Prop. 1975/76:199
om ändring av värnpliktslagen (1941:967), m.m.
Prop. 1975/76: 199 Regeringens proposition 1975/ 76: 199
om ändring av värnpliktslagen (194lz967), m. m.;
utfärdad den 18 mars 1976.
Regeringen förelägger riksdagen vad som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll för den åtgärd eller de ändamål som framgår av fö- redragandens hemställan.
På regeringens vägnar
OLOF PALME ERIC HOLMQVIST
Propositionens huvudsakliga innehåll
Genom propositionen läggs fram förslag till ändringar av värnpliktslagen (194lz967) och lagen (19661413) om vapenfri tjänst. Ändringarna innebär väsentligen att bestämmelserna om utbildningstid i lagarna anpassas till regeringsformens regler om normgivningskompetensen. Vid utformningen av ändringsförslagen har beaktats den ändring av grundutbildningstiden tör värnpliktig medicinalpersonal som beslutades vid riksmötet 1975/76 (prop. l975z74, FöU l975/76:l3, rskr l975/76:54'). Ändringarna i värn- pliktslagen innebär vidare att vissa modifieringar görs i det system för grund- utbildning av värnpliktiga som på försök har tillämpats fr. o. rn. utbildnings— året 1972/73. Förslaget bygger i detta avseende på förslag från överbefäl- havaren och innebär bl. a. att uttagning för utbildning till militär befattning för kompanibeläl inom armén som hittills har varit frivillig skall kunna ske utan den värnpliktiges medgivande. Kompanibefälsutbildningen föreslås uppdelad på en 360 dagar lång plutonsbefälsutbildning och en 90 dagar lång utbildning vid kadettskolor. Det innebär att den plutonsbefälsutbildning på 405 dagar som nu bedrivs vid pansar-, signal- och ingenjörtrupperna upphör. Den totala tiden för utbildning till kompanibefäl blir oförändrad. Den nya kompanibefälsutbildningen skall enligt förslaget inledas utbild— ningsåret 1978/79.
Ändringarna i värnpliktslagen innefattar också förslag om en förlängning av repetitionsutbildningen för vissa värnpliktiga vid flottan.
Förslaget till lag om ändring av värnpliktslagen innehåller också de änd- ringar som föranleds av förslagen i prop. 1975/762143 om värnpliktsverkets organisation.
Prop. 1975/76zl99 2
Propositionen innehåller också det lagförslag som föranleds av förslaget i budgetpropositionen (prop. 1975/761100. bil. 6 s. 54 och 309) om att kom; mun skall få fullt statsbidrag vid byggande av vissa civilFörsvarsanläggningar. F.n. ersätts endast två tredjedelar av kostnaden med statsmedel.
Prop. 1975/762199
1. Förslag till
'N
Lag om ändring i värnpliktslagen (194lz967)
Härigenom föreskrives att 6—10, 12 och 16 så. 27% 1 mom. samt 29%" värnpliktslagen (1941:967)' skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lule/se Föreslagen lydelse
stl
Värnpliktig skall uttagas för utbildning
a) vid försvarsgren eller vid truppslag eller vapenslag inom försvarsgren, b) i särskild tjänst eller till särskild tjänstgöring.
c) till befattning eller grupp av befattningar samt
d) vid förband eller utbildningsanstalt. Befattning för menig. grupp-. plu- tons- eller kompanibefäl avser. om ej annat följer av bestämmelserna i denna paragraf eller av 27 ä 1 mom.. militär. civilmilitär eller civil perso- nal.
Uttagning för utbildning till mi- litär befattning för kompanibefäl får icke ske utan den värnpliktiges med- givande. För uttagning för annan be- fattning fordras medgivande av den värnpliktige endast om uttagningen ändras efter inskrivningen och den ändrade uttagningen medför att ti- den för grundutbildningen förläng- es. Ändrad uttagning från utbildning till militär befattning till utbildning för civilmilitär eller civil befattning eller från utbildning till civilmilitär eller civil befattning till militär be- fattning får dock ske utan den värn- pliktiges medgivande.
' Lagen omtryckt 1969378. 3 Senaste lydelse 1972z331.
Befattning för menig. grupp-. plu- tons- eller kompanibefäl avser. om ej annat följer av bestämmelserna i denna paragrafeller av 27 ä 1 mom.. militär. civilmilitär eller civil perso- nal. 'l-"'ärnpliktig som uttag/ls jör grundutbildning till be/Ezttningjör me- rug/ör'de/as på någon av kategorierna G. F och E eller placeras i hand/äck- ningst/"r'inst.
Uttagning för utbildning till mi- litär befattning för kompanibefäl vid marinen elle/'_flvgvapnet får icke ske utan den värnpliktiges medgivande. För uttagning för annan befattning fordras medgivande av den värn- pliktige endast om uttagningen änd- ras efter inskrivningen och den änd- rade uttagningen medför att tiden för grundutbildningen förlänges. Ändrad uttagning från utbildning till militär befattning till utbildning för civilmilitär eller civil befattning eller från utbildning till civilmilitär eller civil befattning till militär befattning får dock ske utan den värnpliktiges medgivande. '
Prop. 1975/76zl99 4
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
För ändrad uttagning efter avslutad grundutbildning fordras ej medgi- vande av den vätnpliktige. '
Värnpliktig skall såvitt möjligt uttagas för den utbildning för vilken han kan anses bäst lämpad. ] den mån det kan ske skall hänsyn tagas till den värnpliktiges önskemål. Värnpliktig bör ej uttagas för utbildning till be- fattning, för vilken fordras längre grundutbildning än ett år om han visar att detta medför särskilt svåra olägenheter för honom eller för nära anhörig till honom som är beroende av hans arbete.
7å3
Värnpliktig tillhör försvarsgren. Värnpliktig tillhör militärområde. militärområde och i förekommande flottan eller kustartilleriet enligt före- fa/I förband enligt föreskrifter som skrifter som meddelas av regeringen meddelas av regeringen eller av eller av myndighet som regeringen myndighet som regeringen bestäm- bestämmer. mer.
89
Centra/t organ för inskrivning och Central _fönia/tningsmyndighet för personalredovisning inom försvars- inskrivning och personalredovisning makten är värnpliktsverket. inom försvarsmakten är värnplikts-
verket.
9ä5
Riket indelas i inskrit'ningsontråden enligt regeringens bestämmande.
Inom varje inskrivningsontråde fin- För inskrivning av värnpliktiga fin- nas inskrivningsnämnder. värn- nas inskrivningsnämnder och värn- pliktskontor och inskritwingseentra/er pliktskontor till det antal och med till det antal och med de verksam- de verksamhetsområden som rege- hctsområden som regeringen be- ringen bestämmer. stämmer.
Chefför värnpliktskontorärtillika inskrivningschef.
10%6
lnskrivningsnämnd består av ordförande och icke militära ledamöter till det antal regeringen bestämmer, dock minst en för varje till nämndens verksamhetsområde hörande landstingskommun eller kommun som ej till- hör landstingskommun.
3 Senaste lydelse l975:555. 4 Senaste lydelse l975:555. 5 Senaste lydelse 197555. 6 Senaste lydelse 197555)".
Prop. 1975/76zl99
Nuvarande lydelse Föreslagen [vr/else
För ordförande och annan ledamot i inskrivningsnämnd skall finnas er-
sättare.
Ordförande i inskrivningsnämnd är inskrivningschefen. Finnes merän en nämnd inom inskrivningsområdet. utser värnpliktsverker en militär tjäns- teman av lägst överstelöjtnants eller kommendörkaptens grad att vara ord- förande i nämnd dr'ir inskrivningsche- fen ej ingår. Ersättare för ordfö- randen är en militär tjänsteman av lägst överstelöjtnants eller kommen- dörkaptens grad som värnpliktsver- ket utser.
Ordförande i inskrivningsnämnd är inskrivningschefen. Ersättare för ordföranden är en militär tjänsteman av lägst överstelöjtnants eller kom- mendörkaptens grad som värn- pliktsverket utser.
De icke militära ledamöterna och ersättare för dessa utses för tre år av vederbörande landsting eller kommunfullmäktige i kommun som ej tillhör
landstingskommun.
12 s'
Det åligger inskrivningsnämnd att vid inskrivningsförrättning besluta om frikallelse av värnpliktiga enligt 35 första stycket och om undantagande från tjänstgöringsskyldighet enligt 4 &.
besluta om inskrivning av värnpliktiga som ej blivit frikallade enligt 3 & första stycket.
besluta om uttagning av värnpliktiga för utbildning enligt Gå, besluta om värnpliktigas tillhörig- het till försvarsgren, militärområde och i förekommande fall . förband en - ligt 7 &.
Värnpliktig kallas till inskriv- ningsförrättning genom personlig or- det. Han skall inställa sig vid den inskrivningseentral till vilken han kal- lats. Han må dock inställa sig vid annan inskrivningscentra/. om han i förväg anmält detta till chefen för den inskrit'ningscentralen och uppvi- sar inställelseorder eller. om denna har lörkommit eller icke utfärdats. styrker sin identitet.
16
besluta om värnpliktigas tillhörig- het till militärområde. flottan eller kustartilleriet enligt 7 &.
Värnpliktig kallas till inskriv- ningsförrättning genom personlig or- det. Han skall inställa sig vid det värnpliktskontor till vilket han kallats. Han må dock inställa sig vid annat värnpliktskontor. om han i förväg an- mält detta till chefen för det värn- pliktskontoret och uppvisar inställel- seorder eller. om denna har förkom- mit eller'icke utfärdats, styrker sin identitet.
Prop. 1975/761199
Nuvarande [vile/se
Värnpliktig. som icke är kyrko- bokförd här i landet. äger utan hin- der av bestämmelserna i första stycket inställa sig vid närmaste in- skrivningscentral.
Föreslagen lvl/else
Värnpliktig. som icke är kyrko- bokförd här i landet. äger utan hin- der av bestämmelserna i första stycket inställa sig vid närmaste värnpliktskontor.
Första och andra styckena äga motsvarande tillämpning i fråga om den som inskrives enligt 15 ä.
1. De
.N
värnpliktigas utbildningstid
Värnpliktsutbildningen utgöres av grundutbildning och repetitionsutbild- ning. Repetitionsutbildningen kan utgöras av krigsförbandsövningar. sär- skilda övningar. fackövningar. särskilda fackövningar och mobiliseringsöv- ningar.
A. Värnpliktig. som uttagits för utbildning till befattning för menig eller gruppbe/äl. skall fullgöra grund- utbildning som omfattar
a) vid armen och kurstartilleriet ltögst trehundra/_iftio/em dagar.
I)) vid flottan och flygvapnet högst tre/1undrasextio/yra dagar.
Värnpliktig. som skall utbildas till särskilt kvalificerad befattning/ör tne- nig eller gruppbe/äl. katt åläggas grundutbildning under högst fyra- hundralemtio dagar.
7Senaste lydelse 1975z555.
A. Värnpliktig. som uttagits för utbildning till militär befattning vid armen. skall fullgöra grundutbild- ning som omfattar för
]. menig kategori G eller F tttittst 220 och högst 245 dagar.
2. menig kategori E minst 290 och högst 315 dagar eller. i särskilt Infa- li/icerad befattning, minst 325 och högst 350 dagar.
3 . gruppbe/äl tninst 290 och högst 3/5 dagar.
4. plutonsbefö/ minst 325 och högst 360 dagar eller. i särskilt kvalificerad befattning. minst 425 och högst 450 dagar.
5. kompanibe/äl samma tid som/ör plutonsbe/ä/ samt_vtterligare 90 dagar.
Värnpliktig. som uttagits för lll- bildning till militär befattning vidflot- tan. skal/fullgöra grundutbildning som. omfattar för
I . menig kategori (i minst 285 och högst 310 dagar.
2. menig kategori F minst 325 och högst 350 dagar.
Prop. 1975/76:l99
,N'uvarande lydelse
Värnpliktig. som uttagits för ut- bildning till befattning för plutons- befäl eller till civilmilitär eller civil be- fattning/ör kumpan/befäl. skall full- göra grundutbildning under högst./iv— rahundrafemtio dagar. För värnplik- tig, sont uttagits/ör utbildning till mi- litär befattning för kompanibeföl. ont- fattar grundutbildningen högst _f'em- hundra/_vrtio dagar.
Tid./ör grundutbildning må icke utt- derstiga tvåhundra dagar.
Föreslagen lydelse
3. menig kategori E minst 415 och högst 440 dagar.
4. gruppbefä/ minst 325 och högst 350 dagar.
5. plutonsbeföl minst 415 och högst 440 dagar eller, om den värnpliktige har avlagt siökaptens- eller sjöingen- jörsexamen. minst 325 och högst 350 dagar,
6. kompanibefäl samma tid sotnför plutonsbefäl santt ytterligare 90 dagar.
Värnpliktig. som uttagits för ut- bildning till militär befattning vid kustartilleriet. skall fullgöra grundut- bildning sattt omfattar _för
1. menig kategori G eller F minst 225 och högst 250 dagar.
2. gruppbefäl minst 290 och högst 315 dagar.
