Prop. 1970:160
('med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370), m. m.',)
Kungl. Maj:ts proposition hr 160 år1970
1
Nr 160
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om
ändring i kommunalskattelagen (1928: 370), m. m.; given Stockholms slott den 16 oktober 1970.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats rådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att an taga härvid fogade förslag till
1) lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370), 2) lag om ändring i taxeringsförordningen (1956: 623).
Under Hans Maj :ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
BERTIL
G. E. Sträng
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås dya regler för särskild fastighetstaxering. Liksom hittills skall särskild fastighetstaxering utföras av den lokala taxerings nämnden. När skäl föreligger skall dock särskilda fastighetstaxeringsnämn- der kunna inrättas. Särskild sakkunskap i fråga om fastighetsvärdering avses skola tillföras nämnderna.
I övrigt bygger förslaget i propositionen på de erfarenheter som gjorts vid 1970 års allmänna fastighetstaxering. Förutom en teknisk anpassning av be stämmelserna om särskild fastighetstaxering föreslås sålunda att de arbets rutiner som förekommer vid den allmänna fastighetstaxeringen i tillämpliga delar överförs på den särskilda fastighetstaxeringens område. Även i fråga om fullföljdsregler och beträffande rättelse av fastighetslängd avses ske en anpassning till vad som gäller på den allmänna fastighetstaxeringens om råde.
De föreslagna reglerna avses skola tillämpas fr. o. m. 1971 års särskilda fastighetstaxering.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 160
2
Kungi. Maj:ts proposition nr 160 år 1970
1) Förslag
till
Lag
om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)
Härigenom förordnas, att 12 § kommunalskattelagen (1928: 370) skall ha
nedan angivna lydelse.
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse
)
1 m o m. Allmän uppskattning av
fastighets värde (allmän fastig
hetstaxering) skall ske vart
femte år.
Värde som fastställts vid
allmän fastighetstaxering gäller från
ingången av det taxeringsår då all
män fastighetstaxering sker till in
gången av det taxeringsår då all
män fastighetstaxering sker nästa
gång, om
ej annat föranledes av stad-
gandena i 2 mom.
2 mom.1 Nya taxeringsvärden —- — — en femtedel.
Taxering, som----------- —- -— — berörda prisläge.
Nytt taxeringsvärde som åsatts en
ligt första stycket gäller från ingång
en av det taxeringsår, då värdet
åsatts, till ingången av det taxerings
år då allmän fastighetstaxering sker
nästa gång eller nytt taxeringsvärde
åsatts till följd av första stycket.
1 in o in. Allmän uppskattning av
fastighets värde (allmän fastig
hetstaxering) skall ske vart
femte år.
De vid sådan uppskattning
fastställda värdena må ej ändras
förrän vid nästa allmänna fastighets
taxering, där
ej annat föranledes av
stadgandena i 2 mom.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
1 Senaste lydelse 1932: 291.
Kungl. Maj.ts proposition nr 160 år 1970
3
2) Förslag
till
Lag
om ändring i taxeringsförordningen (1956: 623)
Härigenom förordnas i fråga om taxeringsförordningen (1956: 623),
dels
att 102 §, 139 § 1 mom., 156 §, 167 § 1 mom., 168 § och 174—186 §§
skall ha nedan angivna lydelse,
dels
att i förordningen skall införas fjorton nya paragrafer, 187—200 §§
samt närmast före 174, 178, 182, 184, 191, 192, 193, 195, 196, 198 och 200 §§ nya rubriker av nedan angivna lydelse.
(Nuvarande lydelse
)
102
Har fastighets taxeringsvärde legat till grund för inkomsttaxering eller förmögenhetstaxering och sker ge nom utslag av Kungl. Maj :t eller kammarrätten eller genom beslut
enligt 167, 181 eller 184 §
av pröv-
ningsnämnd sådan ändring beträf fande fastighetstaxeringen att in komsttaxeringen eller förmögenhets- taxeringen bör bestämmas till annat belopp än som skett, må besvär med yrkande om härav föranledd ändring i taxeringen för inkomst eller för mögenhet anföras av den skattskyl dige, taxeringsintendent och, såvitt angår taxering till kommunal in komstskatt, vederbörande kommun.
Besvären skola Besvär enligt —
(Föreslagen lydelse
)
gi
Har fastighets taxeringsvärde legat till grnnd för inkomsttaxering eller förmögenhetstaxering och sker ge nom utslag av Kungl. Maj :t eller kammarrätten eller genom beslut av
fastighetsprövningsnämnd eller
prövningsnämnd sådan ändring be träffande fastighetstaxeringen att in komsttaxeringen eller förmögenhets- taxeringen bör bestämmas till annat belopp än som skett, må besvär med yrkande om härav föranledd ändring i taxeringen för inkomst eller förmö genhet anföras av den skattskyldige, taxeringsintendent och, såvitt angår taxering till kommunal inkomst skatt, vederbörande kommun.
------ fastighetstaxeringen meddelades. — fastighetstaxeringen föreligger.
139 §•
1 m o in.2 Till ledning — -------- för tiden från och med den 1 juli året näst före det, då allmän fastighetstaxering senast ägde rum, till och med den 30 juni det år, då uppgiften skall avlämnas.
Hypoteksinrättning skall — — — under tiden från och med den 1 juli året näst före det, då allmän fastighetstaxering senast ägde rum, till och med den 30 juni det år, då uppgiften skall avlämnas.
Byggnadsnämnd skall
underrätta
Byggnadsnämnd skall,
med den
lokal skattemyndighet om beviljat begränsning som föreskrives av riksbyggnadslov inom myndighetens skatteverket, lämna den lokala skatverksamhetsområde senast en må- temyndigheten uppgift om arten
1 Senaste lydelse 1969: 709. 2 Senaste lydelie 1968: 733.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970
(Nuvarande lydelse
)
nåd efter det att beslutet om bygg
nadslov meddelades.
(Föreslagen lydelse
)
och omfattningen av den byggnads
verksamhet som avses med beviljade
byggnadslov. Uppgift skall lämnas
för varje fastighet för sig senast
två veckor efter utgången av varje
kvartal och omfatta de byggnadslov
som beviljats under kvartalet.
156 §4
Har fastighetstaxeringsnämnds be
slut om taxering ej införts i fastig-
hetslängd inom föreskriven tid eller
har taxering införts för annan fas
tighet än den taxeringen avsett eller
eljest uppenbarligen
införts
felaktigt
i fastighetslängd, må den lokala
skattemyndigheten besluta om rät
telse av fastighetslängden i denna
del.
Har fastighetstaxeringsnämnds be
slut om taxering ej införts i fastig
hetslängd inom föreskriven tid eller
har taxering införts
i fastighetslängd
för annan fastighet än den taxering
en avsett eller eljest uppenbarligen
felaktigt
eller har anteckning om
ägare
i fastighetslängd
blivit oriktig,
må den lokala skattemyndigheten
besluta om rättelse av fastighets
längden i denna del.
Har fastighetstaxeringsnämnds beslut om taxering blivit —------- rättelse
i denna del.
Efter den-------—- lokala skattemyndigheten.
Innan rättelse-------— fastighetens ägare.
Den lokala -------— —--------om rättelse.
Talan mot-—- — ---------------------------167 §§.
Närmare föreskrifter---- ---- — Kungl. Maj :t.
167 §.
1 m o in.1 Den som---------- -------------äga rum,
5) om
fastighet på
grund av fel- 5) om
taxeringsbeslut beträffande
räkning, misskrivning eller annat
fastigheten blivit oriktigt
på grund
uppenbart förbiseende
blivit felak-
av felräkning, misskrivning eller an-
tigt taxerad,
nät uppenbart förbiseende,
6) om eljest —-------— ------- felaktigt innehåll.
Besvär enligt —------ ------------ - pröva målet.
Kammarrätten må,----------- av prövningsnämnden.
168 §d
Besvärsrätt tillkommer —-------fastighets garantibelopp.
Vad i 107
samt
110
—112
§§ är
stadgat rörande besvär över taxe
ring för inkomst eller förmögenhet
skall i tillämpliga delar gälla jämväl
beträffande besvär över allmän fas
tighetstaxering.
Utslag av —-
Vid sådant —
Vad i 107,
108 och
110
—113
§§ är
stadgat rörande besvär över taxe
ring för inkomst eller förmögenhet
skall i tillämpliga delar gälla jämväl
beträffande besvär över allmän fas
tighetstaxering.
det länet.
- att iakttaga.
1 Senaste lydelse 1969: 709.
Kungl. Majits proposition nr 160 år 1970
o
(Nuvarande lydelse
)
(Föreslagen lydelse)
FJÄRDE AVDELNINGEN
Särskild fastighetstaxering
Särskild fastighetstaxering verk ställes inom varje lokalt taxerings distrikt av distriktets lokala taxe ringsnämnd.
Dock må länsstyrelsen
vid uppdelning av kommun i lokala taxeringsdistrikt förordna, att vid särskild fastighetstaxering annan in delning skall tillämpas än som föreskrives för årlig taxering i övrigt.
Vad i denna förordning är stadgat rörande taxeringsnämndernas och prövningsnämndernas verksamhet beträffande taxeringen för inkomst och förmögenhet, så ock för sådan taxering meddelade gemensamma bestämmelser rörande deklarationer och andra uppgifter ävensom före skrifterna om riksskattenämnden, de särskilda föreskrifterna i 126
—
128 §§ samt bestämmelserna om vi ten i 123—125 §§ och om kostnader för taxeringsarbetet i 129 §, 130 § och 173 § 2 mom. skola äga motsva rande tillämpning med avseende å handhavandet av särskild fastighets taxering, i den mån icke här nedan annorlunda stadgas.
I. Om taxeringsårganisationen
174 §.
1 mom. Vid särskild fastighets taxering skall för fastighet, för vil ken enligt 12 § 2 mom. kommunal skattelagen nytt taxeringsvärde skall sättas, beslutas till vilket belopp det nya värdet skall upptagas. För övriga fastigheter, som äro underkastade taxering, skola nästföregående års taxeringsvärden oförändrade upp tagas.
2 mom.
Särskild fastighetstaxe
ring verkställes inom varje lokalt taxeringsdistrikt av distriktets lokala taxeringsnämnd
om ej annat följer
av 3 mom.
3 m o in. Föreligger med hänsyn till antalet väntade ärenden rörande särskild fastighetstaxering som in-
6
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
nefatta åsättande av nytt taxerings
värde eller andra omständigheter
skäl till det, må länsstyrelsen efter
hörande av den lokala skattemyndig
heten förordna att område inom lä
net skall utgöra särskilt f a s-
tighetstaxeringsdistrikt.
Sådant förordnande skall avse visst
taxeringsår och meddelas senast den
30 november året näst före taxerings
året.
För särskild fastighetstaxering in
om särskilt fastighetstaxeringsdi-
strikt skall i första instans finnas
särskild fastighets taxe
ringsnämnd.
4
m o m. Särskild fastighetstaxe-
ringsnämnd består av ordförande
samt ytterligare lägst fyra och högst
åtta ledamöter.
Ordförande och ytterligare en le
damot förordnas av länsstyrelsen i
samband med förordnande om sär
skilda fastighetstaxeringsdistrikt.
Övriga ledamöter väljas av kom
munfullmäktige. Länsstyrelsen be
stämmer antalet ledamöter med hän
syn till det särskilda fastighetstaxe-
ringsdistriktets omfattning. Består
särskilt fastighetstaxeringsdistrikt
av mer än en kommun, bestämmer
länsstyrelsen hur många ledamöter
som skola väljas inom de olika kom
munerna.
Val av ledamöter i särskild fastig-
hetstaxeringsnämnd jämte supplean
ter, en för varje ledamot, skall för
rättas senast den 31 december året
näst före taxeringsåret. Den som
därvid fört ordet har att underrätta
länsstyrelsen, ordföranden i den sär
skilda fastighetstaxeringsnämnden
och de valda om utgången av valet.
I fråga om val av ledamöter och
suppleanter i särskild fastighetstaxe-
ringsnämnd gäller 13 § i tillämpliga
delar.
Bestämmelserna i 133 § 2 mom.
äga motsvarande tillämpning på sär
skild fastighetstaxeringsnämnd.
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970
7
(Nuvarande lydelse
)
(Föreslagen lydelse)
Bestämmelserna i det följande om taxeringsnämnd eller ordförande i taxeringsnämnd gälla även särskild fastighetstaxeringsnämnd eller ord förande i sådan fastighetstaxerings nämnd, om ej annat föreskrives.
5 mom. Taxeringsnämnd skall pröva hos nämnden gjord framställ ning om sådant särskilt angivande av värden av olika i taxeringsenhet ingående fastigheter eller delar av fastigheter som avses i 8 § sista styc ket kommunalskatt elag en.
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970
175
1 m o m. Har vid ingången av år, då allmän fastighetstaxering icke äger rum, beträffande viss fastighet förhållande förelegat av beskaffen het att böra jämlikt 12 § 2 mom. kommunalskattelagen föranleda åsättande av nytt taxeringsvärde, är fastighetens ägare eller därmed lik ställd innehavare skyldig att utan anmaning till ledning för fastighe tens taxering det året avgiva dekla ration (särskild fastig hets deklaration).
Har fastighet eller komplex av fastigheter, som vid senaste fastig hetstaxering behandlats som taxe ringsenhet, därefter uppdelats mel lan flera ägare eller innehavare, sko la dylika deklarationer avgivas av samtliga ägare eller innehavare, av envar beträffande hans del av taxe ringsenheten.
Särskild fastighetsdeklaration skall avfattas å blankett enligt fast ställt formulär och innehålla upp lysning om det förhållande, som skall föranleda åsättande av nytt taxe ringsvärde; och skall i övrigt om så dan deklaration i tillämpliga delar gälla vad om allmän fastighetsdekla ration är stadgat.
2 mom. Efter anmaning är äga re eller därmed likställd innehavare av fastighet, även om han förmenar,
Varje län utgör ett prövning sdistrikt. Talan mot taxerings nämnds beslut prövas av prövningsnämnd som avses i 11 § 1 mom. Så dan pr övning snämnd fullgör även i övrigt de åligganden som enligt den na förordning eller annan författ ning ankomma på prövningsnämnden.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
att sådant förhållande, som enligt
1 mom. föranleder deklarationsskyl
dighet, icke förelegat, skyldig avgiva
särskild fastighets deklaration röran
de fastigheten.
3 mom. Ägare eller därmed lik
ställd innehavare av fastighet är ef
ter anmaning skyldig att till ledning
vid fastighetens taxering avgiva upp
gift jämväl angående andra förhål
landen än dem, som angivas i dekla-
rationsformulåret.
4
m o m. Särskild fastighetsde-
klaration, som skall avgivas utan an
maning, skall avlämnas senast den
15 februari.
Om plats för avlämnande av sär
skild fastighetsdeklaration samt om
anmaning rörande deklaration eller
uppgift till ledning vid särskild fas
tighetstaxering ävensom om delgiv
ning skola bestämmelserna i 3b §
4
mom., 35 och 36 §§ samt 51—55 §§
äga motsvarande tillämpning.
176
Brandförsäkringsanstalt är efter
anmaning skyldig att till ledning vid
särskild fastighetstaxering avlämna
uppgift rörande försäkringsvärdet å
byggnader, som äro hos anstalten
försäkrade mot brandskada.
177
1 mom. Under de år, då särskild
fastighetstaxering skall äga rum, har
taxeringsnämnden att, så fort ske
kan, företaga sådan taxering. Nämn
den har därvid att för varje fastig
het, å vilken jämlikt 12 § 2 mom.
kommunalskattelagen nytt taxerings
värde skall sättas, besluta till vilket
belopp det nya värdet skall uppta
gas. För övriga taxering underkas
tade fastigheter skola nästföregåen
de års taxeringsvärden oförändrade
upptagas.
Taxeringsnämnden har jämväl att
§•
Vid behandling av taxeringsfråga,
som kräver särskild sakkunskap, må
taxeringsnämnd och prövnings-
nämnd anlita biträde av sakkunnig.
Då fråga är om biträde åt taxe
ringsnämnd, tillkallas sakkunnig av
ordföranden efter samråd med förste
taxeringsintendenten.
§•
Det åligger lokal skattemyndighet
att medverka vid taxeringsarbetet i
den omfattning Kungl. Maj:t eller
länsstyrelsen föreskriver.
9
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
pröva hos nämnden gjorda fram ställningar om sådant särskilt angi vande av värden å olika i taxerings enhet ingående fastigheter eller de lar av fastigheter, varom i 8 § sista stycket kommunalskattelagen förmäles.
2 in o in. För varje lokalt taxeringsdistrikt eller, om sådant di strikt består av mer än en kommun, för varje kommun skall föras en längd över taxeringen av fastigheter (fastighetslängd). De beslu tade taxeringarna skola upptagas i längden. För varje fastighet, som taxeras, angivas taxeringens belopp och namnet å den som vid taxerings årets ingång varit ägare till fastig heten.
3 in o m. Har taxeringsnämnden åsatt fastighet nytt taxeringsvärde eller jämlikt 8 § sista stycket kom munalskattelagen, med avvikelse från vad som under nästföregående taxeringsår varit gällande, fördelat taxeringsvärde å olika i taxerings enhet ingående fastigheter eller de lar av fastigheter eller har taxerings nämnden avslagit framställning om vidtagande av nu omförmäld taxeringsåtgärd, skall underrättelse om taxeringsnämndens beslut sändas till fastighetens ägare eller där med likställd innehavare ävensom, därest annan än ägaren eller inne havaren är skyldig att erlägga skatt för garantibelopp för fastigheten, till denne.
Om sådan underrättelse skola be stämmelserna i 69 § 4 mom. äga mot svarande tillämpning.
4 mom. Samtliga ledamöter av taxeringsnämnd må deltaga i gransk ningen av särskild fastighetsdeklaration.
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
II. Om skyldighet att avlämna särskild
fastighetsdeklaration in. m.
178 §.
1 in o in.
Taxering, som till följd
av prövningsnämnds beslut tillkom
mit eller blivit fastställd annorlunda
än taxeringsnämnden bestämt, skall
antecknas i vederbörlig fastighets-
längd.
2 m o in.
Bestämmelserna i 92 §
om underrättelse angående pröv
ningsnämnds beslut i fråga om taxe
ring för inkomst eller förmögenhet
skola äga motsvarande tillämpning å
sådan nämnds beslut rörande sär
skild fastighetstaxering, därvid vad
som avser skattskyldig skall gälla
ägare eller därmed likställd inneha
vare av fastighet och annan, för vil
ken garantibelopp för fastighet skall
upptagas såsom skattepliktig in
komst. 3
1 m o in.
Har vid ingången av år,
då allmän fastighetstaxering icke
äger rum, beträffande viss fastighet
förhållande förelegat av beskaffen
het att böra jämlikt 12 § 2 mom.
kommunalskattelagen föranleda å-
sättande av nytt taxeringsvärde, är
den som var ägare av fastigheten
vid nämnda tidpunkt skyldig att utan
anmaning till ledning för fastighe
tens taxering det året avgiva deklara
tion (särskild fastighets
deklaration).
Har fastighet eller komplex av fas
tigheter, som vid senaste fastighets
taxering behandlats som taxerings
enhet, därefter uppdelats mellan fle
ra ägare, skola särskilda fastighets-
deklarationer avgivas av samtliga
ägare, av envar beträffande hans del
av taxeringsenheten.
2 in o in.
Under år, då allmän fas
tighetstaxering icke äger rum, är
ägare av fastighet skyldig att efter
anmaning till ledning för fastighe
tens taxering avgiva särskild fastig
hetsdeklaration ävensom avlämna
uppgift om andra förhållanden än
sådana som skola angivas i deklara
tionen.
3 mom. Särskild fastighetsde
klaration skall avfattas på blankett
enligt fastställt formulär. Bestäm
melserna i 136 § 1 mom. äga mot
svarande tillämpning på sådan de
klaration.
i mom. Särskild fastighetsde
klaration, som avgives utan anma
ning, skall ingivas till länsstyrelsen
eller till lokal skattemyndighet i det
11
(Nuvarande lydelse
)
(Föreslagen lydelse)
län, där taxering av fastigheten skall äga rum, eller också till ordföranden i vederbörande taxeringsnämnd och vara lämnad senast den 15 februari.
I övrigt äga bestämmelserna i 34 § 4 mom. och 35 § andra stycket mot svarande tillämpning på avlämnan de av särskild fastighets deklaration.
Kungl. Maj. ts proposition nr 160 år 1970
179 8.
1 m om. Över beslut av taxerings nämnd rörande särskild fastighets taxering må besvär anföras hos prövning snämnden i länet
1) av ägare eller därmed likställd innehavare av fastighet, såvitt fastig heten rörer,
2) av vederbörande kommun, samt
3) av taxering sintendent. 2 mom. Beträffande besvär en ligt denna paragraf skall vad i 75 och 76 §§ är stadgat rörande besvär i fråga om taxering för inkomst och förmögenhet äga motsvarande tilllämpning.
Brandförsäkringsanstalt är efter anmaning skyldig att till ledning vid särskild fastighetstaxering avlämna uppgift rörande försäkringsvärdet på byggnader, som äro hos anstalten försäkrade mot brandskada.
180
1 mom. Besvär över prövningsnämnds beslut rörande särskild fas tighetstaxering må anföras hos kam marrätten av part som i 179 § sägs
1) om han anfört besvär hos prövningsnämnden men hans talan icke bifallits,
2) om prövningsnämnden ändrat fastighetens taxering utan att sådan ändring påyrkats av honom.
Besvär till kammarrätten må en dast innefatta fullföljande helt el ler delvis av yrkande, som klagan den framställt hos prövningsnämn den. Har denna ändrat taxerings nämnds beslut utan att yrkande där om framställts av klaganden, må be svären till kammarrätten icke inne fatta längre gående yrkande än taxe ringens bestämmande i enlighet med taxeringsnämndens beslut.
2 mom. Beträffande besvär en-
Har särskild fastighetsdeklaration eller annan uppgift till ledning för särskild fastighetstaxering icke in kommit inom föreskriven tid från den som kan antagas vara deklara tions- eller uppgiftsskyldig, må han anmanas att avgiva sådan deklara tion eller uppgift.
År avlämnad deklaration eller uppgift icke så upprättad som i den na förordning föreskrives, må den deklarations- eller upp gifts skyldige anmanas att avhjälpa bristen.
12
Kungl. Maj:ts proposition hr 160 år 1970
(Nuvarande lydelse
)
(Föreslagen lydelse
)
ligt denna paragraf skall vad i 96
och 97 §§ är stadgat rörande besvär
till kammarrätten i fråga om taxe
ring för inkomst och förmögenhet
äga motsvarande tillämpning. 1 för
teckning över anförda besvär skola
besvär över särskild fastighetstaxe
ring upptagas för sig utan samman
blandning med övriga besvär.
3 mom. I fråga om kammarrät
tens handläggning av mål angående
särskild fastighetstaxering skall vad
i 165 § är stadgat äga motsvarande
tillämpning.
181
S.
1 m o in. Vad i 99 § stadgas skall
äga motsvarande tillämpning, om
ägare eller därmed likställd inneha
vare av fastighet icke erhållit i 177 §
3 mom. föreskriven underrättelse se
nast den 15 juli under taxeringsåret.
2 m om. Besvär i fråga om sär
skild fastighetstaxering må jämväl
anföras i särskild ordning av ägare
eller därmed likställd innehavare av
fastighet,
1) om fastighet uppförts såsom
skattepliktig, ehuru den är undanta
gen från skatteplikt, eller taxering
ägt rum av annan egendom än som
enligt 4 § tredje stycket kommunal
skattelagen är att hänföra till fastig
het,
2) om fastighet taxerats å mer än
en ort eller eljest taxerats i fall, där
taxering av fastigheten icke bort äga
rum, samt
3) om fastighet på grund av fel
räkning, misskrivning eller annat
uppenbart förbiseende blivit felak
tigt taxerad.
Besvär som nu sagts prövas av
prövning snämnden i länet. Har taxe
ringen prövats av pr övning snämn
den eller kammarrätten, ankommer
det dock på kammarrätten att pröva
målet.
Kammarrätten må, om besvär som
anförts i särskild ordning finnas bö-
Anmaning må utfärdas av taxe
ringsnämnd, taxering sintendent och
prövning snämnd.
I anmaning må vite föreläggas,
utom i fall då anmaningen gäller
skyldighet för ägare av fastighet att
lämna uppgift om andra förhållan
den än dem som angivas i deklara-
tions formulär et. Om anmaning gäl
ler i övrigt 52, 54 och 55 §§.
Kungl. Maj.ts proposition nr 160 år 1970
13
ra upptagas till prövning, förordna
att målet skall upptagas och vidare
handläggas av prövningsnämnden.
3 m o in. I fall som i 2 mom. sägs
må besvär jämväl anföras av taxe-
ringsintendent.
4
m o m. Besvär, som i denna pa
ragraf avses, skola för att kunna
upptagas till prövning vara inkomna
före utgången av femte året efter
taxeringsåret.
5 mom. Anföras besvär i sär
skild ordning hos prövningsnämnd,
skall vad i 75 § stadgas äga motsva
rande tillämpning.
Skola besvären anföras hos kam
marrätten, gäller i tillämpliga delar
vad som stadgas i 96 § första stycket
och 97 §.
(Nuvarande lydelse)
182
Över kammarrättens utslag i mål
angående särskild fastighetstaxering,
såvitt rörer tillämpning av 6 § 1
mom., 7, 8, 9, 10, 11 eller 12 § kom
munalskattelagen, må klagan icke fö
ras.
Den som icke åtnöjes med kam
marrättens utslag i mål angående
särskild fastighetstaxering, såvitt an
går annan fråga än i första stycket
sägs, äger hos Kungl. Maj:t söka änd
ring genom besvär, som skola vara
inkomna till finansdepartementet
inom två månader efter det klagan
den erhållit del av kammarrättens
-
utslag.
183
Besvärsrätt liksom för ägare eller
därmed likställd innehavare av fas
tighet tillkommer jämväl annan för
vilken garantibelopp för fastigheten
skall upptagas såsom skattepliktig
inkomst, så ock arrendator, vilken
jämlikt avtal, ingånget efter kommu
nalskattelagens ikraftträdande, gent
emot ägaren eller innehavaren har
att ansvara för skatt för fastighets
(Föreslagen lydelse)
III. Om förberedande åtgärder
§•
Länsstyrelsen skall senast den 15
november till riks skatteverket av
giva förslag till anvisningar för föl
jande års taxering. Senast den 20
december året före taxeringsåret
fastställer verket sådana anvisning
ar. Länsstyrelsen skall senast den
15 januari under taxeringsåret till
ställa taxeringsnämnderna de anvis
ningar som gälla för länet.
§■
Länsstyrelsen kan då den finner
lämpligt kalla ordföranden och högst
två andra ledamöter från varje taxe
ringsnämnd inom länet eller del där
av att på lämplig ort sammanträda
för överläggningar rörande taxe-
ringsarbetet. Länsstyrelsen kan till
sådant sammanträde kalla även and
ra personer, som på grund av sin
verksamhet eller av annan anledning
14
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
garantibelopp.
kunna antagas äga sakkunskap i frå
Kungi. Maj:ts proposition nr 160 år 1970
i 107, 108 samt 110—113 §§
är stadgat rörande besvär över taxe
ring för inkomst och förmögenhet
skall i tillämpliga delar gälla jämväl
beträffande besvär över särskild fas
tighetstaxering.
Vad i 168 § tredje och fjärde styc
kena och 169 § stadgas skall äga
motsvarande tillämpning beträffande
särskild fastighetstaxering.
184
Därest efter taxeringsårets ut
gång fastighets taxeringsvärde i an
ledning av anförda besvär ändras el
ler taxeringsvärde åsättes fastighet,
som icke blivit taxerad, har pröv-
ningsnämnden att efter anmälan av
taxeringsintendent vidtaga däremot
svarande åtgärder för efterföljande
år under taxeringsperioden, där ej
beträffande fastigheten sådant för
hållande inträffat, som jämlikt 12 §
2 mom. kommunalskattelagen bör
föranleda åsättande av nytt taxe
ringsvärde.
Sådan anmälan hos prövnings-
nämnden må jämväl göras av fas
tighetens ägare eller därmed likställd
innehavare eller, om besvären an
förts av annan än ägaren eller inne
havaren, av denne.
ga om värdering av fastigheter.
IV. Om taxeringsnämndernas
verksamhet m. m.
§•
Bestämmelserna i 7 §, 16 § 3 mom.
samt 17 och 59 §§ äga motsvarande
tillämpning vid särskild fastighets
taxering.
Samtliga ledamöter i taxerings
nämnden må deltaga i granskningen
av särskilda fastighetsdeklarationer
samt uppgifter och andra handlingar
som ingivits till ledning för den sär
skilda fastighetstaxeringen.
För avgivande av yttrande i be-
svärsmål, som är anhängigt i pröv-
ningsnämnd, må ordföranden rådgö
ra med ledamot i taxeringsnämnden.
Ordföranden må för ändamålet även
kalla ledamöterna till sammanträde
utan hinder av att nämndens arbete
i övrigt är avslutat.
185 S.
Vad i 117 § första, tredje och
fjärde styckena samt 122 § första
stycket stadgas om tystnadsplikt och
om påföljd för brott mot sådan plikt
skall äga motsvarande tillämpning i
fråga om särskild fastighetstaxering.
Bestämmelserna i 61 § 1,
4
och 5
inom., 62 och 65 §§ samt 151 § tred
je—femte styckena gälla i tillämp
liga delar särskild fastighetstaxe
ring.
Beslut om taxering må icke fat
tas av taxeringsnämnd såvida icke
ordföranden och minst två eller, i
taxeringsnämnd vars distrikt omfat
tar mer än en kommun, minst tre
andra ledamöter äro tillstädes. Den
omständigheten att ledamot av
15
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
nämnden har att avträda vid be handling av viss taxering, utgör dock ej hinder mot att beslut fattas om denna taxering.
Annat nämndens beslut än som avses i andra stycket må fattas av ordföranden ensam.
186
8.
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970
Den som i särskild fastighetsdeklaration eller i uppgift som i 175 § 3 mom. sägs uppsåtligen eller av grov vårdslöshet lämnat oriktig uppgift, ägnad att leda till för låg taxering, skall, där ej gärningen är belagd med straff i strafflagen, dömas till dags böter.
Arbetet med den särskilda fastig hetstaxeringen skall börja så snart det kan ske.
Ordföranden skall så snart det kan ske vid sammanträde med nämn den redogöra för de värderingsgrunder som vid den senaste allmänna fastighetstaxeringen tillämpats inom skilda delar av distriktet, de anvis ningar som utfärdats för taxeringsarbetet samt det förberedelsearbete som i övrigt utförts.
787 §.
Taxeringsnämnds beslut skall an tecknas och meddelas till lokal skat temyndighet i den ordning som föreskrives av Kungl. Maj.t eller myn dighet som Kungl. Maj:t bestäm mer.
Taxeringsnämnds beslut om taxe ring skall upptagas i taxeringslängd (fastighetslängd). Lo kal skattemyndighet underskriver längden.
Närmare föreskrifter om längdens förande meddelas av Kungl. Maj.t eller myndighet som Kungl. Maj.t bestämmer.
188 §.
Taxeringsnämnds beslut om taxe ring skall föreligga senast den 31 maj under taxeringsåret.
Senast den 15 juni under taxe ringsåret skall ordföranden insända nämndens protokoll och övriga handlingar till länsstyrelsen om ej länsstyrelsen föreskriver annat.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 är 1970
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
189 §.
Den lokala skattemyndigheten
skall så snart det kan ske sända un
derrättelse på blankett enligt fast
ställt formulär till den som var äga
re av fastighet vid ingången av taxe
ringsåret samt den som därefter bli
vit ägare och som hos myndigheten
anmält att han önskar erhålla sådan
underrättelse, om taxeringsnämnden
åsatt fastigheten nytt taxerings
värde,
icke åsatt fastigheten nytt taxe
ringsvärde i det fall särskild fastig-
hetsdeklaration avgivits,
enligt 8 § sista stycket kommu
nalskattelagen, med avvikelse från
vad som varit gällande under näst
föregående taxeringsår, fördelat taxe
ringsvärdet på olika fastigheter eller
delar av fastigheter som ingå i taxe
ringsenhet eller avslagit framställ
ning om vidtagande av sådan taxe-
ringsåtgärd,
beslutat i fråga om skatteplikt
eller beskattningsnatur för fastighet
och beslutet innebär ändring av vad
som gällt under nästföregående taxe
ringsår.
I underrättelsen skall lämnas upp
lysning om innehållet i taxerings
nämndens beslut samt, i förekom
mande fall, de enligt 10 § kommu
nalskattelagen redovisade särskilda
vården som bestämts. Underrättelsen
skall vidare innehålla upplysning om
vad som skall iakttagas vid anföran
de av besvär över taxeringsnämn
dens beslut.
1 övrigt äga bestämmelserna i 69 §
4 mom. andra stycket motsvarande
tillämpning beträffande underrättel
se som nu sagts.
190 §.
Bestämmelserna i 156 § om rättel
se av fastighetslängd och fastighets-
taxeringsnämnds beslut, om inhäm
tande av yttrande från nämndens
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970
17
(Nuvarande lydelse)
ordförande och om underrättelse
om beslut som avser rättelse äga
motsvarande tillämpning på sär
skild fastighetstaxering. Rättelse må
dock ej beslutas efter utgången av
november månad under taxerings
året, om ej anmärkning i fråga om
felaktigheten gjorts dessförinnan
hos den lokala skattemyndigheten.
Talan mot beslut i fråga om rät
telse enligt första stycket må ej fö
ras särskilt. Talan mot taxeringen
må även i den del beslutet avser fö
ras i den ordning som föreskrives i
191 och 195 §§.
Närmare föreskrifter om förfaran
det vid rättelse enligt denna paragraf
meddelas av Kungl. Maj:t.
(Föreslagen lydelse)
V. Om besvär över taxeringsnämnds
beslut
191 §.
1 mom. Talan mot taxerings
nämnds beslut må genom besvär hos
pr övning snämnden föras av ägare
av den fastighet beslutet rör samt av
vederbörande kommun och taxe
ring sintendent.
Har prövningsnämnden avgjort
besvär över viss taxering, må taxe-
ringsintendenten ej anföra besvär
hos nämnden rörande samma taxe
ring.
2 mom. Besvären skola ha in
kommit senast, från ägare den 15
augusti under taxeringsåret, från
kommun den 30 september under
taxeringsåret och från taxeringsin-
tendent den 30 april året efter taxe
ringsåret.
3 mom. Bestämmelserna i 75 §
äga motsvarande tillämpning på be
svär enligt denna paragraf.
2 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 160
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
VI. Om prövningsnämndernas
verksamhet
192 §.
1 mom. Bestämmelserna i 160
—
162 §§ om fastighetsprövningsnämn-
dernas verksamhet äga motsvarande
tillämpning på särskild fastighets
taxering. Därvid skall vad som sägs
om fastighetsprövningsnämnd avse
pr övning snämnd.
2 mom. Prövningsnämnd skall
pröva besvär rörande särskild fastig
hetstaxering så snart det kan ske.
Besvär av ägare eller kommun, som
inkommit under taxeringsåret, samt
besvär av taxeringsintendent som
inkommit före utgången av därpå
följande april månad, skola vara av
gjorda senast den 30 juni året efter
taxeringsåret.
VII. Om besvär överprövningsnämnds
beslut och kammarrättens utslag
193 §.
Bestämmelserna i 164 § om be
svär över fastighets pr övning snämnds
beslut och översändande av hand
lingar från fastighetsprövnings
nämnd till kammarrätten äga mot
svarande tillämpning på särskild
fastighetstaxering. Därvid skall vad
som sägs om fastighetsprövnings
nämnd avse prövningsnämnd.
Bestämmelserna i 165 § äga mot
svarande tillämpning på kammar
rättens handläggning av mål angå
ende särskild fastighetstaxering och
därmed sammanhängande frågor.
194- §.
Talan må ej föras mot kammar
rättens utslag i mål angående sär
skild fastighetstaxering såvitt gäller
tillämpning av 6 § 1 mom. eller
7—
12 § kommunalskattelagen.
Mot kammarrättens utslag i mål
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970
19
(Nuvarande lydelse)
angående särskild fastighetstaxering, såvitt angår annan fråga än som av ses i första stycket, föres talan hos Kungl. Maj:t genom besvär. Besvä ren skola vara inkomna till finans departementet inom två månader efter det klaganden erhållit del av kammarrättens utslag.
(Föreslagen lydelse)
VIII. Om besvär i särskild ordning
195 §.
1 mom. Har fastighet blivit före mål för taxering såtgärd, som enligt 189 § första stycket skall föranleda underrättelse till ägare av fastighe ten, må den som var eller blivit äga re av fastigheten under taxerings året anföra besvär intill utgången av året efter taxeringsåret om han icke senast den 15 juli under taxerings året erhållit underrättelse som avses i nämnda paragraf.
2 mom. Den som enligt 191 § 1 mom. äger föra talan mot taxe ringsnämnds beslut må i särskild ordning anföra besvär,
1) om fastighet genom förbiseen de icke blivit taxerad,
2) om taxering ägt rum av annan egendom än som enligt A § tredje stycket kommunalskattelagen är att hänföra till fastighet,
3) om fastighet upptagits såsom skattepliktig fastän den är undan tagen från skatteplikt, eller undantagits från skatteplikt, trots att så icke bort ske,
A) om fastighet taxerats på mer än en ort eller eljest taxerats i fall, där taxering av fastigheten icke bort äga rum,
5) om taxeringsbeslut beträffan de fastigheten blivit oriktigt på grund av felräkning, misskrivning eller annat uppenbart förbiseende,
6) om eljest sådana omständig heter föreligga, som bort föranleda väsentligt annorlunda taxering, och
20
(Nuvarande lydelse
)
(Föreslagen lydelse
)
särskilda skäl föreligga för prövning
av besvären,
7) om underrättelse som avses i
189 § haft felaktigt innehåll.
3 mom. Besvär enligt denna pa
ragraf prövas av pr övning snämnden.
Har taxeringen prövats av pröv-
ningsnämnden eller kammarrätten,
skall kammarrätten pröva målet. Har
taxeringen i den del besvären avser
prövats av Kungl. Maj:t skall dock
Kungl. Maj:t pröva målet.
Kammarrätten må, om besvär en
ligt denna paragraf finnas böra upp
tagas till prövning, förordna att må
let skall upptagas och vidare hand
läggas av prövningsnämnden.
4
mom. Besvär enligt 2 mom.
skola vara inkomna före utgången
av femte året efter taxeringsåret.
5 mom. Anföras besvär i sär
skild ordning hos pr övning snämnd,
äger 75 § motsvarande tillämpning.
