Prop. 1975/76:206

om åtgärder för beklädnadsindustrin

Prop. 1975/76: 206 Regeringens proposition 1975/76: 206

om åtgärder för beklädnadsindustrin

beslutad den 1 april 1976..-

Regeringen föreslår riksdagen att antaga deförslagsom har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

(LE. sTaANG Rune ": JOHANSSON .

Propositionens huvudsakliga" innehåll

I propositionen föreslås att ytterligare industri-.och-iförsörjningsbered- . skapspolitiska åtgärdervidtasjför beklädnadsindustrin. För att stärka den långsiktiga konkurrenskraften inom i första hand konfektionsindu- strin föreslås ett särskilt rationaliseringsprogram.under, två år med av- skrivningslån för investeringar. i.effektivitetshöjande produktionsutrust- . ning, ökat stöd till utveckling av produktionsmetoder och.-system samt -. bidrag till konsultinsatser vid införandet av ny produktionsteknik i före-- tagen. Det totala medelsbehovet för rationaliseringsprogrammet beräk- nas till 54 milj. kr. Vidare föreslås. ökade. ramar- för exportfrämjande . åtgärder och räntebefrielse vid strukturgarantier. Ramen för struktur? . garantier föreslås bli höjd med 25 milj. kr. till 125 milj. kr.. ,

För den grundtextila bomullsindustrin .och för skoindustrin anmäls- vissa åtgärder som syftar-tillatt samordna produktionen så att från för- söt]ningsberedskapssynpunkt viktig produktion kan ske i så långt möj- ligt effektiva former. Vidare föreslås medel t'öns. k. villkorliga försörj- ningsberedskapslån att under vissa omständigheter utgå till företag främst inom skoindustrin. För detta ändamål föreslås för-budgetåret 1976/77. l2 milj. kr. För fortsatt försörjningsberedskapsviktig produktion av kam-.: . garn och kardgarn av ull vid spinneriet vid Stigtex AB föreslås under en femårsperiod högst .l2_.5_ milj. kr. kunna utgå genomöverstyrelsen . för ekonomiskt försvar. För budgetåret 1976/77 föreslås-högst 2,5 milj. _ . kr. för detta ändamål.

För att underlätta beklädnadsföretagens finansiering av säsongbetingad lageruppbyggnad aviseras föreskrifter om krediter i form av industri- garantilån m. m.

] "Räkningen 1975/76. 1 mm). Nr 206

Prop. 1975/76: 206 2

Utdrag . [NDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1976-04-01

Närvarande: statsrådet Sträng, ordförande, och statsråden Andersson, Johansson, Holmqvist, Aspling, Geijer, Bengtsson, Norling, Lidbom, Carlsson, Feldt, Sigurdsen, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson.

Föredragande: statsråden Johansson och Lidbom

Proposition om åtgärder för lieldädnadsindustrin

Statsråden föredrar förslag till åtgärder för beklädnadsindustrin._An- . i'örandena redovisas i underprotokollen för de berörda departementen.

Statsrådet Johansson anför: Stora delar av den svenska beklädnads- industrin har under lång tid befunnit sig i ett bekymmersamt läge; Un— der det senaste året har situationen påtagligt försämrats. Det är av vikt" att inom landet få till stånd en långsiktigt konkurrenskraftig beklädnads- industri. För detta talar såväl industripolitiska som försörjningsbered- skapspolitiska och arbetsmarknadspolitiska skäl. Omodelbara åtgärder hör mot den bakgrunden vidtagas för beklädnadsindustrin.

[ detta sammanhang "aktualiseras bl. a-. ett rationaliseringsprogram för i första hand konfektionsindustrin samt ytterligare försörjningsbered- skapspolitiska åtgärder för den grundtextila industrin 'och skoindustrin.

Under hänvisning till vad sålunda har anförts hemställer jag att rege- _ ringen i en gemensam proposition föreslår riksdagen

att antaga de förslag som jag och chefen för handelsdeparte- mentet har lagt fram. Ärendet hör behandlas-under innevarande riksmöte. -

Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och besitt- tar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som före- dragandena har lagt fram. - '

Regeringen förordnar att de anföranden som redovisas i underproto- kollen skall bifogas propositionen som bilagorna 1—"2.

Prop. 1975/76: 206 3

Utdrag INDUSTRlDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 197 6—04-01

Föredragande: statsrådet Johansson

Anmälan till proposition om åtgärder för beklädnadsindustrin

Inledning

Den svenska beklädnadsindustrin (textil-, konfektions— och skoindu- strierna) har vad gäller handelsmönstret under de senaste decennierna genomgått en snabb internationaliscringsproccss. Denna utveckling har för de svenska tillverkarna inneburit vidgade exportmöjligheter men också väsentligt ökad importkonkurrens. Karakteristiskt för utveckling- en har härvid varit de konkurrensnackdelar för de svenska tillverkarna som har accentuerats under efterkrigstiden genom ett internationellt sett högt kostnadsläge utan motsvarande övertag i teknologiska eller andra avseenden. Parallellt härmed har tullskyddet gentemot den utländska konkurrensen successivt minskat. De strukturella påfrestningarna har för bcklädnadsindustrin blivit mycket stora och ett stort antal företag har tvingats lämna marknaden.

Mot bakgrund av denna utveckling har riksdagen vid flera tillfällen under 1970-talet beslutat om särskilda stödåtgärder för beklädnadsindu- strin. Dessa har främst avsett åtgärder på de industri- och försörjnings- bercdskapspolitiska områdena. De av riksdagen hittills beslutade industri- politiska åtgärderna (prop. 1970: 41, SU 1970: 60, rskr 1970: 164, prop. 1971: 1 bil. 15, NU 1971: 13, rskr 1971:120, prop. 1972: 46, NU 1972: 32, rskr 1972: 195 och prop. 1975/76: 57, NU 1975/"76: 15, rskr 1975/76: 107) syftar i huvudsak till att åstadkomma en ändamålsenlig struktur inom beklädnadsindustrin för att därigenom stärka den långsiktiga kon- kurrenskraften hos kvarvarande företag. De industripolitiska åtgärderna omfattar sålunda bidrag till konsultundersökningar i omställningsfräm- jande syfte, strukturlånegarantier samt stöd till utbildning. Därutöver förekommer bidrag till forsknings- och utvecklingsarbetc samt stöd till cxportfrämjande åtgärder.

En sammanställning-av omfattningen av hittills beslutade industri-, försörjningsberedskaps-, och arbetsmarknadspolitiska åtgärder för be-

"i'l Riksdagen 1975/76. ] saml. Nr 206

Prop. 1975/76: 206 4

klädnadssektorn har upprättats och bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1: 1.

Den försämring av situationen inom beklädnadssektorn som inträdde under år 1975 har föranlett bl. a. berörda organisationer att till rege- ringen föra fram synpunkter och förslag till åtgärder för att lösa såväl akuta som mer långsiktiga problem inom branschen. Förslag har så- lunda förts fram i gemensam skrivelse från Bcklädnadsarbctarnas för- bund, Sveriges arbetsledarcförbund och Svenska industritjänstemanna- förbundet och i skrivelser från bl. a. Sveriges industriförbund, Bekläd— nadsarbetarnas förbund avdelning 3 i Växjö, Svenska lönsömmares för- bund, Sveriges skohandlarförbund samt länsstyrelsen i Kronobergs län. Vidare har det i enlighet med riksdagens beslut hösten 1975 vid över- styrelsen för ekonomiskt försvar inrättade beklädnadsrådct till regeringen kommit in med förslag till åtgärder för att tillgodose försörjningsbered- skapen inom beklädnadsområdet. Därutöver har vid överläggningar mel— lan regeringen och företrädare för företag och anställda inom bekläd- nadssektorn och i andra sammanhang förts fram förslag till åtgärder för den svenska beklädnadsindustrin. De framställningar sorn sålunda har gjorts till regeringen innefattar i första hand förslag till industripoli— tiska och försörjningsbercdskapspolitiska åtgärder. '

Riksdagen begärde under år 1975 en utredning om åtgärder till förmån för importkonkurrcrande hemmamarknadsindustri (NU 1975: 14, rskr 1.975: 102). Vidare hemställde riksdagen om utredning av möjligheterna att för beklädnadsindustrin införa ett system med bidrag till lönekostna- der (NU 1975/76: 1.5, rskr 1975/76:'107). Regeringen gav mot denna bakgrund den 22 januari 1976 statens industriverk i uppdrag att utreda vissa frågor rörande den importkonkurrerandc hemmamarknadsindu- strin. I uppdraget ingår som en särskild deluppgift att undersöka de tek- niska möjligheterna till stöd av nämnda slag för beklädnadsindustrin och de problem som är förknippade härmed.

Utvecklingen inom beklädnadsindustrin

Huvuddragen i utvecklingen inom beklädnadsindustrin, till vilken här räknas såväl textil— och konfektionsindustrierna (teko-industrierna) som skoindustrin, kan sägas vara följande.

Under den senaste tioårsperioden har den svenska take-importen vär- demässigt ökat med i genomsnitt ca 10 % per år. Särskilt snabb har upp- gången varit för kläder, dvs. konfektion och trikåplagg, med en årlig ökningstakt på ca 16 %, medan den har varit väsentligt lägre för flera textila produkter, exempelvis garner och vävnader. Importen av skor har under perioden 1965—1975 ökat med i genomsnitt ca 1.1 % per år och importens värdemässiga andel av den totala mark'nadstillförseln har

Prop. 1975/76: 206 5

därmed ökat från ca 30 % i-mitten av 1960-talet till omkring 70 % .i dagsläget. Även för textilvaror och kläder har importandelarna ökat kraftigt och uppgår nu till värdemässigt ca 60 %.

Exporten av textilvaror, kläder och skor har traditionellt varit låg. I början av 1960-talet utgjorde den samlade exporten av teko-produktcr och skor endast ca 200 milj. kr. per år. Därefter har emellertid export- ökningen varit utomordentligt snabb för flera produktgrupper. I genom- snitt per år har under den senaste tioårsperioden den samlade teko— exporten ökat med värdemässigt 13—14 % och uppgår nu till nära 2 000 milj. kr. Inom textilområdct har exportframgångarna varit särskilt på- tagliga för hemtextilier och vissa tekniska textilier medan inom konfek- tionsindustrin exportframgångarna i första hand avsett kvalitets- och modeinriktade plagg i högre prislägen. Expertens värdemässiga andel av den inhemska produktionen har successivt ökat och uppgår nu till ca 35 % för textilvaror och nära 30 % för kläder (inkl. trikåplagg). Även skoexporten har ökat och år 1975 exporterades skor för ca 150 milj. kr. mot endast 20 milj. kr. i mitten av 1960-talet. F.n. exporteras uppskatt- ningsvis 40 % av den totala inhemska skoproduktionen. Exportökningen på skoområdet har avsett i första hand träskor och sportskor.

