Prop. 1974:178

Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i lagen (1919:240) om fondkommissionsrörelse och fondbörsverksamhet

Kungl. Maj:ts proposition nr 178 år 1974 Prop. 1974: 178

Nr 178

Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i lagen (1919: 240) om fondkommissionsrörelse och fondbörsverksamhet; given den 25 oktober 1974.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden, föreslå riksdagen att bifalla det förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementsche— fen hemställt.

CARL GUSTAF

G. E. STRÄNG

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ändrade bestämmelser om sammansättningen av styrelsen för Stockholms fondbörs. Antalet styrelseledamöter skall liksom f.n. vara nio. Ordförande, vice ordförande och ytterligare två ledamöter utses av regeringen. Bland de av regeringen utsedda ledamö- terna skall en representera den aktiesparande allmänheten. Av styrelsen i övrigt utser fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskon- toret gemensamt en, Svenska handelskammarförbundet och Sveriges industriförbund vardera en samt medlemmarna av fondbörsen två leda- möter. Suppleanter föreslås bli utsedda till samma antal och i samma ordning som ledamöterna.

1 Riksdagen 1974. ] saml. Nr 178

Prop. 1974: 178

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1919: 240) om fondkommissionsrörelse och fondbörsverksamhet

Härigenom förordnas i fråga om lagen (1919: 240) om fondkommis- sionsrörelse och fondbörsverksamhet

dels att i 2, 16, 17, 24—26, 28, 29, 35, 36, 38, 40, 41 och 56 55 ordet ,'Konungen'loch böjningsform av detta ord skall bytas ut mot ” ringen” i motsvarande form,

rege-

dels att 27 och 31 åå skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 27g

För varje fondbörs skall finnas en av Konungen fastställd börs- ordning, som 'skall innehålla be— stämmelser om:

För varje fondbörs skall finnas en av regeringen fastställd börs- ordning, som skall innehålla be- stämmelser om:

1) villkoren för att bliva medlem av börsen; 2) de förutsättningar, under vilka medlem av börsen kan därifrån

uteslutas;

3) antalet styrelseledamöter, ti- den för deras befattningar, ord- ningen för styrelseval och grun- derna för fattande av beslut inom styrelsen;

3) tiden för styrelseledalnöter- nas befattningar, ordningen för styrelseval och grunderna för fat— tande av beslut inom styrelsen;

4) de slag av fondaffärer, som å börsen må avslutas; 5) villkoren för att fondpapper må å börsen göras till föremål för affärer,

6) storleken av den provision, börsmedlem äger åtnjuta å avtal, som han för annans räkning sluter a börsen;

7) de grunder, enligt vilka avgift skall erläggas för offentlig auk- tion å fondpapper, som å börsen förrättas på grund av börsstyrelsens jämlikt 56 & meddelade förordnande;

8) skiljemannaförfarande för avgörande av tvister rörande avtal, som ingåtts å börsen.

För fondbörs skall finnas en styrelse, vars ordförande jämte suppleant för honom utses av Ko- nungen. Övriga ledamöter i styrel- sen väljas till en fjärdedel av de bankaktiebolag, som äro medlem- mar av fondbörsen, till en fjärde- del av övriga börsmedlemmar, till en fjärdedel av kommunfullmäk-

1 Senaste lydelse 1969: 775.

31 51

För fondbörs skall finnas en styrelse bestående av nio ledamö- ter. Ordförande, vice. ordförande och två andra ledamöter utses av regeringen. I övrigt utses genom val en ledamot av fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i riks- gäldskontoret samfällt, en ledamot av Svenska handelskammarför-

Prop. 1974: 178

lige i den kommun, där börsen hålles, och till den återstående fjärdedelen av den handelskam- mare, inom vars distrikt nämnda kommun är belägen. Envar av de fyra valkorporationerna utser därjämte suppleanter för de av densamma valda ledamöterna till lika antal som dessa.

bundet, en ledamot av Sveriges in- dustriförbund samt två ledamöter av medlemmarna av fondbörsen. För varje ledamot skall finnas en suppleant som utses i samma ord— ning som ledamoten.

Ledamöter och suppleanter utses för en tid av högst tre år. Avgår nå— gon, innan den tid, för vilken han blivit utsedd, gått till ända, utses efter- trädare för den återstående tiden.

Har Konungen bifallit ansökan om tillstånd att upprätta fondbörs, äga de, vilka in givit sagda ansökan, att första gången val av börssty- relse skall förrättas utse de styrel- seledamöter och suppleanter, vilka eljest skola väljas av börsmedlem- marna.

Sker ej val som i första stycket sägs, utser regeringen ledamot och suppleant som skulle ha utsetts genom sådant val.

Regeringen bestämmer arvoden till ledamöter och suppleanter.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975.

” Riksdagen 1974. ] saml. Nr 178

Prop. 1974: 178 4

Utdrag av protokollet över finansärenden hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 25 oktober 1974.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena ANDERSSON, statsråden STRÄNG, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, CARLSSON, ZACHRISSON, LEIJON, HJ ELM-WALLEN.

Chefen för finansdepartcmcntet, statsrådet Sträng, anmäler efter ge- mensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ändrad sammansättning av styrelser: för Stockholms fondbörs och anför.

1. Inledning

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade jag är 1966 sakkunniga med uppdrag att se över börslagstiftningen (Fi 1967: 32). De sakkunniga antog namnet fondbörsutrcdningen. År 1972 fick jag Kungl. Maj:ts bemyndigande att uppdra åt utredningen att se över lag- stiftningen om l'ondkommissionsrörclse. Utredningen, som tidigare över— lämnat tre betänkanden, vilka delvis föranlett lagstiftning, har i ytterli- gare ett delbetänkande] (SOU 1973: 60) Fondbörsen lagt fram förslag till ny börslagstiftning. Utredningen fortsätter sitt uppdrag beträffande lagstiftningen om fondkommissionsrörelse.

