Prop. 1972:105

Kungl. Maj:ts proposition med förslag till vallag, m.m.

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 ar 1972

Nr 105

Kungl. Maj:ts proposition med förslag till vallag. m. m.; given Stockholms slott den 8 september 1972.

Kungl. Maj:t Vill härmed. under åberopande av bilagda utdrag av statsradsprotokollet över justitieiirenden. föresla riksdagen att bifalla de förslag om vars aVlatande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts .Min allernädigste Konungs och llerres frånvaro, enligt Dess nådiga beslut:

CARL GUSTAF

LENNART GEIJER

Propositionens htlvudsakliga innehåll

[ promisitionen föreslås en ny vallag som är gemensam för riksdagsval, val av landstingsman och kommunfullmäktigval. Den föreslagna vallagen ersätter sålunda dels lagen om val till riksdagen, dels kommunala vallagen i vad denna avser landstings- och kommunfullmäktigval. Vallagen avser där- emot inte kyrkofullmäktigvalen. i propositionen uttalas att förslag till sär- skild lag om de kyrkliga valen skall föreläggas riksdagen i god tid före 1973 . års val.

Enligt förslaget till vallag skall röstning och sammanräkning av avgivna röster ske på i princip samma sätt som hittills. Detta innebär att den av 1965 års valtekniska utredning förordade maskinella valtekniken inte genomförs.

Reglerna i vallagcn om förfarandet vid de samtidiga riksdags-_ lands- tings- och kommunalvalen har i fråga om röstning och sammanräkning i huvudsak utformats med förfarandet vid 1970 års samtidiga val som förebild. Förslaget till vallag innebär sålunda att valsedlar och valkuvert av samma typ sOm vid 1970 års val skall användas samt att statsverket efter beställning Skall framställa och tillhandahålla valsedlar enligt i princip samma regler som då gällde.

I fråga om tiden för röstningen ivallokal gäller enligt vallagsförslaget i huvudsak samma regler som tillämpades vid 1970 års val. Beträffande poströstningen föreslas emellertid den ändringen att röstningen skall inledas 18 dagar före valdagen och inte som tidigare 30 dagar före valdagen. Däremot föreslås ingen ändring beträffande avslutningen av poströstningen. Poströstning skall alltså kunna ske på valdagen i samma utsträckning som tidigare. Samma ändring av röstningsperioden föreslås

Prop. 19721105

IJ

beträffande röstning hos utlandsmyndighct. medan röstningen pa fartyg enligt förslaget liksom hittills skall börja 45. dagar före valdagen.

Sammanräkningcn skall liksom hittills ske i tva etapper. en preliminär som görs i vallt'rkalerna efter röstningcns slut och en slutlig som görs hos länsstyrelserna. Vallagsförslagct innehaller nya regler som syftar till att förenkla och effektivisera förfarandet vid röstsammanräkningen samt att göra det möjligt att fä ett preliminärt valresultat som är tilll'örlitligare än tidigare. Reglerna innebär att poströsterna, som förut har förts till länsstyrelserna och innefattats först i den slutliga sammanräkningen. i stället sänds till valnärnndcrna i de olika kommunerna för att distribueras ut till vallokalerna och inga i den preliminära sammanräkning som sker där eller, om detta inte är möjligt. preliminärt räknas hos valnämnden. Genom förslaget befrias länsstyrelserna fran den tidsödande kontrollen av poströsterna, varigenom den slutliga sammanräkningeu kan påskyndas. samtidigt som valnattens preliminära valresultat kan omfatta ocksä flertalet av poströsterna. Den slutliga sammanräkningen avses kunna ytterligare päskyndas genom att man vid mandatfördelningcn mellan och inom partierna utnyttjar ADB—teknik. 1 vallagsförslaget kommer (lt-.nu emellertid inte till uttryck pä annat sätt än att en regel har förts in som gör det möjligt att förse valsedlarna med en särskild tisttypbeteckning.

] övrigt föreslås nyheter främst i fräga om röstlängdsförfarandet. registrering av partibeteckning och suppleantsystcmct vid val till kom- munfullmäktige. Sålunda föreslås att röstlängdsförfarandet direkt knyts till kyrkobokföringen, varigenom det blir möjligt att få en aktuellare röstlängd än f. n. Vidare föresläs regler som innebär att möjlighet öppnas att registrera partibeteckning även för de kommunala valen samt nya bestämmelser om utseende av suppleanter i kommunerna.

Tillvallagen har förts över de av värriksdagcn 1972 antagna reglerna om val av ersättare för riksdagsmän.

Vallagen föresläs träda i kraft den 1 januari 1973. I propositionen läggs fram. förutom förslaget till vallag, förslag till lagar om ändring i kommunallagen, kommunallagen för Stockholm och landstingslagen. Vidare föresläs en ny lag om antalet landstingsmän och valkretsindelningcn i Stockholms läns landstingskommun för valperioden 1974—1976. Sistnämnda lag överensstämmer helt med den lag som i det avseendet. gäller för valpcrioden 1971—1973.

Prop. 1972:105 ":

'4J

1. Förslag till Vallag

Härigenom förordnas sorti följer.

1 kap. Inledande bestämmelser

] & Denna lag gäller vid val till riksdagen samt val av landstingsmän och kommunfullmäktige.

25 För val enligt denna lag finns en central valmyndighet. Konungen bestämmer vilken myndighet som skall vara central valmyndighet. Centrala valmyndigheten meddelar de närmare föreskrifter som behövs för tillämpningen av denna lag.

3 & Ordinarie val till riksdagen saint val i hela riket av landstingsmän och kommunfullmäktige förrättas samma dag. Valdag är tredje söndagen i september.

Vid val till riksdagen som ej är ordinarie är valdag den söndag som Konungen bestämmer. Vid val av landstingsmän eller kommunfullmäk- tigc som ej omfattar hela riket är valdag den söndag som länsstyrelsen be- stämmer.

2 kap. Valkretsar och fasta valkretsmandat

15 För val till riksdagen är riket indelat i P.S valkretsar. Dessa är Stockholms kommun, Stockholms län med undantag av Stockholms kommun (Stockholms läns valkrets),

Göteborgs kommun,

Göteborgs och Bohus län med undantag av Göteborgs kommun (Bolms- läns valkrets). Malmö, Helsingborgs, Landskrona och Lunds kommuner tfyrstadskret— sen), Malmöhus län med undantag av fyrstadskretsen (Malmöhus läns val- krets),

Alingsås, Bengtsfors. Bjärke, Brålanda, Dals-lids, Frändefors, Färgelan- da, Gäsene. Hemsjö, Herrljunga, Högsäters. Lerums. Lilla F.dets, Melleruds. Nödinge, Skepplanda, Starrkärrs, Trollhättans, Värgärda, Vänersborgs, Västra Tunhems och Åmåls kommuner (Älvsborgs läns norra valkrets), Bollebygds. Boräs, Dalsjöfors, Dalstorps, Fristads, llökerums, Marks, Redvägs, Sandhults, Svenljunga, Tranemo, Viskafors, Ulricehamns och Åsundens kommuner (Älvsborgs läns södra valkrets.),

vart och ett av övriga län.

2,5 Centrala valmyndigheten fastställer antalet fasta valkretsmandat i varje. valkrets före. utgången av april varje år då ordinarie val till riksdagen

Prop. 19721105 4

skall hållas. Härvid tillföres valkretsen ett mandat för varje gäng som antalet röstberättigade där ärjämnt delbart med en trehundrationdel av antalet röstberättigade i riket. De fasta valkretsmandat, som härefter återstår, tillförcs valkretsarna efter storleken av de överskott som uppkommit vid denna fördelning. Mellan lika överskottstal avgöres företrädet genom lottning.

Påverkas valkretsarnas omfattning av beslut om ändring i länsindel- ningen eller den kommunala indelningen, vilket träder i kraft vrd ingängen av året efter det då ordinarie val till riksdagen hällits, skall i fråga om val till riksdagen indelningsändringen beaktas redan frän och med beslutets dag.

3 5 Vid tillämpning av 2 & beräknas antalet röstberättigade pä grundval av stommarna till mantalslängderna för året. Vid beräkningen anses som röstberättigad varje svensk medborgare som fyllt nitton är senast under närmast föregående kalenderär och som ej på grund av domstols förkla- ring är eller efter uppnädd myndighetsålder skall förbli omyndig.

45 Talan mot centrala valmyndighetens beslut enligt 25 föres hos regeringsrätten genom besvär.

55 ] landstingslagen (1954319), kommunallagen (' l953:753) och kom- munallagen (195750) för Stockholm finns bestämmelser om landstings- kommuns och kommuns indelning i valkretsar.

Om Stockholms läns landstingskommuns indelning i valkretsar finns särskilda bestämmelser.

3 kap. Valnämnd, valdistrikt och valförrältare

15 I varje kommun skall finnas en valnämnd. Ledamöter och suppleanter i valnämnden väljes av kommunfullmäk- tige till det antal fullmäktige bestämmer: Antalet ledamöter fär dock icke. vara under fem. Valet skall ske proportionellt i de fall då sädant är föreskrivet vid val till kommunstyrelsen. Sker ej valet av suppleanter proportionellt. skall bestämmas i vilken ordning de skall kallas in till tjänstgöring. Valnämnd skall ha tillgång till personal i den omfattning som behövs för att den skall kunna fullgöra sina uppgifter.

25 I fråga om annan valnämnd än valnämnden i Stockholm äger bestämmelserna i 32—42 %$, kommunallagen ( l9531753) om kommunsty— relse motsvarande tillämpning. För valnämnden i Stockholm gäller Sl & ] mom. kommunallagen (l957150) för Stockholm och vad kommunfull- mäktige med iakttagande av sistnämnda lag föreskriver. I stället för 37 å andra stycket kommunallagen och 39 5 andra stycket kommunallagen för Stockholm skall dock 4 och 5 ååå förvaltningslagen (19711290) tillämpas i samtliga ärenden hos valnämnd. Utan hinder av föreskrifter som avses i första stycket gäller att

Prop. 1972:105 " 5

nämndens protokoll icke behöver upptaga annat än närvarande ledamöter samt för varje ärende beslutet och skälen för detta.

3 & Varje kommun bildar ett eller flera valdistrikt. Är kommun indelad i valkretsar för val av kommunfullmäktige. skall varje sådan valkrets bilda ett eller flera valdistrikt.

Länsstyrelsen beslutar om kommuns indelning i valdistrikt. Innan beslut meddelas, skall fullmäktige i kommunen ha beretts tillfälle att yttra sig i ärendet.

Beslut om indelning i valdistrikt gäller från och med året efter det då beslutet vann laga kraft. Länsstyrelsen skall omedelbart kungöra beslutet samt tillställa centrala valmyndigheten avskrift av detta.

4 5 När val enligt denna lag skall förrättas i valdistriktsindelad kommun, utser valnämnden för varje valdistrikt minst fyra personer att på valdagen tjänstgöra som valförrättare i distriktet. Bland de utsedda förordnar nämn- den en att vara ordförande och en att vara ersättare för ordföranden.

Vid röstningen skall minst tre av valförrättarna, däribland ordföranden eller hans ersättare, vara närvarande.

5 & Var och en som är röstberättigad vid val till riksdagen och ej fyllt 60 är är skyldig att mottaga uppdrag som ledamot eller ersättare i valnämnd eller som valförrättare, om han ej har giltigt hinder.

65 Talan mot länsstyrelsens beslut i ärende om indelning i valdistrikt föres hos kammarrätten genom besvär. Den som vill klaga över beslut som innebär att av honom uppgivet hinder att mottaga uppdrag som avses i 5 5 ej godkänts får föra talan hos länsstyrelsen genom besvär. Härvid räknas besvärstiden från den dag beslutet meddelades. Mot länsstyrelsens beslut fär talan ej föras.

4 kap. Röstlängder Allmän röstlängd

lä Allmän röstlängd upprättas årligen för varje valdistrikt av lokala skattemyndigheten. Längden skall vara upprättad senast den 15 juni.

2 5 ! allmän röstlängd upptages var och en som den 1 juni enligt läns- styrelsens personband

1. är kyrkobokförd i valdistriktct.

2. är svensk medborgare och

3. fyllt eller senare under kalenderåret fyller 19 är. Den som den 1 juni enligt länsstyrelsens personband på grund av domstols förklaring är eller efter uppnådd myndighetsålder skall förbli

Prop. 1972:l05 (.

omyndig upptages dock ej i längden. För den som fyller lt) är det är röstlängden upprättas antecknas att han blir" röstberättigad först nästa kalenderår.

3 5 Allmän röstlängd skall vara framlagd för granskning hos lokala skattemyndiglreten varje vardag med undantag av lördag under tiden den "26—30 juni eller, om sistnämnda dag är en lördag eller söndag. till och med närmast följande mandag.

Länsstyrelsen fär bestämma att röstlängden skall vara framlagd för granskning även på annat ställe än hos lokala skattemyndigheten.

4å Den som anser att allmän röstlängd i fräga om hans eller annans rösträtt är felaktig fiir senast den 15 juli skriftligen framställa anmärkning mot längden hos länsstyrelsen. Den omständigheten att någon tagits upp i röstlängd för annat" valdistrikt än han anser sig tillhöra utgör ej grund för anmärkning mot längden.

Anmärkning som göres för sent upptages ej till prövning. llar annrärkning framställts i rätt tid mot nägons rösträtt enligt längden. skall länsstyrelsen genast underrätta denne om innehållet i anmärkningshandlingen samt om tid och plats för prövning av anmärk— ningen.

55 Anmärkning mot allmän röstlängd prövas vid offentligt samman- träde hos länsstyrelsen den 22 juli eller. om denna dag är en lördag eller söndag. närmast följande nrändag. Den mot vilkens rösträtt anmärkning framställts får vid anmärknings- sammanträdet åberopa även omständighet som inträffat efter den 1 juni. Senast dagen efter sammanträdets slut meddelar länsstyrelsen beslut över varje särskild anmärkning. Beslut antecknas pä anrnärkningsskriften. l röstlängden int'öres rättelse som föranledcs av beslutet. Länsstyrelsen skriver under röstlängd mot vilken anmärkning fram- ställts. Lokala skattemyndigheten förser de röstlängder mot vilka an- märkning ej framställts inom föreskriven tid med bevis härom.

6 & Mot länsstyrelsens beslut över anmärkning mot allmän röstlängd fär talan föras endast i samband med besvär över val vid vilket beslutet länt till efterrättclse. i sådant mäl fär åberopas endast bevis som företetts hos länsstyrelsen.

7 & Allmän röstlängd länder till efterrättelse sa snart den underskrivits av länsstyrelsen eller försetts med bevis av lokala skattemyndigheten och gäller till dess ny röstlängd kommit till stånd. om ej annat följer av 8 eller 9 &.

Bä Har någon icke blivit upptagen i allmän röstlängd eller har det i längden beträffande honom antecknats att han blir röstberättigad först

Prop. 19722105 7

nästa kalenderår och har anmärkning häremot ej framställts på sätt som föreskrives i 4 & första stycket, skall länsstyrelsen efter ansökan av honom eller av lokala skattemyndigheten besluta om rättelse i röstläng- den. om det är uppenbart att fel föreligger. Sädan ansökan skall ha gjorts hos länsstyrelsen senast den 1 september det är da röstlängden upprätta- des. Ansökan som göres för sent upptages ej till prövning.

Beslutar länsstyrelsen om rättelse i röstlängd, skall länsstyrelsen genast underrätta lokala skatternyndigheten om beslutet. Lokala skattemyndig— heten skall genast rätta röstlängden i enlighet med beslutet. Innan detta skett. äger beslutet ieke verkan.

Mot beslut varigenom ansökan om rättelse avslagits eller avvisats far talan ej föras. Mot beslut om rättelse fär talan föras endast i samband med besvär över val vid vilket beslutet länt till efterrättelse.

9ä Har allmän röstlängd i nägon del förklarats felaktig pä grund av talan som förts i samband med besvär över val, skall länsstyrelsen rätta längden i enlighet med förklaringen.

105 Länsstyrelsen skall senast den l5 juni kungöra var och när allmän röstlängd kommer att vara framlagd för granskning. l kungörelsen skall anges även tid och sätt för framställande av anmärkning mot längden samt tid och plats för prövning av anmärkning. Kungörelsen skall anslås på kommunens anslagstavla och införas i samtliga dagstidningar som har en spridning av någon betydenhet inom kommunen.

Särskild röstlängd

11 & Särskild röstlängd för val till riksdagen upprättas årligen för varje valkrets av centrala valmyndigheten. Längden skall vara upprättad senast den 15 juni.

12 å [ särskild röstlängd upptages. efter ansökan, den som

1. den 1 juni uppfyller de villkor som gäller för rösträtt och

2. enligt länsstyrelsens personband ej är kyrkobokförd i riket men varit kyrkobokförd här någon gäng under de fem kalenderår som närmast föregått det är då röstlängden upprättas.

Den som fyller 19 är det år då röstlängden upprättas upptages i denna, om ej hinder föreligger i övrigt. Därvid antecknas dock att han blir röstberättigad först nästa kalenderår.

Framgär i anmärkningsärende att någon upphört att vara röstberätti- gad på grund av omständighet som inträffat efter den 1 juni. skall han ej vara upptagen i Särskild röstlängd.

13 & Ansökan att bli upptagen i särskild röstlängd göres skriftligen hos centrala valmyndigheten senast den 1 juni. Ansökan som göres för sent

Prop. 19721105 8

upptages ej till prövning.

Vid ansökningshandling skall fogas intyg som visar att sökanden har giltigt svenskt pass och enligt passet är svensk medborgare. lntyget skall vara utfärdat av svensk beskickning. annan svensk utlandsmyndighet som centrala valmyndigheten bestämt eller svensk polismyndighet samma är som röstlängden upprättas. Är ansökningshandlingen ej åtföljd av sädant intyg, upptages ansökningen ej till prövning.

Blanketter till ansökan och intyg skall finnas tillgängliga hos centrala valmyndigheten samt hos svensk beskickning och annan svensk utlands- myndighet som centrala valmyndigheten bestämmer.

14 & Beslut över ansökan att bli upptagen i särskild röstlängd meddelas sä snart det kan ske.

Den som skall upptagas i särskild röstlängd uppförcs i röstlängden för den valkrets där han senast varit kyrkobokförd.

Bifalles ej ansökan om att bli upptagen i särskild röstlängd, skall centrala valmyndigheten genast underrätta sökanden om beslutet. 1 beslutet skall anges tid och plats för prövning av anmärkning.

15 & Sä snart röstlängden upprättats, sändes den till länsstyrelsenidet län till vilket valkretsen hör. Hos länsstyrelsen skall röstlängden vara framlagd för granskning varje vardag med undantag av lördag under tiden den 26 —30 juni eller, om sistnämnda dag ären lördag eller söndag, till och med närmast följande måndag.

16 5 Den som vill att ändring skall göras i särskild röstlängd fär senast den 15 juli skriftligen framställa anmärkning mot röstlängden hos länsstyrelsen. Anmärkning som göres för sent upptages ej till prövning. . Har anmärkning framställts i rätt tid mot nägons rösträtt enligt längden. skall länsstyrelsen genast underrätta denne. om innehållet i anmärkningshandlingen samt om tid och plats för prövning av anmärk- ningen.

17 å Anmärkning mot särskild röstlängd prövas vid offentligt samman- träde hos länsstyrelsen den 22 juli eller, om denna dag är en lördag eller söndag. närmast följande måndag.

Den mot vilkens rösträtt anmärkning framställts fär äberopa även omständighet som inträffat efter den 1 juni.

Senast dagen efter sammanträdets slut meddelar länsstyrelsen beslut över varje särskild anmärkning. Beslut antecknas pä anmärkningsskriften. 1 röstlängden införes rättelse som föranledes av beslutet.

Länsstyrelsen skriver under röstlängden. llar anmärkning ej framställts mot röstlängden inom föreskriven tid, skall röstlängden förses med bevis härom.

Prop. 19722105 ' 9

lSä Mot länsstyrelsens beslut över anmärkning mot särskild röstlängd fär talan föras endast i samband med besvär över val vid vilket beslutet länt till efterrättelse. [ sädant mal fär äberopas endast bevis som företetts hos länsstyrelsen.

Har röstlängden i någon del förklarats felaktig pä grund av talan som avses i första stycket. skall länsstyrelsen rätta längden i enlighet med förklaringen.

19 & Särskild röstlängd länder till efterrättelse så snart den underskrivits av länsstyrelsen och gäller till dess ny röstlängd kommit till stånd, om ej annat följer av 18 å andra stycket.

20% När val äger rum. skall särskild röstlängd vara tillgänglig i valloka— len för det valdistrikt som länsstyrelsen bestämmer. Beslut härom meddelas senast vid anmärkningssammanträdet och antecknas pä röst- längden.

21 & Länsstyrelsen skall senast den 15 juni kungöra var och när särskild röstlängd kommer att vara framlagd för granskning. [ kungörelsen anges även tid och sätt för framställande av anmärkning mot längden samt tid och plats för prövning av anmärkning. Kungörelsen skall anslås på kommunernas anslagstavlor och införas i samtliga dagstidningar som har en spridning av någon betydenhet inom valkretsen.

5 kap. Registrering av partibeteckning och anmälan av kandidater

1 & Parti kan efter ansökan och på de villkor som anges i 2—4 åå få sin partibeteckning registrerad hos centrala valmyndigheten samt anmäla kandidater i valet enligt 8 &.

Om valsedel med registrerad partibeteckning finns bestämmelser i (3 kap. 3 & tredje stycket och 14 kap. S &.

lå Ansökan om registrering av partibeteckning göres skriftligen. [ ansökningshandlingen skall anges för vilket slag av val registrering sökes och, om ansökningen avser registrering för val av landstingsmän eller kommunfullmäktige. för vilken landstingskommun eller kommun som registrering hegäres.

För att partibeteckning skall åtnjuta skydd vid val skall ansökan om registrering av beteckningen ha kommit in till centrala valmyndigheten, vid ordinarie val till riksdagen och val i hela riket av landstingsmän och kommunfullmäktigc senast den 30 april valäret och vid annat val inom en vecka efter det att förordnande om valet meddelades.

3 & Partibeteckning får registreras, om 1. partiet icke utgör underavdelning av politisk sammanslutning.

Prop. 1972:105 l0

'2. partiet visat att det vid registrering för val till riksdagen har minst 1 500 röstberättigade medlemmar i hela riket och vid registrering för val av landstingsmän och för val av kommunfullmäktige minst 100 respektive minst 50 röstberättigade medlemmar i den landstingskommun eller kommun för vilken registrering sökes. samt

3. partibeteckningen tydligt skiljer sig från beteckning som redan registrerats eller vars registrering är föremäl för prövning för det valet eller för annat val för vilket registreringen enligt 4 & första stycket kommer att gälla.

4 & chistreras partibeteckning för val till riksdagen. gäller registreringen även för val av landstingsmän och kommunfullmäktige i hela riket. Registreras partibeteckning för val av landstingsmän. gäller registreringen val i den landstingskommun som anges i registreringsheslutet samt val av kommunfullmäktigc i de kommuner som är belägna inom landstingskom— munen. Registreras partibeteckning för val av kommunfullmäktige. gäller registreringen val i den kommun som anges i registreringsbeslutet.

Avser ansökan registrering för val till riksdagen och är partibeteck- ningen redan registrerad för annat val, får registrering beviljas endast om det parti för vilket registrering sälunda skett har lämnat sitt medgivande. Detsamma gäller om ansökan avser registrering för val av landstingsmän och partibeteckningen redan är registrerad för val av kommunfullmäktige inom landstingskommune-n. Behörig att lämna medgivande är det ombud som partiet anmält enligt 5 5.

Vid tillämpning av andra stycket skall ansökan om registrering som kommit in tidigare anses som bifallen.

5 5 För parti som fått sin partibeteckning registrerad skall finnas ombud. Ombud skall anmälas till centrala valmyndigheten inom en månad efter det att registreringen av beteckningen kungjorts enligt 7 &.

6 5 Registrerad partibeteckning skall avföras ur registret, om

I. partiet begär det.

2. partiet ej vid två på varandra följande ordinarie val till riksdagen eller val i hela riket av landstingsmän eller kommunfullmäktige anmält kandidater enligt 8 ;; eller

3. partiet underlåter att anmäla ombud enligt 5 5.

7 5 När partibeteckning registrerats eller avförts ur registret, skall centra- la valmyndigheten kungöra detta i Post- och Inrikes tidningar.

8å För att registrerad partibeteckning skall ätnjnta skydd vid val skall partiet hos centrala valmyndigheten som kandidater antnäla

för val till riksdagen i viss valkrets minst fyra och högst femton personer och

för val av landstingsmän eller kommunfullmäktige minst fyra och högst tio personer i landstingskommunen eller kommunen.

Prop. |972:105 ' ll

('entrala valmyndigheten bestämmer inför varje val när anmälan av kandidater senast skall göras. Kungörelse härom skall föras in i Post- och Inrikes tidningar.

Anmälan av kandidater göres skriftligen av partiets ombud eller av person som ombudet utsett. 'l'ill anmälningshandlingen skall fogas skriftlig förklaring från varje kandidat att han givit partiet tillstånd att anmäla honom.

9å Finner centrala valmyndigheten anledning till anmärkning mot an— mälningshandlingen eller handling som åtföljer denna, skall myndigheten genast underrätta den som gjort anmälan. Därvid skall anges tid för ändring och komplettering av anmälningshandlingen. Därefter skall centrala valmyndigheten så snart som möjligt slutligt pröva ärendet.

Har det ej visats att anmäld kandidat givit partiet tillstånd att anmäla honom, skall hans namn på anmälningshandlingen anses obefintligt.

105 Centrala valmyndigheten upprättar för varje slag av val och för varje riksdagsvalkrets, landstingskommun och kommun listor över de kandida- ter som partierna anmält. Listorna skall sändas till postverket. Skall röstning äga rum hos utlandsmyndighet eller på fartyg, skall listorna om möjligt sändas även till myndigheten och fartygets befälhavare. Listorna för varje riksdagsvalkrets. landstingskommun och kommun skall så snart som möjligt tillställas länsstyrelsen.

115 Talan mot centrala valmyndighetens beslut i registrerings- eller anmälningsärende föres hos regeringsrätten genom besvär.

6 kap. Valsedlar

l & Till valsedlar skall användas särskilda blanketter som tillhandahålles av centrala valmyndigheten.

2 & Valsedlarna skall vara lika till storlek och material. För val till riksdagen skall användas gula, för val av landstingsmän blå och för val av kommunfullmäktige vita valsedlar.

Pä valsedel skall finnas partibeteckning. Valsedel bör dessutom inne- hälla

l. nanm på en eller flera kandidater.

2. beteckning som visar för vilken valkrets sedeln är avsedd (valkrets- beteckning) samt

3. uppgift om det val för vilket sedeln gäller (valbeteekning). Kandidat skall anges på sädant sätt att det klart framgår vem som avses. Vid kandidatnamn bör därför utsättas kandidatens personnummer eller annan identifieringsuppgift.

Prop. 19722105 lZ

3å Om valsedel upptager mer än ett kandidatnamn. skall namnen upptagas i en följd under varandra och förses med nummer som visar ordningen mellan dcm.

Namnen gäller själva valet samt, i den män de ej därvid tages i anspråk. val av ersättare för riksdagsledamöter och val av suppleanter för lands- tingsmän och kommunfullmäktige.

Upptager valsedel med registrerad partibeteckning namn pä kandida- ter. skall valsedeln, för att beteckningen skall ätnjuta skydd vid valet, som första namn upptaga namnet på kandidat som tagits upp på listan över kandidater partiet anmält.

4 %; f—ifter beställning av parti, som är representerat i den församling valet gäller, tillhandahäller centrala valmyndigheten partiet blanketter till valsedlar till det antal partiet önskar.

("yöres beställning av annat parti än som anges i första stycket eller av annan än den som är behörig företrädare för partiet, tillhandahåller centrala valmyndigheten blanketter till valsedlar endast om beställaren betalar blanketterna i förskott.

55 Om parti är eller genom valet blir representerat i den församling valet gäller, svarar statsverket för kostnaden för blanketter till valsedlar till ett antal som motsvarar. i fräga om val till riksdagen fyra gånger antalet röstberättigade i valkretsen och i fråga om annat val fyra gänger antalet röstberättigade i valet.

6å Har blanketter till valsedlar betalats i förskott och har valsedlarna använts för parti som enligt 5 & är berättigat att fä valsedelsblanketter kostnadsfritt vid valet. skall förskottet efter ansökan äterbetalas i den män antalet valsedlar som partiet fär kostnadsfritt därigenom ej kommer att överstiga, i fråga om val till riksdagen fyra gånger antalet röstberätti- gade i valkretsen och i fräga om annat val fyra gånger antalet röstberätti- gade vid valet. Belopp som aterbetalas tillställes partiet oavsett vem som erlagt förskottet.

7ä Om beställaren begär det. förser centrala valmyndigheten utan särskild ersättning valsedelsblanketterna med partibeteckning. kandidat- namn samt valkrets- och valbeteckningar.

Centrala valmyndigheten fär förse valsedelsblanketter och valsedlar med särskild siffer- eller bokstavsbeteekning (listtypbeteckningl.

8 & När val skall förrättas,bestämmer centrala valmyndigheten den sista dag då beställning av valsedlar skall ha gjorts för att leverans skall kunna ske trettio dagar före valdagen. För särskilda fall får bestämmas senare dag för beställning och. om det behövs. även senare dag för leverans. Kommer beställning in senare än centrala valmyndigheten bestämt. fullgöres leverans endast om betalning erlägges i förskott och endast

Prop. 1972:105 ' 13

under förutsättning att leveransen kan ske före valdagen och titan att leveransen av tidigare gjorda beställningarförsenas.

9 & [ lokal där röstning äger rutn skall väljarna för varje val ha tillgäng till

l.valsedlar som försetts med parti- och valbeteekning för parti vilket är representerat i riksdagen tpartimarkerade valsedlar) samt

2. blanketter till valsedlar. I'artimarkerade valsedlar och valsedelsblanketter enligt första stycket tillhandahålles genom centrala valmyndighetens försorg.

1035 Talan mot centrala valmyndighetcns beslut i ärende som avses i detta kapitel föres hos regeringsrätten genom besvär. Centrala valmyndigheten har rätt att'erhalla biträde av länsstyrelse i ärende som avses i detta kapitel.

7 kap. Röstkort m. m.

1 5 Vid val skall, i den män centrala valmyndigheten ej förordnar annat_ för var och en som enligt gällande röstlängd är röstberättigad vid valet upprättas röstkort med uppgifter om den röstberättigade. Röstkortet skall dessutom innehålla uppgifter om valet till lottning för den röstberättigadc.

För röstberättigad som ej har känd adress upprättas röstkort endast om han begär det.

25 Röstkort upprättas för den som är upptagen i allmän röstlängd av lokala skattemyndighetcn och för den som är upptagen i särskild röstlängd av länsstyrelsen. Röstkorten skall sändas till de röstberättigade senast 30 dagar före valdagen eller. vid annat val än ordinarie val till riksdagen och val i hela riket av landstingsmän och kommunfullmäktige, senast 20 dagar före valdagen. För val som äger rum samtidigt upprättas gemensamt röstkort.

3 & l-lar röstberättigad förlorat sitt röstkort eller ltar röstkortet ej kommit honom till handa, är han berättigad att efter framställning får ett duplettröstkort.

Framställning om duplettröstkort göres hos den myndighet som enligt 2 5 har att upprätta röstkortet. Duplettröstkort får ej lämnas ut senare än dagen före valdagen. Vid framställningen skall sökanden uppge

1. sitt fullständiga namn och personnummer samt

2. sitt hemvist i den ort där han är uppförd i allmän röstlängd eller, om han är uppförd i särskild röstlängd. hemvistet i den ort i riket där han senast var kyrkobokförd.

Prop. l972:105 14

Första och andra styckena äger motsvarande. tillämpning,, om den röstberättigade önskar fa röstkort innan röstkorten blivit översända till de röstberättigade. Röstkort fär dock icke utlämnas innan den röstlängd som skall gälla vid valet kommit till stånd enligt 4 kap. 5. eller 17 5.

4 Zj Centrala valmyndigheten bör på lämpligt sätt sprida kännedom bland allmänheten om tid och sätt för röstning och om de bestämmelser i övrigt som gäller för valet.

8 kap. Allmänna bestämmelser om röstningen

l & Röstning sker på valdagen i vallokalen för det valdistrikt där väljaren är upptagen i röstlängd. Röstberättigad, som på grund av vistelse utom riket eller på annan ort inom riket eller av annat skäl finner sig vara förhindrad att rösta på valdagen i vallokalen för det valdistrikt där han är upptagen i röstlängd, får rösta på postanstalt inom riket. hos svensk utlandsmyndighet eller på svenskt fartyg i utrikes fart.

Om flera val äger rum samtidigt, skall väljare som röstar på postanstalt. hos utlandsmyndighet eller på fartyg vid ett och samma tillfälle utöva sin rösträtt i samtliga val som han vill deltaga i.

25 Väljaren skall själv lämna sin valsedel till valförrättaren eller, om röstningen sker på postanstalt. hos utlandsmyndighet eller på fartyg, till röstmottagaren där. Om avlämnande av valsedel genom bud (röstning med valsedelsför- Sändelse) föreskrives i l 1 kap.

3 & Väljare bör vid röstning i vallokal medföra sitt röstkort.

Röstning pä postanstalt, IIOS utlandsmyndighet eller på fartyg får icke ske utan att röstkortet avlämnas. Väljare som innehar sjöfartsbok får dock rösta på fartyg utan att röstkort avlämnas. [ sådant fall skall röstmottagaren upprätta ett adresskort för honom.

4 5 Vid röstning i vallokal lägger väljaren för varje val in sin valsedel i ett valkuvert och lämnar kuverten till valförrättaren. Mottagna valkuvert samlas upp i valurna. En valurna användes för vart och ett av de. samtidiga val som förrättas i vallokalen.

55 Vid röstning pä postanstalt. hos utlandsmyndighet eller på fartyg lägger väljaren för varje val in sin valsedel i ett valkuvert och lämnar kuverten till röstmottagaren. Denne lägger in mottagna kuvert tillsam- mans med väljarens röstkort i ett ytterkuvert som tillslutes.

6å Har röstning skett pä postanstalt. sänder röstmottagaren iordning- ställda ytterkuvert till vederbörande valnämnd. l-lar röstning skett hos utlandsmyndighet eller på fartyg, sänder röstmottagaren iordningställda ytterkuvert till centrala valmyndigheten.

Prop. 19721105 . l)

7 & Vid röstning med valsedelsförsäntlelse lägger väljaren för varje val in sin valsedel i ett innerkuvert. lordningställda kuvert lägges därefter in i ett ytterkuvert för valsedelsförsändelse som tillslutes. Detta lämnas genom bud till valförrättaren eller röstmottagaren.

Avlämnas valsedelsförsändelse i vallokal, öppnar valförrättaren ytter- kuvertet och lägger du innerkuvert som väljaren iordningställt i valurna.

Avlämnas valsedelsförsändelse pä postanstalt, hos utlandsmyndighet eller pä fartyg, lägger röstmottagaren in försändelsen tillsammans med väljarens röstkort i ett ytterkuvert. Med ytterkuvertet förfares därefter så som anges i 6 5.

8 & Kuvert tillhandahålles endast genom centrala valmyndighetens för- sorg.

Valkuvert och innerkuvert för valsedelsförsändelse skall vara så beskaffade att färgen pä inneliggande valsedel kan iakttagas utan att valhemligheten röjes.

Ytterkuvert som skall användas vid röstning pä postanstalt, hos utlandsmyndighet eller pä fartyg skall vara försett med fönster.

9å Valkuvert tillställes valnämnder och röstmottagare. Ytterkuvert som avses i 5 & tillställes röstmottagare.

Valkuvert fär lämnas ut endast i samband med röstning. lnner- och ytterkuvert för valsedelsförsändelse skall i god tid före valet finnas tillgängliga

1. hos valnämnden och hos de personer åt vilka nämnden uppdragit att tillhandagä väljarna i sädant hänseende.

2. på postanstalt.

3. hos utlandsmyndighet och på fartyg där röstning skall äga rum. lnner- oeh ytterkuvert för valsedelsförsändelse skall dessutom på begäran kostnadsfritt tillhandahållas parti som är representerat i riks- dagen.

10å Röstning äger rum inför öppna dörrar. [ lokal där röstning äger rum skall finnas ett lämpligt antal avskilda platser där väljaren utan insyn kan lägga in sina valsedlar i valkuvert.

Befinner sig någon, när tiden för röstningen gär ut. i röstningslokalen eller på anvisad plats intill denna men har han ej hunnit rösta. skall han ges tillfälle till det.

ll & Den som uppehåller sig i röstningslokalen eller utrymme därintill är skyldig att rätta sig efter de föreskrifter som valförrättare eller röstmottagare meddelar för att trygga röstningens genomförande. Upp- stär oordning som ej kan avstyras. har valförrättaren eller röstmottagaren rätt att avbryta röstningen.

Avbrytes röstning i vallokal. skall valurna förseglas under tvä olika sigill samt om möjligt ställas i säkert förvar. När röstningen äterupptages, skall valförrättaren visa de närvarande att förseglingen är obruten.

Prop. 1972:105 l(>

Avbrytes röstning pä postanstalt. hos utlandsmyndighet eller pä fartyg. skall mottagna _vtterkuvert under avbrottet förvaras pä betryggande sätt.

Tal fär ej hällas i röstningslokal eller i anslutande utrymme. Ej heller fär tryckta eller skrivna upprop sättas upp eller delas ut till väljarna pä sädan plats.

12 ä 1 lokal där röstning äger rum skall ett exemplar av denna lag finnas tillgängligt.

[ Vallokal skall finnas anslagna de listor som centrala valmyndigheten upprättat över de kandidater som partierna anmält för valen i den valkrets till vilken valdistriktet hör. l'ä postanstalt där röstning äger rum skall listor finnas tillgängliga för samtliga valkretsar. Listor för samtliga valkretsar bör finnas tillgängliga även hos utlandsmyndighet och pa fartyg där röstning äger rum.

13 5 Protokoll skall föras över valförrättning ! vallokal enligt formulär som fastställes av centrala valmyndigheten.

l'ä postanstalt. hos utlandsmyndighet och pä fartyg skall fortlöpande anteckningar föras över röstningen.

145 Väljare, som pä grund av kroppsligt fel icke kan avge sin röst i föreskriven ordning, får vid röstningen anlita biträde som han utsett.

15 & Åtgärd eller anordning som det enligt denna lag aligger kommun, valnämnd eller valförrättare att vidtaga eller ombesörja bekostas av kommunen.

9 kap. Särskilda bestämmelser om röstning i vallokal

l & Vallokal skall hällas öppen för röstning mellan klockan 8 och 21. Centrala valmyndigheten far bestämma att vallokalen i visst valdistrikt skall vara öppen för röstning kortare tid än nu sagts. om det kan antagas att väljarna likväl har tillfredsställande möjligheter att utöva sin rösträtt.

2 5 När vallokalen har i"")ppnats för röstning. visar valförrättaren de närvarande att varje valurna är tom. Härefter fär röstningen börja.

3 & Röstningen gär till pä följande sätt.

När väljaren kommer in | vallt'.>kalen. fär han ett valkuvert för vart Och ett av valen. l-lan uppsöker därefter en av de avskilda platserna och lägger där för varje val in sin valsedel i ett valkuvert. Valsedel far ej vikas.

Väljaren lämnar iordningställda valkuvert till valförrättaren. Om denne begär det, skall väljaren uppge sitt fullständiga nanm. sin födelsetid och sitt hemvist inom valdistriktet eller, om han är upptagen i särskild röstlängd. hemvistet i den ort i riket där han senast var kyrkobokförd. Valförrättaren kontrollerar att väljaren är upptagen som röstberättigad i röstlängden, att han ej redan röstat i valet. att han ställt i ordning endast

Prop. 1972:105 17

ett valkuvert för varje val och att kuvert ej är försett med obehörig märkning. Valförrättaren lägger därefter i väljarens närvaro valkuverten i valurnorna. [ samband härmed antecknas i röstlängden att väljaren röstat.

4å Är valkuvert tomt eller försett med obehörig märkning, får det ej mottagas. Detsamma gäller om det ej klart framgår att kuvert innehåller valsedel. Har väljaren lämnat mer än ett valkuvert för något val, får endast ett av dessa mottagas. Om väljaren begär det, skall samtliga kuvert för det valet återlämnas till honom.

5 5 När vallokalen stängts för röstning och de som är närvarande fått tillfälle att lämna sina valsedlar, förklaras röstningen avslutad.

6 & Kommunen skall tillhandahålla lämpliga vallokaler. [ anslutning till vallokalen eller i denna skall anordnas lämplig plats där de partier som deltager i valen kan lägga ut sina valsedlar. Valförrättaren skall tillse att väljarna där har tillgång till blanketter för valsedlar och partimarkerade valsedlar för parti som är representerat i riksdagen.

7å Kommunen bör på valdagen ordna med valskjutsar för de väljare som bor avlägset eller isolerat och som endast med avsevärd kostnad eller tidsspillan kan infinna sig i vallokalen.

10 kap. Särskilda bestämmelser om röstning på postanstalt. hos utlands- myndighet och på fartyg

Röstning på postanstalt

l ä Röstning får ske på varje postanstalt inorn riket från och med den adertonde dagen före valdagen till och med valdagen. om ej annat följer av 2 5.

25 Röstning på postanstalt äger rum under tid då postanstalten är öppen för allmänheten. På valdagen skall postanstalt vara öppen för röstmottagning minst en timme före klockan ll och minst en timme efter klockan 15. Vid val av landstingsmän och kommunfullmäktige som ej omfattar hela riket får dock centrala valmyndigheten bestämma att röstmottagning ej skall anordnas på valdagen. Finns flera postanstalter inom samma ort,.får centrala valmyndigheten på förslag av postverket bestämma att röstning skall ske endast på någon eller några av postanstalterna. På förslag av postverket får myndigheten begränsa den tid då röstning får ske på postanstalt före valdagen. Röstning skall dock alltid kunna äga rum under minst en timme varje dag då postanstalten är öppen för allmänheten. lnrättas med anledning av valet postanstalt vid sjukhus. ålderdomshem, fängvärdsanstalt eller liknande vårdinrättning eller vårdanstalt, äger röstning där rum på tid som postverket bestämmer efter samråd med värdinrättningens eller värdanstaltens ledning, dock tidigast sjunde dagen före valdagen.

Prop. l9721105 IR 3 & Röstmottagare pä postanstalt är den som postverket utser.

4 & Röstning på postanstalt gär till på följande sätt.

När väljaren visat upp sitt röstkort för röstmottagaren. får han av denne ett valkuvert för vart och ett av valen. Han uppsöker därefter en av de avskilda platserna och lägger där för varje val in sin valsedel i ett valkuvert. Valsedel får ej vikas.

Väljaren lämnar valkuvert och röstkortet till röstmottagaren. Denne kontrollerar att väljaren ställt i ordning endast ett valkuvert för varje val och att kuvert ej är försett med obehörig märkning. Därefter lägger röstmottagaren i väljarens närvaro in mottagna valkuvert i'ett ytterkuvert tillsammans med väljarcns röstkort. vilket placeras närmast ytterkuvertets fönster. och tillsluter ytterkuvertet. Röstmottagaren tar slutligen hand om ytterkuvertet samt antecknar på en särskild förteckning väljarens namn. den valnämnd till vilken ytterktivertet skall sändas och det värdepostnummer som finns på kuvertet.

Väljare som ej är känd för röstmottagaren skall legitimera sig. Gör han ej det _ får han icke rösta.

Sä Är valkuvert tomt eller försett med obehörig märkning. fär det ej mottagas. Detsamma gäller om det ej klart framgår att kuvert innehåller valsedel. llar väljaren lämnat mer än ett valkuvert för något val. får endast ett av dessa mottagas. Om väljaren begär det. skall samtliga kuvert för det valet återlämnas till honom.

6å Röstmottagare skall sända mottagna ytterkuvcrt till valnämnden i den kommun där väljaren är upptagen i allmän röstlängd eller, om väljaren är upptagen i särskild röstlängd. till valnämnden i den kommun inom vilken den vallokal är belägen där den särskilda röstlängden enligt 4 kap. 20 5 skall finnas tillgänglig. Försändelsen skall anordnas som värdc— post.

Röstning hos utlam'ls'myndighet

79" När val skall förrättas. bestämmer centrala valmyndigheten efter samråd med utrikesdepartementct hos vilka svenska utlandsmyndigheter röstning skall äga rum. Vid val som ej omfattar hela riket får dock centrala valmyndigheten bestämma att röstning hos svensk utlandsmyn- dighet ej skall äga rum.

Röstning hos utlandsmyndighet får börja tidigast den adertonde dagen före valdagen och pågå så länge att avgivna valsedlar kan beräknas vara centrala valmyndigheten till handa senast klockan 12 dagen före valdagen.

Utlandsmyndighetens chef bestämmer när och var röstning äger rtim hos myndigheten samt kungör tid och ställe för röstningen.

Röstmottagare hos utlandsmyndighet är myndighetens chef eller den han utser.

Prop. 1972:105 19

8 & =Röstning hos utlandsmyndighet går till på följande sätt.

När väljaren visat upp sitt röstkort för röstmottagaren. får han av denne ett valkuvert för vart och ett av valen. Han uppsöker därefter en av de. avskilda platserna och lägger där för varje val in sin valsedel i ett valkuvert. Valsedel får ej vikas.

Väljarcn lämnar valkuvert och röstkortet till röstmottagaren. Denne kontrollerar att väljaren ställt i ordning endast ett valkuvert för varje val och att kuvertet ej är försett med obehörig märkning. Därefter lägger röstmottagaren i väljarens närvaro in mottagna valkuvert iett ytterkuvert tillsammans med väljarens röstkort, vilket placeras närmast ytterkuvertets fönster, och tillsluter ytterkuvertet. Röstmottagaren tar slutligen hand om ytterkuvertet samt antecknar på en särskild förteckning väljarens namn, den valnämnd till vilken ytterkuvertet skall sändas och det värdepostnummer som finns på kuvertet.

Väljare som ej är känd för röstmottagaren skall legitimera sig. Gör han ej det, får han icke rösta.

95 Är valkuvert tomt eller försett med obehörig märkning. får det ej mottagas. Detsamma gäller om det ej klart framgår att kuvert innehåller valsedel. llar väljaren lämnat mer än ett valkuvert för något val, får endast ett av dessa mottagas. Om väljaren begär det, skall samtliga kuvert för det valet återlämnas till honom.

IO & Röstmottagare skall sända mottagna ytterkuvert och den i 8 &; omnämnda förteckningen till centrala valmyndigheten. Sändes kuvert med posten, skall försändelsen anordnas som värdepost.

11 & Centrala valmyndigheten förtecknar fortlöpande de ytterkuvert som kommer in från utlandsmyndighet. Myndigheten sänder därefter mottagna ytterkuvert till valnämnden i den kommun där väljaren är upptagen i allmän röstlängd eller. om väljaren är upptagen i särskild röstlängd. till valnämnden i den kommun, inom vilken den vallokal är belägen där den särskilda röstlängden enligt 4 kap. 20 & skall finnas tillgänglig. Försändelsen skall anordnas som värdepost.

Röstning på fartyg

12 5 När val skall förrättas, bestämmer centrala valmyndigheten på vilka svenska fartyg i utrikes fart som röstning skall äga rum. Vid val som ej omfattar hela riket får dock centrala valmyndigheten bestämma att röstning på svenskt fartyg i utrikes fart ej skall äga rum.

Rätt att rösta på fartyg där röstning anordnas har den som tillhör fartygets besättning eller annan personal på fartyget eller är passagerare där.

13 & Röstning på fartyg får börja tidigast den fyrtiofemte dagen före valdagen och pågå så länge att avgivna valsedlar kan beräknas vara centrala valmyndigheten till handa senast klockan 12 dagen före valdagen.

Prop. 1972:105 20

Fartygets befälhavare bestämmer när och var röstning äger rum samt underrättar dem som befinner sig ombord om tid och ställe. för röstningen.

Röstmottagare på fartyg är fartygets befälhavare eller den han utser.

14å ] fråga om röstning på fartyg äger 8— 10 %% motsvarande tillämp— ning. Röstmottagare på fartyg får dock lämna mottagna ytterkuvert till svensk utlandsmyndighet som centrala valmyndigheten bestämmer för vi- darebefordran till centrala valmyndigheten.

Kan väljaren ej förete röstkort men innehar han sjöfartsbok. skall röstmottagaren i stället upprätta ett adresskort för honom med ledning av sjöfartshoken och de uppgifter han kan lämna. Adresskortet lägges ini ytterkuvertet tillsammans med valkuvert som väljaren avgivit.

15 5 [ fräga om ytterkuvert som kommer in till centrala valmyndigheten från röstmottagare på fartyg äger 11 & motsvarande tillämpning.

16 & Röstmottagare på fartyg har rätt till ersättning av statsverket för nödvändiga utgifter för uppdragets fullgörande enligt de närmare bestäm- melser som meddelas av centrala valmyndigheten.

11 kap. Särskilda bestämmelser om röstning med valsedelsförsändelse

lå Väljare som är gift fär lämna valsedel genom sin make. Sådan valsedelsförsändelse anordnas på följande sätt.

Väljaren lägger för varje val själv in sin valsedel i ett innerkuvert. ] närvaro av ett vittne lägger han sedan in iordningställda innerkuvert i ett ytterkuvert för valsedelsförsändelse och tillsluter detta. Därefter tecknar väljaren på ytterkuvertet försäkran pä heder och samvete att han förfarit på detta sätt. Vittnet intygar skriftligen att väljaren egenhändigt undertecknat försäkran. Vittne skall ha fyllt 18 år. Väljarens make eller barn eller makens barn får ej vara vittne.

Valsedelsförsändelse får vara anordnad tidigast 18 dagar före valdagen. Försändelse som lämnas på fartyg får dock vara anordnad 45 dagar före valdagen. Dagen för försändelsens anordnande anges på ytterkuvertet.

25, Valsedelsförsändelse från den som är gift lämnas på valdagen i vallokalen för det valdistrikt där väljaren är upptagen i röstlängd. Sådan försändelse fär lämnas också på postanstalt. hos utlandsmyndighet eller på fartyg där röstning äger rum.

3 & Väljare, som på grund av sjukdom. rörelsehinder eller hög ålder ej kan inställa sig i vallokalen för det valdistrikt där han är upptagen i röstlängd, får lämna valsedel genom bud. Bud får den vara som är väljarens barn, barnbarn. fader, moder eller syskon eller hans vårdare och som fyllt 18 år. Sådan valsedelsförsändelse anordnas på följande sätt. Väljaren lägger för varje val själv in sin valsedel i ett innerkuvert. l

Prop. 1972:105 "21

närvaro av budet och ett vittne lägger han sedan in iordningställda innerkuvert i ett ytterkuvert för valsedelsförsändelse och tillsluter detta. Därefter tecknar väljaren på ytterkuvertet försäkran på heder och samvete att han förfarit på detta sätt samt att han av anledning som anges i första stycket ej kan inställa sig för röstning i vallokalen för valdistriktet. Budet och vittnet intygar skriftligen att väljaren egenhän— digt undertecknat försäkran samt att något förhållande som strider mot innehållet ej är känt för dem. Vittne skall ha fyllt 18 är. Väljarens make eller barn eller makens barn får ej vara vittne.

Valsedelsförsändelse får vara anordnad tidigast 18 dagar före valdagen. Dagen för försändelsens anordnande anges på ytterkuvertet.

4 & ValsedelsförSändelse enligt 3 & lämnas i vallokalen för det valdistrikt där väljaren är upptagen i röstlängd. Sådan försändelse fär lämnas även på postanstalt där röstning äger rum.

Så Lämnas valsedelsförsändelse i vallokal. kontrollerar valförrättaren att väljaren är upptagen som röstberättigad i röstlängden, att han ej redan röstat i valet, att försändelsen anordnats på föreskrivet sätt och inom föreskriven tid samt att ytterkuvertet är tillslutet. Därefter bryter valförrättaren ytterkuvertet och kontrollerar att iordningställda innerku- vert är av föreskriven beskaffenhet, att väljaren ställt i ordning endast ett innerkuvert för varje val samt att innerkuvert ej är försett med obehörig märkning. [ närvaro av den som lämnat valsedelsförsändelsen lägger därefter valförrättaren mottagna innerkuvert i valurnorna. l samband härmed antecknas i röstlängden att väljaren röstat.

65 Lämnas valsedelsförsändelse pä postanstalt, hos utlandsmyndighet eller på fartyg, kontrollerar röstmottagaren att försändelsen anordnats på föreskrivet sätt och inom föreskriven tid samt att ytterkuvertet är tillslutet. ] närvaro av den som lämnat valsedelsförsändelsen lägger därefter röstmottagaren in försändelsen i ett ylterkuvert med fönster tillsammans med Väljarens röstkort, vilket placeras närmast ytterkuvertets fönster, och tillsluter ytterkuvertet. Röstmottagaren tar slutligen hand om ytterkuvertet samt antecknar på en särskild förteckning Väljarens namn_ den valnämnd till vilken ytterkuvertet skall sändas och det värde-postnummer som finns på kuvertet.

7 & Föreligger brist eller felaktighet i något hänseende som valförrätta- ren eller röstmottagaren skall kontrollera enligt 5 eller 6 5) skall valsedelsförsändelsen eller innerkuvertet ej mottagas. Detsamma gäller om innerkuvert är tomt eller om det ej klart framgår att kuvert innehåller valsedel. Har väljaren ställt iordning mer än ett innerkuvert för något val, får ej något av dessa mottagas. lnnerkuvert som ej mottages skall före återlämnandet läggas in i ett särskilt kuvert som tillslutes.

Prop. 19722105

tu PJ

12 kap. Den vidare behandlingen av röster som avgivits på postanstalt, hos utlandsmyndighet eller på fartyg

] & Ytterkuvert, som före valdagen kommer in till valnämnden frän röstmottagare på postanstalt eller från centrala valmyndigheten, sorteras på valdistrikt. Ytterkuverten sändes därefter till valförrättarna i valdi- striktet. Översiindandet bör ske i sådan tid att ytterkuverten är valförrättarna till handa när röstningen i vallokalen där börjar. Före översändandet skall ytterkuverten läggas in i särskilda omslag som förseglas och förses med anteckning om det antal ytterkuvert varje omslag innehåller.

l avbidan på att översändandet till valförrättarna sker skall ytterkuver- ten förvaras på betryggande sätt.

25 Ytterkuvert som på valdagen kommer in till valnämnden. sändes till valförr'ättarna i valdistriktet, om kuverten kan beräknas vara valförrättar- na till handa innan röstningen i vallokalen slutar. Före översändandet skall de åtgärder vidtagas som anges i l 5. Kommer ytterkuvert in till valnämnden efter valdagen eller så sent denna dag att de ej kan beräknas komma valförrättarna till handa innan röstningen i vallokalen slutar, skall valnämnden behålla dem och förfara med dem på sätt som angcsi 13 kap. 9 5.

35 Valnämnden skall i särskilt protokoll fortlöpande anteckna de åtgärder som nämnden vidtager med inkomna ytterkuvert. Protokollet föres enligt formulär som fastställes av centrala valmyndigheten.

4 & Omslag med ytterkuvert som sänts till valdistrikten förvaras där obrutna till dess röstningen i vallokalen förklarats avslutad och rösträk- ning enligt l3 kap. l & påbörjas. l protokollet antecknas antalet mottagna omslag och det antal ytterkuvert som omslagen enligt anteckning på dem innehåller.

Kommer omslag med ytterkuvert valförrättarna till handa efter det att röstningen i valdistriktet avslutats. skall omslaget ej brytas utan ätersän- das till valnämnden efter förrättningens slut enligt 13 kap. 7 &. Om ätersändandet skall anteckning göras i protokollet.

Om förhållandena medger det, får valförrättarna under pågående röstning företaga åtgärder enligt 13 kap. 3—5 åå beträffande ytterkuvert som kommit in till valdistriktet. Därvid skall dock iakttagas att anteck- ning vid väljarens namn i röstlängden göres innan ytterkuvertet brytes samt att valkuvert och innerkuvert, som efter granskning befunnits vara i behörigt skick, skall äter läggas in i ytterkuvertet tillsammans med Väljarens röstkort. lnnerkuvert skall dessförinnan åter läggas in i ytterkuvert för valsedelsförsändelse. Först när röstningen förklarats avslutad fär valkuvert och innerkuvert läggas i urna.

55. Den omständigheten att det i röstlängd antecknats att väljare röstat

|.) LH

Prop. l972:lOS

pä postanstalt, hos utlandsmyndighet eller på fartyg utgör ej hinder för honom att rösta i vallokalen. Innan han fär rösta där skall det ytterkuvert som härrör från honom tagas fram och läggas in i ett särskilt kuvert som tillslutes och förses med anteckning om innehållet. Om vad Sålunda förevarit skall anteckning görasi protokollet.

13 kap. Preliminär rösträkning Preliminär rösträkning [ vallokal

l & Omedelbart efter det att röstningen i vallokal förklarats avslutad, räknar Valförrättarna preliminärt de avgivna rösterna. Har val till riksdagen förrättats samtidigt med annat val. räknas riksdagsvalet först. Rösträkningen skall genomföras utan avbrott.

2 & Har flera val förrättals samtidigt, sker den preliminära rösträkningen gemensamt för alla valen sävitt gäller åtgärder som avses i 3—-5 $&.

35 Rösträkningen inledes med att från valnämnden inkomna omslag med ytterkuvert brytes. Ytterkuverten räknas och antalet antecknas i protokollet. Därefter granskas ytterkuverten. Därvid kontrolleras att

1. ytterkuvert icke blivit öppnat efter tillslutandet. ... samma väljare icke avgivit mer än ett ytterkuvert,

3. väljaren är röstberättigad ivaldistriktet,

4. väljaren icke röstat i vallokalen under valdagen. [ fall då de nämnda kraven är uppfyllda, förfares med ytterkuvert på sätt som föreskrives :" 4 5. I annat fall lägges ytterkuvert åt sidan. Ytterkuvert, som lagts åt sidan, lägges därefter in i ett eller flera särskilda kuvert som tillslutes och förses med anteckning om innehållet.

45 När kontroll enligt 3 & skett, öppnas de ytterkuvert som ej lagts åt sidan OCh inneliggande röstkort. adresskort, valkuvert och valsedelsför- sändelser tages ut. Valkuverten granskas. Därvid kontrolleras att kuvert är av föreskriven beskaffenhet och ej försett med obehörig märkning. Godkända valkuvert lägges i urnorna. [ samband därmed antecknas vid Väljarens nanm i röst- längden att han utövat sin rösträtt. ValsedeISförsändclserna granskas. Därvid kontrolleras att varje försän- delses ytterkuvert är av föreskriven beskaffenhet och tillslutet, att det icke bliVit öppnat efter tillslutandet samt att Väljarens förklaring och vittnesintyget är i behörigt skick. Därefter brytes ytterkuvertet. Inner- kuverten granskas. Därvid kontrolleras att de är av föreskriven beskaffen- het, att väljaren ställt i ordning endast ett innerkuvert för varje val och att innerkuvert ej är försett med obehörig märkning. Godkända innerku— vert lägges i urnorna. [ samband därmed antecknas vid Väljarens namn i röstlängden att han utövat sin rösträtt.

Prop. 19721105 24

5 & Föreligger brist eller felaktighet i något hänseende som valförrätta- ren skall kontrollera enligt 4 %, skall bristfälligt kuvert tillsammans med Väljarens röstkort eller adresskort åter läggas in i ytterkuvertet. Detsam- ma gäller om innerkuvert är tomt eller om det ej klart framgår att kuvert innehåller valsedel. Inncrkuvert skall dessförinnan åter läggas in i ytterkuvert för valsedelsförsändclse. Ytterkuverten lägges i sin tur in iett eller flera särskilda kuvert som tillslutes och förseglas under minst två olika sigill och förses med anteckning om innehållet.

