Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås nya regler för hur dubbelvald kandidat, dvs. kan- didat som står i tur att få mandat i mer än en.'valkrets, skall ersättas i valkrets där han inte tillträder mandat. Förslaget förebygger att särlistor som har samlat förhållandevis få röster blir överrepresenterade.

Vidare föreslås att parti som inte får partimarkerade valsedlar utlagda genom centrala valmyndighetens försorg — dvs. de partier som f. n. inte är representerade i riksdagen — skall få rätt att lägga ut partimarkerade val- sedlar på postanstalt där röstning anordnas. En förutsättning är dock att partiet har fått sin partibeteckning registrerad. Samtidigt föreslås en mindre vidgning av statsverkets åliggandc- att förse lokal där röstning äger rum med partimarkerade valsedlar.

Slutligen föreslås en mindre jämkning i lagen om kyrkofullmäktigval. De nya reglerna är avsedda att tillämpas första gången vid 1976 års all- männa val.

• Sida 2
•  Original

Prop. 1975/76z55 . -

1. Förslag till

Lag om ändring i vallagen(19722620) . .- -'

Härigenom föreskrives i fråga om vallagen(19721620) samt 14 kap. 7, 10, 16, 18 och 19 dels att 6 kap. 9 g". 9 kap. 6ä ha nedan angivna lydelse.

ä;" skall

dels att i lagen skall införas en "ny" paragraf; 10 kap. 5 a-ä'äav nedan angivna

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 kap. 9 ä'

1 lokal där röstning äger rum skall väljarna för varje val ha tillgång till

1. valsedlar som försetts med par- ti- och valbeteckning för parti vilket är representerat iii/tisdagen (partimar- kerade valsedlar) samt

2. blanketter till valsedlar.

. 1 lokal där röstning äger rum skall

väljarna för varje val ha tillgång till

1. valsedlar som försetts med par- ti- och valbeteckning för parti som vid det senaste riksdagsvalet /ätt merän 2.3 ' procent av rösterna i hela landet (partimarkerade valsedlar)_ samt

2. blanketter till valsedlar.

Lantbrevbärare som mottager valsedelsförsändels'er bör medföra partimar- kerade valsedlar och= val'sedelsblanketter'enlig't "första -'styck'et.' Partimarkerade valsedlar och valsedelsblanketter enligt- första stycket till- handahålles genom centrala .valmyndigheten's- försorg. ' '

9 kap.-

"6 g .. Kommunen skall tillhandahålla

lämpliga vallokaler. I anslutning till vallokalen eller i denna skall anord- nas lämplig plats där de panier som

deltager i valen kan lägga ut'sina val- - sedlar. Valförrättaren skall- tillse att väljarna där har tillgång till blanket- ter för valsedlar och partimarkerade valsedlar för parti som är represen- terar i riksdagen.

'Senaste lydelse 1975z310.

' Kommunen . "skall.. tillhandahålla . lämpliga" vallokaler. -1 anslutning-till vallokalen eller'i denna-skall anord-' nas lämplig plats där de panier. som deltager i .valen kan lägga ut sina val— sedlar. Valförrättaren-skall tillse att väljarna där har tillgång till blanket— ter för valsedlar och partimarkerade valsedlar för parti som vid det senaste riksdagsvalet fått mer änZ rösterna I 'he/a landet.

,5 procent av

• Sida 3
•  Original

Prop. l975/76:55

Nuvarande lvdelse

L..:

Föreslagen lide/se

10 kap. 5 aä

I anslutning till lokal där poströst- ning äger rum eller i sådan lokal skall anordnas lämplig plats där parti. som har/ätt sin partibe/ec'kning registrerad men vars valsedlar icke tillhamlalzä/Ies enligt 6 kap. 9 33" , kan lägga utpartimar- kerade valsedlar./är partiet. Parti som l/ätt sin partibeteckning registrerad för

val av lam/stingsmän eller jär val av komnaInfall/näktigefär(lack ej lägga ut valsedlar på pas/anstalt som är belägen utan/ör landstingskomintm eller-kam- mun smn anges i registreringsbes/utet.

14 kap.

7s'

För varje namn som erhållit plats i ordningen enligt 65 bestämmer länsstyrelsen i erforderlig utsträckning genom särskilda sammanräkningar inom det parti som namnet tillhör särskild ordning mellan namnen på partiets valsedlar för utseende av ersättare. Ersättare utses på grundval av de valsedlar som gällde för namnet. när det erhöll plats i ordningen. Vid den- na uträkning gäller varje valsedel som hel röst. Med iakttagande av att namn på den som redan fått plats i ordningen anses som obefintligt skall röstvärdet tillgodoräknas det namn som står främst på sedeln. Den som får högsta röstetalet erhåller plats i ordningen. Mellan lika tal av- göres företrädet genom lottning.

Ersättare utses på grundval av de valsedlar som gällde för namnet, när det erhöll plats i ordningen enligt 6 9". Vid denna uträkning gäller varje val- sedel som hel röst. Med iakttagande av att namn på den som redan fått plats i den särskilda ordningen anses som obefintligt skall röstvärdet till- godoräknas det nanm som står främst på sedeln. Den som får högsta röstetalet erhåller plats i den särskilda ordningen. Mellan lika tal avgöres företrädct genom lottning.

10%2

Centrala valmyndigheten fastställer på grundval av protokollen från länsstyrelserna vilka personer som skall erhålla mandaten som ledamöter. Har länsstyrelsen ej bestämt ordning mellan så många namn som behövs för att de mandat som ett parti erhållit i valkretsen skall kunna besättas med ledamöter, skall länsstyrelsen på anmodan av centrala valmyndigheten

: Senaste lydelse l974:215.

• Sida 4
•  Original

Prop. 1975/76z55

Nuvarande lvl/else Föreslagen lvdelse

vid ny förrättning bestämma ytterligare nanm i ordningen. Sådan förrättning skall kungöras enligt 1 &.

