2

Kungl. Maj:ts proposition nr 123 år 1970

1) Förslag

till

Förordning

om ändring i förordningen (1968: 430) om mervärdeskatt

Härigenom förordnas, att 2, 6, 8, 11 och 49 §§, punkterna 3 och 4 av an­

visningarna till 2 § samt anvisningarna till 9—11, 14 och 16 §§ förordningen

(1968: 430) om mervärdeskatt1 skall ha nedan angivna lydelse.

(.Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

Skattskyldig är---------------------------

2) vara som anges i 8 § 1—5,

tjänst som avser vara som nu

nämnts eller tjänst som anges i 11 §

1, 3, 4 eller 5 i vad sistnämnda punkt

avser annonsering eller annan re­

klam för skattepliktig vara eller

tjänst för utländsk uppdragsgiva­

res räkning.

Skattskyldig är vidare den som i

yrkesmässig verksamhet omsätter

vara eller tjänst genom utförsel.

Konungen kan------------------------ - —

När särskilda----------- -—-------------

Om skatt — —-------------------------

(Se vidare anvisningarna.)

— — eller tjänst,

2) vara som anges i 8 § 1—5,

tjänst som anges i 10 § och avser

vara som nu nämnts eller tjänst

som anges i 11 § 1, 3, 4 eller 5 i vad

sistnämnda punkt avser annonse­

ring eller annan reklam för utländsk

uppdragsgivares räkning.

Skattskyldig är vidare den som i

yrkesmässig verksamhet omsätter

sådan vara eller tjänst som anges i

första stycket genom utförsel (ex­

port).

11

§§•

-— stycket föreligger.

0

§§•

(Se vidare anvisningarna.)

6

Redovisningsskyldighet föreligger

icke, så länge det kan antagas att

den skattepliktiga omsättningen un­

der närmast följande tolvmånaders-

period ej kommer att överstiga

10 000 kronor. Redovisningsskyldig­

het föreligger dock alltid vid om­

sättning som avses i 2 § första styc­

ket 2 eller andra stycket.

Redovisningsskyldighet föreligger

icke för kalenderår under vilket den

skattepliktiga omsättningen ej över­

stigit 10 000 kronor eller, i fråga om

kalenderår under vilket skattepliktig

verksamhet påbörjats eller upphört,

ett häremot svarande belopp för den

tid verksamheten bedrivits. För verk­

samhet som upphört under samma

kalenderår som den påbörjats eller

nästföljande kalenderår föreligger

icke redovisningsskyldighet om den

skattepliktiga omsättningen ej över­

stigit 10 000 kronor under den tid

1 Förordningen omtryckt 1969: 237.

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 123 år 1970

(Nuvarande lydelse

)

När särskilda — —---- -----------------

(Se vidare anvisningarna.)

verksamheten bedrivits. Redovis­

ningsskyldighet föreligger dock all­

tid vid omsättning som avses i 2 §

första stycket 2 eller andra stycket.

— första stycket.

(Se vidare anvisningarna.)

(Föreslagen lydelse

)

Från skatteplikt------------------------ -

7) personaltidning, program och

katalog, när varan säljes eller ut­

lämnas av utgivare som icke är

skattskyldig för annan verksamhet

eller införes till landet för sådan ut­

givares räkning,

8) konstverk, som------ ---------------

(Se vidare anvisningarna.)

------ till prenumerant,

7) personaltidning, program och

katalog, när varan tillhandahålles

utgivare som icke är skattskyldig

och när varan säljes eller utlämnas

av sådan utgivare eller införes till

landet för sådan utgivares räkning,

-------— om tobaksskatt.

(Se vidare anvisningarna.)

11

§•

Från skatteplikt-----------------------

3) transport av vara till eller från

utlandet eller transport i samband

med renhållning,

4) bärgning av

5) införing av annons i tryck­

alster som är undantaget från skat­

teplikt enligt 8 § 6 eller 7 samt an­

nonsering eller annan reklam för

skattepliktig vara eller tjänst för ut­

ländsk uppdragsgivares räkning,

6) visning av-— --------------------— -

(Se vidare anvisningarna.)

Överstiger ingående

Understiger skillnaden mellan in­

gående skatt och utgående skatt

1 000 kronor, återbetalar länsstyrel­

sen beloppet endast när skillnaden

icke kan avdragas eller kvittas enligt

17 § tredje stycket.

------ samt resgodsbefordran,

3) transport av vara till eller från

utlandet, transport i samband med

renhållning samt transport eller an­

nan skattepliktig tjänst inom lan­

det som avser importvara eller ex­

portvara och som speditör eller

fraktförare tillhandahåller utländsk

uppdragsgivare i samband med inför­

seln eller utförseln,

sådan bärgning,

5) införing av annons i tryck­

alster som är undantaget från skat­

teplikt enligt 8 § 6 eller 7 samt an­

nonsering eller annan reklam för

utländsk uppdragsgivares räkning

med avseende på vara eller tjänst

som anges i 2 § första stycket,

av veterinär.

(Se vidare anvisningarna.)

överskjutande beloppet.

Understiger skillnaden mellan in­

gående skatt och utgående skatt

1 000 kronor, återbetalar länsstyrel­

sen skillnadsbeloppet när det icke

kan avdragas eller kvittas enligt 17 §

fjärde stycket. Föreligger särskilda

skäl, kan länsstyrelsen även i annat

fall besluta om återbetalning av be­

lopp under 1 000 kronor.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 123 år 1970

Skattskyldig som------- -—

Överstiger skatt--------------

Den som------------------------

Vid återbetalning----------

Fordran på--------------------

I övrigt--------------------------

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

-----—- — ingående skatt.

----------- överskjutande beloppet.

- för mycket.

-------------- restavgift avräknas.

-----eller utmätas.

av mervärdeskatt.

Anvisningar

till 2 §.

3. Den som i egenskap av ombud

förmedlar skattepliktig vara eller

tjänst är skattskyldig om han upp­

bär likviden för varan eller tjänsten,

exempelvis såsom kommissionär vid

försäljning i kommission.

Vid försäljning------- ------------ —

4. Som export räknas bl. a. om­

sättning av vara eller tjänst på far­

tyg och luftfartyg i utrikestrafik

samt omsättning som innebär för­

säljning eller uttag av vara eller till­

handahållande av tjänst till eller för

bruk på sådant fartyg eller luftfar­

tyg. Vidare räknas exempelvis arki­

tektarbete som avser anläggning

utom landet till export.

3. Den som i egenskap av ombud

förmedlar vara eller tjänst som an­

ges i 2 § första stycket är skattskyl­

dig om han uppbär likviden för va­

ran eller tjänsten, exempelvis såsom

kommissionär vid försäljning i kom­

mission.

------- - för auktionsförrättare.

4. Som export räknas bl. a. om­

sättning av vara eller tjänst på far­

tyg och luftfartyg i utrikestrafik

samt omsättning som innebär för­

säljning eller uttag av vara eller till­

handahållande av tjänst till eller för

bruk på sådant fartyg eller luftfar­

tyg. Som export räknas även varu­

försäljning inom landet, när direkt

utförsel av varan för köparens räk­

ning skall ombesörjas av speditör el­

ler fraktförare som anlitats av sälja­

ren eller köparen. Motsvarande gäl­

ler i fråga om varuförsäljning inom

landet till utländsk företagare som

hämtar varan här i landet för direkt

utförsel med eget transportmedel,

om varan är avsedd för verksamhet

som företagaren bedriver i utlandet.