6 & Sedan de i 3- 5 så föreskrivna åtgärderna vidtagits, förfares för varje val för sig påföljande sätt.

1. Val- och innerkuvert tages ut ur urnan och räknas. Antalet personer som enligt röstlängd deltagit i valet räknas. Antalet kuvert och röstande antecknas i protokollet. överensstämmer de framräknade siffrorna ej med varandra, anges i protokollet den sannolika orsaken till skillnaden.

2. Valscdlarna tages ut ur kuverten. Innehåller kuvert mer än en valsedel. lägges valsedlarna tillbaka i kuvertet. Sådana kuvert räknas och lägges in i ett särskilt kuvert som tillslutes och förses med anteckning om innehållet.

3. Kan det antagas att valsedel är ogiltig enligt 14 kap. 45 lägges valsedeln åt sidan. Valsedlar som lagts åtsidan lägges därefter in i ett eller flera särskilda omslag som tillslutes och förses med anteckning om antalet valsedlar som omslaget innehåller.

4. Övriga valsedlar ordnas i grupper efter partibeteckning. Inom varje parti ordnas valsedlarna i grupper så att valsedlar med partibeteckning och kandidatnamn i tryck bildar en grupp, partimarkcrade valsedlar en andra grupp och valsedlar som väljaren själv ställt i ordning en tredje grupp. Valsedlar med partibeteckning och kandidatnamn i tryck ordnas därefter så att valsedlar med samma listtypbeteckning bildar en grupp och sådana valsedlar med ändringar eller tillägg bildar en grupp. Antalet valsedlar inom varje grupp räknas och antalet antecknas i protokollet, liksom sammanlagda antalet valsedlar för varje parti. Valsedlarna lägges därefter partivis in i särskilda omslag. På omslagen antecknas vilket partis valsedlar omslaget innehåller och valsedlarnas antal.

5. De särskilda kuverten och omslagen förses med uppgift om valdi- striktet och förseglas med minst två olika sigill. Sigillen avtryckes i proto- kollct.

7 5 Protokollet underskrives av ordföranden och två av de närvarande valförrättarna. Därmed är förrättningen avslutad.

Omedelbart därefter sändes röstlängd, protokoll och de särskilda kuvert och omslag som avses i 6 & till valnämnden. Sker insändandet med posten. skall försändelsen anordnas som värdepost.

Prop. l972:105 35

8 & Det åligger valnämnden att se till att samtliga handlingar som avses i 7 % kommit in till nämnden och att, om sä ej är fallet, infordra det som fattas.

Valnämnden behåller röstlängderna och vidarebefordrar omgäende övrigt material till länsstyrelsen. Sker översändandet med posten, skall försändelsen anordnas som värdepost.

Preliminär rösträkning has valnämnden

9 5 Vid offentlig förrättning som påbörjas så snart det kan ske, dock tidigast tisdagen efter valdagen. granskar valnämnden de ytterkuvert som kommit in till nämnden och behållits där samt kuvertens innehåll. Därvid äger 3—5 55 motsvarande tillämpning. Godkända val- och innerkuvert lägges i urnor. För varje val och valkrets användes en urna. I samband med att kuvert lägges i urnan antecknas vid Väljarens namn i röstlängden att han utövat sin rösträtt. Avgivna röster räknas. Därvid äger 6 %; motsvarande tillämpning.

log Kommer ytterkuvert in efter förrättningens början, lägges det utan vidare åtgärd åt sidan. Kuvert som lagts åt sidan lägges därefter in i ett eller flera särskilda omslag som tillslutes och förses med anteckning om innehållet.

ll & Över förrättning som avses i 9 & föres protokoll enligt formulär som fastställes av centrala valmyndigheten. När förrättningen slutförts, sänder valnämnden omgående röstlängder, protokoll samt iordningställda kuvert och omslag till länsstyrelsen. Sker översändandet med posten, skall försändelsen anordnas som värdepost.

14 kap. Slutlig sammanräkning och mandatfördelning

Allmänna bestämmelser

15 Den slutliga sammanräkningen verkställes av länsstyrelsen vid offentlig förrättning som påbörjas så snart det kan ske. Länsstyrelsen skall kungöra tid och plats för sammanräkningen. ] kungörelsen anges i vilken ordning som de olika valen kommer att räknas, om hinder ej möter. Kungörelsen skall anslås hos länsstyrelsen och på kommunernas anslagstavlor samt senast dagen före sammanräkningens början införas i Samtliga dagstidningar som har en spridning av någon betydenhet inom länet. Före sammanräkningens början skall länsstyrelsen ha tillsett att de handlingar som behövs för sammanräkningen har kommit in från val— nämnden i den kommun sammanräkningen avser. Är inkomna handlingar ofullständiga eller ej i behörigt skick, skall länsstyrelsen infordra det som fattas eller, om det behövs, inhämta uppgift om anledningen till att handlingarna är ofullständiga eller ej i behörigt skick.

Prop. t972:105 :o

2 5 Vid den slutliga sammanräkningen prövar länsstyrelsen valsedlarnas giltighet och meddelar de beslut som denna prövning och de vid röstningen förda protokollen föranleder. l-lar avgivna valsedlar cj förvarats pä föreskrivet sätt. skall de. förklaras ogiltiga. om det ej kan antagas att obehörig älgärd ej vidtagits med dem. Över förrättning hos länsstyrelsen föres protokoll enligt formulär som fastställes av centrala valmyndigheten.

3ä [ fräga om riksdagsval bestämmer länsstyrelsen ordningen mellan kandidatnamnen pä partiernas valsedlar i valkretsen i den utsträckning som behövs för utseende av riksdagslulamöter och ersättare för dem.

[ fraga om landstings- och kommunfullmäktigval fördelar länsstyrelsen för varje valkrets platserna mellan partierna. Länsstyrelsen fastställer även vilka personer som skall erhålla platserna samt utser suppleanter för landstingsmän och för fullmäktige i kommuner där det skall finnas suppleanter för fullmäktige.

I'i'i'irrättningen skall genomföras utan dröjsmål. Vid avbrott i förrätt— ningen skall valsedlarna och övriga valhandlingar läggas i säkert förvar. Innan förrättningen äterupptagcs,skall länsstyrelsen se till att obehörig åtgärd ej vidtagits med valhandlingarna.

4 & Valsedel är ogiltig, om den

1. saknar partibeteckning eller upptager mer än en partibeteckning, eller

"2. är försedd med kännetecken som uppenbarligen blivit anbragt på valsedeln med avsikt.

Finns i ett valkuvert mer än en valsedel, är valsedlarna ogiltiga. Innehåller valkuvertct tvä eller tre valsedlar och här alla samma partibe- teckning, skall dock en valsedel tillgodoräknas det angivna partiet. Namnen på valsedeln anses därvid som obefintliga.

5 & Utöver vad som gäller enligt 4 5 andra stycket skall namn på valsedel anses obefintligt. 1. om kandidaten ej är valbar eller det ej framgår klart vem som avses, ”. om ordningen mellan namnet och annat namn ej framgår klart eller

3. om valsedeln gäller registrerat parti, för vilket anmälts kandidater enligt 5 kap. 8 5 och valsedeln ej som första namn upptager namnet på någon av de anmälda kandidaterna.

Vid bedömning enligt första stycket 3 av vilket namn som är det första skall hänsyn ej tagas till namn som skall anses obefintligt enligt ].

R iksdagsvalet

65. Ordningen mellan kandidatnamnen inom varje. parti fastställes ge— nom särskilda uträkningar. Vid varje-uträkning gäller valsedel endast för

ett namn.

Prop. 1972:105 37

Vid den första uträkningen gäller valsedel för det nanm som står först pä sedeln. Valsedlar med samma första namn bildar en grupp. Varje grupps röstetal räknas fram. Röstetalct är lika med det antal valsedlar som ingär i gruppen. Samma tal är ocksä jämtörelsetal för det nanm som står först på gruppens valsedlar. Det namn vars jämförelsetal är störst får den första platsen i ordningen.

Vid varje följande uträkning gäller valsedel för det namn som star först på sedeln, varvid bortses frän nanm som redan fått plats i ordningen. Den eller de grupper. vilkas valsedlar vid närmast föregående uträkning gällde för det nanm som fick plats i ordningen, upplöses och ordnas i nya grupper, så att valsedlar som vid den pågående uträkningen gäller för ett och samma namn bildar en grupp. Övriga befintliga grupper behällcs däremot oförändrade. För varje nybildad grupp räknas röstetalet fram. Röstetalet är lika rued det antal valsedlar som ingär i gruppen. För samtliga namn, som deltager i uträkningen, beräknas röstetal och järn- förelsetal.

Röstetalet för ett nanm är lika med röstetalet för den grupp eller det sammanlagda röstetalet för de. grupper vilkas valsedlar gäller för namnet. Järnförelsctalet för ett nanm är lika med dess röstetal, om icke grupp av valsedlar som gäller för nanmct deltagit i besättandet av förut utdelad plats. Om detta är fallet, erhålles namnets jämförelsetal genom att dess röstetal delas med det tal som motsvarar den del gruppen tagit i besättandet av plats eller platser som utdelats (gruppens platstal'), ökat med 1, eller, om flera grupper av valsedlar, som gäller för namnet, deltagit i besättandet av förut utdelad plats, med dessa gruppers samman— lagda platstal, ökat med I. Platstalet för en grupp beräknas sålunda att gruppens röstetal delas med det största jämförelsetalet vid uträkningen närmast före gruppens bildande. Bråktal, som uppkommer vid delning, beräknas med två decimaler. Den sista decimalsiffran får ej höjas.

Det namn, vars jämförelsetal är störst, fär nästa plats i ordningen. Mellan lika tal avgöres företrädet genom lottning.

7 & För varje nanm som erhållit plats i ordningen enligt 6 _S bestämmer länsstyrelsen i erforderlig utsträckning genom särskilda sarnmanräkningar inom det parti som namnet tillhör särskild ordning mellan namnen pä partiets valsedlar för utseende av ersättare.

Ersättare utses på grundval av de valsedlar som gällde för namnet, när det erhöll plats i ordningen. Vid denna uträkning gäller varje valsedel som hel röst. Med iakttagande av att namn på den som redan fätt plats i ordningen anses som obefintligt skall röstvärdct tillgodoräknas det namn som står främst på sedeln. Den som får högsta röstetalet erhåller plats i ordningen. Mellan lika tal avgöres företrädet genom lottning.

8 & Sedan de i o och 7 5; föreskrivna åtgärderna vidtagits, lägges valsed— larna in i särskilda omslag, dc godkända för sig och de ogiltiga för sig. Omslagen förseglas under minst tvä olika sigill. Valsedlarna förvaras till utgången av den tid för vilken valet gäller.

Prop. l972:105 28

förrättningen avslutas genom att protokollet läses upp. Protokollet sändes genast till centrala valmyndigheten.

9 & (fentrala valmyndigheten fördelar mandaten i riksdagen på grundval av protokollen frän länsstyrelserna och med tillämpning av l6—l9 %% riksdagsordningen. Myndigheten fastställer ocksä vilka personer som skall erhälla mandaten som ledamöter.

Har länsstyrelsen ej hestämt ordning mellan sä mänga nanm som behövs för att de mandat som ett parti erhållit i valkretsen skall kunna besättas med ledamöter, skall länsstyrelsen på anmodan av centrala valmyn- digheten vid ny förrättning bestämma ytterligare namn iordningen. Sådan förrättning skall kungöras enligt l &.

10 5 Har kandidat fått plats i ordning i mer än en valkrets eller för mer än ett parti och skulle han till följd därav erhålla mandat i mer än en valkrets eller för mer än ett parti, skall han tillträda det mandat för vilket hans jämförelsetal är störst. Mandat som han ej tillträder skall tillfalla den kandidat som står närmast i tur att erhålla mandat i den valkretsen eller för det partiet. Mellan lika tal avgöres företrädet genom lottning.

ll & Sedan mandaten hesatts med ledamöter, utser centrala valmyndig- heten pä grundval av den enligt 7 % hestä mda ordningen mellan kandidat— namnen för varje ledamot lika många ersättare som ledamotens parti fått mandat i valkretsen. Minst tre ersättare skall dock alltid utses för varje ledamot. Vid utseende av ersättare skall bortses från namn på den som valts till ledamot.

Finns ej någon som enligt första stycket kan utses till ersättare, skall den kandidat inom valkretsen, som enligt 6 & står i tur att erhålla mandat för partiet, utses till ersättare för ledamoten. Finns ej någon sädan kandidat på partiets valsedlar, skall centrala valmyndigheten med tillämp- ning av l8g' riksdagsordningen bestämma annan valkrets, frän vilken ersättaren skall utses, och där till ersättare utse den som står närmast i tur att erhålla mandat för partiet. För ledamot får finnas endast en ersättare enligt detta stycke. Finns ej någon som sålunda kan utses till ersättare, skall därvid bero.

Om det beltövs,skall länsstyrelsen på anmodan av centrala valmyndig— heten vid ny förrättning fastställa ordning enligt 6 och 7 55 mellan namnen på partis valsedlar. Sädan förrättning skall kungöras enligt ] 5.

125 När mandaten fördelats mellan partierna och hesatts med leda- möter samt ersättare utsetts, tillkännager centrala valmyndigheten valets utgång genom kungörelse i Post- och Inrikes tidningar. Därmed är valet avslutat. De handlingar som rör valet lägges i säkert förvar och bevaras till utgången av den tid valet gäller.

13 & Har ledamot avgått före utgången av den tid för vilken han blivit vald, utser centrala valmyndigheten till ny ledamot i hans ställe den

Prop. l972:105 29

ersättare som enligt den mellan ersättarna bestämda ordningen står i tur att inträda. Kan mandatet ej besättas med ersättare. skall det vara obesatt under återstoden av valperioden.

Har till ny ledamot utsetts den som enligt ll & andra stycket varit utsedd till ersättare för den avgångne ledamoten, utses ersättare för honom enligt 11 &. Har mandat besatts med ledamot från annan valkrets än den för vilken den avgångne varit utsedd och blir mandatet ledigt på nytt. skall vid tillämpning av första stycket anses som om mandatet vid valet tilldelats den senast avgångnes valkrets. Ersättare för annan leda- mot, som trätt i stället för avgången ledamot, är de övriga personer som skulle ha varit ersättare för den avgängne ledamoten.

145 Har antalet ersättare för en riksdagsledamot gått ner till hälften eller därunder av det vid valet utsedda antalet genom att ersättare utsetts till ordinarie ledamot eller avgått av annan orsak, utser centrala valmyndigheten med tillämpning av 1 l & om möjligt två nya ersättare.

Landstings- och kommunfullmäktigvalen

15 & Ordningen mellan kandidatnamnen inom varje parti fastställes genom särskilda uträkningar. Vid varje uträkning gäller valsedel endast för ett namn. Vid fastställande av ordningen mellan namnen förfares i en- lighet med 6 & andra —femte styckena.

Skall två eller flera platser besättas. fördelas de mellan de. olika partierna så att platserna, en efter annan, tilldelas det parti som varje gång uppvisar det största jämförelsetalet. Jämförelsetalet beräknas enligt tredje stycket. Den första platsen som tilldelats parti besättes med den kandidat som står främst i den enligt första stycket bestämda ordningen mellan namnen, den andra med den kandidat som därefter står närmast i ordningen och så vidare efter samma grund.

Jämförelsetalet beräknas. så länge partiet ännu ej tilldelats någon plats, genom att partiets röstetal delas med 1,4. Därefter erhållesjämförelsetalet genom att partiets röstetal delas med det tal som är ] högre än det dubbla antalet av de platser som tilldelats partiet. Har samma kandidat erhållit platser från två partier, skall vid beräkning av det antal platser som utdelats vardera platsen anses blott som en halv plats och, om kandidaten erhållit platser från tre partier, som en tredjedels plats och så vidare efter samma grund.

Har ett parti tilldelats lika många platser som motsvarar antalet namn på partiets valsedlar, skall det uteslutas frän vidare jämförelse.

Skall blott en plats besättas, tillfaller platsen den kandidat som står främst i namnordningen inom det parti som har det största jämförelse- talet enligt tredje stycket.

Mellan lika jämförelsetal avgöres företrädet genom lottning.

165 Har kandidat fått plats i ordning i mer än en valkrets och skulle han till följd därav erhålla plats i mer än en valkrets, skall han tilldelas den

Prop. 1972:105 30

plats för vilken hans _iämfiiirelsetal är störst. Plats som han ej tillträder tillfaller den kandidat som står närmast i tur att erhålla plats för partiet i den valkretsen. Mellan lika jämförelsetal avgöres företrädet genom lottning.

17 & När platserna i landsting och kommunfullmäktige fördelats mellan partier och besatts med ledamöter, skall länsstyrelsen utse suppleanter för landstingsmän och för kommunl'ullmäktige i kommun där det skall finnas suppleanter för fullmäktige.

18 & För landstingsmän utses suppleanter på följande sätt.

För varje landstingsman göres inom det parti. för vilket han blivit vald, lika mänga nya sammanräkningar. dock minst tre. som partiet erhållit platser. Har landstingsman fått plats frän mer än ett parti, anses han vald för det parti från vilket plats först tilldelades honom. Vid varje samman— räkning tages hänsyn till blott de valsedlar som gällde för landstingsman— nen när han fick platsen. Varje valsedel gäller som hel röst. Röstvärdet tillgodoräknas det namn som står först på sedeln, varvid bortses från namn på den som redan blivit utsedd till landstingsman eller till suppleant för den landstingsman sammanräkningen avser. Den som får högsta röstetalet. utses till suppleant för den landstingsman som samman- räkningen avser. Mellan lika röstetal avgöres företrädet genom lottning.

Kan föreskrivet antal suppleanter icke utses enligt andra stycket, skall därvid bero.

19_$ lför utseende av suppleanter för fullmäktige fört-tages ytterligare sammanräkningar för att besätta de suppleantplatscr som varje parti skall erhålla enligt beslut som fattats med stöd av 5 a & kommunallagen (1953z753) eller 5 & kommunallagen (195750) för Stockholm. Därvid äger 6 och 10 ää i detta kapitel motsvarande. tillämpning. Vid tillämpning av 6 & skall hänsyn dock icke tagas till valsedlar som vid valet av fullmäktige ej deltagit ibesättandet av plats.

20 & När länsstyrelsen företagit de åtgärder som föreskrives i 15, 16. 18 och 19 åå, lägges valsedlarna in i särskilda omslag. de godkända för sig och de ogiltiga för sig. Omslagen förseglas under minst två olika sigill. Valsedlarna förvaras till utgången av den tid valet gäller.

Valets utgång kungöres genom uppläsning av protokollet. Därmed är valet avslutat.

21ä llar föreskrivet antal landstingsmän eller fullmäktige ej blivit utsedda vid valet. skall nytt val genast anställas för utseende av det felande. antalet. Vid sädant val skall utses även suppleanter för landstings— män och för fullmäktige i kommun där det skall finnas suppleanter för fullmäktige. . Har landstingsmän eller fullmäktige men ej suppleanter valts till töre- skrivet antal, skall därvid bclo.

Prop. t972:lOS 31

22 & llar landstingsman avgiitt före utgången av den tid för vilken han blivit vald. skall länsstyrelsen pä anmälan av landstingets ordförande till ordinarie landstingsman inkalla den suppleant som enligt den mellan suppleanterna bestämda ordningen står i tur att inträda.

l-lar fullmäktig avgått före utgängen av den tid för vilken han blivit vald. skall länsstyrelsen pä anmälan av fullmäktiges ordförande vid offentlig förrättning genom ny sammanräkning inom det parti för vilket den avgångne blivit vald utse efterträdare för honom. Blev den avgångne vald för flera partier, skall sammanräkningen ske inom det parti från vilket plats först tilldelats honom. Vid sammanräkningen äger 7 5 andra stycket motsvarande tillämpning.

235 Har samtliga suppleanter för landstingsman inträtt som ordinarie landstingsmän eller avgätt som suppleanter av annan orsak. skall länsstyrel- sen på anmälan av landstingets ordförande. vid offentlig förrättning genom ny sammanräkning utse ytterligare en suppleant. Därvid äger 18 & motsvarande tillämpning. Har suppleant för fullmäktig inträtt som ordinarie fullmäktig eller ZVgått som suppleant av annan orsak. skall länsstyrelsen på anmälan av kommunfullmäktiges ordförande vid offentlig förrättning genom ny sammanräkning utse ytterligare en suppleant. Därvid äger 19 & motsva— rande tillämpning.

Finns ej någon som kan utses till suppleant för landstingsman eller kom- munfullmäktig, skall därvid bero.

24 5 Med uppläsning av protokollet är förrättning som avses i 22 och 23 55 avslutad. Eftersammanräkningen skall valsedlarna äter läggas in i omslag på sätt sotn föreskrives i 20 &.

15 kap. Bevis och besvär över valutgången

l & För den som blivit utsedd till ledamot av riksdagen eller till ersättare utfärdar centrala valmyndigheten genast bevis därom. l beviset anges namnet på den som blivit utsedd samt tid, parti och valkrets sotn han blivit utsedd för. Bevis för ersättare skall dessutom innehålla uppgift om den eller de. ledamöter som han utsetts till ersättare för och. om flera ersättare utsetts för samma ledamot, ordningen mellan ersättarna.

Som bevis gäller utdrag ur protokoll eller annan handling fran förrättning vid vilken ledamoten eller ersättaren blivit utsedd. Centrala valmyndigheten skall sända avskrift av protokollet till riksdagens talman.

lå För den som blivit utsedd till ledamot av landsting eller kommun- fullmäktige eller till suppleant utfärdar länsstyrelsen genast bevis därom. l beviset anges namnet pä den som blivit utsedd samt tid. parti oeh.i förekommande fall. valkrets för vilken han blivit vald.

Som bevis gäller utdrag ur protokoll eller annan handling från

Prop. 1972:105 32

förrättning vid vilken ledamoten eller suppleanten blivit utsedd. Länssty- relsen skall sända en avskrift av protokollet till landstinget respektive kommunen.

3 & Talan mot beslut. varigenom centrala valmyndigheten eller länssty- relsen fastställt valutgången, föres hos regeringsrätten genom besvär. Besvärshandlingen skall ges in till beslutsmyndigheten och vara myndig- heten till handa. om besvären avser val till riksdagen, inom tio dagar och, om besvären avser val av landstingsmän och kommunfullmäktige, inom tre dagar efter det att valet avslutades. Sä snart besvärstiden gått ut. skall beslutsmyndigheten kungöra samtliga besvär som anförts. Avser besvären val till riksdagen. införes kungörelsen i Post- och Inrikes tidningar. Avser besvären annat val, införes kungörelsen i samtliga dagstidningar som har en spridning av någon betydenhet inom kommunen. | kungörelsen anges viss kort tid inom vilken förklaring över besvären skall ha kommit in till regeringsrätten. När förklaringstiden gätt ut skall beslutsmyndigheten genast sända besvärshandlingarna till regeringsrätten. Beslutsmyndigheten skall därjämte skyndsamt inkomma till regeringsrätten med yttrande. över besvären.

4.5 Den som vill anföra besvär har rätt att hos beslutsmyndigheten erhälla utdrag ur protokoll eller annan handling över förrättningen.

Övergångsbestämmelser

]. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1973. Föreskriften i 6 kap. 3 5 andra stycket att namn på valsedel även gäller val av ersättare för riksdagsledamöter. samt bestämmelserna i 14 kap. om utseende av ersättare för riksdagsledamöter och bestämmelserna i 15 kap. l 5 om bevis för den som valts till ledamot av riksdagen träder dock ikraft först när de förslag till ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen, som riksdagen antagit som vilande med anledning av proposition nr 66 till 1972 års riksdag, slutligt antagits och erhållit kraft av grundlag.

2. Genom denna lag upphäves lagen (19202796) om val till riksdagen och kommunala vallagen (19302253). Kommunala vallagen gäller dock fortfarande i fräga om val av kyrkofullmäktige. Lagen om val till riksdagen och kommunala vallagen äger vidare tillämpning i fråga om utseende av efterträdare till ledamot av riksdagen respektive landsting eller kommunfull- mäktigc som avgår under den valperiod som löper vid den nya lagens ikraftträdande.

3. Valperiod som vid den nya lagens ikraftträdande löper för ordförande, ledamot och suppleant i valnämnd upphör vid utgången av år 1072. Dessförinnan skall kommunfullmäktige utse ny valnämnd enligt 3 kap. l & nya lagen.

4. Utan hinder av 3 kap. 3 & tredje stycket nya lagen gäller beslut om valdistriktsindelning, som meddelas efter den 1 januari 1973 och som skall gälla vid valen den lo september 1973, från och med den dag då

Prop. 1972:105 33

beslutet vinner laga kraft. Avskrift av beslutet skall tillställas centrala valmyndigheten.

5. lntill dess röstlängd enligt 4 kap. nya lagen kommit till stånd länder tidigare upprättad röstlängd till efterrättelse.

6. Partibeteckning som vid den nya lagens ikraftträdande är registre- rad enligt lagen (19202796) om val till riksdagen skall vid ikraftträdandet utan ansökan föras över till centrala valmyndighetens register över partibeteckningar. Partibeteekning som förts över fri-in tidigare register skall avföras ur een- trala valmyndighetens register. om ombud för partiet ej finns och ej heller inom en månad efter ikraftträdandet anmäles enligt 5 kap. 5 & nya lagen. Överförd beteckning skall också avföras, om partiet vid 1970 ärs riksdagsval Lii "Anmält kandidater i någon valkrets och ej heller anmäler kandidater enligt 5 kap. 8 5 nya lagen vid 1973 års ordinarie val till riksdagen eller val i hela riket av landstingsmän och kommunfullmäktige.

7. Vid sammanräkning enligt 14 kap. 3 & första stycket nya lagen av de vid valet den 16 september 1973 avgivna rösterna skall länsstyrelsen bestämma och i protokollet över förrättningen ange ordningen mellan så många namn på valsedlarna för varje parti som beräknas behövas för att centrala valmyndigheten skall kunna utse ersättare till föreskrivet antal för varje parti, när de under 1 angivna förslagen till ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen slutligt antagits och erhållit kraft av grundlag. Visar det sig därvid att ordning mäste bestämmas för ytterligare nanm på partiernas valsedlar, skall länsstyrelsen på anmodan av centrala valmyndigheten och under iakttagande av 14 kap. 7 $% nya lagen återupptaga sammanräkningen och därvid bestämma ordningen mellan erforderligt antal namn. Om sådan förrättning skall kungörelse utfärdas enligt 14 kap. 1 5 nya lagen.

8. För den som valts till ledamot av riksdagen vid valet den 16 september 1973 eller som skall efterträda ledamot sotn avgått från sin befattning innan de under 1 angivna förslagen till ändringari regeringsfor- men och riksdagsordningen slutligt antagits och erhållit kraft av grundlag, utfärdas fullmakt av den lydelse som anges i 86 respektive 895 lagen tl920:7961 om val till riksdagen.

9. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift som ersatts genom bestämmelse i den nya lagen. tillämpas i stället den nya bestämmelsen.

Prop. 19722105

2. Förslag till Lag om ändring i kommunallagen (l953:753l)

Härigenom förordnas, att Sa. (& och 10 åå kmnmunallagen (1953: 753)' skall ha nedan angivna lydelse. Nuvarande lydelse 5 a

För kommunfullmäktige skola utses suppleanter, om jul/mäktige besluta det. Om skall länsstyrelsen ofördröjtigen under-

beslutet

rättas.

(så

Rösträtt. vid val av kommunfull— mäktige oeh suppleanter tillkom— mer envar inom kommunen man- svensk medborgare. som senast under nästföregäcnde kalenderår uppnått nitton äts äl- der och ej på grund av domstols förklaring är eller efter uppnädd myndighetsålder skall förbliva omyndig. Varje röstberättigad äger en röst.

Om upprättande av röstlängd om röstlängdens bindande verkan stadgas i kommunala val- talsskrt'ven och

lagen.

' Lagen omtryckt [()691765.

Ft'ireslagen lydelse

ff./lt

Kommunful/tnäklige ja besluta att suppleanterskola utses för full- tmi'ktt'ge. Antalet suppleanter be- stämmt-nr av fullmäktige till en viss (Illllt'l, clock högst hälften, av det antal platser som varje parti er/n'il- ler ikommunen eller, om kommu- nen indelats i valkretsar enligt !) 't", i varje valkrets. Uppkommer där- vid brutet tal, avrundas detta till närmast högre hela tal. Om beslu- tet Skall länsstyrelsen ofördröjli- gen underrättas.

Rösträtt vid val av kommunfull- mäktige och suppleanter tillkom- mer varje svensk medborgare, som är kyrkobokförd i kommunen oeh som uppnått nitton ärs ålder sc- nast under kalenderåret närmast före valet. Den som pä grund av domstols förklaring är eller efter uppnädd skall omyndig äger dock ej rösträtt. Varje röstberättigad har

myndighetsålder t'örbliva

en röst.

Till ej'terrältelse vid val skall finnas röstlängd. Rt'isträtten skall enligt närmare bestämmelser i val- lagen (I972.'(I()()) grundas på för- hållandena vid tiden för rös/läng- dens tillkomst. även om föränd- ring inträffar fo're valet.

Prop. l972:lOS

Nuvarande lydelse

Om valdistrikt och valdag samt vals kungörande. l'örrättande och avslutande, sä ock om förfarandet, när kommunfullmäktig avgår före den bestämda tjänstgöringstidens utgäng samt när samtliga supple- anter för fullmäktig inkallats till ordinarie kommunjullmäktige el- ler eljest avgått som suppleanter, stadgas i kommunala vallagen.

lUå

Föreslagen [_l-'delse

Om valdistrikt och valdag samt vals förrättandc och avslutande, sä ock om förfarandet. när kommun— fullmäktig avgår före den bestäm- da tjänstgöringstidens utgäng samt när suppleant för fullmäktig inkal- lats till ordinarie kommunjitllnu'ik- tig eller eljest avgätt som supp- leant, stadgas i (19 73.000).

vallagen

Denna lag träder i kraft deti I januari 1973.

3. Förslag till Lag om ändring i kommunallagen (l957:50) för Stockholm

Härigenom förordnas. att 5. 6 och 10 åå kommunallagen (195750) för Stockholm' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse F örcslagc n lydelse

Kommunfullmäktiges antal skall bestämmas till ett udda tal och till minst etthttndracn. Kommunfullmäktige besluta med iakttagande härav hur många fullmäktige som skall utses.

För kommunfullmäktige skola utses suppleanter, om fullmäktige besluta det.

Kommunjulltnäktige få besluta att suppleanter skola utses för full- mäktige. Antalet suppleanter be- stämmes av fullmäktige till en viss andel, dock högst hälften, av det antal platser som varje parti erhdl- ler i varje valkrets. Uppkommer därvid brutet tal. avrundas detta till närmast högre hela tal.

Om beslut enligt första och andra styckena skall länsstyrelsen ofördrt'ij- ligen underrättas.

Prop. 1972zl05

Nuvarande lydelse

Rösträtt vid val av kommunfull- mäktige och suppleanter tillkom- mer envar inom kommunen man- talsskriven svensk medborgare, som senast under nästjöregäende kalenderår uppnätt nitton ärs äl- der och ej på grund av domstols förklaring är eller efter uppnådd myndighetsålder skall omyndig. Varje röstberättigad äger en röst.

Om upprättande av röstlängd och om röstlängdens bindande verkan stadgas i kommunala val-

lagen.

förbliva

Om valdistrikt och valdag samt vals kungörande, förrättandc och avslutande, sä ock om förfarandet. när kommunfullmäktig avgär före den bestämda tjänstgöringstidcns utgång samt när samtliga supp- leanter för fullmäktig inkallats till ordinarie kommunjitllmäktige el- ler eljest avgått som suppleanter. stadgas i kommunala vallagen.

Föreslagen lydelse

öä

Rösträtt vid val av kommunfull- mäktige och suppleanter tillkom— mer varje svensk medborgare, som är kyrknbokji'ird i kommunen oeh som uppnått nitton års älder se- nast under kalenderåret närmast före valet. Den som på grund av domstols förklaring är eller efter myndighetsålder skall förbliva omyndig äger dm'k ej rösträtt. Varje röstberättigad har

uppnådd

en röst.

Till efterrättelse vid val skall finnas röstlängd. Rästrätten skall enligt närmare bestämmelser i val- lagen (1.9 725000) grundas pä för- hållandena vid tiden för röstläng- dens tillkmnst, aven om föränd- ring in träffar före valet.

10,3

Om valdistrikt och valdag samt vals förrättande och avslutande. så ock om förfarandet, när kommun- fullmäktig avgår före den bestäm- da tjänstgöringstidens utgång samt när suppleant för fullmäktig inkal- lats till ordinarie kommunfull- rnäktig eller eljest avgått som suppleant, stadgas i vallagcn (1972.-1100).

Denna lag träder i kraft den 1 januari l973.

Prop. l972:l05

4. Förslag till Lag om ändring i landstingslagen (] 954319)

Härigenom förordnas, att 7. 18 och "22 åå landstingslagen (1954319')l skall ha nedan angivna lydelse.

Nu varande lydelse

75

Föreslagen lydelse

Rösträtt vid val av landstingsmän jämte suppleanter tillkommer envar, som i kommun inom landstingskommuncn är röstberättigad vid val av

kommunfullmiiktige.

Om upprättande av röstlängd och om röstlängdens bindande verkan stadgas i kommunala val-

lagen.

18

()m valdistrikt och valdag samt vals kungörande, förrättandc och avslutande stadgas i kommunala vallagen.

7'7

Avgår landstingsman under den för honom bestämda tjänstgö- ringstiden. skall länsstyrelsen till ordinarie inkalla landstingsman den närmast i ordningen varande suppleanten. Hava samtliga supp- leanter för landstingsman inkallats till ordinarie landstingsmän eller eljest avgått som suppleanter, gäl— [er vad i53 a 55" kommunala valla- gen stadgas.

Till efterrättelse vid val skall finnas röstlängd. Rösträtten skall enligt närmare bestämmelser ival- lagen (l972.'()l)0) grundas på för- hållandena vid tiden för röstläng- dens tillkomst, även om föränd- ring inträffar före valet.

&

Om valdistrikt och valdag samt vals förr-"tittande och avslutande. sä ock om förfarandet när landstings- man avgär före den bestämda tjänstgöringstidens utgång samt när suppleant för landstingsman inkallats till ordinarie landstings- man eller eljest avgätt som supp- leant, stadgas i vallagen(1972: ()()0). ?

Inträffar för landstingsman eller behörigen kallad suppleant sådant hinder att han ej kan inställa sig vid landstingsmöte. åligger det honom

' Lagen omtryckt 1972:lOI.

Prop. 1972:105

Nuvarande lydelse

3 8

Ft'ireslagen lydelse

att därom ofördröjligen underrätta förvaltningsutskottet, som till tjänst- göring vid mötet inkallar den närmast i ordningen varande. till sådan tjänstgöring förut ej inkallade suppleanten.

Uppkommer för landstingsman eller suppleant som inställt sig vid landstingsmöte sådant hinder, att han ej vidare kan tjänstgöra vid mötet. skall han ofördröjligen an- mäla hindret hos landstingets ord- förande. som omedelbart inkallar suppleant enligt andra stycket.

Uppkommcr för landstingsman eller suppleant som inställt sig vid landstingsmöte sädant hinder, att han ej vidare kan tjänstgöra vid mötet, skall han ofördröjligen an- mäla hindret hos landstingets ord- förande., som omedelbart inkallar suppleant enligt första stycket.

Denna lag träderi kraft den 1 januari 1973.

5. Förslag till Lag om antalet landstingsmän och valkretsindelningen i Stockholms läns landstingskommun för valperioden 1974—1976

Härigenom förordnas som följer.

1 & Antalet ledamöter i landstinget skall vara 149.

25 Länsstyrelsen beslutar om indelningen i valkretsar på förslag av landstingskommunen eller efter dess hörande. [nnan landstingskommu- ncn avlämnat sitt förslag eller avger sitt yttrande, skall landstingskommu- nen bereda kommunerna tillfälle att yttra sig.

3 & Lands!ingsmandaten fördelas på valkretsarna. Beslut härom medde- las av länsstyrelsen före utgängen av maj valäret. Härvid tilldelas varje valkrets ett mandat för varje gäng som antalet invånare i valkretsen enligt mantalslängden för året är jämnt delbart med en etthundrafyrtioniondel av antalet invånare i landstingskommunen enligt samma mantalslängd. De. mandat som härefter äterstår tillföres valkretsarna i ordning efter storleken av de överskott som uppkommit vid nyssnämnda fördelning. Mellan lika överskottstal avgöres företrädet genom lottning.

45 Valkrets skall bestå av en eller flera kommuner. Stockholms kom- mun fär dock indelas i valkretsar.

Valkretsarna skall utformas sä, att minst sju mandat kan beräknas komma att tilldelas varje valkrets och, om det icke medför olägenhet. valkretsarna fär lika många mandat var.

5 & Är jämkning ivalkretsindelningen påkallad av ändrade förhållanden, beslutar länsstyrelsen härom i den ordning som föreskrives i 25 före utgången av maj valäret.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Prop. 19721105 -' 39

Utdrag av protokollet över justitieärendcn. hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 8 september 1972.

Närvarande.” Statsministern PALME. ministern för utrikes ärendena WICKMAN. statsräden STRÄNG. ANDERSSON. HOLMQVIST, ASP- LlNG, NILSSON. LUNDKVIST. ('lElJliR, MYRDAL, (')l)llNOl-"F. MO- BERG.BENGTSSON.NORL1NG.LÖFBl—lRG,CARLSSON.l"lil.D'l'

Chefen för justitiedcpartementet. statsrädet (fleijer. anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fraga om ny mil/ag och anför.

1 Inledning

1965 års valtekniska utredning,l t'V'l'U) föreslog i betänkandet (SOU l969:l9) Ny valteknik en övergång till ett nytt valtekniskt förfarande. som byggde på användning av maskinella hjälpmedel. Förslaget remissbe- handlades och avsikten var att riksdagen under 1969 ars höstsession skulle fä ta ställning till en proposition på grundval av V'l'Uzs förslag sä att den nya tekniken skulle ha kunnat tillämpas vid 1970 ars val. Dessa planer kunde emellertid inte realiseras till detta val. I stället genomfördes vissa ändringar inom det gällande förfarandets ram i syfte att trygga ett så smidigt och snabbt genomförande av 1970 års val som möjligt. Samtidigt fick VTU i uppdrag att vidareutveckla den maskinella tekniken med sikte på ett genomförande till 1973 ars val.

1 betänkandet (SOU 1971 :72) Maskinell teknik vid de allmänna valen har VTU redovisat resultatet av dessa undersökningar och lagt fram förslag till maskinellt förfarande för alla de samtidiga valen. Över förslaget har yttrande avgetts av regeringsrättens ledamöter. postverket. statskontoret. statistiska ccntralbyrän (SCB). riksskatteverket (RSV). länsstyrelserna i Stockholms, Jönköpings. Kronobergs. Malmöhus, Göte- borgs och Bohus, Västmanlands. Jämtlands och Norrbottens län, utred- ningen om den kommunala demokratin, kornmunallagsutredningen. Svenska landstingsförbundet. Svenska kommunförbundet, Datamaskin- centralen för Administrativ Databehandling (DAFA). Sveriges radio och Tidningarnas telegrambyrä. Vissa länsstyrelser har till sina yttranden fogat yttranden från valnämnder och andra kommunala organ. Dessutom har kommittén för utredning rörande stärkande av den kommunala demokratin i Lund kommit in meden skrivelse i ärendet.

' Ledamöter lagmannen Björn Widegren, ordförande, riksdagsledamoten Thure Dahlberg, byradircktoren Stig Lundgren. riksdagsledamoten N. Yngve Nilsson. redaktören Olaus Nyberg och nksdagsledamoten lvan Svanström.

Prop. 1972:105 40

[ överensstämmelsc med sina direktiv har V'l'U i 1971 ärs betänkande inte lagt fram förslag till lagtext. Detta arbete. har i stället utförts inom _iustitiedcparte-mentet. Arbetet har utmynnat i en promemoria (Ds Ju 1971124) med förslag till en. för alla de samtidiga valen gemensam vallag. Promemorian remissbehandlades samtidigt med VTU :s betänkande.

Förslag föreligger även från andra utredningar än VTU till reformer pä vallagstiftningens omräde. Utredningen om den kommunala demokratin2 har i samarbete med kommunallagsutredningen3 lagt fratn betänkandet (Ds C 1971 :4) Nya bestämmelser för utseende av suppleanter för kom— munfullmäktige. Efter remiss har yttrande över betänkandet avgetts av regeringsrättens ledamöter. samtliga länsstyrelser, RSV. Svenska kommun- förbundet och Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. Läns- styrelserna har till sina yttranden fogal yttranden frän ett stort antal kommuner samt från kommunförbundets lokalavdelning i Söderman- lands län oeh samarbetsnämnderna i Kramfors och Sundsvalls kommun- block.

På grundval av föreliggande förslag och remissyttrandena över dem har inom justiticdepartementet utarbetats förslag till ändringar i vallagstit't- ningen. Förslaget har fatt formen av en ny vallag som är gemensam för de val som förrättas samtidigt. De kyrkliga valen omfattas inte av förslaget. Avsikten är att en proposition med förslag till särskild lag om de kyrkliga valen skall föreläggas riksdagen igod tid före valen 1973.

I detta. sammanhang bör ocksä nämnas att chefen för civildepartemen— tet är 1968 tillkallade sakkunniga4 för att utreda frägan om ändrade regler för bestämmandet av antalet landstingsmän. landstingskommuns indelning i valkretsar och valsystem för kommunalvalen. De sakkunniga antog namnet kommunalvalskommitten. 1 avbidan på resultatet av kommitténs arbete utfärdades lagen (19691216l med särskilda bestäm- melser om antalet landstingsmän och valkretsindelning i Stockholms läns landstingskommun för valperiodcn 1071—1973. Sedan kommunalvals- kommittén avgett sitt betänkande (SOU 197114.) Kommunala val och detta remissbehandlats, beslöts att vissa av de frågor som kommittén be— handlat skall utredas ytterligare oeh att proposition på grundval av kom- mitténs förslag inte skall t'öreläggas riksdagen innan resultatet av dessa utredningar föreligger. En förlängning av de särskilda bestämmelser om antalet landstingsmän och valkretsindelningen i Stockholms läns lands- tingskommun som finns i den nyssnämnda lagen har i detta läge. blivit aktuell. Det har ansetts lämpligt att i detta sammanhang ta upp även denna fraga.

2 Ledamöter Anna Lisa Laven—Eliasson, ordförande. andre förbundsordföranden Bengt Blomdahl. riksdagsledamötema Karl Boo och ("laes lilmstedt. universitetslek- torn Agne Gustafsson. riksdagsledamöterna Gördis Hörnlund. Hilding Johansson och Sigvard Larsson samt kommunalkonsulenten Göran Astrand. 3 Sakkunnig regeringsrådet Stig Nordlund. 4 F. d. landshövdingen lngvar Lindell. ordförande. samt riksdagsmännen Thure Dahlberg. John Eriksson. Karl—Erik Eriksson och Carl-Wilhelm Lothigius.

Prop. 19721105 ' . 41

2 Valförfarandet 2.1 Huvuddragen igällande valförl'arande m. m.

Regler om förfarandet vid val finns beträffande riksdagsvalen i riks— dagsordningen (RO) och lagen (1920796) om val till riksdagen (ValL) samt beträffande valen till de kommunala församlingarna i kommunal- lagarna — kommunallagen (lt)53:753-KL). kommunallagen (195750) för Stockholm (KlfSl. landslingslagen t1954:39-1,L) och lagen (19611436) om församlingsstyrelse - och i kommunala vallagen (l9302253-KVL).

2.1.1 Tiden för valen

Ordinarie val till riksdagen äger rum den tredje söndagen i september vart tredje är. Nyval till riksdagen halls den sön--eller helgdag som regeringen bestämmer och omval den sön- eller helgdag som länsstyrelsen bestämmer.

Allmänna val av landstingsmän och kommunfullmäktige äger rutn samma dag som ordinarie val till riksdagen. Annat sädant val äger rutn den sön- eller helgdag som länsstyrelsen bestämmer. Allmänna val av kyrkofullmäktige äger rum tredje söndagen i oktober vart tredje är.

"2.1.2 Valorganisationen

För riksdagsval är riket indelat i 28 valkretsar. Varje valkrets bestär i sin tur av ett flertal valdistrikt. Varje kommun utgör ett eller flera valdistrikt. Antalet valdistrikt uppgar f. n. till ca (& 500.

] fräga om valkretsindelning för kommunala val gäller olika regler för de olika slagen av kommuner. De kommunala valkretsarna omfattar ett eller flera valdistrikt. Valdistrikten vid val av landstingstnän och kom- munfullmäktige sammanfaller alltid med valdistrikten för riksdagsval.

l varje kommun finns en valnämnd. som bl.a. har till uppgift att förrätta valen inom kommunen. Är kommunen indelad ivaldistrikt. utser valnämnden för varje valdistrikt minst fyra personer att som valnämndens deputerade vara valförrättare i distriktet.

Till grund för röstning ligger röstlängder. som upprättas ärligen. Röstlängderna är av två slag — allmän röstlängd, som upptar personer som är mantalsskrivna i landet. och särskild röstlängd. som upptar svenska medborgare sorti inte är mantalsskrivna här men som har varit kyrkobokförda här någon gång under de senaste fem åren.

Den allmänna röstlängden upprättas valdistriktsvis av den lokala skat- temyndigheten pä grundval av mantalslängden och uppgifter frän pastors- ämbetena. Härvid använder sig lokala skattemyndigheten av stommar till röstlängden som länsstyrelsen framställer med ledning av befolknings— registret. Myndigheten lägger ut den upprättade längden för granskning. Dessutom underrättar myndigheten var och en som har antecknats i läng- den som inte röstberättigad om detta. Anmärkning mot längden kan göras dels av den som anser att han oriktigt har uteslutits frän rösträtt.

Prop. 1972:105 42-

dels av den som anser att annan felaktigt liar' upptagits som röstberätti- gad. Åtlllllllklllngttl' prövas av länsstyrelsen. Mot länsstyrelsens beslut far talan föras endast i samband med besvär över valet. När gjorda anmärk— ningar prövats och längden | förekrtmmaride fall rättats gäller den till dess ny längd kommer till stand följande ar. Länsstyrelsen kan dock i vissa fall rätta röstlängden även efter justeringen. nämligen om nägon till följd av uppenbart fel inte har blivit upptagen sorn i'f'istbet'ättigad i längden.

Den särskilda röstlängden upprättas endast för riksdagsvalen. Den iordningställs valkretsvis av riksskattcvcrket i egenskap av central valniyndighet pä grundval av ansökningar frän utomlands bosatta svenska medborgare. Berättigad att tas tipp i längden är :ten som inte är mantalsskriven här men som varit kyrkoln'tkförd här nägon gäng under de fem är som närmast föregatt det då längden upprättas. förutsatt att han uppfyller övriga för rösträtt gällande villkor. Den upprättade röstlängden sänds till länsstyrelsen. som lägger ut längden för granskning. Avsläs en ansökan om att bli upptagen i särskild röstlängd, underrättas sökanden härom av centrala valmyndigheten. Anmärkning mot den upprättade längden kan göras dels av den som anser att hans ansökan att bli upptagen i särskild röstlängd felaktigt har blivit avslagen, dels av den som anser att annan oriktigt har upptagits i längden. Anmärkningar prövas av länsstyrelsen.

2.1.3 Förberedande av val

När val till riksdagen skall hållas i hela landet och när kt'uiimunalval skall hallas skall. om centrala valmyndigheten inte förordnar annat. röst- kort utfärdas för var och en som är upptagen i röstlängd som röstbe- rättigad. Röstkort skall förutom den röstberättigades namn. titel och yrke inneliälla bl. a. uppgift om det valdistrikt där han fär rösta. Röstkort utfärdas för den som är upptagen i allmän röstlängd av lokala skattemyndigheten och för den som är upptagen i särskild röstlängd av länsstyrelsen. Röstkort fär utfärdas gemensamt för riksdagsval och kommunalval samt för flera kommunalval. Röstkortet sänds ut till de röstberättigade senast den trettiofernte dagen före den första valdag dä korten skall användas.

Val skall kungöras av länsstyrelsen. l-'öi' riksdagsval samt för val av landstingsmän och kommunfullmäktige som äger rtim samtidigt med riksdagsval utfärdas gemensam kungörelse.

"2.1.4 Röstningen

Val skall ske med slutna sedlar. Valsedlarna skall vara av enfärgat gult papper för riksdagsval. av enfärgat blått papper för val av landstingsmän och av enfärgat vitt papper för övriga kommunalval. Vid röstavgivningen avlämnar väljaren för varje val sin valsedel innesluten i ett kuvert.

ljnligt huvudregeln gar röstningen till sa att väljaren pa valdagen personligen avlämnar sin valsedel till ordföranden vid valförrättningen i det valdistrikt där han är uppförd i röstlängd. Sedan ordföranden kontrollerat att väljaren är röstberättigad i valdistriktet och att valsedeln

Prop. r972:ros ' 43

är innesluten i kuvert pa föreskrivet sätt. lägger han ned kuVertet i valurnan. I samband härmed görs en avprieknirrg i röstlängden som markerar att väljaren har utövat sin rösträtt i valet. ! vallokal pägär röstningen som regel mellan kl. 8 och "El med avbrott rrrellan kl. ll och 13.

Väljare, som är förhindrad att inställa sig för röstning isitt valdistrikt på valdagen, fär inom landet avlämna sin valsedel pä postanstalt antingen före eller pä valdagen. Vid val till riksdagen och vid allmänna val av lands- tingsmän och kommunfullrrräktige anordnas dessutom röstmottagning hos svenska utlandsmyndigheter och, vid val till riksdagen i hela riket, pä svenska fartyg i utrikes fart. Centrala valmyndigheten bestämmer hos vilka utlandsrnyndigheter och på vilka fartyg som rt'istmottagning skall anordnas. Vid andra än allmänna kommunalval fär myndigheten förordna att röstmottagning skall anordnas hos utlandsmyndighet och pä fartyg. Pä postanstalt och hos utlandsmyndighet börjar röstningen 30 dagar och på fartyg 45 dagar före valdagen och får inom landet pägä t. o. rn. val- dagen. Röstning utorn riket eller pä fartyg skall avslutas i sa god tid att avgivna röster kan beräknas vara centrala valmyndigheten till handa se— nast kl. 12 dagen före valdagen.

Vid röstning i annan ordning än i valdistrikt används dubbla kuvert (innerkuvert och ytterkuvert'). lnnerkuvertet nrotsvarar det valkuvert sorti används vid röstning i valdistrikt. Det förslutna irmerkuvertet med valsedeln läggs in i ytterkuvertet. På detta antecknas bl.a. väljarens namn. valdistrikt Och nurrrrner i röstlängden. Ytterkuvertet med innehäll sänds till länsstyrelsen i valkretsen. Länsstyrelsen kontrollerar mot röstlängden att väljaren är röstberättigad och att han inte tidigare utövat sin rösträtt. Därefter bryts ytterkuvertet och innerkuvertet läggs ned i en urna för poströster sanrt utlands— och fartygsröster i valkretsen.

Väljare har under vissa förutsättningar också möjlighet att avlärrrna sin valsedel germrrr bud. Denna mc'ijlighet stär öppen för den som är gift samt för den som pä grund av sjukdom. lyte. vanförhet eller hög älder är oförmögen att inställa sig vid valförrättningen i sitt valdistrikt. I det förra fallet tjänstgör maken som hud. i det senare fär som bud användas väljarens barn. barnbarn. fader eller moder eller syskon eller hans värdar-e.

Vid röstavlämning genom bud anordnas s. k. valsedelsförsändelse. Försändelsen bestär av innerkuvert och ytterkuvert pä istort sett sarrrrna sätt som den försändelse sorti avlämnas vid poströstning samt utlands- oeh fartygsröstning. Försändelsens innerkuvert läggs in i ytterktrvertet i närvaro av ett vittne och, om försändelsen skall avlämnas av annan än make, även av budet. Vittnet och budet skriver sina namn på ytter— kuvertet.

Valsedelsförsändelse avlämnas vid valförrättningen i väljarens val- distrikt. Sedan ordföranden vid valf'örrättningen konstaterat att försän- delsen är i behörig ordning och att väljaren är röstberättigad i valdistrik- tet. bryter han ytterkuvertet Och lägger ned innerkuvertet i valurnan. Valsedelsförsändelse. för äkta make fär. om andra maken själv poströstar

Prop. 19721105 44

eller röstar hos utlandsmyndighet eller pä fartyg, avlämnas i samband därmed. l sädant fall innesluts valsetlelsförsändelsen i ännu ett ytterku- vert, vilket motsvarar ytterkuvertet vid vanlig post—. utlands— eller fartygs- röstning.

Den som röstar pa postanstalt. hos utlandsmyndighet eller på fartyg mäste förete sitt röstkort. Vid röstning pä fartyg-fär dock den som innehar sjöfartshok avlämna valsedel. även om han inte kan förete röstkort. Däremot finns inte nägot krav pa röstkort när valsedeln avlämnas i valdistrikt. När valsedelsförsändelse för äkta make avlämnas pä postanstalt, hos utlandsmyndighet eller pä fartyg maste väljarens röstkort I'öretes. Röstkort som företes återlämnas till väljaren.

2.1.5 Röstsammanräkning och mandatfördelning

De röster som har avgetts i valdistrikten räknas dels preliminärt av valförrättarna ute i vallokalerna. dels definitivt hos länsstyrelserna. Den preliminära sammanräkningen äger rum så snart som möjligt efter röstningens slut. Därvid sorteras valsedlarna i grupper efter partibeteck— ning och räknas gruppvis. Varje. grupp av valsedlar läggs in i kuvert som förses med anteckningar om innehället och förseglas enligt utförliga regler. lffter den preliminära räkningens slut sänds valmaterialet inklusive protokoll och röstlängd ofördröjligen till länsstyrelsen. Försändelsen gari regel som värdepost. Den definitiva räkningen hos länsstyrelsen börjar sä snart det kan ske. Därvid räknas också de valsedlar som har kommit in till länsstyrelsen frän postanstalter, utlandsmyndigheter och fartvg. Silvi-il preliminär som definitiv sammanräkning sker för hand. Vid samtidiga val räknas alltid riksdagsval först. Summanräkningsförrättningarna är offent— liga.

Vid röstsammanräkningen prövas ocksä frägor om valsedels giltighet. I detta hänseende gäller delvis ganska invecklade regler. Bl.a. är valsedel ogiltig. om den innehåller kännetecken som uppenbarligen blivit anbragt med avsikt pä sedeln_ om den saknar partibeteckning eller om den innehäller mer än en partibeteckning. Vidare gäller som huvudregel att valsedel är ogiltig, om papperet har annan färg än den föreskrivna eller om den saknar giltigt namn. Om det finns mer än en valsedel i valkuvertet. är valsedlarna i kuvertet i princip ogiltiga. Vid den preliminära röstsammanräkningen inskränker sig prövningen av valsedels giltighet till utsortering av sedlar som kan antas vara ogiltiga.

Mandaten i riksdagen fördelas efter ett rikSproportionellt system. Fördelningen görs av centrala valmyndigheten dels preliminärt pä grund— val av resultaten av den preliminära sammanräkningen i valdistriktet]. dels definitivt pä grundval av länsstyrelsernas protokoll över sammanräk- ningen i valkretsarna. Vid den preliminära fördelningen fördelas samtliga 350 mandat pa partier. Av dessa är 40 mandat s. k. utjämningsmandat som tillförs valkretsarna vid sammanräkningen. Övriga 310 mandat är fasta valkretsmandat som tilldelas valkretsarna före valet. Den definitiva

Prop. 1972:105 - 45

mandatfördelningen omfattar dessutom fastställandet av vilka kandidater som skall tillträda partiernas mandat i varje valkrets. Länsstyrelsen har inte bara att räkna samman giltiga röster för de olika partierna i valkretsen utan skall även fastställa ordningen mellan partis kandidateri kretsen till det antal som behövs. Till ledning för att bestämma hur mänga kandidater som härvid behöver tas upp i ordningen för varje parti finns den preliminära mandatfördelningen. l detta sammanhang bör erinras om förslaget i prop. l972:66 att det skall finnas ersättare för riksdagsledamöterna. l—'i.irslaget. som förutsätter grundlagsändring. har antagits som vilande (KU 197230, rskr 304 ).

Riksdagsval avslutas med att centrala valmyndigheten kungör valut- gängen i Post— och Inrikes tidningar. Av kungörelsen framgar dels hur många mandat i riksdagen som har tillfallit varje parti. dels hur mänga mandat som varje parti har fått i varje valkrets. dels vilka kandidater som har erövrat mandaten. Centrala valmyndigheten utfärdar fullmakter för dem som har valts.

Mandatfifndelningen vid kommunalval handhas helt och hallet av länsstyrelsen, som alltsä bade fördelar mandaten mellan partier och fastställer vilka av partis kandidater som skall tillträda partiets mandat. Länsstyrelsen utser även suppleanter för landstingsmän och fullmäktige i kommuner där det skall finnas suppleanter för fullmäktige. Mandatför- delningen säväl mellan som inom partierna sker vid kommunalvalen för varje valkrets för sig. Kommunalvalen avslutas med att protokollet över förrättningen läses upp.

2.1.6 Valbesvär

Besvär över val prövas av regeringsrätten. Besvärstiden är tio dagar. Gäller besvären riksdagsval, ges besvärshandlingen in till centrala valmyn- digheten. Gäller de kommunalval, ges de in till länsstyrelsen.

2.1.7 Kostnader för val

Det är i princip partiernas sak att svara för valsedelsframställningen. Statsverket tillhandahäller emellertid kostnadsfritt papper för framställ- ning av valsedlar för riksdagsval och för kommunalval som förrättas samtidigt med riksdagsval. Dessutom kan, i den omfattning som rege— ringen bestämmer, parti som är representerat i riksdagen fä ersättning av statsverket för iordningsställande av valsedlar för riksdagsval samt för val av landstingsmän och av fullmäktige i kommun som inte ingär i landstingskommun. Kommunerna har också viss möjlighet att lämna bidrag till partis valsedelskostnadcr för fullmäktigval.

Endast statsverket fär tillverka valkuvert. Valnämnd får utan kostnad samtliga de kuverttyper som skall användas vid riksdagsval. Vid kommu- nalval ersätter kommunen eller — vid kyrkofullmäktigval församlingen statsverket för kostnaderna för tillverkningen av valkuvert och kuvert för valsedelsförsändelser. Slatsverket svarar för kostnaden för ytterkuverten

Prop. 19721105 40

vid post— och utlandsröstning även vid kommunala val.

Vid bäde riksdags- och kommunalval aligger det kommunen att anskaffa vallokaler och svara för att dessa utrustas pa föreskrivet sätt. Kommunen står även för kostnaderna för valskjutsar.

Röstmottagare pa fartyg fär ersättning av statsverket för de kostnader röstmottagningen föranleder.

3.2 li'riirfarandet vid 1970 ars samtidiga val

Som förut har nämnts genomfördes är [969 ändringar inom valförfa- randets ram i syfte att trygga ett smidigt och snabbt genomförande av de tre samtidiga valen l97(l. (.ienom ändringarna fick förfarandet i huvudsak följande. utformning.

Ett enhetligt valkuvert användes för alla de tre samtidiga valen. Valkuverten - liksom de innerkuvert som användes vid valsedelsförsän— delser — hade de tvä nedre hörnen avskurna. Färgen pa den inneliggande valsedeln syntes i de avskurna hörnen varigenom kuverten lätt kunde hänföras till rätt val. Något. krav pä art val- eller innerkuvert skulle vara tillslutna när de överlämnades till valförrättaren uppställdes inte.

