0

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1970

Utdrag av protokollet över utbildningsärenden, hållet inför Hans Maj:l

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 13 mars

1970.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena

N

ilsson^, statsråden

A

ndersson

, L

ange

, H

olm

-

qvist

, A

spling

, L

undkvist

, G

eijer

, O

dhnoff

, W

ickman

, B

engtsson

, N

or

-

ling

, L

öfberg

, L

idbom

, C

arlsson

.

Chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Carlsson, anmäler efter gemen­

sam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om riksinternatskolor och

anför.

I statsverkspropositionen (bil. 10 s. 212) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1970/71 beräkna

a) till Privatskolor: Bidrag till vissa privatskolor ett förslagsanslag av

23 335 000 kr.,

b) till Privatskolor: Bidrag till vissa internatskolor m. m. ett förslagsanslag av

1 150 000 kr.

Beredningen av dessa frågor är nu avslutad och jag anhåller att få redogöra för

dem närmare.

styrka utredningens förslag om fyra riksinternatskolor (prop. 1968: 1 bil. 10 s. 197,

SU 8, rskr 8).

På grundval av betänkandet avgavs proposition till 1968 års riksdag angående

undervisning för utlandssvenska barn samt för vissa minoriteter i Sverige (prop.

67, SU 129, rskr 303).

I propositionen lade dåvarande departementschefen fram förslag om statligt stöd

till svensk undervisning i utlandet. Han föreslog vidare åtgärder för att underlätta

skolgången i Sverige för dels utlandssvenska elever och andra elever i behov av

skolinackordering, dels barn och ungdom som tillhör inflyttade språkliga minorite­

ter. För att underlätta skolgången för den förstnämnda gruppen av elever föreslogs

bl. a. att vissa elevhem knutna till det allmänna skolväsendet skall ta emot även

utlandssvenska elever och förses med särskilda personella resurser. Dåvarande

departementschefen föreslog även att ett särskilt studiestöd skall kunna utgå till

utlandssvenska elever som önskar utbildning i Sverige. I det följande redovisar jag

endast utredningens förslag om statsbidrag m. m. till riksinternatskolor samt remiss­

yttranden över förslaget.

Föredraganden uttalade i prop. 1969: 1 (bil. 10 s. 238) att det vad angår for­

men för omhändertagandet av eleverna enligt hans mening ej finns anledning att

se någon avgörande skillnad mellan elevhem och internat. Han framhöll bl. a. att

såväl alternativet med elevhem — allt efter olika elevgruppers behov mer eller

mindre anknutna till skolenheter — som alternativet med renodlade internatskolor

tills vidare synes böra finnas. I vilken form sistnämnda typ av skolor skall drivas

i framtiden borde enligt hans mening närmare övervägas (SU 35, rskr 103).

I anledning bl. a. av detta uttalande har Kungl. Maj:t den 29 maj 1969 upp­

dragit åt skolöverstyrelsen att skyndsamt inkomma med förslag till förläggning

av elevhem av rikskaraktär.

I ärendet om riksinternatskolor har inkommit flera skrivelser. Överenskommelse

har träffats med resp. huvudman för Grännaskolan, Sigtunaskolan och Sigtunastif-

telsens humanistiska läroverk om att utnyttja dessa skolor för att tillgodose inackor-

deringsbehovet för utlandssvenska elever liksom för elever med behov av miljö­

byte eller som är från glesbygd. F. n. pågår förhandlingar med huvudmannen för

Viggbyholmsskolan.

I det följande redovisas för sammanhangets skull på vissa punkter förslag, som

inte kräver beslut av riksdagen.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1970

2

.

