1. Inledning 1.1 Utredningsarbete och remissbehandling

Regeringen uppdrog den 2 februari 1976 åt styrelsen för jordbrukets högskolor och statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) att göra en översyn av jordbrukets högskolors institutionella organisation m.m. Uppdraget lämnades mot bakgrund av den "av statsmakterna år 1975 beslutade reformeringen av högskoleutbildningen m. m. (prop. 1975: 9, UbU 1975: 17, rskr 1975: 179). Styrelsen skulle utarbeta förslag till grundläggande bestämmelser om högskolornas institutionella organisa— tion, avsedda att ersätta nuvarande stadga för jordbrukets högskolor, samt vissa förslag gällande tillämpningen av .dessa bestämmelser.

Under styrelsen har utredningsarbetet bedrivits i en särskild organisa— tionskommitté. Styrelsen har den 7 september 1976 överlämnat sitt hu- vudförslag till ny institutionell organisation för. jordbrukets högskolör. Styrelsen anmälde samtidigt att den hade för avsikt att ytterligare ut- reda organisationen av den programbundna forskningen. Denna del av uppdraget redovisades den 1 november 1976.

Över huvudförslaget har efter remiss yttranden avgetts av universi- tets- och högskoleämbetet (UHÄ), som har bifogat yttrande av universi— tetet i Uppsala, av statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), lantbruks- styrelsen, Skogsstyrelsen ochstaten's livsmedelsverk. Domänverket, Sve- riges skogsägareföreningars riksförbund och Skogsindustriernas samar- betsutskott har avgett gemensamt yttrande. Vidare har yttranden av-

• Sida 3
•  Original

Prop. 1976/77: 67 . 3

getts av centrala organisationskommittén för högskolereformen (H 75), forskarut-bildningsutredningen, Landsorganisationen i Sverige (LO), som har bifogat yttrande av Svenska lantarbetareförbundet, Svenska arbets- givareföreningen (SAF), Sveriges industriförbund, som åberopar SAP:s yttrande som sitt eget, Tjänstemännens centralorganisation (TCO) och Centralorganisationen SACO/SR, som har bifogat yttranden av Agri- fack, Arkitektförbundet, SACO/SR-föreningen vid skogshögskolan och Sveriges veterinärförbund. Slutligen har yttranden avgetts av Lantbru— karnas riksförbund (LRF), Trädgårdsnäringens riksförbund samt Sveri- ges förenade studentkårer (SFS).

Tidigare denna dag har chefen för utbildningsdepartementet i prop. 1976/77: 59 lagt fram förslag till högskolelag m.fl. författningar som avses gälla hela högskoleområdet i anslutning till högskolereformen samt vissa andra förslag som avses gälla högskoleorganisationen inom utbildningsdepartemcntets verksamhetsområde.

För egen del har jag för avsikt att senare föreslå att regeringen ut- färdar en särskild förordning innehållande grundläggande bestämmelser för högskoleorganisationen inom jordbruksdepartementets verksamhets- område som bygger på de riktlinjer som jag kommer att föreslå i det föl- jande.

1.2. Huvuddragen i reformeringen av högskoleutbildningen

Den av statsmakterna år 1975 beslutade reformeringen av högskole- utbildningen bygger främst på förslag från 1968 års utbildningsutred- ning (U 68), den inom utbildningsdepartementet tillkallade U 68-bered- ningen och kompetenskommittén (KK).

Till grund för förändringarna ligger en helhetssyn på den utbildning som ges efter gymnasieskolan. För denna utbildning används termen högskoleutbildning.

Vissa preciseringar görs i de allmänna behörighetsvillkoren förhögre studier. Den som fyllt 25 år och varit verksam i arbetslivet i minst fyra år skall sålunda få allmän behörighet för högskoleutbildning.

Högskoleutbildningen bör bedrivas på vetenskaplig grund, ge kritisk skolning och normalt syfta till att ge de kunskaper och färdigheter som fordras för yrkesverksamhet inom något område av arbetslivet. Ett sam— spel mellan grundläggande högskoleutbildning och forskning/forskarm- bildning bör komma till stånd inom hela högskolan. Särskilda anord- ningar införs därför i syfte att möjliggöra forskning i anknytning till läroanstalter utan fast forskningsorganisation.

För planering och resursfördelning delas högskoleutbildningens linjer in i fem yrkesutbildningssektorer, nämligen

1) utbildning för tekniska yrken, till vilken samtliga utbildningslinjer vid jordbrukets högskolor utom veterinärlinjen förs,

• Sida 4
•  Original

Prop. 1976/77: 67 . 4

2) utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken, 3) utbildning för vårdyrken, tillvilken Veterinärlinjen förs-, . 4) utbildning för undervisningsyrken samt-

5) utbildning för kultur-' och informationsyrken. .- ' Ett lokalt förankrat utveeklingsarbete, i nära kontakt med-. arbetslivet; bör vara grunden för högskoleutbildningens förnyelse. Utbildningen skall ges i form av allmänna, lokala och individuella utbildningslinjer samt enstaka kurser.

Planeringen av högskoleutbildningens omfattning skall grundas på så- väl individernas önskemål och behov som arbetslivets efterfrågan. De resurser samhället kan anvisa blir dock den. ytterst bestämmande fak- torn. . '

Till flertalet allmänna utbildningslinjer kommer antagningen att vara central. Antagningen till bl. &. enstaka kurser blir helt lokal. Urvalet till utbildningslinjer med antagningsbegränsning grundas. på en indelning av de sökande i fem grupper, nämligen sökande med treårig gymnasie— skoleutbildning, sökande med tvåårig sådan utbildning, sökande med folkhögskoleutbildning, sökande med utländsk förutbildning' samt övriga sökande. . . .

Beträffande nytillkommande högskoleutbildning innebär riksdagens beslut att denna i första hand skall förläggas till 16 orter eller par av orter utanför de nuvarande universitetsorterna. I syfte att underlätta planeringen av den fortsatta utbyggnaden indelas"'lande't' i sex högskole- regioner.

Tills vidare kommer det att finnas högskoleutbildning såväl med stat— lig som med primär- eller landstingskommunal huvudman. Jordbrukets . högskolor föreslås alltjämt tillhöra jordbruksdepartementet mot bak- grund av den omfattande forsknings- .0ch försöksverksamheten vid- des- sa högskolor och den starka anknytning: som denna verksamhet har till utvecklingsarbetet inom näringsgrenarna i fråga.

I fråga om den statliga högskoleorganisationen inom'.utbildningsde-. partementets område skall det på var och .en av utbyggnadsorterna fin- nas en statlig högskoleenhet. För universitetsorternas del har indelning— en i högskoleenheter övervägts närmare med hänsyn till samband i utbildning och forskning av de organisationskommittéer som tillkallats i samband med riksdagens beslut..

Varje högskoleenhet skall- ledas av en styrelse bestående av både inom enheten verksamma. personer och företrädarenför allmänna in- tressen. För planering m.m. av allmänna och lokala utbildningslinjer skall finnas linjenämnder, bestående av lärare, studerande samt företrä- dare för teknisk och administrativ personal samt yrkeslivet. Planering m.m. i fråga om forskning/forskarutbildning skall ankomma på fakul- tets/sektionsnämnder. .

För planeringsuppgifter i fråga om den grundläggande högskoleut- -

• Sida 5
•  Original

Prop. 1976/77: 67 5

bildningen inrättas för. varje högskoleregion en regionstyrelSe; i vilken företrädare för allmänna intressen skall ha majoritet. För planerings- och samordningsuppgifter för huvuddelen av högskoleutbildnin'gen har ett nytt ämbetsverk inrättats, nämligen universitets— och högskoleämbe— tet (UHÄ). Inom verket, som inledde sitt arbete den 1 oktober 1976, finns fem permanenta planeringsberedningar för-utbildning och forsk— ning.

Anslagssystemet för den grundläggande högskoleutbildningen grun- das på indelningen i yrkesutbildningssektorer. Den lokala friheten att disponera anvisade medel ökas.

Särskilda lokala tjänsteförslagsnämnder för handläggning av ärenden om tillsättning av professorstjänster m.m. har inrättats.

Huvuddelen av de här redovisade delarna av högskolereformen skall genomföras den 1 juli 1977.

2. Nuvarande organisation för jordbrukets högskolor

2.1. Grundläggande förhållanden

Verksamheten vid jordbrukets högskolor och SVA är i stor utsträck- ning programbunden. Ca 80 % av resurserna disponeras för forskning och försök, medan resten tas i anspråk för utbildning. Verksamheten vid högskolorna syftar bl. a. till att ge de berörda näringarna direkt väg- ledning i praktiska frågor.

Vid Iantbrukshögskolun tar den programbundna forskningen (försöks- verksamheten) ca 50 % av högskolans resurseri anspråk. Bl. a. finns ett särskilt driftanslag (försöksanslaget) som fördelas av styrelsen efter be— redning i olika organ. Försöksverksamheten bedrivs i försöksavdel- ningar vid resp. institution. Information om resultaten av forskningen och försöksverksamheten meddelas genom en särskild konsulentavdel— ning. Genom att delar av växtskyddsanstalten nu integreras kommer lant- brukshögskolans verksamhet också att omfatta diagnostik'och bekämp- ningsmedelsprövning rörande växtsjukdomar och skadedjur. Provning utförs också av växtsorter inom jordbruks- och trädgårdsområdena. Dessutom har lantbrukshögskolan en omfattande jordbruksdrift och en rad försöksbesättningar, växthusanläggningar m.m.

Vid .s'kogshögskolan är huvudparten av forskningen programbunden och följer ett av styrelsen fastställt program. Detta bereds i en rad olika organ innan det fastställs. Skogshögskolan har också till uppgift att ut- föra riksskogstaxeringen. Frågan om huvudman för denna är emellertid f. 11. under övervägande.

Vid veterinärhögskolan förekommer, utöver utbildning och forskning, en omfattande djursjukvård samt viss försöksverksamhet. '

Gemensamt svarar jordbrukets högskolor på uppdrag av SIDA för

• Sida 6
•  Original

Prop. 1976/77: 67 6

viss planering av utvecklingsarbete, rekrytering av personal, upplysnings- verksamhet m.m. ' '

Vid statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) förekommer, utöver . programbunden forskning, omfattande undersökningar på uppdrag av bl. a. myndigheter och enskilda. Vidare sker produktion av sera, vacciner och andra bakteriologiska. preparat. SVA har dessutom en epizootolo- gisk enhet och en konsulentavdelning för utrednings-, rådgivnings— och upplysningsverksamhet. .

Veterinärinrättningen (djursjukhuset) i Skara är ett regiondjursjukhus där djursjukvård tillhandahålls mot ersättning. Vid djursjukhuset medde- las också undervisning för veterinärhögskolans studerande. Därutöver bedrivs viss forskning.

Vid statens 'skogsmästarskola utbildas skogsmästare och skogliga skyddsingenjörer. Dessutom anordnas en rad andra, kortare kurser.

Den totala verksamheten under styrelsen för jordbrukets högskolor och SVA hade budgetåret 1975/76 en omslutning av 305 milj. kr. Anta- let anställda var ca 3 600 Styrelsen har dessutom visst programansvar för växtförädlingsverksamheten vid Sveriges utsädesförening och Wei- bullsholms växtförädlingsanstalt.

Verksamheten är delvis spridd över landet. Efter genomförandet av den redan beslutade omlokaliseringen blir ca två tredjedelar av perso- nalen placerade i Ultuna/Uppsala. Resten. fördelas på ett tiotal andra. orter med huvudvikt på Alnarp, Skara. Garpenberg, Skinnskatteberg och Umeå. Ett stort antal fältförsök bedrivs dessutom på egna försöks- gårdar, försöksparker eller mark . tillhörig hushållningssällskapen, staten eller privata markägare. Lantbrukshögskolans försök bedrivs under medverkan av hushållningssällskap och.]antbruksnämnder av en särskild fältförsöksorganisation. . ..1 '. '

2.2. Institutionell organisation

Enligt statsmakternas beslut har lantbrukshögskolan, skogshögskolan, veterinärhögskolan och SVA fr. 0.111. den 1 januari 1975 en gemensam styrelse, styrelsen för jordbrukets högskolor.-ochSVA. samt en gemen— sam central förvaltningoch.biblioteksorganisation. Från samma tidpunkt -. ' inrättades också ett gemensamt rektorsämbete, .en kollegie'beredning och en utbildningsberedning. (Prop. 1974: -108,'.- EU.-1974: 25, rskr 197':4 255). ' ;. - .. .;1 - .