Det ytterkuvert i vilket den som röstade genom valsedelsförsändelse skulle. lägga de innerkuvert han gjort iordning var sä utformat att samma ytterkuvert kunde användas hade. när försändelsen lämnades av make och när försändelsen avlärrmades av sjuk eller handikappad väljares värdare.

Även vid röstning pa postanstalt, hos utlandsmyndighet och på fartyg användes ett gemensamt _vlterkuvert. Det var konstruerat som ett fönsterkuvert i vilket lades -— förutom valkuverten resp. ytterkuvert med valsedelsförsändelse —- väljarens röstkort. Röstkortet placerades närmast ytterkuvertets fönster sä att dess uppgifter kunde läsas genom kuvertets fönster. Väljaren befriades alltsa frän att fylla i ytterkuvertet med motsvarande uppgifter.

(ienom dessa åtgärder kunde det totala antalet kuverttyper vid de samtidiga valen nedbringas frän 15 till 4.

Vid valen fick användas endast valsedlar av standardiserat format. Blanketter till valsedlar tilllrandlrölls av statsverket efter beställning fran partier. Om beställaren begärde det. försäg statsverket valsedelsblanket- terna rrred partibeteckning, kandidatnamn och övrigt tryck. [för att färgen på valsedeln sktrlle synas genom valkuvtzrtets eller innerkuvertets avskurna hörn fiek valsedeln inte vikas före inläggandet i kuvertet.

Om parti vid beställnirrgstillfället var representerat i den församling valet gällde och beställningen gjordes av behörig företrädare för partiet. fick partiet valsedlar gratis till ett antal som motsvarade fem gänger antalet röstberättigade om valsedlarna skulle. användas för riksdagsvalet -— i valkretsen och —- om de. skulle användas för annat val -— i valet. Annat parti fick betala sina valsedlar i förskott. Blev sadant parti genom valet representerat i den församling valet gällde och hade beställningen gjorts av behörig företrädare. för partiet, fick partiet ersättning med ett belopp som motsvarade kostnaden för det antal valsedlar som partiet högst hade

Prop. 1972:105 47

kunnat fä gratis. Hade beställda valsedlar betalats i förskott och hade de använts för parti som var berättigat att fä sadana gratis vid valet. äterbetalades förskottet till partiet i den män partiets "fria" valsedelskvol vid valet därigenom inte överskreds.

Det äläg centrala valmyndigheten att fastställa en sista dag när beställning av valsedlar med tryck senast skulle göras för att leverans skulle kunna ske senast den 31 juli 1970. I vissa fall —- t.ex. när valsedelsbeställningen avsäg val i kommun som berördes av indelningsänd- ring — fick centrala valmyndigheten bestämma en senare dag för sädan beställning. Inkom beställning efter den bestämda sista beställningsdagcn. fullgjordes leverans endast om det kunde ske före valdagen och utan att tidigare gjorda beställningar försenades.

Vid 1970 ärs val var huvudregeln att valet i valdistrikten skulle pägä utan avbrott mellan kl. 8 och Zl. Länsstyrelsen fick efter framställning frän valnämnden bestämma andra tider för valförrättning. Röstning skulle dock alltid kunna ske minst tvä timmar mellan kl. 8 och 15 och mellan kl. 10 och Zl.

Andra och enklare regler om valsedels ogiltighet gällde vid detta val. Valsedel skulle. ogiltigförklaras endast om den saknade partibeteckning eller hade mer än en partibeteckning eller om den var märkt. Kravet pä att valsedeln skulle uppta giltigt kandidatnamn gällde alltsä inte vid 1970 års val. innehöll val- eller innerkuvert mer än en valsedel var alla valsedlarna ogiltiga. lnnehöll kuvertet högst tre. valsedlar och har de alla samma partibeteckning tillgodoräknades en valsedel det angivna partiet. Namnen ansägs dock som obtd'intliga.

Det förfarande som användes vid 1970 ars val avvek. som framgar av den nu lämnade redogörelsen, pä ätskilliga punkter frän det som dittills tillämpats. Att foga in dessa ändringar fullt ut igällande lagstiftning ansägs stöta på stora svärigheter särskilt som den tid som stod till förfogande. för reformarbetet varit utomordentligt knapp. I stället valdes den tekniken att en del av ändringarna -— främst de som avsäg valsedlar— nas och kuvertens utformning, valsedelsframställning och valsedelstilldel- ning samt vissa ändringar i sammanräkningsförfarandet -- togs in i en särskild lag. lagen (19692825) om de allmänna valen den 20 september l970. Övriga ändringar byggdes in i den gällande lagstiftningen. Denna lösning framstod som desto naturligare. framhölls det i propositionen, som en genomgripande reform av valförfarandet stod för dörren. Det kunde. därför förutses att de regler som togs in i den särskilda lagen skulle komma att tillämpas endast vid valen den 20 september 1070.

2.3 VTU:s förslag till ett maskinellt förfarande vid valen 2.3.l Allmän bakgrund

Under den utredningsetapp som avslutades med betänkandet (SOU 1969:19) Ny valteknik tvingades V'f'li av tidsskäl att ägna huvuddelen av sitt arbete ät förfarandet vid riksdagsvalen. I fråga om dem lade VTU

Prop. 1972:105 48

fram förslag till ett förfarande. där maskinella hjälpmedel utnyttjades vid både röstning och sammanräkning. För kommunalvalens del innebar förslaget övergz'ing till ett maskinellt röstningsförfarande. Sammanräk- ningen däremot förutsattes skola ske helt manuellt.

Vid remissbehandlingen fick förslaget ett genmngaende positivt mot— tagande. Man fann allmänt att de lösningar som VTU kommit fram till skulle leda till ett enklare och snabbare förfarande både vid röstning och sammanräkning. Den kritik som förekom tog främst sikte pä att förslaget inte medgav en valdistriktsvis redovisning av rösterna. Vidare framhölls det — särskilt från kommunalt hall — att det var otillfredsställande att de kommunala valen inte kunde redovisas preliminärt redan under valnatten.

1 den utredningsetapp som inleddes pa hösten 1969 och som avsluta— des med betänkandet (SOU 1971:72') Maskinell teknik vid de allmänna valen var uppgiften bl.a. att fullt ut foga in de kommunala valen i det maskinella systemet. Dessutom hade VTU att utforma systemet dels så att i vart fall de i vallokal avgivna rösterna skulle kunna redovisas valdistriktsvis. dels sä att poströstningen kunde fa paga' även på valdagen. 1960 ars förslag innehar nämligen ett poströstningsslut pa fredagen före valdagen. Dessutom innefattade uppdraget en allmän översyn av det tidigare framlagda förslaget i syfte att om möjligt göra detta än enklare och effektivare.

Det förslag som V'TU lade fram är 1971 bygger alltsa pa de. grundläg— gande lösningar som VTU presenterade redan i 1969 års betänkande. 1971 ars betänkande hänvisar sålunda på åtskilliga punkter till 1969 års. En samlad red(.)göre1se för det valförfarandc. som V'l'U förordat. maste alltsä bygga på bada de förslagen. En sadan redogörelse lämnas i det följande.

2.3.2 Huvuddragen i det maskinella förfarandet

Enligt VTUzs mening är det nuvarande förfarandet omständligt Och långsamt särskilt i sammanräkningsledet. litt enklare och effektivare sammanräkningsfört'arande kunde fäs om den nuvarande manuella be- handlingen av vahnaterialet ersattes av en maskinell. Redan en sådan reform skulle enligt VTUzs mening innebära en väsentlig förbättring i förhällande till nuläget. Åtskilliga tids— och personalkrävande arbetsupp— gifter som det nuvarande förfarandet lägger på sammanräkningsmyndig- heterna skulle försvinna. En reform bör emellertid enligt VTU göras mer genomgripande än sa. 1 den bör inbegripas åtgärder som gör det möjligt att fä fram ett tillförlitligt valresultat i mycket nära anslutning till valet. och helst redan under valnatten. Den maskinella sammanräkningen blir därvid bara ett -— låt vara betydelsefullt -- medel att nä detta mal. Frän dessa allmänna utgangspunkter har VTU utarbetat ett nytt valförande där maskinella hjälpmedel utnyttjas hade vid röstning och sammanräkning och som medger att ett i princip fullständigt resultat - sävitt gäller rösternas fördelning pä partier — kan meddelas redan under valnatten.

Prop. 19721105 - "49

V'I'U föreslar att valsedlarna far formen av hälkort och förses med maskinläsbar information om parti. val och listtyp. Vid röstning ersätts de nuvarande valkuverten av en specialkonstruerad kassett av plast i vilken väljarna placerar sina valsedlar. Kassetten överlämnar han till valförrättaren. Denne placerar kassetten med valsedeln i öppningen till en likaledes specialkonstruerad valbox. Genom att trycka ned ett handtag på boxen ombesörjer valförrättaren att valsedeln frigörs ur kassetten och uppsamlas i valboxen utan att valhemligheten röjs. Kassetten kan sedan användas på nytt.

Enligt förslaget skall någon sammanräkning av valsedlarna inte görasi valdistrikten. ! stället förs valboxarna omedelbart efter räkningens slut till särskilt inrättade räkningscentraler, där valsedlarna räknas i datorer. Genom att vid valförrättningen placera ett särskilt kort med uppgift om valdistriktet i maskinläsbar form blir det möjligt att redovisa avgivna röster partivis pa valdistrikt. Sa mänga räkningscentraler föreslås inrätta- de att valboxarna kan beräknas nä räkningscentralen inom två timmar efter röstningens slut. Ett i princip slutligt besked om riksdagsrösternas fördelning pä parti kommer enligt förslaget att föreligga nägra timmar efter det vallokalerna stängts.

Förslaget förutsätter att valboxar och kassetter skall användas även vid röstning på postanstalt. Medan en valbox skall användas för vart och ett av de val som förrättas i vallokalerna, skall samtliga de valsedlar som den poströstande avlämnar uppsamlas i en valbox. Dessutom skall väljarens röstkort uppsamlas i boxen. Detta får alltså formen av ett hälkort. Genom att förse hålkortet med maskinläsbar information om bl.a. väljaren skall den nödvändiga rösträtts— och dubbelröstkontrollen utföras maskinellt. Sammanräkningen av poströsterna skall enligt förslaget ske i en för hela landet gemensam räkningscentral.

Vid röstning hos utlandsmyndighet och på fartyg används inte va]- boxar och kassetter. Väljaren lägger i stället in sin valsedel i kuvert som i sin tur placeras i ett ytterkuvert tillsammans med väljarens röstkort. Detta ytterkuvert sänds sedan in till centrala valmyndigheten som med hjälp av en kassett uppsamlar de valsedlar väljaren avgivit i en valbox. Denna sänds sedan till den gemensamma räkningscentralen.

Förslaget förutsätter att möjligheten att rösta med valsedelsförsändelse behälls. För sädan röstning används inner— och ytterkuvert. lnnerkuverten placeras i en kassett och uppsamlas i valboxen.

Genom att datorer används vid sammanräkningen blir det enligt förslaget möjligt att i stor utsträckning göra även fördelningen av mandaten inom partierna maskinellt.

VTU beräknar att de definitiva valresultaten skall föreligga senast två veckor efter valet.

2.3.3 Närmare om valapparaturen (valboxar och kassetter)

VTU konstaterar att snabbheten i ett maskinellt sammanräkningsför- farande inte enbart är beroende av sammanräkningsmaskinernas kapaci—

Prop. 1972:tos 50

tet. Av betydelse är även de atgärder som skall vidtas innan maskinbcar- bctningen kan komma i gäng. Skulle valsedlarna ligga inneslutna i kuvert när de kom in till räkningscentralcrna. skulle det bli ett tidskrävande. arbete att förbereda sammanräkningen. linligt V'l'Uzs mening borde valsedlarna vid ankomsten till centralerna därföri princip kunna placeras direkt i sammanräkningsmaskinen. VTU kom därför fram till att kuvert kunde undvaras i normalfallet och röstningen i stället ske med hjälp av kassett och valbox. [ detalj föreslogs förfarandet utformat på följande sätt.

När väljaren komnter in i vallokalen erhaller han en kassett för vart och ett av valen. l kassetten placerar han pa en avskärmad plats i vallokalen sin valsedel. Kassetten är symmetrisk, varför det är likgiltigt hur väljaren stoppar in valsedeln i denna. Väljaren gär sedan fram till valförrättaren och överlämnar kassetten. Kassetten är vidare sä konstruerad att båda kortsidorna på den inneliggande valsedeln är delvis synliga. Självfallet får dessa synliga delar inte innehälla nagon information som kan avslöja hur väljaren röstar. Valförrättaren placerar kassetten i öppningen på den specialkonstruerade valboxen. sedan han t'öwissat sig om att väljaren är röstberättigad. Genom att trycka ner boxens tnanöverarnt sätter valför- rättaren därefter i gäng boxens nedtnatningsmekanism. l.")ärvid frigörs valsedeln frän kassetten och matas ner i boxens förvaringsutrymme. Kassetten blir kvar i boxens nedmatningsöppning. Sedan valsedeln matats ner i boxen tas kassetten ur boxens öppning och kan användas på nytt. Valboxen är så konstruerad att den inte accepterar kassetten, om den innehåller riter än en valsedel och sa att kassetten inte kan avlägsnas från boxen förrän valsedeln matats ner i boxen.

Kassetter och valboxar används även vid röstning med valsedelsförsän- delse. Den som överlämnar valsedelsförsändelse frän annan skall självfal- let inte kunna se hur väljaren röstat. Valsedeln ligger därför liksom nu innesluten i ett särskilt innerkuvert när den överlämnas till den som ger in valsedlen. lnncrkuverten placeras i sin tur i ett ytterkuvert, som är gemensamt för de häda slagen av valsedelsförsändelser. lnnerkuvertet är utformat sä att valförrättaren/röstmottagaren kan kontrollera att valse- deln har föreskriven färg utan att öppna kuvertet. När valförrättaren/röst- mottagaren gjort de föreskrivna kontrollerna. placerar han innerkuvertet i en kassett och öppnar kuvertet pä ena kortsidan. När valboxens manöver- arm trycks ner frigörs valsedeln ur kuvertet och uppsamlas i boxens förvaringsutrymme. Kuvertet stannar kvar i kassetten. varifrän det där- efter lätt kan avlägsnas.

2.3.4 Närmare om valsedelssystemet

l-Itt maskinellt sammanräkningsförfarande kräver självfallet valsedlar som är anpassade till den maskin i vilken sammanräkningen skall ske. VTU konstaterar i l97l ärs betänkande att det f. n. inte finns förutsätt- ningar för att använda andra maskiner än sadana som läser valsedlar med maskinläsbar information i form av hälmarkeringar. Valsedlarna mäste

Prop. 1972:105 " 51

alltsä utformas som hälkort.

Det är ett oeftergivligt krav att valsedelssystemct utformas sa att det finns absoluta garantier för att den information pä valsedeln som vägleder väljaren — dvs. i första hand partibeteckningen i klartext -— överensstäm- mer med den som styr den maskinella bearbetningen — dvs. motsvarande maskinläsbara markeringar. Sådana garantier kan enligt VTU uppenbar- ligen inte nås med mindre än att hela framställningsproceduren sker på ett och samma ställe. Det är alltsä enligt V'I'Uzs mening uteslutet att organisera valsedelsframst'a'llningen så att valsedlarna förses med informa— tionen i klartext i ett framställningsled och med motsvarande maskinläs- bara information i ett annat. Slutsatsen blir alltså att staten —- genom centrala valmyndigheten mäste svara för framställningen. Vidare konstaterar V'l'U att den enda tekniskt möjliga framställningsordningcn är att förse valsedlarna med tryck och de maskinläsbara markeringarnai en och samma process.

Med utgångspunkt frän de tilldelningsregler som gällde vid 1970 års samtidiga val har VTU undersökt vilka konsekvenser från produktions— tekniska och andra synpunkter som en övergång till hälkortsvalsedlar med maskinläsbar information skulle fä i ett fullt utbyggt maskinellt förfarande, dvs. ett förfarande. där alla de samtidiga valen räknas maskinellt. Till 1970 års val framställdes totalt ca 540 miljoner valsedlar. Dessa fördelade sig på drygt 6 000 olika typer. Det antal hälkortsvalscd— lar som behöver framställas till 1973 års val torde, med oförändrade tilldelningsregler, komma att uppgå till ca 600 miljoner. Av dessa kommer bara inemot 3 ';'5» — eller drygt 15 miljoner -— att användas för sitt egentliga ändamål. VTU framhåller att det förhållandet att så stora valsedelsupplagor måste framställas till väsentlig del torde bero på att valsedeln anses fylla funktioner vid sidan av den som sedeln primärt är avsedd för. dvs. för att väljaren skall kunna ge till känna vilket parti han vill stödja och vilka personer han vill se i den församling valet gäller. VTU räknar med att det komtner att ta 3—4 månader att framställa det angivna antalet hälkortsvalsedlar, förutsatt att tillverkningen delas app mellan de tvä företag i landet som kan tillverka hälkortsvalsedlar. Anlitas endast ett av dessa, synes det enligt VTU realistiskt att räkna med en produktionstid av minst 7 månader. Det kan alltsä enligt VTU konstate- ras, att en övergång till hälkortsvalsedlar men med i övrigt oförändrade valsedelsregler får till följd att partierna mäste klara av sina nomineringar i mycket god tid före valen.

VTU menar för sin del att om det nuvarande valsedelssystemet överförs pä hälkortsvalsedlarna. uppfylls inte de allmänna krav som enligt VTU:s mening bör ställas pä ett sädant system. VTU har därför funnit skäl att ta tipp frägan om valsedelssystemet till en förutsättningslös diskussion. Denna har resulterat i ett alternativt valsedelssystem som enligt VTU:s mening gör det möjligt dels att förlägga nomineringarna närmare valet, dels att tillhandahålla väljarna valsedlar även pä postanstal- terna och dels att erna rimligare valsedelskostnader. Det alternativa systemet innebär kort uttryckt att några namn inte längre skall tas upp

Prop. 1972:105

'Ji I J

pä valsedlarna. Dessa kommer alltsa enbart att innehälla parti— och listtypbeteekning. Systemet förutsätter att väljarna informeras särskilt om vilka kandidater som partierna ställer upp med pä sina valsedlar. Detta kan enligt VTU ske dels genom broschyrer, annonser, affischer och liknande. dels genom förteckningar över kandidaterna i varje avskärmat utrymme i vallokalen och pä varje postanstalt.

Fördelarna med det alternativa systemet är enligt V'IlU:s mening uppenbara. Sambandet mellan kandidatnt'mrineringar och valsedelsfram— ställningen bryts sälunda helt. Nomineringarna kan ske mycket. nära valct. Valsedlarna kan tryckas när som helst och vid den fran kostnads- synpunkt lämpligaste tidpunkten. Eftersom valsedeln som sädan inte har något större informations- eller propagandavärdc, bör valsedelsupplagor— na kunna hållas på en rimlig nivä. De valsedlar som inte använts vid ett val kan utnyttjas vid ett följande val. Systemet innebär alltsä pä sikt lägre valsedelskostnader och förkortad framställningstid. Dessutom kommer det alltid att finnas ett tillräckligt antal valsedlar i lager om ett nyval skttlle bli aktuellt. '

En väsentlig fördel med det alternativa systemet är vidare enligt VTU att valsedelsdistributionen blir enklare. Riskerna för svärbemästrade fel och misstag reduceras praktiskt taget helt. Fftcrsom valsedlarna inte. är knutna till nägon viss valkrets kan valsedlar avseende samtliga val och av alla typer tillhandahållas pä postanstalterna. [ systemet ligger ocksä att antalet namn på valsedeln inte behöver begränsas av hänsyn till valsedelns format. Systemet har även den fördelen att det antal valsedelstyper som behöver framställas till ett val kan minskas avsevärt. ()in ett parti inte i någon valkrets nominerar mer än en grupp kandidater behövs bara en enda valsedelstyp för partiet. Gäller det riksdagsvalet minskar alltsä antalet valsedelstyper med 27 för partiet. Under samma förutsättning minskar antalet för partiet vid kommunfullmäktigvalet med ca 500.

Under utredningsarbetcts gäng presenterade VTU det alternativa syste- met för representanter ide politiska partierna. Reaktionerna pä systemet blev emellertid blandade. De som var positiva menade att systemet visserligen inte var helt invändningsfritt men framhöll att dess fördelar dock var uppenbara. De som var kritiska mot systemet har visserligen vitsordat dess tekniska förtjänster. Man har emellertid ansett att systemet från andra synpunkter är sämre än det nuvarande. främst därigenom att det enligt kritikernas mening innebär en försvagning av personvalsmo— mentet i valakten.

Mot bakgrund av den tveksamhet som sälunda kommit till synes inför det alternativa systemet, har VTU inte ansett sig nu kunna föreslå att valförfarandet skall grundas pä detta. Till detta ställningstagande har även bidragit den omständigheten att införandet av maskinell teknik vid alla de samtidiga valen blir mer krävande om den nuvarande ordningen med namnvalsedlar behälls än om den alternativt framförda ordningen genom- förs. Det är sälunda enligt VTU tekniskt och administrativt lätt att gä över från ett namnvalsedelssystem till ett system med namnlösa valsedlar om det vid remissbehandlingen eller senare skulle. visa sig att de politiska

'Jl '.»

Prop. 1972:105

förutsättningarna för den senare valsedelsordningen skulle föreligga. VTU begränsar sig därför till att föra fram systemet som en lösning som bör övervägas ytterligare, närmast inom de politiska partierna.

VTU utgår alltså i sina fortsatta överväganden från att det nuvarande valsedelssystemet i princip behålls, dvs. att valsedlarna såvitt gäller innehållet, utformas på samma sätt som hittills. Vissa jämkningar föreslås dock. Sålunda menar VTU att bestämmelsen om det högsta antal namn som får finnas på valsedeln bör slopas. Genom övergången till valsedlar av hålkortsformat står ett givet utrymme. till förfogande för den text -— partibeteckning, kandidatnamn osv. -- som skall resp. får finnas på valsedeln. Mot denna bakgrund är det svårt att motivera en regel som maximerar antalet kandidatnamn på valsedeln. De omständigheter som bestämmer hur många namn som ett parti anser sig böra föra fram växlar från valkrets till valkrets och från kommun till kommun. bl. a. beroende på hur många listtyper som partiet avser att gå fram med. En lämpligare ordning är enligt VTU att partierna själva inom den givna utrymmesra- men får bedöma och avgöra hur många kandidater som de vill föra fram på varje valsedelstyp. Vill t. ex. ett parti i en kommun på en valsedel gå fram med mer än dubbelt så många nanm som antalet platser i fullmäktige så bör partiet få göra detta om man är villig att godta en mindre typografisk stilsort.

VTU framhåller emellertid att man genom att införa ytterligare en valsedelstyp kan uppnå några av de fördelar som är förbundna med det tidigare skisserade systemet med namnlösa valsedlar. Genom att införa valsedlar med enbart partibeteckning i klartext och maskinläsbar form kan önskemålet att valsedlar för de olika valen skall finnas tillgängliga på postanstalterna i princip tillgodoses. Eftersom VTU utgår från att den vid 1970 års val tillämpade regeln att valsedel inte behöver uppta något namn för att bli giltig skall gälla även i fortsättningen, kan väljarna alltid räkna med att finna "sitt" partis valsedlar på posten för vart och ett av valen. Väljaren skall kunna fylla i namn på partimarkerad valsedel om han vill göra det. En förutsättning för den maskinella bearbetningen är att det även på dessa valsedlar finns en förmarkerad ruta där väljaren får markera i maskinläsbar form att han utnyttjat möjligheten att förse valsedeln med kandidatnamn. Dessa valsedlar bör självfallet framställas för vart och ett av de samtidiga valen och tillhandahållas av statsverket. Av främst praktiska skäl kan det enligt VTU dock knappast komma i fråga att statsverket skall tillhandahålla väljarna sådana valsedlar för andra partier än sådana som är representerade i riksdagen. Vill annat parti ha sådana valsedlar, föreslår VTU att partiet får beställa sådana valsedlar enligt de regler som föreslås gälla för valsedlar med nanm.

lnförs valsedlar av nu nämnda typ (partimarkerade valsedlar) öppnas möjlighet att tillhandahålla valsedlar på i första hand postanstalterna. Detta har föranlett VTU att förorda att partiernas fria valsedelskvot skärs ner från fem till fyra gånger antalet röstberättigade. [ samband härmed och mot bakgrund av det i VTUzs direktiv uttalade önskemålet om åtgärder för att minska det antal valsedlar som behöver framställas. har

Prop. l972:105 54

VTU gått ett steg längre och tagit upp de tilldelningsregler som tillämpa- des vid l970 års val till förnyat övervägande. VTU har därvid kommit fram till ett nytt och enligt dess mening bättre system vilket VTU föreslår infört. Systemet bygger på dessa principer. För varje val ställer staten ett på visst sätt uträknat belopp till partiernas förfogande. Beloppet motsvarar kostnaden för framställning av valsedlar med partibe- teckning, kandidatnamn osv. till ett antal som svarar mot fyra gånger antalet röstberättigade, vid riksdagsval i valkretsen och vid landstings- och kommunfullmäktigval i valet. Partierna får därefter bestämma om de vill ha valsedlar för hela beloppet eller om de vill använda en del av detta till valsedlar och återstoden för annan verksamhet, t. ex. informationsverk- samhet inför valet.

Utöver valsedlar med partibeteckning, kandidatnamn osv. —- enligt VTUzs terminologi maskinläsbara valsedlar - och partimarkerade valsed- lar skall väljarna för varje val även ha tillgång till helt blanka valsedels— blanketter (ifyllningsvalsedlarl, på vilka väljaren kan föra upp den partibeteckning och de kandidatnamn han vill.

Enligt förslaget skall som redan tidigare antytts valsedlarna förses med en förmarkerad ruta, där väljaren i maskinläsbar form skall kunna ange att han ändrat en valsedels innehäll, t. ex. strukit eller lagt till ett namn, eller att han försett en partimarkerad valsedel med namn eller en ifyllningsvalsedel tried partibeteckning och namn. Har sådan ändring eller tillägg gjorts skall enligt förslaget hänsyn tas till åtgärden endast om denna markerats i maskinläsbar form. [ detta sammanhang uttalar VTU att om den maskinläsbara informationen i något hänseende skulle avvika från motsvarande uppgift i klartext, så skall den senare gälla. Regeln kompletteras dock i förslaget med en bestämmelse att tryckt partibeteck- ning på maskinläsbar eller partimarkerad valsedel inte får ändras. Denna bestämmelse är motiverad, påpekar VTU, av hänsyn till önskemålet att underlätta sammanräkningen. Skulle en sådan ändring ändå ha skett, skall enligt förslaget den maskinläsbara partibeteckningen gälla.

"2.3.5 Närmare om tiden för röstning

i fråga om tiden för röstning i vallokal erinrar VTU i l97l års betänkande om de regler som i det hänseendet gällde vid 1970 års val. VTU konstaterar att röstningen gick smidigt vid detta tillfälle. Längre köbildningar var ovanliga. På en del håll förekom t. o. m. mycket långa pauser mellan väljarnas besök. Flera faktorer torde ha bidragit härtill. Själva röstningsförfarandet hade förenklats bl. a. genom att enhetliga valkuvert användes. Vidare var väljarna mycket väl informerade om hur röstningen skulle genomföras. Slutligen medförde de liberaliserade post- röstningsreglema en starkt ökad poströstningsfrekvens vilket lättade trycket på vallokalerna.

Till erfarenheterna från 1970 års val bör enligt VTU läggas utfallet av de prov med den nya valapparaturen som VTU i samarbete med centrala valmyndigheten låtit genomföra. Utfallet av dessa prov. för vilka en

.Jl 'Jl

Prop. 19721105

utförligare redovisning lämnas i det följande, visar att väljarna funnit det nya förfarandet enklare än det hittills använda. Det finns därför goda skäl att anta att röstningen enligt det nya förfarandet skall kunna genomföras snabbare än tidigare.

VTU konturer alltså till slutsatsen att röstningen utan tvekan kan hinnas med i vallokalerna även om röstningstiden där nägot förkortas. För en förkortning talar även intresset av att fä fram valresultatet sä tidigt som möjligt på valnatten. Man bör dock därvidlag gä fram med viss försiktighet och inte alltför drastiskt förkorta röstningstiden. VTU har för sin del stannat för att föreslå att vallokalerna skall stänga en timme tidigare än nu. dvs. kl. 20.

Det är ett naturligt önskemäl att vallokalerna i allmänhet hälls öppna samma tider över hela landet. l-"örhällandcna skiljer sig emellertid avsevärt på olika häll i landet. Av hänsyn till väljarna i avskilda bygder inrättas ofta särskilda valdistrikt. trots att befolkningen inom omrädet är jäm- förelsevis fätalig. Om kommunikationsförhällandena inom valdistriktet inte talar däremot. kan det i sädana fall framstå som omotiverat att hälla öppet för röstning hela valdagen. När särskilda skäl av denna beskaffen- het föreligger i nagot valdistrikt bör det enligt VTU därför liksom hittills vara möjligt att förordna om ett kortare öppethållande. av vallokalen i distriktet. En förutsättning för ett sädant förordnande bör emellertid enligt VTU vara att det finns skäl att anta att väljarnas möjligheter att utöva sin rösträtt inte nämnvärt begränsas genom det kortare öppethäl— landet. Även dessa undantagsfall bör emellertid kunna regleras jämförel— sevis enhetligt, så att röstningen i dessa fall avslutas kl. 17. För att få till stånd en enhetlig bedömning anser V'fU att centrala valmyndigheten skall få beslutanderätten i dessa frågor. .

Beträffande tiden för poströstningen har undersökningar som postver- ket pä VTUzs uppdrag genomfört visat att denna kan få pägä en del av valdagen även om sammanräkningen av poströsterna koncentreras till en enda. för hela riket gemensam central. VTU har för sin del funnit att fördelen med en centraliserad sammanräkning är sä stor att den kon- sekvensen av en sådan ordning att poströstningen inte kan få pågä hela valdagen bör godtas.

Postverket har vid sina undersökningar funnit att poströstningen på valdagen kan få sluta antingen kl. 11. 13 eller 14.

För egen del förordar VTU att poströstningen avslutas kl. 11 pä valdagen. Med denna slutpunkt ökar, enligt VTUzs bedömning, säkerhe- ten för att valboxarna med poströsterna verkligen när räkningscentralen i tid, bl. a. därigenom att det väderlekskänsliga flyget inte behöver utnytt- jas i någon större utsträckning.

] fråga om den tid före valdagen under vilken röstning pä postanstalt skall få ske uttalar VTU att den inte funnit anledning att gä ifrån sitt är 1969 framförda förslag att poströstningen skall få börja 18 dagar före valdagen. VTU erinrar om att vid 1970 års val inte mindre än 94,9 % av de poströstande avlämnade sina röster den 18:e dagen före valdagen eller senare. Vad gäller den röstning som äger rum hos utlandsmyndighet

Prop. l9722105 So

framhåller VTU att det främst med hänsyn till de snabba transport— möjligheter som står till buds - enligt dess uppfattning knappast finns skäl att låta denna börja så tidigt som 30 dagar före valdagen. VTU föreslår dä rför att även denna röstning skall börja 18 dagar före valdagen. Däremot bör, enligt VTUzs mening, den är 1969 införda regeln att röstning på svenska fartyg i utrikes fart fär börja 45 dagar före valdagen behållas. De förhällanden under vilka fartygsröstning sker är sä speciella att längre röstningsperiod är motiverad. Med hänsyn till att den tid som det tar att befordra de röster som avgetts hos utlandsmyndighet eller pä fartyg till centrala valmyndigheten varierar starkt, är det enligt VTU inte lämpligt att ange en bestämd tidpunkt när röstningen där skall avslutas. i principiell överensstämmelse med vad som hittills gällt, föreslär VTU att röstningen avslutas sä att avgivna röster är myndigheten till handa vid en angiven tidpunkt. Denna föresläs bestämd till kl. 1 l pä valdagen.

2.3.6 Närmare om röstsanunanräkningen

Skall valresultatet från alla de samtidiga valen kunna lämnas redan på valnatten och resultatet samtidigt kunna redovisas valdistriktsvis är det enligt VTU:s i 1971 års betänkande framförda uppfattning uteslutet att — som föreslogs är 1969 företrädesvis utnyttja hälkortssorterare vid sammanräkningen. Förser man inte valsedlarna med markering för val- distrikt måste man med denna maskintyp särbehandla varje box vid sammanräkningen. ("För man det, är det emellertid tveksamt om man kan lämna något resultat alls på valnatten. Förser man åt andra sidan valsedlarna med maskinläsbar valdistriktsinformation, kompliceras säväl valsedelsframställning som distribution och räkning i utomordentligt hög grad. Går man däremot över till att genomgående utnyttja datorer vid sammanräkningen av vallokalsrösterna. kan de nämnda kraven tillgodoses utan att man behöver tillgripa åtgärder att förse valsedlarna med maskinläsbar valdistriktsinformation. En sådan ordning förutsätter emel- lertid först och främst att datorer kan disponeras på orter som från transportsynpunkt är lämpliga. Undersökningar som VTU företagit visar att tillgången på datorer är sädan att man kan åstadkomma en tillfreds- ställande indelning av landet i sammanräkningsområden. VTU går inte närmare in på frågan hur denna indelning skall göras. Enligt VTUzs mening bör det vara centrala valmyndighetens sak att besluta i den frågan.

Enligt förslaget fås den valdistriktsvisa redovisningen på följande sätt. Varje valbox innehåller, när den kommer till räkningscentralen. särskilda hålkort som upptar en unik beteckning i maskinläsbar form för det valdistrikt där boxen använts. Vid sammanräkningen är datorn program- merad så att den med ledning av de nämnda korten (av VTU kallat valdistriktskort) dels noterar från vilket valdistrikt som ifrågavarande valsedlar kommer, dels också fördelar valdistriktets röster på parti. Uppgiften om den valdistriktsvisa partifördelningen registreras i datorns minne och kan tas fram antingen iomedelbar anslutning till sammanräk-

Prop. l972:105 57

ningen eller vid ett senare tillfälle.

Beträffande sammanräkningen av de röster som avges pä postanstalt, hos utlandsmyndighet och på fartyg (här i fortsättningen för korthctens skull kallade poströsler) föreslär VTU, som tidigare har nämnts, att sammanräkningen av dem koncentreras till en enda. för hela riket gemensam central. [ fraga om redovisningen av poströsterna framhåller VTU att det nuvarande valsystemet inte medger en valdistriktsvis redovisning av dem beroende. pä det sätt varpä sammanräkningen av dessa röster sker. VTU konstaterar att värdet av en valdistriktsvis redovisning av vallokalsrösterna minskar i samma män som antalet poströster ökar. Vid 1970 ars val poströstade ea 700 000 väljare eller drygt 14 ';';... Mot denna bakgrund har V'l'U ansett det angeläget att undersöka om det inte är möjligt att redovisa även poströsterna valdistriktsvis. Undersök— ningarna har visat att sädan redovisning kan lämnas. VTU föreslär en metod för rösträtts- och dubbelröstkontrollen som. närmast som en biprodukt. ger möjlighet att redovisa även poströsterna valdistriktsvis. Metoden innebär dels att alla de valsedlar som en väljare avger uppsamlas i en och samma valbox, dels att datorer används vid sammanräkningen, dels också att röstkortet redan vid framställningen förses med ett för varje. röstberättigad unikt identifikationsbegrepp i maskinläsbar form. Röstkortet, som fär formen av ett hälkort, tas om hand vid säväl vallokals- som poströstning. Vitt poströstning malas röstkortet ner i boxen tillsammans med de valsedlar väljaren avger sedan person— och adressuppgifter gjorts oläsliga. Vid sammanräkningen av poströsterna läses röstkortet in på ett band och valsedlarna pä ett annat. De tvä banden förvaras och bearbetas därefter åtskilda. Härigenom förhindras att någon skaffar sig kännedom om hur väljaren röstat. För att möjliggöra en senare maskinell justering beroende på eventuellt förekommande dubbelröster kopplas de tvä banden samman med ett anonymt referens- begrepp. De röstkort som tagits om hand i vallokalerna sänds in till centrala valmyndigheten och läses in på band. Genom att köra de olika röstkortsbanden mot varandra och mot de band som upptar alla de röstberättigade (dvs. det band frän vilket röstlängden framställs, röst- längdsbandet) får man besked om nägon dubbelröstat eller röstat pä postanstalt utan att vara röstberättigad. Det band pä vilket post- och utlandsröster lästs in justeras därefter. Detta sker med hjälp av det förut nämnda referensbegreppet som finns mellan röstkorts- och valsedelsban- den.

VTU menar att den möjlighet till en valdistriktsredovisning av post- rösterna som ligger inbyggd i kontrollsystemet skall tas till vara. Detta kan åstadkommas genom att det identifikationsbegrepp som varje röst- kort enligt förslaget skall förses med, utformas sä att det av detta framgär vilket Valdistrikt den röstberättigade tillhör. Vid inläsningcn i datorn registreras valdistriktstillhörigheten.

VTU räknar med att huvuddelen av de röster som avgetts i vallokal skall vara framme i den bestämda räkningscentralen inom ca tvä timmar efter det röstningen avslutats. 1 de regionala räkningscentralerna skall enligt förslaget delresultat avseende räknade rösters fördelning pä parti

Prop. 1972:105 58

och valkrets tas fram vid lämpliga tillfällen under sammanräkningens gäng. Dessa delresultat rapporteras till centrala valmyndigheten som ställer samman dem med delresultaten frän poströstsammanräkningen och offentliggör delresultaten.

l normalfallet bör enligt VTU:s mening röst- och mandatfördelningen mellan partierna i riksdagsvalet vara klar nägra timmar efter vallokalernas stängning. Motsvarande resultat från övriga val skall enligt förslaget presenteras sä snart som möjligt därefter. VTU framhåller dock att vissa förseningar kan uppsta, t. ex. på grund av tranSportsvärigheter eller maskinhaveri. De resultat som offentliggörs i anslutning till sammanräk- ningen pä valnatten kan ocksä komma att behöva justeras beroende på utfallet av rösträtts- och dubbelröstkontrollen. Denna kontroll förutsät- ter, som nämnts. att samtliga protokoll och magnetband med förteckning över vallokalsröster kommit in frän räkningscentralerna till centrala valmyndigheten och den kan därför enligt V'fU:s beräkningar genomföras tidigast pä tisdagen efter valet.

Enligt förslaget skall som regel de valboxar som använts vid röstningen på postanstalt t. o. m. fredagen sändas in till den gemensamma räknings- centralcn denna dags kväll. l-_n ny uppsättning boxar skall därefter användas vid röstningen på lördagen och pä valdagen. Räkningen av poströsterna skall enligt förslaget fä börja redan på kvällen fredagen före valdagen. Det övervägande flertalet poströster förutsätts vara räknade när röstningen i vallokalerna slutar kl. 20 på valdagen. De sälunda räknade poströsternas fördelning pä parti och valkrets skall enligt förslaget publiceras da. VTU trycker starkt pä att nagon publicering inte får ske före denna tidpunkt. Sammanräkningsrutinen skall tekniskt sett utformas så att det blir omi'ijligt att ta fram nägra röstsiffror från den maskinella sammanräkningen tidigare än kl. 20 pä valdagen.

Så snart rösträtts- och dubbelröstkontrollcn genomförts skall enligt förslaget centrala valmyndigheten utse innehavare av de mandat som partierna erhällit. Förslaget utgär frän att även denna del av sammanräk- ningen i största möjliga utsträckning skall ske i datorer. Även vid denna del av sammanräkningen skall riksdagsvalet prioriteras. V'l'U räknar med att det definitiva resultatet avseende alla de gemensamma valen som regel skall föreligga en åt två veckor efter valet.

2.4. V'l'U '.s övriga förslag

Utöver de förslag som har direkt anknytning till den nya valtekniken lägger VTU i betänkandet fram förslag dels till ändringar i förfarandet vid upprättande av allmän röstlängd. dels i reglerna om valnämnd och om vals kungörande. ] fräga om den särskilda röstlängden föreslår VTU inte nu några ändringar.

2.4.1. Röstlängdsförfarandet

I fråga om röstlängdsförfarandet framhåller VTU att den allmänna röstlängden f.n. upprättas pä grundval av mantalslängden. Denna hind-

Prop. 19722105 59

ning mellan röstlängd och mantalslängd innebär dels att röstlängden vid ordinarie val är grundad på förhållandena ca tio månader före valdagen dels att en i och för sig röstberättigad person som inte kommit med i mantalslängden inte kan komma med i röstlängden.

VTU erinrar om att ett stort antal personer byter bostadsort varje år. Man torde kunna räkna med att totalt ca 1 miljon människor flyttar under loppet av ett är_ Detta leder till att ett mycket stort antal personer upptas som röstberättigade i annat valdistrikt än det inom vars område de faktiskt bor. Åtskilliga personer kommer att vara röstberättigade i valdistrikt som ligger i annan valkrets eller i annan kommun. Dessa konsekvenser är enligt V'l'Uzs mening ägnade att inge betänkligheter av både principiell och praktisk natur. Ett mycket stort antal väljare kommer sälunda att sakna möjlighet att i val påverka den politiska utvecklingen i eller för den ort eller del av landet där de faktiskt är bo— satta. Den nuvarande ordningcn innebär vidare att ett mycket stort antal väljare saknar praktisk möjlighet att på valdagen rösta ivallokalen för det valdistrikt där de är uppförda i röstlängden titan är hänvisade till att rösta på postanstalt.

Med hänsyn till det anförda har VTU kommit till slutsatsen att en reform av röstlängdsförfarandet för att göra röstlängden mera aktuell framstår som både önskvärd och angelägen. Numera finns de. tekniska förutsättningarna för att knyta röstlängden direkt till kyrkobokföringen. Enligt VTU:s mening bör man ta till vara denna möjlighet och alltså slopa den bindning som f. n. finns mellan röstlängd och mantalsskrivning.

Röstlängden måste menar VTU "låsas" viss tid före valet. VTU har ingående provat vilken dag som bör vara kvalifikationsdag — dvs. den dag som skall vara avgörande för om en person skall tas med i längden och i vilken längd han skall tas upp. Olika synpunkter gör sig här enligt VTU gällande. Å ena sidan är det naturligtvis önskvärt att kvalifikationsdagen ligger så nära den ordinarie valdagen som möjligt. Å andra sidan måste kvalifikationsdagen bestämmas under hänsynstagande till den tid som behövs för andra nödvändiga rutiner. t. ex. utläggning av röstlängden för offentlig granskning och anmärkningsprövning. Vidare mäste hänsyn tas till att röstkortsframställningen kräver sin tid. En samlad bedömning har lett till VTU till slutsatsen att kvalifikationsdagen bör bestämmas till 30.4. Med 30.4 som kvalifikationsdag kommer längden att kunna läggas ut före den vanligaste semesterperioden.

Det röstlängdsförfarande som VTU föreslår följer i grova drag detta schema. Från länsstyrelsernas personregister framställs ett magnetband — rösträttsbandet —— med samtliga personer som 30.4 uppfyller villkoren för rösträtt. dvs. som är svenska medborgare och som uppnått eller under kalenderåret uppnår 19 års ålder. Den som på grund av domstols förklaring är eller efter uppnådd myndighetsålder skall förbli omyndig eller som inte är svensk medborgare tas alltså inte. med. Eftersom röstlängden har giltighet över ett årsskifte och den som fyller 19 år det år röstlängden upprättats enligt gällande regler får rösta nästa kalenderår, görs anteckning om att han får rösträtt först vid val Linder följande

Prop. 1972:105 00

kalenderår.

Pä bandet ordnas uppgifterna valdistriktsvis. Från bandet datatrycks sedan röstlängden. För att länsregistret skall hinna föras fram till och med 30.4 ths. för att de ändringar i kyrkobokföringen som inträffar fram till den dagen skall kunna beaktas -- skall enligt VTU den dag då röstlängden senast skall vara upprättad bestämmas till l5.5. VTU föreslär att pastorsämbetena i särskild ordning aviserar länsregistret om sådana förändringar i kyrkobokföringen som inträffar fram till 1.5 och som är av betydelse i rösträttshänseende, t. ex. ändrade medborgarskapsförhållan- den samt in- och utvandring.

Röstlängden läggs ut för granskning 21—285. Anmärkningar mot längden skall framställas senast l0.ö och prövas av länsstyrelsen vid sammanträde 18.6. infaller denna dag på en lördag eller söndag hälls sammanträdet påföljande måndag.

Någon omedelbar överprövning av länsstyrelsens beslut skall inte kunna ske. ] likhet med vad som gäller f.n. skall dock talan mot länsstyrelsens beslut kunna föras i samband med talan mot det val vid vilket längden länt till efterrättelse.

I det nya förfarandet behövs enligt V'fU:s mening inte någon kon- trolläsning av längden mot mantalslängden. Vidare menar VTU att man kan förenkla förfarandet och slopa de underrättelser om rösträttshinder som f.n. skall sändas ut till dem som inte. är röstberättigade. VTU erinrar i det sammanhanget om att röstkort sänds ut till alla röstberättigade. De röstberättigade skall enligt förslaget uppmanas att senast en viss dag före valdagen --- förslagsvis 25.8 - kontrollera att de fått röstkort. Om en person inte fått röstkort före denna dag. kan han begära att få duplettröstkort. Skulle det då visa sig att personen inte är upptagen i röstlängden. bör undersökas om fel föreligger i denna. Om så är fallet, skall länsstyrelsen föranstalta om rättelse av röstlängden enligt de regler som f. n. finns i 52 a & Vall...

2.4.2. Valnämnden

VTU erinrar om att de ändringar i vallagstiftningen som genomfördes till 1970 års val bl. a. innebar att valnämnderna befriades från de bestyr med röstlängd och röstkort. som nämnderna tidigare haft att ombesörja. Uppgifterna att lägga ut den allmänna längden för granskning och att utfärda röstkort övertogs då av lokala skatte-myndigheten. Medan valnämnden tidigare varje år hade uppgifter som krävde arbete. under längre tid. fungerar sålunda nämnden numera endast under valår och då under relativt kort tid. De uppgifter som nämnden har kvar är rent organisatoriskt_administrativa, dvs. att ombesörja att val genomförs inom kommunen på föreskrivet sätt. Dessa uppgifter kräver enligt VTU:s mening knappast ett organ av hittillsvarande- typ med en av länsstyrelsen utsedd ordförande och av fullmäktige valda ledamöter. Enligt VTU's mening innebär det en smidigare ordning om kommunerna lämnas frihet att själva välja den organisationsform man anser lämpligast för att

Prop. 19722105 ol

fullgöra de uppgifter som det här är fråga om. V'l'U förordar att den blivande vallagstiftningen utformas i överensstämmelse härmed. VTU framhäller att ingenting hindrar att kommun tillsätter en särskild nämnd för ändamålet. men enligt V'l'Uzs mening bör det inte föreligga nägot tvang att använda sig av denna organisationsform.

2.4.3. Valktmgörelsen

VTU påpekar att n uvarande. vallagstiftning utförligt reglerar när och pii vilket sätt som val skall kungöras och vad kungörelsen skall innehälla. Be- stämmelserna har i rättspraxis tillmätts sadan vikt att de felaktigheter vid kungörandet eller i kungörelsen, som kunnat paverka valutgängen, som regel föranlett att valet upphävts.

Det är, betonar VTU. en självklar sak att väljarna informeras om att va] skall förrättas liksom när och var valet skall förrättas. För denna informa- tion framstär emellertid kungörelsen enligt V'I'Uzs mening som en mindre ändamälsenlig form. Den publicitet som omger de allmänna valen -- oav— sett om friiga är om ett ordinarie val eller ett ny- eller omval -- gör att väljarna langt tidigare än när kungörelsen utfärdas är medvetna om att val kommer att förrättas. Kungörelsens informations— och läsvärde torde ock— så även i andra hänseenden vara minimalt. De uppgifter i kungörelsen som främst riktar sig till väljarna — uppgifterna om tid för röstning och om vallokaler — fär väljarna individuellt del av genom de röstkort som numera obligatoriskt tillställs dem. Kungörelsens uppgift om antalet av dem som skall väljas, vilken i första hand torde vara av intresse för par- tierna. lär dessa ha skaffat sig kännedom om på ett betydligt tidigare stadium. VTU kommer med hänsyn härtill till slutsatsen att kungörelse- förfarandet i sin nuvarande form utan olägenhet kan avvaras i fortsätt— ningen.

2.5 Praktiska prov tried det av V'l'U föreslagna maskinella förfarandet

l de tilläggsdirektiv som VTU fick på hösten 1969 förutsattes att det rädrum som uppstatt genom att det maskinella systemet inte kunde införas till l€)70 års val skulle utnyttjas till att prova serieproducerade valboxar och kassetter under sä realistiska former som möjligt. Utprov— ningen borde även utnyttjas för att ge administrativa erfarenheter av det nya systemet. Sådana prov har också genomförts säväl under pågående utredningsarbete som därefter, nämligen dels under senvintern och våren 1971 vid valen av fullmäktige för Umeå studentkår och vid ett par "fingerade” val pä ett antal pensionärshem. dels under februari 1972 vid valen till l972 ärs värnpliktskonferens.

De val vid vilka apparaturen skulle användas föregicks av information till väljarna om det nya förfarandet. Efter valet har de deltagande intervjuats om erfarenheter av och uppfattning om den nya tekniken.

VTU har i sitt betänkande redovisat erfarenheterna av Umeävalet och valen vid pensionärshemmen (se bet. s. 70-78). l—Änligt VTU visar de

Prop. 1972:105 0 f-J

gjorda eftervalsundersökningarna att väljarna utan svårighet satt sig in i det nya röstningsförfarandet som de funnit vara lika enkelt eller enklare än ett förfarande av ktmventionell typ. Sammanräkningen av de vid Umeävalet avgivna drygt 4000 röster, vilken utfördes i dator, kunde genomföras titan problem.

Valet till l972 ars värnpliktskonfereus genomfördes under RSV:s överinseende. Röstning anordnades på 100 militära förband. Totalt deltog ca 24 000 värnpliktiga som avgav ca 43 000 valsedlar. Väljare som var förhindrad att inställa sig i vallokalen på förläggningsorten kunde rösta genom bud. Vid budröstning lades hälkortsvalsedeln in i ett innerkuvert som i sin tur placerades i ett ytterkuvert. När budet överlämnat ytterkuvertet till röstmottagaren och denna öppnat detta, lades innerkuvertet in i en kassett och öppnades på ena kortsidan. Kassetten placerades sedan i valboxen, varefter den inneliggande val- sedeln uppsarnlades i valboxen. Av den rapport över valet som RSV upprättat framgår att valapparaturen på det hela taget fungerade väl. Vissa missöden inträffade dock. Flertalet av dessa inträffade när valsedlar som legat inneslutna i kuvert skulle uppsamlas i boxen. Därav föranledda undersökningar visade att en upplaga kuvert i stor utsträckning inte höll de föreskrivna mättoleranserna. Sammanräkningen av värnpliktsvalet kunde, som framgår" av rapporten, genomföras utan nämnvärda komplika- tioner.

2.6. Remissyttrandena över VTU:s förslagi 2.6.l Behovet av en valteknisk reform

Några remissinstanser tar upp den grundläggande frågan om behovet av valteknisk reform. Länsstyrelsen [Stockholms län framhåller att en sådan reform framstår som ofränkomlig mot bakgrund av erfarenheterna från 1970 ärs val. Att länsstyrelsen lyckades genomföra sammanräkningen av detta val berodde enligt länsstyrelsen inte bara pä att man upprättade en särskild organisatit'm av extraanställd personal (tidvis ca 350 personer) och vidtog noggranna förberedelser, titan även pä att ett stort antal tjänstemän togs från sina ordinarie arbetsuppgifter för att fylla nyckel- funktioner vid sammanräkningen. Detta ledde i sin tur till en allvarlig eftersläpning i fraga om de vanliga arbetsuppgifterna. Även om man är beredd att acceptera både att handläggningen av de. löpande arbetsupp- gifterna eftersätts och att personalen tvingas till övertidsarbete i stor utsträckning, kan de valsedelskvantiteter som länsstyrelsen har att ta befattning med inte hanteras med manuella metoder under föreliggande tidspress utan att säkcrhcten äventyras. Det bör enligt länsstyrelsen inte komma i fråga att ytterligare en gäng ta de risker som är förenade med

5 Samrnanställningen avser de yttranden som avgetts över betänkandet (SOU 1971: 72) Maskinell teknik vid de allmänna valen, I fråga om remissyttrandena över det tidigare betänkandet (SOl' 1969zl9) Ny valteknik hänvisas dels till 1971 ars be— tänkande t's. IS - 20), dels till prop, l%9:l48 ('s. 58 - bl ).

Prop. l972:105 ' 03

att genomföra en manuell sammanräkningsförrättning. Sammanfattnings- vis uttalar länsstyrelsen att en sammanräkningsförrättning under de förutsättningar som gällde vid l970 ärs val under alla förhällanden mäste anses utesluten i Stockholms län. Länsstyrelsen kan inte garantera att en sådan förrättning kan genomföras inom avsedd tid. En nämnvärt större organisation än den som verkade vid sammanräkningen l970 är inte realistisk. Det är enligt länsstyrelsens mening inte försvarbart att bygga detta för hela samhällsfunktionen sä vitala förfarande pä sä osäkra förutsättningar.

Även länsstyrelsen i Norrbottens län betonar vikten av att det nuvarande valsystemet snarast möjligt ersätts med ett mera modernt förfarande.

2.6.2 Allmänna omdömen om VTU :s förslag

Allmänna omdömen om det föreslagna systemet är förhållandevis fåtaliga. Flertalet remissinstanser tar upp och granskar olika komponen- ter i systemet men avstår från sammanfattande omdömen.

En samlad bedömning av förslaget har lett RSV till uppfattningen att ett valsystem utformat för användande av maskinell teknik på sätt VTU har föreslagit är så komplicerat från teknisk och administrativ synpunkt att det medför påtagliga risker för att valet inte kan genomföras med den säkerhet och snabbhet som krävs. RSV:s yttrande mynnar ut i ett bestämt avstyrkande av förslaget.

Statskontoret framhåller i sitt sammanfattande omdöme om förslaget att man f.n. inte är beredd att tillstyrka det föreslagna systemet. Enligt statskontoret låter sig de högt ställda kraven på snabbhet i insamlings- och räkningsförfarandet svårligen förenas med kraven på absolut tillför- litlighet. Även om enskilda detaljer eller led i det föreslagna systemet i och för sig skulle kunna fungera tillfredsställande, torde det föreslagna systemet totalt sett bli så komplicerat att rimliga krav pä tillförlitlighet eller enkelhet inte kan anses vara uppfyllda. Regeringsrättens ledamöter säger sig hysa viss tvekan om de tekniska resurserna ännu nätt sädan utveckling att en omläggning av valsystemet redan till 1973 års val kan rekommenderas.

Med hänsyn till den osäkerhet som råder i fråga om det föreslagna systemets funktionsduglighet säger sig länsstyrelsen i Malmöhus [än inte kunna förorda att förslaget i sitt nuvarande. skick läggs till grund för lagstiftning. Inte heller länsstyrelsen [' Stockholms län anser sig kunna tillstyrka utredningsförslaget i dess nuvarande skick. lrlnligt länsstyrelsen är förslaget behäftat med allvarliga svagheter och oklarheter främst i fräga om de datatekniska funktionerna och röstsammanräkningen istort.

Länsstyrelsen i Norrbottens län tillstyrker en övergang till maskinell teknik vid de allmänna valen i huvudsaklig överensstämmelse med VTU:s förslag. Även länsstyrelsen i Jämtlands län och Svenska lantlstt'ngsji'ir- bundet förordar att förslaget efter vissa detaljjusteringar läggs till grund för lagstiftning. Stockho/ms kommunstyrelse uttalar att förslaget till

Prop. 1972:105 (14

maskinellt system för säväl riksdagsval som kommunalval är motiverat. Förslaget bör enligt kommunstyrelsens mening underlätta valproeeduren för bäde väljare och valfunktionärer. På liknande sätt uttalar sig ('i'öteborgs kommunstyrelse.

Flertalet valnämnder ställer sig i huvudsak positiva till det maskinella systemet. Valnämnden [ Stockholm uttalar att vägande skäl enligt dess uppfattning talar för att en övergång sker till ny teknik vid de. allmänna valen i huvudsaklig överensstämmelse med V'l'U :s förslag.

2.6.3 Närmare om remissinstansernas inställning till förslagets olika delar Valapparaturen (valboxar och kassetter)

Remissinstanserna förklarar genomgäende att de i sin bedömning utgätt frän att den föreslagna valapparaturen, mot vilken de i och för sig inte har några invändningar att göra. kommer att fungera med den höga grad av säkerhet som mäste ställas pä den. Por/verkets yttrande är i detta sammanhang representativt. Där framltalls att en förutsättning för att postverket skall kunna godta det föreslagna systemet givetvis är att valboxen fungerar med en mycket hög grad av säkerhet. Det mäste säledes utgöra absoluta undantag att funktionsfel kan uppsta vid normal hantering. POstverket framhäller vidare att man även med en mycket hög grad av funktionssäkerhet mäste gardera sig för att sädana fel kan komma att uppstä under röstningen att boxen inte. kan användas.

RSV säger sig inte kunna annat än konstatera att den föreslagna valapparaturen hittills inte visat sig uppfylla de krav pä tillförlitlighet som mäste ställas i den praktiska hanteringen. Med hänsyn till den viktiga funktion som boxen har för hela valförfarandet finner RSV det nödvän— digt att en helt funktionssäker box kan uppvisas före beslut om anskaffning. Enbart lämnade garantier är enligt RSV inte tillräckligt. Statskontoret har i sak samma inställning och förklarar att det i nuvarande läge är en öppen fräga om konstruktionen kan anses tillgodose de höga krav på funktionssäkerhet som man mäste ställa pä den. I detta hänseende kan klarhet vinnas först dä man pä ett realistiskt sätt praktiskt provat serieproducerade kassetter och valboxar. Under hänvisning till att VTU angett att utfallet av genomförda tester föranlett ändringar i den ursprungliga konstruktionen, uttalar länsst_t'rel.rett [Malmöhus [än att den ställer sig ytterst tveksam till genomförandet av en valteknik som bygger pä hjälpmedel som ännu inte föreligger i en klanderfritt fungerande prototyp.

Valsedelssystemet

Vad V'l'U anfört i fråga om valsedelssystemet har tagits upp i ett antal yttranden. ] dessa konstateras allmänt att den tid som framställningen av valsedlar av hittillsvarande utseende beräknats ta förutsätter en avsevärt tidigare kandidatnominering än hittills.

Prop. l972:105 " (D

Länsstyrelsen i Stockholms län framltäller att det är utomordentligt tveksamt om en så läng framställningstid som man synes böra räkna med kan accepteras med hänsyn till partiernas nomineringar och andra administrativa valförberedelser. Bortsett härifrän mäste även risken för missöden — som kan fä katastrofala följder — vid en sä stark koncentre- rad valsedelframställning beaktas. Skulle nyval bli aktuellt kan valsedels- framställningen medföra oöverkornliga svårigheter. Med hänsyn härtill bör det framlagda alternativa förslaget med namnlösa typbetecknade valsedlar tas upp till allvarligt övervägande. Enligt länsstyrelsens mening bör man vid en övergäng till en maskinell teknik inte vara alltför rädd för att tillgripa lösningar som är nya och ovana för allmänheten men som är tekniskt funktionella. Tekniska och praktiska synpunkter mäste tiller- kännas grundläggande betydelse om det över huvud taget skall vara möjligt att få fram ett väl fungerande nytt valsystem. Fördelarna med de namnlösa valsedlarna är uppenbara och betydelsefulla. En självfallen förutsättning är dock, att alla svärigheter för väljarna att fä kännedom om kandidaterna på de olika valsedelstyperna undanröjs genom informa- tion i bl. a. massmedia och i vallokalerna.

