Propositionens huvudsakliga innehåll

Genom en ändring i vattenlagen som trädde i kraft den 1 januari 1972 utvidgades väsentligt Kungl. Maj:ts rätt att pröva tillåtligheten av företag i vatten för att tillgodose behovet av allmän planering. Enligt övergångsbestämmclserna skall dock mål som anhängiggjorts vid vat- tendomstol före lagändringens ikraftträdande handläggas enligt äldre bestämmelser. Vid behandlingen i riksdagen av den fysiska riksplane- ringen uttalade riksdagen den meningen att garantier borde skapas för att hushållningen med återstående oexploaterade huvudälvar och käll- flöden i södra Norrland och norra Svealand skall kunna prövas i ett sammanhang. Riksdagen ansåg att detta kunde åstadkommas exempel- vis genom att nämnda övergångsbestämmelser ändrades. Mot bakgrun— den härav föreslås i propositionen en ändring av övergångsbestämmel- serna som innebär att Kungl. Maj:t får pröva tillåtlighcten av vissa företag i vatten även om ansökan om tillstånd till företaget kommit in till vattendomstolen före den 1 januari 1972.

1 Riksdagen 1973. ] saml. Nr ]

• Sida 2
•  Original

Prop. 1973: 11 2

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1971: 531) om ändring i vattenlagen (1918: 523)

Härigenom förordnas, att i övergångsbestämmelserna till lagen (1971: 531) om ändring i vattenlagen (1918: 523) skall införas en ny punkt, 3 a, av nedan angivna lydelse.

3 a. Utan hinder av punkterna 2 och 3 tillämpas de nya bestämmel- serna om Konungens prövningsrätt beträffande visst företag, om Ko- nungen i den ordning som anges i 4 kap. 17 å andra stycket förbehåller sig att pröva företagets tillåtlighet.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå med- delad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

• Sida 3
•  Original

Prop. 1973: 11 3

Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 19 januari 1973.

Närvarande: Statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, ODH- NOFF, MOBERG, BENGTSSON, LÖFBERG, LIDBOM, CARLS- SON, FELDT.

Statsrådet Lidbom anmäler efter gemensam beredning med stats— rådets övriga ledamöter fråga om ändring av övergångsbestämmelserna till 1971 års lag om ändring i vattenlagen och anför.

1. Inledning

Enligt lagen (1971: 531) om ändring i vattenlagen (1918: 523) har Kungl. Maj:ts prövningsrätt i vattenmål utvidgats för att tillgodose be- hovet av allmän planering. Lagändringen trädde i kraft den 1 januari 1972. Enligt punkt 2 i övergångsbestämmelserna skall emellertid mål som anhängiggjorts hos vattendomstol före ikraftträdandet handläggas enligt äldre bestämmelser.

Vid behandlingen av prop. 1972: 111 om bl. a. hushållning med mark och vatten har riksdagen uttalat sig för (CU 1972: 35 s. 25, rskr 348) en ändring av denna övergångsbestämmelse så att vattendomstols beslut i tillståndsfrågor skall underställas Kungl. Maj:t även i äldre mål.

2. Gällande ordning

Vattenlagcn (1918: 523) (VL) innehåller bestämmelser om bl.a. byg- gande i vatten och grundvattentäkt (2 kap.) och vattenreglering (3 kap.). I 4 kap. VL finns särskilda bestämmelser om större företag enligt 2 och 3 kap. Till byggande i vatten räknas bl.a. vattenkraftsta- tioner och företag för bortledning av vatten för konsumtion eller indu- striell förbrukning. För byggande i vatten som kan förnärma allmän eller enskild rätt samt för vattenreglering krävs förhandstillstånd av vattendomstol. Vattendomstolen kan förordna, att ansökan om vatten- rcglering skall behandlas vid syneförrättning, varvid utlåtandet skall un- derställas vattendomstolens prövning. För grundvattentäkt som är av- sedd för tillgodogörande av större vattenmängd än 300 kubikmeter per

l'l' Riksdagen 1973. ] saml. Nr 11

• Sida 4
•  Original

Prop. 1973: 11 4

dygn krävs också förhandstillstånd av vattendomstol. Sex tingsrätter har utsetts att vara vattendomstol enligt kungörelsen (1971: 550) om vatten- domstol. Överdomstol i vattenmål är vattenöverdomstolen, dvs. Svea hovrätt i viss sammansättning. Som sista domstol i vattenmål dömer högsta domstolen. I vissa fall skall Kungl. Maj:t i statsrådet pröva tillåtligheten av företag enligt VL. Ärendena handläggs i jordbruks- departementet.

