lagen.nu
Prop. 1975/76:55

om ändring i vallagen (1972:620), m.m.

Typ
Proposition
Datum
1975-10-30
Källa
www.riksdagen.se

Regeringens proposition

1975/76:55

om ändring i vallagen (1972:620), m. m.;

beslutad den 30 oktober 1975.

Regeringen föreslår -riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

OLOF PALME

LENNART GEIJER

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås nya regler för hur dubbelvald kandidat, dvs. kan-

didat som står i tur att få mandat i mer än en. valkrets, skall ersättas i

valkrets där han inte tillträder mandat. Förslaget förebygger att särlistor som har samlat "förhållandevis få röster blir överrepresenterade.

Vidare föreslås att parti som inte får partimarkerade valsedlar utlagda genom centrala valmyndighetens försorg — dvs. de partier som f.n. inte är representerade i riksdagen — skall få rätt att lägga ut partimarkerade valsedlar på postanstalt där röstning anordnas. En förutsättning är dock att partiet har fått sin partibeteckning registrerad. Samtidigt föreslås en mindre vidgning av statsverkets åliggande. att förse lokal där röstning äger rum med partimarkerade valsedlar.

Slutligen föreslås en mindre jämkning i lagen om kyrkofullmäktigval.

De nya reglerna är avsedda att tillämpas första gången vid 1976 års allmänna val. |

I Riksdagen 1975/76. I saml. Nr an Ar

Prop. 1975/76:55 ..

1 Förslag till

Lag om ändring i vallagen (1972:620) oro

Härigenom föreskrives i fråga om vallagen (1972:620)

dels att 6 kap. 9 §, 9 kap. 6§ samt 14 kap. 7, 10, 16, 18 och 19 SÅ skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas en ny paragraf; 10 kap. 5 a §vav nedan angivna

lydelse.

Nuvarande tydelse Föreslagen lydelse

6 kap. 98

I lokal där röstning äger rum skall THlokal där röstning äger rum skall

väljarna för varje val ha tillgång till väljarna för varje val ha tillgång till

1. valsedlar som försetts med par- 1. valsedlar som försetts med par-

ti- och valbeteckning för parti vilket ti- och valbeteckning för parti som

är representerat i riksdagen (partimar- vid det senaste riksdagsvalet fått mer än

kerade valsedlar) samt 2,5 procent av rösterna i hela landet (partimarkerade valsedlar). samt.

2. blanketter till valsedlar. 2. blanketter till valsedlar.

Lantbrevbärare som mottager valsedelsförsändelser bör medföra” partimar-

kerade valsedlar och' valsedelsblanketter' enligt första: stycket:

Partimarkerade valsedlar och valsedelsblanketter enligt: första stycket tillhandahålles genom centrala > valmyndighetens- försörg: -

9 kap.

68.

Kommunen skall tillhandahålla: "Kommunen .'skall. tillhandahålla . lämpliga vallokaler. I anslutning till lämpliga vallokaler. I anslutning till

vallokalen eller i denna skall anord- vallokalen eller'i dennå skall anordnas lämplig plats där de partier som nas lämplig plats där de partier. som

deltager i valen kan lägga ut'sina val- - deltager i valen kan lägga ut sina valsedlar. Valförrättaren skall tillse att sedlar. Valförrättaren: skall tillse att väljarna där har tillgång till blanket- väljarna där har tillgång till blanket-

ter för valsedlar och partimarkerade ter för valsedlar och partimarkerade

valsedlar för parti som är represen- valsedlar för parti som vid det senaste terat i riksdagen. riksdagsvalet fått mer än 2,5 procent av

rösterna i hela landet.

"Senaste Ivdelse 1975:310.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 kap. 5a§

I anslutning till lokal där poströst-

ning äger rum eller i sådan lokat skall

anordnas lämplig plats där parti, som

har fått sin partibeteckning registrerad

men vars valsedlar icke tillhandahälles

enligt6 kap. 9 §, kanlägga ut partimar-

kerade valsedlar för partiet. Parti som

Jält sin partibeteckning registrerad för

val av landstingsmän eller för val av

kommunfullmäktige får dock ej lägga ut

valsedlar på postanstalt som är belägen

utanför landstingskommun eller -kom-

mun som anges i registreringsbeslutet.

14 kap.

18 För varje namn som erhållit plats i ordningen enligt 6 § bestämmer

länsstyrelsen i erforderlig utsträckning genom särskilda sammanräkningar inom det parti som namnet tillhör särskild ordning mellan namnen på partiets valsedlar för utseende av ersättare.

Ersättare utses på grundval av de Ersättare utses på grundval av de

valsedlar som gällde för namnet, när valsedlar som gällde för namnet, när

det erhöll plats i ordningen. Vid den- det erhöll plats i ordningen enlitt 6 §. na uträkning gäller varje valsedel Vid denna uträkning gäller varje valsom hel röst. Med iakttagande av att sedel som hel röst. Med iakttagande namn på den som redan fått plats av att namn på den som redan fått i ordningen anses som obefintligt plats i den särskilda ordningen anses skall röstvärdet tillgodoräknas det som obefintligt skall röstvärdet tillnamn som står friimst på sedeln. Den godoräknas det namn som står som får högsta röstetalet erhåller främst på sedeln. Den som får högsta plats i ordningen. Mellan lika tal av- röstetalet erhåller plats i den särskilda göres företrädet genom lottning. ordningen. Mellan lika tal avgöres

företrädet genom lottning.

10 8?

Centrala valmyndigheten fastställer på grundval av protokollen från länsstyrelserna vilka personer som skall erhålla mandaten som ledamöter.

Har länsstyrelsen ej bestämt ordning mellan så många namn som behövs för att de mandat som ewt parti erhållit i valkretsen skall kunna besättas med ledamöter, skall länsstyrelsen på anmodan av centrala valmyndigheten

" Senaste lydelse 1974:215.

I Riksdagen 1975/76. I saml. Nr ä5

Nuvarande lydelse Föreslagen tvdelse

vid ny förrättning bestämma ytterligare namn i ordningen. Sådan förrättning

skall kungöras enligt 1§.

Har kandidat fått plats i ordning Har kandidat fått plats i ordning i mer än en valkrets eller för mer i mer än en valkrets eller för mer än ett parti och skulle han till följd än ett parti och skulle han till följd

därav erhålla mandat i mer än en därav erhålla mandat i mer än en

valkrets celler för mer än ett parti, valkrets eller för mer än ct parti,

skall han tillträda det mandat för vil- skall han tillträda det mandat för vilket hans jämförelsetal är störst. ket hans "jämförelsetal är störst. Mandat som han ej tillträder skall till- Mandat som kandidat ej tillträder till-

falla den kandidat som står närmast i faller den som står främst i den för tur att erhålla mandat i den valkretsen kandidatens namn enligt 7 § bestämda eller för det partiet. Mellan lika tat av- särskilda ordningen. Därvid bortses

göres företrädet genom lottning. från namn på den som redan valts till

ledamot. Har till följd av denna para-

graf två eller flera mandat ej tillträtts,

tillsätts de ett och ett allt efter storleken

på jämförelsetalen för namnen enligt

65.

$

Har kandidat fått plats i ordning Har kandidat fått plats i ordning i mer än en valkrets och skulle han i mer än en valkrets och skulle han

till följd därav erhålla plats i mer än till följd därav erhålla plats i mer än en valkrets, skall han tilldelas den en valkrets, skall han tilldelas den plats för vilken hans jämförelsetal är plats för vilken hans jämförelsetal är störst. Plats som han ej tillträder till- störst. faller den kandidat som står närmast i tur att erhålla plats för partiet i den valkretsen. Mellan lika jämförelsetal avgöres företrädet genom lottning.

