Prop. 1970:53

('angående riksinternatskolor',)

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1970

1

Nr 53

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående riksinternatskolor;

given Stockholms slott den 13 mars 1970.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsproto­ kollet över utbildningsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de för­ slag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Ingvar Carlsson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksinternatskolor inrättas för att skolgången för dels utlandssvenska elever, dels elever som har styrkt behov av miljöbyte eller är från glesbygd skall underlättas. Högst 60 % av internatkapaciteten bör få tas i anspråk för utlandssvenska elever. Undervisningen skall motsvara undervisningen i grund­ skolan och i gymnasieskolan. Riksinternatskola avses samverka med det allmänna skolväsendet i orten.

Intagningen av intematelever föreslås ske genom en för riksintematskolorna ge­ mensam nämnd knuten till skolöverstyrelsen. Skolorna avses även ta emot externat­ elever från kommun där skola finns och från närliggande kommuner.

Huvudman för riksinternatskola kan vara förening, stiftelse, aktiebolag eller kommun. Hälften av antalet ledamöter i styrelsen för sådan skola skall liksom ordföranden tillsättas av eller utses på förslag av Kungl. Maj:t.

Privatskolstadgan skall gälla i tillämpliga delar. För skolledare och lärare skal! gälla det statliga lönesystemet och bestämmelserna om statlig personalpensionering.

Till skolverksamheten vid riksinternatskola skall statsbidrag utgå enligt samma grunder som till kommunal gymnasieskola samt för utlandssvenska elever stats­ bidrag motsvarande interkommunal ersättning enligt 46 § skollagen. Vidare skall statsbidrag utgå för elevhemsföreståndare, fritidsledare och skolhälsovård.

Grännaskolan, Sigtunastiftelsens humanistiska läroverk och Sigtunaskolan —- samt under vissa förutsättningar Viggbyholmsskolan — föreslås skola inrättas som riksinternatskolor vid ingången av läsåret 1970/71.

1 •— Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 sand. Nr 53

0

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1970

Utdrag av protokollet över utbildningsärenden, hållet inför Hans Maj:l

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 13 mars

1970.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena

N

ilsson, statsråden

A

ndersson

, L

ange

, H

olm

-

qvist

, A

spling

, L

undkvist

, G

eijer

, O

dhnoff

, W

ickman

, B

engtsson

, N

or

-

ling

, L

öfberg

, L

idbom

, C

arlsson

.

Chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Carlsson, anmäler efter gemen­

sam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om riksinternatskolor och

anför.

I statsverkspropositionen (bil. 10 s. 212) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1970/71 beräkna

a) till Privatskolor: Bidrag till vissa privatskolor ett förslagsanslag av

23 335 000 kr.,

b) till Privatskolor: Bidrag till vissa internatskolor m. m. ett förslagsanslag av

1 150 000 kr.

Beredningen av dessa frågor är nu avslutad och jag anhåller att få redogöra för

dem närmare.

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1970

3

1. Inledning

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 februari 1964 tillkallade då­ varande chefen för ecklesiastikdepartementet sakkunniga1 för att utreda frågan om de utlandssvenska barnens skolgång m. m. (direktiv se 1965 års riksdagsbe- rättelse s. 274). De sakkunniga antog benämningen 1964 års utlands- och inter- natskoleutredning.

Utredningen har i augusti 1966 överlämnat betänkandet Skolgång borta och hemma (SOU 1966: 55).

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av skolöverstyrelsen — efter hörande av samtliga länsskolnämnder, ett antal av förslaget närmare be­ rörda kommuner samt huvudmän för internatskolor och svenska utlandsskolor — och av styrelsen för internationell utveckling (SIDA), dåvarande socialstyrelsen, dåvarande medicinalstyrelsen, statskontoret, byggnadsstyrelsen, arbetsmarknadssty­ relsen (AMS), centrala studiehjälpsnämnden, statens ungdomsråd, svenska institutet för kulturellt utbyte med utlandet, yrkesutbildningsberedningen, utredningen röran­ de lärarnas arbetsförhållanden, dåvarande arbetsgruppen för invandrarfrågor, då­ varande Svenska stadsförbundet, dåvarande Svenska kommunförbundet, Svenska landstingsförbundet samt — i gemensamt yttrande — Sveriges allmänna export­ förening (Exportföreningen), Sveriges industriförbund (Industriförbundet) och Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), vidare Landsorganisationen i Sverige (LO), Statstjänstemannens riksförbund (SR), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO) — som överlämnat yttrande från Lärarnas riksförbund (LR) —, Tjänste­ männens centralorganisation (TCO), dåvarande Målsmännens riksförbund (MR), Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet, Utlandssvenskarnas förening, De enskilda läroverkens förbund, Svenska privatskolors riksförbund, Centralför­ bundet för finska föreningar i Sverige, Estniska kommittén, Esternas representation i Sverige, Mosaiska församlingarnas centralråd — som bifogat yttrande från Hillelskolans i Stockholm ledning —, Katolska biskopsämbetet, Stiftelsen Skolsyst- rar de Notre Dame, Hermods korrespondensinstituts stiftelse (Hermods-NKI) och Kristendomslärarnas förening.

Styrelsen för Estniska gymnasiet i Stockholm, styrelsen för Sigtunaskolans aktie­ bolag, Osby samskolas föräldraförening, Osby Handels- & Industriförening och Skånes handelskammare har dessutom inkommit med skrivelser.

I samband med behandlingen av frågan om anslag till bidrag till vissa privat­ skolor för budgetåret 1968/69 uttalade föredraganden att han f. n. inte kunde till­

1 Den 25 februari 1964 tillkallades som sakkunniga riksdagsmannen Gunnar Helén, ordföran­ de, undervisningsrådet Åke Fältheim, redaktören Bengt Gustafsson, rektorn Rolf Hillman, nu­ mera statsrådet Alva Myrdal och direktören Per Zethelius. Den 18 mars 1965 tillkallades även professorn Sten Karling som sakkunnig.

styrka utredningens förslag om fyra riksinternatskolor (prop. 1968: 1 bil. 10 s. 197,

SU 8, rskr 8).

På grundval av betänkandet avgavs proposition till 1968 års riksdag angående

undervisning för utlandssvenska barn samt för vissa minoriteter i Sverige (prop.

67, SU 129, rskr 303).

I propositionen lade dåvarande departementschefen fram förslag om statligt stöd

till svensk undervisning i utlandet. Han föreslog vidare åtgärder för att underlätta

skolgången i Sverige för dels utlandssvenska elever och andra elever i behov av

skolinackordering, dels barn och ungdom som tillhör inflyttade språkliga minorite­

ter. För att underlätta skolgången för den förstnämnda gruppen av elever föreslogs

bl. a. att vissa elevhem knutna till det allmänna skolväsendet skall ta emot även

utlandssvenska elever och förses med särskilda personella resurser. Dåvarande

departementschefen föreslog även att ett särskilt studiestöd skall kunna utgå till

utlandssvenska elever som önskar utbildning i Sverige. I det följande redovisar jag

endast utredningens förslag om statsbidrag m. m. till riksinternatskolor samt remiss­

yttranden över förslaget.

Föredraganden uttalade i prop. 1969: 1 (bil. 10 s. 238) att det vad angår for­

men för omhändertagandet av eleverna enligt hans mening ej finns anledning att

se någon avgörande skillnad mellan elevhem och internat. Han framhöll bl. a. att

såväl alternativet med elevhem — allt efter olika elevgruppers behov mer eller

mindre anknutna till skolenheter — som alternativet med renodlade internatskolor

tills vidare synes böra finnas. I vilken form sistnämnda typ av skolor skall drivas

i framtiden borde enligt hans mening närmare övervägas (SU 35, rskr 103).

I anledning bl. a. av detta uttalande har Kungl. Maj:t den 29 maj 1969 upp­

dragit åt skolöverstyrelsen att skyndsamt inkomma med förslag till förläggning

av elevhem av rikskaraktär.

I ärendet om riksinternatskolor har inkommit flera skrivelser. Överenskommelse

har träffats med resp. huvudman för Grännaskolan, Sigtunaskolan och Sigtunastif-

telsens humanistiska läroverk om att utnyttja dessa skolor för att tillgodose inackor-

deringsbehovet för utlandssvenska elever liksom för elever med behov av miljö­

byte eller som är från glesbygd. F. n. pågår förhandlingar med huvudmannen för

Viggbyholmsskolan.

I det följande redovisas för sammanhangets skull på vissa punkter förslag, som

inte kräver beslut av riksdagen.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1970

2

.

