2

Kungl. Maj.ts proposition nr 15 år 1970

Förslag

till

ändring i tryckfrihetsförordningen1

(Nuvarande lydelse)

12 kap.

1 §-2

Tryckfrihetsmål upptagas av råd­

husrätt i stad som är säte för läns­

styrelse eller, om rådhusrätt ej fin­

nes i staden, av den rådhusrätt inom

länet, som enligt Konungens för­

ordnande är behörig att för länet

upptaga sådana mål. Förekommer

anledning att även annan rådhus­

rätt inom länet skall äga upptaga

tryckfrihetsmål, äger Konungen för­

ordna därom.

Finnes ej rådhusrätt inom länet,

äger Konungen utse rådhusrätt

utom länet att för länet upptaga

tryckfrihetsmål.

Till tryckfrihetsmål —

(Föreslagen lydelse)

Tryckfrihetsmål upptagas av

tingsrätt inom vars domkrets läns­

styrelse har sitt säte. Förekommer

anledning att även annan tingsrätt

inom länet skall äga upptaga tryck­

frihetsmål, äger Konungen förord­

na därom.

------- 5 §.

3 §•

För varje län skola utses jury­

män, fördelade i två grupper med

sexton jurymän i första gruppen

och åtta jurymän i andra gruppen.

Jurymännen i andra gruppen skola

vara eller hava varit nämndemän

vid allmän underrätt. För Stock­

holms stad och län utses jurymän

gemensamt. * *

För varje län skola utses jury­

män, fördelade i två grupper med

sexton jurymän i första gruppen och

åtta jurymän i andra gruppen. Ju­

rymännen i andra gruppen skola

vara eller hava varit nämndemän

vid allmän underrätt.

1 Omtryckt 1965:818.

* Ändringen innebär bl. a. att andra stycket upphävs.

3

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

4 §.i

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1970

Jurymännen utses------- ---------------

Valet skall förrättas för Stock­

holms stad och län av stadsfull­

mäktige i Stockholm och landstinget

i Stockholms län samt för an­

nat län av landstinget i länet eller,

då inom länet äro flera landsting el­

ler finnes stad, som ej deltager i

landsting, av landstingen eller av

landsting och stadsfullmäktige i så­

dan stad. Skola enligt vad nu sagts

jurymännen väljas av mer än en

valmyndighet, fördelas antalet jury­

män inom vardera gruppen mellan

valmyndigheterna med ledning av

folkmängden, i fråga om jurymän,

som skola utses för Stockholms stad

och län, av Konungen och i andra

fall av länsstyrelsen i länet.

Valet skall företagas under året

närmast före valperioden av lands­

ting vid lagtima möte samt av stads­

fullmäktige, sedan landstinget för­

rättat sitt val.

Då juryman skall väljas, ankom-

ine på rådhusrätten att göra anmä­

lan därom till den som har att för­

anstalta om valet.

-------fyra kalenderår.

Valet skall förrättas av lands­

tinget i länet eller, då inom länet

finnes kommun som ej tillhör lands­

tingskommun, av landstinget och

kommunfullmäktige i förstnämnda

kommun. I Gotlands län förrättas

valet av kommunfullmäktige i Got­

lands kommun. Skola enligt vad nu

sagts jurymännen väljas av mer än

en valmyndighet, fördelar länsstyrel­

sen antalet jurymän inom vardera

gruppen mellan valmyndigheterna

med ledning av folkmängden.

Då jurynian skall väljas, ankom­

na e på tingsrätten att göra anmälan

därom till den som har att föran­

stalta om valet.

5 §.«

Till jurymän skola utses inom

länet boende svenska medborgare,

som uppnått tjugufem års ålder. De

böra vara kända för omdömesgill­

het, självständighet och rättrådig­

het. Bland jurymännen böra skilda 1 2

Till jurymän skola utses myndiga

svenska medborgare, som äro bosat­

ta inom länet. De böra vara kända

för omdömesgillhet, självständighet

och rättrådighet. Bland jurymännen

böra skilda samhällsgrupper och

1 Ändringen innebär bl. a. att tredje stycket upphävs.

2 Ändringen innebär bl. a. att andra stycket upphävs.

1* — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt.

4

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

samhällsgrupper och meningsrikt- meningsriktningar samt olika delar

ningar samt olika delar av länet av länet vara företrädda,

vara företrädda.

Ej må den vara jury man, som är

omyndig eller i konkurstillstånd.

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1970

6

Juryman, som fyllt sextio år, äge

avsäga sig uppdraget. Vill juryman

eljest avgå, pröve rådhusrätten, om

giltigt hinder föreligger för honom

att utöva uppdraget. Upphör jury­

män att vara valbar, vare uppdraget

förfallet.

