2

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

14 mars 1969.

Närvarande:

Statsministern

E

rlander

,

ministern för utrikes ärendena

N

ilsson

,

statsråden

S

träng

, A

ndersson

, L

ange

, K

ling

, H

olmqvist

, A

spling

, P

alme

, S

ven

-

E^ric N^ilsson, L^undkvist, G^ustafsson, G^eijer, M^yrdal, O^dhnoff, W^ick-

man

, M

oberg

, B

engtsson

.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler efter

gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter

vissa organisations

-

och anslagsfrågor rörande försvaret

och anför.

Militärsjukvårdens ledning

Tidigare utredningar m. m.

Ledningen för militär sjukvården har under efterkrigstiden behandlats

av flera utredningar. Redan 1944 års militärsjukvårdskommitté framhöll

behovet av en enhetlig sjukvårdsledning och lade fram bl. a. förslag om att

de tre försvarsgrensöverläkarna skulle ordnas in i försvarets sjukvårds­

styrelse (SOU 1947: 5). Förslaget genomfördes emellertid inte, eftersom det

saknade en godtagbar gränsdragning mellan operativ verksamhet, förbands-

produktion och förvaltningsverksamhet.

Även 1958 års försvarsledningskommitté pekade på oklarheter och bris­

ter i fråga om ansvarsfördelningen inom sjukvårdsområdet och förordade

en förstärkning av försvarets sjukvårdsstyrelses befogenheter och resurser.

1960 års försvarsledningsutredning gav i sitt andra delbetänkande Total­

försvarets högsta ledning (SOU 1961:66) klart uttryck för kravet på en

enhetlig ledning av hälso- och sjukvården inom krigsmakten och anförde

i detta sammanhang bl. a. följande (s. 99).

Ett särskilt centralt stabs- och förvaltningsorgan för ledning av de av

sjuk- och veterinärvårdens funktioner, som bör ledas enhetligt, synes böra

finnas inom krigsmakten. Denna myndighet bör enklast kunna bildas

genom omorganisation av försvarets sjukvårdsstyrelse. Denna omorganisa­

tion torde bli relativt genomgripande och få följdverkningar även för för-

svarsgrensledningarna. Försvarsgrensöverläkarnas och överfältveterinärens

3

framtida ställning och uppgifter bör därför omprövas. Av vikt synes vara

att det nyssnämnda ledningsorganet utrustas med befogenheter och resur­

ser för att effektivt och med erforderlig auktoritet kunna utöva avsedd led­

ningsverksamhet.

Vid remissbehandlingen av försvarsledningsutredningens betänkande

anslöt sig överbefälhavaren till utredningens synpunkter och förordade att

försvarets sjukvårdsstyrelse skulle utgöra ett centralt organ för ledning

av krigsmaktens medicinska (veterinärmedicinska) och därtill anknutna

tekniskt-ekonomiska funktioner. Också chefen för flygvapnet, försvarets

förvaltningsdirektion, veterinärstyrelsen, arméintendenturförvaltningen och

medicinalstyrelsen biträdde utredningens mening.

I mars 1962 tillsattes en utredning för översyn av försvar ssjukvårdens

ledning m. m. (ledamöter professorerna Arne Engström, ordförande, och

Curt Gyllenswärd, generaldirektören Bror Rexed, generalmajoren Birger

Hasselrot, rättschefen Stig Marcus, marinöverläkaren Lars Troell, flygöver­

läkaren Uno Lundberg och fältläkaren Siegfried Urwitz). Utredningen,

som antog benämningen 1962 års försvarssjukvårdsutredning, avlämnade

i juni 1966 betänkandet Militär sjukvår den (SOU 1966:35).

Yttranden över betänkandet avgavs av överbefälhavaren, efter hörande av

försvarsgrenscheferna, försvarets civilförvaltning, försvarets sjukvårdssty­

relse, efter hörande av militärapoteket, försvarets intendenturverk, försva­

rets förvaltningsdirektion, militärpsykologiska institutet, civilförsvarssty-

relsen, medicinalstyrelsen, efter hörande av dess sjukvårdsberedskaps-

nämnd, statens institut för folkhälsan, veterinär styrelsen, statens institut

för högre utbildning av sjuksköterskor, universitetskanslersämbetet, efter

börande av de medicinska och odontologiska fakulteterna samt farmacev-

tiska institutet, veterinärhögskolan, skolöverstyrelsen, överstyrelsen för

ekonomisk försvarsberedskap, statskontoret, länsstyrelserna i Stockholms,

Värmlands och Västerbottens län, Svenska landstingsförbundet, Svenska

stadsförbundet, 1964 års inskrivnings- och personalredovisningsutredning,

militära tjänstgöringsåldersutredningen, 1964 års civilbefälhavarutredning,

1966 års värnpliktskommitté, utredningen om landstingskommunernas be­

redskap, Landsorganisationen i Sverige (LO), Sveriges akademikers cen­

tralorganisation (SACO) efter hörande av Sveriges läkarförbund, Sveriges

veterinärförbund och Sveriges farmacevtförbund, Tjänstemännens Central­

organisation (TCO), Statstjänstemännens Riksförbund (SR) och Sveriges

förenade studentkårer.

Försvarssjukvårdsutredningen lade i sitt betänkande fram förslag röran­

de militärsjukvårdens centrala och regionala ledning och om samordning­

en mellan militära och civila ledningsorgan, m. m. Vidare behandlades

sj ukvårdsutbildningen av vissa värnpliktiga och fast anställda samt sjuk-

vårdsutbildningens organisation. Förslag lades också fram om en för för­

svaret gemensam personalkår — försvarets medicinalkår. Slutligen före­

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

4

slog utredningen vissa åtgärder för att samordna anskaffningen av sjuk-

vårdsmateriel inom totalförsvaret.

De remissinstanser, bland dem

överbefälhavaren, medicinalstyrelsen, för­

svarets sjukvårdsstyrelse, försvarets civilförvaltning, statskontoret, karo­

linska institutet, TCO

och

Sveriges läkarförbund,

som uttalade sig om ut­

redningens förslag som helhet, framhöll med ett undantag —

Svenska lands­

tingsförbundet

— att förslagen i huvudsak skapade enhetliga och klara

ansvars- och befogenlietsområden och därigenom var väl ägnade att läggas

till grund för en omorganisation av militär sjukvårdens ledning m. in.

Mili­

tära tjänstgöringsåldersutredningen

ansåg det nödvändigt att kostnadsfrå­

gan blev närmare belyst innan betänkandet lades till grund för konkreta

åtgärder. Liknande synpunkter fördes fram av vissa andra remissinstan­

ser.

Universitetskanslersämbetet

betonade att utbyggnaden av militärläkar-

organisationen inte borde ske i snabbare takt än resurserna medger.

Försvarssjukvårdsutredningens förslag medförde att instruktionerna för

försvarets sjukvårdsstyrelse och försvarsgrenscheferna ändrades den 1 juli

1967. Ändringarna innebär att sjukvårdsstyrelsen har fått fullt ansvar för

ledningen av krigsmaktens hälso- och sjukvård. Försvarsgrenschefernas

uppgifter har samtidigt minskats i motsvarande grad i fråga om den me­

dicinska verksamheten. I övrigt har utredningens förslag ännu inte för­

anlett någon åtgärd, bl. a. i avvaktan på att frågan om förvaltningen av sjuk-

vårdsmaterielen skulle få sin lösning i samband med översynen av krigs­

maktens tygmaterielförvaltning i central instans.

Försvarets materielförvaltningsutredning föreslog i betänkandet Försva­

rets materielverk (Stencil Fö 1967:13), att försvarets sjukvårdsstyrelses

uppgifter rörande förvaltningen av sjukvårdsmateriel i etapper skall föras

över till försvarets materielverk. Utredningen antydde därvid att ställning

samtidigt måste tas till de organisatoriska konsekvenserna för sjukvårds­

styrelsen i övriga delar. Vid anmälan av prop. 1968: 107 angående organisa­

tion m. m. av försvarets materielförvaltning i central instans m. m. utta­

lade jag att frågan om sjukvårdsstyrelsens materielbyrå skall inordnas

i materielverket borde bli föremål för ytterligare överväganden liksom

frågan om militär sjukvår dens ledning i central instans. Sedermera har

Kungl. Maj :t uppdragit åt de sakkunniga som har till uppgift att utreda

organisationen av anskaffningsverksamheten och därmed sammanhäng­

ande funktioner m. m. inom försvarets materielverk -— försvarets materiel-

anskaffningsutredning — att överväga materielanskaffningsfunktionen ock­

så vid försvarets sjukvårdsstyrelse.

I november 1968 har överbefälhavaren lämnat förslag beträffande mili­

tärsjukvårdens centrala och högre regionala ledning samt om en för för­

svaret gemensam medicinalkår. Överbefälhavaren har därvid utgått från

att uppdraget till försvarets materielanskaffningsutredning inte får hindra

att försvarets sjukvårdsstyrelse nu organiseras om. Övriga förslag av för»

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

5

svarssjukvårdsutredningen har överbefälhavaren inte tagit upp i detta

sammanhang. Vissa av dem prövas f. n. av 1966 års värnpliktskommitté.

Andra är av sådan art att överbefälhavaren inte har ansett det lämpligt

eller möjligt att nu aktualisera dem. Utredningens förslag rörande de lägre

regionala staberna —- örlogsbaser och kustartilleriförsvar m. m. — kommer

enligt överbefälhavaren att behandlas i berörda myndigheters anslagsfram­

ställningar för budgetåret 1970/71.

Yttranden över överbefälhavarens förslag har avgetts av försvarets ra­

tionaliseringsinstitut, socialstyrelsen, veterinärstyrelsen, 1966 års värn­

pliktskommitté, TCO:s statstjänstemannasektion (TCO-S), SR, SACO och

LO.

Vidare har försvarets sjukvårdsstyrelse i sina anslagsframställningar för

budgetåret 1969/70 lagt fram vissa förslag rörande militärsjukvårdens

centrala ledning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

Nuvarande ordning

Beträffande militärsjukvårdens centrala ledning gäller

i huvudsak följande. Överbefälhavaren leder den operativa verksamheten

och det operativa krigsförberedelsearbetet. Försvarsgrenscheferna har ope­

rativt ansvar bara i den mån överbefälhavaren har utnyttjat sin rätt att

delegera ansvar enligt den s. k. huvudstabsprincipen eller har uppdragit

åt försvarsgrenschef att inspektera det operativa krigsförberedelsearbete

som utförs på regional nivå. Överbefälhavarens ledningsverksamhet utövas

genom försvarsstaben. Någon medicinsk expertis för uppgifter inom mili­

tärsjukvårdens område ingår inte i staben.

Försvarsgrenscheferna har det huvudsakliga ledningsansvaret för den

förbandsproducerande verksamheten. Försvarsgrenschefs ansvar i detta

hänseende innebär bl. a. att han leder och kontrollerar utbildningen av fast

anställd och värnpliktig medicinalper sonal samt av värnpliktiga sjukvårdare

m. fl. Han kan vidare meddela försvarets sjukvårdsstyrelse m. fl. de an­

visningar som behövs för att tillgodose den förbandsproducerande verk­

samheten inom militärsj ukvårdens område. Försvarsgrenschef en inspek­

terar sjukvårdsförbandens krigsduglighet m. m. och svarar för att läroböcker

och annan fackmässig undervisningsmateriel för hälso- och sjukvårds-

utbildningen tas fram. Han har vidare att lämna militärmedicinskt under­

lag för säkerhetsföreskrifter, reglementen och instruktioner. Han hand­

lägger också ärenden om sjukvårdsorganisation, sjukvårdsutrustning och

sjukvårdstaktik samt ärenden som rör hälso- och sjukvården vid mobili­

sering. Försvarsgrenschef en kommenderar fast anställd och värnpliktig

medicinalpersonal till kurser m. m. samt registrerar och fördelar sådan

personal för krigsplacering och inkallelse till tjänstgöring.

6

Vid försvarsgrensstaberna handläggs vidare en del uppgifter inom mili­

tärsjukvårdens område som ligger vid sidan av den förbandsproducerande

verksamheten. Försvarsgrenscheferna ansvarar sålunda för att förbands-

sjukvårdens och inskrivningsväsendets behov av värnpliktiga läkare till­

godoses. Försvarsgrenscheferna har också den omedelbara ledningen av viss

militärmedicinsk forskning. Marinens undersökningscentral i Karlskrona

och flygvapnets medicinska undersökningscentral, som är avsedda för kva­

lificerade naval- och flygmedicinska undersökningar, leds från marin- resp.

flygstaben. Vidare åvilar det dessa staber att ta fram erforderligt medicinskt

underlag för antagning m. m. av submarin och flygande personal och att i

central instans bedöma denna personal. Till arméstaben är slutligen led­

ningen av djurhälsovården och djursjukvården inom krigsmakten knuten.

För nämnda uppgifter finns vid varje försvarsgrensstab en försvarsgrens-

överläkare med underställd personal. I arméstaben ingår för den veterinär­

medicinska verksamheten dessutom en överfältveterinär med vissa under­

lydande tjänstemän. Personalen vid arméstaben omfattar utom arméöver­

läkaren och överfältveterinären 19 tjänstemän. Marinöverläkaren har till sitt

förfogande åtta tjänstemän och flygöverläkaren sju.

Den centrala förvaltningen av veterinärmateriel handhas av försvarets

materielverk, som också är ansvarigt för krigsmaktens häst- och hundhåll­

ning. För dessa uppgifter finns vid materielverket en veterinär, en pensions­

avgången officer och två biträden inom intendenturmaterielförvaltningens

förrådsbyrå.

Den centrala sjukvårdsförvaltningen i övrigt, dvs. främst förvaltningen av

sjukvårdsmateriel, handhas av försvarets sjukvårdsstyrelse som är en av

krigsmaktens centrala förvaltningsmyndigheter. Sjukvårdsstyrelsen leder

också hälso- och sjukvården för krigsmakten i dess helhet. Det åligger sty­

relsen särskilt att ha tillsyn över den medicinska verksamheten vid krigs­

maktens förband och utbildningsanstalter samt vid försvarsgrenarnas un-

dersökningscentraler och att leda utbildningen av förbands- och tjänste­

läkare. Styrelsen leder vidare den hygieniska livsmedelskontrollen inom

krigsmakten och bär i övrigt vissa samordningsuppgifter in. m. i fråga om

den militärmedicinska forskningen (prop. 1963: 74, SU 86, rskr 213). Styrel­

sen har också utrustats med den anvisningsrätt gentemot försvarsgrensche­

ferna som behövs för att tillgodose hälso- och sjukvården. Försvarsgrens-

överläkarna har ålagts att biträda inom styrelsen.

Chef för försvarets sjukvårdsstyrelse är en generalläkare. Styrelsen är

f. n. indelad i följande enheter, som lyder direkt under generalläkaren,

nämligen planeringsgruppen med en byråöverläkare som chef, hälsovårds-

byrån med en förste byråläkare som chef, sjukvårdsbyrån med en förste

byråläkare som chef, materielbvrån med en byråchef som chef samt ad­

ministrativa sektionen med en avdelningsdirektör som chef. Styrelsen är

också chefsmyndighet för militärapoteket och militärmedicinska undersök-

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

7

ningscentralen. Direkt under generalläkaren lyder slutligen en försvarsöver-

tandläkare och en regementsofficer.

I planeringsgruppen ingår åtta tjänstemän. Hälsovårdsbyrån, sjukvårds-

byrån och materielbyrån utgörs av nio, fem resp. 34 tjänstemän. På den

administrativa sektionen är 21 tjänstemän anställda. Sammanlagt finns 82

tjänster inrättade vid försvarets sjukvårdsstyrelse. Av dessa avlönas två

från annat anslag än styrelsens förvaltningskostnadsanslag.

Den omorganisation av krigsmaktens regionala ledning

som genomfördes den 1 oktober 1966 (prop. 1964: 109, SU 27, rskr 217 och

prop. 1966: 110, SU 99, rskr 248) omfattade inte sjukvårdsförvaltningen och

ledningen av hälso- och sjukvården. 1960 års försvarsledningsutredning före­

slog i det betänkande som låg till grund för 1964 års riksdagsbeslut (SOU

1963:65) att organisatoriska och personella resurser snarast borde skapas

för att militärbefälhavarna i full utsträckning skulle kunna utöva ledningen

av sjukvårdsförvaltningen vid underställda förband. Förslaget tillstyrktes

av remissinstanserna. I avvaktan på ställningstagande till försvarssjukvårds-

utredningens förslag har dock militärbefälhavarnas uppgifter i fråga om

sjukvårdsförvaltningen begränsats. De lokala förvaltningsmyndigheterna

lyder t. v. direkt under försvarets sjukvårdsstyrelse. Vissa förberedelser för

en reform har emellertid vidtagits. 1966 års riksdag (prop. 1966: 110, SU 97,

rskr 217) har sålunda beslutat att tjänster skall inrättas för sjukvårdsför-

valtare vid de tre största militärområdesstaberna.

Hälso- och sjukvårdsenheten vid militärområdesstaberna och staben för

Gotlands militärkommando ingår f. n. i resp. stabs underhållssektion. Nu­

varande organisation framgår av följande sammanställning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

Militärområdesstab

Gotlands

militär-

kom-

mando-

stab

Summa

Tjänst m. m.

S

Ö

V

B

NN

ÖN

Fältläkare Ao 28.........................

1

1

1

1

1

1

6

Fältläkare Ao 26.........................

—

—

—

—

—

—

1

1

Fältveterinär Ao 28...................

—

—

—

—

1

1

—

2

Fältveterinär Ao 26...................

1

—

—

1

—

—

—

2

Stabsveterinär..............................

—

1

1

—

—

—

—

2

Förste försvarstandläkare

Ae 24............................................

1

1

1

1

1

1

1

7

Förste hälsovårdsassistent

Ae 19............................................

1

2

1

1

1

1

7

Underofficer År 19.....................

1

1

—

—

—

1

—

3

Summa

5

6

4

4

4

5

’ 2

30

De läkare, veterinärer och tandläkare som är placerade vid staberna är

anställda för deltidstjänstgöring.

Krigsmaktens fast anställda medicinalpersonal är

f. n. uppdelad på fyra personalkategorier — fältläkare, marinläkare, flyg­

8

läkare och fältveterinärer. Fältläkarna, marinläkarna och fältveterinärerna

bildar var sin personalkår. Chef för fältläkarkåren är arméöverläkaren, för

marinläkarkåren marinöverläkaren och för fältveterinärkåren överfältveteri-

nären. Flygläkarna lyder direkt under chefen för flygvapnet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

Överbefälhavarens förslag

Utgångspunkter och principiella överväganden

Överbefälhavaren har eftersträvat att de organisationsändringar som

han föreslår skall kunna genomföras inom ramen för i huvudsak oföränd­

rade kostnader. Ändringsförslagen grundas främst på 1962 års försvars-

sjukvår ds utrednings förslag. Vissa modifieringar av utredningens förslag

har dock ansetts nödvändiga för att det uppställda målet beträffande kost­

naderna skall kunna nås. Beträffande den centrala ledningsorganisationen

har visst underlag hämtats från det förslag i ämnet som försvarets sjuk­

vårdsstyrelse har lagt fram i sina anslagsframställningar för budgetåret

1969/70.

Beträffande den centrala ledningsorganisationen har målet varit att ge

reellt innehåll åt de instruktionsändringar som genomfördes den 1 juli 1967.

Dessa undanröjde enligt överbefälhavaren bara till en mindre del nackde­

larna med den tidigare ledningsorganisationen. Anledningen härtill var

främst otillräckliga personalresurser vid försvarets sjukvårdsstyrelse, som

redan före instruktionsändringarna var i behov av viss förstärkning för att

tillfredsställande kunna lösa sina uppgifter. En skadlig brist på balans mel­

lan uppgifter och resurser inom de centrala ledningsorganen har också

uppstått genom att den minskning som skedde av försvarsgrenschefernas

uppgifter när styrelsen övertog ansvaret för förbandssjukvården m. m. inte

har lett till motsvarande personalminskningar vid försvarsgrensstaberna.

Mot denna bakgrund anser överbefälhavaren det nödvändigt att ompröva

försvarsgrensöverläkarinstitutionen och undersöka vilka ytterligare upp­

gifter som kan föras över från försvarsgrenscheferna till andra myndig­

heter, främst försvarets sjukvårdsstyrelse.

Beträffande den regionala ledningen framhåller överbefälhavaren att per­

sonalorganisationen inte har anpassats till militärbefälhavarnas uppgifter.

Därigenom saknas en väsentlig förutsättning för den omorganisation av

förbandssjukvården som genomfördes den 1 juli 1966. Överbefälhavaren

finner därför att det är angeläget med en förstärkning av de medicinska

resurserna på regional nivå.

Överbefälhavaren anser vidare att frågan om att inrätta en försvarets

medicinalkår nu bör tas upp till prövning. De förslag han lägger fram rö­

rande militär sjukvår dens centrala ledning förutsätter nämligen att en

sådan kår inrättas.

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1969

9

Den centrala ledningen

Överbefälhavaren anser att den operativa ledningen som hit­

tills skall utövas av honom.

I likhet med vad som gäller inom andra områden bör ledningen av den

förbandsprodu c erande verksamheten enligt överbefälha­

varens uppfattning i princip åvila försvarsgrenscheferna. Vissa uppgifter

inom detta område är emellertid försvarsgrensoberoende och anses med för­

del kunna lösas av sjukvårdsstyrelsen eller chefen för den medicinalkår som

enligt överbefälhavarens förslag bör inrättas. Därvid förutsätts att dessa

myndigheter tillhandahåller försvarsgrenscheferna erforderligt underlag för

deras kvarvarande uppgifter inom sjukvården. Det medicinska underlaget

för utvecklingen av försvarsgrenarnas krigssjukvårdsorganisation och krigs-

sjukvårdsutrustning och för mobiliseringsplanläggningen bör enligt överbe­

fälhavaren kunna tas fram av försvarets sjukvårdsstyrelse i enlighet med

direktiv och anvisningar som lämnats av överbefälhavaren och försvars­

grenscheferna. Framtagandet av läroböcker m. m. för hälso- och sjukvårds-

utbildningen och sammanställning av det medicinska underlaget för utbild-

ningsanvisningar, reglementen och instruktioner bedöms vara en uppgift

för chefen för medicinalkåren, som förutsätts komma att lyda under över­

befälhavaren och därigenom kan åläggas dessa uppgifter. Personalkårche-

fen bör vara ansvarig också för det medicinska innehållet i den kvalificerade

delen av den hälso- och sjukvårdsutbildning som bedrivs inom försvars­

grenarna, främst i fråga om den värnpliktiga medicinalpersonalens fackut­

bildning. Härav anses följa att chefen för medicinalkåren bör ha befogenhet

och skyldighet att inspektera denna utbildning. Han skall vidare vid behov

på begäran av försvarsgrenschef ställa läkare och annan medicinsk expertis

till förfogande för medverkan i utbildningsarbetet inom försvarsgrenen.

Redovisningen av medicinalpersonalen är enligt överbefälhavaren en

uppgift som i likhet med annan personalredovisning bör ankomma på värn-

pliktsverket eller dess regionala organ, värnpliktskontoren. överbefälha­

varen föreslår därför att uppgiften att redovisa medicinalpersonalen inom

krigsmakten förs över från försvarsgrensöverläkarna och överfältveterinä-

ren till värnpliktsverket. Detta innebär bl. a. att den s. k. specialregistre­

ringen och det tekniska genomförandet av krigsplaceringarna för medicinal­

personalen skall utföras vid värnpliktsverket, som skall lämna bl. a. chefen

för medicinalkåren erforderligt underlag för dennes fördelning för krigs-

placering. Detta underlag måste samlas in från bl. a. universiteten och andra

berörda läroanstalter och bör databehandlas genom värnpliktsverkets för­

sorg. Samarbete med socialstyrelsen är också nödvändigt. Ansvarsfördel­

ningen mellan värnpliktsverket och chefen för medicinalkåren föreslår

överbefälhavaren skall ordnas så att chefen för medicinalkåren i samråd

med berörda myndigheter ger värnpliktsverket anvisningar för krigsplace-

ring och inkallelse till utbildning eller annan tjänstgöring och att värnplikts-

10

verket sörjer för fördelningen för krigsplacering och inkallelserna av det

stora flertalet värnpliktiga läkare in. fl. En sådan ordning förutsätter emel­

lertid att värnpliktsverket utnyttjar chefen för medicinalkåren som remiss­

myndighet, bl. a. i frågor som rör beviljande av anstånd m. m. för värn­

pliktiga läkare m. fl. och att chefen för medicinalkåren får befogenhet att

granska värnpliktsverkets personalplaceringslistor m. m.

Överbefälhavaren anser alltså att det är möjligt att begränsa den medi­

cinska expertisen i försvarsgrensstaberna utan att avkall därför behöver

göras på principen att försvarsgrenscheferna skall ha ansvaret för förbands-

produktionen. Förutsättningen härför är att försvarsgrenscheferna får er­

forderligt underlag och hjälp från försvarets sjukvårdsstyrelse och chefen

för medicinalkåren. Sådan medverkan kan garanteras genom anvisnings-

rätten gentemot sjukvårdsstyrelsen och genom att chefen för medicinal­

kåren ställs under överbefälhavaren.

I fråga om hälso- och sjukvården får det — framhåller över­

befälhavaren — anses klarlagt att ledningen bör samlas hos försvarets sjuk­

vårdsstyrelse. Detta gäller också djurhälsovården och djursjukvården. Un­

dantag bör inte heller göras för naval- eller flygmedicinen. Sjukvårdssty­

relsen föreslås alltså bli tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvården inom

krigsmakten på samma sätt som socialstyrelsen och veterinärstyrelsen inom

det civila samhället. Tillsynsuppgiften innebär att sjukvårdsstyrelsen skall

inrikta och utöva yrkesmässig kontroll av hälso- och sjukvården vid krigs­

maktens förband och utbildningsanstalter samt inskrivnings- och under-

sökningscentraler. Det medicinska underlaget för uttagning och bedömning

av personal bör kunna tas fram inom sjukvårdsstyrelsen även för sådana

personalgrupper (flygare, dykare m. fl.) som uppträder i extrema miljöer,

under förutsättning att medicinsk expertis med erforderlig miljökunskap

står till förfogande inom styrelsen. Försvarsgrenschefens inflytande får till­

godoses genom anvisningsrätten. För ledningen av hälso- och sjukvården

behövs därför enligt överbefälhavaren inte någon expertis inom försvars­

grensstaberna. Inspektion av hälso- och sjukvården föreslås utföras av

försvarets sjukvårdsstyrelse, som sedan den 1 juli 1967 har befogenhet att

ge försvarsgrenscheferna anvisningar för att tillgodose hälso- och sjuk­

vården. De regionala myndigheterna bör sortera direkt under styrelsen i

fråga om ledningen av hälso- och sjukvården, överbefälhavaren bortser

därvid från behovet av personal för flygvapnets medicinska undersöknings­

cen tral, som alltjämt av praktiska skäl bör tillhöra flygstaben, och för flyg­

säkerhetsarbetet. För sistnämnda uppgifter föreslås medicinsk expertis

alltjämt finnas tillgänglig inom flygstaben i form av flygförarutbildade lä­

kare som svarar för kontakterna i medicinskt hänseende mellan flygfö­

rarna och chefen för flygvapnet. Vid staben bör också handläggas frågor

rörande flygmedicinsk utbildning och övervakning av flygförare m. fl. inom

alla tre försvarsgrenarna. Inte heller bör den organisatoriska och administra-

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

11

liva anknytningen av marinens undersökningscentral i Karlskrona ändras.

Försvarets sjukvårdsstyrelse bör emellertid som tidigare har sagts ha be­

fogenhet att inspektera verksamheten även vid dessa båda undersöknings-

centraler.

I fråga om försvarsgrenschefernas uppgifter med anknytning till den

militärmedicinska forskningen anför överbefälhavaren föl­

jande. Försvarets sjukvårdsstyrelses ställning i förhållande till överbefäl­

havaren och de försvarsmedicinska forskningsledningsorganen är lämplig.

Försvarsgrenschefernas militära inflytande är säkerställt genom anvisnings-

rätten. Sjukvårdsstyrelsen saknar emellertid medicinska resurser för att

kunna applicera vunna forskningsresultat på den specifika försvarsgrens-

miljön. Den nuvarande organisationen är knuten till försvarsgrensstaberna

och medför risk för splittring och dubbelarbete samt svårigheter att tillgodo­

göra sig erfarenheter som vinns inom en försvarsgren vid en annan. Till­

skapandet av en arbetsenhet inom sjukvårdsstyrelsen för bearbetning av de

bioteknologiska problemen från medicinsk synpunkt bedöms därför vara

ett viktigt steg mot en önskvärd samordning och effektivisering. Det förut­

sätts därvid att sjukvårdsstyrelsen skall fungera som ett serviceorgan åt för­

svarsgrenarna då det gäller att kartlägga, sammanställa och prioritera för­

svarsgrenarnas forskningsbehov från medicinsk synpunkt samt att bear­

beta militärmedicinska försök och prov av betydelse för försvarsgrenarna. I

vissa fall bedöms det därvid bli aktuellt att styrelsen utnyttjar sin anvis-

ningsrätt gentemot försvarsgrenscheferna. Ansvaret för inriktningen av

verksamheten vid vissa medicinska forskningsgrupper som nu arbetar inom

försvarsgrenarna men till huvudsaklig del finansieras av försvarsmedicinska

forskningsdelegationen föreslås i detta sammanhang föras över till sjuk­

vårdsstyrelsen.

Om nyss återgivna förslag följs, bedöms försvarsgrenschefernas behov av

medicinsk expertis även i fråga om den militärmedicinska forskningen bli

begränsat. Uppgifterna anses i regel kunna lösas av militär personal i sam­

arbete med den medicinska expertis som fortfarande kommer att finnas till­

gänglig i försvarsgrensstaberna. Det förutsätts att de aktiva forskarna vid

de militärmedicinska forskningsgrupperna också bereds tillfälle att delta i

detta arbete.

Vid bedömningen av uppgiftsfördelningen mellan försva­

rets sjukvårdsstyrelse och försvarets materielverk

har överbefälhavaren utgått från att sakorganet för anskaffning in. in. av

sjukvårdsmateriel skall ligga kvar i sjukvårdsstyrelsen. Eftersom det anses

föga rationellt att behålla veterinärförvaltningen, inbegripet häst- och hund-

liållning, i materielverket, om ledningen av djurhälsovården och djursjuk­

vården flyttas över till sjukvårdsstyrelsen, föreslår överbefälhavaren att

denna förvaltning förs över till sjukvårdsstyrelsen. Den veterinära exper­

tisen utnyttjas, menar han, mest ekonomiskt om den hålls samman inom

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

12

sjukvårdsstyrelsen. Därtill kommer att veterinärmaterielen har många be­

röringspunkter med sjukvårdsmaterielen.

Överbefälhavaren konstaterar att behov av läkare i försvarsgrensstaberna

kommer att föreligga även sedan deras uppgifter inom militärsjukvårdens

område har begränsats genom den föreslagna omfördelningen av arbetsupp­

gifterna. I arméstaben och marinstaben behövs de främst för att medverka

vid ledningen av den hälso- och sjukvårdsutbildning som bedrivs inom för­

svarsgrenarna och som inte kan decentraliseras till militärbefälhavarna och

militärkommandochefen på Gotland. I flygstaben föreligger behov av medi­

cinsk expertis för medverkan i flygsäkerhetsarbetet och för handläggning

av frågor rörande flygmedicinsk utbildning och övervakning av flygförare

in. fl. inom alla tre försvarsgrenarna. I marin- och flygstaberna behövs vi­

dare läkare på grund av att överbefälhavaren föreslår att den organisato­

riska och administrativa anknytningen av marinens undersökningscentral

i Karlskrona och flygvapnets medicinska undersökningscentral inte bör

ändras. I samtliga staber behövs slutligen medicinsk expertis för andra upp­

gifter som faller inom förbandsproduktionens eller den militärmedicinska

forskningens ram men där erforderligt medicinskt underlag i första hand

skall tas fram inom försvarets sjukvårdsstyrelse eller av chefen för medi-

cinalkåren, vid behov efter anvisning av försvarsgrenschefen. Särskilda

målsmän för hälso- och sjukvården inom försvarsgrenarna behövs däremot

inte längre. Tjänsterna för försvarsgrensöverläkarna och överfältveterinären

med underlydande personal föreslås därför dras in.

I fråga om de organisationsändringar som följer av den före­

slagna uppgiftsfördelningen mellan myndigheterna på central nivå anför

överbefälhavaren följande.

Den begränsade medicinska expertis som måste finnas kvar i försvars­

grensstaberna bör enligt överbefälhavaren ordnas in i befintliga sektioner

eller avdelningar. I arméstaben anses därvid endast trängavdelningen kunna

komma i fråga. Vid marinstaben bör denna personal placeras in i sektion 2,

som har ansvar för bl. a. utbildning in. m. och är gemensam för flottan och

kustartilleriet. I flygstaben bedöms den naturliga placeringen vara hos

inspektören för flygsäkerhetstjänsten. Det förutsätts emellertid att för-

svarsgrensstabsclieferna oberoende av placeringen i mån av behov utnytt­

jar den medicinska expertisen också för uppgifter som faller utanför an­

svarsområdena för de sektioner eller avdelningar inom vilka läkarna är pla­

cerade till tjänstgöring. De bör också anlitas som kontaktmän med bl. a. för­

svarets sjukvårdsstyrelse och chefen för medicinalkåren. Överbefälhavaren

förutsätter vidare att stabsläkarna skall tillhöra medicinalkåren, vars chef

således skall svara för deras rekrytering och utbildning m. m. Utgifterna för

deras löner m. m. anses dock böra belasta stabernas förvaltningsanslag.

Följande tjänster bör enligt överbefälhavaren inrättas vid försvarsgrens­

staberna i utbyte mot de tjänster för militär, civilmilitär och civil personal

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

13

som f. n. redovisas hos armé-, marin- och flygöverläkarna samt överfält-

veterinären.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

Vid arméstaben

Vid marinstaben

Vid flygstaben

två tjänster för arméstabsläkare

en tjänst för biträde (med halvtids­

tjänstgöring)

en tjänst för marinstabsläkare

en tjänst för biträde (med halvtids­

tjänstgöring)

en tjänst för flygstabsläkare

två tjänster för specialflygläkare

(flygförarutbildade)

en tjänst för biträde

Tjänsterna för läkare utom för marinstabsläkaren och specialflygläkarna

bör avses för deltidsanställd personal med 25 timmars arbetsvecka. I de fall

deltidsanställning förekommer räknar överbefälhavaren med att det alltjämt

skall vara möjligt att ta i anspråk personalen på heltid i samband med

inspektioner och övningar m. m. och att s. k. praktikhindertillägg skall utga

i så fall. Förslaget förutsätter att de tjänster för undersökningsläkare, över­

sköterska och tekniskt biträde vid flygvapnets medicinska undersöknings-

central som f. n. redovisas hos flygöverläkaren skall behållas i organisa­

tionen. Dessa tjänster bör framdeles redovisas hos inspektören för flyg­

säkerhetstjänsten. Att antalet flygspecialläkare oförändrat har tagits upp

till två, trots att vissa uppgifter som nu handläggs inom flygstaben förut­

sätts bli överförda till försvarets sjukvårdsstyrelse, beror på att tjänster för

specialflygläkare inte finns på militärområdesnivå och att chefen för flyg­

vapnet har ansvar i fråga om flygsäkerheten också beträffande armén och

marinen. Detta ansvar ställer ökade anspråk i fråga om tillgången på flyg­

förarutbildade läkare i flygstaben. Även medverkan inom haverikommis­

sionen har efter hand ökat behovet av sådan expertis. Försvarsgrenssta-

bernas behov av odontologisk, veterinär och farmacevtisk expertis skall

enligt förslaget tillgodoses av sjukvårdsstyrelsen.

De nya uppgifter som kommer att åvila värnpliktsverket bör enligt över­

befälhavaren till en början lösas centralt. Sedan värnpliktskontoren har

färdigorganiserats beräknas dock en del uppgifter kunna decentraliseras

till dem. Detta bedöms kunna ske först den 1 juli 1971. De nya uppgifterna

kräver att nya tjänster inrättas vid värnpliktsverket. Överbefälhavaren be­

räknar behovet till fyra tjänster, nämligen en för pensionerad officer,

en för underofficer (personalregistrator) och två för biträde, övergångsvis

14

kan ytterligare personal behöva ställas till förfogande, t. ex. genom kom-

mendering. Organisationen föreslås t. v. vara provisorisk och bör ses över

när förutsättningar har skapats för decentralisering av vissa uppgifter.

Förslaget att veterinärförvaltningen, inbegripet häst- och hundhållning­

en, skall flyttas över till sjukvårdsstyrelsen innebär att den hästdetalj som

ingår i förrådsbyrån vid materielverkets intendenturmaterielförvaltning kan

utgå. Däremot berörs inte tjänsten för byråveterinär vid livsmedelsbyrån

av förslaget. Denna tjänst bör finnas kvar med hänsyn till den försöks- och

utvecklingsverksamhet m. m. som bedrivs vid byrån. Sammanlagt beräknas

fy1"3 tjänster vid materielverket kunna dras in — en för byråveterinär, en

för pensionerad officer och två för kontorist.

Överbefälhavarens förslag i fråga om militärsjukvårdens centrala ledning

medför slutligen att försvarets sjukvårdsstyrelse behöver omorganiseras.

Överbefälhavaren föreslår att sjukvårdsstyrelsen under verkschefen (gene­

ralläkaren) organiseras på centralplanering, hälsovårdsbyrå, sjukvårds-

byrå, specialmedicinsk byrå, materielbyrå och administrativ byrå. Vidare

föreslås att chefen för militärapoteket utan ändring av ställning och upp­

gifter även i fortsättningen skall ingå i styrelsens organisation. Tjänsterna

för chefen för centralplaneringen och för byråcheferna vid hälsovårdsbyrån,

sjukvårdsbyrån och specialmedicinska byrån bör avses för heltidstjänst-

görande byråöverläkare. Till ställföreträdare för verkschefen bör general­

läkaren utse en av byråöverläkarna. Samtliga läkare vid styrelsen förutsätts

tillhöra medicinalkåren, men tjänsterna bör redovisas vid sjukvårdssty­

relsen.

