Prop. 1974:54

Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen (1952:98) med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål

Kungl. Maj:ts proposition nr 54 år 1974 Prop. 1974: 54

Nr 54

Kungl. Maj:ts proposition angående finansiering av Svenska utveck- lingsaktiebolaget; given den 8 mars 1974.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över industriärenden,-föreslå riksdagen att bifalla det förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande departements- chefen hemställt.

Under konungens frånvaro:

BERTIL

RUNE B. JOHANSSON

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att 30 milj. kr. anvisas för nyteckning av aktier i Svenska utvecklingsaktjebolaget.

1. Riksdagen 1974. ] saml. Nr 54

Prop.1974:-54- ' . -'—"2—-.-.-..

Utdrag av protokollet över industriärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet den 8 mars 1974.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för." utrikes ..lärendena.-..l ANDERSSON, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKV-I-ST,' GEIJER; BENGTSSON, NORLING,"--LÖF-.; ' : BERG, FELDT, SIGURDSEN, GUSTAFSSON,-ZACHRISSON.:.— ' - - " ' - :

Chefen för industridepartementet, statsrådet J ohansson, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om finan— siering av Svenska utvecklingsakriebolaget och anför. .

Inledning

På grundval av de förslag som lagts fram i en departementsprome- moria (Ds Fi 1968: 2) förordades i prop. 1968: 68 att ett särskilt utveck- lingsbolag skulle bildas för att tillvarata specifika samhälleliga intressen vid exploatering av innovationer.

Ett första väsentligt skäl för att inrätta ett statligt utvecklingsbolag var att produkter, metoder och system, som var angelägna för sam- hället, skulle komma fram så snabbt som möjlig och få en från teknisk och kommersiell synpunkt tillfredsställande utformning. Som exempel på områden, där samhället ansågs ha ett speciellt ansvar och intresse i detta hänseende, angavs bl. a. medicinsk teknik, metoder och system inom undervisningen, miljövårdsteknik. främjande av trafiksäkerhet och utveckling av administrativa system och hjälpmedel.

Strävan att effektivisera de företagsekonomiska förutsättningarna för statliga företag och affärsdrivande verk angavs som ett andra skäl för att bilda ett statligt utvecklingsbolag. I synnerhet betonades möjlighe- ten av att etablera ett samarbete med det enskilda näringslivet för att utveckla produkter av gemensamt intresse.

Som ett tredje skäl angavs, att man genom ett statligt utvecklingsbo- lag skulle kunna skapa bättre förutsättningar för exploatering av inno- vationer gjorda av anställda vid statliga myndigheter och företag.

Ett fjärde skäl hänförde sig till behovet av att skapa ytterligare en kanal för utveckling och exploatering av innovationer speciellt inom mindre företag samt av enskilda uppfinnare och forskare. Genom till- komsten av ett nytt utvecklingsbolag, som skulle vara fristående i för- hållande till redan existerande intressegrupper i näringslivet och som skulle konkurrera på lika villkor med övriga utvecklingsbolag, skulle mindre företag, uppfinnare och forskare få flera valmöjligheter.

Prop. 1974: 54 3

Föredragande statsrådet ansåg att utvecklingsbolaget skulle komma att utgöra ett naturligt led i en aktiv näringspolitik. Statens engage- mang inom företagsfinansicring, vissa stora basindustrier, energiförsörj- ning och forskning skulle härigenom fullföljas med en starkare sats- ning på teknik och produktutveckling. Utvecklingsbolaget skulle kom- ma att bli ett komplement till den samtidigt föreslagna styrelsen för teknisk utveckling liksom till den tidigare inrättade Sveriges investe- ringsbank AB (Investeringsbanken).

Det fanns enligt föredraganden dessutom ytterligare ett skäl för bil- dandet av ett statligt utvecklingsbolag. På lång sikt skulle avkastningen av forskning och industriell utveckling komma att utgöra en väsentlig del av förmögenhetsökningen i landet. Eftersom en sådan utveckling, allmänt sett, i växande utsträckning skulle förutsätta statligt stöd till forskning och innovationsverksamhet, borde samhället få möjlighet att tillgodogöra sig en del av denna förmögenhetstillväxt.

Enligt föredraganden skulle utvecklingsbolagets deltagande i innova- tionsverksamheten kunna ske på i princip två olika sätt. Det ena skulle innebära att bolaget för en beställares räkning utför ett uppdrag mot cr- sättning på kommersiella grunder. Uppdraget kunde mera konkret vara en specificerad forskningsuppgift, ett utvecklingsarbete fram till ett de- finierat stadium. en utredning eller en projektledningsuppgift.

_Det andra, och på sikt väsentligare, sättet för utvecklingsbolaget att medverka i innovationsverksamhct skulle vara att initiera och ge- nomföra projekt med eget kapital. Enligt föredragandens mening kunde det härvid, bl.a. i syfte att bättre bestämma ett projekts marknadsför- utsättningar, vara nödvändigt för utvecklingsbolaget att under en viss tid självt medverka i tillverkning och försäljning av en produkt. Ut- vccklingsbolagets tillverknings- och försäljningsvcrksamhet borde dock inte utvecklas därhän att bolaget förlorade sin ursprungliga karaktär. Strävan borde vara att, efter en tid som kunde komma att variera från fall till fall, avskilja tillverknings- och försäljningsverksamhet.

Den bästa vägledningen för ett ekonomiskt riktigt projektval borde en- ligt föredraganden utvecklingsbolagets kommersiella inriktning ge. Trots ett i princip brett verksamhetsfält borde denna inriktning leda till att tillgängliga resurser utnyttjas effektivt genom stark koncentration till ett urval projekt. Projekturvalct i sin tur borde bestämmas av projek- tens marknadsmässiga förutsättningar.

Utvecklingsbolaget borde enligt föredraganden ha egna kvalificera- de resurser för prospekteringsverksamhet, för projektvärdering samt för styrning och ekonomisk uppföljning av utvecklingsarbetet och av verksamheten i övrigt. Utvecklingsbolaget skulle också behöva ha till- gång till vissa forsknings- och utvecklingsresurser. Dock betonades att bolagets egna resurser därvidlag borde kunna begränsas under upp- byggnadsskedet. Särskilt borde beaktas möjligheten att utnyttja resur- ser på annat håll. ri- Riksdagen-1974. 1 saml. Nr 54

Prop. 1974: 54 4

Föredraganden ansåg det vara nödvändigt att utvecklingsbolaget skulle arbeta utifrån ett principiellt krav på tillfredsställande lönsamhet på lång sikt. Det framhölls att den eftersträvade avkastningen på det egna kapitalet kunde uppnås först på lång sikt. Under uppbyggnadsskedet skulle det inte vara realistiskt att påräkna någon utdelning.

