Prop. 1971:58

Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om kommunal fastighetsbildningsmyndighet och fastighetsregistermyndighet

Nr 58

Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om kommunal fastighetsbildningsmyndighet och iastighetsregistermyndighet; given Stockholms slott den 5 mars 1971.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över civilärcnden, föreslå riksdagen att bifalla det förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementsche- fen hemställt.

GUSTAF ADOLF

SVANTE LUNDKVIST

Propositionens huvudsakliga innehåll

På grundval av tidigare beslutade riktlinjer för omorganisation av lantmäteriverksamheten föreslås i propositionen viss lagstiftning såvitt avser den del av fastighetsbildningsverksamheten och fastighetsregistre- ringen som skall stå under kommunalt huvudmannaskap. Bestämmelser föreslås om kommuns befogenhet att utöva huvudmannaskapet och vill- koren härför. Lagstiftningen föreslås träda i kraft samtidigt som omorganisationen sker, nämligen den 1 januari 1972.

Prop. 1971: 58 2

Förslag till Lag om kommunal fastighetsbildningsmyndighet och fastighets-- registermyndighet

Härigenom förordnas som följer.

1 & Beslutar Konungen eller myndighet som Konungen bestämmer att fastighetsbildningsmyndighet skall finnas med behörighet att hand- lägga i huvudsak ärenden som rör utvecklingen av tätbebyggelse inom viss kommun, förordnar Konungen, om kommunen begär det, att kom- munen skall inrätta fastighetsbildningsmyndighet och svara för.verksam- heten vid myndigheten.

Om kommunen begär det, förordnar Konungen att kommunen inte längre skall svara för verksamheten.

2 € Beslutar Konungen eller myndighet som Konungen bestämmer att fastighetsregistermyndighet skall finnas för viss kommun-eller del av kommun, skall kommunen inrätta fastighetsregistermyndighet och svara för verksamheten vid myndigheten.

3 & Tjänsteman hos kommunal fastighetsbildningsmyndighet eller fas- tighetsregistermyndighet får ej tilldelas uppgifter i annan verksamhet hos kommunen som kan rubba förtroendet för hans tjänsteutövning hos .myn- digheten.

4 5 Konungen meddelar bestämmelser om tillsyn över kommunal fas- tighetsbildningsmyndighet och fastighetsregistermyndighet och om kun- skapskrav för innehav av tjänst hos sådan myndighet samt de övriga föreskrifter som behövs för tillämpningen av denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

Prop. 1971: 58 3

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj:t Ko- nungen i statsrådet på Stockholms slott den 5 mars 1971.

Närvarande: Ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, SVEN-ERIC NILSSON, LUNDQVIST, GEIJER, ODHNOFF, WICKMAN, MOBERG,

BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen för civildepartementet, statsrådet Lundkvist, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om lagstift- ning angående kommuna! fastighetsbildningsmyndighet och fastighets- registermyndiglzet och anför.

Inledning

1970 års riksdag har beslutat om riktlinjer för omorganisation av lant- mäteriverksamheten (prop. 1970: 188, SU 1970: 208, rskr 1970: 423). Med stöd härav har Kungl. Maj:t den 26 februari 1971 på min före- . dragning beslutat om organisationen för bl. a. fastighetsbildhingsverk— samheten på lokalplanet. Detta beslut innebär att det kommer att finnas. åtskilliga fastighetsbildningsmyndigheter för verksamhet som rör ut- vecklingen av tätbebyggelse inom en kommun. Enligt riktlinjerna förut-- sätts att dessa enheter skall kunna" stå under kommunalt huvudmanna- skap. Det förutsätts också att det kan komma att finnas kommunala fas-- tighetsrcgistermyndigheter. Tidigare i dag har Kungl. Maj:t, likaledes på- min föredragning, beslutat proposition till riksdagen med anslagsäskan- den för det statliga lantmäteriet.

Frågan om lagstiftning "om fastighetsbildningsmyndighet och fastig- hetsregistermyndighet har beretts inom civildepartementet.

