Propositionens huvudsakliga innehåll

I prOpOSitionen föreslås att riksdagen godkänner en den 12 april 1973 undertecknad överenskommelse mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om Nordiska ministerrådets sekretariat och deras rättsliga ställning. Överenskommelsen innehåller bestämmelser om immunitet och privilegier för Nordiska ministerrådets sekretariat i Oslo, som be- räknas bli inrättat den 1 juli 1973, och sekretariatet för nordiskt kultu- rellt samarbete i Köpenhamn. Den innehåller dessutom vissa bestäm- melser om sekretariatspersonalens rättsliga ställning.

Propositionen innefattar vidare förslag till de ändringar i lagen med vissa bestämmelser om immunitet och privilegier som föranleds av Sve- riges tillträde till överenskommelsen.

l Riksdagen 1973. ] saml. Nr 122

• Sida 2
•  Original

Prop. 1973: 122 2

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1966: 664) med vissa bestämmelser om immunitet och privilegier

Härigenom förordnas i fråga om lagen (1966: 664") med vissa bestäm- melser om immunitet och privilegier

dels att nuvarande 5 % skall betecknas 6 &, dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 5 &, av nedan angivna lydelse.

F öreslz'lgen lydelse 5 %

Nordiska ministerrådels sekreta- riat i Oslo och sekretariatet för nordiskt kulturellt samarbete i Köpenhamn samt personer med anställning vid dessa sekretariat jämte deras familjer åtnjuta, utan hinder av [Jestä/rz/nels'e i annan författning, immunitet och privile- gier enligt den i Oslo den 12 april 1973 undertecknade konventionen om Nordiska ministerrådets sekre- tariat och deras rättsliga ställning.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen förordnar.

• Sida 3
•  Original

Prop. 1973: 122 3

Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 13 april 1973.

Närvarande: Statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WlCKMAN, statsråden STRÄNG, ASPLING, NILSSON, LUND- KVlST. ODHNOFF, MOBERG, NORLING, LÖF-BERG, Ll'DBOM, CARLSSON, FELDT.

Statsrådet Lidbom anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om godkännande av överenskommelse om Nor- diska ministerrådets sekretariat och deras rättsliga ställning, Ill./71. och anför.

Inledning

Genom överenskommelsen den 13 februari 1971 om ändring i 1962 års nordiska samarbetsövcrenskommelse, det s.k. Hclsingforsavtalet ( prop. 1971: 53 , UU 1971: 9, rskr 1.971: 154), inrättades ett nordiskt mi- nisterråd, vars kompetens sträcker sig över hela det nordiska samarbets- fältct. Ändringarna i Helsingforsavtalet innebar också att de nordiska länderna kom överens om att varje land skulle utse en nordisk sam— arbetsminister med uppgift att med biträde av en ämbetsman svara för samordningen av nordiska samarbetsfrågor.

Enligt artikel 55 i det reviderade Helsingforsavtalet skall minister- rådet fatta beslut i den utsträckning som avses -i Helsingforsavtalet och andra överenskommelser mellan de nordiska länderna. Detta avtal lägger bara ett fåtal uppgifter på ministerrådet men det förutsattes vid änd— ringsöverenskommelsens tillkomst att avtalet i framtiden skulle komma att kompletteras med särskilda samarbetsavtal för olika områden. Sådana särskilda samarbetsavtal har tillkommit genom de nordiska avtalen den 15 mars 197] om kulturellt samarbete ( prop. 1971: 54 , KrU 1971: 13, rskr 1971: 188) och den 6 november 1972 om samarbete på transport- och kommunika-tionsområdet.

I avtalet om kulturellt samarbete, det s.k. kulturavtalet, kom de nor- diska länderna överens om att upprätta en ämbetsmannakommitté och ett sekretariat för nordiskt kulturellt samarbete. Detta har till uppgift att bistå ministerrådet och ämbetsmannakommittén. Sekretariatet för nor- diskt kulturellt samarbete, som har säte i Köpenhamn, inledde sin verk- samhet den 1 januari 1972, då kulturavtalet trädde i kraft. Avtalet om samarbete på transport- och kommunikationsområdet har inte någon

11" Riksdagen 1973. ] saml. Nr 122

• Sida 4
•  Original

Prop. 1973: 122 4

motsvarande bestämmelse om upprättande av ett fast nordiskt sekre- tariat.