Centralplaneringen skall bl. a. hålla samman arbetet med styrelsens krigs-

förvaltningsplaner och svara för styrelsens budgetarbete samt samordna

planeringen av den militärmedicinska forskningen. Vid centralplaneringen

bör utöver byråöverläkaren finnas två andra läkare, varav en med halv­

tidstjänstgöring, två officerare och fyra andra tjänstemän. Till central­

planeringen föreslås vidare knytas en rörlig tillämpningsgrupp.

Enligt överbefälhavarens mening har hälsovårdsbyrån väsentliga upp­

gifter inom den förebyggande hälsovårdens område, bl. a. på grund av de

stora krav som samhällsutvecklingen ställer i detta hänseende. Med hän­

syn härtill anses det särskilt angeläget att krigsmaktens centrala hälso­

vårdsmyndigheter har resurser även för uppföljning och kontroll på fältet.

Överbefälhavaren föreslår vidare att de uppgifter rörande den militära djur­

hälsovården, djursjukvården, häst- och hundhållningen som förs över till

sjukvårdsstyrelsen skall handläggas vid hälsovårdsbyrån. För dessa upp­

gifter behövs veterinär expertis. Sådan expertis måste finnas vid hälsovårds­

byrån också för livsmedelshygienen. Denna expertis föreslås bilda en arbets­

enhet inom byrån. En sådan anknytning i stället för en fristående ställning

direkt under generalläkaren finner överbefälhavaren lämplig, speciellt som

uppgifterna i fråga om hästsjukvården och hästhållningen vid 1970-talets

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

mitt kan beräknas bli avvecklade efter hand. Chefen för arbetsenheten bör

benämnas försvarsöverveterinär och vara heltidsanställd.

Utöver byråöverläkaren och försvarsöverveterinären räknar överbefälha­

varen med att personalen vid hälsovårdsbyrån skall omfatta ytterligare två

deltidsanställda läkare och två deltidsanställda veterinärer. Dessutom bör

vid byrån finnas en officer i arvodestjänst och åtta andra tjänstemän.

Sjnkvårdsbyrån föreslås svara för ärenden som hänger samman med krigs­

maktens sjukvård i allmänhet. Den avses också svara för vissa uppgifter

som följer av att sjukvårdsstyrelsen enligt förslag som har redovisats i det

föregående skall tillhandahålla medicinskt underlag för utveckling av för­

svarsgrenarnas krigsorganisation m. m.

Vid sjnkvårdsbyrån bör enligt överbefälhavaren utöver byråöverläkaren

finnas två tjänster för deltidstjänstgörande läkare och fyra andra tjänste­

män, varav två sjuksköterskor. En av läkartjänsterna vid byrån avses re­

kryteras med psykiater. Till byrån bör vidare försvarsövertandläkaren

knytas.

Vid specialmedicinska byrån, som saknar motsvarighet i sjukvårdssty­

relsens nuvarande organisation, skall enligt överbefälhavaren handläggas

frågor om inverkan på människan av höga och låga tryck och av accelera-

tionskrafter samt frågor om långtidsvistelser i slutna rum och om individens

påverkan av stridsmiljö, dvs. frågor av bioteknologisk natur. Det anses vi­

dare lämpligt att inriktningen och uppföljningen m. m. av verksamheten vid

den s. k. armémedicinska forskningsgruppen och den navalmedicinska forsk­

ningsgruppen vid Ostkustens örlogsbas sköts från byrån. En viktig uppgift

för byrån anser överbefälhavaren vara att i samarbete med militärpsyko­

logiska institutet och värnpliktsverket ta fram medicinskt underlag för ut-

tagning och bedömning av personalgrupper som uppträder i extrema mil­

jöer. Resurser bör därför finnas inom byrån för att kartlägga, prioritera,

initiera och samordna forskningen inom detta område, för att applicera

forskningsresultaten på den specifika försvarsgrensmiljön och för att till­

handahålla medicinskt underlag för säkerhetsarbetet inom försvarsgrens-

staberna och för de medicinska undersökningar som måste utföras dels vid

inskrivning och inryckning, dels vid försvarsgrenarnas undersökningscen-

traler av sådana personalgrupper som utsätts för särskilda påfrestningar.

Byrån bör slutligen verka för samarbete och informationsutbyte mellan

forskargrupper och militär personal i staber och förvaltningar.

Verksamheten inom den specialmedicinska byrån ställer enligt överbefäl­

havaren särskilda krav på förtrogenhet med den problemskapande miljön

inom försvarsgrenarna. Personalen vid byrån måste därför ha erfarenheter

av denna miljö och av de krav den ställer på den enskilde i fysiskt och psy­

kiskt hänseende. Personalen bör därför tidigare ha tjänstgjort inom för­

svarsgrenarna och förutsätts vidmakthålla sina miljökunskaper genom fort­

löpande kontakter.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

15

16

Personaluppsättningen vid byrån föreslås utöver byråöverläkaren om­

fatta fyra specialläkare samt en militär- och en navalpsykolog. Av läkarna

bör minst två vara specialinriktade på frågor rörande flyg- och navalmedi-

cinen. En av dem bör vara flygförarutbildad. Två av läkarna avses för che­

fen för de tidigare nämnda armé- och navalmedicinska forskargrupperna.

Psykologerna bör enligt överbefälhavarens mening, i likhet med övriga

tjänster för militärpsykologer, redovisas vid militärpsykologiska institutet.

Navalpsykologen och en av specialläkarna skall ersätta personal som f. n.

avlönas av försvarsmedicinska forskningsdelegationen. Inrättas tjänsten

för militärpsykolog kan en motsvarande tjänst som f. n. är provisoriskt in­

rättad hos flygöverläkaren dras in. Vid byrån behövs slutligen ett biträde.

Materielbyråns organisation kan komma att påverkas av pågående utred­

ning av anskaffningsverksamheten inom försvarets materielverk, överbe­

fälhavaren bedömer därför att förutsättningar saknas att nu lägga fram

ett slutligt förslag till organisation för byrån, överbefälhavaren räknar t. v.

med i stort sett oförändrade uppgifter i förhållande till nuläget. Vissa upp­

gifter tillkommer dock i fråga om förvaltningen av veterinärmateriel. Mer-

uppgifterna bedöms få ringa omfattning. Viss förstärkning av byrån anses

emellertid oberoende härav nödvändig. Överbefälhavaren föreslår därför

att byrån utökas med två tjänstemän i förhållande till nuvarande organisa­

tion.

I detta sammanhang tar överbefälhavaren upp frågan om arméöverläka­

rens försöksstation i Hässleholm som skall avvecklas senast vid utgången av

innevarande budgetår (prop. 1968:109, SU 124, rskr 282). Stationen har

haft till uppgift att utveckla och pröva de speciella militära materielkon-

struktioner som den tekniska utvecklingen tvingar fram. Bortfallet av sta­

tionen måste enligt överbefälhavaren kompenseras. Detta bedöms bara till

mindre del kunna ske genom ökat köp av tjänster från civila myndigheter

eller företag. Miljöerfarenheterna är nämligen av stor betydelse. Erfaren­

heterna från försöksstationen anses visa att det skulle vara en fördel om

verksamheten kunde knytas närmare till sjukvårdsstyrelsens materielbyrå,

varvid styrelsens administrativa resurser och serviceorgan skulle kunna ut­

nyttjas. För att detta skall bli möjligt måste en tjänst för regementsofficer

eller kapten (försöksofficer) inrättas vid materielbyrån. Vidare bör medel

beräknas för arvoden åt sådan medicinsk expertis som behövs för försöks­

verksamheten men inte kan ställas till förfogande inom sjukvårdsstyrelsen.

För att kompensera den utökning av antalet officerstjänster som härigenom

uppstår föreslår överbefälhavaren, att den tjänst för regementsofficer som

f. n. avses för chefen för materielbyråns utrustningssektion byts ut mot en

tjänst för byrådirektör.

Överbefälhavaren föreslår att den nuvarande administrativa sektionen

vid styrelsen omvandlas till en administrativ byrå, där den juridiska exper­

tisen hålls samlad. Bland byråns uppgifter understryker överbefälhavaren

särskilt kontrollen av tillämpningen i ekonomiskt hänseende av de avtal

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

17

som gäller för ersättning åt tjänsteläkarna inom krigsmakten. Erfaren­

heterna uppges visa att denna kontroll är angelägen men att nuvarande

personaltillgång inte medger att kontrollen bedrivs med tillräcklig skärpa.

Överbefälhavaren framhåller slutligen att införandet av ett nytt ekonomi­

system kan komma att medföra krav på förstärkning av byråns ekonomi­

sektion. Vid byrån föreslås 19 tjänstemän vara placerade.

Det av överbefälhavaren lämnade förslaget till omorganisation av för­

svarets sjukvårdsstyrelse innefattar 98 tjänstemän, varav fem med avlöning

från annat anslag än sjukvårdsstyrelsens förvaltningskostnadsanslag. Detta

innebär en utökning med 16 i förhållande till nu gällande organisation.

Den regionala ledningen

I överensstämmelse med den reform av krigsmaktens regionala ledning

som genomfördes år 1966 föreslår överbefälhavaren att militärbefälhavarna

under honom får ansvar för ledningen av den operativa verksamheten och

det operativa krigsförberedelsearbetet beträffande militär sjukvården inom

militärområdena. Vidare bör militärbefälhavarna under vederbörande för­

svar sgrenschef leda och kontrollera hälso- och sjukvårdsutbildningen vid

underställda förband samt biträda med genomförande och kontroll av ut­

bildningen vid andra förband som är belägna inom militärområdet. Sär­

skilda lydnadslinjer föreslås dels för militärkommandochefen på Gotland,

dels för örlogsbaser (örlogsskolor), kustartilleriförsvar och vissa flygför­

band. Militärbefälhavarna bör vidare leda och kontrollera samt i vissa fall

medverka i mobiliseringsförberedelserna inom hälso- och sjukvårdsområ­

det. Slutligen bör de i vissa hänseenden leda verksamheten i fråga om orga­

nisation, utrustning, taktik och personal.

Sjukvårdsförvaltningen och den medicinska (hälso- och sjukvårdande)

verksamheten bör enligt överbefälhavaren ledas och kontrolleras av militär­

befälhavarna under försvarets sjukvårdsstyrelse. Detta gäller också veteri­

närförvaltningen och den veterinärmedicinska verksamheten. Ledningsan­

svaret bör omfatta samtliga lägre regionala och lokala myndigheter som är

belägna inom militärområdet. Dessa myndigheter föreslås således i berörda

hänseenden lyda under den militärbefälhavare som har territoriellt ansvar.

Undantag görs dock för militärkommandochefen på Gotland med under­

ställda myndigheter samt för marinens undersökningscentral och flygvap­

nets medicinska undersökningscentral. Militärkommandochefen föreslås

lyda direkt under försvarets sjukvårdsstyrelse och förbanden m. m. på Got­

land under militärkommandochefen.

Eftersom intendent numera i regel är förvaltningsgrenschef på lokal nivå

1 fråga om förvaltningen av sjukvårdsmateriel lägger överbefälhavaren vikt

vid den medicinska tillsynen av förrådshållning m. m. från militärbefäl­

havarnas sida. Beträffande den medicinska och veterinärmedicinska verk­

samheten bör militärbefälhavarna regionalt leda och kontrollera hälsovår­

den och hygienen samt driften vid läkarmottagningar och sjukrumsavdel-

2 —

Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 saml. Nr 110

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

18

ningar m. m. Dessa åligganden medför inspektionsskyldighet såväl inom för­

läggningsorterna som i fält och ombord. Viss hälsovårdande verksamhet som

hittills har bedrivits lokalt bör utföras av personal i militärområdesstab.

Hit hör bl. a. kontrollen av omgivnings-, livsmedels- och vattenhygienen.

Överbefälhavaren föreslår att till varje militärområdesstab knyts en mili-

tärområdesläkare. Denne bör vara chef för den hälso- och sjukvårdsavdel-

ning som även i fortsättningen bör ingå i stabens underhållssektion. Militär-

kommandoläkaren på Gotland inordnas i militärkommandostaben på mot­

svarande sätt. Till militärområdesläkarnas förfogande ställs en stabsläkare

vid Södra och Östra militärområdesstaberna samt vid Nedre och Övre Norr­

lands militärområdesstaber. Västra militärområdet och Bergslagens militär­

område föreslås inte få någon stabsläkare, eftersom överbefälhavaren räknar

med att behovet av läkarbiträde där skall kunna tillgodoses genom att in-

skrivningsläkaren i Göteborg resp. Karlstad tjänstgör vid resp. militärom­

rådesstab under den del av året då inskrivning inte pågår. För inskrivnings-

läkaren i Göteborg bedöms detta inte nödvändigtvis behöva medföra att

arbetsuppgifterna skall lösas i Skövde. Även inskrivningsläkarna i Stock­

holm och Kristianstad förutsätts under viss del av året kunna biträda vid

resp. militärområdesstab.

Vid bedömning av läkarbehovet inom Nedre och Övre Norrlands militär­

områdesstaber har hänsyn tagits till att stabsläkaren under del av året

förutsatts skola tjänstgöra som inskrivningsläkare vid inskrivningscentra-

len i Östersund resp. Boden (prop. 1968: 34, SU 92, rskr 214).

Överbefälhavarens förslag rörande organisationen av hälso- och sjuk-

vårdsavdelningarna vid de regionala staberna framgår av följande samman­

ställning.

Kun,gl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

Tjänst m. m.

Militärområdesstab

Gotlands

militär-

kom-

mando-

stab

Summa

S

V

Ö

B

NN

ÖN

Militärområdesläkare...............

1

1

1

1

4

Militärområdesläkare1...............

—

—

—

X

1

—

—

2

Militärkommandoläkare..........

—

—

—

—

—

—

1

1

1

__ 2

1

__ 2

I3

I3

4

Förste försvarstandläkare1.. .

1

l

1

l

1

1

1

7

Stabsveterinär1.............................

1

l

1

l

1

1

—

6

Stabsapotekare1...........................

1

l

1

l

1

1

—

6

Förste hälsovårdsassistent...

2

2

2

l

1

1

—

9

Underofficer..................................

1

1

1

—

1

1

—

5

Pensionerad underofficer....

—

—

—

l

—

—

1

2

Summa

8

7

8

6

7

7

3

46

1 Deltidsanställda

2 Inskrivningsläkaren i Göteborg resp. Karlstad tjänstgör under del av året vid militärområdes­

staber

3 Tjänstgör under It resp. 9 veckor om året även som inskrivningsläkare i Östersund resp.

Boden

19

Inrättas de av överbefälhavaren föreslagna läkartjänsterna kan sju tjäns­

ter för fältläkare och två tjänster för marinläkare av 1. graden dras in. Sam­

tidigt måste dock eu arvodestjänst för förbandsläkare med åtta timmars

veckotjänstgöringstid inrättas vid Norrlands kustartilleriförsvar.

Slutligen föreslår överbefälhavaren att de fem tjänster för utbildnings-

läkare vid trängregementena och Berga örlogsskolor som enligt statsmak­

ternas beslut skulle ha inrättats den 1 juli 1968 (prop. 1968: 109, SU 124, rskr

282) disponeras om för att möjliggöra förstärkningen av militär områdes-

staberna. Uppdraget till statens avtalsverk att förhandla om anställnings-

och arbetsvillkoren för dessa läkare har tagits tillbaka. Med anledning

härav anser överbefälhavaren att de arvodesanställda förbandsläkarna t. v.

bör behållas vid trängregementena och Berga örlogsskolor. Med denna ut­

gångspunkt kan sammanlagt 14 läkartjänster dras in medan endast elva

tjänster behöver inrättas. Omorganisationen på regional nivå kan således

genomföras med en nettobesparing av tre läkartjänster.

Beträffande annan personal än läkare innebär överbefälhavarens förslag

ett oförändrat antal tandläkare. Vidare medför förslaget en begränsning

av organisationen för veterinärer samt en utökad organisation för apotekare

och underofficerare. För hälsovårdsinspektörer föreslås två nya tjänster.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

Försvarets medicinalkår

Mot bakgrund av de redovisade förslagen rörande organisation av den

centrala ledningen för militär sjukvården anser överbefälhavaren att behovet

av en gemensam medicinalkår framstår klart. Nuvarande splittring på olika

kårer motsvaras enligt överbefälhavaren inte av artskilda arbetsuppgifter

och arbetsområden. Dessutom behövs en gemensam personalkår för att ge

stadga åt rekryteringen och utbildningen av militärläkare m. fl. Därigenom

bör också förutsättningar skapas för att genom en lämplig karriärgång till­

varata de erfarenheter som medicinalper sonalen vinner genom tjänstgöring

på olika nivåer och inom olika delar av krigsmakten.

Överbefälhavaren framhåller vidare att frågan om en gemensam medi­

cinalkår aktualiseras också på grund av att nuvarande tjänster för perso-

nalkårchefer — arméöverläkaren, marinöverläkaren och överfältveterinä-

ren — dras in. Frågan om att organisera en eller flera nya personalkårer

måste därför tas upp även av denna anledning. Överbefälhavaren förordar

att en gemensam personalkår som i första hand omfattar militärläkarna

och militärveterinärerna inrättas. Däremot anses det inte nödvändigt att nu

ta upp frågan om kårtillhörigheten för militärapotekarna, militärtandläkar­

na m. fl.

Chef för kåren skall enligt överbefälhavarens förslag generalläkaren vara.

I denna egenskap föreslås han lyda direkt under överbefälhavaren. Det förut­

20

sätts därvid att kårchefen får befogenhet att besluta i alla ärenden som

inte har principiell betydelse och inte rör utnämningar till högre tjänstegra-

der och att kårstaben skall utgöra beredningsorgan också i de ärenden i

vilka överbefälhavaren personligen beslutar. Merbelastningen på försvars­

staben bedöms med denna utgångspunkt bli relativt liten. Beträffande per-

sonalkårchefens uppgifter torde få hänvisas till den redogörelse som tidigare

har lämnats för överbefälhavarens förslag rörande den centrala ledningen.

överbefälhavarens förslag innebär att medicinalkåren kommer att bestå

av ca 50 aktiva militärläkare, ett dussintal militärveterinärer, omkring 500

militärläkare i reserv och ett sjuttiotal förbandsläkare. T. v. kommer även

drygt 100 arvodesanställda militärläkare och ett femtiotal militärveterinärer

i reserv att ingå i kåren. Övriga grupper av militärmedicinsk personal förut­

sätts t. v. inte tillhöra kåren.

Frågor om anställningsvillkoren m. m. för de personalgrupper som ingår

i medicinalkåren, om deras tjänsteställning och om vidareutbildningens

omfattning och innehåll bör enligt överbefälhavaren inte tas upp nu. Perso-

nalkårchefen föreslås få i uppdrag att komma in med förslag i dessa frågor.

Det förutsätts emellertid att tjänster som avses för personal i medicinalkå­

ren inte nödvändigtvis skall behöva utlysas före tjänstetillsättningen och

att beslut i tjänstetillsättningsfrågor inte skall få fattas utan samråd med

personalkårchefen.

Överbefälhavaren föreslår att följande tjänster inrättas vid personalkår-

chefens stab, som bör benämnas medicinalkårstaben:

en stabschef (militärläkare)

en förste stabsläkare

en stabsläkare

en regementsofficer (företrädesvis ur trängtrupperna)

en förvaltare (sjukvårdsutbildad)

en pensionerad underofficer

tre biträden

Stabslälcarna förutsätts skola anställas på deltid men vid behov bör prak-

tikhindertillägg utgå för deltagande i inspektioner och övningar in. m.

Personalstyrkan bedöms motsvara ett minimibehov. Det förutsätts att

stabsorganet skall ha gemensam expedition med försvarets sjukvårdsstyrelse,

överbefälhavaren har emellertid räknat med att ett av stabens biträden

också skall fullgöra expeditionsgöromål. Det förutsätts vidare att general-

läkaren i sin egenskap av verkschef vid försvarets sjukvårdsstyrelse och

chefsmyndighet för militärapoteket tillgodoser behovet av sådan medicinsk

expertis som inte finns representerad i staben. Sålunda bör t. ex. försvars-

överveterinären biträda inom staben med handläggning av ärenden rörande

militärveterinärerna. För stabens förvaltningskostnader föreslås ett särskilt

riksstatsanslag. Överbefälhavaren har emellertid i fråga om avlöningskost-

nader in. m. räknat med att endast tjänsterna vid staben skall belasta detta

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

21

anslag. Personal som i övrigt tillhör kåren — läkare och veterinärer vid för­

svarets sjukvårdsstyrelse, för svar sgrensstaberna, regionala staber, värn-

pliktskontor (inskrivningsläkarna), undersökningscentraler samt förband

och utbildningsanstalter — förutsätts skola avlönas från dessa myndighe­

ters förvaltningskostnadsanslag. I fråga om icke ständigt tjänstgörande mi­

litärläkare och militärveterinärer beräknas dock att det framdeles kan bli

aktuellt att föra över vissa kostnader från försvarsgrenarnas anslag till

stabens förvaltningsanslag. Underlag för att genomföra en sådan ändring

redan fr. o. m. budgetåret 1969/70 finns emellertid inte. Dessa kostnader

föreslås därför t. v. fördelas mellan försvarsgrenarna enligt viss schablon

och belasta nuvarande anslag.

Överbefälhavaren förutsätter slutligen att det på samma sätt som för

försvarets intendenturkår skall inrättas ett särskilt riksstatsanslag för me-

dicinalkårens övningar. Anslaget bör avses för fältövningar och utbildnings-

kurser för personal som tillhör försvarets medicinalkår m. fl. För budget­

året 1969/70 föreslås att medelsbehovet tillgodoses genom att medel förs

över från försvarsgrenarnas övningsanslag. Överbefälhavaren räknar inte

nu med några kostnadsändringar med anledning av detta förslag.

Lokalfrågor

överbefälhavarens förslag innebär att rumsbehovet ökar vid försvarets

sjukvårdsstyrelse och värnpliktsverket och att nya lokaler måste anskaffas

för medicinalkårens stab. Rumsbehovet vid militärområdesstaberna ökar

också något men bedöms kunna tillgodoses inom nuvarande stabslokaler.

Beträffande sjukvårdsstyrelsen och medicinalkårens stab, som bör sam­

grupperas, beräknas rumsbehovet delvis kunna tillgodoses genom att de lo­

kaler som f. n. disponeras av arméöverläkaren tas i anspråk. Sjukvårdssty­

relsen har för fortifikationsförvaltningen lagt fram sina synpunkter på lo­

kalfrågorna. Om dessa synpunkter kan beaktas beräknas sjukvårdsstyrel­

sens och stabens rumsbehov kunna tillgodoses i anslutning till styrelsens

nuvarande lokaler. Viss ombyggnad kan dock bli nödvändig. Kostnaderna för

byggnadsåtgärderna har ännu inte kunnat beräknas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

Kostnader m. m.

Omorganisationen som enligt överbefälhavaren bör genomföras den

1 juli 1969 beräknas medföra en ökning av löneutgifterna med omkring

80 000 kr. Antalet tjänster ökas totalt med åtta. Härvid bör, framhåller över­

befälhavaren, uppmärksammas att flera av de nya tjänsterna är deltids­

tjänster. Antalet tjänster för läkare är oförändrat på den centrala nivån och

minskar med tre på övriga nivåer. Antalet tjänster för veterinärer minskar

också.

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

Remissyttranden

Den centrala ledningen

Förslagets huvudprinciper för uppgiftsfördelningen mellan

myndigheterna på den centrala nivån biträds eller lämnas utan

erinran av flertalet remissinstanser.

Socialstyrelsen

anser att överbefäl­

havarens förslag bör medföra en väsentlig effektivisering av krigsmaktens

sjukvård. Från socialstyrelsens synpunkt anges förslaget ha bl. a. den

fördelen, att styrelsens samarbete med krigsmakten kommer att underlättas

i och med att styrelsen får endast ett ledningsorgan inom krigsmaktens

sjukvårdssektor att hänvända sig till. Styrelsen anser att detta är viktigt

bl. a. av det skälet att den militära hälso- och sjukvårdsplaneringen bör an­

passas till utvecklingen på den civila sidan, särskilt i fråga om hygien,

epidemibekämpning, utnyttjande av sjukvårdsresurser och utbildning av

personal av olika kategorier. Styrelsen biträder den föreslagna principiella

fördelningen av uppgifter mellan försvarets sjukvårdsstyrelse, försvars-

grenscheferna och värnpliktsverket liksom mellan sjukvårdsstyrelsen och

försvarets materielverk. I denna fråga anför

SACO

att sjukvårdsmaterielför-

valtningen bör hållas kvar inom sjukvårdsstyrelsen för att kravet på sam­

ordning med ledningen av hälso- och sjukvården skall kunna tillgodoses.

Försvarets rationaliseringsinstitut

ifrågasätter däremot lämpligheten av

att på sikt låta anskaffning och förvaltning in. in. av sjukvårdsmaterielen

ligga kvar i sjukvårdsstyrelsen. Starka skäl anses tala för att anskaffning

och hantering av sjukvårdsmaterielens huvuddel bör åläggas försvarets

materielverk. Bl. a. som följd härav bedöms det inte vara lämpligt att nu

föra över veterinärförvaltningen med tillhörande häst- och hundhållning

till sjukvårdsstyrelsen. Eftersom den djurvårdande verksamheten inom

krigsmakten på sikt kommer att få begränsad omfattning och avse enbart

hundar, ifrågasätter institutet om denna verksamhet förutom i veterinär­

styrelsen skall centralt företrädas även i sjukvårdsstyrelsen. Det förefaller

enligt institutet rimligt att den djurvårdande verksamheten inom krigs­

makten — bortsett från kvarstående frågor om hästar — skall kunna

koncentreras till arméns liundskola.

Veterinärstyrelsen

har för sin del inte något att invända mot att militär­

sjukvården inklusive veterinärtjänsten leds av försvarets sjukvårdssty­

relse.

1966 års värnpliktskommitté

har i sitt yttrande i huvudsak behand­

lat endast sådana avsnitt i förslaget som har ett nära samband med ut­

bildning av värnpliktig medicinalpersonal. Kommittén har ingenting att

erinra mot en centraliserad ledning av personal- och utbildningsplanering

in. m. Försvarsgrenschefs inflytande på förbandsproduktionen anses kunna

säkerställas genom anvisningar till försvarets sjukvårdstyrelse.

Beträffande uppgiftsfördelningen anför vidare

SACO

att överbefälha­

varens förslag inte innebär någon lösning i fråga om rådande kompetens­

23

tvister och dubbelarbete mellan försvarets sjukvårdsstyrelse och försvars-

grensöverläkarna. Man borde därför enligt SACO överväga en mer kon­

sekvent tillämpning av centraliseringsprincipen genom att helt inlemma

försvarsgrenarnas sjukvårdsledning i sjukvårdsstyrelsen. SACO biträder

dock överbefälhavarens förslag att ledningen av den förbandsproducerande

verksamheten inom hälso- och sjukvårdsområdet bör åvila försvarsgrens-

cheferna, men förutsätter att medverkan liksom hittills kommer att läm­

nas av den centrala ledningen och militärområdesstaberna. SACO anför

också viss tveksamhet beträffande den föreslagna ansvarsfördelningen i frå­

ga om krigsplacering och inkallelse av läkarpersonal.

I fråga om huvudprinciperna för de framlagda organisations-

förslagen anser

försvarets rationaliseringsinstitut

att överbefälhava­

ren har iakttagit restriktivitet vid utformningen av ledningsorganens per­

sonalinnehåll. Förslagen bör enligt institutet utan större kostnadsökning

öka effekten av verksamheten. Med beaktande av att överbefälhavaren

har visat restriktivitet för att hålla sig inom krigsmaktens kostnadsram

finner

socialstgrelsen

organisationsförslagen väl avvägda. Styrelsen an­

ser emellertid att läkartjänsterna såvitt möjligt bör inrättas som heltids­

tjänster.

SR

har från sina utgångspunkter inte något att erinra mot för­

slagen. Förbundet förutsätter att s. k. AB-förhandlingar kommer till stånd

innan den nya organisationen träder i kraft. En allmän invändning mot

förslagen från

SACO

ocli i viss mån även

TCO-S

är att organisationen har

tillförts för litet personal.

Beträffande överbefälhavarens förslag i fråga om medicinsk ex­

pertis i för svar sgren sstaber na ifrågasätter

försvarets ratio­

naliseringsinstitut

om inte tjänsterna för denna expertis i stället borde re­

dovisas vid sjukvårdsstyrelsen och efter behov fördelas till försvarsgrens-

staberna. Detta borde enligt institutet medge en bättre hushållning med

de knappa läkarresurserna. Liknande synpunkter anförs av

socialstgrelsen

som dock i princip tillstyrker vad överbefälhavaren har föreslagit i fråga

om medicinsk personal vid försvarsgrensstaberna. Enligt

SACO

motiverar

det stora utbildningsansvar som enligt förslaget läggs på chefen för me-

dicinalkåren att samtliga försvarsgrensläkare förs över till medicinalkår-

staben. Därigenom skulle man enligt SACO få större möjligheter att an­

passa utbildningsanvisningarna efter försvarsgrenarnas behov och att

övervaka utbildningen.

1966 års värnpliktskommitté

har vid sina studier konstaterat att den hit­

tillsvarande ordningen inom armén med delat ansvar mellan arméöverlä­

karen och t. ex. tränginspektören ibland har varit mindre ändamålsen­

lig. Överbefälhavarens förslag att inordna arméstabens läkarexpertis i träng-

inspektionen anses undanröja nuvarande organisatoriska olägenhet. Kom­

mittén konstaterar vidare att överbefälhavaren i avvaktan på resultat

av kommitténs arbete inte har tagit upp några tjänster i central instans

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

24

för utbildningspersonal. Kommittén har dock i sitt arbete konstaterat att

behovet av utbildningsledare som är fast knutna till läkarfackskolan är

synnerligen stort. Behovet får enligt kommittén anses klarlagt oavsett

hur läkarnas värnpliktsutbildning organiseras i framtiden. Kommittén

förordar att en regementsofficer stjänst inrättas för ändamålet.

Den av överbefälhavaren föreslagna förstärkningen av värn­

plikts ver k et är enligt

försvarets rationaliseringsinstitut

anpassad till

behoven i samband med att det nya inskrivnings- och personalredovis­

ningssystemet införs.

I fråga om förslaget till organisation av sjukvårdssty­

relsen pekar

försvarets rationaliseringsinstitut

på att överbefälhavaren

inte närmare har analyserat hur ett nytt planerings- och budgetsystem

bör påverka sjukvårdsstyrelsens organisation och ansvar för bl. a. för-

bandssjukvården i fred. Sjukvårdsstyrelsens organisation bör enligt insti­

tutets mening kunna anpassas till ett programinriktat budgetsystem.

Organisationen av sjukvårdsstyrelsen bör därför t. v. vara provisorisk i av­

vaktan på studier av en organisation som på sikt är mera ändamålsenlig.

Vid en provisorisk organisation i samband med att försvarsgrensläkar-

institutionen avvecklas bör enligt institutet i centralplaneringen byggas

in funktioner för programinriktning, ekonomisk planering etc. De hälso-

och sjukvårdande funktionerna bör slås samman men kan delas upp på

en »fredsbyrå» och en »krigsbyrå». Den specialmedicinska byrån före­

slås inriktas på forskningsuppgifter, medan den administrativa byrån bör

avses för personaladministrativa och expeditionella uppgifter. Därutöver

kan enligt institutet komma en enhet för bl. a. utbildningsärenden, bero­

ende på hur frågorna om eventuell läkarfackskola och stab för den före­

slagna medicinal kåren kan komina att lösas. Institutet bedömer att den

skisserade organisationen kräver en större andel ekonomiskt och administra­

tivt skolade tjänstemän, i första hand inom centralplaneringen och »freds­

byrån». Det bör därför övervägas i vad mån föreslagna tjänster för läkare

kan bytas ut mot sådan personal. Institutet anser också att man i ökad

omfattning bör ersätta deltidstjänstgörande läkare och veterinärer med

heltidsanställd personal. Beträffande materielbyrån biträder institutet

överbefälhavarens uppfattning att förutsättningar f. n. saknas att lägga

fram slutligt förslag till organisation.

Socialstgrelsen

vänder sig mot att antalet läkartjänster vid sjukvårds-

byrån i förhållande till nidäget har minskats med en deltidstjänst. Efter­

som sjukvårdsbyrån har huvudansvaret för ett stort antal centrala upp­

gifter är det enligt styrelsen önskvärt att åtminstone nuvarande antal tjäns­

ter behålls. Samtidigt ifrågasätter styrelsen behovet av ingenjörstjänsten

vid samma byrå med hänsyn till att det bör vara möjligt att i stället an­

vända expertis hos socialvårdens och sjukvårdens planerings- och ratio­

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

25

naliseringsinstitut. Socialstyrelsen anser vidare att staben för försvarets

medicinalkår organisatoriskt bör inordnas i sjukvårdsstyrelsen.

Som ett helhetsomdöme om förslagen rörande sjukvårdsstyrelsen anför

SACO

att styrelsen med den tänkta personaltilldelningen får antas endast

med svårighet kunna utöva en effektiv ledning av krigsmaktens sjukvård.

SACO framhåller vidare bl. a. att de veterinära arbetsuppgifterna bäst

främjas om de handhas vid en självständig arbetsenhet. Samma uppfatt­

ning redovisas av

veterinärstijrelsen

som i övrigt anser att den veterinär­

medicinska enheten bör tillföras ytterligare en byråveterinär, eftersom

inrättandet av en byråingenjör stjänst inte minskar behovet av veterinärer.

SACO

kan dock acceptera att de veterinärmedicinska uppgifterna proviso­

riskt handläggs vid en utvidgad hälsovårdsbyrå, som i princip bör leda

all veterinär verksamhet inom försvaret, och har därför i princip inte nå­

got att invända mot att överfältveterinären inordnas i hälsovårdsbyrån

med titeln försvarsöverveterinär. I egenskap av krigsmaktens liögste ve-

terinäre målsman och dess expert i veterinärmedicinska frågor föreslås

han dock få en självständig ställning direkt under generalläkaren. I detta

sammanhang föreslår SACO också att veterinärpersonalen utökas. SACO

anser slutligen att det bör övervägas att föra samman samtliga special­

flygläkare — inkl. specialflygläkare vid flygstaben — i en grupp, even­

tuellt med placering vid specialmedicinska byrån.

Enligt

TCO-S

bör sju tjänster för pensionerad officer resp. underof­

ficer, som har tagits upp i förslaget till sjukvårdsstyrelsens personal­

organisation, ersättas med lönegradsplacerade tjänster vars kategoritill­

hörighet bör bedömas med utgångspunkt i arbetsuppgifternas innehåll och

karaktär. TCO-S anser vidare att sjukvårdsstyrelsens organisation inne­

fattar för få biträdestjänster.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

Den regionala ledningen

Försvarets rationaliseringsinstitut

biträder den föreslagna personella för­

stärkningen vid militärområdesstabernas och Gotlands militärkommando-

stabs hälso- och sjukvårdsavdelningar. Med hänsyn till att organisationen

av militärområdesstaberna är provisorisk i avvaktan på översyn anser in­

stitutet att föreslagna tjänster också bör inrättas provisoriskt. Institutet,

som pekar på att vissa kostnadskrävande övergångsåtgärder kan behövas

bl. a. med hänsyn till att fyra veterinärer nu tjänstgör i ordinarie befatt­

ningar vid militärområdesstaber, ifrågasätter vidare om den föreslagna in­

dragningen av fem tjänster för utbildningsläkare vid förband kan inräknas

som en vinst i detta sammanhang. Indragningen av dessa tjänster avstyrks

av

1966 års värnpliktskommitté,

som erinrar om att beslutet om att inrätta

tjänsterna bör ses som ett led i förverkligandet av försvarssjukvårdsutred-

ningens förslag. Värnpliktskommittén har under sitt arbete konstaterat att

26

avsaknaden av militärläkare i utbildningsarbetet inverkar menligt på resul­

tatet. Detta anges särskilt gälla vid trängtruppernas sjukvårdsbefälsskolor

för värnpliktiga läkare och läkarassistenter men också i hög grad vid för-

bandsutbildningen av t. ex. brigadsjukvårdskompani. Om läkare medverkar

i denna utbildning anser kommittén att den värnpliktiga medicinalperso-

nalens attityd till utbildningen bör kunna förbättras och övrig sjukvårds­

personals tillämpade utbildning kunna ges ett innehåll som bättre än f. n.

svarar mot kraven under fältförhållanden.

Socialstyrelsen

konstaterar att överbefälhavarens förslag till organisa­

tion även i fråga om den regionala ledningen är väsentligt reducerat i för­

hållande till försvarssjukvårdsutredningens förslag. Mot bakgrund av bl. a.

det stora behov som föreligger av en samordning på den regionala nivån

av de civila och militära krigsförberedelserna inom sjukvårdsområdet

hade det varit i hög grad önskvärt att tjänsterna för förste stabsläkare vid

samtliga militärområdesstaber inrättades som heltidstjänster, överbefäl­

havarens förslag måste därför enligt styrelsen i detta avseende betraktas

som ett minimikrav. Likartade synpunkter anförs av SACO som fram­

håller att de uppgifter som åvilar militärbefälhavarna förutsätter att dessa

tillförs resurser som svarar mot den centrala ledningens krav och anvis­

ningar. SACO anser att chefsläkaren med underställd personal i enlighet

med försvarssjukvårdsutredningens förslag bör underställas stabschefen i

stället för att ingå i underhållssektionen. Chefsläkarnas ställning som

militärbefälhavarnas inspektörer för sjukvårdstjänsten motiverar enligt

SACO att dessa får en ställning som svarar mot övriga inspektörers och

att en heltidstjänst inrättas inom varje militärområde. SACO föreslår att

en läkare vid varje militärområdesstab skall ha i huvudsak samma kompe­

tens som länsläkare och att chef för militärområdesstabs hälso- och sjuk-

vårdsavdelning benämns militärområdesläkare. Denne bör enligt SACO få

ett ökat antal biträdande stabsläkare till sitt förfogande, framför allt i

de större militärområdena. SACO anser slutligen att stabsläkare inte bör

tjänstgöra vid inskrivningscentralerna, eftersom en sådan ordning skulle

inverka menligt på stabsarbetets kontinuitet och medföra behov av ytter­

ligare läkartjänster vid staberna.