3. plutonsbefäl minst 380 och högst 405 dagar eller, i stabstiänstbefatt- ning. minst 320 och högst 345 dagar.
4. kompanibefö/ samma tid som/ör plutonsbefa'l samtytterligare 90 dagar.
Värnpliktig. sotn uttagitsför utbild- ning till militär befattning vid flygvap- net. skal/fullgöra grundutbildning som omfattar för
]. menig kategori G eller F minst 225 och högst 250 dagar.
2. menig kategori E minst 325 och högst 350 dagar.
3. gruppbefäl minst 325 och högst 350 dagar eller. i särskild befattning i underhålls- eller underrättelsetjänst. minst 260 och högst 300 dagar.
4. plutonsbefäl minst 335 och högst 360 dagar.
5. kompanibefäl samma tid som/ör plutonsbefäl samt_t-*tler/t'garc 90 dagar.
l-"ärnpliktig, sotn uttagits/ör utbild- ning till civilmilitär befattning. ska/l
Prop. l975/76:l99
Nuvarande lydelse
B. Värnpliktig skall fullgöra högst l..-'ämp/iktig i befattning för menig el- ler gruppbefäl skall. om annat eifölier av vad sotn sägs nedatt. ful/göra krigs- lförbandsövningar uttder sammanlagt högst
a) vid armén och kustartilleriet ett- hundra/em dagar eller, ibe/öttningför gruppbe/äl eller kvali/icerad befattning för menig. etthundrat/'ugofem dagar.
b) vid,/lottan nittio dagar eller. i be- _ fattning/ör gruppbefäl, etthundratju- go/em dagar,
c) vidflygvapnet nittio dagar eller. i kvali/icerad befattning/ör gruppbe- föl. etthundratjugo/em dagar.
F öres/agett lydelse
ful/göra gruttdutbildning sattt omfattar för '
1. apotekare tttinst 200 och högst 225 dagar.
2. läkare tnittst 200 och högst 225 dagar.
3 . läkarassistent minst 230 och högst 255 dagar.
4. personalvårdsassistent minst 320 och högst 345 dagar.
5. tekniker vid armen och kustar- tilleriet minst 320 och högst 345 dagar.
6. svslemtckttiker vid flygvapnet minst 340 och högst 365 dagar.
7. meteorolog minst 340 och högst 365 dagar.
Värnpliktig, sattt uttagits till hand- räckningstiänst. skall fullgöra grund- utbildning som attt/ärtor vid
1. armén minst 220 och högst 245 dagar.
2. flottan minst 285 och högst 310 dagar,
3. kustartilleriet minst 220 och högst 245 dagar.
4. flygvapnet minst 310 och högst 335 dagar. fem krigsförbandsövningar.
Krigsförbandsövning skall vid armen och tttarittett omföttaför värnpliktig i befattning för
1. menig högst 21 eller, fbe/anning för menig på statnstrids/ärtvg vid flot-
tan eller i särskilt kvalificerad befatt- ning för menig, högst 25 dagar. 2. gruppbe/äl högst 25 eller, i be- fattning/ör gruppbefä/ på stamstrids- färtyg vid flottan. högst 32 dagar.
3. plutotts- eller kompott/befäl högst 2 dagar.
Prop. l975/76:199
Nuvarande lydelse
l-"ärnpliktig i befattning för menig el- ler gruppbe/öl på statttstrids/artvg vid flottan eller i annan särskild befattning för menig eller gruppbeföl .sattt rege- rittgett bestämmer ska/lfitligöra krigs- förbandsövningar under sammanlagt högst ett/tttttdrat/"ugafettt dagar eller, i befattning för gruppbefö/ eller kva- lificerad befattning för tttenig. ltögst ett/tundrasextia dagar.
Värnpliktig i befattning för plutans- eller katttpanibefö/ skal/fullgöra krigs- förbandsövningar uttder sattttttatt/agt högst etthundrasextio dagar vid armen och tttarittett satttt ltögst etthundratju- go/ettt dagar vid flygvapnet.
För värnpliktig i befattning som- kompanichef eller kompanikvarter- mästare eller i motsvarande befatt- ning eller med uppgift som materiel- rcdogörare kan den sammanlagda ti- den för krigsförbattdsövningar över- skridas med ltögst tio dagar.
Krigs/öt'battdsövning f'tir omfatta högst trettio/_vra dagar.
Regeringen äger bestämma att tiden för en krigsförbandsövning får tagas i anspråk för en fackövning. Rege- ringen äger acksä bestömttta att ett krigsförbandsövning for värnpliktig i befattning på stamstridsfartyg vid flottan uppdelas i högst fyra delöv- ningar.
F öres/agett lydelse
Krigs/örbandsövttittg skall vid flyg- vapnet Olli/'alla. för värnpliktig i befatt- ttittg för
1. tttettig högst 15 dagar.
2. gruppbe/ö/ högst 15 eller, i sär- skilt kvalificerad be/attttittgför grupp- befa'l. högst 22 dagar.
3 . p/utatts- eller kompanibefö/ högst 22 dagar.
För värnpliktig vid./lottan i befatt- ningför menig pa" sådant ly'ä/pfartvg sattt det krävs speciella åtgärder för att rusta/är krigsförbattdsövningen ut- sträckas att omfatta högst 25 dagar. För värnpliktig vidflottatt i befattning sotn tttettig radiosigna/ist eller. på statttstridsfartvg, i annan kvalificerad befattning, Iiksomför värnpliktig i be- fattning för menig på sådant stam- strids/artvg sattt det krävs speciel/a ät- gärderför att rustafär krigsförbands- övningen utsträckas till att omfatta ltögst 32 dagar.
' För värnpliktig i befattning som kompanichef eller kompanikvarter- mästare eller i motsvarande befatt- ning cller med uppgift som materiel- redogörarc kan tiden för krigsför- bandsövnittgen utsträckas till att attt- fatta högst två dagar utöver den tid
den vörnpliktige eljest skall tjänstgöra.
Tiden för en krigsförbandsövning får tagas i anspråk för en fackövning. Ett krigsförbandsövning for värn- pliktig i befattning på stamstridsfar- tyg vid flottan./'är uppdelas i högst fyra delövningar.
Prop. 1975/76:l99
Nuvarande lydelse
C. Värnpliktig i befattning för plu- tons- eller kompanibefa'l samt, ett/igt regeringens bestätttmattde, värnpliktig kan åläggas att fullgöra högst tre eller vid flygvapnet högst fem särskilda övningar.
(”Niall
Särskilda övningar skola ful/göras uttder sammanlagt högst trettiotre da- gar.
Särskild övning för omfatta högst elva dagar.
10
Föreslagen lydelse
C. Värnpliktig i befattning för plu- tons- eller kompanibefa'l samt värn- pliktig i särskilt kvalificerad befattning för mettig eller gruppbefäl kan åläg- gas att fullgöra högst tre eller vid flygvapnet högst fem särskilda öv- ningar.
Särskild övning skall omfatta högst elva dagar vid armen och marinen sattt! högstfvra dagar vid fit-'gvapnet.
Värnpliktig. som vid förband skall fullgöra uppgift av särskild betydelse för genomförande av förbandets mobilisering eller som är krigsplacerad vid förband. vars mobilisering är avsedd att kunna genomföras på avsevärt kor- tare tid än som gäller för huvuddelen av försvarsmaktens förband. kan åläggas att fullgöra högst fem mobiliseringsövningar om sammanlagt högst åtta dagar.
Regeringen äger bestäm/tta att tiden för särskild övning får tagas i anspråk för särskild fackövning.
D. Värnpliktig som uttagits för ut- bildning enligt 6 ä kan efter egen an- sökan antagas för bistånds- och ka- tastrofutbildning. Den som antagits för sådan utbildning skall fullgöra grundutbildning under högst 450 da- gar samt repetitionsutbildning under minst 90 och högst 160 dagar. Re- petitionsutbildningen kan fördelas i omgångar över hela värnpliktstiden.
Beslut om befrielse från värn- pliktstjänstgöring enligt 5 & första stycket och om anstånd med tjänst- göring enligt 27 ä 1 mom. meddelas
3 Senaste lydelse 1971:1162.
Tiden för särskild övning får tagas ianspråk för särskild fackövning. Vid flvgvapnetfär särskild övning uppdelas i två (le/övningar, om den värnplikt/ge tttedger det.
D. Värnpliktig som uttagits för ut- bildning enligt 6 ;" kan efter egen an- sökan antagas för bistånds- och ka- tastrofutbildning. Den som antagits för sådan utbildning skall fullgöra grundutbildning under minst 335 och högst 360 dagar samt repetitionsut- bildning under minst 90 och högst 160 dagar. Repetitionsutbildningen kan fördelas i omgångar över hela värnpliktstiden.
29 så
Ärende om befrielse från värn- pliktstjänstgöring enligt Så första stycket och om anstånd med tjänst- göring enligt 27% 1 mom. prövas
Prop. l975/76:l99 .-"th-'aruttde [vr/else
av trttppregistrerittgsnit'ndighet efter ansökan av den värnpliktige. Anser sig truppregistrerittgsttz_vttdigheten icke kunna bifalla ansökningen, ska/l m_vtt- dig/teten nted egetyttrattde överlämna handlingarna. till värnpliktsverket, som beslutar i ärendet.
Talan mot vät'ttplik/sverkets beslut föres hos värnpliktsnämnden genom besvär som skola ha inkommit inom två veckor från den dag klaganden fick del av beslutet.
Lämnas ansökan om anstånd med att påbörja tjänstgöring utan bifall av värnpliktsverket. skall den Värnplik- tige inställa sig till tjänstgöring oak- tat han för talan mot beslutet.
11. Föreslagen lvl/01.81"
efter ansökan av den värnpliktige av chefen för värttp/iktsverket eller. ett/igt hans bestättttttande, av anttatt trupp- registrerittgsmyndig/tet.
Talan mot beslut i ärende sattt av— ses iförsta stycket föres hos värn— pliktsnämnden'genom besvär som skola ha inkommit inom två veckor från den dag klaganden fick del av beslutet.
Lämnas ansökan om anstånd med att påbörja tjänstgöring utan bifall, skall den värnpliktige inställa sig till tjänstgöring oaktat han för talan mot beslutet.
Mot värnpliktsnämndens beslut må talan icke föras.
Denna lag träder i kraft såvitt avser 655 och 27; 1 mom. den 1 juni 1976 Samt i övrigt den 1 juli 1976. Värnpliktig som har påbörjat grund— utbildning till apotekare. läkare. läkarassistent och veterinär före den 1 juni 1976 skall fullgöra sådan utbildning enligt 27 a' 1 mom. A i den äldre lydelsen. Grundutbildningen skall dock anses vara fullgjord när den värnpliktige har genomgått fackkurs och tjänstgjort minst 225 dagar eller.i fråga om utbildning till läkarassistent eller veterinär. minst 255 dagar. För grundutbildning till militär befattning för plutonsbefa'l gäller de äldre bestämmelserna till ut— gången av maj 1978.
Prop. l975/76:199 12
2. Förslag till Lag om ändring i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst
Härigenom föreskrives att Så lagen (1966:413) om vapenfri tjänst skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 5 ål
Vapenfri tjänstepliktig är skyldig Vapenfri tjänstepliktig är skyldig att för sin utbildning tjänstgöra minst att för sin utbildning tjänstgöra minst fyra/tundra och högst/yrahundrafem- trehuttdranittiof'em och högst/yrahun- tio dagar. Tjänstgöringen kan förde- drat/"ugo dagar. Tjänstgöringen kan las i omgångar över hela värnplikts- fördelas i omgångar över hela värn- tiden. pliktstiden.
lnkallas värnpliktiga med stöd av 27 ä 2 mom. eller 28 & värnpliktslagen den 30 december 1941 (nr 967). får även vapenfri tjänstepliktig kallas till tjänstgöring. Tjänstgöringstiden får icke överstiga etthundraåttio dagar. om tjänstgöringen föranleds av inkallelse av värnpliktiga med stöd av 275 2 mom. värnpliktslagen.
Om tillgodoräkning av fullgjord värnpliktstjänstgöring vid beräkning av tiden för tjänstgöring enligt denna lag och av fullgjord vapenfri tjänst vid beräkning av tiden för värnpliktstjänstgöring meddelar regeringen bestäm- melser.
Denna lag träder i kraft den 1 juni 1976. Vapenfri tjänstepliktig. som har uttagits till tjänst för läkare eller tandläkare inom det allmänt civila medicinalväsendet och börjat tjänstgöra före den 1 juni 1976. skall fullgöra tjänstgöringen enligt Så i den äldre lydelsen.
1 Senaste lydelse l975z556.
PrOp. l975/76:199 13
3. Förslag till Lag med provisoriska bestämmelser om statsbidrag till kommuner för vissa civilförsvarskostnader
Härigenom föreskrives följande.
Utan hinder av vad som i 42% civilförsvarslagen (1960:74) sägs om att statsbidrag till kommun för kostnader som kommunen har fått vidkännas för vissa civilförsvarsanordningar utgår med två tredjedelar av kostnads- beloppet äger kommun till och med utgången av juni 1979 erhålla bidrag av statsmedel för hela kostnaden för att uppföra ledningscentraler. obser- vationsplatser. skyddsrum för framskjutna enheter och branddammar för civilförsvaret. i den mån kostnaden kan anses skälig.
Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag. då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas även på ansökningar om statsbidrag som har ingivits för prövning men icke har slutligt avgjorts före lagens ikraftträdande.
Prop. 1975/76:199 14
Utdrag FÖRSVARSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1976-03-1 8
Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, An- dersson, Johansson. Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Nor- ling. Feldt, Zachrisson. Leijon, Hjelm-Wallén. Peterson
Föredragande: statsrådet Holmqvist
Proposition om ändring i värnpliktslagen (1941:967), m.m.
] Lag om ändring i värnpliktslagen (1941:967) m. m. 1.1 Inledning
Nu gällande system för utbildning av värnpliktiga går tillbaka på beslut av 1966 års riksdag (prop. 19661106, 2 LU 1966z48. rskr 1966:271). Utbild- ningen av värnpliktiga i specialtjänst bygger på beslut av 1971 års riksdag (prop. 1971188, FöU l97lzl4. rskr 1971:144). I fråga om grundutbildningen av värnpliktig medicinalpersonal har beslutats om vissa ändringar vid riks- mötet 1975/76 (prop. 1975174. FöU 1975/76:13, rskr 1975/76:54).
Fr.o.m. utbildningsåret 1972/73 har bedrivits försök med förkortad grundutbildning (se prop. 1972:75 s. 125 i) och förkortad repetitionsutbild- ning.
Överbefälhavaren (ÖB) har med skrivelse den 15 oktober 1975 lämnat regeringen förslag om dels den militära grundutbildningens längd, dels re- servoflicersutbildningen, dels repetitionsutbildningen. Till skrivelsen har fo- gats skrivelser från chefen för armén (CA), chefen för marinen (CM) och chefen för flygvapnet (CFV). De framförda förslagen utgår från bl. a. er- farenheterna av försöken.
CM har med skrivelse den 9 oktober 1975-inkommit till regeringen med förslag om repetitionsutbildningen inom marinen.
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 april 1972 tillkallades den 5 maj samma år sakkunniga för att mot bakgrund av 1972 års för- svarsbeslut överväga förändringar av värnpliktsutbildningen. De sakkunniga som har antagit benämningen 1972 års värnpliktsutredning (VU 72) av- lämnade i november 1975 betänkandet (Ds Fö 1975z6) Överväganden rörande
Prop. 1975/76:199 13
grundutbildningstid till vissa befattningar för värnpliktiga inom försvars- makten m. m. 1 betänkandet har VU 72 även lämnat sina synpunkter på de förslag som innefattas i ÖB:s skrivelse den 15 oktober 1975.
Efter remiss har yttranden avgetts av värnpliktsverket över ÖB:s och CM:s skrivelser samt av VU 72 över CM:s skrivelse. Över den sistnämnda skrivelsen har också ÖB yttrat sig. Plutonsoflicersförbundet och Reservoffi- cerarnas centralorganisation har till regeringen inkommit med skrivelser som innefattar yttranden över vissa delar av ÖB:s förslag.
I anslutning till frågan om förändringarna i utbildningssystemet behandlas också frågan om en anpassning av bestämmelserna om utbildningstid i värn- pliktslagen (194lz967. omtryckt 1969z378. ändrad senast 1975:555) och lagen (1966z413) om vapenfri tjänst (ändrad senast 1975z674) till regeringsformens (RFzs) regler om normgivningskompetensen. Vidare lämnas förslag till de ändringar i värnpliktslagen som föranledes av en föreslagen omorganisation av värnpliktsverket (prop. 1975/761143).
1.2 Nuvarande bestämmelser om utbildningstid
De grundläggande föreskrifterna om de värnpliktigas utbildning finns i 27; 1 mom. värnpliktslagen.
Enligt lagrummet utgörs värnpliktsutbildningen av grundutbildning och repetitionsutbildning. Repetitionsutbildningen delas upp i krigsförbandsöv- ningar. särskilda övningar, fackövningar, särskilda fackövningar och mo- biliseringsövningar.
1 27; 1 mom. A ges föreskrifter om grzmdurbildning. Värnpliktig som har uttagits för utbildning till befattning för menig eller gruppbefäl skall fullgöra grundutbildning som omfattar högst 345 dagar vid armén och kust- artilleriet samt högst 364 dagar vid flottan och flygvapnet. Värnpliktig som skall utbildas till Särskilt kvalificerad befattning för menig eller gruppbefäl kan dock åläggas grundutbildning under högst 450 dagar. För värnpliktig som har uttagits för utbildning till befattning för plutonsbefa'l eller civilmilitär eller civil befattning för kompanibefäl omfattar grundutbildningen högst 450 dagar. Värnpliktig som har uttagits för utbildning till militär befattning för kompanibefäl skall fullgöra grundutbildning under högst 540 dagar. Ut- tagning till militär befattning för kompanibefa'l får inte ske utan den värn- pliktiges medgivande. Grundutbildningen får inte i något fall understiga 200 dagar. . Utbildningen till gruppbefäl syftar till att ge den värnpliktige sådana fär- digheter att han kan krigsplaceras i typbefattningen gruppchef. Mot plu- tonsbefälsutbildningen svarar typbefattningen ställföreträdande plutonchef eller troppchef och mot kompanibefa'lsutbildningen typbefattningen pluton- chef.
För dcn som har genomgått kompanibefalsutbildning ges möjlighet att bygga på utbildningen med reservofficersutbildning som ger kompetens att
Prop. 1975/76:199 16
vara kompanichef (motsvarande) i krig.
l 27ä ] mom. B ges föreskrifter om krigs/ör'handsövningar. Värnpliktig skall fullgöra högst fem krigsförbandsövningar. Varje krigsförbandsövning får omfatta högst 34 dagar. Regeringen kan bestämma att tiden för en krigs- förbandsövning skall användas för en fackövning och att en krigsförbands- övning för värnpliktig i befattning på stamstridsfartyg vid flottan skall delas upp i delövningar, dock högst fyra. Lagrummet innehåller vidare bestäm- melser om det högsta antal dagar som sammanlagt får tas i anspråk för krigsförbandsövningar. Huvudregeln är att krigsförbandsövningar vid armén och marinen får omfatta högst 105 eller, vid flottan. högst 90 dagar för meniga, högst 125 dagar för gruppbefal och högst 160 dagar för plutons- och kompanibefa'l samt vid flygvapnet högst 90 dagar för meniga och grupp- befa'l och högst 125 dagar för plutons- och kompanibefal. Från huvudregeln görs dock en del undantag. Sålunda gäller för meniga i kvalificerade be- fattningar vid armén och kustartilleriet samma tider som för gruppbefa'l. dvs. 125 dagar. Vidare skall värnpliktig i befattning för menig ellergruppbefäl på stamstridsfartyg vid flottan eller i annan särskild befattning för menig eller gruppbefal som regeringen bestämmer fullgöra krigsförbandsövningar under sammanlagt högst 125 dagar eller. i befattning för gruppbefäl eller kvalificerad befattning för menig, högst 160 dagar. Värnpliktig vid flygvapnet i kvalificerad befattning för gruppbefäl får åläggas fullgöra krigsförbands- övningar under sammanlagt högst 125 dagar. För värnpliktig i befattning som kompanichefeller kompanikvartermästare eller motsvarande befattning _ eller med uppgift som materielredogörare kan den sammanlagda tiden för krigsförbandsövningarna överskridas med högst tio dagar.
Bestämmelser om särskilda övningar och niobiliseringsr')"vningar finns i 27,5 1 mom. C. Värnpliktig i befattning för plutons- eller kompanibefal och, enligt regeringens bestämmande. annan värnpliktig kan åläggas att fullgöra högst tre eller, vid flygvapnet, högst fem särskilda övningar. Sär- skilda övningar skall fullgöras under sammanlagt högst 33 dagar och varje övning får omfatta högst elva dagar. Regeringen får bestämma att tiden för särskild övning får tas i anspråk för särskild fackövning.
Mobiliseringsövningar får åläggas värnpliktig som vid förband skall full- göra uppgift av särskild betydelse för genomförande av förbandets mobi- lisering eller som är krigsplacerad vid förband vars mobilisering är avsedd att kunna genomföras på avsevärt kortare tid än som gäller för huvuddelen av försvarsmaktens förband. Antalet mobiliseringsövningar får uppgå till högst fem och sammanlagt omfatta högst åtta dagar. '
Värnpliktig som antas för bistånds- och kamsrrq/ii[bildning skall enligt 27% 1 mom. D fullgöra grundutbildning under högst 450 dagar och re- petitionsutbildning under minst 90 och högst 160 dagar.
För sådan värnpliktig som har erhållit tillstånd till vapen/ri (iänsl, vapenfri tjänstepliktig. finns de grundläggande bestämmelserna om utbildningstiden i lagen om vapenfri tjänst. Enligt Så är vapenfri tjänstepliktig skyldig att
Prop. 1975/76:199 17
för sin utbildning tjänstgöra minst 400 och högst 450 dagar. Tjänstgöringen kan fördelas i omgångar över hela värnpliktstiden.
För de värnpliktiga regleras det närmare innehållet i utbildningen av de av Kungl. Maj:t den 29 juni 1973 (ändrade senast 1974-09-13) meddelade provisoriska bestämmelserna om värnpliktsutbildningen och av Kungl. Maj:ts beslut den 25 januari och den 20 december 1974 om försök med differentierad repetitionsutbildning vid flygvapnet.
Enligt de provisoriska bestämmelserna skall värnpliktiga som har uttagits för grundutbildning till befattningar för meniga fördelas på någon av ka- tegorierna G, F och E eller placeras i handräckningstjänst. Bestämmelserna innehåller föreskrifter om tjänstgöringstidens längd för varje sådan kategori liksom för värnpliktig som har placerats i handräckningstjänst eller uttagits för utbildning till befattning för grupp-. plutons- eller kompanibefäl. Om det föreligger särskilda skäl får försvarsgrenschef avkorta den föreskrivna tjänstgöringstiden med högst sju dagar.
Enligt bestämmelserna gäller för de försök som har pågått fr.o.m. ut- bildningsåret 1972/73 följande tjänstgöringstider.
Vid armén skall värnpliktig som har uttagits för utbildning till militär befattning fullgöra grum/utbildning som i normalfallet omfattar för 1. menig kategori G eller F 227 dagar.
2. menig kategori E eller gruppbefäl 297 dagar. 3. plutonsbefäl 360 dagar, 4. kompanibefal samma tid som för plutonsbefäl samt ytterligare 90 dagar.
I fråga om vissa befattningar inom kategori E gäller andra utbildningstider. Signalspanare skall således tjänstgöra 345 dagar och väderbiträden vid ar- méns helikopterskola 304 dagar.
Också i fråga om gruppbefäl görs vissa undantag från huvudregeln. För transportledningsgruppbefäl skall gundutbildningen omfatta 300 dagar och för vädergruppbefäl vid helikopterskolan 304 dagar.
Av värnpliktiga som har uttagits för utbildning till plutonsbefäl omfattar grundutbildningen för transportledningstroppchefer och värnpliktiga i stabs- tjänst 332 dagar samt för telegrafister. trafikbearbetare. fonister och tolkar 450 dagar. Vidare finns inOm denna kategori värnpliktiga som fullgör grund- utbildning i 405 dagar. Det är värnpliktiga vid vissa utbildningslinjer inom pansar-. ingenjör- och signaltrupperna.
Värnpliktig som har uttagits för utbildning till militär befattning vid./lollan skall fullgöra grtmdu/bildning som omfattar för
1. menig kategori G 306 dagar.
2. menig kategori F och gruppbefäl 350 dagar.
3. menig kategori E 436 dagar.
4. plutonsbefäl 436 eller. om den värnpliktige har avlagt sjökaptens— eller sjöingenjörsexamen. 350 dagar.
5. kompanibefäl samma tid som för plutonsbefäl samt ytterligare 90 dagar.
Prop. 1975/76:199 18
Därjämte får CM minska grundutbildningstiden med högst 14 dagar ut- över den avkortning på sju dagar som försvarsgrenschef enligt vad som förut har sagts har rätt att göra.
Vid kustartilleriet Skall värnpliktig som har uttagits för utbildning till mi- litär befattning fullgöra grundutbildning som omfattar för
1. menig kategori G och F 234 dagar,
2. gruppbefäl 304 dagar,
3. plutonsbefäl i stabstjänst 330 dagar och i annan tjänst 405 dagar, 4. kompanibefäl samma tid som för plutonsbefäl samt ytterligare 90 dagar.
Värnpliktig som har uttagits för utbildning till militär befattning vid./lvg- vapnet skall fullgöra grundutbildning som omfattar för
1. menig kategori G och F 235 dagar,
2. menig kategori E 332 eller. i fråga om befattningen vaktsoldat. brand- soldat, telefonist, fjärrskriftsexpeditör eller väderbiträde, 346 dagar,
. gruppbefäl 332 dagar,
plutonsbefäl 360 dagar,
. kompanibefa'l samma tid som plutonsbefa'l samt ytterligare 90 dagar. lnom kategorin gruppbefäl finns befattningar för vilka gäller andra ut- bildningstider än som nyss angavs. Sålunda tjänstgör kommissarier, vissa kockar och sjukvårdsgruppbefäl 269 dagar, underrättelsebiträden 297 dagar
samt vaktgruppchefcr, chefstelefonister. vädergruppbefal och fjärrskrifts- gruppchefer 346 dagar.
