Propositionens huvudsakliga innehåll

l propositionen föreslås ytterligare lånestöd med 130 milj. kr.- till _ Norrbottens järnverk AB för dess fortsatta utbyggnad. För förvärv av återstående aktier i AB Kabi vilka Pripp-Btyggerierna AB innehar före— slås ett iiwestcringsanslag av 27,7'milj. kr. Bemyndigande begärs att god- känna viss överenskommelse mellan Apoteksbolaget "AB och Apotekar- societeten. [ fråga om Svenska utvécklingsaktiebölaget föreslås ett in- vesteringsanslag av 18,5 milj. kr. för förvärv och nyteckning av aktier i bolaget samt begärs bemyndigande för riksgäldsfullmäktigc att teckna garanti för lån intill 112 milj. kr. till bolaget. Slutligen hemställs om be- myndigande att inlösa stamaktierna i Sveriges centrala restaurangaktie- bolag och att godkänna ändringar i bolagsordningen för företaget.

• Sida 2
•  Original

Prop. 1.971: 139

l—)

Utdrag av protokollet över industriärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 22 oktober 1971.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden ANDERSSON, JOHANSSON. HOLMQVIST. ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, BENGTS- SON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM. CARLSSON, FELDT.

Chefen för industridepartemcntet, statsrådet Johansson. anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om finansiering m. m. rörande vissa statliga bolag och anför.

Statsföretag AB

Statsföretag AB inledde i enlighet med statsmakternas beslut (prop. 1.969: 121, SU 1969: 168, rskr 1969: 381) sin verksamhet den 22 de- cember 1969. Vid starten övertogs statens aktier i 22 bolag, vilka aktier tidigare förvaltats av fyra olika statsdepartement. Det på fonden för statens aktier bokförda värdet av de aktier som överfördes till förvalt- ningsbolaget uppgick till ca 1 700 milj. kr. .

Som en allmän målsättning för förvaltningsbolaget angavs i prop. 1969: 1 .21 att den statliga företagsgruppen under krav på lönsamhet borde uppnå största möjliga expansion. Chefen för industrideparte- mentet tillfogade emellertid, att de statliga företagen får anses ha en särskild uppgift att ta hänsyn till samhällsintresset vid val mellan olika produktions- och lokaliseringsalternativ samt att verka för en allt bätt— re arbetstillfredsställelse för de anställda.

Förvaltningsbolaget har börjat bygga upp kapacitet för att kunna fullgöra samordnande uppgifter. Att skapa ett fungerande budget- och redovisningssystem som ger erforderlig beslutsinformation för koncer— nen och att förbättra utnyttjandet av gemensamma resurser är ett par exempel på sådana uppgifter. Erfarenheten har visat att Statsföretags styrelse i stor utsträckning får behandla frågor som kräver kontakter med organisationer, myndigheter och näringsliv. I prop. 1.969: 121. (s. 44) uppskattades behovet av antalet styrelseledamöter till 6—8 och av suppleanter till 3—4. Chefen för industridepartementet framhöll

• Sida 3
•  Original

Prop. 1.971: 139 3

därvid bl.a. att förvaltningsbolaget bör ha en flexibel organisation som möjliggör en successiv anpassning till verksamhetens krav. Frågan om lämplig organisation borde därför oavlåtligt vara föremål för över- väganden. Detta synsätt bör anses vara tillämpligt även på tillsättandet av företagets styrelse. Ägaren bör därför vara oförhindrad att utse det antal styrelseledamöter och suppleanter som kan anses motiverat med hänsyn till styrelsens möjligheter att fullgöra sina uppgifter.

Statsföretagsgruppens fakturerade försäljning uppgick under år 1970 till 3 592 milj. kr. Detta innebär en ökning med ca 70/0 för de bolag som ingått i koncernen sedan dess tillkomst. Gruppens vinst före skatt var 173 milj. kr. Vinsten kom huvudsakligen fram i Luossavaara- Kiirunavaara AB (LKAB), Svenska tobaks AB och AB Statens skogs- industrier (Assi). I Norrbottens järnverk AB (NJA), Kalmar verkstads AB. Uddevallavarvet AB och Uddcomb Sweden AB uppstod däremot förluster som påtagligt reducerade koncernens totala resultat. Olikhe- terna mellan bolagen i resultathänseende kan till stor del förklaras av de olika motiv som legat till grund för deras bildande. Flera av de bo- lag som överfördes till Statsföretag AB hade i första hand tillkommit i syfte att fullgöra särskilda samltällsuppgifter. Härigenom övertog förvalt- ningsbolaget företag med åtaganden som inte kan anses dikterade'av strikt företagsekonomiska hänsyn. Ett sådant åtagande är att skapa ökade. möjligheter för statsmakterna att stimulera sysselsättningen och den ekonomiska utvecklingen i vissa regioner. Ett annat är att främja teknisk utveckling inom områden som kräver stora satsningar och som kännetecknas 'av betydande risker eller vinstmöjligheter först på lång sikt. Ett tredje är att åstadkomma en mer rationell företagsstruktur inom en bransch. Investeringar i företag med sådana målsättningar är ofta i företagsekonomisk mening oränt-abla eller blir räntabla först på längre sikt. Det är mot denna bakgrund man bör se vissa av de frågor som anmäls i det följande. .

l-lur Statsföretag i praktiken bäst skall kunna-fullgöra de näringspo- litiska och andra uppgifter som statsmakterna ålägger företaget är f.n. föremål för överväganden inom industridepartcmentet. Detta sker i iiiverensstämmelse med vad chefen för industridepartementet framhöll i prop. 1969: 12 ] (s. 38), där det anges: ”Att uppställa målen för detta bolag och följa dess verksamhet och därmed indirekt den statliga kon- cernens långsiktiga utveckling samt att integrera den statliga företags- gruppen i den allmänna näringspolitiska planeringen blir då den huvud- sakliga uppgiften vid utövande av Kungl. Maj:ts ägarfunktion". Avsikten är att definiera och konkretisera ramarna och huvudinriktningen för Statsföretag på ett sådant sätt att .dessa kan tjäna som-vägledning för företaget vid beslut som får långsiktiga ekonomiska eller principiella konsekvenser.

• Sida 4
•  Original

Prop. 1971: 139 4

Norrbottens järnverk AB

Norrbottens järnverk AB:s verksamhet har efterhand vidgats från produktion med låg förädlingsgrad till att omfatta m-anufakturerade produkter, av vilka fartygsprofiler intar en framträdande plats. Trots denna anpassning av produktprogrammet 'till marknadens behov har NJA inte kunnat drivas utan betydande förluster. Dessa förluster har nödvändiggjort en finansiell rekonstruktion, som genomförts efter be- slut av riksdagen (prop. 1970: 78, SU 1970: 1.04, rskr 1970: 288) kort tid efter överföringen av NJA till Statsföretag. För att företaget på sikt skall visa en med konkurrerande företag likvärdig resultatutveck- ling har det ansetts nödvändigt att göra en översyn av företagets pro- duktprogram och att anpassa produktionsapparaten därefter.

l prop. 1970: 78 och 1971: 64 lämnades redogörelser för NJA:s ut- veckling samt för dess produkt- och investeringsprogram. En betydan- de kapacitetsökning och rationalisering av produktionsprocessen angavs som nödvändig för att företaget skulle kunna hävda sig på markna- den. För att bättre ta till vara NJA:s förutsättningar för en effektiv och lönsam tackjärns-, göt- och stålämnesproduktion borde, såsom redo- visats i prop. 1971: 64, den metallurgiska sektorn göras fullt modern och konkurrenskraftig.

