Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att aktierna i Svenska Utvecklingsaktiebola- get den 1 juli 1976 överlåts till Statsföretag AB. Vidare läggs vissa riktlinjer fram för Utvecklingsbolagets framtida verksamhet. Bolaget skall även i fortsättningen ha som en uppgift att utveckla för samhället angelägna produkter, metoder och system samt att utgöra en kanal för utveckling av innovationer från mindre företag och enskilda uppfinna- re. Under de närmaste åren behöver Utvecklingsbolaget för denna upp-' gift tillföras ett bidrag. För budgetåret 1976/77 beräknas ett bidrag av 3 milj. kr. under styrelsens för teknisk utveckling forsknings- och ut- vecklingsanslag.

I propositionen föreslås att 27 milj. kr. anvisas i form av aktieägartill- skott till Utvecklingsbolaget för att genomföra rekonstruktionen. Sveriges Investeringsbank AB föreslås vidare få 26,7 milj. kr. över statsbudgeten nästa budgetår som ersättning för ett avskrivet lån till Utvecklingsbolaget.

] Riksdagen 1975/76. I saml. Nr 151

• Sida 2
•  Original

Prop. 1975/76: 151

lx)

Utdrag IN DUSTRlDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1976-02-26

Närvarande: statsrådet Sträng, ordförande, och statsråden Andersson, Johansson, Holmqvist, Aspling, Geijer, Bengtsson, Norling, Carlsson, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Peterson.

Föredragande: statsrådet Johansson

Proposition om överlåtelse av aktier i Svenska Utvecklingsaktiebolaget, m. m.

1. Inledning

Svenska Utvecklingsaktiebolaget (i fortsättningen kallat Utvecklings— bolaget) bildades i juli 1968 (prop. 1968: 68, SU 1968: 131, rskr 1968: 304). I samband med bildandet av ett statligt förvaltningsbolag, Stats- företag AB, (prop. 1969: 121, SU 1969: 168, rskr 1969: 381) överfördes Utvecklingsbolagets aktier från fonden för statens aktier till det nybil- dade förvaltningsbolagct.

Sedan Statsföretag i oktober 1971 med hänvisning till begränsade ekonomiska resurser hade hemställt att bli befriad från det direkta ägar- ansvaret för Utvecklingsbolaget, fördes dess aktier den 1 januari 1972 tillbaka till fonden för statens aktier (prop. 1971: 139, NU 1971: 45, rskr 1971: 326).

Utvecklingsbolaget fick vid bildandet 25 milj. kr. till sitt förfogande. Därav var 15 milj. kr. aktiekapital, 3 milj. kr. reservfond och 7 milj. kr. aktieägartillskott. Under perioden 1970—1971 tillfördes Utvecklingsbo— laget 6,5 milj. kr. från Statsföretag, varav 2,5 milj. kr. var aktiekapital, 0,5 milj. kr. reservfond och 3,5 milj. kr. koncernbidrag. Genom stats- makternas beslut i enlighet med prop. 1971: 139 tillfördes Utvecklings- bolaget 12 milj. kr., varav 8 milj. kr. var aktiekapital och 4 milj. kr. reservfond.

I enlighet med statsmakternas beslut våren 1974 (prop. 1974: 54, NU 1974: 22, rskr 1974: 151) tillfördes Utvecklingsbolaget 30 milj. kr., varav 25 milj. kr. var aktiekapital och 5 milj. kr. reservfond. Aktiekapi- talet kom därefter att uppgå till 50,5 milj. kr.

I mitten av år 1975 kom Utvecklingsbolaget i akuta ekonomiska svå- righeter. För att ge bolaget rådrum för rekonstruktionsåtgärdcr avskrev

• Sida 3
•  Original

Prop. 1975/76: 151 _ 3

Sveriges lnvesteringsbank AB ett lån på 26,7 milj. kr. till bolaget. I av- vaktan på ett slutligt förslag från regeringen om rekonstruktion av bola- get tillfördes detta vidare 40 milj. kr. som aktieägartillskott (prop. 1975/76: 66, NU 1975/76: 19, rskr 1975/76: 109). Jag framhöll i pro- positionen att svårigheterna endast delvis kunde förklaras av det stora risktagande som ligger i denna form av verksamhet. I inte ringa grad var det ekonomiska utfallet i företagsgruppen en följd av bristande pla- nering och kontroll av verksamheten. Jag underströk emellertid beho- vet av industriellt inriktat utvccklingsarbcte med inriktning på den sam- hälleliga sektorn. Vissa riktlinjer angavs för saneringen och rekonstruk- tionen av bolaget (se prop. 1975/76: 66 5. 8—9).

Utvecklingsbolaget och Statsföretag har i skrivelse den 26 februari 1976 föreslagit bl. a. att Statsföretag per den 1 juli 1976 skall överta samtliga aktier i Utvecklingsbolaget. Denna skrivelse bör fogas till pro- tokollet i detta ärende som bilaga ].

