Prop. 1970:45

('angående Svenska insti\xad tutets organisation och uppgifter, m. m.',)

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1970

1

Nr 45

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående Svenska insti­

tutets organisation och uppgifter, m. m.; given Stock­ holms slott den 27 februari 1970.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden för denna dag, föreslå riks­ dagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande ministern för utrikes ären­ dena hemställt.

GUSTAF ADOLF

Torsten Nilsson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ombildning av den nuvarande ideella föreningen Svenska institutet till en statlig stiftelse. Den nuvarande finansieringsme­ toden med dels statliga, dels privata medel upphör och det ekonomiska ansvaret övertas sålunda helt av staten. Institutet föreslås i princip behålla sitt nuvarande verksamhetsområde.

Institutet bör mot ersättning kunna utföra uppdrag som avser projekt inom institutets verksamhetsområde.

Institutets samhällskontakt säkras genom styrelsen, som utses av Kungl. Maj :t, och referensgrupper för olika sakområden. Rådsinstitutionen bibe­ hålls ej. Kostnaderna för institutets verksamhet, inklusive personal- och övriga omkostnader, under budgetåret 1970/71 beräknas till 6 547 000 kr.

Propositionen innehåller även förslag om anvisande av medel för bud­ getåret 1970/71 för övriga ändamål som faller under tredje huvudtitelns littera D. Information om Sverige i utlandet. 1

1

Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 45

3

turisttrafikförbundet, Sveriges Radio, Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Statstjänstemännens riksförbund (SR), Sveriges akademikers cen­ tralorganisation (SACO), Landsorganisationen (LO), Svenska journalist­ förbundet (SJF), Svenska bankföreningen, Svenska översättarförbundet, Sveriges ungdomsorganisationers landsråd, Fria litterära yrkesutövares cen­ tralorganisation (FLYCO), Konstnärernas riksorganisation (KRO) och Kooperativa förbundet.

Vidare har yttranden inkommit från sändebuden i Helsingfors, Köpen­ hamn, London, New Delhi, Oslo, Paris och Washington, t. f. chargé d’af- faires i Moskva och generalkonsulerna i Berlin och New York, varjämte särskilda skrivelser ingetts av Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd (IvLYS) och Stockholms handelskammare.

Inom utrikesdepartementet har i december 1969 upprättats en promemoria med förslag rörande Svenska institutets organisation och uppgifter. Över promemorian har yttranden avgetts av Svenska institutet, statskontoret och riksrevisionsverket.

I det följande redovisas det huvudsakliga innehållet i utredningens prin­ cipbetänkande. I fråga om flera av utredningens förslag fordras inte beslut av riksdagen. För överblickens och sammanhangets skull redovisas dock kortfattat även vissa av dessa förslag.

Förutom frågan om Svenska institutets organisation och uppgifter kommer också att behandlas frågan om medelsanvisning för budgetåret 1970/71 för övriga ändamål som faller under tredje huvudtitelns littera D. Information om Sverige i utlandet. II.

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1970

II. Svenska institutet

1. Bakgrund och nuvarande ordning

In för mai i i) riso r lianen

Förutom Svenska institutet finns en rad myndigheter, institutioner och organisationer som sprider information om Sverige eller bedriver erfaren­ hets- och kulturutbyte.

Det av statliga myndigheter dirigerade informationsflödet till utlandet sker främst genom den svenska utrikesrepresentationen och genom utrikes­ departementets informationsbyrå och pressbyrå. I utlandet sköts verksam­ heten dels av särskilt utsänd specialpersonal, dels — och framför allt -—- av den ordinarie personalen inom utrikesförvaltningen. Den för press- och informationsärenden speciellt utsända personalen utgörs av tre pressråd, elva pressattachéer eller biträdande pressattachéer, två kulturattachéer samt personalen vid informationskontoret i New York.

Den centrala samordningsinstansen för utlandsinformationen är kollegiet för Sverige-information i utlandet, som inrättades på förslag av upplys- ningsberedningen i dess betänkande den 22 september 1965 (prop. 1966: 1 bil. 5 s. 67, SU 3, rskr 3).

lf

Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 45

5

relsen. Slutligen behandlar rådet ärenden som styrelsen underställer rådet.

Styrelsen består av lägst elva och högst femton personer, varav rådet väljer minst sju och högst elva ledamöter. Tre styrelseledamöter förordnas av Kungl. Maj :t. Verkställande direktören är självskriven ledamot. Styrelsen har hand om institutets skötsel, gör upp och fastställer budget, tillsätter direktör och vissa andra högre befattningshavare samt förvaltar institutets medel.

Av rådet utsedda nämnder finns för publikations-, film-, utställnings-, studiebesöks-, stipendie- och lektoratsverksamhet.

Slutligen har institutet två utlandskontor, ett i London och ett i Paris. Antalet anställda vid huvudkontoret i Stockholm är f. n. (1 januari 1970) 55, varav 50 på fasta tjänster. Vid utlandskontoren finns sammanlagt 8 fasta tjänster.