Enligt produktprogrammet kommer 800000 ton valsade produkter. 200000 ton ämnen och 560000 ton tackjärn att produceras år 1976. Företaget täcker f.n. ca en fjärdedel av den västeuropeiska markna- den för f-artygsprofiler som intar en framträdande plats i produktpro- grammet. Även inom gruppen verkstadsmaterial finns produkter med goda förutsättningar på exportmarknaden, bl. a. plåt av olika slag. el- förzinkat material, liksom plastbelagd och laminatbelagd plåt. Stål— byggnadsmaterial ökar i användning i takt med den ökade andelen stålhusbyggen. En beräknad tillväxt av användningen av plastbelagd profilerad byggnadsplåt med ca 20 % per år innebär en expansions- möjlighet för bolagets produkter. En betydande avsättning av valsklipp från NJA beräknas föreligga liksom av halvfabrikat som tackjärn och kontinuerligt gjutna ämnen. Halvfabrikaten avtar i betydelse när en övergående överkapacitet inom de metallurgiska avdelningarna upp— hör.

Produktionsökningen möjliggörs av en kraftig förstärkning framför allt av produktionsprocessens första led med bl.a. utökning av mas- ugns- och stålugnskapacitet. Sålunda upprustas den nuvarande mas- ugnen med en kapacitet av ca 410000 ton och en ny masugn med en kapacitet av ca 1 000 000 ton anskaffas. Orationella elugnar läggs dess— utom ned. Andra behov, som nu tillgodoses, är en upprustning av stål- _

• Sida 5
•  Original

Prop. 1971: 139 ' ' ' s

verket, anskaffning av en s. k. .l..D-ugn, ett nytt syrgasvcrk samt en utbyggnad av valsverket och av anläggningar för fartygsmanufaktur.

NJA är av väsentlig betydelse för sysselsättningen i Norrbottens län. Under år 1970 uppgick antalet anställda till i medeltal 3 440. De nu in- ledda åtgärderna har beräknats ge sysselsättning åt en 800 personer. Av dessa skulle ca 400 personer inte längre kunna sysselsättas, om den pla- nerade utbyggnaden hade uteblivit. På längre sikt skulle en utebliven in- vestering ha äventyrat järnverkcts fortsatta existens. Personalbehovet för byggnads- och montagearbetena har beräknats uppgå till 500—600 pcr- soncr under slutet av år 1971 och första halvåret 1972. I huvudsak till- godoses behovet av personal inom regionen.

Den på grundval av investeringsprogrammet beräknade resultatut- vecklingen visar på fortsatta förluster under ytterligare några år, varef- tcr lönsamheten väntas bli förbättrad i takt med att investeringarna får effekt och beräknas komma i nivå med vad som är normalt inom branschen.

Det fastställda investeringsprogrammct har påbörjats och fortlöper i enlighet med uppgjorda planer. Bl. a. har upphandling gjorts av den nya masugnen, LD—ugnen och av syrgasverket och'utrustning för vals- verket. Grundarbeten för byggnader har dessutom satts i gång.

Som redovisats i prop. 1971: 64 har NJA i skrivelse den 1 mars'1971 anhållit om medel för att kunna genomföra investeringsprogrammet vars kostnader under åren 1971—1973 anges till 430 milj. kr. Ungefär hälften härav faller på den nya masugnen och Stålverket med syrgasverk. Den utökade verksamheten'mcdför ett behov av ökat rörelsekapital med 125 milj. kr. vilket innebär att totalinvesteringen uppgår till 555 milj. kr. Finansieringen av programmet avses ske med lån mot säkerhet i fastighets- och företagsinteckningar samt med leverantörskrediter för sammanlagt 295 milj. kr. Enligt planen finansieras resterande 260 milj. kr. med statliga lån och bidrag i enlighet med de villkor som i allmänhet tillämpas för statligt lokaliseringsstöd. Av detta beloppp har riksdagen (prop. l97l: 64, NU 1971: 22, rskr 1971: 193) beviljat 22 milj. kr. i bi- drag och 40 milj. kr. i lån. Medlen har ställts till företagets förfogande: under våren 1971. "Lånet skall vara återbetalt inom 14 år. ] prop. 197l:64 meddelade chefen för. industridepartementet sin avsikt att återkomma med förslag om återstående lån till NJA med sammanlagt 198 milj. kr. under budgetåren 1971/72 och 1972/73. Detta belopp bör enligt förslag av NJA, lämpligen fördelas så 'att 50 milj. kr. ställs till förfogande andra halvåret 1971, 80 milj. kr. första halvåret 1972 och återstående 68 milj. kr. under andra halvåret 1972.

• Sida 6
•  Original

Prop. 1971: 139

Departementschefen

Mot bakgrund av vad som tidigare redovisats i prop. 1971: 64 bör NJA för att planenligt kunna fullfölja det påbörjade investeringspro- grammet innevarande budgetår erhålla lån om 130 milj. kr. Detta bör enligt NJA:s förslag utbetalas med 50.milj. kr. Linder andra halvåret 1971 och med 80 milj. kr. första halvåret 1972. Samma villkor bör till- lämpas som för det redan erhållna lånet om 40 milj. kr. Till frågan om ' anvisande av återstående 68 milj. kr. intill den totala ramen av 198 milj. kr. ämnr jag återkomma i samband med anmälan av anslagsbeho- vet för budgetåret 1972/73.

AB Kabi

Svenska staten ingick år 1.969 ett avtal med Pripp-Bryggerierna AB (Pripps), enligt vilket Pripps den 1' oktober 1969 överlät 65 % av ak- tierna i AB Kabi till staten för 49,4 milj. kr. Köpeskillingen motsvarade ett värde av 76 milj. kr. för samtliga aktier och ett värde per aktie av 237: 50 kr. Utdelningen under de två åren efter den 1 oktober 1969 skulle vara 5,8 % av aktiekapitalet som uppgår till 32 milj. kr. Pripps skulle uppbära utdelningen i proportion till sitt aktieinnehav. Enligt avtalet fick staten rätt att efter den 30 september 1971 påfordra inlö- sen av Pripps återstående aktier. Pripps å sin sida kunde påfordra sta- tens inlösen av återstående aktier efter nämnda dag. Statens förvärv av aktierna i AB Kabi godkändes av 1969 års riksdag ( prop. 1969: 142 , SU 1969: 169, rskr 1969: 382).

Kabi har gjort sig känt bl.a. för sin tillverkning av penicillin och blodplasmaprodukter. Intresseinriktningen har på senare år vidgats till att omfatta tillverkning 'av kliniska reagens och kemisk-tekniska pro- - dukter. Till Kabi-gruppen hör, förutom moderbolaget AB Kabi, även iAB Recip och AB Grummebolagcn. Recip "marknadsför läkemedel som tillverkas i produktionsanläggningar i Stockholm och Strängnäs. Grummebolagen, vars verksamhet är förlagd till Ekerö, tillverkar kroppsvårdspreparat och andra kemisk-tekniska produkter. Kabi har dotterbolag i en rad länder i Europa.

I samband med Statsföretags bildande fördes statens-aktier i Kabi över till detta företag. Under år 1970 har Kabi-gruppens försäljning ökat med 17 0/0. Ökningen hänför sig främst till exporten mcn företaget" har under perioden kunnat öka även sin svenska marknadsandel. Omsätt- ningsökning har kunnat noteras för kliniska reagens som används vid diagnostiskt arbete. Denna produktgrupps omsättning är relativt liten men ökar på både hemma— och exportmarknaden. Inom läkeme- delsgruppen svarade penicillin för en stor exportökning och en pro-

• Sida 7
•  Original

Prop. 1971: 139 7

dukt, Kabikina. som används för upplösning av blodproppar har fått ett marknadsmässigt genombrott under perioden. Den kemisk-tekniska produktgruppen har haft en mindre gynnsam utveckling med en för- säljningsökning av endast 5 % beroende på bl. a. lagerminskning inom detaljhandeln. Under innevarande år har försäljningen av kemisk- tel-zniska produkter åter ökat.

