Prop. 1970:44

('angående anslag för bud\xad getåret 1970/71 till utrikesförvaltningen, m. m.',)

Kungl. Maj:ts proposition nr 44 år 1970

1

Nr 44

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för bud­

getåret 1970/71 till utrikesförvaltningen, m. m.; given Stockholms slott den 27 februari 1970.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande ministern för utrikes ärendena hemställt.

GUSTAF ADOLF

Torsten Nilsson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen behandlas frågor som sammanhänger med dels en ny or­ ganisation för handläggning av frågor rörande internationellt utvecklings­ samarbete dels viss omorganisation av utrikesdepartementets politiska av­ delning. I propositionen föreslås inrättandet av ett antal nya tjänster och lämnas slutligt förslag till medelsanvisning för de ändamål som faller under tredje huvudtitelns anslag till utrikesförvaltningen. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr il

2

Kungl. Maj:ts proposition nr ii år 1970

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms

slott den 27 februari 1970.

Närvarande:

Statsministern

Palme,

ministern

för

utrikes ärendena

Nilsson,

statsråden

Sträng, Lange, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Odhnoff,

Wickman, Moberg, Löfberg, Lidbom.

Ministern för utrikes ärendena anmäler efter gemensam beredning med

statsrådets övriga ledamöter fråga om

anslag för budgetåret 1970/71 till ut­

rikesförvaltningen, m. m.

och anför.

I prop. 1970: 1 (bil. 5 s. 4) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att, i av­

vaktan på särskild proposition i ämnet, till Utrikesförvaltningen för budget­

året 1970/71 beräkna ett förslagsanslag av 118 270 000 kr. Beredningen av

denna fråga är nu avslutad.

DRIFTBUDGETEN

Tredje huvudtiteln

A. Utrikesdepartementet m. m.

A 1. Utrikesförvaltningen

1968/69 Utgift1 .................................. 1

267 731 821

1969/70 Anslag..................................... 108 256 000

1970/71 Förslag.................................. 120 662 000

1 Anslagen Utrikesförvaltningen: Avlöningar och Utrikesförvaltningen: Omkostnader

2 Utbetalt retroaktivt tillägg som bokförs på budgetåret 1969/70 men hänför sig till budget­

året 1968/69 uppgår till 421 455 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 44 år i970

3

Personal

Handläggande personal............................. Övrig personal ...........................................

Anslag

Avlöningar.................................................... Representationsbidrag till ministern för utrikes ärendena ...................................... Representations- och hyresbidrag till vis­ sa tjänstemän i utrikesdepartementet .. Utlandstillägg m. m..................................... Skatter, avgångsvederlag m. m. för av vederbörande utlandsmyndigheter an­ ställd personal ........................................... Sjukvård m. m.............................................. Reseersättningar ...................................... Fraktkostnader ........................................... Lokalkostnader ........................................... Automatisk databehandling.................... Expenser.........................................................

Därav engångsutgifter ....................................

Utbildningsverksamhet............................. Lönekostnadspålägg .................................. 1

1 Varav löneomräkning 2 360 000 kr.

Beräknad ändring

1969/70

1970/71 Dep. chefen

486

+

23

524

+

10

1 010

+

33

44 298 000

+

H

602 000

30 000

77 000

+

10 000

9 895 000

+

750 000

900 000

+

100 000

695 000

+

100 000

5 950 000

+

350 000

1 400 000

1

~T

80 000

26 195 000

+ 4 490 000

212 000

1

89 000

7 999 000

+

805 000

+

56 000

185 000

+

50 000

10 420 000

+

980 000

108 256 000

+ 12 406 000

Sveriges lönade utlandsmyndigheter och olönade konsulat med utsänd lö­ nad tjänsteman redovisas i en förteckning, vilken som

bilaga 1

torde få fo­

gas till statsrådsprotokollet i detta ärende. Som

bilaga 2

torde få fogas till

protokollet en uppställning över utrikesförvaltningens diplomatiska och kon­ sulära tjänster.

Utrikesdepartementet har f. n. 30 aspiranter under utbildning enligt en tvåårig utbildningsplan, fastställd av Kungl. Maj :t.

Ny organisation för handläggning av frågor rörande internationellt utvecklingssamarbete

Frågor rörande biståndet till främmande lands utveckling handläggs i Kungl. Maj :ts kansli f. n. huvudsakligen inom utrikes-, finans- och handels­ departementen.