Denna länsstyrelse gär emellertid ett steg längre och förordar att man slopar möjligheten att ändra valsedel med bestämd kandidatuppsättning och detta oavsett om man stannar för narnnvalsedlar eller namnlösa valsedlar. Med en sädan ätgärd skulle man kunna ytterligare förenkla valförfarandet i dess olika skeden. inte minst när det gäller att fördela namnen inom partierna, vilken fördelning länsstyrelsen menar komtner att bli mer tids- och arbetskrävande än vad VTU har räknat med. skulle stora vinster vara att göra. Länsstyrelsen fortsätter.

De principiella betänkligheterna mot att slopa ändringsvalsedeln bör inte vara alltför stora med hänsyn till att den väljare som önskar en ändring av kandidatsammansättningen har möjlighet att använda en ifyllningsvalsedel. Mot bakgrund av den erfarenhet som länsstyrelsen har av röstsammanräkning och valsedelgranskning samt länsstyrelsens många kontakter med allmänheten torde man ocksä väga göra det antagandet att väljarna i stor utsträckning har dålig kunskap om de valtekniska effekter- na av olika ändringsvarianter samt att strykningar och tilläggi praktiken därför ofta görs på ett slumpmässigt sätt. Ibland är strykningarna kanske mera uttryck för en önskan att demonstrera en uppfattning om viss kandidat än ett genomtänkt försök att verkligen päverka valresultatet. Genom att använda ifyllningsvalsedel är det mera sannolikt att den väljare som inte vill godtaga den av partiet uppgjorda listan gör en rangordning mellan kandidatema som i allo motsvarar hans verkliga uppfattning. Vad gäller valsedlarna enligt huvudförslagct, namnvalsedlar- na, skulle man genom att slopa ändringssedeln vidare slippa ifrån de nackdelar som är förknippade med uttryckningsrutan. Man torde näm- ligen fä räkna med att väljarna i vissa fall kommer att glömma att trycka ut rutan eller trycka ut rutan ofullständigt eller i vissa fall trycka ut rutan trots att ingen ändring gjorts i valsedeln. För vissa väljare, särskilt äldre personer. kan uttryckandet av rutan tänkas välla besvär. Risk föreligger även att valsedeln vid uttryckandet av rutan skadas på sådant sätt att den inte accepteras av datom.

Prop. l972:105 (>()

Sammanfattningsvis uttalar länsstyrelsen att säkerheten ivalsystemet är sä betydelsefull att man inte bör avvisa tanken pä att modifiera sädana föreskrifter beträffande valproccduren som allvarligt försvärar tillämp- ningen av ett tekniskt fullgott och säkert system. linligt länsstyrelsen tillgodoser det nuvarande manuella systemet inte de säkerhetskrav som man måste ställa.

F.n minoritet inom länsstyrelsen (fem ledamöter) uttalar att de av olika skäl har betänkligheter mot ett system med namnlösa valsedlar. Under det fortsatta utredningsarbetet bör därför ansträngningarna inriktas på att finna ett tekniskt system som möjliggör bibehällande av valsedlar med kandidatnamn.

Svenska kommunjiärhundet avråder bestämt frän att valsedlar som används vid val av kommunfullmäktige saknar kandidatnamn.

Valnämnden [ Stockholm framhåller att den traditionella valsedels- typen med namn i och för sig är att föredra framför den namnlösa valsedeln. Namnvalsedlar skulle synbarligen förutsätta kandidatnomine- ring 8——9 månader före valet. En sä tidig kandidatnominering är enligt valnämnden ute-sluten. I valet mellan att förkasta det nya valtekniska systemet eller att acceptera det namnlösa valsedelsalternativet häller nämnden bestämt före att de namnlösa sadlarna är att föredra med hänsyn till de betydande fördelar som det nya systemet erbjuder i övrigt. Enligt nämndens mening kan den olägenhet som det innebär att valsedlar- na saknar namn kompenseras främst genom en effektiv information. På liknande sätt uttalat sig kommunstyrelsen i Stockholm. Till bilde val- nämndens och kommunstyrelsens yttranden är fogade reservationer av i sak samma innebörd som den som en minoritet inom länsstyrelsen i Stockholms län gett uttryck ät. Minoriteten i kommunstyrelsen framhäl- ler dessutom att VTU enligt dess mening inte presenterat någon över- tygande motivering varför tryckningen av valsedlarna skall behöva ta sä lång tid. Minoriteten framhåller att tryckningstiden synes kunna ned- bringas t.ex. genom att andra tryckerier än de tva av VTU angivna anskaffar den nödvändiga maskinella utrustningen eller, om detta skulle visa sig omöjligt, genom att man utnyttjar utländska tryckerier. Skulle ingen av dessa utvägar kunna användas bör man enligt minoriteten, överväga att endast förse valsedlarna för riksdagsvalet och kommunfull- mäktigvalet i Stockholm med maskinläsbar information och följaktligen räkna övriga kommunval manuellt.

Regeringsrättens ledamöter uttalar att flera skäl talar för en övergång till namnlösa valsedlar. Ledamöterna pekar särskilt på att svårigheter kan uppstå att få rum med alla kandidatnanmen pä de till formatet begrän- sade valsedlar som kommer att användas i den nya tekniken. Å andra sidan förefaller det troligt att personvalsmomentet skulle försvagas i sådan grad att starka betänkligheter riktas mot det namnlösa systemet. Frågan om valsedlarnas utformning bör därför övervägas ytterligare.

Enligt RSV mäste centrala valmyndigheten fä uppgift om alla kandi- datnomineringarna senast 1 mars valaret om valsedlarna skall kunna vara färdiga vid utgången av juli mänad. Mot bakgrund av de praktiska

Prop. 1972:105 ' ' (.7

erfarenheterna frän 1970 :irs val inger dels den omständigheten att beställningen maste. tidigareläggas och dels att förutsättningarna för ändrmgar i efterhand väsentligt minskar. allvarliga betänkligheter fran administrativ synpunkt. Det alternativa valsedelssystem som VTU skisse— rat är enligt RSV frän valteknisk synpunkt klart överlägset ett system med namnvalsedlar. Enligt RSV:s bedömning är det nära nog en förutsättning för att den maskinella tekniken skall vara genomförbar att det alternativa, namnlösa valsedelssystemet kommer till användning.

Enligt utredningens om den kommunala demokratin uppfattning är det klart otillfredsställande frän kommunaldemoktatisk synpunkt att tekniska svårigheter skall tvinga fram kandidatnomineringar inemot ett är före valet. Konsekvenserna blir särskilt orimliga inför 1973 ärs val med tanke. på det stora antal kommunsammanläggningar som skall träda i kraft l.l.l*)74. Den tidigaste godtagbara tidpunkten för kandidatnomine- ringarna är enligt utredningens mening mitten av maj eller den tidpunkt som gällde för valsedelsbeställning vid 1970 års val. Samtidigt avstyrker utredningen det alternativa systemet med valsedlar utan nanm. Ett sädant system kan inte sägas ge en rimlig information till väljarna om innebörden av röstningen vid de samtidiga valen. Samma inställning till det namnlösa valsedelsalternativet redovisar lättsst)-'relserna i Göteborgs och Bohus samt Jämtlands län och flertalet valnämnder.

Några remissinstanser tar i sina yttranden upp även andra synpunkter än de nu nämnda pä valsedlarnas innehåll. Göteborgs kommunstvrelse menar att valsedel för att godtas bör innehålla kandidatnamn. Även demokratiutredningen uttalar att det alltid bör finnas kandidatnamn pa valsedel.

Förslaget att den väljare som förändrat valsedelns innehäll skall trycka ut en förmarkerad ruta har kritiserats förutom av länsstyrelsen iStoek- holms län bl.a. av länsstyrelsen i Malmöhus lätt och valnämnden t' Stockholm. De kritiska instanserna menar att förekomsten av denna ruta komplicerar tillverkning. röstavgivning och sammanräkning.

VTU:s förslag till nytt tilldelningssystem, som bl.a. innefattar en sänkning av den fria kvoten från fem till fyra gånger antalet röstberätti- gade, har endast föranlett ett fåtal uttalanden vid remissbehandlingen. Utredningen om den kommunala demokratin förklarar sig känna tvek- samhet inför förslaget som innebär att man genom att locka med ett slags indirekt partistöd skall söka få partierna att begränsa sina valsedelsbeställ— ningar. Enligt utredningens mening bör staten liksom hittills ta på sig kostnaderna för tryckningen av ett visst antal valsedlar medan samhällets ekonomiska stöd till de politiska partierna bör vara oberoende av antalet valsedlar för varje parti. Länsstyrelsen i Norrbottens län finner däremot den föreslagna nedskärningen av den fria kvoten väl motiverad.

Tiden för röstning

VTU:s förslag i denna del har föranlett endast ett begränsat antal uttalanden vid remissbehandlingen. Postverket framhåller att förslaget om hur poströstningen och trans-

Prop. l972:105 08

porten av de mottagna poströsterna till sammanräkningscentralen i Stockholm skall ordnas kan godtas. Postverket är berett att äta sig uppdraget att ordna transporterna av poströsterna på de villkor och med de förbehåll som verket angett i sin skrivelse till V'l'U.

Enligt utredningens om den kommunala demokratin mening är det beklagligt att önskemålet om en snabb sammanräkning pä valnatten inte tycks gå att uppfylla utan väsentlig begränsning i framför allt möjligheter- na att poströsta på valdagen. Den främsta utgångspunkten vid bedöm— ningen bör vara att i så stor utsträckning som möjligt underlätta för alla väljare att delta i valet. Denna målsättning är sä väsentlig att den inte bör få stå tillbaka för det från massmedias synpunkt i och för sig förståeliga önskemålet att ett slutligt valresultat skall föreligga några timmar tidigare på valnatten. Utredningen anser att det noga bör övervägas om det är rimligt att försämra väljarnas möjligheter att delta i val genom att förkorta tiden för poströstningen. På liknande sätt uttalar sig en minoritet inom Svenska kommunj'örbundet.

Röstsammanräkningen

Utredningens förslag till sammanräkningsförfarande har utförligt kom- menterats av de flesta remissinstanserna. Genomgående känner man tveksamhet inför möjligheterna att genomföra den föreslagna datorsam- manräkningen inom den tid som VTU förutsatt. Några instanser går längre och förklarar att det inte är möjligt att genomföra sammanräk- ningen inom de tidsramar som VTU angett.

Statskontoret anser att VTU inte redovisat tillräckligt underlag för att ställa i utsikt att resultatet kommer att kunna föreligga så snart som VTU ange-tt eller några timmar efter vallokalernas stängning på valdagens kväll. Statskontoret framhåller att även om man låter var och en av de deltagande maskinanläggningarna genomgå noggranna systemtester före valnatten är de. sammanlagda felmöjligheterna i den föreslagna rutinen, som aldrig repeterats i full skala, synnerligen stora. Hänsynen till säkerheten gör enligt statskontorets mening att det kan ifrågasättas om inte den regionala sammanräkningen bör ske uteslutande med utnyttjan- de av länsanläggningarna samt eventuellt ytterligare någon eller några andra statliga datoranläggningar.

Länsstyrelsen iStoekho/ms [än framhåller att risken för ett stort antal stopp vid avläsning av hålkort i dator är påtaglig eftersom hälkortsläsarna är mycket känsliga för varje slags avvikelse från det normala pä hålkorten. Länsstyrelsen efterlyser en noggrann beräkning av den tidsmässiga planeringen av sammanräkningsarbetet bl. a. med hänsyn till den tid det tar att avhjälpa stopp vid inläsningen.

De krav på hålkorten som ställs i den normala ADB-driften för att medge störningsfri stansning och inläsning är omöjliga att uppfylla i det föreslagna valsystemet, framhåller länsstyrelsen i Västmanlands län. Det blir där fråga om mycket stora hälkortsrnassor som varit utsatta för mer eller mindre omild behandling i allmänhetens händer. Korten kan också

Prop. 1972:105 ' ' 09

skadas av regn vid valsedelsutdelningen och av ovarsarnrna transporter. Man mäste därför räkna med att den maskinella inläsningcn konturer att försvåras avsevärt och fördröjas på grund av inläsningsstopp och kort— kvaddar. Pä liknande sätt uttalar sig länssl_t-'relserrza thTi/zköpings, Malmö— hus samt Göteborgs och Bohus län.

SCB betonar att kraven pä ett valsystems driftsäkerhet och sekretess mäste sättas mycket trögt. Risker finns emellertid alltid och driftsäker- heten hos systemet kommer att vara beroende av tillfälliga och/eller oberäkneliga fel som kan uppträda t.ex. kortkvaddar eller fel pä någon eller nägra datorer. SCB understryker att den av V'fU angivna tidsplanen för sammanräkningen kan komma att bli mycket svär att hälla.

RSV framhåller att man inte hunnit helt utreda hur sammanräknings- förfarandet skall kunna medhinnas inom rimlig tid. Vissa beräkningar har dock gjorts. Dessa — vid vilka det förutsatts att driftavbrott på grund av t. ex. elavbrott eller rnaskinfel inte uppstär — visar att riksdagsvalet kan beräknas vara färdigräknat först vid fyratiden pä mändagsmorgon. De övriga tvä valen beräknas ta vardera ca nio timmar i anspräk, vilket medför att resultatet av kommunvalet kan föreligga under rnändagen och resultatet av landstingsvalet först påföljande natt. RSV framhåller att man vid dessa beräkningar ocksä förutsatt att flera dataanläggningar än vad VTU tänkt sig kommer till användning. Vid beräkningarna har man dessutom utgått från att valsedlarna — före inläsningcn i dator bearbetats i s. k. carditioner. [ denna pressas fibrerna i hålkortcn sönder och veck och andra ojämnheter utjämnas. Mot bakgrund av vad RSV säger sig ha inhämtat frän postverket, är det nämligen uteslutet att utan en föregäende bearbetning i carditioner läsa in externa hälkort, dvs. hålkort som varit ute hos allmänheten, i en hälkortsläsare, eftersom antalet stopp och kvaddar dä blir orimligt stort. Även efter en sådan bearbetning kan man enligt RSV räkna med att ca l'..1'l,- av hälkorten kommer att förorsaka stopp vid inläsningcn i datorn.

RSV betonar att särskilt sammanräkningen av poströsterna ställer minutiösa krav pä noggrannhet. Räkningen av dessa kräver vissa manuella rutiner som inte behövs vid räkningen av vallokalsrösterna. Röstkort och valsedlar. som kan beräknas uppgå till sammanlagt ca 4 miljoner, måste sälunda hållas i en absolut ordning. Bryts ordningen blir det i regel omöjligt att hänföra valsedlarna till rätt valkrets. RSV ifrågasätter om man — trots den mycket goda arbetsdisciplin som mäste räda i räknings- centralcn — kan utesluta att ordningen i enstaka fall bryts. Under alla förhällanden bör, menar RSV, sammanräkningen av poströsterna ske regionalt och inte centralt som VTU föreslagit. En regional sammanräk- ning av poströsterna förordas vidare av länsstyrelserna i Malmöhus, Göteborgs och Bohus samt Västmanlands län.

DAFA tar i sitt yttrande främst upp de problem som är förbundna med sammanräkningen av poströsterna. Även DAFA menar att de hålkort som skall läsas in i den gemensamma räkningscentralen kan förväntas vara i sämre skick än som är normalt i ADB-produktion. Dels har de varit ute bland allmänheten, dels kan de vara försedda med

Prop. l972:105 70 "naturliga" ojämnheter pa grund av uttryckningsrutorna, inför vilka [)AliA f.ö. känner tveksamhet. Det är relativt ovanligt att hålkort som varit ute hos allmänheten används som informationsbärare i ett ADB— system utan att i ett särskilt arbetsmoment genomgä en t'örbättrings— process (rekonditionering) innan de avläses av datorn. DAFA säger sig inte. känna till nägot fall där större mängder hälkort läses direkt i dator utan t'öregäende rekonditionering och DAFA menar att det är starkt motiverat att läta valsedlar och röstkort genomgå en sådan rekonditio- ncringsproeess i carditioner före inläsningcn i dator. Utifrän de erfaren- heter som postverket har av externa hälkort anser DAFA att det är realistiskt att räkna med att bearbetningen av ca 4 miljoner hålkort i den för riket gemensamma räkningscentralen för poströster kommer att ta sammanlagt ca 3 000 timmar. DAF/X:s slutsats blir att förslaget till en centraliserad sammanräkning innebär sådana praktiska svårigheter att DAFA finner sig böra avstyrka det. [ stället förordar DAFA en ny utredning för att utarbeta ett förslag till poströsträkning som baseras pä ett decentraliserat system. Därvid bör enligt DAFAzs mening särskilt de tekniska och praktiska frågor beaktas som hänger samman med hantering av valsedlar och röstkort.

Länsstyrelsen i Stockholms län gör isitt yttrande en utförlig analys av det föreslagna samrnanräkningsförfarandet. Därvid uppehåller sig länsstyrelsen särskilt vid den del som rör mandatfördelningen inorn partierna. Länsstyrelsen framhäller därvid att. VTU enligt dess mening i alltför hög grad baserat sitt förslag på antagandet att varken alternativa listor eller ändrings— och ifyllningsvalsedlar i framtiden skall förekomma i någon nämnvärd utsträckning. Ett sädant antagande synes länsstyrelsen alltför äventyrligt. Sannolikheten talar i stället för att partierna kommer att ätergä till att använda olika listt.yperi större utsträckning än vad som var fallet vid 1970 ärs val sedan man nu fätt erfarenhet av samtidiga val. Man mäste vidare beakta att lokala kommunala opinioner nu gör sig hörda på ett mera livaktigt sätt än tidigare. Denna tendens kan leda till ökad förekomst av alternativa listor. Förekomsten av pä något sätt avvikande listor liksom förekomsten av dubbelvalssituationer päverkar också pä ett avgörande sätt det tidsmässiga genomförandet av alla de. tre valen. Sammanfattningsvis uttalar länsstyrelsen att man ingalunda kan utgå frän att VTU:s förslag kommer att leda till ett snabbare genomfö- rande av röstsammanräkningen vid 1973 års val. Det finns tvärtom risk för att avslutandet av valen kommer att dra ut ännu längre på tiden om de faktorer som päverkar genomförandet av sammanräkningen — förekomsten av alternativa listor eller spränglistor, benägenheten hos enskilda väljare att godta färdiga listor. antalet platser som skall besättas inom partierna och förekomsten av dubbelvalssituationer skulle komtna att samverka i ogynnsam riktning. Under alla förhållanden återstår, betonar länsstyrelsen. en omfattande detaljplanläggning innan man står pä säker grund. Vidare star det klart, uttalar länsstyrelsen, att personalätgängen hos olika myndigheter kommer att bli fullt jämförbar med den vid 1970 ärs val.

Prop. 1972:105 71

Röstlängdsförl'arandet

Flertalet av de remissinstanser sotn yttrat sig över VTU:s förslag till nytt röstlängds— och röstkortsförfarande tillstyrker i princip förslagen. Kritiska röster saknas dock inte.

Länsstyrelsen [ ll-Ialmöhus län hör till de instanser sotn är kritiska mot förslaget till nytt röstlängdsförfarande. Denna länsstyrelse menar att förslaget att flytta tillbaka kvalifikationsdagen frän 10.0 till 30.4 innebär en allvarlig försämring i förhållande till nuläget. Genom förslaget ute— stängs frän valet de. personer som blivit svenska medborgare under tiden 1.5—10.6 valäret. Enligt vad länsstyrelsen säger sig ha funnit har tidigare.- läggningen av kvalifikationsdagen blivit nödvändig pä grund av den tid som framställningen av de maskinläsbara röstkorten kräver. Länsstyrelsen ser det som djupt otillfretlsställandc att tekniska hänsyn tvingar fram en ordning som innebär att vissa medborgare utestängs frän att delta i valet.

Valnämnden [ Stockholm accepterar -— om än med tveksamhet — att upptagande i röstlängd görs beroende av kyrkobokföringsförhällandena 30.4 men ifrågasätter om man inte bör behälla de nuvarande reglerna för anmärkningsförfarandet och alltså i längden kunna ta upp den person som i framställd anmärkning visar att han fyller villkoren i fråga om medborgarskap och myndighet vid anmärkningstidens utgäng. Samma förslag förs fram i andra yttranden bl. a. från kummtmstwelsen och valnämnden [ Göteborg.

I fråga om den närmare utformningen av förslaget förklarar länsstyrel— sen (' i'l-Ialmöhus län att den inte delar VTU:s uppfattning att man med fördel kan slopa hindersunderrättelserna. Enligt länsstyrelsens mening är dessa underrättelser det främsta korrigeringsmedlet för de fel som trots allt ibland uppträder i längderna. Samma uppfattning har Inka/a skafte— myndigheten i Staekholms fögderi som anser att det framstår som ett anmärkningsvärt steg bakät att bygga rösträttskontrollen pä det älder- domliga systemet med utläggning. Snarare borde man överväga att slopa detta led i förfarandet och i stället enbart lita till hindersunderrättelserna. Liknande uttalande görs bl. a. av valnämnderna i Stockholm och Göte- borg.

I några yttrande-n tar man upp förslagets kotntnunalrättsliga aspekter. Svenska kommunförbundet framhåller att slopandet av bindningen mel- lan mantalslängd och röstlängd får den egendomliga konsekvensen att en person. som blir röstberättigad och även valbar i inflyttningskommuncn redan samma år inflyttningen sker, kommer att ha kvar sitt medlemskap och den därtill knutna besvärsrätten i uttlyttningskommunen hela detta år och fram till l.3 påföljande år. Liknande påpekanden görs bl.a. av RS Vsamt kommunstyrelsen och valnämnden iStockho/m.

Valnämnden

VTU:s förslag att det inte längre obligatoriskt skall finnas en valnämnd i varje kommun har föranlett åtskilliga uttalanden under remissbehand—

Prop. l972:105 73

lingen. Meningarna om förslaget är delade. Regeringsrättens ledanufiter finner förslaget välbetänkt. Det päpekas att ett av V'fU inte anfört skäl är att valnämnden utgör ett mellanting mellan statligt och kommunalt organ, vilket fört med sig svärigheter i rättstillämpningen. Det är dock önskvärt betonas det i yttrandet att det organ som skall ombesörja valbestyren fär en parlamentarisk sammansättning. Svenska kum/nun- jär-bundet representerar den motsatta meningen. Förbundet framhäller att den (.)mständigheten att valnämnden numera har mera begränsade uppgifter än tidigare knappast utgör tillräckliga skäl för att helt avvara lagbestämmelser om det organ, som i varje kommun har att förbereda och leda genomförandet av de allmänna valen. Förbundet förordar att det i lagen stas fast att det skall finnas en valnämnd i varje kommun och att valnämnden skall utgöras av en särskilt utsedd nämnd eller av kommunstyrelsen. Dessutom bör det ges föreskrifter om särskild val— nämnds sammansättning och arbetsformer efter mönster av vad som gäller för andra kommunala nämnder. ()cksä utredningen om den kommunala demokratin anser att bestämmelserna om obligatorisk valnämnd i varje kommun bör finnas kvar. Utredningen menar dock att bestämmelserna bör innebära att valnämnd skall bestå av ordförande och minst fyra ledamöter. Därigenom blir det i regel möjligt för alla i fullmäktige representerade partier att bli företrädda i nämnden.

Valkungörelsen

Förslaget att den allmänna valkungörelsen skall slopas behandlas av nägra instanser. Även på denna punkt är meningarna delade. Länsstyrel- sen i Stockholms län finner förslaget välmotiverat men framhäller att det är nödvändigt att ge särskild information när fräga är om extra val av olika slag _- t. ex. omval ien enstaka kommun. En motsatt inställning till förslaget har länsstyrelsen i Västmanlands län som framhäller att kun- görelsen — modernt utformad — är en väsentlig och officiell del av valinformationen. Länsstyrelsen tillägger att VTU:s förslag gär stick i stäv mot de nuvarande principerna för spridning av kungörelser m.m. och vidgad samhällsinformation över huvud taget.

Kostnader

I flera yttranden framhälls att det är en brist i förslaget att där inte redovisas de. kostnader som det nya valsystemet kommer att medföra. Statskontoret anför sälunda att trots att kostnadsbesparing inte ingår som ett av motiven till en övergång till ett nytt valtekniskt system, är kostnadsfrägoma självfallet av intresse. Enligt statskontorets mening hade VTU bort redovisa kostnaderna för det föreslagna systemet. lnnan sä skett bör slutlig ställning till förslaget inte tas.

RSV anser sig pä grundval av gjorda överslagsberäkningar kunna slå fast att merkostnaden för användning av maskinell teknik kan beräknas överstiga 20 milj. kr.

Prop. l972:105 73 2.7 Kompletterande utredning

Av den redogörelse för remissyttrandena över VTU:s förslag, som har lämnats i det föregaende, framgär att det föreligger ett påtagligt behov av genomgripande ändringar i vallagstiftningen. Meningarna är däremot delade om man därvid bör följa den av V'fU föreslagna linjen och gä över till ett maskinellt röstnings- och sammanräkningsförfaramle. De remiss- instanser finns som förordar att reformen genomförs inom det nuvarande manuella förfarandets ram. Mot bakgrund av vad som sälunda anförts har det framstått som önskvärt att närmare undersöka förutsättningarna för en reform inom det nuvarande förfarandets ram innan slutlig ställning tas till frägan om det framtida valförfarandet, Kungl. Maj:t har därför uppdragit ät RSV att i egenskap av central valmyndighet göra denna undersökning och avge de förslag som den kunde föranleda.

Undersökningen. för vilken den förutsättningen har uppställts att. valen genomförs på i princip samma sätt och med användande av valsedlar av samma slag som vid l97() ärs samtidiga val. har inriktats på att förenkla och underlätta i första hand länsstyrelsernas arbetsrutiner inför och vid sammanräkningen. Därvid har prövats vilka möjligheter det finns att vid denna använda maskinella hjälpmedel. Vidare har undersökts om och i sä fall vilka åtgärder som kan företas för att i sä stor utsträckning som möjligt få med även poströsterna i den preliminära sammanräkningen som sker i vallokalerna pä valnatten. En utgängspunkt har därvid varit att röstning pä postanstalt pä valdagen skall ske i samma utsträckning som tidigare och alltsä utan nagon tidsmässig begränsning i förhållande till vad som har gällt förut.

l skrivelse till Kungl. Maj:t den 31 maj 1972 har RSV redovisat resultatet av sina undersökningar. Skrivelsen, till vilkenjag äterkommer i det" följande, torde. fä fogas som bilaga 1' till protokollet i detta ärende.

3 Det primärknmmunala suppleantsystemet 3.1 Nuvarande. ordning

År 1969 ändrades kommunallagen, kommunallagen för Stockholm och lagen om församlingsstyrelse sä att fullmäktige fick besluta att det skulle finnas suppleanter för fullmäktige (jfr pr0p_ ”769129. KU 44, 45 och 49, rskr 405—407). De närmare bestämmelserna om antalet suppleanter och om hur de skall utses finns i KVL.

Enligt 2455: KVL får endast ospaltadc valsedlar användas vid val av fullmäktige i kommun där det enligt fullmäktiges beslut skall finnas suppleanter för fullmäktige. Suppleantema utses genom nya sammanräk- ningar efter det fullmäktigvalet har avslutats. Därvid skall för varje. fullmäktig göras sammanräkningar till ett antal som motsvarar hälften av de ordinarie platser som partiet fått i varje valkrets. Utgör hälften ett brutet tal görs lika mänga sammanräkningar som motsvarar närmast högre hela tal. Vid varje sammanräkning tas hänsyn bara till de valsedlar som upptar den ordinarie fullmäktigens nanm. Det kommunala supp- leantsystemet är alltsä inte bara parti— utan även valkrets— och listtroget.

Prop. l972:105 74

Reglerna innebär dels att fullmäktigsuppleanterna fungerar som grupp- suppleanter och inte som personliga suppleanter, dels att antalet supp- leanter kommer att utgöra omkring hälften av antalet fullmäktige förutsatt att partiet i fräga gär fram i valet med en enda valsedelstyp. [ den män ett parti använder flera valsedelstyper och fullmäktig utses frän mer än en sädan valsedelstyp kommer bäde antalet grupper av supplean- ter och det totala antalet suppleanter för partiet att öka.

Har en kandidat utsetts till fullmäktig för mer än en valkrets, fär han enligt gällande regler själv bestämma för vilken valkrets han vill anses vald. Sädana dubbelvalssituationer förekommer ofta vid de kommunala valen. eftersom partierna i storutsträckninganvänder samma valsedelstyp inom en kommun även när den är indelad i valkretsar. l den eller de valkretsar där fullmäktigen inte gär in, intas hans plats av den som skulle ha efterträtt honom om han avgätt under valperioden. lnträder suppleant som ordinarie fullmäktig, utses en ny suppleant i hans ställe. Har alla suppleanter kallats in till ordinarie fullmäktige eller eljest avgätt som suppleanter, utses ytterligare en, men bara en suppleant. De nämnda reglerna infördes till 1970 års val (jfr prop. 19702131, KU 50") i syfte att garantera dels att samtliga fullmäktigeplatser kan besättas med ordinarie innehavare innan sammanräkningarna för utseende av suppleanter päbör- jas. dels att antalet suppleanter för parti kommer att uppgå till minst hälften av det antal fullmäktige som partiet fått.

3.2 Utredningens om den kommunala demokratin förslag 3.2.1 Inledning

Utredningen har haft i uppgift att i samråd med kommunallagsutred- ningen kartlägga hittills gjorda erfarenheter av det är l069 införda primärkommunala suppleantsystemet och överväga behovet av ändringar. Enligt utredningens mening är det emellertid ännu för tidigt att göra en mera allsidig bedömning av systemets allmänna verkningar. En sådan bedömning bör ansta till dess något längre tid gatt av innevarande valperiod som är den första under vilken institutet fungerar. Av samma skäl har utredningen i denna utredningsetapp inte heller gätt närmare in på frägan om suppleantsysternets fakultativa karaktär bör överges och en övergång ske till ett obligatoriskt suppleantsystem. Utredningens arbete i denna etapp har därför begränsats till frågan om antalet suppleanter i kommunerna —- mot bakgrund av det faktiska utfallet av gällande regler — bör begränsas och hur detta i så fall skall kunna åstadkommas.

De nuvarande suppleantreglerna har utredningen funnit leda till att ett mycket stort antal suppleanter utsetts i vissa kommuner. Vid 1970 års val utsägs suppleanter i 365 av landets 464 kommuner. Undersökningar, som utredningen gjort, visat att det i dessa 365 kommuner utsågs sammanlagt 15 (')57 fullmäktige och 15 052 suppleanter, dvs. i genomsnitt en suppleant per fullmäktig. [ vissa län utgör suppleantantalet omkring hälften av antalet fullmäktige. l andra län äter är suppleanterna betydligt fler än fullmäktige. Ser man på de enskilda kommunerna visar undersök-

Prop. |972:105 " 75

ningen att mänga kommuner har betydligt fler suppleanter än fullmäk- tige. [ älskilliga kommuner är antalet suppleanter lika stort eller dubbelt sa stort som antalet fullmäktige. Nägra kommuner har mer än tre gånger sä mänga suppleanter som fullmäktige.

Att sa mänga suppleanter kommit att utses i vissa kommuner beror på att de nuvarande reglernas konstruktion är sädan att suppleant för fullmäktig hämtas inte bara från hans valkrets utan även från den listtyp frän vilken fullmäktigen valts samt att antalet suppleanter för varje fullmäktig relateras till det antal platser som partiet totalt erhållit i kommunen eller valkretsen. Detta betyder att om ett partis fullmäktige utses frän mer än en lista så kommer suppleantantalet att bli större än hälften av partiets mandatantal i fullmäktige. i dessa fall kommer den relation mellan antalet fullmäktige och antalet suppleanter - dvs. hälften sä mänga suppleanter som fullmäktige — som man vid reglernas tillkomst ansåg böra vara den riktiga alltså inte att uppnäs. Det nuvarande systemet kan vidare leda till att ett parti får fler suppleanter än ett parti med fler mandat i fullmäktige. Att systemet inte garanterar att partierna fär suppleanter i proportion till sin mandatmässiga styrka i fullmäktige har ansetts som en allvarlig nackdel.

Det stora antal suppleanter som sälunda utsetts i flera kommuner har gett upphov till främst praktiska problem konstaterar utredningen vidare. Kommunernas administrativa arbete har sålunda ökat. På några häll rymmer inte de kommunala sessionssalarna både fullmäktige och suppleanter samtidigt. Arvodeskostnaderna har också skjutit i höjden.

Erfarenhetema från 1970 års val gör det enligt utredningens mening angeläget med en reform i syfte att begränsa antalet suppleanter för fullmäktige.

3.2.2 Principerna för en reform

Enligt utredningens mening måste ett suppleantsystem bygga på principen att suppleanterna skall utses vid själva valet. Det kan alltså inte komma i fråga att åstadkomma en begränsning av suppleantantalet enligt en metod som förutsätter att suppleanterna väljs indirekt, dvs. på i princip samma sätt som ledamöter och suppleanter i kommunala nämnder. En sådan metod, som visserligen är lagtekniskt enkel, avvisades f. ö., påpekar utredningen, redan i den proposition (1969:129 5. 124) som ligger till grund för gällande regler.

Utifrån denna grundläggande princip diskuterar utredningen vilka principer som i övrigt bör vara vägledande. Därvid behandlar utredningen frågan om det i lag skall föreskrivas vilken relationen skall vara mellan antalet ordinarie fullmäktige och antalet suppleanter för varje parti eller om kommunerna i princip skall lämnas frihet att avgöra i vilken utsträckning som antalet suppleanter skall begränsasf Väljs det senare alternativet, bör dock enligt utredningens mening antalet suppleanter som skall utses maximeras.

Prop. l972:105 76

Med hänsyn till att kommunerna f. n. har rätt att, inom vissa gränser, bestämma såväl hur många fullmäktige som det skall finnas som om det över huvud skall finnas suppleanter för fullmäktige anser utredningen det senare av de två alternativen vara att föredra. Det lägsta antalet suppleanter som skall fä utses bör bestämmas till en kvotdel av antalet fullmäktige. Denna kvotdel bör i princip inte få vara större än hälften.

Utredningen erinrar i detta sammanhang ocksä om att man vid suppleantinstitutets införande uttalade att systemet borde utformas så att varje parti som fått representation i fullmäktige tillförsäkrades ätminstone en suppleant. Vidare borde suppleant för fullmäktig hämtas från samma lista som fullmäktig. Systemet borde med andra ord vara listtroget. Samtidigt erinrar utredningen om att en av de invändningar som riktats mot det nuvarande suppleantsystemet varit att det inneburit att partierna inte fått suppleanter i proportion till deras styrka i fullmäktige. Ett krav på proportionalitet gar emellertid enligt utred- ningen inte att helt förena med kravet på listtrohet. Ett listtroget system kan nämligen leda till att ett parti som går fram med flera listor får ett större antal suppleanter än ett parti som använder endast en lista, trots att det senare partiet fått fler mandat i fullmäktige. t—Lnligt utredningens mening bör suppleantsystemet i första hand tillgodose proportionalite- ten. I den mån kravet på proportionalitet kommer i strid med kravet på listtrohet bör detta senare krav alltsä vika. Med en sådan ordning kan de politiska partierna knyta ett större antal medlemmar till den kommunala verksamheten. Häri ligger enligt utredningen ett särskilt värde.

Genom att prioritera proportionalitetssynpunkten i ett system där antalet suppleanter i princip skall utgöra högst hälften av fullmäktig- antalet kan man inte garantera att varje förekommande listtyp kommer att utse suppleanter. Detta är emellertid en logisk konsekvens av ett system, som förutsätter att suppleanterna fungerar som gruppsuppleanter och inte som personliga suppleanter. Ett suppleantsystem som prioriterar proportionalitetssynpunkten, bör emellertid utformas så att fullmäktig som avgår under mandatperioden alltid skall efterträdas av någon som förekommer på fullmäktigens lista. Utredningen anser därför att systemet bör kompletteras med en särskild cfterträdarregel av detta innehåll.

3.2.3 Suppleantsystemets närmare utformning

Utredningen konstaterar att olika alternativ erbjuder sig när det gäller att utifrån de tidigare angivna allmänna principerna utforma suppleant- systemet. En metod är att jämka de nuvarande reglerna sä att antalet suppleanter bestäms med ledning av det antal fullmäktigplatser som tillfallit resp. lista i stället för som nu partiet som helhet. En annan metod är att fullmäktige på förhand får bestämma hur många suppleanter som skall utses i kommunen. Utredningen förordar för sin del den sistnämnda metoden. Till skillnad från den förstnämnda metoden kan man med den åstadkomma dels en bättre proportionell fördelning mellan partierna av suppleantplatserna. dels att de suppleanter som kommer att

Prop. l972:105 77

utses kan beräknas på förhand. Med vilken exakthet som denna beräkning kan göras blir beroende av om antalet suppleanter bestäms till ett fixerat antal för hela kommunen eller ställs i relation till det antal mandat som varje parti erhållit i fullmäktige. Vid valet mellan dessa två alternativ har utredningen stannat för det senare. Dels är detta alternativ tekniskt enklare att tillämpa. Dels ger det en mera rättvis suppleantför- delning mellan partierna än om det totala antalet suppleanter är fixerat på förhand. Enligt utredningens mening skall alltså fullmäktige bestämma att antalet suppleanter skall utgöra en viss kvotdel av det antal mandat som varje parti erhållit i kommunen eller. i valkretsindelade kommuner, i valkretsen. Som tidigare har nämnts förordar utredningen att kvotdelen inte sätts högre än hälften.

Den föreslagna regleringen bör enligt utredningens mening komplette- ras i tvä hänseenden. Dels bör en minimircgel införas som garanterar att varje i fullmäktige representerat parti tillförsäkras minst en suppleant. Dels bör det föreskrivas att endast lista som blivit representerad i fullmäktige skall fä komma ifråga vid fördelningen av suppleantplatserna inom partierna. Utan en minimiregel i ett system där suppleantplatserna fördelas proportionellt kan små partier om den eller de ordinarie ledamöterna har förfall bli utan representation i fullmäktige. Detta finner utredningen otillfredsställande från representativitetssynpunkt. Om även i fullmäktige orepresenterad lista skall få vara med och besätta suppleant- plats uppstär den enligt utredningen inte rimliga situationen att lista som inte i valet fått tillräckligt väljarstöd för att bli representerad ändä — vid förfall för ordinarie fullmäktige - kan bli företrädd i fullmäktige.

Avslutningsvis framhåller utredningen att de förordade nya suppleant- reglerna är avsedda att tillämpas även vid de kyrkliga valen.

Utredningens förslag är inte enhälligt på alla punkter. [ en reservation föreslår lr'damölerna Bon och Elmstedt att antalet suppleanter obligato- riskt skall utgöra hälften av resp. partis mandatantal i fullmäktige. I ett särskilt yttrande framhåller ledamoten Åstrand att utredningen enligt hans mening borde ha förordat ett enhetligt och obligatoriskt suppleant- system i landets kommuner.

3.3 Rernissyttrandena över utredningens om den kommunala demokra- tin förslag

Behovet av ändring

Stor enighet räder bland remissinstansema om behovet av en ändring i nuvarande bestämmelser för utseende av suppleanter för kommunfull- rnäktige. Så framhåller t. ex. länsstyrelserna i Östergötlands, Kopparbergs och Göteborgs och Bohuslän, att erfarenheterna från föregående val visar att nuvarande regler är otiltfredsställande och på många häll har medfört så klara olägenheter att utredningens förslag bör genomföras redan nu i avvaktan på en slutlig utvärdering av suppleantsystcmet. Länsstyrelsen i Kopparbergs län framhåller att tillämpningen av bestämmelserna vid 1970 års val medförde att inom vissa kommuner inom länet utsågs ett

Prop. l972:105 78

mycket stort antal suppleanter, i vissa fall till ett antal som var vida större. än antalet fullmäktigledamöter. Länsstyrelsen anser att det år svnner- ligen otillfredsställande att gällande bestämmelser kan få sådana konse— kvenser. Flera kommuner framhåller också att nuvarande suppleant- system i vissa fall medför orimligt mänga suppleanter. Bl. a. kommunsty— relsen [ Mora kommun anser att det administrativa merarbete detta innebär medför icke obetydliga kostnader för kommunerna.

Svenska kommunförbundets länsavdclning i Södermanlands län fram- håller att samtliga kommuner i länet har infört suppleanter och att suppleantsystemet har blivit mycket allmänt accepterat. Länsavdelningen delar också utredningens uppfattning att ytterligare tid bör förflyta innan en mer genomgripande översyn av systemet företas. Även Svenska kommunförbundet uttalar att en allsidig bedömning bör anstå tills ytterligare erfarenheter vunnits, men att man bör försöka komma till rätta med de praktiska olägenheter som föreligger till 1973 års val.

Några remissinstanser ställer sig emellertid tveksamma till behovet av en ändring nu. Så anser länsstyrelsen i Uppsala län att det är tveksamt om tillräckliga skäl föreligger att redan nu ompröva gällande bestämmelser då de principiellt viktiga ställningstagandena skjuts på framtiden. Länssty- relsen framhåller att några väsentliga olägenheter i nuvarande system inte har konstaterats i fråga om Uppsala län. Länsstyrelsen är emellertid medveten om att nuvarande system i viss män kan avhålla kommunerna från att införa eller behålla det i Och för sig fördelaktiga suppleantsyste- met. Länsstyrelsen instämmer därför i utredningens åsikt att valreglcrna bör ändras.

Fakultativt eller obligatoriskt suppleantsystem

lin stor majoritet bland remissinstanserna stöder utredningens förslag om att ett fakultativt suppleantsystem skall behållas. Manga kommuner. däribland kommunfullmäktige i Göteborg, Gislaved och Luleå anser det sälunda viktigt att frågan om kommunerna skall ha frihet att avgöra om suppleanter skall finnas för fullmäktige prövas först sedan ytterligare erfarenheter vunnits. Även länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anför liknande synpunkter. Svenska kommunförbundet anser att det stäri god överensstämmelse med den principiella ståndpunkt som lagstiftaren intagit, att suppleantinstitutionen är fakultativ. RSV delar också utred- ningens uppfattning att nuvarande regel att suppleantinstitutet skall vara fakultativt bör behållas. Flera remissinstanser ansluter sig emellertid till det särskilda yttrande som avgivits av ledamoten Åstrand. De framför att det inte finns anledning att behålla ett fakultativt system. Dessa remissinstanser menar att erfarenheterna för kommunernas del beträffande suppleantsystemet redan visat att det finns ett klart behov av suppleanter och att ett enhetligt och obligatoriskt suppleantsystem därför bör införas. Syn- punkter av detta slag framförs av länsstyrelserna [ Västernorrlands och Kopparbergs län, kommunfullmäktige i Hultsfred, Bollnäs, Laholm,

Prop. l972:105 ' 79

Munkedal, Partille, Uddevalla, finge, Sandviken samt knmmunstvrelsen i Nyköping. Samarhetsnärnnclen !" Sundsvalls kommunblock ifrågasätter starkt om inte. ett enhetligt och alla kommuner omfattande suppleant— system kan vara fördelaktigt och bör prövas nu, så att erfarenheter av ett sådant system kan vinnas till den vidare översyn som utredningen anger skall komma senare.

Listtrohet eller proportionalitet

Flertalet remissinstanser är positiva till utredningens förslag att suppleanter skall utses i proportion till partiernas representation i fullmäktige. Så framhåller t. ex. länsstyrelserna (' Kalmar och Jämtlands län bl. a. att ett av de viktigaste kraven på suppleantsystemet är att det ger en så långt som möjligt rättvis fördelning mellan partierna. Länsstyrel- sen i Kalmar län anser att det är otillfredsställande att partierna inte är tillförsäkrade suppleanter i proportion till deras representation i fullmäk- tige. Länsstyrelsen menar därför att man ej bör behålla krav på listtrohet, annat än i så måtto att suppleanterna skall utses från lista som givit partiet representation i- fullmäktige. Enligt länsstyrelsens mening är ett eftergivande av kravet på listtrohet konsekvent med hänsyn till supp- leanternas nuvarande ställning som gruppsuppleanter. Kommunalfullmäk— tige i Göteborg framhåller att förslaget ger kommunerna ett betydande mått av valfrihet och att det ansluter väl till kommunens tidigare inställning till gruppsuppleantsystem. Svenska kommunförbundet fram— håller att det måste anses mer väsentligt, att partierna tilldelas supplean- ter i förhållande till sin styrka i fullmäktige, än att varje i fullmäktige representerad listtyp garanteras suppleantplats.

Några remissinstanser avstyrker dock utredningens förslag att sup- pleanter skall utses i proportion till partiernas representation i fullmäk- tige. Länsstyrelserna i Hallands och Västernorrlands län framhåller att varje lista som erhållit mandat, bör tillförsäkras suppleant. Länsstyrelsen i Hallands län delar inte utredningens mening att gruppsuppleanter är en logisk konsekvens av nuvarande system. eftersom nuvarande system är listtroget. Länsstyrelsen anser inte att utredningen motiverat sitt ställ- ningstagande på denna punkt. Länsstyrelsen framhåller att det är en viktig princip, att medborgarna genom valet skall ha rätt att påverka inte bara partiförhållandena utan även personuppsättningen i den representa— tiva församlingen. Också några kommuner, däribland kommunfullmäk- tige [ Hultsfred, uttalar stöd för systemet med listsuppleanter.

Utredningens förslag angående systemet för efterträdarval, innebäran- de att efterträdare skall utses från samma lista som den avgångne ledamoten, tas upp av länsstyrelsen iSödermanlands län. Länsstyrelsen anför att den i och för sig inte motsätter sig förslaget men anser att systemet kan ifrågasättas. Länsstyrelsen framhåller att det vid suppleant- systemets införande bl.a. underströks betydelsen av den erfarenhet av kommunala frågor som en suppleant kan vinna genom sitt deltagande i fullmäktigsammanträden.

Prop. l972:105 so

Principerna för en reform

Sammanlagt l4 länsstyrelser och omkring 70 kommuner tillstyrker utredningens huvudförslag. Några länsstyrelser, däribland länsstyrelserna [ Malmöhus santt Göteborgs och Bolins la'n biträder utredningens förslag men framhåller att de endast ser det som en lösning av proviscn'isk karaktär. Länsstyrelsen i Södermanlands län tillstyrker också förslaget men framhåller att den sammanräkningsmctod som utredningen före- slagit ät' mer invecklad än den som tillämpades vid l97tl års val.

Kommtm/"ullmäktigc i Luleå anför att de hittills vunna erfarenheterna av suppleantsystemet ger vid handen att en reducering av antalet suppleanter inte strider mot de skäl för ett suppleantsystem som åberopades när systetnet in fördes.

Regeringsrätten anser sig sakna anledning att ta ställning till valet mellan de presenterade lösningarna men framhåller att det allmänt torde kunna sägas, att kvotdelsmetoden dels blir lättare att tillämpa ätt metoden med fixerat antal suppleanter. dels oeksa medför en mindre komplicerad lagtext än den andra metoden. Svenska kontinturji'irhundet framhåller att kvotdelsmetoden är att föredra framför andra i betänkan— det diskuterade lösningar. RSV har, i likhet med utredningen, funnit att kvotdelsmetoden ger en bättre proportionalitet än metoden med ett fixt antal mandat vid fördelningen av suppleanter mellan partierna. Metoden är också den enklaste ur administrativ synpunkt. Riksskatteverket förordar därför denna metod.

() länsstyrelser och 3] kommuner ansluter sig till den uppfattning som har kommit till uttryck i reservationer till utredningsförslaget. Länsstyrel- serna i Skaraborgs och Västernorrlands län framhåller att de anser att principiella skäl talar för enhetlighet. Länsstyrelseni Västernorrlands län framhåller vidare att det vore fördelaktigt om ett enhetligt suppleant- system kunde införas redan den ] janttari 1974 då kommunindelnings- reformen är genomförd i huvudsak. De kommuner som förordar reservan— ternas förslag anför också önskvärdheten av ett enhetligt system som huvudskål. Så framhåller t.ex. kommunfullmäktigt' i Karlshamn att erfarenheterna av det nya systemet för kommunernas del enbart. har varit goda och att man därför inte har något att erinra mot att kvotdelsmeto- den kompletteras med en hälftenregel. Likartade synpunkter framförs av bl.a. kommunst_t-'relsen [ Katrineholm och kommzutjiillmäkrige [ Fal- köping.

Fyra länsstyrelser och en kommun uttalar sig för det i betänkandet diskuterade alternativet att endast göra jämkningar i nuvarande sup— pleantsystem. Länsstyrelsen i Gävleborgs län anser bl. a. att det nu är för tidigt att göra en allsidig bedömning av suppleantsystemets verkningar. Av detta skäl menar länsstyrelsen att de övriga lösningarna, vilka innebär radikala förändringar i suppleantsystemet. inte hör prövas för dagen. Experiment med helt artskilda system bör enligt länsstyrelsen anstå till ett senare tillfälle. länsstyrelsen i Hallands län anför att de båda huvudalternativen i utredningens förslag är betydligt mer komplicerade

Prop. l972:105 ' 81

än nuvarande. ordning. Detta gäller enligt länsstyrelsen bl. a. sammanräk- ningsförfarandet. Länsstyrelsen menar vidare, att ytterligare en anmärk- ningsvärd följd av utredningens huvudalternativ är att suppleant inte inkallas till ordinarie. ledamot när en fullmäktig avgått utan att ny sammanräkning i stället skall företas.

4 Registrering av partibeteckning m. m. 4.1 Nuvarande ordning

En av de bärande principerna i det svenska valsystemet är den fria nomineringsrättcn. Denna innebär att väljaren har rätt att pä sin valsedel ta upp vilka kandidater han vill och under vilken partibeteckning som helst. Nägon obligatorisk, officiell registrering av vare. sig, partier eller kandidater förekommer alltså inte i vårt land. Däremot har möjlighet öppnats för ett parti att få sin beteckning registrerad. Genom registre- ringen kan partiet i viss utsträckning skydda sin beteckning mot att utnyttjas illojalt, dvs. användas på valsedlar som inte upptar kandidater som företräder partiet.

F. n. kan partibeteckning registreras endast för val till riksdagen. ] 54 ä 1 mom. ValL anges under vilka villkor sådan registrering kan ske. Enligt detta lagrum gäller att partiet, för att få sin beteckning registrerad, inte får vara en underavdelning av politisk sammanslutning. Partiet måste vidare. ha minst 1 000 röstberättigade medlemmar. Dessutom fordras att den partibeteckning som skall registreras tydligt skiljer sig från redan registrerad beteckning eller från beteckning om vars registrering ansökan har kommit in tidigare men ännu inte har prövats. [ lagen anges inte hur ett parti, som ansöker om registrering, skall styrka att det har det föreskrivna minimiantalct medlemmar. Av förarbetena (se PM år 1934, fogad som bil. till prop. 19351139') framgår emellertid att medlemsför- tcckning inte. skall behöva företcs och att det i fråga om parti, som är representerat i riksdagen, får anses notoriskt att det har föreskrivet antal medlemmar.

Ansökan om registrering prövas av chefen för justitiedcpartementct i närvaro av tre riksbanksfullmäktigc och tre riksgäldsfullmäktige. De sex fullmäktige. har emellertid endast en rådgivande funktion.

Parti som fått sin beteckning registrerad skall anmäla ett ombud till registret. Partibetcckning kan avregistreras efter ansökan. Ansökan om avregistrcring kan göras antingen av det parti, för vilket registreringen skett, eller av annat parti, som då mäste visa att parti, som erhållit registreringen, har blivit upplöst eller inte anmält kandidater vid två på varandra följande val till riksdagen. Det är alltså inte f. n. möjligt att ex officio avföra cn partibeteckning ur registret.

Registrering är en förutsättning för att ett parti skall kunna skydda sin partibeteckning mot att utnyttjas illojalt. Detta skydd åstadkoms på följande sätt. Enligt 56%; 1 mom. ValL får parti som registrerat sin beteckning anmäla minst fem och högst femton valbara personer i varje

Prop. l972:105 sr

valkrets. Valsedel som upptar registrerad partibeteckning måste som första namn ha namnet på en av de kandidater som anmälts. Är detta inte fallet anses alla namnen som obefintliga men valsedel tillgodoräknas det parti vars beteckning angetts på sedeln (59 & ValL).

4.2. Framställning från riksdagen om översyn av reglerna om registrering av partibeteckning

I sitt memorial 1966144 uttalade konstitutionsutskottet (KU) att det framstod som tveksamt om reglerna om registrering av partibeteckning var ändamålsenligt utformade såvitt gällde bestämningen av begreppet parti, formerna för styrkande att partiet hade föreskrivet minsta antal. medlemmar, registreringsmyndigheten och avsaknaden av befogenhet för registreringsmyndigheten att avregistrera partibeteckning som inte an- vänds längre. KU menade att sådan ändring av lagtexten borde övervägas att de tekniska problem som uppstår när det gäller att bedöma om kravet på ett visst antal medlemmar är uppfyllt undanröjs. Vidare ansåg KU att en ordning borde eftersträvas, som medger verklig kontroll, när sådan behövs men som i övrigt varken medför onödiga formaliteter eller omotiverad insyn i enskilda personers politiska engagemang. En regel att registreringsmyndigheten får ålägga en sökande att på visst sätt styrka föreskrivet medlemsantal borde övervägas. Utskottet framhöll vidare att det syntes tveksamt om det bör åligga en departementschef att under sedvanligt konstitutionellt och politiskt ansvar avgöra registreringsären— den. Det kunde diskuteras om inte registreringsärenden bör överföras antingen till regeringsrätten eller till den tremannanämnd som fördelar partistödet. Slutligen framhölls i memorialet att en regel som ger registreringsmyndighetcn möjlighet att ex officio avregistrera en partibe- teckning, som inte används vid — t. ex. —— två på varandra följande val, framstår som motiverad.

KU togi memorialet även upp frågan om skydd för partibeteckningar i kommunala val. I denna del anförde utskottet att frågan härom — förutom att den innebar väsentligt större problem än vad gäller riksdags- valen — länge ansetts sakna egentlig aktualitet. Den hade emellertid kommit fram i den politiska debatten under utskottets behandling av ärendet. Utskottet uttalade bl. a. följande.

Utskottet har med hänsyn härtill stannat för att ändringari bestäm- melserna om registrering av partibeteckningar inte bör utan övervägan- den, som omfattar även den kommunala problematiken. ske på sådana punkter, där en annan lösning kan framstå som motiverad, därest regler införes även för kommunala val. Statsmakternas överväganden kunde eljest på ett mindre tillfredsställande. sätt bindas. I stället bör hela frågekomplexet göras till föremål för en samlad översyn, vilken lämpligen kan ske i samband med det utrednings- och reformarbete som inletts på valrättens område. -- Det bör understrykas, att utskottet med det anförda inte tagit någon ställning till frågan, huruvida skydd för partibe- teckningar bör införas vid kommunala val. Detta spörsmål bör övervägas förutsättningslöst.

Prop. l972:105 ' - ' 83

KU hemställde avslutningsvis att riksdagen hos Kungl. Maj:t skulle begära utredning och förslag om ändrade bestämmelser om registrering av partibeteckningar. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets hem-

ställan.

4.3. Förslag i departementspromemorian (Ds Ju 197124)

Frågan om ändrade regler om registrering av partibeteckning m.m. togs upp till behandling i den förut nämnda. inom justitiedepartementet utarbetade promemorian.

] promemorian erinras till en början om att begreppet parti numera är definierat i 16 % RO. Enligt denna definition avses med parti varje politisk sammanslutning eller grupp av väljare. som uppträder i val under särskild beteckning (partibeteckning). Det erinras också om att kom- munalvalskommittén föreslår att motsvarande definition av partibegrep- pet skall tas in i kommunallagarna.

l promemorian behandlas vidare frågan om det bör införas skydd för partibeteckning även vid de kommunala valen. Inledningsvis framhålls att ett sådant skydd i så fall måste utformas efter förebild av ValL:s bestämmelser och alltså bygga på ett registreringsförfarande. Det skydd som ValL ger registrerad partibeteckning är visserligen relativt bräckligt. Det torde emellertid inte vara möjligt att konstruera ett fullständigare skydd utan att ge upp principen om den fria nomineringsrätten.

Förslag om att införa skydd för partibeteckning även vid de kommu- nala valen har väckts vid flera tillfällen utan att det har lett till några lagstiftningsåtgärder. Mot tanken på sådant skydd har i huvudsak anförts tre skäl. Dels har det sagts att behovet av ett skydd för partibeteckningar- na vid dessa val inte var särskilt framträdande när partibeteckning kan skyddas vid riksdagsval. Dels har det anförts att det blir tekniskt komplicerat att införa en sådan ordning. Slutligen har det gjorts gällande att det officiella inslaget i valförbercdelserna skulle. öka i alltför hög grad.

1 promemorian framhålls att något fall där partibeteckning utnyttjats illojalt vid kommunala val inte är känt. Att av detta förhållande dra den slutsatsen att ett sådant utnyttjande inte skulle kunna förekomma anses dock vara förhastat. Ett sådant läge kan enligt promemorian lätt tänkas där en grupp väljare. finner det förenligt med sina syften att utnyttja ett visst partis beteckning i val. Enligt promemorian kan det inte längre hävdas att införandet av ett skydd även på den kommunala sidan skulle bli särskilt tekniskt komplicerat. Inte heller bör den omständigheten att det officiella inslaget i valförberedelserna något ökar tillmätas avgörande betydelse i sammanhanget förutsatt att de bärande principerna i valsyste- met inte rubbas därigenom.

Slutsatsen blir enligt promemorian att starka skäl i och för sig talar för att partibeteckningarna skyddas även vid de kommunala valen. Med hänsyn härtill och då några avgörande tekniska eller andra invändningar inte synes kunna resas föreslås att partibeteckningar får samma skydd vid

Prop. l9721l05 g4

de kommunala valen som de i dag har vid riksdagsvalen. Samtidigt föreslås vissa modifikationer i regelsystemet. Närmare. utfört innebär promemorieförslaget följande.

Parti skall kunna få sin partibeteckning registrerad vid säväl riksdags— som landstings— och kommunfullmäktigval. Registrering beviljas i princip för visst val. Registreras partibeteckning för val till riksdagen, gäller registreringen — som nu — för hela landet. Beviljas registrering för val av landstingsmän gäller den angiven landstingskommun och. beviljas den för val av kommunfullmäktige gäller (len i angiven kommun. F.nligt prome- morian är det i fråga om dessa senare val varken lämpligt eller nödvändigt att ett lokalt parti skall kunna förhindra att samma partibeteckning utnyttjas vid val i annan landstingskommun eller kommun än den där partiet avser att gå fram i val. Bestämmelserna föreslås utformade så att registrering för val till riksdagen skall gälla även val till landsting och kommunfullmäktige i hela landet och registrering för val till landsting även val till fullmäktige i de kommuner som ingär i landstingskommunen.

Enligt förslaget skall beteckning som redan är registrerad för val av landstingsmän eller kommunfullmäktige kunna registreras för val till riksdagen förutsatt att det parti för vilket registreringen beviljats lämnar sitt samtycke. På motsvarande sätt skall beteckning som registreras för fullmäktigval inom en landstingskommun kunna registreras för val av landstingsmän i den landstingskommunen.

Centrala valmyndigheten föreslås bli registreringsmyndighet. De. villkor som i dag uppställs för att registrering skall kunna beviljas föreslås i princip skola gälla även i fortsättningen. Partiet bör sålunda inte få vara en underavdelning av politisk sammanslutning. Det bör vidare ha nått en viss styrka. Denna bör manifesteras genom att partiet visar att ett antal röstberättigade medlemmar står bakom partiet. Detta antal föreslås i fråga om registrering för riksdagsval sättas till 1 500 i hela landet och i fråga om registrering för annat val till 100 i den landstingskommun eller kommun i vilken registrering sökes. Det föreskrivna medlemsantalet skall styrkas på så sätt att partiet företer intyg från notarius publicus om att partiet för honom företett en medlemslista med minst så många namn på personer som uppnått röstberättigad älder som i det särskilda fallet krävs. Är partiet redan representerat i den församling som det är fråga om, skall det dock anses notoriskt att partiet har det föreskrivna antalet medlem- mar bakom sig. Ansökan om registrering skall göras skriftligen.