Finansieringen av Svenska institutet

Institutets verksamhet finansieras dels genom statsanslag, dels genom bidrag från föreningens medlemmar, dvs. organisationer, bolag och andra företag, dels genom övriga intäkter. Under budgetåret 1968/69 förfogade institutet över sammanlagt 6 920 000 kr. Från anslaget Information om Sve­ rige i utlandet under tredje huvudtiteln erhöll institutet sålunda ett allmänt bidrag på 3 812 000 kr. och från anslaget Kulturellt utbyte med utlandet under åttonde huvudtiteln ett bidrag på 730 400 kr. för stipendie- och lek­ toratsverksamhet samt allmänt kulturutbyte. Dessutom erhöll institutet bl. a. medel från kollegiet för Sverige-information i utlandet samt i viss utsträckning även från utrikesdepartementets informationsbyrå.

I medlemsavgifter inflöt under budgetåret 1968/69 750 000 kr. Medlemsavgifterna, som från början spelade en stor roll för institutets ekonomi, har genom att de sammanlagda intäkterna av dessa avgifter hål­ lit sig relativt konstanta efter hand förlorat sin centrala betydelse. Sålunda har medlemsbidragen, som vid 1960-talets början ännu svarade för om­ kring en tredjedel av institutets totala intäkter, under de senaste fem åren sjunkit till i genomsnitt drygt 11 %. Ansvaret för finansieringen av insti­ tutets löpande verksamhet har sålunda under senare år i allt större ut­ sträckning kommit att ligga på staten.

Kungl. Maj. ts proposition nr

45

år 1970

Svenska institutets verksamhet

Institutets verksamhet avser dels produktion och distribution av doku- mentationsmaterial, avsett för utlandet, dels produktion av tjänster, hu­ vudsakligen genom att skapa personkontakter mellan Sverige och utlan­ det. Under andra hälften av 1960-talet var den genomsnittliga fördelning­ en av tillgängliga resurser (exklusive administrationskostnader för ut­ landskontoren) på dessa verksamhetsgrenar följande: publikations- och biblioteksverksamhet 28 %, filmverksamhet 17 %, utställningsverksamhet

7

tiker och fackmän, vetenskapliga arbeten om svenskt samhälle och svensk kultur samt genom kontakter mellan svenska och utländska institutioner. Ett utbyte av gästföreläsare förekommer också med några europeiska län­ der.

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1970

2. Utredningen

Utredningen redovisar såsom grundval för sina slutsatser en principiell analys av skillnaderna mellan å ena sidan intressebetonad infor­ mation och å den andra ett från nationella, kommersiella eller allmänin­ formativa intressen frikopplat deltagande i det internationella erfaren­ hets- och kulturutbytet.

Den intressebetonade informationen definieras som den verksamhet, som bedrivs i det medvetna syftet att främja svenska intressen eller, annorlun­ da uttryckt, den verksamhet som avser att påverka utlandets uppfattning om Sverige i positiv riktning medan enligt utredningen erfarenhetsutbyte, i varje fall i princip, inte motiveras med sådana syften. Kulturutbyte kan sägas vara en del av detta erfarenhetsutbyte.

Beträffande frågan huruvida gemensam administration av den intressebetonade informationen och erfarenhets- och kulturutbytet kan anses ändamålsenligt och principiellt riktigt, framhåller utredningen att skäl som i olika sammanhang framförts för tanken att splittra institutet inte kan frånkännas viss relevans. Dock säger sig utredningen trots detta ha kommit till slutsatsen att, i varje fall f. n., övervägande skäl talar för ett bibehållande av den nuvarande organisatoriska strukturen. Avgörande för ställningstagandet har framför allt varit att varje delning av institutets ap­ parat måste medföra svårigheter av administrativ och organisatorisk art. Att organisatoriskt splittra institutet skulle inte bara medföra svårlösbara kompetensfrågor och fördyra administrationen. Det skulle också vara svår­ förenligt med samordningssträvandena på detta område.

Vad beträffar förhållandet mellan institutet och k o 1- legit för Sverige-information i utlandet behandlar ut­ redningen bl. a. frågan om hur ansvaret för planering och programmering skall fördelas mellan dessa båda instanser. Enligt utredningen bör kollegiet som den centrala statliga samordningsinstansen bära ansvaret för den in- tressestyrda och målinriktade informationen. Denna verksamhet finansie­ ras till övervägande del av staten.

Utredningen vill placera ansvaret för planering och programmering av den intressebetonade verksamheten hos kollegiet och framhåller att detta för in­ stitutet måste medföra en beredvillighet att anpassa den del av material­ produktionen, som huvudsakligen kan väntas komma till användning i den­ na intressebetonade information, till den planering och länderinriktning som kollegiet fastställer. Vid val av media, ämnesområden och språkversio-

2

Bihang till riksdagens protokoll i970. 1 samt. Nr 45

9

Av ledamöterna förutses Kungl. Maj:t förordna — förutom ordföranden — dels de två departementstjänstemännen, dels två av de tre representan­ terna för kultursektorn. Varje ledamot — med undantag för ordföranden och verkställande direktören — bör ha en personlig suppleant.

Utredningen behandlar avslutningsvis vissa frågor om institutets verk­ samhet, nämligen institutets utlandskontor, institutet och det nordiska samarbetet samt institutets information om arbetsmarknads- och socialpolitik.

Utredningen har kommit till uppfattningen att betydande fördelar av praktisk och administrativ natur skulle vara att vinna om utrikesdeparte­ mentet övertar institutets utlandskontor vilkas chefer skulle knytas till ambassaderna som kulturattachéer.