Har kandidat fått plats i ordning i mer än en valkrets eller för mer än ett parti och skulle han till följd därav erhålla mandat i mer än en valkrets eller för mer än ett parti, skall han tillträda det mandat för vil- ket hans jämförelsetal är störst. Mandat som han ej tillträderskall til/- ja!/a den kandidat sotn står närmast i tttr att erhålla rnartdat i den valkretsen eller /är det partiet. Mellan lika tal av- go'resfint-'tt'ädel genom lot/ning.

Har kandidat fått plats i ordning i mer än en valkrets och skulle han till följd därav erhålla plats i mer än en valkrets, skall han tilldelas den plats för vilken hans jämförelsetal är störst. Plats som ltart ej tillträder till- jit/ler den kandidat som står närmast i tttr att erhålla plats./("ir partiet i den valkretsen. titel/an lika järn/ärelsetal utgöres liireträdet genom lottning.

Har kandidat fått plats i ordning i mer än en valkrets eller för mer än ett parti och skulle han till följd därav erhålla mandat i mer än en valkrets eller för mer än ett parti. skall han tillträda det mandat för vil- ket hans 'jämförelsetal är störst. Mandat som kandidat ej tillträder till- faller den som står ji'äntst i den för kandidatens rtatttrt enligt 7 59 bestämda särskilda ordningen. Därvid bortses från namn pa' den som redan valts till ledarrtot. Har til/följd av denna para- graf/vå eller/lera mandat ei tillträtts, tillsätts de ett oelt ett allt e/ier storleken på I/"ätrt/öt'elseta/en jär namnen enligt 6 f. '

16 & Har kandidat fått plats i ordning i mer än en valkrets och skulle han till följd därav erhålla plats i mer än en valkrets, skall han tilldelas den plats för vilken hans jämlörelsetal är störst.

Pa" grundval av de valsedlar som gällclejör' kandidaterts rtarnn trär detta erhöll plats i ordningen fastställes vid av sarnrnarträkrting vent som skall er- ltd/la plats som kandidaten ei til/trä- der. År./råga om plats/ör mer än ett parti skall sammanrt'ikningen ske inom det parti från vilket plats./first skulle lta tilldelats kandidaten. Vid uträkning som avses i detta stycke gäller-varje valsedel som hel röst. Med iakttagan- de av att namn på kandidat som redan

• Sida 5
•  Original

Prop. l975/76:55

Nuvarande lydelse

Ut

Föreslagen fvt/else

tillträtt plats./ör partiet anses som obe-

fintlig! skall röstvärde! tillgmloräkttas det namn som sta'rjiämst pt? sedeln. Den sont/'är högsta röstetalet erhåller ' " platsen. Mellan lika ta/ avgöresjöre- trädet genom lottning.

Har til/följd av dertrta paragraftvä eller; flera platser ej til/träns, tillsätts de en och en allt efter storleken päjr'irn/ö- relsetalenjt'jr ttarrtrtett enligt 6 s.

185

För landstingsmän utses suppleanter på följande sätt. För varje landstingsman göres inom det parti. för vilket han blivit vald. lika många nya sammanräk- ningar. dock minst tre. som partiet erhållit platser. Har landstingsman fått plats från mer än ett parti. anses han vald för det parti från vilket plats först tilldelades honom. Vid varje sam man räkning tages hänsvn blott till de valsedlar som gällde./ör landstings- rnannen när ltart jiek platsen. Var/"e valsedel gäller som hel röst. R(fistvärdet tillgodoräknas det rtarnn sotn står./örst på sedeln, varvid bortses/rån rtamn på den som redan blivit utsedd till lands- tirtgsrrtart eller till suppleant för den lara/stingsman som satttrnarträknirtgett avser. Den som jär ltögsta röstetalet utses till sttppleanljör den landstings- man sorn sammanräknirtgert avser. .fi-lellart lika röstetal autfört-'sföreträder gertorrt lol/ning.

För varje landstingsman göres inom det parti, för vilket han blivit vald, lika många nya sammanräk- ningar. dock minst tre. som partiet erhållit platser. Har landstingsman fått plats från mer än ett parti. anses han vald för det parti från vilket plats först tilldelades honom. Vid varje sammanräkning äger 16 _tl' andra stycket motsvarande til/ärrtpnirtg.

Kan föreskrivet antal suppleanter icke utses enligt andra stycket, skall

därvid bero.

För utseende av suppleanter för fullmäktige löretages ytterligare sammanräkningar för att besätta de

3Senaste lydelse 1974215.

53. För utseende av suppleanter för fullmäktige löretages ytterligare

sammanräkningar för att besätta de

• Sida 6
•  Original

Prop. 1975/76:55

Nuvarande lvdelse

suppleantplatser som varje parti skall erhålla enligt beslut som fattats med stöd av 5 a & kommunallagen(1953z753) eller 55 kommunallagen(1957550) för Stockholm. Därvid äger 6 yi och ll) 'i' tredje sive/ret i detta ka- pitel motsvarande tillämpning. Vid tillämpning av 6 % skall hänsyn dock icke tagas till valsedlar som vid valet av fullmäktige ej deltagit i besättan- det av plats.

Föreslagen l_vdelse

suppleantplatser som varje parti skall erhålla enligt beslut som fattats med stöd av 5 aä kommunallagen(19531753) eller Så kommunallagen(1957150) för Stockholm. Därvid äger 6 och 16 M i detta kapitel motsva- rande tillämpning. Vid tillämpning av 65 skall hänsyn dock icke tagas till valsedlar-som vid valet av full- mäktige ej deltagit i besättandet av plats.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976.

• Sida 7
•  Original

Prop. l975/76:55

2. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1975:474) om ändring i vallagen(l972:620)

Härigenom föreskrives att M kap. 16 och 1.8 åå vallagen (l972:620)i den ' lydelse dessa paragrafer erhållit genom lagen (l975z474) om ändring i nyss-. nämnda lag skall ha _nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse-_

14 kap." l6å '

Har kandidat vid val till landsting fått plats i ordning i mer än en val- krets eller för mer än ett parti och skulle han till följd härav erhålla mandat i mer än en valkrets eller för mer än ett parti, skall han tillträda det mandat, för vilket hans jämfö- relsetal är störst. Mandat som han ej tillträder till/aller den kandidat som står närmast i tur att erhålla mandat i den valkretsen eller för det partiet. M ella/i lika jämförelsetal avgöres före- trädet genom lottning.

