Prop. 1974:130

Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370), m.m.

Kungl. Maj:ts proposition nr 130 år 1974 Prop. l974:130

Nr 130

Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i kommu- nalskattelagen (l928:370). m. m.: given den 6 september 1974.

Kungl. Maj:t vill härmed. under åberopande av bilagda utdrag av stats- rådsprotokollet över ftnansärenden. Föreslå riksdagen att bifalla de Förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

CARL GUSTAF

G. E. STRÄNG

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att vissa stiftelser för avgångsersättning till fristiilld arbetstagare och för andra trygghetsåtgärder för arbetstagare som blivit upp- sagda eller löper risk att bli uppsagda skall erhålla samma skattemässiga behandling som vissa stiftelser för uteslutande avgångsersättning till friställd arbetstagare. Vidare föreslås slopande av tidsfristen för ingivande av ansökan hos riksskatteverkct i ärenden rörande beskattningen av utländsk livför— säkring. Slutligen föreslås att vid 1975 års taxering avdrag skall medges för avgift för pensionsft'irsäkring m. m. som iigs av skattskyldigs barn under förutsättning att barnet den 1 november l974 inte fyllt 20 år.

Prop. 1974:130

F.)

| Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928z370)

Härigenom förordnas att 53?" l mom. kommunalskattelagen (l928z370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lsze/se Föreslagen lydelse

53 ;"

l mo m .” Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger så framt ej annat föreskrives i denna lag eller i särskilda bestämmelser. meddelade på grund av överenskommelse eller beslut, varom i 72 och 733" sägs:

a) fysisk person: för tid. under vilken han varit här i riket bosatt:

för all inkomst; som av honom här i riket eller å utländsk ort förvärvats; samt

för tid. under vilken han ej varit här i riket bo- s a t t:

för inkomst av här belägen fastighet; för inkomst av rörelse. som här bedrivits; för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån. som utgått av an- ställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av annan anställning eller annat uppdrag, i den mån inkomsten uppburits härifrån och förvärvats genom verksamhet här i riket;

för pension och annan ersättning enligt lagen tl962:381) om allmän för- säkring eller pension pä grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för ersättning enligt lagen (l9541243) om yrkesskadefötsäkring och lagen (l956:293) om ersättning åt smittbärare samt enligt annan lag eller författ- ning. som utgått till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring;

för annan härifrån uppburen. genom verksamhet här i riket förvärvad inkomst av tjänst;

för vinst "i icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse; samt

lör belopp vilket motsvarar restituerad. avkortad eller avskriven social- försäkringsavgift till folkpensioneringen enligt l9 kap. $& lagen (l962138l) om allmän försäkring, tilläggspensionsavgift. sjukförsäkringsavgift eller all- män arbetsgivaravgift och med vilket avdrag enligt 46: 2 mom. åtnjutits vid tidigare års taxeringar;

'Senaste lydelse l974z266.

Prop. l974zl30

Niit'm'umlt' lt'flt'lst'

bi staten:

'»)

l'i'ii't's/ugt'n lt't/t'lw

lör inkomst av jordbruksdmnäner. skogar samt uthyrda eller med tomträtt eller vattenfallsrätt upplåtna fastigheter; samt

för inkomst av rörelse. som ej härllutit av bank- eller lörsäkringsrörelse eller av kommunikationsverk med tillhörande byggnader och anläggningar eller av industriell verksamhet. som huvudsakligen avser att tillgodose sta— tens egna behov;

c) landsting. kommuner och andra mcnighetcr ävensom hushållnings- sällskap med stadgar som fastställts av Konungen eller myndighet som Konungen bestämmer:

för inkomst av fastighet och av

d) akademier. Nobelstiftelsen samt stiftelsen Dag Hammarskjölds Minnesfond. så ock allmänna under- visningsverk. sådana sammanslut- ningar av studerande vid rikets uni— versitet och högskolori vilka de slu- derande enligt gällande stadgar äro skyldiga att vara medlemmar samt samarbetsorgan för sådana sam man- slutningar med ändamål att fullgöra uppgifter som enligt nämnda stadgar ankomma på sammanslutningarna. sjömanshus. svenska skeppshypo- tekskassan. skeppsfartens sekundär- lånekassa. norrlandsfonden. statens utvecklingsfond. Apotekarsociete- tens stiftelse för främjande av farm- acins utveckling m. m.. Sveriges ex- portråd. järnkontoret. så länge kon- torets vinstmedel användas till all- mänt nyttiga ändamål och kontoret icke lämnar utdelning åt sina delä- gare. aktiebolaget tipstjänst. svenska penninglotterict aktiebolag. allmän- na sjukförsäkringsfonden. pensions- stiftelser som avses i lagen om tryg- gande av pensionsutfästelse m.m.. allmänna försäkringskassor. under- stödsföreningar.som icke bedriva till livförsäkring hänförlig verksamhet. personalstiftelser som avses i lagen

rörelse;

d) akademier. Nobelstiftelsen samt stiftelsen Dag Hammarskjölds Minnesfond. så ock allmänna under- visningsverk. sådana sammanslut- ningar av studerande vid rikets uni- versitet och högskolor i vilka de stu- derande enligt gällande stadgar äro skyldiga att vara medlemmar samt samarbetsorgan för sådana samman- slutningar med ändamål att fullgöra uppgifter som enligt nämnda stadgar ankomma på sammanslutningarna. sjömanshus. svenska skeppshypo— tekskassan. skeppsfartens sekundär- lånekassa. norrlandsfonden. statens utvecklingsfond. Apotekarsociete- tens stiftelse för främjande av farm- acins utveckling m. m.. Sveriges ex- portråd. järnkontorct. så länge kon- torets vinstmedel användas till all- mänt nyttiga ändamål och kontoret icke lämnar utdelning åt sina delä- gare. aktiebolaget tipstjänst. svenska penninglotterict aktiebolag. allmän- na sjukförsäkringsfondcn. pensions- stiftelser som avses i lagen om tryg- gande av pcnsionsutlästelse m.m.. allmänna försäkringskassor. under- stödsföreningar.som icke bedriva till livförsäkring hänförlig verksamhet. personalstiftelser som avses i lagen

Prop. 19742130

Nuvarande liv/else

om"tryggande av pensionsutfästelse m. m. med ändamål uteslutande att lämna understöd vid arbetslöshet. sjukdom eller olycksfall. stiftelser som bildats enligt avtal mellan or— ganisationer av arbetsgivare och ar- betstagare med ändamål att utgiva avgångsersättning till friställd ar- betstagare ävensom sådana ömsesi- diga forsäk ringsbolag. som avses i la- gen om yrkesskadeförsäkring:

Föreslagen [vt/else

om tryggande av pensionsutfa'stelse m. m. med ändamål uteslutande att lämna understöd vid arbetslöshet. sjukdom eller olycksfall. stiftelser som bildats enligt avtal mellan or- ganisationer av arbetsgivare och ar- betstagare med ändamål att utgiva avgångsersättning till friställd ar- betstagare eller främja åtgärder till förmån för arbetstagare som blivit

uppsagd eller löper risk att bliva upp- sagd til/följd av driftsinskrönkning. jö- reragsnedlägge/se eller rationalisering anför-etag; verksamhet ävensom så— dana ömsesidiga försäkringsbolag. som avses i lagen om yrkesskade- försäkring: för inkomst av fastighet; för inkomst av fastighet; el kyrkor. andra trossamfund än svenska kyrkan därest de utöva kyrklig verksamhet.sjukvårdsinrättningar vilkas verksamhet ej bedrives i vinstsyfte. barmhärtighetsinrättningar. stiftelser som hava till huvudsakligt ändamål att under samverkan med militär eller annan myndighet stärka rikets försvar eller att. utan begränsning till viss familj. vissa familjer eller bestämda per- soner. främja vård och uppfostran av barn eller lämna understöd för be- redande av undervisning eller utbildning eller utöva hjälpverksamhet bland behövande eller främja vetenskaplig forskning. ävensom sådana föreningar vilka. utan att i sin verksamhet tillgodose medlemmarnas ekonomiska in- tressen. huvudsakligen verka för ändamål av den i fråga om stiftelser här angivna art; för inkomst av fastighet och av rörelse; ft svenska aktiebolag och sådana bolag. som enligt särskild författning äro skyldiga att avstå sin vinst. ekonomiska föreningar. samfund. stiftelser. understödsföreningar. som bedriva till livförsäkring hänförlig verksamhet. verk. inrättningar och andra inländska juridiska personer. därunder inbe- gripna ägare av för gemensamt behov avsatta så kallade besparingsskogar. häradsallmänningar och andra likartade samfälligheter. som förvaltas själv- ständigt för delägarnas gemensamma räkning. samtliga i den mån de ej inbegripas under punkterna d) och e): för all inkomst. som här i riket eller å utländsk ort förvärvats; g) utländska bolag: för inkomst av här belägen fastighet; för inkomst av rörelse. som här bedrivits; samt

Prop. l974:130 5

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse;

h) allmänna pensionsfonden:

för all inkomst som härflyter av medel. som förvaltas av fjärde fond- styrelsen. samt i övrigt för inkomst av fastighet.

