Prop. 1975:2

Regeringens proposition med förslag om tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1974/75

Regeringens proposition nr 2 år 1975 Prop. 1975: 2

Nr 2

Regeringens proposition med förslag om tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1974/75;

beslutad den 3 januari 1975.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar OLOF PALME

G. E. STRÄNG

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår.

De anslag som begärs uppgår till ca 253,2 milj. kr., varav ca 20,4 milj. kr. på driftbudgeten och 232,8 milj. kr. på kapitalbudgeten. De största anslagen på driftbudgeten föreslås gå till kostnader för nytt bilregister m.m. samt ökade bidrag till Operan, Dramatiska teatern och Svenska riksteatern. På kapitalbudgeten föreslås bl. a. ytterligare 200 milj. kr. till regionalpolitiskt stöd i form av lokaliseringslån och 30 milj. kr. för lag- ring av jordbruksprodukter för beredskapsändamål.

Prop. 1975: 2 2

Utdrag PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1975-01-03

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Andersson, Johansson, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengts- son, Norling, Löfberg, Carlsson, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Zachris- son, Leijon, Hjelm-Wallén

Föredragande: statsråden Sträng, Holmqvist, Lundkvist, Geijer, Bengts- son, Norling, Feldt, Zachrisson

Proposition med förslag om tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1974/75

Statsråden föredrar förslag till riksdagen i frågor angående anslag m.m. på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1974/75. Anföran- dena redovisas i underprotokollen för resp. departement.

Statsrådet Sträng anför: De anslag som 1974 års riksdag anvisat sedan riksstaten för budgetåret 1974/"75 fastställts har uppförts på tilläggsstat I (prop. 1974: 170, FiU 1974: 42, rskr 1974: 409).

Ytterligare anslagsframställningar på tilläggsstat under löpande budget- år har nu ansetts behövliga. De bör föreläggas riksdagen i en gemensam proposition om tilläggsstat H till riksstaten för budgetåret 1974/75. Skul— le anslagsframställningar därutöver på tilläggsstat under innevarande budgetår visa sig ofrånkomliga, bör dessa föreläggas riksdagen vid en senare tidpunkt.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att besluta om anslag m.m. på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1974/75 i enlighet med de förslag som föredragan— dena har lagt fram.

Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslu- tar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredragandena har lagt fram.

Regeringen förordnar att de anföranden som redovisas i underproto- kollen och en sammanställning över de anslag som regeringen begär skall bifogas propositionen som bilagor 1—10.

Prop. 1975: 2 ' _ ' 3

Bilaga ] Utdrag JU STITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL vid regeringssammanträde 1975-01-03

Föredragande: statsrådet Geijer

Anmälan till tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1974/75 såvitt avser justitiedepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN ANDRA HUVUDTITELN

E. Rättshjälp m.m. [1] E 5. Allmänna advokatbyråer m.m.: Utrustning. För budgetåret 1974/75 har till Allmänna advokatbyråer m.m.: Utrustning anvisats ett reservationsanslag av 200000 kr. Reservationen från budgetåret 1973/74 uppgick till 212 033 kr.

Från anslaget bestrids kostnaderna för utrustning till de allmänna advokatbyråerna och rättshjälpsnämndcma.

Innevarande budgetår föreligger för de allmänna advokatbyråernas räkning ett ytterligare medelsbehov om 500000 kr. Medlen behövs dels för utrustning till de nya byråer som inrättats under hösten 1974 och till den byrå som startar sin verksamhet i början av år 1975, dels för utrustning i samband med byte av lokal för några byråer och dels för viss komplettering av utrustning vid byråerna.

I prop. 1973: 74 med förslag till organisation av samhällets rättshjälp m.m. vilken bifallits av riksdagen (JuU 1973: 19, rskr 1973: 169) utta- lade jag att kostnader för utrustning till rättshjälpsnämndema och de allmänna advokatbyråerna i inledningsskedet skulle få belasta anslaget men att investeringskostnadema i framtiden skulle få tas från anslaget till rättshjälpsnämnderna och såvitt avser de allmänna advokatbyråerna skulle få belasta intäkterna i verksamheten. Om det nu föreliggande me- delsbehovet täcks genom tilläggsstat innevarande budgetår behövs ej några medel på anslaget efter utgången av budgetåret.

IT Riksdagen 1975. 1 saml. Nr 2

Prop. 1975: 2 4

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Allmänna advokatbyråer m. m.: Utrustning på tilläggs- stat II till riksstaten för budgetåret 1974/75 anvisa ett reserva— tionsanslag av 500 000 kr.

Prop. 1975: 2 5

Bilaga 2 Utdrag FÖRSVARSDEPARTEMENTET PROTOKOLL vid regeringssammanträde 1975-01-03

Föredragande: statsrådet Holmqvist

Anmälan till tilläggsstat ]] till riksstaten för budgetåret 1974/75 såvitt avser försvarsdepartemeutets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN FJÄRDE HUVUDTITELN

B. Arméförband

[1] B 2. Arméförband: Materielanskaffning. För budgetåret 1974/75 har riksdagen under detta anslag bemyndigat Kungl. Maj:t att medge att beställningar av materiel m.m. för arméförband får läggas ut inom en kostnadsram av 780 milj. kr. och anvisat ett förslagsanslag av 598,8 milj. kr.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande har jag i juni 1973 utfärdat föreskrifter för redovisning och omräkning av beställningsbemyndigan- den. Av föreskrifterna framgår bl. a. att i anslagsframställning för visst budgetår — utöver bemyndiganden för nya beställningar av materiel m.m. i prisläget i februari kalenderåret före budgetårets början —— sär- skilda prisregleringsbemyndiganden skall beräknas för

1. omräkning av bemyndigandet för nya beställningar det aktuella budgetåret från prisläget i februari kalenderåret före budgetårets början till prisläget i februari det aktuella budgetåret enligt bedömd prisutveck— ling,

2. omräkning av den beräknade bemyndigandeskulden vid det aktu- ella budgctårets ingång från prisläget i februari före budgetårets bör— jan till prisläget i februari under budgetåret enligt bedömd prisutveck- ling samt

3. rättelse av eventuellt saldo på prisregleringsbcmyndiganden från föregående budgetår, dvs. det budgetår som har avslutats när anslags- framstållningen ges in.

Prop. 1975: 2 6

Chefen för armén och överbefälhavaren har i anslagsframställning för budgetåret 1975/76 anmält att försvarets materielverk vid beräkning av prisregleringsbemyndiganden för budgetåren 1973/74 och 1974/75 för anslagen Arméförband: Materielanskaffning, Arméförband: Forskning och utveckling, Krigsorganisation för vissa staber m.m.: Materielan- skaffning, Viss gemensam verksamhet, primäruppdragen 52121.1. 52122.1 och 52141, och Viss signalskyddsmateriel har utnyttjat en pro- gnos för nettoprisindex utveckling från februari 1972 till februari 1974 som visat sig avsevärt understiga den faktiska utvecklingen av denna index. Detta har medfört att bemyndiganden för prisreglering inte har stått till förfogande i tillräcklig omfattning. Chefen för armén och överbefälhavaren har vidare bedömt att prisutvecklingen under budget- året 1974/75 kommer att väsentligt överstiga materielverkets tidigare prognos. Underskottet av prisregleringsbemyndiganden för budgetåret ' 1973/74 och det beräknade underskottet av sådana bemyndiganden för budgetåret 1974/75 fördelar sig på anslag enligt följande (1 OOO—tal kr.).

