Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en ändring i bestämmelserna om kommunal beskattning av koncernbidrag. F. n. gäller att koncernbidrag. som utges för att täcka förlust hos det mottagande företaget. i vissa fall inte får avräknas mot förlusten vid den kommunala taxeringen. I stället beskattas det mottagande Företaget kommunalt för hela bidraget. Nu föreslås att regeringen skall få möjlighet att medge att sådana koncernbidrag får kvittas mot förluster i särskilt angelägna fall. t.ex. när förlustföretagets verksamhet har väsentlig betydelse för sysselsättningen på en eller Hera orter. Sådant medgivande avses kunna lämnas i fråga om koncernbidrag som har utgivits under år 1976 eller senare år.

Vidare föreslås att regeringen på ansökan skall kunna föreskriva att statligt stöd, som utgår till företag i vissa krisdrabbade branscher eller som utges av regionalpolitiska skäl i form av lån med s. k. villkorlig återbetalningsskyldig- het, vid inkomsttaxeringen skall jämställas med statsbidrag. Detta innebär inte att den avtalade skyldigheten för mottagaren att återbetala erhållna medel rubbas. Den nya bestämmelsen avses kunna tillämpas på stöd som har beviljats under år 1977 eller senare.

Slutligen föreslås att tiden för skattemässig förlustutjämning skall förlängas för aktiebolag och ekonomiska föreningar från sex till tio år. Förlängningen skall omfatta förluster för vilka avdrag annars skulle ha kunnat medges senast vid 1977 års taxering.

! Riksdagen 1977/78. I sam/. Nr 79

• Sida 2
•  Original

Prop. 1977/78:79 2

1. Förslag till Lag om ändring i kommunalskattelagen (l928:370)

Härigenom föreskrives att 57% 3 mom. och anvisningarna till 19,5 kommunalskattelagen (1928z370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lvde/se Ft'il'eslagen lydelse

57 ä

3 nmm.' llava i annat fall än i 43 ä 1 mom. sägs näringsidkare. mellan vilka intressegemenskap råder (moder- och dotterföretag eller företag under i huvudsak gemensam ledning). vid affärer sinsemellan genom åsättande av högre eller lägre pris än de i allmänhet gällande eller andra liknande åtgärder åstadkommit. att inkomst av deras verksamhet i icke oväsentlig män redovisats inom annan kommun än den. där inkomsten skulle redovisats. om intressegemenskap icke förefunnits. skall såsom beskattningsort för den näringsidkare. hos vilken för hög inkomst sålunda redovisats, beträffande skälig del av hans inkomst gälla den kommun. där den andre näringsidkaren skulle utgjort skatt för inkomsten, om dylika åtgärder icke vidtagits.

Har koncernbidrag som avses i 4359 3 mom. föranlett att inkomst redovisats inom annan kommun än den. där inkomsten skulle redovisats om bidraget icke lämnats, äga bestämmelserna i första stycket mot- svarande tillämpning på den. som mottagit bidraget.

Har koncernbidrag som avses i 43% 3 mom. föranlett att inkomst redovisats inom annan kommun än den. där inkomsten skulle redovisats icke lämnats. äga bestämmelserna i första stycket mot- svarande tillämpning på den, som mottagit bidraget. Lämnas sa'dant om bidraget bidrag _/ör att täcka underskott i _lörväntskälla avseende verksamhet som bedrives av det mottagande läre- tagel. kan regeringen, om svnnerliga skäl därtill föreligga, medgiva att bidraget får avräknas mot under- skottet även i(Ie_ fall då. förutsättningar jör sådan avräkning eljest it'ke _före- ligga.

Anvisningar till 19 & Socialhjälp. begravningshjälp samt underhåll, som lämnats fånge eller patient å hospital. m.m. dyl. är icke att hänföra till skattepliktig inkomst. Detsamma gäller i fråga om till föreningar influtna medlemsavgifter.

' Senaste lydelse 1965z573. 2Senaste lydelse 1977z279.

• Sida 3
•  Original

Prop. 1977/78:79 3

Nuvarande lvdelse Föreslagen lydelse

Med skadeståndslörsäkring förstås försäkring. enligt vilken den försäkrade äger utfä ersättning för skadestånd vartill han är berättigad på grund av personskada (överfallsskydd o. d.).

Ersättning till följd av personskada som utgår i annan form än periodisk utbetalning(engångsbelopp)och avser förlorad inkomst av skattepliktig natur utgör skattepliktig intäkt såvida icke annat följer av övriga bestämmelser i denna lag.

Om engångsbelopp. som utgår till följd av personskada. utgör ersättning för framtida förlust av skattepliktig inkomst, skall dock 40 procent av beloppet avräknas såsom icke skattepliktig del. Uppbär skattskyldig två eller flera sådana engångsbelopp till följd av samma personskada. skall vad som nu har sagts gälla varje sådant belopp. Vad som avräknas från ett eller flera engångsbelopp under beskattningsåret får emellertid — i förekommande fall tillsammans med vad som avräknats tidigare år — för samma personskada sammanlagt icke överstiga femton basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Härvid skall avräknad del av ett engångsbelopp uttryckas i det basbelopp, som har fastställts förjanuari månad det beskattningsår under vilket engångsbeloppet blivit tillgängligt för lyftning.

Utbytes sådan livränta eller del därav. som utgår till följd av personskada och utgör skattepliktig intäkt enligt 32 ä' 1 mom.. mot engångsbelopp. gälla bestämmelserna i föregående stycke beträffande sådant engångsbelopp. Utbytes annan livränta eller del därav. som utgör skattepliktig intäkt enligt 32 :S 1 mom.. mot engångsbelopp. skall hela engångsbeloppet upptagas såsom skattepliktig intäkt. Sker utbyte. helt eller delvis. av annan livränta än nu sagts mot engångsbelopp. skall beloppet anses utgöra icke skattepliktig intäkt.

Lön. som utgår från arbetsgivare i sådana fall, då denne på grund av 3 kap. 16ä andra eller tredje stycket lagen (19621381) om allmän försäkring äger uppbära arbetstagaren tillkommande ersättning från allmän försäkrings- kassa. är skattepliktig intäkt. För arbetsgivaren är den av honom i nämnda fall uppburna ersättningen från försäkringskassan ävensom annan därifrån uppburen ersättning i anledning av kostnad för den anställdes räkning att betrakta som skattepliktig inkomst, dock att ersättningen icke är skattepliktig för arbetsgivaren. därest den till den anställde utbetalda lönen eller den för honom havda kostnaden utgör för arbetsgivaren icke avdragsgill utgift i förvärvskälla. Ersättning. som annorledes än i form av pension eller annan livränta utbetalas av arbetsgivare vid yrkesskada eller arbetsskada ide fall. då arbetsgivaren står s. k. självrisk enligt lagen ( 1954:243)om yrkesskadeförsäk- ring eller lagen ( 1976:380) om arbetsskadeförsäkring, räknas till skattepliktig inkomst enligt de grunder som skulle hava gällt vid försäkring enligt sistnämnda lag.

Skatteplikt föreligger icke för bidrag från stat eller kommun. vilka enligt av

1* Riksdagen 1977/78. ] saml. Nr 79

• Sida 4
•  Original

Prop. 1977/78:79 4

anumk [MC./SQ föreslagen lydelse

regeringen eller av statlig myndighet meddelade bestämmelser utgå. i samband med utbildning eller omskolning. till arbetslösa och partiellt arbetsföra samt med dem i fråga om sådana bidrag likställda i den mån bidragen avse traktamente och särskilt bidrag. Skatteplikt föreligger ej heller för bidrag som utgår enligt förordningen om bidrag till vanföra ägare av motorfordon.