Nuvarande ordning

Den del av lantmäteriverksamheten som avser fastighetsbildning varmed i detta sammanhang förstås inte bara förrättningar genom vilka ändringar i den gällande fastighetsindclningen genomförs utan också förrättningar varigenom fastighetsindelningens beskaffenhet avgörs, fas- tighetsbestämning, - regleras främst genom lagen (1926: 326) om del— ning av jord å landet (JDL) och lagen (1917: 269) om fastighetsbild- ning i stad (FBLS).

Fastighetsbildningen ombesörjs delvis av statliga, delvis av kommuna-

1* Riksdagen 1971. ] saml. Nr 58

Prop. 1971: 58 4

la organ. I begränsad utsträckning förekommer också att vissa fastig- hetsbildningsåtgärder utförs av särskilt förordnade förrättningsmän som inte är i statlig eller kommunal tjänst. Fastighetsbildningsorganens kom- petens vilar på bestämmelser i fastighetsbildningslagstiftningen, främst JDL och FBLS.

Enligt JDL handläggs fastighetsbildningsförrättning av distriktslant- mätaren, dvs. av statlig myndighet. Med stöd av instruktionen (1965: 794) för lantmäteristyrelsen och lantmäteristaten (lantmäteriinstruktionen) kan dock lantmäteristyrelsen eller överlantmätaren förordna att förrätt— ningsärende i stället skall handläggas av chef för annat distrikt eller av chef för s.k. specialenhet, dvs. statlig organisationsenhet utanför dis- triktsorganisationen. Ärende kan också flyttas över på annan lantmätare än enhetschef eller, genom delegation inom enheten, på underställd lant- mätare.

Enligt FBLS skall tomtmätning, avstyckning och Vissa gränsbestäm— ningar verkställas av mätningsman som är anställd i kommunens tjänst. Övriga förrättningar enligt FBLS — bl. a. laga skifte och ägoutbyte verkställs i regel av distriktslantmätaren eller — efter bemyndigande av Kungl. Maj:t av mätningsman anställd i kommunens tjänst. I kommun där FBLS är tillämplig men kommunen inte har egen mätningsman an— ställd förordnas ofta tjänsteman i det statliga lantmäteriet i allmänhet distriktslantmätaren som förrättningsman.

Det statliga lantmäteriet är organiserat i tre led, nämligen en central myndighet, lantmäteristyrelsen, länslantmäterikontoren som förestås av överlantmätaren (ett organ i varje län) samt förrättningsorganisationen (distriktsenheter och specialenheter). Överlantmätaren är i administra- tivt avseende förman för lantmäteripersonalen i länet. Han skall leda och öva tillsyn över lantmäteriväsendet i länet. Lantmäteristyrelsen är central förvaltningsmyndighet för bl. a. ärenden om fastighetsbildning på landet, om lantmäteriväsendet i övrigt, om mätningsväsendet enligt de för stad gällande föreskrifterna och om fastighetsregister.

Hos kommun anställda mätningsmän betecknas i allmänhet stadsin- genjörer och är chefer för särskilda organisationsenheter inom kommu- nen stadsingenjörskontor vilka brukar vara organisatoriskt inordna- de under byggnadsnämnden. Verksamheten inom de kommunala organi- sationsenhetema är praktiskt taget helt inriktad på tätortsutveckling.

I fråga om tillsynen över kommunala förrättningsmän både sådana som är anställda i kommunal tjänst och sådana som anlitas i andra former gäller kungörelsen (1936: 367) med vissa föreskrifter om mät- ningsväsendet och fastighetsregisterväsendet i rikets städer (omtryckt 1966: 101, ändrad senast 1968: 707). Enligt 1 5 1 och 2 mom. ankom— mer det statliga överinseendet över stads (kommuns) mätningsväsen på lantmäteristyrelsen medan den närmare tillsynen utövas av byggnads- nämnden.