Under trycket av en tilltagande importkonkurrens har beklädnads- industrin utsatts för stora strukturella påfrestningar. Ett stort antal före- tag har tvingats lägga ned verksamheten, vilket i vissa fall medfört svåra lokala sysselsättniugsproblem. Nedgången i sysselsättningen har pågått under mycket lång tid och utgjorde enbart för perioden 1965—1.975 ca . 42 000 personer. Beklädnadsindustrins andel av den totala industrisyssel- sättningen, som år 1975 uppgick till knappt 6 %, har därmed i det när- maste halverats under den senastetioårsperioden. Särskilt kraftig har sysselsättningsminskningen varit inom skoindustrin där den uppgått till i medeltal drygt 9 % per år mellan 1965 och 1975. Sysselsättningsminsk- ningen har i väsentlig omfattning skett genom nedläggningar. Sedan mit- ten av 1960-talet har inom beklädnadsindustrin drygt 800 arbetsställen med sammanlagt ca 32 000 anställda lagts ned.

Den omfattande nedläggning av företag som har skett har inte nämn- värt förändrat storlcksstrukturen. Inom textilindustrin är sålunda syssel- sättningen alltjämt relativt jämnt fördelad på produktionsenheter i olika storleksgrupper, medan den inom konfektionsindustrin liksom tidigare är koncentrerad till mindre arbetsställen. Inom skoindustrin har däremot nedläggningen av flera större företag medfört att de mindre produktions- enheterna kommit att svara för en ökad andel av sysselsättningen.

Vad gäller produktionsvolymen, mätt som förädlingsvärde i fasta pri- ser, har denna inte uppvisat samma dramatiska'utveckling som syssel— sättningen. Utvccklingsförloppet har emellertid i detta hänseende varit- olikartat mellan såväl delbranscher som produktgrupper. "Inom textil- industrin, inkl. trikävaruindustrin, har" sålunda produktionsvolymen kun-

Prop. 1975/76: 206 6

nat bibehållas på en ungefärligen oförändrad nivå sedan mitten av 1960- talet, medan den inom konfektions- och skoindustrierna minskat med i genomsnitt 2—3 % per år. Inom textilindustrin är det framför allt till- verkningen av trikåvaror, hemtextilier och vissa tekniska textilier som har expanderat medan däremot den grundtextila tillverkningen av garner och beklädnadsväv har gått tillbaka. Hårt drabbade områden inom kon- fektionsindustrin har varit framför allt lättare bomullskonfektion av standardkaraktär samt tyngre överplagg av traditionell typ. Byxor och fritidskonfektion är exempel på de få expansiva produktområdena. Inom skoindustrin är det endast träskoproduktionen som expanderat märkbart, medan läderskoproduktionen har gått tillbaka mycket kraftigt.

Bcklädnadsindustrin har däremot haft en gynnsam produktivitetstill- växt som genomsnittligt har legat något högre än för industrin som hel- het. Detta gällcr särskilt textilindustrin, där arbetsproduktiviteten har ökat med i genomsnitt nära 7 % per år under perioden 1965—1974. För konfektions- och skoindustrierna har motsvarande ökningstakt upp- gått till 5—6 %. Produktivitetsökningen inom teko-industrierna torde i mycket hög grad ha betingats av nedläggningar av olönsamma tillverk- ningsenheter. Inom skoindustrin är det framför allt en ändrad teknologi och en ökad användning av komponenter, i huvudsak importerade, som varit avgörande för produktivitctsstegringen.

Investerilzgsutvecklingen inom beklädnadsindustrin har varit svag. Under perioden 1962—1974 minskade sålunda investeringsvolymen trendmässigt med ca 2 % per år, räknad i 1968 års priser, medan den inom industrisektorn som helhet låg på en ökningstakt av nära 4 % per år. Investeringsnedgångcn inom beklädnadsindustrin måste dock ses mot bakgrund av den krympning av verksamheten som skett. Utvecklingen har inte heller varit densamma inom de olika delbranseherna. Vad gäl- ler textilindustrin har sålunda investeringarna ökat kraftigt de allra se- naste åren. En bidragande orsak härtill har varit de avskrivningslån för investeringar i försörjningsberedskapsviktig produktion som beslutades av statsmakterna år 1972 (prop. 1972: 127, FöU 1972: 25, rskr 1972: 325). Avskrivningslånen har hittills främst avsett investeringar inom den grundtcxtila tillverkningen. '

Under den senaste tioårsperioden har investeringsvolymen per anställd inom konfektions- och skoindustrierna ökat i långsammare takt än för industrin i genomsnitt. Samtidigt har investeringarna många gånger un- dcrstigit avskrivningsbchovet. Sammantaget tyder investeringsutveck- lingen på att maskiner och anläggningar inom flera företag inte har mo- derniserats i erforderlig omfattning.

Detta senare förhållande måste dock ses i perspektivet av den svaga lönsamhet som under lång tid har rätt inom stora delar av beklädnads- sektorn. Även om skiljaktigheter i detta avseende föreligger mellan en- skilda företag och varuområdcn har den genomsnittliga lönsamheten

Prop. 1975/76: 206 7

varit för låg för att tillåta erforderliga investeringar i rationella anlägg- ningar och maskiner. Omständigheten att den genomsnittliga lönsamhc— ' ten förbättrades markant under åren 1972—1974, främst inom textil- industrin, torde inte ändra denna bild.

Utvecklingen under år 1975

Medan utvecklingen inom branschen under främst åren 1973 och 1974 innebar ett visst mått av stabilisering, inträffade en i olika hän- seenden klar försämring under år 1975. Samtidigt med en för flera varu- grupper försämrad efterfrågesituation, framför allt från exportmarkna- derna, kom det relativa kostnadsläget gentemot utländska tillverkare att drastiskt förändras. Redan tidigare existerande kostnadsgap mellan in- hemskt och utländskt producerade varor har därmed vidgats.

Utvecklingen under år 1.975 kan i övrigt karaktäriseras på följande sätt.

Efter exportökningar med i runda tal 25 % per år under åren 1.973 och 1974 var exportvärdet för teko-industrierna under år 1975 värde- mässigt ungefär oförändrat jämfört med år 1974. Om hänsyn tas till prisökningar torde det vara fråga om en icke oväsentlig volymmässig exportminskning. Trots denna tillbakagång för teko-sektorn som helhet har exportutvceklingen för flera produkter varit expansiv även under år 1975. Sålunda kan för varuområdena trikå och strumpor samt konfek- tion noteras exportvärdeökningar på drygt 12 %.

Även importutvecklingen var svag under år 1975. Den totala impor- ten av teko-varor ökade i värde med endast ca 1,5 %, vilket kan jäm- föras med ökningar med ca 12 % och ca 33 % under resp. år 1973 och år 1974. Det är framför allt importen av råvaror, garner och vävnader som minskat kraftigt. Importökningar kan däremot samtidigt noteras för sömnadsvaror, trikå och strumpor samt konfektion.

Vad gäller den inhemska efterfrågan kan för färdiga plagg noteras en stagnerande utveckling under år 1975. Samtidigt har den värdcmäs- siga importökningen vida överstigit exportökningen. Detta har resulterat i att den inhemska produktionen i flera fall ytterligare har trängts till— baka. Detta gäller för i första hand överrockar, underkläder och natt- kläder. För några varugrupper, bl. a. kjolar och kostymer kan samtidigt en viss produktionsökning noteras. Den överlag svaga produktionsut- vecklingen inom konfektions- och trikåplaggområdena har resulterat i att även efterfrågan på garner, vävnader och andra halvfabrikat har minskat. Trots att importen samtidigt har minskat kraftigt, har detta medfört en minskad produktion inom den grundtextila industrin.

Inom skoområdet har den inhemska efterfrågan på läderskor i ökad omfattning tillgodosetts genom import. Då exporten samtidigt minskat kraftigt har detta för de inhemska tillverkarna inneburit en fortsatt pro— duktionsminskning.

Prop. 1975/76: 206 - 8 .

Det totala antalet sysselsatta inom beklädnadssektorn synes ha varit i stort sett oförändrat under år 1975. Härtill kan antas ha bidragit lag—_ stiftningen om vidgat anställningsskydd och särskilda sysselsättningspoli- tiska åtgärder samt även en tendens hos företagen att i större utsträck- ning än tidigare behålla arbetskraften även under lågkonjunktur. En yt- terligare faktor torde vara de produktionsinskränkningar genom förkor- tad arbetstid som har införts vid flera arbetsställen. Under år 1975 bc- räknas nära 2 000 personer inom beklädnadsindustrin ha berörts av för- kortad arbetsvecka, vilket är det högsta antalet under hela 1970—ta1et. Antalet varsel om nedläggningar har dock åter ökat och antalet arbets— tagare som berördes låg på den högsta nivån sedan år 1971. Detta med- förde bl.a. en tilltagande arbetslöshet för arbetare inom beklädnads- industrin under senare delen av år 1975.

Lönsalnheten synes år 1975 ha varit mycket dålig för beklädnads- industrins företag. Av statistiska centralbyråns rapport över de större industriföretagens delårsrapporter framgår bl. a. att rörelseresultaten för de i undersökningen ingående teko-företagen har minskat med närmare 100 % medan nedgången för industrin som helhet har varit knappt 20 %. Räknat på bruttomarginalen — rörelseresultat före avskrivningar/om- sättning — rör det sig om en nedgång från 7,9 % till 0,1 %. Trots att endast tio företag ingår i undersökningen —— varav flertalet är textilföre- tag — är tendensen så tydlig att man kan räkna med att teko- och sko- industrierna sammantagna har haft en negativ avkastning på eget kapital under år 1975.

Föredraganden

Statliga åtgärder för den svenska beklädnadsindustrin, till vilken jag här räknar såväl textil- och konfektionsindustrierna (teko-industrierna) som skoindustrin, har vid flera tillfällen under 1970-talet beslutats av riksdagen. Ytterligare åtgärder bör nu övervägas.

Innan jag övergår till att behandla förslagen till industripolitiska åt- gärder vill jag i korthet redovisa min syn på branschutvecklingen och då med särskild tonvikt på utvecklingen under år 1975. Jag skall vidare redogöra för de principiella utgångspunkter som har varit vägledande för dels avvägningen mellan de industripolitiska och försörjningsbered- skapspolitiska åtgärderna i det samlade åtgärdsprogram som nu före- läggs regeringen, dels utformningen av de industripolitiska förslagen. Chefen för handelsdepartementet redovisar i dag förslagen på det för- sörjningsberedskapspolitiska området.

Utvecklingen inom beklädnadsindustrin

Beklädnadsindustrin var länge en utpräglad hemmamarknadsindustri. Såväl import som export var av relativt blygsam omfattning. Under de

Prop. 1975/76: 206 9

senaste decennierna har emellertid branschen genomgått en snabb in— ternationaliseringsprocess som, vid sidan av vidgade cxportmöjligheter, har inneburit också en kraftigt ökad importkonkurrens. Genom ett in- ternationellt sett högt kostnadsläge utan kompenserande övertag i tekno- logiska och andra hänseenden harlbeklädnadsindustrins konkurrenssi- tuation gradvis blivit. allt sämre. Svårigheterna för den inhemska till- verkningen har accentuerats av den liberalisering av främst den inom- europeiska handeln som har genomförts under 1960- och 1970-talen. För den grundtextila industrin och skoindustrin har importkonkurrensen sålunda främst härrört från de utvecklade industriländerna bl. "a. Ster- britannien, Västtyskland och Italien. För konfektionsindustrin torde dock importen från vissa u-ländcr, främst i Ostasien, vid sidan av importen från länder som Finland och Portugal, ha utgjort den mest betydelse- fulla konkurrensfaktorn.

