Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag till lagändringar som avser ändrade ersättningsregler inom sjukförsäkringen. Till grund för förslagen ligger en överenskommelse med s_iukvårdshuvuclmännen om vissa finansieringsfrå- gor för sjukvården. Överenskommelsen innebär bl. a. en höjning av sjuk- försäkringens läkarvårdsersättning till sjukvårdshuvudmännen från 48 kr. till 70 kr. per läkarbesök och en höjning av patientavgiften från 12 kr. till högst l5 kr. fr.o.m. den 1 januari 1976. En väsentlig förbättring görs i sjukförsäkringens ersättningsregler för sjukvård-ande behandlingar som ut- förs av annan personal än läkare genom att här införs ett utvidgat och enhetligt ersättningssystem. Sjukförsäkringens resekostnadsersättning ut- sträcks samtidigt till att bl. a. gälla även för sådana behandlingar. Karens- beloppet för resekostnadsersättningen ändras från 6 kr. till 8 kr. Systemet för sjukförsäkringens ersättning till sjukvårdshuvudmännen för ambulans- transporter m.m. förenklas. Vidare höjs sjukförsäkringens ersättning till sjukvårdshuvudmännen för sjukhusvård liksom den försäkrades sjukpen- ningavdrag vid sjukhusvård. Reglerna för sjukförsäkringens ersättning till sjukvårdshuvudmännen för-vissa läkarintyg och för preventivmedelsråd- givning knyts an till de enhetliga bestämmelserna om läkarvårdsersättning m. m.

I enlighet med den träffade överenskommelsen övertar sjukvårdshuvud- männen helt ansvaret för att tillhandahålla hjälpmedel till handikappade. En enhetlig hjälpmedelsersättning från sjukförsäkringen till sjukvårdshu- vudmännen införs. Sjukvårdshuvudmän som medverkar vid anskaffning

• Sida 2
•  Original

Prop. 197536 2

av kostnadsfria eller prisnedsatta glasögon till barn och ungdom får förhöjd hjälpmedelsersättning från sjukförsäkringen.

I anslutning till överenskommelsen ändras sjuklörsäkringens läkemedels- rabatt så att maximiavgiften vid inköp av medicin på recept blir 20 kr. mot det sedan år 1968 gällande beloppet 15 kr. Reglerna om avgiftsfria läkemedel vid vissa sjukdomar behålls oförändrade.

De ändrade ersättnings- och avgiftsreglerna avses gälla fr.o.m. den l januari 1976. De i propositionen redovisade förslagen innebär ett ekonomiskt tillskott för sjukvårdshuvudmännen på 650 milj. kr. per år. Kostnadsök- ningen för sjukförsäkringen beräknas till 634 milj. kr. per år. För att täcka dessa kostnader jämte en kostnadsökning för sjukförsäkringen till följd av konstaterad ökad sjukfrekvens höjs socialförsäkringsavgiften till sjukför- säkringen från arbetsgivare m. fl. med 0,6 procentenheter fr. o. m. är l976.

• Sida 3
•  Original

Prop. 197536 3

1. Förslag till Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrives att 2 kap. 5—7 %& och 3 kap. 45" lagen (l962:381) om allmän försäkringl skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse F öres/agen [vr/else

2 kap. 5 $

Har försäkrad åtnjutit läkarvård, Har försäkrad åtnjutit läkarvård. tandvård eller sjukhusvård som av- tandvård eller sjukhusvård som av- ses i 2—4 åå. utgår ersättning enligt ses i 2—4 äg". utgår ersättning enligt vad regeringen med riksdagen Iörord- grunder som regeringen lasts/("iller för nar för utgifter i anledning av utgifter i anledning av res o r till resor till och från läkaren, tand- och från läkaren, tandläkaren eller läkaren eller vårdinrättningen. där ej vårdinrättningen. med hänsyn till resans längd samt den försäkrades til/Stånd skäligen kunnat I/brdras att han gått eller/Eirdats på an- nat sätt. som icke krävt särskild kost- nad.

Ersättning/ör sjuktransporter utgår enligt vad regeringen ]öreskriver.

6 &

Regeringen äger föreskriva. att ersättning enligt av regeringen fastställda grunder skall utgå för försäkrads utgifter för annan vård eller behandling i anledning av sjukdom än i 2—4 åå" sägs ävensom för i samband med sådan vård eller behandling företagna resor. Motsvarande gäller i fråga om för- säkrads utgifter i anledning av resor i samband med vård som vid sjukdom meddelats av distriktssköterska eller distriktsbarnmorska.

F ("ir hjälp/nade! åt handikappade ut- går ersättning enligt vad regeringen lö- res/(river.

7 &” Har kommun genom att anställa eller eljest träffa avtal med läkare eller på annat sätt vidtagit åtgärder för att bereda medellösa eller mindre be-

' Lagen omtryckt 1973z908 ; Senaste lydelse l974:510

• Sida 4
•  Original

Prop. 1975:36 4

Nuvarande lydelse Föreslagen lvdelse

medlade personer läkarvård. må allmän försäkringskassa på framställning av kommunen förordna. att kommunen efter grunder som fastställas av regeringen skall vara berättigad att av kassan erhålla ersättning för kostnad för läkarvård. som sålunda beretts försäkrad. Sådan ersättning må i varje särskilt fall utgivas allenast i den mån ersättning i anledning av vården ej tillkommit den försäkrade själv samt må ej överstiga vad som skolat utgivas till denne. därest han fått vidkännas motsvarande kostnad. Allmän försäkringskassa äger med arbetsgivare. som anordnar läkar- vård eller vidtager andra sjuk-

Allmän försäkringskassa äger med arbetsgivare. som anordnar läkar- vård eller vidtager andra sjuk-

vårdande åtgärder så att kassans ut- gifter för sjukvårdsersättning kunna antagas minska. överenskomma om skälig gottgörelse för arbetsgivarens

vårdande åtgärder så att kassans ut- gifter för sjukvårdscrsättning kunna antagas minska. överenskomma om skälig gottgörelse för arbetsgivarens

ifrågavarande kostnader. ifrågavarande kostnader. Sådan överenskommelse skall för att vara gällande fastställas av riksförsäk- ringsverket. Allmän .löt'säkringskassa äger jäm- väl med kommun, Iam/stingskommtin eller transportföretag. som drager sig att ombesörja transporter. för vilka er- sättning /i'än sjuk/örsäkringen mä utgi— vas. trä/"la överenskomme/se om skälig gottgörelse här/ör samt om avgifter. vilka kommunen. Iandstingskommu- nen eller löretaget mä utlaga av de lär- säkrade för utförda transporter. Överenskommelse som avses i andra eller tredje stycket skall för att vara gällande fastställas av riksför- säkringsverket.

Har arbetsgivare för sjöman jämlikt sjömanslagen (l973:282) haft att vid sjömans sjukdom vidkännas kostnad som avses i 2—6 & .äger han hos allmän försäkringskassa erhålla gottgörelse för kostnaden enligt bestämmelserna i denna lag.

3 kap. 4 s* Hel sjukpenning utgör för dag nittio procent av den fastställda sjukpen- ninggrundande inkomsten. delad med trehundrasextiofem. Sjukpenningen

• Sida 5
•  Original

Prop. 1975:36

Nuvaramle [vr/else Föreslagen [vr/else

avrundas till närmaste hela krontal. För försäkrad som avses i l & andra stycket utgör hel sjukpenning åtta kronor för dag.

För dag då försäkrad åtnjuter sjuk- husvård skall sjukpenning minskas med tio kronor. dock med högst en tredjedel av sjukpenningens be10pp. Därvid skall det belopp varmed minskning sker avrundas till när- mast Iägre hela krontal. Sjukpenning vid sjukhusvård skall dock alltid utgå med lägst åtta kronor.

För dag då försäkrad åtnjuter sjuk- husvård skall sjukpenning minskas med tiugu kronor. dock med högst en tredjedel av sjukpenningens be- lopp. Därvid skall det belopp varmed minskning sker avrundas till när- mast lägre hela krontal. Sjukpenning vid sjukhusvård skall dock alltid utgå med lägst åtta kronor.

Denna lag träder i kraft den I januari l976.

• Sida 6
•  Original

Prop. 197536

2. Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1954:519) angående kostnadsfria och prisnedsatta läkemedel m. m.

Härigenom föreskrives i fråga om förordningen (l954:519) angående kost- nadsfria och prisnedsatta läkemedel m.m.l dels att i 2. 4. 7 och 8 åå ordet "Konungen” skall bytas ut mot "re- geringen".

dels att i 1 och 4—8 åå ordet ”förordning” och böjningsform av detta ord skall bytas ut mot "lag" i motsvarande form. dels att rubriken till förordningen och 3 & skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lvdelse

Kungl. Maj:ts I/örordning angående kostnadsfria och prisnedsatta läkeme- del m. m.

3."

i annat fall än som avses i 2 & äger vid sjukdom den som är omfattad av sjukförsäkring enligt lagen om allmän försäkring eller här i riket är iallmän ellerenskild tjänst vid inköp av läkemedel åtnjuta nedsättning av fastställt pris för samtidigt förskrivna och inköpta läkemedel med hälften av det belopp varmed priset översti- ger fem kronor och hela det belopp varmed priset överstiger tjugo/em kronor. Är förskrivning avsedd att expedieras mer än en gång. skall nedsättningen hänföra sig till varje avsett expeditionstillfälle.

föreslagen lydelse

Lag om kostnads/ria och prisnedsatta

läkemedel m. m.

lannat fall än som avses i 2 _5 äger vid sjukdom den som är omfattad av sjukförsäkring enligt lagen om allmän försäkring eller här i riket är iallmän eller enskild tjänst vid inköp av läkemedel åtnjuta nedsättning av fastställt pris för samtidigt förskrivna och inköpta läkemedel med hälften av det belopp varmed priset översti- ger fem kronor och hela det belopp varmed priset överstiger trettio/em kronor. Är förskrivning avsedd att expedieras mer än en gång. skall nedsättningen hänföra sig till varje avsett expeditionstillfälle.

Vad nu sagts om den som är omfattad av sjukförsäkring enligt lagen om allmän försäkring skall beträffande försäkrad. som är bosatt utom riket.

lFörordningen omtryckt l962:405. Senaste lydelse av

1 F l967z737 4 .' l972:7ll 5," 1973z47l förordningens rubrik l972zl88

ISenaste lydelse l967:737

.!