Riksskatteverket må. om särskilda skäl därtill äro. efter ansökan förklara. att stiftelse eller förening. som har till huvudsakligt ändamål att främja nordiskt samarbete. i fråga om skattskyldighet eller eljest vid tillämpning av denna lag skall anses jämställd med stiftelse eller förening. som ovan i första stycket vid e) angives. Sådant beslut må. när omständigheterna det föranleda. av riksskatteverket återkallas. Över beslut. som riksskatte- verket meddelat enligt detta stycke. må klagan icke föras.

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag. då lagen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling. De nya bestämmelserna tillämpas även på stiftelse med ändamål att utgiva avgångsersättning till friställd personal eller främja åtgärder för tjänsteman som blivit uppsagd eller löper risk bliva uppsagd om stiftelsen bildats före lagens ikraftträdande. Har sådan stiftelse år 1974 taxerats för inkomst eller förmögenhet enligt äldre bestämmelser. får stiftelsen anföra besvär över taxeringen i särskild ordning. [ sådant fall får besvär anföras även av taxeringsintendenten till den skattskyldiges förmån. l fråga om besvär som här avses gäller lOO. l01. 103 och 104 i;" taxeringsförordningen (19651623) i tillämpliga delar.

Prop. l974zl30 (»

2. Förslag till

Lag om ändring i lagen (19692754) om ändring i kommunalskattela- gen (1928z370)

Härigenom förordnas att punkt 3 av övergångsbcstämmelserna till lagen tl969:754) om ändring i kommunalskattelagen (l9281370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3.' Om särskilda skäl föreligger. kan riksskatteverket på ansökan förklara att försäkring. som meddelats i utomlands bedriven f't'irsäkringsrörelsc och som enligt äldre bestämmelser varit att anse som pensionslörsäkring. fort- farande skall anses som sådan försäkring. Förklaring som nyss nämnts får meddelas endast om ansökan gjorts antingen av utländsk medborgare. som tecknat försäkringen före eller under bosättning i Sverige. eller av svensk medborgare som. efter att under minst tre år i följd icke ha varit bosatt här i landet och under sådan tid tecknat försäkringen. bosätter sig i Sverige.

Har riksskatteverket meddelat förklaring som avses i närmast föregående stycke kan försäkringen icke övergå till kapitalförsäkring.

Ansökan has riksskatteverkel avse-

endelörsökring som tecknats innan lör— sökringstagaren bosatt sig här i landet skall göras senast den ][ rleeenrber tredje året efter det är under vilket/iir- st'ikringstaga/'en bosatt sig här eller. om bost'ittningen lltll' skett [äre [968 års ut— gång. senast den 31 december l972. Har. försäkringen tecknats under tid då försäkringstagaren är bosatt hör i lan- det. skall ansökan göras senast den 31 december tredje året efter det är under vilketförsökringen tecknats.

Mot riksskatteverkets beslut i fråga som avses i denna punkt får talan ej föras.

llar riksskatteverket meddelat förklaring enligt första stycket av denna punkt får försäkringsragaren genom besvär i särskild ordning föra talan om sådan ändring av sin inkomsttaxering som föranleds av förklaringen. ] sådant fall får besvär även anföras av taxeringsintcndent till försäkringstagarens

' Senaste lydelse l97lz922.

Prop. l974:130 7

Nuvarande [Me/se Föreslagen lydelse förmån. l fråga om besvär som avses här gäller 100. lOl. l03 och 104 ;: taxeringsförordningen (l956z623) i tillämpliga delar.

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag. då lagen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

|" Riksdagen 1974. I saml. Nr 130

Prop. l974:130 8

3. Förslag till

Lag om ändring i lagen ( 1973:1113 ) om ändring i kommunalskatte- lagen (19281370)

1-1ärigenom förordnas att övergångsbestämmelserna till lagen ( 1973:1 113 ) om ändring i kommunalskattelagen (1928370) skall ha nedan angivna Iy- delse.

tk'avarande fvt/else Föreslagen lvl/else

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1974 och tillämpas första gången vid 1975 års taxering. Dock skall bestämmelserna i 46 ; 2 mom. 4) tillämpas redan vid 1974 års taxering. Äldre bestämmelser. utom såvitt avser 46; 2 mom. 4). gäller fortfarande i fråga om periodiska utbetalningar som utgår pä grund av bindande förpliktelse som uppkommit före den 9 november 1973. Vid tillämpningen av 53 f; 4 mom. första—tredje styckena skall äldre bestämmelser gälla beträffande utbetalningar till förmånstagare som insatts enligt oåterkalleligt förmänstagareförordnande före den 9 november 1973.

Vid 1975 års taxering likställes vid tillämpningen av 46 + 2 mom. första stveket 2] och 3 ) med antvndigt barn sådant barn som den 1 november 1974 är under 2!) år.

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag. då lagen enligt därä meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk förfanningssamling.

Prop. l974:130 9

Utdrag av protokollet över finansärenden hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 6 september 1974.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena AN- DERSSON.statsråden STRÄNG. JOHANSSON. ASPLlNG, LUNDKVIST. GElJER. BENGTSSON. NORLlNG, LÖFBERG. LlDBOM. CARLSSON. FELDT. GUSTAFSSON. ZACHRlSSON. LElJON. HJELM-WALLEN.

Chefen för finansdepartementet. statsrådet Sträng. anmäler efter gemen- sam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om skattefrihet för vissa stiftelser m. m. och anför.

Inledning

Under senare år har genom avtal mellan avtalsparter på arbetsmarknaden bildats stiftelser med ändamål att utge avgångsersättning (AGE) till friställd arbetstagare liksom även s. k. trygghetsfonder med ändamål att främst be- kosta sysselsättningsfrämjande åtgärder. Avsikten är att slå samman AGE- stiftelser och trygghetsfonder.

1 skrivelse till Kungl. Maj:t har de organisationer som träffat överens— kommelse om inrättande av AGE-fond och trygghetsfond hemställt att stiftelse med både AGE- och trygghetsfondens ändamål i beskattningshän- seende skall behandlas på samma sätt som stiftelse med ändamål att ute- slutande utge AGE till friställd arbetstagare.

Efter remiss har yttranden över framställningarna avgetts av kammar- rätten i Stockholm. försäkringsinspektionen. riksskatteverket. länsstyrelser- na i Stockholms och Östergötlands län och företagsskatteberedningen.

Riksskatteverket har i skrivelse den 2 april 1974 hemställt om slopande av nuvarande ansökningstid för dispens från gällande skattebestämmelser om vissa Iivförsäkringar som meddelats av utländsk försäkringsgivare.

Försäkringsinspektionen har yttrat sig över förslaget. Genom beslut av 1974 års vårriksdag (prop. 1974144. LU 1974112. rskr 19741169.SFS l974z2361harfr. o. m.öen ljuli 1974myndighetsåldern sänkts från 20 till 18 år. 1 prop. l974:44 aviserades förslag om författningsändring av innebörd att rätten till avdrag för premier erlagda under år 1974 för barns pensionsförsäkring m.m. inte skulle påverkas av den sänkta myn- dighetsåldern.

Prop. l974:l30 10

Stiftelser för avgångsersättning och andra trygghetsåtgärder Stille/sen 'lir'instemiinnens Trvggltets/öml

Mellan Svenska Arbetsgivareföreningen (SA F) å ena sidan och Svenska Industritjänstcmannaförbundet (SIF). Sveriges Arbetsledareförbund (SALF) och Sveriges Civilingenjörsförbund (CF) å den andra träffades år 1969 avtal om inrättande av en fond för AGE till tjänstemän och arbetsledare. ln- dustrins AGE-fond. År 1970 träffades mellan SAF och I-Iandelstjänste- mannaförbundet (HTF) avtal om inrättande av ytterligare en sådan fond. Handelns AGE—fond. Dessa båda AGE-fonder förvaltas sedan år 1971 av två lörändamålct bildade stiftelser. nämligen Stiftelsen Industrins ACE-fond och Stiftelsen Ilandelns AGE-fond.

