Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen anges som en huvudlinje i den svenska oljepolitiken att stegvis bygga upp en statlig organisation på oljeområdet som snabbt kan utvidgas så snart försörjningsl'åget gör det motiverat. En central roll i sammanhanget tilldelas Svenska Petroleum AB, som förutsätts komma att bedriva verksamhet inom olika från försörjningssynpunkt betydelse- fulla led av oljehanteringen. Bemyndigande begärs för regeringen att godkänna ett konsortialavtal mellan statens vattenfallsverk och Luossa- vaara-Kiirunavaara AB av innebörd att vattenfallsverket inträder som hälftendelägare i Svenska Petroleum. En uppbyggnad av bolagets finan- siella resurser föreslås bl. a. genom en höjning under en tvåårsperiod av det egna kapitalet till 50 milj. kr., varav hälften under budgetåret 1976/77.

I propositionen föreslås även att användningsområdet för den statliga garanti för oljeutvinning m.m. som infördes år 1975 utvidgas så att garantin skall kunna utnyttjas vid finansiering av Svenska Petroleums och andra svenska företags förvärv av andelar i oljefyndigheter.

Vidare föreslås att särskilda medel till oljeprospektering anvisas till Svenska Petroleum under treårsperioden 1976/77—1978/79 för arbeten på svenskt område och i Nordsjön. En ram av 50 milj. kr. anges för ändamålet, varav 20 milj. kr. föreslås utgå budgetåret 1976/77. Det för- utsätts att resurserna inom Oljeprospektering AB och Petroswede AB skall utnyttjas för arbetena.

I propositionen lämnas även en redovisning av planerna på ett nytt statligt raffinaderi vid Brofjorden, Statsraff-projektet. Uppskov med ett ställningstagande till projektet till år 1977 föreslås mot bakgrund av

1. Riksdagen 1975/76. ] saml. Nr 124

• Sida 2
•  Original

Prop.*1975/76': 124 2

bl.a. de företagsekonomiska riskerna och osäkerhet om marknadsbe- dömningen. Ett investeringsanslag av 10 milj. kr. för budgetåret 1976/77 föreslås för fortsatta projektförberedelser.

Slutligen föreslås godkännande av ;ett konsortialavtal. mellan statens vattenfallsverk och Svenska Gasföreningens Service AB om bildande av ett aktiebolag för planering och samordning m.m. av åtgärder syf- tande till att främja landets försörjning med naturgas.

• Sida 3
•  Original

Prop. 1975/76: 124 3

, Utdrag INDUSTRIDEPARTEMENTET _. PROTOKOLL ' "vid regeringssammanträde,

1976-03-04

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Johansson, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Norling, Lidbom, Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén och Peterson

Föredragande: statsrådet Johansson

Proposition om den statliga verksamheten på oljeområdet, m. m.

2. Oljans roll i energiförsörjningen 1975—1985

2.1. Oljans nuvarande roll

Råoljan intar, som framgår av figur 1, en dominerande plats i värl- dens energiförsörjning. Dess andel är ungefär 50 %. Därefter kommer kol och naturgas med andelar på resp. ca 30 % och ca 20 %. Vatten- kraften spelar globalt sett en mycket liten roll. Samma gäller f. n. kärn- kraften, men dess andel ökar.

Figur 1. De globala energitiödena år 1973 i Mtoe1 Vattenkraft 110 ama—"=%Pg elenergi Kärnkraft 50 omvandling | till elenergi ** ' är 17040 25% /E %:- éä / ÅE A _. bränslen för 5 uppvärmning, Naturgas % m.m. 1060 E = Olja E 2840 ___—-

&xwxxxxwxwÄxxwxsxsas

X sseexneeeeo- - *xxxxexxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx—

_xXXxXNxXxX %% xXxXxXxX %» flygfotogen)

raffinering

1 Mtoc = milj. ton ekvivalent olja; omräkningstal för att ange olika energi— kvantiteter i samma mått.

• Sida 6
•  Original

Prop. 1975/76: 124 6

Försörjnings- och konsumtionsmönstret varierar starkt från land till land och från den bild som figuren visar. Som exempel kan närnnas'att oljan svarar för närmare tre fjärdedelar av energiförsörjningen i Sverige och i Japan medan dess andel är mindre än hälften av energiförsörj- ningen i Förenta statem'a, i Sovjetunionen och i Storbritannien. Kolet svarar i Sovjetunionen för ungefär en tredjedel, i Förenta staterna för" en femtedel och i Kina för fyra femtedelar medan dess andel i Sverige numera är obetydlig och i'huvudsak beroende av efterfrågan från pro- cessindustrin. - ' "

Skillnaden i energiförsörjning och energikonsumtion är också stor mellan industrialiserade och övriga länder. OECD-området, som omfat- tar Västeuropa, Nordamerika, Japan, Australien och Nya Zeeland, sva- rar i nuläget för ungefär 60 % av världskonsumtionen av energi. OECD- områdets andel av den globala oljekonsumtionen är ännu större, unge- fär 70 %. Denna bild ändras sannolikt inte i någon väsentlig grad-under. den närmaste tioårsperioden, vilket betyder att utvecklingen inom denna ländergrupp vad gäller energi- och oljeområdet behåller ett avgörande inflytande på villkoren för svensk energiförsörjning. ' _

Oljctillgångar och oljeproduktion är geografiskt mycket ojämnt för- delade. Som framgår av tabell 2.1 svarar Mellersta Östern och Afrika ' för över 60 % av de kända och utvinningsbara reserverna.

Tabell 2.1 Världens oljereserver vid slutet av år 1974

Miljarder ton

Förenta staterna 5,3 Canada 1,1 Övriga västra halvklotet 5,7 Västeuropa 3,5 Mellersta Östern 55,0 Afrika 9,1 Sovjetunionen, Östeuropa, Kina 15,2 Övriga östra halvklotet 2,8 Hela världen 97,7

Källa: BP Statistical review of the world oil industry 1974.

Västeuropas kända oljereserver har ökat starkt genom de senaste årens upptäckter i Nordsjön, huvudsakligen på den brittiska och norska kon- tinentalsockeln. Dessa tillgångar svarar f.n. för knappt 4 % av de glo- bala reserverna. Emellertid pågår en intensiv prospektering, som kan väntas leda till nya fynd. Verksamheten kommer efter hand att utvidgas till angränsande områden" av Atlanten, där bl. a. de norska områdena norr om 62:a breddgraden anses ha förutsättningar för olje-_ och gas- fynd. De tekniska problemen vid en exploatering är dock svåra och kostnaderna är mycket höga. . . _

Två av de stora konsumtionsområdena i världen, nämligen Västeuropa

• Sida 7
•  Original

Prop. 1975/76: 124 ' 7

och Japan, har en i förhållande till förbrukningen mycket liten produk- tion och följaktligen ett stort importbehov. Dessa två områden är huvud- avnämare av överskottet från Mellersta Östern och Afrika. Även Förenta staterna har ett växande importbehov till följd av att produktionen un- der en följd av år har minskat. Fördelningen av produktion och kon— sumtion i världen framgår av tabe1122.

Tabell 2.2 Produktion och konsumtion av olja år 1974

' Produktion Konsumtion milj. ton milj. ton Förenta staterna 497 785 Oanada 96 88 Ovriga västra halvklotet 253 179 Västeuropa 23 699 Afrika 272 47 Mellersta Östern 1 077 70 Japan 1 261 Sovjetunionen, Östeuropa, Kina 521 ' 469 Övriga östra halvklotet 111 - 145 Hela världen ' 2 851 2 743

Källa: BP Statistical review of the'world oil industry 1974.

2.2. Prognoser för OECD-området

I början av år 1975 offentliggjorde OECD en studie, Energy Prospects to 1985, över utvecklingen till år 1985 på energiområdet för medlems- ländernas del. '

En utförlig redovisning av OECD:s energistudie lämnades i pröp. 1975: 30 (bil. 1 s. 15—23). Som framhölls där; hade man inom OECD funnit situationen på energimarknaden så svårbedömbar att man inte hade velat utforma en entydig prognos. I stället valde man att lägga fram tre olika alternativ, utgående från olika antaganden beträffande den mest kritiska faktorn, priset på importerad råolja. De prisantagan- den man utgick från var dels (i ”grundfallet”) 1,75—3 US dollar, dels resp. 6 Och 9 dollar i 1972 års penningvärde för ett fat1 råolja f. 0. b. Persiska viken.

Sedan studien publicerats har prisutvecklingen varit sådan att 9-dol- larfallet är det alternativ som förefaller mest relevant att diskutera—*. I det följande redovisas därför en kort sammanfattning av OECD-studiens prognosresultat vid prisantagandet 9 dollar.

Energiförbrukningen inom OECD-området beräknasenligt prognosen öka med i genomsnitt 3,8 % om året. Detta är ungefär en procentenhet lägre än vad man beräknade före oljeprishöjningar m.m. år 1973 och

1 l fat (barrel) = 0,159 m”. 7, 4 fat motsvarar ca 1 ton råolja. * Priset f. o.b. för den råoljekvalitet (Arabian light) som används som bas för prisberäkningar är f.n. 11,51 US dollar per fat. Detta motsvarar i dag nära 9 dollar 1 1972 års penningvärde.

• Sida 8
•  Original

Prop. 1975/76: 124 8

därefter. Alla i OECD ingående länder och grupper får en sänkt för- brukningstakt. Ökningstakten i Förenta staterna väntas vara lägre än OECD- -genomsnittet, medan den för Japan väntas vara högre.

År 1985 blir då den totala energikonsumtionen' 1 OECD ca 5 700 Mtoe jämfört med ca 3 500 Mtoe” ar 1972. Fördelningen mellan energislagen, som framgår av tabell 2.3, ändras genom den starka prisökningen för olja relativt övriga energislag.

Tabell 2. 3 Olika energislags andel i procent av totalt tillförd primärenergi (hela OECD- området)

1972 1985

Kol 19 ' 18 Olja 56 44 Naturgas 21 22 Kärnenergi 1 13 Vattenkraft/jordvärme 3 3

100 100

Som framgår av tabellen förutses i studien framför allt _en övergång från olja till kärnenergi, som används nästan uteslutande för generering av elenergi. Andelen elenergi av den slutliga förbrukningen ökar därige- nom från 12 % till 18 % under perioden.

Tabellen avser OECD-området totalt. Utvecklingen är tämligen lik- artad inom de olika länderna och ländergrupperna. Inom Europeiska gemenskapen (EG) beräknas oljeandelen sjunka från 61 % år 1972 till 47 % år 1985. För hela OECD-Europa beräknas sänkningen bli ungefär samma som för EG. För Japans del beräknas andelen sjunka från 77” /a till 640” 'o. Förenta staterna, som redan tidigare har en jämförelsevis låg oljeandel och en stor inhemsk oljeproduktion, beräknas sänka oljeande- len med en eller ett par procentenheter mindre än Japan och Europa.

Som framgår av tabell 2.4 blir bilden betydligt mer splittrad om man ser på oljeförsörjning m. m. i absoluta tal.

Tabell 2.4 Produktion, konsumtion och import av olja (milj. ton) inom olika OECD-regioner

1972 1985

Produk- Konsum- Import Produk- Konsum— Import tion tion tion tion (Export) Europeiska OECD 20 731 711 300 967 667 Canada och Förenta staterna 656 909 253 1 055 971 (84) Japan 1 245 244 8 456 448 Australien och Nya Zeeland 16 32 16 17 58 41 OECD totalt 693 1 917 1 224 1 380 2 452 1 072

Som framgår av tabellen skulle alltså Canada och Förenta staterna övergå till att bli exportörer medan europeiska OECD skulle fortsätta

• Sida 9
•  Original

Prop. 1975/76: 124 9

att importera men i minskad omfattning. Japan skulle fördubbla sitt importbehov.

Förändringarna i importbehoven förklaras delvis av nyssnämnda över- gång från olja till kärnenergi. En viktig faktor är också den starka ök- ning av oljeproduktionen inom europeiska OECD liksom i Canada och Förenta staterna som förutsågs när OECD-studien utarbetades. Bl.a. utgick man från då aktuella planer i Förenta staterna på att göra landet oberoende av energiimport till år 1980, senare till år 1985. Planeringen för oljeutvinning i Nordsjön tydde på stora produktionsökningar.

Utvecklingen under det år som har gått sedan studien publicerades tyder emellertid på att dessa planer varit alltför optimistiska. Detta gäl- ler såväl olje- och naturgasproduktionen som utbyggnadsprogrammen på kämkraftområdet.

Däremot har konsumtionstakten som förutsett minskat avsevärt, nå- got som dock sannolikt till stor del förklaras genom den svaga konjunk- turen.

Inom det Internationella energiorganet (International Energy Agency, IEA), där nästan alla OECD-länder ingår, har under år 1975 genom- gångar gjorts av ländernas aktuella planer och program. Resultaten här- av bekräftar de utvecklingstendenser som nyss har antytts. Det har där- för ansetts angeläget att snarast se över och revidera OECD-studien. Detta arbete pågår f. 11.

2.3. Prognos för Sverige

De riktlinjer som statsmakterna har fastställt för den svenska energi- hushållningen för tiden till år 1985 innebär bl.a. en begränsning av energikonsumtionens tillväxt till i genomsnitt 2 % om året jämfört med som tidigare 4 år 5 %. Inom denna ram skall elkonsumtionen tillåtas öka med i genomsnitt ca 6 % om året —— tidigare över 7 % — medan konsumtionen av oljeprodukter skall hållas i stort sett konstant. För- brukningen av oljeprodukter för annat än energiändamål, främst som råvaror för petrokemisk industri, väntas emellertid öka snabbt.

Med utgångspunkt härifrån har beräknats att den totala förbruk- ningen av primärenergi i Sverige kommer att uppgå till 540 TWh1 år 1985. Fördelningen mellan olika energislag har antagits bli följande:

Mtoe TWh % Oljeprodukter , 28 324 60 Kol, koks - 4 50 9 Lutar, ved 3 37 7 Vattenkraft 66 12 Kärnkraft 63 12 ' 540 100

11 TWh (terawattimme) = 1 miljard kilowattimmar. 1 Mtoe motsvarar ca 11,6 TWh.

• Sida 10
•  Original

Prop. 1975/76: 124 . 10 "

Av den angivna kvantiteten oljeprodukter, som inte innefattar för- ' brukning för annat än energiändamål, väntas 4,2 Mtoe (50 TWh) an- vändas för elproduktion, främst i kommunala kraftvärmeverk och i mot- trycksanläggningar inom" industrin. Enligt 'de beslutade riktlinjerna bör " denna typ av kombinerad värme- och elproduktion, som utnyttjar ' bränslet bättre än ren elproduktion i kondenskraftverk, väljas i första hand vid framtida utbyggnad av oljebaserad elproduktion. För denna del av elkraftproduktionen har därför satts ett ambitiöst utbyggnads- ' mål, som innebär en ökning från nuvarande kapacitet motsvarande'ca 12 TWh årsproduktion i mottrycksvcrk (varav 3,5 TWh industriellt mot- tryck och 8,5 TWh kraftvärme) till ca 23 TWh år 1985 (resp. 8 och 15 TWh). '

Fördelningen år 1985 av oljeförbrukningen på olika produkter anges endast grovt i prop. 1975: 30 (bil. 1 s. 376). Av den'väntade förbruk- ' ningen på 28 Mtoe väntas således 21 Mtoe vara eldningsoljor och 7 Mtoe motorbrännolja, motorbensin och övrigt. Härtill kommer sam— manlagt 5 Mtoe oljeprodukter för icke-energiändamål. Någon fördel- ' ning av dessa på gasbensin (natta), raffinaderibränslen och övrigt har inte gjorts. Allmänt sett konstateras, vad gäller eldningsoljor, 'att en förskjutning från tunn till tjock eldningsolja kan förutses. Detta hänger främst samman med den planerade satsningen på fjärrvärme som er- sättning för värme från individuella anläggningar, vilka som regel an- vänder tunn eldningsolja.