2. Motiv för inrättande av ett statligt utvecklingsbolag

Föredragande statsrådet redogjorde i prop. 1968: 68 för de skäl som motiverade att ett statligt utvecklingsbolag inrättades. Ett väsentligt skäl var behovet av att för samhället och ytterst för konsumenterna an- gelägna produkter, metoder och system kommer fram så snabbt som möjligt och får en från teknisk och kommersiell synpunkt tillfredsstäl- lande utformning.

Ett andra skäl var att ge de statliga företagen och verken förbättrade möjligheter att etablera samarbete med näringslivet i övrigt för att ut- veckla och marknadsföra produkter samt att ge ökade möjligheter till samarbete inom den statliga företagsgruppen.

Ett tredje skäl var att skapa bättre förutsättningar för exploatering av innovationer gjorda av anställda vid statliga myndigheter och företag. Ett fjärde var behovet av att skapa ytterligare en kanal för utveckling och exploatering av innovationer gjorda speciellt inom mindre företag samt av enskilda uppfinnare och forskare.

Enligt föredraganden kunde det statliga utvecklingsbolaget i princip ar- beta på två olika sätt. Det första innebar att bolaget för en beställares räkning utförde ett uppdrag mot ersättning på kommersiella grunder. Det andra och på sikt väsentligare sättet var att initiera och genomföra pro- jekt med satsande av eget kapital. Det kunde härvid, bl. a. i syfte att bätt- re bestämma ett projekts marknadsförutsättningar, vara nödvändigt för utvecklingsbolaget att under en viss tid själv medverka i tillverkning och försäljning av en produkt. Utvecklingsbolagets tillverknings- och försäljningsverksamhet borde dock inte utvecklas därhän att bolaget för— lorade sin ursprungliga karaktär. Strävan borde vara att, efter en tid som kunde komma att variera från fall till fall, avskilja tillverknings- och försäljningsverksamhet.

• Sida 4
•  Original

Prop. 1975/76: 151 4

Föredraganden betonade att det senare skälet var det på sikt väsent— liga och framhöll att det var nödvändigt att bolaget arbetade utifrån ett principiellt krav på tillfredsställande lönsamhet på lång sikt. Detta borde ge den bästa vägledningen för ett ekonomiskt riktigt projektval och leda till att trots ett i princip brett verksamhetsfält tillgängliga resurser ut- nyttjades cffektivt genom stark koncentration till ett urval projekt. Före- draganden påpekade också att den eftersträvade avkastningen på det egna kapitalet kunde uppnås först på lång sikt.

Sistnämnda uttalande underströk jag, när jag i prop. 19711139 på- pekade att lönsamhet inom ett projekt torde kunna påräknas först i ge- nomsnitt fem år efter det att utvecklingsarbetet på projektet har påbör- jats. Jag underströk samtidigt att varje utvecklingsbolag som uteslutande engagerar sig i nya projekt utsätter sig för en betydande ekonomisk risk. Jag påminde vidare om det angelägna i att Utvecklingsbolagets tillverk- nings- och försäljningsverksamhet inte utvecklades därhän att bolaget kom att förlora sin ursprungliga karaktär. Bolagets strävan borde vara att avskilja tillverknings- och försäljningsverksamhetcn. Givetvis borde det ekonomiskt mest fördelaktiga försäljningstillfället avvaktas. Jag erin— rade också om att bolaget borde koncentrera sin verksamhet till ett mindre urval projekt.

För åren 1972 och 1973 redovisade Utvecklingsbolaget ett positivt nettoresultat. Trots detta behövde bolaget, för att även fortsättningsvis kunna genomföra de projekt som företaget hade engagerat sig i, ett ka- pitaltillskott. År 1974 fick bolaget ett kapitaltillskott på 30 milj. kr. Jag anförde vid min anmälan att tillskottet borde ge Utvecklingsbolaget möj- lighet att i viss omfattning ta upp nya projekt. Jag betonade emellertid samtidigt att det i synnerhet för företag av Utvecklingsbolagets karaktär är ett väsentligt krav att verksamheten koncentreras till ett begränsat an- tal särskilt intressanta projekt. Jag fäste även uppmärksamheten på att Utvecklingsbolaget fortlöpande måste vara berett att lägga ner projekt, vars förutsättningar har försämrats så att den långsiktiga lönsamheten kan förväntas bli låg.

Vidare framhöll jag nödvändigheten av att Utvecklingsbolaget vid påbörjandet av nya projekt beaktade att bolaget upprätthöll en till- fredsställande likviditet och soliditet. Jag påpekade att ytterligare eko- nomiska möjligheter att starta nya aktiviteter kunde skapas genom att tillgångar avyttrades och genom samarbete med andra intressenter.