]" Riksdagen [975/76. I saml. Nr 55

Har kandidat vid val till landsting

”fått" plats'i ordning i mer än en val-

krets eller för mer än ett parti och skulle han till följd därav erhålla mandat i mer än en valkrets eller ' för mer än ett parti, skall han tillträda

det mandat, för vilket hans jämfö- relsetal är störst.

På grundval av de valsedlar som gällde för kandidatens namn när detta erhöll plats i ordningen fastställes vid ny sammanräkning vem som skall er- ha'lla mandat som kandidaten ej till- träder. Vid denna uträkning gäller varje valsedel som hel röst. Med iakt- tagande av att namn på kandidat som redan tillträtt mandatjör partiet anses som obe/intligt skall rösn'ärdet tillgo- doräknas det namn som stärfrämst på sedeln. Den somfdr högsta röstetal er- häller mandatet. Mellan lika tal avgö— resjöreträdet genom lottning.

Har till följd av denna paragraf två eller/lera mandat ej tillträtts, tillsätts de ett och ett allt efter storleken på jäm/örelsetalenför namnen enligt 6 5.

• Sida 8
•  Original

Prop. 1975/76:55

Nuvarande lydelse

Har kandidat vid val till kommun- -. fullmäktige/ått plats i ordning i mer än en valkrets och skulle han till/ö/jd där- av erhålla plats i mer än en valkrets, skall ltan tilldelas den plats för vilken hans jämförelsetal är störst. Plats som ltan ej til/träder tillfaller den kandidat som står närmast i tur att erltålla plats för partiet i den valkretsen. Mellan lika

Föreslagen lydelse

Bestämmelserna i första—tredje styckena äger motsvarande tillämp- ningjör detfall att kandidat vid val till kommun/itllmäktige fått plats i'ord- ning i mer än en valkrets och til/följd ' därav skulle erhålla plats i mer än en valkrets. Är vid tillämpningen av andra stycket/”råga om platsför mer än ett parti skall sammanräkningen ske inom

jämförelsetal (tigöt'es företräder det parti . [är vilket plats./örst skulle ha genom lottning. tilldelats kandidaten. 185 ..

För landstingsmän utses suppleanter på följande sätt. För varje landstingsman göres inom det parti. för vilket han blivit vald, lika många nya sammanräk- ningar, dock minst tre, som partiet erhållit platser. Vid varje samman- räkning tages hänsyn till blott de val- sedlar som gällde för landstingsman- nen när hanjiek platsen. Varje valse- del gäller som hel röst. Röstvärdet till- godoräknas det namn som står först på valsedeln. varvid bortses/rån namn på den som redan blivit utsedd till lands- tingsman eller till suppleant för den landstingsman sammanräkningen av- ser. Den som får högsta röstetalet utses till suppleant för den landstingsman som sammanräkningen avser. Mel/an lika röstetal avgöres/öreträdet genom lottning.

För varje landstingsman göres inom det parti,'för vilket han blivit vald, lika många nya sammanräkf ningar, dock minst tre, som partiet erhållit platser. Vid varje samman- räkning äger 16 38" andra stycket mot- svarande tillämpning.

Kan föreskrivet antal suppleanter inte utses enligt andra stycket, skall därvid bero.

• Sida 9
•  Original

Prop. l975/ 76:55 9

3. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval

Härigenom föreskrives att 41 & lagen (19722704) om kyrkofullmäktigval skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

41 &

Omedelbart efter det att röstning- .Omedelbart efter det att röstning- en i vallokal förklarats avslutad räk- en i vallokal förklarats avslutad räk- nar valförrättarna preliminärt de av- nar valförrättarna preliminärt de av- givna rösterna. Rösträkningen skall givna rösterna. Rösträkningen är of- genomföras utan avbrott. jetzt/ig och skall genomföras utan av-

' brott.

Den preliminära rösträkningen i vallokal genomföres i enlighet med 13 kap. 6 5 och 7 & första stycket vallagen ( 1972z620). Valsedel skall. förutom i fall som avses-i 13 kap. 6é 3, läggas åt sidan. om den ej är av vitt papper.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976.

• Sida 10
•  Original

Prop. 1975/76:55 10 '-

Utdrag JUSTlTlEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1975-10-30

Närvarande: statsministern Palme. ordförande. och statsråden Sträng. .lo- hansson, Holmqvist. Aspling. Lundkvist. Geijer, Bengtsson. Norling. Feldt. Sigurdsen. Zachrisson. Leijon. Hjelm-Wallén

Föredragande: statsrådet Geijer

Proposition om ändring i vallagen (19721620). m. m.

2.2. Dubbelvalfrågans behandling i riksdagen

I samband med behandlingen av prop. 1974235 med förslag till lag om ändring i vallagen. m.m. och i anslutning därtill väckt motion (19742353) berörde KU frågan om avveckling av dubbelvalsituationer (KU 1974:21).

Utskottet konstaterade i betänkandet, efter att ha redogjort för gällande regler, att dessa kan lå till konsekvens" att listtyp som har fått färre röster i en valkrets än en annan lista likväl besätter fler mandat i valkretsen än sistnämnda lista. Utskottet förklarade sig instämma i den i motionen fram- förda uppfattningen att reglerna för dubbelvalavveckling vid kommunala val i vissa lägen leder till ett ur demokratisk synpunkt otillfredsställande resultat.

Enligt utskottets mening borde de ifrågavarande reglerna därför ses över. Utskottet uttalade vidare att frågornas tekniska lösning är avhängig av val- systemet i stort vid de kommunala valen, varför översynen borde göras i samband med Kungl. Maj:ts ställningstagande härtill. Förslag borde fö- reläggas riksdagen så att nya bestämmelser kommer att gälla vid 1976 års val. Riksdagen beslöt att ge Kungl. Maj:t till känna vad utskottet hade anfört (rskr 19742160).

