2

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

20 februari 1970.

Närvarande:

Statsministern

P^{alme ,} ministern för utrikes ärendena

N^{ilsson ,} stat srå

'.eu

S^träng, A^ndersson, L^ange, H^olmqvist, A^spling, L^{undkvist ,} Gr.^jer,

O^dhnoff, W^ickman, M^oberg, B^engtsson, N^orling, L^öfberg, J .^dbom,

C^arlsson.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Bengtsson, anmäler efter

gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om samordning

av veterinärhögskolans verksamhet med annan forskning och utbildning

m.m. och anför.

I. Inledning

Genom beslut den 26 februari 1965 bemyndigade Kungl. Maj :t chefen för

jordbruksdepartementet att tillkalla en sakkunnig1 för att utreda möjlig­

heterna att samordna veterinärmedicinsk forskning och utbildning med an­

nan närbesläktad forskning och utbildning jämte därmed sammanhängande

frågor. Utredningen, som antog namnet 1965 års veterinärmedicinska ut­

redning, har den 13 juni 1967 avlämnat betänkandet Samordning av veteri­

närhögskolans verksamhet med annan forskning och utbildning (Stencil Jo

1967:7).

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av överbefälhavaren,

medicinalstyrelsen (numera socialstyrelsen), statens bakteriologiska labora­

torium, statens institut för folkhälsan, statens planverk, statskontoret, bygg­

nadsstyrelsen, universitetskansler sämbetet (efter hörande av rektorsämbete­

na och lärarkollegierna vid de medicinska fakulteterna vid Uppsala universi­

tet och karolinska institutet), lantbruksstyrelsen, veterinärstyrelsen, statens

jordbruksnämnd, arbetsmarknadsstyrelsen, överståthållarämbetet (numera

länsstyrelsen i Stockholms län), länsstyrelsen i Uppsala län, statens medi­

cinska forskningsråd, samarbetsnämnden för jordbrukets högskolor, styrel­

sen för skogshögskolan (efter hörande av lärarkollegiet), styrelsen för lant-

brukshögskolan (efter hörande av lärarkollegiet), statens råd för skogs- och

jordbruksforskning, styrelsen för veterinärhögskolan (efter hörande av lä­

rarkollegiet och nämnden för veterinärinrättningen i Skara), statens veteri-

1 Till maj 1966 numera avlidne generaldirektören Börje Lundgren och därefter f. d. landshöv­

dingen Manfred Näslund.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970

OrganisQtionstablå för veterinärhögskolan och statens veterinärmedicinska anstalt

Bibliotek

—| Anatomi och histologi

Bakteriologi och epizootologi

Farmakologi

Fysiologi

kirurgi

Klinisk kemi

Klinisk radiologi

Livsmedelshygien

Medicin I

Medicin II

Medicinsk kemi

—| Obstetrik och gynekologi

Patologi

Sjukdomsgenetik och husdjurshygien

—| Försöksgården

Parasitologiska avd./inst.

—| Virologiska avd./inst.

Bakteriologiska avd.

Patologisk-anatomiska avd.

Kemiska avd.

Produktionsavd.

Konsulentavd.

___ | Statsepizootolog

Kungl.

Maj:t

Jordbr.-

dep.

Styrelse

SVA

Styrelse

VH

Rektors­

ämbete

Lärar­

kolle­

gium

Utbild­

nings­

nämnd

Eko­

nomi-

sektion

Före-

Central

förvalt­

ning

6

förekommer även utbildning av hovslagare. Antalet anställda uppgår till 270,

varav 107 utgör lärarpersonal.

Försöksverksamheten vid högskolan bedrivs vid en försöksgård i Skara.

Under högskolans styrelse lyder veterinärinrättningen i Skara, som i övrigt

är ett från högskolan fristående djursjukhus.

Veterinärhögskolan står under ledning av en styrelse, i vilken berörda nä­

ringar och myndigheter är representerade. Ett rådgivande organ som är ge­

mensamt för högskolan samt lantbrukshögskolan och skogshögskolan, sam-

arbetsnämnden för jordbrukets högskolor, har till främsta uppgift att främ­

ja en samordnad planering av utbyggnaden av högskolorna och samarbetet

mellan dem.

Statens veterinärmedicinska anstalt utför praktiskt-vetenskapliga under­

sökningar och bedriver forskning inom veterinärmedicinens och livsmedels-

hygienens områden. Anstalten producerar sera, vacciner och andra bakte­

riologiska preparat för djursjukvård samt bedriver upplysnings- och råd­

givningsverksamhet bl. a. i fråga om bekämpning av kreaturssjukdomar.

Inom anstalten finns sju avdelningar, däribland en särskild produktions­

avdelning. Antalet anställda uppgår till ca 200. Anstalten leds av en styrelse.

Organisationen av högskolan och anstalten framgår av tablån på s. 4.

Högskolan och anstalten är förlagda till Norra Djurgården i Stockholm.

Två av högskolans 16 institutioner, nämligen institutionerna för virologi

och parasitologi, är gemensamma för högskolan och anstalten och förlagda

till anstalten. Högskolans övriga institutioner är samlade på högskolans

område som omfattar 7,6 ha. Anstaltens område uppgår till 8,6 ha.

Vid lantbrukshögskolan bedrivs utbildning, forskning och försöksverk­

samhet på jordbrukets och trädgårdsnäringens områden. Forsknings- och

utbildningsorganisationen är uppdelad på 17 institutioner. Utbildningen,

som är femårig med första läsåret förlagt utanför högskolan, är uppdelad

på en agronom- och en hortonomlinje. Intagningen uppgår läsåret 1969/70

till 105 studerande, varav 80 på agronomlinjen och 25 på hortonomlinjen.

Försöksverksamheten, som följer ett program som årligen fastställs av hög­

skolestyrelsen (riksförsöksprogrammet), bedrivs inom institutionernas för-

söksavdelningar och vid högskolans försöksstationer i skilda delar av lan­

det. Vid högskolan finns dessutom en konsulentavdelning samt central

förvaltning och bibliotek. Genom konsulentavdelningen förmedlas resulta­

ten av forskning och försöksverksamhet till bl. a. de statliga rationalise-

ringsorganen på jordbrukets och trädgårdsnäringens områden. Huvudde­

len av högskolan ligger vid Ultuna inom Uppsala. Institutionerna vid

trädgårdsavdelningen är förlagda till Alnarp i Skåne. Högskolans organi­

sation framgår av tablån på s. 5.

På Artillerifältet i Uppsala sker i enlighet med statsmakternas beslut en

etappvis utbyggnad av lokaler för Uppsala universitet, främst för de medi­

cinskt teoretiska ämnena samt den farmaceutiska utbildnings- och torsk-

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970

7

ningsorganisationen. Lokaler för ämnesområdena biokemi och mikrobiologi

vid matematisk-naturvetenskapliga fakulteten avses även bli förlagda dit.

En första utbyggnadsetapp omfattande en rumsyta om ca 13 000 m2 har un­

der år 1969 fullbordats. Härigenom har lokalbehovet tillgodosetts för delar

av ämnena fysiologi, medicinsk fysik, farmakologi, toxikologi, anatomi, hi­

stologi och medicinsk kemi. Härtill kommer vissa gemensamma utrymmen

sasom hörsalar, seminarier, bibliotek m. m. Byggnadsstyrelsen har redovisat

byggnadsprogram för en andra utbyggnadsetapp som omfattar 36 000 m2

programyta till en uppskattad kostnad av 85 milj. kr. LUP-kommittén för

Uppsala har föreslagit att lokaler även för följande ämnesområden skall för­

läggas till Artillerifältet: oorganisk kemi, organisk kemi, fysikalisk kemi

och analytisk kemi samt näringslära, hygien och molekylärbiologi.

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970

III. Utredningens förslag

Utredningen. 1965 års veterinärmedicinska utredning tar först upp vissa

allmänna synpunkter rörande samarbete inom universitets- och

högskoleområdet och framhåller att i de riktlinjer för den framtida forsk­

nings- och utbildningsorganisationen som år 1964 drogs upp av statsmak­

terna (prop. 1964: 50, SU 119, rskr 293) är samverkan och integration ett

huvudtema. Riktlinjerna grundade sig på förslag av universitetsutred-

ningen som bl. a. hävdade som sin principiella mening att små fackhög­

skolor borde, om väsentliga skäl ej talade däremot, inordnas såsom delar

av större läroanstalter. Vid riksdagsbehandlingen av frågan underströk

statsutskottet värdet av ett allsidigt utvecklat samarbete över fakultets- och

institutionsgränser.

När det gäller veterinärhögskolans integrering med annan

forskning och utbildning konstaterar utredningen först att den

veterinärmedicinska vetenskapen har naturliga anknytningar såväl till

humanmedicinen som till husdjursvetenskapen. En stark intressegemen­

skap råder mellan den humanmedicinska och den veterinärmedicinska

forskningens företrädare. Utredningen finner det självklart att en nära

samverkan upprätthålls mellan de båda medicinska vetenskaperna oavsett

organisatoriska förändringar. En forskningssektor som är särskilt värd att

beakta i detta sammanhang är human näringsforskning, livsmedelshygien

och omgivningshygien.

Utredningen framhåller att den veterinärmedicinska verksamhetens

främsta uppgift är att tjäna animalieproduktionen inom jordbruket. Här­

vid bör särskild vikt fästas vid sjukdomsförebyggande åtgärder avseende

husdjurens hygien, skötsel och utfodring samt resistensförädlingen. Mot

denna bakgrund finner utredningen att behov framträder av en nära sam­

8

verkan mellan den veterinärmedicinska forskningen och husdjursforskning­

en. Samverkan behövs såväl vid forskningens och försöksverksamhetens

planering som vid verksamhetens bedrivande och resultatens bearbetning.

Behovet förstärks ytterligare genom de stora förändringar som husdjurs-

skötseln undergår.

Utredningen övergår därefter till olika alternativ för lokaliseringen av

veterinärhögskolans verksamhet. Utredningen konstaterar att huvuddelen

av lantbrukshögskolan och särskilt den centrala forsknings- och försöks­

verksamheten på husdjursområdet är förlagd till Ultuna i Uppsala. I Upp­

sala finns också medicinsk fakultet. Det finns alltså goda förutsättningar

att omlokalisera veterinärhögskolan till Uppsala. De kontakt- och integre-

ringsmöjligheter Stockholm som universitetsstad och administrativt centrum

erbjuder samt Stockholms och Uppsalas närhet till varandra talar emeller­

tid enligt utredningens mening för att integreringsfrågorna även bör dis­

kuteras med en bibehållen lokalisering av högskolan som utgångspunkt. I

Stockholmsområdet finns — förutom veterinärmedicinska anstalten — me­

dicinsk och odontologisk fakultet vid karolinska institutet, statens institut

för folkhälsan och statens bakteriologiska laboratorium.

Den vikande husdjursskötseln i Stockholmsområdet medför svårigheter

för veterinärhögskolans försörjning med klinikmaterial. Bristen avser främst

nötkreatur och svin. Utredningen anser att om man ser lokaliseringsfrågan

enbart från klinikmaterialsynpunkt så återfinns de lämpligaste förläggnings­

orterna i de sydligaste länen och i Skaraborgs län. Hänsynstagande till kli­

nikmaterialet bör dock inte enligt utredningens mening föranleda en loka­

lisering som ej tillfredsställer kraven på vetenskaplig miljö och integrering

med närbesläktad forskning och utbildning. Med hänsyn härtill finner ut­

redningen att som förläggningsplats för veterinärhögskolan endast kan kom­

ma i fråga två orter, nämligen Uppsala och Stockholm.

Utredningen lägger med hänsyn härtill fram två lokaliseringsalternativ,

ett avseende Stockholm och ett avseende Uppsala. Vid utformningen av des­

sa har utredningen fäst stort avseende vid att slagkraftiga enheter för forsk­

ning, forskarutbildning, undervisning och försöksverksamhet skall komma

till stånd. För olika högskolor och fakulteter gemensamma storinstitutioner

föreslås bildade. En förutsättning har varit att de berörda institutionerna

har en intressegemenskap i fråga om mål och medel. Även sammanslagning

av institutioner tillhörande samma högskola har övervägts. Om en institu-

tionssammanslagning inte befunnits lämplig, har sådana former som in-

stitutionsgrupps- och ämnesgruppsamverkan prövats.

Det Stockholmsalternativ som utredningen utarbetat framgår

av följande sammanställning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970

10

institutets område är sådan att en samförläggning kan ske. När det gäller

stordjursutrymmen är det dock mest ändamålsenligt att institutionerna

disponerar lämpliga lokaler på högskolans nuvarande område.

I fråga om institutionen för livsmedelshygien finner utredningen särskilt

starka integreringsmotiv föreligga, eftersom en nära kontakt på det livsme-

delshygieniska området mellan human- och veterinärmedicinen måste be­

traktas som närmast självklar. De humanmedicinska forsknings- och ut-

bildningsaktiviteterna avseende omgivningshygien, näringslära och livsme­

delshygien är i Stockholmsområdet koncentrerade till statens institut för

folkhälsan. På näringslärans område avses enligt framlagda förslag folkhäl-

soinstitutets resurser byggas ut och därvid integreras med karolinska insti­

tutets medicinska fakultet. En liknande integrering mellan fakulteten och

folkhälsoinstitutet är redan genomförd i fråga om den omgivningshygieniska

enheten. Veterinärhögskolans institution för livsmedelshygien föreslås på

motsvarande sätt gå samman med institutets födoämneshygieniska avdelning

till en gemensam institution för livsmedelshygien med förläggning till insti­

tutets område i Solna. Professorn i livsmedelshygien bör sålunda samtidigt

vara föreståndare för den födoämneshygieniska avdelningen.

Institutionen för sjukdomsgenetik och husdjurshygien innefattar två äm­

nesområden. Sjukdomsgenetik omspänner ett vidsträckt forskningsfält från

grundläggande cellgenetiska frågor till olika sjukdomsgenetiska tillämp-

ningsspörsmål och populationsgenetik. Husdj urshygienen omfattar miljöns,

hygienens och skötselns inflytande på djurens hälsotillstånd samt utfod-

ringsproblem och näringsfysiologiska frågor med inriktning på sjukdoms-

profylax. Enligt utredningens mening är dessa veterinärmedicinska ämnes­

områden inte fullt kongruenta med de lantbruksvetenskapliga områdena

husdj ursförädling resp. husdjurens utfodring och vård vid lantbrukshög-

skolan. De veterinärmedicinska ämnena omfattar även andra djurslag än

de lantbruksvetenskapen avser. Vidare har de berörda veterinärmedicinska

och lantbruksvetenskapliga forskningsfälten olika uppdelning. Lantbruks-

högskolan har till skillnad från veterinärhögskolan särskilda avdelningar

för allmän genetik och näringsfysiologi. Avdelningen för allmän genetik

vid lantbrukshögskolan är gemensam med Uppsala universitet och ingår i

institutionen för genetik och växtförädling. Avdelningen för näringsfysiologi

bildar institution tillsammans med avdelningen för husdjursfysiologi.

Utredningen förordar att veterinärhögskolans institution för sjukdomsge-

netik och husdjurshygien delas upp och ombildas till två institutioner men

med bibehållen lokalisering. Organisatoriskt bör de bilda institutionsgrupp

med lantbrukshögskolans institutioner för husdj ursförädling resp. husdju­

rens utfodring och vård. I den institutionsgrupp som avser veterinärhög­

skolans institution för husdjurshygien och lantbrukshögskolans institution

för husdjurens utfodring och vård bör även ingå veterinärhögskolans för-

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970

12

förlagda till anstaltens nuvarande område. Undervisningen i dessa ämnen

omfattar sammanlagt endast 132 elevtimmar per år. Om högskolan flyttas

till Uppsala anser dock utredningen att den fortsatta utvecklingen av de om­

ständigheter som påverkar anstaltens lokaliseringsfråga noga följs. Skulle

kontaktbehovet med högskolan eller problemen i samband med anstaltens

vaccinproduktion undergå väsentliga förändringar, bör frågan om anstal­

tens förflyttning till Uppsala tas under förnyat övervägande.