Vidare räknas exempelvis arkitekt-

arbete som avser anläggning utom

landet till export.

till 9 §.

Omsättning av mark är skattefri. Omsättning av mark är skattefri.

Omsättes mark som utgör lagertill­

gång i byggnadsrörelse och som i

sådan rörelse tillförts värde genom

skattepliktig tjänst, skall dock värde

som därigenom tillförts marken an­

ses som omsättning av skattepliktig

tjänst.

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 123 år 1970

(Nuvarande lydelse)

Utgår gemensamt------- -----—---------

Vid försäljning av byggnad och

mark bestämmes det på byggnaden

belöpande vederlaget, varav beskatt­

ningsvärdet utgör 60 procent, till

skillnaden mellan hela vederlaget

och saluvärdet av marken vid för-

säljningstillfället. Uttages del av

byggnad bestämmes beskattnings­

värdet till skälig del av beräknat

saluvärde för hela byggnaden.

Med monteringsfärdigt

monteringsfärdigt hus, 60 procent av

vederlaget eller saluvärdet.

---- — skälig grund.

Vid försäljning av byggnad anses

särskild ersättning för tjänst som av­

ses i 10 § 5 som vederlag för sådan

tjänst.

Vid försäljning av byggnad och

mark bestämmes det på byggnaden

belöpande vederlaget till skillnaden

mellan hela vederlaget minskat med

särskild ersättning för tjänst som av­

ses i 10 § 5 och saluvärdet av mar­

ken vid försäljningstillfället. Ingår i

saluvärdet av marken värde som en­

ligt anvisningarna till 9 § skall anses

som omsättning av skattepliktig

tjänst, bestämmes beskattningsvärdet

härför enligt It § andra stycket. Mot­

svarande gäller vid annan omsätt­

ning av mark som utgör lagertill­

gång i byggnadsrörelse. Uttages del

av byggnad bestämmes beskattnings­

värdet till skälig del av beräknat

saluvärde för hela byggnaden. Vad

nu sagts gäller även i fråga om så­

dant värde som avses i anvisningar­

na till 9 §, när mark uttages för att

delvis användas för annat ändamål

än för stadigvarande bruk i bygg­

nadsrörelsen.

----sätt färdigmonterat.

(Föreslagen lydelse)

till 16 §.

Faktura eller motsvarande hand­

ling skall utöver beskattningsvärde

och skattebelopp innehålla uppgift

om kundens namn och adress eller

annan för kundens identifiering

godtagbar angivelse, transaktionens

art samt platsen för varas motta­

gande.

Faktura eller motsvarande hand­

ling skall utöver beskattningsvärde

och skattebelopp innehålla uppgift

om utställarens och mottagarens

namn och adress eller annan för

identifieringen godtagbar angivelse,

transaktionens art samt platsen för

varas mottagande.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1970.

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 123 år 1970

3) Förslag

till

Förordning

om ändring i förordningen (1929: 307) angående tullrestitution

Härigenom förordnas, att 2 och 9 §§ förordningen (1929:307) angående

tullrestitution skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

2

§.:

Näringsidkare äger att vid utför­

sel av här i riket framställd, repare­

rad, bearbetad, kompletterad eller

emballerad vara, för vars framställ­

ning, reparation, bearbetning, kom­

plettering eller emballering använts

av honom från utlandet införda ma-

terialier eller andra artiklar, åtnjuta

restitution av tull (allmän i n-

dustrirestitution) för en

motsvarande myckenhet materialier

eller andra artiklar av samma slag,

vilka inom två år före utförseln av

honom införts från utlandet. Har va­

ra införts för att repareras, bearbe­

tas, kompletteras eller emballeras,

skall, då näringsidkaren återutför

sålunda behandlad vara, jämväl den­

na hänföras till artiklar som nyss

sagts. Rätt till allmän industriresti-

tution gäller jämväl i avseende å

artiklar, som gått förlorade vid ar­

betets utförande.

{Föreslagen lydelse)

Näringsidkare äger att vid utförsel

av här i riket framställd, reparerad,

bearbetad, kompletterad eller embal­

lerad vara, för vars framställning,

reparation, bearbetning, komplette­

ring eller emballering använts av ho­

nom från utlandet införda materia­

lier eller andra artiklar, åtnjuta

restitution av tull (allmän i n-

dustrirestitution) för en

motsvarande myckenhet materialier

eller andra artiklar av samma slag,

vilka inom två år före utförseln av

honom införts från utlandet. Har va­

ra införts för att repareras, bearbe­

tas, kompletteras eller emballeras,

skall, då näringsidkaren återutför

sålunda behandlad vara, jämväl den­

na hänföras till artiklar som nyss

sagts. Rätt till allmän industriresti-

tution gäller även för artiklar, som

gått förlorade vid arbetets utförande

samt för sådana delar och tillbehör

till exportvaror framställda av nä­

ringsidkaren, som utföras i oföränd­

rat skick till annan än producenten

eller den tidigare säljaren eller om­

bud för någon av dem.

1 Senaste lydelse se 1960: 394.

Kungl. Maj.ts proposition nr 123 år 1970

9

9

Vill den,------------------------- ----------

Har rätten till tullrestitution för­

fallit, skall tullbeloppet inbetalas

tillika med sex procent årlig ränta

därå, räknad från införseln. An­

gående tullverkets rätt att av den

ställda säkerheten göra sig betäckt

för sagda belopp jämte ränta skall i

tillämpliga delar gälla vad eljest om

sådan rätt är föreskrivet.

(Nuvarande lydelse

)

l

1

---------- ställa säkerhet.

Har rätten till tullrestitution för­

fallit, skall tullbeloppet inbetalas

jämte ränta på detta, räknad från

införseln efter räntesats som Ko­

nungen fastställer. Angående tullver­

kets rätt att av den ställda säkerhe­

ten göra sig betäckt för sagda belopp

jämte ränta skall i tillämpliga delar

gälla vad eljest om sådan rätt är fö­

reskrivet.

(Föreslagen lydelse)

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1970.

4) Förslag

till

Kungörelse

om ändring i vägtrafikförordningen (1951: 648)

Härigenom förordnas, att 12 § 2 mom. vägtrafikförordningen (1951: 648)2

skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

12

§.

2 mom. Interimslicens utfärdas av polismyndighet.

Ansökan om------- —----------- fordonets identifiering.

Interimslicens för motorfordon el­

ler med gummihjul försedd traktor

må utfärdas endast om sökanden i

två exemplar ingiver bevis, att for­

donet är trafikförsäkrat.

Interimslicens må utfärdas endast

om utredning föreligger som visar

att fordonet antingen tillverkats här

i riket och därefter ej utförts eller

efter införsel hit förtullats för att

stadigvarande brukas här. Interims­

licens för motorfordon eller med

gummihjul försedd traktor må ut­

färdas endast om sökanden i två

exemplar ingiver bevis, att fordonet

är trafikförsäkrat.