Verksamhetsområdet för

utrikesdepartementets avdelning för internatio­

nella biståndsärenden

(biståndsavdelningen) omfattar huvudsakligen multi­

lateralt och bilateralt tekniskt utvecklingsbistånd (kunskapsöverföring) och humanitärt bistånd.

4

Anslagsförslaget till riksdagen under tredje huvudtiteln avseende allmänna

bidrag till vissa FN-organs biståndsprogram (UNDP, UNICEF, UNHCR och

UNRWA) bereds helt inom departementet, medan förslag till övriga bistånds­

anslag under avdelningens verksamhetsområde prövas på grundval av an­

slagsframställning från styrelsen för internationell utveckling (SIDA).

Den s. k. fältverksamheten, som innevarande budgetår svarar för två tred­

jedelar av anslagsvolymen för utvecklingsbistånd under tredje huvudtiteln,

omfattar dels hela det bilaterala utvecklingsbiståndet på gåvobasis — såväl

tekniskt bistånd som varubistånd (varuleveranser) — dels det humanitära

biståndet med undantag för de allmänna bidragen till UNICEF, UNHCR och

UNRWA, dels diverse bidrag till internationella organisationer inom om­

rådet för utvecklingsbistånd.

Utrikesdepartementets biståndsavdelning handlägger vidare ärenden, som

sammanhänger med att den centrala biståndsmyndigheten sorterar under

departementet. Slutligen har avdelningen befattning med biståndsverksam­

heten i överensstämmelse med utrikesdepartementets samordnande funktio­

ner, när det gäller förbindelser med andra länder och internationella organi­

sationer, samt departementets ställning som chefsmyndighet för utrikesre-

presentationen.

Chef för avdelningen är ett utrikesråd och ställföreträdare en byråchef.

Avdelningen är indelad i två sektioner, sektionen för multilateralt bistånd

resp. sektionen för bilateralt bistånd. Den förra består av tre handläggande

tjänstemän, den senare av fyra. Ärenden rörande handelspolitiskt bistånd

handläggs i utrikesdepartementet inom handelsavdelningen. Genom att vissa

hithörande ärenden kommer att handläggas vid den nya biståndsavdelning­

en, räknar jag med att till denna kunna föra över en tjänsteman från han­

delsavdelningen.

Inom

finansdepartementet

handläggs biståndsfrågorna inom den interna­

tionella enheten, vilken numera ingår i departementets budgetavdelning. En­

heten svarar på biståndsområdet för frågor rörande dels Sveriges relationer

till internationella organ för finansiellt bistånd, dels de bilaterala utveck-

lingskrediterna. Den del av anslaget till finansiellt utvecklingsbistånd, vilken

avser multilaterala ändamål, bereds helt inom Kungl. Maj :ts kansli, medan

förslag till anslagsposten rörande bilaterala utvecklingskrediter ingår i

SIDA:s anslagsframställning. Chef för enheten, där även internationella eko­

nomisk-politiska frågor och valutafrågor handläggs, är ett departementsråd.

Biståndssektionen inom enheten omfattar härutöver fem handläggande

tjänstemän.

Inom

handelsdepartementet

finns en sakenhet för bilaterala handelsfrågor

samt u-landsfrågor. Enheten handlägger frågor rörande handelspolitiskt bi­

stånd. Ärenden rörande kommersiellt bistånd — u-garantier vid exportkre-

ditgivning och investeringsgarantier utfärdade genom exportkreditnämnden

-— handläggs på en sektion inom departementets sakenhet för utrikeshandel,

Kungl. Maj:ts proposition nr 44 år 1970

Kungl. Maj:ts proposition nr 44 år 1970

5

nordiskt samarbete, m. m. Handläggningen av vissa frågor rörande stödet till u-länderna ankommer även på

andra departement.

Sålunda medverkar

jordbruksdepartementet beträffande frågor med anknytning till FAO och de multilaterala livsmedelshjälpprogrammen, utbildningsdepartementet be­ träffande UNESCO-frågor, socialdepartementet beträffande WHO-frågor och socialdepartementet gemensamt med inrikesdepartementet beträffande ILO- frågor.