Statsbidrag. som utgår till näringsidkare för hans näringsverksamhet. är icke skattepliktig inkomst. om bidraget använts för att bestrida kostnad för vilken rätt till avdrag icke föreligger vare sig direkt såsom omkostnad eller i form av årliga värdeminskningsavdrag. Har bidraget använts för att bestrida sådan kostnad i verksamheten som är på en gång avdragsgill vid taxeringen. utgör bidraget skattepliktig intäkt. Är den kostnad för vilken bidraget utgår avdragsgill vid taxeringen för tidigare beskattningsår än det då bidraget skall upptagas som intäkt. får den skattskyldige i stället åtnjuta avdrag för kostnaden vid taxeringen för det år då bidraget upptages som intäkt. Yrkande härom skall göras i deklarationen avseende det beskattningsår då yrkande om avdraget eljest enligt denna lag först skolat framställas. Återbetalas bidrag, som upptagits som intäkt. får den skattskyldige göra avdrag för det återbetalade beloppet. Har bidraget använts för att anskaffa tillgång. för vilken anskaffningskostnaden får avdragas genom årliga värdeminsknings- avdrag. skall vid beräkning av värdeminskningsavdrag såsom anskaffnings- kostnad anses endast så stor del av kostnaden som icke täckts av bidraget. Är bidraget större än det taxeringsmässiga restvärdet för tillgången, skall ett beIOpp motsvarande skillnaden utgöra skattepliktig intäkt för mottagaren. Återbetalas statsbidrag. som påverkat beräkningen av anskaffningskost- naden i nu avsett hänseende. får tillgångens avskrivningsunderlag ökas med vad som återbetalats, dock med högst det belopp varmed beräkningen påverkats. 1 den mån statsbidrag enligt vad nyss föreskrivits utgjort skattepliktig intäkt. får den skattskyldige vid återbetalningen tillgodoföra sig avdrag för den del som sålunda utgjort skattepliktig intäkt. Har bidraget använts för att anskaffa tillgångar avsedda för omsättning eller förbrukning (lager). utgör bidraget skattepliktig intäkt. men skall å andra sidan vid tillämpning av 41 å och anvisningarna till nämnda paragraf den del av lagret för vilken anskaffningskostnaden täckts av bidraget icke medräknas vid värdesättningen av tillgångarna. Återbetalas statsbidrag. som använts för anskaffande av Iagertillgångar. får den skattskyldige göra avdrag för det återbetalade beloppet. Tillgångarnas anskaffningsvärde skall därvid anses ökat med det äterbetalade beloppet. Vad som ovan sagts i detta stycke äger motsvarande tillämpning för statsbidrag i form av amoneringsfritt lån (avskrivningslån). Omställningsbidrag enligt arbetsmarknadskungörelsen (196613681 och kontant arbetsmarknadsstöd utgör skattepliktig intäkt.

• Sida 5
•  Original

'Jl

Prop. 1977/78:79

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Lämnar staten städ till företag i . lltt'ltl av lån, . för vilket återbetalnings— Slxil'ltlixltelen är beroende av/iirelagets _li'anttida resultaltt/veckling eller an- nan liknande omständigltel. kan rege— ringen. om synnerliga skäl därtill/öre- ligga. på ansökan av./öretaget besluta att bestämmelserna i föregående stycke om statsbidrag. som användes _ lör att bestrida på en gång avdragsgilla kostnader, skola äga motsvarande tillämpning ifråga om länet. l beslutet skall anges mn länet i sin hel/tet skall utgöra skattepliktig intäkt ttnder det beskattningsår dä länet ställes till/öre- tagets förfogande eller om utbetalat länebelopp skall utgöra skattepliktig intäkt ttnder beskattningsår till vilket utbetalningen är ltän/ör/ig.

Skatteplikt föreligger icke för engångsbidrag som utgår i samband med arbetsplacering som utgör led i arbetsmarknadsstyrelsens omhändertagande av flyktingar.

Skatteplikt föreligger ej heller för bidrag, som stiftelsen Dag Hammar- skjölds Minnesfond till fullföljande av sitt ändamål utgivet för mottagarens utbildning.

Enligt 46 ä 2 mom. första stycket 4) föreligger viss rätt till avdrag för bidrag till barns underhåll. Sådant underhållsbidrag skall icke hänföras till skatte- pliktig inkomst.

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag. då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

1. De nya bestämmelserna i 57 ä 3 mom. tillämpas i fråga om bidrag som har lämnats under beskattningsår för vilket taxering sker år 1977 eller senare år.

2. De nya bestämmelserna i anvisningarna till 19 & tillämpas i fråga om lån som har beviljats under år 1977 eller senare år.

• Sida 6
•  Original

Prop. 1977/78:79

2. Förslag till Lag om ändring i förordningen (l960:63) om rätt till förlustutjäm- ning vid taxering för inkomst

Härigenom föreskrives i fråga om förordningen (1960:63) om rätt till förlustutjämning vid taxering för inkomst

dels att i 1 och 11 åå ordet "förordning" skall utbytas mot "lag”, dels att i 11 & ordet "Konungen" skall utbytas mot "regeringen". dels att rubriken till förordningen samt 3 och 10 åå skall ha nedan angivna

lydelse.

Lag om rätt till förlustutjämning vid taxering för inkomst Nuvarande lydelse föreslagen fvt/else

3å'

Förlustavdrag må utnyttjas senast det beskattningsår. för vilket tax- ering sker sjätte kalenderåret efter det. då taxering för förluståret ägt rum. Förlustavdraget må, om den skattskyldige så önskar. fördelas på två eller flera år inom den nyss angivna tidsperioden. Hinder möter ej att med olika belopp erhålla lör- lustavdrag vid taxering till statlig och till kommunal inkomstskatt.

Förlustavdrag må utnyttjas senast det beskattningsår. för vilket tax- ering sker sjätte eller — säviu gäller lör/tistavtlt'ag som _vrkas av aktiebolag eller ekonomisk förening — tionde kalenderåret efter det. då taxering för förluståret ägt rum. Förlustavdraget må. om den skattskyldige så önskar, fördelas på två eller flera år inom den nyss angivna tidsperioden. Hinder möter ej att med olika belopp erhålla förlustavdrag vid taxering till statlig och till kommunal inkomstskatt.

Rätten till förlustavdrag bortfaller. om den skattskyldige för förluståret åsatts taxering, vid vilken beskattningsbar inkomst fastställts. Vad nu sagts har dock ej avseende å fall, där fastställandet av den beskattningsbara inkomsten berott på att investeringsfond. särskild nyanskaffningsfond eller fond för återanskaffning av fastighet återförts till beskattning eller. såvitt fråga är om taxering till kommunal inkomstskatt. garantibelopp för fastighet upptagits såsom skattepliktig inkomst.

Har skattskyldig försatts i konkurs och har konkursen icke blivit ned- lagd på grund av att borgenärerna erhållit full betalning. må den skatt- skyldige vid taxering för det beskatt- ningsår. varunder beslut om konkur- sen meddelats, och för senare år icke åtnjuta avdrag enligt denna förord-

ISenaste lydelse 1967z753.

Har skattskyldig försatts i konkurs och har konkursen icke blivit ned- lagd på grund av att borgenärerna erhållit full betalning. må den skatt- skyldige vid taxering för det beskatt- ningsår. varunder beslut om konkur- sen meddelats.0ch för senare år icke åtnjuta avdrag enligt denna lag för

• Sida 7
•  Original

Prop. 1977/78:79

Nuvarande lydelse

ning för förlust. som uppkommit under konkursen eller tidigare.

Har skattskyldig eller vanligt han- delsbolag eller kommanditbolag. vari han är delägare. erhållit ackord utan konkurs. må i förlustavdrag. som enligt denna./örordning medgi- ves vid taxering för det beskatt- ningsår. varunder ackordet beviljats. eller för senare år. icke inräknas under förstnämnda beskattningsår ellertidigare uppkommet underskott i sådan förvärvskälla. till vilken efterskänkt skuld varit att hänföra.

Föreslagen lydelse

förlust. som uppkommit under kon- kursen eller tidigare.

Har skattskyldig eller vanligt han- delsbolag eller kommanditbolag. vari han är delägare. erhållit ackord utan konkurs. må i förlustavdrag, som enligt denna lag medgives vid taxering för det beskattningsår, var- under ackordet beviljats. eller för senare år. icke inräknas under först- nämnda beskattningsår eller tidigare uppkommet underskott i sådan för- värvskälla. till vilken efterskänkt skuld varit att hänföra.

l0å

Sker genom utslag av Kung/. .Maiil eller kammarrätten eller genom be- slut av prövningsnärnnd ändring i taxering till statlig eller kommunal inkomstskatt av beskaffenhet att inverka på rätten till förlustavdrag eller på beräkningen av storleken av sådant avdrag. må — utan avseende å att lagakraft åkommit taxering. vid vilken förlustavdraget utnyttjats el- ler ägt utnyttjas —- besvär. under yrkande om den ändring i sist- nämnda taxering som föranledes av förenämnda utslag eller beslut. anfö- ras av skattskyldig. taxeringsinten- dent och. såvitt angår taxering till kommunal inkomstskatt. vederbö- rande kommun.

Besvären skola anföras av skatt- skyldig elier kommun inom sex månader och av taxeringsintendent inom åtta månader från den dag det besvärsgrundande utslaget eller be- sltrret meddelades.

Enligt denna paragraf anförda besvär må ej företagas till avgörande.

l" Riksdagen 1977/78. [ sum/. Nr 79

Sker genom dem av regeringsrätten eller kammarrätt eller genom beslut av skatterätt ändring i taxering till statlig eller kommunal inkomstskatt av beskaffenhet att inverka på rätten till förlustavdrag eller på beräkning- en av storleken av sådant avdrag. må — utan avseende å att laga kraft åkommit taxering. vid vilken för- Iustavdraget utnyttjats eller ägt ut- nyttjas — besvär. under yrkande om den ändring i sistnämnda taxering som föranledes av förenämnda dom eller beslut. anföras av skattskyldig. taxeringsintendent och. såvitt angår taxering till kommunal inkomst- skatt. vederbörande kommun.

Besvären skola anföras av skatt- skyldig eller kommun inom sex månader och av taxeringsintendent inom åtta månader från den dag besvärsgrundande dom eller beslut meddelades.

Enligt denna paragraf anförda besvär må ej företas till avgörande.