Skola besvären anföras hos kam
marrätten, gälla 96 § första stycket
och 97 § i tillämpliga delar.
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970
IX. Övriga bestämmelser om besvär
196 §.
Besvärsrätt tillkommer den som
vid ingången av taxeringsåret är
ägare av fastighet liksom den som
därefter, dock senast före ingången
av femte året efter taxeringsåret
eller, om allmän fastighetstaxering
äger rum dessförinnan, senast före
ingången av det år då den allmänna
fastighetstaxeringen äger rum, blivit
ägare av fastigheten ävensom arren-
dator, vilken jämlikt avtal, ingånget
efter kommunalskattelagens ikraft
trädande, gentemot ägare har att an
svara för skatt för fastighets garanti
belopp.
Bestämmelserna i 168 § andra
—
fjärde styckena och 169 § äga mot
svarande tillämpning på särskild
fastighetstaxering.
Kungl. Maj.ts proposition nr 160 år 1970
21
(Nuvarande lydelse)
197 §.
Om efter taxeringsårets utgång
fastighets taxeringsvärde med an
ledning av anförda besvär ändras
eller taxeringsvärde åsättes fastighet,
som ej blivit taxerad, har prövnings-
nämnden att efter anmälan av taxe-
ringsintendent vidtaga däremot sva
rande åtgärder för efterföljande år
under taxeringsperioden, om ej be
träffande fastigheten sådant förhål
lande inträffat som enligt 12 §
2 mom. kommunalskattelagen bör
föranleda åsättande av nytt taxe
ringsvärde.
Sådan anmälan hos prövnings-
nåmnden må jämväl göras av fastig
hetens ägare eller, om besvären an
förts av annan än ägaren, av denne.
(Föreslagen lydelse)
X. Om straff
198 §.
Vad i 117 § första, tredje och fjär
de styckena samt i 122 § första styc
ket stadgas om tystnadsplikt och om
påföljd för brott mot sådan plikt
skall äga motsvarande tillämpning i
fråga om särskild fastighetstaxering.
199 §.
Den som i särskild fastighetsde-
klaration eller i uppgift som avses i
178 § 1 mom. uppsåtligen eller av
grov vårdslöshet lämnat oriktig upp
gift, ägnad att leda till för låg taxe
ring, skall, där ej gärningen är be
lagd med straff i brottsbalken, dö
mas till dagsböter.
XI. Gemensamma bestämmelser
200
§.
Om fastighet innehaves av någon,
som enligt
47
§ kommunalskattela
gen är att anse såsom ägare eller är
i ägarens ställe skyldig att erlägga
skatt för garantibelopp för fastighe
ten. gäller vad som föreskrives be-
22
(Nuvarande lydelse
)
(Föreslagen lydelse
)
träffande ägare i stället sådan inne
havare.
Bestämmelserna i denna förord
ning om taxeringsnämndernas och
prövningsnämndernas verksamhet
beträffande taxeringen för inkomst
och förmögenhet samt för sådan
taxering meddelade gemensamma be
stämmelser om deklarationer och
andra uppgifter liksom föreskrifter
na om riksskatteverket, de särskilda
föreskrifterna om vit en i 123—125 §§
och om kostnader för taxer ing sarbe
tet i 129 §, 130 § och 173 § 2 mom.
äga motsvarande tillämpning i fråga
om handhavandet av särskild fastig
hetstaxering i den mån ej annat fö
reskrivits.
Ledamot av kammarrätten åtnju
ter för tid, varunder han varit in
kallad till tjänstgöring enligt 193 §
andra stycket, ersättning av stats
medel enligt grunder, som fastställas
av Kungl. Maj:t.
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Bestämmel
serna om särskild fastighetstaxering skall tillämpas första gången vid sär
skild fastighetstaxering som sker år 1971. Därvid iakttages dock följande.
Förordnande enligt 174 § 3 mom. första stycket och 4 mom. andra stycket
skall meddelas senast den 31 december 1970. I stället för 182 § gäller att
landskamreraren skall upprätta förslag till anvisningar till ledning för den
särskilda fastighetstaxeringen och senast den 4 januari 1971 insända för
slaget till riksskatteverket, som fastställer sådana anvisningar senast den 1
februari 1971. Länsstyrelsen skall senast den 10 februari 1971 tillställa
taxeringsnämnderna de anvisningar som gäller för länet. I den mån an
visningar erfordras till ledning för den särskilda fastighetstaxeringen före
den 1 januari 1971 fastställes dessa av riksskattenämnden.
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970
23
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i stats
rådet på Stockholms slott den 16 oktober 1970.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena
Nilsson , statsråden
Sträng, Andersson,
H
olmqvist
, A
spling
, S
ven
-
eric
N
ilsson
, L
undkvist
, G
eijer
, M
yrdal
,
O
dhnoff
, W
ickman
, M
oberg
, B
engtsson
, N
orling
, L
öfberg
, L
idbom
,
Carlsson.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemen
sam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om
ändrade bestäm
melser om särskild fastighetstaxering
och anför.
INLEDNING
Allmän fastighetstaxering skall äga rum vart femte år. Den senaste all
männa fastighetstaxeringen har ägt rum detta år. Särskild fastighetstaxe
ring sker varje år då allmän fastighetstaxering inte äger rum. Nästa sär
skilda fastighetstaxering skall således äga rum år 1971.
Fastighetstaxeringskommittéerna, som tillkallades med stöd av Kungl.
Maj:ts beslut den 13 maj 1966, har den 30 juni 1968 avlämnat betänkandet
Fastighetstaxeringens regler och organisation (SOU 1968: 32). Betänkandet
innehöll förslag till ändrade regler för såväl allmän som särskild fastig
hetstaxering. Betänkandet har legat till grund för lagstiftning om den all
männa fastighetstaxeringen (prop. 1968: 154, BeU 72, rskr 376, SFS 1968:
729—734). Beträffande den särskilda fastighetstaxeringen framhöll departe
mentschefen att det nya system för särskild fastighetstaxering som föresla
gits borde få gälla först sedan 1970 års allmänna fastighetstaxering ägt rum.
Förutom nyssnämnda lagstiftning har på den allmänna fastighetstaxe
ringens område ytterligare lagstiftningsåtgärder genomförts (prop. 1969: 96,
BeU 43, rskr 210, SFS 1969: 210 och 211, prop. 1969: 97, BeU 44, rskr 211,
SFS 1969: 209, prop. 1969: 147, BeU 70, rskr 409, SFS 1969: 709 och 710
samt prop. 1970: 132, BeU 43, rskr 269, SFS 1970: 231).
Fastighetstaxeringskommittéerna har den 17 augusti 1970 avlämnat ett
betänkande med förslag till vissa ändringar i bestämmelserna om särskild
fastighetstaxering (Stencil Fi 1970: 11, kallas i fortsättningen kommittéför
slaget).
Kommittéernas författningsförslag torde få fogas vid statsrådsprotokol
let i detta ärende som
bilaga 1.
Över kommittéförslaget har efter remiss yttranden avgetts av kammarkol
legiet, statskontoret, kammarrätten, byggnadsstyrelsen, statistiska central
byrån (SCB), riksrevisionsverket, riksskattenämnden, centrala folkbokfö
rings- och uppbördsnämnden (CFU), statens vattenfallsverk, fortifikations-
förvaltningen, domänverket, lantbruksstyrelsen, lantmäteristyrelsen — som
bifogat yttrande av överlantmätaren i Stockholms län — skogsstyrelsen, sta
tens naturvårdsverk, bostadsstyrelsen, centralnämnden för fastighetsdata
(CFD), länsstyrelserna i Stockholms — som bifogat yttrande från den lo
kala skattemyndigheten i Stockholms fögderi — Kalmar, Hallands, Göte
borgs och Bohus, Skaraborgs, Kopparbergs, Västernorrlands, Jämtlands och
Västerbottens län, Svenska kommunförbundet, Svenska landstingsförbun
det, Sveriges industriförbund, Sveriges hantverks- och industriorganisation,
Svenska försäkringsbolags riksförbund, Svenska sparbanksföreningen, För
eningen Sveriges fögderichefer, Samfundet för fastighetsvärdering, Skogs
industriernas samarbetsutskott, Svensk industriförening, Sveriges fastig
hetsägareförbund, Sveriges skogsägareföreningars riksförbund, Taxerings-
nämndsordförandenas riksförbund och Sveriges jordägareförbund.
Sveriges lantbruksförbund har såsom sitt yttrande hänvisat till ett utlå
tande som upprättats av lantbrukets skattedelegation.
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970
DEN SÄRSKILDA FASTIGHETSTAXERINGEN
Allmänna synpunkter
Nuvarande ordning
Särskild fastighetstaxering sker formellt beträffande varje fastighet de
år när inte allmän fastighetstaxering äger rum (2 § 1 mom. första stycket
taxeringsförordningen (1956: 623; TF). Därvid tas närmast föregående års
taxeringsvärde upp oförändrat om inte nytt taxeringsvärde skall sättas
(177 § 1 mom. första stycket). Nytt taxeringsvärde skall sättas, om under
löpande taxeringsperiod
det inträffat sådant förhållande att taxeringsenhet bör delas upp i flera
taxeringsenheter eller flera taxeringsenheter bör slås samman till en,
ändring inträffat i fastighets beskattningsnatur,
fastighet, som förut varit skattefri blivit skattepliktig,
fastighets värde minskats genom eldsvåda, vattenflöde e. d. eller genom
25
rivning av byggnad eller skogsavverkning, under förutsättning att minsk ningen föranleder en sänkning av taxeringsvärdet med minst en femtedel,
fortsatt bebyggelse ägt rum på fastighet som inte var färdigbyggd vid den tidpunkt som den föregående taxeringen avsett, eller
fastighets värde annars höjts genom ny-, till- eller ombyggnad i sådan ut sträckning att det föranleder en ökning av taxeringsvärdet med minst en femtedel /12 § 2 mom. första stycket kommunalskattelagen (1928:370; KL)/.
Särskild fastighetstaxering skall ske efter det allmänna prisläge och de uppskattningsgrunder i övrigt som tillämpats vid den närmast föregående allmänna fastighetstaxeringen. Därvid skall iakttas de ändringar beträffan de fastigheten som skett efter den tidpunkt som det senast åsatta taxerings värdet avsett. Föranleds taxeringen av att skattefri fastighet blivit skatte pliktig skall fullständig nyvärdering ske av fastigheten med hänsyn till be rörda prisläge (12 § 2 mom. andra stycket KL).
Särskild fastighetstaxering utförs inom varje lokalt taxeringsdistrikt av distriktets lokala taxeringsnämnd. Länsstyrelsen kan vid taxeringsdistrikts- indelningen förordna att annan indelning skall tillämpas vid särskild fastig hetstaxering än vad som föreskrivs för årlig taxering i övrigt (174 § första stycket TF).
Bestämmelser som rör taxeringsnämndens befattning med särskild fastig hetstaxering finns vidare bl. a. i 177, 178, 179 och 180 §§ TF.
Kungi. Maj:ts proposition nr 160 år 1970
Kommittéförslaget
Allmänt
Det erinras i kommittéförslaget om att bestämmelserna om förfarandet och organisationen vid särskild fastighetstaxering i 1928 års taxeringsför- ordning tillsammans med bestämmelserna om inkomst- och förmögenhets- taxering var intagna i en och samma avdelning med rubriken Årlig taxe ring. I 1956 års TF bröts bestämmelserna om särskild fastighetstaxering ut och sammanfördes till en ny, alltjämt gällande fjärde avdelning med rubriken Särskild fastighetstaxering. En stor del av reglerna i denna avdel ning utgörs av hänvisningar till bestämmelser i TF om taxeringsförfaran- det m. m. vid inkomst- och förmögenhetstaxeringen. Vidare erinras om att åtskilliga författningsändringar genomförts i avsnittet om allmän fastighets taxering inför 1970 års allmänna fastighetstaxering, som nu avslutats i första instans.
Kommittéerna föreslår för den särskilda fastighetstaxeringen i huvudsak bestämmelser, som motsvarar dem som numera gäller vid den allmänna fas tighetstaxeringen. Något förslag med syfte att ändra de materiella förutsätt ningarna i 12 § 2 mom. KL för om- och nytaxering har inte lagts fram.
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970
Omredigering av författningstexten
Kommittéerna föreslår att den fjärde avdelningen i TF, vilken rör sär
skild fastighetstaxering och som ej är uppdelad på avsnitt, får en indelning
likartad den som nu gäller beträffande den tredje avdelningen i TF, vilken
behandlar allmän fastighetstaxering. Därigenom kommer det kronologiska
förloppet vid taxeringen och i besvärsprocessen att i huvudsak följas.
I TF:s fjärde avdelning bör därför enligt kommittéerna införas avsnitt
med följande rubriker: I. Om taxeringsorganisationen, (174—177 §§),
II. Om skyldighet att avlämna särskild fastighetsdeklaration m. in., (178—
182 §§), III. Om förberedande åtgärder, (183—184 §§), IV. Om de särskil
da fastighetstaxeringsnämndernas verksamhet m. m„ (185—195 §§), V. Om
besvär över särskild fastighetstaxeringsnämnds beslut, (196 §), VI. Om
prövningsnämndernas verksamhet, (197 §), VII. Om besvär över prövnings-
nämnds beslut och kammarrättens utslag, (198 och 199 §§), VIII. Om be
svär i särskild ordning, (200 §), IX. Övriga bestämmelser om besvär, (201
och 202 §§), X. Om straff, (203 och 204 §§), XI. Gemensamma bestämmel
ser, (205 §).
I samband med omredigeringen föreslås vissa delar av nuvarande para
grafer flyttade till andra paragrafer. Vidare föreslås att innehållet i vissa
paragrafer flyttas.
Remissyttrandena
Målsättningen att anpassa reglerna om förfarande, besvär och rättelser
vid särskild fastighetstaxering efter dem som numera gäller vid den all
männa fastighetstaxeringen tillstyrks av flertalet remissinstanser.
Riksskattenämnden
tillstyrker att förfarandet vid den särskilda fastig
hetstaxeringen i görlig mån anpassas efter vad som gäller i motsvarande
hänseenden vid den allmänna fastighetstaxeringen.
CFU
och
Föreningen Sveriges fögderichefer
finner det angeläget att före
skrifterna för den särskilda fastighetstaxeringen anpassas till motsvarande
bestämmelser för allmän fastighetstaxering. Även
Svenska försäkringsbolags
riksförbund
finner det helt riktigt att en sådan anpassning sker så att
största möjliga enhetlighet uppnås.
Endast
länsstyrelsen i Skaraborgs län
redovisar betänkligheter mot för
slaget att anpassa bestämmelserna om särskild fastighetstaxering efter be
stämmelserna för allmän fastighetstaxering. Länsstyrelsen anser att det kan
ifrågasättas om så omfattande omreglering av den särskilda fastighetstaxe
ringen som den ifrågasatta nu skall företas med hänsyn till att länsstyrel
serna står inför en omfattande omorganisation med betydande förändringar
av arbetsuppgifterna för åtskillig länsstyrelsepersonal. Länsstyrelsen fram
håller att de principer som gällt vid 1970 års allmänna fastighetstaxering
skall gälla även vid de särskilda fastighetstaxeringarna fram till nästa all-
27
männa fastighetstaxering. De förarbeten som gjorts vid den allmänna fas
tighetstaxeringen kan därför komma till användning även vid de särskilda
fastighetstaxeringarna. Behovet av nya regler är därför enligt länsstyrelsens
mening inte så stort och de ytterligare kompletteringar, som kan erfordras,
anser länsstyrelsen i huvudsak kunna rymmas inom ramen för nuvarande
lagstiftning.
Det övervägande antalet remissinstanser har anslutit sig till förslaget att
omredigera författningstexten efter det kronologiska förloppet av processen.
Kammarrätten
har intet att erinra mot den föreslagna omredigeringen
av författningstexterna. Genom den tekniska anpassningen av bestämmel
serna om allmän fastighetstaxering vinner man enligt kammarrättens me
ning avsevärda fördelar i fråga om såväl översiktlighet som tillämpning.
Riksskattenämnden,
som tillstyrker att kommittéförslaget läggs till grund
för lagstiftning, framhåller bl. a. att fördelar vinns i fråga om översiktlig
het genom en anpassning av bestämmelserna för särskild fastighetstaxering
efter vad som i motsvarande hänseenden gäller vid den allmänna fastighets
taxeringen.
Lantmäteristijrelsen
uttalar att den föreslagna omredigeringen
i allt väsentligt synes ändamålsenlig.
Mot den föreslagna omredigeringen bär betänkligheter framförts endast
av
länsstyrelserna i Hallands
och
Skaraborgs län.
Länsstyrelsen i Hallands län
diskuterar lämpligheten av den föreslag
na lagtekniska utformningen. Det föreslagna utbyggandet av avdelningen
om särskild fastighetstaxering skulle enligt länsstyrelsens uppfattning i
många stycken innebära en ren avtryckning av bestämmelser som redan
finns i kapitlen om inkomsttaxering eller allmän fastighetstaxering. Det
sätts i fråga om denna upprepning är nödvändig, i all synnerhet som hän
visningar ändå i stor utsträckning skett till vad som gäller om inkomsttaxe
ring och allmän fastighetstaxering.
Länsstyrelsen i Skaraborgs län
anför att omredigeringen av författnings
texten visserligen medför att det kronologiska förloppet i den särskilda fas
tighetstaxeringen och besvärsprocessen blir mera följdriktigt beskrivet än
i nu gällande bestämmelser. Å andra sidan innebär omarbetningen att man
tynger texten mer och gör författningen vidlyftigare än vad som kan anses
nödvändigt genom att man i stället för hänvisningen till bestämmelserna
om årlig taxering och allmän fastighetstaxering måste göra åtskilliga upp
repningar. Med hänsyn till den särskilda fastighetstaxeringens trots allt be
gränsade betydelse ifrågasätter länsstyrelsen nödvändigheten av så bety
dande ingrepp. Länsstyrelsen förklarar sig därvid ha fäst avseende vid att
man inom en relativt nära framtid antagligen ändå måste företa genom
gripande omredigeringar med hänsyn till riksskatteverkets tillkomst och
länsstyrelsernas omorganisation den 1 juli 1971.
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970
28
Kungl. Maj:ts proposition nr i60 år 1970
Taxeringsorganisationen
Särskilda fastighetstaxeringsnämnder och distrikt
Nuvarande ordning m. m.
Särskild fastighetstaxering utförs nu inom varje lokalt taxeringsdistrikt
av dettas lokala taxeringsnämnd. Länsstyrelsen kan vid indelningen i taxe
ringsdistrikt förordna att annan indelning skall tillämpas vid särskild fas
tighetstaxering än vad som föreskrivs för årlig taxering i övrigt (174 § förs
ta stycket TF).
Bestämmelserna i TF om taxeringsnämndernas verksamhet m. m. beträf
fande taxeringen för inkomst och förmögenhet skall äga motsvarande till-
lämpning vid den särskilda fastighetstaxeringen (174 § andra stycket TF).
Fastighetstaxeringskommittéerna uttalade i sitt betänkande SOU 1968:32
(s. 96) bl. a. att resultaten av särskilda fastighetstaxeringar, vilkas omfatt
ning för övrigt varierade kraftigt från år till år och de olika taxeringsdistrik-
ten emellan, visade att de därvid åsatta taxeringsvärdena ofta blivit ojämna.
Till stor del ansågs detta bero på att den särskilda fastighetstaxeringen i
regel åvilade lokala taxeringsnämnder, vilkas huvuduppgift låg inom in
komst- och förmögenhetstaxeringens område och vilkas insikter i fastighets
taxering inte sällan var begränsade. Det förekom sålunda att varken ordfö
rande eller övriga ledamöter i en dylik nämnd deltagit i närmast föregående
allmänna fastighetstaxering och till följd därav inte hade någon direkt er
farenhet av de värderingsprinciper eller den taxeringsteknik som då tilläm
pades. Man kunde också i fråga om många taxeringsdistrikt konstatera att
taxeringsvärdenivån för fastigheter som taxerats vid särskild fastighetstaxe
ring överskridit taxeringsvärdenivån vid senaste allmänna fastighetstaxe
ring. Förhållandet torde enligt kommittéernas uppfattning bero på att man
— mot gällande författningar — tagit hänsyn till den allmänna prishöjning
som ägt rum efter den senaste allmänna fastighetstaxeringen.
För att uppnå bättre ordning i berörda hänseende föreslog kommittéerna
att särskilda fastighetstaxeringsnämnder skulle finnas för särskild fastig
hetstaxering och att dessa nämnders verksamhetsområde skulle benämnas
särskilt fastighetstaxeringsdistrikt. Sådant distrikt borde utgöras av kom
mun eller del av kommun. När särskilda skäl förelåg borde två eller flera
kommuner kunna sammanföras till ett särskilt fastighetstaxeringsdistrikt.
Distriktsindeiningen borde beslutas av länsstyrelsen senast den 30 novem
ber året före taxeringsåret.
Länsstyrelsen skulle, enligt kommittéernas förslag av år 1968, förordna
ordförande i särskild fastighetstaxeringsnämnd samtidigt med att distrikts
indeiningen skedde. Samtidigt skulle en person utses att vara ledamot i
29
nämnden såsom kronoombud. Under december samma år skulle fullmäktige
i vederbörande kommun eller kommuner välja ledamöter i den särskilda
fastighetstaxeringsnämnden. Om ett särskilt fastighetstaxeringsdistrikt be
stod av flera än en kommun skulle länsstyrelsen förordna om hur många le
damöter som skulle utses inom de olika kommunerna. Sammanlagda anta
let nämndledamöter borde dock utgöra minst tre och högst åtta, varvid det
skulle tillses att om ett distrikt bestod av flera kommuner minst en ledamot
valdes för varje kommun. För varje ledamot som valts av kommun skulle
också väljas en suppleant.
I prop. 1968: 154 (s. 111) uttalade departementschefen efter remissbe
handlingen av kommittéernas förslag bl. a., att hans intryck var att en över
väldigande del av de remissinstanser som hade erfarenhet av det praktiska
taxeringsarbetet betraktade de nuvarande förhållandena på den särskilda
fastighetstaxeringens område som otillfredsställande och ansåg att inrättan
det av särskilda nämnder skulle ge avsevärd förbättring av taxeringsresul-
taten när det gällde rättvisa och likformighet. Därmed kunde man vinna
lättnader i arbetet för de högre instanserna. Departementschefen förklarade
sig vara beredd att i princip medverka till inrättandet av särskilda fastighets-
taxeringsnämnder i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommittéerna
föreslagit. Han ansåg emellertid i motsats till kommittéerna och flertalet re
missinstanser inte att dessa nämnder borde träda i verksamhet redan under
år 1969. Det föreföll honom lämpligare att låta det nya systemet för särskild
fastighetstaxering gälla först sedan 1970 års allmänna fastighetstaxering
ägt rum.
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970
Kommittéförslaget
I kommittéförslaget framhålls att de skäl som framfördes år 1968 för en
omorganisation av taxeringsorganisationen i första instans vid den särskil
da fastighetstaxeringen alltjämt föreligger. Behovet av en sådan omorgani
sation sägs nu framstå ännu klarare till följd av erfarenheterna vid 1970
års allmänna fastighetstaxering. Vid denna taxering har nämligen en utveck
lad värderings- och administrationsteknik kommit till användning, grundad
främst på anvisningar av riksskattenämnden. Denna teknik föreslås an
vänd även vid de särskilda fastighetstaxeringarna. Det förefaller kommit
téerna orealistiskt att utgå från att de lokala taxeringsnämnderna skall hin
na tillägna sig denna teknik.
1968 års förslag om omorganisation av nämnder och distrikt vid den sär
skilda fastighetstaxeringen förordas därför av kommittéerna nu bli genom
fört med vissa tillägg och ändringar. Särskilda fastighetstaxeringsnämnder
med särskilda fastighetstaxeringsdistrikt såsom verksamhetsområde bör
enligt kommittéförslaget finnas fr. o. m. 1971 års särskilda fastighetstaxe
ring.
30
Länsstyrelsen skall enligt kommittéförslaget vidare, efler hörande av lo
kal skattemyndighet, senast den 30 november under året före taxeringsåret,
indela länet i särskilda fastighetstaxeringsdistrikt. Vid distriktsindelningen
bör länsstyrelsen normalt låta en kommun (eller kommunblock om kom
munsammanslagning ej sker per den 1 januari 1971) utgöra ett särskilt fas
tighetstaxeringsdistrikt. Emellertid måste länsstyrelsen beakta att frekven
sen av fastighetsbildnings- och bebyggelseförändringar inom olika delar av
en kommun kan behöva föranleda uppdelning av kommunen i flera distrikt.
Någon begränsning av länsstyrelsens handlingsfrihet vid distriktsindel
ningen bör enligt kommittéförslaget inte inskrivas i författningen.
Med utgångspunkterna i kommittéförslaget kan fastighetstaxeringsdi
strikt vid 1971 års och de närmast därpå följande årens taxeringar beräknas
bli i genomsnitt 350 å 400.
Kommittéerna föreslår att antalet ledamöter i den särskilda fastighets-
taxeringsnämnden skall vara, förutom ordföranden, lägst fyra och högst
åtta. Länsstyrelsen bör få bestämma antalet ledamöter med hänsyn till
distriktets omfattning.
Ordföranden och ytterligare en ledamot bör enligt kommittéerna utses av
länsstyrelsen samtidigt med distriktsindelningen, dvs. senast den 30 no
vember året före taxeringsåret. Övriga ledamöter och en suppleant för en
var av dessa bör väljas av kommunfullmäktige, vid kommunsammanslag
ning den 1 januari 1971 av fullmäktige som valts under hösten 1970. Om
distriktet består av mer än en kommun bör länsstyrelsen få bestämma hur
många ledamöter som skall väljas inom de olika kommunerna. Kommuner
nas val bör liksom nu gäller äga rum senast den 31 december året före
taxeringsåret. Frågan om vilka ledamöter som är valbara m. m. bör regleras
på samma sätt som vid inkomst- och förmögenhetstaxeringen, alltså enligt
13 § TF. Besvär över val av ledamöter och suppleanter bör kunna anföras i
samma ordning som i 133 § 2 mom. är föreskrivet beträffande den allmänna
fastighetstaxeringen.
I kommittéförslaget framhålls att erfarenheterna av 1970 års allmänna
fastighetstaxering med nya och tekniskt mera komplicerade värderingsnor
mer, som skall tillämpas fram till nästa allmänna fastighetstaxering, gett
vid handen att det inom fastighetstaxeringsnämnderna finns behov av en
ledamot med yrkesmässig sakkunskap i fråga om fastighetsvärdering. Vid
den senaste allmänna fastighetstaxeringen tillgodosågs detta behov till viss
del genom fastighetstaxeringsombuden. Som fastighetstaxeringsombud
tjänstgjorde i tätorter och angränsande områden övervägande lantmätare
och stadsingenjörer, i genuina jordbruksområden agronomer och i några
skogsdistrikt jägmästare. Dessa fastighetstaxeringsombud svarade fram
för allt för utarbetandet av markvärdekartor och upprättandet av bygg
nadsvärdetabeller. Några fastighetstaxeringsombud finns inte och föreslås
ej heller skola finnas vid särskild fastighetstaxering.
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970
31
Kommittéerna framhåller angelägenheten av att samma värderingsnormer
praktiseras vid särskild fastighetstaxering som vid den senaste allmänna
fastighetstaxeringen och föreslår att antingen ordföranden eller den av läns
styrelsen förordnade ledamoten i särskild fastighetstaxeringsnämnd skall
antas besitta sakkunskap i fråga om fastighetsvärdering.
Det synes kommittéerna ändamålsenligt även att länsstyrelserna nu får i
behövlig utsträckning ställa sakkunniga till de särskilda fastighetstaxe-
ringsnämndernas förfogande när det gäller taxering av skog och skogsmark,
industrier och andra speciella slag av fastigheter.
Lokal skattemyndighet bör åläggas att i den omfattning Kungl. Maj :t el
ler länsstyrelsen bestämmer medverka i taxeringsarbetet.
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970
Remissyttrandena
Kommittéernas förslag att särskilda fastighetstaxerings
nämnd e r och särskilda fastighetstaxeringsdistrikt
skall inrättas har rönt ett positivt mottagande i remissyttrandena. Det till
styrks av samtliga remissinstanser som yttrat sig i frågan, såsom
kammar
kollegiet, statskontoret, kammarrätten, riksskattenämnden, statens vatten-
fallsverk, lantmät er istyr elsen, bostadsstyrelsen, länsstyrelserna i Stock
holms, Kalmar, Hallands, Göteborgs och Bohus, Kopparbergs, Västernorr-
lands
och
Jämtlands län, Svenska kommunförbundet, Samfundet för fastig
hetsvärdering
samt
Sveriges fastighetsägareförbund.
Övriga remissinstanser
har lämnat förslaget utan erinran.
Statskontoret
anför att utvecklingen under senare år på flera länsstyrel
ser gått i riktning mot att bryta ut den särskilda fastighetstaxeringen från
de lokala taxeringsnämnderna. Statskontoret tillstyrker att den särskilda
fastighetstaxeringen frikopplas på föreslaget sätt mot bakgrund av behovet
att nå specialisering i arbetet i första instans.
Kammarrätten
förklarar sig kunna vitsorda att den hittills gällande ord
ningen varit behäftad med allvarliga brister. Det har klart framgått att in
komsttaxeringsnämnderna ej varit lämpade att handha ärenden om sär
skild fastighetstaxering. Den i betänkandet föreslagna nya ordningen med
särskilda fastighetstaxeringsnämnder är därför enligt kammarrättens me
ning befogad. Den föreslagna organisationen synes ändamålsenlig och äg
nad att råda bot för hittills förekommande brister vid den särskilda fastig
hetstaxeringen vad gäller såväl rättvisa och likformighet vid taxeringen
som övervakningen av att gällande bestämmelser verkligen kommer att till-
lämpas.
Riksskattenämnden
anför att den årliga särskilda fastighetstaxeringen,
som hittills utförts av de lokala taxeringsnämnderna med främsta uppgift
att verkställa taxering av inkomst och förmögenhet, enligt riksskattenämn
dens mening ej fungerat tillfredsställande. Det föreligger därför enligt riks
32
skattenämndens mening ett starkt behov av en omorganisation. Redan i sitt
remissyttrande över kommittéernas betänkande Fastighetstaxeringens reg
ler och organisation (SOU 1968:32) tillstyrkte riksskattenämnden det då
framlagda förslaget om inrättande av särskilda fastighetstaxeringsnämnder
med särskilda fastighetstaxeringsdistrikt som verksamhetsområden. Kom
mittéerna har nu fullföljt och utvecklat detta förslag. Riksskattenämnden
anser det vara av vikt att förslaget nu genomförs. Den föreslagna omorgani
sationen och sammansättningen av nämnderna kommer enligt riksskatte
nämndens mening att skapa förutsättningar för ett från likformighets- och
rättvisesynpunkt bättre taxeringsresultat än tidigare. Genom den föreslagna
organisationen vinns också kontinuitet i fastighetstaxeringen på så sätt att
de erfarenheter, som vunnits vid de allmänna fastighetstaxeringarna, bättre
kan utnyttjas vid de årliga särskilda fastighetstaxeringarna.
Lantmäteristijrelsen
framhåller att det kanske viktigaste förslaget i be
tänkandet är det som avser ett genomförande av särskilda fastighetstaxe
ringsnämnder med särskilda fastighetstaxeringsdistrikt. Den nuvarande or
ganisationen där inkomsttaxeringsnämnderna även handhar de årliga fas
tighetstaxeringarna är från många synpunkter inte tillfredsställande. För att
hålla kvalitén vid de särskilda fastighetstaxeringarna på en rimlig nivå bör
arbetet anförtros åt särskilda nämnder, som har detta som sin huvudupp
gift.
Länsstyrelsen i Stockholms län
anför att den omfattande markexploate
ringen och utvecklingen på fastighetsmarknaden i övrigt i detta län ställer
ökade krav på den särskilda fastighetstaxeringen. Inrättandet av särskilda
fastighetstaxeringsnämnder, vilket föreslagits i betänkandet, synes läns
styrelsen ägnat att förbättra taxeringsresultatet. Länsstyrelsen förklarar att
länsstyrelsen i flertalet kommuner i länet inrättat särskilda taxeringsdistrikt
för fastighetstaxeringen.
Sveriges fastighetsägareförbund
ansluter sig till förslaget att särskilda
fastighetstaxeringsnämnder skall inrättas. Förbundet anser att detta inne
bär ett steg i rätt riktning, då man inte torde kunna förutsätta att de lokala
taxeringsnämnderna har kompetens för uppgiften att pröva omtaxeringar
av fastigheter med de svårbedömbara problem, som ofta kan uppstå i sam
band därmed. Det har därför inträffat, att den särskilda fastighetstaxering
en blivit ojämn och att taxeringen ofta blivit alltför hög på grund av att
man tagit hänsyn till prisstegringen på fastigheter som inträtt efter den se
naste allmänna fastighetstaxeringen — ett förfarande som står i strid mot
bestämmelserna i 12 § 2 mom. andra stycket KL. Då särskilda fastighets
taxeringsnämnder nu avses skola inrättas synes detta kunna leda till ett
mera tillfredsställande resultat.
Några remissinstanser har yttrat sig i frågan om de särskilda fas-
tighetstaxeringsdistriktens storlek.
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970
33
Länsstyrelsen i Kalmar län
vill i detta sammanhang trycka på att ej blott
det beräknade antalet ny- och omtaxeringar av fastigheter inom kommunen
utan även kommunens arealmässiga storlek kan medföra att en uppdelning
av kommunen i flera distrikt blir nödvändig. Inom alltför stora distrikt
kommer nämndens ledamöter inte att kunna besitta den för fastighetstaxe
ringen så viktiga ortskännedomen.
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län
anser att flera landskommuner i
allmänhet torde kunna sammanföras till ett taxeringsdistrikt.
Länsstyrelsen i Skaraborgs län
anför att enligt tillgänglig statistik för
taxeringsåren 1967—1969 antalet ny- och omtaxeringar av fastighet i länet
uppgår till 3 000—4 000 per år, vilket per kommun (kommunblock) i länet
motsvarar i genomsnitt ca 200—250 per år. En anknytning av distriktsindel-
ningen direkt till den nya kommunindelningen (resp. kommunblocksindel-
ningen) kommer alltså att i vissa distrikt inte ge en normal arbetsbörda.
Det måste därför betecknas som tillfredsställande att man slopat kommun
bandet i de nya ifrågasatta bestämmelserna så att man för den särskilda
fastighetstaxeringen kan skapa speciella nämnder, varigenom kravet på lik
formighet och önskemålet om bättre anknytning till den allmänna fastighets
taxeringens värderingsprinciper kan tillgodoses. Å andra sidan kan detta
tänkas medföra tillskapande av till ytvidden så stora taxeringsdistrikt att
med den föreslagna begränsningen av antalet ledamöter i den särskilda
nämnden kravet på god kännedom om förhållanden på orten och om den
ifrågavarande fastigheten i synnerhet inte kan tillgodoses. Denna konsekvens
kan självfallet i viss mån undvikas om man ger nämnden vidgade möjlig
heter — bl. a. i ekonomiskt hänseende —- att besiktiga till ny- och omtaxe
ring aktuella fastigheter.
Sveriges jordägareförbund
anser att det i betraktande av kommunsam
manslagningarna vid kommande årsskifte är av vikt att ej för stora distrikt
tillskapas. Ett distrikt för den särskilda fastighetstaxeringsnämnden bör
därför inte vara större än det område, som en nuvarande kommun omfattar.
Man kan enligt förbundets mening inte begära att invånarna i de nya stor
kommunerna har tillräcklig lokalkännedom, och detta gäller i synnerhet då
en landsbygdskommun uppgår i en större tätort.
Statskontoret
föreslår beträffande antalet nämndledamöter i
distrikt, som omfattar endast en kommun eller del därav, att nämnden bör
omfatta fyra ledamöter.
Förslaget att antingen ordföranden eller den av länsstyrelsen utsedde
nämndledamoten skall besitta sakkunskap i fråga om fastig
hetsvärdering har i huvudsak upptagits positivt. Förslaget tillstyrks
eller lämnas utan erinran av
riksskattenämnden, domänverket, lantmäteri-
styrelsen, skogsstyrelsen, statens naturvårdsverk, bostadsstyrelsen, Svenska
3 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 160
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970
34
försäkringsbolags riksförbund, Samfundet för fastighetsvärdering
och
Sve
riges fastighetsägareförbund.
Domänverket
hälsar med tillfredsställelse förslaget att till fastighetstaxe-
ringsnämnderna knyta ledamot med yrkesmässig sakkunskap.
Lantmäteristgrelsen
anser i likhet med kommittéerna att endera ordfö
randen eller den av länsstyrelsen särskilt utsedde ledamoten skall vara
kunnig i fastighetsvärdering. I första hand bör fastighetstaxeringsombudet
komma i fråga. Styrelsen förklarar sig för sin del beredd söka föranstalta så
att lantmätare som får dylikt uppdrag även får möjlighet att i viss utsträck
ning utföra sina uppgifter i nämnden under tjänstetid. Styrelsen är givetvis
även beredd låta personal inom lantmäteristaten i tjänsten biträda nämnden
i frågor som ligger inom verkets arbetsområde.
Skogsstyrelsen
förklarar sig vara positiv till förslaget och är införstådd
med att då personal från skogsvårdsorganisationen anlitas, detta kan kräva
ett ianspråktagande under vederbörandes ordinarie arbetstid vartill tjänst
ledighet i viss utsträckning skulle behöva beviljas.
Samfundet för fastighetsvärdering
anser det lämpligt att fastighetstaxe-
ringsombud vid 1970 års allmänna fastighetstaxering anlitas för uppgiften
att vara värderingssakkunnig ledamot i nämnden.
Länsstyrelserna i Hallands, Kalmar
och
Skaraborgs län
är kritiska mot
förslaget att antingen ordföranden eller den av länsstyrelsen utsedde nämnd
ledamoten skall besitta sakkunskap i fastighetsvärdering.
Länsstyrelsen i Kalmar län
anser det vara helt orealistiskt att räkna med
att de personer, som vid 1970 års allmänna fastighetstaxering fungerat så
som fastighetstaxeringsombud, skulle annat än undantagsvis vara villiga
att åta sig uppdrag som ordförande eller ledamot av särskild fastighets-
taxeringsnämnd med hänsyn till den påräkneliga ersättningen för sådana
uppdrag. Den för fastighetstaxeringen viktiga kontinuiteten kan enligt läns
styrelsens mening bäst uppnås genom att man försöker besätta ordförande
posterna i de särskilda fastighetstaxeringsnämnderna med personer som
varit ordförande i fastighetstaxeringsnämnd vid 1970 års allmänna fastig
hetstaxering. I den mån sådana personer även kan anses vara värderings-
sakkunniga bör dessa givetvis i första hand engageras. Enligt länsstyrelsens
mening bör därför i den föreslagna lydelsen av 175 § andra stycket TF ordet
”skall” utbytas mot ”bör”.
