Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i lotteriförordningen (1939:207), m.m.
Nr 51
Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i lotteriförordningen (1939:207), m. m.; given den 8 mars 1974.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden, föreslå riksdagen att bifalla det förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
Under konungens frånvaro:
BERTIL
KJELL-OLOF FELDT
Propositionens huvudsakliga innehåll
Propositionen innehåller förslag till lag om ändring i lotteriförordningen (1939:207). Förslaget innebär att länsstyrelserna skall handha all tillståndsprövning i fråga om bingospel samt prövningen av tillstånd att anordna automatspel i samband med bingospel. Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 1974.
Vidare föreslås att riksdagen godkänner att en central nämnd, lotterinämnden, provisoriskt inrättas för lotterifrågor. Efter bemyndigande av Kungl. Maj:t avses nämnden skola utfärda tillämpningsföreskrifter till lotteriförordningen och handlägga besvärsärenden. Vidare skall nämnden lämna råd och anvisningar till länsstyrelser och polismyndigheter.
I propositionen föreslås dessutom viss utvidgning av de politiska organisationernas möjligheter att få lotteritillstånd.
| Riksdagen 1974. I saml. Nr 51
Förslag till Lag om ändring i lotteriförordningen (1939 :207)
Härigenom förordnas i fråga om lotteriförordningen (1939:207)
dels att 1, 1 a, 2 och 3 §§ skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i förordningen skall införas tre nya paragrafer, 1 c, 12 och 13 §§, av nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Lotteri om penningar eller pen- Lotteri om penningar eller pen-
ningars värde må ej utan tillstånd ningars värde må ej utan tillstånd av Kungl. Maj:t för allmänheten av Kungl. Maj:t för allmänheten anordnas i andra fall eller i annan anordnas i andra fall eller i annan ordning än som stadgas i denna ordning än som stadgas i denna förordning. Detsamma gäller i frå- förordning. Detsamma gäller i fråga om sådant automat-, roulett- ga om sådant automat-, rouletteller bingospel, som ej anordnas eiler bingospel, som ej anordnas för allmänheten, om spelet anord- för allmänheten, om spelet anordnas i förvärvssyfte. nas i förvärvssyfte. Kort- och tär-
ningsspel jämställas i denna för-
ordning med roulettspel.
Såsom lotteri anses varje företag, däri efter lottning, gissning, vadhållning eller jämförlig av slumpen helt eller delvis beroende anordning kan av en eller flera deltagare erhållas vinst till högre värde än det, som erhålles av en var deltagare. Marknads- och tivolinöjen, såsom mekaniska spelapparater, ringkastningsanordningar och skjutbanor, vilka äro förenade med vinstmöjligheter som nu sagts, skola betraktas såsom lotterier oavsett företagens beskaffenhet i övrigt. Rätt till fortsatt spel är att anse som vinst. | .
Bestämmelserna i denna förordning äga ej tillämpning å svenska statens premieobligationer.
Angående dobbleri stadgas i brottsbalken.
la 3?
Spel på mekaniska eller elek- Spel på mekaniska eller elektro-
troniska apparater (automatspel) niska apparater (automatspel) må
må anordnas efter tillstånd av anordnas polismyndigheten under förutsätt- a) efter tillstånd av polismynning digheten under förutsättning
! Senaste lydelse 1972:819. 2 Senaste lydelse 1972:819.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
att spelet anordnas antingen i att spelet anordnas antingen i
samband med offentlig nöjestill- samband med offentlig nöjestill-
ställning inom föreningslokal, an- ställning inom föreningslokal, annan samlingslokal eller nöjespark nan samlingslokal eller nöjespark eller liknande anläggning eller i eller liknande anläggning eller i samband med tivolirörelse eller samband med tivolirörelse eller sådan restaurangrörelse, för vilken sådan restaurangrörelse, för vilken gäller tillstånd till utskänkning en- gäller tillstånd till utskänkning enligt — rusdrycksförsäljningsförord- ligt — rusdrycksförsäljningsförordningen (1954:521), ningen (1954:521),
att värdet av spelarens insats att värdet av spelarens insats utgör högst en krona per spel, utgör högst en krona per spel,
att högsta vinsten ej överstiger att högsta vinsten ej överstiger ett värde, som motsvarar tjugu ett värde, som motsvarar tjugu gånger insatsen, gånger insatsen,
att tillständsbeslutet, i original att tillständsbeslutet, i original eller bestyrkt avskrift, finnes an- eller bestyrkt avskrift, finnes anbragt på väl synlig plats i lokalen. bragt på väl synlig plats i lokalen;
b) efter tillstånd av länsstvrel-
sen under förutsättning
att spelet anordnas i samband
med bingospel, som ej är eller kan
jämställas med auto matbingo,
att spelet anordnas för samma
ändamål som bingospelet,
att värdet av spelarens insats
utgör högst en krona per spel,
att högsta vinsten ej överstiger
ett värde, som motsvarar tjugu
gånger insatsen,
att tillståndsbeslutet, i original
eller bestyrkt avskrift, finnes an-
bragt på väl synlig plats i lokalen.
Tillstånd meddelas för sådan Tillstånd enligt första stycket nöjesarrangör eller rörelseidkare, a) meddelas för sådan nöjesarransom avses i första stycket, och gör eller rörelseidkare, som där gäller för viss tid eller tills vidare. avses, och gäller för viss tid eller
tills vidare. Tillstånd enligt första
stycket b) meddelas för den som
erhållit tillstånd till bingospelet
och gäller för viss tid.
Automatspel som normalt erbjuder vinst endast i form av ett frispel på automaten må anordnas utan tillstånd.
1” Riksdagen 1974. I saml. Nr 51
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1c8§8 Bingospel må anordnas efter tillstånd av länsstyrelsen under förutsättning att spelet anordnas till förmån för välgörande, kulturellt eller allmännyttigt ändamål eller för partipolitisk verksamhet eller till understöd och uppmuntran åt svenska konstidkare, att spelet bedrives allenast inom länet, att vinsterna icke utgöras av penningar eller värdepapper.
28 Lotteri, vilket ej är bingospel Lotteri, vilket ej är spel som eller spel som avses i Lu eller avses i la, Ib eller 1 c§, må Ib $, må anordnas efter anmälan anordnas efter anmälan hos polishos polismyndigheten minst 7 da- myndigheten minst 7 dagar innan, gar innan, under förutsättning under förutsättning att lotteriet anordnas i sam- att lotteriet anordnas i samband med offentlig nöjestillställ- band med offentlig nöjestillställning eller tillställning till förmån ning eler tillställning till förmån för välgörande, kulturellt eller all- för välgörande, kulturellt eller allmännyttigt ändamål, männyttigt ändamål eller anordnas i samband med bingospel, som ej är eller kan jämställas med automatbingo, och för samma ändamål som bingospelet, att lotteriet bedrives allenast att lotteriet bedrives allenast inom för tillställningen avsett om- inom för tillställningen eller binräde, gospelet avsett område, att vinsterna uteslutande utgö- att vinsterna uteslutande utgöras av varor eller av anvisningar, ras av varor eller av anvisningar, gällande såsom betalningsmedel gällande såsom betalningsmedel allenast inom nämnda område, allenast inom nämnda område, att värdet å högsta vinst icke att värdet å högsta vinst icke överstiger 10 kronor eller, där överstiger 10 kronor eller, där vinsterna utgöras uteslutande av vinsterna utgöras uteslutande av varor, 15 kronor, varor, 15 kronor,
3 Senaste lydelse 1972:819.
Nuvarande lvdelse Föreslagen lydelse
att vinstfördelning äger rum i att vinstfördelning äger rum i omedelbar anslutning till deltagan- omedelbar anslutning till deltagande i lotteriet, de i lotteriet,
samt att, om för deltagande i samt att, om för deltagande i lotteriet fordras insats, denna icke Jotteriet fordras insats, denna icke överstiger 50 öre eller, där vinster- Överstiger 50 öre eller, där vinsterna utgöras uteslutande av varor, na utgöras uteslutande av varor, en krona. en krona.