Enligt förslaget skall registreringsmyndigheten ha rätt att från registret avföra partibeteckning som inte använts vid två på varandra följande val.

Enligt gällande regler skall parti som vill skydda sin beteckning hos länsstyrelsen anmäla minst fem och högst femton personer som kandida- ter i varje valkrets. l)enna regel föreslås i promemorian bibehållen med den ändringen, såvitt gäller riksdagsvalen, att det minsta antal kandidater som skall anmälas sätts till fyra. För kommunalvalen föreslås samma minimiantal medan maximiantalet vid dessa val bör sättas till tio. Vidare- föreslås att kandidatanmälan skall göras hos centrala valmyndigheten.

Det bör enligt promemorian klart sägas ut att besvär får föras över

Prop. 1972:105 : ss

centrala valmyndighetens beslut i registrerings- och anmälningsärende. Sådana besvär bör av hänsyn till tidsfaktorn föras direkt hos regeringsrät— ten. Någon särskild besvärstidsregel har dock inte uppställts. Förvalt— ningslagens regler i detta hänseende blir alltsä tillämpliga. Det får emellertid, framhålls det i promemorian, förutsättas att regeringsrätten behandlar mål av denna art med förtur.

4.4. Remissyttrandena

Förslaget att det skall öppnas möjlighet att registrera partibeteckning även vid kommunala val har i princip godtagits eller lämnats utan erinran av alla remissinstanser som yttrat sig i denna del. Regeringsrättens ledamöter framhåller att behovet av registrering av partibeteckning för kommunala val inte närmare analyserats i promemorian. Anledningen till förslaget synes enligt ledamöterna vara att söka mera i önskemålet att få en enhetlig reglering av alla de samtidiga valen än ett behov för de kommunala valens del av det skydd som registreringen innebär. Ledamö- terna godtar emellertid förslaget utom såvitt gäller kravet på att parti skall ha minst 100 medlemmar för att registrering av beteckning för de primärkommunala valen skall få ske. Ledamöterna framhåller att detta antal synes för stort med hänsyn till det antal röster som kan behövas för att ett parti skall bli representerat i fullmäktige. Det skulle vara mer rättvisande med ett krav på att medlemsantalet skulle utgöra viss lågt angiven kvotdel av de röstberättigade i kommunen. Ett sådant system kan dock bli förhållandevis tekniskt komplicerat. Man bör därför även för val av kommunfullmäktige ange ett visst lägsta medlemstal. Detta måste då, framhåller ledamöterna, sättas betydligt lägre än det föreslagna och i varje fall inte överstiga 50. Till samma slutsats kommer kommunal— Iagsutredningen.

Länsstyrelsen i Stockholms län finner det fullt motiverat att införa ett minimiskydd av något slag för partibeteckningar även vid de kommunala valen. Länsstyrelsen påpekar att det förekommit att man vid uppsättande av spränglista använt sig av partiets kandidater utan att tillfråga dem om de var villiga att stå med på spränglistan. Länsstyrelsen tillstyrker alltså förslaget.

Klart tillstyrkande yttranden föreligger också från utredningen om den kommunala demokratin och valnämnden iStockholm

Prop-. l972:105 80

5 Bestämmelser om antalet landstingsmän och om valkretsindelningen i Stockholms läns landstingskommun

5.1. Nuvarande ordning

Enligt lagen (19692215) med särskilda bestämmelser om Stockholms ' läns landstingskommun och lagen (19691216) om antalet landstingsmän och valkretsindelningen i Stockholms läns landstingskommun för val- perioden 1971—1973 gäller särskilda bestämmelser för Stockholms läns landstingskommun bl. a. i fråga om landstingskommunens kompetens, antalet landstingsmän, valkretsindelningen och landstingets sammanträ- den. Anledningen till särregleringen, som tillkom i samband med Stock- holms inträde i landstingskommunen den 1 januari 1971. är landstings- kommunens storlek i fråga om befolkningstal och det särskilda behovet av interkommunal samverkan i Stockholmsregionen (jfr prop. 19691112 s. 89).

1 den nämnda propositionen konstateras (s. 100) att en tillämpning av landstingslagcns bestämmelser om antalet landstingsmän på Stockholms läns landstingskommun skulle leda till att ett väsentligt större antal landstingsmän utses än som kan anses lämpligt. 1 l 5 lagen om antalet landstingsmän och valkretsindelningen i Stockholms läns landstingskom- mun för valperioden l971--l973 föreskrivs att antalet ledamöter i landstinget skall vara 149. Att antalet landstingsmän bestämts i lag har medfört att regler som avviker från landstingslagens blivit nödvändiga också i fråga om valkretsindelningen och fördelningen av mandaten mellan valkretsarna. Enligt den särskilda lagen gäller i dessa avseenden i huvudsak följande. Valkretsama skall alltid omfatta en eller flera hela kommuner. Stockholms kommun får dock delas in i valkretsar. Valkret- sarna skall utformas så att de kan beräknas fä lika många mandat var, om en sådan utformning inte medför olägenhet. För varje valkrets skall kunna utses minst sju landstingsmän. Fördelningen av mandaten skall ske enligt ett jämförelsetal som beräknats med—ledning av folkmängden för valåret enligt mantalslängden. Valkretsindelningen och antalet landstings— män för varje valkrets skall bestämmas av länsstyrelsen. Om det är påkallat av ändrade förhållanden, kan länsstyrelsen före utgången av maj valåret företa jämkning av valkretsindelningen.

De särskilda bestämmelserna för Stockholms läns landstingskommun om antalet landstingsmän oeh valkretsindelningen avser bara valperioden 1971- 1973. Bestämmelserna avsågs att utgöra en provisorisk reglering i avbidan på en för alla landstingskommuner tillämplig lagstiftning på grundval av förslag från kommunalvalskommitte'n (K 1968158) (prop. l969:l 12 s. 100).

Prop. l972:105 87

5.2. Kommunalvalskommitténs förslag

Kommittén, som haft att utreda frågan om ändrade regler för bestäm- mandet av antalet landstingsmän, landstingskommuns indelning i valkret- sar och valsystem för kommunalvalen, avlämnade i februari 1971 betän- kandet (SOU 1971:4) Kommunala val. Efter förebild av de regler som gäller i fråga om antalet kommunfullmäktige föreslår kommittén att antalet landstingsmän skall bestämmas av landstinget. l landstingslagen skall anges vissa minimital som inte får underskridas. Landstingsmanda- ten skall enligt förslaget i princip fördelas mellan valkretsarna i propor- tion till antalet röstberättigade invånare. Kommittén har undersökt om det är möjligt att genom än'drade regler för valkretsindelningcn få en bättre proportionell fördelning mellan partierna. På grund av svårigheten att genom ändringar i reglerna för valkretsindelningen inom det nuvaran- de valsystemets ram samtidigt få bättre proportionell fördelning mellan partierna, en enhetlig spärr mot småpartier och naturliga valkretsar föreslår kommitten att ett valsystem motsvarande det som tillämpades första gången vid valen till riksdagen år 1970 skall införas också för landstingsval. Samma valsystem skall enligt kommitténs förslag användas vid valen till kommunfullmäktige. Partier som inte har fått minst 4 % av rösterna i hela landstingskommunen resp. kommunen skall inte få delta i mandatfördelningen. Såvitt gäller landstingsvalen föreslås dock att ett parti som har fått minst 12 % av rösterna ien valkrets alltid skall ha rätt att delta i fördelningen av de fasta mandaten för den valkretsen.

Vid remissbehandlingen av kommunalvalskommitténs betänkande har åtskilliga remissinstanser. däribland Svenska kommunförbundet. ställt sig tveksamma eller direkt avvisande till den föreslagna småpartispärren.

Vid överläggningar mellan företrädare. för de olika politiska partierna i riksdagen i fråga om ett nytt valsystem för de kommunala valen har det visat sig att enighet föreligger om att frågan om en generell spärr mot småpartier inte bör prövas innan man närmare fått diskutera vilka konsekvenser för den kommunala demokratin en sådan spärr skulle få.

Kungl. Maj:t. som mot denna bakgrund inte ansett sig böra föreslå någon ändring till 1973 års val av valsystemet för de kommunala valen, har den 21 april 1972 uppdragit åt utredningen (C 1970229) om den kommunala demokratin att göra en översyn av småpartiernas roll i det kommunalpolitiska systemet. Syftet med översynen skall vara att närma- re belysa de principiella aspekterna på minoritetsgruppers representation i en funktionsduglig kommunal demokratis beslutande organ. Avsikten är att utredningens undersökningar skall kunna läggas till grund för ett slutligt ställningstagande i god tid före 1976 års val till frågan om valsystemet vid de kommunala valen. l avbidan på de förslag som demokratiutredningen kan komma att lägga fram har ett ställningstagan- de till kornmunalvalskomniitténs förslag i övrigt ansetts böra anstå.

Prop. l972:105 88

6. Departementschefen

6.1. Valförfarandet 6.1.1 Allmänna utgångspunkter

Reglerna om hur valen till riksdagen skall genomföras finns f. n. i lagen (.19'202796) om val till riksdagen (ValL). Motsvarande reglering för de kommunala valen -- landstingsval och val till kommunfullmäktige finns i kommunala vallagen (19302253, KVL). Bestämmelser om val finns dessutom i riksdagsordningen (RO) och kommunallagarna. [ RO ges sålunda regler om bl.a. rösträtt och valbarhet samt om mandatens fördelning mellan partierna. Kommunallagarna innehåller förutom röst- rätts- och valbarhetsregler även reglerna om valkretsindelningen vid dessa val.

Som framgår av vad som inledningsvis har anförts avser jag att här behandla valförfarandet, dvs. de regler som idag finns i de. båda vallagar- na. Reglerna i RO berörs alltså inte. Detsamma är i huvudsak fallet med kommunallagarnas valbestämmelser. Genomförs de förslag som här kom- mer att förordas, blir det emellertid nödvändigt att göra vissa, främst redaktionella ändringari några paragraferi dessa lagar.

[ allt väsentligt är den valtekniska regleringen i ValL och KVL densamma. Det framstår mot bakgrunden av detta och det förhållandet att riksdagsval, landstingsval och kommunfullmäktigval nu sker samtidigt naturligt att behandla de valtekniska frågorna som rör dessa tre olika val i ett sammanhang.

KVL reglerar inte bara landstingsval och val till kommunfullmäktige utan också valen till kyrkofullmäktige. Frågan om reformering av förfarandet vid sistnämnda val är under utredning. Som jag har nämnt tidigare är avsikten att proposition i det avseendet skall föreläggas riksdagen i god tid före 1973 års val.

På VTU ankommer att se över reglerna om de 5. k. utlandssvenskarnas rösträtt. [ avbidan på VTU:s förslag och dess vidare behandling föresläsi detta sammanhang inte någon saklig ändring i de regler som nu gäller.

6.1.2 Allmänt om valförfarandet

Valen till beslutande församlingar — riksdagen, landstingen och kom- munfullmäktige — utgör grundpelare i en representativ demokrati av vår typ. Det är därför av största betydelse att förfarandet vid förrättning då medborgarna väljer beslutande församling är så utformat att det fyller högt ställda krav på tillförlitlighet. Garantier mäste vidare föreligga att valen sker under former som tryggar den för fria val nödvändiga valhemligheten. Samtidigt är det av stor betydelse att valförfarandet är

Prop. l972:105 89

smidigt och enkelt. Detta är av vikt för den enskilde medborgaren som deltar i valet men också för den verksamhet som bedrivs av de politiska partierna och som år ett bärande element i vår demokrati.

Den valteknik som hittills har kommit till användning har helt byggt på manuella förfaranden. Något annat har inte gjorts gällande än att valtekniken har varit ägnad att ge ett tillförlitligt resultat och att den har tryggat valhemligheten. Däremot kan det inte bestridas att förfarandet i många avseenden har kommit att framstå som komplicerat och tidsödan- dc. Inte minst har sarnmanräkningsförfarandet föranlett tidsutdräkt, Vilket har fört med sig att det slutliga valresultatet har fördröjts, något som har föranlett kritik från olika håll och fört med sig olägenheter. Det har alltså framstått som angeläget att söka åstadkomma ett enhetligare, smidigare och snabbare förfarande. Önskemålen härom fick givetvis särskild aktualitet genom införandet av den gemensamma valdagen för riksdagsval, landstingsval och val av kommunfullmäktige med de särskilda krav på valteknikCn som den förde med sig. Mot bakgrund av den tekniska utveckling som skett var det då naturligt att ställa frågan om inte maskinella hjälpmedel kunde utnyttjas även på detta område.

Det förslag som VTU i enlighet med sina direktiv lade fram i betänkandet 1969 innebar att maskinella hjälpmedel skulle utnyttjas både vid röstningen och — såvitt gällde riksdagsvalen — vid sammanräk- ningen. Dct föreslagna förfarandet förutsatte att vid alla valen skulle användas valsedlar i form av hålkort med maskinläsbar information (hålmarkeringar). I stället för att lägga in sin valsedel i ett kuvert skulle väljaren placera den i en specialkonstruerad kassett, som överlämnades till valförrättaren/röstmottagaren. Denne placerade kassetten i en lika- ledes spccialkonstruerad valbox varefter han, genom att trycka ner ett handtag på boxen. ombesörjde att valsedeln frigjordes ur kassetten och samlades upp i valboxen. lifter röstningens slut skulle de vid riksdagsvalet avgivna valsedlarna föras till särskilt inrättade räkningscentraler där sammanräkningen skulle ske i hålkortssorterare eller dator. Valboxarna med kommunalvalsedlarna skulle föras till länsstyrelsen för manuell räkning. Samtidigt föreslog VTU att röstning som sker på annan plats än i vallokal — dvs. röstningen på postanstalt, hos utlandsmyndighet och på fartyg — skulle avslutas på fredagen före valdagen så att även dessa röster, vilka förutsattes skola räknas i en för hela landet gemensam räknings— central, skulle kunna räknas under valnatten. [ ett så utformat förfarande kunde ett, såvitt gällde mandatfördelningen mellan partierna, i princip slutligt valresultat föreligga redan under valnatten.

Förslagen i VTU:s betänkande 1971 innebär en vidareutveckling av förslagen i nyssnämnda betänkande. Enligt sina direktiv har utredningen i detta betänkande lagt fram förslag som avser dels att helt foga in de kommunala valen i det maskinella förfarandet dels att möjliggöra att valresultatet kan redovisas valdistriktsvis dels att poströstningen kan få pågå t.o.m. valdagen. Förslagen innefattade sålunda ett för alla de samtidiga valen nytt förfarande där valbox-arna och kassettcrna utnyttjas vid röstningen och där sammanräkningen genomgående sker i datoreri

Prop. l972:105 90

särskilt inrättade räkningscentraler.. Förfarandet är dessutom så utformat att inte bara vallokalsrösterna utan även poströsterna skall kunna redo- visas valdistriktsvis. Samtidigt kan enligt förslaget poströstning äga rum även på valdagen, så till vida som det föreslagna förfarandet medger poströstning inom landet till kl. 11 valdagen. Enligt VTU:s beräkningar skulle även i det fullt utbyggda maskinella systemet ett i princip fullständigt valresultat för alla de samtidiga valen kunna lämnas redan på valnatten. l fråga om riksdagsvalet beräknade VTU att resultatet skulle kunna föreligga några timmar efter röstningens slut.

Som framgår av det föregående fick förslagen i 1969 års betänkande under remissbehandlingen ett på det stora hela mycket gott mottagande. Däremot har förslagen i_ 1971 års betänkande rönt stark kritik under remissbehandlingen. Flera remissinstanser, bland dem riksskatteverket (RSV) i egenskap av central valmyndighet. har sålunda framhållit att, även om enskilda detaljer eller led i det föreslagna förfarandet i och för sig skulle kunna fås att fungera tillfredsställande, förfarandet sett som helhet är så komplicerat att rimliga krav på tillförlitlighet och enkelhet inte kan anses uppfyllda. Kritiken har framför allt riktats mot två komponenter i det föreslagna förfarandet. Dels har det från flera håll ifrågasatts om den föreslagna valapparaturen — trots de konstruktions- ändringar som successivt har gjorts --— fyller de höga krav på funktions- säkerhet som måste ställas på den. Dels har det hävdats att det föreslagna sammanräkningsförfarandet är utomordentligt känsligt och att de tider för sammanräkningen som VTU räknat med knappast kan hållas. Det har sålunda framhållits som realistiskt att räkna med avsevärt längre sammanräkningstider än dem som VTU har räknat med.

Ett genomförande av VTU:s förslag skulle enligt min mening vara förenat med många fördelar. En maskinell valteknik av det slag som utredningen har förordat skulle sålunda kunna bidra till ett snabbt och smidigt genomförande av de tre samtidiga valen. Detta har också understrukits från mänga håll under remissbehandlingen av förslagen. De praktiska prov som har genomförts och som jag i korthet har redogjort för i det föregående har också visat att tekniken fungerat istort sett väl. De missöden som inträffat har enligt min uppfattning inte varit av den arten att de - i den mån de inte redan föranlett ändringar — inte skulle. kunna förebyggas med förhållandevis enkla justeringar. Det förtjänar också påpekas att undersökningar som företagits inom justitiedeparte- mentet under våren [972 inte gett belägg för annat än att VTU :s förslag och beräkningar är väl underbyggda.

Även om den kritik som har framförts mot VTU:s förslag alltsä enligt min mening inte är helt övertygande kan man inte bortse från det förhållandet att förslaget inrymmer vissa osäkerhetsfaktorer. De praktis- ka prov som har genomförts har av naturliga skäl fått ske i begränsad skala och under förhållanden som inte har varit helt realistiska. Vissa led i förfarandet har inte heller kunnat prövas under omständigheter jämförbara med dem som råder vid allmänna val. Det är därför alltjämt i viss mån osäkert huruvida man med tillämpning av den föreslagna

Prop. 1972;105 "' ' 91

maskinella valtekniken uppnår den höga grad av säkerhet i valförfarandet som krävs. Vad som har framkommit i samband med remissbehandlingen av VTU:s förslag medför att risk föreligger för att väljarna inte skulle omfatta valförfarandet med förtroende, om den föreslagna valtekniken användes. Mot denna bakgrund har det bedömts som olämpligt att nu gå över till den föreslagna maskinella tekniken. Till detta ställningstagande har medverkat att det har framstått som möjligt att inom ramen för en valteknik av det slag sorn kom till användning vid 1970 års val genomföra förbättringar som motverkar de olägenheter som då framträdde framför allt i sammanräkningsledet.

[ sammanhanget vill jag framhålla att vad jag nu har sagt inte får tolkas så att jag anser att tanken på ett maskinellt valförfarande är övergiven för all framtid. Den tekniska utvecklingen kan föra med sig att frägan får tas upp pä nytt. Det arbete som hittills nedlagts kan då tas till vara och bilda utgångspunkten för vidare arbete på en maskinell valteknik. Jag vill också framhålla att ställningstagandet i fråga om den maskinella valtekniken givetvis inte utesluter att man för begränsade delar av valförfarandet använder sig av tekniska hjälpmedel som står till buds. Jag tänker dä framför allt på möjligheterna att sedan rösträkning skett utnyttja datorer för fastställande av mandatfördelningen m. ni., något som jag återkom- mer till i det följande.

En följd av att förslaget om ett maskinellt röstnings- och sammanräk- nintåSförfarande nu avvisas elleri varje fall ställs på framtiden är att också kommande val mäste förrättas med hjälp av manuell teknik. [ prop. l969:148 (s. 62) framhöll jag att det inte var okomplicerat att genomföra tre samtidiga val med sådan teknik. Vid 1970 års val tillämpades därför ett förfarande som i betydelsefulla hänseenden skilde sig från det dittills använda. Det är en allmän uppfattning att detta förfarande fyllde högt ställda anspråk på säkerhet och verksamt bidrog till att valen kunde genomföras så smidigt som faktiskt skedde. [ det uppkomna läget harjag därför funnit lämpligt att vid utarbetandet av förslag till valförfarande i huvudsak följa den ordning som tillämpades vid 1970 års val. Samtidigt bör emellertid erfarenheterna från dessa val kunna tas till vara.

Jag föreslår i det följande regler som innebär att själva röstningen och förfarandet i övrigt i vallokalerna liksom pä postanstalterna, hos utlands- myndigheterna och på fartygen genomförs på i stort sett samma sätt som vid 1970 års val och alltså med användande av standardiserade valsedlar samt av valkuvert, innerkuvert och ytterkuvert för poströstning och valsedelsförsändelse avi princip samma slag som vid dessa val.

Den ordning som tillämpades vid 1970 års val har, som framgår av vad jag nyss nämnde, mött kritik såvitt avser sammanräkningsförfarandet. Från denna kritik bör man enligt min mening inte bortse. Den bör föranleda vissa ändringar i detta led av förfarandet i syfte att påskynda länsstyrelsernas slutliga sammanräkning och att få fram ett preliminärt valresultat som är tillförlitligare än som hittills har varit fallet. Till detta återkommer jag i ett särskilt avsnitt i det följande.

Sammanfattningsvis gäller sälunda att det valförfarande som nu före-

Prop. l972:105 92

slås. med undantag för vad jag nyss nämnde i fråga om sammanräknings- förfarandct, i stor utsträckning kan göras överensstämmande med det förfarande som tillämpades vid 1970 års val. I den män bestämmelser som nu föreslås i sakligt hänseende helt eller huvudsakligen överensstäm- mer med dem som gällde vid dessa val och därför får förutsättas vara kända föranleder de inte någon behandling i detta sammanhang. Sådana bestämmelser avserjag att i stället vid behov kommentera i speeialmotive- ringen. Som framgår av den föregående redogörelsen har VTU emellertid i 1971 års betänkande föreslagit vissa ändringar i valförfarandet som inte är direkt avhängiga av den maskinella tekniken och som bör beaktas även om denna inte kommer till tillämpning. Dessa förslag kommer jag att ta upp i särskilda avsnitt i det följande.

6.1.3. Valsedelsframställning och valsedelstilldelning

Som redan anförts föreslår jag regler som innebär att röstningen skall ske med användande av kuvert — valkuvert samt inner— och ytterkuvert för poströstning och valsedelsförsändelse -- av samma slag som vid 1970 års val. På val- och innerkuverten skall sålunda de båda nedre hörnen vara avskurna så att färgen på den inneliggande valsedeln kan ses utan att kravet på valhemlighet åsidosätts. En sådan kuverttyp förutsätter att, liksom vid 1970 års val, till formatet standardiserade valsedlar används. Som jag framhöll i prop. 19691148 (s. 64) innebär detta att statsverket mäste svara också för framställningen av blanketter till valsedlarna. Statsverket bör även, som fallet var 1970, låta förse blanketterna med det tryck partierna önskar utan att någon särskild ersättning för detta tas ut.

Vid 1970 års val tillämpades den ordningen att parti som var eller genom valet blev representerat i den församling valet gällde gratis fick valsedlar/valsedelsblanketter upp till ett antal som motsvarade fem gånger antalet röstberättigade, i fråga om riksdagsval, i valkretsen och, i fråga om annat val, i valet. Beställde parti, som är representerat i ifrågavarande församling, större antal valsedlar/valsedelsblanketter, fick partiet i efter- hand erlägga betalning för det överskjutande antalet. Blev parti, för vars valsedlar/valsedelsblanketter erlagts förskott, genom valet rcpresenterati ifrågavarande församling, betalades förskottet tillbaka i den män inte gränsen för vad partiet har rätt att erhålla gratis överskreds därigenom. Efter samma princip skedde återbetalning av förskott. när beställning gjorts av annan än behörig företrädare för partiet. dvs. när det har varit fråga om en spränglista. Frågan huruvida återbetalning skulle ske blev här beroende av om partiet utnyttjat sin gratiskvot. Återbetalning skulle alltid ske till partiet oavsett vem som hade erlagt förskottet.

[ 1971 års betänkande har VTU föreslagit andra regler beträffande valsedelstilldelningen än dem som sålunda tillämpades vid 1970 års val. Enligt förslaget skall partierna få välja mellan å ena sidan att få valsedlar gratis upp till ett visst högsta antal och å andra sidan att beställa ett mindre antal valsedlar men få skillnaden kontant mellan kostnaden för det faktiskt beställda antalet och kostnaden för det antal valsedlar partiet

Prop. l972:105 '-"- 93

maximalt kunnat få gratis. Samtidigt innebär förslaget att statsverket skall låta framställa och utan kostnad för vederbörande parti i lokal där röstning äger rum tillhandahålla väljarna valsedlar försedda med tryckt beteckning för parti som är representerat i riksdagen samt valbeteckning men som i övrigt är blanka (partimarkerade valsedlar). Genom att statsverket sålunda skulle svara för att dessa partiers valsedlar skall finnas tillgängliga överallt där röstning sker anser VTU att förutsättning förelig- ger att skära ner partiernas fria valsedelskvot från fem till fyra gånger antalet röstberättigade.

VTU:s förslag att partierna vid valsedelsbeställning skall kunna välja mellan olika alternativ var avsett för ett förfarande där valsedlar av hålkortstyp kommer till användning och var betingat av att det, om ett sådant förfarande skulle tillämpas, av både tryckeritekniska och ekono- miska skäl framstår som angeläget att söka bringa ner det antal valsedlar av denna typ som skulle behöva framställas. När valsedlar av annat slag nu förutsätts komma till användning är behovet av åtgärder för att minska den totala valsedelsupplagan genom att ge partierna den föreslag— na valmöjligheten mindre framträdande. Härtill kommer att det under remissbehandlingen riktats vissa principiella invändningar mot VTU:s förslag i detta avseende. Mot denna bakgrund har jag kommit till slutsatsen att det inte finns anledning att nu genomföra detta förslag.

Det har obestridligen utgjort en brist att väljarna vid tidigare val inte har kunnat vara säkra på att finna ”sitt" partis valsedlar även på postanstalter, hos utlandsmyndigheter och på fartyg. VTU:s förslag att statsverket skall framställa och i lokal där röstning sker tillhandahålla väljarna partimarkerade valsedlar -- dvs. valsedlar som innehåller parti- och valbeteckning i tryck men som i övrigt är blanka — för partier som är representerade i riksdagen innebär en väsentlig förbättring härvidlag. Jag förordar därför att förslaget genomförs. Som en följd av detta bör — som VTU också har föreslagit — partiernas fria valsedelskvot kunna sänkas från fem till fyra gånger antalet röstberättigade i valkretsen när fråga är om riksdagsval och vid valet när fråga är om val av landstingsmän och kommunfullmäktige.

I sammanhanget vill jag också till behandling ta upp den förutsättning för gratis valsedelstilldelning som gällde vid 1970 års riksdagsval och som innebar att partiet i fråga var eller genom valet blev representerat i riksdagen. Denna ordning gav uttryck för samma princip som reglerna om statligt partistöd. Enligt dessa utgår sålunda partistöd till parti som har deltagit i senaste val till riksdagen och därvid har vunnit mandat, vilket innebär att partiet skall ha fått minst 4 % av rösterna i hela landet eller minst 12 GI:.- av rösterna i en valkrets (se prop. 197021 bil. 4, G 4, SU 2. rskr 2, KU 14, rskr 103). 1971 års partistödsutredning har emellertid i ett nyligen avgivet betänkande (SOU 1972:62) bl.a. föreslagit att det för rätt till statligt partistöd inte längre skall krävas att partiet _vunnit mandat i riksdagen. Avtrappat partistöd skall enligt förslaget utgå också till parti som inte har blivit företrätt i riksdagen men vars röstandel är större än 2,5 % av rösterna i hela landet.

Prop. 1972:105 94

Det är enligt min mening naturligt att samma regler gäller i fråga om rätten att vid riksdagsval få valsedlar gratis som i fråga om rätten att få statligt partistöd. Om partistödsutredningens nämnda förslag genomförs, bör sålunda gälla att parti som vid tidigare riksdagsval har fått eller vid valet får minst 2,5 % av rösterna, skall kunna få valsedlar gratis upp till det maximiantal som jag nyss förordade. 1 avbidan på ställningstagandet till partistödsutredningens förslag bör emellertid den ordning som i detta avseende tillämpades vid 1970 års val behållas.

Någon anledning att överväga ändring i de förutsättningar för gratis valsedelstilldelning som gällde vid 1970 års landstings- och kommunfull- mäktigval finns enligt min mening inte f.n. Liksom då bör också i fortsättningen krävas att partiet i fråga är eller blir representerat i den församling valet gäller.

Sammanfattningsvis föreslår jag alltså att de vid 1970 års val tillämpa- de reglerna om valsedelsfraInställning och valsedelst'illdelning skall gälla med de ändringar som föranleds av vad jag nyss har sagt om tillhandahål- lande av partimarkerade valsedlar och om sänkning av den fria valsedels- kvoten.

6.1.4. Tiden för röstning

Vid 1970 års val pågick röstningen i vallokal som regel utan avbrott mellan kl. 8 och 21. Vid detta valtillfälle gällde alltså inte regeln att uppehåll i röstningen alltid skulle ske mellan kl. 11 och 13. Liksom tidigare kunde länsstyrelsen även vid 1970 års val på framställning av valnämnden bestämma andra tider för röstningen. Såvitt känt beviljade länsstyrelserna dispens i mycket begränsad utsträckning. .

I sitt senaste betänkande har VTU föreslagit att vallokalerna skall stängas kl. 20, dvs. en timme tidigare än vad som hittills gällt. Bakom förslaget ligger främst önskemålet att få fram valresultatet så tidigt som möjligt. Några allvarligare invändningar mot den föreslagna förkortningen har VTU ansett inte kunna resas, eftersom antalet väljare som utnyttjat den sista timmen för att rösta har visat sig vara begränsat.

Förslaget att förkorta tiden för röstningen i vallokalerna med en timme har väckt kritik under remissbehandlingen. Även om jag kan förstå att det finns intresse —— i första hand från massmedias sida — att så tidigt som möjligt få del av resultatet av den preliminära sammanräkningen i vallokalerna, anser jag att intresset av att bereda väljarna bästa möjliga förutsättningar för att delta i valet väger tyngre. Jag är alltså inte beredd att biträda VTU:s förslag och frångå den huvudregel för öppethållande av vallokalerna som gällde vid 1970 års val.

Självfallet finns det valdistrikt där antalet röstberättigade är så litet eller förhållandena i övrigt är så speciella att ett öppethållande av vallokalerna under 13 timmar framstår som omotiverat. Det bör alltså alltjämt finnas möjlighet att hålla vallokalen i sådana distrikt öppen under kortare tid. Det synes lämpligast att centrala valmyndigheten beslutar i sådana frågor. Därvid bör myndigheten inte vara bunden i

Prop. 1972:105 95

vidare mån än att hänsynen till väljarnas möjligheter att delta i valen skall tillgodoses på ett tillfredsställande sätt.

Jag vill tillägga att det får förutsättas att valnämnden i den kommun inom vilken valdistriktet liggeri förekommande fall gör framställning hos centrala valmyndigheten om ett förkortat öppethållande i distriktet. Även myndigheten bör ha möjlighet att väcka fråga härom. lnnan beslut meddelas bör emellertid myndigheten i så fall ha berett valnämnden tillfälle att yttra sig i ärendet.

I fråga om poströstningsperioden inom landet föreslog VTU redan i sitt år 1967 avgivna betänkande (SOU 1967127, Förtidsröstning och gemensamma tvådagarsval) en förkortning från 30 till 18 dagar. Detta förslag återkom i både 1969 och 1971 års betänkanden. Vid samtliga tillfällen godtogs förslaget av remissinstanserna. 1 1971 års betänkande har VTU — under hänvisning främst till de transportmöjligheter som numera står till buds — också föreslagit att perioden för röstning hos utlandsmyndighet skall förkortas så att den börjar tidigast adertonde dagen före valdagen. ] fråga om tiden för röstning på fartyg föreslås däremot inte någon ändring. VTU menar att de förhållanden under vilka fartygsröstningen sker är så speciella att en röstningsperiod om 45 dagar är motiverad. Någon kritik mot vad VTU sålunda har föreslagit har inte förekommit vid remissbehandlingen.

Även jag är beredd att godta VTU:s förslag i det nämnda hänseendet. På postanstalt inom riket och hos utlandsmyndighet bör alltså också enligt min mening röstningen inledas 18 dagar före valdagen medan röstningen på fartyg liksom hittills bör börja 45 dagar före valdagen. Regler av denna innebörd har tagits in i förslaget till vallag.

Enligt nuvarande ordning pågår poströstningen också under själva valdagen. Jag vill redan här påpeka att någon ändringi det avseendet i förhållande till 1970 års val inte föreslås. I fråga om röstningen hos utlandsmyndighet och på fartyg föreslårjag däremot, i överensstämmelse med vad som gällde vid 1970 års val, den ordningen att röstningen skall vara avslutad i sådan tid att avgivna röster kan beräknas vara centrala valmyndigheten till handa senast kl. 12 dagen före valdagen.

6.1.5. Röstlängdsförfarandet

Till efterrättelse vid val skall enligt 145 RO finnas röstlängd. De närmare bestämmelserna om röstlängdsförfarandet finns i vallagarna. Röstlängderna är av två slag — allmän röstlängd och särskild röstlängd. Den allmänna röstlängden, som kommer till stånd efter ett rent officialförfarande, upprättas valdistriktsvis av lokal skattemyndighet. 1 längden upptas enligt nu gällande regler personer som är mantalsskrivna i landet och som uppnått för rösträtt föreskriven ålder. Den som uppfyller övriga villkor som gäller för rösträtt antecknas i längden som röstberät- tigad. 1 den särskilda röstlängden, som avser endast val till riksdagen upptas efter ansökan svenska medborgare som inte är mantalsskrivna här i landet men som varit. kyrkobokförda här någon gång under de senaste fem åren och som i övrigt uppfyller rösträttsvillkoren. Den särskilda

Prop. l972:105 %

röstlängden upprättas valkretsvis av centrala valmyndigheten. Anmärk— ningar mot båda slagen av röstlängder prövas av länsstyrelse.

Den allmänna röstlängden upprättas f. n. med mantalslängden som grund. Denna bindning mellan mantalslängd och röstlängd betyder bl. a. att röstlängden - när dess giltighetstid börjar omkring den 1 augusti - i princip speglar förhållandena sädana de var den I november året dessförinnan. Den som bytt hemortskommun efter sistnämnda tidpunkt kommer alltså att tas upp i röstlängden för ett valdistrikt där han inte längre är bosatt. Han kommer med andra ord att sakna möjlighet att delta i val i den ort där han har sitt faktiska hemvist. Mot bakgrund av den stora rörlighet som kännetecknar dagens samhälle är detta ägnat att inge betänkligheter. Den nuvarande ordningen innebär att ett betydande antal väljare i praktiken inte kan rösta i vallokal på valdagen utan är hänvisade att poströsta. Som VTU har framhållit kan den från val till val ökande poströstningst'rekvensen delvis ha sin förklaring i detta förhållande.

VTU hari sitt senaste betänkande föreslagit ett förfarande som gör det möjligt att få fram en allmän röstlängd som är aktuellare än den nuvarande. Enligt förslaget skall kyrkobokföringen och inte mantals- skrivningen läggas till grund för röstlängden. Den som vid en bestämd kvalifikationsdag av VTU föreslagen till den 30 april det är då röstlängden upprättas enligt kyrkobokföringen uppfyller villkoren för rösträtt tas i det föreslagna förfarandet upp i röstlängden för det valdistrikt inom vilket han är kyrkobokförd. Liksom hittills skall röst— längden upprättas av lokala skattemyndigheten. Enligt förslaget skall vidare gälla att längden skall vara upprättad senast den 15 maj.

Det är enligt min mening av flera skäl önskvärt att det finns en allmän röstlängd som är så aktuell som möjligt. Eftersom de. tekniska förutsätt- ningarna nu finns för att bygga röstlängden direkt på kyrkobokföringen. hör man enligt min mening utnyttja detta förhållande. Remissinstanserna har också i allmänhet godtagit VTU:s förslag att kyrkobokföringen läggs till grund för röstlängden. Med anledning av förslaget har emellertid påpekats att det leder till den konsekvensen att en person som efter mantalsskrivningen flyttar från en kommun till annan blir röstberättigad i och även valbar i inflyttningskommunen redan samma år som inflytt- ningen sker, medan han hela detta är har kvar sitt medlemskap och den därtill knutna besvärsrätten i utflyttningskommunen. I och för sig hade det naturligtvis varit att föredra, om en sådan ordning hade kunnat åstadkommas, att båda de nu nämnda funktionerna — rösträtt och medlemskap — hade kunnat knytas till inflyttningskommunen. Att en sådan ordning inte kan åstadkommas bör emellertid inte hindra genom- förandet av den enligt min mening väsentliga förbättring i förhållande. till nuläget som det föreslagna röstlängdsförfarandet utgör.

Jag ansluter mig sälunda till VTU:s förslag att den nuvarande bind- ningen mellan mantalslängd och röstlängd upplöses och att röstlängden upprättas direkt på grundval av kyrkobokföringens uppgifter. Tilläggas bör att ett sådant röstlängdsfi'irfarande förutsätter vissa ändringar i kommunallagarnas rösträttsbestämmelser. Till dessa återkommer jag i

Prop. l972:105 : 97

specialmotiveringen till förslag till ändringi kommunallagarna.

I fråga om den närmare utformningen av förfarandet vid upprättande av allmän röstlängd är till en början att märka att VTU har utformat sitt förslag med utgångspunkt i det maskinella röstnings- och sammanräk- ningsförfarandet, vilket bl. a. förutsätter röstkort av hälkortstyp med maskinläsbar information. Den kvalifikationsdag och den senaste dag för röstlängdens upprättande som VTU har föreslagit har bestämts med beaktande av att framställningen av sådana röstkort skulle kräva förhål- landevis lång tid. När det maskinella förfarandet nu inte. genomförs behövs inte röstkort av denna typ. Eftersom röstkorten alltsä kan framställas pä samma sätt som hittills, bör man utan olägenhet kunna lägga kvalifikationsdagen och dagen dä röstlängden senast skall vara upprättad betydligt närmare valdagen än vad VTU har funnit vara möjligt och lämpligt. Enligt min mening bör kvalifikationsdagen kunna bestäm- mas till den 1 juni och den senaste dagen för röstlängdens upprättande till den 15 juni. Övriga tidsfrister som är aktuella i sammanhanget får sedan anpassas efter detta.

Enligt gällande ordning skall lokala skattemyndigheten de är då ordinarie val till riksdagen skall förrättas underrätta envar som i den allmänna röstlängden har antecknats som icke röstberättigad om detta förhållande och om vad han har att iaktta om han vill framställa anmärkning mot längden. VTU har för sin del ansett att dessa s.k. hindersunderrättelser kan undvaras. Förslaget i detta avseende har läm— nats utan invändning av flertalet remissinstanser. Det har emellertid också rönt kritik under remissbehandlingen. Ett par av de kritiska remissinstan- serna har uttalat att det finns större skäl att avskaffa den utläggning för granskning som ingår som ett led i röstlängdsförfarandet än hindersunder- rättelserna.

För min del anser jag, liksom VTU, att systemet med röstkort som före varje val tillställes envar i röstlängd upptagen person bör kunna fylla den funktion som hindersunderrättelserna nu har. Den som inte får röstkort kan, om han anser detta felaktigt, vända sig till lokala skatte- myndigheten och begära ett sådant. Visar det sig då att han inte finns upptagen i röstlängden, fär myndigheten undersöka om längden är felaktig. Är det uppenbart att så är fallet, skall länsstyrelsen pä framställning av myndigheten eller den enskilde besluta om rättelse i längden. under förutsättning dock att framställningen görs senast den 1 september det är denna upprättas.

Jag vill i sammanhanget ocksä erinra om att det från olika håll har framhållits, att utsändandet av särskilda hindersunderrättelser har visat sig kunna välla obehag och onödigt lidande för omyndigförklarade personer och för personer som inte är svenska medborgare och alltså inte varit röstberättigade. Sådana synpunkter låg bakom den år 1969 genomförda ändringen av innebörd att hindersunderrättelse skall sändas ut endast de år då ordinarie val till riksdagen förrättas.

Jag har sålunda nu kommit till den uppfattningen att ordningen med särskilda hindersunderrättelser inte är av sådan betydelse att den bör

Prop. l972:105 %

behållas. Röstkortssystcmet och de ändringar i röstlängdsförfarandet som jag nu förordar för med sig att några nämnvärda olägenheter inte är förenade med att helt sIOpa underrättelserna. Jag biträder alltsä VTU:s förslag i det avseendet.

Utöver vad jag nu har berört förordar jag vissa justeringar i förfarandet vid upprättandet av den allmänna röstlängden. Sammanfattningsvis inne- bär förslaget att förfarandet är utformat på följande sätt.

Lokala skattemyndigheten upprättar den allmänna röstlängden senast den 15 juni varje år. [ längden tas alla upp som enligt länsstyrelsens personband den 1 juni är kyrkobokförda i det valdistrikt som längden avser och som i övrigt uppfyller de för rösträtt föreskrivna villkoren. Längden upprättas med ledning av länsstyrelsens personband. Enligt gällande föreskrifter aviserar pastorsämbetena länsstyrelsen om inträffade förändringar i kyrkobokföringen. För att skapa garantier för att alla förändringar av betydelse för rösträtten som inträffat t. o. m. utgången av maj skall kunna noteras på personbandet. kan centrala valmyndigheten. om det bedöms lämpligt och nödvändigt. föranstalta om extra avisering.

Till skillnad från den nuvarande allmänna röstlängden kommer den allmänna röstlängden i fortsättningen med den nu förordade ordningen att uppta endast personer som är röstberättigade. ] detta avseende kommer dock det undantaget att gälla att även personer som fyller 19 år det år röstlängden upprättas och som följaktligen blir röstberättigade först följande är kommer att tas med i längden. [ längden antecknas detta förhållande vid dessa personers namn.

Röstlängden läggs ut för granskning varje vardag med undantag av lördag under tiden den 26—30juni. Den som anser att han oriktigt har uteslutits från röstlängd eller att annan oriktigt har tagits med i denna fär framställa anmärkning senast den lS juli. Den mot vilkens rösträtt anmärkning riktats skall självfallet underrättas härom och om tid och plats förprövning av anmärkningen.

Anmärkningar mot röstlängden prövas av länsstyrelsen vid offentligt sammanträde den 22 juli eller om denna dag är en lördag eller söndag. närmast följande måndag. lnför sammanträdet infordrar länsstyrelsen från lokala skattemyndigheten de röstlängder som berörs av anmärk- ningarna. Vid anmärkningssammantrådet bör. som har påpekats un'der remissbehandlingen av VTU :s förslag, den mot vilkens rösträtt anmärkning har framställts få äbcropa även omständighet som inträffat efter den 1 juni.

Länsstyrelsen meddelar sitt beslut i anmärkningsärende vid samman- trädet eller senast dagen efter detta. Beslutet antecknas på anmärknings— skriften. Av tidsskäl bör talan mot länsstyrelsens beslut inte få föras särskilt utan endast i samband med besvär över det val vid vilket längden använts. Har någon på grund av ett uppenbart fel inte blivit upptagen i allmän röstlängd, får han eller lokala skattemyndigheten ansöka om rättelse i längden även efter anmärkningstidens utgång. dock senast den 1 september.

I likhet med vad som f. n. gäller skall länsstyrelsen kungöra när och var

Prop. l972:105 ””

allmän röstlängd kommer att vara framlagd för granskning samt tid och plats för anmärkningssammanträde. Sådan kungörelse skall utfärdas senast den 15 juni.

Som jag tidigare har nämnt är VTU f. n. sysselsatt med en översyn av bestämmelserna om rösträtt som tillkommer i utlandet bosatta svenska medborgare. [ samband därmed kommer också reglerna om den särskilda röstlängden att ses över. [ avbidan på att detta arbete slutförs bör de nuvarande bestämmelserna i ValL om den särskilda röstlängden isak oförändrade tas upp i den nya vallagen. Därvid är det dock lämpligt och möjligt att tidsmässigt samordna de båda röstlängdsförfarandcna. Detta innebär bl.a. att tidpunkten dä ansökan om att bli upptagen i den särskilda röstlängden senast skall ha gjorts bör flyttas fram till den 1 juni.

6.1.6. Valkungörelsen

Enligt gällande vallagstiftning äliggcr det länsstyrelsen att viss tid före val utfärda kungörelse om detta. Vallagarna ger detaljerade föreskrifter om kungörelsens innehäll. Förrättas flera val samtidigt, utfärdas gemen- sam kungörelse om dem.

VTU har föreslagit att kungörelseförfarandet i sin nuvarande form skall slopas och att väljarna skall informeras om valen på annat och enligt VTU:s mening mera ändamålsenligt sätt. Förslaget har i allmänhet godtagits under remissbehandlingen. Det har emellertid från något häll framhållits att kungörelsen är en väsentlig och officiell del av valinforma- tionen.

För egen del finner jag det vara självklart att väljarna och de politiska partierna på ett meningsfullt och slagkraftigt sätt skall informeras angående förestående val. Den betydelse som valkungörelsen har i det ' sammanhanget torde utan överdrift kunna betecknas som obetydlig. För det angivna ändamålet står andra och effektivare informationskanaler till buds. Jag kan därför ansluta mig till VTU:s förslag i denna del. Några kungörelsebestämmelser bör därför inte tas in i vallagsförslaget. I stället bör tas upp en allmänt hällen erinran om att centrala valmyndigheten på lämpligt sätt bör informera väljarna och andra om valen och de regler som gäller för dem. Givetvis föranleder, som har framhållits i något remissvar. ett extra val — t. ex. ett omval i enstaka län eller kommun — att särskild information får lämnas om detta.

6.1.7 Valnämnden

Enligt gällande regler skall det finnas en valnämnd i varje kommun. Valnämnden består f.n. av ordförande och fyra ledamöter. För ordföranden skall finnas ersättare och för ledamöterna suppleanter. Länsstyrelsen utser ordförande och hans ersättare medan ledamöterna och suppleanter utses av kommunfullmäktige. Mandatperioden är tre är.

VTU har i 1971 års betänkande förordat att valnämnderna avskaffas. Enligt VTU:s mening innebär det en smidigare ordning om kommun

Prop. l972:105 100

lämnas frihet att själv välja den organisationsform, t.ex. genom att tillsätta en särskild nämnd, som anses lämpligast för att fullgöra de begränsade uppgifter av rent organisatorisk art som numera ligger pä valnämnderna och som enligt VTU:s förslag fortfarande skulle ävila kommunerna. Under remissbehandlingen har uppfattningarna om försla- get gätt i sär. Sålunda har regeringsrättens ledamöter anslutit sig till förslaget, medan kommunförbundet och utredningen om den kommu- nala demokratin har hävdat att det ocksä i fortsättningen bör finnas valnämnder i kommunerna.

Jag är för min del av samma uppfattning som kommunförbundet och den sistnämnda utredningen har gett uttryck för. Jag anser alltsä att det i varje kommun bör finnas ett särskilt organ som förbereder och leder genomförandet av val. Till detta kommer att jag avser att i det följande förorda en ordning för behandlingen av poströster som innebär att ätskilliga uppgifter kommer att decentraliseras pä sä sätt att de frän att ha ävilat länsstyrelserna görs till en kommunal angelägenhet. VTU:s förslag att valnämnderna skall avskaffas kanjag alltsä inte biträda.

Enligt min mening bör valnämnden i framtiden utgöra ett rent kommunalt organ. Den bör bestå av minst fem ledamöter samt suppleanter. Dessa bör utses pä samma sätt som ledamöter och suppleanter i andra kommunala nämnder utses. Hur ledamöter och suppleanter skall utses och hur verksamheten inom nämnderna skall bedrivas bör alltsä kunna regleras på) samma sätt som skett när det gäller andra kommunala nämnder. Beträffande redan utsedda nämnder och utseende av ny nämnd krävs emellertid en särskild övergångshestämmelse.

6.1.8. Ett förenklat och effektiviserat sammanräkningsförfarande

Enligt hittills tillämpad ordning sker sammanräkningen av de i val avgivna rösterna dels i vallokalerna dels hos länsstyrelserna. Medan den räkning som sker i vallokalerna i direkt anslutning till valförrättningen är preliminär och avser endast de i vallokalen avgivna rösterna, är sammanräkningen hos länsstyrelserna slutlig och omfattar samtliga vid valet avgivna röster. dvs. inte bara vallokalsröster titan också röster som har avgetts pä postanstalter, hos utlandsmyndigheter och på fartyg. De uppgifter som ankommer på länsstyrelse vid den slutliga sammanräk- ningen är olika sävitt avser ä ena sidan riksdagsval och å andra sidan landstings- och kommunfullmäktigval. Vid riksdagsval fastställer länssty- relsen hur många giltiga valsedlar som i valkretsen tillfallit varje parti och bestämmer därefter ordningen mellan namnen på partiernas valsedlar i den utsträckning som det behövs för att de mandat som partierna vunnit skall kunna besättas med kandidater. Det ankommer sedan pä centrala valmyndigheten att pä grundval av protokollen från de olika länsstyrel- serna dels fördela mandaten — säväl de fasta valkretsmandaten som utjämningsmandaten — mellan partierna, dels fastställa vilka personer inom partierna som skall tilldelas mandaten. Vid landstings— och kommunl'ullmäktigvalen fullgör länsstyrelsen även uppgiften att fördela platserna i landstinget resp. kommunfullmäktige mellan och inom

Prop. l972:105 " ' lOl

partierna, dvs. de uppgifter som vid riksdagsvalet faller på centrala valmyndigheten.

Ordningen för sammanräkningen i nu gällande vallagar är behäftad med framför allt två svagheter. Dels gäller att resultatet av den preliminära sammanräkningen inte innefattar annat än de i vallokalerna avgivna rösterna. vilket medför att resultatet är otillförlitligt och för att kunna läggas till grund för en bedömning av valutgången får kompletteras med mer eller mindre säkra prognoser angående fördelningen av röster som inte har innefattats i sammanräkningen. Dels medför det förhållan- det att de röster som avges på annat ställe än i vallokal sorteras. granskas och räknas hos länsstyrelserna att sammanräkningen där fördröjs. Sammanställt med det förhållandet att länsstyrelsernas sarnmanräkningi de former den hittills har genomförts i och för sig varit tidskrävande har det sagda fört med sig att det slutliga valresultatet har kunnat lämnas först relativt lång tid efter valet. Dessa svagheter accentueras givetvis om antalet röster som avges pä postanstalter, hos utlandsmyndigheter och på fartyg är betydande.

Vid 1970 års val avgavs till följd av de poströstningsrcgler som då införts ett mycket stort antal poströster. På postanstalt röstade sålunda ca 694 000 väljare. Samtidigt röstade ca 9 000 väljare hos utlandsmyn- dighet och pä fartyg. Sammanlagt ankom det således pa länsstyrelserna att före den egentliga sammanräkningen sortera och granska ca 700 000 från röstmottagare inkomna ytterkuvert och deras innehåll samt att i ' anslutning därtill kontrollera att väljarna var röstberättigade och inte röstat också i vallokal på valdagen. Det är en allmän uppfattning bland de länsstyrelser som är 1970 hade att ta hand om ett större antal poströster, att arbetet med dem utgjorde det isärklass mest krävande momentet i sammanräkningsförfarandet. Länsstyrelsen i Stockholms län har sålunda uppgett att uppskattningsvis två tredjedelar av det totala arbetet för sammanräkningen utgjordes av bestyret med poströsterna. Det bör i anslutning härtill påpekas att det slutliga resultatet av [970 års riksdagsval förelåg först onsdagen veckan efter valet, dvs. tio dagar efter detta. Sammanräkningen av landstingsvalet och kommunfullmäktigvalet_ som skedde sedan riksdagsvalet sluträknats, tog mellan två och tretton resp. tvä och fyrtiotva dagar.

1 detta sammanhang vill jag också erinra om att det under remissbehandlingen av VTU:s är 1971 avgivna betänkande har under- strukits att det förhållandet att länsstyrelserna vid 1970 års val fick ta hand om betydligt fler poströster än'tidigare, i förening med att man dä hade tre samtidiga val att räkna, ökade arbetsbördan så kraftigt att säkerheten i sammanräkningen kom i fara. Påpekanden av den innebörden har gjorts främst av länsstyrelsen i Stockholms län. vilket fär ses som naturligt med hänsyn till det mycket stora antal röster som denna länsstyrelse hade att behandla.

Mot bakgrunden av vad jag nu har anfört har det framstått som angeläget att, i ett läge då det av VTU föreslagna maskinella förfarandet inte genomförs, söka underlätta och förenkla det arbete med slutlig sammanräkning av valen som åvilar länsstyrelserna samt att vidta ätgärder

Prop. l972:105 102

som gör det möjligt att efter sammanräkningen i vallokalerna lämna ett preliminärt valresultat som är tillförlitligare än tidigare. Som framgår av det föregaende har RSV i egenskap av central valmyndighet enligt gjvet uppdrag utrett vilka åtgärder som bör kunna företas i dessa avseenden. Det ft'irhällandet att hanteringen av det stora antalet poströster har kommit att utgöra den mest arbetskrävande delen av sammanräknings- förfarandet vid länsstyrelserna har gjort det naturligt att därvid i första hand rikta uppmärksamheten på kontrollen och räkningen av poströster— na. Samtidigt har RSV emellertid till behandling tagit upp länsstyrelser- nas arbetsrutiner inför och vid sammanräkningen och möjligheterna att vid denna utnyttja maskinella hjälpmedel.

RSV:s förslag i fråga om poströstbehandlingen innebär sammanfatt- ningsvis att de i ytterkuvert inneslutna poströsterna, som enligt hittills tillämpad ordning har sänts till länsstyrelserna, i stället förs till valnämnderna i kommunerna. Enligt förslaget skall valnämnderna vidarebefordra inkomna poströster till valförrättarna i det valdistrikt till vilket de hör, i den mån detta kan ske i sädan tid att de är valförrättarna till handa innan röstningen i vallokalerna avslutats. Valförrättarna skall granska från valnämnden översända ytterkuvert och deras innehåll, varvid godkända val- och innerkuvert läggs i valurnorna för att sedermera behandlas på samma sätt som i vallokalerna avgivna röster. Ytterkuvert som mottas av valnämnden så sent på valdagen att de inte kan vidarebefordras till vallokalerna eller som kommer in till valnämnden efter valdagen skall enligt vad som föreslås granskas och räknas av valnämnden, när de röstlängder som har använts vid röstmottagningen i vallokalerna har kommit till nämnden.

Förslaget innebär sålunda att den mest arbetskrävande delen av behandlingen av avgivna poströster förs över på valnämnderna och valförrättarna i valdistrikten. Länsstyrelserna befrias enligt förslaget från uppgifterna att sortera och granska ytterkuverten med innehåll och att utföra den nödvändiga kontrollen mot röstlängden. Sammanräkningen hos länsstyrelserna kommer därför att kunna påbörjas så snart valmate- n'alet kommer in från valnämnderna och att avse enbart röstsedlar som tidigare har varit föremål för preliminär sammanräkning. Härigenom kommer tiden för den slutliga sammanräkningen av de tre samtidiga valen att kunna nedbringas högst väsentligt.

Samtidigt gäller att ett genomförande av förslaget får till följd att den preliminära sammanräkningen pä valnatten kommer att ge en betydligt mer tillförlitlig bild av valutgången än som varit möjligt med den hittills tillämpade ordningen. Detta är en följd av att sammanräkningen i vallokalerna kommer att innefatta alla poströster som kommer in till valnämnderna i sådan tid att de kan vidarebefordras till vallokalerna innan röstningen där avslutas, vilket enligt RSV:s beräkningar innebär att ca 90 % av poströsterna kommer att ingäi denna sammanräkning. Härtill kommer att den del av poströsterna som inte har kunnat vidarebefordras till vallokalerna kommer att räknas hos valnämnderna dagarna efter valdagen, varför ett preliminärt valresultat som omfattar samtliga vid

Prop. l972:105 ' 103

valet avgivna röster kommer att föreligga tämligen snart efter valdagen.

RSV:s förslag beträffande poströstbehanrllingen. som sälunda enligt min mening är förenat med stora fördelar, har av tidsskäl inte kunnat remissbehtmdlas. Med hänsyn till att ett genomförande av förslaget innebär en betydelsefull omläggning skulle det kunna uppfattas som en brist att remissbehandling inte har skett. l det avseendet vill jag emellertid till en början erinra om att förslaget har utarbetats efter samräd med flera länsstyrelser och valnämnder. Av särskild betydelse finner jag vara att förslaget i sak nära ansluter till det förslag till en poströstningsreform som V'fU presenterade i betänkandet (SOU 1967: 27) l'iörtidsröstning och gemensamma tvädagarsval och som främst syftade till att ästadkornrna att poströsterna kunde innefattas i den preliminära sammanräkningen i vallokalerna. [ sina huvuddrag skiljer sig förslagen sälunda ät endast sä till vida att RSV:s förslag innebär att poströstningen kan ske pä samma sätt som vid 1970 ärs val, dvs. även pä valdagen. medan VTU:s förslag, som syftade till att fä med samtliga avgivna poströster i den preliminära sammanräkningen pä valnatten. förutsatte att poströstningen skulle avslutas torsdagen före valdagen. VTU:s förslag gjordes till föremål för en omfattande remissbehandling och fick därvid ett övervägande positivt mottagande. Tillfogas kan att skälet till att detta förslag inte föranledde lagstiftning främst är att söka i att frågan om övergång till maskinellt valförfarande samtidigt aktualise- rades. Mot bakgrunden av det sagda bör det förhållandet att RSV:s nu föreliggande förslag inte har remissbehandlats enligt min mening inte hindra att förslaget genomförs.

Av den redogörelse för RSV:s förslag som jag nyss lämnade framgår, att det innebär att flera nya uppgifter läggs på valnämnderna. Enligt förslaget får valnämnderna sälunda uppgiften att under tiden närmast före valdagen och dagarna därefter organisera mottagandet och sorteringen av poströsterna. Vidare ligger i förslaget bl.a. att det ankommer på nämnderna att svara för transporter av poströster till vallokalerna samt för granskning och räkning av poströster som inte har kunnat sändas ut till vallokalerna. F.tt genomförande av förslaget fär sälunda den följden att valnämnderna fär en mer arbetskrävande och betydelsefull funktion i valarbetct än de hade vid 1970 års val samt att kommunernas valkostnader ökar.

När det gäller valnämndernas verksamhet och kommunernas merkost- nader, vilka av RSV har beräknats till ca 700 000 kr. för hela landet, vill jag erinra om att utvecklingen tidigare har inneburit att ätskilliga uppgifter har förts över från valnämnderna och kommunerna till statliga myndigheter. Före 1970 års val svarade sälunda nämnderna för bl. a. röstlängdsförfarandet samt upprättandet och utsändandet av röstkort. Med hänsyn härtill är det enligt min mening inte oskäligt att kommunerna nu belastas med den, utslagen pä samtliga kommuner. tämligen obetydliga merkostnad som förslaget enligt RSV:s beräkning innebär för dem. Nägon anledning att betvivla att valnämnderna kan anförtros de relativt kvalificerade uppgifter av organisatorisk art som

Prop. l972:105 104

enligt förslaget läggs på dem finnerjag inte föreligga.

Vad jag nu har sagt ger vid handen att jag inte anser något hinder föreligga att genomföra RSV:s förslag i fråga om behandlingen av poströsterna. De fördelar som är förbundna med detta när det gäller att åstadkomma att den slutliga sammanräkningen påskyndas och att den preliminära sammanräkningen ger ett mer tillförlitligt resultat än tidigare är så framträdande att de enligt min mening bör föranleda att förslaget nu genomförs.

Jag avser att i det följande beröra vissa led iden föreslagna ordningen för behandling av poströster och vissa frågor som har anknytning till denna. 1 övrigt vill jag i fråga om detaljerna hänvisa till RSV:s skrivelse vari förslaget framläggs, vilken -- som förut har nämnts — har fogats som bilaga till detta protokoll.