Den genomgripande omstruktureringen av detaljhandeln inom kon- fektionsområdet har vidare bl. a. resulterat i tillkomsten av starka inköps- organisationer med möjlighetatt snabbt organisera omfattande import från olika delar av världen. ,

De svenska företagen har sökt möta kombinationen av en ökad im- port och en svag inhemsk konsumtionsutveckling genom att i ökad om- fattning avsätta sin produktion på exportmarknader. Trots att exportan- strängningarna har varit framgångsrika för flera produkter, har detta inte kunnat kompensera en minskad avsättning på den inhemska mark- naden. Den produktionsminskning som därigenom har skett inom flera varuområdcn har medfört att den inhemska produktionskapaciteten i flera fall har kommit att understiga vad som från'försörjningsbered- skapssynpunkt kan anses vara erforderligt. Som en ytterligare kons sekvens av denna utveckling har antalet sysselsatta inom beklädnadssek- torn kraftigt minskat, främst genom de omfattande produktionsinskränk- ningar Och nedläggningar av hela tillverkningsenhetcr som har skett.

Detta är i sammanfattning de viktigaste dragen i den utveckling som har kännetecknat svensk textil-, konfektions- och skoindustri under den gångna femtonårsperioden.

Utvecklingen under år 1975 har inneburit en i flera hänseenden ytter- ligare försämring av det redan tidigare ansträngda läget. Innan jag över- går till att redovisa huvuddragen i branschutvecklingen under år 1975 och därmed de omedelbara skälen till att ytterligare stödåtgärder nu bör övervägas, skall jag i korthet beskriva syftet med och omfattningen av de statliga åtgärder som hittills har vidtagits för beklädnadsindustrin.

Hittills vidtagna åtgärder

Statsmakterna har vid ett flertal tillfällen under senare år beslutat om särskilda åtgärder för beklädnadsindustrin. Målsättningen för de indu- stripolitiska åtgärderna, främst av bransehpelitisk natur, har varit att

Prop. 1975/76: 206 10

medverka till att skapa en långsiktigt konkurrenskraftig beklädnadsin- dustri. Försörjningsberedskapspolitiskt har syftet varit att upprätthålla en produktionskapacitet i en sådan utsträckning att vi kan uppfylla de mål som uppställts härvidlag. Den sysselsättningsminskning som har varit ofrånkomlig, och i många fall nödvändig för att trygga en fortsatt livs— kraft för branschen totalt sett, har mötts med en successiv utbyggd me- delsarsenal inom regional- och arbetsmarknadspolitikens område.

Vad gäller industripolitiska åtgärder för beklädnadsindustrin infördes i början av 1970-talet bl. a. exportfrämjande åtgärder, stöd till utbild- ning och s.k. omställningsbidrag. Något senare tillkom särskilda s.k. strukturgaranticr.

För exportfrämjandeåtgärder har t. o. m. budgetåret 1974/75 totalt ca 30 milj. kr. beviljats beklädnadsföretag, som indivi— duellt eller kollektivt har satsat på exportaktiviteter. Det utbild- nin g 5 p r 0 g r a ut som infördes år 1970 syftar till att höja kompe- tensnivån inom teko-industrierna i fråga om bl. a. teknik, ekonomi, ad- ministration och planering. Utbildningsprogrammct hade vid utgången av budgetåret 1974/75 omfattat ca 7 300 kursdeltagare. Under en fem- årsperiod fr.o.m. budgetåret 1970/71 har ca 14 milj. kr. utgått i form av bidrag. Sedan budgetåret 1971/72 har vidare utgått statliga b i d r a g för konsultundersökningar, omställningsbidrag, med in- riktning på frågor rörande företagens behov av specialisering, rationali- sering och samarbete eller samgående mcd andra tillverkare. Denna verk- samhet kompletteradcs fr. 0. In. budgetåret 1972/73 med särskilda låne- garantier — str u k t u r g a r a n t i e r — för att underlätta samarbete eller samgående mellan olika företag inom bl. a. beklädnadsindustrin. Samtliga nu nämnda aktiviteter administreras —— eller föreslås i årets budgetproposition bli administrerade —- av statens industriverk.

Genom bl.a. styrelsen för teknisk utveckling (STU) kanaliseras stat- ligt stöd till forsknings- och utvecklingsvcrksamhct av betydelse för bran- schen.

Under budgetåren 197(),-"71—1974/75 har bidrag till exportfrämjande åtgärder, utbildning samt omställning beviljats med totalt ca 53 milj. kr. Om därtill läggs de bidrag om sammanlagt nära 10 milj. kr. till teknisk forsknings— och utvecklingsverksamhet som har beviljats av STU har beklädnadsindustrin under femårsperioden erhållit statliga bidrag på ca 63 milj. kr. Vid utgången av budgetåret 1974/75 hade strukturgarantier pa ca 29" milj. kr. lämnats till beklädnadsindustrin.

Sveriges Investeringsbank AB (lnvestcringsbanken) har i flera fall ge- nom omfattande krcditcr till företag inom beklädnadsindustrin verkat för att främja strukturomvandlingen inom denna industrisektor. Även på annat sätt har banken sökt påverka utvecklingen i denna riktning. Under perioden 1969—1975 har Investeringsbanken till företag inom beklädnadsindustrin beviljat lån på totalt ca 96 milj. kr. Slutligen har

Prop. 1975/76: 206 11

stöd lämnats även i form av industrigarantilån samt hantverks- och industrilån på ca 35 milj. kr. resp. ca 34 milj. kr.

Utöver industripolitiska åtgärder har som nämnts beslutats även om åtgärder av försörjningsberedskapspolitisk natur samt åtgärder inom ra— men för arbezrmark/zads— och regionalpolitiken. För att trygga försörj- ningsberedskapsviktig produktion har sedan december 1972 beviljats av- skrivningslån och lånegarantier till belopp av ca 88 milj. kr. resp. ca 28 milj. kr. Den 1 mars 1976 fanns härutöver ansökningar om sådana kreditstöd på ytterligare totalt ca 33 milj. kr. Under budgetåren 1970/ 71—1974/75 har vidare lokaliseringsstöd i form av bidrag och lån be- viljats företag inom beklädnadssektorn till ett belopp av sammanlagt ca 76 milj. kr. Dessutom har under samma period regionalpolitiskt stöd i form av utbildnings- och sysselsättningsstöd lämnats med sammanlagt ca 103 milj. kr., merparten i samband med beslutet om Algots Nord AB.

Som har framgått av vad jag nu redovisat har de statliga stödåtgär- derna för beklädnadsindustrin varit mycket omfattande (se bilaga 1: 1). Trots att åtgärderna överlag har haft omvittnat god effekt, har den pro- duktions- och sysselsättningsmässiga stagnationen resp. nedgången inom beklädnadsindustrin fortgått. Jag vill dock ånyo betona att den syssel- sättningsminskning som har skett under första hälften av 1970-talet till stor del varit en förutsättning för att bereda beklädnadsindustrin möj— ligheter att på sikt kunna uppnå rimlig konkurrenskraft.

Utvecklingen under år 1975

Medan utvecklingen under åren 1973 och 1974 innebar en viss stabili— sering inom beklädnadsindustrin inträffade under år 1975 en markant försämring. Den internationella lågkonjunkturen medförde att efter- frågan från såväl den inhemska marknaden som exportmarknaderna stagnerade eller minskade inom flera varuområden. Efter exportök- ningar på i storleksordningen 25 % per år under åren 1973 och 1974 var exportvärdet för tekö-industrierna år 1975 värdemässigt ungefär oför- ändrat jämfört med 1974 års nivå. Volymmässigt torde det vara fråga om en inte oväsentlig exportminskning. Den vikande inhemska efter- frågan mcdförde även att importutvecklingen "var svag samtidigt som avsättningsmöjligheterna för ett flertal inhemskt producerade bekläd- nadsprodukter försämrades avsevärt under år 1975. Även om den inter- nationella konjunkturen förbättras och därmed efterfrågan åter ökar torde kostnadsutvecklingen samtidigt medföra att de inhemska bekläd- nadsföretagens internationella konkurrenskraft tills vidare förblir försva- gad. Detta gäller i första hand för tillverkningsområden med en förhål- landevis enkel och arbetsintensiv produktionsteknik. Mycket talar för att den internationella konkurrenssituationen inte under den närmaste framtiden kommer att tillåta kompenserande prishöjningar i någon nämnvärd omfattning. Den allvarliga lönsamhetsförsämring som med

12 Riksdagen 1975/76. ] saml. Nr 206

Prop. 1975/76: 206, 12

stor säkerhet kan bedömas ha inträffat för beklädnadsindustrin som hel- het under år 1975 kommer därmed sannolikt att bli bestående en tid framöver.

Vad gäller sysselsättningen har denna för helåret 1975 kunnat upp- rätthållas på en förhållandevis hög nivå. En fortsatt prispress i kombi- nation med ökade produktionskostnader kan emellertid komma att på- verka sysselsättningen negativt under år 1976. För tvåmånadersperio- den januari—februari låg antalet varsel, uttryckt i berörda arbetstagare, på en nästan dubbelt så hög nivå som under motsvarande period förra året. Trycket mot en fortsatt sysselsättningsminskning kommer troligt- vis att gälla för helabeklädnadssektorn, dock i första hand för konfek- tionsindustrin. Inom denna delbransch har dessutom den pressade lön- samheten och den därav försämrade soliditeten resulterat i att en väl— behövlig ökning av investeringsaktiviteten inte har kommit till stånd.

Inom vissa varuområden går nu utvecklingen mot att den inhemska produktionen minskar till en nivå som från försörjningsberedskapspo- litiska utgångspunkter är alltför låg. Detta gäller i första hand inom den grundtextila bomullsindustrin och skoindustrin men även inom grundtextil ylleindustri är en likartad tendens märkbar. De åtgärder som beslutades av statsmakterna hösten 1975 —— huvudsakligen ökad statlig upphandling samt importbegränsning för skor och stövlar — har givit ett behövligt andrum för flera företag. Däremot syftade dessa åtgärder inte till att lösa de mer långsiktiga problemen.

Övervägande/z och förslag

I det läge som beklädnadsindustrin befinner sig i synes ytterligare statliga åtgärder nödvändiga. Den grundläggande utgångspunkten för de åtgärder som förordas i det följande har jag redan tidigare antytt. Syf- tet är att på bästa sätt medverka till att den långsiktiga konkurrenskraften inom beklädnadsindustrin stärks samtidigt som den inhemska produk— tionskapaciteten inte tillåts underskrida den nivå som behövs av försörj- ningsberedskapspolitiska skäl.