• Sida 8
•  Original

Prop. 1977/78:79

Nuvarande lydelse

förrän den taxering. som med förenämnda utslag eller beslut avses. slutligt avgjorts.

I fråga om besvär. som här avses. skall vad i 103 och 104 && taxerings- lagen stadgas äga motsvarande till- lämpning. Jämväl i övrigt skola. där ej annat framgår av vad i denna förordning sägs. taxeringslagens före- skrifter äga motsvarande tillämp- ning.

Föreslagen lydelse

förrän den taxering. som med förenämnda dom eller beslut avses. slutligt avgjorts.

I fråga om besvär. som här avses. skall vad i 103 och 104 55 taxerings- lagen stadgas äga motsvarande till- lämpning. Jämväl i övrigt skola. där ej annat framgår av vad i denna lag sägs. taxeringslagens föreskrifter äga motsvarande tillämpning.

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag. då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling. De nya bestämmelserna i 3? första stycket tillämpas i fråga om förlust under beskattningsår för vilket taxering har skett åren l97l—l977 eller sker senare år.

• Sida 9
•  Original

Prop. 1977/78:79 9

Utdrag BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1977-12-l5

Närvarande: statsministern Fälldin. ordförande. och statsråden Bohman. Romanus. Turesson. Gustavsson. Antonsson. Mogård. Olsson. Dahlgren. Söder.Troedsson. Mundebo. Krönmark. Ullsten. Burenstam Linder.]ohans- son. Friggebo

Föredragande: Statsrådet Mundebo

Proposition om ändrade beskattningsregler för koncernbidrag m. m.

2.2. Statliga lån med villkorlig återbetalningsskyldighet 2.2.1 Inledning

Statligt stöd till företag kan utgå bl.a. som statsbidrag eller lån. Statsbidrag utges i regel för vissa bestämda investeringar eller rationalise- ringsåtgärder. l särskilda fall kan bidrag utgå under begränsad tid till nedläggningshotade företag för att ge rådrum för överväganden om fortsatt drift eller omplacering av de anställda. Med statsbidrag brukar jämställas vissa ränte- och amoneringsfria lån. s. k. avskrivningslån. Sådana lån avskrivs antingen successivt under ett antal år eller på en gång sedan viss tid har förflutit från det lånet betalades ut. Gemensamt för bidrag och avskrivningslån är att företaget i princip inte behöver betala tillbaka medlen. Återbetalningsskyldighet kan dock inträda i särskilda fall. t. ex. om stöd har beviljats på grund av oriktig eller vilseledande uppgift eller om företaget bryter mot villkor för stödet. Det bidrag som utgår till nedläggningshotat företag kan återkrävas om företaget visar överskott under den period då bidraget utgår. Återbetalningsskyldighet för avskrivningslån kan inträda om säkerhet för lånet väsentligt försämras under lånets löptid.

Statliga lån fungerar i första hand som komplement till lån på den ordinarie kapitalmarknaden och täcker delar av det kapitalbehov som företagen inte kan få tillgodosett på annat sätt. Lånevillkoren och graden av risktagande varierar. Utmärkande för lånen är att de — till skillnad mot statsbidragen — vanligen löper med ränta och skall återbetalas enligt en från början fastställd amorteringsplan. I vissa fall gäller dock att räntan under lånets första löptid efterges eller läggs till kapitalet. Vissa organ kan också förmedla statliga lån med s. k. villkorlig återbetalningsskyldighet. Återbetalningen av sådana lån är beroende av om det projekt för vilket lån utgår resulterar i en vinstgivande produkt eller inte.

• Sida 13
•  Original

Prop. 1977/78179 13

2.2.2 l'"issa lån med villkor/ig (ite/"hc!alningsslxijt/ig/t('I

På förslag av regeringen har riksdagen beslutat att stöd till krisdrabbade företag inom vissa branscher skall utges i form av lån, för vilka återbetal- ningsskyldigheten är villkorad med hänsyn till det låntagande företagets framtida vinstutveckling eller annan liknande omständighet. Denna låne- förm kan i fortsättningen också komma att användas vid stöd till företag i andra branscher. 1 det följande lämnas en redogörelse för några av de aktuella lånen.

Lånet till Uddeholms AB

Uddeholms AB (UHB) bedriver en mångskiftande verksamhet på flera orter främst i Värmlands län. Antalet anställda hos bolaget uppgick den 31 augusti 1977 till 10910. Tyngdpunkten i bolagets verksamhet ligger inom stål- och skogsindustrin.

Under de senaste åren har UHst resultat starkt försämrats. Under sommaren 1977 stod det klart att bolagets finansiella resurser var så ansträngda att bolagets fortbestånd var i fara. På förslag av regeringen ( prop. 1977/78:25 ) har riksdagen beslutat att ett lån på 600 milj. kr. med villkorlig återbetalningsskyldighet skall lämnas till UHB (AU 1977/78:18. rskr 1977/ 78:86). För lånet avses gälla i huvudsak följande villkor.

a) Lånet ställs senast den 31 december 1977 till bolagets förfogande som en räntelös fordran. som efter beslut av regeringen utbetalas allteftersom bolaget behöver lånemedel för sin verksamhet. Till framställning om utbetalning skall fogas yttrande av investeringsbanken.

b) Lånet löper med 9.5 % fast årlig ränta på utbetalat belopp från dagen för utbetalning. Upplupen ränta läggs vid utgången av varje kalenderår till det då för lånet gällande kapitalbeloppet. Ränta efter nämnda procentsats räknas därefter på det sålunda vid varje årsskifte uppkomna sammanlagda beloppet av kapital och ränta (ränta på ränta). med iakttagande av vad nedan sägs under punkterna c) och (1).

c) Bolaget får när som helst erlägga upplupen ränta, helt eller delvis, och amonera på lånet.

d) Amortering och räntebetalning skall i övrigt påbörjas under det år då bolaget beslutar om utdelning till aktieägarna. Avser styrelsen att föreslå bolagsstämman sådan utdelning. skall bolaget i god tid uppta överläggningar med investeringsbanken om hur stort belopp som bolaget skall erlägga isådan betalning.

Därvid skall beaktas att betalningarna till staten inte får vara till förfång för bolaget. innebärande att hänsyn skall tas till sådana faktorer som rimlig soliditet. utdelningspolitik etc. med beaktande av bolagets långsiktiga utveckling. Resultatet av överläggningarna skall av bolaget och banken gemensamt anmälas till regeringen. Kan bolaget och banken inte enas om bctalningens storlek. skall de olika ståndpunkterna anges i anmälan. Regeringen beslutar om betalning och om beloppets storlek.

e) Bolagets styrelse skall verka för att en av regeringen föreslagen representant kommer att ingå i bolagets styrelse från ordinarie bolags-

• Sida 14
•  Original

Prop. 1977/78:79 14

stämman 1978 och så länge någon del av lånet kvarstår ogulden. Om det framläggs förslag till bolagsstämman om val av styrelsesuppleanter. skall styrelsen verka för att antalet blir minst två och att en av suppleantcrna utses enligt förslag av regeringen.

f) Sa länge någon del av lånen kvarstår ogulden får bolaget inte utan regeringens medgivande överlåta för verksamheten väsentlig del av sina tillgångar.

Grunden för regeringens bedömning skall vara huruvida de bankmässiga förutsättningarna för lånets återbetalning väsentligen försämras genom överlåtelsen. Till framställning om sådan överlåtelse skall fogas yttrande av investeringsbanken.

g) Skulle bolaget träda i likvidation eller försättas i konkurs eller om förhandlingar om offentligt ackord inleds. skall staten äga bevaka och erhålla betalning för lånet jämte upplupen ränta i den mån likvidationsöverskott föreligger.

Lånet till Svenskt Stål AB

Sedan år 1975 befinner sig världens stålindustri i en djup konjunkturned- gång. Den allvarliga kris som till följd av detta har drabbat den svenska handelsstålindustrin har förvärrats av att dennas konkurrensförmåga i förhållande till andra länders stålindustri alltmer har försämrats sedan mitten av 1960-talet. Mot den bakgrunden har representanter för industridepane- mentet. Gränges AB. Norrbottens Järnverk AB (NJA). Statsföretag AB och Stora Kopparbergs Bergslags AB (Stora Kopparberg) fört förhandlingar om att bilda ett nytt företag. Svenskt Stål AB (SSAB). som skall överta tillgångar hänförliga till Gränges AB:s. NJAzs och Stora Kopparbergs handelsståls- och gruvrörelser samt fortsätta att driva dessa rörelser. Syftet är att möjliggöra sådana strukturella förändringar att ett konkurrenskraftigt och lönsamt stålföretag skapas med möjligheter att fortleva i framtiden. En förutsättning för samgåendet är att staten lämnar SSAB finansiellt stöd genom s.k. rekonstruktions- och strukturlån.

Rekonstruktionslånet skall uppgå till högst 1,8 miljarder kr. och ställas till SSAB:s förfogande under perioden 1978—1982 trekonstruktionsperioden). För lånet avses gälla i huvudsak följande villkor.

