1. Riksdagen 1977/78. ] saml. Nr 145

• Sida 2
•  Original

Prop. 1977/78: 145

Förslag till

Lag om ändring i reglementet (1959: 293) angående allmänna pen- sionsfondens förvaltning

Härigenom föreskrivs att lå reglementet (1959: 293) angående all- männa pensionsfondens förvaltning skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse F örcslagen lydelse 151

De penningmedel, som enligt 19 kap. 55 lagen (1962: 381) om all- män försäkring skola ingå till all-- männa pensionsfonden, skola på sätt nedan stadgas förvaltas av fyra särskilda styrelser, benämnda förs- ta, andra, tredje och fjärde fond— styrelserna, därvid dock de medel som överföras till fjärde fondsty— relsens förvaltning få uppgå till högst en miljard kronor.

De penningmedel, som enligt 19 kap. Så lagen (1962: 381) om all- män försäkring skola ingå till all- männa pensionsfonden, skola på sätt nedan stadgas förvaltas av fyra särskilda styrelser, benämnda förs- ta, andra, tredje och fjärde fond- styrelserna, därvid dock de medel som överföras till fjärde fondsty- relsens förvaltning få uppgå till högst 1 250 miljoner kronor.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt upp- gift på den utkommit från trycket i. Svensk författningssamling.

1 Senaste lydelse 1976: 98.

• Sida 3
•  Original

Prop. 1977/78: 145 3

Utdrag

EKONOMIDEPARTEMENTET PROTOKOLL vid regeringssammanträde 1978-03-02

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, [och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus, Turesson, Gustavsson, Antonsson, Olsson, Dahl- gren, Åsling, Söder, Troedsson, Mundebo, Krönmark, Ullsten, Buren- stam Linder, Wikström, Johansson

Föredragande: statsrådet Bohman

Proposition om ändring i reglementet (1959: 293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning

2. Gällande regler

De avgifter som erläggs för att bekosta försäkringen för tilläggspen- sion ingår enligt 19 kap. 5 % tredje stycket lagen (1962: 381) om allmän försäkring i AP-fonden. Kostnaderna för försäkringen skall bestridas med fondens tillgångar. Fonden förvaltas enligt reglementet (1959: 293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning (ändrat senast 1976: 146, jfr 1976: 286).

Förvaltningen utövas av fyra särskilda styrelser, första—fjärde fond- styrelserna. De medel som överförs till fjärde fondstyrelsens förvaltning, får uppgå till högst 1 miljard kr. (1 5). Det åligger riksförsäkrings- verket att överföra avgifterna till fondstyrelsernas förvaltning. När det gäller fjärde fondstyrelsen skall det ske efter styrelsens rekvisition. De rekvirerade medlen avräknas på de medel som belöper på de övriga sty- relserna i förhållande till de kapitalbehållningar, som finns i styrelsernas balansräkningar avseende ställningen vid utgången av närmast före— gående år. Till varje fondstyrelses förvaltning hänförs också avkastning av de medel styrelsen förvaltar (2 å). Pensionsutbetalningar, förvalt- ningskostnader och andra utgifter avseende försäkringen för tilläggs- pension skall bestridas genom tillskott från första—tredje fondstyrel- serna. Någon motsvarande skyldighet för fjärde fondstyrelsen att lämna tillskott är däremot inte föreskriven. De medel som behövs för ett ka- lenderår skall tillskjutas av första—tredje fondstyrelserna i förhållande till deras kapitalbehållningar vid utgången av närmast föregående år. Dock gäller att varje fondstyrelse skall med de förvaltade medlen be- strida kostnaderna för sin egen verksamhet och för revision av sin för- valtning (3 5). '

Var och en av första—tredje fondstyrelserna består av nio ledamöter. ' Fjärde fondstyrelsen består av elva ledamöter. Alla ledamöter förordnas av regeringen. I fråga om fjärde fondstyrelsens ledamöter utser rege- ringen ordförande och vice ordförande. Av de övriga ledamöterna däri nomineras två av Svenska kommunförbundet, en av'Svenska arbetsgi- vareföreningen och en av Sveriges industriförbund samt tre av Lands— organisationen i Sverige och två av Tjänstemännens ce'ntralorganisation [4 och 6 åå reglementet samt kungörelsen (1973: 504) om förslag på le- damöter i styrelserna-för allmänna. pensionsfonden, m. m.].