Inackordering i Sverige av vissa elevgrupper

2.1 Nuvarande omfattning in. m.

Enligt uppgifter, som utredningen inhämtat från länsskolnämnderna och lands­

tingen, fanns höstterminen 1965 664 platser vid elevhem avsedda för elever vid

obligatoriska skolor, 614 platser vid elevhem avsedda för elever vid gymnasier och

11 438 platser vid elevhem avsedda för elever vid yrkesskolor. I dessa siffror

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 53 år 1970

omfattande kostnader för avlöning, sjukförsäkrings- och arbetsgivaravgifter samt

pensionsavgifter till SPV och ATP för rektor, studierektor och lärare. Efter ansökan

hos Kungl. Maj:t kan skola erhålla ytterligare statsbidrag. Bidragen till samtliga

här avsedda privatskolor fick dock enligt tidigare gällande bestämmelser i stats-

bidragskungörelsen sammanlagt inte överstiga 78 % av skolornas sammanlagda

bidragsunderlag. Kungl. Maj:t har med stöd av riksdagens beslut (prop. 1968: 1 bil.

10 s. 198, SU 8, rskr 8) föreskrivit, att statsbidrag för budgetåret 1969/70 till varje

bidragsberättigad skola skall utgå med oförändrat procenttal av bidragsunderlaget

i förhållande till budgetåret 1968/69. Detta innebär att statsbidraget f. n. uppgår

till i genomsnitt 81 % av skolornas bidragsunderlag. Vidare utgår statsbidrag till

hälsovården vid skolorna.

Till vissa andra internatskolor utgår statsbidrag med 6:50 kr. per elev och dag

av läsåret. Till Grännaskolan utgår statsbidrag med ett av riksdagen för budget­

året 1969/70 beslutat totalbelopp av 350 000 kr.

2.2 Utredningens förslag

2.2.1 Behov av skolinackordering

Utredningens överväganden begränsar sig i enlighet med direktiven till att avse

utlandssvenska barn, elever med behov av miljöbyte och glesbygdsungdom. De

utlandssvenska barnens möjligheter till skolgång i Sverige har särskilt beaktats.

Utredningen har funnit att privat inackordering oftast är en god lösning för mel­

lanstadiebarn och i synnerhet för lågstadiebarn. Så snart eleverna nått högstadie-

åldern anses dock inackordering i elevhem eller i en internatskola vara likvärdiga

alternativ. Utredningens förslag avser åtgärder beträffande elevhem och internat­

skolor. Några direkta åtgärder för att förbättra eller standardisera inackorderingen

i privata familjer förslås däremot ej.

Utredningen föreslår att ett särskilt organ, utlandsskolnämnden, in­

rättas för ledning och tillsyn av undervisningen för utlandssvenskars barn. Nämnden

bör bl. a. upprätta en översikt av antalet på skolorter tillgängliga privata inackor-

deringsplatser. En sådan inventering skulle göra det möjligt för utlandsskolnämn­

den att tjäna som förmedlingsbyrå. Dessutom erhålls en överblick över hur stor del

av inackorderingsbehovet som lämpligen kan tillgodoses genom privat inackorde­

ring.

Utlandsskolnämnden föreslås i samarbete med berörda organ svara för plane­

ringen av den nödvändiga utbyggnaden av internatskole- och elevhemsväsendet till

den del den avser att tillgodose de utlandssvenska elevernas behov samt även delta

i den regionala planeringen för elevhem, avsedda för glesbygds- och miljöelever

i gymnasiala skolformer. Avsikten är att de utlandssvenska barnens intressen skall

bli beaktade även i dessa sammanhang, dels genom att de regionala hemmen om

möjligt placeras på orter som är lättillgängliga för utlandssvenska föräldrar, dels

genom att hemmen dimensioneras för att även kunna ta emot ett inslag av utlands­

svenska barn.