Yttranden över betänkandet Fondbörsen har efter remiss avgetts av bankinspcktioncn, försäkringsinspektionen, riksrevisionsverkct, riksskat- teverket, riksåklagaren, hovrätten över Skåne och Blekinge, kammarrät- ten i Stockholm, kommerskollegium, patent- och registreringsverket, nä- ringsfrihetsombudsmannen, länsstyrelserna i Kalmar, Malmöhus, Göte- borgs och Bohus samt Gävleborgs län, 1968 års kapitalmarknadsutred— ning, Familjeförctagcns förening, Folksam,'fullmäktige i Sveriges riks- bank, fullmäktige i riksgäldskontoret, Föreningen Auktoriserade reviso— rer, Kooperativa förbundct (KF), Landsorganisationen i Sverige (LO).. Stockholms kommun, Styrelsen för Stockholms fondbörs, Svenska ar- betsgivareföreningen (SAF), Svenska bankföreningcn, Svenska bank— mannaförbundet. Svenska fondhandlareföreningen, Svenska försäkrings—

1 Betänkandet är undertecknat av f. d. generaldirektören Kurt Wulff (ordfö- rande), börschefen Stig Algott, f. d. borgarrådet Albert Aronson, lil. lic. Gösta Dahlström, bankdirektören Kurt Eklöf, bankdirektören Bengt Grönquist, aukt. revisorn Per Harmer, direktören Carl Langenskiöld, direktören Alvar Lindencro-- na, bankinspektören Torkel Stern, dcpartementsrådet Göran Wahlgren och hov-- rättsrådet Åke Åhström.

Prop. 1974: 178 5

bolags riksförbund, Svenska handelskammarförbundet, Svenska revisor- samfundet, Svenska sparbanksföreningen, Sveriges advokatsamfund, Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Sveriges aktiespara- res riksförbund. Sveriges grossistförbund. Sveriges industriförbund, Sve— riges jordbrukskasseförbund, Tjänstemännens centralorganisation (TCO) och Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag.

Kommerskollegium har överlämnat yttranden från Stockholms han- delskammare. Skånes handelskammare, handelskammaren i Göteborg — Västsvenska handelskammaren, handelskammaren i Karlstad, han- delskammaren för Örebro och Västmanlands län samt handelskamma— ren i Gävle.

Stockholms handclskammare, Skånes handelskammare, handelskam- maren i Göteborg. handelskammaren för Örebro och Västmanlands län, handelskammaren i Gävle, Svenska handelskammarförbundet, SAF, Sveriges grossistförbund samt Sveriges industriförbund har, med vissa tillägg, åberopat ett av Näringslivets börskommitté avgivet yttrande. Dessutom har till vissa remissyttranden fogats särskilda yttranden eller tillägg.

l betänkandet ( SOU 1973:60 ) föreslår fondbörsutredningcn en ny författningsmässig reglering av Stockholms fondbörs och dess verksam- het, bestående av dels en lag om Stockholms fondbörs, dels en kungö— relse. Fondbörsverksamheten föreslås liksom hittills fli bedrivas endast med statlig auktorisation och under bankinspektionens tillsyn. Stock- holms fondbörs föreslås få karaktär av riksbörs och ensamrätt i fråga om fondbörsverksamhet. Även den handel och notering beträffande icke inregistrerade värdepapper som f.n. omhänderhas av Svenska fond- handlareföreningen kommer enligt förslaget att omfattas av ensamrät- ten. Fondbörsen föreslås emellertid få rätt att med bankinspcktionens tillstånd uppdra åt sammanslutning av svenska fondkommissionärer att i viss utsträckning besluta om inregistrering av värdepapper vid fondbörsen och ombesörja notering av kurs i fråga om dessa. För- slaget innehäller vidare vissa ändringar beträffande inregistreringen av värdepapper, bl.a. i syfte att förbättra redovisning och information till allmänheten. Även i fråga om sammansättningen av styrelsen för Stockholms fondbörs och sättet för utseende av ledamöter och supplean— ter föreslås ändrade regler. I detta hänseende är förslaget inte en- hälligt. En minoritet inom utredningen föreslår delvis annan styrelse— sammansättning och delvis andra valkorporationcr än majoriteten. Ut- redningen föreslår vidarc uttryckliga jävsregler för ledamöterna i börs- styrelsen och för börschefen rn. rn.

Fondbörsutredningens nu framlagda förslag syftar till en (lelreform inom svensk fondhandel, innebärande bl. a. att fondkommissionslagen upphävs i de delar som gäller börsverksamhet. Som inledningsvis

Prop. 1974: 178 6

nämnts, avser utredningen att behandla reglerna om fondkommissions- rörelse för sig i ett senare betänkande. Bankinspektionen har i sitt re- missyttrande ifrågasatt, om de nu framlagda förslagen bör genomföras innan förslag föreligger om ny lagstiftning för fondkommissionsverk- samheten. Inspektionen framhåller att det fortsatta utredningsarbetet kan komma att aktualisera frågor som griper över både denna verk- samhet och fondbörsen och anser att det är en fördel, om- den lag- stiftning som skall reglera fondhandeln i landet kunde prövas i ett sam— manhang.

För egen del anser jag inspektionens synpunkter värda beaktande. Ett starkt samband råder mellan fondbörsverksamhet och fondkommissions- rörelse. Sakliga och lagtekniska skäl talar därför för en samordning av dessa frågor. Enligt vad jag erfarit kan resultatet av utredningsarbetet rörande fondkommissionsrörelsen väntas föreligga hösten 1975. Jag anser därför att en prövning av fondbörsutredningens nu framlagda betänkande utom såvitt gäller reglerna om börsstyrelsens sammansätt- ning bör anstå i avvaktan på utredningens kommande förslag beträf- fande fondkommissionsrörelse. Det är enligt min mening angeläget att de nämnda reglerna snarast ändras så att bl. a. önskemålet om en ökad representation för det allmänna i styrelsen kan tillgodoses.

2. Nuvarande ordning

Författningsmässigt regleras fondbörsverksamheten i vårt land i lagen (1919: 240) om fondkommissionsrörelse och fondbörsverksamhet (fond- kommissionslagen ) samt i en av Kungl. Maj:t för tio år 1 sänder fast- ställd börsordning (senast fastställd SFS 1969: 546, ändrad 1971: 785 och 1973: 899). Bankinspektionen är tillsynsmyndighet.