För att byggande i vatten skall vara tillåtligt krävs att de värden som vattenbyggnaden skapar från samhällelig och allmän ekonomisk syn- punkt väger tyngre än de värden som tillintetgörs genom byggnaden. Detta kommer till uttryck i bl. a. 2 kap. 3 5 första stycket. Bestämmel- sen medger tvångsrätt att bygga i vatten till skada för annan, om den sökta åtgärdens nettonytta står i visst matematiskt förhållande till den skada på annans egendom som uppkommer genom åtgärden. Nyttan och skadan uträknas i pengar. Även om företaget uppfyller kraven för tillåtlighet enligt 2 kap. 3 % första stycket kan det vara otillåtligt enligt paragrafens andra stycke, nämligen om det medför avsevärd skada på vissa allmänna intressen. Sålunda skyddas bostäder för ett avsevärt antal bofasta personer, större fabrik eller annan anläggning som ger uppehälle åt många, odlad jord till en efter ortsförhållandena betydande omfattning, fiskeri- eller annan näring av större betydenhet och befolkningens levnadsförhållanden. Bestämmelsen innebär också skydd mot byggande i vatten som skulle förorsaka sådan bestående ändring av naturförhållandena, att väsentligt minskad trevnad för när- boende eller betydande förlust från naturskyddssynpunkt är att befara.

Om ett företag, trots att det är otillåtligt enligt 2 kap. 3 & första eller andra stycket, prövas vara av synnerlig betydelse för näringslivet eller orten eller eljest från allmän synpunkt, kan Kungl. Maj:t tillåta före- taget efter hemställan av vattendomstolen (2 kap. 3 & tredje stycket). Om vattendomstolen finner att det föreligger sådana omständigheter som anges i 2 kap. 3 % tredje stycket, skall domstolen med eget ytt- rande hänskjuta frågan till Kungl. Maj:ts avgörande (2 kap. 20 ä 3 mom. i lydelse enligt SFS 1971: 531). Enligt angivna lagrum i lydelse före den 1 januari 1972 skall vattendomstolen pröva om företaget är så betydelsefullt att det enligt domstolens mening bör få utföras och om det därför finns anledning att överlämna frågan till Kungl. Maj:ts avgörande (prop. 1971: 106 s. 112f och 126). Vattendomstolen kan alltså inte bifalla ansökan men däremot slutgiltigt avslå den, om före- tagets betydelse bedöms otillräcklig för underställning.

Hur stor nyttan av ett företag än är får vattendomstolen inte tillåta det, om det orsakar olägenhet av någon betydelse för befintlig allmän farled eller allmän flottled (2 kap. 11 &) eller vållar menlig inverkan på klimatet eller allmänna hälsotillståndet eller eljest i avsevärd mån förnärmar andra allmänna intressen än sådana som särskilt skyddas en-

• Sida 5
•  Original

_ Prop. 1973:11 5

ligt tidigare bestämmelser i 2 kap. (2 kap. 12 5 första stycket). Kungl. Maj:ts befogenhet enligt 2 kap. 3 & tredje stycket innefattar inte rätt att dispensera från hinder som kan föreligga enligt 2 kap. 11 5 eller 12 & första stycket (prop. 1971: 106 s. 109). Däremot finns en dispens- befogenhet för Kungl. Maj:t enligt 4 kap. 18 5 tredje stycket VL, vil- ket dock förutsätter att prövningen av företagets tillåtlighet ankommer på Kungl. Maj:t enligt 4 kap. 17 & VL.

Vad som gäller om vattenbyggnadsföretagens tillåtlighet är tillämp- ligt på företag för vattenreglcring enligt 3 kap.

