadschefen vid örlogsbasen som chef

och med en platschef placerad vid kustartilleriförsvaret för den direkta led­

ningen av verkstaden där. Inom Södra militärområdet bör Blekinge kust­

artilleriförsvars verkstad och servicegrupperna inom Sydkustens örlogsbas

underställas en verkstadschef, placerad vid kustartilleriförsvaret. På sam­

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1970

12

TSB-organisationen är verksam med underhåll på linjen och omfattar dels

en gemensam replipunkt för respektive område — teleservicebasen — dels

underställda filialer och lokala bemanningar vid vissa anläggningar som

ständigt är i drift.

Den föreslagna utformningen av TSB-organisationen framgår av följande

sammanställning.

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1970

Benämning

Ansvarsområde

Organisations­

tillhörighet

Placering t.v.

Antal

man

Sydsvenska

teleservicebasen

(TSBS)

Södra och Västra

militärområdena

Skånska flyg­

flottiljen (F 10)

Kallinge

272

Mellansvenska

teleservicebasen

(TSBM)

Östra militärområ­

det och Bergslagens

militärområde

Västmanlands

flygflottilj (F 1)

Hägernäs

270

Nordsvenska

teleservicebasen

(TSBN)

Nedre Norrlands

och Övre Norrlands

militärområden

Norrbottens flyg­

flottilj (F 21)

Luleå

124

Den totala personalstyrkan (tjänstemän och arbetare) föreslås bli be­

gränsad till högst 675 man. Utredningen räknar med att den föreslagna or­

ganisationen möjliggör att en annars nödvändig personalökning inte kom­

mer att behövas. Denna personalökning skulle medföra ett ökat anslags­

behov om ca 6 milj. kr. per år.

För övervakning av krigsmaktens gemensamma sambandsnät föreslås

regionala nätdriftövervakningskontor i vart och ett av de tre teleservice-

basområdena och ett centralt nätdriftövervakningskontor. Utredningen be­

räknar att det behövs fyra man vid det centrala kontoret och två man vid

varje regionalt kontor.

Utredningen föreslår att vissa verkstadsarbeten centrali­

seras till en eller ett fåtal verkstäder inom landet eller till en verkstad

inom varje militärområde. Förslag om centralisering lämnas bl. a. beträf­

fande motoraggregat, optisk materiel, handvapenmateriel och lättare pjäs-

materiel. Härutöver föreslår utredningen att sadelmakeriarbeten centralise­

ras till en verkstad i anslutning till förenade fabriksverkens tvätteri i Lång-

sele.

En samordning militär o mrådesvis av försvarsgrenarnas

verkstadsresurser sker f. n. främst på vapen- och motorfordonsområdena.

Denna samordning bör enligt utredningen vidgas och samtidigt utökas till

att omfatta även andra materielslag.

Försvarets utnyttjande av privata företag för reparation

och underhåll av försvarsmateriel har kartlagts. Utredningen föreslår viss

omfördelning i samband med omläggningen av underhållet av krigsmak­

tens marktelemateriel samt överföring av vissa arbeten till statliga verk­

städer.

slag rörande huvudmannaskapet biträds av överbefälhavaren och försvarets

materielverk.

I huvudmannafrågan framhåller chefen för armén att militärområdes

tygverkstadsförvaltning med tillhörande verkstäder är underställd veder­

börlig militärbefälhavare. Arméchefen anser det betydelsefullt att militär­

befälhavarens ställning i förhållande till materielverket och tygverkstads-

förvaltningen inte ändras. SALF anser att den centrala ledningen av för­

svarets alla verkstadsresurser bör samordnas under en central verkstads-

grupp och organisatoriskt placeras vid förenade fabriksverken.

¹⁴

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1970

Central verkstadsledning

Remissvaren är i allmänhet mycket positiva till förslaget att inrätta ett

centralt verkstadsledningsorgan inom materielverket. Det är egentligen en­

dast försvarsgrenscheferna som företräder en mindre bestämd uppfattning

på denna punkt. Chefen för armén, som finner en enhetlig teknisk-ekono­

misk ledning i central instans av krigsmaktens verkstadstjänst rationell så­

väl från effektsynpunkt som för en gemensam grundsyn på viktiga under-

hållsfrågor, tillstyrker i princip en gemensam verkstadsledning genom en

verkstadsavdelning inom materielverket. Under förutsättning att omorga­

nisationen ger de rationaliseringsvinster som har utlovats har inte heller

chefen för marinen något att erinra mot förslaget. Helt negativ är chefen

för flygvapnet som emellertid är medveten om att rationalitetsskäl kan tala

för att en verkstadsavdelning inrättas.

Det centrala ledningsorganets uppgifter berörs i några yttranden.

Försvarets rationaliseringsinstitut, som förutsätter att materielverket ges

möjlighet att direkt påverka verkstadsfunktionen på samtliga nivåer, anser

att ledningsorganet bör ha i huvudsak de arbetsuppgifter utredningen an-

gett. Enligt riksrevisionsverket bör det klart sägas ut att verkstadsavdel-

ningen och under den de regionala verkstadsledningarna har ansvaret för

driften, dvs. för det ekonomiska utfallet av verksamheten inom verkstads-

organisationen. Verket anser att varken materielförvaltningsutredningen

eller verkstadsutredningen i detta avseende har klarlagt ansvarsfördel­

ningen mellan verkstadsavdelningen och de tre materielförvaltande huvud­

avdelningarnas underhållsavdelningar.

Avdelningen bör enligt chefen för flygvapnet bli ett serviceorgan som till­

godoser respektive underhållsavdelningar med administrativa tjänster inom

bl. a. avtals-, statistik- och ekonomiområdena. TCO-S utgår från att ansva­

ret för handläggning av personal- och utbildningsfrågor rörande verkstads-

organisationen skall åvila personalkårcheferna även sedan en gemensam

verkstadsavdelning har inrättats.

Den föreslagna verkstadsavdelningens organisation kommenteras

inte närmare av remissinstanserna. Försvarets materielverk tar emellertid

och kan mot den bakgrunden inte tillstyrka den av utredningen föreslagna

sidoordningen.

Om det beräknade personalbehovet har remissinstanserna inte

kunnat uttala sig med någon större grad av säkerhet. Försvarets rationali­

seringsinstitut finner den föreslagna personaluppsättningen rimlig, medan

riksrevisionsverket inte anser sig ha möjlighet att bedöma om den före­

slagna organisationen är rätt avvägd. Försvarets materielanskaffningsutred-

ning och 1968 års personalkategoriutredning m. fl. anser sig inte heller ha

underlag för bedömning av personalbehovet.

Chefen för armén föreslår en översyn av utredningens förslag rörande

dimensioneringen av verkstadsavdelningen. Han utgår därvid från att av­

delningen efter några år enligt utredningens förmenande skulle kunna

minskas något genom delegering av arbetsuppgifter och viss personalom­

flyttning till regionala och lokala instanser. Det är enligt arméchefen ange­

läget, att de bl. a. från krigsförberedelsesynpunkt viktiga delegeringarna till

regional nivå kan genomföras så tidigt och i så stor utsträckning som möj­

ligt och helst före eller fr. o. m. den centrala verkstadsledningens tillkomst.

Försvarets rationaliseringsinstitut tar också upp delegeringsaspekten och

konstaterar att någon redovisning av den totala tillgången på rationalise-

ringspersonal inte har lämnats i betänkandet. Vissa svårigheter att bedöma

rimligheten i resursdimensioneringen föreligger därför enligt institutet,

som saknar en redovisning av personal för utveckling av ADB-baserade

system. Institutet uttalar också tveksamhet beträffande lämpligheten att

splittra rationaliseringsresurserna i alltför små organisationsenheter. Ra-

tionaliseringsresurserna måste nämligen — hävdar institutet — smidigt

kunna anpassas allteftersom tyngdpunkten i rationaliseringsarbetet ändras

inom organisationen.

Vid armématerielförvaltningens verkstadsavdelning finns — påpekar SR

— tre tjänster för tygofficerare. Det framgår inte av betänkandet hur dessa

tjänster kommer att föras över till den nya centrala verkstadsledningen.

SR förutsätter att dessa tjänster — i avvaktan på personalkategoriutred­

ningens förslag — förs över till den nya organisationen och förbehålls tyg­

officerare, eftersom dessa har lämplig utbildning för arbetsuppgifter inom

underhållsplanerings- och krigsreparationsområdet.

Personal- och organisationsenheten är enligt SACO inte tillräckligt dimen­

sionerad för att klara handläggningen av alla de allmänna personalfrågor,

utbildnings- och avtalsfrågor som kommer att hänföras dit. SACO pekar på

att så relativt tidskrävande frågor som tolkning och tillämpning av kollek­

tivavtal för det stora arbetarkollektiv det här blir fråga om skall hand­

läggas av endast tre tjänstemän. Dessa frågor har hittills handlagts särskilt

av varje vapenslag. SACO anser att utredningen har föreslagit en väl kraf­

tig nedskärning av personalstyrkan inom denna enhet.

¹⁶

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1970

18

Förutsättningarna för ledningsorganisationens struktur och verkstads-

resursernas lokalisering kan enligt försvarets rationaliseringsinstitut på­

verkas av pågående utredningar om lägre regional ledning och rationella

utbildningsenheter. De speciella förhållandena på Gotland talar dock enligt

institutets mening för att beslut om en samordnad verkstadsorganisation

för militärkommandot fattas snarast. Sammanhanget med andra pågående

utredningar påtalas också av försvarets fredsorganisationsutredning som

dock anser att samordning av verkstadsresurserna på sikt bör ske över för-

svarsgrensgränserna.

Verkstadsutredningens uppfattning att arméns verkstadsorga­

nisation är lämplig biträds av de flesta remissinstanserna.

Förslaget att militärområdenas tygverkstadsförvaltningar skall medverka

i den planläggning för motorreparationstjänsten som åvilar respektive för-

svarsområdesbefälhavare avstyrks av överbefälhavaren, chefen för armén,

försvarets materielverk och överstyrelsen för ekonomiskt försvar. Denna

planläggningsuppgift bör enligt dessa remissinstanser fortfarande åvila mi­

litärbefälhavare och försvarsområdesbefälhavare. Materielverket anser att

det är för tidigt att yttra sig om huruvida organisationen är tillräcklig för

det kontinuerliga arbetet med tygverkstadsförvaltningarnas egen krigsplan­

läggning och tar inte ställning till en utökning av förvaltningarnas resurser

för detta ändamål.