8

internathögstadium vara dimensionerat för minst 225 elever. Om man vill bredda

internatskolans åldersregister till att omfatta mer än tre årskullar av elever, ligger

det därför närmast till hands att komplettera högstadiet med ett enkelt mellan­

stadium dvs. 90 elever. Däremot kan ett högstadium vid internatskola normalt inte

samorganiseras med ett gymnasium utan att skolan uppnår ett totalt elevantal som

överskrider vad som anses lämpligt för en internatskola. För att en internatskola

med såväl högstadium som gymnasium skall kunna fungera tillfredsställande finner

utredningen att ett samarbete måste organiseras med en skola utanför internat­

skolan. Detta samarbete kan ske med den obligatoriska skolan i den kommun i vil­

ken internatskolan är belägen eller med en närliggande internatskola genom att

den ena skolan tillhandahåller vissa valmöjligheter medan den andra svarar för de

återstående. Undantag från eljest gällande minimiantal elever som villkor för in­

rättande av klass eller undervisningsgrupp finner utredningen bör kunna beviljas

men föreslår dock inga generellt giltiga undantagsbestämmelser härvidlag utan

förordar, att det bör ankomma på Kungl. Maj:t att besluta härom i varje särskilt

fall.

Beträffande det gymnasiala stadiet finner utredningen att varje internatskola bör

kunna erbjuda gymnasial skolgång på de olika linjerna såväl inom gymnasiet som

inom fackskolan och yrkesskolan. Om man vill undvika att öka elevantalet ut­

över vad som kan anses lämpligt, kan tillfredsställande valmöjligheter på det gym­

nasiala stadiet blott åstadkommas genom samverkan på sätt som föreslagits be­

träffande högstadiet.

Utredningen anser, att i första hand Sigtunastiftelsens humanistiska läroverk och

Sigtunaskolan har möjlighet att uppnå en sådan skolorganisation beträffande ele­

vernas valmöjligheter, geografiskt läge m. m. som motsvarar utredningens krav.

Nära dessa kommer Viggbyholmsskolan och Grännaskolan. Nämnda skolor före­

slås i första hand skola tas i anspråk för att tillgodose behovet av internatplatser

för utlandssvenska elever och andra elever med behov av inackordering. Skolorna

kan erbjuda sammanlagt 969 platser. Om detta platsantal visar sig för litet skall

även andra skolor kunna tas i anspråk. I första hand finner utredningen att skolor­

na i Lundsberg och Solbacka då kan komma i fråga.

För att tillgodose särskilt utlandssvenska elevers behov av valmöjligheter mellan

internatskola och elevhem knutna till det allmänna skolväsendet föreslår utred­

ningen, att tre elevhemsanläggningar med sammanlagt 180 platser uppförs. Dessa

elevhem för ett riksklientel föreslås få sådana personella resurser

att de kan betraktas som likvärdiga alternativ till internatskolor när det gäller att

tillgodose inackorderingsbehovet för sådana elever som mera permanent har sin

bostad i elevhemmet. Varje hem om 30—40 elever föreslås förutom ekonomi­

personal ha en föreståndare och en biträdande föreståndare med en veckotjänst-

göring av 40 timmar vardera. Som chef för en hel elevhemsanläggning bör enligt

utredningen även anställas en förste föreståndare. Vid större anläggningar räknar

utredningen med att även heltidsanställd arbetsledare och viss deltidsanställd per­

sonal skall erfordras.

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1970

10

ta ställning till om han skall tas in i gymnasiet antingen i den önskade årskursen

eller i klass av annan årskurs.

De utlandssvenska elever som har bristfälliga kunskaper i svenska eller andra

ämnen föreslås få stödundervisning. Särskilda preparandkurser bör enligt utred­

ningen även kunna anordnas. Utredningen anser vidare att som en förberedelse

för övergången till svensk skola särskilda korrespondenskurser bör kunna komma

till användning redan under utlandsvistelsen.

Det gymnasium som utlandssvensk elev sökt inträde vid föreslås i princip vara

skyldigt att motta eleven. Ett mera betydande inslag av utlandssvenska gymnasie-

sökande vid ett gymnasium förutsätts kunna motivera att en extra klassavdelning

inrättas.