För att underlätta den biståndspolitiska samordningen har ett särskilt in- terdepartementalt samrådsorgan, biståndsberedningen, inrättats med före­ trädare för berörda departement och SIDA. Omfattande samråd sker även i andra former mellan utrikesdepartementet och berörda fackdepartement, myndigheter och organisationer.

Under senare års snabba tillväxt av biståndsverksamheten har den centrala biståndsmyndigheten kommit att i viss utsträckning tilldelas uppgifter av departemental art. Antalet handläggande tjänstemän i

SIDA,

som sysslar

med sådana uppgifter, har uppskattats till sex.

Den organisatoriska sidan av biståndsverksamheten har varit föremål för statsmakternas överväganden vid ett flertal tillfällen. Huvudintresset har därvid knutits till SIDA:s roll och uppbyggnad, och den organisatoriska förstärkningen har under senare år huvudsakligen ägt rum inom ramen för denna myndighet.

Som jag redogjort för i prop. 1970: 1 (bil. 5 s. 22) uttalade sig riksdagen emellertid år 1967 (SU 1967:53, rskr 151) för ”en ökad organisatorisk och anslagsteknisk samordning av utvecklingsbiståndet”. Utskottet betonade i utlåtandet vikten av att biståndsverksamheten samordnas ”under enhetlig ledning”, så att tillämpningen av en ”totalsyn” på utvecklingsbiståndet yt­ terligare underlättas. Samtliga biståndsanslag föreslogs sammanförda under tredje huvudtiteln. Samtidigt som jag i prop. 1968: 101 orienterade om vissa åtgärder syftande till organisatoriska förbättringar framhöll jag att ytter­ ligare reformer kunde visa sig påkallade under den kommande kraftiga expansionen av biståndsverksamheten. Vad jag sålunda anförde föranledde ingen erinran från riksdagen.

Biståndsverksamheten befinner sig f. n. i en stark expansion. Statsmak­ ternas beslut att det s. k. 1 %-målet skall uppnås budgetåret 1974/75 inne­ bär en fortsatt mycket kraftig anslagsökning. Samtidigt accentueras kra­ ven på att våra insatser såväl bilateralt som multilateralt inriktas så att de på effektivast möjliga sätt bidrar till att stödja de fattiga ländernas egna ansträngningar att påskynda den sociala och ekonomiska utvecklingen. En samordnad och väl fungerande organisation för arbetet med biståndsfrå- gorna utgör en väsentlig förutsättning för att dessa mål för den svenska biståndspolitiken skall kunna uppnås.

Mot denna bakgrund har jag i prop. 1970: 1 (bil. 5 s. 22 ff) kortfattat redovisat planerna på en ny departementsorganisation för handläggningen

6

av frågorna rörande internationellt utvecklingssamarbete samt föreslagit att

samtliga biståndsanslag fr. o. in. budgetåret 1970/71 skall föras in under

tredje huvudtiteln. I fråga om SIDA nämnde jag att undersökningen av ver­

kets framtida organisation skulle intensifieras. Med hänsyn till vikten av att

SIDA:s organisation centralt och på fältet byggs upp så att den kan motsvara

de krav som den växande verksamheten ställer samt att personalresurserna

skall kunna utnyttjas och utvecklas på ett rationellt sätt har jag efter be­

myndigande av Kungl. Maj :t nu tillkallat en särskild ledningsgrupp med

representanter för utrikes- och finansdepartementen samt statskontoret och

SIDA. Gruppen skall leda det utredningsarbete som bedrivs inom SIDA i

samverkan med statskontoret. I det följande skall jag närmare redogöra för

innebörden av den departementala organisationsändringen.

Ändringen syftar främst till att skapa en sammanhållen departements-

organisation under enhetlig ledning. Den företas inom det nuvarande syste­

mets ram. Rollfördelningen mellan departement och verk avses bli prin­

cipiellt densamma som tidigare. Organisationens uppbyggnad skall så långt

möjligt avspegla den helhetssyn på utvecklingsbiståndet som kommer till

uttryck i strävan att låta olika biståndsformer nära samverka.

Effektiviseringen av det departementala arbetet med biståndsfrågorna

uppnås på tre olika vägar.

För det första sker en samordning av handläggningen genom att frågorna

rörande finansiellt bistånd förs över från finansdepartementet till den ut­

byggda avdelningen för internationellt utvecklingssamarbete inom utrikes­

departementet. Detsamma gäller de arbetsuppgifter av departemental natur,

som tilldelats SIDA.

