Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att 30 milj. kr. anvisas för nyteckning av aktier i Svenska utvecklingsaktjebolaget.

1. Riksdagen 1974. ] saml. Nr 54

• Sida 2
•  Original

Prop.1974:-54- ' . -'—"2—-.-.-..

Utdrag av protokollet över industriärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet den 8 mars 1974.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för." utrikes ..lärendena.-..l ANDERSSON, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKV-I-ST,' GEIJER; BENGTSSON, NORLING,"--LÖF-.; ' : BERG, FELDT, SIGURDSEN, GUSTAFSSON,-ZACHRISSON.:.— ' - - " ' - :

Chefen för industridepartementet, statsrådet J ohansson, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om finan— siering av Svenska utvecklingsakriebolaget och anför. .

Inledning

På grundval av de förslag som lagts fram i en departementsprome- moria (Ds Fi 1968: 2) förordades i prop. 1968: 68 att ett särskilt utveck- lingsbolag skulle bildas för att tillvarata specifika samhälleliga intressen vid exploatering av innovationer.

Ett första väsentligt skäl för att inrätta ett statligt utvecklingsbolag var att produkter, metoder och system, som var angelägna för sam- hället, skulle komma fram så snabbt som möjlig och få en från teknisk och kommersiell synpunkt tillfredsställande utformning. Som exempel på områden, där samhället ansågs ha ett speciellt ansvar och intresse i detta hänseende, angavs bl. a. medicinsk teknik, metoder och system inom undervisningen, miljövårdsteknik. främjande av trafiksäkerhet och utveckling av administrativa system och hjälpmedel.

Strävan att effektivisera de företagsekonomiska förutsättningarna för statliga företag och affärsdrivande verk angavs som ett andra skäl för att bilda ett statligt utvecklingsbolag. I synnerhet betonades möjlighe- ten av att etablera ett samarbete med det enskilda näringslivet för att utveckla produkter av gemensamt intresse.

Som ett tredje skäl angavs, att man genom ett statligt utvecklingsbo- lag skulle kunna skapa bättre förutsättningar för exploatering av inno- vationer gjorda av anställda vid statliga myndigheter och företag.

Ett fjärde skäl hänförde sig till behovet av att skapa ytterligare en kanal för utveckling och exploatering av innovationer speciellt inom mindre företag samt av enskilda uppfinnare och forskare. Genom till- komsten av ett nytt utvecklingsbolag, som skulle vara fristående i för- hållande till redan existerande intressegrupper i näringslivet och som skulle konkurrera på lika villkor med övriga utvecklingsbolag, skulle mindre företag, uppfinnare och forskare få flera valmöjligheter.

• Sida 3
•  Original

Prop. 1974: 54 3

Föredragande statsrådet ansåg att utvecklingsbolaget skulle komma att utgöra ett naturligt led i en aktiv näringspolitik. Statens engage- mang inom företagsfinansicring, vissa stora basindustrier, energiförsörj- ning och forskning skulle härigenom fullföljas med en starkare sats- ning på teknik och produktutveckling. Utvecklingsbolaget skulle kom- ma att bli ett komplement till den samtidigt föreslagna styrelsen för teknisk utveckling liksom till den tidigare inrättade Sveriges investe- ringsbank AB (Investeringsbanken).

Det fanns enligt föredraganden dessutom ytterligare ett skäl för bil- dandet av ett statligt utvecklingsbolag. På lång sikt skulle avkastningen av forskning och industriell utveckling komma att utgöra en väsentlig del av förmögenhetsökningen i landet. Eftersom en sådan utveckling, allmänt sett, i växande utsträckning skulle förutsätta statligt stöd till forskning och innovationsverksamhet, borde samhället få möjlighet att tillgodogöra sig en del av denna förmögenhetstillväxt.