Nu redovisade kvantiteter för år 1985 har beräknats utifrån de upp- satta målen för genomsnittlig årlig tillväxttakt. Det är givet att den verkliga utvecklingen under periodens oli'ka år kommer att variera. Frånsett dessa allmänna tendenser finns inte i prop. 1975: 30 några antaganden eller beräkningar avseende förbrukningen av oljeprodukter under olika år före år 1985.

Statens industriverk har emellertid för 1975 års långtidsutredning nu gjort en bedömning av energiförsörjningen under perioden 1975—1980. Industriverkets rapport har publicerats som bilaga 3 (SOU 1975: 96) till betänkandet (SOU 1975 : 89) Långtidsutredningen 1975.

I rapporten redovisas bl. a. en beräkning av den totala energiförbruk- ningen åren 1975 och 1980 och en fördelning av tillförseln på olika energislag. Analysen av den framtida energiefterfrågan grundas på sam- ma förutsättningar som långtidsutredningen har tillämpat. Vad gäller den ekonomiska utvecklingen redovisas tre av utredningens alternativ, nämligen en antagen ökning av den privata konsumtionen med antingen 3 %, 2 % eller 2 % och en samtidig arbetstidsförkortning av 2 1/2 tim- me i veckan.

Den beräknade energibalansen enligt långtidsutredningens alternativ 1 (3 % ökning av den privata konsumtionen) framgår av tabell 2.5. Skill- naden mellan detta högre alternativ och' långtidsutredningens två andra

• Sida 11
•  Original

Prop. 1975/76: 124 11

alternativ är endast resp. 10 och 14 TWh på den totala förbrukningen och tillförseln. Förbrukningen inom övrigsekto'rn — som till övervä- gande delen utgörs av energi för uppvärmningsändamål — antas inte variera mellan de olika alternativen. Skillnaderna hänför sig i stället till industrins förbrukning, något som i sin tur för med sig olika an- taganden om behov av transporttjänster, framför allt varutransporter. Dessa skillnader avspeglas i fördelning mellan olika oljeprodukter så att tillförseln av tjock eldningsolja och motorbrännolja svarar för huvud- parten av de resp. 10 Och 14 TWh som balansen minskar med' 1 lång- tidsutredningens alternativ II och III. Kol- och koksförbrukningen, som ' ' i huvudsak sker' 1 processindustrin, sjunker också' 1 dessa alternativ.

Tabell 2.5 Sveriges energibalans år 1980 (TWh)

Förbrukning Tillförsel Industri 207 Eldningsolja 1—2 81 Samfärdsel 91 Eldningsolja 3 —5 153 Övrigt 166 Motorbrännolja 29 . .. . Motorbensin 41 Total slutlig förbrukning 464 Övriga oljeprodukter - 10 Förluster 20 . Summa oljeprodukter1 314 Summa förbrukning 484 (Därav för elproduktion) (21) Kol och koks 30 Inhemska bränslen 38 Summa bränslen ' 382 Vatten- och kärnkraft 102 Summa tillförd energi 484

1 Exkl. oljeprodukter för icke-energiändamål.

I rapporten betonas att beräkningarna har gjorts på grundval av upp- gifter om förbrukningsutvecklingen fram till förhösten 1975 och en- preliminär analys av vissa effekter av den starka prisstegringen Och andra händelser åren 1973—1974. Underlaget hänför sig emellertid till en period med vikande konjunkturer, både i Sverige och utomlands, och med milda vintrar. Detta kan ha gett en alltför optimistisk bild av ' de möjligheter till dämpning som faktiskt finns. En säkrare uppfattning härom kan nås först sedan en ny period med starkare konjunktur har fått påverka konsumtionen.

Som framhålls i rapporten förutses konsumtionen i ett något längre tidsperspektiv, dvs. under hela 1980-talet, komma att påverkas allt star- kare av de forsknings- och utvecklingsinsatser som nu har inletts, lik- som av stöd i olika former till energibesparande investeringar. Det är dock ännu inte möjligt att göra någon beräkning av effekterna eller bedömning av den takt i vilken de kommer att uppträda.

Osäkerheten vad gäller fördelningen mellan olika energislag är stor, särskilt beträffande tiden efter år 1980 eftersom existerande anlägg-

• Sida 12
•  Original

Prop. 1975/76: 124 12

ningar och installationer liksom redan påbörjade investeringar begrän- sar flexibiliteten på kort sikt. Bl. a. innebär riktlinjerna för energihus- hållningen till år 1985 som nämnts att en växande del av värmeför- sörjningen skall täckas genom fjärrvärme. Härför krävs investeringar i stora, fasta system under en längre utbyggnadstid. Den till år 1985 tänk- ta produktionsutbyggnaden på detta område har emellertid ännu bara delvis kommit in i sitt mer konkreta planeringsskede.

När det gäller kol och koks föreligger i princip samma typ av osäker- het. F.n. går endast en liten del av Sveriges kolimport till energipro- duktion. En betydligt ökad användning av dessa bränslen för produk- tion av el eller värme kan inte bli aktuell före år 1980 med hänsyn till existerande anläggningar. Nya kolanläggningar i Sverige antas allmänt sett bli kostsamma eftersom de även fordrar nyinvesteringar i hamnar, lager och transportanordningar. Bedömningarna härav blir avgörande för den faktiska planeringen till år 1985.

3. Oljemarknaden i Sverige

Energiberedskapsutredningcn (H 1974: 03) har i sitt betänkande (SOU 1975 : 60) Energiberedskap för kristid lämnat en ingående redogörelse för Sveriges oljeförsörjning och för den svenska oljemarknadens struk- tur. Uppgifter rörande prisförhållanden m.m. har redovisats av statens pris- och kartellnämnd i utredningarna Oljehandeln i Sverige (december 1974) och Bensin och oljor: priser, pålägg, rabatter (december 1975). De översiktliga uppgifter rörande den svenska oljemarknaden som läm- nas i det följande har hämtats huvudsakligen från nämnda utredningar.

Sveriges oljeförsörjning baseras helt på import av råolja och raffine- rade produkter med den fördelning på ursprungsområden som framgår av tabell 3.1.

Tabell 3.1 Sveriges import av råolja och oljeprodukter

1970 1973 1974 milj. mn % ”'_'” milj. m3 % milj. m= % Latinamerika 4,8 13 3,9 1 1 2,0 6 Afrika _ 4,2 11 3,8 11 3,7 11 Mellersta Östern 7,0 19 7,1 20 8,1 24 Västeuropa 15,2 41 15,3 44 15,8 47 Sovjetunionen m.fl. 6,0 16 4,7 14 4,1 12 Total volym 37,2 100 34,8 100 33,7 100 Därav råolja 13,8 37 12,2 35 11,8 35

Den import som redovisas från Västeuropa är till helt övervägande del raffinerade produkter som baseras på råolja från Afrika och Mel-

• Sida 13
•  Original

Prop. 1975/76: 124 13

lersta Östern. Dessa områden svarar alltså direkt eller indirekt för en långt större del av oljeimporten än som framgår av tabellen, uppskatt- — ningsvis 60—70 %. Andelen har under de senaste åren ökat.

Den inhemska raffineringskapaciteten har under en följd av år va- rit omkring 40 % av förbrukningen av oljeprodukter, vilket är en i jämförelse med andra industriländer mycket låg andel. Som framgår av tabell 3.2 varierar graden av inhemsk raffinering starkt och är särskilt låg beträffande råvaror för petrokemisk industri, främst gasbensin (nafta) för framställning av eten, propen m. m.

Tabell 3.2 Sveriges försörjningfmed oljeprodukter år 1972 (milj. m")

Inhemsk Netto- Förbruk- Själv-

raffine- import ning föräd- ring ' lingsgrad ' i % Motorbensin 1,7 2,2 3,8 45 Övriga drivmedel 0,9 1,9 2,9 32 Tunn eldningsolja 3,4 5,8 9,3 37 Tjock eldningsolja 5,2 8,3 13,5 39 Övriga energiprodukter ' 0,9 0,1 1,0 87 Petrokemiska varor 0,2 1,0 1,2 14 Totalt . 12,4 19,4. 31,7 39

I och med att Scanraff AB:s raffinaderi vid Brofjorden tagits i drift år 1975 har den svenska självförädlingsgraden ökat till ca 60 %. Allt- jämt är dock importberoendet för vissa produkter stort. Detta gäller, förutom nafta, särskilt flygbensin, tunna eldningsoljor och lågsvavliga tjocka eldningsoljor.

Den svenska raffinaderikapaciteten uppgår f. 11. till drygt 20 milj. ton med följande fördelning: '

Shell-Koppartrans, Göteborg 4,7 BP, Göteborg 5,0 Nynäs-Petroleum, Nynäshamn 2,6 Nynäs-Petroleum, Göteborg 0,3 Nynäs-Petroleum, Malmö 0,2 Scanraff, Lysekil 8,3

21,1

AB Nynäs-Petroleums raffinaderier i Göteborg och Malmö produ- cerar huvudsakligen asfalt. Scanraff ägs av Oljekonsumenternas för— bund (OK) och det amerikanska företaget Texaco, som förfogar över vardera 50 % av kapaciteten.

Samtliga bolag med raffinaderier i Sverige har ansökt om tillstånd enligt bl.a. 136 a & byggnadslagen till utbyggnad av den befintliga kapaciteten. Dessutom föreligger ansökningar från Oxelölager AB för ett raffinaderi i Oxelösund och från Statsraff AB för ett raffinaderi vid Brofjorden. En närmare redogörelse för sistnämnda projekt lämnas i det följande under avsnitt 5 .

• Sida 14
•  Original

Prop. 1975/76: 124 _ 14

Den svenska oljemarknaden domineras _avdotterföretag till fem av de stora internationella _oljebolagen, nämligen Exxon (tidigare Esso), Shell, Texaco, BP och Gulf. Dessa bolag svarade år 1973 för ca hälften av råoljeproduktionen och ca 40 % av försäljningen i världen (exkl. statshandelsländema). I Sverige uppgick deras marknadsandel samma år till drygt 55 %. .

De två större svenskägda Oljebolagen Nynäs-Petroleum och OK. har en sammanlagd marknadsandel av ca 25 %. Dessa företag köper hu- vuddelen av sitt behov av råolja och raffinerade produkter från de internationella bolagen. Betydande kvantiteter eldningsolja importeras dock från Sovjetunionen. .

Bolagens marknadsandelar varierar starkt för olika produkter. När det gäller bensin svarar de nämnda sju bolagen för över 90 % av för- säljningen. Ett antal mindre företag har dock en betydande försäljning av eldningsolja. Beträffande tjockolja har dessa mindre oberoende företag ca 35 % av marknaden. Leveranserna sker till stor del i form av båtlaster till stora förbrukare. .

Priserna på den svenska oljemarknaden följer mycket nära prisutveck- lingen på världsmarknaden. Importcn av råolja och praktiskt taget alla- oljeprodukter är tullfri. Inga kvantitativa importrestriktioner tillämpas. Bestämmande för prissättningen är .i första hand importkostnaden för den råolja som förädlas i raffinaderier inom landet och som i allmän- het baseras på relativt långsiktiga avtal, i viss mån även priserna på korttidsmarknaden för råolja och färdiga produkter i Rotterdam.

I samband med den internationella försörjningskrisen 1973—1974 skedde en kraftig höjning av importpriserna för oljeprodukter i Sverige, och den nya nivån har i stort sett blivit bestående. Uppgifterna i tabell 3.3 avser genomsnittliga produktinköpspriser för sex stora oljebolag i svensk hamn, exkl. skatter och avgifter. Som jämförelse anges det genomsnittliga råoljepriset för tre bolag med egna raffinaderier i Sverige.

Tabell 3.3 Inköpspriser för vissa oljeprodukter i svensk hamn (kr./ms)

3:e kv. 3:e kv. l:a kv. 3:e kv. 4:e kv. 1972 1973 1974 1975 1975

Bensin 99 oktan . 160 240 490 460 495 Eldningsolja 1 115 . 240 462 397 448 Eldningsolja 5 - Normalsvavlig 72 83 271 ' 281 251 Lågsvavli g 82 109 291. 322 304 Importpris c.i.f. för råolja 99. . 117 323 323 345

I samband med försörjningskrisen infördes i slutet av år 1973 högst- priser på flertalet oljeprodukter. Som komplement, härtill upprättades ett clearingsystem med syfte att möjliggöra sådan-'import av betydelse för oljeförsörjningen som måste ske till priser som var högre än de- -

• Sida 15
•  Original

Prop. 1975/76: 124 . 15

svenska högstprisema utan att dessa högre priser slog igenom _i den svenska prisnivån. Clearingsystemet avvecklades vid utgången av april 1974, sedan försörjningsläget hade förbättrats och de internationella priserna stabiliserats. Högstpriserna kom också att förlora i betydelse genom marknadsutvecklingen. Från juli 1975 råder fri prissättning på- oljeprodukter. Statens- pris- och kartellnämnd upprätthåller dock. en'_ övervakning av priserna på den svenska marknaden.

Värdet av den svenska nettoimporten av olja, som år 1972 uppgick till 3 300 milj. kr., ökade år 1973 till 4500 milj. kr. och år 1974 till_ 10 900 milj. kr. Oljeimportens andel av det totala importvärdet uppgick dessa tre år till resp. 8,5 %, 9,6 % och 15 %.

4. Svenska Petroleum AB

I prop. 1975:30 (bil. 1 s. ,388) anmäldes pågående överväganden inom Statsföretaggruppen angående bildandet av ett särskilt aktiebolag. för att handha gruppens intressen påroljeområdet. I propositionen fram— hölls också att statens vattenfallsverk hade anmält intresse för att i-ett senare skede ingå som delägare i bolaget och att överläggningar härom ' pågick mellan verket och,LKAB. Bolaget bildades i juni 1975 under namnet Svenska Petroleum AB med LKAB som t.v. enda aktieägare. Aktiekapitalet uppgick till 1 milj. kr.

Statens vattenfallsverk har i skrivelse den 9 oktober 1975 hemställt om regeringens godkännande av ett konsortialavtal om samverkan genom det nybildade bolaget. Verket anför därvid följande.

Vattenfallsverkets intresse för ett deltagande 1 Svenska Petroleum bör ses mot bakgrund av ett under senare år ökat engagemang från verkets sida i oljeförsörjningsfrågor.

Statens vattenfallsverk och LKAB äger vardera 25 % av aktierna i Oljeprospektering AB (OPAB) för inhemsk oljeletning och i Petro- swede AB för oljeletning utomlands. Några olje- eller-gasfynd av kom- mersiell betydelse har hittills inte gjorts av dessa bolag. För OPAst del anses emellertid utsikterna för kommersiella fynd goda under de fortsatta havsborrningarna i Östersjön från år 1976. Även Petroswede planerar nya borrningar. Om och när dessa oljeletningsbolag kommer . till produktion äger aktieägarna på vissa villkor rätt att överta den på deras aktieandel belöpande produktionen. Staten har f.n. inte något lämpligt organ för att. ha hand om sådan eventuell produktion för vatten- . fallsverkets och LKAB. 5 del. ,

Petroswede har i samband med sökandet efter lämpliga prospekte- ringsprojekt erbjudits förvärv av andelar i redan konstaterade fyndig- heter, bl. a. i den brittiska delen av Nordsjön. Flera projekt som inne- bär deltagande i investeringarna i utbyggnad och i den följande utvin-

• Sida 16
•  Original

Prop. 1975/76: 124 16

ningen har studerats av Petroswede. Trots att de från kommersiell synpunkt är mycket intressanta har de befunnits så finansiellt krävande att intressenterna i Petroswede inte har funnit möjlighet att inom detta bolags ram ta upp dem.

