Prop. 1970:116
('med förslag till ändring i regeringsformen m. m.',)
Kungl. Maj:ts proposition nr 116 år 1970
1
Nr 116
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till ändring
i regeringsformen m. m.; given Stockholms slott den 20 mars 1970.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats rådsprotokollet över justitieärenden, för prövning i grundlagsenlig ord ning förelägga riksdagen härvid fogade förslag till
1) ändring i regeringsformen, riksdagsordningen och tryckfrihetsför ordningen,
2) ändring i regeringsformen.
Enligt Vårt nådiga beslut:
GUSTAF ADOLF
Lennart Gei jer
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås vissa ändringar i regeringsformen, riksdags ordningen och tryckfrihetsförordningen för att möjliggöra en reform av förvaltningsdomstolarnas organisation. Enligt förslaget skall bestämmel serna om beredning och föredragning av mål hos regeringsrätten flyttas från grundlag till vanlig lag. Vidare öppnar ändringarna möjlighet att läg ga om besvärsvägen för de mål som skall prövas av regeringsrätten, så att besvären anförs direkt till regeringsrätten i stället för som nu hos Kungl. Maj :t i statsdepartementen.
I anslutning till grundlagsändringarna beträffande regeringsrätten fö reslås att nuvarande grundlagsbestämmelser om högsta domstolens bered nings- och föredragandeorganisation upphävs. Härigenom undviks att genomförandet av en förestående reform på detta område måste anstå i avbidan på grundlagsändringar.
Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 116
2
1) Förslag
till
ändring i regeringsformen , riksdagsordningen och tryckfrihetsförordningen
Regeringsformen1
(Nuvarande lydelse2) (Föreslagen lydelse)
Kungl. Maj:ts proposition nr 116 år 1970
Konungens rätt att pröva och av göra besvär, som jämlikt författ ningarna må hos Konungen fullföl jas i statsdepartementen, skall i den omfattning, som bestämmes i sär skild lag, stiftad av Konungen och riksdagen samfällt enligt den i 87 § 1 mom. stadgade ordning, uppdra gas minst sju av Konungen utnämn da personer, som förvaltat civil be ställning samt däruti ådagalagt in sikt, erfarenhet och redlighet. De kallas regeringsråd och utgöra Konungens regeringsrätt. Minst två tredjedelar av hela antalet regerings råd skola hava fullgjort vad författ ningarna föreskriva dem, som uti domareämbeten må nyttjas.
Närmare bestämmelser om rege ringsrättens sammansättning och tjänstgöring meddelas i omförmälda lag.
§
Till föredragning och avgörande i regeringsrätten skola ärendena bere das i det departement, vartill de, en ligt den i 5 § omförmälda fördelning, höra.
18.
Konungens rätt att pröva och av göra besvär i förvaltningsärenden skall i den utsträckning, som
Konungen och riksdagen bestämmer i lag, uppdragas minst sju av
Konungen utnämnda personer, som förvaltat civil beställning samt där uti ådagalagt insikt, erfarenhet och redlighet. De kallas regeringsråd och utgöra Konungens regeringsrätt. Minst två tredjedelar av hela antalet regeringsråd skola hava fullgjort vad författningarna föreskriva dem, som uti domareämbeten må nyttjas.
Närmare bestämmelser om rege ringsrättens sammansättning och tjänstgöring meddelas i lag som be slutas av Konungen och riksdagen.
25.
(Denna paragraf utgår.)
Riksdagsordningen3
§ 22
.
Besvär över val till riksdagen an- Besvär över val till riksdagen an föras hos Konungen enligt föreskrif- föras hos regeringsrätten enligt fö-
1 Omtryckt 1969:795. 2 Med nuvarande lydelse avses den enligt 1969:22 antagna lydelsen. 3 Omtryckt 1969: 796.
Kungl. Maj:ts proposition nr 116 år 1970
3
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
ter i vallagen. Besvären prövas av reskrifter i vallagen. re ringsrätten.
S all på------------------------------------ blivit utsedda.
Tryckfrihetsförordningen1
2 KAP.
11
§•
A dring, som avses i 10 §, skall sö kas hos den myndighet, som har att upp aga klagan över beslut eller åt går i det mål eller ärende, till vilket han lingen hör, eller om klagan ej är t llåten i sådant mål eller ärende elle handlingen ej tillhör mål eller äre de, som myndigheten har att han lägga, hos den myndighet, som i all änhet har att upptaga klagan över myndighetens beslut eller åt- gär er. Vad nu sagts gällde ock an- gåe e den ordning i vilken ändring skal sökas.
Fi nes enligt vad ovan sagts ej behö ig myndighet, skall ändring sö kas fråga om beslut av kommu- n yndighet hos länsstyrelse, be- träff de beslut av myndighet, som lyde under länsstyrelse, domkapi tel, s yrelse, ämbetsverk eller annan över rdnad myndighet, hos den över rdnade myndigheten samt i andr fall hos Konungen i vederbörand statsdepartement. Angående beslu av myndighet, som tillhör el ler der under riksdagen, gälle dock vad riksdagen bestämmer.