Lotteri, vilket ej är spel som Lotteri, vilket ej är spel som avses i I a eller I b $ och i vilket avses i la, Ib eller 1 ec $ och i insatser, om sådana fordras, och vilket insatser, om sådana fordras, vinster äro till antal och storlek och vinster äro till antal och storbestämda enligt uppgjord plan, lek bestämda enligt uppgjord plan, må, oaktat de i 2 8 angivna förut- må, oaktat de i 2 8 angivna förutsättningarna icke äro för handen, sättningarna icke äro för handen, anordnas anordnas
a) efter anmälan hos polismyn- a) efter anmälan hos polismyndigheten minst 7 dagar innan, digheten minst 7 dagar innan, under förutsättning under förutsättning
att fråga ej är om bingospel,
att lotteriet anordnas i sam- att lotteriet anordnas i samband med tillställning till förmån band med tillställning till förmän för välgörande, kulturellt eller all- för välgörande, kulturellt eller allmännyttigt ändamål, männyttigt ändamäl eller i sam-
band med bingospel, som ej är
eller kan jämställas med automat-
bingo, '
att lotteriet bedrives allenast ati lotteriet bedrives allenast inom för tillställningen avsett om- inom för tillställningen eller binråde, gospelet avsett område,
att vinsterna icke till större del att vinsterna icke till större del än som motsvarar därå belöpande än som motsvarar därå belöpande skatt utgöras av penningar eller skatt utgöras av penningar eller värdepapper, värdepapper,
att behållningen i lotteriet ute- att behållningen i lotteriet uteslutande användes för det ända- slutande användes för det ändamål, till vars förmån den tillställ- mäl, till vars förmån den tillställning äger rum i samband varmed ning eller det bingospel äger rum i lotteriet är anordnat, samt samband varmed lotteriet är an-
ordnat, samt
4 Scnaste lydelse 1972:819.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
att anmälan icke avser anord- att anmälan icke avser anordnande vid samma tillställning av nande vid samma tillställning eller lotterier med insatser till högre bingospel av lotterier med insatser sammanlagt belopp än 3 000 kro- till högre sammanlagt belopp än nor; 3 000 kronor; b) efter tillstånd av polismyndigheten under förutsättning att lotteriet anordnas till förmån för välgörande, kulturellt eller allmännyttigt ändamål eller för partipolitisk verksamhet eller till understöd och uppmuntran åt svenska konstidkare, att lotteriet bedrives allenast inom polismyndighetens förvaltningsområde, att vinsterna icke till större del än som motsvarar därå belöpande skatt utgöras av penningar eller värdepapper, samt att insatserna icke uppgå till högre sammanlagt belopp än 30 000 kronor; c) efter tillstånd av länsstyrelsen under förutsättning att lotteriet anordnas till förmån för välgörande, kulturellt eller allmännyttigt ändamål eller för partipolitisk verksamhet eller till understöd och uppmuntran åt svenska konstidkare, att lotteriet bedrives allenast inom länet, att vinsterna icke till större del än som motsvarar därå belöpande skatt utgöras av penningar eller värdepapper, samt att insatserna icke uppgå till högre sammanlagt belopp än 200 000 kronor. Vid tillämpning av de i första Vid tillämpning av de i första stycket upptagna bestämmelserna stycket upptagna bestämmelserna om värdegränser för tillståndsgiv- om värdegränser för tillständsgivning skall hänsyn tagas till samt- ning skall hänsyn tagas till samtliga tillstånd, som myndigheten liga tillstånd, som myndigheten under kalenderåret meddelar sö- under kalenderåret meddelar sökanden. kanden enligt första stycket.
128 Talan mot polismyndighetens beslut enligt denna förordning föres hos länsstyrelsen genom besvär. Talan mot länsstyrelsens beslut föres hos Kungl. Maj:t eller myndighet som Kungl. Muj:t bestämmer,
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 138
Närmare föreskrifter för tilllämpningen av denna förordning meddelas av Kungl. Muj:t eller myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1974. Länsstyrelse får före nämnda dag pröva ansökan om tillstånd enligt 128 första stycket b) eller 1 c 8, såvitt tillståndet avser tid efter ikraftträdandet. Tillstånd som meddelats enligt äldre bestämmelser skall fortsätta att gälla, dock längst till utgången av år 1974.
1" Riksdagen 1974. I saml. Nr 51
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hället inför Hans. Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet den 8 mars 1974.
Närvarande: Statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena
ANDERSSON, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASP- LING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, FELDT, SIGURDSEN, GUSTAFSSON, ZACHRISSON.
Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Feldt, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ändring i lotteriförordningen (1939:207), m. m, och anför.
1 Inledning
Inom handelsdepartementet har upprättats en promemoria (Ds H 1973:4) med förslag till riktlinjer för regleringen av bingospel m. m. I promemorian föreslås bl. a. vissa ändringar i lotteriförordningen (1939: 207, ändrad senast 1972:819).
Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av rikspolisstyrelsen, riksskatteverket, samtliga länsstyrelser, 1972 års lotteriutredning (lotteriutredningen), Sveriges riksidrottsförbund och Barnens dags riksförbund.
2 Gällande rätt m. m.
Lotteriverksamheten i Sverige är föremål för en offentlig reglering. De grundläggande bestämmelserna om verksamheten finns i lotteriförordningen.
Enligt huvudregeln i lotteriförordningen krävs tillstånd för anordnande av lotteri. Tillstånd lämnas enligt huvudregeln i 1 % av Kungl. Maj:t. Enligt 3 § får tillstånd lämnas av polismyndighet, om insatserna uppgår till högst 30 000 kr. per år och sökande, och av länsstyrelse, om
insatserna uppgår till högst 200 000 kr. per år och sökande, förutsatt att
lotteriet bedrivs enbart inom resp. myndighets förvaltningsområde. För tillstånd till annat lotteri än automat- och roulettspel krävs i de nämnda ärendena, att lotteriet anordnas till förmån för välgörande, kulturellt eller allmännyttigt ändamål eller för partipolitisk verksamhet eller till understöd och uppmuntran åt svenska konstidkare.
I fråga om lotterier där tillstånd meddelas av Kungl. Maj:t gäller inte de nämnda kraven. Enligt praxis lämnar dock Kungl. Maj:t inte tillstånd
för andra ändamål än de som nyss angetts.
När det gäller möjligheten alt anordna lotteri till förmån för partipolitisk verksamhet bör följande noteras. I samband med att
möjligheten tillskapades år 1960 uttalades att tillstånd endast skulle
lämnas politiskt parti med representation i riksdagen ellet organisationer med anknytning till sådant parti.
Från lotteriförordningens tillståndstvång finns några undantag. Sålunda kan under vissa förutsättningar lotteri anordnas enbart efter anmälan till polismyndighet, s. k. anmälningslotterier. Vidare är vissa lotterier, som anordnas i samband med utgivande av tryckt periodisk skrift och rundradiosändning, undantagna från både tillständs- och anmälningstvång.
Av anmälningslotterier finns två typer. Bestämmelser om dessa finns i 283 och 3 § första stycket a) lotteriförordningen. Enligt 2 § får lotteri anordnas efter anmälan hos polismyndigheten minst sju dagar innan, under förutsättning att lotteriet anordnas i samband med offentlig nöjestillställning eller tillställning till förmån för välgörande, kulturellt eller allmännyttigt ändamål och att lotteriet bedrivs endast inom för tillställningen avsett område. För anmälningslotteri av denna typ gäller vidare, att vinsterna enbart får utgöras av varor eller av anvisningar, som gäller som betalningsmedel endast inom tillställningsområdet, alt värdet av högsta vinst inte fär överstiga 10 kr. eller, om vinsterna utgörs uteslutande av varor, 15 kr., att vinstfördelningen skall äga rum i omedelbar anslutning till deltagande i lotteriet samt att eventuell insats i lotteriet inte får överstiga 50 öre eller, om vinsterna utgörs uteslutande av varor, en krona.
Enligt 3 § första stycket a) lotteriförordningen får lotteri, vari insatser och vinster är till antal och storlek bestämda enligt uppgjord plan, anordnas efter anmälan hos polismyndighet minst sju dagar innan, under förutsättning att lotteriet anordnas i samband med tillställning till förmån för välgörande, kulturellt eller allmännyttigt ändamål och att lotteriet bedrivs endast inom för tillställningen avsett område. För anmälningslotlteri av denna typ gäller vidare, att vinsterna inte till större del än som motsvarar eventuell lotterivinstskatt får utgöras av penningar eller värdepapper, att behållningen i lotteriet uteslutande skall användas för det ändamål, till vars förmån tillställningen äger rum, samt att anmälan ej avser anordnande vid samma tillställning av lotterier med insatser till högre sammanlagt belopp än 3 000 kr.
Lotteriförordningen har varit föremål för översyn i olika sammanhang. Sälunda gjorde den år 1964 tillkallade lotteriutredningen, som i juni 1970 avlämnade sitt betänkande (SOU 1970:52) Om lotterier, en inventering av den svenska lotterimarknaden och ägnade bl. a. bingospelet särskild uppmärksamhet. Utredningens förslag, som bl. a. innefattade inrättandet åv en central tillsynsmyndighet för lotterifrågor, genomfördes endast till den del det avsåg ändringar i beloppsgränserna för olika myndigheters tillståndsgivning.
Efter förslag av punktskatteutredningen (Ds Fi 1972:2, Skatt på spel) infördes fr. o. m, den 1 april 1973 bestämmelser om skatt på automatoch roulettspel samt modifierades beskattningen av bingospelet (prop. 1972:128: SkU 1972:66; rskr 1972:342). Samtidigt genomfördes vissa ändringar i lotteriförordningen avseende villkoren för bedrivande av nämnda spel. BL. a. föreskrevs att anordnande i förvärvssyfte av automat-,
roulett- och bingospel alltid krävde särskilt tillstånd. Vidare slopades det s. k. tillställningskravet i fråga om bingo och upphävdes förbudet mot utdelning av penningvinster vid automat- och roulettspel.