Ett par av dessa projekt är nu föremål för fortsatta studier inom Svenska Petroleum. Ett deltagande i utvinningsprojekt i'Nordsjön kan enligt vattenfallsverkets mening komma att medföra både försörj- ningsmässiga och kommersiella fördelar jämfört med andra långsiktiga engagemang för oljean'skaffning. ' _

Vattenfallsverket baserar f.n. ca'en tiondel av sin elproduktion på olja. Oljeåtgången för elproduktion beräknas under det närmaste decenniet, frånsett en nedgång under några år i slutet av 1970-talet, bli drygt 1 milj. årston under s.k. medelårsförhållanden. Under torrår fördubblas och under våtår halveras ungefärligen oljebehovet. Kostna- derna för vattenfallsverkets oljeinköp för att täcka behovet under medel- årsförhållanden kan i nuvarande oljepriser anges till mellan 350 och 400 milj. kr. om året. '

Vattenfallsverkets hittillsvarande inköpspolitik har i stor utsträck- ning baserats på korttidsköp på den internationella oljemarknaden. Pågående strukturella förändringar inom den internationella oljehan- deln i riktning mot ökat inflytande för statliga företag i olika pro'du- centländer och hanteringsled samt motsvarande minskat marknadsut- rymme för de multinationella Oljebolagen innebär att en sådan inköps- ' politik kan komma att medföra risker. En ändrad inköpspolitik, som i ökad utsträckning baseras på långtidskontrakt, kan enligt vattenfalls- verket antas bli nödvändig för att på sikt vidmakthålla säkerhet för leveranser. Möjligheterna att genomföra en sådan ny inköpspolitik ökas vid ett samgående med andra, främst statliga, oljekonsumenter varigenom de större volymerna ger en bättre bas för en långsiktigt pla- nerad inköpsverksamhet bl. a. med hänsyn till variationerna i'vatten- fallsverkets årsbehov. En sakkunnig för Oljehandeln särskilt uppbyggd organisation torde enligt verkets. bedömning vara en nödvändig förut- sättning för att effektivt genomföra en sådan långsiktig inköpsplane- ring. '

Vattenfallsverket har en betydande lagringskapacitet för tunna och tjocka eldningsoljor. Den förändrade marknadssituationen har lett till överväganden om ytterligare utbyggnad av verkets resurser för lager- hållning. Hittills har dessa överväganden stannat vid att olika lager- projekt har tagits fram som beredskap för att snabbt genomföras om situationen så skulle kräva. Även andra statliga organ, däribland över- styrelsen för ekonomiskt försvar, har nu i uppdrag att se över och för- stärka lagerhållningen av oljor. En samordning på oljelagringssidan inom den statliga" sektorn bör enligt verket vara ägnad att minska de totala kostnaderna för lager och lagerhållning utan att försämra vare

• Sida 17
•  Original

Prop. 1975/76: 124 17

sig den totala försörjningssäkerheten eller den för vattenfallsverket.

Sammanfattningsvis leder såväl vattenfallsverkets tidigare engage- mang på oljeområdet som de förändrade allmänna marknadsförutsätt- ningarna till ett behov av fördjupat engagemang inom Oljehandeln. Verket har funnit ett' samgående med LKAB i Svenska Petroleum vara den lämpligaste formen härför. '

Mellan statens vattenfallsverk och LKAB har träffats ett konsortial- avtal, varigenom verket under förutsättning av regeringens godkännande skall inträda som hälftendelägare i Svenska Petroleum. Avtalet reglerar i övrigt samarbetsförhållandena mellan de tilltänkta aktieägarna bl.a. ifråga om verksamhetens allmänna inriktning, ändringar i aktiekapitalet, överlåtelse av aktie, förvaltning och finansiering av verksamheten m.m. .

Vattenfallsverket förutser att uppbyggnaden av bolagets organisation och verksamhet, i första hand för inköp och försäljning av olja, kom- mer att föranleda behov av ökning. av aktiekapitalet under innevarande budgetår till 2 milj. kr. samt möjlighet till borgensåtaganden från aktie- ägarnas sida om sammanlagt 40 milj. kr. Det har förutsatts att aktie- teckningen skall ske med 20 % överkurs för att medge uppbyggnad" av reservfond, vidare att borgensåtagandena skall tecknas i proportion till aktieinnehavet i bolaget och att förstärkningen kan komma att be- höva genomföras före årsskiftet 1975—1976.

Beroende på takten i den fortsatta uppbyggnaden och upptagande av nya verksamhetsgrenar måste senare möjligheter förutsättas till ytter- ligare förstärkning av bolagets finansiella ställning. 'De vägar som i avtalet har anvisats härför är ökning av aktiekapital genom att intres- senterna tecknar nya aktier samt delägarlån och borgen från intressen- terna. Behovet av sådan finansiell förstärkning kan hösten 1975 inte överblickas med någon säkerhet. '

Intressenterna har vidare förbundit sig att lämna tillskott av drift- medel för bolagets verksamhet. Härmed avses bli täckta administrativa kostnader i samband med bolagets uppbyggnad samt kostnader för marknadsundersökningar och objektstudie'r, innan bolaget kommer att kunna finansiera dessa kostnader med intäkter från den affärsmäsiga verksamheten. Bolagets behov av tillskott beräknas bli av relativt ringa - omfattning och avses för vattenfallsverkets del komma att bestridas med verkets driftmedel.

Sedan vattenfallsverket hade avgivit sin framställning, beslöt LKAB att, i avvaktan på regeringens ställningstagande, genom aktieteckning höja aktiekapitalet i Svenska Petroleum till 2 milj. kr. för att stärka . bolagets finansiella ställning. Aktierna tecknades till 20 % överkurs.

6. Prospektering

6.1. Oljeprospektering AB

Oljeprospektering AB (OPAB) bildades år 1969 för att'prospektcra efter olja och naturgas i Sverige och på angränsande delar av kon- tinentalsockeln (prop. 1968z51, SU 1968: 86, rskr 1968:.24). Staten äger hälften av aktierna genom vattenfallsverket och LKAB. Övriga delägare är f.n. tio industri- och kraftförctag. OPAB har erhållit kon- cessioner för vissa landområden i Malmöhus, Kristianstads, Kalmar och Gotlands län. Dessutom har bolaget fått undersökningstillstånd för hela den svenska kontinentalsockeln, utanför ostkusten dock inte norr om 59:e breddgraden. Dessa koncessioner och tillstånd gäller en tid av åtta år från den 27 juni 1969. Bolaget är skyldigt att under koncessionstiden utföra arbeten till en sammanlagd kostnad av minst 150 milj. kr.

Förhållandet mellan intressenterna regleras genom ett konsortialav- tal. Enligt avtalet skall intressenterna i proportion till sina andelar av aktiekapitalet tillskjuta de medel som behövs för bolagets verksam- het för att fullfölja de förpliktelser som åvilar bolaget enligt gällande koncessioner och tillstånd. För vattenfallsverkets del utgår bidragen av driftmedel.

OPAB har den 11 februari 1976 avgett en redogörelse för under- sökningsarbeten under perioden juli—december 1975.

• Sida 23
•  Original

Prop. 1975/76:124 , _ 23

Verksamheten under perioden har omfattat djupborrningar och seis- miska mätningar på Gotland samt kompletterande seismiska mätningar i Östersjön i vissa områden öster och söder om Gotland. Vidare har ut-l värderingarna av mätningarna under ,år 1974 i Östersjön fortsatt. Re- sultaten skall ligga till grund för det borrprogram till havs som skall ge- nomföras under år 1976.

Borrningarna på Gotland har pågått under hela perioden och to- ,. talt har 19 borrhål borrats, huvudsakligen på södra och sydöstra delen av ön. ,

Samtliga borrningar har utförts på ordoviciska revbildningar. I fler- talet av de under perioden borrade hålen har spår av olja påträffats. Porositeten och även permeabiliteten i de påträffade revbildningarna har dock i flera fall visat sig vara låg.

Fram t. o. m. den 31 december 1975 har 2 031 m3 råolja producerats från åtta borrhål. De största fynden har gjorts vid Bonsarve, Grunnet och Hamra. Av totalkvantiteten har ca 1 600 m3 producerats under andra halvåret 1975. Leveranser av råolja har gjorts till AB Nynäs- Petroleum. .

I och med utgången av år 1975 har OPAB utfört undersökningar till en bedömd kostnad av ca 146 milj. kr. varav ca 24 milj. kr. under år 1975. Av tabell 6.1 framgår hur dessa kostnader fördelar sig på olika typer av undersökningar och på de geografiska områden, där OPAB f. 11. har koncessioner eller undersökningstillstånd.

Tabell 6.1 Kostnader för OPAst verksamhet 1969—1975 (milj. kr.)

Geofysiska Djup- Summa mätningar borrning Skåne 14,2 17,8 32,0 Gotland 7,8 32,1 39,9 Oland __ -— 1,4 1,4 Kattegatt, Oresund, Ostersjön 23,7 30,1 53,8 . Summa prospektering 45,7 81,4 127,1 Administration m. m. . 19,3 Summa 146,4

Inom ramen för dessa kostnader har utförts bl. a. 96 borrhål på land och 10 borrhål till havs.

Bolaget har således genomfört huvuddelen av den arbetsförpliktelse som är fastställd i gällande koncessioner och tillstånd.

OPAB framhåller att det inom koncessionsområdet kvarstår delar som kräver fortsatta undersökningar innan sannolikheten för kommer- siell förekomst av olja eller gas kan bedömas. Det gäller främst Got- land och havsområdena däromkring, havsområden söder om Skåne samt i Kattegatt och slutligen vissa delar av nordvästra Skåne. På Got—

• Sida 24
•  Original

Prop. 1975/76: 124 24

land, där de hittillsvarande oljefynden gjorts, har de första 34 borr- ningarna huvudsaklige'n varit 5. k. stratigrafiska borrningar för att skaffa geologisk information. De sista 44 borrningarna, som har koncentrerats till den södra delen av ön, har lokaliserats med hjälp av resultaten från ' de seismiska mätningarna. Härvid har sju fynd gjorts vilket innebär ett fynd på drygt sex borrningar.

Borrningarna på Gotland avbröts vid årsskiftet, vilket har gjort det möjligt att nu sammanställa och utvärdera det hittillsvarande resultatet av borrningar och seismiska mätningar.

Beslut har fattats om ett borrprogram till havs i Östersjön i området kring Gotland under år 1976 inom ramen för en beräknad kostnad av 26 milj. kr. Detta innebär att tillskott av medel behövs från aktieägarna utöver den ursprungliga arbetsförpliktelsen 150 milj. kr.

6.2. Petroswede AB

Petroswede AB bildades år 1973 med uppgift att prospektera efter olja och naturgas utomlands ( prop. 1973: 112 , NU 1973:49, rskr 1973: 184). Staten äger genom vattenfallsverket och LKAB hälften av aktierna. Övriga intressenter är de svenskägda oljebolagen Nynäs-Petro- leum och OK samt ASEA, KemaNord och Salén-koncernen.

Förhållandet mellan intressenterna regleras genom ett konsortialav- tal. Enligt avtalet skall intressenterna i proportion till sina andelar i - aktiekapitalet skjuta till de medel som behövs för verksamheten intill ett totalt belopp av 100 milj. kr. För vattenfallsverkets del utgår bidra- gen av driftmedel.

Petroswede har den 11 februari 1976 avgett en redogörelse för bo— lagets hittillsvarande verksamhet oeh nuvarande situation.

Under år 1975 genomfördes borrning av ett hål i den brittiska delen av N o r d sj ö 11 till en kostnad av 13 milj. kr. Olja eller gas påträffa- des inte. Projektet gav emellertid Petroswede betydande erfarenheter och informationer av värde för fortsatt verksamhet i Nordsjön.

Under år 1975 ingick bolaget avtal om övertagande av 20 % in- tresseandel i en koncession som omfattar fem block i den norska sek- torn av Nordsjön. Petroswede kommer i samband härmed att delta i borrning av två hål i området under första halvåret 1976 med en be— räknad kapitalinsats av 15 milj. kr. Genom en aktiv prospekteringsin- sats i denna form har Petroswede bedömt att efter hand förbättrade förutsättningar kommer att uppstå för framtida svenskt deltagande även i andra norska områden av intresse. '

Under år 1975 har Petroswede fortsatt att införskaffa och bearbeta geologiska och seismiska informationer för utvärdering av vissa inte ' licensbelagda områden i den brittiska sektorn. Bolagets strävan har därvid varit att skapa underlag för eventuell-t deltagande iden från

• Sida 25
•  Original

Prop. 1975/76: 124 25

brittisk sida till år 1976 aviserade s. k. femte anbudsronden avseende nya koncessioner. ' ' " ' '

Inom 6 v r i g a o m r å d e n bedriver Petroswede prospektering bl. a. i Egypten, där bolaget år 1974 erhöll en koncession. Prospekte- ringsarbetet under år 1975 i form av seismiska mätningar har genom- förts planenligt. Borrning av ett första hål planeras under år 1976. Pre— liminära indikationer finns på flera borrvärda strukturer med oljepoten- tial. Bolaget bedömer därför att en effektiv utvärdering av området kan komma att motivera insatser till högre kostnader än de kontraktsenliga minimiåtagandena 25 milj. kr. under åren 1975—1978. Möjligheterna att avyttra viss intresseandel genom s.k. farm-out sonderas, varigenom ytterligare riskspridning kan uppnås och Petroswedes kapitalinsatser re— duceras.

Vidare har Petroswede förvärvat 50 % intresse i ett koncessionsom- råde på land i Tunisien. Seismiska mätningar har genomförts under året med preliminärt positiva resultat. Underlag för beslut om borrprogram kommer att föreligga under år 1976, varefter borrningar kan bli aktuella åren 1977—1978. Petroswedes kontraktsenliga minimiåtaganden utgör 15 milj. kr. under åren 1975—1977.

Petroswede deltar vidare i ett internationellt konsortium, som pre- liminärt har tilldelats tre block på den irländska kontinentalsockeln, Bo- lagets intresseandel är 17 %. Definitiv koncession förväntas under förSta halvåret 1976, varefter seismiska mätningar samt borrning av ett hål planerats för åren 1976—1977.

Beträffande bolagets nuvarande situation framhålls följande. Efter två och ett halvt års verksamhet har Petroswede slutfört ett projekt och påbörjat engagemang i ytterligare fem projekt. Risksprid- ningen har successivt förbättrats men de'n'är alltjämt starkt begränsad. T.o.m. år 1975 har ca 40 milj. kr. förbrukats. Återstoden av den hit— tills beslutade kapitalramen 100 milj. kr. är disponerad för att genomföra bundna åtaganden under åren 1976—1977 och för att vidmakthålla nu- varande organisation t. o. 111. år 1977.

Bolaget anger följande fördelning av kostnader under perioden 1973—— 1978 (milj. kr.):

Utfall Prognos ' Summa 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1,0 4,5 35,5 42,5 ' 15,5 1,0 ' 100

Bolagets genomsnittliga intresseandel i inledda projekt utgör f. n. 52%. Under förutsättning bl. a. att bolagets intresseandelar reduceras kan del- tagande i maximalt 10411 borrhål påräknas inom tillgänglig kapital- ram. Mot bakgrund av internationell resultatstatistik kan konstateras, att

• Sida 26
•  Original

Prop. 1975/76: 124 26

en totalinsats av denna storleksordning inte ger tillfredsställande sanno- likhet för ett ekonomiskt drivvärt fynd som representerar oljeproduktion av signifikativ omfattning från försörjningssynpunkt. ,

Å andra sidan framhålls att Petroswedes initialinsats under gynn- samma omständigheter kan ge god ekonomisk utdelning. Den har vidare gett och kommer att ge värdefull branscherfarenhet. Petroswede har här- igenom etablerat en viss position på prospekteringsmarknaden, vilket i förening med ett stort antal kontakter och tekniskt'kunnande erbjuder goda förutsättningar för fortsatt deltagande i tekniskt och ekonomiskt intressanta projekt.

7. Vissa naturgasfrågor

7.1. Inledning

I prop. 1975: 30 (bil. 1 s. 213 och 392) om energihushållning rn. m. redovisades vissa frågor rörande naturgas. Det framhölls att förutsätt- ningarna för en introduktion av naturgas på den svenska marknaden har. varit föremål för ett betydande intresse under de senaste åren. Ett sär- skilt bolag — Östgas AB — bildades våren 1973 för utredningssamarbete beträffande import av naturgas från Sovjetunionen (prop. 1973: 112, NU 1973: 49, rskr 1973: 184). Delägare i bolaget är dels statens vattenfalls- verk, dels ett antal kommunala och enskilda företag. Bolaget utförde år 1973 förprojektering av en naturgasledning från finsk till svensk kust. Samma år tillkallades också en delegation (I 1973: 03) med uppgift att samordna den svenska utrednings- och förhandlingsverksamheten m. m. avseende import av naturgas till Sverige.