Interimslicens utfärdas----------- är avgiftsfri.

Interimslicens skall----------- eller polisman.

Närmare bestämmelser-----------därtill förordnar.

Denna kungörelse träder i kraft dagen efter den, då kungörelsen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

1 Senaste lydelse 1964: 257.

2 Förordningen omtryckt 1967: 856.

1

|

Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 123

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 123 år 1970

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott

den 3 april 1970.

Närvarande :

Statsministern

P^alme,

ministern för utrikes ärendena

N^ilsson,

statsråden

S^träng, A^ndersson, L^änge, A^spling, S^ven-E^ric N^ilsson, L^undkvist,

G^eijer, O^dhnoff, W^ickman, M^oberg, B^engtsson, N^orling, L^öfberg,

L^idbom.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemen­

sam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ändring i för­

ordningen (1968: 430) om mervärdeskatt, m. m., och anför.

I prop. 1970: 70 har riksdagen förelagts förslag om en genomgripande

skattereform, som bl. a. går ut på en höjning av mervärdeskatten till 15 %

vid ingången av år 1971. I anslutning till redogörelsen för förslaget om

ändringen av mervärdeskatten framhöll jag, att avsikten var att vissa mer­

värdeskattefrågor som inte hade direkt samband med den av skatterefor­

men betingade höjningen skulle behandlas i en särskild proposition till vår­

riksdagen. Bland de frågor som i enlighet härmed tas upp i det följande

återfinns en som särskilt uppmärksammades av bevillningsutskottet vid

behandlingen av det förslag till höjd mervärdeskatt på vissa varor som tidi­

gare i år antagits av riksdagen (prop. 1970: 7, BeU 1, rskr 51, SFS 4). Frå­

gan gäller mervärdeskatt på transaktioner som omfattar leverans av vara

i förening med varans inmontering i fastighet. Denna liksom övriga i det

följande behandlade frågor är av i huvudsak skatteteknisk natur med ingen

eller ringa inverkan på skatteunderlaget för eller avkastningen av mervär­

deskatten.

I detta sammanhang vill jag ta upp till behandling även några frågor på

tullområdet av mera teknisk art, bl. a. den automatiska koppling mellan

tullfrihet och skattefrihet vid import som f. n. finns i vissa fall.

Mervärdeskatten

Inledning

Mervärdeskatten infördes den 1 januari 1969 genom förordningen (1968:

430) om mervärdeskatt (MF, omtryckt 1969:237) och ersatte då den år

1960 införda allmänna varuskatten. Liksom sistnämnda skatt är mervärde­

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 123 år 1970

omfattar monteringsfärdiga hus samt serverings- och hotelltjänster. Reg­

lerna innebär att skatt utgår på endast 60 % av vederlaget eller, i fråga om

arkitekttjänster, gatuarbeten och vissa andra därmed jämförliga arbeten,

på endast 20 % av vederlaget. Såsom framhållits i prop. 1970: 70 har den

föreslagna höjningen av mervärdeskatten till 15 % den 1 januari 1971 inte

föranlett någon ändring av nämnda procenttal för reduceringsreglerna.

Varje skattskyldig som har att redovisa skatt för omsättning inom landet

eller export skall vara registrerad hos beskattningsmyndigheten och redo­

visa skatt fortlöpande på grundval av deklaration för bestämda redovis­

ningsperioder. Varje sådan deklaration utgör en definitiv skatteredovis-

ning. Till skillnad mot vad som gällde för den allmänna varuskatten sker

ingen årlig taxering till mervärdeskatt utan i stället gäller ett förfarande

med fastställande av skatt i stil med vad som tillämpas för punktskatterna

enligt förordningen (1959: 92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskatt-

ning. Länsstyrelsen är beskattningsmyndighet i fråga om skattens tillämp­

ning inom landet och tullverket i fråga om importbeskattningen. Vid varje

länsstyrelse finns inrättat ett särskilt mervärdeskattekontor. Vidare utgör

riksskattenämnden ett centralt organ för mervärdeskatten med uppgift att

verka för en riktig och enhetlig tillämpning av skatten.

Innan jag övergår till att behandla sådana frågor som enligt min mening

bör föranleda ändringar av gällande bestämmelser vill jag framföra vissa

allmänna synpunkter på mervärdeskatten. Som jag redan anfört utgör mer­

värdeskatten en form av omsättningsskatt som har en neutral verkan från

såväl konsumtions- som konkurrenssynpunkt och som därtill kan betraktas

som en renodlad konsumtionsbeskattning. Den utformning mervärdeskat­

ten fått, måste anses i hög grad tillgodose nämnda neutralitetsaspekter.

Vissa avsteg från en i alla delar strikt tillämpning av mervärdeskatteprin-

cipen har gjorts av praktiska skäl. På vissa punkter har schablonmässiga

lösningar tillgripits av samma skäl men också för att övergången till mer­

värdeskattesystemet inte skulle medföra en mera betydande skärpning av

konsumtionsbeskattningen i jämförelse med verkningarna av den allmänna

varuskatten. De tidigare omnämnda reduceringsreglerna är exempel härpå.

Under den tid, som mervärdeskatten varit i kraft, har olika framställ­

ningar gjorts till finansdepartementet om ändringar av bestämmelserna.

I flera fall har därvid åberopats att skatten utformats på ett sätt som inte

tillgodoser kravet på konkurrensneutralitet i beskattningen. Man har där­

vid också särskilt framhållit att de nackdelar som detta medför förstärks

vid den höjning av skatten som är att vänta vid ingången av år 1971. Av

sådana eller andra skäl har önskemål framförts bl. a. om ytterligare un­

dantag från skatteplikt och om ändrad utformning av reduceringsreglernas

tillämpningsområde.

14

skapats möjlighet att. undanröja kostnadsmässiga belastningar av mervärde­

skatten inom produktions- och distributionskedjan. Vidare kan länsstyrel­

sen besluta om skattskyldighet för verksamhet redan innan omsättning som

medför skattskyldighet sker. Härigenom kan ingående skatt för verksam­

heten avlyftas redan under företagets uppbyggnad.

I anvisningarna till 2 § ges kompletterande bestämmelser med avseende

på bl. a. begreppen yrkesmässighet och omsättning, skattskyldighet vid för­

säljning genom ombud och skattefri export. I sistnämnda hänseende anges,

att som export räknas bl. a. omsättning av vara eller tjänst på fartyg eller

luftfartyg i utrikestrafik och omsättning som innebär försäljning eller uttag

av vara eller tillhandahållande av tjänst till eller för bruk på sådant fartyg

eller luftfartyg. Vidare räknas exempelvis arkitekttjänst som avser anlägg­

ning utom landet som export.

Skattskyldighet enligt 2 § föreligger oavsett verksamhetens storlek. Av

praktiska skäl har dock de allra minsta verksamheterna undantagits från

skyldighet att redovisa skatt till staten. Bestämmelserna härom återfinns i

6 § och innebär, att redovisningsskyldighet inte föreligger, så länge det kan

antas att den skattepliktiga omsättningen under närmast följande tolvmå-

nadersperiod ej kommer att överstiga 10 000 kr. Redovisningsskyldig är

dock alltid den som omsätter sådana från skatteplikt undantagna varor och

tjänster för vilka fullständig skattefrihet åsyftats eller som exporterar skat­

tepliktiga varor eller tjänster. Länsstyrelsen kan dessutom när särskilda skäl

föreligger medge, att skatt skall redovisas t. v. även om den skattepliktiga

omsättningen ej överstiger 10 000 kr.