1973/74 1974/75 Arméförband: Materielanskaffning 129 700 155 300 Arméförband: Forskning och utveckling 8 300 10 100 Krigsorganisation för vissa staber m. m.: Materielanskaffning 5 400 4 700 Viss gemensam verksamhet (primäruppdragen 52121.1, 52122.1 och 52141) 2100 1 800 Viss signalskyddsmateriel 400 400

De angivna prisregleringsbemyndigandena har tagits upp i anslags- framställningar för budgetåret 1975/76.

Försvarets materielverk har i särskild skrivelse hemställt att ifråga- varande prisregleringsbemyndiganden skall ställas till materielverkets förfogande redan under budgetåret 1974/75. Som motiv för sin fram- ställning har materielverket anfört att outnyttjade beställningsbemyndi- ganden av nämnvärd storlek inte finns under de nämnda anslagen. Be- ställningsverksamheten under budgetåret kan därför inte ske i planerad omfattning utan ett tillskott av bemyndiganden. En minskning av beställ- ningsverksamheten skulle enligt materielverket medföra att materiel- leveranser måste senareläggas. och att förbandsproduktionen inte kan

genomföras enligt gällande planer.

Föredraganden

Behovet av beställningsbemyndiganden för ett visst budgetår uttrycks i den prisnivå som antas komma att råda då bemyndigandena utnytt- jas. Beställningsbemyndigandena prisregleras därmed på förhand vid

Prop. 1975: 2 7

budgeteringen med utgångspunkt i en prognos om prisutvecklingen. De betalningsmedel som anvisas är däremot uttryckta i prisläget vid budgeteringstillfället och prisregleras löpande. Om prisutvecklingen mar- kant kommer att avvika från det antagande som låg bakom beräkningen av bemyndigandebehovet uppkommer en skillnad mellan de bemyn- diganden och de anslagsmedel, inkl. prisregleringsmedel, som dispone- ras under anslaget. Detta har inträffat nu.

Chefen för armén, överbefälhavaren och försvarets materielverk har sålunda anmält att prisutvecklingen från februari 1972 till februari 1974 har varit avsevärt kraftigare än vad materielverket antagit vid beräk- ning av prisregleringsbemyndiganden för budgetåren 1973/74 och 1974/ 75. Enligt materielverket har därför uppkommit ett så stort underskott av prisregleringsbemyndiganden under de tidigare nämnda anslagen att beställningsverksamheten under budgetåret 1974/75 inte kan genom- föras enligt uppgjorda planer utan ett tillskott av bemyndiganden. Det torde inte ens vara möjligt att förbruka anvisade anslagsmedel och pris- regleringsmedel utan tillskott av beställningsbemyndiganden.

Jag är inte beredd att godta förslaget att redan nu täcka beräknade underskott av prisregleringsbemyndiganden för budgetåret 1974/75. En- ligt gällande föreskrifter skall dessa underskott tas upp i anslagsfram- ställningar för budgetåret 1976/77 när prisutvecklingen under budget- året 1974/75 är känd.

I fråga om de faktiska underskotten av prisregleringsbemyndiganden som hänför sig till budgetåret 1973/74 biträder jag chefens för armén, överbefälhavarens och materielverkets förslag och förordar att prisregle- ring av de beställningsbemyndiganden som har lämnats för budgetåret 1973/74 och tidigare avseende de anslag som har angetts i tabellen på s. 4 får ske inom de kostnadsramar som anges där. Verksamheten under budgetåret 1974/75 kan därmed bedrivas planenligt.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att bemyndiga regeringen att medge att prisreglering av beställ- ningsbemyndiganden som har lämnats för budgetåret 1973/74 och tidigare avseende anslaget Arméförband: Materielanskaff- ning får ske inom en kostnadsram av ytterligare 129 700 000 kr.

[2] B 4. Arméförband: Forskning och utveckling. För budgetåret 1974/ 75 har riksdagen under detta anslag bemyndigat Kungl. Maj:t att medge att forskning och utveckling för arméförband får beställas inom en kost- nadsram av 55 milj. kr. och anvisat ett förslagsanslag av 50 milj. kr. Med hänvisning till vad jag har anfört under anslaget Arméförband: Materielanskaffning hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att bemyndiga regeringen att medge att prisreglering av beställ- ningsbemyndiganden som har lämnats för budgetåret 1973/74 och tidigare avseende anslaget Arméförband: Forskning och

Prop. 1975: 2 - 8

utveckling får ske inom en kostnadsram av ytterligare 8300 000 kr.

E. Central och högre regional ledning

[3] E 7. Krigsorganisation för vissa staber m. m.: Materielanskaffning. För budgetåret 1974/75 har riksdagen under detta anslag bemyndigat Kungl. Maj:t att medge att beställningar av materiel m.m. för vissa staber får läggas ut inom en kostnadsram av 21 milj. kr. och anvisat ett förslagsanslag av 22 010 000 kr. Med hänvisning till vad jag har anfört under anslaget Arméförband: Materielanskaffning hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att bemyndiga regeringen att medge att prisreglering av beställ- ningsbemyndigandcn som har lämnats för budgetåret 1973/74 och tidigare avseende anslaget Krigsorganisation för vissa sla- ber m.m.: Materialanskaffning får ske inom en kostnadsram av ytterligare 5 400 000 kr.

F. Gemensamma myndigheter och funktioner

[4] F 21. Viss gemensam verksamhet. För budgetåret 1974/75 har riks- dagen under detta anslag beträffande primäruppdragen 52121.1, 52122.1 och 52141 bemyndigat Kungl. Maj:t att medge att signalskyddsmateriel beställs inom en kostnadsram av 3,1 milj. kr. och anvisat ett förslags- anslag av 20,6 milj. kr., varav 6,1 milj. kr. avser ifrågavarande primär- uppdrag. Med hänvisning till vad jag har anfört under anslaget Arméförband: Materielanskaffning hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att bemyndiga regeringen att medge att prisreglering av beställ- ningsbemyndiganden som har lämnats för budgetåret 1973/74. och tidigare avseende anslaget Viss gemensam verksamhet, primäruppdragen 52121.1, 52122.1 och 52141, får ske inom en kostnadsram av ytterligare 2 100 000 kr.

H. Övrig verksamhet

[5] H 5. Viss signalskyddsmateriel. För budgetåret 1974/75 har riksda- gen under detta anslag bemyndigat Kungl. Maj:t att medge att viss sig- nalskyddsmateriel beställs inom en kostnadsram av 930 000 kr. och an- visat ett förslagsanslag av 2 140 000 kr. Med hänvisning till vad jag har anfört under anslaget Arméförband: Materielanskaffning hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att bemyndiga regeringen att medge att prisreglering av beställ- ningsbemyndiganden som har lämnats för budgetåret 1973/74 och tidigare avseende anslaget Viss signalskyddsmateriel får ske inom en kostnadsram av ytterligare 400 000 kr.