I propositionen anmäldes vidare att Nordiska ministerrådet (industri- ministrarna) hade uppdragit åt den nordiska ämbetsmannakommittén för industri- och energipolitik att göra förberedande undersökningar resp. aktualisera tidigare material rörande tre konkreta frågor, nämligen möjligheterna att utnyttja naturgas från den norska kontinentalsockeln i Nordkalottområdet för bl. a. industriella ändamål, möjligheterna att an- lägga en överföringsledning från eventuella fynd utanför Mörekusten till Osloområdet och Mellansverige samt möjligheterna att utnyttja gas från eventuella nya fynd i Nordsjön mcd ilandföring av gasen på Jyl- land och överföring till Sverige och eventuellt Norge. En första avrap- portering skulle ske före utgången av år 1975. '

Slutligen framhölls att införandet av naturgas även i begränsad om— fattning kunde komma att innebära vissa finansieringsproblem. Den statliga kreditgaranti intill ett belopp av 2 000 milj. kr. som hade för— ordats i propositionen i syfte att underlätta finansieringen av utvinning m. m. av råolja, kol och naturgas skulle såvitt avsåg naturgasprojekt

• Sida 27
•  Original

Prop. 1975/76: 124 27

kunna utnyttjas för finansiering av såväl rörledningar som fartyg och anläggningar för import av flytande gas (LNG).

7.2. Naturgasdelegationens skrivelse

Naturgasdelegationen har den 18 juni 1975 lämnat en redogörelse för det aktuella utredningsläget m. m. på naturgasområdet.

Delegationen erinrar till en början om att det svenska intresset för naturgas väcktes under den senare delen av 1960-talet och att flera ut- redningar — bl. a. 1968 års utredning (Fi 1969: 49).om rörtransport av olja och gas — genomfördes under åren omkring 1970 för att utröna förutsättningarna för introduktion av gas i Sverige. Sonderande förhand- lingskontakter kom så småningom till stånd genom det av Sydsvenska Kraft AB och vissa Skånekommuner samägda AB Sydgas för leverans från Nordsjön till avsättningsmarknader i södra Sverige och sedermera genom Östgas AB för leverans från Sovjetunionen till avsättningsmark— nader i östra Mellansverige.

Delegationen har i samarbete med de båda nämnda bolagen och med - Svenska Gasföreningens naturgasråd sökt vidga kunskapen om de för- utsättningar som kan anses gälla för en introduktion av naturgas i Sve- rige. Särskild vikt har därvid lagts vid att söka klara ut de prismässiga förutsättningarna. Delegationen konstaterar att hittills bedrivna utred- ningar, undersökningar och förhandlingar numera har förts fram till ett sådant stadium att det krävs särskilda ställningstaganden om naturgasfrå- gan skall kunna föras vidare mot en naturgasintroduktion i Sverige.

En svensk marknad för naturgas måste, framhåller delegationen, för- utsättas bli baserad på import av rörtransporterad gas från produktions- områden i Nordsjön och/eller på anslutning till etablerade transmissions- system från mera avlägsna produktionsområden, i första hand Sovjet- unionen. Ett på rörtransporter baserat försörjningssystcm kan också be— höva kompletteras med fartygstransporterad LNG.

Detta leder till krav på samordning mellan olika delmarknader och tillförselprojekt. Bl. a. bör i undersökningar och förhandlingar olika för- sörjningsmöjligheter kunna hållas öppna även om deras eventuella för- verkligande ligger åtskilda i tiden. Kravet på samordning gäller också i förhållande till marknadsförutsättningarna i omkringliggande länder, i första hand de nordiska.

Säker kunskap om de prismässiga förutsättningarna kan vinnas först genom reella förhandlingar om leveranser av fixerade kvantiteter. Så- dana förhandlingar har det hittills inte varit möjligt att driva från svensk sida. Gjorda undersökningar och utredningar pekar emellertid på att be- talningsförmågan hos potentiella svenska naturgasmarknader väsentligt understiger de priser på levererad gas som kan härledas ur leverantö-

• Sida 28
•  Original

Prop. 1975/76: 124 28

rernas sannolika prisanspråk. Även om detta prisgap på längre sikt kan tänkas krympa något kommer en del därav sannolikt att finnas kvar un- der överskådlig tid som ett hinder mot frivillig övergång till naturgas.

Enligt delegationens bedömning kan naturgasfrågan inte föras stort längre än vad som redan har skett inom ramen för nuvarande organisa- tion. Kommunala och enskilda företag som har varit delaktiga i hittills- varande utredningsarbete har anmält intresse för en fastare organisato- risk uppbyggnad och kraftsamling till förmån för en introduktion av naturgas i Sverige. Tanken på ett naturgasbolag omfattande samtliga potentiella marknader i landet har därvid tagits upp. Intresset för att medverka i bildandet av 'ett sådant bolag och för att ikläda sig de för- pliktelser och kostnader som är förenade med en mer kommersiellt in-' riktad undersöknings- och utredningsverksamhet görs emellertid be- roende av möjligheterna till samhälleligt stöd. Medverkan från samhäl- lets sida behövs dels för att neutralisera det tidigare nämnda prisgapet mellan naturgas och olja, dels för att lösa finansieringsproblemen i sam- band med att ett naturgasprojekt skall genomföras.

Delegationen delar uppfattningen att den kraftsamling som krävs för . att behövliga utredningsresurser skall kunna" uppbådas bäst främjas ge- nom bildandet av ett-bolag för hela den svenska naturgasmarknaden. Delegationen är också av den meningen att introduktion av naturgas inte tycks kunna förverkligas med mindre'än att stöd från' samhällets sida ställs i utsikt.

Mot denna bakgrund'rekommenderar delegationen att förhandlingar tas upp om bildande av ett aktiebolag för hela den potentiella naturgas- marknaden i Sverige och att i detta sammanhang även frågor om pris- och finansieringsstöd tas upp.

7.3. Statens vattenfallsverks skrivelse

Med anledning av naturgasdelegationens skrivelse har förhandlingar tagits upp mellan vattenfallsverket och Svenska Gasföreningen om sam- arbete för att planera, samordna och vidta åtgärder i syfte att främja landets försörjning med naturgas. Förhandlingarnahar lett till en över- enskommelse om bildande av ett aktiebolag för ändamålet. Den närmare innebörden av överenskommelsen framgår av ett mellan vattenfallsver-' ket och Svenska Gasföreningens Service AB (SGFS) ingånget konsor- tialavtal och en till avtalet fogad bolagsordning. Avtalet blir för Vatten- fallsverkets del bindande först genom regeringens godkännande. I skri- velse den 9 februari 1976 har verket hemställt om godkännande av avtalet. ' '

Det nya bolaget skall enligt avtalet ha till uppgift att

1. i samråd med berörda myndigheter och företag utreda och klar- lägga villkoren för inköp av naturgas,

• Sida 29
•  Original

Prop. 1975/76: 124 29

2. i samråd med berörda myndigheter och företag utreda och klar- lägga möjligheterna till försäljning av naturgas inom landet,

3. utreda förutsättningar och kostnader för transport och lagring- av naturgas samt för eventuellt erforderliga transiteringar, '

4. framlägga förslag till statsmakterna om inköp, försäljning, trans- port och lagring av natur'gas,' ' '

5. i övrigt engagera sig i sådan verksamhet som ståri överensstäm- melse med bolagets syften. .

Kostnaderna för bolagets löpande verksamhet har för perioden till utgången av år 1977 beräknats till 1 milj. kr. och skall täckas genom , bidrag från parterna i förhållande till deras andelar i aktiekapitalet till_ den del de inte täcks genom intäkter'från bolagets verksamhet. Beslut , av styrelsen om större ekonomiska engagemang utöver nämnda kost- nader för bolagets löpande verksamhet liksom om hur kostnaderna för sådana engagemang skall fördelas 'mellan parterna kräver fyra femtedels majoritet. Detta gäller även vid .väsentlig utvidgning av verk- samheten, t.ex. för inköp av naturgas, byggande av rörledningar för transport av naturgas eller av anläggning för mottagande av naturgas. Part som inte biträder sådana beslut skall under vissa förutsättningar ha rätt att sex månader efter uppsägning utträda ur avtalet. _ .

Bolaget skall snarast ta upp förhandlingar med AB Sydgas om del- ägarskap med 51 % i det sistnämnda'bolaget. Bolaget skall vidare verka för och vara berett att på motsvarande villkor delta i andra regionala företag för inköp, distribution och lagring av naturgas.

Bolagets aktiekapital skall vara lägst 100 000 kr. och högst 300 000 kr. och skall fördelas med 51 % på vattenfallsverket och 49 % på SGFS. Vid bolagsstämma får aktieägarna rösta för det fulla antalet aktier de företräder. Till skydd för parterna har i bolagsordningen föreskrivits att aktie'som har övergått till någon som inte förut är aktieägare skall hembjudas aktieägarna i bolaget. Parterna har 'dess— utom i avtalet förbundit sig att inte bjuda ut eller anta anbud på aktie- post förrän medparten haft tillfälle att ta ställning till om han önskar förvärva aktieposten ifråga. '

Utan hinder av hembudsbestämmelserna äger dock SGFS efter sam- råd med den statliga delägaren att" överlåta sina aktier till sådana kommuner och industriföretag som har betydande intressen inorn gas- försörjningen och som är medlemmar i Svenska Gasföreningens natur-, ' gassektion. '

Bolagets styrelse skall bestå av fem ordinarie ledamöter och fyra suppleanter. En av ledamöterna, tillika ordförande i styrelsen, och en suppleant skall utses av chefen för industridepartementet. Två leda- möter och en suppleant skall utses på förslag av vattenfallsverket samt två ledamöter och två suppleanter på förslag av SGFS.

Avtalet gäller för tiden t.o.m. den 31 december 1979. Om upp—

• Sida 30
•  Original

Prop. 1975/76: 124 30

sågning inte sker senast ett år före avtalstidens utgång förlängs avtalet automatiskt med fem åri taget.

Som förutsättning för avtalets giltighet 'gäller för SGFS:s. del att SGFS:s bidrag till bolaget blir avdragsgillt från beskattningssynpunkt för SGFS.

Utöver vad som framgår av konsortialavtalet är vattenfallsverket och SGFS överens om att det nya bolagets verksamhet inledningsvis skall administreras av SGFS.

Vidare anser parterna att verksamheten inom Östgas AB torde' kunna läggas ner och i kvarvarande delar föras över till det nya bola- get eftersom den med Östgas AB avsedda verksamheten numera i huvud- sak har slutförts. Någon reorganisation av Östgas AB till ett mera kommersiellt inriktat företag synes f.n. inte aktuell. Enligt det konsor- tialavtal som ligger till grund för Östgas AB skall bolaget träda i lik- vidation om överenskommelse om nytt konsortialavtal för fortsatt samarbete inte har träfffats före den 1 januari 1978.

7.4. Nordiska utredningar

I enlighet med sina uppdrag har två arbetsgrupper inom nordiska ämbetsmannakommittén för industri- och energipolitik lagt fram rap- porter om dels möjligheterna att utnyttja naturgas från den norska kontinentalsockeln i Nordkalottområdet för bl.a. industriella ändamål, dels förutsättningarna för ett inom Norden gemensamt utnyttjande av naturgas baserat på ilandföring av gasen på Jylland eller i Möre. Rap- porterna har i februari 1976' publicerats med benämningen Nordiske naturgasudredningcr (N'U 1.976: 1). I förstnämnda rapport framhålls att Nordkalottområdet med sin fåtaliga och spridda befolkning ger dåligt underlag för utnyttjande av naturgas i större omfattning; Ilandföring och avsättning av gas från eventuella fynd på den nordnorska kontinentalsockeln skulle emellertid kunna motivera utbyggnad av industrier med särskilt stora energi- behov och av petrokemisk industri som använder naturgas som råvara i produktionen. En sådan industriell utbyggnad bör till övervägande del ske i Norge i närheten av' ilandföringsplatsen. Verkningarna i övriga delar av Nordkalottområdet bedöms bli begränsade.

Produktion och ilandföring av naturgas samt utbyggnad av ett rör- ledningssystem uteslutande i syfte att försörja de svenska och finska delarna av Nordkalotten med gas anses inte realistiskt. Endast större rörtransportprojekt med transitering genom Nordkalotten för huvud- saklig avsättning längre söd'erut kan tänkas erbjuda alternativ som kan få väsentlig betydelse även för dessa områden.. Det är ett projekt som fordrar detaljerade och tidskrävande förstudier och som måste planeras av de berörda länderna gemensamt. Vissa av dessa förberedelser måste

• Sida 31
•  Original

Prop. 1975/76: 124 . 31

vara vidtagna redan när eventuella naturgasförekomster utanför Nord- norge blir upptäckta. I annat fall är det risk för att förseningen i sig själv blir ett hinder för projektets genomförande.

I den senare rapporten redovisas leveransförutsättningar, avsätt- ningsmöjligheter och ett antal tänkbara alternativ för rörledningssystem samt investerings- och transportkostnader för dessa. I rapporten fram- hålls att de nordiSka länderna ligger tämligen väl placerade i förhållan- de till gasproduktion i Nordsjön söder om 62:a breddgraden eftersom ilandföring av gas via J'ylland inte erbjuder några oöverstigliga tekniska problem. Sådan gasproduktion kommer å andra sidan antagligen att bli starkt efterfrågad på de stora marknaderna på kontinenten och i Storbritannien med väl utbyggda gasdistributionsnät. Vid eventuella gasfynd på den norska kontinentalsockeln norr om 62:a breddgraden kommer de nordiska länderna att vara naturliga marknader för rör- transporterad gas. Det kan emellertid visa sig fördelaktigare att trans- portera denna gas nedkyld som LNG, i vilket fall samma marknader som för Nordsjögasen och kanske även andra marknader kommer att ' stå till buds. '

I rapporten konstateras vidare att de avgörande ekonomiska förut- sättningarna för att genomföra samnordiska gassystem blir beroende mindre av tranSportekonomiska förhållanden än av pris-, volym- och andra förhandlingsmässiga villkor för leveranser och avsättning av na- turgas. Rapporten mynnar ut i slutsatsen att regeringarna i de nordiska länderna bör rekommenderas att vidta lämpliga åtgärder för att klar- lägga för och öka beredskapen att ta emot och avsätta naturgas.

8 F öredraganden ' 8.1 1.975 års riktlinjer för oljepolitiken

I prop. 1975: 30 om energihushållning m.m. redogjorde jag (bil. 1 s. 380—385) för min syn på statens uppgifter på oljeområdet mot bak- grund av de ändrade förhållandena på oljemarknaden efter 1973—1974 års kris. Jag påvisade därvid ett behov av ökat direkt statligt engage- mang inom oljehanteringen. Detta gällde speciellt de från försörjnings- synpunkt vitala leden råoljeanskaffning, raffinering och lagring. Jag framhöll att utvecklingen kunde komma att medföra krav på insatser även i transport- och distributionsleden. Det vidgade statliga engage- manget inom oljehanteringen borde ytterst syfta till en kraftigt ökad nationell kontroll över vår oljeförsörjning. En sådan kontroll utgjorde enligt min mening ett nödvändigt inslag i en långsiktig energipolitik mot bakgrund av såväl oljans dominerande roll för vår totala energitillförsel som osäkerheten beträffande den framtida marknadsutvecklingen.