Länsstyrelserna i Hallands
och
Skaraborgs län
anser att föreskriften bör
utgå.
Länsstyrelsen i Hallands län
anför att i begreppet sakkunskap får an
ses ligga krav på dokumenterad utbildning eller erfarenhet. Vid brist på
kandidater med dylik sakkunskap eller då tillgängliga kandidater av detta
slag inte bedöms lämpliga för taxeringsuppdrag bör länsstyrelsen kunna ut
se även andra personer. Föreskriften bör kunna ersättas med en mindre ka
tegoriskt utformad rekommendation, eventuellt i anvisningar från riks
skattenämnden.
Länsstyrelsen i Skaraborgs län
kan inte finna någon anled
Kungl. May.ts proposition nr 160 år 1970
35
ning för den ifrågasatta föreskriften. Självfallet ligger det, säger länsstyrel sen, i varje länsstyrelses intresse att denna sakkunskap finns men absolut krav härpå bör ej uppställas.
Taxeringsnämndsordförandenas riksförbund
förutsätter att genom mång
årigt deltagande i fastighetstaxering vunna erfarenheter skall värdesättas lika högt som avlagda examina eller annan speciell kunskap på hithörande område.
Förslaget om bestämmelse om att länsstyrelsen i erforderlig utsträckning skall ställa sakkunniga till de särskilda fastighetstaxeringsnämndernas förfogande för taxering av skog och skogsmark, industrier och andra spe ciella slag av fastigheter behandlas av några remissinstanser.
Skogsstyrelsen
anför att styrelsen uppmärksammat att länsstyrelse även
vid särskild fastighetstaxering skall kunna förordna sakkunniga att bi träda vid taxering av skog och skogsmark. Styrelsen, som utgår ifrån att personal från skogsvårdsorganisationen därvid kan komma i fråga, ställer sig positiv och är införstådd med att detta kräver ett ianspråktagande av sakkunnig under ordinarie arbetstid, vartill tjänstledighet i viss utsträck ning skulle behöva beviljas.
Länsstyrelsen i Jämtlands län
föreslår möjlighet att förordna även kon
sulenter för taxering av vattenfallsfastigheter.
Länsstyrelsen i Skaraborgs län
anser att den föreslagna bestämmelsen kan
utgå då någon anledning att beträffande den särskilda fastighetstaxeringen förordna särskilda sakkunniga att biträda nämnderna enligt länsstyrelsens erfarenhet inte finns.
Några remissinstanser har anfört kritik mot den föreslagna b e n ä m- ningen på de nya taxeringsnämnderna och taxeringsdistrikten.
CFU,
länsstyrelsen i Hallands län, lokala skattemyndigheten i Stockholms fögderi
och
Föreningen Sveriges fögderichefer
anser att det inte är nödvändigt med
tillägget ”särskild” resp. ”särskilt” framför fastighetstaxeringsnämnd och fastighetstaxeringsdistrikt.
CFU
anför bl. a. att formuleringarna på ett fler
tal ställen i TF blir lättare om ordet ”särskild” resp. ”särskilt” slopas. Risk för missuppfattning kan man vid behov undvika genom tillägget ”för särskild fastighetstaxering”. Så länge fastighetstaxeringsnämnds verk samhetsfält är geografiskt avgränsat område, t. ex. kommun, bör enligt CFU:s mening ”särskild” och ”särskilt” inte användas. Därmed kan ordet ”särskild” förbehållas för det fall man i framtiden vill inrätta särskilda fastighetstaxeringsnämnder för taxering av viss grupp av fastigheter, t. ex. industrifastigheter. Med denna förenkling får man dessutom överensstäm melse med inkomsttaxeringens användning av ordet särskild taxerings nämnd.
Lokala skattemyndigheten i Stockholms fögderi
anser att det skulle
vara onödigt tyngande och terminologiskt inte konsekvent att kalla den
Kungl. Maj.ts proposition nr 160 år 1970
36
nämnd som handhar särskild fastighetstaxering för särskild fastighetstaxe-
ringsnämnd och distrikt för sådan taxering för särskilt fastighetstaxerings-
distrikt. Man har inte på detta sätt bestämningen ”allmän” vid den allmän
na fastighetstaxeringen. Någon olägenhet av att också vid den särskilda
fastighetstaxeringen tala endast om fastighetstaxeringsnämnd och fastig-
hetstaxeringsdistrikt har inte synts föreligga.
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970
Taxeringsförfarandet
Deklarationsskyldighet m. m.
Nuvarande ordning
I 174 § andra stycket TF föreskrivs att i förordningen meddelade gemen
samma bestämmelser för inkomst- och förmögenhetstaxeringen om deklara
tioner och andra uppgifter skall äga motsvarande tillämpning vid den sär
skilda fastighetstaxeringen.
Deklarationsskyldigheten regleras i 175 § 1 mom. första och andra styc
kena TF, vari föreskrivs att fastighetens ägare eller därmed likställd inne
havare är skyldig att utan anmaning avge särskild fastighetsdeklaration till
ledning för fastighetens taxering, om vid ingången av år då allmän fastig
hetstaxering inte äger rum beträffande viss fastighet förhållande förelegat
av beskaffenhet att böra jämlikt 12 § 2 mom. KL föranleda åsättande av
nytt taxeringsvärde. Om fastighet eller komplex av fastigheter, som vid
senaste fastighetstaxering behandlats som taxeringsenhet, därefter uppde
lats mellan flera ägare eller innehavare, skall deklaration avges av alla be
träffande envars del av taxeringsenheten. I tredje stycket samma moment
föreskrivs att särskild fastighetsdeklaration skall avfattas på blankett en
ligt fastställt formulär och innehålla upplysning om det förhållande som
skall föranleda åsättande av nytt taxeringsvärde. I övrigt gäller om sådan
deklaration bestämmelserna om allmän fastighetsdeklaration i tillämpliga
delar.
I 175 § 2 mom. TF sägs att ägare är deklarationsskyldig efter anmaning
även om han anser att sådant förhållande som sagts i första momentet sam
ma paragraf inte förelegat. I 3 mom. föreskrivs skyldighet att efter anma
ning lämna uppgift till ledning för taxeringen även om andra förhållanden
än dem som anges i deklarationsformuläret.
Enligt 175 § 4 mom. första stycket TF skall särskild fastighetsdeklaration,
som skall avges utan anmaning, avlämnas senast den 15 februari. Enligt
andra stycket i samma moment skall bestämmelserna om inkomst- och för
mögenhetstaxeringen i 34 § 4 mom., 35 och 36 §§ samt 51—55 §§ äga mot
svarande tillämpning vid den särskilda fastighetstaxeringen i fråga om
plats för avlämnande av särskild fastighetsdeklaration samt i fråga om an-
37
maning rörande deklaration eller uppgift till ledning vid särskild fastighets
taxering liksom i fråga om delgivning.
Uppgiftsskyldighet för annan än ägare föreligger enligt 176 § TF efter
anmaning för brandförsäkringsanstalt beträffande uppgift till ledning vid
särskild fastighetstaxering rörande försäkringsvärdet på byggnader, som är
försäkrade hos anstalten mot brandskada. Vidare föreskrivs i 139 § 1 mom.
tredje stycket att byggnadsnämnd skall underrätta lokal skattemyndighet
om beviljat byggnadslov inom myndighetens verksamhetsområde senast en
månad efter det beslutet om byggnadslov meddelades. Enligt kungörelsen
(1970:29) om ändring i kungörelsen (1953:479) angående skyldighet för
inskrivningsdomare att lämna vissa underrättelser om sökta lagfarter m. m.
skall inskrivningsdomare senast den 15 i varje månad till lokal skattemyn
dighet lämna avskrifter av bevis på de lagfarter som meddelats under den
nästföregående månaden. Likaså senast den 15 i varje månad får lokal skat
temyndighet från vederbörande förrättningsmyndighet uppgifter om de fas
tigheter som under den sistlidna månaden införts i eller uteslutits ur jord-
och fastighetsregister m. m. /35 § förordningen (1908: 74) angående jord-
register och 37 § förordningen (1917:281) med närmare föreskrifter om
fastighetsregister för stad/.
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970
Kommittéförslaget
I kommittéförslaget framhålls att deklarationsskyldigheten är beroende i
första hand av ägarens egen bedömning av om omtaxeringsskäl enligt 12 §
2 mom. KL föreligger. Detta förhållande kan enligt kommittéernas mening i
och för sig inte anses tillfredsställande. Kommittéerna anser emellertid det
vara svårt att ersätta de nuvarande reglerna för deklarationsskyldighet med
annat än en skyldighet för samtliga fastighetsägare att varje år avlämna
fastighetsdeklaration. Att införa en så omfattande deklarationsskyldighet
anses dock inte böra övervägas nu. Därför föreslås att bestämmelserna om
deklarationsskyldighet bibehålls. Då ägare av varje registerfastighet, beträf
fande vilken ny- eller omtaxeringsskäl föreligger, skall vara deklarations-
skyldig finns enligt kommittéerna däremot inte anledning att låta även de i
andra stycket samma paragraf intagna bestämmelserna kvarstå.
Deklarationsblanketterna för särskild fastighetsdeklaration bör enligt
kommittéerna i allt väsentligt vara lika dem som använts vid senaste all
männa fastighetstaxering. Samma slag av uppgifter bör sålunda lämnas
som vid den allmänna fastighetstaxeringen. Dock föreslås på grundval av
erfarenheterna vid 1970 års allmänna fastighetstaxering, att uppgifter om
för fastigheten gällande plan- och byggnadsbestämmelser obligatoriskt skall
innefattas i fastighetsdeklarationen.
Byggnadsnämnderna har viss uppgiftsplikt, framhålls det i kommitté
förslaget. Erfarenheterna från 1970 års allmänna fastighetstaxering sägs
38
emellertid visa att de uppgifter om byggnadslov som då stod fastighetstaxe-
ringsnämnderna till förfogande inte var till sådant gagn vid taxeringen som
antagits. Uppgifterna var ofta alltför kortfattade och ibland för hand kom
primerade på sammanställningslistor. Oavsett om så var fallet eller ej gjor
des många hänvändelser till byggnadsnämnderna för att få fram upplys
ningar om hustyps-, storleks-, ålders- och standarddata för villor och hyres
hus, som skulle taxeras. Dessa erfarenheter har lett till att önskemålet om att
byggnadsnämndernas uppgiftslämnande hädanefter skall ske på centralt
fastställda, enhetligt utformade formulär, som tillgodoser behovet av upp
gifter för jämförelse med och komplettering eller korrigering av uppgifter i
avlämnade fastighetsdeklarationer.
Kommittéerna föreslår därför att skyldigheten för byggnadsnämnd att
senast en månad efter det beslut fattats om byggnadslov rapportera beslutet
till lokal skattemyndighet utbyts mot en bestämmelse om att byggnads
nämnd skall senast två veckor efter utgången av varje kvartal på blanketter
enligt fastställda formulär till lokala skattemyndigheten inge uppgifter om
byggnader, som avses i de av nämnden under kvartalet beviljade byggnads
loven. Anspråken på byggnadslovsrapporteringens fullständighet bör enligt
kommittéernas mening inte ställas för höga i de fall byggnadsnämnderna
ännu ej har tillräcklig kapacitet för sådan rapportering. Uppgifterna från
byggnadsnämnd liksom också inkomna uppgifter om ändringar i jord- och
fastighetsregister efter laga förrättning och uppgifter från planmyndigheter
och lantbruksnämnder bör enligt kommittéförslaget kunna utnyttjas också
för att påminna fastighetsägare om deklarationsskyldigheten.
I mån av behov bör enligt kommittéförslaget de särskilda fastighetstaxe-
ringsnämnderna alltjämt kunna från försäkringsbolag inhämta uppgifter
om brandförsäkringsvärden på byggnader, som är aktuella för ny taxering.
Bestämmelsen om skyldighet för brandförsäkringsbolag att på anmaning
lämna uppgift om brandförsäkringsvärden föreslås således oförändrad i
sakligt hänseende.
Även ägares skyldighet att efter anmaning avge deklaration eller lämna
uppgifter om andra förhållanden än dem som finns angivna i deklarations-
formuläret föreslår kommittéerna skola kvarstå.
Kommittéerna erinrar om att taxeringsnämnd, taxeringsintendent samt
prövningsnämnd nu har rätt att utfärda anmaning. Det tillägget bör göras
att även lokal skattemyndighet får sådan rätt. Skälet till det är enligt kom
mittéförslaget att den lokala skattemyndigheten i största möjliga utsträck
ning bör utföra expeditionella sysslor för de särskilda fastighetstaxerings-
nämnderna samt fungera som deras kansli. Av samma skäl bör lokal skatte
myndighet vid den särskilda fastighetstaxeringen sända ut den erinran som
nu föregår anmaningen vid såväl inkomst- och förmögenhetstaxeringen
som vid den särskilda fastighetstaxeringen.
Fastighetsdeklarationerna skall enligt nu gällande bestämmelser avläm
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970
39
nas till länsstyrelsen, lokal skattemyndighet eller taxeringsnämndens ord
förande senast den 15 februari under taxeringsåret. Dessa bestämmelser
föreslås oförändrade med endast den ändringen att deklarationer ej längre
skall kunna inges till ordförande i särskild fastighetstaxeringsnämnd. Änd
ringsförslaget överensstämmer med kommittéernas övriga förslag att av
lasta ordföranden vissa kanslifunktioner genom att överföra dem på lokal
skattemyndighet.
Enligt kommittéförslaget bör dessutom vissa gemensamma bestämmelser
för inkomst- och förmögenhetstaxeringen rörande deklarationer och andra
uppgifter gälla även vid den särskilda fastighetstaxeringen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970
Remissyttrandena
Några remissinstanser har framhållit svårigheten för fastighetsägare att
på grund av nu gällande och föreslagna bestämmelser avgöra om han är
deklarationsskyldig eller ej.
Kammarrätten
anför att det enligt kammarrättens mening är uteslutet att
avfordra fastighetsägare fastighetsdeklaration varje år. Möjligen skulle
man kunna tänka sig att fastighetsägaren t. ex. i samband med avgivande av
självdeklaration åläggs lämna upplysning om fastigheten undergått någon
förändring av betydelse eller ej under beskattningsåret. Det är uppenbart att
stora olägenheter är förenade med att uppgiftsskyldigheten grundas på be
stämmelserna i 12 § 2 mom. KL angående omtaxering av fastighet under
löpande taxeringsperiod. Lagrummet är synnerligen svårtolkat och numera i
viktiga delar föråldrat. Såväl de skattskyldiga som taxeringsmyndigheterna
ställs därför f. n. inför stora svårigheter vid bedömning av deklarations
skyldigheten. Enligt kammarrättens erfarenhet — som för övrigt bestyrks
av den i betänkandet redovisade specialundersökningen — synes omtaxering
i huvudsak inskränka sig till sådana fall, där en påtaglig fysisk förändring
inträffat under löpande taxeringsperiod. Andra fall av inte mindre vikt,
såsom ändringar i fastighets beskattningsnatur och skatteplikt, har däremot
ofta inte beaktats. En viss förbättring kan möjligen förväntas efter genom
förande av den föreslagna organisationen med särskilda fastighetstaxerings-
nämnder och vidgad möjlighet till övervakning genom den ökade upp
giftsskyldigheten för byggnadsnämnd m. m., som föreslagits i kommittéför-
slaget. Enligt kammarrättens mening torde emellertid en tillfredsställande
bestämning av deklarationsskyldighetens omfattning inte kunna nås utan
en genomgripande omarbetning av 12 § 2 mom. KL. Det är angeläget att en
sådan kommer till stånd så snart som möjligt.
Riksskattenämnden
säger sig dela kommittéernas uppfattning att det inte
är tillfredsställande att deklarationsskyldigheten i första hand är beroende
av ägarens egen bedömning av om omtaxeringsskäl föreligger enligt 12 § 2
mom. KL och att detta förhållande inte kan anses tillfredsställande. Det
40
kan enligt riksskattenämndens mening inte anses tillfredsställande att de
klarationsskyldigheten är beroende av den skattskyldiges egen bedömning av
t. ex. huruvida hans fastighets värde genom ny-, till- eller ombyggnad så
förhöjts att taxeringsvärdet med anledning därav skall höjas med minst en
femtedel. Med hänsyn till de skärpta straffbestämmelser, som föreslås in
förda för underlåtenhet att fullgöra deklarationsskyldighet, anser riksskat
tenämnden det angeläget att — i den mån deklarationsskyldigheten vid sär
skild fastighetstaxering även framdeles skall vara knuten till 12 § 2 mom.
KL — detta lagrum utformas på ett sådant sätt, att den skattskyldige erhål
ler erforderlig ledning för sin bedömning. Även andra skäl talar för en
översyn av bestämmelserna i 12 § 2 mom. KL. Bestämmelserna är föråldra
de och har inte anpassats efter samhällsutvecklingen. De reglerar exempelvis
inte sådana på taxeringsvärdet inverkande förhållanden som fabriksnedläg-
gelser i anledning av den pågående strukturomvandlingen i samhället,
bebyggelseplaner m. m. Kommittéerna har anmärkt att de haft under be
handling förslag till ändring och viss utvidgning av bestämmelserna i 12 § 2
mom. KL men att de stannat för att ej framlägga sådana förslag med syfte
på ikraftträdande redan vid 1971 års särskilda fastighetstaxering. Riks
skattenämnden vill under hänvisning till vad som ovan anförts understryka
vikten av att kommittéerna får i uppdrag att snarast överse de ifrågavaran
de bestämmelserna om ny- och omtaxeringsanledningarna i 12 § 2 mom. KL.
Förslaget att uppgifter om plan- och byggnads bestämmelser
obligatoriskt skall lämnas i fastighetsdeklarationen har tagits upp av en del
remissinstanser, bl. a.
riksskattenämnden, länsstyrelserna i Stockholms
och
Jämtlands län, Sveriges fastighetsägareförbund, Svenska försäkringsbolags
riksförbund
och
Svenska sparbanksföreningen.
Samtliga remissinstanser
som yttrat sig i frågan har ansett att det inte bör vara obligatoriskt att läm
na dessa uppgifter.
Riksskattenämnden
ifrågasätter lämpligheten av att uppgifter om för
fastigheten gällande plan- och byggnadsbestämmelser obligatoriskt skall
lämnas i fastighetsdeklarationen. Åtskilliga skattskyldiga torde enligt riks
skattenämnden sakna kännedom om dessa förhållanden och därför vara
nödsakade att vända sig till vederbörande myndigheter för att få erforderliga
upplysningar. Det kan inte vara lämpligt att berörda myndigheter skall
överhopas med dylika förfrågningar. Riksskattenämnden anser därför att
den vid 1970 års allmänna fastighetstaxering tillämpade ordningen att upp
gifterna skall lämnas frivilligt bör bibehållas.
Länsstyrelsen i Stockholms län
förklarar att den ställer sig tveksam till
den föreslagna ändringen i 136 § TF angående fastighetsdeldarations inne
håll. Svårigheterna för fastighetsägarna i allmänhet att lämna riktiga upp
gifter om gällande plan- och byggnadsbestämmelser för fastigheterna torde
bli alltför stora. Felaktiga uppgifter i denna del kan medföra onödigt kon
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970
41
trollarbete för taxeringsnämnderna. Vid taxering av flertalet fastigheter sak
nar dessutom uppgifter i angivna avseenden nämnvärd betydelse. Uppgifter
na bör enligt länsstyrelsen inte vara obligatoriska.
Länsstyrelsen i Jämtlands län
anför att det vid ett stickprov bland ett fem
tiotal i länet avlämnade allmänna fastighetsdeklarationer befanns att endast
ca 50
%
av deklaranterna gjort ett försök att lämna den då icke obligatoriska
uppgiften men i vissa fall inte besvarat frågorna fullständigt eller t. o. in.
lämnat felaktiga upplysningar. Kännedom om gällande plan- och byggnads-
bestämmelser torde i betydande utsträckning saknas i vart fall bland ägare
till fastigheter som förvärvats bebyggda. I den mån plan- och byggnads-
bestämmelserna är av relevans vid taxeringsvärdets åsättande synes det
länsstyrelsen mer motiverat att fastighetstaxeringsnämnden genom bygg
nadsnämnd e. d. själv inhämtar upplysningar härutinnan.
Frågan om uppgift om brandförsäkringsvärde skall anges i
fastighetsdeklaration har tagits upp av
Svenska försäkringsbolags riksför
bund.
Förbundet föreslår att denna uppgiftsplikt skall utgå och hänvisar där
vid till bl. a. att brandförsäkringsvärde numera i allmänhet inte är mätare på
byggnadsvärde, eftersom de flesta byggnaderna torde vara nyvärdeförsäk-
rade. Vid fullvärdesförsäkringar, som numera är vanliga för villafastigheter,
meddelas dessutom försäkringstagaren inte något försäkringsbelopp.
Mot förslaget att fastighetsdeklaration ej skall få avlämnas hos
ordföranden i den särskilda fastighetstaxeringsnämnden har kritik an
förts av
riksskattenämnden, länsstyrelsen i Hallands län
och
Sveriges indu
striförbund.
Dessa remissorgan anser att ordföranden skall vara skyldig att
motta fastighetsdeklarationer.
Riksskattenämnden
framhåller att det inte
föreligger någon anledning att tillämpa en annan ordning för den särskilda
fastighetstaxeringen än som gäller i övrigt.
Sveriges industriförbund
anser
att en försämring av taxeringsmyndigheternas service på detta område inte
kan godtas.
Förslaget om ändrade bestämmelser för byggnadsnämndernas b y g g-
nadslovsrapportering har intresserat många remissinstanser. Det
har mottagits i huvudsak positivt av de flesta remissinstanser som yttrat sig
i frågan.
Lantmäteristyrelsen
anför att taxeringsnämndens redovisningsskyldighet
är betydligt utvidgad i förhållande till tidigare. Förutom taxeringsvärden
omfattar den vissa koder och värdefaktorer som är av stort intresse även för
verksamhetsgrenar utanför skattesektorn, bl. a. samhällsplaneringen. En
jämn och hög kvalité på nämnda data är därför allmänt sett av stort in
tresse. Av grundläggande betydelse därvidlag är att nämnden i sitt arbete
vet tillräckligt mycket om fastigheten i fråga. Den information som nämn
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970
42
derna får genom självdeklarationerna är speciellt vid de särskilda fastig
hetstaxeringarna ofta mycket bristfällig. Förslaget att utvidga byggnads
nämndernas nuvarande byggnadslovsrapportering till att omfatta även tek
niska data om bebyggelsen är därför synnerligen välkommet. Såvitt styrel
sen kan bedöma har rapporteringen fått en lämplig utformning. CFD har
tidigare föreslagit en byggnadsredovisning av samma typ, men betydligt mer
omfattande. Eftersom den av CFD föreslagna byggnadsredovisningen knap
past kan förverkligas under de närmaste åren, bl. a. beroende på det be
tydande arbete som återstår innan bl. a. nomenklaturfrågor och frågor kring
redovisningens omfattning blivit lösta, är det angeläget att den nu före
slagna rapporteringen, som är av starkt begränsad omfattning, snarast
kommer till stånd. Den är, framhåller styrelsen, av värde även i andra sam
manhang än taxeringsarbetet. Några principiella svårigheter att åstadkom
ma den erforderliga samordningen med CFD:s byggnadsredovisning när den
förverkligas synes inte föreligga. Någon större ökning i arbetsbelastning för
byggnadsnämnderna bör förslaget inte innebära, eftersom det är sannolikt
att taxeringsnämnderna — ifall förslaget ej genomförs — kommer att söka
andra former för att få del av de uppgifter som finns i byggnadsnämndernas
arkiv.
SCB
aktualiserar i detta sammanhang frågan om en byggnadsregistrering
även för andra ändamål än fastighetstaxering, varvid verket erinrar om det
förslag rörande insamling av nybyggnadsdata som ett led i tillskapandet av
ett byggnadsregister som CFD har framlagt tidigare i år, enligt vilket bygg
nadsnämnderna skulle medverka vid uppgiftsinsamlingen. En sådan med
verkan äger för övrigt redan rum i samband med nuvarande statistikproduk
tion, främst vad gäller uppgiftsinsamlingen till bostadsbyggnadsstatistiken.
Med hänsyn till den aktuella och väntade efterfrågan på statistisk informa
tion om byggnadsbeståndet och dess förändringar föreligger enligt SCB:s
uppfattning ett stort behov av ett register omfattande landets totala bygg
nadsbestånd. Det är därför angeläget att ett byggnadsregister skapas. SCB
vill också erinra om att verket den 23 januari 1970 av Kungl. Maj :t erhållit
särskilda medel till planering av en statistik över avgången av lägenheter.
En dylik statistik torde kunna framställas enbart genom medverkan av
byggnadsnämnderna. Eftersom det synes vara ändamålsenligt att byggnads
nämnderna anlitas i uppgiftsinsamlingen till ett byggnadsregister bör den
av fastighetstaxeringskommittéerna föreslagna byggnadslovsrapporteringen
på sikt kunna modifieras och samordnas med övrigt uppgiftslämnande
för att byggnadsnämnderna inte skall belastas i onödan. Denna samordning
bör också avse nuvarande statistikproduktion. Härvid blir det enligt SCB:s
mening nödvändigt med en översyn av byggnadslovsrapporteringens innehåll
och av tillämpad nomenklatur. I detta sammanhang omnämner SCB också
att det för bostadsbyggnadsstatistiken krävs rapportering månadsvis. Med
hänsyn härtill kan möjligen ifrågasättas om en omläggning till kvartals-
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970
43
redovisning nu bör genomföras. Med hänsyn till de många gemensamma
frågorna i anslutning till insamling, bearbetning och redovisning av upp
gifter med anknytning till fastigheter förefaller det lämpligt att en ända
målsenlig samarbetsform upprättas mellan fastighetstaxeringskommittéerna,
CFD och SCB.
Bostadsstyrelsen
framhåller att de föreslagna byggnadslovsrapporterna
synes kunna komplettera den information, som nu erhålls genom bl. a.
bostadsbyggnadsstatistiken och särskilda räkningar. Den ytterligare in
formationen om ombyggnader och fritidsbebyggelse samt de möjligheter att
kombinera tekniska och ekonomiska data som erhålls är därvid av särskild
betydelse. Möjligheterna att utnyttja informationen är dock starkt beroende
av att kvalitetskontrollen blir från statistisk synpunkt tillfredsställande, att
ett system för statistisk bearbetning och redovisning på olika regionala
nivåer utarbetas och samordnas med annan statistikproduktion samt att de
finitionerna samordnas med annan statistik. Styrelsen förutsätter att dessa
problem beaktas vid den fortsatta bearbetningen av förslaget.
Statskontoret
anser att skäl föreligger att överväga om inte uppgift om
byggnadslov bör tillställas inte bara fastighetstaxeringsnämnden utan även
den vanliga taxeringsnämnden. Statskontoret förutsätter att insamling och
distribution av byggnadslovsdata för nämndernas behov samordnas med
motsvarande behov hos andra avnämare.
CFD
anser att under förutsättning att taxeringsarbetet inte kan avvakta
den uppbyggnad av det byggnadsregister i en markdatabank som nämnden
föreslagit i PM den 11 december 1969 med förslag till insamling av nybygg-
nadsdata m. m. (Ju 1969:32), införandet av rapportsystemet inlemmas i
uppbyggnaden av densamma. CFD anför bl. a. att de data som avses bli
inhämtade genom den föreslagna byggnadslovsrapporteringen torde täcka
fastighetstaxeringens primära behov. I kommittéförslaget nämns att de
uppgifter som återfinns i fastighetslängden och fastighetsbandet är av in
tresse även för t. ex. samhällsplaneringen. CFD instämmer i och för sig i
detta. I många sammanhang, inte minst för planerings- och forskningsända
mål, krävs dock tillgång till väsentligt mer omfattande data. En samman
ställning av vissa uttalade önskemål lämnas i CFD:s nyssnämnda PM. Enligt
CFD:s mening bör insamlandet av data om bebyggelsen i princip ses i ett
större sammanhang. Det är ej lämpligt att skapa insamlingsrutiner, som i
huvudsak avser att förse enbart fastighetstaxeringsmyndigheterna med data.
Kommittéernas förslag torde medföra ökad arbetsbelastning på kommuner
na. Mot de därav föranledda kostnaderna skall givetvis ställas de fördelar
som vinns genom den förbättrade datatillgången. Enligt CFD:s mening bör
man dock vid rapporteringen ta till vara möjligheterna att utvidga data
fångsten så att ett fullständigare byggnadsregister kan hållas. Det synes
mindre lämpligt att isolerat införa den föreslagna rutinen, eftersom den
inom kort kan komma att ersättas av annan, som är anpassad efter data
Kungl. Maj. ts proposition nr 160 år 1970
44
bankens behov. Resultatet av den fortsatta utredningen om byggnadsredo-
visning bör beaktas. CFD förutsätter att det nära samarbetet med fastighets-
taxeringskommittéerna därvid kan fortsätta. I utredningsarbetet bör ingå
en genomgång av möjligheterna till samordning av datafångsten för fastig
hetstaxeringens behov, viss statistikproduktion och föreslagen byggnads-
databas i fastighetsdatabanken. CFD förklarar att de data som föreslagits i
rapportsystemet emellertid kanske kan tänkas utgöra första steget i en suc
cessiv utbyggnad av byggnadsdatabanken. Det är av utomordentlig vikt att en
successiv uppläggning överensstämmer med de målsättningar och de system,
som den pågående utredningen söker klarlägga.
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län
finner det ändamålsenligt att
blanketter kommer till användning och att smärre reparationsarbeten och
andra mindre åtgärder undantas från uppgiftsskyldigheten. Länsstyrelsen
anser emellertid att uppgifterna bör insändas månadsvis. För åtminstone de
större fögderierna medför kvartalsvis redovisning betydande olägenheter
från arbetssynpunkt.
Sveriges fastighetsägareförbund
anser det värdefullt med ett utarbetat
förslag till byggnadslovsrapport, som nu framlagts, för att uppgifterna om en
fastighets status skall bli så tillförlitliga som möjligt.
Lokala skattemyndig
heten i Stockholms fögderi
tillstyrker livligt den föreslagna nya ordningen
beträffande byggnadslovsrapporter.
Samfundet för fastighetsvärdering
häl
sar med tillfredsställelse att den nuvarande byggnadslovsrapporteringen av
ses bli utvidgad och kommer att omfatta också tekniska data om bebyggelse,
vilket torde kunna underlätta taxeringsnämndernas arbete och därigenom
främja en jämn och riktig taxering. Även
Taxering snämnds ordförandenas
riksförbund
uttrycker tillfredsställelse särskilt med förslaget att byggnads
nämndernas uppgiftslämnande skall ske på centralt fastställda, enhetligt
utformade formulär. Därmed bereds fastighetstaxeringsnänmderna möj
lighet att jämföra och korrigera fastighetsdeklarationernas motsvarande
uppgifter.
Svenska försäkringsbolags riksförbund
instämmer i kommittéernas ut
talande att anspråken på rapporteringens fullständighet ej bör ställas för
höga i de fall byggnadsnämnderna ännu ej har tillräckliga resurser för rap
porteringen.
Några remissinstanser har varit tveksamma inför förslaget om utvidgad
byggnadslovsrapportering eller avstyrkt förslaget.
Länsstyrelsen i Jämtlands län
ifrågasätter nyttan av den föreslagna ut
byggda rapportskyldigheten mot bakgrunden av det merarbete byggnads
nämnderna härigenom åsamkas. Enligt uppgifter från ett par kommuner i
länet med relativt stor frekvens av bebyggelseändringar anser sig byggnads
nämnderna inte ha tillräcklig personal för att kunna redovisa beviljade
byggnadslov enligt det förslag till byggnadslovsrapport som upprättats av
kommittéerna. Detta gäller i synnerhet alla data beträffande själva bygg-
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970
45
nadsbeskrivningen. Däremot ansluter sig länsstyrelsen helt till kommittéer
nas uppfattning om att informationsflödet i viss utsträckning behöver sty
ras. Byggnadslov som är utan nämnvärt intresse för fastighetstaxerings-
nämnderna, såsom t. ex. omfärgning av fasad e. d., bör således inte rappor
teras. Länsstyrelsen finner för sin del att rapporten kan begränsas. Om fas-
tighetstaxeringsnämnden anser sig i något särskilt fall behöva ytterligare
upplysningar har nämnden möjlighet att själv ta del av byggnadsnämn
dens handlingar.
Svenska kommunförbundet
avstyrker förslaget. Förbundet har visserligen
förståelse för önskemålet om en enhetlig utformning av rapporteringen,
men anser att denna måste vara anpassad till de arbetsrutiner, som nu till-
lämpas vid behandlingen av byggnadslovsärenden, så att något merarbete
för byggnadsnämnderna i princip inte uppstår. Det föreslagna formuläret
”byggnadslovsrapport” innehåller emellertid ett så stort antal sakuppgifter
om den byggnad som berörs av byggnadslovet och en så detaljerad bygg-
nadsbeskrivning — även i det fall det endast gäller ombyggnad — att ifyl
landet av alla de begärda uppgifterna kommer att medföra ett väsentligt
merarbete och en stark arbetsbelastning för byggnadsnämnderna. Den före
slagna tidsfristen för rapporteringen — senast två veckor efter utgången av
varje kvartal — är alltför kort för en byggnadsnämnd med ett större antal
byggnadslovsärenden. Detta gäller speciellt i fråga om ärenden som behand
lats vid nämndsammanträde i slutet av ett kvartal. Det bör även beaktas att
byggnadsnämnderna i det stora antal kommuner, som nybildas eller vidgas
vid kommande årsskifte, till följd av sammanläggningen får särskilt stor ar
betsbörda och svårligen under år 1971 kan utan kostnadskrävande personal
förstärkning hinna med de ytterligare arbetsuppgifter som en utökad rappor
tering skulle innebära.
Även om en effektiv och rättvisande fastighetstaxering också är ett kom
munalt intresse, är det enligt kommunförbundets mening inte rimligt att i
kontrollsyfte belasta byggnadsnämnderna med en så omfattande uppgifts-
skyldighet. Det är dock i första hand de deklarationsskyldigas uppgifter och
då bl. a. uppgifter om byggnadskostnader som skall ligga till grund för fas
tighetstaxeringen. Byggnadskostnadernas storlek kan byggnadsnämnderna
inte uttala sig om, och den uppgiften ingår inte heller i den föreslagna bygg-
nadslovsrapporten. Eftersom rapporteringen avser ny-, till- eller ombygg
nader kommer ändock data om huvuddelen av det befintliga byggnadsbe
ståndet att för lång tid framöver bygga på de deklarationsskyldigas uppgif
ter. Förbundet avstyrker därför förslaget om en utvidgning av byggnads
nämndernas rapporteringsskyldighet såsom det är utformat och hävdar att
byggnadslovsrapporteringen bör omfatta enbart uppgifter om vad byggnads
loven avser och ske i form av exempelvis kopior av protokoll. Endast i de
fall de i fastighetsdeldarationerna lämnade uppgifterna bedöms vara otill
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970
46
förlitliga, bör fastighetstaxeringsnämnderna i kontrollsyfte inhämta motsva
rande uppgifter från byggnadsnämnderna.
Det finns enligt kommunförbundet all anledning att avvakta resultatet av
den utredning som företas av CFD om bl. a. insamling av byggnadsdata för
en planerad fastighets- och databank, så att en samordning av en insamling
av byggnadsdata för skilda ändamål kan komma till stånd och dubbel
arbete undvikas. Även av detta skäl bör enligt förbundet byggnadslovsrap-
porteringen till lokal skattemyndighet inte nu vidgas i den omfattning som
kommittéerna föreslår.
Även
Svenska sparbanksföreningen
avstyrker förslaget och anser att det
vore tillräckligt om byggnadsnämnderna rapporterade en gång per år vilka
byggnadslov som meddelats. Föreningen föreslår att denna rapportering
skulle ske den 15 februari och avse förhållandena den 1 januari samma år.
Några remissinstanser har behandlat förslaget att brandförsäkringsanstalt
även i fortsättningen skall efter anmaning vara skyldig att lämna uppgift
om försäkringsvärdet på byggnader.
Svenska sparbanksföreningen
anser att uppgiftsskyldigheten för försäk
ringsgivarna bör utökas. Föreningen anför att alla försäkringsbolag nyvär
derar villor, hyreshus, lantgårdar, industrier etc. Detta sker efter schablon
mässiga regler på särskilda formulär. Uppgifter infordras av försäkrings
tagaren, om inte bolagens egna ingenjörer utför besiktning före värdering.
Uppgiftsskyldigheten för försäkringsgivarna bör utökas att gälla även under
laget för beräkning av försäkringsvärdet när det gäller särskild fastighets
taxering. Kostnaden härför inskränker sig i stort sett till kopierings- och
portokostnader, och utbytet blir avsevärt större än det från byggnadsnämn
derna. Därtill utelämnas i byggnadsbeskrivningen i försäkringsformulären
aldrig någon standardhöj ande detalj.
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län
och
Svenska försäkringsbolags
riksförbund
har den uppfattningen att försäkringsvärdena inte är till led
ning vid taxeringen med hänsyn till de försäkringsformer som numera ofta
tillämpas.
Svenska försäkringsbolags riksförbund
anför bl. a. att de flesta
byggnader torde numera vara nyvärdeförsäkrade. Detta innebär som regel
att vid totalskada utgår ersättning med belopp som motsvarar kostnaden
för uppförande av ny byggnad av samma eller liknande slag. Brandförsäk
ringsvärdet är därför ingen mätare av byggnadens nuvarande värde. Härtill
kommer att — med anledning av utvecklingen av i detta sammanhang be
rörda försäkringsgrenar — möjligheterna att lämna uppgifter om brand
försäkringsvärde torde bli mer och mer begränsade. I fråga om villafastig
heter har flera försäkringsbolag infört beloppslös fullvärdesförsäkring. Öv
riga bolag torde komma att införa liknande system. Vid tecknandet av en
försäkring lämnar försäkringstagaren vissa uppgifter om sin fastighet i en
lighet med ett av försäkringsbolagen utarbetat system. Med ledning av dessa
Kungl. Maj.ts proposition nr 160 år 1970
47
uppgifter, som dels är av värdekaraktär, dels av riskkaraktär, beräknar för
säkringsbolaget premien för försäkringen. Försäkringstagaren meddelas ej
något försäkringsbelopp utan vet endast att hans fastighet är försäkrad till
fulla värdet. Dessa premieberäkningsmetoder torde ganska snart komma
att utvidgas till andra delar av fastighetsförsäkringsmarknaden. Det kan
nämnas att kreditinstituten vid sin långivning numera ej kräver uppgift om
brandförsäkringsvärde utan anser uppgiften att fullvärdesförsäkring före
ligger tillfredsställande.