Enligt

veterinär styr elsen

skulle ett återinrättande av stabsveterinärtjäns-

ter inom varje militärområde ge en helt annan effektivitet åt den regionala

verksamheten på det veterinärmedicinska området och göra det möjligt att

avveckla det inte helt tillfredsställande arrangemanget med arvodesanställda

veterinärer för livsmedelshygieniska uppgifter vid förbanden. Att annat än

på enstaka platser finna veterinärer som kan åta sig stabstjänst med

tio timmars tjänstgöring i veckan och därtill vid övningar kunna lämna

stabsorten torde enligt veterinärstyrelsen inte vara möjligt. Det anses inte

heller realistiskt att lägga ansvaret för all övervakning och rådgivning i

livsmedelshygieniska frågor på hälsovårdsinspektörer. Veterinärstyrelsen

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

27

anser därför att det inom varje militärområde bör inrättas en tjänst som

stabsveterinär. Denne bör inom sitt verksamhetsfält ges samma ställning

som länsveterinär inom län. På honom bör bl. a. ankomma att i samverkan

med hälsovårdsinspektörerna svara för såväl allmän övervakning som in­

spektion beträffande livsmedelshygienen på samtliga förband inom militär­

området. I stort sett samma uppfattning redovisas av

SACO

som framhåller

att ett förverkligande av överbefälhavarens förslag i fråga om livsmedels­

hygienen på lokal och regional nivå skulle innebära en nedrustning av re­

surserna och betydligt ökade risker för livsmedelsburna infektioner m. m.

SACO kan därför acceptera att stabsveterinärtjänsterna inrättas som del­

tidstjänster endast om de utformas som huvudsysslor. SACO föreslår att

en veterinärtjänst med tjänstgöringsskyldighet på minst 25 timmar per

vecka inrättas vid var och en av de sex militärområdesstaberna. För tjäns­

terna vid Södra och östra militärområdesstaberna bör dock heltidsanställ­

ning övervägas med hänsyn till arbetsuppgifternas omfattning. I detta sam­

manhang bör också nämnas att SACO anser att behovet av apotekare i de

regionala staberna är väl dokumenterat. Enligt SACO:s bedömning är tio

timmars tjänstgöring per vecka ett minimum vid samtliga staber. SACO

påpekar också att apotekaren vid läkemedelscentralen i Boden inte kan

disponeras för uppgifter vid Övre Norrlands militärområdesstab utöver sin

ordinarie arbetstid.

SACO framhåller slutligen att den speciella krigsplanläggningen inom

hälso- och sjukvårdsområdet och den eftersträvade likformigheten mellan

krigs- och fredsorganiserad stab medför behov av militär medverkan inom

stabernas hälso- och sjukvårdsenheter. Genom bristen på aktiva officerare

får emellertid kravet på militär medverkan enligt SACO inskränkas till en

arvodesanställd pensionerad officer vid varje militärområdesstab.

TCO-S

föreslår i detta hänseende att arvodestjänsterna för pensionerad under­

officer vid Bergslagens militärområdesstab och Gotlands militärkommando-

stab ersätts med tjänster för förvaltare. Enligt TCO-S är det orealistiskt att

räkna med att arbetsuppgifterna vid dessa staber skall kunna lösas av

pensionsavgången personal.

Kangl. Mnj:ts proposition nr 110 år 1969

Försvarets medicinalkår

Behovet av en försvarets medicinalkår med stab liksom

lämpligheten av att nu inrätta en sådan ifrågasätts starkt av

försvarets ra­

tionaliseringsinstitut.

Anordningen anses medföra att ansvarsförhållandena

kompliceras och att eljest samordnade resurser splittras. Beträffande lämp­

ligheten av att nu inrätta en gemensam medicinalkår för krigsmakten erinrar

institutet om att Kungl. Maj :t i juni 1968 har tillsatt en utredning som

har till uppgift att granska vissa personalfrågor inom tyg- och intendentur-

materielförvaltningsområdet man. Enligt institutets uppfattning föreligger

28

vissa likartade förhållanden mellan materielverkets och sjukvårdsstyrelsens

verksamhetsområden. Inrättandet av en medicinalkår föreslås därför anstå

tills ifrågavarande personalproblem har belysts.

Enligt rationaliseringsinstitutets uppfattning bör den medicinska per­

sonal det här är fråga om anställas direkt av sjukvårdsstyrelsen eller

annan

berörd myndighet i samråd med styrelsen. Omplacerings- och kommende-

ringsärenden bedöms kunna handläggas inom ramen för sjukvårdsstyrel­

sens personaladministrativa verksamhet. Också övriga uppgifter som skulle

ha ankommit på kårstaben bör enligt institutet fullgöras av sjukvårdssty­

relsen. Kårstabens utbildande verksamhet måste enligt institutet ses i sam­

band med frågan om att inrätta en särskild försvarets sjukvårdsskola.

Denna fråga utreds f. n. inom 1966 års värnpliktskommitté. Enligt institu­

tets uppfattning kan en stor del av den centralt ledda sjukvår dsutbild-

ningen åläggas ledningen för en sådan skola, varvid ytterligare erforderlig

central utbildningsledning bör åläggas sjukvårdsstyrelsen. Detta anses som

förut har nämnts kunna återverka på styrelsens organisation.

Övriga remissinstanser har inte något att erinra mot att en försvarets

medicinalkår inrättas men har anfört vissa synpunkter på överbefälhavarens

förslag i fråga om kårens organisation och uppgifter m. m.

Som tidigare har nämnts anser

socialstyrelsen

att medicinalkårstaben bör

inordnas som en särskild enhet inom sjukvårdsstyrelsen. Som skäl härför

anförs att kåren och sjukvårdsstyrelsen får gemensam chef, att kårstaben

förutsätts ha samma expedition som styrelsen och att stabens behov av

ytterligare medicinsk expertis skall tillhandahållas av sjukvårdsstyrelsen.

En anknytning till sjukvårdsstyrelsen bedöms även underlätta en ända­

målsenlig fördelning av medicinalpersonalen för krigsplacering inom den

militära och civila krigssjukvården samt en samordnad utbildning i försvars-

och katastrofmedicin, överbefälhavarens förslag om orderrätt gentemot

personalkårchefen anses kunna tillgodoses genom föreskrift i sjukvårdssty­

relsens instruktion.

Socialstyrelsen biträder också den föreslagna ordningen för registrering

och krigsplacering av medicinalpersonal. Styrelsen förutsätter att ett nära

samråd äger rum mellan styrelsen och värnpliktsverket bl. a. i fråga om

möjligheterna att integrera de båda verkens ADB-system. Vidare förutsät­

ter styrelsen att värnpliktsverket i sitt krigsplaceringsarbete genom chefen

för medicinalkåren får tillgång till medicinsk sakkunskap så att krigsplace-

ringen leder till högsta möjliga effektivitet. Likartade synpunkter anförs av

1966 års värnpliktskommitté,

som inte har något att erinra mot de före­

slagna samarbetsformerna mellan personalkårchefen och värnpliktsverket.

Kommittén betonar i övrigt vikten av ett nära samarbete mellan personal­

kårchefen, universitetskanslersämbetet och socialstyrelsen i frågor som

rör medicinalpersonalen. Som tidigare har nämnts anser

SACO

att an­

Knngl. Maj:ts proposition nr Ilo år 1969

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

29

svaret i fråga om fördelningen av krigsplacering och inkallelser till utbild­

ning in. m. bör åvila chefen för medicinalkåren.

Den av överbefälhavaren föreslagna personaluppsättningen

vid medicinalkårstaben finner SACO helt otillräcklig. SACO

anser att staben i första hand bör förstärkas med läkare som i överbefälhava­

rens förslag har avdelats för försvarsgrenarna.

Beträffande kårens sammansättning anför

1966 års värn-

pliktskommitté

att överbefälhavarens förslag har karaktären av en över-

gångsorganisation i avvaktan på statsmakternas ställningstagande till tjäns-

teställningsutredningens förslag. Kommittén finner förslaget att förbands-

läkarna skall ingå i kåren lämpligt med hänsyn till att deras medverkan i

förbandsutbildning m.m. härigenom bör underlättas. Av samma skäl för­

ordar kommittén att apotekarna redan från början inordnas i medicinal­

kåren. Kommittén hänvisar därvid till det allsidiga utredningsunderlag

som den förfogar över rörande denna kategori. Samma uppfattning som

värnpliktskommittén i fråga om förbandsläkare och apotekare redovisas av

SACO,

som även anser att militärtandläkare bör ingå i kåren.

Veterinär-

styrelsen

anser att behov föreligger i krigsorganisationen av veterinärer

med särskild utbildning och tjänstgöringserfarenhet. Detta behov bör en­

ligt styrelsen tillgodoses genom att ett visst antal reservanställda veterinärer

behålls. Dessa bör också utnyttjas för tjänstgöring vid vikariat och vakanser.

TCO-S

anser det beklagligt att frågan om bl. a. sjuksköterskornas tjänste­

ställning, arbetsuppgifter, utbildning och inordnande i försvarets medicinal-

lcår skjuts på framtiden. TCO-S förutsätter att frågorna blir föremål för

ställningstagande snarast möjligt i annat sammanhang. Enligt

SACO är

många frågor som hänger samman med rekrytering till militärläkartjäns­

terna olösta. Särskilt heltidstjänst anses skapa nya problem i fråga om be­

hörighetskrav och meritvärdering. SACO understryker också att militär­

läkarnas rent medicinska vidareutbildning inte får försummas.

Departementschefen

Militär sjukvår dens centrala ledning har på senare tid behandlats av

flera utredningar. Dessa har genomgående förordat en mera enhetlig led­

ning än den som har funnits hittills. Senast togs frågan upp av 1962 års

försvarssjukvårdsutredning i betänkandet Militärsjukvården (SOU 1966:

35). I betänkandet behandlades också bl. a. militärsjukvårdens regionala

ledning och frågan om att inrätta en för försvaret gemensam medicinalkår.

I november 1968 har överbefälhavaren lagt fram förslag om militärsjuk­

vårdens centrala och regionala ledning och om en försvarets medicinalkår.

Beträffande militärsjukvårdens centrala ledning gäl­

ler f. n. följande uppgiftsfördelning. Försvarets sjukvårdsstyrelse leder

30

hälso- och sjukvården inom krigsmakten. Styrelsen är skyldig att följa

överbefälhavarens direktiv för att tillgodose den operativa verksamheten

och det operativa krigsförberedelsearbetet. Försvarsgrenscheferna har an­

svaret för den hälso- och sjukvårdsutbildning som ingår i förbandsproduk-

tionen och vidare för en del uppgifter inom militärsjukvårdens område som

ligger vid sidan av den förbandsproducerande verksamheten. Dit hör bl. a.

viss militärmedicinsk forskning. Ledningen av djurhälsovården och djur­

sjukvården inom krigsmakten är knuten till arméstaben. Förvaltningen

av veterinärmaterielen handhas av försvarets materielverk som också sva­

rar för häst- och hundhållningen inom krigsmakten. Den centrala sjuk­

vårdsförvaltningen i övrigt handhas av sjukvårdsstyrelsen.

Försvarets sjukvårdsstyrelse, som har en generalläkare som chef, är in­

delad i en planeringsgrupp, en hälsovårdsbyrå, en sjukvårdsbyrå, en ma-

terielbyrå och en administrativ sektion. Styrelsen är också chefsmyndighet

för militärapoteket och militärmedicinska undersökningscentralen. Direkt

nnder generalläkaren lyder försvarsövertandläkaren.

Vid varje försvarsgrensstab finns särskild personal för handläggning av

medicinska frågor. Denna personal, som har försvarsgrensöverläkaren som

chef, lyder direkt under försvarsgrensstabschefen. Vid arméstaben finns

vidare för veterinärmedicinska frågor en överfältveterinär med underly­

dande personal. Även överfältveterinären och hans medhjälpare lyder direkt

under försvarsgrensstabschefen.

Vid intendenturmaterielförvaltningen inom försvarets materielverk finns

vid förrådsbyrån en hästdetalj som svarar för häst- och hundhållningen

inom krigsmakten och för den veterinärförvaltning som är knuten till ma­

terielverket.

Vid omorganisationen av krigsmaktens regionala ledning (prop.

1964: 109, SU 27, rskr 217 och prop 1966: 110, SU 99, rskr 248) flyttades den

personal som dittills på regional nivå var avsedd för medicinska frågor utan

förändringar över till de nya militärområdesstaberna och Gotlands militär -

kommandostab. Personalen är vid varje stab sammanförd till en hälso- och

sjukvårdsavdelning som ingår i stabens underhållssektion. 1960 års för-

svarsledningsutredning föreslog emellertid i det betänkande som låg till

grund för 1964 års riksdagsbeslut (SOU 1963:65) att organisatoriska och

personella resurser snarast borde skapas för att militärbefälhavarna i full

utsträckning skulle kunna utöva ledningen av sjukvårdsförvaltningen vid

underställda förband. I avvaktan på en organisatorisk utbyggnad av militär­

områdesstaberna har militärbefälhavarnas uppgifter inom sjukvårdsför­

valtningen begränsats. De lokala förvaltningsmyndigheterna lyder därför

t. v. enligt praxis i detta hänseende direkt under försvarets sjukvårdsstyrelse.

Krigsmaktens fast anställda medicinalpersonal är f. n. upp­

delad på tre personalkårer, fältläkarkåren, marinläkarkåren och fältveteri-

närkåren med resp. arméöverläkaren, marinöverläkaren och överfältvete-

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

rinären som kårchef. Vidare finns ett antal flygläkare som lyder under

chefen för flygvapnet.

Överbefälhavarens förslag rörande den centrala ledningen av

militär sjukvår den berör försvarsgrensstaberna, värnplikt sver ket, militär­

psykologiska institutet, försvarets sjukvårdsstyrelse och försvarets materiel­

verk. Det förutsätter vidare inrättandet av en försvarets medicinalkår.

Överbefälhavaren godtar nu gällande huvudprinciper för fördelningen

mellan olika myndigheter av ansvaret för den centrala ledningen av militär­

sjukvården. Han föreslår dock att myndigheternas arbetsuppgifter blir i

stor utsträckning omfördelade. Enligt förslaget förs vissa uppgifter över

från försvarsgrenscheferna till försvarets sjukvårdsstyrelse, bl. a. huvud­

delen av de uppgifter inom forskningens område som nu åvilar försvars­

grensstaberna. Andra av försvarsgrenarnas nuvarande åligganden föreslås

bli fördelade på värnpliktsverket och chefen för medicinalkåren. Värn-

pliktsverket och kårchefen föreslås i samråd handlägga bl. a. frågor rörande

registrering och krigsplacering av medicinalpersonal. Kårchefen bör vidare

enligt överbefälhavarens mening handha en del av de utbildningsfrågor

inom sjukvårdsområdet som nu handläggs av försvarsgrensöverläkarna.

Slutligen föreslår överbefälhavaren att försvarets materielverks uppgifter

rörande veterinärförvaltningen m. m. förs över till sjukvårdsstyrelsen.

Till följd av denna omfördelning av arbetsuppgifterna kan försvarsgrens-

överläkar- och överfältveterinärinstitutionerna utgå ur försvarsgrenssta-

bernas organisation och hästdetaljen vid intendenturmaterielförvaltningen

dras in. Ett begränsat antal läkare m.fl. föreslås dock finnas kvar i för­

svarsgrensstaberna. Vid flygstaben är detta nödvändigt bl. a. med hänsyn

till stabens viktiga uppgifter inom flygsäkerhetens område. Personalen före­

slås ingå i stabernas sektioner och avdelningar och således inte bilda själv­

ständiga enheter.

Enligt överbefälhavaren bör vidare värnpliktsverket tillföras fyra tjänster

för sina nya uppgifter rörande registrering och krigsplacering av medicinal­

personal.

Beträffande försvarets sjukvårdsstyrelse föreslås att den under verks­

chefen (generalläkaren) organiseras på centralplanering, hälsovårdsbyrå,

sjukvårdsbyrå, specialmedicinsk byrå, materielbyrå och administrativ byrå.

Centralplaneringen som tillkommer genom en utbyggnad av den nu­

varande planeringsgruppen skall bl. a. hålla samman arbetet med styrelsens

krigsförvaltningsplaner och svara för styrelsens budgetarbete. Den skall

vidare samordna planeringen av den militärmedicinska forskningen. Till

centralplaneringen föreslås knytas en rörlig tillämpningsgrupp.

Hälsovårdsbyrån avses främst svara för uppgifter inom den förebyggande

hälsovårdens område. Dit bör enligt överbefälhavaren också föras de frågor

rörande den militära djurhälsovården och djursjukvården m. m. som f. n.

fullgörs inom arméstaben samt den häst- och hundhållning som materiel­

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

31

32

verket f. n. svarar för. Veterinärpersonalen för dessa uppgifter och för

frågor som rör livsmedelshygien föreslås bilda eu arbetsenhet inom byrån.

Sjukvårdsbyrån föreslås svara för ärenden som hänger samman med

krigsmaktens sjukvård i allmänhet.

Vid specialmedicinska byrån, som nyinrättas, skall enligt förslaget hand­

läggas frågor om inverkan på människan av höga och låga tryck och av

accelerationskrafter samt frågor om långtidsvistelser i slutna rum och om

individens påverkan av stridsmiljö, dvs. frågor av bioteknologisk natur.

Beträffande materielbyrån bedömer överbefälhavaren att förutsättningar

saknas att nu lägga fram ett slutligt förslag till organisation, eftersom byrån

kan komma att påverkas av den pågående utredningen av anskaffnings-

verksamheten inom försvarets materielverk, överbefälhavaren räknar där­

för med att byrån tills vidare skall ha i stort sett oförändrade uppgifter i

förhållande till nuläget. Vissa uppgifter tillkommer dock i fråga om förvalt­

ningen av veterinärmateriel. Byrån föreslås vidare få resurser för att överta

viss försöksverksamhet med militära materielkonstruktioner från den för­

söksstation arméöverläkaren intill den 1 juli 1969 driver i Hässleholm (prop.

1968: 109, SU 124, rskr 282).

Den nuvarande administrativa sektionen föreslås bli omvandlad till admi­

nistrativ byrå. Bland byråns uppgifter understryker överbefälhavaren sär­

skilt kontrollen av tillämpningen i ekonomiskt hänseende av de avtal som

gäller för ersättning åt tjänsteläkarna inom krigsmakten.

Överbefälhavarens förslag till organisation av försvarets sjukvårdssty­

relse tar upp sammanlagt 98 tjänster, varav fem med avlöning från annat

anslag än sjukvårdsstyrelsens förvaltningskostnadsanslag. Detta innebär

en utökning med 16 tjänster i förhållande till nu gällande organisation.

Beträffande den regionala ledningen av militär sjukvår den

förutsätter överbefälhavaren att militärbefälhavaren under honom skall ha

ansvaret för ledningen av den operativa verksamheten och det operativa

krigsförberedelsearbetet inom militärområdet. Militärbefälhavaren (chefen

för Gotlands militärkommando) bör vidare under vederbörande försvars-

grenschef leda och kontrollera hälso- och sjukvårdsutbildningen vid under­

ställda förband. Sjukvårdsförvaltningen, veterinärförvaltningen samt den

hälso- och sjukvårdande jämte den veterinärmedicinska verksamheten bör

ledas och kontrolleras av militärbefälhavaren (militärkommandochefen)

under försvarets sjukvårdsstyrelse. Ledningsansvaret föreslås omfatta samt­

liga regionala och lokala myndigheter inom militärområdet.

Den föreslagna organisationen innebär att till militärområdesstaberna

och Gotlands militärkommandostab knyts 46 tjänster för hälso- och sjuk­

vård i stället för 30 i nu gällande organisation.

I samband med omorganisationen föreslås att två tjänster för marinläkare

av 1. graden dras in, en vid Gotlands kustartilleriförsvar och en vid Norr­

lands kustartilleriförsvar. Som ersättning för sistnämnda tjänst bör inrättas

en arvodestjänst för förbandsläkare. Vidare föreslår överbefälhavaren att

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

33

armens och marinens avlöningsanslag minskas med resp. del av utgifterna

för de fem tjänster för utbildningsläkare som Kungl. Maj:t har fått bemyn­

digande att inrätta den 1 juli 1968 vid vissa trängförband och Berga örlogs-

skolor (prop. 1968: 109 s. 46 och 55). Tjänsterna har inte inrättats.

Överbefälhavaren föreslår slutligen att det inrättas en för krigsmakten

gemensam medicinalkår (försvarets medicinalkår) med generallä­

karen som personalkårchef. Kårchefen föreslås lyda direkt under över­

befälhavaren. I kåren föreslås tills vidare inordnas militärläkare och mili­

tärveterinärer på aktiv stat och i reserv samt förbandsläkare. Frågan om an­

ställningsvillkor m. m. för den personal som avses ingå i kåren bör enligt

överbefälhavaren utredas av kårchefen.

Överbefälhavaren räknar med att de organisationsändringar som han

förordar skall genomföras den 1 juli 1969. De beräknas medföra obetydliga

kostnadsökningar.

Som jag har redovisat i det föregående har frågan om militär sjukvårdens

ledning på senare år aktualiserats av flera olika utredningar. De reformför­

slag som därvid har förts fram har emellertid av olika anledningar inte

genomförts, vilket har medfört att sjukvårdsledningen fortfarande är splitt­

rad på flera myndigheter. Jag finner det mot denna bakgrund angeläget att

få till stånd en förbättring och anser att överbefälhavarens förslag i allt

väsentligt kan tjäna som underlag.

Överbefälhavarens förslag rörande fördelningen på olika myndigheter

av ansvaret för huvudfunktionerna inom militärsjukvårdens

centrala ledning överensstämmer med nu gällande ordning och

rimmar väl med de organisatoriska principerna för krigsmaktens ledning

i övrigt. Jag har därför inte något att erinra mot förslaget i denna del. Den

fördelning av arbetsuppgifter mellan olika myndigheter som överbefäl­

havaren har förordat finner jag liksom flertalet remissinstanser i huvud­

sak riktig. I likhet med försvarets rationaliseringsinstitut anser jag dock att

försvarets materielverk tills vidare bör behålla sina nuvarande uppgifter in­

om veterinärförvaltningens område liksom sina åligganden beträffande häst-

och hundhållningen inom krigsmakten. Som framgår av redogörelsen i det

föregående är anskaffningsverksamheten m. m. inom försvarets materiel­

verk f. n. under utredning. Resultatet av detta utredningsarbete bör av­

vaktas innan slutlig ställning tas till vilken myndighet som bör ha ansvaret

för ifrågavarande uppgifter. I avvaktan på detta bör uppgifterna vara kvar

vid materielverket. Försvarets materielverk kommer på det sättet inte att

beröras av omorganisationen.

Mot överbefälhavarens förslag att dra in försvarsgrensöverläkarna och

överfältveterinären samt i övrigt kraftigt minska den medicinska expertisen

inom försvarsgrensstaberna har remissinstanserna inte haft några invänd­

ningar. Även jag biträder överbefälhavarens förslag i detta hänseende och

delar hans mening beträffande omfattningen av den medicinska expertis

som behövs vid försvarsgrensstaberna. Flertalet remissinstanser biträder

3 —

Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 sand. Nr 110

Kungl. Maj:ts proposition nr ltO år 1969

34

överbefälhavarens förslag att denna läkarexpertis bör ordnas in i försvars-

grensstabernas organisation. SACO framhåller dock att en konsekvent till-

lämpning av centraliseringsprincipen kräver att försvarsgrenarnas sjuk-

vårdsledning inlemmas i sjukvårdsstyrelsen. Vidare anser försvarets ratio­

naliseringsinstitut att försvarsgren sstabernas medicinska expertis bör redo­

visas vid sjukvårdsstyrelsen och efter behov fördelas till försvarsgrens-

staberna, vilket skulle medge ett bättre utnyttjande av läkarpersonalen.

Jag kan i princip dela denna uppfattning men bedömer att den personal

som i den nya organisationen avses för medicinska frågor vid försvars-

grensstaberna kommer att bli fullt sysselsatt med arbetsuppgifterna där.

Någon reell möjlighet att uppnå ökad rörlighet vid utnyttjandet av per­

sonalen torde därför inte föreligga. Jag är därför inte beredd att förorda

något avsteg från överbefälhavarens förslag beträffande den organisatoriska

anknytningen av läkarpersonalen till försvarsgrensstaberna.

Beträffande försvarets sjukvårdsstyrelse ansluter jag mig till förslaget

att inrätta en enhet för specialmedicinska frågor. Enheten bör organiseras

som en fristående sektion. Enheterna för planering och administrativa göro-

mål bör enligt min mening inte omvandlas till byråer. Den nuvarande pla­

neringsgruppen bör benämnas centralplanering. Härtill kommer styrelsens

nuvarande byråer, hälsovårdsbyrån, sjukvårdsbyrån och materielbyrån. Jag

biträder alltså inte rationaliseringsinstitutets uppfattning att hälso- och

sjukvårdsfunktionerna bör slås samman och därefter eventuellt delas upp

på en freds- och en krigsbyrå. En sådan lösning skulle enligt min mening

kunna medföra ett ökat behov av läkare och kan därför inte komma ifråga.

Jag förordar alltså att sjukvårdsstyrelsen under en generalläkare som chef

indelas i en centralplanering, en hälsovårdsbyrå, en sjukvårdsbyrå där också

försvarsövertandläkaren bör ingå, en materielbyrå, en specialmedicinsk

sektion och eu administrativ sektion. I styrelsens organisation bör vidare

inordnas stabsorganet för den gemensamma medicinalkår som jag kommer

att föreslå i det följande. Överbefälhavaren har föreslagit att kåren skall

ha en fristående stab men jag delar här socialstyrelsens uppfattning att

man genom att inordna stabsorganet i sjukvårdsstyrelsen bättre kan ut­

nyttja styrelsens expertis för stabens uppgifter än enligt överbefälhavarens

förslag.

Beträffande den föreslagna personalorganisationen för sjukvårdsstyrel­

sen efterlyser rationaliseringsinstitutet en större andel ekonomiskt och

administrativt skolade tjänstemän. SACO anser att sjukvårdsstyrelsen med

den föreslagna personaluppsättningen får antas endast med svårighet kunna

utöva en verkligt effektiv ledning av krigsmaktens sjukvård. Enligt min

mening är det på grund av den begränsade tillgången på läkare nödvändigt

att iaktta stor restriktivitet när det gäller att inrätta tjänster för läkare i

sjukvårdsstyrelsen. Läkare bör tas i anspråk för administrativa göromål

endast om den medicinska anknytningen klart motiverar detta. Jag vill

erinra om att socialstyrelsen i stort tillstyrker överbefälhavarens förslag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

35

Jag anser mig i huvudsak kunna biträda detta men vill främst av orga­

nisatoriska skäl förorda vissa ändringar.

För hälsovårdsbyrån räknar jag sålunda med två tjänster mindre än

överbefälhavaren eftersom den föreslagna överflyttningen av vissa upp­

gifter från materielverket inte bör komma till stånd. Beträffande de båda

tjänster vid speeialmedicinska sektionen som överbefälhavaren föreslår

skall tillkomma i utbyte mot personal som nu avlönas av medel för för-

svarsmedicinsk forskning erinrar jag om mitt uttalande vid anmälan av

anslaget För svar smedicinsk forskning i prop. 1969: 1 (bil. ⁶ s. 162). Jag

förklarade därvid att jag inte var beredd att tillstyrka att några utgifter

för de permanenta forskargrupperna förs över till andra anslag. Därför

räknar jag inte med dessa båda tjänster i sjukvårdsstyrelsens organisation.

I motsats till SACO och veterinärstyrelsen anser jag att de veterinära arbets­

uppgifterna i enlighet med överbefälhavarens förslag bör handläggas inom

hälsovårdsbyrån.

I likhet med överbefälhavaren anser jag att förutsättningar saknas för

att nu ta slutlig ställning till organisation av sjukvårdsstyrelsens materiel-

byrå. Materielanskaffningsutredningen, som har att behandla materiel-

anskaffningsfunktionen även vid sjukvårdsstyrelsen, bör få tillfälle att ta

ställning till Irågan innan den slutligt avgörs. För byråns nuvarande upp­

gifter behövs en utökning med en tjänsteman. Jag anser mig inte böra be­

räkna medel för sådana personalförändringar att byrån skall kunna svara

för försöksverksamhet av det slag som intill nästa budgetår bedrivs vid

arméöverläkarens försöksstation i Hässleholm. Personalbehovet härför bör

tills vidare kunna tillgodoses genom kommendering. För anlitande av ex­

pertis för försöksverksamheten räknar jag emellertid medel i enlighet med

överbefälhavarens förslag.

Jag förutsätter att sjukvårdsstyrelsen i viss omfattning samarbetar med

organ för civil hälso- och sjukvård för att på det sättet bl. a. minska behovet

av egen kapacitet för utredningar m. m.

Beträffande den regionala ledningen har jag tidigare fram­

hållit att 1966 års ledningsreform inte omfattade sjukvårdsområdet. Jag

anser det emellertid angeläget att reformen fullföljs även i denna del. Där­

igenom uppfylls också en av förutsättningarna för den omorganisation av

förbandssjukvården som genomfördes år 1966. Jag tillstyrker därför helt

överbefälhavarens förslag till organisation av hälso- och sjukvårdsavdel-

ningarna vid militärområdesstaberna och Gotlands militärkommandostab.

Den personaluppsättning som överbefälhavaren har föreslagit för hälso- och

sjukvårdsavdelningarna har av flera remissinstanser ansetts vara för knapp.

Jag räknar emellertid med att den föreslagna personalen genom ett ratio­

nellt utnyttjande skall räcka för de uppgifter som skall fullgöras inom de

regionala staberna. Jag är alltså inte beredd att förorda några personal-

ökningar utöver överbefälhavarens förslag. Jag räknar också med de in­

dragningar av läkartjänster och den minskning av medelstilldelningen för

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1969

36

läkartjänster vid vissa förband och kustartilleriförsvar som överbefälhavaren

har föreslagit utöver de indragningar organisationsändringen medför inom

de högre regionala staberna. I samband därmed måste emellertid Norrlands

kustartilleriförsvar tillföras en arvodesanställd förbandsläkare.

Flera remissinstanser har tagit upp frågan om deltidstjänstgöring för

tjänstemän i de regionala staberna. Efter en tids prövning av den nya ord­

ningen kan det bli aktuellt att undersöka hur uppgifterna för främst vete­

rinärer och apotekare löses. Därvid bör bl. a. studeras om tjänstemän av

detta slag men med längre veckoarbetstid lämpligen kan verka inom mer

än ett militärområde.

Jag går därefter över till frågan om en för försvaret gemensam me­

dicinal k år och vill då först erinra om att jag i det föregående har

utgått från att tjänsterna för försvarsgrensöverläkarna och överfältveterinä-

ren skall dras in. Detta innebär att fältläkar-, marinläkar- och fältveterinär-

kårerna kommer att förlora sina kårchefer. Dessa kårers fortsatta ställning

måste därför övervägas i detta sammanhang. I likhet med överbefälhava­

ren anser jag det lämpligt att de tre nämnda kårernas personal förs sam­

man till en gemensam kår. Denna bör därutöver redan från början omfatta

även flygläkare och förbandsläkare samt viss reservpersonal. Jag är där­

emot f. n. inte beredd att tillstyrka de förslag som vissa remissinstanser

har fört fram om att också apotekare och tandläkare skall ingå i kåren. Jag

förordar alltså att en kår av angiven omfattning inrättas. Kåren bör be­

nämnas försvarets medicinalkår och ställas under generalläkarens ledning.

Denne bör i sin egenskap av kårchef lyda direkt under överbefälhavaren.

Jag förutsätter att medicinalkårens rekrytering m. m. i avvaktan på när­

mare förslag från kårchefen sker i huvudsak som nu.

I medicinalkårens stabsenhet, som bör kallas medicinalkårexpeditionen,

bör i huvudsak ingå de tjänster som överbefälhavaren har räknat med för

den kår stab som han har föreslagit. I stället för två deltidstjänstgörande

stabsläkare räknar jag med en heltidsanställd sådan. Antalet biträden bör

enligt min mening vara två i stället för tre.

De personaländringar som jag beräknar framgår av följande samman­

ställning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

Nuvarande

organisation

Förändring

Föreslagen

organisation

Arméstaben............................................................

21

-18%

2%

Marinstaben...........................................................

9

- 7%

i y2

Flygstaben.............................................................

8

— 4

4

Värnplikts verket.................................................

—

+ 4

4

Försvarets sjukvårdsstyrelse......................

82

+ 17

99

Militärområdesstaber m. m............................

30

+ 16

46

Marinen....................................................................

— 2

— 2

Summa

150

+ 5

155

Anm'.

Deltidstjänst tör läkare, tandläkare, veterinär och apotekare anges som hel tjänst.

Halvtidstjänst för biträdespersonal anges som halv tjänst.

37

I de delar som anställnings- och arbetsvillkor är förhandlingsfrågor av­

ser jag att ge statens avtalsverk det förhandlingsuppdrag som betingas av

vad jag har anfört i det föregående.

Vissa övergångsanordningar m. m. torde bli nödvändiga i samband med

förslagens genomförande. Jag tänker i detta sammanhang bl. a. på konse­

kvenserna av indragningen av tjänsterna för försvarsgrensöverläkarna och

överfältveterinären. Kungl. Maj :t bör i samband med genomförandet av

förslagen kunna bl. a. föra tjänster på övergångsstat.

Vad jag har förordat eller beräknat i det föregående kan antas med­

föra en sammanlagd utgiftsökning — huvudsakligen för omkostnader —

av omkring 140 000 kr. för år. Härtill kommer ca 180 000 kr. i engångs-

utgifter under nästa budgetår. Ökade utgifter för militärpsykologiska insti­

tutet och för värnpliktsverket har inte kunnat beaktas i prop. 1969: 1 (bil.

6

). De bör få bestridas genom överskridande av resp. förvaltningskostnads-

anslag.

Under åberopande av vad jag har anfört i det föregående hemställer jag,

att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

a) godkänna de riktlinjer som jag har angett för orga­

nisation m. m. av militärsjukvårdens ledning på central och

högre regional nivå,

b) besluta att de organisationsförändringar som jag har

förordat beträffande försvarsgrensstaberna, försvarets sjuk­

vårdsstyrelse samt militärområdesstaberna och Gotlands

militärkommandostab skall genomföras den 1 juli 1969,

c) besluta att i enlighet med vad jag har förordat i det

föregående en försvarets medicinalkår skall inrättas den

1 juli 1969,

d) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta de övergångsåtgär-

der och åtgärder i övrigt som behövs för att genomföra för­

slagen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

Försvarets delfond

av

statens datamaskinfond

Enligt beslut av 1968 års riksdag (prop. 1968:48, SU 95, rskr 218) skall

en central datamaskinfond, statens datamaskinfond, inrättas för anskaff­

ning och förvaltning av datamaskiner för statens behov.

I prop. 1969: 1 (bil. ⁶ s. 26) har jag anmält att frågan om formerna för

anskaffning av datamaskiner för försvarets behov kommer att övervägas

inom försvarsdepartementet. I en promemoria som har upprättats inom

departementet (Stencil Fö 1969: 1) har föreslagits att en försvarets del­

fond skall inrättas inom datamaskinfonden. Efter remiss har yttranden

över departementspromemorian avgetts av överbefälhavaren, försvarets

civilförvaltning, försvarets materielverk, försvarets rationaliseringsinstitut,

försvarets forskningsanstalt, försvarets radioanstalt, värnpliktsverket, stats­

kontoret och riksrevisionsverket.

Statens datamaskinfond

Statens datamaskinfond inrättas den 1 juli 1969 och skall förvaltas av

statskontoret. I fonden inordnas den nuvarande fonden för anskaffning

av datamaskiner för högre undervisning och forskning. Fonden skall även

omfatta utrustning för försvaret.

Från fonden skall täckas inköps- eller hyreskostnader för datamaskiner

— med undantag för speciellt tillverkad utrustning — administrations­

kostnader för fondförvaltningen och initialkostnader i samband med igång­

sättning av datamaskinanläggningar.

Fonden skall byggas upp genom investeringsanslag som anvisas på riks-

statens kapitalbudget. Statskontoret skall som fondförvaltande myndighet

ombesörja inköp och förhyrning av datamaskinutrustningen. Denna ställs

mot avgift till förfogande för de myndigheter som skall svara för driften

av anläggningarna. Avgifterna till fonden fastställs av statskontoret efter

samråd med riksrevisionsverket. De är avsedda att täcka normal av­

skrivning eller hyra för utrustningen m. m. samt kostnaderna för

förvaltningen av fonden. När driftmyndigheterna upplåter maskintid till

utomstående skall ersättning utgå enligt taxor som har fastställts av resp.

driftmyndighet efter samråd med riksrevisionsverket. Efter förslag av stats­

kontoret skall även befintliga ADB-anläggningar kunna värderas in i fonden.

Departementspromemorian

Enligt departementspromemorian bör med hänsyn till försvarets särställ­

ning i budgetsammanhang inrättas en försvarets delfond av statens data­

maskinfond. Därmed skulle tillgodoses kraven på åtskillnad mellan å ena

39

sidan de ramreglerade utgifterna för det militära försvaret och för civilför­

svaret och å andra sidan utgifterna för annan statlig verksamhet. Delfonden

föreslås omfatta sådan utrustning för det militära försvaret och civilför­

svaret som är serietillverkad och kommersiellt tillgänglig. Utrustning som

ingår i vapensystem eller utnyttjas för den omedelbara operativa ledningen

av vapensystem (t. ex. inom stridsledningssystem) bör inte ingå.

Utgifter för inköp av utrustning föreslås bli finansierade över en inves-

teringsstat för delfonden inom ramen för det militära försvaret. Investe­

ring som avser civilförsvaret förutsätts kunna föranleda överföring från

civilförsvarsramen till utgiftsramen för det militära försvaret. Till delfon­

dens driftstat bör enligt departementspromemorian flyta in ersättningar dels

från en eventuell datadriftorganisation för försvaret, dels från andra nyttj are

av utrustning som är invärderad i delfonden.