Prövning av grundvattentäkt sker efter grunder liknande dem som gäller för vattenbyggnadsföretagen (2 kap. 44 5). För att företaget skall vara tillåtligt krävs dock inte ett visst matematiskt förhållande mellan dess nytta och den skada det orsakar. I stället gäller en mera allmänt hållen tillåtlighetsregel att företaget skall från allmän och enskild syn- punkt medföra fördel som väsentligt överväger olägenheterna. Även i fråga om grundvattentäkt kan Kungl. Maj:t efter hemställan av vat- tendomstolen lämna tillstånd till särskilt betydelsefulla företag utan hin- der av tillåtlighetsreglerna i övrigt (se 2 kap. 47 5 2 mom. i lydelse enligt SFS 1971: 531).

Enligt ändringar i VL, som trädde i kraft den 1 januari 1972 ( prop. 1971: 106 , JuU 13, rskr 204, SFS 1971: 531), har Kungl. Maj:ts pröv— ningsrätt i vattenmål utvidgats för att tillgodose behovet av allmän pla- nering. Enligt punkt 2 i övergångsbestämmelserna skall dock mål som före ikraftträdandet anhängiggjorts hos vattendomstol handläggas en- ligt äldre bestämmelser ( prop. 1971: 106 s. 71 , 79 , 113 , 133 och 161 ). Vidare skall enligt punkt 3 i övergångsbestämmelserna äldre bestämmel- ser tillämpas på förrättning rörande företag enligt 3 kap., om förrätt- ningsmannen förordnats före ikraftträdandet.

De nya bestämmelserna om Kungl. Maj:ts prövningsrätt i 4 kap. 17—20 %% har ersatt den tidigare regeln i 4 kap. 13 5. Enligt 4 kap. 13 5 fick när fråga var om reglering av vattnets avrinning ur någon av sjöarna Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren, Storsjön i Jämtland eller Siljan tillståndsfrågan aldrig avgöras av vattendomstol utan skulle alltid överlämnas till Kungl. Maj:t. Annan vattenreglcring som med hänsyn till sin inverkan på vattnets avrinning var ”av synnerlig omfattning” fick i och för sig tillåtas av vattendomstol men Kungl. Maj:t kunde förbehålla sig prövningsrätten.

Enligt 4 kap. 17 å, som infördes den 1 januari 1972, har Kungl. Maj:t befogenhet att pröva frågan om tillåtligheten av vissa företag en- ligt 2 eller 3 kap. (prop. 1971: 106 s. 107 f). Kungl. Maj:t kan dels för- ordna om obligatorisk underställning för vissa slag av företag som är av betydande omfattning eller ingripande beskaffenhet, dels genom sär- skilt beslut förbehålla sig prövningen av visst sådant företag. I 1 ?; vat- tenrättskungörelsen (1971: 789) har meddelats bestämmelser om obli-

• Sida 6
•  Original

Prop. 1973: 11 6

gatorisk underställning av vattenkraftanläggning, vattenreglering, vat- enbortledning och grundvattentäkt av viss angiven omfattning. Obli- gatorisk underställning skall också ske av vattenreglering eller vatten— bortledning som avser någon av de sex sjöar som tidigare angavs i 4 kap. 13 &. Om Kungl. Maj:t vill förbehålla sig prövningen av visst fö- retag, skall besked därom lämnas till vattendomstolen innan domstolen avgjort frågan om företagets tillåtlighet. Vid förrättning skall beskedet lämnas till synemännen innan dessa meddelat sitt utlåtande angående företaget. Förbehållsrätten kan inte utövas efter det att vattendomstol eller synemän har meddelat dom eller beslut i tillåtlighetsfrågan (prop. 1971:106 5. 128). Enligt 4 kap. 17 & tredje stycket får Kungl. Maj:t i samband med prövning av företag som är av betydande omfattning eller ingripande beskaffenhet pröva även annat företag enligt VL, om ansökan avser tillstånd till båda företagen eller fråga uppkommit om företräde mellan dem. Kammarkollegiet har enligt 8 & vattenrättskun- görelsen (1971: 789) en särskild skyldighet att hos Kungl. Maj:t an— mäla behov av förbehåll enligt 4 kap. 17 å andra eller tredje stycket.