Prop. 1971: 58 5

Fastighetsregistrering sker antingen i jordregister eller i fastighets- register för stad (stadsregister). Bestämmelser om jordregister finns i förordningen (1908: 74) angående jordregister. Bestämmelser om stads— register finns i 7 kap. FBLS och i förordningen (1917: 281) med när- mare föreskrifter om fastighetsregister för stad.

Jordregistret förs av överlantmätaren i varje län. Stadsregistret förs i sådan kommun, som tidigare betecknats stad, av registerförare som förordnats av länsstyrelsen. Vanligtvis utses här- till stadens (kommunens) mätningsman eller, om sådan inte finns, di- striktslantmätaren. För stadsregisterområde inom annan kommun är i allmänhet överlantmätaren registerförare.

Beslutade reformer

Den 1 januari 1972 träder fastighetsbildningslagen(1970: 988) (FBL) (prop. 1969: 128, 3LU 1969: 35, rskr 1969: 189) och lagen (1970: 989) om införande av fastighctsbildningslagen (F BLP) (prop. 1970: 144, 3LU 1970: 92, rskr 1970: 464) i kraft. Genom denna lagstiftning, som ersätter JDL och FBLS, införs en enhetlig reglering av fastighetsbild- ningen för stad och land. FBL innehåller förutom regler om fastighets- bildning även grundläggande regler om fastighetsregister, också dessa enhetliga för stad och land.

Enligt FBL prövas fråga om f a sti gh e t s bild nin g vid för- rättning som handläggs av fastighetsbildningsmyndighet (2: 2). Bestäm— melser om fastighetsbildningsmyndighet finns i 4 kap. Dessa bestäm- melser avser myndighetens sammansättning (4: 1), gode män (4: 2—3), jäv (4: 4—6) och forum (4: 7).

Fastighetsbildningsmyndigheten består vid fastighetsbildningsförrätt— ning av en förrättningslantmätarc och i vissa fall därutöver två gode män (4: l). Bestämmelser om kompetenskrav för förrättningslantmätare och om kompetensfördelning mellan olika tjänstemän hos myndigheten saknas. Dessa frågor har ansetts böra regleras genom bestämmelser av Kungl. Maj:t (prop. 1969: 128 5. B 201, 204 och 212).

Den centrala bestämmelsen om jäv (4: 5) innebär att bestämmelserna om domarjäv (4 kap. 13 & rättegångsbalken) är tillämpliga.

I fråga om forum (4: 7) föreskrivs att förrättning skall handläggas av fastighetsbildningsmyndigheten i den ort där marken är belägen. Ligger marken under flera fastighetsbildningsmyndigheter handläggs förrätt— ningen av endera myndigheten. Forumreglerna har utformats så att de är oberoende av huvudmannaskap och organisationsformer i övrigt inom lantmäteriverksamheten (prop. 5. B 213). En utgångspunkt har emeller— tid varit att det liksom hittills skall finnas en distriktsindelning. Huvud- regeln medför att sökanden alltid kan vända sig till den distriktsmyndig— het irfom vars verksamhetsområde marken är belägen.

Prop. 1971: 58 6

Om f a s t i g h e t s r e g i s t e r finns bara vissa grundläggande be- stämmelser i FBL.

Fastighetsbildning och fastighetsbestämning är fullbordade när upp- gift om åtgärden förts in i fastighetsregistret (1: 2). Fastighetsregistre- ringen ankommer på fastighetsregistermyndighet. Det förutsätts i lagen att särskilda bestämmelser om sådan myndighet skall finnas (19: 5). Finner fastighetsregistermyndigheten att uppgift om fastighetsbildning eller fastighetsbestämning inte kan föras in i registret på grund av fel eller oklarhet i förrättningen, kan myndigheten söka rättelse hos fastig- hetsdomstolen. Detsamma gäller om myndigheten finner förrättningen vara behäftad med vissa andra grövre fel (15: 10). De föreskrifter om fastighetsregistrering som behövs utöver de grundläggande reglerna i FBL har förutsatts skola utfärdas i administrativ ordning. Också de grundläggande reglerna om fastighetsregistrering har utformats så att de är oberoende av hur frågan om huvudmannaskapet och organisationen i övrigt av fastighetsregistreringen blir löst. Det har emellertid inte ute- slutits att det kan behövas ändringar i eller tillägg till dessa regler till följd av beslut i organisationsfrågan (prop. 1969: 128 5. B 935).