Föredraganden förordade att under första verksamhetsåret 25 milj. kr. borde ställas till utvecklingsbolagets förfogande genom anslag över statsbudgeten. Av dessa medel borde 18 milj. kr. tillskjutas av staten genom tecknande av aktier till en överkurs av 20 %. Övriga 7 milj. kr. borde vara ett aktieägartillskott avsett att finansiera driften under de första åren innan verksamheten upparbetats till att ge egna tillräckliga intäkter. För att vid växande omfattning av verksamheten bevara önskad solvens hos bolaget kunde det bli nödvändigt att bolagets ägare i fram- tiden tillsköt ytterligare medel genom aktieteckning.

Riksdagen fattade beslut i enlighet med de riktlinjer som angivits i propositionen (SU 1968:'l.3]_,'rskr 1968z304). Utvecklingsbolagct på- började sin verksamhet i juli 1968. I prop. 19711139 redovisades att det ekonomiska resultatet av utvecklingsbolagets verksamhet hade varit negativt under de två första verksamhetsåren. Enligt en av företaget preliminärt beräknad prognos skulle verksamheten komma att första gången ge överskott år 1973.

Föredragande dcpartementschefen anförde ( prop. 1971: 139 s. 12 ) att bolagets val av projekt och verksamhetsfält i övrigt låg väl i linje med intentionerna i den grundläggande, av riksdagen godkända propositio- nen. Departernentschefen erinrade därvid särskilt om kravet på samspel mellan lagstiftning och teknisk utveckling. Bolaget hade i flera fall engagerat sig i projekt och uppdrag där tekniska möjligheter kopplats samman med samhällets behov.

Det stora intresset- för samarbete med ett statligt utvecklingsbolag uppfattade dcpartementschefen som en bekräftelse på riktigheten i vissa av de bedömningar som låg bakom utvecklingsbolagcts tillkomst. Det syntes därför angeläget att utvecklingsbolaget befäste sin ställning som ett vitalt organ för utveckling och exploatering av innovationer.

Dcpartcmcntschefen framhöll därefter att med hänsyn till utveck- lingsbolagets givna förutsättningar och arbetsuppgifter samt till verk- samhetens inriktning det ekonomiska resultatet i stort inte kunde anses. otillfrcdsställande. Inte heller de prognostiserade resultaten för de när- maste två verksamhctsårcn föranledde enligt dcpartementschefen någon omprövning av bolagets principiella verksamhetsinriktning, såsom den angavs i prop. 1968: 68 .

I huvudsak borde "därför företaget t.v. drivas enligt gällande rikt- linjer och tillföras fina'nsiella resurser i sådan omfattning att påbörjat arbete kundc fortgå. En mer definitiv bedömning av verksamhetens ekonomiska förutsättningar på sikt borde kunna göras tidigast om tre. till fyra år.

Prop. 1974: 54 5

Även om de riktlinjer för utvecklingsbolagets mål, verksamhet och organisation, vilka angavs i prop. 1968: 68 , enligt dcpartementschefen i sina huvuddrag fortfarande borde äga giltighet kunde dock med hän- syn till vunna erfarenheter av verksamheten vissa förtydliganden och preciseringar göras.

De allmänna riktlinjerna för utvecklingsbolagets projektval borde sålunda gälla även i fortsättningen. Ett så vittomfattande arbetsfält kun- de emellertid inte sägas utgöra ett operationellt mål för verksamheten. Det ankom på styrelsen att inom den vida ramen fortlöpande göra nödvändiga prioriteringar och omdisponeringar av verksamheten.

I detta sammanhang betonade dcpartementschefen att ett lönsamhets- syftande företag, statligt eller privat, måste i ett eller annat avseende besitta en ”exklusiv” kapacitet eller inriktning för att hävda sig och expandera. Utvecklingsbolagets ”exklusivitet” borde i inte oväsentlig grad grundas på god kännedom om behovens karaktär och utveckling inom den samhälleliga sektorn i allmänhet. Det samspel mellan teknisk utveckling och samhällsbehov i vid mening som tagit sig uttryck exem- pelvis i arbetet inom miljövårdsområdet och med ett produktionssystcm för bilregistreringsskyltar borde utgöra en väsentlig riktpunkt för ut- vecklingsbolagets kommande verksamhet.

Viss uppdragsverksamhet borde utgöra ett värdefullt komplement till arbetet inom de egna sektorerna. Utvecklingsbolagets primära uppgift borde dock också i fortsättningen vara att initiera och genomföra ut- vecklingsprojekt med eget kapital. Det ankom på utvecklingsbolagets styrelse att avgöra i vilken utsträckning uppdragsverksamhet skulle be- drivas.

Utvecklingsbolaget borde även framgent arbeta utifrån kravet på lön- samhet. Resultatet efter nödvändiga avskrivningar och andra avsätt— ningar borde således på sikt vara positivt. Utvecklingsbolaget borde ges möjlighet att arbeta vidare med de projekt och andra verksamheter som företaget engagerat sig i. Det kapitalbehov för koncernens följdinveste- ringar i redan initierad verksamhet som kvarstod sedan samtliga kända finansieringsmöjligheter avräknats fann departementschefen vara 3,2 milj. kr. för verksamhetsperioden 1971—1973.

Utvecklinngolagets engagemang i moderbolag, dotterbolag och när— stående företag borde utgöra den huvudsakliga basen för det fortsatta arbetet. Departementschefen erinrade därvid om att föredraganden i prop. 1968: 68 hade betonat att bolaget borde koncentrera sin verk- samhet till ett mindre urval projekt. I synnerhet borde det kravet gälla under uppbyggnadsskedet. För att möjliggöra en begränsad nyinveste- ring och samtidigt säkerställa tillfredsställande solvens hos företaget borde utvecklingsbolaget därför tillföras 12 milj. kr. i aktieägartillskott.

DeSsa medel föreslogs bli tillskjutna genom tecknande av aktier till en överkurs av 50 9-4. Skillnaden mellan denna överkurs och aktiernas

Prop. 1974: 54 6

nominella värde skulle tillföras bolagets reservfond. Aktiekapitalet skulle därefter komma att uppgå till 25,5 milj. kr. och reservfonden till 7,5 milj. kr. Staten borde vidare teckna garanti för ett lån om 12 milj. kr. för avlyft av en kredit till utvecklingsbolaget från Statsföretag. Fi- nansieringsbehov därutöver borde bedömasfrån fall till fall i sedvanlig ordning av utvecklingsbolagets ägare och kreditgivare. Riksdagen be- slöt i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (NU 1971:45, rskr 1971: 326).

