Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att den särskilda militära apoteksorganisa- tionen skall upphöra och att dess uppgifter förs över på apoteksbolaget. Syftet med åtgärderna är att samordna och effektivisera dc civila och militära resurserna på läkemedelsområdet. Förslaget innebär att militär- apoteket och dess tre filialapotek inordnas i apoteksbolaget. Vidare fö- reslås att driften vid krigsmaktens beredskapsförråd av läkemedel över— tas av apoteksbolaget och knyts till lämpliga apotek. Omorganisationen föreslås bli genomförd den 1 januari 1974.

• Sida 2
•  Original

Prop. 1973: 16 2

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 16 februari 1973.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, ODH- NOFF, MOBERG, NORLING, LÖFBERG, LlDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen för socialdcpartementet, statsrådet Aspling, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om sam— ordning av civil och militär läkenzedelsförsörining m. m. och anför.

Inledning

Kungl. Maj:t bemyndigade den 18 juni 1971 styrelsen för apoteks- bolaget att i samråd med socialstyrelsen, överbefälhavaren, försvarets sjukvårdsstyrelse, inilitärapoteket och andra berörda myndigheter ut- reda och lägga fram förslag om lämpliga former för samordning av civil och militär läkemedelsförsörjning. Utredningen skulle därvid sär- skilt beakta behovet av en effektiv total beredskap på läkemedelsom- rådet.

Styrelsen för apoteksbolaget överlämnade den 11 oktober 1972 be- tänkandet Samordning av civil och militär läkemedelsförsörjning. Ut— redningen har verkställts av en särskilt tillsatt kommitté som arbetat un— der benämningen Kommittén för samordning av civil och militär läke- medelsförsörjning (CML-kommittén).

Remissyttranden över betänkandet har avgctts av överbefälhavaren (ÖB), försvarets civilförvaltning, försvarets sjukvårdsstyrclse, försvarets forskningsanstalt (FOA), eivilförsvarsstyrelsen, försvarets rationalise- ringsinslitut, försvarets personalnämnd, socialstyrelsen, statens bakterio- logiska laboratorium (SBL), statens pcrsonalnämnd (SPN), universitets- kanslersämbetet (UKÄ), lantbruksstyrelsen, statens livsmedelsverk, över- styrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF), direktionen för karolinska sjuk- huset (KS), statens vcterinärmedieinska anstalt, länsstyrelserna i Stock- holms och Skaraborgs län, Blekinge läns och Norrbottens läns lands- tingskommuner, sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationa- liseringsinstitut (Spi—i"), Statsanställdas förbund, Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Statstjänstemännens riksförbund (SR), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Sveriges farmacevtförbund, Apoteksteknikerförbundet, Läkemedelsindustriföreningen (LIF) samt Representantföreningen för utländska farmacevliska industrier (RUFI).

• Sida 3
•  Original

Nuvarande förhållanden

Apoteksbolaget

Apoteksbolagets verksamhet regleras genom avtal mellan staten och bolaget. Enligt avtalet skall bolaget bl. a. svara för att en god läke- medelsförsörjning upprätthålls i landet.

Apoteksbolaget omfattar 635 apotek (inkl. 18 sjukhusapotek). I de- taljdistributionen ingår härutöver 721 läkemedelsförråd, knutna till vis- sa apotek, och 1 337 enklare utlämningsställen.

Personalen utgörs av i avrundade tal 800 apotekare, 2 600 receptarier och 8 100 apotekstekniker, sammanlagt 1.1 500 personer. Inemot hälften av personalen utgörs av deltidsanställda.

Apotekens försäljning till allmänhet mot recept uppgick under år 1971 till 888,9 milj. kr. och utan recept till 254,4 milj. kr. Försälj- ningen till sjukhus och kommunala sjukhusapotek uppgick under sam- ma år till 208,4 milj. kr. Apoteksbolagets sammanlagda omsättning un- der år 1971 uppgick till drygt 1 350 milj. kr.

Militärapoteket, förrådsorganisationen m. m.

Militärapotekct tillkom som centralt statsapotek för försvaret år 1940 och har försvarets sjukvårdsstyrelse som chefsmyndighet. Det ansågs inte betryggande att helt vara hänvisad till utfästelser från enskilda apo- teksinnehavare för att tillgodose ett så betydelsefullt intresse som för- svarsväsendets läkemedelsförsörjning. Apoteket omfattar förutom mo- derapoteket vid karolinska sjukhuset i Stockholm tre filialapotek, var- av ett i Boden och två i Karlskrona. Militärapoteket är krigsmaktens centrala organ för dess läkemedelsförsörjning samt läkemedelscentral för vissa militära enheter. Vid militärapoteket med dess filialapotek samt de centrala och regionala beredskapsförråden äger så gott som hela läkemedeIShanteringen inom krigsmakten rum. Det åligger militärapo- teket att anSkaffa de läkemedel, som erfordras för att genomföra anbe- falld beredskapslagring inom krigsmakten. Urvalet av läkemedel för krigsförbanden fastställs av försvarets sjukvårdsstyrelse på förslag från militärapoteket. Apoteket svarar även för viss läkemedelsberedning. Militärapoteket har egen tillverkning av bl. a. spolvätskor, infusionslös- ningar, injektionslösningar, salvor, reagenser, extemporeberedningar m. m. En viss samordning av beredningsverksamheten har ägt rum mel- lan militärapoteket, ACO Läkemedel AB och apoteksbolaget. I fråga om vissa sterila lösningar är militärapoteket numera efter överenskommelse med apoteksbolaget centraltillverkare för landet. Försök med och un- dersökningar av läkemedel och läkemedelsberedningar, som är lämpliga för krigsmakten, utförs genom apotekets försorg.

Militärapoteket i Stockholm är sjukhusapotek åt karolinska sjukhuset.

• Sida 4
•  Original

Filialapoteket i Boden och ett av filialapoteken i Karlskrona är sjukhus- apotek åt centrallasaretten på resp. orter. Militärapotekets återstående filialapotek i Karlskrona betjänar de militära sjulwårdsinrättningarna på orten. De militära apotekens försäljning till civila sjukvårdsinrättningar uppgick år 1971 till ca 15 milj. kr. Verksamheten regleras i huvudsak genom kontrakt mellan militärapoteket och vederbörande sjukvårdshu— vudman eller sjukhusledning. Vid samtliga militära sjukhusapotek sker även försäljning över disk till allmänheten. Värdet av denna försäljning redovisades år 1971 till närmare 4,8 milj. kr.

