Prop. 1978/79:18

om stöd till studiecirklar i energifrågor

Regeringens proposition 1978 /79: 18 om stöd till studiecirklar i energifrågor;

beslutad den 28 september 1978.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upp- tagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN OLOF JOHANSSON

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag om särskilt stöd till studiecirklar i energifrågor under" budgetåret 1978/79. Förslaget innebär bl.a. att cirklar i energifrågor skall få tilläggsbidrag med 15 kr. per studietimme och att bidrag skall lämnas till Studieförbunden för att ta fram studie- material m.m. I propositionen föreslås att 2,2 milj. kr. anvisas för ma- terialbidrag m. m.

] Riksdagen 1978/79. ] saml. Nr 18

Prop. 1978/79: 18 . 2

Utdrag INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1978-09-28

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ullsten, Romanus, Turesson, Antonsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Åsling, Mundebo, Krönmark, Wikström, Johansson, Friggebo, Wirtén.

Föredragande: statsrådet Johansson

Proposition om stöd till studiecirklar i energifrågor

För att stimulera till en bred medborgardebatt i energifrågor beslöt riksdagen år 1977 att särskilt stöd skulle lämnas till studiecirklar i energifrågor som anordnades under budgetåret 1977/78 (prop. 1976/77: 107 s. 50, CU 1976/77: 32 s. 18, rskr 1976/77: 244, prop. 1977/78: 25 s. 91, NU 1977/78: 32, rskr 1977/78: 108).

För ändamålet anvisade riksdagen. på det under trettonde huvud- titeln uppförda reservationsanslaget Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m.m. medel för att täcka vissa kostnader cen- tralt hos studieförbunden för att ta fram material m. m. för studiecirklar som hade särskild inriktning på energiförbrukningen inom byggnads- beståndet. Skolöverstyrelsen har under budgetåret 1977/78 disponerat 1,6 milj. kr. för detta ändamål.

Riksdagen anvisade vidare 3395 000 kr. för materialbidrag m.m. för studiecirklar i mera allmänna energifrågor och för informationsåt— gärder för att främja rekryteringen av deltagare till sådana cirklar. Av beloppet beräknades 3,2 milj. kr. avse materialbidrag och 195 000 kr. informationsåtgärder. Dessa medel anvisades under det på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 under fjortonde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget Materialbidrag för energistudiecirklar m.m. Skolöverstyrelsen har disponerat medlen för materialbidrag. För samt- liga eirklar har materialbidraget utgått med 400 kr. per cirkel.

Enligt riksdagsbesluten skulle vidare studiecirklar i energipolitiska frågor vara garanterade ett tilläggsbidrag på 15 kr. per studietimme även om de inte var prioriterade enligt bestämmelserna i förordningen (1963: 463) om statsbidrag till det fria. och frivilliga folkbildningsarbetet (omtryckt senast 1974: 455, ändrad senast 1978: 530), den s. k. folkbild-

Prop. 1978/79: 18 3

ningsförordningen. Tilläggsbidraget lämnades utöver de statsbidrag som normalt utgår till sådana cirklar som uppfyller kraven för stöd till allmänna studiecirklar enligt folkbildningsförordningen och utgick från samma anslag som dessa statsbidrag, nämligen det under nionde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget Bidrag till studiecirkelverksamhet.

I enlighet med vad som anmäldes i prop. 1976/77: 107 (s. 51) beslu- tade regeringen vidare att statsbidrag fick utgå för de studiecirklar i energifrågor som påbörjades och avslutades under budgetåret 1977/78 även om de omfattade lägst 15 timmar mot normalt lägst 20 timmar.

I två skilda skrivelser den 30 augusti 1978 till industridepartementet och bostadsdepartementet har Skolöverstyrelsen redovisat omfattning- en av studiecirkelverksamheten avseende energifrågor under budgetåret 1977/78. Sammanlagt har drygt 5000 cirklar genomförts under året med totalt ca 44 000 deltagare. Drygt 3 000 av cirklarna har avsett stu- diecirklar med särskild inriktning på energiförbrukningen inom bygg- nadsbeståndet och resten cirklar avseende andra energifrågor.

I tre likalydande skrivelser den 6 juni 1978 till utbildnings-, bostads- och industridepartementen framhåller Folkbildningsförbundet att in— tresset är stort för en fortsättning av studieverksamheten i energi- frågor och anhåller om att särskilt stöd skall lämnas till studiecirklar i energifrågor även under budgetåret 1978/79.

Viktiga frågor inom energiområdet avses bli förelagda riksdagen för beslut under riksmötet 1978/79. Bl.a. med hänsyn till detta är det enligt min mening väsentligt att statsmakterna fortsätter att medverka till att studiecirkelverksamheten får den bredd och det kunskapsunderlag som behövs för att öka kunskapen i energifrågor och för att föra ut dessa frågor till diskussion.

Efter samråd med chefen för utbildningsdepartementet förordar jag därför att särskilt stöd lämnas till studiecirklar i energifrågor som ge- nomförs under budgetåret 1978/79.