Utredningen anser, att som allmänt villkor för att en internatskola på längre

sikt skall vara berättigad att erhålla statsbidrag bör gälla att intagningen av elever

i skolan sker enligt följande principer. Vid skolan bör i första hand tas in utlands­

svenska elever till ett antal motsvarande upp till 60 % av skolans totala intemat-

kapacitet. I andra hand bör elever med behov av miljöbyte tas in till ett sådant antal

att de tillsammans med de utlandssvenska eleverna utgör minst 90 % av skolans

internatkapacitet. Högst 10 % av eleverna skall få tas in såsom internatelever av

internatskolans ledning efter eget bedömande bland elever med eller utan dokumen­

terat behov av skolinackordering. För att tas in i gymnasium eller fackskola skall

de dock uppfylla gällande minimikrav för sådan intagning.

I fråga om barn med behov av miljöbyte föreslår utredningen att särskilt intyg

rörande elevens behov av inackordering, utfärdat av psykiater eller behörig psyko­

log, skall bifogas ansökan om intagning.

Om 90 % av platserna i en internatskola inte tas i anspråk för utlandssvenska

elever och elever med behov av miljöbyte bör enligt utredningen återstående platser

beläggas med glesbygdselever, som tas in efter betygspoäng.

Intagningen av utlandssvenska elever i internatskolor och elevhem föreslås skola

ombesörjas av en central intagningsnämnd. Någon anledning att centralisera intag­

ningen av hemmasvenska elever med behov av skolinackordering anser utredningen

däremot inte föreligga.

2.2.3 Fördelningen av kostnaderna för skolinackordering och skolgång

Utredningen konstaterar, att det råder stora skillnader mellan kostnaderna för

inackordering i familj, inackordering i elevhem och skolgång i internatskola. Enligt

utredningens mening bör det ske en normalisering av kostnaderna för skolinackor­

dering. I de fall då det föreligger ett verkligt behov av skolinackordering bör elever­

nas avgifter för skolinackordering i elevhem eller i internatskola endast uppgå till

ett belopp motsvarande kostnaderna för inackordering i familj. De kostnader som

inte täcks av elevavgifter bör enligt utredningen i princip fördelas mellan stat och

kommun.

I fråga om statsbidrag till skolinackordering föreslår utred­

ningen, att till elevhem av rikskaraktär skall, oavsett om elevhemmet är knutet till

Kungl. Maj.ts proposition nr 53 år 1970

gare redovisats, kunna utgå även till kostnader för läkare, skolsköterska och fritids­

ledare.

Statsbidrag enligt dessa grunder föreslås utgå till Sigtunastiftelsens humanistiska

läroverk, Sigtunaskolan, Viggbyholmsskolan och Grännaskolan.

Övriga internatskolor, som nu får statsbidrag enligt 1964 års kungörelse om

statsbidrag till vissa privatskolor, föreslås i avvaktan på erfarenheter rörande be­

hovet av internatskolplatser för nämnda elevkategorier få bibehållas vid oförändrad

bidragsnivå under en övergångstid fram till den 1 juli 1972. De skolor som då ej

överförs till det föreslagna nya statsbidragssystemet bör enligt utredningen ej längre

få statsbidrag som internatskolor. Utredningen tar däremot ej ställning till frågan

om statsbidrag bör utgå till skolorna som till externatskolor.

Utredningen föreslår, att övergången till de nya statsbidragsbestämmelsema skall

ske, i fråga om statsbidrag till lärarlöner samt till kostnader för läkare, sjuksköter­

skor och fritidsledare på en gång fr. o. m. det första läsår då skolan i fråga tilläm­

par de föreslagna intagningsbestämmelserna, och i fråga om bidrag till elevhem

successivt årskurs för årskurs.

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1970

2.3 Remissyttranden

Flera remissinstanser framhåller att det internationella samarbetet i högre grad

än tidigare kräver personliga insatser i utlandet från svenska medborgares sida.