Om fondstyrelsernas förvaltning av AP—fonden gäller att dessa skall förvalta fonden på sådant sätt att den blir till största möjliga gagn för

• Sida 5
•  Original

Prop. 1977/78: 145 5

försäkringen för tilläggspension. Vid förvaltningen skall iakttas att pla- ceringen av fondmedlen tillgodoser kraven på betryggande säkerhet, god avkastning och tillfredsställande betalningsberedskap (ll'å reglementet). Första—tredje fondstyrelserna får placera medel endast i vissa slag av obligationer och andra särskilt angivna fordringar. De medel som står under fjärde fondstyrelsens förvaltning får styrelsen placera i aktier i annat svenskt aktiebolag än bank- och försäkringsbolag och i konver- tibla skuldebrev, dvs. skuldebrev som kan bytas ut mot aktier, samt i skuldebrev som är förenade med optionsrätt till nyteckning av aktier. Skuldebreven skall vara utfärdade av svenskt aktiebolag, dock ej bank- eller försäkringsbolag. I den mån det behövs för att hålla en tillfreds- ställande betalningsberedskap eller annars för att tillgodose kravet på ändamålsenlig förvaltning får fondstyrelse också ha medel innestående hos riksbanken, bankakti'ebolag eller postgirot (12 & reglementet). chlementet innehåller bl. a. också bestämmelser om årsredovisning och revision av fondstyrelsernas förvaltning. Styrelserna har att över- lämna förvaltningsberättelserna, vinst- och-förlusträkningarna, balans- räkningarna och revisionsberättelserna till regeringen, som före den 1 maj varje år har att avgöra frågan om fastställelse av balansräkning- arna (24 5). Vidare skall enligt beslut av riksdagen en årlig redovisning av fjärde fondstyrelsens placeringar och övriga verksamhet lämnas till riksdagen (NU 1974: 37, rskr 1974: 253). Sådan redovisning lämnar regeringen i skrivelse till riksdagen, så snart fondstyrelsen i enlighet med 24 & reglementet har överlämnat de nyssangivna handlingarna till regeringen. Den senaste redovisningen lämnades i skrivelse till riksdagen den 23 februari 1978 (skr 1977/78: 117).

3. Fjärde fondstyrelsens skrivelse

Fjärde fondstyrelsen framhåller i sin skrivelse att Al”-fondens till- komst radikalt ändrade den svenska kapitalmarknadens situation. Det offentliga utbudet av långa lånemedel ökade högst avsevärt. Detta medförde att näringslivet successivt under åren från 1960 kunde öka sin upplåning och i stor utsträckning finansiera en fortsatt expansion. Detta medförde i sin tur att soliditeten i näringslivet sjönk, vilket ska- pade ett successivt förstärkt behov att öka näringslivets riskvilliga ka- pital. 1973 års riksdagsbeslut att inom AP-fondens ram tillskapa en aktiefond blev en logisk följd härav.

De utvecklingstendenscr, som låg bakom fondstyrelsens ansökan hös- ten 1975 om en kapitalökning på 500 milj. kr. kan sägas ha ännu mera aktualitet i dag. Dessutom har det tillkommit nya faktorer som ytter- ligare understryker det stora potentiella behovet av riskvilligt kapital till de svenska företagen.

Efter de senaste årens kraftiga konjunkturncdgång och strukturella

• Sida 6
•  Original

Prop. 1977/78: 145 6

förskjutningar befinner sig de börsnoterade företagen genomsnittligt i ett besvärligt läge.

Fondstyrelsen åberopar följande tabell (tabell 1) för att visa hur soli— ditcten, dvs. relationen mellan eget kapital och totalt kapital, har fort- satt att försämras trots en betydande nyemissionsaktivitet både under år 1.975 och år 1976.

Tabell I År 67 70 71 72 73 74 75 76 77 Soliditet1 (%) 36 34 32 30 29 28 26 25 240

e = förväntat värde 1 = definierad som beskattat eget kapital +50 % av Obeskattade reserver rela- terade till balansomslutningen.

Källa: Aktiv Placering AB och fjärde AP-fonden.

Nyemissionsaktiviteten, inklusive emissioner av konvertibla obliga— tioner har, trots en svag resultatutveckling och en alltmera nedåtriktad utveckling av börskurserna, hållits uppe på en hög nivå i jämförelse med åren före tillkomsten av fjärde AP-fonden (se tabell 2).

Tabell 2 — Inbetalat belopp vid nyemissioner

År 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 Belopp (mkr) 83 406 50 107 210 98 205 882 1320 6920 % av totalt börs- värde 0,3 1,4 0,2 0,4 0,6 0,3 0,7 2,1 3,0 1,8

0 = förväntat värde Källa: Affärsvärlden och fjärde AP-fc-nden.

Fondstyrelsen har uppfattningen att den fjärde fondens tillkomst och den senare kapitalökningen av denna direkt och indirekt bidragit till den positiva utvecklingen av nyemissionsvolymen. Av fondens place- ringar har ungefär 25 % eller 218 milj. kr. tillkommit i samband med nyemissioner.