Länsstyrelsen i Kalmar län
anser för sin del att det skulle vara lämpligt
att till nuvarande bestämmelser foga en föreskrift om skyldighet för hy-
poteksinrättning att efter anmaning lämna uppgift om det belåningsvärde,
som åsatts i hypoteksinrättningen till belåning anmäld fastighet. För fastig
hetstaxeringen torde det enligt länsstyrelsens mening vara av större vikt att
känna ett dylikt belåningsvärde än brandförsäkringsvärdet.
Förslaget att de lokala skattemyndigheterna i första hand bör utsända
erinran om skattskyldighet och anmaning att deklarera har tagits
upp av ett antal remissorgan.
Lokala skattemyndigheten i Stockholms fögderi
anser det vara på tiden
att genomgående slopa erinran som föregångare till anmaning. Myndigheten
har inte någon invändning mot att också de lokala skattemyndigheterna
skall kunna utfärda anmaning.
Riksskattenämnden, länsstyrelserna i Västernorrlands
och
Jämtlands län
samt
Sveriges industriförbund
avstyrker förslaget att de lokala skattemyn
digheterna ges rätten att utfärda anmaning.
Riksskattenämnden
anser att en anmaning är en åtgärd av allvarlig na
tur och bör utfärdas med urskillning och omdöme. Detta gäller i synnerhet
om i anmaningen föreläggs vite. Något ”datamässigt” anmaningsförfarande
bör inte ifrågakomma. Enligt riksskattenämndens mening är det ur prak
tiska synpunkter tillräckligt att lokal skattemyndighet får möjlighet att
erinra om deklarationsplikten.
Länsstyrelsen i Jämtlands län
finner inte
tillräckliga skäl föreligga för att lokal skattemyndighet ges rätten att ut
färda anmaning, utan anser att anmaning bör liksom vid den årliga taxe
ringen i övrigt och vid allmän fastighetstaxering endast utskrivas av den
lokala skattemyndigheten men undertecknas av fastighetstaxeringsnämnds-
ordföranden.
Sveriges industriförbund
anför bl. a. att något praktiskt behov
av att ge lokal skattemyndighet möjlighet att utfärda anmaning inte före
ligger.
Kungl. Maj.ts proposition nr 160 år 1970
48
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970
Förberedande åtgärder av länsstyrelse m. m.
Nuvarande ordning
De nuvarande bestämmelserna i TF om taxeringsmyndigheternas förbe
redande åtgärder vid den särskilda fastighetstaxeringen finns intagna i 174 §
genom föreskrift i paragrafens andra stycke att bestämmelserna i förord
ningen om taxeringsnämndernas och prövningsnämndernas verksamhet be
träffande taxeringen för inkomst och förmögenhet liksom föreskrifterna om
riksskattenämnden skall äga motsvarande tillämpning vid särskild fastig
hetstaxering, i den mån inte annorlunda är stadgat. Enligt 93 §, vartill hän
visas, har landskamreraren att upprätta förslag till anvisningar för inkomst-
och förmögenhetstaxeringen i länet och tillställa riksskattenämnden försla
get senast den 1 december året före taxeringsåret. Senast den 20 samma må
nad skall riksskattenämnden återsända förslaget jämte sina erinringar mot
detsamma. Prövningsnämnden skall därefter fastställa anvisningarna för
taxeringen, vilka senast den 15 januari under taxeringsåret skall tillställas
taxeringsnämnderna och riksskattenämnden. För den allmänna fastighets
taxeringen gäller i stort sett motsvarande regler, även om andra datuman
givelser lämnas (144 § 3 mom.).
Kommittéförslaget
De förberedande åtgärder vid den särskilda fastighetstaxeringen som en
ligt kommittéerna fortsättningsvis bör regleras i TF är främst utarbetandet
av anvisningar och andra direktiv för taxeringsarbetet. Därvid bör, sägs det,
de nu gällande reglerna i ämnet inte ändras utom såtillvida att det bör stad
gas att i anvisningarna skall ingå bl. a. statistiska och andra uppgifter, som
skall underlätta för de särskilda fastighetstaxeringsnämnderna att iaktta de
normer för taxeringen som anges i 12 § 2 mom. KL. Anvisningarna bör till
ställas förutom de särskilda fastighetstaxeringsnämnderna och riksskatte
nämnden även de lokala skattemyndigheterna.
Enligt kommittéförslaget bör vidare föreskrivas att länsstyrelse har att i
övrigt vidta sådana förberedande åtgärder som underlättar arbetet i de sär
skilda fastighetstaxeringsnämnderna. Med hjälp av den fastighetstaxerings-
specialist, som kommittéerna föreslår alltjämt skola finnas hos varje läns
styrelse och som bör kunna medverka i bl. a. förarbetena till nyssnämnda
anvisningar, bör länsstyrelsen inför en förestående särskild fastighetstaxe
ring kunna göra erforderliga sammanställningar av tillämpade värderings
principer beträffande såväl markvärden och åkervärden m. in. som bygg
nadsvärden för att främja en rättvis och likformig bedömning vid taxering
en. Vidare bör enligt kommittéerna specialisten insamla och eventuellt sam
manställa uppgifter om ändrade planförhållanden o. d. som synes böra leda
till omprövning av fastigheters beskattningsnatur.
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970
49
I kommittéförslaget erinras om att länsstyrelsen vid den allmänna fastig
hetstaxeringen skall kalla ordförandena i fastighetstaxeringsnämnderna och
vissa ledamöter i dessa nämnder till förberedande överläggningar om till-
lämpningen av de allmänna grunderna vid den förestående allmänna fastig
hetstaxeringen. Vissa sakkunniga kan även kallas till detta sammanträde.
När det gäller den årliga taxeringen kan länsstyrelsen kalla ordföranden och
högst två ledamöter från varje taxeringsnämnd inom länet eller del därav
till sammanträde inför landskamreraren rörande taxeringsarbetet. Särskilda
sakkunniga kan kallas till detta sammanträde för lämnande av upplys
ningar.
Det kan enligt kommittéerna förutsättas att det även i fortsättningen
kommer att föreligga behov för länsstyrelsen att kunna samla nämndord
förande, vissa nämndledamöter och vissa sakkunniga för att informera dem
om det förberedelsearbete för den särskilda fastighetstaxeringen som ut
förts inom länsstyrelsen samt om de anvisningar för taxeringen som utfär
dats av riksskattenämnden och av prövningsnämnden samt för att hålla
överläggningar om det kommande taxeringsarbetet. Det synes därför enligt
kommittéförslaget lämpligt att ta upp i huvudsak de bestämmelser i detta
hänseende som nu gäller för den årliga taxeringen samt tillfoga att till sam
manträde, som här avses, skall kunna kallas även andra personer som på
grund av sin verksamhet eller av annan anledning kan antas äga sakkunskap
i fråga om värdering av fastigheter.
Förberedelsearbetet i de särskilda fastighetstaxeringsnämnderna bör en
ligt kommittéernas mening kunna regleras genom anvisningar av riksskatte
nämnden.
Remissyttrandena
I fråga om anvisningar för den särskilda fastighetstaxeringen före
ligger delade meningar bland remissinstanserna. Flertalet remissinstanser
har lämnat förslaget utan erinran. Några remissinstanser finner de före
slagna anvisningarna vara alltför omfattande och två remissinstanser anser
att behov av anvisningar för den särskilda fastighetstaxeringen inte förelig
ger.
Taxering snämnds ordförandenas riksförbund
finner det välbetänkt att åt
gärder föreslagits för att underlätta de särskilda fastighetstaxeringsnämn-
dernas arbete genom meddelande av anvisningar och andra direktiv för
taxeringsarbetet o. d.
De remissinstanser som finner de föreslagna anvisningarna vara alltför
omfattande är
länsstyrelserna i Stockholms, Kalmar, Hallands, Göteborgs
och Bohus, Kopparbergs, Västernorrlands
och
Västerbottens län.
Länsstyrelserna i Hallands, Göteborgs och Bohus
samt
Västerbottens län
föreslår att de anvisningar som behövs tas in i de årliga anvisningar som
jämlikt 93 § TF utfärdas för inkomst- och förmögenhetstaxeringen.
4 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 160
50
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970
Länsstyrelsen i Kalmar län
framhåller att anvisningarna i fråga såvitt
länsstyrelsen f. n. kan bedöma torde komma att bli tämligen kortfattade
och huvudsakligen innehålla hänvisningar till de av fastighetsprövnings-
nämnden till ledning vid närmast föregående allmänna fastighetstaxering
fastställda anvisningarna. Därutöver bör tas in en redogörelse för prisut
vecklingen efter det år som varit nivåbestämmande vid den senaste allmän
na fastighetstaxeringen samt en komplettering av de i fastighetsprövnings-
nämndens anvisningar intagna tabellerna över generella hyreshöjningar och
normalhyror beträffande hyresfastigheter.
Länsstyrelsen i Stockholms län
anför bl. a. att anvisningar för fastig
hetstaxering inte förekommit mellan allmänna fastighetstaxeringar. I den
mån statistiskt material och t. ex. förändringar i byggnadskostnaderna ger
behov av anvisningar mellan allmänna fastighetstaxeringar ser länsstyrel
sen i vart fall f. n. den lösningen ligga närmast till hands att central myn
dighet utfärdar behövliga anvisningar. Länsstyrelsen utgår från att behov
av länsanvisningar kommer att föreligga endast i undantagsfall.
Länsstyrelsen i Kopparbergs län
ifrågasätter om statistiska uppgifter
skall vara obligatoriska i anvisningarna för särskild fastighetstaxering. Vid
1970 års allmänna fastighetstaxering visade det sig nämligen, att det statis
tiska underlaget i tämligen stor omfattning — där det inte helt saknades —
var så svagt att det inte kunde anses godtagbart. Man torde kunna utgå
ifrån att underlaget inte kommer att vara bättre inför de särskilda fastig
hetstaxeringarna. Mot bakgrunden härav synes ett obligatorium inte böra in
skrivas i författningstexten. Centralt utarbetade närmare riktlinjer för eller
mallar till anvisningar bör utarbetas och föreligga i god tid.
Länsstyrelsen i Västernorrlands län
anför bl. a. att behovet av anvisningar
torde vara växlande från län till län och kan förutsättas öka för varje år
som förflyter från senaste allmänna fastighetstaxering. I många län torde
vid 1971 års särskilda fastighetstaxering andra anvisningar till ledning för
värderingen ej kunna föreskrivas än de vid 1970 års allmänna fastighets
taxering tillämpade, möjligen kompletterade med uppgift om utvecklingen
av byggnadskostnadsindex. Enligt länsstyrelsens uppfattning bör därför be
stämmelsen om anvisningar för särskild fastighetstaxering modifieras, för
slagsvis genom att den föreslagna avfattningen i stället får lydelsen ”Lands-
kamreraren har att i erforderlig omfattning upprätta förslag till anvisningar
till ledning för nästkommande års särskilda fastighetstaxering inom länet”.
Länsstyrelserna i Skaraborgs
och
Jämtlands län
anser att anvisningar
av föreslagen art inte behövs.
Länsstyrelsen i Skaraborgs län
anser att såda
na anvisningar inte fyller något som helst behov och helt kan undvaras. Om
något behov av anvisningar skulle yppa sig kan enligt länsstyrelsens mening
förste taxeringsintendenten utfärda sådana. Länsstyrelsen ställer sig dess
utom helt frågande inför det ifrågasatta behovet vid den särskilda fastighets
taxeringen av statistiska uppgifter om prisutveckling efter senaste allmänna
51
fastighetstaxering. Den särskilda fastighetstaxeringen skall ju grundas på
förhållandena vid den senast verkställda allmänna fastighetstaxeringen. Vad
som därefter hänt på fastighetsmarknaden saknar därför varje intresse för
de särskilda nämnderna och uppgifter härom utgör snarare ett incitament
till missförstånd om vilken taxeringsnivå som skall tillämpas.
Länsstyrelsen i Jämtlands län
ställer sig frågande till att särskilda anvis
ningar skall behöva utfärdas inför en särskild fastighetstaxering. En allmän
erinran om vilka grunder som skall tillämpas torde enligt länsstyrelsens
mening vara tillfyllest. Länsstyrelsen anser däremot att det givetvis är såväl
nödvändigt som lämpligt att förste taxeringsintendenten med fastighetstaxe-
ringsspecialistens medverkan vidtar sådana förberedande åtgärder som un
derlättar arbetet för de särskilda fastighetstaxeringsnämnderna såsom sam
manställningar av tillämpade värderingsprinciper m. m. inom varje distrikt
för att främja en rättvis och likformig bedömning vid taxeringen och för
att undvika ”glidning uppåt” av taxeringsvärdenivån.
Statskontoret, länsstyrelsen i Skaraborgs län
och
lokala skattemyn
digheten i Stockholms fögderi
har erinrat om förslaget i PM med förslag till
skatterätt och länsrätt (Stencil C: 3 juni 1970) om att skatterätten skall be
frias från uppgiften med länsanvisningar.
Statskontoret
anför i anknytning
härtill att om årliga länsanvisningar bedöms erforderliga för den särskilda
fastighetstaxeringen anvisningarna, enligt statskontorets mening, bör utar
betas inom länsstyrelsens taxeringsenhet i samråd med riksskatteverket. Nå
got i författning reglerat förfarande för dessa anvisningar synes därvid inte
behövas. Länsstyrelsen eller riksskatteverket bör i mån av behov kunna ta
initiativ till länsanvisning på fastighetstaxeringsområdet.
Förslaget att länsstyrelsen skall kunna sammankalla ordförande och två
andra nämndledamöter samt vissa sakkunniga till sammanträde för
överläggningar inför taxeringsarbetet har tagits upp av några remissinstan
ser.
Länsstyrelsen i Jämtlands län
och
Taxeringsnämndsordförandenas riks
förbund
finner det välbetänkt att länsstyrelsen ges möjlighet att kunna sam
la ordförandena m. fl. till informationsmöte.
Länsstyrelsen i Stockholms län
utgår från ett behov av att kunna sam
mankalla till sammanträden för taxeringsarbetet vid särskild fastighets
taxering inför landskamreraren kommer att föreligga endast i undantags
fall.
Länsstyrelsen i Skaraborgs län
anser att behov av föreskrift om möjlig
het att sammankalla till ifrågavarande sammanträden inte föreligger.
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970
52
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970
Taxeringsarbetet
Nuvarande ordning
F. n. skall bestämmelserna om taxeringsnämndernas verksamhet vid in
komst- och förmögenhetstaxering äga motsvarande tillämpning vid särskild
fastighetstaxering i den mån inte annorlunda är stadgat (174 § andra styc
ket TF). Särskilda föreskrifter om taxeringsnämndens arbete m. m. vid sär
skild fastighetstaxering finns intagna i bl. a. 177 §.
I 177 § 1 mom. första stycket föreskrivs att taxeringsnämnden skall un
der de år, då särskild fastighetstaxering skall äga rum, företa sådan taxe
ring så fort det kan ske. Vidare föreskrivs att nämnden har att för varje
fastighet, för vilken jämlikt 12 § 2 mom. KL nytt taxeringsvärde skall sät
tas, besluta till vilket belopp det nya värdet skall tas upp. För övriga fastig
heter, som skall taxeras, skall nämnden ta upp nästföregående års taxerings
värden oförändrade. Enligt andra stycket samma moment skall nämnden
också pröva framställningar om sådant särskilt angivande av värden på olika
i taxeringsenhet ingående fastigheter eller delar av fastigheter som avses i
8 § sista stycket KL.
Enligt 177 § 2 mom. TF skall de beslutade taxeringarna tas upp i fastig-
hetslängd. Sådan längd skall föras för varje lokalt taxeringsdistrikt eller, om
sådant distrikt består av mer än en kommun, för varje kommun. För var
je fastighet, som taxeras, skall i längden anges taxeringens belopp och nam
net på den som vid taxeringsårets ingång varit ägare till fastigheten. Närma
re bestämmelser om längdföringen finns i taxeringskungörelsen (1957: 513).
I 177 § 3 mom. TF föreskrivs att taxeringsnämnden skall underrätta fas
tighetsägaren i de fall nämnden åsatt fastighet nytt taxeringsvärde eller, med
avvikelse från vad som under nästföregående taxeringsår varit gällande, för
delat taxeringsvärde på olika fastigheter, som ingår i taxeringsenhet, eller
på olika delar av fastigheter eller avslagit framställning om här avsedd taxe-
ringsåtgärd. För sådan underrättelse skall bestämmelserna i 69 § 4 mom.
TF äga motsvarande tillämpning.
Enligt 177 § 4 mom. TF får samtliga ledamöter av taxeringsnämnd delta
i granskningen av särskild fastighetsdeklaration.
Kommittéförslaget
Till den särskilda fastighetstaxeringen skall enligt kommittéförslaget över
föras i huvudsak de arbetsformer och bestämmelser som numera införts för
den allmänna fastighetstaxeringen. Det synes därför kommittéerna lämpligt
att avsnittet om de särskilda fastighetstaxeringsnämndernas verksamhet i
likhet med motsvarande avsnitt beträffande såväl inkomst- och förmögen
hetstaxering som allmän fastighetstaxering bör inledas med föreskrifter om
länsstyrelsens och förste taxeringsintendentens övervakande uppgifter vid
taxeringen.
53
Lokal skattemyndighet bör vid de kommande särskilda fastighetstaxering
arna svara för en väsentlig del av nämndens kanslifunktioner. Som redovi
sats i det föregående anser kommittéerna att ordföranden i särskild fastig-
hetstaxeringsnämnd inte bör vara skyldig att ta emot deklarationer. Den av
vikelsen från formuleringen av motsvarande bestämmelse vid allmän fastig
hetstaxering bör således göras att ordföranden åläggs att ombesörja att
deklarationer och andra uppgifter införskaffas. I praktiken sker detta ge
nom lokal skattemyndighets försorg. Ordföranden bör vidare åläggas att
lämna annan taxeringsmyndighet eller lokal skattemyndighet behövliga
uppgifter. Liksom numera gäller vid den allmänna fastighetstaxeringen bör
enligt kommittéerna ordföranden kunna rådgöra med nämndledamot för av
givande av yttrande i besvärsmål och även inkalla ledamöterna i nämnden
utan hinder av att nämndens arbete i övrigt är avslutat.
För det fall att ordföranden inte är värderingssakkunnig bör enligt kom
mittéerna den av länsstyrelsen särskilt utsedde ledamoten besitta sakkun
skap i fråga om fastighetsvärdering. En föreskrift om att den ledamot som
länsstyrelsen utsett skall särskilt, i den utsträckning ordföranden beslutar,
granska deklarationer, uppgifter och andra handlingar samt i övrigt biträda
ordföranden i hans arbete finns också upptagen i kommittéförslaget.
Kommittéerna finner angeläget att i möjligaste mån avlyfta expeditionella
sysslor från nämnden och dess ordförande. Därför bör nämnden få åtnjuta
biträde av personal som för sådant ändamål kan anvisas. I första hand av
ses personal inom lokal skattemyndighet, men även personal vid lantmäteri-
kontor bör kunna komma i fråga vid biträde i frågor av fastighetsteknisk
karaktär.
De bestämmelser som vid allmän fastighetstaxering gäller i fråga om
nämndsammanträden, protokoll och rätt att närvara vid allmän fastighets
taxering bör enligt kommittéförslaget även gälla vid särskild fastighetstaxe
ring. Samma regler bör gälla också beträffande jäv, omröstning, beslut, av
vikande eller särskild mening och reservation. Särskild fastighetstaxerings-
nämnd föreslås skola få fatta beslut om inte ordföranden och minst två and
ra ledamöter eller, om antalet ledamöter i nämnden förutom ordföranden är
minst fem, minst tre ledamöter är närvarande.
F. n. skall särskild fastighetstaxering ske så fort som möjligt. Kommittéer
na föreslår att den särskilda fastighetstaxeringsnämndens arbete skall börja
så snart det kan ske sedan nämnden från den lokala skattemyndigheten fått
handlingar till ledning för taxeringen, dock senast den 1 mars under taxe
ringsåret. Vid nämndens första sammanträde bör nämndordföranden enligt
kommittéförslaget lämna en redogörelse för de värderingsgrunder, som vid
föregående allmänna fastighetstaxering tillämpats inom skilda delar av di
striktet, och de anvisningar som meddelats för taxeringsarbetet samt de för
beredelser som i övrigt utförts för detta arbete.
Den särskilda fastighetstaxeringsnämndens beslut om ny taxering föreslås
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970
54
inte avse andra fastigheter än sådana som skall ny- eller omtaxeras enligt
12 § 2 mom. KL. För övriga fastigheter i distriktet skall således som hittills
närmast föregående års taxeringar upptas oförändrade.
Till ledning vid taxeringen har nämnden — utöver det material som cen
tralt eller av länsstyrelsen eller genom nämndens egen försorg färdigställts
under förberedelsearbetet — det material som utgörs av fastighetsdeklaratio-
ner, uppgifter från byggnadsnämnder, fastighetsbildningsorgan, lantbruks
nämnder och planmyndigheter samt fastighetstaxeringsavier, som enligt
kommittéförslaget skall framställas av länsstyrelsens datakontor och över
lämnas av den lokala skattemyndigheten. På fastighetstaxeringsavierna bör
finnas förtryckt den senaste fastighetslängdens uppgifter om taxeringsenhe
terna och även andra uppgifter om dessa, som finns antecknade på fastig-
hetsavierna hos den lokala skattemyndigheten. Kommittéerna anser att riks
skattenämnden skall få ge närmare anvisningar om den ordning i vilken
den lokala skattemyndigheten skall tillställa fastighetstaxeringsnämnden
handlingar som avser fastigheter som kan bli aktuella för ny- eller omtaxe
ring men för vilka fastigheter deklaration inte inkommit. Avgörandet om
ny- eller omtaxering skall ske bör i första instans enligt kommittéerna all
tid falla på den särskilda fastighetstaxeringsnämnden. Den lokala skatte
myndigheten bör sålunda till nämnden vidarebefordra uppgifter om varje
fastighet beträffande vilken det inte framstår såsom helt uppenbart att ny-
eller omtaxering inte kan vara aktuell.
Taxeringsbeslutet bör antecknas på fastighetstaxeringsavin liksom regeln
är vid allmän fastighetstaxering. Riksskattenämnden bör få utfärda närmare
anvisningar i ämnet. Kommittéerna föreslår endast den regeln att nämndens
beslut skall antecknas och meddelas lokal skattemyndighet i den ordning
som föreskrivs av Kungl. Maj :t eller myndighet som Kungl. Maj :t bestäm
mer.
Enligt kommittéförslaget bör deklarationer, som behandlats, med därtill
hörande handlingar, bl. a. avierna med nämndens beslut och anteckningar,
inlämnas fortlöpande till den lokala skattemyndigheten. Leveransplan bör
upprättas av nämnden och lokal skattemyndighet gemensamt.
Lokal taxeringsnämnds arbete skall f. n. vara avslutat före utgången av
juni månad under taxeringsåret. De handlingar, protokoll m. m., som
nämnden har, skall lämnas till länsstyrelsen senast den 15 juli under taxe
ringsåret. I kommittéförslaget föreslås att den särskilda fastighetstaxerings-
nämndens arbete skall vara avslutat senast den 31 maj under taxeringsåret.
Skälet är dels att de lokala taxeringsnämnderna avslutar sitt arbete senast
den 30 juni och att de särskilda fastighetstaxeringsnämndernas beslut kan
inverka på förmögenhetstaxeringen samma år, dels att datamässig behand
ling av de särskilda fastighetstaxeringsnämndernas beslut föreslås skola ske
vid längdframställningen och framställning av underrättelser, in. in. Denna
dataproduktion bör inte sammanstöta med motsvarande dataproduktion
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970
55
vid inkomst- och förmögenhetstaxeringen. Det föreslås vidare i kommittéför
slaget att protokoll och övriga handlingar bör sändas till länsstyrelsen senast
den 15 jnni.
Även om den 31 maj anges såsom sista tidpunkt för det egentliga taxe-
ringsarbetet i första instans bör enligt kommittéerna arbetet läggas upp så,
att det i allt väsentligt är avklarat senast den 15 maj. Deklarationsmaterialet
bör i sin helhet vara avlämnat till den lokala skattemyndigheten senast den
1 juni.
Liksom hittills bör enligt kommittéernas mening underrättelser om den
särskilda fastighetstaxeringsnämndens beslut utsändas till fastighetsägare
i rekommenderade brev. Delgivningsbestämmelserna i övrigt i 69 § 4 mom.
andra stycket TF bör därvid gälla. Underrättelse bör skickas ut såväl då
nämnden åsatt fastighet ny taxering enligt 12 § 2 mom. KL som då inkom
men deklaration inte föranlett beslut om ny taxering. Lokal skattemyndig
het bör få svara för att uppgifterna i underrättelserna överensstämmer med
den särskilda fastighetstaxeringsnämndens beslut och för att underrät
telserna utsänds till fastighetsägarna. Framställandet av underrättelserna
bör kunna ske datamässigt hos länsstyrelserna.
Underrättelse skall enligt kommittéförslaget liksom hittills innehålla
uppgift om nämndens beslut. I motsats till tidigare bör emellertid samtliga
de uppgifter som finns införda i fastighetslängden tas med i underrättelsen.
Därigenom kommer såväl nämndens beslut om taxering som grunderna för
detta beslut att meddelas ägaren.
Underrättelsen bör innehålla upplysning även om vad som skall iakttas
vid anförande av besvär över den särskilda fastighetstaxeringsnämndens
beslut. Underrättelsen skall om möjligt expedieras före utgången av juni
månad under taxeringsåret.
Kungl. Maj. ts proposition nr 160 år 1970
Remissyttrandena
Mot den föreslagna tiden för arbetet i de särskilda fastighets-
taxeringsnämnderna har flertalet remissinstanser inte något att erinra.
Några remissinstanser finner emellertid att senaste dag för arbetets början
inte bör föreskrivas. Två remissinstanser anser att det bör övervägas om
inte taxeringsarbetet kan förläggas till annan tidsperiod.
Länsstyrelsen i Kalmar län
anför att såvitt länsstyrelsen kan bedöma de
lokala skattemyndigheterna inte kan hinna att distribuera deklarationsma
terialet till samtliga särskilda fastighetstaxeringsnämnder före den 1 mars.
Att tvinga nämnderna till ett första sammanträde enbart för genomgång av
värderingsgrunderna synes föga rationellt. Liknande synpunkter anförs av
länsstyrelserna i Hallands
och
Västernorrlands län.
Statskontoret
anför att det bl. a. mot bakgrund av att lokal skattemyn
dighet under den föreslagna tiden har arbetstoppar på andra områden vore
56
Kungl. Maj.ts proposition nr 160 år 1970
önskvärt, att förutsättningarna att förlägga angivna arbetsuppgifter till an
nan tidpunkt övervägs. Om man undantar informationsbehovet på inkomst-
taxeringssidan för bl. a. kontantberäkningar synes något väsentligt samband
med inkomsttaxeringen inte föreligga. Visst samband föreligger däremot med
förmögenhetstaxeringen. Statskontoret anser emellertid inte att detta utgör
skäl för att arbetet tidsmässigt måste sammanfalla.
Svensk industri öreni ng
anser att redan nu koncentrationen av deklarations- och taxeringsarbetet
innebär problem för både deklaranterna och deras medhjälpare samt för
skattemyndigheterna. Enligt föreningens åsikt bör man därför överväga om
inte en spridning av detta arbete vore möjligt. Detta skulle kunna ske om
sista dagen för ingivande av särskild fastighetsdeklaration sattes till den 15
januari i stället för den 15 februari.
Beträffande beslutförhet i de särskilda fastighetstaxeringsnämn-
derna förordar
länsstyrelsen i Jämtlands län
att oavsett nämndernas sam
mansättning nämnden skall vara beslutför om ordförande och minst två
andra ledamöter är närvarande.
Frågan om beslut vid fastighetstaxeringen skall kunna fattas av fastig-
hetstaxeringsnäinndsordföranden ensam har tagits upp av
länsstyrelsen i
Stockholms län.
Länsstyrelsen anför att någon motsvarighet vid fastighets
taxeringen till 63 § TF, enligt vilken beslut som inte avser avgörande i sak
må fattas av ordföranden ensam, f. n. inte finns och inte heller har före
slagits i betänkandet. Länsstyrelsen anser emellertid att en sådan motsvarig
het bör finnas, så att ordförande i fastighetstaxeringsnämnd ensam kan
pröva exempelvis framställning om allmän handlings utbekommande. Med
hänsyn bl. a. till taxeringsarbetets omfattning och den tidspress, varunder
det i regel måste utföras, synes det inte lämpligt att hela nämnden skall bli
tvungen att sammanträda enbart för beslut i fråga som måste avgöras
skyndsamt men inte innefattar avgörande i sak. Det synes inte heller på
kallat från rättssäkerhetssynpunkt att i förevarande avseende tillämpa en
annan ordning vid fastighetstaxeringen än vid taxeringen för inkomst och
förmögenhet.
Frågan om vilka taxeringar som skall prövas har berörts
av några remissinstanser.
Länsstyrelsen i Hallands län
anser att fastighetstaxeringsnämnden liksom
hittills bör taxera samtliga fastigheter i distriktet och inte enbart dem, för
vilka nytt taxeringsvärde verkligen åsätts. Taxeringen består i huvuddelen
av fallen i att konstatera att omtaxeringsgrund alls inte föreligger. I några
fall kan nämnden ha skäl att överväga omtaxering men finna att t. ex. verk
ställd ombyggnad inte föranleder höjning med en femtedel. Slutligen åter
står de fall då nytt taxeringsvärde skall åsättas enligt 12 § 2 mom. KL. Det
måste emellertid fasthållas att alla fastigheter taxeras. Varje taxering skall
57
kunna överklagas även om oförändrat värde åsätts t. ex. därför att ägare
anser att nytt taxeringsvärde bort åsättas med tillämpning av bestämmel
serna i 12 § 2 mom. KL.
Länsstyrelsen i Stockholms län
anför bl. a. att den föreslagna lydelsen
av 191 § 1 mom. TF bör förtydligas så att det klart framgår att taxering i
princip företas även av de fastigheter för vilka nästföregående års taxerings
värden skall upptas oförändrade. Den nuvarande lydelsen av 177 § 1 mom.
TF synes länsstyrelsen något tydligare i denna del. Det bör nämligen enligt
länsstyrelsen observeras att frågan om skatteplikt skall prövas årligen och
att överförande av skattepliktig fastighet till skattefri inte föranleder änd
ring av taxeringsvärdet.
Lokala skattemyndigheten i Stockholms fögderi
föreslår att man frångår
den hittills gällande ordningen att vid den särskilda fastighetstaxeringen be
slut skall meddelas rörande samtliga fastigheter, alltså även sådana som inte
skall eller kan omprövas jämlikt 12 § 2 mom. KL (191 § TF). Föreskrifter
bör i stället på lämplig plats ges om att fastigheter, vars taxering inte om
prövas vid särskild fastighetstaxering, skall tas upp i fastighetslängden med
oförändrade värden (och data i övrigt).
Förslaget om lokal skattemyndighets skyldighet att underrätta fas
tighetsägarna om åsatt taxering har lämnats utan erinran av samt
liga remissinstanser. Den föreslagna utvidgningen av underrättelseplikten
till samtliga uppgifter om fastigheten som finns införda i fastighetslängden
tillstyrks av de remissinstanser som yttrat sig i frågan utom en.
Lantmäteristyrelsen
förklarar att styrelsen med tillfredsställelse noterat
att samtliga de uppgifter som införs i fastighetslängden även avses skola re
dovisas till fastighetsägaren. Detta bör enligt styrelsens uppfattning bidra till
att öka allmänhetens förtroende för fastighetstaxeringsnämnderna samt un
derlätta möjligheterna att anföra sakskäl vid ett eventuellt besvär. På sikt
bör åtgärden härigenom underlätta arbetet hos prövningsnämnderna och
kammarrätten.
Vissa remissinstanser har förordat en längre gående underrättelseplikt än
den föreslagna. Bl. a.
kammarrätten, riksskattenämnden
och
statens vatten-
fallsverk
anser att skälen för den föreslagna taxeringen bör anges uttryck
ligare.
Kammarrätten
förklarar sig i princip instämma i att samtliga de uppgif
ter som finns införda i fastighetslängden skall medtas i underrättelsen om
taxeringen. Frågan om utformningen av underrättelser rörande fastighets-
taxeringsnämnds beslut är beroende av besvärsrättens materiella innehåll.
Av departementschefens uttalande i prop. 1969: 147 (s. 86) framgår att be-
svärsrätten kan gälla såväl värden som andra uppgifter i fastighetslängd,
men att en närmare precisering av vilka uppgifter som kan bli föremål för
saklig prövning genom besvärstalan inte då kunde närmare anges utan fick
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970
58
avgöras i praxis. Detta är enligt kammarrättens mening ett ytterligare skäl
för att samtliga i fastighetslängden förekommande uppgifter skall tas in i
underrättelserna. En förutsättning för att underrättelsens innehåll skall bli
begripligt för allmänheten är givetvis att det ges utförliga och lättförståeliga
förklaringar till de olika faktorernas innebörd och inverkan på värdebe
stämningarna. Förklaringarna bör införas på underrättelseblanketten på så
dant sätt att den skattskyldige verkligen uppmärksammar dem.
Riksskattenämnden
konstaterar med tillfredsställelse att underrättelser
na är avsedda att få ett mera omfattande innehåll än vad som var fallet vid
1970 års allmänna fastighetstaxering. Detta får enligt riksskattenämnden
anses stå i överensstämmelse med vad departementschefen uttalat om be-
svärsrättens materiella innehåll i prop. 1969: 147 (s. 85). Beträffande under
rättelserna vill riksskattenämnden vidare framhålla önskvärdheten av att
de förklaringar, som skall lämnas på underrättelseblanketten, blir tydliga
och klarläggande för fastighetsägaren.
Statens vattenfallsverk
anför att det i samband med 1970 års allmänna
fastighetstaxering har konstaterats, att i de fall då vattenfallsverket föresla
git ett byggnadsvärde för en industrianläggning, framräknat med ledning av
anläggningskostnaden och centralt utfärdade anvisningar för värdering av
industrifastigheter i fråga om omräkningstal och avskrivningsnormer, och
fastighetstaxeringsnämnden frångått det föreslagna byggnadsvärdet, det
har varit svårt att få fram skälen för avvikelsen. Det har varit nödvändigt
att göra skriftlig förfrågan hos fastighetstaxeringsnämndens ordförande. I
de flesta fall har den aktuella förfrågan besvarats genom att verket tillställts
en kopia av den industrisakkunniges yttrande i samband med dennes ge
nomgång av deklarationen i fråga. I några fall har emellertid något svar inte
lämnats på verkets förfrågan. För att kunna anföra fullständiga besvär och
under besvärsprocessens gång även kunna avgiva påminnelser med anled
ning av vederbörande taxeringsnämndsordförandes resp. taxeringsinten-
dents yttranden i målet, är det självfallet nödvändigt att känna till grun
derna för åsättande av det värde besväret avser. I flera fall har verket blivit
tvunget att anföra reservationsbesvär, enär skälen för gjord avvikelse från
föreslaget värde saknats eller kommit till vattenfallsverkets kännedom först
i nära anslutning till besvärstidens utgång. En ordning av nu nämnt slag
synes otillfredsställande ur den skattskyldiges synpunkt. Med hänsyn till
taxeringsvärdenas allt större betydelse i bl. a. inkomst- och förmögenhets-
sammanhang torde en noggrann uppföljning av taxeringsvärdena vara nöd
vändig för de skattskyldiga. Den skattskyldiges möjligheter att göra en dy
lik uppföljning av taxeringsvärdena bör därför underlättas och verket vill i
det följande lämna förslag härtill. I fråga om värden som åsätts villafastig
heter bör en förklaring lämnas hur värdet beräknats av fastighetstaxerings
nämnden, vilket lämpligen bör ske genom att på underrättelseblanketten
ange vilken byggnadsvärdetabell och kolumn som använts vid taxeringen. När
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970
59
det gäller hyres- och affärsfastigheter används vid taxeringen som regel en
avkastningsmetod baserad på antingen ett brntto- eller nettokapitaliserings-
förfarande. Även i dessa fall synes en anteckning böra göras vilken metod
som lagts till grund för taxeringen och vilka tabellvärden som använts.
Också dessa tabeller bör finnas tillgängliga på länsstyrelsen och hos lokala
skattemyndigheten. I fråga om taxering av industrifastighet är den vanli
gaste metoden den s. k. anläggningskostnadsmetoden. Även vid taxering av
kraftverk och regleringsdammar utgör oftast anläggningskostnaden grund
för byggnadsvärdets bestämmande. Vid avlämnande av deklaration för dessa
olika slags fastigheter framräknas i många fall av den skattskyldige ett för
slag till byggnadsvärde. När detta förslag till värde — oftast är det här fråga
om mycket höga taxeringsvärden — inte godtas av vederbörande fastig-
hetstaxeringsnämnd, bör nämnden vara skyldig att lämna en motivering för
avvikelsen och i de fall, då detta ej klart framgår av själva motiveringen,
även redovisa hur nämnden beräknat sitt åsatta värde. I de fall, då den
skattskyldige inte själv föreslagit något taxeringsvärde, behöver denne i
regel få besked om vilken anläggningskostnad och anskaffningsperiod som
lagts till grund för byggnadsvärdets bestämmande samt omräkningstalet, år
lig nedskrivningsprocent och reduktionen till taxeringsnivå. Här ovan före
slagna kompletteringar i frågor rörande fastighetstaxeringsnämndens under
rättelseskyldighet gentemot den skattskyldige avser i enlighet med fastighets-
taxeringskommittéernas betänkande arbetet med den särskilda fastighets
taxeringen. De åtgärder verket föreslagit torde, enligt verkets mening, kun
na medverka till en begränsning av besvärsärendena till prövningsnämnderna
som i många fall nu är en följd av bristande eller för sen kännedom om hur
taxeringsnämnden behandlat vederbörandes fastighetsdeldaration.
Länsstyrelsen i Skaraborgs län
anser att underrättelseplikten inte bör ut
vidgas. Länsstyrelsen anför att i de underrättelser, som vid den allmänna
fastighetstaxeringen tillställts fastighetsägarna, angetts endast taxerings
värdet och dettas delvärden. I förslaget har angetts att även grunderna för
fastighetstaxeringsnämndens beslut skall anges, eftersom samtliga de upp
gifter, som införs i fastighetslängden, även skall meddelas fastighetsägarna.
Länsstyrelsen anser att fastighetsägarna i och för sig bör ha så många upp
gifter som möjligt för att kunna ta ställning till om åsatta värden är riktiga.