AMS understryker bl. a. att problemen i samband med barnens skolgång för många

utgör ett av de svåraste hindren för utlandstjänstgöring. LO instämmer i utred­

ningens allmänna synpunkter på behovet av att de utlandssvenska barnens skol­

gång underlättas i största möjliga utsträckning. Socialstyrelsen vitsordar behovet

av ökade placeringsmöjligheter för barn som av sociala, psykologiska eller peda­

gogiska skäl behöver få sin utbildning förlagd till annan ort än hemorten. Dåvaran­

de Svenska kommunförbundetoch Svenska stadsförbundet anser i likhet med ut­

redningen att det med hänsyn till utlandssvenska barn och till elever

med behov av miljöbyte finns ett bestående behov av internatskolor.

Svenska privatskolors riksförbund framhåller att ytterligare en elevgrupp med

inackorderingsbehov utgörs av barn till föräldrar, som av olika anledningar ej kan

eller önskar få behovet dokumenterat.

Flera remissinstanser anser att elever vid internatskolor bör med avseende på

undervisningens innehåll och inriktning få samma valmöjligheter som

elever vid andra motsvarande skolor. Skolöverstyrelsen konstaterar att ingen av

existerande internatskolor har möjlighet att ensam fylla kravet på rimliga valmöj­

ligheter i fråga om utbildningsvägar. Överstyrelsen räknar inte heller med att någon

av dessa skolor i framtiden kommer att erbjuda ett mera fullständigt antal val­

möjligheter. LR understryker nödvändigheten av ett samarbete mellan internat­

skola och det allmänna skolväsendet i kommunen för att skapa något så när full­

ständiga valmöjligheter för eleverna vid internatskolor. De enskilda läroverkens

tillstyrker utredningens förslag om en central intagningsnämnd för de utlandssvens­

ka eleverna.

Skolöverstyrelsen tillstyrker att statsbidrag till internatskolor skall kunna

utgå till internatverksamheten enligt samma principer som till elevhem vid det all­

männa skolväsendet och till skolverksamheten efter i huvudsak samma principer

som gäller för kommunala skolor. Med hänsyn till internatskolornas speciella

karaktär finner överstyrelsen det motiverat att statsbidrag utgår även till kostnader

för lön till fritidsledare. Skolöverstyrelsen utgår ifrån att hemkommunen kommer

att till internatskola för elever som hänvisats dit erlägga den kommunala ersättning,

som enligt särskild kungörelse skall betalas för elev som går i annan kommuns

skolväsende. Överstyrelsen tillstyrker också förslaget att Solbacka läroverk skall

få statsbidrag enligt samma grunder, som de skolor på vilka privatskolstadgan är

tillämplig. Skolöverstyrelsen understryker att statsbidrag till Lundsbergs skola,

Solbacka läroverk och Fjellstedtska skolan bör utgå enligt dessa grunder så länge

skolorna rekryterar tillräckligt antal elever. Exportföreningen, Industriförbundet

och SAF framhåller att Lundsberg, Solbacka och Fjellstedtska skolan tills vidare

bör ges lika gynnsamma ekonomiska förutsättningar som de s. k. riksinternat-

skolorna.

Beträffande finansieringen av elevhem anser dåvarande Svenska stadsförbundet

och Svenska kommunförbundet att såväl anläggnings- som driftkostnader i huvud­

sak bör bäras av staten.