På grundval av de valsedlar som

gällde för kandidatens namn när detta

erhöll plats i ordningen fastställes vid

nv sammanräkning vem som skall er-

hålla plats som kandidaten ej tillträ-

der. År Iråga om plats för mer än ett

parti skall sammanräkningen ske inom

det parti från vilket plats först skulle

ha tilldelats kandidaten. Vid uträkning

som avses i detta stycke gäller varje

valsedel som hel röst. Med iakttagan-

de av att namn på kandidat som redan

Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse

tillträtt plats för partiet anses som obe-

fintligt skall röstvärdet tillgodoräknas

det namn som står främst på sedeln.

Den som får högsta röstetalet erhåller =

platsen. Mellan lika tal avgöres före-

trädet genom lottning. |

Har till följd av denna paragraf två

eller flera platser ej tillträtts, tillsätts de

en och en allt efter storleken på jämfö-

relsetalen för namnen enliet 6 §.

183 För landstingsmän utses suppleanter på följande sätt.

För varje landstingsman göres För varje landstingsman göres inom det parti, för vilket han blivit inom det parti, för vilket han blivit vald, lika många nya sammanräk- vald, lika många nya sammanräkningar, dock minst tre, som partiet ningar, dock minst tre. som partiet erhållit platser. Har landstingsman erhållit platser. Har landstingsman fått plats från mer än ett parti, anses fått plats från mer än ett parti, anses

han vald för det parti från vilket plats han vald för det parti från vilket plats först tilldelades honom. Vid varje först tilldelades honom. Vid varje

sammanräkning tages hänsyn blott till sammanräkning äger 16 andra de valsedlar som gällde för landstings- stycket. motsvarande tillämpning. mannen när han fick platsen. Varje valsedel gäller som helröst. Röstvärdet tillgodoräknas det namn som står först på sedeln, varvid bortses från namn på den som redan blivit utsedd till landstingsman eller till suppleant för den landstingsman som sammanräkningen avser. Den som får högsta röstetalet utses till suppleant för den landstingsman som sammanräkningen avser. Mellan lika röstetal avgöres företrädet genom lottning.

Kan föreskrivet antal suppleanter icke utses enligt andra stycket, skall därvid bero.

198 För utseende av suppleanter för För utseende av suppleanter för

fullmäktige — företages ytterligare fullmäktige — företages ytterligare

sammanräkningar för att besätta de sammanriäkningar för att besätta de

"Senaste lydelse 1974:215.

Nuvarande Iydelse Föreslagen Ivdelse

suppleantplatser som varje parti skall suppleantplatser som varje parti skall erhålla enligt beslut som fattats med erhålla enligt beslut som fattats med

stöd av 5 a§ kommunallagen stöd av 5a§ kommunallagen (1953:753) eller 5 § kommunallagen (1953:753) eller 5 § kommunallagen (1937:50) för Stockholm. Därvid äger (1957:50) för Stockholm. Därvid äger

6 § och 10 tredje stvcker i detta ka- 6 och 76 §§ i detta kapitel motsva-

pitel motsvarande tillämpning. Vid rande tillämpning. Vid tillimpning tillämpning av 6 § skall hänsyn dock av 6 § skall hänsyn dock icke tagas

icke tagas till valsedlar som vid valet till valsedlar.som vid valet av full-

av fullmäktige ej deltagit i besättan- mäktige ej dehagit i besättandet av det av plats. plats.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976.

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1975:474) om ändring i vallagen (1972:620)

Härigenom föreskrives att 14 kap. 16 och 18 §§ vallagen (1972:620) i den lydelse dessa paragrafer erhållit genom lagen (1975:474) om ändring i nyssnämnda lag skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse . 14 kap. 168 :

Har kandidat vid val till landsting Har kandidat vid val till landsting

fått plats i ordning i mer än en val- fått plats i ordning i mer än en valkrets eller för mer än ett parti och krets eller för mer än ett parti och skulle han till följd härav erhålla skulle han till följd därav erhålla mandat i mer än en valkrets eller mandat i mer än en valkrets eller för mer än ett parti, skall han tillträda för merän ett parti, skall han tillträda

det mandat, för vilket hans jämfö- det mandat, för vilket hans jämfö-

relsetal är störst. Mandat som han ej relsetal är störst. tillträder tillfaller den kandidat som står närmast i tur att erhålla mandat i den valkretsen eller för det partiet. Mellan lika jämförelsetal avgöres företrädet genom lottning.

På grundval av de valsedlar som gällde för kandidatens namn när detta

erhöll plats i ordningen fastställes vid

ny sammanräkning vem som skall erhålla mandat som kandidaten ej tillträder. Vid denna uträkning gäller varje valsedel som hel röst. Med iakttagande av att namn på kandidat som redan tillträtt mandat för partiet anses som obefintligt skall röstvärdet tillgodoräknas det namn som står främst på sedeln. Den som får högsta röstetal erhäller mandatet. Mellan lika tal avgöres företrädet genom lottning.

Har till följd av denna paragraf två eller flera mandat ej tillträtts, tillsätts de ett och ett allt efter storleken på Jjämförelseralen för namnen enligt 6 §.

I"" Riksdagen 19751/76. I saml. Nr 55

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Har kandidat vid val till kommun- - Bestämmelserna — i första-tredje fullmäktige fått plats i ordning i mer än styckena äger motsvarande tillämpen valkrets och skulle han till följd där- ning för det fall att kandidat vid val till av erhålla plats i mer än en valkrets, kommunfullmäktige fått plats i ord-

skall han tilldelas den plats för vilken ning i mer än en valkrets och till följd

hans jämförelsetal är störst. Plats som därav skulle erhålla plats i mer än en

han ej tillträder tillfaller den kandidat valkrets. Är vid tillämpningen av andra

som står närmast i tur att erhålla plats stycket fråga om plats för mer än ett för partiet i den valkretsen. Mellan lika parti skall sammanräkningen ske inom jämförelsetal avgöres företrädet det parti för vilket plats först skulle ha

genom lottning. tilldelats kandidaten.

188 För landstingsmän utses suppleanter på följande sätt.

För varje landstingsman göres För varje landstingsman göres

inom det parti, för vilket han blivit inom det parti, för vilket han blivit

vald, lika många nya sammanräk- vald, lika många nya sammanräk-

ningar, dock minst tre, som partiet ningar, dock minst tre, som partiet

erhållit platser, Vid varje samman- erhållit platser. Vid varje samman-

räkning tages hänsyn till blott de val- räkning äger 16 § andra stycket motsedlar som gällde för landstingsman- svarande tillämpning. nen när han fick platsen. Varje valse-

del gäller som hel röst. Röstvärdet till-

godoräknas det namn som står först på valsedeln, varvid bortses från namn på

den som redan blivit utsedd till lands-

tingsman eller till suppleant för den landstingsman sammanräkningen avser. Den som får högsta röstetalet utses till suppleant för den landstingsman som sammanräkningen avser. Mellan lika röstetal avgöres företrädet genom lottning.

Kan föreskrivet antal suppleanter inte utses enligt andra stycket, skall därvid bero.

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval

Härigenom föreskrives att 41 § lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

41§

Omedelbart efter det att röstning- .Omedelbart efter det att röstningen i vallokal förklarats avslutad räk- — en i vallokal förklarats avslutad räknar valförrättarna preliminärt de av- = nar valförrättarna preliminärt de avgivna rösterna. Rösträkningen skall — givna rösterna. Rösträkningen är of" genomföras utan avbrott. fentlig och skall genomföras utan av-

i brott.