Enligt 26 & fondkommissionslagen fordras Kungl. Maj:ts tillstånd för att upprätta fondbörs. Förutsättning för sådant tillstånd är att börsen prövas bli till nytta för det allmänna. Kungl. Maj:t kan under vissa för- utsättningar återkalla meddelat tillstånd (26 å andra stycket). Vid an- sökan om tillstånd skall enligt 28 å andra stycket bifogas förslag till börsordning. Förslagets överensstämmelse med lag och andra författ— ningar och dess ändamålsenlighet i övrigt prövas av Kungl. Maj:t.

I 31 & fondkommissionslagen finns föreskrifter om styrelse för fond- börs. Ordföranden och suppleant för honom utses av Kungl. Maj:t. Öv- riga ledamöter väljs av fyra valkorporationer till en fjärdedel vardera med suppleanter till lika antal. Korporationema är dels de bankaktiebo- lag, som är medlemmar av fondbörsen, dels övriga börsmedlemmar, dels kommunfullmäktige i den kommun, där börsen hålls och dels den han- delskammare, inom vars distrikt kommunen i fråga är belägen (31 5 första stycket). Ordförande, ledamöter och suppleanter utses för en tid av högst tre år (31 å andra stycket).

Prop. 1974: 178 7

Börsstyrelsens uppgifter är enligt 32 & att handha ledningen av fond- börsens verksamhet och förvaltningen av dess angelägenheter och att sörja för att verksamheten äger rum på ett tillfredsställande sätt.

Enligt 27 & fondkommissionslagen skall i börsordningen finnas be- stämmelser bl.a. om antalet styrelseledamöter, tiden för deras befatt- ningar, ordningen för styrelseval och grunderna för fattande av beslut inom styrelsen.

Enligt börsordningen för Stockholms fondbörs består styrelsen f.n. av ordförande och åtta andra ledamöter. Börsstyrelsen är beslutför, när ordföranden och minst fem andra ledamöter är närvarande. Huvudre- geln är att beslut fattas med enkel röstövervikt. Vid lika röstetal gäller den mening som ordföranden biträder utom vid val, då avgörandet sker genom lottning. Särskilda beslutsregler gäller för sanktioner mot börs- medlemmar och börsombud samt för avförande från notering av värde— papper i vissa fall. Sådana beslut skall biträdas av minst två tredjedelar av samtliga styrelseledamöter,

Uppdrag som ledamot i börsstyrelsen är inte förenat med arvode.

3. Fondbörsutredningen

Fondbörsutredningen framhåller inledningsvis att fondkommissionsla- gens bestämmelser om sammansättningen av börsstyrelse åtminstone i vissa delar framstår som föråldrade. Föreskriften att kommunfullmäk- tige i den kommun där börsen hålls skall välja två ledamöter i styrelsen kan sålunda i huvudsak härledas till historiska förhållanden. En av grundprinciperna vid de nuvarande bestämmelsernas tillkomst var vi- dare att börsmedlemmarna själva —— som dessförinnan inte haft någon bestämmanderätt över börsledningens sammansättning — skulle utse le- damöter i styrelsen till viss del. Mäklarna var, i motsats till nuläget, vid tiden för lagens tillkomst till antalet dominerande bland börsmedlem- marna och de fick enligt lagen välja två styrelseledamöter, dvs. lika många som bankerna, vilka utgjorde den andra kategorin börsmedlem- mar.

När det gäller börsstyrelsens framtida sammansättning bör enligt ut- redningen följande principer vara vägledande. Det allmänna bör tillför— säkras inflytande, de som har direkt anknytning till verksamheten bör vara representerade och i styrelsen bör ingå personer som är sakkunniga på olika områden som rör börsverksamhet.

Det allmännas inflytande på börsstyrelsens sammansättning kan till- godoses främst genom att Kungl. Maj:t, som f. n. utser ordförande och suppleant för denne, får utse flera ledamöter och suppleanter.

Bland de kategorier som har direkt anknytning till börsverksamheten märks i första hand börsdeltagarna eller börsmedlemmarna. Enligt en under senare år alltmer tongivande uppfattning bör medlemmarna i en

Prop. 1974: 178 3

organisation ha möjlighet att påverka beslut rörande dennas verksamhet och angelägenheter. Utredningen .finner 'i överensstämmelse härmed att börsmedlemmarna bör tillerkännas rätt att välja ett visst antal ledamöter och suppleanter till fondbörsens styrelse. Eftersom det bland börsmed- lemmarna finns personer med ingående insikter i börsverksamhet och därmed sammanhängande förhållanden, beaktas också härigenom intres— set av att tillföra styrelsen sakkunskap.

En annan kategori, som direkt berörs av fondbörsens verksamhet, är de företag vilkas aktier är inregistrerade vid börsen. Utredningen anser det betydelsefullt att börsstyrelsens tillsättande kan ske under medver- kan av personer som har kunskap om och praktisk erfarenhet av nä- ringslivets problem. Det är också skäligt att de noterade företagen, vars utveckling kan vara beroende av en väl fungerande börs, ges möjlighet att få företrädare i börsstyrelsen. Av i stort sett motsvarande skäl bör de institutioner som har det närmaste ansvaret för obligationsmarkna- den i vårt land bli berättigade att få inflytande över börsstyrelsens sammansättning.

Utredningen framhåller att det i och för sig kunde vara önskvärt att också vissa andra grupper, för vilka skeendet på börsen är av vikt, bl. a. löntagarna och aktiespararna, tillerkändes rätt att välja in ledamöter och suppleanter i börsledningen. Det väsentliga för dessa grupper — liksom för andra grupper som berörs av börsverksamheten ——- torde emellertid vara att fondbörsen tillfredsställande fullgör sina uppgifter. Antalet le- damöter i styrelsen måste dessutom av tekniska skäl vara begränsat. Ut- redningen anser sig därför inte kunna förorda valrätt för någon av de grupper som nu nämnts. Deras intressen får i stället tillgodoses genom ökad insyn för allmänheten och ökat inflytande för det allmänna i fråga om börsverksamheten.