Chefen för handelsdepartementet anmäler i dag vissa förslag till åt- gärder inom försörjningsberedskapspolitikens område i fråga om grund- textil bomullsproduktion och skotillverkning.

För egen del kommer" jag att föreslå ett tvåårigt rationaliseringspro- gram för i första hand konfektionsindustrin, ökat stöd till exportfräm- jande åtgärder samt en utvidgning av ramen för de ovan nämnda strukturgarantierna. _

Sålunda tas upp dels industripolitiska åtgärder för att stärka den lång— siktiga konkurrenskraften i första hand inom konfektionsindustrin, dels försörjningsberedskapspolitiska åtgärder för att trygga produktionen av grundtextila varor och skor.

En sammanställning av de förslag till åtgärder för beklädnadsindu- strin som anmäls i dag bör fogas till protokollet som bilaga 1: 2.

Prop. 1975/76: 206 13 '

Utgångspunkten för detta-åtgärdsprogram är att vi måste acceptera en fortsatt strukturomvandling med nedläggning av icke konkurrens- kraftiga företag som oundviklig följd. Samtidigt inrymmer näringspoli- tikcn ett ansvar för att strukturomvandlingen sker i sådana former och sådan takt att de enskilda människornas trygghet och alternativa syssel- sättningsmöjligheter värnas. Det är först genom en strukturomvandling i kontrollerade former som vi bäst kan tillvarata våra samlade resurser. Den omfattande medelsarsenal som successivt har byggts upp inom ra- men för arbetsmarknads- och regionalpolitiken kommer härvid att sättas in för att sociala påfrestningar i största möjliga utsträckning skall kunna undvikas. De ytterligare åtgärder som nu föreslås för beklädnadsindu- strin ställer samtidigt ökade krav på nära samordning av de industri- politiska, försörjningsberedskapspolitiska, arbetsmarknadspolitiska och regionalpolitiska insatserna.

Till regeringen har förts fram ett flertal förslag till åtgärder för bc- klädnadsindustrin. Förslagen har varit föremål för överväganden inom närmast berörda departement samt inom en särskild interdepartemental delegation. Några av förslagen faller inom industridcpartementets verk— samhetsområde. Sålunda har bcklädnadsrådet vid överstyrelsen för eko- nomiskt försvar bl. a. föreslagit åtgärder för att höja den produktions— tekniska nivån inom konfektionsindustrin. Härvid har föreslagits ett ökat stöd till teknisk utveckling samt ett särskilt investeringsstöd i form av exempelvis avskrivningslån. Vid de överläggningar som har ägt rum mellan regeringen och företrädare för företag och anställda inom bc- klädnadssektorn har vidare förts fram förslag om bl.a. avskrivningslån med en relativt generell tillämpning, bl. a. för investeringar i produk- tionsutrustning. Av övriga förslag som har förts fram kan nämnas för- stärkning och förlängning av de nu löpande branschfrämjande åtgärder- na, bl. a. exportstödet.

I fråga om framställningar om generella åtgärder av subventions- karaktär vill jag efter samråd med cheferna för handels- och arbets- marknadsdepartementen framhålla följande. Generella subventioner för beklädnadsindustrin medför uppenbara risker för att en långsiktigt kon- kurrenssvag och ineffektiv branschstruktur bevaras. Detta kan innebära att grundläggande strukturella problem skjuts på framtiden.- Subventio- ner för långsiktigt upprätthållande av produktion som inte är konkur- renskraftig bör endast komma i fråga för sådan tillverkning där sär- skilda försörjningsberedskapspolitiska skäl motiverar sådana åtgärder och där samtidigt effektivitetsfrämjande insatser inte är tillräckliga för att åstadkomma företagsckonomiskt lönsam produktion. Tyngdpunkten i ett långsiktigt fruktbärande åtgärdsprogram för beklädnadsindustrin bör ligga på sådana åtgärder som syftar till att stärka den långsiktiga konkurrenskraften inom branschen.

För många företag inom beklädnadsindustrin uppkommer särskilda problem att anskaffa tillräckligt rörelsekapital för den lageruppbyggnad

Prop. 1975/76: 206 14

som regelmässigt måste ske mellan de starkt markerade försäljnings- säsongerna. Detta förhållande har understrukits i olika sammanhang och förslag till åtgärder har förts fram. För att bidra till en lösning av dessa finansieringsproblem kommer, efter vad jag har inhämtat, chefen för arbetsmarknadsdepartementct att föreslå regeringen att meddela sär- skilda föreskrifter om säsongmässigt avpassade krediter till företag inom beklädnadsindustrin i form av industrigarantilån samt hantverks- och industrilån.

Jag övergår nu till att mera i detalj behandla frågor och förslag inom industridepartementets verksamhetsområde.

Imlustripolitirka åtgärder

Flera företag inom konfektionsindustrin torde redan ha utnyttjat de rationaliseringsmöjligheter som finns inom ramen för i dag prövad pro- duktionsteknik. Alltjämt kännetecknas emellertid konfektionstillverk— ningen i stor utsträckning av hantverksmässiga metoder. Produktionen är arbetsintensiv vilket i kombination med successivt ökade lönekostnader har medfört en försvagad konkurrenskraft gentemot utländska tillver- kare. Efter vad jag har erfarit finns emellertid inom flera tillverknings- områden utrymme för en långsiktigt stärkt konkurrenskraft om i dag känd bästa produktionsteknik kan få en bredare tillämpning och om nya produktionsmetoder kan införas inom svensk konfektionsindustri.

Såväl utomlands som i Sverige pågår f. n. ett omfattande utvecldings— arbcte på det produktionstekniska området avseende konfektionstill- verkning. De aktuella projektcn är väsentligen inriktade på ökad auto- matisering av tillverkningen. Det gäller t. ex. automatisk mönsteranpass- ning och tillskärning. märknings- och sorteringssystem för plaggdelar, numerisk styrning av sömnadsarbete samt pressning av färdiga plagg. Sedan en tid tillbaka ger STU visst stöd till produktionsteknisk utveck- ling inom beklädnadsområdet.

Enligt min mening är det av stor vikt att en omedelbar och bred sats- ning på avancerad produktionsteknik kommer till stånd. Den nya pro- duktionsteknik som redan i dag har tagits fram torde tillsammans med de produktionstekniska framsteg som bör vara möjliga inom en snar framtid, avsevärt kunna stärka den svenska konfektionsindustrins lång— siktiga konkurrenskraft. Den pressade lönsamheten under lång tid för ett flertal företag inom branschen har emellertid resulterat i bl. a. up- penbara svårigheter vad gäller finansieringen av ny och mer avance- rad produktionsutrustning.

Mot denna bakgrund förordar jag att statliga stödåtgärder i form av ett särskilt rationaliscringsprogram för konfektionsindurfrin sätts in un- der en tid av två år för att främja införandet av ny produktionsteknik. Rationaliseringsprogrammet bör inrymma s t ö d till e ff e k t i v i- tetshöjande investeringar, bidrag för konsultin-

Prop. 1975/76: 206 15

s a t 5 e r vid införandet av ny produktionsteknik samt ö k a d e i n- satser för teknisk utveckling. Programmet bör inriktas mot plaggtillverkande industri och således omfatta i huvudsak konfek- tionsindustrin.

För effektivitetshöjande investeringar i produktionsutrustning bör ett direkt stöd lämnas i form av särskilda avskrivningslån. Dessa bör nor- malt utgå med högst 25 % av investeringskostnaderna. I de fall investe- ringar sker i anslutning till omfattande strukturella förändringar, exem- pelvis projekt där flera mindre företag samarbetar eller går samman om gemensam produktionsutrustning eller där större företag i samver- kan till sig knyter mindre företag, bör avskrivningslån kunna ges mot- svarande högst 50 % av den totala investeringskostnaden.

Mot. bakgrund av de avsättningsproblem som har gjort sig gällande- för flera inhemskt producerade konfektionsvaror bör vid prövning av avskrivningslån särskilt uppmärksammas förutsättningarna för långsiktiga och stabila avsättningsmöjligheter för aktuella tillverkningsområdcn. Som allmän utgångspunkt bör härvid gälla att avskrivningslån till in- vesteringar som långsiktigt ökar den totala produktionskapaciteten i branschen normalt endast bör komma ifråga för sådana tillverknings- områden där konkurrenssituationen och marknadsutvecklingen kan be- dömas ge ctt på sikt naturligt utrymme för en ökad inhemsk produk— tion. Det är dessutom angeläget att investeringsstödet fördelas så att genomförda investeringar står i samklang med en ändamålsenlig struk- turomvandling inom branschen. För flera företag kommer detta att in- nebära att en förutsättning för stöd är långtgående samarbete eller sam- gående med andra företag. Vid beviljande av investeringsstödet bör vidare uppmärksammas angelägenheten av att undvika snedvridningar av konkurrensförhållandena inom en delbransch.

Avskrivningslånen bör beviljas av statens industrivcrk efter prövning i varje enskilt fall. Lånen bör vara ränte- och amorteringsfria och nor- malt skrivas av med ett lika stort belopp under varje år av en period av högst tio år. Erhållande av avskrivningslån bör förutsätta att sta— tens industrivcrk ges full insyn i berört företags ekonomiska utveckling och samverkansplaner'på investeringssidan med andra företag i bran- schen. I enlighet med vad jag tidigare anfört, bör industrivcrket ges möj- lighet att ställa vissa villkor vad gäller planerade investeringar och sam- utnyttjande för beviljande av avskrivningslån. Det ankommer på rege- ringen att meddela närmare föreskrifter för beviljande av avskrivnings- lån. För investeringsstöd i form av särskilda avskrivningslån beräknar jag medelsbehovet till 20 milj. kr. per år under en tvåårsperiod.

För bidrag till konsultundersökningar i omställningsfrämjande syfte och utbildningsinsatscr för teko-industrierna har regeringen i årets bud— getproposition under anslaget Företags- och branschfrämjande åtgär- der (prop. 1975/76: 100 bil. 15 s. 71) tagit upp en medelsram av 7 milj.

Prop. 1975/76: 206 16

kr. Konsultundersökningarna är främst inriktade på organisatoriska för- . hållanden och kan härvid avse även produktionstekniska frågor. Dessa resurser bör nu väsentligt utökas.-

För att främja att en bättre produktionsteknik så snabbt som möjligt skall kunna införas inom konfektionsindustrin bör sålunda intensifie- rade konsultinsatser göras för att .bistå företagen med.-behövligt be- slutsunderlag vid införandet av effektivitetshöjande produktionsteknik. I den utsträckning som införandet av ny produktionsteknik-bör kombi- neras med strukturella omställningar behövs intensifierade konsultinsat- ser även utanför det tekniska området. Mot den bakgrund jag har teck- nat i dct föregående och med den inriktning av åtgärderna som jag för- ordar bör den ram som har angivits i budgetpropositionen höjas. Jag räknar med att anslagsnivån bör höjas med 5 milj. kr. för budgetåret 1976/77 utöver vad som har angivits i budgetpropositionen. Denna nivå bör bibehållas även budgetåret 1977/78. Härvid har jag räknat in ökade kostnader vid statens industrivcrk för administrationen av såväl avskriv- ningslåncn som den utökade verksamheten med konsultinsatser. Hittills- varande regler för de s.k. omställningsfrämjande åtgärderna bör gälla även för den utvidgade verksamheten.