Värnpliktig, som har uttagits för utbildning till civilmilitär befattning. skall fullgöra grundutbildning som omfattar för 1. apotekare 255 dagar,
2. läkare 250 dagar,
3. läkarassistent 315 dagar,
4. veterinär 345 dagar.
personalvårdsassistent 345 dagar. radar-, instrument-. pjäs-. maskin- och robottekniker 345 dagar vid armén och 330 dagar vid kustartilleriet.
7. systemtekniker och meteorolog vid flygvapnet 364 dagar.
Som jag förut angav har vissa ändringar i fråga om grundutbildningen av medicinalpersonal beslutats vid riksmötet 1975/76. Ändringarna innebär bl.a. att grundutbildningstiden fr.o.m. utbildningsåret 1975/76 minskas för läkare till 225 dagar. för läkarassistenter till 255 dagar och för apotekare till 225 dagar samt att grundutbildning av värnpliktiga veterinärer upphör.
Värnpliktig som har uttagits för handräckningsu'änst skall fullgöra grund- utbildning som omfattar 230 dagar vid armén, 306 dagar vid flottan, 235 dagar vid kustartilleriet och 332 dagar vid flygvapnet.
It'rigs/örbandsövning skall vid armén och kustartilleriet ha en längd av 18 dagar för meniga. 25 dagar för gruppbefäl och 32 dagar för plutons- och kompanibefäl. Vederbörande försvarsgrenschef kan för att tillgodose sär- skilda behov av befattningsutbildning bestämma att krigsförbandsövningen
.c»?-
Prop. 1975/76:199 19
för meniga skall utsträckas till högst 25 dagar. För att kunna genomföra tidskrävande förflyttningar av övande förband får försvarsgrenschefen vidare utsträcka krigsförbandsövningen till högst 21 dagar för meniga. Enligt en vid armén anordnad försöksverksamhet får enligt CA:s bestämmande krigs- förbandsövning med lokalförsvarsförband och, om det föreligger särskilda skäl, annat förband eller del av sådant förband minskas till lägst fem dagar för meniga och lägst tio dagar för grupp-. plutons- och kompanibefäl.
Vid/lottar; skall krigsförbandsövning för värnpliktiga som är krigsplacerade på stamstridsfartyg ha en längd av 25 dagar för meniga och 32 dagar för grupp-. plutons- och kompanibefäl. l annat fall omfattar krigsförbands- övningen 18 dagar för meniga, 25 dagar för gruppbefäl och 32 dagar för plutons- och kompanibefäl. CM har möjlighet att utsträcka krigsförbands- övningen till'högst 32 dagar för meniga som är krigsplacerade på stam- stridsfartyg. om det är nödvändigt för att tillgodose särskilda behov av be- fattningsutbildning. Vidare finns ett bemyndigande för CM att förkorta krigsförbandsövningen. om det fartyg på vilket den värnpliktige är krigs- placerad inte är tillgängligt för övningen under 18 dagar.
Vid _/l_vgvapner skall krig?/ör!)andsövning omfatta 15 dagar för meniga och gruppbefäl och 22 dagar för plutons- och kompanibefäl. För värnpliktig som är krigsplacerad vid annat förband än stridslednings- och luftbevak- ningsförband får krigsförbandsövningen utsträckas till 22 dagar. om den värnpliktige är placerad i särskilt kvalificerad befattning för gruppbefäl. Vida- re ftnns en Specialregel för värnpliktiga som är krigsplacerade vid luftbe- vakningskompani. För sådana skall krigsförbandsövningen, utom då om- skolning sker till optisk luftbevakning, ha en längd av åtta dagar, såvitt gäller meniga och gruppbefäl, och 15 dagar, såvitt gäller plutons- och kom- panibefäl. Vid förband som C'FV bestämmer får på försök krigsförbands- övningen minskas till lägst åtta dagar. Enligt en särskild föreskrift får vederbörande försvarsgrenschef avkorta den i det föregående angivna tiden för en krigsförbandsövning med högst två dagar. om det föreligger särskilda skäl.
För värnpliktiga i handräckningst/änst skall varje krigsförbandsövning omfatta vid armén och marinen 18 dagar och vid flygvapnet 15 dagar.
Särskild övning skall vid armén fullgöras av värnpliktig i befattning för plutons— eller kompanibcfa'l vid fältförband och värnpliktig i befattning för menig eller gruppbefäl vid fördelnings-. brigad- och artilleriregementsstaber med stabs- och sambandsförband. vid stridsvagnsförband och motsvarande pansarförband, vid bandkanon- och luftvärnsrobottörband samt vid de sär- skilda sambandslörband som CA bestämmer. Övningen skall ha en längd av elva dagar.
Vid/Innan skall särskild övning omfatta elva dagar och fullgöras av värn- pliktig i befattning för kompanibefa'l och enligt regeringens bestämmande av värnpliktig i befattning fo'r plutonsbefäl.
Prop. 1975/76:199 20
Särskild övning skall vid kustartilleriet fullgöras av värnpliktig i befattning för plutons- eller kompanibefäl och värnpliktig i befattning för menig eller gruppbefäl vid kustartilleriförsvars-. brigad- och gruppstaber med stabs- och sambandsförband. Övningen skall ha en längd av elva dagar.
VidI/lvgvapnet skall särskild övning om fyra dagar fullgöras av värnpliktig i befattning för plutons- eller kompanibefäl, värnpliktig i särskilt kvalificerad befattning för gruppbefäl och annan värnpliktig vid luftvärnsrobotförband eller stationskompani enligt regeringens bestämmande. Övningen får delas upp i'två delövningar, om den värnpliktige medger det. Enligt de förut nämnda besluten den 25 januari och den 20 december 1974 skall särskild övning om åtta dagar fullgöras av värnpliktiga vid basbataljoner med tilläggs- . förband i befattning för grupp-, plutons- och kompanibefal och i vissa be- * " fattningar för meniga. Vidare skall enligt samma beslut värnpliktig i be- fattning för gruppbefäl eller menig vid vissa förband inom stridslednings- och luftbevakningssystemet fullgöra särskild övning om fyra dagar.
I likhet med vad som gäller i fråga om krigsförbandsövning får veder- börande försvarsgrenschef avkorta den särskilda övningen med högst två dagar om det föreligger särskilda skäl.
I fråga om värnpliktiga som genomgår bistånds- och katastr'q/ittbi/dning finns de närmare bestämmelserna om utbildningstiden i kungörelsen (l97lz355) om bistånds- och katastrofutbildning (ändrad senast l973:511). ] 6 &" anges att bistånds- och katastrofutbildning omfattar dels grundutbild- ning som består av allmän biståndsutbildning under 250 dagar och kata- strofutbildning under 110 dagar, dels repetitionsutbildning under minst 90 och högst 160 dagar.
För vapen/"ri tjänstepliktig sker den närmare regleringen av tjänstgörings- tiden genom kungörelsen (1966:414) med vissa bestämmelser om vapenfria tjänstepliktiga (ändrad senast 1975:560). Enligt 1255 är tjänstgöringstiden för vapenfri tjänstepliktig 420 dagar. Tjänstepliktig som har uttagits till tjänst för läkare eller tandläkare inom det allmänt civila medicinalväsendet tjänst- gör dock 440 dagar.
1.3. Förslagen 1.3. ] Överbefälhavaren
ÖB framhåller inledningsvis att försöken med förkortad _tzrundutbildning har genomförts i begränsad omfattning under utbildningsåret 1972/73 och i full omfattning under utbildningsåren 1973/74 och 1974/75. ÖB pekar på att nuvarande erfarenheter inte är fullständiga. Huvuddelen av de värn- pliktiga som har genomgått den förkortade grundutbildningen har ännu inte genomfört sin första krigsförbandsövning. Trots att försöken därigenom har varit ofullständiga anser ÖB att nuvarande erfarenheter utgör tillräcklig grund för att göra vissa ändringarav de nu gällande grundutbildningstiderna.
ÖB finner att försöken har visat att de prövade utbildningstiderna inte
Prop. 1975/76:199 21
katt förkortas ytterligare om nuvarande reducerade utbildningsmål — krigs- användbarhet i huvudtjänst för befattning och i huvuduppgift för förband omedelbart efter mobilisering — skall kunna nås. Enligt ÖB har den re- ducering av grundutbildningstiderna som har tillämpats i försöken i vissa fall blivit alltför stor. Prövade utbildningstider har medfört brister som är oförenliga även med de lägsta krav som kan åsättas utbildningen av enskilda och förband. För flygvapnets del konstaterar ÖB att strävan att tillgodose ställda krav på flygtids- och stridsledningsproduktion har medfört att den allmänmilitära utbildningen har beskurits kraftigt.
ÖB anser att de totala konsekvenserna för krigsorganisationen nödvän- diggör en begränsad återtagning av de i samband med försöken reducerade utbildningstiderna. Enligt ÖB visar försöksresultaten att prövade utbild- ningstider behöver utökas med två till tre veckor beroende på kategori- tillhörighet. ÖB anser dock att det ekonomiska läget. befalsläget och ut- bildningsbetingelserna medför vissa svårigheter att nu förlänga utbildningen i full omfattning. Därför bör som ett första steg nu väljas en begränsad ökning.
ÖB föreslår att prövade utbildningstider vid armén förlängs med en vecka för gruppbefälsuttagna värnpliktiga och för värnpliktiga i kategorierna E, F och G. Vid flygvapnet föreslår ÖB en ökning med två veckor för vissa kategorier gruppbefälsuttagna och E-uttagna värnpliktiga.
ÖB för vidare på grundval av förslag från CA fram förslag avseende plutons- och kompanibefälsutbildningen inom armén. ÖB framhåller att re- kryteringen av värnpliktigt befäl med plutonchefskompetens. dvs. kom- panibefa'l. snabbt har försämrats vid arméns förband och att arme'ns krigs- organisation i dagsläget uppvisar en brist om ca 20 % på plutonchefer som har utbildats för befattningen.
För att fylla den bristen föreslår ÖB att en obligatorisk utbildning på 15 månader anordnas inom armén för dem som skall krigsplaceras som plutonchefer och ställföreträdande plutonchefer (motsvarande). Denna ka- tegori skall enligt förslaget hänföras till kategorin kompanibefalsvärnpliktiga. En utbildning på tolv månader föreslås för dem som är avsedda för övriga befattningar för plutonsbefal enligt det nu gällande systemet. Denna kategori skall också i fortsättningen benämnas plutonsbefälsvärnpliktiga. Utbildning- en för båda kategorierna föreslås genomförd i huvudsak som hittills under de första tolv månaderna. Under de resterande tre månaderna föreslås ut- bildningen för kompanibefälskategorin bli anordnad i milo- eller förbandsvisa ' skolor så långt detta är praktiskt möjligt. För vissa utbildningslinjer med få värnpliktiga anses utbildningen dock behöva centraliseras truppslagsvis. Under de sista tre månaderna skall utbildningen inriktas på plutonchefskapet. Vidare föreslås att det även för den plutonsbefälsuttagne värnpliktige bör finnas möjlighet att byta kategori och därmed förvärva plutonchefskom- petens för att därefter kunna genomgå reservofficersutbildning. Dagens sy- stem med frivillig övergång till kadettskola bör alltså behållas. Av de totalt
Prop. 1975/76zl99 22
omkring 3 700 värnpliktiga som hittills har uttagits till plutonsbefälsutbild- ning bedöms preliminärt omkring 2 000 böra erhålla uttagning till befattning för kompanibefäl. CA avser att senare återkomma med preciserade förslag om vilka befattningar som skall hänföras till resp. kategori. Enligt ÖB:s förslag bör lika stor utbildningspremie utbetalas efter fullgjord obligatorisk kompanibefälsutbildning som efter motsvarande frivilligt genomförd utbild- ning.
I fråga om raservollicel'sutbi/dningen framhålls att den även i framtiden måste genomföras efter frivilligt åtagande. OB ansluter sig till CA:s förslag att en alternativ utbildningsgång vid sidan av nuvarande reservofficersut- bildning bör införas vid arme'n fr.o.m. utbildningsåret 1977/78. Den al- ternativa utbildningsgången innebär enligt förslaget att hela rescrvofftcers- utbildningen genomförs i en följd omedelbart efter kadettskolan. Enligt un- dersökningar som CA har låtit genomföra skulle en sådan alternativ ut- bildningsgång kunna förbättra rekryteringen med mer än 50 %. Vidare fö- reslås att omedelbara åtgärder vidtas för att höja utbildningspremierna för blivande reservofficerare och att tjänstgöringen ges ökat meritvärde.