Förutom det stöd till studiecirkelverksamhet som enligt folkbildnings- förordningen utgår till allmänna studiecirklar bör sålunda, liksom tidi- gare, ett tilläggsbidrag med 15 kr. per studietimme utgå för cirklar i energifrågor som anordnas under budgetåret 1978/79, även om cirklarna inte bedöms som prioriterade enligt bestämmelserna i folkbildningsför- ordningen. Det särskilda tilläggsbidraget bör utgå från det under nionde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget Bidrag till studiecirkelverksamhet.

Vidare föreslår jag, efter samråd med chefen för utbildningsdeparte— mentet, att statsbidrag i dessa fall skall få utgå för studiecirklar som omfattar lägst 15 timmar mot normalt lägst 20 timmar.

Liksom under budgetåret 1977/78 bör studieförbunden under budget- året 1978/79 kunna få bidrag för vissa kostnader centralt hos förbun- den för att framställa eget eller köpa in studiematerial i energifrågor och för utbildning av cirkelledare m.m. Bidraget bör uppgå till 400 kr.

'1 1 .'l

Prop. 1978/79: 18 4

per cirkel och utbetalas till studieförbunden på grundval av det faktiskt anordnade antalet cirklar.

Jag räknar med att antalet studiecirklar om energifrågor kan kom- ma att uppgå till ca 5 000. Jag beräknar därför medelsbehovet för det särskilda materialbidraget till 2 milj. kr.

Liksom under budgetåret 1977/78 bör särskilda medel anvisas för informationsåtgärder som behöver vidtas för att främja rekryteringen av deltagare till studiecirklama. Medelsbehovet för detta beräknar jag till 200 000 kr.

Det sammanlagda medelsbehovet för materialbidrag m.m. och infor- mationsåtgärder uppgår alltså till 2,2 milj. kr. Dessa medel bör anvisas på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 under ett särskilt förslagsanslag benämnt Materialbidrag m.m. för energistudie- cirklar under fjortonde huvudtiteln.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna vad jag har förordat beträffande stöd till studie- cirklar i energifrågor under budgetåret 1978/79,

2. till Materialbidrag m.m. för energistudiecirklar på tilläggs— budget I till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 under fjor- tonde huvudtiteln anvisa ett liörslagsanslag av 2 200 000 kr.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM |978 780540

Prop. 1978/79: 19

Regeringens proposition 1978/79: 19

om hälsoundersökning av sjöfolk;

beslutad den 26 oktober 1978.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga det förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar OLA ULLSTEN ANITHA BONDESTAM

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås vissa ändringar i mönstringsförordningens bestämmelser om hälsoundersökning av sjöfolk. Det nuvarande begrep- pet sjömansläkare avskaffas. I stället för två typer av läkarundersök- ningar med olika giltighetstid för läkarintygen införs ett enhetligt sy- stem med läkarundersökning vartannat år. Ungdomar under 18 år skall — bl. a. till följd av krav i en internationell konvention — läkarunder- sökas varje år. Det nuvarande kravet på en särskild årlig lungundersök- ning tas bort. Nya regler ges om läkares anmälan till myndighet, när läkaren finner att sjöman på grund av sitt hälsotillstånd är olämplig att utöva sjömansyrket.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 1979.

Prop. 1978/79: 19 2

Förslag till Lag om ändring i förordningen (1961: 87) om registrering och mönstring av sjömän (mönstringsförordningen)

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1961: 87) om registre- ring och mönstring av sjömän (mönstringsförordningen)1

dels att i 11, 33 och 52 55 orden ”Kungl. Maj:t” skall bytas ut mot ”regeringen”,

dels att 1, 4, 15, 37, 41, 43—49, 43 & skall ha nedan angivna lydelse.

3, 54 åå och rubriken närmast före

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 52 Svensk sjöman, som är anställd å svenskt handelsfartyg med en netto- dräktighet av 20 registerton eller mera, skall vara inskriven som sjöman i register hos arbetsmarknadsstyrelsen (sjömansregistret). Inskrivning må ock eljest ske av svensk sjöman,. som visar eller gör sannolikt att han är anställd eller skall vinna anställning å handelsfartyg. Inskrivning skall ske hos mönstringsförrättare.

Arbetsmarknadsstyrelsen utser mönstringsförrättare inom riket efter samråd med sjöfartsverket. Mönstringsförrättare utom riket är svensk konsul som av ministern för utrikes ärendena förordnats därtill. Förteckning över de orter där mönstringsförrättare finnes skall intagas i publikationen ”Un- derrättelser för sjöfarande”.

Arbetsmarknadsstyrelsen utser mönstringsförrättare inom riket efter samråd med sjöfartsverket. Mönstringsförrättare utom riket är svensk utlandsmyndighet som che- fen för" utrikesdepartementet ut- sett därtill. Förteckning över de orter där mönstringsförrättare fin- nes skall intagas i publikationen ”Underrättelser för sjöfarande”.

453

Inskrivning må icke ske av den, som på grund av sitt hälsotillstånd är förhindrad att taga anställning ombord på fartyg, ej heller av den för vilken påmönstringsförbud en- ligt 28 å gäller. Inskrivning av den, som icke uppnått myndig ål- der, må ej ske utan att förmyn- dare lämnat tillstånd därtill.