Vid poströstning skall givetvis liksom hittills i ytterkuvert läggas dels det valkuvert som väljaren har ställt i ordning dels röstkort. VTU har framfört den tanken att väljaren därefter, för att minska risken för obehöriga åtgärder. skall förse ytterkuvertet med sin namnteckning, som till följd av karbonisering pä kuvertets insida därvid överförs till det inneliggande röstkortet. Enligt min mening kan mot ett sädant förfarande invändas dels att röstningen kompliceras både för röstmottagare och väljare dels att förfarandet synes böra föra med sig att kuvert där namnteckning saknas får kasseras. Jag anser att säkerheten i förfarandet i stället bör ökas genom att varje ytterkuvert förses, förutom med beteckning för värdeförsändelse, med ett särskilt identifikations- begrepp, t. ex. en sifferkombination eller en sammansatt siffer- och bokstavskombination. På den förteckning över de poströstande, som jag förutsätter skall föras även i fortsättningen, förs detta identifikations- begrepp in jämte uppgift om den valnämnd till vilken ytterkuvertet skall sändas. Härigenom kan sedermera vid behov kontrolleras att obehörig åtgärd inte vidtagits med ytterkuvertet och dess innehåll.

Som ett led i den föreslagna ordningen ingår att röstmottagare på postanstalt i regel sänder mottagna valförsändelser till resp. valnämnder dag för dag. Därvid kan postverkets reguljära förbindelser utnyttjas men det får förutsättas att postverket ombesörjer att försändelserna befordras med största skyndsamhet. Under denna förutsättning torde särskilda åtgärder i allmänhet inte behöva vidtas för att de poströster som avges t. o. m. fredagen före valdagen skall vara framme i tid hos valförrättarna i distrikten för att komma med i den preliminära sammanräkningen på valnatten. För att också de poströster som avges på lördagen skall komma med i denna sammanräkning fordras emellertid att en särskild transport- organisation mellan lördagen och valsöndagen byggs upp. I detta avseende vill jag hänvisa till RSV:s i samarbete med postverket gjorda undersökningar. Det bör i sammanhanget påpekas att de extra kostnader som en sådan organisation medför av postverket har beräknats till ca 2 milj. kr.

Prop. l972:105 ' lUS

Den nuvarande lagstiftningen har av principiella och praktiska skäl den utgångspunkten att vid dubbelröstning. som består i att väljare röstar säväl i vallokal som pä postanstalt, den i vallokalen avgivna rösten tillerkänns företräde. Denna utgångspunkt bör enligt min mening gälla också om en ordning som den föreslagna genomförs. En följd av detta blir att till vallokal inkomna poströster måste hållas avskilda från övrigt valmaterial intill dess röstningen i vallokalen har avslutats sä att vid dubbelröstning väljarens poströst kan identifieras och läggas ät sidan. En möjlighet att uppnå detta är att föreskriva att granskningen av inkomna poströster får ske först efter det att röstningen i vallokalen har avslutats. En sådan ordning skulle emellertid vara förenad med olägenheter i valdistrikt med ett stort antal poströster och leda till att den preliminära sammanräkningen i vallokalen blir fördröjd. Jag vill därför. liksom RSV, förorda att möjlighet öppnas att granska inkomna ytterkuvert och i dem inneslutna val- och innerkuvert redan innan röstningen i vallokalen har avslutats. En Sådan förhandsgranskning bör kunna genomföras antingen på så sätt att valförrättarna för denna utnyttjar tider under röstningen i vallokalen då inga eller mycket fä väljare inställer sig för att rösta eller. om valförrättarna är så mänga att detta är möjligt, enligt den av RSV antydda ordningen att en grupp av valförrättarna viss tid före vallokalens stängning ägnar sig ät granskningen. Självfallet bör sädan förhandsgransk- ning inte ske annat än om poströsterna är eller kan antas bli så många att en granskning av dem efter röstningens slut bedöms komma att medföra en inte obetydlig fördröjning av sammanräkningen och det i övrigt framstår som lämpligt och möjligt. Om möjligheten till förhandsgransk- ning av poströsterna utnyttjas på rätt sätt, bör man kunna räkna med att det förhållandet att hanteringen av dem i stor utsträckning läggs på valförrättarna inte behöver fä till följd att sammanräkningen i valloka- lerna drar ut pä tiden i alltför hög grad.

Praktiskt sett kan förfarandet vid den nämnda förhandsgranskningen anordnas på följande sätt. Vid förhandsgranskningen kontrolleras ytterkuvertet och att väljaren är upptagen i röstlängden. Sedan väljaren har prickats av i röstlängden bryts kuvertet, varefter inneliggande val- kuvert eller valsedelsförsändelse och dess innerkuvert granskas. Val- eller innerkuvert jämte röstkort läggs efter granskningen åter in i ytter- kuvertet. När röstningen i vallokalen har avslutats läggs val- eller innerkuvert i valurna, innan innehållet i denna tas ut för räkning. Skulle väljaren inställa sig för röstning i vallokalen. innesluts det ytterkuvert med innehåll som härrör från honom i ett särskilt kuvert. som tillslutes. Därefter fär väljaren, som då redan är avpriekad i röstlängden, rösta. Det kuvert. i vilket poströsten har lagts in, kan därvid lämnas till väljaren.

Beträffande poströster som inte har förhandsgranskats fär granskning och kontroll mot röstlängd ske som en första åtgärd sedan röstningen har avslutats. Visar det sig att allt är i sinordning. läggs inneliggande val- eller innerkuvert i valurna innan innehållet i denna tas ut för räkning. Samtidigt antecknas i röstlängd att väljaren har utövat sin rösträtt. Jag

Prop. l972:105 ltlti

vill här tillfoga att det givetvis kan komma att inträffa att poströst har sänts till fel valdistrikt inom en kommun. l sådant fall får välförsiindelsen sändas äter till valnämnden för att inga i den räkning av poströster som ankmnmei pä nämnden.

Som har nämnts tidigare ankommer det enligt den föreslagna ordningen pä valnämnden att granska och preliminärräkna poströster som kommit in till nämnden dels pä sadan tid pä valdagen att de inte kan vidarebefordras till de olika valdistrikten innan röstningen slutar där. dels efter valdagen. Sammanräkningen i valnämnden fär ske enligt samma schema som gäller för motsvarande sammanräkning i valdistrikten och bör självfallet genomföras sä snart sorti möjligt. Den tidigaste tidpunkten för denna sammanräkning mäste emellertid bestämmas med beaktande av den tid det tar att. fä fram de. på valdagen avgivna poströsterna till nämnden. Självfallet är det angeläget och önskvärt att de pä valdagen avgivna poströsterna sä snabbt som möjligt befordras till valnämnden och den preliminära sammanräkningen där. Vissa ätgärder frän postverkets sida torde bli ofränkoinliga. Mälet bör vara att få fram dessa röster till nämnderna så att sammanräkningen där kan börja pä tisdagen eller onsdagen efter valdagen. En tidigare tidpunkt än tisdagen torde inte vara realistisk att räkna med av det skälet att valnämnden vid sammanräk- ningen mäste ha tillgäng till de i valdistrikten använda röstlängderna för att kunna göra den föreskrivna rösträtts— och dubbelröstkontrollen.

Tidigare har nämnts att den här föreslagna sammanräkningsordningen för poströsterna bör innebära att ca 90 % av dessa röster kommer att vara preliminärräknade pä valnatten. Det bör alltså bli möjligt att redan på valnatten göra mycket säkra prognoser om det slutliga valresultatet. Än säkrare prognoser i detta hänseende bör kunna göras om man i ett representativt urval valdistrikt. där antalet poströster erfarenhetsmässigt är mera betydande. behandlar poströsterna för sig och genomför sammanräkningen av dem partivis. För egen del anser jag att man bör ta till vara denna möjlighet. Det bör emellertid ankomma på centrala valmyndigheten att undersöka möjligheterna att förfara pä detta sätt samt att göra urvalet och meddela de anvisningar som behövs.

Naturligt är att den ordning som jag nu har förordat i fråga om behandlingen av poströster i princip görs tillämplig ocksä när det gäller röster som avges hos utlandsmyndighet och på fartyg. Av praktiska skäl fär emellertid göras vissa avvikelser beträffande dem. Sälunda bör gälla att ytterkuvert med sådana röster först sänds till centrala valmyndigheten för att därifrån vidarebefordras till valnämnden i väljarens hemortskom- mun eller, om väljaren är uppförd i särskild röstlängd, till valnämnden i den kommun inom vars omräde röstlängden enligt länsstyrelsens beslut finns tillgänglig på valdagen. För att öka garantierna för att dessa valförsändelser skall komma fram i tid för att rösterna skall kunna ingäi den preliminära sammanräkningen bör som tidigare har föreslagits gälla att röstningen hos utlandsmyndighet och på fartyg avslutas i sädan tid att avgivna röster kan beräknas vara centrala valmyndigheten till handa senast kl. lZ dagen före valdagen.

Prop. l972:105 * lt)?

("ienomförs den Ordning för behandlingen av poströsterna som jag nu har förordat fär detta. som nämnts. den följden att samtliga i ett val avgivna valsedlar är sorterade och räknade preliminärt när de kommer in till länsstyrelserna för den definitiva sammanräkningen. Redan härigenom har ett betydelsefullt steg tagits för att underlätta och päskynda länsstyrelsernas sammanräkningsarbete. Angeläget är emellertid att vidta ytterligare atgärder i detta syfte. Det framstär dä som naturligt att undersöka om i varje fall vissa moment i det nu helt manuella sammanräkningsförfarandet kan utföras maskinellt och värdefull tid och arbetskraft därigenom sparas.

Som jag nyss antydde har RSV i enlighet med sitt uppdrag i sin undersökning tagit upp även denna fräga till behandling. Undersökningen har visat att väsentliga vinster kan göras om maskinella hjälpmedel (datorer) utnyttjas i de. moment i sammanräkningsarbetet som består av dels kontrollen av att kandidaterna uppfyller föreskrivna valbarhetsvill— kor och dels uträkningarna av vilka kandidater som skall gä in på de mandat som partierna har erövrat. Vidare visar undersökningen att dator kan utnyttjas för utskrift av stommarna till de olika protokoll som skall användas vid sammanräkningen.

En förutsättning för att datorer skall kunna utnyttjas för att fastställa ordningen mellan namnen pä partiernas valsedlar har RSV funnit vara att varje valsedel tlisttyp) förses med en unik beteckning som i numerisk form anger valtyp (riksdags-_ landstings- eller kommunfullmäktigval). parti och kandidatgruppering.

Enligt min mening bör man ta till vara den möjlighet att ytterligare förenkla och påskynda den slutliga sammanräkningen som den moderna ADB-tekniken erbjuder. Den omständigheten att detta förutsätter att valsedlarna förses med en särskild numerisk beteckning finner jag inte inge nägra vare sig principiella eller praktiska betänkligheter. Som RSV föreslagit är det lämpligt att den del av nummerbeteckningen som anger partiet den s.k. partikoden — fastställes genom lottning redan innan valsedelsbeställningarna sker. Jag ansluter mig alltså till tanken att utforma förfarandet sä att det blir möjligt att utnyttja maskinella hjälpmedel vid sammanräkningen för att göra den enklare och snabbare. I fråga om de närmare detaljerna i det avseendet får jag hänvisa till RSV:s till detta protokoll fogade skrivelse.

Ett genomförande av den här förordade ordningen för behandlingen av poströster och röster som har avgetts hos utlandsmyndigheter och på fartyg förutsätter en tämligen omfattande lagreglering. Till de regler i detta avseende som har tagits upp i vallagsförslaget återkommer jag i specialmotiveringen till detta. I fråga om utnyttjandet av maskinell teknik vid den slutliga sammanräkningen finnerjag det emellertid varken lämpligt eller nödvändigt att ge regler i lagen. I denna bör — liksom f.n. — när det gäller sammanräkningen anges vilka ätgärder som skall vidtas men inte tillvägagängssättet vid utförandet av dessa. Det får ankomma pä centrala valmyndigheten att meddela de föreskrifter för sammanräkningen som behövs. Jag vill emellertid understryka att sådana

Prop. 1972:105 108

föreskrifter i vad avser användandet av maskinella hjälpmedel i allt väsentligt bör följa vad som angetts i RSV:s skrivelse.

Slutligen vill jag här ytterligare nagot beröra frågan om de kostnader som ett genomförande av den här förordade ordningen för behandling av poströster och utnyttjande av maskinella hjälpmedel kan antas föra med sig. Som framgår av den till RSV:s skrivelse fogade sammanställningen av valkostnader (bilaga 5) kan statsverkets kostnad för l970 ärs gemensam- ma val sävitt gäller valmaterial (valsedlar och kuvert), transport av poströster och sammanräkning beräknas ha uppgått till ca 7 040 000 kr. Vidare framgår att statsverkets kostnader i dessa hänseenden för 1973 års val med tillämpning av den föreslagna ordningen kan beräknas till ca (5.5 milj. kr.. medan kostnadsökningen för dessa val för kommunernas del som nyss har nämnts —- kan beräknas bli sammanlagt ca 700 000 kr. I fråga om hanteringen av poströster och länsstyrelsernas sammanräkning gäller enligt RSV:s beräkningar. mot vilka jag inte finner anledning till erinran, att kostnaderna vid 1970 års val kan beräknas ha uppgått till sammanlagt ca 2,3 milj. kr. medan motsvarande kostnader för 1973 års val beräknas bli ca 3,3 milj. kr. Den kostnadsökning på ca 1 milj. kr. som den förordade ordningen sälunda kan beräknas föra med sig för statsverket och kommunerna finner jag böra accepteras med hänsyn till de fördelar som ordningen medför.

6.2. Det primärkommunala suppleantsystemet

Kommun, församling och kyrklig samfällighet har numera möjlighet att bestämma att det skall finnas suppleanter för fullmäktige. Denna möjlighet har utnyttjats i stor utsträckning. Under innevarande valperiod, som är den första under vilken suppleantinstitutet praktiskt tillämpas, finns det sälunda suppleanter för fullmäktige i 78 % av landets primärkommuner.

Vid institutets införande diskuterades ingående hur de kommunala suppleanterna skulle utses. Den lösning som man slutligen stannade för innebar att man med vissa jämkningar förde över de landstingskommuna- la suppleantbestämmelserna på de primärkommunala suppleanterna. Det ansågs nämligen inte kunna komma i fråga att utan närmare utredning söka konstruera ett helt nytt system utan anknytning till något som redan tillämpats. Jämkningarna i förhållande till det landstings- kommunala systemet bestod däri att endast ospaltade valsedlar får användas vid fullmäktigval i kommuner där det skall finnas suppleanter för fullmäktige. Vid landstingsvalet däremot är även spaltade valsedlar tillåtna. Vidare skall antalet sammanräkningar för varje fullmäktig motsvara hälften av det antal ordinarie platser partiet fätt. För utseende av suppleanter för landstingsmän görs däremot för varje landstingsman lika mänga sammanräkningar. som partiet erhållit platser i valkretsen, dock alltid minst tvä. Genom dessa jämkningar ville man dels förhindra att antalet suppleanter blev ohanterligt stort. dels få fram en ordning där

Prop. l972:105 ' 109

fullmäktigsuppleanter fungerade, inte som personliga suppleanter utan som gruppsuppleanter.

Redan när suppleantreglerna infördes var man emellertid medveten om att de kunde leda till att antalet suppleanter blev större än vad man ansåg önskvärt och lämpligt. Systemets konstruktion är nämligen sådan att i den mån partierna gär fram med flera valsedelstyper så kommer både antalet suppleantgrupper och det totala antalet suppleanter att öka. Det förutsattes därför att den praktiska tillämpningen fiek visa om bestämmelserna behövde justeras. Den pä våren 1970 tillsatta utred- ningen om den kommunala demokratin fick bl. a. i uppdrag att kartlägga erfarenheterna från den första valperiod under vilken suppleantbestäm- melserna tillämpats och att överväga behovet av ändringar.

Ett första betänkande från den nämnda utredningen föreligger nu. Där konstateras att l970 års val, sävitt gäller de primärkomniunala supplean- terna. gav till resultat att i mänga kommuner betydligt fler suppleanter utsågs än som motsvarar hälften av antalet ordinarie fullmäktige. Ser man till landet sorti helhet har det i genomsnitt utsetts en suppleant per fullmäktig. Flera kommuner har fått fler suppleanter än ordinarie fullmäktige, i åtskilliga kommuner betydligt fler. Exempel finns på kommuner där suppleanterna är bortåt tre gånger så många som de ordinarie fullmäktige. Reglerna har vidare lett till att ett parti i vissa fall fått fler suppleanter än ett annat, trots att detta senare parti har fler ordinarie fullmäktige än det förra.

Att det nuvarande systemet i praktiken visat sig leda till dessa konsekvenser är enligt utredningens mening ägnat att inge betänkligheter från både praktiska och principiella synpunkter. Utredningen finner det därför nödvändigt att redan nu söka omforma systemet så att det antal suppleanter som utses begränsas och så att proportionalitet uppnås mellan partierna även i fråga om suppleanterna. Däremot anser utredningen det ännu vara för tidigt att göra den i dess direktiv förutsatta mera allsidiga bedömningen av suppleantsystemets verkningar. Denna bör anstå till dess ytterligare erfarenheter vunnits av systemet. Utredningen går alltsä i detta sammanhang inte närmare in pä bl.a. frågan om systemets fakultativa karaktär bör behållas eller om man bör gå in för ett obligatoriskt suppleantsystem.

Uppfattningen att det behövs åtgärder för att redan till 1973 års val minska antalet suppleanter delas av praktiskt taget alla remissinstanser. Även jag har denna uppfattning. [ likhet med flertalet remissinstanser finner jag det riktigt att utredningen koncentrerat sig på denna fråga och avstått från att nu ta upp suppleantfrägan i hela dess vidd. En mera ingående analys av det nuvarande systemet och dess verkningar i olika hänseenden bör även enligt min mening bygga på ett bredare erfarenhetsunderlag än det som finns i dag. Jag vill i sammanhanget erinra om att utredningen numera också har uppdraget att undersöka småpar- tiernas roll i det kommunalpolitiska systemet. en undersökning som, tillsammans med bl.a. kommunalvalskommitténs förslag, kan ligga till

Prop. l972:105 llt)

grund för ett slutligt ställningstagande till frägan om valsystemet vid de kommunala valen.

Efter att ingäende ha ('.')Vervägt olika alternativ för att ästadkomma den önskvärda begränsningen av antalet suppleanter har utredningen slutligen stannat för en lösning som i sina huvuddrag innebär att det antal sttpplcanter som skall utses för varje. parti skall motsvara en av fullmäktige bestämd kvotdel, som dock inte får överstiga hälften. av det antal ordinarie fullmäktigplatser som partiet fått i kommunen eller, om denna är indelad i valkretsar. i valkretsen. liör varje i fullmäktige representerat parti skall dock alltid utses minst en suppleant. Vid fördelningen av suppleantplatserna skall beaktas endast de valsedlar som har legat till grund för besättande av ordinarie plats.

Utredningen päpekar att det föreslagna systemet inte som det nuvarande är listtroget. Det garanterar m. a. o. inte att suppleant alltid utses frän samma listtyp sorti ledamoten. Kräver titan att systemet skall vara listtroget mäste man emellertid i princip ge upp kravet på en proportionell fördelning av suppleanterna. Utredningen har för sin del funnit att avgörande vil—:l bör fästas vid proportionalitetssynpttnkten. Den järnkningen bör dock enligt utredningen göras att efterträdare till ordinarie fullmäktig alltid skall utses från den ordinarie fullmäktigens lista.

Liksom flertalet remissinstanser finner jag det vara uttryck för en riktig princip att suppleantsystemet får en sådan utformning att partierna fär suppleanter i proportion till sin styrka i fullmäktige.. Även i övrigt anser jag att utredningen kommit fram till ett suppleantsystem som bättre än det nuvarande tillgodoser de krav och önskemål som bör ställas på ett sädant system. Jag förordar därför att det primärkommunala suppleantsystemet utformas i överensstämmelse med utredningens förslag. Tilläggas bör att systemets konstruktion är sådan att det lätt läter sig anpassas till ett annat valsystem. om det skulle bli aktuellt att införa ett sädant.

! sammanhanget vill jag framhälla att- kommunallagarna f.n. inte innehåller någon definition av begreppet parti. Som jag närmare skall utveckla i ett senare avsnitt (6.3) och i specialmotiveringen torde lagstiftningen inte nu behöva kompletteras med en sädan definition.

Som utredningen föreslagit bör samma system som vid de borgerliga primärkommunala valen gälla även vid utseende av suppleanter i de kyrkliga församlingarna. Jag har tidigare framhållit att jag avser att i ett senare sammanhang ta upp frågan om förfarandet vid de kyrkliga valen. l samband därmed bör även bestämmelserna om suppleanterna i de kyrkliga församlingarna ändras i enlighet med vad jag här har förordat i fräga om de borgerliga fullrnäktigvalen.

6.3 Registrering av partibeteckning m. ut.

Som framhällits i det föregående är det en bärande princip ivärt nuvarande valsystem att nomineringsrätten är fri. Nägon officiell

Prop. l972:105 ; lll

kandidatur eller obligatorisk registrering av partier förekommer inte. Väljaren kan på sin valsedel använda sig av vilken partibeteckning han vill och ta upp vilken kandidat han önskar. En sadan ordning medför risk för illojal användning av partibeteckning. För att motverka denna risk finns för riksdagsvalen regler som gör det möjligt för ett parti att fa sin partibeteckning registrerad (jfr 54 S, ValL). Skyddet mot illojal använd- ning av en registrerad beteckning åstadkoms pä sä sätt att vederbörande parti i varje riksdagsvalkrets kan anmäla ett visst antal kandidater. Valsedel som upptar registrerad partibeteckning mäste som första namn ha namnet på anmäld kandidat. Om si inte är fallet, tillgodoräknas visserligen partiet valsedeln men alla namn pä den anses vara obefintliga (jfr 56 5 1 mom. och 59 _S ValL).

Att den fria nomineringsrätten. som internationellt sett är en ovanlig företeelse. utgör ett värdefullt inslag i värt valsystem har framhållits frän olika häll under remissbehandlingen av VTU:s senaste betänkande och under den diskussion som detta har föranlett. Enligt min mening finns det inte någon anledning att nu gä ifrån principen att väljarna skall ha rätt att på valsedel ta upp vilka kandidater de vill under vilken partibeteckning som helst. Däremot bör när vallagstiftningen nu ses över —- i enlighet med vad riksdagen uttalade är 1966 — till övervägande tas upp de nuvarande reglerna om skydd mot den risk för illojal användning av partibeteckning som den fria nomineringsrätten inrymmer.

De regler om skydd mot illojal användning av partibeteckning som vi har nu har kritiserats i olika avseenden. Sålunda har framhållits som en brist att de avser endast riksdagsval och alltsä inte de kommunala valen. Vidare har, när frågan om registrering av partibeteckning behandlades i riksdagen är 1966, satts i fråga om de nuvarande reglerna är ändamålsenligt utformade när det gäller bestämningen av begreppet parti och formema för styrkande av att parti har det minsta antal medlemmar som enligt reglerna krävs för registrering av beteckning. Vid riksdags- behandlingen togs ocksä frägan upp om registreringen även i fortsätt- ningen bör ävila chefen för justitiedepartementet. Därjämte gavs uttryck för uppfattningen att möjlighet bör öppnas att ex officio avregistrera en partibeteckning, något som nuvarande regler inte ger utrymme för.

Frågan om ändrade regler om registrering av partibeteckning har tagits upp till behandling i den förut nämnda departementspromemorian med förslag till vallag. l promemorian har lagts fram förslag till ändringar av reglerna i bl. a. de. avseenden som jag nyss nämnde.

I promemorian är utgångspunkten att reglerna om skydd för partibeteckning också i fortsättningen skall bygga på ett registrerings— förfarande och i övrigt utformas efter förebild av de nuvarande bestämmelserna. Samtidigt föreslås emellertid att skyddet utvidgas till att avse ocksä de kommunala valen. l promemorian föresläs därjämte att centrala valmyndigheten och inte som f.n. chefen förjustitiedepartemen— tet skall handlägga registreringsärendena. Vad som i dessa hänseenden har anförts i promemorian har godtagits eller lämnats utan erinran under remissbehandlingen.

Prop. l972:105 112

Som framhällits i promemorian är det skydd som skapas för partibeteckning genom regler av det slag vi nu har relativt bräckligt. Jag delar emellertid den framförda uppfattningen att det ställer sig svart att konstruera ett fullständigare skydd utan att ge upp principen om den fria nomineringsrätten. ()cksä enligt min mening bör sälunda den ordning för att åstadkomma skyddet som vi nu har i princip behållas.

Det förhållandet att partibeteckning hittills inte har kunnat registreras vid kommunala val och därigenom inte. har kommit i åtnjutande av det skydd som registrerad beteckning har vid riksdagsvalen har visserligen inte, sävitt känt. lett till att partibeteckning utnyttjats illojalt vid dessa val. Även om det alltsä inte kan sägas föreligga något akut behov av en reglering i syfte att skydda partibeteckningarna vid de kommunala valen. utgör redan risken för att en partibeteckning skall kunna utnyttjas illojalt vid dessa val enligt min mening skäl nog att en sådan reglering nu införs. Ett skäl för detta är ocksä att det framstår som en fördel att även i detta avseende ha enhetliga regler för alla de samtidiga valen.

När förslag att införa skydd för partibeteckningarna även vid de kommunala valen tidigare har förts fram har mot tanken härpä bl. a. invänts att en sädan ordning skulle bli tekniskt svär att genomföra. Denna invändning. som väsentligen torde ha gällt möjligheterna att åstadkomma nödvändig samordning och enhetlighet, hade tidigare obestridligcn visst fog för sig. Med inrättandet av en central valmyndighet har emellertid läget i detta hänseende blivit ett annat. Förläggs handläggningen av registreringsärendena till centrala valmyndigheten, får man en registre- ringsmyndighet som dels har den nödvändiga överblicken, dels har de administrativa och tekniska resurser som behövs.

För att föra över registreringsärendena till centrala valmyndigheten talar inte bara det förhållandet att man därigenom fär en registrerings- myndighet med nödvändiga resurser för att en utvidgning av registrerings- möjligheten till kommunala val inte skall medföra svårigheter av administrativ och teknisk natur. En sådan överföring är också lämplig från den under riksdagsbehandlingen 1966 framförda synpunkten att det synes tveksamt om det som f.n. bör åligga chefen för justitiedeparte- mentet att under konstitutionellt och politiskt ansvar avgöra registre- ringsärenden.

Av vad jag nu har anfört framgår att jag, i likhet med remissinstanser- na, ansluter mig till förslagen att möjlighet öppnas att registrera partibeteckning även vid de kommunala valen samt att handläggningen av registreringsärenden förläggs till centrala valmyndigheten.

Det nya, riksproportionella valsättet vid riksdagsvalen som infördes i samband med 1968 års författningsreform fordrade en annan och vidare definition av begreppet parti än den som dittills hade återfunnits i ValL:s bestämmelser om registrering av vissa politiska sammanslutningar (54 5). Enligt den definitionen, som till följd därav togs ini 16 & RO, avses med parti varje politisk sammanslutning eller grupp av väljare som uppträder i riksdagsval under särskild beteckning (partibeteckning). Nägon motsva— rande definition av partibegreppet gavs däremot inte. i fråga om de

Prop. 1972:1os 113

kommunala valen. Att nu ta in en sädan i kommunallagarna eller i den nya vallagen är enligt min mening varken lämpligt eller behövligt. Frågan om vad som skall förstås med parti i ärende om registrering av partibeteckning bör kunna bedömas med utgångspunkt i den definition av begreppet parti som ges i 16 S, RO. Jag vill i sammanhanget erinra om den diskussion om behovet av en definition av partibegreppet i kommunalt hänseende som fördes när lagen (1969:590) om kommunalt partistöd infördes. Slutsatsen blev då att nägon närmare bestämning av begreppet inte behövdes mot bakgrund av den definition som löå RO gav (prop. 19692126, S. 20—2l. KU 36, rskr 353).

I likhet med vad som har förordats i promemorian anser jag att de villkor som nu ställs upp för att partibeteckning skall fa registreras bör gälla också i fortsättningen. Partiet skall sälunda inte fä utgöra underavdelning av politisk sammanslutning. Vidare mäste gälla att partiet skall ha visat att det har ett visst antal röstberättigade medlemmar. Ytterligare en förutsättning för registrering mäste vara att beteckningen skiljer sig tydligt från beteckning som redan har registrerats för valet i fråga eller för annat val för vilket registreringen kommer att gälla.

I promemorian har förordats att det antal medlemmar som parti skall visa sig ha för att få sin beteckning registrerad i fråga om riksdagsval skall höjas från nuvarande 1 000 till 1 500 i hela landet. Beträffande registrering för landstings- och kommunfullmäktigval har föreslagits att motsvarande antal bestäms till 100 i den landstingskommun resp. kommun i vilken registrering söks. Förslaget har såvitt avser riksdagsval och landstingsval godtagits eller lämnats utan erinran. När det gäller kommunfullmäktigvalen har emellertid regeringsrättens ledamöter och kommunallagsutredningen gett uttryck för uppfattningen att antalet bör sättas lägre än vad som har föreslagits och i varje fall inte överstiga 5.0.

Jag delar uppfattningen att det lägsta medlemsantalet för registrering av partibeteckning för kommunt'ullmäktigval bör vara lägre än 100. För detta talar. som har framhållits under remissbehandlingen. att antalet 100 är för stort med hänsyn till det antal röster som i vissa fall kan behövas för att ett parti skall bli representerat i kornmunfuIlmäktige. Enligt min mening bör minimiantalet bestämmas till 50. 'I fråga om det lägsta medlemsantalet vid registrering för riksdags- och landstingsval ansluter jag mig liksom remissinstanserna till promemorieförslagen.

Det förutsätts i promemorian att parti för att få sin beteckning registrerad skall styrka att det har det för det val registreringen avser föreskrivna medlemsantalet. i detta avseende har angetts att partiet skall förete intyg från notarius publicus om att partiet har företett en medlemslista med minst så många nanm på personer i röstberättigad alder som krävs. Vad som sålunda har uttalats har inte föranlett någon invändning frän remissinstansernas sida och ger inte heller mig anledning till erinran. Som framhållits i promemorian bör det emellertid inte ställas något sådant krav när det gäller parti som redan är representerat i den församling som det är fråga om. I sådant fall bör det ses som självklart att partiet har det föreskrivna lägsta medlemstalet för att vinna registrering

Prop. l972:105 114

av sin beteckning.

Också i andra hänseenden än de nu nämnda ansluter jag mig till vad promemorieförslaget innehälleri fråga om registrering av partibeteckning. Sålunda bör också enligt min mening registrering kunna avse antingen säväl riksdags- som landstings- och kommunt'ullmäktigval eller endast visst eller vissa av valen. Registrering för val till riksdagen bör gälla för hela landet men bör också, även om detta inte har begärts. anses avse landstings- och kommunfullmäktigval i hela landet. På samma sätt bör registrering för landstingsval gälla i angiven landstingskommun men också för val av kommunfullmäktige inom landstingskommunen. Registrering för val av kommunfullmäktige gäller endast kommuner som avses med ansökan. Beteckning som är registrerad för landstings- och kommunfull- mäktigval bör kunna registreras för val till riksdagen. om partiet som har beviljats registreringen ger sitt samtycke. Under samma förutsättning bör registrering för kommunfullmäktigval inom en landstingskommun kunna registreras för val av landstingsmän inom landstingskommunen.

Enligt promemorieförslaget skall tidpunkten när ansökan om registre- ring senast skall ha gjorts för att beaktas vid ordinarie val sättas till den 1 februari valåret. Denna tidpunkt har bestämts under hänsynstagande till den tid som framställningen av hålkortsvalsedlar beräknades kräva. [ ett förfarande där valsedlar av konventionellt slag skall användas kan tidpunkten flyttas närmare valet. Jag anser att den bör kunna bestämmas till den 30 april valåret. En fördel med detta är att registreringsförfaran- det kommer att kunna tidsmässigt samordnas med den tidsfrist som gäller för beslut om sådana kommunala indelningsändringar, som skall träda i kraft vid därpå följande årsskifte.

Ansökan om registrering av partibeteckning bör också i fortsättningen göras skriftligen. Det bör liksom nu äligga partiet att ställa ombud för sig hos registreringsmyndigheten. Pä ansökan bör beteckningen givetvis kunna avföras ur registret.

En olägenhet med nuvarande regler är att dessa inte öppnar möjlighet att avföra registrerad beteckning utan ansökan. Detta har fört med sig att registret innehåller beteckningar som inte längre har aktualitet. Denna olägenhet har man i promemorian velat undanröja genom regeln att registreringsmyndigheten skall ha rätt att föra av partibeteckning frän registret, om den inte har använts vid två på varandra följande val eller om partiet har underlåtit att anmäla ombud. Också till detta förslag. som har lämnats utan erinran av remissinstanserna, ansluter jag mig.

Av vad jag nyss har sagt framgår att jag anser att skyddet för registrerad partibeteckning skall beredas på samma sätt som enligt nuvarande regler. Parti som vill skydda sin beteckning skall sålunda anmäla kandidater. Att anmäld kandidat är upptagen som första namn på valsedel som upptar den registrerade beteckningen skall sedan vara en förutsättning för att övriga namn på denna skall beaktas. l enlighet med vad som har förordats i promemorian anser jag att. sävitt avser riksdagsvalet, det minsta antalet kandidater som parti skall anmäla bör sättas till fyra och det högsta antalet till femton i varje valkrets. För

Prop. l972:105 - "5

landstings- och kommunalt'ullmäktigval bör minimiantalet vara detsamma medan maximiantalet i fraga om dem bör kunna sättas till tio. Kandidatanmälan bör i fortsättningen ske hos centrala valmyndigheten i stället för som f. n. hos länsstyrelse.

l principiell överensstämmelse med vad som f.n. gäller i fräga om riksdagsvalet föresläs i promemorian att till kandidatanmälan Skall fogas intyg om att kandidaten är valbar. Valbar är i princip den som är röstberättigad vid det val anmälan avser. Den nuvarande bestämmelsen tillkom när partierna själva hade att framställa sina valsedlar. lnförs det valsedelssystem som jag tidigare har förordat kommer statsverket att efter beställning från partierna framställa och tillhandahålla partierna de valsedlar de behöver. [nnan beställningen görs måste partierna ha bestämt vilka kandidater som de vill föra upp på valsedeln och i vilken ordning de. skall tas upp på den. Det får därför förutsättas att kandidatanmälan görs i samband med att partiet beställer valsedlar för valet. Detta torde kunna beräknas ske senast i maj månad när fråga är om ordinarie val till riksdagen och val i hela landet av landstingsmän och kommunfullmäktige. Vid denna tidpunkt gäller ännu den röstlängd som upprättades '.'iret dessförinnan. Det framstär som klart olämpligt att utfärda ett valbar-hets- intyg pa grundval av den längden, vars uppgifter inte. är aktuella. Det är heller inte tillfredsställande att utfärda valbarhctsintyg pä grundval av stommarna till den nya röstlängden redan av det skälet att dess uppgifter kan komma att ändras.

Av det anförda framgår att en regel att valbarheten skall kontrolleras vid kandidatanmälan passar mindre. bra in i ett system med centraliserad valsedclframställning. Härtill kommer att den omständigheten att en kandidat vid anmälningstillfäilet befunnits vara valbar inte slutligen avgör frågan om han kan inneha befattning i den församling till vilken han utsetts vid valet. Vid sammanräkningen kontrolleras nämligen på nytt valbarheten. Att slopa valbarhetskontrollen vid detta tillfälle bör inte komma i fråga. Kravet på att kandidatanmälan skall åtföljas av valbarhetsintyg bör sålunda utan olägenhet kunna slopas.

I det föreliggande vallagsförslaget har förts in regler i enlighet med vad jag nu har anfört. Dessutom har en övergångsbestämmelse som avser redan regstrerad beteckning funnits påkallad. Till denna bestämmelse och till vissa av de i övrigt föreslagna reglerna återkommer jag i specialmotiveringen.

6.4 Särskilda bestämmelser om antalet landstingsmän och om valkrets- indelningen i Stockholms läns landstingskommun

Inledningsvis nämnde jag att den förutsedda reformeringen av lands- tingslagens regler om antalet landstingsmän och om valkretsindclningcn på grundval av kommunalvalskommitténs förslag inte kommer att genom- föras till 1973 års val. ] det läge som då har uppstått behövs särskilda regler i dessa hänseenden för Stockholms läns landstingskommun ocksä

Prop. l972:105 llö

för valperioden 1974—1976. Jag förordar att sådana regler ges i en särskild lag som till alla delar utformas i enlighet med den lag med sådana bestämmelser som gäller för innevarande valperiod (jfr lagen ,/l9(i9:216/ om antalet landstingsmän och valkretsindelningen i Stockholms läns landstingskommun för valperioden 1971 -—1973).

7. Upprättade lagförslag

ValL trädde i kraft är 1921 och har alltsä gällt i över 50 år. KVL har varit i kraft i mer än 40 är. En mångfald ändringar och tillägg har under denna tid vid skilda tillfällen gjorts i de båda lagarna. Detta har medfört att de. blivit sväröverskädliga och bristfälliga i systematiskt och spräkligt hänseende. En fullständig och genomgripande lagteknisk översyn har där- för sedan ätskijlig tid framstått som angelägen.

l VTU:s ursprungliga uppdrag ingick att göra denna lagtekniska översyn. VTU presenterade också i sitt betänkande år 1969 ett förslag till en ny lag om val till riksdagen. ] de tilläggsdirektiv som VTU gavs på hösten nämnda är uttalade jag att arbetet med att lagtekniskt utforma de förslag som VTU kom fram med borde förläggas till justitiedepartemen- tet och där bearbetas i nära samband med de övriga utredningar som behandlade frågor av betydelse för vallagstiftningens utformning. Den lagtekniska delen av reformarbetet borde. därvid inriktas på att åstadkomma en för alla de samtidiga valen gemensam vallag.

Som har framgått av vad jag inledningsvis anfört presenterades samtidigt med VTU:s senaste betänkande i en promemoria ett inom justitiedepartementet utarbetat förslag till vallag som reglerar förfarandet vid de samtidiga riksdags- och kommunalvalen. lredaktionellt hänseende överensstämmer promemorieförslaget i allt väsentligt med det förslag till riksdagsvallag som VTU lade fram är 1969. Formellt innebär förslaget i huvudsak endast en lagteknisk bearbetning av den lösning i sak som VTU kommit fram till i [971 års betänkande. På ett par punkter går emellertid promemorieförslaget utöver VTU:s förslag. Bl. a. föreslås att möjlighet öppnas att registrera partibeteckning även vid de kommunala valen.

Vallagsförslaget remissbehandlades parallellt med VTU:s förslag. Det allmänna omdömet om förslaget är att det är överskådligt och enkelt. Att den nuvarande splittringen på olika vallagar försvinner framhålls som särskilt värdefullt.

De ändringar i valförfarandet som jag tidigare förordat kräver djupgående ingrepp i vallagstiftningen. Skulle dessa göras inom ramen för den nuvarande vallagstiftningen, skulle denna än mer förlora i överskåd- lighet och systematiken skulle bli än mer bristfällig. Härtill kommer att det framstår som i högsta grad irrationellt att ha sådana bestämmelser om samtidiga val som är elleri stor utsträckning kan göras överensstämmande i två skilda lagar. Som jag redan tidigare nämnt har det därför ansetts lämpligt att utarbeta en helt ny och för alla de samtidiga valen gemensam vallag. Vid detta arbete har promemorieförslaget i allt väsentligt kunnat följas redaktionellt. Det ligger i sakens natur att omfattande sakliga

Prop. 1972105 ' i 117

justeringar i detta har fått göras när det maskinella röstnings- och sammanräkningsförfarandet inte kommer till genomförande. l enlighet med det anförda har inom _iustitiedepartementet upprättats förslag till . vallag . lag om ändring i kommunallagen ('l953:753) . lag om ändring i kommunallagen (195750) för Stockholm lag om ändring i landstingslagen (] 954319) .lag om antalet landstingsmän och valkretsindelningen i Stockholms

läns landstingskommun för valperioden l974 —l976. ! fråga om förslagen 2—5 har samråd ägt rum med chefen för eivildepartementet.

'Jlel—J—

8. Specialmotivering till framlagda lagförslag

8.1. Förslaget till vallag Lagens rubrik och disposition

Det förslag till lag med bestämmelser om förfarandet vid riksdags-_ landstings— och kommunfullmäktigvalen som har utarbetats inom justitie- departementet har getts rubriken Vallag. Lagens tillämpningsområde är visserligen begränsat till de nämnda valen. Den reglerar alltså inte vare sig kyrkofullmäktigvalen eller andra val som författningsenligt skall förrät- tas. Trots att den valda benämningen kan ge intryck av att lagen har ett vidare tillämpningsområde än vad den faktiskt har, har benämningen ansetts vara att föredra.

Lagförslaget följer, som förut har nämnts, i systematiskt hänseende i allt väsentligt motsvarande förslagi departementspromemorian. De avvi- kelser som har gjorts i förhållande till detta är föranledda dels av det förhållandet att maskinell valteknik inte skall komma till användning, dels av att någon lagstiftning på grundval av kommunalvalskommitténs förslag t.v. inte är aktuell. Den hittillsvarande uppdelningen av författ- ningsstoffet mellan vallagen och kommunallagarna har sälunda ansetts böra behållas. De materiella reglerna om valkretsindelningen vid de kommunala valen har följaktligen inte tagits in i vallagen. Liksom f. n. i KVL finns emellertid bestämmelserna om platsfördelningen mellan och inom partierna vid dessa val i förslaget till vallag. Motsvarande regler för riksdagsvalet är däremot delade mellan R0 och förslaget till vallag. Jag är medveten om att invändningar från systematisk synpunkt kan riktas mot denna disposition av författningsstoffet. [ avbidan på ett slutligt ställ- ningstagande till de frågor som kommunalvalskommittén behandlat bör dock enligt min mening den nuvarande dispositionen behållas. Tilläggas bör att fördelningsproblematikcn under alla förhållanden torde aktuali— seras om inte förr så i samband med behandlingen av de förslag som är att vänta från kommunallagsutredningen. Denna har som förut har nämnts

Prop. l972:105 llb'

bl. a. i uppdrag att göra en lagteknisk översyn av kommunallagarna.

Vallagsförslaget (unfattar femton kapitel. Förslaget inleds med ett kapitel där lagens tillämpningsomräde anges och där ocksä bestämmelser- na om valdagen återfinns. Följande tvä kapitel avser valorganisationen och innehåller bestämmelserna dels om valkretsindelningen och de till denna anslutande reglerna om de fasta valkretsmandalen (2 kap.). dels valnämnd, valdistrikt och valförrättarc (3 kap.). 1 4 kap. ges regler om röstlängder.

5- 7 kap. innehäller i huvudsak bestämmelser om de ätgärder som blir aktuella inför ett val. [ dem ges sälunda regler om registrering av partibeteckning och anmälan av kandidater (_5 kap.). valsedlar ((» kap.) samt röstkort (7 kap.).

Bestämmelser om röstningen och de åtgärder som skall vidtas i anslutning till denna finns i 8—12 kap. 8 kap. innehåller bestämmelser som gäller röstningen i allmänhet. medan de närmare bestämmelserna om röstning i vallokal, pä postanstalt samt hos utlandsmyndighet och på fartyg finns i 9 resp. 10 kap. ] ll kap. ges regler om röstning med valsedelsförsändelse. 12 kap. innehåller regler om hur det före samman- räkningen skall förfaras med de röster som avgetts pä postanstalt. hos utlandsmyndighet eller på fartyg.

13 och 14 kap. innehåller regler om den preliminära och den slutliga sammanräkningen. Bevis- och besvärsreglerna ges i 15 kap.

Jag avser att i det följande till behandling ta upp sådana bestämmelser i vallagsförslaget som saknar motsvarigheter i nu gällande ValL och KVL eller som av annat skäl enligt min mening behöver särskild kommentar. De föreslagna bestämmelserna motsvarar, som har framgått av det föregående, i betydelsefulla delar regler som återfinns också i promemo- rieförslaget. ! den mån bestämmelser av det slaget särskilt har kommen- terats i promemorian eller under remissbehandlingen av denna kommer jag att lämna en redogörelse för detta i anslutning till bestämmelserna.

Jag vill i detta sammanhang nämna att en översikt över vallagsförsla- gets motsvarigheter i ValL, KVL och lagen om de allmänna valen den 20 september 1970 har utarbetats. Översikten torde fä fogas till detta protokoll som bilaga 2.

1 kap. as

Promenwrian. l promemorian förutsätts att centrala valmyndigheten får meddela tillämpningsföreskrifter i olika avseenden. I stället för att ta in en erinran om detta i omedelbar anslutning till bestämmelser i anslutning till vilka sådana föreskrifter kan bli aktuella liari promemorie- förslaget tagits in en bestämmelse som generellt ger myndigheten rätt att meddela de tillämpningsföreskrifter som behövs.

Remissyttrande. Regeringsrättens ledamöter framhåller att det före- slagna generella stadgandet get centrala valmyndigheten rätt att meddela

Prop. l972:105 119

föreskrifter om förfarandet sä snart närmare bestämmelser om detta saknas i vallagen. Enligt ledamöternas mening bör man i stället tillämpa hittills gällande lagstiftningsprincip, enligt vilken centrala valmyndigheten ges rätt att utfärda tillämpningsföreskrifter i särskilt angivna hänseenden. Till följd av att förfarandet hittills har detaljreglerats i lag har tillämp- ningsföreskrifterna kunnat huvudsakligen begränsas till tekniska kom— pletteringar av valförfarandet.

Departementschefen. i likhet med gällande vallagar reglerar även föreliggande vallagsförslag förfarandet i detalj. De föreskrifter som centrala valmyndigheten behöver meddela blir därför liksom hittills begränsade till att avse föreskrifter som är av rent teknisk natur och gäller sådana frågor som valmaterialets närmare utformning och hur den slutliga sammanräkningen rent praktiskt skall genomföras. Mot denna bakgrund och då den i promemorian förordade lösningen från systematisk syn- punkt är att föredra är jag inte beredd att gå ifrän förslaget i denna del. i denna paragraf har alltså tagits in en bestämmelse som ger centrala valmyndigheten en generell rätt att meddela tillämpningsföreskrifter.

35

Departementschefen. Gällande lagstiftning använder i fråga om val till landsting och kommunfullmäktige beteckningen allmänna val för att ange att fråga är om val till dessa församlingar som sker samtidigt i landets alla landstings- och primärkommuner. Denna beteckning har i promemorie— förslaget ersatts med lokutionen val i hela riket av landstingsmän och kommunfullmäktige. Den i promemorian använda lokutionen är enligt min mening att föredra och jag förordar att den används i fortsättningen. I denna paragrafs första stycke talas sälunda om å ena sidan ordinarie val till riksdagen och å andra sidan om val i hela riket av landstingsmän och kommunfullmäktige. Jag vill tillägga att den hittillsvarande beteckningen - allmänna val — används även i andra författningar än vallagen. Jag förutsätter att den. när lämpligt tillfälle erbjuder sig, kommer att ersättas i dessa författningar med den som jag har förordat här.

Redan i 1969 års betänkande föreslog VTU att Kungl. Maj:t och inte som f. n. länsstyrelsen skall bestämma dag för omval till riksdagen. Vidare föreslog VTU att den möjlighet som nu finns att förrätta val på annan helgdag än söndag skall avskaffas. Dessa förslag har utan kommen- tar tagits upp i promemorieförslaget och vid remissbehandlingen av detta lämnats helt utan invändningar. Även för egen del ansluter jag mig till förslagen. Andra stycket i denna paragraf har utformats i överensstäm- melse härmed.

2 kap_ l %

Departemenschefen. I denna paragraf anges valkretsindelningen när fråga är om riksdagsval. En ändring av formell natur föreslås i fråga om

Prop. 1972:105 130

Älvsborgs län.

För val till riksdagen är Älvsborgs län indelat i tvä valkretsar. Älvsborgs läns norra resp. södra valkrets. De häda valkretsarnas geografiska omfatt- ning anges i gällande lag (30 & ValL) med användande dels av häradsindel- ningen. dels av kommunindelningen. Erfarenheterna visar emellertid att det kan stöta pä svärigheter att i praktiken samordna häda dessa former av indelning när det gäller att fastställa valkretsarna. Det har därför framstätt som lämpligt att enbart använda kommunindelningen för att ange mnfattningen av de häda valkretsarna i Älvsborgs län. Att använda sig av enbart kommunindelningcn är ocksä motiverat av det förhållandet att häradsbegreppet inte utnyttjas i fräga om övriga i valsammanhang aktuella indelningar. Enligt min mening bör alltsä omfattningen av de bäda valkretsarna i Älvsborgs län anges genom en uppräkning av kom- munerna inom den norra resp. södra valkretsen. Förevarande paragraf har utformats i överensstämmelse härmed.

24555

[Je-'parrenwnlsehcjbn. På grundval av uppgifterna i stommarna till mantalslängderna om antalet röstberättigade i de olika valkretsarna skall centrala valmyndigheten enligt de föreslagna reglerna, liksom enligt nu gällande, före utgangen av april det är då ordinarie val till riksdagen skall förrättas fastställa hur de 310 fasta valkretsmandaten skall fördelas mellan kretsarna (2 och 3 ååå). Beslutet bör också i fortsättningen offentliggöras genom kungörelse i Svensk författningssamling (jfr SFS 19702125).

Gällande lag saknar bestämmelser om besvär över myndighetens beslut i fråga om fördelningen av de fasta valkretsmandaten. Detta betyder att de allmänna bestämmelserna om besvär över förvaltningsmyndighets beslut blir tillämpliga. l promemorian har föreslagits att det i vallagen skall anges att besvär över myndighetens beslut i denna fråga skall prövas av regeringsrätten. Förslaget har tillstyrkts av bl.a. regeringsrättens ledamöter. Även jag ansluter mig till förslaget. Besvärsbestämmelsen har fått sin plats i 4 %.

55

Dcpartcmentse/zefen. Som tidigare har nämnts kommer även i fortsätt- ningen reglerna orn landstings— och primärkommuners indelning i valkretsar att ha sin plats i resp. kommunallagar. 1 ett första stycke i denna paragraf har tagits in en erinran om att valkretsindelningsreglerna i fråga om landstings- och kommunfullmäktigvalen återfinns i dessa lagar.

Av den allmänna motiveringen framgår att en motsvarighet till den nuvarande, för valperioden 1971—1973 gällande särskilda lagen om antalet landstingsmän m.m. i Stockholms läns landstingskommun bör finnas också för valperioden l974---1976. l ett andra stycke i denna paragraf har förts in en hänvisning till denna lag.

Prop. l972:105 "; - 121

Av reglerna om valkretsindelningen vid de primärkommunala valen följer att inte alla kommuner är eller kan väntas bli indelade i valkretsar. Vid utformningen av vallagsförslaget har det emellertid av flera skäl ansetts lämpligast att arbeta enbart med begreppet valkrets även i de fall där fråga är om kommun som inte är valkretsindelad (se t. ex. 13 kap. 9 ä). I likhet med vad som gäller i fråga om valdistriktsindelningt3 kap. 3 ä'), utgår vallagsförslaget alltsä frän att kommun som ej är indelad i valkretsar utgör en enda valkrets.

3 kap. 1 och '2 55

Departemenfschefen. I detta kapitel har tagits in bestämmelser om den lokala valorganisationen. Motsvarande bestämmelser finns f. n. i 31 — 36 åå ValL.

Som har framhållits i den allmänna motiveringen (6.1 .71 bör det även i fortsättningen i varje kommun finnas en valnämnd som står ansvaret för det praktiska genomförandet av val i kommunen. Där har också förordats att den nuvarande föreskriften att ordföranden i nämnden och hans suppleant skall utses av länsstyrelsen slopas och att nämnden i princip skall utses pä samma sätt som övriga kommunala nämnder. l förevarande paragrafer har, i stor utsträckning genom hänvisning till föreskrifter i kommunallagarna, tagits in bestämmelser om valnämnd som innebär att nämndernas sammansättning och verksamhet regleras på samma sätt som i fräga om andra kommunala nämnder.

3å

Promemorian. [ promemorian erinras om att det f. n. saknas uttryck— liga bestämmelser om när beslut i fräga om valdistriktsindelning skall föreligga. Det framhålls att det av flera skäl är angeläget att detta beslut föreligger tidigt och det föresläs därför att beslut isådan fräga skall gälla fr. o. m. året efter det beslutet vann laga kraft.

Remissyttrandena. De remissinstanser som särskilt har yttrat sig över promemorians förslag i denna del har godtagit eller lämnat förslaget utan erinran.

Departementschefen. Som jag har nämnt tidigare utgär promemorie- förslaget från att den maskinella teknik som VTU har föreslagit skall användas vid valen. 1 ett sådant förfarande är det nödvändigt att bl. a. frågan om valdistriktsindelningen är avgjord i mycket god tid före ett val. Även i ett manuellt förfarande av det slag som förordats här är det emellertid önskvärt med ett tidigt beslut i fråga om valdistriktsindel- ningen. Jag finner därför inte någon anledning att gå ifrån promemorie- f'örslaget i denna det. En regel av innebörd att beslut om valdistriktsindel- ning gäller fr. o. m. året efter det beslutet vann laga kraft har därför tagits in i sista stycket av denna paragraf. I detta har också tagits in föreskriften att centrala valmyndigheten skall tillställas en avskrift av beslutet. För

Prop. l9721l05 17"-

myndighetens planläggning är det av vikt att myndigheten så snart som möjligt fär kännedom om gällande valdistriktsindelning.

Inte minst mot bakgrund av den befolkningsomflyttning sorti sker är det nödvändigt att se över valdistriktsindelningcn inför varje val. En sådan översyn blir ofränkomlig ocksä inför 1973 ars val. Även om den här föreslagna vallagen sätts i kraft si tidigt som det över huvud taget är möjligt. torde det bli svärt för de berörda instanserna att hinna med att fatta beslut om valdistriktsindelningen vid 1973 års val före årsskiftet 1972/1973. Det torde därför bli nödvändigt att inför detta val öppna möjlighet för beslut i fragan vid en senare tidpunkt än som den här föreslagna regeln medger. En sädan bestämmelse har därför tagits in i övergängsbestämmelserna till den nya lagen.

F.n. är det endast ett fatal kommuner som inte är indelade i valdistrikt. Det finns anledning anta att antalet sädana kommuner kommer att minska ytterligare när kommunindelningsreformen helt har genomförts. Det kunde därför synas motiverat att föreskriva att kommun alltid skall vara valdistriktsindelad. Enligt min mening bör emellertid regelns fakultativa karaktär t. v. behållas och möjlighet sälunda finnas att underlåta att indela kommun i valdistrikt. Detta har i denna paragrafs första stycke uttryckts pä det sättet att det angetts att kommun bildar ett eller flera valdistrikt.

Liksom hittills bör länsstyrelsen fatta beslut i fråga om kommunens indelning i valdistrikt samt själv kunna ta initiativ i sådant hänseende. Föreskrift om detta har tagits in i paragrafens andra stycke. Självfallet bör även kommun och enskild kommunmedlem få väcka fråga om valdistriktsindelning eller om ändring i sådan indelning. Detta behöver emellertid enligt min mening inte uttryckligen anges i lagtexten.

4 och 5 åå

Departumcnt.vt'hefen. Gällande lagstiftning utgår från att valnämnden fttngerar som valförrättare när kommunen utgör ett enda valdistrikt. Är kommunen indelad i valdistrikt utser nämnden för varje valdistrikt ett antal personer, minst fyra, att som nämndens deputerade fungera som valförrättare i distriktet. Denna ordning har ansetts böra behållas även i fortsättningen. Regler av denna innebörd har sälunda tagits in i 4 &. De personer som utses av nämnden har i förslaget benämnts valförrättare.

l 5 S' har. i överensstämmelse med förslag i promemorian, det i sammanhanget f.n. använda uttrycket fullgöra uppdrag bytts ut mot uttrycket mottaga uppdrag.

6 %

Departementsr'he 'en. I enlighet med vad som har föreslagits i prome- morian bör besvär över länsstyrelses beslut i fråga som rör valdistriktsin- delning prövas av kammarrätt. En bestämmelse om detta har tagits in i denna paragrafs första stycke. l paragrafens andra stycke ges föreskrifter om talan mot beslut som innebär att uppgivet hinder mot att motta uppdrag, som avses i 5 %$. inte har godkänts. Föreskrifterna i paragrafen motsvarar dent som nu finns i 36 & ValL.

LJ (JJ

Prop. l972:l05 ' 1'.

4 kap.

Den allmänn a röstlängden

Departemen”chefen. Som. har utvecklats i den allmänna motiveringen te.].S) bör den allmänna röstlängden bygga på länsstyrelsens uppgifter om kyrkobokföringen den l juni det är då röstlängden upprättas. Vidare har där förordats att endast de personer som enligt gällande bestämmelser är röstberättigade eller som uppnår röstberättigad älder under längdens giltighetstid tas upp i denna. [ fortsättningen kommer alltså längden inte att uppta personer som till följd av omyndighet eller utländskt medbor- garskap inte är röstberättigade. Som närmare har utvecklats i den allmänna motiveringen bör lokal skattemyndighet, vars uppgift det är att upprätta längden, inte särskilt underrätta dem som inte har tagits med i längden om detta förhållande. Mot bakgrund av vad som sälunda har behandlats i den allmänna motiveringen kan jag här inskränka mig till att ta upp vissa detaljfrägor främst av formell naturi fråga om den allmänna röstlängden.

Rätt att anmärka mot röstlängden bör, som hittills, tillkomma dels den som menar att han felaktigt uteslutits ur längden, dels den som anser att annan oriktigt upptagits i denna. Har det i längden antecknats att en där upptagen person blir röstberättigad först följande kalenderår, och menar denne att denna anteckning är oriktig bör han självfallet också få anmärka häremot. Motsvarande rätt bör tillkomma den som menar att sådan anteckning oriktigt inte giorts beträffande en i längden upptagen person. 4 5 har utformats i överensstämmelse härmed.

I 4 5 har vidare angetts att den omständigheten att någon har tagits upp i röstlängd för annat valdistrikt än han anser sig tillhöra inte utgör grund för anmärkning mot längden. Paragrafen tar alltså sikte på rösträtten som sådan och inte den i sammanhanget sekundära frågan i vilket valdistrikt den får utövas.

Liksom f. n. bör länsstyrelsen underrätta den mot vars rösträtt an- märkning framställts om detta förhållande och om vad han har att iaktta för att bevaka sin rätt. En erinran därom har tagits in i sista styeket i 4 5.

De närmare reglerna om anmärkningsförfarandet har tagits in i 5 _é'. Vid prövning av framställd anmärkning bör länsstyrelsen ta hänsyn till förhållandena som de framgär av kyrkobokföringen den 1 juni och de omständigheter i övrigt som åberopats i anmärkningsärendet. Att den mot vars rösträtt anmärkning framställts liksom enligt gällande regler vid anmärkningssammanträde fär åberopa förhållanden som inträffat däref- ter, framgär av paragrafens andra stycke.

Enligt gällande lag (40 & ValL) skall länsstyrelsens kungörelse om var och när röstlängden kommer att vara framlagd för granskning och om var och när anmärkningssammanträdet kommer att äga rum anslås på kommunens anslagstavla och införas i ortstidningar. Motsvarande bestäm- melser har tagits in i 10 5 i detta kapitel. [ överensstämmelse med de

Prop. l972:105 124

föreskrifter som gäller för den information från statsmyndigheterna som sker genom dagspressannonsering (jfr SFS 1971 :507) har emellertid ordet ortstidningar därvid ersatts med uttrycket "samtliga dagstidningar som har en spridning av någon betydenhet inom kommunen”. Motsvarande uttryck har genomgående använts i den nya lagen (jfr 4 kap. "21 %, 14 kap. l ä och 15 kap. 3 å).