Inackordering i Sverige av vissa elevgrupper

2.1 Nuvarande omfattning in. m.

Enligt uppgifter, som utredningen inhämtat från länsskolnämnderna och lands­

tingen, fanns höstterminen 1965 664 platser vid elevhem avsedda för elever vid

obligatoriska skolor, 614 platser vid elevhem avsedda för elever vid gymnasier och

11 438 platser vid elevhem avsedda för elever vid yrkesskolor. I dessa siffror

ingår inte platser vid elevhem knutna till internatskolor. Elevhemmen för elever på grundskolestadiets åldrar är huvudsakligen lokaliserade till glesbygder.

Vid internatskolorna fanns läsåret 1965/66 1 257 internatelever på grundskole- stadiet och 1 043 elever på gymnasiestadiet. Enligt uppgift från skolöverstyrelsen uppgick läsåret 1968/69 antalet internatelever vid de statsunderstödda internat­ skolorna till 910 resp. 942.

Centrala studiehjälpsnämnden har räknat med att ca 35 000 elever i gymnasiala skolor var inackorderade läsåret 1965/66. Omkring 22 000 elever vid gymnasiala skolor skulle alltså enligt dessa uppgifter vid denna tid ha varit inackorderade i privatfamiljer eller bott självständigt i uthyrningsrum eller i egna lägenheter på annan ort än föräldrarna.

Elevhem för elever vid det allmänna skolväsendet drivs i Sverige dels av kommu­ ner (framför allt elevhem vid det obligatoriska skolväsendet), dels av landsting (framför allt elevhem vid gymnasiala skolor), dels i mindre utsträckning av stiftel­ ser. I det senare fallet är hemmet framför allt avsett för särskilda grupper av ung­ domar eller har till ändamål att fostra ungdomen i en viss

riktning

Ett stort antal elevhem finns vid yrkesskolor. Dessa hem är av delvis annan karaktär än elevhemmen för motsvarande stadier av den allmänna skolan i övrigt. De drivs främst av landstingen i anslutning till centrala yrkesskolor eller andra yrkesskolor, men också i anslutning till enskilda yrkesskolor (företagsskolor) finns elevhem inrättade. Även staten driver elevhem i anslutning till vissa statliga yrkesut- bildningsanstalter. Ett fåtal elevhem finns i anslutning till yrkesskolor med hus­ hållningssällskap som huvudman.

Till kostnaderna för uppförande av elevhem utgår statsbidrag enligt kungörelsen (1936: 202) angående statsbidrag till skolhemsbyggnader och deras inredning, kun­ görelsen (1945: 594) angående statsbidrag till skolhem för lärjungar vid högre skolor och till avlöning av föreståndare vid dylikt skolhem (ändrad senast 1967: 471) samt kungörelsen (1957: 480) om statsbidrag till yrkesskolor (ändrad senast 1967: 822). Statsbidrag utgår för uppförande av såväl elevhem för elever vid kommunala skolor som elevhem knutna till privata internatskolor. Gäller det elevhem för det obligatoriska skolväsendet eller elevhem vid internatskola bestäms bidraget från fall till fall. För uppförande av elevhem vid yrkesskola utgår stats­ bidrag med hälften av kostnaderna. Bidraget till övriga elevhem utgår med 75 % av de verkliga kostnaderna med möjlighet för Kungl. Maj:t att, om särskilda skäl föreligger, höja bidraget till 90 %.

Enligt kungörelsen (1958: 665) om statsbidrag till driftkostnader för det all­ männa skolväsendet (omtryckt 1962: 478, ändrad senast 1968: 644) samt kun­ görelsen (1945: 594) angående statsbidrag till skolhem för lärjungar vid högre skolor och till avlöning av föreståndare vid dylikt skolhem utgår även statsbidrag till kostnader för avlönande av föreståndare vid sådant skolhem.

Till skolverksamheten vid de internatskolor, för vilka privatskolstadgan (1967: 270) gäller, utgår statsbidrag enligt kungörelsen (1964: 137) om statsbidrag till vissa privatskolor (ändrad senast 1968: 646) med 60 % av ett bidragsunderlag,

1* — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 53

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1970

5

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 53 år 1970

omfattande kostnader för avlöning, sjukförsäkrings- och arbetsgivaravgifter samt

pensionsavgifter till SPV och ATP för rektor, studierektor och lärare. Efter ansökan

hos Kungl. Maj:t kan skola erhålla ytterligare statsbidrag. Bidragen till samtliga

här avsedda privatskolor fick dock enligt tidigare gällande bestämmelser i stats-

bidragskungörelsen sammanlagt inte överstiga 78 % av skolornas sammanlagda

bidragsunderlag. Kungl. Maj:t har med stöd av riksdagens beslut (prop. 1968: 1 bil.

10 s. 198, SU 8, rskr 8) föreskrivit, att statsbidrag för budgetåret 1969/70 till varje

bidragsberättigad skola skall utgå med oförändrat procenttal av bidragsunderlaget

i förhållande till budgetåret 1968/69. Detta innebär att statsbidraget f. n. uppgår

till i genomsnitt 81 % av skolornas bidragsunderlag. Vidare utgår statsbidrag till

hälsovården vid skolorna.

Till vissa andra internatskolor utgår statsbidrag med 6:50 kr. per elev och dag

av läsåret. Till Grännaskolan utgår statsbidrag med ett av riksdagen för budget­

året 1969/70 beslutat totalbelopp av 350 000 kr.

2.2 Utredningens förslag

2.2.1 Behov av skolinackordering

Utredningens överväganden begränsar sig i enlighet med direktiven till att avse

utlandssvenska barn, elever med behov av miljöbyte och glesbygdsungdom. De

utlandssvenska barnens möjligheter till skolgång i Sverige har särskilt beaktats.

Utredningen har funnit att privat inackordering oftast är en god lösning för mel­

lanstadiebarn och i synnerhet för lågstadiebarn. Så snart eleverna nått högstadie-

åldern anses dock inackordering i elevhem eller i en internatskola vara likvärdiga

alternativ. Utredningens förslag avser åtgärder beträffande elevhem och internat­

skolor. Några direkta åtgärder för att förbättra eller standardisera inackorderingen

i privata familjer förslås däremot ej.

Utredningen föreslår att ett särskilt organ, utlandsskolnämnden, in­

rättas för ledning och tillsyn av undervisningen för utlandssvenskars barn. Nämnden

bör bl. a. upprätta en översikt av antalet på skolorter tillgängliga privata inackor-

deringsplatser. En sådan inventering skulle göra det möjligt för utlandsskolnämn­

den att tjäna som förmedlingsbyrå. Dessutom erhålls en överblick över hur stor del

av inackorderingsbehovet som lämpligen kan tillgodoses genom privat inackorde­

ring.

Utlandsskolnämnden föreslås i samarbete med berörda organ svara för plane­

ringen av den nödvändiga utbyggnaden av internatskole- och elevhemsväsendet till

den del den avser att tillgodose de utlandssvenska elevernas behov samt även delta

i den regionala planeringen för elevhem, avsedda för glesbygds- och miljöelever

i gymnasiala skolformer. Avsikten är att de utlandssvenska barnens intressen skall

bli beaktade även i dessa sammanhang, dels genom att de regionala hemmen om

möjligt placeras på orter som är lättillgängliga för utlandssvenska föräldrar, dels

genom att hemmen dimensioneras för att även kunna ta emot ett inslag av utlands­

svenska barn.

7

Glesbygdselever bör enligt utredningen fullgöra skolgången i den skola, till vil­ kens elevområde de hör, samt inackorderas privat eller i elevhem. Utlandssvenska elever, som saknar regional anknytning, anser utredningen som regel bör placeras i internatskolor eller i elevhem av rikskaraktär. I fråga om elever med dokumen­ terat behov av miljöbyte måste valet mellan placering i den regionala skolan med dess elevhem, i en internatskola eller i ett elevhem av rikskaraktär bero på de om­ ständigheter som konstituerar inackorderingsbehovet.

Elevhemmen vid internatskolorna har genomgående en högre personaltäthet än elevhem knutna till det allmänna skolväsendet. Lokalmässigt är de sistnämnda elevhemmen däremot i allmänhet mycket väl utrustade medan standarden i detta avseende är mycket varierande vid internatskolorna. För att utjämna kvaliteten mellan dessa båda skol- och inackorderingsformer finner utredningen att

a) statsbidraget för både skol- och elevhemsverksamheten vid de internatskolor som erfordras för att tillgodose ett verkligt behov av skolinackordering måste höjas så att det kommer i nivå med statsbidraget till de allmänna skolorna och till dessa knutna elevhem,

b) bidrag måste utgå till erforderliga reparationer och nybyggnader av internat­ skolornas undervisningslokaler och internatlokaler,

c) bidragen till nybyggnad och utvidgning måste väsentligen syfta till att alla statsunderstödda internatskolor på något längre sikt skall kunna ta emot lika många pojkar som flickor,

d) statsbidrag måste utgå till elevhemspersonal enligt samma principer vare sig elevhemmet är knutet till en internatskola, till en allmän skola eller till en yrkes­ skola,

e) personaltätheten måste vara densamma vid internatskolor och därmed jäm­ förbara elevhem och att

f) likformiga bestämmelser måste gälla beträffande storleken av elevhemmen vid de olika skolformerna.