Chefen för armén avvisar med instämmande av överbefälhavaren, för­

svarets materielverk och försvarets rationaliseringsinstitut tanken att tyg­

förvaltningarnas inköpsgrupper och redovisningsdelar förs över till tygverk-

stadsförvaltningarna. Materielverket och rationaliseringsinstitutet anser att

man bör avvakta resultatet av pågående utredning om reservdelsförsörj-

ningen.

Utredningens åsikt att i princip all mästar- och teknikerpersonal inom

militärområde bör föras över till tygverkstadsförvaltningen biträds av för­

svarets rationaliseringsinstitut. Försvarets materielverk understryker beho­

vet av att ledningsorganisationen förstärks främst beträffande teknisk be­

redning, driftplanering, arbetsstudier och kvalitetskontroll men avstyrker

att i princip all mästar- och teknikerpersonal inom militärområde förs över

till tygverkstadsförvaltningen. Chefen för armén anser — med instämman­

de av överbefälhavaren — att den förebyggande materielvården och därmed

sammanhängande utbildning skulle eftersättas, om utredningens förslag

genomfördes. Han avstyrker därför att mästar- och teknikerpersonalen

samt kontrolltygverkmästarna förs över. TCO-S delar inte heller utredning­

ens uppfattning utan menar att förslagen i chefens för armén teknikerut­

redning bör vara normgivande.

Överbefälhavaren anser att vissa personalbesparingar kan erhållas genom

en sammanslagning militärområdesvis av marinens verkstäder

men föreslår, liksom chefen för marinen, att frågan med hänsyn till de

Kungi. Maj ds proposition nr 110 år 1970

20

net accepterar i princip en begränsad samordning sektorvis men ifrågasät­

ter värdet av en sådan åtgärd beroende på att de flygvapenenheter där

samordning kan ske är få. Försvarets materielverk förutsätter att ytterligare

beredning får göras.

Försvarets fredsorganisationsutredning som allmänt påtalar samman­

hanget med andra pågående utredningar och på sikt ser en samordning av

verkstadsresurserna över försvarsgrensgränserna anser att det är tveksamt

om sektorindelningen är lämplig grund för samordning.

Förslaget att organisera teleservicebaser och nätdriftöver-

vakningskontor och att föra över vissa enheter från förenade fabriks­

verken och Telub AD till teleservicebasorganisationen tillstyrks av överbefäl­

havaren. Han är däremot inte beredd att tillstyrka ändrad organisation i de

delar som berör fortifikationsförvaltningen. Överbefälhavaren framhåller

— liksom cheferna för armén och flygvapnet — att telekommunikationerna

är av avgörande betydelse för militära chefers möjligheter att leda verksam­

heten. Den trafikmässiga driftövervakningen måste därför utövas av över­

befälhavaren och militärbefälhavarna, vilket innebär att de föreslagna nät-

driftövervakningskontoren bör styras av de operativa cheferna även om de

inledningsvis kan anknytas till sektorchefs uppehållsplats. Det verkställan­

de underhåll som avses utövas av teleservicebaserna kan däremot enligt

överbefälhavaren ledas av och vara underställt annan än den operativa che­

fen. Överbefälhavaren anser att det kan vara lämpligt att i ett första steg

ålägga en sektorförvaltningsmyndighet per region den uppgiften. Han fram­

håller emellertid att frågan om ledningen och ansvaret för verksamheten

har starkt samband med den kommande lägre regionala ledningsorganisa­

tionen. överbefälhavaren föreslår därför att fortsatta undersökningar för

att nå en lämplig lösning grundas på en strävan till samordning militär-

områdesvis.

Fortsatta utredningar föreslås också av försvarets materielverk som i

princip biträder verkstadsutredningens förslag.

Utredningen har enligt fortifikationsförvaltningen granskat och bedömt

endast markteletekniska problem i de delar som berör fortifikationsförvalt-

ningens ansvarsområde. De föreslagna åtgärderna sägs ha betydande kon­

sekvenser även inom andra områden som fortifikationsförvaltningen har

ansvaret för. Förvaltningen avstyrker därför att vissa resurser för drift och

underhåll av kraftförsörjnings- och ventilationsutrustningar förs över till

den nya organisationen för markteleunderhåll.

Försvarets rationaliseringsinstitut biträder principen med teleserviceba­

ser. Institutet menar dock att materielverket centralt måste kunna reglera

och följa underhållsverksamheten på försvarets telekommunikationer och

avpassa beläggningen av olika slags kapacitet med hänsyn till skiftande

operativa krav. Som ett alternativ till en regionalt administrerad teleser-

vicebasorganisation skulle därför kunna tänkas att teleservicebaserna di­

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1970

21

rekt administrerades av materielverket. Tills vidare bör man emellertid följa

utredningens förslag om regional administration. Institutet anser dock att

lämpligheten av en förändring i den administrativa anknytningen bör stu­

deras i samband med en omprövning av lokaliseringen av teleservice-

baserna.

Förenade fabriksverken ansluter sig till förslagets principiella innebörd

men framför synpunkter på att enheter från fabriksverken förs över till

teleservicebasorganisationen. Fabriksverken har den uppfattningen att un­

derhållet har fungerat fullt tilllfredsställande sedan de centrala verkstäderna

fördes över till fabriksverken från dåvarande flygförvaltningen. Med hän­

syn härtill föreslås att televerkstäderna skall vara kvar inom fabriksverken

och att förbanden liksom hittills beställer erforderligt underhållsarbete vid

dessa verkstäder. Härigenom skulle också enligt fabriksverkens mening

förutsebara svårigheter från personalsynpunkt undvikas. Telub AB anför

motsvarande synpunkter i fråga om televerkstaden i Göteborg.

TCO-S framhåller de stora olägenheter som ett överförande av enheter

mellan olika huvudmän medför på personalsidan. Trots detta anser TCO-S

att utredningens förslag bör kunna läggas till grund för principbeslut.

TCO-S förutsätter därvid att successiva ändringar görs på personalsidan.

Förbundet utgår vidare från att de ytterligare översyner som behövs sna­

rast kommer till stånd för att de anställda skall få bättre möjligheter att

överblicka sin situation.

Televerket påpekar att många fasta anläggningar inrymmer teleutrust­

ning dels för gemensamt bruk, dels för särskilda ändamål. För delar av den

gemensamma utrustningen måste underhållet fortfarande ombesörjas av

televerket. Verket avser också att i egen regi underhålla sådan särskild ut­

rustning som har anskaffats för dess behov i krig. Om underhållsuppgif-

terna i fråga om krigsmaktens fasta anläggningar skall ändras, menar där­

för televerket att en klar fördelning måste fastställas mellan å ena sidan

krigsmaktens och å andra sidan televerkets och övriga intressenters under-

hållsansvar för särskild teleutrustning. Vidare måste en klar gräns dras

mellan krigsmakten och televerket i fråga om underhållet av gemensamma

utrustningar inom fjärrskriftnäten. Televerket anser vidare att det från

samverkanssynpunkt är viktigt att den regionala indelningen blir så enhetlig

som möjligt. Därför föreslås att en indelning på sex teleservicebasområden

i krig övervägs.

Huvudparten av remissinstanserna är kritiska mot utredningens metodik

att maximera personalbehovet vid verkstäderna. Försvarets mate­

rielverk kan inte biträda principen, eftersom verket måste ha möjlighet att

på ett smidigt och effektivt sätt anpassa verkstadsresursernas storlek till

varierande behov. Materielverket finner dock storleksordningen av de före­

slagna personalstyrkorna riktig och föreslår att de tills vidare används som

riktvärden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1970

22

Med hänsyn till att samtliga produktionsförhållanden vid verkstäderna

inte har undersökts ifrågasätter riksrevisionsverket om utredningens för­

slag till maximistyrkor är tillräckligt underbyggt för att utgöra underlag

för beslut. Enligt verkets mening bör det ankomma på verkstadsorganisa-

tionens ledning att analysera produktiviteten. Möjligheterna att utföra så­

dana analyser blir avsevärt bättre sedan programbudgetering och det av ut­

redningen föreslagna ekonomisystemet har införts. I avvaktan på att denna

utveckling ger bättre underlag för dimensionering av verkstädernas storlek

bör enligt riksrevisionsverket de av utredningen föreslagna personalramar­

na godtas som riktvärden. Liknande synpunkter redovisas av försvarets

mat erielanskaff ning sutredning.

Även TCO-S hänvisar till osäkerheten i prognosunderlaget och framhåller

att ramarna vid behov måste få överskridas. Ett sådant behov bedöms före­

ligga redan nu för flottiljverkstädernas del. Dessa verkstäders personalbe­

hov bör därför ytterligare ses över. TCO-S motsätter sig att civil arbetar-

personal därvid ersätts av flygtekniker.

FCPF förutsätter att Kungl. Maj :t kommer att låta berörda lokala före­

tagsnämnder granska utredningens förslag om verkstadsuppbyggnad och

bemanning och att inga åtgärder vidtas dessförinnan.

Överbefälhavaren tillstyrker i princip utredningens förslag men utgår

från att föreslagna maximistyrkor revideras med ledning av remissyttran­

dena. överbefälhavaren framhåller också att personalens storlek måste

kunna ändras snabbt för att anpassas till aktuellt behov. Förenade fabriks­

verken ifrågasätter om inte personalramarna är för stora och hänvisar till

att extra underhållskapacitet kan beställas från fabriksverken och Telub

AB.

Arbetsmarknadsstyrelsen konstaterar att utredningen föreslår att perso­

nalstyrkan skall reduceras i takt med förekommande avgångar. Trots detta

understryker styrelsen vikten av att nedskärningarna sker med hänsyn till

rådande arbetsmarknadsläge. Särskilt viktigt är detta enligt styrelsen på

orter, t. ex. Fårösund och Boden, där arbetsmarknadsläget är sådant att

även relativt små förändringar kan få negativa följder. Arbetsmarknadssty­

relsen hänvisar till en särskild skrivelse från länsarbetsnämnden i Gotlands

län beträffande förhållandena i Fårösund.

Utredningens förslag om en ökad centralisering av vissa ar­

beten biträds av chefen för armén, förenade fabriksverken och riksrevi­

sionsverket. Fabriksverken anser att betydande besparingar kan göras, om

underhåll av krigsmaktens materiel i så stor omfattning som möjligt förde­

las på huvudverkstäder inom fabriksverken och Telub AB.