3. Utvecklingsbolagets verksamhet

Utvecklingsbolaget bestod vid utgången av år 1975 av ett moderbo- lag och sex dotterbolag. Moderbolaget hade då 79 anställda. Vid sam- ma tidpunkt var 551 personer anställda i dotterbolagen. Företagsgrup- pens omsättning var under år 1975 92 milj. kr. En redovisning av verk-

• Sida 5
•  Original

Prop. 1975/76: 151 5

samheten inom Utvecklingsbolaget med dotterbolag samt en preliminär beräkning av redovisat resultat för år 1975 bör fogas till protokollet i detta ärende som resp. bilaga 2 och 3.

4. F öredraganden

Svenska Utvecklingsaktiebolaget (Utvecklingsbolaget) bildades år 1968. Det har till uppgift bl. a. att medverka till att för samhället i vid mening angelägna produkter, metoder och system kommer fram så snabbt som möjligt och får en från teknisk och ekonomisk synpunkt tillfredsställande utformning. Bolaget skall också skapa bättre förutsätt— ningar för exploatering av innovationer och därvid utgöra en kanal för innovationer gjorda speciellt inom mindre företag och av enskilda fors- kare och uppfinnare.

Vcrksamhcten skall bedrivas dels genom att bolaget åtar sig uppdrag mot ersättning på kommersiella grunder, dels genom att det initierar och genomför projekt med insats av eget kapital.

1 sistnämnda fall förutsätts att bolaget övergångsvis kan engagera sig i tillverkning och marknadsföring av nya produkter. För att bolaget inte skall förlora sin karaktär av utvecklingsbolag skall strävan vara att bo— laget, så snart som detta är ekonomiskt möjligt, avskiljer tillverknings- och försäljningsverksamhet för att successivt frigöra kapital och andra resurser för nya projekt. Härigenom kan bolagets storlek begränsas och en nödvändig flexibilitet skapas.

Utvecklingsbolaget skall arbeta utifrån ett krav på tillfredsställande lönsamhet på lång sikt. Detta förutsätter bl. a. att tillgängliga resurser koncentreras till ett urval av särskilt intressanta projekt.

Utvecklingsbolaget hade vid ingången av år 1975 ett aktiekapital av 50,5 milj. kr. och en reservfond på 12,5 milj. kr. De balanserade för- lusterna var ca 25 milj. kr. För år 1975 budgeterades en förlust på ca 17 milj. kr.

I början av sommaren 1975 blev det känt att förlusten för år 1975 skulle bli avsevärt större, främst beroende på en reviderad, oväntat då- lig resultatprognos för dotterbolaget AB Samefa. Snabba sancringsåt- gärder blev nödvändiga. I avvaktan på ett slutligt förslag om rekon- struktion skrev Sveriges Investeringsbank AB (Investeringsbanken) av ett lån till Utvecklingsbolaget på 26,7 milj. kr. Vidare tillfördes bolaget 40 milj. kr. som aktieägartillskott (prop. 1975/76: 66, NU 1975/76: 1.9, rskr 1975/76: 109).

Jag återkommer nu med förslag hur rekonstruktionen av Utveck- lingsbolaget bör ske. lnnan jag redogör för detta förslag finner jag det nödvändigt att lämna en något utförligare bakgrundsbeskrivning avse- ende dels händelseutvecklingen under år 1975, dels vissa principiella aspekter på Utvecklingsbolagets verksamhet.

• Sida 6
•  Original

Prop. 1975/76: 151 6

Händelseurvecklingen under år 1975

Jag framhöll vid min anmälan hösten 1971 av vissa frågor rörande Utvecklingsbolaget (se prop. 1971: 139 s. 16) att det tidigast om tre till fyra år torde vara möjligt att bedöma verksamhetens ekonomiska för- utsättningar på sikt och ta ställning till frågan om en principiell om- prövning av företagets mål och verksamhet. Detta innebar att en sådan bedömning kunde göras först år 1975. Jag upprepade detta i prop. 1974: 54 och aviserade en utvärdering av verksamheten under år 1975.

Ett utredningsarbete i detta syfte igångsattes på mitt uppdrag våren 1975. Utvärderingen genomfördes inom industridepartementet med bi- träde av utomstående konsulter. Jag har tidigare i prop. 1975/76: 66 kortfattat redogjort för den sålunda genomförda avstämningen mellan givna riktlinjer och genomförd verksamhet. Utvärderingen var ett steg i förberedelsearbetet för en mera definitiv bedömning av Utvecklings- bolagets mål och verksamhet.