Utredningen har gjort vissa beräkningar angående det väntade behovet av in- ackorderingsplatser på olika skolstadier. Med hänsyn till de många osäkra faktorer som ingår i beräkningarna anser emellertid utredningen att de inte kan läggas till grund för förslag om den framtida dimensioneringen av internatskolorna. Utred­ ningen anser också att beslut angående den framtida omfattningen av internatskol- organisationen bör anstå till dess erfarenheter vunnits under en period då internat­ skolor och elevhem framstått som jämbördiga alternativ. Utredningen framhåller emellertid att det ej finns anledning att inrätta någon ny internatskola på något skolstadium.

Enligt samstämmiga uppgifter från internatskolrektorer bör internatdelen av en internatskola inte omfatta mer än 300—400 elever. Om denna gräns överskrids kan rektor inte längre överblicka organisationen och ha den personliga kontakt med varje elev som är betydelsefull. Eftersom på högstadiet en organisa­ tion med tre paralleller är den minsta som utredningen finner acceptabel med hän­ syn till elevernas möjligheter till fritt val mellan olika ämnen och kurser måste ett

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1970

8

internathögstadium vara dimensionerat för minst 225 elever. Om man vill bredda

internatskolans åldersregister till att omfatta mer än tre årskullar av elever, ligger

det därför närmast till hands att komplettera högstadiet med ett enkelt mellan­

stadium dvs. 90 elever. Däremot kan ett högstadium vid internatskola normalt inte

samorganiseras med ett gymnasium utan att skolan uppnår ett totalt elevantal som

överskrider vad som anses lämpligt för en internatskola. För att en internatskola

med såväl högstadium som gymnasium skall kunna fungera tillfredsställande finner

utredningen att ett samarbete måste organiseras med en skola utanför internat­

skolan. Detta samarbete kan ske med den obligatoriska skolan i den kommun i vil­

ken internatskolan är belägen eller med en närliggande internatskola genom att

den ena skolan tillhandahåller vissa valmöjligheter medan den andra svarar för de

återstående. Undantag från eljest gällande minimiantal elever som villkor för in­

rättande av klass eller undervisningsgrupp finner utredningen bör kunna beviljas

men föreslår dock inga generellt giltiga undantagsbestämmelser härvidlag utan

förordar, att det bör ankomma på Kungl. Maj:t att besluta härom i varje särskilt

fall.

Beträffande det gymnasiala stadiet finner utredningen att varje internatskola bör

kunna erbjuda gymnasial skolgång på de olika linjerna såväl inom gymnasiet som

inom fackskolan och yrkesskolan. Om man vill undvika att öka elevantalet ut­

över vad som kan anses lämpligt, kan tillfredsställande valmöjligheter på det gym­

nasiala stadiet blott åstadkommas genom samverkan på sätt som föreslagits be­

träffande högstadiet.

Utredningen anser, att i första hand Sigtunastiftelsens humanistiska läroverk och

Sigtunaskolan har möjlighet att uppnå en sådan skolorganisation beträffande ele­

vernas valmöjligheter, geografiskt läge m. m. som motsvarar utredningens krav.

Nära dessa kommer Viggbyholmsskolan och Grännaskolan. Nämnda skolor före­

slås i första hand skola tas i anspråk för att tillgodose behovet av internatplatser

för utlandssvenska elever och andra elever med behov av inackordering. Skolorna

kan erbjuda sammanlagt 969 platser. Om detta platsantal visar sig för litet skall

även andra skolor kunna tas i anspråk. I första hand finner utredningen att skolor­

na i Lundsberg och Solbacka då kan komma i fråga.

För att tillgodose särskilt utlandssvenska elevers behov av valmöjligheter mellan

internatskola och elevhem knutna till det allmänna skolväsendet föreslår utred­

ningen, att tre elevhemsanläggningar med sammanlagt 180 platser uppförs. Dessa

elevhem för ett riksklientel föreslås få sådana personella resurser

att de kan betraktas som likvärdiga alternativ till internatskolor när det gäller att

tillgodose inackorderingsbehovet för sådana elever som mera permanent har sin

bostad i elevhemmet. Varje hem om 30—40 elever föreslås förutom ekonomi­

personal ha en föreståndare och en biträdande föreståndare med en veckotjänst-

göring av 40 timmar vardera. Som chef för en hel elevhemsanläggning bör enligt

utredningen även anställas en förste föreståndare. Vid större anläggningar räknar

utredningen med att även heltidsanställd arbetsledare och viss deltidsanställd per­

sonal skall erfordras.

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1970

9

Elevhemmen skall i första hand ta emot utlandssvenska elever i gymnasial skola och på högstadiet men även stå öppna för ett lokalt klientel av glesbygdselever och elever med dokumenterat behov av miljöbyte. För utlandssvenskarnas del anses det vara av betydelse att hemmen är belägna på inte alltför stort avstånd från in­ ternationella flygplatser, dvs. i trakten av Stockholm, Malmö och Göteborg. Vidare finner utredningen det angeläget att de inte förläggs till alltför små städer där skolorganisationen är ofullständig särskilt vad beträffar fack- och yrkesskola och inte heller till städer som redan har stark press på utbildningsväsendet. Hemmen bör dock förläggas till städer som enligt nuvarande planering kommer att ha go­ da valmöjligheter inom de gymnasiala skolorna, helst även med årskurs 4 av teknisk linje.

Beträffande lokaliseringen av de tre elevhemmen anser utredningen, att det bör ankomma på skolöverstyrelsen att avgöra till vilka orter elevhemmen skall för­ läggas. Utredningen föreslår, att ett av dem skall förläggas till stockholmsregionen, ett till göteborgsregionen och slutligen det tredje till Skånes västkust. Elevhemmens kapacitet föreslås bli 30 elever, 90 elever resp. 60 elever.

Kostnaden för att uppföra de av utredningen föreslagna tre elevhemmen beräk­ nas till 5,8 milj. kr. Kostnaderna för statsbidrag beräknas i enlighet med gällande grunder för statsbidrag till uppförande av elevhem till 4,5 milj. kr.

2.2.2 Intagning av elever

Utredningen förklarar, att åtgärder av såväl organisatorisk och ekonomisk som pedagogisk art fordras för de utlandssvenska barn som av föräldrarna sänds hem till Sverige för skolgång. Utredningen framhåller behovet av information rörande möjligheterna till skolgång och inackordering samt föreslår att utlandsskolnämnden skall utarbeta informationsmaterial med allmänna upplysningar om de möjligheter till skolgång som står de utlandssvenska eleverna till buds liksom om de ekono­ miska villkor som är förknippade med de olika alternativen. Utlandsskolnämnden föreslås dessutom stå till tjänst med enskild upplysning och rådgivning.

I fråga om intagning av utlandssvenska elever i svenska skolor anser utredningen, att de utlandssvenska eleverna, även om de gått i en svensk utlandsskola, inte kan behandlas på riktigt samma sätt som ungdomar som gått i skola i Sverige. De har ofta bakom sig en varierande skolgång och har kanske flyttat mellan olika länder, talat olika språk osv., vilket kan ha satt dem i en ogynnsammare studiesituation. Utredningen framhåller vidare, att den grupp det är fråga om är så liten att en tillämpning av en procentsats inom densamma kan medföra stora orättvisor. Ut­ redningen föreslår därför, att elev som tillbringat de två senaste skolåren i svensk utlandsskola och där genomgått årskurs 9 skall tas in i gymnasium resp. fackskola om han uppfyller gällande behörighetskrav. Har eleven tillbringat något av de två senaste åren i utländsk eller internationell skola, som inte direkt kan jämföras med svensk utlandsskola, bör han enligt utredningen antas som extra elev på lämplig utbildningslinje. Intagningen bör således i detta fall inte göras definitiv på grund av osäkerheten angående elevens förkunskaper. Inom ett läsår skall dock kollegiet

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1970

10

ta ställning till om han skall tas in i gymnasiet antingen i den önskade årskursen

eller i klass av annan årskurs.