Riksdagen (NU 1975: 30, rskr 1975: 202) hade intet att erinra mot

• Sida 32
•  Original

Prop. 1975/76: 124 32 -

vad jag sålunda hade anfört beträffande de allmänna riktlinjerna för den statliga oljepolitiken. ' _ . . _ Efter förslag i nämnda proposition fattade riksdagen beslut om att införa en statlig garanti för oljeutvinning m.m. Syftet härmed var i första hand att underlätta finansieringen av investeringar i utvinning av _ oljetillgångar av väsentlig betydelsefrån svensk försörjningssynpunkt.- Vidare anvisades medel till Statsföretag AB för projektering av ett nytt raffinaderi vid Brofjorden. Parallellt med dessa åtgärder inleddesvåren 1975 inom Statsföretaggruppen arbetet med att bygga upp ett statligt oljehandelsföretag. . De oljepolitiska åtgärder som vidtogs våren 1975 var således av för-' beredande karaktär. Det gällde i första hand att skapa ett bättre under- lag för framtida beslut rörande den statliga verksamheten på oljeområ- det. Den närmare inriktningen av denna verksamhet lämnades emellertid öppen, liksom frågor om verksamhetens organisation och finansiering. Det fanns flera skäl för detta. Läget på den internationella-oljemark- naden var efter 1973—1974 års kris fortfarande mycket oklart, bl. a. när det gällde den viktiga frågan om de multinationella oljebolagens fram- tida roll. För vårt lands del stod flera frågor öppna. En sådan fråga var. möjligheterna att snabbt skapa en ny grund för vår oljeförsörjning ge- nom bilaterala överenskommelser med oljeproducerande länder. Vidare pågick diskussioner om samarbete mellan staten och olika företag på den svenska marknaden med anledning av planerna på en utbyggnad av raffinaderikapaciteten. Frågan om de fortsatta insatserna på Oljeprospek- teringens område var inte mogen för ett beslut, beroende bl. a. på att möjligheterna till svenska insatser i främst Nordsjön måste klarläggas. Under det gångna året har ökad klarhet nåtts beträffande förutsätt- ningarna för den statliga verksamheten på oljeområdet. De arbeten som har bedrivits inom Statsföretaggruppen i samarbete med statens vatten- fallsverk har gett ett väsentligt fastare beslutsunderlag särskilt när det gäller de kommersiella delarna a'vverksamheten.

Jag avser att i det följande lägga fram vissa förslag rörande den stat- liga verksamheten på oljeområdet. Förslagen syftar bl. a. till att stegvis bygga upp en effektiv organisation, varvid insatserna bör koncentreras till områden där de försörjningspolitiska intressena har speciell tyngd. Jag vill emellertid understryka att dessa förslag inte innebär att verk- samheten ges sin slutliga inriktning och form. Åtskilliga frågor rörande såväl den internationella utvecklingen som förhållandet till olika parter på marknaden behöver klarläggas. Den statliga verksamheten bör därför byggas upp på ett sätt som medger snabb anpassning till ändrade för- hållanden utom och inom landet.

• Sida 33
•  Original

Prop. 1975/76: 1.24 33

8.2. Den intemationella oljemarknaden

Utvecklingen på den internationella oljemarknaden är bestämmande för vårt lands oljeförsörjning. Detta är en given utgångspunkt för den statliga verksamheten på området. I prop. 1975: 30 (bil. 1 s. 375—380) tecknade jag en bild av läget såsom det framstod efter 1973—1974 års försörjningskris och efter de stora omvälvningar i fråga om priser och marknadsförhållanden som skedde i samband med krisen. Jag framhöll därvid bl. a. följande.

Genom höjningen av oljeprisnivån och den därav betingade minskade efterfrågan i världen framstod den fysiska tillgången på råolja inte som något problem på kort och medellång sikt. Det vållade emellertid svå- righeter att bedöma på vilka villkor oljan skulle komma att ställas till förfogande för konsumentländerna. De stora oljeproducerande länderna inom Organization of the Petroleum Exporting Countries (OPEC) strä- vade efter att hålla oljepriserna på fortsatt hög nivå, om nödvändigt genom begränsningar i utbudet. Dessa länder siktade också till att överta de stora multinationella oljebolagens tillgångar i råoljeproduktionslcdet. I flertalet länder hade också nationella oljebolag upprättats med planer på såväl försäljning av råolja som raffinering, transporter m. m.

För de stora oljebolagen innebar, framhöll jag vidare, denna utveck- ling försämrade möjligheter att upprätthålla råoljeleveranserna, särskilt i krissituationer. Det kunde också förväntas att bolagens lönsamhet skulle försämras och att de skulle få svårigheter att finansiera investe- ringar i bl.a. raffinering och distribution på konsumentländernas mark- naden

Jag drog därav två allmänna slutsatser beträffande statens uppgifter på oljeområdet. För det första borde staten genom olika åtgärder söka begränsa den svenska oljeförsörjningens sårbarhet genom att anpassa den till de ändrade marknadsförhållandena. Som en möjlig väg angav jag direkta överenskommelser med producentländer, såväl OPEC-länder som andra länder. Som en andra uppgift för staten angav jag att svara för vissa kapacitetsutbyggnader inom bl.a. raffinering som framstod som önskvärda från nationell försörjningssynpunkt men som oljebolagen sak- nade möjligheter att genomföra.

Dessa bedömningar våren 1975 av den internationella marknadsut— vecklingen och av dess innebörd för svensk del har enligt min mening i stort sett bekräftats. På flera punkter har utvecklingen under det " senaste året gått i den riktning som förutsågs. Det finns dock anledning att i dag komplettera och nyansera den bild som gavs i prop. 1975: 30 i vissa hänseenden. Jag vill i detta sammanhang särskilt peka på följande faktorer.

Den prisnivå för råolja som fastställdes av OPEC—länderna i samband med 1973—1974 års försörjningskris har visat sig möjlig att

8.3. Den svenska oljemarknaden

I prop. 1975: 30 (bil. 1 s. 376) redovisades en uppskattning av för- brukningsutvecklingen i Sverige för oljeprodukter till år 1985. Uppskatt- ningen baserades, såvitt avser användningen av oljeprodukter för energi- ändamål, på en antagen årlig tillväxt av energiförbrukningen med i ge- nomsnitt 2 % under perioden 1973—1985. Dessutom redovisades vissa antaganden beträffande förbrukningen av oljeprodukter som råvara inom industrin. Förbrukningen för dessa ändamål väntades komma att öka snabbare än oljeanvändningen för energiändamål. Bakgrunden här-- till var främst den planerade utbyggnaden av den petrokemiska industrin under perioden.

• Sida 37
•  Original

Prop. 1975/76: 124 . 37

Ett fastare prognosunderlag för perioden till år 1980 föreligger nu genom statens industriverks studie (SOU 1975: 96) över energiförsörj- ningen 1975—1980, som har utförtsför 1975, års långtidsutredning. Upp- gifter ur denna studie över det preliminära utfallet för år 1975 och prognosen för år 1980 har i tabell 8.1 ställts samman med uppgifter för åren 1973 och 1985 ur prop. 1975: 30.

Tabell 8.1 Förbrukningen i Sverige av oljeprodukter (Mtoc)

1973 1975 19801 1985

Eldningsolja ' 21,3 19,2 20,1 21 Drivmedel m. m. 5,6 6,3 . 6,9 7 Summa energiprodukter 26,9 25,5 27,0 28 Oljeprodukter för andra ändamål 2,6 5

Totalt 29,5 33

1 Enligt långtidsutredningens alternativ 1.

Industriverket framhåller att underlaget för prognosen hänför sig till en period med vikande konjunkturer både i Sverige och utomlands, vil- ket kan ha gett en alltför optimistisk bild av möjligheterna att dämpa förbrukningsökningen.

Möjligheterna att ersätta olja med andra energislag är för Sveriges del begränsade i det angivna tidsperspektivet. Utbyggnaden av kärnkraft innebär dock ett minskat behov av olja för elproduktion i kondens- kraftanläggningar. När det gäller kol och koks har industriverket gjort den bedömningen att en omfattande användning av dessa bränslen för el- och värmeproduktion knappast kan bli aktuell före år 1980. Beträf- fande tiden efter år 1980 torde det finnas möjligheter till ökad kolan- vändning om detta skulle visa sig önskvärt från försörjningssynpunkt eller ekonomisk synpunkt. Från några kommuners sida har visats intresse för att utforma planerade kraftvärmeverk så att kol kan- användas som alternativt bränsle till olja. Således har kommunfullmäktige i Göteborg i december 1975 uppdragit åt energiverken i kommunen att utarbeta förslag till ett kol- och oljeeldat kraftvärmeverk vid Älvsborgshamnen. Beträffande såväl detta som andra liknande projekt gäller att det från kommunalt håll förutsatts statlig medverkan till finansieringen av mer- kostnaden för att utföra verken för koleldning.

Jag kommer senare att redogöra för det aktuella läget i fråga om naturgas. Jag vill dock redan nu framhålla att naturgasen inte kan för- väntas lämna något väsentligt bidrag till den svenska energiförsörjningen före mitten av 1980—talet.

Innebörden av de prognoser som nu finns är att användningen av olja för energiändamål i Sverige kommer att öka mycket långsamt till år 1985. Oljans andel av den totala energitillförseln kommer därmed att

• Sida 38
•  Original

Prop. 1975/76: 124 38

minska från ca 70 % till ca 60 %. Om hänsyn tas även till användningen av olja för andra ändamål blir'emellertid bilden från försörjningssyn- punkt mindre gynnsam. Behovet av petrokemisk råvara och den svenska industrins beroende av olika petrokemiska produkter kommer under perioden att öka starkt.

När det gäller den svenska oljemarknadens struktur pekade: jag i prop. 1975: 30 (bil. 1 s. 379) på vissa förhållanden som kunde göra den känslig för störningar i tillförseln, nämligen beroendet av de internationella olje- företagen, särskilt beträffande råoljeförsörjningen, och den låga inhemska raffineringskapaciteten. Genom att situationen på den internationella oljemarknaden har stabiliserats efter 1973—1974 års kris utgör dessa för- hållanden i dag inte något akut problem. I rådande läge med stora kapa- citetsöverskott i alla led av oljeindustrin kan den svenska marknadens behov tillgodoses utan svårighet.

Jag vill också erinra om att Sveriges anslutning till det Internationella energiprogrammet (IEP), som beslöts av riksdagen-våren 1975 (prop. 1975: 42, NU 1975: 29, rskr 1975: 180), i vissa hänseenden innebär en ' ökad försörjningstrygghet för vårt land. Särskilt bör framhållas, att pro- grammet innefattar ett system för fördelning av tillgängliga oljekvanti- teter mellan de deltagande länderna och attt 'detta system automatiskt ' skall träda i kraft vid en försörjningskris av viss omfattning. IEP inne- fattar också åtgärder för att ge de deltagande ländernas regeringar ökad insyn i den internationella oljeindustrin. Ett tredje område i programmet är samarbete i syfte att på längre sikt minska beroendet av importerad ' olja genom energibesparande åtgärder och utveckling av deltagarländcr- nas egna energiresurser. Häri ingår också ett brett _upplagt forsknings- . och utvecklingssamarbete. Detta område av [HP har nu fått fastare kon- turer genom en överenskommelse om ett särskilt program för det lång- siktiga encrgisamarbetet. Frågan kommer att anmälas för regeringen i annat sammanhang.

Jag vill understryka att 1EP:s fördelningssystem tar sikte på akuta kris- lägen av samma slag som år 1973—1974. Programmet innebär däremot inget skydd mot kommersiella marknadsstörningar av det slag som jag tidigare har antytt. Vårt deltagande i IEP innebär alltså inte annat än i vissa situationer minskad sårbarhet för utifrån kommande störningar.

8.4. Den statliga verksamhetens inriktning

Av den lämnade redogörelsen har framgått att vissa drag i utveck- lingen på oljeområdet efter 1973—1974 års omvälvningar alltjämt är oklara. Detta gäller både förbrukningen och marknadsförhållandena. Enligt min mening har emellertid utvecklingen 'visat att de skäl som anfördes i prop. 1975: 30 för ett ökat statligt engagemang inom olje- industrin alltjämt är bärkraftiga. Även om ett försörjningssystem som

• Sida 39
•  Original

Prop. 1975/76: 124 39

baseras på de stora multinationella bolagen i dagens överskottsläge funge- rar tillfredsställande, finns det stora risker på något längre sikt för mark- nadsstörningar av olika slag. Sådana störningar kan väntas särskilt när konsumtionsökningen har tagit i anspråk den befintliga överkapaciteten inom raffinaderiindustrin, vilket väntas inträffa under första hälften av 1980-talet. Därtill kommer givetvis risken för nya politiska kriser av samma slag som hösten 1973 som kan medföra plötsliga förändringar av marknadsförhållandena.

Mot denna bakgrund bör en huvudlinje i den statliga oljepolitiken vara att stegvis bygga upp en effektiv organisation, som snabbt kan utvidgas så snart försörjningsläget gör detta motiverat. Det oljehandels- företag, Svenska Petroleum AB, som har bildats inom Statsföretaggrup- pen bör därvid ges en central roll. Detta förutsätter att bolaget får re- surser för att bygga upp en bred teknisk och marknadsmässig kompe- . tens. Som närmare skall motiveras i det följande, bör Svenska Petroleum f; kunna bedriva verksamhet som innefattar de från försörjningssynpunkt . betydelsefulla leden av oljehanteringen. '

Genom uppbyggnaden av en statlig oljerörelse kan även andra viktiga ' samhällsintressen tillgodoses. Ett sådant intresse är ökad insyn i olje- branschens förhållanden. Den kännedom om branschen som kan för- värvas från de i Sverige verksamma bolagen är begränsad. Genom del- tagandet i IEP har Sverige fått ökade möjligheter till insyn i den inter- nationella oljeindustrin. Ett statligt oljebolag som har direkt kontakt med oljemarknaden kan ge fördjupad kännedom om kostnader och konkurrensförhållanden inom olika led av branschen.

En statlig kommersiell oljerörelse kan även skapa förutsättningar för en effektivare offentlig upphandling av oljeprodukter. Inom den kom- munala sektorn har under de senaste åren betydande insatser gjorts för att säkra bränsleförsörjningen för kommunernas produktion av elkraft och värme. Bl. a. har ett antal kommuner i Mellansverige samarbetat i fråga om inköp och lagring av oljeprodukter. Denna verksamhet är till stor del inriktad på samma slag av produkter och användningsområden som den planerade statliga oljerörelsen. Dessutom sker den kommunala kraft- och värmeproduktionen .i stor utsträckning i samverkan med sta- tens vattenfallsverk. Jag ser det därför som naturligt och önskvärt att ett nära samarbete på upphandlingsområdet kommer till stånd mellan Svenska Petroleum och berörda instanser på den kommunala sidan. En- ligt vad jag har erfarit pågår överläggningar härom.

Parallellt med uppbyggnaden av en statlig oljerörelse bör möjligheter till samarbete med såväl de i Sverige verksamma svenskägda och inter- nationella oljebolagcn som utländska regeringar och företag hållas öpp- na. På den svenska marknaden framstår särskilt ett samarbete med OK som naturligt. Jag vill nu lämna en kort redogörelse för de diskussioner med olika parter som har förts under det senaste året.

• Sida 40
•  Original

Prop. 1975/76: 124 40

I prop. 1975: 30 (bil. 1 s. 387) anmälde jag att överläggningar hade ägt rum med de oljebolag som redovisat planer på ut- eller nybyggnad' av raffinaderier. Dessa överläggningar har i första hand gällt samarbete på raffinaderiområdet i form av legoraffinering för statens räkning och statlig medverkan till finansieringen av utbyggnader. Diskussioner har sedermera i några fall tagits upp om ett bredare samarbete som skulle innebära att staten förvärvar en andel i resp. företag. Från statens sida har diskussionerna syftat bl. a. till att klarlägga möjligheterna att snabbt få tillgång till en organisation som kan fullgöra vissa försörjningspoli- tiskt betydelsefulla uppgifter. De villkor som hittills har'erbjudits från resp. företags sida har enligt min bedömning inte inneburit några av- görande fördelar för staten från försörjnings- eller affärssynpunkt. Emel- lertid fortsätter diskussionerna.