Genom överenskommelser år 1973 har nyssnämnda avtalsparter tillskapat två fonder för trygghetsåtgärder för tjänstemän. Industrins Trygghetsfond och Handelns Trygghetsfond. Ett för de båda avtalsområdena gemensamt organ. trygghetsrådet. skall enligt överenskonnnelserna besluta om ersätt- ningar från såväl AGE-fonderna som trygghetsfonderna.

Avsikten är att de fyra fonderna skall sammanslås till en fond. Tjäns- temännens Trygghetslönd. Denna skall förvaltas av en stiftelse. som bildas genom sammanslagning av Stiftelsen Industrins AGE-fond och Stiftelsen Handelns AGE-fond.

Den nya stiftelsen. Stiftelsen Tjänstemännens Trygghetsfond. skall ha till ändamål att insamla avgifter till fonden och förvalta inf'lutna medel. Vidare skall stiftelsen med medel från fonden bestrida kostnader för de sysselsättningsfrämjande åtgärder som trygghetsrådet beslutar för tjänste- män. som blivit uppsagda eller löper risk att bli uppsagda till följd av drifts- inskränkningar. företagsnedläggelser eller rationalisering av företags verk- samhet. Stiftelsen skall även enligt rådets beslut lämna bidrag med anledning av uppsägningsfall. som anmälts till rådet. Slutligen skall stiftelsen betala ut twgångsersättningar enligt rådets beslut.

Stiftelsens angelägenheter skall handhas av en styrelse om tio ledamöter och lika många suppleanter. Av dessa utses fem ledamöter och fem supp- leanter av SAF. två ledamöter och lika många suppleanter av SIF. samt en ledamot och en suppleant vardera av SALF. CF och HTF. Styrelsens förvaltning och stiftelsens räkenskaper skall granskas av två revisorer. som utses gemensamt av SAF. SIF. SALF. CF och IITF. Förmögenhetsför- valtning och viss därmed sammanhängande verksamhet skall handhas av Svenska Personal—Pcnsionskassan. ömsesidig försäkringsförening (SPP) en- ligt särskilt avtal. SAF. SIF. SALF. CF och HTF äger dock gemensamt utse annan förvaltare. Stiftelsen skall stå under tillsyn enligt lagen ( 1929:1 16 ) om tillsyn över stiftelser. Skulle stiftelsens ändamål komma att tillgodoses genom lagstiftning eller annorledes skall stiftelsen efter gemensamt beslut av SAF. SlF. SALF.CFoch HTF upplösas. Eventuellt överskott skall därvid användas för ändamål som trygghetsrådet beslutar och som syftar till ökad

Prop. l974:130 ll

anställningstrygghet. förbättrade arbetslörhållanden eller förbättrade förhål- landen för friställda personer inom destinatärskretsen. Ändring av stiftelsens stadgar skall beslutas gemensamt av SAF. SIF. SALF. CF och HTF. dock att ändring av stiftelsens ändamål skall godkännas av tillsynsmyndigheten.

Medel till stiftelsens ACE-verksamhet erhålls som hittills genom särskilda arbetsgivarbidrag motsvarande f.n. 0.25 % av företagens lönesumma för samtliga tjänstemän med undantag för belattningsskikt högre än-Z i den mellan parterna gemensamma befattningsnomenklaturen. Även till den trygghetsfrämjande verksamheten skall avsättas ett belopp av samma stor- Ieksordning.

Trygghetsrådet skall bestå av tio ledamöter. varav fem från arbetsgivar- sidan och fem från tjänstemannasidan jämte lika antal suppleanter för dem. Av tjänstemannasidans representanter utser SIF två och SALF. CF och HTF vardera en jämte lika antal suppleanter.

De allmänna lörutsättningarna för utbetalning av AGE har inte ändrats genom den nya överenskommelsen. I trygghetsavtalet anges vidare att i syfte att pröva möjligheter att främja anställningstryggheten särskilda trygg- hetsåtgärder skall vidtas för tjänstemän som blivit uppsagda eller som löper risk att bli uppsagda till följd av driftsinskränkningar. företagsnedläggelser eller rationalisering av företagets verksamhet. Därvid skall särskilt beaktas de tjänstemän som blivit berättigade till AGE. Syftet skall vara att så snabbt som möjligt återföra dessa tjänstemän till arbetslivet. Trygghetsåtgärderna skall omfatta olika former av verksamhet i syfte att uppnå en sysselsätt— ningsfrämjande clearing av dessa tjänstemän mellan företag som säger upp eller står i begrepp att säga upp tjänstemän och företag med pcrsonalbehov. Verksamheten skall inrymma möjligheter till individuell prövning och an- passning av olika åtgärder som kan underlätta för berörda tjänstemän att få nya anställningar. Kostnaderna för denna verksamhet jämte övriga sär- skilda åtgärder i syfte att främja anställningstryggheten skall bestridas av fonden.

Enligt trygghetsavtalet skall även den uppsägningstid som enligt avtal om allmänna anställningsvillkor gäller för tjänstemän som uppnått 55 års ålder och har tio anställningsår förlängas med sex månader om han uppsagts på grund av driftsinskränkning eller liknande strukturlörändring. Uppsäg- ning av övertalig sådan tjänsteman som bedöms ha speciella svårigheter att få ny godtagbar anställning bör inte företas förrän alla möjligheter prövats att bereda tjänstemannen fortsatt anställning inom företaget. koncernen eller liknande sammanhållen företagsgrupp. Tilltänkt sådan uppsägning skall av arbetsgivaren anmälas till trygghetsrådet och anställning får inte upphöra förrän trygghetsrådet avgett utlåtande i frågan. I sitt utlåtande kan trygg- hetsrådet rekommendera ersättning till tjänstemannen i form av engångs- belopp eller periodisk ersättning såsom förtidspension. Trygghetsrådet kan också erbjuda bidrag från trygghetsfonden med högst hälften av ersättningen. Om arbetsgivaren kan visa giltigt skäl för att förlängd uppsägningstid på

Prop. l974zl30 17

grund av särskilda omständigheter inte kunnat iakttagas. kan trygghetsrådet erbjuda bidrag från fonden motsvarande lön till tjänstemannen under den del av uppsägningstiden som inte kunnat iakttagas.

Har uppsägning skett av övertalig tjänsteman. som fyllt 50 år och har tio anställningsår. får tjänstemannaparten. om tjänstemannen kan bedömas ha speciella svårigheter att få ny godtagbar anställning. anmäla uppsägningen till trygghetsrådet. som skall avge utlåtande i frågan. Sådant utlåtande kan innefatta rekommendation om förlängd uppsägningstid eller ersättning till tjänstemannen i form av engångsbelopp. Trygghetsrådet kan erbjuda bidrag från trygghetsfonden med högst hälften av ersättningen.

Stiftelsen KF O-t/'änstemannaorganisa tionernas T(vgghetsfond, Stiftelsen K F O- l-Iandekanslälldas Förbunds ngghets- och ,4 (FE-font] och Stiftelsen K F O—Kao- pcrativa Tjänstemännens Förbunds Trygghets- och .4 GET/"ond

Mellan Kooperationens FörhandIingsorganisation (KFO) å ena sidan och SIF. SALF. CF. Koeperativa tjänstemännens förbund (KTF). HTF och Han— dels-anställdas förbund (HFlå den andra träffades år 1970 avtal om inrättandet av kooperativa fonder för avgångsersättningar till tjänstemän och arbets- ledare.

Genom överenskommelser år 1973 har nyssnämnda avtalsparter tillskapat fonder för trygghetsåtgärder för tjänstemän. Enligt överenskommelserna skall vidare särskilda styrelser. trygghetsråd. besluta om ersättningen från dessa fonder och AGE-fonderna.

Organisationernas avsikt är att AGB-fonderna och trygghetsfonderna inom resp. avtalsområde skall sammanslås till en fond. Den redan befintliga AGE-frmden skall därefter namnändras till Stiftelsen KFO-tjäns- temannaorganisationernas Trygghetsfond. Stiftelsen KI—"O—HandelsanstäIl— das I'iörbunds Trygghets- och AGE-fond samt Stiftelsen KFO—Kooperativa Tjänstemännens Förbunds Trygghets- och AGE-fond.