De utlandssvenska elever som har bristfälliga kunskaper i svenska eller andra

ämnen föreslås få stödundervisning. Särskilda preparandkurser bör enligt utred­

ningen även kunna anordnas. Utredningen anser vidare att som en förberedelse

för övergången till svensk skola särskilda korrespondenskurser bör kunna komma

till användning redan under utlandsvistelsen.

Det gymnasium som utlandssvensk elev sökt inträde vid föreslås i princip vara

skyldigt att motta eleven. Ett mera betydande inslag av utlandssvenska gymnasie-

sökande vid ett gymnasium förutsätts kunna motivera att en extra klassavdelning

inrättas.

Utredningen anser, att som allmänt villkor för att en internatskola på längre

sikt skall vara berättigad att erhålla statsbidrag bör gälla att intagningen av elever

i skolan sker enligt följande principer. Vid skolan bör i första hand tas in utlands­

svenska elever till ett antal motsvarande upp till 60 % av skolans totala intemat-

kapacitet. I andra hand bör elever med behov av miljöbyte tas in till ett sådant antal

att de tillsammans med de utlandssvenska eleverna utgör minst 90 % av skolans

internatkapacitet. Högst 10 % av eleverna skall få tas in såsom internatelever av

internatskolans ledning efter eget bedömande bland elever med eller utan dokumen­

terat behov av skolinackordering. För att tas in i gymnasium eller fackskola skall

de dock uppfylla gällande minimikrav för sådan intagning.

I fråga om barn med behov av miljöbyte föreslår utredningen att särskilt intyg

rörande elevens behov av inackordering, utfärdat av psykiater eller behörig psyko­

log, skall bifogas ansökan om intagning.

Om 90 % av platserna i en internatskola inte tas i anspråk för utlandssvenska

elever och elever med behov av miljöbyte bör enligt utredningen återstående platser

beläggas med glesbygdselever, som tas in efter betygspoäng.

Intagningen av utlandssvenska elever i internatskolor och elevhem föreslås skola

ombesörjas av en central intagningsnämnd. Någon anledning att centralisera intag­

ningen av hemmasvenska elever med behov av skolinackordering anser utredningen

däremot inte föreligga.

2.2.3 Fördelningen av kostnaderna för skolinackordering och skolgång

Utredningen konstaterar, att det råder stora skillnader mellan kostnaderna för

inackordering i familj, inackordering i elevhem och skolgång i internatskola. Enligt

utredningens mening bör det ske en normalisering av kostnaderna för skolinackor­

dering. I de fall då det föreligger ett verkligt behov av skolinackordering bör elever­

nas avgifter för skolinackordering i elevhem eller i internatskola endast uppgå till

ett belopp motsvarande kostnaderna för inackordering i familj. De kostnader som

inte täcks av elevavgifter bör enligt utredningen i princip fördelas mellan stat och

kommun.

I fråga om statsbidrag till skolinackordering föreslår utred­

ningen, att till elevhem av rikskaraktär skall, oavsett om elevhemmet är knutet till

Kungl. Maj.ts proposition nr 53 år 1970

11

det allmänna skolväsendet eller till internatskola, statsbidrag utgå med belopp mot­ svarande lönen för dels en tjänst som förste föreståndare, dels en tjänst som före­ ståndare och en tjänst som biträdande föreståndare för varje fullt 30-tal elever, dels en tjänst som föreståndare om överskjutande elevantal är minst 15. Till internatskola föreslås statsbidrag dessutom utgå med belopp motsvarande kostna­ derna för skolläkare, skolsköterska och fritidsledare. Finns vid elevhemmet elever, som ej är utlandssvenskar eller i behov av miljöbyte, eller i fråga om internatskola elever som intagits enligt styrelsens bestämmande, skall enligt utredningen stats­ bidraget minskas i förhållande till antalet sådana elever.

Kostnaderna för statsbidrag till driftkostnader för de av utredningen föreslagna tre elevhemmen beräknas till ca 260 000 kr. per år.

I fråga om kostnaderna för skolinackordering på gymnasiestadiet anser utred­ ningen, att det allmänna bör bidra till de kostnader som är nödvändiga för att ele­ verna skall få den utbildning deras allmänna studieförutsättningar lämpar dem för. Eftersom kommunen normalt skall svara för de kostnader som dess invånare har för skolgång, antingen genom utgifter för det egna skolväsendet eller genom ersätt­ ning till annan kommun dit en elev är hänvisad för skolgång, finner utredningen det naturligt att kommun även skall bidra till de kostnader som av en eller annan anledning är ett nödvändigt villkor för skolgången. För elever som har lång skolväg eller som saknar önskad utbildningslinje i hemortens skola samt för elever som på grund av dokumenterat behov av miljöbyte är hänvisade till inackordering bör där­ för enligt utredningen hemkommunen lämna ekonomiskt bidrag inte bara till skol­ gång utan även till inackordering.

Föräldrarna — dock ej föräldrar till glesbygdselever i den obligatoriska skolan — beräknas av egna medel bidra med ett schablonbelopp som är så avpassat att det ungefär svarar mot kostnaden för barnen om de bor hemma. Det ekonomiska ansvaret för elevhemmen åvilar huvudmannen som måste bära de eventuella kost­ nader som inte täcks av bidrag och avgifter.

Beträffande kostnaderna för skolgång föreslår utredningen, att hemkommunen skall vara skyldig att för elev som går i internatskola på grund av dokumenterat behov av skolinackordering betala ett belopp motsvarande den kommunala ersättning som betalas för elev som går i annan kommuns skolväsen. För undervisning av utlandssvensk elev i internatskola eller i kommunal gymnasial skola föreslås statsbidrag utgå med belopp motsvarande den interkommunala er­ sättningen för skolgång i annan kommun. Kostnaderna för detta statsbidrag upp­ skattas till något över 1 milj. kr. för budgetåret 1970/71.

Till skolverksamheten vid de internatskolor, som tas i anspråk för utlandssvenska elever och elever med behov av miljöbyte, föreslås statsbidrag kunna utgå med 100 % av kostnaderna för löner till rektor, skolledare och lärare med avdrag för det belopp som motsvarar inslaget av elever utan dokumenterat behov av skol­ inackordering. Till internatverksamheten vid dessa skolor föreslås statsbidrag utgå enligt samma principer som till elevhem av rikskaraktär. Bidrag föreslås, som tidi­

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1970

gare redovisats, kunna utgå även till kostnader för läkare, skolsköterska och fritids­

ledare.

Statsbidrag enligt dessa grunder föreslås utgå till Sigtunastiftelsens humanistiska

läroverk, Sigtunaskolan, Viggbyholmsskolan och Grännaskolan.

Övriga internatskolor, som nu får statsbidrag enligt 1964 års kungörelse om

statsbidrag till vissa privatskolor, föreslås i avvaktan på erfarenheter rörande be­

hovet av internatskolplatser för nämnda elevkategorier få bibehållas vid oförändrad

bidragsnivå under en övergångstid fram till den 1 juli 1972. De skolor som då ej

överförs till det föreslagna nya statsbidragssystemet bör enligt utredningen ej längre

få statsbidrag som internatskolor. Utredningen tar däremot ej ställning till frågan

om statsbidrag bör utgå till skolorna som till externatskolor.

Utredningen föreslår, att övergången till de nya statsbidragsbestämmelsema skall

ske, i fråga om statsbidrag till lärarlöner samt till kostnader för läkare, sjuksköter­

skor och fritidsledare på en gång fr. o. m. det första läsår då skolan i fråga tilläm­

par de föreslagna intagningsbestämmelserna, och i fråga om bidrag till elevhem

successivt årskurs för årskurs.

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1970

2.3 Remissyttranden

Flera remissinstanser framhåller att det internationella samarbetet i högre grad

än tidigare kräver personliga insatser i utlandet från svenska medborgares sida.

AMS understryker bl. a. att problemen i samband med barnens skolgång för många

utgör ett av de svåraste hindren för utlandstjänstgöring. LO instämmer i utred­

ningens allmänna synpunkter på behovet av att de utlandssvenska barnens skol­

gång underlättas i största möjliga utsträckning. Socialstyrelsen vitsordar behovet

av ökade placeringsmöjligheter för barn som av sociala, psykologiska eller peda­

gogiska skäl behöver få sin utbildning förlagd till annan ort än hemorten. Dåvaran­

de Svenska kommunförbundetoch Svenska stadsförbundet anser i likhet med ut­

redningen att det med hänsyn till utlandssvenska barn och till elever

med behov av miljöbyte finns ett bestående behov av internatskolor.