Utredningen finner att även i Uppsalaalternativet bör institutionen för

livsmedelhygien integreras med statens institut för folkhälsan och lokalise­

ras till Solna.

De väsentligaste institutionssamordningarna i Uppsalaalternativet berör

institutionen för sjukdomsgenetik och husdjurshygien. Sjukdomsgenetiken

bör i detta alternativ samordnas med lantbrukshögskolans institution för

husdj ursförädling till en gemensam institution för husdjursförädling och

sjukdomsgenetik. Utredningen framhåller, att Uppsalaalternativet i fråga

om allmän och medicinsk genetik erbjuder goda möjligheter till samarbete

och framtida integrering med den för lantbrukshögskolan och matematisk­

naturvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet gemensamma insti­

tutionen för genetik och växtförädling och/eller den genetiska institutionen

vid universitetets medicinska fakultet. Vad ämnet husdj urshygien beträffar

bör denna samordnas med lantbrukshögskolans institution för husdjurens

utfodring och vård till en för de båda högskolorna gemensam institution för

utfodring och vård.

Den veterinärmedicinska fysiologin finner utredningen böra samordnas

i en gemensam institution med lantbrukshögskolans institution för närings-

och husdj ursfysiologi. På detta sätt ernås en integrering av forskningen

rörande djurfysiologiska problem som avser de ekonomiskt viktiga djursla­

gen. Beträffande vissa djurslag såsom idisslare och fjäderfä skiljer sig

också de fysiologiska problemen ofta ganska väsentligt från de problem

som möter inom humanforskningen.

Den nuvarande institutionen för sjukdomsgenetik och husdjur shygien

vid veterinärhögskolan svarar för veterinärundervisningen i hovvårds-

och klövvårdslära. Undervisningen är till övervägande del förlagd till insti­

tutionens hovslagerismedja, som också står öppen för högskolans kliniker

och för allmänheten. Vidare utnyttjas smedjan för en hovslagar skola som

är knuten till institutionen. Utredningen räknar med att den föreslagna

institutionen för utfodring och vård skall få ansvaret för veterinärutbild­

ningen på detta område. Den f. n. relativt ringa tillgången på hästar i Upp­

salaområdet medför dock vissa problem när det gäller demonstrationer och

praktiska övningar i hovvård. Vid en bedömning i annat sammanhang av

hovslagarskolans lämpliga förläggning bör därför enligt utredningens me­

ning beaktas att det med hänsyn till veterinärutbildningen måste vara

önskvärt med en lokalisering inom nära räckhåll för högskolan. Den rik­

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970

13

liga tillgången på hästar i Stockholmsområdet talar för en förläggning dit

av både hovslagarutbildningen och veterinärstuderandenas undervisning i

hovvård.

Institutionerna för husdjursförädling och sjukdomsgenetik, utfodring

och vård samt djurfysiologi bör förläggas till lantbrukshögskolans centrala

område i Ultuna. Tillsammans kommer de att utgöra ett husdj ur sveten-

skapligt centrum omfattande bl. a. sex professorer, sex biträdande profes­

sorer och fem statsagronomer.

Även övriga veterinärmedicinska institutioner eller avdelningar som inte

skall integreras med annan verksamhet i Uppsala än sådan tillhörande

lantbrukshögskolan bör i görligaste mån förläggas inom lantbrukshögsko­

lans centrala område i Ultuna. Till området bör sålunda lokaliseras den

utpräglat kliniska verksamheten, som bör organiseras på en klinisk insti-

tutionsgrupp. Den ambulatoriska kliniken bör erhålla ett praktikområde

i Uppsalatrakten omfattande ca fyra mil fågelvägen räknat från institu­

tionen. Institutionen för klinisk kemi bör inte innefatta den radiobiologiska

verksamheten med isotopstallet. Denna verksamhet bör i stället tillsam­

mans med den radiobiologiska institutionen vid lantbrukshögskolan bilda

en självständig institution för radiobiologi. Även institutionerna för pato­

logi samt anatomi och histologi lokaliseras till Ultunaområdet. Lantbruks­

högskolan bör vad gäller sistnämnda ämnesområde kunna repliera på vete­

rinärhögskolans institution och undvara egna institutionsresurser.

Veterinärhögskolans institutioner för farmakologi, medicinsk kemi samt

bakteriologi och epizootologi bör samordnas med motsvarande medicinska

institutioner vid Uppsala universitet. Institutionerna bör lokaliseras till Artil­

lerifältet i Uppsala, där arbetet med nybyggnader för vissa av universitetets

institutioner har påbörjats. Dessa byggnader har föreslagits inrymma stor­

institutioner för bl. a. farmakologi, biokemi och mikrobiologi. I de föreslag­

na storinstitutionerna bör de veterinärmedicinska institutionerna för farma­

kologi, medicinsk kemi samt bakteriologi och epizootologi inlemmas i resp.

den farmakologiska, den biokemiska och den mikrobiologiska storinstitutio­

nen. Den veterinärmedicinska forskningsverksamheten bör bedrivas på sär­

skilda avdelningar inom institutionerna.

Utredningen framhåller att veterinärhögskolan och lantbrukshögskolan

bör stå kvar som från varandra fristående forsknings- och utbildnings-

anstalter med var sin rektor och var sitt lärarkollegium. Högskolorna bör

dock få en gemensam styrelse. Vardera högskolan föreslås ha en förvalt­

ningschef. Däremot bör de administrativa göromålen under resp. förvalt­

ningschef i största möjliga utsträckning bestridas av personal som är an­

tingen gemensam för de båda högskolorna eller tillhör endera högskolans

förvaltning. Samma bör gälla i fråga om serviceanordningar såsom telefon­

växel, panncentral, verkstäder, garage, parkförvaltning, inköpstjänst m. m.

Högskolornas bibliotek bör slås samman till en organisatorisk enhet. Sam­

14

tidigt bör en viss samordning åstadkommas med veterinärmedicinska an­

staltens biblioteksverksamhet.

För fortlöpande samråd mellan veterinärhögskolan och veterinärmedi­

cinska anstalten i gemensamma praktiska angelägenheter bör inrättas ett

särskilt kontaktorgan med benämningen veterinärmedicinska nämnden.

Nämnden bör vara av rådgivande och kontaktskapande karaktär. Utred­

ningen räknar med behovet av en sådan nämnd även i Stockholmsalterna-

tivet.

Beträffande Uppsalaalternativet framhåller utredningen vidare att om­

lokaliseringen till Uppsala bör fullföljas inom få år för att allvarliga stör­

ningar i verksamheten inte skall uppkomma. En snabb omlokalisering blir

även angelägen med hänsyn till elevernas bostadsförhållanden. En rikt­

punkt bör vara att elever som påbörjat studierna på en ort ej skall behöva

byta studieort mer än en gång under studietiden. Utredningen har lagt fram

en utflyttningsplan omfattande fyra år där ordningsföljden huvudsakligen

bestäms av ämnesföljden i undervisningsplanen.

Utredningen har låtit utföra prognoser beträffande tillgången på

djur kring Stockholm och Uppsala. Utredningen framhåller att av mate­

rialet framgår att djurunderlaget i Uppsala med praktikområde omfattan­

de en tremilsradie runt staden skulle vara omkring tre gånger större än

underlaget i Stockholm inom ett område med motsvarande radie. Till år

1975 beräknas underlaget ha sjunkit med 35 % i Stockholmsområdet och

28 % i Uppsalaområdet. Till år 1985 skulle underlaget i förhållande till år

1966 sjunka med 60 % resp. 45 %. Ökar man radien för praktikområdet

från tre mil till fyra mil får djur underlaget år 1985 ett utseende som

illustreras av följande sammanställning. Som jämförelse tas med uppgifter

för år 1966 för de områden som är aktuella för den nuvarande ambulato-

riska kliniken.

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970

Område

Djurslag

Nöt­

kreatur

(Därav

kor)

Moder­

suggor

Övriga

svin

Får

Fjäder­

fä

S:a

krea-

tursen-

heter1

Uppsala fyramilsområde 1985 . . . 28 570

(10 000)

7 100

46 000

2 100

301 000 20 500

Stockholms fyramilsområde 1985

9 725

(3 400)

1 400

21 000

4 700

94 200

7 500

Ordinarie praktikområde 1966 .. .

5 420

(2 200)

170

6 900

550

12 700

4 000

Provisoriskt utnyttjat praktik­

område 1966 ................................. 11 830

(5 300)

500

9 600

950

36 000

8 500

1 Som kreatursenhet räknas en häst över tre år eller en tjur för avel ett år och däröver eller en

ko eller två ungnöt ett år och däröver eller tio svin.

Som framgår av sammanställningen beräknas antalet nötkreatur inom

ett fyramilsområde kring Uppsala år 1985 vara 28 570 mot 5 420 inom ordi­

narie praktikområdet år 1966 eller 5,3 gånger större. Antalet modersuggor

15

och övriga svin beräknas vara 42 resp. 7 gånger större i Uppsalaområdet än

i praktikområdet år 1966. Enligt utredningens mening bör Uppsalaområdet

tillfredsställa tämligen högt ställda krav på ett förbättrat djurunderlag för

veterinärhögskolan.

Vid lantbrukshögskolan finns och planeras tillkomma ansenliga besätt­

ningar försöksdjur. Utredningen anser att även ur veterinärmedicinsk syn­

punkt måste dessa djur bli mycket mer lättillgängliga för försök och forsk­

ning än vanliga bruksdjur. Utredningen räknar med att dessa besättningar

skall uppgå till sammanlagt ca 1 000 nötkreatur (varav 270 mjölkkor), ca

500 får, ca 1 500 svin (varav 185 suggor), ca 25 000 fjäderfä (varav 8 000

broiler) och ca 7 000 pälsdjur. Dessa siffror ingår, utom beträffande broiler

och pälsdjur, i prognossiffrorna för Uppsalaområdet.

En nästan obegränsad tillgång på sällskapsdjur föreligger inom Stock­

holmsområdet. Antalet utanför jordbruket befintliga hästar inom detta om­

råde kan uppskattas till 500. Såväl sällskapsdjur som sporthästar kommer

snarare att öka än minska i antal.

I en skrivelse till utredningen har veterinärhögskolans utbildningsnämnd

anfört, att verksamheten vid högskolans medicinska kliniker bör flyttas ut

och organiseras som en fältstation med förläggning till Skara. Skrivelsen

har föranletts av att högskolans studentkår påtalat det klena utbytet av

klinikundervisningen på grund av att en stor del av undervisningstiden

upptas av resor. Enligt utredningens mening möjliggör djurunderlaget i

östra Svealand för den närmaste framtiden en tillfredsställande veterinärut-

bildning inom detta område. Behov föreligger därför inte av en kom­

pletterande fältstation i annan del av landet. Vid en starkt ökad intagning

av studerande som skall ges full klinikutbildning kan frågan dock komma

i ett annat läge. Den fortgående uttunningen av husdjursbeståndet kan även

vid oförändrad elevintagning på längre sikt motivera en omprövning av

frågan. Enligt utredningen finns det därför skäl att hålla möjligheterna

öppna att anordna en undervisningsstation i Skara.

Vid behandlingen av mark- och byggnadsfrågor har utred­

ningen erhållit medverkan av byggnadsstyrelsen och berörda lokal- och

utrustningsprogramkommittéer (LUP-kommittéer). LUP-kommittén för

jordbrukets högskolor har beräknat lokalbehovet för veterinärhögskolan

utifrån de beslut om upprustningar och nya principer för undervisningens

uppläggning som redan fattats av statsmakterna. Detta behov (bas-alter­

nativet) omfattar en programyta av ca 28 000 m2, vilket kan jämföras med

den lokalyta på drygt 21 000 m2 som högskolan nu disponerar. Högskolan

behöver alltså öka sitt lokalinnehav med ca en fjärdedel. Fördelningen av

de programytor som framräknats för bas-alternativet på de föreslagna lo-

kaliseringsplatserna i utredningens Stockholms- och Uppsalaalternativ fram­

går av följande sammanställning.

Kungl. Maj. ts proposition nr 37 år 1970

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970

Lokalisering

Bas-alternativet

Institu-

tionslokaler

i m2

Djur­

stallar i in2

Foder- och

verkstads-

utrymmen

S:a i nr

Veterinärhögskolans nuvarande område

19 000

5 100

2 400

26 500

Veterinärmedicinska anstaltens område

1 400

100

1 500

28 000

Stockholmsalternativet

Veterinärhögskolans nuvarande

Karolinska institutets område . .

område

14 900

3 000

5 100

2 400

22 400

3 000

Veterinärmedicinska anstaltens

Institutets för folkhälsan område

område

1 400

1 100

100

1 500

1 100

28 000

Uppsalaalternativet

Lantbrukshögskolans område i Ultuna ..

15 600

4 800

2 400

22 800

Artillerifältet i Uppsala...............

2 300

300

2 600

Veterinärmedicinska anstaltens

Institutets för folkhälsan område

område

1 400

1 100

100

1 500

1 100

28 000

Eu stor del av fastighetsbeståndet inom veterinärhögskolans nuvarande

område är såväl funktionellt som ekonomiskt och även tekniskt sanerings-

moget. Genom att området vid ny- och ombyggnad hårdare exploateras kan

utrymme för expansion tillgodoses. Om någon utflyttning av verksamheter

från området inte sker, kan man räkna med en expansionsreserv av 50 %.

Om utredningens Stockholmsalternativ genomförs uppgår expansionsreser-

ven till 80 %. En utbyggnad av den storleksordning utredningen räknat med

på veterinärmedicinska anstaltens, karolinska institutets och folkhälsoinsti-

tutets områden är fullt möjligt från mark- och byggnadssynpunkt. Även

expansionsmöjligheter kommer att finnas inom dessa områden.

Vid en lokalisering av veterinärhögskolan till Uppsala erbjuder lantbruks-

högskolans område i Ultuna goda markförutsättningar. Utredningen fram­

håller att området tillåter en mycket kraftig framtida utbyggnad. Den i

Uppsalaalternativet föreslagna förläggningen av vissa institutioner till Artil­

lerifältet i Uppsala bereder inte heller några framtida expansionssvårigheter.

Kostnaderna vid genomförandet av de båda utredningsalternativen

har utredningen genom medverkan av byggnadsstyrelsen beräknat på föl­

jande sätt (enligt kostnadsläget den 1 juli 1966).

Kostnad för

Stockholms-

Uppsala-

alternativet

alternativet

Nybyggnader.............................. ............................ 45 536 000

52 545 000

Ombyggnader............................ ............................ 4 060 000

—

Försöriningsanläggninaar .... ............................ 4 940 000

5 259 000

Provisorier.................................. ............................ 2 000 000

—

Rivning....................................... ............................ 800 000

—

Projektering............................... ............................ 5 734 000

5 780 000

Oförutsett................................... ............................ 3 154 000

3 180 000

Centraladministration............. ............................ 3 311 000

3 336 000

Avrundat 70 000 000

70 000 000

17

Uppsalaalternativets nybyggnadskostnader överstiger Stockholmsalterna-

tivels ny- och ombyggnadskostnader med ca 3 milj. kr. Skillnaden utjämnas

emellertid genom de kostnader för provisorier och rivning som tagits upp

för genomförandet av Stockholmsalternativet. Totalkostnaden är densamma

i båda alternativen.