_I'I

!

• Sida 7
•  Original

Prop. 197536 7

Nuvarande lydelse Föreslagen lvdelse gälla allenast för tid varunder han vistas härstädes.

Från prisnedsättning enligt denna Från prisnedsättning enligt denna paragraf äger Konungen undantaga paragraf äger regeringen undantaga visst läkemedel eller viss grupp av visst läkemedel eller viss grupp av läkemedel som i första stycket avses. läkemedel som i första stycket avses.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976.

• Sida 8
•  Original

Prop. 197536

3. Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1969:653) om bidrag från lands- tingskommuner och kommuner som ej tillhör landstingskommun till bestridande av kostnaderna för vård vid karolinska sjukhuset

Härigenom föreskrives att förordningen (1969:653) om bidrag från lands- tingskommuner och kommuner som ej tillhör landstingskommun till be- stridande av kostnaderna för vård vid karolinska sjukhusetl skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Kungl. Maj:ts förordning om bidrag från Iandstingskomtmtner och kom- muner som ej tillhör landstingskom- man till lus/ridande av kostnaderna . lör värd vid karolinska sjukhuset

lntages någon som är bosatt utan- för Stockholms län på karolinska sjukhuset för vård. som det enligt sjukvårdslagen den 6 juni 1962 (nr 242) åligger landstingskommun att ombesörja.skall den landstingskom- mun inom vilken den intagne är bo- satt till sjukhuset erlägga bidrag till kostnaderna för vården enligt vad nedan sägs.

I fråga om vård på annan avdel- ning vid karolinska sjukhuset än ra- diumhemmet föreligger skyldighet att utge vårdbidrag som avses i första stycket endast under förutsättning att den på sjukhuset intagne anting- en insjuknat i den sjukdom vården avser under vistelse inom Stock- holms län eller fått hänvisning till sjukhuset för vård. som ej kan bc- redas på landstingskommunens

lSenaste lydelse l972:674

Föreslagen lvde/se

Lag om vissa bidrag lör värd vid karo- linska sjukhuset

lntages någon som är bosatt utan- för Stockholms Iän och icke omfattas av avtal om regionsjukvärd m. m. vid karolinska sjukhuset på sjukhuset för vård. som det enligt sjukvårdslagen (1962z242) åligger landstingskom- mun att ombesörja. skall den lands- tingskommun inom vilken den in- tagne är bosatt till sjukhuset erlägga bidrag till kostnaderna för vården en- ligt vad nedan sägs.

l fråga om vård på annan avdel- ning vid karolinska sjukhuset än ra- diumhemmet föreligger skyldighet att utge vårdbidrag som avses i första stycket endast under förutsättning att den på sjukhuset intagne anting- en insjuknat i den sjukdom vården avser under vistelse inom Stock- holms län eller fått hänvisning till sjukhuset för vård. som ej kan be- redas på landstingskommunens

• Sida 9
•  Original

Prop. 197536

Nuvarande [vt/else

sjukhus. Närmare föreskrifter om så- dan hänvisning meddelas av Ko- nungen.

Vårdbidraget utgår för varje vård- dag med det belopp. varmed den för patienten tillämpliga vårdavgiften på allmänt rum vid karolinska sjukhu- set överstiger/emmn kronor.

9

Föreslagen hide/se

sjukhus. Närmare föreskrifter om så- dan hänvisning meddelas av rege- ringen.

Vårdbidraget utgår för varje vård- dag med det belopp. varmed den för patienten tillämpliga vårdavgiften på allmänt rum vid karolinska sjukhu- set överstiger tjugo kronor.

Vad ovan föreskrives om landstingskommun äger motsvarande tillämp— ning på kommun som ej tillhör landstingskommun. Utgår vårdbidrag. minskas vårdavgiftcn med motsvarande belopp.

Denna lag träder i kraft den I januari 1976.

• Sida 10
•  Original

Prop. 197536 10

4. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1974'.525) om ersättning för viss födel- sekontrollerande verksamhet m.m.

Härigenom föreskrives att 1 och 3 åå lagen (1974z525) om ersättning för viss födelsekontrollerande verksamhet m. m. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

] &

Staten. landstingskommun eller kommun får enligt vad nedan sägs er- sättning för kostnader för rådgivning i födelsekontrollerande syfte som vid personligt besök meddelas den som omfattas av sjukförsäkring enligt lagen (1962381) om allmän försäkring. Motsvarande ersättning utgår även till organisation. som med socialstyrelsens tillstånd bedriver sådan rådgivning.

Ersättning till privatpraktiserande läkare för rådgivning i födelsekontrol- lerande syfte utgår enligt grunder som regeringen fastställer.

Ersättning enligt denna lag utgår Ersättning enligt denna lag utgår även för rådgivning angående abort. ' även för rådgivning angående abort eller sterilisering.

3 &

Ersättning enligt denna lag utgår endast om rådgivning och i anslutning därtill utlämnade preventivmedel tillhandahålles den försäkrade kostnads- fritt.

För utgifter./ör resor samföretages i samband med rådgivning enligt denna lag utga'r ersättning till den-försäkrade enligt grunder som regerittgenfaststäl- ler.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976.

• Sida 11
•  Original

Prop. 197536 ll

Utdrag SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1975-02-27

Närvarande: statsministern Palme. ordförande. och statsråden Sträng. Jo- hansson. Holmqvist. Aspling. Lundkvist. Geijer. Bengtsson. Norling. Löf- berg, Carlsson. Feldt. Sigurdsen. Gustafsson. Zachrisson, Leijon.

Föredragande: statsrådet Aspling

Proposition om ändrade ersättningsregler inom sjukförsäkringen. m. m.

1.1. Allmänt

Sjukförsäkringsförmånerna enligt lagen (1962z381) om allmän försäkring (AFL) bestårav sjukvårdsersättning. sjukpenning och föräldrapenning. Sjuk- vårdsersättning utgår enligt 2 kap. AFL i form av ersättning för läkarvård. tandvård. sjukhusvård och för vissa särskilda sjukvårdande åtgärder jämte resor i samband med vården. Sjukvårdsersättning utgår även för läkeme- delskostnader.

1.2. Ersättning för läkarvård

Ersättning för läkarvård utgår om vården ombesörjs av staten. lands- tingskommun eller kommun som inte tillhör landstingskommun (offentlig läkarvård) eller lämnas av läkare som är uppförd på en av allmän försäk- ringskassa upprättad förteckning (annan läkarvård). Ersättning utgår enligt grunder som regeringen fastställer. l fråga om vård som lämnas av läkare som uppförts på den nämnda förteckningen fastställs grunderna för högst två år i sänder efter förslag av riksförsäkringsverket. Regeringen kan därvid bestämma det högsta arvode som får tas ut för vård som lämnas av läkare som är uppförd på nyssnämnda förteckning. Grunder för läkarvårdsersätt- ning m.m. har fastställts i läkarvårdstaxan (1974c699).

För orient/tjg läkarvård betalar försäkringskassan till sjukvårdshuvudman- nen genom läkarvårdsersättning 48 kr. för varje läkarbesök. Av patienten får tas ut en avgift på högst 12 kr. Beloppen inkluderar ersättning även för det första läkarbesök som sker med anledning av remiss samt för

• Sida 12
•  Original

Prop. 197536 12

sådana röntgen- och laboratorieundersökningar m. m. som patienten blir remitterad till vid läkarbesöket. Meddelas vården vid läkares besök hos den sjuke kan en tilläggsavgift av 8 kr. tas ut av den försäkrade. Vid råd- frågning per telefon utgår ersättning från försäkringen med 5 kr. och pa- tientavgift får tas ut med högst 5 kr.

1 annan läka/wird får läkare för varje patientbesök tillgodoräkna sig arvode högst med de belopp som anges i taxan. Läkarna får i patientavgift ta ut högst 20 kr.. i vissa fall 25 eller 30 kr. Patientavgiften inkluderar ersättning för remissbesök hos läkare inom offentlig vård samt för röntgen- och la- boratorieundersökningar m.m. som patienten remitteras till. Vid läkares besök hos den sjuke får tas ut en tilläggsavgift med 10 kr. För telefon- rådfrågning utgör patientavgiften högst 10 kr. Försäkringskassan betalar direkt till läkaren skillnaden mellan läkararvode och patientavgift genom läkarvårdsersättning.

Enligt beslut av regeringen skall läkarvårdstaxans bestämmelser om er- sättning för röntgen- och laboratorieundersökningar vid remiss inom pri- vatpraktikervården äga motsvarande tillämpning när remiss utfärdas inom företagshälsovården.

1.3. Ersättning för sjukvårdande behandlingar m. m.

1 2 kap. på AFL ges regeringen möjlighet föreskriva att ersättning skall utgå för försäkrads utgifter för annan vård eller behandling i anledning av sjukdom än läkarvård. tandvård och sjukhusvård liksom för resor i samband med sådan vård eller behandling. Närmare bestämmelser härom finns i kungörelsen (l962:387) angående ersättning enligt lagen om allmän försäk- ring för vissa utgifter för vård eller behandling i anledning av sjukdom. Enligt 2 ;" i nämnda kungörelse utgår ersättning till den försäkrade för utgifter för följande slags behandling:

sjukgymnastisk behandling (rörelsebehandling eller massage jämte för- beredande uppvärmning").

behandling med kortvåg. ultrakortvåg. mikrovåg eller ultraljud. som inte lämnas i samband med sjukgymnastisk behandling.

tryckvariationsbehandling av arteriella genomblödningsrubbningar. elektrisk retningsbehandling vid muskelförlamningar. mekanisk sträckbehandling av ryggraden. samt foniatrisk behandling.

Ersättning för utgifter för sådan behandling utgår om behandlingen varit nödvändig på grund av sjukdom och föreskrivits av läkare samt meddelats under tid då den försäkrade inte åtnjutit sjukhusvård.

Ersättning för här avsedd behandling utgår till den försäkrade med högst tre fjärdedelar av följande belopp. nämligen

för sjukgymnastisk behandling. utförd av läkare eller legitimerad sjuk-

• Sida 13
•  Original

Prop. 197536 13

gymnast. l6 kr. eller.om behandlingen utförts vid besök hos den försäkrade. 22 kr. jämte skälig ersättning för resekostnad;

lör sjukgymnastisk behandling. utförd av s.k. förteckningsgymnast. 14 kr. eller. om behandlingen utförts vid besök hos den försäkrade. 18 kr. jämte skälig ersättning för resekostnad;

för foniatrisk behandling 16 kr.. samt för annan behandling 6 kr.