Till förvaltare av delfonden och äskande myndighet för denna bör enligt

departementspromemorian utses försvarets rationaliseringsinstitut. Insti­

tutet bör i samråd med statskontoret bedöma lämpligheten och lönsam­

heten av att öka eller minska den totala datamaskinkapaciteten och av att

köpa eller hyra utrustning. Upphandling föreslås handhas av statskonto­

ret i samråd med institutet, med möjlighet för de båda myndigheterna att

komma överens om annan ordning i vissa fall.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

Remissyttrandena

Remissmyndigheterna har biträtt förslaget om att inrätta en för­

svarets delfond av statens datamaskinfond eller har lämnat försla­

get utan erinran.

Delfondens förvaltning bör enligt

överbefälhavaren

åvila för­

svarets civilförvaltning.

Försvarets rationaliseringsinstitut

anser att den

föreslagna ordningen stämmer väl med de åligganden som institutet redan

har beträffande samordning av anskaffning och utnyttjande av datamaski­

ner inom försvaret. Institutet uppskattar kostnaderna för delfondens för­

valtning till 150 000 kr. under budgetåret 1969/70.

Statskontoret

kan inte

finna några praktiska hinder eller svårigheter för ämbetsverket att svara

för den kamerala förvaltningen av både delfonden och datamaskinfonden

i övrigt. Statskontoret motsätter sig dock inte att rationaliseringsinstitutet

anförtros denna uppgift för delfonden utöver att institutet blir äskande

myndighet. Det framhålls som naturligt att institutet, oavsett hur delfon­

den administreras, skall ha huvudansvaret för bedömningen av lämplig

och lönsam nivå av datamaskinkapacitet inom försvaret. Enligt

riksrevi-

sionsverkets

mening bör det uppdras åt statskontoret att förvalta även för­

svarets delfond. Övriga remissmyndigheter har ingen erinran mot försla­

get i denna del.

Försvarets civilförvaltning

anser det vara nödvändigt att

frågor om ökning eller minskning av den totala datamaskinkapaciteten och

40

av att köpa eller hyra utrustning bedöms i samråd inte bara med stats­

kontoret utan också med ledningen för den tilltänkta datadriftorganisa-

tionen för försvaret.

Beträffande upphandling av utrustning tillstyrker

försvarets

civilförvaltning

att denna handhas av statskontoret i samråd med ratio­

naliseringsinstitutet men framhåller att statskontoret även bör samarbeta

med ledningen för datadriftorganisationen.

Försvarets rationaliseringsin­

stitut

ifrågasätter om det inte vore lämpligare att upphandlingen anförtros

institutet i samråd med statskontoret. Ett skäl för detta anges vara att

kostnaderna även för upphandlingen i så fall skulle i huvudsak belasta för­

svarets huvudtitel. Gränsdragningen mellan de olika uppgifterna för stats­

kontoret och institutet anses dessutom bli enklare.

Statskontoret

anser det

vara naturligt att även för försvarets delfond ha det samlade ansvaret för

upphandlingsprocessen vid anskaffning av datamaskiner.

Överbefälhavaren

har i sitt yttrande redovisat en bedömning av a n-

skaffningsbehoven t. o. in. budgetåret 1976/77. För investeringar

beräknas totalt ca 79 milj. kr. Behovet av investeringsanslag uppskattas

till 29,6 milj. kr. Överbefälhavaren hävdar att medel för investeringar i da­

tamaskinfonden under den fyraårsperiod som avsågs med 1968 års för­

svarsbeslut bör tillföras utöver den ekonomiska ramen för det militära

försvaret.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

Departementschefen

Förslaget i departementspromemorian innebär att den beslutade kapital­

fonden för anskaffning av datamaskiner för statens behov delas upp genom

att man inrättar en särskild försvarets delfond. Vidare anges bl. a. hur

delfonden bör förvaltas.

Anskaffningsvärdet av statsförvaltningens ADB-anläggningar uppgick

år 1968 till ca 235 milj. kr. Härav hänför sig ca 40 milj. kr. till sådana an­

läggningar inom det militära försvaret och civilförsvaret som är av den art

att de bör värderas in i datamaskinfonden.

Verksamheten inom det militära försvaret och civilförsvaret regleras av

ekonomiska ramar för budgetår och försvarsbeslutsperioder. Kraven på

åtskillnad mellan ramreglerade utgifter och utgifter för annan statlig verk­

samhet måste tillgodoses även i fråga om anskaffning och drift av data­

maskinutrustning. Jag finner lämpligt att man gör det genom att inrätta

en försvarets delfond av statens datamaskinfond. I delfonden bör alltså ingå

utrustning för det militära försvaret och civilförsvaret. Beträffande gräns­

dragningen mot utrustning som överhuvudtaget inte bör ingå i fonden an­

sluter jag mig också till förslaget.

Enligt departementspromemorian bör försvarets rationaliseringsinstitut

utses till förvaltare och petitamyndighet för försvarets delfond medan upp­

handling anses böra handhas av statskontoret i samråd med institutet.

Förvaltningen av ifrågavarande delfond är en helt kameral angelägenhet

av samma slag som för fonden i övrigt. Liksom riksrevisionsverket anser

jag att förvaltningen bör handhas av samma myndighet och föreslår alltså

att statskontoret skall förvalta även delfonden.

Som har föreslagits bör rationaliseringsinstitutet vara anslagsäskande

myndighet för delfonden. Beträffande upphandlingen har jag inte heller

någon erinran mot förslaget.

I detta sammanhang vill jag beröra frågan om en datadriftorganisation

för försvaret. I prop. 1969: 1 (bil. ⁶ s. 26) anmälde jag att statskontoret har

föreslagit eu sådan organisation men att vissa kompletterande utredningar

återstod att göra. Beräkningarna av medelsbehovet för vissa myndigheter

hade dock gjorts med utgångspunkt i att driftpersonalen vid nuvarande

datacentraler i fortsättningen skall avlönas från ett nytt anslag för försva­

rets datadriftorganisation.

Utredningarna i denna fråga har inte kunnat slutföras i sådan tid att

förslag till organisationsförändringar nu kan underställas riksdagen. Som

framhållits av försvarets civilförvaltning och försvarets rationaliseringsin­

stitut torde dessutom slutlig ställning inte kunna tas till ansvarsfördelning

m. m. förrän man har fått vissa erfarenheter från en samordnad datadrift.

Jag avser därför att föreslå Kungl. Maj :t att låta anordna försök med ge­

mensam datadrift för vissa myndigheter under budgetåret 1969/70. Erfa­

renheterna från försöken bör kunna ligga till grund för organisationsför-

slag senast till 1971 års riksdag. I det följande återkommer jag med förslag

om anslag till försöksverksamheten m. m.

Jag återkommer i det följande med förslag till investeringsanslag för

anskaffning av ADB-utrustning för försvaret som bör ingå i statens data­

maskinfond.

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag, att Kungl. Maj :t

föreslår riksdagen

att besluta om inrättande av en försvarets delfond av

statens datamaskinfond.

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1969

41

Programbudget m. m.

Det viktigaste långsiktiga projektet inom försvarsdepartementets om­

råde är f. n. arbetet med ett nytt planerings- och budgetsystem.

Utrednings- och försöksverksamhet rörande programbudgetering bär nu

pågått i Sverige i mer än fem år. Läget beträffande arbetet med program-

budgetering i statsförvaltningen har redovisats utförligt i prop. 1969: 1

(bil. 2 s. 29). I samma prop. (bil. ⁶ s. 20 och 26) har lämnats en särskild

redogörelse beträffande försöksverksamheten inom försvarsdepartementets

område.

För arbetet med programbudget har tillsatts en särskild ledningsgrupp

(programbudgetgruppen) inom försvarsdepartementet. Programbudget­

gruppen har i juni 1968 lämnat en skriftlig orientering om arbetsläget

42

(Stencil Fö 1968:3). Gruppens arbete inriktas nu på att ge en samlad

redovisning till sommaren 1969. Efter remissbehandling torde Kungl. Maj :t

kunna underställas förslag om det fortsatta arbetet med programbudget

inom försvaret. Genom beslut i februari 1968 anmodades överbefälhavaren,

försvarsgrenscheferna, försvarets centrala förvaltningsmyndigheter, för­

svarets forskningsanstalt och civilförsvarsstyrelsen att biträda vid förbere­

delserna för övergång till programbudgetering. Som riktpunkt för tidspla­

neringen har sedermera angetts att anslagsframställningar i programbud-

getform för hela försvaret skall lämnas tidigast för budgetåret 1971/72.

Liksom beträffande budgetåren 1967/68 (prop. 1967: 110 s. 5) och 1968/69

(prop. 1968: 110 s. 91) lämnas i det följande en redovisning i programform

av försvarets beräknade utgifter under budgetåret 1969/70. Redovisningen

avser den fördelning på ändamål som har föreslagits eller beräknats i prop.

1969: 1 (bil. ⁶).

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

Tabell 1. Huvudprogram fördelade efter prestalionsområden (milj. kr.)

Prestationsområden

Huvudprogram

Opera­

tivt vid­

makthål­

lande

Grund­

utbild­

ning

Materiel-

anskaff-

ning

Investe­

ringar i

anlägg­

ningar

Forsk­

ning och

utveck­

ling

Summa

1. Fältförband.......................................

717

382

450

109

40

1 698

2. Lokalförsvarsförband.................

97

21

14

—

—

132

3. Kust- och sjöförsvarsförband. .

341

82

220

59

20

722

4. Luftförsvarsförband....................

296

56

274

13

28

667

5. Attack- och spaningsförband. .

128

23

334

—

140

625

6. Flygstridskrafternas bas- och

underhållsförband........................

155

33

188

39

33

448

7. Central och högre regional led­

ning .......................................................

362

2

37

33

2

436

8. Gemensamma stödfunktioner..

193

9

19

22

—

243

9. Allmän försvarsforskning...........

—

—

10

3

92

105

10. Civilförsvar m. m...........................

46

15

36

32

1

130

Summa

2 335

623

1 582

310

356

5 206

Till utgifter för

operativt vidmakthållande

har förts alla utgifter för att på kort sikt vidmakt­

hålla redan organiserade krigsförband. Beredskapsåtgärder, stabs- och förvaltningsverksamhet

har förts hit liksom repetitionsutbildning och vidareutbildning av anställd personal. Drift och

underhåll av materiel i förråd eller för repetitionsutbildning och av befästningar och anläggningar,

förbrukning av utbildningsammunition och drivmedel m. m. har också hänförts till operativt

vidmakthållande. Fasta utgifter för förband betraktas som utgifter för sådan allmän freds-

organisatorisk verksamhet som är av vidmakthållande karaktär. Dessa utgifter betraktas i detta

sammanhang som löpande konsumtion av försvaret]'änster.

Till utgifter för

grundutbildning

har förts investeringar i grundutbildning av värnpliktiga och

fast anställda inkl. förbrukning av ammunition och drivmedel samt underhåll av materiel i

drift m. m.

Till utgifter för

materielanskaffning

har förts alla investeringar i krigs- och fredsmateriel,

maskiner och apparater med en bedömd livslängd som överstiger 2 å 3 år.

Till utgifter för

investeringar i anläggningar

har förts alla investeringar i befästningar, bygg­

nader och anläggningar för krigs- och fredsorganisationen.

Till utgifter för

forskning och utveckling

har förts alla investeringar i såväl allmän som objekt-

bunden forskning samt försök och utveckling av vapenprojekt m. m.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

43

Tabell 2. Huvudprogram fördelade efter utgiftsslag (milj. kr.)

Utgiftsslag

Huvudprogram

Personal­

löner

Materiel

och

tjänster

Anläggning­

ar, hyror och

byggnads­

arbeten

Värnpliktiga,

civilförsvars­

pliktiga och

deras

konsumtion

Summa

1. Fältförband..................................

455

794

225

224

1 698

2. Lokalförsvarsförband.............

45

57

2

28

132

3. Kust- och sjöförsvarsförband

216

361

87

58

722

4. Luftförsvarsförband...............

127

503

13

24

667

5. Attack- och spaningsförband

52

563

—

10

625

6. Flygstridskrafternas bas- och

underhållsförband....................

53

313

73

9

448

7. Central och högre regional

ledning............................................

300

88

46

2

436

8. Gemensamma stödfunktioner

68

100

73

2

243

9. Allmän försvarsforskning. . .

64

31

10

—

105

10. Civilförsvar m. m......................

22

62

38

8

130

Summa

1 402

2 872

567

365

5 206

Till

personallöner

har förts löneutbetalningar för all av krigsmakten och civilförsvaret m. m.

anställd personal inkl. lönetillägg men exkl. traktamenten och sjukvårdsförmåner. Kostnader

för framtida pensionsförpliktelser har inte räknats in.

Till

materiel och tjänster

har förts inköp, hyror, reparation och underhåll av materiel och varor

samt utgifter för tjänster (exkl. hyrestjänster).

Till

anläggningar, hyror och byggnadsarbeten

har förts inköp och hyror av mark, byggnader

och befästningar inkl. utgifter för bränsle, vatten och elektricitet.

Till

värnpliktiga, civilförsvarspliktiga och deras konsumtion

har förts kontanta värnpliktsför­

måner m. m., utgifter för mathållning och permissionsmundering samt vissa reseersättningar.

I tabell 1 redovisas budgeten för 1969/70 uppdelad på

huvudprogram

och

prestationsområden.

I avvaktan på slutligt förslag har utnyttjats samma

indelningar som i prop. 1968: 110. I tabell 2 har huvudprogram och

utgifts­

slag

ställts samman. Uppdelningarna är ungefärliga eftersom nuvarande

titelförteckning och kontoplaner inte är utformade med hänsyn till pro­

grambudgetens krav. Jämförelser med motsvarande redovisning i prop.

1968: 110 bör därför ske med stor försiktighet. De belopp som redovisas

i tabellerna skiljer sig från riksstatsförslaget bl. a. genom att under var­

je program redovisas den beräknade nettoutgiften, dvs. anslagen har kor­

rigerats för väntade förändringar i reservationsmedelsbehållningen. Pris­

reglerings- och täckningsanslag har inte fördelats. Avskrivningar och för-

räntningskrav har inte inkluderats i ersättningsanslagen till fastighetsfon-

derna. Utgifter för beredskapsstyrka för FN-tjänst, för seismologisk multi­

pelstation m. m. har inte räknats in.

I diagram ¹ visas grafiskt utgifternas fördelning på program och presta­

tionsområden. De totala utgifterna fördelade på prestationsområden visas

grafiskt i diagram 2. En motsvarande fördelning efter utgiftsslag åskåd­

liggörs i diagram 3. Som jämförelse redovisas motsvarande värden för bud­

getåret 1968/69 (milj. kr. i prisläge maj 1967 resp. maj 1968).

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

Diagram 1. Utgifternas relativa fördelning på program och prestalionsområden

Huvud­

program nr

Operativt

vidmakthål­

lande

1

2

3

4

5

6

7

8

68

/

6

?

69/70

9

10

400

Grundutbild­

ning

200

0

c=r-gz?a

nm

c=m

Hateriel-

anskaffning

Investeringar

i anläggningar 0

r~g?a

c=sm

CTKa

200

-

Forskning

och utveckling ^q _ I

£3233

Diagram 2. De totala utgifternas fördelning på prestationsomräden

0

200

400 éoo 800

1000

1500

2000

2500

1

------------- 1-------------1-------------1-------------1-------------1II1

Operativt

vidmakthållande

Hat erielan skaff-

ning

Grundutbildning

l

mm

forskning och

utveckling

Investeringar i

anläggningar

||^|^||

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

45

Diagram 3. De totala utgifternas fördelning på utgiftsslag

0

200

400 600

800 1000

1500

2000

2500

«-----------1---------- 1——..i-------------......................... ......................... ■ I ........... — .1.......................... , , l ,,

Materiel och

tjänster

Personallöner

Anläggningar,

hyror n«a#

Värnpliktiga

68

/

6

?

mmmt

Under budgetåret 1969/70 kommer utgifterna under de olika program­

men att i stort avses för följande ändamål.

1

. Fältförband omfattar arméns fältförband.

Operativt vidmakthållande

I enlighet med 1963 års försvarsbeslut kommer antalet brigader att minska

med en. Härutöver fortsätter omorganiserandet av en pansarbrigad till in­

fanteribrigad. Utöver brigaderna ingår ledningsförband, självständiga in­

fanteri-, pansar-, artilleri- och luftvärnsbataljoner — bl. a. en luftvärns-

robotbataljon utrustad med robot 67 (Hawk) — arméflyg-, fältarbets-,

sambands- och underhållsförband. Krigsförbandsövningar kommer att be­

drivas med ca 53 000 man och särskilda övningar med ca ⁶ 000 man. Utöver

utgifter för krigsorganisationen enligt ovan tillkommer utgifter för allmän

fredsorganisatorisk verksamhet vid staber, förband och verkstäder m. m.

samt för underhåll av kaserner m. m.

Grundutbildning

Totala utbildningskontingenten inom armén omfattar ca 36 500 man.

Härav avses ca 33 700 man för program 1 och ca 2 800 man för program

2 och 7. Utbildningen sker främst för att omsätta den befintliga krigsorga­

nisationen samt möjliggöra införandet i krigsorganisationen av nylevere-

rad materiel, bl. a. stridsvagn 103 och pansarbandvagn 302.

Materielanskaffning

Leveranserna av stridsvagn 103 och pansarbandvagn 302 fortsätter. Ma-

terielutgifterna hänför sig vidare bl. a. till anskaffning av den lätta luft-

värnsroboten Redeye, pansarvärnsvapen, ammunition och fordon samt mo­

dernisering av luftvärnsroboten Hawk.

Investeringar i anläggningar

Den dominerande utgiftsposten avser investeringar för I 1 och Ing 1 nya

etablissement som beräknas färdigställas under budgetåret. Utflyttning av

46

regementena avses påbörjas omkring den 1 januari 1970 och beräknas vara

slutförd omkring den 1 juli 1970. Utgifterna avser vidare kompletterande

byggnadsarbeten vid befintliga etablissement, nybyggnad av ammunitions-

förråd samt markförvärv för övningsfält m. m.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

Forskning och utveckling

Utveckling sker bl. a. av en ny infanterikanonvagn.

2. Lokalförsvarsförband omfattar i huvudsak arméns lokal­

försvars- och depåförband samt hemvärnet.

Operativt vidmakthållande

Jämfört med läget den 1 juli 1968 kommer cykelskyttebataljoner, värn­

kompanier in. in. att kunna mobiliseras i oförändrad omfattning. Krigsför-

bandsövningar kommer att bedrivas med ca

22

000

man och mobiliserings-

övningar bl. a. i form av mönstringsövningar med ett begränsat antal man.

Grundutbildning

Endast begränsad grundutbildning främst av befäl och vissa specialister

avses ske, totalt ca 2 800 man inkl. viss utbildning för program 7. Huvud­

delen av personalen tillförs genom överföring av äldre tidigare grundut-

bildad personal från program

1

, mindre delar efter överföring från program

3—6.

Materielanskaffning

Utgifterna är förhållandevis låga eftersom lolcalförsvarsförbanden m. fl.

i betydande utsträckning utnyttjar äldre materiel som förs över från

program

1

. I begränsad omfattning anskaffas vapen, signalmateriel, per­

sonlig skyddsutrustning och ammunition. Vidare anskaffas fältuniformer

för hemvärnet.

3. Kust- och sjöförsvarsförband omfattar marinens samt­

liga krigsförband.

Operativt vidmakthållande

En kryssare, åtta jagare, ett femtontal torpedbåtar, ett femtontal motor­

torpedbåtar, ett tjugotal ubåtar, sex fregatter samt ett antal minerings- och

minröjningsförband kommer att vara rustade eller mobiliseringsbara under

budgetåret. Vidare kommer rörliga eller fasta kustartilleriförband (kust­

artilleribrigader, spärrbataljoner, kustjägar kompanier, minspärrtroppar

m. m.) samt helikopterförband att vara rustade eller kunna mobiliseras.

Under budgetåret beräknas ytterligare ubåtar av typ Sjöormen och ett antal

7,5 cm kustartilleribatterier komma att tillföras organisationen, delvis som

ersättning för utgående materiel. Två äldre jagare beräknas komma att om­

klassas till fregatter varjämte två omoderna fregatter, ett antal kustartilleri­

förband samt medeltunga och lätta helikoptrar beräknas utgå ur organi­

sationen. Krigsförbandsövningar kommer att bedrivas med ca ⁸

⁰⁰⁰ man

och särskilda övningar eller mobiliseringsövningar med ca 1 000 man. Ut­

över utgifter för krigsorganisationen enligt ovan tillkommer utgifter för

47

allmän fredsorganisatorisk verksamhet vid staber, förband och verkstäder

m. m. samt för underhåll av kaserner m. m.

Grundutbildning

Utbildningskontingenten omfattar ca 7 000 man. Utbildningen sker främst

för att vidmakthålla den befintliga krigsorganisationen och möjliggöra in­

förandet av nylevererad materiel.

Materielanskaffning

Utgifterna hänför sig bl. a. till anskaffning av ubåtar (Sjöormentyp),

torpedbåtar och lätta helikoptrar samt en fortsatt anskaffning av eller

kompletteringar till kustrobotförband, 7,5 cm kustartilleribatterier och rör­

liga spärrförband.

Investeringar i anläggningar

Huvuddelen av utgifterna avser befästningsarbeten för nya kustartilleri­

batterier m. in. Härtill kommer utgifter för kompletterande byggnadsar­

beten vid befintliga etablissement och för att slutföra arbetena vid Muskö-

varvet inför örlogsbasens utflyttning sommaren 1969.

Forskning och utveckling

Förutom skeppsteknisk forskning m. m. sker utveckling av bl. a. nya

torpedbåts- och ubåtstyper samt nya tunga kustartilleribatterier.

4. Luftförsvarsförband omfattar de delar av luftförsvaret som

ingår i flygvapnet utom de förband som hänförs till det för flygstridskraf­

terna gemensamma bas- och underhållsprogrammet (program

6

).

Operativt vidmakthållande

Jämfört med läget den 1 juli 1968 kommer ett oförändrat antal jaktdivi­

sioner och luftvärnsrobotkompanier att kunna mobiliseras. Jaktdivisionerna

kommer att vara utrustade med flygplan 32 B (Lansen) och olika versioner

av flygplan 35 (Draken). Under budgetåret tillförs den senaste jaktflygplan­

versionen (35 F) till ytterligare ett antal divisioner varvid fpl 32 B succes­

sivt utgår. Luftvärnsrobotkompanierna är utrustade med luftvärnsrobot ⁶⁸

(Bloodhound). Inom stridslednings- och luftbevakningssystemet sätts vissa

nya enheter i drift. Organisationen anpassas till detta. En flygflottilj (Göta

flygflottilj, F 9) läggs ned den 1 juli 1969. Krigsförbandsövningar kom­

mer att bedrivas med ca 3 000 man, särskilda övningar med ca 500 man och

mobiliseringsövningar med ett begränsat antal man.

Grundutbildning

Utgifterna hänför sig främst till grundutbildning av flygförare och strids­

lednings- och luftbevakningspersonal.

Materielanskaffning

Leveranserna av flygplan 35 F och jaktrobot 28 (Falcon) fortsätter. Av

utgifterna hänför sig vidare en del till stridslednings- och luftbevaknings­

systemet. Dessa avser främst fortsatt anskaffning av trådsambands-, radio-

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

48

och radiolänkmateriel samt installation, utprovning och kontroll av tidi­

gare anskaffad materiel till radarstationer och centraler.

Investeringar i anläggningar

Kompletterande anläggningsarbeten för stridslednings- och luftbevak-

ningssystemet utförs, bl. a. för radargruppcentraler, radarstationer och

teleutrustning.

Forskning och utveckling

Forskning och utveckling inriktas bl. a. på metoder för undersökning och

provning av materiel i tjänst samt på systemstudier, utredningar och till-

lämpad forskning inom teknikområden med anknytning till jaktflygplan

med beväpningssystem, luftvärnsrobot samt stridslednings- och luftbevak-

ningssystem.

5. Attack- och spaningsförband omfattar flygvapnets attack-

och spaningsförband utom de enheter som hänförs till det för flygstrids­

krafterna gemensamma bas- och underhållsprogrammet (program ⁶).

Operativt vidmakthållande

Ett jämfört med läget den 1 juli 1968 oförändrat antal attack- och spa-

ningsdivisioner kommer att kunna mobiliseras. Attackdivisionerna kommer

att vara utrustade med A 32 (Lansen) och spaningsdivisionerna med S 32

(Lansen) och S 35 (Draken). Krigsförbandsövningar kommer att bedri­

vas med ca ¹⁰⁰ man och särskilda övningar med ca ¹⁰⁰ man.

Grundutbildning

Utgifterna hänför sig främst till grundutbildning av flygförare.

Materielanskaffning.

Utgifterna avser främst seriekostnader för flygplan AJ 37 (Viggen) med

beväpning (bl. a. attackrobotarna 04 och 05).

Forskning och utveckling

Huvuddelen av utgifterna avser typarbete för flygplan AJ 37 med under­

system, bl. a. attackrobot 04 och 05.

⁶. Flygstridskrafternas bas- och underhåll sförband

omfattar utgifter av gemensam karaktär för program 4 och 5 samt flyg-

transportförband.

Operativt vidmakthållande

Jämfört med läget den 1 juli 1968 kommer basbataljoner att kunna mobili­

seras vid ett något mindre antal flygbaser. Antalet flygtransportförband

behålls oförändrat. Krigsförbandsövningar kommer att bedrivas med ca 2 000

man och särskilda övningar med ca 200 man. Utöver utgifter för krigsor­

ganisationen enligt ovan tillkommer utgifter för reparations- och istånd-

sättningsarbeten vid kaserner och flygfält.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

49

Grundutbildning

Utbildningskontingenten omfattar ca

6

800 man (inkl. viss utbildning för

program 4 och 5). Värnpliktsutbildningen inriktas dels på att omsätta

den befintliga krigsorganisationen, dels på att vidmakthålla den freds-

mässiga utbildningsorganisationen så att erforderlig flygutbildning kan

bedrivas.

Materielanskaffning

Materielutgifterna avser bl. a. viss ammunition samt test- och under-

hållsutrustning för flygplan och robotar samt landnings- och navigations-

utrustning.

Investeringar i anläggningar

En begränsad komplettering sker under budgetåret i form av färdigstäl­

lande av ett flygfält och utbyggnad av vissa reservvägbaser.

Härutöver sker kompletterande anläggningsarbeten på befintliga flyg­

fält m. m.

7. Central och högre regional ledning omfattar utgifter

dels för krigsförband och anläggningar som ingår i högkvartersorganisatio-

nen och den högre regionala ledningen, dels för fredsorganisationen vid

centrala och högre regionala staber och förvaltningar. Huvuddelen av ut­

gifterna avser operativt vidmakthållande av nuvarande organisation.

8

. Gemensamma stödfunktioner omfattar utgifter för olika

komponenter som inte har kunnat fördelas eller är utpräglat gemensamma

serviceorgan eller funktioner för hela krigsmakten. I programmet ingår

gemensamma skolor, inskrivnings- och personalredovisning, signalskydd,

lagerhållning in. m. av gemensamma förnödenheter, bidrag till frivilliga för­

svarsorganisationer, musik-, arkiv- och museiverksamhet m. m. Huvuddelen

av utgifterna avser operativt vidmakthållande.

9. Allmän försvarsforskning omfattar utgifter för utred­

ningar och forsknings-, försöks- och utvecklingsverksamhet som inte direkt

kan hänföras till övriga program. Samtliga utgifter för försvarets forsk­

ningsanstalt, militärpsykologiska institutet och driftkostnaderna för flyg­

tekniska försöksanstalten har således förts till programmet. Likaså har

icke-projektbunden forskning under materielanslagen förts hit.

10. Civilförsvar m. m. omfattar utgifter för civilförsvar, psykolo­

giskt försvar m. m.

Operativt vidmakthållande

I det lokala civilförsvaret beräknas ca 148 000 personer av den planerade

organisationen (ca ²²⁰

⁰⁰⁰ personer) kunna mobiliseras. 17 undsättnings-

4

—Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 110

50

kårer av planerade 20 kan mobiliseras. Under budgetåret kommer fortsatt

uppbyggnad av det lokala civilförsvaret med ca ⁸

^000—10

⁰⁰⁰ personer

att ske. Ytterligare två undsättningskårer kommer att nyuppsättas. Repeti­

tionsutbildning kommer att bedrivas med ca 40 000 personer.

Grundutbildning

Denna inriktas på omsättning av befintlig organisation och på den fort­

satta personella uppbyggnaden av det lokala och regionala civilförsvaret.

Utbildningen omfattar ca 25 000 personer (verkskyddet inte inräknat).

Materielanskaffning

Huvuddelen av utgifterna avser den fortsatta utbyggnaden av civilför­

svaret. En begränsad anskaffning av nya skyddsmasker beräknas kunna

fortsättas.

Investeringar i anläggningar

Utgifterna avser främst fortsatt utbyggnad av ledningscentraler, skydd

för framskjutna enheter, observationsplatser, branddammar och förråds­

byggnader.

Kungl Maj:ts proposition nr 110 år 1969

Anslagsfrågor m. m.

I prop. 1969:1 (bil. ⁶) har vissa anslag inom försvarsdepartementets

verksamhetsområde tagits upp med beräknade belopp. I det följande an-

Anslag

Belopp (kr.)

Prel. beräknat

Slutligt beräknat

DRIFTBUDGETEN

Arméstaben .......................................................................

21 920 000

21 215 000

Marinstaben

..................................................................

15 200 000

14 850 000

Flygstaben ...................................................................

18 625 000

18 460 000

Flygvapnet: Avlöningar till aktiv persona

m. fl....................................................................................

195 400 000

194 000 000

Anskaffning av flygmateriel m. m.....................

987 200 000

973 189 000

Militärområdesstaber:

Förvaltningskostna-

der .....................................................................................

27 435 000

27 895 000

Militärområdesstaber med särskild budge

11 785 000

11 870 000

Försvarets civilförvaltning .....................................

10 095 000

10 095 000

Försvarets sjukvårdsstyrelse ................................

3 815 000

4 900 000

Försök med gemensam datadrift ......................

—

1 000

Cvilförsvarsstvrelsen ..............................................

10 037 000

9 844 000

Anskaffning av civilförsvarsmateriel ............

53 430 000

53 623 000

KAPITALBUDGETEN

Byggnader och utrustning för försvarets fa-

briksverk .......................................................................

40 000 000

33 000 000

Markförvärv för övningsfält m. m.....................

17 600 000

17 600 000

Statens datamaskinfond: Anskaffning av da-

tamaskiner för försvaret....................................

_

15 000 000

Summa driftbudget och kapitalbudget

.

. .

.

1 412 542 000

1 405 542 000

51

mäls dessa anslag och vissa nya anslag. Av sammanställningen framgår

storleken av preliminärt beräknade belopp och slutligt begärda anslag.

De i prop. 1969: 1 (bil.

6

) slutligt beräknade anslagen avsåg sammanlagt

4 263 408 000 kr. Summan av de föreslagna anslagen inom försvarsdeparte­

mentets verksamhetsområde går därmed upp till (4 263 408 000 +

1 405 542 000) 5 ⁶⁶⁸ 950 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år1969

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

DRIFTBUDGETEN

FJÄRDE HUVUDTITELN

B. Armén

B 1. Arméstaben

114 707 413

>15 870 000

............. 21 215 000

Omkostnader

1967/68 Utgift

1968/69 Anslag .............................

1969/70 Förslag .........................

1 Anslagen Arméstaben: Avlöningar och Arméstaben:

Arméstaben är organiserad på tre sektioner, sex truppslagsavdelningar,

en budgetavdelning och en chefsexpedition.

Kungl. Maj :t har beslutat att försöksverksamhet med verksamhetsplane­

ring, budgetering, kostnadsredovisning m. m. får bedrivas vid arméstaben

under budgetåret 1968/69. Verksamheten regleras enligt en budget som har

godkänts av Kungl. Maj :t. För att underlätta försöksverksamheten har riks­

dagen efter förslag i prop. 1968: 155 på tilläggsstat I för budgetåret 1968/69

till

Arméstaben anvisat ett förslagsanslag av 1 000 kr. (SU 186, rskr 396).

Anslaget får belastas med nettoutbetalningar intill 19,7 milj. kr. Föreskrifter

har meddelats om att riksstatsanslag som normalt skulle ha belastats med

utgifter för arméstaben inte får belastas med utgifter för ändamål som har

tagits upp i försöksbudgeten. Anslagen Arméstaben: Avlöningar och Armé­

staben: Omkostnader har ställts till försvarets civilförvaltnings förfogande

och får utnyttjas endast efter särskilt medgivande av Kungl. Maj :t.

Personal

Militär och civilmilitär personal

officerare och motsvarande..........

underofficerare och motsvarande

underbefäl och motsvarande

Civil personal

handläggande personal....................

övrig personal.......................................

Anslag

Beräknad ändring 1969/70

Chefen för

1968/69

armén

Dep.chefen

181

+ 22

— 7

31

+ 2

— 3

4

+

1

—

30

+

1

—

152

+

1

— 8

398

+ 27

—18

15 870 000

+ 6 441 000

+ 5 345 0CG

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

Chefen för armén

1. Löne- och prisomräkning m. m. 2 019 369 kr., varav för lokalhyror

807 500 kr.

2. Pågående försöksverksamhet förutsätter att utgifter för försöksverksam­

heten vid staben bestrids från ett anslag. Under anslaget bör därför medel

anvisas till avlöning av följande personal som ständigt tjänstgör vid staben

men vars avlöning tidigare har beräknats under anslaget Armén: Avlöningar

till aktiv personal m. fl., nämligen två regementsofficerare, tre kaptener eller

förvaltare och 17 kaptener eller löjtnanter. Vidare bör medel anvisas för

uppgifter som tidigare har bekostats från anslagen Armén: Reseersättningar

m. m., Armén; övningar m. in., Underhåll av tygmateriel m. m., Trivsel­

främjande åtgärder, För svar supplysning samt Publikations- och blankett-

tryck (+3 182 664 kr.).

3. För utveckling av nytt styrsystem vid arméstaben budgetåret 1969/70

behövs ¹⁰⁰

⁰⁰⁰ kr.

4. Utgifterna för bearbetningar vid försvarets materielverks datacentral

skall budgetåret 1969/70 belasta arméstabens anslag (+ 900 000 kr.).

5. Vissa arbetsuppgifter inom organisätionsavdelningen har förts över

till ADB. En arvodestjänst för pensionerad officer bör med anledning härav

bytas ut mot tjänst för byråsekreterare (+ 15 211 kr.).

6

. En tjänst bör inrättas för en fotograf vid arméstabens bilddetalj. Foto­

grafen har hittills avlönats från sakanslag (+ 29 040 kr.).

7. Personalavdelningen vid sektion 3 behöver förstärkas med en tjänst

för förvaltare eller byråassistent, avsedd för personalregistrator, och en

tjänst för rustmästare eller assistent, avsedd för rekryteringsverksamhet

(+ 64 752 kr.).

⁸. Arvode till specialarméläkare vid en arbetsmedicinsk forskargrupp

bekostas f. n. av forskningsmedel. För att säkerställa den fortsatta för-

svarsmedicinska forskningen vid armén bör för denne inrättas en tjänst

för specialarméläkare (+ 75 252 kr.).

9. En förstärkning av arméöverläkarens expedition med en tjänst för

förvaltare eller byråassistent är nödvändig för att säkerställa en riktig och

effektiv personalplanering och personalbehandling (+35 712 kr.).

10. Ytterligare 10 000 kr. behövs för att anställa ADB-personal i högst

A 23.

11. Representationsbidraget åt chefen för armén bör höjas till 10 000 kr.

(+ 4 000 kr.).

12. Medel bör beräknas för vissa omkostnader vid väg- och vattenbygg­

nadskårens chefsexpedition (+ 5 000 kr.).

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till

21 215 000 kr. Som jag har anfört i prop. 1969: 1 (bil. ⁶ s. 20) avses armé-

54

staben delta i försöken med verksamhetsplanering och budgetering m. m.

under budgetåret 1969/70. Medelsbehovet härför har jag i prop 1969: 1 (bil.

6

s. 22) beräknat till 21 920 000 kr. Jag har i detta sammanhang beaktat

föreslagna överföringar från vissa anslag (

2

) och räknat medel för data-

;verksamhet (4). Jag har vidare räknat med att avlöning m. m. för en ma-

,jor vid arméstaben bör anvisas under anslaget Militärområdesstaber med

särskild budget. Med hänvisning till vad jag har anfört i det föregående

om ny organisation av militärsjukvårdens ledning beräknar jag vidare under

anslaget medel för två stabsläkare och ett halvtidstjänstgörande biträde.

I samband med detta kan tjänster för arméöverläkare och överfältveterinär

samt ytterligare 19 tjänster dras in. Vidare minskar omkostnaderna vid

staben med 70 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till

Arméstaben

för budgetåret 1969/70 anvisa ett

förslagsanslag av 21 215 000 kr.

Kiingl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

55

C 1. Marinstaben

C. Marinen

1967/68 Utgift

1968/69 Anslag

1969/70 Förslag

1 Anslagen Marinstaben: Avlöningar

.................................... U2 455 171

>13 400 000

.................................... 14 850 000

Marinstaben: Omkostnader

Marinstaben är organiserad på planeringsavdelning, fyra sektioner och

en chefsexpedition.

Beräknad ändring 1969/70

Chefen för

1968/69 marinen Dep. chefen

Personal

Militär och civilmilitär personal

officerare och motsvarande.................................................

125

—1

—5

underofficerare............................................ ...............................

46

—

—2

underbefäl.....................................................................................

16

—

—

Civil personal

handläggande personal........................................................

9

—

—

övrig personal...........................................................................

135

—

—1

331

—1

—8

Anslag

Avlöningar till tjänstemän.....................................................

11 297 936

+

492 004

—

53 000

Arvoden och särskilda ersättningar...................................

2 064

+

96

+

100

Sjukvård m. m......................................................................... ....

30 000

—

—

Reseersättningar..........................................................................

318 000

+

82 000

+

47 000

Expenser

a) Beräknade lokalhyror för nuvarande lokaler....

—

+

187 900

+

187 900

b) Vakttjänst...............................................................................

1 092 000

+

68 000

+

68 000

c) Kostnader för databehandling m. m..........................