Vid förverkligandet av utredningens Uppsalaalternativ friställs veterinär­

högskolans nuvarande område och byggnader för användning till nya ända­

mål. LUP-kommittén för Stockholm har uttalat att de nyare byggnaderna på

området lämpar sig väl som expansionsområde för universitetet och högsko­

lorna i Stockholm. Beträffande det äldre byggnadsbeståndet har utredningen

i Uppsalaalternativet utgått från en uthyrning på allmänna marknaden efter

viss nödig iståndsättning. I Stockholmsalternativet får dessa byggnader ett

negativt värde. Det sammanlagda värdet i Uppsalaalternativet av befintlig

bebyggelse på veterinärhögskolans nuvarande område uppskattas till ca

7 milj. kr., varav drygt 1 milj. kr. belöper på det äldre beståndet och drygt

5 milj. kr. på det nyare.

LUP-kommittén för jordbrukets högskolor har biträtt utredningen med en

schablonmässig uppskattning av utrustningskostnaderna vid genomförandet

av utredningsalternativen. Kostnaderna anges till ca 15 milj. kr. Härvid har

hänsyn inte tagits till befintlig utrustning. Då samtliga alternativ förutsätter

en total omflyttning av institutionerna, kan utrustningen som redan dispone­

ras värderas ungefär lika vid oförändrad förläggning och vid en utflyttning.

I senare fallet tillkommer emellertid vissa ökade transportkostnader.

Utredningen finner det inte orealistiskt att räkna med att vardera av ut­

redningsalternativen efter ett förverkligande skulle komma att på sikt ge

årliga integreringsvinster på 5% eller mer av berörda driftkost­

nader. Besparingsmöjligheterna i fråga om investeringskostnader kan ock­

så antas vara minst 5 % totalt sett. Besparingar av olika storleksordning

står vidare att vinna i forskarutbildningen och den lägre undervisningen, i

det administrativa arbetet samt i rutin- och serviceverksamheterna. Att mäta

och uppskatta i pengar de berörda integreringsvinsterna skulle kräva djup­

gående och tidskrävande undersökningar. Utredningen avstår från dessa i

övertygelsen om att de mätbara integreringsvinsterna vid slutövervägandena

väger lätt i relation till faktorer som definitivt inte kan ges något jämförelse­

tal i siffror. De väsentligaste vinsterna bedömer utredningen komma att upp­

nås på sikt genom skapandet av en inspirerande och rikt facetterad forsk­

ningsmiljö med tillgång till modern instrumentutrustning och arbetsbespa-

rande serviceanordningar. Härtill kommer ökade möjligheter till fördjupad

undervisning och forskarutbildning.

Utredningens ställningstagande. Utredningen bedömer

fördelarna hos de båda integreringsalternativen i jämförelse med den nu­

varande uppläggningen så uppenbara att utredningen tveklöst förordar att

endera Stockholmsalternativet eller Uppsalaalternativet genomförs. Tyngd-

2 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 37

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970

18

punkterna i fråga om organisatoriska fördelar ligger dock olika. Uppsala-

alternativet tillgodoser bättre animalieproduktionens krav, medan Stock-

holmsalternativet ger något bättre möjligheter att gagna den livsmedels-

hygieniska verksamheten.

För egen del föreslår utredningen att Uppsalaalternativet genomförs. De

aspekter som utredningen har lagt på värdet av den veterinärmedicinska

verksamheten kommer bäst till sin rätt i detta alternativ. Utredningen fram­

håller att den svenska jordbruksnäringen i forsättningen kommer att i än

högre grad än hittills tvingas hävda sin ställning genom en långt driven ra­

tionalisering och strukturomvandling. En förstärkt medverkan från veteri­

närmedicinsk sida är oundgänglig om landets husdjursskötsel skall kunna

följa med i den snabba utvecklingen och nya metoder kunna tas i använd­

ning utan risk för försämrat hälsotillstånd hos djuren. Enligt Uppsalaalter­

nativet bildas vid Ultuna ett husdj ursvetenskapligt centrum av ansenliga di­

mensioner även vid internationell jämförelse. Verksamheten får också stor

spännvidd genom att grundläggande veterinärmedicinsk och lantbruksveten-

skaplig djurfysiologi och näringsfysiologi införlivas. Vidare framhåller ut­

redningen att värdet ej bör underskattas av att veterinärmedicine studerande

och agronomi studerande kommer i kontakt med varandra och kan inbördes

diskutera problem som de möter i sin framtida yrkesverksamhet på det ge­

mensamma arbetsfältet.

Utredningen finner också den veterinärmedicinska och den lantbruksve-

tenskapliga radiobiologins samordning inom en stor institution som ett vik­

tigt framsteg. Att avståndet mellan veterinärhögskolan och veterinärmedi­

cinska anstalten ökar är däremot en nackdel. Ur en annan aspekt är anstal­

tens kvarblivande i Stockholm emellertid en fördel. Härigenom ges möjlighe­

ter till nära kontakt mellan de veterinärmedicinska verksamheterna vid an­

stalten, veterinärhögskolans livsmedelshygieniska institution och statens in­

stitut för folkhälsan.

Utredningen anser att ur klinikmaterialsynpunkt måste Uppsalaalterna­

tivet betraktas som ett mycket stort framsteg i förhållande till

Stockholms-

alternativet. Även ur undervisningssynpunkt innebär Uppsalaalternativet

en markant förbättring. Lantbrukshögskolans försöksbesättningar och re­

surser för framtida utökning av husdj ursförsöken måste också enligt ut­

redningens mening vara av stort intresse för en till Uppsala förlagd veteri­

närhögskola. Vidare bör beaktas värdet av närheten till det stora kontroll­

slakteriet i Uppsala.

De för såväl humanmedicinen som veterinärmedicinen fruktbara kontak­

ter som flera av veterinärhögskolans forskare haft med den humanmedi­

cinska vetenskapens företrädare inom Stockholmsområdet bedömer utred­

ningen i stor utsträckning kunna fortsätta även vid en skild förläggning.

Därtill kommer att nya kontaktmöjligheter mellan human- och veterinärme­

dicinen yppas i Uppsala.

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970

19

Enligt de schematiska uppskattningar som gjorts av utredningen är de

erforderliga kapitalinsatserna ungefär lika stora för båda alternativen. Fö­

reslagna lokalsamordningar reducerar emellertid dessa insatser. Främst

gäller detta Uppsalaalternativet. Vidare kommer veterinärhögskolans nu­

varande lokaler vid genomförandet av Uppsalaalternativet att friställas för

annan användning.

Utredningen framhåller vidare att markförutsättningarna är avsevärt

gynnsammare i Uppsala än i Stockholm. Övriga omständigheter som enligt

utredningens mening talar för en förläggning av veterinärhögskolan till

Uppsala är att de studentsociala behoven i fråga om studentbostäder lättare

tillgodoses i Uppsala än i Stockholm. När det gäller den centrala förvalt­

ningen, biblioteksverksamheten och övriga serviceverksamheter av skilda

slag kan en samordning ske.

Experten Bergström föreslår i ett särskilt yttrande en kombination av

utredningens Stockholmsalternativ och Uppsalaalternativ. I fråga om de

prekliniska och kliniska ämnena samt livsmedelshygienen bör Stockholms-

alternativet följas. Husdjurshygienens tyngdpunkt bör däremot förflyttas till

Uppsala i enlighet med Uppsalaalternativet. En jourstation bör anordnas i

Uppsalaområdet och vid lämplig framtida tidpunkt en fältstation i Skara

med vissa resurser för klinisk undervisning. En styrelse för gemensamma

frågor för veterinärhögskolan och lantbrukshögskolan bör tillskapas.

Experterna Hansen och Schmiterlöw föreslår i ett särskilt yttrande att

utredningens Stockholmsalternativ genomförs. Det anförs sammanfattnings­

vis, att möjligheter till koncentrerad samverkan beträffande forskning,

undervisning och praktiskt-vetenskaplig verksamhet inom veterinärmedi­

cinen samt mellan veterinärmedicinen och humanmedicinen måste sättas

före varje annan samverkan i dessa avseenden. Uppsalaalternativet inne­

bär en splittring, medan Stockholmsalternativet anses tillvarata alla möj­

ligheter till sådan samverkan.

Vid en lokalisering av veterinärhögskolan till Stockholm bör enligt Han­

sen och Schmiterlöw en fältstation inrättas i Skara. En sådan station skul­

le utgöra ett nödvändigt komplement för en intensifierad undervisning i

praktisk klinisk verksamhet. Samtidigt föreslår de båda experterna att de

studerande vid slutet av sin utbildning uppdelas så att de, som önskar

ägna sig åt livsmedelshygien, får en förlängd utbildning i detta ämne och

samtidigt en motsvarande förkortning i den kliniska utbildningen, me­

dan de som önskar ägna sig åt preventiv och kurativ djursjukvård fål­

en förlängd klinisk utbildning och en avkortad undervisning i livsmedels­

hygien. Den intensifierade undervisningen i praktisk klinisk verksamhet

skulle förläggas till den elfte terminen. Hansen och Schmiterlöw anser en

på detta sätt skisserad anpassning till klinisk resp. livsmedelshygienisk

inriktning av de studerande i slutet av deras utbildning vara motiverad av

de senaste årens utveckling.

2f Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 37

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970

20

Remissyttrandena. De remissorgan som yttrat sig över 1965 års veterinär­

medicinska utrednings betänkande liar i allmänhet hälsat någon form av

integrering av veter inär högskolans verksamhet med

annan forskning och utbildning med tillfredsställelse. De­

lade meningar råder dock beträffande integreringens omfattning och hu­

vudsakliga inriktning. De organ som har jordbruksekonomisk eller lant-

bruksvetenskaplig anknytning eller också representerar lantbruksnäring-

en eller konsumenterna framhåller som ett starkt integreringsmotiv ani-

malieproduktionens ekonomiska betydelse och behovet av förstärkta in­

satser för att främja denna. De förordar därför eu integration mellan

veterinärhögskolan och lantbrukshögskolan. Lärarkollegiet vid lantbruks-

högskolan erinrar sålunda om att av intäkterna i svenskt jordbruk härrör

60 % från animalieproduktionen. I denna sysselsätts 2/3 av jordbrukets

arbetskraft. För att erhålla hög produktkvalitet, förebygga sjukdomar

och därigenom undvika nedsatt produktionsförmåga hos djuren krävs en

långt gående samverkan med expertis inom veterinärmedicinska, djur­

fysiologiska och tillämpade husdjursämnen.

De remissorgan som har veterinärmedicinsk anknytning ansluter sig i

regel till den av experterna Hansen och Schmiterlöw i ett särskilt yttrande

framförda ståndpunkten att samverkan inom veterinärmedicinen samt

mellan veterinärmedicinen och humanmedicinen måste sättas före varje

annan samverkan. Lärarkollegiet vid veterinärhögskolan anför att integra­

tionen bör syfta till att samordna verksamheter som utnyttjar samma me­

del, dvs. i föreliggande fall metodik, kunskapsstoff, forskningsinriktning

etc. Som medicinsk vetenskap äger veterinärmedicinen en dylik metodo-

logisk släktskap över hela linjen med humanmedicinen. 13 av veterinär­

högskolans institutioner saknar motsvarande institutioner att integreras

med vid lantbrukshögskolan. Enligt statens veterinärmedicinska anstalt är

påståendet att den veterinärmedicinska verksamheten i första hand skall

tjäna animalieproduktionen inom jordbruket riktigt endast under förut­

sättning att i detta begrepp också innefattas livsmedelshygienen. Anstalten

påpekar att det föreligger en klar trend mot att veterinärmedicinen alltmer

engageras i livsmedelshygien och andra former av förebyggande hälsovård.

Även veterinärstyrelsen framhåller att en allt mindre andel av de från

veterinärhögskolan utexaminerade i framtiden kommer att ägna sig åt in­

satser i husdjursskötselns tjänst. En långtgående integrering av veterinär­

högskolan med lantbrukshögskolan är därför inadekvat.

Universitetskanslersämbetet

anför att närbesläktade verksamheter bör

sammanföras i större och slagkraftigare enheter. Åtgärder som syftar här­

till är desto mer angelägna som veterinärhögskolan är en jämförelsevis liten

enhet. De vinster som integrationen leder till hänför sig inte enbart till

sambruk av lokaler, apparatur m. m. Vad gäller forskningen vinns den sti­

mulans en vidgad forskningsmiljö kan ge upphov till och de möjligheter att

Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1970

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970

närhögskolans forskare haft med den humanmedicinska vetenskapens före­

trädare inom Stockholmsområdet och särskilt med forskare vid karolinska

institutet.

Skogs- och lantbruksakademien, Statstjänarkartellen, Svenska livsmedels-

arbetareförbundet och Statstjänstemannaförbundet finner samarbetet mel­

lan veterinärer och agronomer i och för sig angeläget, men anser inte att

tillräckliga skäl anförts för förflyttning av veterinärhögskolan från Stock­

holm.

Enligt statens veterinärmedicinska anstalt är det odiskutabelt att vete­

rinärmedicinsk medverkan behövs i forskningen rörande animalieproduk-

tionens djur, men att denna medverkan sker bäst om veterinärmedicinen

får förbli veterinärmedicin med kontakter i första hand mellan sina egna

discipliner. Stockholmsalternativet tillgodoser dessa primära behov, sam­

tidigt som det genom en institutionsgruppbildning mellan veterinärhögsko­

lans och lantbrukshögskolans husdjursvetenskapliga institutioner bjuder

goda möjligheter till rationell samordning av hithörande verksamheter.

De remissorgan som finner Stockholmsalternativet vara underlägset Upp-

salaalternativet anser att den i Stockholmsalternativet föreslagna integre­

ringen i fråga om husdj ursvetenskaperna är otillräcklig. Enligt samarbets-

nåmnden för jordbrukets högskolor föreligger risk att i Stockholmsalterna­

tivet animalieproduktionens intresse får stå tillbaka för övriga veterinär­

medicinska angelägenheter. Även lantbruksstyrelsen anser, att ett genomfö­

rande av detta alternativ skulle innebära att väsentliga integreringsmöjlig-

heter inte utnyttjades. Lärarkollegiet vid lantbrulcshögskolan framhåller, att

veterinärhögskolan och veterinärmedicinska anstalten otvivelaktigt har läm­

nat betydande bidrag till problemlösningar inom svensk animalieproduk­

tion. Bristande resurser, bl. a. i fråga om att inhysa större husdjur i till­

räcklig omfattning inom veterinärhögskolans eget område, har dock utgjort

en starkt begränsande faktor. Om lokaliseringen av veterinärhögskolan för­

blir oförändrad blir konsekvensen den, att vissa av den praktiska husdj urs­

produktionens veterinära problem måste bearbetas vid lantbrukshögskolan.

Därvid erfordras en förstärkning av lantbrukshögskolans husdj urssektor

med veterinär sakkunskap.

Den av utredningen föreslagna uppläggningen av Stockholmsalternativet

godtas i huvudsak av de remissinstanser som förordat nämnda alternativ.