Den preliminära rösträkningen i vallokal genomföres i enlighet med 13 kap. 6 § och 7 § första stycket vallagen (1972:620). Valsedel skall, förutom i fall som avses i 13 kap. 6§ 3, läggas åt sidan, om den ej är av vitt papper.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976.

Utdrag

JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1975-10-30

Närvarande: statsministern Palme, ordförande. och statsråden Sträng, Johansson, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Norling, Feldt, Sigurdsen, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén

Föredragande: statsrådet Geijer

Proposition om ändring i vallagen (1972:620),. m. m.

1 Inledning

I skrivelse den 21 mars 1975 har riksskatteverket (RSV) lagt fram förslag som rör frågan hur och i vilken ordning plats som dubbelvald kandidat,

dvs. kandidat som står i tur att få mandat i mer än en valkrets, inte tillträder

skall besättas.

Ffter remiss har yttranden över skrivelsen avgivits av valprövningsnämnden, länsstyrelserna i Östergötlands, Göteborgs och Bohus, Kopparbergs och Jämtlands län, Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet och Sven-

ska kyrkans församlings- och pastoratsförbund.

I en den 17 januari 1975 dagtecknad promemoria har RSV redovisat vissa förslag till förändringar i valförfarandet. Förslagen grundas på bl. a. erfa-

renheterna från 1973 års allmänna val, då vallagen (1972:620) för första gången tillämpades.

Yttranden över promemorian har avgetts av valprövningsnämnden, post-

verket, statskontoret, länsstyrelserna i Stockholms, Malmöhus, Skaraborgs,

Kopparbergs, Västernorrlands och Jämtlands län, rösträttsutredningen (Kn 1974:02), personvals- och valkretsutredningen (Ju 1974:19), Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet, Svenska kyrkans församlings- och pas-

toratsförbund, Pressens samarbetsnämnd och Sveriges Radio AB. Länsstyrel-

serna i Stockholms och Malmöhus län har bifogat yttranden från valnämnderna i Stockholms och Sundbybergs kommuner samt av valnämndens ordförande i Täby kommun resp. från valnämnden i Malmö kommun.

Vissa förslag i promemorian har lagts till grund för lagstiftning (prop.

1975:27, KU 1975:18, rskr 1975:226, SFS 1975:310). I fråga om vissa andra

i promemorian upptagna förslag intog jag i propositionen den ståndpunkten att de borde övervägas ytterligare innan ställning togs till dem. Till denna kategori hör ett förslag rörande utvidgad valsedelsservice på postanstalterna. Innebörden av förslaget är att den nuvarande regeln i 6 kap. 9§ vallagen - som innebär att väljarna på postanstalterna skall ha tillgång till partimarkerade valsedlar för riksdagspartierna — skall kompletteras med en rätt

för varje parti som inte är representerat i riksdagen att själv lägga ut par-

timarkerade valsedlar på postanstalt.

Postverket förklarade i sitt remissyttrande att frågan inrymde många problem och au den borde utredas ytterligare. Mot denna bakgrund fann jag att ytterligare utredning var påkallad. Denna borde göras av RSV i samråd med postverket.

I skrivelse den 3 september 1975 har RSV i samråd med postverket redovisat det förslag rörande tillhandahållande av valsedlar på postanstalt, som det fortsatta utredningsarbetet har lett till.

I samband med behandlingen av förslagen i prop. 1975:27 föreslog konstitutionsutskottet en mindre ändring i 13 kap. 1§ vallagen. Riksdagen antog förslaget och lagändringen genomfördes (KU 1975:18, rskr 1975:226, SFS 1975:310). Med anledning därav har fråga uppkommit om en motsvarande ändring i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval.

Innan jag övergår till att behandla de frågor som jag nu har nämnt vill

jag uppehålla mig något vid de frågor i RSV:s promemoria som jag inte

tog ställning till i prop. 1975:27. En av dessa frågor rör stängning av vallokal

kl. 20 i stället för 21. Frågan har aktualiserats bl.a. genom en skrivelse av Pressens samarbetsnämnd i januari 1974 och motioner vid 1974 års riksdag (1974:184 och 926). Enligt RSV finns skäl att överväga stängning kl. 20.

Som argument anförs bl. a. att sammanräkningen skulle kunna börja tidigare

och att valresultatet därigenom skulle kunna tas fram snabbare.

Flertalet remissinstanser har ställt sig positiva till den ifrågasatta änd-

ringen, men från flera håll har den avstyrkts. För min del vill jag erinra om att frågan Öövervägdes vid tillkomsten av vallagen (prop. 1972:105, KU 1972:49, rskr 1972:269). Jag framhöll då att jag visserligen kunde förstå att det fanns intresse, i första hand från massmedias sida, att så tidigt som möjligt få del av resultatet av den preliminära sammanräkningen i vallokalerna men att jag ansåg att intresset av att bereda väljarna bästa möjliga

förutsättningar för att delta i valet vägde tyngre. Jag var alltså inte beredd att förorda stängning av vallokalerna kl. 20. Jag är fortfarande av samma

mening.

Enligt 12 kap. 5X vallagen gäller att väljare får rösta i vallokal även om han tidigare röstat på posten, i utlandet eller på fartyg. I sådant fall blir förtidsrösten ogiltig. RSV har i promemorian förordat att den avlämnade

förtidsrösten bör kunna betraktas som definitiv. Som skäl har anförts att

denna ordning skulle leda till en förkortning av tiden för den preliminära sammanräkningen. Vidare har framhållits att det förekommer endast i syn-

nerligen ringa omfattning att en förtidsröstande röstar också i vallokalen.

Remissinstanserna har i regel godtagit förslaget. Statskontoret har emellertid framfört invändningar både av praktisk och principiell innebörd. BI. a. är man tveksam till de fördelar som ändringen skulle innebära för snabbheten.

Även denna fråga övervägdes vid tillkomsten av vallagen år 1972. Re-

sultatet innebar att dittills gällande system borde behållas. Tillräckliga skäl att nu frångå denna bedömning synes inte föreligga.

I sammanhanget vill jag erinra om de med anledning av prop. 1975:27

genomförda ändringarna rörande valdistriktsindelningen. Som jag uttalade i prop. 1975:27 (s. 20) utgör en med tanke på befolkningstalet väl avvägd

inledning en förutsättning för att röstningen skall kunna genomföras smidigt och störningsfritt och röstsammanräkningen snabbt och säkert. Det kan finnas anledning att närmare studera effekten av de nya reglerna rörande

valdistrikts storlek innan ytterligare ändringar övervägs 1 syfte att erhålla tidigare sammanräkningsresultat.

Vad angår övriga förslag vill jag slutligen nämna att frågan om delegation av valnämnds beslutanderätt till ledamot eller tjänsteman har tagits upp i en inom kommundepartementet upprättad promemoria (Ds Kn 1975:6)

Minskad statlig detaljreglering av kommunerna, PM III, Övriga specialreglerade kommunala nämnder m. m. Promemorian är f. n. föremål för remissbehandling. Det finns inte anledning att föregripa resultatet av de fort-

satta övervägandena inom kommundepartementet.

2 Avveckling av dubbelvalsituationen

2.1 Gällande ordning

Särskilt vid kommunfullmäktigval är det vanligt att parti i två eller flera valkretsar går fram med listor med delvis samma kandidatnamn. Det händer

därför inte sällan att samma kandidat kommer i fråga till mandat i mer än en valkrets. Det föreligger då en s. k. dubbelvalsituation. Regler om

avveckling av dubbelvalsituationer finns i 14 kap. vallagen.