Om Kungl. Maj:t skall pröva tillåtligheten av ett företag enligt VL, överlämnar vattendomstolen efter huvudförhandling handlingarna i målet med eget yttrande till Kungl. Maj:t ( prop. 1971:106 5. 111). När Kungl. Maj:ts beslut i tillåtlighetsfrågan föreligger, fortsätts och avslutas målets handläggning vid vattendomstolen på vanligt sätt. Det är således vattendomstolen som formellt sett genom dom fastställer om hinder möter mot företaget eller inte och vilka villkor som bör förenas med ett tillstånd. Domstolen är därvid naturligtvis bunden av Kungl. Maj:ts beslut. Motsvarande ordning gäller vid förrättning.

För Kungl. Maj:ts tillåtlighetsprövning gäller särskilda bestämmelser. Enligt 4 kap. 18 å andra stycket får företaget inte komma till stånd om hinder däremot möter från allmänna planeringssynpunkter eller på grund av 2 kap. 3 5 första och andra styckena, 11 5, 12 5 första styc- ket eller 44 5 första och andra styckena. Vid prövningen skall beaktas även annat företag enligt VL, som med sannolikhet kan väntas bli erforderligt för ett ändamålsenligt utnyttjande av det sökta företaget. Om det sökta företaget är av synnerlig betydelse från allmän synpunkt, kan Kungl. Maj:t enligt 4 kap. 18 & tredje stycket lämna medgivande till det även om hinder möter enligt andra stycket. Enligt 4 kap. 18 ?; fjärde stycket kan Kungl. Maj:t föreskriva särskilda villkor för att till- godose allmänna intressen (prop. 1971: 106 s. 110).

Enligt föredragande departementschefen ( prop. 1971:106 5. 108 f) skall Kungl. Maj:ts prövning innefatta en allsidig bedömning, varvid alla de aspekter som tillmäts betydelse i planeringssammanhang skall beaktas. Hit hör enligt departementschefen givetvis intresset av att effektivt kunna utnyttja vattnet för elkraftsproduktion samt för privat och industriell konsumtion men också exempelvis intresset av att för-

• Sida 7
•  Original

Prop. 1973: 11 7

hindra ekonomiskt olämplig lokalisering och onödig förstörelse av miljövärden. Även arbetsmarknadspolitiska intressen kan komma att tillmätas betydelse. Föredragande departementschefen framhöll slut- ligen, att han ansåg det varken lämpligt eller möjligt att som en remiss- instans föreslagit inrikta prövningen uteslutande på markanvändnings- frågor och bortse från s.k. verksamhetsplanering. Dessa uttalanden mötte inte några invändningar från riksdagens sida.

I 4 kap. 19 % VL och i 2—6 55 vattenrättskungörelsen (1971: 789) ges bestämmelser om ett utomprocessuellt förberedelseförfarande för företag som kan antas komma under Kungl. Maj:ts prövning enligt 4 kap. 17 5. Genom vattenrättskungörelsen, som trädde i kraft den 1 januari 1972, upphävdes kungörelsen (1953: 177) angående förbere- delse av vissa företag enligt vattenlagen. Förberedelseförfarandet skall säkerställa att projekteringen bedrivs i samråd med berörda myndig— heter (prop. 1971: 106 5. 11.0). Förfarandet innefattar också informa- tion till ortsbefolkningen.

Ansökan till vattendomstol rörande företag, vars tillåtlighet kan an- tas komma under Kungl. Maj:ts prövning enligt 4 kap. 17 & skall inne- hålla uppgift om det utomprocessuella förberedelseförfarandet (11 kap. 27 ä 6 mom.). Ansökan skall åtföljas av en översiktlig redogörelse för sökandens bedömning av det tillämnade företagets betydelse från all- männa planeringssynpunkter samt uppgift om eventuella följdföretag enligt VL. Vattendomstolen skall översända ansökningshandlingarna till naturvårdsverket, planverket och länsstyrelsen (11 kap. 35 ä 4 mom.). Även vederbörande kommun skall underrättas om ansökningen (11 kap. 35 ä 3 mom.).