Svenska privatskolors riksförbund framhåller att ytterligare en elevgrupp med

inackorderingsbehov utgörs av barn till föräldrar, som av olika anledningar ej kan

eller önskar få behovet dokumenterat.

Flera remissinstanser anser att elever vid internatskolor bör med avseende på

undervisningens innehåll och inriktning få samma valmöjligheter som

elever vid andra motsvarande skolor. Skolöverstyrelsen konstaterar att ingen av

existerande internatskolor har möjlighet att ensam fylla kravet på rimliga valmöj­

ligheter i fråga om utbildningsvägar. Överstyrelsen räknar inte heller med att någon

av dessa skolor i framtiden kommer att erbjuda ett mera fullständigt antal val­

möjligheter. LR understryker nödvändigheten av ett samarbete mellan internat­

skola och det allmänna skolväsendet i kommunen för att skapa något så när full­

ständiga valmöjligheter för eleverna vid internatskolor. De enskilda läroverkens

13

förbund framhåller att den närmast tillhands liggande lösningen är att internat­ skolan samverkar med ortens skolväsen och/eller med annan internatskola.

Skolöverstyrelsen understryker att internatskolorna främst bör koncentrera sig på högstadiet och det gymnasiala stadiet. Undervisning på mellanstadiet bör enligt överstyrelsen normalt endast förekomma i undantagsfall och får inte medges om valmöjligheterna för övriga stadier därigenom starkt begränsas.

Utredningens bedömningar angående internatskolväsendets fram­ tida organisation kan enligt skolöverstyrelsen ligga till grund för beslut om hur organisationen inledningsvis kan ordnas. Överstyrelsen finner att Sigtuna- stiftelsens humanistiska läroverk, Sigtunaskolan och Viggbyholmsskolan har goda förutsättningar att infogas i den nya ordningen för riksinternatskolor. Med tvekan ansluter sig överstyrelsen till utredningens förslag även beträffande Grännaskolan.

Statskontoret finner inte att utredningen på ett tillfredsställande sätt analyserat för- och nackdelar med alternativen internatskola eller elevhem. Ämbetsverket avstyr­ ker utredningens förslag och förordar i stället en kompletterande översyn, lämp­ ligen inom skolöverstyrelsen, av frågan.

De remissinstanser som yttrat sig angående utredningens förslag rörande elev­ sammansättningen vid internatskolorna har i allmänhet uttalat farhågor beträffande inslaget av elever med behov av miljöbyte. Skolöverstyrelsen anser att det skulle vara olyckligt om internatskolorna nästan helt skulle bli belagda med utlandssvenska elever och elever med behov av miljöbyte. Överstyrelsen och SIDA understryker starkt nödvändigheten av att inackorderingen i hemlandet av de ut­ landssvenska barnen inte utformas så att de isoleras från de hemmasvenska bar­ nen. Enligt skolöverstyrelsen bör skolorna vara skyldiga att ta emot även externat­ elever för att klientelet inte skall bli för ensidigt sammansatt. De av utredningen angivna procenttalen finner överstyrelsen tills vidare kunna godtas som ej alltför bindande i avvaktan på närmare erfarenheter. Socialstyrelsen förklarar att inslaget av elever med behov av miljöbyte ej får bli alltför stort då internatskolans huvud­ uppgift att ge undervisning, vård m. m. för utlandssvenska barn därigenom för­ svåras. Styrelsen anser att en mera differentierad elevsammansättning är önskvärd från flera synpunkter.

Även dåvarande medicinalstyrelsen, yrkesutbildningsberedningen, LRoch Ut­ landssvenskarnas förening uttrycker farhågor beträffande inslaget av elever med dokumenterat behov av miljöbyte. Vad gäller fritidsverksamheten för internatele- verna anser dåvarande MR det betydelsefullt att samarbete kommer till stånd med olika organisationer på skolorten. Det är också enligt MR angeläget att externat­ eleverna deltar i fritidsverksamheten. SAF, Industriförbundet, Exportföreningen,

Utlandssvenskarnas föreningoch De enskilda läroverkens förbund förordar större frihet för internatskolorna att bestämma elevsammansättning.

Intagning av elever i internatskola bör enligt SO samordnas med det intagningsförfarande som gäller för övriga skolor. På det gymnasiala stadiet innebär detta att intagning till internatskola sker genom intagningsnämnden för den gymnasieregion i vilken skolan är belägen. SRoch Utlandssvenskarnas förening

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1970

tillstyrker utredningens förslag om en central intagningsnämnd för de utlandssvens­

ka eleverna.

Skolöverstyrelsen tillstyrker att statsbidrag till internatskolor skall kunna

utgå till internatverksamheten enligt samma principer som till elevhem vid det all­

männa skolväsendet och till skolverksamheten efter i huvudsak samma principer

som gäller för kommunala skolor. Med hänsyn till internatskolornas speciella

karaktär finner överstyrelsen det motiverat att statsbidrag utgår även till kostnader

för lön till fritidsledare. Skolöverstyrelsen utgår ifrån att hemkommunen kommer

att till internatskola för elever som hänvisats dit erlägga den kommunala ersättning,

som enligt särskild kungörelse skall betalas för elev som går i annan kommuns

skolväsende. Överstyrelsen tillstyrker också förslaget att Solbacka läroverk skall

få statsbidrag enligt samma grunder, som de skolor på vilka privatskolstadgan är

tillämplig. Skolöverstyrelsen understryker att statsbidrag till Lundsbergs skola,

Solbacka läroverk och Fjellstedtska skolan bör utgå enligt dessa grunder så länge

skolorna rekryterar tillräckligt antal elever. Exportföreningen, Industriförbundet

och SAF framhåller att Lundsberg, Solbacka och Fjellstedtska skolan tills vidare

bör ges lika gynnsamma ekonomiska förutsättningar som de s. k. riksinternat-

skolorna.

Beträffande finansieringen av elevhem anser dåvarande Svenska stadsförbundet

och Svenska kommunförbundet att såväl anläggnings- som driftkostnader i huvud­

sak bör bäras av staten.

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1970

2.4 Departementschefen

Det allmänna skolväsendet har under 1960-talet byggts ut för att tillgodose de

kvantitativa och kvalitativa anspråk som i starkt ökad omfattning har rests från

de utbildningssökandes sida. Inom kort får alla barn och ungdomar en nioårig

utbildning. En dominerande del av ungdomarna i en årskull söker sig vidare till

de frivilliga skolformerna ovanför grundskolan. Efter beslut av 1968 års riksdag

sker fr. o. m. läsåret 1970/71 en successiv övergång till en ny läroplan för grund­

skolan (prop. 129, SU 179, rskr 366). Härigenom kommer den obligatoriska

skolan att ge alla barn och ungdomar en i huvudsak gemensam utbildning. 1968

års riksdag har vidare fattat beslut om sammanförande av yrkesskola, fackskola

och gymnasium till en organisatoriskt sammanhållen skolform och om reforme­

ring av yrkesutbildningen (prop. 140, SU 195, rskr 404). Jag har för avsikt föreslå

Kungl. Maj:t att denna skolform erhåller namnet gymnasieskolan. Den nya yr­

kesutbildningen kommer pedagogiskt att närmas till utbildningen inom övriga de­

lar av gymnasieskolan.

Jag har som bakgrund till vad jag i det följande kommer att anföra rörande

1964 års utlands- och internatskoleutrednings förslag om riksinternatskolor velat

erinra om den kraftiga utbyggnad av det allmänna skolväsendet i

både kvantitativt och kvalitativt hänseende som ägt rum och som kommer att full­

följas under de närmaste åren. Jag vill dessutom framhålla att planeringen av ut­

15

bildningsväsendet liksom av all annan samhällelig verksamhet sker under beaktande av kravet på hushållning med resurserna. Mot denna bakgrund måste särskilda motiv finnas för att statsbidrag skall kunna utgå till en vid sidan av den samhälle­ liga utbildningsorganisationen etablerad enskild utbildning (jämför prop. 1969: 1 bil. 10 s. 237 och 246 samt prop. 1970: 1 bil. 10 s. 221).