Ökade insatser bör vidare göras för utveckling av metoder och sy- stem för tillverkning av kläder. Det stöd som f.n. utgår från STU för detta ändamål bör ökas. Jag räknar med att en viss ökning av stödet kan ske redan nästa budgetår om riksdagen anvisar medel till STU i enlighet med regeringens förslag i årets budgetproposition (prop. 1975/ 76:100 bil. 15 s. 207). För budgetåren 1976/77—197'7/78 räknar jag med att ett belopp av totalt ca 4 milj. kr. kommer att stå till förfogande för stöd till teknisk utveckling inom konfektionsindustrin.

Jag övergår nu till att redogöra för vissa kompletterande förslag på det industripolitiska området.

Riksdagen avvisade hösten 1975 tanken på att strukturstöd skall kun- na utnyttjas för överförande av resurser från teko-produktion till andra produktområden (prop. 1975/76: 57 s. 27, NU 1975/76: 15, rskr 1975/ 76: 1.07). Enligt min mening är det i rådande läge angeläget att öka insatserna för att mildra verkningarna för de sysselsatta av bekläd- nadsindustrins tillbakagång. Efter samråd med chefen för arbetsmark- nadsdepartementet förordar jag därför att inom ramen för branschfräm- jande åtgärder konsultinsatser för teko- och skoföretag bör kunna inne- fatta även undersökningar av företagens förutsättningar att helt eller delvis övergå till produktion inom andra branscher och marknader.

De s.k. strukturgarantierna innebär att staten ikläder sig borgen för lån i samband med fusioner, företagsförvärv och liknande strukturella omställningar inom vissa branscher, bl. a. teko- och skoindustrierna. I årets budgetproposition (prop. 1975/76: 1.00 bil. 15 s. 85) har föreslagits att systemet med strukturgarantier förlängs att gälla t.o.m. budgetåret

Prop. 1975/76: 206 17

1976/77 för nu ingående branscher. För teko—industrierna förordar jag nu en förlängning med ytterligare ett budgetår. Härigenom erhålls en tidsmässig samordning med det föreslagna rationaliseringsprogrammet.

Den totala ramen för strukturgarantier uppgår f. n. till 100 milj. kr., . varav drygt hälften var utnyttjad vid utgången av budgetåret 1974/75. Under innevarande budgetår har efterfrågan på strukturgarantier ökat märkbart. För att möjliggöra intensifierade insatser för teko-industrierna bör ramen för strukturgarantierna höjas med 25 milj. kr. till 125 milj. kr.

För räntebefrielse vid strukturgarantier har regeringen i årets budget- proposition (prop. 1975/76: 100 bil. 15 s. 85) föreslagit en ram på 1,2 milj. kr. för budgetåret 1976/77. Som en följd av förslaget om höjd strukturgarantiram bör anslaget för räntebefrielse för budgetåret 1976/ 77 höjas med 0,8 milj. kr. till 2 milj. kr. och den högre nivån bibehållas även under budgetåret 1977/78.

Slutligen bör medlen för exportfrämjande åtgärder räknas upp.- För åtgärder av detta slag har i årets budgetproposition under anslaget Före- tags- och branschfrämjande åtgärder (prop. 1975/76: 100 bil. 15 s. 71) tagits upp 8 milj. kr. Trots det hårda konkurrenstryck som råder inter- nationellt föreligger enligt samstämmiga bedömningar goda möjligheter att i framtiden få till stånd en ytterligare ökad och stabil avsättning utom- lands för flera av de svenska teko-industriernas produkter. Mot den bak- grunden och med hänsyn till den stora betydelse som exporten redan i dag har för stora delar av dessa branscher bör ramen för exportfrämjan- de åtgärder för teko-industrierna höjas med 2 milj. kr. per år till 10 milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1976/77 och 1977/78.

Jag behandlar i det följande de anslagsmässiga konsekvenserna av de förslag som jag nu har lagt fram. Beträffande de åtgärder som fallet under anslaget Företags- och branschfrämjande åtgärder får dock av budgettekniska skäl frågan om medelsanvisning tas upp i samband med tilläggsbudget I för nästa budgetår.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att rege- ringen föreslår riksdagen att godkänna de av mig förordade riktlinjerna för industripoli- tiska åtgärdcr för beklädnadsindustrin.

Prop. 1975/76: 206 18

Anslagsfrågor för budgetåret 1976/77

DRIFTBUD GETEN

TRETTONDE HUVUDTITELN

B. Industri m. 111.

B 9. Kostnader för räntebefrielse vid strukturgarantier'till företag inom vissa industribranseher. Enligt budgetpropositionen för budgetåret 1976/ 77 (prop. 1975/76: 100 bil. 15 s. 85) har regeringen föreslagit riksdagen att under denna anslagsrubrik föra upp ett reservationsanslag av ],2 milj. kr. Vidare har för budgetåret 1976/77 föreslagits en oförändrad ram för strukturgarantier på 100 milj. kr.

Med hänvisning till vad jag nyss har anfört förordar jag att struktur- garantiramen för budgetåret 1976/77 höjs med 25 milj. kr. till 125 milj. kr. och att anslagsramen för räntebefrielse höjs med 800000 kr. till 2 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen —— med återkallande av sina tidigare förslag — föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1976/77 ikläda staten förpliktelse i form av strukturgarantier, som inberäknat redan beviljade garantier innebär åtaganden om högst ]25 000 000 kr., . _

2. till Kostnader för räntebefrielse vid strukturgarantier till före- tag inom vissa industribranscher för budgetåret 1976/77 an- visa ett reservationsanslag av 2 000 000 kr.

KAPITAL-BUDGETEN

V. PON-DEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD

V: 14. Län till rationaliseringsinvesteringar inom konfektionsindustrin. Inom ramen för ett tvåårigt rationaliseringsprogram för i första hand konfektionsindustrin bör, som jag tidigare har anfört,.utgå lån till effek- tivitetshöjande investeringar inom en ram av totalt 40 milj. kr. För bud- getåret 1976/77 bör anvisas 20 milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Lån till rationaliseringsinvesteringar inom konfektions- industrin för budgetåret 1976/77 anvisa ett investeringsanslag av 20 000 000 kr.

Prop. 1975/76: 206 19

Bilaga 1: 1 Bilaga 1: 1 till bilaga 1 till regeringens proposition nr 206 år 1975/76 Av följande sammanställningar framgår omfattningen av industripoli- tiska, försörjningsberedskapspolitiska samt arbetsmarknads- och regional- politiska åtgärder för beklädnadsindustrin uttryckta i termer av beviljade medel och beslutade framtida anslagsramar. A. Industripolitiska åtgärder T eko-indum'ierna (] OOO-tal kr.) Budget:-ir Bidrag Summa Lånegarantier ___—___— bidrag utbildning omställning export FoU omställning export

(struktur- garantier) Beviljade medel . 1970171 1018 — 3 535 1 164 5 717 -— 900 197117! 3816 1951 5474 1775 13016 — 1010 1972173 3 226 1 975 6 663 1 975 13 839 — 1973174 3 038 1 783 6 600 2 050 13 471 28 1751 400 1974/75 2 616 2 809 6 775 2 100 14 300 —— Summa 13 714 8 518 2.9 047 9 064 60 343 28 175 2 300 Anslagsramar 1975176 2 000 5 0002 7 000 2 490 - 16 490 100 0003 22 500l

__

1976/77 7 000 8 000 2 750 17 750 100 0003 22 5004 1977/78 7 000 8 000 — 15'000 —— 22 5004

1 Avser budgetåren 1972/73—1974/75 ” Avser internbudgeteracl ram inkl. tilläggsanslag 3 Ackumulerad ram för samtliga ingående branscher (beklädnadsindustri, gjuteriindustri, manuell glasindustri samt delar av träbearbetande industri och metallmanufakturindustri)

' Ackumulerad ram

Skoim'lustrin samt garveriindusrrin (] OOO-fal kr.)

Budgctår Bidrag Summa lånegarantier . ___-___— bidrag för omställning omställning export samarbetsbidrag (strukturgarantier)

för bl.a. produkt- utveckling och utbildning Beviljade bidrag 1972173 104 — —. 104 1973174 262 700 295 1 257 6001 1974/75 245 365 325 _935 Summa 611 1 065 620 2 296 600 Anslagsm/nar 1975/76 1 0002 ' 1 000 500 2 500 100 0003 1976/77 1 000 1 000 500 2 500 100 0003 1977178 1 000 1 000 — 2000 —

1 Avser budgetåren 1972/73—1974/75 = Avser internbudgeterad ram inkl. tilläggsanslag 3Ackumulerad ram för samtliga ingående branscher (beklädnadsindustri, gjuteriindustri, manuell glasindustri samt delar av träbearbetande industri och metallmanufakturindustri)

Prop. 1975/76: 206 2 C

D. Försörjningsberedskapspolitiska åtgärder Krall/stöd (I OOO-tal kr.)

Produktions- Beviljat stöd Under handläggning sektor 1972-12-15—1976-02-29 per 1976-03-01 avskrivnings- låne- avskrivnings- - låne- lån garantier lån garantier Bomulll 54 600 19 900 600 3 700 Yllel 4 400 2 000 1 300 800 Irikå 3 600 2 300 5 100 2 600 Ovrig textil 14 400 2 100 10 000 1 400 Garverier 4 200 400 1 800 300 Skor 6 400 ' 1" 500 4 000 1 700 Summa 87 600 28 100 22 800 10 500

1 Spinneri och vävning.

Statlig upphandling (I OOO-ml kr. där annat ej anges")

Period ' Aktivitet Belopp Kalenderåren Beställningar genom _ 30—40 milj. kr. 1973—"1974 överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) per år Budgetåret Ökade möjligheter till beställningar hos svensk 1975/76 beklädnadsindustri enligt följande: ÖEF: — ökning av bullertlager (bcställningsrescrv) 47 000 — ökning av bcredskapslager 25 000 — lageruppbyggnad av sjukhustextilier 30 0001 102 000 -— försörjningsberedskapsstöd 10 000 Övriga myndigheter: — Försvarets materielverk 61 0002 — Civilförsvarsstyrelsen 5 0002 -— Rikspolisstyrelsen 10 000? 76 000

188 000

1 Beställningsbemyndigande. Betalningsutfall med 10 milj. kr. under vart och ett av budgetåren 1975/76—1977/78. = Avser tidigareläggning.