Beträffande börsmedlemmarnas valrätt anmärker utredningen att, cf- tersom bankerna numera dominerar medlemskåren, detta i och för sig är ett skäl för att bankerna bör ha större inflytande än mäklarna i fråga om börsstyrelsens sammansättning. Med hänsyn till ovissheten om kå- rens framtida struktur anser utredningen det dock lämpligast att med- lemmarna gemensamt får välja ett visst antal styrelseledamöter,

När det gäller att bestämma den eller de instanser som bör välja före— trädare för börsbolagen, påpekar utredningen att det i och för sig är svårt att göra någon väsentlig invändning mot de hittillsvarande reg— lerna att Stockholms handelskammare väljer ledamöter som talesmän för näringslivet. Emellertid anser utredningen att det finns korporatio- ner, som på ett något bredare sätt representerar näringslivet, nämligen Svenska handelskammarförbundet och Sveriges "industriförbund. Dessa bör därför ha möjlighet att välja ledamöter i styrelsen.

Valrätten för obligationsmarknadens intressenter bör enligt utred— ningen tillkomma fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i riksgälds- kontoret gemensamt.

Prop. 1974: 178 9

Utredningen understryker behovet av en mera allsidigt sammansatt styrelse än f. n. och av en förstärkning av det allmännas representation. Det är också av vikt att antalet ledamöter i styrelsen inte sätts så högt att styrelsens effektivitet äventyras. Med beaktande av dessa synpunkter föreslår utredningen att styrelsen skall bestå av ordförande och sju andra ledamöter jämte en suppleant för envar av dessa. Kungl. Maj:t bör utse ordförande och suppleant för honom samt två andra ledamöter och suppleanter för dem. I det uppdrag att tillgodose allmänna intressen, som åligger de av Kungl. Maj:t utsedda personerna ligger också att beakta intressen hos vissa kategorier som inte kan beredas direkt re- presentation i styrelsen. Utredningen syftar framför allt på de institu- tioner, företag och enskilda som köper, äger och säljer vid börsen inre- gistrerade värdepapper. Enligt utredningens mening är det inte nödvän- digt att de kvalifikationer som de av Kungl. Maj:t utsedda personerna bör besitta anges i lagen. Det får anses självklart att de bör äga kunska— per i ekonomi och kännedom om börsverksamhet. Det är vidare lämp- ligt att åtminstone en av dem både teoretiskt och praktiskt är väl insatt särskilt i redovisningsförhållanden.

Utredningen anser vidare att fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret gemensamt bör utse en styrelseledamot och supp— leant för denne. Svenska handelskammarförbundet och Sveriges indu- striförbund föreslås få utse vardera en ledamot och en suppleant. Slutli- gen föreslås att börsmedlemmarna gemensamt skall få välja två ledamö- ter och suppleanter för dem.

Med hänsyn till att ett aktivt deltagande i börsstyrelsens arbete är tidskrävande och innebär ansvar anser utredningen att styrelsen i prin- cip bör uppbära ersättning för sitt arbete. Ersättningen föreslås utgå av fondbörsens egna medel med belopp som Kungl. Maj:t bestämmer.

3.1. Reservation mot fondbörsutredningens förslag

Tre av ledamöterna i fondbörsutredningenl framhåller i en reservation, att de inte kan acceptera fondbörsutredningens förslag i fråga om börs- styrelsens sammansättning. Enligt reservanterna bör tre huvudintressen vara lika företrädda, nämligen det allmänna, de börsnoterade företagen och börsmedlemmarna. Kontrollintresset bör framför allt tillgodoses genom tillsynsmyndigheten. Riksbankens och riksgäldskontorets repre- sentation finner reservanterna omotiverad, eftersom det inte finns anled— ning att lägga några penningpolitiska aspekter på börsens verksamhet. Med hänsyn till de institutionella placerarnas ökande betydelse bör Svenska försäkringsbolags riksförbund få utse en ledamot. I reservatio- nen föreslås följande regler för tillsättande av börsstyrelsen. Denna bör, liksom f.n., bestå av nio ledamöter. Kungl. Maj:t bör utse ordförande

1 Herrar Gröuquist, Langenskiöld och Lindencrona.

Prop. 1974: 178 10

och ytterligare två ledamöter. Svenska fondhandlareföreningen bör utse tre ledamöter och Svenska handelskammarförbundet, Sveriges industri- förbund och Svenska försäkringsbolags riksförbund var sin ledamot. Suppleanter bör utses på motsvarande sätt.

4. Remissyttrandena

Utredningens förslag i fråga om börsstyrelsens sammansättning och sättet för utseende av ledamöter tillstyrks eller lämnas utan erinran av över hälften av remissinstanserna, däribland bankinspektionen, försäk- ringsinspektionen, riksbankrfullmäktige (majoriteten), fullmäktige i riksgäldskontoret (majoriteten) kapitalmarknadsutredningen (majorite- ten), KF, Sveriges jordbrukskasseförbund, SACO och TCO.

Rikrbanks/ullnzäktige finner den föreslagna sammansättningen av börsstyrelsen vara väl avvägd mot bakgrund av de vägledande kriterier som utredningen uppställt. Det allmännas inflytande har blivit väl till- godosett, samtidigt som de parter som har direkt anknytning till börsens verksamhet tillförsäkrats inflytande. Representanterna för de föreslagna valberättigade instanserna torde kunna tillföra styrelsen den nödvändiga sakkunskapen om de områden, som rör börsverksamheten. Förslaget att fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret gemensamt bör utse en ledamot anser fullmäktige vara väl motiverat av de skäl som utredningen anför. En sådan representant kan för det första tillföra sty- relsen sakkunskap vad gäller förhållandena på obligationsmarknaden. För det andra är det enligt fullmäktiges mening i det närmaste själv- klart, att de båda myndigheter, som har det närmaste ansvaret för denna marknad också är representerade i ledningen för en verksamhet, som di- rekt berör institutionerna. Skulle fondbörsutredningens betänkande re- sultera i en vidgad sekundärmarknad i obligationer och möjligheter att inregistrera utländska aktier vid fondbörsen, skulle denna representants kännedom om obligationsmarknadens funktionssätt och reglerna för ka- pitaltransaktioner med utlandet te sig ytterligare värdefull.

Liknande synpunkter framförs av riksgäldskontoret och kapitalmark- nadsurredningcn.

I flera yttranden, bl. a. av bankinspekzionen, riksrevisionsverket och KF, understryks behovet av ökat inflytande för det allmänna.