SSAB äger efter beslut av regeringen för varje räkenskapsår under rekonstruktionsperioden, för vilket bolaget redovisar ett negativt resultat efter planenliga avskrivningar. finansnetto och fastighetsskatter. lyfta ett belopp som motsvarar nämnda resulat. Beloppet får lyftas i samband med bokslut. Om SSAB:s budget — inbegripet reviderad budget — utvisar att negativt resultat kan förväntas för visst räkenskapsår. har bolaget rätt att å conto lyfta motsvarande belopp. Skillnaden mellan budgeterad och faktisk förlust regleras i anslutning till bokslutet.

Utbetalat lånebelopp skall löpa utan ränta under tre år efter utbetalnings- dagen. Förtiden härefter utgår ränta med 9 1/ '.'n per år. Upplupen ränta som inte betalats vid utgången av ett räkenskapsår läggs till det kapitalbelopp på vilket ränta beräknas. Bolaget har rätt att när som helst helt eller delvis återbetala såväl utestående del av lånet som upplupen ränta. Skyldighet att

• Sida 15
•  Original

Prop. 1977/78:79 15

betala ränta och att göra återbetalning uppkommer för bolaget under år då bolagsstämman beslutar om utdelning till aktieägarna. Betalningen skall uppgå till samma belopp som den beslutade utdelningen. Betalat belopp skall i första hand anses som betalning av upplupen ränta under det räkenskapsår då utdelningen blir tillgänglig till lyftning. Regeringen kan dock medge att ränte- och återbetalning får ske med lägre belopp än som nu sagts.

Utbetalat lånebelopp kan. om inte annat anges första gången lånet tas i anspråk. avskn'vas med 50 ”ii av utbetalat belopp vid utgången av andra kalenderåret efter det kalenderår under vilket utbetalningen skedde. Låne- belopp. inklusive ackumulerad ränta. som ej har återbetalats vid utgången av det nionde kalenderåret efter det kalenderår under vilket beloppet utbeta- lades. kan vid nämnda tidpunkt avskrivas i sin helhet. Om bolaget träder i likvidation eller försätts i konkurs skall staten äga rätt till betalning för oavskriven del av lånet efter bolagets övriga fordringsägare.

Lån till specialstålindustrin

På förslag av regeringen ( prop. 1977/78:47 ) har riksdagen beslutat om tidsbegränsade åtgärder för att underlätta strukturomvandlingen inom specialstålindustrin (NU 1977/78:30. rskr 1977/78:84). Bl. a. har beslutats att statliga lån skall kunna ges till företag inom dessa branscher.

5. k. investeringslån skall enligt propositionen kunna ges för investeringar som är en förutsättning för eller en följd av strukturförändringar. Lånevill- koren bör anknyta till motsvarande villkor för nuvarande lokaliseringslån till industrin vilket bl. a. innebär att räntebefrielse och anstånd med avbetalning kan medges. 1 de fall då de förändringar som måste genomföras är av särskilt genomgripande natur bör hela eller del av lånet kunna lämnas med villkorlig återbetalningsskyldighet. Låntagaren bör samtidigt som beslut fattas om lånet kunna erhålla besked huruvida villkorlig återbetalningsskyldighet kan komma att medges. Hur stor del av lånet som skall ges med villkorlig återbetalningsskyldighet bör göras beroende av det ekonomiska resultatet av verksamheten och bör därför bedömas mot bakgrund av den mera långsiktiga resultatutvecklingen i företaget. Slutgiltigt beslut i frågan bör fattas tidigast då eventuell räntebefrielse och/eller amorteringsanstånd upphör och senast sex år efter beslutet om lånet.

Vidare föreslås i propositionen att lån skall kunna lämnas i de fall då man kan förvänta att förluster blir oundvikliga under en övergångsperiod intill dess strukturomvandlingen medför förbättrad lönsamhet. Om särskilda skäl föreligger. bör sådana lån helt eller delvis kunna ges med villkorlig återbetalningsskyldighet.

En särskild delegation skall inrättas med uppgift att bl. a. besluta i låneärendena. Den totala lånesumman som skall ställas till förfogande avses uppgå till 700 milj. kr. Härav avser 450 milj. kr. investeringslån och 250 milj. kr. lån för att finansiellt överbrygga inledande förlustår.

• Sida 16
•  Original

Prop. 1977/78:79 16

3.2.3 (itil/uncle bes/("aitningsrcglc'rjär bit/rug och län

Bestämmelser om den skattemässiga behandlingen av statsbidrag finns i anvisningarna till 19; kommunalskattelagen (1928:370) . KL. Bestämmel- serna infördes år 1973 ( prop. 1973:190 . SkU 197171. rskr 1973z359. SFS 1973:1(198) och innebäri huvudsak följande.

Utgår statsbidrag till näringsidkare för hans näringsvcrksamhet är bidraget inte skattepliktig intäkt. om bidraget har använts föratt bestrida kostnad för vilken z'ivdragsrätt inte föreligger vare sig direkt som omkostnad eller i form av årliga värdeminskningsavdrag. Har bidraget däremot använts för att bestrida sådan kostnad som är på en gång avdragsgill vid taxeringen utgör bidraget skattepliktig intäkt. Återbetalas bidrag som har upptagits som intäkt. får den skattskyldige göra avdrag för det återbetalade beloppet.

Har statsbidrag använts för att anskaffa tillgång. för vilken anskaffnings- kostnaden får dras av genom årliga värdeminskningsavdrag. skall som anskaffningskostnad anses endast så stor del av kostnaden som inte täcks av bidraget. Om statsbidrag som har använts på detta sätt återbetalas. får tillgångens avsk rivningsunderlag ökas med det belopp som har återbetalats. dock med högst det belopp varmed bidraget påverkat beräkningen av anskaffningskostnad.

Har statsbidrag använts för anskaffning av lager utgör bidraget skatteplik- tig intäkt. Vid tillämpning av 41 & KL och anvisningarna till nämnda paragraf” skall å andra sidan den del av lagret för vilken anskaffningskostnaden har täckts av bidraget inte medräknas vid värdesättningen av tillgångarna. Resultatet av dessa regler blir att bidraget beskattas i takt med att lagret avyttras. Återbetalas statsbidrag som har använts för att anskaffa lagertill- gångar. får den skattskyldige avdrag för det återbetalade beloppet. Tillgång- arnas anskaffningsvärde skall då anses ökat med det återbetalade belop- pet.

Enligt uttrycklig föreskrift skall bestämmelserna om statsbidrag ha motsvarande tillämpning på statsbidrag i form av s.k. avskrivningslån. l förarbetena underströks att dessa lån i praktiken var att jämställa med kontantbidragtprop. 1973:190 5. 12).

Bortsett från vad som gäller i fråga om avskrivningslån föranleder mottagande och återbetalning av lån inte i sig några beskattningsåtgärder. Uppburet lånebelopp utgör således inte skattepliktig intäkt och återbetalning av kapitalskuld ärinte avdragsgilltZO ;" KL). Avdrag medges för ränta på lånat kapital. Har kapitalet nedlagts i rörelse. anses räntan som driftkostnad i rörelsen. I detta fall är räntan avdragsgill under det beskattningsår, på vilket räntan belöper. oberoende av om den betalas kontant eller läggs till kapitalet (41 ;" KL). Vad nu har sagts gäller även statliga lån med villkorlig återbetal- ningsskyldighet. Om ett sådant lån efterskänks. torde det efterskänkta beloppet utgöra skattepliktig intäkt under förutsättning att de lånade medlen har använts för kostnader som är avdragsgilla på en gång eller i form av årliga värdeminskningsavdrag (jfr. prop. 1973:41 s. 129 ).

• Sida 17
•  Original

Prop. 1977/78:79 17

2.3. Förlustutjämning

Bestämmelser om förlustutjämning mellan olika beskattningsår finns i förordningen ( 1960:63 ) om rätt till förlustutjämning vid taxering för inkomst (prop. 1960130. BeU 1960:10. rskr 1960:131. SFS 1960:63). Bestämmelserna. som är tillämpliga både på fysiska och juridiska personer. innebär i korthet följande.

Om skattskyldigs verksamhet ett år lämnar underskott. som inte kan skattemässigt avräknas mot överskott samma år av annan verksamhet. får underskottet utnyttjas under senare år som förlustavdragtl och 2 åå). Som förutsättning för rätt till förlustavdrag gäller att den skattskyldige var skyldig att avlämna självdeklaration för förluståret samt att deklarationsskyldigheten faktiskt har fullgjorts. Rätten till förlustavdrag bortfaller om förlusten för förluståret inte uppgår till 1 000 kr. Vid den kommunala taxeringen medges dock förlustavdrag om den sammanlagda förlusten iolika kommuner uppgår till minst 1000 kr. (2 ;").

I princip omfattas samtliga förvärvskällor av rätten till förlustutjämning. Undantag har gjorts för underskott på fastighet och rörelse i utlandet samt för realisationsförlust (punkt 2 av anvisningarna till Zä). Realisationsförlust under ett år kan dock enligt punkt 4 av anvisningarna till 36 & KL i vissa fall avräknas mot senare års realisationsvinster.