Militärapotcket i Stockholm svarar också för utlandssändningar av läkemedel för vissa hjälporganisationers räkning. Leveransvärdet varierar i regel mellan 500 000 och 1 milj. kr. årligen.

Leveranserna av läkemedel för daglig sjukvård åt värnpliktiga vid krigsmaktens fredsförband sker i huvudsak från den militära apoteks- och förrådsorganisationen. M ilitärapotekets distributionsenhet vid Åkers Krutbruk betjänar huvuddelen av förbanden i landet. Filialapoteket i Boden svarar för läkemedelsleveranserna till förbanden i övre Norrland, medan ett av filialapoteken i Karlskrona täcker behovet av läkemedel för daglig sjukvård åt värnpliktiga vid så gott som alla förband inom Södra militärområdet. Värdet av denna försäljning uppgick under år 1971 till drygt 6 milj. kr.

Omsättning av beredskapsläkemedel sker i samband med de militära apotekens leveranser främst till karolinska sjukhuset, centrallasaretten i Boden och Karlskrona samt sjukavdelningarna vid krigsmaktens freds- förband. Militärapotekets omsättningsförsäljning av beredskapsläkeme- del uppgick år 1971 till ca 4 milj. kr.

Militärapotekets totala försäljning av läkemedel och närstående va- ror uppgick år 1971 till omkring 32 milj. kr.

Den militära förrådsorganisationcn för sjukvärdsmateriel och läke- medel tillkom år 1946. Den består av fem centrala läkemedelsförråd och tolv läkemedelscentraler på olika platser i landet. De centrala läke— medelsförrådcn utgör delar av de centrala sjukvårdsförråden, där också sjulwårdsmateriel lagerhålls för krigsmaktens räkning. Dessa förråd har till uppgift att ta emot, lagra, omsätta och lämna ut läkemedel m.m. för krigsmaktens behov. Förråden lyder under försvarets sjuk— vårdsstyrelse. Vid de centrala läkemedelsförråden, ett inom varje mi- litärområde utom det södra, lagerhålls krigsmaktens ersättningsutrust— ning av läkemedel, främst i form av råvaror och halvfabrikat. Vid de tolv läkcmedelsccntralerna förvaras främst de läkemedel som krigsmak— tens förband skall utrustas med vid mobilisering. Verksamheten vid läke- medelscentralerna omfattar i varierande omfattning också leveranser av läkemedel för daglig sjukvård till vissa förbands sjukvårdsavdelningar. Från läkemedelscentralerna har i allmänhet lagts ut läkemedel i lokala mobiliseringsförråd. Totala antalet lokala förråd uppgår till ca 100.

• Sida 5
•  Original

Prop. 1973: 16 5

Spridningen till lokala mobiliseringsförråd har genomförts för att till- godose de militära myndigheternas behov. Även vid Åkers Krutbruk la- gerhålls ett visst utrustningsbehov av beredskapsläkemedel. Distribu- tion av nya och omfördelning av befintliga läkemedel mellan förråden sker i regel genom distributionsenheten vid Åkers Krutbruk. Underlag för verksamheten vid läkemedelscentralema erhålls från mobiliserings- myndigheterna. Lagerredovisningen sker i huvudsak genom militärapo- tekets försorg med hjälp av ADB-teknik.

Den farmacevtiska tillsynen av krigsmaktens beredskapslager tillkom- mer militärapoteket. Föreståndarna för läkemedelscentralema har det farmacevtiska ansvaret för beredskapsläkemedel som lämnats ut till mobiliseringsmyndigheterna. Kassation, utgallring, ompackning eller omsignering av läkemedelsförpackningar ankommer på personal an- tingen från militärapoteket eller från vederbörande läkemedelscentral.

Personalen inom det militära apoteksväsendet och den militära för- rådsorganisationen uppgick den 1 juli 1972 till 205 anställda, fördelade på 36 apotekare, 30 receptarier och 139 övriga anställda. För ett 30- tal anställda vid apoteket Eken i Karlskrona gäller samma anställnings- villkor som för personalen inom apoteksbolaget.

Enligt gällande planläggning för läkemedelsförsörjningen i krig skall vid mobilisering s. k. centralapotek upprättas. Dessa skall svara för fram- ställning av vissa tablettsorter, salvor m.m. för krigsmaktens behov. Råvaror för detta ändamål lagras vid krigsmaktens centrala läkemedels- förråd. Centralapoteken skall i första hand bemannas med personal och förses med utrustning från militärapoteket.

Civila ledningsorgan

Socialstyrelsen har huvudansvaret för den hälso- och sjukvårdande verksamhet som bedrivs av annan än krigsmakten eller civilförsvaret. Styrelsen har i sin instruktion ålagts att planlägga utnyttjandet av lan- dets tillgångar i fråga om läkemedel och sjukvårdsmateriel samt att bi- träda överstyrelsen för ekonomiskt försvar vid handläggningen av för- sörjningsfrågor på hälso- och sjukvårdens område.

Civila ledningsorgan på central nivå är vidare eivilförsvarsstyrelsen, lantbruksstyrelsen, statens livsmedelsverk, ÖEF, SBL och statens ve- terinär-medicinska anstalt. Det åligger civilförsvarsstyrelsen bl.a. att anskaffa läkemedel för civilförsvarets behov och ha uppsikt över för- varingen av dessa läkemedel. Civilförsvarsenheternas läkemedelsutrust- ning läggs upp länsvis i vissa av apoteksbolagets apotek.

Genom överstyrelsens försorg genomförs åtgärder för att säkerställa läkemedelsproduktionen under krig eller avspärrning bl. a. i form av en omfattande lagerhållning av läkemedelssubstanser och råvaror. Av be- tydelse för läkemedelsförsörjningen är också överstyrelsens uppgifter i

TI Riksdagen 1973. ] saml. Nr 16

• Sida 6
•  Original

Prop. 1973: 16 6

fråga om undanförselplanläggning. Uppgifterna berör bl.a. apoteks- väscndet, droghandeln och läkemedelsindustrin. Omsättningen av be- redskapslager som handhas av överstyrelsen sker genom medverkan av läkemedelsindustrin, läkemedelsgrosshandeln och apoteksväsendet. SBL och statens veterinärmedicinska anstalt genomför bl. a. beredskapslager- hållning av bakteriologiska preparat samt svarar för omsättningen av dessa.