C. Arbetsmarknads- och regionalpolitiska åtgärder för beklädnadsindustrin (1 OOO-tal kr.)

Budget-år Beviljade bidrag Summa Lokaliseringslån bidrag Lokaliserings— Utbildnings- Sysselsätt- bidrag och av- stöd ningsstöd skrivningslån

1970171 6 400 4 300 1 400 12 100 16 700 1971/72 1 500 3 000 2 300 6 800 5 500 1972173 800 2 900 1 500 5 200 12 400 1973/74 11 800 78 900 1 600 92 3:001 9 300 1974,!75 2 600 6 800 . .! 9 400 9 400 Summa 23 100 95 900 6 800 125 800 53 300

Anm. T.o.m. år 1975 har dessutom investeringsfondmcdel fått tagas i anspråk till ett belopp av sam- manlagt ca 220 milj. kr. Vidare har under tiden 1 juli 1975 _ 29 februari 1976 45 företag inom bekläd- nadsindustrin beviljats lagerstöd för en beräknad lagerökning på ca 70 milj. kr.

1 Huvuddelen utgör bidrag till Algots Nord AB. : Uppgift föreligger ej.

Prop. 1975/76: 206 21

Bilaga 1: 2

Bilaga 1: 2 till bilaga 1 till regeringens proposition nr 206 1975/76

Sammanställning av förslag till åtgärder för beklädnadsindustrin

Typ av åtgärd Kostnader (milj. kr.)

Industripolitiska åtgärder

1. Ru!ionaliseringsprogram för konfektionsindustrin — stöd via styrelsen för teknisk utveckling 4,01 — avskrivningslån till eh'ektivitctshöjande investeringar 40,0 — konsultinsatser vid införande av ny teknik 10,0 2. [lipar/främjande åtgärder 4,0 3. Räntebefi'ielse för strukturgarantilän 2,8 1976/77—1977/78

Summa nu föreslagna industripolitiska åtgärder 60,8 Tidigare beslutade industripolitiska åtgärder 34,0 Totalt för tvåårsperioden 1976/77—1977/78 94,8 4. Höjning av ram för strukturgarantier 25,0” 1976/77

Försörjningsberedskapspalitiska åtgärder3

1. Statsföretag AB ges i uppdrag att medverka till en ägarmässig samordning av grundlextil bomullsimlustri Intensifierat utredningsarbete avseende skoindusrrins framtida struktur

3. S. k. villkarligafärsårjningsberedskapsldn för att skapa rådrum i kris- 12,0 1976/77 situationer under det att arbete pågår i enlighet med ovan nämnda pkt 1. och 2.

4. Avskrivningslån till Stigtex AB under fem år för viss produktion av Högst 2,5 1976/77 kamgarn och kardgarn av ull Högst 12,5 1976/77—1980/81

' Häri ingår viss ökning som beräknas kunna ske under budgetåret 1976/77 under förutsättning att riksdagen anvisar medel till styrelsen för teknisk utveckling i enlighet med förslag i prop. 1975/76: 100 bil. 15 s. 207.

= För att möjliggöra ökade insatser inom teko-industrierna föreslås den totala ramen därmed höjd från 100 milj. kr. till 125 milj. kr. Förutom teko—industrierna omfattar ramen även skoindustri, gjuteriindustri, manuell glasindustri, samt delar av träbearbetande industri och metallmanufakturindustri.

= Utöver här anmälda förslag till åtgärder har regeringen i prop. 1975/76: 152 föreslagit vissa åtgärder inom programmet Beklädnad m.m. För budgetåret 1976/77 beräknas härför på kapitalbudgeten 45,2 milj. kr. och på driftbudgeten 33,9 milj. kr.

Prop. 1975/76: 206

22 Bilaga 2 till regeringens proposition nr 206 år 1975/76 Utdrag HANDELSDEPARTEMENTET PROTOKOLL vid regeringssammanträdc 1976-04—01

Föredragande: statsrådet Lidbom

Anmälan till proposition om åtgärder för beklädnadsindustrin

Inledning

Vår säkerhetspolitik och vårt näringslivs struktur i dag och i framtiden bestämmer väsentligen omfattningen och inriktningen av den ekono- miska försvarsberedskapen. Produktionsplanering och övriga beredskaps- åtgärder i fred inriktas på att göra det möjligt att vid krig, avspärrning eller annan kris tillhandahålla de varor och tjänster som behövs för lan— dets försörjning och försvar.

Den ekonomiska försvarsberedskapen påverkas såväl av utvecklingen i det svenska samhället som av förändringar i vår omvärld. Utveck— lingen inom områden såsom produktion, utrikeshandel, industristruktur och konsumtionsmönster får konsekvenser för försörjningsberedskapen och därmed också för behovet av beredskapsåtgärder.

Den vidgade utrikeshandeln som har befrämjats bl. a. av liberalise- ringen av de internationella betalningarna samt tillkomsten av det all- männa tull- och handelsavtalet (GATT), europeiska frihandelssamman- slutningen (EFTA) och de europeiska gemenskaperna (EG) har bidra— git till en successivt ökad internationell arbetsfördelning vilket i sin tur har fått återverkningar på strukturomvandlingen inom såväl industri som handel.

Den inhemska produktionen har minskat väsentligt inom vissa från försörjningsberedskapssynpunkt väsentliga varuområden. Vissa försörj— ningsviktiga varor har sålunda fallit bort eller hotar att försvinna ur pro- duktionen. Industrin har i växande grad blivit beroende av tillförsel av halvfabrikat och komponenter från utländska leverantörer. Tillsammans med en kraftig ökning av konsumtionsstandarden och ett vidgat varu— sortiment har denna utveckling inneburit att förutsättningarna för det ekonomiska försvaret att verka i krislägen har förändrats och i vissa fall försvårats.

Mot bl. a. denna bakgrund tillkallade dåvarande chefen för handels- dcpartemcntct den 4 maj 1971 särskilda sakkunniga för att utreda olika

Prop. 1975/76: 206 23

metoder för att upprätthålla en tillfredsställande beredskap inom varu- områden som har väsentlig betydelse för försörjningen. De sakkunniga, som antog namnet försörjningsberedskapsutredningen, hade till uppgift att i första hand se över beklädnadsscktorn, eftersom driftsinskränk- ningar och företagsnedläggningar fått allvarliga återverkningar på för- sörjningsberedskapen i fråga om kläder och skor.

I augusti 1972 lade utredningen fram delbetänkandet (Ds H 1972: 3) Kläder och skor — försörjningen i en kristid, med förslag till åtgärder- för att förbättra försörjningsberedskapen på beklädnadsområdet. Ut— redningen konstaterade att det förelåg en allmänt minskande självför- sörjningsgrad inom detta område. Utredningens förslag lades till grund för en proposition i ämnet. De förslag till åtgärder som där fördes fram godkändes av riksdagen (prop. 1972: 127, FöU 1972- 25 rskr 1972: 325).

A... ...—,

Utveckling och åtgärder under år 1975

Under första halvåret 1975 försämrades beklädnadsindustrins mark- nadsläge. I en skrivelse den 26 augusti 1975 framhöll överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) att läget inom den svenska beklädnadsindu- strin kännetecknades av försämrad orderingång och därav föranledd produktionsminskning i en utsträckning som ingav stark oro bl. a. från försörjningsberedskapssynpunkt.

Mot bakgrund av den från försörjningsberedskapssynpunkt allvarliga försämringen av bcklädnadsindustrins situation godkände riksdagen un- der år 1975 förslag till vissa åtgärder för att trygga en tillfredsställande försörjningsberedskap på beklädnadsområdet (prop. 1975/76: 57, NU 1975/76: 15, rskr 1975/76: 107). Åtgärderna avsåg bl. a. tidigareläggning av statliga industribeställningar, ökad statlig lagerhållning samt ökad me- delsram för statligt stöd i form av avskrivningslån för investeringar samt lånegaranti. Vidare gällde riksdagsbeslutet förstärkta åtgärder för att främja teko- och skoindustriernas strukturomvandling samt vidgat stöd för exportfrämjande åtgärder. 1 prop. 1975/76: 57 an- mäldes även beslut av regeringen om vissa handelspolitiska åtgärder, nämligen dels en begränsning av importen i fråga om skor av läder och plast samt gummistövlar, dels licenstvång utan kvantitativa begräns- ningar för importen av vissa tekovaror från årsskiftet 1975/76.

Framställningar om åtgärder inom beklädnadsindustrin

Som chefen för industridepartementet i dag redovisar har under hösten 1975 och början av år 1976 till regeringen överlämnats en rad framställ— ningar från fackliga organisationer, branschorgan och myndigheter med förslag till åtgärder för beklädnadsindustrin. I det följande behandlas sådana förslag som är särskilt avsedda att stärka försörjningsberedska— pen.

Prop. 1975/76: 206 24

Inom ÖEF upprättades hösten 1975 ett samrådsorgan, det 5. k. be- klädnadsrådet. Rådet består av representanter för branschföreningar, arbetstagarorganisationer, statliga myndigheter, Svenska kommunför- bundet, Landstingsförbundet och Statsföretag AB. Beklädnadsrådet läm- nade den 30 januari 1976 en promemoria till regeringen med förslag till åtgärder för försörjningsberedskapen på beklädnadsområdet.

I promemorian föreslås bl.a. att ÖEF får ytterligare möjligheter att stödja investeringar i försörjningsviktig industri. Förslaget innebär att av- skrivningslån skall kunna ges för upp till 75 % av investeringen samt lå- negaranti för resterande 25 %. På lån upptaget mot lånegaranti skall rän- ta cj utgå.

Beklädnadsrådet anser också att bestämmelserna för statlig upphand- ling av tckovaror och skor m. ni. även fortsättningsvis bör tillämpas.

Beklädnadsrådet föreslår vidare, med hänvisning till vad försörjnings- beredskapsutredningen anför i sitt slutbetänkande (SOU 1975: 57) Va- ruförsörjning i kristid, att ett kapitalstöd i form av räntc- och amorte- ringsfria lån bör kunna ges för företagens behov av rörelsekapital.

Frågan om staten i ökad utsträckning skall inträda som ägare eller delägare i beklädnadsindustrin tas också upp av bcklädnadsrådet. Rådet framhåller vikten av att staten genom direkt eller indirekt ägande i före- tag tryggar försörjningsberedskapen. Rådet anser att detta i första hand kan bli aktuellt i branscher där de statliga stödåtgärderna är av särskild stor omfattning.

Rådet tar också upp den svenska detaljhandelns prissättningsmetod som rådet menar inverkar menligt på den svenska beklädnadsindustrins avsättningsmöjligheter. Rådet anser det önskvärt med en förändring av nuvarande påläggssystcm så att prisskillnadcrna mellan teko- och sko- varor tillverkade i Sverige och i utlandet inte ytterligare skärps i detalj— handelslcdct.

Avtal mellan Stigtex AB och ÖEF

AB Kamgarn i Borås är ett av de två kvarvarande kamgarnsspinnc- rierna i landet. ÖEF har i skrivelse till regeringen den 17 december 1975 anmält att företaget kommer att under år 1976 lägga ner produktionen av kamgarn och kardgarn om rörelsen inte kan överlåtas till staten. En nedläggning av företagets spinneri är enligt ÖEFzs uppfattning synnerli- gen allvarlig från försörjningsberedskapssynpunkt. Företaget har en mo- dern utrustning och kan framställa kamgarn av ulltyp från rayonfibrer, som framställs inom landet. En maskinpark hålls genom ÖEFzs försorg i beredskap för detta ändamål.