1.4. Ersättning för sjukhusvård

Ersättning från sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudman utgår enligt 2 kap. 4 & AFL för försäkrads sjukhusvård som behövts på grund av sjukdom eller förlossning. Fr. o. m. år l973 utgör denna ersättning l5 kr. per vårddag. För dem som inte omfattas av sjukförsäkringens ersättningsregler i detta hänseende tar sjukvårdshuvudmännen i regel ut en avgift med motsvarande belopp.

För varje dag som försäkrad vistas på sjukhus görs enligt 3 kap. 45 AFL avdrag med 10 kr. på den sjukpenning denne är berättigad till. Avdraget får dock utgöra högst en tredjedel av sjukpenningens belopp och den åter- stående Sjukpenningen skall uppgå till lägst 8 kr. per dag.

1.5 Ersättning för resor

Den grundläggande bestämmelsen om ersättning för resekostnader vid sjukvård finns i 2 kap. 5 ;" AFL. Försäkrad som erhållit läkarvård. tandvård eller sjukhusvård har rätt till ersättning för utgifter i anledning av resor till och från läkare. tandläkare eller sjukvårdsinrättning. Närmare bestäm- melser om resekostnadsersättning finns främst i sjukreseförordningen ”(962385)-

I fråga om resor i samband med läkarvård gäller enligt sjukreseförord- ningen att ersättning utgår med det belopp varmed den sammanlagda kost- naden för resa till och från läkaren överstiger 6 kr. Vid sjukhusvård utgår ersättning för resor till och från sjukvårdsinrättningen. Utgifter i anledning av återresa från sjukvårdsinrättning ersätts endast i den mån de överstiger 6 kr. Regeringen har förordnat att bestämmelserna om resekostnadsersätt- ning i samband med läkarvård som lämnas av privatpraktiserande läkare skall äga motsvarande tillämpning i samband med besök inom företags- _ hälsovården.

När det gäller resor i samband med tandvård utgår ersättning med det bel0pp varmed den sammanlagda kostnaden för resa till och från tandläkaren överstiger 15 kr.

Sedan år 1971 utgår också resekostnadsersättning för resor i samband med sjukgymnastisk behandling. 5. k. apparatbehandling samt foniatrisk be- handling. Motsvarande gäller beträffande utgifter för resor i samband med

• Sida 14
•  Original

Prop. 197556 14

sjukvård som meddelats av distriktssköterska eller distriktsbarnmorska. Nämnda behandlingar samt vård som meddelas av distriktssköterska eller distriktsbarnmorska anses vid sjukresebestämmelsernas tillämpning i hu- vudsak som läkarvård.

Enligt 2 kap. 7s' tredje stycket AFL får allmän försäkringskassa träffa överenskommelse med kommun, landstingskommun eller transportföretag. som åtar sig att ombesörja transporter för vilka ersättning från sjukförsäk- ringen kan utges. Överenskommelsen får gälla ersättning för transporter samt de avgifter som får tas ut av försäkrad för utförda transporter. Sådana överenskommelser skall för att vara gällande fastställas av riksförsäkrings- verket. Med stöd av nämnda bestämmelser har flertalet lörsäkringskassor träffat sådana överenskommelser med kommun eller landstingskommun. De innebär bl.a. att ambulanstransport för inom resp. område mantals- skrivna personer ombesörjs av kommunen resp. Iandstingskommunen mot viss ersättning från försäkringskassan. I vissa fall har överenskommelserna också avsett transporter med s.k. bårbil.

1.6. Ersättning för vissa läkarintyg

Enligt 4ä kungörelsen (19621394) med vissa bestämmelser rörande an- sökan om pension enligt AFL. m.m. skall den som söker förtidspension på grund av nedsatt arbetsförmåga. handikappersättning eller vårdbidrag lämna läkarutlåtande om hälsotillståndet där inte särskilda skäl föranleder annat. Har sådant läkarintyg ombesörjts av staten. landstingskommun eller kommun som inte tillhör landstingskommun. utgår enligt kungörelsen l962:518 ersättning från den allmänna försäkringen till den som tillhan- dahållit intyget med 31 kr. Ersättning utgår under förutsättning att av den försäkrade inte tagits ut högre avgift än 7 kr. för intygetjämte undersökning som legat till grund härför. Har försäkrad i annan ordning anskaffat sådant intyg. utgår ersättning från den allmänna försäkringen motsvarande tre fjär- dedelar av den försäkrades utgift för intyget. dock högst med 31 kr.

Enligt 16 kap. 25 AFL kan som villkor för rätt till förtidspension eller handikappersättning föreskrivas att den försäkrade skall genomgå under- sökning av läkare. Har undersökning jämte läkarutlåtande i sådant fall om- besörjts av staten. landstingskommun eller kommun som inte tillhör lands- tingskommun. utgår ersättning med 38 kr. från vederbörande allmänna för- säkringskassa till den som ombesörjt undersökningen och utlåtandet. under förutsättning att avgift inte tagits ut av den försäkrade. Har sådan under- sökning jämte utlåtande ombesörjts i annan ordning utgår ersättning med be10pp som prövas skäligt.

För läkarutlåtande. grundat på journal som förts vid sjukhus. skall cr- sättning utgå med 3 kr. eller — om utlåtandet är mera omfattande — med högre belopp dock högst 15 kr.

• Sida 15
•  Original

Prop. 1975:36 ' 15

1.7. Ersättning för preventivmedelsrådgivning m. m.

1 lagen ( l974:525)0m ersättning för viss födelsekontrollerande verksamhet m. m. ges regler om ersättning från sjukförsäkringen för preventivmedels- rådgivning. Samma regler gäller vid abortrådgivning. Ersättningen omfattar även kostnader för preventivmedel som lämnas ut vid besöket. En för- utsättning för sådan ersättning från sjukförsäkringen är att rådgivning och i anslutning därtill utlämnade preventivmedel tillhandahålls utan avgift för den försäkrade.

Ersättning kan enligt lagen utgå till staten. landstingskommun eller kom- mun. till organisation som med socialstyrelsens tillstånd bedriver sådan råd- givning samt till privatpraktiserande läkare. Ersättning utgår för varje råd- givningstilllälle med belopp som regeringen fastställer.

Enligt 14% läkarvårdstaxan (19741699) utgår ersättning i form av läkar- vårdsersättning med 45 kr. Patientavgift får inte tas ut för rådgivningen. Betättigar läkarbesök till arvode på grund av sjukdom utgår inte samtidigt arvode för preventivmedelsrådgivningen.

1.8. Läkemedelsrabatter

Ersättning från sjukförsäkringen för läkemedelskostnader regleras bl.a i förordningen (19541519) angående kostnadsfria och prisnedsatta läkemedel m. m. Enligt huvudregeln skall på apotek kostnadsfritt eller till nedsatt pris under vissa angivna förutsättningar tillhandahållas läkemedel som ordinerats av läkare eller tandläkare.

Den som omfattas av sjukförsäkringen och som lider av långvarig och allvarlig sjukdom kan utan kostnad erhålla läkemedel. som enligt vad re- geringen förordnat skall tillhandahållas kostnadsfritt vid sådan sjukdom. Särskild förteckning är fastställd över sådana avgiftsfria läkemedel.

1 andra fall sker nedsättning av fastställt pris för samtidigt förskrivna och inköpta läkemedel med hälften av det belopp varmed priset överstiger 5 kr. och hela det belopp varmed priset överstiger 25 kr. Denna regel innebär att maximiavgiften vid inköp av medicin på recept är 15 kr. Denna pris- nedsättning gäller även för p-piller. Vid beräkningen av prisnedsättningen får dock inte kostnaden för p-piller räknas samman med kostnaden för läkemedel. Är förskrivning avsedd att expedieras mer än en gång. skall nedsättningen beräknas för varje avsett expeditionstillfalle.

Den som omfattas av sjukförsäkringen enligt AFL kan avgiftsfritt erhålla injektionssprutor. kanyler. katetrar och bandage och därmed jämförliga för- brukningsartiklar. som han fortlöpande behöver på grund av allvarlig sjuk- dom eller behandling för sådan sjukdom. Bestämmelserna om avgiftsfria och prisnedsatta läkemedel äger motsvarande tillämpning på sådana för- brukningsartiklar för handikappade. Förutom av läkare eller tandläkare kan sådana förbrukningsartiklar ordineras av annan som socialstyrelsen förklarat behörig därtill.

• Sida 16
•  Original

Prop. 1975:36 16

1.9. Sjukförsäkringens finansieringsregler

Fr. o. m. är 1975 finansieras sjukförsäkringen till 25 % genom statsbidrag och till 75 % genom socialförsäkringsavgifter från arbetsgivare och egen- företagarefl9 kap. 1. 2. 4 och 7 ä;" AFL). Socialförsäkringsavgiften till sjuk- försäkringen utgår med 7 % av ett avgiftsunderlag som för arbetsgivare ugör summan av de löner och naturaförmåner som under året utgått till de anställda. Vid beräkningen av avgiftsunderlaget bortses från den del av en arbetstagares lön som överstiger 7.5 gånger det vid årets ingång gällande basbe10ppet. vilket för år 1975 innebär 67 500 kr. llänsyn tas inte heller till arbetstagare vars hela lön under året inte uppgått till 500 kr. Avgifts- underlaget för egenföretagare beräknas på motsvarande sätt. För egenfö- retagare som valt karenstid för sjukpenningtörsäkringen eller står utanför denna försäkring utgår avgiften med lägre procentsats.

1 den mån influtna avgifter till sjukförsäkringen över- eller understiger vad som motsvarar 75 % av försäkringens utgifter under året sker en reg- lering genom överföring till eller ianspråktagande av allmänna sjukförsäk- ringsfonden.

1.10. Statsbidrag till hjälpmedel för handikappade

Enligt kungörelsen 1968z238 utgår statsbidrag till vissa hjälpmedel som på ordination kostnadsfritt tillhandahålls handikappade. De statsbidragsbe- rättigade hjälpmedlen är upptagna i en s.k. hjälpmedelsförteekning som förs av socialstyrelsen. Sjukvårdshuvudmännen och vissa enskilda insti- tutioner tillhandahåller hjälpmedel och uppbär statsbidrag för ordinerat hjälp- medel. Statsbidrag beviljas av socialstyrelsen och utbetalas halvårsvis i efter- skott. 1 1975 års budgetproposition (bil. 7 punkt K 2) har för budgetåret 1975/76 beräknats ett anslag av 147 milj. kr. för statsbidrag till hjälpmedel för handikappade.