7

Avgår juryman eller upphör han

att vara valbar, skall inom den grupp

av jurymän, som den avgångne till­

hörde, valmyndigheten utse annan

i hans ställe för återstoden av val­

perioden. Valet må i landstingets

ställe företagas av dess förvaltnings­

utskott; dock gälle sådant val alle­

nast för tiden intill landstingets

näst infallande lagtima möte.

8

Klagan över val av juryman skall

föras hos rådhusrätten. Ehuru kla­

gan ej föres, pröve rätten den val­

des behörighet.

Beträffande fullföljd av talan mot

rådhusrätts beslut i fråga, som av­

ses i första stycket, gälle vad i lag

är stadgat om fullföljd av talan mot

underrätts beslut i rättegång. Mot

hovrätts beslut må talan ej föras.

Föres klagan,------------------- - -——- -

§•

Juryman, som fyllt sextio år, äge

avsäga sig uppdraget. Vill juryman

eljest avgå, pröve tingsrätten, om

giltigt hinder föreligger för honom

att utöva uppdraget. Upphör jury­

man att vara valbar, vare uppdraget

förfallet.

Avgår juryman eller upphör han

att vara valbar, skall inom den

grupp av jurymän, som den avgång­

ne tillhörde, valmyndigheten utse

annan i hans ställe för återstoden av

valperioden. Valet må i landstingets

ställe företagas av dess förvaltnings­

utskott; dock gälle sådant val alle­

nast för tiden intill landstingets

nästkommande möte.

Klagan över val av juryman skall

föras hos tingsrätten. Ehuru klagan

ej föres, pröve rätten den valdes be­

hörighet.

Beträffande fullföljd av talan mot

tingsrätts beslut i fråga, som avses

i första stycket, gälle vad i lag är

stadgat om fullföljd av talan mot

underrätts beslut i rättegång. Mot

hovrätts beslut må talan ej föras.

—- förordnar annat.

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1970

Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 9 januari

1970.

Närvarande:

Statsministern

P^{alme ,} ministern för utrikes ärendena

N^{ilsson ,} statsråden

S

träng

, A

ndersson

, H

olmqvist

, A

spling

, S

ven

-E

ric

N

ilsson

, L

undkvist

,

G

eijer

, M

yrdal

, O

dhnoff

, M

oberg

, B

engtsson

, L

öfberg

, L

idbom

.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Geijer, anmäler efter gemen­

sam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ändring i tryck­

frihetsförordningen (TF) och anför.

Behörighet att ta upp tryckfrihetsmål tillkommer f. n.

endast rådhusrätt. Enligt 12 kap. 1 § första stycket TF gäller som huvud­

regel att sådana mål skall handläggas av rådhusrätt i residensstad. Finns inte

rådhusrätt i staden, tas målen upp av den rådhusrätt inom länet som Kungl.

Maj :t utser. Kungl. Maj :t kan också förordna att även annan rådhusrätt

inom länet skall äga sådan behörighet. Förordnande med sådan innebörd

har meddelats beträffande rådhusrätterna i Eskilstuna, Norrköping, Häl­

singborg och Borås. Finns inte någon rådhusrätt inom länet, kan Kungl.

Maj:t enligt 1 § andra stycket utse rådhusrätt utom länet att ta upp tryck­

frihetsmål för länet. Sådan behörighet har tillagts Stockholms rådhusrätt i

fråga om tryckfrihetsmål från Gotlands län, rådhusrätten i Jönköping i

fråga om mål från Skaraborgs län, rådhusrätten i Malmö i fråga om mål

från Kristianstads län, rådhusrätten i Gävle i fråga om mål från Koppar­

bergs län och rådhusrätten i Sundsvall i fråga om mål från Västernorrlands

län.

Genom lagen (1969:244) om ändring i rättegångsbalken (RB) har be­

stämmelserna om de allmänna underrätternas organisation undergått eu

genomgripande ändring. Reformen innebär att en ny, enhetlig underrätts-

organisation skapas. Nuvarande häradsrätter och rådhusrätter ersätts av

tingsrätter. Den skillnad som f. n. finns mellan land och stad i fråga om de

allmänna underrätternas organisation kommer sålunda att upphöra. Änd­

ringarna i RB träder i kraft den 1 januari 1971. Övergångsbestämmelserna

till den nya lagen innehåller under punkt 7 a en regel om att bestämmelse

i lag eller annan författning som avser häradsrätt eller rådhusrätt i stället

skall gälla tingsrätt. Såvitt angår tryckfrihetsmål föreskrivs dock att be­

7

stämmelse avseende rådhusrätt endast skall gälla tingsrätt som har trätt i

stället för rådhusrätt (jfr prop. 1969: 44 s. 247).