Styrelsen för jordbrukets högskolor och- SVA är. styrelse också för veterinärinrättningen (djursjukhuset) i Skara och statens skogsmästar— skola. Styrelsen, som leder och samordnar verksamheten vid myndig- heterna och i tillämpliga delar svarar föröde uppgifter som tidigare åvilat myndigheternas ledningar, bestå-r.-a.v- tio representanter för. allmän—... .'- intressen och näringsliv,ordföranden;__i_--.det_—._.gem.epsamma rektorsämbetet', '

• Sida 7
•  Original

Prop. 1976/77: 67 7

två representanter för de anställda samt en representant för de stude- rande. '

Under styrelsen har det gemensamma rektorsämbetet det samlade ansvaret för verksamheten. I ämbetet behandlas bl; a. frågor av gemen- sam karaktär för högskolorna och anstalten. Det fungerar Också som ett normalt rektorsämbete för den-centrala förvaltningen och biblio- ' teksorganisationen. Ämbetet består av rektorerna för högskolorna och ' föreståndaren för SVA. Beslut fattas i närvaro av förvaltningschefen. Ordföranden i det gemensamma rektorsämbetet företräder utåt den samlade verksamheten.

Kollegieberedningen svarar under styrelsen för planering och sam-' ;-- ordning. Bl.a. samordnar den anslagsframställningar och resursför- delningsärenden, avger förslag till forsknings- och försöksprogram samt - ' avger i samband med att lärartjänst eller högre tjänst inom försöksverk- ' samheten vid jordbrukets högskolor blir ledig, förslag över om tjänsten ' bör återbesättas, ges ändrat ämnesinnehåll eller dras in. Ledamöter i kollegieberedningen är de tre rektorerna, föreståndaren för SVA, för- valtningschefen, tio representanter för olika ämnesområden samt två företrädare för de anställda. '

Utbildningsberedningen svarar under styrelsen för samordning av utbildningarna vid högskolorna och skogsmästarskolan. I beredningen - ingår tio representanter för avnämarintressena, en för universitetsvä-' sendet, fem för lärarna och fem för de studerande.

Vid varje högskola finns ett rektorsämbete med de uppgifter som normalt åvilar rektorsämbeten vid övriga högskolor och universitet, dock med undantag för de uppgifter som lagts över på det gemensamma rek- torsämbetet. Dessutom finns vid varje högskola ett-.Iärarkollegium och en utbildningsnämnd. Lantbrukshögskolan har dock två utbildnings— nämnder, en vardera för'agronom-, hortonom- och landskapsarkitekt-' utbildningarna samt för lantmästar- och trädg'ård'steknikerutbildningar- na. Skogsmästarskolan har också en utbildningSnämnd. Utbildnings- nämnderna har något varierande sammansättning. Särskilda tjänste- - förslagsnämnder för beredning" av tillsättningsärenden har inrättats vid högskolorna fr.o.m. den 1 september 1975.

För ledning av försöksverksamhet och programbunden forskning har "':? :. varje högskola en särskild organisation.

Vid lantbrukshögskolan finns ett försökskollegium som utarbetar förslag till försöksprogram för högskolan och över huvud behandlar frå- .' gor som rör försöksverksamheten. Kollegiet 'är" Uppdelat i fyra sektioner,- en för vardera jordbruk, husdjur, trädgård-och teknik. Kollegiet består av högskolans rektor, försöksintendenten och företrädare för försöks-i verksamheten, för näringsliv och för samhällsorgan. För informations— verksamhetcn vid konsulentavdelningen finns också-en särskild-kom- mltte.

• Sida 8
•  Original

Prop. 1976/77: 67 8

Vid skogshögskolan har lärarkollegiets forskningsutskott ansvaret för upprättandet av förslag till forskningsprogram. Den programbundna forskningen vid högskolan är indelad i fem program. Dessutom finns vid skogshögskolan en forskningsnämnd som är ett rådgivande organ med uppgift att delta i planering och samordning av forskningen vid högskolan. Nämnden består av representanter för näringsliv, samhälls- organ och de anställda.

För veterinärhögskolan utarbetar nämnden för veterinärinrättningen i Skara förslag till program för försöksverksamheten eftersom sådan verksamhet hittills enbart bedrivits i Skara. I nämnden ingår veterinär- högskolans rektor, platschefen för veterinärinrättningen samt represen- tanter för näringslivet — huvudsakligen det i Skaraborgs län, högsko- lans ultunadel, de anställda och de studerande. Nämnden fungerar i övrigt som ett lokalt organ för veterinärinrättningen i Skara.

I ledningen för verksamheten vid SVA finns en föreståndare med samma uppgifter som normalt åvilar en verkschef, men med undantag för vad som gäller i fråga om samordning mellan de olika myndigheter- ' na under styrelsen för jordbrukets högskolor och SVA. Vid anstalten finns vidare en tjänsteförslagsnämnd för beredning av vissa tillsättnings- ärenden. En rådgivande nämnd bereder vissa av de veterinärmedicinska och livsmedelshygieniska fackfrågor som avgörs av anstalten samt är föreståndaren behjälplig i den löpande'verksamheten. Nämnden består av representanter för näringsliv, samhällsorgan och de anställda.

3. Utredningsförslaget 3.1 Huvudmannaskap och styrelsens funktion

Utbildningen vid jordbrukets högskolor tar i anspråk endast en mindre del av högskolornas totala resurser. Huvuddelen används för forskning och försöksverksamhet med stark anknytning till utvecklingsarbetet inom berörda näringar. Styrelsen .för jordbrukets högskolor och SVA, i fortsättningen benämnd styrelsen, föreslår därför att jordbrukets hög- skolor även i fortsättningen bör sortera under jordbruksdepartementet.

Styrelsen framhåller bl.- a. att den vetenskapliga verksamheten vid lantbrukshögskolan och skogshögskolan till största delen är program- bunden. Vid lantbrukshögskolan finns också för information om re- sultaten från forskning och försöksverksamhet en programbunden verksamhet, som bedrivs genom en särskild konsulentorganisation. Dessa förhållanden ställer, enligt styrelsens mening, krav på en or- ganisation och administration som i vissa avseenden behöver av- vika från högskoleorganisationen i övrigt. Detta har-också redan delvis tillgodosetts genom den ledningsorganisation som skapades från den 1 januari 1975 och som främst gäller styrelsen. I denna har de tre styrel-

• Sida 9
•  Original

Prop. 1976/77: 67 9

sc-nivåcrna i högskoleorganisationen inom utbildningsdepartcmentets ansvarsområde koncentrerats till en, varigenom antalet beslutsnivåer mellan institutioner och regering har begränsats. Den nuvarande orga- nisationen är emellertid i vissa avseenden komplicerad, med flera själv— ständiga myndigheter som skall arbeta med en gemensam administra- tion och med gemensamma resurser av betydande omfattning. En så- dan organisation är tungrodd och svåradministrerad. Den blir också genom uppdelning på myndigheter i för liten utsträckning anpassnings— bar till ändrade förutsättningar. Det finns därför. enligt styrelsen,. en risk att den inte kan utnyttja de möjligheter till gemensamma insatser som ursprungligen avsågs.

Enligt styrelsens mening är den nuvarande sammansättningen av sty- relsen i huvudsak väl avvägd och styrelscn föreslår att den förblir oför- ändrad. Bl. a. det förhållandet att styrelsen motsvarar tre nivåer inom högskoleorganisationen inom utbildningsdepartementets ansvarsområde medför att dess sammansättning inte helt kan överensstämma med de styrelsemodellcr som har föreslagits av H 75.

På regional nivå har jordbrukets högskolor hittills haft ett visst sam- arbete med universiteten. Styrelsen anser att samarbetet mellan jord- brukets högskolor och annan högskoleutbildning bör ske i hittillsva- rande former. Detta innebär att jordbrukets högskolor inte behöver vara representerade i regionstyrelserna.

3.2. Högskoleenhetens organisation

3.2.1. Allmänt

Styrelsen konstaterar att de regionala organisationskommittéerna för- utsatt att olika delar av de nya enheter som bildas även i fortsättningen kan bibehålla samma namn som tidigare, även om dessa läroanstalter utgör fakulteter eller institutioner i de nya högskoleenhetema. Sålunda kommer t. ex. benämningarna Lunds tekniska högskola, lärarhögskolan i Malmö och socialhögskolan i Malmö att kunna finnas kvar.

Under styrelsen för jordbrukets högskolor och SVA sorterar i dag inte mindre än sex olika myndigheter, nämligen lantbrukshögskolan, skogs- högskolan, veterinärhögskolan, SVA, statens skogsmästarskola och ve- terinärinrättningen (djursjukhuset) i Skara. Dessa är var för sig relativt små enheter. Jordbrukets högskolors verksamhet är starkt inriktad på experimentell forskning, som fordrar dyrbar teknisk utrustning och ka— pitalkrävande anläggningar. Verksamhetsområdet kräver ofta tvärve- tenskapliga insatser. Genom att jordbrukets högskolor sorterar direkt under jordbruksdepartementet måste de vidare gemensamt svara för en stor del av den utrednings- och planeringsverksamhet som inom hög- skolan i övrigt ankommer på UHÄ och de regionala organen.

Åtskilliga institutioner inom jordbrukets högskolor har likartad in-

• Sida 10
•  Original

Prop. 1976/77: 67 10

riktning av sin utbildning och forskning eller har resursmässiga sam- band. Dessa samband har beaktats vid lokalprogrammeringen under den pågående omlokaliscringen. Ämnesmässigt närstående institutioner har ' förlagts till gemensamma byggnader (centra). Följande centrumbild-- ningar finns eller är planerade: kliniskt centrum, husdjursvetenskapligt centrum, växtskyddscentrum, markvetenskapligt centrum, genetiskt cent- rum, ekologiskt miljövårdscentrum, viltforskningscentrum samt biome- dicinskt centrum. Sedan vissa av dessa centra nu börjat fungera har det visat sig att uppdelningen på olika myndigheter kan innebära ett hinder

för rationell samverkan. . .

Grunden till en integrering av jordbrukets högskolor har lagts genom riksdagens beslut om samförläggning och gemensamma lokaler samt om gemensam styrelse, rektorsämbete, central förvaltning, biblioteksorgani- sation m.m. Uppdraget att göra en översyn av den institutionella organisationen för jordbrukets högskolor föranleds av dels riksdagens beslut om reformering av högskoleutbildningen, dels behovet av ett effektivt resursutnyttjande inom jordbrukets högskolor. Ett utvidgat samarbete kan, enligt styrelsen, svårligen genomföras utan en upp-. luckring av de formella gränserna mellan de enskilda läroanstalter- na. Uppdraget förutsätter även en samordnad långsiktig planering och möjlighet att i ökad utsträckning gemensamt utnyttja personal och ma- . teriella resurser. .

Det bör slutligen även uppmärksammas att möjligheten till omplace— ring av personal ökar väsentligt, om detta kan ske över de nuvarande myndighetsgränserna inom jordbrukets högskolor och SVA. Denna-frå- ga har största vikt inom högskoleområdet eftersom en stor del av personalen avlönas av tillfälliga. medel, såsom forskningsrådsanslag ' och anslag som inte automatiskt uppräknas med hänsyn till pris- och lönestegringar. Även möjligheten att tillämpa en enhetlig personalplane- ring och personalpolitik påverkas i hög grad av om jordbrukets hög- skolor och SVA kan agera som en myndighet. Också från redovisnings- teknisk synpunkt finns det klara fördelar om jordbrukets högskolor och SVA kan behandlas som en myndighet.