I skrivelse till finansdepartementet har Sveriges industriförbund tagit upp

vissa mervärdeskattefrågor, bl. a. med avseende på skattskyldigheten. Enligt

förbundet finns det behov av förtydliganden för att undanröja vissa svårig­

heter beträffande tolkningen av begreppet export utifrån tillhandahållandet

av en vara. Förbundet anser, att export alltid bör anses föreligga, när vara,

med eller utan anlitande av mellanhand, sänds till köpare som är bosatt

utomlands. Om ett kommersiellt företag i utlandet med eget transportmedel

hämtar varan hos tillverkare eller grossist i Sverige bör detta inte förta

affären dess karaktär av export. Även försäljningar här i landet till turister

och andra besökande från utlandet bör enligt förbundet kunna betraktas

som export, om det kan styrkas att varan efter tillhandahållandet utförs ur

landet. En reglering av skattens tillämpning på sådana försäljningar är an­

gelägen med hänsyn till att tullverket inte längre anser sig kunna medverka

i det intygsförfarande som tidigare kommit till användning. Detta innebar,

att tulltjänsteman bestyrkte utförsel av vara genom påteckning på en av den

utresande uppvisad s. k. utgående varuanmälan, vilken därefter tillställdes

säljaren för att av honom användas som bevis för att export skett.

Kungl. Maj:ts proposition nr 123 år 1970

16

i landet, när varan genom medverkan av någon av parterna anlitad speditör

eller fraktförare eller av köpare som är näringsidkare med eget transport­

medel direkt utförts eller kommer att utföras ur landet. Beträffande för­

säljningar här i landet till utländska turister kan man enligt min mening

inte frångå kravet att säljaren genom verifikationer i sin bokföring skall

kunna styrka att varan utförts ur landet för att export skall anses föreligga.

Jag ämnar dock undersöka om det är möjligt att på ett från kontrollsyn­

punkt betryggande sätt åstadkomma skattefrihet för försäljningar till tu­

rister av varor som är avsedda att medföras vid utresan från Sverige.

En fråga med viss anknytning till de nu behandlade vill jag också ta

upp i detta sammanhang. Det förekommer att speditör här i landet för ut­

ländsk uppdragsgivares räkning utför eller ombesörjer utförande av skat­

tepliktig tjänst med avseende på import- eller exportvara. I egenskap av

ombud för utländskt företag kan speditören få erlägga medvärdeskatt som

måste övervältras på den utländske uppdragsgivaren. Eftersom denne inte

är skattskyldig till mervärdeskatt uppkommer i detta fall en belastning av

svensk skatt för ett utländskt företag. Det är angeläget att sådana verk­

ningar undanröjs. Detta kan ske genom att tjänst med avseende på import­

vara eller exportvara som speditör ombesörjer för utländska uppdragsgi­

vares räkning undantas från skatteplikt. Eftersom av speditören erlagd skatt

för tjänsten i fråga utgör avdragsgill ingående skatt för speditören uppkom­

mer ingen skattebelastning för den utländske uppdragsgivaren. Jag förordar

att regler av nu angiven innebörd införs i 11 § 3 och vill tillägga att denna

lösning helt korresponderar med bestämmelserna i sista stycket av anvis­

ningarna till 17 §. Däri anges, att om det vid leverans av vara till skattskyl­

dig här i landet kan styrkas att skatt erlagts för utländsk leverantörs räk­

ning vid varans införsel, köparen har rätt till avdrag med belopp motsvaran­

de den av tullmyndigheten uttagna skatten, om avdragsrätt förelegat för

köparen i det fall denne själv erlagt skatten.

Som jag tidigare nämnt föreligger ingen skyldighet att redovisa skatt till

staten så länge den skattskyldiges skattepliktiga omsättning kan antas upp­

gå till högst 10 000 kr. under den närmaste tolvmånadersperioden. Vid in­

förandet av mervärdeskatten var det naturligt att knyta an friheten från re­

dovisningsskyldighet till de förväntade omsättningsförhållandena. Även

om en sådan bestämmelse får anses principiellt riktig, är den inte invänd-

ningsfri. Frågan om det föreligger redovisningsskyldighet eller ej måste av­

göras på grundval av en uppskattning av omsättningen i framtiden. Hur

realistisk en sådan uppskattning än må vara, kan lätt den situationen upp­

komma att den faktiska omsättningen blir högre eller lägre än den upp­

skattade och att därför rätteligen skatt skulle ha redovisats eller också att

frihet från redovisning skulle föreligga. Bedömningarna måste också ske

fortlöpande och så snart det kan antas att gränsvärdet kommer att uppnås

och överskridas skall den skattskyldige anmäla detta och underkastas redo­

Kungl. Maj:ts proposition nr 123 år 1970

17

visningsskyldighet. Är omsättningen i sjunkande uppkommer frågan när

redovisningsskyldigheten upphör. Det bör härvid också beaktas att den som

är fri från redovisningsskyldighet har rätt att höja sina priser med skattens

belopp och får härmed normalt inte endast kompensation för sin ingående

mervärdeskatt utan också behålla skatten på eget mervärde. Å andra sidan

kan han inte åberopa reglerna om avdragsrätt för att få restitution av

överskjutande ingående skatt.

Mervärdeskatten har nu funnits drygt ett år och vissa erfarenheter har

vunnits från tillämpningen av de nu behandlade reglerna. Det har visat sig

att man i åtskilliga fall gjort felbedömningar. Det vanligaste fallet är att

man i den registreringsanmälan som ingavs under hösten 1968 uppgett att

den skattepliktiga omsättningen skulle komma att bli över 10 000 kr., men

att den faktiska omsättningen visat sig vara lägre när det blivit aktuellt att

lämna första skatteredovisningen för kalenderåret 1969. Man har då frågat

sig om redovisning likväl skall lämnas och om redovisning skall ske även

framdeles.