430 000

+ 1 170 000

+ 1 170 000

d)

Övriga expenser....................................................................

230 000

+

30 000

+

30 000

13 400 000

+2 030 000

+ 1450 000

Chefen för marinen

1. Löne- och prisomräkning 824 254 kr., varav för lokalhyror 187 900 kr.

2. För att tillgodose kravet på en fast ledning av marinstabens ADB-detalj

föreslås att en tjänst för regementsofficer inrättas. Därvid kan en tjänst

för kapten inom staben utgå (+ 12 936 kr.).

3. Den statliga isbrytarverksamhetens ledning (statens isbrytardirektör

med biträde) redovisas på marinstabens stat. Isbrytardirektören tjänstgör

dessutom som chef för stabens sjöfartsavdelning med placering på sjöfarts­

verket. Mot bakgrund av sjöfartsutredningens förslag föreslår sjöfartsverket

att dessa tjänster förs över till verket. Chefen för marinen biträder förslaget

under förutsättning att en tjänst för regementsofficer (chef för sjöfartsav-

56

delningen i marinstaben) inrättas. Därvid kan genom omfördelning av

arbetsuppgifter inom staben en tjänst för kapten på aktiv stat bytas ut mot

en arvodestjänst för officer (—56 206 kr.).

4. För marinstabens interna personal- och budgetarbete bör inrättas en

tjänst för kvalificerat biträde. Därvid kan en biträdestjänst utgå

(+6

516

ler.).

5. För att fullfölja ålagda sjömålsutredningar behövs ytterligare 35 000

kr. för reseersättningar. För ett nytt vaktställe behövs 17 500 kr., för infor­

mationsbearbetning i datamaskin 1 170 000 kr. samt för ökade duplicerings-

och kopieringskostnader

20

000

kr.

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till

14 850 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för ytterligare en tjänst för

regementsofficer för ADB-detaljen. Anslaget kan samtidigt minskas med

medel för en kapten (2). Jag räknar med att tjänsterna för isbrytardirek­

tören och hans biträde förs över till sjöfartsverket, att en tjänst för rege­

mentsofficer tillkommer vid marinstaben och att en tjänst för kapten byts

ut mot arvodestjänst för pensionerad officer (3). Med hänvisning till vad

jag har anfört i det föregående om militärsjukvårdens ledning beräknar

jag vidare medel för en marinstabsläkare och ett halvtidstjänstgörande

biträde. I samband därmed kan tjänsten för marinöverläkare och ytterli­

gare åtta tjänster dras in.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till

Marinstaben

för budgetåret 1969/70 anvisa ett för­

slagsanslag av 14 850 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

57

D. Flygvapnet

D 1. Flygstaben

1967/68 Utgift ............................................... >15 438 435

1968/69 Anslag ............................................... >15 725 000

1969/70 Förslag ........................................... 18 460 000

1 Anslagen Flygstaben: Avlöningar och Flygstaben: Omkostnader

Flygstaben är organiserad på planeringsavdelning, två sektioner, en flyg­

säkerhetsavdelning, en systemgrupp och en chefsexpedition. I anslutning

till Kungl. Maj:ts medgivande den 30 juni 1967 att försöksvis inrätta regio­

nala vädercentraler har inom staben organiserats ett provisoriskt central­

organ för den militära vädertjänsten.

Beräknad ändring 1969/70

Chefen för

1968/69

flygvapnet

Dep. chefen

Personal

Militär och civilmilitär personal

officerare och motsvarande....................................................

142

+P

— 4

underofficerare och motsvarande........................................

32

—

—

underbefäl och motsvarande.................................................

9

+ 3

—

Civil personal

handläggande personal.............................................................

18

+ 6

—

övrig personal................................................................................

149

+ 1

—10

350

+ 12

—14

Anslag

Avlöningar till tjänstemän..........................................................

14 482 500

+

652 000

—

113 000

Arvoden och särskilda ersättningar........................................

7 500

—

3 000

—

3 000

Sjukvård m. m...................................................................................

30 000

+

10 000

+

10 000

Reseersättningar

a) Resekostnadsersättningar och traktamenten.............

470 000

—

—

15 000

b) Flyttningsersättningar, anståndstraktamenten m.m.

130 000

—

25 000

—

70 000

Expenser

a) Beräknade lokalhyror för nuvarande lokaler.............

—

+

514 000

+

514 000

b) Vakttjänst.....................................................................................

—

+

17 000

+

17 000

c) Kostnader för databehandling m. m...............................

—

+2 338 000

+ 2 338 000

d) Övriga expenser.........................................................................

605 000

+

92 000

+

57 000

15 725 000

+3 640 000

+ 2 735 000

Chefen för flygvapnet

1. Löne- och prisomräkning 803 846 kr., varav för lokalhyror 514 000 kr.

2. För ökade och mera kvalificerade arbetsuppgifter inom ADB-verksam-

heten vid flygstaben krävs tjänster för en regementsofficer, en regements­

officer/kapten, två byrådirektörer, en förste byråintendent, två byråinten­

denter, två byråassistenter, en assistent, en tekniker och en kontorist

58

(+ 472 140 kr.). Samtidigt kan en tjänst för byråintendent och två tjänster

för tekniskt biträde utgå (— 83 184 kr.).

3. Personalavdelningen behöver förstärkas med en juridiskt utbildad

tjänsteman (byrådirektör) och en byråassistent för rekryteringsfrågor

(+

86

964 kr.).

4. För att säkerställa sambandscentralens funktion dygnet runt behövs

med hänsyn till trafikbelastningen tre tjänster för rustmästare (+ 87 120

kr.).

5. Underrättelseavdelningen behöver förstärkas med en förste byråinspek­

tör och en kansliskrivare (+ 67 992 kr.).

6

. För prövning och behörighetstest m. m. av trafikledare för såväi civil

luftfart som militär verksamhet föreslås två nya tjänster för stabstrafikle-

dare (+ 102 504 kr.).

7. Med anledning av chefens för flygvapnet förslag till organisation av

den militära vädertjänsten medgav Kungl. Maj :t år 1967 att regionala vä­

dercentraler försöksvis fick inrättas inom ramen för nuvarande antal tjäns­

ter vid luftförsvarscentralerna inom sektorerna O 5 och S 1.

I prop. 1968: 109 (s.

86

) har departementschefen framhållit att riktpunk­

ten vid uppbyggnaden av den nya väderorganisationen skall vara att verk­

samheten med ökad effekt skall bedrivas inom nuvarande kostnadsram.

Kostnaderna för användning av ADB kan däremot komma att öka.

Som ett led i denna omorganisation föreslås att två tjänster för meteoro-

log förs över till flygvapnet och fyra tjänster för tekniskt biträde omvand­

las till högre tjänster och förs över till flygvapnet (— 151 632 kr.). Vid

flygstaben föreslås tillkomma en tjänst för ingenjör för vissa statistiska

uppgifter i utbyte mot en tjänst för tekniskt biträde (+ 10 404 kr.).

8

. I planläggningen för inrättande av regional vädercentral i östra Sve­

rige ingår att flygstabens telefaxcentral skall flyttas till vädercentralen.

Fyra tjänster för assistent föreslås därför föras över till flygvapnet

(— 104 744 kr.).

9. Kostnaderna för ekiperingsbidrag, stabsarvoden och förbandsövnings-

tillägg beräknas minska med sammanlagt 36 406 kr.

10. För databehandlingskostnader behövs 2 338 000 kr. För ökade sjuk­

vårdskostnader och samtalsavgifter samt för bevakning erfordras samman­

lagt 37 000 kr. För engångsanskaffning av möbler och kontorsmaskiner be­

hövs 35 000 kr. Kostnaderna för reseersättningar (flyttningsersättningar)

beräknas kunna minska med 25 000 kr. (+ 2 385 000 kr.).

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till

18 460 000 kr. Jag räknar med att två tjänster för meteorolog och fyra tjäns­

ter för tekniskt biträde samt fyra tjänster vid telefaxcentralen förs över

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

59

till flygvapnet (7, ⁸). I fråga om ekiperingsbidrag, stabsarvoden och för-

bandsövningstillägg har jag inte något att erinra mot förslagen från chefen

för flygvapnet (9). Med hänvisning till vad jag bär anfört i det föregående

om militär sjukvårdens ledning beräknar jag vidare medel för en flygstabs-

läkare, två specialflygläkare och ett biträde. I samband därmed kan tjäns­

ten för flygöverläkare och ytterligare sju tjänster dras in.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till

Flygstaben

för budgetåret 1989/70 anvisa ett för­

slagsanslag av 18 460 000 kr.

D 2. Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

1967/68 Utgift

1968/69 Anslag

1969/70 Förslag

M97 083 019

205 000 000

194 000 000

1 Härtill kommer utgift under anslaget Förband med särskild budget

Beräknad ändring 1969/70

Chefen för

1968/69

flygvapnet Dep. chefen

Personal

Militär personal

officerare................................................ ................... 646

+ 2

— 11

underofficerare...................................... ................... 891

+ 28

— 14

K+i)

underbefäl ................................... .......... ................... 1 110

— 13

— 15

personal i arvodestjänst............................................ 86

—

— 3

Civilmilitär personal................................. ................... 3 471

— 10

— 42

Civil personal

handläggande personal ........ ................ ................... 82

— 5

— 1

övrig personal............................................................ 1 882

— 8

— 40

‘( + 31)

8 168

— 6

— 126 1(+32)

1 Uppgifterna avser ändringar vid flygvapnet den 1 juli 1969. Siffrorna inom parentes anger

tjänster för Säveetablissementet.

Anslag

Utgifter:

Avlöningar till tjänstemän........................................................ 205 087 000 +13 928 000 +18 484 000

Arvoden och särskilda ersättningar..................................... 933 000 +

77 000 +

75 000

Avlöningar till annan personal än tjänstemän.............

2 280 000 +

9 000 +

9 000

208 300 000 +14 014 000 +18 568 000

Uppbördsmedel:

Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift.................... —2 525 000 —

93 000 —

93 000

Avlöningar till personal i civil luftfart................................ — 775 000 +

125 000 +

125 000

205 000 000 +14 046 000 +18 600 000

Chefen för flygvapnet

1. Löneomräkning och belastning 10 720 838 kr.

2. På uppdrag av överbefälhavaren har chefen för flygvapnet utrett beho-

60

vet av personal för fortifikations- och byggnadsförvaltningen vid flygflot­

tilj. Med denna utredning som grund föreslås att tjänster för sju kaptener,

18 förvaltare, 17 förrådsförmän och nio förmän inrättas. Härvid kan tjäns­

ter för tolv civila kasernföreståndare och en förrådsman utgå (+ 1 164 290

kr.).

3. Under budgetåret tas vissa stridsledningsanläggningar inom stril 60-

systemet i bruk. En tjänst för förvaltare, chef för viss anläggning, bör

därför tillkomma (+35 712 kr.).

4. Kassaavdelningarna vid F 5, F 16 och F 20 är underbemannade, vil­

ket har bestyrkts i försvarets civilförvaltnings utredning rörande försva­

rets A-kassor. Tre arvodestjänster för underofficer föreslås därför tillkom­

ma (+ 33 645 kr.).

5. Flygvapnets krigsskola (F 20) består av chef, stabsavdelning och

skolavdelning. Chef för stabsavdelningen är skoladjutanten, en kapten.

Skolavdelningen saknar chef, varför chefen F 20 måste fungera även som

skolavdelningschef. Omläggning och utökning av officersutbildningen med­

för behov av en tjänst för chef för nämnda avdelning. En tjänst för över­

stelöjtnant eller major föreslås tillkomma (+ 49 848 kr.). F 20:s två stril-

lärare, löjtnanter, bör i likhet med flygavdelningslärarna vid skolan vara

kaptener. Två tjänster för löjtnant föreslås därför bytas ut mot kaptens-

tjänster (+ 24 000 kr.). Den ökade utbildningsverksamheten vid F 20 och

vid flygvapnets bomb- och skjutskola medför behov av kontorspersonal.

Två nya tjänster, en för kontorsbiträde (F 20) resp. en för kansliskrivare,

föreslås tillkomma (+ 41 880 kr.).

6

. För att tillgodose behovet av föreståndare för förbandens och skolor­

nas bokförråd föreslås 17 nya tjänster för förste flvgtekniker eller flygtek­

niker (+ 403 200 kr.).

7. För att minska utbildningstiden i luften och antalet haverier har ett

antal flygsimulatorer anskaffats. Under budgetåret 1968/69 tillkommer

tre nya simulatorer till de sju som tidigare finns vid flygvapnets förband.

För instruktörer vid dessa anläggningar föreslås 19 tjänster för fanjunkare

tillkomma (+ 615 900 kr.).

8

. Vid krigsflygskolan finns som chef för teleavdelningen (teleofficer)

en tjänst för löjtnant. Arbetsuppgifterna skiljer sig numera inte från de

som fullgörs vid teleavdelningen vid flygvapnets övriga förband, där det

för samma befattning finns tjänst för kapten. En tjänst för löjtnant vid

krigsflygskolan föreslås därför bytas ut mot kaptenstjänst (+ ¹²

⁰⁰⁰ kr.).

9. Flygvapnets flygplatser upplåts i vissa fall för civil flygtrafik. Ansva­

ret för bl. a. trafikledningen för den civila luftfarten åvilar chefen för

flygvapnet. Minimibehovet av nya tjänster för trafikledare för civil luftfart

bedöms vara sju. För den lokala radarövervakningen bedöms behovet vara

fyra trafikledare och för utbildnings- och kommenderingsreserv för tra­

fikledare föreslås åtta nya tjänster. Sammanlagt föreslås 19 nya tjänster

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

61

för trafikledare. Vid nedläggningen av F 9 den 1 juli 1969 kan samman­

lagt tio tjänster för trafikledare dras in. För att möjliggöra viss flygtrafik

föreslås att endast åtta tjänster dras in (+ 348 060 kr.).

10. För den civilmilitära väderpersonal som förs över från flvgstaben till

flygvapnet eller som omdisponeras inom flygvapnet för att upprätta två

regionala vädercentraler (öst och syd) samt för att inrätta väderorgan i

Södra och östra militärområdesstaberna och Övre Norrlands militärom-

rådesstab föreslås följande tjänster, nämligen tre för förste stabsmeteoro-

log och 23 för meteorolog (lönegrad A 26/24). Samtidigt föreslås att sam­

manlagt 24 tjänster för meteorolog (lönegraderna A 24—A 15/19) utgår

(+ 450 672 kr.). För flyginaterielförvaltningens försöksplats i Norrland

samt för flygvapnets väderskola föreslås två nya tjänster för meteorolog

(+ 69 708 kr.). För civil väderpersonal vid de regionala vädercentralerna

föreslås följande tjänster, nämligen en för byråassistent, åtta för dataas­

sistent, 22 för förste meteorologassistent och tolv för assistent. Samtidigt

föreslås att två tjänster för förste meteorologassistent och 26 tjänster för

tekniskt biträde utgår (+ 488 616 kr.).

11. För att ombesörja utspisning i vissa luftförsvarsanläggningar för

personal i passtjänst behövs tjänster för en kokerska och tre ekonomibi­

träden (+ 75 396 kr.).

12. Efter hand som stridsledningsorganisationens uppbyggnad fortskrider

tillkommer centraler och radarstationer som geografiskt placeras utanför

områden där militär bevakning finns. För bevakning och skydd av de an­

läggningar som tillkommer under budgetåret 1969/70 behövs sex tjänster

för civil vaktman (+ 132 048 kr.).

13. Under hösten 1969 flyttas tel ef axcentralen i flygstaben till lokaler

i anslutning till den regionala vädercentral som har upprättats i östra Sve­

rige. För drift av denna central behövs fyra assistenter. Motsvarande antal

tjänster vid flygstaben utgår (+ 91 544 kr.).

14. Under budgetåret 1969/70 når 18 överfurirer, fyra flottilj poliser och

.51 flygtekniker sådan ålder att de enligt gällande bestämmelser skall be­

fordras till rustmästare, flottiljpolis i Ao 13 resp. förste flygtekniker. Kost­

naderna för de utbyten av tjänster som föranleds härav uppgår till 152 634

kr.

15.

Medelsbehovet för arvoden till observationspersonal i vädertjänst be-

^{Täknas öka med} 42 224 ^{kr., varav} 15 624

kr. utgör kostnader för ny synop-

tisk observationsstation.

16. Nedläggningen av F 9 den 1 juli 1969 beräknas medföra att 131

tjänster kan dras in. Detta innebär en kostnadsminskning med 1 167 015 kr.

17. Behov av extra arbetskraft föreligger vid förbandens mobiliserings-

avdelningar och för personaluppföljning med ADB. Sammanlagt behövs

ytterligare ca 144 tjänstgöringsmånader. Medelsbehovet för tillfälligt an-

rställd personal beräknas därigenom öka med 208 800 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1069

18. För representationsbidrag till vissa militära chefer behövs ytterligare

20

000

kr.

19. Uppbördsposten Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift bör

räknas upp med 93 000 kr. medan uppbördsposten Avlöningar till personal

i civil luftfart kan minskas med 125 000 kr.

D e partemen t sch ef en

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet till

223,6 milj. kr. Jag har därvid beräknat medel för en förvaltare, fem trafik­

ledare, en kokerska och tre ekonomibiträden samt tre civila vaktmän (³,

9, 11, 12). För arvoden till observationsper sonal i väder tjänst har jag räk­

nat med en kostnadsökning av 15 600 kr. (15). Medel har också beräknats

för utbyte av tjänster vid s. k. åldersbefordran (14).

Som jag har anfört under anslaget Flygstaben har jag i fråga om den mili­

tära vädertjänsten räknat med att från flygstaben till flygvapnet förs över

tjänster för två meteorologer, fyra tekniska biträden och fyra tjänster för

telefaxuppgifter. Jag är inte beredd att därutöver tillstyrka chefens för flyg­

vapnet förslag om ytterligare tjänster för detta ändamål (10). Som jag har

anfört i prop. 1968: 109 (s.

86

) skall riktpunkten vid uppbyggnaden av den

nya väderorganisationen vara att verksamheten med ökad effekt skall be­

drivas inom nuvarande kostnadsram. Eftersom flygvapenchefens förslag

innebär en ökning av kostnadsramen har försvarets rationaliseringsinstitut

fått i uppdrag att se över den försöksorganisation av den militära väder­

tjänsten som nu tillämpas med Kungl. Maj :ts medgivande och att avge

förslag till slutlig organisation av vädertjänsten. I avvaktan på resultat

av denna utredning räknar jag med att försöksverksamheten fortlöper inom

ramen för befintliga medel.

Jag går därefter över till vissa frågor som hänger samman med den av

1968 års riksdag beslutade indragningen av F 9 som fredsorganisation

(prop. 1968:109, SU 124, rskr 282). Riksdagens beslut innebär bl. a. att

flygfältet vid Säve tills vidare skall behållas som krigsbas och att de uppgif­

ter som åligger chefen för F 9 i hans egenskap av chef för luftförsvarssektor

W 2 skall föras över till annan förbandschef. De delar av flottiljen, som

återstår efter indragning av de flygande divisionerna och som inte krävs

för underhåll m. in. av krigsflygfältet eller ingår i stridsledningsorganisa-

tionen i luftförsvarssektor W 2, skall dras in den 1 juli 1969. Beträffande

den framtida användningen av F 9:s mark, byggnader och anläggningar

anfördes i prop. 1968: 109 att närmare överväganden och beslut borde

anstå i avvaktan på förslag från försvarets fastighetsnämnd. De åtgärder,

inbegripet erforderliga övergångsåtgärder beträffande personalen m. m„

som utöver riksdagens beslut om nedläggningen behövdes för att genom­

föra förslagen förutsattes enligt propositionen ankomma på Kungl. Maj :t.

För att få underlag för att genomföra de organisationsändringar m. m.

⁶²

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

63

som hänger samman med nedläggningen av F 9 har Kungl. Maj :t uppdra­

git dels åt försvarets fastighetsnämnd att utreda frågan om den framtida

användningen av F 9:s mark, byggnader och anläggningar, dels åt överbe­

fälhavaren att avge förslag om anknytning av stabsorganisationen för led­

ning av sektoruppgifterna inom luftförsvarssektor W 2 till annat befint­

ligt förband.

Försvarets fastighetsnämnd har i juli 1968 lagt fram förslag om den

fortsatta användningen av F 9:s byggnader m. m. Efter remissbehandling

av förslaget har Kungl. Maj :t den 4 oktober 1968 föreskrivit dels att Säve-

basen fr. o. m. den 1 juli 1969 tills vidare skall användas som krigsflygfält,

dels att till F 9:s etablissement skall från samma dag förläggas värnplikts-

verkets västra inskrivningscentral, det helikopterdetachement ur marinen,

som f. n. är förlagt till Torslanda flygplats, samt delar av flygmaterielför-

valtningens reservdelsförråd för flygmateriel. Enligt beslutet skall befäl­

havaren för Göteborgs och Bohus samt Hallands försvarsområden fr. o. m.

den 1 juli 1969 ha hand om förvaltningen av F 9:s etablissement och

markområden vid Säve. I krigsflygfältet ingående anläggningar och mark

skall dock förvaltas av myndighet ur flygvapnet enligt chefens för flyg­

vapnet bestämmande.

Genom samma beslut uppdrog Kungl. Maj :t åt överbefälhavaren att ge

förslag på lokaler vid F 9 för gemensamma funktioner för de enheter som

efter juni 1969 skall vara förlagda dit samt att utreda och redovisa perso­

nalbehov och kostnader m. m. för dessa funktioner. Den nu beslutade för­

läggningen av vissa enheter till F 9:s etablissement är inte att betrakta

som slutlig utan kan för bl. a. västra inskrivningscentralen förutses bli

relativt kortvarig. Lokaliseringsfrågorna kommer åter att tas upp av freds-

organisationsutreduingen. Denua har nämligen fått i uppdrag att vid sina

kommande undersökningar av organisation in. in. för de förband, som är

förlagda till Göteborg, ägna särskild uppmärksamhet åt frågan om den

slutliga lokaliseringen av inskrivningscentralen och helikopterdetacliemen-

tet ur marinen.

I november 1968 lade överbefälhavaren fram förslag om ledningen

och organisationen av luftförsvarssektor W 2. över förslaget bär

försvarets rationaliseringsinstitut yttrat sig och i stort tillstyrkt överbefäl­

havarens förslag. På grundval av överbefälhavarens förslag har Kungl. Maj :t

den 28 februari 1969 förordnat att luftförsvarssektor W 2 den 1 juli 1969

t. v. — i avvaktan på resultatet av försvarets fredsorganisationsutrednings

undersökningar rörande uppgifter och organisation för krigsmaktens re­

gionala och lokala myndigheter — provisoriskt skall anknytas till Skara­

borgs flygflottilj (F 7). Chefen för F 7 skall tillika vara chef för luftför­

svarssektor W 2. De tjänster — sammanlagt 61 —; som behövs för sektor­

uppgifter m. m. har i princip kunnat föras över från F 9. I personalorga­

nisationen ingår därutöver 49 värnpliktiga.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

64

I samma beslut har Kungl. Maj :t vidare föreskrivit att en baspluton

provisoriskt får organiseras vid Sävebasen för skötsel av krigsflvg-

fältet. Basplutonen skall bestå av bastropp, förrådstropp och vakttropp med

sammanlagt 19 tjänster, varav 3 civila. Härtill kommer fyra arbetare som

avlönas från sakanslag.

I december 1968 har överbefälhavaren lämnat förslag om utnyttjande av

lokalerna vid Säveetablissementet för gemensamma funktioner

och redovisning av personalbehov och kostnader in. m. för dessa funktio­

ner. Försvarets rationaliseringsinstitut har yttrat sig över förslaget och

därvid haft vissa erinringar beträffande bl. a. storleken av den gemensam­

ma personaluppsättningen och fördelningen av de beräknade driftkostna­

derna mellan de myndigheter som kommer att utnyttja etablissementet.

Genom beslut den 28 februari 1969 har Kungl. Maj :t meddelat vissa pro­

visoriska föreskrifter för Säveetablissementets fortsatta användning. Före­

skrifterna innebär att sammanlagt 32 tjänster under budgetåret 1969/70

får finnas inrättade för maskin-, kassa-, förplägnads- och kasernvårds-

tjänst in. m. Överbefälhavaren har dock samtidigt fått i uppdrag att under

budgetåret 1969/70 undersöka möjligheterna till personalbesparingar i en­

lighet med vad försvarets rationaliseringsinstitut har föreslagit i sitt ytt­

rande, bl. a. vad gäller maskin- och kassatjänsten. Engångs- och driftkostna­

derna under budgetåret 1969/70 för det gemensamma användandet av Sä­

veetablissementet, av överbefälhavaren preliminärt uppskattade till ca 2,4

milj. kr., beräknas kunna bestridas av medel som står till de nyttj ande myn­

digheternas förfogande. För att få ett bättre underlag i fråga om kostna­

derna för Säveetablissementet har föreskrivits att samtliga gemensamma

kostnader för de olika nyttjarna under budgetåret 1969/70 skall redovisas

på särskilt upplagda redovisningstitlar. På grundval av denna redovisning

kommer de myndigheter som under budgetåret 1970/71 beräknas utnyttja

Säveetablissementet att i sina anslagsframställningar för detta budgetår —-

i samråd med överbefälhavaren — beräkna medel härför.

Sedan de av Kungl. Maj :t beslutade åtgärderna med anledning av F 9:s

nedläggning har genomförts och ett gemensamt utnyttjande av Säveetab­

lissementet organiserats, kan 149 tjänster dras in. Den övertaliga persona­

len kan i viss utsträckning beredas annan anställning inom krigsmakten,

bl. a. genom vakansuppfyllnad vid flygvapnet. Många av de tjänster som

skall dras in är dock ordinarie och kommer att behöva föras på över­

gångsstat. Även andra övergångsåtgärder kan bli nödvändiga. Den faktiska

löneminskningen under anslaget motsvarar därför inte antalet indragna

tjänster. Vid medelsberäkningen har jag tagit hänsyn härtill.

För den personal som inte kan beredas fortsatt anställning gäller givet­

vis nuvarande bestämmelser om särskilda förmåner till viss övertalig per­

sonal vid försvaret.

Som jag har anfört i prop. 1969: 1 (bil. ⁶ s. 47) har beträffande s. k.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

65

frivillig tjänstgöring vid försvarsgrenarna börjat tillämpas ett system som

i visst avseende avviker från det förslag som har legat till grund för riks­

dagens beslut i ämnet.

Jag ämnar i annat sammanhang denna dag föreslå Kungl. Maj :t att upp­

dra åt chefen för flygvapnet att förbereda en överföring av transportflyg­

enheterna vid Skaraborgs flygflottilj och Svea flygkår (F 8) till Västman­

lands flygflottilj. En sådan överföring har föreslagits av försvarets freds-

organisationsutredning och ligger i linje med vad jag tidigare har uttalat om

verksamheten i fred vid F 8 (prop. 1963:110 s. 113, SU 114, rskr 266).

Denna fråga bör kunna underställas riksdagen senast år 1970.

Med hänsyn till planerade försök med verksamhetsplanering och budge­

tering m. m. (jfr prop. 1969: 1 bil. 6 s. 20) bör 29,6 milj. kr. av de tidi­

gare redovisade medlen anvisas under anslaget Flygvapnet: Förband med

särskild budget. Förevarande anslag bör alltså föras upp med 194 milj. kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till

Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

för budgetåret 1969/70 anvisa ett förslagsanslag av

194 000 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

D 23. Anskaffning av flygmateriel m. m.

1967/68 Utgift

1 114 201 128 Reservation

260 933 040

1968/69 Anslag .

1 080 445 000

1969/70 Förslag

973 189 000

Från anslaget betalas anskaffning och modernisering av flygmateriel

m. m.

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1968 — vid

ingången av den fyraårsperiod som omfattas av 1968 års försvarsbeslut —

2 509 801 000 kr. För innevarande budgetår har riksdagen lämnat beställ-

ningsbemyndigande till ett belopp av 830 milj. ler. medan Kungl. Maj:t en­

ligt beslut t. o. in. januari 1969 har medgett förbrukning av 1 012 900 000 kr.

under anslaget. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden blir

(2 509 801 000 + 830 000 000 — 1 012 900 000) 2 326 901 000 kr.

Försvarets materielverk

Anslaget bör föras upp med 1 010 800 000 (— 69 645 000) kr. Hela anslags-

beloppet bör få förbrukas. Anslaget avses för utgifter på grund av beställ­

ningar enligt följande sammanställning (milj. kr.).

1. Beställningar t. o. m. budgetåret 1967/68......................................................................................... 490,0

2. Beställningar 1968/69 och 1969/70 som behövs lör att fullfölja tidigare beslutade

► åtgärder.............................................................................................................................................................. 438,8

3. ) Beställningar 1968/69 och 1969/70 av materielkompletteringar......................................... 82,2

1 011,0

5 —

Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 saml. Nr 110

66

För nästa budgetår bör inhämtas ett beställningsbemyndigande om 950

milj. kr. Bemyndigandebeloppet avses för beställningar enligt följande sam­

manställning (milj. kr.).

1. För att fullfölja tidigare beslutade åtgärder............................................... ....................

t,

............

678,5

2. För materielkompletteringar....................................................................................................................

271,5

950,0

Kungl. Majits proposition nr 110 år 1969

Bemyndigandebeloppet fördelar sig på materielslag m. m. enligt följande

(milj. kr.).

1. Stridsledningssystem......................

2. Bassystem............................................

3. Samband...............................................

4. Navigation...........................................

5. Motmedel.............................................

6. Ammunition........................................

7. Jakt- och attackrobotar..............

8. Luftvärnsrobotar. Målrobotar..

9. Flygplan 35........................................

10. Flygplan 37.................................

11. Övriga krigsflygplan......................

12. Övriga flygplan. Helikoptrar. . .

13. Reservdelar och utbytesenheter

14. Tillämpad forskning. Provning.

15. Gemensamt och övrigt....................

83

72

13

7

19

46

190

8

18

360

2

6

46

36

44

950

1. Bemyndigandet avser kompletteringar och installationer av spaningsra-

darstationer och radarhöj dmätare samt typutveckling av äldre spaningsra-

darstationer för sammanlagt 20 milj. kr., fortsatt anskaffning av materiel för

dataöverföring för 46 milj. kr., materiel för databehandling m. m. i luftför­

svarsanläggningar för 11 milj. kr. samt strömförsörjningsutrustning och un-

derhållsutrustning m. m. för 6 milj. kr.

2. Bemyndigandet behövs främst för fortsatt anskaffning av utrustningar

och installationer för pågående basutbyggnad och anpassning av bassystemet

till nya flygplantyper.

6. Bemyndigandet avser främst serieanskaffning av attackraket för flyg­

plan AJ 37.

7. Bemyndigandet avser huvudsakligen (182 milj. kr.) resterande typar­

bete och del av serietillverkning av attackrobot till flygplan AJ 37.

10. För fortsatt typarbete på spaningsversionen av flygplan 37 behövs 57

milj. kr., för fortsatt utveckling av jaktflygplansystem efter flygplan 35 F

178 milj. kr. samt för planenliga tilläggsbeställningar av dels typutveckling

inom kontraktet för AJ 37 och SK 37 och dels serieutrustningar till 100 se­

rieflygplan 37 jämte träningssimulatorer 125 milj. kr.

14. Av det föreslagna bemyndigandet avses 17 milj. kr. för egentlig till-

lämpad forskning m. m. medan 19 milj. kr. erfordras för drift av flygmate-

Kungi. Maj:ts proposition nr 110år 1969

67

rielförvaltningens försökscentral och försöksplatser jämte utrustningar till

dessa.

15. Av bemyndigandet avses 2,7 milj. kr. för ADB-ändamål.

Departementschefen

Anslaget bör föras upp med 973 189 000 kr. För att hittills outnyttjade be­

lopp under kapitalbudgetanslag skall kunna tas i anspråk inom utgiftsramen

för det militära försvaret måste medelsförbrukningen under förevärande

anslag bli mindre än anslagssumman. Av anslaget bör få utnyttjas

936 309 000 kr. under nästa budgetår. Härtill kommer del av den reserva-

tionsmedelsförbrukning som får ske under budgetåret.

För nästa budgetår bör inhämtas bemyndigande att medge beställningar

inom en kostnadsram av 950 milj. kr. För beställningsverksamheten finns

materielplaner, som har gjorts upp med utgångspunkt i riktlinjerna enligt

1968 års försvarsbeslut. Fördelningen på ittaterielslag in. m. framgår av

det föregående. Det bör liksom tidigare ankomma på Kungl. Maj:t att tå

ställning till vilka anskaffningar som bör ske inom ramen för det beställ-

ningsbemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att medge att beställningar av

flygmateriel m. m. får läggas ut inom en kostnadsram av

950 000 000 kr.,

;

1

b) till

Anskaffning av flggmateriel m. m.

för budgetåret

1969/70 anvisa ett reservationsanslag av 973 189 000 kr.'

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

E. Gemensamma staber m. m.

E 5. Militärområdesstaben Förvaltningskostnader

1967/68 Utgift ............................................... >28 202 969

1968/69 Anslag .................................. >32 975 000

1969/70 Förslag ........................................... 27 895 000

1 Anslagen Militäsområdesstaher: Avlöningar och Militärområdesstaben Omkostnader

Militärområdesstaberna är militärbefälhavarnas stabsorgan. I militärom-

rädesstabens uppgifter ingår bl. a. att biträda militärbefälhavaren med för­

beredelser för och ledning av militärområdets försvar. Staben svarar i

fred för operativa krigsförberedelser m. m. samt biträder med ledningen av

utbildnings- och mobiliseringsverksamheten, underrättelse- och säkerhets­

tjänsten samt personalvårds- och upplysningsverksamheten inom militär­

området, , -

fyljlitärområdesstaberna är organiserade på fem sektioner, operativ sek­

tion, underhåll ssektion, armésektion, transportsektion och befästningssek-

tiom Vidare ingår en. stabsavdelning. I de tre största staberna finns dess­

utom eu flygsektion.

Personal

Handläggande personal

officerare.........................

Övriga...............................

övrig personal

militär.............................

civil...................................

Anslag

Avlöningar till tjänstemän..........................................................

Sjukvård

m. .............................................................

Reseersättningar

a) Flyttningsersättningar, anståndstraktamenten m. m.

b) Övriga resekostnadsersättningar.......................................

Expenser

a) Bränsle, lyse, vatten och renhållning.............................

b) Samtalsavgifter..........................................................................

c) Vakttjänst.....................................................................................

d) Övriga expenser.........................................................................

Därav engångsutgifter................................................................

Underhåll och drift av motorfordon.......................................

Beräknad ändring 1969/70

överbefäl-

1968/69

havaren

Dep. chefen

274

_

17

—

+ 10

127

— i

+ 4

285

— 9

— 8

703

—10

+ 6

21 175 000

+ 1 225 000

+ 2 925 000

155 000

+

5 000

+

5 000

465 000

_

45 000

—

45 000

1 590 000

+

185 000

+

185 000

2 750 000

+

165 000

+

165 000

1 275 000

300 000

+

50 000

+

50 000

2 700 000

—

325 000

—

380 000

860 000

+

485 000

+

400 000

2 565 000

+

325 000

+

325 000

32 975 000

+ 2 830 000

+3 230 000

69

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

Överbefälhavaren

Den föreslagna ökningen hänför sig till löne- och prisomräkning m. m.

samt till ett nytt bevakningsobjekt (+ 30 000 kr.). För personalvårdande

åtgärder enligt Kungl. Maj :ts cirkulär den 3 juni 1966 föreslås 20 000 kr.

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet till

36 205 000 kr. Anslaget bar därvid minskats med medel för en maskinchef,

tre förste maskinister, två förste reparatörer, en värmeskötare, en rustmäs-

tare och två vaktinän, som förs över till anslaget Armén: Avlöningar till ak­

tiv personal in. fl. (jfr prop. 1969: 1 bil. 6 s. 35). Med hänvisning till vad

jag har anfört i det föregående om militär sjukvår dens ledning beräknar jag

medel för sammanlagt 39 tjänster vid inilitärområdesstabernas och Got­

lands niilitärkommandostabs hälso- och sjukvårdsavdelningar. I samband

därmed kan sammanlagt 23 tjänster i nuvarande organisation dras in.

Med hänsyn till planerade försök med verksamhetsplanering och budgete­

ring in. m. (jfr prop. 1969: 1 bil. 6 s. 20) bör 8 310 000 kr. anvisas under

anslaget Militärområdesstaber med särskild budget. Förevarande anslag bör

alltså föras upp med 27 895 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till

Militärområdesstaber: Förvaltningskostnader

för

budgetåret 1969/70 anvisa ett förslagsanslag av 27 895 000 ler.

E 7. Militärområdesstaber med särskild budget

Nytt anslag (förslag) ...................................... 11 870 000 '

? '•11

;

Som jag har anfört i prop. 1969: 1 (bil. 6 s. 20) avses Södra militärom-

rådesstaben och Bergslagens militäroinrådesstab delta i försöken med verk­

samhetsplanering och budgetering in. in. under budgetåret 1969/70. Mé-:

delsbehovet för dessa staber beräknar jag med hänvisning till samman­

ställningen i prop. 1969: 1 (bil. 6 s. 22) och vad jag har anfört under Mili--

tärområdesstaber: Förvaltningskostnader till 11 870 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till

Militärområdesstaber med särskild budget

för bud­

getåret 1969/70 anvisa ett förslagsanslag av 11 870 000 kr.

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

F. Centrala förvaltningsmyndigheter m. m.

F L:Försvarets civilförvaltning

:

1967/68 Utgift ...................................... i9 849 833

1968/69 Anslag ............................................... >10 170 000

1969/70 Förslag ...................................... 10 095 000

1 Anslagen Försvarets civilförvaltning: Avlöningar och Försvarets civilförvaltning: Omkostnader

Försvarets civilförvaltning leder och övervakar krigsmaktens avlönings-,

kassa- och räkenskapsväsende. I verkets uppgifter ingår också att bl. a. sva­

ra för skaderegleringar, indrivningar och andra rättsliga angelägenheter

inom krigsmakten samt att vara krigsmaktens patentorgan.

Civilförvaltningen är organiserad på fyra byråer. Dessa är kanslibyrån,

kameralbyrån, revisionsbyrån och juridiska byrån.