Styrelsen föreslår därför att jordbrukets högskolor sammanförs i en högskoleenhet. Som inledningsvis framgått kommer emellertid denna att till sitt verksamhetsinnehåll väsentligt skilja sig från de högskole- enheter som föreslås inrättade inom utbildningsdepartementets ansvars- område. .

Styrelsen har diskuterat en rad olika namn på den nu föreslagna högskoleenheten, nämligen jordbrukets högskolor, Sveriges lantbruks- vetenskapliga institut, Sveriges lantbruksuniversitet, Sveriges jordbruks- universitet och universitetet i Ultuna.

Styrelsen har ifrågasatt om inte den föreslagna högskoleenheten bör benämnas universitet. Därigenom blir det naturligt att de tre högskolor-

• Sida 11
•  Original

Prop. 1976/77: 67 _ 11

na kvarstår som läro-- och forskningsenheter=inom universitetet. Styrel- sen anscr det väsentligt att'högskolorna får'behålla sin identitet och profil. De bör ha egna planeringsorgan för utbildning'och förskning och lösa sina uppgifter i samverkan i den omfattning som kan anses ratio— nellt. Det är också viktigt att högskolornas ledning:-utförmas så att be- hoven från resp. näringsgren kan mötas vid verksamhetens'planering.

Styrelsens majoritet förordar benämningen Sveriges lantbruksuniversi— let.

Styrelsens minoritet har emellertid förordat-antingen benämningen Sveriges jordbruksuniversitet eller benämningen universitetet i Ultuna. Rektor för veterinärhögskolan och föreståndaren för SVA 'har biträtt det senare förslaget. Som motiv anförs bl.a. att 'det inte kan vara helt självklart för allmänheten att veterinärmedicinen-hör hemma under begreppet lantbruk, att svenska universitet är uppkallade efter de orter till vilka de är förlagda samt att skillnaden mellan-jordbruk och lant- bruk är oklar. ' ' '

Styrelsen har övervägt om också SVA borde ingå i högskoleenheten men har funnit att övervägande skäl talar emot detta.: Förutom forsk— ' ning har SVA speciella uppgifter av sérvicekaraktät'söm kräver hög

beredskap och som är- starkt instruktionsbundna. Detta gällerbl. a. de- ' ' undersökningar som görs på uppdrag av myndigheter och enskilda samt- ' SVA:s produktion av sera, vacciner och andra'bakteriologiska preparat. Däremot bör SVA samverka med högskoleenheten inom utbildning och forskning. Bl. a. kommer SVA och högskoleenheten att ha vissa institu- tioner gemensamma. Forskarna vid SVA bör i viss omfattning också kunna medverka i undervisningen. Denna samverkan bör emellertid kunna säkerställas genom att SVA sorterar under högskoleenhetens sty-' - relse och styrelsens beredningsorgan, främst planeringsberedningen. En sådan mer fristående" ställning för SVA får'inte' hindra omplacering av personal mellan SVA och högskoleenheten, exempelvis vid risk för friställning. Vid SVA bör också i fortsättningen finnas en föreståndare som under styrelsen leder anstaltens verksamhet. '. '. '

3.2.2. Ledningen av högskoleenheten

Den konstruktion av rektorsämbetena som nu'finns vid jordbrukets högskolor är att betrakta som ett provisorium. En organisation med flera rektorsämbeten, men med en central förvaltning och en förvalt- ningschef, är inte rationell enligt styrelsens mening. Vidare väcker . den nuvarande ordningen,. som innebär att en av högskolerektorerna tillika är ordförande i det gemensamma rektorsämbetet, principiella be- tänkligheter. En och samma person bör inte-samtidigt företräda såväl universitetet som en av högskolorna. Vid andra högskoleenheter av mot- svarande storlek deltar rektor inte i fakulteternas eller motsvarande or- gans arbete. Särskilt vid lantbrukshögskolan och skogshögskolan finns

• Sida 12
•  Original

Prop. 1976/77: 67 12 dessutom en omfattande programbunden forskning, som bör ledas och samordnas av resp. högskolas rektor. Ett rektorsämbete har bl.a. till uppgift att vara verkställande organ och bör därför sammanträda rela- tivt ofta. Det nuvarande gemensamma rektorsämbetet är enligt styrel- sens uppfattning i detta avseende tungrott.

Styrelsen föreslår att ett rektarsämbete för universitetet, bestående av universitetets rektor och förvaltningschef, inrättas. Som ställföreträdare för rektor bör finnas en prorektor. På rektorsämbetet föreslås ankomma de uppgifter som normalt åvilar ett rektorsämbete vid en högskoleenhet. Genom att högskoleenheten föreslås sortera direkt under jordbruksde- partementet får emellertid rektorsämbetet dessutom en rad uppgifter rörande samordning, kontaktverksamhet samt långsiktig och övergripan— de planering som inom högskoleorganisationen under utbildningsdepar- tementet åvilar organ som ligger utanför högskoleenheterna. Genom styrelsens sammansättning, där rektor är den ende företrädaren för verksamheten, får rektor vidare ställning som styrelsens verkställande ledamot.

Med hänsyn till den omfattande verksamheten inom högskoleenhetcn, särskilt programbunden sådan, anser styrelsen att det utöver universi- tetsrektom bör finnas en rektor vid varje högskola. Denne bör bl.a. vara ordförande i kollegienämnd, lärarkollegium och tjänsteförslags— nämnd. Det bör vidare finnas en prorektor vid varje högskola.

3.2.3 Gemensamma organ Pl anerin gsberednin g

Vid jordbrukets högskolor och SVA finns sedan den 1 januari 1975 en kollegieberedning. Den är under styrelsen ctt policyskapande organ med uppgift att bl. a. samordna anslagsframställningar och resursför- delningsärenden. Den motsvarar de planeringsberedningar som kommer att inrättas centralt vid UHÄ. Styrelsen föreslår därför att den skall benämnas planeringsberedning men behålla sina nuvarande uppgifter.

I den nuvarande kollegieberedningen finns inte några företrädare för näringsliv och studerande. Styrelsen för universitetet får dock —— i mot— sats till styrelserna för övriga högskoleenheter —— en stark dominans av företrädare från näringsliv och allmänna intressen. Det bör vidare upp- märksammas att det för beredning av forsknings— och försöksprogram inom resp. högskola finns särskilda organ med omfattande näringslivs- representation. Med hänvisning till detta anser styrelsen att sådana fö- reträdare inte behöver ingå i planeringsberedningen. Beredningen bör dock i förhållande till nuvarande kollegieberedning utökas med rektorn för universitetet, som också bör vara beredningens ordförande, och med en representant för de studerande.

• Sida 13
•  Original

Prop. 1976/77: 67 13

Utbildningsberedning

Utbildningsberedninge'n vid jordbrukets högskolor saknar direkt mot- svarighet inom det övriga högskoleområdet. Beredningen som också den är ett styrelsens beredningsorgan, motsvaras inom den föreslagna högskoleorganisationen för utbildningsdepartementets ansvarsområde närmast av planeringsberedningama som dock även har uppgifter av— seende forskningen. Utbildningsberedningen har vidare uppgifter som närmast motsvarar de uppgifter som de tidigare föreslagna utbildnings- nämnderna inom resp. region skulle komma att få. '

Eftersom styrelsens förslag innebär att de nya linjenämnderna får representanter för yrkeslivet och därmed yrkeslivets inflytande över ut- bildningen vid jordbrukets högskolor ökas, är det enligt styrelsens me- ning rimligt att något begränsa antalet företrädare'för näringsliv och samhällsorgan i utbildningsberedningen om man vill bibehålla en bered— ning omfattande 21 ledamöter. Styrelsen'föreslår därför'att utbildnings- beredningen får följande sammansättning, nämligen universitetets rek— tor, en lärare- och en studeranderepresentant från varje linjenämnd samt åtta representanter för näringsliv och samhällsorgan. Rektor bör vara ordförande i utbildningsberedningen. Beredningen bör behålla sina nuvarande uppgifter.

Forskarutbildnin gsnämnd

Vid jordbrukets högskolor finns ett förhållandevis stort antal ämnes— områden. Inom vart och ett av dessa är do'ck forskarutbildningen oftast relativt begränsad och det har varit svårt att anordna undervisning i den

samverkan på detta område särskilt beaktas inom den föreslagna hög— skoleenhetcn. '

Inom-utbildningsdepartementcts ansvarsområde föreslås att forskar— utbildningsärendena skall åvila fakultetsnämnderna. För lantbruksuni— versitetet skulle det emellertid, med hänsyn till svårigheten att ordna föreskriven forskarutbildning inom varje ämnesområde samt behovet av tvärvetenskapliga kurser, vara en fördel om ansvaret för forskarut- bildningen åvilade en gemensam nämnd. Forskarutbildnin'gen skulle då kunna samordnas över högskolegränserna inom närliggande ämnesom— råden. Styrelsen föreslår att en forskarutbildningsnän'ind, gemensam för universitetet, inrättas med representanter för lärare och forskarstude- 1'.ande Universitetets rektor bör vara ordförande;

3.2.4. Organ på högskolenivå Linjenämnder

Styrelsen föreslår att linjenämnder inrättas för följande utbildnings— linjer, nämligen agronom- och hortonomlinjerna, jägmästarlinjen, land-

• Sida 14
•  Original

Prop. 1976/77: 67 14 skapsarkitektlinjen, lantmästar- och trädgårdsteknikerlinjerna, skogs- mästarlinjen samt veterinärlinjen. Detta innebär samma ansvarsområden som för de nuvarande utbildningsnämnderna med ett undantag, nämli— gen utbildningsnämnden för agronom-, hortonom- och landskapsarki- tektutbildningarna. Dess ansvarsområde delas upp på två linjenämnder. Enligt styrelsens uppfattning torde det inte finnas någon principiell skillnad mellan linjenämnderna vid lantbruksuniversitetet och vid hög— skoleenheterna inom utbildningsdepartementets ansvarsområde. Det är därför rimligt att linjenämnderna får samma uppgifter och blir sam— mansatta i huvudsak enligt samma principer som vid övriga högskole- enheter. Ordföranden bör således utses av styrelsen. Antalet ledamöter kan emellertid behöva variera beroende på nämndens ansvarsområde. Riktpunkten 1/3 av vardera gruppen lärare, studerande och företrä— dare för yrkeslivet (inkluderande företrädare för såväl arbetstagare som arbetsgivare eller för annan högskoleutbildning) bör i stort sett

följas. Därutöver föreslås en representant för teknisk och administrativ personal.

Planerings- och ledningsorgan för forskning och försöksverksamhet

För programbunden forskning (försöksverksamhet) finns särskilda or— gan vid jordbrukets högskolor. Vid lantbrukshögskolan finns ett för- sökskollegium och vid skogshögskolan en forskningsnämnd.

Styrelsen utgår från att motsvarande bestämmelser som förordats för fakultets— och sektionskollegierna inom utbildninngepartementets an- svarsområde skall gälla för de enskilda högskolornas lärarkollegiet. Vad gäller fakultetsnämnderna framhåller styrelsen beträffande motsvarande organ inom lantbruksuniversitetet följande.

Den planerings- och ledningsorganisation som finns vid lantbrukshög- skolan för programbunden forskning (försöksverksamhet) föreslås vara oförändrad. ' '

Huvuddelen av forskningen vid skogshögskolan är programbunden. Programbunden forskning bedrivs vid samtliga institutioner inom hög- skolan. Som ledningsorgan för skogshögskolans programbundna forsk- ning föreslås den nuvarande forskningsnämnden fungera. Denna bör bestå av högskolans rektor, sex företrädare för näringsliv och samhälls— organ, sex för den programbundna forskningen samt en för de anställda vid högskolan. Forskningsnämnden skall leda och samordna den pro- grambundna forskningen samt i övrigt handlägga de ärenden som berör verksamheten.

Forskningen vid skogshögskolan är indelad i ett begränsat antal pro- gram (f.n. fem). Som ledningsorgan för varje program föreslås en pro- gramkommitté, bestående av fyra—fem forskare från skogshögskolan samt lika många representanter för näringsliv och samhällsorgan med

• Sida 15
•  Original

Prop. 1976/77: 67 15 intressen inom det aktuella programmet. Programkommittéerna skall under forskningsnämnden leda och samordna den programbundna forskningen inom resp. program.