Vissa avvikelser framkommer dock. Lärarkollegiet vid veterinärhögskolan

anser, att institutioner för bakteriologi och epizootologi bör ligga kvar på

högskolans nuvarande område men erhålla nya lokaler. Även institutionerna

för farmakologi, fysiologi och livsmedelshygien bör med hänsyn till att verk­

samheten Add dessa är intimt knuten till huvuddelen av övriga institutioner

samt att de disponerar relativt moderna lokaler tills vidare stanna kvar på

nuvarande område. Verksamheten vid dessa fyra institutioner bör dock

organisatoriskt samordnas med motsvarande verksamheter vid karolinska

23

institutet resp. institutet för folkhälsan. Institutionen för anatomi och histo­

logi bör dock förläggas till karolinska institutets område. Till skillnad från

lärarkollegiet biträder styrelsen för veterinärhögskolan en utflyttning av

institutionerna för bakteriologi och epizootologi samt livsmedelshygien.

Statens institut för folkhälsan tillstyrker att institutionen för livsmedels­

hygien samordnas med institutet, men föreslår att den toxikologiska sektio­

nen vid institutet bryts ut ur födoämneshygieniska avdelningen och om­

vandlas till avdelning med egen professur. För att främja samarbetet mel­

lan livsmedelshygienen och övriga veterinärmedicinska aktiviteter bör i

enlighet med utredningsmannens förslag inrättas en veterinärmedicinsk

nämnd. Även Sveriges industriförbund och Sveriges kemiska industri­

kontor tillstyrker förslaget i fråga om livsmedelshygien. Det anförs dock

att specialister inom livsmedelshygienen i framtiden inte torde hämtas

huvudsakligen från veterinärkåren. Utvecklingen går mot industriellt för­

ädlade livsmedel, vilket medför att livsmedelsspecialister med teknisk ut­

bildning sannolikt kommer att vara lämpligare för många hygienfrågor.

Statens bakteriologiska laboratorium, statens medicinska forskningsråd,

samarbetsnämnden för jordbrukets högskolor och veterinärväsendeutred-

ningen anser att institutionen för sjukdomsgenetik och husdjurshygien även

i Stockholmsalternativet bör flyttas ut till Ultuna.

Enligt veterinärstyrelsen bör ifrågavarande institution samordnas med

lantbrukshögskolans motsvarande institutioner i en form som möjliggör för

institutionerna att överväga gemensamma förläggningar av institutionsre-

surser till den plats där förutsättningarna är bäst för resursernas rationella

utnytt j ande.

De remissinstanser som anslutit sig till Stockholmsalternativet tillstyrker

genomgående att en jourstation inrättas i Uppsala. Samtidigt framhålls att

på längre sikt erfordras en fältstation i Skara.

Utredningens Uppsalaalternativ förordas av drygt hälften av

remissinstanserna, nämligen medicinalstyrelsen, statens planverk, stats­

kontoret, byggnadsstyrelsen, universitetskanslersämbetet, medicinska fakul­

teten i Uppsala, lantbruksstyrelsen, statens jordbruksnämnd, arbetsmark­

nadsstyrelsen, länsstyrelsen i Uppsala län, samarbetsnämnden för jordbru­

kets högskolor, lantbrukshögskolan, statens råd för skogs- och jordbruks­

forskning, LUP-kommittéerna för Stockholm, Uppsala och jordbrukets hög­

skolor, studentbostadskommittén, RLF, Sveriges lantbruksförbund, Koope­

rativa förbundet, Svensk husdjursskötsel, Sveriges agronom- och lantbruks-

lärareförbund och lantbrukshögskolans studentkår.

Flera remissorgan framhåller att Uppsalaalternativet jämfört med Stock­

holmsalternativet ger lika goda samordningsmöjligheter i fråga om veteri­

närmedicin och humanmedicin och betydligt bättre möjligheter i fråga om

veterinärmedicin och lantbruksvetenskap. Som särskilt viktigt framhålls att

det i Uppsalaalternativet kan bildas ett husdjursvetenskapligt centrum samt

n.ungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1970

24

att vissa av veterinärhögskolans institutioner kan ingå i det biomedicinska

centrum som bildas på Artillerifältet i Uppsala. Vid ett husdjursvetenskap-

ligt centrum — i storlek jämförbart med kemicentrum i Lund — kan enligt

statskontoret dyrbara special- och servicelaboratorier, apparatur och specia­

liserad teknisk personal utnyttjas på ett bättre och mer rationellt sätt än

vid de små spridda enheter som Stockholmsalternativet konserverar. Enbgt

länsstyrelsen i Uppsala lön m. fl. innebär tillkomsten av ett ansenligt hus-

djursvetenskapligt centrum och ett mycket stort biomedicinskt centrum,

att en mångfacetterad och stimulerande forskningsmiljö bildas med till­

gång till modern instrumentutrustning och arbetsbesparande serviceanord­

ningar. Bland de övriga skäl som talar för Uppsalaalternativet omnämner

samarbetsnämnden för jordbrukets högskolor att planering pågår för att

till kontrollslakteriet i Uppsala förlägga särskilda lokaler för obducering

och undervisning i patologi och för köttbesiktning in. m. Samarbetsnämnden

anser vidare att vid Uppsalaalternativet kan konsulentavdelningen vid lant-

brukshögskolan förmedla forskningsresultaten även från den veterinär­

medicinska verksamheten.

Veterinärväsendeutredningen, som inte tar ställning i lokaliseringsfrågan,

framhåller att agronomer och veterinärer kompletterar varandra i den regio­

nala och lokala rådgivningsverksamheten. En i möjligaste mån gemensam

utbildning för dem i berörda ämnen är därför av värde för att skapa en ge­

mensam grundsyn på många i sammanhanget väsentliga frågeställningar.

Värdet av en samordnad undervisning och närmare kontakt mellan veteri­

när- och agronomstuderandena diskuteras av lärarkollegiet vid lantbruks-

högskolan, Sveriges agronom- och lantbrukslärareförbund, lantbrukshög-

skolans studentkår samt Veterinärmedicinska föreningen. De tre förstnämn­

da instanserna anser att förutsättningar för en differentiering och speciali­

sering av veterinärutbildningen mot t. ex. lantbruksämnen och produktion

av livsmedel ökar. För lantbruksstuderande med inriktning mot husdjur och

lantbruksbyggnader ökar möjligheten att få undervisning inom veterinär­

medicinska och hygieniska områden. Nya ämneskombinationer öppnar sig

och arbetsmarknaden för bl. a. veterinärer torde kunna breddas genom ökat

antal studieämnen i produktionsledet. Veterinärmedicinska föreningen be­

dömer däremot möjligheterna till samundervisning av agronomie och ve­

terinära studerande som praktiskt taget obefintliga till följd av alltför stora

olikheter i studieplanerna. Kontakten mellan agronomie och veterinärmedi-

cine studerande kommer därför endast att realiseras vid sidan av studierna.

Enligt statens bakteriologiska laboratorium kommer ökad specialisering i

framtiden att minska möjligheterna till samundervisning.

Den kritik som riktas mot utredningens Uppsalaalternativ avser främst ve­

terinärhögskolans möjligheter till samarbete med statens veterinärmedi­

cinska anstalt och statens institut för folkhälsan. Veterinärstyrelsen anser

att en förflyttning av högskolan till Ultuna inte kan ske utan att även an­

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970

stalten flyttas och en fortsatt samförläggning kan åstadkommas. En flytt­

ning av högskolan med bibehållande av anstalten på nuvarande plats kom­

mer att få en påtagligt negativ inverkan på den fortsatta kontakten. Veteri­

närhögskolan ifrågasätter om värdet av en samordning med vissa av lant-

brukshögskolans institutioner är så stort, att det kan motivera att framför

allt veterinärhögskolans möjligheter att utnyttja veterinärmedicinska an­

staltens resurser i hög grad minskas samt det av utredningen föreslagna

samarbetet mellan veterinärhögskolan och institutet för folkhälsan blir en

halvmesyr. Samordningen med lantbrukshögskolan skall i huvudsak in­

skränka sig till endast tre institutioner, nämligen institutionerna för anatomi

och histologi, fysiologi samt sjukdomsgenetik och husdjurshygien. Beträffan­

de de båda förstnämnda institutionerna bör en integration i första hand

komma i fråga med motsvarande institutioner vid medicinsk fakultet. Vad

angår institutionen för sjukdomsgenetik och husdj urshygien bör en samord­

ning med lantbrukshögskolan inte få ske om inte samtidigt det nuvarande

samarbetet mellan högskolans övriga institutioner och veterinärmedicinska

anstalten kan fortgå ostört. Veterinärhögskolan blir enligt Uppsalaalternati-

vet helt splittrad och förläggs till minst fem olika platser. En sådan uppdel­

ning blir helt förödande för den rådande mångåriga forskningsverksamheten

och splittrar i hög grad undervisningen. Också statens veterinärmedicinska

anstalt, SACO, Universitetslärarförbundet och Veterinärmedicinska förening­

en anser, att Uppsalaalternativets stora svaghet är splittringen av den vete­

rinärmedicinska forskningen såväl organisatoriskt som geografiskt.

Frågan om samarbete mellan veterinärhögskolan och statens veterinärme­

dicinska anstalt diskuteras i regel ingående av de remissinstanser som för­

ordar Uppsalaalternativet. Flera av dem, däribland lantbruksstyrelsen, lärar­

kollegiet vid lantbrukshögskolan, samarbetsnämnden för jordbrukets hög­

skolor, LUP-kommittén för jordbrukets högskolor, länsstyrelsen i Uppsala

län, Sveriges lantbruksförbund och Svensk husdjursskötsel föreslår eller

ifrågasätter en flyttning av anstalten samtidigt med högskolan till Uppsala.

Om detta i nuläget av kostnadsskäl eller av andra orsaker ej är genomför­

bart, förordar statens råd för skogs- och jordbruksforskning att även veteri­

närhögskolans överflyttning till Uppsala uppskjuts.

Enligt statens veterinärmedicinska anstalt bör anstalten ligga kvar i Stock­

holm. Som motiv åberopas bl. a. att anstalten är en del av det livsmedels-

hygieniska centrum som Stockholm utgör med veterinärhögskolans institu­

tion för livsmedelshygien, institutet för folkhälsan, bakteriologiska laborato­

riet och karolinska institutet som viktigaste komponenter. Genom viltforsk­

ningen och den ekologiska biocidforskningen är anstalten vidare en integre­

rande del i forskningssamverkan rörande den terrestra ekologin som har sin

huvudsakliga lokalisering i Stockholm. I sin egenskap av en central praktisk­

vetenskaplig institution är anstalten i behov av snabbast möjliga kommuni­

kationer med landets alla delar samt de övriga berörda institutionerna. Vad

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970

25

26

beträffar arbete med höginfektiöst djurvirus, såsom bl. a. mul- och klöv-

sjukevirus, måste verksamheten hållas strängt avskild och på långt avstånd

från annan djurhållning.

Lärarkollegiet vid lantbrukshögskolan anser att en lokalisering i Uppsala

inte innebär försämrade transportmöjligheter för anstalten. Vad produktio­

nen av mul- och ldövsjukevaccin beträffar kan denna med fördel bli kvar i

Stockholm och förläggas till bakteriologiska laboratoriet.

Sveriges förenade studentkårer föreslår att anstaltens lokalisering snarast

görs till föremål för ytterligare utredning. Härvid bör även tas upp frågan,

huruvida institutionen för livsmedelshygien kan samlokaliseras med veteri­

närhögskolan om Uppsalaalternativet genomförs. Om ingendera av de båda

kan förflyttas till Uppsala, finner organisationen att Stockholmsalternativet

på grund av utbildningsmässiga och studentsociala skäl är att föredra fram­

för Uppsalaalternativet.

Medicinska fakulteten vid Uppsala universitet delar utredningens upp­

fattning att veterinärmedicinska anstalten bör ligga kvar i Stockholm men

anser att professurerna i virologi och parasitologi i alla fall bör flyttas och

ingå med egna avdelningar i den mikrobiologiska institutionen vid bio­

medicinskt centrum. Även veterinärhögskolans institution för livsmedels­

hygien bör förläggas till Uppsala och ingå i ett närings- och hygieniskt

centrum tillsammans med de humanmedicinska institutionerna för nä­

ringsforskning och hygien. Härigenom kan hela veterinärutbildningen äga

rum i Uppsala. Att den livsmedelshygieniska verksamheten förläggs till

Uppsala förordas vidare av lärarkollegiet vid lantbrukshögskolan. Även

samarbetsnämnden för jordbrukets högskolor anser att institutionen för

livsmedelshygien inte bör utan ytterligare överväganden slutgiltigt placeras

i Stockholmsområdet, om Uppsalaalternativet blir verklighet.

Beträffande Uppsalaalternativets utformning i övrigt anförs bl. a. föl­

jande. Lärarkollegiet vid lantbrukshögskolan föreslår, att vissa grundläg­

gande institutioner som avses förläggas till Artillerifältet bör förläggas i

direkt anslutning till de övriga institutionerna vid Ultuna. Erfarenheten

har nämligen visat att det är nödvändigt med ett nära samarbete mellan

grundläggande och tillämpade ämnesområden. Statskontoret, länsstyrelsen

i Uppsala län och medicinska fakulteten vid Uppsala universitet föreslår,

att prekliniska ämnen — de föreslagna institutionerna för djurfysiologi

samt anatomi och histologi — bör förläggas till biomedicinskt centrum på

Artillerifältet i stället för till Ultuna.

Statskontoret och samarbetsnämnden för jordbrukets högskolor ställer

sig tveksamma till frågan om en gemensam styrelse för veterinärhögskolan

och lantbrukshögskolan. Lantbruksstyrelsen och lantbrukshögskolan till­

styrker dock en gemensam styrelse samt föreslår, att möjligheterna till en

längre gående integrering övervägs. RLF förordar en formlig sammanslag­

ning av de båda högskolorna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970

27

Vissa remissorgan, nämligen överståthållarämbetet, statens medicinska

forskningsråd, skogshögskolan, veterinärväsendeutredningen, Sveriges indu­

striförbund, Sveriges kemiska industrikontor och Sveriges förenade student­

kårer, tar inte klar ställning till någotdera förläggningsalternativet. Några

av organen anser att utredningen som ett tredje alternativ borde ha närmare

utrett en lokalisering av veterinärhögskolan till Lund.

När det gäller tillgången på djur erinrar flera remissorgan som

förordar Uppsalaalternativet, däribland statskontoret, lantbruksstgrelsen,

länsstyrelsen i Uppsala län, lantbrukshögskolan och samarbetsnämnden

för jordbrukets högskolor, att djurunderlaget för veterinärutbildningen

enligt utredningens prognos beräknas bli omkring tre gånger större i Upp­

salaområdet än i Stockholmsområdet. Till detta kommer att lantbrukshög-

skolans försöksbesättningar kan utnyttjas. Lärarkollegiet vid lantbruks­

högskolan framhåller bl. a. att i vanliga bruksbesättningar går sjuka djur

i allt större utsträckning direkt till slakt utan föregående behandling. Så

blii inte fallet vid lantbrukshögskolan, där det ofta är av intresse ur för-

sökssynpunkt att sjuka djur undersöks och behandlas kliniskt.

Enligt statens veterinärmedicinska anstalt, lärarkollegiet vid veterinär­

högskolan och Sveriges veterinärförbund talar hygieniska skäl och smitto­

risker för att veterinärhögskolans kliniker inte bör förläggas i närheten av

lantbrukshögskolans försöksbesättningar. Jourstation vid Ultuna, som in­

går i Stockholmsalternativet, är en bättre lösning. Lärarkollegiet vid lant­

brukshögskolan bedömer emellertid risken för smittspridning från de kli­

niska institutionerna till försöksbesättningarna som minimal. Även LUP-

kommittén för jordbrukets högskolor anser att smittorisken blir ringa om

sjuka djur stallas vid Ultuna eftersom lantbrukshögskolans djurstallar för

försöksbesättningar planeras bli förlagda till Kungsängen fem km från

Ultuna.