Svenska utvecklingsaktiebolagets framställning

'! skrivelse den 25 juni 1973 har Svenska utvecklingsaktiebolaget hemställt att förslag måtte föreläggas 1.974 års riksdag om anslag av 30 milj. kr. för teckning av aktier i Svenska utvecklingsaktiebolaget. Utvecklingsbolaget hänvisar inledningsvis till de nyss nämnda besluten och framhåller bl.a. att näringsutskottet i sitt utlåtande (NU 1971: 45) över prop. 1971: 139 strök under vikten av att utvecklingsbolaget allt framgent tillfördes resurser som gjorde det möjligt att fullfölja den avsedda verksamheten.

Av årsredovisningen för 1.972 framgår att bolagets aktiekapital är 25.5 milj. kr. och reservfonden 7,5 milj. kr. Den balanserade förlusten utgör emellertid 5 160 000 kr. varför det intakta egna kapitalet uppgår till 27 840 000 kr.

Den av utvecklingsbolagets styrelse godkända investeringsplanen för tiden t.o.m. år 1976 medför ett ännu inte finansierat kapitalbehov av 30 milj. kr.

Enligt utvecklingsbolaget är företagsgruppens likviditet och kapital- försörjning förhållandevis svag, något som även utvecklingsbolagcts re- visorer strukit under. Det borde eftersträvas, att kapitalbehovet i allt väsentligt täcks med eget kapital, vilket skulle ge utvecklingsbolaget ökad kreditvärdighet och vidgade möjligheter att fullfölja sina mål.

Ett kapitaltillskott av den omfattning utvecklingsbolaget anger skulle medge ett fullföljande av nu pågående projekt och en begränsad insats på nya projekt. Det är enligt utvecklingsbolaget synnerligen önskvärt att de finansiella resurserna dimensioneras med hänsyn till ännu inte i detalj förutsedda men sannolika engagemang inom sådana områden som arbetsmiljö, yttre miljö, kollektiva transporter och energibesparing. Dessa områdens betydelse gör det angeläget att ett statligt utvecklings- bolag har resurser för punktinsatser på väsentliga avsnitt. En mindre del av det totala kapitalbehovet avser insatser inom nyssnämnda om— råden. Bolagets hittillsvarande erfarenhet av satsningar inom t. ex. miljö- vårdsområdet stryker emellertid starkt under behovet av tillräckliga och uthålliga insatser för samhällsviktiga ändamål.

Enligt utvecklingsbolagets bedömning har ännu inte något av bola-

Prop. 1974: 54 7

gets projekt av större ekonomisk betydelse nått det stadium, där en för- säljning är förmånlig för bolaget. Inom dotterbolagen, som tillskapats eller förvärvats med sikte på. verksamhet inom de av utvecklingsbola- get prioriterade sektorerna, finns huvuddelen av företagsgruppens per- sonal och laborativa resurser för utvecklingsarbete. Ett ökande samar- bete mellan de olika företagen i gruppen är planmässigt under upp- byggnad. En eventuell avyttring av dotterbolag skulle därför väsentligt beskära utvecklingsbolagets möjligheter att i fortsättningen bedriva ut- vecklingsarbete i enlighet med uppställda mål. Flertalet dotterbolag befinner sig dessutom i samma utvecklingsstadium som nyssnämnda projekt, där en försäljning inte kan ske till förmånligt pris. Utvecklings- bolaget menar att avyttring av någon del av gruppen därför inte är ett realistiskt alternativ för att skaffa kapital.

En viss del av det totalt erforderliga kapitalet torde kunna lånas upp. Bolagets revisorer har emellertid förordat att det nämnda kapitalbehovet i allt väsentligt täcks med eget kapital. Utvecklingsbolaget stryker under riktigheten av denna bedömning. Det är uppenbart att utvecklingsbola- get till följd av arten av sin verksamhet nödgas ta större risker än vad som eljest torde vara vanligt inom affärsvärlden. Dess uppgift är att satsa på nya projekt, vars lönsamhet kan vara svår att avgöra.

En rimlig del av det totala investeringskapitalet bör därför finansieras genom ökning av utvecklingsbolagets aktiekapital.

I skrivelse den 10 december 1973 beräknar utvecklingsbolaget ett överskott av verksamheten för år 1973 och viss konsolidering inom före- tagsgruppen, men för de närmast följande åren förutses betydande fi- nansieringsproblem. Den analys som gjorts har starkt strukit under an- gelägenheten av att utvecklingsbolaget kan tillföras det kapital av 30 milj. kr. som angivits i skrivelsen i juni 1973.

Utvecklingsbolaget framhåller, att utvecklingen under det senaste halvåret påvisat behovet av samhälleliga insatser på längre sikt inom bl. a. sådana områden som kollektiva transporter, energibesparing och återvinning. Det är uppenbart att det beträffande såväl dessa som andra områden krävs en samverkan mellan olika intressenter inom samhället samt ett ökat engagemang och ansvarstagande från det all- männas sida för att man skall nå effektiva resultat.

Den 22 februari 1974 har utvecklingsbolaget inkommit med en pro- gnos för verksamheten och en detaljerad beräkning av kapitalbehovet under åren 1974—1976.

Slutligen har utvecklingsbolaget med skrivelse den 9 februari 1973 överlämnat en promemoria rörande licensförmedling med vissa stats- handelsländcr.

Prop. 1974: 54 8

Svenska utvecklingsaktiebolagets verksamhet

Utvecklingsbolagets verksamhet har sedan starten den 15 juli 1968 präglats av relativt stark expansion. Vid utgången av december månad 1973 hade totalt ca 900 produktidéer och övriga utvecklingsförslag re- gistrerats, av vilka ca 50 blivit föremål för exploatering. Av de registre— rade projektuppslagen kommer ca 80 % från enskilda förslagsställare under det att nära 10 % kommit från offentliga sektorn och drygt 10 % kommit fram inom företagsgruppen. Antalet uppslag under förstudie, värdering och beredning var då ca 30.

Utvecklingsbolaget har f. n. engagemang i ett 10-tal dotterbolag och närstående företag. Dessutom bedrivs ett betydande projektutvecklings- arbete i moderbolaget. Under den hittillsvarande verksamhetsperioden har utvecklingsbolaget investerat 8 milj. kr. inom sektorn medicinsk teknik, 18 milj. kr. inom miljövårds- och processteknik, 17,5 milj. kr. inom datateknikområdet, 10 milj. kr. i transportteknik och 46 milj. kr. inom området produktionsteknik. Totalt sett hade utvecklingsbolaget vid utgången av december månad 1973 investerat ca 100 milj. kr. i olika projekt i moderbolaget och dotterföretagen. Andra intressenter hade samtidigt i dessa projekt investerat ca 36 milj. kr. Sammantaget har alltså utvecklingsbolagets verksamhet hittills inneburit investeringar på ca 136 milj. kr.