Vid bestämmande av förlusten får även andra allmänna avdrag än underskott i förvärvskälla beaktas. dock med undantag för förvärvsavdrag enligt 46 &" 3 mom. KL. Procent-avdrag enligt 45 & KL får ej heller inräknas i förlustavdrag (punkterna 2 och 3 av anvisningarna till 2 9").

Vid den kommunala taxeringen begränsas rätten till förlustavdrag så till vida att underskott i viss förvärvskälla får utnyttjas senare år endast för avräkning mot överskott i förvärvskälla i samma kommun men inte mot överskott i annan kommun (punkt 2 av anvisningarna till 2 ä).

Beräkningen av förlustavdrag görs på grundval av den för förluståret avgivna självdeklarationen. Hinder föreligger emellertid inte mot att bestämma förlusten till högre eller lägre belopp än vad denna deklaration utvisade. Den skattskyldige är dock bunden till deklarationen såvitt gäller avdrag för värdemiskning (punkt 1 av anvisningarna till 2 s).

Förlustavdrag får utnyttjas senast det beskattningsår. för vilket taxering sker sjätte året efter det år då taxering för förluståret ägde rum. Avdraget får fördelas över den angivna tidsperioden och får yrkas med olika belopp vid den statliga och den kommunala taxeringen (3 ä).

3. Föred raganden

3.1. Inledning

För många svenska företag har den långvariga internationella lågkonjunk- turen medfört minskade avsättningsmöjligheter och försämrad lönsamhet.

• Sida 18
•  Original

Prop. 1977/78:79 18

Samtidigt har flera branscher utsatts för en allt hårdare konkurrens från utlandet. Om företagen skall kunna fortleva. måste de ofta göra dyrbara och tidskrävande rationaliseringar och strukturella förändringar. Att de blir i stånd till detta har väsentlig betydelse för den svenska samhällsekono- min.

Företagen gör stora ansträngningar för att lösa problemen och genomföra erforderliga omställningar av produktion och teknik. De har också i många fall tagit på sig ett betydande socialt ansvar och trots det svåra läget försökt bibehålla en hög sysselsättning. Till bilden hör att omfattande stöd till krisdrabbade företag lämnas av andra företag som tillhör samma koncern. Stöd utgår bl. a. i form av s. k. öppna koncernbidrag. Nuvarande regler för den kommunala beskattningen får emellertid i vissa fall effekter som försvårar utgivandet av sådana koncernbidrag. Jag anser det angeläget att beskatt- ningsreglerna ändras så att dessa effekter kan elimineras.

Till följd av de senaste årens bristande lönsamhet saknar många företag de finansiella resurser som behövs för att genomföra nödvändiga strukturför- ändringar. Om åtgärderna uteblir. kan resultatet bli driftsinskränkningar och företagsnedläggelscr med allvarliga konsekvenser för sysselsättningen. 1 ett sådant läge kan statsmakterna komma att ingripa med olika stödåtgärder. Statsm akterna har också beslutat om betydande arbetsmarknadspolitiska och regionalpolitiska insatser och omfattande finansiellt stöd till företag och branscher som befinner sig i kris. Stöd kan utgå bl.a. som statsbidrag eller långfristiga lån. Under senare tid har statsmakterna också funnit att stöd i vissa fall bör kunna utgå i form av lån med s. k. villkorlig återbetalnings- skyldighet. Utmärkandc för dessa lån är att det låntagande företagets äterbetalningsskyldighet är beroende av företagets framtida vinstutveckling. Även om dessa lån på en del punkter skiljer sig från vanliga statsbidrag har de ändå vissa drag gemensamma med statsbidragen. Vid de förhandlingar som har förts om lånen har konstaterats att det för att lånen skall få avsedda redovisningstekniska och skattemässiga konsekvenser skulle behövas en möjlighet att vid inkomstbeskattningen behandla dem på i princip samma sätt som statsbidragen. Enligt nuvarande regler kan detta dock inte ske. Med hänsyn till de starka samhällsekonomiska skäl som motiverar lånen med villkorlig äterbetalningsskyldighet och det angelägna i att lånen får avsedda effekter anser jag att en möjlighet bör öppnas att vid inkomstbeskattningen jämställa dessa lån med statsbidrag.

1 det besvärliga läge som många företag f. n. befinner sig i har även en annan beskattningsfråga blivit aktuell. Om ett företag under ett år redovisar underskott av viss verksamhet och inte kan avräkna underskottet mot inkomst av annan verksamhet. har företaget enligt nuvarande regler om förlustutjämning möjlighet att i stället dra av förlusten under någon av de sex följande åren. Det finns anledning anta att företag. som nu eller under de närmast föregående åren har redovisat sådana förluster. inte kommer att ha möjlighet att utnyttja sin rätt till förlustutjämning under sexårsperioden. Det

• Sida 19
•  Original

Prop. 1977/78:79 19

kan i många fall ha betydelse för företagets fortsatta utveckling att företaget får möjlighet att utnyttja förlustavdraget även efter utgången av sexårspe- rioden. Jag anser därför att viss förlängning av förlustutjämningsperioden bör ske.

Frågorna om beskattningen av koncernbidrag. den skattemässiga behand- lingen av statliga lån med villkorlig återbetalningsskyldighet och förlängning av förlustutjämningsperioden behandlas i fortsättningen var för sig.

3.2. Beskattningen av koncernbidrag

Genom bestämmelserna om öppna koncernbidrag i 43 ä' 3 mom. KL ges i princip samma möjligheter till resultatutjämning mellan verksamheter som bedrivs av olika företag inom en koncern som om verksamheterna hade bedrivits av ett enda företag. Denna resultatutjämning blir inte alltid fullständig vid kommunaltaxeringen. Om givande och mottagande företag är verksamma inom olika kommuner. skall det mottagande företaget i vissa fall vid kommunaltaxeringen redovisa hela bidraget till beskattning i givarföre- tagets kommun. Bakgrunden till detta är de principer som sedan länge har tillämpats när det gäller att bestämma kommunernas beskattningsunderlag. Om ett företag bedriver verksamhet inom två kommuner. får underskott som uppkommer i den ena kommunen avräknas mot överskott i den andra kommunen endast under förutsättning att verksamheterna ingår i en och samma förvärvskälla. Vid utformningen av reglerna om kommunal beskatt- ning av koncernbidrag haren utgångspunkt varit att det inte skall vara möjligt att genom bidrag mellan två koncernföretag uppnå längre gående resultatut- jämning än som skulle ha varit möjligt om koncernföretagens verksamheter hade bedrivits av ett enda företag. Bedrivs koncernföretagens verksamhet inom olika kommuner. får i enlighet härmed det mottagande företagets underskott vid kommunaltaxeringen avräknas mot koncernbidraget endast när företagens verksamheter är så nära integrerade att verksamheterna skulle ha ansetts ingå i samma förvärvskälla om de hade bedrivits av ett och samma företag. Föreligger inte sådan integration mellan koncernföretagens verksam- heter. är det inte tillåtet att kvitta det mottagande företagets underskott mot koncernbidraget. I stället skall det mottagande företaget redovisa hela koncernbidraget till beskattning i det givande företagets kommun.

De principer som jag här har redogjort för har bekräftats i en dom som regeringsrätten meddelade i september detta år. Målet rörde den kommunala beskattningen av koncernbidrag som ett moderbolag med koncernledande funktioner skulle lämna till ett rörelsedrivande dotterbolag. Bolagen var verksamma i olika kommuner. Regeringsrätten fann att bolagens verksam- heter inte var integrerade och att dotterbolaget därför skulle beskattas för hela koncernbidraget i moderbolagets kommun. Moderbolaget ansågs inte ha rätt att undvika detta resultat genom att yrka avdrag för bidraget bara vid den statliga taxeringen.

• Sida 20
•  Original

Prop. 1977/78:79 20

Den omständigheten att det mottagande företaget beskattas kommunalt för hela koncernbidraget i de fall då integration inte föreligger kan få konsekvenser som från koncernens synpunkt är olämpliga. Utges koncern— bidrag för att utjämna förlust hos det mottagande företaget. räcker det inte med att koncernbidraget uppgår till ett belopp som motsvarar denna förlust. Bidraget måste ökas så att det täcker också den kommunalskatt som påförs det mottagande företaget i givarföretagets kommun och dessutom så att det täcker den statliga inkomstskatt som det mottagande företaget kan få betala på grund av att bidraget överstiger förlusten. Till detta kommer en annan effekt. Det mottagande företaget har rätt att vid den statliga taxeringen göra avdrag för den kommunalskatt som påförs företaget. Företaget kan emel- lertid befinna sig i en sådan situation att det inte kommer att kunna utnyttja avdraget.