Försvarets materielverk anser att en viss omfördelning från

privata till statliga verkstäder av verkets uppdrag kan vara

motiverad. Materielverket framhåller dock att affärsmässiga principer bör

tillämpas vid val av leverantörer i den utsträckning som krigsberedskaps-

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1970

24

materiel med annan radiomateriel som underhålls av bolaget. Telub AB

föreslår därför att den statliga sektorn rekommenderas att genom förhand­

lingar träffa långsiktiga underhållsavtal med bolaget.

Svenska Radio AB biträder utredningens förslag att underhållet av civil­

försvarets radioutrustningar sker genom att på lokal nivå utnyttja i civil­

försvaret inskrivna tekniker och regionvis genom att använda Svenska

Radio AB:s verkstäder.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1970

Ekonomisystem

Försvarets materielverk biträder utredningens förslag beträffande till-

lämpning av totalkostnadsprincipen men framhåller att det är viktigt att

det blir klarlagt vilka kostnader som skall innefattas i detta begrepp. Sär­

skilda beredskapskostnader bör t. ex. enligt verkets mening inte ingå. Mate­

rielverket anser att den nu tillämpade redovisningen över diversemedels-

titel är enkel och fungerar bra. Någon anledning att gå över till redovis­

ning på särskild verkstadsfond finns därför inte enligt verket. Förenade

fabriksverken förordar däremot redovisning på verkstadsfond och under­

stryker vikten av att totalkostnadsprincipen tillämpas, varvid samtliga ka­

pitalkostnader bör inräknas i totalkostnaderna.

Försvarets rationaliseringsinstitut ansluter sig i huvudsak till utredning­

ens förslag. Institutet påpekar att en konsekvent tillämpning av totalkost­

nadsprincipen innebär att kostnader för ledningsorgan i central och regio­

nal instans skall ingå i kostnaden för verkstadsdriften. Institutet finner en

sådan ordning möjlig redan från den 1 juli 1970 under förutsättning att nu­

varande system med drifttitel behålls. Institutet räknar vidare med att frå­

gan om kapitalkostnadernas redovisning uppmärksammas i det fortsatta

arbetet med försvarets planerings- och ekonomisystem och att därvid även

en lösning med redovisning över särskild verkstadsfond prövas. Även

försvarets fredsorganisationsutrcdning menar att kostnaderna för den cen­

trala ledningen bör kalkyleras in i totalkostnaderna.

Överbefälhavaren anmäler att utredningens synpunkter skall beaktas i

det fortsatta arbetet med nytt planerings- och ekonomisystem. Försvarets

civilförvaltning föreslår att den av försvarskostnadsutredningen föreslagna

särkostnadsprincipen tillämpas med de modifieringar som har föreslagits

av en ledamot i utredningen. Riksrevisionsverket biträder däremot verk-

stadsutredningens förslag.

Departementschefen

1966 års verkstadsutredning föreslog i sitt första betänkande nya riktlinjer

för underhåll av försvarets tygmateriel m. m. Betänkandet innehöll också

förslag om verkstädernas indelning och organisationstillhörighet samt om

26

rielverket skall föras samman till en för verket gemensam verkstadsavdel-

ning. Remissinstanserna har i princip inte haft något att erinra mot utred­

ningens förslag i denna del. I likhet med utredningen anser jag det väsent­

ligt att verkstadsledningen i central instans får en bättre organisatorisk

samordning. Genom en sådan samordning uppnår man dessutom — som

framgår av utredningen — inte oväsentliga rationaliseringsvinster. Jag bi­

träder alltså utredningens uppfattning att materielverkets ledningsresurser

på verkstadsområdet bör föras samman till en för verket gemensam verk-

stadsavdelning. Jag återkommer med hemställan beträffande en sådan av­

delning vid anmälan av anslaget Försvarets materielverk i det följande.

Som framgår av det föregående håller materielverkets organisation på

att utredas av försvarets materielanskaffningsutredning. Detta bör emel­

lertid inte lägga hinder i vägen för att nu genomföra den förordade orga-

nisationsändringen. I likhet med remissinstanserna anser jag att en för

materielverket gemensam verkstadsavdelning bör inrättas den 1 juli 1970.

Omorganisationen bör genomföras successivt.

Verkstadsutredningen beräknar personalbehovet för verkstadsavdelningen

till 66 tjänster, vilket i förhållande till nuläget innebär en personalminsk­

ning med 14 tjänster. Utredningen anser att det på sikt bör vara möjligt

att reducera antalet tjänster ytterligare. För egen del beräknar jag personal­

behovet inledningsvis i den nya organisationen till 63 tjänster.

Omorganisationen får till följd att armématerielförvaltningens verkstads­

avdelning, marinmaterielförvaltningens verkstadsbyrå, flygmaterielförvalt-

ningens underhållsavdelning och administrativa avdelningens centralplane­

ring reduceras med sammanlagt (37 + 23 + 16 + 4) 80 tjänster. Verlcstads-

byrån vid marinmaterielförvaltningen bör därvid utgå som självständig en­

het ur organisationen, övriga enheter bör under en övergångstid behållas i

huvudsak oförändrade men med en till följd av personalbortfallet krympt

organisation. Det bör få ankomma på Kungl. Maj :t att ta ställning till dessa

och andra frågor som aktualiseras i samband med omorganisationen.

Jag vill här med några ord också beröra frågan om verkstadsavdelningens

organisatoriska ställning. Vid remissbehandlingen har med eftertryck fram­

hållits att verkstadsavdelningen provisoriskt bör ordnas in i materielverket

i avvaktan på förslag från materielanskaffningsutredningens sida. Jag delar

denna uppfattning. Om avdelningens provisoriska inplacering bör Kungl.

Maj :t få bestämma.

Vad gäller ledningen på regional nivå har utredningen inte

funnit några omständigheter som talar mot en samordning militär-

områdesvis av all verkstadsverksamhet. En sådan samordning be­

döms dock inte kunna genomföras ännu. Ett av skälen härtill är att rutiner

m. m. inom de tre försvarsgrenarnas verkstadsverksamhet är olika. Den av

materielverket påbörjade samordningen i detta avseende bör därför avvak­

tas. Vidare bedöms frågan ha ett starkt samband med andra pågående ut­

Kungl. Maj. ts proposition nr 110 år 1970

28

Kungl. Maj.is proposition nr 110 år 1970

har införts. Jag delar riksrevisionsverkets uppfattning och anser att den

av utredningen föreslagna personalramen tills vidare bör gälla som rikt­

värde. När det gäller att genomföra personalminskningarna kommer jag

särskilt att uppmärksamma arbetsmarknadsläget på de berörda orterna.

Beträffande marinens verkstadsorganisation biträder jag

utredningens uppfattning att servicegrupper med arbetsuppgifter som har

karaktären av produktivt verkstadsarbete bör tillhöra verkstadsorganisa-

tionen. I likhet med försvarets rationaliseringsinstitut anser jag dock att

resultatet av institutets översyn av örlogsbasernas och kustartilleriförsva­

rens förnödenhetsförvaltning bör avvaktas innan beslut i frågan fattas.

Jag biträder också utredningens uppfattning att antalet marina 1. klass

verkstäder fortfarande skall vara sex. Beträffande personalstyrkans storlek

bör i likhet med förhållandena vid armén utredningens förslag gälla som

riktvärde.

Vad gäller flygvapnets verkstadsresurser skiljer utred­

ningen mellan resurser för flyg- och bastjänstens behov och resurser för

service och underhåll av marktelematerielen. De förstnämnda resurserna

benämner utredningen flottilj verkstäder under det att de sistnämnda kallas

resurser för underhåll av marktelemateriel.

Verkstadsutredningen redovisar i sitt förslag 14 flottiljverkstäder. Anta­

let flottiljverkstäder och personalstyrkan vid dessa är beroende av de för­

slag om flygvapnets fredsorganisation som jag i annat sammanhang avser

att förelägga Kungl. Maj :t. Ställning till denna fråga kan därför inte tas nu.

För underhåll av marktelemateriel föreslår utredningen

en förbandsbunden teleunderhållsorganisation som administreras av för­

svarets materielverk och en icke förbandsbunden organisation för arbeten

av central karaktär, administrerad av förenade fabriksverken. Den senare

organisationen avses också kunna ställa regionalt placerade verkstadsresur­

ser till den förras förfogande.

För den förbandsbundna verksamheten föreslås dels organ för den verk­

ställande underhållsverksamheten — teleservicebaser (TSB) — dels organ

för att biträda ansvariga chefer med driftövervakningen — nätdriftöver-

vakningskontor.

Utredningens förslag biträds av de flesta remissinstanserna. För egen

del anser jag att förslaget innebär en förbättring av de f. n. oklara organisa­

toriska förhållanden inom markteleunderhållet. Principbeslut rörande

TSB-organisationen bör därför fattas nu. Det ankommer på Kungl. Maj :t

att besluta om organisationens närmare utformning m. m.

Beträffande överförandet av verkstadsenheter från fabriksverken och

Telub AB till den nya organisationen har jag en något avvikande mening i

förhållande till utredningen. De regionala televerkstäderna i Göteborg, Ar­

boga (inklusive filial i Östersund) och Malmslätt (inklusive filial i Visby)

ingår i verkstäderna FTG i Göteborg, CVA i Arboga och CVM i Malmslätt

30

bl. a. förenade fabriksverken och Telub AB. Långtidsavtal med privata före­

tag om underhållsverksamhet bör inte få träffas utan Kungl. Maj :ts till­

stånd.

Jag delar utredningens uppfattning att de verkstäder vid förenade fabriks­

verken och Telub AB som avses bli huvudverkstäder för underhållet i ökad

utsträckning bör anlitas för konsultuppdrag redan i samband med anskaff­

ningen. Överläggningar i denna fråga bör snarast tas upp mellan materiel­

verket och fabriksverken respektive Telub AB.

Den kartläggning som har gjorts av civilförsvarets teleun-

derhållsbehov har visat att detta behov är begränsat och kräver en

relativt ringa arbetsinsats. Jag har inte något att erinra mot utredningens

förslag i denna fråga.

Innan ställning tas till utredningens förslag till nytt ekonomisys­

tem för försvarets verkstäder måste frågan om beräkning av kapital­

kostnaderna utredas närmare. Om kostnaderna för den centrala ledningen

skali räknas in i verkstadsorganisationens driftkostnader bör också un­

dersökas. Det ankommer på Kungl. Maj :t att bestämma om verkstädernas

ekonomisystem.

Jag hemställer att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att godkänna de riktlinjer för försvarets verkstadsorga-

nisation som jag har förordat i det föregående.