Moderbolaget hade 65 anställda i december 1973. Vid samma tid- punkt var 365 personer anställda i dotterbolagen, vartill kommer 74]. an- ställda i det hälftenägda Stansaab Elektronik AB.

Det ekonomiska resultatet för utvecklingsbolaget och dess dotter- bolag har under åren ]971—1973 utvecklats i positiv riktning. För år 1971 redovisade företagsgruppen en förlust av 4,6 milj. kr. före dis— positioner och skatter. Under åren 1972 och 1973 har faktureringen av produkter och tjänster väsentligt ökat och resultatet förbättrats. 1972 redovisades ett överskott av 2,5 milj. kr. före dispositioner och skatter och för år 1973 beräknas motsvarande överskott till över 2 milj. kr. Företagsgruppens omsättning kommer emellertid, enligt en av utvecklingslmlaget upprättad prognos för åren 1974—1976, att väsent- ligt minska under år 1974. Detta har främst sin grund i att initialleve- ranserna av registreringsskyltar för bilar och stämplande kilometer- räknare för dieseldrivna fordon har slutförts under år 1973. För år 1974 beräknas verksamheten i företagsgruppen resultera i ett under- skott av storleksordningen 6 milj. kr. efter planenliga avskrivningar på projekt och anläggningstillgångar med ungefär samma belopp.

Genom fortsatt utveckling av igångsatta projekt, en begränsad sats— ning på nya projekt och investeringar i dotterbolagens produktionsut- 1'ustning m.m. beräknar bolaget att vid slutet av prognosperioden ånyo uppnå överskott i företagsgruppens verksamhet. Det sammanlagda ka-

Prop. 1974: 54 9

pitalbehovet inkl. krav på ökat rörelsekapital för de tre år prognosen omfattar har beräknats uppgå till ca 7] milj. kr. Härav förutsätts ca 19 milj. kr. kunna finansieras genom rörelsen och bidrag från medin- tressenter, ca 14 milj. kr. genom lån och 8 milj. kr. genom att likvida tillgångar vid 1973 års slut tas i anspråk. Återstående kapitalbehov för åren 1974—1976 är enligt prognosen 30 milj. kr.

En utförlig redovisning av erfarenheterna från utvecklingsbolagets verksamhet under 1971—1973 jämte huvuddragen i den väntade ut- vecklingen för bolaget under de närmast kommande åren torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga 1. En prognos över finansiering och kapitalanvändning för åren 1974—1976 torde slutligen få fogas till statsrådsprotokollet som bilaga 2.

Departementschefen

Svenska utvecklingsaktiebolaget har väsentliga samhälls— och närings- politiska uppgifter. I egen regi eller i samarbete med skilda intressenter skall bolaget med utnyttjande av sina kunskaper om samhällets be— hov i kombination med sin kännedom om tekniska möjligheter utveckla och exploatera innovationer av betydelse för samhällets utveckling.

Genom beslut av riksdagen år 1971 tillfördes utvecklingsbolaget medel för att genomföra begränsade nyinvesteringar under de närmast följan- de åren. De riktlinjer som tidigare gällt för företagets verksamhet skulle fortfarande äga giltighet. Jag uttalade vid min anmälan av frågan ( prop. 1971: 139 ) att en mera definitiv bedömning av verksamhetens ekonomiska förutsättningar på sikt kunde göras tidigast om tre till fyra år, dvs. tidigast under år 1975. Detta är alltjämt min uppfattning.

Utvecklingsbolagets resultat har utvecklats i huvudsak på det sätt som förutsattes i nyssnämnda proposition. Ett positivt nettoresultat kun— de emellertid uppnäs redan år 1972. Det mycket goda resultat utveck- lingsbolaget uppnått under åren 1972 och 1973 kan i allt väsentligt hän- föras till de stora leveranserna av bilregistreringsskyltar och registreran- de vägmätare. För prognosperioden 1974—1976 har utvecklingsbolaget förutsett underskott, ehuru verksamheten vid periodens slut åter be- räknas ge överskott.

I prop. 1971: 139 anförde jag att lönsamhet inte kan påräknas förrän i genomsnitt tidigast fem år efter det utvecklingsarbetet på ett projekt påbörjats. Vissa projekt har emellertid nu bedrivits under så lång tid att krav måste kunna ställas på avkastning på det kapital som investerats i dem. Av utvecklingsbolagets prognos framgår också att ett överskott beräknas för vissa rörelsegrenar. Vissa långsiktiga utvecklingsprojekt kan däremot inte lämna överskott förrän några år efter periodens slut. Mot detta kan ingen anmärkning riktas.

Utvecklingsbolaget förutser ett kapitalbehov för prognosperioden

Prop. 1974: 54 10

1974—1976 av ca 71 milj. kr., varav 12 milj. kr. avser rörelsemedel. Det interna rörelseflödet jämte intressenter i vissa projekt förutses till- föra ca 19 milj. kr., medan ca 14 milj. kr. avses utgöra externt kapital. Av likvida tillgångar vid utgången av år 1973 tas 8 milj. kr. i anspråk. Resterande kapitalbehov 30 milj. kr. bör enligt utvecklingsbolaget tillskjutas av aktieägaren. Som motiv härför anför företaget att före- tagsgruppens likviditet och soliditet är förhållandevis svag.

Jag finner det angeläget att utvecklingsbolaget även fortsättningsvis bereds möjlighet att genomföra de projekt företaget engagerat sig i. Jag ansluter mig även till utvecklingsbolagets bedömning att dess soliditet bör stärkas.

Det kapital som avses bli tillskjutet över statsbudgeten bör därför en— ligt min mening tillföras såsom aktiekapital genom nyemission. Ny- emissionen bör ge utvecklingsbolaget ekonomiska möjligheter" att ge- nomföra de projekt och verksamheter företaget engagerat sig i. Vidare bör utvecklingsbolaget få möjlighet att i viss omfattning ta upp nya projekt.

Det är inte lämpligt att i detalj ange vilken verksamhet som nu när- mast bör genomföras. Mot bakgrund av den verksamhet utvecklings- bolaget bedrivit under de senaste åren anser jag emellertid att även nu vissa riktlinjer bör anges. Det ankommer på utvecklingsbolagets styrelse att omsätta dessa riktlinjer i företagets verksamhet.