Vad gäller utvecklingen under år 1977 och de närmaste åren fram- över finns det en betydande risk att den aktuella kombinationen av lön- samhet, likviditet och soliditet kommer att medföra en betydande ned— dragning av investeringarna hos de börsnoterade företagen under åren 1977 och 1978. Bedömningar inom fonden pekar mot en volymmässig nedgång med ca 10 % både 1977 och 1978. Mot bakgrund av de lång- siktiga problemen i fråga om betalningsbalansen, som dessutom har för- sämrats under de senaste åren i förhållande till den senaste långtidsut- redningens bedömningar, väntas en klart negativ utveckling. Eftersom samtidigt aktiekurserna är starkt nedpressade, blir också incitamenten till nyemissionsfinansiering små. Ett sätt att mäta aktiemarknadens vär-

• Sida 7
•  Original

Prop. 1977/78: 145 7

dering av det kapital som ligger i företaget är att se på relationen mel- lan börsvärde och justerat eget kapital enligt balansräkningen (se ta— bell 3).

Tabell3

År 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 Bårsvära'e 0,90 1,12 1,07 0,77 0,90 0,96 0,90 0,75 0,88 0,83 Justerat eget

kapital Källa: Aktiv Placering AB och fjärde AP-fonden.

Eftersom kursutvecklingen under 1977 har varit nedåtriktad är mot- svarande siffra per 1977-09-01 ca 0,70, dvs. lägre än någon av de tidi- gare redovisade. Eftersom samtidigt inflationstakten under perioden har stigit är den reella utvecklingen sannolikt än mer markerad. De se- naste årens erfarenheter kan också lätt leda till att företagens benägen— het att ta risker minskar. Det skulle kunna innebära att likviditet och soliditet prioriteras på bekostnad av produktiva investeringar. Om den skisserade utvecklingen blir verklighet är det sannolikt oundvikligt att sysselsättningen inom industrin kommer att minska betydligt.

I samband med inrättandet av den fjärde AP-fonden ändrades också aktiebolagslagen, så att det blev möjligt att genomföra s.k. riktade ny- emissioner. Eftersom behovet av en soliditetsförbättring påtagligt har ökat under de senaste åren, är det fondstyrelsens uppfattning att detta nya instrument i dag borde vara av stort intresse för många av de börs- noterade företagen. Av detta skäl kan fondstyrelsen icke bortse från dylika framställningar, vilket skulle ställa stora krav på fondens egen likviditet. '

Av det totala belopp, 1 000 milj. kr., som har tillförts fonden har den 15 oktober 1977 915 milj. kr. använts för placeringar. Fondens likvidi- tet samma datum uppgick till 138 milj. kr. Det innebär att fondens lik- viditet vid årsskiftet kan väntas vara mindre än 100 milj. kr.

Mot bakgrund av den skisserade utvecklingen och om de syften, som motiverade fondens inrättande, på lång sikt skall kunna fullföljas, er- fordras enligt fondstyrelsens mening en utökning av fondens kapital. Fondstyrelsen anhåller därför om en ytterligare medelstilldelning av storleksordningen 750 milj. kr., vilket med hänsyn till prisutvecklingen torde motsvara den placeringskapacitet fonden fick vid inrättandet år 1974.

Fondstyrelsens framställning har gjorts med hänsyn till de börs- noterade företagens situation. Inom fondstyrelsen har också de medel- stora, icke börsnoterade företagens kapitalsituation diskuterats. Styrel- sen förutskickar att den eventuellt återkommer med ett förslag också vad det gäller dessa företag.

• Sida 8
•  Original

Prop. 1977/78: 145 g

4. Remissyttrandena

Flertalet remissinstanser tillstyrker att fjärde fondstyrelsen nu tillförs ' '

ytterligare kapital. Dit hör första fondstyrelsen, majoriteten inom andra och tredje fondstyrelserna, fullmäktige i riksbanken och kapitalmark- nadsntredningcn. Fullmäktige i riksbanken anser dock att den medels- tilldelning som sker nu bör begränsas till ca 250 milj. kr. Avvisande till fjärde fondstyrelsens begäran ställer sig Svenska bankföreningen och minoriteter inom andra och tredje fondstyrelserna.

En sammanställning av remissyttrandena fogas till protokollet i detta ärende som bilaga.

5. Föredraganden

I samband med att lagstiftningen om en allmän tilläggspension ge- nomfördes år 1959 bildades AP-fonden för att förvalta de avgifter som erläggs för finansieringen av tilläggspensioneringen. Förvaltningen av medlen var till en början uppdelad på tre delfondcr, var och en för- valtad av en särskild fondstyrelse. Första—tredje fondstyrelserna får placera medel i huvudsak endast i obligationer och förlagsbcvis samt andra skuldförbindelser som utfärdas av staten, kommun eller sk. mellanhandsinstitut för bl. a. bostadsfinansiering. '

År 1973 inrättades en fjärde delfond inom AP-fondcn för' att nä- ringslivet skulle kunna tillföras riskvilligt kapital från fonden. Syftet med detta kapitalutbud var att bidra till att öka investeringsaktiviteten inom näringslivet. Vid tillkomsten av den nya delfonden framhölls det bl. a. att fondens verksamhet t.v. fick betraktas som en försöksverk- samhet. Delfondens styrelse, fjärde fondstyrelsen, får placera medlen i aktier, konvertibla skuldebrev — dvs. skuldebrev som innehavaren på vissa villkor kan byta ut mot aktier —— och skuldebrev som är förenade med optionsrätt till nyteckning av aktier. Som ram för fjärde fondsty- relsens placeringar angavs ctt belopp på 500 milj. kr. År 1976 höjdes beloppet till 1 miljard kr.