I propositionen hade vid behandling av frågan om vissa ideella organisationers behov av lotteriinkomster uttalats, att automatspel borde utan krav på samband med annan särskild nöjestillställning kunna få förekomma i samband med bingospel, dock inte spel med s.k. automatbingo. Detta uttalande lämnades utan crinran av riksdagen,
I samband med att de nya bestämmelserna skulle träda i kraft upprättades inom handelsdepartementet i mars 1973 en promemoria med förslag till riktlinjer för handläggningen av frågor rörande bingospel. Ett avsnitt innehöll förslag till villkor för bingospel. Promemorian godkändes den 16 mars 1973 av Kungl. Maj:t att t.v. tjäna som vägledning vid handläggningen av sådana frågor om tillstånd att anordna bingospel, som prövas av Kungl. Maj:t.
Kungl. Maj:ts tillstånd till bingospel under år 1973 upptog dessa villkor. De innebar bl. a. att minst hälften av insatsbeloppet i varje insatsomgång skulle utlottas bland deltagarna i form av vinster. Vinst fick utgöras av anvisning, som kunde användas för ny insats i spelet. Skriftligt avtal skulle upprättas mellan anordnare och utomstående person eller företag, som anlitades för biträde med spelets skötsel. Vidare lämnades anvisningar rörande lotternas (dragningsbrickornas) utformning i annan bingo än automatbingo. Plastbrickor eller andra dragningsbrickor för flergångsbruk fick inte användas, Enligt senare meddelat beslut kunde dock dispens från denna bestämmelse medges t. o. m. den 31 december 1973.
Den 30 november 1973 fastställde Kungl. Maj:t nya villkor att gälla för bingospel under år 1974. Dessa villkor innebär bl. a. att spel med dragningsbrickor för flergängsbruk är tillåtet, dock endast om vissa närmare angivna förutsättningar är uppfyllda.
I detta sammanhang vill jag också erinra om, att en mera övergripande översyn av lotteriregleringen och därtill närliggande frågor f. n. genomförs av särskilt tillkallade sakkunniga, som antagit namnet 1972 års lotteriutredning (H 1972:03). Bingofrågorna ingår i utredningsarbetet liksom frågor rörande automatspel.
3 Departementspromemorian (Ds H 1973:4)
3.1 Bakgrund
I promemorian (Ds H 1973:4) med förslag till riktlinjer för regleringen av bingospel m. m,. lämnas inledningsvis en redogörelse för hur bingo spelas samt för spelets utveckling sedan det introducerades i Sverige i början av 1950-talet. Därvid konstateras bl. a., att spelet successivt kommersialiserats och att ett fåtal yrkesmässiga arrangörer kommit att inta en dominerande ställning på bingomarknaden. Därefter presenteras de erfarenheter, som vunnits vid myndigheternas handläggning av
bingofrågor. I första hand redogörs för erfarenheterna hos handelsdepartementet, som genom lotteriförordningens konstruktion kommit att bereda flertalet sådana ärenden.
Principerna för tillståndsgivningen redovisas översiktligt i promemorian. När det gäller bedömningen av anordnarens lämplighet och ändamålet med bingospelet har uppgifter inhämtats från stadgar, verksamhetsberättelser samt balans- och resultaträkningar. Regelmässigt har ytterligare upplysningar inhämtats remissvägen. Vid fastställandet av omslutningen i bingospel har enligt promemorian allmänt gällt att denna bör stå i rimlig proportion till omfattningen av verksamheten i organisationen.
Bingospelens ekonomi behandlas relativt ingående. Det konstateras att vissa kostnadsslag tenderar att generellt bli anmärkningsvärt höga och att spelen bl. a. därför uppvisar en betydligt sämre lönsamhet för tillståndshavarna än flertalet andra på marknaden förekommande lotterityper. Enligt promemorian utgörs de mera betydande kostnaderna av utgifter för vinstanskaffning, personal och marknadsföring samt ersättningar till utomstående kommersiella företag, s. k. serviceföretag, som biträder med skötseln av bingospelen. Sålunda är det inte ovanligt att kostnaderna för vinstanskaffning uppgår till mellan 70 och 80 7 av omslutningen i spelen. Vidare förekommer s. k. frispel, vid vilket inga insatser behöver göras.
Lönekostnaderna kan enligt promemorian uppgå till mellan 10 och 2072 av spelens omslutning. Vanligen används i konkurrenssyfte även betydande belopp för olika marknadsföringsåtgärder såsom annonsering i dagspress. I de spel till vilka Kungl. Maj:t lämnat tillstånd under år 1973 har behållningen normalt beräknats bli omkring 10 till 15 26 av spelens omslutning. I en del spel har dock behållningen beräknats bli betydligt högre.
I promemorian konstateras att serviceföretag i betydande utsträckning biträder anordnarna med skötseln av bingospelen. Serviceföretagens roll har varit föremål för särskild granskning inom handelsdepartementet. Ambitionen har därvid bl, a. varit att se till att behållningen oavkortad går till avsett ändamål och att sålunda inga otillbörliga vinster uppstår i serviceföretagen. Enligl promemorian har stora svårigheter förelegat vid bedömningen av huruvida ersättningarna till serviceföretagen varit skäliga. Många gånger har hyror för lokal och automatbingoanläggning satts mycket högt.
Utöver de specificerade ersättningar, som serviceföretagen betingar sig, utgår normalt även ersättningar av mera allmän karaktär, ofta rubricerade konsultarvode. Dessa ersättningar inrymmer företagens bruttovinst och skall enligt promemorian vanligen täcka ränta på investerat kapital, underhåll, central administration, utbildning av personal och ersättning för affärsrisk. Det finns, framhålls det, anledning misstänka att dessa ospecificerade ersättningar i många fall inte motsvaras av verkliga kostnader i företagen. Det påpekas dock att tillräckliga möjligheter f. n. saknas för en bedömning av skäligheten i sådana ersättningar.
I promemorian framhålls att de kontrollföreskrifter, som av myndigheterna utfärdas i anslutning till tillståndsgivningen, utgör en viktig del av
lotteriregleringen. Kontrollen avser bl. a. att tillvarata speldeltagarnas intressen. Viktigt är också att genom lämpliga köontrollföreskrifter tillvarata anordnarnas intressen gentemot serviceföretagen samt samhällets fiskala och andra intressen.
I promemorian tas vissa kontrollproblem upp till närmare granskning. Därvid behandlas bl. a. de problem, som bruket av polletter i automatbingo och det därmed sammanhängande s. k. äterspelet fört med sig. Återspel innebär, att vinnare får ut sin vinst i form av polletter vilka i stället för mynt används för ny insats i spelen. Enligt promemorian uppkommer därigenom svårigheter att kontrollera inkomsterna i spelen.
Avslutningsvis behandlas frågor rörande automatspel och anmälnings-
Jotterier i samband med bingo. Sålunda konstateras att uttalandet om
automatspel i samband med annan bingo än automatbingo på mänga håll i landet medfört en mycket generös tillständsgivning, varför automatspelet ibland kommit att få betydande omfattning. Det är enligt promemorian inte ovanligt att bingospel med ringa eller ingen lönsamhet drivs enbart för att skapa legala förutsättningar för ett lönsamt automatspel. Vidare har en särskild variant av bingospelet utvecklats, som kännetecknas av att insats erläggs för endast ett fåtal spelomgångar. Till skillnad från vad som gäller för den traditionella bingon, där insats normalt erläggs för deltagande i flera omgångar, möjliggör därför denna
bingoform spel även på dagtid, då flertalet deltagare endast kan avsätta
en kortare tid för bingospel. Den snabba genomströmningen av spelare i samband med detta spel har enligt promemorian gjort, att automatspelet blivit mera tillgängligt och ökat i omfatllning. Det framhålls att automatspelet på flera ställen synes ha fått en omfattning som inneburit att bingospelet närmast fätt en underordnad roll i sammanhanget.
I promemorian noteras vidare, att några närmare föreskrifter om vart behållningen av automatspelet skall gå inte utfärdats och all stora inkomster uppkommer i de kommersiella företag, som ställer ut automaterna, Detta är enligt promemorian särskilt (vivelaktigt i lägen då bingospelet på lönsamhetens bekostnad görs attraktivt enbart i syfte att locka spelare till automatspelet. Det päpekas i sammanhanget att tillstånd till automatspel meddelas av polismyndigheterna, som normalt inte utfärdat tillstånden till motsvarande bingospel. De föreskrifter som därvid utfärdats har därför enligt promemorian varit mindre väl anpassade till de förutsättningar som råder i bingospelen. Det framhålls sålunda att automatspelet i praktiken kommit att ske med endast ringa tidsmässig och lokalmässig kontakt med bingospelet och att regelrätta spelhallar på flera orter kommit alt växa fram.