Prop. 1975: 2 - 9

KAPITALBUDGETEN

VI. FONDEN FÖR STATENS AKTIER

[6] a. Teckning av aktier i Crownair AB. Riksdagen ( prop. 1973: 124 , FöU 1973: 18, rskr 1973: 239) beslöt våren 1973 att bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna ett avtal mellan försvarsdepartementet och Svenska Utvecklingsaktiebolaget om förvärv för statens räkning av utveck- lingsbolagets aktier i Crownair Swedish Ltd AB, numera kallat Crown- air AB. Riksdagen anvisade vidare medel för förvärvet och för en ut- ökning av aktiekapitalet. Kungl. Maj:t beslöt i juni 1973 att godkänna avtalet, varigenom staten inträdde som hälftendelägare i Crownair. Den andra hälften av aktiekapitalet innehas av Linjeflyg AB. Mellan delägarna finns ett intressentavtal upprättat. Ägaransvaret för statens aktier ligger hos regeringen genom försvarsdepartementet.

Crownairs aktiekapital är f.n. 1,3 milj. kr. Årsomslutningen är ca 15 milj. kr. Bolaget, som har drygt 55 anställda, iar f.n. 13 flygplan i trafik. Det bedriver s.k. anslutningstrafik åt inrikesflyget, f. n. på tre linjer. Vidare utför bolaget transportflygningar åt statliga myndighe- ter -— t. ex. kriminalvårdsstyrelsen, rikspolisstyrelsen och lantmäteriver- ket —— samt statliga och privata företag. Crownair avses ha ett nära sam- arbete med flygvapnet med hänsyn till att bolagets flygplan och orga- nisation kommer att tas i anspråk av försvarsmakten i händelse av bc- redskap eller krig. Genom kungörelsen (1973: 598) om skyldighet att anlita Crownair AB är statliga myndigheter och organ ålagda att an- lita Crownair för flygtransportcr som bolaget har kapacitet för.

Crownairs verksamhetsår omfattar perioden den 1 oktober till den 30 september. Bokslutet för verksamhetsåret 1972/73 visar ett underskott om 23 000 kr. Enligt verksamhetsberättelsen anser bolagets styrelse att aktiekapitalet bör höjas för att det bättre skall svara mot verksamhetens förutsedda omfattning.

Bokslut för verksamhetsåret 1973/74 föreligger inte ännu. Under verksamhetsåret var emellertid Crownairs rörelse begränsad under drygt en månad på grund av en arbetskonflikt med bolagets piloter. Detta har påverkat resultatet för verksamhetsåret som bedöms ge ett underskott. Innevarande verksamhetsår väntas lämna ett mindre underskott. Enligt styrelsens bedömning bör förutsättningar kunna skapas för lönsamhet under verksamhetsåret 1975/76.

Efter förhandlingar under hösten1974 har ett avtal träffats mellan Crownair och ägarna till Svensk Flygtjänst AB om att Crownair skall förvärva drygt 90 % av aktierna i Svensk Flygtjänst. Köpeskillingen ut- gör ca 4 milj. kr. Avtalet har träffats med förbehåll för att riksdagen be-

Prop. 1975: 2 10 viljar Crownair medel för erforderlig höjning av aktiekapitalet. Crownair har rätt att lösa in resterande del av aktierna efter den 1 januari 1979.

Svensk Flygtjänsts aktiekapital utgör f.n. 500000 kr. Bolaget äger ett antal mindre dotterbolag huvudsakligen inom flygmålbransehen. Koncernens årsomsättning är ca 40 milj. kr.

Svensk Flygtjänst har ca 300 anställda och äger elva flygplan. Kär- nan i verksamheten är målflygning för svenska försvaret på basis av ett avtal med försvarets materielverk. Målflygning bedrivs även åt danska och österrikiska försvaren. Bolaget svarar också för den tekniska och operativa tjänsten vid försvarets robotförsöksplatser i Vidsel och Karlsborg. Verksamheten sker på basis av ett avtal med försvarets ma- terielverk. Bolaget bedriver vidare flygteknisk service och underhålls- verksamhet, delvis för försvarsmaktens räkning, i verkstäder på Brom- ma, Sturup och Bulltofta.

Svensk Flygtjänst svarar för driften av de kommunala flygplatserna i Gävle, Gällivare och Växjö. Vidare har bolaget viss agentur- och försäljningsverksamhet. Genom dotterbolagen har Svensk Flygtjänst byggt upp en unik systemkompetens inom området målflygning och flygmålteknik.

Enligt verksamhetsberättelsen för 1972/73 uppgick koncernens till— gängliga vinstmedel för det verksamhetsåret till ca 1,6 milj. kr. För verksamhetsåret 1973/74 redovisas en vinst före bokslutsdispositioner och skatt om ca 1,9 milj. kr.

Som framgår av vad jag har nämnt i det föregående år försvars- makten en av Svensk Flygtjänsts största kunder. Enligt min mening bör en samordning mellan Crownair och Svensk Flygtjänst innebära påtagliga fördelar för båda företagen. Verksamheten inom de båda bolagen är nämligen i flera avseenden likartad. Ett samgående mellan dem bör kunna ge en organisation som får resurser att erbjuda om- fattande och varierande flygservice åt statliga myndigheter, kommuner, linjeflygbolag och privata företag. Vissa rationaliseringsvinster bör också kunna göras, främst inom administrationen. Mot denna bakgrund anser jag att det planerade förvärvet av aktiemajoriteten i Svensk Flyg- tjänst bör genomföras.

För att aktieköpet skall kunna fullföljas måste aktiekapitalet i Crown- air höjas. Vid extra bolagsstämma i december 1974 har Crownair beslutat att höja aktiekapitalet med 3,7 milj. kr. från 1,3 till 5 milj. kr. genom nyteckning av aktier till en överkurs av 20 %. Bolagsstäm- mans beslut har fattats med förbehåll för att riksdagen beviljar de me- del som behövs för statens andel av nyteckningen, dvs. 2220 000 kr. Jag förordar att regeringen föreslår riksdagen att anvisa ett investerings- anslag på detta belopp. Anslaget bör anvisas utanför utgiftsramen för det militära försvaret.

I samband med nyteckningen avses AB Aerotransport (ABA) ingå

Prop. 1975: 2 11

som tredje delägare i Crownair. ABA förutsätts också köpa hälften av Linjeflygs nuvarande aktieinnehav i Crownair. Enligt intressentavtalet mellan de nuvarande delägarna — staten och Linjeflyg —— föreligger dock hembudsrätt om någon av parterna önskar sälja sina aktier eller del av sitt aktieinnehav. Eftersom statens andel i Crownair bör förbli oförändrad, finns det enligt min mening ingen anledning för staten att utnyttja sin hembudsrätt vid den nu aktuella försäljningen. Det ankom- mer på regeringen att besluta härom.

Under förutsättning att riksdagen beviljar det anslag jag tidigare har förordat kommer aktieinnehavet i Crownair att fördelas enligt föl- jande. Staten 50 % Linjeflyg AB 25 % ABA 25 %

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Teckning av aktier i Crownair AB på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1974/75 under fonden för Statens aktier anvisa ett investeringsanslag av 2 220 000 kr.

2T Riksdagen 1975. ] saml. Nr 2

Prop. 1975: 2 13

Utdrag KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1975-01-03

Föredragande: statsrådet Norling

Anmälan till tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1974/75 såvitt avser kommunikationsdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN SJÄTTE HUVUDTITELN

C. Trafiksäkerhet

[1] C 6. Kostnader för nytt bilregister m. m. Bilregisternämnden inrät- tades som en temporär myndighet den 1 januari 1971 och har haft till uppgift att genomföra omläggningen av bil— och körkortsregistren. Vi- dare har nämnden haft ansvaret för att detaljutforma och genomföra de nya bil- och körkortsregistersystemen. I enlighet med vad jag tidigare denna dag anfört i prop. 1975: 1 (bil. 8) planeras bilregistemämndens verksamhet bli inordnad i statens trafiksäkerhetsverk den 1 juli 1975.