Enligt föredraganden skulle utvecklingsbolagets deltagande i innova- tionsverksamheten kunna ske på i princip två olika sätt. Det ena skulle innebära att bolaget för en beställares räkning utför ett uppdrag mot cr- sättning på kommersiella grunder. Uppdraget kunde mera konkret vara en specificerad forskningsuppgift, ett utvecklingsarbete fram till ett de- finierat stadium. en utredning eller en projektledningsuppgift.

_Det andra, och på sikt väsentligare, sättet för utvecklingsbolaget att medverka i innovationsverksamhct skulle vara att initiera och ge- nomföra projekt med eget kapital. Enligt föredragandens mening kunde det härvid, bl.a. i syfte att bättre bestämma ett projekts marknadsför- utsättningar, vara nödvändigt för utvecklingsbolaget att under en viss tid självt medverka i tillverkning och försäljning av en produkt. Ut- vccklingsbolagets tillverknings- och försäljningsvcrksamhet borde dock inte utvecklas därhän att bolaget förlorade sin ursprungliga karaktär. Strävan borde vara att, efter en tid som kunde komma att variera från fall till fall, avskilja tillverknings- och försäljningsverksamhet.

Den bästa vägledningen för ett ekonomiskt riktigt projektval borde en- ligt föredraganden utvecklingsbolagets kommersiella inriktning ge. Trots ett i princip brett verksamhetsfält borde denna inriktning leda till att tillgängliga resurser utnyttjas effektivt genom stark koncentration till ett urval projekt. Projekturvalct i sin tur borde bestämmas av projek- tens marknadsmässiga förutsättningar.

Utvecklingsbolaget borde enligt föredraganden ha egna kvalificera- de resurser för prospekteringsverksamhet, för projektvärdering samt för styrning och ekonomisk uppföljning av utvecklingsarbetet och av verksamheten i övrigt. Utvecklingsbolaget skulle också behöva ha till- gång till vissa forsknings- och utvecklingsresurser. Dock betonades att bolagets egna resurser därvidlag borde kunna begränsas under upp- byggnadsskedet. Särskilt borde beaktas möjligheten att utnyttja resur- ser på annat håll. ri- Riksdagen-1974. 1 saml. Nr 54

• Sida 4
•  Original

Prop. 1974: 54 4

Föredraganden ansåg det vara nödvändigt att utvecklingsbolaget skulle arbeta utifrån ett principiellt krav på tillfredsställande lönsamhet på lång sikt. Det framhölls att den eftersträvade avkastningen på det egna kapitalet kunde uppnås först på lång sikt. Under uppbyggnadsskedet skulle det inte vara realistiskt att påräkna någon utdelning.

Föredraganden förordade att under första verksamhetsåret 25 milj. kr. borde ställas till utvecklingsbolagets förfogande genom anslag över statsbudgeten. Av dessa medel borde 18 milj. kr. tillskjutas av staten genom tecknande av aktier till en överkurs av 20 %. Övriga 7 milj. kr. borde vara ett aktieägartillskott avsett att finansiera driften under de första åren innan verksamheten upparbetats till att ge egna tillräckliga intäkter. För att vid växande omfattning av verksamheten bevara önskad solvens hos bolaget kunde det bli nödvändigt att bolagets ägare i fram- tiden tillsköt ytterligare medel genom aktieteckning.

Riksdagen fattade beslut i enlighet med de riktlinjer som angivits i propositionen (SU 1968:'l.3]_,'rskr 1968z304). Utvecklingsbolagct på- började sin verksamhet i juli 1968. I prop. 19711139 redovisades att det ekonomiska resultatet av utvecklingsbolagets verksamhet hade varit negativt under de två första verksamhetsåren. Enligt en av företaget preliminärt beräknad prognos skulle verksamheten komma att första gången ge överskott år 1973.

Föredragande dcpartementschefen anförde ( prop. 1971: 139 s. 12 ) att bolagets val av projekt och verksamhetsfält i övrigt låg väl i linje med intentionerna i den grundläggande, av riksdagen godkända propositio- nen. Departernentschefen erinrade därvid särskilt om kravet på samspel mellan lagstiftning och teknisk utveckling. Bolaget hade i flera fall engagerat sig i projekt och uppdrag där tekniska möjligheter kopplats samman med samhällets behov.