Beräknad ändring 1969/70

1968/69

Försvarets

civilförvalt­

ning

Dep.chefen

Personal

Handläggande personal..............................................................

102

—2

— 7

övrig personal...............................................................................

168

—5

—14

270

—7

—21

Anslag

Utgifter:

Avlöningar till tjänstemän............................................

8125100

+ 177 800

+ 209 800

Arvoden och särskilda ersättningar...................................

4 900

+ 200

+ 200

Sjukvård mi m. .......................................... ...............................

40 000

+

4 000

+

4 000

Reseersättningar.....................................................

125 000

+ 11 000

+ 11 000

Därav utrikes tjänsteresor...................................................

5 000

—

—

Expenser

a) . Beräknade lokalhyror för nuvarande lokaler....

+ 207 000

+ 207 000

b) Bränsle, lyse, vatten...........................................................

215 000

—

—

c) Kostnader för databehandling.................

1 305 000

—1 305 000

—505 000

d) Övriga expenser för eget behov....................................

396 000

— 5 000

— 5 000

Därav engångsutgifter ........................................................

5 000

—

5 000

—

5 000

e) Övriga expenser för annat än eget behov...............

4 000

+

3 000

+

3 000

Publikationstryck........................................................................

3 000

—

—

10 218 000

—907 000

—75 000

Uppbördsmedel:

Inkomster av bokbinderiverksam liet..................................

48 000

_

_

10170 000

—907 000

— 75 000

71

Försvarets civilförvaltning

1. Löne- och prisomräkning in. in. DIS 008 kr., varav för lokalhyror

207 000 kr.

2. Som en följd av omfördelning av arbetsuppgifter kan vid kanslibyrån

en tjänst för förste byråsekreterare, byråsekreterare eller amanuens, en

tjänst för amanuens och en tjänst för byråintendent dras in (— 118 872 kr.).

3. På kameralbyrån föreslås tre vakanta tjänster för kansliskrivare vid

avlöningscentralen och en tjänst för kontor sbiträde på administrativa sek­

tionen utgå (— 19 680 kr.).

4. Genom rationalisering och omfördelning av arbetsuppgifterna inom

kameralbyrån kan en tjänst för materialförvaltare och en tjänst för expe-

ditionsförman föras på övergångsstat under förutsättning att en tjänst för

assistent inrättas (— 23 352 kr.).

5. På grund av ökad arbetsbelastning bör den juridiska byråns patent­

tekniska sektion tillföras en tjänst för avdelningsdirektör (+ 64 896 ler.).

6. Vid civilförvaltningen finns eu datacentral som utnyttjas av flera

myndigheter. F. n. betalas löner till 15 tjänstemän, som avses för driften

vid centralen, från civilförvaltningens avlöningsanslag medan sjukvård

och expenser för dessa samt övriga driftkostnader för centralen belastar

verkets omkostnadsanslag. Civilförvaltningen har enligt meddelade anvis­

ningar för petitaarbetet räknat med att dessa kostnader fr. o. in. budget­

året 1969/70 skall belasta en särskild drifttitel under vilken också ersätt­

ningar för utnyttjande av dataanläggningen avses redovisas. Därför före­

slår verket en minskning av anslaget som motsvarar ifrågavarande drift­

kostnader. För civilförvaltningens egen dataverksamhet i anslutning till

utbetalning av krigsmaktens månadslöner, kassabokföring m. m. behövs

för nästa budgetår 800 000 kr. Medlen föreslås anvisas under ett särskilt

anslag (•— 1 714 700 kr.).

7. Av de medel som för innevarande budgetår har anvisats för expenser

avser 5 000 kr. engångskostnader. Medelsbehovet för budgetåret 1969/70

minskar sålunda med samma belopp.

8. På grund av de under 2—5 angivna personalförändringarna kan med­

len för sjukvård minskas med 1 000 kr. och för expenser med 2 300 kr.

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till

10 095 000 kr. Jag har vid medelsberäkningen tagit hänsyn till civilför­

valtningens förslag om personalförändringar (2—4 och 8) utom såvitt av­

ser förslaget att dra in en tjänst för förste byråsekreterare, byråsekreterare

eller amanuens vid kanslibyrån (2). Försvarets civilförvaltning har an­

mält att denna tjänst fortfarande behövs för verksamheten. Jag har vidare

räknat medel för en tjänst för byrådirektör (5). Jag biträder inte civil­

förvaltningens förslag att under ett särskilt anslag anvisa medel för den

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

72

egna dataverksamheten utan har för ändamålet beräknat 800 000 kr. under

förevar ande anslag (6).

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till

Försvarets civilförvaltning

för budgetåret 1969/70

anvisa ett förslagsanslag av 10 095 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

F 2. Försvarets sjukvårdsstyrelse

1967/68 Utgift .................................................... i3 301 919

1968/69 Anslag ............................................... >3 725 000

1969/70 Förslag ............................................... 4 900 000

1 Anslagen Försvarets sjukvårdsstyrelse: Avlöningar och Försvarets sjukvårdsstyrelse: Om­

kostnader

Beräknad ändring 1969/70

1968/69

Försvarets

sjukvårds­

styrelse

Dep.chefen

Personal

Handläggande personal.................................................................

37

+ 7

+ 13

Övrig personal...................................................................................

43

+ 5

+ 3

80

+ 12

+ 16

Anslag

Avlöningar till tjänstemän..........................................................

3 184 000

+ 835 000

+ 1 010 000

Arvoden och särskilda ersättningar........................................

91 000

— 28 000

—

28 000

Sjukvård m. m...................................................................................

10 000

+ 1 000

+

2 000

Reseersättningar...............................................................................

83 000

+ 27 000

62 000

Expenser

a)

Beräknade lokalhyror för nuvarande lokaler.............

+ 104 000

+

104 000

b) Beräknad ändring av lokalhyror till budgetåret

1969/70...........................................................................................

+ 14 000

+

14 000

c) Bränsle, lyse, vatten...............................................................

20 000

+

5 000

+

9 000

d) Kostnader för databehandling...........................................

155 000

—155 000

—

155 000

e) Övriga expenser.........................................................................

177 000

+ 117 000

+

157 000

Därav engångsutgifter .............................................................

21 000

+ 78 000

+

108 000

Publikationstryck............................................................................

5 000

—

—

3 725 000

+ 920 000

+ 1 175 000

Försvarets sjukvårdsstijrelse

1. Löne- och prisomräkning in. in. 264 400 kr., varav 104 000 kr. för lo­

kalhyror.

2. En ny organisation för försvarets sjukvårdsstyrelse föreslås tillämpas

fr. o. m. den 1 juli 1969. Förslaget innebär en ökning med tolv tjänster

för heltid och en tjänst för halvtid samt en minskning med tre läkararvo-

den (+ 656 000 kr.).

3. Den föreslagna omorganisationen beräknas medföra 114 000 kr. i öka­

de omkostnader under budgetåret 1969/70. Därav avser 39 000 kr. engångs-

utgifter.

73

4. Sjukvårdsstyrelsens snabbtelefon är nedsliten och behöver ersättas

med en ny oberoende av om de föreslagna organisationsändringarna kom­

mer till stånd eller inte (+ 60 000 kr.).

5. För uträkning av löner till styrelsens personal behövs 1 600 kr.

6. För budgetåret 1968/69 har 155 000 ler. anvisats för databehandling

under sjukvårdsstyrelsens omkostnadsanslag. Ifrågavarande kostnader fö­

reslås fr. o. m. nästa budgetår föras över till anslaget Underhåll av sjuk-

vårdsmateriel.

7. För innevarande budgetår har anvisats 21 000 kr. för engångsanskaff-

ningar. Anslaget kan för budgetåret 1969/70 minskas med motsvarande

belopp.

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslagel till

4,9 milj. kr. Jag har därvid tagit hänsyn till de tjänsteförändringar in. in.

inom försvarets sjukvårdsstyrelse som jag har förordat vid anmälan av

frågan om militär sjukvårdens centrala ledning m. m. i det föregående. Vi­

dare har jag räknat medel för bl. a. ny snabbtelefonanläggning (4), vissa

arvoden för personal i en tillämpningsgrupp i den föreslagna centralplane­

ringen och avlöningsuträkning med hjälp av ADB (5) samt beaktat de

anslagsminskningar som sjukvårdsstyrelsen har föreslagit (6 och 7).

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till

Försvarets sjukvårdsstyrelse

för budgetåret 1969/70

anvisa ett förslagsanslag av 4 900 000 kr.

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1969

F 5. Försök med gemensam datadrift

1969/70 Nytt anslag (förslag)

1 000

I det föregående (s. 41) har lämnats en redogörelse för bakgrunden till

ifrågavarande försöksverksamhet.

Försökens ändamål skall vara att pröva formerna för en sammanhållen

och ekonomiskt självbärande datadrift för produktionsbehoven vid flera

myndigheter.

Jag räknar med att försöken skall avse en sammanhållen drift av data­

maskiner vid försvarets civilförvaltning, försvarets materielverk och värn-

pliktsverket. Personal för driften finns redan anställd vid civilförvaltningen

och materielverket men viss nyanställning måste ske för värnpliktsverket

och för ledningen av driften. Utgifterna för personalen och i övrigt för

driften bör bestridas från ett särskilt förslagsanslag för försöksverksam­

heten. Anslaget bör föras upp med ett formellt belopp av 1 000 kr. Anslaget

skall tillgodoföras inkomster från myndigheter som utnyttjar den data-

maskinutrustning som disponeras för försöken. De centrala myndigheter­

74

na har beräknat medel för dataproduktionsbehoven inom sina områden

under nästa budgetår och kan därför utnyttja en självbärande datadrift.

Det ankommer på Kungl. Maj :t att meddela närmare föreskrifter för

försöken. Jag räknar med att civilförvaltningen skall svara för driftled­

ningen.

Under åberopande av vad jag har anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj :t föreslår riksdagen

att till

Försök med gemensam datadrift för

budgetåret

1969/70 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

75

N. Civilförsvaret m.m.

N 1. Civilförsvarsstyrelsen

1967/68 Utgift ....................................................

18

183 578

1968/69 Anslag ....................................................¹⁸ 437 000

1969/70 Förslag ............................................... 9 844 000

1 Anslagen Civilförsvarsstyrelsen: Avlöningar och Civilförsvarsstyrelsen: Omkostnader

Civilförsvarsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för civilförsvaret.

Civilförsvarsstyrelsen leds av en styrelse. Chef för civilförsvarsstyrelsen

är en generaldirektör. Inom verket finns fem byråer, nämligen planerings-

byrån, utrnstningsbyrån, tekniska byrån, kanslibyrån och utbildningsby-

rån. Dessutom finns en civilförsvarsöverläkare, en militärassistent, en stab

och personal för handläggning av ärenden som rör kommunal beredskap.

Medel för utbildningsbyrån beräknas under anslaget till statens civilför-

svarsskolor.

Beräknad ändring 1969/70

Civilförsvars-

1968/69

styrelsen

Dep. chefen

Personal

Handläggande personal....................................................................

76

+ 8

+ 5

Övrig personal ....................................................................................

81

—

+ 1

157

+ 8

+ 6

Anslag

Utgifter:

Avlöningar till tjänstemän........................................................

6158 000

+

382 000

+

320 000

Arvoden och särskilda ersättningar.....................................

27 000

+

8 000

+

8 000

Expertis och tillfällig arbetskraft.........................................

185 000

+

190 000

+

86 000

Sjukvård..............................................................................................

45 000

+

7 000

—

Reseersättningar..............................................................................

252 000

+

160 000

+

96 000

Därav utrikes tjänsteresor........................................................

37 000

+

3 000

+

3 000

Expenser:

a) Beräknade lokalhyror för nuvarande lokaler...........

b) Beräknad ändring av lokalhyror till budgetåret

—

+

810 000

810 000

1969/70...........................................................................................

—

+

27 000

+

27 000

c) Bränsle, lyse, vatten..............................................................

10 000

—

—

d) Övriga expenser........................................................................

1 565 000

+

181 000

+

70 000

Publikationstryck............................................................................

160 000

+

20 000

+

10 000

Information och upplysning.....................................................

20 000

+

10 000

—

Kostnader för beräkning av civilförsvarsindex...............

20 000

—

—

20 000

Skadeersättningar...........................................................................

10 000

—

—

8 452 000

+ 1795 000

+ 1 407 000

Uppbördsmedel:

Inkomster av försålda tryckalster........................................

15 000

8 437 000

+1! 795 000

+ 1 407 000

1 Därutöver begär civilförsvarsstyrelsen 1 504 000 kr. för lönekostnadspålägg. Medel härför tas

upp under anslaget till lönekostnadspålägg för civilförsvarsramen.

76

1. Löne- och prisomräkning in. in. 1 117 000 kr. varav 810 000 kr. för lo­

kalhyror.

2. För riksnämnden för kommunal beredskap behövs ett biträde. För

ökat studiearbete behövs på planeringsbyrån två tjänster för avdelnings­

direktör eller byrådirektör. Eu förste byråinspektör behövs för att överva­

ka funktionsdugligheten hos apparatur som civilförsvaret har installerat

för larmgivning och för den fortsatta planeringen av alarmeringssystemeU

Erfarenheterna av planeringsbyråns organisation visar att sex assistent­

tjänster och en kontorsbiträdestjänst bör ersättas med fyra byråinspek-

törstjänster och två kansliskrivartjänsler. På kanslibyrån krävs förstärk­

ning med en tjänst för byråsekreterare. För databehandling behövs två

assistenttjänster och två biträdestjänster (+ 221 640 kr.).

3. Arbetet med tekniska bestämmelser och revidering av typhandlingar

för skyddsrum släpar efter. Det ökade studiearbetet inom planeringsbyrån

kräver delundersökningar av expertis på skilda områden. Vidare skall

vissa datasystem in. m. utvecklas (+ 190 000 kr.).

4. På grund av ökad reseverksamhet behövs en uppräkning med 120 0001

kr. för inrikes tjänsteresor, utöver prisomräkning och merkostnad för

utökad organisation.

5. Hyreskostnaderna för styrelsens ämbetslokaler i Råcksta utgör 810 000

kr. För föreslagen utökning av organisationen behövs tjänstelokaler som be­

räknas kosta 15 000 ler. För rätten att i samband med konferenser in. m.

disponera lokaler i Råcksta gård utgår ersättning till vattenfallsstyrelsen

med 12 000 kr. för år (+ 27 000 kr.).

6. Under anslagsposten Övriga expenser begärs medel för testkörning av

nya ADB-system för förrådsrapportering (100 000 kr.), för anskaffning av

skär- och ryckningsmaskin för ADB-produktion (30 000 kr.), för anskaff­

ning av en dikteringsmaskin (1 000 kr.) samt för ersättning och belöning

i förslagsverksamheten (3 000 kr.).

7. För informationsverksamheten beräknas en ökning med 10 000 kr.

Departementschefen

Civilförsvarsstyrelsen har i uppdrag att i samråd med överbefälhavaren,

överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap, socialstyrelsen och försva­

rets forskningsanstalt bedriva miljöstudier för befolkningsskyddet och att

före den 1 mars 1971 inkomma med perspektivplan för civilförsvarets

utveckling fr. o. m. år 1972. Med hänsyn till dessa arbetsuppgifter uppdrog

Kungl. Maj :t åt försvarets rationaliseringsinstitut att se över den nuva­

rande organisationen för civilförsvarsstyrelsens planeringsverksamhet. In­

stitutet framhåller i sin rapport att civilförsvarsstyrelsen f. n. inte dispo­

nerar tillräcklig personal för att utarbeta perspektivplan och bedriva de

studier som behövs. Institutet föreslår att styrelsen får en särskild perso­

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

Civilförsvarsstyrelsen

77

nalförstärkning för ändamålet och att en ny arbetsenhet inrättas proviso­

riskt, tills vidare i form av ett sekretariat för studier och långsiktsplanering.

Sekretariatet föreslås bli direkt underställt verkschefen. Styrelsens nuva­

rande organisation ändras inte i övrigt. I sekretariatet ingår enligt förslaget

en chefstjänsteman, fyra handläggande tjänstemän och ett biträde.

Jag tillmäter den långsiktiga planerings- och studieverksamheten hos ci-

vilförsvarsstyrelsen stor betydelse för att ge underlag för bedömningen av

civilförsvarets utveckling under budgetåren efter budgetåret 1971/72. Jag

ansluter mig därför till förslaget om ytterligare resurser för civilförsvars-

styrelsens utrednings- och planeringsverksamhet och beräknar 246 000 kr.

för ändamålet.

Till personal för databehandling beräknar jag oförändrat 110 000 kr.

Med hänvisning till vad jag har anfört i prop. 1969: 1 (bil. 6 s. 15) be­

träffande prisregleringen av försvarsutgifterna fr. o. m. budgetåret 1969/70

tar jag inte upp medel för beräkning av civilförsvar sindex för nästa bud­

getår.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till

9 844 000 (+ 1 407 000) kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riks­

dagen

att till

Civilförsvarsstyrelsen

för budgetåret 1969/70 an­

visa ett förslagsanslag av 9 844 000 kr.

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1969

N 7. Anskaffning av civilförsvarsmateriel

1967/68 Utgift .... 31 531 759 Reservation.......... 122 149 918

1968/69 Anslag .

49 000 000

1969/70 Förslag 53 623 000

Från anslaget betalas anskaffning av materiel till civilförsvarets organi­

sation och viss annan utrustning.

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1968 — vid in­

gången av den fyraårsperiod som omfattas av 1968 års försvarsbeslut —

41,4 milj. kr. För innevarande budgetår har riksdagen lämnat beställnings-

bemyndigande till ett belopp av 59 milj. kr. medan 49 milj. kr. har anvi­

sats i betalningsmedel under anslaget. Bemyndigandeskulden den 30 juni

1969 blir därmed (41,4 + 59 —- 49) 51,4 milj. kr.

1. Materiel för civilförsvarets organisation

2. Utrustning för civilbefolkningen.............

3. Fordon för drift av verksamheten..........

4. Larmutrustning................................................

5. Övrig utrustning..............................................

Beräknad ändring 1969/70

Civilförsvars­

styrelsen

Dep.chefen

Beställnings-

bemyndigande

1968/69

32 461 000

20 000 000

235 000

2 460 000

3 844 000

—11 887 000

—19 900 000

—

235 000

+

388 000

+

414 000

—11 887 000

—19 900 000

—

235 000

+

388 000

+

414 000

59 000 000 —31 220 000 —31 220 000

78

Anslaget bör föras upp med 40 180 000 (—8 820 000) kr.

För nästa budgetår bör inhämtas ett beställningsbemyndigande om

27 780 000 kr.

1. De beställningsbeinyndiganden som har lämnats t. o. m. budgetåret

1968/69 beräknas vara tillräckliga för återstående anskaffning — dvs.

t. o. m. preferensgruppen 24 — av utrustning till kårerna i det allmänna

civilförsvaret.

Av bemyndigandet avses 13 774 000 kr. för inköp av materiel som till­

kommer utöver materielplanen, 6,2 milj. kr. för omsättning (inkl. modifie­

ring, renovering m. m.) av materiel samt 600 000 kr. för anskaffning av

radiomateriel.

2. Beloppet avser prisreglering av beviljat bemyndigande att beställa

skyddsmasker för 20 milj. kr.

3. Tidigare anvisade medel räcker till erforderlig omsättning av motor­

fordon.

4. Bemyndigandet är avsett för anskaffning och installation av materiel

för alarmeringsledning (890 000 kr.), utomhusalarmering (1 043 000 kr.),

telefonalarmering (100 000 kr.), lokalalarmering (50 000 kr.), särskild ma­

növerutrustning i Stockholm och Göteborg (120 000 kr.), landsbygdsalar-

mering (280 000 kr.) och omsättning m. m. av larmutrustning (365 000

kr.).

5. Bemyndigandet avses för telefonförbindelser till grupperingsplatser

(50 000 kr.), anskaffning av identitetsbrickor (20 000 kr.), underhåll av

viss beredskapsanläggning (25 000 kr.) samt annonsering i telefonkatalo­

gen om utrymning (550 000 kr.). Slutligen ryms i bemyndigandet 3 613 000

kr. för kontraktsenliga kostnadsökningar på grund av rörliga priser på

beställd radiomateriel.

Departementschefen

Anslaget bör föras upp med 53 623 000 kr.

För nästa budgetår bör inhämtas bemyndigande att medge beställningar

inom en kostnadsram av 27 780 000 kr. Fördelningen på materielslag

in. m. framgår av det föregående.

1968 års riksdag har antagit riktlinjer för anskaffning av skyddsmasker

till befolkningen (prop. 1968: 110, SU 122, rskr 281). Sammanfattningsvis

innebär riktlinjerna att skyddsmasker för 20 milj. kr. skall anskaffas

under budgetåren 1968/69—1971/72. Beställningsbemyndigande till detta

belopp lämnades budgetåret 1968/69. På grund av prisstegringar bör be­

myndigandet nästa budgetår räknas upp med 100 000 kr.

Vid bifall till vad jag har förordat kommer den 30 juni 1970 beställnings-

bemyndiganden till ett belopp av 25,6 milj. kr. att sakna täckning av betal­

ningsmedel.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

Civilförsvarsstyrelsen

79

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att medge att beställningar

av civilförsvarsmateriel får läggas ut inom en kostnadsram

av 27 780 000 kr.,

b) till

Anskaffning av civilförsvarsmateriel

för budget­

året 19G9/70 anvisa ett reservationsanslag av 53 623 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

KAPITALBUDGETEN

I. STATENS AFFÄRSVERKSFONDER

Försvarets fabriksverk

Försvarets fabriksverk skall enligt sin instruktion bedriva tillverkning,

försäljning och underhåll av krigsmateriel, tillverkning och försäljning av

civila verkstadsprodukter samt tvätterirörelse. I verkets uppgifter ingår

även försäljning av staten tillhörig övertalig och kasserad materiel.

I fabriksverket ingår sex ny tillverkan de fabriker, nämligen

Åkers krutbruk (Åkersgruppen), Vanäsverken i Karlsborg, Zakrisdalsver-

ken i Karlstad, Carl Gustafs stads gevärsfaktori i Eskilstuna, torpedverk­

staden i Motala och beklädnadsverkstaden i Karlskrona. Vid fabrikerna

bedrivs såväl militär som civil tillverkning. Av den militära tillverkningen

kan nämnas finkalibriga vapen och pansarvärnsvapen samt ammunition

till dessa, robotar, raketer och torpeder. Exempel på civila produkter är

kylsystem, kylkompressorer, styrväxlar samt slip- och polermaskiner. Vi­

dare tillverkas uniformer, såväl militära som civila.

Underhåll av krigsmateriel utförs vid de centrala verkstäder­

na i Arboga, Malmslätt och Västerås, som numera enligt beslut av riksda­

gen (prop. 1963: 114, SU 135, rskr 87, prop. 1968: 109, SU 124, rskr 282)

hör till fabriksverket. Vidare förvaltar fabriksverket statens aktier i det

halvstatliga AB Teleunderhåll som jämte den till fabriksverket hörande

teleunderhållsverkstaden i Göteborg fullgör underhållsuppgifter i fråga om

försvarets telemateriel.

Fabriksverkets tvätterirörelse bedrivs vid 15 tvätterier, som utför

vattentvätt och reparation av textilier. Vid flertalet tvätterier finns även

anläggningar för kemisk tvätt. Tvätterierna betjänar försvarets förband

samt statliga och landstingsägda sjukhus m. m.

Försäljningen av övertalig och kasserad materiel bedrivs genom en sär­

skild enhet, överskottsför sälj ningen. Försäljningen sker på ett

flertal platser i landet. 1

1. Byggnader och utrustning för försvarets fabriksverk

1967/68 ...........................

1968/69 .........................

1969/70 fabriksverket

dep.chefen

Ing. behållning Anslag

.

6 179 189 "

32 900 000

. .

3 617 544

59 100 000

.

¹⁴ 317 544

46 500 000

>8 317 544

33 000 000

1 Preliminärt belopp

Utgift

35 461 644

¹⁵⁴ 400 000

i46 200 000

i37 500 000

81

Ekonomisk översikt m. m.

Av balansräkningen för försvarets fabriksverks fond framgår, att fondens

tillgångar (exkl. arméförvaltningens anläggningar) den 30 juni 1968 upp­

gick till sammanlagt 438,8 milj. kr. mot 324,4 milj. kr. föregående år.

Skulderna uppgick till 267,7 milj. kr. mot 184,9 milj. kr. året dessförinnan.

Kapitalbehållningen den 30 juni 1968 var alltså 171,1 milj. kr. mot 139,5

milj. kr. år 1967, vilket innebär en ökning under budgetåret 1967/68 med

31,6 milj. kr.

Fabriksverkets vinst- och förlusträkning för budgetåret 1967/68 utvisar

ett bruttoöverskott på 29,7 milj. kr. Beloppet överstiger föregående års

bruttoöverskott med ca 11,6 milj. kr. Följande sammanställning visar va­

riationerna i fabriksverkets vinst- och förlusträkningar (exkl. arméförvalt­

ningens anläggningar) under de senaste tre budgetåren.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

Sammandrag av vinst- och förlusträkningar budgetåren 1965/66

—

1967/68

1965/66

1966/67

1967/68

Intäkter

Rörelsen................................................................................................

Försäljning av anläggningstillgångar.....................................

23 159 602

121 112

17 988 096

94 000

29 563 244

92 530

23 280 714

18 082 096

29 655 774

Kostnader

Avskrivningar på fastigheter...................................................

Avskrivningar på maskiner........................................................

Kostnader för utveckling, rationalisering och mark­

nadsföring m. m...........................................................................

Till statskontoret inlevererat överskott..............................

1 170 423

3 449 502

14 351 712

4 309 077

1 475 619

3 894 444

6 358 392

6 353 641

1 975 236

5 238 118

12 421 079

10 021 341

23 280 714

18 082 096

29 655 774

Av sammanställningen framgår, att avskrivningarna för budgetåret 1967/

68 var (2 4- 5,2) 7,2 milj. kr. Verksamheten för detta budgetår har alltså

gett ett nettoöverskott på (29,7 — 7,2) 22,5 milj. kr. I procent av det i me­

deltal disponerade kapitalet var överskottet 14,5 under budgetåret 1967/68

mot 10,1 under budgetåret 1966/67. Det förbättrade resultatet kan till stor

del förklaras av att centrala verkstaden i Arboga har förts över till fab­

riksverket den 1 juli 1967.

Fabriksverket skall enligt gällande bestämmelser till statsverket inleve­

rera dels ränta på det i fabriksverkets fond investerade nettokapitalet, det

s. k. överskottet, dels avskrivningsmedel. För budgetåret 1967/68 har inleve­

rerats 8 milj. kr. i form av överskott och 7,2 milj. kr. i form av avskriv-

ningsmedel. Härutöver har verket i enlighet med Kungl. Maj :ts beslut inle­

vererat ytterligare 2 milj. kr. av vinstmedel. Summan av vad verket inle­

vererat till statsverket uppgick alltså för budgetåret 1967/68 till 17,2 milj.

kr. mot 11,8 milj. kr. för budgetåret 1966/67.

Den fakturerade omsättningen vid fabriksverket (inberäknat omsätt­

ningen vid verkstaden i Arboga) uppgick under budgetåret 1967/68 till

6

—Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 saml. Nr 110

82

333,1 milj. kr. mot 213,9 milj. kr. under budgetåret 1966/67. Faktureringen

har ökat främst på grund av att centrala verkstaden i Arboga bär förts

över till fabriksverket.

Av omsättningen föregående budgetår hänför sig 253,3 milj. kr. till hu­

vudkontoret och fabrikerna, 55,2 milj. kr. till tvätterierna och 24,6 milj. kr.

till överskottsförsälj ningen. Det för överskottsför sälj ningen angivna belop­

pet avser även försäljning av ett antal bussar, som har slopats i samband

med omläggningen till högertrafik. Försäljningen av överskottsmateriel

har ökat därför att civila statliga myndigheter i allt större omfattning

anlitar överskottsförsälj ningen. Även statliga bolag ingår numera bland

uppdragsgivarna.

Det svenska försvarets andel av faktureringen — inkl. faktureringen

vid verkstaden i Arboga — ökade från 75,1 milj. kr. budgetåret 1966/67

till 179,9 milj. kr. budgetåret 1967/68. I detta sammanhang kan noteras att

exportens andel av faktureringen minskade från 42,9 milj. kr. till 40,5 milj.

kr.

Orderingången uppgick vid de nytillverkande fabrikerna

till 285,9 milj. kr. under budgetåret 1967/68 mot 165 milj. kr. under före­

gående budgetår. Av ökningen faller 101 milj. kr. på verkstaden i Arboga.

Beställningarna från det svenska försvaret utom den del som belöper på

verkstaden i Arboga ökade från 116 milj. kr. till 140,5 milj. kr.

Beställningarna av civila produkter liksom exportbeställningarna mins­

kade något, nämligen från 21,4 milj. kr. till 18,5 milj. kr. resp. från 27,5

milj. kr. till 26,1 milj. kr.

Orderingången under de fem senaste budgetåren för produkter från de

nytillverkande fabrikerna framgår av följande tabell (milj. kr.).

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

Budgetår

Totalt

Försvarsmateriel

Civilmateriel

inom landet

utom landet

inom landet

utom landet

1963/64..............................

91,1

24,8

48,7

14,3

3,3

1964/65..............................

131,2

72,2

43,1

10,7

5,2

1965/66..............................

177,2

110,0

46,7

18,3

2,2

1966/67..............................

165,0

116,1

25,2

21,4

2,3

1967/68*.............................

285,9

240,8

19,9

19,0

6,2

1 Inberäknat/orderingången vid centrala verkstaden i Arboga

Vid utgången av budgetåret 1967/68 utgjorde försäljningsvärdet av in­

neliggande ej upparbetad orderstock ca 142 milj. kr. mot 133 milj. kr. vid

utgången av närmast föregående budgetår. Orderstocken är relativt väl

fördelad mellan de nytillverkande fabriksenheterna. Den beräknas med

nuvarande antal arbetare ge full sysselsättning under ca sex arbetsmåna­

der vid beklädnadsverkstaden i Karlskrona och under ett till två år vid de

övriga fabrikerna.

Utvecklingen vid tvätterierna framgår av följande tabell.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

83

Budgetår

Vattentvätt

milj. kg

Kemtvätt

milj. kg

Skoreparationer

1 000 par

Fakt.-värde

milj. kr.

1963/64..............................

32,3

2,9

170

33,1

1964/65..............................

35,4

3,0

166

37,4

1965/66..............................

39,5

3,2

164

42,9

1966/67..............................

42,2

3,0

138

49,8

1967/68..............................

44,2

2,8

147

55,2

Av tabellen framgår att faktureringen vid tvätterierna har ökat från

49,8 milj. kr. under budgetåret 1966/67 till 55,2 milj. kr. Ökningen hänför

sig uteslutande till sjukhustvätt. Av det fakturerade beloppet för budget­

året 1967/68 belöper 16,4 milj. kr. på militära kunder och 38,8 milj. kr. på

civila kunder. Drygt 71

%

av tvätteriernas fakturering hänför sig alltså

till civila kunder.

Minskningen av kemisk tvätt beror på att repetitionsutbildningen minskat

i omfattning, ökningen av antalet skoreparationer är en följd av den på­

började nedläggningen av återstående förbandsverkstäder och koncentra­

tionen av skoreparationerna till fabriksverkets verkstäder. Totalt fortsätter

dock antalet skoreparationer att minska.

Det tvätteri som fabriksverket arrenderar av Malmö stad är nu i huvud­

sak färdigt. Verksamheten började under våren 1968. Arrendeavtalet med

staden trädde i kraft den 1 juli 1968.

Tvätteriet Mälardalen i Eskilstuna var i huvudsak färdigt vid utgången

av budgetåret 1967/68. Driften startade i begränsad omfattning under hös­

ten 1968.

ByS§na(isarbetet för det nya tvätteriet i Långsele har fortgått planenligt.

Kapaciteten vid tvätteriet i ödeshög är helt otillräcklig för de framtida

behoven. I samråd med Östergötlands läns landsting pågår därför under­

sökningar av olika möjligheter att öka tvättkapaciteten.

Det gamla tvätteriet i Umeå bar enligt Kungl. Maj:ts beslut överlåtits

till fortifikationsförvaltningen den 30 juni 1968.

Kungl. Maj :t beslöt den 14 september 1967 att skoreparationsverksamhe-

ten för försvaret i sin helliet skall koncentreras till fabriksverkets verk­

städer i Karlskrona och Långsele. Koncentrationen skall vara genomförd

under år 1970. Skoreparationsverksamheten vid T 2 i Skövde och vid I 4

i Linköping har nu lagts ned.

Mcdelsförbrukning under budgetåren 1967/68—1969/70

I följande tabell redovisas de investeringsmedel som under budgetåret

1967/68 har stått till fabriksverkets förfogande och den omfattning i vilken

de har tagits i anspråk.

⁸⁴

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

Investeringsutfall budgetåret 1967/68 (1 000-tal kr.)

Ing. behållning

Anslag

Medelsförbrukning

Utg. behållning

beräknad i prop.

1968: 109

faktisk

6 179

32 900

35 500

35 462

3 618

Av tabellen framgår att investeringsramen för budgetåret 1967/68 har

utnyttjats i det närmaste helt. En närmare redogörelse för utfallet av in­

vesteringsverksamheten lämnas i det följande.

För budgetåret 1968/69 har investeringsramen fastställts till 59,1 milj.

kr. Fabriksverket räknar med att 58,4 milj. kr. av investeringsramen skall

utnyttjas. Eftersom det outnyttjade beloppet vid utgången av budgetåret

1967/68 var 3,6 milj. kr. och anslaget för budgetåret 1968/69 utgjorde 59,1

milj. kr. står tillsammans 62,7 milj. kr. till fabriksverkets förfogande under

innevarande budgetår. Av detta belopp kan alltså förutses en behållning på

4,3 milj. kr. vid budgetårets utgång den 30 juni 1969.

För budgetåret 1969/70 räknar fabriksverket med en medelsförbrukning

av 46,2 milj. kr. Av detta belopp avses 3,7 milj. kr. för en anläggning för

uppfödning av försöksdjur för vetenskapliga ändamål vid Åkers krutbruk.

Vid anslagsberäkningen har fabriksverket på sedvanligt sätt ökat den be­

räknade medelsförbrukningen med 10 %

för konjunkturreserv samt där­

efter gjort avdrag med 4,3 milj. kr. för den vid innevarande budgetårs ut­

gång beräknade behållningen. Anslagsbehovet blir då för nästa budgetår

46,5 milj. kr., vilket innebär en minskning av anslaget med 12,6 milj. kr. i

förhållande till innevarande budgetår.

Investeringsprogram

Bestämmande för fabriksverkets investeringsprogram för innevarande

budgetår var det försämrade resultatet av fabriksverkets verksamhet och

den därav betingade nödvändigheten att i större utsträckning inrikta till­

verkningen på civila produkter.

Trots att en viss förbättring av resultatet kan konstateras för budgetåret

1967/68 bedömer fabriksverket att eu fortsatt expansion av civilproduktio­

nen är nödvändig. Den överkapacitet som finns inom fabriksverket och

som är mest påtaglig för de centrala verkstädernas del kan inte bemästras

enbart med rationaliseringsåtgärder utan det är nödvändigt att vidga pro­

duktionsbasen. Även nästa budgetår begärs därför medel för investeringar

för tillverkning av civila produkter.

Syftet att nå större lönsamhet söker fabriksverket även att tillgodose

genom rationaliseringar. Inom ammunitionsområdet avser verket sålunda

att koncentrera tillverkningen av finkalibrig ammunition till en produk­

85

tionsenhet. Denna koncentration beräknas föra med sig vissa kostnader.

Medel för att bestrida dessa kostnader begärs för nästa budgetår.

I följande sammanställning lämnas en redogörelse för faktisk resp. be­

räknad medelsförbrukning budgetåren 1967/68—1969/70 fördelad på olika

grupper av objekt.

Kurigl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

Faktisk utgift

Beräknad utgift

1967/68

1968/69

1969/70

(1 000-tal kr.)

Större investeringsobjekt1

1. Fabriker........................................................................

10 100

16 000

2. Tvätterier..................................................................

13 100

9 000

3. Anskaffning av persedlar .................................

15 000

28 524

38 200

25 000

Övriga investeringar

4. Investeringar för nya civila produkter . ..

5 000

5 000

5. Ersättningsanskaffning av maskiner............. .................... 26 312

9 600

7 900

6. Nyanskaffning av maskiner...............................

3 100

4 600

7. Smärre investeringsobjekt3.................................

1 900

2 700

6 764

19 600

20 200

8.

Diverse och oförutsett

...........................................

...................... 174

600

1 000

Summa

35 462

58 400

46 200

1 Objekt med en total investeringskostnad på 1 milj. kr. och däröver

2 Inberäknat nyanskaffning av maskiner

3 Objekt med en total investeringskostnad som understiger 1 milj. kr. utom nyanskaffning av

maskiner

1. Fabriker

Det för fabriker föreslagna beloppet om 16 milj. kr. avses fördelas på

det sätt som framgår av följande sammanställning.

mäld kostnad beräknad 1968 kostnad 1.7.

1969

(1 000-tal kr.)

Åkersgruppen

Metodverkstad........................................................... 3 000

3 000

Anläggning för uppfödning av försöksdjur

—

6 200

6 200

nåd utgift

1969/70

2 200

3 700

Zakrisdalsverken

Ombyggnadsåtgärder för viss ammunitions-

tillverkning..........................................................

1 100

1 100

1 100

Vanäsverken

Fabriksbyggnad för lös ammunition och

spårljus.............................................................

2 300

3 400

3 400

2 000

Carl Gustafs stads gevärsfaktori

Ny fabriksanläggning..........................................

24 900

24 900

6 400

6 400

Centrala verkstaden Arboga

Verkstadshall för markteleutrustning..........

_

1 100

1 100

600

Summa

27 200

39 700

21 200

16 000

86

Beträffande de olika objekten lämnas följande redogörelse. Vid index-

mässiga prisförändringar har tillämpats kommerskollegiets maskinkost-

nadsindex i fråga om maskiner och byggnadsstyrelsens byggnadskostnads-

index i fråga om byggnader.