Som en bakgrund till dessa regler bör nämnas att det både vid riksdagsval

och kommunala val ofta förekommer att ett parti går fram med olika listtyper

i samma valkrets. Det finns därför regler som innebär att det vid den slutliga :

sammanräkningen fastställs en s. k. ordning mellan partiets kandidatnamn för varje krets. Avgörande för namnens plats i ordningen är de jämförelsetal

för namnen som fastställs genom särskilda uträkningar (14 kap. 6 § vallagen).

Partiets mandat besätts med de kandidater som är upptagna i denna ”ordning”. Finns endast en lista företrädd bland partiets valsedlar, framgår ordningen mellan kandidaterna omedelbart av denna. Också i detta fall är det emellertid möjligt att räkna ut namnens jämförelsetal.

Har en kandidat fått plats i ordningen i flera valkretsar och skulle han

till följd därav erhålla mandat i mer än en valkrets, skall han enligt gällande

avvecklingsregler tillträda det mandat för vilket hans jämförelsetal är störst. Mandat som han inte tillträder skall tillfalla den kandidat som står närmast i tur att erhålla mandat i valkretsen (14 kap. 103 tredje stycket och 16 § vallagen). Motsvarande gäller vid val av kyrkofullmäktige. I 48 § lagen

(1972:704) om kyrkofullmäktigval hänvisas nämligen till bl. a. 14 kap. 16 §

vallagen.

Bestämmelsen i 14:'kap. 10 § vallagen gäller också det fallet att kandidat

i riksdagsval har fått plats i ordning för mer än ett parti i samma valkrets.

I fråga om de kommunala valen behövs f. n. inte någon särskild regel för

detta fall. I stället blir bestämmelsen i 14 kap. 15 § tredje stycket vallagen

tillämplig (fr prop. 1972:105 s. 138). Riksdagen har emellertid under våren

1975 antagit vissa ändringar i vallagen (prop. 1975:101, KU 1975:19, rskr

1975:227, SFS 1975:474). Ändringarna träder i kraft den 1 januari 1977 men skall tillämpas redan vid 1976 års val. Bl. a. har 16 § utformats i enlighet med 10 § tredje stycket vad gäller den situationen att kandidat i landstingsval

har fått plats i ordning för mer än ett parti i samma valkrets.

Också vid avveckling av dubbelvalsituationer som kan uppkomma då

suppleanter för kommunfullmäktige eller kyrkofullmäktige skall utses blir

14 kap. 10§ vallagen tillämplig. genom hänvisningar i 14 kap. 19 § samma

lag resp. 485 lagen om kyrkofullmäktigval.

Mandat som dubbelvald kandidat inte tillträder tillfaller alltså den kan-

didat som enligt den uppgjorda ordningen står i tur att erhålla mandat i valkretsen. Ordningen mellan kandidatnamnen inom varje parti fastställs som nämnts genom särskilda uträkningar, som utförs av länsstyrelserna.

Vid fastställandet av ordningen mellan kandidatnamn bortses från eventuella

dubbelvalsituationer. Dessa kommer alltså in i bilden först sedan ordningen mellan namnen har fastställts i samtliga valkretsar.

Det namn som står i tur enligt den fastställda ordningen kan vara ett annat än det namn som står i tur på de valsedlar som gällde för den som skall ersättas. Detta kan inträffa om namnen inom ordningen är hämtade

från två eller flera listtyper. Resultatet kan därför bli att listtyp som har fått färre röster i en valkrets än en annan lista trots det besätter fler platser

1 valkretsen än denna andra lista.

Principen för avveckling av dubbelvalsituationer sådan den kommer till

uttryck i 1972 års vallag är inte ny. Redan tidigare gällde att, om samme riksdagskandidat hade fått mandat för mer än ett parti eller i mer än en valkrets, han skulle tillträda det mandat för vilket hans jämförelsetal var störst. När det gällde att utse innehavare av det mandat som han inte tillträdde skulle det anses som han inte hade varit kandidat vid valet. Vid

tillkomsten av nu gällande vallag uttalades att sistnämnda bestämmelse,

som infördes år 1969, inte var helt klar till sin innebörd (se prop. 1972:105

s. 136) men att den torde böra tolkas så att mandat som den dubbelvalde

inte tillträdde skulle besättas av den kandidat som stod närmast i tur att erhålla mandat för det partiet eller den valkretsen. Regeln i 14 kap. 105 vallagen utformades i enlighet därmed. Samtidigt infördes en motsvarande reglering för de kommunala valen. Enligt tidigare gällande ordning för dessa val ankom det på den dubbelvalde att själv bestämma i vilken valkrets

han skulle anses vald. Den som hade fått mandat från mer än en valkrets ansågs ha avgått som landstingsman eller fullmäktig i den valkrets där han

inte mottog uppdraget. Efterträdare för honom skulle utses i den ordning

som gällde vid landstingsmans eller fullmäktigs avgång.

2.2 Dubbelvalfrågans behandling i riksdagen

I samband med behandlingen av prop. 1974:35 med förslag till lag om

ändring i vallagen, m. m. och i anslutning därtill väckt motion (1974:353) berörde KU frågan om avveckling av dubbelvalsituationer (KU 1974:21).

Utskottet konstaterade i betänkandet, efter att ha redogjort för gällande regler, att dessa kan få till konsekvens att listtyp som har fått färre röster i en valkrets än en annan lista likväl besätter fler mandat i valkretsen än

sistnämnda lista. Utskottet förklarade sig instämma i den i motionen framförda uppfattningen att reglerna för dubbelvalavveckling vid kommunala

val i vissa lägen leder till ett ur demokratisk synpunkt otillfredsställande resultat.

Enligt utskottets mening borde de ifrågavarande reglerna därför ses över.

Utskottet uttalade vidare att frågornas tekniska lösning är avhängig av val-

systemet i stort vid de kommunala valen, varför översynen borde göras 1 samband med Kungl. Maj:s ställningstagande härtill. Förslag borde föreläggas riksdagen så att nya bestämmelser kommer att gälla vid 1976 års val. Riksdagen beslöt att ge Kungl. Maj:t till känna vad utskottet hade anfört (rskr 1974:160).

2.3 RSV:s förslag

I syfte att undersöka om någon annan metod för avveckling av dub-

belvalsituationer än den nu tillämpade skulle kunna införas i vallagen har RSV låtit genomföra en utredning. Som målsättning för utredningen har RSV haft att den nya metoden skall ge ett så rättvisande resultat som möjligt samtidigt som den från administrativ synpunkt skall vara enkel, förståelig

och lätt att tillämpa. RSV framhåller att några invändningar inte har riktats mot att dubbelvald

kandidat tar plats i den valkrets där hans jämförelsetal är störst och att han sålunda ersätts i valkrets där hans jämförelsetal är mindre. Denna regel

bör enligt RSV:s mening behållas också i fortsättningen.

RSV framhåller vidare att nuvarande regler kan få till följd att dubbelvald

kandidat ersätts av kandidat från en valsedel som har fått betydligt färre

röster än den valsedel på vilken den avvecklade kandidaten var upptagen. För att platsfördelningen mellan de olika listtyperna skall överensstämma

med röstfördelningen även efter genomförd dubbelvalavveckling måste

man enligt RSV utnyttja någon form av listtroget system för att besätta de lediga platserna.