Genom inrättandet av kultursekretariatet fick ministerrådet sekretariats- resurser till sitt förfogande för handläggningen av forsknings-, utbild— nings- och allmänkulturella frågor. På andra samarbetsområden saknas motsvarande resurser. I slutet av 1971 väcktes därför i ministerrådet tanken att ett sekretariat skulle inrättas med uppgift att biträda rådet vid handläggningen av samarbetsfrågor utanför kulturområdet. Vid ett möte i Helsingfors den 18 februari 1972 beslöt ministerrådet (samar- betsministrarna) att ett permanent sekretariat för nordiska samarbetsfrå- gor skulle upprättas. Sekretariatet skulle enligt beslutet vara underställt ministerrådet och bestå av tjänstemän som var oavhängiga av de natio- nella förva-ltningarna. För att utreda frågan om sekretariatets organisa- tion och arbetsuppgifter och för att biträda samarbetsministrarna be- slöts att varje land omedelbart skulle tillsätta en ämbetsman att ingå i ett interimistiskt sekretariat. Detta skulle fungera intill dess det perma- menta sekretariatet etablerades. Ministerrådet har sedermera beslutat att det permanenta sekretariatet skall förläggas till Oslo och att det skall in- leda sin verksamhet den 1 juli 1973.

I kulturavtalets art. 12 förutsätts att ministerrådet såvitt gäller kultur- sekretariatet skall träffa en särskild överenskommelse med värdlandet angående sekretariatspersonalens ställning. Något sådant avtal kom emellertid inte till stånd i samband med att sekretariatet inledde sin verksamhet. Erfarenheterna från kultursekretariatet har emellertid visat att det är önskvärt att genom en särskild överenskommelse reglera vilka bestämmelser som skall gälla för både sekretariatets och dess personals rättsliga ställning i värd-landet.

På grundval av erfarenheterna från kultursekretariatet och en inom det interimistiska ministerrådssekretariatet verkställd utredning beslöt ministerrådet (samarbetsministrarna) den 20 november 1972 att mi- nisterrådssekretariatet i Oslo skulle få status av fristående internationell organisation och uppdrog åt de biträdande ämbetsmännen att med hjälp av experter utarbeta ett förslag till lösning av de problem som var förenade med etablerandet av ett sådant sekretariat.

Vid sammanträde den 11 december 1972 beslöt ministerrådet (under- visnings- och kulturministrarna) att kultursekretariatet skulle få samma status som sekretariatet i Oslo.

En av de biträdande ämbetsmännen tillsatt expertgrupp lade i februari 1973 fram ett förslag till överenskommelse mellan de nordiska länderna för att reglera frågan om sekretariatens ställning. På grundval av detta förslag har de biträdande ämbetsmännen och en särskild, av undervis- nings- och kulturministrarna tillsatt arbetsgrupp utarbetat en överens- kommelse om Nordiska ministerrådets sekretariat och deras rättsliga ställning.

• Sida 5
•  Original

Prop. 1973: 122 5

Överenskommelsen, som skall ratificeras, undertecknades i Oslo den 12 april 1973. Den har upprättats på de fem nordiska språken och texterna äger lika vitsord. Den svenska texten torde få fogas till stats- rådsprotokollet i detta ärende som bilaga.

Överenskommelsens innehåll

I art. ] anges avtalets tillämpningsområde. Genom denna art. slås fast att avtalet gäller Nordiska ministerrådets båda sekretariat, dvs. ministerrådssekretariatct i Oslo och kultursekretariatet i Köpenhamn.

Enligt art. 2 skall varje sekretariat vara ett självständigt rättssubjekt med samma rättsliga handlingsförmåga som andra juridiska personer i det land, där sekretariatet har sitt säte.