Det stora intresset- för samarbete med ett statligt utvecklingsbolag uppfattade dcpartementschefen som en bekräftelse på riktigheten i vissa av de bedömningar som låg bakom utvecklingsbolagcts tillkomst. Det syntes därför angeläget att utvecklingsbolaget befäste sin ställning som ett vitalt organ för utveckling och exploatering av innovationer.

Dcpartcmcntschefen framhöll därefter att med hänsyn till utveck- lingsbolagets givna förutsättningar och arbetsuppgifter samt till verk- samhetens inriktning det ekonomiska resultatet i stort inte kunde anses. otillfrcdsställande. Inte heller de prognostiserade resultaten för de när- maste två verksamhctsårcn föranledde enligt dcpartementschefen någon omprövning av bolagets principiella verksamhetsinriktning, såsom den angavs i prop. 1968: 68 .

I huvudsak borde "därför företaget t.v. drivas enligt gällande rikt- linjer och tillföras fina'nsiella resurser i sådan omfattning att påbörjat arbete kundc fortgå. En mer definitiv bedömning av verksamhetens ekonomiska förutsättningar på sikt borde kunna göras tidigast om tre. till fyra år.

• Sida 5
•  Original

Prop. 1974: 54 5

Även om de riktlinjer för utvecklingsbolagets mål, verksamhet och organisation, vilka angavs i prop. 1968: 68 , enligt dcpartementschefen i sina huvuddrag fortfarande borde äga giltighet kunde dock med hän- syn till vunna erfarenheter av verksamheten vissa förtydliganden och preciseringar göras.

De allmänna riktlinjerna för utvecklingsbolagets projektval borde sålunda gälla även i fortsättningen. Ett så vittomfattande arbetsfält kun- de emellertid inte sägas utgöra ett operationellt mål för verksamheten. Det ankom på styrelsen att inom den vida ramen fortlöpande göra nödvändiga prioriteringar och omdisponeringar av verksamheten.

I detta sammanhang betonade dcpartementschefen att ett lönsamhets- syftande företag, statligt eller privat, måste i ett eller annat avseende besitta en ”exklusiv” kapacitet eller inriktning för att hävda sig och expandera. Utvecklingsbolagets ”exklusivitet” borde i inte oväsentlig grad grundas på god kännedom om behovens karaktär och utveckling inom den samhälleliga sektorn i allmänhet. Det samspel mellan teknisk utveckling och samhällsbehov i vid mening som tagit sig uttryck exem- pelvis i arbetet inom miljövårdsområdet och med ett produktionssystcm för bilregistreringsskyltar borde utgöra en väsentlig riktpunkt för ut- vecklingsbolagets kommande verksamhet.

Viss uppdragsverksamhet borde utgöra ett värdefullt komplement till arbetet inom de egna sektorerna. Utvecklingsbolagets primära uppgift borde dock också i fortsättningen vara att initiera och genomföra ut- vecklingsprojekt med eget kapital. Det ankom på utvecklingsbolagets styrelse att avgöra i vilken utsträckning uppdragsverksamhet skulle be- drivas.

Utvecklingsbolaget borde även framgent arbeta utifrån kravet på lön- samhet. Resultatet efter nödvändiga avskrivningar och andra avsätt— ningar borde således på sikt vara positivt. Utvecklingsbolaget borde ges möjlighet att arbeta vidare med de projekt och andra verksamheter som företaget engagerat sig i. Det kapitalbehov för koncernens följdinveste- ringar i redan initierad verksamhet som kvarstod sedan samtliga kända finansieringsmöjligheter avräknats fann departementschefen vara 3,2 milj. kr. för verksamhetsperioden 1971—1973.