Utredningen har också kommit till slutsatsen att ett betydande dubbel­ arbete skulle uppstå om institutet i större omfattning än som f. n. är fallet skulle engageras i det nordiska erfarenhets- och kulturut­ bytet. Däremot synes det uppenbart att den klart intressemotiverade och målinriktade verksamhet som kan vara påkallad även i de nordiska länder­ na inte kan åläggas andra institutioner.

3. Remissyttranden över betänkandet

Beträffande den principiella analys av skillnaden mellan å ena sidan i n- tressebetonad information och å den andra erfarenhet s- o c h kulturutbyte som utredningen redovisar som grundval för sina slutsatser har nästan alla remissinstanser, som yttrat sig i denna fråga be­ tonat att gränsen är mycket flytande och att en direkt skillnad ofta är helt omöjlig att finna. Trots detta har dock åtskilliga remissinstanser accepterat gränsdragningen som grundval för kompetensfördelningen mellan institutet och i första hand kollegiet för Sverige-information. Vissa av de instanser som accepterar utredningens förslag i kompetensfrågan uttrycker dock den me­ ningen att en samlad lösning av utlandsinformationens organisationsfrågor vore önskvärd.

Den inställning till här relaterade frågor som remissinstanserna ger ut­ tryck för i sina yttranden återspeglas i instansernas synpunkter på övriga av utredningen behandlade delfrågor och präglar härigenom yttrandena i deras helhet. De flesta av remissinstanserna uppehåller sig vid frågan om samord­ ningen av utlandsinformationen vilken sålunda gjorts till huvudfråga. Åt­ skilliga remissinstanser har i sina yttranden betonat angelägenheten av ökade resurser på kulturutbytesområdet.

Trots de svårigheter som föreligger att göra en gränsdragning mellan in- tressebetonad information och erfarenhets- och kulturutbytet menar stats­ kontoret att en principiell skillnad föreligger mellan information och utbyte. Den är märkbar bl.a. i fråga om länder-, media- och personurval. Sveriges

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1970

11

Följande remissinstanser uttalar sig emot utredningens förslag till kom­ petensfördelning mellan institutet och kollegiet: Svenska institutet, SIU,

Svenska filminstitutet, Sveriges författarförening, Sveriges Radio, TCO, LO, Svenska bankföreningen, FLYCO, Svenska översättarförbundet, generalkon­ suln i New York samt Stockholms handelskammare.

Svenska institutet hävdar, att institutet självt bör bestämma om den verk­ samhet som bekostas direkt från statsbudgeten. Denna verksamhet bör be­ drivas som ett led i det internationella erfarenhets- och kulturutbytet i med­ vetande om de långsiktigt gynnsamma bieffekter som detta har för Sveriges anseende och utåtriktade ekonomiska aktiviteter. Svenska institutet är be­ rett deltaga i den samordnade informationsverksamheten och att inom ra­ men för sina resurser mot ersättning, som innebär full kostnadstäckning, framställa informationsmaterial åt andra organ. Den av utredningen före­ slagna policyfördelningen befaras i sig bära fröet till kompetenskonflikter.

Sveriges Radio, som förkastar tanken på att kollegiet skulle tilldelas di­ rektivrätt gentemot Svenska institutet beträffande produktion som bekostas av institutets egna anslag, föreslår att kollegiet beställer från institutet och betalar med sina icke institutionsbundna medel för det material man träffat överenskommelse om. Härigenom tillgodoses bäst både de mera långsiktiga uppgifter som är institutets och kollegiets behov av samarbete och stöd för målinriktade kampanjer o. d.

LO kan inte godta en sådan ordning som den utredningen eftersträvar enligt vilken en allsidig, från olika intressegrupper sammansatt styrelse för institutet samtidigt fråntas dess nuvarande ansvar för policyskapande i fråga om den intressebetonade informationen, som enligt förslaget helt skall åvila kollegiet, där ordföranden ensam kan fatta beslut och företrädare för arbets­ marknaden, socialpolitiken, fackföreningsrörelsen och andra folkrörelser inte ens har konsultativ status i likhet med industrisidan.

TCO anser att SIU bör ha policy-ansvaret för informationsverksamheten.

Om utredningsförslaget genomförs minskar institutets styrelses inflytande. Mot bakgrund härav anser TCO att institutet och SIU bör sammanslås. Om inte detta förslag nu är genomförbart föreslår TCO att institutets styrelse tillika blir rådgivande nämnd åt SIU.

Enligt Sill bör Svenska institutet bibehållas men förvandlas till en teknisk serviceorganisation, gemensam för både informationen och kulturutbytet. Det underställs kollegiet, i vilket organisationens chef skall ingå som med­ lem. Ett särskilt policyorgan inrättas för kulturutbytet i meningen konst­ närligt utbyte. Organet bör vara representativt för konstnärerna själva. Det bör ha egna medel till sitt förfogande.

Svenska filminstitutet anser att Svenska institutet bör vara en stiftelse och renodlat organ för kulturutbyte med utlandet. Övriga delar av institu­ tets nuvarande verksamhet övertas av SIU eller utrikesdepartementets in­ formationsbyrå. Eventuellt kan en produktionsenhet för allmänt informa­

Kiingl. Maj:ts proposition nr ko år 1970

13

LO ser ingen större olägenhet i att det nuvarande systemet med sam- finansiering bibehålls som utredningen föreslagit intill dess vissa organisa­ toriska förändringar genomförs om vilka LO i sitt yttrande uttryckt önske­ mål. LO anser det angeläget att ett förtroendefullt samarbete bibehålls mellan staten och här aktuella grupper i samhället. Men det synes enligt

LO ostridigt att detta samarbete inom institutets ram hittills mera varit grundat på medansvar för verksamhetens utformning än på samfinansie- ringen.

