Prop. 1969:101
Kungl. Maj:ts proposition nr 101 år 1960
1
Nr 101
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående statlig garanti
för Aktiebolaget ASEA-ATOM:s förpliktelser, m. m given Stockholms slott den 28 mars 1969.
Kungl. Maj: t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats rådsprotokollet över industriärenden för denna dag,
dels föreslå riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riks dagen föredragande departementschefen hemställt,
dels delge riksdagen vad föredragande departementschefen anfört i fråga om övertagande av vissa aktier i Aktiebolaget Atomenergi.
GUSTAF ADOLF
Krister Wickman
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att staten gemensamt med ASEA förbinder sig att som garanti för Aktiebolaget ASEA-ATOM:s förpliktelser i samband med leveranser av atomreaktorer m. in. tillskjuta medel till bolaget, för statens del högst 500 milj. kr.
Vidare anmäls i propositionen fråga om överföring till staten av de aktier i Aktiebolaget Atomenergi — motsvarande tre sjundedelar av aktiekapitalet i bolaget — som f. n. ägs av ett antal industri- och kraftföretag, kommuner m. fl.
Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr tgl
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 101 år 1069
Utdrag av protokollet över industriärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
28 mars 1969.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena
Nilsson,
statsråden
Sträng, Andersson, Lange,
Kling, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson, Gustafsson,
Geijer, Odhnoff, Wickman, Moberg, Bengtsson.
Chefen för industridepartementet, statsrådet Wickman, anmäler efter
gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om statlig
garanti för Aktiebolaget ASEA-ATOM:s förpliktelser, in. in., och anför.
Genom tillkallandet av 1966 års atomenergiutredning inleddes en allmän
översyn av den svenska atomenergiverksamheten. Denna översyn har som
främsta mål att skapa organisatoriska förutsättningar för en självständig
och konkurrenskraftig svensk reaktor- och bränsleindustri inför den ut
byggnad i stor skala av atomkraften som påbörjats. Det kommersiella ut
nyttjandet av atomkraften får konsekvenser även för samarbetet mellan sta
ten och industrin beträffande forskning och utveckling inom ramen för
Aktiebolaget Atomenergi.
Ett viktigt steg togs genom konsortialavtalet den 7 november 1968 mellan
staten och Allmänna Svenska elektriska aktiebolaget (ASEA) och ett jäm
sides därmed träffat avtal mellan staten och Atomenergi (prop. 1968: 169,
SU 199, rskr 408). Avtalet mellan staten och ASEA innebär att ett särskilt
företag, Aktiebolaget ASEA-ATOM, fr. o. m. den 1 januari 1969 svarar för
den kommersiella verksamhet på reaktor- och bränsleområdet som tidigare
bedrivits inom såväl Atomenergi som ASEA. Aktiekapitalet i ASEA-ATOM
uppgår till 60 milj. kr. Staten och ASEA äger hälften vardera av aktierna i
bolaget. ASEA-ATOM:s verksamhet i fråga om reaktorer avses omfatta
främst utveckling, projektering och marknadsföring, medan tillverkning i
egen regi i huvudsak begränsas till bränsleelement.
I enlighet med avtalet bär ASEA-ATOM vid årsskiftet från ASEA och
Atomenergi övertagit resurser för verksamheten. Även pågående eller avta
lade leveranser har övertagits, främst Oskarshamnsverket och första aggre
gatet till Ringhals kraftstation jämte vissa leveranser av bränsle. För vissa
av ASEA-ATOM:s förpliktelser i samband härmed, bl. a. gentemot Oskars-
hamsverkets kraftgrupp aktiebolag, har riksdagen godkänt att staten ge
nom riksgäldskontoret ikläder sig ett med ASEA till hälften delat borgens-
ansvar.
3
ASEA-ATOM har nu börjat sin kommersiella verksamhet. Förhandlingar pågår om leveranser av atomreaktorer och kompletta atomkraftverk såväl i Sverige som i utlandet.
De totala kostnaderna för projekt av detta slag kan uppgå till 200—400 milj. kr. Uppgörelserna mellan leverantörer och beställare innehåller nor malt en rad detaljerade villkor beträffande tidpunkten för leveransens full görande, olika anläggningsdelars funktion o. s. v. De garantier som leveran tören i detta sammanhang lämnar innebär stora åtaganden. Beställare av reaktorer förutsätter därför att leverantören kan ställa säkerhet i form av inteckningsbara tillgångar eller garantier från andra.