Statens bakteriologiska laboratorium framhåller att Uppsalaalternativet

På sikt inte erbjuder en lösning som är bättre än Stockholmsalternativet.

Om sistnämnda alternativ genomförs kan en mera långsiktig lösning er­

hållas genom en fältstation i Skara.

Sveriges veterinärförbund erinrar om den goda tillgången på hästar och

hundar som finns i Stockholmsområdet. Skogs- och lantbruksakademien

anser att båda alternativen, men framför allt Stockholmsalternativet, inne­

bär påtagliga brister i fråga om tillgången på djur. Förläggningen av en

klinisk fältstation till det djurrika Skaraområdet skulle utgöra en värde­

full komplettering. Veterinärstyrelsen, veterinärhögskolan samt flera andra

remissorgan som förordar Stockholmsalternativet framhåller likaså att på

längre sikt behövs en fältstation i Skara.

I fråga om mark- och byggnadsfrågor framhåller byggnads­

styrelsen att både Stockholmsalternativet och Uppsalaalternativet är teore­

tiskt genomförbara. De områden i Stockholm som f. n. utbyggs eller är

Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år i970

28

föremål för planering, utgör de sista markreserver som inom Stockholms

innerstadsområde är tillgängliga för statliga institutioner.

De senaste årens utvecklingsarbete har å andra sidan resulterat i bl. a.

byggnadslösningar som möjliggör en hårdare exploatering av mark än som

ansetts rimlig för ett antal år sedan. Ett genomförande av utbyggnadspla-

nerna på veterinärhögskolans nuvarande område medför dock svårigheter

i vissa avseenden. Vid flera tillfällen under olika byggnadsetapper måste

sålunda provisoriska förläggningar anordnas, varjämte en temporär ut­

flyttning av verksamheten till andra institutioner blir nödvändig. Vad gäl­

ler Uppsalaalternativet är planerings- och marksituationen f. n. mycket

gynnsam. Bästa tänkbara förutsättningar finns för en funktionell utform­

ning av den bebyggelse som enligt utredningen bör förläggas inom Artilleri­

fältet och lantbrukshögskolans område. Påtagliga olägenheter för stude­

rande och lärare kommer dock att inträffa under utbyggnadstiden.

Byggnadsstyrelsen framhåller vidare att det nu föreligger ett unikt till­

fälle för en omlokalisering och integrering av veterinärhögskolans och

lantbrukshögskolans husdjursinstitutioner med hänsyn till de stora ny­

investeringar som inom det närmaste decenniet är påkallade inom de båda

högskolorna. Om integreringen inte genomförs nu, men väl investeringar

görs för de skilda högskolorna med nuvarande lokalisering, så blir en om­

prövning av frågan vid senare tillfälle avsevärt försvårad. Styrelsen finner

det vidare önskvärt att det vid den översiktliga markdispositionen i Upp­

sala tas hänsyn även till veterinärmedicinska anstalten, om det finns grund

anta att ett omlokaliseringsbeslut i fråga om anstalten senare kan kom­

ma att fattas.

Även universitetskanslersämbetet och LUP-kommittén för Stockholm an­

ser, att från marksynpunkt kan i nuläget båda alternativen realiseras. I ett

mer långsiktigt perspektiv framstår dock Uppsalas möjligheter att erbjuda

mark som en väsentlig faktor. Härutöver bör enligt universitetskanslersäm­

betet beaktas användningen av veterinärhögskolans nuvarande område efter

utflyttning av högskolan med hänsyn till områdets belägenhet invid eller i

närheten av andra högre utbildningsanstalter och dessas behov av expan­

sionsmöjligheter.

Studentbostadskommittén framhåller att Uppsalaalternativet sett ur bo­

stadssynpunkt innebär väsentliga fördelar för de studerande beroende på

den bättre tillgången på studentbostäder i Uppsala än i Stockholm och på

kortare avstånd mellan institutioner och studentbostadsområden.

Enligt statens planverk följer med Uppsalaalternativet en önskvärd över­

föring av 180 arbetstillfällen från Stockholmsområdets arbetsmarknad.

Kostnaderna. Byggnadsstyrelsen anför, att den nedslitna, sanerings-

mogna delen av veterinärhögskolans byggnadsbestånd vid en kostnadsjäm­

förelse mellan lokaliseringsalternativen framstår som en ytterst betydelse­

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970

29

full faktor. Visserligen kan byggnaderna med mer begränsade åtgärder fort­

farande utnyttjas under något decennium, men härvid måste betydande av­

kall göras på lokalernas funktionsduglighet. Man måste också räkna med

behovet av fortlöpande ombyggnadsåtgärder. Styrelsen finner därför ett bi­

behållande av byggnaderna ekonomiskt ogynnsammare än ett nybyggnads-

alternativ. Därest det statsfinansiella läget skulle lägga hinder i vägen för

stöx-re investeringar i nybyggnader för veterinärhögskolan de närmaste åren

och man därför tvingas utnyttja det äldre fastighetsbeståndet längre än som

i och för sig är motiverat förordar styrelsen en utflyttning av högskolans in­

stitutioner till Uppsala i en takt som investeringsmässigt svarar mot den

om-, till- och nybyggnad, som ändå måste ske vid ett kvarstannande i Stock­

holm. Sistnämnda synpunkter framförs även av LUP-kommittén för jord­

brukets högskolor.

Sveriges veterinärförbund anser att en förläggning av veterinärhögsko­

lan till Ultuna kommer att medföra stora extra kostnader för att undvika

sanitära olägenheter. Hygieniska synpunkter torde nödvändiggöra en loka­

lisering av de kliniska institutionerna till någon plats, långt från Ultuna.

De verkliga byggkostnaderna i Uppsalaalternativet beräknas komma att vä­

sentligt överskrida de kalkylerade. Mot detta bör ställas möjligheter till be­

tydande besparingar i de beräknade kostnaderna för Stockholmsalternativet,

där också kravet på ett snabbt genomförande av utbyggnaden är mindre

markant. Enligt lärarkollegiet vid veterinärhögskolan kan ca 10 milj. kr.

sparas om institutionerna för farmakologi, fysiologi och livsmedelshygien

med hänsyn till att de disponerar relativt moderna lokaler får ligga kvar på

högskolans nuvarande område. Veterinärväsendeutredningen och Statstjäns-

temannaförbundet finner det förvånande att utbyggnadskostnaderna blir

likvärdiga i båda alternativen.

Skogs- och lantbruksakademien samt statens råd för skogs- och jord­

bruksforskning diskuterar slutligen behovet av en differentierad

studiegång vid veterinärhögskolan och en särskild utbildningslinje

för forskare och befattningshavare inom livsmedelshygien. Enligt arbets­

marknadsstyrelsen bör övervägas om inte en blandad medicinsk och natur­

vetenskaplig utbildning kan ges en sådan inriktning att den blir en bättre

grund för livsmedelshygienisk verksamhet än en renodlad veterinärutbild­

ning. Veterinärstyrelsen och statens veterinärmedicinska anstalt tillstyrker

det av experterna Hansen och Schmiterlöw i särskilt yttrande framlagda

förslaget om närmare utredning rörande differentierad studiegång vid vete­

rinärhögskolan.

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970

IV. Vissa framställningar

I skrivelse den 23 oktober 1968 har representanter för Skara stad anfört

följande rörande en fältstation i Skara.

Folkskoleseminariet i Skara skall läggas ned med utgången av läsåret

1972/73. Skolorganen har ingen användning för seminarielokaler. Dessa tor­

de utgöra en mycket god tillgång vid ordnandet av en fältstation för vete­

rinärhögskolan i Skara. Seminariet är beläget på en tomt som omfattar

17 700 mI

2. Till fastigheten hör en huvudbyggnad om 3 200 in2 och vissa

övriga byggnader. Byggnaderna är uppförda år 1948 och i gott skick.

Seminarietomten ligger i omedelbar anslutning till veterinärinrättningen

i Skara. Intill ligger veterinärhögskolans försöksgård. I direkt anslutning

till seminariet ligger flera andra institutioner av betydelse för en veterinär

fältstation.

Beträffande undervisning för veterinärstuderande m. fl. i Skara har rek­

torn för veterinärhögskolan i skrivelse den 11 november 1968 anfört bl. a.

följande.

Den undervisning vid veterinärhögskolan som i första hand behöver kom­

pletteras genom en fältstation avser de medicinska svin- och hönssjukdo­

marna samt svin- och nötkirurgi. Därtill kommer stationär och ambulant

undervisning i idisslarnas sjukdomar med beaktande av bl. a. stallförhållan­

dena ur hygienisk synpunkt. Fältstationen i Skara kan utnyttjas under det

fjärde läsåret för studier i medicin I och kirurgi. Under det femte läsåret

kan kurser hållas i medicin II samt obstetrik och gynekologi. Totalt kan an­

läggningen utnyttjas åtta månader om året. Övrig del av året kan den an­

vändas för vidareutbildning.

Befintliga klinik- och laboratorieutrymmen täcker delvis de lokalmässiga

behoven. För medicin II måste stall och undersökningslokaler ställas i ord­

ning. Lokaler för teoretisk undervisning liksom utökade laboratorielokaler

m. m. kan efter viss ombyggnad erhållas i seminariets lokaler.

Antalet tjänster vid fältstationen beräknas till tretton, varav tre tjänster

som universitetslektor. Driftskostnaderna beräknas till 850 000 kr. per bud­

getår. Nettoinkomsterna från djursjukvården beräknas till 100 000 kr. per

budgetår.

Investeringskostnaderna för fältstationen i Skara uppskattar byggnads­

styrelsen preliminärt till ca 1,5 milj. kr.

I skrivelse den 12 november 1969 har fem tjänstemän vid veterinärhög­

skolan, professorerna A. Bane, N. Lannek och N. Obel, biträdande professorn

L. Ekman samt klinikchefen B. Gustafsson, föreslagit att veterinärhögskolan

lokalieras till Lundområdet. I skrivelsen framhålls att vinsten av en inte­

gration mellan veterinärhögskolan och lantbrukshögskolan och medicinska fa-

31

kulteten vid Uppsala universitet blir blygsam och att de verkligt stora in-

tegrationsvinsterna i stället är att söka i en integration med en annan ve­

terinärmedicinsk ntbildningsanstalt. Veterinärutbildningen i Danmark och

Sverige är nära nog likvärdiga. De båda ländernas utbildningsbehov upp­

går f. n. till ca 125 veterinärer per år. Det kan sedan den planerade Öre-

sundsbron förverkligats ej vara rationellt att Danmark och Sverige driver

var sin helt fristående veterinärhögskola. En framtida integration av vete­

rinärhögskolorna i Danmark och Sverige är sannolik. Enligt skrivelsen

framstår Lundområdet som lämpligaste lokaliseringsplats för veterinärhög­

skolan med hänsyn till de möjligheter till integration och kontakter med

medicinsk fakultet som där erbjuds.

Även utan hänsynstagande till möjligheterna för integration med dansk

veterinärmedicin talar starka skäl såsom tillgången och mångsidigheten på

material för den kliniska undervisningen för Lundområdet. Institutionen för

livsmedel shygien kan vidare nära anslutas till avdelningen för livsmedels­

teknologi vid universitetet i Lund. Frågan om veterinärhögskolans framtida

utformning och lokalisering bör därför på nytt utredas med beaktande av

dessa synpunkter.

I remissyttrandena över sistnämnda skrivelse anförs följande.

Byggnadsstyrelsen erinrar om sitt remissvar över 1965 års veterinärmedi­

cinska utredning vari utredningens förslag att flytta veterinärhögskolan till

Uppsalaområdet biträddes. Styrelsen uttalar, att en jämförelse mellan Lund­

alternativet och Uppsalaalternativet visar att markresurserna i de båda alter­

nativen i stort sett kan anses likvärdiga.

Styrelsen för lantbrukshögskolan framlialler att utvecklingen inom såväl

djurskötsel som forskning och utbildning under senare år ytterligare för­

stärkt de motiv som 1965 års veterinärmedicinska utredning fann tala för en

samförläggning av veterinärhögskolan och lantbrukshögskolan till Ultuna.

Att lokalisera veterinärhögskolan till Lundområdet betraktas av styrelsen

som helt verklighetsfrämmande. Förslaget ger inte några lägre utbildnings­

kostnader, eftersom det fortfarande skulle finnas två veterinärhögskolor.

Denna både dyra och fullkomligt meningslösa dubblering av resurserna till­

godoser ändå dåligt den svenska husdjursskötselns behov av veterinära in­

satser. Samordningen med veterinärmedicinska anstalten och institutet för

folkhälsan blir även svår att upprätthålla. I fråga om tillgången på klinik­

material anför styrelsen att det avgörande är att det på den nya förlägg-

ningsplatsen finns tillräckligt med djur för att en veterinärhögskola skall

kunna arbeta. Detta innebär inte nödvändigtvis att högskolan skall ligga i

det djurtätaste området.

Enligt universitetskansler sämbetets mening erbjuder biomedicinskt cent­

rum på Artillerifältet möjligheter till integration och samverkan mellan hu-

manmedicinsk, veterinärmedicinsk, farmaceutisk och naturvetenskaplig

forskning och utbildning som saknar motsvarighet i landet i övrigt. Ämbetet

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970

kan inte se någon naturligare form för anknytning av veterinärhögskolan

till annan forskning och utbildning inom jordbruksnäringens område än en

förläggning av berörda delar av högskolan i direkt anslutning till lantbruks-

högskolan. Det i sig eftersträvansvärda nordiska samarbetet inom veterinär­

medicinen måste enligt ämbetet kunna komma till stånd i lämpliga former

också vid en förläggning av veterinärhögskolan till Uppsala.

Styrelsen för veterinärhögskolan anser i likhet med lärarkollegiet att den

utredning som lagts fram ger belägg för att det tvivel som tidigare kommit

till uttryck från veterinärmedicinskt håll rörande Uppsalaområdets framtida

tillgång på kliniskt material varit välgrundat. I övrigt pekar styrelsen på att

möjligheterna till samarbete med andra institutioner och inrättningar är

mycket goda vid en förläggning till Lund. Möjligheten till nära samarbete

med Danmark på det veterinärmedicinska området erbjuder också en intres­

sant aspekt. Styrelsen och kollegiet finner det vara av vikt att den begärda

utredningen kommer till stånd.

En av styrelsens ledamöter har förklarat sig skiljaktig och anfört att han

för egen del inte anser att det genom ifrågavarande skrivelse framkommit

tillräckliga skäl för ytterligare utredningar.

Statens veterinärmedicinska anstalt anför att en ny utredning om vete­

rinärhögskolans lokalisering kan medföra en fortsatt fördröjning av de

byggnadsfrågor som hänger samman med den år 1965 beslutade integratio­

nen mellan veterinärhögskolan och anstalten i fråga om institutionerna för

virologi och parasitologi. Institutionernas lokalfråga bör snarast lösas obe­

roende av utredningsläget.

Sveriges veterinärförbund har med anledning av styrelsens för lantbruks-

högskolan yttrande inkommit med synpunkter.

Y. Anslagsframställningar för budgetåret 1970/71

H 14. Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor m. m.

1968/69 Utgift...........

4 932 821 Reservation ___ 1 096 221

1969/70 Anslag ___ 5 000 000

1970/71 Förslag ___ 5 000 000

Från anslaget bestrids kostnader för inredning och utrustning av lokaler

vid jordbrukets högskolor och andra institutioner, som har anknytning till

forsknings- och försöksverksamhet inom jordbruksdepartementets verk­

samhetsområde.

