Prop. 1969:101

Kungl. Maj:ts proposition nr 101 år 1960

1

Nr 101

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående statlig garanti

för Aktiebolaget ASEA-ATOM:s förpliktelser, m. m given Stockholms slott den 28 mars 1969.

Kungl. Maj: t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över industriärenden för denna dag,

dels föreslå riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riks­ dagen föredragande departementschefen hemställt,

dels delge riksdagen vad föredragande departementschefen anfört i fråga om övertagande av vissa aktier i Aktiebolaget Atomenergi.

GUSTAF ADOLF

Krister Wickman

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att staten gemensamt med ASEA förbinder sig att som garanti för Aktiebolaget ASEA-ATOM:s förpliktelser i samband med leveranser av atomreaktorer m. in. tillskjuta medel till bolaget, för statens del högst 500 milj. kr.

Vidare anmäls i propositionen fråga om överföring till staten av de aktier i Aktiebolaget Atomenergi — motsvarande tre sjundedelar av aktiekapitalet i bolaget — som f. n. ägs av ett antal industri- och kraftföretag, kommuner m. fl.

Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr tgl

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 101 år 1069

Utdrag av protokollet över industriärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

28 mars 1969.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena

Nilsson,

statsråden

Sträng, Andersson, Lange,

Kling, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson, Gustafsson,

Geijer, Odhnoff, Wickman, Moberg, Bengtsson.

Chefen för industridepartementet, statsrådet Wickman, anmäler efter

gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om statlig

garanti för Aktiebolaget ASEA-ATOM:s förpliktelser, in. in., och anför.

Genom tillkallandet av 1966 års atomenergiutredning inleddes en allmän

översyn av den svenska atomenergiverksamheten. Denna översyn har som

främsta mål att skapa organisatoriska förutsättningar för en självständig

och konkurrenskraftig svensk reaktor- och bränsleindustri inför den ut­

byggnad i stor skala av atomkraften som påbörjats. Det kommersiella ut­

nyttjandet av atomkraften får konsekvenser även för samarbetet mellan sta­

ten och industrin beträffande forskning och utveckling inom ramen för

Aktiebolaget Atomenergi.

Ett viktigt steg togs genom konsortialavtalet den 7 november 1968 mellan

staten och Allmänna Svenska elektriska aktiebolaget (ASEA) och ett jäm­

sides därmed träffat avtal mellan staten och Atomenergi (prop. 1968: 169,

SU 199, rskr 408). Avtalet mellan staten och ASEA innebär att ett särskilt

företag, Aktiebolaget ASEA-ATOM, fr. o. m. den 1 januari 1969 svarar för

den kommersiella verksamhet på reaktor- och bränsleområdet som tidigare

bedrivits inom såväl Atomenergi som ASEA. Aktiekapitalet i ASEA-ATOM

uppgår till 60 milj. kr. Staten och ASEA äger hälften vardera av aktierna i

bolaget. ASEA-ATOM:s verksamhet i fråga om reaktorer avses omfatta

främst utveckling, projektering och marknadsföring, medan tillverkning i

egen regi i huvudsak begränsas till bränsleelement.

I enlighet med avtalet bär ASEA-ATOM vid årsskiftet från ASEA och

Atomenergi övertagit resurser för verksamheten. Även pågående eller avta­

lade leveranser har övertagits, främst Oskarshamnsverket och första aggre­

gatet till Ringhals kraftstation jämte vissa leveranser av bränsle. För vissa

av ASEA-ATOM:s förpliktelser i samband härmed, bl. a. gentemot Oskars-

hamsverkets kraftgrupp aktiebolag, har riksdagen godkänt att staten ge­

nom riksgäldskontoret ikläder sig ett med ASEA till hälften delat borgens-

ansvar.

3

ASEA-ATOM har nu börjat sin kommersiella verksamhet. Förhandlingar pågår om leveranser av atomreaktorer och kompletta atomkraftverk såväl i Sverige som i utlandet.

De totala kostnaderna för projekt av detta slag kan uppgå till 200—400 milj. kr. Uppgörelserna mellan leverantörer och beställare innehåller nor­ malt en rad detaljerade villkor beträffande tidpunkten för leveransens full­ görande, olika anläggningsdelars funktion o. s. v. De garantier som leveran­ tören i detta sammanhang lämnar innebär stora åtaganden. Beställare av reaktorer förutsätter därför att leverantören kan ställa säkerhet i form av inteckningsbara tillgångar eller garantier från andra.