Statsföretag AB har anmält till ÖEF att företaget genom Stigtex AB har tecknat preliminäravtal med AB Kamgarn att överta spinnerirörel-

Prop. 1975/76: 206 25

sen vid AB Kamgarn. Statsföretag AB har vidare anmält'sig berett att driva dessa spinnerier i första hand t. 0. m. budgetåret 1980/81 under förutsättning att staten bidrar med täckning av en eventuell förlust. Denna beräknas till högst 2,5 milj. kr. årligen under 5 år.

ÖEF har i skrivelse till regeringen den 22 mars 1976 anmält att ÖEF med förbehåll för statsmakternas godkännande har träffat ett avtal med Stigtex AB som bl. a. innebär att Stigtex AB åtar sig att under fem år upprätthålla en viss produktion av kamgarn och kardgarn. Av- talet innebär för ÖEF:s del bl. a. att ÖEF under avtalsperioden skall tillhandahålla Stigtex AB ett räntefritt avskrivningslån, vilket varje år skall täcka men inte överstiga under året uppkommande förlust i före- tagets spinnerirörelsc. Det totala lånebeloppet skall maximalt få uppgå till 12,5 milj. kr. fördelat med högst 2,5 milj .kr. per kalenderår.

Föredraganden

Den inhemska produktionen av beklädnadsvaror minskade avsevärt i förhållande till den samlade efterfrågan på den svenska marknaden un— der 1970-talet. I prop. 1975/76: 57 redovisades den kraftiga minskningen av självförsörjningsgraden för flera varugrupper inom beklädnadsom— rådet.

Denna från försörjningsberedskapssynpunkt negativa utveckling har vid olika tillfällen föranlett särskilda åtgärder från statsmakternas sida. Bl.a. beslöt riksdagen år 1972 om åtgärder för att trygga försörjnings— beredskapen inom bcklädnadsområdet (prop. 1972: 127, FöU 1972: 25, rskr 1972: 325). Åtgärderna har medverkat till att väsentlig produktions- kapacitet har kunnat bibehållas inom landet.

Under första halvåret 1975 inträffade en betydande försämring av beklädnadsindustrins marknadsläge. I prop. 1975/76: 57 konstaterades att utvecklingen inte kunde få fortsätta utan ingripande från samhället. Med pågående utveckling kunde vi förlora produktionskapaeitet i en sådan utsträckning att vi riskerade att i en eventuell framtida kris- situation inte kunna uppfylla de försörjningsmål som uppställts. Lä— get bedömdes sårskilt kritiskt inom det grundtextila området dvs. till— verkning av garner och vävnader samt inom skoområdet. I propositionen anmäldes vissa handelspolitiska åtgärder och föreslogs åtgärder inom landet för att trygga försörjningsberedskapen. Förslagen godkändes av riksdagen (NU 1975/76:15, rskr 1975/76:107). Med de angivna åt— gärderna förbättrades möjligheterna för statsmakterna att vidta åtgärder för att upprätthålla en tillfredsställande försörjningsberedskap inom be— rörda områden.

Ett inom överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) hösten 1975

Prop. 1975/76: 206 "6

L

upprättat samrådsorgan, det s.k. bcklädnadsrådet, har i en promemoria den 30 januari 1976 till regeringen anmält att läget från försörjnings- beredskapssynpunkt försämrats ytterligare och föreslår vissa åtgärder.

Som chefen för industridepartementet i dag redovisar är läget inom beklädnadsindustrin nu sådant att jag anser det nödvändigt med ytter- ligare åtgärder för att trygga att en från försörjningsberedskapssynpunkt godtagbar produktionskapacitet bevaras inom landet.

Samordning av grlmdtextil bonzullsindustri och skoindustri

Som framhölls i prop. 1975/76: 57 är försörjningsläget särskilt inom det s. k. grundtextila området och skoområdet sådant att en fortsatt minsk- ning av produktionskapaciteten är allvarlig från försörjningsberedskaps- synpunkt.

Det finns särskild anledning till oro beträffande möjligheterna för fö- retagen inom den grundtextila bomullsindustrin att fortsätta driften i nuvarande omfattning. Jag bedömer att väsentliga fördelar står att vinna genom en samordning mellan de enskilda företagen.

I statsmakternas beslut om bildande av Statsföretag AB (prop. 1969: 121, SU 1969: 168, mkr 1969: 381) fastslogs att den ekonomiska för- svarsberedskapen är en naturlig uppgift för staten. Statsföretag AB skall fullgöra sy'SSelsättnings-, försvarsberedskaps- eller andra speciella uppgifter som ägaren dvs. staten begär att bolaget skall fullgöra. Stats- företag AB skall sålunda på statens uppmaning lämna offert för full- görandet av sådana speciella uppgifter. Detta kan innebära att staten er- sätter Statsföretag AB för de förluster som kan uppkomma till följd av företagets engagemang. Behovet och storleken av ett sådant stöd be- döms med utgångspunkt från de lämnade offertcrna.

Statsföretagsgruppen består av företag verksamma inom ett flertal branscher. Tyngdpunkten ligger f.n. inom gruvindustrin, stålindustrin och skogsindustrin. En grupp företag har tillkommit av försörjnings— beredskapsskäl. Hit hör bl. a. Ceaverken AB och AB Svensk Torvföräd- ling.

Mot bakgrund av det från försörjningsberedskapssynpunkt allvarliga läget inom den grundtcxtila bomullsindustrin och med hänvisning till vad jag har anfört om Statsföretags AB uppgifter inom försörjnings— beredskapen anser jag, att Statsföretag AB bör få i uppdrag att inleda förhandlingar med berörda företag i syfte att få fram förslag till ägarmässig samordning av den grundtextila bomullsindustrin. Målet för Statsföretag AB bör härvid vara att tillsammans med intresserade företag — i ett eller flera steg — nå fram till den företagsstruktur som har de bästa företagsekonomiska förutsättningarna och samtidigt svarar mot försörjningsberedskapsbehoven. Uppdraget torde kunna genomfö- ras inom ramen för det offertförfarande som jag har närmare redogjort

Prop. 1975/76: 206 27

för i prop. 1975/76: 152 (s. 47). Flera alternativa möjligheter till samord- ning kan tänkas bli aktuella. Förhandlingarna bör dock i första hand syfta till att ett enda bolag med eller utan statligt delägande bildas.

Chefen för industridepartementet avser att i annat sammanhang före- slå regeringen att lämna uppdrag till Statsföretag AB med denna inrikt- ning.

Beträffandc skoindustrin vill jag erinra om att ett särskilt struktur- program för skoindustrin aktualiserades i prop. 1975/76: 57. Bl. a. framhölls att omställningsfrämjande åtgärder ensamma inte skulle kun- na åstadkomma nödvändiga förändringar inom branschen. Förutsatt att försörjningsberedskapsstöd av tillräcklig styrka sattes in bedömdes det dock vara möjligt att genomföra en i tiden koncentrerad insats för sko- industrins strukturella omdaning. Målet borde härvid vara att på för- hållandevis kort sikt åstadkomma en förändrad och mer rationell före— tags- och arbetsställestruktur som är anpassad till försörjningsbered— skapens krav på produktionskapacitet.

Sedan årsskiftet 1975/76 arbetar statens industrivcrk och ÖEF ge- mensamt med en utredning om alternativa sätt för den svenska skoindu- strin att så lönsamt som möjligt upprätthålla en från försörjningsbered- skapssynpunkt nödvändig skoproduktion. Förslag skall lämnas i fråga om de åtgärder som bör vidtas för att uppnå en ändamålsenlig bransch- struktur. Det förutsätts att branschen själv medverkar och är pådri- vande i denna omstrukturering. Utredningsresultatet beräknas föreligga vid slutet av år 1976.

Jag avser att återkomma i dessa frågor när Statsföretag AB har lagt fram förslag till ägarmässig samordning av den grundtextila bomullsin- dustrin samt när industrivcrket och ÖEF har redovisat sitt utredningsre- sultat om skoindustrins framtida struktur.

Temporär stödmöjlighet för företag inom främst skoindustrin

Medan den nu redovisade utredningen om skoindustrin pågår kan det inträffa att enskilda företag kommer i en sådan situation att de fin- ner en avveckling eller stark nedskärning av produktionen vara påkal- lad. Detta kan också inträffa under de förhandlingar med företagen om branschens framtida struktur som kan bli aktuella när utredningsresulta- tet föreligger. Jag anser det angeläget att det under denna tidsperiod finns möjlighet att upprätthålla för försörjningsberedskapen viktig pro- duktion vid företag som bedöms behöva ingå i en omstrukturerad sko- industri. Stöd till sådan produktion bör kunna ges genom statliga lån grundade på det 5. k. offertförfarandet. Offertförfaradet innebär att fö- retag på begäran av staten lämnar offert avseende merkostnaderna för att upprätthålla viss produktion. I prop. 1975/76: 152 föreslogs att offer- ter, som tidigare endast har lämnats av Statsföretag AB, i fortsättningen

Prop. 1975/76: 206 28 '

bör kunna tas in även från privata företag." Det framhölls vidare att i_ de fall då privata företag erhåller statligt stöd måste samhället självfallet ' ges full insyn i företagets verksamhet. .- . .

De statliga lån grundade på offertförfarande, 's. k. villkorliga för- sörjningsberedskapslån, som jag nu föreslår skall inrättas, bör utnyttjas för att i avvaktan på utredningsresultatet och på resultatet av eventuella därpå följande förhandlingar trygga att en från försörjningsberedskaps- synpunkt oundgänglig produktion bevaras inom landet.

Vid en bedömning av om lån skall utgå bör företagets möjlighet och vilja att på sikt ingå i en omstrukturerad skoindustri beaktas. Länets storlek bör fastställas på grundval av en av företaget lämnad offert av- seende kostnaderna för att under en avtalad tid upprätthålla en viss överenskommen produktionskapacitct och produktion.

De villkorliga försörjningsberedskapslånen bör kunna underlätta den önskvärda samordningen inom skobranschen. För sådana företag som har erhållit försörjningsbcredskapslån men som efter det att utred- ningsresultatet föreligger inte bedöms kunna ingå i skoindustrins fram- tida struktur, bör det från fall till fall kunna övervägas att helt eller delvis medge avskrivning av erhållna försörjningsberedskapslån.

Som jag tidigare har anmält bör Statsföretag AB få i uppdrag att inleda förhandlingar med företag inom grundtextil bomullsindustri i syfte att lägga fram förslag till ägarmässig samordning av denna. Det kan inte uteslutas att det även inom grundtextil bomullsindustri kan bli nödvändigt att temporärt stödja något företag genom villkorligt försörj- ningsberedskapslån för att hindra att en från försörjningsberedskaps- synpunkt nödvändig produktion försvinner.. Försörjningsberedskapslån bör därför om särskilda skäl föreligger kunna utgå även till företag inom den grundtextila bomullsindustrin. .