Fjärde fondstyrelsen har nu anhållit att ytterligare medel i storleks- ordningen 750 milj. kr. ställs till styrelsens förfogande.

Kapitalmarknadsutredningen (Fi 1969: 59) har nyligen lagt fram sitt slutbetänkande (SOU 1978: 11—13) Kapitalmarknaden i svensk ekono- mi. Utredningcn redovisar där sin syn på industrins finansieringspro- blem och kapitalmarknadens förmåga att tillgodose bl. a. näringslivets behov av kapital. Utredningen behandlar också fjärde AP-fondcns roll i detta sammanhang och fondens framtida verksamhet. Utredningen förutsätter att fjärde AP-fonden för att möta företagens stigande behov av riskkapital framöver tillförs ökade resurser i takt med utvecklingen. Utredningen föreslår dock att fondens rätt att inneha aktier i ett och samma bolag skall begränsas till högst 10 % av samtliga aktiers antal

• Sida 9
•  Original

Prop. 1977/78: 145 9

eller röstvärde. Enligt utredningens mening kan man också på längre sikt överväga att låta AP-fondens aktieföwärv ske genom en femte fondstyrelse för att skapa konkurrens och sprida ägaransvaret.

Kapitalmarknadsutredningens betänkande remissbehandlas f.n. Skäl talar för att statsmakternas ställningstagande till AP-fondernas uppgif- ter och ställning på den svenska kapitalmarknaden får anstå till dess att remissbehandlingen av utredningens betänkande har slutförts. Det finan- siella läget och den låga investeringsaktivitcten inom näringslivet kan emellertid motivera att ett beslut i anledning av fjärde fondstyrelsens framställning — i avvaktan på den slutliga bedömningen av frågan i hela dess vidd — fattas redan nu.

Av det totala belopp på 1 miljard kr. som har tillförts fjärde AP- fonden har vid utgången av år 1977 använts 949 milj. kr. för place- ringar. Fjärde fondstyrelsen har under åren 1974—1977 förvärvat ak- tier för i genomsnitt 250 milj. kr. per år. Av fondstyrelsens uppgifter framgår att placeringsverksamheten praktiskt taget kommer att upphöra under år 1978, om inte ytterligare medel ställs till förfogande. Fjärde fondstyrelsen erinrar om det stora behovet inom näringslivet av risk- villigt kapital. De börsnoterade företagcn befinner sig generellt sett i ett besvärligt läge efter de senaste årens konjunkturnedgång och struktu- rella förändringar. Företagens soliditet, dvs. relationen mellan eget kapital och totalt kapital, har fortlöpande försämrats.

De flesta remissinstanserna, bl.a. kapitalmarknadsutredningen, har tillstyrkt att fjärde fondstyrelsen tillförs ytterligare kapital för att utan avbrott kunna bedriva verksamheten. Riksbanksfullmäktige föreslår att medelstilldelningen nu begränsas till 250 milj. kr. i avvaktan på ett mera slutligt ställningstagande i samband med-att kapitalmarknadsut- redningens slutbetänkande behandlas.

Jag delar fjärde fondstyrelsens uppfattning om det svenska närings- livets starka behov av riskkapital. Det finansiella läget är bekymmer- samt. Investeringsaktiviteten är låg till följd av dålig lönsamhet och svag soliditet. Det är därför viktigt att på olika sätt tillgodose närings- livets bchov av kapital bl.a. för att stärka soliditcten i företagen, öka investeringsviljan och lägga grunden för en växande produktion och export. Även om behovet av långfristiga krediter till näringslivet är stort och AP-fondens möjligheter att ge långfristiga krediter minskas i motsvarande mån som medel överförs till fjärde delfonden, måste det i det rådande läget anses angeläget att öka utbudet av riskvilligt kapital.

Jag är därför beredd att förorda att rambeloppet för fjärde fondsty- relsen nu höjs. Härigenom undviks att styrelsens placeringsverksamhet i praktiken så gott som upphör under år 1978. Ett beslut om höjning bör dock ses endast som en tillfällig lösning. Frågan om riktlinjerna för AP-fondcns fortsatta verksamhet och dess placeringsvcrksamhct på längre sikt bör prövas i ett större sammanhang när remissuti'allet på kapitalmarknadsutredningcns slutbetänkande föreligger.