RSV har undersökt möjligheterna att komma till rätta med problemet på så sätt att nuvarande system där kandidaterna tilldelas de lediga platserna efter jämförelsetalens storlek kombineras med någon form av listtroget system. Det har därvid visat sig att sammanräkningarna i sådant fall skulle

bli mycket komplicerade och ge upphov till oöverskådliga administrativa

problem. Enligt RSV:s mening skulle sammanräkningarna sålunda komma

att kräva en inte godtagbar tidsutdräkt och en orimlig arbetsinsats. RSV har därför stannat för en lösning som innebär att dubbelvalda kandidater

ersätts på samma sätt som man nu utser efterträdare till kandidat som

avgår under pågående mandatperiod. Lösningen innebär att plats som avvecklad kandidat ej tillträder skall tillfalla den kandidat som erhåller högst

röstetal vid ny sammanräkning. Vid denna sammanräkning skall hänsyn tas endast till de valsedlar som gällde när den avvecklade kandidaten tog

plats i ordningen. RSV erinrar om att principen med efterträdare har tillämpats tidigare. Då ankom det emellertid på den dubbelvalde att avgöra i vilken valkrets

han skulle ta plats och det var inte reglerat i vilken ordning efterträdarsammanräkningarna skulle göras. Metoden medförde därigenom att plats-

fördelningen kunde bli beroende av i vilken ordning sammanräkningarna genomfördes. För att detta resultat skall kunna undvikas bör jämförelsetalens

storlek avgöra inte bara i vilken valkrets dubbelvald kandidat skall ta plats utan också i vilken ordning 'efterträdare skall utses till kandidat som har avvecklats i flera valkretsar. Sammanräkningarna bör i sådant fall påbörjas i den valkrets där den avvecklade kandidatens jämförelsetal är näst störst och fortsättas valkrets efter valkrets allt efter jämförelsetalens storlek.

RSV sammanfattar innebörden av den föreslagna metoden för avveckling av dubbelvalsituationer på följande sätt. Dubbelvald kandidat ersätts alltid med kandidat från den egna listan. Den ursprungliga namnordningen beaktas alltså inte. I den föresiagna metoden ligger att s.k. spränglista inte kan komma att dominera en valkrets på grund av dubbelvalavveckling. Efter-

som den föreslagna metoden innebär att dubbelvalda kandidater avvecklas I tur och ordning varje gång med bortseende från namn som redan har

tilldelats mandat, behöver man inte befara att nya dubbelvalsituationer uppkommer under avvecklingens gång. Metoden innebär slutligen att det antal namn som vid den slutliga sammanräkningen behöver ordnas i varje valkrets begränsas.

Den föreslagna metoden bör enligt RSV tillämpas vid dubbelvalsitua-

tioner vid val till såväl riksdag, landsting och kommunfullmäktige som

kyrkofullmäktige. Dess genomförande förutsätter ändringar i 14 kap. 10

och 1653 vallagen. . Mot bakgrund av det anförda har RSV lagt fram följande principförslag.

Har kandidat fått plats i ordning i mer än en valkrets elter för mer än

ett parti och skulle han till följd därav erhålla mandat i mer än en valkrets eller för mer än ett parti, skall han tillträda det mandat för vilket hans

jämförelsetal är störst.

Mandat som han ej tillträder skall tillfalla den kandidat som erhåller högst

röstetal vid ny sammanräkning. Vid denna sammanräkning tas hänsyn endast till de valsedlar som gällde när den avvecklade kandidaten tog plats

i ordningen. Varje valsedel räknas som röst och röstvärdet tillgodoräknas

det namn som står först på valsedeln varvid bortses från namn som redan tillträtt mandat i någon valkrets.

Sammanrikningarna genomförs i ordning efter kandidaternas plats i ord-

ningen med början i valkrets där kandidatens jämförelsetal är näst störst, därefter i tur och ordning efter jämförelsetalens storlek tills samtliga kandidater som erhållit mandat i mer än en valkrets har ersatts i samtliga valkretsar utan där kandidaternas jämförelsetal är störst.

Principförslaget är åtföljt av exempel på tillämpning av den nya metoden.

2.4 Remissbehandlingen av RSV:s förslag

Samtliga länsstyrelser samt landstingsförbundet, kommunförbundet och församlings- och pastoratsförbunder har tillstyrkt RSV:s förslag eller lämnat det utan erinran. Allmänt uttalas att den föreslagna metoden synes ge ett mera rättvisande utfall än den nuvarande och att den är enkel att tillämpa. Församlings- och pastoratsförbundet har tillfogat att tillämpningen av metoden dock kräver att man också ser över reglerna för val av suppleanter.

Också valprövningshämnden ser positivt på förslaget. Enligt nämnden kan den föreslagna regeln för dubbelvalavveckling — som innebär att dubbelvald kandidat ersätts med kandidat från den egna listan — vara ett steg i rätt riktning för att undanröja de olägenheter som KU tidigare har pekat på. Valprövningsnämnden tillägger dock att den inte har kunnat underkasta förslaget någon närmare teknisk granskning och att den därför inte kan bedöma, om förslaget i alla lägen löser de problem som är förknippade med dubbelvalsituationer.

2.5 Föredraganden

I 14 kap. vallagen (1972:620) ges regler rörande den slutliga samman-

räkningen och mandatfördelningen efter allmänna val. Eftersom det särskilt

vid de kommunala valen förekommer att parti I två eller flera valkretsar går fram med listor med delvis gemensamma kandidatnamn är det inte

ovanligt att samma kandidat befinns stå i tur att tilldelas mandat i flera valkretsar. I sådana fall föreligger vad som brukar kallas en dubbelvalsi-

tuation. I 14 kap. 10§ tredje stycket finns regler för riksdagsvalen och i

14 kap. 16 § för landstings- och kommunfullmäktigvalen om vilket mandat den dubbelvalde skall tillträda och hur annan kandidat skall utses.

Vid en avveckling av dubbelvalsituationer är den av länsstyrelsen för varje parti och valkrets uppgjorda s. k. ordningen mellan kandidatnamnen avgörande. Att en ordning måste fastställas beror på att samma parti ofta har fiera listtyper i samma valkrets. Ordningen bestäms med ledning av kandidatnamnens jämförelsetal. Avvecklingsreglerna innebär att dubbelvald kandidat skall tillträda mandat i den valkrets där hans jämförelsetal är störst. Mandat i annan valkrets tillfaller det namn som enligt den uppgjorda ordningen för den valkretsen står på tur att erhålla mandat. I systemet ligger att namnet på den som utses inte behöver vara hämtat från samma listtyp

som den ersattes. Ordningen kan ju uppta namn från olika listtyper.

Konstitutionsutskottet har konstaterat (KU 1974:21) att gällande avvecklingsregler kan få till följd att listtyp som har fått färre röster i en valkrets än en annan trots det besätter fler mandat i valkretsen. Enligt utskottets

uppfattning leder reglerna i vissa lägen till ett från demokratisk synpunkt otillfredsställande resultat. De borde därför ses över. Förslag borde föreläggas

riksdagen så att nya bestämmelser kommer att gälla vid 1976 års val. Riks-

dagen har godtagit utskottets uppfattning (rskr 1974:160). Riksskatteverket (RSV) har lagt fram förslag till en ny avvecklingsmetod vilken innebär att en särskild räkneoperation skall utföras för att man skall få fram vem som skall ersätta den som har erhållit mandat i annan valkrets. Det nya namnet utses på grundval av de valsedlar som gällde för den som

skall ersättas när denne tilldelades plats i ordningen. Röstvärdet tillgodoräknas det namn som står först på valsedeln, givetvis med bortseende från

namnen på dem som redan har tillträtt mandat. Den som får högsta röstetalet

erhåller mandatet. Förslaget ansluter till de principer som har kommit till uttryck i 14 kap. 7, 18 och 22 §§ vallagen om utseende av ersättare för riksdagsledamot, suppleant för landstingsman och efterträdare för fullmäktig som har avgått före mandatperiodens utgång. Även här görs en uträkning

på grundval av de valsedlar som gällde för riksdagsledamoten, lands-

tingsmannen eller den fullmäktige då han tilldelades plats i ordningen. RSV:s förslag innebär vidare att jämförelsetalens storlek skall avgöra inte bara som nu i vilken valkrets dubbelvald kandidat skall ta plats utan också i vilken ordning ersättare skall utses till kandidat som avvecklas i två eller flera valkretsar.