De nya stiftelsernas ändamål m. m. överensstämmer i princip med vad som angetts beträffande Stiftelsen Tjänstemännens Trygghetsfond. Förmö- genhetslörvaltningen och därmed sammanhängande verksamhet avses handhas av Kooperationens Pensionsanstalt.

.S'li/lclfmn K.A.B—I/örc'tagcns AGE- och Trygg/101.510nd

Enligt överenskommelse i början av år 1973 mellan Sveriges Kooperativa och Allmännyttiga Bostadsföretags Förhandlingsorganisation (K.A.B.) å ena sidan och SIF. SALF. CF—Svenska Arkitekters Riksförbund (SAR) och Sve— riges Kommunaltjänstemannaforbund (SKTF) å den andra tillskapades två fonder. en AGE-fond och en trygghetsfond. Senare samma år beslutades att bilda en stiftelse. KAR-företagens AGE— och Trygghetsfond. för för- valtning av de medel som inflyter i fonden. Samtidigt antogs stadgar för

Prop. 1974zl30 13

stiftelsen. Det uppdrogs vidare åt K.A.B. att debitera beslutade avgifter. att till ett trygghetsråd vidarebefordra sådana ansökningar om ersättning ur fonden som kommer in till K.A.B.. att efter trygghetsrådets anvisning utbetala ersättning. särförvalta och särredovisa fondens medel samt att för varje kalenderår till rådet lämna redovisning över stiftelsens verksamhet i vad mån den belöper på K.A.B. För sina åligganden skall K.A.B. för varje kalenderår uppbära ersättning ur fonden med belopp som svarar mot upp- komna lörvaltningskostnader. Stiftelsen står under tillsyn av länsstyrelsen i Stockholms län.

Stiftelsens ändamål m. m. enligt de antagna stadgarna överensstämmer i princip med vad som avses gälla angående Stiftelsen Tjänstemännens Trygghetsfond. Förmögenhetsförvaltningen och viss därmed sammanhäng- ande verksamhet skall emellertid som nyss angetts handhas av K.A.B.

För ett vart av åren 1973 och 1974 skall till fonden avsättas ett belopp av 0.5 ”;(, av lönesumman för samtliga tjänstemän med undantag för bc— fattningsskikt högre än 2 i den för parterna tillämpade belattningsnomen— klaturen. Utbetalning ur fonden skall dock inte ske förrän viss minimi- uppbyggnad skett och eventuella kostnader för AGE och andra trygghets— åtgärder under uppbyggnadstiden skall bestridas av resp. företag till den 1 april 1975. Av resultaträkningen för kalenderåret 1973 framgår att avgifter debiterats med 739 337 kr.. att ränteintäktcn uppburits med 5602 kr..att administrationskostnaderna uppgått till 23 520 kr. samt att avsättning skett till ACE-fonden med 375 270 kr. och till Trygghetsfottden med 346 148 kr.

Stiftelsen SFO:s thvgglwtslöml

Mellan Statsföretagens Förhandlingsorganisation (SFO) å ena sidan och SIF. SALF och CF å den andra träffades år 1972 avtal om inrättandet av en fond för avgångsersättningar till tjänstemän och arbetsledare. SFO—AGE- fonden. Under år 1973 träffade därefter dessa organisationer jämte HTF avtal om att HTF skall som likaberättigad part ingå i fonden. Vidare träffade nyssnämnda avtalsparter samma år överenskommelser om tillskapande av en ny fond för trygghetsåtgärder för tjänstemännen. SFO:s Trygghetsfond.

De avtalsslutande organisationerna är f. n. i arbete med bildandet av en stiftelse. Stiftelsen SFO:s Trygghetsfond. I denna stiftelse har de båda fon— derna sammanslagits till en gemensam fond. Stiftelsens stadgar är i huvudsak utformade som de för Stiftelsen Tjänstemännens Trygghetsfond och in— rymmer således både AGE-fondens och trygghetsfondens ändamål. Enligt stadgarna skall dock förmögenhetsförvaltning och viss därmed samman- hängande verksamhet handhas av den som SFO. SIF. SALF. CF och HTF gemensamt utser.

Prop. l974zl30 [4

Nuvarande ordning

Stiftelse. som bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare med ändamål att utge AGE till friställd arbetstagare. be- skattas kommunalt endast för inkomst av fastighet enligt 53 ;" 1 mom. första stycket (1) kommunalskattelagen (1928z370). KL. Sådan stiftelse är enligt 7ä första stycket c) förordningen ( 1947:576 ) om statlig inkomstskatt. 51. och 6.5 1 mom. första stycket b) förordningen ( 1947:577 ) om statlig för- mögenhetsskatt. SF. helt befriad från statlig inkomstskatt och förmögen- hetsskatt. Detsamma gäller i fråga om vissa slag av stiftelser med nära- liggande syfte. nämligcn personalstiftelser enligt lagen (1967z53l) om tryg- gande av pensionsutfästelse m. m. med ändamål uteslutande att lämna un- derstöd vid arbetslöshet. sjukdom eller olycksfall. Även för pensionsstiftelse som avses i lagen om tryggande av pensionsutlästelse m. m. och för vissa andra i 53 ;" 1 mom. första stycket (1) KL angivna stiftelser gäller samma begränsningar i skattskyldigheten.

Även stiftelse som har till huvudsakligt ändamål att under samverkan med militär eller annan myndighet stärka rikets försvar eller att — utan begränsning till viss familj. vissa familjer eller bestämda personer — främja vård och uppfostran av barn eller lämna understöd för beredande av un- dervisning eller utbildning eller utöva hjälpverksamhet bland behövande eller främja vetenskaplig forskning är skattskyldig endast i begränsad om- fattning. Sådan stiftelse är enligt SN första stycket e) KL och 755" första stycket f) 51 skattskyldig till kommunal inkomstskatt endast för inkomst av fastighet och av rörelse och till statlig inkomstskatt endast för inkomst av rörelse. Av bestämmelserna i 6 :'1 mom. första stycket b) SF framgår att stiftelse är skyldig att erlägga förmögenhetsskatt endast om och i den mån stiftelsen är skyldig att erlägga skatt för inkomst. Stiftelse som avses i 7 ;- första stycket 0 SI äri följd härav skyldig att erlägga förmögenhetsskatt endast för sådan förmögenhet som är nedlagd i rörelse. som stiftelsen be- driver.

Stiftelse. som inte kan hänföras till något av de rättssubjekt som uppräknas i 53; 1 mom. första stycket (1) och e) KL. är oinskränkt skattskyldig för inkomst och förmögenhet.

Skattesatserna för stiftelser är vid taxering till statlig inkomstskatt 15 % av beskattningsbar inkomst och vid förmögenhetstaxeringcn 1.5 %. av be- skattningsbar förmögenhet över 15000 kr. För s.k. familjestiftelse utgår emellertid statlig inkomstskatt och förmögenhetsskatt efter samma regler som gäller för fysiska personer.

Frågan om den skatterättsliga bedömningen av vissa fonder för avgångs- bidrag (AGB) behandlades av 1967 års riksdag (prop. 196739. BeU 1967z28. rskr 1967: 169). Två fonder för AGB befriades därvid från inkomstbeskattning enligt den av riksdagen antagna förordningen ( 1967:160 ) om frikallelse från

Prop. 1974:130 15

skattskyldighet av fond för avgångsbidrag. Den ena var den av SAF-LO bildade fond som föregick systemet nted AGB-försäkring i Arbetsmark- nadens försäkringsaktiebolag (AFA). Den andra fonden var den motsva- righet. som bildats av KFO—LO och som föregick AGB-försäkringen i Folk- sam. Skattebefrielse enligt förordningen gällde endast 1967 års taxering. Båda fonderna upphörde vid utgången av år 1966 och tillgångarna tillfördes resp. försäkringsrörelser i AFA och Folksam i form av engångspremie.