Den särskilda röstlängden

Departenzentschefen. Som framgår av den allmänna motiveringen har de i ValL intagna bestämmelserna om den särskilda röstlängden (53 a— 53 j 533) i stort sett oförändrade i sak förts över till den nyalagen. Somjag framhållit i den allmänna motiveringen har det emellertid funnits lämp- ligt och möjligt att tidsmässigt samordna upprättandet av de båda slagen av röstlängder. Den senaste tidpunkten när ansökan att bli upptagen i särskild röstlängd skall ha kommit in till centrala valmyndigheten har sålunda i 13 _6 första stycket angetts vara den 1 juni. Även i fråga om övriga tidsfrister bör samma bestämmelser gälla för den särskilda röstläng- den som för den allmänna.

] 20 9" har föreskrivits att särskild röstlängd när val äger rum skall vara tillgänglig i vallokalen för det valdistrikt som länsstyrelsen bestämmer. Föreskriften har getts samma utformning som den har f.n. (jfr 53 h % ValL) med den ändringen att det har föreskrivits att länsstyrelsens beslut om i vilket valdistrikt den särskilda röstlängden pä valdagen skall finnas tillgänglig skall meddelas senast vid anmärkningssammanträdet. Det bör ankomma pä centrala valmyndigheten att med stöd av den föreslagna bestämmelsen i 1 kap. 2 & sista stycket fastställa den närmare tidpunkt när länsstyrelse bör ha meddelat sitt beslut i frågan. Härvid har myndig- heten bl. a. att ta hänsyn till den tidsplan som gäller för röstkortsfram- ställningen.

5 kap.

i detta kapitel har, som förut har nämnts, tagits in bestämmelser om registrering av partibeteckning och anmälan av kandidater. Bestämmel- serna har behandlats i ett särskilt avsnitt i den allmänna motiveringen (6.3).

Som jag har anfört i den allmänna motiveringen torde begreppet parti inte behöva definieras i detta sammanhang. Den i 16 % RO intagna definitionen bör, som jag har framhållit där, gälla även i fråga om de kommunala valen. ] 5 första stycket har utformats i enlighet härmed. l 2 55 andra stycket har angetts den tidpunkt när ansökan om registrering senast skall ha gjorts för att beaktas vid val. Som framgår av den allmänna motiveringen har denna tidpunkt satts till den 30 april valåret när fråga är om ordinarie val till riksdagen och val i hela riket av landstingsmän och kommunfullmäktige. Vid annat val skall ansökan för att beaktas vid valet ske inom en vecka efter förordnandet om valet.

rJ 'J”!

Prop. 1972:105 1

Beträffande 4 51” andra stycket gäller att det -— i enlighet med påpekande av regeringsrättens ledamöter i anslutning till promemorie- förslaget -- getts en formulering som avser att göra det helt klart att tillstånd inte behövs för registrering av partibeteckning i en landstings- kommun som har använts vid val av kommunfullmäktige inom en annan landstingskommun.

[ 6 _6' har tagits in bestämmelserna om när registrerad partibeteckning skall avföras ur registret. Enligt punkt ?. i paragrafen gäller, att beteck- ning får avföras ex officio om partiet har underlåtit att anmäla kandida- ter vid två, på varandra följande ordinarie val till riksdagen eller val i hela riket av landstingsmän eller kommunfullmäktige. Bestämmelsen avser sälunda inte nyval och omval.

Av 8 _6 i förslaget framgår att det nuvarande kravet att parti vid anmälan av kandidat skall styrka att denne är valbar har fått utgå. Partierna får sålunda själva svara för att kandidater som de anmäler är valbara. [ detta avseende får jag hänvisa till den allmänna motiveringen. I anslutning till 8 & bör framhållas att den omständigheten att ett parti, vars beteckning är registrerad, avstår från att anmäla kandidater i någon valkrets inte medför att de namn som partiet fört upp på sina valsedlari valkretsen anses vara obefintliga enligt 14 kap. 5 5 första stycket. Denna konsekvens bör inträda endast när partiet har anmält kandidater i en valkrets men på valsedel som första namn inte tagits upp namnet på anmäld kandidat.

För att de listor över anmälda kandidater som centrala valmyndighe— ten upprättar skall fylla sin funktion att underlätta för väljarna att göra upp sina valsedlar, bör listorna vara tillgängliga överallt där röstning äger rum. När det gäller den röstning som sker hos utlandsmyndighet och på fartyg kan det dock i vissa fall vålla svårigheter att få ut listorna i tid för röstningen där. Något krav på att listorna skall finnas tillgängliga hos ut- landsmyndighet och på fartyg bör därför inte ställas upp. 10 5? har utformats i överensstämmelse härmed. Jag utgår emellertid från att det endast i sällsynta undantagsfall skall förekomma att listorna inte finns tillgängliga i röstningslokaler utom landet.

6 kap.

Departementschefen. Som har framhållitsi den allmänna motiveringen bör de regler om valsedlarnas utformning och tillhandahållande som gällde vid valtillfället den '20 september 1970 i allt väsentligt tillämpas även i fortsättningen. Dessa regler har utförligt kommenterats i prop. 19691148 (s. 64—66. 68—69 och 78- 802), till vilken jag ber att få hänvisa. Utöver vad jag anfört i den allmänna motiveringen och i den nämnda propositionen torde ytterligare kommentarer behövas endast till några av de i förevarande kapitel upptagna bestämmelserna om valsedlar och deras utformning.

Prop. l972:105 12()

2å

Promemorian. l promemorian konstateras att den metod som hittills använts för att identifiera en på valsedel upptagen kandidat — dvs. genom att ange förutom hans namn, titel eller yrke och hemvist — har visat sig sig mindre ändamålsenlig. införandet av ett för varje medborgare unikt personnummer gör det numera möjligt att ange en person på ett helt säkert sätt. Enligt promemorian bör man ta till vara denna möjlighet och i lagen rekommendera utsättandet av kandidatens personnummer vid hans nanm på valsedeln.

Departementschefen. Det ligger både i kandidatens och hans partis intresse att hans identitet otvetydigt framgår av valsedeln. Mot förslaget i promemorian att man i det avseendet bör ta till vara den möjlighet till en otvetydig identifiering av kandidaterna som personnumret erbjuder har inte rests några invändningar under remissbehandlingen. Jag ansluter mig till detta förslag. Något krav på att personnumret skall utsättas vid väljarens namn bör dock inte uppställas. Jag räknar emellertid med att man kommer att använda sig av detta hjälpmedel för att ange kandidater beträffande vilka det annars kan uppstå risk för förväxlingar. Här ifrågavarande paragraf har utformats i enlighet med det sagda.

! sammanhanget vill jag framhålla det angelägna i att efternamn, förnamn och övriga identifieringsuppgifter tas upp i samma ordning på valsedlarna.

35

Promemorian. l promemorian påpekas att namnen på valsedlarna f. n. får tas upp antingen i en följd under varandra (ospaltad valsedel) eller uppdelade i två spalter i vilket fall namnen i den vänstra spalten avser själva valet och namnen i den högra val av efterträdare eller suppleant (spaltad valsedel). ] kommuner där det skall finnas suppleanter för fullmäktige får dock endast ospaltade valsedlar användas.

Enligt promemorian kan den omständigheten att namnen på valsed- larna fär tas upp på olika sätt vid olika val på goda grunder antas verka svärförstäeligt och förvirrande för väljarna. Att spaltade valsedlar får användas komplicerar ocksä valsedelsframställningen. l promemorian föresläs därför att endast ospaltade valsedlar skall få användas i fortsätt— ningen.

Rcmissyttrandena. Förslaget att endast ospaltad valsedel skall få användas har föranlett kommentarer i ett par remissvar. Länsstyrelsen i Stockholms län finner inte någon olägenhet vara förbunden med förslaget beträffande riksdags- och kommunfullmäktigvalet. Slopas den spaltade valsedeln vid landstingsvalet bör man emellertid enligt länsstyrelsens mening överväga att höja det antal suppleanter som skall utses för landstingsmän, särskilt med hänsyn till att dessa vid avgång inte ersätts på samma sätt som fullmäktigledamöterna. En reservant i Göteborgs val- nämnd avstyrker förslaget.

Prop. l972:105 l27

Departementschefen. I och för sig talar enligt min mening starka skäl för att reglerna om hur namnen skall tas upp på valsedlarna skall vara enhetliga vid de tre samtidiga valen. Skälen för att gå över till en ordning med enbart ospaltade valsedlar har också numera fått ökad tyngd. Under senaste vårsessionen beslutade nämligen riksdagen (prop. l972zöö. KU 30, rskr 204) att namnen på valsedlarna för 1973 års riksdagsval skall tas upp i en följd under varandra. Detta innebär att det endast vid landstingsvalet och val av fullmäktige i kommuner där det inte skall finnas suppleanter för fullmäktige kan förekomma spaltade valsedlar. Jag har mot denna bakgrund kommit till slutsatsen att möjligheten att använda spaltad valsedel helt bör kunna slopas. Första stycket. i föreva- rande paragraf har därför getts den innebörden att endast ospaltade valsedlar får användas i de tre samtidiga valen. Till den av en remissin- stans aktualiserade frågan om inte en följd härav bör bli att det antal suppleanter som skall utses för varje landstingsman bör ökas, återkommer jag i det följande.

1 andra stycket har föreskrivits att namnen på ospaltad valsedel i första hand gäller själva valet och i andra hand val av ersättare för riksdagsle- damöter resp. av suppleanter för landstingsmän och kommunfullmäktige.

För att partibeteckning skall åtnjuta det skydd som lagen erbjuder skall, som jag har utvecklat närmare i det föregående. på valsedeln som första namn tas upp namnet på kandidat som partiet har anmält. En erinran om detta har tagits in i tredje stycket. Det bör framhållas att avsikten inte är att centrala valmyndigheten i samband med valsedelsbe- ställningen skall behöva kontrollera att det namn som ett parti vill ha uppsatt först på valsedeln också är ett av partiet anmält namn.

[ överensstämmelse med vad VTU har föreslagit har i promemorieför- slaget inte tagits in några regler om det högsta antal namn som får finnas på valsedel. VTU motiverade sitt förslag med att en övergång till hålkortsvalsedlar bl. a. innebär att ett givet utrymme står till förfogande för den text som skall resp. får finnas på sedeln. Med hänsyn härtill och då de omständigheter som avgör hur många kandidater som ett parti anser sig böra föra fram växlar från valkrets till valkrets och från kommun till kommun, framstår det enligt VTU som en lämpligare ordning att partierna själva får bestämma hur många namn de inom den givna utrymmesramen vill föra fram på varje valsedelstyp. Några invänd— ningar mot förslaget gjordes inte under remissbehandlingen. Även i det förfarande som nu förordas skall användas valsedlar av en bestämd storlek. De skäl som VTU fann tala för att slopa den maximiregel som nu finns kan alltså anföras även när hålkortsvalsedlar inte används, För min del finnerjag i likhet med VTU att någon regel om det högsta antal namn som får finnas på valsedel inte bör tas in i vallagen. Tilläggas bör att det — som också VTU förutsatte — bör vara möjligt att utnyttja valsedelns båda sidor för kandidatnamnen.

Prop. l972:105 128

7s

Departementschefen. Som jag har nämnt i den allmänna motiveringen (jfr 6. l .8) bör man vid den slutliga sammanräkningen kunna använda sig av ADB-teknik. Detta underlättas om listtypbeteckningar anbringas pä valsedlarna. Föreskrift som medger detta har tagits in i andra stycket av denna paragraf.

7 kap.

Departementschefen. l förevarande kapitel har samlats bestämmelserna om röstkort.

F. n. reglerar 55 a & ValL i detalj vad röstkort skall innehålla. l promemorian har föreslagits att det i lagen endast skall anges att röstkortet skall innehålla uppgift om väljarens namn samt uppgift om det valdistrikt i vilket han får utöva sin rösträtt. Vad röstkortet därutöver skall innehålla får centrala valmyndigheten bestämma. Förslaget har lämnats utan erinran under remissbehandlingen. Även jag anser det vara lämpligt och riktigt att i lagen bara ange vissa allmänna riktlinjer beträffande röstkortets innehåll medan det läggs i myndighetens hand att närmare bestämma hur röstkortet skall utformas och vad det skall innehålla. I £ har utformats i överensstämmelse härmed.

55215 ValL föreskriver vidare att röstkorten Skall översändas till de. röstberättigade senast 35 dagar före valdagen. dvs. senast 5 dagar före poströstningens början. ] och med att poströstningsperioden nu föreslås förkortad från 30 till 18 dagar bör den dag då röstkorten senast skall utsändas till de röstberättigade kunna förläggas något närmare valdagen. Därvid bör man emellertid ta hänsyn till att den omständigheten att någon inte erhåller röstkort kan innebära att vederbörande. felaktigt cj upptagits i röstlängd. För den möjlighet till rättelse i längden som tidigare har förordats (se 4 kap. 8 5) skall kunna utnyttjasi praktiken bör endast en mindre justering göras. Den tidpunkt när röstkorten senast skall utsändas till väljarna bör bestämmas till 30 dagar före valdagen när fråga är om ordinarie val till riksdagen och val i hela landet av landstingsmän och kommunfullmäktige. Vid annat val bör den senaste tidpunkten för röstkortens utsändande bestämmas till 20 dagar före den bestämda valdagen. En sådan förkortning är motiverad av hänsyn till intresset av att så snabbt som möjligt efter det att beslut har fattats om ny- eller omval kunna genomföra detta. Som närmare har utvecklats i den allmänna motiveringen (ere) bör valkungörelsen i sin nuvarande form stopas. Den nödvändiga informatio— nen om valen bör ges väljarna på annat och effektivare sätt. Redan nu ges viss information på röstkorten. Jag förutsätter att så kommer att ske även i fortsättningen. Därutöver bör centrala valmyndigheten med utnyttjande av olika kanaler och media upplysa väljarna om vad de har att iaktta inför och vid ett val. En erinran härom har tagits in i 4 5.

Prop. l972:105 129 24—12 kap.

Departementsche en. ] 8-—l2 kap. finns. som förut har nämnts. reglerna om röstningen. ] systematiskt hänseende har därvid den modell följts som VTU förordade i sitt är 1969 avgivna betänkande och som också följdes i promemorian. Röstningsreglerna inleds alltså med ett kapitel (8 kap.) som ger huvuddragen i reglerna. dvs. de bestämmelser som skall äga tillämpning oavsett om fråga är om röstning i vallokal, pä postanstalt, hOs utlandsmyndighet eller på fartyg eller fråga är om röstning genom bud (röstning med valsedelsförsändelse'). I de följande kapitlen (9---ll kap.) finns de närmare föreskrifterna om hur röstningen skall gå till. I 9 kap. ges sälunda regler om vallokalsröstningen. [ 10 kap. finns reglerna om röstning pä postanstalt och hos utlandsmyndighet samt på fartyg. Reglerna om röstning med valsedelsförsändelse har samlats i l l kap. I ett avslutande 12 kap. ges därefter regler om behandlingen av på postanstalt, hos utlandsmyndighet och på fartyg avgivna röster.

Flertalet av de i de. nämnda kapitlen intagna bestämmelserna överens- stämmer i sak antingen med gällande vallagar eller med dem som gällde vid 1970 års val. l fråga om de senare kan hänvisas till prop. l9681l48. Utöver de kommentarer som lämnats i den nämnda propositionen och vad som har anförts i den allmänna motiveringen samt med hänsyn även till den utförlighet som kännetecknar flertalet paragrafer torde endast nägra av de i kap. 8 -12 intagna bestämmelserna behöva kommenteras närmare.

8kap. 15%

Departementschefen. Som har utvecklats i den allmänna motiveringen (6.1.8) är det förutsatt att kommunerna även kostnadsmässigt skall svara för de uppgifter som den föreslagna poströstbehandlingen lägger på valnämnden och valförrättarna. Redan nu har kommunen i princip att svara för de kostnader som genomförandet av val i kommunen ger upphov till. Kommunen svarar alltsä bl. a. för ersättning till valförrättare och för kostnader för vallokalerna samt för valskjutsar. Bestämmelserna härom återfinns f. n. i huvudsak i 95% ValL och S*)å KVL. Även på andra håll i vallagarna finns emellertid bestämmelser som älägger kom- munen ett kostnadsansvar (t. ex. 60 a & ValL och 26 a & KVL). Bestäm- melserna om kommuns kostnadsansvar bör nu enligt min mening föras samman och utformas så att det framgår att kommunen generellt skall svara för kostnaderna för åtgärder och anordningar som lagen ålägger kommun, valnämnd och valförrättare att ombesörja eller vidta. En sådan bestämmelse har tagits in i denna paragraf.

Prop. l972:105 130

l0 kap. 25

Depurtementsche en. I likhet med vad som gäller f.n. hari första stycket i denna paragraf slagits fast att postanstalt. som inte inrättas enbart för röstmottagning (jfr sista stycket) skall pä valdagen vara öppen för röstning minst en timme pä förmiddagen och en timme pa eftermid— dagen.

Före valdagen skall röstning som regel kunna ske under de tider då postanstalt annars är öppen. Detta kan emellertid bli onödigt betungande särskilt på mindre postanstalter. Det bör därför öppnas möjlighet för centrala valmyndigheten att på förslag från postverket förordna att röstning på sädan postanstalt skall kunna ske endast under viss, begränsad tid under det normala öppethållande-t. Röstning bör dock alltid kunna ske under en timme. Andra stycket i förevarande paragraf har utformats i enlighet med det anförda. Även utan uttrycklig föreskrift får det förutsättas att väljarna på lämpligt sätt får kännedom om när röstning kan ske på olika postanstalter.

Som hittills har varit fallet bör postverket i den utsträckning som är möjlig och lämplig anordna tillfälliga postanstalter på sjukhus, ålderdoms- hem. fängvårdsanstalter och liknande vårdinrättningar. Föreskrifter om detta har tagits in i paragrafens tredje stycke. Helst bör sådan postanstalt inrättas för röstmottagning på valdagen men ingenting bör hindra att postanstalten inrättas dag före valdagen. Den tidigaste tidpunkt som sådan postanstalt får inrättas bör dock, liksom hittills. vara söndagen före valdagen. Innan postverket bestämmer när röstning på här avsedd anstalt leller inrättning skall anordnas bör samråd självfallet ske med anstaltens eller inrättningens ledning. Med hänsyn till att antalet röstberättigade som kan utnyttja sädan tillfälligt inrättad postanstalt för röstning starkt kan variera från inrättning till inrättning och till de. speciella förhållanden som i övrigt råder på ifrågavarande värdanstalter och vårdinrättningar bör i lagen inte anges hur länge röstning där skall fä pagä. Det säger sig emellertid självt att den tid som anslås för röstning inte bör vara alltför kort.

70ch12åä

Departementschefen. Som huvudregel bör gälla att röstning skall kunna ske hos utlandsmyndighet vid alla slag av val. När det gäller riksdags-, landstings- eller kommunfullmäktigval som omfattar hela lan- det bör röstning, i likhet med vad som gäller f. n.. alltid anordnas hos utlandsmyndighet. Vid annat val, dvs. omval i en eller flera valkretsar eller kommunalval som endast gäller en eller flera landstingskommuner eller kommuner, kan det emellertid visa sig svårt att med det korta varsel

Prop. l972:105 131

som det som regel då blir fråga om anordna röstning även hos utlands- myndigheterna. Det bör i sädana fall ankomma på centrala valmyndig- heten att — i överensstämmelse med vad som nu tillämpas i fri-iga om kommunalvalen (35 & KVL) -— avgöra om det finns praktiska och andra förutsättningar för att anordna röstning hos utlandsmyndighet. 7 &" första stycket har utformats i överensstämmelse med det anförda. Det får förutsättas att röstning hos utlandsmyndighet anordnas i så stor utsträek' ning som det är praktiskt lämpligt och möjligt.

1 12 _6 första stycket har förts in en liknande bestämmelse beträffande röstning på fartyg.

11 kap. 1 och 3 %%

Departementschefen. En konsekvens av den föreslagna förkortningen av poströstningsperioden till 18 dagar bör vara att den dag då valsedels- försändelse tidigast får anordnas bestäms till 18 dagar före valdagen. För att försändelseinstitutet skall kunna utnyttjas även vid röstning på fartyg bör dock försändelse som lämnas där vara anordnad tidigast 45 dagar före. valdagen. I förhållande till nuvarande regler bör dessutom det tillägget göras i lagtexten att dagen för försändelsens anordnande skall anges på försändelsens ytterkuvert. Dessa synpunkter har beaktats vid utformning- en av ] å och, i tillämpliga delar. också vid utformningen av 3 ä.

25

Departementschefen. F. n. gäller att valsedelsförsändelse från äkta make fär lämnas på postanstalt, hos utlandsmyndighet och på fartyg endast i samband med att den make. som lämnar försändelse själv röstar (74 & ValL och 39 & KVL). Det berättigade i en sädan bestämmelse hari olika sammanhang satts i fråga. Bestämmelsen ger visserligen röstmotta- garen en möjlighet att kontrollera att den som avlämnar försändelsen verkligen'också är make till den som har anordnat denna. Mot en sådan kontrollaspekt bör emellertid ställas att regeln kan göra det omöjligt för äkta makar att utnyttja denna röstningsmöjlighet i de fall där bara den ena av dem är röstberättigad. Det kan vidare på goda grunder antas att regeln uppfattas som svårförståelig och vållar irritation bland väljarna. Dessa senare synpunkter synes böra väga tyngre än kontrollsynpunkten. Detta har föranlett att bestämmelsen har fått utgå.

45

Gällande ordning. F.n. gäller att valsedelsförsändelse från sjuk och därmed jämställd väljare får lämnas endast i vallokal.

Promemorian. [ promemorian erinras om att det. när möjlighet öppnades för sjuk och därmed jämställd väljare att rösta genom valsedels- försändelse, uttalades (KU l965:40) att det, när erfarenheter av systemet

Prop. l972:105 132 hade vunnits, borde prövas om inte dessa väljarkategoriers röstning kunde underlättas genom att sädan valsedelsförsändelse fick lämnas även pä postanstalt. Det framhälls i promemorian att den nämnda formen av röstning nu har använts vid tre val och att systemet på det hela taget har fungerat väl. Även om röstningsfortnens betydelse har minskat genom de ökade möjligheter till poströstning som numera införts, står det enligt promemorian klart. att den fyller en funktion. Mot denna bakgrund och då nägra avgörande skäl enligt promemorian inte kan anföras mot att tillåta att också sädan valsedelsförsändelse fär lämnas pä postanstalt inom landet. förordas i promemorian att lagen kompletteras med en bestäm- melse om detta.

Remissyttrandena. Förslaget att valsedelsförsändelse frän sjuk och därmed jämställd väljare. skall få avlämnas även på postanstalt inom landet har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av remissinstanserna. Postverket fogar till sitt tillstyrkande den kommentaren att en konse- kvens av ändringen torde komma att bli att flertalet försändelser av detta slag kommer att avlämnas pa postanstalt. eftersom avlämning där kan ske även före valdagen. Valnämnden i Stockholm, i vars yttrande kommun- styrelsen instämt. betonar vikten av att postl'unktionärerna fär nödvändig utbildning. En ledamot av kommunstyrelsen har reserverar sig och avstyrkt förslaget.

Departementschefen. I likhet med de remissinstanser som yttrat sig i denna t'räga anser jag tiden nu inne att tillåta poströstning inom landet även med valsedelsförsändelse från sjuk och därmed jämställd väljare. Förevarande paragraf har utformats i enlighet härmed.

12 kap.

Departementschefen. Bestämmelserna i detta kapitel om valnämndens och valförrättarnas behandling av ytterkuvert som kommer in till dem från röstmottagare pä postanstalt. hos utlandsmyndighet och på fartyg har behandlats i den allmänna motiveringen (6.1.8). Utöver vad jag har anfört där samt vad som har angetts i RSV:s till detta protokoll som bilaga fogade skrivelse torde bestämmelserna inte kräva någon ytterligare kommentar. Det bör dock i anslutning till 1 5 framhållas att paragrafen ger valnämnden möjlighet att sända eller lämna inkomna ytterkuvert till valförrättarna samtidigt med annat valmaterial eller att anordna särskild utsändning av ytterkuverten. Sänds omslag med ytterkuvert till valdistrik- tet före valdagen. bör omslagen överlämnas till och kvitteras av ordföranden i valdistriktet. Det ligger i sakens natur att denne måste se till att omslagen liksom eventuellt övrigt översänt material förvaras på säkert sätt till dess vallokalen öppnas på valdagen.

Prop. l972:105 133

13 kap.

Departementschefen. För att beteckna den sammanräkning som, lik- som hittills, skall ske i valdistrikten har i överensstämmelse med det redan utbildade språkbruket beteckningen preliminär rösträkning an- vänts. Som framhölls i prop. 19681148 (s. 82) medför de föreslagna reglerna om gemensamt ytterkuvert för alla samtidiga val vid poströstning m. m. att de delar av sammanräkningen. som gäller omhändertagande av valmaterialet från röstmottagare, måste företas gemensamt för de samti- digt förrättadc valen.

3—-5äå

Departementschefen. [ dessa paragrafer har reglerats hur ytterkuvert som har kommit till valdistrikt frän valnämnd skall behandlas. Bestäm- melserna i paragraferna motsvarar i allt väsentligt dem som vid 1970 års val gällde för länsstyrelsens behandling av detta material (195 i lagen (1968:825) om de allmänna valen den 20 september 1970). De torde inte kräva någon kommentar utöver vad som har anförts i den allmänna motiveringen (6.1.8).

65

Departementschefen. När de från röstmottagarna inkomna rösterna har granskats och val- resp. innerkuverten har lagts ner i urnorna vidtar den egentliga rösträkningen. Denna bör följa det schema som hittills gällt (jfr 68 & ValL och 33 och 34 55 KVL). För att den slutliga sammanräk- ningen hos länsstyrelsen skall underlättas bör valförrättarna åläggas att göra en mer ingående uppsortering av valsedlarna inom varje parti än som hittills har varit brukligt. Föreskrifter härom har tagits in i punkt 4. Det får förutsättas att de protokollsformulär som skall användas vid valför— rättningen av centrala valmyndigheten ges en sådan utformning att uppsorteringen i görligaste mån underlättas.

85

Departementschefen. Att valnämnden. så som har föreskrivits i denna paragraf, bör behålla från valförrättarna inkomna röstlängder är en konsekvens av att nämnden skall ha tillgång till dem vid sin granskning av de ytterkuvert som har kommit in så sent att de inte har kunnat sändas till valförrättarna i valdistrikten (jfr 9 å).

l4 kap. 1—3 55

Departementschefen. Vid den slutliga sammanräkningen skall länssty- relsen enligt de föreslagna bestämmelserna på samma sätt som hittills för

varje val pröva valsedlarnas giltighet samt inom varje parti räkna fram ordningen mellan namnen på partiernas valsedlar i den utsträckning som behövs. [ fråga om landstings— och kommunalvalen fastställer länsstyrel- sen dessutom för varje parti vilka kandidater som skall besätta de platser som partiet har erövrat. Sammanräkningen skall ske valkretsvis och genomföras sa att riksdagsvalet alltid räknas först.

För att valresultatet i varje särskild valkrets skall kunna fastställas mäste länsstyrelsen ha tillgång till samtliga de valsedlar som gäller den kretsen. Ett slutligt resultat kan med andra ord inte meddelas förrän även de valsedlar som valnämnden haft att räkna preliminärt enligt de föreslagna bestämmelserna i 13 kap. 95 har kunnat kontrolleras och räknas hos länsstyrelsen. Det finns emellertid anledning anta att länssty- relsen redan under loppet av måndagen efter valdagen via valnämnden får tillgång till valsedlar och övrigt valmaterial frän valdistrikt i kommuneri länsstyrelsens närhet. Ingenting bör hindra att länsstyrelsen så snart valsedlarna frän samtliga valdistrikt i en kommun har kommit in till länsstyrelsen påbörjar sammanräkningen för den kommunen och inte väntar därmed till dess även de valsedlar som valnämnden iden kommu- nen haft att preliminärräkna anlänt till länsstyrelsen. Härigenom kan värdefull tid vinnas. Självfallet måste det resultat som länsstyrelsen kommer fram till vid en sädan sammanräkning kompletteras och i förekommande fall justeras när samtliga valsedlar som gäller den kommu— nen har räknats. ] och .? 55 har utformats i överensstämmelse härmed.

lnnan länsstyrelsen påbörjar sammanräkningen bör kontrolleras att samtliga de handlingar som behövs för sammanräkningen har kommit in och att de är i behörigt skick. Vid sistnämnda kontroll bör länsstyrelsen självfallet ocksä kontrollera att sigillen på de omslag som kommit in överensstämmer med de sigill som har avtryckts i protokollet. Någon uttrycklig bestämmelse i sistnämnda avseende har emellertid inte ansetts behöva tas in i lagen.

Vid avbrott i sammanräkningsförrättningen skall enligt gällande ord- ning valsedlarna läggas in i särskilda omslag som förseglas under minst två närvarandes sigill. Omslagen läggs därefter i säkert förvar. Den förstnämn- da föreskriften har vållat länsstyrelserna ett betydande merarbete och var'ft till förfäng för snabbheten i sammanräkningen. Föreskriften att valsedlarna vid varje avbrott skall läggas in i särskilda omslag som sigilleras bör därför enligt min mening utgä. Det torde från säkerhets- synpunkt vara tillräckligt att föreskriva att valsedlarna vid avbrott skall läggas i säkert förvar. En bestämmelse om detta har tagits in i .? .,5'.

4och5åå

Departementschefen. l dessa paragrafer. som motsvarar 20 och 21 åå i lagen (19691825) om de allmänna valen den 20 september 1970. har tagits in regler om valsedels ogiltighet och om namns obefintlighet. 1 likhet med vad som gällde vid detta val bör valsedel inte kasseras därför att den saknar giltigt namn. Vidare bör valsedel, på vilken väljaren har

Prop.]9721105 135

angett partibeteckningen oriktigt. tillgodoräknas partiet, förutsatt dock att det inte råder någon tvekan om vilket parti det är fråga om. De i dessa båda paragrafer föreslagna bestämmelserna har utförligt kommenterats i den nämnda propositionen 19691148 (s. 68—69 och 83) till vilken jag alltsä kan hänvisa.

öå

Departementschefen. I denna paragraf, som i sak helt motsvarar 81 % ValL, återfinns bestämmelser om hur ordningen mellan namnen på partiernas valsedlar skall bestämmas. Som närmare har utvecklats i den allmänna motiveringen (6.1.8) bör därvid datorer kunna utnyttjas. Utöver vad där anförts kan i detta hänseende hänvisas till den tekniska redogörelsen som RSV lämnat i sin skrivelse, vilken finns fogad som bilaga till detta protokoll.

7å

Departementschefen. När länsstyrelsen bestämt ordningen mellan så många nanm på varje partis valsedlar som beräknas behövas för att de riksdagsmandat som partiet har lätt skall kunna besättas med kandidater, bör länsstyrelsen genom särskilda sammanräkningar bestämma särskild ordning mellan namnen på partiernas valsedlar för att ersättare skall kunna utses. En bestämmelse om detta, liksom en redogörelse för hur länsstyrelsen därvid bör förfara, finns i denna paragraf. Paragrafen motsvarar i sak helt 82 å i det förslag till ändring i ValL som riksdagen har antagit under förutsättning att samtidigt föreslagna ändringari RF och RO slutligt antas och erhåller kraft av grundlag (jfr prop. 1972:66 s. 44—45 och SFS 1972237). En särskild övergångsbestämmelse avseende 1973 års val har tagits in i förslaget (se punkt 7").

80eh9äå

Departementschefen. I dessa paragrafer ges bestämmelser dels om de åtgärder som länsstyrelsen bör företa när sammanräkningen av riksdags- valet har genomförts och protokollförts (8 5), dels om de åtgärder som centrala valmyndigheten har att vidta för att utse riksdagsledamöterna när protokollen från länsstyrelsen har kommit in till myndigheten. Paragraferna motsvarar i sak helt 84 & resp. 85 ä 1 mom. ValL.

105

Departem en tschefen. Visar det sig att samme riksdagskandidat har fått mandat för mer än ett parti eller i mer än en valkrets skall han enligt nu gällande regler tillträda det mandat för vilket hansjämfi'ärelsetal är störst. När det gäller att utse innehavare av det mandat som han inte tillträder skall det anses som om han inte varit kandidat vid valet ("85 ä 2 mom.

Prop. l972:105 136

ValL). Sistnämnda bestämmelse, som infördes år 1969, är inte helt" klar till sin innebörd och det kan inte uteslutas att den kan ge upphov till vissa tolkningsproblem. Såvitt gäller riksdagsvalen är väl denna oklarhet inte ägnad att inge nägra betänkligheter eftersom endast centrala val— myndigheten kommer att fä anledning att tillämpa bestämmelsen och en enhetlig och konsekvent tillämpning därigenom kan uppnås. Utredningen om den kommunala demokratin har emellertid föreslagit att regeln i fortsättningen skall gälla även vid de primärkommunala valen när ny suppleant skall utses för sådan suppleant för fullmäktige som utsetts i mer än en valkrets.

Att vid de samtidiga valen ha samma regler för avvecklingen av uppkommande. dubbelvalssituationer är enligt min mening riktigt och rimligt. Olägenheten av en regel som inte är helt entydig till sin innebörd blir emellertid mera framträdande när regeln görs tillämplig även på de kommunala valen. För att underlätta länsstyrelsernas arbete och ästad- komma enhetlighet i tillämpningen av dubbelvalsregeln även på den kommunala sidan bör den därför ges en utformning som inte lämnar rum för någon tvekan om dess rätta innebörd.

Den nuvarande regeln torde böra tolkas så att mandat som den dubbelvalde inte tillträder skall besättas av den kandidat som står närmast i tur att erhålla mandat för det partiet eller den valkretsen. Detta bör enligt min mening då också klart sägas ut i lagtexten. Utformas regeln på detta sätt, undviks alla tolkningssvärigheter och uppnås enhetlighet i tillämpningen.

Förevarande paragraf har utformats ienlighet med vadjag nu har sagt.

11, 13 och 14 %%

Departementschefen. Dessa paragrafer har i sak oförändrade förts över från ValL sådan den kommer att lyda när de med anledning av proposition l972:66 som vilande antagna grundlagsändringarna slutligt har antagits och erhållit kraft av grundlag. De torde därför inte behöva kommenteras närmare här.

15%

Departementschefen. Vid de kommunala valen bestäms ordningen mellan kandidatnamnen enligt samma regler som gäller vid riksdagsvalet. 1 första stycket av denna paragraf, som innehåller reglerna i detta avseende, har därför hänvisats till bestämmelserna i 6 ä. 1 övrigt har i paragrafen tagits in regler om platsfördelningen mellan partierna. Dessa regler har i sak oförändrade förts över från 46 % 2 mom. KVL och torde inte kräva någon kommentar.

16 -—17 åå

Departementschefen. Före 1970 gällde beträffande de kommunala valen den ordningen att uppkomna dubbelvalssituationer i fråga om de

Prop. 1972:105 137

ordinarie ledamöterna avvecklades först sedan även suppleanterna hade utsetts. Denna ordning kunde leda till och ledde också ofta till att de från början utsedda suppleanterna, vilka inte så sällan var utsedda för flera valkretsar. var för få när dubbelvalssituationerna skulle avvecklas genom att suppleant i stället tilldelades ordinarie plats. [ sädana lägen fick ytterligare suppleanter utses sä att samtliga ordinarie- platser kunde besättas. Om samtliga suppleanter fick ordinarie platser. skulle endast ytterligare en suppleant utses, vilket kunde medföra att ett parti — även om det fått flera ordinarie platser fick endast en suppleant.

Genom ändring i KVL är 1970 ("prop. 19701131, KU 37, rskr 250) infördes. för att eliminera de nämnda nackdelarna i fråga om dubbelvals- situationcr i de primärkommunala valen. den ordningen att samtliga ordinarie fullmäktigplatser skall vara besatta innan sammanräkning för utseende av suppleanter tar vid. Denna nya ordning avsåg emellertid inte landstingsvalen. Beträffande dcm gäller sälunda alltjämt den nyss angivna ordningen enligt vilken dubbelvalssituationerna avvecklas först efter det att suppleanter har utsetts.

Som jag har framhållit vid flera tillfällen i det föregående är det önskvärt att ha enhetliga regler för alla de samtidiga valen. Redan detta utgör enligt min mening ett starkt skäl för att även vid landstingsvalen införa den för riksdagsvalen föreslagna och vid de primärkommunala valen gällande ordningen enligt vilken suppleanterna utses först sedan uppkomna dubbelvalssituationer avvecklats och platserna i landstinget besatts med ordinarie ledamöter. llärtill kommer att den tidigare före- slagna regeln att endast ospaltade valsedlar bör få användas vid landstings- valet, ökar risken för att det med nuvarande ordning kan inträffa att landstingssuppleanterna måste tas i anspråk för att fylla vakanser som uppstår i de valkretsar där dubbelvalssituationer har inträffat. Vad nu har anförts leder till slutsatsen att uppkomna dubbelvalssituationcr även vid landstingsvalet bör vara avvecklade och samtliga platser vara besatta med ordinarie ledamöter innan suppleanter utses.

Enligt gällande regler (47a % KVL) får den som utsetts till landstings- man eller kommunfullmäktig i mer än en valkrets bestämma och till länsstyrelsen anmäla i vilken valkrets han vill anses vald. Uppkommcr motsvarande dubbelvalssituation vid riksdagsvalet. fäller jämförelsetalet avgörandet (jfr l0 å). Säväl praktiska som principiella skäl talar enligt min mening för att samma metod för avveckling av uppkomna dubbelvalssituationer införs även i fraga om de kommunala valen. l fortsättningen bör alltså den som valts till landstingsman eller fullmäktig i mer än en valkrets besätta platsen i den valkrets där hans enligt 65 framräknade jämförelsetal är störst. Det bör framhällas att demokrati- utredningen när det gäller dubbelvalda fullmäktigsuppleanter föreslagit att jämförelsetalet skall vara avgörande vid bestämmandet av i vilken valkrets som plats skall tillerkännas honom (lt) 5).

Enligt gällande ordning skall den som fått mandat från mer än en valkrets anses ha avgått som landstingsman eller fullmäktig i den valkrets där han inte mottar uppdraget och efterträdare för honom där utses i den

Prop. l972:105 138

ordning som gäller vid landstingsmans eller fullmäktigs avgäng. l kom- mentaren till 105 har jag förordat att motsvarande reglering i fråga om riksdagsvalen utformas sä att mandat som den dubbelvalde ej tillträder skall tillfalla den kandidat som står närmast i tur att erhålla plats för partiet i den valkretsen. Redan intresset av enhetliga regler vid de samtidiga valen talar enligt min mening för att samma regel fär gälla även vid de kommunala valen. En sädan lösning står också i principiell överensstämmelse med den tidigare förordade bestämmelsen attjämförel- setalet skall vara avgörande för i vilken valkrets den dubbelvalde skall erhålla plats. Det kan här inskjutas att det i fråga om de kommunala valen inte behövs någon särskild regel för det fall att en kandidat har valts för mer än ett parti i samma valkrets. Inträffar detta. blir bestämmelsen i 15 % tredje stycket tillämplig.

185

Departemcntsche "en. I denna paragraf ges bestämmelser om hur suppleanter för landstingsmän skall utses. Bestämmelserna överensstäm- mer i allt väsentligt med de nuvarande (jfr 47 & KVL). De avvikelser som har gjorts betingas därav att spaltade valsedlar. enligt vad som tidigare har föreslagits, inte skall förekomma i fortsättningen.

[ fråga om de föreslagna avvikelserna torde endast den som innebar att antalet sammanräkningar som skall göras höjs från två till tre fordra en närmare kommentar. Slopandet av de spaltade valsedlarna kan, som påpekats under remissbehandlingen, leda till att det antal suppleanter som faktiskt kommer att utses för en landstingsman reduceras. Med hänsyn härtill och till de regler som gäller vid suppleants avgång, till vilka jag återkommer i anslutning till 23 Gå. har antalet sammanräkningar för utseende av suppleanter för varje landstingsman höjts frän tvä till tre.

195

Departementschefen. Som närmare har utvecklats i den allmänna motiveringen (jfr 6.2) har det primärkommunala suppleantsystemet utformats i överensstämmelse med demokratiutredningens förslag. Detta innebär bl.a. att suppleantplatserna skall fördelas med tillämpning av samma fördelningsrcgler som har tagits upp i 6 5 i förevarande kapitel med den avvikelsen att endast lista som varit med och besatt ordinarie plats beaktas vid sammanräkningen. För att proportionalitetssynpunkten därvid skall kunna tillgodoses krävs vidare att uppkomna dubbelvalssitua- tioner avvecklas. Som tidigare har antytts (jfr under lO &) bör sådana situationer, som kan uppkomma antingen genom att samme kandidat utses till suppleant för mer än ett parti eller som suppleant i mer än en valkrets. avvecklas på samma sätt som vid riksdagsvalet. dvs. genom att den dubbelvalde suppleanten besätter den plats för vilken hansjämförel- setal är störst. På motsvarande sätt som har förordats i fråga om riksdagsvalen bör den plats suppleanten inte går in på, besättas av den

Prop. l972:105 139

kandidat som står närmast i tur att erhålla mandat för det partiet elleri den valkretsen. Med hänsyn till vad som nu har anförts har det ansetts vara tillräckligt att i förevarande paragraf hänvisa till 6 och 1055, vars regler alltsä skall äga motsvarande tillämpning vid utseendet av supplean- ter för fullmäktige, dock med det tillägget att vid tillämpningen av 6 & hänsyn inte skall tas till valsedlar som inte har deltagit i besättandet av ordinarie fullmäktigplats.

Tilläggas bör att den av demokratiutredningen förordade minimiregeln att minst en suppleant skall utses för varje i fullmäktige representerat parti har fått komma till uttryck genom föreskrifter som innebär att — om ett brutet tal uppkommer vid fastställandet av det antal suppleant- platser som skall tilldelas varje parti — detta skall höjas till närmast högre hela tal. Dessa höjningsregler har emellertid fått sin plats i de paragrafer i kommunallagarna som reglerar antalet suppleanter. Till förslagen om ändringar i kommunallagama återkommer jag i det följande.

20 och 2155

Departementschefen. De i dessa paragrafer upptagna bestämmelserna motsvarar i sak de bestämmelser som nu finns i 48 a %, 49 ä 3 mom. och 50 & KVL. De torde inte behöva kommenteras här.

225

Departementschefen. I denna paragraf ges regler om hur efterträdare skall utses för landstingsman eller kommunfullmäktig som avgär under löpande valperiod. [ första stycket finns reglerna om efterträdare för anången landstingsman. Bestämmelsen härom har utformats i saklig överensstämmelse. med den nuvarande regeln i 52 ä 1 mom. KVL.

Som närmare har utvecklats i den allmänna motiveringen ljfr 6.2) bör i överensstämmelse med utredningens om den kommunala demokratin förslag. fullmäktig som avgår efterträdas av den kandidat på fullmäkti- gens lista som står närmast i tur att erhålla plats i ordningen. Detta innebär att efterträdare till avgången fullmäktigledamot kommer att utses enligt samma regler som ersättare för riksdagsledamot. [ paragrafen har därför hänvisning kunnat göras till 7 % som ger de närmare reglerna i detta hänseende. Päpekas bör att samma regler i fortsättningen kommer att gälla såväl i kommuner där det skall finnas suppleanter för fullmäktige som i övriga kommuner. Någon motsvarighet till den nuvarande 52 & 3 mom. KVL behövs alltså inte.

23 och 24 %&

Departemenlschefen. Bestämmelserna i dessa paragrafer motsvarar helt dem som nu finns i 53 a. 54 och 55 åå KVL och torde inte kräva någon kommentar i detta sammanhang.

mp. l972:105 i40

15 kap. loeh 2 55

Departemen”chefen. [ dessa paragrafer har bestämmelser om bevis som skall tillställas de valda tagits in. Bevis för riksdagsledamot och ersättare för sadan ledamot skall enligt förslaget utfärdas av centrala valmyndigheten medan bevis för landstingsman och kommunfullmäktig samt deras suppleanter utfärdas av länsstyrelsen. ] 9", som innehåller reglerna om bevis för riksdagsledamöter och ersättare, har utformats i överensstämmelse med 905; ValL i den lydelse som denna paragraf kommer att få när de i anledning av prop. 1972166 som vilande antagna ändringarna i RF och RO slutligt antagits och erhållit kraft av grundlag. ] 2 t, som motsvarar nuvarande Sl ä'- KV L. finns reglerna om bevis för landstingsmän, kommunfullmäktige och deras suppleanter.

35

Departemen!schefen. Denna paragraf innehåller reglerna om besvär över val. Som har föreslagits i promemorian har uttryckligen angetts att regeringsrätten prövar besvär över val samt att besvären skall ges in till beslutsmyndigheten. dvs. i fråga om val till riksdagen till centrala valmyndigheten och i fråga om landstings- eller kommunfullmäktigval till länsstyrelsen.

Besvärstiden vid riksdagsvalet har angetts till tio dagar, räknat från den dag då kungörelse om valutgången tagits in i Post- och Inrikes tidningar vilket innebär att någon ändring inte föresläs. [ fråga om besvär över landstings— och kommunfullmäktigval har tiden ansetts utan olägenhet kunna förkortas och bestämts till tre dagar efter det resp. val avslutats.

När besvärstiden har gått ut skall beslutsmyndigheten kungöra samtliga inkomna besvär. [ kungörelsen skall utsättas viss kortare tid inom vilken förklaring över besvären skall ha kommit in till regeringsrätten. När besvärstiden gått ut bör beslutsmyndigheten översända besvärshandlingar- na till regeringsrätten. Till handlingarna bör om möjligt beslutsmyndig— heten foga eget yttrande om ett sådant bedöms erforderligt.

Enligt bestämmelserna i 56 % andra stycket KVL skall, om regerings- rätten beslutar att den valde skall skiljas från uppdraget, länsstyrelsen underrättas om beslutet, varefter länsstyrelsen har att vidta de åtgärder som behövs för att platsen skall kunna besättas med en ny innehavare. Innebär regeringsrättens beslut att hela valet skall göras om. har länssty- relsen att föranstalta om detta. Att det sagda skall gälla har ansetts så självklart att någon motsvarighet till bestämmelserna inte har tagits upp i vallagsförslaget. Detsamma gäller den i 56% sista stycket KVL intagna erinran om att besvärsbeslämmelserna skall gälla även när fråga är om förrättning för ny sammanräkning.

Prop. l972:105 14!

45

Deparlenzentschefcn. Bestämmelsen i nuvarande 92% andra stycket ValL att den som vill anföra besvär över valet har rätt att erhålla utdrag ur protokoll hos länsstyrelse eller handling hos centrala valmyndigheten som visar hur fördelningen av mandat skett bör göras tillämplig på alla de. samtidiga valen. En bestämmelse av detta innehåll har tagits in i denna paragraf.

Öve rgångsbestämmelse rna

Punkterna I och 7. Förberedelsearbetet inför 1973 års val måste inledas redan i början av året. Med hänsyn härtill bör den nya vallagen träda i kraft så snart som möjligt. Lämpligaste tidpunkten för ikraftträ- dandet har den I januari 1973 ansetts vara. De bestämmelser i vallagen som rör ersättare för riksdagsledamöter förutsätter emellertid för sitt ikraftträdande att de förslag till ändringar i RF och RO som 1972 års riksdag antagit som vilande med anledning av proposition l972:66 slutligt antas. Detta kan tidigast ske i början av är 1974. I punkten l i övergångsbestämmelserna har därför tagits in en erinran om detta. Träder vallagen i kraft vid den föreslagna tidpunkten, behövs inte någon särbe- stämmelse om det sätt varpå valsedel för riksdagsvalet skall utformas (jfr första stycket i övergångsbestämmelserna till den med anledning av den nämnda propositionen villkorligt antagna lagen om ändring i ValL. SFS 19721237). Däremot har till punkt 7 i övergångsbestämmelserna till vallagen förts över föreskriften att länsstyrelsen vid sammanräkningen av de vid riksdagsvalet den 16 september 1973 avgivna rösterna skall bestämma ordningen mellan så många namn som kan beräknas behövas för att centrala valmyndigheten skall kunna utse ersättare för de valda ledamöterna när grundlagsändringarna slutligt har antagits (jfr de nyssnämnda övergångsbestämmelserna till ändringen i ValL). Visar det sig sedermera att ytterligare namn mäste räknas fram skall länsstyrelsen givetvis återuppta sammanräkningen i detta syfte. Denna nya sammanräk- ning bör då ske under iakttagande av vallagens bestämmelser härom,

Punkt 2. När vallagen träder i kraft skall ValL och KVL upphöra att gälla. Som tidigare har framhållits reglerar vallagen inte förfarandet vid de kyrkliga valen. l avbidan på de förslag till förfaranderegler beträffande dessa val som är att vänta bör KVLzs regler gälla för dem. Avgår ledamot av riksdagen, landsting eller kommunfullmäktige under l973_ bör de regler om utseende av efterträdare som finns i ValL och KVL fortfarande tillämpas. Förevarande punkt i övergångsbestämmelserna har utformatsi enlighet med det anförda.

Punkt 3. Enligt 3 kap. 1 5 i vallagsförslaget skall valnämnden i fortsättningen utses på samma sätt som övriga kommunala nämnder. I och med att lagen träderi kraft bör de löpande mandaten för ordförande och ledamöter jämte deras suppleanter upphöra. För att det omedelbart efter ikraftträdandet skall finnas en fungerande valnämnd bör fullmäktige

redan före årsskiftet l972/1973 utse en ny valnämnd enligt de nya bestämmelserna i 3 kap. ! % vallagen. Valperiodcn för valnämnd som då utses kommer. enligt vad som föreskrivs i det nämnda lagrummet, att upphöra med utgängen av är l973. Bestämmelser med den innebörd som jag nu har angett har tagits in i denna punkt i övergångsbestämmelserna.

Punkt 4. Bestämmelsen i vallagen att beslut i fråga om valdistriktsin- delning skall gälla fr. 0. m. året efter det beslutet vann laga kraft bör inte iakttas inför 1973 ärs val. Beslut om vilken valdistriktsindelning som skall gälla vid detta val bör sälunda kunna fattas även efter ingången av är 1973. En erinran om detta har tagits in i denna punkt i övergångsbestäm- melserna.

Punkt 5. I denna punkt har tagits in en erinran om att den år 1972 upprättade röstlängden skall gälla till dess den längd som skall upprättas enligt de nya bestämmelserna har kommit till stånd.

Punkt 6. Vid vallagens ikraftträdande registrerad partibeteckning bör utan ansökan föras över till det register över partibeteckningar som centrala valmyndigheten i fortsättningen skall föra. Föreskrift om detta ges i första stycket i denna punkt. Det bör framhållas att registrering av partibeteckning som förs över på det angivna sättet före överförandet avser endast riksdagsval men efter detta enligt S'kap. 4 "3 första stycket vallagen kommer att gälla också för de kommunala valen.

Ett särskilt problem utgör tidigare registrerade partibeteckningar som framstår som helt inaktuella men som inte kunnat avföras till följd av att någon ansökan om det inte har gjorts. För att möjliggöra att sådana partibeteckningar skall kunna avföras har i punktens andra stycke, med anknytning till 5 kap. 6 & vallagsförslaget och 56 ä 4. ValL, föreskrivits att överförd partibeteckning skall avföras ur centrala valmyndighetens register dels om det inte finns ombud för partiet och inte heller anmäls ombud inom en mänad efter vallagens ikraftträdande, dels om partiet i fråga inte har anmält kandidater vid 1970 års riksdagsval och inte heller gör det vid något av 1973 års samtidiga val.

Punkt 8. Den nuvarande ValL:s bestämmelser om fullmakt bör gälla i fråga om den som väljs till ledamot av riksdagen den 16 september 1973 eller som skall efterträda ledamot som avgår från sin befattning innan de med anledning av prop. 1972166 som vilande antagna grundlagsändring- arna slutligt antagits. En föreskrift om detta har tagits in i denna punkt i övergångsbestämmelserna.

Punkt 9, I denna punkt har tagits in en övergångsbestämmelse som på vanligt sätt anger hur hänvisningar till bestämmelser som ersätts genom bestämmelser i den nya lagen skall tolkas.

8.2. Förslagen till ändring i kommunallagen (1953:753) och kommunallagen (1957150) för Stockholm

Departementsehefcn. F. n. innehåller de båda komrnunallagarna endast den bestämmelsen att suppleanter för fullmäktige skall utses om fullmäk- tige beslutar det (5 a % kommunallagen resp. 5 & kommunallagen for

Prop. l972:105 143

Stockholm.). De närmare bestämmelserna om det kommunala suppleant— institutet äterfinns i KVL.

Som närmare har utvecklats i den allmänna motiveringen (jfr 0.3") bör fullmäktige i fortsättningen få bestämma hur många suppleanter som skall utses i kommunen. Därvid skall dock iakttas att antalet bestäms till en kvotdel, högst hälften, av det antal ordinarie platser som varje parti erhällit i kommunen eller. om denna är indelad i valkretsar, i varje valkrets. Dessa bestämmelser har ansetts böra tas in i resp. kommunallag. En naturlig plats har därvid varit de. tidigare nämnda paragraferna,dvs. 5 resp. 5 a 5. Som antytts i det föregående bör den av utredningen om den kommunala demokratin föreslagna minimiregeln att varje i fullmäktige representerat parti skall ha minst en suppleant komma till uttryck genom föreskriften att, om ett brutet tal uppkommer vid fastställandet av antalet suppleanter. detta skall höjas till närmast högre hela tal.

! avbidan på ett slutligt ställningstagande i frågan om valsystemet vid bl. a. de primärkommunala valen bör enligt min mening endast sådana ändringar i de nuvarande kommunallagsbestämmelserna göras som är oundgängligen nödvändiga. Det nya suppleantsystemet bör därför föran- leda ändringar endast i de två nämnda paragraferna.

De bestämmelser om det högsta antal suppleanter som får utses. knyter an till begreppet parti. En definition av detta begrepp saknas emellertid f. n. i kommunallagarna. Som jag framhållit vid behandlingen av frågan om registrering av partibeteckning vid de kommunala valen (6.3) bör inte heller någon sådan definition nu tas in i kommunallagarna. På motsvarande sätt som vid registrering av partibeteckning bör begrep— pet parti i detta sammanhang bedömas med utgångspunkt från den bestämning som finns i 16 & RO. '

1 6 35 kommunallagen resp. kommunallagen för Stockholm föreskrivs att rösträtt tillkommer envar inom kommunen mantalsskriven svensk medborgare som uppnått 19 års ålder senast under nästföregående kalenderår och som inte på grund av domstols förklaring är eller efter uppnådd myndighetsålder skall förbli omyndig. Denna koppling mellan mantalsskrivning och rösträtt är en följd av den nuvarande ordningen enligt vilken röstlängden upprättas på grundval av mantalslängden. Går man, som har förordats i den allmänna motiveringen (jfr 6.1.5) över till ett direkt på kyrkobokföringen baserat röstlängdsförfarande, bör detta komma till uttryck i de nämnda paragraferna på det sättet att där föreskrivs att rösträtt tillkommer envar som är kyrkobokförd i kommu- nen, förutsatt att han uppfyller de övriga villkor som gäller för rösträtt. De nämnda paragraferna har utformats i överensstämmelse härmed. Som närmare har utvecklats i den allmänna motiveringen bör den konsekven- sen av den här föreslagna regeln kunna accepteras att det nuvarande sambandet mellan rösträtt och kommunmcdlemskap därigenom kan komma att brytas.

Det nuvarande sista stycket i de sistnämnda paragraferna om röstlängd och längdens bindande verkan har ändrats för att överensstämma med motsvarande bestämmelse i 16 % RO. Hänvisning har därvid gjorts till den

Prop. l972:105 144

föreslagna vallagen.

Hänvisningen i 10 _t' i ifrågavarande lagar till KVL. har ändrats till att avse den föreslagna vallagen. Samtidigt har paragraferna bragts i saklig överensstämmelse med den redan är 1969 införda regeln att ny suppleant. skall utses när suppleant inkallats till ordinarie fullmäktig eller annars avgått som suppleant (se. 53 aä 3 mom. KVL och 14 kap. 23 å andra stycket i den nya vallagen).

8.3. Förslaget till ändring i landstingslagen (1954319)

Departementschefcn. 7 & sista stycket har utformats på samma sätt som motsvarande bestämmelse i 6 & kommunallagen och kommunallagen för Stockholm och alltså ändrats för att överensstämma med motsvaran- de bestämmelse i 165 RO. 1 18 5 har tagits in bestämmelser som motsvarar dem som ges i 10% kommunallagen. Samtidigt föresläs 22 5 första stycket bli upphävt.

8.4. Förslaget till lag om antalet landstingsmän och valkretsindelningen i Stockholms läns landstingskommun för valperioden 1974—1976

Departementschefen. Av den allmänna motiveringen (jfr 6.4) framgär att den nuvarande, till perioden 1971-- 1973 begränsade särskilda lagen om antalet landstingsmän och valkretsindelningen i Stockholms läns landstingskommun bör gälla även under den valperiod som börjar den 1 januari 1973. Den föreslagna lagen. som helt överensstämmer med den nu gällande. torde inte kräva någon särskild kommentar. Av hänsyn främst till intresset av att beslut om valkretsindelningen föreligger sä tidigt som möjligt. bör lagen träda i kraft redan i och med promulgationen.

9. Hemställan

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslär riksdagen

att antaga förslagen till ]. vallag,

2. lag om ändring i kommunallagen (19637 53). 3. lag om ändring i kommunallagen (1957250) för Stockholm, 4. lag om ändring i landstingslagen (1954319). 5. lag om antalet landstingsmän och valkretsindelningen i Stockholms läns landstingskommun för perioden 1974—1976.

Med bifall till vad föredraganden sälunda med instäm- mande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlätas proposi- tion av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: Britta G_vllenslcn

Prop. l972:105 145

] Utredningsuppdraget

Till Konungen (justitiedepartementet)

Utredning om förfarandet ivissa avseenden vid 1973 års allmänna val

Med anledning av Kungl. Maj:ts uppdrag i ämbetsskrivelse 5.5.1972 har riksskatteverket (RSV) genomfört den begärda utredningen om förfaran- det i vissa aVSeenden vid 1973 års allmänna val. RSV får härigenom överlämna de därav föranledda förslagen.

RSV har under utredningsarbetet haft överläggningar med represen- tanter för Svenska kommunförbundet. postverket, länsstyrelserna i Stockholms och Kronobergs län samt valnämnderna i Stockholms. Solna. Sundbybergs, Sollentuna, Täby, Göteborgs, Växjö, Lessebo. Markaryds och Älmhults kommuner.

Till denna skrivelse fogas särskilt utlåtande från postverket.

Enligt utredningsuppdraget skall antagas att 1973 års allmänna val genomförs på i princip samma sätt och med användande av valsedlar av samma slag som vid 1970 års allmänna val.

1 uppdraget ingår att utreda möjligheten

]. att förenkla och underlätta i första hand länsstyrelsernas arbets- rutiner i samband med valen

2. att utnyttja maskinella hjälpmedel vid sammanräkningen

3. att röstsedlar som avges vid röstning på postanstalt i största möjliga utsträckning innefattas i 'den preliminära sammanräkning som sker i vallokal i omedelbar anslutning till röstningens avslutande.

Såvitt gäller poströsterna gäller som utgångspunkt att röstning pä postanstalt skall kunna ske på valdagen i samma utsträckning som tidigare.

2 Tidigare utredningar

] sitt remissyttrande 29.12.1971 över betänkandet "Maskinell teknik vid de allmänna valen” (SOU 1971 :72) — avgivet av 1965 års valtekniska utredning (VTU) — föreslog RSV att det av samma'utredning 1967 framlagda förslaget (SOU 196727) om redovisning av valresultatet skulle vidareutvecklas.