De nya bestämmelserna om Kungl. Maj:ts prövningsrätt har gjorts tillämpliga även på större vattenavlednings— och invallningsföretag en- ligt 7 kap. (7 kap. 46 och 49 åå). Kungl. Maj:t hade viss prövningsrätt även tidigare (7 kap. 46 och 55 55 i lydelse före den 1 januari 1972 samt 7 kap. 39 å andra stycket och 49 5). Företag enligt 7 kap. hand- läggs regelmässigt vid syneförrättning. Förfarandebcstämmelserna för företag som kan antas komma under Kungl. Maj:ts prövning motsvarar de som gäller för företag enligt 2 och 3 kap. (10 kap. 42 ä 2 och 3 mom.). Bestämmelserna om utomprocessuell förberedelse är också till- lämpliga. Däremot har företag enligt 7 kap. inte tagits med i 1 % vatten- rättskungörelsen. För att prövning av Kungl. Maj:t enligt de nya be- stämmelserna skall aktualiseras krävs således förbehåll i det enskilda fallet. Enligt punkt 3 i övergångsbestämmelserna till 1971 års änd— ringar skall äldre bestämmelser tillämpas på förrättning rörande företag enligt 7 kap., om förr'zittningsmannen förordnats före den 1 januari 1972.

• Sida 8
•  Original

Prop. 1973: 11 8

3. Riksdagsbehandlingen av prop. 1972: 111 m.m.

I en inom civildepartementet utarbetad rapport (SOU 1971: 75) Hus- hållning med mark och vatten föreslogs bl. a. att utbyggnadsplanerna för vattenkraft i återstående fallsträckor i huvudälvarna i södra Norr- land och norra Svealand skulle studeras i en särskild utredning. Mot förslaget om utredning riktades inte några erinringar vid remissbe- handlingen av rapporten.

Civilministern har med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 oktober 1972 tillkallat f.d. landshövdingen Ossian Sehlstedt som sak— kunnig för utredning rörande vattenkraftsutbyggnader i södra Norr- land och norra Svealand. I direktiven (C 1973: 13) uttalar civilministern, att de starka skyddsintressena motiverar restriktivitet vid bedömningen av ytterligare vattenkraftsutbyggnader i dessa områden. Sådana utbygg- nader kan visserligen vara motiverade från kraftekonomiska synpunkter men motstående intressen, främst naturvårdsintresset, måste enligt civilministern också beaktas. Mot den bakgrunden är det enligt civil- ministern av stor betydelse att ställningstaganden till utbyggnadsfrågor— na inte grundas enbart på bedömningar från fall till fall av enskilda projekt. Som underlag för såväl samhällets som kraftföretagens plane- ring bör enligt civilministern ligga en samlad bedömning av hur de aktuella vattendragen skall användas. I avsikt att ge underlag för ställningstaganden till vad som är ett rimligt utnyttjande med hänsyn till skilda samhällsintressen bör den sakkunnige enligt direktiven göra en analys av förutsättningarna för och konsekvenserna av ytterligare vattenkraftsutbyggnader i främst Klarälven, Dalälven, Ljusnan, Ljungan och Indalsälven med biflöden. Den sakkunnige bör lägga fram förslag till avvägning mellan de olika intressena genom att göra en prioritering av olika eventuella vattenkraftsutbyggnader.

Vid behandlingen av prop. 1972: 111 uttalade civilutskottet i anled- ning av motioner bl. a. följande (CU 1972: 35 s. 25):

Frågan om utbyggnad av viss del av Ljusnan prövas för närvarande av vattendomstolen. Det ankommer på domstolen att avgöra om den vid sin prövning enligt vattenlagen i dess lydelse före den 1 januari 1972 t. ex. kan avvakta den särskilda utredning som tillsatts. Ett ut- talande från riksdagens sida som skulle innefatta ett föregripande av domen i tillåtlighetsfrågan är uteslutet med hänsyn till att staten inte är sökandepart i målet och ett uttalande sålunda inte kan anses vara en hemställan till Kungl. Maj:t om grundlagsenliga direktiv till verk- ställande myndighet.