Även från samhällets synpunkt kan reglerna få olyckliga konsekvenser. Reglerna kan nämligen få till följd att företagens villighet och möjlighet att göra insatser på sysselsättningssvaga orter och "stödja problemföretag mins- kar. Det bör uppmärksammas att flera av de större industrikoncernerna i landet kan beröras av de här beskrivna beskattningseffekterna. Sedan lagstiftningen om koncernbidrag infördes år 1965 har det varit en klar tendens i svenskt näringsliv att stora koncerner diversifierat sin verksamhet genom att köpa upp aktier i existerande företag. som är verksamma i helt skilda branscher. I många fall är sådana nya företagsenheter belägna på orter som nu har sysselsättningsproblem.

Av de skäl som jag nu har berört är det angeläget att ändra reglerna för den kommunala beskattningen av koncernbidrag så att de beskrivna effekterna kan elimineras eller åtminstone kraftigt lindras.

Teoretiskt sett är flera olika lösningar tänkbara. Som jag tidigare har nämnt sammanhänger effekterna av nuvarande system med de regler som tillämpas vid avgränsning av olika förvärvskällor och med principerna för den kommunala beskattningen. Effekterna skulle kunna elimineras genom en ändring av förvärvskällebegreppet eller genom ett generellt upphävande av förbudet att vid kommunaltaxeringen kvitta underskott av förvärvskälla i en kommun mot överskott av förvärvskälla i annan kommun. Sådana genom- gripande och principiellt viktiga ändringar i skattesystemet bör dock inte göras utan föregående utredning och remissbehandling. Till detta kommer att det aktuella problemet med kommunal beskattning av koncernbidrag kan komma att lösas på annan väg. Företagsskatteberedningen har nämligen i sitt nyligen avgivna slutbetänkande (SOU 1977186) Beskattning av företag föreslagit att den kommunala taxeringen av aktiebolag och ekonomiska föreningar skall upphöra. Om detta förslag skulle genomföras. bortfaller frågan om den kommunala beskattningen av koncernbidrag.

Mindre genomgripande åtgärder är alltså att föredra. Enligt den tidigare omnämnda regeringsrättsdomen måste avdrag för koncernbidrag antingen göras vid såväl den statliga som den kommunala taxeringen eller helt

• Sida 21
•  Original

Prop. 1977/78:79 21

underlåtas. Om reglerna ändrades på denna punkt så att det givande företaget fick möjlighet att yrka avdrag endast vid den statliga taxeringen, skulle detta få vissa positiva effekter för koncernerna. Risken att kommunalskatteav- draget går förlorat skulle sålunda elimineras. Även i övrigt skulle en sådan ändring i vissa fall lindra effekterna av att mottagande företags underskott ide berörda fallen inte får kvittas mot koncernbidrag. Ändringen får dock i regel begränsade verkningar och kan inte anses utgöra någon tillfredsställande lösning av det aktuella problemet. Jag anser därför att frågan bör lösas på annat sätt.

Det återstår då att provisoriskt lösa problemet genom att införa regler som gör det möjligt att kvitta underskott mot koncernbidrag även i de fall då givande och mottagande företag är verksamma i olika kommuner och verksamheterna inte är integrerade. Som jag redan har antytt kan man rikta vissa principiella invändningar mot en sådan kvittningsrätt. Motsvarande möjlighet till kvittning föreligger inte när ett enda företag har särskilda förvärvskällor i olika kommuner. Vidare kommer kvittningsrätten i viss konflikt med principerna för den kommunala beskattningen. Lösningen bör därför kunna tillgripas endast i särskilt angelägna fall.

Av det anförda följer att en generell bestämmelse om kvittningsrätt inte bör införas. En lämpligare ordning är enligt min mening att regeringen bemyn- digas att efter prövning av omständigheterna i det enskilda fallet medge dispens från förbudet mot kvittning när bidraget lämnas föratt täcka förlust hos det mottagande företaget. Dispens bör medges endast om synnerliga skäl föreligger. Det bör krävas att det mottagande företagets verksamhet har väsentlig betydelse för sysselsättningen på en eller flera orter eller att det i övrigt från samhällsekonomisk synpunkt är angeläget att företagets fort- levnad tryggas. Dessutom bör omständigheterna vara sådana att det kan antas att kvittningsförbudet kan komma att innebära en väsentlig ekonomisk olägenhet för koncernen och därigenom medföra risk för att förlustföretagets verksamhet inte kan upprätthållas. Till de omständigheter som måste beaktas vid dispensprövningen hör givetvis också att en kvittning över kommun- gränserna av underskott mot koncernbidrag innebär att Obeskattade medel överförs från företag ien kommun till företag ien annan kommun. Jag vill i detta sammanhang erinra om att en sådan överföring mellan koncernföretagi olika kommuner redan nu kan ske på olika sätt. t.ex. genom att ett koncernföretag övertar ett annat koncernföretags konjunkturinvesterings- fond. Ett sådant övertagande fordrar tillstånd av regeringen eller arbetsmark- nadsstyrelsen. ] förarbetena till bestämmelserna om fondövenagande under- ströks att de kommunala intressena skulle beaktas vid tillståndsgivningen. Samma hänsyn måste givetvis tas vid den nu aktuella dispensprövningen. Några mer avsevärda problem i detta avseende är emellertid knappast att vänta. särskilt som skatteunderlaget för flertalet kommuner numera till följd av den statliga skatteutjämningen inte alls påverkas av ett enstaka företags taxering.

• Sida 22
•  Original

Prop. 1977/78:79 22

Dispens bör kunna medges redan beträffande l978 års taxering. Det kan i vissa fall även finnas anledning att ge dispens retroaktivt beträffande 1977 års taxering. Den dom av regeringsrätten. som jag tidigare har diskuterat innebar visserligen inte någon ändring av de principer som anges i nuvarande lagstiftning och dess förarbeten. Enligt vad jag har erfarit lär det ändå ha varit vanligt att taxeringsnämnderna har medgett kvittning i situationer där detta enligt gällande rätt inte bör få ske. Först genom regeringsrättens avgörande synes innebörden av gällande rätt ha vunnit en mer allmän kännedom. Koncernföretag som i förlitan på taxeringsnämndernas hittillsvarande praxis har gjort kvittning vid l977 års taxering och fått den godkänd. kunde komma i ett mycket besvärligt läge om taxeringsnämndens beslut nu ändras. Jag föreslår därför att regeringen får medge dispens även beträffande 1977 års taxering.

Jag vill slutligen ännu en gång understryka att den lösning som jag här har föreslagit bör ses som ett provisorium som betingas av det aktuella krisläget i vissa branscher. Hela frågan bör omprövas när ställning sedermera tas till företagsskatteberedningens förslag.

3.3. Den skattemässiga behandlingen av vissa statliga lån

Statligt stöd till företag kan utgå bl. a. i form av statsbidrag eller lån. Statsbidrag utges i regel för att finansierat vissa bestämda investeringar eller projekt. Bidragen skall i princip inte betalas tillbaka. I särskilda fall kan dock företaget bli återbetalningsskyldigt. t. ex. när bidraget har beviljats på grund av oriktiga uppgifter från företaget eller när företaget bryter mot villkor som har uppställts för bidraget. Vissa ränte- och amorteringsfria lån. s. k. avskrivningslån. äri praktiken attjämställa med statsbidrag. Dessa lån brukar avskrivas antingen successivt under ett antal år eller på en gång efter utgången av en viss period. Även beträffande dessa lån inträder återbetal- ningsskyldighet om företaget har fått lånet på grund av oriktiga uppgifter.

Den statliga kreditgivningen sker ofta i form av långfristiga lån för finansiering av projekt som har betydelse från industri- och regionalpolitiska synpunkter eller för försörjningsberedskapen. Lånen löper med ränta och skall i regel återbetalas enligt fastställd amorteringsplan. ] vissa fall kan räntan under viss tid efterges eller läggas till kapitalet. Sedan början av 1960-talet förekommer att återbetalningsskyldigheten för statliga lån. som utges för att stödja t. ex. projekt avseende produkt- eller systemutveckling. är villkorlig i den meningen att lånet kan efterges om det visar sig att projektet i fråga inte blir lönsamt.

Som jag tidigare nämnt har statsmakterna i rådande samhällsekonomiska läge funnit att stöd som utgår till krisdrabbade företag inom vissa branscher eller utges av regionalpolitiska skäl i vissa fall bör utgå i form av lån för vilka återbetalningsskyldigheten är beroende av det låntagande företagets framtida resultatutveckling. Detta stöd skiljer sig från hittills förekommande lån med

• Sida 23
•  Original

Prop. 1977/78:79 23

villkorlig återbetalningsskyldighet såväl i fråga om ändamålet som beträf- fande omfattningen och lånevillkorens utformning.