Reservanter inom styrelsen för Stockholms fondbörs ifrågasätter till en början, om det är konsekvent att, som utredningens majoritet föresla- git, å ena sidan fondbörsstyrelsen tillförs företrädare för riksbanken/ riksgäldskontoret gemensamt medan å andra sidan Svenska handelskam- marförbundet och Sveriges industriförbund erhåller var sin represen— tant. Med denna utgångspunkt ligger det närmast till hands att antingen nedbringa ledamöternas antal till sju eller utöka det till nio. Vill man

Prop. 1974: 178 11

däremot som utredningsminoriteten att fondkommissionärerna skall re— presenteras av tre ledamöter, kan detta lämpligen ske genom att fond- handlareföreningen, Svenska bankföreningen och Svenska sparbanks— föreningen får utse var sin ledamot. I ett sådant läge bör, om både han- delskammarförbundet och industriförbundet skall ha representation, ock- så riksbanksfullmäktige och riksgäldsfullmäktige äga utse var sin leda- mot. Vid övervägande av nu anförda synpunkter stannar reservanterna inom fondbörsstyrelsen slutligt för att tillstyrka utredningsmajoritetcns förslag med den ändringen att Svenska fondhandlareföreningen och inte börsmedlemmarna gemensamt bör utse två ledamöter.

Flera remissinstanser avstyrker majoritetens förslag och förordar i stället utredningsminoritetens lösning. Denna uppfattning har bl. a. Nii- ringslivets börs-kommitté, styrelsen för Stock/tolum fondbörs (majorite- ten), Svcnska bankföreningen, Svenska fond/zand/areförcningcn, Sveri- ges advokatsamfund samt reservamerna inom riksbanksfullmäktige resp. kapitalmarknaclsufred/ringen.

Näringslivets börskommitté framhåller att den av majoriteten före- slagna minskningen av antalet ledamöter i börsstyrelsen från nio till åtta är opåkallad. Det finns intet belägg för majoritetens antydda uppfatt— ning att det nuvarande antalet nio skulle vara ”så högt att styrelsens ef- fektivitet äventyras”. Helt opraktiskt synes det vara att tillskapa en sty- relse med jämnt antal ledamöter, så att vid lika röstetal ordförandens utslagsröst blir avgörande. Antalet börsstyrelseledainöter bör därför också i fortsättningen vara nio. I fråga om sättet för utseende av de nio ledamöterna erinrar kommittén om att de flesta fondbörserna i industri- länderna har utvecklats från relativt lösa sammanslutningar av värde— pappersmäklare till fasta fristående institutioner under offentlig kon- troll. Under senare år har i ökad omfattning också andra intressenter be- retts representation i börsstyrelserna. I sina grunddrag är fondbörserna dock fortfarande föreningar av fondkommissionärer, där börsernas lcd- ningsorgan i huvudsak tillsätts av börsmedlemmarna.

En genomgående princip för ledningen av börserna är att verksamhe— ten skall bedrivas så att allmänhetens förtroende för värdepappersmark- naden upprätthålls. Huvuddelen av det praktiska arbetet inom börsled- ningen tar dock sikte på att se till att själva värdepappershanteringen sker effektivt och smidigt. För att börsstyrelsen rätt skall kunna lösa sin uppgift fordras i första hand att i styrelsen finns personer med ingående kännedom om och praktisk erfarenhet av börsväsendet. Vikten av konti- nuitet i verksamheten talar för att endast uppenbart påkallade ändringar genomförs. Det saknas skäl för att det allmänna engageras i själva börs— verksamheten i sådan utsträckning som utredningens majoritet föreslår. Ett så stort offentligt inflytande i börsstyrelsen kan vara ägnat att för- sämra börsens förhållande till det internationella börsväsendet. Det all- männas kontrollintresse tillgodoses genom tillsynsmyndighcten. Inflytan-

Prop. 1974: 178 12 det på själva verksamheten blir enligt kommitténs mening fullt tillfreds- ställande tillgodosett genom att Kungl. Maj:t utser ordförande jämte yt- terligare två ledamöter. Den föreslagna representationen för riksbanken och riksgäldskontoret finner kommittén omotiverad. Om avsikten därmed är att befrämja obligationsköparnas, dvs. långivarnas, intresse av insyn i den rätt ringa del av obligationshandeln som sker över fond- börsen, kan detta bättre tillgodoses genom den ledamot som av reser- vanterna föreslås skola utses av Svenska försäkringsbolags riksförbund. Försäkringsbolagen utgör en högst betydande del av de obligationskö- pande institutionerna och är betydelsefulla även som aktieplacerande in- stitutioner. Med sin erfarenhet och sakkunskap kan de vara representa- tiva även för övriga privata institutionella placerare i obligationer och aktier. Börsmedlemmarna bör vidare ges ett relativt stort inflytande vid tillsättandet av ledamöterna i börsstyrelsen. Reservanternas förslag att Svenska fondhandlareföreningen skall utse tre av styrelsens nio ledamö- ter är därför väl motiverat. Likaledes är det med hänsyn till att stock— holmsbörsen föreslås få rikskaraktär lämpligt att de två ledamöter som nu utses av Stockholms handelskammare fortsättningsvis i stället utses av Svenska handelskammarförbundet och Sveriges industriförbund. Liknande synpunkter framförs av styrelsen för Stockholms fondbörs (majoriteten), som understryker vikten av att börsmedlemmarna har en fyllig representation i styrelsen, bl. a. med hänsyn till önskemålet att börsledningen omfattas av förtroende från utländska fondbörscrs sida.

Svenska banIdö/"eningen anser att en tillfredsställande bevakning av allmänna intressen kan upprätthållas även med en ordning som liksom den nuvarande innebär att flertalet medlemmar av börsstyrelsen utses av företrädare för de av börshandeln berörda företagen. Gentemot utred- ningsmajoritetens förslag att en styrelseledamot skall utses av riksban- ken och riksgäldskontoret samfällt som företrädare för obligationsmark— naden framhåller föreningen att sakkunskap om denna kan förutsättas bli väl företrädd genom bankernas representanter i börsstyrelsen. Därtill kommer att av de styrelsemedlemmar som skall väljas av Kungl. Maj:t en eller flera kan utses med beaktande av sina förutsättningar att upp— märksamma obligationsmarknadens intressen.

Sveriges act'vokatsamfznzd understryker önskemålet av att försäkrings- bolagen bereds tillfälle att utse en representant med hänsyn till den be— tydelse dessa företag fått som köpare och säljare av värdepapper på fondbörsen.