• Sida 10
•  Original

Prop. 1977/78: 145 10

Fjärde fondstyrelsen har, som förut nämnts, under sin hittillsvaran- de verksamhet använt ca 250 milj. kr. i genomsnitt per år för aktie- placering. Ett belopp av denna storlek bör därför vara tillräckligt för att styrelsen skall kunna fortsätta den planerade verksamheten utan av- brott under det närmaste året. Jag anser därför i likhet med riksbanks— fullmäktige att fondstyrelsen nu bör tillföras ett belopp på 250 milj. kr.

Jag vill understryka att dessa medel bör ställas till fjärde fondstyrel- sens förfogande endast om de placeras så att de kan komma näringslivet till godo som nytt riskvilligt kapital och icke används för förvärv av redan befintliga aktier. Kapitalutbudet från fjärde fondstyrelsen bör därför utnyttjas för förvärv av aktier i samband med nyemissioner, såväl riktade som andra, eller för förvärv av konvertibla obligationer. Utgiv— ning av sådana obligationer kan — som kapitalmarknadsutredningen framhåller i sitt slutbetänkande —— vara en ändamålsenlig form av finansiering i nu rådande situation med låga aktiekurser.

Som jag redan har nämnt föreslår kapitalmarknadsutredningen, som dock inte är enig på denna punkt, att det införs en regel om att AP- fonden inte får inneha mer än 10 % av aktierna i samma bolag. Om aktierna har olika röstvärde, skall antalet aktier inte få vara större än att röstetalet för dem är högst 10 % av samtliga aktiers röstetal. Dis- pens från dessa begränsningar skall kunna ges i vissa fall. Utredningen har motiverat bcgränsningsregeln i huvudsak med att AP-fonden bör bevara sin karaktär av väsentligen kapitalplacerande institut. Detta an- ses inte vara möjligt, om fonden annat än i undantagsfall skulle för- värva mer än 10 % av aktierna i samma bolag. Så stora aktieinnehav sägs oundvikligen leda till ett aktivt ägandeansvar.

Jag avser inte att här närmare gå in på skälen för och emot en be- gränsningsrcgel av det slag som kapitalmarknadsutredningen har före- slagit. Bedömningen på den punkten bör anstå, tills remissbehandlingen av utredningsbetänkandet har avslutats och därvid framkomna syn- punkter kan beaktas. Jag vill också erinra om att regeringen redan tidi- gare har tillkännagett sin avsikt att föreslå en begränsning av fjärde AP-fondens förvärvsrätt. Redan nu förfogar fjärde fondstyrelsen över mer än 10 % av aktierna eller av samtliga aktiers röstvärde i sju före- tag. Om styrelsen tilldelas ytterligare medel och använder dessa till för- värv av större aktieposter än 10 % i ett och samma bolag, skulle det slutliga ställningstagandet i frågan om begränsning av aktieförvärven föregripas. Fondstyrelsen bör därför i fortsättningen undvika att göra sådana förvärv, tills frågan om begränsning av aktieförvärvsrätten har prövats definitivt.

Slutligen vill jag i detta sammanhang ta upp en fråga som gäller för- hållandet mellan fondbildningen och det socialpolitiska systemet. Vid remissbehandlingen av fjärde fondstyrelsens skrivelse har bl. a. erinrats om att de medel som överförs till den fjärde delfonden enligt nu gäl- lande regler inte är avsedda att ens i framtiden utnyttjas för pensions-

• Sida 11
•  Original

Prop. 1977/78: 145 11

ändamål och att detsamma gäller avkastningen av dessa medel. Påfrest- ningarna på AP-fonden kommer, sägs det vidare, att bli mycket stora under de närmaste 20 åren.

Detta spörsmål var föremål för övervägande vid fjärde delfondens tillkomst. I motsats till det då framlagda utredningsförslaget, som inne- har att avkastningen på fondens medel skulle överföras till övriga del- fonder och därigenom bidra till pensionsutbetalningarna, förordade då- varande departementschefen att realiserade kursvinster, utdelningar på aktier och annan avkastning på fjärde fondens placeringar skulle få återinvesteras. Han framhöll dock att denna ordning inte uteslöt att avkastningen från fjärde fonden också kunde bidra till pensionsutbetal- ningar, om behov därav skulle uppkomma (prop. 1973: 97 s. 69). .

De belopp som varje månad skall betalas ut i pensioner har efter hand ökat kraftigt och uppgick hösten 1977 till ca 900 milj. kr. De tre första fondstyrelserna tvingas hålla en betydande betalningsberedskap. Det minskar utrymmet för den långsiktiga placeringspolitik de har att "bedriva. Gjorda beräkningar tyder på att detta utrymme kommer att fortsätta att minska, i varje fall om nuvarande procentuella uttag av pensionsavgifter inte ökas. Det finns därför enligt min mening anledning att överväga om inte fjärde fondstyrelsen bör åläggas att bidra till pen— sionsutbetalningarna med avkastningen från de förvaltade medlen. Ett annat skäl för att ålägga fjärde fondstyrelsen en sådan skyldighet är att frågan om verksamhetens lönsamhet då får en ökad betydelse, vilket jag anser vara principiellt riktigt. Jag avser att återkomma i denna fråga vid den av mig förutskickade helhetsbedömningen av AP-fondens upp- gifter och ställning på den svenska kapitalmarknaden i samband med behandlingen av kapitalmarknadsutredningens betänkande.