ASEA-ATOM är väsentligen ett systemsammanhållande företag helt in riktat på atomenergiområdet. Jämfört med de ledande utländska reaktor tillverkarna, av vilka flertalet bedriver omfattande verksamhet även på and ra områden, har ASEA-ATOM begränsade möjligheter alt erbjuda realsäker het för sina åtaganden i samband med leveranser av atomkraftverk. Med hänsyn härtill aktualiseras frågan om säkerhet av borgensnatur för dessa åtaganden. Önskemål om sådan säkerhet har också förts fram av tilltänkta konsortiepartners vid förhandlingar om försäljning av atomkraftverk utom lands. Liknande önskemål kan förutses även från vissa större underleveran törer.
Mot denna bakgrund har ledningen för ASEA-ATOM hos företrädare för de båda aktieägarna — staten och ASEA — begärt en garanti som skulle kunna tillgodose de angivna kraven på säkerhet. Därvid har framhållits att kontraktsperioden för ett atomkraftverk uppgår till ca fem år, vartill kan komma upp till två års garantitid. EU betydande antal beställningar kommer därför att samtidigt kunna bearbetas inom bolaget på olika pro jektstadier. Med hänsyn därtill anses säkerheten böra ha en generell, inte projekthunden karaktär. Beträffande säkerhetens storlek har ASEA-ATOM föreslagit ett totalt garantibelopp av 500 milj. kr. fördelat med hälften var dera mellan aktieägarna. Det framhålls att en successiv ökning av affärsvo- lymen kan komma att föranleda en höjning av beloppet till 1 miljard kr.
Som jag inledningsvis nämnt aktualiserades vissa borgensfrågor redan vid bildandet av ASEA-ATOM. Erfarenheterna från bolagets hittillsvarande kommersiella verksamhet har bekräftat att möjligheterna att ställa säkerhet för åtaganden i samband med leveranser för atomkraftverk utgör en väsent lig konkurrensfaktor. Jag anser det angeläget att ASEA-ATOM i detta hän seende får samma möjligheter som utländska reaktor tillverkare med större egna tillgångar. Den av bolaget föreslagna lösningen med en särskild garanti från aktieägarnas sida finner jag ändamålsenlig. Garantin bör ges formen av en förbindelse från statens resp. ASEA:s sida att intill ett visst maximi belopp till ASEA-ATOM tillskjuta medel som kan visa sig erforderliga ut över bolagets egna tillgångar för att bolaget vid var tid skall kunna full göra sina förpliktelser. Bolagets rätt alt påkalla tillskott från aktieägarna
Kungl. Maj. ts proposition nr 101 år 1969
4
bör inträda endast om så stor del av bolagets aktiekapital går förlorad att
nedsättning av aktiekapitalet eller likvidation annars skulle bli nödvändig.
ASEA har förklarat sig berett att teckna en sådan förbindelse. I händelse
av att staten eller ASEA skulle utträda som aktieägare i ASEA-ATOM förut
sätts att den utträdande aktieägarens ansvar skall kunna övertas av den som
i sådant fall förvärvat aktierna.
.lag förordar att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att bemyndiga fullmäk
tige i riksgäldskontoret att ikläda staten en med ASEA till hälften delad för
bindelse om tillskott till ASEA-ATOM. Av praktiska skäl bör det maximala
beloppet för en sådan förbindelse redan nu fastställas till 1 miljard kr., dvs.
högst 500 milj. kr. för statens del. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att
inom nämnda ram lämna föreskrifter om beloppets storlek och villkoren för
utnyttjandet av förbindelsen. Härvid bör samråd med ASEA angående det
aktuella behovet av säkerhet för ASEA-ATOM:s åtaganden äga rum.
Jag övergår härefter till fråga om övertagande av vissa aktier i Aktiebola
get Atomenergi. Även denna fråga har aktualiserats genom det inlednings
vis nämnda konsortialavtal mellan staten och ASEA.