Närmare föreskrifter för tillämpningen av FBL meddelas av Kungl. Maj:t eller av myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer (1: 5).

År 1968 fattades principbeslut om införande av nytt fastighetsregis- ter (prop. 1968: 1 bil. 4A 12, 3LU 1968: 5, rskr 1968: 80). Vissa bc- stämmelser om förberedelser för det nya registret finns i kungörelsen (1968: 379) om uppläggande av nytt fastighetsregister, m.m. (register- uppläggningskungörelsen). Principbeslutet innebär bl. a. att ett enhetligt fastighetsregister skall föras för hela landet. Registret skall föras på en central dataanläggning. Kommunerna blir registerområden i det nya registret.

Det nya fastighetsregistret är inte slutgiltigt utformat. Det fortsatta utredningsarbetet inom området bedrivs av centralnämnden för fastig- hetsdata (CFD). Samtidigt pågår hos landets registerförare förberedelser för övergång till det nya registret.

De inledningsvis nämnda riktlinjerna för organisationen av lantmäte- riverksamheten innebär i fråga om f a st i g h e t 5 b i 1 (1 n i n g e 11 att för denna verksamhet skall finnas dels en statlig basorganisation byggd på distriktsindelning av hela landet med en förrättningsenhet för varje distrikt, dels specialenheter för vissa särskilda förrättningstyper, bl. a. för jord- och skogsbruksförrättningar och liknande uppgifter samt för frågor som sammanhänger med bebyggelseutveckling inom tätorter. För tätbebyggelseenhet skall kommun som så önskar vara huvudman. En förutsättning härför är dock att enhetens verksamhetsområde faller helt inom en kommuns område.

I samband med övergången till :ny organisation skall denna i sin hel- het fastställas av Kungl. Maj:t. Frågor om ändring av distriktsindelning—

Prop. 1971: 58 7

en därefter skall avgöras av Kungl. Maj:t, medan frågor om inrät- tande av specialenheter liksom frågor om den närmare uppgiftsfördel- ningen mellan distrikt och specialenhet förutsätts kunna avgöras av lantmäteristyrelsen med rätt för bl. a. kommun att genom besvär under- ställa styrelsens beslut Kungl. Maj:ts prövning (prop. 1970: 188 s. 55).

Beträffande organisationen av kommunal förrättningsenhet uttalas i prop. 1970: 188 i huvudsak följande. Sådan enhet måste inordnas i den kommunala förvaltningen på ett sådant sätt att dess opartiskhet inte kan sättas i fråga. Detta torde bl. a. innebära att enheten inte kan underordnas kommunstyrelsen eller annat fastighetsförvaltande organ. Den förrättningsverksamma personalen bör vidare i princip inte syssel- sättas i sådana kommunala arbetsuppgifter utanför enhetens verksam— hetsområde som kan medföra bindningar till vad som vid fastighets- bildningen utgör kommunala partsintressen. I frågor om själva förrätt- ningsverksamheten måste enheten och dess personal vara underkastade föreskrifter och anvisningar av de överordnade statliga lantmäteriorga— nen på samma sätt som motsvarande statliga enheter och deras personal. I fråga om den förrättningsverksamma personalen bör vidare gälla att den skall vara skyldig att delta i överläggningar med statliga myndigheter och i fortbildningskurser i den utsträckning som'föreskrivs av överord— nade statliga myndigheter. .