Vad gäller frågan om anmälningslotterier i samband med bingo konstateras att praxis varierar i tolkningen av huruvida verksamheten är tillåten. I praktiken anordnas anmälningslotterier i samband med bingo i vissa delar av landet. Vägledande för denna praxis har enligt promemorian varil den tolkningen av förarbetena till lotteriförordningens senaste lydelse att bingospelet, genom möjligheterna att i anslutning därtill anordna automatspel, betraktas som tillställning.
3.2 Förslag till åtgärder
Mot bakgrund av de beskrivna förhållandena på bingomarknaden konstateras i promemorian, att situationen inte är tillfredsställande och alt gällande bestämmelser och tillämpningen av dem bör ses över. Det framhålls att en övergripande översyn, där även syftet med den framtida regleringen skall prövas, genomförs av 1972 års lotteriutredning. Vissa ätgärder bör cmellertid enligt promemorian övervägas redan nu för att främja en ändamålsenlig tilldelning av bingotillstånd, skapa förutsättningar för tillfredsställande lönsamhet i bingospelen samt möjliggöra en effektiv kontroll av att syftena med gällande reglering blir tillgodosedda.
Det anförs i promemorian att någon kritik mot de former under vilka bingospel bedrivs i allmänhet inte har framkommit. Spelet sker med måttliga insatser från spelarnas sida och medför inga nämnvärda sociala
olägenheter. Det noteras att spelet fyller en väsentlig funktion som
tidsfördriv och underhällning för en stor kategori människor. Det finns därför enligt promemorian ingen anledning att generellt begränsa bingospelets omfattning. Tillståndsgivningen kan därför inriktas på att uppdela den marknad som finns mellan de organisationer, som önskar och kan komma i fråga för lotteritillstånd. I promemorian anges några riktlinjer för hur detta skall kunna åstadkommas. Tillstånd bör sålunda kunna meddelas i första hand till lokal organisation förutsatt att spelet
avses bedrivas på organisationens hemort eller på ort till vilken
organisationen har rimlig anknytning och att organisationen har tillfredsställande stadga. Vidare bör spelets omslutning bestämmas med hänsyn till medelsbehovet i organisationen och till möjligheterna att på andra sätt anskaffa medel. Hänsyn bör tas till antalet medlemmar och andra som direkt eller indirekt omfattas av organisationens verksamhet. Tillstånd bör
enligt promemorian endast meddelas då den beräknade behållningen i
lotteriet bedöms som tillfredsställande.
I fråga om bingospelens ekonomi framhålls att en högre lönsamhet mäste eftersträvas. Olika metoder diskuteras därvid. En metod, som enligt promemorian förordats från många håll, skulle vara att i tillstånden inte enbart ange det lägsta värde (f. n. 50 7), som vinstandelen får anta, utän även ett högsta värde, I allmänhet har därvid föreslagits 60 70. I promemorian anförs att det naturligtvis är teoretiskt möjligt att i tillstånden föreskriva hur medlen skall disponeras. Det ifrågasätts dock om sädana föreskrifter är ändamålsenliga. Det får enligt promemorian betraktas som naturligt att anordnarna vill få spelen att framstå som attraktiva genom att utnyttja olika konkurrensmedel. Som exempel på sådana nämns höga vinster, reklam m. m. Tillståndsmyndigheten bör inte avgöra den närmare utformningen av spelens marknadsföring. I stället föreslås marknadsförhållandena få avgöra vilka medel som på sikt är lämpliga för att få tillräckligt med deltagare i spelen och därmed cen god lönsamhet. Ökad lönsamhet föreslås därför inte åstadkommas genom begränsningar avseende enskilda kostnadsslag i spelen. Naturligt bör enligt promemorian i stället vara att kräva en viss minsta nettobehållning
i spelen. Erfarenhetsmässigt bör detta krav kunna sättas vid 15 76 av total omslutning. Ett sådant krav skulle enligt promemorian sannolikt även medföra att den förödande konkurrens, som små bingoarrangörer utsätts för av arrangörer med stora spel och höga vinster, skulle mjukas upp betydligt. :
I promemorian anvisas en teknik för kontroll av spelens lönsamhet. Det föreslås att planer för spelens ckonomiska uppläggning skall upprättas enligt visst schema och att dessa planer i stort skall följas under tillståndstiden. Det föreslås vidare att delredovisningar minst en gång i månaden skall tillställas kontrollant. Skulle kontrollant notera mera markanta avvikelser mellan redovisat och planerat resultat, bör denne anmäla detta hos tillståndsmyndigheten, som efter samråd med anordnaren i sista hand skall kunna återkalla tillståndet.
När det gäller serviceföretagen konstateras i promemorian, att dessa i många fall spelar en avgörande roll när det gäller möjligheterna att över huvud taget anordna bingospel. På någon sikt får man därför räkna med att serviceföretagen kommer att behövas i många bingospel. I avvaktan på vad lotteriutredningen kan komma att föreslå inriktas förslagen i promemorian främst på behovet av att kontrollera, att de ersättningar som utgär till serviceföretagen är skäliga och att spelen drivs på
förmänligaste sätt för tillståndshavarna.
I promemorian understryks att i avtal mellan anordnare och serviceföretag bör klart anges företagets åtaganden gentemot anordnaren samt den ersättning företaget betingar sig härför, I ersättningen föreslås få ingå utgifter för åtaganden, som medför relativt fasta kostnader i serviceföretaget. Dit hör enligt promemorian avskrivningar på anläggningar och inventarier, ränta på investerat kapital samt lokalhyror och personallöner. Vidare bör ersättning kunna utgå för affärsrisk och fackkunskap. Det förutsätts att sädan ersättning klart anges i avtalet och att övriga utlägg verifieras. Det konstateras vidare att marknadsföringskostnader och kostnader för anskaffning av lotter och vinster varierar med omsättningen i spelen och att utgifter för motsvarande tjänster inte bör ingå i den avtalade ersättningen till serviceföretaget. I den mån scrviceföretagen biträder lotterierna med de nämnda tjänsterna bör detta enligt promemorian alltid ske efter beslut av lotteriföreståndare i samräd med kontrollant och inte avse längre tidsperioder. Ersättning för sådana tjänster bör utgå endast med belopp som motsvarar faktiska verifierade utlägg för verksamheten.
Det förordas i promemorian att avtal mellan anordnare och serviceföretag utöver vad som nämnts i det föregående skall innehålla ett åtagande från företagets sida att tillhandahålla tillståndsmyndighet eller av denna utsedd kontrollant de räkenskaper och verifikationer, som berör spelet. Tillstånd bör ej meddelas utan att myndigheten anser sig kunna godkänna avtalet.
Vissa förslag lämnas även rörande kontrollen i bingospelen. Sålunda föreslås bl. a. att polletter inte längre skall tillåtas i automatbingo och att
möjligheten till återspel skall bibehållas genom att penningvinster tilläts. Sådana vinster föreslås även få utgä i annan bingo än automatbingo. Enligt promemorian bör dock denna möjlighet reserveras för vinster som inte har ett högre värde än 50 kr. För att detta tillfredsställande skall kunna kontrolleras, föreslås penningvinster få utgå endast i spel, där högre vinster än 50 kr. över huvud taget inte förekommer.
Vad gäller automatspel i samband med bingospel konstateras att nuvarande ordning är otillfredsställande. Det bör enligt promemorian slås fast att avsikten inte är att automatspelet skall inta nägon dominerande
endast bör få förekomma i verklig anslutning både tidsmässigt och lokalmässigt till bingospelet. Automaterna bör inte ställas upp på ett sätt som inbjuder andra än deltagare i bingospelet till deltagande i automatspelet. Automatspel bör inte heller tillåtas i samband med sådana typer av bingospel som kännetecknas av snabb genomströmning av speldeltagare.
I sammanhanget påpekas, att motivet för att automatspel borde få förekomma i anslutning till bingospel var de lotterianordnande organisationernas medelsbehov. Utställare av de automater, som brukas i anslutning till bingospel, bör därför enligt promemorian enbart få betinga sig en fast hyra, som skall motsvara vad som skäligen bör utgå för avskrivning och underhåll av automaterna.
I promemorian föreslås att den myndighet som meddelat tillständ till visst bingospel även skall pröva fråga om automatspel i anslutning därtill. Därigenom skulle de båda arrangemangen kunna bedömas i ett sammanhang, varvid mera ändamålsenliga föreskrifter för automatspelet skulle
kunna meddelas.