Utvecklinngolagets engagemang i moderbolag, dotterbolag och när— stående företag borde utgöra den huvudsakliga basen för det fortsatta arbetet. Departementschefen erinrade därvid om att föredraganden i prop. 1968: 68 hade betonat att bolaget borde koncentrera sin verk- samhet till ett mindre urval projekt. I synnerhet borde det kravet gälla under uppbyggnadsskedet. För att möjliggöra en begränsad nyinveste- ring och samtidigt säkerställa tillfredsställande solvens hos företaget borde utvecklingsbolaget därför tillföras 12 milj. kr. i aktieägartillskott.

DeSsa medel föreslogs bli tillskjutna genom tecknande av aktier till en överkurs av 50 9-4. Skillnaden mellan denna överkurs och aktiernas

• Sida 6
•  Original

Prop. 1974: 54 6

nominella värde skulle tillföras bolagets reservfond. Aktiekapitalet skulle därefter komma att uppgå till 25,5 milj. kr. och reservfonden till 7,5 milj. kr. Staten borde vidare teckna garanti för ett lån om 12 milj. kr. för avlyft av en kredit till utvecklingsbolaget från Statsföretag. Fi- nansieringsbehov därutöver borde bedömasfrån fall till fall i sedvanlig ordning av utvecklingsbolagets ägare och kreditgivare. Riksdagen be- slöt i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (NU 1971:45, rskr 1971: 326).

Svenska utvecklingsaktiebolagets framställning

'! skrivelse den 25 juni 1973 har Svenska utvecklingsaktiebolaget hemställt att förslag måtte föreläggas 1.974 års riksdag om anslag av 30 milj. kr. för teckning av aktier i Svenska utvecklingsaktiebolaget. Utvecklingsbolaget hänvisar inledningsvis till de nyss nämnda besluten och framhåller bl.a. att näringsutskottet i sitt utlåtande (NU 1971: 45) över prop. 1971: 139 strök under vikten av att utvecklingsbolaget allt framgent tillfördes resurser som gjorde det möjligt att fullfölja den avsedda verksamheten.

Av årsredovisningen för 1.972 framgår att bolagets aktiekapital är 25.5 milj. kr. och reservfonden 7,5 milj. kr. Den balanserade förlusten utgör emellertid 5 160 000 kr. varför det intakta egna kapitalet uppgår till 27 840 000 kr.

Den av utvecklingsbolagets styrelse godkända investeringsplanen för tiden t.o.m. år 1976 medför ett ännu inte finansierat kapitalbehov av 30 milj. kr.

Enligt utvecklingsbolaget är företagsgruppens likviditet och kapital- försörjning förhållandevis svag, något som även utvecklingsbolagcts re- visorer strukit under. Det borde eftersträvas, att kapitalbehovet i allt väsentligt täcks med eget kapital, vilket skulle ge utvecklingsbolaget ökad kreditvärdighet och vidgade möjligheter att fullfölja sina mål.

Ett kapitaltillskott av den omfattning utvecklingsbolaget anger skulle medge ett fullföljande av nu pågående projekt och en begränsad insats på nya projekt. Det är enligt utvecklingsbolaget synnerligen önskvärt att de finansiella resurserna dimensioneras med hänsyn till ännu inte i detalj förutsedda men sannolika engagemang inom sådana områden som arbetsmiljö, yttre miljö, kollektiva transporter och energibesparing. Dessa områdens betydelse gör det angeläget att ett statligt utvecklings- bolag har resurser för punktinsatser på väsentliga avsnitt. En mindre del av det totala kapitalbehovet avser insatser inom nyssnämnda om— råden. Bolagets hittillsvarande erfarenhet av satsningar inom t. ex. miljö- vårdsområdet stryker emellertid starkt under behovet av tillräckliga och uthålliga insatser för samhällsviktiga ändamål.