Militära ledningsorgan utöver militärapoteket

Inom den militära sektorn har ÖB och försvarsgrenscheferna det högsta funktionella ansvaret för läkemedelsförsörjningen. Andra militära ledningsorgan är försvarets sjukvårdsstyrelse, chefen för försvarets me- dicinalkår och försvarets materielverk.

ÖB, som under Kungl. Maj:t har ledningen av och uppsiktcn över krigsmakten, meddelar bl.a. direktiv för försvarets sjukvårdsstyrelses verksamhet. På läkemedelsområdet innebär detta att ÖB fastställer be- redskapslagringcns omfattning, centrala förrådens placering, fördelning- en aV ersättningsförnödenheter mellan centrala förråd m.m. ÖB har inte tillgång till farmacevtisk sakkunskap. Medverkan lämnas av mi- litärapoteket i regel genom försvarets sjukvårdsstyrelse.

Försvarsgrenscheferna leder den förbandsproducerande verksamhe- ten inom egen försvarsgren. De äger mot bakgrund av sitt ansvar för förbandsproduktionen meddela försvarets sjukvårdsstyrelse anvisningar rörande den närmare utformningen av styrelsens verksamhet. På läke- medelsområdet innebär försvarsgrenschefernas ansvar bl. a. att de ger närmare anvisningar om den läkemedelsutrustning med vilken de olika krigsförbanden skall förses.

Försvarets sjukvårdsstyrelse är fackmyndighet för krigsmaktens hälso- och sjukvård och central förvaltningsmyndighct för sjukvårdsförvalt- ningen inom krigsmakten. Ämbetsverket är chefsmyndighet för bl. a. militärapoteket, de centrala sjukvårdsförråden och krigsmaktens läke- medelscentraler. Läkemedelsförvaltningen genomförs för försvarets sjukvårdsstyrelses räkning i allt väsentligt av militärapoteket. Farma- cevtisk sakkunskap ingår inte i styrelsens organisation. Militärapotekct biträder därför sjukvårdsstyrelsen i dess arbete med att planlägga och förbereda försörjningen med läkemedel inom krigsmakten. Vissa ären— den rörande militärapoteket avgörs av försvarets sjukvårdsstyrelse, nämligen viktigare författningsfrågor, viktigare frågor om organisation, anslagsframställningar m. m.

Samverkan i krigsplanläggningen på läkemedelsområdet äger bl.a. rum inom socialstyrelsens bcredskapsråd, där totalförsvarsmyndigheter- na och sjukvårdshuvudmännen är representerade. I central instans har myndigheterna fördjupat samarbetet i särskilda av myndigheterna or-

• Sida 7
•  Original

Prop. 1973: 16 7

ganiserade arbetsgrupper. Av betydelse är här den s. k. samarbetsdele- gationen. Denna arbetar på totalförsvarsbasis med bl. a. planering av reservfabriker för läkemedelsindustrins krigsproduktion, läkemedels- industrins rävaruförsörjning och beredskapssjukhusens läkemedelsbe— hov.

CML-kommittéus förslag

Apoteksrörelsen

Kommittén anser det sannolikt att väsentliga fördelar kan vinnas, om förbanden hänvisas till apotek i orten för att få läkemedel för den dagliga sjukvården. Bl.a. skulle ett relativt omständligt och tidsödande beställnings— och transportförfarande liksom en viss dubbelorganisation i förråds- och distributionstjänsten kunna undvikas. Lagerhållningens omfattning vid förbanden torde också kunna minska genom tätare in- köp.

Med hänsyn till att den totala omfattningen av militärapotckcts lc- vcranser till förbandens sjukavdelningar år 1971 endast uppgick till ca 6,2 milj. kr. blir bclastningsökningen vid de enskilda apoteken i regel av marginell karaktär. Flertalet apotek har såvitt kommittén kan bedö- ma möjlighet att utan personalförstärkning ta över läkemedelsservicen till förbanden.

Kommittén föreslår således, att krigsmaktens fredsförband hänvisas till apoteksbolagets apotek för att erhålla läkemedel för daglig sjuk- vård. Likaså finner kommittén det lämpligt att även anskaffningen av beredskapsläkemedel för försvaret genomförs av apoteksbolaget. Där- med kan all anskaffning av färdiga läkemedel för krigsmaktens räkning samordnas i bolagets regi.

De s.k. centralapoteken ansågs vid sin tillkomst nödvändiga för att trygga tillgången på läkemedel inom den militära sjukvårdsorganisatio- nen. Sedan militärapotekets rutinproduktion för militära ändamål lagts ned har basen för tillverkningen vid centralapoteken försvunnit. CMI.- kommittén föreslår därför att dessa utgår ur krigsorganisationen samt förutsätter att bortfallet kompenseras genom ökad lagerhållning av får- digvaror. Om centralapoteken utgår ur krigsmaktens krigsorganisation, kan beståndet av läkemedelssubstanser m.m. som nu i huvudsak är upplagda i de centrala läkemedelsförråden föras över till de lager som handhas av ÖEF.

Kommittén föreslår att militärapoteket och dess filialapotek upphör som militära organ och inordnas som sjukhusapotek i apoteksbolagct. Enligt kommittén kan med säkerhet en viss dubbelorganisation und— vikas, om den militära sjukhusapoteksrörelsen överförs till apoteksbo—

• Sida 8
•  Original

Prop. 1973: 16 8

laget. Detta bör i vart fall på sikt kunna medföra möjligheter till perso- nalbesparingar och andra rationaliseringsåtgärdcr bl.a. genom en cen— tralisering av vissa rutiner till apoteksbolagets centrala förvaltning. Det är enligt kommitténs uppfattning viktigt, att det samarbete mel- lan medicin och farmaci som existerat sedan mer än 30 år vid karolinska sjukhuset ytterligare utvecklas och fördjupas. Om militärapoteket över- förs till apoteksbolaget är det angeläget att de vid apoteket befintliga forskningsresurserna m.m. tas till vara och utvecklas inom den vidare ram som apoteksbolaget erbjuder. Dessa resurser bör därvid hållas till- gängliga även för krigsmaktens forskningsbehov m. m. på läkemedelsom— rådet.