Enligt ÖB kommer erfarenheterna av pågående försök med modifierad repetitionstnbi/dning att redovisas senare. Nuvarande metod att ange repe- tionsutbildningstiderna föreslår ÖB bli omprövad i samband med de änd- ringar av värnpliktslagen som förslagen i det föregående föranleder. ] stället för att som nu ange både antalet övningstillfällen och den längsta sam- manlagda tiden föreslår ÖB att endast det totala daguttaget skrivs in i värn- pliktslagen. ÖB framhåller att behov föreligger att kunna variera repeti- tionsövningarnas längd och att därvid även kunna göra övningarna längre än värnpliktslagen nu medger. Om det är nödvändigt att även ange antalet krigsförbandsövningar och särskilda övningar bör detta antal utökas till åt- minstone åtta resp. fem. ÖB föreslår att i så fall ett högsta antal dagar, t.ex. 35 per övningstillfalle. anges.
CA är beredd att införa den alternativa utbildningsgången för reservoffi- cerare utbildningsåret 1977/78. Förslagen avseende repetitionsutbildningen föreslås bli genomförda snarast. Övriga ändringar skall enligt ÖB:s förslag vara helt genomförda senast utbildningsåret 1978/79.
De förändringar som ÖB har föreslagit beräknas medföra merkostnader med ca 21,5 milj. kr.. varav 19,5 milj. kr. avser föreslagna förändringar inom armén och ca 2 milj. kr. föreslagna förändringar inom flygvapnet. ÖB bedömer att merkostnaderna kan bestridas genom omfördelningar inom utbildningsområdet eller från andra områden inom resp. huvudprogram.
] ..?.2 Che/bn för marinen
Enligt CM kan av kostnadsskäl vissa förband inte genomföra krigsför- bandsövning vart fjärde år. Det är därför önskvärt att öva dessa förband i begränsad omfattning mellan krigsförbandsövningarna. Av det skälet fö-
Prop. 1975/76:199 _ 23
reslår CM att gällande bestämmelser ändras så att försvarsgrenschef ges rätt att byta ut en krigsförbandsövning mot en särskild övning. CM föreslår vidare att försvarsgrenschef skall få möjlighet att avkorta en krigsförbands- övning med mer än de två dagar som nuvarande bestämmelser medger.
Enligt de nu gällande föreskrifterna får värnpliktig i befattning för menig eller gruppbefäl inte kallas in till särskild övning. Enligt CM finns det emel- lertid behov av att genomföra särskilda övningar med meniga och gruppbefäl som är placerade i stabs-. sambands- och navigeringstjänst vid led- nings-. bas- och underhållsförband. Han föreslår därför att möjlighet till detta öppnas.
Nuvarande bestämmelser innebär vidare att CM årligen måste anhålla hos regeringen att få kalla in värnpliktiga inom flottan i plutonsbefa'lsbe- fattningar till särskild övning. CM framhåller att skälen för denna föreskrift inte längre finns och föreslår därför att begränsningen tas bort.
CM vill också ha möjlighet att kalla in alla värnpliktiga till krigsförbands- övning under 32 dagar på vissa stamstridsfartyg och under 25 dagar på vissa hjälpfartyg. I dag medger bestämmelserna i regel inte längre tider än 25 resp. 18 dagar. Som skäl för förslaget i denna del anger CM att rust- ningen av fartygen ibland är speciellt tidsödande på grund av ombyggnads- arbeten och att rustningen därför fordrar att hela besättningen rycker in samtidigt.
Enligt de nu gällande bestämmelserna får enligt CM:s bestämmande krigs- förbandsövning för värnpliktiga som är krigsplacerade på stamstridsfartyg utsträckas till 32 dagar. om det behövs för att tillgodose särskilda behov av befattningsutbildning. Sådan utsträckt övning får dock äga rum för högst en tredjedel av meniga som är krigsplacerade i kvalificerade befattningar ombord. CM föreslår att begränsningen till en tredjedel tas bort. CM anser vidare att värnpliktiga i befattningar som radiosignalist ges 32 dagars krigs- förbandSövning oavsett tjänstgöringsplats.
1.3.3 1972 års värnpliktsutredning
VU 72 har låtit försvarsgrensstaberna översiktligt undersöka möjligheterna att utöver den utbildningsförkortning som f. n. tillämpas ytterligare förkorta utbildningen för värnpliktiga uttagna till vissa befattningar. Utredningen finner att det bör vara möjligt att genomföra grundutbildningen på kortare tid än f. n. med vissa värnpliktiga inom flottan och flygvapnet. För värn- pliktiga avsedda för sjömätning är en förkortning av grundutbildningen på två månader, motsvarande drygt 10000 tjänstgöringsdagar. möjlig. För värnpliktiga avsedda för isbrytartjänst bör en viss avkortning av grund- utbildningen. motsvarande ca 6 500 tjänstgöringsdagar. kunna göras genom att använda färre värnpliktiga under sommarhalvåret för fartygsmaterielens underhåll och värd än vad som behövs för fulltalig isbrytarbemanning. För ett begränsat antal värnpliktiga i befattningar för kockar och sjukvårdare
Prop. 1975/76:199 24
inom flygvapnet skulle utbildningstiden kunna avkortas utan alltför på- tagliga olägenheter. För dessa kategorier skulle sammanlagt högst 5000 tjänstgöringsdagar kunna sparas in.
1.4. Remissyttrandena
Som förut har nämnts innehåller det av VU 72 avlämnade betänkandet också yttrande över förslagen i ÖB:s skrivelse.
VU 72 framhåller att avgörande förändringar av grund- och repetitions- utbildningen inte bör ske förrän tillräckliga erfarenheter har vunnits om hur värnpliktiga som har genomgått en förkortad grundutbildning förmår fylla sina uppgifteri krigsorganisationen. De överväganden och förslag som kan bli resultatet av 1974 års försvarsutrednings verksamhet kan också bli av betydelse då det gäller avvägningen mellan grundutbildning och repe- titionsutbildning.
Beträffande framförda förslag om grandurbilzlningstitlens längd finner VU 72 det angeläget att sedan ytterligare erfarenheter har vunnits av pågående försöksverksamhet i mån av möjlighet förbättra betingelserna för grund- utbildningen av de värnpliktiga. Utredningen anser att ÖB:s förslag i och för sig synes vara ägnade att åstadkomma sådana förbättringar. Enligt ut- redningens uppfattning torde emellertid vissa åtgärder av nu avsett slag böra sättas in först efter det att en sammanlagd avvägning av totalt till- gängliga reSurser och totalt anmälda förbättringskrav har ägt rum. Utred- ningen anser åtgärder inom flygvapnet vara erforderliga för att säkerställa den allmänmilitära utbildningen.
l"'ärllpliktstterk£'t delar ÖB:s uppfattning om behovet av en utökad grund- utbildning.
ÖB:s förslag om utbildningen av pliitons- ocli kompanibeläl tillstyrks av värnplikfsvt'l'kel medan VU 72 för fram ett eget förslag. VU 72 föreslår i likhet med vad som gällde innan försöksverksamheten påbörjades år 1972 en 15 månader lång obligatorisk plutonsbefälsutbildning. Denna utbildning bör kunna byggas på med en frivillig kompanibefälsutbildning under tre månader i direkt anslutning till plutonsbefälsutbildningen. Nuvarande ob- ligatoriska plutonsbefälsutbildning på tolv månader föreslås vara kvar pa- rallellt. VU 72 menar att möjlighet bör finnas att frivilligt gå över från den kortare till den längre utbildningen.
Pliilonsq/iit'm'slörbum'lel hemställer att något beslut avseende den av ÖB föreslagna obligatoriska lS-månadersutbildningen inte fattas förrän man i samband med arbetet på en ny befälsordning tagit ställning till hela frågan om yrkesofficerarnas utnyttjande i krigsorganisationen. Som skäl härför framhålles att förbundet i olika sammanhang har fört fram frågan om yrkes- officerarnas utnyttjande i krigsorganisationen. Förbundet pekar på att man i den nu gällande befälsordningen utnyttjar stora delar av yrkesofficers-
Prop. 1975/76:199 25
personalen på mycket låga nivåer (gruppchefer och troppchefer) medan värn- pliktsbefälet avkrävs betydligt mer krävande insatser. Förbundet hänvisar till att man i det pågående befälsordningsarbetet också satt i fråga denna enligt förbundets mening orimliga ordning. Förbundet har i det samman- hanget framfört uppfattningen att alla yrkesofficerare oavsett försvarsgrens- tillhörighet skall rekryteras och utbildas så att de i krigsorganisationen kan utnyttjas på lägst plutonchefsnivån. Enligt förbundets uppfattning kan de vakansproblem som finns framförallt inom armén lösas genom att yrkes- befälet utnyttjas på ett adekvat sätt i krigsorganisationen.
l fråga om reservof/icersurbi/(lningc'n inom armén anser VU 72 att den bör utformas som en 80 dagars lång utbildning vilken föregås av frivillig tjänst- göring och bygger på den av utredningen föreslagna kompanibefa'lsutbild- ningen. Utredningen anser att nuvarande möjlighet att genomföra reserv- officersutbildning under sommarmånaderna bör ännas kvar. Värnpliktsverket tillstyrker det av ÖB framförda förslaget om en alternativ reservofficers- utbildning inom armén. Resenio/licei'arnas centra/organisation föreslår att en utredning tillsätts med uppgift att utreda hur rekryteringen av reservoff- cerare skall kunna förbättras. Vad gäller repet/timmarbi/dningen anser VU 72 att avgörande förändringar inte bör ske förrän tillräckliga erfarenheter har vunnits av pågående för- söksverksamhet. Utredningen bedömer emellertid att tidpunkten härför ännu inte är för handen. Utredningen anser att det däremot kan vara an- geläget att redan nu överväga betingelserna för repetitionsutbildningen.
! sitt yttrande över CMzs förslag avseende repetitionsutbildning och sär- skild övning avstyrker VU 72 CM:s förslag om att en krigsförbandsövning skall kunna bytas ut mot en särskild övning. Däremot tillstyrker VU 72 CM:s förslag om att meniga bör kunna kallas in till repetitionsutbildning under 25 dagar på hjälpfartyg. VU 72 tillstyrker också förslaget att radio- signalister oavsett tjänstgöringsplats bör ges 32 dagars krigsförbandsövning. Utredningen tillstyrker även övriga av CM framförda delförslag. Även ÖB ansluter sig till CM:s förslag. ÖB anser dock att förslaget om att förkorta krigsförbandsövningarna ytterligare bör anstå i avvaktan på kommande ut- värdering.
Värnpliktsverket anser det väsentligt att ÖB:s förslag beträffande ändring av bestämmelserna för värnpliktsutbildningen noggrant studeras vid even- tuell omarbetning av nu gällande bestämmelser i värnpliktslagen och läggs till grund för ett bättre utnyttjande av tillgänglig tid för repetitionsutbild- ningen. Värnpliktsverket understryker att nuvarande registreringssystcm och redovisningsmetoder endast omfattar antalet tidigare tjänstgöringstill- fallen. Värnpliktsverket pekar mot denna bakgrund på principiella och tek- niska frågor som behöver lösas i samband med övergången till det av ÖB föreslagna systemet. Dessa frågor måste ytterligare övervägas och analyseras. Vidare måste. framhåller värnpliktsverket.övergångsbestämmelser utformas.
Prop. l975/76:199 26
Av ÖB angivna tidpunkter för genomförande av de olika förslagen biträds av värnpliktsverket. Vid beslut enligt ÖB:s förslag förbehåller sig verket emel- lertid att inkomma till regeringen med särskilt äskande av de resurser som krävs för att fullfölja beslutet enligt angiven tids- och verksamhetsplan.
1.5. Regeringsformens regler om normgivningsmakten
18 kap. RF anges ett antal ämnen där normgivningskompetenscn i första hand skall ligga hos riksdagen och utövas genom lagstiftning. De viktigaste av de bestämmelser som beskriver detta primära lagområde finns såvitt gäller den offentliga rätten i 8 kap. 3 &. Bestämmelserna i 3é innebär att till detta område skall räknas sådana föreskrifter om förhållandet mellan enskilda och det allmänna som gäller åligganden för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden. Med ”ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden" förstås så- dana åtgärder från normgivarens sida som allmänt anses innebära inskränk- ningar i enskildas dittillsvarande handlingsfrihet. möjligheter att förfoga över egendom etc. Till lagområdet skall enligt uttrycklig bestämmelse i 3 & andra stycket räknas bl. a. föreskrifter som begränsar någon av de fri- och rättigheter som anges i 2 kap. RF. bland dem rörelsefriheten. Under förarbetena till RF har uttalats(prop. l973:90 s. 242)att bl. a. värnplikt innebär begränsningar av rörelsefriheten. Bestämmelserna i 3å har utformats på sådant sätt att även en föreskrift. som t.ex. i något hänseende begränsar omfattningen av ett redan föreliggande ingrepp i enskildas förhållanden och därför kan sägas gå i ”berättigande" riktning. omfattas av kravet på lagform.
RF öppnar möjlighet för riksdagen att delegera en del av sin primär- kompetens till regeringen. Delegerad normgivningskompetens får emellertid — med undantag varifrån här kan bortses —- inte avse inskränkning i de medborgerliga fri- och rättigheterna.