SammanfattningSVis förordar jag att fjärde fondstyrelsens framställ- ning bifalls såtillvida att ytterligare 250 milj. kr. ställs till styrelsens för- fogande. För förslagets genomförande krävs en ändring i reglementet angående allmänna pensionsfondens förvaltning.

6. Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att rege- ringen föreslår riksdagen att antaga inom ckonomidepartementet upprättat förslag till lag om ändring i reglementet (1959: 293) angående allmänna pen- sionsfondens förvaltning.

7. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och be— slutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredraganden har lagt fram.

• Sida 12
•  Original

Prop. 1977/78: 145 12

Innehållet i andra och tredje fondstyrelsernas (majoritetcrna) yttran- den ansluter sig nära till vad första fondstyrelsen har anfört.

Kapital);mrknadsutrcdningen tillstyrker att fjärde AP-fondens ram för akticförvärv vidgas med 750 milj. kr. I utredningens slutbetänkande (SOU 1978:11—13) Kapitalmarknaden i svensk ekonomi redovisas utredningens syn på industrins finansieringsproblcm och kapitalmark- nadens förmåga att tillgodose bl. a. näringslivets behov av ägarkapital. Därvid behandlas fjärde AP-fondens roll liksom fondens verksamhet hittills. Att ställning ännu inte kan tas till betänkandet bedömer utred- ningen inte behöva föranleda ett anstånd med avgörandet av frågan om en ökning av fjärde AP-fondens resurser, i synnerhet som det-i den svenska ekonomins nu rådande läge är angeläget att den stimulerande effekt inte fördröjs som ökat utbud från fjärde AP-fonden kan utöva.

Utredningen berör inledningsvis i sitt yttrande industrins finansie- ringsbetingelser och framhåller att en ökning av den industriella sek- torns produktivitet och produktionskapacitet och därmed en betydande , investeringsuppgång utgör en av förutsättningarna för att jämvikten i den svenska bytesbalansen skall återställas. Flera villkor måste vara uppfyllda för att denna investeringsuppgång skall komma till stånd. Kapitalmarknadsutrcdningen har haft särskild anledning att uppmärk- samma de finansiella förutsättningarna. -

Den ökade lånefinansiering som har ägt rum inom svensk industri från 1960-talet har bl. a. förutsatt en ökad tillgång på långa krediter — obligationslån och reverslån, framförallt i mellanhandsinstituten — på statliga specialkrediter och på s.k. rörelscgenererade krediter. Genom detta kreditutbud har den finansiella risken för företagen reducerats och detta har ökat deras benägenhet att acceptera en ökad skuldsätt-

• Sida 13
•  Original

Prop. 1977/78: 145 13

ning. Denna utveckling har emellertid inneburit en fortgående och mar- kant nedgång i företagens soliditet, från 72 % år 1960 till 50 % år 1974. I denna beräkning är soliditeten kvoten mellan det egna kapitalet, inkl. obeskattat kapital, och totalt kapital exkl. handelsskulder. Enligt utredningens kalkyler skulle trots en antagen förbättring av industri- företagens räntabilitct, som ligger klart över genomsnittet för perioden 1951—1975, soliditeten fortsätta att sjunka under den närmast följande femårsperioden. Utredningen har ändå räknat med bl.a. en fortsatt nyemissionsverksamhet som också ligger över genomsnittet för den tidigare perioden.

Kapitalmarknadsutredningen bedömer det vara uppenbart att den ökning av industrins investeringar som är samhällsekonomiskt önskvärd inte kommer till stånd utan att företagens eget kapital ökas. Detta sker dels genom bibehållen vinst och värdestegring på materiella anlägg- ningstillgångar, dels genom nyemissioner. Mot denna bakgrund under- stryker utredningen i sitt slutbetänkande behovet av att företagen ex- ternt tillförs ytterligare eget kapital. Även om hushållens akticförvärv skulle öka, förutsätter en ökad emissionsverksamhet enligt utredningens uppfattning också att placeringskapaciteten hos de institutionella pla- cerarna förstärks påtagligt.

Även med beaktande av det kraftiga kursfallet år 1977 anser utred- ningen att AP-fondcns kapitalutbud bör ha verkat stimulerande på aktiemarknaden genom att kursnivån har upprätthållits bättre än om detta utbud inte hade skett. Genom att fondens aktieförvärv på öppna marknaden till stor del kan förutsättas ha frigjort medel hos andra placerare för nya aktieköp bör fondens kapitalutbud också ha verkat marknadsvidgande. Fondens totala aktieförvärv på 730 milj. kr. under åren 1974—1976 motsvarade omkring 25 % av de börsnoterade före- tagens nyemissioner av aktier under perioden.