I skrivelse den 26 augusti 1974 har bilregisternämnden anmält behov av ytterligare medel för budgetåret 1974/75. Verksamheten vid de nya centrala bil- och körkortsregistren har fortlöpande förändrats, varvid även nya uppgifter ålagts bilregisternämnden. Bl.a. på grund härav be- räknas kostnaderna för verksamheten öka utöver anvisat belopp.

De beräknade kostnaderna för kontrollmärken för registreringsskyltar har tidigare endast kunnat uppskattas, eftersom avtal om tillverkning ännu inte hade slutits. Även antalet kontrollmärken har ökat kraftigt jämfört med beräknat antal på grund av nya bestämmelser. För kon- trollmärken erfordras ytterligare 950 000 kr. Vidare kommer bilregister- nämndens dataregistreringskostnader till följd av bl. a. genomförandet av kilometerskattereformen att bli 730 000 kr. högre än vad som tidigare kunnat beräknas. Nämndens verksamhet flyttades till Örebro under år 1973. Lokalkostnadema har tidigare inte kunnat beräknas med tillfreds-

Prop. 1975: 2 14

ställande säkerhet bl. a. beroende på att ekonomisk uppgörelse inte hade träffats. För lokalkostnader erfordras ytterligare 410 000 kr. Totalt er- fordras således för bilregisternämndens verksamhet ytterligare 2 090 000 kr. för budgetåret 1974/75. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Kostnader för nytt bilregister m.m. på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 2 090 000 kr.

Prop. 1975: 2 15

Bilaga 4 Utdrag FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL vid regeringssammanträde 197 5 -01-03

Föredragande: statsrådet Sträng

Anmälan till tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1974/75 såvitt avser finansdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN SJ UNDE HUVUDTITELN

C. Skatte- och kontrollväsen

[1] C 4. Myntverket: Nyanskaffning av vissa maskiner m. m. För bud- getåret 1974/75 har på riksstaten under denna rubrik anvisats ett reser- vationsanslag av 150 000 kr.

M yntverkct

Under det senaste året har inom handeln förmärkts ökade svårighe- ter att skaffa växelmynt i tillräcklig omfattning. Myntverkets lokalmäs- siga kapacitet i de nyuppförda lokalerna i Eskilstuna är inte helt ut- nyttjad. Även om en ökad myntproduktion inte ensam kan helt lösa handelns myntproblem finner verket det naturligt med ett bättre utnytt- jande av produktionslokalema och föreslår att snarast ett extra anslag om 817000 kr. ställs till myntverkets förfogande under innevarande budgetår. Härav aVSes ca 680 000 kr. användas för inköp av tre mynt- präglingspressar och återstoden för materialhanteringsutrustning och mynträkningsmaskiner. Dessa nyanskaffningar ger en ökning av mynt- verkets kapacitet, som under budgetåret 1974/75 beräknas uppgå till ca 220 milj. stycken mynt, med 50 a 60 milj. stycken mynt per år.

Om dessa anslagsmedel kan ställas till myntverkets förfogande under början av år 1975 torde utrustningen kunna tas i bruk i augusti—sep- tember 1975.

Prop. 1975: 2 15

Vid bifall till myntverkets förslag om ytterligare medel under budget- året 1974/75 kan erforderliga medel under förevarande anslag för nästa budgetår begränsas till 100 000 kr.

F öredraganden

Under senare tid har det förelegat vissa försörjningssvårighetcr med växelrnynt. Jag finner det angeläget att nyproduktionen av mynt ökas. Förutsättningar för detta finns numera i myntverkets nya lokaler i Eskilstuna. Det är likaså angeläget att detta kan ske snart. Jag för- ordar således att ytterligare medel anvisas under förevarande anslag redan under innevarande budgetår. På tilläggsstat bör anvisas det av myntverket föreslagna beloppet om 817 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Myntverket: Nyanskaffning av vissa maskiner m.m. på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 817 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

II . STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

[2] 11. Byggnadsarbetet: för statlig förvaltning. Under denna rubrik har i riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 150 milj. kr.

Jag har tidigare denna dag vid min anmälan i prop. 1975: 1 (bil. 9) av förevarande anslag för budgetåret 1975/76 förordat bl.a. följande. Den i investeringsplanen uppförda kostnadsramen Diverse objekt bör — inom ramen för tillgängliga medel få tas i anspråk bl. a. för kost- nader för byggnadsobjckt som av särskilda skäl behöver sättas i gång snabbt. Förslag till särskild kostadsram för sådana objekt skulle därvid i efterhand komma att redovisas för riksdagen. Jag har samtidigt redo- visat två objekt för vilka en snabb byggstart är önskvärd. För åtminstone ett av dessa objekt är det aktuellt att påbörja arbeten innevarande bud- getår. Jag förordar därför att kostnadsramen Diverse objekt redan inne- varande budgetår får utnyttjas för arbeten av detta slag.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att godkänna vad jag har förordat i det föregående angående be- stridande av utgifterna för vissa byggnadsarbeten för statlig förvaltning.

Prop. 1975: 2 ' 17

Bilaga 5 Utdrag UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL vid regeringssammanträde 1975-01-03

Föredragande: statsrådet Zachrisson

Anmälan till tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1974/75 såvitt avser utbildningsdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN ÅTTONDE HUVUDTITELN

B. Kulturändamål

[1] B 8. Bidrag till Operan och Dramatiska teatern. I riksstaten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett re- servationsanslag av 67 780 000 kr. Operan och Dramatiska teatern har hemställt om ytterligare medel för täckande av de kostnadsökningar som följer av dels nyligen ingångna avtal om löner den 1 juli 1974—— den 30 juni 1975 för samtliga vid teatrarna anställda personalgrupper, dels av statsmakterna beslutade höjningar av vissa sociala avgifter den 1 januari 1975. Vidare har Dramatiska teatern anhållit om tilläggs- anslag för slutlig reglering av de sociala avgifter som av riksförsäkrings- verket debiterats teatern för budgetåret 1973/74. Statens kulturråd tillstyrker teatrarnas framställning.

F örcdraganden

Vid min anmälan av medelsbehovet under detta anslag för inneva- rande budgetår anförde jag att jag hade för avsikt att återkomma i se- nare sammanhang beträffande en förstärkning av anslaget till följd av ökade lönekostnader. Med hänvisning till kostnaderna för de löneavtal som nu träffats och till de redovisade kostnadsökningarna för sociala avgifter förordar jag att anslagen till Operan och Dramatiska teatern höjs med 5610 000 kr. resp. 3485 000 kr., varav för löner högst 3 047 000 kr. resp. 2014 000 kr. Vid beräkningen av anslagen har jag

Prop. 1975: 2 13 även tagit hänsyn till Dramatiska teaterns behov av ytterligare bidrag för täckande av institutionens sociala avgifter budgetåret 1973/74. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Bidrag till Operan och Dramatiska teatern på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1974/75 anvisa ett reserva- tionsauslag av 9 095 000 kr.

[2] B 9. Bidrag till Svenska riksteatem. I riksstaten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 36 820 000 kr. Svenska riksteatem har gjort framställning om ytter- ligare medel för tåckande av merkostnader i samband med de nya av- tal för verksamhetsåret den 1 juli 1974—den 30 juni 1975 som träffats med Svenska Teaterförbundet och Svenska Musikerförbundet och för

täckande av kostnadsökningar till följd av traktamentshöjningar fr. o. m. den 1 januari 1974.