Sjöman skall med intyg av sjö- mansläkare styrka, att hinder på grund av hans hälsotillstånd icke föreligger mot inskrivning.

Sjömansläkare utses i den ord- ning Kungl. Maj:t bestämmer.

1 Senaste lydelse av 33 5 1969: 572 52 5 1971: 677. 2 Senaste lydelse 1969: 311.

Inskrivning må icke ske av den, som på grund av sitt hälsotillstånd är förhindrad att taga anställning ombord på fartyg, ej heller av den för vilken påmönstringsförbud en- ligt 28 å gäller. Inskrivning av den, som icke uppnått myndig ål- der, må ej ske utan att vårdnads- havare lämnat tillstånd därtill.

Sjöman skall med läkarintyg styrka, att hinder på grund av hans hälsotillstånd icke föreligger mot inskrivning.

3 Ändringen innebär bl. a. att tredje stycket upphävs.

Prop. 1978/79: 19 3 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 15 54 Vid mönstringstillfället skall Vid mönstringstillfållet skall sjömannen med intyg av sjömans- läkare styrka, att hinder på grund av hans hälsotillstånd icke före- ligger mot påmönstringen. Därest icke av läkarintyget framgår, att sjömannen inom ett år dessför- innan undergått lungundersökning, skall han förete särskilt intyg över sådan undersökning.

Läkarintyg, som företes vid på- mönstring å fartyg med en brutto- dräktighet av 200 registerton eller mera, skall vara utfärdat efter så- dan grundlig undersökning som avses i 43 9.

sjömannen med läkarintyg styrka, att hinder på grund av hans hälso- tillstånd icke föreligger mot på- mönstringen.

37 55

För svenskt handelsfartyg med en nettodräktighet av 20 register- ton eller mera, för vilket sjömans- rulla, som i 34 & sägs, ej utfärdas och vilket icke utgår allenast på lustresa eller annan tillfällig resa, skall befälhavaren upprätta man- skapsförteckning. Sådan förteck- ning skall innehålla uppgifter om fartyget samt dess redare, befäl- havare och besättning. Av förteck- ningen skall framgå, att föreskriv- na krav i fråga om befälets behö- righet samt fordringarna enligt 6 kap. 1 & kungörelsen den 19 no- vember 1965 (nr 908) med till- lämpningsföreskrifter till lagen den 19 november 1965 (nr 719) om säkerheten på fartyg i fråga om syn- och hörselförmåga hos den, som nyttjas såsom utkiksman eller rorsman, äro uppfyllda. Man- skapsförteckning gäller under far- tygets seglationstid, dock under högst ett år från upprättandet.

För svenskt handelsfartyg med en nettodräktighet av 20 register- ton eller mera, för vilket sjömans- rulla, som i 34 & sägs, ej utfärdas och vilket icke utgår. allenast på lustresa eller annan tillfällig resa, skall befälhavaren upprätta man- skapsförteckning. Sådan förteck- ning skall innehålla uppgifter om fartyget samt dess redare, befäl- havare och besättning. Av förteck- ningen skall framgå, att föreskriv- na krav i fråga om befälets behö- righet samt fordringarna enligt 6 kap. 1 % förordningen (1965: 908) om säkerheten på fartyg i fråga om syn- oeh hörselförmåga hos den, som nyttjas såsom utkiksman eller rorsman, äro uppfyllda. Man- skapsförteckning gäller under far- tygets seglationstid, dock under högst ett år från upprättandet.

Manskapsförteckning skall upprättas i två exemplar och godkännas av mönstringsförrättare. Ena exemplaret av förteckningen skall finnas ombord å fartyget och det andra förvaras vid sjömansregistret.

4 Ändringen innebär bl. a. att andra stycket upphävs. 5 Senaste lydelse 1969: 311.

Prop. 1978/79: 19

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

41 se

För svenskt fartyg, som enligt gällande passagerarfartygscertifi— kat må nyttjas till passagerares befordran i kustfart eller vid- sträcktare fart, må ej utfärdas års- pass, med mindre fartyget är för- sett med giltig sjömansrulla.

Svenskt fartyg av den beskaf- fenhet, att det skall antecknas i fartygsregistret, må icke tullklare- ras för avgång till utrikes ort, med mindre fartyget är försett med gil- tig sjömansrulla.

För fartyg, som avses i 37 5 första stycket, må ej utfärdas års- pass, med mindre manskapsför- teckning upprättats för fartyget.

Låkarkontroll av sjömän

Svenskt handelsfartyg med en nettodräktighet av 20 registerton eller mera samt svenskt handels- fartyg där påmönstring skett en- ligt 13 5 må icke tullklareras för avgång till utrikes ort, med mindre fartyget är försett med giltig sjö- mansmlla.

Hålsounderso'kning av sjömän

435

Sjöman bör minst en gång vart- annat år genomgå grundlig läkar- undersökning av sjömansläkare. Över sådan undersökning skall ut- färdas särskilt intyg.

Sjöman som enligt 12 5 är skyl— dig att mönstra skall minst en gång vartannat år genomgå läkarunder- sökning. Detsamma gäller för den som påmönstras enligt 13 9 och har befattning ombord.