För det andra genomförs en omorganisation av utrikesdepartementets

biståndsavdelning. Avdelningen bör — på samma sätt som i Kungl. Maj ds

kansli i övrigt — vara indelad i särskilda sakområden under ledning av

huvudmän. Jag räknar f. n. med tre sakområden, nämligen ett för multilate­

ralt utvecklingssamarbete, ett för bilateralt utvecklingssamarbete och ett

för långsiktig planering av den svenska biståndsverksamheten och budget­

frågor in. in.

Den indelningsgrund som valts för avgränsningen av sakområdena är ett

uttryck för strävan atl låta biståndet så långt möjligt ta formen av integre­

rade insatser inom vilkas ram olika biståndsslag sinsemellan stöder var­

andra. Sålunda har kategorierna finansiellt, tekniskt och humanitärt bistånd

frångåtts som främsta grundval för en organisatorisk uppdelning. Ärende-

fördelningen inom det bilaterala sakområdet avses främst ske efter geogra­

fiska grunder. Den principiella motiveringen härför är att uppmärksamheten

i första hand bör riktas på det enskilda mottagarlandets totala bistånds-

beliov.

För det tredje förstärks den nya biståndsavdelningen personellt. Avdel­

ningen bör — förutom de tjänster inom utrikesdepartementet som finns

Kiingl. Maj. ts proposition nr 44 år 1970

7

för handläggning av biståndsfrågor — omfatta ett antal tjänster, motsva­ rande dem som i finansdepartementet och SIDA finns för de i samband med omorganisationen överflyttade ärendena. Härutöver bör vissa nya tjänster inrättas.

Som jag redan aviserat i statsverkspropositionen bör den utbyggda bi­ ståndsavdelningen med hänsyn till arbetsuppgifternas vikt som chef ha en statssekreterare. Denne skall svara för den vidare utformningen av den svenska biståndspolitiken och ledningen av avdelningen. Under honom bör finnas huvudmän för sakområdena.

Förutom för tjänsten som statssekreterare och för tre huvudmannatjäns­ ter har jag beräknat medel för ytterligare 14 tjänster för handläggande per­ sonal. Av dessa motsvaras It st. av tjänster som finns inrättade i finansde­ partementet och SIDA för de i samband med omorganisationen överflyttade ärendena. Samtidigt kan en tjänst som utrikesråd utgå ur organisationen. Den nya avdelningen kommer därmed att omfatta 27 handläggande tjänste­ män.

Tjänsterna på avdelningen för internationellt utvecklingssamarbete bör rekryteras på samma sätt som i allmänhet i Kungl. Maj ds kansli. På avdel­ ningen bör således ifrågakomma personer såväl från statsförvaltningen i dess helhet som från arbetslivet i övrigt.

Kravet på kontinuitet i arbetet medför att man måste kunna räkna med att behålla tjänstemännen ifråga under längre tidsperioder. För att möjlig­ göra detta bör tjänstemännen vid avdelningen undantas från skyldighet att tjänstgöra vid utlandsmyndighet.

Kungl. Maj d bör inhämta riksdagens bemyndigande att inrätta ifråga­ varande tjänst för statssekreterare. För att snabbt kunna anpassa organisa­ tionen av den nya avdelningen efter behov bör Kungl. Maj d, i likhet med vad som gäller i fråga om andra statsdepartement än utrikesdepartementet, ha rätt att inrätta annan tjänst vid avdelningen än sådan som är avsedd för chefstjänsteman (jfr prop. 1965:65 s. 19). Jag förordar därför att Kungl. Maj d även inhämtar riksdagens bemyndigande att vid avdelningen inrätta tjänster som departementsråd i Cr 2 och kansliråd i Cr 1.

I de delar anställnings- och arbetsvillkor för personalen vid avdelningen är förhandlingsfrågor avser jag att ge statens avtalsverk förhandlingsupp- drag.

Kungl. Maj:ts proposition nr ti år 1970

Omorganisation av utrikesdepartementets politiska avdelning m. m.