Förrådshållning av beredskapsläkemedel för krigsmaktens behov

För att möjliggöra en bättre hantering och omsättning av läkemedlen bör en integrering ske med den civila sektorns läkemedelsförsörjning. Kommittén föreslår därför att apoteksbolaget åtar sig förrådshållning- en m.m. vid krigsmaktens läkemedelscentralcr och centrala läkeme- delsförråd. Kommittén förordar en anknytning av läkemedelscentraler- na till apotek i likhet med den ordning som råder vid centrallasarettet i Boden, där sjukhusapotcket även är läkemedelscentral. En lokalmäs— sig anknytning som i Boden är emellertid enligt kommitténs uppfattning inte nödvändig. Läkemedelscentralerna bör i första hand knytas till så- dana apotek som även har att svara för leveranser av läkemedel för daglig sjukvård vid fredsförband. Härigenom kan förbandens freds- konsumtion av läkemedel utnyttjas för omsättning av beredskapslag— ren. Kommittén framhåller vidare, att starka skäl talar för att apoteks— bolaget för de militära myndigheternas räkning även åtar sig förråds- hållningen m.m. av de läkemedel, som läggs upp i de centrala läke- medelsförråden. Därvid bör möjligheten att anknyta dessa till lämp- ligt belägna apotek tas till vara. Kommittén räknar för sin del med att förrådens lokalisering åtminstone t.v. kommer att behållas.

Det föreslagna förrådshållningssystemet skulle enligt kommittén inne- bära ökade möjligheter att åstadkomma erforderlig omsättning av krigs- maktens beredskapsläkemedel, att i tid genomföra nödvändiga preparat- indragningar m.m. samt att öka utläggningen till och spridningen av lokala mobiliseringsförråd. Systemet skulle även medföra att förestån- darskapet för beredskapsförråd av läkemedel blir en ordinarie uppgift inom apoteksbolaget för vederbörande apotekschef. Ett särskilt distri- butionssystem för att tillgodose de militära läkemedelsförrådens behov av läkemedel erfordras då inte längre, utan apotekschefen kan genom- föra sambeställning av krigsläkemedel och läkemedel för den normala försäljningen. Särskilt buffertförråd för utjämning mellan de olika läke— medelsccntralerna skulle heller inte behövas. Det nya systemet medför

• Sida 9
•  Original

Prop. 1973: 16 9

enligt kommittén att de i nuläget önskvärda personalförstärkningarna vid de militära läkemedelscentralema inte i full utsträckning blir nöd- vändiga.

CML-kommittén framhåller att förslaget rörande förrådshållningen av krigsmaktens beredskapsläkemedel inte innebär att de militära myn- digheternas ansvar för sjukvården rubbas.

Organisatoriska frågor

Enligt kommitténs förslag kommer viktiga försvarsförberedelser på läkemedelsområdet att åvila apoteksbolaget. Militärapotekets nuvaran- de funktioner fördelas på försvarets sjukvårdsstyrelse och apoteksbo- laget, varvid bolaget närmast åtar sig de verkställande uppgifterna rö- rande anskaffning, förrådshållning och omsättning m. m. av läkemedel som är avsedda att användas inom den militära sjukvården. Den mili- tära apoteks- och förrådsorganisationen förs över till bolaget. Apoteks- bolaget bör enligt kommittén också biträda försvarets sjukvårdsstyrelse och övriga totalförsvarsmyndigheter i fråga om mobiliserings- och krigs- planläggning.

Vad gäller de direkta försvarsförberedelserna anser kommittén att nu gällande organisation inom apoteksbolagets huvudkontor i stor ut- sträckning kan utnyttjas. För att samordna handläggningen av försvars- ärenden inom bolaget bör emellertid enligt kommitténs mening en cen- tral försvarsenhet etableras inom huvudkontoret. Denna enhet bör ha tillgång till militärfarmacevtisk sakkunskap och få ställning som stabs- organ direkt under verkställande direktören. .

Försvarets sjukvårdsstyrelses uppgifter rörande läkemedelsförvalt- ningen inom krigsmakten är i huvudsak delegerade till militärapoteket. Om apoteket utgår ur krigsmaktens organisation måste vissa uppgifter, som nu åvilar apoteket och som inte lämpligen kan överföras på organ inom den civila sektorn, återgå till försvarets sjukvårdsstyrelse. Styrel- sen saknar emellertid farmacevtisk expertis, varför kommittén finner det nödvändigt att försvarets sjukvårdsstyrelse får tillgång till sådan expertis. En farmacevtisk enhet bör sålunda enligt kommitténs mening tillföras styrelsen.

Kommittén framhåller att förslaget inte berör försvarets sjukvårds- styrelses ställning som fackmyndighet för hälso- och sjukvården inom krigsmakten och som central förvaltningsmyndighet. Ämbetsverket be- håller därmed sitt övergripande ansvar för krigsmaktens läkemedelsför- sörjning såväl i fred som krig. Förhållandet mellan försvarets sjukvårds— styrelse å ena sidan samt ÖB och försvarsgrenscheferna å den andra si- dan förändras inte heller.

Vid handläggning av ärenden som gäller läkemedelsförsörjningcn i krig eller i övrigt hänger samman med beredskapen på läkemedelsom-

• Sida 10
•  Original

Prop. 1973: 16 _ 10

rådet bör enligt kommitténs mening representant för apoteksbolaget ingå i socialstyrelsens beredskapsråd och i centrala sjukvårdsledningcn i krig.

Kommittén understryker behovet av en kontinuerlig, permanent sam— verkan på läkemedelsförsörjningens område av den typ som nu äger rum inom den s.k. samarbetsdelegationen. Av den anledningen har kommittén övervägt, om inte ett fast samarbetsorgan bör inrättas. Av olika skäl anser emellertid kommittén att denna utväg inte bör tillgri- pas. Det är enligt kommitténs mening tillräckligt att i socialstyrelsens instruktion ta in en föreskrift om att styrelsen skall svara för att kon- tinuerlig samverkan rörande försvarsförberedelserna på läkemedelsom- rådet upprätthålls inom totalförsvaret. _

Kostnadsfrågor

Kommitténs förslag innebär att leveranserna av läkemedel till mili- tärapotekets nuvarande civila och militära kunder kommer att i huvud- sak ske från apoteksbolagets läkemedelslager. Med hänsyn till leveran- sernas art m.m. bör det enligt kommittén vara möjligt för apoteks— bolaget att vid leveranser av läkemedel till krigsmaktens fredsförband och beredskapslager tillämpa de grunder för prissättningen som gäller vid motsvarande sjukhusleveranser. Försäljning i omsättningssyfte från krigsmaktens beredskapslager av läkemedel bör ske till marknadsmäs- siga priser.