Förslaget har vid remissbehandlingen mottagits positivt. Enligt min me-

ning erbjuder det en lämplig ordning. Framför allt undanröjs den nackdelen

att listor som har samlat förhållandevis få röster blir överrepresenterade. Men förslaget har också andra fördelar. Enligt gällande regler kan det när kandidat skall ersättas i ficra valkretsar visa sig att en och samma kandidat står i tur att erhålla mandat i de valkretsar där avveckling skall ske. Det uppkommer med andra ord en ny dubbelvalsituation. Den föreslagna metoden utesluter sådana nya dubbelvalsituationer under avvecklingarnas gång,

eftersom de frånträdda platserna tillsätts en efter en och kandidaterna i

det särskilda fallet hämtas från den avvecklades lista bland dem som inte har tilldelats mandat. På grund av vad jag har anfört förordar jag att nya regler för avveckling

av dubbelvalsituationer skall införas i enlighet med riksskatteverkets prin-

cipförslag. Reglerna bör tas in i 14 kap. 10 § tredje stycket och 16 § vallagen. I samband därmed bör mindre redaktionella jämkningar göras i 14 kap. 7, 18 och 195§.

Den inledande föreskriften i 14 kap. 10 5 tredje stycket, som avser riksdagsval och som innebär att den dubbelvalde skall tillträda mandat i den

valkrets där hans jämförelsetal är störst, bör behållas oförändrad. Därefter bör föreskrivas att mandat som han inte tillträder tillfaller den som står främst i den för honom enligt 7 § bestämda ordningen, dvs. den särskilda

ordning som fastställs för utseende av ersättare för riksdagsledamot, varvid

bortses från namn som redan har valts till ledamot.

Som ett nytt sista led i 14 kap. 10 § tredje stycket bör en ny regel ges

för det fall att två eller flera mandat har frånträtts av en eller flera kandidater

därför att kandidaterna har erhållit andra mandat. Regeln bör gå ut på att de frånträdda mandaten tillsätts allt efter storleken på jämförelsetalen för

namnen enligt 6 §. Denna lösning innebär en viss vidareutveckling av RSV:s förslag därigenom att den omfattar — förutom fall när flera kandidater skall

ersättas i en valkrets och när en kandidat skall ersättas i flera valkretsar

- även det fallet att flera kandidater skall ersättas i flera valkretsar.

Även 14 kap. 16 §&, som avser landstings- och kommunfullmäktigval, bör inledas med nuvarande föreskrift om vilket mandat den dubbelvalde skall tillträda. Denna föreskrift överensstämmer helt med motsvarande regel i 14 kap. 1035 tredje stycket.

Även i övrigt bör 16 X i sak ges samma innehåll som 10 § tredje stycket. Av redaktionella skäl torde emellertid reglerna få utformas något annorlunda. I paragrafen bör vidare tas in en motsvarighet till den särskilda regeln i 14 kap. 22 85 som rör utseende av ersättare för avgången fullmäktig, som var vald för flera partier.

De nya bestämmelserna bör tillämpas också på uppkommande dubbel-

valsituationer vid utseende av kyrkofullmäktige och vid utseende av suppleanter för kommun- och kyrkofullmäktige. Härför krävs en redaktionell

ändring i 14 kap. 1938. I övrigt behövs inte några ytterligare lagändringar. 1 48 8 lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval hänvisas nämligen till bl. a. 14 kap. 16 och 1958§ vallagen.

De nya bestämmelserna bör träda i kraft den 1 januari 1976.

Som har nämnts i det föregående har riksdagen under våren 1975 antagit en lag om ändring i vallagen (prop. 1975:101, KU 19735:19, rskr 1975:227.

SFS 1975:474). I lagen föreskrivs ändringar i bl.a. 14 kap. 16 och 1853.

Bestämmelserna i deras nya lydelse träder i kraft den 1 januari 1977 men

skall tillämpas även dessförinnan i fråga om val som avser tid efter utgången

av år 1976. De bör nu anpassas till de regler rörande dubbelvalavveckling som jag har förordat i det föregående.

Vissa frågor om ändring i reglerna om utseende av suppleanter har berörts i betänkandet (SOU 1975:41) Kommunal demokrati (s. 113). Frågorna övervägs f.n. inom RSV som inom kort väntas lägga fram förslag i ämnet. Frågorna bör därför inte behandlas i förevarande sammanhang.

3 Valsedelsutläggning på postanstalt

3.1 Gällande ordning m. m.

Enligt 6 kap. 9 § vallagen skall i varje lokal där röstning äger rum — således också i poströstningslokal — genom centrala valmyndighetens försorg tillhandahållas dels valsedelsblanketter, dels valsedlar som har försetts med parti — och valbeteckning för parti, som är representerat i riksdagen (par-

timarkerade valsedlar). Vad gäller vallokal innehåller 9 kap. 6 § vallagen den regeln att det i

anslutning till eller i vallokal skall anordnas lämplig plats där de partier

som deltar i valen kan lägga ut sina valsedlar. Valförrättaren skall se till att väljarna där har tillgång till valsedelsblanketter och partimarkerade val-

sedlar för parti som är representerat i riksdagen. Någon motsvarande regel

som ger parti rätt att lägga ut valsedlar i anslutning till eller i poströst-

ningslokal innehåller vallagen inte.

Regeln i 6 kap. 9 § att partimarkerade valsedlar skall finnas tillgängliga i varje lokal där röstning äger rum var en nyhet i den nu gällande vallagen

och tillämpades första gången vid 1973 års allmänna val. Inför dessa val anhöll Kristen Demokratisk Samling (KDS) hos RSV och därefter också

hos postverket att få lägga ut valsedlar på postanstalterna. RSV lämnade framställningen utan bifall under hänvisning till 6 kap. 9 § vallagen. Inte heller postverket biföll framställningen. Anförda besvär till regeringsrätten

resp. Kungl. Maj:t ledde inte till ändring.

Frågan om en vidgning av valsedelsservicen på postanstalterna har som nämnts inledningsvis väckts i bl. a. motioner till riksdagen. I motionerna

1974:359 och 1974:922 kritiserades det förhållandet att inte alla partier som

deltar i val får lägga ut sina valsedlar i alla vallokaler. Möjlighet härtill borde skapas genom ändring i vallagen. I motionen 1974:359 begärdes dessutom att det tillhandahållande av valsedlar som centrala valmyndigheten

skall svara för beträffande alla lokaler där röstning äger rum skall avse alla partier som har rätt att få partistöd.

I sitt betänkande (KU 1974:55) hänvisade KU till det då inom RSV pågående utredningsarbete, som sedermera resulterade i den inledningsvis nämnda promemorian med förslag till ändringar i valförfarandet. Något ini-

tiativ från riksdagens sida behövdes inte med hänsyn till den pågående

översynen och till behovet av ett samlat ställningstagande.