Utvecklingsbolagets styrelse hade å sin sida redan under år 1974 tagit vissa initiativ som syftade till att säkra bolagets långsiktiga verksamhet. Diskussioner togs upp mellan företagsledningarna för Utvecklingsbola- get och Statsföretag AB för att utröna förutsättningama för ett vidgat samarbete mellan de två företagen. Dessa överläggningar resulterade i att Utvecklingsbolaget och Statsföretag i en gemensam skrivelse till re- geringen den 5 maj 1975 hemställde att förhandlingar skulle tas upp syftande till att överföra statens aktier i Utvecklingsbolaget till Stats— företag. I skrivelsen framhölls bl.a. att det var av värde för Statsföre- tag att ha tillgång till en enhet inom gruppen med Utvecklingsbolagets tekniska kompetens, som kunde ansvara för utvecklingsprojckt av bc- tydelse för Statsföretagsgruppen. I prop. 1975/76: 66 har även på denna punkt en mera detaljerad redogörelse lämnats.

På senvåren 1975 pågick således ett utredningsarbete och förelåg även i övrigt material som enligt min mening skulle — under då kända förhållanden — ge ett fullt tillfredsställande underlag inför statsmak- ternas beslut om Utvecklingsbolagets framtid. Vid denna tidpunkt syn- tes förutsättningarna finnas för att lägga förslag till riksdagen hösten 1975 angående Utvecklingsbolagets framtida verksamhet.

Under juni 1975 anmälde emellertid Utvecklingsbolagets verkställan- de ledning för styrelsen att det förväntade rörelseresultatet för år 1975 skulle bli avsevärt sämre än beräknat. Därigenom hade också de för- utsättningar jag nyss har berört väsentligt förändrats. Till frågorna om framtida uppgifter, finansier'mgsbehov och ägarförhållanden fogades ett akut behov av åtgärder i syfte att sanera och rekonstruera verksamhe- ten, främst inom vissa av dotterbolagen. En redogörelse för denna hän- delseutveckling har lämnats i prop. 1975/76: 66 .

Ett intensivt sanenngs- och rekonstruktionsarbete inleddes omedel- bart på industridepartementets och styrelsens initiativ. Till denna fråga skall jag strax återkomma.

• Sida 7
•  Original

Prop. 1975/76: 151 7

Erfarenheterna av den hittillsvarande verksamheten

Jag har tidigare i prop. 1975/76: 66 i vissa hänseenden anfört kritik mot skötseln av Utvecklingsbolaget, främst vad gäller kontrollen över utvecklingen i några av dotterbolagen. Denna kritik kvarstår. Jag fin- ner det emellertid angeläget att samtidigt framhålla de många positiva resultaten av bolagets verksamhet.

Genom bolaget har viktiga initiativ tagits till samordning inom svensk datorindustri. Stansaab Elektronik AB (Stansaab) — i vilket Ut- vecklingsbolaget är hälftendelägare — är en av världens ledande till- verkare inom sitt huvudområde, flygtrafikledningssystem. Ett viktigt — men kommersiellt riskfyllt — utvecklingsarbete på pressteknikens om- råde bedrivs inom AB Carbox i Ystad. Den tillverkningsteknologi som har tagits fram för bilskyltstillverlmingen har även internationellt fått lovord. En ny kilometerräknare avsedd för reformen rörande beskatt- ning av släpvagnar har tagits fram. Ett betydelsefullt utvecklingsarbete har också bedrivits inom miljövårdsteknikens och den medicinska tek- nikens område.

De positiva resultat av Utvecklingsbolagets verksamhet som sålunda enligt min mening föreligger måste bedömas mot bakgrund av de för- utsättningar för verksamheten som jag tidigare har redogjort för. Det finns särskild anledning att betona de svårigheter som har funnits att avyttra utvecklingsprojekt. Erfarenheten från Utvecklingsbolaget är att en försäljning av utvecklingsprojekt på företagsekonomiskt försvarbara villkor är svår att genomföra, innan man hunnit mycket långt fram i ett exploateringsskede. Detta har i praktiken medfört att Utvecklingsbola- get känt sig tvingat att gradvis bygga upp en koncern med utvecklings- verksamheten organiserad i dotterbolagsform. Härigenom har en be— tydande del av de tillgängliga resurserna bundits upp. Detta understry- ker i sin tur nödvändigheten av att utvecklingsverksamhet av det slag som åsyftades med Utvecklingsbolaget bedrivs på sådant sätt att avytt- ring av projekt kan genomföras smidigt och med enkla ersättningsprin- ciper. Detta torde kräva att bolaget ägs av ett större företag med utveck— lings- och produktionsresurser, kännedom om marknaden och försälj- ningsorganisation.

Mot den bakgrund som jag har redovisat finns det enligt min mening inte skäl att ifrågasätta de näringspolitiska motiven för Utvecklingsbo- laget. Utvecklingsbolaget skall enligt min mening inte kritiseras för att det har gjort förluster under sina första år. All erfarenhet visar att vissa misslyckanden och höga kostnader måste accepteras vid utvecklings- verksamhet.

Utvecklingsbolagets svårigheter med den under år 1975 starkt steg— rade förlusten —— där kritik för bristande kontroll således bör riktas — påverkar inte denna slutsats.