Från veterinärhögskolan har gjorts framställning om en kraftig ök- ning av försöksverksamheten. Framställningen är baserad på en inven- tering av härför lämpade forskningsprojekt. Styrelsen föreslår att den— na verksamhet i fortsättningen skall benämnas programbunden forsk— ning. Dess syfte bör vara att ge veterinärmedicinsk vägledning för hus— djursnäringens och angränsande verksamheters ändamålsenliga bedri- vande.

Som ledningsorgan för den programbundna forskningen vid veteri- närhögskolan föreslår styrelsen att en forskningsnämnd inrättas. Den programbundna forskningen är än så länge av begränsad omfattning och bör byggas ut successivt. Det är därför inte aktuellt att inrätta underorgan till forskningsnämnden på samma sätt som vid lantbruks- och skogshögskoloma. En bred näringslivsanknytning i forsknings- nämnden är emellertid både önskvärd och nödvändig, liksom represen- tation för lantbrukshögskolan och SVA. Forskningsnämnden vid vete— rinärhögskolan föreslås bestå av högskolans rektor, sju företrädare för näringsliv och samhällsorgan, sex för den programbundna forskningen och en för de. anställda.

På samma sätt som veterinärhögskolans försöksverksamhet föreslås få ändrad benämning till programbunden forskning kunde försöksverk- samheten vid lantbrukshögskolan ändra benämning. Styrelsen har emel- lertid avstått från detta med hänsyn till att begreppet försöksverksam- het för lantbrukshögskolans del är Väl inarbetat och har en historisk bakgrund.

Kollegienämnder

Inom lärarkollegierna vid jordbrukets högskolor har hittills handlagts ett relativt stort antal ärenden av gemensam karaktär för resp. högskola. I anslutning till pågående högskolereform kommer kollegiernas ställ- ning emellertid att ändras och de får dessutom ett större antal leda- möter. Vid lantbrukshögskolan finns vidare två kollegier, lärarkollegiet och försökskollegiet, vilka kräver ett samordnande organ.

Inom utbildningsdepartementets ansvarsområde kommer största delen av fakultetemas uppgifter i fråga om ledning av forskning och forskar- utbildning att överföras till fakultets/sektionsnämnder. Styrelsen anser det emellertid vara väsentligt att det skapas ett organ som kan sam— ordna all verksamhet inom resp. högskola.

Styrelsen föreslår därför att en kollegienämnd, i princip motsvarande fakultetsnämnderna inom utbildningsdepartementets ansvarsområde, in- rättas vid varje högskola. Dock avses kollegienämnderna få särskilda

• Sida 16
•  Original

Prop. 1976/77: 67 . 16

uppgifter, främst beträffande planering av den programbundna forsk- ningen och försöksverksamheten samt samordning av högskolans sam- lade verksamhet.

Kollegienämnderna bör få i uppgift att bereda bl. a., anslagsäskanden, anSIagsfördelningsfrågor och prövning av ämnesinnehåll i vissa ledig- blivna högre tjänster. Vidare bör de medverka i utarbetandet av förslag till forsknings- och försöksprogram vid resp. högskola samt föreslå de åtgärder i fråga om forskningen och försöksverksamheten inom hög- skolan som de finner påkallade.

Kollegienämnderna bör vara sammansatta av representanter för lärar- kollegiet, de anställda och de studerande samt vid lantbrukshögskolan även för försökskollcgiet. Representanterna för lärarkollegiet bör vid skogshögskolan och veterinärhögskolan utgöra fler än halva antalet le- damöter. Vid lantbrukshögskolan bör representanter för lärarkollegiet och försökskollcgiet tillsammans utgöra en majoritet. Högskolornas rek- torer föreslås vara ordförande i resp. nämnd.

Även vid SVA kan en motsvarande nämnd övervägas. I denna skulle i tillämpliga delar handläggas liknande uppgifter som i högskolornas kollegienämnder. I SVA:s nämnd borde ingå föreståndaren som ord- förande, avdelnings- och sektionscheferna (motsvarande) samt företrä- dare för berörda personalorganisationer. Med hänsyn till vad lagen (1976: 580) om medbestämmande i arbetslivet. kan komma att betyda för beslutsfunktionerna vid ämbetsverk föreslår styrelsen emellertid att förhandlingar med anledning av denna lag avvaktas innan slutlig ställ- ning tas beträffande en sådan nämnd vid SVA.

3.2.5. Institutionernas ledning

Inom utbildningsdepartementets ansvarsområde föreslås att den ord- ning med institutionsstyrelser som försöksvis tillämpats de senaste åren skall permanentas och utvidgas till att gälla i princip samtliga institutio- ner. Enligt normalmodellen beslutar institutionsstyrelsen i samtliga ären- den utom sådana som rör förslag om tillsättning av tjänst eller antag- ning av studerande till forskarutbildning. I dessa frågor beslutar prefek- ten och de ordinarie lärarna eller de lärare som tjänstgör som hand- ledare i forskarutbildning. Vid vissa institutioner tillämpas emellertid en ordning enligt vilken institutionsstyrelsen beslutar även i dessa frågor.

Styrelsen föreslår att det bör ankomma på högskoleenhetens styrelse att, efter förslag av berörda grupper inom institution, avgöra vilka be- slut institutionsstyrelsen bör fatta. Härvid kan styrelsen pröva om avsteg skall behöva göras från den beslutskompetens och sammansättning som normalt gäller för institutionsstyrelser. Styrelsen bör också avgöra hur verksamheten skall ledas vid övriga arbetsenheter och inrättningar som finns vid högskoleenheten.

• Sida 17
•  Original

Prop. 1976/77: 67 ' 17

3.2.6. Ordning för att avge förslag till rektor

Vid läroanstalterna för högskoleutbildning utses rektor f.n. antingen genom lokala val eller av regeringen, i vissa fall efter lokalt förslag. Vid jordbrukets högskolor har rektor utsetts av regeringen på förslag av styrelsen. som i ärendet hört berörda kollegier. Kollegiernas förslag till rektor har framtagits genom val.

Styrelsen föreslår att rektor för universitetet utses av regeringen efter förslag av en särskild valförsamling bestående av representanter för lärare samt vissa tjänstemän inom försöksverksamheten, för de anställ- da och för de studerande i proportionen 2:2z1. Styrelsen skall därvid yttra sig över valförsamlingens förslag. Inom' utbildningsdepartemen- tets ansvarsområde ingår dessa grupper i proportionen 1:1:l. Med hän-' syn till forskningens relativt sett stora omfattning vid lantbruksuni- _ versitetet kan det emellertid anses motiverat att representationen för de studerande minskas. Ledamöterna från resp. högskola föreslås bli ut'- sedda i proportion till dennas andel av lärare samt vissa tjänstemän inom försöksverksamheten, av anställda och av inskrivna studerande. Vid' lantbrukshögskolan bör lärarkollegiet och försökskollegiet gemensamt ' utse representanter för lärare samt vissa tjänstemän inom försöksverk- samheten varvid försökskollegiet med hänsyn till lärarkollegiets före- slagna sammansättning utökas med behöriga innehavare av och lång- tidsvikarier på inom försöksverksamheten förekommande tjänster, för vilka krävs doktorsexamen eller motsvarande kompetens.

Styrelsen föreslår vidare att rektor för resp. högskola utses av rege- ringen efter förslag från en särskild valförsamling som utses på mot— svarande sätt som vid val av universitetets rektor. Prorektorerna för universitetet och resp. högskola bör utses av styrelsen efter förslag av samma församlingar som föreslår rektorer.

3.2.7 Vissa tillträdesfrågor Styrelsen anser det inte erforderligt att styrelsen för lantbruksuniver- sitctet skall vara antagningsmyndighet för agronom-, hortonom-, jäg- mästar-, landskapsarkitekt- och veterinärlinjerna. Den finner det mest ändamålsenligt att UHÄ beslutar i dessa frågor, eftersom bestämmel- serna om urval kommer att vara de samma för ett stort antal utbild- ningslinjer, bl.a. dessa. Enligt styrelsen bör emellertid ett samråd på central nivå ske i den formen att Sveriges lantbruksuniversitet liksom andra centrala myndigheter blir representerat i antagningsnämnden vid UHÄ. Styrelsen förutsätter emellertid att det även i fortsättningen skall bli möjligt för styrelsen att anta studerande till enstaka kurser (special- studerande), samt att för vissa av dessa ge en fullständig examen. För övriga utbildningslinjer och kurser vid universitetet föreslås att styrel- sen för lantbruksuniversitetet blir antagningsmyndighet och får möjlig- het att inrätta antagningsnämnder.

• Sida 18
•  Original

Prop. 1976/77: 67 18

3.2.8. Anslagssystem

Styrelsen avser att återkomma i denna fråga vid senare tillfälle.

3.2.9 Statens skogsmästarskola och veterinärinrätmingen i Skara ] pågående reformering av högskoleutbildningen integreras inom ut- bildningsdepartementets ansvarsområde samtliga mindre läroanstalter i de högskoleenheter som föreslås bildade. Styrelsen föreslår att statens skogsmästarskola och veterinärinrättningen (djursjukhuset) i Skara in- ordnas i skogshögskolan resp. veterinärhögskolan i samband med att jordbrukets högskolor sammanförs till en högskoleenhet. För skogsmästarskolan kan härigenom en ökad forskningsanknytning av utbildningen uppnås. Skolans produktionstekniska inriktning bör dock bibehållas. En del av de administrativa uppgifterna bör överföras till den centrala förvaltningen. Skogsmästarskolan föreslås ingå i skogshögsko— lan som en institution benämnd skogsmästarskolan. Vid skogsmästar- skolan bör, liksom vid övriga högskoleinstitutioner, finnas en styrelse. Veterinärinrättningen i Skara har i alla sina aktiviteter nära anknyt— ning till veterinärhögskolan. Enligt styrelsen bör veterinärinrättningen inordnas i veterinärhögskolan som en särskild arbetsenhet benämnd djursjukhuset i Skara.

3.2.10 Inrättande av lokala organ

I nedanstående tablå redovisas nuvarande antal anställda och stude- rande vid jordbrukets högskolor och SVA på olika orter sedan nu be- slutad omlokaliscring genomförts.

Antal anställda Antal stui'lerlmde1 Alnarp/Lund/Balsgård 440 440 Skara 110 70 Ultuna/Uppsala 2 250 1 480 Skinnskatteberg 30 100 Garpenberg 190 50 Umeå 3805! 240 Röbäcksdalen 50 Övriga orter 150 90a

3 600 2 4704

Lokala organ finns redan i Alnarp, Skara, Garpenberg och Röbäcks- dalen men med relativt skilda sammansättningar och uppgifter. Dessa lokala organ beslutar i eller bereder i huvudsak frågor som rör samord— ningen av verksamheten på orten.

¹ Inom grund- och forskarutbildning. ' Inkl. skogstaxering. ' Propedeutisk kurs för agr.stud. ' Styrelsen föreslår i anslagsframställning för budgetåret 1977/78 en ökning av antalet antagna studerande på veterinär- och hortonomlinjerna. Styrel- sen förordar vidare en total ökning av antalet antagna studerande under den närmaste femårsperioden i storleksordningen 145—180, vilket kan beräknas öka antalet närvarande studerande till ca 3 000.

• Sida 19
•  Original

Prop. 1976/77: 67 19

Enligt styrelsens mening bör fortlöpande prövas vilka ytterligare upp- gifter som kan delegeras till lokala organ. Bl. a. bör bemanningsplanc- ring, personalplanering, omplacering inom institution, förslag till an- ställning av personal och övriga uppgifter som har samband med led- ningen av arbetet på orten skötas lokalt.

Arbetsuppgifterna för de lokala organen stämmer väl överens med de uppgifter som föreslås gälla för förvaltningsnämnder inorn utbild- ningsdepartementets ansvarsområde. Styrelsen föreslår därför att dessa organ benämns lokala förvaltningsnämnder.