ASEA-ATOM är väsentligen ett systemsammanhållande företag helt in­ riktat på atomenergiområdet. Jämfört med de ledande utländska reaktor­ tillverkarna, av vilka flertalet bedriver omfattande verksamhet även på and­ ra områden, har ASEA-ATOM begränsade möjligheter alt erbjuda realsäker­ het för sina åtaganden i samband med leveranser av atomkraftverk. Med hänsyn härtill aktualiseras frågan om säkerhet av borgensnatur för dessa åtaganden. Önskemål om sådan säkerhet har också förts fram av tilltänkta konsortiepartners vid förhandlingar om försäljning av atomkraftverk utom­ lands. Liknande önskemål kan förutses även från vissa större underleveran­ törer.

Mot denna bakgrund har ledningen för ASEA-ATOM hos företrädare för de båda aktieägarna — staten och ASEA — begärt en garanti som skulle kunna tillgodose de angivna kraven på säkerhet. Därvid har framhållits att kontraktsperioden för ett atomkraftverk uppgår till ca fem år, vartill kan komma upp till två års garantitid. EU betydande antal beställningar kommer därför att samtidigt kunna bearbetas inom bolaget på olika pro­ jektstadier. Med hänsyn därtill anses säkerheten böra ha en generell, inte projekthunden karaktär. Beträffande säkerhetens storlek har ASEA-ATOM föreslagit ett totalt garantibelopp av 500 milj. kr. fördelat med hälften var­ dera mellan aktieägarna. Det framhålls att en successiv ökning av affärsvo- lymen kan komma att föranleda en höjning av beloppet till 1 miljard kr.

Som jag inledningsvis nämnt aktualiserades vissa borgensfrågor redan vid bildandet av ASEA-ATOM. Erfarenheterna från bolagets hittillsvarande kommersiella verksamhet har bekräftat att möjligheterna att ställa säkerhet för åtaganden i samband med leveranser för atomkraftverk utgör en väsent­ lig konkurrensfaktor. Jag anser det angeläget att ASEA-ATOM i detta hän­ seende får samma möjligheter som utländska reaktor tillverkare med större egna tillgångar. Den av bolaget föreslagna lösningen med en särskild garanti från aktieägarnas sida finner jag ändamålsenlig. Garantin bör ges formen av en förbindelse från statens resp. ASEA:s sida att intill ett visst maximi­ belopp till ASEA-ATOM tillskjuta medel som kan visa sig erforderliga ut­ över bolagets egna tillgångar för att bolaget vid var tid skall kunna full­ göra sina förpliktelser. Bolagets rätt alt påkalla tillskott från aktieägarna

Kungl. Maj. ts proposition nr 101 år 1969

4

bör inträda endast om så stor del av bolagets aktiekapital går förlorad att

nedsättning av aktiekapitalet eller likvidation annars skulle bli nödvändig.

ASEA har förklarat sig berett att teckna en sådan förbindelse. I händelse

av att staten eller ASEA skulle utträda som aktieägare i ASEA-ATOM förut­

sätts att den utträdande aktieägarens ansvar skall kunna övertas av den som

i sådant fall förvärvat aktierna.

.lag förordar att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att bemyndiga fullmäk­

tige i riksgäldskontoret att ikläda staten en med ASEA till hälften delad för­

bindelse om tillskott till ASEA-ATOM. Av praktiska skäl bör det maximala

beloppet för en sådan förbindelse redan nu fastställas till 1 miljard kr., dvs.

högst 500 milj. kr. för statens del. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att

inom nämnda ram lämna föreskrifter om beloppets storlek och villkoren för

utnyttjandet av förbindelsen. Härvid bör samråd med ASEA angående det

aktuella behovet av säkerhet för ASEA-ATOM:s åtaganden äga rum.

Jag övergår härefter till fråga om övertagande av vissa aktier i Aktiebola­

get Atomenergi. Även denna fråga har aktualiserats genom det inlednings­

vis nämnda konsortialavtal mellan staten och ASEA.