Bedömningen av 1964 års utlands- och intematskoleutrednings förslag om riks- intematskolor gäller enligt min mening bl. a. frågan hur man på bästa sätt skall tillgodose behovet av inackordering och undervisning för barn och ungdom, som har utlandssvenska föräldrar eller har styrkt behov av miljöbyte eller är från glesbygd. Utredningen har föreslagit dels inrättande av ett antal riksinter- natskolor, dels uppförande av tre s. k. rikselevhem. Föredraganden anförde i prop. 1969: 1 (bil. 10 s. 238) vad angår formen för omhändertagandet av eleverna att det ej finns anledning att se någon avgörande skillnad mellan elevhem och inter- nat. I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1968: 67, SU 129, rskr 303) har skolöverstyrelsen fått i uppdrag att inkomma med bl. a. förslag om förläggning av dessa elevhem. Enligt vad jag inhämtat kommer överstyrelsen att under hösten 1970 redovisa resultatet av detta utredningsuppdrag för Kungl. Maj:t. I uppdra­ get ingick även frågan om uppförande av elevhem för studerande vid statens skolor för vuxna. Enligt vad jag erfarit har planerna på ett elevhem vid vuxen­ skolan i Norrköping avancerat mycket långt. Vid sidan av rikselevhemmen finns det behov av särskilda anordningar i form av längre gående integrering av inter- nat och skola för att de tidigare nämnda gruppernas behov skall kunna tillgodoses. I prop. 1969: 1 (bil. 10 s. 238) framhöll föredraganden att man närmare borde överväga i vilken form som internatskolor bör drivas i framtiden. Enligt min me­ ning bör under vissa bestämda förutsättningar, som jag presenterar i det följande, behovet av internatskolor kunna tillgodoses genom att ett väsentligt ökat statligt stöd utgår till några av de nuvarande internatskolorna. Jag förordar att riksinternat- skola bör kunna anordnas av enskild huvudman (förening, stiftelse, aktiebolag) eller av kommun.

Det växande internationella samarbetet liksom expansionen av biståndsverk­ samheten kommer att medföra en ökning av antalet svenskar som engageras utom­ lands. Detta kan väntas leda till ökad efterfrågan på elevhemsplatser. F. n. utnyttjas internatskolor i viss utsträckning av barnavårdsmyndigheterna, framför allt i Stockholms stad, för att placera barn som av sociala, psykologiska och/eller pedagogiska skäl anses vara i behov av miljöbyte. Jag räknar med att denna möj­ lighet i ökad utsträckning kommer att utnyttjas av kommunerna. Vidare bör gles­ bygdselever, som ej kan beredas tillfredsställande inackordering inom sitt gym- nasieområde, kunna placeras på internatskola. 1964 års utredning föreslog att minst 90 % av internatkapaciteten vid en skola borde tas i anspråk för utlands­ svenska elever, för elever i behov av miljöbyte samt för glesbygdselever för att internatskolan på längre sikt skulle vara berättigad att erhålla statsbidrag. Högst

10 % av eleverna skall enligt utredningen få tas in som internatelever av sko­

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1970

16

lans ledning efter eget bedömande bland elever med eller utan dokumenterat

behov av skolinackordering. Enligt min mening bör som internatelever vid de sko­

lor, vilka jag i det följande föreslår skall bli riksintematskolor, antas endast barn

och ungdom med ett direkt behov av denna form av skolgång. Internatkapaciteten

vid dessa skolor bör sålunda helt och hållet ställas till förfogande för barn och

ungdom, som har utlandssvenska föräldrar eller har styrkt behov av miljöbyte eller

är från glesbygd. Målet bör som utredningen föreslagit vara att högst 60 % av

platserna förbehålls utlandssvenskars barn. Intagning av internatelever

kommer på grund av de sökandes skiftande bakgrund att medföra vissa svårigheter.

Enligt min mening bör därför intagningen av internatelever beslutas av en för

riksinternatskolorna gemensam nämnd knuten till skolöverstyrelsen. Ledamöter

av nämnden bör utses av Kungl. Maj:t. Vid intagning av elever i viss riksinternat-

skola bör rektor för skolan ingå som ledamot i nämnden.

Flera remissinstanser understryker starkt nödvändigheten av att inackordering­

en av de utlandssvenska barnen inte utformas så att de isoleras från barn med

hem i Sverige. Skolöverstyrelsen anser bl. a. att internatskolorna bör vara skyl­

diga att ta emot även externatelever för att elevsammansättningen inte

skall bli alltför ensidig. För att främja elevernas sociala utveckling bör enligt min

mening riksinternatskola stå öppen för externatelever från den kommun där sko­

lan finns och från närliggande kommuner. Målet måste naturligtvis vara att sko­

lan får en så allsidig social sammansättning som möjligt. Jag finner det angeläget

att i detta sammanhang poängtera nödvändigheten av att antalet internatplatser

för kvinnliga elever ökas. Ungefär lika många platser bör anordnas för flickor

som för pojkar. Vid intagning av externatelever på gymnasieskolstadiet bör tilläm­

pas samma regler som gäller för intagning vid kommunal skola. Intagningsnämn-

den för det verksamhetsområde inom vilket riksintematskolan är belägen bör be­

sluta om intagningen. Intagning av externatelever vid riksinternatskolas grundskola

bör ske genom avtal mellan skolan och berörda kommuner.

En av de ledande tankarna i skolreformerna under 1960-talet har varit att var­

je elev skall ha möjlighet att i största möjliga utsträckning välja den studiegång

som passar bäst och som ger de största möjligheterna att utveckla anlag och in­

tressen. Nuvarande internatskolor kan endast i begränsad utsträckning tillgodose

detta önskemål. Enligt min mening bör vid riksinternatskola meddelas undervisning

som motsvarar undervisningen vid grundskolan och gymnasieskolan. Jag räknar

emellertid inte med att sådan skola skall kunna erbjuda skolgång på samtliga lin­

jer i gymnasieskolan. I likhet med utredningen förordar jag därför att valmöj­

ligheterna för internatelever vid riksinternatskola ökas genom samverkan

med det allmänna skolväsendet i den kommun i vilken skolan är belägen eller med

en närliggande internatskola. Elev som intagits i riksinternatskolas elevhem skall

således vid behov kunna beredas skolgång i kommunal skola.

I samband med skolornas ombildning till riksintematskolor torde vissa över-

gångsanordningar erfordras. Jag förutsätter att Kungl. Maj:t kan vidta sådana an­

ordningar om ej riksdagen framställer erinran häremot.

Jag har i det föregående förordat åtgärder, som medför ett nära samarbete mel­

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1970

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1970

17

lan de internatskolor, vilka jag i det följande kommer att föreslå som riksinter- natskolor, och det allmänna skolväsendet. Jag kommer vidare att föreslå att stats­ bidrag till skolverksamheten vid dessa skolor skall utgå enligt samma grunder som till kommunal gymnasieskola. Mitt förslag medför dessutom en betydande ökning av statsbidraget till bl. a. elevhemsverksamheten vid ifrågavarande internat­ skolor. Mot denna bakgrund är det naturligt att det allmänna får ett avgörande in­ flytande över ledningen av de blivande riksinternatskolorna. Detta bör åstadkom­ mas genom att hälften av antalet ledamöter i styrelsen för resp. riks- internatskola tillsätts av eller utses på förslag av Kungl. Maj:t. Vidare bör ordfö­ randen utses i samma ordning bland ledamöterna i styrelsen.

Utredningen föreslår att i första hand Sigtunastiftelsens humanistiska läroverk, Sigtunaslcolan, Viggbyholmsskolan samt Grännaskolan tas i anspråk för att tillgo­ dose behovet av internatplatser för utlandssvenska elever och andra elever med be­ hov av inackordering. Om antalet internatplatser vid dessa skolor visar sig för litet bör enligt utredningen skolorna i Lundsberg och Solbacka komma i fråga. Som jag framhållit i det föregående finns anledning räkna med att behovet av utbildnings­ platser för de aktuella elevkategorierna kommer att öka i framtiden. Hur stort detta framtida behov kommer att vara är inte möjligt att bedöma med större sä­ kerhet. Det åligger skolöverstyrelsen såsom ansvarig för den centrala skolplane- ringen att följa denna fråga. Mot denna bakgrund förordar jag att fyra av de nu­ varande internatskolorna under de villkor, som jag har angett i det föregående, ges karaktär av riksinternatskolor. I likhet med skolöverstyrelsen anser jag att de båda internatskolorna i Sigtuna har goda förutsättningar att fungera som riksinternatskolor. En väsentlig förutsättning för att statsbidrag till Sigtunaskolan som riksinternatskola skall utgå är emellertid enligt min mening att fr. o. m. läsåret 1971/72 ett nära samarbete inleds mellan de båda skolorna i Sigtuna. Jag till­ styrker vidare att Grännaskolan ges ställning som riksinternatskola. Jag har härvid bedömt det som möjligt för Grännaskolan att vid behov samarbeta med skolvä­ sendet i Jönköping/Huskvarna. Med huvudmännen för dessa tre skolor har under förutsättning av Kungl. Maj:ts godkännande träffats avtal om att skolorna skall inrättas som riksinternatskolor den 1 juli 1970. Huvudmännen ställer därvid mark och lokaler m. m. till skolornas disposition mot en viss årlig avgift. Staten förbin­ der sig att ge statsbidrag i enlighet med vad jag i det följande föreslår. Avtalen har ingåtts för en period av fem år. Om avtalen ej sägs upp, förlängs de på ytter­ ligare fem år. Kungl. Maj:t bör inhämta riksdagens godkännande av att de båda Sigtuna-skolorna och Grännaskolan inrättas som riksinternatskolor. Även Vigg­ byholmsskolan bör kunna fungera som riksinternatskola. Det har emellertid ännu inte varit möjligt att träffa avtal med huvudmannen för Viggbyholmsskolan. Un­ der förutsättning att godtagbart avtal kan träffas med huvudmannen enligt väsent­ ligen samma grunder som för de tre tidigare berörda skolorna förordar jag att även Viggbyholmsskolan i fortsättningen skall drivas som riksinternatskola. Kungl. Maj:t bör inhämta riksdagens bemyndigande att sluta avtal i detta hänseende.