Art. 3—6 innehåller bestämmelser om immunitet och privilegier för sekretariaten. Sekretariatens egendom och andra tillgångar samt deras lokaler, arkiv och övriga handlingar skall enligt dessa bestämmelser åt- njuta rättslig immunitet. I fråga om rätten att få tillgång till handlingar som ingår i sekretariatens arkiv eller eljest innehas av sekretariaten skall gälla de regler som ministerrådet beslutar. Det kan nämnas att frågan om offentlighetsprincipens tillämpning på nordiska institutioner f.n. är föremål för utredning i en särskild, av ministerrådet tillsatt arbetsgrupp med uppgift att lägga fram förslag till bestämmelser i detta hänseende. Sekretariatens korrespondens och andra tjänstemeddelanden skall vi- dare vara undantagna från censur och skall i fråga om befordran lik- ställas med diplomatisk representations korrespondens. Sekretariaten skall med vissa undantag åtnjuta skatte- och tullfrihet och skall i övrigt vara underkastade samma skatte- och avgiftsreglcr som gäller för diplomatisk representation i tjänstgöringslandet.

Enligt art. 7 skall skatt inte påföras lön och annan ersättning som sekretariaten utbetalar till fast anställd personal. I stället för skatt skall den fast anställda personalen betala en särskild mot skatten svarande avgift till sekretariaten. Det ankommer på ministerrådet a-tt fastställa bestämmelser om beräkningen av denna avgift.

Enligt art. 8 skall de anställda vid sekretariaten och deras familjer åtnjuta tullfrihet för egendom som de medför i samband med inflytt- ningen i tjänstgöringslandet, om egendomen är avsedd för deras per- sonliga bruk.

Art. 9 innehåller en föreskrift om att egendom som införts tullfritt enligt art. 6 eller 8 får överlåtas i det land där tullfriheten åtnjöts bara på villkor som denna stat godkänner.

Ministerrådet fastställer arbetsordning och löneregulativ för sekreta- riaten. En bestämmelse av detta innehåll har upptagits i art. 10.

Art. ]] föreskriver att varje avtalsslutande stat förbinder sig att be- vilja statsanställd personal tjänstledighet i fyra år för tjänstgöring i sek—

• Sida 6
•  Original

Prop. 1973: 122 6

retariaten. Vid beräkning av löne- och pensionsförmåner m.m. skall statsanställd personal som tjänstgör i sekretariaten få tillgodoräkna sig tiden där som om tjänsten utövats i hemlandet.

Art. ]2 reglerar pcnsionsförmåner och sociala förmåner för sekreta- riatens personal. I fråga om pensionsförmånerna skall gälla att det land. i vilket tjänstgöringen vid ett sekretariat sker, förbinder sig att ta in anställda vid sekretariatet" som medlemmar i landets statliga pensions- ordning på samma villkor som gäller för motsvarande statliga tjänster i detta land. Genom särskilt avtal med den anställde kan emellertid gö- ras undantag från denna regel. t. ev.. då den anställde har privat pen- sionsförsäkring och önskar kvarstå i denna. "Det förutsätts att personer med statsanställning i hemlandet och statlig pensionsrätt i denna nor- malt kvarstannar i hemlandets pcnsionsordning under tjänstgöring i sek- retariaten. De anställdas rätt till sociala förmåner Skall regleras genom den nordiska konventionen om social trygghet.

Anställningsförhållandena för sekretariatcns personal skall regleras i särskilda anställningsavtal som ingås mellan sekretariaten och de anställ- da. Det är avsikten att anställningsavtalen skall ingås på grundval av ett särskilt normalkontrakt som skall godkännas av ministerrådet. Art. 13 innehåller. såvitt gäller de anställdas rättsliga ställning i övrigt, en hän- visning till vad som stadgas i anställningsavtal eller beslutas av minister- rådet.

Arr. 14 föreskriver att en särskild skiljenämnd skall upprättas för handläggning av tvister rörande tolkningen eller tillämpningen av an- ställningsavtal. Varje land skall tillsätta en ledamot i nämnden.

Arr. 15 och 76 innehåller slutbestämmelscr. Enligt dessa skall avtalet ratificeras. Ratifikationsinstrumenten skall deponeras i det norska ut- rikesdepartementet. Avtalet skall träda i kraft den dag ministerrådet förordnar. Uppsägningsbestämmelsen i art. 16 överensstämmer med motsvarande art. i Hclsingforsavtalet.