De uppgifter som finns i fastighetslängden ger emellertid inte hela underla
get för den åsatta taxeringen. En utvidgad underrättelseskyldighet kompli
cerar i hög grad taxeringsförfarandet och skapar dessutom ytterligare fel
källor.
Några remissinstanser förordar att ytterligare precisering görs i författ
ningstexten om innehållet i underrättelserna till fastighetsägarna.
Riksskattenämnden
och
kammarrätten
anser att föreskrift om vad under
rättelsen skall innehålla bör tas in i TF.
Länsstyrelsen i Stockholms län
anser att föreslagna bestämmelser bör
Kungl. Maj.ts proposition nr 160 år 1970
60
kompletteras med föreskrift om underrättelseskyldighet även rörande beslut
angående undantag från skatteplikt.
Länsstyrelsen i Hallands län
anför att tidsangivelse för expedition av un
derrättelse finns vad gäller inkomsttaxeringen i taxeringskungörelsen och
anser att förhållandet bör vara samma vad gäller särskild fastighetstaxering-
Länsstyrelsen ifrågasätter om inte fastighetsägare borde erhålla underrättel
se om preliminärt åsatt värde i likhet med vad gäller vid allmän fastighets
taxering och i fråga om avvikelser från självdeklaration vid inkomsttaxe
ring. Även
statens vattenfallsverk
anser att underrättelse om preliminärt
beslut om åsatt taxering borde utsändas till ägarna. I vart fall bör enligt
verkets mening skyldighet att utsända ifrågasatt avvikelse till fastighets
ägaren föreligga, när denne i avgiven fastighetsdeklaration yrkat ett visst
byggnadsvärde.
Kungl. Maj.ts proposition nr 160 år 1970
Längdföring m. m.
Nuvarande ordning
Enligt bestämmelserna i 177 § 2 mom. TF skall fastighetslängd vid den
särskilda fastighetstaxeringen föras för varje lokalt taxeringsdistrikt eller,
om sådant distrikt består av mer än en kommun, för varje kommun. För
varje fastighet, som taxeras, skall taxeringens belopp och namnet på den
som vid taxeringsårets ingång varit ägare till fastigheten anges. Utförliga
bestämmelser om hur fastighetslängd skall läggas upp och hur fastigheter
na skall anges i sådan längd återfinns i taxeringskungörelsen. Där föreskrivs
bl. a. att lokal skattemyndighet svarar för längdföringen inom sitt fögderi
samt att längdföring sker med ledning av vad som antecknats på deklaratio
ner och handlingar (38 § 1 inom.).
Kommittéförslaget
För 1970 års allmänna fastighetstaxering har införts ett nytt system för
uppläggning och förande av fastighetslängd. Kommittéerna föreslår att detta
system, som visat sig medföra betydande vinster ur säkerhets-, tids- och kost
nadssynpunkt, i princip skall tillämpas även vid den särskilda fastighets
taxeringen. Systemet är närmare beskrivet i prop. 1968: 154, i prop. 1969: 96
och i riksskattenämndens anvisningar till 1970 års allmänna fastighetstaxe
ring. För den särskilda fastighetstaxeringen skulle systemet i korthet inne
bära bl. a. att nämnderna meddelar sina beslut jämlikt 12 § 2 mom. KL och
vad som i övrigt skall längdföras enligt anteckningar vid dylika beslut till
den lokala skattemyndigheten på fastighetstaxeringsavier, signerade av ord
föranden. I överensstämmelse med vad som angetts på dessa avier bör längd
föringen utföras datamässigt på länsstyrelsernas datacentraler. I längderna
bör även, på grundval av protokollsutdrag från den särskilda fastighetstaxe-
61
ringsnämnden, föras in nästföregående års taxeringar för de fastigheter som
enligt vad nämnden beslutat inte skall åsättas nya värden jämlikt 12 § 2
mom. KL och vars fjolår staxeringar därför skall tas upp oförändrade.
Kommittéerna anser att fastighetslängderna bör läggas upp enligt nor
mer som anpassats efter de numera faktiskt föreliggande förhållandena. Lo
kal skattemyndighet bör enligt kommittéerna ansvara för längdföringen och
skriva under längden. Närmare föreskrifter om längdens förande bör med
delas av Kungl. Maj :t eller myndighet som Kungl. Maj :t bestämmer. Omfat
tande sådana anvisningar har till 1970 års allmänna fastighetstaxering ut
färdats av riksskattenämnden. Liknande anvisningar torde böra utfärdas
inför de särskilda fastighetstaxeringarna.
Kommittéerna föreslår att det skall åligga den lokala skattemyndigheten
att fortlöpande lämna de taxeringsnämnder, som har att taxera fastighets
ägaren till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, skriftlig uppgift om den
nya taxering som den särskilda fastighetstaxeringsnämnden beslutat. Den
na rapportering bör ske genom att lokala skattemyndigheten vidarebeford
rar kopior av fastighetstaxeringsavierna kompletterade med den särskilda
fastighetstaxeringsnämndens beslut till inkomsttaxeringsnämnden.
Kungi. Maj:ts proposition nr 160 år 1970
Remissyttrandena
Förslaget om längdföring har i huvudsak lämnats utan erinran
av remissinstanserna.
CFJJ, riksrevisionsverket
och
länsstyrelsen i Hallands län
påpekar att
tingslag såsom utdebiteringsområde upphör att finnas den 1 januari 1971.
Länsstyrelsen i Hallands län
anför att — om församling är delad på olika
fastighetstaxeringsdistrikt — särskild fastighetslängd bör uppläggas för var
je sådan del.
CFU
framhåller att fastighetslängden med kommittéernas förslag läggs
upp utan hänsyn till distriktsindelning, varigenom ett från många håll fram
fört önskemål tillgodoses. Detta är vid särskild fastighetstaxering möjligt
enligt det föreslagna förfarandet för taxeringsarbetet. Taxeringsnämnden
för inkomsttaxering får en ADB-mässigt framställd underrättelse om åsatt
taxeringsvärde. Uppgifter från den allmänna fastighetstaxeringen lämnas
för alla taxeringsenheter. Vid den särskilda fastighetstaxeringen framställs
underrättelse till inkomsttaxeringen endast för ny- eller omtaxerad taxe
ringsenhet. Det kvarstår således ej något krav att dela upp fastighetsläng
den på inkomsttaxeringsdistrikt.
62
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970
Besvär
Den ordinära processen
Nuvarande ordning
Besvär över särskild fastighetstaxering handläggs f. n. av prövnings-
nämnden med samma sammansättning som vid handläggning av besvär i
fråga om inkomst- och förmögenhetstaxering. Bestämmelserna i TF om pröv-
ningsnämndernas verksamhet i övrigt vid sistnämnda slag av taxering skall
enligt 174 § andra stycket äga motsvarande tillämpning vid den särskilda
fastighetstaxeringen. I fråga om kammarrättens handläggningar av mål om
särskild fastighetstaxering skall bestämmelserna i 165 § om kammarrättens
handläggning av mål om allmän fastighetstaxering äga motsvarande tillämp
ning (180 § 3 mom.).
Över taxeringsnämnds beslut om särskild fastighetstaxering får besvär
anföras hos prövningsnämnden, av ägare senast den 15 augusti under taxe
ringsåret, av vederbörande kommun före utgången av september månad un
der taxeringsåret samt av taxeringsintendent intill utgången av april månad
året efter taxeringsåret (179 § 1 mom. TF). Besvären skall inges till pröv-
ningsnämndens kansli (179 § 2 mom.). Över prövningsnämnds beslut om
särskild fastighetstaxering får besvär föras hos kammarrätten enligt be
stämmelser, som finns intagna i 180 § 1 och 2 mom. Över kammarrättens
utslag i mål som inte gäller tillämpning av 6 § 1 mom. samt 7—12 §§ KL
får talan föras hos regeringsrätten (182 §).
Kommittéförslaget
Kommittéerna anser att nuvarande regler om överinstansernas organisa
tion vid särskild fastighetstaxering bör stå kvar oförändrade till dess frågan
om skattedomstolarnas omorganisation blivit slutligt avgjord. För att få viss
överensstämmelse med uppställningen i tredje avdelningen i TF angående
allmän fastighetstaxering föreslås dock vissa omredigeringar av författnings
texten.
I fråga om besvärsförfarandet föreslår kommittéerna att de regler som
nyligen införts för besvär över den allmänna fastighetstaxeringen skall få
gälla även vid besvär över särskild fastighetstaxering.
Remissyttrandena
Förslaget att den ordinära besvärsprocessen vid särskild
fastighetstaxering utformas enligt samma principer som gäller vid allmän
fastighetstaxering har lämnats utan erinran av samtliga remissinstanser.
Kungl. Maj:ts proposition nr t60 år 1970
63
Den extraordinära processen
Nuvarande ordning
Enligt 181 § 1 mom. TF har fastighetsägare extraordinär besvärsrätt vid
särskild fastighetstaxering om han inte fått föreskriven underrättelse om
taxeringsnämnds beslut senast den 15 juli under taxeringsåret. Bestämmel
serna i 99 § skall därvid äga motsvarande tillämpning.
I 181 § 2 mom. första stycket föreskrivs att ägare får anföra besvär i sär
skild ordning,
1) om fastighet uppförts såsom skattepliktig, fastän den är undantagen
från skatteplikt, eller taxering ägt rum av annan egendom än som enligt
4 § tredje stycket KL är att hänföra till fastighet,
2) om fastighet taxerats på mer än en ort eller eljest taxerats i fall, där
taxering av fastigheten inte bort äga rum, samt
3) om fastighet på grund av felräkning, misskrivning eller annat uppen
bart förbiseende blivit felaktigt taxerad.
Enligt 181 § 3 mom. får även taxeringsintendent anföra besvär i särskild
ordning, om sådana skäl som angetts i 2 mom. första stycket föreligger.
Besvär i särskild ordning vid särskild fastighetstaxering skall för att kunna
tas upp till prövning vara inkomna före utgången av femte året efter taxe
ringsåret (181 § 4 mom.).
Kommittéförslaget
Samtidigt med att nya regler infördes för den ordinära besvärsrätten vid
den allmänna fastighetstaxeringen utvidgades möjligheterna till extraordi
när besvärsrätt vid denna taxering. Den extraordinära besvärsrätten vid
särskild fastighetstaxering bör, enligt kommittéernas mening, utvidgas av
samma skäl som anförts för den utökade extraordinära besvärsrätten vid
allmän fastighetstaxering (prop. 1969: 147 s. 48—57 och 90—92). Extra
ordinär besvärsrätt bör, sägs det, föreligga på i princip samma grunder vid
den allmänna och den särskilda fastighetstaxeringen. Detta innebär att den
nuvarande rätten att i särskild ordning anföra besvär över särskild fastig
hetstaxering materiellt sett vidgas i fyra hänseenden, nämligen
1) om fastighet av förbiseende inte blivit taxerad,
2) om fastighet undantagits från skatteplikt trots att så inte bort ske,
3) om eljest sådana omständigheter föreligger som bör föranleda väsentligt
annorlunda taxering, och särskilda skäl föreligger för prövning,
4) om underrättelse till fastighetsägaren haft felaktigt innehåll.
Vidare föreslår kommittéerna att, i enlighet med vad som gäller vid den
allmänna fastighetstaxeringen, extraordinär besvärsrätt skall tillkomma för
utom ägare och taxeringsintendent även kommun.
64
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970
Remissyttrandena
Förslaget att den extraordinära besvärsrätten vid särskild fastighetstaxe
ring utvidgas så att den i tillämpliga delar motsvarar vad som gäller vid den
allmänna fastighetstaxeringen har lämnats utan erinran av remissinstan
serna.
Kammarrätten
och
riksskattenämnden
har anfört vissa synpunkter på
besvärsgrunderna.
Kammarrätten
anför att i prop. 1969: 147 (s. 86) har beträffande besvärs-
rättens materiella innehåll uttalats att vissa uppgifter i fastighetslängden
kan bli föremål för materiell prövning, fastän de inte har någon inverkan på
taxeringsvärdet. Om såsom där uttalats sådana uppgifter faller under ordi
när besvärsrätt, synes även rätt att föra talan i särskild ordning böra före
ligga. Till att börja med torde extraordinär besvärsrätt kunna ifrågakomma
om föreskriven underrättelse om uppgiften inte avgetts av fastighetstaxe-
ringsnämnd eller om underrättelsen haft felaktigt innehåll beträffande upp
giften. Vidare torde extraordinär besvärsrätt böra föreligga om felräkning,
misskrivning eller annat uppenbart förbiseende förelupit vid uppgiftens be
stämmande eller då eljest sådana uppgifter föreligger som bör föranleda
väsentligt annorlunda bestämning av uppgiften och särskilda skäl förelig
ger för prövning. Det bör enligt kammarrätten beaktas att i de fall, då talan
förs rörande uppgift i fastighetslängden, den skattskyldige ofta inte har nå
gonting att invända mot åsatt taxeringsvärde eller delvärde av detta utan
endast önskar att få uppgiften ändrad. Av fall som kommit under kam
marrättens prövning kan som exempel nämnas besvär över att fastighets-
taxeringsnämnden upptagit fastighets åkerareal mindre än ägaren angett. I
och för sig har detta varit till ägarens fördel vid taxeringen eftersom jord
bruksvärdet upptagits till lägre belopp än som skulle ha skett om ägarens
arealuppgifter följts. För ägaren torde emellertid denna fördel vid taxe
ringen ha haft mindre betydelse än det faktum att fastighetslängdens upp
gifter om åkerareal bildar underlag för beräkning av vissa bidrag, som han
går miste om vid sänkning av arealsiffran. Hans talan hos kammarrätten
går därför ut på ändring av arealuppgiften utan rubbning av åsatt taxerings
värde. Han för alltså visserligen talan mot fastighetstaxeringsnämndens
beslut men inte mot taxeringen, vilken han i och för sig är nöjd med. Det
torde kunna ifrågasättas om fall som detta kan inrymmas under föreslagna
bestämmelser rörande extraordinär besvärsrätt, vilka enligt ordalagen tar
sikte på rättelse av taxering. Motsvarande gäller vid den allmänna fastighets
taxeringen.
Riksskattenämnden
ifrågasätter om följande grund för extraordinär be
svärsrätt, nämligen ”om eljest sådana omständigheter föreligga, som bort
föranleda väsentligt annorlunda taxering, om särskilda skäl föreligga för
65
prövning av besvären” som nu oförändrad föreslås bli införd verkligen täc
ker de fall som åsyftas av departementschefen i hans uttalande i prop.
1969:147 (s.85).
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970
Uppföljning av överinstansernas beslut och utslag
Nuvarande ordning
Om fastighets taxeringsvärde ändras efter taxeringsårets utgång med an
ledning av anförda besvär eller därför att taxeringsvärde åsätts fastighet,
som inte blivit taxerad, skall prövningsnämnden jämlikt 184 § första stycket
TF efter anmälan av taxeringsintendent vidta däremot svarande åtgärder
för efterföljande år under taxeringsperioden, såvida inte sådant förhållande
inträffat att enligt 12 § 2 mom. KL nytt taxeringsvärde bör åsättas fastig
heten. Anmälan hos prövningsnämnden kan göras även av fastighetens
ägare eller annan som besvärat sig (184 § andra stycket TF). Har genom
överinstans utslag eller beslut sådan ändring gjorts i fråga om fastighets
taxering att inkomst- eller förmögenhetstaxeringen bör bestämmas till an
nat belopp än som skett, får yrkande om sådan ändring anföras av den
skattskyldige, taxeringsintendenten, och när det gäller taxering till kom
munal inkomstskatt, vederbörande kommun (102 § första stycket).
Kommittéförslaget
I remissyttranden äver fastighetstaxeringskommittéernas betänkande (SOU
1968:32) framfördes önskemål om att arbetet med uppföljning av skatte-
domstolarnas beslut skulle överföras på lokal skattemyndighet. En sådan
åtgärd ansågs medföra en både enklare och snabbare handläggning av den
na typ av ärenden.
Även kommittéerna anser det lämpligt att ersätta förfarandet enligt 184 §
TF med ett förfarande som liknar förfarandet vid rättelse av taxerings- och
fastighetslängd. Uppföljningen bör enligt kommittéernas mening göras av
lokal skattemyndighet, bl. a. med hänsyn till denna myndighets ansvar för
längdföringen vid fastighetstaxeringen och dess möjlighet att göra rättelser
i fastighetslängden. Kommittéerna föreslår därför att det bör föreskrivas att
den lokala skattemyndigheten skall längdföra de ändringar eller taxeringar
som föranletts av besvär, inte bara i avskriften av fastighetslängden för det
taxeringsår besvärsmålet avser utan också i motsvarande avskrifter för de
taxeringsår, som under den löpande taxeringsperioden följt efter den taxe
ring som beslutats på grund av besvären. Denna uppföljning i längdav
skrifter för senare år under taxeringsperioden skall dock brytas av ny taxe
ring som åsätts vid särskild fastighetstaxering enligt 12 § 2 mom. KL.
5 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 160
66
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970
Enligt kommittéförslaget skall den lokala skattemyndigheten tillställa
fastighetens ägare och förste taxeringsintendenten samt prövningsnämn-
dens kansli och den kommun, som berörs, underrättelse om den vidtagna
åtgärden. Ägare bör underrättas i den ordning som föreskrivs i 69 § 4 mom.
andra stycket TF.
Remissyttrandena
Förslaget att uppföljning av skattedomstolars beslut och utslag skall ut
föras av lokal skattemyndighet har lämnats utan erinran av de flesta remiss
instanserna.
Lokala skattemyndigheten i Stockholms fögderi
anser att det inte finns
anledning att invända mot förslaget i denna del, om inte hinder föreligger
av taxeringstekniska skäl.
CFU
tillstyrker förslaget men anser att den begränsningen bör göras i upp
följningen att längdföring i efterföljande års fastighetslängd ej bör ske i de
fall den ändrade taxeringen avser byggnad under uppförande.
Föreningen Sveriges fögderichefer
anser att den föreslagna bestämmelsen
bör ses över och förtydligas så att den inte medför felaktiga längdförings-
åtgärder av lokal skattemyndighet. När t. ex. skattedomstol ändrar taxering
av fastighet för visst år kan, om ombyggnad skett senare år, enligt förening
ens uppfattning tillämpning av den s. k. femtedelsregeln medföra komplika
tioner.
Även
länsstyrelsen i Stockholms län
anser att vissa komplikationer kan
inträffa med den utformning förslaget fått. Uppföljningen kan kräva eu real-
prövning av efterföljande års taxeringar. En fastighetsägare kan t. ex. i be
svär över åsatt nytt värde hävda att detta värde bör gälla från och med året
efter det värdet först blivit åsatt. Sådant fall eller liknande är inte ovanligt på
grund av att taxeringsnämnderna, när de arbetar på våren, kan vid värde
ringen råka av misstag ta hänsyn till fastighetsarbeten som varit utförda vid
taxeringstillfället men först efter taxeringsårets ingång. Vid bifall till besvä
ren medför förslaget nedsättning även i de värden som enligt förslaget skall
åsättas efterföljande år innan besvären blivit avgjorda — även om ändrat
värde bort åsättas senare år enligt 12 § 2 mom. KL. Man måste även beakta
att en ändring av taxeringsvärdet påverkar tillämpningen av femtedelsregeln
i 12 § 2 mom. KL, vilket kan få betydelse för de efterföljande taxeringarna.
Länsstyrelsen kan därför inte tillstyrka den föreslagna utformningen av
202 § TF. Bestämmelsen bör enligt länsstyrelsens mening innebära möjlig
het för lokal skattemyndighet att företa följdändring när anledning inte fö
rekommer till ändrad taxering enligt 12 § 2 mom. KL. Taxeringsintendenten
och ägare bör beredas tillfälle till erinringar innan beslut meddelas.
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970
67
Rättelse av fastighetslängd
Nuvarande ordning
För inkomst- och förmögenhetstaxeringen infördes år 1965 ett förenklat
rättelseförfarande. Förfarandet är reglerat i 72 a § TF och ger den längdfö
rande myndigheten rätt att i vissa närmare angivna fall rätta längdföringsfel i
inkomst- och förmögenhetslängden m. in. Motsvarande möjlighet för den lo
kala skattemyndigheten att rätta längdföringsfel i fastighetslängd in. in. vid
allmän fastighetstaxering har införts förra året i 156 §, då vissa ändringar
gjordes även i 72 a § (SFS 1969:709).
Kommittéförslaget
Kommittéerna anser att de skäl som motiverat ett förenklat rättelseför
farande vid såväl inkomst- och förmögenhetstaxeringen som den allmänna
fastighetstaxeringen föreligger även i fråga om den särskilda fastighetstaxe
ringen. I enlighet därmed föreslås att bestämmelserna i 156 § TF om rättelse
av fastighetslängd och fastighetstaxeringsnämnds beslut, om inhämtande av
yttrande från nämndens ordförande samt om underrättande om beslut an
gående rättelse skall äga motsvarande tillämpning vid särskild fastighets
taxering. Rättelse bör dock inte få beslutas efter utgången av mars månad
året efter taxeringsåret, om inte anmärkning i fråga om felaktigheten gjorts
dessförinnan hos den lokala skattemyndigheten.
Kommittéerna framhåller vidare att erfarenheterna vid 1970 års allmänna
fastighetstaxering har gett vid handen att en förenkling i det administrativa
förfarandet vid rättelse av ägaruppgift, som visats vara felaktig i fastighets
taxeringsnämnds beslut och därmed även i fastighetslängd, skulle kunna
vinnas om lokal skattemyndighet fick rätta sådan uppgift. Frekvensen av fel
i fråga om ägaruppgift är enligt kommittéerna inte stor men likväl kännbar
på såväl fastighets- som inkomst- och förmögenhetstaxeringens område.
Mot denna bakgrund föreslås att den lokala skattemyndigheten får besluta
om rättelse av felaktig uppgift om ägare. Denna rättelsemöjlighet bör före
ligga också vid särskild fastighetstaxering.
Remissyttrandena
Förslaget att lokal skattemyndighet skall få samma möjlighet att verk
ställa rättelse av fastighetslängd vid särskild fastighetstaxering som vid all
män fastighetstaxering lämnas utan erinran av samtliga remissinstanser som
i princip är positiva även till den föreslagna utvidgningen av rättelseförfa
randet till att avse även rättelse av felaktig ägaruppgift i fastighetslängd vid
såväl allmän som särskild fastighetstaxering.
68
Länsstijrelsen i Jämtlands län
tillstyrker att möjlighet införs för lokala
skattemyndigheten till rättelse av fastighetslängd även vid särskild fastig
hetstaxering samt att rättelsemöjligheten utvidgas till att omfatta även
ägaruppgift. Länsstyrelsen anser att i annan ordning närmare bör precise
ras under vilka förutsättningar rättelse av ägaruppgift skall vidtas. Vidare
synes det länsstyrelsen nödvändigt att 202 § TF omarbetas så att lokala
skattemyndigheten även efter dylik rättelse har skyldighet att underrätta
fastighetsägare, förste taxeringsintendenten m. fl. Såvitt länsstyrelsen kan
se saknas föreskrift om det.
Länsstyrelsen i Hallands län
anser att viss försiktighet bör iakttas i fråga
om lokal skattemyndighets rätt att besluta om rättelse av uppgift om ägare.
I vissa fall kan det vara svårt att avgöra vem som är rätt ägare. Orden
”visats vara” bör därför utbytas mot ”uppenbarligen är”.
Föreningen Sveriges fögderichefer
tillstyrker förslaget att lokal skatte
myndighet skall få ändra felaktig ägaruppgift, eftersom tvekan f. n. råder
om i vilken ordning sådan rättelse skall göras.
Kurigl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970
ÖVRIGA FRÅGOR
Kommittéförslaget
Uppdelning av taxeringsvärde
Enligt 8 § sista stycket KL och sista stycket av punkt 3 av anvisningarna
till 8 § samt punkt 6 av anvisningarna till 9 § har ägare rätt att begära upp
delning av åsatt taxeringsvärde på fastighet eller del därav som ingår i taxe
ringsenhet. Kommittéerna anser att skäl ej längre kan anses föreligga för att
bibehålla rätten att begära uppdelning av taxeringsvärde. Det är sägs det,
särskilt med tanke på de värderingsnormer som tillämpas fr. o. m. 1970
års allmänna fastighetstaxering, i de allra flesta fall inte möjligt för en
fastighetstaxeringsnämnd att företa en sådan uppdelning, eftersom taxe
ringsenheten åsatts värde med hänsyn till enhetens beskaffenhet i dess hel
het, varur värde av delar ej kan eller knappast rättvisande kan urskiljas.
Motivet för bestämmelsen var att man ville undanröja vissa olägenheter för
fastighetskreditväsendet som kunde inträffa om uppdelning av taxerings
enhetens taxeringsvärde ej gjordes (prop. 1927:102 s. 318). Nu anges ej
längre i banklagstiftning taxeringsvärdet såsom underlag för kreditgiv-
ning. Antalet framställningar om uppdelning av taxeringsvärde enligt 8 § KL
synes på senare år ha varit mycket ringa.
I detta sammanhang erinras i kommittéförslaget om bestämmelserna om
gemensamma inteckningar i förordningen (1875: 42 s. 12) angående inteck
ning i fast egendom. I 32 § förordningen föreskrivs bl. a.: ”Finnes ej i den
69
handling, på grund varav gemensam inteckning beviljas, visst värde utsatt på
varje egendom, skall för bestämmande av ansvarighetsbeloppet varje egen
doms värde beräknas efter det taxeringsvärde som gällde året näst före den
tid då inteckningen söktes eller, om sådant taxeringsvärde ej fanns, det
taxeringsvärde som därefter först fastställdes. Finnes, när en eller flera av
egendomarna skola utmätningsvis säljas, för någon av dem ej sådant taxe
ringsvärde, skall ansvarighetens fördelning bestämmas efter de värden som
åsättas egendomarna av utmätningsmannen enligt utsökningslagen.” Det
torde enligt kommittéernas mening inte vara möjligt för en fastighetstaxe-
ringsnämnd att med stöd av 8 § KL kunna åsätta en fastighet ett sådant
värde som åsyftas i 32 § förordningen angående inteckning i fast egendom
i de fall då det värde som avses är värdet året innan inteckningen söktes.
När det är fråga om fall då taxeringsvärde tillkommit efter det inteckning
sökts kan endast undantagsvis ske en värdeuppdelning som ger uttryck för
någon grad av rättvisa. Därför bör fastighetstaxeringsnämnd inte vara
skyldig att pröva framställning om värdeuppdelning mot bakgrund av be
stämmelserna i 32 § förordningen angående inteckning i fast egendom. Ett
förtydligande eller en ändring i reglerna om gemensamma inteckningar kan
möjligen behöva göras i annan ordning.
På grund av vad kommittéerna sålunda anser föreslås att 8 § sista stycket
KL, sista stycket av punkt 4 av anvisningarna till 8 § samt punkt 6 av an
visningarna till 9 § skall utgå.
Fastighetstaxeringsspecialister hos länsstgrelserna
Kommittéerna uppger att man alltsedan förberedelsearbetet inför 1970 års
allmänna fastighetstaxering började kort efter årsskiftet 1968/69 vid varje
länsstyrelse haft en befattningshavare avdelad såsom fastighetstaxerings-
specialist. Dessa tjänstemäns insatser, som varit mycket omfattande och
tidskrävande, sägs av länsstyrelserna ha bedömts vara av stor betydelse för
resultatet av den senaste allmänna fastighetstaxeringen.
Kommittéerna anser det vara i hög grad angeläget att länsstyrelserna får
anslagsmässiga och personella möjligheter att behålla sina fastighetstaxe-
ringsspecialister även för de särskilda fastighetstaxeringarna under den nu
löpande taxeringsperioden. Behovet av dylika krafter ökar genom de aktuel
la strävandena — bl. a. uttryckta i kommittéförslaget — till förstärkt tjänste
mannamedverkan i taxeringsarbetet. Genom sina insatser, som är baserade
på erfarenheterna från aktiv medverkan vid 1970 års allmänna fastighets
taxering och upprepad fortbildning vid centralt anordnade kurser, kan
specialisterna enligt kommittéernas mening avlasta taxeringsnämndsord-
förandena i väsentlig grad i vad avser åtskilligt förberedelsearbete av värde-
ringsteknisk och administrativ karaktär samt bistå nämnderna och lands-
kamrerare/förste taxeringsintendenten under taxeringsarbetet i första och
andra instans.
Kungl. Maj.ts proposition nr 160 år 1970
70
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970
Lokal skattemyndighets biträde åt nämnderna
Kommittéerna understryker det rationella i att överföra ett flertal expe-
ditionella och andra kanslifunktioner från ordförandena i de särskilda fas-
tighetstaxeringsnämnderna till de lokala skattemyndigheterna och föreslår
att de lokala skattemyndigheterna skall biträda de särskilda fastighetstaxe-
ringsnämnderna med kansliuppgifter i den ökade utsträckning och inom
ramen för de anslag, varom Kungl. Maj :t eller länsstyrelse meddelar beslut
och anvisningar. Riksskattenämnden (riksskatteverket) bör också utfärda
vissa centrala anvisningar.
Om kommittéernas förslag att fastighetstaxeringsnämnderna skall få för
stärkt värderingsteknisk kapacitet genom att antingen ordföranden eller
den av länsstyrelsen förordnade ledamoten skall antas besitta sakkunskap i
fråga om fastighetsvärdering, att nämnderna skall få förbättrade kanslire
surser genom att lokal skattemyndighet lämnar biträde åt nämnderna samt
att åtskilligt administrativt och tekniskt förberedelsearbete för nämnderna
bör utföras av länsstyrelsernas fastighetstaxeringsspecialister godtas, synes
det kommittéerna inte längre behövligt att låta bestämmelsen i 16 § 2 mom.
TF om att kommun må ställa en eller flera kommunens tjänstemän till för
fogande för taxeringsarbetet genom hänvisning gälla även för särskild fas
tighetstaxering.
Redaktionell ändring
Såsom följd av förslaget att särskilda fastighetstaxeringsnämnder skall
inrättas och överta de lokala taxeringsnämndernas funktion som första in
stans vid särskild fastighetstaxering bör enligt kommittéförslaget göras en
redaktionell ändring i 22 § 2 mom. fjärde stycket förordningen (1941: 416)
om arvsskatt och gåvoskatt.
Remissyttrandena
Mot förslaget att avskaffa rätten för fastighetsägare att begära uppdel
ning av taxeringsvärde har riktats kritik av
länsstyrelserna i
Stockholms
och
Jämtlands län, Sveriges försäkringsbolags riksförbund
samt
Sveriges jordägareförbund.
Länsstyrelsen i Stockholms län
anför att som motiv för ändringen har an
förts bl. a. att det, särskilt med tanke på de värderingsnormer som tillämpas
fr. o. m. 1970 års allmänna fastighetstaxering, i de allra flesta fall inte är
möjligt för en fastighetstaxeringsnämnd att företa uppdelning av taxerings
värde då taxeringsenheten åsatts värde med hänsyn till enhetens beskaffen
het i dess helhet, varur värde av delar ej kan eller knappast rättvisande kan
urskiljas. Emellertid stadgas i punkt 6 av anvisningarna till 9 § KL att man
vid värdering av en taxeringsenhet, som ligger i mer än en kommun, skall
71
utgå från enheten och sedan uppdela enhetens värde på de olika kommuner
na. Motsvarande gäller taxeringsenhet som visserligen tillhör en och samma
kommun men olika administrativa områden, inom vilka menighet äger ut
öva beskattningsrätt (8 § KL). En uppdelning är alltså obligatorisk vid fas
tighetstaxeringen i vissa fall och dessa fall är inte ovanliga. Vidare måste
man ofta i andra sammanhang vid beskattningen ta ställning till hur taxe
ringsenhetens värde belöper på olika delar t. ex. vid realisationsvinstbe
räkning och vid beräkning av värdet av arv och gåva. Någon vinning av
förslaget i denna del kan länsstyrelsen inte se. Man måste i stället, anser
länsstyrelsen, vid utformningen av värderingsnormerna beakta att uppdel
ning förekommer.
Länsstyrelsen i Jämtlands län
påpekar att i de fall då
del av taxeringsenhet jämlikt 12 § 2 mom. KL skall åsättas nytt taxerings
värde till följd av exempelvis försäljning, fastighetstaxeringsnämnden än
dock är nödsakad att ta ställning till vilka värden som kan anses belöpa på
de olika delarna.
Sveriges jordägareförbund
anser att det från praktiska synpunkter fort
farande bör finnas möjlighet till uppdelning. Detta har visat sig påkallat i
synnerhet på landsbygden.
Sveriges försäkringsbolags riksförbund
framhåller att i 274 § lagen om
försäkringsrörelse, där försäkringsbolagens kapitalplaceringar regleras, kvo
ter av taxeringsvärdena anges som normer för placering av tillgångar mot
svarande den s. k. försäkringsfonden. Enligt förbundets mening måste där
för möjligheten att begära uppdelning av taxeringsvärden finnas kvar så
länge nämnda lagrum består. I annat fall försvåras både försäkringsbolagens
uppgiftslämnande till försäkringsinspektionen och dennas kontrollerande
verksamhet. Visserligen har sådan uppdelning i åtskilliga fall kommit till
stånd genom informella förfrågningar hos taxeringsnämndernas ordförande,
varvid uppdelningen accepterats för försäkringsbolagens nyssnämnda redo
visning. Kvar står dock det formella kravet på uppdelning. Kommittéerna
nämner att antalet framställningar om uppdelning på senare år varit ringa.
Enligt förbundets mening tyder detta förhållande på att något missbruk av
rätten att begära uppdelning ej förekommit.
Frågan om medverkan av fastighets t axeringsspecialister
i arbetet med särskild fastighetstaxering hos länsstyrelsen har behandlats
av ett antal remissinstanser. Av dessa har flertalet varit positiva till vad som
anförts i kommittéförslaget.
Länsstyrelsen i Jämtlands län
delar kommittéernas uppfattning om att
behov föreligger av medverkan från specialisten även för de särskilda fas
tighetstaxeringarna under den nu löpande perioden. Länsstyrelsen finner det
angeläget att länsstyrelsen får anslagsmässiga och personella möjligheter
härtill. Förutom de av kommittéerna föreslagna arbetsuppgifterna finner
länsstyrelsen det värdefullt om specialisten kunde biträda vid handläggning
Kungl. Maj. ts proposition nr 160 år 1970
72
av frågor rörande skatt på fastighetsvinster, värdeminskning av skog, repa-
rationsavdrag på fastigheter m. in.
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län
framhåller att länsstyrelsen i
yttrande över fastighetstaxeringskommittéernas betänkande angående fas
tighetstaxeringens regler och organisation (SOU 1968:32) tillstyrkte för
slaget om särskilda fastighetstaxeringsspecialister på länsstyrelserna. Erfa
renheterna från 1970 års allmänna fastighetstaxering har enligt länsstyrel
sens mening understrukit behoven av sådana särskilt utbildade specialister.
Länsstyrelsen delar kommittéernas uppfattning att det för de särskilda fas
tighetstaxeringarna också föreligger ett starkt behov av speciella befattnings
havare för handläggning av göromål i samband med dessa taxeringar. Detta
behov framstår som särskilt angeläget i de större, expansiva länen. Läns
styrelsen förordar sålunda, liksom kommittéerna, att en fastighetstaxerings-
specialist skall finnas på länsstyrelserna och att dennes anställnings- och
löneförhållanden regleras på samma sätt som nu i allmänhet sker.
Svenska försäkringsbolags riksförbund
instämmer i uttalandet att det i
hög grad är angeläget att länsstyrelserna får anslagsmässiga och personella
möjligheter att behålla sina fastighetstaxeringsspecialister även för de sär
skilda fastighetstaxeringarna.
Länsstyrelsen i Skaraborgs län
anför att de fastighetstaxeringsspecialister,
som funnits vid 1970 års allmänna fastighetstaxering, fyllt en stor funktion
men anser det tveksamt om dessa kan få meningsfyllda uppgifter på taxe-
ringsområdet under tiden mellan allmänna fastighetstaxeringar, i varje fall i
län av Skaraborgs läns storlek. Sättet för tillvaratagande av den nuvarande
sakkunskapen i detta hänseende bör övervägas i samband med länsstyrel
sens blivande omorganisation.
Länsstyrelsen i Stockholms län
har uppfatt
ningen att arbetsuppgifterna utanför taxeringsprocessens ram i samband
med särskild fastighetstaxering inte torde vara av tillräcklig omfattning
eller av sådan betydelse jämfört med andra angelägna uppgifter på taxe-
ringsområdet att det ens vid de största länsstyrelserna är motiverat att en
befattningshavare avdelas för att syssla med särskild fastighetstaxering.
Samtliga remissinstanser har tillstyrkt eller lämnat utan erinran försla
get att de lokala skattemyndigheterna bör biträda de särskilda fastighets-
taxeringsnämnderna med kansliarbete. De remissinstanser som sär
skilt uttalat sig om och tillstyrkt förslaget är bl. a.
statskontoret, CFU, läns
styrelsen i Jämtlands län, lokala skattemyndigheten i Stockholms fögderi,
Föreningen Sveriges fögderichefer, Taxeringsnämndsordförandenas riks
förbund
och
Sveriges jordägareförbund.
Statskontoret
anser att det i och för sig föreligger möjligheter att gå
längre än vad som föreslagits i fråga om överförande av uppgifter från
taxeringsnämndens ordförande till lokal skattemyndighet. Statskontoret an
för att förslaget innebär att vissa uppgifter som hittills ombesörjts av taxe
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970
73
ringsnämndens ordförande överförs på lokal skattemyndighet. Härigenom
har viss överensstämmelse nåtts med den organisation av inkomst- och för-
mögenhetstaxeringen som statskontoret föreslagit i sin utredningsrapport
av den 22 juni 1970. Statskontoret har i sitt organisationsförslag inte närma
re berört fastighetstaxeringen. Om intentionerna i statskontorets förslag
förverkligas, kan en omprövning av organisationen av fastighetstaxeringen
komma att aktualiseras.
CFU
finner det önskvärt att särskild fastighetstaxeringsnämnds kansli
funktion så långt möjligt utförs av lokal skattemyndighet.
Frågan om vem som skall ha ansvaret för och ledningen av lokal skatte
myndighets kansliarbete åt de särskilda fastighetstaxeringsnämnderna har
behandlats av ett antal remissinstanser bl. a.
statskontoret, CFU
och
För
eningen Sveriges fögderichefer.
Enligt dessa remissinstansers mening bör
ledningen av biträdesarbetet ankomma på lokal skattemyndighet och inte
på den särskilda fastighetstaxeringsnämndens ordförande.