Detta visar, att det finns behov av kompletterande bestämmelser om hur

länge redovisningsskyldighet skall föreligga vid en sjunkande omsättnings-

utveckling, men också att man bör komma från en reglering som bygger på

antaganden om framtida förhållanden. Båda dessa intressen anser jag kun­

na tillgodoses genom att friheten från redovisningsskyldighet knyts till

omsättningens storlek under senast förflutna kalenderår i stället för som

nu till den antagna omsättningen under närmast kommande tolvmånaders-

period. Jag har därvid beaktat, att de skattskyldiga det här är frågan om

normalt får kalenderåret som redovisningsperiod i det fall redovisnings­

skyldighet uppkommer. Då dessutom redovisning av mervärdeskatt sker i

efterhand, ligger det ingen favör i att redovisningsskyldigheten bestäms

av omsättningsförhållandena under samma period, för vilken redovisning

eventuellt skall ske. Man kan som redan antytts också utgå från, att den

skattskyldige kompenserat sig för skatten i sin prissättning. Den proportio­

nering som bör ske när verksamhet bedrivits under endast del av kalenderår

skulle kunna leda till att skattskyldig som påbörjar verksamhet ett kalen­

derår och upphör med den under samma eller närmast följande kalender­

år blev redovisningsskyldig för en total skattepliktig omsättning under 10 000

kr. Jag anser att redovisningsskyldigheten för sådan tillfälligt bedriven verk­

samhet bör bedömas med utgångspunkt från den skattepliktiga omsättningen

under den tid verksamheten bedrivits. Har den skattskyldige registrerats

enligt 19 § och visar det sig i efterhand att redovisningsskyldighet inte före­

ligger, bör länsstyrelsen kunna vidta rättelse genom fastställelsebeslut. Jag

förordar därför att 6 § MF ändras i enlighet med det anförda, dock med

bibehållande av nu gällande redovisningsskyldighet eller möjlighet till redo­

visning, när omsättningen understiger gränsvärdet 10 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 123 år 1970

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 123 år 1970

Beskattningen av varor och tjänster

Skatteplikten till mervärdeskatt omfattar varor, tjänster och bygg­

nader. I fråga om varor och tjänster är skatteplikten i hög grad generell,

medan den i fråga om byggnader är begränsad till sådana som utgör lager­

tillgång i byggnadsrörelse. Som ett mått på beskattningsområdets omfatt­

ning kan nämnas, att skatteplikten direkt täcker inemot 70 % av den pri­

vata konsumtionen av varor och tj änster.

Vad gäller varubeskattningen (7 och 8 §§ MF) föreligger skatteplikt för

alla varor med ett fåtal särskilt preciserade undantag. Som vara anses även

gas, värme och elkraft, växande skog och annan växtlighet samt vissa rät­

tigheter, såsom avverkningsrätt, fiskerätt, rätt till fotografisk bild och vis­

sa filmrätter. Värdepapper o. d. anses som vara endast när sådan handling

säljs eller införs som trycksak. Frimärke, sedel och mynt anses som vara

när fråga uppenbarligen är om samlarobjekt.

Undantagen från skatteplikt för varor överensstämmer nära med de un­

dantag som gällde från allmän varuskatt. Vissa undantag avser fullständig

skattefrihet, vilket åstadkoms genom generell avdragsrätt för ingående

skatt för tillverkare eller säljare. Dessa s. k. kvalificerade undantag omfat­

tar vissa fartyg och luftfartyg jämte delar och tillbehör därtill, krigsmate­

riel till försvaret, läkemedel som säljs enligt recept eller till sjukhus, el­

kraft och — med vissa inskränkningar — gas, bränslen och drivmedel

samt slutligen allmänna nyhetstidningar. Härutöver gäller ett till tryck­

ningen och utgivningen (distributionen) begränsat undantag för medlems­

blad och sådana periodiska publikationer som utges av sammanslutning

med huvudsakligt syfte att verka för religiöst, nykterhetsfrämjande, poli­

tiskt, idrottsligt eller försvarsfrämjande ändamål eller att företräda han­

dikappade medlemmar. Undantag gäller vidare för personaltidningar, pro­

gram och kataloger som utges av någon som ej är skattskyldig för annan

verksamhet samt för konstverk i form av målningar, grafiska blad och skulp­

turer, när sådant verk säljs av konstnären själv på annat sätt än butiks-

mässigt eller i samband med utställning som han ej står som anordnare

av samt när konstverk införs av konstnären eller för hans räkning. Slut­

ligen föreligger undantag för vatten från vattenverk, begagnade personbilar

och motorcyklar, varulager, inventarier och andra tillgångar vid försäljning

i samband med överlåtelse av rörelse eller del därav samt vissa varor vid

införsel under speciella villkor. — Undantagens omfattning bestäms när­

mare i anvisningarna till 8 §.

T jåns tebeskattn in gen (10 och 11 §§ MF) har också generell karaktär. Den

är dock inte som varubeskattningen utformad som en i princip generell

skatteplikt med specificerade undantag. 1 stället anges i 10 § de tjänster

som omfattas av skatteplikten och i 11 § de inskränkningar som gäller i den

skatteplikten.

20

lagan från tryckeri och utgivarens eventuella försäljning av tryckalstret är

skattefri utan dessutom, att tryckeriet har rätt till avdrag för ingående

skatt på material och annat för framställningen av den tryckta upplagan.

För att oklarhet inte skall råda beträffande omfattningen av undantaget

bör det anges i 8 g 7, att undantaget för personaltidningar, program och

kataloger gäller även leverans av den tryckta upplagan till utgivaren.

Jag finner också skäl tala för att utsträcka undantaget för annonsering

och annan reklam för utländsk uppdragsgivares räkning till att gälla

reklam även för sådana varor och tjänster som är att hänföra till de s. k.

kvalificerade undantagen från skatteplikt. En sådan ändring av undan­

tagsbestämmelserna föranleder ändring inte endast av 11 § 5 utan även av

2 §. Jag vill understryka det direkta samband som föreligger mellan un­

dantag från beskattning i dessa fall och den avdragsrätt för ingående skaft

som svenska företag har för samma tjänster. Det föreligger därför inget

motiv för undantag från beskattning på detta område, när nämnda sam­

band inte är för handen och därigenom beskattningen inte påverkar kon­

kurrensförhållandena.

Jag vill i detta sammanhang ta upp även den skatteplikt som gäller be­

träffande förfärdigande på beställning av skattepliktig vara. Sådana ar­

beten omfattades också av den allmänna varuskatten. I författningstexten

angavs då dessutom att skatteplikten avsåg s. k. arbetsbeting. Det finns an­

ledning att införa en motsvarighet härtill i MF. Sker leverans av vara som

förfärdigats särskilt enligt beställning, är det enligt min mening fråga om

försäljning av vara och inte tillhandahållande av tjänst, om den som för­

färdigat varan stått för såväl material som arbete. Sådan leverans bör där­

för i mervärdeskattehänseende inte betraktas som omsättning av tjänst.

Detta bör vara fallet endast i fråga om sådant förfärdigande på beställ­

ning som har karaktär av arbetsbeting i den meningen, att varan förfär­

digats av material som tillhandahålls av beställaren och förfärdigandet

därför väsentligen utgörs endast av arbetsprestation. Jag förordar ett till-

lägg i anvisningarna till 10 § i enlighet med det anförda.