Några remissinstanser ansluter sig inte helt till någotdera av förslagen inom utredningen utan föreslår att börsstyrelsen ges en delvis annan sammansättning.

Kammarrätten (majoriteten) finner naturligt att de statligt utsedda le— damöterna ges majoritetsställning men anser att styrelsen bör bestå av fem ledamöter utsedda av Kungl. Maj:t, varav en på förslag av Svenska

Prop. 1974: 178 13

handelskammarförbundet och Sveriges industriförbund samfällt, och en på förslag från börsmedlemmarna. En ytterligare breddad representa- tion kan uppnås, om suppleantcrna för de båda sistnämnda ledamöterna får närvara och yttra sig vid sammanträdena. Som ett alternativ föreslår kammarrätten att antalet ledamöter bestäms till nio, alla utsedda av Kungl. Maj:t och fyra av dem på förslag av handelskammarförbundet och industriförbundet resp. börsmedlemmarna. En ledamot av kammar- rätten anser att utredningsförslaget bör godtas. Om antalet ledamöter emellertid bör motsvara ett udda tal, bör enligt reservantens mening detta antal med hänsyn till kravet på allsidighet helst inte vara mindre än utredningen föreslagit.

Länsstyrelsen i AIalmö/zus län och reservanten inom fullmäktige i riksgäldskontoret förordar en styrelse på nio ledamöter varav åtta bör utses på det sätt utredningens majoritet föreslagit. Länsstyrelsen föreslår att börsmedlemmarna får rätt att tillsätta ytterligare en plats. Reservan- ten anser att Svenska försäkringsbolags riksförbund bör få välja en leda- mot.

Föreningen Auktoriserade revisorer anser att utredningens förslag bör modifieras i riktning mot reservanternas så att t. ex. de institutionella placerarna på obligationsmarlmaden får en representant i styrelsen.

Svenska försäkringsbolags riksförbund finner med hänsyn till kravet på allsidighet att en viss ökning av antalet styrelseledamöter är väl mo— tiverad och föreslår att de institutionella placerarna företräds av en leda- mot representerande försäkringsbransehen. Eftersom det kan antagas att aktieägande fysiska personer inte i alla delar skulle anse sig repre- senterade av en sådan ledamot, bör enskilda aktie-placerare också få en företrädare i styrelsen.

Folksmn finner också att styrelsen bör få en mera allsidig samman- sättning. Det är önskvärt både att aktieplacerarna blir representerade och att en spridning erhålls av börsmedlemmarnas inflytande. Folksam förordar därför att såväl de institutionella aktieplacerarna som enskilda aktieägare blir företrädda. De tre ledamöter som reservanterna föresla- git skola utses av Svenska fondhandlareföreningen bör enligt Folksam fördelas mellan Svenska bankföreningen, Svenska sparbanksföreningen och fondhandlareföreningen. Också Svenska spur/nmksföreningen till- styrker nu nämnda fördelning och ansluter sig i övrigt till reservanternas förslag.

Möjligheterna att bereda aktieplacerarna representation i styrelsen diskuteras också i andra remissyttranden. Enligt riksbanksfnllnu'iktiges mening talar starka skäl för att aktieplacerarna blir direkt företrädda i styrelsen. Fullmäktige anför att det med tanke på aktiernas spridning på enskilda fysiska personer, försäkringsbolag, investmentbolag etc. dock är svårt att finna den valkorporation, som skulle anses kunna representera denna intressentgrupp och framhåller att denna fråga bör bli föremål

Prop. 1974: 178 14

för fortsatta överväganden. Fullmäktige utgår ifrån att de mindre ak- tieplacerarnas intressen särskilt beaktas av de av Kungl. Maj:t utsedda ledamöterna. Liknande synpunkter framförs av bl. a. styrelsen för Stock- holms fondbörs (såväl majoriteten som reservanterna) och kapitalim'irk— nadsutredningen. Enligt kapitalmarknadsutrcdningens mening bör det ankomma på Kungl. Maj:t att vid valet av ledamöter ta vederbörlig hänsyn till att samtliga kategorier av aktieplacerare i rimlig utsträckning får sina intressen tillgodosedda.

Sveriges aktiesparares riksförbund anser att förbundet som organisa- tion för landets aktiesparare bör få utse en ledamot i börsstyrelsen. Föreningen Auktoriserade revisorer finner däremot att sammanslut- ningar av aktiesparare bäst kan göra en insats genom en fri och öppen kritik utanför börsen.

LO anser att förutom de tre ledamöter, som Kungl. Maj:t tillsätter, en ledamot även bör utses bland börsombuden. Om en sådan representa- tion allvarligt skulle förändra maktbalansen inom styrelsen, föreslår LO rätt för en representant från börsombuden att delta i styrelsen med rösträtt i frågor, som gäller organisations— och ordningsregler för bör- sens dagliga arbete. LO finner det naturligt att de arbetstagare, som kan utsättas för sanktioner från börsstyrelsen, bör vara representerade i denna. Även Sveriges aktiesparares riksförbund anser att börsombuden bör vara företrädda i börsstyrelsen.

Stockholms kommun har ingen erinran mot att kommunen enligt ut— redningens förslag inte längre skall ha rätt utse två av styrelseledamö- terna.

Utredningens och rescrvanternas förslag att suppleanter liksom nu skall utses till lika antal och på motsvarande sätt som styrelseledamö- terna har inte mött erinran hos remissinstanserna.

Reservanterna inom styrelsen för Stockholms fondbörs anlägger vissa synpunkter på utseende av vice ordförande i börsstyrelsen. Rcservan— terna erinrar om att vid förfall för ordföranden ordförandens suppleant f. n. inträder som ordförande. Systemet har i och för sig fungerat fullt tillfredsställande och någon ändring härvidlag föreslås inte av vare sig majoriteten eller minoriteten inom utredningen. Från principiella ut- gångspunkter synes det emellertid riktigare att vice ord-förande utses bland styrelsens ordinarie ledamöter. För detta talar också praktiska skäl, eftersom ordinarie ledamot får förutsättas delta i styrelsens arbete i större utsträckning än suppleant. I yttrandet föreslås därför att Kungl. Maj:t skall utse -— förutom ordförande —— vice ordförande och ytterli- gare en ledamot, varvid sistnämnda ledamot skall anses företräda den aktiesparande allmänheten.