Styrelsen anser dock att de lokala förvaltningsnämnderna inte behöver ges identiska uppgifter och identisk sammansättning. Hänsyn bör tas till lokala behov och önskemål. Förvaltningsnämnderna bör i princip sam— mansättas av företrädare för de verksamheter som finns på orten samt för de anställda och de studerande på orten. '

3.2.11. Tidpunkt för genomförande av förslag

Enligt styrelsen bör de nu föreslagna åtgärderna genomföras vid samma tidpunkt som inom utbildningsdepartementcts ansvarsområde, dvs. den 1 juli 1977.

4. Remissyttrandena 4.1 Huvudmannaskap och styrelsens funktion

Flertalet remissinstanser tillstyrker eller lämnar utan erinran styrel- sens förslag i fråga om huvudmannaskap och styrelsens funktion. UHÄ konstaterar därvid att 1975 års riksdagsbeslut angående högskolerefor- men slår fast att jordbrukets högskolor är en del av den samlade hög- skolan. Högskolan skall så långt möjligt omfattas av vissa enhetliga principer för bl. a. den institutionella organisationen. Det ligger i sakens natur att dessa principer inte helt kan tillämpas för jordbrukets hög- skolor. Det är emellertid enligt UHÄ:s mening viktigt att endast sådana undantag görs som verkligen betingas av forsknings— och försöksverk— samheten och de krav den ställer. Det är vidare viktigt att undantagen inte utformas så, att de strider mot intentionerna i högskolereformen eller försvårar en helhetssyn över de nuvarande departementsgränserna på högskolan. '

Enligt domänverket, Sveriges skogsägareföreningars riksförbund och Skogsindustriernas samarbetsutskott är det en förutsättning för den önskade utvecklingen av den skogliga forskningen att jordbrukets hög- skolor även i fortsättningen sorterar under jordbruksdepartementet.- SAF har i tidigare yttranden över den högre utbildningens institutionella organisation förordat att man bör sträva mot att all utbildning i det allmänna utbildningssystemet förs till ett och samma ämbetsverks an-

• Sida 20
•  Original

Prop. 1976/77: 67 20 svarsområde. TCO har i högskolefrågankonsekvent hävdat att-all hög—- skoleutbildning bör inordnas under: gemensam ledning såväl på verks- nivå som lokalt. Argumenten för att jordbrukets högskolor skall ha en särställning är, enligt TCO:s uppfattning, inte övertygande. Målet bör fortfarande vara att jordbrukets högskolor skall ingå i en enhetlig hög- skola. Åtgärder som vidtas bör. därför syfta till att underlätta en fram— tida integrering med högskoleorganisationen inom utbildningsdeparte- mentets ansvarsområde. LRF understrykervikten av att jordbrukets högskolor och SVA sorterar under jordbruksdepartementet, bl. a. med hänsyn till den omfattande forskning och försöksverksamhet som be- drivs inom högskolorna och anstalten och _den starka anknytning denna har till övrigt utvecklingsarbete i de berörda näringarna. Förbundet på- pekar också att högskolorna och anstalten har en omfattande annan verksamhet som mer eller mindre är av uppdragskaraktär. Denna är nära knuten till forskningen, försöksverksamheten och undervisningen och bedrivs i ett intimt samarbete med andra statliga myndigheter un- der jordbruksdepartementet, lantbrukets föreningsrörelse samt andra organisationer och företag som är verksamma inom berörda näringar.

SFS föreslår att studcranderepresentationen i styrelsen utökas från en till tre ledamöter.

Flertalet remissinstanser lämnar styrelsens förslag angående samver- kan med högskoleorganisationen inom utbildningsdepartementets om- råde utan erinran. Universitetet i Uppsala framhåller att man sedan många år haft ett fruktbart samarbete, huvudsakligen av informell ka— raktär på institutionsnivå med jordbrukets högskolor. En mera systema— tiserad samverkan mellan universitetet och jordbrukets högskolor bör övervägas för att undersöka möjligheten att nå ökad effekt beträffande samordningen av viss grundutbildning och en bättre samverkan när det gäller utnyttjandet av tyngre apparatur.

Statens livsmedelsverk förutsätter att planeringsorganen för utbild- ning och forskning får möjlighet till ett informellt samarbete med mot— svarande organ inom högskoleorganisationen inom utbildningsdeparte- mentets ansvarsområde. SAF framhålleratt ett. avsteg från principen om att föra samman all utbildning i en organisation förutsätter och krä— ver väl utvecklade samverkansformer.

TCO anser att kontakterna med den regionala organisationen är nöd- vändiga och att dessa bör vara formaliserade. Åtminstone regionstyrel— sen i Uppsalaregionen bör få likartade uppgifter i förhållande till jord— brukets högskolor som till den kommunala högskolan inom regionen. SFS instämmer däremot i styrelsens konstaterande att ett inordnande av jordbrukets högskolor i den regionala organisationen skulle medföra stora problem.

• Sida 21
•  Original

Prop. 1976/77: 67 71

4.2. Högskoleenhetens organisation

4.2.1. Allmänt

De frågor som sammanhänger med ett sammanförande av.jordbru- kets högskolor i en högskoleenhet, med graden av samordning mellan de i enheten ingående delarna och med överensstämmelsen mellan den— na högskoleenhet och enheterna inom utbildningsdepartementets an- svarsområde har behandlats utförligt av remissinstanserna. Samtliga re- missinstanser tillstyrker en ytterligare samordning mellan jordbrukets högskolor och ett sammanförande av jordbrukets högskolor i en hög- skoleenhet. . . .

UHÄ menar för sin. del att det är vanskligt att, som styrelsen före— slår. söka uppnå såväl fördelarna i ett sammanförande av jordbrukets högskolor till en myndighet som fördelarna i att bevara dem som fri- stående högskolor. I stället bör en mera entydig väg väljas. UHÄ för- ordar att en högskoleenhet bildas. Behovet av att kunna identifiera de tre huvuddelarna av högskoleenheten kan tillgodoses väl även inom ra— men för en sådan organisation. Ett införande av fakultetsbegreppet också för jordbrukets högskolor skulle ge en utmärkt grund för att an— knyta lantbruksuniversitetets forsknings— och forskarutbildningsorgani- sation till den nuvarande indelningen i läroanstalter på ett sätt som är helt förenligt med principerna för högskoleorganisationen i övrigt.

UHÄ stryker i detta sammanhang under att någon formell indelning i administrativa enheter över institutionsnivån inte har förutsatts i riks- dagens beslut beträffande de statliga högskoleenheternas organisation, i all synnerhet inte någon sådan indelning genom centrala föreskrifter. I den mån sådana förekommer kommer detta att vara en följd av ett lo- kalt önskemål att i det dagliga arbetet kunna definiera en grupp av institutioner. En sådan formell indelning skulle få en konserverande ef- fekt och motverka syftena med att sammanföra befintliga läroanstalter till större enheter. UHÄ anför också att en viss begreppsförvirring kan uppstå om förslaget genomförs. H 75, statskontoret och forskarutbild- ningsntredningen delar UHÄzs synpunkter.

RRV tillstyrker förslaget att sammanföra jordbrukets högskolor till en högskoleenhet, vilket man ser som ett led i en successiv integration. Lantbruksstyrelsen betonar vikten av att de enskilda högskolorna kan behålla sin särart. Skogsstyrelsen finner det ändamålsenligt att en hög— skoleenhet bildas av jordbrukets högskolor. Styrelsen påpekar samtidigt att det är utomordentligt viktigt att varje högskola får möjlighet att in- rikta sin forskning och undervisning mot för resp. näring adekvata mål. För statens livsmedelsverk ter sig bildandet av en högskoleenhet som en naturlig följd av senare års resursförstärkning för och samförläggning av högskolorna.

Domänverket, Sveriges skogsägareföreningars riksförbund och Skogs-

• Sida 22
•  Original

Prop. 1976/77: 67 22

industriernas'samarbetsutskott accepterar sammanförandet i en hög- skoleenhet mot bakgrund av att också styrelsen ansett det vara väsent— ligt att högskolorna kan bevara sin identitet och sin profil samt före- slagit att högskolornas ledning utformas så att behoven från resp. nä— ringsgren kan mötas vid verksamhetens planering. Emellertid bör orga— nisationen ytterligare profileras gentemot den modell som föreslås för utbildningsdcpartementets ansvarsområde för att näringens intressen skall kunna tillmötesgås. Genomgående föreslås en längre gående de— centralisering.

LO framhåller i fråga om bildandet av en högskoleenhet att strävan bör vara att möjliggöra en så likartad organisation som möjligt för samtliga universitet och högskolor, oavsett om de sorterar under utbild— nings- eller jordbruksdepartementet.

SAF, SACO/SR, LRF, Trädgårdsnäringens riksförbund och SFS an— sluter sig till styrelsens förslag om en ytterligare samordning av jord- brukets högskolor och ett sammanförande i en högSkoleenhet.

I fråga om benämningen av den högskoleenhet som föreslås bildad är remissutfallet mera splittrat.

Sveriges lantbruksuniversitet förordas av statskontoret, lantbrukssty— relsen — som dock ifrågasätter om inte lantbruksuniversitet, Ultuna (med Alnarpsdelen, Umeådelen etc.) vore att föredra _ LO, SAF och LRF. UHÄ förordar benämningen lantbruksuniversitetet. För att bättre anknyta till benämningarna för övriga universitet, samt eftersom termen lantbruk inte kan anses täcka samtliga verksamheter vid högskoleenhe- ten, föreslår statens livsmedelsverk universitetet i Ultuna. Samma in- vändning mot termen lantbruk reses av SACO/SR, som i stället föreslår universitetet för lantbruk. skogsbruk och veterinärmedicin som benäm- ning. SFS, slutligen, menar att den nuvarande benämningen, jordbru- kets högskolor, mycket väl kan bibehållas.

Förhållandet att samma prefix, lantbruk, skulle användas för såväl högskoleenheten som en av dennas delar enligt styrelsens förslag har uppmärksammats av lantbruksstyrelsen, som föreslår att lantbrukshög- skolan får ändrad benämning till jordbrukshögskolan eller jordbruks- och trädgårdshögskolan, samt LO, som menar att lantbrukshögskolan bör kallas jordbrukshögskolan i fortsättningen. UHÄ, statskontoret, H 75 och forskarntbildningsutredningen, som föreslår att fakultetsbe- greppet införs, anser att fakulteterna bör benämnas lantbruksvctenskap- lig (eventuellt jordbruksvetenskaplig), skogsvetenskaplig och veterinär— medicinsk fakultet.

SVA:s ställning i organisationen har uppmärksammats av några re- missinstanser. Statskontoret, RRV och statens livsmedelsverk menar att SVA bör kvarstå som egen myndighet under styrelsen för högskole- enheten. RRV förutsätter därvid att möjligheter till en administrativ samordning mellan högskoleenheten och SVA tillvaratas.

• Sida 23
•  Original

Prop. 1976/77: 67 23 övriga organisationen med hänsyn till personalens intresse av en större organisation med den ökade trygghet och de förbättrade utvecklings- möjligheter som en sådan ger. Härigenom kan också forsknings- och undervisningsresurser utnyttjas mer rationellt. LRF menar att möjlig- heterna till en närmare samordning av verksamheterna vid universitetet och anstalten har behandlats summariskt av styrelsen. Särskilt med tan- ke på den programbundna forskning, som nu föreslås etablerad vid ve- terinärhögskolan, borde en närmare samordning med den programbund— na forskningen vid SVA ha diskuterats. LRF är därvid medvetet om att problem kan uppstå vid ledningen av SVA:s myndighetsbundna upp- dragsverksamhet.

4.2.2. Ledningen av högskoleenheten

Samtliga remissinstanser tillstyrker förslaget att för högskoleenheten inrättas ett rektorsämbete, bestående av högskoleenhetens rektor och förvaltningschef. TCO menar att detta enbart bör vara en temporär lösning i väntan på att utbildnings- och forskningsresurserna vid jord- brukets högskolor på de olika orterna på lämpligt sätt kan integreras inom högskoleenheterna i den nya högskolan.