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1970

2.4 Departementschefen

Det allmänna skolväsendet har under 1960-talet byggts ut för att tillgodose de

kvantitativa och kvalitativa anspråk som i starkt ökad omfattning har rests från

de utbildningssökandes sida. Inom kort får alla barn och ungdomar en nioårig

utbildning. En dominerande del av ungdomarna i en årskull söker sig vidare till

de frivilliga skolformerna ovanför grundskolan. Efter beslut av 1968 års riksdag

sker fr. o. m. läsåret 1970/71 en successiv övergång till en ny läroplan för grund­

skolan (prop. 129, SU 179, rskr 366). Härigenom kommer den obligatoriska

skolan att ge alla barn och ungdomar en i huvudsak gemensam utbildning. 1968

års riksdag har vidare fattat beslut om sammanförande av yrkesskola, fackskola

och gymnasium till en organisatoriskt sammanhållen skolform och om reforme­

ring av yrkesutbildningen (prop. 140, SU 195, rskr 404). Jag har för avsikt föreslå

Kungl. Maj:t att denna skolform erhåller namnet gymnasieskolan. Den nya yr­

kesutbildningen kommer pedagogiskt att närmas till utbildningen inom övriga de­

lar av gymnasieskolan.

Jag har som bakgrund till vad jag i det följande kommer att anföra rörande

1964 års utlands- och internatskoleutrednings förslag om riksinternatskolor velat

erinra om den kraftiga utbyggnad av det allmänna skolväsendet i

både kvantitativt och kvalitativt hänseende som ägt rum och som kommer att full­

följas under de närmaste åren. Jag vill dessutom framhålla att planeringen av ut­

16

lans ledning efter eget bedömande bland elever med eller utan dokumenterat

behov av skolinackordering. Enligt min mening bör som internatelever vid de sko­

lor, vilka jag i det följande föreslår skall bli riksintematskolor, antas endast barn

och ungdom med ett direkt behov av denna form av skolgång. Internatkapaciteten

vid dessa skolor bör sålunda helt och hållet ställas till förfogande för barn och

ungdom, som har utlandssvenska föräldrar eller har styrkt behov av miljöbyte eller

är från glesbygd. Målet bör som utredningen föreslagit vara att högst 60 % av

platserna förbehålls utlandssvenskars barn. Intagning av internatelever

kommer på grund av de sökandes skiftande bakgrund att medföra vissa svårigheter.

Enligt min mening bör därför intagningen av internatelever beslutas av en för

riksinternatskolorna gemensam nämnd knuten till skolöverstyrelsen. Ledamöter

av nämnden bör utses av Kungl. Maj:t. Vid intagning av elever i viss riksinternat-

skola bör rektor för skolan ingå som ledamot i nämnden.

Flera remissinstanser understryker starkt nödvändigheten av att inackordering­

en av de utlandssvenska barnen inte utformas så att de isoleras från barn med

hem i Sverige. Skolöverstyrelsen anser bl. a. att internatskolorna bör vara skyl­

diga att ta emot även externatelever för att elevsammansättningen inte

skall bli alltför ensidig. För att främja elevernas sociala utveckling bör enligt min

mening riksinternatskola stå öppen för externatelever från den kommun där sko­

lan finns och från närliggande kommuner. Målet måste naturligtvis vara att sko­

lan får en så allsidig social sammansättning som möjligt. Jag finner det angeläget

att i detta sammanhang poängtera nödvändigheten av att antalet internatplatser

för kvinnliga elever ökas. Ungefär lika många platser bör anordnas för flickor

som för pojkar. Vid intagning av externatelever på gymnasieskolstadiet bör tilläm­

pas samma regler som gäller för intagning vid kommunal skola. Intagningsnämn-

den för det verksamhetsområde inom vilket riksintematskolan är belägen bör be­

sluta om intagningen. Intagning av externatelever vid riksinternatskolas grundskola

bör ske genom avtal mellan skolan och berörda kommuner.