Under år 1970 har antalet anställda ökat från 932 till 1 016. Samt- liga kollcktivanställda inom Kabi har månadslön som en följd av löne- förhandlingarna år 1969. Resultatet för 15-månadersperioden efter sta- tens övertagande av företaget, den 1 oktober 1969—den 31 december 1970, har beräknats ha gett en vinst av 11,4 milj. kr. efter högsta taxe- tingsmässigt medgivna avskrivning. Trots en betydande utbyggnad av forskningsvcrksamheten är, före dispositioner och skatter. den del av rörelseresultat som hänför sig till år 1970 praktiskt taget detsamma som för året dessförinnan. .

Pripps hari skrivelse den 15 september 1.971 påkallat 'att de av Pripps ägda 112 000 aktierna i AB Kabi avtalsenligt inlöses av staten per den 1 oktober 1971. Aktierna skall i enlighet med avtalet mellan Pripps och staten inlösas till ett värde av 237: 50 kr. per aktie, vilket gör 26,6 milj. kr. Härtill skall läggas utdelning som Pripps inte' uppbu- rit t.o.m. september 1971, vilken uppgår till 649 600 kr. Enligt avtalet skall dessutom ränta beräknas på dessa belopp fr.o.m. den 1 oktober 1971 till dess betalning erläggs. Räntan skall motsvara riksbankens dis- konto den 1 oktober 1971 med tillägg av en procentenhet. Betalning skall ske senast den 31 december 1971. Räntan torde komma att uppgå till högst 443 000 kr.

Departementschefen

Staten bör avtalsenligt inlösa återstoden av Pripps aktier i Kabi till överenskommet pris, 26,6 milj. kr. Till detta belopp bör läggas dels den utdelning på Kabiaktierna som Pripps är berättigat till, dels ränta på köpeskilling och utdelning räknat från den 1 oktober 1971 till dess betalning sker. Tillägget uppgår till sammanlagt högst 1,1 milj. kr. För förvärvet av aktierna beräknas alltså ett investeringsanslag av 27,7 milj. kr. behöva anvisas.

Bildandet av Apoteksbolaget AB, som svarar för detaljhandeln med läkemedel inom landet, var ett led i en näringspolitisk satsning inom läkemedelsområdet. På samma sätt bör man se statens förvärv av Apo- teksvarucentralen Vitrum Apotekare AB (Vitrum), ACO och Kabi. Med egna produktions- och forskningsresurser har staten möjligheter till insyn i branschen och kan därigenom bättre bedöma vilka insatser

• Sida 8
•  Original

Prop. 1971: 139 ' 8

som är önskvärda. Statens engagemang i läkelnedelsindustrin möjliggör dessutom en strukturrationalisering, vilket innebär en fördel bl. a. med hänsyn till riskfördelning i samband med satsning på nya produkter.

Jag ämnar under år 1.972 återkomma med förslag om hur en lämp- lig samordning av den statliga läkemedelsindustrin skall åstadkommas. Syftet med en sådan samordning är bl. a. att bättre tillvarata de forsk- nings-, produktions- och marknadsresurser som redan finns inom skil- da sta'tliga läkemedelsföretag. Kabi är avsett att bilda kärnan i en framtida statlig läkemedelskoncern, som även kommer att omfatta Vitrums produktionsdel och delar av nuvarande ACO. Det framstår nu som möjligt att överföra ACO och Vitrums produktionsdel från Apoteks— bolaget till den nya koncernen tidigare än vad som förutsågs vid Apo- teksbolagets bildande (prop. 1970: 74 s. 95). En förutsättning härför är - dock att viss service som apoteken nu erhåller från ACO även i fort.- sättningen kan tillhandahållas på ett tillfredsställandc sätt.

En överenskommelse har den 12 oktober 1971 träffats mellan Apo- teksbolaget och Apotekarsocieteten som gör det möjligt att avskilja Vit- rums produktionsdel och ACO från Apoteksbolaget före utgången av en tidigare avtalad tvåårsperiod omfattande åren 1971 och 1972. Överens- kommelsen har formen av en ändring av berörda punkter i överenskom- melsen den 17 september 1969 mellan staten och Apotekarsocieteten om formerna för avlösning av dåvarande apotekssystem. "Den träffade över- enskommelsen torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga ] . Efter samråd med chefen för socialdepartemcntet förordar jag att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande att för statens del godkänna den i bilagan redovisade överenskommelsen.

Den nya läkemedelskoncernen avses ingå i Statsföretagsgruppen. Jag ämnar i samband med förslag om samordning av den statliga läke- medelsindustrin återkomma till frågan om Statsföretags förvärv av aktier och tillgångar i de berörda bolagen, inklusive Kabi.

Svenska utvecklingsaktiebolaget

På grundval av de förslag som lagts fram i en dcpartemcntsprome- moria (Ds Fi 1968: 2) förordades i prop. 1968: 68 att ett särskilt utveck- lingsbolag skulle bildas för att tillvarata specifika samhälleliga intressen vid exploatering av innovationer.

Ett första väsentligt skäl för att inrätta ett statligt utvecklingsbolag var att för samhället angelägna produkter, metoder och system skulle komma fram så snabbt som möjligt och få en från teknisk och kom- mersiell synpunkt tillfredsställandc utformning. Som exempel på om- råden, där samhället ansågs ha ett speciellt 'ansvar och intresse i detta hänseende, angavs bl. a. medicinsk teknik, metoder och system- inom

• Sida 9
•  Original

Prop. 1971 : 1.39 9

undervisningen, miljövårdsteknik, främjande av trafiksäkerhet och ut- veckling av administrativa system och hjälpmedel.

Strävan att effektivisera de företagsekonomiska förutsättningarna för statliga företag och affärsdrivande verk angavs som ett andra skäl för att bilda ett statligt utvecklingsbolag. I synnerhet betonades möjlighe- ten av at-t etablera ett samarbete med det enskilda näringslivet för att" utveckla produkter av gemensamt intresse.

Som ett tredje skäl angavs, att man genom ett statligt utvecklingsbo- lag skulle kunna skapa bättre förutsättningar för exploatering av inno- vationer gjorda av anställda vid statliga myndigheter eeh företag.

Ett fjärde skäl hänförde sig till behovet av att skapa ytterligare en kanal för utveckling och exploatering av innovationer speciellt inom mindre företag samt av enskilda uppfinnare och forskare. Genom till- komsten av ett nytt utvecklingsbolag, som skulle vara fristående i för- hållande till redan existerande intressegrupper i näringslivet och som skulle konkurrera på lika villkor med övriga utvecklingsbolag, skulle mindre företag, uppfinnare och forskare få flera valmöjligheter.

Föredragande statsrådet ansåg att utvecklingsbolage-t skulle komma att utgöra ett naturligt led i en aktiv näringspolitik. Statens engage- mang inom företagsfinansiering, vissa stora basindustrier, energiförsörj- ning och forskning skullehärigenom fullföljas med en starkare sats- ning på teknik och produktutveckling. Utvecklin'gsbolaget skulle kom- ma att bli ett komplement till den samtidigt föreslagna styrelsen för teknisk utveckling liksom till den tidigare inrättade Sveriges investe- ringsbank AB ( lnvesteringsbanken).

Det. fanns enligt föredraganden dessutom ytterligare ett skäl för bil- dandet av ett statligt utvecklingsbolag. På lång sikt skulle avkastningen av forskning och industriell utveckling komma att utgöra en väsentlig del av förmögenhetsökningcn i landet. Eftersom en sådan utveckling, allmänt sett. i växande utsträckning skulle förutsätta statligt stöd till forskning och innovationsverksamhet, borde samhället få möjlighet att tillgodogöra sig en del av denna förmögenhetstillväxt.

Enligt föredraganden skulle utvecklingsbolagets deltagande i innova- tionsverksamheten kunna ske på i princip två olika sätt. Det ena skulle innebära att bolaget för en beställares räkning utför ett uppdrag mot ersättning på kommersiella grunder. Uppdraget kunde mera konkret vara en specificerad forskningsuppgift, ett utvecklingsarbete fram till ett definierat stadium, en utredning eller en projektledningsuppgift.