TCO är, om utredningens förslag genomförs, tveksam beträffande fortsatt samfinansiering. En förutsättning för denna synes vara att institutets sty­ relse blir rådgivande organ åt SIU.

Svenska filminstitutet anser att Svenska institutet (som enligt film­ institutet enbart bör ta hand om kulturutbytesfrågor) bör erhålla sina anslag från utbildningsdepartementet. Näringslivets bidrag bör kunna ka­ naliseras från Svenska institutet till det organ under SIU som, enligt film­ institutets förslag, bör få hand om allmäninformativ verksamhet.

Bland remissinstanserna är åsikterna delade beträffande antalet styrel­ se- och rådsmedlemmar. Svenska institutet önskar behålla tretton styrelsemedlemmar och ett råd på 100 personer. Statskontoret anser beträf­ fande utredningens förslag om minskning av antalet styrelsemedlemmar i in­ stitutets styrelse till elva att en ytterligare minskning kunde vara eftersträ­ vansvärd, eftersom den kunde väntas leda till att styrelsen fick ökad funk­ tionsduglighet. Med hänsyn till önskemålet att inom styrelsen inrymma re­ presentanter för ett flertal skilda intressen kan statskontoret dock godta ut­ redningens förslag. På grundval av erfarenheter från styrelsens fortsatta ar­ bete synes emellertid framgent böra övervägas huruvida inte en ytterligare reduktion av antalet ledamöter är möjlig och lämplig.

Beträffande frågan om olika intressegruppers representa­ tion i styrelsen anser LO och TCO att de fackliga organisationerna bör ha två representanter och Kooperativa förbundet vill dessutom att de kooperativa organisationerna tillförsäkras två representanter i styrelsen. Den representant för bildningsrörelserna som utredningen förordar bör en­ ligt Kooperativa förbundet lämpligen utses efter förslag av Folkbildningsför­ bundet. IVA anser att naturvetenskap och teknik bör representeras. KLYS finner att kulturlivet är underrepresenterat i institutets styrelse enligt utred­ ningens förslag och föreslår en representant för vardera ord-, bild-, ton- och scenkonst i policyorganet, vilket detta organ än blir. Svenska författarför­ eningen vill ha någon i styrelsen med litterär sakkunskap och kännedom om författarnas praktiska problem. Svenska journalistförbundet önskar en re­ presentant med insikter i pressens arbetsförhållanden och Stockholms han­

delskammare anser att näringslivet bör vara företrätt. Enligt Svenska film­ institutet däremot bör näringslivet inte vara företrätt i styrelsen för en så­ dan specialiserad institution för kulturutbyte, som filminstitutet föreslår.

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1970

14

Styrelsen bör utses av Kungl. Maj:t och bl. a. bestå av representanter för ”det akademiska livet, folkbildningsrörelserna, bildkonsten, filmen, litte­ raturen och teatern”.

Beträffande Svenska institutets utlandskontor har stats­ kontoret liksom övriga remissinstanser, som yttrat sig i denna fråga, till­ styrkt utredningens förslag att utrikesdepartementet övertar Svenska insti­ tutets utlandskontor och att kontorscheferna knyts till ambassaderna som kulturattachéer.

Beträffande övriga frågor om Svenska institutets verksamhet kan följande framhållas.

Nordiska rådets svenska delegation, Nordiska kulturkommissionens svens­ ka avdelning och Föreningen Norden anser att Svenska institutet inte bör engageras i erfarenhets- och kulturutbyte i Norden i större utsträckning än vad som f. n. är fallet. Nordiska rådets svenska delegation betonar vikten av en samordning av nordisk utlandsinformation och föreslår att Svenska in­ stitutet direkt åläggs att söka få till stånd samarbete med systerinstitutio­ nerna i de nordiska grannländerna på alla sådana områden där ett samar­ bete erbjuder rationaliseringsvinster eller andra fördelar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1970

4. Departementspromemorian

I departementspromemorian föreslås att Svenska institutet ombildas till en statlig stiftelse. Förslaget till ny organisationsform bygger på att in­ stitutet i princip behåller sitt nuvarande verksamhetsområde. Det bör ha en roll som ett av de centrala organen inom den statliga och statsunder­ stödda verksamheten för Sverige-information samt erfarenhets- och kultur­ utbyte med utlandet. Institutet bör få ett eget ansvar för de medel som ställs till dess disposition.

I departementspromemorian förutsätts inte några samtidiga förändringar i fråga om organisationen av den statliga och statsunderstödda informa­ tionsverksamheten i övrigt. 1966 års utredning om Svenska institutet bör inte fortsätta sitt arbete.