Riksdagen lämnade vad som sålunda anförts utan erinran. I fråga om fastighetsregistreringen innebär de antagna riktlinjerna att fastighetsregister i princip skall föras av länsstyrelsen. Under en övergångstid, innan det nya registret blivit upplagt, avgörs från fall till fall om befintligt register i enlighet med principen om läns— styrelsen som registermyndighet bör flyttaS'till länsstyrelsen genast eller först när det nya registret blivit upplagt. Prövningen härav liksom av frågan i vilken utsträckning äldre förrättningsarkiv skall förvaras hos registermyndigheten ankommer på Kungl. Maj:t eller myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer.

För genomförandet av den nya lokalorgansatio- nen för fastighetsbildningen förutsattes enligt riktlinjerna fortsatt ut- redning med utgångspunkt i de lokala förhållandena. Sådan utredning har nu gjorts. På grundval av utredningen har Kungl. Maj:t, som nämnts inledningsvis, med stöd av de antagna riktlinjerna fastställt lokalorgani- sationen. Kungl. Maj:ts beslut innebär bl.a. att landet indelas i 87 lantmäteridistrikt och att 42 specialenheter för vilka kommun kan vara huvudman inrättas. Vederbörande kommuner har i fråga om samtliga dessa enheter förklarat sig vilja utöva huvudmannaskapet. I samband med beslutet om lokal förrättningsorganisation har Kungl. Maj:t gett länsstyrelserna uppdrag att i samråd med vederbörande kom- muner göra vissa utredningar i frågan om i vilken utsträckning och i vil— ken takt de nu av kommunala registerförare handhavda fastighetsregist-

Prop. 1971: 58 g

ren och i anslutning till dessa förvarade äldre registerarkiv skall föras över till länsstyrelserna.

Departementschefen

Den 1 januari 1972 sker betydelsefulla förändringar i fråga om lant- mäteriverksamheten. Nuvarande lagstiftning om fastighetsbildning, som i princip innehåller skilda regler för land och stad (JDL och FBLS), er- sätts av en för land och stad enhetlig reglering (FBL).

För fastighetsbildningen, som skall ombesörjas av fastighetsbildnings- myndigheter, skapas en hela landet täckande organisation med statliga lantmäteridistrikt som grund. För varje lantmäteridistrikt skall finnas en fastighetsbildningsmyndighet med behörighet att ta upp i princip alla fas- tighetsbildningsärenden inom distriktet. Härutöver skall finnas special— enheter vilka som fastighetsbildningsmyndigheter handlägger vissa sär- skilda typer av fastighetsbildningsärenden med motsvarande befrielse för distriktsmyndigheten från dessa ärenden. Specialenhet med behörighet att handlägga i huvudsak ärenden som rör utvecklingen av tätbebyg- gelse och som har sitt verksamhetsområde inom en enda kommun skall stå under kommunalt huvudmannaskap om kommunen önskar det. Detta gäller oavsett om verksamhets'området motsvarar hela kommunen eller viss del eller vissa delar av kommunen.

Också för fastighetsregistreringen skall finnas särskilda myndigheter, fastighetsregistermyndigheter. Som sådana skall i princip länsstyrelserna fungera. På sikt skall nuvarande skilda fastighetsregister jordregistret och Stadsregistret — ersättas av ett för hela landet enhetligt fastighetsre- gister. Intill dess det nya fastighetsregistret blivit upplagt skall Kungl. Maj:t eller myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer pröva från fall till fall i vad mån stadsregister som f. n. förs av kommunala organ skall övertas av länsstyrelsen. Huvudprincipen att länsstyrelsen skall vara fastighetsregistermyndighet utesluter inte att, även efter det att det nya fastighetsregistret blivit upplagt, förordnande meddelas att registret för vissa områden i stället skall föras av kommunala fastighetsregistermyn— digheter. Kungl. Maj:t har nyligen gett länsstyrelserna uppdrag att göra vissa utredningar i frågan om i vilken utsträckning och i vilken takt nuvarande kommunala fastighetsregister och därtill hörande arkiv skall föras över till länsstyrelsen.