Departementets politiska avdelning leds av ett utrikesråd som chef med ett biträdande utrikesråd som biträdande chef och är indelad i tre byråer. Inom första och andra byrån handläggs huvudsakligen ärenden rörande främmande länder, Nordiska rådet och Europarådet. Inom tredje byrån handläggs ärenden rörande Förenta Nationerna och dess fackorgan. På en särskild sektion inom sistnämnda byrå handläggs nedrustningsfrågor även­

8

som atomenergi-, rymd- och miljövårdsfrågor samt vissa andra frågor rö­

rande tekniskt och vetenskapligt samarbete. Inom avdelningen finns, för­

utom avdelningschefen och biträdande avdelningschefen, 15 handläggande

tjänstemän, varav två kansliråd som chefer för två av byråerna.

Frekvensen av internationella förhandlingar och konferenser har tilltagit

och verksamheten i internationella organisationer samt det internationella be-

söksutbytet har ökat. Särskilt påtaglig har expansionen av arbetsuppgifter­

na varit beträffande nedrustningsfrågorna och det internationella samarbe­

tet på det tekniskt-vetenskapliga området. Mot denna bakgrund har det be­

funnits angeläget att inför budgetåret 1970/71 förstärka departementets po­

litiska avdelning genom att inrätta ytterligare en byrå.

Vissa tjänster som f. n. finns inom tredje byrån bör föras över till den nya

byrån. Vidare beräknar jag medel för två nya tjänster varav en som kansli­

råd och chef för den nya byrån.

Med hänsyn bl. a. till arbetsuppgifterna vid nedrustningsdelegationen i

Geneve bör inom departementets förhandlingsgrupp ytterligare en tjänst

som kansliråd inrättas. Samtidigt därmed kan en tjänst som departements­

sekreterare dras in.

De grenar av utrikesförvaltningens verksamhet, som kan sammanfattas

under beteckningen presentationen av Sverige i utlandet har under efter­

krigstiden fått allt större betydelse och även föranlett en viss ökning av an­

talet specialattachéer. Utvecklingen visar att växande krav ställs på utrikes­

förvaltningen att i andra länder på ett fullständigare sätt presentera det

moderna Sverige. En fortsatt utbyggnad av antalet press- och kulturatta­

chéer är även ägnad att förbättra utlandsrepresentationens kontakt med

samhällsutvecklingen i hemlandet. Detta gäller även socialattachéerna, vil­

kas medverkan i beskickningarnas upplysningsarbete är av stor betydelse.

Mot bakgrunden härav beräknar jag medel för vissa ytterligare tjänster

för allmän och politisk information om Sverige, nämligen en tjänst som bi­

trädande pressattaché, placerad vid ambassaden i Washington, en tjänst för

en informationstjänsteman, placerad vid ambassaden i Tokio och en tjänst

som pressråd, placerad vid ambassaden i Oslo. I anslutning till inrättandet

av den sistnämnda tjänsten kan en tjänst som pressattaché dras in.

I övrigt beräknar jag medel för ytterligare ett ambassadråd, en förste ut-

rikeskanslist samt en tjänst inom departementets arkiv.

Kungl. Maj :t bör inhämta riksdagens bemyndigande att i departementet

inrätta två tjänster som kansliråd (Co/Cr 1), varav en som chef för den nya

byrån inom politiska avdelningen och en inom förhandlingsgruppen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 44 år 1970

Kungl. Maj.ts proposition nr 44 år 1970

9

Hemställan

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget Utrikes­ förvaltningen till 120 662 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i utrikesdepartementet inrätta en tjänst som statssekreterare i Cr 4 och två tjäns­ ter som kansliråd i Co/Cr 1,

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med vad jag förordat i det föregående i utrikesdepartementet vid dess avdelning för internationellt utvecklingssamarbete inrätta tjänster som departementsråd i lönegrad Cr 2 och kansli­ råd i lönegrad Cr 1,

c) till

Utrikesförvaltningen

för budgetåret 1970/71 anvisa

ett förslagsanslag av 120 662 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med in­ stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta pro­ tokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 44 år 1970

Bilaga 1

Förteckning över Sveriges lönade utlandsmyndigheter och olönade

konsulat med utsänd lönad tjänsteman den 1 januari 1970

I. Beskickningar med angivande inom parentes av subsidiära ackredite

ringsorter

Addis Abeba

(Tananarive)

Alger

(Bamako)

Ankara

Athen

Bagdad

(Kuwait)

Bangkok

(Kuala Lumpur, Rangoon, Singa­

pore, Vientiane)

Beirut

(Amman, Damaskus, Jeddah,

Nicosia)