CFU
anför att den lokala skattemyndigheten själv bör leda och ta ansvar
för de sysslor den utför, oavsett om arbetsuppgiften ålagts i författning,
ålagts av länsstyrelsen eller utförs efter överenskommelse. Rationell med
verkan kräver att arbetsfördelning och ledning utförs av myndigheten. Na
turligtvis har den särskilda fastighetstaxeringsnämnden att pröva och
komplettera vad myndigheten utfört.
Lokala skattemyndigheten i Stockholms fögderi
anser att man för att und
vika oklarhet om ansvaret och ”befälsordningen” borde föreskriva t. ex. att
de lokala skattemyndigheterna skall biträda fastighetstaxeringsnämnderna
på sätt riksskatteverket och länsstyrelserna bestämmer.
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970
74
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970
DEPARTEMENTSCHEFEN
Allmänna synpunkter
De år då inte allmän fastighetstaxering äger rum sker särskild fastighets
taxering. Vid särskild fastighetstaxering beslutas till vilket belopp det nya
värdet skall tas upp för fastighet, som enligt 12 § 2 mom. kommunalskatte
lagen (1928: 370; KL) skall åsättas nytt taxeringsvärde. Nytt taxerings
värde åsätts bara när det inträffat vissa ändrade förhållanden beträffande
en fastighet. Sådana ändrade förhållanden är t. ex. om taxeringsenhet bör
delas upp i flera enheter eller om flera enheter bör slås samman till en,
om fastighetsvärdet minskat genom eldsvåda e. d„ om fastighetsvärdet ökat
genom nybyggnad e. d. eller om ändring skett i fastighetens beskattnings
natur. För övriga fastigheter som är underkastade taxering skall nästföre
gående års taxeringsvärden tas upp oförändrade.
Särskild fastighetstaxering skall ske enligt samma uppskattningsgrunder
som tillämpades vid den närmast föregående allmänna fastighetstaxeringen.
Taxeringen skall vidare ske med utgångspunkt i samma allmänna prisläge
som då tillämpades.
Den senaste allmänna fastighetstaxeringen har skett innevarande år. Be
räkningar har gett vid handen att drygt 2,2 milj. fastigheter taxerats. År
1971 och följande år fram till nästa allmänna fastighetstaxering sker så
ledes särskild fastighetstaxering. Antalet fall där nytt taxeringsvärde enligt
12 § 2 mom. KL skall åsättas kan beräknas uppgå för landet i dess helhet
till årligen i genomsnitt ca 10
%
av det bestånd som taxeras vid allmän fas
tighetstaxering, alltså till drygt 200 000.
Särskild fastighetstaxering utförs av den lokala taxeringsnämnden i det
distrikt vari fastigheten är belägen. Länsstyrelsen kan emellertid förordna
om annan distriktsindelning än den som gäller vid årlig taxering i övrigt.
Det nu tillämpade systemet för särskild fastighetstaxering har utsatts för
kritik. Fastighetstaxeringskommittéerna föreslog redan i betänkandet Fas
tighetstaxeringens regler och organisation (SOU 1968:32) ändrade regler
för den särskilda fastighetstaxeringen. Detta förslag och remissutfallet finns
redovisat i prop. 1968: 154 (s. 105). Förslaget innebar att den särskilda fas
tighetstaxeringen skulle utföras av särskilda fastighetstaxeringsnämnder.
Dessa nämnders verksamhetsområden, som skulle kallas särskilda fastig-
hetstaxeringsdistrikt, skulle omfatta kommunblock eller del av sådant block.
Förslaget var avsett att tillämpas redan fr. o. in. taxeringsåret 1969. I nämn
da proposition (s. 111) förklarade jag mig beredd att i princip medverka till
75
Inrättandet av särskilda fastighetstaxeringsnämnder i huvudsaklig överens
stämmelse med vad kommittéerna föreslagit. Jag ansåg emellertid inte att
dessa nämnder borde träda i verksamhet redan under år 1969. Det föreföll
mig lämpligare att låta det nya systemet för särskild fastighetstaxering
gälla först sedan 1970 års allmänna fastighetstaxering ägt rum.
Kommittéerna har överarbetat sitt tidigare förslag i ett betänkande med
förslag till vissa ändringar i bestämmelserna om särskild fastighetstaxering
(Stencil Fi 1970: 11). För kommittéförslaget och remissyttrandena över det
har jag redogjort i det föregående. Kommittéförslaget innefattar en detalje
rad genomgång av det nuvarande regelsystemet för särskild fastighetstaxe
ring. Den omorganisation av första instans som föreslagits redan i kom
mittéernas första betänkande, nämligen inrättandet av särskilda fastighets
taxeringsnämnder, utgör även nu kommittéförslagets viktigaste inslag. I
detta finns dessutom en diskussion med åtföljande synpunkter på änd
ringar som bör genomföras när det gäller såväl taxeringsförfarandet som
besvär sförfarandet. I dessa delar har de ändringar som gjorts i reglerna för
den allmänna fastighetstaxeringen och de erfarenheter som gjorts vid 1970
års allmänna fastighetstaxering varit vägledande. Kommittéförslaget be
handlar vidare några andra frågor som hör samman med den särskilda
fastighetstaxeringen.
Kommittéförslaget har på det stora hela tagit blivit väl mottaget av re
missinstanserna. De föreslagna reglerna har godtagits eller lämnats ulan
erinran när det gäller de principiella frågorna. Vissa anmärkningar mot
detaljer har dock förekommit.
Det är min avsikt att ta upp de olika frågorna i kommittéförslaget var
för sig i särskilda avsnitt i det följande. Här vill jag göra endast några all
männa reflexioner. Mina överväganden, som redovisats i prop. 1968: 154, står
kvar i princip. En förbättrad organisation av arbetet med den särskilda fas
tighetstaxeringen i första instans medför lättnader i arbetet även för de högre
instanserna. Kritiken mot det nuvarande systemet är befogad. Vidare är det
nödvändigt att anpassa de nuvarande arbetsrutinerna för den särskilda fas
tighetstaxeringen till de nya arbetsrutiner som krävs med hänsyn till in
förandet av ADB inom taxeringsväsendet. Besvärsreglerna måste också änd
ras för att inte rättsförluster skall uppstå. Kommittéförslaget utgör en god
grundval för ett nytt system på den särskilda fastighetstaxeringens område.
Innan jag tar upp de olika frågorna var för sig vill jag också något beröra
grunderna för den särskilda fastighetstaxeringen. Som jag nyss nämnt be
står taxeringen för det övervägande antalet taxeringsenheter — ca 90
%
—
i ett formellt överförande av det föregående årets taxeringsvärde. Endast i
ca 10 % av fallen sker en reell taxering, nämligen när skäl härtill föreligger
enligt 12 § 2 mom. KL. Kommittéförslaget utgår från att om- och nytaxe-
ringsgrunderna i 12 § 2 mom. tills vidare skall gälla oförändrade. Jag är med
veten om att dessa grunder inte är helt tidsenliga. Några remissinstanser,
Kungi. Maj:ts proposition nr 160 år 1970
76
bl. a. kammarrätten och riksskattenämnden, framställer önskemål om en
snar översyn av dem. Spörsmålet kräver ytterligare övervägande, bl. a. mot
bakgrunden av att frågan om det skatterättsliga fastighetsbegreppet, som
fortfarande utreds, endast är provisoriskt löst. Jag har emellertid i princip
ingenting emot en översyn av 12 § 2 mom. KL. F. n. bör grunderna för om-
ocli nytaxering emellertid inte tas upp till diskussion.
Vidare vill jag ta upp en terminologisk fråga, som kommittéerna inte har
berört i sitt förslag. Det framgår av 6 § 1 mom. andra stycket KL, som be
handlar grunderna för taxering av fastighet, att vid taxeringens verkställan
de hänsyn skall tas till förhållandena vid taxeringsårets ingång. Därvid skall
12 § 1 mom. och 2 mom. sista stycket KL iakttas. Enligt 12 § 1 mom. får de
värden som fastställts vid allmän fastighetstaxering inte ändras förrän vid
nästa allmänna fastighetstaxering, om inte annat föranleds av 2 inom. 1
2 mom. behandlas om- och nytaxeringsgrunderna.
Till de nu beskrivna reglerna i KL ansluter sig vissa regler i taxerings-
förordningen (1956:623; TF), bl. a. den föreskrift i 177 § 1 mom. som
innebär att för de fastigheter, som är underkastade taxering och som inte
enligt 12 § 2 mom. KL skall åsättas nytt taxeringsvärde, nästföregående års
taxeringsvärden skall tas upp oförändrade.
Någon uttrycklig regel om från vilken tidpunkt ett taxeringsvärde skall
gälla finns inte. I praxis anses dock ett åsatt taxeringsvärde gälla fr. o. m.
taxeringsårets ingång till ingången av det taxeringsår då ändring av taxe
ringsvärdet sker i första instans. Detta tillämpas också när taxeringsvärde
ändras till följd av besvär. Enligt min mening är det i klarhetens intresse
betydelsefullt med en föreskrift i detta hänseende. Föreskriften bör få sin
plats i 12 § 1 och 2 mom. KL. Den avser inte att ändra gällande praxis. Inte
heller är det meningen att den skall ersätta specialregler för användande
av taxeringsvärde, t. ex. vid värdering av fast egendom enligt förordningen
(1941: 416) om arvsskatt och gåvoskatt.
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970
Taxeringsorganisationen
Som jag tidigare nämnt ombesörjs den särskilda fastighetstaxeringen nor
malt av den lokala taxeringsnämnden i det distrikt där fastigheten är be
lägen. Länsstyrelsen kan emellertid förordna om annan distriktsindelning
än den som gäller vid årlig taxering i övrigt.
Kommittéerna föreslår att den särskilda fastighetstaxeringen skall fr. o. m.
taxeringsåret 1971 utföras av särskilda fastighetstaxeringsnämnder med
särskilda fastighetstaxeringsdistrikt som verksamhetsområden. Normalt
skall ett distrikt omfatta en kommun eller, om kommunsammanslagning
inte sker den 1 januari 1971, ett kommunblock. Länsstyrelsen bör dock en
ligt kommittéförslaget få göra distriktsindelningar enligt andra grunder och
77
inte vara bunden vid någon författningsbestämmelse. Lokal skattemyndig
het föreslås dock skola höras. — Antalet distrikt beräknas vid 1971 års och
de närmast därpå följande årens taxeringar bli 350 å 400.
Antalet ledamöter i särskild fastighetstaxeringsnämnd föreslås av kom
mittéerna bli lägst fyra och högst åtta. Länsstyrelsen sägs böra få bestämma
antalet ledamöter med hänsyn till distriktets omfattning. Ordföranden och
ytterligare en ledamot avses bli utsedda av länsstyrelsen. Övriga ledamöter
och en suppleant för var och en av dessa skall väljas av kommunfullmäk
tige. Sker kommunsammanslagning den 1 januari 1971 bör enligt kommit
téerna valet förrättas av de fullmäktige som valts under hösten 1970. Frågor
om valbarhet m. m. bör regleras på samma sätt som vid val av ledamöter
till lokal taxeringsnämnd. Besvär över val av ledamöter och suppleanter
föreslås få ske på samma sätt som är föreskrivet i fråga om den allmänna
fastighetstaxeringen.
Distriktsindelning bör enligt kommittéförslaget ske senast den 30 novem
ber året före taxeringsåret. Samtidigt bör ordföranden och den av länssty
relsen utsedde ledamoten förordnas. Kommunernas val bör enligt kommit
téerna ske senast den 31 december året före taxeringsåret, dvs. vad som nu
sker i fråga om inkomst- och förmögenhetstaxeringen.
Kommittéerna föreslår att antingen ordföranden eller den av länsstyrel
sen utsedde ledamoten skall besitta sakkunskap i fråga om fastighetsvärde
ring. Fastighetstaxeringsombud avses däremot inte skola förekomma vid
den särskilda fastighetstaxeringen.
Vidare föreslår kommittéerna att länsstyrelserna skall få i behövlig ut
sträckning ställa sakkunniga till de särskilda fastighetstaxeringsnämnder-
nas förfogande när det gäller taxering av skog och skogsmark, industrier
och andra speciella slag av fastigheter.
Lokal skattemyndighet sägs i kommittéförslaget böra åläggas att med
verka i taxeringsarbetet i den omfattning Kungl. Maj:t eller länsstyrelsen
bestämmer.
Det nu sammanfattningsvis redovisade kommittéförslaget beträffande
taxeringsorganisationen har i princip godtagits eller lämnats utan erinran
av remissinstanserna. Några detaljanmärkningar har gjorts och jag åter
kommer strax till dessa.
Enligt min mening, som jag redan gett uttryck åt i det föregående, bör en
förbättrad organisation av arbetet med den särskilda fastighetstaxeringen i
första instans leda till lättnader i arbetsbördan för överinstanserna. För
bättringen kommer också fastighetsägarna till godo genom ökad jämnhet
och rättvisa i taxeringen. Dessutom förbättras underlaget för de allmänna
fastighetstaxeringarna. Man bör emellertid komma ihåg att med nu gällande
grunder för om- och nytaxering — grunder som jag av skäl som anförts i
det föregående inte är beredd att diskutera i detta sammanhang — antalet
om- och nytaxeringar i landet är relativt få i förhållande till det totala an
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970
78
talet taxeringsenheter och uppgår årligen till ca 10 % i genomsnitt för landet
i dess helhet. Vidare fördelar sig antalet om- och nytaxeringar inte jämnt
över landet. Det säger sig självt att antalet om- och nytaxeringar stiger i för-
hållande till ökad markexploatering och expansion av byggnadsverksamhe
ten. I glesbygder är om- och nytaxeringar sällsynta. Man kan enligt min
åsikt nå det åsyftade resultatet med åtgärder som är mindre genomgripande
än dem kommittéerna föreslagit. Det synes inte möta något hinder att be
hålla den nuvarande ordningen med den lokala taxeringsnämnden som första
instans såvitt gäller den särskilda fastighetstaxeringen i flertalet av de di
strikt där antalet väntade om- eller nytaxeringar är begränsat. Länsstyrel
serna torde efter hörande av de lokala skattemyndigheterna kunna skapa sig
god överblick över situationen i detta hänseende. När antalet väntade om-
och nytaxeringar, svårighetsgraden hos sådana taxeringar eller andra om
ständigheter motiverar det bör dock länsstyrelserna kunna inrätta särskilda
fastighetstaxeringsdistrikt, som då skall sköta allt arbete med den särskilda
fastighetstaxeringen inom detta distrikt. Storleken av distriktet hör väljas
med utgångspunkt i att en sådan särskild fastighetstaxeringsnämnd får full
sysselsättning under arbetsperioden. Detta beror dels på antalet ärenden,
dels på ärendenas grad av svårighet. Vid bestämmandet av storleken av ett
särskilt fastighetstaxeringsdistrikt bör hänsyn emellertid också tas till möj
ligheterna av att få behövlig lokalkännedom inom nämnden och till önsk
värdheten av att inte försvåra för nämnden att besiktiga fastigheterna.
Distriktsindelningen bör kunna ske utan hänsyn till kommungränser.
Beträffande sammansättningen av särskild fastighetstaxeringsnämnd har
statskontoret uttryckt uppfattningen att om distriktet omfattar endast en
kommun eller del därav, nämnden bör omfatta fyra ledamöter. Dessutom
har frågan om kompetensen hos ordföranden eller den av länsstyrelsen ut
sedde ledamoten diskuterats. De flesta remissinstanserna har ställt sig po
sitiva till kommittéernas förslag, som innebär att nämnden tillförs sakkun
skap när det gäller fastighetsvärdering. Andra remissinstanser, bl. a. några
länsstyrelser, har uttryckt skepsis i fråga om möjligheterna att upprätthålla
ett kompetenskrav av det slag som kommittéerna tänkt sig.
Med min utgångspunkt i fråga om organisationen för den särskilda fastig
hetstaxeringen kommer frågan om den särskilda fastighetstaxeringsnämn-
dens sammansättning och kompetenskrav på ordföranden och den av läns
styrelsen utsedde ledamoten i ett något annorlunda läge. För det första vill
jag framhålla att även lokal taxeringsnämnd sålunda också i fortsättningen
kan komma att få ägna sig åt om- eller nytaxering, låt vara i mindre ut
sträckning än hittills. Länsstyrelserna torde kunna skapa sig en så god över
blick över exploaterings- och byggnadsverksamheten inom länet att det
relativt lätt går att förutse vilka lokala taxeringsnämnder som kommer att
få ägna sig åt om- eller nytaxering. Enligt min mening bör i sådana fall till
ordförande eller kronoombud utses person som har kunskaper om fastig
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970
hetstaxering. Någon författningsföreskrift om det förefaller dock inte be
hövlig.
Därefter vill jag, i fråga om de särskilda fastighetstaxeringsnämnderna,
påpeka att en av vinsterna med den av kommittéerna föreslagna omorganisa
tionen synes ligga i kravet på värderingskompetens inom nämnden. Därige
nom garanteras på bättre sätt än vad som hittills har kunnat ske att värde
ringen sker i enlighet med de normer — delvis av komplicerad natur — som
numera upprättats och tillämpats vid 1970 års allmänna fastighetstaxering.
Länsstyrelserna bör således vid inrättandet av särskilda fastighetstaxerings-
nämnder se till att antingen ordföranden eller den andre av länsstyrelsen
utsedde ledamoten besitter sakkunskap i fråga om fastighetsvärdering. Det
synes mig emellertid inte behövligt med någon uttrycklig föreskrift om det
i TF.
Beträffande antalet ledamöter i särskild fastighetstaxeringsnämnd vilt jag
framhålla att någon begränsning i det hänseende statskontoret föreslagit
inte finns föreskriven för motsvarande situation på vare sig inkomst- och
förmögenhetstaxeringens eller den allmänna fastighetstaxeringens område.
Även om statskontorets förslag förefaller lämpligt är jag inte beredd att
förorda någon föreskrift härom. I övrigt anser jag att kommittéförslaget
i de nu berörda hänseendena kan godtas.
Kungl. Maj. ts proposition nr 160 år 1970
79
Taxeringsför farandet
Deklarationsskyldighet m. m.
Kommittéförslaget innebär oförändrade regler i princip såvitt avser de
klarationsskyldigheten. Det påpekas att samma slags uppgifter bör lämnas
som vid den allmänna fastighetstaxeringen. En mindre nyhet, som också
avser reglerna för allmän fastighetstaxering föreslås emellertid, nämligen att
uppgifterna om plan- och byggnadsbestämmelser, som lämnades frivilligt vid
1970 års allmänna fastighetstaxering, skall lämnas obligatoriskt av fastig
hetsägaren hädanefter.
Fastighetsdeklarationer skall f. n. lämnas till länsstyrelsen, lokal skatte
myndighet eller taxeringsnämndens ordförande. Kommittéförslaget innebär
den ändringen att fastighetsdeklarationerna inte längre skall kunna lämnas
till nämndordföranden.
Vidare föreslår kommittéerna att även lokal skattemyndighet skall få ut
färda anmaning att inkomma med fastighetsdeklaration m. m.
Kommittéerna behandlar i detta avsnitt också byggnadsnämndernas upp-
giftsskyldighet, för vilken redogjorts i det föregående. De nuvarande be
stämmelserna på området utsätts för viss kritik och det föreslås att bygg
nadsnämnd skall senast två veckor efter utgången av varj e kvartal på blan-
80
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970
lcetter enligt fastställt formulär lämna uppgift till lokal skattemyndighet om
byggnader för vilka nämnden beviljat byggnadslov under kvartalet.
Förslaget att fastighetsägaren skall vara skyldig att lämna uppgift om
plan- och byggnadsbestämmelser har väckt kritik från åtskilliga remissin
stansers sida. Detsamma gäller förslaget att slopa möjligheten att lämna fas-
tighetsdeklarationsblanketterna till nämndordföranden. I båda dessa frågor
har jag förståelse för remisskritiken. Jag är således inte beredd att godta
kommittéförslaget på dessa punkter.
Vidare vill jag i fråga om deklarationsskyldigheten vid den särskilda fas
tighetstaxeringen anföra följande. F. n. gäller att fastighetens ägare eller
därmed likställd innehavare skall avge särskild deklaration. Utan att det
anges uttryckligen i författningsbestämmelserna avses i praxis med uttrycket
”fastighetens ägare eller därmed likställd innehavare” den som var ägare
eller sådan innehavare vid taxeringsårets ingång. Detta är också naturligt
med hänsyn till att taxeringen skall ta hänsyn till förhållandena vid taxe
ringsårets ingång.
Nu är det emellertid så att även annan ägare än den som var ägare vid
taxeringsårets ingång kan ha intresse av att om- eller nytaxering sker och
av taxeringsbeslutet. För den allmänna fastighetstaxeringens vidkommande
har frågan om intresset av taxeringsresultatet för olika ägarkategorier lösts
genom bl. a. en utvidgning av besvärsrätten. Motsvarande utvidgning har,
som skall beröras i det följande, föreslagits även vid den särskilda fastig
hetstaxeringen. Uttrycket ”ägare och därmed likställd innehavare” bör så
ledes när det gäller särskild fastighetstaxering, lika litet som då fråga är om
allmän fastighetstaxering, alltid avse endast ägaren eller innehavaren vid
taxeringsårets ingång. I fråga om deklarationsskyldigheten bör emellertid
nuvarande praxis bibehållas. Skyldigheten skall fullgöras av den som var
ägare eller innehavare vid taxeringsårets ingång. Detta bör också komma
till tydligt uttryck i författningstexten. Frågan har betydelse, bl. a. när det
gäller anmaning och vitesföreläggande. Med ägare eller därmed likställd
innehavare bör förstås den som enligt civilrättsliga regler är att betrakta
som ägare eller innehavare.
Frågan om utökad byggnadslovsrapportering har väckt ett visst intresse
vid remissbehandlingen. Kommittéförslaget bemöts i huvudsak positivt.
Emellertid har påpekats att förslaget leder till ökad arbetsbelastning för
kommunerna. Kommunförbundet har avstyrkt förslaget och ansett att man
bör avvakta resultatet av den utredning som företas av centralnämnden för
fastighetsdata (CFD) om bl. a. insamling av byggnadsdata för en planerad
fastighetsdatabank, så att en samordning av insamling av byggnadsdata för
skilda ändamål kan komma till stånd och dubbelarbete undvikas.
Planerna på det byggnadsregister som CFD har berört i sitt remissyttran
de är ännu inte så långt avancerade att man kan föra in detta register i
diskussionen kring byggnadslovsrapporteringen. Tills vidare är det sålunda
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970
81
ofrånkomligt med nppgiftsskyldighet från byggnadsnämndernas sida. Jag
har erfarit att en del kommuner inte har tillräcklig kapacitet f. n. att fullgöra
en uppgiftsskyldighet av det slag som kommittéerna tänkt sig, dvs. på cen
tralt utformade blanketter. Däremot föreligger möjlighet att med det tids
intervall som kommittéerna föreslagit för varje berörd fastighet lämna upp
gift om arten och omfattningen av den byggnadsverksamhet som avses med
byggnadsloven. Byggnadslovsrapportering är inte nödvändig i de fall då in
vesteringen i fastigheten är av ringa betydelse. Riksskatteverket bör kunna
meddela föreskrifter om begränsning av uppgiftsskyldigheten för sådana
fall. Jag föreslår att den nuvarande bestämmelsen om uppgiftsskyldighet
för byggnadsnämnderna ändras i enlighet med vad jag nu anfört.
Kommittéerna har inte föreslagit någon ändring i fråga om nu gällande
skyldighet för brandförsäkringsanstalt att efter anmaning lämna uppgift
om försäkringsvärdet på byggnader som är brandförsäkrade i anstalten.
Svenska sparbanksföreningen har i sitt remissyttrande ansett att denna skyl
dighet bör utvidgas och omfatta även underlaget för beräkning av försäk
ringsvärdet. Svenska försäkringsbolags riksförbund vill däremot avskaffa
denna uppgiftsskyldighet helt och hållet liksom skyldigheten för fastighets
ägaren att i fastighetsdeklarationen lämna uppgift om brandförsäkrings
värdet. Skälet till riksförbundets inställning är att de numera i stor omfatt
ning förekommande s. k. beloppslösa fullvärdesförsäkringarna inte är till
ledning vid fastighetens taxering eftersom något försäkringsbelopp inte be
stäms.
För egen del hyser jag förståelse för de synpunkter som Svenska försäk
ringsbolags riksförbund anfört. Emellertid torde fortfarande brandförsäk
ringsvärdet kunna tjäna till ledning vid taxeringen av vissa speciella fastig-
hetstyper, t. ex. vid taxering av industrifastigheter. Vidare bör märkas att
försäkringsanstalternas uppgiftsskyldighet inte behöver fullgöras annat än
efter anmaning. Det torde inte innebära något avsevärt merarbete för för-
säkringsanstalterna att, om anmaning skett, upplysa att försäkringsbelopp
inte bestämts.
I frågan om lokal skattemyndighets rätt att utfärda anmaning har olika
uppfattningar kommit till uttryck bland remissinstanserna. Förslaget har
avstyrkts av riksskattenämnden, några länsstyrelser och Sveriges industri
förbund.
Lokal skattemyndighet har inte rätt att utfärda anmaning när det gäller
den årliga inkomst- och förmögenhetstaxeringen och inte heller när det gäl
ler allmän fastighetstaxering. Trots att vissa praktiska skäl onekligen talar
för att lokal skattemyndighet får utfärda anmaningar på eget ansvar är jag
dock f. n. inte beredd att godta förslaget på denna punkt. 6
6 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt Nr ISO
82
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970
Förberedande åtgärder av länsstyrelse
m. m.
Länsstyrelsernas arbete på det förberedande planet inför den särskilda
fastighetstaxeringen består främst i utarbetandet av anvisningar. Kommitté
förslaget innebär en viss utvidgning av hittillsvarande verksamhet på om
rådet.
Vid den årliga inkomst- och förmögenhetstaxeringen kan länsstyrelse om
den finner lämpligt kalla ordföranden och högst tre ledamöter från varje
taxeringsnämnd att sammanträda inför landskamreraren för överläggningar
om taxeringsarbetet. Till sammanträdet får kallas även särskilda sakkun
niga. Det nu anförda gäller även såvitt avser särskild fastighetstaxering.
Kommittéerna föreslår att länsstyrelserna skall kunna kalla även ord
föranden och vissa ledamöter i särskild fastighetstaxeringsnämnd samt dess
utom andra personer som på grund av sin verksamhet eller av annan anled
ning kan antas äga sakkunskap i fråga om fastighetsvärdering.
Förberedelsearbetet i de särskilda fastighetstaxeringsnämnderna bör en
ligt kommittéernas mening kunna regleras genom anvisningar av riksskatte-
verket.
Inställningen bland remissinstanserna när det gäller frågan om utfärdan
det av anvisningar kan sammanfattningsvis sägas vara den att kommitté
förslaget är något överarbetat. Anvisningar kan behövas, men torde kunna
inarbetas i de årliga anvisningar som utfärdas för inkomst- och förmögen
hetstaxeringen. Statskontoret och några andra remissinstanser har vidare
påpekat att länsstyrelserna skall omorganiseras inom kort och att således
den instans som är avsedd att ersätta prövningsnämnden, länsskatterätten,
inte avses skola behöva befatta sig med utfärdande av länsanvisningar. Stats
kontoret hävdar att något i författning reglerat förfarande för dessa anvis
ningar inte synes behövligt. Länsstyrelsen eller riksskatteverket sägs i mån
av behov kunna ta initiativ till länsanvisning på fastighetstaxeringsområdet.
Länsstyrelserna står som nyss påpekats inför en snar omorganisation,
som är avsedd att träda i kraft den 1 juli 1971. När prövningsnämnden vid
denna tidpunkt omvandlas till länsskatterätt är det inte tillfredsställande
att den fastställer anvisningar på det sätt som hittills skett såvitt gäller
prövningsnämnden. Jag anser det lämpligt att riksskatteverket övertar upp
giften att fastställa anvisningarna. Länsstyrelserna bör dock utarbeta förslag
till anvisningar. För att riksskatteverket skall få skälig tid att göra de ut
redningar som kan behövas bör länsstyrelsen lämna sitt förslag senast den
15 november året före taxeringsåret. Verket bör fastställa anvisningarna se
nast den 20 december. Liksom hittills bör länsstyrelserna senast den 15 ja
nuari under taxeringsåret tillställa taxeringsnämnderna och de särskilda
fastighetstaxeringsnämnderna de anvisningar som gäller för länet. För
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970
83
taxeringsåret 1971 bör dock särskilda regler gälla i fråga om nyss nämnda
tidpunkter. Dessa bör tas in bland övergångsbestämmelserna.
Kommittéernas förslag om rätt för länsstyrelsen att kalla fastighetsvärde-
ringssakkunniga till förberedelsesammanträdet bär inte mött något mot
stånd under remissbehandlingen. Behovet av särskilda regler har dock satts
i fråga. Jag är emellertid i detta läge beredd att godta kommittéförslaget som
en lösning. Med hänsyn till den förestående omorganisationen bör dock inte
föreskrivas att sammanträdet skall ske inför landskamreraren.
Taxeringsarbetet
Kommittéerna har föreslagit bestämmelser som i tillämpliga delar över
ensstämmer med de regler som nyligen införts för den allmänna fastighets
taxeringen. För kommittéförslagets detaljer har jag redogjort i det före
gående. Den huvudsakliga innebörden i förslaget är att de särskilda fastig-
hetstaxeringsnämnderna skall i möjligaste mån avlastas kanslifunktioner.
Vad som i övrigt föreslås är i korthet följande.
Taxeringsarbetet skall börja så snart som möjligt, dock senast den 1 mars
under taxeringsåret. Vid första sammanträdet med den särskilda fastighets-
taxeringsnämnden bör ordföranden lämna redogörelse för de värderings-
grunder, som tillämpats inom distriktet vid den senaste allmänna fastighets
taxeringen, och de anvisningar som utfärdats. De handlingar som nämnden
behöver får nämnden av den lokala skattemyndigheten i den ordning som
Kungl. Maj :t eller riksskatteverket bestämmer. Avgörandet av frågan huru
vida om- eller nytaxering skall ske skall dock alltid i första instans ligga hos
nämnden. Den lokala skattemyndigheten bör således till nämnden vidare
befordra uppgifter om alla de fastigheter beträffande vilka det inte är uppen
bart att om- eller nytaxering är utesluten. Taxeringsbesluten skall antecknas
på fastighetstaxeringsavi. I TF bör dock föreskrivas endast att nämndens be
slut skall antecknas och meddelas lokal skattemyndighet i den ordning som
föreskrivs av Kungl. Maj :t eller myndighet som Kungl. Maj :t bestämmer.
Behandlade deklarationer bör lämnas till lokal skattemyndighet efter hand
som de blir färdiga enligt leveransplan som upprättas av nämnden och lokal
skattemyndighet gemensamt. Den särskilda fastighetstaxeringen bör vara
avslutad den 31 maj under taxeringsåret för att inte dataproduktionen skall
sammanstöta med den dataproduktion som behövs för inkomst- och för-
mögenhetstaxeringen. Protokoll och övriga handlingar bör enligt kommitté
förslaget sändas till länsstyrelsen senast den 15 juni under taxeringsåret.
Kommittéerna har i detta sammanhang också tagit upp frågan om under
rättelse till fastighetsägaren om den särskilda fastighetstaxeringsnämndens
beslut. Samtliga de uppgifter som finns införda i fastighetslängden sägs böra
tas med i underrättelsen, som om möjligt bör sändas ut före utgången av
84
juni månad under taxeringsåret. Lokal skattemyndighet bör enligt kommit
téerna svara för underrättelserna.
Remissinstanserna har i stort sett godtagit de föreslagna arbetsrutinerna
liksom förslaget att lokal skattemyndighet även i övrigt skall biträda nämn
derna under taxeringsarbetet. Statskontoret har dock uttryckt ett önskemål
om att förlägga arbetsuppgifterna till andra tidpunkter under året. Som skäl
har anförts att den föreslagna arbetsperioden sammanfaller med arbets-
toppen för de lokala skattemyndigheterna. För egen del har jag förståelse
för statskontorets synpunkter. Emellertid föreligger en utredningsrapport
med principförslag till omorganisation av taxeringen i första instans, av
given av statskontoret den 22 juni 1970. Tidpunkten för arbetet med den
särskilda fastighetstaxeringen bör inte väsentligen ändras innan man över
vägt tidpunkten för den årliga inkomst- och förmögenhetstaxeringen mot
bakgrunden av statskontorets utredningsrapport. Jag kan således i stort sett
godta kommittéförslaget. Vissa smärre modifikationer bör dock ske, be
roende på min i det föregående redovisade allmänna inställning i organisa
tionsfrågan.
Förslaget att lokal skattemyndighet skall svara för underrättelserna till
fastighetsägarna har lämnats utan erinran av remissinstanserna. Likaså rå
der en nära nog allmän enighet om att underrättelseskyldigheten bör ut
vidgas och omfatta samtliga uppgifter om fastigheten som finns införda i
fastighetslängden. En länsstyrelse har dock framhållit att en utvidgad un
derrättelseskyldighet skulle i hög grad komplicera taxeringsförfarandet och
dessutom skapa ytterligare felkällor.
I fråga om underrättelse till fastighetsägaren bör till en början följande
konstateras. Vid allmän fastighetstaxering förekommer offentlig utläggning
av fastighetslängden, vilket f. n. anses som delgivning av fastighetstaxerings-
nämndens beslut. Underrättelsen till fastighetsägaren är där att se som en
serviceåtgärd. Vid den särskilda fastighetstaxeringen finns inget förfarande
som motsvarar den offentliga utläggningen av fastighetslängden. Underrät
telsen har f. n. — och någon ändring i detta avseende är heller inte tänkt
— karaktär av delgivning av beslutet i fråga om taxeringen. Underlåten
underrättelse grundar extraordinär besvärsrätt, vilket inte är fallet när det
gäller den allmänna fastighetstaxeringen.
Härefter bör i diskussionen om underrättelseförfarandet vid den särskilda
fastighetstaxeringen, såsom jag också i korthet berört på tal om deklara
tionsskyldigheten, erinras om att besvärsrätten för ägare utvidgades vid den
allmänna fastighetstaxeringen genom ändring (1969: 709) i TF. Besvärsrät
ten omfattar numera inte bara den som var ägare vid ingången av taxerings
året utan även den som därefter, dock senast före ingången av femte året
efter taxeringsåret, blivit ägare. Dessutom har i vissa fall arrendator be
svärsrätt. Om fastighet innehas av någon som enligt 47 § IvL är att anse
som ägare eller är i ägarens ställe skyldig att erlägga skatt för garantibe
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970
85
lopp för fastigheten, gäller föreskrifterna i TF om ägare i stället sådan in
nehavare. Enligt kommittéförslaget avses, som jag skall beröra vidare i det
följande, de besvärsregler som nu gäller vid den allmänna fastighetstaxe
ringen skola införas även såvitt avser särskild fastighetstaxering.
I det föregående har jag anfört att jag finner lämpligt att låta deklara
tionsskyldigheten knyta an till ägarförhållandena vid taxeringsårets ingång.
Besvärsrätt skall också liksom hittills alltid tillkomma den deklarationsskyl-
dige. Men även efterföljande ägare eller innehavare kan som nyss påpekats
ha intresse av taxeringsbeslutet, vilket avses komma till uttryck genom den
föreslagna utvidgade besvärsrätten. Att låta de lokala skattemyndigheterna
forska efter eventuella ägarskiften efter taxeringsårets ingång synes inte
praktiskt. Även om underrättelserna har stor betydelse för ägaren oavsett om
han förvärvat fastigheten efter taxeringsårets ingång bör det enligt min me
ning inte föreligga skyldighet att underrätta annan ägare än den som är
deklarationsskyldig och den som anmäler sig hos den lokala skattemyndig
heten med begäran om att få underrättelse om eventuella taxeringsbeslut.
Till frågan om betydelsen av underlåten underrättelse återkommer jag i sam
band med behandlingen av fullföljdsfrågorna. Här vill jag endast nämna att
med min inställning i fullföljdsfrågorna det torde saknas skäl att föreskriva
något senaste datum för expediering av underrättelserna. Dessa bör dock
sändas ut så snart det kan ske.
Underrättelse bör ske när fastighet åsatts nytt taxeringsvärde, när avgiven
deklaration inte föranlett åsättande av nytt taxeringsvärde och när beslut
fattats i fråga om skatteplikt och beskattningsnatur för fastighet i det fall
beslutet innebär ändring av vad som gällt under nästföregående taxe
ringsår. Vidare bör underrättelse ske när taxeringsvärde fördelats på olika
fastigheter eller fastighetsdelar som ingår i taxeringsenhet, om fördelning
en innebär avvikelse från vad som gällt tidigare, samt i det fall en begäran
om sådan uppdelning inte bifallits.
Eftersom underrättelsen till ägare vid den särskilda fastighetstaxeringen
är den enda formen för delgivning av taxeringsbeslutet är det viktigt att
underrättelsen innehåller informationer om taxeringsbeslutet som är till
räckliga med hänsyn till besvärsintresset. I varje fall bör alla de uppgifter
om fastigheten som skall längdföras framgå av underrättelsen. Underrät
telsen bör ske på särskilda blanketter som fastställs av riksskatteverket.
Underrättelse bör som hittills delges på samma sätt som gäller i fråga om
underrättelse om avvikelse från självdeklaration.
Kungl. Maj. ts proposition nr 160 år 1970
Längdföring
Kommittéförslaget för vilket jag tidigare redogjort utförligt innebär en
anpassning av längdföringsrutinerna till vad som nyligen införts beträffande
den allmänna fastighetstaxeringen. Det föreslås att närmare föreskrifter om
längdens förande bör meddelas av Kungl. Maj :t eller myndighet som Kungl.
Maj :t bestämmer.
Remissinstanserna har lämnat förslaget i denna del i huvudsak utan erin
ran och jag biträder det.
86
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970
Besvär
Den ordinära processen
Besvär över särskild fastighetstaxering får f. n. anföras hos prövnings-
nämnden. Besvär stiden löper ut, för ägare den 15 augusti under taxerings
året, för kommuner i och med utgången av september under taxeringsåret
och för taxeringsintendenten i och med utgången av april året efter taxe
ringsåret.
Kommittéerna har föreslagit att de regler som nyligen införts för besvär
över den allmänna fastighetstaxeringen skall få gälla även vid besvär över
särskild fastighetstaxering.
Kommittéförslaget har lämnats utan erinran av remissinstanserna.
Kommittéförslaget innebär inte någon omorganisation av prövningsnämn-
den som besvärsinstans. Inte heller föreslås någon ändring av besvärstiderna.
Däremot innebär kommittéförslaget en ändring såvitt gäller rätten för
ägare eller därmed likställd innehavare att anföra besvär. Besvärsrätten av
ses sålunda inte bli begränsad till den som var ägare eller innehavare vid
taxeringsårets ingång, utan även efterkommande ägare och innehavare skall
kunna fullfölja talan. I detta hänseende sker genom kommittéförslaget en
likställning mellan den allmänna och den särskilda fastighetstaxeringen.