När det gäller frågan om anmälningslotterier är tillåtna i samband med bingo konstateras att annan bingo än automatbingo numera har erhållit sådan tillställningskaraktär att lagtextens lydelse medför att sådana lotterier får anordnas i samband med bingospel. Detta skulle gälla både lotterier som anordnas enligt 2 § lotteriförordningen och sådana som anordnas enligt 3 § första stycket a) samma förordning.
Avslutningsvis behandlas i promemorian frågan om tillståndsmyndighet för bingospelet. Därvid konstateras att det hittills har ankommit på flera olika myndigheter att avgöra ärenden om tillstånd att anordna bingospel. Beroende på storleken av spelen och sammanlagda omslutningen hos andra lotterier som av myndigheterna beviljats en sökande avgörs ärendena av Kung]. Maj:t, länsstyrelse eller polismyndighet. Det ifrågasätts om den gällande ordningen är tilltredsställande, Sälunda noteras att polismyndighet under vissa förutsättningar är behörig att meddela tillstånd till bingospel med en sammanlagd omslutning av 30 000 kr. per är, vilket spel kan bedrivas under en kort period och med höga insatser per speldag. Många anordnare kan således efter varandra med tillstånd av polismyndigheten under en längre tid på ett och samma ställe bedriva bingospel av betydande omfattning och av avgörande betydelse för bingomarknaden i stort på orten. Samtidigt förekommer
del att en sökande, som önskar spela en längre period med mindre insatsbelopp per speldag, kan behöva vända sig till länsstyrelsen eller Kungl. Maj:t, beroende på att den längre speltiden medför en högre total omslutning i spelet. Denna ordning kan enligt promemorian bl. a. medföra icke önskvärda avvikelser i bedömningar rörande spel, som kommer att konkurrera om marknaden på en ort. Vidare försvåras den mera Övergripande planering av bingospelet, som länsstyrelse eller Kungl. Maj:t kan vilja genomföra. Tillståndsgivningen i fråga om bingospel föreslås därför fortsättningsvis handhas av en enda myndighet. Länsstyrelsen torde enligt promemorian vara mest lämpad för denna uppgift, bl. a. eftersom den har en relativt god kännedom om lokala förhållanden samtidigt som den har en tillräcklig överblick för att kunna styra bingospelet i önskvärd utsträckning. Länsstyrelsen har därutöver enligt promemorian ofta god kännedom om de organisationer som önskar anordna bingospel, bl. a. genom att dessa i allmänhet bedriver annan lotteriverksamhet till vilken länsstyrelsen lämnar tillstånd. Länsstyrelsen föreslås därför i fortsättningen handha tillståndsgivningen för bingospel. Därigenom bör enligt promemorian länsstyrelsen även handha tillståndsgivningen rörande sådant automatspel som sker i anslutning till bingospel.
Genomförandet av vissa av förslagen i promemorian kräver ändringar i lotteriförordningen. Många av förslagen är dock enligt promemorian sådana att de inte bör inordnas i själva lagtexten. Dessa föreslås i stället komma till uttryck i föreskrifter som meddelas antingen i anslutning till varje särskilt tillstånd eller i mera generell form, t. ex. en av Kungl. Maj:t utfärdad kungörelse. Närmare ställning till vilka föreskrifter som skall meddelas på detta sätt tas emellertid inte. Promemorian innehäller därför enbart förslag till lag om ändring i lotteriförordningen. Lagförslaget innehåller en bestämmelse om att Kungl. Maj:t eller myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer får meddela generella föreskrifter av det slag som nyss nämnts.
4 Remissyttrandena
Flertalet remissinstanser framför sin uppskattning över att problemen på bingomarknaden granskats och tillstyrker i stort de i promemorian framlagda förslagen. Sälunda anser länsstyrelsen i Örebro län att förslagen kommer att bidra till att en större enhetiighet och bättre ordning uppnås beträffande handläggning och kontroll av bingoverksamheten. Länsstyrelsen i Västerbottens län finner
att förslagen är ägnade att medföra en sanering på området.
Länsstyrelsen i Jämtlands län ansluter sig till promemorians bedömning, att behov föreligger av fastare regler på bingomarknaden. Länsstyrelsen framhåller emellertid, att de föreslagna åtgärderna i vissa avseenden synes ha karaktären av provisorier i avvaktan på lotteriutredningens slutliga ställningstagande. Även länsstyrelsen i Jönköpings län ifrägasätter om inte den allmänna översynen av lotteriförordningen kan avvaktas. Om
en ändring redan nu anses påkallad har dock länsstyrelsen i huvudsak
inget att erinra mot förslagen i promemorian.
Lotteriutredningen anför att den, med hänsyn till rädande situation på bingomarknaden och därav följande behov av en stramare reglering, inte vill motsätta sig att förslagen genomförs och att det i stort sett från principiella synpunkter inte finns någonting all erinra mot desamma. Utredningen förutskickar emellertid, att den vid sina slutliga ställningstäganden kan komma att föreslå lösningar av principiellt annan natur än de som presenteras i promemorian.
Remissinstanserna vitsordar allmänt den bild av bingospelens ekonomi som ges i promemorian. Överlag delar man även uppfattningen att en högre lönsamhet för anordnarna generellt är möjlig och att en sådan bör eflersträvas. Sålunda tillstyrks i stort förslaget, att forlisättningsvis skall krävas att spelen skall ge en nettobehållning motsvarande åtminstone 1596 av omslutningen, av rikspolisstyrelsen, riksskatteverket, länsstyrelserna i Stockholms, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs, Gävleborgs, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län samt lotteriutredningen. Därvid framhåller lotteriutredningen alt serviceförelagens vinstanspråk genom ett sådant krav kan reduceras i vissa fall. Vidare minskas det ekonomiska utrymmet för marknadsföringsåtgärder i form av reklam och höga lockvinster, något som enligt utredningen är eftersträvansvärt med hänsyn särskilt till önskvärdheten av att mjuka upp konkurrensen. Vissa bingospel kommer att släs ut, konstaterar utredningen och framhäller, att bland dessa kan finnas åtskilliga, som bedrivits under lång tid och vilkas anordnare åsamkas väsentligt ekonomiskt avbräck om förnyat tillstånd vägras eller spelet avbryts under löpande tillståndsperiod. Utredningen anser att
tillståndmyndigheterna bör ägna särskild uppmärksamhet åt sådana fall
och ha rätt att efterge kravet på en lönsamhet av minst 15 7 när särskilda omständigheter talar för det. I vart fall bör enligt utredningen inte förnyat tillstånd vägras eller löpande tillstånd återkallas utan att organisationen beretts tillfälle att i samråd med tillståndsmyndigheten vidta åtgärder för att förbältra spelets lönsamhet. Även länsstyrelserna i Jönköpings, Göteborgs och Bohus och Älvsborgs län samt Riksidrottsförbundet anser att kravet inte kan tillämpas alltför strikt. Länsstyrelserna i Kalmar, Örebro och Västmanlands län föreslär att kravet sätts lägre, medan länsstyrelserna i Stockholms och Gävleborgs län menar att kravet ibland kan behövas sättas högre.
Förslaget om minsta nettobehällning avstyrks av Burnens dags riksförbund, som hävdar att även en lägre andel måste anses försvarbar om ett gott netto i kronor uppstår.
Rikspolisstyrelsen, länsstyrelserna i Södermanlands, Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Jämtlands och Norrbottens län samt lotteriutredningen föreslår att begränsningar införs även avseende vinstutdelningen. Lotteriutredningen anför därvid, att vid kontakter som förekommit med bingoanordnare från mindre tätorter och från landsbygden har framförts klagomål över att konkurrensen från stora bingoarrangemang i närbelägna
städer tenderar att bli övermäktig. Utredningen anser all åtgärder bör vidtas för att göra olika bingospel såvitt möjligt likvärdiga från konkurrenssynpunkt. En åtgärd som bör prövas är att möjligheten att utlotta höga vinster regleras på lämpligt sätt. Det kan enligt utredningen ske genom att vinstandelen maximeras eller genom att högsta vinsten ej får överstiga visst värde eller genom en kombination av dessa båda begränsningar. Övriga remissinstanser, som önskar begränsningar avseende vinstutdelningen, förordar i allmänhet att vinstandelen ej skall få Överstiga 60 7: av gjorda insatser,
Ett antal remissinstanser uttalar sig över förslaget om viss uppläggning av lotteriernas ekonomiska planer samt den månadsvisa uppföljningen av motsvarande resultat. Sälunda anser länsstyrelsen i Västmanlands län, att förslagen i dessa delar måste anses vara synnerligen väsentliga för möjligheterna att bedöma ansökningar och att de bör underlätta handläggningsrutiner och upprättande av statistik. Förslagen är även betydelsefulla för att möjliggöra ett ingripande i tid mot felkalkylerade lotterier. Förslagen tillstyrks även av riksskatteverket samt länsstyrelserna i Stockholms, Malmöhus, Göteborgs och Bohus och Kopparbergs län.