Lokal- och utrustningsprogramkommittén för jordbrukets högskolor

(LUP-kommittén) har till uppgift bl. a. att utarbeta utrustningsprogram

innefattande förslag till kostnadsramar för nämnda institutioner. Kom­

mittén skall successivt överlämna förslag till utrustningsnämnden för uni-

33

versitet och högskolor som begär anslag i utrustningsfrågor och som sedan

har att efter statsmakternas bestämmande vidta de åtgärder som behövs

för programmens förverkligande. Byggnadsstyrelsen har hand om den

verksamhet som avser planering och upphandling av snickeriinredning

samt elarmatur och möbler m. m.

Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1970

Inredning

I Iråga om inredningsobjekt, som inte tidigare redovisats för riksdagen,

anförs följande.

Byggnadsstyrelsen

Lantbrukshögskolan

Ultuna

Ekonomibyggnad och maskinhall. Kostnaden för inredning beräknas

till 250 000 kr.

Arbetsmetodik och teknik samt Jordbrukstekniska institutet. Kostna­

derna för inredning beräknas uppgå till 725 000 kr.

Kraftfoderfabrik, Lövsta. För fabriken behövs inredning för 100 000 kr.

Markgruppen, nybyggnader av arbetshallar, växthus och näthall. Kost­

naden för inredning beräknas till 110 000 kr.

Alnar p

Trädgårdssektionen, institutions- och laboratoriebyggnad. För detta pro­

jekt beräknas inredningskostnaderna till 900 000 kr.

Alnarps trädgårdar, växthus. För den planerade nybyggnaden av växt­

hus för Alnarps trädgårdar beräknas kostnaderna för inredning uppgå till

75 000 kr.

Lantbrukets byggnadsteknik, växthus. Inredningskostnaderna beräknas

till 100 000 kr.

Röbåcksdalen

Institutionslokaler, om- och tillbyggnad. Kostnaderna för inredning be­

räknas uppgå till 1 milj. kr.

Oförutsedda mindre inredningsobjekt

För rubricerade objekt föreslås en delram om 1 050 000 kr.

Utrustning

Utrustningsnämnden för universitet och högskolor

I fråga om utrustningsobjekt, som inte tidigare redovisats för riksdagen,

anför nämnden följande.

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970

Lantbrnkshögskolan

Ultuna

Ekonomibgggnad och maskinhall. Medel behövs för utrustning av eko­

nomibyggnad och maskinhall vid högskolan.

Arbetsmetodik och teknik samt Jordbrukstekniska institutet. Medel be­

hövs för utrustning i samband med om- och tillbyggnaden av institutionen

och institutet.

Alnar p

Alnarps trädgårdar, växthus. För detta projekt krävs medel för utrust­

ning med 75 000 kr.

Lantbrukets bgggnadsteknik, växthus. För detta projekt krävs medel för

utrustning med 450 000 kr.

Röbäcksdalen

Institutionslokaler. För om- och tillbyggnad av dessa lokaler behövs me­

del för utrustning.

Veterinärhögskolan

Apparatur. Apparatur för gaskromatografi och masspektrometri föreslås

bli anskaffade. Utrustningen kan förflyttas med högskolan. Inköp av appa­

raturen innebär en besparing om 220 000 kr. för inköp av en mindre data­

maskin.

Oförutsedda mindre utriistningsobjekt

För budgetåret 1970/71 har LUP-kommittén beräknat en definitiv ram

om 300 000 kr. för anskaffning av utrustning till mindre objekt för vilka

någon särskild kostnadsram ej beräknats i utrustningen.

II: 1. Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m.

Under detta anslag anvisas medel till byggnadsarbeten vid jordbrukets

högskolor och andra institutioner, som har anknytning till forsknings- och

försöksverksamhet inom jordbruksdepartementets område.

Bgggnadsstyr elsen

För budgetåret 1970/71 bör under detta anslag anvisas 15 milj. kr.

I fråga om byggnadsobjekt, som inte tidigare redovisats för riksdagen,

anförs följande.

Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1970

35

Lantbrukshögskolan

Vltuna

Växtpatologi. På grund av ändringar i ventilationsanläggningen har en

ramhöjning utöver index med 27 000 kr. måst vidtas.

Arbetsmetodik och teknik samt Jordbrukstekniska institutet. Kungl.

Maj :t har den 15 mars 1968 uppdragit åt styrelsen att projektera om- och

tillbyggnad för arbetsmetodik och teknik samt Jordbrukstekniska institutet

fram t. o. m. bygghandlingar. Kostnaderna beräknas till 3 785 000 kr. en­

ligt prisläget den 1 april 1969.

Markgruppen, nybyggnad. Styrelsen har den 28 oktober 1968 redovisat

kompletterade förslagshandlingar avseende nybyggnader för institutio­

nerna för marklära, hydroteknik, jordbearbetning och växtnäringslära,

(markgruppen). Lokalerna är f. n. spridda på sju olika platser. Laborato­

rier och arbetshallar saknas för hydroteknik och jordbearbetning. De nya

lokalerna beräknas få en sammanlagd rumsyta av 4 640 m2. Kostnaderna

beräknas till 8 950 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1969.

Markgruppen, nybyggnad av arbetshallar, växthus och näthall. Kungl.

Maj :t har den 25 oktober 1965 bl. a. föreskrivit, att arbetshallar, växthus och

näthall i byggnadsprogrammet för nybyggnader för institutioner tillhörande

den s. k. markgruppen skall anskaffas genom direkt upphandling. Styrelsen

har den 26 januari 1970 kommit in med föreskrivna handlingar. Lokalför­

teckningen upptar 2 708 m2 rumsyta, varav för näthall 2 000 m2. Kostnader­

na för byggnaderna beräknas till 1 750 000 kr. enligt prisläget den 1 april

1969.

Kraftfoderfabrik, Lövsta. Styrelsen har den 24 januari 1969 redovisat

förslag till nybyggnad av kraftfoderfabrik vid högskolans försöksstation

i Lövsta. Projektet ingår som en del i försöksanläggningen på Kungsängen

men avses även tjäna högskolans övriga försöksstationer. Fabriken skall

täcka ett behov av ca 5 000 ton kraftfoder årligen. Det har befunnits eko­

nomiskt mest fördelaktigt med egen kraftfoderberedning. Kostnaderna be­

räknas till 2 410 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1969, varav för utrust­

ning åtgår 1 450 000 kr.

Alnarp

Restaurang, om- och tillbyggnad. Styrelsen har funnit det möjligt att

sänka kostnadsramen med 15 000 kr.

Panncentral, etapp I, nybyggnad. Styrelsen har funnit det möjligt att

sänka kostnadsramen med 17 000 kr.

Trädgårdssektionen, institutions- och laboratoriebyggnad. Styrelsen har

den 25 augusti 1969 givit in kompletterande förslagshandlingar för ny­

byggnader av institutions- och laboratorielokaler för lantbrukshögskolans

36

trädgårdssektion i Alnarp. Nybyggnaden omfattar en rumsyta av 2 480 in-

och kostnadsberäknas till 6,9 milj. kr. i prisläget den 1 april 1969.

Alnarps trädgårdar, växthus. Styrelsen har den 27 januari 1969 ingivit

förslag till byggnadsprogram för nybyggnad av växthus för Alnarps träd­

gårdar och trädgårdsskolan i Alnarp. De nuvarande växthusen är gamla och

orationella ur produktions- och arbetssynpunkt. Kostnaderna beräknas till

1 065 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1969.

Lantbrukets byggnadsteknik, växthus. Styrelsen har den 24 januari 1969

lagt fram förslag till byggnadsprogram för fyra växthus för institutionen

för lantbrukets byggnadsteknik. Avsikten är att föra samman dessa med

trädgårdssektionens växthus och därvid utnyttja vissa gemensamma re­

surser. Kostnaden beräknas till 1 065 000 kr. enligt prisläget den 1 april

1969.

Röbäcksdalen

Djurstallar, ny- och ombyggnad. På grund av oförutsedda kostnader

föreslås en höjning utöver index med 57 000 kr.

Institutionslokaler, om- och tillbyggnad. Styrelsen har den 15 december

1969 redovisat bygghandlingar för om- och tillbyggnad av institutionsloka­

ler vid Röbäcksdalen. Projektet avser ny- och tillbyggnad av lokaler för hög­

skolans försöksavdelning för norrländsk växtodling, norra husdjurs-, jord­

bruks- och trädgårdsförsöksdistrikten, statens centrala frökontrollanstalt,

statens växtskyddsanstalt samt statens lantbrukskemiska laboratorium.

Kostnaderna beräknas till 6 440 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1969.

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970

Statens lantbrukskemiska laboratorium

Nybyggnad, TJltuna. På grund av oförutsedda arbeten för värme- och venti­

lationsanläggningen föreslås kostnadsramen höjd utöver index med 376 000

kr. 1

1 årets statsverksproposition (bil. 11 s. 110) har Kungl. Maj :t föreslagit

att verksamheten vid Institutet för växtförädling av frukt och bär inordnas

i lantbrukshögskolan. Företrädare för staten har träffat avtal med Förening­

en för växtförädling av fruktträd om överlåtelse till staten av egendomen

Balsgård. Egendomen överlåtes den 1 juli 1970 utan vederlag till staten,

som dock tar över betalningsansvaret för lån på sammanlagt 227 709 kr.

med säkerhet av inteckningar i egendomen. För att reglera denna låneskuld

bör 228 000 kr. tas upp som en särskild kostnadsram.

Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1970

37

VI. Departementschefen

1965 års veterinärmedicinska utredning, vars betänkande jag tidigare re­

dovisat, har haft till uppgift att utreda möjligheterna till samordning av

verksamheten vid veterinärhögskolan med annan forskning och utbild­

ning. Utredningen konstaterar att uppgifterna vid högskolan har natur­

lig anknytning till i första hand lantbruksvetenskapliga och humanmedi­

cinska ämnesområden. Den grundläggande frågan för utredningen har där­

för varit att avgöra om verksamheten med hänsyn till kontaktytorna med

dessa områden i framtiden bör anknytas till lantbrukshögskolan och/eller

medicinsk fakultet. Mot denna bakgrund har utredningen avgränsat sina

överväganden till två orter, Stockholm och Uppsala, och lagt fram två loka-

liseringsalternativ benämnda Stockholms- resp. Uppsalaalternativet. Båda

alternativen ger enligt utredningens mening värdefulla samordningar mel­

lan veterinärmedicinen samt humanmedicin och lantbruksvetenskap.

Enligt Stockholmsalternativet stannar de flesta av veterinärhögskolans

institutioner kvar på det nuvarande området på Norra Djurgården i Stock­

holm. Högskolans nära kontakter med statens veterinärmedicinska anstalt

kan därigenom upprätthållas oförändrade, vilket innebär att institutionerna

för virologi och parasitologi fortfarande blir förlagda till och samordnade

med anstalten. Samtidigt tas till vara möjligheterna till samlokalisering

av institutionerna för fysiologi, farmakologi och medicinsk kemi med karo­

linska institutet och institutionen för livsmedelshygien med statens insti­

tut för folkhälsan. Institutionen för sjukdomsgenetik och husdjurshygien

samordnas med lantbrukshögskolans motsvarande institutioner men med

bibehållen lokalisering i Stockholm. I detta alternativ tillgodoses i första

hand samarbetet med de humanmedicinska och livsmedelshygieniska om­

rådena.

Enligt Uppsalaalternativet lokaliseras veterinärhögskolan till Uppsala

med undantag av institutionerna för livsmedelshygien, virologi och parasi­

tologi som blir kvar i Stockholm och samordnas med folkhälsoinstitutet

resp. veterinärmedicinska anstalten. En närmare samordning sker dels

med lantbrukshögskolan genom flera gemensamma institutioner, dels med

humanmedicinska, naturvetenskapliga och farmaceutiska universitetsinsti­

tutioner genom att tre veterinärinstitutioner förläggs till det s. k. biomedi­

cinska centrum som är under uppbyggnad på Artillerifältet. Uppsalaalter­

nativet ger således möjlighet till integrering med såväl lantbruksvetenskap­

liga som humanmedicinska ämnesområden.

Beträffande klinikmaterialfrågan framhåller utredningen att djurunder­

laget i Uppsala med praktikområde omfattande en tremilsradie runt staden

skulle vara omkring tre gånger större än underlaget i Stockholm inom

samma radie. Om radien för praktikområdet ökas ut till fyra mil beräknar

3

Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 37

38

utredningen att t. ex. antalet nötkreatur år 1985 blir drygt fem gånger

större än i det ordinarie praktikområdet år 1966. Uppsalaområdet bör en­

ligt utredningen kunna tillfredsställa högt ställda krav på ett förbättrat

djurunderlag för veterinärhögskolan. Vidare anser utredningen att de stora

besättningar med försöksdjur som redan finns eller planeras tillkomma

vid lantbrukshögskolan måste bli tillgängliga för försök och forskning

även för veterinärmedicinska ändamål.

När det gäller mark- och byggnadsfrågor konstaterar utredningen att

veterinärhögskolan som nu disponerar drygt 21 000 m2 behöver öka sitt

lokalinnehav till 28 000 in2. Vid ett genomförande av utredningens Stock-

holmsalternativ uppgår expansionsreserven inom högskolans område till

80 %. En utbyggnad av den storleksordning utredningen räknat med på

veterinärmedicinska anstaltens, karolinska institutets och folkhälsoinsti-

tutets områden är fullt möjlig från mark- och byggnadssynpunkt.

Vid en lokalisering av veterinärhögskolan till Uppsala erbjuder Ultuna-

området goda markförutsättningar. Utredningen framhåller att området

tillåter en mycket kraftig utbyggnad. Den i Uppsalaalternativet föreslagna

förläggningen av vissa institutioner till Artillerifältet i Uppsala bereder

inte heller några svårigheter från utbyggnadssynpunkt.

Totalkostnaderna har av utredningen beräknats bli lika stora i de båda

lokaliseringsalternativen och uppgå till ca 70 milj. kr. enligt prisläget den

1 juli 1966, vilket motsvarar eu kostnad av ca 82 milj. kr. enligt prisläget

den 1 juli 1969. Vid förverkligande av utredningens Uppsalaalternativ fri­

ställs veterinärhögskolans nuvarande område och byggnader. Det samman­

lagda värdet av befintlig bebyggelse på högskolans område uppskattas till

ca 8 milj. kr. enligt prisläget den 1 juli 1969. Utrustningskostnaderna vid

genomförandet av utredningsalternativen har av utredningen beräknats till

ca 18 milj. kr. enligt samma prisläge.

Vid sin bedömning av de båda alternativen har utredningen för sin del

satt Uppsala främst. Av skäl som framgår av den tidigare redogörelsen har

två experter i utredningen förordat Stockholmsalternativet och en expert har

stannat för en kombination av alternativen.

Enligt utredningens mening erbjuder Uppsalaalternativet en god avväg­

ning mellan olika samordningsmöjligheter. Ett omfattande husdjursveten-

skapligt centrum kan bildas av veterinärhögskolan och lantbrukshögskolan,

varigenom kraven på samlade lantbruksvetenskapliga och veterinärmedi­

cinska insatser på husdjursområdet kan tillgodoses. Vad gäller samord­

ningsmöjligheterna mellan veterinärmedicinen och humanmedicinen bedö­

mer utredningen dessa vara lika goda i Uppsala som i Stockholm. Bland

Uppsalaalternativets övriga fördelar framhåller utredningen de gynnsam­

mare markförhållandena i Uppsala samt den rikare tillgången på ekono­

miskt viktiga djurslag.