Kungi. Maj:ts proposition nr Ilo år 1970

32

medelsbehovet under värnpliktsavlöningsanslagen. Dessa anmäls slutligt i

det följande. I den mån justeringarna berör andra anslag förutses de i huvud­

sak kunna rymmas inom de förslag till medelsanvisningar som redan tidi­

gare har förelagts årets riksdag.

Enligt familjebidragsförordningen (1946: 99) utgår under värnplikts­

tjänstgöring in. in. familjebidrag med bl. a. familjepenning, bostads­

bidrag och näringsbidrag. Bidragen utgår i princip efter behovsprövning.

Förmånerna förbättrades senast den 1 juli 1967 i samband med den all­

männa översynen av förmånssystemet för de värnpliktiga (prop. 1967: 108,

2LU 42, rskr 200). Familj epenning utgår f. n. med högst 12 kr. för hustru,

frånskild hustru och annan som i vissa fall förestår den värnpliktiges hus­

håll samt med högst 6 kr. för annan familjemedlem, däribland barn.

Med hänvisning till bl. a. de fördyrade levnadskostnaderna har försva­

rets civilförvaltning i samråd med överbefälhavaren föreslagit att familje-

penningens maximibelopp för barn m. fl. höjs med 2 kr. till 8 kr. Höjningen

kommer enligt civilförvaltningen att medföra ökade utgifter på mellan 5

och 6 milj. kr. för år. Försvarets personalvårdsnämnd biträder förslaget.

I likhet med civilförvaltningen finner jag att en viss förbättring bör ske

av familjebidragen till barnfamiljerna i väntan på en allmän översyn av

familjebidragssystemet. Jag föreslår att maximibeloppet för familjepen-

ning för barn in. fl. höjs från 6 kr. till 7 kr. Höjningen bör gälla från

den 1 januari 1971 samtidigt som den föreslagna höjningen av de värn­

pliktigas penningbidrag avses träda i kraft. Höjningen bör gälla också de

vapenfria tjänstepliktiga. I förslag till årets riksdag (prop. 1970: 1 bil. 6

s. 159) har anslaget till familjebidrag för budgetåret 1970/71 beräknats till

71 milj. kr. Den nu föreslagna förbättringen kommer enligt mina beräk­

ningar att för samma budgetår medföra utgifter om ytterligare 1,3 milj. kr.

under anslaget. Förslaget kräver ändring i 6 § familj ebidragsförordningen.

I prop. 1970: 18 (s. 37) har Kungl. Maj:t underställt riksdagens prövning

fråga om ett ökat statligt stöd till de frivilliga försvarsorganisationerna.

Därvid har föreslagits förbättrade förmåner åt frivilligpersonalen bl. a. i

fråga om möjligheterna att få familjebidrag under tjänstgöringen. Det nya

förmånssystemet medför i denna del ändring i 1 § 3 mom. familj ebidrags­

förordningen. I enlighet med det anförda har inom försvarsdepartementet

upprättats förslag till lag om ändring i familj ebidragsförordningen (1946:

99).

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t före­

slår riksdagen att

a) godkänna vad jag i det föregående har förordat be­

träffande förbättrade förmåner för värnpliktiga m. fl.,

b) anta förslag till lag om ändring i familjebidragsfur-

ordningen (1946: 99).

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1970

34

föreslagit. Detta kan komma att medföra ändringar av de ansltaffnings-

planer som har legat till grund för anslagsframställningarna. För att ge

möjlighet till beställning av ytterligare flygplan 37 i anslutning till tidigare

beställning förordar jag emellertid att ett förhållandevis stort bemyndigande

föreslås för nästa budgetår. Stor restriktivitet måste däremot iakttas med

bemyndiganden för budgetåret 1971/72. Detta har också förutsatts i plane­

ringen.

Frågan om inriktningen av den fortsatta planeringen för budgetåren

1971/72—1976/77 av anskaffning av tygmateriel m. m. för försvarsgrenarna

är fortfarande under beredning. Särskilda direktiv för planeringen kommer

senare att tillställas myndigheterna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1970

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1970

Chefen för armén

Anslaget bör föras upp med 111 045 000 (—655 000) kr. Chefen för ar­

mén räknar för nästa budgetår med sammanlagt 14 119 000 tjänstgörings-

dagar för värnpliktiga, varav 11 775 000 för grundutbildning m. in., 2 069 000

för repetitionsutbildning m. m. och 275 000 för utbildning av vapenfria. I

jämförelse med vad som har beräknats för innevarande budgetår innebär

detta en ökning med 114 000 tjänstgöringsdagar. Utgifter för avlöningar

in. m. till värnpliktiga vid armén beräknas till sammanlagt 123 715 000

(+ 1 715 000) kr., varav 111 045 000 kr. bör anvisas under detta anslag.

Departementschefen

Medelsbehovet för avlöningar till värnpliktiga beräknar jag till 128,1

milj. kr. Jag har därvid inte räknat med utgifter för vapenfria tjänsteplik-

tiga. I fråga om övriga värnpliktiga har jag räknat med ungefär samma

antal tjänstgöringsdagar som chefen för armén. Jag bär beräknat medel för

förbättrade värnpliktsavlöningsförmåner i enlighet med vad jag har anfört

i det föregående. Erforderliga medel har beräknats med 107,8 milj. kr. under

detta anslag och 20,3 milj. kr. under anslaget Armén: Förband med särskild

budget. I sistnämnda belopp ingår medel för den utökning av försöken

med verksamhetsplanering och resursbudgetering m. m. som jag har redo­

visat under Ramberäkningar m. m. i prop. 1970: 1 (bil. 6).

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Armén: Avlöningar m. m. till värnpliktiga för

budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 107 800 000

kr.

B 27. Anskaffning av tygmateriel m. m.

1968/69 Utgift ___ 466 015 4791 Reservation----- 223 902 448

1969/70 Anslag___ 508 000 000

1970/71 Förslag . . 493 000 000

1 Härtill kommer utgift under anslaget Förband med särskild budget

Från anslaget betalas anskaffning och modernisering av tygmateriel

m. m.

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1968 — vid in­

gången av den fyraårsperiod som omfattas av 1968 års försvarsbeslut —

659 821 000 kr. För budgetåren 1968/69 och 1969/70 har riksdagen lämnat

beställningshemyndiganden till ett belopp av (565 000 000 + 500 000 000)

1 065 000 000 kr. Under samma budgetår har Kungl. Maj :t genom beslut in­

till den 6 februari 1970 medgett en medelsförbrukning av (445 800 000 +

537 300 000) 983 100 000 kr. under anslaget. Den på detta sätt beräknade

bemyndigandeskulden blir den 30 juni 1970 (659 821 000 + 1 065 000 000

- 983 100 000) 741 721 000 kr.

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1970

inom en kostnadsram av 426 milj. kr. För beställningsverksamheten finns

materielplaner som följer riktlinjerna i 1968 års försvarsbeslut. Som

jag har nämnt i det föregående (s. 34) kan dock ändringar i dessa planer

bli nödvändiga. Det bör liksom tidigare ankomma på Kungl. Maj :t att ta

ställning till vilka anskaffningar som bör ske inom ramen för det beställ-

ningsbemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att medge att beställningar

av tygmateriel m. m. får läggas ut inom en kostnadsram av

426 000 000 kr.,

b) till Anskaffning av tygmateriel m. m. för budgetåret

1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 493 000 000 kr.

C. Marinen

C 3. Marinen: Avlöningar m. m. till värnpliktiga

1968/69 Utgift................................................. 20 459 856i

1969/70 Anslag ............................................. 17 190 000

1970/71 Förslag ............................................. 18 200 000

1 Härtill kommer utgift under anslaget Förband med särskild budget

Från anslaget bestrids utgifter för penningbidrag, premier, utryckningsbi­

drag, särskilda ersättningar för vissa slag av tjänstgöring och inkvarterings-

ersättningar till värnpliktiga vid marinen, allt enligt bestämmelserna i värn-

pliktsavlöningskungörelsen (1958: 485).

Chefen för marinen

Anslaget bör föras upp med 17 120 000 (— 70 000) kr. Antalet tjänstgö-

ringsdagar för värnpliktiga vid marinen beräknas för nästa budgetår till

2 570 000, varav 2 345 000 för grundutbildning m. m. och 225 000 för repe­

titionsutbildning m. in. I jämförelse med vad som har beräknats för inne­

varande budgetår innebär detta en ökning med omkring 60 000 tjänstgö-

ringsdagar. Utgifter för avlöningar m. m. till värnpliktiga vid marinen be­

räknas till 23 020 000 (+ 430 000), kr., varav 17 120 000 kr. bör anvisas un­

der detta anslag.

Departementschefen

Medelsbehovet för avlöningar m. m. till värnpliktiga beräknar jag till

24,4 milj. kr. Jag har därvid räknat med ungefär samma antal tjänstgö-

ringsdagar som chefen för marinen. Jag har beräknat medel för förbättrade

värnpliktsavlöningsförmåner i enlighet med vad jag har anfört i det före­

gående. Erforderliga medel har beräknats med 18,2 milj. kr. under detta

anslag och 6,2 milj. kr. under anslaget Marinen: Förband med särskild

budget.

39

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Marinen: Avlöningar m.m. till värnpliktiga för

budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 18 200 000

kr.

C 23. Anskaffning av fartygsmateriel m. m.

1968/69 Utgift .... 230 558 064 Reservation .. 141 628 109

1969/70 Anslag ___ 197 300 000

1970/71 Förslag___ 229 000 000

Från anslaget betalas anskaffning och modernisering av fartygsmateriel

m. m.

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1968 — vid in­

gången av den fyraårsperiod som omfattas av 1968 års försvarsbeslut —

338 355 000 kr. För budgetåren 1968/69 och 1969/70 har riksdagen lämnat

beställningsbemyndiganden till ett belopp av (265 000 000 + 355 000 000)

620 000 000 kr. Under samma budgetår har Kungl. Maj :t genom beslut in­

till den 6 februari 1970 medgett en medelsförbrukning av (215 300 000 +

214 080 000) 429 380 000 kr. under anslaget. Den på detta sätt beräknade

bemyndigandeskulden blir den 30 juni 1970 (338 355 000 + 620 000 000

- 429 380 000) 528 975 000 kr.

Försvarets materielverk

Anslaget bör föras upp med 256 800 000 (+ 59 500 000) kr. Anslaget av­

ses för utgifter på grund av beställningar enligt följande sammanställning

(milj. kr.).