Fr. 0. m. år 1973 svarar sjukvårdshuvudmännen för kostnaderna för ca 130 enklare hjälpmedel som förts upp på en särskild av Landstingsförbundet rekommenderad lista. den s.k. L-listan.

1.11. Statsbidrag till psykisk barna- och ungdomsvård

Landstingskommun eller kommun. som inte ingår i landsting. kan få statsbidrag för sådan psykisk barna- och ungdomsvård som bedrivs vid cent- ral i anslutning till barn- och ungdomspsykiatrisk Iasarettsklinik eller vid fristående centraler eller filialer. Bidrag utgårtill avlönings-och resekostnader för läkare. psykolog. kurator m.fl. Bestämmelserna finns i kungörelsen (19602619) om statsbidrag till psykisk barna- och ungdomsvård (ändrad 1973z491'). 1 1975 års budgetproposition (bil. 7 punkt F 2) har medelsbehovet under budgetåret 1975/76 för statsbidrag till detta ändamål beräknats till 2 130 000 kr.

• Sida 17
•  Original

Prop. 1975:36 17

2.1. Hjälpmedelsgruppen

Hjälpmedelsgruppen. som tillkallades år 1969 för att behandla vissa frågor rörande verksamheten med hjälpmedel för handikappade. har i januari 1975 lagt fram betänkandet Statsbidragsfrågor inom hjälpmedelsverksamheten

• Sida 18
•  Original

Prop. 1975:36 18

(Ds S 1975z2). Därvid redovisas en undersökning om möjligheterna till en hållbar avgränsning mellan statsbidragsberättigade handikapphjälpmedel och sådana behandlingshjälpmedel som skall bekostas av sjukvårdshuvudman- nen. Hjälpmedelsgruppen finner att en sådan avgränsning är förenad med stora svårigheter. Att genom definitioner ange en gränslinje har visat sig ogörligt.eftersom vissa hjälpmedel kan användas i båda funktionerna. Därtill kommer att vissa hjälpmedel. som är att anse som behandlingshjälpmedel. sedan länge ersätts genom statsbidrag till sjukvårdshuvudmännen.

l-ljälpmedelsgruppen förordar därför ett enhetligt kostnadsansvar. som gör en avgränsning mellan de två hjälpmedelstyperna onödig. Det direkta kost- nadsansvaret för tillhandahållande m. m. av hjälpmedel bör enligt gruppens mening därmed vila på sjukvårdshuvudmännen. Ersättning för denna verk- samhet bör utgå till sjukvårdshuvudmännen och fastställas genom förhand- lingar mellan staten och sjukvårdshuvudmännen.

Om sjukvårdshuvudmännen på detta sätt får det samlade ansvaret för hjälpmedelsverksamheten är det enligt gruppens mening möjligt att sam- manföra hjälpmedelsförteekningen och den s.k. L-listan till en enda för- teckning. Huvudmännen kan då ytterligare rationalisera verksamheten bl. a. genom inköp av större kvantiteter och viss lagerhållning av ofta förekom- mande hjälpmedel. För många handikappade kan detta innebära förkortade väntetider och förbättrade möjligheter till utprovning.

Den nuvarande statliga bidragsgivningen till hjälpmedelsverksamheten förutsätter medverkan av i första hand socialstyrelsen som bl.a. svarar för hjälpmedelsförteekningen och betalar ut statsbidragen. Hjälpmedelsgrup- pens förslag om ett enhetligt kostnadsansvar hos sjukvårdshuvudmännen leder till förenklingar i verksamhetens administration.

Hjälpmedelsförteckningen förs nu av socialstyrelsen medan den s. k. L- Iistan utarbetas av Landstingsförbundet. Vid ett samlat ansvar hos sjuk- vårdshuvudmännen i enlighet med hjälpmedelsgruppens förslag bör den nya hjälpmedelförteckningen föras av Landstingsförbundet. Självfallet måste detta ske i nära samarbete medsocialstyrelsen och handikappinstitutet. lnom Landstingsförbundet bör därför finnas ett organ med i huvudsak samma uppgifter och kompetens som socialstyrelsens hjälpmedelsråd. I detta organ bör socialstyrelsen och handikappinstitutet vara företrädda.

Socialstyrelsens tillsyn över hjälpmedelsverksamheten bör ha formen av råd och upplysningar till sjukvårdshuvudmännen i deras hjälpmedelsverk- samhet. i första hand beträffande de medicinska ansvarsfrågorna.

De hjälpmedel som ställs till handikappades förfogande måste vara lämp- liga för sitt ändamål och fylla säkerhetskraven. Handikappinstitutet besitter den tekniska utrustning och sakkunskap som en sådan prövning kräver. Kostnadsprövning. teknisk utveckling och information är uppgifter som ock- så måste fyllas. Hjälpmedelsgruppen anser därför att handikappinstitutcts verksamhet bör fortsätta i huvudsakligen samma omfattning som f. n. Frå- gan om formerna för den framtida samverkan mellan sjukvårdshuvudmän-

• Sida 19
•  Original

Prop. 1975:36 19

nen och handikappinstitutet bör enligt hjälpmedelsgruppens mening utredas närmare.

De uppgifter som statligt upphandlingsorgan som ankommer på utrust- ningsnämnden för universitet och högskolor (UUH) vidgades den 1 juli 1972 till att även avse handikapphjälpmedel. UUH har slutit centrala av- ropsavtal beträffande olika typer av hjälpmedel. Enligt hjälpmedelsgruppens mening bör centrala avropsavtal vara att föredra även i fortsättningen med hänsyn till de rationaliseringar och ekonomiska fördelar det innebär. Det finns också behov av centrala uppköp beträffande hjälpmedel som tillverkas i små serier och därför inte är kommersiellt intressanta. Hjälpmedelsgruppen lämnar frågan öppen om upphandlingen av hjälpmedel fortsättningsvis bör ske genom UUH. t. ex. i form av uppdragsverksamhet. eller om funktionen bör skötas av ett organ knutet till sjukvårdshuvudmännen.

Socialstyrelsen disponerar f. n. högst 1 milj. kr. för att i samarbete med UUH och handikappinstitutet initiera och stimulera tillverkning av sådana handikapphjälpmedel för vilka det finns svårigheter att få igång tillverkning på gängse industriella villkor. Särskilt bör främjas tillkomsten av ändamåls- enliga och billiga hjälpmedelsalternativ. Det är enligt hjälpmedelsgruppens mening angeläget att denna verksamhet kan fortsätta.

Hjälpmedelsgruppen har också haft i uppdrag att pröva frågan om behovet av bidrag till glasögon för barn och ungdomar i skolåldern. Gruppen skulle kartlägga glasögonbehovet i de olika åldersklasserna samt familjernas kost- nader för glasögon. beräknade med utgångspunkt i kostnaden för glas med enkla och ändamålsenliga bågar. Gruppens beräkningar skulle vidare utgå från nyanskaffning av sådana glasögon endast vid förändringar i synför- mågan.

Hjälpmedelsgruppen redovisade sitt uppdrag i betänkandet (Ds S l974:4) Glasögon för barn och ungdom. Kartläggning av behov-et.

1 det nu redovisade betänkandet (Ds 5 197522) har gruppen funnit det naturligt att frågan om glasögonbidrag anknyts till förslaget om att sjuk- vårdshuvudmännen bör få det enhetliga kostnadsansvaret för hjälpmedels- verksamheten. Beslut om glasögonbidrag till barn och ungdom har redan fattats av ett par landsting. 1 andra landsting är frågan under utredning eller aktualiserad på annat sätt. Hjälpmedelsgruppen finner det naturligt att denna fråga väckts hos sjukvårdshuvudmännen. eftersom den har ett nära samband med hälsovården av barn och ungdom.

Gruppen förordar för sin del att de sjukvårdshuvudmän. som beslutar att införa bidrag till glasögon för barn och ungdomar (0—18 år). ges stöd till kostnaderna för denna förmån. Storleken av bidraget bör fastställas i förhandlingar mellan staten och Landstingsförbundet.

• Sida 20
•  Original

Prop. 1975:36 20

3.1. Inledning

De senaste årens utveckling inom hälso- och sjukvården har i hög grad inriktats på en utbyggnad av den decentraliserade öppna hälso- och sjuk- vården. Målet är att göra samhällets hälso- och sjukvård lättare tillgänglig för medborgarna genom att så långt möjligt ge den formen av en närhets- service. Utbyggnaden av de öppna vårdformerna har getts förtur inom ramen för byggnadsregleringen och omfattar under åren 1973—1975 närmare 100 nya läkarstationer och vårdcentraler. Uikarutbildningen har också kraftigt inriktats på ett ökat antal allmänläkare för den öppna sjukvården. Genom den ändring av sjukvårdslagstiftningcn som trädde i kraft den 1 januari 1973 har sjukvårdshuvudmännen också fått de författningsmässiga förut- sättningarna att föra ut mera kvalificerade vårduppgifter till den decentra- liserade öppna sjukvården. Större och välutrustade öppenvårdsenheter kan därmed skapas och erbjuda både allmänläkarvård och viss specialistvård ute i läkardistrikten. En ökad samverkan mellan hälso- och sjukvården och socialvården har också kommit till stånd i olika former under senare år.

Den av sjukvårdshuvudmännen bedrivna öppna sjukvården finansieras till väsentlig del genom ersättningar till huvudmännen från den allmänna försäkringen enligt det reformerade ersättningssystem som infördes genom beslut vid 1969 års riksdag. Det finns behov av att bl. a. med hänsyn till den allmänna kostnadsutvecklingen tid efter annan se över de fastställda ersättningsbeloppen från försäkringen liksom de därtill knutna patientav- gifterna. En sådan översyn gjordes år 1972 och ledde bl. a. till höjningar av sjukförsäkringens läkarvårdsersättning fr.o.m. den 1 januari 1973.