AGB-försäkring är i beskattningshänseende fr. o. m. år 1970 hänförlig till personförsäkring (30ä 4 mom. första stycket KL). Försäkringsanstalt. som driver rörelse avseende AGB-försäkring. beskattas för denna verksamhet i princip på samma sätt som för annan personlörsäkringsrörelse. Beskatt- ningsmetoden. räntebeskattning eller överskottsbcskattning. är emellertid beroende av om försäkringsgivaren är livförsäkringsanstalt eller skadeför- säkringsanstalt. I AGB-försäkring torde skattepliktig inkomst emellertid inte uppkomma. oavsett anstaltstyp. Om reglerna för livförsäkringsanstalt till- lämpas på anstalt som meddelar AGB-försäkring. såsom fallet är beträffande AFA. torde nämligen vissa bestämmelser om avdrag som anknyter till an- talet lörsäkringstagarc leda till så stort sammanlagt antalsavdrag att skat- tepliktig inkomst av AGB-försäkring inte uppkommer(punkt ] femte stycket av anvisningarna till 30; KL). Tillämpas däremot reglerna för skadeför- säkringsanstalt på anstalt. som meddelar AGB-försäkring. gäller bl. a. att avdrag vid beräkning av rörelseöverskottet får göras bl.a, för avsättning till försäkringsfond för egen räkning(punkt 2 första stycket av anvisningarna till 30; KL). Med försäkringsfond för egen räkning förstås härvid försäk- ringsfond enligt lagen (19482433) om försäkringsrörelse. dvs. bl. a. premie- reserv. Försäkringsinspektionen fastställde år 1966 för den närmaste tio- årsperioden särskilda planer för bl. a. Folksam för avsättning till premiereserv för AGB-försäkring. Härigenom torde inte heller någon nämnvärd beskatt- ning av inkomst av AGB-försäkring hos Folksam komma att ske under den kvarvarande delen av den tioårsperiod som planen omfattar. AGB- försäkringsrörelse blir sålunda inte alls eller möjligen i något undantagsfall föremål för inkomstbeskattning. Svensk försäkringsanstalt är inte skattskyl- dig för förmögenhet.

Framställningarna

Framställningar om begränsning i skattskyldigheten för de sammanslagna AGE- och trygghetsfonderna har gjorts av SAF. SIF. SALF. CF. IITF. KFO. KTF. HF, SFO. K.A.B.. SAR och SKTF. I framställningarna framhålls att ändamålet med trygghetsfonderna är att bekosta sysselsättningsfrämjande åtgärder för tjänstemän som blivit uppsagda eller löper risk att bli uppsagda till följd av driftsinskränkningar. företagsnedläggelser eller rationalisering av företags verksamhet samt att under vissa förutsättningar lämna bidrag till

Prop. 19742130 lö

lön eller engångsbelopp till tjänsteman som blivit uppsagd. Vidare anges att de sysselsättningsfrzimjande åtgärderna främst kommer att bestå av be- kostnad at eller bidrag till vidareutbildning. omskolning och annan utveck- lingsvcrksamhet. såväl intern som extern.

Som grund för den begränsning i skattskyldigheten för AGE-stiftelser som genomlördes genom 1971 års lagstiftning åberopades att ACE-stiftelse var jämförbar med personalstiftelse. som har till ändamål att lämna un- derstöd vid arbetslöshet och som redan tidigare var begränsat skattskyldig. Samma grund kan enligt organisationerna åberopas även för de samman— slagna AGli- och trygghetslonderna.

Remissyttrandena

Samtliga remissinstanser tillstyrker bifall till framställningarna. Riksskm/mv'rket påpekar att stiftelse för ACE-fond i beskattningshänse— cnde jämställts med de personalstiftelser som avses i lagen (19671531) om tryggande av pensionsutlästelse m. m. med ändamål uteslutande att lämna arbetslöshetsundcrstöd m. m Emellertid är endast denna typ av personal- stiftelser inskränkt skattskyldiga medan övriga personalstiftelser är oin— skränkt skattskyldiga. Vissa av de ändamål som trygghetsfonderna har såsom utbildningsbidrag — torde även kunna omfattas av en personalstiftelse enligt lagen om tryggandc av pensionsutlästelse m.m. Däremot får sist- nämnda slag av stiftelse inte avse att trygga t. ex. lön eller annan förmån. som arbetsgivaren åtagit sig att utge till arbetstagaren.

Verket har inhämtat uppgifter från SAF. varav framgår bl.a. löljande. Om ett företag gäri konkurs och medel inte finns föratt täcka lönefordringar för t. ex. äldre arbetskraft. som äger åtnjuta förlängd uppsägningstid. kan ersättning komma att utgå från trygghetsfond till den del den statliga lö- negarantin inte täcker lönefordringarna. Eftersom den statliga lönegarantin beräknas täcka cirka sex månaders lön fören tjänsteman med genomsnittslön och då äldre arbetskraft är berättigad till förlängd uppsägningstid med högst sex månader från företaget innebär detta en total lönefordran vid konkurs för tolv manader. Med hänsyn till detta kan i enlighet med vad som omfattas av ändamålet med de ännu inte bildade stiftelserna sådan lönefordran. som avser den lörlängda uppsägningstidens sex månader. komma att täckas av ersättning från trygghetsfond. Likaledes kan en tjänsteman. som lortfarande formellt sett är anställd under sin uppsägningstid men som måste genomgå utbildning för att få nytt arbete. erhålla utbildningsbidrag från trygghetsfond även om tjänstemannen får denna utbildning hos den nye arbetsgivaren under uppsägningstiden.dvs. då han fortfarandei formell tnettingäranställd hos sitt förre arbetsgivare.

F.nligt verkets upplättning kan förbudet i lagen om tryggande av pen- sionsutlästelse m. m. att personalstil'telse inte får trygga t. ex. lön ellcrannan förmån som arbetsgivaren åtagit sig att utge till arbetstagaren inte åberopas

Prop. l974:l30 17

som motiv för att anse att de tilltänkta Stiftelserna för AGE och trygg- hetsåtgärder skall vara oinskränkt skattskyldiga.

Som grund för bedömningen av de tilltänkta stiftelsernas skattskyldighet anser verket att de principer som uttalades vid tillkomsten av bestämmel- serna i 535 1 mom. första stycket d) KL kan åberopas. Verket framhåller särskilt vad som i detta sammanhang anfördes av 1936 års skattekommitte (SOU 1939147 5. 50 f). Enligt verkets uppfattning stämmer ändamålet med de tilltänkta Stiftelserna för AGE och trygghetsåtgärder väl överens med dessa grundläggande värderingar för stadgandet i 53 ;" 1 mom. första stycket d) KL som kommitten gett uttryck för.

Verket påpekar vidare att frågor. som berör arbetstagares anställnings- trygghet. under de senaste åren alltmer trätt i förgrunden. Härvid intar gi- vetvis det ekonomiska skyddet vid uppsägning en viktig plats. Verket näm- ner i detta sammanhang de tidigare på frivillig väg mellan de fackliga or- ganisationerna tillkomna avtalen om ökad anställningstrygghet genom av- gångsbidragsförsäkringar och om bildande av stiftelser för avgångsersätt- ningar. Men även statsmakterna har haft uppmärksamheten fäst på dessa frågor. Verket erinrar här om lagstiftningen om anställningsskydd (prop. l973zl29. an l973z36. rskr 19731351. SFS l974112) samt om de olika sys- selsättningsfrämjande åtgärder som sker t.ex. genom arbetsmarknadsmyn- digheternas försorg på grund av utfärdade författningsbcstämmelser (t.ex. arbetsmarknadskungörelsen. SFS 19661368).

De trygghetsöverenskommelser och trygghetsavtal. som de nu berörda arbetsmarknadsparterna sålunda ingått. ligger enligt verkets mening helt i linje med den utveckling på hithörande områden som ägt rum under 1960- och l970-talen på den svenska arbetsmarknaden. inte bara genom kollektivavtal utan även genom olika lagstiftningsåtgärder. De tilltänkta stiftelserna får därför i sin helhet anses inrymma sådana ändamål som enligt verkets bedömning ändå skulle ha tillgodosetts genom det allmännas försorg. dvs. de får anses främja ett allmännyttigt ändamål av högt kvalificerad art. För denna tolkning talar enligt verket även motsättningsvis det för— hållandet att departementschefen (prop. l974z88 s. 208) i enlighet med för- slaget av utredningen rörande anställningstrygghet m. m. (SOU 1973156) inte funnit anledning att Iagfästa rätt till avgångsersättning. eftersom det redan finns sådan rätt till ersättning genom kollektivavtal och trygghetsavtal för praktiskt taget alla arbetstagare.

Förvmgsska"chefer/ningen tar tipp frågan om hur man i skattehänseende bör behandla de avgifter som inflyter till fonden liksom medel som utbetalas därifrån. Enligt beredningen torde de bidrag som arbetsgivare erlägger till stiftelse för sammanslagna AGE- och trygghetsfonder vara avdragsgilla vid inkomsttaxeringen som personalkostnad i rörelse. Erhållet kostnadsbidrag från fonder bör utgöra skattepliktig intäkt för arbetsgivare. som därvid får göra avdrag i rörelsen för de kostnader som avses med bidraget. Utbetalas

Prop. l974:130 18

ersättning från stiftelsen direkt till person. som är anställd eller tidigare varit anställd i här avsett företag. utgör denna enligt beredningen skatte- pliktig intäkt för mottagaren.