I fråga om kommuns befattning med fastighetsbildningen och fastig- hetsregistreringen skiljer sig den ordning som kommer att gälla fr. o. m. är 1972 från vad som gäller f. n. i bl. a. följande formella avseenden. ] dag har kommun i vissa fall skyldighet och i vissa andra fall, efter för- ordnande av Kungl. Maj:t eller statlig myndighet, befogenhet att handha fastighetsbildning eller fastighetsregistrering genom egna organ. Skyldig- heten resp. befogenheten är fastlagd och närmare reglerad i fastighets- bildningslagstiftningen (FBLS). Som framgått av det förut anförda skall

Prop. 1971: 58 9

vissa kommuner också i fortsättningen ha befogenhet resp. skyldighet att handha fastighetsbildning och fastighetsregistrering. I fråga om fas- tighetsbildning kommer att gälla att kommun har rätt att handha verk- samheten genom egen fastighetsbildningsmyndighet under vissa för- utsättningar som beror på Kungl. Maj:ts eller statlig myndighets pröv- ning. Fastighetsregistrering hos kommunal fastighetsregistermyndighet skall ske i de fall Kungl. Maj:t eller statlig myndighet bestämmer. Vad som sagts nu följer av de riktlinjer för omorganisation av lantmäteri- verksamheten som statsmakterna beslöt år 1970. Den nya fastighets- bildningslagstiftningen (FBL) är utformad på ett sådant sätt att det lämnas öppet i vad mån fastighetsbildning och fastighetsregistrering skall handhas av statliga eller kommunala organ. Frågan om kommuns skyl- dighet eller befogenhet att genom egna organ handha ifrågavarande verksamhet är emellertid av den beskaffenhet att den bör regleras i lag. Det bör lämpligen ske i en särskild lag om kommunal fastighetsbildnings- myndighet och fastighetsregistermyndighet.

I lagen bör till en början anges de förutsättningar som enligt de fast— lagda riktlinjerna skall föreligga för att kommunalt huvudmannaskap skall komma i fråga. När det gäller fastighetsbildningsmyndighet bör som förutsättning anges att enligt beslut av Kungl. Maj:t eller myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer fastighetsbildningsmyndighet skall finnas med behörighet att handlägga i huvudsak ärenden som rör utvecklingen av tätbebyggelse inom viss kommun. Som förutsättning för kommunalt huvudmannaskap för fastighetsregistermyndighet bör på motsvarande sätt anges att, enligt beslut av Kungl. Maj:t eller myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer, sådan myndighet skall finnas för viss kommun eller del av kommun. Föreligger resp. förutsättning, skall kommunen vara huvudman för verksamheten, såvitt avser fastighetsbildning dock bara om kommunen begär det. Detta bör i lagen uttryckas så att kommunen skall inrätta myndighet och svara för verksamheten vid denna.

Skall kommun vara skyldig att inrätta fastighetsbildningsmyndighet och svara för verksamheten vid denna, bör Kungl. Maj:t meddela förord- nande därom. Skall fastighetsbildningsmyndighet av det slag som nu är i fråga eller fastighetsregistermyndighet inte längre finnas inom kommu- nen, upphör kommunens huvudmannaskap automatiskt. Vill kommun som inrättat fastighetsbildningsmyndighet inte längre vara huvudman för denna och skall myndigheten vara kvar, bör kommunens huvudmanna- skap upphöra. Liksom för inrättande av myndigheten bör dock härför krävas förordnande av Kungl. Maj:t, som därvid kan pröva lämplig tid- punkt för upphörandet. Jag förordar att bestämmelser av den innebörd som framgår av det anförda tas in i lagen. Vill kommun inte vara hu- vudman för fastighetsregistermyndighet är det givetvis ett särskilt skäl för att sådan myndighet inte skall finnas i kommunen och att således registreringen i stället skall ankomma på länsstyrelsen.

Prop. 1971: 58 . 10

Genom de bestämmelser som jag nu har förordat klargörs att kom- mun, som skall inrätta myndighet, skall anställa och avlöna personal, anskaffa material och i övrigt vidta de åtgärder och svara för de kost- nader som behövs för att myndigheten skall kunna på behörigt sätt full- göra sina uppgifter. I fråga om verksamhetens bedrivande gäller givet— vis vad som i annat sammanhang. i första hand i FBL och med stöd av denna meddelade tillämpningsförfattningar, är föreskrivet därom.