Den samlade bedömningen av erfarenheterna hittills kan sägas vara

• Sida 8
•  Original

Prop. 1975/76: 151 g

följande. Staten bör även fortsättningsvis inte enbart genom bidrag till privata företag stödja långsiktigt utvecklingsarbete utan även genom ett helägt utvecklingsbolag medverka vid genomförandet av sådant arbete. Utvecklingsverksamheten bör vara ägarmässigt knuten till ett företag med omfattande industriell produktion och marknadskontakt, som ska- par möjligheter till samarbete med andra utvecklingsrcsurser och smi- dig fortsatt exploatering i ett rörelsedrivande bolag när projektet når tillräcklig mognad. Den utvecklingsverksamhet som det här gäller, kan inte alltid bedrivas så att normal företagsekonomisk lönsamhet uppnås, framför allt på kort sikt.

För att upprätthålla en utvecklingsrcsurs av den karaktär som här avses krävs vissa löpande finansiella tillskott utifrån. Alternativet är att bedriva enbart sådant utvecklingsarbete som tillgängliga vinstmedel inom ett produktionsföretag medger och som relativt nära ansluter sig till re- dan etablerad produktion. Å andra sidan måste som grundläggande ut- gångspunkt gälla att såväl marknadsförutsättningar som ekonomiska för- utsättningar finns för de projekt som utvecklas. De ekonomiska problem som Utvecklingsbolaget har råkat in i är delvis ett uttryck för svårighe— terna att förena dessa olika krav. Strävan att uppnå företagsekonomisk lönsamhet på relativt kort sikt har lett .till en snedfördelning av utveck- lingsbolagets kapitalresurser. Betydande belopp har bundits i produktion och marknadsföring, i vissa fall utan tillfredsställande styrning från före- tagsledningens sida.

Denna bedömning har varit riktgivande för det förslag till rekon- struktion som jag nu skall redogöra för.

Förslag till rekonstruktion

Rekonstruktionen av Utvecklingsbolaget inleddes omedelbart efter det att de nya ekonomiska förhållandena blev kända sommaren 1975. Ett viktigt första steg var Investeringsbankens beslut i början av juli månad att skriva av en fordran på Utvecklingsbolaget om 26,7 milj. kr. Jag återkommer i det följande till detta. Genom avskrivningen och riks- dagens beslut i december 1975 att tillföra Utvecklingsbolaget 40 milj. kr. i form av aktieägartillskott fick bolaget erforderligt rådrum för att full- följa saneringsarbetet. Arbetet inriktades till väsentlig del på avyttring av vissa företagsenheter inom gruppen.

Jag avser därför att först redogöra för den del av rekonstruktionsar- betet som berör de helägda d 0 t t e r b 0 l a g e 11 samt Stansaab.

Försäljningen av Svensk Avfallskonvertering AB (SAKAB) har tidi- gare anmälts för riksdagen (prop. 1975/76: 25 bil. 7). Utvecklingsbola- gets aktier i SAKAB har överförts till fonden för statens aktier. För- säljningen kunde ske på sådana villkor att Utvecklingsbolaget kompen— serades för nedlagda utvecklingskostnader.

Aktierna i dotterbolaget Grubbens—Fractionator AB har per den 1

• Sida 9
•  Original

Prop. 1975/76: 151 9

januari 1976 sålts till Cellwood AB, ett svenskt företag med verksam— het inom samma område som Grubbens-Fractionator AB. Vidare har aktierna i dotterbolaget Anatom AB, likaledes per den 1 januari 1976, sålts till Landstingens Inköpscentral (LIC).

Jag finner för egen del dessa båda försäljningar vara naturliga led i rekonstruktionen. Det funktionella samband som enligt uppgift finns mellan Grubbens-Fraetionator AB och Cellwood AB resp. mellan Anatom AB och LIC bör kunna medverka till att företagens fortbe- stånd säkras. De anställda i de båda dotterföretagen har deltagit i för- beredelsearbetet för försäljningen. Jag finner detta tillfredsställande.

Kvarstående helägda dotterbolag — Samefa, Carbox, Edvin Gardmo AB och AB Tellusond —— är f.n. föremål för vissa åtgärder och över— väganden inom ramen för rekonstruktionsarbetet. Jag vill härvid nämna följande.

Vid San-leja pågår under ny ledning ett omfattande arbete i syfte att anpassa produktionsresurserna till försäljningsmöjligheterna. Genom na- turlig avgång har personalstyrkan sedan senhösten 1975 reducerats med ca 45 personer. En ytterligare minskning av personalstyrkan torde visa sig nödvändig.