2.3. RSV:s förslag

I syfte att undersöka om någon annan metod för avveckling av dub- belvalsituationer än den nu tillämpade skulle kunna införas i vallagen har RSV låtit genomföra en utredning. Som målsättning för utredningen har RSV haft att den nya metoden skall ge ett så rättvisande resultat som möjligt samtidigt som den från administrativ synpunkt skall vara enkel. förståelig och lätt att tillämpa.

RSV framhåller att några invändningar inte har riktats mot att dubbelvald kandidat tar plats i den valkrets där hans jämförelsetal är störst och att han sålunda ersätts i valkrets där hans jämförelsetal är mindre. Denna regel bör enligt RSV:s mening behållas också i fortsättningen.

RSV framhåller vidare att nuvarande regler kan få till följd att dubbelvald kandidat ersätts av kandidat från en valsedel som har fått betydligt färre

• Sida 15
•  Original

Prop. 1975/76:55 15.

röster än den valsedel på vilken den avvecklade kandidaten var upptagen. För att platsfördelningen mellan de olika listtyperna skall överensstämma med röstfördelningen även efter genomförd dubbelvalavveckling måste man enligt RSV utnyttja någon form av listtroget system för att besätta de lediga platserna.

RSV har undersökt möjligheterna att komma till rätta med problemet på så sätt att nuvarande system där kandidaterna tilldelas de lediga platserna efter jämförelsetalens storlek kombineras med någon form av listtroget sy- stem. Det har därvid visat sig att sammanräkningarna i sådant fall skulle bli mycket komplicerade och ge upphov till oöverskådliga administrativa problem. Enligt RSV:s mening skulle sammanräkningarna sålunda komma att kräva en inte godtagbar tidsutdräkt och en orimlig arbetsinsats. RSV har därför stannat för en lösning som innebär att dubbelvalda kandidater ersätts på samma sätt som man nu utser efterträdare till kandidat som avgår under pågående mandatperiod. Lösningen innebär att plats som av- vecklad kandidat ej tillträder skall tillfalla den kandidat som erhåller högst röstetal vid ny sammanräkning. Vid denna sammanräkning skall hänsyn tas endast till de valsedlar som gällde när den avvecklade kandidaten tog plats i ordningen.

RSV erinrar om att principen med efterträdare har tillämpats tidigare. Då ankom det emellertid på den dubbelvalde att avgöra i vilken valkrets han skulle ta plats och det var inte reglerat i vilken ordning efterträdar- sammanräkningarna skulle göras. Metoden medförde därigenom att plats- fördelningen kunde bli beroende av i vilken ordning sammanräkningarna genomfördes. För att detta resultat skall kunna undvikas börjämförelsetalens storlek avgöra inte bara i vilken valkrets dubbelvald kandidat skall ta plats utan också i vilken ordning "efterträdare skall utses till kandidat som har avvecklats i flera valkretsar. Sammanräkningarna böri sådant fall påbörjas i den valkrets där den avvecklade kandidatens jämförelsetal är näst störst och fortsättas valkrets efter valkrets allt efter jämförelsetalens storlek.

RSV sammanfattar innebörden av den föreslagna metoden för avveckling av dubbelvalsituationer på följande sätt. Dubbelvald kandidat ersätts alltid med kandidat från den egna listan. Den ursprungliga namnordningen beaktas alltså inte. 1 den föreslagna metoden ligger att s.k. spränglista inte kan komma att dominera en valkrets på grund av dubbelvalavveckling. Efter- som den föreslagna metoden innebär att dubbelvalda kandidater avvecklas i tur och ordning varje gång med bortseende från nanm som redan har tilldelats mandat. behöver man inte befara att nya dubbelvalsituationer uppkommer under avvecklingens gång. Metoden innebär slutligen att det antal namn som vid den slutliga sammanräkningen behöver ordnas i varje valkrets begränsas.

Den föreslagna metoden bör enligt RSV tillämpas vid dubbelvalsitua- tioner vid val till såväl riksdag. landsting och kommunfullmäktige som kyrkofullmäktige. Dess genomförande förutsätter ändringar i 14 kap. 10

• Sida 16
•  Original

Prop. 1975/76:55 16

och 16%Q vallagen . . Mot bakgrund av det anförda har RSV lagt fram följande principförslag.

Har kandidat fått plats i ordning i mer än en valkrets eller för mer än ett parti och skulle han till följd därav erhålla mandat i mer än en valkrets eller för mer än ett parti, skall han tillträda det mandat för vilket hans jämförelsetal är störst.

Mandat som han ej tillträder skall tillfalla den kandidat som erhåller högst röstetal vid ny sammanräkning. Vid denna sammanräkning tas hänsyn en- dast till de valsedlar som gällde när den avvecklade kandidaten tog plats i ordningen. Varje valsedel räknas som röst och röstvärdet tillgodoräknas det nanm som står först på valsedeln varvid bortses från namn som redan tillträtt mandat i någon valkrets.

Sammanräkningarna genomförs i ordning efter kandidaternas plats i ord- ningen mcd början i valkrets där kandidatens jämförelsetal är näst störst, därefter i tur och ordning efter jämförelsetalens storlek tills samtliga kan- didater som erhållit mandat i tner än en valkrets har ersatts i samtliga valkretsar utan där kandidaternas jämförelsetal är störst.

Principförslaget är åtföljt av exempel på tillämpning av den nya metoden.

2.4. Remissbehandlingen av RSV:s förslag

Samtliga länsstyrelser samt landstings/mbtmde/, kom/m"(förbundet och./ör- sam/ings- och pas/orats/örbunder har tillstyrkt RSV:s förslag eller lämnat det utan erinran. Allmänt uttalas att den föreslagna metoden synes ge ett mera rättvisande utfall än den nuvarande och att den är enkel att tillämpa. För- samlings- och paslurats/örbundel har tillfogat att tillämpningen av metoden dock kräver att man också ser över reglerna för val av suppleanter.