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1970

1. Beställningar t. o. m. budgetåret 1968/69 ........................................................ 122,5

2. Beställningar 1969/70 och 1970/71 som behövs för att fullfölja tidigare

beslutade åtgärder ...............................................................................................

78,5

3. Beställningar 1969/70 och 1970/71 av materielkompletteringar................... 55,8

256,8

För nästa budgetår bör inhämtas ett beställningsbemyndigande om 462,9

milj. kr. Av detta belopp avses 155,4 milj. kr. för att fullfölja tidigare be­

slutade åtgärder och 307,5 milj. kr. för materielkompletteringar.

BemyndigandebelÖppet fördelar sig på materielslag m. m. enligt följande

(milj. kr.).

A. Flottan

1. Minfartyg..............................................................................................................

37,0

2. Minsvepare (av fiskefartygstyp).......................................................................

75

3. Trängfartyg och båtmateriel.............................................................................

3,1

4. Fartygsmoderniseringar..................................................................................... 2,9

5. Helikoptrar ..........................................................................................................

77,0

6

. Skeppsteknisk materiel .....................................................................................

14,2

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1970

7. Artillerimateriel.................................................................................................... 5,7

8

. Robotmateriel ............................................................ 0,5

9. Torpedmateriel .................................................................................................... 3,4

10. Minmateriel............................................................................................................ 19,2

11. Telemateriel.......................................................................................................... 15,5

12. Nautisk materiel, stridsledningsmateriel m. m............................................... 1,0

13. Fordonsmateriel .................................................................................................. 1,0

14. Forskning, försök och utveckling..................................................................... 31,3

15. Övrigt (dataproduktion m. m.)......................................................................... 1,0

B. Kustartilleriet

1. Lätta robotbatterier.............................................................................................. 2,8

2. Tunga batterier...................................................................................................... 188,0

3. Lätta batterier ...................................................................................................... 9,0

4. Rörliga spärrbataljoner......................................................................................... 0,2

5. Rörliga spärrkompanier....................................................................................... 0,2

6

. Kustjägarförband .................................................................................................. 0,9

7. Fartyg, båtar och skeppsteknisk materiel ...................................................... 8,2

8

. Övrig materiel .......................................................................................................

20,0

9. Forskning, försök och utveckling...................................................................... 6,7

C.

Prisreglering

...........................................................................................................

6,6

462,9

A 1. Bemyndigandet avses för ett nytt minfartyg med i stort oförändrad

specifikation jämfört med minfartyget Älvsborg. Installation av modem

eldledning har räknats in.

2. Bemyndigandet avser anskaffning av tre minsvepare, baserade på vi­

dareutveckling av minsvepare typ Gillöga (M 47).

5. I den av överbefälhavaren bedrivna utredningen om användning av

helikoptrar inom krigsmakten har behovet av tunga helikoptrar för främst

ubåtsjakt klarlagts. Bemyndigandet avses för anskaffning av i första hand

sju tunga helikoptrar för detta ändamål. Av bemyndigandebeloppet plane­

ras tills vidare 14 milj. kr. för anskaffning av reservhelikoptrar utöver den

ram för medelsförbrukning som överbefälhavaren har angett för marinen.

6. Bemyndigandet avses främst för fortsatt anskaffning för att täcka

brister och för ersättningsanskaffning av batterier för ubåtar samt en kon­

centrerad anskaffning av maskeringsnät för fartyg.

10. Bemyndigandet behövs för anskaffning av minor och minröjnings-

materiel samt bristtäckning beträffande minröjnings- och minskyddsmate-

riel.

11. Bemyndigandet avses för fortsatt anskaffning av kortvågsradiomate-

riel samt modernisering och bristtäckning av övrig telemateriel.

14. För fartygsprojektering m. m. beräknas ett bemyndigande om 16,1

milj. kr. Bland viktigare objekt som kräver projektering under nästa bud­

getår kan nämnas ubåtar av typ A 14. Bemyndigandet avses vidare för bl. a.

allmän materielutveckling och skeppsteknisk forskning för övervattensfar-

42

det beställningsbemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att medge att beställningar

av fartygsmateriel m. m. får läggas ut inom en kostnadsram

av 393 000 000 kr.,

b) till Anskaffning av fartygsmateriel m. m. för budget­

året 1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 229 000 000 kr.

D. Flygvapnet

D 3. Flygvapnet: Avlöningar m. m. till värnpliktiga

1968/69 Utgift................................................. 17 853 104i

1969/70 Anslag ............................................. 15 070 000

1970/71 Förslag ............................................. 16 000 000

1 Härtill kommer utgift under anslaget Förband med särskild budget

Från anslaget bestrids utgifter för penningbidrag, premier, utrycknings­

bidrag, särskilda ersättningar för vissa slag av tjänstgöring och inkvarte-

ringsersättningar till värnpliktiga vid flygvapnet, allt enligt bestämmelser­

na i värnpliktsavlöningskungörelsen (1958:485).

Chefen för flygvapnet

Anslaget bör föras upp med 14 878 000 (- 192 000) kr. Antalet tjänst-

göringsdagar för värnpliktiga vid flygvapnet beräknas för nästa budgetår

till omkring 2 274 000, varav omkring 2 178 000 för grundutbildning m. m.

och omkring 96 000 för repetitionsutbildning m. m. I jämförelse med vad

som har beräknats för innevarande budgetår innebär detta en minskning

med omkring 116 000 tjänstgöringsdagar. Utgifterna för avlöningar m. m.

till värnpliktiga vid flygvapnet beräknas till 17 620 000 (+ 10 000) kr.,

varav 14 878 000 kr. bör anvisas under detta anslag.

Departementschefen

Medelsbehovet för avlöningar m. m. till värnpliktiga beräknar jag till 18,8

milj. kr. Jag har därvid räknat med ungefär samma antal tjänstgörings­

dagar för värnpliktiga som chefen för flygvapnet. Jag har beräknat medel

för förbättrade värnpliktsavlöningsförmåner i enlighet med vad jag har

anfört i det föregående. Erforderliga medel har beräknats med 16 milj. kr.

under detta anslag och 2,8 milj. kr. under anslaget Flygvapnet: Förband

med särskild budget.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Flygvapnet: Avlöningar m.m. till värnpliktiga för

budgetåret 1970/71 anvisa ett förslagsanslag av 16 000 000

kr.

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1970

44

1. Anskaffningen inriktas på att fullfölja en reducerad utbyggnad av

stridsledningssystemet och bemyndigandet avser anskaffning, modifieringar

och installation m. m. av bl. a. radarstationer, pejlsystem, vädermateriel och

sambandsnät.

2. Bassystemets program har tidigare reducerats. Bemyndigandet avser

främst fortsatt anskaffning av utrustningar och installationer för pågå­

ende basutbyggnad och anpassning av bassystemet till nya flygplantyper.

3. Bemyndigandet avser det luftoperativa radionätet, landnings- och navi-

geringsanläggningar, pejlnät samt motmedelsmateriel m. m.

4. Bemyndigandet avser anskaffning av attackrobotar, jaktrobotar, at­

tackraketer, lysbomber, målradar och övningsammunition samt vapeninstal­

lationer i flygplan.

5. Bemyndigandet avser huvudsakligen ytterligare seriebeställningar av

flygplan AJ 37.

6. Bemyndigandet avser anskaffning av transportflygplan samt materiel-

ändringar som i regel har samband med flygsäkerheten.

7. Bemyndigandet avser reservdelar och utbytesenheter för flygplan, mo­

torer, el- och teleutrustningar, robotar och basutrustning m. m.

8. Bemyndigandet avser tillämpad forskning samt drift och utrustning

till försöksanläggningar.

9. Av bemyndigandet avses 2,8 milj. kr. för ADB-ändamål.

Departementschefen

Anslaget bör föras upp med 968 282 000 kr. För att hittills outnyttjade

belopp under kapitalbudgetanslag skall kunna tas i anspråk inom utgifts­

ramen för det militära försvaret måste medelsförbrukningen under före­

varande anslag bli mindre än anslagssumman. Av anslaget bör under nästa

budgetår få utnyttjas ca 958 milj. kr. Till detta belopp kommer del av

den reservationsmedel sförbrukning som får ske under budgetåret.

I enlighet med förslag i prop. 1967: 110 (SU 102, rskr 250) har beställ­

ning av 100 flygplan 37 skett. Denna beställning avsåg en första seriebeställ­

ning av flygplanet och det beställda antalet fyller inte behovet av kvalifice­

rade attackflygplan.

Försvarets materielverk föreslår för nästa budgetår beställningsbemyndi-

gande för ytterligare 75 flygplan 37. Jag tillstyrker detta förslag utan att nu

ta ställning till fördelningen av dessa 75 flygplan på olika versioner.

För nästa budgetår bör inhämtas bemyndigande att medge beställningar

inom en kostnadsram av 1 800 milj. kr. För beställningsverksamheten finns

materielplaner som följer riktlinjerna i 1968 års försvarsbeslut. Som

jag har nämnt i det föregående (s. 34) kan dock ändringar i dessa planer

bli nödvändiga. Det bör liksom tidigare ankomma på Kungl. Maj :t att ta

ställning till vilka anskaffningar som bör ske inom ramen för det beställ-

ningsbemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1970

46

Kungl. Maj.ts proposition nr Ilo år 1970

Försvarets materielverk

1. Löne- och prisomräkning m. m. 10 355 764 kr.

2. Vid flygmaterielförvaltningens försökscentral finns en medicinsk sek­

tion för tillämpad forskning m. m. Verksamheten är i stor omfattning en

integrerad del i arbetet med att anskaffa flygmateriel. Skäl talar för att sek­

tionen skall finnas kvar vid försökscentralen delvis i analogi med att viss

flygmedicinsk expertis skall bli kvar vid bl. a. flygstaben men även på grund

av sektionens medverkan vid utveckling, utprovning och granskning av

flygmateriel.

Vid sektionen finns 18 anställda, två forskningsläkare samt ingenjörs-

personal, laboratorieassistenter m. fl. En av läkarna och 13 av den övriga

personalen avlönas av medel från försvarsmedicinska forskningsdelegatio-

nen. Sju tjänster bör inrättas vid materielverket och avlöningsmedel till ett

häremot svarande belopp föras över till detta anslag från anslaget Försvars-

medicinsk forskning.

Som chef för sektionen har hittills tjänstgjort en kontraktsanställd lä­

kare, varvid en vid flygvapnet befintlig tjänst för specialflygläkare i Ao 28

har hållits vakant. En tjänst för forskningsläkare bör inrättas, avsedd för

chefen för sektionen. Vid bifall härtill kan nyssnämnda tjänst vid flygvap­

net dras in (+ 334 536 kr.).