Vidare har överläggningar om oljesamarbete ägt rum på regerings- nivå med flera länder. Av särskilt intresse är givetvis överläggningarna med Norge och Storbritannien, med hänsyn till dessa länders stora olje- tillgångar i Nordsjön och väntade roll som betydande oljeexportörer under 1980-talet.

Under flera års tid har allmänna överläggningar förts mellan de norska och svenska industridepartementen om förutsättningarna för ett industri- och energipolitiskt samarbete. Från norsk sida har man hittills varit beredd enbart att föra diskussioner rörande oljefrågorna. I vad avser direkta förhandlingar har man hänvisat bl. a. till att vissa frågor rörande den norska statliga oljeverksamheten först måste lösas. Genom att norska staten i början av år 1976 har bildat ett oljehandelsföretag och i samband därmed även har skaffat sig kontroll över ett raffinaderi med goda utbyggnadsmöjligheter har emellertid en ny situation uppstått.

Enighet har nåtts om att en kommitté med företrädare för de norska och svenska industridepartementen skall utreda de konkreta möjlighe- terna till ett närmare norskt-svenskt samarbete på olje- och petrokemi- områdena. Kommittén har i uppdrag bl.a. att klarlägga de två länder- nas framtida försörjning med oljeprodukter och behovet av framtida raffinaderikapacitet i Norge och Sverige. En jämförande analys kom- mer att göras av kostnaderna för att resp. bygga ett nytt raffinaderi vid Brofjorden i Sverige och utvidga det befintliga raffinaderiet vid Mong- stad i Norge. En sådan analys har avgörande betydelse för möjligheter- na att träffa ett långsiktigt avtal mellan Norge och Sverige om leverans av oljeprodukter baserat på kommersiellt rimliga villkor. Vidare kom- mer att utredas möjligheterna att bygga en samägd krackningsanlägg- ning, baserad på naturgaskondensat, s. k. vätgas, och förlagd till Norge. Denna utredning kommer att ske inom ramen för en gemensam plane- ring av den norska och svenska petrokemiska industrins framtida in- riktning. Kommittén skall avge en rapport till industriministrarna före den 15 november 1976.

• Sida 41
•  Original

Prop. 1975/76: 124 41

Frågan om ett oljesamarbete med Storbritannien har blivit aktuell bl. a. i samband med det svenska intresset av att delta i prospektering och utvinning i den brittiska delen av Nordsjön. Vid överläggningar i november 1975 på regeringsnivå konstaterades goda möjligheter till sam- arbete i Nordsjön mellan de två länderna och särskilt mellan det brit- tiska statliga oljeföretaget British National Oil Corporation (BNOC) och svenska statliga oljebolag. Man förklarade sig från svensk sida in- tresserad för samarbete även inom raffinering och petrokemisk industri. I anslutning härtill har diskussioner förts med moderbolaget i BP-kon- cernen, The British Petroleum Company Limited, om tänkbara sam- arbetsmöjligheter. Det föreligger ett ömsesidigt intresse av att undersöka dessa möjligheter närmare. Överläggningar rörande brittiskt-svenskt oljesamarbete kommer att fortsätta.

De olika samarbetsmöjligheter som jag här har redovisat kommer att undersökas under loppet av år 1976. Detta utgör emellertid enligt min mening inte något motiv för uppskov med att bygga upp en statlig olje- rörelse. Tvärtom måste staten för att med utsikt till framgång kunna föra förhandlingar med olika parter förfoga över en egen organisation med tillräcklig teknisk och kommersiell kompetens.

8.5. Verksamhetsområde

Som jag redan har framhållit, bör den statliga verksamheten på olje- området beröra olika led i oljehanteringen. Den torde efter hand kunna komma att omfatta såväl prospektering och råoljeutvinning som transpor- ter, lagring. raffinering och marknadsföring. En begränsning till något enda av dessa led kan enligt min mening inte tillgodose det försörjnings- politiska intresse som utgör grunden för det statliga engagemanget. Staten bör vid allvarliga störningar i det nuvarande marknadssystemet kunna snabbt överta vitala försörjningsuppgifter.

Jag vill i detta sammanhang peka på att de olika leden i oljeindustrin är starkt kopplade till varandra. Ett företag, vars verksamhet begränsas till något enda led, blir känsligt för de starka periodiska variationerna i lönsamheten i olika led. En hög grad av vertikal integration är därför regel inom oljebranschen. Detta gäller även statliga företag, som har att arbeta på kommersiella villkor i konkurrens med andra företag.

Även om arbetsområdet för den statliga oljerörelsen i Sverige i princip bör kunna omfatta de viktigaste leden i oljehanteringen bör det ske en omsorgsfull prioritering vid valet mellan olika engagemang inom ramen för de ekonomiska resurser som ställs till förfogande. En strävan bör vara att koncentrera insatserna till de områden där det försörjnings- politiska utbytet bedöms kunna bli särskilt stort. En successiv utvärde- ring bör ske av resultatet av olika åtgärder. Stor försiktighet bör iakttas i fråga om investeringar i anläggningar eller andra kapitalkrävande

• Sida 42
•  Original

Prop. 1975/76: 124 42

engagemang. När så bedöms lämpligt bör samarbete sökas med andra intressenter, t.ex. .inom konsumentkooperationen eller den kommunala sektorn. '

Jag kommer nu att redogöra närmare för motiv och uppgifter för den statliga verksamheten inom olika led av oljehanteringen.

Uppbyggnad av en marknad iSverige är av central be- tydelse för verksamheten i andra led. Import och raffinering utan egna kontakter med förbrukarna torde, utom i akuta bristlägen, knappast kunna bedrivas med godtagbart ekonomiskt resultat.

Som jag redan har antytt, kan utvecklingen på oljemarknaden komma att bli sådan att staten av försörjningsskäl blir tvungen att vidga sitt engagemang mycket snabbt, åtminstone i fråga om anskaffning av rå- olja och produkter. Om inga stora förändringar av marknaden sker, kan däremot uppbyggnaden av den statliga försäljningen ske successivt. I första hand bör försäljningen inriktas på större statliga konsumenter, inkl. Statsföretaggruppen, som utgör ca 5 % av den svenska marknaden. Som har nämnts, torde det finnas goda möjligheter till samarbete med kommuner och landsting, som svarar för en minst lika stor andel av marknaden. Dessutom har vissa mindre distributionsföretag visat in- tresse för anknytning till ett statligt oljebolag.

Jag räknar med att den statliga oljerörelsen efter ett uppbyggnads-l skede skall kunna nå en marknadsandel som ger tillräckligt underlag för en integrerad verksamhet med möjlighet att i ett krisläge svara för en stor del av den svenska marknadens behov. Det bör noter-as att den statliga försäljningen sannolikt kommer att innehålla en betydligt högre andel tyngre produkter än vad som gäller genomsnittligt för den svenska marknaden. Dessa produkter är av central betydelse för industrin och för kraftförsörjningcn. Även om inriktningen på tyngre oljeprodukter medför risk för relativt låg lönsamhet är enligt min mening ett statligt engagemang inom detaljdistribution av bensin m.m. mindre angeläget från försörjningssynpunkt.

Jag återkommer i det följande till frågan om behovet av resurser för Svenska Petroleum AB för att genomföra det här skisserade programmet."

I prop. l975: 30 (bil. 1 s. 380) framhöll jag vikten av att den svenska försörjningen med råolja tryggas. En uppgift för den stat- liga oljerörelsen är att åstadkomma en breddning av det nuvarande för- sörjningssystemet genom direkta avtal om råoljelevei'anser med olika producentländer. Vid sidan härav bör möjligheterna att förvärva råolja från egna tillgångar prövas. Motiven härför är i första hand försörj- ningspolitiska men även företagsekonomiska.

En möjlig väg för ett företag att skaffa sig tillgång till råolja på för- delaktiga villkor är att träffa avtal med en innehavare av en känd olje- fyndighet om finansiering av fyndighetens exploatering mot ersättning från kommande oljeproduktion. Den statliga garanti på 2000 milj. kr.

• Sida 43
•  Original

Prop. 1975/76: 124 43

för oljeutvinning m.m. som infördes efter förslag i prop. 1975: 30 är avsedd att möjliggöra svenska engagemang i detta slag av projekt, främst i Nordsjön. Tillgång till råolja på liknande villkor kan nås genom för- värv av andelar i koncessioner i oljefyndigheter som står inför exploate— ring eller som befinner sig i produktion. Den statliga garantin kan emel- lertid f.n. inte användas för finansiering av sådana förvärv. Jag kom- mer i det följande att ta upp frågan om en utvidgning av garantins an- vändningsområde. " '

En tredje väg till egna råoljetillgångar går genom p r o 5 p e k t e r i n g. Jämfört med förvärv av kända fyndigheter innebär prospektering givet— vis ett högre risktagande och det eventuella utbytet i form av produktion ligger långt fram i tiden. I många fall kan dock deltagande redan på prospekteringsstadiet vara en lämplig väg att komma in i ett nytt olje- producerande område. Genom det sätt på vilket internationell oljepro- spektering bedrivs ger verksamheten också värdefulla kontakter med olika producentländer och oljeföretag, som kan leda till samarbete även i senare stadier av oljeutvinningen.

Den statliga verksamheten på oljeområdet bör därför kunna omfatta även prospektering. Från försörjningssynpunkt är undersökningar av de potentiellt oljeförande områdena i Sverige och på den svenska kon- tinentalsockeln särskilt angelägna. En fortsatt statlig aktivitet på om- rådet förutsätter att särskilda medel ställs till förfogande. De personella och organisatoriska resurser som finns tillgängliga inom de två halvstat- liga prospekteringsföretagen OPAB och Petroswede bör i möjligaste mån utnyttjas för verksamheten. Jag "återkommer till dessa frågor.

I fråga om r a f f i n e r i n g finns det starka försörjningspolitiska motiv för ett statligt engagemang. Den nuvarande svenska raffinaderi- kapacitetcn svarar mot ca 60 % av förbrukningen av oljeprodukter. I ett läge med otillräcklig kapacitet i Västeuropa ett stycke in på 1980- talet kommer det att finnas risk för att viktiga svenska produktbehov inte kommer att kunna tillgodoses på rimliga villkor. Detta är speciellt allvarligt i fråga om lågsvavlig tjock eldningsolja och råvaror för petro- kemiska processer. '

Jag redogjorde i prop. 1975: 30 (bil. 1 s. 387) för resultatet av vissa jämförelser mellan Statsföretags raffinaderiprojekt vid Brofjorden. Statsraff, och övriga aktuella raffinaderiprojekt i vårt land. Detta ledde till slutsatsen att projekteringen av Statsraff borde drivas vidare. För ändamålet anvisades ett anslag av 36 milj. kr. till Statsföretag i form av lån.

Statsraff-projektet har nu redovisats. Vid ett investeringsbeslut år 1976 skulle raffinaderiet kunna tas i drift år 1980 med en kapacitet av 7 milj. ton råolja. Vid projekteringen av raffinaderiet har hänsyn tagits till krav på dels flexibilitet .i fråga om valet av råolja, dels ett produkt- utbyte som är avpassat till den svenska marknadens behov. Således har

• Sida 44
•  Original

Prop. 1975/76: 124 44

produktionen av nafta avpassats så att huvuddelen av råvarubehovet för den planerade nya krackningsanläggningen vid Stenungsund skulle kunna täckas. Enligt redovisningen skulle det kunna ge väsentliga sam- hällsekonomiska fördelar om Statsraff-projektet genomfördes. Det framhålls som särskilt betydelsefullt att den petrokemiska industrins råvaruförsörjning därigenom skulle k-unna få en långsiktig lösning.

Projektet fordrar emellertid mycket stor kapitalinsats. Vid ett inves- teringsbeslut och byggstart år 1976 beräknas behovet inkl. rörelsekapital till 3 800 milj. kr. i löpande priser. Statsföretag framhåller att bolaget saknar ekonomiska och finansiella resurser för att genomföra projektet. Statsföretag pekar vidare på de företagsekonomiska risker som är för"- bundna med projektet, främst dålig lönsamhet under de första drifts- åren. Statsföretag anser att ytterligare något år behövs för utredningar och åtgärder på marknadssidan.

Enligt min mening talar det stora 'kapitalbchovet och de företagseko- nomiska riskerna för att ställningstagandet till Statsraff-projektet bör anstå något. Marknadsbedömningen är i dag mycket osäker. Ett ytter- ligare skäl för senareläggning är att intressenterna i den planerade krackningsanläggningen i Stenungsund nyligen har fattat beslut om uppskov med idrifttagningen från år 1979 till början av 1980-talet. Jag vill i sammanhanget också erinra om vad jag nyss har anfört om över- läggningar med Norge och Storbritannien rörande samarbete på olje- och petrokemiområdena.

Flera skäl talar emellertid för att utbyggnad av den svenska raffina- derikapacit-eten är den från försörjningssynpunkt bästa lösningen. För- beredelserna för Statsraff-projektet bör därför drivas vidare med sikte på ett beslut år 1977, då förutsättningarna för projektet bör vara klar- lagda. Jag kommcr i det följande att ta upp frågan om medel till Stats- företag för den fortsatta projekteringen. '

8.6. Uppbyggnad av Svenska Petroleum AB

Svenska Petroleum AB bildades våren 1975 med LKAB som enda aktieägare. Det egna kapitalet uppgår f.n. till ca 2,4 milj. kr. varav 2 milj. kr. utgör aktiekapitalet och 392 000 kr. tillförts reservfonden.

I prop. 1975: 30 (bil. 1 s. 387) redogjorde jag för de överväganden inom Statsföretaggruppen som låg till grund för bolagets bildande. Bl. a. fanns det inom den statliga företagssektorn möjligheter till samordnings- vinster vid upphandling, transporter och lagring av oljeprodukter. Jag framhöll vidare att bolaget allmänt borde tjäna som organ för såväl den affärsmässiga bedömningen som genomförandet av sådana statliga åtgärder som vidtas i syfte att trygga oljeförsörjningen.

Verksamheten inom Svenska Petroleum, som skall bedrivas enligt affärsmässiga principer, har nu inletts. Bolagets planer innebär att rörel-

• Sida 45
•  Original

Prop. 1975/76: 124 45

sen byggs upp successivt. Under år 1976 kommer i första hand tjock eldningsolja att säljas. En stor del av försäljningen avses ske i kommis- sion. Behov av lager- och transportkapaeitet kommer att täckas genom förhyrning. '

Vidare har bolaget fört förhandlingar om engagemang i oljeutvinning i Nordsjön och om oljeköp från vissa producentländer. Avsikten är att, ' då marknadsförhållandena gör det möjligt, legoraffinera råolja till pro- dukter som kan säljas i Sverige. Bolaget kommer då att behöva en större marknadsförings-, transport- och lagringsapparat än vad som krävs för bulkförsäljning av tjockoljor.

På den svenska marknaden inriktas bolagets arbete framför allt på köpare inom den offentliga Sektorn. Dessa svarar för en betydande del av den totala förbrukningen särskilt av eldningsoljor. En viktig uppgift för bolaget är upphandling av olja för beredskapsändamål i samarbete :] med överstyrelsen för ekonomiskt försvar. Vidare pågår överföring till i bolaget av försvarets materielverks upphandling av bränsle och driv- medel för civila myndigheters och vissa kömmuners behov. Överlägg- ningar pågår mellan bolaget oeh andra företag inom Statsföretaggrup- pen samt med statens vattenfallsverk, som är den största förbrukaren av eldningsoljor inom den statliga sektorn. Som jag tidigare har nämnt har kontakter tagits även med vissa kommunala inköpsorgan i syfte att få till stånd ett samarbete.

Som jag anmälde i prop. 1975: 30 (bil. 1 s. 388) fördes redan innan Svenska Petroleum bildades överläggningar mellan LKAB och statens vattenfallsverk om ett engagemang för verket som hälftendelägare i det planerade bolaget. I juni 1975 träffades med förbehåll för regeringens godkännande ett konsortialavtal om samverkan inom ramen för bolaget.