Däremot vill utskottet i anslutning till denna fråga anföra följande. Starka skäl talar för att hushållningen med återstående oexploaterade huvudälvar och källflöden i södra Norrland och norra Svealand — på sätt som förutsatts 'i direktiven för utredningen —— prövas i ett sam- manhang. Garanti härför bör skapas. Det kan ske exempelvis på det sättet att övergångsbestämmelserna till den ändring av vattenlagen som trädde i kraft den 1 januari 1972 omformuleras därhän att vatten- domstols beslut i tillståndsfrågor skall underställas Kungl. Maj:t. Ut-

• Sida 9
•  Original

Prop. 1973: 11 9

skottet förordar att riksdagen ger Kungl. Maj:t denna mening till känna.

Reservationer förelåg mot utskottets betänkande i denna del (CU 1972: 35 s. 57 f). Riksdagen har den 16 december 1972 beslutat i en- lighet med utskottets hemställan (rskr 1.972: 348).

4. Uppgifter från vattendomstolarna

I anledning av riksdagens beslut har inhämtats uppgifter från landets sex vattendomstolar om mål som anhängiggjorts före den 1 januari 1972 och som avser företag som anges i 1 5 vattenrättskungörelsen (1971: 789) och i vilka vattendomstolen den 1 januari 1973 inte avgjort frågan om företagets tillåtlighet.

Umebygdens tingsrätt och Luleå tingsrätt har meddelat att något sådant mål inte förekommer.

Södertörns tingsrätt har upplyst att hos tingsrätten såsom vattendom- stol förbereds fyra den 23 december 1971 inkomna ansökningar om tillstånd att anlägga vattenkraftanläggningar i Ljusnan inom Ljusdals kommun, Gävleborgs län. Det är fråga om ansökningar av Bergvik och Ala Aktiebolag att anlägga Kastelns kraftverk och Forsänge kraftverk samt ansökan av Voxnans kraftaktiebolag att anlägga Ängra kraftverk och ansökan av Aktiebolaget Hälsingekraft att anlägga Edänge kraft- verk. Samtidigt med dessa ansökningar kommer att handläggas och bedömas en den 30 december 1971 inkommen ansökan av de nämnda bolagen och Gullspångs kraftaktiebolag samt Kema Nord Aktiebolag om tillstånd till korttidsreglering vid planerade och befintliga kraftverk i Ljusnan från Sveg till Edänge inom Svegs och Hogdals kommuner, Jämtlands län, samt Ljusdals kommun, Gävleborgs län. Enligt tings- rätten uppgår emellertid amplitud och volym för varje särskilt nytill- kommet eller utökat magasin för korttidsregleringen i fråga inte till de gränsvärden som anges i 1 & vattenrättskungörelsen.

J ämtbygdens tingsrätt har meddelat att hos tingsrätten såsom vatten- domstol finns fyra mål av ifrågavarande slag. 1. En den 30 december 1971 inkommen ansökan av Aktiebolaget Kallströmmen, Avesta, om tillstånd att för tillgodogörande av vattenkraften i Ängsströmmen mel- lan sjöarna Torrön och Juveln anlägga Torröns kraftverk vid Torröns utlopp i Ängsströmmen, Kalls kommun, Jämtlands län. Huvudförhand- ling planeras tidigast våren 1973. 2. En den 30 november 1971 inkom- men ansökan av statens vattenfallsverk m.fl. om tillstånd för all fram- tid till korttidsreglering av Faxälven. Huvudförhandling är utsatt till den 5—16 februari 1973. 3. En den 29 december 1971 inkommen ansökan av statens vattenfallsverk m.fl. om tillstånd till permanent korttidsreg- lering vid Nämforsens, Moforsens och Forsmo kraftstationer i Ånger- manälven, m.m. Huvudförhandling planeras äga rum i mars eller april 1973. 4. En den 29 december 1971 inkommen ansökan av statens vat-

• Sida 10
•  Original

Prop. 1973: 11 10

tenfallsverk m. fl. om tillstånd till permanent korttidsreglering vid sex kraftstationer i Åseleälven, m.m. Huvudförhandling planeras äga rum i mars eller april 1973.