I prop. 1971: 139 förordade jag vissa förtydliganden och precisering— ar med avseende på bl. a. utvecklingsbolagets mål Och verksamhet. Jag framhöll sålunda att varje företag måste besitta en i något avseende exklusiv kompetens för att hävda sig och expandera. För ett utvecklings- bolag borde därvidlag kännedom om marknadens långsiktiga utveck- ling i allmänhet och behovens förändring i synnerhet vara av stor bety- delse. Utvecklingsbolagets speciella kompetens borde, anförde jag, i inte oväsentlig grad grundas på god kännedom om behovens karaktär och utveckling inom den samhälleliga sektorn. Det samspel mellan tek- nisk utveckling och samhällsbehov i vid mening som i den dittillsvarande verksamheten tagit sig uttryck i exempelvis arbetet inom miljövårds- teknikområdet och med ett nytt system för bilregistreringsskyltar borde utgöra en riktpunkt för utvecklingsbolagets fortsatta verksamhet. Vidare erinrade jag om att föredraganden i prop. 1968: 68 (s. 66) betonat att bolaget borde koncentrera sin verksamhet till ett begränsat antal pro- jekt.

De faktorer jag nu berört kraven på utnyttjandet av företagets unika kompetens och på koncentration —— hänger för utvecklingsbo— lagets del samman. I synnerhet för ett företag av utvecklingsbolagets karaktär är det ett väsentligt krav att verksamheten koncentreras till ett begränsat antal särskilt intressanta projekt. I fråga om utvecklings- bolaget gäller dessa krav såväl företagsgruppen med avseende på det

Prop. ] 974: 54 _" 11

antal områden den engagerar sig inom som de enskilda dotterföretagen med avseende på deras val av produkter och marknader. I valsituationer av detta slag bör företagets speciella kompetens kännedom om sam- hällets behov av teknik och kunskap om teknikens möjligheter — i be- tydligt högre utsträckning än nu vara styrande. Jag vill fästa uppmärk- samheten även på att utvecklingsbolaget fortlöpande måste vara berett att lägga ned projekt vars förutsättningarförsämrats så att den lång— siktiga lönsamheten kan förväntas bli låg.

Jag har redan anfört att de medel som föreslås tillföras utvecklings— bolaget bör ge bolaget möjlighet att i viss Omfattning ta upp nya projekt. Samtidigt är det nödvändigt att företaget självt upprätthåller en tillfreds- ställande likviditet och soliditet. Enligt min mening bör den soliditet, mätt. som förhållande mellan eget och främmande kapital, som utveck- lingsbolaget uppnått vid utgången av år 1973 inte underskridas. Nya projekt bör därför tas upp med stor återhållsamhet. Jag vill emeller- tid framhålla att ekonomiska möjligheter att starta nya aktiviteter kan skapas även genom att tillgångar avyttras. Även härvidlag bör beaktas vad jag nyss anfört om koncentration till ett fåtal projekt. I detta sam- manhang vill jag också erinra om att föredraganden redan i prop. 1968: 68 (s. 66) framhöll att utvecklingsbolagets strävan borde vara att avskilja tillverknings- och försäljningsverksamhet. Härom har jag erin- rat även i prop. 1971: 139 (s. 15). Även samarbete med andra intressen— ter skapar möjligheter att friställa kapital för nya aktiviteter eller mins- ka kapitalbehovet för redan pågående verksamhet.

Utvecklingsbolaget har framhållit värdet av att kunna etablera ett licensutbyte med vissa statshandelsländer, vilket på sikt kan göras lön- samt för företaget. Jag delar utvecklingsbolagets bedömning. Beträffan- de mera generella åtgärder för att stimulera utbytet av teknik med ut- landet avser jag att återkomma i annat sammanhang.

Mot bakgrund av vad jag anfört förordar jag att medel tillskjuts genom tecknande av nyemitterade aktier i utvecklingsbolaget. Med hänsyn till vad jag redovisat rörande tidigaste tidpunkt för en översyn av utvecklingsbolagets ekonomiska förutsättningar på sikt och en pröv- ning av dess mål och verksamhet bör beloppet anpassas efter behovet under perioden 1974—1976. Jag beräknar att 30 milj. kr. behöver till- skjutas för ändamålet. Härav bör 25 milj. kr. tillföras som aktiekapital, varför aktierna bör tecknas till en överkurs av 20 %. Skillnaden mellan denna överkurs och aktiernas nominella värde bör tillföras bolagets reservfond. Aktiekapitalet skulle härefter komma att uppgå till 50,5 milj. kr. Utvecklingsbolaget bör inte fatta beslut om engagemang som förutsätter ytterligare tillskott från aktieägaren under eller efter den angivna perioden. Jag har vid min beräkning av beloppet tagit hänsyn även till behovet av att under en övergångstid täcka vissa förluster i samband med licensutbyte med vissa statshandelsländer.

Prop. 1974: 54 12

Under åberopande av vad jag anfört hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Teckning av aktier i Svenska utvecklingsaktiebolaget för budgetåret 1974/75 under fonden för statens aktier anvisa ett investeringsanslag av 30 000 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta G yllensten

Prop. 1974: 54 13

Svenska utvecklingsaktiebolaget

Svenska utvecklingsaktiebolaget (utvecklingsbolaget) bildades vid kons- tituerande bolagsstämma den 15 juli 1968. Erfarenheterna från utveck- lingsbolagets första tre verksamhetsår och huvuddragen i den väntade utvecklingen för bolaget under de därefter närmast följande åren har redovisats i bilaga 2 till prop. 1971: 139. Enligt denna proposition borde utvecklingsbolagets dåvarande engagemang i moderbolag och dotterbo- lag utgöra den huvudsakliga basen för det fortsatta arbetet. Utveck- lingsbolaget borde vidare koncentrera sin verksamhet till ett mindre urval projekt. I det följande redovisas sektorvis de utvecklingsinsatser som gjorts inom företagsgruppen fram till årsskiftet 1973/74.

Medicinsk teknik

Utvecklingsarbetet inom det medicinskt-tekniska området bedrivs dels i projektbunden form inom utvecklingsbolaget, dels genom dotterbolaget Anatom AB, dels genom det hälftenägda företaget Stansaab Elektronik AB.

Med stöd från styrelsen för teknisk utveckling (STU) och i samarbete med Chalmers tekniska högskola och universitetet i Göteborg studerar utvecklingsbolaget i ett projekt de medicinska och tekniska förutsätt- ningarna att utveckla elektrisk utrustning för styrning av defekta blås- och rektalfunktioner.