När Aktiebolaget Atomenergi bildades år 1947 för att handha det mål-

bundna utvecklingsarbetet på atomenergiområdet stod det klart att verk­

samheten skulle kräva sådana insatser att staten måste träda in som huvud­

intressent. För att underlätta samarbetet med industrin och samtidigt ge

det en effektiv och flexibel organisationsform beslöts att verksamheten skul­

le bedrivas inom ramen för ett aktiebolag med enskilda företag som del­

ägare (prop. 1947:313, SU 217, rskr 403). Av det ursprungliga aktiekapi­

talet på 3,5 milj. kr. tecknade staten fyra sjundedelar och 24 industri- och

kraftföretag tre sjundedelar. I början av år 1956 höjdes aktiekapitalet till

14 milj. kr. med bibehållande av relationen mellan staten och de enskilda

aktieägarna (prop. 1956: 99, SU 75, rskr 199). Dessa senare ökades till ca 70

genom att ett antal kommuner, försäkringsbolag m. fl. ingick som intressen­

ter. Efter denna aktiekapitalhöjning uppgår antalet aktier i bolaget till 1 400

med ett nominellt värde av 10 000 kr. per aktie, varav 800 i en A-serie för

statens aktier och 600 i en B-serie för övriga aktier. Såväl investeringar som

den löpande verksamheten inom Atomenergi har finansierats praktiskt taget

liell av staten. Hittills har ca 1,6 miljard kr. anvisats till bolaget i form av

anslag över driftbudgeten eller lån.

Konsortialavtalet mellan staten och ASEA har för Atomenergis del med­

fört att viss kommersiell verksamhet — främst tillverkning av bränsleele­

ment — förts över till ASEA-ATOM. Med hänsyn härtill kommer den fort­

satta verksamheten inom Atomenergi att avse huvudsakligen forsknings-

och utvecklingsarbete. Konsortialavtalet förutsätter att ASEA-ATOM och

andra intressenter får möjlighet att inom ett särskilt programråd delta i ut­

formningen av Atomenergis utvecklingsprogram på reaktor- och bränsleom­

rådet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 101 år 1960

5

Vid anmälan av konsortialavtalet (prop. 1968: 169, s. 14) anförde jag att bildandet av ASEA-ATOM kommer att förändra Atomenergis ställning som organ för samarbete mellan staten och industrin. Jag framhöll att tillska­ pandet av programrådet kommer att innebära en till den nya situationen an­ passad form för den tillverkande industrins och kraftindustrins inflytande över verksamheten inom Atomenergi. Med hänsyn härtill syntes de enskilda intressenternas deltagande i bolaget som aktieägare med därav följande rep­ resentation i styrelsen förlora sin ursprungliga betydelse.

överläggningar i dessa frågor har förts med representanter för de enskil­ da aktieägarna i Atomenergi. En preliminär, av flertalet aktieägare redan godkänd överenskommelse föreligger nu. Enligt denna bör B-aktierna i Atomenergi överlåtas till staten utan vederlag. För att fullfölja syftet med den enskilda insatsen i bolaget förutses att staten skall ge Ingeniörsveten- skapsakademien (IVA) särskilda möjligheter att stödja forskning inom atomenergiområdet och därmed sammanhängande eller närliggande om­ råden. Detta föreslås ske på så sätt att fr. o. in. budgetåret 1969/70 tills vidare ett årligt belopp av 300 000 kr. från de anslag till styrelsen för tek­ nisk utveckling som riksdagen kan komma alt anvisa ställs till IVA:s för­ fogande att i samråd med styrelsen fördelas till ifrågavarande ändamål.

Enligt min mening utgör statens övertagande av B-aktierna i Atomenergi en logisk följd av att bolaget genom konsortialavtalet mellan staten och ASEA fått ändrade arbetsuppgifter. Vidare innebär de förslag beträffande Atomenergi som lagts fram i prop. 1969: 1 (bil. 15 s. 68) delvis nya riktlin­ jer för verksamhetens finansiering. Mot denna bakgrund utarbetas f. n. inom Atomenergi eu plan för femårsperioden 1969/70—1973/74 i samråd med programrådet.

Jag vill vidare erinra om att det f. n. pågår en översyn av myndighetsorga- nisationen på atomenergiområdet. Vid anmälan den 24 januari 1969 av fråga om tilläggsdirektiv till 1966 års atomenergiutredning anförde jag att utred­ ningen borde lägga fram förslag om Atomenergis framtida roll beträffande såväl säkerhetstillsyn som internationellt samarbete in. m. på atomenergi­ området. Jag framhöll vidare att det nu, sedan Atomenergi fått karaktären av etL mera renodlat forsknings- och utvecklingsorgan, kan övervägas att ge bolaget vissa uppgifter som ansetts oförenliga med dess tidigare kommer­ siella verksamhet.