Med hänsyn till de avtal som nu gäller för apoteksbolagets sjukhus- leveranser kommer därför enligt CML-kommitténs bedömning inte någ- ra väsentliga förändringar i kostnadsbelastningen att uppkomma vare sig för apotekets civila eller miltära kunder. Kommittén pekar här på möjligheterna till inte oväsentliga rationaliseringar med åtföljande kost- nadsbesparingar inom den nuvarande militära apoteks- och distribu- tionsorganisationen.

Vid ett eventuellt övertagande av militärapoteket och dess filial- apotek anser kommittén att bolaget från staten bör inlösa dels befint- ligt fredslager av läkemedel och närstående varor m. m., dels apotekens inventarier, och dels utrustning och andra inventarier i läkemedelscen- traler m.m. Värdet av varulagret beräknar kommittén till ca 6 milj. kr. och bruksvärdet av inventarierna vid apoteken och förråden till sam- manlagt ca 1 milj. kr. Äganderättcn till läkemedlen i beredskapsförrå- den, vars värde beräknas till 15 milj. kr., anser kommittén alltjämt bör tillkomma krigsmakten.

För tjänster som apoteksbolaget åtar sig att utföra för försvarsmyn- dighetcrnas räkning kommer bolaget att belastas med direkta och in- direkta kostnader. Enligt kommittén bör apoteksbolaget av försvars- myndigheterna erhålla full täckning för direkta kostnader jämte ett

• Sida 11
•  Original

Prop. 1973: 16 11

procentuellt tillägg för de indirekta kostnaderna. Förhållandet mellan bolaget och myndigheterna bör ordnas som ett leverantör/kundförhål— lande.

Avtal, författningar m. m.

Apoteksbolagets åtaganden att utföra vissa försvarsförberedelser, som instruktionsmässigt ankommer på de centrala förvaltningsmyndigheter- na försvarets sjukvårdsstyrelse, socialstyrelsen och eivilförsvarsstyrelsen, föreslås av CML-kommittén bli fastställda i avtal mellan staten och apoteksbolaget. Även förhållandet mellan bolaget och berörda centra- la, regionala och lokala myndigheter bör regleras i avtalet. Avtalet bör också ange grunder för prissättningen vid leveranser av läkemedel till krigsmaktens fredsförband för daglig sjukvård åt värnpliktiga och till beredskapslagren av läkemedel.

Kommittén anser att avtalstidens längd bör avpassas så att den fulla effekten av föreslagen samordning av försvarsförberedelserna på läke- medelsområdet kan utläsas. Avtalsperioden bör enligt kommittén inte understiga tio år.

Kommittén framhåller att vissa ändringar måste göras i gällande av- tal mellan staten och apoteksbolaget om bolagets verksamhet samt i vissa författningar, myndighetsinstruktioner m.m. Bl.a. anser kom- mittén, att socialstyrelsen instruktionsmässigt bör åläggas att samordna förberedelser i central instans på läkemedelsområdet, samt föreslår att i instruktionen tas in föreskrift om att tjänsteman hos apoteksbolaget in— går i socialstyrelsens beredskapsråd vid handläggning av ärende som be- rör läkemedelsförsörjningen i krig eller försvarsberedskapen på läke- medelsområdet. Ändringar behövs vidare i krigssjukvårdskungörclsen och i den av ÖB utfärdade instruktionen för centrala sjukvårdslcdning- en, om kommitténs förslag rörande representant för apoteksbolaget i centrala sjukvårdslcdningen genomförs.

Personalfrågor

Ca 200 statstjänstemän berörs av kommitténs förslag, varav ett fåtal är anställda med fullmakt eller konstitutorial. Den helt övervägande delen tjänstemän inom militärapoteket och krigsmaktens förrådsorga- nisation för krigsläkemedel innehar extra ordinarie eller extra tjänster. CML-kommittén förutsätter att samtliga av omorganisationen berörda tjänstemän erbjuds att gå över i tjänst hos apoteksbolaget. Till tjänst som övertas av bolaget bör nuvarande innehavare ha förtur. Kommit- tén utgår från att den anställningstrygghet som tjänstemännen f.n. har inte rubbas.

Kommittén föreslår att apoteksbolaget övertar statens pensionsåta— ganden beträffande huvuddelen av berörd personal. Staten bör förbinda

• Sida 12
•  Original

Prop. 1973: 16 12

sig att bestrida bolagets pensionskostnader i den omfattning som sva- rar mot de i statlig tjänst intjänta pensionsbeloppen. Kommittén ifråga- sätter om inte staten beträffande tjänstemän med ett fåtal år kvar till pensionsåldern, vid övergångstillfället exempelvis högst fem är, helt bör svara för pensionskostnaderna. Detta skulle innebära att statens pen— sionsreglemente alltjämt skulle gälla för här berörda tjänstemän.

Omorganisationen bör enligt kommitténs uppfattning genomföras i sin helhet vid en och samma tidpunkt. Kommittén bedömer det möj- ligt och lämpligt att omorganisationen genomförs den 1 juli 1973.

Remissyttrandena

Samtliga remissinstanser godtar utredningens huvudförslag att den militära apoteksrörelsen skall upphöra och att såväl leveranserna av läkemedel för fredsförbandens dagliga sjukvård som hanteringen av beredskapsläkemedel skall ske genom apoteksbolagets försorg. Således framhåller bl.a. FOA, SBL, länsstyrelser; i Stockholms län och Apoteks- teknikerförbundet att väsentliga fördelar kan vinnas genom utnyttjande av apoteksbolagets resurser.

ÖB godtar utredningens målsättning och principerna för hur ansva— ret för läkemedelsförsörjningen skall fördelas och organisationen i stort skall utformas. Från totalförsvarets och inte minst krigsmaktens syn- punkt utgör utredningen enligt ÖB:s mening en god grund för förbätt- ring av nuvarande till vissa delar bristfälliga organisation och bered— skap — trots militärapotekets goda insatser — vad avser läkemedels- försörjning i krig och förberedelserna härför i fred. I likhet med kom- mittén anser ÖB det vidare viktigt att de militära myndigheternas an- svar för Sjukvården inom krigsmakten behålls. Militärapotcket har vis- sa myndighetsfunktioner som enligt ÖB inte bör läggas på något civilt organ. Dit hör utarbetande av riktlinjer för krigsproduktionsplanlägg- ningen, fastställande av läkemedelssortiment, krigsförvaltningsplaner, inspektion av beredskapsförråd m. m., vilka uppgifter bör åvila försva- rets sjukvårdsstyrelse.