Vid remissbehandlingen har i princip en samordning av veterinärhögsko­

Kungl. Maj:is proposition nr 37 år 1970

lans verksamhet med annan forskning och utbildning hälsats med tillfreds­

ställelse. Delade meningar har dock framkommit i fråga om samord­

ningens omfattning och huvudsakliga inriktning. De remissinstanser som

har anknytning till jordbruksnäringen, lantbruksvetenskapen och konsu­

mentkooperationen har i regel förordat en omlokalisering av veterinärhög­

skolan till Uppsala i huvudsaklig överensstämmelse med utredningens för­

slag. Dessa remissinstanser anser att veterinärmedicinen i första hand bör

tjana animalieproduktionen, varför en organisatorisk och geografisk sam­

ordning av de berörda verksamheterna vid veterinärhögskolan och lant-

brukshögskolan är av vital betydelse. Med hänsyn till Uppsalaalternativets

samordningsmöjligheter förordas detta av bl. a. universitetskanslersämbetet

och statskontoret. Även byggnadsstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen och sta­

tens planverk föreslår Uppsala. För att undvika en brytning av nära kontak­

ter mellan veterinärhögskolan och statens veterinärmedicinska anstalt före­

slår flera remissinstanser att även anstalten omlokaliseras till Uppsala.

Remissinstanserna med veterinärmedicinsk anknytning samt statens insti­

tut tör folkhälsan, statens bakteriologiska laboratorium och vissa personalor­

ganisationer har anslutit sig till Stockholmsalternativet. Dessa instanser

anser att alternativet erbjuder fullt tillfredsställande samordningsmöjlig­

heter både med lantbruksvetenskap och humanmedicin utan att skapa den

splittring av veterinärhögskolans verksamhet som ett genomförande av

Uppsalaalternativet medför. Särskilt understryks behovet av nära kontak­

ter mellan veterinärhögskolan samt veterinärmedicinska anstalten och folk-

hälsoinstitutet. Vidare framhålls att en samordning eller samförläggning bör

ske mellan verksamheter som har metodologisk släktskap. Veterinärmedici­

nen har en sådan släktskap med humanmedicinen men ej med lantbruks­

vetenskapen. Samtidigt framhålls att endast tre av veterinärhögskolans 16

institutioner har förutsättningar för att direkt samordnas med institutioner

vid lantbrukshögskolan.

För egen del vill jag anföra följande.

Nuvarande bebyggelse inom veterinärhögskolans område har till stor del

uppförts i början av 1900-talet och svarar dåligt mot de krav forskning och

undervisning i dag ställer. Fastighetsbeståndet har karakteriserats som till

stor del saneringsmoget sett från såväl funktionell som ekonomisk och tek­

nisk synpunkt. En väsentlig del av bebyggelsen måste rivas, om ett fram­

tida rationellt utnyttjande av området skall bli möjligt. En upprustning av

högskolan på nuvarande område har av byggnadsstyrelsen beräknats bli

lika kostsam som uppförandet av en ny högskola. Visserligen synes man

med mer begränsade åtgärder kunna utnyttja byggnaderna under ytterligare

någon tid, men härvid måste betydande avkall göras på lokalernas funk­

tionsduglighet. En sådan lösning anser jag vara föga rationell. Ställning bör

därför nu tas till veterinärhögskolans framtida utformning och lokalise­

ring.

Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1970

39

40

Veterinärhögskolan, är en förhållandevis liten enhet för forskning och ut­

bildning. Under det omfattande utbyggnadsskede som universitets- och hög­

skoleväsendet under 1960-talet genomgått har tördelarna med stora insti­

tutioner och andra enheter ofta framhållits. Såsom utredningen anför består

dessa fördelar hl. a. i den inspirerande och mångskiftande forskningsmiljö

som skapas men även i ett bättre utnyttjande av modern apparatur och

serviceanordningar. I samband med utredningsarbetet har klarlagts att

veterinärmedicinen för sin framtida utveckling behöver stora resurser ut­

över dem som f. n. står till förfogande. Det är härvid fråga om vetenskaplig

utrustning, ändamålsenliga lokaler och bättre tillgång på kliniskt djurmate­

rial. Vid utformningen av veterinärhögskolans organisation bör möjligheter­

na till rationella institutionsbildningar tas till vara.

Veterinärmedicinska utredningen har kartlagt högskolans kontaktytor

med annan vetenskaplig verksamhet. Utredningen redovisar i sitt förslag de

möjligheter som föreligger till integration med närbesläktade institutioner

för att få till stånd mer slagkraftiga enheter. Liksom utredningen finner jag

ett nära samarbete med humanmedicinen självklart. Denna kontakt bör

naturligtvis alltjämt främjas. Samtidigt vill jag framhålla det nära samband

som måste finnas med husdjursvetenskapen. Av utredningens kartläggning

av kontakterna mellan veterinärhögskolan och andra vetenskapsgrenar

framgår att det samarbete som hittills kommit till stånd mellan husdjurs-

vetenskapen och veterinärmedicinen varit begränsat.

Inom den svenska jordbruksnäringen kommer husdj ursskötseln att be­

hålla sin dominerande plats. Fortgående ändringar och omställningar inom

animalieproduktionen framhäver näringens behov av forskning och försöks­

verksamhet. Kraven på samhällets medverkan i dessa hänseenden riktar sig

till både lantbruksvetenskapen och veterinärmedicinen. En ökad medverkan

från veterinärmedicinsk sida framstår som ofrånkomlig om vårt lands hus­

dj ursskötsel skall kunna följa med i den snabba utvecklingen och nya meto­

der kunna tas i användning utan risk för försämrat hälsotillstånd hos dju­

ren. Den diskussion om husdjurens miljö som under senare år förts har på­

visat behovet av en sådan medverkan. Enligt min mening är det nödvändigt

att förutsättningar skapas för en väsentligt ökad samverkan mellan veteri­

närmedicin och de husdj ursvetenskapliga ämnesområdena vid lantbrukshög-

skolan. Ett tillfredsställande samarbete uppnås bäst om veterinärhögskolan

förläggs till Uppsala. Huvudelen av samhällets forskningsinsatser på livs­

medelsproduktionens område kommer härigenom att koncentreras till sam­

ma plats, vilket hör leda till ett förbättrat samarbete och resursutnyttjande

till gagn för såväl jordbruket som konsumenterna.

Uppsala erbjuder vidare rika möjligheter till nära kontakt med de human­

medicinska ämnesområdena. Även närliggande naturvetenskapliga och far-

maceutiska ämnesområden finns representerade där och avses bli lokalise­

rade till Artillerifältskomplexet.

Kung}. Maj.ts proposition nr 37 år i970

41

Även andra faktorer talar för en lokalisering av veterinärhögskolan til!

Uppsala. Jag tänker härvid på marksituationen och tillgången på klinik­

material. Tillgången på de ekonomiskt värdefulla djurslagen har kring

Stockholm blivit klart otillräcklig. Enligt utredningens beräkningar kan an­

talet djur av sådant slag i Uppsalaområdet anses vara tillfredsställande under

lång tid framåt. Om högskolan ligger kvar i Stockholm behövs i vart fall en

jourstation i Uppsala från vilken den ambulatoriska kliniken kan arbeta.

Vad beträffar marksituationen kan veterinärhögskolans nuvarande område

rymma en utbyggd ny högskola endast om området exploateras hårt. I

Ultunaområdet finns däremot stora expansionsmöjligheter.

Med hänsyn till det anförda förordar jag att principbeslut fattas om att

veterinärhögskolan förläggs till Uppsala. En sådan utflyttning ligger i linje

med de av statsmakterna uttalade intentionerna att flytta statlig verksamhet

från Stockholmsområdet. .lag vill erinra om att chefen för finansdeparte­

mentet tillkallat en beredning med uppgift att lägga fram förslag om ut­

flyttning av statlig verksamhet från Storstockholmsområdet. Beredningens

arbete har ännu inte slutförts.

Veterinärhögskolans samordning med annan forskning och utbildning

bör ske i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer som dras upp i

utredningens Uppsalaalternativ men med de undantag därifrån som jag för­

ordar i det följande. Jag vill samtidigt framhålla, alt en sådan samordning

inte innebär någon ändring i princip i den veterinärmedicinska forskningens

och utbildningens allmänna inriktning. Jag vill också redan nu stryka under

att veterinärhögskolan organisatoriskt bör stå kvar som en självständig hög­

skola.

I fråga om den närmare integrationen mellan veterinärhögskolans och

lantbrukshögskolans institutioner vill jag anföra följande. Förutsättningar

töreligger att i Uppsala bygga upp ett husdjursvetenskapligt centrum gemen­

samt för hela landet med resurser som de båda högskolorna var för sig hit­

tills har saknat. Integreringen med lantbrukshögskolans husdjursämnen

gäller främst veterinärhögskolans institution för sjukdomsgenetik och hus-

djurshygien. Den sjukdomsgenetiska delen bör således samordnas med lant­

brukshögskolans institution för husdjursförädling och den husdjurshy­

gieniska delen med lantbrukshögskolans institution för husdjurens utfodring

och vård. Till de båda nya enheter som bildas bör även knytas veterinärhög­

skolans törsöksgård i Skara dock ulan hinder för andra berörda institutio­

ner att dra nytta av försöksgården. Vidare bör institutionen för fysiologi

samordnas med lantbrukshögskolans institution för djurfysiologi. Den radio-

biologiska delen av institutionen för klinisk kemi bör samtidigt samordnas

med den radiobiologiska institutionen vid lantbrukshögskolan.

I enlighet med utredningens förslag bör veterinärhögskolans institutioner

för kirurgi, medicin I och II, obstetrik och gynekologi, klinisk radiologi

samt klinisk kemi lokaliseras till Ultunaområdet. Veterinärhögskolans insti­

Kungl. Maj. ts proposition nr 37 år 1970

42

tutioner för patologi samt anatomi och histologi bör även förläggas dit. Vad

gäller sistnämnda ämnesområde har utredningen framhållit att lantbruks-

högskolan hör kunna repliera på veterinärhögskolans institution och und­

vara egna resurser.

Veterinärhögskolans institutioner för farmakologi, medicinsk kemi samt

bakteriologi och epizootologi bör lokaliseras till Artillerifältet i Uppsala i

enlighet med utredningens förslag. Jag räknar med att dessa institutioner

inordnas i motsvarande medicinska institutioner vid Uppsala universitet,

men att den veterinärmedicinska verksamheten om så visar sig erforderligt

kan bedrivas på särskilda avdelningar inom storinstitutionerna.

Vid remissbehandlingen har flera av de remissinstanser, som förordar en

fortsatt lokalisering av veterinärhögskolan till Stockholm, däribland hög­

skolan själv, framhållit som en allvarlig nackdel med Uppsalaalternativet

att detta medför en splittring av högskolan. Huvuddelen av högskolan kom­

mer att finnas i Uppsala men två institutioner skall ligga kvar vid veterinär­

medicinska anstalten i Stockholm och en institution förläggas till folkhäl-

soinstitutet i Solna. Även många bland de remissinstanser som tillstyrker

Uppsalaalternativet, såsom lantbruksstyrelsen, statens råd för skogs- och

jordbruksforskning, samarbetsnämnden för jordbrukets högskolor, Sveriges

lantbruksförbund och Svensk husdjursskötsel, ifrågasätter den nyssnämn­

da uppdelningen av högskolan och föreslår att veterinärmedicinska anstal­

ten med hänsyn till det nära samarbetet med högskolan förläggs till Upp­

sala. Även institutionen för livsmedelshygien föreslås flyttad dit.

I likhet med de angivna remissinstanserna finner jag det vara angeläget

för den veterinärmedicinska forskningen och utbildningen att veterinärhög­

skolans samtliga institutioner koncentreras till Uppsala. Den splittring av

högskolans resurser som utredningsförslaget innebär kan härigenom undvi­

kas. Högskolan har institutionerna för virologi och parasitologi gemensam­

ma med veterinärmedicinska anstalten men även i övrigt förekommer en

mycket nära samverkan med denna. Anstalten och högskolan har till följd

härav hittills varit lokaliserade i närhet av varandra. Integrationen mellan de

båda organen motiverar enligt min mening en fortsatt samförläggning.

Principbeslut om lokalisering av anstalten till Uppsala bör med hänsyn här­

till fattas samtidigt med beslutet om högskolans lokalisering. Det samarbete

som anstalten har med organ belägna i Stockholm bör kunna fortgå tillfreds­

ställande även efter en ändrad föl-läggning. Såvitt gäller anstaltens tillverk­

ning av vaccin och sera bör lokaliseringsfrågan avgöras av Kungl. Maj :t först

sedan möjligheterna till samordning av läkemedelstillverkningen vid statliga

organ ytterligare övervägts.

När det gäller institutionen för livsmedelshygien har utredningen tänkt

sig en integration med statens institut för folkhälsan. Livsmedelshygienen

utgör en viktig del av veterinärhögskolans verksamhet och en fortsatt nära

samordning med övriga delar av högskolan är nödvändig. Institutionen bör

därför liksom övriga institutioner förläggas till Uppsala.

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970

43

Från olika håll har lagts fram förslag om förläggning av veterinärhög­

skolan till Skara- eller Lundområdet. I dessa områden saknas tillfredsstäl­

lande möjligheter till integrering med de lantbruksvetenskapliga ämnes­

områdena, varför en lokalisering dit ej kan anses lika fördelaktig som till

Uppsala. För en placering i Skara talar den goda tillgången på de ekonomiskt

viktiga husdjuren och där redan befintliga veterinära inrättningar. Försöks-

gården i Skara skall alltjämt drivas. Från veterinärhögskolans sida har

framhållits att den bör ges möjlighet att i ökad omfattning utnyttja det rika

djurmaterialet i Skaraborgs län. Jag delar denna uppfattning. Det bör vara

en avgjord fördel såväl för denna högskola som även för lantbrukshögskolan

att i ökad utsträckning kunna få tillgång till dessa djur. Det bör särskilt ut­

redas i vilka former detta lämpligast bör ske. Jag avser att återkomma till

Kungl. Maj :t i denna fråga.

Som jag tidigare nämnt innebär omlokaliseringen av veterinärhögskolan

ingen principiell ändring i högskolans självständiga ställning eller dess orga­

nisatoriska struktur. Detsamma gäller även statens veterinärmedicinska an­

stalt. Med hänsyn till den integration mellan lantbrukshögskolan, veterinär­

högskolan och anstalten som skall komma till stånd bör dessa organ stå un­

der en gemensam styrelse. Samtidigt med att denna inrättas bör samarbets-

nämnden för jordbrukets högskolor upphöra. Det bör ankomma på Kungl.

Maj :t att besluta om tidpunkten härför.

Den omlokalisering av veterinärhögskolan och veterinärmedicinska an­

stalten som jag förordat i det föregående bör genomföras inom sådan tids­

rymd att störningar i verksamheten kan i största möjliga utsträckning und­

vikas. En kommitté bör få i uppdrag att utreda de frågor som samman­

hänger med omlokaliseringen av högskolan och anstalten. Jag avser att åter­

komma till Kungl. Maj :t härom. 1 första hand bör kommittén utarbeta en

detaljerad plan för högskolans och anstaltens förflyttning. Utredningsar­

betet bör bedrivas skyndsamt. Jag räknar med att utflyttningen kan påbör­

jas senast inom tre år och vara slutförd efter ytterligare tre—fyra år. Ett av

de ämnesområden som i första hand bör erhålla nya lokaler är virologi. Kom­

mittén bör också ta upp frågan om organisationen av en gemensam förvalt­

ning, ett samordnat bibliotek och gemensamma serviceorgan samt de övriga

organisationsfrågor som uppkommer. Kommitténs arbete bör ske i samråd

med bl. a. byggnadsstyrelsen.