Också va/prövningsnämm/wr ser positivt på förslaget. Enligt nämnden kan den föreslagna regeln för dubbelvalavveckling — som innebär att dubbelvald kandidat ersätts med kandidat från den egna listan — vara ett steg i rätt riktning för att undanröja de olägenheter som KU tidigare har pekat på. Valprövningsnämnden tillägger dock att den inte har kunnat underkasta förslaget någon närmare teknisk granskning och att den därför inte kan bedöma. om förslaget i alla lägen löser de problem som är förknippade med dubbelvalsituationer.

2.5. F öredraganden

1 14 kap. vallagen(19722620) ges regler rörande den slutliga samman- räkningen och mandatfördelningen efter allmänna val. Eftersom det särskilt vid de kommunala valen förekommer att parti i två eller flera valkretsar går fram med listor med delvis gemensamma kandidatnamn är det inte ovanligt att samma kandidat befinns stå i tur att tilldelas mandat i flera valkretsar. I sådana fall föreligger vad som brukar kallas en dubbelvalsi- tuation. I 14 kap. 10å tredje stycket finns regler för riksdagsvalen och i

• Sida 17
•  Original

Prop. 1975/76:55 17

14 kap. 16 få för Iandstings- och kommunfullmäktigvalen om vilket mandat den dubbelvalde skall tillträda och hur annan kandidat skall utses.

Vid en avveckling av dubbelvalsituationer är den av länsstyrelsen för varje parti och valkrets uppgjorda s. k. ordningen mellan kandidatnamnen avgörande. Att en ordning måste fastställas beror på att samma parti ofta har flera listtyper i samma valkrets. Ordningen bestäms med ledning av kandidatnamnensjämförelsetal. Avvecklingsreglerna innebär att dubbelvald kandidat skall tillträda mandat iden valkrets där hans jämförelsetal är störst. Mandat i annan valkrets tillfaller det nanm som enligt den uppgjorda ord- ningen för den valkretsen står på tur att erhålla mandat. I systemet ligger att namnet på den som utses inte behöver vara hämtat från samma listtyp som den ersattes. Ordningen kan ju uppta namn från olika listtyper.

Konstitutionsutskottet har konstaterat (KU 1974:21) att gällande avveck- lingsregler kan få till följd att listtyp som har fått färre röster i en valkrets än en annan trots det besätter fler mandat i valkretsen. Enligt utskottets uppfattning leder reglerna i vissa lägen till ett från demokratisk synpunkt otillfredsställande resultat. De borde därför ses över. Förslag borde föreläggas riksdagen så att nya bestämmelser kommer att gälla vid 1976 års val. Riks- dagen har godtagit utskottets uppfattning (rskr 1974:160).

Riksskatteverket (RSV) har lagt fram förslag till en ny avvecklingsmetod vilken innebär att en särskild räkneoperation skall utföras för att man skall få fram vem som skall ersätta den som har erhållit mandat i annan valkrets. Det nya namnet utses på grundval av de valsedlar som gällde för den som skall ersättas när denne tilldelades plats i ordningen. Röstvärdet tillgodo- räknas det nanm som står först på valsedeln, givetvis med bortseende från namnen på dem som redan har tillträtt mandat. Den som får högsta röstetalet erhåller mandatet. Förslaget ansluter till de principer som har kommit till uttryck i 14 kap. 7. 18 och 22 åå vallagen om utseende av ersättare för riksdagsledamot. suppleant för landstingsman och efterträdare för fullmäk- tig som har avgått före mandatperiodens utgång. Även här görs en uträkning på grundval av de valsedlar som gällde för riksdagsledamoten. lands- tingsmannen eller den fullmäktige då han tilldelades plats i ordningen. RSV:s förslag innebär vidare att jämförelsetalens storlek skall avgöra inte bara som nu i vilken valkrets dubbelvald kandidat skall ta plats utan också i vilken ordning ersättare skall utses till kandidat som avvecklas i två eller flera valkretsar.

Förslaget har vid remissbehandlingen mottagits positivt. Enligt min me- ning erbjuder det en lämplig ordning. Framför allt undanröjs den nackdelen att listor som har samlat förhållandevis få röster blir överrcpresenterade. Men förslaget har också andra fördelar. Enligt gällande regler kan det när kandidat skall ersättas i flera valkretsar visa sig att en och samma kandidat står i tur att erhålla mandat i de valkretsar där avveckling skall ske. Det uppkommer med andra ord en ny dubbelvalsituation. Den föreslagna me- toden utesluter sådana nya dubbelvalsituationer under avvecklingarnas gång.

• Sida 18
•  Original

Prop. 1975/76:55 18

eftersom de frånträdda platserna tillsätts en efter en och kandidaterna i det särskilda fallet hämtas från den avvecklades lista bland dem som inte har tilldelats mandat.

På grund av vad jag har anfört förordar jag att nya regler för avveckling av dubbelvalsituationer skall införas i enlighet med riksskatteverkets prin- cipförslag. Reglerna bör tas in i 14 kap. 10 & tredje stycket och 16 & vallagen. I samband därmed bör mindre redaktionella jämkningar göras i 14 kap. 7, 18 och 19%.

Den inledande föreskriften i 14 kap. 10; tredje stycket. som avser riks- dagsval och som innebär att den dubbelvalde skall tillträda mandat i den valkrets där hans jämförelsetal är störst, bör behållas oförändrad. Därefter bör föreskrivas att mandat som han inte tillträder tillfaller den som står främst i den för honom enligt 7å bestämda ordningen, dvs. den särskilda ordning som fastställs för utseende av ersättare för riksdagsledamot, varvid bortses från namn som redan har valts till ledamot.

Som ett nytt sista led i 14 kap. 10% tredje stycket bör en ny regel ges för det fall att två eller flera mandat har frånträtts av en eller flera kandidater därför att kandidaterna har erhållit andra mandat. Regeln bör gå ut på att de frånträdda mandaten tillsätts allt efter storleken på jämförelsetalen för namnen enligt 6 &. Denna lösning innebär en viss vidareutveckling av RSV:s förslag därigenom att den omfattar — förutom fall när flera kandidater skall ersättas i en valkrets och när en kandidat skall ersättas i flera valkretsar — även det fallet att flera kandidater skall ersättas i flera valkretsar.