Efter överläggningar mellan representanter för socialdöpartementet och sjukvårdshuvudmännen har överenskommelse nyligen träffats om en över- syn av ersättningsbeloppen fr. 0. m. den 1 januari 1976. Överenskommelsen innefattar en rad viktiga finansieringsfrågor på sjukvårdsområdet och en lösning av flera betydelsefulla sjukvårdsfrågor med anknytning till sjuk- försäkringen. En förutsättning för överenskommelsen är att den godkännes av regeringen som en integrerad del i en lösning av aktuella frågor beträffande kommunal- och landstingsskatten för åren 1976 och 1977. Som framgår av prop. 1975:51 är detta villkor numera uppfyllt. Jag kommer i det följande att redovisa innehållet i överenskommelsen och lägga fram förslag till de lagändringar m. m. som behövs för dess genomförande. Det ankommer på regeringen att närmare bestämma ersättningsreglerna. Överenskommel- sen torde få fogas som bilaga till regeringsprotokollet i detta ärende.

Enligt-överenskommelsen skall ersättningen från sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen för offentlig öppen läkarvård höjas från nuvarande 48 kr. till 70 kr. för varje läkarbesök. Patientavgift får tas ut med högst 15 kr. per läkarbesök. Det innebär att det sammanlagda ersättningsbeloppet

• Sida 21
•  Original

Prop. 1975:36 21

som huvudmannen får ta ut ökar från 60 kr. till 85 kr. per läkarbesök. Vissa ändringar avses också ske bl. a. när det gäller ersättningar och avgifter för telefonrådfrågning hos läkare.

Utöver denna höjning av läkarvårdsersättningen innefattar överenskom- melsen flera betydelsefulla förändringar och utvidgningar när det gäller sjuk- försäkringens ersättningar till sjukvårdshuvudmännen. Till de viktigaste ny- heterna hör införandet av ett enhetligt ersättningssystem för olika former av Sjukvårdande behandlingar som efter läkarordination utförs av annan än läkare. Ersättning från försäkringen till sjukvårdshuvudmännen skall därvid utgå med 35 kr. för varje besök hos sjukgymnast, psykolog m.fl. personalkategorier. Patientavgiften för sådana besök blir högst 7 kr. Sjuk- försäkringens resekostnadsersättning avses samtidigt bli utvidgad till att bl. a. gälla även för sådana sjukvårdande behandlingar. Karensbeloppet för resekostnadsersättningen ändras från 6 kr. till 8 kr. Ett väsentligt förenklat system införs för sjukförsäkringens ersättning till sjukvårdshuvudmännens ambulanstransporter m.m. Reglerna för ersättning från försäkringen till sjukvårdshuvudmännen för vissa läkarintyg och för preventivmedelsråd- givningen knyts an till de enhetliga bestämmelserna om läkarvårdsersättning m.m.

För dem som behöver upprepade behandlingar, bl. a. många handikap- pade. får de nya ersättningsreglerna för sjukvårdande behandlingar särskild betydelse. För patienter med många besök inom den offentliga sjukvården skall liksom hittills finnas möjlighet till nedsättning av patientavgiften. Som framgår av överenskommelsen kommer frågan om generella regler härför hos Sjukvårdshuvudmännen att tas upp till behandling av Landstingsför- bundet.

Utöver nämnda förändringar av ersättningsreglerna. som främst berör den öppna sjukvården, innebär överenskommelsen också en höjning av sjuk- försäkringens ersättning till sjukvårdshuvudmännen för sjukhusvård från 15 kr. till 20 kr. per vårddag och en motsvarande avgift för dem som inte omfattas av försäkringens ersättningsregler. De försäkrades sjukpenning- avdrag vid sjukhusvård blir högst samma belopp.

Överenskommelsen innebär vidare att sjukvårdshuvudmännen fr. o. m. den 1 januari 1976 övertar hela ansvaret för att tillhandahålla hjälpmedel till handikappade. En enhetlig hjälpmedelsersättning från sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen införs med 22 kr. per invånare och år. De sjuk- vårdshuvudmän som medverkar vid anskaffning av kostnadsfria eller pris- nedsatta glasögon till barn och ungdom får en förhöjning av denna ersättning från sjukförsäkringen till sammanlagt 24 kr. per invånare och år.

I anslutning till överenskommelsen bör vidare sjukförsäkringens läke- medelsrabatt ändras så att maximibeloppet vid inköp av medicin på recept . blir 20 kr. mot det sedan år 1968 gällande beloppet på 15 kr. Reglerna om kostnadsfria läkemedel vid vissa sjukdomar behålls oförändrade.

• Sida 22
•  Original

Prop. 1975:36 22

De nya ersättnings- och avgiftsreglerna avses gälla fr. o. m. den 1 januari 1976. De innebär ett ekonomiskt tillskott för sjukvårdshuvudmännen med 650 milj. kr. per år räknat på nuvarande vårdvolym. För sjukförsäkringen beräknas de nya ersättningsreglerna innebära en kostnadsökning med sam- manlagt 634 milj. kr. per år. Överenskommelsen gäller för åren 1976 och 1977.

Jag förordar att de i överenskommelsen angivna åtgärderna genomförs på det sätt som jag kommer att redogöra närmare för i det följande.

3.2. Ersättning för offentlig öppen sjukvård

För läkarvård som ombesörjs av staten, landstingskommun eller kommun som inte tillhör landstingskommun utgår ersättning från sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen med ett enhetligt belopp av 48 kr. för varje besök. Huvudmannen får samtidigt ta ut en patientavgift med högst 12 kr. per besök. Vid läkarbesök hos den sjuke får tas ut 8 kr. i tilläggsavgift. Vid rådfrågning per telefon utgår ersättning från försäkringen med 5 kr. och patientavgift får tas ut med högst 5 kr.

I enlighet med vad som anges i överenskommelsen bör sjukförsäkringens läkarvårdsersättning till sjukvårdshuvudmännen fr. o. m. den ljanuari 1976 höjas till 70 kr. för varje besök. Patientavgiften bör därvid få uppgå till högst 15 kr. per besök. De nämnda beloppen inkluderar liksom f. n. sådana röntgen- och laboratorieundersökningar m.m. som patienten kan bli re- mitterad till vid läkarbesöket. Vid höjningen av läkarvårdsersättningen har även sjukvårdshuvudmännens kostnader för läkares vidareutbildning be- aktats. Vid läkarbesök hos den sjuke bör tilläggsavgiften uppgå till högst 10 kr. Vid rådfrågning per telefon hos läkare bör maximiavgiften för patienten höjas till samma belopp, dvs. 10 kr. Någon särskild ersättning till sjuk- vårdshuvudmännen från sjukförsäkringen för sådana rådfrågningar bör inte utgå fr.o.m. år 1976.

Undersökning eller behandling hos sjukvårdshuvudman efter remiss från försäkringsansluten privatpraktiserande läkare är avgiftsfri för patienten. Er- sättning utgår f. n. från sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmannen med 60 kr. för varje sådan undersökning eller behandling. Detta ersättningsbelopp bör höjas till 85 kr. 1 samband härmed vill jag nämna att frågan om pa- tientavgiften vid sjukvård hos privatpraktiserande läkare avses komma att prövas i samband med framtida beslut om läkarvårdstaxan.

Sjukförsäkringens ersättningar till sjukvårdshuvudmännen för den öppna vården avser f. n. enbart läkarnas insatser. Därutöver utgår endast ersättning till den försäkrade för utgifter för vissa behandlingar av främst sjukgymnast. Införandet enligt överenskommelsen av ett nytt enhetligt ersättningssystem även för sådana sjukvårdande behandlingar som utförs av annan personal än läkare innebär en viktig breddning av försäkringens ersättningsregler.

• Sida 23
•  Original

Prop. 1975:36 23

som därmed inte blir enbart knutna till läkarnas vårdinsatser. I enlighet med överenskommelsen bör ersättning utgå från sjukförsäkringen till sjuk- vårdshuvudmännen med 35 kr. för varje behandling som ges på grund av sjukdom och har ordinerats av läkare. Ersättningen bör också utgå för utprovning och anpassning efter läkarordination av hjälpmedel för handi- kappad. Patientavgiften bör sättas till högst 7 kr. för varje besök. Den nya behandlingsersättningen kan på motsvarande sätt som den höjda lä- karvårdsersättningen underlätta en mera allsidig utbyggnad av resurserna inom den öppna sjukvården. Eftersom behandlingarna utförs efter läkar- ordination och inom ramen för sjukvårdshuvudmännens vårdansvar finner jag det inte nödvändigt att för egen del ange några kompetensregler eller begränsningar av de personalkategorier som skall svara för de ersättnings- berättigade behandlingarna. Det bör ankomma på riksförsäkringsverket att utfärda de närmare tillämpningsföreskrifter som behövs. Om flera sjuk- vårdande behandlingar ges vid samma besök utgår endast ett ersättnings- belopp. Behandlingsersättning utgår inte för behandling som ges i anslutning till ersättningsberättigat besök hos läkare.

Genom de nya ersättningsreglerna för sjukvårdande behandlingar inom den offentliga öppna vården kommer nuvarande bestämmelser om ersättning för sjukgymnastbehandling m.m. enligt kungörelsen 19621387 att i fort- sättningen gälla enbart för behandling hos privatpraktiserande vårdgivare. Iden mån behandling hos privatpraktiserande sjukgymnast eller annan vård- givare utförts enligt avtal mellan vårdgivaren och sjukvårdshuvudman skall behandlingen enligt överenskommelsen kunna räknas som behandling hos huvudmannen och således omfattas av de nya ersättningsreglerna. Därmed kommer tillämpningsområdet för det äldre ersättningssystemet att minska ytterligare. Frågan om hur sjukförsäkringens ersättningsregler skall utformas när det gäller sådana behandlingar enligt nämnda kungörelse som utförs av privatpraktiserande sjukgymnaster m. fl. behöver utredas i särskild ord- ning. Jag kommer senare denna dag att föreslå att regeringen uppdrar åt riksförsäkringsverket att göra en sådan utredning och lägga fram förslag i denna fråga. Vid fullgörandet av detta uppdrag skall riksförsäkringsverket samråda med socialstyrelsen, Landstingsförbundet och berörda personal- organisationer.

Avsikten är att det nya ersättningssystemet skall tillämpas även när det gäller verksamheten inom sjukvårdshuvudmännens psykiska barna- och ungdomsvård. 1 enlighet med överenskommelsen bör därmed det nuvarande särskilda statsbidraget till denna verksamhet upphöra fr. o. m. den 1 januari 1976.