Växjö tingsrätt har upplyst att vid tingsrätten som vattendomstol finns en den 17 december 1970 inkommen ansökan av statens vattenfallsverk om medgivande till Marvikens värmekraftverk. Ansökningen innefattar bl. a. begäran om tillstånd att för sötvattenförsörjningen inom anlägg- ningen anlägga vattenmagasin med erforderliga dammar i Stockholms- torpcsjön och att fritt hushålla med vattnet inom en regleringsamplitud av 7,5 m. Enligt tingsrätten är målet klart för huvudförhandling.

Vänersborgs tingsrätt har meddelat att vid tingsrätten såsom vatten- domstol finns två mål av ifrågavarande slag. 1. En den 15 juni 1970 inkommen ansökan av Partille kommun m.fl. om tillstånd att _— för erhållande av industrimark m. m. — uppdämma Brodalsbäcken ca 2 km I från dess inflöde i Säveån, m.m. Målet är inte klart för huvudförhand- ling. 2. En den 29 juni 1957 inkommen ansökan av Sundhagsfors Kraft AB m. fl. om tillstånd till ytterligare reglering av Tannsjön i Skil- lingsmarks socken, Värmlands län, samt i Norge. Målet är inte klart för huvudförhandling.

5. Föredraganden

I juni 1971 beslutade riksdagen om en utvidgning av Kungl. Maj:ts prövningsrätt i vattenmål (prop. 1971: 106, J uU 13, rskr 204, SFS 1971: 531). För att behovet av allmän planering skall tillgodoses skall Kungl. Maj:t pröva tillåtligheten av vissa företag enligt 2, 3 eller 7 kap. VL. Kungl. Maj:t kan dels förordna om obligatorisk underställning för vis- sa slag av företag som är av betydande omfattning eller ingripande be— skaffenhet, dels genom särskilt beslut förbehålla sig prövningen av visst sådant företag. De nya bestämmelserna (4 kap. 17—20 åå VL) är till- lämpliga på bl. a. kraftverksbyggen, vattenreglcringar och företag för vattenförsörjning samt vattenavlednings- och invallningsföretag.

I 1 & vattenrättskungörelsen (1971: 789) har meddelats bestämmelser om obligatorisk underställning av bl.a. vattenkraftanläggning, vatten- reglcring och vattenbortledning av viss angiven omfattning. Om Kungl. Maj:t vill förbehålla sig prövningen av tillåtligheten av visst företag, skall besked därom lämnas till vattendomstolen innan domstolen av- gjort frågan om företagets tillåtlighet. Vid syneförrättning enligt VL skall beskedet lämnas till synemännen innan dessa meddelat sitt utlå- tande angående företaget (4 kap. 17 å andra stycket VL).

Lagändringarna har trätt i kraft den 1 januari 1972. Enligt punkt 2 i" övergångsbestämmelserna skall emellertid mål som anhängiggjorts hos vattendomstol före ikraftträdandet handläggas enligt äldre bestämmel- ser. Vidare skall enligt punkt 3 i övergångsbestämmelserna äldre be—

• Sida 11
•  Original

Prop. 1973: 11 11

stämmelser tilllämpas på syneförrättning, om förrättningsmannen för- ordnats före ikraftträdandet.

Enligt uppgift från de sex tingsrätter som är vattendomstolar var den 1 januari 1973 frågan om tillstånd till företag som avses i 1 & vattenrättskungörelsen oavgjord i sammanlagt elva mål i vilka ansökan kommit in före den 1 januari 1972. Bland dessa finns fyra i december 1971 inkomna ansökningar om tillstånd till kraftverk i Ljusnan inom Ljusdals kommun. En ansökan om tillstånd till korttidsreglering i Ljusnan, som också kommit in före den 1 januari 1972, har samband med dessa ansökningar.

I samband med prop. 1972: 111 om hushållning med mark och vat- ten, m.m. tillkallade civilministern en sakkunnig för utredning rörande vattenkraftsutbyggnader i södra Norrland och norra Svealand. Den sak- kunnige skall göra en analys av förutsättningarna för och konsekven- serna av ytterligare vattenkraftsutbyggnader i främst Klarälven, Dal- älven, Ljusnan, Ljungan och Indalsälven med biflöden. I direktiven framhöll civilministern att det är av stor betydelse att ställningstagan— den till utbyggnadsfrågorna inte grundas enbart på bedömningar från fall till fall av enskilda projekt. Som underlag för såväl samhällets som kraftföretagens planering bör enligt civilministern ligga en samlad be— dömning av hur de aktuella vattendragen skall användas.