Dispensärenden angående utländsk pensionsförsäkring

Nuvarande ordning

[ beskattningshänseende indelas livförsäkring fr. o. m. år l95l i pensions- försäkring (P-försäkring) och kapitallörsäkring (K-försäkring). [ fråga om P-försäkringar medges försäkringstigaren avdrag för erlagda premier vid in— komsttaxeringen under det att utfallande belopp beskattas som inkomst. Be- träffande K-försäkring medges däremot avdrag för erlagd premie endast för vad som ryms inom det av sociala skäl motiverade Rirsäkringsavdraget [slöt 2 mom. första stycket 3) och fjärde stycket KLI. dvs. med högst 250 kr. för ogift och högst 500 kr. tillsammans för makar. Belopp som utfaller på grund av K—försäkring är å andra sidan inte skattepliktig inkomst.

Av föreskrifterna i första punkten av anvisningarrm till 31 ; KL framgår vad som i skattehänseende är att anse som P-försäkring samt att med K- försäkring förstås annan livförsäkring än P—försäkring. Genom lagstiftning år 1969 (prop. l969:l62. BeU lf)69:75. rskr 1969z429. SFS l969z754l infördes som villkor för att en livförsäkring skall anses som P—försåkring att för— säkringen meddelats i här i landet bedriven lörsäkringsrörelse. Detta innebär att försäkring. som tecknas utomlands och som enligt äldre bestämmelser varit att anse som P-försäkring. i stället hänförs till K-försäkring. De nya bestämmelserna tillämpas fr.o.m. [970 års taxering. Samtidigt bemyndi— gades riksskatteverket att meddela dispens från de nya bestämmelserna i vissa fall. Verket kan således efter ansökan förklara att livförsäkring. som meddelats i utomlands bedriven lörsäkringsrörelseoch som enligt äldre be- stämmelser varit att anse som P-lörsäkring även i fortsättningen skall behålla denna karaktär. Försäkring som förklarats vara P-försäkring kan därefter inte övergå till K—försäkring (punkt 3 övergångsbestämmelsernal.

Ansökan om dispens kan göras av utländsk medborgare som tecknat utländsk pensionslörsäkring före eller under sin bosättning här i landet. Också en svensk medborgare kan söka dispens i det fall han tecknat för- säkringen under vistelse utomlands som varat minst tre år och han därefter bosätter sig i Sverige.

Enligt 1969 års lagstiftning skulle dispensansökan avseende försäkring. som tecknats innan försåkringstagaren bosatt sig här i landet. göras senast den 31 december året efter bosättningsåret. För det fall försäkringstagaren bosatt sig här före utgången av år 1968 — dvs. innan de nya skattereglerna om utländsk pensionsförsäkring börjat tillämpas —skulle ansökan om dispens ha gjorts senast den 3l december l970. I fråga om försäkring som tecknats först sedan försäkringstagaren bosatt sig här i landet. skulle dispensansökan

Prop. 1974zl30 19

göras senast den 31 december året efter det år. under vilket försäkringen tecknats.

Efter framställning av riksskatteverket har genom lagstiftning år 1971 (prop. 1971:162. SkU 1971170. rskr l97lz290. SFS 19711922) tiderna för dispensansökan förlängts med två år. Vid försäkring. som tecknats före bosättning här i landet skall således ansökan göras senast den 31 december tredje året efter bosättningsåret. vid bosättning före utgången av år 1968 senast den 31 december 1972 samt i fråga om försäkring som tecknats efter bosättning här senast den 31 december tredje året efter det år försäkringen tecknats.

Riksskallm'crkels skrive/se m. m.

Riksskatteverket erinrar i sin skrivelse om att verket till stöd för den framställning som föranledde förlängningen av ansökningstiderna år 1971 åberopade bl.a. att nämnden för rättsärenden vid tillämpning av dispens- bestämmelserna funnit att ansökan i ett inte obetydligt antal fall inkommit för sent för att kunna upptas till prövning. att de för sent gjorda ansök- ningarna i huvudsak härrörde från utländska medborgare samt att dröjs- målet med ingivandet av ansökningarna mestadels berott på bristande in- formation om dispensbestämmelserna.

Riksskatteverket framhåller vidare att det visat sig att trots de förlängda ansökningstiderna ett stort antal ansökningar om dispens kommit in för sent. Sålunda har år 1973 ingivits 91 dispensansökningar. varav 28 eller inemot en tredjedel kommit in för sent. Verkets rättsavdelning har med anledning härav genomfört en undersökning för att närmare söka klarlägga orsakerna härtill. Vid denna undersökning har framkommit. att taxerings- nämnden i ett betydande antal fall medgett avdrag såsom för premie för P—försäkring. trots att det av uppgifterna i den skattskyldiges deklaration framgått att försäkringen tecknats i utomlands bedriven försäkringsrörelse. ! många fall har avdrag medgetts flera år i följd. vilket lett till att den skattskyldige. när felet så småningom upptäckts. försuttit tiden för ansökan om dispens. Av de för sent inkomna ansökningarna framgår vidare. att taxeringsnämnden i många fall inte informerat den skattskyldige om dis- pensbestämmelserna.

De av verket i framställningen år 1971 påtalade olägenheterna består så- lunda i huvudsak alltjämt. Enligt verkets mening påfördrar förhållandena därför ytterligare åtgärd. Mest ändamålsenligt synes vara att låta bestäm- melserna om ansökningstider utgå. En sådan ordning torde inte behöva medföra några svårigheter i tillämpningen. Härigenom skulle också sådana ärenden. i vilka nämnden för rättsärenden avvisat prövning på grund av att ansökan kommit in för sent. kunna prövas på nytt efter framställning från försäkringstagaren.

Prop. l974:130 "20

Mot denna bakgrund hemställer riksskatteverket att gällande ansöknings- tider slopas.

Försökringsu:.s/mkliom'n. som avgett remissyttrande. har tillstyrkt riksskat— teverkets framställning.

Departementschefen Stiftelser för AGE och andra trygghetsåtgärder

Under senare år har åtskilliga åtgärder vidtagits i syfte att begränsa de ekonomiska svårigheter som uppstår för anställd vid driftsinskränkningar och företagsnedläggningar. Så bestämdes i den centrala uppgörelsen år 1964 mellan SAI-" och LO bl. a. att en fond för avgångsbidrag skulle bildas. De företag sotn genom kollektivavtal blivit skyldiga att tillämpa uppgörelsen om avgångsbidrag skulle årligen betala vissa belopp till fonden. Fondens ändamål var att lämna bidrag till arbetstagare. som blivit arbetslösa på grund av drif'tnedläggelse eller mera betydande driftsinskränkningar och som upp- nått relativt hög ålder och varit anställda vid företaget under lång tid. Med denna fond som förebild träffade KFO och LO år 1965 överenskommelse om att införa en motsvarande fond för avgångsbidrag. 1 samband med 1966 års centrala uppgörelse beslutade SAF och LO den omläggningen av systemet med avgångsbidrag att den tidigare bildade fonden övertogs av arbetsmarko nadens försåkringsaktiebolag (AFA). Fr. o. m. år 1967 meddelarsåledes AFA kollektiv avgångsbidragsförsäkring (AGB-försäkring). Försäkringen tecknas och vidmakthålls av arbetsgivare till förmån för arbetstagaren. KFO och LO kom i slutet av år 1966 överens om motsvarande åtgärder beträffande sitt system med avgångsbidrag. AGB-försäkringsverksamheten sköts i detta fall av Folksam. '

Som ett resultat av förhandlingar år 1969 mellan SAF och SlF resp. SALF och senare även CF inrättades Industrins AGE-fond.avsedd för arbetsledare och tjänstemän. Vid fortsatta överläggningar fann man stiftelseformen vara en lämplig form för administration av AGE. Denna form föredrogs framför bl. a. försäkringsalternativet på grund av önskemålet att kunna bestämma AGE med största möjliga hänsyn tagen till det enskilda fallet. Vidare omöj-. liggjorde administrativa skäl och önskvärdheten av en kollektiv ansvarighet — bl.a. i händelse av konkurs — inrättandet av personalstiftelser enligt lagen tl967:531 ) om tryggande av pensionsutfa'stelse m. m. Den stiftelse som så- lunda bildades för industrin är gemensam för flera företag och har avskilda egna tillgångar. som enligt ändamålsbestämmelser i antagna stadgar skall användas för AGE till tjänstemän och arbetsledare.