Även i vissa andra avseenden syftar kommittéförslaget till en sådan likställ
ning. Som exempel kan nämnas besvärsrättens materiella innehåll. I kom
mittéförslaget hänvisas till departementschefens uttalande i prop. 1969: 147
(s. 85).
Jag biträder vad kommittéerna föreslagit om besvärsrätten utom i ett av
seende. Vid allmän fastighetstaxering är den som blivit ägare senast före ut
gången av femte året efter taxeringsåret legitimerad att föra talan som
ägare. När det gäller den särskilda fastighetstaxeringen är enligt min me
ning den som blivit ägare efter ingången av det år då allmän fastighets
taxering skall äga rum inte i behov av talerätt såvitt avser de taxeringar
som gäller åren dessförinnan. Talerätten för ägare bör således begränsas i
det hänseende jag nu berört.
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970
87
Den extraordinära processen
F. n. har fastighetsägare och därmed likställd innehavare extraordinär
besvärsrätt vid särskild fastighetstaxering, om han inte fått underrättelse
om taxeringsbeslutet senast den 15 juli under taxeringsåret.
Vidare föreligger extraordinär besvärsrätt för ägare och därmed likställd
innehavare samt taxeringsintendent, om
1) fastighet uppförts såsom skattepliktig, fastän den är undantagen från
skatteplikt, eller taxering ägt rum av annan egendom än som enligt 4 §
tredje stycket KL är att hänföra till fastighet,
2) fastighet taxerats på mer än en ort eller annars taxerats i fall där
taxering av fastigheten inte bort äga rum, eller
3) fastigheten på grund av felräkning, misskrivning eller annat uppen
bart förbiseende blivit felaktigt taxerad.
För att kunna tas upp till prövning skall extraordinära besvär vara in
komna före utgången av femte året efter taxeringsåret.
Kommittéerna har föreslagit att den extraordinära besvärsrätten utvidgas
i enlighet med vad som nyligen skett på den allmänna fastighetstaxering
ens område. Den föreslagna utvidgningen innebär att extraordinär besvärs
rätt skulle föreligga också om
1) fastighet av förbiseende inte blivit taxerad,
2) fastighet undantagits från skatteplikt trots att detta inte bort ske,
3) i övrigt sådana omständigheter föreligger som bör föranleda väsent
ligt annorlunda taxering och särskilda skäl föreligger för prövning, eller
4) underrättelse till fastighetsägaren haft felaktigt innehåll.
Vidare har kommittéerna föreslagit att extraordinär besvärsrätt skall fö
religga även för kommun, vilket gäller på den allmänna fastighetstaxering
ens område.
Remissinstanserna har lämnat kommittéförslaget utan erinran i detta
avseende. Kammarrätten och riksskattenämnden har emellertid framfört
vissa reflexioner med anledning av den föreslagna extraordinära besvärs-
rättens innehåll.
Med anledning av att talerätten för ägare i fortsättningen avses bli ut
vidgad i enlighet med vad jag berört i avsnittet om den ordinära processen
hör den extraordinära besvärsrätten vid utebliven underrättelse få en något
annan utformning än vad kommittéerna föreslagit. Extraordinär besvärs
rätt på grund av utebliven underrättelse bör tillkomma den som var ägare
vid taxeringsårets ingång eller som blivit ägare under taxeringsåret. Nämn
da kategorier av ägare har nämligen intresse av fastighetstaxeringsbeslutet
med hänsyn till skyldigheten att deklarera för fastigheten i inkomst- och
förmögenhetsavseende för det år fastighetstaxeringsbeslutet avser. Har så
dan ägare inte fått underrättelse om fastighetstaxeringsbeslutet senast den
88
15 juli under taxeringsåret, bör han ha extraordinär besvärsrätt intill ut
gången av året efter taxeringsåret.
I övrigt är jag beredd att godta kommittéförslaget i princip i detta av
seende. Med anledning av de reflexioner som kammarrätten och riksskatte
nämnden gjort ser jag skäl att något ändra på ordalydelsen i den förutsätt
ning för extraordinär besvärsrätt som föreslagits och som avser felräkning,
misskrivning eller annat uppenbart förbiseende. Extraordinär besvärsrätt
bör få komma i fråga inte endast om fastigheten på grund därav blivit fel
aktigt taxerad utan även om taxeringsbeslut i fråga om fastigheten fått
oriktigt innehåll. Därmed kan uppenbart oriktiga arealuppgifter o. d. bli före
mål för prövning även om detta inte skulle föranleda ändrad taxering liksom
fall där yrkande om ändrat taxeringsvärde inte fastställts. Motsvarande
justering bör givetvis ske även såvitt avser extraordinära besvär över den
allmänna fastighetstaxeringen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970
Uppföljning av överinstansernas beslut och utslag
En fastighets taxeringsvärde ändras som jag tidigare framhållit inte under
löpande taxeringsperiod, om inte om- eller nytaxering enligt 12 § 2 mom.
KL sker. Har sådan om- eller nytaxering skett i första instans, skall det så
lunda åsatta nya taxeringsvärdet upptas oförändrat vid de efterföljande
taxeringarna under taxeringsperioden, såvida inte ytterligare om- eller ny
taxering sker.
Har taxeringsnämnds beslut om taxering ändrats av prövningsnämnd,
kammarrätten eller regeringsrätten, får denna ändring genomslag för senare
år under taxeringsperioden endast i det fallet att prövningsnämnden fått an
mälan om ändringen. Sådan anmälan görs i första hand av taxeringsinten-
dent eller ägare.
Kommittéförslaget innebär att den lokala skattemyndigheten automatiskt
skall längdföra de taxeringsåtgärder som föranleds av besvär. Ägare av fas
tighet, taxeringsintendent, prövningsnämnden och kommun, som berörs,
avses bli underrättade om längdföringen.
Remissinstanserna har i stort sett godtagit det nya förfarandet. En läns
styrelse har emellertid ansett att komplikationer kan inträffa bl. a. då för
utsättningar föreligger för en realprövning av efterföljande års taxeringar.
Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden (CFU) har ansett att upp
följning inte bör göras när det är fråga om byggnad under uppförande.
Även om behov uppenbarligen föreligger av ett smidigare förfarande för
uppföljning av taxeringsbeslut som ändrats till följd av besvär är jag inte
beredd att godta kommittéförslaget. Den nuvarande uppföljningen är inte
någon längdföringsåtgärd utan en reell prövning, bl. a. av huruvida om-
eller nytaxeringsgrunder föreligger eller ej. Föreligger sådana grunder kan
det f. n. inte bli fråga om automatisk uppföljning. Vidare kan ett beslut som
89
ändrats efter besvär få inverkan på en fördelning av taxeringsvärden som
skett avseende efterföljande taxeringsår. Även i detta fall krävs en prövning
i sak av taxeringen, något som i princip inte bör ankomma på lokal skatte
myndighet. Den nuvarande regeln i 184 § TF bör således fortfarande få gälla.
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970
Rättelse av fastighetslängd
År 1969 infördes möjlighet för lokal skattemyndighet att i vissa närmare
angivna fall rätta längdföringsfel i den fastighetslängd som förs vid allmän
fastighetstaxering. Det förenklade rättelseförfarande som då infördes var i
huvudsak upprättat efter förebild av reglerna för rättelser på inkomst- och
förmögenhetstaxeringens område, vilka införts genom lagstiftning år 1965.
Möjlighet att på motsvarande sätt rätta längdföringsfel vid den särskilda
fastighetstaxeringen föreligger inte.
Kommittéerna har föreslagit att i princip samma regler för rättelser som
gäller för den allmänna fastighetstaxeringen skall införas även för den sär
skilda fastighetstaxeringen. Till skillnad från vad som gäller vid allmän fas
tighetstaxering har föreslagits att rättelse inte skall få beslutas efter ut
gången av mars månad året efter taxeringsåret, om inte anmärkning i fråga
om felaktigheten dessförinnan gjorts hos den lokala skattemyndigheten.
Motsvarande tidpunkt är vid den allmänna fastighetstaxeringen den 1 okto
ber under taxeringsåret. Skillnaden beror på att nämnda tidpunkter an
knutits till sista dagen för taxeringsintendents besvär hos fastighetspröv-
ningsnämnden resp. prövningsnämnden, vilka är vid allmän fastighetstaxe
ring den 31 oktober under taxeringsåret och vid särskild fastighetstaxering
såväl f. n. som enligt kommittéförslaget den 30 april året efter taxeringsåret.
Kommittéförslaget innebär härutöver rätt för lokal skattemyndighet att
rätta även felaktig ägaruppgift i fastighetslängd. Denna utvidgade rättelse
möjlighet avser både allmän och särskild fastighetstaxering.
Remissinstanserna har överlag ställt sig positiva till förslaget om infö
rande av det förenklade rättelseförfarandet vid särskild fastighetstaxering.
Även förslaget att felaktig ägaruppgift skall få rättas har upptagits positivt.
Jag vill erinra om att ägaruppgift i fastighetslängd enligt rättspraxis inte är en
överklagbar taxeringsfråga. Ägaruppgiften i fastighetslängden har inte heller
i och för sig någon betydelse för ägares rätt att anföra besvär. Däremot har
ägaruppgiften betydelse bl. a. när det gäller underrättelser om företagna
taxeringar.
Jag biträder i princip kommittéförslaget i vad det avser rättelseförfaran
det. Sista dagen för rättelse eller framställning om anmärkning avseende
rättelse kan emellertid, med hänsyn till att rättelse inte bör ske efter taxe
ringsårets utgång, lämpligen bestämmas till den 30 november under taxe
ringsåret.
90
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970
Övriga frågor
Uppdelning av taxeringsvärde
Ägare av fastighet har, såsom jag tidigare redovisat, enligt 8 § sista styc
ket KL, rätt att hos taxeringsnämnd eller fastighetstaxeringsnämnd begära
uppdelning av taxeringsvärde på fastighet eller del därav som ingår i taxe
ringsenhet.
Kommittéerna har föreslagit att bestämmelserna om uppdelning av taxe
ringsvärde skall avskaffas.
Några remissinstanser har motsatt sig kommittéförslaget i detta hänseen
de och förklarat att det ur servicesynpunkt är lämpligt att behålla rätten
att begära uppdelning av taxeringsvärde. Svenska försäkringsbolags riksför
bund har dessutom framhållit att taxeringsvärdena har betydelse för be
stämmandet av rätten till placering av försäkringsfonden. Möjligheten att
begära uppdelning måste därför finnas kvar så länge nuvarande placerings-
bestämmelser består.
Med hänsyn till främst de synpunkter som Svenska försäkringsbolags riks
förbund anfört är jag f. n. inte beredd att förorda kommittéförslaget på den
na punkt.
Fastighetstaxeringsspecialister
Frågan om fastighetstaxeringsspecialister bör inte tas upp i detta sam
manhang med tanke på länsstyrelsernas förestående omorganisation på
skattesidan.
Övergångsbestämmelser
Bestämmelserna för den särskilda fastighetstaxeringen bör träda i kraft
omedelbart och tillämpas första gången vid 1971 års särskilda fastighets
taxering. Länsstyrelsens förordnande om inrättande av särskilda fastigliets-
taxeringsdistrikt och förordnande av ordförande och ytterligare en ledamot
i särskild fastighetstaxeringsnämnd bör för taxeringsåret 1971 ske senast
den 31 december 1970. Jag har i avsnittet Förberedande åtgärder av läns
styrelse in. in. anfört att särskilda regler i detta hänseende bör gälla för
nyssnämnda taxeringsår. Landskamrerarens förslag bör sändas till riks-
skatteverket senast den 4 januari 1971. Verket bör fastställa anvisningarna
senast den 1 februari 1971. Senast den 10 februari 1971 bör länsstyrelsen
tillställa taxeringsnämnderna och de särskilda fastighetstaxeringsnämn-
derna de anvisningar som gäller för länet. I den mån det behövs anvisningar
av central natur före den 1 januari 1971, då riksskatteverket ännu inte
finns, bör dessa fastställas av riksskattenämnden.
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970
91
För fa ttningsf örslagen
I enlighet med det anförda har inom finansdepartementet upprättats för
slag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370) och lag om änd
ring i taxeringsförordningen (1956: 623).
Förslaget till lag om ändring i KL
12
§.
Motiveringen för ändringen har jag berört i avsnittet Allmänna syn
punkter.
Förslaget till lag om ändring i TF
Såvitt avser fjärde avdelningen, ”Särskild fastighetstaxering”, har en
fullständig omdisposition av författningstexten ägt rum. Förslagets motsva
righet i gällande bestämmelser och gällande bestämmelsers motsvarighet i
förslaget finns intagna i särskilda tablåer, som torde få bifogas statsråds
protokollet i detta ärende som
bilaga 2.
102
§.
I paragrafens första stycke har företagits en komplettering genom att or
det ”fastighetsprövningsnämnd” lagts till. Vidare har i redaktionellt hän
seende en hänvisning till vissa paragrafer slopats såsom obehövlig. Någon
saklig ändring av första stycket har inte åsyftats.
139 § 1 inom.
I momentets tredje stycke finns bestämmelser om byggnadsnämndernas
uppgiftsskyldighet. Denna skyldighet har nu utökats på sätt som behand
lats i det föregående.
156 §.
Genom ändring i paragrafens första stycke har tillagts den föreslagna
möjligheten för lokal skattemyndighet att i fastighetslängd rätta även fel
aktig uppgift om ägare. Motivering för förslaget har lämnats i det före
gående.
167 § 1 mom.
I momentets första stycke 5) har skett en viss ändring, som samman
hänger med vad som i det tidigare anförts om besvärsrättens innehåll när
det gäller extraordinära besvär.
92
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970
168 §.
I paragrafens andra stycke har föreslagits en ändring innebärande att
taxeringsintendent skall ha rätt att anslutningsvis fullfölja talan även när
det gäller allmän fastighetstaxering. Vidare har införts en hänvisning till
113 §, enligt vilken av prövningsnämnd behandlad taxeringsfråga må åter
förvisas till nämnden för förnyad behandling. Denna regel bör gälla även i
fråga om allmän fastighetstaxering.
174 §.
I 1 mom. tas upp bestämmelser som finns i 177 § 1 mom. första stycket.
Någon saklig ändring är inte avsedd.
Paragrafens 2 mom. innehåller regeln att särskild fastighetstaxering verk
ställs av den lokala taxeringsnämnden om inte annat följ er av 3 mom. Detta
innebär att den lokala taxeringsnämnden inte skall befatta sig med särskild
fastighetstaxering i den mån det lokala taxeringsdistriktet ingår i särskilt
fastighetstaxeringsdistrikt.
I 3 och 4 mom. har tagits upp de regler som avses skola gälla för de sär
skilda fastighetstaxeringsnämnderna. Med hänsyn till att särskild fastig
hetstaxering kan företas av såväl lokal taxeringsnämnd som de för ändamålet
inrättade särskilda fastighetstaxeringsnämnderna är det inte lämpligt att,
som vissa remissinstanser har föreslagit, använda endast beteckningen fas-
tighetstaxeringsnämnd. Vidare har synts lämpligt med en bestämmelse av
innebörd att bestämmelserna om taxeringsnämnd eller ordförande i taxe
ringsnämnd skall gälla även särskild fastighetstaxeringsnämnd, om ej an
nat särskilt föreskrivs. I övrigt har motivering för de föreslagna reglerna
lämnats i det föregående.
I 5 mom. har tagits upp bestämmelser motsvarande dem som nu finns i
177 § 1 mom. andra stycket.
175 §.
Paragrafen innehåller bestämmelser om prövningsdistrikt.
176 §.
Paragrafen innehåller bestämmelser om rätt för taxeringsnämnd och pröv
ningsnämnd att anlita biträde av sakkunnig. Bestämmelserna, som motive
rats i det föregående, har sin motsvarighet för inkomst- och förmögenhets-
taxeringarnas vidkommande i 15 § TF.
177 §.
Paragrafen innehåller bestämmelser om skyldighet för lokal skattemyn
dighet att medverka vid taxeringsarbetet i den omfattning Kungl. Maj :t eller
länsstyrelsen förordnar. Bestämmelsen har behandlats i det föregående.
93
178 §.
Paragrafen innehåller reglerna om skyldighet att avlämna särskild fas- tighetsdeklaration och andra uppgifter till ledning för fastighets taxering. Några ändringar i sak är inte avsedda.
179 §.
Paragrafen innehåller bestämmelser om skyldighet för brandförsäkrings- anstalt att lämna vissa uppgifter. Bestämmelsen är densamma som nu gäller enligt 176 § TF och har berörts i det föregående.
180—181 §§.
Paragraferna innehåller bestämmelser om anmaning och rätt att förelägga vite. Bestämmelserna har berörts i det föregående. Någon föreskrift motsva rande 36 § tredje stycket TF har inte tagits upp, eftersom erinran synes kunna ske utan föreskrift i TF.
Kungl. Maj. ts proposition nr 160 år 1970
182—183 §§.
Paragraferna innehåller bestämmelser om förberedande åtgärder. Inne hållet i dessa bestämmelser har behandlats i det föregående.
184—188 §§.
Paragraferna innehåller bestämmelser om taxeringsnämndernas verksam het vid särskild fastighetstaxering och om fastighetslängd. Bestämmelsernas innehåll har behandlats i det föregående. I 185 § tredje stycket har, efter påpekande under remissbehandlingen, tagits upp en föreskrift av innebörd att annat taxeringsnämndens beslut än beslut om taxering får fattas av ord föranden ensam.
189 §.
Paragrafen innehåller bestämmelser om lokal skattemyndighets skyldig het att sända underrättelse om taxeringsåtgärder. Bestämmelserna har be handlats i det föregående.
190 §.
Paragrafen innehåller bestämmelser om rättelse av fastighetslängd. Be stämmelserna har behandlats i det föregående.
191 §.
Paragrafen innehåller bestämmelser om besvär över taxeringsnämnds be slut. Innehållet i bestämmelserna har behandlats i det föregående.
192 §.
Paragrafen innehåller bestämmelser om prövningsnämndernas verksam het. Därvid har som mönster tagits bestämmelserna om fastighetsprövnings-
94
nämndernas verksamhet i 160—162 §§ TF. I 2 mom. har tagits upp en be
stämmelse av innebörd att besvär skall prövas så snart det kan ske. Besvär
som kommit in före utgången av taxeringsåret skall vara avgjorda senast
den 30 juni året efter taxeringsåret.
193—194 §§.
Paragraferna innehåller bestämmelser om besvär över prövningsnämnds
beslut. Bestämmelserna motsvarar i sak vad som gäller för allmän fastig
hetstaxering och har behandlats i det föregående.
195 §.
Paragrafen innehåller bestämmelser om extraordinär besvärsrätt. Bestäm
melsernas innehåll har behandlats i det föregående.
196 §.
Paragrafen innehåller bl. a. bestämmelser om utvidgad besvärsrätt för
ägare. Bestämmelsernas innehåll har behandlats i det föregående.
197 §.
Paragrafen innehåller de bestämmelser i sak som nu finns i 184 § TF.
198 §.
Paragrafen motsvarar oförändrad nuvarande 185 § TF.
199 §.
Paragrafen innehåller, med några redaktionella ändringar, de straffbe
stämmelser som nu finns i 186 § TF. Enligt Kungl. Maj :ts remiss till lag
rådet den 29 juni 1970 med bl. a. förslag till skattebrottslag avses nya straff
bestämmelser komma att gälla fr. o. m. den 1 januari 1972 även i fråga om
oriktiga uppgifter i särskild fastighetsdeklaration.
200
§.
Paragrafens första stycke innehåller bestämmelser motsvarande dem som
nu finns för den allmänna fastighetstaxeringen i 172 § sista stycket TF.
I andra stycket har tagits upp bestämmelser motsvarande dem som finns
i 174 § andra stycket TF.
Tredje stycket motsvarar 173 § 2 mom. TF.
Kungl. Maj. ts proposition nr 160 år 1970
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970
95
HEMSTÄLLAN
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t genom
proposition föreslår riksdagen att antaga de inom finansdepartementet upp
rättade förslagen till
1)
lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370),
2)
lag om ändring i taxering sför ordning en (1956: 623).
Med bifall till vad föredraganden sålunda med in
stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riks
dagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Gunnel Anderson
96
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970
Bilaga 1
Iso) Fastighetstaxeringskommittéernas förslag till lag om ändring i
kommunalskattelagen (1928: 370)
Härigenom förordnas att 8 § samt punkt 3 av anvisningarna till 8 § och
punkt 6 av anvisningarna till 9 § kommunalskattelagen (1928:370) skall
erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.
(Nuvarande lydelse
)
(Föreslagen lydelse
)
8 §d
Varje taxeringsenhet------------------------särskilt taxeringsvärde.
Taxeringsenhet är — —■ —- — — — tillförlitligen bedömas.
Tillhöra delar -—• -----------— -—-av taxeringsenheten.
Ingå i taxeringsenhet flera fas
tigheter eller delar av fastigheter,
som avses i första stycket under a)
här ovan, skall, därest ägare eller
arrendator av dylik fastighet eller
del av fastighet det påfordrar, angi
vas, huru stor del av taxeringsvär
det och de i 10 § omförmälda sär
skilda värden som belöper å fastig
heten eller fastighetsdelen.
(Se vidare anvisningarna.)
(Se vidare anvisningarna.)
Anvisningar
till 8 §.2
3. Understundom äro —------- —---------bilda taxeringsenhet.
Detta är------ - -— — — — enhet (skogsblock).
Därest vid —------------------- särskild förmån.
Vidare böra — —-------— — sig taxeras.
Då kameral enhet eller genom laga
förrättning uppkommen del av dylik
enhet utgör del av taxeringsenhet,
kan ägare eller arrendator stundom
hava särskilt intresse att få officiellt
fastslaget, huru stort värde i taxe-
ringshänseende tillkommer den ka
merala enheten eller delen därav. I
1 Senaste lydelse 1968: 729.
2 Senaste lydelse 1963: 682.
Kungl. Maj.ts proposition nr 160 år 1970
97
följd härav skall det, om ägaren el ler arrendatorn sådant påfordrar, angivas, huru stor del av taxerings värdet och de i 10 § omförmälda sär skilda värden som kan anses belöpa på den kamerala enheten eller delen av densamma. Därvid märkes, att, i samma mån som bebyggd jord bruksfastighet är mera värd än obe byggd sådan, ett större värde till kommer den del av taxeringsenhe ten, å vilken åbyggnaderna äro be lägna. Påfordran, som nyss är nämnd, må det år, varunder allmän fastighetstaxering äger rum, ske hos fastighetslaxeringsnämnd samt el jest hos taxeringsnämnd.
till 9
6. Om två eller flera fastigheter, vilka äro belägna i skilda kommu ner, skulle, därest de hade varit be lägna i samma kommun, hava ut gjort gemensam taxeringsenhet, bör taxeringen verkställas, som om det ta varit förhållandet och
det i en
lighet med föreskriften i tredje punkten sista stycket av anvisning arna till 8 § skolat
angivas, huru
stor del av taxeringsvärdet som be löpt å vad som faller inom varje särskild kommun.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
å
-16. Om två eller flera fastigheter,
vilka äro belägna i skilda kommu ner, skulle, därest de hade varit be lägna i samma kommun, hava ut gjort gemensam taxeringsenhet, bör taxeringen verkställas, som om det ta varit förhållandet och
därefter
angivas huru stor del av taxerings värdet som belöpt å vad som faller inom varje särskild kommun.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
1 Senaste lydelse 1932: 291. 7 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr iso
98
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970
2:o) Fastighetstaxeringskommittéernas förslag till lag om ändring i
taxeringsförordningen (1956: 623)
Härigenom förordnas i fråga om taxeringsförordningen (1956: 623)
dels
att 102 §, 136 § 1 mom., 139 § 1 inom., 156 och 168 §§ samt 174—-
186 §§ skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges,
dels
att i förordningen skall införas nitton nya paragrafer, 187—205 §§,
samt nya rubriker närmast före 174, 178, 183, 185, 196, 197, 198, 200, 201,
203 samt 205 §§ av nedan angiven lydelse.
(Nuvarande lydelse
)
(Föreslagen lydelse
)
102 §4
Har fastighets taxeringsvärde le
gat till grund för inkomsttaxering
eller förmögenhetstaxering och sker
genom utslag av Kungl. Maj :t eller
kammarrätten eller genom beslut
enligt 167, 181 eller 184 §
av pröv-
ningsnämnd sådan ändring beträf
fande fastighetstaxeringen att in
komsttaxeringen eller förmögenhets-
taxeringen bör bestämmas till an
nat belopp än som skett, må besvär
med yrkande om härav föranledd
ändring i taxeringen för inkomst el
ler förmögenhet anföras av den
skattskyldige, taxeringsintendent
och, såvitt angår taxering till kom
munal inkomstskatt, vederbörande
kommun.
Besvären skola-----
Besvär enligt-------
Har fastighets taxeringsvärde le
gat till grund för inkomsttaxering el
ler förmögenhetstaxering och sker
genom utslag av Kungl. Maj :t eller
kammarrätten eller genom beslut av
prövningsnämnd
enligt 167 eller
200 § eller av lokal skattemyndig
het enligt 202 §
sådan ändring be
träffande fastighetstaxeringen att in
komsttaxeringen eller förmögenhets-
taxeringen bör bestämmas till annat
belopp än som skett, må besvär med
yrkande om härav föranledd ändring
i taxeringen för inkomst eller för
mögenhet anföras av den skattskyl
dige, taxeringsintendent och, såvitt
angår taxering till kommunal in
komstskatt, vederbörande kommun.
-------------fastighetstaxeringen meddelades.
-------- —- fastighetstaxeringen föreligger.
136 §d
1 m o m. Till ledning — •—- —• (allmän fasti g hets deklara
tion).
Allmän fastighetsdeklaration skall avfattas----------- fastställt formulär.
Allmän fastighetsdeklaration skall Allmän fastighetsdeklaration skall
innehålla uppgifter om fastighetens innehålla uppgifter om fastighetens
areal av olika ägoslag, användning areal av olika ägoslag, användning
1 Senaste lydelse 1969: 709.
Kungl. Maj.ts proposition nr 160 år 1970
99
och byggnader, gällande brandför säkringsvärde, den senast för fastig heten erlagda köpeskillingen, hyror och därmed jämförlig avkastning av fastigheten samt till fastigheten hörande särskilda förmåner även som, beträffande jordbruksfastighet, om åkerjordens dränering, kreaturs besättningen och skogen, beträffan de annan fastighet, om anskaffnings år och anskaffningskostnader för så dana maskiner och liknande till gångar, för vilka särskilt maskinvär de skall angivas, samt beträffande fastighet, därå vattenfall finnes, upp gifter om medelvattenföring och bruttofallhöjd vid medelvattenföring samt, där så kan ske, om magasins- volym för års- och korttidsreglering, som är eller med sannolikhet väntas bliva genomförd, så ock, därest vat tenfallet är utbyggt, om anläggnings år och anskaffningskostnader.
(Nuvarande lydelse)
Kungl. Maj :t
139
1 mom. Till ledning —---------------Hypoteksinrättning skall----------- — Byggnadsnämnd skall
underrätta
lokal skattemyndighet om beviljat byggnadslov inom myndighetens verksamhetsområde senast en månad efter det att beslutet om byggnads lov meddelades.
156
Har fastighetstaxeringsnämnds be slut om taxering ej införts i fastig- hetslängd inom föreskriven tid eller har taxering införts för annan fastig het än den taxeringen avsett eller el jest uppenbarligen införts felaktigt i fastighetslängd, må den lokala skat temyndigheten besluta om rättelse av fastighetslängden i denna del.
1 Senaste lydelse 1968: 733. 2 Senaste lydelse 1969: 709. 7f Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1
och byggnader,
för fastigheten gäl
lande plan- och byggnadsbestämmelser,
gällande brandförsäkringsvärde, den senast för fastigheten erlagda köpeskillingen, hyror och därmed jämförlig avkastning av fastigheten samt till fastigheten hörande sär skilda förmåner ävensom, beträffan de jordbruksfastighet, om åkerjor dens dränering, kreatursbesättning en och skogen, beträffande annan fastighet, om anskaffningsår och an skaffningskostnader för sådana ma skiner och liknande tillgångar, för vilka särskilt maskinvärde skall an givas, samt beträffande fastighet, därå vattenfall finnes, uppgifter om medelvattenföring och bruttofall höjd vid medelvattenföring samt, där så kan ske, om magasinsvolym för års- och korttidsreglering, som är eller med sannolikhet väntas bliva genomförd, så ock, därest vattenfal let är utbyggt, om anläggningsår och anskaffningskostnader, statistiskt ändamål.
§-J ----------- skall avlämnas.
--------------- skall avlämnas.
Byggnadsnämnd skall
senast två
veckor efter utgången av varje kvar tal på blanketter enligt fastställda formulär till lokal skattemyndighet ingiva uppgifter om byggnader, som avses i de av nämnden under kvar talet beviljade byggnadsloven.
§-2
Har fastighetstaxeringsnämnds be slut om taxering ej införts i fastig hetslängd inom föreskriven tid eller har taxering införts för annan fastig het än den taxeringen avsett eller el jest uppenbarligen införts felaktigt i fastighetslängd, må den lokala skat temyndigheten besluta om rättelse av fastighetslängden i denna del.
Myn-
(Föreslagen lydelse)
100
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
digheten må även besluta om rättelse
av sådan i fastighetslängd införd
uppgift om ägare som visats vara fel
aktig.
Har fastighetstaxeringsnämnds beslut--------------- denna del.
Efter den — — —-------------------lokala skattemyndigheten.
Innan rättelse----------------------------- fastighetens ägare.
Den lokala----------------------------- om rättelse.
Talan mot--------------- —------- — och 167 §§.
Närmare föreskrifter-------—--------—--------av Kungl. Maj :t.
168 §d
Besvärsrätt tillkommer----------------------
Vad i 107
samt 110—112 §§
är
stadgat rörande besvär över taxering
för inkomst
eller
förmögenhet skall
i tillämpliga delar gälla jämväl be
träffande besvär över allmän fastig
hetstaxering.
Utslag av------- — — —------- - — det länet.
Vid sådant----------------------------- att iakttaga.
----- — — fastighets garantibelopp.
Vad i 107,
108 och 110—113 §§
är
stadgat rörande besvär över taxering
för inkomst
och
förmögenhet skall i
tillämpliga delar gälla jämväl beträf
fande besvär över allmän fastighets
taxering.
174
Särskild fastighetstaxering verk
ställes inom varje lokalt taxerings-
distrikt av distriktets lokala taxe
ringsnämnd. Dock må länsstyrelsen
vid uppdelning av kommun i lokala
taxeringsdistrikt förordna, att vid
särskild fastighetstaxering annan in
delning skall tillämpas än som före-
skrives för årlig taxering i övrigt.
Vad i denna förordning är stad
gat rörande taxeringsnämndernas
och prövningsnämndernas verksam
het beträffande taxeringen för in
komst och förmögenhet, så ock för
sådan taxering meddelade gemen
samma bestämmelser rörande de
klarationer och andra uppgifter
ävensom föreskrifterna om riksskat
tenämnden, de särskilda föreskrif
terna i 126—128 §§ samt bestäm
melserna om viten i 123—125 §§ och
om kostnader för taxering sarbetet i
129 §, 130 § och 173 § 2 mom. skola
äga motsvarande tillämpning med
avseende å handhavandet av särskild
I. Om taxeringsårganisationen
§•
1 mom. För särskild fastighets
taxering skola i första instans finnas
särskilda fastighets taxe
ringsnämnder.
Särskild
fastighetstaxerings
nämnds verksamhetsområde är sär
skilt fastighetstaxering s-
distrikt.
Länsstyrelsen skall efter lokal
skattemyndighets hörande indela lä
net i särskilda fastighetstaxering sdi
strikt. Beslutet skall avse visst taxe
ringsår samt meddelas senast den 30
november året näst före taxerings
året.
2 mom. Varje län utgör ett
p r ö v n i n g s d i s t r i k t. Den i 11 §
1 mom. andra stycket omförmälda
prövningsnämnden beslutar över an
förda besvär i anledning av de sär
skilda fastighetstaxering snämnder
nas beslut samt fullgör i övrigt de
åligganden som enligt denna förord
ning ankomma på nämnden.
1 Senaste lydelse 1969: 709.
101
(Nuvarande lydelse
)
(Föreslagen lydelse
)
fastighetstaxering, i den mån icke här nedan annorlunda stadgas.
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970
175
1 m o m. Har vid ingången av år, då allmän fastighetstaxering icke äger rum, beträffande viss fastighet förhållande förelegat av beskaffen het att böra jämlikt 12 § 2 mom. kommunalskattelagen föranleda åsät tande av nytt taxeringsvärde, är fas tighetens ägare eller därmed likställd innehavare skyldig att utan anmaning till ledning för fastighetens taxering det året avgiva deklaration (särskild fastighetsdeklar atio n).
Har fastighet eller komplex av fas tigheter, som vid senaste fastighets taxering behandlats som taxerings enhet, därefter uppdelats mellan fle ra ägare eller innehavare, skola dy lika deklarationer avgivas av samt liga ägare eller innehavare, av envar beträffande hans del av taxerings enheten.
Särskild fastighetsdeklaration skall avfattas å blankett enligt fast ställt formulär och innehålla upplys ning om det förhållande, som skall föranleda åsättande av nytt taxe ringsvärde; och skall i övrigt om så dan deklaration i tillämpliga delar gälla vad om allmän fastighetsdekla ration är stadgat.
2 mom. Efter anmaning är äga re eller därmed likställd innehavare av fastighet, även om han förmenar, att sådant förhållande, som enligt 1 mom. föranleder deklarationsskyl dighet, icke förelegat, skyldig avgiva särskild fastighetsdeklaration röran de fastigheten.
3 mom. Ägare eller därmed lik ställd innehavare av fastighet är ef ter anmaning skyldig att till ledning vid fastighetens taxering avgiva upp gift jämväl angående andra förhål landen än dem, som angivas i deklarationsformuläret.
§•
Särskild fastighefstaxeringsnämnd består av ordförande samt ytterligare lägst fyra och högst åtta ledamöter.
Ordförande och ytterligare en leda mot förordnas av länsstyrelsen i sam band med indelningen i särskildafastighetstaxeringsdistrikt. En av dem skall antagas besitta sakkunskap i fråga om fastighetsvärdering.
Övriga ledamöter väljas av full mäktige i vederbörande kommun. Länsstyrelsen bestämmer antalet le damöter med hänsyn till det särskil da fastighetstaxeringsdistriktets om fattning. Består särskilt fastighets taxering sdistrikt av mer än en kom mun skall länsstyrelsen bestämma hur många ledamöter som skola väl jas inom de olika kommunerna.
Val av ledamöter i särskild fastighetstaxeringsnämnd jämte supplean ter, en för varje ledamot, skall för rättas senast den 31 december året näst före taxeringsåret. Den som där vid fört ordet har att underrätta länsstyrelsen, ordföranden i den sär skilda fastighetstaxering snämnd en och de valda om utgången av valet.
Vid val av ledamöter och supplean ter i särskild fastighet staxerings nämnd skall i tillämpliga delar beak tas vad i 13 § sägs.
Vad i 133 § 2 mom. stadgas om besvär över val av ledamöter och suppleanter i fastighetstaxeringsnämnd skall i tillämpliga delar gälla besvär över val av ledamöter och suppleanter i särskild fastighetstaxeringsnämnd.
102
(■Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse
)
4 in o in. Särskild fastighetsdekla-
ration, som skall avgivas utan anma-
ning, skall avlämnas senast den 15
februari.
Om plats för avlämnande av sär
skild fastighetsdeklaration samt om
anmaning rörande deklaration eller
uppgift till ledning vid särskild fas
tighetstaxering ävensom om delgiv
ning skola bestämmelserna i 34- § i
mom., 35 och 36 §§ samt 51—55 §§
äga motsvarande tillämpning.
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970
176 S.
Brandförsäkringsanstalt är efter
anmaning skyldig att till ledning vid
särskild fastighetstaxering avlämna
uppgift rörande försäkringsvärdet å
byggnader, som äro hos anstalten
försäkrade mot brandskada.
177
1 mom. Under de år, då särskild
fastighetstaxering skall äga rum, har
taxeringsnämnden att, så fort ske
kan, företaga sådan taxering. Nämn
den har därvid att för varje fastig
het, å vilken jämlikt 12 § 2 mom.
kommunalskattelagen nytt taxerings
värde skall sättas, besluta till vilket
belopp det nya värdet skall upptagas.
För övriga taxering underkastade
fastigheter skola nästföregående års
taxeringsvärden oförändrade uppta
gas.
Taxeringsnämnden har jämväl att
pröva hos nämnden gjorda framställ
ningar om sådant särskilt angivande
av värden å olika i taxeringsenhet in
gående fastigheter eller delar av fas
tigheter, varom i 8 § sista stycket
kommunalskattelagen förmäles.
2 mom. För varje lokalt taxe-
ringsdistrikt eller, om sådant distrikt
består av mer än en kommun, för
varje kommun skall föras en längd
över taxeringen av fastigheter (fas-
tighetslängd). De beslutade
taxeringarna skola upptagas i längd-
den. För varje fastighet, som taxeras,
Länsstyrelsen må förordna sak
kunniga att biträda de särskilda fas-
tighetstaxeringsnämnderna vid taxe
ring av skog och skogsmark, indu
strier eller andra speciella slag av
fastigheter.
§•
Det åligger lokal skattemyndighet
att medverka vid taxering sarbetet i
den omfattning Kungl. Maj:t eller
länsstyrelsen bestämmer.
103
Kungl. Maj.ts proposition nr 160 år 1970
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
angivas taxeringens belopp och nam net å den som vid taxeringsårets in gång varit ägare till fastigheten.
3 mom. Har taxeringsnämnden åsatt fastighet nytt taxeringsvärde el ler jämlikt 8 § sista stycket kommu nalskattelagen, med avvikelse från vad som under nästföregående taxe ringsår varit gällande, fördelat taxe ringsvärde å olika i taxeringsenhet ingående fastigheter eller delar av fastigheter eller har taxeringsnämn den avslagit framställning om vidta gande av nu omförmäld taxeringsåtgärd, skall underrättelse om taxe ringsnämndens beslut sändas till fas tighetens ägare eller därmed lik ställd innehavare ävensom, därest annan än ägaren eller innehavaren är skyldig att erlägga skatt för garanti belopp för fastigheten, till denne.
Om sådan underrättelse skola be stämmelserna i 69 § i mom. äga motsvarande tillämpning.
4
m o m. Samtliga ledamöter av
taxeringsnämnd må deltaga i gransk ningen av särskild fasiighetsdeklaration.