Införandet av en likformig underrättsorganisation nödvändiggör vissa

ändringar i TF:s bestämmelser om vilka domstolar som skall vara behöriga

att ta upp tryckfrihetsmål. Den särställning som stadsdomstolarna sedan

länge har intagit i detta avseende kommer att upphöra, när nuvarande dua­

lism mellan land och stad försvinner i fråga om underrätternas organisa­

tion. Principiellt sett torde det inte finnas någon anledning att göra skillnad

mellan olika tingsrätter i fråga om deras kompetensområde. Som påpekades

i prop. 1969: 44 (s. 174) finns det emellertid ett visst behov av att koncen­

trera vissa slag av mål av mer speciell karaktär till ett mindre antal dom­

stolar. Detta gäller bl. a. tryckfrihetsmålen. I likhet med vad som uttalades

vid tillkomsten av nuvarande bestämmelser i 12 kap. 1 § TF (prop. 1948: 230

s. 98) anser jag det vara lämpligt att i princip endast en underrätt i varje

län ges behörighet att pröva sådana mål. Liksom hittills bör härvid i första

band underrätt inom vars domkrets länsstyrelse har sitt säte komma i frå­

ga. Huvudbestämmelsen i 1 § första stycket bör i enlighet härmed utformas

så, att där anges att tryckfrihetsmål tas upp av tingsrätt inom vars domkrets

länsstyrelse har sitt säte. Formuleringen medför att nuvarande bestämmelse

om behörig domstol för den händelse att rådhusrätt inte finns i residensstad

kan utgå. Däremot bör det liksom hittills finnas möjlighet för Kungl. Maj :t

att utse även annan domstol inom länet att handlägga tryckfrihetsmål.

I 1 § andra stycket tillerkänns Kungl. Maj :t f. n. befogenhet att, om råd­

husrätt saknas i ett län, utse rådhusrätt utom länet att ta upp tryckfrihets­

mål för länet. När bestämmelsen infördes år 1953 (prop. 1952: 183), moti­

verades den av att den pågående indragningen av rådhusrätter i mindre stä­

der väntades leda till att ett län kunde komma att bli helt utan rådhusrätt.

Efter genomförandet av den enhetliga underrättsorganisationen finns det

inte något behov av att förordna tingsrätt i ett län att handlägga tryckfri­

hetsmål från ett annat län. Jag förordar därför, att andra stycket utgår. En

följd härav blir, att de särskilda förordnanden som har meddelats för vissa

rådhusrätter med stöd av bestämmelsen i 1 § andra stycket kommer att

upphöra att gälla, när ändringen i TF träder i kraft. Behöriga att ta upp

tryckfrihetsmål från resp. län blir då i stället den eller de tingsrätter i länet

som enligt 1 § första stycket i dess nya lydelse äger sådan behörighet. I mål,

som har anhängiggjorts vid rådhusrätt utom länet före ikraftträdandet av

de nya bestämmelserna, bör emellertid handläggningen slutföras av samma

domstol. En särskild övergångsbestämmelse om detta bör meddelas.

Genomförandet av eu enhetlig benämning på de allmänna underrätterna

fr. o. in. den 1 januari 1971 föranleder vidare formella ändringar i 12 kap.

4 § sista stycket, 6 §, 8 § första och andra styckena samt 15 § andra stycket.

I samband med de nu föreslagna ändringarna torde också böra vidtas

vissa ändringar i bestämmelserna om valbarhetsvillkor för ju­

rymän. För valbarhet till juryman gäller enligt 12 kap. 5 § en nedre

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1970

8

åldersgräns om 25 år. Som valbarhetsvillkor är också föreskrivet att jury­

man inte får vara i konkurstillstånd. Samma villkor gäller f. n. i fråga om

valbarhet till nämndeman vid allmän underrätt. Genom den förut berörda

lagen (1969: 244) om ändring i RB har hithörande regel i RB i berörda av­

seenden bringats i överensstämmelse med de nya bestämmelser om valbar­

het till riksdagsmannauppdrag och kommunala förtroendeuppdrag som ny­

ligen beslutats av statsmakterna. Fr. o. m. år 1971 ersätts sålunda nuvaran­

de åldersgräns för valbarhet till nämndeman med krav på myndighet, var­

jämte konkursvillkoret slopas. De skäl som anförts för ändringen av valbar-

hetsvillkoren för nämndemän äger enligt min mening motsvarande tillämp­

ning i fråga om valbarhet till juryman (jfr prop. 1969: 44 s. 377—378 och

1LU 38 s. 49). Jag föreslår därför, att den nuvarande åldersgränsen i 12 kap.

5 § ersätts med krav på att den som uppdraget avser är myndig och att det

i paragrafen uppställda konkursvillkoret slopas. I samband härmed bör det

i bestämmelsen angivna kravet på att juryman skall vara boende inom länet

anpassas till den nuvarande lydelsen av folkbokföringsförordningen

(1967: 198) där det bl. a. anges att var och en kyrkobokförs på den fastig­

het där han är bosatt, om inte annat följer av särskilda bestämmelser i för­

ordningen.