Ta an, som hos Konungen full följe i statsdepartementen, skall i reger ngsrätten föredragas och av göras
Ändring, som avses i 10 §, skall sökas hos den myndighet, som har att upptaga klagan över beslut eller åtgärd i det mål eller ärende, till vil ket handingen hör, eller om klagan ej är tillåten i sådant mål eller ären de eller handlingen ej tillhör mål el ler ärende, som myndigheten har att handlägga, hos den myndighet, som i allmänhet har att upptaga klagan över myndighetens beslut eller åtgär der. Vad nu sagts gälle ock angåen de den ordning i vilken ändring skall sökas. I stället för hos Konungen i statsdepartementen skall ändring sö kas hos regeringsrätten.
Finnes enligt vad ovan sagts ej behörig myndighet, skall ändring sökas i fråga om beslut av kommu nalmyndighet hos länsstyrelse, be träffande beslut av myndighet, som lyder under länsstyrelse, domkapi tel, styrelse, ämbetsverk eller annan
Konungen underställd myndighet, hos den överordnade myndigheten samt i andra fall hos regeringsrätten.
Angående beslut av myndighet, som tillhör eller lyder under riksdagen, gälle dock vad riksdagen bestämmer.
1 O tryckt 1965: 818.
Kungl. Maj:ts proposition nr 116 år 1970
Övergångsbestämmelse
Äldre bestämmelser tillämpas intill dess lagen (1909 : 38 s. 3) om Kungl. Maj :ts regeringsrätt upphört att gälla.
2) Förslag
till
ändring i regeringsformen1
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
§ 24.
Ärenden, vilkas prövning och av-(Denna paragraf utgår.) görande ankommer på högsta dom stolen, skola för sådant ändamål beredas i nedre justitierevisionen.
Övergångsbestämmelse
Äldre bestämmelser tillämpas intill dess Konungen och riksdagen be stämmer annat.
1 Omtryckt 1969: 795.
Kungl. Maj:ts proposition nr 116 år 1970
5
Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i stats rådet på Stockholms slott den 20 mars 1970.
Närvarande: Statsministern
P
alme, ministern för utrikes ärendena
N
ilsson, statsråden
S
träng
, A
ndersson
, L
ange
, H
olmqvist
, A
spling
, L
undkvist
, G
eijer
,
M
yrdal
, O
dhnoff
, W
ickman
, M
oberg
, B
engtsson
, N
orling
, L
idbom
,
C
arlsson
.
Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Geijer, anmäler efter ge mensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ändrade grundlag sregler beträffande beredning och föredragning av mål hos högsta domstolen och regeringsrätten m. m. samt anför.
Kungl. Maj :t har tidigare i dag på min föredragning beslutat att till lag rådet remittera en rad lagförslag, vilka innefattar en genomgripande re form av förvaltningsrättskipningens organisation. I huvuddrag innebär reformen att tyngdpunkten i den domstolsmässiga besvärsprövningen av förvaltningsärenden förskjuts från regeringsrätten till kammarrätt och att regeringsrätten huvudsakligen får ställning som prejudikatinstans. Den nya organisationen är avsedd att träda i kraft den 1 januari 1972. Reformen bygger på de förslag som förvaltningsdomstolskommittén har lagt fram i betänkandet Förvaltningsrättskipning (SOU 1966: 70).
Reformen av förvaltningsrättskipningen förutsätter vissa grundlags ändringar. Förslag till dessa ändringar bör föreläggas riksdagen redan nu, så att riksdagen kan anta förslaget som vilande vid innevarande vårsession. I annat fall kan slutligt beslut angående vissa delar av reformen inte fattas förrän vid 1974 års riksdag.
Enligt nuvarande ordning fördelas de förvaltningsärenden i vilka be svär anförts hos Kungl. Maj :t mellan Kungl. Maj :t i statsrådet och rege ringsrätten. Reglerna om vilka ärenden som skall tillfalla regeringsrätten finns i lagen (1909:38 s. 3) om Kungl. Maj:ts regeringsrätt. Beredning av samtliga förvaltningsärenden i vilka talan fullföljts till Kungl. Maj:t sker inom statsdepartementen. Den nuvarande ordningen är grundlagsmässigt förankrad genom 18 och 25 §§ regeringsformen (RF). I 18 § föreskrivs att regeringsrätten skall pröva besvär, som enligt författningarna får full följas hos Konungen i statsdepartementen, i den omfattning som bestäms i särskild lag. Enligt 25 § skall regeringsrättens ärenden beredas till före
dragning och avgörande i det departement till vilket ärendena hör enligt
stadgan om statsdepartementen. Dessutom kommer den nuvarande ord
ningen till uttryck i grundlag genom bestämmelser dels i 22 § riksdags
ordningen, dels i 2 kap. It § tryckfrihetsförordningen. Enligt 22 § riks
dagsordningen skall besvär över val till riksdagen anföras hos Konungen
och prövas av regeringsrätten. I 2 kap. 11 § tryckfrihetsförordningen före
skrivs att besvär över vägran att lämna ut allmän handling i vissa fall skall
anföras hos Konungen i vederbörande statsdeparlement och att talan, som
hos Konungen fullföljts i statsdepartementen, skall föredras och avgöras i
regeringsrätten.