En av de ledande tankarna i skolreformerna under 1960-talet har varit att var­

je elev skall ha möjlighet att i största möjliga utsträckning välja den studiegång

som passar bäst och som ger de största möjligheterna att utveckla anlag och in­

tressen. Nuvarande internatskolor kan endast i begränsad utsträckning tillgodose

detta önskemål. Enligt min mening bör vid riksinternatskola meddelas undervisning

som motsvarar undervisningen vid grundskolan och gymnasieskolan. Jag räknar

emellertid inte med att sådan skola skall kunna erbjuda skolgång på samtliga lin­

jer i gymnasieskolan. I likhet med utredningen förordar jag därför att valmöj­

ligheterna för internatelever vid riksinternatskola ökas genom samverkan

med det allmänna skolväsendet i den kommun i vilken skolan är belägen eller med

en närliggande internatskola. Elev som intagits i riksinternatskolas elevhem skall

således vid behov kunna beredas skolgång i kommunal skola.

I samband med skolornas ombildning till riksintematskolor torde vissa över-

gångsanordningar erfordras. Jag förutsätter att Kungl. Maj:t kan vidta sådana an­

ordningar om ej riksdagen framställer erinran häremot.

Jag har i det föregående förordat åtgärder, som medför ett nära samarbete mel­

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1970

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1970

grunder som till kommunal gymnasieskola. Detta bör gälla även den del av verk­

samheten som avser grundskolan. För denna bör även utgå de speciella statsbidrag

som kan utgå för fritt valt arbete och s. k. resurstimmar. På detta bidrag bör be­

räknas lönekostnadspålägg med f. n. 23 %. Från detta belopp avräknas dock kost­

nader för avgifter till socialförsäkring m. m. som i annan ordning täcks av stats­

medel.

Enligt riksdagens beslut utgår f. n. statsbidrag för undervisning av utlandssvensk

elev i kommunal grundskola eller gymnasieskola med belopp motsvarande den in-

terkommunala ersättning som utgår vid skolgång i annan kommun än hemkommun.

I likhet med utredningen förordar jag att sådant statsbidrag skall utgå även till riks-

internatskola. Det bör enligt min mening motsvara den interkommunala ersättning­

en för skolgång och skolmåltider. Jag utgår ifrån att hemkommun betalar lägst

motsvarande belopp för elev som går i internatskola på grund av styrkt behov av

miljöbyte eller på grund av att vederbörande är från glesbygd. Överläggningar här­

om har ägt rum med företrädare för Svenska kommunförbundet vilka anslutit sig

till denna uppläggning.

Vid riksinternatskola med minst 60 internatplatser bör statsbidrag utgå med år­

ligt belopp motsvarande årslönebeloppet i löneklass A 19 för en tjänst som

förste föreståndare. Vidare bör för varje fullt 30-tal internatplatser statsbidrag ut­

gå för en tjänst som föreståndare och en tjänst som biträdande föreståndare med

årliga belopp som motsvarar årslönebeloppet i löneklass A 17 resp. A 15. På

dessa belopp bör dessutom beräknas lönekostnadspålägg. Mitt förslag i detta avse­

ende innebär en väsentlig förstärkning av personalresurserna vid elevhemmen.

Med hänsyn till det särskilda behov av omvårdnad, som bl. a. elever med behov

av miljöbyte har, är det angeläget att den elevvårdande verksamheten vid riks-

internatskolorna får goda resurser. Statsbidrag bör därför utgå för fritidsledare

och för skolhälsovården. Det årliga bidraget bör motsvara årslönebeloppet för en

tjänst i löneklass A 18 resp. A 15. På dessa bidrag bör också beräknas löne­

kostnadspålägg. Jag räknar dessutom med att det vid varje skola skall finnas en

kurator.

I den mån driftkostnaderna inte täcks av statsbidrag, nämnda bidrag från kom­

muner eller bidrag från annat håll avses dessa bli täckta genom elevavgifter. Till

elevhemsbyggnader vid riksinternatskolor bör kunna utgå statsbidrag enligt kun­

görelsen (1945: 594) angående statsbidrag till skolhem för lärjungar vid högre

skolor m. m.