Som förutsättning för AGE till tjänstemän och arbetsledare inom industrin gäller att den avskedade skall ha uppnått 40 års ålder och varit anställd vid företaget under minst fem år i följd före uppsägningstillfället. att av-

Prop. 1974: 130

21 skedandct har sin grund i personalinskränkning och inte kan hänföras till den avskedades person samt att den avskedade genom uppsägningen blivit arbetslös. Ersättningsfrågan bedöms på grundval av uppgifter om ålder. an- ställningstid och det antal år som återstår före pensionering. Vidare beaktas den avskedades teoretiska utbildning och praktiska tjänstgöring liksom hans bostads- och familjeförhållanden. Hänsyn tas också till försörjningsbörda och hälsotillstånd. Ersättningen står även i viss relation till lönen. ('_')m ar- betsgivaren i stället för uppsägning förbinder sig att bereda tjänstemannen förtidspension. har arbetsgivaren rätt att från stiftelsen uppbära ett belopp motsvarande vad tjänstemannen skulle ha som AGF. Detta belopp utgör då bidrag till arbetsgivarens kostnad för förtidspensionering.

Som framgått av redogörelsen i det föregående har genom ytterligare över- enskommelser mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare ln- dustrins AGE-fond blivit förebild för flera andra inrättade fonder med än- damål att lämna AGF. till arbetsledare och tjänstemän.

Under år 1973 har nya trygghetsöverenskommelscr träffats mellan or— ganisationer av arbetsgivare och arbetstagare. 1 dessa överenskommelser har tidigare avtalsbestämmelser om AGE tagits in i oförändrat skick. Genom överenskommelserna har dessutom nya fonder för trygghetsåtgärder till- skapats. Avsikten är att pröva olika möjligheter att främja anställnings- tryggheten för arbetsledare och tjänstemän. som blivit uppsagda eller löper risk att bli uppsagda till följd av driftsinskränkning. företagsnedläggelse eller rationalisering av företagets verksamhet. Därvid skall särskilt beaktas dem som blivit berättigade till AGE. Syftet skall vara att så snabbt som möjligt återföra dem till arbetslivet. Kostnaderna för denna verksamhet lik— som övriga särskilda åtgärder för att främja anstälIningstryggheten bestrids av de nya fonderna. Under vissa förutsättningar kan ur fonderna även lämnas bidrag till lön. periodisk ersättning eller engångsbelopp till den som blivit uppsagd. Så får dock ske endast om den uppsagde uppnått 55 års ålder -— i vissa fall 50 års ålder och har tio anställningsår. Ett trygghetsråd skall besluta om ersättningen från såväl AGE-fond som trygghetsfond. Trygg- hetsfond skall på samma sätt som AGE-fond byggas upp genom särskilda arbetsgivaravgiftcr som för åren 1973 och 1974 uppgår till samma belopp som avgifterna till AGE-fond eller för vardera fonden 0.25 ”fli av lönesumman i de anslutna företagen.

Avsikten är att ACE-fond och trygghetsfond inom resp. avtalsom- råden skall sammanslås till en fond och administreras av en stiftelse vars stadgar skall inrymma både AGE-fondcrnas och trygghetsfondernas ända- mål. 1 ett fall gäller denna ordning redan.

De organisationer som träffat trygghetsöverenskommelserna har hemställt att de sammanslagna fonderna får samma behandling i beskattningshän- secnde som AGE-stiftelserna.

Remissinstanserna har genomgående tillstyrkt bifall till framställningarna.

Prop. 1974zl30 ' 22

Personalstiftelse. som avses i lagen (l967z531) om tryggande av pensions- utfästelse m. m. med arbetslöshetsunderstöd.sjukhjälp eller hjälp vid olycks- fall som ändamål.och stiftelse. som bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare med ändamål att utge AGE till friställd arbetstagare. är befriade från all inkomst- och förmögenhetsbeskattning utom kommunal inkomstskatt för inkomst av fastighet. Bestämmelsen om skat— telättnad för stiftelse med ändamål att utge AGE till friställd arbetstagare tillkom genom lagstiftning år 1971 (prop. 19711162. SkU l97lz70. rskr 19711290. SFS l97lz921) och motiverades med de stora likheter som fö- religger mellan AGB-fonderna och nyssnämnda slag av personalstiftelser i fråga om ändamålet. I sammanhanget erinrades vidare bl. a. om den nära överensstämmelsen med AGB-försäkringen. för vilken också gäller särskilt förmånliga regler vid beskattningen.

En sammanslagning av AGE-fond och trygghetsfond medför utvidgning av ändamålet med ACE-fonden. En nybildad stiftelse med ändamål att förvalta de sammanslagna fondernas medel kan till följd härav inte utan lagändring komma i åtnjutande. av den inskränkning i skattskyldigheten som nu finns för ACE-stiftelse. Sammanslagningen måste emellertid enligt min mening anses bidra till ett värdefullt stärkande av tjänstemännens an- ställningstrygghet och samtidigt på ett väsentligt sätt begränsa ekonomiska olägenheter vid sådan uppsägning som har sin grund i personalinskränkning. Jag föreslår därför att stiftelse för utgivande av AGE eller främjande av åtgärder till förmån för arbetsledare eller tjänsteman som blivit uppsagd eller löper risk att bli uppsagd till följd av driftsinskränkning. företagsned- läggelse eller rationalisering av företags verksamhet skall. under förutsätt- ning att stiftelsen bildats genom avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare. i beskattningshänseende behandlas på samma sätt som ACE-stiftelse.

[ prop. l97lzl62 påpekades (s. 14) att bidrag. som arbetsgivare erlägger till ACE-stiftelse. torde vara avdragsgilla vid inkomsttaxeringen som per- sonalkostnad i rörelse men att någon särskild bestämmelse härom inte var behövlig. Vidare crinrades om att arbetsgivare. som anslutit sig till AGE- systemet. kan få gottgörelse från fonden i form av kostnadsbidrag för för- tidspensionering av AGB—berättigad arbetstagare och att sådant kostnads- bidrag utgör skattepliktig intäkt i arbetsgivarens rörelse med avdragsrätt för utbetald förtidspension eller inbetalning till pensionsstiftelse eller för- säkringsanstalt. Vidare framhölls att ersättningen som utbetalas av stiftelse för AGE till arbetstagare utgör skattepliktig ersättning för mottagaren. efter- som ersättningcn utgår på grund av förutvarande tjänst och avser att kom— pensera bortfall av lön i tjänsten. Vad som sålunda anfördes i prop. l97lzl62 angående skattskyldighet för belopp som utgår från AGE-fond torde i till- lämpliga delar få gälla även för belopp ur trygghetsfond.

Den lagändring som jag föreslagit i det föregående bör träda i kraft snarast möjligt. De nya bestämmelserna bör tillämpas redan vid 1974 års taxering

Prop. l974:l3(l 23

för stiftelser som redan bildats. Sådan stiftelse som taxerats för år l974 bör därför ges rätt att anföra besvär i särskild ordning.

Dispensärenden angående utländsk pcnsionsför- säkring

Pensionslörsäkringar tP-försäkringar) och kapitalförsäkringar (K-försäk- ringar) behandlas olika i skattehänseende. Premier för P-försäkringar är av- dragsgilla och utfallande belopp skattepliktiga. För K—försäkringar är för- hållandet i princip det motsatta. Avdrag för premiekostnad för K-försäkringar medges dock inom ramen för det s.k. Ritsäkringsavdraget. som är högst 250 kr. för ogift och högst 500 kr. tillsammans för makar.

Sedan år 1969 gäller emellertid att livförsäkring. som tecknats utomlands. är att anse som K-försäkring. om inte riksskatteverket förklarar att den skall hänföras till P-försäkring. Sådan förklaring får meddelas endast efter ansökan av antingen utländsk medborgare som tecknat försäkringen före eller under bosättningen här i landet eller svensk medborgare som bosätter sig här i landet efter att under minst tre år i följd inte varit bosatt här i landet och under denna tid tecknat försäkringen.

l prop. l969: 162 framhölls ts. 30) att det för bifall till ansökan om dispens bör fordras att särskilda skäl föreligger. Sådana skäl bordei fråga om utländsk medborgare anses föreligga. om bosättningen i Sverige kan bedömas bli av mera begränsad varaktighet. Vidare borde krävas att det framstår som naturligt att försäkringen inte tecknas i en här i landet verksam försäk- ringsrörelse. I fråga om svensk medborgare borde som en förutsättning för dispens gälla bl. a. att en försäkring i utländsk försäkringsrörelse framstår som den naturliga lösningen av försäkringstagarens pensioneringsfråga._

Av praktiska skäl ansågs det vidare motiverat med en tidsfrist för an- sökningsförfarandct. Efter lörlängning år l97l av denna tidsfrist gäller så- ledes numera att ansökningen skall.om försäkringen tecknats före bosättning här i landet. göras senast den 31 december tredje året efter bosättningsåret eller. om bosättningen skett före år l968 års utgång, senast den 31 december 1972. Har försäkringen tecknats under tid då försäkringstagaren är bosatt här i landet. skall ansökningen göras senast den 3l december tredje året efter det år under vilket försäkringen tecknats.