Enligt avtalet var parterna ense om att bolagets aktiekapital i ett första steg skulle höjas till högst 3 milj. kr. och att betalning för dessa aktier skulle erläggas med 20 % överkurs. Det noterades i avtalet att ytterligare höjningar av aktiekapitalet skulle bli nödvändiga i ett senare skede. I avtalet förutsågs vidare att bidrag till bolagets finansiering kunde komma att lämnas även i form av delägarlån eller tecknande av borgen. varvid intressenterna skulle bidra i proportion till sina andelar av aktiekapitalet. Samma gällde för sådana eventuella tillskott av drift- medel som behövdes för bolagets verksamhet. En förutsättning för LKAB:s engagemang i bolaget var att avdragsrätt vid inkomstbeskatt- ningen för sådana tillskott skulle komma att beviljas;

Enligt min mening är det önskvärt att statens vattenfallsverk inträder som delägare i Svenska Petroleum tillsammans med LKAB. De två före- tagen har hittills företrätt statens kommersiella intressen på oljeområ- det, bl. a. i fråga om prospektering. Genom deltagandet i Svenska Petro- leum ökar vattenfallsverkets möjligheter att föra en långsiktig inköps- politik i fråga om eldningsolja, vilket med hänsyn till den oljebaserade

• Sida 46
•  Original

Prop. 1975/76: 124 46

kraft- och Värmeproduktionens betydelse är ett allmänt energipolitiskt intresse.

Jag förordar därför att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att godkänna. det mellan parterna villkorligt träffade konsortialavtalet. Regeringen bör bemyndigas att medge vattenfallsverket att träffa över- enskommelse om de smärre ändringar i avtalet som kan visa sig nöd- vändiga i framtiden.

Svenska Petroleums kapitalbehov är nu väsentligt större än vad som kunde förutses när konsortialavtalet mellan vattenfallsverket och LKAB träffades i jtmi 1975. De förhandlingar som pågår om bl. a. råoljeköp gäller mycket stora ekonomiska åtaganden. Svenska Petroleum bör ha ett tillräckligt stort eget kapital för att bolaget skall uppfattas som en solid förhandlingspart. Ett visst kapital krävs också som underlag för finansiering av handelsrörelsen. Förvärv av mindre distributionsföretag kan möjligen också komma'i fråga. Därtill kommer att bolaget måste bedriva ett omfattande förhandlingsarbete och andra förberedelser för ett inträde på marknaden. Mot bakgrund av marknadsläget får det också bedömas som sannolikt att rörelsen inte kommer att kunna drivas med vinst under det inledande skedet.

Med hänsyn till dessa omständigheter bör Svenska Petroleum ges en betydande finansiell styrka. Enligt min bedömning behövs ett eget kapital av 50 milj. kr. för att Svenska Petroleum skall kunna lösa de uppgifter som bolaget står inför. För att stärka bolagets lånemöjligheter bör ägarna därjämte kunna ställa borgen med 50 milj. kr.

Uppbyggnaden av Svenska Petroleums kapital bör ske i två etapper så att det egna kapitalet under nästa budgetår kan höjas från ca "2,4 milj. kr. till 25 milj. kr. och under budgetåret 1977/78 från 25 milj. kr. till 50 milj. kr. Aktieteckningarna bör ske till överkurs så att aktie- kapitalet i bolaget blir 40 milj. kr. och reservfonden 10 milj. kr.

Statsföretag anmälde redan i december 1974 att en expansion av verksamheten i det då planerade oljehandelsföretaget måste finansieras genom kapitaltillskott från staten. I enlighet därmed bör Statsföretag- gruppcns aktieteckningar finansieras genom särskilda lån. För budget- året 1976/77 bör som lån till Statsföretag under fonden för låneunderstöd anvisas ett investeringsanslag av 10108 000 kr. Ett motsvarande lån kan sedan lämnas av Statsföretag till LKAB för aktieteckning.

Lånet till Statsföretag bör lämnas på villkor som är anpassade till att normal förräntning inte kan förväntas under Svenska Petroleums upp- byggnadsskede. Lånet bör således t.v. vara ränte- och amorteringsfritt. Det ankommer på regeringen att föreskriva villkoren för lånet.

Vattenfallsverkets finansiella åtaganden bör regleras på vanligt sätt. Verket bör Således få medgivande att teckna borgen för lån som Svenska Petroleum tar upp på den allmänna kapitalmarknaden. Vidare bör verket medges att ta i anspråk medel från investeringsanslaget Kraftstationer

• Sida 47
•  Original

Prop. 1975/76: 124 47

m.m. för teckning av aktier i och lån till Svenska Petroleum. Vatten- fallsverkets andel av aktieteckningen i bolaget under budgetåret 1976.-"77 uppgår enligt vad jag har anfört till 12,5 milj. kr. I den mån medel för aktieteckningen inte skulle rymmas inom den investeringsram som jag har förordat för nästa budgetår i prop. 1975/76: 100 (bil. 15 s. 287— 296) avser jag återkomma härtill vid min anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1976/77. Detsamma gäller frågan om utökning av ramen för verkets borgensåtaganden.

Jag förutsätter att Svenska Petroleums rörelse på något längre sikt kommer att kunna ge förräntning på det av staten insatta kapitalet. Det kan dock antas att graden av självfinansiering kommer att förbli låg till följd av bolagets särskilda struktur och den allmänna utvecklingen inom branschen. Det är därför av särskild vikt att uppbyggnaden av bolagets resurser sker successivt och att effekterna av gjorda insatser kontinuer- ligt utvärderas.

8.7. Statsgaranti för oljeutvinning m. m.

Efter förslag i prop. 1975: 30 (bil. 1 s. 385) infördes en statsgaranti av 2 000 milj. kr. för att underlätta finansieringen av främst sådana investe- ringar i utvinning, transport och lagring av olja som bedöms värdefulla från svensk försörjningssynpunkt. Garanti kan ställas för såväl svenska som utländska företags lån. Staten bör tillförsäkras option på hela den eventuella produktionen eller del därav. Garanti kan ställas i utländsk valuta. Garantin kan användas även för finansiering av investeringar i utvinning m.m. av naturgas och kol. Det ankommer på regeringen att meddela närmare föreskrifter om användningen av garantin.

Av garantiramen har hittills endast ca 5 milj. kr. tagits i anspråk. Garantin infördes mot bakgrund av svårigheterna för vissa företag med intressen i konstaterade oljefält i främst Nordsjön att finansiera de mycket stora investeringar som krävs för kommersiell produktion. I flera fall har avtal erbjudits om långsiktiga leveranser av råolja mot att köparen tillhandahåller garanti för lån på kreditmarknaden till investe- ringar i exploateringen av fältet. Förhandlingar om sådana avtal har ägt rum mellan Svenska Petroleum AB och flera utländska intressenter. Svenska Petroleum har därvid, som alternativ eller komplement till lång- tidsavtal om råoljeleveranser, erbjudits att förvärva egna andelar i resp. oljefält. Ett sådan-t förvärv skulle innebära skyldighet'att svara för kost- nader för fältets utbyggnad och rätt att förfoga över produktion, allt i förhållande till andelen i fältet. Förvärvet måste givetvis godkännas av värdlandets myndigheter, som även kan komma att ställa villkor om bl. a. statsdeltagande och användningen av råoljan.

Enligt min bedömning skulle det kunna vara fördelaktigt för främst Svenska Petroleum att kunna trygga en långsiktig försörjning med råolja

!

• Sida 48
•  Original

Prop. 1975/76: 124 48

genom att gå in som delägare i vissa oljefyndigheter. Vidare kan ett delägarskap ge företagsekonomiska fördelar och bättre insyn i ett pro- jekt, samtidigt som det ger värdefulla erfarenheter. De kommersiella riskerna kan å andra sidan komma att bli högre. Huruvida den ena eller andra metoden för råoljeanskaffning, eller en kombination av dem, är lämpligast kan inte avgöras generellt. En bedömning måste ske med hän- syn tagen till de tekniska, ekonomiska och juridiska förhållandena i varje särskilt fall.

Statsgaranti kan f. n. ställas för lån avsedda att finansiera investeringar i råoljeutvinning, dvs. främst produktionsutrustning och anordningar för transport. Enligt min mening bör statsgarantins användningsområde vid- gas så att den kan utnyttjas även i samband med Svenska Petroleums och andra svenska företags upplåning för förvärv av oljefyndighet eller andel i sådan fyndighet. Detta skulle kunna innebära förbättrade möj— ligheter för svenska företag att få tillgång till råolja på fördelaktiga villkor. Därmed skulle även de försörjningspolitiska intressen som låg bakom införandet av garantin tillgodoses.

Det bör framhållas att en utvidgad garanti bör användas endast för att finansiera köp av andelar i konstaterade fyndigheter, som står inför kommersiell exploatering eller där exploatering redan har påbörjats. Fyndigheternas storlek och möjligheterna till exploatering bör sålunda vara väl fastställda. Den föreslagna utvidgningen föranleder ingen ökning av nuvarande garantibelopp av 2000 milj. kr. I analogi med vad som nu gäller bör garanti kunna ställas även för finansiering av förvärv av intressen i naturgas- och kolfyndigheter. De allmänna villkor som gäller för garantin inom dess nuvarande användningsområde bör gälla även efter den föreslagna utvidgningen.

Jag förordar att regeringen föreslår riksdagen att godkänna att den statliga garantin för oljeutvinning m.m. får användas även för de ända-- mål som jag nu har angivit.

8.8. Stöd till prospektering

Staten har i samarbete med näringslivet byggt- upp de två företagen Oljeprospektering AB (OPAB) för prospektering på svenskt område och Petroswede AB för utlandsprospektering. Dessa två bolag har en i hu— vudsak gemensam organisation. Staten företräds i båda bolagen av vat- tenfallsverket och LKAB, som vardera innehar 25 % av aktiekapitalet. På den enskilda sidan är ägarkretsen dock inte identisk. Verksamheten skall enligt konsortialavtalen för resp. bolag finansieras genom bidrag från intressenterna i proportion till deras aktieinnehav. De hittills ut- betalade eller beslutade bidragen uppgår till ca 170 milj. kr. för OPAB och 100 milj. kr. för Petroswede. Av dessa belopp faller hälften på sta- ten, dvs. sammanlagt ca 135 milj. kr.

• Sida 49
•  Original

Prop. 1975/76: 124 49

OPAB:s verksamhet har hittills koncentrerats till Skåne och södra Gotland. Borrningarna på Gotland under år 1975 har resulterat i några små oljefynd. Bormingar i havsområdena öster och sydöst om Gotland planeras till sommaren 1976 på grundval av ett omfattande seismiskt material. Utfallet av dessa borrningar kan väntas få stor betydelse för frågan om bolagets verksamhet efter utgången av nuvarande konces- sionsperiod i juni 1977. Även i andra delar av OPAB:s koncessionsom— råde, bl. a. Kattegatt, finns potentiellt oljeförande strukturer. Närmare undersökningar av dessa kan emellertid inte inrymmas i den beslutade ekonomiska ramen.

Petroswedes verksamhet har först under år 1975 nått en mera bety- dande omfattning. Borrningar i vilka bolaget är intressent planeras un- der åren 1976 och 1977 bl. a. på den norska kontinentalsockeln i Nord- sjön samt i Egypten och Tunisien. Nuvarande ekonomiska ram bedöms kunna medge deltagande i högst ett tiotal borrhål. Emellertid ger ramen inte utrymme för satsningar på nya projekt.

Den svenska prospekteringsinsatsen genom OPAB och Petroswede har hittills inte lett till några ekonomiskt utvinningsbara oljefyndigheter. "Jag vill emellertid understryka att prospektering måste bedrivas med uthål- lighet. Hittills har värdefulla erfarenheter vunnits och en effektiv orga- nisation byggts upp. Därmed har också en god grund lagts för verk- samheten. Mot bakgrund av vad jag tidigare har anfört om prospekte- ringens roll i den statliga oljepolitiken bör enligt min mening förutsätt- ningar skapas för en viss fortsatt insats på området.

Den modell som hittills har gällt för organisation och finansiering av den svenska oljeprospekteringen har erbjudit vissa fördelar. För de stat-liga intressenterna har det varit värdefullt att kunna bygga på det enskilda näringslivets kännedom om oljemarknaden i ett läge då de egna erfarenheterna på området har varit begränsade. Från de enskilda delägarnas sida har emellertid nu anmälts svårigheter att i dagens kon— junkturläge medverka till en utvidgning av den ekonomiska ramen för verksamheten. Från statens sida föreligger ett fortsatt försörjningspoli— tiskt intresse av engagemang i prospektering. Detta gäller särskilt på svenskt område, där förutsättningarna för oljefynd efter det senaste årets undersökningar bedöms större än tidigare. Samtidigt har det öpp- nats vissa möjligheter till ökade svenska prospekteringsinsatser i Nord- sjön och angränsande havsområden.

Jag är emellertid inte i dag beredd att förorda en ändring av nu- varande former för oljeprospekteringen inom och utom landet. Denna fråga bör i första hand lösas genom förhandlingar mellan intressen- terna. För OPAB:s del väntas således förhandlingar om ett eventuellt nytt konsortialavtal komma att tas upp redan under innevarande år. Även för Petroswedes del kan frågan snart komma att bli aktuell. En självklar utgångspunkt för sådana förhandlingar bör enligt min mening

• Sida 50
•  Original

Prop. 1975/76: 124 50

vara att ett fortsatt deltagande i verksamheten från enskilda intressenters sida skall motsvaras av åtaganden i fråga om verksamhetens finansiering.

Statens intressen på prospekteringsområdet bör enligt min uppfattning ' företrädas av Svenska Petroleum. Detta får som en konsekvens att sta- tens vattenfallsverks och LKAB:s aktier i såväl OPAB som Petroswede bör överlåtas till Svenska Petroleum. Överlåtelsen förutsätter ändringar av konsortialavtalen för de båda prospekteringsbolagen. Härför behövs de enskilda delägarnas medgivande. Jag förordar att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att godkänna sådana avtalsändringar som kan komma att företas i angivna syfte.

Överlåts aktierna enligt vad jag har förordat bör Svenska Petroleum ha ansvaret för att handha och finansiera de statliga insatserna på prospekteringsområdet. De kvarvarande ekonomiska förpliktelserna en- ligt nu gällande konsortialavtal kommer därmed också att åvila bola- get. Jag räknar med att de nuvarande statliga aktieägarna i OPAB och Petroswede kommer att ställa medel till förfogande för att Svenska Petroleum skall kunna fullgöra dessa förpliktelser.

Svenska Petroleum bör svara även för sådana ytterligare prospekte- ringsinsatser inom angivna områden som bolaget finner önskvärda av försörjningspolitiska eller kommersiella skäl. Emellertid kommer Svenska Petroleum under uppbyggnadsskedet att sakna möjligheter att avsätta vinstmedel för ändamålet. Jag finner det därför motiverat att staten övergångsvis ställer särskilda medel till förfogande. Detta bör ske över ett reservationsanslag för Oljeprospektering på driftbudgeten, som får disponeras av bolaget efter regeringens prövning i varje särskilt fall. Med hänsyn till de från försörjningssynpunkt mest angelägna behoven av prospekteringsinsatser på svenskt område och i Nordsjön med an.- gränsande områden beräknar jag för treårsperioden l976577—1978i'79 ett medelsbehov av 50 milj. kr. För budgetåret 1976./77 bör det nya an- slaget tas upp med 20 milj. kr.

Jag har förutsatt att Svenska Petroleum vid användningen av medlen företrädesvis kommer att utnyttja OPAB:s och Petroswedes organisation. Beträffande formerna härför finns olika möjligheter, t. ex. uppdrag som konsult eller operatör mot ersättning, deltagande av Svenska Petroleum i OPAB:s och Petroswedes nuvarande koncessioner i form av s.k. farm- in eller samarbete i nya projekt med någon eller några av de enskilda delägarna i dessa bolag. Dessa frågor torde få lösas från fall till fall efter samråd mellan berörda parter.

8.9. Fortsatt projektering av raffinaderi

Jag har tidigare redovisat frågan om Statsföretags raffinaderi vid Brofjorden, Statsraff-projektet, och har därvid förordat att förberedel- serna för projektet drivs vidare med sikte på ett beslut är 1977.