Till skolverksamheten vid riksinternatskola bör statsbidrag utgå enligt samma

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1970

grunder som till kommunal gymnasieskola. Detta bör gälla även den del av verk­

samheten som avser grundskolan. För denna bör även utgå de speciella statsbidrag

som kan utgå för fritt valt arbete och s. k. resurstimmar. På detta bidrag bör be­

räknas lönekostnadspålägg med f. n. 23 %. Från detta belopp avräknas dock kost­

nader för avgifter till socialförsäkring m. m. som i annan ordning täcks av stats­

medel.

Enligt riksdagens beslut utgår f. n. statsbidrag för undervisning av utlandssvensk

elev i kommunal grundskola eller gymnasieskola med belopp motsvarande den in-

terkommunala ersättning som utgår vid skolgång i annan kommun än hemkommun.

I likhet med utredningen förordar jag att sådant statsbidrag skall utgå även till riks-

internatskola. Det bör enligt min mening motsvara den interkommunala ersättning­

en för skolgång och skolmåltider. Jag utgår ifrån att hemkommun betalar lägst

motsvarande belopp för elev som går i internatskola på grund av styrkt behov av

miljöbyte eller på grund av att vederbörande är från glesbygd. Överläggningar här­

om har ägt rum med företrädare för Svenska kommunförbundet vilka anslutit sig

till denna uppläggning.

Vid riksinternatskola med minst 60 internatplatser bör statsbidrag utgå med år­

ligt belopp motsvarande årslönebeloppet i löneklass A 19 för en tjänst som

förste föreståndare. Vidare bör för varje fullt 30-tal internatplatser statsbidrag ut­

gå för en tjänst som föreståndare och en tjänst som biträdande föreståndare med

årliga belopp som motsvarar årslönebeloppet i löneklass A 17 resp. A 15. På

dessa belopp bör dessutom beräknas lönekostnadspålägg. Mitt förslag i detta avse­

ende innebär en väsentlig förstärkning av personalresurserna vid elevhemmen.

Med hänsyn till det särskilda behov av omvårdnad, som bl. a. elever med behov

av miljöbyte har, är det angeläget att den elevvårdande verksamheten vid riks-

internatskolorna får goda resurser. Statsbidrag bör därför utgå för fritidsledare

och för skolhälsovården. Det årliga bidraget bör motsvara årslönebeloppet för en

tjänst i löneklass A 18 resp. A 15. På dessa bidrag bör också beräknas löne­

kostnadspålägg. Jag räknar dessutom med att det vid varje skola skall finnas en

kurator.

I den mån driftkostnaderna inte täcks av statsbidrag, nämnda bidrag från kom­

muner eller bidrag från annat håll avses dessa bli täckta genom elevavgifter. Till

elevhemsbyggnader vid riksinternatskolor bör kunna utgå statsbidrag enligt kun­

görelsen (1945: 594) angående statsbidrag till skolhem för lärjungar vid högre

skolor m. m.

Övriga internatskolor, som nu får statsbidrag enligt kungörelsen (1964: 137) om

statsbidrag till vissa privatskolor (ändrad senast 1968: 646) bör i avvaktan på erfa­

renheter rörande behovet av internatplatser tills vidare få behållas vid oförändrad

bidragsnivå. Av samma skäl bör statsbidrag tills vidare utgå till de övriga internat­

skolor som nu får statsbidrag enligt av Kungl. Maj:t den 5 juni 1953 meddelade

bestämmelser (ändrade senast den 9 juni 1967).

De nya statsbidragsbestämmelser, som skall gälla för riksinternatskolorna, bör

träda i kraft den 1 juli 1970.

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1970

19

Om riksintematskola inrättas av enskild huvudman, bör privatskolstadgan eller de bestämmelser som kan komma att ersätta denna stadga äga tillämpning, dock med de jämkningar som kan föranledas av skolans karaktär av riksintematskola. Om kommun blir huvudman, bör för skoldelen i allt väsentligt tillämpas de be­ stämmelser som eljest gäller för kommunal gymnasieskola och grundskola. För skolledare, biträdande skolledare och lärare vid riksintematskola kommer sålunda anställnings- och arbetsvillkor, som får bestämmas genom avtal, att fastställas un­ der medverkan av Kungl. Maj:t eller myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer.

Jag utgår från att skolledare, biträdande skolledare och lärare vid riksintemat- skolor skall erhålla pensionsrätt enligt de statliga pensionsbestämmelserna. Denna fråga kommer senare att anmälas för riksdagen.

3. Hemställan

Under åberopande av vad jag anfört i det föregående hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

1. godkänna av mig förordade grunder och riktlinjer för riks- intematskolor,

2. godkänna av mig förordade grunder för statsbidrag till riksintematskolor,

3. godkänna att Sigtunastiftelsens humanistiska läroverk, Sig- tunaskolan och Grännaskolan inrättas som riksintematskolor och att bidrag av statsmedel utgår till skolorna enligt villkoren i de avtal som träffats med huvudmännen för skolorna,

4. bemyndiga Kungl. Maj:t att — under förutsättning att god­ tagbart avtal kan träffas — inrätta Viggbyholmsskolan som riks- internatskola.

4. Anslagsberäkningar för budgetåret 1970/71

D 17. Privatskolor: Bidrag till vissa privatskolor

1968/69 Utgift ........... 18 371 130 1969/70 Anslag ......... 21 655 000 1970/71 Förslag......... 27 685 000

Ur detta anslag utgår statsbidrag till vissa av Kungl. Maj:t i skilda beslut angivna privatskolor. För skolorna i fråga gäller privatskolstadgan (1967: 270). Statsbi­ drag utgår enligt kungörelsen (1964: 137) om statsbidrag till vissa privatskolor (ändrad senast 1968: 646) med 60 % av ett bidragsunderlag, omfattande kostna­ der för avlöning, sjukförsäkrings- och arbetsgivaravgifter samt pensionsavgifter till

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1970

SPV och ATP för rektor, studierektor och lärare. Kungl. Maj:t kan på ansökan av skola besluta om högre statsbidrag. Sedan vissa privatskolor kommunaliserats har Kungl. Maj:t med stöd av riksdagens beslut (prop. 1968: 1 bil. 10 s. 198, SU 8, rskr 8) föreskrivit, att statsbidrag för budgetåret 1969/70 till envar bidragsbe- rättigad skola skall utgå med oförändrat procenttal av bidragsunderlaget i förhål­ lande till budgetåret 1968/69. Detta innebär att statsbidraget f. n. uppgår till i ge­ nomsnitt 81 % av skolornas bidragsunderlag. Vidare utgår statsbidrag till hälso­ vården vid skolorna. Utöver statsbidrag enligt nu angivna bestämmelser utgår ur anslaget ett belopp av 30 000 kr. till beredande av friplatser åt stipendiater vid Sigtunastiftelsens humanistiska läroverk. Till Grännaskolan utgår bidrag ur detta anslag med ett totalbelopp av 350 000 kr.

Skolöverstyrelsen

Innevarande budgetår erhåller 15 skolor statsbidrag enligt kungörelsen 1964:137. För bidrag till vissa privatskolor beräknar skolöverstyrelsen ett medelsbehov av 25 827 000 kr., vilket innebär en ökning med 4 172 000 kr. Den av översty­ relsen föreslagna anslagsberäkningen framgår av följande sammanställning:

1. Statsbidrag enligt kungörelsen 1964: 137 ....................................... 19 470 000

2. Tre riksinternatskolor ........................................................................ 6 327 000

3. Övrigt .................................................................................................. 30 000

25 827 000

1. För löneomräkning m. m. beräknar överstyrelsen 803 000 kr. Skolöverstyrelsen föreslår att Solbacka läroverk, som f. n. åtnjuter statsbidrag ur anslaget Bidrag till vissa internatskolor m. m., får statsbidrag enligt kungörelsen 1964: 137.