Har sjömannen ej fyllt 18 år skall han undergå läkarundersök- ning varje år.

Över läkarundersökning skall utfärdas särskilt intyg.

44 &?

Läkarintyg må ej godtagas för ändamål som i 4 och 15 55 sägs, om längre tid än tre månader för- flutit från utfärdandet. Särskilt läkarintyg enligt 43 å må dock godtagas intill två år från utfär— dandet, därest icke intygets giltig— het särskilt begränsats. Om särskilt villkor för sjöman att hava under- gått lungundersökning stadgas i 15 5.

Läkarintyg må ej godtagas för ändamål som i 4 och 15 så sägs, om längre tid än två år förflutit från utfärdandet eller, i fråga om sjöman som ej fyllt 18 år, ett år från utfärdandet. Om tiden för in- tygets giltighet utgår medan far- tyget är till sjöss eller i hamn där läkare med behörighet att utfärda intyg ej finnes, skall befälhavaren se till att sjöman som avses i 43 $$

ösenaste lydelse 1968: 444. Ändringen innebär bl.a. att första och tredje styckena upphävs. 7 Senaste lydelse 1968: 444.

Prop. 1978/79: 19 5

Föreslagen lydelse genomgår läkarundersökning i första hamn där så kan ske.

Nuvarande lydelse

Enligt de närmare anvisningar, som socialstyrelsen utfärdar, skall ' mönstringsförrättare i samband med påmönstring begära, att sjöman företer intyg, som utfärdats inom kortare tid än i första stycket sägs, om det finnes påkallat av sjukdom eller olycksfall, som drabbat sjö- mannen efter den senast undergångna läkarundersökningen.

45 se

Finner sjömansläkare vid under— sökning av sjöman, att sjömannen på grund av sitt hälsotillstånd är olämplig att utöva sjömansyrket, åligger det läkaren att ofördröj— ligen göra anmälan därom till sjö- mansnämnden. Sådan anmälan må, om så finnes lämpligen kunna ske, begränsas att gälla yrkesut- övning i viss befattning eller i viss fart.

Finner läkare vid undersökning av sjöman, att sjömannen på grund av sitt hälsotillstånd är olämplig att utöva sjömansyrket, bör läka- ren göra anmälan därom till sjö- fartsverket. Sådan anmälan må, om så finnes lämpligen kunna ske, begränsas att gälla yrkesut- övning i viss befattning eller i viss fart.

46 å9

När anmälan enligt 45 & göres, skall sjömannen genom läkarens för- sorg utan dröjsmål underrättas därom. Sjömannen äger, om han anser anmälan sakna fog, påkalla socialstyrelsens prövning av de omständig— heter, på vilka anmälan grundats. Om utgången av prövningen skall styrelsen skyndsamt underrätta sjömannen. Mot socialstyrelsens beslut får talan icke föras.

Finner socialstyrelsen vid pröv- ning enligt första stycket att an- mälan icke bort göras, skall be- sked därom genast tillställas sjö- mansnämnden.

Finner socialstyrelsen vid pröv- ning enligt första stycket att an- mälan icke bort göras, skall be- sked därom genast tillställas sjö- fartsverket.

47 gm

Har anmälan enligt 45 & eller besked enligt 46 5 andra stycket inkommit till sjömansnämnden, skall nämnden snarast möjligt till- ställa sjömansförmedlingarna och mönstringsförrättarna inom riket underrättelse därom. Sådan under- rättelse skall jämväl, i den ut- sträckning som finnes påkallad, tillställas mönstringsförrättarna utom riket.

8 Senaste lydelse 1969: 311. 9 Senaste lydelse 1969: 311. 10 Senaste lydelse 1969: 311.

Har anmälan enligt 45 5 eller besked enligt 46 å andra stycket inkommit till sjöfartsverket, skall verket snarast möjligt tillställa sjö- mansförmedlingarna och mönst- ringsförrättarna inom riket under- rättelse därom. Sådan underrättel- se skall jämväl tillställas mönst- ringsförrättama utom riket.

Prop. 1978/79: 19

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

48 5511

Företer sjöman, som till följd av sjömansläkares anmälan varit förhindrad att taga anställning å fartyg, i samband med inskrivning i sjömansregistret eller påmönst- ring intyg från sjömansläkare, att sjömannens hälsotillstånd icke längre utgör hinder mot hans an- ställning ombord å fartyg, åligger det den som verkställer inskriv- ningen eller påmönstringen att ge- nast giva sjömansnämnden med- delande därom. Det åligger därvid nämnden att utan dröjsmål under- rätta de sjömansförmedlingar och mönstringsförrättare, som blivit underrättade om hindret, att det- samma upphört.

Företer sjöman, som till följd av läkares anmälan varit förhind- rad att taga anställning å fartyg, i samband med inskrivning i sjö— mansregistret eller påmönstring läkarintyg, att sjömannens hälso- tillstånd icke längre utgör hinder mot hans anställning ombord å fartyg, åligger det den som verk- ställer inskrivningen eller på- mönstringen att genast giva sjö- fartsverket meddelande därom. Det åligger därvid verket att utan dröjsmål underrätta de sjömans- förmedlingar och mönstringsför- rättare, som blivit underrättade om hindret, att detsamma upphört.