I veterinärhögskolan är f. n. hovslagarutbildning inordnad. Det bör an­

komma på kommittén att lägga fram förslag även om denna utbildnings

framtida utformning och lokalisering.

Såväl veterinärhögskolan som lantbrukshögskolan är i forskning och un­

dervisning beroende av tillgång till ett slakteri med tillhörande laboratorie-

utrymmen. Vid veterinärhögskolan kan undervisningen i flera ämnen inte

bedrivas utan tillgång härtill. För lantbrukshögskolan är kravet på ett slak­

teri i första hand betingat av nödvändigheten att företa mera omfattande

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970

44

kvalitetsundersökningar på kött och fläsk från högskolans försöksdjur.

Från båda högskolorna föreligger önskemål att få ta i anspråk kontroll­

slakteriet i Uppsala. EU sådant arrangemang framstår som fördelaktigt och

frågan bör tas upp i det kommande utredningsarbetet.

En konsekvens av veterinärhögskolans utflyttning blir att högskolan inte

längre kan tjänstgöra som djursjukhus i Stockholmsområdet. Som sådant

har det kommit att framför allt betjäna sällskapsdjuren. Jag vill i detta sam­

manhang erinra om att enligt de principer som fastlades av 1967 års riks­

dag (prop. 155, JoU 40, rskr 378) är sådan sluten djursjukvård inte eu stat­

lig uppgift.

Jag går härefter över till anslagsfrågorna.

I det föregående har jag redovisat byggnadsstyrelsens förslag till jnedel

för inredning av lokaler och byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor

in. in. samt utrustningsnämndens motsvarande förslag till utrustning av

högskolorna.

De kostnadsramar som tas upp i följande inredningsplan bör godtas.

Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1970

Inredningsplan (1 000-tal kr.)

Inredningsobjekt

Kostnadsram

Medelsförbruknkng

definitiv

delram

art1

t.o.m.

30/6 69

beräknad

ram

t.o.m.

30/6 71

1969/70

1970/71

Lantbrukshögskolan

UUuna

Växtodling, nybyggnad . . .

625

1

480

Växtpatologi, nybyggnad .

Genetik och växtförädling,

850

1

672

ombyggnad av försöks-

lada....................................

45

1

43

Genetik och växtförädling,

om- och tillbyggnad ....

Ekonomibyggnader m. m.,

750

1

109

100

Kungsängen, etapp 1 ...

100

1

Kemi......................................

150

1

95

Diverse arbeten...................

Ekonomibyggnader m. m.,

120

1

120

Kungsängen, etapp 11 ..

1 250

1

1 900

■ 800

Matsal....................................

Ekonomibyggnad och ma-

319

1

58

skinhall.............................

Arbetsmetodik och teknik

250

3

samt Jordbrukstekniska

institutet............................

725

3

Kraftfoderfabrik, Lövsta. .

Markgruppen, nybyggnad

100

3

av arbetshallar, växthus

och näthall.......................

no

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1970

45

Inredningsobjekt

Kostnadsram

Medelsförbrukning

definitiv

delram

art1

t.o.m.

beräknad

ram

t.o.m.

30/6 69

30/6 71

1969/70

1970/71

Alnarp

Frukt- och bärodling, lager­

byggnad ............................

Växthus och försörjnings-

50

1

anläggningar....................

Trädgårdssektionen, insti-

50

1

tutions- och laboratorie­

byggnad ............................

900

3

100

350

Alnarps trädgårdar, växt-

hus.....................................

75

3

Lantbrukets byggnadstek-

nik, växthus....................

100

3

Röbäcksdalen

Djurstallar in. m., ny- och

ombyggnad ......................

Institutionslokaler, om- och

200

1

67

• 100

• 190

tillbyggnad.......................

1 000

3

Statens lantbrukskemiska

laboratorium

Nybyggnad i Ultuna.........

1 065

1

999

55

10

Institutet för skogsförbätt-

ring

Lokaler i Umeå...................

200

1

31

140

Oförutsedda mindre inred-

ningsobjekt.......................

1 050

2 b

274

400

300

9 034

1 050

3 048

2 695

1 650

10 084

7 393

1

Art av kostnadsram för resp. objekt

1. Tidigare godtagen kostnadsram.

2 a. Ändrad kostnadsram, tidigare fastställd som definitiv ram.

2 b. Ändrad kostnadsram, tidigare fastställd som delram.

3. Ny kostnadsram.

Anslagsbehovet för nästa budgetår för inredning beräknar jag till

1 650 000 kr. enligt följande sammanställning.

Anslagsberäkning avseende inredning (1 000-tal kr.)

Medelstillgång

Medelsreservation 30.6.1969 . . 1 045

Anslag för 1969/70 ................. 1 650

Anslag för 1970/71 (förslag) 1 650

Summa ....................................... 4 345

Beräknad medelsförbrukning

1969/70 ....................................... 2 695

1970/71 ....................................... 1 650

Summa ....................................... 4 345

De kostnadsramar som tas upp i följande utrustningsplan bör godtas.

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970

Utrustningsplan (1 OOO-tal kr.)

U trustningsobj ekt

Kostnadsram

Medelsförbrukning

definitiv

delram

art1 2

t.o.m.

beräknad

ram

t.o.m.

30/6 69

30/6 71

1969/70

1970/71

Lantbrukshögskolan

Ultuna

Telefonväxel........................

115

1

63

Kemi m. m............................

535

1

318

Genetik och växtförädling

Ekonomibyggnader m. m.,

1 750

1

411

Kungsängen, etapp II ..

4 400

1

332

Försöksdjur..........................

Ekonomibyggnad och ma-

790

2 b

—

skinhall.............................

Arbetsmetodik och teknik

775

3

—

samt Jordbrukstekniska

institutet..........................

765

3

—

•3 600

2 350

Alnarp

Distriktförsöksstationer .. .

300

1

137

Frukt- och bärodling, lager­

byggnad ............................

Nvbvsgnader för trädgårds-

55

1

19

sektionen..........................

Alnarps trädgårdar, växt-

460

2 b

—

hus.....................................

Lantbrukets byggnadstek-

75

3

—

nik, växthus....................

450

3

—

Röbäcksdalen

Djurstallar............................

350

1

214

Försöksdjur..........................

270

2 b

—

Institutionslokaler.............

250

3

—

Y eterinärhögskolan

Apparatur för gaskromato-

grafi och masspektrome-

tri.......................................

450

3

—

—

350

Skogshögskolan

Paviljonger..........................

62

1

29

■ 150

1

-

Telefonväxel........................

120

1

—

Statens lantbrukskemiska

laboratorium ...................

Oförutsedda mindre utrust-

2 100

1

1 135

500

400

ningsobjekt

Budgetåret 1968/69 ...........

200

1

57

Budgetåret 1969/70 ...........

200

1

—

249

200

Budgetåret 1970/71 ...........

300

3

—

Vissa utredningskostnader .

100

1

—

50

50

6 017

8 855

2 715

4 549

3 350

14'872

10 614

1 Art av kostnadsram för resp. objekt

1. Tidigare godtagen kostnadsram

2 a. Ändrad kostnadsram, tidigare fastställd som definitiv ram

2 b. Ändrad kostnadsram, tidigare fastställd som delram

3. Ny kostnadsram

Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1970

47

Anslagsbehovet för nästa budgetår för utrustning beräknar jag till

3 350 000 kr. enligt följande sammanställning.

Anslagsberäkning avseende utrustning (1 000-tal kr.)

Medelstillgäng

Medelsreservation 30.6.1969 . . 1 199

Anslag för 1969/70 ................. 3 350

Anslag för 1970/71 (förslag) 3 350

Summa ....................................... 7 899

Beräknad medelsförbrukning

1969/70 ...................................... 4 549

1970/71 ....................................... 3 350

Summa ....................................... 7 899

Byggnadsstyrelsen resp. utrustningsnämnden får för varje i inrednings-

och utrustningsplanerna upptaget objekt lägga ut beställningar intill högst

det belopp, som angetts som kostnadsram för objektet, med avdrag för de

medel som förbrukats vid tidpunkten för beställningen. För nästa budgetår

innebär detta att medgivande bör lämnas att beställa inredning och utrust­

ning av lokaler vid jordbrukets högskolor m. m. dels för byggnadsstyrelsen

till ett sammanlagt belopp av (10 084 000—7 393 000 ==) avrundat 2,6 milj.

kr., dels för utrustningsnämnden till ett sammanlagt belopp av (14 872 000—

10 614 000 —) avrundat 4,2 milj. kr., allt att betalas tidigast under budget­

året 1971/72.

De kostnadsramar som tas upp i följande investeringsplan bör godtas.

Investeringsplan (1 000-tal kr.)

Byggnadsobjekt

Kostnadsram

Medelsförbrukning

Bygg­

start

Fär­

digst.

1/468

1/469

Faktisk

t.o.m.

1968/69

Beräknad för

1969/70

1970/71

Slutredovisade 30/6 1969 ....

3 425

3 371

3 371

Lantbrukshögskolan

XJltuna

Växtodling, nybyggnad.........

4 605

4 605

4 468

137

4.65

8.67

Växtpatologi, nybyggnad . ..

4 450

4 485

4 430

55

4.65

8.67

Panncentral, etapp I.............

3 798

3 800

3 456

190

150

3.66

8.67

Försöriningsåtgärder, etapp I

685

685

641

44

4.65

8.67

Ekonomibyggnader m. m.,

Kungsängen, etapp I.........

1 662

1 665

1 586

79

6.66

9.67

Genetik och växtförädling,

om- och tillbyggnad...........

6 265

6 265

3 944

1 600

550

9.67

10.69

Ekonomibyggnader m. m.,

Kungsängen, etapp II ....

5 500

5 665

2 587

2 500

350

4.68

10.69

Värmekulvert..........................

655

655

512

130

13

5.68

6.69

Ekonomibyggnad och ma-

skinhall..................................

2 475

2 640

1 350

1 050

10.69

10.70

48

Kungl. Maj. ts proposition nr 37 år 1970

Byggnadsobj ekt

Kostnadsram

Medelsförbruknin

er

n

Bygg­

start

Fär­

digst.

1/468

1/469

Faktisk

t.o.m.

1968/69

Beräknad för

1969/70

1970/71

Värmekulvert..........................

130

140

130

10

8.69

11.69

Arbetsmetodik och teknik

samt .Jordbrukstekniska in-

stitutet..................................

3 785

550

1 000

5.70

1.72

Markgruppen, nybyggnad .. .

8 950

400

5.71

11.72

Markgruppen, nybyggnad av

arbetshallar, växthus ocii

näthall....................................

1 750

1 000

12.70

7.71

Kraftfoderfabrik, Lövsta ....

2 410

700

8.70

8.71

Alnarp

F.d. hovbeslagsskolan, om-

byggnad ................................

579

580

535

45

1.65

6.66

Restaurang, om- och tillbygg-

nåd.........................................

1 150

1 435

1 397

38

1.65

6.66

Panncentral, etapp I, nybygg-

nåd.........................................

1 437

1 420

1 403

17

1.65

6.66

Frukt- och bärodling, lager-

byggnad ................................

850

905

37

350

450

11.70

7.71

Växthus och försörj ningsan-

läggning................................

3 450

3 550

2 061

1 300

180

2.68

2.70

Trädgårdssektionen, institu-

tions- och laboratoriebygg-

nåd.........................................

6 900

300

5.71

1.73

Lantbrukets byggnadsteknik,

växthus.................................

1 065

500

10.70

7.71

Alnarps trädgårdar, växthus

1 065

500

10.70

7.71

Balsgård, lösen av lån...........

228

228

Röbäcksdalen

Djurstallar m. m., ny- och om-

byggnad ................................

1 410

1 545

1 151

350

40

3.68

3.69

Institutionslokaler, om- och

tillbyggnad...........................

6 440

1 400

10.70

7.72

Avloppsanordningar...............

350

370

350

20

9.69

1.70

Skogshögskolan

Inredning av vindsutrymmen

610

600

590

10

9.65

11.66

Statens lantbrukskemiska la-

boratorium

Nybyggnad i Ultuna.............

6 625

7 025

6 527

498

3.66

3.68

Projekteringskostnader

för

icke aktuella objekt...........

79

38 775

9 723

8 841

Reducering av medelsbehovet

654

2 513

Beräknad medelsförbrukning

9 069

6 328

Kungl. Maj. ts proposition nr 37 år 1970

49

Kungl. Maj :t har den 15 mars 1968 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att

projektera om- och tillbyggnad för lantbrukshögskolans institution för ar­

betsmetodik samt Jordbrukstekniska institutet fram t. o. m. bygghandlingar.

Sådana handlingar har enligt uppgift från byggnadsstyrelsen nu färdig­

ställts. Kostnaderna för byggnadsåtgärderna har beräknats — baserat på hu­

vudhandlingar år 1968 — till 3 785 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1969.

Med hänsyn till tidpunkten för den senaste kostnadsberäkningen förordar

jag att den kostnadsram som tas in i investeringsplanen betraktas som

preliminär i avvaktan på resultatet av en förnyad kostnadsberäkning av

byggnadsstyrelsen. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att fastställa definitiv

kostnadsram för objektet och besluta om när byggnadsåtgärderna skall

starta.

Byggnadsstyrelsen har med skrivelse den 9 oktober 1967 redovisat för-

slagshandlingar till Kungl. Maj :t i fråga om undervisningshus och aula på

Ultunaområdet. Styrelsen har senare i skrivelse den 9 februari 1970 anmält

planer på att förlägga byggnaden på en annan plats inom området än den

tidigare tänkta. Detta har motiverats med att de undersökta grundförhål­

landena på den ursprungliga platsen visat sig ogynnsamma och att den nu

föreslagna placeringen av byggnaden ger bättre möjligheter till eventuell

framtida utbyggnad. Mot bakgrunden av dessa förhållanden och det i det

föregående redovisade principförslaget till förläggning av veterinärmedicinsk

utbildning och forskning till Ultunaområdet avser jag att vid en senare tid­

punkt föreslå Kungl. Maj :t att uppdra åt byggnadsstyrelsen att i sam­

band med fortsatt projektering skyndsamt se över byggnadsprogram och

kostnadsberäkning. Jag räknar med att projektet kan redovisas för riks­

dagen under budgetåret 1970/71.

Anslagsbehovet för nästa budgetår beräknar jag till 6 328 000 kr. enligt

följande sammanställning.

Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)

Medelstillgång

Medelsreservation 1.7.1969 . .

969

Anslag för 1969/70 ............... 8 100

Anslag för 1970/71 (förslag) 6 328

Summa .................................... 15 397

Beräknad medelsförbrukning

1969/70 .................................... 9 069

1970/71 .................................... 6 328

Summa .................................... 15 397

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majrt före­

slår riksdagen att

1) godkänna de av mig förordade riktlinjerna för veteri­

närhögskolans och statens veterinärmedicinska anstalts lo­

kalisering samt samordning av högskolans verksamhet med

annan forskning och utbildning m. m.

50

2) till Inredning och utrustning av lokaler vid jordbru­

kets högskolor m.m. för budgetåret 1970/71 under nionde

huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.

3) till Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m.

på kapitalbudgeten under statens allmänna fastighetsfond

för budgetåret 1970/71 anvisa ett investeringsanslag av

6 328 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med in­

stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall

avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta pro­

tokoll utvisar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

MARCUS BOKTR. STHLM 1970 700103