Försvarets sjukvårdsstyrelse anser att nuvarande ordning fungerar i huvudsak tillfredsställande. Sjukvårdsstyrelsen tillstyrker därför försla- get med viss tvekan. Liknande synpunkter framförs av Statsanställdar förbund.

Vad gäller anskaffning i fred av färdiga läkemedel inom totalförsva- ret har kommitténs förslag i allmänhet lämnats utan erinran. Sålunda har försvarets sjukvårdsstyrelse inte något att erinra mot att krigsmak- tens fredsförband hänvisas till ortens apotek för sin försörjning med läkemedel åt värnpliktiga. Spri framhåller att ökat lagerutrymme och en icke oväsentlig kapacitetsökning i vissa fall torde erfordras på apo-

• Sida 13
•  Original

Prop. 1973: 16 13

tek i större garnisonsorter. Spri förutsätter härvid att denna verksamhet i första hand förläggs till andra apotek än sjukhusapotek. Sveriges far— macevtförbtmd delar inte utredningens uppfattning att bclastningsök- ningen blir marginell på de apotek som får överta leveranserna av lä- kemedel för daglig sjukvård och förrådshållningen av krigsläkemedel. Förbundet anser att ansvaret för beredskapslagring och dess planering kombinerad med den stabsapotekarfunktion kommittén föreslår för ett antal apotekschefer kommer att resa krav på förstärkning av den far- macevtiska personalen på berörda apotek.

I fråga om förrådshållning av färdiga beredskapsläkemedel för krigs- maktens behov delar försvarets sjukvårdsstyrelse kommitténs uppfatt- ning att en integrering av det militära förrådshållningssystemet med apoteksbolaget är önskvärd av omsättningsskäl. Den översyn av för- rådsorganisationens ändamålsenlighet och utvecklingsmöjligheter som föreslås av kommittén är enligt sjukvårdsstyrelsens uppfattning viktig och bör komma till stånd. Dessutom framhålls kravet på militär styr- ning och kontroll av apoteksbolagets verksamhet inom ifrågavarande sektor. Även socialstyrelsen ser med tillfredsställelse att en samordning av lagerhållning och hantering kommer till stånd genom apoteksbola- gets försorg. Spri anser det väsentligt att garantier och regler skapas så att den enskilde sjukvårdshuvudmannen inte drabbas av kostnader eller försämrad service genom att hans sjukhusapotek inordnas i den mili- tära beredskapsförrådshållningen. Länsstyrelsen i Skaraborgs län fram- håller att en strävan att minska apotekens fredslagring för att vinna ökad lönsamhet inte får medföra försämrad totalförsvarsberedskap.

Vad beträffar omsättningen av beredskapsläkemedel konstaterar ÖB att en ökad omsättning förutsätter en stark integrering med den civila sektorns läkemedelsförsörjning. Den av kommittén föreslagna personal- unionen mellan apotekschef och föreståndare för läkemedelscentral an- ser öB i princip lämplig och genomförbar. Ökade omsättningsmöjlig- heter framhålls av försvarets sjukvårdsstyrelse som en väsentlig fördel i kommitténs förslag.

ÖB tillstyrker förslaget att krigsmaktens centralapotek utgår ur krigs- organisationen som en följd av förbättrade möjligheter till ökad lager- hållning av färdigvaror. Försvarets sjukvårdsstyrelse understryker i detta sammanhang att centralapoteken inte bör utgå ur krigsorganisa- tionen, innan erforderliga läkemedel till sin huvuddel kan lagras som färdigvara.

I fråga om uthålligheten på läkemedelsområdet erinrar ÖEF om att den försörjningsberedskapsutredning som tillkallades enligt Kungl. Maj:ts beslut den 2 april 1971 i sitt fortsatta arbete torde komma att behandla bl.a. denna fråga. Överstyrelsen anser därför att slutlig ställ- ning till uthålligheten på läkemedelsområdet inte bör tas förrän nämnda utrednings förslag föreligger.

• Sida 14
•  Original

Prop. 1973: 16 14

Förslaget om en försvarscnhct i apoteksbolaget biträds av bl. a. ÖB, försvarets rationaliseringsinstitut, socialstyrelsen, ÖEF och SBL. Social- styrelsen framhåller att detta inte påverkar styrelsens uppgifter beträf- fande försvarsförberedelserna på läkemedelsområdet och innebär för- delar för socialstyrelsen ur planläggningssynpunkt. Även förslaget om inrättande av en farmacevtisk enhet i försvarets sjukvårdsstyrelse bi- träds av bl. a. ÖB, försvarets sjukvårdsstyrelse, FOA och Sveriges far- macevtförbund. .

I fråga om läkemedelsforskningen understryker flera remissinstan- ser, bl.a. ÖB, UKÄ, KS, FOA, försvarets sjukvårdsstyrelse, ÖEF, Spri, Apoteksteknikerförbundet, Sveriges farmacevtförbund och LIF den be- tydelse militärapoteket har beträffande läkemedelsforskningen. ÖB, KS, FOA m. fl., biträder kommitténs uppfattning att vid militärapoteket be— fintliga forskningsresurser bör utvecklas inom apoteksbolagets vidare ramar. FOA framhåller dock att kommittén inte tillräckligt beaktat de konsekvenser som förslaget kan få för den militärfarmacevtiska forsk— ningsverksamheten.

Kommitténs förslag beträffande kostnadsfrågorna lämnas utan erin- ran av de civila remissinstanserna. ÖB och försvarets sjukvårdsstyrelse anser att de ekonomiska konsekvenserna av kommitténs förslag inte be— lysts helt tillfredsställande. Försvarets rationaliseringsinstitut anser att apoteksbolaget bör överta äganderätten till beredskapsläkemedlen. Där- vid bör enligt institutets mening övervägas olika frågor som rör ersätt— ning för läkemedlen m.m.