Övriga internatskolor, som nu får statsbidrag enligt kungörelsen (1964: 137) om

statsbidrag till vissa privatskolor (ändrad senast 1968: 646) bör i avvaktan på erfa­

renheter rörande behovet av internatplatser tills vidare få behållas vid oförändrad

bidragsnivå. Av samma skäl bör statsbidrag tills vidare utgå till de övriga internat­

skolor som nu får statsbidrag enligt av Kungl. Maj:t den 5 juni 1953 meddelade

bestämmelser (ändrade senast den 9 juni 1967).

De nya statsbidragsbestämmelser, som skall gälla för riksinternatskolorna, bör

träda i kraft den 1 juli 1970.

I likhet med skolöverstyrelsen beräknar jag 803 000 kr. för löneomräkning m. m.

för befintliga skolor.

Med beaktande av anslagsbelastningen för budgetåret 1968/69 beräknar jag

medelsbehovet under detta anslag till 27 685 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Privatskolor: Bidrag till vissa privatskolor för budget­

året 1970/71 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsan­

slag av 27 685 000 kr.

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1970

D 18. Privatskolor: Bidrag till vissa internatskolor m. m.

1968/69 Utgift ............. 2 225 686

1969/70 Anslag ........... 2 500 000

1970/71 Förslag...........

1 150 000

Ur detta anslag utgår statsbidrag enligt av Kungl. Maj:t den 5 juni 1953 med­

delade bestämmelser (ändrade senast den 9 juni 1967) till Sigtunaskolan i vad av­

ser grundskolans årskurs 5—9 och gymnasium, till Viggbyholmsskolan i Täby

köping och Solbacka läroverk i Daga kommun i vad avser grundskolans högsta­

dium, fackskola och gymnasium, till Restenässkolan i Ljungskile kommun och

Mariannelundsskolan i vad avser grundskolans högstadium samt därutöver till

kvarvarande klasser av tre- och fyraårig realskola vid ifrågavarande internatskolor.

Bidraget utgår med 6:50 kr. per elev och dag av läsåret.

Statsbidrag utgår vidare till Estniska gymnasiet med 50 000 kr. Bidraget avser

den sista årskursen enligt fattat beslut om avveckling av statsbidraget till denna

skola (prop. 1968: 1 bil. 10 s. 199, SU 8, rskr 8).

Skolöverstyrelsen

Överstyrelsen utgår från ett oförändrat bidrag av 6:50 kr. per elev och dag av

läsåret till Mariannelundsskolan, Restenässkolan och Viggbyholmsskolan. Medels­

behovet för dessa skolor beräknas till 801 000 kr. Beträffande Estniska gymnasiet

utgår överstyrelsen från att statsbidragsgivningen avvecklas med utgången av in­

nevarande budgetår.

Som framgår av redovisningen under föregående anslag föreslår överstyrelsen

att Sigtunaskolan och Solbacka läroverk fr. o. m. nästa budgetår skall få statsbi­

drag enligt förbättrade bidragsgrunder. Överstyrelsens förslag innebär, att 1 155 000

kr. — motsvarande nuvarande bidrag till dessa två skolor — förs över från före­

varande anslag till anslaget Privatskolor: Bidrag till vissa privatskolor.

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1970

INNEHÅLL

Sid.

1. Inledning .......................................................................................................... 3

2. Inackordering i Sverige av vissa elevgrupper.............................................. 4

2.1 Nuvarande omfattning m. m................................................................... 4

2.2 Utredningens förslag ............................................................................... 6

2.2.1 Behov av skolinackordering ....................................................... 6

2.2.2 Intagning av elever........................................................................ 9

2.2.3 Fördelningen av kostnaderna för skolinackordering och skol­

gång ................................................................................................ 10

2.3 Remissyttranden........................................................................................ 12

2.4 Departementschefen ................................................................................. 14

3. Hemställan ......................................................................................................... 19

4. Anslagsberäkningar för budgetåret 1970/71 ................................................ 19

TRYCKERIBOLAGET IVAR H/EG G STRÖM AB. STOCKHOLM 1970