3. Enligt överbefälhavaren skall under anslaget till materielverkets för­

valtningskostnader planeras in en minskning med 1 milj. kr. budgetåret

1969/70 och med 3 milj. kr. vart och ett av budgetåren 1970/71—1972/73.

Dessa minskningar bör beräknas på verkets totala förvaltningskostnader

och inte endast på detta anslag (—1 milj. kr.).

4. För vakansfyllnad och fortsatt anställning av personal, som blivit över­

talig i samband med verkets inrättande år 1968, beräknar materielverket

559 700 kr.

5. Kostnaderna för byte av lysrörsarmaturer inklusive ledningsdragning

har tidigare beräknats till 842 000 kr. Denna kostnad föreslogs delas upp på

två budgetår. Av beloppet har 467 000 kr. erhållits för innevarande budgetår.

Resterande belopp, 375 000 kr., bör anvisas för nästa budgetår (—92 000

kr.).

6. Medel för representation har minskats till 22 000 kr., avsedda för ma­

terielverkets chef samt cheferna för intendenturmaterielförvaltningen och

administrativa avdelningen. Representationsmedel för övriga materielför-

valtningschefer har beräknats under sakanslag (— 13 000 kr.).

7. I samband med materielverkets tillkomst uppstod behov av en gemen­

sam telefonkatalog för hela verket. Kostnaderna för tryckning av denna be­

räknas till ca 45 000 kr. och föranleder en årlig ökning av kostnaderna för

tryckning av publikationer (+ 30 000 kr.).

8. Som en följd av att marinstaben flyttar in i vissa av de lokaler på

Skeppsholmen som tidigare disponerades av Ostkustens örlogsbas, skall

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1970

ket gemensam förrådsavdelning. Verksamheten är i den föreslagna organi­

sationen under en chef fördelad på en centralenhet, en driftenhet och en

redovisningsenhet. Till driftenheten vill verket knyta marinens centrala

förråd i Eskilstuna samt försvarets bok- och blankettförråd, vilka med oför­

ändrad personaluppsättning underställs förrådsavdelningen.

Jag vill erinra om att riksdagen vid behandlingen av prop. 1968: 107 (SU

106, rskr 234) tog ställning till här ifrågavarande organisationsändring

och i princip stannade för att den centrala ledningen av förrådstjänsten

inom krigsmakten bör åvila ett centralt förrådsledningsorgan inom mate­

rielverket. Det av materielverket framlagda förslaget har remissbehandlats

i vanlig ordning och har därvid ansetts väl lämpat att läggas till grund för

en omorganisation.

Förslaget berör sammanlagt 155 tjänster vid armématerielförvaltningens

förrådsbyrå, marinmaterielförvaltningens förrådskontor, flygmaterielför-

valtningens flygplansavdelning och intendenturmaterielförvaltningens för­

rådsbyrå. Omorganisationen medför att personalbehovet inom förrådsfunk-

tionen minskar. Materielverket beräknar personalbehovet i den nya organi­

sationen till 144 tjänster. För egen del beräknar jag personalbehovet till

136 tjänster.

Av olika skäl bör en omorganisation genomföras successivt. I en första

etapp bör huvuddelen av den verksamhet som nu ankommer på olika för-

rådsorgan inom materielverket föras samman till en enhet och organiseras

som en förrådsavdelning, underställd chefen för intendenturmaterielför-

valtningen. Det bör få ankomma på Kungl. Maj:t att provisoriskt lösa de

frågor som uppkommer i samband därmed.

I de delar anställnings- och arbetsvillkor för personalen i de nya organi­

sationsenheterna för verkstadsledning och förrådsledning är förhandlings-

frågor, avser jag att ge statens avtalsverk de förhandlingsuppdrag som kan

föranledas av omorganisationen.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till

160 milj. kr. Jag har därvid inte räknat med att några tjänster skall in­

rättas vid försökscentralens medicinska sektion (2). Jag hemställer, att

Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vid försvarets materiel­

verk inrätta två nya avdelningar, en för verkstadsledning

och en för förrådsledning i central instans,

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att vid materielverket in­

rätta två extra ordinarie tjänster för chefer för verkstads-

och förrådsavdelningarna,

c) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta erforderliga över-

gångsåtgärder med anledning av vad jag har förordat i det

föregående,

d) till Försvarets materielverk för budgetåret 1970/71

anvisa ett förslagsanslag av 160 000 000 kr.

50

Kungl. Maj.is proposition nr 110 år 1970

N 9. Bidrag till byggande av skyddsrum

1968/69 Utgift ...........10 921 272 Reservation ------ 80 675 056

1969/70 Anslag ___ 17 500 000

1970/71 Förslag ___ 39 533 000

Från anslaget betalas statsbidrag till kommuner för att anordna och ut­

rusta skyddsrum för civilförsvarets ledning, övriga skyddsrum för civilför-

svarspersonal m. m. och skyddsrum till befolkningen. Bidragsbestämmel-

serna återfinns huvudsakligen i 42 § civilförsvarslagen (1960:74) och i

beslut den 24 november 1944 med bestämmelser om statsbidrag till kom­

muner till kostnader för anordnande av allmänna skyddsrum. Från anslaget

bestrids också utgifter i samband med förordnande enligt 28 och 29 §§ civil­

försvarslagen.

För budgetåren 1963/64—1969/70 har riksdagen lämnat bemyndigan-

den att bevilja statsbidrag till skyddsrum till ett sammanlagt belopp av

143,5 milj. kr. För samma tid har i betalningsmedel anvisats sammanlagt

121,1 milj. kr. Den 30 juni 1970 kommer alltså bemyndiganden till ett be­

lopp av 22,4 milj. kr. att sakna täckning av betalningsmedel.

Bemyndigan-

Beräknad ändring 1970/71

de 1969/70

Civilförsvars-

styrelsen

Dep. chefen

1. Ledningscentraler...........................

2

. Övriga skyddsrum för civilför-

.

16 570 000

—5 570 000

— 5 570 000

svarspersonal m. m..........................

3. Radioutrustning till allmänna

3 000 000

skyddsrum.....................................

1 430 000

—1 430 000

—1 430 000

4. Skyddsrum för befolkningen ...

4 000 000

+ 240 000

+ 240 000

25 000 000

—6 760 000

—6 760 000

Civilförsvarsstyr elsen

Anslaget bör föras upp med 19 240 000 (+ 1 740 000) kr. Av anslaget be­

räknas 1 milj. kr. för att betala radioutrustning, som har beställts inom ra­

men för tidigare medgivet bemyndigande. För budgetåret 1970/71 behövs

bemyndigande att medge statsbidrag till byggande av skyddsrum till ett be­

lopp av 18 240 000 kr.

1. Av bemyndigandet bör 11 milj. kr. avses för den fortsatta utbyggnaden

av ledningscentraler.

2. Till fortsatt utbyggnad av skyddsrum för framskjutna enheter beräk­

nas 3 milj. kr.

3. Beträffande radioutrustning bedöms tidigare lämnade bemyndiganden

vara tillräckliga.

4. Till bidrag till skyddsrum i undervisningsanstalter beräknas 4 240 000

kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1970

51

Departementschefen

Utbyggnaden av allmänna skyddsrum för civilförsvarets verksamhet på­

går inom ramen för lämnade bemyndiganden och enligt skyddsrumsplaner

som har godkänts av Kungl. Maj :t.

Anslaget bör föras upp med 39 533 000 kr. Jag har därvid till fortsatt

utbyggnad av skyddsrum för framskjutna enheter beräknat 3 milj. kr. och

till bidrag till skyddsrum i undervisningsanstalter 4 240 000 kr. För betal­

ningsutfall för radioutrustning som har beställts inom ramen för tidigare

lämnade bemyndiganden beräknar jag 1 milj. kr.

Med hänvisning till sammanställningen förordar jag att bemyndiganden

för budgetåret 1970/71 inhämtas till ett belopp av 18 240 000 kr. Liksom

för innevarande budgetår bör Kungl. Maj :t med utgångspunkt i de särskilda

planerna för verksamheten få närmare bestämma om inriktningen av in­

vesteringarna och användningen av medlen för olika ändamål.

Vid bifall till vad jag nu har förordat kommer den 30 juni 1971 bemyn­

diganden att medge statsbidrag till skyddsrum att sakna täckning av betal­

ningsmedel till ett belopp av 1,1 milj. kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att medge att statsbidrag ut­

går för byggande av skyddsrum inom en kostnadsram av

18 240 000 kr.,

b) till Bidrag till byggande av skyddsrum för budgetåret

1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 39 533 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

III. Försvarets fastighetsfond

Kasernbyggnaders delfond

6. Markförvärv för övningsfält m. m.

1968/69 Utgift ........... 19 799 316 Behållning ......... 4 724 148

1969/70 Anslag ___ 17 600 000

1970/71 Förslag ___ 17 900 000

Från anslaget betalas markförvärv för nya övnings- och skjutfält och för

utvidgning av befintliga fält för samtliga tre försvarsgrenar, markförvärv

för flygfält och inlösen av flygbullerstörda fastigheter, förvärv av annan

fast egendom som ligger i omedelbar anslutning till statsägd fastighet eller

behövs för förråd eller dylikt samt oförutsedda utgifter i samband med

markförvärv.

52

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1970

Fortifikationsförvaltningen

För budgetåret 1970/71 beräknar fortifikationsförvaltningen medelsför­

brukningen under anslaget till 17,9 milj. kr. Förvaltningen föreslår att an­

slaget för budgetåret 1970/71 förs upp med samma belopp.

Fördelningen av medelsbehovet framgår av följande sammanställning.

Markförvärvsobjekt

Medelsförbrukning

(1

000

-tal kr.)

A.

Armén

1. I 4, A 1. Utvidgning av Linköpings garnisons övningsfält........................ 1000

2. I 14.

Utvidgning av Marma skjutfält..................................................... 1 000

3. I 20, K 4. Utvidgning av handövningsfältet och förvärv av nytt skjutfält

vid Umeå........................................................................................... 3 400

4. I 21. Utvidgning av skjutfältet vid Tjärnmyren och övningsfältet i

Sollefteå............................................................................................... 1 000

5. P 4.

Utvidgning av pansarövningsfältet vid Skövde.......................... 1 000

6

. P 4.