Metodverkstad

Den föreslagna metodverkstaden avses för experiment och prov beträf­

fande produkter under tillverkning. Serieproduktionens metodik kan till-

lämpas men serierna kan göras förhållandevis begränsade. Produkten kan

därigenom beräknas bli i större utsträckning fullständig och lämplig för

löpande produktion i full skala. Motsvarande prov kan utföras i befintliga

anläggningar men därvid tvingas man avbryta den pågående tillverkning­

en. Från produktionsekonomisk synpunkt är det av väsentlig betydelse att

sådana avbrott kan undvikas. Den föreslagna metodverkstaden kommer

främst att inriktas på sprängämnesgjutning och ammunitionssamman-

sättning.

Kostnaderna för metodverkstaden beräknas till totalt 3 milj. kr. För

budgetåret 1969/70 behövs 2,2 milj. kr.

Anläggning för uppfödning av försöksdjur

Universitetskanslersämbetet har i samråd med byggnadsstyrelsen och

statens bakteriologiska laboratorium utrett möjligheterna att starta kon­

trollerad uppfödning av försöksdjur för vetenskapliga ändamål och för

vaccinframställning. Fabriksverket har accepterat ett av nämnda myndig­

heter framlagt förslag att uppfödningen skall ske genom fabriksverkets

försorg.

Kostnaderna för de anläggningar som behövs för verksamheten har be­

räknats till ca 14 milj. kr. Utbyggnaden avses ske i två etapper. Första

etappen har kostnadsberäknats till ca 7 milj. kr. För budgetåret 1969/70

beräknas medelsbehovet till 3,7 milj. kr.

Ombyggnadsåtgärder för viss ammunitionstill-

verkning

Inom fabriksverket pågår en utredning beträffande verkets struktur.

Tyngdpunkten har därvid lagts på fördelningen av produktionen mellan

de olika produktionsenheterna.

Efter att ha genomfört delutredning om produktions- och organisations­

strukturen vid bl. a. Zakrisdalsverken och Vanäsverken har fabriksverket

funnit det angeläget att specialisera Vanäsverken på produktion av fin­

kalibrig ammunition. Den skärande och vissa delar av den plastiska be­

arbetningen bör därvid flyttas över till Zakrisdalsverken. Åtgärden ingår

som ett led i strävandena att bygga upp en »ammunitionsgrupp» inom

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

87

verket samt att inom denna successivt specialisera utrustning och produk­

tion i syfte att om möjligt nå optimalt utbyte.

För att göra det möjligt att föra över nämnda tillverkning behöver

vissa ombyggnadsåtgärder utföras vid Zakrisdalsverken. I samband med

detta behövs vissa maskininvesteringar. Medelsbehovet för åtgärderna upp­

går till 1,1 milj. kr. Beloppet behövs budgetåret 1969/70.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

Fabriksbyggnad för lös ammunition och spårljus,

Karlsborg

Behovet av denna byggnad har anmälts i prop. 1966: 1 (bil. 6 s. 331),

1967:1 (bil. 6 s. 192) och 1968: 109 (s. 157). Som närmare har utvecklats

i prop. 1966: 1 avses den nya fabriksbyggnaden för den återstående till­

verkning som nu bedrivs i en anläggning vid Hästboudd ca tre kilometer

från huvudfabriken i Karlsborg. Härigenom koncentreras tillverkningen till

huvudfabriken, vilket beräknas medföra ekonomiska fördelar genom att

de fasta omkostnaderna reduceras.

Kostnaderna för byggnader och maskiner beräknas till 3,4 milj. kr. För

budgetåret 1969/70 behövs 2 milj. kr.

Fabriksanläggning för Carl Gustafs stads gevärs­

faktori, Eskilstuna

Behovet av ny fabriksbyggnad för Carl Gustafs stads gevärsfaktori har

anmälts i prop 1967: 1 (bil. 6 s. 192) och 1968: 109 (s. 157). För att full­

följa projektet behövs 6,4 milj. kr. nästa budgetår.

Nybyggnad av v e r k s t a d s h a 11 för markteleutrust­

ning vid centrala verkstaden Arboga

Som verkstad för markteleutrustning vid centrala verkstaden Arboga

disponeras f. n. lokaler som inte medger rationell verksamhet. Lokalerna

är dessutom olämpliga från brandskyddssynpunkt. För att täcka behovet

av verkstadslokaler föreslås att en ny verkstadshall byggs. Kostnaden be­

räknas till 1,1 milj. kr. För budgetåret 1969/70 är medelsbehovet 600 000 kr.

2. Tvätterier

För tvätterier har föreslagits 9 milj. kr. Beloppet avses för följande

ändamål.

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

Tidigare an­

mäldkostnad

Total kost- Återstående Därav be­

nad beräk- kostnad 1.7. räknad ut-

nad 1968

1969 gift 1969/70

(1 000-tal kr.)

Tvätteriet Långsele............................................

Förråd för militära persedlar........................

Utbyggnad av tvätterier i södra och mel-

13 200

2 500

13 600

2 000

1 400

1 600

1 400

600

lersta Sverige

Summa

15 700

7 000

22 600

7 000

10 000

7 000

9 000

Tvätteriet Långsele

Behovet av nytt tvätteri i Långsele har anmälts i prop. 1967: 1 (bil. 6 s.

194) och 1968: 109 (s. 158). Totalkostnaden har senast angetts till 13,2

milj. kr. men beräknas nu på grund av indexmässiga prisstegringar till

13,6 milj. kr. För att slutföra byggnadsföretaget behövs 1,4 milj. kr. för

nästa budgetår.

Förråd för militära persedlar

Behovet av förråd vid vissa tvätterier för förvaring av militära persedlar

har anmälts i prop. 1967: 1 (bil. 6 s. 194) och 1968: 109 (s. 158). Total­

kostnaden har angetts till 2,5 milj. kr. Hittills vidtagna åtgärder har emel­

lertid visat att befintliga lokaler kan utnyttjas i större omfattning än vad

som tidigare har beräknats. Totalkostnaden beräknas därför nu till 2 milj.

kr. För nästa budgetår behövs 600 000 kr.

Utbyggnad av tvätterier i södra och mellersta

Sverige

Inom tvätterisektorn ökar behovet av tvättkapacitet, ökningen kan fram­

för allt konstateras i fråga om sjukhustvätten.

För att tillgodose behovet av ökad tvättkapacitet planerar fabriksverket

en utbyggnad av vissa tvätterier. F. n. pågår förhandlingar med Blekinge

läns landsting om samarbete inom detta område. Kan överenskommelse

träffas om sådant samarbete avser fabriksverket att bygga ut tvätteriet

Karlskrona, som då skulle tillgodose behoven även för Kronobergs och

Kalmar läns södra landsting samt vid de militära förbanden i Skåne.

Om Blekinge läns landsting inte accepterar förslaget om samarbete kan

det bli aktuellt med annan lokalisering av den behövliga tvättkapaciteten.

Oavsett vilken ståndpunkt landstinget intar till förslaget om samarbete

måste frågan om ökad tvättkapacitet i södra Sverige lösas snabbt enligt

fabriksverkets mening. Av detta skäl begär verket redan nu medel för

detta projekt. För budgetåret 1969/70 behövs 5 milj. kr. för att påbörja

projektet.

Även för Östergötlands läns landsting föreligger ett påtagligt behov av

ökad tvättkapacitet. En fördubbling av den nuvarande kapaciteten beräknas

vara nödvändig år 1973. Storstockholmsområdets tvättkapacitet behöver

89

också ökas. Förhandlingar pågår med representanter för Storstockholm

och Östergötlands läns landsting om hur dessa frågor skall lösas.

För undersökningar av dessa frågor och för projektering hemställer

fabriksverket om 2 milj. kr. för nästa budgetår.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

4. Investeringar för nya civila produkter

Fabriksverket har tidigare (prop. 1968: 109 s. 154) framhållit angelägen­

heten att i större utsträckning inrikta tillverkningen på civila produkter.

Av de medel som beräknades för nyanskaffning av maskiner för budgetåret

1968/69 avsågs 5 milj. kr. för anskaffning av maskiner för tillverkning av

civila produkter. Den utbyggnad av produktionskapaciteten för civil till­

verkning som fabriksverket sålunda har påbörjat avser verket att fortsätta

under de närmaste budgetåren. För budgetåret 1969/70 beräknas medels­

behovet för investeringar för nya civila produkter till 5 milj. kr. Beträf­

fande dispositionen av detta belopp framhåller fabriksverket följande.

På tillverkningsprogrammet bör endast tas upp nyutvecklade produkter.

Inte bara produkterna som sådana utan alla de moment i tillverknings­

processen som leder fram till den färdiga produkten kan härvid göras till

föremål för nyutveckling. Med hänsyn till de stora insatser som krävs för

denna nyutveckling bör samarbete etableras med andra företag. I februari

1968 träffade sålunda fabriksverket en överenskommelse om utvecklings­

samarbete med ett antal svenska företag i bl. a. verkstadsbranschen. Sam­

arbetet sker inom ramen för ett aktiebolag som har bildats särskilt för detta

ändamål, Innovations AB Projection KB. Bolaget avses i princip inte dispo­

nera egen kapacitet för teknisk utveckling utan skall repliera på delägar­

företagens resurser. Bolaget är främst avsett att vara ett gemensamt organ

för uppsamling, produktion och värdering av idéer, för ledning och samord­

ning av projekt samt för marknadsanalyser och marknadsbedömningar.

Fabriksverkets kostnader för detta engagemang beräknas till ca 200 000 kr.

om året. För nästa budgetår beräknas medelsbehovet till 260 000 kr.

Fabriksverkets avsikt är att omvandla verkets krutbruk vid Åker till en

kemisk-teknisk fabrik. Arbetet härmed har börjat. Samarbete har även

inletts med militärapoteket för tillverkning av läkemedel och kemisk-tek-

niska produkter. Fabriksverket har utfäst sig att av militärapoteket be­

ställa forskning som är väsentlig för denna produktion och dess utveckling.

Avtalet gäller fem år och forskning för 250 000 kr. om året. Kostnaderna

för projektet beräknas för nästa budgetår till 790 000 kr.

Fabriksverket har även träffat avtal med Kockums Mekaniska Verkstads

AB och Husqvarna Vapenfabriks AB om samarbete i syfte att vidareut­

veckla och finna lönsamma applikationer av den s. k. Stirling-motorn, som

90

har utvecklats av Philipskoncernens huvudbolag i Holland. Licens för vi­

dareutveckling och tillverkning av motorn har förvärvats från detta bolag.

Motorn innebär ett nytt sätt att producera kraft och bedöms ha goda möj­

ligheter att göra sig gällande inom ett flertal områden. Den betecknas som

intressant från effektsynpunkt men även från miljövårdssynpunkt med

hänsyn till de lösningar av ljud- och avgasproblem som den innebär. Sam­

arbetet bedrivs genom ett särskilt aktiebolag, United Stirling (Sweden) AB,

med de tre intressenterna som enda delägare. Inte heller detta bolag kom-

mer " annat än i mycket begränsad omfattning -—- att bedriva utvecklings­

arbetet i egen regi. Detta kommer att beställas av i huvudsak fabriksverket

och Kockums Mekaniska Verkstads AB. Fabriksverkets kostnader för del­

tagande i detta projekt beräknas till 15-—20 milj. kr. under den närmaste

tioårsperioden. För nästa budgetår beräknas medelsbehovet till 2,6 milj. kr.

För utveckling av ett antal mindre produkter behövs 350 000 kr. nästa

budgetår.

Härutöver föreslår fabriksverket att 1 milj. kr. skall beräknas som bidrag

för att finansiera förvärv av vissa företag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

5. Ersättningsanskaffning av maskiner

Anskaffningsvärdet av de maskiner som är invärderade i fabriksverkets

maskinfond uppgår till 117 milj. kr., varav ca 88 milj. kr. belöper på de

nytillverkande fabrikerna och ca 29 milj. kr. avser tvätterierna.

Återanskaffningsvärdet för den del av fabriksverkets maskiner som ut­

nyttjas i fred uppgår till mellan 75 och 80 milj. kr. vid fabrikerna och ca

30 milj. kr. vid tvätterierna. Medelsbehovet för ersättningsanskaffning upp­

går vid en genomsnittlig användningstid av 10 år till 7—8 milj. kr. vid

fabrikerna och 3 milj. kr. vid tvätterierna.

För ersättningsanskaffning av maskiner hemställs om sammanlagt 7,9

milj. kr., varav 5,8 milj. kr. avser fabrikerna och 2,1 milj. kr. tvätterierna.

Vad som sålunda begärs för ersättningsanskaffning av maskiner motsvarar

vad som beräknas komma att inbetalas i form av avskrivningsmedel för

maskiner för budgetåret 1968/69.

6

.

Nyanskaffning av maskiner

Fabriksverkets nyanskaffning av maskiner planeras med utgångspunkt

från verkets behov att förnya produktsortimentet. Behovet att förnya sorti­

mentet ökar i takt med bl. a. produkternas kortare livslängd och konkur­

rensen från andra industrier.

Behovet av nya maskiner vid tvätterierna har ökat beroende på en över­

gång i allt snabbare takt från bomullsmaterial till blandmaterial.

91

För nyanskaffning av maskiner hemställs för budgetåret 1969/70 om

sammanlagt 4,6 milj. kr., varav 3 milj. kr. för fabrikerna och 1,6 milj. kr.

för tvätterierna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

7.

Smärre investeringsobjekt

För smärre investeringsobjekt hemställs om sammanlagt 2,7 milj. kr. för

nästa budgetår. Beloppet avses för följande ändamål.

Reningsanläggning vid Åkers krutbruk.......................................................................................... 300 000

Höggradigt reningsverk vid Vingåkersverken.............................................................................. 400 000

Vägomläggningar vid Vingåkersverken.......................................................................................... 300 000

Ombyggnad av marketenteri vid (Vanäsverken.......................................................................... 300 000

Förrådsbyggnad vid Hugelsta skjutfält för Carl Gustafs stads gevärsfaktori............

400 000

Ammunitionsförråd vid centrala verkstaden Arboga............................................................... 300 000

Komplettering av värmeanläggning vid centrala verkstaden Malmslätt...................... 700 000

Summa 2 700 000

8. Diverse och oförutsett

För diverse oförutsedda behov föreslår fabriksverket 1 milj. kr. vilket

innebär en ökning med 400 000 kr. i förhållande till vad som bar beräknats

för innevarande budgetår.

2. Organisationsförändring vid försvarets fabriksverk

Fabriksverket hemställer att tjänsten för överdirektör vid verket byts

ut mot en tjänst för teknisk direktör med samma anställningsform och

lönegrad som överdirektörstjänsten.

Fabriksverket fick sin nuvarande organisation efter beslut av 1965 års

riksdag. Enligt instruktionen för fabriksverket leds det av en styrelse, i

vilken ingår en generaldirektör, en överdirektör och fyra andra av Kungl.

Maj :t utsedda ledamöter. Generaldirektören är chef för fabriksverket med

-överdirektören som ställföreträdare. Tjänsten för överdirektör är placerad

i lönegad Cp 3. Inom fabriksverket finns ett huvudkontor, som indelas i

avdelningar, ett tvätteriernas centralkontor samt fabriker, verkstäder, tvät-

terier och en enhet för försäljning av överskottsmateriel.

I arbetsordning för verket anges huvudkontorets organisation och ar­

betsuppgifter. Med anledning av de väsentligt nya och utökade arbetsupp­

gifter som har tillförts verket i samband med överföringen av de centrala

flygverkstäderna har fabriksverket efter utredning ändrat den företags­

organisation som verket hade infört efter omorganisationen år 1965. För­

ändringen innebär att till generaldirektören har knutits dels ett centralt

samordnings- och beredningsorgan som omfattar fyra tjänstemän med ad­

92

ministrativ, teknisk och ekonomisk sakkunskap, dels tre fackkonsulter som

var och en företräder ett av områdena underhållsverksamhet, produktion,

ekonomi och administration.

En ytterligare förstärkning av ledningsfunktionen anser fabriksverket

vara möjlig att uppnå genom att ändra den nuvarande överdirektörst jäns^

ten till en tjänst för teknisk direktör. Vissa viktiga administrativa upp­

gifter som har åvilat överdirektören övertas av generaldirektören. Den tek­

niske direktören avses få ett samlat ansvar för utveckling, konstruktion,

tekniskt inriktade marknadskontakter och produktion. Med hänsyn till de

stora och krävande uppgifter som innehavaren av tjänsten som teknisk

direktör avses få föreslås att tjänsten ges samma anställningsform och löne­

grad som överdirektörstjänsten.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

Departementschefen

Resultatet av fabriksverkets verksamhet har under de senaste åren för­

bättrats märkbart. Budgetåret 1966/67 innebar dock en viss försämring i

förhållande till budgetåret dessförinnan. Resultatet för budgetåret 1967/68

visar — även om det i stor utsträckning har påverkats av att verkstaden i

Arboga tillförts verket —- att det har skett en återhämtning efter nedgången

under budgetåret 1966/67. Enligt fabriksverkets uppfattning kan återhämt­

ningen i stor utsträckning ses som en effekt av den omfattande rationali-

seringsverksamhet som verket bedriver.

Investeringsprogrammet för innevarande budgetår markerades av en

ökad satsning på investeringar för tillverkning av produkter för den civila

marknaden. Bakgrunden till detta var det försämrade resultatet för budget­

året 1966/67 som förklarades av att de svenska och utländska försvars-

beställningarna hade minskat och av svårigheterna att utnyttja den över­

kapacitet som blivit följden därav. Flygverkstäderna, som fördes över till

verket, beräknades tillföra verket ytterligare överkapacitet.

För nästa budgetår har fabriksverket föreslagit ett investeringsprogram

med en medelsförbrukning av 46,2 milj. kr. Detta innebär en minskning

med 12,2 milj. kr. i förhållande till investeringsramen för innevarande bud­

getår. Av den föreslagna investeringsramen hänför sig 8,7 milj. kr. till in­

vesteringar för civil produktion. Härav avses 3,7 milj. kr. för en anlägg­

ning för uppfödning av försöksdjur för vetenskapliga ändamål. 4 milj. kr.

avses i huvudsak för vissa mindre objekt på försöksstadiet samt utveckling

av nya produkter inom verkstadssektorn och den kemisk-tekniska sektorn.

I likhet med fabriksverket finner jag en fortsatt satsning på civilproduk­

tion nödvändig för en fortsatt lönsam utveckling inom verket. Det belopp

om 4 milj. kr. som fabriksverket begärt för i huvudsak utveckling av nya

produkter har jag ingenting att erinra mot. Jag är däremot inte beredd att

93

nii tillstyrka den anläggning för uppfödning av försöksdjur som fabriks­

verket har begärt medel för. Anläggningen skulle uppenbarligen täcka ett

behov men innan det tillförlitligt har klarlagts hur stor avsättningen kom­

mer att bli av de djur som skulle produceras inom anläggningen kan an­

läggningens räntabilitet inte bedömas.

Vid anmälan av ärenden som angår utgifter på tilläggsstat III till riks-

staten för budgetåret 1968/69 har jag tillstyrkt ett förslag från fabriks­

verket om anslag för teckning av aktier i ett av fabriksverket förvärvat

företag, SMT Machine Company AB (prop. 1969: 105 bil. 3). Jag redogjorde

då för företaget och dess finansiering. Därvid anmälde jag att jag inte kunde

biträda fabriksverkets förslag att använda investeringsmedel -— 4 milj. kr.

för budgetåret 1968/69 och 1 milj. kr. för budgetåret 1969/70 — från fabriks­

verkets investeringsanslag för företagets finansiering. Med hänsyn härtill bör

4 milj. ler. av de investeringsmedel som fabriksverket disponerar för bud­

getåret 1968/69 inte komma att utnyttjas.

Fabriksverket har hemställt om medel för en metodverkstad för experi­

ment och prov avseende produkter under tillverkning. Den föreslagna verk­

staden bör enligt min bedömning komma att få avsevärd användning och

ha stor produktionsekonomisk betydelse. Jag beräknar därför för nästa

budgetår 2,2 milj. kr. för att påbörja anläggningen.

Fabriksverket föreslår att produktionen av finkalibrig ammunition kon­

centreras till Vanäsverken och att i samband därmed viss del av ammuni-

tionshanteringen flyttas över till Zakrisdalsverken. Åtgärderna, som med­

för behov av vissa ombyggnader och maskininvesteringar, avses ingå som

ett led i de rationaliseringsåtgärder som kontinuerligt vidtas inom fabriks­

verket i syfte att nedbringa kostnaderna. Jag finner de föreslagna åtgär­

derna väl motiverade och beräknar i enlighet med fabriksverkets förslag 1,1

milj. kr. för att betala kostnaderna för dem.

Jag tillstyrker förslaget om nybyggnad av verkstadshall för marktele­

utrustning vid centrala verkstaden Arboga. För att påbörja nybyggnaden

beräknar jag 600 000 kr. för nästa budgetår.

Fabriksverket förhandlar f. n. med representanter för Storstockholm och

för landstingen i Blekinge län och Östergötlands län om samarbete inom

tvätteriområdet. Om förhandlingarna med Blekinge läns landsting ger posi­

tivt resultat, avser fabriksverket att bygga ut tvätteriet Karlskrona. Även

frågan om utökad tvättkapacitet inom storstockholmsområdet och inom

Östergötlands län är beroende på resultatet av de pågående förhandlingarna.

Fabriksverket hemställer likväl om sammanlagt 7 milj. kr. för åtgärder för

att lösa frågan om utökad tvättkapacitet inom de berörda områdena och

för projektering av nya tvätterier. För egen del anser jag att 3 milj. kr. bör

ge tillräckliga resurser för de undersökningar och projekteringar som det

här är fråga om. Jag förutsätter därvid att fabriksverket så snart förhand­

lingarna har slutförts återkommer till Kungl. Maj :t i frågan.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

94

För ersättningsanskaffning av maskiner hemställs om sammanlagt 7,9

milj. kr. Eftersom beloppet motsvarar vad som beräknas komma att in­

betalas i form av avskrivningsmedel för maskiner för budgetåret 1968/69

har jag ingenting att erinra mot förslaget.

För smärre investeringsobjekt begärs sammanlagt 2,7 milj. kr. Jag har

ingenting att erinra mot detta förslag.

Fabriksverkets förslag i övrigt gäller nyanskaffning av maskiner för 4,6

milj. kr. samt fortsatt utbyggnad eller fullföljande av projekt, som riksda­

gen har beslutat tidigare, för sammanlagt 10,4 milj. kr. Jag har ingenting

att erinra mot fabriksverkets förslag.

I detta sammanhang vill jag framhålla att fabriksverkets självfinansie­

ring enligt min mening bör öka. Detta syfte uppnås om fabriksverket med­

ges skriva av mer än vad gällande avskrivningsregler eljest skulle göra möj­

ligt. Storleken av bl. a. avskrivningsmedlen bestämmer nämligen i vilken

omfattning det investeringsanslag som jag här föreslår behöver tas i an­

språk. Jag föreslår därför att fabriksverket för nästa budgetår medges

skriva av 2 milj. kr. mer än verket enligt avskrivningsreglerna har rätt att

skriva av.

Av följande sammanställning framgår hur fabriksverkets investeringar

ungefärligt kommer att fördela sig på olika ändamål under nästa budgetår.

Sammanställningen visar även den beräknade medelsförbrukningen 1968/

69.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

Större investeringsobjekt................................

Övriga investeringar..........................................

Diverse och oförutsett......................................

Summa

1967/68

1968/69

1969/70

Utfall

Beräknat

(milj. kr.)

Verket Dep. chefen

28,5

38,2

25,0

17,3

6,8

15,6

20,2

19,2

0,2

0,6

1,0 1,0

35,5

54,4

46,2

37,5

Anslagsbehållningen per den 1 juli 1968 uppgick till ca 3,6 milj. kr.

Tillsammans med för innevarande budgetår anvisade anslag, 59,1 milj. kr.,

utgör den för detta budgetår disponibla anslagssumman 62,7 milj. kr. Me­

delsförbrukningen under innevarande budgetår beräknar jag till 54,4 milj.

kr. eller som jag har angett i det föregående — 4 milj. kr. mindre än

fabriksverket har beräknat. Vid budgetårets slut kommer behållningen där­

med att uppgå till ca 8,3 milj. kr.

Anslagsbeloppet för budgetåret 1969/70 bör på sedvanligt sätt beräknas

med en marginal om 10

%

utöver investeringsramen för att möjliggöra en

av konjunkturmässiga eller andra skäl påkallad ökning av medelsförbruk­

ningen. Med hänsyn härtill och till den beräknade behållningen under an­

slaget vid utgången av innevarande budgetår förordar jag ett anslagsbelopp

av 33 milj. kr.

95

Av följande sammanställning framgår anvisade resp. förordade anslags­

summor för fabriksverkets fond samt beräknad medelsförbrukning under

budgetåren 1968/69 och 1969/70.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

Anslag och medelsförbrukning budgetåren 1968/69 och 1969/70 (milj. kr.)

Behållning

1/7 1968

Anslag

1968/69

Medelsför­

brukning

1968/69

Medelsför­

brukning

1969/70

Anslag

1969/70

3,6

59,1

54,4

37,5

33,0

Den ändrade organisation av huvudkontoret som fabriksverket har ge­

nomfört inom ramen för den av riksdagen beslutade omorganisationen av

verket är motiverad av verkets inriktning mot civil produktion och den

därav betingade nödvändigheten att i större utsträckning än tidigare satsa

på produktutveckling. Dessa omständigheter medför behov av att samla

ansvaret för teknisk utveckling och produktion hos en tjänsteman. Fab­

riksverket har föreslagit att en tjänst som är förenad med sådant ansvar

inrättas i utbyte mot den nu befintliga tjänsten för överdirektör. Vissa

viktiga administrativa uppgifter som har åvilat överdirektören övertas av

generaldirektören.

Den föreslagna förändringen innebär att verkets ledningsorganisation

blir effektivare och bättre anpassad till de nya verksamhetsgrenar som är

under uppbyggnad, vilket jag finner vara väl motiverat. Jag har därför

ingenting att erinra mot förslaget. Tjänsten för teknisk direktör bör vara

extra ordinarie och ha samma lönegradsplacering som överdirektör stjänsten.

Jag förordar alltså att en tjänst för teknisk direktör i Ce 3 inrättas vid

försvarets fabriksverk i utbyte mot nuvarande överdirektörstjänst.

Med hänvisning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår

riksdagen att

a) till

Byggnader och utrustning för försvarets fabriksverk

för budgetåret 1969/70 under försvarets fabriksverks fond

anvisa ett investeringsanslag av 33 000 000 kr.,

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att i enlighet med vad jag

har förordat i det föregående inrätta en tjänst för teknisk

direktör i Ce 3 vid försvarets fabriksverk.

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

in.

FÖRSVARETS FASTIGHETSFOND

Kasernbyggnaders delfond

6. Markförvärv för övningsfält m. m.

1967/68 Nettoutgift . . 21 026 832 Outnyttjat belopp . . 7 652 464

1968/69 Anslag ... 16 871 000

1969/70 Förslag .... 17 600 000

Från anslaget betalas markförvärv för nya övnings- och skjutfält och

för utvidgning av befintliga fält för samtliga tre försvarsgrenar, markför­

värv för flygfält och inlösen av flygbullerstörda fastigheter, förvärv av an­

nan fast egendom som ligger i omedelbar anslutning till av staten ägd fas­

tighet eller behövs för förråd eller dylikt samt oförutsedda utgifter i sam­

band med markförvärv.

Fortifikationsförvaltningen

För budgetåret 1969/70 beräknar fortifikationsförvaltningen medelsför­

brukningen under anslaget till 17,6 milj. kr. Förvaltningen föreslår att an­

slaget för budgetåret 1969/70 förs upp med 18 milj. kr.

Fördelningen av medelsbehovet framgår av följande sammanställning.

Medelsför-

brukning

(1 000-tal kr.)

Markf örvärvsobj ekt

A.

Armén

1. I 4,

A 1. Utvidgning av Linköpings garnisons övningsfält................................................ 900

2. I 5,

A 4. Utvidgning av Östersunds garnisons övningsfält................................................. 300

3. I 11. Nytt skjutfält vid Kosta................................................................................................... 3 000

4.113. Utvidgning av övningsfältet i Falun.......................................................................... 500

5. I 14. Utvidgning av Marma skjutfält.................................................................................... 1 000

6. I 20. Utvidgning av handövningsfältet och förvärv av nytt skjutfält vid

Umeå........................................................................................................................................... 2 500

7. I 21. Utvidgning av skjutfältet vid Tjämmyren och övningsfältet i Sollefteå

500

8. P 4. Utvidgning av pansarövningsfältet vid Skövde.................................................... 1100

9. P 4. Utvidgning av pansarskjutfältet vid Kråk............................................................. 1 400

10. P 7. Utvidgning av skjutfältet vid Kabusa...................................................................... 1 100

11. A 7. Utvidgning av Tofta skjutfält....................................................................................... 200

12.

Diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter..................................... 3 000

Summa A

15 500

Medelsför-

brukning

Markförvärvsobjekt

(1 000-tal kr.)

B.

Marinen

13. BK. Utvidgning av övningsfältet vid Rosenholm......................................................... 800

14.

Diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter..................................... 800

Summa B

1 600

C.

Flygvapnet

15.

Inlösen av flygbullerstörda fastigheter...................................................................... 700

16.

Diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter..................................... 800

Summa C

1 500

Summa A—G

18 600

Reducering av medelsbehovet

1 000

Beräknat medelsbehov

17 600

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

97

1. 1965 års riksdag (prop. 1965:28, SU 45, rskr 151) fattade beslut om

utvidgning av Linköpings garnisons övningsfält med ett område om ca

190 ha. För budgetåret 1965/66 anvisades för ändamålet 1,3 milj. kr. utan­

för det militära försvarets ram. Förhandlingarna med markägarna har

ännu inte kunnat slutföras. Fortifikationsförvaltningen räknar med att

kostnaderna för förvärvet med hänsyn till markvärdesstegringen kom­

mer att gå upp till minst 1,8 milj. kr. Av utvidgningsområdet har hittills

ca 150 ha förvärvats.

2. 1965 års riksdag (prop. 1965: 158, SU 172, rskr 410) fattade beslut om

utvidgning av Östersunds garnisons övningsfält genom markbyte mellan

staten och Östersunds stad. I samband därmed redovisades en mellan för­

svarets fastighetsnämnd och Östersunds stad träffad principöverenskom­

melse om intressegräns mellan å ena sidan mark som avses för stadens

fortsatta utbyggnad och å andra sidan mark som reserveras för militär

övningsverksamhet. Med de enskilda fastighetsägarna inom försvarets in­

tresseområde har överenskommits att förhandlingar om överlåtelse till sta­

ten av deras fastigheter skall tas upp allt eftersom fastighetsägarna med­

delar de militära myndigheterna att de önskar sälja sina fastigheter. I en­

lighet härmed har vissa fastigheter köpts in av fortifikationsförvaltningen.

Andra fastigheter är hembjudna till förvärv.

3. Chefen för armén har i samråd med chefen för marinen och fortifi­

kationsförvaltningen föreslagit markanskaffning för ett nytt skjutfält för

I 11 och marinens förband i Karlskrona.

Ill disponerar f. n. ett handövningsfält om ca 500 ha — kasernområdet

inräknat — beläget i anslutning till regementets kasernetablissement i Växjö

samt ett mindre skjutfält om ca 220 ha beläget vid Notteryd omkring 7 km

nordost om Växjö. Härtill kommer ett område om ca 90 ha på gamla exer­

cisplatsen Kronobergshed. Inget av dessa områden kan användas för att

7 —

Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 saml. Nr 110

98

genomföra de stridsskjutningar som ingår i regementets utbildningspro­

gram. På Notterydsfältet har tidigare vissa begränsade skjutningar utförts.

Genom ökad fritidsbebyggelse omedelbart intill fältet har det blivit svårt

att över huvud använda fältet för skjutningar. För att genomföra strids­

skjutningar i förstärkt skyttepluton och skyt le kompani samt med pansar-

värnsvapen har regementet varit hänvisat till skjutfälten vid Skillingaryd,

Rinkaby och Ravlunda. Ett på kort tid arrenderat mindre markområde på

norra Öland med riskområde över havet har också använts, främst för skjut­

ning med pansarvärnsvapen. Skjutfälten vid Skillingaryd, Rinkaby och

Ravlunda är dock främst avsedda för andra förband, varför regementets

möjligheter att använda dessa fält är begränsade. Ill saknar därför i da­

gens läge möjligheter att genomföra nödvändig utbildning i stridsskjutning.

Marinens förband i Karlskrona disponerar — förutom några mindre om­

råden — ett övningsfält vid Rosenholm norr om Karlskrona. Enligt beslut

av 1968 års riksdag (prop. 1968: 109, SU 124, rskr 282) skall detta fält ut­

vidgas från 260 ha till 660 ha. Denna utvidgning kommer att förbättra

handövningsmöjligheterna för Karlskrona garnison. Några möjligheter att

inom det utvidgade fältet genomföra de stridsskjutningar med skarp am­

munition som ingår i de marina förbandens grundutbildning föreligger

dock inte. Marinens förband i Karlskrona har alltså behov av ett stridsskjut-

ningsfält. Detta bör i princip ha samma omfattning som motsvarande fält

för ett infanteriförband.

Enligt chefens för armén förslag skall ett för I 11 och marinens förband

i Karlskrona gemensamt nytt skjutfält anskaffas i trakten av Kosta. För­

slaget, som ursprungligen avsåg endast ett område, har i samråd med för­

svarets fastighetsnämnd utvidgats till att omfatta två alternativa områden.

Alternativ I är i sin helhet beläget i Ekeberga kommun strax öster om

Kosta samhälle och omfattar ca 2 900 ha, varav ca 1 700 ha domänmark av

kronoparken Kosta, 700 ha ecklesiastik mark och 500 ha privatägd mark.

Inom området är två familjer med sammanlagt 10 personer fast bosatta.

Alternativ II, som tillkommit på begäran av Ekeberga kommun, omfattar

ca 3 000 ha och innebär att skjutfältet förskjuts ca 1,5 km österut. Härige­

nom utgår ca 430 ha domänmark i västra delen av alternativ I medan ca 500

ha tillkommer i nordost. Huvuddelen av det tillkommande området är belä­

gen inom Hälleberga kommun och tillhör ett bolag, vars samtliga aktier ägs

av domänverket. Inom området enligt alternativ II är endast en familj om

sammanlagt fem personer fast bosatt. Med hänsyn till avståndet från de

båda områdena till förbandens förläggningsorter (avståndet till Växjö är

ca 5,5 mil och till Karlskrona ca 9 mil) förutsätts enligt båda alternativen

att skjutfältet förses med ett läger för förläggning av de övande förbanden.

Över förslaget har försvarets fastighetsnämnd avgett yttrande. Nämnden

har vid sin utredning haft kontakt med länsmyndigheterna i länet samt

med Ekeberga och Hälleberga kommuner. Länsstyrelsen har förklarat sig

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

99

inte ha något att erinra mot att skjutfältet förläggs till ifrågavarande del av

länet. Länsstyrelsen anser att alternativ II har klart företräde framför al­

ternativ I och tillstyrker sålunda alternativ II. Lantbruksnämnden, över­

lantmätaren och naturvårdsrådet i länet har samtliga tillstyrkt ett skjutfält

enligt alternativ II. Enligt överlantmätaren bör de delar av fältet som blir

belägna i Hälleberga kommun genom ägoutbyte (marköverföring) tillföras

Ekeberga kommun. Sistnämnda kommun har förklarat sig endast kunna

godta en förläggning av skjutfältet enligt alternativ II. Hälleberga kommun

har inte haft något att erinra mot alternativ II. Kommunen har uttalat öns­

kemål om att de vägar inom kommunen som berörs av skjutfältet, främst

riksväg 31, iståndsätts i samband med tillkomsten av fältet. Fastighets-

nämnden har vidare orienterat berörda markägare om den föreslagna mark­

anskaffningen och berett dem tillfälle att framföra sina synpunkter. Mark­

ägarna har inte haft några erinringar av betydelse mot förslaget.

JDomänslyrelsen har i egenskap av ägare till mer än hälften av det före­

slagna området enligt de båda alternativen förklarat att verket inte vill

motsätta sig överflyttning respektive försäljning till försvaret av den i

alternativ II ingående domänmarken och bolagsmarken.

Riksantikvarieämbetet har i yttrande till länsstyrelsen anfört att ämbe­

tet tillstyrker anordnande av ett skjutfält på ifrågavarande plats. Ämbetet

förutsätter att en kulturhistorisk inventering för dokumentation och vissa

provundersökningar utförs på försvarets bekostnad.

Fastighetsnämnden anför för egen del att nämnden anser det vara styrkt

att ett starkt behov föreligger av ett nytt skjutfält för 111 och marinens

förband i Karlskrona. Föreslaget terrängområde öster om Kosta är enligt

nämndens mening lämpligt för avsett ändamål. Från övningssynpunkt är

de båda föreslagna alternativen likvärdiga. Nämnden förordar för sin del

alternativ II.

Det föreslagna förvärvsområdet består huvudsakligen av skogsmark.

Skogen är flerstädes av relativt låg värdeklass. Brukad åker förekommer i

mycket ringa omfattning. Från jordbrukssynpunkt blir därför verkning­

arna av den föreslagna markanskaffningen obetydliga. De sociala verk­

ningarna i samband med tillkomsten av ett skjutfält synes bli mycket be­

gränsade. Den familj om fem personer som är fast bosatt inom området kan

dock endast övergångsvis medges bo kvar. Inom området finns ett fåtal

fritidshus.

Enligt chefens för armén förslag skulle en domänverket tillhörig skogs-

yrltesskola vid Visjön väster om det föreslagna skjutfältsområdet, i vilken

undervisningen numera är nedlagd, jämte erforderlig mark övertas av för­

svaret och användas som stomme till ett förläggningsläger. Ekeberga kom­

mun har motsatt sig detta med hänsyn till att terrängen runt Visjön är ett

lämpligt fritids- och turistområde och att skolan skulle vara ett utmärkt

centrum inom området. Fastighetsnämnden anser att kommunens önske­

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

100

mål bör beaktas och avstyrker chefens för armén förslag i denna del. En­

ligt nämndens mening bör lägret förläggas inom det föreslagna skjutfältets

gränser.