Vad som i promemorian föreslås beträffande serviceföretagens roll i bingospelen och kontrollen av dessa företag tillstyrks i stort av rikspolisstvrelsen, länsstyrelserna i Stockholms, Blekinge, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmdands län samt Barnens dags riksförbund. Därvid betonar flera remissinstanser vikten av att upprättade avtal skall godkännas av tillståndsmyndigheten. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län framhäller att det är värdefullt att kunna ta del av serviceföretagens verifikationer. Beräkningsgrund för serviceföretagens kostnader bör anges i avtalen, och alla kostnader utöver konsultarvode bör molsvaras av företagens verifierade kostnader. Länsstyrelsen i Skaraborgs län anför liknande synpunkter.
Länsstyrelsen i Stockholms län anser inte att en önskvärd sanering av bingomarknaden kan uppnås med föreskrifter, som enbart hänför sig till tillståndsgivningen och den tillståndssökande organisationen. Länsstyrelsen finner starka skäl föreligga att ta upp frågan om krav på auktorisation av yrkesmässigt bedriven serviceverksamhet avseende bl. a. bingospel och föreslår att denna fråga lämpligen bör uppdras åt lotteriutredningen att utreda. Även Barnens dags riksförbund uttalar sig för en auktorisation.
Lotteriutredningen menar, att de föreslagna ätgärderna otvivelaktigt är ett steg i rätt riktning men att de inte kan anses tillräckliga. Det kommer fortfarande, framhåller utredningen, att finnas risk för att serviceföretagen tar ut ersättningar, som inte står i rimlig proportion till faktiska kostnader och vad som i fråga om affärsvinst är skäligt. Utredningen förordar, att frågan om serviceföretagens verksamhet övervägs ytterligare men att detta inte bör utgöra något hinder för att de föreslagna ålgärderna genomförs nu som ett första steg i riktning mot en mera tillfredsställande ordning. Utredningen anser det önskvärt att bingospelet
i Sverige frigörs från beroendet av och inflytandet från kommersiella intressen och menar att detta skulle vara till fördel för de ideella organisationerna. Utredningen ämnar undersöka under vilka förutsättningar och i vilka former en sådan ordning kan förverkligas, En möjlighet skulle därvid vara att intresserade organisationer går samman för att genom samarbetsorgan på central och regional nivå överta de funktioner, som serviceföretagen f. n. svarar för.
Beträffande de i promemorian upptagna kontrollfrägorna råder en praktiskt taget total anslutning till förslaget att förbjuda bruket av polletter i automatbingo. Därvidlag delas de i promemorian gjorda erinringarna från kontrollsynpunkt. Flera instanser påtalar också de problem som uppkommer genom att polletterna mänga gänger kan användas i parkeringsautomater och på andra icke avsedda sätt.
Förslaget att tillåta penningvinster inom vissa gränser tillstyrks av riksskatteverket samt länsstvrelserna i Stockholms, Södermanlands, Östergötlands, Kronobergs, Blekinge, Kristianstads, Hallands, Göteborgs
och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs och Örebro län.
Länsstyrelserna i Östergötlands och Kristianstads län pekar på att många bingolokaler är så stora att vinsterna av nödvändighet överstiger den föreslagna gränsen vid 50 kr. för penningvinster och föreslär att denna i stället sätts till 100 kr. Länsstyrelserna i Hallands och Örebro län menar att man i första hand bör överväga att tillåta att vinster upp till 50 kr. får utgå kontant oavsett om högre vinster förekommer.
Rikspolisstyrelsen, länsstyrelsen i Västernorrlands län och lotteriutredningen avstyrker förslaget om penningvinster. Därvid erinrar rikspolisstyrelsen om riskerna för sociala skadeverkningar och pekar på att man i några fall fått underrättelse från polisstyrelser att det förekommit att äldre människor gjort så höga insatser i spel att de råkat i ekonomiska svårigheter. Lotteriutredningen anför att det förhållandet att bruket av polletter vid automatbingospel medför vissa kontrollsvårigheter och andra olägenheter inte utgör något bärande skäl att tillåta penningvinster, Utredningen finner en sådan åtgärd så betydelsefull från både praktiska och principiella synpunkter alt den inte bör vidtas utan att samtliga förutsättningar för spelet setts över och tänkbara verkningar studerats.
Några länsstyrelser ställer sig tveksamma till om automatspeli samband med bingo över huvud taget skall få anordnas. Så gätt som samtliga Övriga remissinstanser ansluter sig till att, såsom föreslås i promemorian, väsentligt skärpa regleringen vad avser detta spel. Sålunda finner länsstyrelsen i Kalmar län det påkallat med snävare rums- och tidsmässig ram för automatspel i samband med bingo. Vidare efterlyser länsstyrelsen en direkt föreskrift om att intäkterna av sådant automatspel skall gå till det ändamål för vilket bingospelet bedrivs. Lotteriutredningen erinrar särskilt om att medgivande att anordna automatspel i samband med bingo lämnas med hänsyn till de ideella organisationernas behov av lotteriinkomster. Utredningen anser det därför väsentligt att intäkterna från automatspelet kan noga särskiljas från behållningen av bingospelet och föreslår, att det skall föreskrivas att spelautomaterna skall vara
försedda med plomberade räkneverk. Utredningen menar vidare att man med hänsyn till de betänkligheter av social natur, som man på de flesta häll med fog hyser inför brukel av spelautomater, bör iaktta stor återhällsamhet vid meddelandet av tillstånd till automatspel. Detta bör särskilt gälla för spel med automater där insatser görs med enkronasmynt. Utredningen rekommenderar därför att automatspel i samband med bingo får anordnas med användande av företrädesvis 25-öresautomater.
Önskemål om räkneverk på spelautomaterna framförs även av länsstyrel-
serna i Stockholms, Västernorrlands och Örebro län. Sistnämnda myndighet framhåller även att en förutsättning för automatspelet bör vara att det har samma tillståndshavare som bingospelet.
Endast Barnens dags riksförbund ifrågasätter behovet av en skärpning av regleringen av automatspelet i samband med bingo. Förbundet delar sålunda inte uppfattningen, alt spelet fått en alltför stor omfattning och att det sker i ringa tids- och lokalmässig kontakt med bingospelet. Automatspelet bör enligt förbundet jämställas med bingo som legitim spelform och inkomstkälla för anordnande organisation.
Den i promemorian framförda åsikten, att anmälningslotterier i samband med annan bingo än automatbingo skulle vara tillåtna, delas av länsstyrelserna i Jönköpings, Skaraborgs, Västmanlands och Gävleborgs län. Rikspolisstyrelsen delar dock inte uppfattningen, att bingospel skulle kunna betraktas som tillställning enbart genom att möjligheten tillskapats att anordna automatspel i anslutning därtill. Styrelsen pekar på att, om bingospelet accepteras som tillställning, det mäste uppstå konflikter med bestämmelserna om tililståndsplikt och anmälningsskyldighet enligt allmänna ordningsstadgan. Även länsstyrel-
sen i Gävleborgs län pekar på detta förhållande.
Förslaget att tillståndsgivningen ifråga om bingospel skall handhas av länsstyrelserna tillstyrks av samtliga remissinstanser som yttrat sig däröver. Även förslaget att länsstyrelserna skall pröva fråga om tillstånd till automatspel i samband med bingo tillstyrks eller lämnas utan erinran av flertalet instanser. Sålunda tror länsstyrelsen i Stockholms län att en samordning av tillståndsgivningen på detta sätt underlättar kontrollmöjligheterna och innebär att mera enhetliga och välanpassade föreskrifter kommer att kunna meddelas.
Beträffande de författningar m. m., som är aktuella i förevarande sammanhang, har åtskilliga remissinstanser, bl. a. med hänsyn till alt all tillständsgivning förs till länsstyrelserna, kraftigt understrukit behovet av detaljerade, centralt utfärdade tillämpningsföreskrifter. Därvid har flera instanser särskilt betonat betydelsen av att anvisningar utfärdas rörande innehåll i avtal med serviceföretag och rörande bedömningen av skäligheten i ersättningar, som dessa företag betingar sig,
Lotteriutredningen konstaterar, att lotteriförordningens bestämmelser är allmänt hällna och att de inte bör göras mera detaljerade i detta sammanhang. Länsstyrelserna bör enligt utredningens förmenande få erforderlig vägledning genom tillämpningsföreskrifter samt fylliga och lättillgängliga anvisningar i annan lämplig form, Utredningen pekar i detta
sammanhang på att det finns behov av en central instans, som kan följa utvecklingen på lotterimarknaden och vid behov ge råd och anvisningar i detaljfrågor av olika slag, och att frägan om hur detta behov kan tillgodoses bör övervägas.