Kommitténs förslag till avtalstcxt lämnas utan erinran av remissin- stanserna. Försvarets civilförvaltnlng pekar på behovet av normer för hur ersättning för apoteksbolagets tjänster som inte avser läkemedels- leveranser skall beräknas. I detta sammanhang framhåller vidare bl. a. ÖEF, socialstyrelsen och försvarets rationaliscringsinstitut att skyldig- heten för näringsidkare m.fl. att biträda vid planläggning av rikets eko- nomiska försvarsberedskap även torde gälla för apoteksbolaget.

Vad kommittén anför i fråga om anställningstrygghet och förmåner för berörd personal biträds av bl. a. försvarets personalnämnd, försva- rets rationaliseringsinstitur, försvarets sjukvårdsstyrelse och Statsanställ- das förbund. SPN framhåller i likhet med utredningen att staten bör förbinda sig att svara för apoteksbolagets pensionskostnader för de pen- sionsåtaganden som gäller vid övergången till de nya befattningarna.

Ett flertal remissinstanser ifrågasätter om det är möjligt att genom— föra omorganisationen på så kort tid som kommittén föreslagit, dvs. redan den 1 juli 1973. Bl.a. framhåller försvarets personalnämnd att en utvecklad praxis vid omorganisationer är att de anställda bör ha orienterats om de personalpolitiska konsekvenserna minst sex månader före genomförandet.

• Sida 15
•  Original

Prop. 1973: 16 15

Departementschefen

När det nuvarande militärapoteket inrättades för omkring 30 år se- dan var motivet att en tillfredsställande ordning för försvarets läkeme- delsförsörjning inte kunde grundas på leveranser från de privata apote- ken. Detta motiv föreligger inte längre sedan apoteksväsendet från den 1 januari 1971 har övertagits av staten och som en följd härav prak- tiskt taget all läkemedelsförsörjning i landet sker genom apoteksbola- get. I prop. 1970: 74 (SU 1970: 98, ZLU 1970: 37, rskr 1970: 223 och 234) om statens övertagande av apoteksväsendct förutskickade jag att frågan om den framtida samordningen av läkemedelshanteringen på det civila och militära området borde tas upp till prövning sedan apo- teksbolagets verksamhet kommit igång. Mot bakgrund härav har den s.k. CML-kommittén nu lagt fram ett utredningsförslag i denna fråga.

Kommittén föreslår att den militära apoteksrörelsen och förråds- hållningen av läkemedel förs över till apoteksbolaget. Förslaget innebär att militärapoteket vid KS och dess filialapotek i Karlskrona och 130an upphör som militära organ och att apoteken inordnas i apoteksbolaget. Vidare skall apoteksbolaget för krigsmaktens räkning svara för erfor- derlig förrådshållning och hantering av beredskapsläkemedel. Detta in- nebär att driften av läkemedelscentraler och centrala läkemedelsförråd övertas av bolaget.

Remissinstanserna har i allt väsentligt ställt sig positiva till detta förslag. De myndigheter som i dag har huvudansvaret för läkemedels- försörjningens olika delar inom totalförsvaret och som i första hand berörs av den föreslagna omorganisationen, dvs. socialstyrelsen, försva- rets sjukvårdsstyrelse och militärapoteket, har också varit representera- de i kommittén och står bakom förslaget. Efter samråd med chefen för försvarsdepartementet vill jag därför förorda att militärapoteket och dess filialapotek inordnas i apoteksbolaget och att bolaget åtar sig förrådshållningen m.m. vid krigsmaktens läkemedelscentraler och cen- trala läkemedelsförråd i enlighet med kommitténs förslag.

Som utredningen visat medför en sådan organisation att distribu- tionssystemet kan förenklas genom att krigsmaktens förband kan di- rekt anlita ortens apotek för läkemedelsförsörjningen. Vidare kan apo- teken tas i anspråk för uppläggning av vissa mobiliscringsläkemedel, vilket bör ge bättre möjligheter till omsättning av sådana läkeme- del. En viktig beredskapssynpunkt är att en större spridning av de 10- kala mobiliseringsförråden kan uppnås. Den föreslagna organisationen medför även andra betydelsefulla fördelar. Jag vill framför allt peka på att vederbörande apotekschef genom det nya systemet får möjlighet att beställa och distribuera läkemedel för försvarets behov samtidigt med de läkemedel som behövs vid den normala försäljningen. Den nya orga- nisationen bör enligt min uppfattning göra det möjligt att uppnå högsta

• Sida 16
•  Original

Prop. 1973: 16 16

möjliga beredskap på detta område inom ramen för de resurser som vid varje tillfälle står till förfogande för ändamålet.

Kommittén betonar vikten av att det samarbete som pågår mellan militärapoteket och karolinska sjukhuset fortsätts och fördjupas efter omorganisationen. Som inte minst angeläget framhålls att forskningsre- surscrna tas till vara även inom apoteksbolagets ram och hålls tillgängli- ga för krigsmaktens forskningsbehov m. m. på läkemedelsområdet. Även remissinstanserna har betonat detta. För egen del vill jag fram— hålla vikten av att inom den föreslagna organisationen ta till vara det kunnande på läkemedelsområdet som nu står till sjukhusets förfogande. Apoteksbolaget har i denna fråga också uttalat sig om vikten av att ett fördjupat samarbete kommer till stånd. Detsamma gäller i fråga om forskningssamarbetet mellan militärapotekets forskningslaboratorium och karolinska sjukhusets avdelning för klinisk farmakologi samt olika kliniker.

Den nya organisationen innebär att militärapotekets nuvarande funk- tioner på läkemedelsområdet fördelas mellan apoteksbolaget och försva— rets sjukvårdsstyrelse. Kommittén har föreslagit att en särskild för- svarsenhet organiseras vid apoteksbolagets huvudkontor som stabsorgan direkt under verkställande direktören med en samordnande uppgift i frågor som rör försvarsberedskapen på läkemedelsområdet. Jag utgår från att apoteksbolaget kommer att vidta de organisatoriska åtgärder som behövs för samverkan med olika myndigheter inom totalförsvaret.

Den del av utredningens förslag som berör organisationen av försva- rets sjukvårdsstyrelse och vissa andra frågor som aktualiseras i detta sammanhang på det militära området kommer chefen för försvarsde— partementet att anmäla senare.