På förslag av regeringen har riksdagen sålunda beslutat att ett lån på 600 milj. kr. skall lämnas till Uddeholms AB (UHB) med villkorlig återbetal- ningsskyldighet. Lånet får ses mot bakgrund av att mycket omfattande strukturförändringar inom bolaget har ansetts nödvändiga för att säkra företagets fortbestånd. Lånet skall ställas till bolagets förfogande senast den 31 december 1977 som en räntelös fordran som efter beslut av regeringen betalas ut allteftersom bolaget behöver medel för sin verksamhet. På utbetalat belopp skall ränta utgå med 9.5 (Ja. Upplupen ränta skall vid utgången av varje kalenderår läggas till kapitalbeloppet. Amortering och räntebetalning skall påbörjas under det år då bolaget beslutar om utdelning till aktieägarna. Vid fastställande av det belopp som bolaget då skall betala, skall beaktas att betalningen inte får vara till förfång för bolagets långsiktiga utveckling. Bolaget får dock när som helt betala upplupen ränta och amortera på lånet. Om bolaget försätts i konkurs eller träder i likvidation eller om förhandlingar om offentligt ackord inleds, skall statens fordran på grund av lånet jämte upplupen ränta medföra rätt till betalning efter övriga borgenärer.

Vidare har riksdagen på förslag av regeringen beslutat om lån till företag inom specialstålindustrin och stålgjuteriindustrin. Lånen skall lämnas för att underlätta strukturomvandlingen inom branscherna och utgå för investe- ringar som är nödvändiga för att strukturförändringarna skall komma till stånd. l vissa fall torde strukturförändringarna bli mycket genomgripande. I sådana fall skall lånen helt eller delvis kunna lämnas med villkorlig återbetalningsskyldighet. Samtidigt med att beslut om lån fattas skall låntagaren kunna få besked huruvida villkorlig återbetalningsskyldighet kan komma att påräknas. Slutgiltigt beslut i frågan skall fattas mot bakgrund av den mera långsiktiga resultatutvecklingen i företaget. dock senast sex år efter lånebeslutet. Vidare skall särskilda lån kunna lämnas till vissa företag för att likviditetsmässigt överbrygga förluster som torde vara oundvikliga under de närmaste åren. Även dessa lån skall kunna lämnas med villkorlig återbetal- ningsskyldighet.

I den nyligen träffade uppgörelsen om ett nytt handelsstålsbolag, Svenskt Stål AB (SSAB). ingår att staten skall lämna bolaget finansiellt stöd bl.a. genom ett s. k. rekonstruktionslån på 1,8 miljarder kr. med villkorlig återbetalningsskyldighet. För varje räkenskapsår under perioden 1978—1982 får SSAB av länet lyfta belopp som motsvarar under året uppkommen förlust. lntill utgången av andra kalenderåret efter det år då ett lånebelopp har lyfts skall någon ränta inte utgå på beloppet. Härefter utgår ränta med 9.5 % varvid dock upplupen ränta vid räkenskapsårets utgång läggs till kapitalet. Återbe- talningsskyldighet och skyldighet att betala ränta uppkommer då bolaget beslutar om utdelning till aktieägarna. Det belopp som då betalas skall motsvara den beslutade utdelningen. om inte regeringen medger att betal- ning får ske med lägre belopp. Hälften av utbetalat belopp kan avskrivas vid

• Sida 24
•  Original

Prop. 1977/78:79 24

utgången av andra kalenderåret efter det kalenderår då utbetalningen ägde rum. Tio år efter det att ett lånebelopp har betalats ut kan beloppet inklusive ackumulerad ränta avskrivas i sin helhet. Vid konkurs eller likvidation skall staten äga rätt till betalning för oavskriven del av lånet efter övriga fordringsägare.

Av vad jag nu har anfört framgår att de aktuella lånen med villkorlig återbetalningsskyldighet har många gemensamma drag. Syftet med detta stöd är att göra det möjligt för de berörda företagen att genomföra nödvändiga och kostnadskrävande strukturförändringar. Återbetalningen har gjorts beroende av företagens framtida resultatutveckling på så sätt att amortering skall ske endast i den mån företagen beslutar om utdelning till sina aktieägare. Det bör dock också samtidigt noteras att det föreligger vissa olikheter i fråga om räntevillkor och förutsättningar för utbetalning. Vidare gäller att lånet till SSAB helt eller delvis kan komma att avskrivas medan någon motsvarande möjlighet inte finns beträffande t. ex. lånet till UHB. Vad beträffar lånen till specialstålindustrin är att märka att frågan huruvida villkorlig återbetalnings- skyldighet skall medges kan komma att avgöras först sedan avsevärd tid har förflutit efter utbetalningen av lånen.

De här behandlade lånen har i princip samma ändamål som statsbidrag och vanliga statliga lån, nämligen att finansiera viktiga investeringar, projekt eller omläggningar av produktion och teknik. När det däremot gäller återbetal- ningsskyldigheten skiljer sig de olika stödformerna från varandra. Statsbi- dragen skall i princip stanna hos företagen medan vanliga lån skall betalas tillbaka. Lånen med villkorlig återbetalningsskyldighet intar här en mellan- ställning. Mottagna medel kommer att stanna hos företagen om deras resultatutveckling inte blir tillräckligt gynnsam. Dessa lån skiljer sig också på en annan viktig punkt från vanliga lån. nämligen genom att staten vid konkurs. likvidation eller offentligt ackord skall stå efter andra borgenä- rer.

Vid inkomstbeskattningen behandlas lån och statsbidrag på olika sätt. Utbetalning av lån föranleder inte beskattning och avdrag medges inte för amortering. Detta gäller även lån med villkorlig återbetalningsskyldighet. Statsbidrag skall däremot i princip beskattas om det har använts för att bestrida kostnader som är avdragsgilla antingen direkt som omkostnad eller i form av årliga värdeminskningsavdrag. Används bidraget för direkt avdrags- gilla kostnader. tas bidraget upp som intäkt. Om det används för inköp av t.ex. inventarier, sker beskattningen indirekt genom att avskrivningsunder- laget minskas. Vid anskaffande av lager kommer beskattningen att ske i takt med att lagret säljs. Om bidraget måste betalas tillbaka. återställs det skattemässiga läget genom att avdrag medges i samma ordning som beskattning tidigare har skett. 5. k. avskrivningslån jämställs med statsbi- drag.

Vid de förhandlingar som har förts om lånen med villkorlig återbetalnings- skyldighet har konstaterats att lånen med nuvarande beskattningsregler inte i

• Sida 25
•  Original

Prop. 1977/78:79

fx) U|

alla avseenden får de konsekvenser som har avsetts. Lånen ges ut under perioder då de mottagande företagen på grund av kostnadskrävande struk- turella förändringar kan antas visa betydande förluster och skall återbetalas i den mån företagen i ett senare skede visar lönsamhet. Eftersom utbetalade belopp enligt nuvarande regler inte skall beskattas och amorteringarna inte är avdragsgilla, kommer lånen — trots att de utges för att överbrygga förluster — inte att medföra någon skattemässig resultatutjämning. Bestämmelserna om förlustutjämning vid inkomsttaxeringen medför visserligen — särskilt efter den förlängning av förlustutjämningSperioden som jag senare kommer att föreslå — att flera av de berörda företagen kan antas få möjlighet att tillgodogöra sig avdrag för förlusterna när lönsamheten återvinns efter omställningsperioden. Det kan dock inte uteslutas att vissa av de berörda företagen på grund av omställningsperiodens längd kommer att helt eller delvis gå miste om avdragsmöjligheten. Det är önskvärt att denna risk elimineras. Vidare har från redovisningstekniska synpunkter framförts starka önskemål om att vissa av lånen skall kunna få en resultatutjämnande effekt genom att utbetalade belopp vid inkomsttaxeringen redovisas som intäkt medan eventuella amorteringar kostnadsförs. Ett sådant resultat kan uppnås genom att lånen vid inkomstbeskattningenjämställs med statsbidrag. Med hänsyn till lånens ändamål och de speciella lånevillkoren synes det från principiella synpunkter inte finnas något hinder mot en sådan lösning.

Av nu anförda skäl anserjag att en möjlighet bör öppnas att i skattehän- seende jämställa de här aktuella lånen med statsbidrag. Någon generell bestämmelse om detta är dock varken lämplig eller ens möjlig med tanke på den skiftande utformningen av lånen. Jag föreslår i stället att regeringen bemyndigas att på ansökan av låntagande företag medge att ett statligt lån med villkorlig återbetalningsskyldighet vid inkomstbeskattningen skall få jämställas med statsbidrag. Sådan dispens bör medges endast om synnerliga skäl föreligger. Det bör vara fråga om företag, vars verksamhet har avgörande betydelse för sysselsättningen inom en eller flera regioner eller i övrigt har väsentlig betydelse från samhällsekonomisk synpunkt. Vidare bör fordras att lånet behövs för att trygga företagets fortsatta verksamhet.

Om dispens medges, skall alltså ett utbetalat lånebelopp beskattas medan avdrag medges för eventuell återbetalning. Som jag tidigare har nämnt sker beskattning av statsbidrag på olika sätt beroende på bidragets användning. De nu berörda lånen är inte specialdestinerade på samma sätt som flertalet statsbidrag. l praktiken torde de komma att finansiera såväl direkt avdrags- gilla omkostnader som kostnader för vilka avdrag medges i form av årliga värdeminskningsavdrag. Enligt min mening bör av praktiska skäl hela lånebeloppet behandlas som om det hade utgått för att finansiera på en gång avdragsgilla kostnader.