Fonden synes ha kunnat inordnas smidigt vid sidan av andra pla- cerare. Reaktionerna bland företagen på fondens inträde på marknaden förefaller också ha varit positiva vilket har återspeglats bl. a. i att en del av fondens insatser har kommit till stånd efter förfrågan från före- tagen och genomförts efter förvärv av teckningsrätter från befintliga delägare. Fondens insatser har helt styrts av förväntningar om företa- gens lönsamhet och utvecklingsbetingelser på sikt.

Med hänsyn till att företagens behov av riskkapital på lång sikt ökar förutsätter utredningen att AP-fondens resurser även framöver till en del kommer att tillföras sektorn genom akticförvärv. Utredningen vill emellertid erinra om att ett utbud av ägarkapital som framkallas ge- nom institutionella åtgärder inte utan vidare resulterar i att företagens soliditet höjs.

För att den avsedda effekten skall komma till stånd krävs också att kursnivån på aktiemarknaden är tillräckligt hög för att motivera före- tagen att genomföra nyemissioner. Om tillräckliga incitament inte finns för nyemissioner vid en konjunkturmässig nedgång i aktiekurserna med- för aktieförvärv på marknaden att redan utelöpande aktier flyttas mel- lan innehavarna men inte att företagen erhåller ett nytillskott av ägar- kapital. En sekundär effekt av kapitalutbudet kan dock vara att kurser- na stiger och nyemissioner därigenom stimuleras.

Även om fjärde AP-fondens verksamhet är avsedd att styras'av marknadsmässiga överväganden, vilka i nuvarande kursläge kan mo— tivera omfattande akticförvärv, måste besluten om verksamhetens om-

• Sida 14
•  Original

Prop. 1977/78: 145 14

fattning och inriktning också grundas på en ekonomisk-politisk strategi. Det gäller dels att väga de tänkbara effekterna av att AP-fonden förvär- var aktier i rådande situation mot effekterna av att företagen erhåller långfristiga lån från AP-fonden, dels att fastlägga den allmänna inrikt- ningen av fjärde fondens kanalisering av riskkapital.

Ett fortsatt tillskott av riskkapital från fjärde AP-fonden till närings- livet är enligt kapitalmarknadsutredningcns mening motiverad både av de mer långsiktiga behov som har berörts i det föregående och med hänsyn till den nuvarande svaga emissionsverksamheten. Det är således önskvärt att fondens insatser kan verka som en stimulans i den rådande konjunktursituationen.

Samtidigt står det enligt utredningen klart att det inte rimmar med intentionerna vid inrättandet av fjärde AP-fonden att förlita sig enbart på en sekundär kursstimulerande effekt av dess aktieförvärv. Emissions- verksamheten kan under den närmaste tiden förutses vara av fortsatt begränsad omfattning. Utredningen bedömer det vara ändamålsenligt att man, vid sidan om vissa köp på öppna marknaden, utnyttjar möjlig- heten att kanalisera fondens medel genom riktade nyemissioner och — vilket i dagens läge förefaller sannolikare -— genom förvärv av kon- vertibla obligationer. Sådana obligationslån besitter den fördelen att långivaren minskar sitt risktagande samtidigt som företaget på sikt kan tillföras ägarkapital, om kursutvecklingen motiverar att obligationerna byts ut mot aktier. Den s.k. konverteringskursen kan sålunda sättas högre än rådande aktiekurs. Instrumentet är därför ändamålsenligt för finansiering i en situation med låga aktiekurser.

Den relativt vida ram för nya akticförvärv som fjärde fondstyrelsens framställning avser — 750 milj. kr. — är enligt kapitalmarknadsutred- ningens uppfattning befogad för att alltför täta ansökningsförfaranden skall undvikas. Utredningen utgår emellertid ifrån att fondens insatser kommer att äga rum i ungefär samma takt som hittills.

Riksbanksfullmäktige anför att fjärde fondstyrelsens framställning bör bedömas mot bakgrund av företagens behov av riskvilliga medel och lånemedel samt av utvecklingen på kapitalmarknaden i sin helhet under de kommande åren. En sådan bedömning är av största vikt _men är även förenad med betydande svårigheter. Under senare år har nämligen .Sve- riges externa balans hastigt försämrats samtidigt som de därmed sam- manhängande strukturproblemen inom industrin har blivit uppenbara. Fullmäktige hänvisar därefter till att kapitalmarknadsutredningen har fått i uppgift att utreda frågorna beträffande företagens framtida kapital- försörjning och fjärde fondens roll därvidlag. Enligt fullmäktiges be- dömning bör mera långsiktiga beslut om fjärde fondens verksamhet anstå till dess statsmakterna tar ställning till kapitalmarknadsutredningens ana- lys och förslag. Under fondens fyra första verksamhetsår har placeringar- na uppgått till ca 250 milj. kr. per år i genomsnitt. Fullmäktige förordar att en medelstilldelning av samma storlek sker nu. Härigenom torde fjärde fondstyrelsen ges tillfälle att utan avbrott bedriva verksamheten -i nuvarande omfattning till dess ställning kan tas till fondens verksamhet på längre sikt.