49 5512

Närmare föreskrifter om läkar- intyg enligt denna förordning meddelas särskilt. Angående an- mälan som avses i 45 5 meddelas erforderliga anvisningar av social- styrelsen i samråd med sjöfarts- verket.

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om läkarun- dersökning av sjömän och om lä— karintyg.

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får före- skriva eller för visst fall medge undantag från denna förordning i frågor som avses i första stycket.

53 513

Närmare föreskrifter för till- lämpningen av 7 och 8 åå medde- las av arbetsmarknadsstyrelsen ef- ter samråd med centrala folkbok- förings- och uppbördsnämnden.

Närmare föreskrifter för verk- ställigheten av 7 och 8 55 medde- las av arbetsmarknadsstyrelsen ef- ter samråd med riksskatteverket.

Närmare föreskrifter i övrigt angående inskrivningen och mönstring- en av sjömän meddelas av sjöfartsverket efter samråd med arbetsmark- nadsstyrelsen. Sjöfartsverket har därvid att fastställa formulär till sjö- fartsbok, sjömansrulla och mönstringsbevis samt manskapsförteckning jämte tillhörande rapport.

I fråga om den verksamhet, som enligt denna förordning ankom- mer på svensk konsul, skola före- skrifterna utfärdas i samråd med

11 Senaste lydelse 1969: 311. 12 Senaste lydelse 1969: 311. 13 Senaste lydelse 1969: 311.

I fråga om den verksamhet, som enligt denna förordning ankommer på mönstringsbehörig utlandsmyn— dighet, skola föreskrifterna utfär-

Prop. 1978/79: 19

Nuvarande lydelse utrikesdepartementet.

Föreslagen lydelse das efter samråd med utrikesde- partementet.

54 514 Fartygs befälhavare, som i strid mot bestämmelserna i denna förord- ning låter sjöman tillträda befattning eller anställning på fartyg utan påmönstring eller frånträda befattning utan avmönstring eller som un- derlåter att föranstalta om avmönstring, när fartygets sjömansrulla upp- hört att gälla, dömes till böter.

Till böter dömes ock befälha- vare, vilken underlåter att fullgöra vad som enligt 37—39 55 åligger honom eller vilken, utan att så— dant fall föreligger som i första stycket avses, i strid mot 1 & låter sjöman tillträda befattning eller anställning på fartyg utan att sjö- mannen är inskriven i sjömans- registret.

Till böter dömes ock befälha- vare, vilken underlåter att fullgöra vad som enligt 37—39 55 och 44 5 första stycket åligger honom eller vilken, utan att sådant fall före- ligger som i första stycket avses, i strid mot 1 & låter sjöman till- träda befattning eller anställning på fartyg utan att sjömannen är inskriven i sjömansregistret.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979. Läkarintyg som har utfärdats före ikraftträdandet gäller fortfarande i enlighet med äldre bestämmelser.

14 Senaste lydelse 1973: 287.

Prop. 1978/79: 19 8

Utdrag KOMMUNIKATIONSDEPARTEMJENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1978-10-26

Närvarande: statsministern Ullsten, ordförande, och statsråden Sven Ro- manus, Mundebo Wikström, Friggebo, Wirtén, Huss, Rodhe, Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winther, De Geer, Cars, Gabriel Romanus, Tham, Bondestam

Föredragande: statsrådet Bondestam

Proposition om hälsoundersökning av sjöfolk

Sjömansyrket har under alla tider ansetts vara förenat med speciella hälsorisker. Det har därför ställts vissa medicinska krav på personer som skall tjänstgöra till sjöss. För att uppfylla dessa krav skall sjöman enligt de regler som f.n. gäller i Sverige förete intyg av sjömansläkare att han inte på grund av sitt hälsotillstånd är förhindrad att tjänstgöra ombord.

I skrivelse till chefen för kommunikationsdepartementet i augusti 1970 påtalade socialstyrelsen och sjöfartsverket vissa förhållanden som rörde hälsokontrollen av sjöfolk. Socialstyrelsen har härefter i skrivelse till regeringen i augusti 1976 föreslagit vissa åtgärder för att komma till rätta med brister i det nuvarande sjömansläkarsystemet. Därvid aktua- liserades bl. a. ett av socialstyrelsens översynsutredning väckt förslag om ett allmänt bemyndigande för offentligt anställda läkare i öppen vård och företagsläkare inom sjöfartsnäringen att vara sjömansläkare.

Under åren 1976 och 1977 har reglerna i det nuvarande sjömans- läkarsystemet setts över. Arbetet har bedrivits vid sammanträden och andra överläggningar mellan företrädare för kommunikationsdeparte- mentet, utrikesdepartementet, socialclepartementet, socialstyrelsen, sjö- fartsverket, sjömansnämnden, arbetsmarknadsstyrelsen, Landstingsför- bundet, Rederiföreningen för mindre fartyg, Svenska maskinbefälsför- bundet, Svenska sjöfolksförbundet, Sveriges fartygsbefälsförening och Sveriges redareförening. Dessutom har ett antal sjömansläkare deltagit i överläggningarna. Under arbetet har huvudsaklig enighet uppnåtts om vissa ändringar i reglerna om hälsoundersökning av sjöfolk.