Omorganisationen av institutet motiveras i departementspromemorian av flera omständigheter. I promemorian understryks att institutet aldrig fun­ gerat som en ideell förening i vanlig mening, några enskilda personer har aldrig varit medlemmar. En rad för institutets verksamhet centrala beslut måste nu fattas av dess råd som sammanträder endast en gång om året, vilket i vissa avseenden kan försvåra arbetet för institutets styrelse och di­ rektion. Medlemsavgifterna har efter hand förlorat sin centrala betydelse. Mycket talar för att näringslivets värdefulla insatser till stöd för utlands- informationen skulle kunna kanaliseras i andra former, som bättre än de nuvarande svarar mot önskemålen från såväl bidragsgivare som bidrags-

15

mottagare, dvs. att bidrag lämnades till speciella projekt. Mot bakgrund av att ansvaret för finansieringen av institutets löpande verksamhet under se­ nare år i allt större utsträckning kommit att ligga på staten bör staten få ett organisatoriskt ansvar som svarar mot det ekonomiska. Detta kan, en­ ligt departementspromemorian, ske om institutet ombildas till en statlig stif­ telse.

Institutet bör, enligt departementspromemorian, ledas av en styrelse som högsta organ. I denna bör finnas representanter för svenskt samhällsliv in­ klusive kulturliv och näringsliv. Styrelsen bör utses av Kungl. Maj :t och institutets ledande tjänsteman, dess direktör, förordnas av styrelsen. Av sty­ relsen bör avgöras viktigare frågor om institutets verksamhet, organisation och ekonomsika förvaltning.

Av central betydelse för att institutets verksamhet skall bli rätt avvägd är att former skapas för regelbundna kontakter med sådana institutioner och organ som har beröring med institutets verksamhetsområde. Särskilda referensgrupper bör därför tillkomma som bl. a. skall fylla vissa av de nu­ varande nämndernas uppgifter. Stadgar för institutet bör fastställas av Kungl. Maj :t. Ärenden om institutet bör liksom f. n. handläggas inom utri­ kesdepartementet men visst samråd med utbildningsdepartementet förut­ sätts.

Den föreslagna nya organisationsformen bygger på att styrelse och direk­ tör får ett samlat ekonomiskt ansvar för den verksamhet som bedrivs av in­ stitutet. De statliga bidrag som f. n. utgår ur olika anslag bör därför samlas till ett gemensamt bidrag. Detta bör ställas till institutets förfogande en­ ligt en av Kungl. Maj :t, efter förslag av styrelsen, fastställd stat. Staten bör vara så utformad att institutet utöver sin basverksamhet mot ersättning kan ta emot uppdrag av enskilda organisationer och statliga organ. Uppdragen bör avse sådana projekt inom institutets verksamhetsområde som inte kan finansieras inom ramen för anvisat statsbidrag.

En konsekvens av de angivna förslagen, som bl. a. bygger på att nya stadgar beslutas av Kungl. Maj :t är, enligt departementspromemorian, att nu­ varande stadgar måste upphävas. En annan följd blir att institutets råd, styrelse och nämnder upphör att fungera vid den tidpunkt då de nya stad­ garna träder i kraft. Omorganisationen medför vidare att de rättigheter och skyldigheter som åvilar det nuvarande institutet överförs på det omorga­ niserade institutet. Rådet föreslås bemyndiga den nuvarande styrelsen att träffa de avtal med staten i fråga om personal och egendom som omorga­ nisationen föranleder.

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1970

17

Statskontoret anser att översynen bör påbörjas omgående och bedrivas skyndsamt. I avvaktan på resultatet av en sådan översyn bör man inte ge­ nomföra partiella administrativa och organisatoriska förändringar på ut- landsinformationens område. I avvaktan på översynen anser sig statskon­ toret inte vara berett tillstyrka förslaget att omorganisera eller ombilda Svenska institutet.

Riksrevisionsverket har inget att erinra mot att institutet ombildas till en statlig stiftelse. Den föreslagna organisatoriska uppbyggnaden innebär att effektivare och mera smidiga former skapas för verksamhetens bedrivande.

Den organisation som föreslås för stiftelsen anser verket vara att föredra jämfört med alternativet att institutet skulle ha organiserats som ett äm­ betsverk. Riksrevisionsverket ansluter sig vidare till det i departements­ promemorian framlagda förslaget att de statliga bidrag som f. n. utgår ur olika anslag samlas till ett gemensamt bidrag.

6. Svenska institutets anslagsframställning

För budgetåret 1969/70 utgår till Svenska institutet från tredje huvud­ titeln ett bidrag med 3 973 000 kr. och från åttonde huvudtiteln ett bidrag med 1 165 400 kr.

Svenska institutets budget för räkenskapsåret 1969/70 har beräknats till sammanlagt 6 611 000 kr. Därav utgör 5,7 milj. kr. statsbidrag i en eller an­ nan form. För budgetåret 1970/71 räknar institutet i sin anslagsframställ­ ning med en omslutning på 9 359 000 kr., varav 8 572 000 kr. från statliga inkomstkällor. Ökningen skulle härmed uppgå till 2 748 000 kr. Medlemsbi­ dragen beräknas vidare minska med 125 000 kr. Samtidigt förutsätts bidra­ gen från kollegiet för Sverige-information och utrikesdepartementets in­ formationsbyrå minska med sammanlagt 560 000 kr. genom att räknas in i det allmänna statsbidraget från tredje huvudtiteln. Härigenom skulle en ökning av bidraget erfordras med 1 146 000 kr. under åttonde huvudtiteln för stipendieverksamhet, undervisning i svenska utomlands och för det allmänna kulturutbytet. Ökningen under tredje huvudtiteln skulle därmed uppgå till 2 287 000 kr.