Utvidgning av pansarskjutfältet vid Kråk.................................. 1 600

7. P 7.

Utvidgning av övningsfältet vid Ystad........................................ 3 000

8

. A 7.

Utvidgning av Tofta skjutfält........................................................ 300

9.

Diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter............... 2 600

Summa A 14 900

B.

Marinen

10. KA 5. Utvidgning av handövningsfältet i Härnösand........................... 2 700

11.

Diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter............... 300

Summa B 3 000

C. Flygvapnet

12.

Inlösen av flygbullerstörda fastigheter............................. 300

13.

Diverse mindre markförvärv

och oförutsedda utgifter. 680

^Summa C

980

Summa A

—C

18 880

Reducering av medelsbehovet

980

Beräknat medelsbehov

17 900 1 2

1. 1965 års riksdag (prop. 1965: 28, SU 45, rskr 151) fattade beslut om

utvidgning av Linköpings garnisons övningsfält med ett område om ca 190

ha. För budgetåret 1965/66 anvisades för ändamålet 1,3 milj. kr. utanför

det militära försvarets ram. Hittills har ca 150 ha förvärvats. Återstoden

av utvidgningsområdet är föremål för expropriationsförfarande. Expropria-

tionsmålet beräknas inte bli avgjort förrän under budgetåret 1970/71. Me­

del måste därför beräknas för detta budgetår för att bestrida expropria-

tionsersättning och expropriationskostnader. De totala kostnaderna för

ifrågavarande markförvärv beräknas nu med hänsyn främst till markvär-

desstegringen komma att uppgå till 2,2 milj. kr.

2. 1967 års riksdag (prop. 1967: 110, SU 102, rskr 250) fattade princip-

53

beslut om utvidgning av Marma skjutfält med ca 780 ha. Kungl. Maj:t har

sedermera bemyndigat fortifikationsförvaltningen att förvärva fastigheter

som är avsedda att ingå i den beslutade utvidgningen efter hand som de

erbjuds till inköp.

3. 1968 års riksdag (prop. 1968: 109, SU 124, rskr 282) fattade beslut om

utvidgning av handövningsfältet för I 20 och K 4 och om anskaffning av ett

nytt skjutfält för de båda förbanden. Utvidgningsområdet för handövnings­

fältet omfattar ca 365 ha. Skjutfältet som ligger i omedelbar anslutning till

det utvidgade handövningsfältet omfattar ca 2 100 ha. Kungl. Maj:t har ge­

nom beslut den 13 juni 1968 tillsatt en särskild delegation, skjutfälts-

delegationen Umeå, för att genomföra nödvändiga markförvärv.

4. 1963 års riksdag (prop. 1963: 109, SU 96, rskr 221) fattade beslut om

utvidgning av 121 :s skjutfält vid Tjärnmyren och av regementets övnings­

fält i Sollefteå. Utvidgningarna avsåg markområden om sammanlagt ca 215

ha med en beräknad anskaffningskostnad av 1,2 milj. kr. Förhandlingar

med markägarna pågår. Av skjutfältet vid Tjärnmyren utgör ca 650 ha ar­

renderad mark. Arrendena går ut hösten 1970. De arrenderade markområ­

dena anses då böra föras över i statens ägo. Kostnaderna härför beräknas

inte överstiga 1 milj. kr. Den totala kostnadsramen för objektet har därför

höjts från 1,2 till 2,2 milj. kr.

5. 1963 års riksdag (prop. 1963: 109, SU 96, rskr 221) fattade beslut om

utvidgning med ca 1 800 ha av pansarövningsfältet vid Skövde. Enligt be­

slutet förutsattes att ytterligare mark nordost och öster om utvidgnings-

omradet framdeles skulle förvärvas i den man detta kunde ske genom fri­

villiga förvärv och till skäligt pris. Vissa delar av denna mark har hittills

förvärvats. Därutöver har Kungl. Maj:t godkänt av fortifikationsförvalt­

ningen träffade avtal om förvärv av vissa fastigheter om sammanlagt ca

100 ha sydost om utvidgningsområdet samt bemyndigat förvaltningen att

förvärva ytterligare ca 50 ha. Hittills har totalt ca 1 430 ha förvärvats.

6. 1969 års riksdag (prop. 1969: 110, SU 104, rskr 248) fattade beslut om

utvidgning av P 4:s pansarskjutfält vid Kråk med ca 300 ha. Enligt beslutet

förutsattes att staten därutöver skulle utfästa sig att lösa in sådana fastig­

heter inom det s. k. Gräshultsområdet, beläget mellan det utvidgade skjut­

fältets norra gräns och södra gränsen för F 6:s område, vilkas ägare önskar

inlösen på grund av bullerstörningar. Gräshultsområdet omfattar ca 200 ha.

Eftersom det inte är möjligt att nu bedöma vilken omfattning inlösen av

sådana fastigheter kommer att få är den beräknade kostnadsramen för ob­

jektet, 3 milj. kr., osäker.

7. Chefen för armén har föreslagit markanskaffning för utvidgning av

P 7:s övningsfält i Ystad.

P 7 disponerar f. n. två övningsfält, ett om ca 4 000 ha vid Revinge och ett

om ca 520 ha öster om Ystad, samt ett skjutfält om ca 385 ha vid Kabusa

Kungl. Maj.ts proposition nr Ilo år 1970

54

ca en mil öster om regementets kasernområde. Övningsfältet vid Revinge

används i betydande utsträckning av andra förband. Samma förhållande

bedöms komma att gälla även skjutfältet vid Kabusa som behöver utnyttjas

av övriga pansarförband vid grundläggande skjutningar för att minska be­

lastningen på Ravlunda skjutfält.

Chefen för armén räknar i sin långsiktsplan för fredsorganisationens ut­

formning med att P 7 även i framtiden skall bedriva sin utbildning med

kontingenten uppdelad på etablissementen på Revingehed och i Ystad. I Re-

vingehed avses som f. n. förläggas främst stridsfordonsförband och i Ystad

huvudsakligen förband som är utrustade med hjulfordon. Förläggnings-

kapaciteten såväl i Revingehed som i Ystad medger en ökning av kontin­

genterna. En sådan ökning avses genomföras för att skapa en fredsorgani-

sation som är mer rationell än nu från såväl utbildnings- som kostnadssyn­

punkt. Grundutbildningskontingenten i Ystad avses sålunda efter hand ökas

från nuvarande 460 till ca 760 värnpliktiga. För en sådan åtgärd talar även

P 7:s goda befälsrekryteringssituation. Fn grundförutsättning för en sådan

ökning är att övningsfältet i Ystad utvidgas i erforderlig omfattning. Öv­

ningsfältet är redan med nuvarande kontingent otillräckligt för den för-

bandsutbildning i pluton och kompani som måste genomföras. Detta sam­

manhänger med att det nuvarande fältet på grund av bl. a. dålig markbe­

skaffenhet endast delvis kan utnyttjas för förbandsutbildning. På fältet bör

utöver förbandsutbildningen i pluton och kompani även kunna utföras ett

mindre antal övningar i bataljon, övningar med lokalförsvarsförband samt

vissa samövningar med andra förband, främst I It och I 12. För att tillgodo­

se behovet av övningsterräng bör Ystadsfältet utökas med i huvudsak öppen

terräng med lämpliga grupperingsområden i betäckt terräng. Marken bör

ligga så nära kasernområdet som möjligt för att minska spilltider och drift­

kostnader.

Enligt chefens för armén förslag skall övningsfältet utvidgas med ett om­

råde om ca 385 ha norr om och i anslutning till det nuvarande fältets östra

del. Denna utvidgning skulle tillgodose behovet av övningsmark för den

nuvarande kontingenten och skapa i huvudsak tillräckligt utrymme för öv­

ningar med en med ca 300 värnpliktiga utökad kontingent i Ystad. Härvid

förutsätts dock att förbandsutbildningen på fältet i regel begränsas till öv­

ningar i pluton och kompani. Det föreslagna utvidgningsområdet ägs i sin

helhet av Ystads stad som har förklarat sig beredd att sälja området till sta­

ten. Staden önskar i så fall få till stånd en snar uppgörelse. Från arméns

synpunkt är det angeläget att den föreslagna utvidgningen sker så snart

som möjligt för att det utvidgade fältet skall kunna utnyttjas för övningar

fr. o. m. utbildningsåret 1971/72.

Inom det av Ystads stad ägda området finns ett par bostadsfastigheter i

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1970

enskild ägo. De bedöms inte hindra övningarna och behöver därför inte lö­

sas in.

Fortifikationsförvaltningen biträder chefens för armén uppfattning att

det är angeläget att den föreslagna utvidgningen kommer till stånd. För­

valtningen har haft kontakt med Ystads stad som bekräftat att staden är

angelägen om att en uppgörelse kan ske så snart som möjligt. Enligt en av

förvaltningen gjord utredning är huvuddelen av åkermarken inom det före­

slagna utvidgningsområdet utarrenderad till ett tiotal arrendatorer. Endast

två av dessa är tillsammans med sina familjer, sammanlagt nio personer,

bosatta inom området. I övrigt är nio personer, fördelade på sex hushåll,

bosatta som hyresgäster i bostadshus inom området. Vid ett genomförande

av utvidgningen måste jordbruksarrendena upphöra. Från övningssynpunkt

föreligger det dock inte något hinder för att hyresgäster bor kvar i bostads­

husen om de själva så önskar.

Kostnaderna för att genomföra ifrågavarande markförvärv har fortifika­

tionsförvaltningen uppskattat till 6 milj. kr.

8. Utvidgning av Tofta skjutfält ansågs redan år 1956 nödvändig för att

möjliggöra från övningssynpunkt godtagbara artilleriskjutningar. Fältet

omfattade då ca 1 700 ha men bedömdes böra ha en omfattning av minst

2 650 ha. I samråd med chefen för armén har fortifikationsförvaltningen

sedermera förvärvat sådana inom det avsedda utvidgningsområdet belägna

fastigheter som har bjudits ut till salu. Förvärven har vid olika tillfällen

underställts Kungl. Maj :ts prövning när så har påkallats med hänsyn till

köpeskillingarnas storlek. Hittills har förvärvats ca 660 ha.

10. Fortifikationsförvaltningen har i samråd med chefen för marinen lagt

fram förslag om markanskaffning för utvidgning av KA 5:s handövningsfält

i Härnösand.