3.2 RSV:s promemoria

I promemorian föreslogs följande. Regeln i 6 kap. 9 § vallagen lämnades oförändrad. Statsverkets tillhandahållande av valsedlar skulle också fort-

sättningsvis avse endast partimarkerade valsedlar för riksdagspartierna. Där-

emot skulle parti som inte var representerat i riksdagen få möjlighet att självt lägga ut partimarkerade valsedlar på postanstalterna. Ansvaret för

att sådana valsedlar lades ut skulle vila på partierna liksom tillsyn av valsedlarna. En viss tillsyn kunde dock komma att ligga på postmästaren eller

motsvarande bl. a. med hänsyn till eventucH förekomst av obehörig pro-

paganda.

3.3 Remissbehandlingen av RSV:s promemoria

Flertalet av de remissinstanser som berörde förslaget ställde sig positiva

till det. Däremot ställde sig länsstyrelsen i Västernorrlands län tveksam till

förslaget medan postverket uttalade att det inte kunde ta ställning till förslaget

utan ytterligare utredning.

I sitt remissyttrande redovisade postverket utförligt de problem som enligt verket var förenade med ctt utvidgat tillhandahållande av valsedlar på postanstalt. Inledningsvis anmärkte verket att redan den begränsade utläggning

av partimarkerade valsedlar för riksdagspartierna som förekom vid 1973

års val var förenad med stora problem när det gällde tillsynen. En efter

1973 års val genomförd undersökning vid sammanlagt 200 postanstalter

gav sålunda vid handen att det vid 61 av de tillfrågade postanstalterna hade förekommit att oordning avsiktligt hade skapats bland de utlagda valsedlarna. I yttrandet framhölls vidare att medan utläggningen i vallokal är koncentrerad till en enda dag skulle enligt förslaget valsedlar finnas tillgängliga på postanstalt under hela poströstningsperioden samtidigt som den ordinarie verksamheten pågår. Vidare avser valsedelsutläggningen i vallokal endast det egna valdistriktet medan valsedelsutläggningen på postanstalt skulle avse hela landet. Eftersom endast partimarkerade valsedlar skulle

få läggas ut på postanstalt fick man räkna med att obehörig utläggning

av namnvalsedlar kunde komma att ske.

Mot denna bakgrund diskuterade postverket vidare det lämpliga i RSV:s

förslag att postverket fortfarande skulle svara för utläggningen av parti-

markerade valsedlar för riksdagspartierna medan utläggningen av övriga partimarkerade valsedlar skulle ombesörjas av partierna själva. En sådan

ordning skulle kunna leda till att alla valsedlar inte fick en likvärdig placering

och exponering. Å andra sidan kunde postverket inte se några andra lösningar som var invändningsfria. Om postverket ålades att svara för utläggandet

av alla partimarkerade valsedlar skulle detta medföra stora krav på tillsyn.

En fortlöpande tillsyn genom särskilt avdelad personal skulle behövas vid minst hälften av de ordinarie postanstalterna under åtminstone de två sista

veckorna av valperioden. Om å andra sidan all utläggning av partimarkerade valsedlar skulle åvila partierna skulle detta för partierna bli nära nog lika krävande som att tillhandahålla valsedlar genom valsedelsutdelare vid postanstalterna. Det måste nämligen förutsättas att en någorlunda god ordning

upprätthålls bland valsedlarna och att väljarna som regel kan förlita sig på att det finns valsedlar tillgängliga när de skall rösta.

Vilken lösning som än valdes skulle det enligt postverket bli svårt att

ge väljarna vägledande officiell information om valsedelsservicen. I vilken

utsträckning de olika partierna kunde komma att använda sig av möjligheten att lägga ut partimarkerade valsedlar på postanstalt var svårt att förutse. En stor del av värdet med denna service syntes gå förlorad om man inte

i den officiella informationen kunde ge närmare besked. Postverket pekade bl. a. på de svårigheter som är förknippade med förekomsten av lokala partibeteckningar som många gånger inte är så vägledande att väljaren där-

igenom kan avgöra om valsedeln är användbar i hans kommun eller inte.

I sitt yttrande berörde postverket slutligen utrymmesfrågan vid de små och medelstora postanstalterna liksom frågan om valsedelsservice vid de

tillfälliga postanstalterna.

3.4 Det fortsatta utredningsarbetet

Som redan har nämnts inledningsvis uttalades i prop. 1975:27 att frågan om en utvidgning av valsedelsservicen på postanstalter borde utredas ytter-

ligare av RSV i samråd med postverket. Resultatet av det fortsatta utredningsarbetet har RSV redovisat i den förut nämnda skrivelsen den 3 sep-

tember 1975. Till skrivelsen finns fogad en av postverket upprättad promemoria rörande utökat tillhandahållande av valsedlar på postanstalterna. De förslag som RSV:s skrivelse innehåller har utformats med i huvudsak nämnda promemoria som utgångspunkt.

3.4.1 Postverkets promemoria

I promemorian uttalar postverket sammanfattningsvis bl.a. följande.

Från praktisk synpunkt är det för postverkets del i och för sig möjligt att på alla postanstalter tillhandahålla partimarkerade valsedlar för alla partier som ställer upp till val, även om utrymmesproblem kommer att uppstå

i en del fall. En sådan lösning fordrar dock garantier för att postverket i viss omfattning får låna personal från andra statliga och kommunala organ för uppdraget. Den medför höga kostnader för tillsyn m. m., minst 5 milj.

kr. i personalkostnader i 1975 års prisnivå. En så omfattande valsedelsut-

läggning blir förmodligen en överservice. Det utlagda materialet kan vidare bli svåröverblickbart för väljarna. En begränsning kan därför anses behövlig. Den bör vara knuten till lätt idenfierbara gränser. En lösning kan vara att begränsa utläggningen till registrerade partier i det län eller den kommun

där postanstalten är belägen. Personalkostnaderna kan då beräknas bli något lägre, kanske ca 2-3 milj. kr. i 1975 års prisnivå. - Vid en mera omfattande utläggning synes böra prövas möjligheten att tillhandahålla valsedlarna i S. k. dispensers för att på så vis kunna minska tillsynskostnaderna. — Vilken lösning man än väljer för en utvidgad valsedelsservice synes den böra få karaktären av en försöksanordning. — Postverket förutsätts få ersättning från statsverket för sina kostnader för tillhandahållandet av valsedlar på postanstalterna.

3.4.2 RSV:s modifierade förslag

Enligt RSV:s modifierade förslag vidgas statsverkets skyldigheter enligt 6 kap. 9 § vallagen något. Centrala valmyndigheten skall sålunda se till att det på postanstalterna finns tillgång till partimarkerade valsedlar för parti som är berättigat till partistöd.

Härutöver föreslår RSV att parti som har fått sin partibeteckning registrerad enligt 5 kap. vallagen skall få lägga ut partimarkerade valsedlar på postanstalterna. Den begränsningen skall dock gälla att parti som har fått partibeteckning registrerad endast för val av landstingsmän i viss landstingskommun eller för val av kommunfullmäktige i viss kommun inte skall få lägga ut partimarkerade valsedlar på postanstalt som är belägen utanför den landstingskommun resp. kommun som registreringen avser. Ansvaret för att valsedlar tillhandahålls skall åvila partierna. Dessa skall också svara för tillsynen av valsedlarna. Viss tillsyn bör dock enligt RSV åvila postverkets personal.

Från postverket har under hand inhämtats att beloppet 2-3 milj. kr. som nämns i postverkets promemoria täcker både kostnaderna enligt gällande ordning och kostnaderna för en utvidgning i enlighet med RSV:s modifierade förslag. Den egentliga merkostnaden för en reform enligt förslaget skulle alltså bli avsevärt lägre.