Även 14 kap. 16 a'. som avser landstings- och kommunfullmäktigval, bör inledas med nuvarande föreskrift om vilket mandat den dubbelvalde skall tillträda. Denna föreskrift överensstämmer helt med motsvarande regel i 14 kap. 10; tredje stycket.

Även i övrigt bör 16 å i sak ges samma innehåll som 10,5 tredje stycket. Av redaktionella skäl torde emellertid reglerna få utformas något annorlunda. l paragrafen bör vidare tas in en motsvarighet till den särskilda regeln i 14 kap. 22; som rör utseende av ersättare för avgången fullmäktig, som var vald för flera partier.

De nya bestämmelserna bör tillämpas också på uppkommande dubbel- valsituationer vid utseende av kyrkofullmäktige och vid utseende av supp- leanter för kommun- och kyrkofullmäktige. Härför krävs en redaktionell ändring i 14 kap. 19 &. I övrigt behövs inte några ytterligare lagändringar. 1 48% lagen (19722704) om kyrkofullmäktigval hänvisas nämligen till bl. a. 14 kap. 16 och 19ch vallagen.

De nya bestämmelserna bör träda i kraft den 1 januari 1976. Som har nämnts i det föregående har riksdagen under våren 1975 antagit en lag om ändring i vallagen (prop. 1975:101, KU 1975:19, rskr 1975:227. SFS 1975:474). 1 lagen föreskrivs ändringar i bl.a. 14 kap. 16 och 18 åå. Bestämmelserna i deras nya lydelse träder i kraft den 1 januari 1977 men skall tillämpas även dessförinnan i fråga om val som avser tid efter utgången

• Sida 19
•  Original

Prop. 1975/76:55 19

av år 1976. De bör nu anpassas till de regler rörande dubbelvalavveckling som jag har förordat i det föregående.

Vissa frågor om ändring i reglerna om utseende av suppleanter har berörts i betänkandet (SOU 1975:41) Kommunal demokrati (s. 113). Frågorna över- vägs f.n. inom RSV som inom kort väntas lägga fram förslag i ämnet. Frågorna bör därför inte behandlas i förevarande sammanhang.

3.2. RSV:s promemoria

[ promemorian föreslogs följande. Regeln i 6 kap. 95 vallagen lämnades oförändrad. Statsverkets tillhandahållande av valsedlar skulle också fort- sättningsvis avse endast partimarkerade valsedlar för riksdagspartierna. Där- emot skulle parti som inte var representerat i riksdagen få möjlighet att självt lägga ut partimarkerade valsedlar på postanstalterna. Ansvaret för att sådana valsedlar lades ut skulle vila på partierna liksom tillsyn av val- sedlarna. En viss tillsyn kunde dock komma att ligga på postmästaren eller motsvarande bl. a. med hänsyn till eventuell förekomst av obehörig pro- paganda.

3.3. Remissbehandlingen av RSV:s promemoria

Flertalet av de remissinstanser som berörde förslaget ställde sig positiva till det. Däremot ställde sig länsstyrelsen i l"'ästernorrlamls län tveksam till förslaget medan postverket uttalade att det inte kunde ta ställning till förslaget utan ytterligare utredning.

I sitt remissyttrande redovisade postverket utförligt de problem som enligt verket var förenade med ett utvidgat tillhandahållande av valsedlar på post- anstalt. lnledningsvis anmärkte verket att redan den begränsade utläggning av partimarkerade valsedlar för riksdagspartierna som förekom vid 1973 års val var förenad med stora problem när det gällde tillsynen. En efter 1973 års val genomförd undersökning vid sammanlagt 200 postanstalter gav sålunda vid handen att det vid 61 av de tillfrågade postanstalterna hade förekommit att oordning avsiktligt hade skapats bland de utlagda val- sedlarna. l yttrandet framhölls vidare att medan utläggningen i vallokal är koncentrerad till en enda dag skulle enligt förslaget valsedlar finnas till- gängliga på postanstalt under hela poströstningsperioden samtidigt som den ordinarie verksamheten pågår. Vidare avser valsedelsutläggningen i vallokal endast det egna valdistriktet medan valsedelsutläggningen på postanstalt skulle avse hela landet. Eftersom endast partimarkerade valsedlar skulle få läggas ut på postanstalt fick man räkna med att obehörig utläggning av namnvalsedlar kunde komma att ske.

Mot denna bakgrund diskuterade postverket vidare det lämpliga i RSV:s förslag att postverket fortfarande skulle svara för utläggningen av parti- markerade valsedlar för riksdagspartierna medan utläggningen av övriga partimarkerade valsedlar skulle ombesörjas av partierna själva. En sådan ordning skulle kunna leda till att alla valsedlar inte fick en likvärdig placering och exponering. Å andra sidan kunde postverket inte se några andra lösningar som var invändningsfria. Om postverket ålades att svara för utläggandet av alla partimarkerade valsedlar skulle detta medföra stora krav på tillsyn. En fortlöpande tillsyn genom särskilt avdelad personal skulle behövas vid minst hälften av de ordinarie postanstalterna under åtminstone de två sista

• Sida 21
•  Original

Prop. 1975/76:55 21

veckorna av valperioden. Om å andra sidan all utläggning av partimarkerade valsedlar skulle åvila partierna skulle detta för partierna bli nära nog lika krävande som att tillhandahålla valsedlar genom valsedelsutdelare vid post- anstalterna. Det måste nämligen förutsättas att en någorlunda god ordning upprätthålls bland valsedlarna och att väljarna som regel kan förlita sig på att det finns valsedlar tillgängliga när de skall rösta.