Huvudprinciperna i den skiss RSV då presenterade förutsatte att

Prop. 1972:105 146

poströstningen skulle avslutas klockan 11.00 pä valdagen och att post— röster avgivna pa valdagen skulle sändas till RSV för central sammanräk- ning.

Eftersom poströstning nu förutsätts fortgä i samma utsträckning som tidigare faller t'örutsiittningarna för det av RSV dä presenterade förslaget om söndagsrösternas behandling.

[ direktiven till 1905 ärs valtekniska utredning framhölls bl.a. det otillfredsställande däri att den alltmer ökande andelen av poströster ej kunde medräknas i det valresultat som publicerades på valdagens kväll. Oitt poströsterna skulle räknas på valdagen finge man förutsätta att post röstningen avslutades före valdagen.

l överensstämmelse med direktiven utarbetade utredningen bl. a. ett förslag till förändring av poströstningsreglerna som innebar att poströst— ningen skullc avslutas pä torsdagen före valdagen. Utan extra insatser av postverket beräknades alla sadana poströster kunna sändas till kommu- nernas valnämnder (ca 850"). sä att rösterna kunde räknas i vallokalen i väljarens valdistrikt efter valförrättningens slut.

Utredningens förslagi denna del kan sammanfattas enligt följande. Röstmottagning sker pä postanstalt som hittills. Röstmottagaren sän— der mottagna röstkuvert till valnämnden i väljarens hemortskommun. Valnämnden överlämnar sälunda mottagna röster till valförrättarna idet valdistrikt där väljaren är upptagen i röstlängden. Omedelbart efter röstningens slut granskar valförrättarna förtidsrösterna. Godkända post- röster läggs till de vid förrättningen avgivna rösterna. varefter samtliga vid valet avgivna röster räknas preliminärt. Den slutliga sammanräkningen verkställes liksom tidigare av länsstyrelsen.

VTU :s förslag fick vid remissbehandlingen i dessa avseenden ett positivt mottagande. Pii Kungl. Maj:ts uppdrag fortsatte VTU utred— ningen med inriktning pa användande av maskinella hjälpmedel vid de allmänna valen. '

3 Poströstningen och länsstyrelsernas medverkan

l"rän länsstyrelserna har i tlera sammanhang gjorts gällande att röst- sammanräkningen med anledning av den gemensamma valdagen och den kraftigt expanderande poströstningen numera kräver en så omfattande organisation att det är ytterligt svärt att över huvud taget administrera röstsammanräkningen och mandatfördelningen på ett tillfredsställande sätt. Som exempel pa svärigheterna kan nämnas att länsstyrelsen i Stockholms län vid 1970 ärs val under veckorna före och efter valet anställde inte mindre än ca 350 personer som extra biträden. Arbetsbe- lastningen framgår i någon mån av bifogade tabell. bilaga 2.

Vid 1970 års val avgavs nägot. mer än 700000 poströster och utlandsröster vilket motsvarar ca 14 % av samtliga röster.

Enligt nu gällande regler skall postverket undan för undan distribuera dessa röster till länsstyrelsen i väljarens hemlän.

Prop. l972:105 147

lnnan röstsammanräkningen kan börja skall varje inkommet ytter— kuvert

— numreras

--— sorteras pä valdistrikt — sorteras på löpnummer inom valdistrikt —- granskas mot röstlängden.

Därefter öppnas ytterkuvertcn för avprickning av inneliggande val- kuvert mot röstlängden. Valkuverten kontrolleras och fördelas därefter på urnor för valtyp/valkrets.

Länsstyrelsen i Stockholms län har uppgett att uppskattningsvis ca 2/3 av det totala arbetet för röstsammanräkningen utgjordes av bestyret med poströsterna.

Namnfördelningen inom partierna är nästa större arbetsmoment. Häri ingår bl. a. ett i mänga fall tidsödande arbete. med vissa matematiska beräkningar, utredning av dubbelvalssituationer och bestämmandet av vilka personer som valts till suppleanter i de kommunala valen.

Ytterligare ett omfattande arbetsmoment har varit kontrollen av kandidaternas valbarhet. Kandidaterna på valsedlarna identifieras genom en manuell kontroll mot länsstyrelsens personaviregister. Därefter kon— trolleras varje person mot röstlängden. varvid antecknas om kandidaten är upptagen i röstlängden som röstberättigad. Kontrollen har omfattat betydligt mer än 100 000 kandidater för valen (inklusive kyrkofullmäk- tigvalen').

En av anledningarna till länsstyrelsernas allt mer ökande arbetsbörda vid valen har varit den hastigt stegrade poströstningsfrekvensen. Denna utveckling kan motverkas om — som valtekniska utredningen föreslagit — rösträtten knyts till kyrkobokföringen en viss dag betydligt närmare valdagen än f. n.

4 Överväganden och förslag 4.1 Valnämnderna och postanstaltema 4.1.1 Poströstningen

Röstning vid postanstalt bör tillgä på samma sätt som vid 1970 års val. Röstkorten utformas på likartat sätt. Pä röstkortet anges — istället som f. n. länsstyrelsen — valnämndens namn och adress.

Ytterkuvert för poströstning utformas som fönsterkuvert. För att underlätta postfunktionärernas arbete förses kuverten redan vid tryck- ningen dessutom med märke och nummer för rekommenderad försän- delse.

När väljaren visat sitt röstkort för röstmottagaren erhåller han val- kuvert för det antal val som han är röstberättigad i, dvs. i allmänhet 3. Sedan han på en avskild plats lagt in sina valsedlari kuverten överlämnas kuverten och röstkortet till röstmottagaren. Röstkortet läggs in i ett ytterkuvert sä att valnämndens adress syns genom fönstret. Valkuverten

Prop. l972:105 l48

placeras bakom röstkortet. Ytterkuvertet tillsluts. [ en väljarförteckning antecknas kuvertets reknummer samt väljarens namn och i vilken kom- mun lian är röstberättigad. Mottagna poströster (ytterkuvert) avsänds dagligen till valnämnden i väljarens hemkommun.

Antalet poströster per dag som skall sändas till samma valnämnd blir litet, i mänga fall endast en eller annan röst. Ur hanteringssynpunkt är det fördelaktigt både för postverket och mottagande valnämnd att varje ytterkuvert med inneliggande röster betraktas som en försändelse. Post- verket kan utan extra ätgärder transportera alla röster som avges t. o. m. fredagen före valdagen till valnämnden i väljarens hemort.

Postverkets transportorganisation är decimerad under lördags/söndags- dygnen. Om lördagsrösterna skall vara valnämnden tillhanda under valdagen, vilket enligt förutsättningarna för denna utredning får anses nödvändigt, måste extra åtgärder vidtagas. Postverket har förklarat sig berett att natten före valdagen i princip behålla samma transportorganisa- tion som i allmänhet finns uppbyggd: Detta innebär att huvudparterna av lördagsrösterna kommer att nä bestämmelseorten under valdagen.

För att i största möjliga utsträckning få med även söndagsrösterna i valnämndernas preliminära sammanräkning föreslås att även de valdags- röster som avges pä postanstalt i väljarens hemort överlämnas till valnämnden på denna ort efter röstmottagningens slut.

Övriga poströster som avges på valdagen skulle kttnna sändas till länsstyrelsen för sammanräkning på samma sätt som alla poströster f. n. behandlas. Detta skulle emellertid medföra bl. a. följande nackdelar:

— länsstyrelsen skulle få bygga upp en mottagningsorganisation för ett mycket begränsat antal poströster

- postverket fär sända söndagsrösterna till annan mottagare än den som finns angiven pä röstkortet.

En bättre utväg är att posten sänder även dessa poströster till valnämnderna. De har ju — som framgår av det följande — redan byggt upp en mottagningsorganisation som fungerat under hela förtidsröst- ningsperioden. Med en sådan anordning vinnes bl. a. följande.

Eventuella felsändningar under förtidsröstningsperioden blir lättare att styra till rätt mottagare.

Ett fullständigt preliminärt valresultat inklusive söndagsrösterna kan meddelas tidigare än om de sänds till länsstyrelsen.

Från postal transportsynpunkt medför det ingen försening om val- dagens röster sänds till de 280 kommunernas valnämnder i stället för till länsstyrelsen. Dessa röster sänds med ordinarie postlägenheter. De bör då enligt postverket vara framme hos resp. kommuns valnämnd senast tisdag förmiddag. Man bör bock räkna med en tidsmarginal på ett dygn för förseningar till följd av trafikrubbningar och andra störningar. Samman- räkningen bör därför ej päbörjas förrän på onsdagen närmast efter valdagen.

Postverket har emellertid framhållit att det eventuellt genom insats av extra transporter kan bli möjligt att påbörja sammanräkningen tidigare

Prop. l972:105 149

utan att transportkostnaderna blir för höga i förhållande till det antal röster det här gäller. Ett sådant förfarande kräver dock ytterligare utredning (Jfr postverkets skrivelse, bilaga 1).

Länsstyrelsernas mycket omfattande arbete vid behandlingen av post- rösterna reduceras avsevärt om samtliga poströster sänds till kommuner- nas valnämnder enligt förslaget ovan. Denna omfördelning av arbetsupp- gifter mellan länsstyrelse och kommun medför enligt RSV:s mening en önskvärd decentralisering av koncentrerade arbetskrävande rutiner. Ar- betsuppgifterna förläggs dit de rätteligen hör hemma. Det ökade arbetet blir av så ringa omfattning för flertalet kommuner att det relativt lätt kan inordnas i kommunernas löpande arbete. För— Stockholms del medför dock decentraliseringen vissa problem, som dock blir mindre än om poströsterna skulle sändas till länsstyrelsen.

4.1.2 Valnämndens organisation och arbetssätt

För en kommun av normalstorlek torde under hela röstningsperioden anlända ca 5 000 poströster. Antalet under första veckan kan beräknas till ca 1 000 och under veckan närmast före valet till ca 4 000.

RSV föreslär att valnämnden delegerar mottagningen av förtidsröster- na till en ansvarig tjänsteman hos kommunens styrelse, vilken till sin hjälp bör ha två & tre biträden. För denna arbetsgrupp torde för mottagning, sortering och dokumentation av mottagna röster igenom- snitt krävas ungefär en timmas arbete varje dag under perioden.

De dagliga rutinerna för mottagningen av poströster kan beskrivas på följande sätt.

Före valdagen aviserar postanstalten valnämnden om antalet anlända försändelser. Försändelserna kvitteras. [ särskild mottagningsjournal registreras antalet mottagna ytterkuvert. Ytterkuverten sorteras på valdistrikt (felsända ytterkuvert vidaresänds genast till rätt valnämnd). För varje valdistrikt noteras i särskilt reversal antalet ytterkuvert. Kuverten för varje valdistrikt låses in under dubbla läs.

På valdagen erhåller valnämnden poströster som avlämnats på post- anstalt lördagen närmast före valdagen. Dessa röster behandlas pä samma sätt som tidigare mottagna röster. Så snart de sorterats pä valdistrikt och antalet antecknats i valdistriktsreversalen, summeras antalet kuvert på valdistrikt. Kuverten för varje valdistrikt kontrollräknas och stäms av mot reversalet. Ytterkuverten läggs in i omslag som förseglas och förses med påskrift om valdistrikt och antal kuvert. Omslaget och kopia av reversalet överlämnas snarast till vallokalen. [ vallokalen kvitterar valförrättaren antalet mottagna kuvert på ett exemplar av reversalet.

För den följande kontrollen av postväljarnas rösträtt sorteras ytter- kuverten efter röstkortets löpnummer, som syns genom kuvertets föns- ter.

Så snart röstningen i vallokalen avslutats kontrolleras ytterkuverten mot röstlängden. Ytterkuvertet bryts. lnneliggande valkuvert eller val- sedelsförsändelse kontrolleras varefter valkuvert och innerkuvert läggs

Prop. 1972:105 150

ned i valurnorna och blandas på så sätt med vallokalsrösterna.

Samtliga valkuvert behandlas därefter på samma sätt som vid tidigare röstsammanräkningar.

Enligt nu gällande regler skall vid den preliminära röstsammanräk- ningen valsedlarna för varje val fördelas på partier och räknas inom varje parti. Många valförrättare har emellertid sorterat valsedlarna även på förekommande fraktioner inom partierna. Denna ordning bör av flera skäl tillämpas i alla valdistrikt. Bl. a. blir den efterföljande definitiva röstsammanräkningen hos länsstyrelsen smidigare. Valsedlarna kan lämp- ligen även fördelas inom varje sädan grupp på förändrade och oföränd- rade valsedlar. För att underlätta sorteringen kan valsedlarna vid tryck- ningen förses med särskiljande listtypsnumrner.

De åtgärder som måste vidtas med poströsterna innan röstsammanräk- nirrgen kan börja kommer givetvis att något försena publiceringen av valresultatet. Beräkningar visar att bestyre't med poströsterna i ett valdistrikt med i 500 röstberättigade kräver ca 1 timmas tid. Denna tid kan emellertid minskas om sortering och viss granskning kan ske före vallokalens stängning.

Enligt nu gällande regler skall för varje valdistrikt finnas minst fyra valförrättare, varav minst tre samtidigt skall vara närvarande i vallokalen. [ allmänhet torde dock valnämnderna ha förordnat flera valförrättare sä att dessa kunnat avlösa varandra i två grupper. Båda grupperna har dock deltagit i sammanräkningen. Det bör därför kunna föreskrivas att alla valförrättarna skall vara i tjänst i vallokalen fr. o. m. senast en timma före röstningens slut. Den ena valförrättargruppen kan då under denna tid göra en förberedande granskning av poströsterna, pricka av dem mot röstlängden, bryta ytterkuverten och granska valkuverten. Valkuverten får dock ej skiljas från röstkortet och läggas ned i valurnorna förrän röstningen avslutats om regeln att vallokalsröst skall äga prioritet framför poströst bibehålls.

För den händelse dessa åtgärder kan vidtagas före vallokalens stängning torde förseningen av valresultatets publicering bli obetydlig.

Vid tidigare val har, så snart rösterna räknats, någon av valförrättarna meddelat valdistriktets valresultat till televerkets "38 uppsamlingsställen f. v. b. till massmedia. Uppsamlingsställenas telefonväxlar har varit från ansträngda eftersom mänga valförrättar'e har ringt in resultatet ungefär samtidigt. Det är därför lämpligare att valnämnderna i stället tar emot valdistriktsresultatet f. v. b. till massmedia.

När sammanräkningen avslutats i vallokalen bör röstlängder, valsedlar inlagda i omslagskuvert och protokoll överlämnas till valnämnden, som dagen efter valdagen vidarebefordrar omslag med valsedlar och protokoll till länsstyrelsen.

Röstlängden behälls av valnämnden för kontroll av valdagens post- röster.

Poströster avlämnade på valdagen mottages i kommunen på samma sätt som tidigare mottagna poströster. Ytterkuverten sorteras på val- distrikt och inorn valdistrikt pä löpnummer enligt röstlängden. Valnämn-

Prop. l972:105 151

den —— i större kommuner ev. med biträde av en eller flera grupper valförrättare — kontrollerar rnot röstlängden att väljare för varje mottaget ytterkuvert är röstberättigad och ej har utövat sin rösträtt. Om så är fallet läggs kuvertet oöppnat åsido. Övriga kuvert bryts. lnneliggande valkuvert och valsedelsförsändelser kontrolleras. Valkuverten läggs ned i valurnor, en för varje inom kommunen förekommande valtyp och valkrets. i samband därmed antecknas i röstlängden i vilka val väljaren utövat sin rösträtt. Det bör observeras att rösterna i detta sammanhang ej får delas upp på valdistrikt.

Så snart valnämnden fördelat valkuvert och innerkuvert från de mottagna ytterkuverten på valurnor, en för varje valkrets inom kommu- nen, räknas kuvcrten. Antalet kuvert avstänimes mot avpriekningarna i röstlängden.

Kuverten bryts. Valsedlarna sorteras på parti,/fraktion och inom varje sädan grupp på förändrade och oförändrade valsedlar. Grupperna räknas och röstsiffrorna förs in i protokollet.

Sä snart röstsiffrorna för partierna är klara kan resultatet publiceras. Tidpunkten för publiceringen blir givetvis beroende av den tidpunkt då postverket kan garantera att valdagens poströster kommer fram till kommunen. Utan extra kostnader har postverket utfäst att samtliga poströster kommer valnämnden tillhanda senast onsdag förmiddag efter valdagen. Ett sammanräknat preliminärt valresultat för samtliga tre val kati därför föreligga senast under onsdagen närmast efter valdagen.

Sedan valnämnden räknat valdagens poströster och justerat protokol- len överlämnas valrnaterialct omgående till länsstyrelsen.

Schematisk framställning av valnämndens arbetsuppgifter lämnas i bilaga 3.

4.2 Slutlig röstsammanräkning 4.2.1 Allmänt

RSV:s undersökningar visar att den slutliga sammanräkningen pa länsstyrelsen genomförs hade snabbare och enklare om maskinella hjälp- medel används.

Följandc moment i samrnanräkningen torde med fördel ktrnna utföras med hjälp av dator.

a:) kontroll av kandidaternas valbarhet b) uträkningar för att fastställa vilka personer som blivit valda c) utskrift av stommar till protokoll

Genomförs detta arbete maskinellt torde de återstående manuella rutinerna bli så likartade att de kan utföras pä ett snabbt och enkelt sätt av en mindre och enklare organiserad personalstyrka än vid 1970 års val.

Prop. l972:105 15 PJ

4.2.2 Förslagets huvudpunkter

Förslaget bygger på att de uppgifter som krävs vid de maskinella bearbetningarna registreras pä magnetband. Säkerheten i systemet är därför till stor del beroende av kvaliteten hos registreringsunderlaget. Med denna utgångspunkt lämnas följande förslag till sammanräknings- system.

Valnämndens protokoll utformas så att de efter eventuell justering vid den slutliga sammanräkningen kan ligga till grund för en registrering av valresultatet pä magnetband. l protokollsblanketterna ges därför utrym- me för länsstyrelsens beslut.

Länsstyrelsen påbörjar den slutliga sammanräkningen av riksdagsvalet dagen efter valdagen. Till en början sker granskning och kontrollräkning av valsedlar som kommit in från valnämnderna. I förekommande fall justeras preliminärresultatet. Det slutliga valdistriktsresultatet registreras pä magnetband. När samtliga röster för ett val registrerats sker maskinell framställning av en förteckning som visar magnetbandets innehäll.

Förteckningen fastställs — eventuellt efter kontroll och rättelse av maskinellt skrivna uppgifter. Antalet namn som behöver ordnas inom varje parti beräknas i datorn. Därefter fastställs -- likaledes genom uträkningar i datorn — i vilken ordning kandidaterna skall utses till ordinarie ledamöter. När detta inte kan ske utan att hänsyn måste tas till förändrade valsedlar skrivs under bearbetningens gång en lista som anger för vilket parti och valkrets komplettering måste ske. I de fall namnord- ningen kan fastställas skrivs uppgifter om kandidaterna på ett magnet- band.

De förändrade valsedlarna tas fram i berörda fall. Det förutsätts att dessa valsedlar vid den manuella granskningen ordnats parti- och valkrets- vis. Valsedlarna lämnas för magnetbandsregistrering. Utöver registrering av identitetsuppgifter sker registrering av nummer för kandidater som strukits på valsedeln.

Med hjälp av registrerade uppgifter kan kandidatnamnen ordnas för berörda partier. Med ledning av uppgifterna om de ordnade namnen sker en maskinell kontroll för att undersöka om kandidat kan komma ifråga för val i mer än en valkrets. Denna bearbetning görs endast för de kommunala valen. Upptäcks att samma kandidat fått plats i ordningen i mer än en valkrets utses efterträdare till kandidaten i den eller de valkretsar där kandidaten inte har sitt största jämförelsetal. Från magnet- banden sker utskrift av förteckningar som visar i vilken ordning leda- möterna skall utses.

När samtliga ordinarie ledamöter utsetts vid ett val fastställs genom nya datorbearbetningar vilka personer som skall tjänstgöra som ersättare för riksdagsledamöter och suppleanter för landstingsmän och iförekom- mande fall för kommunfullmäktige. Uppgifter om personerna skrivs på magnetband.

Efter dubbelvaiskontroll beträffande suppleanter för fullmäktige och de bearbetningar som följer vid förekomst av val i mer än en valkrets jämförs magnetbanden som innehåller uppgifter om ordinarie ledamöter

Prop. l972:105 l 'Ji 3

respektive suppleanter för att förhindra att en kandidat vid samma val utses till säväl ledamot sorti suppleant.

Från magnetbanden sker slutligen utskrift av förteckningar som anger vilka personer som skall utses till ersättare och suppleanter.

schematisk plan över röstsammanräkningen framgär av bilaga 4.

4.2.3 Förutsättningar för det föreslagna systemet

För att datorbearbetningar skall kunna sättas in vid fastställandet av ordningen mellan namnen inom ett parti är det nödvändigt att varje valsedel tlisttyp) har ett unikt nummer som pekar på valtyp, partibeteck- ning och de kandidater som angivits på valsedeln. Den del av valsedels- numret som anger parti '— partikoden — kan lämpligen genom lottning fastställas för varje parti redan innan valsedelsbeställningarna påbörjas. Den återstående delen av valsedelsnumret -— listtypskoden — hämtas alltid från en speciell nummerserie, en för varje val. Som listtypskod kan lämpligen användas ett nummer som äsätts beställningsblanketterna vid tryckningen.

Som tidigare antytts bör protokollsblanketterna utformas så att de kan ligga till grund för registrering av resultatet på magnetband.

När valförrättarna upprättar protokoll bör de känna till dels den kod som gäller för valdistriktet och dels vilka valsedlar som beställts för valkretsen inom vilken valdistriktet är beläget; det senare för att kunna specificera röstetalen i erforderlig utsträckning.

Till ledning för valförrättarna måste därför framställas dels en kodför- teckning för valdistrikt och dels en förteckning som visar för vilka valkretsar valsedlarna beställts.

För närvarande undersöks möjligheterna att redan före distributionen av protokollsblanketterna förse dessa med säväl identitetsuppgifter för valdistrikt som uppgifter om valsedlar som förväntas bli använda i distriktet.

Vid rösträkningen i vallokalen sker sedvanliga kontroller av valkuvert och valsedlar. Valsedlar som anses giltiga sorteras i grupper efter val- sedelsnummer och inom varje grupp på oförändrade och förändrade valsedlar.

För varje grupp (listtyp) som inte anses vara av ringa omfattning redovisas

-— antalet valsedlar — antalet oförändrade valsedlar inom gruppen — antalet förändrade valsedlar inom gruppen.

När länsstyrelsen tagit emot de handlingar (omslagskuvert och proto— koll) som behövs för en sammanräkning kan granskning och kontrollräk— ning päbörjas omedelbart.

Länsstyrelsen justerar vid behov valnämndens protokoll. Efter hand som valdistrikten behandlats lämnas protokollen för registrering av de definitiva röstetalcn på magnetband.

Prop. l972:105 154

Efter varje behandlat valdistrikt samlas de förändrade valsedlarna parti- och valkretsvis. Valsedlarna blir på detta sätt lätt iitkoniliga om de mäste registreras när ordningen mellan kandidatnamncn skall fastställas.

4.2 .4 Maskinclla bearbetningar

När samtliga distriktsresultat för ett val registrerats pä magnetband sker en summering av resultaten så att bandet även kommer att innehålla motsvarande röstfördelning för valkretsen. Efter denna bearbetning sker utskrift av en förteckning som visar bandets innehäll.

Förteckningen kontrolleras mot protokollen. liventuclla fel rättas i magnetbandet.

När förteckningen fastställts för riksdagsvalet meddelas resultatet i valkretsen till riksskatteverket, som genomför en maskinell bearbetning (mandatfördelning).

Motsvarande beräkningar för de kommunala valen görs av länsstyrelsen på grundval av uppgifterna på magnetbandet.. Med ledning av uppgifter om antalet platser för ett parti och rösternas fördelning mellan listtyper sker en maskinell bearbetning för att fastställa vilka kandidater som skall besätta platserna.

Om det vid bearbetningen visar sig att innehållet hos de förändrade valsedlarna måste vara känt för att tillräckligt många kandidatnamn skall kunna ordnas skrivs en begäran härom ut på listan.

Registrering av förändrade valsedlar görs direkt från valsedlarna. Valsedlarna behöver inte vara sorterade vid registreringen.

Med ledning av uppgifterna slutförs de maskinella beräkningarna. När namnordningen inom ett parti fastställts skrivs uppgifter om de valda ledamöterna ut pä ett magnetband. Kandidatuppgifter finns på ett särskilt kandidatband som framställts med ledning av valsedlarna. Vid denna bearbetning tas endast hänsyn till kandidater som enligt röstläng- den är valbara. Valbarhetskontrollen görs vid en rriaskincll kontroll av kandidatbandet mot rösträttsbandct.

Uppgifter om presumtivt valda landstingsmän och fullmäktige jämförs för varje val. Har någon fått plats i ordningen i mer än en valkrets eller för mer än ett parti avvecklas dubbelvalet och nytt namn räknas fram i datorn.

Därefter sker utskrift av förteckningar över valda ledamöter. Motsvarande beräkningar utförs för att utse ersättare/suppleanter. l'iör'teckningar avseende riksdagsvalet används som storrrmar i protokoll som skall tillställas riksskattcvcrket. För de kommunala valen upprättar länsstyrelsen protokoll med ledning av de framställda förteckningarna.

S Kostnadsberäkningar

1 här föreliggande utredningsmaterial har av tidsskäl ej kunnat presen- teras detaljerade organisationsplaner för valnämndernas och länsstyrelser- nas rutiner vid de allmänna valen.

Prop. l972:105 155

Godtages RSV:s förslag till förfarande kommer RSV att bistå länssty- relserna och kommunerna i planeringen genom att utarbeta och tillhanda- hälla enhetliga och lättillgängliga anvisningar, rutinschernan och organisa— tionsplaner som kan anpassas till de lokala förhållandena. Genom en sådan centralisering kommer de enskilda myndigheterna som tidigare var för sig mäst lägga ned arbete på planeringen för valen att avlastas en stor del av detta arbete. Vid 1970 års val medgav då gällande vallagar centrala anvisningar endast för begränsade avsnitt av valförfarandet. Det vallags- förslag som utarbetats inom justitiedepartementet och varav RSV varit i tillfälle. att ta del ger centrala valmyndigheten större möjligheter att lämna detaljanvisningar. Rutinerna kan förtestas vid överläggningar mel- lan riksskatteverket, svenska kommunförbundet, länsstyrelserna och val- nämnderna. Vidare kan utbildningspaket utarbetas centralt för utbildning av valförrättare och andra funktionärer på lokal nivå. Bl.a. härigenom torde kostnadsbesparingar kunna uppnås.

l en PM upprättad inom verkets valsektion 13.4.1972 har angivits en kostnad av 500 000 kronor för transport av valkuvert från postanstalter till valnärnnder. Beräkningen av detta belopp grundades på antagandet att poströster som mottages t. o. m. fredagen före valdagen sänds till kom- munens valnämnd och att röster mottagna t. o. rn. klockan 11.00 valdagen transporteras till Stockholm (eller till valnämnden om väljaren röstat på postanstalten i sin hemkommun).

Poströstning avses nu kunna pågä hela valdagen. Poströster avgivna före valdagen skall i så stor utsträckning som möjligt kunna räknas i vallokalen för väljarens valdistrikt tillsammans med vallokalsrösterna. För att poströster avgivna på lördagen skall kunna vara framme i väljarens valdistrikt på valdagen mäste postverket utöka sin transportorganisation trnder lördags-/söndagsdygnet. Postverket har beräknat de extra trans- por'tkostnaderna härför till högst 2000 000 kronor. (Jfr postverkets skrivelse till RSV. bilaga 1).

[ ovannämnda remissyttrande anfördes vidare att personalkostnaderna hos länsstyrelserna och centrala valmyndigheten inte kunde överblickas men att de torde bli desamma oavsett valsystem.

Såvitt avser centrala valmyndigheten torde personalkostrraderna för det här föreslagna valsystemet bli lägre. För länsstyrelsernas vidkomman- de kan den fast anställda personalen i fortsättningen ägna mindre tid åt valadministration av följande skäl

— samtliga poströster räknas och sorteras av valnämnderna —-- centrala valmyndigheten utarbetar organisationsplan för sammanräk- ningen — valbarhetskontroll görs i dator

— mandatfördelning och namnfördelning görs i dator.

Den verkliga besparingen kan dock ej beräknas emedan uppgifter inte står att få om den tid som länsstyrelsernas personal ägnat åt röstsamman- räkning. De länsstyrelser med vilka RSV överlagt i dessa frågor har dock

Prop. l972:105 lSö

klart konstaterat att en väsentlig minskning av länsstyrelsernas personal- insatser blir följden av det föreslagna systemet.

För cxtrapersonal hos länsstyrelserna utbetalades vid 1970 års val i det närmaste 2 000 000 kronor. Enligt uppgift från länsstyrelsen i Stock- holms län torde extrapersonalen kunna nedbringas till ca I/3 av den personalstyrka som där anlitadcs vid l970 års val, dvs. från ca 350 till ca 125 under kortare tid.

Nya kostnader tillkommer dock bl. a. för inkodning av valresultat pä magnetband och datortid.

Jämfört med förfarandet vid 1970 års val tillkommer vissa arbets- moment för valnämnderna. De innebär merkostnader som fördelar sig på följande moment:

1. registrering Och sortering av mottagna poströster "2. distribution av poströster fran kommunkansliet till vallokalerna

3. transport av valhandlingar från vallokalerna till kommunkansliet

4. transport av valhandlingar frän kommunkansliet till länsstyrelsen vid två tillfällen (i stället för tidigare ett tillfälle).

Kostnader för arbetet enligt punkt ] under 21 dagar har överslagsvis beräknats till ca 550 000 kronor i 1972 års löneläge. Per valnämnd innebär detta i genomsnitt knappt "2 000 kronor.

Valnämnderna torde ofta förvara röstlängderna fram till valdagen och först då överlämna dem till valförrättarna. De ytterkuvert som har anlänt till valnämnden fram t. o. m. dagen före valdagen torde därför med fördel kunna överlämnas samtidigt med röstlängderna. Denna transport (ingäri punkt '2) förorsakar därigenom ingen extra kostnad.

Kostnaderna för distribution till vallokalerna av de ytterkuvert, som anländer under söndagen, (ingär likaledes i punkt 2") beräknas överslagsvis till 60 000 kronor.

Mänga valnämnder torde redan vid tidigare val ha haft som praxis att samla valhandlingarna från de olika vallokalerna för gemensam vidarebe- fordran till länsstyrelsen, antingen per post eller med bil. RSV:s förslag innebär alltsä i denna del ett fullföljande av ett tillvägagäng; ätt som valnämnderna själva redan funnit ändamålsenligt. Kostnaderna för trans- porten enligt punkt 3 är desamma som för uttransportcn av de post- röster, som har anlänt under söndagen.

Kostnaderna för två transporter frän kommunkansliet till länsstyrelser— na vid två tillfällen beräknas till totalt 30 000 kronor.

Valförrättarnas arbete med hanteringen av poströster oeh sammanräk— ningarna torde inte medföra ytterligare kostnader för kommunerna.

Sammanlagt beräknas merkostnaderna uppgä till ca 700 000 kronor, vilket för en genomsnittlig kommun betyder ca 2 400 kronor.

Kostnaderna för de allmänna valen är av mänga olika slag och har fördelats pä statsverket och kommunerna. Vissa av dem, bl. a. kostnader— na för valskjutsar och vallokaler och arvoden till valförrättarna har avilat kommunerna. Under åren närmast före 1970 års val har utvecklingen inneburit att åtskilliga uppgifter, som tidigare utfördes av de kommunala

Prop. 19721105 157

valnäumderna, nu åligger statliga myndigheter. Före 1968 års val bekostade kommunerna bl. a.

1. Upprättande av allmän röstlängd pä grundval av de stommar som länsstyrelserna tillhandahöll

2. Utsändandc av rösträttshinder till personer som saknade rösträtt Handläggning av anmärkningar mot röstlängd Blanketter till röstkort Upprättande och utsändande av röstkort Utfärdande av duplettröstkort Valkuvert för kommunala val.

xlOU't-låb—J

Vid 1968 ärs val övertog statsverket kostnaderna för blanketter till röstkort och vid 1970 ärs val övriga här nämnda uppgifter. Enbart statsverkets kostnader för valkuvert för de kommunala valen i en kommun med 30 000 röstberättigade uppgär till ca 1 700 kronor.

Se vidare kostnadssaminanställning i bilaga 5.

6 Sammanfattning

l—in modifiering av nuvarande valsystem enligt direktiven till RSV och de synpunkter som redovisats i utredningen innebär sammanfattningsvis följande.

1. Postverket sänder alla poströster, även de som lämnats under valdagen, till valnämnden i väljarens hemkommun. Cirka 90 % av post- rösterna kan dä ingå i den preliminära röstsammanräkningen i vallokaler— na pä valdagens kväll. Övriga poströster huvudsakligen sådana som avlämnats under valdagen pä postanstalt i annan kommun än väljarens hemkommun — räknas vid särskild förrättning hos valnämnden. Resul- tatet av denna räkning kan beräknas föreligga ttnder onsdagen närmast efter valdagen. För att de poströster som avlämnas dagen före valdagen skall kunna ingä i den preliminära sammanräkningen anordnar postverket särskild 1ransportorganisalion.

2. Den slutliga röstsammanräkningen. mandatfördelningen, namnför- delningen och valbarhetskontrollen görs hos länsstyrelserna med anlitan- de av ADB. Övriga uppgifter hos länsstyrelserna blir i huvudsak mottagning av sorterade valsedlar, kontrollräkning av valsedlar och justering av valnämn- dernas protokoll.

3. De föreslagna förändringarna av valsystcrnet ger ett fullständigare valresultat pä valdagen och ett fullständigt valresultat betydligt tidigare än i nu tillämpade valsystem. Kostnaden blir obetydligt större än för 1970 ärs val. (se tabell i bilaga 5). De slutliga protokollen frän röstsam— manräkningarna beräknas föreligga förc utgången av september mänad.

Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad generaldirektör. Vid den slutliga handläggningen har därjämte närvarit överdirektören Hall-

Prop. 1972:105 158

man, skattedirektörcn Nilsson, folkbokföringsdirektören Lindström och förste byräintendenten Persson samt avdelningsdirektörcn Larsson som föredragande.

Underdånigst

Gösta Ekman Per—Ola Larrson

Prop. l972:105 lSS)

Bilaga 1 till RS"1'.."r rk ri reise

Transport av poströster vid 1973 års val

Tidigare kontakter i rubricerade ärende åberopas. lnom Postverket har på lir begäran gjorts schen'ratiska beräkningar av kostnaderna för den transportorganisation som behövs för att transporte- ra de poströster, som tagits emot pa postanstalterna under lördagen före. valdagen. Dessa poströster skall sändas till huvudorten i den kommun där väljaren är röstberättigad och vara där' i sädan tid att de. kan hinna fr'arrr till väljarens vallokal senast kl "21 på valdagens kväll.

Kostnadsberäkningarna är inte grundade på direkta undersökningar, bl a därför att många faktorer ännu inte kan preciseras. Vid beräkningar- na har förutsatts att de ordinarie postför'bindelser'na kan utnyttjas endast i viss, mindre utsträckning. Under dessa förutsättningar har kostnaderna för transporten beräknats till ca 2 milj kr' i dagens pris- och lönt-läge. Om det blir möjligt atti stor utsträckning använda sig av ordinarie postförbin— delser blir kostnaderna lägre. Om det ä andra sidan visar sig att post— rösterna till en del avlägset belägna kommuner mäste vara framme i kom— munlruvudor'ten tidigare än vad som förutsatts för att hinna sändas ut till vallokaler på stort avstånd från huvudorten torde man fä räkna med något högre kostnader.

De poströster som tagits emot under valdagen skall enligt uppgift sän- das till kommunhuvudorterna med ordinarie [.rost'lägenheter. De bör dä vara framme senast tisdag för'n'riddag i resp huvudort. Eftersom röster inkomna efter det att sammanräkningen börjat inte kan godkännas mäste man för säkerhets skull här räkna in en tidsrnarginal pä ett dygn för förseningar till följd av trafikrubbningar och andra störningar. Det skulle betyda att sammanräkningen inte bör startas förrän tidigast pä onsdag förmiddag.

Det gär att genom insats av extra transporter göra det möjligt att starta sarnmanräkrringarna tidigare än som ovan sagts. En närtrrare beräkning av kostnaderna för dessa transporter kan dock inte göras utan detaljerade undersökningar.

Gunnar Grape Tf byråchef

Prop. 1972:105 160

Bilaga 2 till RS V:s Erforderlig tid för sammanräkning (ir ] 9 70 skrivelse Län Landstings- Antal Kornmunfull- Antal Antal Antal rnannaval valkretsar nriiktigval kommuner valkretsar personer ea 1.1.1971

AB 7 dagar 15 17 dagar 29 47 350 C 2 dagar 3 14 dagar 14 18 20 D 8 dagar 7 21 dagar 11 16 30 E 3 dagar 8 14 dagar 19 29 60 F 3 dagar 8 15 dagar 19 24 23 G 2 dagar 4 6 dagar 8 9 30 H 5 dagar 6 12 dagar 16 16 25 l 2 dagar 1 3 8 K 3 dagar 4 7 dagar 10 12 38 L 8 dagar 7 20 dagar 33 35 15 M 11 dagar 9 14 dagar 36 43 114 N 5 dagar 6 21 dagar 20 23 13 0 13 dagar 7 42 dagar 21 27 187 1' 6 dagar 10 28 dagar 36 40 25 R 6 dagar 6 20 dagar 28 29 20 S 3 dagar 8 6 dagar 23 23 30 T 5 dagar 4 30 dagar 12 17 40 U 3 dagar 6 12 dagar 11 14 26 W 11 dagar 9 22 dagar 19 28 50 X 3 dagar 6 7 dagar 17 21 16 Y 5 dagar 8 15 dagar 19 22 20 Z 5 dagar 5 7 dagar 25 26 25 AC 2 1/2 dagar 4 10 dagar 23 32 25 HD 2 dagar 8 7 dagar 14 17 35

Prop. l972:105 1ij

Bilaga 3 till R S V:s skrive [.ve

Schematisk plan för behandling av posuösler hos 1(5) valnämnden

Yuorkuverl

Puslrnslur

lil/ullen. ..J

:Hollugjlul JJ' mur...”

Hul...-U

Reg—sum m,,

Vald islrlklsruveruul

YmerkuVelr (i:-x .. . -.' . Hull VJ'IlJmI'Il'l Num...) lm mh vunnit. | .mmm mmm konunun

m.m..,”

neg—wu. ...g

*l'uevkuvcrl

Valnmtrdnls-

leva.-| sal

Prop. l972:105

Yuarkuvmr

Valnämndens behandling av poströster på valdagen

Mouugnlnljs-

|Durnz|l

Raknlng .w kuveuel

per vulduunkl

Aulan.: 'IIJ mol

valdlsmklsrevmsal

A'uslaml'nm) mm

monsunlngqoumal

Inlaggnmg uv kuverle

. Olnslng Forseglulg

Tlanälunl l-ll

vallokal

Omslagen bryts

Kuveruen raknas

Kvitto lrän val- lorranama på

revalsulm

Valnamnn

16"

Prop.19722105 163

Valförrättarnas uppgifter

Omslag

Valkuvurl med yrrerkuverl

vnllokal- R-val

rastning

Kuvert-n sort-ras

på lbpnurnmer

Åmrlmns

Väljaren | rasl- Inrlgden?

Undersolunng

| Genomgång

| av monagnn

yuarkuvan mot

rusrlangden

Vuliaran valjnrcn val-

här posrrbsran Okdlfusldl? _—

Posu'osmn las ham Avgrunkning och

Posrroswn

och ouilnglorkluras kunnon ugllriglorkluras

Valkuverten

laggs ner | valurnor TilllaII-u arkiv/enlig

av vuemuvurr ulls

Röslnlugcrl for.

Tlll'alligl arkiv klaras avslulad

Nadlaggnrng |

Yuorkuvurl urnm

Rakning av rasterna

Valkuvert Fl-val __ . _

Rosllangd

Protokoll

Vulnamndnn

H*" Riksdagen 1973. 1 mm!. Nr 105

Prop. l972:105 164

Valnämnden (valkvällen)

——L5amrliga vallokaler

Rustlangder

G! nnskrnng

Hosllnngller

SirkL-n Iorvar

Prop. l972:105 165

Valnämndens mottagning av söndags-poströster efter valdagen

Pustver ket

Sortering på valdistrikt

Kvitto Postvarkul

Rostla'ngder Sortering på

lopnummer

Har valiare Ogiltigfbrklera poströsten

Ogiltiga

rostat? ytterkuvert

Förteckning över ogiltiga ytterkuvert

LSN

En urna (är varje valkreu Ej separering på .nskildl valdistrikt

Bryt kuvertet Granskning Pricknlnu Nadlaggn. i urrrur

HÖSIkDrl

Höstrakning Frotokulllöring Försagling

Prop. l972:105 166

Bilaga 4 till RS V:.t i'kri velse

Schematisk plan över röstsammanräkning !Bearbetningarna sker en gång för varie 753)

REGISTRERING AV KANDIDAT— UPPGIFTER M M

Politieka partier

Manuskrlpt till valeedler

Län-etyrelesrnel pornonredov Kandidaternas rösträtt kontrollera:

mot ett magnetband innehållande upp— gifter om personer som upptagits som röstberättigade i röstl;mgden.

Kandidatbondet kompletteras med uppgifter on dubbelkandidater, vilket är nödvändigt för namnför-

'öutbo- rättigade enl rönt

Datorbuarbetninga

delningen.

Nennfö delningar

Prop.l972:105 167

REGISTRERING AV RÖST— FORDELNING

Omslag med valsedlar

Mottagning och förberedande kontroll

av v"l t elet. Manuella 4 Ha ari

rutiner ********** Kontroll av valeedlere giltighet och antalerökning per liettyp.

Fastställande av llutlig röstför— Ldelning.

Protokollnted sluliig röst— fördelning

Oförändrede Förändrade

valsedlar

Under sigill

valkretsvle

valsedlar

_J_

Under Slgill

Regiatrer'.-

valkretsvis

Protokoll ned elutlig röetför— delning

Slutlig

röetfö — r Summering av valdistrikt:-

reeultetet till valkrets- resultat.

tskrift av förteckningar Detnrbearbetninger som återger negnetbandete Ennehdll.

Förteckning över

lutlig röstför— delning

Plate- och namn ördelning

röstfördelning ino- valdietrikt oeh

Förteckningen kontrollera: mot registre— Manuell. _________ ringeunderlegen (protokollen) och fastställa. rutiner Vid förekolst av fel på förteckningen rätten magnetbandet.

Förteckning

drvaree för ett LSI protokoll

Prop. l972:105 168

Registrering av Registrering av röstfördelning kandidetuppgifte.

Slutlig röstför—

PLATS- OCH NAMNFÖRDELNING

Pletsfördelning och namnfördelning.

Utskrift av en begäran om föränd- rade valsedlar i de fall desse

_________ h” . .. . . Dntorhearbetningar '_Tjeleedlar be cvs Vid fördelningen

" kom le- Begaran om p lppgifter

tering av förändr- de valsedlar

röstför-

Kandidat uppgifte-

Framtegning nv förändrade val

Förändrade valsedlar

Registret n

Förändrade

valsedlar

Under sigill

Komplettering ev röstfördelnings- bandet med uppgifter om förändrade Iatorhearbetningar ____________ valsedlar.

Kompletterande nennfördelnitg.

-l tl' : 1 ifter u lg pig Dubbelvalskontroll och ev komplette- rande bearbetningar betr kommunala

al.

röstför-

tskrift sv förteckningar över nann- Kandidat

lerökninger för u - seende sv supple

ens ordning (riksdagsval) och valde ledamöter (konmunala val)

Fastställd ordning mellan kandidater

Vid riksdagsval

Till LSN:s protoko 1

' mn ordeiuiD.

ORDNANDE A'V ERSÄTTARNAMN

_ (RIKSDAGSVAL) OCH UTSEENDE Slutlig AV SUPPLEANTER (KOMMUNALA rbati'iu r- VIA! " )

delnin

Kandidat ukpgiftur

Beräkningar för att ordna ersättar- nunn vid riksdagsval och fastställa vilka so: valts till suppleanter vid koanunala val.

Datorbearbetninga _________ Utskrift av en begäran om förändrade valsedlar i de fall dessu valsedlar

behövs vid beräkningarna | f/JNX

. . f * /glntlig / Uppgifte

röstfö on ersdtäare elninb /

suppl/ Kandidat

Begäran om komplet tering av föränd—

rade valsedlur

Framtagning av förändrade

valsedlar uppgifte

Förändrade valsedlar

Förhndradg valsedlar

Under sigill

Datorbearbetninga

Eonplettering av röstfördelnings— bandet ned uppgifter on förundrade valsedlar. Resterande beräkningar.

Utskrift av förteckningar över namnens ordning (riksdagsval) och valda suppleanter (konnunaln val).

'FuManhlnrdnng nirnun kundidulur vid riksxlugwnl

Prop. l972:105 170

Sammanställning över sådana kostnadsposter som påverkas av ett modi- fierat valsystem

1970 års val 1973 års val

Stutsvcrkct Kommuner Statsverkct Valmateriel Valsedlar 2 700 0001 2 700 0002 Kuvert 2 030 000 1 200 000 4 730 000 3 900 000 Poströster Postverkets transporter 390 000 2 000 000 Kommunal hantering 550 000 Kommunala transportkostnader 150 000 390 000 700 000 2 000 000 Sammanräkning Dataenheten 0 100 000 Allm. enheten 1 920 000 500 000 1 920 000 600 000 Summa ca 7 040 000 700 000 6 500 000 %#

ca 7 200 000

1 År 1970 erhöll representerade panier valsedlar utan kostnad till ett antal som motsvarade 5 gånger antalet röstberättigade. 2 Enligt föreliggande lagförslag skall representerade partier erhålla valsedlar utan kostnad till ett antal som motsvarar 4 gånger antalet röstberättigade.

lag,).[

Vullagslör- ValL KVL l969ärslag slaget [kap. 15 15 2äst.l "3052 2åsl.2 3äst.l 55351. llälmom. llåst.l 3ést.2 55ä2. lläZmom. Zkap. lé 3051. "25.511 30ä2.st.l 2äst.2 30533. 35 3052.st.2 45 5? 25 jkap. lé 33åst.1 lå 34ä 3äst.1 3l5 35. [mom. 3åst2 32äl.st.loc112 3åst 3 329" l.st.3 3å4mom. 4åstl 33551”! Sést.l 4åst.2 33äst.3 Så 359' 65 323'2. 75365 4kap lå 37och38 $$ 6ä.75st.1 oelt9äst.l Zå Sää S% 35 395 9åst.2 4åst.l 42ästl 9äst.2 Sign.? 445 9åst.2 4åst.3 435 95512 55 45ä 9åst.2 63" 460ch515å 9äst.2 75 525 10%; Så 52:15 lOaä 95 535 10115 10% 405 9äst.2 llå 53aäoclt

53dést.3 12% 53bå l3åst.lonhZ 53eé l3åst.3 53jåst.2

1 ValL och KVL finns i sin helhet i Sl-"S l969:823 resp. 1969: 824. Ändringar i ValL. avseende bl. a. ersättare För riksdagsledamöterna, finns i Sl—"S 19711655 och 1972: 237.1(VL har ändrats genom SFS 1970: 283 och 197l:656.

Vallagsför- Vall. KVl. 1969 [”>-mg slaget 14 3" st. 1 och "2 53 d & st. 1 och 2 l4å—st.3 53iåst7 15 s" 53 a & st 2

och 53 då st.? 16551. lot-113 53cä lbåstlå <-st.?» l7åst.l 53tåst.l 17 5 51.2 17 & St. 3 uch4 53 & sl 2 OCh 3 185 5355 19 53 53 1 & st. 1 30.3 5311 5 st.? 215 53 i & st.l 5 kap. lå 5455 1. läsrl 54äl.stl 2 ;" 51.2 54 ä 7. 3; 54% 1. och 5. 4. 55" 54 få 6. tiå 54 ä 4. 7 & 54 ä 5. Belläå 56:51. 3. 0 kap. lå lå lästl 59äst.l 'Zjåst.l 3ä 2 & st. 2 59 31 st. 2 och 3 23 & st. 2 o..-113 4 5 st. 1 oeh ?. 25er 59åst.6 235413 4åst.3 3ä5t.l 59åst.4 34åst.l öåstd 35st.2 59åst.4 24åst.2 6åst.2 3äst.3 59äst.5 öä-st..1 4å 7åst.loch3 55 975 60aéochölä Sästd 65 s 5 st. 2 7 & st.l 9 5 st 1 7 5 st. .. 85" 9 i; st. 2 ()g'std 60äs1.2 26äst.2 7åst.3 9äst._ (Mås-1.4 105: st. 1 ltlå st.2 mäst? 7kap. läst. 1 55 aä st. 1 och 3 195 1 mom. 1 5 st.- Zg" ä st. 1 och 2 193"- lmom. 3 & st. 1 äst. 3 19 ä 2 mom. st. 1 3 9" st. 2 fäst. 4 19 >; Zinom. st. 2 3 & 51.3 "ésl. 5 19 S' 2 mom. st. 3 4.5

'.u

Prop. 1972:105 17

Vallagsliör- ValL KVL 1969 ärslag slaget itf/(ap.? låst.l 57ä1.och 355st.l 7118 cl 1 läst.? 17ést.5 2 & st. 1 61 & St. I och 27 9 st. 1 och 73åst.3 383515 2 g" st. 2 3 5 st. 1 3åst.2 7låst.1 36xåst. 45 ölåstdochfl 27äst.loc112 5 5 73 S' 38 5 65 75.5 40—51 7ést.l 62,63 och 74 N 28,29 och 39 55 7äst.2 64åst.20ch3 30ést.20ch3 7 5 st. 3 74 &" st.3 och 75 5 39 & st. 3 Och 405 85 965 605 12och 1455, 17 & st. 1 samt 22 & st. I 9 % 96 &" 60 & 22 5 st. 2 och 3 10%st.l 5752, 2låsi.l. 6055 st. 3 och 26 & st. 3 och 735st.5 38åst.5 lOäsLZ 67åoch 325 st.20ch 7Zäst.5 37åst.6 [läst.l 5752.st.2 21.s'-st.2 llåst.2 665 325st.l 11 & st. 3 57 ä 2. st. 1 och 21 låst. 1 och 725st.6 37äst.6 llästd 5752.st.3och 21 åst.3oclt 2455 725st.7 37äst.7 125s12 5752.st.3 13 & 68 ä' 2. och 33 ä "2 inom. och 73åst.7 38åst.7 1431 615st.3 27åst.3 155 955st.2 59äst.2 9kap. 15 585 22%; 1 mom. ll ést.2 25" 605st4 26äst.4 3--4 93 6läst loc112 27äst.loch2 135» 5 _a” 68 5 1 33 ä 1 mom. 6 & 605 st 2 och 26 & st. 2 och 955st2 59åst.2 79 60115 26115 It)/cap 15 725s1.2 37äst.2 Zå 725st.3och4 37äst3oth4 35 72äst.1 37äst.l 4—559 71 åst.20ch73ä 36åst.2och385 l7äst.2och3 65 75åst.l 4t)äsl.l 7 :; st. 1 70 & st. 2 35 & st 1 och 2

2 8 kap. '! vallagsförslaget innehaller bestämmelser som gäller röstningen i allmän- het, medan de närmare bestämmelserna om röstningen i vallokal, pä postanstalt samt hos utlandsmyndighet och pä fartyg finns i 9 och 10 kap. Under 8 kap. har därför i viss utsträckning redovisats itlotsvarigheter i tidigare lagstiftning till bestämmelser som l'mns såväl i 8 kap. som i 9 och 10 kap.

Prop. l972:105

Vallagsför- ValL KVL 1969 årslug slaget 7g'st.2 7Zåst.2 37äst.2 7äst.3 72äst.8 37åst.8 75st.4 72åst.l 37åst.l 8--9ää 7låst.20ch73å 36åst.20ch 38% 17åst.20ch3 105 75ä'st.2 40åst.2 11 & 75 så st. 3 41 & 1.2 5 st. 1 70 5 st. 1 och 2 35 5 st. 1 och 2 125512 70äst.3 355st.3 13 & st. 1 72 5 st. 2 och 37 9" st. 2 Och 755st.2 405st.2 13äst.2 729319 37åst.9 l35st.3 725513 37g'st.l l45st.1 72äst.2 37äst.2 andra p.3 l4åst.2 73åst.3 385st3 l7äst.4 1.55 75s5st.3 415 165 955st.3 59äst3 11 kap. 15 635 285 1515 ?.é 64 & st. 1 och 30 & st. 1 och 74åst.1 39åst.l 3 5 63 så 29% 15% 45 64ést.l 305st.l 55 64äs.20ch3 30%st.2och3 löéstd 65 74åst.2—4 395st.2--4 185 7ä 64åst.2och4 30äst.20ch4 165542 samt samt 74åst.3 395st3 12 kap.4 13 kap. l—-5 55 samt 77 5 3. 34 5 g) och i) 199" 9 & 51.1 samt 44 ä "3 inom. 6 å och 68 & 2.—5. 33 :$ 2 mom. och 95st.2 34åa) t') 7ochlläå 69.51. 34511) 85 10 &" 77 ä 2. st. 2 44 ä 2 mom. st. 2 I4 kap. låst. 1 76 & st. 1 och 3 42 "å och 43 5 st. 1 och 2 läst.2 76åst.4 43åst.3 2 9" st. 1 76 & st. 25 och 44 ä 5 mom. 785 3 5 st _ 78 5 44 5 5 mom. 2 9— st 3 33 ;. st. 1 49 & 1 mom. och 545

3 Beträffande 14 5 st. 1 första p. se 8— 10 åå. 4 12 kap. vallagsförslaget, som avser valnämnds och valt'örrättares befattning med inkomna ytterkuvert, saknar motsvarighet i tidigare bestämmelser. 5 I dess lydelse enligt SFS 1972:237.

174

Prop. l972:105 175

Vallagst'ör— ValL KVL 1969 ärslag slaget 3åst.1 76åst.2S 3 5 st. 2 3 Så st. 3 83 5 st. 3 49 ä 2 mom. 4å 795 25 $'- 20% 5 5 80 55 25 5 21 & Gå 8155 754 82 å5 85513 835st.2 85312 845 95 85 ä 1.5 10 5 85 5 2. 115 85 & 3.5 12 & 86 å5 och 89 55 135 83 ås 145 87 å5 159” 46å 16% 47aä 175 18å 475 195 485 20 &" st. I 49 ä 3 mom. 20äst 2 505 215 48:15 22 & st.] 52511110111. 22 % st. - 52 ä 2 mom. 235 53 115 245 545 ]5kap. 15 90 55 29” 515 3 & 92 :; st. 1 56 ä 4 S' 92 ; st. 2

5 I dess lydelse enligt SFS 1972: 237.

Prop. l972:105

lnnehällsförteekning

Propositionen ................................... Propositionens huvudsakliga innehåll .................... Lagförslag .....................................

Förslag till vallag ............................. Förslag till lag om ändringi kommunallagen (1953z753) Förslag till lag om ändring i kommunallagen (195750) för Stockholm ................................. Förslag till lagom ändring i landstingslagen1195-1319) Förslag till lag om antalet landstingsmän och valkretsindel- ningen i Stockholms läns landstingskommun för valperioden 1974—1976 ................................

Utdrag av statsrådsprotokollct den 8 september 1972 ......... ] lnlcdning .................................. 2 Valförfarandet ..............................

b.)

2.1 Huvuddragen i gällande valförfarande m.m. ........ .l.1 'l"iden för valen ...................... .1.2 Valorganisationen .................... .1.3 Förberedande av val ................... .1.4 Röstningen ......................... .1.5 Rösisammanriikning och mandatfördelning .l.6 Valbesviir .......................... .l.7 Kostnader för val ..................... ört'arandet vid 1970 års samtidiga val ........... TU:.s förslag till ett maskinellt förfarande. vid valen .3.1 Allmän bakgrund ..................... .3.2 Huvuddragen i det maskinella förfarandet .3.3 Närmare om valapparaturen (valboxar och kasset- ter) .............................. 3.4 Närmare om valsedelssystemet ............ 3.5 Närmare om tiden för röstning ............ 3.6 Närmare om röstsammanräkningen ......... 'l'U :s övriga förslag ....................... .4.1 Röstliingclsförfarandet ................. 2.4.2 Valnämnden ........................ "2.4.3 Valkungörelsen ...................... Praktiska prov med det av VTU föreslagna maskinella förfarandet ............................. .6 Remissyttrandena över VTU:s förslag ........... 2.6.1 Behovet av en valteknisk reform ........... 2.6.2 Allmänna omdömen om VTU:s förslag ...... 2.6.3 Närmare om remissinstansernas inställning till förslagets olika delar .................. Kompletterande. utredning .................. |») IJ [J lx) l-J DJ IJ IJ r-J

wie) (TJ

IJ FJ I»)

["J [Q IJ

1.) .r_-.

.; I

[J Ut

("J

|.) x]

3 Nuvarande ordning ....................... Det primärkommunala suppleantsystemet ............ .1 3.2. Utredningens om den kommunala demokratin förslag

176

35 37

38

39

39

41

41 41 41 42 42 44 45 45 46 47 47 48

49 50 54 56 58 58 60 61

61 62 62 63

Prop. l972:105

UI

9

[2.1 11 iledning .......................... 3.2. 2 Principerna för en reform ............... .2. 3 Supplcantsysttrnets närmare utformnin—v

3.3 Remissyttranden över utredningens om den kommunala demokratin törslag ........................

Registrering av partibeteckning m. m. ............... 4.1 Nuvarande ordning ....................... 4.2 Framställning från riksdagen om översyn av reglerna om registrering av partibeteckning ............. 4.3 Förslagi departementspromemorian (Ds _lu 1971124) 4.4 Remissyttrandena ........................

Bestän'tmelser om antalet landstingsmi'in och om valkretsin- delningen i Stockholms läns landstingskommun ......... 5.1 Nuvarande ordning ....................... 5.2 Kommunalvalskommittens förslag .............

Departementschefen .......................... 6.1 Valförfarandet .......................... 6.1.1 Allmänna utgängspunk'ter ............... 6.1 2 Allmänt om valförfarandet ..............

3 Valsedelsframställning och valsedelstilldelning

4 Tiden för röstning .................... 5 Röstlängdsförfarandet ................. 6 7 8

35

Valkungörelsen ...................... Valnämnden ........................ Ett förenklat och effektiviserat sammanräknings— förfara n de ......................... Det primärkommunala suppleantsystemet ........ Registrering av partibeteckning m. 111. ........... Särskilda bestämmelser om antalet landstingsmän och om valkretsimlelningcn i Stockholms läns landstings— kommun ..............................

.l. .l. -.l ..l .l. .l.

950505.qu

9.09 .LX'VJPJ

Upprättade lagförslag ..........................

Specialmotivering till framlagda lagförslag ............ 8.1 Förslaget till vallag ........................ 8.2 Förslagen till ändring i kommunallagen (195317531 och kommunallagen (195750) för Stockholm ........

8.3 Förslaget till ändring i landstingslagen (19541319)

8.4 Förslaget till lag 0111 antalet landstingsmän och valkrets- indelningen i Stockholms läns landstingskommun för valperioden 1974—1976 ....................

Hemställan .................................

Bilagor:

Riksskatteverkets skrivelse den 31 maj 1.972 ........... Översikt över vallagsförslagets motsvarigheter i lagen om val till riksdagen, kommunala vallagen och lagen om de allmänna valen den 20 september 1970 .....................

ss ss ss ss 92 94 95 99 99

100 108 110

115

116

117 117

142 144

144

144

145

171