Av den ökning på 2 287 000 kr. som begärs från tredje huvudtiteln avser 1 165 000 kr. medel för produktionsändamål, 149 000 kr. s. k. PR-åtgärder, bibliotek, studiebesök och kurser m. m. samt 400 000 kr. kulturutbyte med särskilda länder. Resterande medel, 573 000 kr., avser ökade personal- och andra administrativa kostnader.

Kungl. Maj:ts proposition nr

45

år 1970

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1970

19

3. Övrig informationsverksamhet

Anslagsposten, som för innevarande budgetår uppgår till 450 000 kr., står till förfogande för s. k. lokala informationsanslag till utlandsmyndigheterna, för inköp av publikationer avsedda för utlandsrepresentationens löpande informationsverksamhet, utställningar, inbjudningar till utländska kultur­ skribenter, svenska talesmäns resor till utlandet i informationsärenden m. m.

4. Svenska informationskontoret (SIS) i New York

Informationskontoret, som sedan den 1 juli 1966 utgör en del av utrikes­ förvaltningen, bedriver en omfattande informationsverksamhet i Förenta staterna och Canada. Kontorets budget för 1969/70 slutar på 1 782 000 kr. Därav utgörs 1 387 000 kr. av personalkostnader inklusive lönekostnadspå- lägg-

5. Särskilda medel för samordnad informationsverksamhet

Av anvisade medel för innevarande budgetår disponeras 2 319 000 kr. av kollegiet för Sverige-information i utlandet och resterande 300 000 kr. av ut­ rikesdepartementet för kulturbyte med särskilda länder.

Kollegiet för Sverige-information i utlandet begär en ökning av anslags­ posten med 3 181 000 kr. Samtidigt begärs under tionde huvudtiteln en ök­ ning med 4 155 000 kr. av reservationsanslaget Främjande av utrikeshan­ deln m. m., anslagsposten Kommersiell information, som uppgår till 5 milj. kr. för innevarande budgetår. De begärda anslagsbeloppen skulle enligt an­ slagsframställningen sålunda möjliggöra en samordnad informationsverk­ samhet under budgetåret 1970/71 på en kostnadsnivå av omkring 14,6 milj. kr.

Kollegiet, som i sitt anslagsäskande bl. a. framhåller att intresset utom­ lands för svenska problemlösningar på samhällslivets område ständigt växer och att svenska exempel regelbundet återkommer i samhällsdebatten över hela världen, begär över tredje huvudtiteln medel dels för verksamhet i vissa länder dels för särskilda projekt. Konkreta planer för verksamheten under budgetåret 1970/71 föreligger på en rad områden. En kollegiefinan- sierad verksamhet av betydande omfattning på det allmäninformativa och kulturella området planeras sålunda i England, Frankrike, Schweiz, Väst­ tyskland och Förenta staterna. Vidare planeras ett ökat engagemang i distri­ butionen av den engelskspråkiga informationstidskriften Sweden Now. Verk­ samheten beträffande utvecklingsländerna har för närvarande enligt kol­ legiet mycket begränsad omfattning, varför ett inbjudningsprogram för forskare, opinionsbildare, representanter för förvaltning, näringsliv etc. från

21

mer. Gränsdragningen mellan olika informalionsorgan skulle särskilt be­ aktas av utredningen.

Utredningen har i ett principbetänkande (SOU 1967:56) föreslagit att institutet skall behålla sin nuvarande organisation och som central instans svara för Sveriges medverkan i det internationella erfarenhets- och kul­ turutbytet. Verksamheten föreslås få en i huvudsak oförändrad inriktning, dock att den intressestyrda och målinriktade informationen bör ske inom ramen för de riktlinjer som fastställs därom av kollegiet för Sverige-infor- mation i utlandet. Den övervägande delen av remissinstanserna har anslutit sig till förslaget att institutet bör bestå med i huvudsak oförändrade upp­ gifter. Däremot är meningarna delade i fråga om fördelningen av ansvaret mellan institutet och kollegiet.

På grundval bl. a. av vad sålunda förekommit har inom utrikesdeparte­ mentet utarbetats en promemoria om institutets organisation och uppgif­ ter. I denna föreslås bl. a. att institutet behåller sitt nuvarande verksam­ hetsområde men att institutet på grund av statens ökade ekonomiska an­ svar ombildas till en statlig stiftelse.

Institutets råd och styrelse har tillstyrkt den föreslagna ändringen av in­ stitutets status. Statskontoret anser att en sådan ändring i och för sig är en förbättring jämfört med nuvarande ordning. Statskontoret betonar emel­ lertid att tiden nu är mogen för en samlad översyn av den allmänna ut- landsinformationens administration och organisation och är därför inte berett att tillstyrka förslaget.

Förutom Svenska institutet bedriver f. n. ett stort antal statliga och statsunderstödda organ informationsverksamhet om Sverige i utlandet. Den samordnande instansen för den statligt understödda utlandsinformationen är det år 1966 inrättade kollegiet för Sverige-information i utlandet. Un­ der senare år har en livlig debatt förts om formerna för samordning av ut­ landsinformationen. Chefen för handelsdepartementet har nyligen till­ kallat sakkunniga för utredning av frågan om den exportfrämjande verk­ samheten (1970 års rilcsdagsberättelse s. 343). Utredningen bör bl. a. över­ väga om ansvaret för den kommersiella informationen alltjämt skali åvila informationskollegiet eller föras över till ett statligt organ för exportfräm­ jande verksamhet. Av många skäl synes sålunda en översyn av utlandsin­ formationen önskvärd. Med anledning härav har frågan upptagits till för­ nyad prövning inom Kungl. Maj :ts kansli. Jag är däremot inte beredd att av denna anledning ytterligare uppskjuta ett ställningstagande till frågan om Svenska institutets huvudmannaskap.