När Aktiebolaget Atomenergi bildades år 1947 för att handha det mål-
bundna utvecklingsarbetet på atomenergiområdet stod det klart att verk
samheten skulle kräva sådana insatser att staten måste träda in som huvud
intressent. För att underlätta samarbetet med industrin och samtidigt ge
det en effektiv och flexibel organisationsform beslöts att verksamheten skul
le bedrivas inom ramen för ett aktiebolag med enskilda företag som del
ägare (prop. 1947:313, SU 217, rskr 403). Av det ursprungliga aktiekapi
talet på 3,5 milj. kr. tecknade staten fyra sjundedelar och 24 industri- och
kraftföretag tre sjundedelar. I början av år 1956 höjdes aktiekapitalet till
14 milj. kr. med bibehållande av relationen mellan staten och de enskilda
aktieägarna (prop. 1956: 99, SU 75, rskr 199). Dessa senare ökades till ca 70
genom att ett antal kommuner, försäkringsbolag m. fl. ingick som intressen
ter. Efter denna aktiekapitalhöjning uppgår antalet aktier i bolaget till 1 400
med ett nominellt värde av 10 000 kr. per aktie, varav 800 i en A-serie för
statens aktier och 600 i en B-serie för övriga aktier. Såväl investeringar som
den löpande verksamheten inom Atomenergi har finansierats praktiskt taget
liell av staten. Hittills har ca 1,6 miljard kr. anvisats till bolaget i form av
anslag över driftbudgeten eller lån.
Konsortialavtalet mellan staten och ASEA har för Atomenergis del med
fört att viss kommersiell verksamhet — främst tillverkning av bränsleele
ment — förts över till ASEA-ATOM. Med hänsyn härtill kommer den fort
satta verksamheten inom Atomenergi att avse huvudsakligen forsknings-
och utvecklingsarbete. Konsortialavtalet förutsätter att ASEA-ATOM och
andra intressenter får möjlighet att inom ett särskilt programråd delta i ut
formningen av Atomenergis utvecklingsprogram på reaktor- och bränsleom
rådet.
Kungl. Maj:ts proposition nr 101 år 1960
5
Vid anmälan av konsortialavtalet (prop. 1968: 169, s. 14) anförde jag att bildandet av ASEA-ATOM kommer att förändra Atomenergis ställning som organ för samarbete mellan staten och industrin. Jag framhöll att tillska pandet av programrådet kommer att innebära en till den nya situationen an passad form för den tillverkande industrins och kraftindustrins inflytande över verksamheten inom Atomenergi. Med hänsyn härtill syntes de enskilda intressenternas deltagande i bolaget som aktieägare med därav följande rep resentation i styrelsen förlora sin ursprungliga betydelse.
överläggningar i dessa frågor har förts med representanter för de enskil da aktieägarna i Atomenergi. En preliminär, av flertalet aktieägare redan godkänd överenskommelse föreligger nu. Enligt denna bör B-aktierna i Atomenergi överlåtas till staten utan vederlag. För att fullfölja syftet med den enskilda insatsen i bolaget förutses att staten skall ge Ingeniörsveten- skapsakademien (IVA) särskilda möjligheter att stödja forskning inom atomenergiområdet och därmed sammanhängande eller närliggande om råden. Detta föreslås ske på så sätt att fr. o. in. budgetåret 1969/70 tills vidare ett årligt belopp av 300 000 kr. från de anslag till styrelsen för tek nisk utveckling som riksdagen kan komma alt anvisa ställs till IVA:s för fogande att i samråd med styrelsen fördelas till ifrågavarande ändamål.
Enligt min mening utgör statens övertagande av B-aktierna i Atomenergi en logisk följd av att bolaget genom konsortialavtalet mellan staten och ASEA fått ändrade arbetsuppgifter. Vidare innebär de förslag beträffande Atomenergi som lagts fram i prop. 1969: 1 (bil. 15 s. 68) delvis nya riktlin jer för verksamhetens finansiering. Mot denna bakgrund utarbetas f. n. inom Atomenergi eu plan för femårsperioden 1969/70—1973/74 i samråd med programrådet.
Jag vill vidare erinra om att det f. n. pågår en översyn av myndighetsorga- nisationen på atomenergiområdet. Vid anmälan den 24 januari 1969 av fråga om tilläggsdirektiv till 1966 års atomenergiutredning anförde jag att utred ningen borde lägga fram förslag om Atomenergis framtida roll beträffande såväl säkerhetstillsyn som internationellt samarbete in. m. på atomenergi området. Jag framhöll vidare att det nu, sedan Atomenergi fått karaktären av etL mera renodlat forsknings- och utvecklingsorgan, kan övervägas att ge bolaget vissa uppgifter som ansetts oförenliga med dess tidigare kommer siella verksamhet.