Statens kulturråd tillstyrker teaterns framställning.

F öredraganden

Vid min anmälan av medelsbehovet under detta anslag för inneva- rande budgetår anförde jag att jag avsåg att återkomma senare angå- ende medel för täckande av ökade löne- och traktamentskostnader. Med hänvisning till de redovisade kostnadsökningarna förordar jag att anslaget till Riksteatern höjs med 4155 000 kr., varav för löner högst 25 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till Svenska riksteatern på tilläggsstat II till riks—

staten för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av4155 000 kr.

E. Högre utbildning och forskning

[3] E 51. Atomforskning. I riksstaten för innevarande budgetår är uppfört ett reservatiousanslag av 30 245 000 kr. till atomforskning. Från detta anslag bestrids bl.a. större delen av kostnaderna för Sveriges deltagande i den europeiska kärnforskningsorganisationens, CERN, pro- gram för en 300 GcV accelerator (prop. 1971: 55, UbU 1971: 18, rskr 1971: 175). En mindre del av kostnaderna för Sveriges deltagande i detta program bestrids från förslagsanslaget Europeiskt samarbete inom kärnforskningen. CERN:s budget fastställs i schweiziska francs (SFr.). Kostnaderna för budgetåren 1973/74 och 1974/75 har beräknats efter en valutakurs om resp. 1,26 kr. och 1,40 kr. per SFr. Till följd av in- träffade valutakursförändringar har emellertid bl.a. de kostnader som skall bestridas från förevarande anslag uppgått till ett belopp som avsevärt överstiger det som ursprungligen beräknades. För år 1974

Prop. 1975: 2 19

uppgår dessa ytterligare kostnader till sammanlagt 1 250 122 kr., varav 858 894 kr. avser budgetåret 1973/74 och 391 228 kr. budgetåret 1974/ 75. Statens råd för atomforskning har hemställt att medel motsvarande merkostnaderna ställs till rådets förfogande.

Med hänsyn till arten av de inträffade kostnadsökningarna och med beaktande av att bidraget till CERN:s program för en 300 GeV-accele- rator utgör en stor andel av anslaget till Atomforskning bör, enligt min mening, ytterligare medel ställas till rådets förfogande. På tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1974/75 bör därför anvisas ytterligare 1 250 000 kr. under förevarande reservationsanslag.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Atomforskning på tilläggsstat II till riksstaten för bud- getåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 1250 000 kr.

Prop. 1975: 2 21

Bilaga 6 Utdrag J ORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL vid regeringssammanträde 1975-01-03

Föredragande: statsrådet Lundkvist

Anmälan till tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1974/75 såvitt avser jordbruksdepartementets verksamhetsområde

KAPITALBUDGETEN

VIII. FONDEN FÖR BEREDSKAPSLAGRING

[1] a. Statens jordbruksnämnds delfond: Lagring av jordbruksproduk- ter för beredskapsändamål. Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i riksstaten för innevarande budgetår.

Statens jordbruksnämnd har i sin anslagsframställning för budget- året 1975/76 bl.a. föreslagit att beredskapslagringcn av brödsäd utökas med 80 000 ton, vilket medför ett kapitalbehov av ytterligare 60 milj. kr.

Jag anser i likhet med statens jordbruksnämnd att en utökad bered- skapslagring av brödsäd bör ske. Jag finner det emellertid lämpligt att den utökade lagringen begränsas till 40 000 ton. Lagringen bör ske av 1974 års spannmålsskörd. Kapitalkostnaden beräknar jag till 30 milj. kr. Regeringen har tidigare denna dag (prop. 1975: 1 bil. 11 s. 43) på min hemställan föreslagit riksdagen att under förslagsanslaget Kostnader för beredskapslagring av livsmedel och fodermedel m.m. för budgetåret 1975/76 anvisa medel för bl.a. ökade lagringskostnader för Svensk spannmålshandel. Jag har därvid tagit hänsyn till en ökad brödsäds- lagring i enlighet med vad jag nu anfört.

Med hänvisning till det anförda hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens jordbruksnämnds delfond: Lagring av jordbruks- produkter för beredskapsändamål på tilläggsstat II till rikssta— ten för budgetåret 1974/75 under fonden för beredskapslagring anvisa ett investeringsanslag av 30 000 000 kr.

Prop. 1975: 2 23

Bilaga 7 Utdrag HANDELSDEPARTEMENTET PROTOKOLL ' vid regeringssammanträde 1975-01-03

Föredragande: statsrådet Feldt

Anmälan till tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1974/75 såvitt avser handelsdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN TIONDE HUVUDTITELN

A. Handelsdepartementet m. m.

[1] A 2. Kommittéer m. 111. Till ändamålet har för budgetåret 1974/75 anvisats ett reservationsanslag av 2 milj. kr. (prop. 1974: 1 bil. 12, NU 1974: 6, rskr 1974: 62). Reservationen från föregående budgetår upp- gick till 1 110 492 kr. . .

För utredningsverksamheten beräknas för budgetåret 1974/75 gå åt ca 4,1 milj. kr. bl. a. för en utredning rörande vissa beredskapsfrågor inom energiområdet. Ett ytterligare medelsbehov föreligger således om 1 milj. kr. . _

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kommittéer m.m. på tilläggsstat II till rikssstaten för

budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.

KAPITALBUDGETEN ' VI. FONDEN FÖR STATENS AKTIER

[2] aa. Teckning av aktier i ett statligt aktiebolag för förmedling av in- köp av råolja och oljeprodukter m. m. Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i riksstaten för budgetåret 1974/75.

De beredskapslager av oljeprodukter som finns inom landet har hu- vudsakligen byggts upp inom ramen för de av riksdagen godkända olje-

Prop. 1975: 2 24

lagringsprogrammen. Dessa har inneburit tvångslagring hos oljehandeln och större förbrukare. Den statliga lagringen har i stort begränsats till lagring av flygdrivmedel, gasbensin och gasol.

Oljelagringsprogrammen för perioderna 1958—1962 (prop. 1957: 144, BeU 1957: 45, 2 LU 1957: 34, rskr 1957: 322 och 329), 1963—- 1969 (prop. 1962: 194, BeU 1962: 68, 2 LU 1962: 45, rskr 1962: 418 och 420) samt 1970—1976 (prop. 1969: 136, BeU 1969: 66, 2 LU 1969: 86, rskr 1969: 375 och 398) har utformats med tanke på krigs- och av— spärrningsfallen.

I prop. 1973: 194 angående beredskapslagring av råolja, m.m. fram— lade Kungl. Maj:t förslag om statlig lagring av 3 milj. rn3 råolja. Där- vid anfördes att man också måste beakta sådana störningar i oljetill- förseln som beror på andra händelser än krig inom eller vid Sveriges gränser. Det kan gälla störningar på grund av såväl mer avlägsna krigshandlingar som utförselhinder från oljeexporterande områden. Vi- dare anfördes att alla de åtgärder bör vidtas som är praktiskt möjliga och ekonomiskt rimliga för att skydda samhället mot skadeverkningar som beror på avbrott i oljetillförseln. Riksdagen godkände i december 1973 Kungl. Maj:ts förslag (FöU 1937: 27, rskr 1973: 366).