Enligt utvecklingsbolagets bedömning har ännu inte något av bola-

• Sida 7
•  Original

Prop. 1974: 54 7

gets projekt av större ekonomisk betydelse nått det stadium, där en för- säljning är förmånlig för bolaget. Inom dotterbolagen, som tillskapats eller förvärvats med sikte på. verksamhet inom de av utvecklingsbola- get prioriterade sektorerna, finns huvuddelen av företagsgruppens per- sonal och laborativa resurser för utvecklingsarbete. Ett ökande samar- bete mellan de olika företagen i gruppen är planmässigt under upp- byggnad. En eventuell avyttring av dotterbolag skulle därför väsentligt beskära utvecklingsbolagets möjligheter att i fortsättningen bedriva ut- vecklingsarbete i enlighet med uppställda mål. Flertalet dotterbolag befinner sig dessutom i samma utvecklingsstadium som nyssnämnda projekt, där en försäljning inte kan ske till förmånligt pris. Utvecklings- bolaget menar att avyttring av någon del av gruppen därför inte är ett realistiskt alternativ för att skaffa kapital.

En viss del av det totalt erforderliga kapitalet torde kunna lånas upp. Bolagets revisorer har emellertid förordat att det nämnda kapitalbehovet i allt väsentligt täcks med eget kapital. Utvecklingsbolaget stryker under riktigheten av denna bedömning. Det är uppenbart att utvecklingsbola- get till följd av arten av sin verksamhet nödgas ta större risker än vad som eljest torde vara vanligt inom affärsvärlden. Dess uppgift är att satsa på nya projekt, vars lönsamhet kan vara svår att avgöra.

En rimlig del av det totala investeringskapitalet bör därför finansieras genom ökning av utvecklingsbolagets aktiekapital.

I skrivelse den 10 december 1973 beräknar utvecklingsbolaget ett överskott av verksamheten för år 1973 och viss konsolidering inom före- tagsgruppen, men för de närmast följande åren förutses betydande fi- nansieringsproblem. Den analys som gjorts har starkt strukit under an- gelägenheten av att utvecklingsbolaget kan tillföras det kapital av 30 milj. kr. som angivits i skrivelsen i juni 1973.

Utvecklingsbolaget framhåller, att utvecklingen under det senaste halvåret påvisat behovet av samhälleliga insatser på längre sikt inom bl. a. sådana områden som kollektiva transporter, energibesparing och återvinning. Det är uppenbart att det beträffande såväl dessa som andra områden krävs en samverkan mellan olika intressenter inom samhället samt ett ökat engagemang och ansvarstagande från det all- männas sida för att man skall nå effektiva resultat.

Den 22 februari 1974 har utvecklingsbolaget inkommit med en pro- gnos för verksamheten och en detaljerad beräkning av kapitalbehovet under åren 1974—1976.

Slutligen har utvecklingsbolaget med skrivelse den 9 februari 1973 överlämnat en promemoria rörande licensförmedling med vissa stats- handelsländcr.

• Sida 8
•  Original

Prop. 1974: 54 8

Svenska utvecklingsaktiebolagets verksamhet

Utvecklingsbolagets verksamhet har sedan starten den 15 juli 1968 präglats av relativt stark expansion. Vid utgången av december månad 1973 hade totalt ca 900 produktidéer och övriga utvecklingsförslag re- gistrerats, av vilka ca 50 blivit föremål för exploatering. Av de registre— rade projektuppslagen kommer ca 80 % från enskilda förslagsställare under det att nära 10 % kommit från offentliga sektorn och drygt 10 % kommit fram inom företagsgruppen. Antalet uppslag under förstudie, värdering och beredning var då ca 30.

Utvecklingsbolaget har f. n. engagemang i ett 10-tal dotterbolag och närstående företag. Dessutom bedrivs ett betydande projektutvecklings- arbete i moderbolaget. Under den hittillsvarande verksamhetsperioden har utvecklingsbolaget investerat 8 milj. kr. inom sektorn medicinsk teknik, 18 milj. kr. inom miljövårds- och processteknik, 17,5 milj. kr. inom datateknikområdet, 10 milj. kr. i transportteknik och 46 milj. kr. inom området produktionsteknik. Totalt sett hade utvecklingsbolaget vid utgången av december månad 1973 investerat ca 100 milj. kr. i olika projekt i moderbolaget och dotterföretagen. Andra intressenter hade samtidigt i dessa projekt investerat ca 36 milj. kr. Sammantaget har alltså utvecklingsbolagets verksamhet hittills inneburit investeringar på ca 136 milj. kr.