Det andra, och på sikt väsentligare, sättet för utvecklingsbolaget att medverka i innovationsverksamhet, skulle vara att initiera och ge- nomföra projekt med eget kapital. Enligt föredragande statsrådets me— ning kunde det härvid, bl.a. i syfte att bättre bestämma ett projekts marknadsförutsättningar, vara nödvändigt för utvecklingsbolagct att under en viss tid självt medverka i tillverkning och försäljning av en

• Sida 10
•  Original

Prop. 1971: 139 10

produkt. Utvecklingsbolagets tillverknings- och försäljningsverksamhet borde dock inte utvecklas därhän att bolaget förlorade sin ursprungliga karaktär. Strävan borde vara att, efter en tid som kunde komma att variera från fall till fall, avskilja tillverknings- och försäljningsverksam- het.

Utvecklingsbolaget borde enligt föredraganden ha egna kvalificera- de resurser för prospekteringsvcrksamhet, för projektvärdering samt för styrning och ekonomisk uppföljning av utvecklingsarbetet och av verksamheten i övrigt. Utvecklingsbolaget skulle också behöva ha till- gång till vissa forsknings- och utvecklingsresurser. Dock betonades att bolagets egna resurser därvidlag borde kunna begränsas under upp- byggnadsskedet. Särskilt borde beaktas möjligheten att utnyttja resur- ser på annat håll.

Föredragande statsrådet ansåg det vara nödvändigt att utvecklings- bolaget skulle arbeta utifrån ett principiellt krav på tillfredsställandc lönsamhet på lång sikt. Det framhölls att den eftersträvade avkast- ningen på det egna kapitalet kunde uppnås först på lång sikt. Under uppbyggnadsskedet skulle det inte vara realistiskt att påräkna någon utdelning.

Föredraganden förordade att under första verksamhetsåret 25 milj. kr. borde ställas till utvecklingsbolagets förfogande genom anslag över statsbudgeten. Av dessa medel borde 18 milj. kr. tillskjutas av staten genom tecknande av aktier till en överkurs av 20 %. Övriga 7 milj. kr. borde vara ett aktieägartillskott avsett att finansiera driften under de första åren innan verksamheten upparbetats till att ge egna tillräckliga intäkter. För att vid växande omfattning av verksamheten bevara önskad solvens hos bolaget kunde det bli nödvändigt att bola- gets ägare i framtiden tillsköt ytterligare medel genom aktieteckning.

Riksdagen fattade beslut i enlighet med de riktlinjer som angivits ] propositionen (SU 1968: 131, rskr 1968: 304).

Enligt statsmakternas beslut (prop. 1969: 121, SU 1969z168, rskr 1.969: 381) överfördes utvecklingsbolaget den ]. januari 1970 som dot- terföretag till Statsföretag. Chefen för industridepartementet framhöll att tillkomsten av Statsföretag givetvis inte avsåg att rubba vad som ti- digare kunde ha underställts riksdagen i fråga om vissa bolags mål och uppgifter.

Utvecklingsbolaget anförde i sitt yttrande över det betänkande, som låg till grund för prop. 1969: 121, att bolaget i betydande utsträckning kommit att samarbeta med enskilda företag. Utvecklingsbolaget ansåg därför, att det i likhet med kreditinstituten borde sortera direkt under Kungl. Maj:t och inte under ett statligt förvaltningsbolag. Departe- mentschefen ansåg inte att de skäl utvecklingsbolaget anfört mot att ingå i den tilltänkta koncernen var tillräckligt bärkraftiga för att moti- vera ett undantag.

• Sida 11
•  Original

Prop. 1971: 139 11

Utvecklingsbolagets verksamhet har sedan starten den 15 juli 1968 präglats av stark expansion. Vid utgången av augusti månad 1971 ha- de totalt 602 produktidéer och övriga utvecklingsförslag registrerats, av vilka 38 blivit före-mål för exploateringsavtal. Av de registrerade pro- jektuppslagen kommer 300 från enskilda personer och 170 från före— tag. Av antalet fortfarande aktuella exploateringsavtal svarar enskilda personer och företag för 60 %, universitet och högskolor för 8 % och statliga myndigheter, affärsverk och bolag för 16 %. Resterande 16 % härrör från internt utvecklingsarbete inom utvecklingsbolaget och dess dotterbolag.

Bolaget har engagerat sig i ett tiotal dotterbolag och närstående fö— retag. Dessutom bedrivs ett betydande projektutvccklingsarbete i mo— derbolaget. Under den hittillsvarande verksamhetsperioden har t.ex. utvecklingsbolaget investerat 3,1, milj. kr. inom sektorn medicinsk tek- nik, 6,3 milj. kr. i miljöteknik och 7,1 milj. kr. inom materialteknik- området. Totalt sett hade bolaget vid utgången av juli månad 1971 investerat ca 35 milj. kr. i olika projekt i moderbolaget samt i dotterbolag och närstående företag. Andra intressenter hade samtidigt i dessa projekt investerat ca 55 milj. kr. Sammantaget har alltså ut- vecklingsbolagets verksamhet hittills medfört investeringar på ca 90 milj. kr.

Uppdragsverksamheten inom moderbolaget har »— inte minst under det senaste verksamhetsåret — fått en betydande omfattning. Arbete har utförts bl. a. åt bilskatteutredningen i syfte att utveckla teknisk ut- rustning för ett kilometerbeska-ttningssystem. Bilregisterutredningen' - har sedan hösten 1969 anlitat utvecklingsbolaget för utredning och ut- värdering av nytt system med registreringsskyltar och årliga kontroll- märken. Uppdrag har också utförts åt andra huvudmän, däribland äga- ren, Statsföretag.

Moderbolaget hade i september 1971 54 anställda. Vid samma tid- punkt var 128 personer anställda i dotterbolagen.

Det ekonomiska resultatet av utvecklingsbolagets verksamhet har va- rit negativt under de två första verksamhetsåren 1968/69 (17,5 måna- der) och 1970. Förlusten före extraordinära intäkter och kostnader" var för koncernen det första verksamhetsåret ca 1,6 milj. kr. och det andra verksamhetsåret 7,8 milj. kr. För innevarande verksamhetsår be- räknas förlusten bli ca 4,5 milj. kr. Enligt en av företaget prelimi- närt beräknad prognos kommer verksamheten att första gången ge överskott år 1973. investeringarna hittills har till stor del kunnat finan- sieras med de medel som ställdes till bolagets förfogande vid bildandet. Under innevarande år är kapitalbehovet ca 30 milj. kr. för finansiering - av investeringar och likviditetsmässigt driftsunderskott. Det samman-' lagda kapitalbehovct för åren 1972 och 1973 har preliminärt beräknats till storleksordningen 25—45 milj. kr.

• Sida 12
•  Original

Prop. 1971: 139 _ 12

En utförlig redovisning av erfarenheterna från utvecklingsbolagets första tre verksamhetsår och huvuddragen i den väntade utveck- lingen för bolaget under de närmast kommande åren torde få fogas till statsrådsprotokollet som bilaga. 2 ,

[ Statsförelagr verksamhetsberättelse för år 1970 påpekas att utveck- lingsbolaget för år 1.970 redovisar betydande förluster beroende på un- derskott hos egna dotterbolag samt kostnader för nya projekt. Stränga krav på snabb lönsamhet kommer enligt verksamhetsberättelsen att va— ra vägledande för utvecklingsbolagets fortsatta verksamhet.

] skrivelse den 22 oktober 1971 framhåller Statsföretag, att de eko- nomiska resurser som under de närmaste åren kan ställas till utveck- lingsbolagets förfogande är så begränsade att de inte medger ett upp- fyllande av gällande målsättning för utvecklingsbolaget. Statsföretag anser därför, om utvecklingsbolagets målsättning och verksamhetsinrikr- ning också fortsättningsvis skall gälla, att frågan om vem som skall utöva statens ägarfunktion bör omprövas och hemställer att företaget befrias från det direkta ägaransvaret.