De delar av det primära lagområdet som inte kan öppnas för regeringen genom delegation utgör det obligatoriska lagområdet.
På grund av 8 kap. 1355 första stycket RF har regeringen behörighet att utan särskilt bemyndigande i lag meddela föreskrifter om verkställighet av lag. Detta gäller även om lagen ligger inom det obligatoriska lagområdet och verkställighetsföreskrifterna således rör ett ämne som i princip inte får regleras annat än i lagform.
1.6. Förändringar i värnpliktsverkets organisation
Värnpliktsverket är centralt organ för inskrivning och personalredovisning inom försvarsmakten. l verkets uppgifter ingår bl. a. att leda andra inskriv- nings- och personalredovisningsmyndigheters verksamhet. att efter samråd med berörda myndigheter ansvara för och meddela föreskrifter om tillhö-
[
Prop. 1975/76:199 27
righet. uttagning. fördelning och inkallelse av värnpliktiga. att i samråd med berörda myndigheter samordna personalprövning och bedömning av värnpliktiga. att samordna personalredovisningen inom försvarsmakten och ansvara för den centrala registreringen av försvarsmaktens personal. att fö- reslå ÖB och försvarsgrenscheferna sådana anvisningar om krigsplacering som har samband med personalredovisningen. att besluta i ärenden om befrielse från eller anstånd med värnpliktstjänstgöring samt att i övrigt bi- träda försvarsmaktens myndigheter i frågor om inskrivning och personal- redovisning.
Verket är organiserat på ett huvudkontor i Solna och tre värnpliktskontor. nämligen Södra värnpliktskontoret i Kristianstad med Västra inskrivnings- centralen i Säve. Östra värnpliktskontoret i Solna med Bergslagens inskriv- ningscentral i Karlstad och Norra värnpliktskontoret i Östersund med Övre Norrlands inskrivningscentral i Boden. Huvudkontoret består av en värn- pliktssektion. en administrativ sektion och ett datakontor.
Grundläggande bestämmelser för inskrivningen och värnpliktstjänstgö- ningen är samlade i värnpliktslagen.
I 7 & värnpliktslagen ges bestämmelser om värnpliktigs tillhörighet. Värn- pliktsverkets roll som centralt organ för inskrivningen och personalredo- visningen slås fast i 8 å. I 9 och 10 ä;" har tagits in bestämmelser om in- skrivningsväsendets regionala organisation. I 295 finns bestämmelser om handläggningen av vissa enskilda värnpliktsärenden. Bl.a. föreskrivs att ansökningar om befrielse eller anstånd med värnpliktstjänstgöring inte får avslås av truppregistreringsmyndigheterna. dvs. chefen för värnpliktsverket samt cheferna för värnpliktskontoren. inskrivningscentralerna och den av- delning inom marinstaben där register ingår. Anser sig en truppregistre- ringsmyndighet inte kunna bifalla en ansökan. skall myndigheten med eget yttrande överlämna handlingarna till värnpliktsverket. som beslutar i ären- det.
I prop. 1975/76:143 har föreslagits vissa förändringar av värnpliktsverkets organisation. Förslagen innebär bl. a. att inskrivningscentralerna omvandlas till värnpliktskontor. att antalet inskrivningsområden utökas från tre till sex. att områdena får samma gränser som militärområdena och att enskilda värnpliktsärenden skall kunna prövas av de regionala enheterna i större utsträckning än f.n.
1.7. F öredraganden
[. 7.1 Ändrade utbildningstider
Nu gällande system för utbildning av värnpliktiga går tillbaka på riks- dagens beslut år 1966 (prop. 1966:10_6. 2 LU l966:48. rskr 19661271).
De värnpliktigas utbildning omfattar enligt värnpliktslagen ( 194] 1967. om- tryckt 19691378. ändrad senast 1975:555') grundutbildning och repetitions-
Prop. 1975/76zl99 28
utbildning. Med utgångspunkt i att behovet av utbildningstid för olika be- fattningar i krigsorganisationen växlar är de värnpliktigas grundutbildning differentierad inom och mellan försvarsgrenarna. De värnpliktiga indelas efter utbildningsbehov i olika kategorier. Befälsuttagna värnpliktiga indelas" i grupp-. plutons- eller kompanibefa'l. Värnpliktiga som har uttagits för grundutbildning till befattning för menig fördelas på någon av kategorierna G. F och E eller placeras i handräckningstjänst. Av de meniga har G-värn- pliktiga den kortaste och E-värnpliktiga den längsta grundutbildningstiden. Uttagning till militär befattning för kom panibefål får inte ske utan den värn- pliktiges medgivande.
I syfte att åstadkomma ekonomiska besparingar beslöt regeringen att fr. o. m. utbildningsåret 1972/73 på försök förkorta de grundutbildningstider som gäller enligt det år 1966 införda utbildningssystemet. Försöken omfattar främst utbildningen vid armen och kustartilleriet. Försöken innebär. såvitt nu är av intresse. att grundutbildningstiden för plutonsbefälsuttagna inom armén har förkortats från IS till 13 1/2 månader för vissa värnpliktiga vid pansartrupperna. ingenjörtrupperna och signaltrupperna och från 15 till 12 månader för övriga värnpliktiga. För övriga kategorier vid armen innebär försöken en minskning med en månad för gruppbefäl och värnpliktiga E. med 2 1/2 månader för värnpliktiga F och med en månad för värnpliktiga G. För flygvapnets värnpliktiga innebär försöken en minskning med i genomsnitt ca en månad.
Också i fråga om repetitionsutbildningen har på försök gjorts vissa mo- difieringar i 1966 års system. Försöksverksamheten innebär bl.a. att ett antal krigsförband inom armén och flygvapnet genomför förkortade krigs— förbandsövningar.
Mot bakgrund av de hittills vunna erfarenheterna har överbefälhavaren (ÖB) lagt fram förslag i vissa utbildningsfrågor. nämligen grundutbildningens längd. reservofficersutbiIdningen och repetitionsutbildningen. Chefen för marinen (CM) har föreslagit ändringar i fråga om repetitionsutbildningen vid ”ettan och 1972 års värnpliktsutredning (VU 72) har redovisat 'möj- ligheter att förkorta utbildningstiden för värnpliktiga i vissa befattningar.
ÖB framhåller inledningsvis att erfarenheterna av den förkortade grund- utbildningen är ofullständiga. Huvuddelen av de värnpliktiga som har genom- gått den förkortade grundutbildningen har således ännu inte genomfört nå- gon krigsförbandsövning. ÖB finner att de prövade utbildningstiderna inte kan förkortas ytterligare om nuvarande utbildningsmål skall kunna nås. Enligt ÖB har i stället den reducering av grundutbildningstiden som har tillämpats i försöken i vissa fall blivit alltför stor. ÖB framhåller att för- kortningen har medfört särskilt stora problem vid flygvapnet. Enligt ÖB visar försöksresultaten att de prövade utbildningstiderna generellt skulle behöva utökas med två eller tre veckor beroende på kategoritillhörighet för att de allvarligaste bristerna skall kunna undanröjas. Med hänsyn till den ekonomiska situationen. befälsläget och utbildningsbetingelserna stan-
Prop. 1975/76:199 29
nar dock ÖB vid att föreslå en ökning av utbildningstiden med en vecka för gruppbefälsuttagna värnpliktiga och värnpliktiga i kategorierna E. F och G vid armen samt med två veckor för vissa kategorier gruppbefäls- och E-uttagna värnpliktiga vid flygvapnet.
Ett särskilt problem utgör enligt överbefälhavaren bristen på pluton- och kompanichefer i arméns krigsorganisation. ÖB konstaterar att rekryteringen av värnpliktigt befäl med plutonchefskompetens. dvs. kompanibeläl. snabbt har försämrats vid arméns förband och att bristen på befäl som har utbildats till krigsplutonchefer i dag uppgår till ca 20 %. Utbildningen till kom- panibefäl inom armén sker försöksvis enligt två utbildningsvägar. Huvud- delen genomgår plutonsbefälsutbildning under tolv månader. Därefter följer en tre månader lång utbildning i kadettskola. Inom pansar-. signal- och ingenjörtrupperna finns för vissa befattningar en utbildningsgång som om- fattar plutonsbefälsutbildning under 13 1/2 månader och en delad_kadctt- skola om sammanlagt tre månader. Enligt ÖB är erfarenheterna av försöken inte entydiga. Målet för plutonsbefälsutbildningen. dvs. att få fram befäl som kan placeras i befattning för ställföreträdande plutonchef" eller mot- svarande befattning. kan i huvudsak nås inom tolv månader. Om behövlig rekrytering till kadettskolorna hade kunnat åstadkommas inom försökssys- temet. hade ekonomiskt. och praktiska skäl talat för en fortsatt begränsning av utbildningstiden. Enligt ÖB visar erfarenheterna emellertid att det är nödvändigt att göra plutonchefsutbildningen obligatorisk för arméns del.
ÖB:s förslag innebär att en obligatorisk kompanibefälsutbildning på 15 månader anordnas inom armén för sådana värnpliktiga som skall placeras som plutonchefer och ställföreträdande plutonchefer (motsvarande). Samt- liga dessa löreslås bli uttagna till kompanibefäl. Utbildningen skall enligt förslaget anordnas i stort sett som hittills under de tolv första månaderna. Den sista delen av utbildningen föreslås äga rum i skolor som anordnas truppslags-. militärområdes- eller förbandsvis. För de plutonsbefälsvärn- pliktiga som inte är avsedda som ställföreträdande plutonchefer skall enligt ÖB:s förslag utbildningen omfatta tolv månader. Möjlighet skall dock finnas för dem som bedöms lämpliga att frivilligt gå över till den längre utbild- ningen. Enligt ÖB:s preliminära bedömning bör l5-månadersutbildningen dimensioneras för 2 000 värnpliktiga och 12-månadcrsutbildningcn för 1 700 värnpliktiga. Den nya utbildningen bör starta utbildningsåret 1978/79. Enligt förslaget bör lika stor utbildningspremie utbetalas efter fullgjord obligatorisk kompanibefälsutbildning som efter frivillig sådan.
I fråga om i'oscn'ol'lic'ersu/hi/dningt'n föreslår ÖB att en alternativ utbild- ningsgång vid sidan av den nuvarande införs vid armén fr.o.m. utbild- ningsåret 1977/78. Förslaget innebär att de som följer den alternativa ut- bildningsgången skall genomföra reservof'ficcrsutbildningen i direkt anslut- ning till den föreslagna utbildningsgången för kompanibefälsvärnpliktiga. ÖB menar att denna alternativa utbildningsgång skulle kunna öka rekry- teringen avsevärt. Vidare lämnas förslag om utbildningspremierna och
Prop. 1975/76:199 30
tjänstgöringens meritvärde.
När det gäller repaiii/ainit/bildningen uttalar ÖB att erfarenheterna av på- gående försök med modifierad repetitionsutbildning kommer att redovisas senare. Enligt ÖB bör nuvarande metod att ange repetitionsutbildningstider omprövas i samband med omarbetning av värnpliktslagen så att hela antalet tjänstgöringsdagar kan utnyttjas. ÖB föreslår att antalet krigsförbandsöv- ningar och särskilda övningar ökas. Förslaget innef'attar också en ökning av det högsta antal dagar som får tas ut vid varje övningstillfälle.
I sitt förslag om repetitionsutbildningen för CM fram krav på att för- svarsgrenschef skall ges möjlighet att byta ut en krigsförbandsövning mot en särskild övning. CM vill vidare att försvarsgrenschef skall ha rätt att förkorta en krigsförbandsövning med mer än de två dagar som nuvarande bestämmelser medger. CM föreslår också att han skall få kalla in alla värn- pliktiga. såväl befäl som meniga. till krigsförbandsövning under 32 dagar på vissa stamstridsfartyg och under 25 dagar på vissa hjälpfärtyg. CM för vidare fram förslag om att meniga och gruppbefäl i stabs-. sambands- och navigeringstjänst vid lednings-. bas- och underhållsförband skall kunna åläg- gas att fullgöra särskild övning. CM föreslår också att den föreskrift som begränsar hans rätt att kalla in värnpliktiga i plutonsbefälsbefattningar till särskild övning tas bort. Förslaget innehåller slutligen yrkande om utsträckt möjlighet för CM att inkalla värnpliktiga i kvalificerade befattningar på stam- stridsfartyg och i befattningar som radiosignalist till krigsförbandsövningar under 32 dagar.
VU 72 har undersökt möjligheterna att utöver den utbildningstörkortning som f. n. tillämpas ytterligare förkorta utbildningen för värnpliktiga i vissa befattningar inom samtliga försvarsgrenar och därvid funnit det möjligt att förkorta grn/irlurbi/a'ningen för vissa värnpliktiga inom flottan och flygvapnet.
Med undantag av VU 72 lämnar remissinstanserna i huvudsak de fram- förda förslagen utan erinran.