5 Departementschefen
5.1 Allmänna överväganden och förslag
Lotteriverksamheten i Sverige har på senare tid fått en delvis ny inriktning. Denna utveckling har varit särskilt markerad under de allra senaste åren. Jag tänker då närmast på utvecklingen av automat- och bingospel. Dessa spel har vunnit stor utbredning, sannolikt delvis på bekostnad av mera traditionella lotteriformer. De förhållanden som uppstått på lotterimarknaden har emellertid endast i ringa utsträckning beaklats vid handhavandet av den offentliga regleringen på området. Denna reglering är uppbyggd kring bestämmelserna ilotteriförordningen (1939:207), som i sina huvuddrag varit oförändrad sedan sin tillkomst. Mot denna bakgrund tillkallade jag den 2 juni 1972 sakkunniga med uppdrag att utreda regleringen av lotteriverksamheten (H 1972:03). De sakkunniga, som antagit benämningen 1972 års lotteriutredning, skall formulera grundläggande principer för regleringen samt utforma författningsförslag och anvisningar i tillämpningsfrågor.
Den 1 april 1973 infördes efter förslag av punktskatteutredningen bestämmelser om beskattning av automat- och roulettspel. Samtidigt ändrades formen för beskaltning av bingospel. Lotteriförordningen ändrades så, att lotteri i form av automat-, bingo- och roulettspel i princip alltid blev tillståndspliktigt. Erfarenheterna av dessa åtgärder får så småningom vägas in i den samlade bedömning, som kommer att göras av lotteriutredningen. Vad gäller bingospelet har dock i en inom handelsdepartementet upprättad promemoria anförts att vissa åtgärder behöver vidtas redan nu. Detta behov vitsordas av så gott som samtliga remissinstanser, som yttrat sig över promemorian. Även jag kan ansluta mig till denna bedömning. Några förändringar av större principiell betydelse bör dock inte komma i fråga förrän ställning tagits till lotteriutredningens kommande förslag.
I promemorian föreslås att all tillståndsprövning i fråga om bingospel skall handhas av länsstyrelserna. Förslaget tillstyrks eller lämnas utan erinran av samtliga remissinstanser, För egen del finner jag att det i promemorian anförts bärande skäl för en sädan ordning, och jag förordar att den genomförs.
I anslutning till förslaget att länsstyrelserna skall pröva frågor om tillstånd till bingospel förordas i promemorian att det i lotteriförordningen skall tas in en bestämmelse som ger Kungl. Maj:t möjlighet att uppdra åt en särskild myndighet att utfärda närmare föreskrifter för tillämpningen av förordningen. Denna fråga har närmare berörts av lotteriutredningen. För att länsstyrelserna skall kunna sköta bingoregle-
ringen på ett smidigt och effektivt sätt enligt statsmakternas intentioner bör man enligt utredningen se till att de får den vägledning de behöver från centralt håll. Utredningen päpekar sedan att erfarenheterna visar att det finns ett behov av en central instans som kan följa utvecklingen inom hela lotterimarknaden och ge anvisningar och räd i enskilda detaljfrågor till tillståndsmyndigheter och lotterianord nare.
För egen del anser jag att man bör ta fasta på förslaget att inrätta ett särskilt centralt organ för lotterifrågor. Förutom att lämna anvisningar och räd när det gäller regleringen av bingospel bör etl sådant organ kunna bidra till enhetlighet vid tillämpning av lotteriförordningen i dess helhet. En naturlig uppgift för det föreslagna organet bör vidare bli att utforma ändamålsenliga kontrollsystem och medverka vid utbildning av kontrollanter.
Inrättandet av ett särskilt centralt organ för lotterifrågor bör ses som ett provisorium i avvaktan på de lösningar som lotteriutredningen kan komma att föreslå. En följd av detta bör bli att organet, som lämpligen bör benämnas lotterinämnden, inte särskilt nämns i lotteriförordningen. I denna bör, som föreslagits i promemorian, endast anges att Kungl. Maj:t får delegera rätten att utfärda "närmare tillämpningsföreskrifter till myndighet som Kungl. Maj:t utser.
Godtas mitt förslag om en särskild lotterinämnd, ankommer det på Kungl. Maj:t att utfärda närmare bestämmelser om nämndens organisation och verksamhet. Jag avser alt senare återkomma till Kungl. Maj:t i denna fråga.
Jag vill i detta sammanhang ta upp även frågan om lämplig besvärsordning i lotterifrågor. F. n. anförs besvär över länsstyrelses beslut hos Kungl. Maj:t. Flertalet av dessa ärenden är emellertid av sådan beskaffenhet, att de inte nödvändigtvis behöver avgöras av Kungl. Maj:t. Inrättas som jag förordat ett särskilt organ för lotterifrågor bör i princip besvärsprövningen med fördel kunna förläggas dit. I avvaktan på lotteriutredningens kommande förslag bör detta komma till uttryck i lotteriförordningen genom att det tas in en bestämmelse som ger Kungl. Maj:t möjlighet att delegera besvärsprövningen till myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer.
Jag övergår nu till frågan om automatspel och anmälningslotterier i samband med bingo. I prop. 1972:128 framhöll föredragande departementschefen, under hänvisning till vissa ideella organisationers behov av lotteriinkomster, att automatspel borde utan krav på samband med annan särskild nöjestillställning kunna få förekomma i samband med bingospel, dock inte spel med s. k. automatbingo. I promemorian anförs, att tillståndsgivningen när det gäller automatspel i samband med bingo synes ha varit mycket generös, att bingospelet ofta fått en underordnad roll och att regelrätta spelhallar på så sätt kommit att växa fram. En skärpning av tillståndsprövningen förordas. BI. a. framhålls att automatspel inte bör få förekomma i samband med sådana typer av bingospel som kännetecknas av snabb genomströmning av speldeltagare. Automaterna bör vidare enligt promemorian inte ställas upp på ett sätt som
inbjuder andra än deltagare i bingospelet att delta i automatspelet. För att få en samordnad bedömning av de båda spelformerna föreslås att länsstyrelserna svarar för tillståndsprövningen beträffande automatspel i samband med bingo.
I promemorian konstateras vidare att praxis i fråga om anmälningslotterier i samband med bingo varierar. Gällande bestämmelser tolkas i promemorian så, att bingospel, med undantag av automatbingo, numera får anses ha karaktär av tillställning i den mening begreppet har i lotteriförordningen och att anmälningslotterier därför får anordnas i samband med bingospel.
Remissinstanserna ansluter sig i allmänhet till vad som anförs i fråga om automatspel i samband med bingo och förordar en skärpning i tillståndgivningen. Flertalet instanser tillstyrker även att länsstyrelsen blir tillståndsmyndighet. I fråga om anmälningslotterier i samband med bingo råder delade meningar bland remissinstanserna om huruvida sådana är
tillåtna. Én instans menar att det förhållandet att automatspel får anordnas
i samband med bingo inte medför att bingospelet erhåller karaktär av tillställning, och några instanser pekar på de problem som skulle uppstå vid tillämpningen av allmänna ordningsstadgan om bingospel betraktades som tillställning.
Enligt min uppfattning bör automatspel även fortsättningsvis få bedrivas i samband med bingospel. Någon anledning att frångå uttalandet härom i prop. 1972:128 finns inte i dag. Det bör dock framhållas att den ursprungliga avsikten var att automatspel endast skulle få förekomma i nära anslutning och som komplement till sådant bingospel av traditionell typ, som vanligen benämns kvällsbingo eller storbingo. Detta bingospel, som har karaktär av tillställning, pågår under viss tid, vanligen tre till fyra timmar. Insatser för deltagande i spelet erläggs på en gäng före spelets början och berättigar till deltagande i samtliga dragningar som äger rum vid speltillfället i fråga. Härigenom ernås, att kretsen av speldeltagare i princip blir oförändrad under hela speltiden. Utvecklingen har emellertid blivit sådan, att automatspel numera förekommer i samband med sädana former av bingospel, som inte kan anses vara av den beskaffenheten, att automatspel bör få anordnas i anslutning därtill. Det är därför nödvändigt att en sanering genomförs på området. En överföring av tillståndsprövningen i fråga till länsstyrelserna bör verksamt kunna bidra härtill. Jag ansluter mig således till förslaget i denna del. Anvisningar för tillståndsgivningen bör utfärdas centralt.
Vad gäller anmälningslotterier vill jag framhålla, att sådana tidigare normalt kunde anordnas i samband med bingospel och att anledning saknas att frånhända anordnande organisationer denna möjlighet. Jag kan dock delvis instämma i de synpunkter som anförts beträffande bingospelets karaktär av tillställning. Jag finner inte anledning att här närmare gå in på denna fråga. Lotteriutredningen torde komma att överväga tillställningsbegreppets roll i lotteriregleringen. Jag förordar därför för klarhetens skull att i de avsnitt av lotteriförordningen som avser automatspel och anmälningslotterier klart anges under vilka förutsättningar dessa får anordnas i samband med bingospel. Därvid bör tydligt
anges att möjligheten bör begränsas till sådana bingoarrangemang, som genom sin längd och utformning i övrigt kan jämställas med tillställning. Således bör undantas automatbingospel och därmed jämförligt bingospel. Närmare anvisningar i denna fråga bör utfärdas centralt. —.