KA5:s kasernområde i Härnösand omfattar ca 17 ha. Som handövnings­

fält disponerar kåren ett arrenderat område om ca 30 ha som tillhör Härnö­

sands stad och gränsar till kasernområdet. Området är dock helt otillräck­

ligt som handövningsfält. Någon möjlighet att bedriva stridsskjutning med

handvapen och granatkastare inom området föreligger inte. För att så långt

möjligt undvika tidsödande transporter till avlägsna övningsplatser och för

att värnpliktsutbildningen skall kunna genomföras med avsett resultat

måste KA 5 få ett tillräckligt stort övnings- och skjutfält i direkt anslutning

till kasernområdet. Utvidgning av övningsfältet i Härnösand kan med hän­

syn till befintlig bebyggelse ske åt endast ett håll, nämligen österut på

Härnön. Chefen för marinen och fortifikationsförvaltningen har under med­

verkan av chefen för Norrlands kustartilleriförsvar och överlantmätaren i

Härnösand närmare undersökt hur gränsen för ett utvidgat övningsfält bör

dras för att övningsbehovet skall kunna tillgodoses med minsta möjliga in­

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1970

55

56

trång på andra samhälleliga och enskilda intressen. Denna undersökning

har lett till ett förslag att utvidga handövningsfältet i östlig och sydöstlig

riktning med ett område om ca 570 ha. Området är beläget på Härnöns

norra del och består i huvudsak av skogsmark. Terrängen är relativt starkt

kuperad. Skogen är inom vissa delar av området av god beskaffenhet. Inom

de högre belägna delarna av området har marken delvis karaktär av impe-

diment.

Inom det föreslagna utvidgningsområdet finns sex hela och delar av åtta

registerfastigheter. Härnösands stad äger mer än hälften av området. Inom

området finns tre fritidsstugor men däremot inte någon byggnad som an­

vänds som permanent bostad. I ett i november 1967 framlagt reviderat för­

slag till generalplan för Härnösands stad har de delar av utvidgningsområ­

det, som ingår i planen, utlagts som militärt övningsområde eller område

för allmänna byggnader. Vid underhandskontakter mellan försvarets myn­

digheter och staden har staden inte haft något att erinra mot utvidgnings-

förslaget. Fortifikationsförvaltningen har under hand låtit informera läns­

styrelsen i Västernorrlands län om utvidgningsplanerna. Därvid har ingen­

ting framkommit som talar mot en utvidgning. Överlantmätaren i länet an­

ser att det inte finns något att erinra från samhällsbyggnadssynpunkt mot

de planerade markförvärven. Genom kustartillerichefens försorg har forti­

fikationsförvaltningen låtit underrätta de enskilda markägare som berörs

av utvidgningsförslaget. Några väsentliga erinringar från markägarnas sida

har därvid inte framkommit.

Kostnaderna för att genomföra erforderliga markförvärv m. m. har forti­

fikationsförvaltningen uppskattat till 2,7 milj. kr. Förvaltningen har därvid

även i viss utsträckning räknat med ersättningar för intrång på restfastig-

heter, för personligt intrång m. m.

12. Beslut om inlösen av vissa fastigheter som utsätts för flygbuller fat­

tades år 1965 (prop. 1965: 28, SU 45, rskr 151). För budgetåret 1965/66 an­

visade riksdagen för ändamålet 5 milj. kr. Efter förslag i prop. 1967: 110

(SU 102, rskr 250) och 1968: 109 (SU 124, rskr 282) har riksdagen seder­

mera anvisat ytterligare 2 respektive 1 milj. kr. Hittills har sålunda anvi­

sats totalt 8 milj. kr. för ändamålet.

9, 11, 13. För diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter be­

räknar fortifikationsförvaltningen sammanlagt 3 580 000 kr., varav 2,6 milj.

kr. för armén, 300 000 kr. för marinen och 680 000 kr. för flygvapnet. Un­

der dessa delposter har sammanförts sådana mindre förvärvsobjekt för

vilka kostnaderna beräknas inte överstiga 300 000 kr. En planerad mindre

utvidgning av P 6:s handövningsfält i Kristianstad bedöms dock komma att

dra en kostnad som överstiger nämnda belopp. Medlen avses vidare för

oförutsedda utgifter i samband med genomförandet av beslutade förvärv,

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1970

58

helt otillräckligt. Någon möjlighet att bedriva stridsskjutning med hand­

vapen och granatkastare föreligger inte. Enligt min mening är det angelä­

get att förbandet tillförs ett tillräckligt stort område för att värnpliktsut-

bildningen skall kunna genomföras i närheten av kasernerna. Jag anser att

den föreslagna utvidgningsmarken är lämplig för det avsedda ändamålet.

Varken länsmyndigheterna, Härnösands stad, som äger mer än hälften av

området, eller de berörda markägarna i övrigt har haft något att invända

mot den planerade utvidgningen. Inom området som i huvudsak består av

skogsmark finns tre fritidsstugor men däremot inte någon permanent bo­

stadsbebyggelse. Jag förordar därför den föreslagna utvidgningen. Kostna­

derna för erforderliga markförvärv har fortifikationsförvaltningen upp­

skattat till 2,7 milj. kr. Jag föreslår att detta belopp beräknas för nästa

budgetår.

För inlösen av flygbullerstörda fastigheter har riksdagen sedan budget­

året 1965/66 anvisat sammanlagt 8 milj. kr. Jag räknar med att behov av

medel för detta ändamål kommer att föreligga även under budgetåret 1970/

71. Jag föreslår att 300 000 kr. beräknas för ändamålet för nästa budgetår.

Alla i övrigt särskilt angivna markförvärvsobjekt, för vilka fortifikations­

förvaltningen har beräknat medel för nästa budgetår, har tidigare varit före­

mål för beslut av riksdagen eller Kungl. Maj:t. Därutöver har fortifikations­

förvaltningen för diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter be­

räknat 2,6 milj. kr. för armén, 300 000 kr. för marinen och 680 000 kr. för

flygvapnet.

I detta sammanhang vill jag anmäla fråga om inlösen av en fastighet vid

Prästtomta skjutfält.

Beslut om anskaffning av ett övnings- och skjutfält för nuvarande infan­

teriets stridsskola genom utvidgning av Prästtomta skjutfält till dess nu­

varande omfattning fattades av 1959 års riksdag (prop. 1959:115, SU 180,

rskr 337). I sitt av riksdagen godkända utlåtande i frågan underströk stats­

utskottet angelägenheten av att någon ökning av det föreslagna fältets stor­

lek inte skulle komma att ske. Uttalandet var enligt vad utskottet framhöll

föranlett av att farhågor hade uttalats för att fältet inom en nära framtid

skulle behöva utvidgas för att kunna fylla de miltära behoven.

Sedan den beslutade utvidgningen av fältet verkställts har ägare till fas­

tigheter i fältets närhet vid ett flertal tillfällen gjort framställning om att

staten skall lösa in deras fastigheter. Med anledning av riksdagens före-

nämnda uttalande har Kungl. Maj:t i samtliga fall ansett sig böra lämna

framställningarna utan åtgärd eftersom de hembjudna fastigheterna varit

så belägna att förvärv av dem skulle ha inneburit en utvidgning av själva

skjutfältet och länsstyrelsen i Östergötlands län i yttrande över framställ­

ningarna avstyrkt varje utvidgning av fältet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1970

60

ställda villkoret att det till fastigheten hörande friliggande skogsskiftet

överlåts på lantbruksnämnden eller ägare till angränsande fastighet bör

givetvis uppfyllas. Jag förordar att fastigheten förvärvas. Ett förvärv inne­

bär dock otvivelaktigt en utvidgning av skjutfältet om än av liten omfatt-

ning. Jag anser därför att fragan bör anmälas för riksdagen. Om riksdagen

inte har något att erinra bör Kungl. Maj :t bemyndiga fortifikationsförvalt-

ningen att redan under innevarande budgetår genomföra förvärvet.

Som jag har anfört inledningsvis har fortifikationsförvaltningen beräk­

nat medelsförbrukningen under anslaget för nästa budgetår till 17,9 milj.

kr. Jag biträder fortifikationsförvaltningens förslag. Jag förordar att medel

för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslags­

beräkning.

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1970

Investeringsplan

(1 000-tal kr.)

Kostnadsram

Medelsförbrukning

Objekt

1.4.1968

1.2.1969

Faktisk

t.o.m.

1968/69

Beräknad för

Anm.

1969/70

1970/71

1

2

3

4

5

6

7

A. Armén

1. I 4, A 1. Utvidgning av

Linköpings garnisons öv­

ningsfält ................................

1 800

2 200

912

288

1 000

2. I 5, A 4. Utvidgning av

Östersunds garnisons öv­

ningsfält ..............................

1 000

1 000

629

371

3. 111. Nytt skjutfält vid

Kosta.....................................

4 000

4 000

800

3 200

4. 113. Utvidgning av öv­

ningsfältet i Falun..........

2 500

1 200

799

401

5. I 14. Utvidgning av

Marma skjutfäit...............

3 500

4 500

1 758

1 000

1 000

6. I 20, K 4. Utvidgning

av handövningsfältet och

förvärv av nytt skjutfält

vid Umeå.............................

7 000

7 000

108

3 500

3 400

7. I 21. Utvidgning av

skjutfältet vid Tjärn­

myren och övningsfältet i

Sollefteå................................

1 200

2 200

30

500

1 000

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1970

Med bifall till vad föredraganden sålunda med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter

hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1970

63

Innehållsf ör teckning

Sid.

Förslag till lag om ändring i familj ebidragsförordningen........................................ 2

Försvarets verkstadsorganisation................................................................................... 3

Inledning........................................................................................................................ 3

Nuvarande organisation............................................................................................... 4

1966 års verkstadsutredning....................................................................................... 7

Remissyttranden........................................................................................................... 13

Departementschefen..................................................................................................... 24

Förbättrade värnpliktsförmåner.................................................................................... 31

Materielanskaffning för det militära försvaret............................................................ 33

Anslagsfrågor...................................................................................................................... 35

Armén: Avlöningar m. m. till värnpliktiga.............................................................. 35

Anskaffning av tygmateriel m. m.............................................................................. 36

Marinen: Avlöningar m. m. till värnpliktiga........................................................... 38

Anskaffning av fartygsmateriel m. m....................................................................... 39

Flygvapnet: Avlöningar m. m. till värnpliktiga..................................................... 42

Anskaffning av flygmateriel m. m............................................................................. 43

Försvarets materielverk............................................................................................. 45

Avlöningar till civilförsvarspliktiga m. m................................................................ 49

Bidrag till byggande av skyddsrum.......................................................................... 50

Markförvärv för övningsfält m. m............................................................................. 51