Kungl. Maj:ts proposition nr 123 år 1970

Beskattningen av byggnader

Som tidigare nämnts utgör byggnadsentreprenader och andra anlägg­

ningsarbeten samt olika arbeten på mark skattepliktiga tjänsteprestatio-

ner. Som ett komplement härtill får ses att skatteplikt föreligger även för

byggnader som utgör lagertillgång i byggnadsrörelse (9 §). Byggnadsföre­

tagens avsaluproduktion av byggnader har härigenom i mervärdeskatte­

hänseende jämställts med företagens entreprenadverksamhet. Detta inne­

bär att företagens totala byggnads- och anläggningsverksamhet normalt är

skattepliktig i omsättningshänseende, vilket i sin tur medför en i princip

generell avdragsrätt för ingående skatt. För såväl byggnader som bygg-

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 123 år 1970

Departementschefen. Entreprenörföreningens framställning går ut på

ändringar av gällande bestämmelser i syfte att uppnå praktiska förenk­

lingar i tillämpningshänseende och samtidigt nå större likhet i beskatt­

ningen av byggnader och byggnadsentreprenader. Föreningens krav är be­

rättigade och de bör därför enligt min mening tillgodoses. Detta kan också

ske genom att en i princip generell avdragsrätt tillförsäkras byggnadsföre­

tagen och beskattningen på omsättningssidan utvidgas till att omfatta även

värde som byggnadsföretag genom markarbeten tillför egen mark som

utgör lagertillgång i byggnadsrörelsen. Även om denna lösning kan sägas

innebära ett avsteg från de allmänna principerna för mervärdeskattens ut­

formning uppnås den fördelen, att man inte behöver ändra reglerna om

skatteplikt för byggnad och skattefrihet för mark. Bestämmelserna härom

behöver kompletteras endast med ett tillägg, att värde som tillförts mark

som utgör lagertillgång i byggnadsrörelsen av byggnadsföretagaren själv

eller av annan byggnadsföretagare som tidigare ägt marken skall beskattas

som skattepliktig tjänsteprestation på mark, när skattskyldighet för omsätt­

ning inträder enligt de allmänna reglerna, dvs. vid försäljning', uttag eller

byte som avser marken i fråga. Den utgående skatten på det värde, som ge­

nom de utförda arbetena tillförs marken, bör i princip bestämmas på samma

sätt som gäller i fråga om omsättning av tjänster på annans mark.

Jag anser det också motiverat att beskattningsvärdet för skattepliktig

byggnad vid försäljning utformas på sådant sätt att hänsyn kan tas även till

sådana i byggnadsvärdet ingående tjänster som i andra sammanhang be­

skattas enligt den s. k. 20 %-regeln.

Vad jag i enlighet härmed förordat föranleder ändringar av anvisningar­

na till 9 och 14 §§.

Beskattningsvärde m. m.

I det föregående har jag' i olika sammanhang kommit in på de bestämmel­

ser som gäller i fråga om beskattningsvärdets bestämning. Under hänvisning

härtill nöjer jag mig med en kortfattad, kompletterande redogörelse för de

nu aktuella bestämmelserna i 14—16 §§ MF jämte anvisningar.

Beskattningsvärdet utgör vid kontantaffärer det vederlag inklusive skatt

som kunden betalar och vid kreditaffärer det pris inklusive skatt som

överenskommits vid avtalets ingående enligt då utfärdad faktura eller

handling. Vid skattepliktigt uttag' utgörs beskattningsvärdet av objektets

saluvärde inklusive skatt. Vid bestämningen av beskattningsvärdet får

hänsyn tas till rabatter som direkt avgår från likviden. Vidare får justering

i efterhand göras för kundförluster som uppkommer för leverans, för vil­

ken mervärdeskatt redovisats tidigare. Motsvarande gäller i fråga om bonus,

årsomsättningsrabatt eller annan liknande rabatt som lämnas i efterhand.

Däremot får ef ter justering inte göras för s. k. villkorliga rabatter, t. ex. för

Kungl. Maj:ts proposition nr i23 år 1970

23

kassarabatt som utgår vid betalning inom viss tid. Vissa ändringar av be­

stämmelserna om justering i efterhand i fråga om kundförluster och rabat­

ter av annat slag än villkorliga rabatter har föreslagits i prop. 1970: 70 som

en följd av där föreslagen höjning av mervärdeskatten.

Utgår gemensamt vederlag för såväl skattepliktig som inte skattepliktig

omsättning får beskattningsvärdet bestämmas genom uppdelning av veder­

laget efter skälig grund. Som komplettering härtill gäller tidigare behand­

lade bestämmelser rörande beskattningen vid försäljning av skattepliktig

byggnad jämte mark.

För beskattningen i sistnämnda fall har hänsyn också tagits till att

60 %-regeln gäller för såväl byggnadsentreprenader som skattepliktiga bygg­

nader. Närmast som ett komplement till nämnda regel gäller dessutom en­

ligt anvisningarna till 14 §, att försäljning av vara i förening med dennas

inmontering i fastighet anses i sin helhet som varuförsäljning, om veder­

laget till minst 80 % utgör ersättning för varan. I sådant fall utgörs be­

skattningsvärdet av hela vederlaget utan reducering, medan 60 %-regeln

gäller, om ersättningen för varan är mindre än 80 % av totala vederlaget.

I 15 § jämte anvisningar anges vissa redovisningsmässiga bestämmelser

med anknytning till begreppet skattepliktig omsättning, bl. a. tidigare om­

nämnda regler för justering i efterhand av kundförluster och vissa rabat­

ter. Bestämmelserna i 16 § reglerar skyldigheten att utfärda faktura eller

därmed jämförlig handling över skattepliktiga transaktioner. Dokumenta-

tionsskyldigheten har sin särskilda betydelse i mervärdeskattesystemet med

hänsyn till att yrkade avdrag för ingående skatt skall kunna styrkas med

verifikation. Bestämmelserna är utformade som en i princip obligatorisk

faktureringsskyldighet, varvid undantag gjorts för omsättning inom de­

taljhandeln. Med faktura likställs avräkningsnota som upprättas av köpare

i stället för säljare. Verifikation avseende skattepliktig transaktion skall

innehålla uppgifter om vederlaget, skattens belopp, kundens namn och

adress eller annan godtagbar identifiering av kunden, transaktionens art

och platsen för varas mottagande. Utgörs verifikation av frimärke eller lik­

nande kvitto behöver skattens belopp inte anges.

Inför riksdagsbehandlingen av prop. 1970: 7 med förslag till höjd mer­

värdeskatt på vissa varor ingav Sveriges järnhandlareförbund en skrivelse

till bevillningsutskottet, vari vissa kritiska synpunkter framfördes beträf­

fande reglerna om beskattningen av varuleveranser i förening med varans

inmontering i fastighet. I skrivelsen framhåller förbundet, att järnhand­

lare och andra som säljer hushållsapparater, kylskåp, spisar o. d. utan att

åta sig varans inmontering i fastighet missgynnas av den s. k. 80—20 %-

regeln i konkurrensen med elinstallatörer och att dessa nackdelar för järn­

handelns del kommer att öka vid höjning av mervärdeskatten. De av för­

bundet framförda synpunkterna bidrog till att riksdagen i enlighet med

vad bevillningsutskottet förordat i sitt betänkande över prop. 1970: 7 ej

24

biträdde förslaget om att den höjda mervärdeskatten även skulle gälla för

vissa hushållskapitalvaror (BeU 1970: 1, rskr 51). I nämnda av riksdagen

godkända betänkande uttalade utskottet dessutom, att den av järnhandeln

aktualiserade frågan borde bedömas i ett större sammanhang. Utskottet

förutsatte att frågan skulle kunna tas upp till prövning vid den aktuella

översynen. Förbundet har dragit upp samma fråga i skrivelse till finans­

departementet och hemställt om åtgärder i syfte att undanröja de förelig­

gande konkurrensmässiga olägenheterna.