Moderbolaget hade 65 anställda i december 1973. Vid samma tid- punkt var 365 personer anställda i dotterbolagen, vartill kommer 74]. an- ställda i det hälftenägda Stansaab Elektronik AB.

Det ekonomiska resultatet för utvecklingsbolaget och dess dotter- bolag har under åren ]971—1973 utvecklats i positiv riktning. För år 1971 redovisade företagsgruppen en förlust av 4,6 milj. kr. före dis— positioner och skatter. Under åren 1972 och 1973 har faktureringen av produkter och tjänster väsentligt ökat och resultatet förbättrats. 1972 redovisades ett överskott av 2,5 milj. kr. före dispositioner och skatter och för år 1973 beräknas motsvarande överskott till över 2 milj. kr. Företagsgruppens omsättning kommer emellertid, enligt en av utvecklingslmlaget upprättad prognos för åren 1974—1976, att väsent- ligt minska under år 1974. Detta har främst sin grund i att initialleve- ranserna av registreringsskyltar för bilar och stämplande kilometer- räknare för dieseldrivna fordon har slutförts under år 1973. För år 1974 beräknas verksamheten i företagsgruppen resultera i ett under- skott av storleksordningen 6 milj. kr. efter planenliga avskrivningar på projekt och anläggningstillgångar med ungefär samma belopp.

Genom fortsatt utveckling av igångsatta projekt, en begränsad sats— ning på nya projekt och investeringar i dotterbolagens produktionsut- 1'ustning m.m. beräknar bolaget att vid slutet av prognosperioden ånyo uppnå överskott i företagsgruppens verksamhet. Det sammanlagda ka-

• Sida 9
•  Original

Prop. 1974: 54 9

pitalbehovet inkl. krav på ökat rörelsekapital för de tre år prognosen omfattar har beräknats uppgå till ca 7] milj. kr. Härav förutsätts ca 19 milj. kr. kunna finansieras genom rörelsen och bidrag från medin- tressenter, ca 14 milj. kr. genom lån och 8 milj. kr. genom att likvida tillgångar vid 1973 års slut tas i anspråk. Återstående kapitalbehov för åren 1974—1976 är enligt prognosen 30 milj. kr.

En utförlig redovisning av erfarenheterna från utvecklingsbolagets verksamhet under 1971—1973 jämte huvuddragen i den väntade ut- vecklingen för bolaget under de närmast kommande åren torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga 1. En prognos över finansiering och kapitalanvändning för åren 1974—1976 torde slutligen få fogas till statsrådsprotokollet som bilaga 2.

Departementschefen

Svenska utvecklingsaktiebolaget har väsentliga samhälls— och närings- politiska uppgifter. I egen regi eller i samarbete med skilda intressenter skall bolaget med utnyttjande av sina kunskaper om samhällets be— hov i kombination med sin kännedom om tekniska möjligheter utveckla och exploatera innovationer av betydelse för samhällets utveckling.

Genom beslut av riksdagen år 1971 tillfördes utvecklingsbolaget medel för att genomföra begränsade nyinvesteringar under de närmast följan- de åren. De riktlinjer som tidigare gällt för företagets verksamhet skulle fortfarande äga giltighet. Jag uttalade vid min anmälan av frågan ( prop. 1971: 139 ) att en mera definitiv bedömning av verksamhetens ekonomiska förutsättningar på sikt kunde göras tidigast om tre till fyra år, dvs. tidigast under år 1975. Detta är alltjämt min uppfattning.