I överstyrelsens för ekonomiskt försvar (ÖEF) regi utbyggs f.n. ett antal lagringsanläggningar. Inlagringen av råolja beräknas börja un- der senare delen av år 1977.

Under december 1973 ställde Kungl. Maj:t till ÖEF:s förfogande sammanlagt 300 milj. kr. av den rörliga kredit i riksgäldskontoret på sammanlagt 350 milj. kr. som då fick disponeras bl.a. i situationer av synnerlig vikt för rikets försvarsberedskap. Kreditbeloppet på 300 milj. kr. skulle användas för köp av råolja och oljeprodukter för vi— dare försäljning på den svenska marknaden. Kungl. Maj:t föreslog riksdagen i prop. 1974: 8 angående rörlig kredit för oljeköp m.m., att den rörliga krediten skulle ökas till 1 000 milj. kr. varav 650 milj. kr. för köp av råolja och oljeprodukter. Riksdagen biföll framställningen (FöU 1974: 8, rskr 1974: 34). ÖEF har inom ramen för 300 milj. kr. med anlitande av krediten under första kvartalet 1974 köpt eller förmed- lat köp av totalt över 800 000 m3 oljeprodukter, huvudsakligen eldnings- olja.

I prop. 1974: 85 anmäldes att ÖEF:s erfarenheter från denna in— köpsverksamhet gav vid handen att den som ett led i vår försörjnings- politik borde kunna bedrivas ännu effektivare om ÖEF disponerade vissa egna lagringsutrymmen. Dessa utrymmen skulle utnyttjas som depåer för en vidare distribution av produkterna på den svenska mark— naden med anpassning till försörjningslägets utveckling. Mot bakgrund av erfarenheterna från den försörjningskris som inträdde under hösten 1973 undersökte ÖEF möjligheterna att snabbt utöka den statliga lag- ringskapaciteten.

PrOp. 1975: 2 25

1 nämnda proposition anfördes att en möjlighet borde öppnas att tillförsäkra ÖEF vissa lagringsutrymmen för eldningsoljor i detta syfte. Möjlighet fanns nämligen till en gemensam utbyggnad med enskilda företag och kommuner av berganläggningar för eldningsoljelagring som företagen redan tidigare projekterat. ÖEF skulle kunna disponera ett antal lagerutrymmen om 100 000—200 000 m3 vardera på väst-, syd— och ostkusten. Riksdagen godkände förslaget (FöU 1974: 17, rskr 1974: 142). F.n. pågår utbyggnad av två sådana anläggningar, som beräk- nas vara klara att tas i bruk år 1975 och år 1976, och avtal har ny- ligen slutits om en tredje.

För att klara det akuta behovet av lagring av oljeprodukter tills dessa bergrum färdigställts erfordras att andra lagringsutrymmen kan disponeras. ÖEF har med utnyttjande av den rörliga krediten hyrt cisternutrymmen om ca 125 000 m3 och planerar förhyrning för t.v. ytterligare 175 000 m3. Köp och inlagring av eldningsolja pågår.

ÖEF:s skrivelse

ÖEF har i skrivelse den 17 april 1974 till Kungl. Maj:t redovisat erfarenheterna från styrelsens inköpsverksamhet med utnyttjande av den rörliga krediten och framhållit som ett allmänt behovatt en cen— tral, statlig inköpsorganisation för råolja och oljeprodukter inrättas- Enligt ÖEF bör inköpsorganisationen ges formen av ett aktiebolag som bör knytas till ÖEF och utnyttja dess administration och tekniska re- surser. ÖEF pekar i första hand på de behov som kan bli aktuella inom 3 år 6 år för ett eventuellt statligt raffinaderi i Sverige. Bolaget. bör enligt ÖEF bl. a. ges möjlighet att förhandla direkt med oljepro- ducerande länders egna säljarganisationer om köp av råolja till den svenska marknaden. Bolaget bör även handha frågor om direktimport av raffinerade oljeprodukter för i första hand den planerade extra. reservlagringen av oljeprodukter. På sikt bör även bolaget enligt över— styrelsens uppfattning delvis kunna samordna oljeinköp för flera stat— liga myndigheter. '

ÖEF:s skrivelse har remitterats till riksrevisionsverket (RRV), kom— merskollegium (KK), statens industriverk (SIND) och Svenska petroleum- institutet (SPI). I ärendet har vidare inkommit en skrivelse från energi-- politiska delegationen.

RRV anser att ställning till inköpsorganisationen vad angår det mera långsiktiga behovet av råolja och oljeprodukter bör tas i samband" med eventuella beslut om en utbyggnad av den svenska raffinaderi— kapaciteten. I fråga om mera kortsiktiga behov av råolja och oljepro— dukter föreligger enligt RRV motiv för ett särskilt inköpsbolag. RRV framhåller vidare att det är mindre lämpligt att knyta bolaget till ÖEF, om avsikten är att det planerade inköpsbolagets verksamhet skall gå utöver den handel som erfordras för beredskapsändamål. I sådana fall:

Prop. 1975: 2 26

bör inköpsbolaget göras fristående eller inordnas under Statsföretag AB.

KK har inte något att invända mot ÖEF:s förslag. SIND har i princip inte något att invända mot planerna på en upp— byggnad av en fast, statlig inköpsorganisation för råolja. Frågan om och formerna för en sådan inköpsverksamhet är dock enligt SIND alltför tidigt väckt. SIND har inte något att erinra mot att den handel med olje- produkter som ÖEF f. n. bedriver i fortsättningen bedrivs i aktiebolags- form. I det fall denna verksamhet skall utsträckas till att även omfatta råoljeköp direkt från de oljeproducerande länderna förordar SIND bildandet av ett självständigt, statligt bolag.

SPI framhåller att den ökade inköpsverksamhet som bl. a. beslutet om en statlig lagring av 3 milj. m3 råolja innebär är av engångskaraktär. Institutet finner det dock riktigt att ÖEF erhåller de ekonomiska, per— sonella och tekniska resurser som erfordras för den utökade inköps- verksamheten. Skulle det visa sig att inköpen fördelaktigast genomförs i bolagsform är detta, med hänsyn till erfarenheterna från vinterns energi- kris, något som institutet inte vill motsätta sig.

Energipolitiska delegationen förordar, att ett statligt inköpsbolag bil- das i enlighet med öEF:s förslag. Delegationen anser dock att frågan om huvudmannaskap för det statliga inköpsbolaget bör omprövas när ägar- strukturen för de förutsedda ytterligare utbyggnaderna av raffinaderika- .pacitetcn klargjorts.

Föredraganden

För egen del anser jag att en inköpsorganisation av det slag som överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) föreslagit bör bildas snarast av försörjningsskäl. Organisationens ändamål bör i första hand vara att handlägga sådan inköpsverksamhet som syftar till ökad försörjningsbe- redskap. Den bör överta den inköpsverksamhet av oljeprodukter m. m., främst eldningsoljor, och förhyrning av lagringsutrymmen som nu med utnyttjande av den rörliga krediten samt investeringsmedel inom ramen för Fonden för beredskapslagring bedrivs i ÖEF:s regi. Vidare bör in- köpsorganisationen förbereda och genomföra inköp för ÖEF:s räkning av 'den råolja som fordras för den av riksdagen beslutade lagringen av 3 .milj. m3. Inlagringen av råolja beräknas börja under senare delen av år 1977. Förhandlingar om köp av olja måste enligt min uppfattning dock påbörjas betydligt tidigare, i synnerhet om avtal skall tecknas direkt med .de oljeproducerande ländernas egna säljorganisationer.