I det följande lämnar jag en redogörelse för gällande bestämmelser och resultatet av översynsarbetet.

Gällande bestämmelser om hälsoundersökning av sjömän finns huvudsakligen i förordningen (1961: 87) om re-

Prop. 1978/79: 19 9

gistrering och mönstring av sjömän (mönstringsförordningen) (ändrad senast 1973: 287), kungörelsen (1970: 160) om läkarintyg för sjöfolk och kungl. brev den 12 maj 1961 angående bestämmelser om antagande av sjömansläkare m. m. '

De grundläggande reglerna om hälsoundersökning av sjömän finns i 43—49 && mönstringsförordningen. Bestämmelser om sjömansläkare, läkarintyg och sjömans hälsotillstånd finns också i 4, 14 och 15 55 för- ordningen. Reglerna innebär i korthet följande.

För att sjöman skall bli inskriven i sjömansregistret eller få påmönst- ra fartyg måste han med intyg av sjömansläkare styrka att hinder inte föreligger härför på grund av hans hälsotillstånd. Sjömannen skall vid påmönstring visa särskilt intyg om genomgången lungundersökning, om det inte av läkarintyget framgår att han inom ett år dessförinnan har un- dergått sådan undersökning. Enligt 43 & bör sjöman minst en gång vart- annat år genomgå grundlig läkarundersökning av sjömansläkare. I 44 & ges regler om läkarintygs giltighetstid. Läkarintyg får inte godtas vid inskrivning i sjömansregistret eller vid påmönstring, om längre tid än tre månader har förflutit från utfärdandet. Intyg som har utfärdats efter grundlig läkarundersökning enligt 43 & får dock godtas intill två år från utfärdandet. Finner sjömansläkare att sjöman på grund av sitt hälso- tillstånd är olämplig att utöva sjömansyrket, skall han enligt 45 5 an- mäla det till sjömansnämnden. Sjömannen skall underrättas om sådan anmälan. Han kan begära att socialstyrelsen prövar ärendet. När sjö- mansnämnden har fått anmälan från läkare skall den snarast underrätta sjömansförmedlingarna och mönstringsförrättarna. Motsvarande under— rättelser till nämnden, sjömansförmedlingar och mönstringsförrättare skall ske när tidigare avstängd sjöman företer läkarintyg om att hans hälsotillstånd inte längre utgör hinder för anställning ombord på fartyg.

I kungörelsen om läkarintyg för sjöfolk anges bl.a. vad som anses som tillräcklig syn- och hörselförmåga när läkarintyg utfärdas. Sjöfarts- verket får efter samråd med socialstyrelsen medge undantag från ford- ringarna på syn- och hörselförmåga. Närmare föreskrifter om läkar- undersökning som ligger till grund för läkarintyg meddelas av social- styrelsen, som också fastställer formulär för läkarintyg. Vidare finns i kungörelsen regler om bl.a. förvaring av läkarintyg och om ersättning för läkarundersökning.

I brevet angående bestämmelser om antagande av sjömansläkare m. rn. bemyndigades dåvarande medicinalstyrelsen dels att utse sjömans- läkare i Sverige, dels att godta i utländsk hamn verksam läkare att utom riket utfärda sådana läkarintyg som enligt mönstringsförordningen skall utfärdas av sjömansläkare. Sjömansläkare bör ha förvärvat erfarenhet av sjöfolks arbetsförhållanden.

Fordringar på tillräcklig syn- och hörselförmåga m.m. finns också i 6 & sjöbefälskungörelsen (1960: 487, ändrad senast 1978: 206) och

Prop. 1978/79: 19 10

6 kap. 1 5 förordningen (1965: 908) om säkerheten på fartyg (omtryckt 1978: 346). .

Närmare bestämmelser om läkarundersökningens omfattning finns i medicinalstyrelsens cirkulär den 25 september 1961 med anvisningar för sjömansläkare.

Socialstyrelsen och sjöfartsverket konstaterade i den gemensamma skrivelsen i augusti 1970 att det efter den 1 januari 1970 hade uppkommit vissa svårigheter att få läkarundersökningar av sjö- män utförda av sjömansläkare som var landstingsanställda tjänsteläkare. Detta hade i sin tur fört med sig förseningar och förlängda hamnuppe- håll med därav föranledda kostnader. Även sjömännen drabbades av den uppkomna situationen genom att de måste vänta oskäligt länge eller resa till avlägsna orter för att få läkarintyg. För att förbättra för- hållandena hade socialstyrelsen dels försöksvis medgett att intyg som utfärdats av godtagen utländsk läkare fick gälla även för påmönstring i svensk hamn, dels hemställt att Landstingsförbundet skulle rekommen- dera sina medlemmar att vidta åtgärder för att underlätta genomföran- det av hälsoundersökningar för sjöfolk. Socialstyrelsen och sjöfartsver- ket hoppades att dessa åtgärder skulle förbättra situationen men be- farade att vissa svårigheter ändå kunde komma att bestå.