I fråga om förslaget att behålla rektorsbefattningarna vid högskole- enhetens olika delar har remissinstansema skilda uppfattningar. UHÄ påpekar att någon särskild verkställande ledning av typ rektor inte ge- nom centralt beslut kommer att knytas till motsvarande delar av hög- skoleenheter inom utbildningsdepartementets ansvarsområde. UHÄ framför, i likhet med H 75, att de nuvarande rektorerna skulle kunna anförtros ordförandeskap i aktuella fakultetsorgan och också lednings- uppgifter av andra slag med anknytning till berörd forskning och utbild- ning.

Statskontoret avstyrker förslaget om särskilda rektorsbefattningar vid de enskilda högskolorna. RRV kan däremot, mot bakgrund av önske- målet om en effektiv samordning av verksamheten på en nivå mellan institution och universitetsstyrelse, tillstyrka att dessa befattningar tills vidare kvarstår. '

Lantbruksstyrelsen och Skogsstyrelsen tillstyrker särskilt att rektors- befattningarna vid de enskilda högskolorna kvarstår som heltidssysslor. Samma uppfattning framförs av domänverket, Sveriges skogsägareför- eningars riksförbund och Skogsindustriernas samarbetsutskott, som dis- kuterar frågan med utgångspdnkt i förhållandena vid skogshögskolan. De menar att utredningens förslag är alltför vagt formulerat i fråga om ställningen för rektorerna vid de enskilda högskolorna. Det måste klart framgå att rektor för skogshögskolan även i fortsättningen skall ha det samlade ansvaret för såväl utbildning som forskning vid högskolan. Även Svenska lantarbetareförbundet och SFS tillstyrker bevarandet av rektorsbefattningarna vid de enskilda högskolorna.

• Sida 24
•  Original

Prop. 1976/77: 67 34

LRF framhåller att en samordning av verksamheten inom resp. hög- skola är önskvärd, men ställer. sig tveksam-till om det därför bör finnas en rektor vid varje högskola.. Dels leder detta till tanken-att det skulle finnas ett särskilt rektorsämbete vid varje högskola, vilket-inte är av- sikten enligt styrelsens förslag, dels kan det ifrågasättas _om1samord- ningen kräver en heltidstjänst som rektor vid varje högskola.

4.2.3 Gemensamma organ

De flesta remissinstanserna tillstyrker huvuddragen i styrelsens för- slag till gemensamma organ eller lämnar dessa förslag utan erinran. RRV framhåller emellertid att det bör vara styrelsens uppgift att själv utse och avgöra sammansättningen av de beredningsorgan som bedöms erforderliga. I sammanhanget påpekar verket att planeringsberedningen antingen bör vara ett rent tjänstemannaorgan, förslagsvis bestående av de fyra rektorerna, föreståndaren vid SVA och förvaltningschefen, eller bestå av ett större antal ledamöter med representanter-även för yrkes- livet.

Lantbruksstyrelsen har inget att erinra mot att näringslivsrepresenta— tionen minskar i utbildningsberedningen. I forskarutbildningsnämnden bör ingå även näringslivsrepresentanter, om inte nämnden underställs utbildningsberedningen. Minst.en forskarstuderande bör också ingå bland studcranderepresentanterna-i utbildnin-gsberedningen. Skogssty- relsen relaterar de mycket positiva erfarenheter man haft av utbild- ningsberedningens hittillsvarande arbete.

Domänverket, Sveriges skogsägareföreningars riksförbund och Skogs- industriernas samarbetsutskott ifrågasätter mot bakgrund av att de föror- dar en längre gående decentralisering till förmån för de enskilda hög- skolorna riktigheten av att inrätta en planeringsberedning med före- slagna befogenheter och sammansättning. Om cn planeringsberedning trots allt inrättas bör näringslivet bli representerat i den.

H 75 påpekar att den föreslagna organisationen med en gemensam forskarutbildningsnämnd skiljer sig från den som-H 75 och forskarut- bildningsutredningen presenterat, i vilken ansvaret för forskarutbild- ningen ligger på fakultetsnämndcr. På sikt kan det, i anslutning till slutbehandling av forskarutbildningsutredningens förslag, bli anledning till en mer ingående prövning av denna fråga.

. LO framhåller vikten av att arbetstagarsidan blir representerad i bl. a. planeringsberedningen liksom i övriga beredningar och nämnder. TCO anser att planeringsberedningen, liksom planeringsberedningarna vid UHÄ, bör ha en majoritet av allmänna intressen. SACO/SR menar att gruppen assistenter/amanuenser bör ha möjlighet till representation i Utbildningsberedning och forskarutbildningsnämnd. Över huvud bör de anställdas representation i organ där de har företrädare vara så stor att samtliga berörda huvudorganisationer har möjlighet att utse företrädare.

• Sida 25
•  Original

. Prop. 1976/77: 67 25

LRF accepterar — med hänsyn till den starka näringslivsrepresentation som finns i styrelsen och i organ-på lägre nivå _ styrelsens uppfattning att näringslivsrepresentation inte är nödvändig i planeringsberedningen. Trädgårdsnäringens riksförbund och SFS tillstyrker de förslag som görs beträffande gemensamma organ. Trädgårdsnäringcns riksförbund påpe- kar dock att trädgårdsnäringen bör.in representerad i utbildningsbered- ningen.

4.2.4. Organ på högskolenivå

Också i fråga om organen på högskolenivå råder delade meningar mellan remissinstanserna. Det gäller planerings- och ledningsorganisa- tionen för den programbundna forskningen och försöksverksamheten samt de föreslagna kollegienämnderna.

Samtliga remissinstanser tillstyrker förslagen angående linjenämnds- organisation eller lämnar dem utan erinran. UHÄ anser det vara vik- tigt att endast de undantag som-erfordras till följd av den program- bundna forskningen och försöksverksamheten görs från den institutio- nella organisationen för övriga högskoleenheter. UHÄ pekar dock på - möjligheten att genom inrättandet-av förvaltningsnämnder lösa den interna organisationen av en större högskoleenhet.

Statskontoret menar att om fakultetsbegreppet införs så kan planering och ledning av forskning och försöksverksamhet ske inom de organisa- tionsformer och det regelsystem-som föreslås för övriga högskoleenhe- ter. RRV tillstyrker däremot förslaget i dessa avseenden.

Skogsstyrelsen och statens livsmedelsverk anser att behovet av nä- ringslivsinflytande har tillgodosettspå ett tillfredsställande sätt också på denna nivå inom högskoleenheten. Domänverket, Sveriges skogs- ägare/öreningars riksförbund och- Skogsindustriernas samarbetsutskott anför att kollegienämnden bör få näringslivsrepresentation med hänsyn till de uppgifter den tilldelatsi förslaget.

H 75 och forskarutbildningsutredningen påpekar att sammansättning- en av de organ som föreslås för-planering och ledning av forskningen avviker från det förslag som H75 och forskarutbildningsutredningen presenterat för utbildningsdepartementets ansvarsområde. Detta kan leda till samma prövning på sikt som i fråga om forskarutbildnings- nämnden. Dessa instanser är dock väl medvetna om att de speciella för- hållanden, i första hand förekomsten av en omfattande programbunden forsknings— och förSÖksverksamhet, här kan motivera särskilda lösningar. SAF framför liknande synpunkter i fråga om behovet av en särskild organisation vid denna högskoleenhet. Föreningen påpekar vidare det väsentliga i en nära kontakt- mellan forskningen och grundutbildningen. LO framhåller vikten av att personalen blir representerad i olika nämn- der på högskolenivån. Enligt TCO kan särskilda forskningsnämnder undvaras om fakultetskollegierna får stark extern representation. Den

• Sida 26
•  Original

Prop. 1976/77: 67 25 programbundna försöksverksamheten torde därvid kräva en särskild or- ganisation. SACO/SR har ifrågasatt om inte de administrativa organen formellt ges en alltför dominerande roll i den nya organisationen. Sär- skilda vetenskapliga rådsgruppcr, där en vetenskaplig debatt kan föras, borde inrättas av styrelsen på olika nivåer. Man framhåller också att med hänsyn till den omfattande forsknings- och försöksverksamheten en organisatorisk likformighet med högskoleorganisationen inom utbild- ningsdepartementets ansvarsområde inte får vara ett överordnat mål.

LRF tillstyrker förslagen till planerings- och ledningsorganisation för den programbundna forskningen och försöksverksamheten vid veterinär- högskolan och skogshögskolan. För lantbrukshögskolans del föreslår förbundet att liknande organisation och nomenklatur tillämpas som vid skogshögskolan och veterinärhögskolan. De administrativa resurserna för planering och ledning av dessa programbundna verksamheter bör samlas till en enhet. En eventuell förstärkning av dessa resurser, liksom handläggarnas stationering, bör närmare utredas av styrelsen för hög- skoleenheten. Trädgårdsnäringens riksförbund förutsätter att trädgårds- näringen ges en skälig representation i berörda linjenämnder. SFS an- ser att de studerande bör vara representerade i kollegienämnderna med minst 1/4 av totala antalet ledamöter.

4.2.5. Övriga frågor

Samtliga remissinstanser lämnar styrelsens förslag i fråga om institu- tionernas ledning utan erinran. När det gäller ordningen för att avge förslag till rektor menar statskontoret att några särskilda bestämmelser om val av rektor för högskoleenheterna lantbrukshögskolan, skogshög- skolan och vetcrinärhögskolan inte bör ingå i den förordning som re- geringen senare utfärdar. H 75 och SFS ifrågasätter om de skäl som anförts för en mindre representation för de studerande i de församling- ar som skall nominera rektorer än i motsvarande inom utbildningsde- partementets ansvarsområde är tillräckligt starka.

För den lokala antagning som kan komma att ske vid högskoleenhe- ten förordar TCO att antagningsnämnder inrättas med representation från arbetslivet.

Domänverket, Sveriges skogsägareföreningars riksförbund och Skogs- industriernas samarbetsutskott förutsätter att av riksdagen anvisade medel till såväl utbildning som forskning direkt tillförs de enskilda hög- skolorna, för att där fördelas mellan institutioner och program. Därmed skulle högskolornas ansvar för planering, samordning och verkställighet inom resp. område understrykas.

Skogsstyrelsen tillstyrker förslaget beträffande skogsmästarskolans in- ordnande som en institution vid skogshögskolan. Styrelsen anser att detta kan leda till ökad forskningsanknytning av utbildningen och till ett fruktbart lärarutbyte mellan skogshögskolan och skogsmästarskolan.

• Sida 27
•  Original

Prop. 1976/77: 67 27

TCO samt domänverket, Sveriges skogsägareföreningars riksförbund och Skogsindustriernas samarbetsutskott tillstyrker också förslaget och tar tillfället i akt att framföra att skogsinstitutens utbildning av skogs- teknikcr bör inordnas i lantbruksuniversitetet. Samtliga remissinstanser har lämnat förslaget till inordning av veterinärinrättningen i Skara i högskoleenheten utan erinran. '

H 75 ser det för sin del som utomordentligt väsentligt att de nya hög- skoleenheternas styrelser själva får utforma den inre förvaltningsstruk- tur hos resp. enhet som de med hänsyn tagen till högskolereformens allmänna syften finner ändamålsenliga. Den av H75 föreslagna ord- ningen med förvaltningsnämnder ger här goda utgångspunkter för den interna organisationen av en större högskoleenhet. LRF instämmer i att lokala organ bör inrättas på övriga orter förutom Ultuna, särskilt med tanke på den splittring av skogshögskolan som sker i samband med dess omlokalisering. Målet bör härvid vara en så långtgående decentralise- ring som möjligt av beslutanderätten. TCO understryker starkt att då organ med företrädare för arbetslivet och allmänna intressen tillsätts, ' bör arbetstagarsidan representeras i större utsträckning än hittills vid jordbrukets högskolor. Representanterna bör då nomineras av berörda organisationer. På samma sätt bör personalrepresentanterna utses genom berörda personalorganisationer.

5. F öredraganden

Jordbrukets högskolor och statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) bedriver forskning, försöksverksamhet, utbildning samt viss uppdrags- verksamhet. Huvuddelen eller ca 80 % av högskolornas och SVA:s to- tala resurser disponeras för forskning och försöksverksamhet, varav drygt hälften för programbunden forskning och försöksverksamhet. To- talt disponerades budgetåret 1975/76 ca 305 milj. kr.