Riksskatteverket har i skrivelse till Kungl. Maj:t framhållit att ett stort antal ansökningar om dispens kommit in för sent trots att ansökningstiderna förlängts. Orsakerna härtill varierar. ] en del fall synes den skattskyldige ha saknat information om dispensmöjligheter. [ andra fall har under en följd av år avdrag medgetts såsom för premie för P-försäkring. trots att det framgått av uppgifterna i skattskyldigs deklaration att försäkringen teck- nats i utomlands bedriven försäkringsrörclse. När felet så småningom upp- . täckts har tiden för dispensansökan redan gått ut. Enligt riksskatteverket är förhållandena sådana att ytterligare åtgärder behövs. Mest ändamålsenligt

Prop. l974:l30 34

synes det verket vara att låta bestämmelserna om ansökningstid utgå. En sådan lösning har biträtts även av försäkringsinspektionen.

Av riksskatteverkets framställning framgår att de nuvarande reglerna om tidsfrist för dispensansökan för livförsäkring. som tecknats hos utländsk l't'jrsäkringsgivare. kan leda till rättsförluster.

Det rör sig dessutom om omständigheter över vilka de skattskyldiga i många fall inte själva synes kunna råda. Tidsfristerna fyller i första hand den praktiska funktionen att begränsa rikSskattevcrkets arbetsbörda. Någon risk lör skattetlykt eller liknande förfarande torde inte uppkomma. om tids- fristerna avskaffas. Jag föreslår således att så sker.

Avskaffandet av tidsfristerna bör ske med omedelbar verkan. lnga sär- skilda övergängsbestämmelser behövs. Den nya lagstiftningen bör sålunda tillämpas även på dispensansökningar. som gjorts hos riksskatteverket före ikraftträdandet. De ärenden. som redan avvisats på grund av att ansök- ningshandlingen kommit in för sent kan tas upp på nytt om den skattskyldige kommer in med ny ansökan.

Jag vill här erinra om att bestämmelserna i sista stycket av punkt 3 av övergångsbestämmelserna till gällande lagstiftning möjliggör för skattskyl- dig. som erhållit dispens. att i särskild ordning anföra besvär över in- komsttaxering. som berörs av dispensbeslutet. om beslutet meddelas vid sådan tidpunkt att den skattskyldige inte kan få till stånd en ändring av sin taxering genom ordinarie besvär.

Slutligen avserjag att ta upp en fråga som sammanhänger med den sänk- ning av myndighetsåldern från 20 till [8 år som beslutats av 1974 års vår— riksdag (prop. l974z44. LU 1974112, rskr l974zl69. SFS l974z236). Propo- sitionslörslaget byggde på en promemoria. som upprättats inom justitie- departementet (Ds Ju l9731l ll. Under remissbehandlingen av denna pro— memoria väcktes en fråga rörande inkomstskattelagstiftningen. Enligt 46 ;" 2 inom. första stycket 2) KL får avdrag göras bl. a. för erlagda premier för pensionslörsäkring. som ägs av den skattskyldiges omyndiga barn. Enligt första stycket 3) samma lagrum får vidare avdrag göras för bl.a. erlagda premier för försäkringar av följande slag som ägs av den skattskyldiges omyndiga barn. nämligen kapitalförsäk ring. arbetslöshetsförsäkring samt så- dan sjuk- eller olycksfallsfo'rsäkring. därunder inbegripen avgift till sjukkassa för begra'vningshjälp. som inte är tagen i samband med tjänst och som inte utgör sjukförsäkring enligt 2—4 kap. lagen (l962138l) om allmän för- säkring. Avdraget för kapitalförsäkringspremier m.m. får dock av skatt- skyldig åtnjutas med högst 250 kr. eller, för gifta som levt tillsammans under beskattningsåret. med högst 500 kr. Det högre avdraget på högst 500 kr. åtnjuts även av ogift skattskyldig (varmed jämställs änka, änkling eller frånskildlom han den l novemberbeskattningsåret haft hemmavarande barn under l8 år (46; 2 mom. fjärde stycket KL). En sänkning av myn-

Prop. 1974:130 25

dighetsåldern till 18 år medför automatiskt en begränsning av avdragsrätten för premier för omyndigt barns försäkring enligt 46 ä 2 mom. första stycket 2) och 3) KL.

Svenska försäkringsbolags riksförbund framhöll i sitt remissvar över nyss- nämnda promemoria att ingreppet i avdragsrätten för premier för barns för— säkringar inte kunde anses obetydligt. Med hänsyn härtill och då livför— säkringens skattefrågor är föremål för utredning inom Iivförsäkringsskat— tekommitten (Fi l97le7) hemställde riksförbundet att avdragsrätten tills vidare skulle behållas i oförändrad omfattning genom att en uttrycklig ål— dersgräns på 20 år skulle införas i KL. Föredragande statsrådet ansåg sig i prop. 1974z44 inte kunna biträda denna hemställan. Redan vid 1969 års sänkning av myndighetsåldern framhölls att den omständigheten att en person slutit ett långtidsavtal under förutsättning att avtalet skulle medföra vissa gynnsamma verkningar för honom i skattehänseende inte kan betraktas ' som ett tillräckligt motiv för att vid en ändring i civilrättslig lagstiftning. som återverkar på skattereglerna. ändå låta honom åtnjuta de sålunda be.- räknade fördelarna. Föredragande statsrådet ansåg därför att avdragsrättens anknytning till myndighetsåldern borde bestå men fann efter samråd med mig att för inkomståret 1974 en åldersgräns på 20 år borde gälla.

Jag ansluter mig helt till synpunkten att avdragsrättens anknytning till myndighetsåldern bör bestå men delar samtidigt uppfattningen att särskild hänsyn bör tas till inkomståret l974. Frågan om barns ålder bedöms efter förhållandena den 1 november under beskattningsåret (65 .:: KL). En sänk- ning av myndighetsåldern innebär alltså. om beskattningsreglerna bibehålls oförändrade. att avdrag vid 1975 års taxering inte kan åtnjutas för barns ifrågavarande försäkringar, om barnet den 1 november 1974 uppnått 18 år även om premien erlagts före ikraftträdandet den 1 juli 1974 av bestäm- melserna om sänkningen av myndighetsåldern och om barnet vid erläg- gandet av premien varit t. ex. 17 år. Jag anser att denna effekt bör motverkas.

Någon anledning att göra skillnad mellan de fall att premien erläggs före eller efter den 1 juli 1974 finns inte. Avdragsrätt för premier för barns för- säkring bör alltså vid 1975 års taxering medges under förutsättning att barnet den 1 november 1974 inte fyllt 20 år. Den begränsning av avdragsrätten för premier för kapitalförsäkringar m. m. som framgår av 46 ä 2 mom. fjärde stycket KL skall härvid givetvis gälla.

Vad jag här föreslagit kommer som framgått endast att gälla beträffande 1975 års taxering. Anledning föreligger därför att inte tynga KL med dessa bestämmelser. 46.5 2 mom. KL har ändrats senast genom lagstiftning år 1973 (prop. 1973:181. SkU l973z68. rskr 1973:387. SFS 1973:1113), vilken lagstiftning trätt i kraft den 1 januari 1974 men med visst undantag skall tillämpas första gången vid 1975 års taxering. Enligt min mening är det således lämpligast att till övergångsbestämmelserna till lagen (1973:1113) om ändring i KL foga bestämmelser av den innebörd jag här föreslagit.

Prop. 1974:130 26

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att antaga inom finansdepartementet upprättade förslag till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen tl928:370).

2. lag om ändring i lagen (1969z754) om ändring i kommunal- skattelagen (192813701.

3. lag om ändring i lagen (l973:1113l om ändring i kommunal- skattelagen (192813701.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: Britta (killens/vn