Utvecklingsbolagets resultat har utvecklats i huvudsak på det sätt som förutsattes i nyssnämnda proposition. Ett positivt nettoresultat kun— de emellertid uppnäs redan år 1972. Det mycket goda resultat utveck- lingsbolaget uppnått under åren 1972 och 1973 kan i allt väsentligt hän- föras till de stora leveranserna av bilregistreringsskyltar och registreran- de vägmätare. För prognosperioden 1974—1976 har utvecklingsbolaget förutsett underskott, ehuru verksamheten vid periodens slut åter be- räknas ge överskott.

I prop. 1971: 139 anförde jag att lönsamhet inte kan påräknas förrän i genomsnitt tidigast fem år efter det utvecklingsarbetet på ett projekt påbörjats. Vissa projekt har emellertid nu bedrivits under så lång tid att krav måste kunna ställas på avkastning på det kapital som investerats i dem. Av utvecklingsbolagets prognos framgår också att ett överskott beräknas för vissa rörelsegrenar. Vissa långsiktiga utvecklingsprojekt kan däremot inte lämna överskott förrän några år efter periodens slut. Mot detta kan ingen anmärkning riktas.

Utvecklingsbolaget förutser ett kapitalbehov för prognosperioden

• Sida 10
•  Original

Prop. 1974: 54 10

1974—1976 av ca 71 milj. kr., varav 12 milj. kr. avser rörelsemedel. Det interna rörelseflödet jämte intressenter i vissa projekt förutses till- föra ca 19 milj. kr., medan ca 14 milj. kr. avses utgöra externt kapital. Av likvida tillgångar vid utgången av år 1973 tas 8 milj. kr. i anspråk. Resterande kapitalbehov — 30 milj. kr. — bör enligt utvecklingsbolaget tillskjutas av aktieägaren. Som motiv härför anför företaget att före- tagsgruppens likviditet och soliditet är förhållandevis svag.

Jag finner det angeläget att utvecklingsbolaget även fortsättningsvis bereds möjlighet att genomföra de projekt företaget engagerat sig i. Jag ansluter mig även till utvecklingsbolagets bedömning att dess soliditet bör stärkas.

Det kapital som avses bli tillskjutet över statsbudgeten bör därför en— ligt min mening tillföras såsom aktiekapital genom nyemission. Ny- emissionen bör ge utvecklingsbolaget ekonomiska möjligheter" att ge- nomföra de projekt och verksamheter företaget engagerat sig i. Vidare bör utvecklingsbolaget få möjlighet att i viss omfattning ta upp nya projekt.

Det är inte lämpligt att i detalj ange vilken verksamhet som nu när- mast bör genomföras. Mot bakgrund av den verksamhet utvecklings- bolaget bedrivit under de senaste åren anser jag emellertid att även nu vissa riktlinjer bör anges. Det ankommer på utvecklingsbolagets styrelse att omsätta dessa riktlinjer i företagets verksamhet.

I prop. 1971: 139 förordade jag vissa förtydliganden och precisering— ar med avseende på bl. a. utvecklingsbolagets mål Och verksamhet. Jag framhöll sålunda att varje företag måste besitta en i något avseende exklusiv kompetens för att hävda sig och expandera. För ett utvecklings- bolag borde därvidlag kännedom om marknadens långsiktiga utveck- ling i allmänhet och behovens förändring i synnerhet vara av stor bety- delse. Utvecklingsbolagets speciella kompetens borde, anförde jag, i inte oväsentlig grad grundas på god kännedom om behovens karaktär och utveckling inom den samhälleliga sektorn. Det samspel mellan tek- nisk utveckling och samhällsbehov i vid mening som i den dittillsvarande verksamheten tagit sig uttryck i exempelvis arbetet inom miljövårds- teknikområdet och med ett nytt system för bilregistreringsskyltar borde utgöra en riktpunkt för utvecklingsbolagets fortsatta verksamhet. Vidare erinrade jag om att föredraganden i prop. 1968: 68 (s. 66) betonat att bolaget borde koncentrera sin verksamhet till ett begränsat antal pro- jekt.