Jordbrukets högskolor och SVA har sedan den 1 januari 1975 en ge- mensam styrelsc, som tillika är styrelse för statens skogsmästarskola och veterinärinrättningen (djursjukhuset) i Skara (prop. 19.74: 108, JoU 1974: 25, rskr 1974: 255). Från samma tidpunkt finns 'en gemensam central förvaltning och biblioteksorganisation. Likaså har ett gemensamt rektorsämbete, en kollegieberedning och en utbildningsberedning inrät- tats. Under styrelsen och det gemensamma rektorsämbetet finns vid varje högskola ett rektorsämbete. Vid varje högskola finns vidare lä- rarkollegium, utbildningsnämnd(er) och tjänsteförslagsnämnd. Vid lant- brukshögskolan finns dessutom ett försökskollcgium och vid skogshög- skolan en forskningsnämnd. Verksamheten vid SVA leds under sty- relsen och dct gemensamma rektorsämbetet av en föreståndare. Vid SVA finns en tjänsteförslagsnämnd och en rådgivande nämnd.

• Sida 28
•  Original

Prop. 1976/77: 67 23

Högskolorna och SVA bedriver sin verksamhet i nära samarbete med i första hand ett flertal myndigheter och institutioner inom jordbruks- departementets verksamhetsområde och berörda'delar av näringslivet. Detta återspeglas bl. a. i sammansättningen av dess "styrelse.

1975 års riksdag beslutade om en reformering av högskoleutbildning- cn (prop. 1975: 9, UbU 1975:17, rskr 1975:179). Chefen för utbild- ningsdepartementet har tidigare denna'dag lagt fram förslag (prop. 1976/77: 59) till högskolelag m.fl. författningar som avses gälla hela högskoleorganisationen, således även inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde, samt vissa andra förslag som avses gälla högskole- organisationen inom utbildningsdepartementets område. Chefen för ut- bildningsdepartementet avser att senare föreslå att regeringen beslutar utfärda en förordning innehållande övriga grundläggande bestämmelser för högskoleorganisationen inom utbildningsdepartementets område. "Dessa förslag bygger i huvudsak på H 75:s och sex regionala organisa- tionskommittéers arbete.

I riksdagens beslut är 1975 förutsattes att jordbrukets högskolor även i fortsättningen skulle sortera under jordbruksdepartementet. I anslut- ning till riksdagens beslut om reformering av högskoleutbildningen har styrelsen för jordbrukets högskolor och SVA, i fortsättningen benämnd styrelsen, på regeringens uppdrag gjort en översyn av den institutionella organisationen m.m. vid jordbrukets högskolor. Styrelsens förslag till ny institutionell organisation har lagts fram i september 1976 och där- efter remissbehandlats.

Inledningsvis vill jag erinra om att en genomgående tanke vid utform— ningen av den nya högskoleorganisationen har varit att i möjligaste mån undvika en detaljerad central reglering av.organisationsstrukturen och verksamhetens bedrivande. I stället är avsikten att ge styrelserna för högskoleenheterna möjlighet att själva organisera sin verksamhet på det sätt som de finner mest ändamålsenligt. Avsikten har vidare varit att skapa sådan frihet att fortlöpande förändringar kan göras med hänsyn till utvecklingen i samhället och inom utbildningen och forskningen. Begreppet högskoleenhet har därför givits en sådan innebörd att det kan utgöra den organisatoriska ram inom vilken skilda verksamheter och förvaltningsstrukturcr kan rymmas. Det finns enligt min mening ingen anledning att i fråga" om högskoleorganisationen inom jordbruks- departementets område frångå detta allmänna betraktelsesätt.

Utbildningen vid jordbrukets högskolor tar i anspråk endast en mind- re del av högskolornas totala resurser. Huvuddelen används för forsk- ning och försöksverksamhet med stark anknytning till utvecklingsarbe- tet inom jordbruket, skogsbruket och övriga berörda näringar. Styrelsen föreslår främst med hänsyn härtill att jordbrukets högskolor även i fort- sättningen bör sortera under jordbruksdepartementet. Flertalet remiss- instanser har ingen erinran mot detta. Det finns inte heller enligt min

• Sida 29
•  Original

Prop. 1976/77 : 67 29

mening anledning att frångå 1975 års riksdagsbeslut i detta avseende. Tvärtom har det nära sambandet mellan forskningen vid dessa högsko- lor och utvecklingen inom berörda näringar ytterligare markerats de senaste åren. Exempel därpå är den omorganisation av växt- och skogs- skyddet ( prop. 1974: 109 , JoU 1974: 23, rskr 1974: 242) samt omlokali- sering av veterinärhögskolan och SVA ( prop. 1970: 37 , JoU 1970: 23, rskr 1970: 235) som statsmakterna redan har beslutat om och den för- stärkning av resurserna för dessa verksamheter samt för övrig skoglig forskning och miljövård som har skett.

Styrelsen föreslår vidare att jordbrukets högskolor sammanförs till en högskoleenhet, benämnd Sveriges lantbruksuniversitet. Remissinstanser— na har allmänt accepterat förslaget om sammanförande medan däremot benämningen har varit föremål för skilda uppfattningar. För egen del vill jag framhålla att grunden till den nu föreslagna integrationen redan har lagts genom riksdagens beslut om lokalmässig samordning, gemen- sam styrelse, gemensamt rektorsämbete och central förvaltning, gemen- sam biblioteksorganisation och vissa gemensamma bcredningsorgan. När det gäller verksamheten på institutionsnivå bör erinras om att den i hög grad är inriktad på experimentell forskning, som erfordrar dyrbar tek- nisk utrustning och kapitalkrävande anläggningar. Sådana resurser har också tilldelats högskolorna, ofta i gemensamma lokaler, s.k. centra. Vissa gemensamma institutioner har också bildats. Högskolornas arbets— uppgifter kräver dessutom i stor utsträckning tvärvetenskapliga insatser för att tillfredsställande lösningar skall kunna erhållas. Jag biträder där- för styrelsens förslag om att sammanföra de tre högskolorna till en hög— skoleenhet. Jag vill förutskicka att jag har för avsikt att föreslå rege- ringen att den benämnes Sveriges lantbruksuniversitet.

Jag vill understryka att sammanförandet av jordbrukets högskolor till en högskoleenhet främst är betingat av det framträdande behov av sam— verkan som finns inom utbildning och forskning. Detta behov framstår tydligt inom en rad olika områden, t. ex. det kombinerade jord- och skogsbrukets utveckling, regional ekonomi och utveckling, miljövård och teknisk utveckling liksom växt- och skogsskydd, förebyggande djur- hälsovård och livsmedelshygien. Kvarvarande hinder för en effektiv och nära samverkan mellan lantbruksuniversitetets olika delar bör undan- röjas i den nya organisationen. Det bör emellertid också framhållas att inom lantbruksuniversitetet en profilering av forskning och utbildning bör ske inom olika verksamhetsområden såsom jordbruk, skogsbruk, veterinärmedicin, trädgårdsnäring och landskapsarkitektur. Företrädare för de olika näringarna och berörda samhällsorgan bör därför få goda möjligheter att delta i utformningen av såväl de olika programmen för forskning och försöksverksamhet som utbildningen inom resp. sektor. Att detta kan Ske inom en samlad högskoleenhet visar förhållandena vid lantbrukshögskolan, där en organisatorisk samordning skett av verk-

• Sida 30
•  Original

Prop. 1976/77: 67 30

samheter rörande jordbruk, trädgårdsnäring och landskapsarkitektur. Lämpliga organ för verksamhetens planering har där byggts upp för vart och ett av de berörda områdena. Detta bör-också bli fallet inom lantbruksuniversitetet. Det förslag som nu läggs fram syftar därför till en organisation och en förvaltningsstruktur som kan möjliggöra såväl önskvärd betoning av de olika verksamheterna var för sig som nödvän- dig samordning.

I organisationsförslagct framhålls att styrelsen för lantbruksuniversi- tetet kommer att få uppgifter som i högskoleorganisationen inom ut- bildningsdepartementets område ligger på flera olika nivåer. Styrelsen menar därför att samarbetet mellan styrelsen för lantbruksuniversitetet och högskoleorganisationen inom utbildningsdepartemcntets område i huvudsak bör ske i hittillsvarande former. Flertalet remissinstanser de- lar denna uppfattning eller — bl. a. UHÄ och H 75 _ lämnar den utan erinran.

Chefen för utbildningsdepartementet har i- anslutning till sitt förslag om högskolelag framhållit, efter samråd med mig, att den grundläggan— de högskoleutbildningcn vid lantbruksuniversitetet bör undantas från. det ansvar för samordnande planering,.som kommer att ligga på de regionstyrelscr som föreslås inrättade den 1 juli 1977. Detta ansvar för planering kommer således att åvila styrelsen .för lantbruksuniversitetet. Det är därvid viktigt att berörda organ har kanaler som möjliggör infor- mellt samråd om den långsiktiga planeringen.

När det gäller sammansättningen av styrelsen för lantbruksuniversi- tetet delar jag, i likhet med flertalet remissinstanser, uppfattningen att den nuvarande styrelsens sammansättning är väl avvägd, såväl vad av- ser antalet ledamöter som sättet att utse dessa. Vidare biträder jag för- SIaget om att inrätta ett rektorsämbete vid lantbruksuniversitetet, be- stående av rektor och förvaltningschef, liksom förslaget om att det bör finnas en prorektor som ersättare för rektor.

Chefen för utbildningsdepartementet har tidigare denna dag föreslagit vissa bestämmelser rörande tjänstekonstruktionen för rektor vid hög- skoleenheter inom utbildningsdeparfementets område samt rörande rek- torstjänster, vilkas innehavare har förordnanden som gäller för tid efter den 1 juli 1977. Jag föreslår att motsvarande bestämmelser skall gälla för lantbruksuniversitetet. !

Styrelsen föreslår att den nuvarande kollegieberedningen får ändrad benämning till planeringsberedningen. Den bereder bl. a. anslagsärenden och föreslås få representanter för verksamheten, de anställda och de studerande. Vidare föreslås den nuvarande utbildningsberedningen bestå med något ändrad sammansättning.. En ny forskarutbildningsnämnd som skall handha frågor rörande forskarutbildningen föreslås inrättad, bestående av representanter för lärare och de. forskarstuderande. Jag

• Sida 31
•  Original

Prop. 1976/77: 67 31

biträder förslagen ont-planerings- 'resp. utbildningsberedning samt om forskarutbildningsnämnd.

Styrelsen föreslår vidare att de enskilda högskolorna består 'som läro- och forskningsenhctcr inom lantbruksuniversitetet. Därutöver föreslås att en linjenämndsorganisation införs för ledning och planering av den grundläggande utbildningen motsvarande den inom utbildningsdeparte— mcntets område. Linjenämnderna föreslås därvid få i huvudsak samma ansvarsområden som de nuvarande utbildningsnämnderna.

I fråga om lantbruksuniversitetets inre organisation anser jag, i likhet . med flera remissinstanser —-— bl. &. UHÄ och H 75 — att denna i huvud— sak kan ansluta till de allmänna principer som nu föreslagits för-hög- skolan i dess helhet. Detta innebär att en linjenämndsorganisation för ledning och planering av den grundläggande utbildningen skapas i en- lighet med styrelsens förslag. Vidare bör forsknings- och forskarutbild- ningsområdena vid de nuvarande högskoloma definieras som lantbruks- vetcnskaplig, skogsvctenskaplig resp. veterinärmedicinsk fakultet. Det- ta hindrar emellertid inte att de nuvarande benämningarna —. dvs. lant- brukshögskolan, skogshögskolan och veterinärhögskolan —— kan bibehål- las i det dagliga arbetet för att" beteckna resp. fakultet samt därtill an— knuten grundläggandc utbildning.-*Enligt min mening kan bevarandet av de nuvarande benämningarna ha en positiv betydelse för verksamhe- ' ten, bl. a. med tanke på samarbetet med berörda näringar. Det ankommer dock på styrelsen för lantbruksuniVersite'tet att ta ställning i denna fråga.