Socialstyrelsen framhöll i skrivelsen i augusti 1976 att det var nödvändigt att se över hela det sjöfartsmedicinska området i syfte att få till stånd en utvidgad hälsokontroll för alla anställda inom sjöfartsnäringen. De principer som gäller för modern företagshälsovård borde därvid eftersträvas. Dessa frågor borde enligt styrelsen diskuteras i samband med förslag till ny lagstiftning om mönstring av sjömän. Socialstyrelsens översynsutredning hade kommit fram till att vissa bris— ter redan nu kunde avhjälpas. Förslagen finns i en promemoria dag— tecknad den 17 juni 1976.

I promemorian påtalades de svårigheter att rekrytera sjömansläkare som rätt under de senaste åren och de betydande olägenheter detta medfört för rederier och sjömän. Översynsutredningen ansåg att det inte behövs någon specialläkarkår för undersökning och utfärdande av läkarintyg för sjöfolk. Utredningen föreslog därför att offentligt anställ- da läkare i öppen vård och företagsläkare inom sjöfartsnäringen skulle ges ett allmänt bemyndigande att vara sjömansläkare.

I en gemensam framställning till chefen för kom- munikationsdepartementet i april 1 978 hemställ- de arbetsmarknadsstyrelsen och sjöfartsverket att regeringen skulle låta se över reglerna om mönstring och registrering av sjöfolk. Fram- ställningen har remissbehandlats och bereds f.n. inom regeringskansliet.

Vid de överläggningar som under åren 1976 och 1977 har ägt rum mellan företrädare för berörda myndigheter och organisationer har det redan från början rått enighet om behovet av ändringar i fråga om

Prop. 1978/79: 19 11

hälsoundersökningar av sjöfolk. Arbetet har resulterat i förslag till änd- ringar i mönstringsförordningen och förslag till .en författning, som skall ersätta såväl kungörelsen om läkarintyg för sjöfolk som det kungl. brevet den 12 maj 1961 angående bestämmelser om antagande av sjö- mansläkare rn. m. Vidare har socialstyrelsen utarbetat förslag till en ny kungörelse med föreskrifter om hälsoundersökning av sjöman, som mer i detalj reglerar undersökningens omfattning och inriktning. Jag övergår nutillattredovisa huvuddragen av översynsarbetet.

Såsom har framgått av min redogörelse för nuvarande bestämmelser får läkarintyg inte godtas under längre tid än tre månader från utfär- dandet, om inte sjömannen har genomgått en grundlig läkarundersök- ning enligt 43 å mönstringsförordningen. Läkarintyg efter grundlig un- dersökning får godtas intill två år från utfärdandet, om inte intygets giltighet särskilt har begränsats. Kritik har framförts mot systemet med läkarintyg med olika lång giltighetstid och enighet föreligger om att det i fortsättningen bör finnas endast ett system med läkarundersökning minst en gång vartannat år. Intygen föreslås således gälla två år från utfärdandet. För ungdomar som inte har fyllt 18 är bör uppställas krav på årlig läkarundersökning. Det kravet finns i internationella arbetsorga- nisationens (ILO) konvention nr 16 om läkarundersökning av unga sjö- män. Om giltighetstiden för ett intyg går ut medan fartyget är till sjöss eller i hamn där läkare med behörighet att utfärda intyg inte finns, skall enligt förslaget befälhavaren se till att sjömannen genomgår läkar- undersökning i första hamn där så kan ske. Underlåter befälhavaren detta, skall han kunna dömas till böter enligt 54 &.

Giltigt läkarintyg skall liksom f. n. företes vid inskrivning i sjömans- registret och vid påmönstring. Skyldighet att underkasta sig regelbundna läkarundersökningar bör gälla för den som är skyldig att mönstra. Det- samma bör gälla för den som påmönstras frivilligt enligt 13 5 och har befattning ombord.

För att avhjälpa de olägenheter som angavs i socialstyrelsens skri- velse i augusti 1976 är det nödvändigt att flera läkare får behörighet att utfärda läkarintyg. Det är då inte möjligt att kräva att läkaren har erfa- renhet av sjöfolks arbetsförhållanden. Beteckningen sjömansläkare bör därför ändras till läkare.

Kravet på årlig lungundersökning i 15 & mönstringsförordningen före- slås utgå. Förslaget är föranlett av rekommendationer från socialstyrel- sen om återhållsamhet med användningen av röntgen- och skärmbilds- undersökning i hälsokontrollerande syfte med hänsyn till de strålrisker patienten utsätts för. Styrelsen har — trots att sjömännen får anses ut- göra en riskgrupp i vad avser lungtuberkulos -— funnit det lämpligt med en tvåårsintervall mellan undersökningarna.