2. 1964 års utlands- och internatskoleutredning föreslog i sitt betänkande Skol­ gång borta och hemma (SOU 1966: 55) bl. a. att de fyra internatskolorna Sigtuna­ stiftelsens humanistiska läroverk, Sigtunaskolan, Viggbyholmsskolan och Gränna­ skolan skulle få karaktär av riksinternatskolor med i huvudsak samma statsbidrag som nu utgår till kommunala gymnasiala skolor. Utredningen beräknade att kost­ naderna för statsbidrag härigenom skulle öka med ca 3,7 milj. kr. I yttrande över nämnda betänkande tillstyrkte skolöverstyrelsen detta förslag. 1968 års riksdags­ beslut (prop. 67, SU 129, rskr 303) angående statligt stöd till undervisning för ut- landssvenka barn samt för vissa minoriteter i Sverige innefattade dock inte beslut om inrättande av riksinternatskolor.

Skolöverstyrelsen upprepar nu — med undantag för Viggbyholmsskolan — sin i anslagsframställningarna för 1968/69 och 1969/70 gjorda hemställan om inrät­ tande av riksinternatskolor.

Innevarande budgetår utgår statsbidrag till Sigtunastiftelsens humanistiska lä­ roverk enligt kungörelsen 1964: 137, till Sigtunaskolan och Viggbyholmsskolan

med 6:50 kr. per elev och dag av läsåret samt till Grännaskolan med ett belopp av 350 000 kr.

Med utgångspunkt i skolornas omfattning läsåret 1969/70 uppskattar översty­ relsen omfattningen av de tre föreslagna riksintematskolorna 1970/71 till totalt ca 48 klasser, varav 4 på mellanstadiet, 14 på högstadiet och 30 på gymnasiet. Detta skulle innebära ett elevantal av ca 1 440, varav ca 240 beräknas vara externat­ elever. Överstyrelsen beräknar att av antalet internatplatser skall ca 720 platser reserveras för utlandssvenska barn, ca 360 platser reserveras för i Sverige bosatta barn med behov av miljöbyte samt återstående 120 platser fritt disponeras av sko­ lorna.

I sin kostnadsberäkning utgår överstyrelsen från att varje skola skall ha en rek­ tor och en studierektor, att statsbidrag skall utgå till pedagogisk stödpersonal en­ ligt samma grunder som gäller för kommunalt gymnasium, att statsbidraget skall täcka hela kostnaden för pensions- och sjukförsäkringsavgifter, att staten skall be­ tala belopp motsvarande de interkommunala eleversättningarna för utlandssvenska elever samt att 10 % av intemateleverna kommer att utgöras av elever för vilkas undervisning statsbidrag inte utgår.

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1970

21

Departementschefen

I det föregående har jag förordat att Grännaskolan, Sigtunaskolan och Sigtuna- stiftelsens humanistiska läroverk fr. o. m. läsåret 1970/71 skall drivas som riks- internatskolor enligt av mig förordade riktlinjer. Under förutsättning att godtagbart avtal kan träffas med huvudmannen har jag vidare föreslagit att även Viggbyholms- skolan ges ställning som riksinternatskola. Jag beräknar medel enligt av mig tidi­ gare förordade grunder för dessa skolor under förevarande anslag. Om avtal inte kommer till stånd med huvudmannen för Viggbyholmsskolan bör statsbidrag utgå enligt oförändrade grunder under anslaget D 18.

I samband med att Sigtunastiftelsens humanistiska läroverk blir riksinternatskola bör enligt min mening nuvarande statsbidrag om 30 000 kr. för beredande av fri­ platser åt stipendiater vid skolan successivt avvecklas. För nästa budgetår beräknar jag 20 000 kr. för ändamålet.

Med hänvisning till vad jag förut anfört är jag f. n. inte beredd att tillstyrka att Solbacka läroverk skall få statsbidrag enligt kungörelsen (1964: 137) om statsbi­ drag till vissa privatskolor.

Under anslaget Bidrag till driften av kommunala gymnasiala skolor i prop. 1970: 1 (bil. 10 s. 207) har jag föreslagit en minskning med fem intagningsklasser vid de privata extematgymnasierna. I enlighet härmed beräknar jag en minskning av medelsbehovet under detta anslag med 400 000 kr. Jag räknar med att avgifter­ na till statens personalpensionsverk bortfaller och att lönekostnadspålägget höjs i motsvarande mån. Jag räknar i övrigt med oförändrade bidragsgrunder för dessa skolor.

I likhet med skolöverstyrelsen beräknar jag 803 000 kr. för löneomräkning m. m.

för befintliga skolor.

Med beaktande av anslagsbelastningen för budgetåret 1968/69 beräknar jag

medelsbehovet under detta anslag till 27 685 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Privatskolor: Bidrag till vissa privatskolor för budget­

året 1970/71 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsan­

slag av 27 685 000 kr.

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1970

D 18. Privatskolor: Bidrag till vissa internatskolor m. m.

1968/69 Utgift ............. 2 225 686

1969/70 Anslag ........... 2 500 000

1970/71 Förslag...........

1 150 000

Ur detta anslag utgår statsbidrag enligt av Kungl. Maj:t den 5 juni 1953 med­

delade bestämmelser (ändrade senast den 9 juni 1967) till Sigtunaskolan i vad av­

ser grundskolans årskurs 5—9 och gymnasium, till Viggbyholmsskolan i Täby

köping och Solbacka läroverk i Daga kommun i vad avser grundskolans högsta­

dium, fackskola och gymnasium, till Restenässkolan i Ljungskile kommun och

Mariannelundsskolan i vad avser grundskolans högstadium samt därutöver till

kvarvarande klasser av tre- och fyraårig realskola vid ifrågavarande internatskolor.

Bidraget utgår med 6:50 kr. per elev och dag av läsåret.

Statsbidrag utgår vidare till Estniska gymnasiet med 50 000 kr. Bidraget avser

den sista årskursen enligt fattat beslut om avveckling av statsbidraget till denna

skola (prop. 1968: 1 bil. 10 s. 199, SU 8, rskr 8).

Skolöverstyrelsen

Överstyrelsen utgår från ett oförändrat bidrag av 6:50 kr. per elev och dag av

läsåret till Mariannelundsskolan, Restenässkolan och Viggbyholmsskolan. Medels­

behovet för dessa skolor beräknas till 801 000 kr. Beträffande Estniska gymnasiet

utgår överstyrelsen från att statsbidragsgivningen avvecklas med utgången av in­

nevarande budgetår.

Som framgår av redovisningen under föregående anslag föreslår överstyrelsen

att Sigtunaskolan och Solbacka läroverk fr. o. m. nästa budgetår skall få statsbi­

drag enligt förbättrade bidragsgrunder. Överstyrelsens förslag innebär, att 1 155 000

kr. — motsvarande nuvarande bidrag till dessa två skolor — förs över från före­

varande anslag till anslaget Privatskolor: Bidrag till vissa privatskolor.

Departementschefen

Som en följd av vad jag nyss anfört beräknar jag under detta anslag medel för Mariannelundsskolan, Restenässkolan och Solbacka läroverk. I likhet med skol­ överstyrelsen anser jag att statsbidraget till Estniska gymnasiet skall avvecklas läsåret 1970/71.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Privatskolor: Bidrag till vissa internatskolor m. m. för budgetåret 1970/71 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslags­ anslag av 1 150 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instäm­ mande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas pro­ position av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1970

23

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1970

INNEHÅLL

Sid.

1. Inledning .......................................................................................................... 3

2. Inackordering i Sverige av vissa elevgrupper.............................................. 4

2.1 Nuvarande omfattning m. m................................................................... 4

2.2 Utredningens förslag ............................................................................... 6

2.2.1 Behov av skolinackordering ....................................................... 6

2.2.2 Intagning av elever........................................................................ 9

2.2.3 Fördelningen av kostnaderna för skolinackordering och skol­

gång ................................................................................................ 10

2.3 Remissyttranden........................................................................................ 12

2.4 Departementschefen ................................................................................. 14

3. Hemställan ......................................................................................................... 19

4. Anslagsberäkningar för budgetåret 1970/71 ................................................ 19

TRYCKERIBOLAGET IVAR H/EG G STRÖM AB. STOCKHOLM 1970