Departementsehefen

Frågan om det omedelbara ägaransvaret för utvecklingsbolaget bör bedömas i ljuset av bolagets hittillsvarande verksamhet och dess av- sedda framtida näringspolitiska roll.

Bolagets val av projekt och verksamhetsfält i övrigt får anses ligga väl i linje med intentionerna i den grundläggande, av riksdagen god- kända propositionen. Jag vill i detta sammanhang särskilt erinra om att föredragande statsrådet ansåg samspelet mellan lagstiftning och teknisk utveckling vara en aspekt som utvecklingsbolaget borde beakta vid inriktningen av sitt arbete. Bolaget har i flera fall engagerat sig i projekt och uppdrag där tekniska möjligheter kopplat-s samman med samhällets behov. Hit hör exempelvis arbetet med vissa miljömätnings- instrument, kilometerbeskattningssystemet samt framtagandet av en ny typ av bilregistreringsskyltar.

Det stora intresse för samarbete med ett statligt utvecklingsbolag som manifesterats i mängden produkt- och idéuppslag från enskilda . - personer och företag, är glädjande. Det är en bekräftelse på riktighe- ten i vissa av de bedömningar som låg bakom utvecklingsbolagets till- komst. Det synes vara angeläget att utvecklingsbolaget befäster sin ställ- ning som ett vitalt organ för utveckling och exploatering av innova- tioner speciellt inom mindre och medelstora företag samt av enskilda uppfinnare och forskare. Samarbete med kooperativa, kommunala och privata intressenter bör också fortsättningsvis vara lika naturligt som samarbete med statliga företag, myndigheter, verk och andra organ. Med hänsyn till utvecklingsbolagets givna förutsättningar och ar-

• Sida 13
•  Original

l'rop. 1.971: 139 13

betsuppgifter samt till verksamhetens inriktning kan enligt min mening det. ekonomiska resultatet i stort inte anses otillfrcdsställande. Lönsam— het torde inte kunna påräknas förrän i genomsnitt tidigast fem år efter det att utvecklingsarbetet på ett projekt påbörjats. Det måste således un- derstrykas att vad som redovisas som förlust till övervägande delen är kostnader vilka lagts ned i utvecklingsarbete i moderbolaget och dotter— bolag och närstående företag. Inte heller de prognostiserade resultaten för de närmaste två verksamhetsåren föranleder i detta läge någon om- prövning av bolagets principiella vcrksamhctsinriktning, såsom den an— gavs i prop. 1968: 68.

Utvecklingsbolagets hittillsvarande verksamhet med en invägning av dess framtida planer får således i stort sägas väl svara'mot de mål och riktlinjer i övrigt vilka angavs i propositionen. Ett statligt ut— vecklingsbolag kommer även framgent att vara ett viktigt- medel i nä- ringspolitiken. En principiell omorientering av utvecklingsbolagets ar- betsuppgifter eller väsentlig reduktion av de ekonomiska och personella resurserna skulle inte stå i samklang med dess näringspolitiska upp- gift. l huvudsak bör alltså företaget tills vidare drivas enligt gällande riktlinjer och tillföras finansiella resurser i sådan omfattning att redan inlett arbete kan fortgå. En mer definitiv bedömning av verksamhetens ekonomiska förutsättningar på sikt torde kunna göras tidigast om 3— 4 år.

1 skrivelsen från Statsföretag framhålls emellertid att de ekonomiska resurser, vilka under de närmaste åren kan ställas till utvecklingsbola- gets förfogande är så begränsade att de inte medger ett uppfyllande av gällande målsättning för utvecklingsbolaget.

Jag delar Statsföretags uppfattning att det omedelbara ägaransvaret för utvecklingsbolaget i detta läge bör överföras till annan huvudman. Det är då — mot bakgrund av framför allt behovet av medel för bola- gets verksamhet under de närmaste 3—4 åren — naturligt att ansvaret för utvecklingsbolaget ligger hos Kungl. Maj:t genom industrideparte- mentet. Detta understryks av bolagets utvecklingskaraktär som i väsent- lig grad jämställer utvecklingsbolaget' med AB Atomenergi och styrelsen för teknisk utveckling, vilka båda är organ som är direkt underställda Kungl. Maj:t. Utvecklingsbolagets aktier bör sålunda den 1 januari 1972 föras över till fonden för statens aktier. ' '

Statsföretag har i sin skrivelse pekat på att det även i ett läge där utvecklingsbolaget övergår till annan ägare torde finnas behov av att på uppdragsbasis kunna utnyttja utvecklingsbolagets resurser. Utveck- lingsbolaget skulle t. ex. kunna medverka vid teknisk-ekonomisk utvär- dering av vissa projekt, i administrering av utvecklingsprojekt och i öv- rigt biträda Statsföretag på sådana områden där utvecklingsbolagets speciella inriktning och erfarenhet kan anses vara väl lämpad och av värde. Jag finner det naturligt att utvecklingsbolaget och Statsföretag

• Sida 14
•  Original

Prop. 1971: 139 14

även framgent drar nytta av varandras tjänster och möjligheter. l syn- nerhet bör företagen undvika dubblering av resurser vilka kan samut- nyttjas. Det ankommer på parterna att finna de bästa formerna för så- dant samarbete.

Som jag nyss framhållit bör de riktlinjer för utvecklingsbolagets målsättning, verksamhet och organisation vilka angavs i prop. 1968: 68 i sina huvuddrag fortfarandeäga giltighet. Med hänsyn till vunna er- farenheter av verksamheten kan dock vissa förtydliganden och preci- seringar nu göras.

Allmänna riktlinjer för utvecklingsbolagets projektval angavs i prop. 1968: 68. De bör gälla även i fortsättningen. Samtidigt kan givetvis in- te ett så vittomfattande arbetsfält sägas utgöra en operationell mål- sättning för verksamheten. Det ankommer på styrelsen att inom den vida ramen fortlöpande göra nödvändiga prioriteringar och omdispo- neringar av verksamheten.

Jag vill betona en aspekt i detta sammanhang. Ett lönsamhetssyftande företag, statligt eller privat, måste i ett eller annat avseende besitta en ”exklusiv” kapacitet eller inriktning för att hävda sig och expandera. För ett utvecklingsbolag torde härvid kännedom om marknadens lång- siktiga utveckling i allmänhet och behovets förändring i synnerhet vara av särskild betydelse. Enligt min mening bör utvecklingsbolagets ”exklu- sivitet" i inte oväsentlig grad grundas på god kännedom om beho- vets karaktär och utveckling inom den samhälleliga sektorn i allmänhet. Å ena sidan bör utvecklingsbolaget medverka till att statsmakternas, statliga myndigheters och statliga företags behov på olika samhälleliga områden kopplas samman med de tekniska möjligheter och" begräns- ningar som finns. Å andra sidan bör utvecklingsbolaget med sin kän- nedom om modern tekniks potential aktivt söka medverka till att efter- frågan på tekniskt utvecklingsbar, och från samhällets synpunkt önsk- värd, utrustning tillskapas. Det samspel mellan teknisk utveckling och samhällsbehov i vid mening som i'den hittillsvarande verksamheten tagit sig uttryck exempelvis i arbetet inom miljövårdsteknikområdct och med en ny typ av bilregistreringsskylt bör således utgöra en vä- sentlig riktpunkt för utvecklingsbolagets kommande verksamhet.

I prop. 1968: 68 framhölls att bolaget bl.a. skulle komma att bli ett komplement till styrelsen för teknisk utveckling. Statens engagemang på forskningsområdet skulle fullgöras genom en starkare satsning på teknik och produktutveckling. En intim och systematisk samverkan och kon- takt mellan de båda organen är, inom ramen för gällande riktlinjer, inte bara naturlig utan nödvändig.

Utvecklingsbolagets deltagande i innovationsverksamhet bör kunna ske på i princip två olika sätt. Det första innebär att bolaget för en beställarcs räkning utför ett uppdrag mot. ersättning på kommersiella

• Sida 15
•  Original

Prop. 1971.: 139 15

grunder, det andra att bolaget initierar och genomför projekt med eget kapital. Av de totala personella resurserna i moderbolaget engageras f. 11. 15—20 0/0 inom uppdragssektorn. Det antas att denna andel kom- mer att stiga.