Svenska bankföreningen anser att ställning över huvud inte bör tas till frågan beträffande ytterligare medelstilldelning till fjärde fonden förrän i samband med kapitalmarknadsutredningens slutbetänkande. Bankför- eningen erinrar om att den i sitt remissyttrande över förslaget om fjärde fondens inrättande ansåg att förslaget inte framstod som en ändamåls-

• Sida 15
•  Original

Prop. 1977/78: 145 15

enlig metod att lösa näringslivets kapitalförsörjningsproblem. Bankför- eningen ansåg därför att AP-fonden inte borde få rätt att köpa aktier och har därefter inte haft anledning att ändra uppfattning.

Tre ledamöter inom andra fondstyrelsen (herrar Giesecke, Ekman och Holm) liksom tre ledamöter inom tredje fondstyrelsen (herrar Rund- kvist, Stefansson och Träff) delar inte styrelsemajoritetens mening och motsätter sig att fjärde fondstyrelsen tillförs ytterligare medel.

I reservationen av Giesecke framhålls att syftet med fjärde fonden och dess verksamhet har angetts vara att tillföra näringslivet riskvil- ligt kapital i större omfattning än vad eljest skulle vara fallet men att verksamheten hittills i allt väsentligt har inneburit att fondstyrelsen har förvärvat aktieposter som har varit tillgängliga på den allmänna marknaden. Fondstyrelsen har veterligen endast vid ett tillfälle med- verkat vid en nyemission.

Dagens läge på aktiemarknaden kännetecknas av mycket låga kurser. Även avkastningen är i många fall i sjunkande. Det ligger då enligt reservationen nära till hands att anta att en inte oväsentlig del av de medel, som fjärde fondstyrelsen har använt för inköp av aktier, av säljarna direkt eller indirekt har placerats i andra slag av tillgångar. Även den aktuella debatten om förändringar av ägarformerna kan ha bidragit till denna reaktion. — Är detta antagande riktigt, har fjärde fon- dens placeringar inte lett till att det riskvilliga kapitalet i företagen är nämnvärt större än om pensionsmedel inte hade utnyttjats för detta ändamål. I så fall har motivet till att utnyttja pensionsmedel för aktieköp inte tillgodosetts. Tanken med detta slag av placeringar måste ju ha varit att skapa ett bättre realekonomiskt underlag för pensionssystemet därigenom att produktionsapparaten byggs ut i snabbare takt än som eljest hade varit fallet. En utredning hur fjärde fondens placeringar har verkat förefaller vara en nödvändig förutsättning för att bedöma frågan huruvida ytterligare medel bör anvisas för inköp av aktier.

I samma reservation framhålls vidare att det är företagens lönsamhet som är avgörande för deras möjlighet att erhålla erforderligt riksvil- ligt kapital. Kan tillfredsställande förhållanden på denna punkt åstad- kommas i näringslivet tordc kapitalanskaffningen inte erbjuda några svårigheter. Inköp från fjärde AP-fonden torde ha en kursuppdrivande effekt, vilket innebär att direktavkastningen räknad på börskursen fal- ler. Detta leder till att andra placerare avstår från att spara i aktier.

I reservationen av Giesecke liksom i reservationen av Rundkvist, Stefanson och Träff framhålls att effekten av att viss del av pensions- medlen ställs till förfogande för inköp av aktier är att pcnsionssystemets möjligheter att placera medel i obligationslån reduceras. Därigenom kommer företagens möjligheter att erhålla långsiktiga krediter denna väg att minska ytterligare. Företagens behov av kapital genom obliga- tionslån överstiger utbudet vid nuvarande räntenivå.

I samtliga reservationer anförs att den allvarligaste invändningen mot en ytterligare överföring av medel till den fjärde AP-fonden ligger i fondsystemets allmänna samband med det socialpolitiska systemet. De medel som överförs till den fjärde AP-fonden är inte ens i framtiden avsedda att utnyttjas för pensionsändamål. Detsamma gäller avkastning- en på dessa medel. De analyser som nyligen har gjorts visar att på- frestningen på fonderna inom pensionssystemet kommer att bli mycket stora under de närmaste 20 åren. Att utnyttja fondmedcl på annat sätt

• Sida 16
•  Original

Prop. 1977/78: 145 16

än som från början har varit avsett innebär 'sålunda att man minskar det socialpolitiska systemets konsolidering. Det har i dagens debatt ifrågasatts huruvida det blir möjligt att uppfylla de utfästelser som systemet innebär i förhållande till pensionärerna. Att ta ytterligare me- del i anspråk för andra ändamål än för pensioner måste enligt reser- vationerna öka farhågorna för systemets framtid.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM |97B 780038