Inom projektet flödcsmätning har framtagits en flödesmätare för me- dicinskt-tekniska tillämpningar, bl. a. för mätning av blodflöden i t. ex. system för dialys.

Anatom AB utvecklar och tillverkar produkter inom det medicinskt- tekniska området med tyngdpunkt på kompletta utrustningssystem för tandvård. Produkterna —— Anatom-systemet och system Combi är utvecklade för att ge en ergonomiskt riktig arbetssituation för tand- läkare och assistenter och maximal bekvämlighet för patienterna. Inom folktandvården har system Combi kommit att bli den mest anskaffade tandläkareutrustningen. Anatom marknadsför även en inom utveck- lingsbolaget vidareutvecklad mobil kompakt respirator. Anatoms ex- portförsäljning har successivt utvecklats dels i Finland och Danmark ge- nom agenter, dels inom EG utom Danmark — främst Förbundsrepubli- ken Tyskland, Holland och Frankrike genom det helägda försälj- ningsbolaget Anatom Gmbl—I.

Det patientdatasystem för intensivvård, som utvecklats inom Stan- saab Elekt-ronik AB, har hittills levererats till bl. a. Karolinska sjukhuset, Columbia University, New York, Wythcnshaw Hospital, Manchester, och en beställning från universitetskliniken i Heidelberg erhölls i början av 1974. Ett omfattande projekt- och utvecklingsarbete bedrivs i sam- arbete med STU och Spri avseende ett nytt patientdatasystem för i första hand Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.

Totalt har utvecklingsbolaget inom denna sektor investerat ca 8 milj. kr. vartill kommer investeringar av medintressenter på ca 5 milj. kr.

Prop. 1974: 54 14

Miljövårds— och processteknik

Inom sektorn miljövårds- och processteknik är såväl moderbolaget som dotterbolagen AB Fraetionator, AB Tellusond och Svensk Avfalls- konvertering AB (SAKAB) med dotterbolaget AB Industridestillation verksamma.

SAKAB har utvecklat metoder och system för omhändertagande, nyttiggörande och destruktion av avfallsprodukter —— i första hand s.k. kemiskt industriavfall. .

SAKAB har koncentrerat sin verksamhet till behandling av kemiskt avfall och återvinning vid dotterbolaget AB Industridestillation. Under 1973 har förbrännings- och destillationskapaciteten vid Industridestilla- tion utnyttjats maximalt av kunder från industrier, kommuner och institutioner. Den planerade utbyggnaden av förbränningskapaciteten till den av koncessionsnämnden fastställda gränsen 15 000 ton kemiskt för- bränningsavfall per år har påbörjats och blir klar i mitten av 1974. Nya ugnsutrustningar kommer att möjliggöra fullständig destruktion av pro- dukter med hög klorhalt, t. ex. DDT och PCB. Även destillationsanlägg- ningen kommer att utbyggas 1974. SAKAB/Industridestillations utökade behandlingsverksamhet är av väsentlig betydelse, främst för de kom— muner som kan komma att utvidga sitt renhållningsåtagande till att om- fatta insamling av kemiskt avfall.

Inom miljövårdssektorn har AB Tellusonds utvecklingsarbete kring instrumenteringar för reningsverk och industri lett till ett marknads- färdigt produktprogram för analys av avloppsreningsproccsser samt för kontroll och reglering av driften vid kommunala och industriella re- ningsverk. En mobil mätstation innehållande sådan utrustning har ut- vecklats på beställning av naturvårdsverket. Under 1973 har en prov- tagare för avloppsvatten tagits fram och testats med gott resultat enligt naturvårdsverkets normer. För att bredda produktområdet pågår också inom Tellusond i samarbete med andra företag utveckling av vissa instrument för kontinuerlig kont-roll och reglering av skilda processer inom cellulosaindustrin.

AB Fractionators Float Wash-system för avskiljning och fraktionering av partiklar ur vätskor är främst avsett för fiberavskiljning inom pap- pers- och cellulosaindustrin. Även från miljövårdssynpunkt är Float Wash-tekniken betydelsefull genom att den kan tillämpas vid åter- vinnings- och rcningssystem före utsläpp av processvatten till extern recipient. En 1973 nyutvecklad modulversion gör Float Wash-systemet mer anpassningsbart till storlek allt efter skilda användares kapacitets- behov.

En annan produktgrupp inom Fractionator är virvelrenare för rening av främst pappersmassa. En ny typ av kompakt virvelrenareanläggning _ ALBIA 100 Stackcleaner _— introducerades för pappers- och cellu- losaindustrin hösten 1973 av Fraetionator. ALBIA 100 innebär ett nytänkande främst vad gäller grupperingen av cyklonerna och genom det enkla förfarandet vid utbyte av igensatt cyklon, som kan ske utan drift- störningar. ALBIA 100 är ett betydelsefullt komplement till tidigare virvelrenare i ALBIA-serien, som röner god efterfrågan såväl i Sverige som i utlandet.

Projektet f-lödesmätning har hittills resulterat i tre typer av flödes- mätare, varav två med roterande kula och en med roterande blad. Den ena typen av kulmätare, som i första" hand är avsedd för tätningsvätskor vid centrifugalpumpar, är under tillverkning. Den kommer under 1974 att marknadsföras främst inom cellulosaindustrin.

Prop. 1974: 54 - 15

Den sammanlagda investeringen inom sektorn miljövårds- och pro- cessteknik är ca 18 milj. kr. vartill kommer investeringar av medintres- senter på 7,5 milj. kr.

Dnmbeh(mdlingssyslcm

Våren 1973 övertog utvecklingsbolaget och Saab-Scania den tredjedel av aktierna i Stansaab, som innehafts av Standard Radio & Telefon AB. Utvecklingsbolaget blev därigenom hälftenägare i Stansaab och sam— arbetet mellan bolagen har snabbt ökat. Som projektpartner och med— leverantör till utvecklingsbolaget har Stansaab inlett systemarbete inom området datorbaserad trafikledning och inom vissa industriella tillämp- ningar av databehandlingssystem.

Försäljningen såväl i Sverige som på export har utvecklats väl inom var och en av Stansaabs produktgrenar trafiklednings-, patientdata- och dataterminalsystem. Lanseringen av det programmerbara dataterminal- systemet Alfaskop 3500 hösten 1973 befäste ytterligare Stansaabs posi- tion i Sverige som marknadsledande företag inom detta område. En ny produktgrcn under framväxt är simulatorer och datorstödda system för utbildning.