Kommittén understryker behovet av en samverkan mellan olika myn- digheter då det gäller totalförsvarets läkemedelsförsörjning av det slag som nu äger rum inom en särskild samarbetsdelegation. Som kommittén framhållit bör en sådan samverkan kunna åstadkommas genom att so- cialstyrelsen får i uppdrag att svara för kontinuerlig samverkan rörande försvarsförberedelscrna på läkemedelsområdet. Socialstyrelsen bör ha ett primärt ansvar som samordnande myndighet. I övrigt bör social— styrelsen, civilförsvarsstyrelsen och försvarets sjukvårdsstyrelse var och en inom sitt ansvarsområde fastställa sortimentet av de läkemedel som erfordras för att täcka hälso- och sjukvårdens behov under krig. Som samarbetsorgan i fred inom totalförsvarssjukvården fungerar även so- cialstyrelsens beredskapsråd. I detta ingår f. n. representanter från ÖEF, eivilförsvarsstyrelsen, Landstingsförbundet och Svenska kommunför- bundet. Vid behandling av frågor som gäller epidemibekämpning och skydd mot biologisk krigföring ingår även en representant för SBL. I likhet med kommittén anser jag att även en representant för apoteks- bolaget bör ingå i rådet vid handläggning av ärenden som gäller läke-

• Sida 17
•  Original

Prop. 1973: 16 17

medelsförsörjningen i krig eller som i övrigt hänger samman med be- redskapen på läkemedelsområdet. Vidare bör apoteksbolaget vara rep- resenterat i centrala sjukvårdslcdningen, som har till uppgift att bereda ärenden som rör utnyttjandet av rikets tillgångar inom hälso- och sjuk- vården i krig. Det ankommer på Kungl. Maj:t att med anledning härav vidta de författningsändringar som behövs.

I samband med att apoteksbolaget övertar militärapoteket och dess fi- lialapotek bör bolaget från staten inlösa dels krigsmaktens fredslager av läkemedel och närstående varor m.m., dels apotekens inventarier och utrustning och dels utrustning och inventarier i läkemedelscentraler m.m. Det ankommer på apoteksbolaget och försvarets sjukvårdssty- relse att komma överens om inventeringsförfarande m.m. Beträffande de läkemedel som ingår i beredskapslagren delar jag kommitténs upp- fattning att äganderätten till dessa alltjämt bör tillkomma krigsmakten.

Apoteksbolagets åtaganden i fråga om försvarsförberedelser m.m. på läkemedelsområdet bör regleras genom ett avtal mellan staten och apoteksbolaget. Förslag till sådant avtal har utarbetats och torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga. Avtalsförslaget innebär bl.a. att vid apoteksbolagets leveranser av läkemedel till krigs— maktens fredsförband liksom till krigsmaktens beredskapslager pris- sättning skall ske enligt de grunder som tillämpas av bolaget vid mot- svarande sjukhusleveranser. Försäljning i omsättningssyfte av läkemedel från krigsmaktens beredskapslager skall ske till marknadsmässiga priser. Enligt avtalsförslaget skall ett leverantör/kundförhållande råda mellan apoteksbolaget på ena sidan samt socialstyrelsen, försvarets sjukvårds- styrelse och civilförsvarsstyrelsen på den andra sidan. När det gäller apoteksbolagets tjänster i övrigt förutsätter jag att överenskommelse träffas mellan berörda parter om hur ersättningen för dessa tjänster skall beräknas. I detta sammanhang vill jag erinra om de skyldigheter som föreligger enligt lagen (1948: 390) om skyldighet för näringsidkare m. fl. att biträda vid planläggningen av rikets ekonomiska försvarsbered- skap. Jag förordar att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande att godkänna avtal mellan staten och apoteksbolaget i huvudsaklig överensstämmelse med nämnda förslag.

I anslutning härtill bör nämnas att den av Kungl. Maj:t tillkallade försörjningsberedskapsutredningen kan komma med förslag som berör såväl ytterligare medverkan av apoteksbolaget i fråga om att upprätt- hålla försörjningsberedskapen på läkemedelsområdet som försörjnings- uthålligheten på detta område.

Omorganisationen innebär vidare att vissa ändringar behöver göras i författningar, myndighetsinstruktioner m.m. Det behövs också en for- mell ändring i avtalet mellan staten och apoteksbolaget om bolagets verksamhet. Det ankommer på Kungl. Maj:t att besluta härom.

Samtliga av omorganisationen berörda tjänstemän bör i enlighet med

• Sida 18
•  Original

Prop. 1973: 16 18

den av apoteksbolaget överlämnade utredningen erbjudas att gå över i tjänst hos apoteksbolaget. Liksom de berörda personalorganisationerna vill jag betona angelägenheten av att personalens anställningstrygghet därvid beaktas. Av förändringen i huvudmannaskap bör följa att apo- teksbolaget skall svara för socialförsäkrings- och pensionskostnader, som belöper på tid efter övertagandet av militärapotekets personal. Staten bör i anslutning härtill hos bolaget lösa in sina kvarstående pen— sionsförpliktelser till personal som får pensionsrätt enligt bolagets pen— sionsbestämmclser. Jag anser inte att det finns motiv för att staten i vidare mån än jag nu sagt skall påta sig pensionskostnader för den av övertagandet berörda personalen. En annan sak är att ett ändamåls- enligt sätt att lösa uppkommande övergångsproblem beträffande pen- sionsförmåner till de äldsta tjänstemännen kan vara att de medges stå kvar på statens pensionsreglemente. En sådan ordning fordrar en upp- görelse mellan Kungl. Maj:t och bolaget.

Det är givetvis angeläget att rimlig tid står till förfogande för de förhandlingar och överläggningar som behövs mellan apoteksbolaget och personalorganisationerna. I likhet med flera remissinstanser anser jag att denna tid skulle bli alltför knapp, om den nya organisationen såsom kommittén föreslagit skulle genomföras redan den 1 juli 1973. Jag för- ordar därför att den föreslagna omorganisationen genomförs fr.o.m. den 1 januari 1974.

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att 1.godkänna de riktlinjer för en samordning av den civila och militära läkemedelsförsörjningen fr.o.m. den 1 januari 1974 som jag angett i det föregående, .bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse med vad jag förordat i det föregående träffa avtal med Apo— teksbolaget AB om vissa försvarsförberedelser m.m. på läke- medelsområdet. lx.)

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hcmställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta G yllensten

• Sida 19
•  Original

Prop. 1973: 16 19