Det ankommer alltså på kommunen att organisera myndigheten eller myndigheterna på sådant sätt att myndigheten kan bedriva sin verksam- het i enlighet med vad som är föreskrivet därom. En särskild organisato- risk fråga bör uppmärksammas i detta sammanhang. I prop. 1970: 188 (s. 54) har understrukits att specialenhet under kommunalt huvudman- naskap måste inordnas i den kommunala förvaltningen på sådant sätt att dess opartiskhet inte kan sättas i fråga. Detta torde enligt vad som sägs i propositionen innebära att enhet inte kan underordnas kommun- styrelsen eller annat fastighetsförvaltande organ. Den förrättningsverk- samma personalen bör vidare enligt propositionen i princip inte syssel- sättas i sådana kommunala arbetsuppgifter utanför enhetens verksam- hetsområde som kan medföra bindningar till vad som vid fastighetsbild— ningen utgör kommunala partsintressen. Enligt min mening är det svårt att i lag generellt ge mer detaljerade föreskrifter för tillgodoseende av nu ifrågavarande intressen. Det synes tillräckligt att föreskriva att tjäns- teman hos kommunal fastighetsbildningsmyndighet eller fastighetsregis- termyndighet inte får tilldelas uppgifter i annan verksamhet hos kom— munen som kan rubba förtroendet för hans tjänsteutövning hos myndig- heten. En föreskrift härom bör tas in i lagen. I fråga om fastighetsregis- termyndighet har i prop. 1970: 188 (s. 49) anförts att, med hänsyn till registermyndighetens uppgift att utöva viss, huvudsakligen formell kon— troll av fastighetsbildningsförrättningen, ansvaret för registreringen inte torde kunna läggas på fastighetsbildningsmyndigheten eller på organ som är underordnat denna myndighet. Det torde emellertid under en över— gångstid kunna bli nödvändigt att i vissa fall göra avsteg från den prin— cip som sålunda uttalades i propositionen när fastighetsregistreringen övergångsvis skall handhas av kommun som saknar möjlighet att sär- skilja organisationerna för fastighetsregistrering och fastighetsbildning. Den förordade föreskriften torde inte hindra en sådan ordning.

Som framhållits i samband med antagandet av riktlinjerna för organi- sationen (prop. 1970: 188 s. 55) bör de kommunala myndigheterna och deras personal vara underkastade föreskrifter och anvisningar av de överordnade statliga lantmäteriorganen på samma sätt som motsvarande statliga enheter och deras personal. Detta gäller, enligt vad som i nämn- da sammanhang anförts, i fråga om förrättningsverksamheten och i fråga om personalens skyldighet att delta i överläggningar med statliga myn- digheter och i fortbildningskurser. Självfallet gäller det också i fråga om

Prop. 1971: 58 11

fastighetsregistreringen. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda föreskrifter härom. Också andra föreskrifter i syfte att åstadkomma enhetlig tillämpning kommunala och statliga myndigheter emellan bör, liksom hittills skett i kungörelsen (1936: 367) med vissa föreskrifter om mätningsväsendet och fastighetsregisterväsendet i rikets städer, kunna meddelas av Kungl. Maj:t. I sådan ordning bör t. ex. ges kompetensföre- skrifter för personal vid myndigheterna. Ett uttryckligt bemyndigande att ge föreskrifter i nu angivet syfte bör tas in i lagen. Den lag som jag nu har förordat bör träda i kraft den 1 januari 1972. Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att antaga ett inom civildepartementet upprättat förslag till lag om kommunal fastighetsbildningsmyndighet och fastighetsregistermyndighet. Med bifall till vad föredraganden sålunda med in- stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta pro- tokoll utvisar. Ur protokollet: Britta Gyllensten

zssm: 'rnvcx. annu " 111071