Jag föreslår att ÖEF efter samråd med statens industrivcrk och ar- betsmarknadsstyrelsen genom villkorliga försörjningsberedskapslån ges möjlighet att temporärt, dvs. under utrednings- och förhandlingstiden, trygga att en från försörjningsberedskapssynpunkt oundgänglig produk- tionskapacitet upprätthålls inom skoindustrin och den grundtextila bom- ullsindustrin. Lånen bör vara ränte- och amorteringsfria och torde kun- na redovisas i företagens balansräkning på sådant sätt att de inte nega- tivt påverkar företagens ställning. Det får förutsättas att företag som beviljats villkorligt försörjningsbercdskapslån inte lämnar utdelning un- der tid då lånet uppbärs. Det ankommer på regeringen att efter förslag från ÖEF meddela närmare föreskrifter för beviljande av villkorliga- försörjningsberedskapslån.

För nämnda lån beräknar jag ett medelsbehov av 12 milj. kr. Beloppet bör tas upp på fonden för låneunderstöd under ett investeringsanslag be- nämnt Försörjningsberedskapslån. Jag återkommer till dettai det föl- jande vid min anmälan av anslagsfrågor.

Prop. 1975/76: 206 . 29

För de företag som inte kan komma i fråga för försörjningsbered- skapslån och som står inför nedläggning finns möjlighet att genom sed- vanliga arbetsmarknadsåtgärdcr säkra att en avveckling. kan ske i socialt acceptabla former.

För många företag inom tcko- och skobranscherna föreligger sär- skilda problem att anskaffa tillräckligt rörelsekapital för den lagerupp- byggnad som regelmässigt måste ske mellan de starkt markerade för- säljningssäsongerna. Detta förhållande kan medföra att för försörjnings- beredskapen värdefull produktionskapacitet hotas av nedläggning. ÖEF har i sin promemoria pekat på behovet av säsongkrediter. Som chefen för industridcpartementet i dag anmäler kommer chefen för arbetsmark- nadsdepartemcntet att föreslå regeringen att meddela särskilda föreskrif- ter om säsongsmässigt avpassade krediter till företag inom beklädnads- industrin i form av industrigarantilån samt hantverks- och industrilån.

Med de nu föreslagna villkorliga försörjningsberedskapslånen i för- ening med säsongsmässigt avpassade krediter bedömer jag att möjlighet finns att från försörjningsberedskapssynpunkt avvakta med ett slutligt ställningstagande till skoindustrins framtida utformning tills statens indu- striverk och ÖEF har presenterat sitt utredningsresultat.

A vskriwringslån för investeringar m. m.

År 1972 skapades möjlighet att genom avskrivningslån för investering- ar vidta rationaliscringsbefrämjande åtgärder i syfte att bevara från för- sörjningsberedskapssynpunkt viktig produktion inom landet (prop. 1972: 127, FöU 1972: 25, rskr 1972: 325). Avskrivningslån kan ges all textil- beklädnads-, läder- och lädervarutillverkning. Dessutom kan avskriv- ningslån utgå till tillverkning av gummiskor och rayonfibrer. Avskriv- ningslån har hittills framför allt lämnats till grundtextil produktion samt i viss utsträckning till läder- och skoindustrin. Jag vill erinra om att ÖEF, som administrerar avskrivningslånen, redan nu har möjligheter att i den utsträckning försörjningsberedskapsskäl motiverar det stödja investeringar även inom ylle- och trikåindustrin. Utrymme för denna verksamhet anser jag för närvarande finns inom den genom prop. 1975/ 76: 57 ökade ramen för avtal om avskrivningslån till teko-, sko- och gar- veriindustrierna.

ÖEFzs beklädnadsråd har föreslagit att avskrivningslån skall kunna ges för upp till 75 % av företagens investeringar, lånegaranti för reste- rande 25 % samt räntebefrielse på lån upptaget mot lånegaranti. I frå- ga om kapitalstöd i form av ränte- och amorteringsfria lån till företags behov av rörelsekapital vill jag hänvisa till vad jag anförde i prop. 1975/76: 152. De regler som nu gäller för kapitalstödet har enligt min mening visat sig ändamålsenliga. Det finns således inte anledning att nu ta ställning till frågan om ett mer allmänt inriktat kapitalstöd.

Prop. 1975/76: 206 30

Vad gäller frågan att även i fortsättningen ge försörjningsberedskaps- stöd vid upphandling inom landet bör denna fråga övervägas i samband med den årliga beredningen av ÖEFzs budgetframställning.

Avtal mellan Srigtex AB och ÖEF

ÖEF har i skrivelse till regeringen den 17 december 1975 anmält att AB Kamgarn i Borås kommer att lägga ner produktionen av kamgarn och kardgarn under år 1976 om rörelsen inte kan överlåtas till staten. En nedläggning av företagets spinneri, som är ett av de två kvarvarande kamgarnsspinnerierna i landet bedömer ÖEF som synnerligen allvarlig från försörjningsberedskapssynpunkt.

ÖEF har i skrivelse till regeringen den 22 mars 1976 anmält att Stig- tex AB har tecknat preliminäravtal med AB Kamgarn att överta spin- nerirörelsen vid AB Kamgarn samt att styrelsen med förbehåll för stats- makternas godkännande har träffat ett avtal med Stigtex AB. Avtalet in- nebär att Stigtex AB åtar sig att under fem år upprätthålla en viss pro- duktion av kamgarn och kardgarn. ÖEF å sin sida 'skall tillhandahålla Stigtex AB ett räntefritt avskrivningslån, vilket varje år skall täcka men inte överstiga under året uppkommande förlust i företagets spinneri- rörelse. Det totala lånebeloppet skall maximalt få uppgå till 12,5 milj. kr. fördelat med högst 2,5 milj. kr. per kalenderår.

Jag delar ÖEFzs bedömning att det vore allvarligt från försörjnings- beredskapssynpunkt om spinnerirörelsen hos AB Kamgarn lades ner. Jag förordar att regeringen får riksdagens bemyndigande att träffa det avtal som erfordras för att under nämnda tidsperiod säkerställa den vid Stigtex AB försörjningsviktiga produktionen och produktionskapaciteten på spinneriområdet inom en medelsram av högst 12,5 milj. kr. '

Detaljhandeln: prissättningsmetod

ÖEF:s beklädnadsråd tar även upp detaljhandelns prissättningsmetod. Denna fråga kräver inget ställningstagande från riksdagens sida. Jag vill emellertid upplysningsvis anmäla följande.

Vid överläggningar mellan statens pris- och kartellnämnd (SPK) och Sveriges textilhandlareförbund har från SPKzs sida förts fram önske- mål att förbundet skall medverka till en omläggning av detaljhandels- påläggen som innebär en övergång från procentpålägg till en pris- sättningsmetod med kronors- och örespålägg. Förbundet har förklarat sig villigt att medverka till att få företag inom textil- och detaljhandeln att övergå till sådana prissättningsmetoder som SPK föreslagit. En ar- betsgrupp har tillsatts med uppgift att komma fram med material som stöder detta syfte. Även Kooperativa förbundet har förklarat sig vilja medverka till en utredning av den prissättningsmetod som tillämpas inom förbundet. I en liknande arbetsgrupp för skor medverkar representanter för Sveriges skoliandlarförbund.

Prop. 1975/76: 206 31

För den svenska tekoindustrin innebär en omläggning från procen- tuella pålägg till en prissättning med kronors- och örcspålägg att de svenska produkterna får ett gynnsammare utgångsläge i konkurrensen med den prisbilliga importen. I de överläggningar som f.n. pågår mellan SKP och berörda branschorgan om en omläggning av detaljhandelspå- läggen har det visat sig svårt att nå en acceptabel lösning. Om inte SPK och detaljhandeln kan nå en frivillig uppgörelse i denna fråga får det självfallet övervägas att genom lagstiftning göra det möjligt att fram- ' tvinga en kalkylrnetod med åsyftad verkan.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att rege- ringen föreslår riksdagen att 1.godkänna de åtgärder för försörjningsberedskapen inom den grundtextila industrin och skoindustrin som jag har förordat, 2. bemyndiga regeringen att i överensstämmelse med vad jag har förordat träffa avtal med Stigtex AB.

Anslagsfrågor för budgetåret 1976/77 DRIFTBUDGETEN

TIONDE HUVUDTITELN

F 1. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar. Under denna anslagspunkt har regeringen i prop. 1975/76: 152 föreslagit riksdagen att för budget- året 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 128 756 000 kr.

För progrmnmet Bckliirlnad m.m. har på driftbudgetcn beräknats 33 995 000 kr. På kapitalbudgeten har vidare för programmet medel be- räknats för investeringsanslag om sammanlagt 39 milj. kr.

I det föregående har jag föreslagit att regeringen begär riksdagens bemyndigande att träffa det avtal som behövs för att vid Stigtex AB säkerställa försörjningsviktig produktion och produktionskapacitet på spinneriområdet under en period av fem år. Jag beräknar statens kost- nader för detta ändamål till högst 2.5 milj. kr. för budgetåret 1976/77. Jag förordar att förevarande anslag får belastas med dessa kostnader.

Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Överstyrelsen för ekonomiskt försvar för budgetåret 1976/ 77 utöver i prop. 1975/76:152 föreslaget förslagsanslag an- visa ytterligare 2 500 000 kr.

Prop. 1975/76: 206 32

KAPITALBUDGETEN _ V. FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD

Försörjningsberedskapslån Nytt anslag (förslag) 12 000 000

Med hänvisning till vad jag har anfört i det föregående angående vill- korliga försörjningsberedskapslån hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till F örsörjningsberedskapslån för budgetåret 1976/77 anvisa ett investeringsanslag av 12 000 000 kr.

Prop. 1975/76: 206

Innehåll Utdrag av protokoll den 1 april 1976 ........................

Bilaga 1: Industridepartementet .............................. Inledning .............................................. Utvecklingen inom beklädnadsindustrin . ....................

Utvecklingen under år 1975 ............................ Föredraganden . ........................................ Utvecklingen inom beklädnadsindustrin .................. Hittills vidtagna åtgärder .............................. Utvecklingen under år 1975 ............................ Överväganden och förslag .............................. Industripolitiska åtgärder . .............................. Hemställan ............................................ Anslagsfrågor för budgetåret 1976/77 ...................... Bilaga 1: 1 ............................................ Bilaga 1: 2 ............................................

Bilaga 2: Handelsdepartementet .............................. Inledning .............................................. Utveckling och åtgärder under år 1975 .................... Framställningar om åtgärder för beklädnadsindustrin .......... Avtal mellan Stigtex AB och ÖEF ........................ Föredraganden .._. ......................................

Samordning av grundtextil bomullsindustri och skoindustri .. Temporär stödmöjlighet för företag inom främst skoindustrin Avskrivningslån för investeringar m.m. .................. Avtal mellan Stigtex AB och ÖEF ...................... Detaljhandelns prissättningsmetod . ...................... Hemställan . ............................................ Anslagsfrågor för budgetåret 1976/77 ......................

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM [976 760259

33

11 12 14 17 18 19 21

22 22 23 23 24 25 26 27 29 30 30