VU 72 anser att avgörande förändringar av grund- och repetitionsutbild- ningen inte bör vidtas förrän tillräckliga erfarenheter har vunnits om hur värnpliktiga som har genomgått den förkortade grundutbildningen förmår fylla sina uppgifteri krigsorganisationen. VU 72 tillstyrker dock i huvudsak CMzs förslag. VU 72 vitsordar också behovet av förändringar i fråga om grundutbildningen av värnpliktiga i befattningar för plutons- och kom- panibetäl vid armén men föreslår en annan lösning än den ÖB har förordat. Enligt VU 72 bör utbildningen för flertalet av de plutonbefälsuttagna omfatta 15 månader. För återstoden föreslås att nuvarande utbildning på tolv må- nader behålls. Kompanibetälsutbildningen bör liksom hittills vara frivillig. Den bör omfatta tre månader och förläggas i direkt anslutning till plutons- belälsutbildningen eller som nu under en följande sommarperiod.
Jag vill i första hand erinra om att försöken med förkortad grundutbildning har pågått under en relativt kort tid. Som också ÖB framhåller är de er- farenheter som hittills har vunnits ofullständiga. Jag anser i likhet med
Prop. 1975/76:199 31
VU 72 att det är nödvändigt att få en uppfattning om hur värnpliktiga som har gått igenom den förkortade grundutbildningen kan fylla sin uppgift i krigsorganisationen innan slutlig ställning tas till hur grundutbildningen skall utformas i framtiden.
Ett ytterligare skäl för att vänta med beslut i denna del av ÖB:s förslag är att 1974 års försvarsutredning kan komma att redovisa förslag som på- verkar värnpliktsutbildningen. Jag är mot den bakgrunden beredd att nu förorda endast mindre ändringar av de nuvarande grundutbildningstiderna.
I likhet med ÖB finnerjag att antalet värnpliktiga som inom armén genom- går grundutbildning till befattningar för kompanibefal är för lågt.
Som jag har nämnt i det föregående är utbildningen till kompanibefa'l frivillig. Det har visat sig att antalet värnpliktiga som väljer denna utbildning och därigenom får plutonchefskompetens är otillräckligt. Jag har mot den bakgrunden kommit fram till att andra vägar än de nuvarande måste sökas för att förbättra rekryteringen av kompanibefäl och därmed minska bristen på befäl som har utbildats till plutonchefer i krigstörbanden.
För min del harjag till en början tagit fasta på vad Plutonsofficersförbundet har anfört om utnyttjandet av yrkesbefälet inom krigsorganisationen. Enligt min mening bör det yrkesbefäl inom armén som f.n. tjänstgör i krigs- organisationen på grupp- och troppchef'snivån i ökad omfattning krigspla- ceras som plutonchefer. Sådan placering kan behöva föregås av viss kom- pletterande utbildning. Att ändra tjänsteställningen för det _vrkesbefäl som krigsplaceras i befattningar för plutonchef bör anstå tills pågående arbete för att skapa en ny befälsordning har slutförts.
Jag räknar emellertid inte med att ett utnyttjande av yrkesbefälet som plutonchefer i krigsorganisationen kommer att fylla bristen på sådana mer än till en del. Behovet måste liksom i dag i huvudsak tillgodoses genom värnpliktiga som direktutbildas för uppgiften. Dessa värnpliktiga bör liksom f. n. genomgå kompanibefälsutbildning. Till utbildningen bör i första hand tas ut sådana som frivilligt anmäler sig till utbildningen i samband med inskrivningsförrättningen. Uttagningen måste givetvis föregås av en pröv- ning av att vederbörande har möjlighet att tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningen bör liksom nu omfatta 15 månader. Som ÖB har föreslagit bör möjlighet finnas för plutonsbefälsvärnpliktiga att under utbildningens gång frivilligt gå över till kompanibefälsutbildningen.
Erfarenheterna visar emellertid att det på frivillig väg inte går att rekrytera ett tillräckligt antal värnpliktiga till kompanibefälsutbildningcn. Jag vill där- för inte motsätta mig att ett visst antal värnpliktiga inom armén tas ut till denna utbildning utan eget medgivande. Antalet får fastställas årligen av regeringen på grundval av underlag som chefen för armén lämnar. Som värnpliktsverket har framhållit är det svårt att på grundval av den prövning som sker vid inskrivningsförrättningen med säkerhet avgöra vem som läm- par sig för kompanibelälsutbildning. Jag räknar därför med att en del av dem som har genomgått denna utbildning kan komma att krigsplaceras
Prop. 1975/76:199 32
i befättningar på lägre nivå än plutonchefsnivån.
I fråga om plutonsbcfälsutbildningcn förordar jag ingen annan ändring än att nuvarande försök med en 13 1/2 månaders utbildning vid pansar-.- ingenjör- och signaltrupperna upphör.
ÖB har föreslagit att lika stor utbildningspremie skall utgå efter fullgjord obligatorisk kompanibefälsutbildning som efter motsvarande frivilligt genomförd utbildning. Som jag anförde i prop. l975:37 s. 68 får premier anses som ett främmande inslag i ett ersättningssystem för obligatorisk ut- bildning. Jag har emellertid kommit fram till den uppfattningen att det är motiverat att göra ett avsteg från denna princip beträffande den obli- gatoriska kompanibefälsutbildningen. Vid motsvarande utbildning vid öv- riga försvarsgrenar utgår premier. Jag anser därför av rättviseskäl att en premie om 5000kr. bör utgå efter avslutad godkänd obligatorisk kom- panibefälsutbifdning.
Den obligatoriska utbildningen av värnpliktiga till kompanibefäl bör in- ledas utbildningsåret 1978/79.
VU 72 har som jag har nämnt förut pekat på möjligheten att minska grundutbildningstiden för värnpliktiga i vissa befattningar inom flottan och flygvapnet. Enligt min mening bör dessa möjligheter till besparingar tas till vara. Jag avseratt föreslå regeringen att uppdra åt resp. försvarsgrenschef att inkomma med utarbetade förslag härom.
I fråga om i'csr'i'iv/iitW:s'i”bildningen anser jag att den av ÖB föreslagna metoden att öka rekryteringen till reservofficersutbildningcn bör prövas. Jag förordar därför att den föreslagna alternativa reservofflccrsutbildningen införs inom armén fr. o. ni. utbildningsåret 1977/78. Detta innebäratt denna utbildning intill dess den obligatoriska kompanibefälsutbildningen har genomförts för en utbildningsomgång kommer att ske i direkt anslutning till den nuvarande kadettskoleutbildningen. Parallellt bör det som ÖB har föreslagit vara möjligt att genomgå reservofficersutbildning under sommar- månaderna.
Som ÖB har framhållit kan man räkna med att den alternativa reserv- officersutbildningen kommer att öka rekryteringen till denna utbildning. Av detta skäl och med hänsyn till pågående arbete för att skapa en ny befälsordning anser jag det inte vara befogat att som Reservofficerarnas centralorganisz-ition har begärt tillsätta en utredning för att se över hur re- kryteringen skall kunna förbättras.
I prop. 1975/76:134 om förmåner för värnpliktiga m. rn. harjag behandlat frågan om premier vid reservoff'icersutbildningen. Jag föreslog därvid att det nya dagersättningssystemet skall tillämpas även för den som genomgår rescrvofficersutbildning. Jag räknade vidare med oförändrade premier för den som genomgår reservofficersutbildning inom armén. Jag framhöll att dessa förmåner sammanlagt innebär en kraftigt förbättrad ersättning och en hög ersättningsnivå. Jag är inte nu beredd att förorda ytterligare för- bättringar av förmånerna vid reservofficersutbildningen.
Prop. 1975/76:199 33
ÖB har tagit upp frågan om reservofficersutbildningens meritvärde. Den kan delas in i dels frågan om meritvärde för fortsatt civil utbildning. dels frågan om meritvärde för civil anställning. l prop. 1975:9 om reformering av högskoleutbildningen behandlades (s. 477) arbetslivserfarenhet som ur- valsgrund för högskoleutbildning. Beträffande arbetslivserfarenhet förvärvad vid sidan av hel- eller deltidsanställning framhölls fackligt och ideellt för- enings-arbete. ungdomsledarskap m.m. som värdefulla erfarenheter. Det framhölls vidare att sådana erfarenheter såvitt möjligt borde tillgodoräknas inom ramen för meritvärderingen av arbetslivserfarenhet. Den närmare ut- formningen av regler för att tillgodoräkna arbetslivserfarenhet behandlas f.n. inom ramen för det arbete som pågår med att genomföra högskole- reformen. Genom beslut den 1 februari l974 uppdrog Kungl. Maj:t åt ÖB att i samråd med värnpliktsverket och arbetsmarknadsstyrelsen vid förband och skolor inom försvarsmakten fr. o. m. budgetåret 1974/75 föranstalta om en redovisning av värnpliktstjänstgöringens och viss annan tjänstgörings civila meritvärde i form av tjänstgöringsintyg. Därvid skulle bl. a. gälla att intyg eller vitsord med utbildningsbeskrivning på begäran skulle utfärdas även till den som frivilligt hade genomgått utbildning till reservofficer eller värnpliktig officer(motsvarande). En redovisning av uppdraget kan förväntas senast den 1 maj 1976. '
I fråga om repetilionsutbi/dningen föreligger inte någon utvärdering eller redovisning av erfarenheterna från försöken med modifierad repetitions- utbildning. Enligt min mening är ett sådant underlag en första förutsättning för att det skall vara möjligt att ta ställning till frågan huruvida antalet övningstillfällen och övningstider enligt nu gällande bestämmelser är lämp- ligt avvägt. Jag vill därför inte nu förorda den ändring i värnpliktslagen som ÖB har föreslagit. Inte heller är jag mot den bakgrunden beredd att biträda CM:s förslag om att försvarsgrenschef skall ges möjlighet att byta ut en särskild övning mot en krigsförbandsövning eller att försvarsgrenschef skall få förkorta en krigsförbandsövning med mer än två dagar. Jag vill i detta sammanhang erinra om att det vid armen enligt chefens för armen bestämmande finns möjlighet att genomföra krigsförbandsövning med del av förband under begränsad tid. Jag avser att föreslå regeringen att CM ges samma möjlighet. Härigenom anser jag att GM:s syfte med ändrings- förslagen blir tillgodosett. Denna möjlighet bedömer jag också tillgodose GM:s önskemål om att kunna genomföra utökad repetitionsutbildning av meniga och gruppbefäl i stabs-. sambands- och navigeringstjänst vid led- nings-. bas- och underhållsförband inom flottan.
Som jag tidigare har nämnt har såväl ÖB som VU 72 tillstyrkt GM:s övriga förslag till modifieringar. För egen del är jag beredd att biträda för- slagen enligt följande. Nuvarande begränsning att högst en tredjedel av meniga som är krigsplacerade i kvalificerade befattningar ombord på stam- stridsfartyg enligt CMzs bestämmande i vissa fall får åläggas att göra krigs- förbandsövning högst 32 dagar bör tas bort. CM bör således få möjlighet
Prop. 1975/76:199 . 34
att utsträcka tiden för en krigsförbandsövning till högst 32 dagar för hela denna kategori. Jag är vidare beredd att biträda CMzs önskemål om att få kalla in önskat antal värnpliktiga ur flottan i plutonsbefålsbefattningar till särskilda övningar utan regeringens årliga medgivande. Jag är också beredd att biträda förslaget om att möjlighet ges att i vissa fall kalla in kompletta krigsbesättningar till krigsförbandsövning på stamstridsfartyg un- der 32 dagar och på hjälpfartyg under 25 dagar. Detta bör emellertid endast få ske i vissa särskilt angivna fall. Nuvarande bestämmelser bör också som CM föreslår ändras så att värnpliktig i befattning som radiosignalist får åläggas att genomgå 32 dagars krigsförbandsövning oavsett tjänstgörings- plats.
Jag räknar med att kostnaderna för samtliga förändringar som jag har förordat i det föregående kan bestridas inom fastställda kostnadsramar.
] .7.2 F öl"/21tmingsändringar
I (på värnpliktslagen föreskrivs att uttagning för utbildning till militär befattning för kompanibefäl inte får ske utan den värnpliktiges medgivande. Jag har under l.7.l förordat att sådan uttagning av värnpliktiga inom armén i viss utsträckning skall kunna ske mot den värnpliktiges önskan. Lag- rummet bör därför ges den lydelsen att uttagning för utbildning till militär befattning för kompanibefäl vid marinen och flygvapnet inte får ske utan den värnpliktiges medgivande.
Som framgår av vad jag tidigare har anfört skall enligt 8 kap. 3ä RF föreskrifter om förhållandet mellan enskilda och det allmänna. som gäller åligganden för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden. meddelas i lag. Föreskrifter om värnplikt — vilka medför inskränkningar i den medborgerliga rörelsefriheten — hör till denna kategori. Möjlighet att meddela sådana föreskrifter kan inte öppnas för regeringen genom delegation.