Utbetalningsvillkoren kommer att behöva varieras för de nu aktuella lånen. Som exempel kan nämnas att lånet till UHB i sin helhet skall ställas till bolagets förfogande senast den 31 december 1977. även om de kontanta

• Sida 26
•  Original

Prop. 1977/78:79 26

utbetalningarna förutsätter särskilt beslut av regeringen. Om dispens medges beträffande ett sådant lån, talar övervägande skäl för att hela lånebeloppet behandlas som intäkt under det beskattningsår då lånet ställs till företagets förfogande. Skulle det sedermera visa sig att företaget slutgiltigt avstår från att lyfta viss del av lånet får ett sådant avstående anses likvärdigt med en avdragsgill återbetalning. Som ett annat exempel kan nämnas att lånet till SSAB skall utanordnas successivt för att täcka förluster som uppkommer under en begränsad period. Medges dispens i ett sådant fall, bör beskatt- ningen ske i takt med utbetalningarna. Om företaget med hänsyn till budgeterad förlust lyfter ett preliminärt belopp under löpande räkenskapsår och beloppet efter årets utgång justeras med hänsyn till den faktiska förlusten. bör som intäkt under räkenskapsåret redovisas det för året slutligt fastställda beloppet. Vid dispensgivningen får det ankomma på regeringen att lämna närmare föreskrifter om beskattningen i det enskilda fallet enligt det nu anförda. I detta sammanhang vill jag också erinra om att lånet till SSAB under vissa förutsättningar kan komma att avskrivas helt eller delvis. Avskrivning av statligt lån kan i vissa fall vara attjämställa med skattepliktigt statsbidrag. Det ligger i sakens natur att avskrivningar inte skall föranleda beskattning om redan det utbetalade beloppet har redovisats som skatteplik- tig intäkt.

Jag vill understryka att jag här har hänvisat till några av de aktuella lånen för att belysa vilka beskattningsfrågor som kan uppkomma. Därmed är inte sagt att diSpens skall ges just i dessa fall. Dispensfrågan får prövas i varje enskilt fall efter ansökan av låntagande företag.

Vid förhandlingarna om villkorliga län har satts i fråga om inte avdrag för den ränta som läggs till kapitalet bör få skjutas upp till dess räntebetalning sker. Enligt min mening finns inte något behov av att i detta sammanhang ändra reglerna om rätt beskattningsår för ränteavdrag. ! den mån ett låntagande företag inte kan effektivt utnyttja ränteavdraget under det år på vilket räntan belöper bör avdraget normalt kunna utnyttjas senare inom ramen för bestämmelserna om förlustutjämning. '

Dispensreglerna bör tas in i anvisningarna till 199" KL. Sammanfatt- ningsvis innebär mitt förslag att reglerna bör ha följande innehåll. Om synnerliga skäl föreligger, kan regeringen medge att statliga lån. som med villkorlig återbetalningsskyldighet har lämnats till företag. vid inkomstbe- skattningen skall jämställas med sådant statsbidrag som används för direkt avdragsgilla omkostnader. När sådant medgivande lämnas, skall regeringen särskilt ange om lånet i sin helhet skall beskattas i anslutning till att det ställs till det låntagande företagets förfogande eller om beskattningen skall ske i takt med att lånet kontant betalas ut.

De nya bestämmelserna bör kunna tillämpas redan vid 1978 års taxering.

• Sida 27
•  Original

Prop. 1977/78:79 27

3.4. Förlustutjämning

Skattskyldig som för visst beskattningsår redovisar förlust kan enligt förordningen (l96f):63) om rätt till förlustutjämning vid taxering för inkomst få avdrag för förlusten under en sexårsperiod efter förluståret. Med förlust menas enligt förordningen i princip det belopp varmed underskott i förvärvskälla och andra allmänna avdrag under förluståret överstiger den skattskyldiges inkomster från olika förvärvskällor samma år. Förlustens storlek fastställs först vid den taxering då yrkande om förlustavdrag prövas. Förlusten beräknas i första hand på grundval av den deklaration som har

avgivits för förluståret. men om utredningen motiverar det kan deklarationen i regel frångås. Bestämmelserna om förlustutjämning är tillämpliga på såväl fysiska som juridiska personer.

På grund av det ansträngda läge som företag i flera branscher f. n. befinner sigi finns det en påtaglig risk föratt ett antal företag inte kommer att kunna utnyttja rätten till förlustutjämning under den föreskrivna sexårsperioden. Detta gäller bl. a. relativt nyetablerade företag. som har haft stora initialkost- nader under de närmast föregående åren och som på grund av rådande lågkonjunktur inte uppnår lönsamhet så snart som normalt hade kunnat påräknas. Vidare kan det antas att företag i utsatta branscher i år och under de närmast följande åren redovisar förluster som inte hinner utnyttjas under en sexårsperiod. I många fall kan det ha stor betydelse för företagens framtida utveckling att förlustavdraget inte går förlorat.

Det finns därför anledning att överväga en förlängning av förlustutjäm- ningsperioden. En förutsättning för att ett yrkande om förlustavdrag skall kunna prövas är dock att deklarationen för förluståret finns i behåll. Anledningen till att nuvarande sexårsgräns valdes var att självdeklarationer enligt 50 ä 2 mom. taxeringslagen (19561623). TL. skall förstöras sedan sex år har förflutit efter taxeringsårets utgång. Detsamma gäller enligt 50 & 3 mom. TL beträffande andra uppgifter som har lämnats till ledning vid taxering och handlingar som myndighet har upprättat vid taxeringskontroll. Regeringen kan dock föreskriva undantag från denna bestämmelse. Med stöd av detta bemyndigande har i l3å taxeringskungörelsen (1957515) föreskrivits att självdeklarationer och andra uppgifter som har lämnats av aktiebolag och ekonomisk förening samt handlingar som har upprättats vid taxeringskon- troll rörande bolaget eller föreningen skall förvaras intill dess sex år har förflutit efter utgången av det år då bolaget eller föreningen har upplösts. l förarbetena till förlustutjämningsförordningen diskuterades om inte en längre förlustutjämningsperiod borde införas för aktiebolag och ekonomiska föreningar. Från flera håll föreslogs en tidsperiod av tio år. Förslagen avvisades emellertid med hänvisning bl. a. till önskvärdheten av enhetliga bestämmelser. Vidare antogs att en sexårsperiod i regel skulle vara tillräcklig även för aktiebolag och ekonomiska föreningar.

Kravet på tillgång till de deklarationer och annat material som avser

• Sida 28
•  Original

Prop. 1977/78:79 28

förluståret utgör således inte något hinder mot att förlänga förlustutjäm- ningsperioden för aktiebolag och ekonomiska föreningar. Perioden bör dock inte vara alltför lång. Även om deklarationen för förluståret finns tillgänglig, ökar svårigheterna att beräkna förlustavdraget med varje år som går efter förluståret. Enligt min mening innebär den i förarbetena diskuterade tioårsperioden en lämplig avvägning.

Vad härefter gäller fysiska personer och andra juridiska personer än aktiebolag och ekonomiska föreningar är läget ett annat. En förlängning av förlustutjämningsperioden för dessa skattskyldiga förutsätter antingen att tiden för förvaring av deklarationer också förlängs eller att det öppnas en möjlighet att få förlustens storlek fastställd av skattemyndighet innan deklarationerna har hunnit förstöras. Båda dessa åtgärder är relativt genom- gripande och kan inte vidtas utan särskild utredning. Det är i och för sig önskvärt att reglerna är enhetliga för alla kategorier av skattskyldiga. 1 praktiken torde det dock endast i enstaka undantagsfall förekomma att den nu diskuterade gruppen av skattskyldiga har behov av längre förlustutjäm- ningsperiod än sex år. Jag anser därför att förlängningen av förlustutjäm- ningsperioden inte behöver omfatta fysiska personer eller andra juridiska personer än aktiebolag och ekonomiska föreningar.

Jag föreslår alltså att förlustutjämningsperioden förlängs till tio år för aktiebolag och ekonomiska föreningar medan nuvarande sexårsgräns behålls för övriga skattskyldiga. Den nya bestämmelsen bör tas in i 3 & förlustutjäm- ningsförordningen. Bestämmelsen bör tillämpas första gången vid 1978 års taxering. Den bör omfatta även förluster som har uppkommit under de gångna åren, dock inte förluster som har uppkommit så tidigt att de enligt nuvarande regler inte längre kunde utnyttjas för förlustavdrag vid 1977 års taxering. Detta innebär att förluster som har uppkommit under beskatt- ningsår. för vilket taxering har skett åren 1971-1977 eller sker senare år. omfattas av förlängningen av förlustutjämningsperioden.

Samtidigt föreslår jag vissa rent redaktionella ändringar i förordningen.

4. Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att antaga inom budgetdepartementet upprättade förslag till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen(19281370),

2. lag om ändring i förordningenfl960:63)om rätt till förlustutjämning vid taxering för inkomst.

5. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.