Vid behandlingen av prop. 1972:111 uttalade civilutskottet (CU 1972: 35 s. 25) i anledning av motioner, som bl. a. riktade sig mot ut- byggnad av Ljusnan, att starka skäl talar för att hushållningen med återstående oexploaterade huvudälvar och källflöden i södra Norrland och norra Svealand —— på sätt som förutsatts i direktiven för utred— ningen —— prövas i ett sammanhang. Garanti härför bör enligt utskot- tet skapas. Detta kan enligt utskottet ske exempelvis på det sättet att övergångsbestämmelserna till den ändring av VL som trädde i kraft den 1 januari 1972 omformuleras därhän att vattendomstols beslut i tillståndsfrågor skall underställas Kungl. Maj:t. Utskottet hemställde att riksdagen skulle ge Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört.

Riksdagen har bifallit utskottets hemställan (rskr 1972: 348). Som riksdagen påpekat är det värdefullt om man kan få till stånd garantier för att frågor om utbyggnad av återstående oexploaterade huvudälvar och källflöden i södra Norrland och norra Svealand prövas i ett sammanhang. Prövningen bör ankomma på Kungl. Maj:t och den bör grundas på bl. a. det material som den särskilda utredningen kom- mer att lägga fram.

Även enligt äldre bestämmelser har Kungl. Maj:t viss prövningsrätt men Kungl. Maj:t år —— frånsett en bestämmelse om vattenreglcring i de sex största sjöarna och annan vattenreglcring av synnerlig omfatt- ning —— beroende av att vattendomstolen anser att företaget är av så- dan beskaffenhet att tillåtlighetsfrågan bör hänskjutas till Kungl.

• Sida 12
•  Original

Prop. 1973: 11 12

Maj:ts prövning. De äldre bestämmelserna ger inte heller Kungl. Maj:t de möjligheter att bedöma företaget från allmänna planeringssynpunk- ter som den nya lagstiftningen innehåller. En sådan bedömning är som jag nyss framhållit nödvändig i detta sammanhang och kan enklast komma till stånd genom den av riksdagen antydda ändringen i över- gångsbestämmelsema till 1.971 års lagstiftning. Dessa bör följaktligen ändras så att Kungl. Maj:t får möjlighet att pröva tillåtligheten av ett företag enligt de nya reglerna i VL även om ansökan om tillstånd till företaget kommit in till vattendomstolen före den 1 januari 1972. Kungl. Maj:t bör kunna förbehålla sig prövningen enligt de nya be- stämmelserna om inte vattendomstolen redan avgjort frågan om före- tagets tillåtlighet. Motsvarande bör gälla vid förrättning enligt VL.

Den föreslagna ändringen bör träda i kraft så snart som möjligt. I enlighet med vad jag nu har anfört har inom justitiedepartementet upprättats förslag till lag om ändring i lagen (1971: 531) om ändring i vattenlagen (1918: 523). Den föreslagna ändringen upptas som en ny punkt, 3 a, i övergångsbestämmelserna till 1971 års lag. Enligt denna punkt skall utan hinder av punkterna 2 och 3 bestämmelserna i 1971 års lag om Kungl. Maj:ts prövningsrätt tillämpas i fråga om visst före— tag, om Kungl. Maj:t i den ordning som anges i 4 kap. 17 å andra stycket förbehåller sig att pröva företagets tillåtlighet. Den nya punkten gäller såväl företag vilka åsyftas i 4 kap. 17 å som företag som avses i 7 kap. 46 och 49 55 VL.

Att de nya bestämmelserna om utomprocessuell förberedelse och om innehållet i ansökan till vattendomstolen och om vattendomstolens för- beredelse inte iakttagits, torde inte komma att vålla några svårigheter. Det kan antagas att utomprocessuell förberedelse skett enligt äldre be- stämmelser.

6. Hemställan

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att antaga förslaget till lag om ändring i lagen (1971: 531) om änd- ring i vattenlagen (1918: 523).

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: Britta Gyllenslen

MARCUS BOKTR.STOCKHOLM1973 730061