Utöver del nu sagda bör även vissa formella ändringar vidtas

i 12 kap. TF med anledning av olika under de senaste åren beslutade änd­

ringar i kommunallagstiftningen och i den landstingskommunala indel­

ningen.

Statsmakterna har år 1969 beslutat att nuvarande beteckningar på de

borgerliga primärkommunerna — landskommun, köping och stad — fr. o. m.

den 1 januari 1971 skall ersättas med den enhetliga beteckningen kommun

(prop. 1969: 63, KU 44 och 45, rskr 405 och 406). Med hänsyn härtill bör

formella ändringar göras i 4 § andra stycket.

Genom ändring i landstingslagen (1954:319) slopades fr. o. in. den 1

januari 1966 den skillnad som dittills bestått mellan lagtima och urtima

landstingsmöte (jfr prop. 1965: 61, KU 20, rskr 210, SFS 103). Enligt de nu

gällande reglerna i landstingslagen kan landsting i likhet med fullmäktige

i kommun sammanträda i den utsträckning som krävs med hänsyn till för­

hållandena inom varje landstingskommun. Detta påkallar en formell ändring

i 7 §.

I 12 kap. 4 § tredje stycket föreskrivs att val av jurymän skall företas un­

der året närmast före valperioden av landsting vid lagtima möte och av

stadsfullmäktige sedan landstinget förrättat sitt val. Med hänsyn till de år

1969 beslutade ändringarna i 13 § fjärde stycket kommunallagen (1953: 753)

och 19 § landstingslagen (prop. 1969: 129, KU 44 och 49, rskr 405 och 407)

torde bestämmelsen kunna utgå.

Med stöd av riksdagens beslut (prop. 1967:77, SU 97, rskr 221) för­

ordnade Kungl. Maj :t den 25 maj 1967 att Stockholms stad och Stockholms

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1970

9

län skulle läggas samman till ett nytt län, kallat Stockholms län. Denna

ändring trädde i kraft den 1 januari 1968. Kungl. Maj :t förordnade vidare

den 13 juni 1969 att Stockholms stad den 1 januari 1971 skall inträda i

Stockholms läns landstingskommun (jfr prop. 1969: 112, KU 25, rskr 275,

SFS 215). Kungl. Maj :t förordnade dessutom den 30 december 1969 om

förening av Kalmar läns norra och Kalmar läns södra landstingskommun

till en landstingskommun den 1 januari 1971. De nu nämnda indelningsänd-

ringarna föranleder formella ändringar i 3 § och 4 § andra stycket.

Chefen för civildepartementet avser att senare denna dag föreslå att pro­

position föreläggs riksdagen med förslag att Kungl. Maj :t genom en sär­

skild lag ges befogenhet att förordna att Gotlands läns landstingskommun

skall upplösas i samband med att beslut meddelas om sammanläggning av

primärkommunerna i länet till en kommun. Primärkommunerna och lands­

tingskommunen har begärt en sådan indelningsändring den 1 januari 1971

och civilministern avser enligt vad jag har inhämtat att föreslå ett förord­

nande härom under förutsättning att begärt bemyndigande meddelas. Den

föreslagna lagen avses träda i kraft snarast möjligt. I propositionen kom­

mer också att föreslås vissa författningsändringar som en konsekvens av en

upplösning av landstingskommunen. Författningsändringarna avses träda

i kraft den 1 januari 1971.

Den lydelse av TF :s regler om val av jurymän som jag har föreslagit i det

föregående förutsätter att det i varje län finns en landstingskommun som

valmyndighet. Bestämmelserna i 12 kap. 4 § andra stycket är utformade så,

att landstinget i regel skall välja samtliga jurymän. Finns det inom länet

primärkommun, som inte tillhör landstingskommun, skall jurymännen väl­

jas av landstinget och kommunfullmäktige i primärkommunen, varvid läns­

styrelsen fördelar antalet jurymän mellan valmyndigheterna.

Om landstingskommunen i Gotlands län upplöses kommer länet att, som

enda län i landet, sakna landstingskommun. Med hänsyn härtill bör upp­

giften att välja jurymän för länet flyttas över på den nya primärkommu­

nen. Jag förordar därför, att i 4 § andra stycket tas in en föreskrift om att

val av jurymän i Gotlands län skall förrättas av kommunfullmäktige i Got­

lands kommun.

I enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet utarbetats för­

slag till ändring i tryckfrihetsförordningen.

Jag hemställer att förslaget genom proposition föreläggs riksdagen för

prövning i grund] agsenlig ordning.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med in­

stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 15 år 1970

Ur protokollet:

Britta Gyllensten