Jag anser att viss uppdragsverksamhet utgör ett värdefullt komple- ment till arbetet inom den egna sektorn. Det ger bl.a. en möjlighet att tidsmässigt bättre utnyttja de anställda i företaget. Likaså kan ett uppdrag komma att medföra att utvecklingsbolaget i ett senare skede självt eller i samarbete med andra intressenter utvecklar och marknads- introducerar ett projekt som har samband med det ursprungliga upp- draget. Utvecklingsbolagets primära uppgift bör dock också i fortsätt- ningen vara att initiera och genomföra utvecklingsprojekt med eget ka- pital.

Uppdrag av den karaktär som tidigare exemplifierats bör emellertid inte bara kunna utföras utan också aktivt sökas under förutsättning att full täckning för direkta och indirekta kostnader kan erhållas samt att uppdraget innehåller ett icke obetydligt moment av teknisk eller ad- ministrativ utveckling. Det ankommer på utvecklingsbolagets styrelse att avgöra i vilken utsträckning uppdragsverksamhet skall bedrivas.

Det framhölls i prop. 1968: 68 som angeläget att utvecklingsbolagets tillverknings- och försäljningsverksamhet inte utvecklades därhän att bolaget kom att förlora sin ursprungliga karaktär. Utvecklingsbolagets strävan borde var-a att avskilja tillverknings- och försäljningsverksam- heten. Hur lång tid som skulle krävas innan så kunde ske, ansågs kun- na variera från fall till fall beroende på hur snabbt projektet ”mog— nade ut”.

Jag vill understryka att den grundläggande målsättningen att bibe- hålla företagets utvecklingskaraktär givetvis inte får tolkas så att bola- get skulle vara förhindrat att välja det ekonomiskt mest gynnsamma försäljningstillfället. Det ankommer således på utvecklingsbolagets sty- relse att ange tidpunkt och villkor för avyttrandet. Utgångspunkt vid värderingen av försäljningsobjektet bör i princip vara en bedömning av dess avkastningsförrnåga. Försäljningsprisets slutgiltiga fastställande ' och formen för ersättning bör i övrigt på sedvanligt sätt lämnas till förhandlingsparterna att avgöra. Köpare av projektet eller företaget bör kunna vara sådan statlig, kommunal, kooperativ, enskild eller an- nan intressent som uppfyller de villkor utvecklingsbolaget ställer i det specifika fallet.

Utvecklingsbolaget skall enligt prop. 1968: 68 arbeta utifrån ett principiellt krav på lönsamhet på lång sikt. Avkastning på det egna kapitalet kan påräknas först sedan uppbyggnadsskedet avslutats. Det antogs också vara nödvändigt att bolagets ägare senare skulle tillskjuta ytterligare medel genom aktieteckning för att vid växande omfattning

• Sida 16
•  Original

Prop. 1971: 139 16 av verksamheten kunna bevara önskad solvens hos företaget. I bilaga 2 till detta protokoll redogörs för utvecklingsbolagets resultatutveekling, kapitalbehov och finansieringskällor.

Utvecklingsbolaget bör även framgent arbeta utifrån kravet på lön- samhet. Resultatet efter nödvändiga avskrivningar och andra avsätt- ningar bör således på sikt vara positivt. Det bör samtidigt understrykas att varje utvecklingsbolag, ett statligt likaväl som ett privat, som befin— ner sig i början av sin verksamhet, som uteslutande engagerat sig i nya projekt och som arbetar inom en begränsad ekonomisk ram, utsätter sig för en betydande ekonomisk risk.

Utvecklingsbolaget bör ges möjlighet att arbeta vidare med de pro- jekt och andra verksamheter som företaget engagerat sig i. Som jag framhållit, torde det tidigast om 3—4 år vara möjligt att bedönra verk- samhetens ekonomiska förutsättningar på sikt och ta ställning till frå- gan om en principiell omprövning av företagets mål och verksamhet. Jag har i denna bedömning fäst stor vikt vid att lönsamhet på ett pro- jekt, som utvecklingsbolaget redan år 1968 hävdade, i genomsnitt kan förväntas först efter fem års utvecklings- och exploateringsarbete. Lika- så har det varit betydelsefullt för min inställning att företagets verkstäl- lande ledning bcdömer att lönsamhet för koncernen bör kunna'uppnås under verksamhetsåret 1973. ' '

En substansv'a'rdering av utvecklingsbolaget torde, r ena sidan, visa att aktiekapitalet vid utgången av år 1971 är intakt, men att reserver då i stort sett saknas. Det ursprungliga aktieägarhidraget på 7 milj. kr., ett koncernbidrag på 3,5 milj. kr. och ca 3,0 milj. kr. av r'eservfonderr kan vid den tidpunkten antas vara iarrspråktagna. Å andra sidan måste beaktas att betydande investeringar i dotterbolag härvid inte har av- skrivits eller blivit föremål för reserveringar. En välgrundad avkast- ningsvärdering har inte heller kunnat göras. ] detta läge, 'där en vär- dering av utvecklingsbolaget i sedvanlig ordning blir mycket osäker, bör en rimlig värderingsprincip kunna anses vara att Statsföretag som vederlag för aktierna i utvecklingsbolaget erhåller ett belopp som mot- svarar de av Statsföretag utbetalda aktieir'gartillskotten. Aktierna i ut- vecklingsbolaget bör således överföras till fonden för statens aktier mot att Statsföretag av statsmcdel erhåller dels 3,0 milj. kr. motsvarande gjord nyemission, dels 3,5 milj. kr. för utbetalt koncernbidrag, dvs. sammantaget 6,5 milj. kr. vilket bör utgöra full ersättning för aktierna.

Det kapitalbchov för koncernens följdinvcsteringar i redan initierad verksamhet som kvarstår sedan samtliga kända finansieringsmöjligl'reter avräknats är 3,2 milj. kr. för verksamhetsperiodcn 1971—1973. Före- taget har bedömt att det för samma tidsperiod kan komma att före— ligga ett investeringsbehov i nya, tillkommande projekt på 18,6 milj. kr. Totalt skulle således utvecklingsbolaget för verksamheten "fram t. om år 1973 behöva tillföras ytterligare 21,8 milj. kr. För år 1974

• Sida 17
•  Original

Prop. 1971: 139 17

torde enligt företagets egen bedömning ett icke täckt finansieringsbe- hov i nu pågående engagemang på ca 5 milj. kr. uppkomma.

Enligt min mening bör utvecklingsbolagets nuvarande engagemang i moderbolag, dotterbolag och närstående företag utgöra den huvud— sakliga basen för det fortsatta arbetet. Jag vill erinra om att föredra- gande statsrådet i prop. 1968: 68 betonade att bolaget borde koncen— trera sin verksamhet till ett mindre urval projekt. [ synnerhet borde det kravet gälla under uppbyggnadsskedet. För att möjliggöra en begränsad nyinvestering och samtidigt säkerställa tillfredsställandc solvens hos fö— retaget torde utvecklingsbolaget behöva tillföras 10—15 milj. kr. i nytt riskkapital. Jag anser i detta läge att utvecklingsbolaget i aktieägartill- skott bör erhålla 12 milj. kr.

Dessa medel bör tillskjutas genom tecknande av aktier till en över- kurs av 50",-'n. Skillnaden mellan denna överkurs och aktiernas no- minella värde tillförs bolagets reservfond. Aktiekapitalet kommer således härefter att uppgå till 25,5 milj. kr. och reservfondcn till 7,5 milj. kr. Staten bör vidare teckna garanti för ett lån om 12 milj. kr. för avlyft av en kredit till utvecklingsbolaget från nuvarande ägaren. Statsföretag. Finansieringsbehov därutöver bör av utvecklingsbolagets ägare och kreditgivare bedömas från fall till fall i sedvanlig ordning.