Frågor av betydelse för Atomenergis framtida verksamhet ingår också i uppdraget för den sakkunnige, som jag med stöd av Kungl. Maj:ts bemyn digande den 24 januari 1969 tillkallat för att utreda frågor om samordning av viss statlig forskningsverksamhet. Den sakkunnige skall sålunda avge förslag rörande de organisatoriska formerna för en samordnad verksamhet vid ett antal forskningsinstitut, bl. a. Atomenergis forskningsstation i Studs- vik.
Resultatet av de överväganden rörande Atomenergis framtida verksamhet
Kungl. Maj. ts proposition nr 101 år 1960
6
som nu pågår såväl internt hos bolaget som inom de nämnda utredningar
na är i viss mån beroende av bolagets framtida ägarförhållanden. För att
skapa klara förutsättningar i detta hänseende är det önskvärt att statens
övertagande av den enskilda aktieminoriteten i Atomenergi snarast genom
förs. Jag finner den preliminära överenskommelsen med de enskilda aktie
ägarna godtagbar. Jag vill i sammanhanget särskilt påpeka att en finansie
ring över anslaget till styrelsen för teknisk utveckling av viss långsiktig
forskning på atomenergiområdet överensstämmer med de allmänna princi
per för finansiering av sådan forskning som föreslagits i prop. 1969: 1 (bil.
15 s. 69). Det belopp av 300 000 kr. om året som enligt överenskommelsen
tills vidare skall fördelas av IVA i samråd med styrelsen torde till övervä
gande del komma att gälla arbeten som bedrivs i Studsvik.
En överenskommelse med de enskilda aktieägarna enligt angivna riktlin
jer föranleder ingen särskild medelsanvisning. Det ankommer på Kungl.
Maj :t att meddela föreskrifter angående avsättning från anslaget till sty
relsen för teknisk utveckling. Frågan om den planerade ändringen i Atom
energis ägarförhållanden bör dock anmälas för riksdagen.
En fråga som uppkommit i samband med diskussionerna om statens över
tagande av B-aktierna i Atomenergi gäller möjligheterna för berörda aktie
ägare att skattemässigt göra avdrag för den förlust de åsamkats, motsvaran
de inköpspriset för aktierna.
Normalt får avdrag göras för förlust av här ifrågavarande slag om för
lusten är klart konstaterad och aktierna förvärvats i och för rörelsen. För
flera av de företag som förvärvat aktier i Atomenergi framstår aktieinne
havet emellertid knappast som ett naturligt led i företagets rörelse. Å andra
sidan torde man inte kunna hävda att aktierna i sådana fall förvärvats i
verkligt kapitalplaceringssyfte. Förvärven kan snarare sägas ha varit ett ut
tryck för ett samhälleligt intresse, och någon avkastning på aktierna har
inte utgått och knappast heller kunnat förväntas med hänsyn till Atom
energis uttalade karaktär av forsknings- och utvecklingsföretag.
Med hänsyn till det nu anförda torde kunna göras gällande att ägare av
aktier i Atomenergi hör få rätt att göra skattemässigt avdrag för den förlust,
som konstateras ha uppstått vid avyttringen av aktierna till staten, oavsett
om aktierna förvärvats som ett led i en rörelse eller inte. Enligt vad jag in
hämtat har chefen för finansdepartementet för avsikt att senare i år ta upp
frågan om sådan ändring i gällande skattelagstiftning att avdragsrätt med
ges i enlighet med vad jag nyss anfört.
Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.
Maj :t
dels föreslår riksdagen att bemyndiga fullmäktige i riks-
gäldskontoret att i överensstämmelse med vad jag anfört
Kungl. Maj.ts proposition nr 101 år 1969
7
som garanti för Aktiebolaget ASEA-ATOM:s förpliktelser ikläda staten en förbindelse att till bolaget tillskjuta högst 500 milj. kr.,
dels beslutar delge riksdagen vad jag anfört i fråga om övertagande av vissa aktier i Aktiebolaget Atomenergi.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med in stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Kungl. Maj:ts proposition nr 101 år 1069
Vid protokollet:
Gunnel Anderson
KUNGL. BOKTR. STHLM 1969