• Sida 24
•  Original

Prop. 1975:36 . 24

3.3. Ersättning för sjukhusvård

När en försäkrad vårdas på sjukhus utgår f. n. ersättning från sjukför- säkringen till sjukvårdshuvudmännen med 15 kr. per 'vårddag. För varje dag som den försäkrade vistas på sjukhus görs samtidigt avdrag med 10 kr. på den sjukpenning denne är berättigad till. Avdraget får dock utgöra högst en tredjedel av sjukpenningcns belopp och den återstående sjukpen- ningen skall alltid uppgå till lägst 8 kr. per dag.

Överenskommelsen innebär att sjukhusavgiften höjs till 20 kr. per vårddag och att sjukförsäkringen liksom hittills svarar för denna avgift när det gäller försäkrade patienter. För patienter som inte omfattas av sjukförsäkringens ersättningsregler för sjukhusvård kommer sjukvårdshuvudmännen att fast- ställa vårdavgiften med utgångspunkt i nämnda nivå för ersättningen från försäkringen. Därvid förutsätts i enlighet med överenskommelsen att hu- vudmännen liksom hittills vid behov medger avgiftsnedsättning eller av- giftsbefrielse.

I samband med de överläggningar som föregått överenskommelsen har företrädarna för sjukvårdshuvudmännen framhållit behovet av en översyn beträffande avgiftsreglerna vid sluten sjukvård för dem som inte omfattas av sjukförsäkringens ersättningsregler för vården. En sådan översyn är be- fogad och jag avser att senare denna dag föreslå att regeringen uppdrar åt socialutredningen att bl. a. mot bakgrund av gällande avgiftsregler vid vård i ålderdomshem utreda denna fråga.

Det nuvarande sjukpenningavdraget med 10 kr. vid sjukhusvård fast- ställdes år 1972 med utgångspunkt i då gällande sjukpenningbelopp. Vid sjukpenningreformen år 1974 skedde en allmän höjning av sjukpenning- beloppen som samtidigt blev beskattadc. Mot bakgrund bl. a. av den all- männa beloppshöjningen vid sjukpenningreformen bör sjukpenningavdraget vid vård på sjukhus i enlighet med överenskommelsen fastställas till 20 kr. per dag fr.o.m. den 1 januari 1976. Avdraget bör liksom f. n. utgöra högst en tredjedel av sjukpenningbeloppet och den återstående sjukpen- ningen alltid uppgå till lägst 8 kr. per dag.

3.4. Ersättning för resekostnader

Resekostnadsersättning från sjukförsäkringen utgår i samband med er- sättningsberättigad läkarvård, tandvård eller sjukhusvård. Ersättning utgår också för resor i samband med sådan vård eller behandling av sjukgymnast m. 11. som är ersättningsberättigad enligt den tidigare nämnda kungörelsen 19622387. Vidare utgår reseersättning i samband med sjukvård som lämnas av distriktssköterska eller distriktsbarnmorska. Ersättning utgår som regel i den mån resekostnaderna för varje besök överstiger 6 kr. För resor till och från tandläkare är karensbeloppet 15 kr.

Den reformering av sjukförsäkringens ersättningsregler för sjukvårdande behandlingar inom den offentliga sjukvården som jag har förordat i det

• Sida 25
•  Original

Prop. 1975:36 25

föregående bör följas upp när det gäller reseersättningarna. Sjukförsäkringens ersättningsregler för resekostnader bör därvid utvidgas på motsvarande sätt så att de omfattar försäkrads resor i samband med läkarordinerad sjuk- vårdande behandling inom offentlig öppen sjukvård och i samband med utprovning och anpassning av hjälpmedel för handikappad. Vid tillämp- ningen av sjukresebestämmelserna bör för nämnda behandlingar gälla i hu- vudsak samma regler som beträffande läkarvård.

Gällande ersättningsregler avser endast resekostnader för den sjuke och i vissa fall för medföljande anhörig eller vårdare. Det förekommer emellertid bl.a. inom den psykiska barna- och ungdomsvården att en förälder till ett barn med psykiska eller andra besvär i vissa fall besöker läkare eller annan personal utan att barnet följer med. Återkommande samtal med föräldrarna kan i sådana fall utgöra en viktig del i behandlingen av barnet. Ersätt- ningsreglerna för sjukresor bör därför ges en sådan utformning att rese- kostnadsersättning kan utgå till förälder eller annan anhörig vid besök i offentlig öppen sjukvård i samband med barns sjukdom. om besöket ingår som en del i behandlingen av barnet, även om barnet inte är med vid besöket. Reseersättning bör därvid utgå med tillämpning av motsvarande bestämmelser som om barnet hade följt med vid besöket.

Som tidigare nämnts utgår reseersättning i den mån resekostnaden för varje besök överstiger 6 kr. eller i samband med tandvård 15 kr. Förstnäm nda karensbelopp bör i enlighet med vad som anges i överenskommelsen höjas till 8 kr., vilket belopp således kommer att gälla även i fråga om de ut- vidgningar av ersättningsreglerna som jag har förordat i det föregående.

Ersättning från sjukförsäkringen utgår numera för preventivmedelsråd- givning och abortrådgivning med visst belopp för varje besök under för- utsättning att rådgivningen är avgiftsfri. Jag återkommer i det följande till de ändringar av ersättningen till sjukvårdshuvudmännen som följer av över- enskommelsen. Det är angeläget att sådan rådgivning är tillgänglig för alla utan hinder av höga resekostnader när det är långa reseavstånd. Jag förordar därför att resekostnadsersättning från sjukförsäkringen får utgå vid besök för preventivmedelsrådgivning eller abortrådgivning. Ersättning bör därvid på motsvarande sätt som gäller för tandvård utgå för resekostnad som över- stiger 15 kr. för varje besök.

Jag vill i detta sammanhang också beröra frågan om resekostnader för föräldrar som behöver besöka barn som vårdas på sjukhus. Resekostnads- ersättning för sjukförsäkringen utgår inte för sådananbes-ök. Denna fråga anknyter till det utredningsarbete som pågår inom familjestödsutredningen och bör prövas i det sammanhanget.

När det gäller transporter till och från sjukhus eller läkare av personer som kräver särskilda vårdåtgärder har sjukvårdshuvudmännen ansvaret för att det finns en fungerande ambulansorganisation. Sjukförsäkringens er- sättningsregler gäller i princip även för sådana transporter. För att underlätta administrationen av försäkringsersättningarna för dessa ambulanstransporter

• Sida 26
•  Original

Prop. 1975:36 26

har flertalet sjukvårdshuvudmän träffat avtal med respektive försäkrings- kassa om särskilda beräkningsregler för ersättningarna. Det är i hög grad önskvärt att dessa regler kan förenklas och göras enhetliga.

Överenskommelsen med sjukvårdshuvudmännen innebär att ett förenklat och enhetligt ersättningssystem införs för transporter med ambulansbil eller annat fordon som är särskild anpassat för sjuktransport. För dessa transporter utgår en enhetlig sjuktransportersättning med 12 kr. per invånare och år från sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen. Huvudmännen svarar därvid för att erforderliga sjuktransportmöjligheter finns att tillgå inom resp. sjukvårdsområde för en avgift av högst 8 kr. Det nya ersättningssystemet innebär en betydande förenkling och bör genomföras.

3.5. Hjälpmedel för handikappade

Hjälpmedelsgruppen framhåller i sitt betänkande (Ds S 1975:2) Statsbi- dragsfrågor inom hjälpntedelsverksamheten att ett enhetligt och samman- hållet ansvar för hjälpmedelsverksamheten hos sjukvårdshuvudmännen in- nebär många fördelar såväl organisatoriskt som för de handikappade. Hjälp- medelsgruppen finner det också naturligt att frågan om bidrag till glasögon för barn och ungdom handläggs av sjukvårdshuvudmännen. eftersom dessa frågor har ett nära samband med hälso- och sjukvården för barn och ungdom.

Den mellan socialdepartementet och sjukvårdshuvudmännen träffade överenskommelsen ligger i linje med hjälpmedelsgruppens förslag. Den in- nebär att sjukvårdshuvudmännen fr.o.m. den 1 januari 1976 helt övertar ansvaret för tillhandahållande m.m. av hjälpmedel till handikappade. Det förutsätts i överenskommelsen att sjukvårdshuvudmännen fortsätter hjälp- medelsverksamheten i huvudsaklig överensstämmelse med de bestämmel-

ser som nu gäller. Jag förordar att finansieringsreglerna för handikapphjälpmedel läggs om i enlighet med överenskommelsen. Nuvarande statsbidrag till vissa hjälp- medel för handikappade bör således upphöra vid utgången av år 1975 och en ny ersättningsform från sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen in- föras. Den nya hjälpmedelsersättningen bör utgå med 22 kr. per invånare och år. Sjukvårdshuvudmän som medverkar vid anskaffning av avgiftsfria eller prisnedsatta glasögon till barn och ungdom bör få en förhöjning av hjälpmedelsersättningen från sjukförsäkringen till sammanlagt 24 kr. per invånare och år. Det ankommer på sjukvårdshuvudmännen att själva besluta om den närmare utformningen av reglerna för sådan medverkan vid an- skaffning av glasögon till barn och ungdom. Den andel av hjälpmedels- ersättningen som avser kostnader för glasögon avses utgå till landsting som infört bidragsregler som innebär avgiftsfria eller prisnedsatta glasögon till barn och ungdom under 19 år. Om bidragsreglerna gällt endast under en del av kalenderåret bör utgå så stor andel av hjälpmedelsersättningen

• Sida 27
•  Original

Prop. 1975z36 27

som svarar mot den tid bidragsreglerna varit i kraft.

Det bör ankomma på regeringen att meddela närmare bestämmelser om hjälpmedelsersättningen, som inkluderar ersättning för den hjälpmedels- verksamhet som f. n. åvilar sjukvårdshuvudmännen inom ramen för den s.k. L-listan. De förbrukningsartiklar som f.n. tillhandahålls avgiftsfritt på apotek enligt den s. k. C-listan och som finansieras genom sjukförsäk- ringen berörs däremot inte av de ändrade reglerna på hjälpmedelsområdet.