Frågor av betydelse för Atomenergis framtida verksamhet ingår också i uppdraget för den sakkunnige, som jag med stöd av Kungl. Maj:ts bemyn­ digande den 24 januari 1969 tillkallat för att utreda frågor om samordning av viss statlig forskningsverksamhet. Den sakkunnige skall sålunda avge förslag rörande de organisatoriska formerna för en samordnad verksamhet vid ett antal forskningsinstitut, bl. a. Atomenergis forskningsstation i Studs- vik.

Resultatet av de överväganden rörande Atomenergis framtida verksamhet

Kungl. Maj. ts proposition nr 101 år 1960

6

som nu pågår såväl internt hos bolaget som inom de nämnda utredningar­

na är i viss mån beroende av bolagets framtida ägarförhållanden. För att

skapa klara förutsättningar i detta hänseende är det önskvärt att statens

övertagande av den enskilda aktieminoriteten i Atomenergi snarast genom­

förs. Jag finner den preliminära överenskommelsen med de enskilda aktie­

ägarna godtagbar. Jag vill i sammanhanget särskilt påpeka att en finansie­

ring över anslaget till styrelsen för teknisk utveckling av viss långsiktig

forskning på atomenergiområdet överensstämmer med de allmänna princi­

per för finansiering av sådan forskning som föreslagits i prop. 1969: 1 (bil.

15 s. 69). Det belopp av 300 000 kr. om året som enligt överenskommelsen

tills vidare skall fördelas av IVA i samråd med styrelsen torde till övervä­

gande del komma att gälla arbeten som bedrivs i Studsvik.

En överenskommelse med de enskilda aktieägarna enligt angivna riktlin­

jer föranleder ingen särskild medelsanvisning. Det ankommer på Kungl.

Maj :t att meddela föreskrifter angående avsättning från anslaget till sty­

relsen för teknisk utveckling. Frågan om den planerade ändringen i Atom­

energis ägarförhållanden bör dock anmälas för riksdagen.

En fråga som uppkommit i samband med diskussionerna om statens över­

tagande av B-aktierna i Atomenergi gäller möjligheterna för berörda aktie­

ägare att skattemässigt göra avdrag för den förlust de åsamkats, motsvaran­

de inköpspriset för aktierna.

Normalt får avdrag göras för förlust av här ifrågavarande slag om för­

lusten är klart konstaterad och aktierna förvärvats i och för rörelsen. För

flera av de företag som förvärvat aktier i Atomenergi framstår aktieinne­

havet emellertid knappast som ett naturligt led i företagets rörelse. Å andra

sidan torde man inte kunna hävda att aktierna i sådana fall förvärvats i

verkligt kapitalplaceringssyfte. Förvärven kan snarare sägas ha varit ett ut­

tryck för ett samhälleligt intresse, och någon avkastning på aktierna har

inte utgått och knappast heller kunnat förväntas med hänsyn till Atom­

energis uttalade karaktär av forsknings- och utvecklingsföretag.

Med hänsyn till det nu anförda torde kunna göras gällande att ägare av

aktier i Atomenergi hör få rätt att göra skattemässigt avdrag för den förlust,

som konstateras ha uppstått vid avyttringen av aktierna till staten, oavsett

om aktierna förvärvats som ett led i en rörelse eller inte. Enligt vad jag in­

hämtat har chefen för finansdepartementet för avsikt att senare i år ta upp

frågan om sådan ändring i gällande skattelagstiftning att avdragsrätt med­

ges i enlighet med vad jag nyss anfört.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj :t

dels föreslår riksdagen att bemyndiga fullmäktige i riks-

gäldskontoret att i överensstämmelse med vad jag anfört

Kungl. Maj.ts proposition nr 101 år 1969

7

som garanti för Aktiebolaget ASEA-ATOM:s förpliktelser ikläda staten en förbindelse att till bolaget tillskjuta högst 500 milj. kr.,

dels beslutar delge riksdagen vad jag anfört i fråga om övertagande av vissa aktier i Aktiebolaget Atomenergi.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med in­ stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 101 år 1069

Vid protokollet:

Gunnel Anderson

KUNGL. BOKTR. STHLM 1969