Även andra uppgifter bör emellertid ankomma på den föreslagna inköpsorganisationen.

På skilda håll inom den statliga förvaltningen inköps kontinuerligt oljeprodukter i större eller mindre omfattning.

Prop. 1975: 2 27

En samordning av denna verksamhet bör enligt min uppfattning ge kommerSiella vinster och administrativa fördelar. Det synes därför na- turligt att utöver ÖEF även andra samhällsorgan får möjligheter att ut- nyttja den föreslagna inköpsorganisationen.

Den föreslagna verksamheten bör på sikt enligt min uppfattning medföra en förbättrad försörjningsberedskap genom den marknads- kännedom och de kontakter som staten härigenom skaffar sig, vilket är av stort värde särskilt i krissituationer.

För att erhålla största möjliga flexibilitet vid affärsuppgörelser och förhandlingar bör den centrala statliga inköpsorganisationen ges formen av aktiebolag.

Företaget bör organiseras så att det smidigt kan anpassa inköpsverk- samheten till förändringar på oljemarknaden t. ex. på grund av ett statligt engagemang i raffineringsverksamhet. Företagets ställning bör därvid kunna omprövas. En nära samordning med Statsföretag AB bör eftersträvas.

Jag anser att bolaget bör drivas enligt gängse principer för affärs— drivande statliga bolag. Det bör alltså ha en sådan lönsamhet att det kan täcka sina kostnader och ge skälig avkastning på insatt kapital.

Verksamheten inom det nya inköpsbolaget bör bedrivas på förmed— lingsbasis. ÖEF och andra köpare bör således kunna ge inköpsbolaget i" uppdrag att förmedla inköp av råolja och oljeprodukter m. m. Uppdra- gen bör formaliseras i avtal mellan bolaget och uppdragsgivaren i fråga.

Jag beräknar aktiekapitalet i bolaget till 500 000 kr. För att ge bo- laget en reservfond bör aktierna emitteras till en kurs av 120 %. Samt- liga aktier bör ägas av staten. Jag föreslår att till aktieteckning i bolaget ett investeringsanslag av 600 000 kr. anvisas i riksstaten för innevarande budgetår under Fonden för statens aktier. Bolagets behov av rörelse- kapital i övrigt bör täckas genom bankkrediter i sedvanlig ordning. Ett bolag av detta slag måste för att kunna operera effektivt antingen ha ett relativt stort aktiekapital eller vara utrustat med någon annan form av ekonomisk garanti. Jag har stannat för att förorda ett litet aktiekapital och föreslår att detta kompletteras med en statlig borgen om högst 25 milj. kr. jämte ränta. Borgen bör i begränsad utsträckning kunna utnytt- jas för förstärkning av bolagets likviditet under ett uppbyggnadsskede men däremot inte som säkerhet för den upphandling som bolaget skall gö- ra på uppdragsbasis. Det är inte heller avsikten att bolaget skall använda borgen som underlag för egen upphandling.

ÖEF bedriver f. n. som tidigare nämnts sin inköpsverksamhet i fråga. om olja med utnyttjande av 300 milj. kr. av den rörliga krediten på 650 milj. kr. samt investeringsmedel inom ramen för fonden för beredskaps- lagring.

Jag har tidigare framhållit vikten av att inköpsbolaget från försörj-

Prop. 1975: 2 28

ningssynpunkt bildas snarast. En förutsättning för bolagets verksam- het är att ÖEF under en övergångstid ges möjlighet att med utnyttjande .av den rörliga krediten fortsätta nu pågående förhyrning av lagrings- utrymmen och inköp av eldningsolja för inlagring i dessa.

Läget på den internationella oljemarknaden är fortfarande instabilt. Nya störningar i oljetillförseln till Sverige skulle komma att innebära väsentliga konsekvenser för det svenska samhället. Enligt min mening bör ÖEF därför även i fortsättningen och tills försörjningsläget ytterli- gare stabiliserats enligt regeringens närmare bestämmande disponera den rörliga krediten för avsett ändamål. De kostnader som härigenom kan komma att uppstå bör regleras över vederbörligt anslag på driftbudgeten. Avsikten är dock att verksamheten såvitt möjligt skall vara självbärande.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag

att regeringen föreslår riksdagen att 1.besluta att ett statligt aktiebolag för förmedling av köp av råolja och oljeprodukter m. m. skall bildas, . bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att ställa garanti för lån till aktiebolaget intill ett belopp av 25 000000 kr. jämte ränta på de villkor jag tidigare redovisat,

3. till Teckning av aktier i ett statligt aktiebolag för förmedling av köp av råolja och oljeprodukter m.m. under Fonden för statens aktier på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1974/75 anvisa ett investeringsanslag av 600 000 kr.,

4. godkänna de av mig förordade allmänna riktlinjerna för utnytt- jande av den rörliga krediten för inköp av råolja och oljepro- dukter m. m. (x)

Prop. 1975: 2 29

Utdrag ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1975-01-03

Föredragande: statsrådet Bengtsson

Anmälan till tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1974/75 såvitt avser arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde

DRIF T BUD GETEN

ELFTE HUVUDTITELN

B. Arbetsmarknad m. m.

[1] B 6. Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning. Under denna rubrik har på riksstaten för innevarande budgetår förts upp ett reser- vationsanslag av 1 milj. kr.

Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS)

AMS har i skrivelse den 13 september 1974 begärt ytterligare medel för anskaffning av utrustning. Beslutsutrymmet för budgetåret 1974/75 medger enligt styrelsen inte erforderliga investeringar i maskiner till in- dustriella beredskapsarbeten. Till följd härav har tidigare beslutade etableringar inte kunnat fullföljas. Befintlig utrustning utnyttjas långt under planerad kapacitetsnivå eller inte alls. Rationaliseringsåtgärder som skulle givit stora resultatförbättringar har ej heller kunnat genom- föras.

Följande investeringar bedöms angelägna att genomföra under bud- getåret 1974/75.

1. Fullföljande av etableringar i Pajala och Överkalix så att planerad kapacitet och rationaliseringsgrad kan uppnås.

2. Mera omfattande rationaliseringar av typ omdisponering av pro— duktsortiment mellan arbetsplatser och uppläggning av rationella pro- duktionslinjer.

Prop. 1975: 2 30

3. Ersättningsanskaffning av maskiner ofta kombinerad med en effek- tivitetshöjning genom modernare utrustning och minskade stillestånds- tider.

4. Investeringar nödvändiga från säkerhetssynpunkt. Ökade säkerhetskrav kräver kompletteringsinvesteringar.

5. Investeringar som en följd av en alltid pågående rationaliserings- strävan. En verksamhet som ej ständigt tillvaratar olika rationaliserings- möjligheter kommer, sedan etableringsskedet genomförts, att fortlöpande vara underkastad en resultatförsämring. Kostnadsökningar av olika slag (material, löner osv.) kan aldrig helt kompenseras med prishöjningar. Flertalet av de industriella beredskapsarbetena har nått detta stadium. De sammanlagda kostnaderna beräknas av styrelsen till 3 450 000 kr. Härefter har AMS genom särskild framställning hemställt om 400 000 kr. för anskaffning av viss utrustning vid det industriella beredskaps- arbetet i Törefors. Utrustningen är nödvändig med hänsyn till ändrad produktionsinriktning.