• Sida 51
•  Original

Prop. 1975/76: 124 51

För innevarande budgetår har ett investeringsanslag av 36 milj. kr. anvisats tilllprojekteringen i form av ett lån till Statsföretag. I förbere- delserna för projektet har ingått bl. a. teknisk projektering och utarbe- tande av anbudshandlingar, ansökningar om tillstånd, förhandlingar be- träffande olika avtal och markförvärv.

Av skäl som jag tidigare har anfört anser jag det angeläget att arbe- tet med Statsraff-projektet forsätter. Detta gäller bl. a. de expropria- tions-, tillstånds- och planfrågor och de markförvärv som utgör grund- läggande förutsättningar för projektet. För att driva dessa förberedelser vidare och behålla en önskvärd grad av beredskap för att genomföra projektet räknar jag med att ytterligare 10 milj. kr. behövs under nästa budgetår.

Av stor betydelse för planeringen av projektet är frågan om upp- förande av råoljelager för ett eventuellt raffinaderi. Enligt vad jag har erfarit pågår överläggningar mellan Statsraff och överstyrelsen för eko- nomiskt försvar om ett gemensamt utnyttjande under en övergångstid av överstyrelsens planerade lagringsutrymmen vid Brofjorden. Därige- nom skulle driften kunna börja tidigare än om färdigställandet av Stats- raffs egna råoljelager måste avvaktas.

Jag förordar att regeringen föreslår riksdagen att för budgetåret 1976/77 anvisa ett investeringsanslag av 10 milj. kr. för att lämnas till Statsföretag som lån till fortsatt projektering av raffinaderiet. I händelse av att projektet inte kommer till stånd, bör lånet helt skrivas av. Det ankommer på regeringen att föreskriva villkor för lånet.

8.l0 Naturgas

Som framgått av min redovisning nyss har staten under senare år på olika sätt ökat sina insatser på oljeförsörjningens område. Samtidigt har som ett led i strävandena att undvika ett alltför ensidigt beroende av olja initiativ tagits till undersökningar och förhandlingar om möjligheter- na att importera och utnyttja andra bränslen. Naturgas har därvid av flera skäl tilldragit sig stort intresse. Våren 1973 bildades sålunda ett särskilt bolag, Östgas AB, för utredningssamarbete rörande import av naturgas från Sovjetunionen (prop. 1973: 112, NU 1.973: 49, rskr 1973: 184). Delägare är staten genom statens vattenfallsverk samt ett antal kommunala och enskilda företag. Samma år tillkallades en delegation (I 1973: 03), naturgasdelegationen, med uppgift att samordna den sven- ska utrednings- och förhandlingsverksamheten m.m. avseende import av naturgas till Sverige. Vidare kan nämnas att Sydsvenska Kraft AB (Syd- kraft) och några Skånekommuner driver ett gemensamt bolag, AB Sydgas, med uppgift att köpa, distribuera och sälja naturgas inom Syd-. krafts avsättningsområde samt att det inom Svenska Gasföreningen finns en särskild naturgassektion.

• Sida 52
•  Original

Prop. 1975/76: 124 52

Vid min anmälan till prop. 1975: 30 (bil. 1 s. 393) redogjorde jag för de undersökningar av olika tänkbara gasleveransmöjligheter som- hade genomförts. Kontakter hade tagits dels med Sovjetunionen, dels med de företag som exploaterar gasfälten i norska delen av Nordsjön. Med un- dantag för ett erbjudande från Sovjetunionen om leverans av en mycket begränsad kvantitet gas hade dessa kontakter dittills inte lett till resultat, beroende bl. a. på att säljarna av gasen hade kunnat uppnå väsentligt högre priser på de stora europeiska gasmarknaderna.

Situationen är i allt väsentligt densamma nu som då. Några erbjudan- den om leveranser som kan läggas till grund för introduktion i stor skala av naturgas i vårt land föreligger inte. Det finns enligt min mening emellertid anledning att följa utvecklingen på naturgasområdet med skärpt uppmärksamhet. För detta talar bl. a. pågående aktiviteter i våra västra grannländer. I såväl Danmark som Norge undersöks sålunda f. n. möjligheterna att föra i land och avsätta naturgas från fynd inom Nord- sjöområdet söder om 62:a breddgraden. Vidare har på Nordiska minis- terrådets uppdrag vissa studier gjorts beträffande förutsättningarna för att bygga ut samnordiska rörledningssystem för överföring av naturgas från Nordsjön. En viktig slutsats av dessa studier är att internordiska samordnade rörledningssystem får anses erbjuda naturgasmarknaden i varje enskilt nordiskt land möjligheter till bättre transportekonomi jäm-l fört med separata nationella system baserade på egen tillförsel från Nordsjön.

I detta sammanhang vill jag framhålla att möjligheterna att använda naturgas i Sverige inte är desamma som i många länder på den euro- peiska kontinenten eller i Storbritannien. I dessa länder finns sedan gam- malt en omfattande hushållsförbrukning av gas. I Sverige skulle gasen främst kunna komma till användning inom industrin och i värmeverk i konkurrens med den relativt billiga tjocka eldningsoljan. Detta innebär att naturgas inte torde kunna konkurrera med andra energislag på den svenska marknaden om inte staten direkt eller indirekt medverkar till att finansiera införandet av naturgas i landet.

Uppgiften att fortlöpande bevaka möjligheterna till gasimport till Sverige åvilar som har nämnts naturgasdelegationen. Delegationen har i skrivelse i juni 1975 lämnat en redogörelse för utredningsläget och har i samband därmed gett synpunkter på hur verksamheten bör bedrivas i fortsättningen.

Enligt delegationen har de utredningar, undersökningar och förhand— lingar som hittills har bedrivits fört naturgasfrågan så långt det är möj- ligt inom ramen för nuvarande organisation. Det krävs nu särskilda ställningstaganden om frågan skall kunna föras vidare med sikte på en introduktion av naturgas i Sverige. Delegationen rekommenderar för sin del bildandet av ett kommersiellt inriktat aktiebolag för hela den poten- tiella svenska naturgasmarknaden. Intresset från kommunala och en-.

• Sida 53
•  Original

Prop. 1975/76: 124 53

skilda företags sida att medverka vid bildandet av ett sådant bolag är, framhåller delegationen, emellertid beroende av huruvida staten är be- redd att medverka till att dels neutralisera naturgasens oförmånliga pris— förutsättningar, dels lösa de finansieringsproblem som uppstår i sam- band med en svensk naturgasintroduktion.

Med anledning av naturgasdelegationens skrivelse har förhandlingar tagits upp mellan Svenska Gasföreningen och statens vattenfallsverk om samarbete i bolagsform på naturgasområdet. Preliminär överens- kommelse har träffats i form av att konsortialavtal om bildande av ett aktiebolag som skall ha till uppgift i första hand att utreda och klarlägga villkor för inköp av naturgas, möjligheter till försäljning av gas inom landet samt förutsättningar och kostnader för transport och lagring av gas.

Enligt konsortialavtalet, som från vattenfallsverkets sida har träffats med förbehåll för regeringens godkännande, skall aktiekapitalet vid bola- gets bildande uppgå till 100000 kr., varav vattenfallsverket skall svara för 51 % och Svenska Gasföreningens Service AB (SGFS) för resterande 49 %. SGFS äger framdeles överlåta sina aktier till kommuner och in- dustriföretag som har betydande intressen inom gasförsörjningen.

Kostnaderna för bolagets löpande verksamhet under de första åren till utgången av år 1977 har beräknats till i runt tal 1 milj. kr. och skall finansieras genom bidrag från intressenterna. Beslut om större ekono- miska engagemang utöver nämnda kostnader för bolagets löpande verk- samhet liksom beslut om väsentlig utvidgning av verksamheten kräver kvalificerad majoritet i styrelsen.

Det nya bolaget skall snarast efter bildandet ta upp förhandlingar med AB Sydgas om förvärv av 51 % av aktierna i sistnämnda företag. Bolaget skall också verka för och vara berett att delta i andra regionala naturgasföretag.

Jag delar naturgasdelegationens uppfattning att ansträngningarna att införa naturgas i vårt land bör fortsätta, men i andra organisatoriska former än f.n. Inriktningen bör vara att åstadkomma en koncentration och samordning av behövliga utredningsresurser samt en ökad beredskap för att ta emot naturgas med anpassning till skilda regionala förhållan- den. En sådan inriktning av den fortsatta verksamheten bör även stärka våra möjligheter att aktivt medverka i ett nordiskt samarbete på natur- gasområdet.

Konstruktionen med ett centralt bolag, i vilket såväl staten som kom- munala och enskilda intressenter är representerade, samt ett eller flera delägda regionala bolag bör enligt min mening kunna tillgodose nyss- nämnda syften. Vattenfallsverket utgör en potentiell storkonsument av naturgas och är väl lämpat att företräda statens affärsmässiga intressen på området. Jag har därför inte något att erinra mot det föreslagna samarbetet mellan verket och SGFS.

• Sida 54
•  Original

Prop. 1975/7 6: 124 54

Ilandföring i Danmark eller Västtyskland av naturgas från Nordsjön väntas ske i betydande omfattning i framtiden. Frågan om en eventuell import till Sverige av sådan gas kommer sannolikt att beröra i första hand Sydsverige. Mot denna bakgrund finner jag det angeläget att det nya naturgasbolaget över-tar majoritetsintresset i AB Sydgas.

Jag vill understryka att verksamheten inom det nya naturgasbolaget t. v. endast kommer att utgöras av utredningar och förhandlingar. Skulle undersökningarna leda till att import av naturgas till vårt land blir aktuell, behövs nya ställningstaganden från såväl statsmakternas som intressenternas sida. Detta gäller bl. a. beträffande de ekonomiska engagemang som det kan bli fråga om. Etablering av en naturgasmark- nad är förenad med betydande kostnader för investeringar i rörled- ningar, mottagningsanläggningar etc. Jag vill i sammanhanget erinra om att den tidigare nämnda statsgarantin av 2 000 milj. kr. för oljeutvinning m.m. kan användas även i samband med finansiering av investeringar på naturgasområdet.

Med hänvisning till vad jag har anfört i det föregående förordar jag att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att godkänna det mel- lan vattenfallsverket och SGFS preliminärt träffade konsortialavtalet och att medge verket att träffa överenskommelse om de smärre ändringar i avtalet som kan visa sig nödvändiga i framtiden. Vidare förordar jag att verket får ta i anspråk medel från investeringsanslaget Kraftstationer m.m. för teckning av aktier i det tillämnade bolaget. Jag har räknat med att verkets behov av medel för ändamålet skall rymmas inom före- skriven investeringsram. '

Verksamheten inom det nya naturgasbolaget skall enligt avtalet finan- sieras genom bidrag från aktieägarna i proportion till deras andelar i aktiekapitalet. En förutsättning för SGFS medverkan är att SGFS med- ges avdragsrätt vid beskattningen för bidragen till bolagets verksamhet. Genom lagen (1972: 74) om ändring i kommunalskattelagen äger rege- ringen i syfte att främja samhällsekonomiskt betydelsefulla uppgifter medge avdragsrätt för bidrag från ett företag till ett annat även om inte alla de förutsättningar som annars gäller för avdragsrätt för koncern- bidrag föreligger. Chefen för finansdepartementet kommer i annat sam- manhang att anmäla fråga om sådant medgivande beträffande bidrag till det nya naturgasbolaget. '

Vattenfallsverkets bidrag avses bli finansierat med driftmedel. I enlighet med vad jag här har förordat kommer naturgasdelegatio- nens nuvarande uppgifter att övertas av det nya bolaget. Något behov av att bibehålla delegationen föreligger därefter inte. Delegationen kan därför upphöra så snart bolaget har bildats.

Den med Östgas AB avsedda verksamheten har numera i huvudsak slutförts. Bolaget utförde under år 1973 förprojektering av en naturgas- ledning från finsk till svensk kust. En reorganisation av bolaget till ett

• Sida 55
•  Original

Prop. 1975/76: 124 55

kommersiellt inriktat regionalt naturgasföretag är f. n. inte aktuell. Verksamheten inom Östgas AB torde därför komma att avvecklas och i kvarvarande delar föras över på det nya naturgasbolaget. Enligt det kon- sortialavtal som ligger till grund för bildandet av Östgas AB skall bolaget träda i likvidation om överenskommelse om nytt avtal inte har träffats före den 1 januari 1978.

9. Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1.

IJ

'J'l

bemyndiga regeringen att dels godkänna avtalet mellan statens vattenfallsverk och Luossavaara-Kiirunavaara AB om sam- arbete i aktiebolagsform på oljeområdet, dels medge statens vattenfallsverk att träffa överenskommelse om smärre änd- ringar i avtalet, . bemyndiga regeringen att godkänna ändringar av de åren 1969

och 1973 träffade avtalen mellan statens vattenfallsverk och vissa företag om samarbete inom ramen för resp. Oljeprospek- tering AB och Pctroswede AB i enlighet med vad jag har för- ordat, .bemyndiga regeringen att dels godkänna avtalet mellan sta-

tens vattenfallsverk och Svenska Gasföreningens Service AB om bildande av ett aktiebolag för planering och samordning m.m. av åtgärder syftande till att främja landets försörjning med naturgas, dels medge statens vattenfallsverk att träffa överenskommelse om smärre ändringar i avtalet, .medge att medel får tas i anspråk från investeringsanslaget

Kraftstationer m.m. för teckning av aktier och lån till det under 1 avsedda aktiebolaget i enlighet med åtagandena i av- talet, .medge att medel får tas i anspråk från investeringsanslaget

Kraftstationer m.m. för teckning av aktier i det under 3 av- sedda aktiebolaget i enlighet med åtagandena i avtalet, . godkänna den av mig förordnade utvidgningen av användnings-

området för statlig garanti för oljeutvinning m. m., .till Oljeprospektering för budgetåret 1976/77 under trettonde

huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 20 000 000 kr., .till Lån till projektering av raffinaderi för budgetåret 1976/77

under fonden för låneunderstöd anvisa ett investeringsanslag av 10 000 000 kr., . till Lån till aktieteckning i Svenska Petroleum AB för budget-

året 1976/77 under fonden för låneunderstöd anvisa ett inves- teringsanslag av 10 108 000 kr.

• Sida 56
•  Original

Prop. 1975/76: 124 56

10. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som före- draganden har lagt fram.

• Sida 57
•  Original

Prop. 1975/76: 124 57

Innehåll Sid 1 Inledning .............................................. 3 2 Oljans roll i energiförsörjningen 1975—1985 ................ 5 2.1 Oljans nuvarande roll . .............................. 5 2.2 Prognoser för OECD-området ........................ 7 2.3 Prognos för Sverige . ................................ 9 3 Oljemarknaden i Sverige . ................................ 12 4 Svenska Petroleum AB . .................................. 15 5 Statsraff-projektet . ...................................... 18 6 Prospektering .......................................... 22 6.1 Oljeprospektering AB . .............................. 22 6.2 Petroswede AB .................................... 24 7 Vissa naturgasfrågor . .................................... 26 7.1 Inledning . ........................................ 26 7.2 Naturgasdelegationens skrivelse . ...................... 27 7.3 Statens vattenfallsverks skrivelse ...................... 28 7.4 Nordiska utredningar . .............................. 30 8 Föredraganden . ........................................ 31 8.1 1975 års riktlinjer för oljepolitiken .................... 31 8.2 Den internationella oljemarknaden .................... 33 8.3 Den svenska oljemarknaden .......................... 36 8.4 Den statliga verksamhetens inriktning .................. 38 8.5 Verksamhetsområde . ................................ 41 8.6 Uppbyggnad av Svenska Petroleum AB ................ 44 8.7 Statsgaranti för oljeutvinning m. m. .................... 47 8.8 Stöd till prospektering . .............................. 48 8.9 Fortsatt projektering av raffinaderi .................... 50 8.10 Naturgas .......................................... 51 9 Hemställan . ............................................ 55

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM I976 760140

• Sida 58
•  Original