"tansaab ökade under 1973 sin omsättning till 85.5 milj. kr. (1972: 80 milj. kr.) och beräknas redovisa en nettovinst på 1 milj. kr.

Totalt har utvecklingsbolaget investerat 17,5 milj. kr. i denna sektor, av vilket belopp 16,5 milj. kr. hänför sig till engagemanget i Stansaab.

Transportteknik

Projektet metall-luft—batterier har anknytning till såväl miljövårds- som energiteknikområdena. Utvecklingsarbetet, som påbörjades 1969 med stöd från STU, koncentreras för närvarande på s. k. järn-luft-bat- terier. Den 1 juli 1973 inträdde Svenska Ackumulator AB J ungner som medintressent i projektet. Den första batteriprototypen levererades i februari 1973 till LKAB i Kiruna för fältmässiga prov i ett fordon under jord. där miljökraven är särskilt stränga.

Utvecklingsbolagets utvecklingsarbete förlades i november 1973 till förhyrda lokaler i det nya industrihuset i Åkersberga, där laboratorier och en anläggning för pilotserietillverkning tagits i bruk. Framsteg har nåtts bl.a. beträffande användning av billigare råmaterial för elektroder. Ytterligare väsentliga förbättringar av såväl specifika energi- som cffektprcstanda är att förvänta under de närmaste åren. Verksam- heten omfattar för närvarande ca 30 personer och inriktas främst mot tillämpningar i t.ex. arbetsfordon för underjordsdrift samt eldrivna truckar för industriell inomhusdrift. På längre sikt kan även distribu- tionsfordon och innerstadsbussar ses som potentiella marknader.

1972 bildade utvecklingsbolaget tillsammans med Volvo och Saab- Scania en gemensam projektgrupp för att undersöka möjligheterna att utveckla kollektiva pcrsontransportsystem för stads- och förortstrafik. I och med att gruppens förstudie blev färdig vid årsskiftet 1973/74 har samarbetet i denna form avslutats. Företagen utnyttjar resultaten för fortsatta insatser i andra former.

Under 1973 presenterade utvecklingsbolaget ett i samarbete med Stansaab utformat projekt till trafikledningssystem för kollektiv trafik. Projektets marknadsförutsättningar är givetvis beroende av samhällets beredskap att investera i kollektivtrafikens utveckling. Den önskvärda omfördelningen från individuell trafik till en ökad kollektiv trafik för-

Prop. 1974: 54 16

utsätter även utveckling av bl. a. bussteknologin med hänsyn till eko- nomi och komfort. Utvecklingsbolaget har därför i samarbete med Stor- stockholms Lokaltrafik AB och Hägglund & Söner AB utarbetat en kravspecifikation beträffande en stads- och förortsbuss för 1980-talet.

Totalt har utvecklingsbolaget investerat ca 10 milj. kr. i denna sek- tor, vartill kommer investeringar av medintressenter på ca 7 milj. kr.

Produktionstcknik

De betydande investeringar som gjorts inom området press— och hög- trycksteknik har lett till ett marknadsfärdigt basprogram hos AB Car- box innefattande pelar-, portal- och gappressar, isostatiska pressar samt kompletta pressystcm med olika slag av datorstödda manipulatorer. Produktprogrammet har väckt internationellt intresse. En marknads- organisation har byggts upp inom Carbox under 1973 och försäljningen väntas öka under 1974. Vid årsskiftet 1973/74 etablerade Carbox ett försäljningsbolag i USA.

I samarbete med Stansaab påbörjade utvecklingsbolaget under 1973 ett nytt projekt, avseende datorbaserade övervaknings- och ledningssystem med syfte att förbättra produktionsekonomi och råvaruutnyttjande.

Under 1973 fullgjordes genom AB Samcfa de stora uppdrag som utvecklingsbolaget åtagit sig i samband med bilregistcr— och kilometer- skattereformerna. Samefa hade då under ca 1 1/2 är producerat och distribuerat 6,3 milj. bilskyltar och upphandlat och distribuerat 167 000 kilometerräknarsatser.

Samefas mål har vidgats till att omfatta utveckling, tillverkning och marknadsföring av system och produkter inom områdena data, elektro- nik och mekanik. Samcfa har under år 1973 njort avsevärda investe- ringar i ytterligare produktionsutrustning, vilket ökat företagets bety- delse som en gemensam produktionsresurs för företagsgruppen. Samefas satsning på nya produkter har bl. a. resulterat i ett nytt universalsystem för mätning och riktning av krockskadade bilar, ett automatiskt färg- verk samt en avancerad utrustning för automatisk montering av produk- ter i serietillverkning. '

Totalt har utvecklingsbolaget hittills investerat ca 46 milj. kr. i denna sektor.

Förmedling av licenser

Under åren 1969—1973 har utvecklingsbolaget träffat avtal med en rad organisationer och företag i såväl öst- som västeuropa och USA om förmedling av licenser. Utvecklingsbolagets erfarenheter av den licens- förmedlande verksamheten tyder på ett stort intresse från näringslivets sida. främst från mindre och medelstora företag, att genom licensför- värv få tillgång till nya produkter, processer och system. lntroduktions- kostnaderna för bolaget har emellertid varit stora och utvecklingsbola- gets liccnsförmedlande verksamhet har inte medgivit täckning för bola- gets kostnader härför.

Vissa ekonomiska uppgifter

Vid utgången av december månad 1973 hade utvecklingsbolaget totalt investerat ca 100 milj. kr. i olika projekt i moderbolag och dotterbolag, varav ca 31 milj. kr. finansierats med upplånade medel. Olika medin- tressenter hade samtidigt i dessa projekt investerat ca 36 milj. kr. Sam- mantaget har alltså utvecklingsbolagets verksamhet hittills medfört in-

Prop. 1974: 54 17

vesteringar på ca 136 milj. kr.

Antalet registrerade projektuppslag var vid utgången av december månad 1973 ca 900. De enskilda förslagsställarnas andel härav utgör ca 80 % under det att nära 10 % kommit från offentliga sektorn och drygt 10 % genererats internt. Antalet uppslag under förstudier, vär- dering och beredning var ca 30 vid årsskiftet 1973/74.

Utvecklingsbolagets stora uppdrag från bilskatteutredningen och bilregisterutredningen, som redovisades i bilaga 2 till prop. 1971: 139, har nu fullföljts genom dotterbolaget AB Samcfa. I övrigt har uppdrag huvudsakligen erhållits från Statsföretag AB beträffande projektbered- ning och marknadsanalyser, en verksamhet som avses fortsätta.