Departementschefen. De speciella reduceringsreglerna infördes i bestäm­

melserna om mervärdeskatt för att som jag tidigare framhållit övergången

till det nya systemet inte skulle medföra en skärpt konsumtionsbeskattning

på de områden som reglerna omfattar. Reduceringsreglerna bidrar dessutom

till att skapa större konkurrensneutralitet i beskattningen. Av praktiska skäl

har det varit nödvändigt att stanna vid endast två reduceringstal och därmed

blir resultatet en mera schablonmässig skattesänkning som i enskilda fall

kan avvika från den kostnadsstruktur som både 60 %- och 20 %-regeln kan

sägas bygga på. Enligt vad jag anfört både i prop. 1970: 70 och i det före­

gående har jag dock inte funnit att den föreslagna höjningen av mervärde­

skatten till 15 % motiverar någon ändring av reduceringstal en eller reduce-

ringsreglernas tillämpningsområden.

Den s. k. 80—20 %-regeln, som gäller i fråga om varuförsäljning i för­

ening med varans inmontering i fastighet kan också ses som en schablon­

mässigt avvägd regel. Vid sidan av dess praktiska betydelse har den ett be­

rättigande även i materiellt hänseende. Likväl har det från järnhandelns

sida framhållits, att säljare av hushållskapitalvaror som inte åtar sig inmon­

teringen av vara i fastighet missgynnas av regeln i konkurrensen med elin­

stallatörer och att dessa nackdelar blir ännu svårare vid en höjd mervärde­

skatt.

Bakgrunden till regeln är, att transaktion som framstår som varuförsälj­

ning skall beskattas som sådan utan reducering, även om en mindre del av

varuvärdet utgör ersättning för ett i och för sig reduceringsberättigat in-

monteringsarbete på fastighet. Motivet för 80—20 %-regeln är således ett

annat än vad som föranlett de särskilda reduceringsreglerna. Vad man vän­

der sig mot är, att så snart ersättningen för inmonteringen överstiger 20 %

av vederlaget faller transaktionen under 60 %-regeln och blir därmed jäm­

ställd med ett entreprenadarbete. Ett inmonteringsarbete som överstiger

20 % av totala vederlaget ger automatiskt en reducering av skatten med 40 %

även för den levererade varan. Jag inser att detta kan få de av järnhandlare­

förbundet påtalade olägenheterna och det finns därför enligt min mening

anledning att söka finna en bättre lösning.

En rimlig lösning kan enligt min mening uppnås genom att ta fasta på vad

slags transaktioner 80—20 %-regeln tar sikte på. Den är avsedd att gälla

Kungl. Maj:ts proposition nr 123 år 1970

26

tion eller kvittas mot skatt som skall betalas enligt särskild mervärdeskatte-

redovisning för annan av den skattskyldige bedriven verksamhet.

Riksdagen har tidigare avvisat motionsyrkanden om sänkning av gräns­

beloppet för restitution till 500 kr. (BelJ 1969: 25). Samma yrkande har åter

framförts i motion II: 918 till årets riksdag.

Departementschefen. Bestämmelserna om restitution av överskjutande in­

gående skatt innebär, att belopp skattskyldig till godo under 1 000 kr. i prin­

cip ej återbetalas utan får tas upp som avdragspost i följande deklaration.

Endast om skattskyldig upphör med sin skattepliktiga verksamhet sker resti­

tution av lägre belopp än 1 000 kr. Dessa bestämmelser kan medföra, att det

kan dröja lång tid innan förutsättning för restitution föreligger. Jag kan

förslå att man av detta skäl önskar en uppmjukning av bestämmelserna.

Detta bör emellertid enligt min mening inte ske genom en generell sänkning

av gränsbeloppet. I stället förordar jag att länsstyrelsen ges möjlighet att

återbetala belopp under 1 000 kr. även i andra fall än det tidigare angivna,

när särskilda skäl föreligger. En vägledande norm för sådana återbetalningar

bör vara, att skattskyldig inte skall behöva ha en fordran på staten under

längre tid än ett år. En sådan norm skulle innebära bl. a., att skattskyldiga

som redovisar mervärdeskatt endast en gång om året skulle få restitution av

överskjutande ingående skatt omedelbart oberoende av beloppets storlek.

Vad jag nu förordat kräver tillägg i 49 §. En annan mer redaktionell ändring

av denna paragraf är också påkallad.

De av mig i enlighet med det anförda förordade ändringarna i fråga om

mervärdeskatten har inget direkt samband med den i prop. 1970: 70 före­

slagna höjningen av skatten den 1 januari 1971. Det finns därför ingen an­

ledning att vänta till denna tidpunkt med genomförandet av vad jag här

förordat. Tvärtom kan det vara av värde att ändringarna genomförs utan

dröjsmål. Under förutsättning att frågorna hinner behandlas av vårriksda­

gen anser jag därför, att de nya bestämmelserna bör gälla fr. o. m. den 1 juli

1970.

Kungl. Maj:ts proposition nr 123 år 1970

Vissa frågor på tullområdet

Som jag tidigare nämnt vill jag även ta upp till behandling vissa frågor

på tullområdet. De gäller sammankopplingen mellan tullfrihet och skatte­

frihet vid import i vissa fall, vissa ändringar i förordningen (1929:307)

angående tullrestitution och ändring av bestämmelserna i vägtrafikförord­

ningen (1951: 648) om utfärdandet av interimslicenser för motorfordon.

Enligt 1 § förordningen (1960: 396) om frihet från införselavgift i vissa

fall skall för vara som införs under sådana omständigheter att tullfrihet åt­

27

njuts enligt 4 §, 6 § 1 mom. eller 8—12 § tulltaxeringsförordningen (1960:

391) inte heller utgå skatt eller annan avgift som på grund av införseln eljest

skulle ha erlagts till tullverket. De skatter det här är fråga om är mervärde­

skatten och de olika punktskatterna. Däremot gäller bestämmelsen inte de

särskilda avgifterna på jordbrukets och fiskets områden.

De nämnda tullfrihetsbestämmelserna avser ett antal helt skilda fall av

tullfrihet. Sålunda kan enligt 8 § förordningen särskild tullfrihet åtnjutas i

ett 20-tal olika fall. Bl. a. medges tullfrihet för främmande beskickningar

och konsulat, internationella organisationer samt inresande yrkesutövare.

Detsamma gäller tullfrihet för materiel för undervisnings-, vetenskapliga

eller kulturella ändamål, välfärdsmateriel för sjömän och handgjorda textil­

varor. I 10 och 11 §§ behandlas temporär tullfrihet för varor och transport­

medel och i 9 § tullfrihet vid egentlig gränstrafik.

I 4 §, 6 § 1 mom. och 12 § finns bestämmelser om tullfrihet för emballage,

för svensk eller i Sverige förtullad vara som återinförs samt för vara som

förstörts. I flertalet fall har Kungl. Maj :t getts bemyndigande att bestämma

de närmare villkoren för tullfriheten. Dessa bestämmelser finns i tulltaxe-

ringskungörelsen (1960: 392).

Frågan om sammankopplingen av frihet från skatt vid import med tull­

friheten har på senare tid aktualiserats i olika sammanhang. Den har också

närmare utretts inom finansdepartementet i en särskild promemoria (Sten­

cil Fi 1969: 6) som jag återkommer till i det följande.