Carbox befinner sig i ett övergångsskede mellan utvecklingsarbete och exploatering. Företaget belastas alltjämt av höga kostnader för ut- veckling och marknadsintroduktion samtidigt som intäkterna fortfaran- de är begränsade. Carbox har rönt nationell och internationell upp- märksamhet. Det är angeläget att företaget ges förutsättningar att ar- beta vidare så långt att mer säkra kommersiella bedömningar kan göras. Statens utvecklingsfond har till uppgift att finansiera utveck— lingsverksamhet av den karaktär det här är fråga om. En del av de 20 milj. kr. som fonden har föreslagits bli tillförd nästa budgetår ( prop. 1975/76: 100 bil. 15 s. 255) bör få användas för att stödja ut- vecklingsverksamheten vid Carbox. Jag beräknar behovet av medel till 5 milj. kr. Vad gäller framtida ägartillhörighet har jag erfarit att In— vesteringsbanken beslutat pröva frågan om ett övertagande av Carbox.

Det hälftenägda Stansaab är ett av Sveriges mest avancerade företag på dataområdet. Företaget befinner sig i ett skede av snabb utveckling, som ställer betydande krav både på teknisk utveckling och kapitalin- satser. Investeringsbanken, vars uppgift är bl.a. att satsa på tekniskt avancerade områden med god utvecklingspotential, har svarat för en inte oväsentlig del av Stansaabs kapitalförsörjning. Mot denna bak- grund finner jag det vara naturligt att Investeringsbanken övertar Ut- vecklingsbolagets aktier i Stansaab. Jag har erfarit att banken prövar frågan om ett sådant övertagande.

Jag övergår nu till att behandla frågan om m 0 d e r b 0 l a g e t.

Riksdagens näringsutskott anförde vid sin behandling av prop. 1975/ 76: 66 att rekonstruktionsarbetet borde inriktas på att föra över Utveck-

• Sida 10
•  Original

Prop. 1975/76: 151 10

lingsbolaget till Statsföretag. Statsföretag skulle därigenom få en utveck- lingsenhet, något som enligt utskottet tedde sig nödvändigt (NU 1975/ 76: 19 s. 5).

Utskottet betonade i sitt av riksdagen godtagna betänkande att ett ägarskifte inte fick gå ut över de ursprungliga syftena med Utvecklings- bolaget. Att söka få fram produkter, metoder och system som är ange- lägna från samhällelig synpunkt borde därför enligt utskottet alltjämt vara ett viktigt mål. Utvecklingsbolagets resurser fick vidare, efter att ha förts över till Statsföretag, inte helt reserveras för koncernens egna projekt.

Med utgångspunkt i näringsutskottets uttalanden har överläggningar ägt rum mellan Utvecklingsbolaget och Statsföretag. Resultatet härav har sammanfattats i en gemensam skrivelse den 26 februari 1976.

Ett genomförande av förslagen i skrivelsen skulle i korthet innebära följande.

Statsföretag övertar per den 1 juli 1976 för 100 kr. samtliga aktier i Utvecklingsbolaget.

Utvecklingsbolaget ges därefter uppgiften att dels vara central ut- vecklingsresurs för Statsföretag, dels utgöra en kvalificerad resurs för arbete med långsiktiga, tekniskt och kommersiellt riskfyllda, projekt av samhällsangelägen natur, som inte ryms inom Statsföretags mål- sättning.

Utvecklingsbolaget planeras att från den 1 juli 1976 bestå av ca 40 personer. Som riktpunkt skall gälla att Statsföretag för egna ändamål skall belägga hälften av bolagets resurser. För att delvis täcka kostna- derna för den del av verksamheten som inte har samband med Stats- företag, skall Utvecklingsbolaget tillföras ett bidrag. Detta beräknas be- höva uppgå till 3 milj. kr. per år räknat i 1976 års penningvärde.

Statsföretag bär, utöver nämnda bidrag, det fulla ekonomiska ansva- ret för Utvecklingsbolaget.

Utvecklingsbolagets aktiekapital förutsätts t. v. bli 2,5 milj. kr. Innan jag redogör för min syn på de frågor som tas upp i skrivelsen vill jag något kommentera olika former för statligt utvecklingsstöd.

I Sverige har, liksom i flertalet industriländer, staten efterhand tagit på sig ett allt större ansvar för både utveckling av teknik och utnytt- jande av teknik för samhällets olika behov. Detta ansvar tar sig uttryck i bl.a. statligt utvecklingsstöd i flera former. Grundläggande är de statliga insatserna för högre naturvetenskaplig och teknisk utbildning och forskning. Av intresse för den fråga jag här behandlar är stödet till utveckling av tekniska innovationer, dvs. nya produkter, proces- ser eller system som kan tillgodose viktiga samhällsbehov eller vara av betydelse för näringslivets förnyelsemöjligheter. För industrins del finns även särskilda branschinriktade åtgärder t. ex. finansiering av gemensamma forsknings- och utvecklingsprogram. Slutligen bör nämnas

• Sida 11
•  Original

Prop. 1975/76: 151 11

de insatser som avser att bevara och utveckla kompetens inom teknik- områden av allmän eller framtida betydelse.