Sveriges centrala restauraugaktiebolag

De allmänna restaurangbolagen —- Stockholmsdistriktets allmänna restaurangaktiebolag (SARA), Västsveriges allmänna restaurangaktie- bolag (VARA), Skånes allmänna restaurangakticbolag ('SKAR), Bergs- lagens allmänna restaurangbolag (Bara) och Östra Sveriges allmän- na restaurangaktiebolag (ÖSARA) — bildades resp. år 1915, 1921 och .1922. De ägdes till år 1945 av landets dåvarande systembolag och drevs under kontrollstyrelsens överinseende. Nämnda år förvärvades aktiemajoriteten i dessa restaurangbolag av det i enlighet med stats— makternas beslut (prop. 1945: 199, BeU 1945: 36, rskr 1945: 231) bil- dade Sveriges centrala restaurangaktiebolag.

Syftet med bildandet av en i huvudsak statsägd restaurangkoneern var att tillförsäkra det allmänna ett avgörande inflytande över de all- männa rcstaurangbolagen samtidigt som verksamheten erhöll en fast och enhetlig ledning. Vidare elimineradcs olägenheterna med kontroll- styrelsens dubbelställning som på en gång direktivgivande och kon- trollerande organ.

Sedan den 1. oktober 1938 har särskilda författningsbestämmelser gällt för de allmänna restaurangbolagen. Nu gällande bestämmelser är intagna i rusdrycksförsäljningsförordningen (1954: 521). Enligt för- ordningen skall rätt till utskänkning överlåtas på ett för ändamålet bildat aktiebolag, som godkänts av Kungl. Maj:t (restaurangbolag).

• Sida 18
•  Original

l'rop. 1971: 139 18

när det av särskilda skäl finns påkallat till främjande av nykterhet och ordning. Sådant godkännande lämnas för viss tid, högst fyra år. Så— som i förordningen angivet restaurangbolag godkänns endast bolag som genom bestämmelse i bolagsordningen eller på annat betryggande sätt berett staten övervägande inflytande i bolagets ledning och som förbundit sig att driva sin restaurangrörelse genom dotterbolag. Res— taurangbolaget skall därutöver vid verksamhetens bedrivande vara un— derkastat den särskilda kontroll från statens sida som Kungl. Maj:t bestämmer.

Enligt förordningen kan endast svenska staten eller, efter Kungl. Maj:ts tillstånd, svensk medborgare eller svenskt aktiebolag vara aktie- ägare i Sveriges centrala restaurangaktiebolag. l dotterbolagen till restau- rangbolaget får aktier, förutom av moderbolaget, endast ägas av svensk medborgare, som erhållit tillstånd därtill av länsstyrelsen i det län där dotterbolagets styrelse har sitt säte.

I förordningen ges också vissa regler för dispositionen av restaurang— koncernens årsvinster. Kungl. Maj:t kan medge att viss del av årsvins- ten, efter avsättning till reservfond, används för avsättning till andra fonder, för avskrivningar, överföring till pensionsstiftelse, för inlösen av preferensaktier eller för annat ändamål. Återstoden av årsvinsten skall, efter utdelning till aktieägarna, insättas på statsverkets checkräk- ning i riksbanken. Vidare föreskrivs i förordningen att bolaget inte i någon form får bereda aktieägare ekonomisk fördel utöver utdelning på aktie eller låta ersättningen till styrelseledamot eller avlöningen till någon i bolagets tjänst anställd person utgå i förhållande till storleken av omsättningen på rusdrycker.

I avtal mellan staten och Sveriges centrala restaurangaktiebolag har Kungl. Maj:t för tiden t.o.m. den 31 december 1972 godkänt bolaget som sådant restaurangbolag som avses i rusdrycksförsäljningsförord- ningen. I avtalet ges vissa föreskrifter för bolaget bl.a. rörande rus- drycksutskänkningen och i vissa ekonomiska frågor.

Enligt bolagsordningen för restaurangbolaget skall aktierna i bolaget vara dels stamaktier till ett belopp av 50 000 kr., dels preferensaktier till ett belopp av högst 14 950 000 kr. Stamaktierna ägs av tio personer, som därtill erhållit Kungl. Maj:ts tillstånd. Prcferensaktierna som upp— går till ett belopp av 4950 000 kr. ägs sedan den 1 janunari 1970 av Statsföretag. Utdelning på Stamaktierna har genom beslut av riksdagen (prop. 1965: 123, BeU 1965: 35, rskr 1965: 292) maximerats till 6 1/2 0/0.

Bolagets styrelse består av åtta ledamöter och fyra suppleanter för dem. Kungl. Maj:t utser fyra ledamöter i styrelsen, däribland ordfö- rande och vice ordförande, samt två suppleanter. Övriga styrelseleda- möter och suppleanter utscs vid ordinarie bolagsstämma, varvid stam— aktieägarna har det avgörande inflytandet.

För granskning av styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper

• Sida 19
•  Original

Prop. 1971: 139 19

skall utses fem revisorer jämte lika många suppleanter för dem. Kungl. Maj:t utser en revisor och en suppleant., vilka båda skall vara auktori- serade revisorer. Ordinarie bolagsstämma utser en revisor och en sup- pleant, medan fullmäktige i riksgäldskontoret utser övriga tre revisorer och tre suppleanter.

Restaurangkoncernen bedrev vid utgången av år "1970 restaurang- rörelse på 161 ställen. Av restaurangerna bedrevs 54 i kombination med hotell. Under år 1970 uppgick försäljningsintäkterna vid de fem rörelsedrivande dotterbolagen sammantaget till ca 360 milj. kr. Kon- cernens resultat har de senaste två åren och särskilt under innevarande års konjunktursvacka inom hotell- och restaurangbranschen kraftigt för- sämrats. Resultaträkningen för restaurangkonccrnen för år 1970 utvi- sade ett överskott av endast 6,2 milj. kr. före avskrivningar. Efter plan- mässiga avskrivningar men före extraordinära poster, bokslutsdisposi- tioner och skatter redovisades ett underskott av 8,8 milj. kr. Under- skottet efter planmässiga avskrivningar beräknas bli större för år 1971. Antalet anställda i restaurangkoncernen utgjorde 6 900 år 1970.

Statsföretag AB har i skrivelse den 23 juni 1971 framhållit att det beträffande restaurangbolaget föreligger ett flertal detaljföreskrifter i rusdrycksförsäljningsförordningen, i avtalet med svenska staten och i bolagsordningen, vilka reglerar bolagets verksamhet och kraftigt beskär huvudaktieägarens (Statsföretag) handlingsmöjligheter. Genom ett flertal av föreskrifterna åläggs bolaget uppgifter av nykterhetspolitisk natur. Enligt Statsföretags bedömning kan det starkt ifrågasättas om dessa föreskrifter är tidsenliga. De hämmar Statsföretags möjligheter att påverka restaurangbolagets utveckling och strukturering. Detta 'an- ser Statsföretag vara särskilt allvarligt eftersom förutsättningarna inom hotell- och restaurangbranschen nödvändiggör stor uppmärksamhet i fråga om åtgärder för att trygga den ekonomiska utvecklingen.

Statsföretag hemställer att Kungl. Maj:t vidtar åtgärder för att un- danröja eller i vart fall modifiera nämnda föreskrifter. Bolaget anser vidare att systemet med preferens- och stamaktier bör slopas och stam- akticägarnas aktier inlösas samt att Kungl. Maj:ts rätt att utse fyra styrelseledamöter i restaurangbolaget, däribland ordförande och vice ordförande, bör upphöra. Samtliga styrelseledamöter anses sålunda bö- ra väljas av bolagsstämman.

I yttrande över Statsföretags skrivelse framhåller alkoholpolitiska utredningen att den enligt sina direktiv skall göra en förutsättningslös översyn av vår alkohol- och nykterhetspolitik. Utredningen räknar med att kunna slutföra sitt arbete tidigast i slutet av år 1972. Utredningen framhåller att frågan om rcstaurangbolaget har klara alkoholpolitiska inslag. Den tillhör de frågor som utredningen ännu inte behandlat. varför utredningen inte anser sig ha möjlighet att nu ta ställning till de i Statsföretags skrivelse framförda förslagen.