Belgrad

(Tirana)

Bern

Bogotå

(Panamå, Quito)

Bonn

Bryssel

(Luxemburg)

Budapest

Buenos Aires

(Asunciön)

Bukarest

Canberra

Caracas

(Santo Domingo, Port-of-Spain)

Dar es Salaam

D jakarta

(Manila)

Dublin

Guatemala

(Managua, San José, San Salvador,

Tegucigalpa)

Haag

Havanna*

Helsingfors

J eddah*

Kairo

(Khartoum, Mogadiscio)

Ivinshasa

(Brazzaville, Libreville, Santa

Isabel, Yaoundé)

Kuala Lumpur*

Köpenhamn

Lagos

(Accra, Niamey, Ouagadougou,

Porto Novo)

Lima

(La Paz)

Lissabon

London

Lusaka

(Zomba)

Madrid

Mexico

(Havanna)

Monrovia

(Abidjan, Conakry, Freetown)

Montevideo

Moskva

(Ulan Bator)

Nairobi

(Kampala)

New Delhi

(Colombo, Kathmandu)

Oslo

Ottawa

Med * betecknad beskickning förestås av en t. f. cliargé d’affaires.

11

Kungl. Maj. ts proposition nr år 1970

Paris Peking

(Hanoi, Phnom-Penh) Prag Pretoria

(Gaberones, Maseru) Quito* Rabat

(Bathurst, Dakar) Rawalpindi Reykj avik Rio de Janeiro Rom

(Valletta)

II. Delegationer Sveriges ständiga representation vid Förenta Nationerna i New York Sveriges ständiga delegation hos de internationella organisationerna i Geneve Sveriges delegation hos Organisationen för ekonomiskt samarbete och ut­ veckling (OECD) i Paris Sveriges delegation hos de europeiska gemenskaperna

Europeiska kol- och stålunionens Höga Myndighet (CECA) i Luxemburg Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom) i Bryssel Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEC) i Bryssel

Santiago de Chile Sofia Teheran

(Kabul) Tel Aviv Tokio

(Seoul) Tunis

(El Beida ) Warszawa Washington Wellington Wien

III. Lönade konsulat

a) Generalkonsulat Antwerpen Berlin Chicago Genua Hamburg Hongkong Houston Istanbul London Milano Minneapolis Montreal New York San Francisco

b) Konsulat Gdansk Karachi Mariehamn Rotterdam Sydney

IV. Olönade konsulat med utsänd lönad tjänsteman i icke-chefsställning (gk = generalkonsulat, k : Barcelona, gk Damaskus, gk Frankfurt a. M., k Las Palmas, k Liverpool, k Los Angeles, k

konsulat)

Manila, gk Marseille, k Palma de Mallorca, k Säo Paulo, gk Seoul, gk Tripoli, k

V. Informationskontor Svenska informationskontoret (SIS) i New York

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 44 år 1970

Bilaga 2

Översikt av utrikesförvaltningens diplomatiska och konsulära tjänster

den 1 januari 1970

Utrikesdepartementet

Kabinetts-

Byråchefer

Departe-

Förste

sekreterare

Departe-

ments- och

utrikes-

Utrikesråd

ments-

kansli-

kanslister

Kansliråd

sekreterare

sekreterare

Utrikes-

Attachéer

kanslister

C 1—5

B 5—6

A 18—28

A 11—19

Kab.sekr., bitr. kab.sekr., utrikes-

ministerns sekr.....................................

2

1

Politiska avd............................................

4

2

11

Rättsavd...................................................

4

2

11

4

Handelsavd...............................................

4

1

16

Administrativa avd.................................

3

4

3

3

Avd. för internationella bist.ärenden

1

2

6

Rapportsekretariatet............................

1

2

Protokollet .............................................

1

1

3

Pressbyrån .............................................

1

Informationsbyrån................................

1

1

2

Arkivet.....................................................

2

Förhandlingsgrupp................................

2

2

2

Inspektören .............................................

1

Summa utrikesdepartementet

25

15

57

9

U trikesrepresentat ionen

Sändebud

Ambassad-

Förste

Utrikes-

Generalkon-

råd

ambassad-

kanslister

suler

Handelsråd

sekreterare

Konsuler

Konsuler

Vicekonsuler

Ambassad-

Förste utri-

sekreterare

keskanslister

Vicekonsuler

Utrikes-

Attachéer

kanslister

A. Lönade utlandsmyndigheter

Lönegrad

B 6, C 1

A 18—28

A 11—24

Addis Abeba .........................................