F öredraganden

De industriella beredskapsarbetena är f. n. föremål för översyn av or- ganisationskommittén för skyddat arbete. Utredningen skall enligt dess direktiv bl. a. pröva förutsättningarna för ett enhetligt huvudmannaskap för industriella beredskapsarbeten, verkstäder för skyddat arbete, kon- torsarbetscentraler och hemarbete. Härvid skall också en regional sam- ordning eftersträvas. Utredningens förslag väntas föreligga under år 1975.

Mot denna bakgrund är jag nu inte beredd att tillstyrka medel för de allmänna rationaliseringsåtgärder, bl. a. i form av produktsamordning mellan de industriella beredskapsarbetena, som AMS föreslagit.

Jag delar däremot styrelsens uppfattning om nödvändigheten av vis- sa kompletterande investeringar i Törefors.

I fråga om behovet av investeringar i Överkalix vill jag anföra följan- de. Vid det industriella beredskapsarbetet i Överkalix tillverkas i huvud- sak insatsvaror för Norrbottens järnverk Aktiebolag (NJA). Under 1973/ 74 ledde verksamheten till en förlust motsvarande 255 kr./anställd och dag. En industriell produktion på dessa villkor kan inte rimligen fort- sätta som ett permanent inslag i styrelsens verksamhet.

Enligt vad jag under hand har inhämtat pågår f.n. förhandlingar mellan AMS och NJA om nytt avtal rörande de ekonomiska villko- ren för leveranserna. Först sedan dessa förhandlingar visat sig leda till att förlusterna avsevärt reduceras i syfte att uppnå kostnadstäckning bör de av AMS planerade investeringarna i nya maskiner vid det industriel- la beredskapsarbetet i Överkalix komma till stånd.

Vad slutligen gäller frågan om vissa investeringar vid det industriella beredskapsarbetet i Pajala har jag erfarit, att frågan om den framtida produktionsinriktningen övervägs inom styrelsen. Först sedan slutlig

lProp. 1975: 2 3!

ställning tagits till den framtida omfattningen och inriktningen av pro- duktionen vid beredskapsarbetet i Pajala är jag beredd överväga beho- vet av ytterligare investeringar. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning på till- läggsstat II till riksstaten för budgetåret 1974/75 anvisa ett re- servationsanslag av 1 500 000 kr.

KAPITALBUDGETEN V. FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD

12] 9. Regionalpolitiskt stöd: Lokalkeringslån. På riksstaten för budget- året 1974/75 anvisades under denna rubrik ett investeringsanslag av 265 milj. kr. Det outnyttjade beloppet från föregående budgetår upp- gick till ca 145 milj. kr. För utbetalning av beviljade lokaliseringslån stod alltså ca 410 milj. kr. till förfogande under innevarande budgetår. Eftersom utbetalningarna sker i takt med att investeringarna genom- förs uppstår en eftersläpning jämfört med beviljat stöd. Under budget- .året 1973/74 beviljades lokaliseringslån till ett belopp av 568,5 milj. kr. En stor del av de beslut om lokaliseringslån som fattades under budgetåret 1973/74 leder till utbetalning av sådana lån under inneva- rande budgetår. Jag har av AMS erfarit att ca 260 milj. kr. har ut- betalats under budgetårets fem första månader. Enligt AMS beräk- ningar kommer behovet av utbetalningar under budgetåret 1975/76 att uppgå till totalt ca 585 milj. kr. De medel som står till förfogande för utbetalning under den återstående delen av innevarande budgetår kan mot denna bakgrund beräknas bli förbrukade under de första må- naderna av år 1975. Jag beräknar därför att ytterligare 200 milj. kr. er- fordras för att skapa den nödvändiga rörelsefriheten vid utbetalning av redan beviljade lokaliseringslån. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Regionalpolitiskt städ: Lokaliseringslån på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1974/75 under fonden för låne- understöd anvisa ett investeringsanslag av 200 000000 kr.

Prop. 1975: 2 33

Bilaga 9 Utdrag FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL vid regeringssammanträde 1975-01-03

Föredragande: statsrådet Sträng

Anmälan till tilläggsstat 11 till riksstaten för budgetåret 1974/75 såvitt av- ser statens allmänna fastighetsfond

STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

[1] Reparations- och underhållskostnader m.m. under kriminalvårds- styrelsens delfond av statens allmänna fastighetsfond. Under posten till reparations- och underhållskostnader m.m. har för denna delfond i staten för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1974/75 beräk— nats 14 191 000 kr.

K ri minalvårdsstyrelsen

I augusti 1972 rymde vid ett tillfälle 15 intagna från kriminalvårds- anstalten Kumla. I juni 1973 forcerade fyra intagna tre av anstaltens körportar med en soptransportbil. Till följd av bl. a. dessa händelser samt upprepade rapporter om förestående fritagningsaktioner har styrel- sen tvingats att skyndsamt vidta rymningshindrande åtgärder till en sam- manlagd kostnad av 263 472 kr. Beloppet, som förskottsvis har bestridits av tillgängliga medel, är av sådan storleksordning att det inte kan bestri- das av medel som står till styrelsens disposition för reparations- och un- derhållskostnader m. m.

F öredraganden

Med hänsyn till angelägenheten av de arbeten som utförts och kost- nadernas omfattning förordar jag att 200 000 kr. utöver tidigare fast— ställt belopp anvisas för reparations- och underhållskostnader m. m.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att i staten för statens allmänna fastighetsfond, kriminalvårds- styrelsens delfond, under posten Reparations— och underhålls- kostnader m.m. för budgetåret 1974/75 beräkna ett belopp av ytterligare 200 000 kr.

Prop. 1975: 2 34

Förteckning

över av regeringen hos riksdagen i prop. 1975: 2 begärda anslag på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1974/75.

DRIFTBUDGETEN

A. Egentliga statsutgifter

II. Justitiedepartementet E 5 Allmänna advokatbyråer m. m.: Utrustning 500 000

VI. Kommunikationsdepartementet C 6 Kostnader för nytt bilregister m.m. 2 090 000

VII. Finansdeparrementet

C 4 Myntverket: Nyanskaffning av vissa maskiner rn. m. 817 000

VIII. Utbildningsdepartementet

B 8 Bidrag till Operan och Dramatiska teatern 9 095 000 B 9 Bidrag till Svenska riksteatern 4 155 000 E 51 Atomforskning 1 250 000

X. Handelsdepartementet A 2 Kommittéer m.m. ] 000 000

X I . Arbetsmarknadsdepartementet

B 6 Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning 1 500 000

Summa egentliga statsutgifter 20 407 000

KAPITALBUDGETEN

Kapitalinvestering

V. Fonden för låneunderstöd

Arbetsmarknadsdepartementet: 9 Regionalpolitiskt stöd: lokaliseringslån 200 000 000

VI. Fonden för statens aktier

Försvarsdepartementet: aa Teckning av aktier i Crownair AB 2 220000

Prop. 1975: 2 35

Handelsdepartementet: aa. Teckning av aktier i ett statligt aktiebolag för förmedling av köp av råolja och oljeprodukter m. m. 600 000

Vlll. Fonden för beredskapslagring

Jordbruksdepartementet: a Statens jordbruksnämnds delfond: Lagring av jordbruksprodukter för beredskapsändamål 30 000 000

Summa för kapitalbudgeten 232 820 000

KUNGLJOKTR. STOCKHOLM 1915 740617.