• Sida 20
•  Original

Prop. 1971: 1.39 20

Sveriges centrala rar/aurangaklic/mlug anför i yttrande över Stats- företags skrivelse bl. a. följande. Restaurangbranschen upplever just nu liksom stora delar av näringslivet i övrigt ett starkt krav på sådan cf- fektivisering av produktion och försäljning att företagen kan överleva även i det hårdnande kostnadsklimat och den kärva marknad vi nu har. Restaurangbolaget har här lika stora svårigheter att bemästra som övriga företag i branschen.

Beträffande frågan om det sätt på vilket statens representanter i- restaurangbolagets styrelse skall utses framhåller bolaget.- att det så länge restaurangbolagéns verksamhet är förankrad i rusdrycksförsälj- ningsförordningen synes principiellt riktigt att staten tillförsäkras ett avgörande inflytande över bolagets ledning genom att vissa styrelsele- damöter utses av Kungl. Maj:t.

Restaurangbolaget anför vidare att det ter sig naturligt att fortfa- rande lägga vissa nykterhetspolitiska aspekter på verksamheten. På företagsledningsnivå inom de olika restaurangbolagen har saken be- dömts så, att det i en så känslig och av samhällelig reglering beroende bransch som restaurangnäringen måste vara av värde för statsmakter- na och myndigheter att till viss del kunna basera nykterhetspolitiska be- dömningar och därav betingade åtgärder på erfarenheter från en verk- samhet i vilken man har full insyn och vilken man kan styra genom styrelscrepresentation.

] anslutning till Statsföretags ifrågasättande av vissa föreskrifters tidsenlighet framhåller även restaurangbolaget. att-vissa av bestämmel- serna hänför sig till förhållanden som knappast längre är aktuella. "Det . torde sålunda inte finnas någon anledning'att längre behålla föreskrif— ter om utdelningsbegränsning. inleverans av överskott till statsverket och förbud mot fondemission. Beträffande avsättningar till fonder. av- skrivningar och överföringar till pensionsstiftelsc etc. föreligger redan erforderliga medgivanden från Kungl. Maj:t.

I)ep'.|rlementsehefen

De allmänna restaurangaktiebolagens verksamhet utgör en del av den i vårt land förda alkohol- och nykterhetspolitiken. Detta kommer till uttryck i att särskilda författningsbestämmelser, intagna i rus- drycksförsäljningsförordningen, gäller för dessa bolag. Innebörden av bestämmelserna har kortfattat återgivits i det'föregåendc. Med stöd av bestämmelserna har ett avtal träffats mellan staten och Sveriges een- lrala restaurangaktiebolag rörande vissa skyldigheter för bolaget. [ bo— lagsordningen för bolaget har intagits regler som syftar till att tillför- säkra staten ett avgörande inflytande på bolagets ledning. Flera av de regler som i dag gäller för restaurangbolagets verksamhet anser både Statsföretag och restaurangbolaget vara föråldrade och inte längre behöv-—

• Sida 21
•  Original

Prop. 1971: 139 — 21

liga. Jag vill med anledning härav erinra om att alkoholpolitiska utred- ningen, som tillsattes år 1965, har till uppgift att närmare granska ef- fekten av de år 1954 vidtagna reformåtgärderna på alkohol- och nyk- terhetspolitikens område samt lägga fram förslag till utformning av den- na politik och därav betingade författningsändringar som den finner lämpliga. Utredningen kommer därvid bl. a. att behandla de författnings- regler som gäller för restaurangbolaget. I avvaktan härpå är jag inte nu beredd att gå in på frågor som innebär ändringar av de regler som i nykterhetspoli'tiskt hänseende gäller för restaurangbolagets verksamhet.

Det ekonomiska utfallet av verksamheten är 1970 vid de allmänna restaurangbolagen visade efter planmässiga avskrivningar ett under- skott på nära 9 milj. kr. Föreliggande prognoser tyder på ett ännu sämre resultat under innevarande år. Även om den negativa resultatutveek- lingen väsentligen sammanhänger med en allmän konjunktur—svacka för hotell- och restaurangbranschen, är det angeläget att så effektiva åt- gärder som möjligt för restaurangkoncernens del snarast vidtas för att vända resultatutvecklingen till det bättre. Det ankommer på Statsföre— tag, som sedan den ]. januari 1970 innehar 99 0/0 av aktierna i restau- rangbolaget, att verka för att. lämpliga åtgärder kommer till utförande. Det synes med anledning härav lämpligt att" Statsföretag bereds infly- tande på restaurangbolagets ledning.

Enligt bolagsordningen för restaurangbolaget tillsätts hälften av dess styrelse av Kungl. Maj:t. och den.andra hälften av bolag-sstämman. Röstvärdet för Stamaktierna vid val av styrelse är emellertid sådant att det är stamaktieägarna som har det avgörande inflytandet. Statsföretag med sitt innehav av 99 %. av aktierna i restaurangbolaget tillsätter på grund av röstvärdet för dessa aktier inte någon av styrelseplatserna. Jag anser att detta förhållande bör ändras på sådant sätt att Statsföretag får tillsätta fyra av styrelsens ledamöter. Övriga fyra ledamöter, inkl. ordförande och vice ordförande, bör liksom hittills tillsättas av Kungl. Maj:t för att i enlighet med .rusdrycksförsäljningsförordningens be- stämmelser ge staten övervägande inflytande på bolagets ledning. Detta innebär att de regler i bolagsordningen som ger stamaktieägarna röstövervikt vid styrelseval måste ändras. Härigenom skulle stamaktie-. ägarna mista sin väsentligaste uppgift, nämligen att utse styrelseleda- möter. Enligt min mening fyller systemet med av Kungl. Maj:t utsedda stamaktieägare i ett sådant läge knappast någon uppgift. Staten bör där- för utnyttja sin rätt att lösa in Stamaktierna i enlighet med det avtal som i denna fråga finns mellan staten och stamaktieägarna. Sedan sta- ten förvärvat stamaktierna bör de överlåtas till Statsföretag.

Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att godkänna de ändringar i bo- lagsordningen för restaurangbolaget som i sammanhanget behövs. Vi— dare bör den ändringen göras att styrelseledamöterna i fortsättningen utses för ett år i taget och inte för två år som f.n. gäller enligt bo- lagsordningen.

• Sida 22
•  Original

Prop. 1971: 139 22

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1.

”) ...

3.

'.!]

6.

till Lån till Norrbottens järnverk AB på tilläggsstat I till riks— staten för budgetåret 1971/72 under fonden för låneunderstöd anvisa ett investeringsanslag av 130 000 000 kr., till Förvärv av aktier i AB Kabi på tilläggsstat [ till riksstaten för budgetåret 1971/72 under fonden för statens aktier anvisa 'ett investeringsanslag av 27 700 000 kr., bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna den mellan Apoteksbola- get AB och Apotekarsocieteten träffade överenskommelsen om formerna för avlösning av nuvarande apotekssystem, .till Förvärv och teckning av aktier i Svenska utvecklingsaktie-

bolaget på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1971/72 under fonden för statens aktier anvisa ett investeringsanslag av "18 500 000 kr, . bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att ställa garanti

för lån till Svenska utvecklingsaktiebolaget intill ett belopp av 12 000 000 kr. jämte ränta, bemyndiga Kungl. Maj:t att inlösa Stamaktierna i Sveriges centrala restaurangaktiebolag samt överlåta dem till Statsföre- tag AB samt

.bemyndiga Kungl. Maj:t godkänna ändringar i bolagsord-

ningen för Sveriges centrala restaurangaktiebolag i enlighet med vad jag förordat i det föregående.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta pro- tokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

• Sida 23
•  Original

Prop. 1971: 139 23