C 2

1

1

Alger..........................................................

C 1

1

1

Ankara.....................................................

C 2

1

1

Antwerpen, gk.........................................

B 6

2

Athen ......................................................

C 1

1

1

Bagdad.....................................................

C 1

1

1

Bangkok .................................................

C 2

1

1

Beirut .....................................................

C 1

1

1

Belgrad......................................................

C 2

1

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 44 år 1970

13

Lönegrad

B 6, C 1

A 18—28

A 11—24

Berlin, gk.................................................

C 2

1

Bern..........................................................

C 2

1

1

Bogotå......................................................

C 1

1

1

Bonn..........................................................

C 5

2

3

4

Bryssel.....................................................

C 2

2

1

Bryssel, del...............................................

C 2

1

2

Budapest.................................................

C 1

1

1

Buenos Aires .........................................

C 2

1

1

1

Bukarest .................................................

C 1

1

Canberra .................................................

C 2

1

Caracas.....................................................

C 1

1

1

Chicago, gk.............................................

C 2

1

2

Dar es Salaam........................................

C 1

1

1

Djakarta .................................................

C 1

1

1

Dublin .....................................................

C 2

1

Gdansk, k.................................................

1

Genéve, del...............................................

C 2

2

3

1

Genua, gk1 .............................................

2

Guatemala .............................................

C 1

1

1

Haag..........................................................

C 2

2

2

Hamburg, gk ........................................

C 2

3

Havanna .................................................

1

Helsingfors .............................................

C 5

1

1

1

Hongkong, gk.........................................

B 6

1

Houston, gk.............................................

B 6

1

Istanbul, gk.............................................

B 6

1

Jeddah .....................................................

1

1

Kairo..........................................................

C 2

2

1

Karachi, k .............................................

1

Kinshasa .................................................

C 1

1

1

Kuala Lumpur ....................................

1

1

Köpenhamn.............................................

C 5

1

1

1

Lagos .....................................................

C 1

1

1

Lima..........................................................

C 1

1

1

Lissabon .................................................

C 2

1

1

London .....................................................

C 5

2

3

2

London, gk .............................................

C 1

1

3

Lusaka.....................................................

Cl

1

Madrid.....................................................

C 2

2

2

Mariehamn, k2........................................

1

Mexico .....................................................

C 2

2

1

Milano, gk .............................................

C 1

1

Minneapolis, gk ....................................

B 6

3

Monrovia.................................................

C 1

1

Montevideo .............................................

C 1

1

Montreal, gk.............................................

C 2

1

Moskva.....................................................

C 5

1

3

3

Nairobi.....................................................

C 1

1

1

New Delhi .............................................

C 2

1

1

2

New York, gk.........................................

C 2

1

1

*5

New York, repr.......................................

C 5

1

5

Oslo ........................................................

C 5

1

2

1

Ottawa......................................................

C 2

1

1

Paris..........................................................

C 5

3

2

3

Paris, del...................................................

C 2

3

Peking .....................................................

C 2

1

1

Prag ..........................................................

C 2

1

1

Pretoria.....................................................

C 2

1

1

1 Konsulatschefen placerad i Milano.

2 Konsulatet förestås av en tjänsteman med arvode.

8 Byrådirektör i Ae 28 inkluderad.

14

Kungl. Maj. ts proposition nr 44 år 1970

Lönegrad

B 6, C 1

A 18—28

A 11—24

1

1

C 1

1

1

C 1

1

2

C 1

1

C 2

1

2

2

C 2

1

1

2

3

San Francisco, gk ................................

Santiago de Chile....................................

C 2

C 1

C 1

1

3

1

1

2

C 2

1

1

C 1

1

1

C 2

1

1

2

C 1

1

1

C 2

2

1

C 5

2

7

2

C 1

C 2

2

2

B. Olönade utlandsmyndigheter med

utsänd lönad tjänsteman

1

Damaskus, gk.........................................

1

1

2

1

1

1

1

2

1

1

1

Summa utrikesrepresentationen

Totalt

76

101

24

39

93

150

129

138

KUNGL BOKTR. STHLM 1970 7001 IJ