Vilken lösning som än valdes skulle det enligt postverket bli svårt att ge väljarna vägledande ofliciell information om valsedelsservicen. 1 vilken utsträckning de olika partierna kunde komma att använda sig av möjligheten att lägga ut partimarkerade valsedlar på postanstalt var svårt att förutse. En stor del av värdet med denna service syntes gå förlorad om man inte i den officiella informationen kunde ge närmare besked. Postverket pekade bl. a. på de svårigheter som är förknippade med förekomsten av lokala par- tibeteckningar som många gånger inte är så vägledande att väljaren där- igenom kan avgöra om valsedeln är användbar i hans kommun eller inte.

I sitt yttrande berörde postverket slutligen utrymmesfrågan vid de små och medelstora postanstalterna liksom frågan om valsedelsservice vid de tillfälliga postanstalterna.

3.4. Det fortsatta utredningsarbetet

Som redan har nämnts inledningsvis uttalades i prop. 1975:27 att frågan om en utvidgning av valsedelsservicen på postanstalter borde utredas ytter- ligare av RSV i samråd med postverket. Resultatet av det fortsatta utred- ningsarbetet har RSV redovisat i den förut nämnda skrivelsen den 3 sep- tember 1975. Till skrivelsen finns fogad en av postverket upprättad pro- memoria rörande utökat tillhandahållande av valsedlar på postanstalterna. De förslag som RSV:s skrivelse innehåller har utformats med i huvudsak nämnda promemoria som utgångspunkt.

3. 4. [ Postverkets promemoria

I promemorian uttalar postverket sammanfattningsvis bl.a. följande. Från praktisk synpunkt är det för postverkets del i och för sig möjligt att på alla postanstalter tillhandahålla partimarkerade valsedlar för alla partier som ställer upp till val. även om utrymmesproblem kommer att uppstå i en del fall. En sådan lösning fordrar dock garantier för att postverket i viss omfattning får låna personal från andra statliga och kommunala organ för uppdraget. Den medför höga kostnader för tillsyn m. m., minst 5 milj. kr. i personalkostnader i 1975 års prisnivå. En så omfattande valsedelsut- läggning blir förmodligen en överservice. Det utlagda materialet kan vidare bli svåröverblickbart för väljarna. En begränsning kan därför anses behövlig. Den bör vara knuten till lätt idenfierbara gränser. En lösning kan vara att begränsa utläggningen till registrerade partier i det län eller den kommun

• Sida 22
•  Original

Prop. 1975/76:55 22

där postanstalten är belägen. Personalkostnaderna kan då beräknas bli något lägre, kanske ca 2—3 milj. kr. i 1975 års prisnivå. — Vid en mera omfattande utläggning synes böra prövas möjligheten att tillhandahålla valsedlarna i s. k. dispensers för att på så vis kunna minska tillsynskostnaderna. — Vilken lösning man än väljer för en utvidgad valsedelsservice synes den böra få karaktären av en försöksanordning. — Postverket förutsätts få ersättning från statsverket för sina kostnader för tillhandahållandet av valsedlar på postanstalterna.

3.4.2. RS V:s modifierade förslag

Enligt RSV:s modifierade förslag vidgas statsverkets skyldigheter enligt 6 kap. 9 & vallagen något. Centrala valmyndigheten skall sålunda se till att det på postanstalterna finns tillgång till partimarkerade valsedlar för parti som är berättigat till partistöd.

Härutöver föreslår RSV att parti som har fått sin partibeteckning regi- strerad enligt 5 kap. vallagen skall få lägga ut partimarkerade valsedlar på postanstalterna. Den begränsningen skall dock gälla att parti som har fått partibeteckning registrerad endast för val av landstingsmän i viss lands- tingskommun eller för val av kommunfullmäktige i viss kommun inte skall få lägga ut panimarkerade valsedlar på postanstalt som är belägen utanför den landstingskommun resp. kommun som registreringen avser. Ansvaret för att valsedlar tillhandahålls skall åvila partierna. Dessa skall också svara för tillsynen av valsedlarna. Viss tillsyn bör dock enligt RSV åvila postverkets personal.

Från postverket har under hand inhämtats att beloppet 2—3 milj. kr. som nämns i postverkets promemoria täcker både kostnaderna enligt gällande ordning och kostnaderna för en utvidgning i enlighet med RSV:s modifierade förslag. Den egentliga merkostnaden för en reform enligt förslaget skulle alltså bli avsevärt lägre.

3.5. F öredraganden

Det är i första hand partiernas sak att se till att väljarna har tillgång till valsedlar när röstning sker i vallokal. Det har därför sedan länge funnits en regel som innebär att det i anslutning till eller i varje vallokal skall finnas lämplig plats där de partier som deltar i valen kan lägga ut sina valsedlar(9 kap. 6 & vallagen). Regeln kompletterades vid vallagens tillkomst år 1972 med en föreskrift som ålägger valförrättaren att se till att väljarna i vallokalen har tillgång — förutom till valsedelsblanketter — också till par- timarkerad valsedlar för riksdagspartierna.

Beträffande röstning på postanstalt har läget varit ett annat. Någon mot- svarighet till regeln att särskild plats skall finnas för partierna att lägga ut sina valsedlar har inte funnits. Tvärtom har det ansetts att partierna

• Sida 23
•  Original

Prop. 1975/76:55 23

inte har någon rätt att lägga ut sina valsedlar. Däremot infördes år 1972 även för postanstalternas del regler att det i lokalen skall finnas valsedels- blanketter och partimarkerade valsedlar för riksdagspartierna (6 kap. 9 ä).

Den ordning som infördes år 1972 innebär således att väljarna i poströst- ningslokal numera har tillgång till — förutom valsedelsblanketter — parti- markerade valsedlar för riksdagspartierna men inte för övriga partier. Denna ordning har kritiserats. Det har ansetts otillfredsställande från väljarnas syn- punkt att de inte har tillgång till alla partiers valsedlar på postanstalterna. Krav på ändring har framförts i skrivelse från Kristen Demokratisk Samling och i motioner till 1974 års rikdag (1974:359 och 922).