Bevillningsutskottet tog upp frågan i sitt betänkande 1969: 47. Enligt ut­

skottets mening var det inte helt tillfredsställande att tullfrihet enligt tull­

taxeringsförordningen automatiskt skulle leda till frihet från alla andra

skatter och avgifter. Detta kunde medföra en inte önskvärd diskriminering

av det inhemska näringslivet. Sådana effekter kunde enligt utskottet främst

hänföras till mervärdeskatten på grund av denna skatteforms generella ka-

karaktär. De skulle bli än mer märkbara om en höjning av skatten blev ak­

tuell. Utskottet ansåg sig dock kunna avvakta resultatet av de pågående

övervägandena i anslutning till nyssnämnda departementsutredning.

I departementspromemorian föreslås, att sambandet mellan tullfriheten

och skattefriheten upplöses och att det i varje särskilt fall får ankomma på

Kungl. Maj :t att bestämma om varor som får införas tullfritt även får åt­

njuta skattefrihet. Efter en genomgång av de olika bestämmelserna konsta­

teras det i promemorian att det endast i två fall finns skäl att begränsa

skattefriheten. Det är här fråga om vissa varor som avses i 8 § punkten 17

tulltaxeringsförordningen, nämligen dels maskiner, apparater och instru­

ment hänförliga till 84, 85 eller 90 kap. tulltaxan (1968: 25) som inkommer

till undervisningsanstalt eller vetenskaplig institution eller för sådan an­

stalts eller institutions räkning, dels i 8 § punkten 23 förordningen avsedda

handgjorda bomullsvävnader från utvecklingsländerna för vilka tullfrihet

överenskommits under förhandlingar i GATT. Förslaget innebär inte någon

Kungl. Maj:ts proposition nr 123 år 1970

28

ändring av den slutliga beskattningen av sistnämnda slag av varor vid sed­

vanlig kommersiell import.

Över departementspromemorian har utlåtanden avgetts av generaltullsty­

relsen, kontrollstyrelsen, riksskattenämnden, statens jordbruksnämnd och

kommerskollegiet. Kommerskollegiet har i sin tur hört utrustningsnämnden

för universitet och högskolor, Sveriges Grossistförbund, Sveriges Industriför­

bund, Sveriges Allmänna exportförening samt handelskamrarna i Stockholm,

Göteborg och Malmö. Några erinringar mot förslaget har inte framkommit.

I skrivelse den 26 februari 1969 har också LKB-Produkter AB tagit upp

frågan om skatten vid import av instrument till vetenskapliga institutioner.

Bolaget har i skrivelsen pekat på den snedvridning i konkurrenshänseende

som nuvarande bestämmelser ger anledning till och föreslagit att även

svensktillverkade instrument befrias från mervärdeskatt.

Över bolagets framställning har utlåtanden avgetts av generaltullstyrelsen,

riksskattenämnden, kommerskollegiet och utrustningsnämnden för univer­

sitet och högskolor. Ingen av remissinstanserna har tillstyrkt bolagets hem­

ställan om skattebefrielse för de inom landet tillverkade instrumenten. Fler­

talet av instanserna har i stället förordat det i departementspromemorian

framlagda förslaget om att åstadkomma överensstämmelse mellan beskatt­

ningen vid import och den inhemska beskattningen genom ändring av im­

portbeskattningen.

När det gäller ändringarna i tullrestitutionsförordningen har generaltull­

styrelsen i skrivelse den 20 november 1969 föreslagit, att den i 9 § förord­

ningen intagna räntesatsen höjs. För att smidigt anpassa räntesatsen till

det vid varje tidpunkt rådande ränteläget föreslår styrelsen, att Kungl. Maj :t

erhåller bemyndigande att bestämma räntans höjd. Kravet på ränta skall

utgöra en spärr mot otillbörligt utnyttjande av möjligheterna till betalnings-

anstånd enligt förordningen.

Över generaltullstyrelsens förslag har utlåtande avgetts av kommerskol­

legiet, som i sin tur hört Sveriges Industriförbund samt handelskamrarna i

Stockholm, Malmö och Göteborg. Förslaget har i sak lämnats utan erinran

vid remissbehandlingen.

Vidare har Alfa-Laval AB i en till finansdepartementet den 23 september

1969 inkommen skrivelse hemställt, att det alltid skall kunna medges all­

män industrirestitution för reservdelar till tidigare levererade maskiner. Bo­

laget framhåller att det enligt gällande bestämmelser i restitutionsförord-

ningen kan medges allmän industrirestitution endast för delar som impor­

terats och bearbetas och därefter exporteras. För andra importerade delar

som inte bearbetas här i landet medges vid export i stället handelsrestitution.

Då det för allmän industrirestitution och handelsrestitution i vissa fall gäl­

ler olika regler, medför bestämmelserna olägenheter för företaget, påpekas

det.

Kungl. Maj:ts proposition nr 123 år 1970

30

självfallet vara, att mervärdeskatt i princip tas ut även vid import så att

neutraliteten i beskattningen mellan importerade och inom landet tillverkade

varor uppnås. Skall skattefrihet medges bör ställning tas till det i varje sär­

skilt fall. Jag förordar att förordningen om frihet från införselavgift i vissa

fall ändras så att sammankopplingen upplöses. Tekniskt sett bör det ske på

det sätt som föreslagits i departementspromemorian. Den omprövning av

gällande skattefrihet som gjorts har gett anledning till begränsning av skatte­

friheten endast för materiel som kommer in till undervisningsanstalter eller

vetenskapliga institutioner samt för vissa handvävda bomullsvävnader. Dessa

ändringar har tillstyrkts vid remissbehandlingen. Ändringarna bör genom­

föras. Jag ämnar senare föreslå, att Kungl. Maj :t utfärdar föreskrifter

härom.

Övriga författningsändringar har över lag tillstyrkts vid remissbehand­

lingen. Även jag förordar att de genomförs. Detta föranleder ändringar i 2

och 9 §§ tullrestitutionsförordningen samt 12 § vägtrafikförordningen.

De nya bestämmelserna bör träda i kraft den 1 juli 1970 utom när det

gäller ändringen i vägtrafikförordningen som föreslås få träda i kraft dagen

efter den, då författningen kommit ut från trycket i Svensk författnings­

samling.

Kungl. Maj:ts proposition nr 123 år 1970

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer j ag, att Kungl. Maj :t

dels föreslår riksdagen att antaga inom finansdepartementet upprättade

förslag till

1) förordning om ändring i förordningen (1968: 430) om

mervärdeskatt,

2) förordning om ändring i förordningen (1960: 396) om

frihet från införselavgift i vissa fall,

3) förordning om ändring i förordningen (1929: 307) an­

gående tullrestitution,

dels inhämtar riksdagens yttrande över ett inom finansdepartementet, i

samråd med chefen för kommunikationsdepartementet, upprättat förslag till

4) kungörelse om ändring i vägtrafikförordningen (1951:

648).

Med bifall till vad föredraganden sålunda med in­

stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen alt till riksdagen skall

avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta pro­

tokoll utvisar.

MARCUS BOKTR. STHLM 1970 700231

Ur protokollet:

Britta Gyllensten