Stödet till utveckling av tekniska innovationer lämnas av ett flertal organ. Dessas olika verksamhetsområden karaktäriseras av de olika skedena i utvecklingsprocessen.

I de första skedena av utvecklingsprocessen där det gäller att kon- kretisera en projektidé eller att rent tekniskt utveckla den lämnas stöd av styrelsen för teknisk utveckling. Styrelsens stöd upphör normalt när projektet är tekniskt färdigutvecklat. För att föra fram projektet till ett stadium där produktens pris och avsättningsmöjligheter mer noggrant kan beräknas kan statens utvecklingsfond lämna stöd till projektet. När en noggrannare kommersiell bedömning av projektet kan göras finns möjligheter för Investeringsbanken att lämna kredit för att fi- nansiera exploateringen. Utvecklingsbolaget, avslutningsvis, bildades för att i egen regi kunna utveckla och genomföra projekt i alla de nämnda utvecklingsfaserna.

Som framgår av min redogörelse disponerar samhället över flera in- strument i forsknings- och utvecklingskedjan av vilka några har kom- mit till eller vidareutvecklats sedan Utvecklingsbolagets tillkomst. För- slaget i skrivelsen från Utvecklingsbolaget och Statsföretag finner jag väl falla inom den allmänna ram för statliga insatser på forsknings- och utvecklingsområdet som jag har tecknat i det föregående. Jag kan sålunda i huvudsak biträda detta förslag.

Utvecklingsbolaget får, om förslaget genomförs, en anknytning till en företagsgrupp med omfattande industriell verksamhet vilket, som jag tidigare har anfört, synes vara en grundläggande förutsättning för framgångsrikt utvecklingsarbete av det slag som här åsyftas. Jag för- ordar således att aktierna i Utvecklingsbolaget överläts till Statsföretag per den 1 juli 1976.

Som jag också tidigare har anfört, behöver en långsiktigt arbetande samhällsinriktad utvecklingsresurs tillföras medel i form av bidrag. Jag ansluter mig således till förslaget också på denna punkt. Det- ta bidrag skall motsvara kostnaden för att — sedan projektbaserad fi- nansiering genom t. ex. bidrag, lån och uppdragsintäkter har tillgodo- räknats — upprätthålla en kvalificerad utvecklingsresurs för arbete med långsiktiga, för samhället angelägna projekt. Bidraget bör utgå från anslaget Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och ut- veckling. För budgetåret 1976/77 beräknar jag bidragsbehovet till 3 milj. kr. Jag avser att i samband med att föreskrifter meddelas för styrelsens anslagsdisposition nästa budgetår återkomma till regeringen med förslag i denna fråga.

Vad gäller genomförandet av verksamheten bör en ändring göras av riktlinjerna för bolagets arbete. Utvecklingsbolaget bör inte med- verka i exploateringen av utvecklingsprojekt. Ekonomiskt livskraftiga

• Sida 12
•  Original

Prop. 1975/76: 151 12

utvecklingsprojekt bör överföras till de producerande företagen inom Statsföretagsgruppen eller säljas till utomstående. Ersättningsgrunderna härför bör kunna läggas fast av den nye ägaren. Jag finner detta na- turligt med tanke på det fulla ekonomiska ansvar för Utvecklingsbolaget som Statsföretag åtar sig.

Vad gäller dimensioneringen av Utvecklingsbolaget torde den tänkta omfattningen vara tillräcklig för att skapa tillfredsställande mångsidig- het i kompetensen och en miljö i övrigt som borgar för hög kvalitets- nivå på bolagets personal.

Det statliga bidraget till den del av Utvecklingsbolagets verksamhet som har samband med dess ursprungliga uppgifter medför ett behov av uppföljning av denna verksamhet. Det bör ankomma på regeringen att i samband med att medel ställs till förfogande lämna de närmare rikt- linjer som behövs för uppföljning av denna del av bolagets verk- samhet.

Jag har därmed redogjort för pågående rek0nstruktionsarbete vad avser dotterbolagen, liksom för riktlinjerna för det framtida Utveck- lingsbolaget. Avslutningsvis skall jag beröra vilka åtgärder som behövs för att fullfölja rekonstruktionsarbetet. Jag vill i detta sammanhang un- derstryka vikten av att detta arbete liksom hittills genomförs i nära samarbete med den berörda personalen och dess organisationer.

Statsföretag har förklarat sig berett att per den 1 juli 1976 också överta de vid denna tidpunkt till företag utanför Statsföretagsgruppen ännu inte avyttrade dotterbolagen. Förutsättningen härför är dock att staten svarar för att samtliga förluster per den 31 december 1976 i resp. bolag till fullo täcks. Det ekonomiska ansvaret för verksamheten efter den 1 januari 1977 bärs av Statsföretag.