De faktorer jag nu berört — kraven på utnyttjandet av företagets unika kompetens och på koncentration —— hänger för utvecklingsbo— lagets del samman. I synnerhet för ett företag av utvecklingsbolagets karaktär är det ett väsentligt krav att verksamheten koncentreras till ett begränsat antal särskilt intressanta projekt. I fråga om utvecklings- bolaget gäller dessa krav såväl företagsgruppen med avseende på det

• Sida 11
•  Original

Prop. ] 974: 54 _" 11

antal områden den engagerar sig inom som de enskilda dotterföretagen med avseende på deras val av produkter och marknader. I valsituationer av detta slag bör företagets speciella kompetens — kännedom om sam- hällets behov av teknik och kunskap om teknikens möjligheter — i be- tydligt högre utsträckning än nu vara styrande. Jag vill fästa uppmärk- samheten även på att utvecklingsbolaget fortlöpande måste vara berett att lägga ned projekt vars förutsättningarförsämrats så att den lång— siktiga lönsamheten kan förväntas bli låg.

Jag har redan anfört att de medel som föreslås tillföras utvecklings— bolaget bör ge bolaget möjlighet att i viss Omfattning ta upp nya projekt. Samtidigt är det nödvändigt att företaget självt upprätthåller en tillfreds- ställande likviditet och soliditet. Enligt min mening bör den soliditet, mätt. som förhållande mellan eget och främmande kapital, som utveck- lingsbolaget uppnått vid utgången av år 1973 inte underskridas. Nya projekt bör därför tas upp med stor återhållsamhet. Jag vill emeller- tid framhålla att ekonomiska möjligheter att starta nya aktiviteter kan skapas även genom att tillgångar avyttras. Även härvidlag bör beaktas vad jag nyss anfört om koncentration till ett fåtal projekt. I detta sam- manhang vill jag också erinra om att föredraganden redan i prop. 1968: 68 (s. 66) framhöll att utvecklingsbolagets strävan borde vara att avskilja tillverknings- och försäljningsverksamhet. Härom har jag erin- rat även i prop. 1971: 139 (s. 15). Även samarbete med andra intressen— ter skapar möjligheter att friställa kapital för nya aktiviteter eller mins- ka kapitalbehovet för redan pågående verksamhet.

Utvecklingsbolaget har framhållit värdet av att kunna etablera ett licensutbyte med vissa statshandelsländer, vilket på sikt kan göras lön- samt för företaget. Jag delar utvecklingsbolagets bedömning. Beträffan- de mera generella åtgärder för att stimulera utbytet av teknik med ut- landet avser jag att återkomma i annat sammanhang.

Mot bakgrund av vad jag anfört förordar jag att medel tillskjuts genom tecknande av nyemitterade aktier i utvecklingsbolaget. Med hänsyn till vad jag redovisat rörande tidigaste tidpunkt för en översyn av utvecklingsbolagets ekonomiska förutsättningar på sikt och en pröv- ning av dess mål och verksamhet bör beloppet anpassas efter behovet under perioden 1974—1976. Jag beräknar att 30 milj. kr. behöver till- skjutas för ändamålet. Härav bör 25 milj. kr. tillföras som aktiekapital, varför aktierna bör tecknas till en överkurs av 20 %. Skillnaden mellan denna överkurs och aktiernas nominella värde bör tillföras bolagets reservfond. Aktiekapitalet skulle härefter komma att uppgå till 50,5 milj. kr. Utvecklingsbolaget bör inte fatta beslut om engagemang som förutsätter ytterligare tillskott från aktieägaren under eller efter den angivna perioden. Jag har vid min beräkning av beloppet tagit hänsyn även till behovet av att under en övergångstid täcka vissa förluster i samband med licensutbyte med vissa statshandelsländer.

• Sida 12
•  Original

Prop. 1974: 54 12

Under åberopande av vad jag anfört hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Teckning av aktier i Svenska utvecklingsaktiebolaget för budgetåret 1974/75 under fonden för statens aktier anvisa ett investeringsanslag av 30 000 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta G yllensten

• Sida 13
•  Original

Prop. 1974: 54 13