Styrelsen har föreslagit att- rektorsbefattningarna vid de nuvarande läroanstalterna bibehålls. Detta har avstyrkts av bl. a. UHÄ-, H 75, stats- . kontoret och Lantbrukarnas riksförbund. Jag delar dessa remissinstan- scrs uppfattning i konsekvensimed mitt ställningstagande i fråga om lantbruksuniversitetets inre organisation. En dekanus bör utses för resp. fakultet när nuvarande rektorsförordnanden utgår. Dekanus torde fylla en mycket väsentlig roll vid samordningen och profileringen -av verksam- heten, speciellt den programbundna, vid resp. fakultet samt "därtill an- knuten grundläggande utbildning. Med hänsyn till omfattningen" av de arbetsuppgifter som kommer att åvila dekanus, bl. a. inom den program- bundna forskningen och försöksverksamheten, kommer jag senare att föreslå regeringen att utfärda föreskrifter om erforderlig tjänstebcfrielse från ordinarie arbete. '

Enligt styrelsen bör lärarkollegierna få motsvarande uppgifter och sammansättning som fakultetskollegierna inom utbildningsdepartemen- tets område. De nyligen inrättade tjänsteförslagsnämnderna består. Pla- nerings- och ledningsorganenrför försöksverksamheten vid den lant- bruksvetenskapliga fakulteten föreslås oförändrad. Vid den skogsveten- skapliga och den veterinärmedicinska fakulteten inrättas en forsknings- nämnd med representanter för verksamheten, näringslivet, berörda sam-

• Sida 32
•  Original

Prop. 1976/77: 67 32

hällsorgan och de anställda för planering och ledning av den. program- bundna verksamheten. Under forskningsnämnden vid den skogsveten- skapliga fakulteten föreslås särskilda programkommittéer inrättade. Kol— lcgienämnder och förvaltningsnämnder med representanter för verksam- heten, de anställda och de studerande inrättas. Styrelsen för lantbruks- universitetet föreslås vidare få möjlighet att inrätta antagningsnämnder för den lokala antagningen. I fråga om institutionsstyrelser följs i hu- vudsak förslagen för utbildningsdepartementcts område med vissa un- dantag som är betingade av den omfattande programbundna forskning- en och försöksverksamheten. Jag biträder dessa förslag med vissa un- dantag. Lärarkollcgierna bör enligt min mening i stället benämnas fa— kultetskollegier till följd av införandet av fakultetsbegreppet. Vidare för- ordar jag att samma bestämmelser i fråga om möjligheten att delegera beslutanderätt till förvaltningsnämnder och kollegienämnder skall gälla inom lantbruksuniversitetet, som chefen för utbildningsdepartementet ti- digare denna dag har förordat beträffande förvaltningsnämnder vid hög- skoleenheter inom utbildningsdepartemcntets område. I detta samman- hang vill jag understryka den viktiga roll som planerings- och lednings- organcn för den programbundna forskningen och försöksverksamheten samt kollegienämnden, enligt min mening, kommer att fylla för utveck- ling och samordning av verksamheterna inom varje fakultet samt, för kollegienämndens del, därtill anknuten grundläggande utbildning. Styrelsen har vidare föreslagit att rektor och prorektor skall utses av regeringen resp. styrelsen efter förslag av en särskild valförsamling, sammansatt av grupperna lärare samt vissa tjänstemän inom försöks- verksamheten, de anställda och de studerande i proportionen 2:2:1.. För egen del förordar jag emellertid, i likhet med chefen för utbildnings- departementet, att formerna för att inhämta förslag till rektor bör be- stämmas lokalt. Det bör alltså ankomma på styrelsen för lantbruksuni- versitetet att ta ställning till om förslag skall inhämtas från en valför- samling eller avges av styrelsen. Om förslag inhämtas från en valför- samling skall denna vara sammansatt i proportionen 2:2:1 enligt för- slaget. Med hänsyn till den omfattande programbundna verksamheten vid lantbruksuniversitetet och styrelsens sammansättning — rektor är i denna den ende representanten för verksamheten och dess verkställan— de ledamot — skall därvid styrelsen yttra sig över valförsamlingens för- slag. Det står vidare styrelsen fritt att inhämta förslag till prorektor från samma valförsamling som lämnar förslag till rektor. Vad gäller dekaner och prodekaner anser jag emellertid att dessa bör utses av styrelsen efter förslag av resp. fakultetskollegium, vid den lantbruksvetenskapliga fakulteten utökat med försökskollcgiet. Dekanus vid den skogsvetenskap- liga fakulteten bör därvid samtidigt vara rektors ställföreträdare i Umeå. På samma sätt som f. n. bör det finnas en rektors ställföreträdare i Al-

• Sida 33
•  Original

Prop. 1976/77: 67 33

narp med hänsyn till verksamhetens omfattning där. Därutöver kan särskilda platschefer behövas på vissa övriga orter, bl. a. Skara och Gar- penberg.

Styrelsen föreslår att statens skogsmästarskola inordnas i lantbruks- universitetet som en institution, benämnd institutionen skogsmästarsko- lan, och att veterinärinrättningen (djursjukhuset) i Skara ges ställning av institution, benämnd djursjukhuset i Skara. Jag förordar att dessa myn- digheter inordnas i lantbruksuniversitetet och därvid benämnes i enlighet - med styrelsens förslag. Namnet veterinärinrättningen i Skara kommer dock att finnas kvar som benämning på fältstationen i Skara. I samman-— hanget har domänverket, Sveriges skogsägareföreningars riksförbund, ' Skogsindustriernas samarbetsutskott och TCO framfört att skogsinstitu-. tens utbildning av skogstekniker bör inordnas i lantbruksuniversitetet. Dessa instituts organisatoriska placering är f.n. föremål för utredning" genom skolöverstyrelsens försorg.

SVA skall enligt styrelsens förslag lyda under. styrelsen för lantbruks- universitetet och dess beredningsorgan men i övrigt ha en relativt fri ställning. Jag biträder i likhet med flera remissinstanser detta förslag. Enligt min mening är det ändamålsenligt att betrakta anstalten och lantbruksuniversitetet som en .myndighet i bl.a. vissa personal- och ekonomiadministrativa hänseenden-' ' ' _

I fråga om förutsättningar för de anställdas representation i olika organ inom högskolan i förhållande till lagen (19765580) om medbe- stämmande i arbetslivet, sätt att utse representanter för de anställda och de studerande i dessa organ samt bestämmelser rörande studerande- sammanslutningar förordar jag att samma principer skall gälla för lant- bruksuniversitetet som för högskoleenheterna inom utbildningsdeparte- mentets område med vissa undantag, som är betingade av den omfat- tande programbundna forskningen och försöksverksamheten. Då det gäl- ler representanter för allmänna intressen och samhällsorgan i olika or- gan vid lantbruksuniversitetet bör dessa utses efter förslag från central- organisationer eller motsvarande med hänsyn till att verksamheten vid lantbruksuniversitetet är rikstäckande.

Den organisation som jag nu har föreslagit bör genomföras med ver- kan fr. o. m. den il juli 1977.

Regeringen har i årets budgetproposition (prop. 1976/77 : 100 bil. 13) föreslagit vissa anslag för budgetåret 1977/78 till jordbrukets högskolor och SVA, lantbrukshögskolan, skogshögskolan, veterinärhögskolan, sta— tens skogsmästarskola och veterinärinrättningen i Skara. Vid bifall till regeringens förslag bör dessa medel användas för motsvarande verk- samheter inom lantbruksuniversitetet. De anslagsmässiga konsekvenser- na av mina förslag bör behandlas av styrelsen för lantbruksuniversitetet i dess anslagsframställning för budgetåret 1978/79. För budgetåret

• Sida 34
•  Original

Prop. 1976/77: 67 34

1977/78 kan regeringen meddela de bestämmelser som behövs över- gångsvis utan att rubba de förslag som lagts fram i budgetpropositionen. Jag vill i sammanhanget framhålla att någon anslagsomläggning vid lantbruksuniversitetet f. n. inte är aktuell.

6. Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu- har anfört hemställer jag att regering- en

dels föreslår riksdagen att ]. godkänna vad jag i det-föregående har förordat om inrättande

av en högskoleenhet inom jordbruksdepartementets område,

2. godkänna vad jag i det föregående har förordat om inordnan- de i högskoleenheten- av statens skogsmästarskola och veteri- närinrättningen (djursjukhuset) i Skara,

dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag i övrigt har anfört.

7. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och. beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har an- fört för den åtgärd eller det ändamål som föredraganden' har hemställt

om.

• Sida 35
•  Original

Prop. 1976/77: 67 - 35

Bilaga Bild 1 . Organisationen av jordbrukets högskolor och SVA

Gemensamt rektors— ämbete '

Kollegiebercduing

Utbildningsberedning Central förvaltning

olch bibliotek

skogshögskolan ,

Lantbrukshögskolan Veterinärhögskolan

Rektorsämbete Rektorsämbete Föreståndare

Rcktorsämbete

Lärarkollegium

Lärarkollegium L'lärarkollegium

2 ulbildningsnämnder Utbildningsnämnd Ulbildningsnämnd

Forskningsnämnd

Försökskollcgium

Tjänsteförslagsnämnd

Tjänsteförslagsnämnd

Kommitté för in- formalionsvcrksamhct

• Sida 36
•  Original

Prop. 1976/77: 67 36

Bild 2. Organisationen av Sveriges lantbruksuniversitet och SVA

Rcktorsambete

Planeringsbercdning

Utbildningsberedning

Forskarutbildnings- nämnd

Central förvaltning och bibliotek

Lantbruksvetenskaplig fakultet

Skogsvctcnskaplig fakultet

Veteriniirmedicinsk fakultet

Föreståndare

Fakultetskollegium Fakultetskollcgium Fakultetsknllcgium

Kollegienämnd Kollegienämnd Kollegienämnd

3 linjenämnder 2 linjenämnder Linjeniimnd

Försökskollegium Forskningsnämnd Forskningsnämnd

Tjänsteförslagsnämnd Tjänsteförslagsnämnrl Tjänsteförslagsnämnd

Kommitté för informa- tionsverksamhet

• Sida 37
•  Original

Prop. 1976/77: 67 " -—-. - -- —_._.. . 37

lnnehållsförteckning

1 Inledning . .............................................. 2 1.1 Utredningsarbete och remissbehandling .................. 2 1.2 Huvuddragen i reformeringen av högskoleutbildningen 3

2 Nuvarande organisation för jordbrukets högskolor ............ 5 2.1 Grundläggande förhållanden . .......................... 5 2.2 Institutionell organisation .............................. 6 3 Utredningsförslaget ...................................... 8 3.1 Huvudmannaskap och styrelsens funktion ................ 8 3.2 Högskoleenhetens organisation .......................... 9

3.2.1 Allmänt ...................................... 9 3.2.2 Ledningen av högskoleenheten .................... 11 3.2.3 Gemensamma organ ............................ 12 3.2.4 Organ på högskolenivå .......................... 13 3.2.5 Institutionernas ledning .......................... 16 3.2.6 Ordning för att avge förslag till rektor ............ 17 3.2.7 Vissa tillträdesfrågor ............................ 17 3.2.8 Anslagssystem .................................. 18 3.2.9 Statens skogsmästarskola och veterinärinrättningen i Skara ........................................ 18 3.2.10 inrättande av lokala organ ...................... 18 3.2.11 Tidpunkt för genomförande av förslag ............ 19 4 Remissyttrandena ........................................ 19 4.1 Huvudmannaskap och styrelsens funktion ................ 19 4.2 Högskoleenhetens organisation .......................... 21 4.2.1 Allmänt ........................................ 21 4.2.2 Ledningen av högskoleenheten .................... 23 4.2.3 Gemensamma organ ............................ 24 4.2.4 Organ på högskolenivå .......................... 25 4.2.5 Övriga frågor .................................. 26 5 Föredraganden .......................................... 27 6 Hemställan . ............................................ 34 7 Beslut .................................................. 34

Bilaga. Organisationstablåer

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM I971 710115

• Sida 38
•  Original