Enligt överenskommelsen upphör statsbidraget till sjukvårdshuvudmän- nen för försöksverksamhet med tolkar åt döva samtidigt som den nya hjälp- medelsersättningen införs. Försöksverksamheten påbörjades år 1969 efter förslag av handikapputredningen som ansåg att de dövas behov av tolk borde tillgodoses på samma sätt som andra handikappades behov av hjälp- medel(prop. 1968:41.SU 1968:88,rskr 1968z206). Fr. o. m. år 1972 medverkar samtliga sjukvårdshuvudmän i försöksverksamheten. Statsbidraget till verk- samheten, ca 500000 kr., bekostas från hjälpmedelsanslaget. Sjukvårdshu- vudmännens insatser för tolkhjälp åt döva får nu ses som ett led i den verksamhet för handikappade som ersätts genom hjälpmedelsersättningen. Jag vill i detta sammanhang också erinra om de vidgade möjligheter som fr.o.m. den 1 juli i år genomförs för bl. a. döva att erhålla handikapper- sättning.

Sjukvårdshuvudmännens övertagande av hela ansvaret för hjälpmedels- verksamheten innebär vissa organisatoriska förändringar. Den nuvarande statliga bidragsgivningen till hjälpmedelsverksamheten handhas av social- styrelsen, som upprättar hjälpmedelsförteekning och meddelar tillämpnings- bestämmelser till denna samt betalar ut statsbidragen. Överenskommelsen innebär att socialstyrelsens handläggning av dessa frågor upphör. Socialstyrelsen bör dock även i fortsättningen ha tillsyn över hjälpmedels- verksamheten.

Den nuvarande hjälpmedelsförteckningen anger vilka hjälpmedel som är statsbidragsberättigade. Förteckningen fyller också en viktig funktion genom att upplysa de ordinationsberättigade om vilka godkända hjälpmedel som finns på marknaden. Med ett samlat ansvar hos sjukvårdshuvudmännen för hela hjälpmedelsverksamheten är det naturligt att Landstingsförbundet svarar för den nya hjälpmedelsförteekningen. Självfallet bör detta ske i nära samarbete socialstyrelsen och handikappinstitutet. Enligt överenskommel- sen kommer det att finnas ett till Landstingsförbundet knutet organ som i huvudsak övertar de uppgifter som nu ankommer på socialstyrelsens hjälp- medelsråd. I detta organ kommer socialstyrelsen och handikappinstitutet att vara företrädda.

Handikappinstitutet, som drivs gemensamt av staten och Svenska cen- tralkommittén för rehabilitering (SVCR), har bl. a. till uppgift att svara för prövning av funktionsduglighet och säkerhet m. m. hos nya eller förändrade hjälpmedel. Enligt överenskommelsen förutsätts handikappinstitutets verk- samhet fortsätta på i huvudsak samma sätt som nu. Statens anslag till han-

• Sida 28
•  Original

Prop. 1975:36 23

dikappinstitutet samt institutets verksamhet och finansiering påverkas inte av den träffade överenskommelsen avseende hjälpmedelsverksamheten. Frågan om formerna för den framtida samverkan mellan sjukvårdshuvud- männen och handikappinstitutet kommer att tas upp till behandling i särskild ordning.

Socialstyrelsen disponerar f.n. högst 1 milj. kr. för tillverkning m. m. av vissa handikapphjälpmedel. Beloppet för användas för att i samarbete med bl. a. handikappinstitutet initiera och stimulera tillverkning av sådana handikapphjälpmedel för vilka det finns svårigheter att få igång produktion på gängse industriella villkor. Det är angeläget att denna verksamhet kan fortsätta. Nämnda belopp på 1 milj. kr. per år för tillverkning m.m. av vissa handikapphjälpmedel som ingår i nuvarande hjälpmedelsanslag bör framdeles föras över till anslaget Bidrag till handikappinstitutet.

Utrustningsnämnden för universitet och högskolor (UUH) är statligt upp- handlingsorgan för handikapphjälpmedel. UUH har slutit centrala avrops- avtal beträffande olika typer av hjälpmedel. En fortsatt verksamhet på detta område från UUllzs sida bör kunna ske i form av uppdragsverksamhet som ersätts av sjukvårdshuvudmännen. Enligt överenskommelsen ankom- mer det på Landstingsförbundet att avgöra om man önskar medverkan av UUH för central upphandling av hjälpmedel efter den 1 januari 1976.

3.6. Ersättning för vissa läkarintyg

När någon begär förtidspension, handikappersättning eller vårdbidrag från den allmänna försäkringen skall som regel läkarutlåtande bifogas ansökan. Om sådant intyg utfärdas inom den offentliga sjukvården utgår ersättning för undersökning och utlåtande med 31 kr. från den allmänna försäkringen till sjukvårdshuvudmännen. Ersättningsbeloppet fastställdes år 1970. Pa- tientavgift får tas ut med högst 7 kr. Nämnda belopp bör i enlighet med överenskommelsen höjas till 70 kr. resp. 15 kr., dvs. till samma belopp som avses gälla för läkarbesök i övrigt.

[samband med prövning av rätten till pension eller handikappersättning kan föreskrivas att den sökande skall genomgå särskild Iäkarundersökning. Denna undersökning är avgiftsfri för den sökande. Om undersökningen görs inom den offentliga sjukvården utgår ersättning för undersökning och utlåtande med 38 kr. Detta belopp, som likaledes gällt sedan år 1970, bör i enlighet med överenskommelsen höjas till 85 kr. Undersökningen skall fortfarande vara avgiftsfri för den sökande. Någon särskild ersättning skall i fortsättningen inte utgå till sjukvårdshuvudmännen för läkarutlåtande som grundats på sjukhusjournal och begärts i samband med prövning av rätt till pension från den allmänna försäkringen.

• Sida 29
•  Original

Prop. 1975:36 29

3.7. Ersättning för preventivmedelsrådgivning m. m.

För preventivmedelsrådgivning eller abortrådgivning utgår ersättning från sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen med 45 kr. för varje besök hos rådgivningsbyrå eller motsvarande. Rådgivningen skall vara avgiftsfri och ersättningen innefattar kostnader för utlämnade preventivmedel.

Försäkringsersättningen till sjukvårdshuvudmännen för nämnda rådgiv- ningsverksamhet bör i enlighet med överenskommelsen anknytas till de belopp som avses komma att gälla inom den öppna sjukvården. Ersättningen bör därvid inkludera belopp motsvarande den patientavgift som får tas ut inom sjukvården. Frågan om sjukförsäkringens ersättning till privatprak- tiserande läkare för preventivmedelsrådgivning kommer att prövas i sam- band med framtida beslut om läkarvårdstaxan.

3.8. Läkemedelsrabatter

Läkemedel som ordineras av läkare bekostas till stor del av sjukförsäk- ringen. Den som köper läkemedel på recept får en prisnedsättning med hälften av det belopp som överstiger 5 kr. och med hela det belopp som överstiger 25 kr. Det innebär att ingen behöver betala mer än 15 kr. vid inköp av medicin på recept. Sjukförsäkringens läkemedelsrabattering innebär vidare att läkemedel tillhandahålls helt kostnadsfritt vid vissa sjukdomar.

Genom bestämmelserna om kostnadsfria och prisnedsatta läkemedel finns ett effektivt högkostnadsskydd för dem som måste använda mycket medicin. Detta försäkringsskydd bör behållas och jag vill särskilt peka på den stora betydelse som reglerna om helt avgiftsfria läkemedel vid vissa sjukdomar har för långvarigt sjuka och handikappade. Nuvarande maximiavgift vid läkemedelsinköp har gällt sedan år 1968 och en viss anpassning till den allmänna kostnadsutvecklingen är därför motiverad. Jag förordar därför att reglerna ändras på så sätt att maximiavgiften vid läkemedelsinköp på recept blir 20 kr. Någon annan ändring i reglerna bör inte ske f. n. i avvaktan på en prövning av bl. a. hithörande frågor inom Apoteksbolaget. Möjlig- heterna att få helt avgiftsfria läkemedel vid vissa sjukdomar bör liksom hittills stå öppen för de grupper som har särskilt stort behov av läkemedel.

3.9. Kostnader och finansiering

Den ekonomiska innebörden av överenskommelsen med sjukvårdshu- vudmännen och av vad jag här har förordat i fråga om försäkringsersättningar och avgifter framgår av följande sammanställning (milj. kr. per år).

4 Riksdagen 1975. ] saml. Nr 36

• Sida 30
•  Original

Prop. 1975:36

Ändamål

Total- Tillskott belopp för sjuk- vårds- huvud- männen

30

Kostnads- ökning för sjukför- säkringen

l .

Läkarvård:

Sjukförsäkringens ersättning till sjuk- vårdshuvudmännen höjs från 48 kr. (46:75) till 70 kr./besök Patientavgiften höjs från högst 12 kr. till högst 15 kr./besök och för telefontådfrågning från 5 kr. till 10 kr.

Sjukvårdande behandlingar: Ersättning från sjukförsäkringen till sjuk— vårdshuvudmännen införs med 35 kr./besök Patientavgift högst 7 kr./besök Resekostnadsersättning från sjukförsäkring- en införs även för sjukvårdande behandlingar i offentlig öppen vård m.m. Karensbeloppet för sjukförsäkringens rese- kostnadsersättning höjs från 6 kr. till 8 kr. Reglerna för den allmänna försäkringens er- sättning till sjukvårdshuvudmännen för vis- sa läkarintyg och för preventivmedelsrådgiv— ning justeras

Sjukhusvård: Sjuklörsäkringens ersättning till sjuk- vårdshuvudmännen höjs från 15 kr. till 20 kr./vårddag

Avgiften för utförsäkrade ändras på motsva— rande sätt Sjukpenningavdraget vid sjukhusvård ändras från 10 kr. till 20 kr./dag

4. Hjälpmedel för handikappade samt bidrag till glasögon för barn och ungdom: Sjukvårdshuvudmännen svarar för dessa uppgifter och lär ersättning från sjukförsäk- ringen med 24 kr./invånare

Ambulans- och andra sjuktransporter: Enhetlig ersättning från sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen införs med 12 kr./invånare

Läkemedel: Maximiavgiften vid inköp av medicin på re- cept ändras från 15 kr. till 20 kr.