Den gällande ordningen i 45 & mönstringsförordningen, enligt vilken sjömansläkare, som finner att sjöman på grund av sitt hälsotillstånd är

Prop. 1978/79: 19 12

olämplig att utöva sjömansyrket, ofördröjligen skall göra anmälan där- om till sjömansnämnden, har kritiserats starkt under översynen. Kriti- ken avser dels att läkarens anmälningsskyldighct är obligatorisk, dels att anmälan skall göras till sjömansnämnden. Det är främst socialstyrelsen som har kritiserat den obligatoriska. anmälningsskyldigheten. Styrelsen har framhållit att denna är oförenlig med den relation läkare—patient som bör råda vid undersökningen av sjömannen. Det har också fram- hållits att sjömansläkare i stor utsträckning inte tillämpar bestämmelsen. Vid överläggningarna har enighet uppnåtts om att obligatoriet bör tas ' bort och ersättas av en möjlighet för läkare att göra anmälan. Sådan bör göras framför allt när sjöman lider av allvarlig psykisk sjukdom eller visar tydliga tecken på alkohol- eller narkotikamissbruk. Kritiken mot att anmälan skall göras till sjömansnämnden har kommit främst från de ombordanställdas organisationer. Dessa har framhållit att sjömans- nämnden huvudsakligen sysslar med disciplinära bestraffningar och att det därför framstår som olämpligt att sjömän med mindre gott hälso- tillstånd riskerar att sammanblandas med dem som har uppträtt olämp- ligt. En lämplig lösning på problemet anses vara att anmälan görs till sjöfartsverket. När anmälan har gjorts skall verket underrätta sjömans- förmedlingar och mönstringsförrättare härom.

Vid översynen har också föreslagits ett antal ändringar i mönstrings- förordningen av huvudsakligen formell eller redaktionell karaktär. I detta avseende vill jag framhålla följande.

I 1 och 53 åå har uttrycket ”svensk konsul” bytts ut mot ”svensk ut- landsmyndighet” resp. ”mönstringsbehörig utlandsmyndighet”. Detta hänger samman med att utlandsmyndighet numera är det vedertagna begreppet i fråga om svensk utlandsrepresentation. Sålunda talas i för- ordningen (1976: 785) med instruktion om handläggning av sjöfarts- ärenden vid utlandsrcpresentationen genomgående om utlandsmyndig- het som handläggare av ärenden. I 4- 5 har ordet ”förmyndare” bytts ut mot ”vårdnadshavare”, vilket bättre återspeglar regleringen i 6 kap. 4 & föräldrabalken. I 41 5 har första och tredje styckena tagits bort. Dessa bestämmelser fyller inte längre någon funktion sedan begreppet ”års- pass" har tagits bort ur tullagstiftningen. Det nuvarande andra stycket i samma paragraf måste formuleras om med hänsyn till de ändringar som år 1973 (prop. 1973: 42, LU 22, rskr 272, SFS 1973: 1064) gjordes i fråga om registreringsplikt för skepp i sjölagen (1891: 35 s. 1, ändrad senast 1978: 136). Enligt nu gällande regler skall svenskt skepp -— var- med förstås fartyg vars skrov har en största längd av minst tolv meter och en största bredd av minst fyra meter — vara infört i skeppsregistret. Denna bestämning passar inte i mönstringsförordningen. I stället bör regeln om tullklarering avse svenskt handelsfartyg med en nettodräktig— het av 20 registerton eller mera samt svenskt handelsfartyg där på- mönstring har skett enligt 13 & mönstringsförordningen. I 49 & föreslås

Prop. 1978/79: 19 13

ett bemyndigande för regeringen eller myndighet som regeringen be- stämmer att meddela närmare föreskrifter om läkarundersökning av sjömän och om läkarintyg. Häri inbegrips givetvis även befogenhet att uppställa de hälsokrav som behövs. Bemyndigandet innefattar också rätt att föreskriva eller medge undantag från förordningen i sådana frågor. I 53 5 har centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden ersatts med riksskatteverket sedan nämnden har gått upp i verket.

Under översynsarbetet har beaktats innehållet i ILO-konventionerna nr 16 och 73, vilka båda handlar om läkarundersökning av sjömän.

Efter samråd med statsrådet Lindahl ansluter jag mig för egen del till de föreslagna ändringarna och förordar att de genomförs. De nya reglerna blir i viss mån av provisorisk karaktär, eftersom mönstringsför- ordningen bör bli föremål för en genomgripande översyn. Jag vill i detta sammanhang erinra om den framställning härom som arbetsmark- nadsstyrelsen och sjöfartsverket har gett in. Liknande överväganden hade redan tidigare gjorts i kommunikationsdepartementet och det är bekant för mig att parterna på sjöarbetsmarknaden också önskar en översyn av regleringen i mönstringsförordningen.

Upplysningsvis vill jag nämna att jag senare avser att föreslå rege- ringen att läkarintyg för sjöfolk i Sverige får utfärdas av den som är behörig att utöva läkaryrket. Utomlands skall läkarintyg få utfärdas av läkare som har utsetts av chefen för utrikesdepartementet.

Lagförslaget bör genomföras med verkan från den 1 juli 1979. Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att rege- ringen föreslår riksdagen

att antaga inom kommunikationsdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i förordningen (1961: 87) om registrering och mönstring av sjömän (mönstringsförordningen).

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslu- tar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredraganden har lagt fram.

NORSTEDTS TRYCKER! STOCKHOLM I978