Som jag tidigare har redogjort för finns föreskrifter om värnpliktigas och vapenfria tjänstepliktigas utbildningstider i värnpliktslagen resp. lagen om vapenfri tjänst. Föreskrifterna har utformats så att maximi- och minimitider har angetts men bestämts på ett sådant sätt att spelrummet mellan kortaste och längsta tid är relativt stort. Den närmare bestämningen av tjänstgö- ringstiderna har skett genom föreskrifter som har meddelats av Kungl. Maj:t. Frågan blir då om dessa föreskrifter täcks av de i lag angivna utbildnings- tiderna på ett sådant sätt att de kan anses vara endast verkställighetsföre- skrifter till lagen. Beträffande denna fråga vill jag erinra om vad chefen för _justitiedepartementet anförde i propositionen angående grundlagsrefor- men (prop. l973:90 s. 211). Han ansåg att det i viss utsträckning torde vara ofrånkomligt att tillåta att regeringen med stöd av sin behörighet att besluta verkställighetsföreskrifter även i materiellt hänseende "fyller ut" en lag. även om lagen i och för sig skulle befinna sig inom det obligatoriska
Prop. 1975/76zl99 35
lagområdet. Han tillade emellertid att en förutsättning härför måste vara att den lagbestämmelse som skall kompletteras är så detaljerad att regleringen inte tillförs något väsentligt nytt genom den av regeringen beslutade fö- reskriften. Mot bakgrund av detta uttalande i grundlagsärendet anser jag att de i värnpliktslagen och lagen om vapenfri tjänst angivna utbildnings- tiderna måste preciseras mera än vad som är fallet nu.
Detta bör kunna ske så att de föreskrifter om utbildningstidernas längd som Kungl. Maj:t har meddelat förs över till värnpliktslagen resp. lagen om vapenfri tjänst i den utsträckning som behövs. Enligt min mening bör det vara tillräckligt att liksom hittills ange maximi- och minimitider men göra spelrummen däremellan avsevärt mindre än vad som är fallet nu. Den exakta bestämningen av utbildningens längd får däremot liksom hittills ske genom verkställighetsföreskrifter till lagen.
I enlighet med vad jag nu har förordat hör till 27 så 1 mom. värnpliktslagen föras över vissa av de föreskrifter om utbildningstid som i dag finns i de av Kungl. Maj:t den 29 juni 1973 meddelade provisoriska bestämmelserna om värnpliktsutbildningen (ändrade senast l974-09-l3) och i kungörelsen (l97lz355) om bistånds- och katastrofutbildning (ändrad senast l973:511). Vid ändringen av momentet bör hänsyn tas till de ändringarav utbildningen som jag har förordat under 1,7] och till den omläggning av medicinal- "personalens grundutbildning som beslutades vid riksmötet 1975/76 (prop. l975z74, FöU 1975/76:13. rskr 1975/76:54). De i 27ä ] mom. A nya be- greppen menig kategori G. F och E samt menig i handräckningstjänst bör anges redan i 6å värnpliktslagen. Till denna paragraf bör därför föras över föreskriften i de provisoriska bestämmelserna om att värnpliktig som är ut- tagen till befattning för menig skall fördelas på någon av kategori G. F och E eller placeras i handräckningstjänst.
Bestämmelsen om tjänstgöringstidens längd i 5 & lagen om vapenfri tjänst bör preciseras så att den anger att vapenfri tjänstepliktig är skyldig att för sin utbildning tjänstgöra minst 395 och högst 420 dagar. Härvid har beaktats att utbildningstiden för värnpliktig medicinalpersonal har avkortats genom den nyss nämnda omläggningen av medicinalpersonalens grundutbildning. Förkortningen bör nämligen också komma de vapenfria tjänstepliktiga som har uttagits till tjänst för läkare eller tandläkare tillgodo på det sättet att deras tjänstgöringstid blir lika lång som för andra vapenfria tjänstepliktiga. dvs. f.n. 420 dagar.
[ prop. l975/76:l43 har föreslagits vissa förändringar av värnpliktsverkets organisation. Ett genomförande av omorganisationen kräver. som jag angav i nämnda proposition. ändringar i värnpliktslagen.
I 7å värnpliktslagen föreskrivs att värnpliktig tillhör försvarsgren. mi- litärområde och i förekommande fall förband enligt föreskrifter som med- delas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. I syfte att få en rationellare personalredovisning har- föreslagits att föreskriften utformas så att värnpliktig ges tillhörighet till militärområde. flottan eller kustartil-
Prop. 1975/76:199 36
leriet. Jag förordar att 7; ändras i enlighet härmed. Ändringen medför en konsekvensändring i lZå.
I 8 ä' anges att värnpliktsverket är centralt organ för inskrivning och per- sonalredovisning inom försvarsmakten. Som jag angav i prop. 1975/76:143 (s. 22) bör värnpliktsverket vara en under regeringen direkt lydande för- valtningsmyndighet för inskrivning och personalredovisning. Jag anser att detta klarare än nu bör framgå av lagtexten och förordar därför att i 8å orden "centralt organ" byts ut mot "central förvaltningsmyndighet".
Enligt prop. 1975/761143 (s. 23) skall nuvarande inskrivningscentraler om- vandlas till värnpliktskontor. Benämningen "inskrivningscentral" bör därför utgå i 9ä och bytas ut mot "värnpliktskontor" i 16 &. Samtidigt förordar jag vissa redaktionella ändringar i 9,3.
I IO & tredje stycket föreskrivs att inskrivningschefen skall vara ordförande i inskrivningsnämnd. Finns mer än en nämnd skall värnpliktsverket utse en militär tjänsteman att vara ordförande i nämnd där inskrivningschefen inte ingår. I den ändrade organisationen är meningen att inskrivningschefen skall vara ordförande i varje inskrivningsnämnd. 10% har ändrats i enlighet härmed.
1 prop. 1975/76:143 (s. 23) föreslås att handläggningen av enskilda värn- pliktsärenden i ökad utsträckning bör ske vid truppregistreringsmyndighe- terna. dvs. chefen för värnpliktsverket samt cheferna för värnpliktskontoren och den avdelning inom marinstaben där register förs. Enligt 29 & får trupp- registreringsmyndighet bifalla men inte avslå en ansökan om befrielse eller anstånd med värnpliktstjänstgöring. Om truppregistreringsmyndigheten inte anser sig kunna bifalla ansökningen. skall myndigheten överlämna hand- lingarna till värnpliktsverket som beslutar i ärendet. 29% bör ändras så att chefen för värnpliktsverket eller. i den utsträckning som denne bestämmer. annan truppregistreringsmyndighet får rätt att i sin helhet pröva ärenden av det här slaget.
De föreslagna lagändringarna bör såvitt gäller 7—10. 12. 16 och 29 åå värnpliktslagen träda i kraft den 1 juli 1976 och i övrigt den 1 juni 1976. De äldre bestämmelserna om utbildningstid bör alltjämt gälla för värnpliktig eller vapenfri tjänstepliktig som har påbörjat utbildning till befattning för apotekare. läkare. läkarassistent. tandläkare eller veterinär före den 1 juni 1976. För värnpliktig skall dock grundutbildningen anses vara fullgjord när han har genomgått fackkursen och tjänstgjort minst 225 dagar eller. i fråga om utbildning till läkarassistent eller veterinär. minst 255 dagar. De äldre bestämmelserna bör också gälla för grundutbildning till militär befattning för plutonsbefa'l t.o.m. utbildningsåret 1977/78.
Prop. 1975/76:199 ' 37 2 Statsbidrag till kommuner för vissa civilförsvarskostnader
2.1. Inledning
I prop. l975/ 76: 100 (bil. 6 s. 54 och 309) har regeringen föreslagit riksdagen att bemyndiga regeringen att medge att statsbidrag utgår för anskaffning av skyddsrum m.m. inom en kostnadsram av 75,5 milj. kr. Därvid har medel beräknats för bl. a. statsbidrag till kommunerna för att anordna vissa allmänna skyddsrum m. rn. Vid beräkningen har utgångspunkten varit att statsbidrag skall utgå för kostnadens hela belopp i stället för som nu med två tredjedelar. 1 nämnda prop. (s. 54) har jag närmare utvecklat mina syn- punkter på frågan. Jag anförde där att kommunernas medverkan och skyl- dighet att bygga allmänna civilförsvarsanläggningar har sin grund i att ci- vilförsvaret alltsedan tillkomsten på 1940-talet har en kommunal förankring. Det bör alltjämt vara en kommunal uppgift att svara för att anordningarna uppförs och förvaltas. Med hänsyn till den betydelse som anordningarna har för totalförsvaret bör emellertid kostnaderna för att uppföra anläggning- arna i första hand ses som en försvarsutgift. Jag framhöll därvid att jag avsåg att i annat sammanhang föreslå sådan ändring i civilförsvarslagen (1960:74. omtryckt 1975:712) att statsbidrag till kommunerna utgår för hela kostnaden. Jag anhåller nu att få ta upp denna fråga.
2.2. Gällande bestämmelser
Genom lagen (1975:533) om ändring i civilförsvarslagen (1960:74) infördes ett nytt system för byggande och finansiering av skyddsrum. Enligt över- gångsbestämmelserna skall bl. a. föreskrifterna i 40,5 1 och 2 mom. samt 42—43 åå tillämpas i den äldre lydelsen för tid till och med utgången av juni 1979. Enligt 40.5 1 mom. b) i den äldre lydelsen åligger det kommun bl.a. att i enlighet med gällande organisationsplan inrätta och utrusta all- männa skyddsrum samt vidta andra byggnadsanordningar och reservan- ordningar som är avsedda uteslutande för brandförsvarets försörjning med vatten. Med allmänna skyddsrum menas dels skyddsrum som är avsedda att tillgodose tjänstgörande civilförsvarspersonals behov av skydd under krig. dels skyddsrum för befolkningen i orten. befolkningsskyddsrum. avsedda att bereda skydd åt varje skyddsbehövande utan någon begränsning till per- sonkretsen.
För de kostnader som kommun får vidkännas för inrättande och utrus- tande av allmänna skyddsrum m. m. har kommunen enligt 42 å i den äldre lydelsen rätt till statsbidrag med två tredjedelar av kostnaderna. i den mån de kan anses skäliga. Däremot utgår inte statsbidrag för kommuns kostnader för vård och underhåll av skyddsrum och övriga anordningar. Innan stats- bidragen bestäms skall från anskaffningskostnaden dras värdet av freds- användningen. Innan medel finns tillgängliga för beräknat statsbidrag är kommun inte skyldig att vidta statsbidragsberättigad åtgärd.
Prop. 1975/76:199 ' 38
Om särskilda omständigheter föranleder det äger regeringen enligt 43ä medge att statsbidrag utgår med högre belopp.
Enligt 40 ä 1 mom. b)civilförsvarslagen i den nya lydelsen skall kommuns skyldighet att anordna allmänna skyddsrum avse ledningscentraler och andra skyddade uppehållsplatser för det allmänna civilförsvaret. Enligt 42 å i den nya lydelsen äger kommun få statsbidrag med två tredjedelar av kostnaden härför.
2.3. F öredraganden
Som framgår av vad jag tidigare har anfört har i budgetpropositionen (prop. 1975/76:100. bil. 6 s. 54 och 309) föreslagits att staten skall ersätta kommunerna hela kostnaden för att inrätta och utrusta vissa allmänna skyddsrum m. m. Föreskrifter om detta bör tas in i en särskild lag i avvaktan på senare förslag till ytterligare ändringar av 42 och 43 åå civilförsvarslagen (1960:74) i samband med att det nya systemet för byggande och finansiering av skyddsrum i sin helhet börjar tillämpas den 1 juli 1979. lenlighet härmed har inom försvarsdepartementet upprättats ett förslag till en sådan lag.
Enligt lagförslaget får kommunerna till och med utgången av juni 1979 utan hinder av vad som föreskrivs i 42 & civilförsvarslagen bidrag av stats- medel för hela kostnaden för att uppföra ledningscentraler. observations- platser. skyddsrum för framskjutna enheter och branddammar för civilför- svaret i den mån kostnaden är skälig. För allmänna skyddsrum som är avsedda för att bereda skydd åt befolkningen. s. k. befolkningsskyddsrum. skall nuvarande bestämmelser om statsbidrag med två tredjedelar av kost- naden alltjämt gälla.
Den nya lagen bör träda i kraft en vecka efter det att den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling. Den bör tillämpas även på ansökningar om statsbidrag som har ingivits för prövning men inte har slutligt avgjorts före lagens ikraftträdande.
3 Upprättade lagförslag
I enlighet med vad jag nu har anfört har inom försvarsdepartementet upprättats förslag till
1. lag om ändring i värnpliktslagen ( 1941:967 ).
2. lag om ändring i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst.
3. lag med provisoriska bestämmelser om statsbidrag till kommuner för vissa civilförsvarskostnader.
Prop. 1975/76:199 39
4. Hemställan
Jag hemställer att regeringen dels föreslår riksdagen att antaga förslagen till
1. lag om ändring i värnpliktslagen (1941:967).
2. lag om ändring i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst.
3. lag med provisoriska bestämmelser om statsbidrag till kommuner för vissa civilförsvarskostnader.
(le/s bereder riksdagen tillfälle att avge yttrande över vad jag har anfört om värnpliktsutbildningen utöver vad som framgår av förslaget till lag om ändring i värnpliktslagen.
5. Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredra- ganden har lagt fram och att lämna riksdagen tillfälle att avge yttrande i de hänseenden som anges i föredragandens hemställan.
Gotab, Stockholm 1976 50.303