Fastighetsnämnden biträder överlantmätarens förslag att de delar av

skjutfältet som blir belägna i Hälleberga kommun tillförs Ekeberga kom­

mun. Med hänsyn till vad domänverket anfört om brandrisker inom det

föreslagna skjutfältet vill fastighetsnämnden vidare framhålla angelägen­

heten av en betryggande organisation med hög beredskap för att förebygga

och hejda skogsbränder inom skjutfältet. Nämnden har också konstaterat

att riksväg 31 på en viss sträcka inom Hälleberga kommun befinner sig i

dåligt skick. Nämnden anser det angeläget att planerad ombyggnad av vägen

påskyndas. Man måste enligt nämnden utgå från att vissa större sam-

övningar kommer att genomföras i anslutning till det nya skjutfältet om

detta kommer till stånd. Det är då betydelsefullt att vägnätet i närheten av

fältet är i gott skick.

Fastighetsnämnden föreslår att erforderliga medel ställs till riksantikva­

rieämbetets förfogande för kulturhistorisk inventering av det föreslagna

skjutfältsområdet.

Kostnaderna för att genomföra erforderliga markförvärv m. m. har for-

tifikationsförvaltningen uppskattat till ca 4 milj. kr. Härvid har förvalt­

ningen utgått från att den del av det föreslagna skjutfältsområdet som ut­

gör domänmark kommer att i sedvanlig ordning föras över från domän­

fonden till försvarets fastighetsfond.

4. 1967 års riksdag (prop. 1967: 110, SU 102, rskr 250) fattade beslut om

utvidgning av 113: s övningsfält i Falun med markområden om samman­

lagt 425 ha. Förvärv av vissa delar av utvidgningsområdena har genom­

förts. Förhandlingar om förvärv av återstående delar pågår.

5. 1967 års riksdag (prop. 1967: 110, SU 102, rskr 250) fattade princip­

beslut om utvidgning av Marma skjutfält med ca 780 ha. Kungl. Maj:t har

sedermera bemyndigat fortifikationsförvaltningen att förvärva fastigheter

som är avsedda att ingå i den beslutade utvidgningen efterhand som de

erbjuds till inköp.

6. 1968 års riksdag (prop. 1968:109, SU 124, rskr 282) fattade beslut

om utvidgning av handövningsfältet för I 20 och K 4 och om anskaffning av

ett nytt skjutfält för de båda förbanden. Utvidgningsområdet för hand­

övningsfältet omfattar ca 365 ha. Skjutfältet, som ligger i omedelbar an­

slutning till det utvidgade handövningsfältet, omfattar ca 2 100 ha. Kungl.

Maj :t har genom beslut den 13 juni 1968 tillsatt en särskild delegation,

Skjutfältsdelegationen Umeå, för att genomföra nödvändiga

markförvärv.

7. 1963 års riksdag (prop. 1963:109, SU 96, rskr 221) fattade beslut om

utvidgning av I 21 :s skjutfält vid Tjärnmyren och av regementets övnings­

fält i Sollefteå. Utvidgningarna avsåg markområden om sammanlagt ca 215

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1069

101

ha. En fastighet har hittills förvärvats. Förberedande kontakter har tagits

med övriga markägare.

8. 1963 års riksdag (prop. 1963: 109, SU 96, rskr 221) fattade beslut om ut­

vidgning med ca 1 800 ha av pansarövningsfältet vid Skövde. Enligt beslu­

tet förutsattes att ytterligare mark nordost och öster om utvidgningsom-

rådet framdeles skulle förvärvas i den mån detta kunde ske genom fri­

villiga förvärv och till skäligt pris. Vissa delar av denna mark har hittills

förvärvats. Därutöver har Kungl. Maj :t genom beslut den 28 oktober 1966

godkänt av fortifikationsförvaltningen träffade avtal om förvärv av vissa

fastigheter om sammanlagt ca 100 ha sydost om utvidgningsområdet samt

bemyndigat förvaltningen att förvärva ytterligare ca 50 ha. Hittills har

totalt ca 1 430 ha förvärvats.

9. Chefen för armén har lagt fram förslag om markanskaffning för att

utvidga P 4:s pansarskjutfält vid Kråk.

Ivråks skjutfält är beläget intill Vättern ca 4 km söder om Karlsborgs

samhälle och ca 1,5 km söder om F6:s område. Fältet omfattar ca 350 ha

med en bredd av ca 2,5 km och ett djup av ca 1,5 km. Vid skjutningar på

fältet utgör ett avsevärt vattenområde i Vättern ett i huvudsak sektorformat

riskområde med ett största djup av ca 15 km och en största bredd av ca

22 km. Fältet uppfyller inte de krav som numera måste ställas på ett pan­

sarskjutfält. Fältets begränsning såväl på djupet som på bredden medför

att de skjutande förbanden inte på ett fältmässigt sätt kan övergå från

marsch- eller manövergruppering till stridsgruppering. Stridsvagnsförban-

den kan inte ges tillfälle att skjuta på fältmässiga längre avstånd (ca 2 000

m). Skjutning kan endast ske med ett kompani åt gången. Detta med­

för bl. a. att det är svårt att kunna ge förband inkallade till krigsförbands-

övning erforderlig stridsutbildning. Därtill kommer att fältet förutom av

P 4 med pansartruppskolan även används av flera andra förband och att

dessa förbands behov av att utnyttja fältet under senare år har ökat kraftigt

på grund av att det nya utbildningssystemet (VU 60) har börjat tillämpas.

Fältet har därigenom blivit alltmer otillräckligt. Extra kostnader uppkom­

mer i form av ersättning för skador på mark i enskild ägo. Markägarna ut­

sätts för intrång och obehag. För att tillgodose skjutbehovet bedöms det

med nuvarande markinnehav bli nödvändigt att väsentligt utvidga skjut­

tiderna, vilket skulle medföra avsevärt ökat intrång för sjöfart, fiske och

fritidsseglation inom aktuella delar av Vättern.

Chefen för armén har utrett vilken mark som skulle behöva tillföras

skjutfältet för att tillgodose det mest trängande behovet främst för skjut­

ningar med pansarförband. Enligt utredningen behöver fältet utvidgas i

nordlig och nordvästlig riktning med ett område om ca 300 ha, varigenom

dess totala areal skulle komma att uppgå till 650 ha. Fältet skulle härigenom

få en största bredd av ca 3 km och ett djup av ca 3,5 km. Riskområdet

över Vättern skulle ökas endast obetydligt. Genom en sådan utvidgning

8 —

Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 saml. Nr 110

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

102

skulle utrymme skapas för gruppering på djupet av pansar förbanden och

dessa skulle därigenom ges tillfälle till fältmässiga framryckningar till

stridsställningar. Stridsvagnsförbanden skulle få möjligheter att skjuta på

långa avstånd. Den ökade bredden skulle möjliggöra stridsskjutningar med

två kompanier samtidigt. Större utbildningseffekt skulle erhållas. Möjlig­

heter skulle skapas att bygga ett åldersklassläger som redan har inplanerats

men t. v. fått anstå på grund av lokaliseringssvårigheter.

I sitt förslag har chefen för armén framhållit att, om den föreslagna ut­

vidgningen genomförs, ett ganska smalt område om ca 200 ha kommer att

finnas kvar mellan skjutfältets norra gräns och södra gränsen för F 6:s om­

råde. Inom detta mellanområde, Gräsliultsområdet, måste man räkna med

betydande bullerstörningar för de boende. Chefen för armén utgår från att

även detta område på längre sikt bör inlösas, varigenom en ytterligare för­

bättring av övningsbetingelserna skulle erhållas. Förvärv av fastigheter

inom området bör dock enligt chefen för armén f. n. endast komma till

stånd i den mån fastigheter bjuds ut till salu.

Försvarets fastighetsnämnd har avgett yttrande över chefens för armén

förslag. Nämnden har vid sin utredning haft kontakt med länsmyndighe­

terna i länet samt med kommunerna i Karlsborgs kommunblock. Vidare

har nämnden orienterat berörda markägare om förslaget varvid dessa har

beretts tillfälle att framföra sina synpunkter.

Länsstyrelsen har i yttrande till fastighetsnämnden anfört att styrelsen

finner väsentliga fördelar vara att vinna främst från militär synpunkt men

även från allmän synpunkt av en utvidgning av skjutfältet. Från jordbruks-,

skogsbruks- och naturvårdssynpunkt synes enligt länsstyrelsens uppfatt­

ning hinder inte föreligga mot en lösning av skjutfältsfrågan enligt för­

slaget. Uppkommande trafikfrågor borde kunna lösas i samarbete med

vägverket. Eventuella nackdelar för trafiken på Vättern på grund av den

obetydliga utvidgningen av riskområdet i Vättern torde få accepteras. Läns­

styrelsen tillstyrker därför utvidgningsförslaget men endast under förut­

sättning att vissa berättigade önskemål från kommunalt håll tillgodoses.

Dessa önskemål avser bl. a. tillgång till mark för tätorten Karlsborgs fort­

satta expansion, statligt bidrag till utvecklingsplanering inom kominun-

blocket, höjd bostadslånekvot motsvarande den avgång av bostäder som

utvidgningen kommer att medföra samt samarbete mellan de militära och

kommunala myndigheterna för att främja näringslivets utveckling i orten

och därigenom kompensera bl. a. bortfallet av arbetstillfällen och minsk­

ning av skatteunderlaget genom skjutfältsutvidgningen.

Vid fastighetsnämndens överläggningar med kommunernas representan­

ter har dessa framfört i allt väsentligt samma synpunkter som i länsstyrel­

sens yttrande i fråga om verkningarna för kommunblocket och om behovet

av erforderliga åtgärder. Mölltorps kommun har i särskild skrivelse till

nämnden ytterligare understrukit främst de ekonomiska konsekvenserna

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

Kiincjl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

103

för kommunen av utvidgningen. Kommunen ifrågasätter om inte det i nu­

läget tillgängliga skjutfältsområdet kan omdisponeras på sådant sätt att de

av chefen för armén uppställda kraven i viss mån uppfylls utan att någon

utvidgning kommer till stånd.

I fråga om de enskilda markägare som berörs av utvidgningsförslaget

anför fastighetsnämnden att chefens för armén förslag ursprungligen be­

rörde ca 30 markägare. Av dessa har tio begärt hos fortifikationsförvalt-

ningen att deras fastigheter skall inlösas av staten. Sju av dessa fastigheter

— huvudsakligen bostadsfastigheter — är belägna alldeles intill den nu­

varande skjutfältsgränsen och störda av buller. De har därför inlösts av

förvaltningen. De tre andra är belägna på sådant sätt att förhandlingarna

om förvärv har ansetts böra anstå i avvaktan på behandlingen av chefens

för armén förslag om utvidgning av skjutfältet. Av de återstående 20 mark­

ägarna har tio i gemensam skrivelse till fastighetsnämnden motsatt sig

utvidgningsför slaget och förklarat att de inte frivilligt går med på försälj­

ning av sina fastigheter då de härigenom skulle berövas sina utkomstmöj­

ligheter. Även dessa markägare har ifrågasatt om det inte finns möjligheter

att omdisponera övningsverksamheten på det nuvarande skjutfältet så att

man kan få bättre utbildningsmöjligheter.

Fastighetsnämnden anmäler vidare att 36 personer som är bosatta inom

Gräshultsområdet har protesterat mot utvidgningsförslaget i skrivelse till

nämnden. I skrivelsen anförs att utvidgningen skulle innebära ett ständigt hot

om ytterligare intrång för dem som är bosatta inom området samt att fastig­

hetsägarna skulle förorsakas ekonomisk förlust genom att fastigheterna

skulle minska i värde på grund av närheten till skjutfältet. Vidare anförs

att utvidgningen är onödig och att den militära övningsverksamheten bör

kunna tillgodoses på ett sätt som medför mindre intrång för dem som bor

i trakten.

Med anledning av de från flera håll framförda synpunkterna om möjlig­

heterna att på annat sätt än genom den föreslagna utvidgningen förbättra

de otillfredsställande utbildningsmöjligheterna på Kråks skjutfält har fas­

tighetsnämnden inhämtat yttrande från chefen för armén. I yttrandet

konstateras att det inte föreligger några möjligheter att få tillfredsställan­

de utbildningsbetingelser på annat sätt än genom utvidgning av skjutfältet.

För egen del anför fastighetsnämnden att nämnden anser det helt klar­

lagt att Kråks skjutfält är för litet för att erbjuda tillfredsställande be­

tingelser för den viktiga del av utbildningen vid P 4 med pansartrupp-

skolan som utgörs av skarpskjutningar från stridsvagnarna. Nämnden har

blivit övertygad om att något realistiskt alternativ för att åstadkomma de

behövliga förbättringarna i utbildningsbetingelserna, t. ex. genom att flytta

skjutningarna till annan plats inom södra delarna av landet, inte står att

finna. Att öka utbildningskapaciteten genom att förlägga skjutningar även

till andra tider på dygnet än som nu används anser nämnden inte vara en

104

realistisk utväg med hänsyn till det allvarliga intrång som detta skulle med­

föra främst för sjöfarten och fisket i Vättern.

Beträffande verkningarna för kommunblocket av utvidgningen anför

fastighetsnämnden bl. a. följande. Nämnden vill i fråga om de av kom­

munerna uttalade farhågorna för minskade skatteintäkter genom bortfall

av arbetstillfällen inom jordbruksnäringen framhålla dels att det ÖA^er-

vägande antalet berörda fastigheter utnyttjas huvudsakligen som bostads­

fastigheter, dels att ett betydande antal av ägarna har uppnått relativt hög

ålder. Det synes inte osannolikt att åtskilliga av fastighetsägarna efter inlö­

sen av deras fastigheter föredrar att flytta in till närmaste tätort, Karlsborg

eller Mölltorp. Beträffande expansionsutrymme för centralorten Karlsborg är

enligt Arad nämnden har erfarit chefen för armén och fortifikationsförvalt-

ningen beredda att tillgodose detta behov genom att friställa huvuddelen av

den s. k. Norra Skogen i anslutning till tätortens norra del från militär verk­

samhet. Detta område, som är välbeläget och mycket attraktivt för be­

byggelse, utgör ett naturligt utvecklingsområde för Karlsborg. Det omfattar

ca 175 ha. Fastighetsnämnden anser det från såväl allmänt samhällelig som

försvarets synpunkt angeläget att en fortsatt utveckling inom kommun­

blocket säkerställs. Nämnden förutsätter att ett samarbete kommer till

stånd mellan de kommunala och de militära myndigheterna i hithörande

frågor. Enligt nämndens åsikt bör statsbidrag kunna lämnas för en ut-

vecklingsplanering som omfattar hela kommunblocket. Nämnden finner det

angeläget att länet och kommunblocket tillförsäkras bostadslånekvot för

ett ökat bostadsbyggande som ersättning för den avgång av bostäder som

skjutfältsutvidgningen innebär. Sammanfattningsvis uttalar nämnden att

de direkta olägenheterna för kommunerna av den föreslagna utvidgningen

knappast kan anses vara betydande.

Verkningarna från jordbrukspolitisk synpunkt blir enligt fastighets-

nämndens mening obetydliga. Ca 140 ha av utvidgningsområdet utgör åker

medan återstoden utgörs av skogsmark och ÖATig mark. Endast två av de

berörda fastigheterna kan betecknas som fullständiga jordbruk med för­

utsättningar för fortsatt jordbruksdrift på längre sikt. När det gäller de

sociala konsekvenserna konstaterar nämnden att inom utvidgningsområdet

är bosatta 32 personer, av vilka 13 är äldre än 60 år. I många fall är bo­

stadshusen i mindre gott skick. Nämnden har kommit till den uppfatt­

ningen att åtskilliga fastighetsägare är beredda att sälja sina fastigheter.

I vissa fall måste man dock räkna med att personliga omställningssvårig­

heter uppkommer till följd av skjutfältsutvidgningen. Det synes huvud­

sakligen gälla de fall där vederbörande fastighetsägare helt eller delvis har

sin utkomst av jordbruk. Lantbruksnämnden i länet torde böra medverka

till att de som så önskar kan få nya gårdar.

Det nuvarande skjutfältet och östra delen av utvidgningsområdet korsas

av en allmän väg Karlsborg—Mölltorp. Vägen är dock inte den bästa eller

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

105

närmaste förbindelsen mellan de båda samhällena. Den ökade övningsverk-

samheten på skjutfältet torde i stor utsträckning omöjliggöra allmän trafik

på vägen. Det bör därför enligt fastighetsnänmden övervägas att dra in

vägen som allmän väg. Överläggningar härom och om anordnande av annan

utfartsmöjlighet för dem som skulle beröras av vägindragningen bör komma

till stånd mellan de militära myndigheterna och vederbörande länsmyndig­

heter. Fastighetsnänmden, som ägnat särskild uppmärksamhet åt denna

fråga, anser att en tillfredsställande lösning bör kunna erhållas.

Fastighetsnämnden anser att olägenheterna av den föreslagna utvidg­

ningen inte är av sådan omfattning att det kan övervägas att av detta skäl

underlåta att tillgodose det betydelsefulla riksintresse som det här är fråga

om.

Vad beträffar det s. k. Gräshultsområdet anser fastighetsnämnden att det

inte finns anledning att från försvarets sida göra gällande några krav på

markförvärv inom detta område. Med hänsyn till områdets för bullerstör­

ningar relativt utsatta läge mellan skjutfältet och F 6 anser nämnden det

från skälighetssynpunkt nödvändigt att staten i samband med ett beslut

om utvidgningen utfäster sig att lösa in sådana fastigheter inom området

vilkas ägare framställer önskemål om inlösen.

Med hänsyn till vad som har kommit fram vid fastighetsnämndens utred­

ning tillstyrker nämnden utvidgning av Kråks skjutfält i enlighet med

chefens för armén förslag. Nämnden förutsätter att i samband med beslut

om utvidgningen staten förklarar sig beredd att lösa in fastigheter inom

Gräshultsområdet i den mån vederbörande ägare själva begär inlösen och

överenskommelse om löseskillingen kan träffas. Vidare förutsätter nämnden

att huvuddelen av området i Norra Skogen friställs från militär verksamhet

för att säkerställa expansionsutrymme för tätorten Karlsborg. I övrigt

förutsätts att allmänheten skall ha tillgång till det utvidgade skjutfältet

under dagar då skjutningar inte pågår samt att farliga delar av fältet ut­

märks och avspärras på tillfredsställande sätt.

Kostnaderna för att genomföra den föreslagna utvidgningen har fortifi-

kationsförvaltningen uppskattat till 3 milj. kr. Härvid har förvaltningen

räknat med att även vissa fastigheter inom det s. k. Gräshultsområdet måste

lösas in.

10. 1968 års riksdag (prop. 1968: 109, SU 124, rskr 282) fattade beslut

om utvidgning av P 7 :s skjutfält vid Kabusa i närheten av Ystad. Utvidg­

ningen beräknas komma att omfatta ca 130 ha under förutsättning att

vissa markbyten kan genomföras i samband med markförvärven. Förhand­

lingar med markägarna pågår.

11. Utvidgning av Tofta skjutfält ansågs redan år 1956 nödvändig för

att möjliggöra från övningssynpunkt godtagbara artilleriskjutningar. Fäl­

tet omfattande då ca 1 700 ha men bedömdes böra ha en omfattning av

minst 2 650 ha. I samråd med chefen för armén har fortifikationsförvalt-

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

106

ningen sedermera förvärvat sådana inom det avsedda utvidgningsområdet

belägna fastigheter som bär bjudits ut till salu. Förvärven har vid olika

tillfällen underställts Kungl. Maj :ts prövning då så har påkallats med

hänsyn till köpeskillingarnas storlek. Hittills har förvärvats ca 650 ha.

Återstående planerade förvärv omfattar ca 300 ha.

13. 1968 års riksdag (prop. 1968: 109, SU 124, rskr 282) fattade beslut

om utvidgning med ca 400 ha av marinens övningsfält vid Rosenholm utan­

för Karlskrona. Förhandlingar med markägarna inom utvidgningsområdet

pågår.

15. Beslut om inlösen av vissa för flygbuller utsatta fastigheter fattades

år 1965 (prop. 1965: 28, SU 45, rskr 151). För budgetåret 1965/66 anvi­

sade riksdagen för ändamålet 5 milj. kr. Efter förslag i prop. 1967: 110

(SU 102, rskr 250) och prop. 1968: 109 (SU 124, rskr 282) har riksdagen

sedermera anvisat ytterligare 2 resp. 1 milj. kr. Hittills har sålunda anvisats

totalt 8 milj. kr. för ändamålet.

12, 14, 16. För diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter

beräknar fortifikationsförvaltningen sammanlagt 4,6 milj. kr., varav 3 milj.

kr. för armén och 800 000 kr. för vardera marinen och flygvapnet. Under

dessa delposter har sammanförts sådana mindre förvärvsobjekt för vilka

kostnaderna beräknas inte överstiga 300 000 kr. Medlen avses vidare för

dels oförutsedda utgifter i samband med genomförandet av beslutade mark­

förvärv, såväl vid frivilliga uppgörelser som i samband med expropriation,

dels smärre kompletteringar av försvarets fastighetsbestånd, dels mindre

utgiftsrester för vissa inte helt slutförda markförvärv m. in., dels förvärv

av mark som kompensation för markområden som har avståtts för bostads­

bebyggelse o. d., dels förvärv av salubjudna fastigheter inom sådana om­

råden som enligt principbeslut av statsmakterna skall tillföras försvaret

men för vilkas förvärv någon särskild medelsanvisning inte har skett.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

Departementschefen

Chefen för armén har i samråd med chefen för marinen och fortifika­

tionsförvaltningen lagt fram förslag att anordna ett nytt skjutfält i trakten

av Kosta för 111 och för marinens förband i Karlskrona. Förslaget innebär

förvärv av mark med en sammanlagd areal av ca 3 000 ha. Vidare föreslås

att en domänverket tillhörig skogsyrkesskola vid Visjön väster om det

föreslagna skjutfältsområdet förs över till försvaret och används som stomme

i ett läger för förläggning av de övande förbanden. Av utredningen framgår

att I 11 :s nuvarande skjutfält vid Notteryd, som omfattar endast ca 220

ha, är helt otillräckligt för de stridsskjutningar som ingår i regementets

utbildningsprogram. Utvidgning av fältet kan inte ske av hänsyn till civila

intressen. Regementets möjligheter att använda andra befintliga skjutfält

inom rimligt aystånd är begränsade. Regementet saknar sålunda i dagens

107

läge möjligheter att genomföra nödvändig utbildning i stridsskjutning. Det

är därför nödvändigt att anskaffa ett nytt skjutfält för regementet.

Enligt det nya systemet för värnpliktsutbildning (VU 60) skall strids­

skjutning med skarp ammunition ingå i de marina förbandens utbildning.

Vid Karlskrona garnison finns ett övningsfält, Rosenholmsfältet, vilket efter

år 1968 beslutad utvidgning kommer att omfatta en areal av ca 660 ha.

Detta fält är i huvudsak avsett för handövningar och otillräckligt för strids-

slcjutningar. Marinens förband i Karlskrona har alltså behov av ett särskilt

stridsskjutningsfält.

Förslaget till markanskaffning för ett gemensamt skjutfält för 111 och

de marina förbanden i Karlskrona omfattar två alternativa områden med

i stort sett samma lokalisering. I likhet med försvarets fastighetsnämnd

anser jag att det som alternativ II betecknade området är det lämpligaste

för det avsedda ändamålet. Konsekvenserna från social synpunkt av ut­

vidgningen blir obetydliga. Varken länsstyrelsen eller de berörda kommu­

nerna, Ekebcrga och Hälleberga, har haft något att erinra mot att ett skjut­

fält anordnas inom området. Jag förordar därför den föreslagna markan­

skaffningen. Däremot kan jag inte biträda förslaget att använda domän­

verkets skogsyrkesskola vid Visjön för det planerade förläggningslägret.

Lägret bör förläggas inom skjutfältet. Kostnaderna för erforderliga mark­

förvärv har fortifikationsförvaltningen uppskattat till 4 milj. kr., varvid

har förutsatts att den i skjutfältsområdet ingående domänmarken förs

över från domänverkets fond till försvarets fastighetsfond. Jag föreslår att

3 milj. kr. beräknas för ändamålet för nästa budgetår.

Chefen för armén har lagt fram förslag att utvidga P4:s skjutfält vid

Kråk söder om Karlsborgs samhälle. Förslaget innebär förvärv av mark

med en sammanlagd areal av ca 300 ha. Av utredningen framgår att skjut­

fältet, som används av, förutom P 4 med pansartruppskolan, flera andra

förband och skolor, i sin nuvarande omfattning inte uppfyller de krav som

numera måste uppställas på ett pansarskjutfält. Detta innebär bl. a. att

det inte är möjligt att ge förband som är inkallade till krigsförbandsöv-

ning nödvändig stridsutbildning. Försvarets fastighetsnämnd anser att

det inte finns något realistiskt alternativ till den föreslagna utvidgningen

för att åstadkomma de behövliga förbättringarna i utbildningsbetingelserna.

Enligt min mening är det angeläget att en utvidgning av skjutfältet kommer

till stånd.

I likhet med fastighetsnämnden och chefen för armén anser jag att den

föreslagna utvidgningsmarken är lämplig för det avsedda ändamålet. Vissa

olägenheter kan beräknas uppkomma för de berörda kommunerna och för

dem som bor inom och norr om utvidgningsområdet. För kommunernas del

kan utvidgningen medföra minskade skatteintäkter genom bortfall av

arbetstillfällen. Det kan uppstå problem när det gäller att ersätta bort­

fallet av bostäder inom utvidgningsområdet. De direkta olägenheterna

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

108

för kommunerna synes dock inte bli alltför betydande. De torde i inte

oväsentlig utsträckning kunna undanröjas eller minskas genom ett nära

samarbete mellan vederbörande militära och civila myndigheter. Jag för­

utsätter att ett sådant samarbete kommer till stånd i syfte att säkerställa

en fortsatt utveckling inom Karlsborgs kommunblock. I likhet med fastig-

hetsnämnden utgår jag från att de militära myndigheterna kommer att fri­

ställa det s. k. Norra Skogen-området från militär verksamhet för att till­

godose Karlsborgs behov av utrymme för expansion.

Inom utvidgningsområdet bor sammanlagt 32 personer. Fastighetsnämn-

den har vid sin utredning kommit till den uppfattningen att åtskilliga

fastighetsägare är beredda att sälja. Många fastighetsägare inom utvidg­

ningsområdet har hembjudit och i de flesta fall även sålt sina fastig­

heter till fortifikationsförvaltningen. Man måste dock räkna med att per­

sonliga omställningssvårigheter uppkommer, främst i sådana fall där veder­

börande fastighetsägare helt eller delvis har sin utkomst av jordbruk. Från

myndigheternas sida torde dock åtgärder kunna vidtas som minskar dessa

svårigheter. Bl. a. torde lantbruksnämnden kunna medverka till att an­

skaffa nya gårdar åt dem som önskar förvärva sådana.

Vad angår det s. k. Gräshultsområdet mellan skjutfältet och F6:s om­

råde anser jag i likhet med fastighetsnämnden dels att det inte finns

anledning att från försvarets sida göra gällande några krav på markförvärv

inom detta område, dels att staten med hänsyn till områdets för bullerstör­

ningar utsatta läge bör utfästa sig att lösa in sådana fastigheter inom om­

rådet vilkas ägare önskar inlösen.

Olägenheterna av den föreslagna utvidgningen kan inte anses få sådan

omfattning att de bör utgöra hinder för genomförandet av den för utbild­

ningen inom försvaret angelägna åtgärd som utvidgningen innebär. Jag

förordar därför att utvidgningen genomförs. Kostnaderna för genomföran­

det har fortifikationsförvaltningen uppskattat till 3 milj. kr., varvid för­

valtningen räknat med inlösen i viss utsträckning av fastigheter även inom

Gräshultsområdet. Jag föreslår att 1,4 milj. kr. beräknas för nästa budgetår.

Jag har tidigare i prop. 1965: 28 (s. 8) och prop. 1967: 110 (s. 128) anfört

atf jag anser att staten bör vara beredd att lösa in fastigheter som på grund

av flygbuller inte kan bebos utan påtagliga olägenheter. Den av Kungl.

Maj :t år 1965 tillsatta flygplatsbullerdelegationen, som haft till huvud­

saklig uppgift att lösa in vissa flygbullerstörda fastigheter vid de flot­

tiljer som angavs i prop. 1965: 28, har i september 1968 anmält att dele­

gationen slutfört sitt uppdrag. Delegationen har löst in fastigheter till ett

sammanlagt värde av i runt tal 6,5 milj. kr. Jag räknar med att behov

av medel kommer att föreligga även nästa budgetår för inlösen genom for-

tifikationsförvaltningens försorg av ytterligare flygbullerstörda fastig­

heter. Jag föreslår att 700 000 kr. beräknas för ändamålet för nästa bud­

getår.

Kungl. Maj:ts proposition nr

ilo

år 1969

109

Samtliga övriga av fortifikationsförvaltningen särskilt upptagna mark-

förvärvsobjekt, för vilka medel har beräknats för nästa budgetår, har tidi­

gare varit föremål för beslut av riksdagen eller Kungl. Maj :t. Därutöver har

fortifikationsförvaltningen för diverse mindre markförvärv och oförutsedda

utgifter beräknat 3 milj. kr. för armén och 800 000 kr. för vardera marinen

och flygvapnet.

Som jag har anfört inledningsvis har fortifikationsförvaltningen beräknat

medelsförbrukningen under anslaget för nästa budgetår till 17,6 milj. kr.

Jag biträder fortifikationsförvaltningens förslag. Jag förordar att medel för

nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsbe­

räkning.

Kungl. Maj. ts proposition nr 110 år 1969

Investeringsplan

(1 000-tal kr.)

Kostnadsram

Medelsförbrukning

Objekt

1.4 1967

1.4 1968

Faktisk

tom

1967/68

Beräknad för

1968/69

1969/70

A.

Armén

1.

14, A

1. Utvidgning av Linköpings

garnisons övningsfält..............................

1 800

1 800

906

900

2.

I

4, InfSS. Förvärv av vissa fastighe­

ter i anslutning till Prästtomta skjut­

fält...................................................................

600

600

3.

I

5,

A

4. Utvidgning av Östersunds

garnisons övningsfält..............................

1 000

1 000

270

300

300

4. I It. Nytt skjutfält vid Kosta...........

—

4 000

—

—

3 000

5.

1

13. Utvidgning av övningsfältet i

Falun..............................................................

2 500

2 500

594

1 300

500

6.

1

14. Utvidgning av Marma skjut­

fält ...................................................................

3 500

3 500

397

1 200

1 000

7.

1

16. Utvidgning av skjutfältet vid

Nyårsåsen.....................................................

1 900

1 900

659

1 241

8. 117. Utvidgning av övningsfältet i

Uddevalla.....................................................

600

1 300

1 300

9.

1

20. Utvidgning av handövnings­

fältet och förvärv av nytt skjutfält

vid Umeå......................................................

7 000

7 000

3 500

2 500

10.

I

21. Utvidgning av skjutfältet vid

Tjärnmyren och övningsfältet i Sol­

lefteå ................................................................

1 200

1 200

30

500

500

11.

P

4. Utvidgning av pansarövnings­

fältet vid Skövde......................................

13 500

13 500

10 444

1 956

1 100

12. P 4. Utvidgning av pansarskjutfäl-

tet vid Kråk................................................

3 000

1 400

13. P 7. Utvidgning av pansarövnings­

fältet vid Revinge.....................................

29 400

29 400

29 041

359

14.

P 7.

Utvidgning av skjutfältet vid

Kabusa...........................................................

2 800

2 800

1 700

1 100

15. A 7. Utvidgning av Tofta skjutfält

1 400

1 400

694

506

200

16.

Diverse mindre markförvärv och

oförutsedda utgifter................................

—

—

—

2 438

3 000

Summa A

66 600

74 900

43 035

16 900

15 500

no

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1969

Kostnadsram

Medelsförbrukning

Objekt

1.4 1967

1.4 1968

Faktisk

tom

1967/68

Beräknad för

1968/69

1969/70

B.

Marinen

17. BK. Utvidgning av övningsfältet vid

2 000

800

Rosenholm....................................................

2 800

2 800

—

18. KA 1. Utvidgning av övnings- och

2 190

skjutfältet vid Myttinge........................

7 000

6 300

4 110

—

19. Diverse mindre markförvärv och

710

800

oförutsedda utgifter.................................

—

—

—

Summa B

9 800

9 100

4 110

4 900

1 600

C.

Flygvapnet

2 800

534

2 266

i 20. F 15. Ny skolmålplats vid Tönnebro.

2 700

—

21. Inlösen av flygbullerstörda fastighe-

934

700

ter.....................................................................

8 000

8 000

6 366

22. Diverse mindre markförvärv och

800

oförutsedda utgifter................................

—

—

—

500

Summa C

10 700

10 800

6 900

|

3 700

1 500

Summa A—C

87 100

94 800

54 045

25 500

18 600

Reducering av medelsbehovet

—

—

—

2 500

| 1 000

Beräknat medelsbehov

—

—

—

|

23 000

17 600

A nslagsberäkning

(1 OOO-tal kr.)

Medelslillgång

Outnyttjat belopp 1.7.1968

Anslag för 1968/69.................

Anslag för 1969/70 (förslag)

Summa 42 123

Summa

Beräknad medelsförbrukning

7 652

1968/69................................. 23 000

16 871

1969/70................................................ 17 600

17 600

Beräknat outnyttjat belopp

30.6.1970....................................... 1 523

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

a) medge att nytt skjutfält för 111 och marinens för­

band i Karlskrona får anskaffas och att P 4:s skjutfält vid

Kr åk får utvidgas i enlighet med vad jag har angett i det

föregående,

b) till

Markförvärv för övningsfält m. m.

för budgetåret

1969/70 anvisa ett investeringsanslag av 17 600 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

111

VIII. DIVERSE KAPITALFONDER

1. Statens datamaskinfond: Anskaffning av datamaskiner för försvaret

1969/70 Nytt anslag (förslag) ................ 15 000 000

I prop. 1969: 1 (bil. 9 s. 104) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att

lämna beställningsbemyndigande och anvisa medel för investeringar i da­

tamaskinutrustning som skall värderas in i statens datamaskinfond. Här­

vid inberäknades inte behoven för anskaffning av utrustning till försvaret.

Jag har i det föregående hemställt att Kungl. Maj:t skall föreslå riksda­

gen att inrätta en försvarets delfond av statens datamaskinfond. I detta

sammanhang vill jag anmäla behoven av bemyndigande och medel för an­

skaffningar till delfonden.

Värdet av den datamaskinutrustning som behöver anskaffas till delfon­

den under budgetåren 1969/70 och 1970/71 kan enligt vad jag har inhämtat

från försvarets rationaliseringsinstitut uppskattas till 41,6 milj. kr.

Kungl. Maj:t har genom beslut den 10 januari och den 7 mars 1969 med-

gett att viss datamaskinutrustning får beställas för värnpliktsverket och

för försvarets forskningsanstalt. Utgifterna härför under budgetåret 1968/

69 skall förskottsvis bestridas från anslaget till vissa signalförbindelser

resp. till forskningsverksamhet.

Jag förordar att bemyndigande att beställa datamaskinutrustning för

41,6 milj. kr. under budgetåren 1969/70 och 1970/71 inhämtas från riks­

dagen. Bemyndigandebeloppet avser ändamål enligt följande sammanställ­

ning.

1969/70

1.

Inköp av förhyrd dataanläggning vid försvarets materielverk (armématerielförvaltningenl

2. Utrustning för försvarets radioanstalt

3. Stansutrustning för regionala stanscentraler

1970/71

4. Utrustning för försvarets materielverk (flygmaterielförvaltningen)

5. Utrustning för värnpliktsverket

6. Utrustning för gemensam datadrift

V. Stansutrustning

Behovet av anslagsmedel under nästa budgetår bör beräknas med ut­

gångspunkt från betalningsutfallen för de nämnda anskaffningarna bud­

getåret 1969/70 (14,1 milj. kr.) vartill bör läggas 3,8 och 1,9 milj. kr för

återföring till anslaget Vissa signalförbindelser resp. Försvarets forsknings­

anstalt: Forskningsverksamhet. Summan bör emellertid reduceras med

hänsyn till bl. a. svårigheten att ange vilken utrustning som kommer att

köpas och vilken som kommer att hyras. Jag föreslår att anslaget förs upp

med 15 milj. kr. Om ytterligare medel sedermera skulle behövas under bud­

getåret torde anslag härför få begäras på tilläggsstat.

Medel för ifrågavarande ändamål bör beräknas inom ramen för det mili­

tära försvaret.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att medge att beställningar

av datamaskinutrustning till ett sammanlagt belopp av

41 600 000 kr. får läggas ut under budgetåren 1969/70 och

1970/71,

b) till

Statens datamaskinfond: Anskaffning av datama­

skiner för försvaret

för budgetåret 1969/70 anvisa ett inves-

teringsanslag av 15 000 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter hem­

ställt förordnar Hans Maj :t Konungen att till riks­

dagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

¹¹²

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

Ur protokollet:

Margit Edström

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

113

Innehållsförteckning

sid.

Militär sjukvårdens ledning

.................................................................................... 2

Försvarets delfond av statens datamaskinfond

........................................... 38

Programbudget m.m.

41

Anslagsfrågor m. m

.................................................................................................... 50

Driftbudgeten

Arméstaben ............................................................................................................... 52

Marinstaben ............................................................................................................... 55

Flygstaben................................................................................................................... 57

Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal

m.

fl

........................................

59

Anskaffning av flygmateriel m. m......................................................................... 65

Militärområdesstaber: Förvaltningskostnader............................................... 68

Militärområdesstaber med särskild budget.................................................... 69

Försvarets civilförvaltning ................................................................................... 70

Försvarets sjukvårdsstyrelse ............................................................................... 72

Försök med gemensam datadrift ...................................................................... 73

Civilförsvarsstyrelsen ............................................................................................. 75

Anskaffning av civilförsvarsmateriel ............................................................. 77

Kapitalbudgeten

Byggnader och utrustning för försvarets fabriksverk

80

Organisationsförändring vid försvarets fabriksverk.................................. 91

Markförvärv för övningsfält in. m..................................................................... 96

Statens datamaskinfond: Anskaffning av datamaskiner för försvaret 111