Enligt min mening har erfarenheten bestyrkt värdet av en från departe- mentsorganisationen fristående enhet för vissa uppgifter inom Sverige­ informationen och erfarenhetsutbytet med utlandet. Institutet har sedan länge spelat en viktig roll inom kulturutbytet. Visserligen har flera organ inom kultur- och utbildningsområdena egna resurser för kontakten med

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1970

23

formationen, som förordats av ett antal remissinstanser, får prövas i sam­ band med den översyn av utlandsinformationen som jag tidigare berört.

Utredningen om Svenska institutet har förutsatt att, sedan statsmakterna tagit ställning till dess principbetänkande, den skall fortsätta sitt arbete med bl. a. institutets inre organisation. Enligt min mening bör denna fråga ut­ redas av institutets styrelse i samråd med statskontoret, varför det inte finns någon anledning att låta institutsutredningen fortsätta sitt arbete.

Frågan om institutets utlandsrepresentanter eventuellt bör uppgå i utri­ kesdepartementets kulturattachéorganisation bör även tas upp vid översynen av utlandsinformationen.

Institutets verksamhet har i huvudsak varit inriktad på utomnordiska länder. Utredningen har ej anfört någon erinran mot denna ordning. Vissa remissinstanser har förordat att alla möjligheter till nordiskt samarbete inom utlandsinformationen tillvaratas. Jag ansluter mig till denna uppfatt­ ning och förordar att institutet verkar för ett så nära nordiskt samarbete som möjligt. De nordiska samarbetsöverenskommelser inom kulturområdet som träffas bör härvid beaktas.

Avsikten är att stiftelsen, i samband med att den övertar ansvaret för det nuvarande institutets verksamhet, även skall överta institutets rättigheter och skyldigheter. Stiftelsen bör sålunda ta på sig ansvaret för fullgörandet av de avtal om kulturutbyte in. m. som finns mellan institutet och olika ut­ ländska institutioner samt övriga förpliktelser som åvilar institutet inom ra­ men för verksamheten. Vidare bör stiftelsen överta institutets tillgångar och skulder enligt institutets bokslut per den 30 juni 1970. Jag räknar med att institutets dåvarande skulder täcks av dess tillgångar.

Om den föreslagna stiftelsen kommer till stånd förutsätts att Kungl. Maj :t medverkar till att all personal vid institutet bereds anställning i stif­ telsen. Direktörens lön och anställningsvillkor bör fastställas under med­ verkan av Kungl. Maj :t eller myndighet som Kungl. Maj :t bestämmer. Det bör däremot ankomma på stiftelsens styrelse att avtala om den övriga personalens arbets- och anställningsvillkor i samråd med statens avtalsverk. Institutet bör åläggas att i sin årliga anslagsframställning redovisa all personal.

Svenska institutet får f. n. statsbidrag från flera olika statliga anslag och anslagsposter. Från tredje huvudtitelns anslag Information om Sverige i ut­ landet utgår det allmänna bidraget till driften, som innevarande budgetår uppgår till 3 973 000 kr. Från det under åttonde huvudtiteln uppförda ansla­ get Kulturellt utbyte med utlandet utgår ett bidrag till Svenska institutet föi stipendieverksamhet, lektoratsverksamhet och övrig undervisning i svenska vid utländska universitet, allmänt kulturutbyte och hyreskostnader för Hotel de Marie om sammanlagt 1 165 400 kr. Härtill kommer medel från kollegiet för Sverige-information i utlandet samt i viss utsträckning även från utrikesdepartementets informationsbyrå.

Kungl. Maj:ts proposition nr

45

år 1970

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1970

25

2. Övrig information om Sverige i utlandet

Beräknad ändring 1970/71

1969/70 Anslagsframställn.

Dep.chefen

1. Bidrag till Svensk-internationella pressbyrån . .

506 000

+ 158 000

+ 116 000

2. Utländska pressbesök .............................................

275 000

_

3. Svenska informationskontoret, New York...........

4. Särskilda medel för samordnad informationsverk-

1 782 000

— + 82 000

samhet.................................................

1 2 319 000

+ 3 181 000 + 278 000

5. Bernadottemuseet i Pau ............................

10 000

_

6. Annan informationsverksamhet3............................

450 000 1 5 342 000

-P235 000

+ 711000

1 Härtill kominer medel för kulturutbyte med särskilda länder, 300 000 kr. 2 Inklusive medel för kulturutbyte med särskilda länder. 3 Under innevarande budgetår benämnt Övrig informationsverksamhet.

För Svensk-internationella pressbyrån har jag gjort en av kostnadsfördy- ring föranledd uppräkning med 24 000 kr. Härjämte har jag förutsatt att 92 000 kr., som tidigare utgått till pressbyrån som bidrag från kollegiet för Sverige-information i utlandet, anvisas direkt till pressbyrån över här ifrå­ gavarande anslagspost. För bidraget till Svensk-internationella pressbyrån har jag således beräknat ett med 116 000 kr. ökat belopp eller 622 000 kr.