I moderbolaget var vid utgången av 1973 65 personer varav 61 tjän- stemän anställda och i dotterbolagen 365 varav 197 tjänstemän. Härtill kommer 741 anställda i Stansaab Elektronik AB.

Moderbolaget har funktioner eller avdelningar för analys och bered- ning av nya projektförslag, projektadministration, marknadsanalys, ex- tern teknikförmedling, information, ekonomi och allmän administra- tion. Inom de sektorer, där produktionsuppbyggnad i egen regi be- hövts, har dotterbolag bildats eller förvärvats. De laborativalresurserna inom gruppen finns i dotterbolagen eller förhyrs från företag med vilka utvecklingsbolaget samarbetar. Samarbetet mellan moderbolag och det- terbolag har vidareutbyggts i den nya organisation som infördes i slutet av 1972, då även en ledningsgrupp med samordnande uppgifter för företagsgruppen kom 'till stånd.

Resultatutvecklingen för företagsgruppen har förbättrats de tre se- naste åren. År 1971 redovisades ett underskott före resultatdispositio- ner och skatter på 4,6 milj. kr. För år 1972 kunde detta förbytas i ett överskott på 2,5 milj. kr. och för år 1973 beräknas överskottet före dispositioner och skatter bli över 2 milj. kr. Den positiva resultatutveck- lingen beror på en väsentligt ökad fakturering av produkter och tjäns- ter. Den redovisade omsättningen uppgick år 1971 till 18,0 milj. kr., steg till 49,8 milj. kr. år 1972 och har under år 1.973 uppgått till ca 110 milj. kr. Däri har Stansaabs omsättning på 85,5 milj. kr. ej med- räknats. Omsättningsökningen under åren 1972 och 1.973 samman- hänger i stor utsträckning med leveranserna av registreringsskyltar för bilar och stämplande kilometerräknare för dieselfordon.

Nedlagda kostnader för projekt och konstruktioner har i 1972 års koncernbalansräkning upptagits som en tillgångspost med 21,7 milj. kr. I summan ingår utgifter för patent och licenser. Enligt de i företags- gruppen tillämpade reglerna för bokföring av utvecklingskostnader redo- visas i samma balansräkning avsättningar till en reserv för pågående projekt med 6,1 milj. kr.

Direkta nedskrivningar och planenliga avskrivningar på projekt be- räknas bli gjorda i 1973 års bokslut med ca 12 milj. kr. I bokslutet för år 1973 beräknas dessutom ca 1,5 milj. kr. bli avsatt till projektreserven, varefter denna uppgår till ca 8 milj. kr.

Koncernens bokförda värde av projekt, patent, konstruktioner och licenser vid 1973 års utgång förutsätts komma att uppgå till ca 17 milj. kr.

Prognos för åren 1974—1976

Inom utvecklingsbolaget har för företagsgruppen uppgjorts en pro- gnos över resultat, investeringar, finansiering m. m. under åren 1974—

Prop. 1974: 54 18

1976. För varje år har dessutom utarbetats detaljerade resultatbudgeter för varje bolag. Under år 1974 förutses en betydande omsättningsminskning. Denna sammanhänger med att leveranser av bilskyltar fortsättningsvis sker i väsentligt minskad takt samt att några av de aktuella utvecklingsprojek- tcn når sin beräknade exploateringsfas först senare under prognosperio- den. Faktureringen beräknas år 1974 uppgå till ca 47 milj. kr. och re- sultatet av verksamheten väntas bli ett underskott på ca 6 milj. kr., se- dan planenliga avskrivningar på projekt, maskiner etc. gjorts med ungefär samma belopp. Koncernens kapitalbehov åren 1974—76 framgår av ett sammandrag av uppgjorda investerings— och finans-icringsprognoser (bilaga 2). Av sammanställningen framgår att investeringar i projektutveckling, produk- tionsutrustning m. in. under åren 1974—76 planeras för 59 milj. kr. För år 1974 förutses utgifter för projektutveckling och produktförvärv på ca 16 milj. kr. Härav har avsatts för satsningar på nya projekt och produktförvärv 6,5 milj. kr. Ökade varulager och kundfordringar beräknas efter avdrag för ökning av kortfristiga skulder komma att kräva 12 milj. kr. under prognos- perioden. Det sammanlagda kapitalbehovet är 71 milj. kr. Kapitalbehovet beräknas kunna finansieras genom internt rörelse- flöde jämte bidrag från medintressenter med sammanlagt 19 milj. kr., genom upptagna lån efter avdrag för amorteringar under perioden med 14 milj. kr. och genom den föreslagna nyemissionen i moderbolaget med 30 milj. kr. Resterande del, 8 milj. kr. av kapitalbehovet, täcks genom minskning av de likvida medlen, som vid årsskiftet 1973/74 uppgick till ca 12 milj. kr.

Koncernens likviditet och soliditet

Vid utgången av år 1973 uppgick företagsgruppens balanslikviditet, dvs. förhållandet mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder, till ca 1.60 %. Vid utgången av år 1976 beräknas balanslikviditeten ävcnledes uppgå till ca 160 %. -

Företagsgruppens soliditet, mätt som förhållandet mellan eget ka- pital och det totala kapitalet enligt koncernbalansräkning, uppgick vid slutet av 1.973 till ca 35 %. Om den antagna lönsamhetsutvecklingen enligt prognosen infrias oeh moderbolaget tillförs 30 milj. kr. genom nyemission beräknas soliditcten år 1976 uppgå till 38 %. -

Antalet anställda i moderbolaget och dotterbolagen beräknas åren 1974—1976 öka med 180 personer till 610.

Prop. 1974: 54 19

Prognos över kapitalanvändning och finansiering för Svenska utvecklings- aktiebolaget med dotterbolag åren 1974—1976 (milj. kr.)

1974 1975 1976 Totalt

Kapitalanvändning Investeringar i projektutveckling, . produktionsutrustning m. m. 23.2 20.4 15.4 59.0 Ökning av varulager och kortfristiga fordringar efter avdrag för beräknad ökning av kortfristiga skulder 3.0 5.4 3.9 12.3

Summa 26.2 25.8 19.3 71.3 Finansiering Disponibelt rörelseöverskott inkl. medintressenters bidrag .]. 0.5 1.3 18.5 19.3 Ökning av långfristiga skulder efter avdrag för amorteringar 6.0 7.0 0.7 13.7 Föreslagen nyemission 30.0 30.0 ' Summa tillförda medel 35.5 8.3 19.2 63.0 Förändring av likvida medel 9.3 ./. 17.5 ./. 0.1 ./. 8.3

MARCUS BOKTR.STOCKHOLH 1974 740125