178
1 mom.
Taxering, som till följd
av prövningsnämnds beslut tillkom mit eller blivit fastställd annorlunda än taxeringsnämnden bestämt, skall antecknas i vederbörlig fastighetslängd.
2 mom.
Bestämmelserna i 92 §
om underrättelse angående pröv ningsnämnds beslut i fråga om taxe ring för inkomst eller förmögenhet skola äga motsvarande tillämpning å sådan nämnds beslut rörande sär skild fastighetstaxering, därvid vad som avser skattskyldig skall gälla ägare eller därmed likställd inneha vare av fastighet och annan, för vil-
II. Om skyldighet att avlämna sär
skild fastighetsdeklaration m. rn.
§•
1 m o m.
Har vid ingången av år,
då allmän fastighetstaxering icke äger rum, beträffande viss fastighet förelegat förhållande av beskaffen het att böra jämlikt 12 § 2 mom. kommunalskattelagen föranleda ny taxering det året, är fastighetens äga re skyldig att utan anmaning avgiva deklaration (särskild fastig hetsdeklaration) till led ning för taxeringen.
Efter anmaning är ägare av fas tighet, även om han menar, att så dant förhållande, som enligt första stycket föranleder deklarationsskyl dighet, icke förelegat, skyldig avgi-
104
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
ken garantibelopp för fastighet skall
upptagas såsom skattepliktig in
komst.
179
1 m om. Över beslut av taxerings
nämnd rörande särskild fastighets
taxering må besvär anföras hos pröv-
ningsnämnden i länet
1) av ägare eller därmed likställd
innehavare av fastighet, såvitt fastig
heten rörer,
2) av vederbörande kommun, samt
3) av taxeringsintendent.
2 mom. Beträffande besvär en
ligt denna paragraf skall vad i 75 och
76 §§ är stadgat rörande besvär i frå
ga om taxering för inkomst och för
mögenhet äga motsvarande tillämp
ning.
180
1 mom. Besvär över prövnings-
nämnds beslut rörande särskild fas
tighetstaxering må anföras hos kam
marrätten av part som i 179 § sägs
1) om han anfört besvär hos pröv-
ningsnämnden men hans talan icke
bifallits,
2) om prövning snämnden ändrat
fastighetens taxering utan att sådan
ändring påyrkats av honom.
Besvär till kammarrätten må en
dast innefatta fullföljande helt eller
delvis av yrkande, som klaganden
framställt hos prövningsnämnden.
Har denna ändrat taxeringsnämnds
beslut utan att yrkande därom fram
ställts av klaganden, må besvären
va särskild fastighetsdeklaration rö
rande fastigheten.
2 m o m.
Särskild fastighetsdekla
ration skall avfattas på blankett en
ligt fastställt formulär. Om sådan
deklaration skall i tillämpliga delar
gälla vad som i 136 § 1 mom. är stad
gat om allmän fastighetsdeklaration.
3 mom. Efter anmaning är äga
re av fastighet skyldig att till ledning
vid fastighetens taxering lämna upp
gift jämväl angående andra förhål
landen än dem som finnas angivna i
deklarationsformuläret.
§•
Särskild fastighetsdeklaration skall
avgivas senast den 15 februari un
der taxeringsåret och ingivas till den
lokala skattemyndigheten i det fög
deri eller länsstyrelsen i det län där
fastigheten är belägen.
Har på föranstaltande av eller i
samråd med länsstyrelsen i kommun
vidtagits särskild anordning för mot
tagande av deklarationer, må dekla
ration till ledning för taxering inom
länet avlämnas i enlighet därmed.
§•
Brandförsäkringsanstalt är efter
anmaning skyldig att till ledning vid
särskild fastighetstaxering avlämna
uppgift rörande försäkringsvärdet på
byggnader, som äro hos anstalten
försäkrade mot brandskada.
105
Kungl. Maj.ts proposition nr 160 år 1970
till kammarrätten icke innefatta längre gående yrkande än taxering
ens bestämmande i enlighet med taxeringsnämndens beslut.
2 m o m. Beträffande besvär en ligt denna paragraf skall vad i 96 och 97 §§ är stadgat rörande besvär till kammarrätten i fråga om taxering för inkomst och förmögenhet äga motsvarande tillämpning. 1 förteck ning över anförda besvär skola be svär över särskild fastighetstaxering upptagas för sig utan samman blandning med övriga besvär.
3 mom. I fråga om kammarrät tens handläggning av mål angående särskild fastighetstaxering skall vad i 165 § är stadgat äga motsvarande tillämpning.
181
1 mom. Vad i 99 § stadgas skall äga motsvarande tillämpning, om ägare eller därmed likställd inneha vare av fastighet icke erhållit i 177 § 3 mom. föreskriven underrättelse se nast den 15 juli under taxeringsåret.
2 mom. Besvär i fråga om sär skild fastighetstaxering må jämväl anföras i särskild ordning av ägare eller därmed likställd innehavare av fastighet,
1) om fastighet uppförts såsom skattepliktig, ehuru den är undan tagen från skatteplikt, eller taxering ägt rum av annan egendom än som enligt b § tredje stycket kommunal skattelagen är att hänföra till fastig het,
2) om fastighet taxerats å mer än en ort eller eljest taxerats i fall, där taxering av fastigheten icke bort äga ram, samt
3) om fastighet på grund av fel räkning, misskrivning eller annat uppenbart förbiseende blivit felaktigt taxerad.
Besvär som nu sagts prövas av prövningsnämnden i länet. Har taxe ringen prövats av prövningsnämnden
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
§•
Deklarations- eller uppgiftsskyldig, från vilken särskild fastighetsdeklaration eller annan uppgift till ledning för särskild fastighetstaxe ring icke inkommit inom föreskriven tid, må anmanas att avgiva sådan deklaration eller uppgift.
Är avlämnad deklaration eller upp gift icke så upprättad, som i denna förordning föreskrives, må den de klarations- eller uppgiftsskyldige an manas att avhjälpa bristen.
Innan anmaning att avlämna de klaration utfärdas, må den deklara tions skyldige, om detta kan ske utan olägenhet, på lämpligt sätt erinras om sin skyldighet.
106
(Nuvarande lydelse
)
(Föreslagen lydelse
)
eller kammarrätten, ankommer det
dock på kammarrätten att pröva må
let.
Kammarrätten må, om besvär som
anförts i särskild ordning finnas
böra upptagas till prövning, förordna
att målet skall upptagas och vidare
handläggas av prövningsnämnden.
3 mom. I fall som i 2 mom. sägs
må besvär jämväl anföras av taxe-
ringsintendent.
4 mom. Besvär, som i denna pa
ragraf avses, skola för att kunna
upptagas till prövning vara inkomna
före utgången av femte året efter
taxeringsåret.
5 m o m. Anföras besvär i sär
skild ordning hos pr övning snämnd,
skall vad i 75 § stadgas äga motsva
rande tillämpning.
Skola besvären anföras hos kam
marrätten, gäller i tillämpliga delar
vad som stadgas i 96 § första stycket
och 97 §.
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970
Över kammarrättens utslag i mål
angående särskild fastighetstaxering,
såvitt rörer tillämpning av 6 § 1
mom., 7, 8, 9, 10, 11 eller 12 § kom
munalskattelagen, må klagan icke
föras.
Den som icke åtnöjes med kam
marrättens utslag i mål angående
särskild fastighetstaxering, såvitt an
går annan fråga än i första stycket
sägs, äger hos Kungl. Maj:t söka
ändring genom besvär, som skola va
ra inkomna till finansdepartementet
inom två månader efter det klagan
den erhållit del av kammarrättens
utslag.
183
Besvärsrätt liksom för ägare eller
därmed likställd innehavare av fas
tighet tillkommer jämväl annan för
vilken garantibelopp för fastigheten
§•
Anmaning må utfärdas av lokal
skattemyndighet, ordföranden i sär
skild fastighetstaxeringsnämnd, taxe
ring sintendent och prövningsnämnd.
1 anmaningen må, utom i fall som
i 31 § 2 mom. andra stycket avses,
vite föreläggas.
Vad i 34 §4 mom., 52, 54 och 55 §§
är stadgat om anmaning skall i till
lämpliga delar gälla jämväl beträf
fande anmaning som här avses.
III. Om förberedande åtgärder
§•
Landskamreraren har att upprätta
förslag till anvisningar till ledning
för nästkommande års särskilda fas
tighetstaxering inom länet samt se
107
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
skall upptagas såsom skattepliktig
inkomst, så ock arrendator, vilken
jämlikt avtal, ingånget efter kommu
nalskattelagens ikraftträdande, gent
emot ägaren eller innehavaren har
att ansvara för skatt för fastighets
garantibelopp.
Vad i 107, 108 samt 110—113 §§ är
stadgat rörande besvär över taxering
för inkomst och förmögenhet skall i
tillämpliga delar gälla jämväl beträf
fande besvär över särskild fastighets
taxering.
Vad i 168 § tredje och fjärde styc
kena och 169 § stadgas skall äga mot
svarande tillämpning beträffande
särskild fastighetstaxering.
184
Därest efter taxeringsårets utgång
fastighets taxeringsvärde i anledning
av anförda besvär ändras eller taxe
ringsvärde åsättes fastighet, som icke
blivit taxerad, har prövningsnämn-
den att efter anmälan av taxerings-
intendent vidtaga däremot svarande
åtgärder för efterföljande år under
taxeringsperioden, där ej beträffande
fastigheten sådant förhållande in
träffat, som jämlikt 12 § 2 mom.
kommunalskattelagen bör föranleda
åsättande av nytt taxeringsvärde.
Sådan anmälan hos prövnings-
nämnden må jämväl göras av fastig
hetens ägare eller därmed likställd
innehavare eller, om besvären an
förts av annan än ägaren eller inne
havaren, av denne.
nast den 1 december aret fore taxe
ringsåret insända förslaget till riks
skattenämnden. I förslaget skall bl. a.
ingå statistiska och andra uppgifter,
som underlättar för de särskilda fas-
tighetstaxeringsnämnderna att iakt
taga de normer för taxeringen som
angivas i 12 § 2 mom. kommunal
skattelagen. Riksskattenämnden
skall senast den 20 i samma månad
till landskamreraren återställa för
slaget jämte de erinringar mot det
samma, som nämnden funnit anled
ning framställa. Landskamreraren
har att förelägga prövningsnämnden
omförmälda förslag och erinringar.
Prövningsnämnden skall på grund
val av nämnda handlingar fastställa
anvisningar för den särskilda fastig
hetstaxeringen, vilka senast den 15
januari taxeringsåret skola tillställas
de särskilda fastighetstaxerings-
nämnderna samt de lokala skatte
myndigheterna. Anvisningarna skall
samtidigt översändas till riksskatte
nämnden.
Länsstyrelsen har att i övrigt vid
taga sådana förberedande åtgärder
som underlättar arbetet i de särskil
da fastighetstaxeringsnämnderna.
§•
Länsstyrelsen kan då den finner
lämpligt kalla ordföranden och högst
två andra ledamöter från varje sär
skild fastighetstaxeringsnämnd inom
länet eller del därav att på lämplig
ort sammanträda inför landskamre
raren för överläggningar rörande
taxeringsarbetet. Länsstyrelsen kan
till sådant sammanträde kalla även
andra personer, som på grund av sin
verksamhet eller av annan anledning
kunna antagas äga sakkunskap i frå
ga om värdering av fastigheter.
108
Kungl. Maj.ts proposition nr 160 år 1970
(Nuvarande lydelse)
185
Vad i 117 § första, tredje och fjär
de styckena samt 122 § första styc
ket stadgas om tystnadsplikt och om
påföljd för brott mot sådan plikt
skall äga motsvarande tillämpning i
fråga om särskild fastighetstaxering.
186
Den som i särskild fastighetsde-
klaration eller i uppgift som i 175 §
3 mom. sägs uppsåtligen eller av
grov vårdslöshet lämnat oriktig upp
gift, ägnad att leda till för låg taxe
ring, skall, där ej gärningen är be
lagd med straff i strafflagen, dömas
till dagsböter.
IV. Om de särskilda fastighetstaxe-
ringsnämndernas verksamhet m. m.
§•
Länsstyrelsen har att vaka över att
fastighetstaxeringsarbetet inom länet
ordnas och bedrives ändamålsenligt.
Det åligger förste taxering sinten
denten att övervaka de särskilda fas-
tighetstaxeringsnämndernas arbete
samt att vid behov lämna råd, upp
lysningar och annat bistånd.
Har förste taxeringsintendenten
lämnat allmänna anvisningar för
taxeringsarbetets bedrivande, skall
han ofördröjligen insända dessa till
riksskattenämnden.
Bestämmelserna i 17 § äga motsva
rande tillämpning vid särskild fas
tighetstaxering.
§•
Ordföranden i särskild fastighets-
taxeringsnämnd åligger huvudsak
ligen :
1) att lämna deklarations- eller
uppgiftsskyldig som därom fram
ställer begäran de upplysningar söm
finnas erforderliga för deklarations-
eller uppgiftsskyldighetens fullgö
rande,
2) granska deklarationer, uppgif
ter och andra handlingar,
3) i erforderlig omfattning vid
taga åtgärder för att införskaffa fe
lande deklarationer, uppgifter och
andra handlingar,
4) kalla nämndens ledamöter till
sammanträde, leda nämndens arbete
samt vid sammanträdena föra ordet
och vara föredragande,
5) ombesörja att nämndens proto
koll föres och tillse att övriga göro-
mål av expeditionell natur utföres,
6) lämna annan taxeringsmyndig
het ävensom lokal skattemyndighet
erforderliga uppgifter, samt
7) avgiva yttranden i besvärsmål.
För avgivande av yttrande i be
svärsmål, som är anhängigt i pröv-
ningsnämnd, må ordföranden råd-
(Föreslagen lydelse)
109
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
göra med ledamot i den särskilda fastighetstaxeringsnämnden. Ordfö randen må för ändamålet även kalla ledamöterna till sammanträde utan hinder av att nämndens arbete i öv rigt är avslutat.
187 §.
1 mom. Den av länsstyrelsen ut över ordföranden utsedda ledamoten i den särskilda fastighetstaxerings nämnden åligger särskilt att i den utsträckning ordföranden beslutar
1) granska deklarationer, uppgif ter och andra handlingar samt
2) i övrigt biträda ordföranden i hans arbete.
2 mom. Samtliga ledamöter i nämnden äger deltaga i granskning en av deklarationer, uppgifter och andra handlingar.
188 §.
Den särskilda fastighetstaxerings nämnden må vid fullgörandet av sina åligganden åtnjuta biträde av perso nal, som kan anvisas för sådant ändamål.
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970
189 §.
Bestämmelserna i 148 § skola i till lämpliga delar gälla angående sam manträden med särskild fastighets taxering snämnd.
Likaledes skall vad i 62 och 64 §§ är stadgat om jäv och omröstning i taxeringsnämnd äga motsvarande tillämpning beträffande särskild fastighetstaxeringsnämnd.
Beslut må icke fattas av särskild fastighetstaxeringsnämnd såvida icke ordföranden och minst två andra le damöter, eller tre om antalet leda möter i nämnden förutom ordföran den är minst fem, äro närvaran de. Dock skall den omständigheten, att en ledamot har att avträda vid behandling av viss taxering, icke ut göra hinder mot att beslut fattas rö rande ifrågavarande taxering.
no
(Nuvarande lydelse
)
(Föreslagen lydelse
)
Vad i 151 § tredje, fjärde och fem
te styckena sägs om avvikande eller
särskild mening och reservation skall
gälla jämväl i fråga om beslut av
särskild fastighetstaxeringsnämnd.
190 §.
Den särskilda fastighetstaxering s-
nämndens arbete skall börja så snart
ske kan sedan nämnden från lokal
skattemyndighet erhållit handlingar
till ledning för taxeringen, dock se
nast den 1 mars under taxeringsåret.
Vid nämndens första sammanträ
de skall ordföranden avgiva redogö
relse för de värderingsgrunder som
vid den senaste allmänna fastighets
taxeringen tillämpats inom skilda
delar av distriktet, de anvisningar
som utfärdats för taxcringsarbetet
samt det förberedelsearbete som i
övrigt utförts.
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970
191 §.
1 m o m. Den särskilda fastighets-
taxeringsnämnden har att verkställa
ny taxering av varje fastighet i di
striktet, beträffande vilken något så
dant förhållande föreligger som om-
förmäles i 12 § 2 mom. kommunal
skattelagen. För övriga fastigheter i
distriktet skola nästföregående års
taxeringar upptagas oförändrade.
Nämndens beslut skola antecknas
och meddelas till lokal skattemyn
dighet i den ordning som föreskrives
av Kungl. Maj:t eller myndighet som
Kungl. Maj:t bestämmer.
2 mom. Nämndens beslut om
taxering skola upptagas i taxerings-
längd (fastighetslängd). Lo
kal skattemyndighet underskriver
därefter längden.
Närmare föreskrifter om längdens
förande meddelas av Kungl. Maj:t
eller myndighet som Kungl. Maj:t
bestämmer.
Kungl. Maj.ts proposition nr 160 år 1970
111
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
192 §.
Den särskilda fastighetstaxeringsnämndens beslut till taxering skola föreligga senast den 31 maj under taxeringsåret.
Senast den 15 juni under taxe ringsåret skall, där ej länsstyrelsen annorlunda föreskriver, ordföranden insända nämndens protokoll och öv riga handlingar till länsstyrelsen.
193 §.
Har särskild fastighetstaxeringsnämnd åsatt fastighet ny taxering jämlikt 12 § 2 mom. kommunal skattelagen eller har till nämnden inkommen deklaration icke föranlett beslut om sådan taxering skall lokal skattemyndighet underrätta fastig hetens ägare därom.
Underrättelsen skall innehålla upp lysning om vad som skall iakttagas vid anförande av besvär över nämn dens beslut och såvitt möjligt expe dieras före utgången av juni månad under taxeringsåret.
Bestämmelserna i 69 § 4 mom. andra stycket skola äga motsvarande tillämpning beträffande underrättel se som nu sagts.
194 §.
Kungl. Maj:t meddelar de närmare föreskrifter om den särskilda fastig hetstaxeringen som behövas utöver bestämmelserna i denna förordning.
195 §.
Vad i 156 § sägs om rättelse av fastighetslängd och fastighetstaxeringsnämnds beslut, om inhämtande dessförinnan av yttrande från nämn dens ordförande samt om underrät tande om beslut i fråga om rättelse skall äga motsvarande tillämpning vid särskild fastighetstaxering. Rät telse enligt denna paragraf må dock inte beslutas efter utgången av mars månad året efter taxeringsåret om ej
112
(Nuvarande lydelse
)
(Föreslagen lydelse
)
anmärkning i fråga om felaktighe
ten gjorts dessförinnan hos den lo
kala skattemyndigheten.
Talan mot beslut i fråga om rät
telse enligt denna paragraf må ej fö
ras särskilt. Talan mot taxeringen
må även i den del beslutet avser fö
ras i den ordning som föreskrives i
196 § 1 mom. och 200 §.
Närmare föreskrifter om förfaran
det vid rättelse enligt denna para
graf meddelas av Kungl. Maj:t.
V. Om besvär över särskild fastig-
hetstaxeringsnämnds beslut
196 §.
1 mom. Talan mot särskild fas-
tighetstaxeringsnämnds beslut må
genom besvär hos prövningsnämn-
den föras av ägare av den fastighet
beslutet rör samt av vederbörande
kommun och taxeringsintendent.
Har prövningsnämnden avgjort
besvär över viss taxering, må taxe-
ringsintendenten ej anföra besvär
hos nämnden rörande samma taxe
ring.
2 mom. Besvären skola ha in
kommit från ägare senast den 15 au
gusti under taxeringsåret och från
kommun senast den 30 september
samma år. Taxeringsintendent äger
anföra besvär intill utgången av april
året efter taxeringsåret.
3 mom. Bestämmelserna i 75 §
skola äga motsvarande tillämpning
på besvär enligt denna paragraf.
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970
VI. Om prövningsnämndernas
verksamhet
197 §.
1 mom. Vad i 160—162 §§ är
föreskrivet om fastighetsprövnings-
nämndernas verksamhet skall äga
motsvarande tillämpning vid sär
skild fastighetstaxering. Härvid skall
vad som sägs om fastighetspröv-
ningsnämnd avse pr övning snämnd.
113
(Nuvarande lydelse
)
(Föreslagen lydelse
)
2 mom. Pr övning snämnd skall pröva besvär rörande särskild fas tighetstaxering så snart ske kan. Av ägare eller kommun anförda besvär, som inkommit under taxeringsåret, samt besvär av taxeringsintendent som inkommit före utgången av där på följande april månad, skola vara avgjorda senast den 30 juni året ef ter taxeringsåret.
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970
VII. Om besvär över prövningsnämnds beslut och kammarrät
tens utslag
198 §.
Vad som är föreskrivet i 164 § om besvär över fastighetsprövningsnämnds beslut och översändande av besvärsakter m. m. från fastighetsprövningsnämnd till kammarrätten skall äga motsvarande tillämpning vid särskild fastighetstaxering. Här vid skall vad som sägs om fastighetsprövningsnämnd avse prövningsnämnd.
Vad i 165 § stadgas skall ha avse ende även på kammarrättens hand läggning av mål angående särskild fastighetstaxering och därmed sam manhängande frågor.
199 §.
Talan må ej föras mot kammar rättens utslag i mål angående sär skild fastighetstaxering såvitt gäller tillämpning av 6 § 1 mom.,
7
—12 §§
kommunalskattelagen.
Mot kammarrättens utslag i mål angående särskild fastighetstaxering, såvitt angår annan fråga än som av ses i första stycket, föres talan hos Kungl. Maj:t genom besvär. Besvä ren skola vara inkomna till finans departementet inom två månader ef ter det klaganden erhållit del av kammarrättens utslag.
114
Kungl. Maj.ts proposition nr i60 år 1970
(Nuvarande lydelse)
VIII. Om besvär i särskild ordning
200
§.
1 mom. Har ägare av fastighet
icke erhållit i 193 § föreskriven un
derrättelse senast den 15 juli under
taxeringsåret, må ägaren anföra be
svär hos prövningsnämnden intill ut
gången av året efter taxeringsåret.
2 mom. Den som enligt 197 §
1 mom. äger föra talan mot särskild
fastighetstaxeringsnämnds beslut må
i särskild ordning anföra besvär,
1) om fastighet genom förbiseen
de icke blivit taxerad,
2) om taxering ägt rum av annan
egendom än som enligt
4
§ tredje
stycket kommunalskattelagen är att
hänföra till fastighet,
3) om fastighet upptagits såsom
skattepliktig fastän den är undan
tagen från skatteplikt, eller undan-
tagits från skatteplikt, trots att så
icke bort ske,
å) om fastighet taxerats på mer
än en ort eller eljest taxerats i fall,
där taxering av fastigheten icke bort
äga rum,
5) om fastighet på grund av fel
räkning, misskrivning eller annat
uppenbart förbiseende blivit felak
tigt taxerad,
6) om eljest sådana omständighe
ter föreligga, som bort föranleda vä
sentligt annorlunda taxering, och
särskilda skäl föreligga för prövning
av besvären,
7) om underrättelse som avses i
193 § haft felaktigt innehåll.
Besvär enligt denna paragraf prö
vas av prövningsnämnden. Har taxe
ringen prövats av prövningsnämnden
eller kammarrätten, skall kammar
rätten pröva målet. Har taxeringen i
den del besvären avser prövats av
Kungl. Maj. t skall dock Kungl. Maj:t
pröva målet.
Kammarrätten må, om besvär en
ligt denna paragraf finnas böra upp
tagas till prövning, förordna att må-
(Föreslagen lydelse)
115
(Nuvarande lydelse
)
(Föreslagen lydelse
)
let skall upptagas och vidare hand läggas av prövningsnämnden.
3 mom. Besvär enligt 2 mom. skola vara inkomna före utgången av femte året efter taxeringsåret.
4
mom. Anföras besvär i särskild
ordning hos prövningsnämnd, äger 75 § motsvarande tillämpning.
Skola besvär anföras hos kammar rätten, gälla 96 § första stycket och 97 § i tillämpliga delar.
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970
IX. Övriga bestämmelser om besvär
201
§.
I 168 och 169 §§ meddelade övriga bestämmelser om besvär vid allmän fastighetstaxering skola gälla jämväl vid särskild fastighetstaxering.
202
§.
Har i anledning av anförda besvär ändring gjorts i taxering, som åsatts fastighet vid närmast föregående all männa fastighetstaxering eller någon därefter följande särskild fastighets taxering, eller har därvid taxering skett av fastighet, som icke tidigare varit taxerad, skall lokal skattemyn dighet längdföra den sålunda fast ställda taxeringen. Detta skall ske, förutom i den hos myndigheten för varade avskriften av fastighetslängden för det i besvärsmålet avsedda taxeringsåret, även i motsvarande avskrifter för de taxeringsår som un der den löpande taxeringsperioden, följt efter den på grund av besvären beslutade taxeringen, dock ej för år då ny taxering, som må ha åsatts en ligt 12 § 2 mom. kommunalskatte lagen, skall gälla.
Den lokala skattemyndigheten skall snarast tillställa fastighetens ägare, förste taxering sintendent en, prövningsnämndens kansli och ve derbörande kommun underrättelse om de åtgärder, den vidtagit på grund av bestämmelserna i föregå ende stycke. Härvid skall fastighe-
116
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse
)
tens ägare underrättas i den ordning
som föreslcrives i 69 § A mom. andra
stycket.
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970
X. Om straff
203 §.
Vad i 117 § första, tredje och fjär
de styckena samt i 122 § första styc
ket stadgas om tystnadsplikt och om
påföljd för brott mot sådan plikt
skall äga motsvarande tillämpning i
fråga om särskild fastighetstaxering.
204 §.
(Hänvisning till finansdeparte
mentets lagrådsremiss angående för
slag till skattebrottslag, m. m.)
XI. Gemensamma bestämmelser
205 §.
1 mom. Utöver vad som ovan
angivits skola följande bestämmelser
rörande taxering för inkomst och
förmögenhet äga motsvarande till-
lämpning eller hava avseende jämväl
å särskild fastighetstaxering:
1) 14 och 15 §§ såvitt avser be
stämmelserna för taxeringsnämnder,
2) 18 och 19 §§ med föreskrifter
om riksskattenämnden,
3) 46 § angående uppgifter från
statlig och kommunal myndighet
m. in.,
4) 47—50 §§ angående gemensam
ma bestämmelser rörande deklara
tioner och andra uppgifter,
5) 123—125 §§ angående viten,
samt
6) 126—128 §§ med särskilda fö
reskrifter.
Om fastighet innehaves av någon,
som enligt 47 § kommunalskattela
gen är att anse såsom ägare eller är
i ägarens ställe skyldig att erlägga
skatt för garantibelopp för fastighe
ten, gäller vad som föreskrives be
träffande ägare i stället sådan inne
havare.
117
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
2 mom. Bestämmelserna i 129 § skola äga motsvarande tillämpning beträffande kostnader vid särskild fastighetstaxering. Därvid skall iakt tagas att vad i 129 § 5 mom. stadgas skall ha avseende på ordförande i särskild fastighetstaxering snämnd och de personer som i övrigt inkal lats till sammanträde enligt 18i §.
Vad i 130 § första stycket stadgas skall äga motsvarande tillämpning på kommunalvald ledamot i särskild fastighetstaxering snämnd.
3 mom. I 198 § andra stycket omförmäld ledamot av kammarrät ten åtnjuter för tid, varunder han varit inkallad till tjänstgöring, er sättning av statsmedel enligt grun der, som fastställas av Kungl. Maj:t.
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
3:o) F as tighets taxeringskommittéernas förslag till förordning
om ändring i förordningen om arvsskatt och gåvoskatt (1941: 416)
Härigenom förordnas att 22 § 2 mom. förordningen om arvsskatt och gåvoskatt (1941: 416) skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
22
§.
2 m o m.1 Har fast------- — ------Där efter----------------------------------Fast egendom,---------------------------Vid den värdesättning, varom i detta moment är fråga, skall, under iakttagande i övrigt i tillämpliga de lar av de i kommunalskattelagen stadgade grunder för taxering av fas tighet, hänsyn tagas till egendomens
---------------------- belöpande arvsskatt. ---------------------särskilt värde.
—-------------------10 000 kronor.
Vid den värdesättning, varom i detta moment är fråga, skall, under iakttagande i övrigt i tillämpliga de lar av de i kommunalskattelagen stadgade grunder för taxering av fastighet, hänsyn tagas till egendo-
1 Senaste lydelse 1958: 562.
118
Kungl. Maj.ts proposition nr 160 år 1970
beskaffenhet vid tidpunkt, som avses
i 21 §. Sökande är pliktig meddela
länsstyrelsen erforderliga upplys
ningar för ansökningens prövning.
Länsstyrelsen äger att i ärendet höra
ordföranden i fastighetstaxerings-
nämnden för det
distrikt,
inom vil
ket egendomen är belägen, eller,
om
denna nämnd avslutat sin verksam
het,
ordföranden
i taxeringsnämn
den
i
orten.
Där besiktning av egen
domen prövas nödig, må länsstyrel
sen föranstalta därom såframt, då
ärendet upptagits på ansökan, sö
kanden efter anmaning bestrider
kostnaderna för besiktningen. I fall,
som avses i andra stycket av detta
moment, bestridas kostnaderna av
allmänna medel.
(Nuvarande lydelse)
Över länsstyrelsens
mens beskaffenhet vid tidpunkt, som
avses i 21 §. Sökande är pliktig med
dela länsstyrelsen erforderliga upp
lysningar för ansökningens pröv
ning. Länsstyrelsen äger att i ären
det höra ordföranden i fastighets-
taxeringsnämnden för det
fastighets-
taxeringsdistrikt,
inom vilket egen
domen är belägen, eller,
under år då
allmän fastighetstaxering icke äger
rum,
ordföranden i
den särskilda
fastighetstaxeringsnämnden
i
mot
svarande särskilda fastighetstaxe
ring sdistrikt.
Där besiktning av egen
dom prövas nödig, må länsstyrelsen
föranstalta därom såframt, då ären
det upptagits på ansökan, sökanden
efter anmaning bestrider kostnader
na för besiktningen. I fall, som avses
i andra stycket av detta moment, be
stridas kostnaderna av allmänna me
del.
---------------------------- icke föras.
(Föreslagen lydelse)
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970
119
Tablå 1
Bilaga 2
motsvarighet i gällande rätt
Översikt över propositionens
Propositionens förslag
174 § 1 mom.
2 mom.
3 och 4 mom.
5 mom.
175 §
176 §
177 §
178 § 1 mom. första stycket
andra stycket
2 mom.
3 mom.
4 mom. första stycket
andra stycket
179 §
180 §
181 §
182 §
183 §
184 § första stycket
andra stycket
tredje stycket
185 § första stycket
andra stycket
tredje stycket
186 § första stycket
andra stycket
187 § första stycket
187 § andra stycket första punkten
andra stycket andra punkten
tredje stycket
188 § första stycket
andra stycket
189 § första och andra styckena
tredje stycket
190 §
191 § 1 mom. första stycket
andra stycket
2 och 3 mom.
Gällande rätt
177 § 1 mom. första stycket andra
och tredje punkterna
174 § första stycket första punkten
174 § första stycket andra punkten
177 § 1 mom. andra stycket
174 § andra stycket
175 § 1 mom. första stycket
175 § 1 mom. andra stycket
175 § 2 och 3 mom.
175 § 1 mom. tredje stycket
175 § 4 mom. första och andra
styckena
175 § 4 mom. andra stycket
176 §
175 § 4 mom. andra stycket
175 § 4 mom. andra stycket
174 § andra stycket
174 § andra stycket
174 § andra stycket
177 § 4 mom.
174 § andra stycket
174 § andra stycket
177 § 1 mom. första stycket första
punkten
178 § 1 mom.
177 § 2 mom.
174 § andra stycket
174 § andra stycket
177 § 3 mom. första stycket
177 § 3 mom. andra stycket
179 § 1 mom.
179 § 2 mom.
179 § 2 mom.
120
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1970
192 § 1 mom.
2 mom.
193 § första stycket
andra stycket
194 §
195 § 1 mom.
2 mom.
3 mom. första stycket
andra stycket
4 mom.
5 mom.
196 § första stycket
andra stycket
197 §
198 §
199 §
200 § första stycket
andra och tredje styckena
174 § andra stycket och 178 §
2 mom.
174 § andra stycket
180 § 1 och 2 mom.
180 § 3 mom.
182 §
181 § 1 mom.
181 § 2 mom. första stycket samt
181 § 3 mom.
181 § 2 mom. andra stycket
181 § 2 mom. tredje stycket
181 § 4 mom.
181 § 5 mom.
183 § andra och tredje styckena
184 §
185 §
186 §
183 § första stycket
174 § andra stycket
Tablå 2
Översikt över gällande rätts motsvarighet i propositionen
174 §
175 §
176 §
177 §
Gällande rätt
första stycket första punkten 174
andra punkten 174
andra stycket
176
1 mom. första stycket
178
andra stycket
178
tredje stycket
178
2 mom.
178
3 mom.
178
4 mom.
178
179
1 mom. första stycket,
första punkten
186
andra och tredje
punkterna
174
andra stycket
174
Propositionens förslag
§ 2 mom. första punkten
§ 3 och 4 mom.
§, 182 och 183 §§, 184 § första
stycket, 185 § första och tred
je styckena, 188 § första och
andra styckena, 192 § 1 och
2 mom. samt 200 § andra och
tredje styckena
§ 1 mom. första stycket
§ 1 mom. andra stycket
§ 3 mom.
§ 2 mom.
§ 2 mom.
§ 4 mom. samt 180 och 181 §§
§
§ första stycket
§ 1 mom.
§ 5 mom.
121
Kungl. Maj:ts proposition, nr 160 år 1970
177 § 2 mom.
3 mom. första stycket
andra stycket
4 mom.
178 § 1 mom.
2 mom.
179 § 1 mom.
2 mom.
180 § 1 mom.
2 mom. 3 mom.
181 § 1 mom.
2 mom. första stycket
andra och tredje styckena
3 mom. 4 mom. 5 mom.
182 §
183 § första stycket
andra och tredje styckena
184 §
187 § andra stycket 189 § första och andra styckena 189 § tredje stycket 184 § andra stycket 187 § första stycket 192 § 1 mom. 191 § 1 mom. första stycket 191 § 1 mom. andra stycket samt
2 och 3 mom.
193 § första stycket 193 § första stycket 193 § andra stycket 195 § 1 mom. 195 § 2 mom.
195 § 3 mom. 195 § 2 mom. 195 § 4 mom. 195 § 5 mom.
194 §
200 § första stycket 196 § andra stycket
197 §
122
Kungl. Maj. ts proposition nr 160 år 1970
Innehåll
Propositionen............................................................................................................ 1
Propositionens huvudsakliga innehåll.................................................................. 1
Författningsförslag ................................................................................................ 2
Utdrag av statsrådsprotokollet den 16 oktober 1970......................................... 23
Inledning ............................................................................................................ 23
Den särskilda fastighetstaxeringen .................................................................. 24
Allmänna synpunkter ................................................................................... 24
Nuvarande ordning ............................................................................... 24
Kommittéförslaget ............................................................................... 25
Allmänt................................................................................................ 25
Omredigering av författningstexten................................................. 26
Remissyttrandena................................................................................... 26
Taxeringsorganisationen ............................................................................... 28
Särskilda fastighetstaxeringsnämnder och distrikt ............................ 28
Nuvarande ordning m. m........................................................................ 28
Kommittéförslaget ............................................................................... 29
Remissyttrandena................................................................................... 31
Taxeringsförfarandet....................................................................................... 36
Deklarationsskyldighet m. m...................................................................... 36
Nuvarande ordning ............................................................................... 36
Kommittéförslaget ............................................................................... 37
Remissyttrandena................................................................................... 39
Förberedande åtgärder av länsstyrelse m. m........................................... 48
Nuvarande ordning ............................................................................... 48
Kommittéförslaget ............................................................................... 48
Remissyttrandena................................................................................... 49
Taxeringsarbetet ....................................................................................... 52
Nuvarande ordning ............................................................................... 52
Kommittéförslaget ............................................................................... 52
Remissyttrandena................................................................................... 55
Längdföring m. m......................................................................................... 60
Nuvarande ordning ............................................................................... 60
Kommittéförslaget ............................................................................... 60
Remissyttrandena................................................................................... 61
Besvär ............................................................................................................ 62
Den ordinära processen............................................................................... 62
Nuvarande ordning ............................................................................... 62
Kommittéförslaget ............................................................................... 62
Remissyttrandena................................................................................... 62
Den extraordinära processen .................................................................. 63
Nuvarande ordning ............................................................................... 63
Kommittéförslaget ............................................................................... 63
Remissyttrandena................................................................................... 64
Uppföljning av överinstansernas beslut och utslag................................ 65
Nuvarande ordning .......................................................................... 65 Kommittéförslaget .......................................................................... 65 Remissyttrandena............................................................................... 66
Rättelse av fastighetslängd .......................................................................... 67
Nuvarande ordning ............................................................................... 67 Kommittéförslaget ............................................................................... 67 Remissyttrandena................................................................................... 67
Övriga frågor........................................................................................................ 68
Kommittéförslaget ............................................................................... 68
Uppdelning av taxeringsvärde......................................................... 68Fastighetstaxeringsspecialister hos länsstyrelserna....................... 69 Lokal skattemyndighets biträde åt nämnderna............................ 70 Redaktionell ändring ...................................................................... 70 Remissyttrandena................................................................................... 70
Departementschefen........................................................................................... 74
Allmänna synpunkter ................................................................................... 74 Taxeringsorganisationen ............................................................................... 76 Taxeringsförfarandet....................................................................................... 79
Deklarationsskyldighet m. m.................................................................. 79 Förberedande åtgärder av länsstyrelse m. m....................................... 82 Taxeringsarbetet ................................................................................... 83 Längdföring ........................................................................................... 85
Resvär ............................................................................................................ 86
Den ordinära processen ...................................................................... 86Den extraordinära processen .............................................................. 87 Uppföljning av överinstansernas beslut och utslag ....................... 88
Rättelse av fastighetslängd.......................................................................... 89 Övriga frågor.................................................................................................... 90
Uppdelning av taxeringsvärde.............................................................. 90 Fastighetstaxeringsspecialister.............................................................. 90
övergångsbestämmelser ............................................................................... 90 Författningsförslagen ................................................................................... 91
Förslaget till lag om ändring i KL..................................................... 91 Förslaget till lag om ändring i TF ..................................................... 91
Hemställan ........................................................................................................ 95
Rilagor ............................................................................................................ 96
Kungl. Maj. ts proposition nr 160 år 1970
123
MARCUS BOKTR. STHLM 1970 700501