För utländska pressbesök beräknar jag ett oförändrat belopp. För Svenska informationskontoret (SIS) i New York beräknar jag 1 864 000 kr., vilket innebär en ökning av anslagsposten med 82 000 kr. i förhållande till innevarande budgetår.

Särskilda medel för samordnad informationsverksamhet beräknar jag till 2 597 000 kr., vilket innebär en ökning med 278 000 kr. jämfört med innevarande budgetår. De medel som tidigare beräknats under förevarande anslagspost för kulturutbyte med särskilda länder, 300 000 kr., beräknar jag för budgetåret 1970/71 under anslagsposten Annan informationsverk­ samhet.

Som jag anfört i samband med anslagsberäkningarna för Svenska insti­ tutet avlastas kollegiet för Sverige-information i utlandet ett belopp av 625 000 kr. för vissa ändamål, för vilka kollegiemedel hittills utgått till Svenska institutet, genom att detta belopp i fortsättningen föreslås utgå di­ rekt till Svenska institutet över tredje huvudtiteln. Vidare har jag i sam­ band med beräkningarna av avlöningskostnaderna för utrikesdepartemen­ tet utgått från att utrikesdepartementet övertar ansvaret för den informa­ tionst jänsteman i Toki o som hittills bekostats av kollegiemedel (prop. 1970: 44 s. 8). Därigenom skulle kollegiet avlastas ytterligare ca 230 000 kr. Slutligen har jag vid medelsfördelningen beaktat att kollegiets bidrag till

26

Svensk-internationella pressbyrån (SIP) minskas med 92 000 kr. Detta be­ lopp bör i stället utgå direkt över tredje huvudtiteln till SIP. Under här an­ givna förutsättningar blir alltså ökningen av de särskilda medlen till kol­ legiet för Sverige-information i utlandet betydligt större än de 278 000 kr. som siffermässigt angetts och kommer i realiteten att uppgå till (278 000 + 625 000 + ca 230 000 + 92 000) ca 1 225 000 kr.

För Bernadottemuseet i Pau har jag beräknat medel för ett oförändrat bidrag på 10 000 kr.

För annan informationsverksamhet beräknar jag 685 000 kr. Häri ingår dock 300 000 kr. för kulturutbyte med särskilda länder som hittills beräk­ nats under anslagsposten Särskilda medel för samordnad informations­ verksamhet. Frånräknas dessa medel, beträffande vilka någon höjning så­ lunda inte förordas, innebär beräkningen en siffermässig minskning med 65 000 kr. i förhållande till innevarande års anslagsmedel på 450 000 kr. Genom att 124 000 kr. avlastas förevarande anslagspost och förs över till Svenska institutet, varom jag talat i det föregående, uppgår ökningen dock i realiteten till 59 000 kr.

Sammanlagt bör alltså för Övrig information om Sverige i utlandet be­ räknas medel om tillsammans (622 000 + 275 000 + 1 864 000 + 2 597 000 + 10 000 + 685 000) 6 053 000 kr. Medlen bör för budgetåret 1970/71 an­ visas under ett särskilt reservationsanslag, benämnt Övrig information om Sverige i utlandet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1970

V. Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t före­ slår riksdagen att

1. godkänna den organisation för Svenska institutet som jag förordat, fr. o. m. budgetåret 1970/71,

2. föreskriva att anställnings- och arbetsvillkoren för tjänst som direktör vid institutet skall fastställas av Kungl. Maj :t eller myndighet som Kungl. Maj :t bestämmer,

3. för budgetåret 1970/71 på driftbudgeten under tredje huvudtiteln an­ visa

a) till Svenska institutet ett reservationsanslag av 6 547 000 kr.,

b) till Övriq information om Sveriqe i utlandet ett reservationsanslag av 6 053 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med in­ stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

Kungl. Maj. ts proposition nr

45

år 1970

27

Innehållsförteckning

Propositionens huvudsakliga innehåll ......................................................... 1

I. Inledning ........................................................................................................ 2

II. Svenska institutet............................................................................................ 3

1. Bakgrund och nuvarande ordning..................................................... 3 Informationsorganen............................................................................... 3 Svenska institutets tillkomst, uppgifter och nuvarande organisa­ tion m. m................................................................................................. 4 Finansieringen av Svenska institutet................................................. 5 Svenska institutets verksamhet .......................................................... 5

2. Utredningen.............................................................................................. 7

3. Remissyttranden över principbetänkandet .................................... 9

4. Departementspromemorian .................................................................. 14

5. Remissyttranden över departementspromemorian....................... 16

6. Svenska institutets anslagsframställning........................................ 17 III. Medel för övriga ändamål som faller under tredje huvudtitelns littera D. Information om Sverige i utlandet .................................... 18

1. Svensk-internationella pressbyrån (SIP) .................................... 18

2. Utländska pressbesök............................................................................. 18

3. Övrig informationsverksamhet............................................................ 19

4. Svenska informationskontoret (SIS) i New York............................ 19

5. Särskilda medel för samordnad informationsverksamhet........... 19

6. Bidrag till Bernadottemuseet i Pau.................................................... 20 IV. Departementschefen...................................................................................... 20

1. Svenska institutet................................................................................... 20

2. Övrig information om Sverige i utlandet .................................... 25 V. Hemställan....................................................................................................... 26

^{MARCUS BOKTR. STHLM 1970} 700139