Jag biträder förslaget i allt väsentligt. Genom att utnyttja tillfört aktieägaretillskott och tillgängliga reserver samt genom att sätta ned aktiekapitalet i Utvecklingsbolaget bör rekonstruktionen kunna genom- föras på ett tillfredsställande sätt. Kostnaderna för rekonstruktionen bör dock regleras i ett sammanhang. Jag förordar därför att ett belopp nu tillskjuts av ägaren för att fullfölja rekonstruktionen. Jag beräknar härför 27 milj. kr. som tillförs Utvecklingsbolaget i form av aktieägartill- skott. Huvudparten av beloppet torde behöva användas för direkta in- satser i samband med försäljning av kvarvarande dotterbolag. Be- loppet bör utgöra full ersättning till Statsföretag för övertagandet av moderbolaget och eventuella dotterbolag. Härvid har jag beräknat att Utvecklingsbolaget skall ha ett aktiekapital av 2,5 milj. kr. vid utgången av år 1976. Jag avser att i samband med att föreskrifter meddelas för anslagsdispositionen nästa budgetår återkomma till regeringen i denna fråga.

Slutligen vill jag ta upp frågan om den fordran på 26,7 milj. kr. på Utvecklingsbolaget som Investeringsbanken har skrivit bort. Detta

• Sida 13
•  Original

Prop. 1975/76: 151 13

skedde på grund av att det var nödvändigt för att ge bolaget rådrum för vidare rekonstruktionsåtgärder. Banken bör kompenseras för denna förlust. Detta bör ske genom att banken tillförs 26,7 milj. kr. över ett särskilt anslag på statsbudgeten.

Den samlade kostnaden för rekonstruktionen är givetvis svår att upp— skatta. Direkt skulle enligt det förslag som jag här har redogjort för av statsmedel ha tillförts 67 milj. kr. bestående av dels det redan givna aktieägartillskottet om 40 milj. kr. dels det nu föreslagna aktieägartill- skottet för år 1976 om 27 milj. kr. Därutöver kommer ersättningen till Investeringsbanken om 26,7 milj. kr. Sammantaget skulle således ca 94 milj. kr. ha tillförts. De medel som föreslås för att möjliggöra att utvecklingsverksamheten inom Utvecklingsbolaget och Carbox kan fortgå, kan enligt min mening inte räknas som rekonstruktionskost- nader.

Jämfört med de förhållanden som var kända hösten 1975 och som redovisades i prop. 1975/76: 66 kan vad gäller resultatet för år 1975 en försämring på en punkt noteras. För detta år budgeterades för Samefa ett mindre överskott. Företaget visar nu för år 1975 en för- lust före dispositioner om ca 30 milj. kr. Resultatet för år 1975 blir därmed för Samefa också väsentligt sämre än vad som beräknades un- der hösten vilket i sin tur medför att koncernens resultat försämras. Genom förbättrade resultat för andra företag inom gruppen kan dock den sammantagna resultatförsämringen jämfört med de beräkningar som kunde göras hösten 1975 begränsas till ca 5 milj. kr. Resultatet före dispositioner för år 1975 skulle därmed bli ca 51 milj. kr. Härav faller således 30 milj. kr. på Samefa. Förlusten i Samefa har därmed varit en mycket tungt bidragande orsak till de akuta svårigheter som Ut- vecklingsbolaget befinner sig i.

Genomförandet av rekonstruktionen medför extraordinära kost- nader och ställer ökade anspråk på konsolidering. Med hänsyn tagen till ytterligare nedskrivningar, extraordinära kostnader i samband med rekonstruktionen m.m. kommer den sammantagna redovisade för- lusten för år 1975 enligt nu tillgängliga beräkningar att uppgå till ca 90 milj. kr. jämfört med i prop. 1975/76: 66 beräknade 67—70 milj. kr. (jfr. bilaga 3).

De uppgifter om resultatutfallet för år 1975 som jag här har lämnat är under ytterligare några veckor preliminära. Bokslutet för år 1975 har ännu inte hunnit föreläggas och godkännas av styrelsen i Utveck- lingsbolaget. Ett preliminärt bokslut kommer att färdigställas inom kort och ställas till vederbörande riksdagsutskotts förfogande.

• Sida 14
•  Original

Prop. 1975/76: 151 14

5. Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regering— en föreslår riksdagen att

1. medge att aktierna i Svenska Utvecklingsaktiebolaget överlåts till AB Statsföretag för 100 kr.,

2. godkänna vad jag har anfört om Svenska Utvecklingsaktiebo- lagets framtida verksamhet,

3. till Medelstillskott till Svenska Utvecklingsaktiebolaget för budgetåret 1976/77 under trettonde huvudtiteln anvisa ett re- servationsanslag av 27 000 000 kr.,

4. till Bidrag till Sveriges Investeringsbank AB för budgetåret 1976/77 under trettonde huvudtiteln anvisa ett reservations— anslag av 26 700 000 kr.

6. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslu- tar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.

• Sida 15
•  Original

Prop. 1975/76: 151 15