F öredraganden

Enligt beslut av Nordiska ministerrådet skall ett sekretariat för nor- diska samarbetsfrågor upprättas i Oslo den 1 juli 1973. Chefen för han- delsdepartementet kommer senare denna dag att hemställa att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen dels att godkänna upprättandet av sekretaria- tet, dels att anvisa medel för att bestrida Sveriges andel av kostnaderna för sekretariatet för budgetåret 1973/74 ("prop. 1973: 121). Sekretariatet kommer att få till uppgift att bistå ministerrådet i dess arbete med nordiska samarbetsfrågor som faller utanför kultursamarbetets ram. Då det gäller kultursamarbetet kommer ministerrådet liksom f. n. att bistås av kultursekretariatet i Köpenhamn, vars arbetsuppgifter förblir oför- ändrade. Båda sekretariaten kommer att få viktiga uppgifter bl.a. i

• Sida 7
•  Original

Prop. 1973: 122 7

samband med genomförandet av de program för det nordiska samarbe- tet på olika områden som ministerrådet lade fram vid Nordiska rådets senaste session.

Som jag inledningsvis berört finns det f.n. inte något avtal som reg- lerar kultursekretariatets ställning i Danmark. Detta har medfört vissa rättsliga ech praktiska problem. Sålunda är det t. ex. osäkert vilken ställ- ning sekretariatet skall anscs inta då det ingår avtal med andra rätts- subjekt. Problem har också uppkommit på grund. av att egendom som sekretariatet för tjänstebruk inför till eller utför från värdlandet måste underkastas tullbehandling. Ovisshet råder vidare om vilka regler som skall gälla i fråga om rät-ten för utomstående att få tillgång till hand- lingar som ingår i sekretariatets arkiv. Erfarenheterna har sålunda visat att det från flera synpunkter är önskvärt att reglera sekretariatens rätts- liga ställning.

Ministerrådssekretariatens ställning av samarbetsorgan som är direkt knutna till det nordiska regeringssamarbetet medför att det för deras vidkommande finns behov av sådan reglering — t. ex. i fråga om immu- nitet för sekretariaten — som inte har någon motsvarighet då det gäller andra nordiska institutioner. Överenskommelsen gäller därför bara för ministerrådets båda sekretariat.

I det följande skall jag närmare gå in på några av bestämmelserna i överenskommelsen.

Bestämmelserna i art. 2 om sekretariatens rättsliga ställning och i art. 3—6 om immunitet och privilegier för sekretariaten motsvarar i allt väsentligt vad som vanligen brukar gälla för internationella organ av jämförbart slag.

Avtal om immunitet och privilegier för internationella organisationer innehåller regelmässigt bestämmelser som rör organisationens personal. Även då det gäller ministerrådets sekretariat föreligger det ett behov av sådana bestämmelser i vissa hänseenden. Ett av de problem som an- mäler sig i detta sammanhang hänför sig till skyldigheten för sekreta- riatspersonalen att betala skatt. Om skattskyldigheten inte regleras ge- nom en särskild överenskommelse mellan de nordiska länderna. blir sekretariatens personal i allmänhet skattepliktiga i värdländerna för bl. a. lön och annan ersättning som de uppbär från sekretariaten. Det är avsikten att utgifterna för sekretariatens verksamhet skall fördelas mellan de nordiska länderna i enlighet med en av ministerrådet be- slutad fördelningsnyckel för samnordiska utgifter. Fördelningsnyekeln bygger på ländernas bruttonationalproduktcr. Om sekretariatens per- sonal skall betala skatt i värdländerna innebär det att dessa länder får skatteinkomster av en sådan storleksordning att grunden för den be- slutade fördelningen av u-tgifterna rycks undan. Denna effekt uppvägs bara till en viss grad av att sekretariatspersonalen utnyttjar sig av värd- ländernas offentliga service. För internationella organisationer gäller

• Sida 8
•  Original

Prop. 1973: 122 8

allmänt att personalens löner är undantagna från beskattning i värdlan- det. I enlighet härmcd innehåller art. 7 första stycket en bestämmelse enligt vilken skatt inte får påföras lön och annan ersättning som sekre- tariaten utbetalar till personalen. Bestämmelsen gäller bara fast anställd personal. Personer med kortvariga uppdrag från sekretariaten kommer sålunda att beskattas på vanligt sätt. Sekretariat-ten är skyldiga att till- ställa myndigheterna i dc avtalsslutande länderna en förteckning över de personer som ingår i den fast anställda personalen.