3.5 Föredraganden

Det är 1 första hand partiernas sak att se till att väljarna har tillgång till valsedlar när röstning sker i vallokal. Det har därför sedan länge funnits en regel som innebär att det i anslutning till eller i varje valloka! skall finnas lämplig plats där de panier som deltar i valen kan lägga ut sina valsedlar (9 kap. 6 § vallagen). Regeln kompletterades vid vallagens tillkomst år 1972 med en föreskrift som ålägger valförrättaren att se till att väljarna i vallokalen har tillgång — förutom till valsedelsblanketter — också till partimarkerad valsedlar för riksdagspartierna.

Beträffande röstning på postanstalt har läget varit ett annat. Någon motsvarighet till regeln att särskild plats skall finnas för partierna att lägga ut sina valsedlar har inte funnits. Tvärtom har det ansetts att partierna

inte har någon rätt att lägga ut sina valsedlar. Däremot infördes år 1972 även för postanstalternas del regler att det i lokalen skall finnas valsedelsblanketter och partimarkerade valsedlar för riksdagspartierna (6 kap. 9 §).

Den ordning som infördes år 1972 innebär således att väljarna i poströstningslokal numera har tillgång till — förutom valsedelsblanketter — partimarkerade valsedlar för riksdagspartierna men inte för övriga partier. Denna ordning har kritiserats. Det har ansetts otillfredsställande från väljarnas synpunkt att de inte har tillgång till alla partiers valsedlar på postanstalterna.

Krav på ändring har framförts i skrivelse från Kristen Demokratisk Samling

och i motioner till 1974 års rikdag (1974:359 och 922).

Mot denna bakgrund föreslog riksskatteverket (RSV) i en särskild promemoria i januari 1975 en ordning som innebar att alla partier som inte är representerade i riksdagen skulle få lägga ut sina valsedlar på postanstalterna. Under remissbehandlingen av promemorian anförde postverket

invändningar av praktisk art mot förslaget. Därefter har RSV i samråd med

postverket kommit in med ett nytt modifierat förslag. Det nya förslaget innebär att partier som har låtit registrera sin partibeteckning skall få rätt att lägga ut partimarkerade valsedlar. Avser registreringen bara landstingseller kommunfullmäktigval gäller rätten bara på postanstalt inom landstingskommunen eller kommunen. Förslaget innebär också att skyldigheten

för det allmänna att tillhandahålla valsedlar utsträcks till att omfatta — förutom riksdagspartierna — även övriga partier som är berättigade till partistöd.

I samband med tillkomsten av nuvarande ordning framhöll jag bl. a. att det obestridligen kunde ses som en brist att väljarna vid tidigare val inte hade kunnat vara säkra på att finna sitt partis valsedlar även på postanstalter (prop. 1972:105 s. 93). Att servicen i fråga om tillgången på valsedlar begränsades på det sätt som skedde berodde givetvis av praktiska överväganden. Behovet av att gå längre bedömdes som förhållandevis begränsat och de praktiska svårigheterna ansågs betydande. Jag är fortfarande av samma uppfattning. Emellertid är det otvivelaktigt så att gällande ordning har uppfattats som orättvis på sina håll. Vidare har andelen poströstande ökat kraftigt vid de senaste valen. En fortsatt ökning är sannolik. Mot denna

bakgrund anser jag det motiverat att det nu genomförs en viss. förbättring

av den service som erbjuds de väljare som röstar på postanstalt.

När det gäller att utforma en ändrad ordning kan man inte bortse från

de praktiska problem som postverket har pekat på. Redan de regler som infördes år 1973 medförde sålunda problem med tillsynen. Det måste givetvis antas att dessa svårigheter skulle bli mer kännbara om varje parti som deltar i valen fick rätt att lägga ut sina valsedlar på postanstalter över hela riket. En sådan rätt skulle dessutom göra det mycket svårt att på förhand uppskatta ens det ungefärliga antalet valsedelstyper som skulle komma att läggas ut. Slutligen måste självfallet kostnadssynpunkten beaktas.

Mot den angivna bakgrunden är det påkallat att, åtminstone till dess

vidare erfarenheter har vunnits, gå försiktigt fram när det gäller att ändra

nu gällande regler. Enligt min mening innefattar RSV:s modifierade förslag

en lämplig lösning. Parti, som har låtit registrera sin partibeteckning, bör

alltså få rätt att lägga ut partimarkerade valsedlar på de postanstalter där

röstning anordnas. Som RSV har föreslagit bör den begränsningen gälla

att parti som har fått sin partibeteckning registrerad endast för val av lands-

tingsmin eller för val av kommunfullmäktige inte får lägga ut valsedlar

på postanstalt som är belägen utanför den ifrågavarande landstingskommunen eller kommunen. Något skäl att ge partier som enligt 6 kap. 9§ får sina valsedlar utlagda genom det allmännas försorg den nu berörda rätten

att lägga ut valsedlar torde inte föreligga. Även i det avseendet bör alltså

en begränsning göras. |

Den föreskrift som behövs bör tas upp i 10 kap. som en särskild paragraf, benämnd 5a§. Den bör utformas. med 9 kap. 6 § som förebild. Det bör alltså föreskrivas att det i anslutning till lokal där poströstning äger rum eller i sådan lokal skall anordnas lämplig plats där parti som jag har nämnt

i det föregående kan lägga ut partimarkerade valsedlar.

RSV har som nämnts också föreslagit den vidgningen av skyldigheten för det allmänna att i lokal där röstning äger rum, alltså inte bara poströst-

ningslokal, tillhandahålla partimarkerade valsedlar till att avse — förutom riksdagspartiernas valsedlar — också valsedlar för annat parti som är berättigat

till partistöd. Också detta förslag bör enligt min mening genomföras även om det med de röstsiffror som. gällde vid 1973 års val inte skulle få någon

omedelbar praktisk effekt. Förslaget förutsätter ändringar i 6 kap. 9 § och

9 kap. 68.

4 Ändring i lagen om kyrkofullmäktigval

I anslutning till sin behandling av prop. 1975:27 med förslag till lag om ändring i vallagen, m. m. tog KU upp frågan om röstsammanräkningens

offentlighet (KU 1975:18 s. 16). Utskottet konstaterade därvid att gällande

bestämmelser i denna del innebär att den preliminära röstsammanräkningen i vallokalen skall vara offentlig. För undvikande av varje missförstånd i denna del förordade utskottet att en uttrycklig bestämmelse om den pre-

liminära röstsammanräkningens offentlighet togs in i 13 kap. I $ vallagen. Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag och lagändringen har

genomförts (SFS 1975:310).

På grund av hänvisningar till vallagen i 41 § andra stycket lagen om

kyrkofullmäktigval är vallagens bestämmelser om den preliminära sammanräkningen i väsentliga delar tillämpliga också på kyrkofullmäktigvalen. Någon hänvisning sker dock inte till 13 kap. 1§ vallagen. I stället återfinns motsvarande regler i 41 § första stycket lagen om kyrkofullmäktigval. Den

uttryckliga regeln i 13 kap. 1§ vallagen om röstsammanräkningens offentlighet avser således enligt ordalagen inte kyrkofullmäktigvalen. Jag förestår därför att 41 § första stycket lagen om kyrkofullmäktigval ändras så att

det klart framgår att den preliminära sammanräkningen är offentlig också vid dessa val.

5 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt antaga inom justitiedepartementet upprättade förslag till

1. lag om ändring i vallagen (1972:620),

2. lag om ändring i lagen (1975:474) om ändring i vallagen

(1972:620).

3. lag om ändring i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval.

6 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.