1 120 358

250 56

70 57

440 1 10

270 60

197 —

98 4

650

358

59

11

110

—45

177

Genom de nya ersättningsreglerna får sjukvårdshuvudmännen således ett ekonomiskt tillskott som beräknas till 650 milj. kr. per år vid nuvarande vårdvolym. För sjukförsäkringen innebär de nya reglerna en sammanlagd

• Sida 31
•  Original

Prop. 1975:36 31

kostnadsökning med 634 milj. kr. per år. Detta medför enligt nuvarande finansieringsregler för sjukförsäkringen en ökning av statens kostnader för bidrag till sjukförsäkringen under budgetåret 1975/76 med ca 80 milj. kr., vilket för helt år motsvarar 160 milj. kr. [ årets budgetproposition (prop. 1975:1 bil. 7 punkt B 5) beräknades. bl.a. med utgångspunkt i 1974 års löne- och prisnivå, förslagsanslaget Bidrag till sjukförsäkringen för budgetåret 1975/76 till 2 760 milj. kr. Med beaktande av de nya ersättningsreglerna samt en schablonmässig uppräkning av löne- och prisnivån beräknas vid nuvarande finansieringsregler statens kostnader under anslaget för budget- året l975/76 till ca 3 100 milj. kr. Anslagsbehovet för statsbidrag till hjälp- medel för handikappade kommer med hänsyn till utbetalningsreglerna att för budgetåret 1975/76 förbli i huvudsak oförändrat jämfört med beräk- ningarna i budgetpropositionen för att därefter bortfalla,

De nya ersättningsreglerna föranleder en höjning avi-socialförsäkrings- avgiften till sjukförsäkringen från arbetsgivare och egenföretagare. I årets budgetproposition (prop. 1975:1 bil. 1 5.22) har anmälts att avgiftsuttaget för denna socialförsäkringsavgift behöver höjas även till följd av en konsta- terad ökning av sjukfrekvensen. Den erforderliga avgiftshöjningen för dessa ändamål utgör vid nuvarande finansieringsregler för sjukförsäkringen sam- manlagt 0,6 procentenheter. Förslag i denna avgiftsfråga kommer att läggas fram i samband med lagförslag beträffande andra ändringar i grunderna för sjukförsäkringens finansiering.

5. Specialmotivering till lagförslagen 5.1 Inledning

De grundläggande bestämmelserna om Sjukvårdsersättning ges i 2 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring. Kapitlet är så uppställt att det i skilda paragrafer behandlar bl. a. ersättning för läkarvård (2 €). tandvård (3 6). sjukhusvård (4 5), resor (5 5) och sjukvårdande behandling och konvale- scentvård (6 5). Bestämmelserna har emellertid'fått olika utformning vid

• Sida 32
•  Original

Prop. 1975:36 32

de olika ersättningsberättigade sjukvårdsutgifterna. 2 och 3 åå innehåller således vissa grundläggande regler om förutsättningarna för ersättning för läkarvård resp. tandvård. De närmare grunderna för ersättning har det över- lämnats åt regeringen att fastställa. Med stöd av dessa bemyndiganden har bl. a. utfärdats läkarvårdstaxan (1974z699) och tandvårdstaxan (19731638). ] fråga om sjukhusvård ges i lagen direkta bestämmelser som anknyter till de vårdavgifter som tillämpas. Regeringen har emellertid möjlighet att fastställa taxa för beräkning av ersättning för vården. Som framgått av avsnitt 3.3 bestäms vårdavgiften vid sjukhusvistelse av sjukvårdshuvudmännen efter överläggningar med staten. Något behov för regeringen att fastställa en taxa har därför inte uppkommit. När det gäller utgifter för resor till och från läkare, tandläkare och sjukvårdsinrättning föreskrivs att ersättning utgår enligt vad regeringen med riksdagen förordnar. Närmare bestämmelser har meddelats i sjukreseförordningen (19621385) som således har utfördats av regeringen med stöd av riksdagens beslut. Ytterligare bestämmelser finns i kungörelsen (19621386) med tillämpningsföreskrifter till sjukreseförord- ningen. Slutligen kan erinras om att ersättning för utgifter för sjukvårdande behandling och konvalescentvård samt resor i samband med sådan vård eller behandling utgår enligt grunder som fastställs av regeringen. Med stöd av detta bemyndigande har ersättningsbestämmelser meddelats i en kungö- relse (1962z387).

Sjukreseförordningens bestämmelser har detaljkaraktär. Erfarenheterna har visat att det finns ett återkommande behov att ändra i förordningen. Bestämmelserna kan inte anses ha den vikt att beslut i dessa frågor bör fattas av riksdagen. Något hinder mot att det överlämnas till regeringen att bestämma i de ersättningsfrågor det här gäller föreligger inte enligt re- geringsformen. Med hänsyn härtill och i analogi med vad som gäller be- träffande läkarvård, tandvård och sjukvårdande behandlingar bör det i f ram- tiden överlämnas åt regeringen att fastställa grunderna för resekostnads- ersättning. 2 kap. 5 & AFL har ändrats i överensstämmelse härmed. Avsikten är att bestämmelserna liksom hittills skall ha sin placering i sjukreseför- ordningen.

En anpassning till den nya regeringsformen bör också ske i samband med de ändringar som nu vidtas i förordningen angående kostnadsfria och prisnedsatta läkemedel m.m. och förordningen om bidrag från lands- tingskommuner och kommuner som ej tillhör landstingskommun till be- stridande av kostnaderna för vård vid karolinska sjukhuset. Förordningarna föreslås i fortsättningen bli betecknade lag.

5.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (l962z38l) om allmän försäkring '

2 kap. 5 &

I avsnitt 5.1 har en bakgrund getts till förslaget att överlämna åt regeringen att fastställa grunderna för resekostnadsersättning. Som därvid framhållits

• Sida 33
•  Original

Prop. 1975:36 33

avses ersättningsbestämmelserna få sin plats i sjukreseförordningen. Reg- lerna för de nya förmånerna om reseersättning vid bl. a. föräldrars besök i öppen sjukvård i samband med barns sjukdom när besöket ingår som en del av behandlingen av barnet bör också tas in i sjukreseförordningen.

Enligt den nuvarande lydelsen av 5 & är rätten till resekostnadsersättning beroende av att det inte med hänsyn till resans längd och den försäkrades tillstånd skäligen kunnat fordras att han gått eller färdats på annat sätt som inte krävt särskild kostnad. Dessa bestämmelser har den karaktären att de lämpligen bör ha sin plats i förordningen. De har därför tagits bort i den föreslagna lydelsen av första stycket.

Enligt det nya andra stycket av Så utgår ersättning för sjuktransporter enligt vad regeringen föreskriver. Avsikten är att den föreslagna sjuktrans- portersättningen till sjukvårdshuvudmännen (se avsnitt 3.4 ) för transporter med ambulansbil eller annat fordon som är särskilt anpassat för sjuktransport skall regleras genom förordning i likhet med övriga frågor om sjukrese- kostnader.

öé

Enligt det tillagda andra stycket utgår ersättning för hjälpmedel åt han- dikappade enligt vad regeringen föreskriver. Den nya hjälpmedelsersättning- en har beskrivits i avsnitt 3.5 . Ersättningsbestämmelserna avses bli införda i särskild förordning.

7å

Det förenklade systemet för ersättning vid sjuktransporter medför att nu- varande tredje stycket av 7 5 kan utgå.

3 kap. 4 Ö

Ändringen avser storleken av avdraget på sjukpenningen vid sjukhusvård och har behandlats i den allmänna motiveringen.

5.3 Förslaget till lag om ändring i förordningen (1954:519) angående kost— nadsfria och prisnedsatta läkemedel m.m.

I 3,5 första stycket har gränsen för nedsättning av priset med hela det överskjutande beloppet ändrats från 25 till 35 kr. Detta medför att maxi- mibeloppet vid inköp av medicin på recept blir 20 kr. i stället för som nu 15 kr.

Enligt den nya 335 som trädde i kraft den 1 januari 1975 har bestäm- melserna i 35 motsvarande tillämpning på medel som läkemedelsförord-

• Sida 34
•  Original

Prop. 1975:36 34

ningen är tillämplig på och som förskrives enbart i födelsekontrollerande syfte. Vid beräkning av prisnedsättning får kostnaden för sådant medel dock inte räknas samman med kostnaden för läkemedel som avses i 3 &. Änd- ringen av 35 får till följd att högsta kostnaden för p-piller som skrivs ut i födelsekontrollerande syfte också blir 20 kr.

54 Förslaget till lag om ändring i förordningen (1969:653) om bidrag från Iandstingskommuner och kommuner som ej tillhör landstingskommun till bestridande av kostnaderna för vård vid karolinska sjukhuset

Ändringen hänger samman med att enligt överenskommelsen med sjuk- vårdshuvudmännen ersättningen från sjukförsäkringen för sjukhusvård höjs från 15 kr. till 20 kr. per vårddag fr. o. m. den 1 januari 1976. För patienter som omfattas av gällande avtal om regionsjukvård m.m. vid karolinska sjukhuset (prop. 1972z35. SOU 1972:16, rskr 1972:168) erläggs ersättning en- ligt avtal. Dessa patienter undantas därför i lagförslaget.

5.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (l974:525) om ersättning för viss födelsekontrollerande verksamhet m.m.

lå

Chefen förjustitiedepartementet förordar i ett samtidigt denna dag fram- lagt förslag till proposition om steriliseringslag, m.m., att ersättning skall utgå från den allmänna sjukförsäkringen för rådgivning angående sterili- sering i samma ordning som ersättning för preventivmedels- och abortråd- givning. Den ändring i 1 i som föranleds av förslaget har tagits upp i detta sammanhang.

35

Genom det föreslagna nya andra stycket bemyndigas regeringen att fast- ställa grunderna för ersättning för utgifter för resor som företages i samband med rådgivning enligt lagen. Förslaget har berörts närmare i avsnitt 3.4 .

6. Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att antaga förslagen till 1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, 2. lag om ändring i förordningen (1954:519) angående kostnadsfria och prisnedsatta läkemedel m. m.. 3. lag om ändring i förordningen (1969:653)om bidrag från landstingskom-

• Sida 35
•  Original

Prop. 1975:36 35

muner och kommuner som ej tillhör landstingskommun till bestridande av kostnaderna för vård vid karolinska sjukhuset,

4. lag om ändring i lagen (1974:525) om ersättning för viss födelsekon- trollerande verksamhet m.m.

7. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredra- ganden har lagt fram.

• Sida 36
•  Original

Prop. 1975:36 36