De anställda kommer emellertid i stället för skatt till värdlandet att få betala en avgift som tillfaller sekretariaten. Det ankommer på mi- nisterrådet att fastställa storleken av denna avgift. Ministerrådet har ge— nom särskilda beslut fastställt principerna för det löne- och avgifts- system som skall tillämpas på sekretariaten. Detta system bygger på en särskild ]öneskala med en grundlön, på vilken avgift till sekretariaten skall utgå enl-igt samma procentsatser sotn används vid beräkning av skatt i värdlandet. Därutöver skall utgå bostadstillägg. För anställda från annat land än värdlandet tillkommer särskilt utlandstillägg. Des- sa tillägg skall vara avgiftsfria.

Bestämmelserna i art. 8 om tullfrihet för de anställda och deras fa- miljer i samband med flyttning till tjänstgöringslamiet är tillkomna för att förhindra att de anställda blir nödsakade att betala eller deponera tullavgifter i samband med flyttningen.

Art. '_11 och 12 innehåller bestämmelser om de anställdas rätt till edighet från statstjänst i hemlandet. pension och sociala förmåner. "De bygger på ett förslag till överenskommelse mellan de nordiska länderna om nordiska tjänstemäns rättsställning, som utarbetats av en särskild arbetsgrupp med representanter för ländernas finans- och löncministe- rier. Artiklarna torde komma att få direkta motsvarigheter i en blivan- de överenskommelse om rättsställningen för nordiska tjänstemän vid övriga samnordiska institutioner.

Anställning vid sekretariaten skall ske genom skriftliga anställnings- avtal. Dessa skall upprättas på grundval av ett normalkontrakt som godkänts av ministerrådet. Tvister rörande tolkningen eller tillämpning- en av anställningsavtal skall enligt normalavtalet hänskjutas till skilje- dom. Härför skall enligt art. 14 upprättas en särskild skiljcnämnd.

Som framgår av vad jag nu sagt har Överenskommelsen ingåtts i syfte att reglera vissa rättsliga och praktiska problem som är förenade med upprättandet av ministerrådssekretariaten. Vid utformningen av bestämmelserna om immunitet och privilegier för de anställda vid sekretariaten har det varit en vägledande princip att privilegierna inte skall vara mera omfattande än vad som behövs för att lösa dessa problem. Bestämmelserna i denna del är därför i flera hänseenden mind- re omfattande än vad som är fallet beträffande andra internationella or- ganisationer. Överenskommelsen bygger på principer om vilka enighet

• Sida 9
•  Original

Prop. 1973; 122 9

uppnåtts i ministerrådet. Jag förordar att överenskommelsen ratificeras av Sverige. '

Ett tillträde till överenskommelsen förutsätter tillägg till lagen (1.966: 664) med vissa bestämmelser om immunitet och privilegier. Jag före- slår att detta sker genom att en ny paragraf, 5 $,, införs i lagen och att nuvarande 5 % betecknas 6 &. I den nya 5 % bör föreskrivas att Nordiska ministerrådets sekretariat i Oslo och sekretariatet för nordiskt kulturellt samarbete i Köpenhamn samt anställda vid dessa sekretariat och deras familjer utan hinder av bestämmelse i annan författning skall åtnjuta immunitet och privilegier enligt vad som stadgas i överenskommelsen.

Den nya bestämmelsen bör träda i kraft samtidigt med att överens- kommelsen blir bindande för Sverige. På grund härav bör Kungl. Maj:t bemyndigas förordna om lagens ikraftträdande.

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

]. godkänna överenskommelsen,

2. antaga inom justitiedepartementet upprättat förslag till lag om änd- ring i lagen (1966: 664) med vissa bestämmelser om immunitet och pri- vilegier.

Ärendet bör behandlas under riksdagens vårsession.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: Margit Edström

• Sida 10
•  Original

Prop. 1973: 122 10