Prop. 1974: 178 15

5. Departementschefen

I sitt betänkande (SOU 1973: 60) Fondbörsen har fondbörsutredning- en lagt fram förslag till ändrade regler för fondbörsverksamheten. Denna- verksamhet är intimt förknippad med reglerna om fondkommissions- rörelse, vilka är föremål för utredningens fortsatta arbete. Jag har därför inledningsvis framhållit som min uppfattning att dessa två frågor bör be— handlas samtidigt. Enligt vad jag erfarit kan det slutliga resultatet av utredningens arbete väntas under år 1975. Som jag också inledningsvis anfört finner jag det emellertid angeläget att redan nu, utan att avvakta fondbörsutredningens slutbetänkande, ta upp frågan om ändrad sam— mansättning av styrelsen för Stockholms fondbörs. Föreskrifterna om börsstyrelsens sammansättning kan ändras utan olägenhet för det kom- mande lagstiftningsarbetet.

Styrelsen för Stockholms fondbörs består f. n. av ordförande och åtta andra ledamöter. Ordföranden utses av Kungl. Maj:t. Av övriga ledamö- ter väljs två av de bankaktiebolag som är medlemmar av fondbörsen, två av övriga börsmedlemmar, dvs. de privata fondmäklarna, två av kommunfullmäktige i Stockholm och två av Stockholms handelskam- mare. Den nuvarande ordningen beträffande utseende av fondbörssty- relsen har varit oförändrad i över femtio år.

Fondbörsutredningen anser att fondbörsstyrelsen bör ha en mera all- sidig sammansättning och att det allmännas representation behöver för- stärkas. Utredningen föreslår att regeringen skall, utöver styrelseordfö- rande, utse två andra ledamöter och att börsmedlemmarna skall bli re- presenterade med två ledamöter. Svenska handelskammarförbundet och Sveriges industriförbund skall vidare enligt förslaget vardera välja en le- damot som företrädare för näringslivet och de bolag vars aktier är note- rade på börsen. Utredningen föreslår också att riksbanken och riksgälds- kontoret gemensamt väljer en ledamot. Enligt förslaget kommer således antalet ledamöter i styrelsen att bli åtta. Ordföranden bör enligt utred- ningen ha utslagsröst vid lika röstetal.

En minoritet inom utredningen anser att det allmänna, de börsnote- rade företagen samt börsmedlemmarna bör vara lika företrädda och föreslår att regeringen skall utse ordförande och två andra ledamöter, "Svenska handelskammarförbundet och Sveriges industriförbund vardera en ledamot, Svenska fondhandlareföreningen tre ledamöter samt "Svenska försäkringsbolags riksförbund en ledamot.

Enligt såväl majoritetens som minoritetens förslag skall suppleanter för styrelseledamöterna tillsättas i samma ordning som dessa.

Fondbörsutredningens uppfattning att den nuvarande sammansätt- ningen av fondbörsstyrelsen inte längre uppfyller kraven på allsidighet delas av remissinstanserna. Utredningsmajoritetcns förslag tillstyrks eller lämnas utan erinran av flertalet remissinstanserf Flera instanser, där-

Prop. 1974: 178 16

ibland flera företrädare för näringslivet, uttalar sig till förmån för mi- noritetens förslag. Några instanser föreslår andra lösningar.

För egen del vill jag framhålla följande. Akticomsättningen på Stock— holms fondbörs under åren 1972 och 1973 uppgick till ca ] 600 resp. ca 2 035 milj. kr. Med ledning av tillgänglig statistik rörande de inregistre- rade aktierna kan börsomsättningen i aktier uppskattas till ca 5,1 resp. ca 6,1. % av aktiernas totala marknadsvärden under nämnda år. En stor del av värdepappershandeln sker emellertid utanför börsen genom med- verkan av fondkommissionärer eller genom avtal direkt mellan kon- trahenterna. En jämförelse mellan börsstatistiken och den av bank- inspcktionen publicerade statistiken över värdet på samtliga i Sverige omsatta aktier ger vid handen att aktieomsättningen på börsen i genom- snitt uppgår till omkring 40 % av den totala omsättningen. Aktiemark— naden på fondbörsen omspänner sålunda en mycket stor del av den to— tala marknaden i de börsnoterade aktierna. Fondbörsen får därigenom anses vara ett effektivt kursbildningsorgan i fråga om dessa. Börsen fyller sålunda en viktig samhällsfunktion och jag finner det därför na— turligt att det allmänna inte bara. liksom hittills, erhåller representation i fondbörsens styrelse utan också att denna representation förstärks.

Från några remisshåll har särskilt framhållits angelägenheten av att den aktiesparande allmänheten blir representerad. I linje med vad riks- banksfullmäktige och styrelsen för Stockholms fondbörs framhållit föreslår jag att den aktiesparande allmänhetens intressen tillvaratas av en av de ledamöter som företräder det allmänna. De önskemål som framförts om att bereda de institutionella aktieplacerarna representation i börsstyrelsen finner jag, med den utformning börsstyrelsen enligt mitt förslag kommer att få, inte anledning att tillmötesgå.

Obligationsomsättningen på fondbörsen uppgick för åren 1972 och 1973 till ca 280 resp. ca 375 milj. kr. Härav föll blott en obetydlig del —— ca 9 resp. ca 16 milj. kr. —— på de räntebärande lånen. I relativa tal be- tyder detta att endast en åt två hundradels procent av marknadsvärdena på dessa lån omsattes vid börsen under vart och ett av nämnda år. Marknaden i räntebärande lån är totalt sett betydande, men är starkt in- stitutionaliserad och i huvudsak förlagd utanför börsen. Allmänna pen- sionsfondens inrättande och snabba tillväxt torde ha påskyndat obliga- tionsmarknadens institutionalisering. I fråga om premielåncn har emel— lertid allmänhetens intresse under senare år starkt ökat och börsomsätt- ningen i dessa uppgick till ca 6,1 resp ca 7,6 % av marknadsvärdet un- der år 1972 resp. 1973. Jag anser att de institutioner som har det ome- delbara ansvarct för obligationsmarknaden bör vara företrädda i börs- styrelsen. Liksom utredningen och åtskilliga remissinstanser förordar jag därför att riksbanken och riksgäldskontoret erhåller representation i styrelsen.