Jag vill i sammanhanget erinra om att automatspel och anmälningslotterier i samband med bingospel självfallet bör få anordnas enbart till förmån för samma ändamål som bingospelet.
Hittills har bingospelet till större delen bedrivits av idrottsföreningar. Många andra organisationer har dock på senare tid etablerat sig som anordnare av spelet. Jag tänker då bl. a. på handikapporganisationer, nykterhetsorganisationer och politiska sammanslutningar. Under förutsättning att dessa fyller de allmänna krav som bör ställas på lotterianordnande organisationer föreligger givetvis inget hinder för att denna utveckling fortsätter. Detta aktualiserar emellertid frågan om vilka politiska organisationer som bör få komma i fråga för lotteritillständ. Jag avser att här ta upp denna fråga från mera principiell synpunkt.
Tillstånd till lotteri till förmån för partipolitisk verksamhet kan lämnas av länsstyrelse och polismyndighet. Den möjligheten infördes efter beslut av 1960 års riksdag (prop. 1960:43; 2LU 1960:9; rskr 1960:138). Enligt de uttalanden som då gjordes skulle tillstånd endast kunna meddelas politiska partier, som var representerade i riksdagen, eller organisationer, som hade anknytning till sådana partier. Vidare framhölls att tillståndsprövningen borde handhas så, att de politiska lotterierna inte inkräktade på möjligheterna att tillgodose andra och mera traditionella ändamål genom lotterier.
Besvär i fråga om vägrat lotteritillstånd har vid flera tillfällen anförts hos Kungl. Maj:t av organisationer, tillhörande parti som inte har representation i riksdagen men väl i landsting och kommunfullmäktige i olika delar av landet. I yttrande över sådana besvär har lotteriutredningen anfört bl.a., att allmänna skälighetssynpunkter talar för att sådant politiskt parti, ävensom organisationer som har anknytning till sådant parti, bör kunna tillåtas att anordna lotteri till förmån för partipolitisk verksamhet, om lotteriet är avsett att bedrivas endast inom landstingsområdet eller kommunen. Det bör dock enligt utredningen inte vara tillräckligt att partiet vunnit mandat. Därutöver bör förutsättas atl partiet uppfyller samma krav på stadgar, varaktighet m. m., som uppställs vid tillståndsprövning i andra fall. Enligt utredningen bör politiska grupperingar, som tillkommit för speciella syften med lokalt eller regionalt begränsad räckvidd eller som bedöms vara av tillfällig natur, inte få tillständ att anordna lotteri.
För egen del kan jag ansluta mig till lotteriutredningens uppfattning i denna fråga. Jag förordar därför att möjligheten för politiska sammanslutningar att anordna lotteri i fortsättningen bör utvidgas i överensstämmelse med vad som anförs i utredningens yttrande.
Utöver de frågor jag berört i det föregående behandlas i promemorian frågor av främst tillämpningskaraktär. De förslag som därvid framförs är i allmänhet inte av den art att de kräver riksdagens ställningstagande. Jag
anser ändå att riksdagen bör orienteras om några av dessa frågor, nämligen dels frågan om bingospelens ckonomi m. m., dels frågan om penningvinster i bingospel.
Bingospelens ekonomi och serviceföretagens roll behandlas relativt ingående i promemorian. Det framhålls att behållningen i förhållande till omslutningen normalt är mycket låg och att en högre lönsamhet måste eftersträvas. Vidare framhålls behovet av ökad kontroll av serviceföretagen. Riktlinjer för utformningen av avtal m. m. anvisas i avsikt att tillförsäkra de anordnande organisationerna hela behållningen av lotlteriverksamheten.
Remissinstanserna ansluter sig i princip till de förslag som lämnas i fråga om bingospelens ekonomi och kontrollen av serviceföretagen. På vissa enskilda punkter anmäler några instanser avvikande mening. Detta gäller bl. a. frågan om hur stor lönsamhet, som bör kunna krävas av bingospelen.
Jag finner, i likhet med vad som framhälls i promemorian, att serviceföretagen i dag kan ha en viktig funktion att fylla. Emellertid delar jag lotteriutredningens uppfattning att man på sikt bör söka frigöra bingospelet från beroendet av och inflytandet från kommersiella intressen. Det torde få ankomma på lotteriutredningen att anvisa vägar för hur detta skall åstadkommas, Redan nu bör dock åtgärder vidtas för att uppnå en tillfredsställande kontroll av serviceföretagens verksamhet. Detta måste anses vara en viktig uppgift i arbetet med tillämpningsföreskrifter. Härvid bör viss vägledning kunna erhållas i de förslag, som lämnas i promemorian. Vad gäller bingospelets ckonomi vill jag här endast framhålla vikten av att lönsamheten för tillståndshavarna förbättras.
I promemorian föreslås att polletter inte längre skall tillåtas i automatbingo och att möjligheten till återspel bibehålls genom att penningvinster i viss utsträckning tillåts. Även i annan bingo än aulomatbingo föreslås penningvinster få utgå.
Ett stort antal remissinstanser tillstyrker promemorians förslag i dessa delar. Några instanser, däribland lotteriutredningen, avstyrker dock förslaget om penningvinster. Därvid anför lotteriutredningen bl. a. att en sådan åtgärd är så betydelsefull att den inte bör vidtas utan att samtliga förutsättningar för bingospelet setts över och tänkbara verkningar studerats.
För egen del är jag, med hänsyn till vad som framkommit vid remissbehandlingen av förslaget, inte beredd att förorda att penningvinster får utgå i bingospel. Denna fråga torde få övervägas ytterligare av lotteriutredningen, som därvid allsidigt kan belysa konsekvenserna av penningvinster i lotterier.
Frågan om förbud mot polletter i automatbingo samt övriga förslag och synpunkter, som framkommit i promemorian och vid remissbehandlingen av denna, torde få beaktas i det fortsatta praktiska arbetet med bingofrågorna.
Inom handelsdepartementet har upprättats ett förslag till lag om
ändring i lotteriförordningen (1939:207). Lagförslaget möjliggör genomförandet av vad jag förordat i det föregående. Förslaget innehäller därutöver en smärre ändring av förordningens 1 §. Det har nämligen visat sig att problem uppstått vid tolkningen av huruvida kort- och tärningsspel, såsom baccarat och Black Jack, är att hänföra till sådant spel, som regleras i I b 8. Jag finner att dessa spel bör om fattas av bestämmelserna i denna paragraf och förordar därför, att i I $ anges, att med roulettspel i denna förordning skall jämställas kort- och tärningsspel. Närmare anvisningar i avgränsningsfrågor m. m. torde kunna ges i särskilda tillämpningsföreskrifter.
5.2 Anslagsfrågor
I det föregående har jag föreslagit att en nämnd, lotterinämnden, inrättas för att centralt svara för vissa uppgifter inom ramen för lotteriregleringen. Jag beräknar medelsbehovet hos nämnden till 160 000 kr. Därvid har jag bl. a. beräknat medel för två handläggare och för anlitande av experter. Om riksdagen godtar mitt förslag om inrättande av nämnden torde detta medföra en uppräkning av tionde huvudtitelns
förslagsanslag C 3. Kostnader för vissa nämnder m. m, för budgetåret
1974/75 med motsvarande belopp. Vissa kostnader för nämndens verksamhet kan i inledningsskedet komma att belasta nämnda anslag redan under innevarande budgetår.
6. Hemställan
Under åberopande av vad jag sålunda har anfört hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. antaga förslaget till lag om ändring i lotteriförordningen
(1939:207),
2. godkänna att det provisoriskt inrättas ett centralt organ för
lotterifrägor med de uppgifter jag angett i det föregäende.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets Övriga ledamöter hemställt förordnar Hans
Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen skall avlåtas
proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Innehållsförteckning
PropOSsitiONeN sosse seereerresr rr rr rr RA ss ska Propositionens huvudsakliga innehåll so oosoosss oss se rr secs LagfÖrsläg osooosse ere ers r rr rrrr rr rr rrrst es Utdrag av statsrådsprotokollet den 8 mars 1974 oo. ...csssccc-c >.
| Inledning sossessereerereseserer reses rt rr r sees
2 Gällande rätt M.M. sosossossssrses ss sr rr rr rss ss
3.1 Bakgrund oososoeaeessesersees ers rr rr rr ssk rs
3.2 Förslag till åtgärder oososesssses ss sr rr re ras ss ns
Remissyttrandena o—sossssmesrrseserssessrsres ess oe e
Departementschefeln sosse seseesrseser ee rss sr rr
5.2 AnslagsfrågOr cooosseresereres rer rr rr rs rskr
Hemställan oooooooseesersesrrsr ser s ses
GOTAB 74 7173S Stockholm 1974