Mot denna bakgrund föreslog riksskatteverket (RSV) i en särskild pro- memoria i januari 1975 en ordning som innebar att alla partier som inte är representerade i riksdagen skulle få lägga ut sina valsedlar på postan- stalterna. Under remissbehandlingen av promemorian anförde postverket invändningar av praktisk art mot förslaget. Därefter har RSV i samråd med postverket kommit in med ett nytt modifierat förslag. Det nya förslaget innebär att partier som har låtit registrera sin partibeteckning skall få rätt att lägga ut partimarkerade valsedlar. Avser registreringen bara landstings- eller kommunfullmäktigval gäller rätten bara på postanstalt inom lands- tingskommunen eller kommunen. Förslaget innebär också att skyldigheten för det allmänna att tillhandahålla valsedlar utsträcks till att omfatta — för- utom riksdagspartierna — även övriga partier som är berättigade till partistöd.

I samband med tillkomsten av nuvarande ordning framhöll jag bl. a. att det obestridligen kunde ses som en brist att väljarna vid tidigare val inte hade kunnat vara säkra på att finna sitt partis valsedlar även på postanstalter (prop. 1972:105 5. 93). Att servicen i fråga om tillgången på valsedlar be- gränsades på det sätt som skedde berodde givetvis av praktiska övervä- ganden. Behovet av att gå längre bedömdes som förhållandevis begränsat och de praktiska svårigheterna ansågs betydande. Jag är fortfarande av sam- ma uppfattning. Emellertid är det otvivelaktigt så att gällande ordning har uppfattats som orättvis på sina håll. Vidare har andelen poströstande ökat kraftigt vid de senaste valen. En fortsatt ökning är sannolik. Mot denna bakgrund anser jag det motiverat att det nu genomförs en vissförbättring av den service som erbjuds de väljare som röstar på postanstalt.

När det gäller att utforma en ändrad ordning kan man inte bortse från de praktiska problem som postverket har pekat på. Redan de regler som infördes år 1973 medförde sålunda problem med tillsynen. Det måste givetvis antas att dessa svårigheter skulle bli mer kännbara om varje parti som deltar i valen fick rätt att lägga ut sina valsedlar på postanstalter över hela riket. En sådan rätt skulle dessutom göra det mycket svårt att på förhand uppskatta ens det ungefärliga antalet valsedelstyper som skulle komma att läggas ut. Slutligen måste självfallet kostnadssynpu'nkten beaktas.

Mot den angivna bakgrunden är det påkallat att, åtminstone till dess vidare erfarenheter har vunnits. gå försiktigt fram när det gäller att ändra

• Sida 24
•  Original

Prop. 1975/76:55 ' 24

nu gällande regler. Enligt min mening innefattar RSV:s modifierade förslag en lämplig lösning. Parti. som har låtit registrera sin partibeteckning, bör alltså få rätt att lägga ut partimarkerade valsedlar på de postanstalter där röstning anordnas. Som RSV har föreslagit bör den begränsningen gälla att parti som har fått sin partibeteckning registrerad endast för val av lands- tingsmän eller för val av kommunfullmäktige inte får lägga ut valsedlar på postanstalt som är belägen utanför den ifrågavarande landstingskom- munen eller kommunen. Något skäl att ge partier som enligt 6 kap. 9å får sina valsedlar utlagda genom det allmännas försorg den nu berörda rätten att lägga ut valsedlar torde inte föreligga. Även i det avseendet bör alltså en begränsning göras.

Den föreskrift som behövs bör tas upp i 10 kap. som en särskild paragraf, benämnd Sa &. Den bör utformas-med 9 kap. 6å som förebild. Det bör alltså föreskrivas att det i anslutning till lokal där poströstning äger rum eller i sådan lokal skall anordnas lämplig plats där parti som jag har nämnt i det föregående kan lägga ut partimarkerade valsedlar.

RSV har som nämnts också föreslagit den vidgningen av skyldigheten för det allmänna att i lokal där röstning äger rum, alltså inte bara poströst- ningslokal, tillhandahålla partimarkerade valsedlar till att avse — förutom riksdagspartiernas valsedlar— också valsedlar för annat parti som är berättigat till partistöd. Också detta förslag bör enligt min mening genomföras även om det med de röstsiffror som-gällde vid 1973 års val inte skulle få någon omedelbar praktisk effekt. Förslaget förutsätter ändringar i 6 kap. 9?” och 9 kap. 6 &.

4. Ändring i lagen om kyrkofullmäktigval

I anslutning till sin behandling av prop. 1975:27 med förslag till lag om ändring i vallagen, m. m. tog KU upp frågan om röstsammanräkningens offentlighet (KU 1975:18 s. 16). Utskottet konstaterade därvid att gällande bestämmelser i denna del innebär att den preliminära röstsammanräkningen i vallokalen skall vara offentlig. För undvikande av varje missförstånd i denna del förordade utskottet att en uttrycklig bestämmelse om den pre- liminära röstsammanräkningens offentlighet togs in i 13 kap. 1 & vallagen. Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag och lagändringen har genomförts (SFS 1975:310).

På grund av hänvisningar till vallagen i 41 å andra stycket lagen om kyrkofullmäktigval är vallagens bestämmelser om den preliminära samman- räkningen i väsentliga delar tillämpliga också på kyrkofullm'z'iktigvalen. Nå- gon hänvisning sker dock inte till 13 kap. l & vallagen. I stället återfinns motsvarande regler i 41 & första stycket lagen om kyrkofullmäktigval. Den uttryckliga regeln i 13 kap. 1 & vallagen om röstsammanräkningens offent- lighet avser således enligt ordalagen inte kyrkofullmäktigvalen. Jag föreslår därför att 41 & första stycket lagen om kyrkofullmäktigval ändras så att

• Sida 25
•  Original

Prop. 1975/76:55 _ 25

det klart framgår att den preliminära sammanräkningen är offentlig också vid dessa val.

5. Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att antaga inom justitiedepartementet upprättade förslag till 1. lag om ändring i vallagen (l972:620), 2. lag om ändring i lagen (l975z474) om ändring i vallagen (l972:620). 3. lag om ändring i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval.

6. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredra- ganden har lagt fram.

• Sida 26
•  Original