En annan kategori, som har direkt intresse av en väl fungerande fond-

Prop. 1974: 178 17

börs, är de börsnoterade företagen. I likhet med utredningen och re— missinstanserna finner jag det lämpligt att de även i fortsättningen blir representerade i börsstyrelsen.

Medlemmarna av Stockholms fondbörs är en annan intressegrupp som har direkt anknytning till börsens verksamhet. Antalet börsmedlem- mar är f.n. 18, varav 11 banker och 7 fondkommissionärsbolag. Enligt nuvarande ordning väljs två börsstyrelseledamöter av banker och två av övriga fondkommissionärer. Också i fortsättningen bör självfallet börs— medlemmarna vara representerade i börsledningen.

Vad härefter angår antalet ledamöter i fondbörsens styrelse och den andel i fråga om representationen som bör tillkomma de i det före- gående nämnda intressegrupperna vill jag anföra följande.

Som framgår av vad jag inledningsvis anfört består fondbörsstyrelsen f. n. av nio ledamöter. Av dessa utses en, ordföranden, av Kungl. Maj:t, två av de affärsbanker som är börsmedlemmar, två av övriga börsmed- lemmar dvs. av privata fondmäklare, två av kommunfullmäktige i Stockholm och två av Stockholms handelskammare. Vad till en början gäller den representation som bör tillkomma det allmänna anser jag, som framgår av det föregående, att det offentliga inflytandet bör för— stärkas. Denna princip har godtagits vid remissbehandlingen. Mot bak- grund av vad jag anfört i det föregående anser jag att antalet offentliga ledamöter bör fastställas till fem. Enligt min mening bör bland dessa ingå såväl ordförande som vice ordförande, vilka båda bör utses av regeringen. Regeringen bör utse ytterligare två ledamöter. Vidare till- styrker jag att fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskon- toret gemensamt utser en offentlig ledamot. En av de av regeringen ut- sedda ledamöterna skall tillvarata den aktiesparande allmänhetens intres— sen. Utredningens förslag att Svenska handelskammarförbundet och Sve- riges industriförbund som företrädare för näringslivet skall välja var sin ledamot i stället för de två som f. n. utses av Stockholms handelskamma- re har inte mött erinran vid remissbehandlingen. Även jag godtar för- slaget.

Som nyss nämnts är medlemmarna av Stockholms fondbörs f.n. re- presenterade med fyra ledamöter, nämligen två för bankerna och två för övriga börsmedlemmar. Även om, som utredningen föreslår, denna grupps representation minskas till sammanlagt två företrädare i styrelsen. torde rimliga krav på medinflytande i fondbörsens ledning vara uppfyll- da. Jag godtar därför förslaget på denna punkt. När det gäller sättet för utseende av dessa ledamöter föreslär utredningens majoritet att börs- medlemmarna — f. n. 11 banker och 7 andra fondkommissionärer — bör bilda en valkorporation. En minoritet inom utredningen föreslår att fondhandlareföreningen — en sammanslutning av fondkommissionärer, f. n. de 18 börsmedlemmarna och 3 andra fondkommissionärer _ bör utse de ledamöter som skall företräda börsmedlemmarna. Enligt min

Prop. 1974: 178 18

mening föreligger inte sådana skäl som motiverar att man nu frångår den sedan fondkommissionslagens tillkomst år 1919 gällande ord- ningen, att börsmedlemmarnas företrädare i börsstyrelsen skall utses av medlemmarna. I likhet med de flesta remissinstanserna ansluter jag mig därför i denna fråga till utredningsmajoritetens förslag. Behövliga be- stämmelser om hur valet skall ske får liksom f. n. tas in i börsordningen.

Med den av mig nu förordade sammansättningen av börsstyrelsen kommer antalet ledamöter att uppgå till nio. Suppleanter bör utses till samma antal och i samma ordning som de ordinarie ledamöterna.

F. n. är enligt börsordningen styrelsen beslutför när ordföranden och minst fem andra ledamöter är närvarande. Jag anser att denna ordning kan bibehållas.

Några remissinstanser tar upp frågan om insyn och medinflytande för dem som för börsmedlems räkning ombesörjer köp och försäljningar vid börsen (börsombud). Även andra frågor som har samband med bör- sens organisation berörs i vissa remissyttranden. Dessa spörsmål bör emellertid, som jag inledningsvis antytt, lösas i samband med en pröv- ning av fondhandelslagstit'tningen i sin helhet. De behandlas därför inte i detta sammanhang.

De ändrade regler om fondbörsstyrelsens sammansättning som jag nu har förordat bör, i avvaktan på en sammanhängande översyn av fond- handelslagstiftningen, ske genom ändring av bestämmelserna om styrelse för fondbörs i 31 & första stycket fondkommissionslagen. Paragrafens tredje stycke, som innehåller vissa föreskrifter om förstagångsval av sty— relse för fondbörs, bör samtidigt upphävas. Skulle någon valkorporation inte komma att utnyttja sin valrätt, bör regeringen ha möjlighet att utse ifrågavarande ledamot eller suppleant. Föreskrift härom bör införas som ett nytt tredje stycke i paragrafen. Utredningens förslag att styrelse— ledamöter och suppleanter skall ha rätt till arvoden med belopp som regeringen bestämmer har lämnats utan erinran av remissinstanserna. Även jag biträder förslaget och förordar att en bestämmelse härom in- förs som ett fjärde stycke i samma paragraf. I likhet med utredningen anser jag att arvodena bör utgå av börsens egna medel. De föreslagna ändringarna i 31 & föranleder viss jämkning av föreskrifterna i 27 %. Till följd av den nya regeringsformen bör i några paragrafer uttrycket Konungen ersättas av ”regeringen” i motsvarande böjningsform.

De nya bestämmelserna bör träda i kraft den 1 januari 1975. Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att antaga inom finansdepartcmentet upprättat förslag till lag om ändring i lagen (1919: 240) om fondkommissionsrörelse och fondbörsverksamhet.

Prop. 1974: 178 19

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

'Britta Gyllensten

MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1974 140650