Enligt den föreslagna reformen skall den nuvarande anknytningen
mellan regeringsrätten och statsdepartementen brytas. För regeringsrät
ten skall inrättas ett särskilt kansli med tjänstemän, som skall ha till upp
gift att bereda och föredra ärenden hos domstolen. Reformen överens
stämmer i denna del med förvaltningsdomstolskommitténs förslag. För
slaget har genomgående godtagits vid remissbehandlingen av kommitténs
betänkande.
Förslaget innebär vidare att reglerna om berednings- och föredragande
organisationen hos regeringsrätten ges i vanlig lag. Något behov av grund-
lagsregler i ämnet kan inte anses föreligga. Jag föreslår därför att 25 § ut
mönstras ur RF.
En konsekvens av reformen är att nuvarande system att talan fullföljs
i statsdepartementen, vare sig ärendet skall slutligt prövas av Kungl. Maj :t
i statsrådet eller av regeringsrätten, måste överges. Det blir då naturligt
att reservera uttrycket att fullföljd av talan sker till Konungen för de fall
då talan skall prövas av Kungl. Maj :t i statsrådet och att direkt ange att
talan skall fullföljas till regeringsrätten när den slutliga prövningen skall
vara förlagd dit. Reformen kommer därför att i tekniskt hänseende inne
bära bl. a. att i ett antal författningar anges att besvär skall anföras hos
regeringsrätten.
På grund av vad jag sålunda anfört bör 18 § RF inte längre referera till
mål som fullföljs i statsdepartementen. Paragrafen bör dessutom ändras
så, att det blir möjligt att i skilda lagar föreskriva att besvär skall anföras
hos regeringsrätten. Vidare bör de förut återgivna bestämmelserna i riks
dagsordningen och tryckfrihetsförordningen ändras i enlighet med det
anförda.
De föreslagna grundlagsändringarna bör träda i tillämpning först i
och med att den nuvarande regeringsrättslagen ersätts med ny lagstift
ning, vilket som sagt är avsett att ske den 1 januari 1972. Grundlagsänd
ringarna bör därför kompletteras med en övergångsbestämmelse härom.
Övergångsbestämmelser beträffande mål, som kommit in till statsdepar
tementen före ikraftträdandet men som då ännu inte föredragits i rege
ringsrätten, kan lämpligen ges i anslutning till nyssnämnda lagstiftning.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 116 år 1970
Kungl. Maj:ts proposition nr 116 år 1970
7
I anslutning till att grundlagsbestämmelserna om beredningen av mål i regeringsrätten föreslås utmönstrade och ersatta med bestämmelser i vanlig lag synes det lämpligt att ta upp frågan om en motsvarande reform på högsta domstolens område.
Sedan lång tid tillbaka ombesörjs beredningen och föredragningen av mål och ärenden hos högsta domstolen av en särskild myndighet, nedre justitierevisionen. Denna ordning är föreskriven i 24 § RF. Domstols- kommittén har i sitt år 1969 avgivna betänkande Fullföljd av talan m. m. (SOU 1969:41) uttalat den principiella uppfattningen att nedre justitie revisionen bör upphöra som självständigt ämbetsverk och knytas direkt till högsta domstolen. Kommittén har dock inte lagt fram något förslag härom utan förklarat sig skola återkomma härtill i ett senare betänkande. Kungl. Maj :t har genom beslut den 13 mars 1970 bestämt att frågan om högsta domstolens föredragandeorganisation inte vidare skall utre das av kommittén. Utredningsarbetet fortsätts i stället tills vidare inom j ustitiedepartementet.
Jag räknar med att inom en förhållandevis nära framtid ta upp frågan om vissa reformer beträffande berednings- och föredragandeorganisationen hos högsta domstolen. Genomförandet av sådana reformer bör inte uppskju tas i avbidan på grundlagsändring. Inte heller på högsta domstolens område finns behov av att reglera berednings- och föredragandeorganisationen i grundlag. Jag anser därför att förslag om upphävande av 24 § RF bör föreläggas riksdagen redan nu. Grundlagsändringen bör inte tillämpas förrän nya regler om berednings- och föredragandeorganisationen trätt 1 kraft. Med hänsyn härtill bör till grundlagsändringen knytas en över gångsbestämmelse att äldre bestämmelser gäller intill dess Kungl. Maj :t och riksdagen bestämmer annat.
I enlighet med vad jag sålunda har anfört har inom justitiedepartemen tet upprättats förslag till
1) ändring i regeringsformen, riksdagsordningen och tryckfrihetsförord ningen (avser 18 och 25 §§regeringsformen, 22 § riksdagsordningen samt 2 kap. 11 § tryckfrihetsförordningen),
2) ändring i regeringsformen (avser 24 §). Jag hemställer, att förslagen genom proposition föreläggs riksdagen för prövning i grundlagsenlig ordning.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instäm mande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen skall av låtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten