Prop. 1976/77:107

om hushållning med energi i byggnader m.m.

Regeringens proposition 1976/ 77: 107

om hushållning med energi i byggnader m. m.

beslutad den 3 mars 1977.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de Förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDlN 15va OLSSON

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag som syftar till att Förbättra hus- hållningen med energi i byggnader m.m. Det är angeläget att kraftfulla åtgärder vidtas för att ytterligare höja ambitionsnivån i energisparandet. De förslag som läggs fram utgör på olika sätt åtgärder för att öka energisparandet.

Förbättringar och förstärkningar av det statliga energisparstödet avseende bostäder, allmänna samlingslokaler m. m., kommunala. landstingskommu- nala och civila statliga byggnader föreslås.

När det gäller bostäder föreslås maximibeloppet för bidrag bli höjt från 2 000 till 3000 kr. per lägenhet. Räntebidrag föreslås kunna utgå för lån enligt energisparkungörelsen. Amorteringstiden för energisparlån förlängs. När lån utgår för enbart energibesparande åtgärder förlängs tiden från nu- varande l0 till normalt 20 år. När energisparlån utgår i kombination med bostadslån för ombyggnad skall amorteringstiden vara densamma som för bostadslånet. Vidare ändras reglerna för återbetalning av energisparlån så att lånen återbetalas med en årliga annuitet.

Behovet av att fortlöpande pröva såväl vilka åtgärder som bör stödjas med hänsyn till ny teknik m.m. som storleken av de kostnader som får ingå i bidrags- och låneunderlaget för energibesparande åtgärder stryks under.

Möjligheterna att få energisparstöd enligt energiSparkungörelsen föreslås utvidgat till att omfatta även vissa lokaleri bostadsområden. Bidrag föreslås under vissa förutsättningar kunna utgå med högst 30 kr. per m2 våningsyta. Medelsbehovet för stöd till bostäder och nämnda lokaler beräknas till 429 milj. kr.

Prop. 1976/77:107 2

Maximibeloppet för bidrag till energisparåtgärder i allmänna samlings- lokaler, kommunala och landstingskommunala byggnader föreslås höjt från nuvarande 150 000 kr. till 300 000 kr. För energisparstöd till allmänna samlingslokaler m. m., kommunala och landstingskommunala byggnader samt civila statliga byggnader föreslås sammanlagt 45 milj. kr. för budgetåret 1977/ 78.

För fortsatt prototyp- och demonstrationsverksamhet inom energiom- rådet föreslås 6 milj. kr. för budgetåret 1977/78.

I syfte att stimulera kommunernas intresse för att bedriva informations- och rådgivningsverksamhet inom energisparområdet föreslås 15 milj. kr. att användas för bidrag till kommunerna.

För att effekten av och möjligheterna till energibesparingar i befintliga byggnader skall kunna bedömas och för att kunskap om hur bebyggelsen är beskaffad från energihushållningssynpunkt skall kunna erhållas fö- reslås att en undersökning av byggnadsbeståndet påbörjas. Statens institut för byggnadsforskning föreslås därför lå i uppdrag att i samarbete med sta- tistiska centralbyrån utföra en sådan undersökning. För budgetåret 1977/ 78 föreslås att drygt 2 milj. kr. anvisas för ändamålet.

[ propositionen föreslås att den forskningsinriktade experimentverksam- heten utökas. Verksamheten syftar till att ge kunskap om på vilket sätt en god energihushållning i byggnader bäst uppnås. Detta avses ske genom att i full skala pröva exempelvis nya installationssystem för uppvärmning och varmvattenförsörjning m. m.. nya hustyper och ny byggnadsteknik lik- som nya energikällor. Denna forskningsinriktade experimentverksamhet. som får ses som en komplettering till energiforskningsprogrammet under industridepartementets huvudtitel, bör enligt propositionen anförtros statens råd för byggnadsforskning. För detta ändamål föreslås förstärkningar av re- surserna med 25 milj. kr. för budgetåret l977/78. Dessuom förutskickas ytterligare insatser.

I propositionen behandlas även behovet av att informera och utbilda bl. 3. de enskilda medborgarna, de anställda i kommunerna och de yrkesverk- samma i olika led av byggprocessen. För sådana insatser beräknas ca 5

milj. kr. under budgetåret 1977/78. [ propositionen redovisas slutligen vissa förbättringar av möjligheterna

att finansiera utbyggnad av ljärrvärme med stöd av lån från kreditmark- naden.

Prop. l976/77:107 ;;i 3

Utdrag BOSTADSDEPARTEM ENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1977-03-03

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus, Turesson, Gustavsson, Mogård, Olsson, Åsling, Söder, Troedsson, Mundebo, Krönmark, Burenstam Linder. Wikström, Johansson, Friggebo

Föredragande: statsrådet Olsson

Proposition om hushållning med energi i byggnader m. m.

1. Inledning

Energiförbrukningen i Sverige utgör f. n. (preliminära värden år 1976) omkring 440 TWhl om året. Härav går drygt 4 % till industrin (inkl. uppvärmning av industrins byggnader) och nära 20 % till samfärdsel och transporter. Resterande ca 40 % går till hushåll, handel, förvaltning,jord- bruk och övriga ändamål. Den helt dominerande delen av dessa 40 %. avser uppvärmning och ventilation m.m. i byggnader.

Riksdagens beslut år 1975 (prop. 1975130 bil.], NU l975:30, rskr 19751202 och bil. 2, CU l975:28, rskr l975:203) om energihushållningen innebar bl. a. att ökningen av energiförbrukningen skulle begränsas. För tiden t. o. m. år l985 skulle den totala energiförbrukningen tillåtas öka med i genomsnitt 2 % per år. Den totala årsförbrukningen 1985 skulle därmed komma att uppgå till ca 540 TWh.

Det år 1975 uppsatta energisparmålet baserades bl.a. på beräkningen att ökningen av industrins energiförbrukning skulle begränsas till i genom- snitt 3 9-6 per år. För att detta skulle kunna uppnås anvisades medel för stöd till energibesparande åtgärder i näringslivet. Stödet omfattar dels besparingsåtgärder i byggnader, dels åtgärder för förbättrad energihus- hållning i industriella processer, dels prototyp- och demonstrationsan- läggningar. Genom ändring i byggnadslagen (l947:385, omtryckt l972z775, ändrad senast l976:ö67) infördes krav på regeringsprövning

'] TWh Terrawattimme = 1 miljard kilowattimmar

Prop. 1976/77:107 4

av vissa energikrävande industribyggnader. Vidare beslutades om åtgär- der för att möjliggöra intensifierade utbildningsinsatser inom bl. a. de uppvärmnings- och ventilationstekniska områdena.

Vad gäller den andra stora förbrukningssektorn, byggnadsuppvärm- ning, angavs inte närmarc hur konsumtionen skulle tillåtas öka. Det samlade 2-procentsmålet utgick emellertid bl. a. från beräkningar enligt vilka t. ex. energiförbrukningen för uppvärmning av bostäder skulle min- ska med i genomsnitt 0,9 % per år under perioden.

Följande åtgärder beslutades. Det ekonomiska stöd som infördes år 1974 i syfte att stimulera till energibesparande åtgärder i bostäder, kommunala, landstingskommunala och statliga byggnader förstärktes. Vidare infördes energisparstöd för all- männa samlingslokaler. Samtidigt genomfördes ändringar i byggnads- stadgan (1959z612, omtryckt 1972z776, ändrad senast 1977122) som in- nebar skärpta krav på energihushållning vid ny- och ombyggnad.

Tillämpningsbestämmelser till byggnadsstadgan i dessa hänseenden fastställdes av regeringen ijuni och augusti 1976. Bestämmelserna reglerar energihushållning i byggnader och avser alla nya hus och hus som byggs om. 1 de byggnader som kommer att omfattas av dessa bestämmelser väntas energiförbrukningen komma att minska med ca 50 % jämfört med byggnader uppförda i enlighet med de tidigare tillämpningsbestäm- melserna. Tillämpningsbestämmelserna gäller från den 1 januari 1977 och är i huvudsak bindande från den 1 juli 1977.

l riksdagens energipolitiska beslut är 1975 ingick också ett treårigt pro- gram för forskning och utveckling inom energiområdet omfattande en me- delsram på 366 milj. kr. Härav beräknades 53 milj. kr. för programmet Energianvändning för lokalkomfort.

Av den totala energiförbrukningen år 1985 på ca 540 TWh uppskattades elförbrukningen till ca 160 TWh och den direkta bränsleförbrukningen till ca 360 TWh, vilket motsvarar en genomsnittlig årlig ökningstakt under perioden om ca 6 % resp. ca 0,7 %. Resterande energiförbrukning år 1985 utgör beräknade omvandlingsförluster vid produktion av elektrisk energi i fossila kraftverk.

Vad beträffar tillförseln av elektrisk energi beräknades att vattenkraften skulle byggas ut med en årsproduktion om 5 TWh till år 1985. Totalt skulle därmed vattenkraften år 1985 svara för ca 66 TWh. Dessa upp- skattningar gjordes i avvaktan på resultatet av utredningen rörande vat- tenkraftutbyggnader i norra Norrland. Utredningen har därefter avgett betänkandet (SOU 1976128) Vattenkraft och miljö 3, som har remissbe- handlats och som f. n. bereds inom bostadsdepartementet. Förslag be- träffande vattenkraftutbyggnaderna kommer att föreläggas riksdagen se- nare i vår.

Genom 1975 års beslut godkände riksdagen vidare att en ytterligare utbyggnad av kärnkraften skulle få ske med två aggregat. En sådan ut-

Prop. 1976/77:107 ., 5

byggnad beräknades ge ett kapacitetstillskott motsvarande en årsproduk- tion om ca 10 TWh. Tillsammans med de redan tidigare beslutade elva aggregaten beräknades kärnkraften år 1985 därigenom kunna täcka ett behov om ca 63 TWh per år. Det resterande behovet av elektrisk energi ca 30 TWh i årsproduktion, skulle enligt riksdagsbeslutet klaras genom en utbyggnad av den konventionella värmekraften. 5, k. mottrycksan- läggningar (kraftvärme och industriellt mottryck) skulle svara för ca 23 TWh medan ca 7 TWh skulle produceras i kondenskraftverk.

I syfte bl.a. att följa upp att dessa energipolitiska mål uppnås har energistatistiken förbättrats. Vidare har energisparkommittén (l 1974:05) fått i uppdrag att fortlöpande redovisa utvecklingen av landets energi- förbrukning. 1 sin senaste rapport, som avlämnades i december 1976. redovisar kommittén dels den faktiska utvecklingen av energiförbruk— ningen 1973—76, dels en prognos för år 1977 som har gjorts av statens industriverk.

Prognosen pekar mot en total energiförbrukning år 1977 som under- stiger den nivå som skulle ha varit tillåten enligt de genomsnittstal som angavs av 1975 års riksdag. Om prognosen är korrekt skulle förbrukningen detta år komma att ligga ca 19 TWh lägre än vid en årlig ökningstakt från år 1973 på 2 ',!6. Vid en uppdelning på sektorer framgår att denna dämpning i energikonsumtionens ökningstakt i sin helhet kan återföras på industrin. Energiförbrukningen inom övrigsektorn tycks utvecklas ungefär i den takt som beräknades i underlaget för riksdagens beslut. lnom samfärdseln däremot förefaller energiförbrukningen att öka relativt snabbt. Prognosen tyder vidare på en ökning av elförbrukningen som är större än den genomsnittliga ökningen av energiförbrukningen.

[ 1975 års riksdagsbeslut förutsattes att nästa tidpunkt för större ener- gipolitiska beslut skulle bli år 1978. En särskild energikommission (l 1976:05) har tillkallats för att ta fram underlag för detta beslut. Kom- missionen skall bl.a. behandla frågor om förbättrad energihushållning samt föreslå åtgärder i detta syfte. Kommissionen har att redovisa un— derlaget i form av alternativa energiprogram för tiden till år 1990. Syn- punkter och förslag avseende ett längre tidsperspektiv kan också komma att redovisas. Av de redovisade alternativen bör minst ett innebära att kärnkraften successivt avvecklas fram till 1980-talets mitt. De olika al- ternativen bör utvärderas med avseende på sina samhällsekonomiska m.fl. konsekvenser. Arbetet skall i sin helhet vara slutfört till den 1 juli 1978.

[ kommissionens uppdrag ingår att granska och utvärdera säkerhets- och miljöpåverkan av kärnkraft och andra energislag, att bedöma till— förselalternativ nu och under den närmaste framtiden. och att utarbeta förslag till åtgärder som medför en effektiv energianvändning. Vidare skall kommissionen undersöka de medel som står till buds för att påverka energikonsumtionen, bl. a. effekter och principiell inriktning av eko-

Prop. 1976/77: 107 6

nomiskt stöd till investeringar med förbättrad energihushållning som syfte. När det gäller energikonsumtionens utveckling skall kommissionen göra en analys och ange sektor för sektor vilka ytterligare hushållningsåtgärder som kan vidtas. l möjligaste mån skall redovisningen härav vara sådan att en avvägning kan göras mellan insatser inom olika konsumtions- sektorer i syfte att nå den totalt sett mest effektiva sammansättningen av åtgärder i relation till insatta medel och resurser.

Avsikten är emellertid inte att förslag och åtgärder som det redan nu finns underlag för, skall avvakta kommissionens överväganden.

Regeringen har i 1977 års budgetproposition (prop. 1976/77:100 bil. 17) föreslagit vissa åtgärder i energibesparande syfte, bl. a. att stödet till ener- gibesparande åtgärder inom näringslivet skall mer än fördubblas.

När det gäller byggnader står det klart att enbart den redan vidtagna förändringen i byggnadsstadgan inte räcker för att inom rimlig tid ås- tadkomma väsentliga förbättringar av energihushållningen i byggnads- beståndet totalt sett.

Genom beslut den 19 augusti 1976 uppdrog regeringen åt statens plan- verk att utreda möjligheterna till energibesparing i befintliga byggnader. Uppdraget omfattade alla typer av energibesparande åtgärder i byggnader, således även åtgärder som f. n. inte är byggnadslovspliktiga. Den 31 ja- nuari 1977 redovisade statens planverk en preliminär rapport avseende energisparmöjligheter i befintlig bebyggelse.

Vid utarbetandet av planverkets preliminära rapport har samordning med andra myndigheter och organ skett inom det råd för energihus- hållning som genom regeringens beslut har knutits till planverket.

Mot bakgrund av en översiktlig redovisning av byggnadsbeståndets omfattning och egenskaper har i rapporten förtecknats och bedömts vilka åtgärder som kan vidtas i energibesparande syfte. Planverket framhåller dock att denna redovisning av åtgärder och beräkningar av effekten av dem är av preliminär karaktär.

Rapporten inleds med en redovisning av de utgångspunkter som har legat till grund för planverkets beräkningar. [ denna redovisning ingår bl.a. en beskrivning av bostads- och lokalbeståndet, av energiförbruk- ningen under perioden 1973—1976 samt planverkets tolkning av 1975 års energipolitiska beslut.

[ rapporten lämnas därefter en beskrivning av olika byggnads— och installationstekniska samt övriga åtgärder som kan vidtas i befmtlig be- byggelse. Dessa åtgärder inordnas efter angelägenhet i tre grupper: in- justerings- och underhållsåtgärder, enkla förbättringsåtgärder samt mer omfattande förbättringsåtgärder. Besparingsmöjligheter och kostnader be- träffande olika åtgärder uppskattas för en typlägenhet i småhus och en i flerfamiljshus. Försök att belysa effekten av och kostnaden för olika åtgärder redovisas i tre räkneexempel.

Utifrån dessa preliminära bedömningar har energibesparingen och

Prop. 1976/77:107 . ..; 7

kostnaderna för besparingsåtgärderna i en begränsad del av byggnadsbe- ståndet uppskattats. Exemplen utgår från förutsättningen att underhålls- och enklare förbättringsåtgärder skall utföras under en 10-årsperiod och att de mer ingripande åtgärderna sker i samband med övrig ombyggnadsverk- samhet under en längre period.

Om vissa injusteringar och enkla förbättringsåtgärder vidtas i närmare hälften av bostadshusbeståndet uppskattar planverket att nettoenergi- besparingen uppgår till ca 13 TWh per år vid periodens slut. lnveste- ringskostnaden uppgår då till ca 10 miljarder kr. Mera omfattande ombygg- nadsåtgärder i ungefär en fjärdedel av bostäderna ger en ytterligare ener- gibesparing på 4 TWh per år till en investeringskostnad om 12 miljarder kr.

Verket har inte gjort motsvarande beräkningsexempel för det övriga byggnadsbeståndet men antar att såväl energibesparingen som kostnaden är av samma storleksordning som för bostadshusen.

l rapporten anger planverket att om vissa ytterligare enkla förbätt- ringsåtgärder vidtas beträffande den bostadsbebyggelse som ingår i ex- emplen samt motsvarande åtgärder för lokalbeståndet skulle detta enligt planverket sammanlagt ge en nettoenergibesparing på 40 TWh per år och kostnaderna för besparingen uppgå till 50 miljarder kr.

i anslutning till förslagen i rapporten konstateras att byggnadsbeståndet är av mycket olika kvalitet från energisynpunkt. Någon möjlighet att centralt precisera behovet av insatser i skilda bebyggelsetyper finns därför inte enligt planverkets bedömning. Det måste vara kommunerna som skall bedöma vilka åtgärder som erfordras och kostnaderna för dessa. Därför måste möjligheter skapas till obligatorisk besiktning av byggnads- beståndet. Uppgiften bör anförtros kommunerna. och byggnadsnämnden torde i många fall vara det lämpliga organet. Planverket framhåller vidare att en viktig förutsättning för denna besiktning är att det finns utbildad personal.

I rapporten föreslås att kommunerna mot bakgrund dels av en be- dömning av åtgärdernas genomförbarhet, dels olika former för energi- distribution i kommunen som helhet, skall upprätta handlingsprogram för energisparande åtgärder i den befintliga bebyggelsen. Detta bör enligt planverket ske inom ramen för den i betänkandet (SOU 1976255) Kom- munal energiplanering föreslagna kommunala energiplaneringen.

Planverket redogör slutligen för de styrmedel som kan komma att behövas för att genomföra förslagen. Förutom information och utbildning samt stöd i form av lån och bidrag föreslår planverket ändringar i bygg- nadsstadgan. Ändringarna syftar till att förbättra möjligheterna att kom- ma till rätta med brister i fråga om energihushållningen i byggnader.

Planverkets rapport har remitterats. Remisstiden går ut den 15 mars 1977.

Prop. 1976/77:107 8

2. Lån och bidrag till energibesparande åtgärder i bostäder m. m. 2.1 Inledning

Det statliga stödet till energibesparande åtgärder i bostadshus infördes år 1974 (pr0p. 1974:69, CU 1974z21, rskr 1974:180). Samtidigt infördes statligt stöd till energibesparande åtgärder i kommunala och landstings- kommunala byggnader, näringslivets byggnadcr m.m. samt trädgårds— näringens byggnader. Stödets syfte var att snabbt bringa ned energiför- brukningen vid uppvärmning av byggnader. Mot denna bakgrund in- riktades stödet på åtgärder avseende förbättring eller utbyte av värme- och ventilationssystem, inbegripet anslutning till fjärrvärmeanläggning. samt förbättrad isolering i väggar, fönster och bjälklag. Medel avsattes också för energibesparande åtgärder i civila statliga byggnader. Stödet skulle utgå till åtgärder som påbörjades under åren 1974 och 1975. För stöd till ener- gibesparande åtgärder anvisades ursprungligen sammanlagt 248 milj. kr. Beloppet höjdes sedermera först till 368 milj. kr. (prop. 1974: 170, CU 1974:37, rskr 1974:373) och senare till4l8 milj. kr. (prop. 1975z85, CU l975:19, rskr l975:105).

År 1975 beslöts (prop. 1975130, CU 1975228, rskr 19751203) dels om en utvidgning av stödet till att avse även energibesparande åtgärder i allmänna samlingslokaler, dels om vissa andra ändringar i fråga om stödet till energibesparande åtgärderi byggnader. Bland ändringarna kan nämnas att det öppnades möjligheter att bevilja stöd även för bostäder som utan att vara årsbostäder används och uppvärms under vinterhalvåret. l sam- band därmcd slopades möjligheten att få stöd för pannbyte och byte av oljebrännare i bostadshus. ] fråga om kommunala och landstings- kommunala byggnader höjdes maximibeloppet för bidrag från 100000 kr. till 150000 kr. per projekt. Stödverksamheten gavs en permanent karaktär genom att begränsningen till åtgärder som påbörjades före ut- gången av år 1975 upphörde. Det dittillsvarande anslaget ersattes fr. o. rn. budgetåret 1975/76 av två anslag, ett för bidragsgivningen till näringslivet och trädgårdsnäringens byggnader och ett för de övriga ändamål som omfattades av stödet. Under sistnämnda anslag, kallat Vissa energibe- sparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m.. anvisades för budgetåret 1975/76 sammanlagt 326 milj. kr. Beloppet höjdes sedermera till 476 milj. kr. (prop. 1975/76:25, CU 1975/76z7. rskr 1975/76:98). Under an- slaget beräknades medel även till statens råd för byggnadsforskning för viss energiinriktad prototyp- och demonstrationsverksamhet.

2.2. Nuvarande ordning

Det statliga stödet till energibesparande åtgärder såvitt gäller det be/inrliga bostadsbeståndet utgår i form av dels särskilda lån och bidrag enligt kungö- relsen (1974:252) om statligt stöd till energibesparande åtgärder i bostadshus

Prop. 1976/77:107 5- ' 9

(omtryckt 1976:791), energisparkungörelsen. dels bostadslån till ombyggnad enligt bostadsfinansieringsförordningen 19742946, omtryckt 1976:788) och lörbättringslån enligt kungörelsen (1962:538) om förbättringslän (omtryckt 19762789).

Stödet till energibesparande åtgärder i bostadshus utgår som lån och/eller bidrag för förbättring av värme- och ventilationssystem dock inte för utbyte av värmepanna eller oljebrännare. för anordning för individuell mätning av varmvatten, el och gas eller för nattackumulering av varmvatten, för anslutning till fjärrvärmeanläggning och för förbättring av värmeisolering i väggar, fönster och bjälklag. Bidraget utgår med 35 % av den godkända kostnaden, dock högst med 2 000 kr. per bostadslägenhet. Om lån beviljas enligt energisparkungörelsen utgår lånet med 65 % av den godkända kost- naden. dock högst med 4 000 kr. per lägenhet. Län och bidrag utgår dock endast om den godkända kostnaden för åtgärden uppgår till minst 1 500 kr. Om kostnaderna för åtgärderna är högre än 6 000 kr. per lägenhet kan i stället bostadslån beviljas och förenas med bidrag enligt energisparkungö- relsen. Personer över 60 år med låga inkomster samt vissa andra grupper kan beviljas räntefritt stående lån enligt förbättringslånekungörelsen med högst 6000 kr. per lägenhet för energibesparande åtgärder.

Beslut om lån och bidrag meddelas av länsbostadsnämnderna. Beträffande allmänna Samlingslokaler m. m. utgår stöd till energibesparande åtgärder enligt kungörelsen (1973:400) om statligt stöd till allmänna sam- lingslokaler (omtryckt 1976:794). Stödet utgår i form av bidrag med 35 % eller under vissa förutsättningar med 50 % av den godkäna kostnaden. dock högst med 150000 kr. för varje projekt. Bidrag beviljas företrädesvis för åtgärder som avser förbättring av värmeisolering i befintliga byggnader. Bi- drag beviljas av bostadsstyrelsens samlingslokaldelegation.

Medel för energibesparande åtgärder i civila statliga bi'ggnadcr disponeras av byggnadsstyrelsen enligt särskilda bestämmelser som utfärdas av rege- ringen.

Vad gäller kommunala och lam/stingskmnmuna/a byggnade/' utgår stöd till energibesparande åtgärder enligt förordningen (1975:550) om statsbidrag till energibesparande åtgärder i kommunala och landstingskommunala bygg— nader m.m. Stödet utgår i form av bidrag med 35 96 av den godkända kostnaden. dock högst med 150000 kr. för varje projekt. Bidragsärendena prövas av regeringen efter beredning i kommundepartementet.

Statens råd för byggnadsforskning handhar bidragsgivningen till prototyp- och demanstrarionsverksamhet inom bostadssektorn. Bestämmelser om dis- position av medel för sådan verksamhet har utfärdats av regeringen.

Under anslaget B 11. Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbe- ståndet m.m. har för budgetåret 1976/77 anvisats 326 milj. kr. För dis- position av anslaget gäller följande av riksdagen fastställda ramar för beslut om lån och bidrag.

Prop. 1976/77:107 10

Ram för beslut

] Lån och bidrag för energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. 300 milj. kr.

2 Bidrag för energibesparande åtgärder i allmänna samlingslokaler m. m. 5 milj. kr.

3 Medel till energibesparande åtgärder i civila stat- liga byggnader 15 milj. kr.

4 Bidrag till prototyp- och demonstrationsverksam- het 6 milj. kr.

Bidrag för energibesparande åtgärder i kommunala och landstingskom- munala byggnader får under budgetåret 1976/77 beviljas inom den för åren 1974 och 1975 ursprungligen fastställda ramen om 50 milj. kr.

Av anslaget för budgetåret 1976/77 har 2,2 milj. kr. ställts till bostads- styrelsens förfogande för administration m.m. av låne- och bidragsvcrk- samheten för bostäder.

2.3 Anslagsframställningar m. m.

1 sin anslagsframställning för budgetåret 1977/78 lämnar bostadsstyrelsen en redogörelse för stödverksamheten avseende energibesparande åtgärder i bostadshus under budgetåret 1975/ 76. Stöd lämnades för 68 000 projekt, varav 61 000 småhus. Projekten omfattade tillhopa 224 000 lägenheter, varav 67 000 i småhus och 157 000 i flerfamiljshus. Besluten har avsett ett belopp av 424 milj. kr., varav 182 milj. kr. i form av bidrag (inkl. räntefria för- bättringslån) och 242 milj. kr. i form av lån. Totalt har 457 milj. kr. stått till förfogande. Således var av den totala ramen ca 33 milj. kr. outnyttjade vid budgetårets slut.

Huvuddelen av stödet har avsett värmeisoleringsåtgärder, framför allt i småhus. För flerfamiljshus har stödet främst gällt värmeanläggningar och anslutning till fjärrvärme.

Styrelsen tar vidare upp de administrativa formerna för stöd till ener- gibesparande åtgärder i bostäder och konstaterar inledningsvis att stöd kan utgå enligt tre låneförfattningar; energisparkungörelsen, bostadsflnansie- ringsförordningen och kungörelsen om förbättringslån. Styrelsen anför bl. a. följande.

Den särskilda energisparkungörelsen torde ha tillkommit därför att ett enkelt administrativt förfarande var angeläget för att verksamheten skulle ta fart och mot bakgrund av att verksamheten bedömdes som tillfällig. l inledningsskedet dominerade de enkla åtgärderna i småhus, särskilt byten av pannor och brännare, numera undantagna från stödet. De enkla åtgärderna som avser småhus och som ryms inom energisparkungörelsens maximi-

Prop. 1976/77:107 11

belopp — 6000 kr. per lägenhet — har relativt sett fått mindre vikt. De har i stor utsträckning ersatts av åtgärder i flerfamiljshus och mera komplicerade och kostsamma åtgärder i småhus. t. ex. värmeisolering.

1 den mån den godkända kostnaden för de energibesparande åtgärderna överstiger 6000 kr. per lägenhet kan sökanden få bostadslån i stället för energisparlån. Styrelsen konstaterar i sammanhanget att en väsentlig för- skjutning har skett mellan de båda låneformerna. Denna förskjutning innebär relativt sett att bostadslåneformen har fått större betydelse.

Enligt styrelsen finns det flera skäl för att föra över reglerna för ener- gisparstöd till bostadsfinansieringsförordningen. Verksamheten har numera fått en permanent karaktär. Det är mindre lyckligt att det finns två stödformer som riktar sig till samma krets av mottagare och avser samma åtgärder. De inbördes olika bestämmelserna gör det svårt för de lånsökande att orien- tera sig och bedöma vad som är "bäst". En nackdel med nuvarande ordning är också enligt styrelsen att i viss mån identiska bestämmelser finns i två olika författningar. Behovet av information blir också större för att relevanta skillnader skall kunna redovisas. Dessutom kan den övre gränsen för stöd enligt energisparkungörelsen — 6 000 kr. per lägenhet — vara ett hinder för en rätt inriktning av åtgärderna.

Styrelsen anför vidare att bestämmelserna i bostadslinansieringsförord- ningen på avgörande punkter är gynnsammare än energisparkungörelsens. Bl.a. tillämpas annuitetslån i stället för rak amortering. Vidare finns det möjligheter till längre amorteringstid, förskott och räntebidrag. Reglerna i bostadslinansieringslörordningen är dock ogynnsammarc i fråga om krav på säkerhet och när det gäller övre lånegräns för andra låntagare än kom- muner och allmännyttiga företag. Beträffande reglerna för säkerhet anser styrelsen att, vid en överföring av energisparkungörelsens bestämmelser till bostadsfinansieringslörordningen, kravet på säkerhet börjämkas såvitt gäller mindre lån till enbart energibesparande åtgärder. Den nedre gränsen för krav på säkerhet bör därvid sättas på samma nivå som f. n. är fallet enligt energisparkungörelsen. dvs. vid lån om minst 20 000 kr. Som en konsekvens av överföringen följer att bestämmelserna i energisparkungörelsen om att stöd utgår endast om kostnaderna för åtgärden uppgår till minst 1 500 kr. kommer att ersättas av bostadsfinansieringsförordningens bestämmelse att åtgärderna inte skall vara av "ringa omfattning".

Slutligen anser styrelsen att handläggningen bör förenklas så att, när bos- tadslånet avser endast energibesparande åtgärder ett enda beslut bör med- delas för flerfamiljshus.

Som skäl mot att slopa energisparkungörelsen anger bostadsstyrelsen att en till omfattningen rätt begränsad förordning kan förenkla hanteringen av de ärenden som endast avser energibesparande åtgärder. Som en för— utsättning för att bevara energisparkungörelsen anger styrelsen att det inte skall finnas något val mellan energisparlån och bostadslån när det är fråga om enbart energibesparande åtgärder. Begränsningen av energisparlånet till

Prop. 1976/77:107 12

4000 kr. bör därför slopas och ()å första stycket bostadsfinansieringsför- ordningen utgå.

Bostadsstyrelsen bedömer att skälen för att överföra bestämmelserna i energisparkungörelsen till bostadsfinansieringsförordningen väger tyngst och föreslår en sådan ändring. Styrelsen anger att ändringen bör göras den 1 juli 1977.

Bostadsstyrelsen har fått i uppdrag att till regeringen redovisa förslag till åtgärder och överväganden i vissa frågor med anledning av riksdagens beslut (CU 1975/76:23, rskr 1975/76:265). En sådan fråga gäller energibidragets storlek. Styrelsen anför att den kontinuerligt ser över tillämpningsföreskrif- terna till energisparkungörelsen. Vid årsskiftet 1975—1976 utökades sålunda antalet stödberättigade åtgärder samtidigt som flertalet schablonbelopp höj- des. Trots schablonbeloppens anpassning medför kostnadsutvecklingen och de allt kostsammare åtgärderna — tilläggsisolering och anslutning till fjärr- värme — att bidraget täcker en allt mindre del av kostnaderna, varigenom stimulanseffekten försvagas. Styrelsen föreslår med hänsyn härtill att det maximala bidraget höjs från 2000 kr. till 3000 kr. per lägenhet.

Bostadsstyrelsens förslag att slopa energisparkungörelsen föranleder enligt styrelsen att ramsystemet bör ändras. Bostadslån till enbart energibesparande åtgärder bör avräknas mot ramen avseende bostadslån för ombyggnad och räntebärande förbättringslån. Vidare bör en särskild bidragsram finnas mot. vilken avräknas energibidrag och motsvarande bidrag till allmänna sam- lingslokaler. De särskilda förbättringslånen för energibesparande åtgärder. vilka under budgetåret 1975/76 uppgick till sammanlagt 13 milj. kr., torde enligt styrelsen kunna avräknas mot ramen för räntefria förbättringslån.

Mot bakgrund av att ramen för energibesparande åtgärder avser budgetår medan övriga låneramar avser kalenderår föreslår styrelsen att också ener- gisparstödets ram fastställs kalenderårsvis.

Med anledning av det i det föregående nämnda uppdraget att till regeringen redovisa förslag till åtgärder och överväganden i vissa frågor med anledning av riksdagens beslut (CU 1975/76:23. rskr 1975/76:265) tar bostadsstyrelsen också upp frågan om behovet av stöd till nya lösningar i fråga om ener- gibesparande åtgärder. Styrelsen anför bl.a. följande.

Stöd utgår f. n. främst till sådana åtgärder som minskar husens värme- förluster, isolering m. m., samt till förbättring av befintlig värmeanläggning eller övergång till fjärrvärme m. m. Där fjärrvärmeanslutning inte kan ske, har stöd också lämnats för övergång till värmesystem som generellt är ener- gisnålare eller medför lägre oljeförbrukning än det befintliga. Att bestäm- melserna om stöd till utbyte av värmepanna och oljebrännare har upphört hindrar inte. enligt styrelsens mening. att stöd lämnas till övergång till annat värmesystem, t. ex. utbyte av oljeaggregat mot stokeranordning för flis- eldning.

På marknaden förekommer ett växande antal nya värmesystem, vilka påstås ge betydande energibesparing i förhållande till de konventionella,

Prop. 1976/77:107 " 13

beprövade systemen. I flertalet fall har dock den påstådda energibesparingen inte kunnat dokumenteras i praktisk tillämpning. Detta är enligt styrelsens uppfattning fortfarande fallet med bl.a. värmepumpar.

För att i ökad omfattning möjliggöra prövning av sådana nya system. så att förbättrade erfarenheter av drift och underhåll erhålls. föreslår styrelsen att stöd utgår till ett antal lämpliga experimentprojekt där nya lösningar provas samt anför vidare.

Syftet med stöd till experimentprojekt bör enligt styrelsen vara att ge underlag för att bedöma om ett visst system är så energiekonomiskt och i övrigt lämpligt. att generellt stöd i löpande ärenden bör utgå för sys- temet. För att möjliggöra en snar utvärdering av försöken bör experiment- projekten i största möjliga utsträckning kunna inordnas i en plan för upp- följning av erfarenheter. Det bör ankomma på statens råd för byggnads- forskning att bedöma angelägenheten av projekten mot denna bakgrund.

Enligt gällande bestämmelser kan bostadsstyrelsen medge förhöjt låneun- derlag för åtgärder som minskar driftkostnaderna. En förhöjning får ske inom ramen för vad som kan bedömas vara fastighetsekonomiskt lönsamt. En sådan bedömning kan vara svår. särskilt vid komplicerade experiment. där lönsamheten kan bligod men där resultatet är svårt att förutse. I sådana fall skulle ett räntefritt stående lån kunna komplettera eller ersätta en utökad långivning på ordinära villkor. När resultat kan överblickas bör prövning ske huruvida lånet skall förräntas och amorteras eller om det skall avskrivas.

Utöver långivning kan bidrag behövas för att täcka utvecklings- och ex- perimentkostnader. Ett bidrag av storleksordningen 50 % av låneunderlags- förhöjningen skulle sammanfalla med energisparkungörelsens proportioner och skulle tillgodose behovet för de flesta experimentprojekt av enklare slag. För mera avancerade och "integrerade" projekt kan större bidrag be- hövas. Kombinationen förhöjt låneunderlag med lån på ordinära villkor plus bidrag torde bli den vanliga.

Mot denna bakgrund föreslår bostadsstyrelsen att styrelsen, utöver nu gällande bestämmelser om förhöjt låneunderlag för åtgärder som minskar driftkostnaderna, får medge bidrag och i vissa fall även räntefria. stående lån till experiment inom energisparområdet. Stöd i form av bidrag föreslås utgå med 50 % av låneunderlagsförhöjningen. För mera avancerade och "integrerade" projekt föreslås att större bidrag skall kunna utgå. Frågan om betalning eller avskrivning av räntefria. stående lån till experiment inom energisparområdet föreslås bli prövade efter 5—10 år. Här avsedda lån och bidrag föreslås kunna utgå såväl i samband med nybyggnad som till befintliga hus.

Bostadsstyrelsen föreslår en särskild delram för bidrag och räntefria. stående lån till experimentprojekt inom ramen för bidrag till energibesparande åt- gärder. Denna delram bör förslagsvis fastställas till 10 milj. kr. under ett första år.

Ramarnas storlek beräknar bostadsstyrelsen på följande sätt. Under andra

Prop. 1976/77:107 14

kvartalet 1976 beviljades bidrag med i genomsnitt 12 milj. kr. per månad. Detta motsvarar ett årligt belopp på inemot 150 milj. kr. Förslaget om höjning av maximibeloppct för bidrag från 2 000 kr. till 3 000 kr. leder till att ramen bör ökas. Då inte alla bidrag utgår med maximibeloppet räknar styrelsen med att en ökning med ca en tredjedel är tillfyllest. För bidrag till allmänna samlingslokaler beräknar styrelsen ett oförändrat utrymme på 5 milj. kr. För bidrag avseende experiment beräknas ett belopp av 10 milj. kr. Totalt bör ramen för år 1978 följaktligen fastställas till 215 milj. kr.

Ramen för budgetåret 1976/77 föreslås få förlängd giltighet till utgången av år 1977 och vidgad med 110 milj. kr. för beslut om bidrag till ener- gibesparande åtgärder under andra hälften av år 1977.

För att undvika att stora reservationer uppkommer på anslaget på grund av den långa tiden mellan beslut och utbetalning föreslår styrelsen att an- slaget Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. ändras till ett förslagsanslag, till vilket medel anvisas i den mån så erfordras för utbetalning av bidrag. Mot bakgrund av att den gällande ramen för lån och bidrag till bostäder om 300 milj. kr. bedöms bli utnyttjad helt under budgetåret 1976/77. vilket innebär att de medel som hittills har anvisats på anslaget kommer att tas i anSpråk för utbetalning av beviljade lån och bidrag, föreslår styrelsen att anslaget för budgetåret 1977/78 förs upp med 100 milj. kr.

För administration m.m. föreslår bostadsstyrelsen att 2,2 milj. kr. tas i anspråk av anslaget för budgetåret 1977/78.

nggnadssrvrelsen erinrar i sin anslagsframställning för budgetåret 1977/ 78 om att medel för beslut om bidrag till energibesparande åtgärder i civila statliga byggnader har ställts tillförfogande inom en ram av totalt 50 milj. kr. Byggnadsstyrelsen redovisar att den under senare år har lagt ned be- tydande insatser på att minska energiförbrukningen i det statsägda lokal- beståndet som förvaltas av styrelsen. Verksamheten med regionala ener- giinventeringsgrupper har påbörjats inom samtliga byggnadsförvaltningar och ett första resultat av dessa insatser redovisas under hösten 1976. Ett flertal av byggnadsstyrelsens utvecklingsprojekt behandlar energifrågor ur olika aspekter i avsikt att erhålla ökad kunskap om teknik, ekonomi och lämpliga åtgärder för de typer av byggnader som byggnadsstyrelsen pro- ducerar och förvaltar.

I fråga om bidrag till energibesparande åtgärder i kommunala och lands- ringskammuna/a byggnader har regeringen fram till den 1 juli 1976 behandlat ] 185 ansökningar. Bidrag har bevrijats med totalt ca 27,6 milj. kr. Utveck- lingen hittills under budgetåret 1976/77 tyder på att antalet ansökningar kommer att öka.

Statens råd/ör byggnadsforskning (BFR) anför att prototyp- och demonstra- tionsverksamheten ärinriktad påatt demonstrera effektiv drift av småoch me- delstora värmeanläggningar samt att samordna energiplaneringen i kommu- nerna.

Prop. 1976/77:107 . 15

Demonstrationsverksamheten har under budgetåret 1975/ 76 i första hand inriktats på att för fastighetsägare och fastighetsskötarc vid mindre och me- delstora oljeeldade anläggningar visa hur de kan förbättra förbränningen och pannornas värmeutbyte genom enklare trimningsåtgärder med hjälp av rökgasanalys. Under budgetåret l976/ 77 fördjupas denna demonstration till att omfatta även andra åtgärder. som påverkar en anläggnings årsverk- ningsgrad, t. ex. val och installation av reglerutrustning och inreglering av värmesystem.

Statens råd för byggnadsforskning föreslår att 4 milj. kr. anvisas för enerv giinriktad prototyp- och demonstrationsverksamhet under budgetåret 1977/78. Rådet beräknar 2 milj. kr. för vardera prototyp- resp. demonstra- tionsverksamheten. För demonstrationsverksamheten betyder detta ett be- lopp som är 2 milj. kr. lägre än anslaget för innevarande budgetår. Rådet har dock senare under hand lämnat uppgifter om att 4 milj. kr. behövs enbart för demonstrationsverksamheten under budgetåret 1977/78.

Prop. 1976/77:107 16

3. Förbättrad finansiering av fjärrvärmeutbyggnader 3.1 Inledning

Regeringen uppdrog i maj 1975 åt statens industriverk att studera ener- gianvändningen inom industrin, med början inom de energitunga bran- scherna järn- och stålindustrin samt massa- och pappersindustrin. ln- dustriverket fick också i uppdrag att undersöka möjligheterna att ta till- ' vara spillvärme från industriella processer för värmedistribution och att bygga ut produktionen av mottryckskraft. Den första fasen av detta ut- redningsarbete har redovisats i rapporten (SlND 197623) Tätorternas och den tunga industrins energilörsörjning som överlämnades till regeringen i juni 1976.

Statsrådet Johansson har i 1977 års budgetproposition (prop. 1976/77:100 bil. 17 s. 174—187 och s. ZOO—204) behandlat industriverkets rapport med undantag av ett förslag av verket rörande finansiering av kraftvärmeverk och fjärrvärmeanläggningar. Förslaget avser att förbättra finansieringen av produktions- och distributionsanläggningar för fjärr- värme inom ramen för det nuvarande bostadsfinansieringssystemet.

Följande myndigheter och organisationer har i sina yttranden över in- dustriverkets rapport närmare uttalat sig om industriverkets förslag i den- na del nämligen byggnadsstyrelsen, riksrevisionsverket. Chalmers teknis- ka högskola, statens naturvårdsverk, bostadsstyrelsen, statens råd för byggnadsforskning, statens planverk, statens vattenfallsverk, länsstyrel- serna i Stockholms, Malmöhus, Älvsborgs samt Västernorrlands län, 1968 års kapitalmarknadsutredning (Fi 1969z59), energisparkommittén (l 1974:05), Allmänna pensionsfonden, Centrala driftledningen, Hyres- gästernas riksförbund, Svenska cellulosa- och pappersbruksföreningen, Svenska elverksföreningen. Svenska kommunförbundet, Svenska riks- byggen, Svenska värmeverksföreningen, Sveriges allmännyttiga bostads- företag, Sveriges fastighctsägareförbund, Sveriges villaägareförbund och Ångpanneföreningen.

Länsstyrelserna har hört bl. a. vissa kommuner. [ skrivelse den 26 juli 1976 har Sparbankernas inteckningsaktiebolag (SPlNTAB) hemställt om regeringens fastställelse av ett tillägg till bo- lagsordningen. Genom tillägget skulle föremålet för bolagets verksamhet utökas så att bolaget för produktionsanläggningar för fjärrvärme och till- hörande distributionsanläggningar får lämna kredit till kommun, kom- munalförbund och — mot kommunal borgen — till juridisk person, i vilken kommun eller kommunalförbund äger bestämmande inflytande.

Det ankommer på regeringen att fatta beslut med anledning av SPIN- TAst framställning. Eftersom denna framställning har nära samband med det förslag om finansiering av fjärrvärmeanläggningar. som har förts fram av statens industriverk, redovisas också SPlNTAst framställning och remissyttrandena över den. '

Prop. 1976/77:107 17

Yttranden över framställningen har avgetts av bankinspektionen, full- mäktige i riksbanken, bostadsstyrelsen, Allmänna pensionsfonden. Ko- nungariket Sveriges stadshypotekskassa, Svenska kommunförbundet och Svensk Bostadsfinansiering Aktiebolag Bofab.

3.2. Nuvarande finansiering av fjärrvärmeanläggningar

Produktionsanläggningar i form av kraftvärmeverk och hetvattencen- traler samt därtill hörande oljelagringsanläggningar finansieras till sin huvuddel på kommunlånemarknaden. Kreditgivare är huvudsakligen Allmänna pensionsfonden men även försäkringsbolag, kommunlånein- stitut m.fl. lämnar krediter. Amorteringstiden på upptagna lån, vilken kan variera kraftigt allt efter lånens ändamål, har förkortats under senare år och är f.n. 10—15 år. Därutöver tvingas kommunerna för projekt av denna typ att i vissa fall ta upp lån eller gå i borgen för sådana lån med ännu kortare löptid för att finansiera bl.a. distributionsnätets hu- vudledningar. Som säkerhet för lånen fordrar kreditgivarna ofta kom- munal borgen eller motsvarande säkerhet.

Finansiering inom den statliga bastadslångivningens ram

Enligt 9aä bostadsftnansieringsförordningen utgår statligt bostadslån under förutsättning bl.a. att huset ansluts till befintlig fjärrvärmean- läggning eller annan kollektiv värmeanläggning, om sådan anslutning är möjlig och särskilda skäl inte föreligger däremot. Bestämmelsen gäller såväl ny- som ombyggnad.

Vid belåning av fjärrvärmeanslutning inom bostadslångivningens ram tillämpas en metod som i princip innebär att anslutningsavgift jämte fastighetsinterna distributions- och mottagningsanordningar beaktas i lå- neunderlaget för bostadslån. Belåningen sker genom att ett schablon- belopp per m2 fördelningsyta (fdy, motsvarar summan av våningsyta och biutrymmesyta för lokaler) eller våningsyta (vy) får räknas in i låneun- derlaget. Småhus erhåller därutöver ett fast belopp. Schablonbeloppen är ursprungligen framräknade så att de skall täcka motsvarande anlägg— ningskostnad vid egengenerering av värme. Bostadslånet. som grundas på ett låneunderlag som inte får överstiga godtagbar total anläggnings- kostnad för fjärrvärmeanslutning, utgår till fastighetsägaren.

Följande låneschabloner gäller enligt bostadsstyrelsens tillämpnings- föreskrifter fr.o.m. den 2 januari 1977.

Nybyggda flerfamiljshus som ansluts till fjärrvär- me

Högst 50 kr./m2 fdy.

Prop. 1976/77: 107 18

Nybyggda småhus som ansluts till fjärrvärme

Högst 5 000 kr./hus i grundbelopp samt 80 kr./m2 fdy, dock högst 15 000 kr./hus.

Befintliga flerfamiljshus som ansluts till fjärrvär- me vid ombyggnad

1. 15000 kr./abonnenteentral samt högst 45 kr./m2 vy om fastigheten omfattar högst 3000 m2 våningsyta. 2. Högst 50 kr./m2 vy om fastigheten är större än 3000 m2 våningsyta.

Befintliga småhus som ansluts till fjärrvärme vid ombyggnad

5000 kr./hus + 80 kr./m2 vy, dock högst 15 000 kr./hus.

Energisparsröd

Sedan juni 1974 utgår statligt stöd till energibesparande åtgärder i bo- stadshus enligt energisparkungörelsen. Som jag tidigare har nämnt utgår lån med högst 4000 kr./lägenhet (hus) och bidrag med högst 2000 kr./lä- genhet (hus). Dessa belopp kan avse även kostnader för anslutning till fjärr- värmeanläggning. Kungörelsen gäller inte vid nybyggnad.

Vidare kan statliga bostadslån utgå för ombyggnad som avser enbart ener- gibesparande åtgärder eller för en kombination av vanlig ombyggnad och energisparande åtgärder. Lånet kan i dessa fall kombineras med bidrag enligt energisparkungörelsen, t.ex. för fjärrvärmeanslutning.

Låneschablonerna enligt energisparkungörelsen för fjärrvärmeanslutning är desamma som enligt bostadsfinansieringsförordningen gäller för fjärr- värmeanslutning vid ombyggnad.

3.3. Industriverkets förslag rörande finansiering av kraftvärmeverk och fjärrvärmeanläggningar

I riksdagens energipolitiska beslut från våren 1975 förutsattes att elpro- duktionen i kraftvärmeverk skulle öka från ca 8,5 TWh i då befintliga eller beslutade anläggningar till ca 15 TWh år 1985. Detta motsvarade en ökning av den då installerade eleffekten i kraftvärmeverk med ca 1 500 MW till totalt ca 3 500 MW år 1985. Utnyttjandetiden förutsattes därvid år 1985 uppgå till drygt 4000 timmar per år. lndustriverket har haft i uppdrag att kartlägga de närmare förutsättningarna för en sådan utbyggnad.

Vid sin diskussion av möjligheterna att öka elproduktionen i kraftvär- meverk har lndustriverket utgått från dels en inventering av förutsättning-

Prop. 1976/77:107 19

arna för kraftvärmeproduktion i 120 svenska tätorter (Kraftvärme 1975). som har gjorts av Svenska värmeverksföreningen. dels material från en studie rörande kraftvärmeverkens lönsamhet som genomförts gemensamt av Centrala driftledningen och Svenska värmeverksföreningen (CDL-VVF- studien).

Planerade utbyggnader av kraftvärmeverk i Gävle och Oxelösund beräknas ge tillsammans ca 270 MW, vilket skulle öka den totalt installerade eleff- ekten i kraftvärmeverk till ca 2240 MW. Härutöver behövs ett tillskott med ca 1 260 MW för att utbyggnadsnivån 3500 MW skall uppnås. Om kraftvärmeutbyggnad bedöms bli aktuell endast i orter där fjärrvärmenät f. n. finns skulle enligt industriverkets uppskattning ] 160 MW kunna byg- gas ut. Vad som härutöver behövs» ca 100 MW — skulle enligt industriverket kunna komma till stånd bl. a. genom utbyggnad av mindre kraftvärmeverk eller genom kraftvärmeutbyggnad i orter — t. ex. Jönköping — där fjärrvär- menät ännu saknas.

Förutsättningarna för utbyggnad av fossileldade kraftvärmeverk i stor- stadsområdena är beroende av i vad mån fjärrvärmeleveranser från kärn- kraftverk kan komma att aktualiseras. Om värmeleveranser från kärnkraft- verk inte kommer till stånd skulle utbyggnad med fossileldade kraftvär- meverk kunna bli aktuell.

lndustriverket bedömer mot denna bakgrund att en utbyggnad av kraft- värmeverk. som i installerad effekt svarar mot vad som förutsätts i riks- dagens energipolitiska beslut från år 1975, kan komma till stånd. För att elproduktionen i kraftvärmeverk skall uppgå till 15 TWh år 1985 måste härutöver Utnyttjandetiden höjas från nuvarande drygt 2 000 till drygt 4 000 timmar per år. Detta förutsätter enligt verket en fortsatt utbyggnad av fjärr- värmenätet i orter som redan har kraftvärmeverk.

investeringar i fjärrvärmeanläggningar kan f. n. till viss del finansieras med anslutningsavgifter eller anslutningslån som erläggs av värmeverkets abonnenter. Finansieringen i övrigt sker normalt genom kommunala lån.

Statliga bostadslån kan enligt vissa regler utgå för anslutning av fastigheter till fjärrvärmeverk. En del av lånebeloppet används vanligen av fastighets- ägaren för egna installationer medan resterande del betalas till fjärrvärme- verket i form av anslutningsavgifter eller anslutningslån. Sedan år 1974 kan vidare statligt energisparstöd utgå för anslutning av befintliga bostads- fastigheter till fjärrvärmeanläggningar. Detta har underlättat utbyggnad av fjärrvärmenät i äldre bostadsområden. Enligt industriverkets bedömning gäl- ler dock fortfarande att det kan vara svårt för fjärrvärmedistributören att få anslutningsbidrag eller anslutningslån av abonnenter i äldre bostadsom- råden. Även vid anslutning av kontors- och industrifastigheter kan det vara svårt att förhandla fram lämpliga anslutningsavgifter eftersom fastighets— ägarna har begränsade lånemöjligheter.

Kommunernas finansiella situation innebär enligt industriverket att det i dag finns uttalade finansieringsproblem för fjärrvärmeanläggningar. Den

Prop. 1976/77:107 20

kommunala verksamhetens kraftiga expansion har medfört att kommunerna måste finansiera en allt större del av sina investeringar med lån. Det be- gränsade utrymmet för kommunal upplåning på kapitalmarknaden medför enligt industrivcrket därför många gånger att investeringar som är direkt förbundna med verksamhet som kommunerna är skyldiga att bedriva t. ex. investeringar i skolor, vattenverk och vägar prioriteras framför investeringar i t. ex. fjärrvärmeanläggningar. Verket framhåller vidare att kommunala lån normalt amorteras på ca 15 år. Den tekniskt ekonomiska livslängden på de belånade fjärrvärmeanläggningarna är däremot 20 a 30 år, vilket också utgör den tidsram som tillämpas från avskrivningssynpunkt. Skillnaden mel- lan den självkostnadsbaserade avskrivningstiden och lånens amorterings- villkor medför att fjärrvärmeverken belastas hårt likviditetsmässigt. Även detta försvårar utbyggnaden av fjärrvärmenät.

Förslag till åtgärder

Tillvaratagande av spillvärme från industriella processer och utbyggnad av kraftvärmeverk förutsätter enligt industriverket i många fall en fortsatt fjärrvärmeutbyggnad. Om det lagförslag om allmänförklaring av fjärrvär- meanläggningartprop. 1975/76: 149), som har förelagts riksdagen under våren 1976, genomförs kommer detta att på sikt underlätta kommunernas fjärr- värmeutbyggnad.

Enligt industriverket finns det i dag emellertid uttalade finansierings- problem för fjärrvärmeanläggningar. Finansieringssvårigheterna accentueras av att ett fjärrvärmenät under utbyggnad inte kommer att fullt utnyttja sin kapacitet förrän efter viss tid. För att öka utbyggnaden av fjärrvärme måste enligt industriverket finansieringen underlättas.

Statliga bostadslån och energisparstöd utgår f.n. till ägare av bostads- fastigheter för att ansluta fastigheterna till fjärrvärmesystem. lndustriverket finner att det från energipolitisk synpunkt finns starka skäl som talar för att det nuvarande finansieringssystemet ändras så att de statliga bostadslånen i stället kan betalas ut direkt till värmeverken. Bostadslån bör dessutom kunna utgå för såväl ledningsnät som produktionsanläggningar. En sådan ändring av lånekonstruktionen skulle enligt industriverket bl. a. underlätta att ansluta kontors- och förvaltningsbyggnader samt bostadsfastigheter som inte finansieras med statliga bostadslån. Det föreslagna systemet är enligt verkets åsikt även enklare att administrera än det nuvarande.

lndustriverkets förslag innebär att den del av värmeverkcns lånebehov som inte täcks av statliga bostadslån skall kunna tillgodoses av bostads- finansieringsinstituten, dvs. SPINTAB och Bofab samt stadshypoteksför- eningama. Den föreslagna finansieringsformen medför vidare att amorte- ringstiderna för lånen skulle komma att stämma överens med gällande av- skrivningsplaner. Om det av andra skäl än energipolitiska inte bedöms öns- kvärt att ge statliga bostadslån direkt till värmeverken kan en höjning av

Prop. 1976/77:107 21

bostadslånen till abonnenterna övervägas. Från energipolitisk synpunkt är dock enligt industriverkets mening denna lösning mindre ändamålsenlig.

lndustriverket konstaterar att elförbrukningen omkring år 1980 enligt nu- varande bedömningar väntas ligga väsentligt under den som förutsågs i prognoser från åren före 1973. Behovet av ytterligare kraftvärmeutbyggnad är därför enligt verkets bedömning f.n. litet. lndustriverket anser att ut- byggnader kan komma till stånd utan att speciella åtgärder för att främja elproduktion i kraftvärmeverk behöver vidtas. Verket framhåller att ob- ligationslån och lån förmedlade av Allmänna pensionsfonden kan utgå för kraftverksanläggningar. Det finns därför enligt verkets bedömning i dag inte några mera framträdande finansieringsproblem för elproducerande an- läggningar.

lndustriverket föreslår att värmedelen i kraftvärmeverk skall kunna fi- nansieras efter samma principer som har föreslagits gälla för fjärrvärme- anläggningar. Några åtgärder för att underlätta finansieringen av den el- producerande delen av kraftvärmeverk bedöms inte nödvändiga.

Sammanfattningsvis bedömer industriverket att en kraftvärmeutbyggnad, som i fråga om installerad effekt motsvarar vad som förutsätts i riksdagens energipolitiska beslut från år 1975. bör kunna komma till stånd förutsatt att utbyggnad av ljärrvärmeanläggningar underlättas på det sätt verket har föreslagit. Det är däremot enligt industriverkets mening tveksamt om fjärr- värmenäten kan byggas ut så snabbt att kraftvärmeverkens utnyttjandetider kan öka tillräckligt för att möjliggöra en elproduktion av 15 TWh i kraf- tvärmeverk år 1985.

3.4. SPINTAB:s framställning angående lån till kommunala fjärrvärmeut- byggnader

SPINTAB har i skrivelse den 26 juli 1976 hemställt att regeringen fast- ställer ett av bolagets stämma beslutat tillägg till bolagsordningen med in- nebörd att bolaget får lämna lån till kommunala produktions- och distri- butionsanläggningar för fjärrvärme. Till stöd för framställningen har SPIN- TAB anfört bl. a. följande.

Den långfristiga kreditgivningen till den kommunala fjärrvärmeverksam- heten sker på kommunkreditmarknaden och bl. a. genom det med SPINTAB samadministrerade Kommunkredit AB. Det har emellertid kunnatlkonsta- teras att nuvarande finansieringsvillkor på kommunkreditmarknaden är helt otillfredsställande med hänsyn till den kommunala fjärrvärmeverksamhe- tens ekonomiska förutsättningar och situation. Detta gäller både tillgänglig långfristig kreditvolym och framför allt de amoneringsvillkor som kan er- hållas på kommunlånemarknaden. SPlNTAB hänvisar vidare till vad in- dustriverket har anfört i rapporten SIND197613.

Prop. 1976/77:107 22

3.5. Remissyttranden 3 . 5 . ] lndustriverkers förslag

De remissinstanser som behandlar frågan om utbyggd fjärrvärme visar genomgående en positiv inställning till fjärrvärme som uppvärmningsform. Som stöd härför anförs bl. a. att spillvärmeutnyttjande och kraftvärmeverk förutsätter ett väl utbyggt fjärrvärmenät.

Bland de remissinstanser som uttryckligen har behandlat finansierings- frågan är emellertid meningarna delade om industriverkets förslag till fi- nansieringsform.

Negativa eller tveksamma till att utsträcka bostadslångivningen på det sätt som industriverket har föreslagit är Allmänna pensionsfonden, bostads- styrelsen, Hyresgästernas riks/örbuna', Sveriges villaägare/örbund. Sveriges./as- t/ghezsägarejörblmd och siarens rädjb'r bjägg/raz/s/brskning.

Kapital/narknadsurredningen nämner att industriverket under arbetet med rapporten har samrått med utredningen vad gäller de institutionella formerna för finansiering av kraftvärmeverk. Utredningen har därvid anslutit sig till verkets principiella ståndpunkt att det vore rationellt om statliga bostadslån kunde utgå direkt för finansiering av kraftvärmeverk i stället för att som nu kanaliseras via de anslutna abonnenterna. Vidare borde lån till verken kunna erhållas från de tre bostadsinstituten på kapitalmarknaden.

Kapitalmarknadsutredningen framhåller emellertid att en rad problem är förenade med en reform av antytt slag. För det första bör de förmånliga finansieringsformerna avse endast värmedelen av verkens produktion me- dan anläggningen för elproduktion bör finansieras på gängse villkor. Även vad gäller värmedelen bör emellertid övervägas om den del av investe- ringskostnaderna skall avskiljas som avser värmeproduktion för andra än- damål än bostadsuppvärmning.

Bland andra problem som enligt utredningen måste lösas är om finan- sieringen skall innefatta räntebidrag som utgår för statliga bostadslån och hur bidragen i så fall skall avgränsas i de ovan nämnda hänseendena. Vidare måste ställning tas till frågan om redan befintliga värmeverk skall inordnas i ett nytt finansieringssystem och om anslutning av äldre fastigheter skall berättiga till statliga lån för värmeverkens del.

Kapitalmarknadsutredningen avser att behandla dessa frågor närmare i sitt slutbetänkande som beräknas föreligga under år 1977.

Allmänna pensionsfonden (första, andra och tredje fondstyrelserna) anför i huvudsak följande.

lndustriverkets förslag att statliga bostadslån skall lämnas direkt i form av ett lån till värmeverken för fjärrvärmeutbyggnaden har nära berörings- punkt med framställningen från Sparbankernas lnteckningsaktiebolag (SPlNTAB), innebärande att SPINTAB skall ges rätt att belåna fjäm'är- meanläggningar. Båda förslagen kan enligt fondstyrelserna uppfattas som två varianter av ett huvudförslag, nämligen att föra in utbyggnaden av fjärr-

Prop. 1976/77: 107 23

värmeanläggningar i det särskilda bostadsfinansieringssystemet.

Med anledning härav erinrar fondstyrelserna om att grunderna för det nuvarande bostadslinansieringssystemet, som fastställdes av statsmakterna år 1974, är ett uttryck för gällande bostadspolitiska strävanden.

Systemet bygger i hög grad på att subventioner tillförs bostadsproduk- tionen främst genom att räntekostnaderna i bostadsfinansieringssystemet hålls nere. Den garanterade räntan — såväl för bottenlån i bostadslinan- sieringsinstituten som för det statliga bostadslånet — utgör det första året 3,9 % (6 % för småhus som skall bebos av låntagaren). Mellanskillnaden mellan denna garanterade räntenivå och den faktiska räntan på bostadslån ersätts i form av subventioner över statsbudgeten. Denna ordning moti- verades främst av fördelningspolitiska skäl.

Fondstyrelserna hävdar att det inte är rimligt att utsträcka subventions- systemet för bostadsfinansieringen till andra områden. Denna uppfattning understryks enligt fondstyrelserna även av det förhållandet att inte enbart bostadsfastigheter utan även kontors- och industrifastigheter utgör avnämare till fjärrvärmeverken.

Vidare skulle enligt fondstyrelserna den avvägning som krävs vid ut- byggnaden av olika former för energiförsörjning omöjliggöras om en viss metod för energiförsörjning — i motsats till övriga - skulle subventioneras. Resultatet skulle oundvikligen leda till en snedvridning av konkurrensför- utsättningarna med åtföljande inoptimal resursanvändning.

Vidare erinrar fondstyrelserna om att löptiden på bostadsobligationslån har sträckts ut så långt som 40 år eller t.o.m. 50 år medan kraft- och fjärrvärmeverkens ekonomiska livslängd däremot har bedömts vara betydligt kortare. Detta innebär att den utestående låneskulden på bostadsobligations- lån som skulle finansiera denna typ av investeringar inte kommer att amor- teras i en takt som motsvaras av anläggningarnas reala ekonomiska vär- deminskning.

Fondstyrelserna pekar också på den gällande kreditpolitiska priorite- ringen av bostadsfinansieringen. Med stöd av lagen om kreditpolitiska medel kan riksbanken ålägga bankerna och försäkringsinstituten, där- ibland Allmänna pensionsfonden, att göra placeringar i bostadsobliga- tioner. Som en följd härav har villkoren för bostadsobligationer i fråga om ränta, löptid, konverteringsvillkor m.m. kunnat fastställas på ett sätt som avviker från vad som är marknadsmässigt betingat. Fondsty- relserna hävdar kraftigt att användningsområdet för dessa prioriterade placeringar inte bör utvidgas. Vidare gäller att placeringsplikt enligt lagen om kreditpolitiska medel uttryckligen endast syftar till att möjliggöra en finansiell försörjning av bostadsbyggandet.

Fondstyrelserna understryker slutligen att de anser att frågan om fi- nansieringen av den kommunala fjärrvärmen, inkl. uppförandet av kraft— värmeverk, är viktig. Andra förändringar i finansieringsvillkoren än inordning i bostadslinansieringssystemet bör enligt fondstyrelserna

Prop. 1976/77: 107 24

skyndsamt prövas.

Enligt bostadsstyrelsen talar inte minst energipolitiska skäl för att fi- nansieringsformerna för utbyggnad av fjärrvärmenät och produktions- anläggningar förbättras. Den av industriverket föreslagna lösningen är dock enligt styrelsen olämplig av fiera skäl.

Sålunda skulle låneområdet för statliga bostadslån komma att utsträck- as inte oväsentligt, om lån utgick till fjärrvärmeanläggningar och kraft- värmeverk, vilka i allmänhet också skulle betjäna byggnadsobjekt utan- för bostadssektorn. Något praktiskt motiv för att lägga hanteringen av lån till fjärrvärmeanläggningar på bostadsmyndigheten finns knappast heller. Särskild projektbelåning av fjärrvärmeanläggningar i ett begränsat antal fall skulle för länsbostadsnämnderna innebära en från övrig verk- samhet starkt avvikande hantering och kräva ingående kunskaper om kostnader m.m. för denna typ av anläggningar.

Bostadsstyrelsen avstyrker med hänvisning till vad som har anförts industriverkets förslag rörande finansiering av fjärrvärmeanläggningar.

Hyresgästernas riks/örbund är tveksamt till industriverkets förslag och anför att det kan medföra att resurser avsedda för bostadsfinansiering kan komma att tas i anspråk för ändamål som nyttiggörs i förvaltnings- och industribyggnader. Detta kan förbundet acceptera endast om utrym- met för krediter till bostadsbyggandet inte därmed minskar.

En ytterligare risk för negativa effekter för bostadsbyggandet skulle enligt förbundet kunna uppstå om man för det principiella resonemanget vidare och finner att även andra kommunala investeringar kan finansieras genom bostadslåneinstituten.

Sveriges villaägarekirbund framhåller att utbyggnad av fjärrvärmeverk från samhällsekonomisk synpunkt många gånger leder till en bättre ener- gihushållning totalt sett jämfört med annan energianvändning inom bos- tadsområden. Ansvaret för utbyggnaden bör enligt förbundet åvila kom- munerna och finansieringen bör i stimulanssyfte ske med hjälp av bidrag.

Sverigesfaslig/ietsägare/örbund anser att finansieringen kan behöva un- derlättas men att frågan bör utredas närmare. Förbundet hävdar vidare att ändrade finansieringsregler inte bör medföra att värmeverken förutom att få statliga lån skulle ha möjlighet att i samma utsträckning som nu ta ut anslutningsavgifter eller liknande av fastighetsägaren.

Statens räd/ör h_t'ggnatls/orskning understryker behovet av att underlätta finansieringen av fjärrvärmeutbyggnader men ställer sig tvekande till industriverkets förslag.

Positiva till industriverkets finansieringsförslag är bl. a. Svenska kommun- jörbundet, Svenska värmeverksföreningen, "flera länsstyrelser, energi- sparkommittén, statens planverk, statens naturvårdsverk, Centrala driftledning- en och Svenska elverks/öreningen.

Svenska kommunförbundet anför att den mest betydande svårigheten vid utbyggnad av fjärrvärmenät i dag gäller finansieringen. Den behöver

Prop. 1976/77:107 ' 25

därför underlättas. Den kommunala verksamhetens kraftiga expansion har enligt förbundet medfört en för kommunerna allt större låncfinansiering av investeringarna. Det begränsade kapitalmarknadsutrymmet för kom- munal upplåning har därför många gånger medfört att verksamhet, som kommunerna är direkt skyldiga att bedriva, t. ex. avseende skolor, vat- tenförsörjning och vägar, prioriteras framför sådan verksamhet där skyl- dighet inte föreligger, exempelvis fjärrvärme. Detta har på många håll resulterat i att abonnenterna kan få vänta avsevärd tid på anslutning till fjärrvärme. Kommunala investeringar med långa avskrivningstider, som t. ex. investeringar för fjärrvärme, har hämmats ytterligare av svå- righeter att erhålla lån med amorteringstider över 20 år. Normala amor- teringstider på kommunlånemarknaden är i dag 10—15 år. Den tekniskt ekonomiska livslängden på de belånade anläggningsdelarna är däremot ca 30 år, vilket också utgör den tidsram som tillämpas ur avskrivnings- synpunkt. Skillnaden mellan den självkostnadsbaserade avskrivningsti- den och Iånens amorteringsvillkor medför att fjärrvärmeverken belastas hårt likviditetsmässigt. Detta försvårar utbyggnaden av fjärrvärmenät.

Förbundet framhåller särskilt vikten av att man vid förbättring av fi- nansieringsmöjligheterna inte enbart tar sikte på framtida projekt. De kommuner som nu bygger fjärrvärme bör få möjlighet att konvertera befintliga. oförmånliga lån till för ändamålet anpassade låneformer.

Kommunförbundet tillstyrker sålunda att nuvarande finansieringssys- tem ändras så att via bostadsfinansieringen lån kan erhållas som löser finansieringsproblemet beträffande såväl produktions- som distributions- anläggningar.

Även Svenska värmeverks/öreningen framhåller att takten i fjärrvär- meutbyggnaden begränsas av brist på investeringsmedel. Föreningen an- ser att industriverkets finansieringsförslag är tillfredsställande.

Värmeverksföreningen framhåller att värdet av att utnyttja kollektiva uppvärmningssystem i stället för individuella oljepannor i landets tätorter har stått allt mera klart under de senaste åren. Ekonomi, miljövård och energibesparing är därvid tungt vägande skäl. Enligt värmeverksförening- en visar flera utredningar, och det torde också vara allmänt accepterat, att orternas centrala och tätare bebyggda delar bör värmeförsörjas med hjälp av fjärrvärmesystem och att elvärme installeras i mera glest be- byggda delar av tätorten.

1 ett fjärrvärmeverk kan i princip alla typer av bränsle användas. Vär- meverksföreningen framhåller vidare att utbyggda fjärrvärmesystem ock- så utgör ett nödvändigt villkor för att utnyttja kraftvärmeverk och ta tillvara industriell spillvärme.

Föreningen delar utredningens bedömning att åtgärderna på nuvarande stadium bör vara ägnade att stimulera utbyggnaderna inom den närmaste 5 a lO-årsperioden samt att man därvid huvudsakligen bör stödja sig på befintlig teknik inom området. Föreningen vill också understryka ut-

Prop. 1976/77:107 26

redningens uppfattning att kortsiktiga prisskillnader på olika energiformer inte skall vara avgörande för beslut som påverkar landets energiförsörj- ning under lång tid framåt.

Värmeverksföreningen föreslår att ett rådgivande organ inrättas med uppgift att stödja och underlätta för kommunerna att anskaffa erforderligt kapital. Organet skulle vara sammansatt av representanter för statliga långivande myndigheter, kreditinstitut, kommunförbundet och värme- verksföreningen.

Energisparkommittén, som också stöder förslaget. anför att rent prin- cipiellt bör inga skillnader föreligga mellan låneformer för nyinstallation av individuella oljeeldningsanläggningar och av kommunala fjärrvärme- anläggningar. De senare kan enligt kommitten betraktas som en inte- grerad del av byggnadernas uppvärmningssystem även om ägandeför- hållandena är annorlunda.

Naturvärdsxerket åberopar särskilt fjärrvärmens fördelar från luftvårds- synpunkt och hävdar att näten i första hand bör byggas ut där det är mest angeläget av luftvårdsskäl, dvs. i allmänhet i den inre, äldre statis- bebyggelsen.

Sratens planverk anför att det ifråga om val av uppvärmningssystem för bostadshus finns vissa generella skäl som talar för vattenburna vär- mesystem. Genom sådana system kan exempelvis spillvärme tillgodo- göras i samverkan med fjärrvärmedistribution, varigenom åtgången av primärenergi kan begränsas. Ett vattenburet värmesystem kan vidare an- ordnas för alternativa bränslen, vilket av bcredskapsskäl är en fördel. Ett sådant system är vidare mindre känsligt för tillfälliga driftstörningar. Uppvärmningsanordningen med direkt elvärme har i dessa sammanhang vissa begränsningar; det finns inga alternativa bränslen och ingen ac- kumulerad reserv. Planverket föreslår därför att begränsning av direkt- verkande eluppvärmning övervägs.

3.5 .2 SPIN T.4B.'s framställning

Också i fråga om SPINTAst framställning råder delade meningar. Riksbanks/itllmäktige, Bofab och Allmänna pensions/enden avstyrker bi- fall till framställningen med huvudsakligen samma argument som har anförts mot industriverkets förslag och med hänvisning till kapitalmark- nadsutredningens fortsatta arbete.

Riksbanks/itI/mäktige framhåller att investeringarna i fjärrvärmeverk kan vara av en sådan angelägenhetsgrad att finansieringen av desamma bör särskilt underlättas. En tänkbar lösning skulle då kunna vara att länka över finansieringen till bostadslånemarknaden och ge krediterna bostadslånens mera förmånliga villkor. Beslut rörande detta kärver emel- lertid ingående överväganden, eftersom det gäller ett mycket komplext problem.

Prop. 1976/77:107 27

En fråga som enligt fullmäktige måste besvaras är om investeringar i fjärrvärmeverk skall finansieras på ett förmånligt sätt, oavsett i vilken grad de betjänar bostäder eller andra ändamål. t. ex. uppvärmning av industrilokaler. En annan fråga som kräver avgörande är om endast fram- över byggda ljärrvärmeverk skall få förmånliga lån och därmed lägre kostnader eller om förmånerna skall gälla även redan byggda verk. Det bör även klaras ut, om finansieringen av anläggningarna skall föras in i det statliga bostadslånesystemet så att statliga bostadslån och räntebidrag skall kunna utgå till dessa anläggningar på samma sätt som de nu utgår till de värmeanordningar som ingår i bostadshus eller betjänar bostadshus i form av panncentraler. Kommer statliga bostadslån att utgå till fjärr- värmeverk, måste vidare en lösning sökas på de problem, som uppkom- mer när äldre redan statsbelånade fastigheter i vilkas låneunderlag vär- meanläggning ingår skall anslutas till statsbelånade fjärrvärmeverk, lik- som de problem, som uppkommer när äldre inte statsbelånade fastigheter skall anslutas. Vad här har nämnts utgör exempel på frågor som måste klaras ut innan bostadslånemarknaden tas i anspråk för finansiering av fjärrvärmeverk. Enligt vad fullmäktige har erfarit arbetar kapitalmark- nadsutredningen med de nu berörda problemen och försöker åstadkomma en totallösning. Fullmäktige anser därför att någon åtgärd inte bör vidtas. förrän utredningens förslag föreligger.

Allmänna pensionsfonden, som i sitt yttrande också behandlar indu- striverkets rapport SIND 197613 med tillhörande finansieringsförslag, av- styrker såväl det förslaget som SPINTAB:s framställning. Yttrandet har redovisats i samband med återgivandet av remissyttrandena över detta förslag. Vad Allmänna pensionsfonden sålunda har anfört avser i allt väsentligt också SPINTAB:S framställning.

Bofab framför likartade synpunkter och konstaterar att det visserligen, helt allmänt sett, kan te sig något motsägande att ett antal smärre vär- meanläggningar och panncentraler var för sig är belåningsbara hos de bostadsfinansierande kreditinstituten och får amorteras under längre tid, medan fjärrvärmeverk som betjänar stora enheter på avnämarsidan f. n. har sämre institutionella kreditmöjligheter. Bofab framhåller att fjärr- värmeverken emellertid betjänar inte bara bostäder utan även industrier. Om de betydande investeringar som fjärrvärmeverken med tillhörande distributionsanläggningar representerar blir belåningsbara hos bostadslå- neinstituten, kommer detta att skärpa rådande brist på sådana finansiella resurser som hittills har stått bostadssidan till buds. Innan man tar ställ- ning till de balansproblem på kapitalmarknaden som aktualiseras'av SPINTAst ansökan bör det i detta sammanhang särskilt bli belyst, om ljärrvärmeverken med sina distributionsnät kommer att hänföras till den av riksbanken prioriterade lånekategorin eller ej.

Skulle SPlNTAB få bifall till sin framställning förbehåller Bofab sig möjligheten att få ett tillägg av samma innebörd till sin bolagsordning

Prop. 1976/77:107 28

godkänt.

Också Konungariket Sveriges stadsltypotekskassa är tveksam till SPIN- TAst framställning och påpekar att den ändring av bolagsordningen. som SPINTAB har beslutat, innebär att vissa kommunala investeringar som nu i kapitalmarknadssammanhang hänförs till kommunsektorn flyt- tas över till bostadssektorn. Under förutsättning att utrymmet inom ka- pitalmarknaden för de ordinarie bostadsinvesteringarna inte kommer att påverkas negativt av denna omdisponering, har kassan dock inte något att erinra mot framställningen. Eftersom kassan, SPINTAB och Bofab skall kunna konkurrera på kreditmarknaden under likartade förutsätt- ningar bör — om framställningen skulle komma att bifallas — motsvarande ändringar göras i de. bestämmelser, som gäller för stadshypoteksinstitutionen och i Bofabs bolagsordning. Ändringarna bör träda i kraft samtidigt för alla tre kreditinstitutionerna.

SPlNTAst framställning tillstyrks av Svenska kommunförbundet. bank- inspektionen och bostadsstyrelsen.

Det begärda tillägget i SPlNTAst bolagsordning utgör enligt Svenska kommun/?)"rbundets uppfattning ett angeläget led i riktning mot en lösning av värmeverkens nuvarande finansieringsproblem. För att belysa dessa problem har förbundet bifogat en utredningsrapport, som en på kom- munförbundets initiativ bildad arbetsgrupp har avgett den 29 september 1976.

Arbetsgruppen redovisar resultatet av en enkätundersökning som ar- betsgruppen har gjort under våren 1976 och i vilken 16 värmedistribue- rande verk har ingått. För renodlad värmeproduktion har sålunda de tillfrågade värmeverken tagit upp lån med belopp och fördelning på lå- netider som framgår av följande tablå. De redovisade lånen avser belopp som ursprungligen har upplånats men som inte i något fall har sluta- morterats.

Prop. 1976/77:107 29

Fördelning på lånetider

Lånetid Ursrpungligt Antal Relativ andel år lånebelopp i lån tusen kronor Lånebelopp Antal lån 2 3600 1 1.2 0,9 3 5000 1 1.6 0.9 5 14 156 8 4.5 7,3 8 21 610 3 6.9 2.7 9 800 1 0,3 0,9 10 32 020 14 10.3 12.7 14 2300 1 0,7 0,9 15 106 538 28 34.3 25,5 17 880 1 0.3 0,9 20 70 757 24 22,8 21.8 25 47 108 26 15,2 23,7 tills vidare 6000 2 1,9 1,8 310 769 1 10 100 100

Av det totala lånebeloppet — ca 310 milj. kr. - svarar de verk som drivs i renodlad bolagsform för ca 162 milj. kr. eller i runt tal 5 %. Med avseende på amorteringstiderna har det inte framkommit några vä- sentliga skillnader mellan Iånevillkoren för de verk som drivs i bolagsform och för sådana som drivs i kommunens egen regi. Av tabellen framgår att ungefär 60 % av det totala lånebeloppet avser lån med amorteringstider på 15 år och därunder. Lånen med amorteringstider på 20 år eller mindre motsvarar mer än 80 % av det totala lånebeloppet. Arbetsgruppen fram- håller att amorteringstiderna har minskats under senare år och att den fördelning som tabellen visar därför inte återspeglar det aktuella läget avseende amorteringstiderna och inte heller kan tjäna som underlag för att bedöma framtiden. Huvuddelen av de långfristiga lånen enligt enkäten är upptagna under 1960-talet.

De tillämpade avskrivningstiderna är för produktionsanläggningar om- kring 20 år (i enstaka fall högre) och för kulvertnät 30—40 år (genomsnitt 32 år).

Taxekalkylerna är baserade på en minst tjugofemårig avskrivning enligt annuitetsplan. För den självkostnadsbaserade kommunala fjärrvärme— verksamheten anser arbetsgruppen därför att linansieringsvillkoren är klan otillfredsställande. Från flera håll har man i samband med enkäten framhållit problem och svårigheter att få verksamheten att balansera ekono- nomiskt i inledningsskedet och att detta förhållande förrycker utbygg- nadstakten. Man har vidare framfört synpunkter på de nackdelar som är förknippade med att statliga lån utbetalas till resp. fastighetsägare och inte direkt till fjärrvärmeverket. Man konstaterar att en klar förbättring skulle ske om lån och bidrag betalades direkt eftersom vissa fastighets—

Prop. 1976/77:107 30

ägare med nuvarande system anses ha svårigheter att få fram lånen vid den tidpunkt som passar fjärrvärmeverkets planering. Man menar vidare att en totallösning av finansieringsfrågorna skulle medverka till en jämnare utbyggnadstakt och därmed även underlätta sysselsättningen för de anställ- da. En ytterligare synpunkt är att det nuvarande problemet att rörelseun- derskott uppstår under framför allt de första verksamhetsåren. då anlägg- ningarna inte når full kapacitet samtidigt som kostnaderna slår igenom di- rekt. skulle reduceras. om exempelvis 30-åriga annuitetslån kunde erhållas.

Prop. 1976/77:107 31

4. Föredraganden 4.1 Inledning

Efter samråd med statsrådet Johansson får jag anföra följande. Den omständigheten att tillväxten i energiförbrukningen under 1973—1977 tycks bli lägre än tidigare beräknat kan inte tas som ett säkert tecken på att energibehovet kommer att växa i en långsammare takt även i fortsätt- ningen. Förbrukningssiffrorna måste bedömas med stor försiktighet. Den långsammare tillväxten i den totala energiförbrukningen kan förklaras av den kraftiga konjunkturavmattningen inom de energikrävande branscherna. Oroande inslag i bilden är att tillväxttakten i elförbrukningen har ökat de sista två åren och att samfärdselns energianvändning förefaller öka snabbt.

Riksdagen beslöt år 1975 om ett flertal åtgärder i syfte att dämpa ener- gikonsumtionen. En av dessa var att stimulera till energibesparande åtgärder i befintliga byggnader genom ekonomiskt stöd. T. 0. m. budgetåret 1976/77 har sammanlagt 1 183 milj. kr. anvisats för åtgärder i bostäder, statliga, kom- munala och landstingskommunala byggnader m. m. Sammanlagt 248 milj. kr. har anvisats till energibesparande åtgärder i näringslivets byggnader, till industriella processer samt vissa prototyper och demonstrationsanläggningar. Effekten av dessa åtgärder är ännu svår att ange.

Det av riksdagen år 1975 fattade energipolitiska beslutet innebär att till- växten av energikonsumtionen om möjligt skall begränsas till 2 % per år fram till år 1985. Det är emellertid mycket angeläget att åstadkomma be- sparingar utöver vad detta beslut anger. Det krävs både en förstärkning av redan vidtagna åtgärder och en komplettering med nya åtgärder. Vad gäller nya åtgärder för energihushållning i byggnader har undersökningar bedrivits inom planverket, vars preliminära rapport f. n. är föremål för re- missbehandling. Vidare har energikommissionen (1 1976105) fått i uppgift att bl. a. undersöka de medel som står till buds för att påverka energikon- sumtionen, t.ex. beskattningens roll.

Det tas således nu successivt fram underlag för ett förstärkt hushållnings- program när det gäller bostäder och andra byggnader och jag är för dagen inte beredd att gå närmare in på innehållet i ett sådant program. En lång rad olika åtgärder måste emellertid tillgripas. Stödåtgärder bör kombineras med lämpliga åtgärder vad avser skatte- och avgiftsuttag. Behov av reg- leringsåtgärder måste också övervägas. Ransoneringar däremot bör förbe- hållas krissituationer.

1 årets budgetproposition har regeringen anmält sin avsikt att behandla åtgärder för hushållning med energi i byggnader i en särskild proposition till riksdagen under våren 1977. Jag vill nu ta upp frågan om förslag avseende energisparstödets omfattning och utformning för bostäder och vissa lokaler. intensifierad experimentverksamhet i anslutning till pågående energiforsk- ningsprogram. undersökning av det befintliga byggnadsbeståndet från ener- gisynpunkt. utökad information och utbildning samt förstärkta administra-

Prop. 1976/77:107 32

tiva resurser för statliga myndigheter och kommuner. Vidare redovisas för- bättrade finansieringsmöjligheter för fjärrvärmeutbyggnad.

Det är nödvändigt att energisparstödverksamheten utökas i den takt som är tekniskt möjlig och motiverad och ligger inom ramen för de samhälls- ekonomiska resurser som kan skapas för ändamålet. Det material som planverket har lagt fram iden tidigare omnämnda rapporten, motsäger enligt min mening ej uppfattningen att möjligheter finns att uppnå en samhälls- ekonomisk lönsamhet även för ett omfattande åtgärdsprogram. Framgångs- rikt energisparande kommer dessutom att i väsentlig utsträckning minska behovet av bränsleimport. Åtgärderna för att spara energi medför även för- bättringar av miljön.

1 ett räkneexempel som planverket redovisar i rapporten anges en möjlig nettoenergibesparing om 40 TWh per år för en investering om ca 50 miljarder kr. Exemplet svarar mot en bruttoenergibesparing av storleksordningen 50 a 60 TWh. Besparingen motsvarar grovt räknat 1/3 av energiåtgången för uppvärmning av byggnader f. n. Det framgår vidare av planverkets beräk- ningar att denna besparing skulle nås även utan att samtliga tekniskt möjliga besparingsåtgärder tillämpas i hela byggnadsbeståndet.

När remissbehandlingen och beredningen av planverkets rapport är slut- förd avser jag att snarast möjligt återkomma med förslag om ytterligare åtgärder för energibesparingar i den befintliga bebyggelsen. lnnan detta har skett saknas underlag för att precisera nya mål för konsumtionsutvecklingen eller nya lösamhetsbedömningar.

Det är emellertid angeläget att redan nu vidta kraftfulla förberedelse- åtgärder för att möjliggöra en anpassning till högre ambitionsnivåer i ener- gispararbetet. Vissa förslag som jag presenterar i det följande är att betrakta som sådana förberedande åtgärder. Ytterligare planeringsinsatser från stats- makternas sida är nödvändiga för att tillgodose kraven på bättre energi- hushållning. Statsrådet Johansson avser att senare föreslå regeringen att fö- relägga riksdagen proposition om kommunal energiplanering. Syftet är att ge kommunerna ett lagfäst planeringsansvar på det energipolitiska området. I samband därmed kommer att behandlas bl.a. frågan om åtgärder för att begränsa den fortsatta ökningen av elanvändning för uppvärmning av bygg- nader.

Det är enligt min mening nödvändigt att mycket snart åstadkomma en lösning på frågan hur energisparåtgärderna skall bli ett förstahandsintresse för hyresgästerna. Uppkomna vinster i energisparverksamheten måste i vä- sentlig del komma dem till godo.

Vid valet av inriktning och omfattning av de åtgärder som skall vidtagas på kort sikt är det nödvändigt att bl.a. beakta att produktionsledet bör vara förberett i olika avseenden. t. ex. vad gäller lämpliga byggnadskom- ponenter och tillgång på arbetskraft. Det är en väsentlig uppgift för stats- makterna att på lämpligt sätt vidta åtgärder i syfte att förhindra att svå- righeter uppstår vad gäller tillgång på arbetskraft och material. Även i andra

Prop. 1976/77:107 33

avseenden är det angeläget att åstadkomma en samordnad överblick över olika genomförandefrågor i energisparverksamheten i byggnader. Jag avser att efter fortsatta överväganden föreslå regeringen lämpliga åtgärder i detta syfte.

Efter en övergångstid kommer de energipolitiska insatserna att kunna ge ett väsentligt bidrag till ökad sysselsättning. Sysselsättningsmöjligheterna torde även kunna bli fördelade över hela landet.

En kraftig ökning av insatserna inom energisparområdet kommer att öka efterfrågan på arbetskraft och material. Detta får dock inte leda till oskäliga prisstegringar. Efter samråd med chefen för handelsdepartementet vill jag framhålla som väsentligt att statens pris— och kartellnämnd - som redan nu särskilt följer prisutvecklingen på detta område — fortsätter denna upp- följning.

4.2. Lån och bidrag till energibesparande åtgärder i bostäder m. m.

Närmare hälften av den totala energiförbrukningen i Sverige faller på uppvärmning av byggnader. Det är därför viktigt att medel ställs till förfogande för att stimulera investeringar som syftar till bättre hushåll- ning med energi i befintliga byggnader. För ändamål som numera erhåller stöd ur anslaget B 1 l . Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m.m. har riksdagen hittills anvisat sammanlagt 1 183 milj. kr., varav 326 milj. kr. avser budgetåret 1976/ 77. Stödet omfattar bl. a. bostäder, allmänna samlingslokaler samt kommunala och landstingskommunala byggnader. Dessutom anvisas medel för energibesparande åtgärder i civila statliga bygg- nader samt för prototyp- och demonstrationsverksamhet inom bostadssek- torn. Av stödet har till bostäder anvisats sammanlagt 1 061 milj. kr., varav 300 milj. kr. för budgetåret 1976/77.

Efterfrågan på stöd i form av bidrag och lån till energibesparande åt- gärder i bostäder har varit stor. Sedan stödets tillkomst våren 1974 och t. o. m. december l976 har bidrag och lån beviljats med sammanlagt ca 860 milj. kr. Därav har bidragsdelen utgjort 370 milj. kr. Stödet har berört ca 460 000 lägenheter, varav ca 3l6 000 i flerfamiljshus. Härutöver har sedan den 1 juli 1975 stöd till energibesparande åtgärder utgått i form av bostadslån i de fall åtgärderna vidtagits i samband med om- byggnad. Även i fråga om stöd till kommunala och landstingskommunala byggnader har efterfrågan ökat kraftigt. Den ursprungligen fastställda ramen om 50 milj. kr. kommer att helt förbrukas under budgetåret 1976/77.

Innan jag går in på ram- och anslagsfrågor vill jag med anledning av bl. a. bostadsstyrelsens anslagsframställning ta upp vissa frågor om ändringar i utformningen och grunderna för energisparstödet. Jag tar först upp den av bostadsstyrelsen aktualiserade frågan om att föra över bestämmelserna i kungörelsen (1974:252) om statligt stöd till energibe-

Prop. 1976/77zl07 34

sparande åtgärder i bostadshus (omtryckt l976:79l), energisparkungörel- sen. till bostadsfinansieringsförordningen (19741946, omtryckt l976:788).

Stöd till enbart energibesparande åtgärder i bostäder kan f. n. utgå enligt tre låneförfattningar: energisparkungörelsen. bostadstinansieringsförord- ningen och kungörelsen (l9621538) om förbättringslån (omtryckt l976:789). Stöd enligt energisparkungörelsen utgår främst för enklare åt- gärder. Maximibeloppet enligt denna kungörelse är 2000 kr. i bidrag och 4000 kr. i lån per bostadslägenhet. I den mån de energibesparande åtgärderna inte är av ringa omfattning kan bostadslån enligt bostadsfinan- sieringsförordningen utgå i kombination med bidrag enligt energisparkungö- relsen. Om åtgärderna utgörs av en kombination av vanliga ombyggnads- åtgärder och energibesparande åtgärder kan endast lån enligt bostadslinan- sieringsförordningen komma i fråga. Även i sistnämnda fall kan emellertid bostadslån kombineras med bidrag enligt energisparkungörelsen.

Lånestödet enligt energisparkungörelsen skiljer sig från bostadslån för energibesparande åtgärder enligt bostadsfinansieringsförordningen beträf- fande framför allt lånets storlek för olika låntagarkategorier. säkerhetens beskaffenhet. placering i förmånsrättsordning, bestämning av pantvärde, amorteringstid och system för återbetalning. En annan skillnad är att lån och bidrag enligt energisparkungörelsen utgår endast om den god- kända kostnaden uppgår till minst 1 500 kr. medan lån enligt bostads- linansieringsförordningen inte utgår för åtgärder av ringa omfattning. Med åtgärder av ringa omfattning avses enligt bostadsstyrelsens anvis- ningar till förordningen kostnader understigande 15 000 kr. för flerfa- miljshus. 4 000 kr. för enfamiljshus och 6 000 kr. för tvåfamiljshus. Vidare kan räntebidrag utgå enligt bostadsfinansieringsförordningen. i fråga om energibesparande åtgärder i småhus dock bara om låneunderlaget över- stiger 25000 kr. I vissa fall kan bostadslån utgå i förskott. vilket inte är möjligt enligt energisparkungörelsen.

Energisparkungörelsen kom till närmast därför att det behövdes ett enkelt administrativt förfarande så att verksamheten skulle kunna kom- ma igång så snabbt som möjligt. Bostadsstyrelsen har anfört en rad skäl för att nu slopa den särskilda energisparkungörelsen och att i stället föra in motsvarande bestämmelser i bostadsfinansieringsförordningen. Sty- relsen har som ett alternativ härtill också förordat att. om energispar- kungörelsen behålls, det inte skall finnas något val mellan energisparlån och bostadslån. Vidare har styrelsen i anslutning till detta alternativ fö- reslagit att begränsningen av energisparlånets storlek till 4000 kr. per lägenhet slopas.

Jag delar styrelsens uppfattning att det inte är lämpligt att det statliga stödet till enbart energibesparande åtgärder i bostadshus i vissa fall kan utgå enligt såväl energisparkungörelsen som bostadsfinansieringsförord- ningen. Nuvarande system innebär onödiga komplikationer framför allt

Prop. 1976/77:107 '- I ' 35

för låntagarna. Ett enkelt förfarande är dessutom allmänt sett av betydelse för att det statliga energisparstödet skall få den stimulanseffekt som är nödvändig med hänsyn till behovet av förbättrad värmehushållning i bostäder. Enligt min mening är en samordning av bestämmelserna inom ramen för gällande energisparkungörelse såvitt gäller stödet för enbart energibesparande åtgärder att föredra. Härigenom kan man uppnå bl. a. enhetliga regler i fråga om lånens storlek för olika låntagarkategorier. Mot denna bakgrund förordar jag att en samordning av reglerna sker på så sätt att energisparkungörelsen behålls och att bostadslinansierings- förordningens bestämmelser avseende lån till energibesparande åtgärder så långt möjligt förs in i energisparkungörelsen. Detta innebär att lån till enbart energibesparande åtgärder i befintliga hus framdeles bör utgå endast enligt energisparkungörelsen.

] fråga om den närmare utformningen av lånestödet enligt energi- sparkungörelsen vill jag inledningsvis framhålla att nuvarande energi- sparlån är gynnsammare än bostadslån i fråga om krav på säkerhet och när det gäller lånegränser. För energisparlån upp till 20000 kr. krävs inte någon säkerhet och någon differentiering av lånestorlekar med hän- syn till låntagarkategorier sker inte. Bostadslån för ombyggnad är gynn- sammare framför allt när det gäller amorterings- och räntevillkor samt i fråga om energibesparande åtgärder i vissa lokaler. Vidare utgår bos- tadslån men inte energisparlån till kostnaderna för nytt fasadskikt i sam- band med tilläggsisolering av yttervägg. Dessutom finns beträffande bos- tadslån ingen maximigräns motsvarande den som gäller för lån enligt energisparkungörelsen. Också förskott kan utgå när det gäller bostadslån men inte i samband med det särskilda lånestödet enligt energisparkungö- relsen.

Den samordning av reglerna för det statliga energisparstödet, som jag har förordat, bör inte leda till försämringar i de fall bostadslån enligt nuvarande regler hade kunnat utgå för energibesparande åtgärder. Mot denna bakgrund förordarjag att det nuvarande maximibeloppct för lån enligt energisparkungörelsen, 4 000 kr. per lägenhet, slopas. Vidare bör reglerna för amortering ändras så att energisparlån amorteras med en årlig annuitet. Samtidigt bör amorteringstiden förlängas från nuvarande tio år till tjugo år. Möjlighet bör finnas för lånemyndigheten att bestämma kortare amorteringstid om åtgärdernas omfattning och långsiktighet moti- verar det. Om den godkända kostnaden för energibesparande åtgärder överstiger 25 000 kr. bör dessutom räntebidrag utgå till kostnaderna för ränta på energisparlånet efter i huvudsak de grunder som gäller för rän- tebidrag i samband med bostadslån för ombyggnad.

Stöd i form av bidrag och lån enligt energisparkungörelsen för ener- gibesparande åtgärder bör kunna utgå också i kombination med bostadslån för ombyggnad. Energisparstödet bör i detta fall, i likhet med vad som nu tillämpas i fråga om energibidrag i kombination med bostadslån, inte

Prop. 1976/77:107 36

avse till- och påbyggnad. I fråga om räntebidrag bör gälla att sådant bidrag utgår för såväl bostadslån som energisparlån när den sammanlagda kostnaden för energibesparande åtgärder och åtgärder hänförliga till om- byggnad överstiger 25 000 kr. Amorteringstiden för energisparlån bör i kombinationsfallen vara densamma som för bostadslånet.

] anslutning till vad jag nu har förordat vill jag ta upp vissa ytterligare ändringar i grunderna för stödet till energibesparande åtgärder. Jag be- handlar först några frågor som har samband med frågan om vilka åtgärder som bör vara stödberättigade.

F. n. kan stöd utgå för förbättring av värme- och ventilationssystem — dock inte för byte av värmepanna eller oljebrännare — anordningar för individuell mätning av varmvatten, el och gas eller nattackumulering av varmvatten. anslutning av fastighet till fjärrvärmeanläggning samt förbättring av värmeisolering i väggar, fönster och bjälklag. Närmare fö- reskrifter för tillämpningen meddelas av bostadsstyrelsen.

Enligt styrelsens anvisningar utgår stöd avseende värme- och ven- tilationssystem endast till kostnaderna för viss reglerutrustning. Det har i olika sammanhang framhållits att även åtgärder som avser injustering av befintliga värme- och ventilationssystem bör stödjas. Frågan bereds inom bostadsdepartementet med anledning av en skrivelse i ämnet från Svenska riksbyggen, HSB:s riksförbund och Sveriges allmännyttiga bos- tadsföretag. En vidgning av stödet i nämnda avseende ligger enligt min uppfattning inom ramen för de riktlinjer som riksdagen har fastställt för energisparstödet. Jag har för avsikt att efter slutförd beredning av ärendet överväga behovet av åtgärder.

Vad gäller stödet vid byte till treglasfönster beaktas enligt bostads- styrelsens anvisningar enbart kostnaden för det tredje glaset. Jag anser att det kan finnas anledning att förbättra stödet i detta avseende. Det an- kommer emellertid i första hand på bostadsstyrelsen att överväga om stödet till treglasfönster kan förbättras. Jag anser mig därför inte nu böra föreslå några åtgärder i nämnda hänseende.

l sammanhanget vill jag framhålla det angelägna i att fortlöpande pröva både vilka åtgärder som bör stödjas med hänsyn till ny teknik m.m. och storleken av de kostnader som får ingåi bidrags- och låneunderlaget. Det ankommer på bostadsstyrelsen att, inom ramen för de riktlinjer som statsmakterna har meddelat, närmare bestämma vilka åtgärder som skall vara stödberättigade och storleken av de schablonbelopp som skall till- lämpas i sammanhanget. Bostadsstyrelsen utökade senast vid årsskiftet 1976—1977 antalet stödberättigade åtgärder samtidigt som flertalet scha- blonbelopp höjdes. Det är en uppgift för bostadsstyrelsen att också i fram- tiden följa utvecklingen och göra de ändringar som behövs. Jag har också erfarit att styrelsen avser att fortlöpande anpassa schablonbeloppen.

Förbättrade finansieringsmöjligheter inom detta område kan emellertid medverka till omotiverade prishöjningar på bl. a. material. Jag vill erinra

Prop. 1976/77:107 ” 37

om att det ankommer på statens pris- och kartellnäinnd att inom ramen för sin allmänna prisövervakning följa prisutvecklingen på material för energibesparande åtgärder.

Jag vill i sammanhanget också framhålla att bostadsstyrelsen med an- ledning av bl. a. riksdagens beslut (CU 1975/76:23, rskr 1975/76:265) har vidtagit åtgärder för att i ökad omfattning punktvis stödja projekt där nya lösningar i fråga om energihushållning kan prövas. Till frågan om ytterligare stöd för forsknings- och experimentverksamhet återkom- mer jag i det följande.

Jag övergår nu till frågan om bidragets Storlek. I fråga om bidragets storlek gäller f. n. att bidrag utgår med 35 % av den godkända kostnaden, dock med högst 2 000 kr. per lägenhet. Kost- nadsutvecklingen och förskjutningen mot åtgärder av större omfattning in- nebär att bidragets relativa andel av kostnaderna har minskat, varigenom stimulanseffekten har försvagats. Jag förordar därför i enlighet med bos- tadsstyrelsens förslag att maximibeloppct för bidrag höjs till 3000 kr. per lägenhet

I sammanhanget vill jag ta upp frågan om stöd till energibesparande åtgärder i lokaler som är att betrakta som bostadskomplement.

Lån och bidrag kan enligt nuvarande bestämmelser i energisparkungö- relsen inte utgå för lokaler. I samband med ombyggnad av lokaler kan emellertid bostadslån utgå också för energibesparande åtgärder. Det gäller sådana lokaler i bostadsområden vilka är avsedda att tillhandahålla i hu- vudsak dem som bor i området varor och tjänster av sådan art att behovet därav tillgodoses inom området. Vidare kan ombyggnadskostnaderna för vissa lokaler ingå i pantvärdet för bostadslån.

Det finns emellertid enligt min mening skäl att ge stöd till energi- bCSparande åtgärder som vidtas i lokaler utan kombination med någon ombyggnad. Jag förordar därför att lån och bidrag enligt energisparkungö- relsen under vissa förutsättningar bör kunna utgå för energibeSparande åtgärder i lokaler som enligt bostadsfinansieringsförordningen kan ingå i låneunderlaget eller pantvärdet för bostadslån. En förutsättning bör, med hänsyn till behovet av samlade energisparåtgärder, vara att de ener- gibesparande åtgärderna — både för fristående lokaler och lokaler som är inrymda i bostadshus — vidtas i samband med sådana åtgärder i de bostadshus som har anknytning till ifrågavarande lokaler. På motsvarande sätt bör krävas att lokaler som inryms i bostadshus åtgärdas samtidigt med bostadsdelarna.

Energibidrag för åtgärder avseende lokaler bör liksom när det gäller bostadsutrymmen utgå med 3 'å'; av godkänd kostnad för åtgärden, dock högst med 30 kr per rn2 våningsyta, vilket ungefärligen motsvarar det föreslagna maximala bidragsbeloppet 3000 kr. per lägenhet för bostäder. Bidragsgivningen bör dock med hänsyn till möjligheterna att täcka kost- naderna för förbättringar via lokalhyran begränsas till icke-kommersiella

Prop. 1976/77zl07 38

lokaler. För energibesparande åtgärder i kommersiella lokaler bör således endast energisparlån utgå. Lokaler som inte behöver någon högre grad av uppvärmning bör undantas från såväl lån som bidrag. Räntebidrag bör inte utgå för energisparlån som hänför sig till lokaler.

För att undvika mera omfattande störningar i stödverksamheten bör de ändringar i riktlinjerna för det statliga energisparstödet, som jag har förordat i det föregående, träda i kraft under innevarande budgetår enligt regeringens närmare bestämmande. Med hänsyn till att det som jag har föreslagit innebär väsentliga förändringar i finansieringsförutsättningarna bör dock ändringarna inte tillämpas i ärenden där ansökan har kommit in till kommunens förmedlingsorgan före den lO mars 1977.

Jag vill också beröra frågan om vissa ändringar i reglerna för stöd till energibesparande åtgärder i kommunala och landstingskommunala byggnader och till allmänna samlingslokaler. [ båda fallen gäller bl. a. att stödet utgår i form av bidrag med normalt 35 '.!-i". av den godkända kostnaden för åtgärden, dock högst med 150000 kr. för varje projekt. ! fråga om allmänna samlingslokaler kan bidrag under vissa förutsätt- ningar utgå med 50%. Jag har erfarit att verksamheten med energi- sparstöd till dessa lokaler har visat att möjligheterna'att spara energi är mycket stora. Den nuvarande maximeringen av bidraget till ISO 000 kr. per projekt kan emellertid innebära att den avsedda stimulerande effekten uteblir särskilt när det gäller mera kostnadskrävande projekt. Mot denna bakgrund förordarjag efter samråd med chefen för kommundepartemen- tet att maximigränsen för bidrag höjs till 300000 kr. per projekt i fråga om stöd till kommunala och landstingskommunala byggnader. I fråga om allmänna samlingslokaler ankommer det på regeringen att fastställa maximigränsen för bidrag. Jag har för avsikt att senare föreslå regeringen att höja maximigränsen till 300000 kr. per projekt även beträffande all- männa samlingslokaler.

I fråga om energibesparande åtgärder i kommunala Och landstingskommu- nala byggnader villjag också erinra om l975 års beslut (prop. 1975130 bil. 2, CU l975z28. rskr 19752203) att vidga bidragsgivningen till även sådana byggnader som ägs av bl. a. kommunala eller landstingskommunala bolag, varvid som en förutsättning angavs att bolaget helt ägs av kommun eller landstingskommun. För många av de kommunala bolag som här är fråga om gäller emellertid på grund av äldre bestämmelser om aktiebolags bildande att övervägande delen men inte samtliga aktier tillhör kommun eller landstingskommun. Det före- kommeratt småaktieposterägs av privatpersoner. Enligt min mening finns det ingen anledning att utesluta sådana bolag från möjligheten att få statsbidrag till energibesparande åtgärder i kommunala och landstingskommunala byggna- der om förutsättningarna för bidrag i övrigt är uppfyllda. Jag förordar därför. efter samråd med chefen för kommundepartementet. att ifrågavarande stöd utvidgas till att omfatta även bolag vari kommun eller landstingskommun äger bestämmande intlytandeDet bör ankomma på regeringen att meddela

Prop. 1976/77:107 ' 39

närmare föreskrifter härom.

Innan jag övergår till ram- och anslagsfrågor villjag också ta upp frågan om ökade personalresurser för den statliga administrationen av encrgisparstödet.

Lönekostnader för sådan personal vid länsbostadsnämnderna som är sysselsatt med handläggning av "ärenden om lån och bidrag till ener- gibesparande åtgärder i bostadshus bestrids f. n. till huvudsaklig del från anslaget B 11. Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. För innevarande budgetår har regeringen medgivit att 2,2 milj. kr. får tas i anspråk för ifrågavarande ändamål. Bostadsstyrelsen har i sin anslagsfram- ställning för budgetåret l977/78 föreslagit oförändrat belopp. Det bör liksom hittills ankomma på regeringen att besluta om medel för administration m.m. av lån- och bidragsgivningen. Jag vill dock här, efter samråd med statsrådet Friggebo. anmäla att jag räknar med att en väsentlig förstärkning av den administrativa kapaciteten hos länsbostadsnämnderna blir nödvändig redan under budgetåret 1977/78. Ett syfte med en sådan förstärkning bör också vara att åstadkomma kortare handläggningstider. Med hänsyn till att behovet av energisparstöd kan förväntas bestå under en längre tid bör medel för administration av verksamheten anvisas under anslaget B 2. Länsbostadsnämnderna.

Även bostadsstyrelsen kan komma att behöva en viss förstärkning. Jag vill i sammanhanget anmäla följande. Riksdagen beslöt år 1974 (prop. l974z69, CU l974z21. rskr l974:l80) att Kungl. Maj:t eller myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer prövar ansökningar om statsbidrag till ener- gibesparande åtgärder i kommunala och landstingskommunala byggna— der. Sådana ansökningar har hittills prövats av regeringen efter beredning inom kommundepartementet. Praxis har nu vunnit sådan stadga att pröv— ningen av ansökningar bör kunna flyttas ut till myndighet. Enligt vad jag har erfarit avser chefen för kommundepartementet att senare föreslå regeringen att ifrågavarande prövning förs över till bostadsstyrelsen. Om detta genomförs. bör det också ankomma på bostadsstyrelsen att inom ramen för av statsmakterna fastställda riktlinjer så långt möjligt samordna reglerna för energisparstödct till bostäder. allmänna samlingslokaler och kommunala och landstingskommunala byggnader. Jag har för avsikt att föreslå regeringen att ge styrelsen i uppdrag att genomföra en sådan sam- ordning.

Jag övergår nu till ram- och anslags/tågor. Bostadsstyrelsen har med anledning av sitt förslag om en samordning av bestämmelserna för energisparstödct till bostäder inom bostadsfinan- sieringsförordningens ram föreslagit att bidrag till energibesparande åt- gärder skulle räknas av mot en särskild ram. medan lån till enbart ener- gibesparande åtgärder avräknas mot ramen för bostadslån för ombyggnad och räntebärande förbättringslån. De särskilda räntefria, stående förbättrings- lånen för energibesparande åtgärder skulle avräknas mot ramen för räntefria förbättringslån. Den nya bidragsramen skulle gälla kalenderårsvis. Vidare

Prop. 1976/77:107 40

har styrelsen föreslagit att anslaget B 11. Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. som nu är ett reservationsanslag skulle ändras till ett förslagsanslag. Med hänsyn till vad jag i det föregående har förordat beträffande ändringar i föreskrifterna för energisparstödet är jag inte f.n. beredd att biträda styrelsens förslag i denna del. Jag förordar således att nuvarande ordning i fråga om ramar och anslag behålls.

I fråga om ramen för beslut om bidrag och lån till energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet under budgetåret 1977/ 78 förordar jag att lån- och bidragsgivningen avseende särskilda lån och bidrag samt förbättringslån för energibesparande åtgärder får ske inom en ram av 429 milj. kr. Det bör ankomma på regeringen att utfärda närmare föreskrifter härom. Vid bifall till mitt förslag har därmed anvisats sammanlagt 1490 milj. kr. för ener- gibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet t.o.m. budgetåret 1977/78.

Räntor och amorteringar på här aktuella lån bör tillföras inkomsttiteln Diverse inkomster.

Beträffande energisparstöd till allmänna samlingslokaler m. ni. har bos- tadsstyrelsen föreslagit att 5 milj. kr. anvisas för budgetåret 1977/78. Sedan styrelsens anslagsframställning avlämnades har. enligt vad jag har inhämtat, efterfrågan på stöd ökat kraftigt. Jag förordar därför att medel ställs till bostadsstyrelsens förfogande inom en särskild ram om 10 milj. kr. under budgetåret 1977/78. Sammanlagt har därmed. vid bifall till förslaget. 20 milj. kr. ställts till bostadsstyrelsens förfogande för ifrågavarande ändamål.

I fråga om medel för energibesparande åtgärder i civila statliga byggnader förordar jag, efter samråd med chefen för budgetdepartementet. att medel ställs till byggnadsstyrelsens förfogande inom en ram av 15 milj. kr. under budgetåret 1977/78. Sammanlagt har därmed. vid bifall till förslaget. 65 milj. kr. ställts till byggnadsstyrelsens förfogande för ifrågavarande ändamål.

Beträffande energisparstöd till kommunala och landstings/rommunala hygg- nader förordar jag efter samråd med chefen för kommundepartementet att medel ställs till förfogande inom en ram av 20 milj. kr. under budgetåret 1977/78. Sammanlagt har därmed. vid bifall till förslaget. 70 milj. kr. ställts till förfogande för ifrågavarande ändamål.

Statens råd för byggnadsforskning (BFR) svarar i samråd med statens planverk och bostadsstyrelsen för planläggning och genomförande av pro- mtyp- och demonstrationsverksamhel.

Verksamheten. som påbörjades efter beslut av riksdagen år 1975 (prop. 197530 bil. 2. CU 1975128. rskr. 1975:203)_ är inriktad på att i första hand demonstrera effektiv drift av små och medelstora värmeanläggningar och att samordna energiplaneringen med samhällsplaneringen i kommunerna. Hittills har verksamheten främst bestått i att genom demonstrationer i pann- rum visa fastighetsägare och fastighetsskötare hur man kan förbättra för- bränningen och därmed pannornas värmeutbyte genom enklare trimnings- åtgärder med hjälp av bl. a. rökgasanalys. Under innevarande budgetår har demonstrationerna utvidgats till att gälla även andra åtgärder. såsom val

Prop. 1976/77:107 ' 4]

och installation av reglerutrustning och inreglering av värmesystem.

Som en följd av demonstrationsverksamheten under budgetåret 1975/76 beräknas åtgärder ha vidtagits som har haft en besparingseffekt på ca 5 % i berörda fastigheter. För budgetåret 1976/77 förväntas besparingseffekterna bli större, eftersom demonstrationerna omfattar även andra åtgärder än bara panntrimning.

Beträffande kommunal energiplanering har hittills som ett delprojekt. en s.k. basdatabank byggts upp inom Gävle kommun. Avsikten härmed är att skapa ett system för framtagning, samkörning och redovisning av upp— gifter av intresse för kommunal energiplanering. Vidare är en energiplan för Gävle kommun under utarbetande. Det pågår också arbete med en hand- ledning i kommunal energiplanering.

För prototyp- och demonstrationsverksamhet under budgetåren 1975/76 och 1976/77 har anvisats sammanlagt 12 milj. kr. Jag anser att en fortsatt verksamhet på området är nödvändig och beräknar behovet av medel härför till 6 milj. kr. under budgetåret 1977/78.

Under anslaget till B 11. Vissa energibesparande åtgärder inom bostads- beståndet m.m. för budgetåret 1977/78 bör anvisas medel med samma belopp som de förordade ramarna m. m. för olika ändamål. Som jag senare kommer att förorda bör under detta anslag också anvisas medel för kom- munal verksamhet på energiområdet med ett belopp av 15 milj. kr. Vidare bör under anslaget beräknas ca 5 milj. kr. för, som jag kommer att utveckla närmare i det följande. information om energisparstödet och information i anslutning till byggforskningsrådets prototyp- och demonstrationsverksam- het samt kostnader för framställning av visst studiematerial m. m. avseende studiecirkelverksamhet. utbildning av förtroendevalda och vissa anställda i kommunerna samt de yrkeskategorier som deltar i byggprocessen. Det innebär att anslaget sammanlagt bör uppgå till 500 milj. kr. Det är en ökning med 174 milj. kr. ijämförelse med anslaget för innevarande budgetår.

4.3. Kommunala resurser för verksamhet på energisparområdet

Kommunerna utför i dag en rad uppgifter av betydelse när det gäller möjligheterna att förbättra energihushållningen i byggnader. Jag tänker på byggnadsnämndernas uppgifter i samband med byggnadslovsprövningen samt kommunernas förmedlingsverksamhet i fråga om ansökningar om energisparstöd till bostäder m. m. Enligt byggnadsstadgan och energispar- kungörelsen är det en kommunal angelägenhet att på olika sätt biträda vid handläggningen av dessa ärenden. Detta innebär i första hand teknisk granskning och granskning av låneunderlags- och pantvärdeberäkningar. men kommunerna lämnar också hjälp med att upprätta ansökningshand- lingar m. m. lfrågavarande uppgifter förutsätter som regel direkta kontakter med dem som söker byggnadslov samt lån och bidrag. Kommunerna behöver också i övrigt lämna service åt dem som överväger energibesparande åtgärder

Prop. 1976/77:107 42

i sina fastigheter. Den kommunala befattningen i dag med energihushåll- ningsfrågor kan således sägas omfatta byggnadsbesiktning och teknisk granskning i byggnadslovsärenden från bl. a. energihushållningssynpunkt. ' medverkan vid upprättande av ansökningar och granskning av kostnads- beräkningar i ärenden om energisparstöd samt rådgivning i byggnadslovs-och låneärenden.

Som jag har sagt i det föregående anser jag det nödvändigt med en ökad satsning på energibesparande åtgärder inom byggnadsbeståndet. En viktig fråga i det sammanhanget gäller kommunernas möjligheter att avdela till- räckliga administrativa resurser för energifrågor. Från energipolitisk syn- punkt är det angeläget att kommunerna har resurser för att kunna ge hjälp till sökande av byggnadslov och energisparstöd så att ansökningarna redan från början får en lämplig inriktning bl. a. med tanke på energihushållning i byggnader. För att stimulera det frivilliga sparintresset behövs också re- surser för information och rådgivning i det enskilda fallet. Ansvaret för informations- och rådgivningsverksamhet faller naturligen på kommunerna.

Vad jag nu har sagt i fråga om att stimulera det frivilliga sparintresset innebär inget ställningstagande till bl. a. frågan om obligatorisk besiktning av byggnadsbeståndet.

Av vad jag har sagt framgår att den ökade satsningen på energibesparande åtgärder inom byggnadsbeståndet som nu måste ske inte kommer att kunna fullföljas utan att de kommunala resurserna för nämnda verksamhet för- stärks. Särskilt för information och rådgivning i det enskilda fallet kommer det att behövas personal för undersökningar av byggnadernas isolering, tät- het, ventilation och uppvärmningssystem. Den kommunala kapaciteten inom detta område bör lika lite som kapaciteten hos de statliga myndig- heterna vara det som sätter gränsen för möjligheterna att genomföra stats- makternas energipolitiska intentioner.

Mot den bakgrunden finns det enligt min mening anledning att överväga en statlig medverkan vid finansieringen av kommunala insatser på detta fält. Frågan om hur kommunernas behov av resurser för skilda delar av den statligt reglerade verksamheten bör finansieras på längre sikt och den därmed sammanhängande frågan om kostnadsfördelningen mellan stat och kommun övervägs emellertid för närvarande av utredningen (B l976:06l om kommunernas ekonomi. Jag är därför inte beredd att nu förorda att direkta statliga bidrag skall utgå till kommunerna för deras kostnader för den löpande verksamheten inom detta område.

En annan väg är att låta vissa kostnader för kommunernas insatser ingå ide kostnader för vilka energisparstöd utgår. Härigenom skulle kommunerna ges ökad möjlighet att erhålla viss täckning via avgifter av kostnader för de tjänster som lämnas allmänheten inom detta område. En sådan lösning bör närmare övervägas i samband med de överväganden om övriga kom- munala åtgärder inom energihushållningens område som f.n. görs inom regeringskansliet.

Prop. 1976/77:107 ' 43

Med hänsyn till angelägenheten av att kommunernas insatser med råd- givning m. m. snabbt utökas anser jag det emellertid nödvändigt att redan nu öppna en möjlighet för staten att ge ett visst stöd till kommunerna för detta ändamål. Ett bidrag till kommunerna föreslås därlör. Bidraget bör fördelas av regeringen mot bakgrund av redovisningar från kommunerna av deras nuvarande och planerade insatser beträffande rådgivningen m. rn. i energisparverksamheten. Bidraget bör begränsas till första hälften av bud- getåret 1977/78.

Jag bedömer att 15 milj. kr. bör anvisas för ändamålet. Medlen bör anvisas under anslaget B 1 1. Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. och ställas till regeringens förfogande för fördelning på kommuner.

4.4. Undersökning av byggnadsbeståndets kvalitet från energihushållnings- synpunkt

Statens planverk har i skrivelse den 18 oktober 1976 till bostadsdepar- tementet pekat på att kunskaperna om den befintliga bebyggelsens beskaf- fenhet från energihushållningssynpunkt är bristfällig. Tillgången till aktuella uppgifter rörande omfattningen av byggnadsbeståndet. dess fördelning på åldersklasser och hustyper samt dess byggnadstekniska egenskaper är enligt planverket dålig. Detta gäller även uppgifter om byggnaders energiförbruk- ning samt installationstekniska data och förvaltningsdata. Vissa uppgifter av detta slag finns i Folk- och bostadsräkningarna åren 1970 och 1975. i riksskatteverkets fastighetstaxeringslängder samt i statistiska centralbyråns (SCB) s.k. lDLA-register (integrerad databehandling av låneansökningar). De uppgifter som finns i dessa register är emellertid inte tillräckliga som underlag för att bedöma möjligheten till och effekten av olika ener- gisparåtgärder.

Statens institut för byggnadsforskning (SlB) har på uppdrag av statens planverk och i samarbete med SCB utarbetat ett förslag till program för redovisning av byggnadsbeståndets beskaffenhet med avseende på ener— giförbrukning (SlB förslag 1977-01-27). Detta arbete har utförts inom ramen för regeringens uppdrag till planverket att utreda frågan om energihushåll- ning i befintlig bebyggelse.

I programmet föreslås en undersökning i tre steg. Det första steget skulle bestå av en provundersökning under våren och försommaren 1977 av ca 300 hus i ett tiotal kommuner. Det andra steget föreslås omfatta ca 3 000 byggnader i ett 50-tal kommuner och avses bli utförd under hösten 1977. Denna etapp av undersökningen väntas ge underlag för en översiktlig be- dömning av byggnadsbeståndets egenskaper från energihushållningssyn- punkt. Det sista steget skulle vara en större undersökning omfattande ca 20000 byggnader i ett 100-tal kommuner. Detta undersökningssteg. som föreslås bli utfört under åren 1979 och 1980. ger dels säkrare uppskattningar av husbeståndets egenskaper än den mindre undersökningen. dels möjlighet

Prop. 1976/77:107 44

att studera omfattningen och effekterna av de energibesparande åtgärder som vidtagits.

Jag delar SlB:s uppfattning att kunskap om hur den befintliga bebyggelsen är beskaffad från energihushållningssynpunkt är en förutsättning för att kun- na bedöma möjligheterna att genomföra olika energibesparande åtgärder och effekterna av dessa. En undersökning bör därför komma till stånd. Jag avser att föreslå regeringen att 818 får i uppdrag att i samarbete med SCB utföra en sådan undersökning.

Resultatet av undersökningen bör kunna bli ett viktigt bidrag till un- derlaget för beslut om inriktningen och fördelningen av energisparåtgärder såväl centralt som i kommunerna. Undersökningen bör vidare kunna utgöra underlag för energikommissionens arbete och för riksdagens energipolitiska beslut under år 1978.

Jag beräknar kostnaden för undersökningens två första steg till drygt 2.5 milj. kr. varav knappt 0,5 milj. kr. för provundersökningen. Enligt min mening är det angeläget att de två första stegen genomförs snarast så att resultatet föreligger i tid för att tjäna som underlag för energikommissionens arbete och riksdagens beslut om energipolitiken år 1978. Ett beslut om det tredje steget bör anstå till dess resultaten av de två första undersöknings- stegen finns tillgängliga. Jag är därför inte nu beredd att ta ställning till det tredje undersökningssteget.

Provundersökningen har betydande inslag av metodutvecklingsarbete. Den kan. enligt vad jag erfarit. finansieras av anslag som statens råd för byggnadsforskning redan ställt till 51st förfogande för budgetåret 1976/77. Därigenom kan provundersökningen utföras utan att avvakta riksdagens beslut. För att täcka kostnaderna för det andra steget i undersökningen som skall utföras under budgetåret 1977/78 behöver SlB drygt 2 milj. kr. För detta ändamål bör särskilda medel ställas till förfogande.

Till frågan om hur medel för verksamheten bör anvisas återkommer jag i det följande.

4.5. Vissa frågor rörande experimentbyggande m. m.

Bostadsstyrelsen pekar i sin anslagsframställning för budgetåret 1977/78 på angelägenheten av att stödet till experimentprojekt avseende energibe- sparing utvidgas. Syftet med stöd till sådana experimentprojekt bör enligt styrelsen vara att ge underlag för en bedömning av om ett visst system är så energiekonomiskt och i övrigt lämpligt. att generellt stöd i löpande ärenden bör utgå för systemet. Styrelsens förslag grundas på förutsättningen att nuvarande möjligheter att höja låneunderlaget i bostadslåne- och ener- gisparstödssammanhang för experimentverksamhet inte är tillräckliga. Sty- relsen föreslår att den som komplement till nuvarande stödmöjligheter får medge bidrag och i vissa fall även räntefria. stående lån till experiment inom energisparområdet. Sådana bidrag och lån skall enligt styrelsens förslag

Prop. 1976/77:107 45

utgå när sedvanliga låne- och bidragsvillkor inte medför en fastighetseko- nomisk lönsamhet. Frågan om återbetalning eller avskrivning av sådant lån bör enligt styrelsen prövas efter 5—10 år. Här avsedda lån och bidrag bör kunna utgå såväl i samband med nybyggnad som till befintliga hus. Styrelsen har angett att den i samband med en eventuell experimentverksamhet avser att ha samråd med planverket. statens provningsanstalt och statens råd för byggnadsforskning (BFR).

Redan i dag bedrivs viss experimentverksamhet liksom forsknings-och utvecklingsarbete samt ren produktutveckling inom energiområdet.

Styrelsen för teknisk utveckling (STU) lämnar i samarbete med BFR stöd i form av län eller bidrag för forsknings- och utvecklingsarbete kring kom- ponenter och produkter inom energiområdet. Även statens utvecklingsfond (SUFO) kan lämna stöd, dock endast för produktutveckling.

BFR har att fördela i fonden för byggnadsforskning tillgängliga medel dels till verksamheten vid SlB, dels till övriga forskningsinstitutioner, företag och enskilda forskare. Dessutom skall rådets kanslikostnader och program- verksamhet bestridas med dessa medel. Enligt statsmakternas beslut (prop. 1975130 bil. ], NU 1975130. rskr 1975:202 och bil. 2, CU 1975128, rskr l975z203) har rådet under treårsperioden 1975/76—1977/78 ansvar för pro- grammet Energianvändning för lokalkomfort inom huvudprogrammet Ener- giforskning. Enligt statsmakternas beslut (prop. 1975/76:100 bil. 14, CU 1975/76:10, rskr 1975/76:232) bör resurser som enligt BFR finns tillgängliga i fonden för byggnadsforskning kunna utnyttjas för forskning som är av betydelse från energisynpunkt och som inte faller inom programmet Ener- gianvändning för lokalkomfort.

Jag delar bostadsstyrelsens uppfattning att ny byggnads- och installations- teknik behöver prövas. Detsamma gäller enligt min mening även hustyper som beräknas kunna åstadkomma väsentlig energibesparing. Inte minst vik- tigt är att pröva och utvärdera möjligheterna att använda alternativa ener- gikällor och studera hur dessa påverkar utformningen av byggnader. Jag framhöll därför i proposition 1976/771100 (bil. 16) att resurserna för ex- perimentellt byggande i anslutning till forsknings- och utvecklingsarbete behöver förstärkas.

Jag behandlar inledningsvis frågan om ansvar för och syftet med forsk- ningsinriktad experimentverksamhet.

En forskningsinriktad experimentverksamhet måste enligt min mening ses som en förlängning av forsknings- och utvecklingsarbetet inom ener- giområdet som ligger inom BFR:s verksamhetsområde. Jag förordar därför att BFR anförtros ansvaret för denna verksamhet. Detta får emellertid inte medföra att utrymmet för andra viktiga projekt som bedrivs i BFR:s regi beskärs. Medel bör därför ställas till förfogande för den forskningsinriktade experimentverksamheten.

Den forskningsinriktade experimentverksamhelen skall avse projekt som har intresse då det gäller att vidga kunskapen om på vilket sätt en god

Prop. 1976/77:107 46

energihushållning i byggnader bäst uppnås eller om projektet i övrigt ger ny kunskap i fråga om energihushållning i byggnader. Det kan gälla att i full skala pröva exempelvis nya installationssystem. nya hustyper. instal- lationer med anslutning till nya energikällor och/eller ny byggnadsteknik. Experimentverksamheten bör omfatta alla typer av hus och "avse såväl ny- byggnads- som ombyggnadsprojekt. Genom teoretiska studier eller genom annat utvecklingsarbete bör lösningarna ha visat sig vara intressanta för vidare studier genom fullskaleförsök. Syftet med stödet bör vara att skapa förutsättningar för en forskningsinriktad experimentverksamhet som ger så- dan kunskap om energihushållning i byggnader att den kan ha god möjlighet att få en mer allmän tillämpning inom den närmaste tioårsperioden. Syftet bör även vara att ge förutsättningar för en praktisk utvärdering av långsiktiga utvecklingsprojekt med stor besparingspotential. Industriell utveckling eller laboratoriemässig prövning av komponenter eller delsystem bör däremot inte omfattas av dessa stödåtgärder.

Det är enligt min mening naturligt att byggnadskostnaderna för expe- rimentbyggnader kan komma att överstiga de kostnader som kan vara fas- tighetsekonomiskt försvarbara. Den delav byggnadskostnaden, som sålunda ligger över ett acceptabelt pantvärde. Iåne- och bidragsunderlag inom ener- gisparstödets ram. eller annat normalt värde för byggnaden behöver därför finansieras på annat sätt. Det innebär. annorlunda uttryckt, att kostnader som överstiger vad som är fastighetsekonomiskt försvarbart för en byggnad med motsvarande funktion och storlek bör täckas genom att särskilda medel ställs till byggherrens förfogande. Särskilda medel bör också ställas till dennes förfogande i de fall då byggnaden i experimentsyfte har fått en så speciell karaktär att den inte kan finansieras inom ramen för gängse värderings- metoder. Dessa särskilda medel avser således att täcka den del av bygg- nadskostnaden som är motiverad från cxperimentsynpunkt.

Stödet för experimentbetingade byggnadskostnader bör utgå i form av ränte- och amorteringsfria lån. Frågan om betalning eller avskrivning av lånen bör prövas senast efter 10 år. Villkor för omprövning av lånen anges i samband med att stödet beviljas.

Om kostnader uppstår, exempelvis i samband med att de experimentella delarna av byggnaden måste ersättas med byggnadsdelar av konventionell typ. bör detta regleras vid omprövningen av återbetalningsskyldigheten av de av mig förordade särskilda lånen. Stöd till förberedelser t.ex. i form av studier av alternativa lösningar och planering av experimenten samt till mätutrustning. mätning, utvärdering och information m. m. bör utgå från fonden för byggnadsforskning.

Jag vill i sammanhanget stryka under att bostadsstyrelsen även fortsätt- ningsvis. inom ramen för sina bcmyndiganden. bör stödja sådana extra in- satser för energibesparande åtgärder som bedöms vara fastighetsekonomiskt motiverade.

Jag övergår nu till att behandla vissa administrativa frågor.

Prop. 1976/77:1'07 47

Till BFR bör enligt min mening knytas en prövningsnämnd med uppgifter att behandla frågor om stöd till projekt där experimentbyggande ingår som ett led i den energiinriktade forskningsverksamheten. Prövningsnämnden bör förutom att medverka i beredningen av ärenden inför BFR:s beslut även fungera som ett samordningsorgan för berörda myndigheter. Som ex- empel kan nämnas dels statens planverk som har att i erforderliga fall pröva projektet i relation till gällande föreskrifter i svensk byggnorm samt ta ställ- ning till under vilka förutsättningar avvikelser från normerna kan godtas i experimentsyfte. dels bostadsstyrelsen och andra myndigheter som har att bevilja lån och energisparstöd. Nämnden bör även fungera som ser- viceorgan för de anslagssökande. Beslut i ärenden rörande den forsknings- inriktade experimentverksamheten bör enligt min mening fattas av bygg- forskningsrådet. Rådet bör vara oförhindrat att delegera beslutanderätten rörande experimentprojekt till prövningsnämnden.

Enligt min mening bör regeringen ange de myndigheter som skall vara representerade i prövningsnämnden och utse övriga ledamöter i nämnden. Prövningsnämndens ordförande bör beredas plats i BRF. Härvid måste an- talet ledamöter i rådet utökas med en. I detta sammanhang vill jag erinra om att tidigare ändringari BRF:s ledamotsantal har underställts riksdagens prövning. Frågor av detta slag ligger emellertid inom det område där regering kan bestämma ensam. Ändringar i BRF:s ledamotsantal bör därför fort- sättningsvis inte anmälas särskilt för riksdagen. Även i örivt ankommer det på regeringen att besluta om de administrativa formerna för verksam- heten.

Jag övergår nu till att behandla finansieringen av den forskningsinriktade experimentverksamhet.

Somjag redovisade i prop. 1976/77 (bil. 16 s. 56) kommer BFR i samband med sin anslagsframställning för budgetåret 1978/79 att presentera en lång- siktsplan för sin forskningsverksamhet. ] det sammanhanget blir det nöd- vändigt att se över BFR:s totala finansieringsbehov och överväga om bygg- forskningsavgiften i sin nuvarande form även fortsättningsvis skall utgöra den huvudsakliga grunden för rådets finansiering. Jag är därför inte nu beredd att ta ställning till en eventuell höjning av byggforskningsavgiften eller till annan form av förstärkning av fonden för byggnadsforskning. Jag bedömer emellertid det omedelbara behovet att förstärka BFR:s resurser för denna verksamhet som så stort att frågan inte kan anstå till dess en total översyn av finansieringen kan ske i samband med att rådets lång- siktsplan och formerna för finansiering av den prövas.

Behovet av medel för den forskningsinriktade experimentverksamheten är emellertid svårt att förutse. Bland annat måste experimentbyggandet ses i relation till övrig verksamhet inom energiområdet. Regeringen har upp- dragit åt delegationen Rör energiforskning att ta fram underlag för planering av forskning och utvecklingsarbete inom energiområdet i ett långsiktigt per- spektiv. För treårsperioden 1978/79 — 1980/81 skall delegationen redovisa

Prop. 1976/77:107 48

förslag i september 1977. Underlag tas fram i samråd med de program- ansvariga organen. BFR är programansvarigt för de här aktuella byggnads- frågorna.

Efter samråd med statsrådet Johansson vill jag anföra följande. Det forsk- ningsinriktade experimentbyggandct kommer att kräva stora resursinsatser under de närmaste åren. Erfarenheten visar emellertid att det tar en viss tid innan nya projekt kan komma i gång. Under budgetåret 1977/78 kan verksamheten därför inte bli lika omfattande som under de därpå följande åren. Kostnaderna kommer främst att avse planering av nya projekt samt byggande av de projekt som hunnit långt i planeringen. Jag räknar pre- liminärt med att behovet av medel för planering och uppföljning av ex- perimentbyggnadsprojekten budgetåret 1977/78 kommer att fordra ett till- skott till fonden för byggnadsforskning av storleksordningen 10 milj. kr. Behovet av medel för planering och uppföljning av de experimentbygg- nadsprojekt som jag här har förordat kan inte nu uppskattas närmare. Bl..a. genom det programarbete som pågår vid BFR till grund för dels rådets egen kommande treårsplan. dels det fortsatta energiforskningsprogrammet. räknar jag med att ett mer preciserat underlag kan komma fram. Slutlig ställning kan därför inte nu tas till storleken av det resurstillskott som kan komma att behövas eller till hur det skall finansieras.

Jag beräknar de experimentbetingade byggnadskostnadcrna till 22 milj. kr. under nästa budgetår. För ändamålet bör fr.o.m. budgetåret 1977/78 ett särskilt investeringsanslag. benämnt Lån till experimentbyggande rn. m. föras upp under Fonden för låneunderstöd. För långivningen bör för vart och ett av budgetåren 1978/79 och 1979/80 preliminärt fastställas en ram om 20 milj. kr.

Tillgången på forskare och övrig personal inom energiforskningsområdet utgör en begränsning då det gäller att få i gång denna verksamhet. Betydande personalbesparing samt snabbhet och exakthet i registrering av fysiska data i byggnaden kan erhållas via uppbyggda mätcentraler. Endast en sådan an- läggning finns i drift i landet. För att experimentbyggnadsverksamheten skall ha förutsättning att snabbt uppnå en avsevärd volym bedömer jag det som nödvändigt att ytterligare två mätcentraler byggs upp snarast. De ytterligare medel som behövs för nya mätcentraler samt för en undersökning av byggnadsbeståndet beräknar jag till 5 milj. kr. Jag förordar därför att för budgetåret 1977/78 — utöver vad som har föreslagits i prop. 1976/77:100 -— anvisas ett anslag av ytterligare 5 milj. kr. till anslaget B8. Byggnads- forskning. Det ankommer på regeringen att utfärda närmare bestämmelser för disposition av medlen.

Det är nödvändigt att rådets kansli förstärks för att effektivt handha de ökade uppgifterna. Beräknade kostnader ingår i de angivna beloppen. Det ankommer på regeringen att besluta om de administrativa kostnadernas Storlek m.m.

Prop. 1976/77:107 49

Sammantaget skulle det av mig beräknade medelsbehovet för angivna ändamål uppgå till ett belopp av storleksordningen 35 milj. kr. för budgetåret 1977/78.

4.6. Information och utbildning

Som en allmän bakgrund till vad jag i det följande kommer att förorda beträffande information och utbildning i energifrågor vill jag i korthet re- dovisa följande.

Specialiserad information om möjligheterna att spara energi ligger på de organ som inom olika områden i sin verksamhet har reguljära kontakter med energianvändarna. Det ankommer sålunda på olika statliga verk och myndigheter att svara för information och annan form av kunskapsför- medling i energifrågor inom sina respektive ansvarsområden. 1 konsekvens härmed har jag beräknat medel för information om energisparstödct och för information i anslutning till den pågående prototyp- och demonstra- tionsverksamheten inom ramen för det anslag jag förordat i det föregående till Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m.m.

Energisparkommittén ([ 1974:05) har till uppgift att bedriva en samordnad informationsverksamhet inriktad på att bl.a. underbygga strävanden efter effektivitet och sparsamhet i all slags energianvändning. [ detta ingår att samordna och stödja myndigheternas informationsinsatser på energispar- området. att vid behov planera och genomföra sparkampanjer samt att följa och informera om sparandets utveckling. Som exempel på kommitténs verk- samhet kan nämnas utarbetande av information riktad till speciella grupper. t. ex. bilförare.jordbrukare, fastighetsägare, politiker. fastighetsförvaltare och skolelever.

När det gäller utbildningsinsatser vill jag erinra om att det åligger enheten för företagsutveckling (SlFU) vid statens industriverk att samla in och be- arbeta kunskaper och erfarenheter i tekniska. administrativa. kommersiella och ekonomiska frågor av betydelse för utvecklingen inom näringslivet. SlFU skall även genom kursverksamhet. rådgivande verksamhet. informa- tion eller på annat sätt främja utbildning av företagare och anställda inom näringslivet. Verksamheten finansieras genom kursavgifter och andra er- sättningar för tjänster. provningar, undersökningar m. m. samt genom stats- anslag. 1 budgetpropositionen för budgetåret 1977/78 (prop. 1976/77:100 bil. 17 s. 57") har föreslagits att till statens industriverk anvisas 10,7 milj. kr. avseende bidrag till kursverksamhet m.m.

Statens industriverk disponerar vidare ett anslag för täckande av kostnader för bl.a. viss utbildning i energibesparande syfte. Från anslaget utgår t. ex. bidrag till kursverksamhet inom de uppvärmnings- och ventilationstekniska områdena och till kurser rörande processinriktade energifrågor inom indu- strin. Vidare bestrids från anslaget kostnader för statliga bidrag till före- tagareföreningarna avseende energirådgivning rörande bl. a. eldnings-. ven-

Prop. l976/77:107 50

tilations- och processteknik. lndustriverket har genom SlFU anordnat kurser och beviljat bidrag till olika kursarrangörer såsom HSB. Svenska Riksbyggen och Svenska kommunförbundet för en rad olika kurser inom de uppvärm- nings- och ventilationstekniska områdena. ] budgetpropositionen för bud- getåret 1977/78 (bil. 17 s. 207) har föreslagits att 3 milj. kr. anvisats till nu nämnda ändamål.

Statsbidrag till studiecirkelverksamhet utgår enligt bestämmelserna i kungörelsen (1963z463) om statsbidrag till det fria och frivilliga folkbild- ningsarbetet (omtryckt 1974z455, ändrad senast 19761435) den s. k. folk- bildningsförordningen. Enligt dessa bestämmelser kan för allmänna stu- diecirklar statsbidrag utgå till kostnader för ledare och studiematerial med högst 42 kr. per studietimme under budgetåret 1976/77. Därtill kan för allmänna'studiecirklar i vissa ämnen. s. k. prioriterade cirklar, ett schablon- beräknat tilläggsbidrag utgå med 15 kr. per studietimme, dvs. sammanlagt 57 kr. per studietimmc. l budgetpropositionen för budgetåret 1977/78 (bil. 12 s. 429) föreslås en höjning av grundbcloppet till 46 kr. per studietimmc.

De prioriterade studiecirklarna är bl..a. cirklar i svenska. engelska, mate- matik och samhällskunskap på högst grundskolans nivå samt cirklar i hem- språk för invandrare.

Statsbidraget fastställs och betalas ut av skolöverstyrelsen SÖ. som också utfärdar anvisningar om hur folkbildningsförordningcn skall tillämpas.

1 budgetpropositionen för budgetåret 1977/78 (bil. 12 s. 430) beräknas utgifterna för verksamheten under anslaget F6. Bidrag till studiecirkelverk- samhet till ca 614 milj. kr.

Jag övergår nu till att behandla de informations- och utbildningsinsatser som enligt min mening bör göras för att bl. a. de av mig i det föregående berörda åtgärderna i energibesparande syfte m. m. skall kunna underlättas och stimuleras.

Det är av vikt att alla grupper av energikonsumenter är medvetna om behovet av att spara energi. En förutsättning för detta är dock att kon- sumenterna har god kunskap om hur man på olika sätt kan minska ener- gikonsumtionen t.ex. som boende. som yrkesverksam osv. För detta krävs mer eller mindre omfattande och specialiserad utbildning beroende på bl. a. förkunskaper och den funktion som den som mottar utbildningen skall fylla.

1 det följande redovisar jag förslag om utbildning avseende dels enskilda medborgare som önskar förbättra sina kunskaper för att eventuellt själv kunna vidta vissa energisparåtgärder. dels förtroendevalda och vissa an- ställda i kommunen och dels yrkesverksamma inom olika led av bygg- nadsprocessen.

Jag tar först upp frågan om utbildningsverksamhet för de enskilda med- borgarna.

Hösten 1974 genomfördes en omfattande studiecirkelverksamhet inför 1975 års energipolitiska beslut. Erfarenheterna från studieförbundens enga-

Prop. 1976/77:107 51

gemang och utfallet av cirkelverksamheten är enligt min uppfattning mycket goda. Efter samråd med chefen för utbildningsdepartemcntet samt statsrådet Johansson förordar jag därför att en studiecirkelverksamhet av motsvarande slag tas upp även under budgetåret 1977/78. Studiecirklarna bör kunna gälla såväl energipolitiska frågor i allmänhet i syfte att stimulera opinionsbild- ningen och den politiska debatten inför 1978 års energipolitiska beslut som energifrågor med särskild inriktning på energiförbrukningen inom byggnads- beståndet. 1 den mån dessa studiecirklar uppfyller kraven för stöd till all- männa studiecirklar enligt kungörelsen (19631463) om statsbidrag till det fria och frivilliga folkbildningsarbetet kan därvid statsbidrag utgå till de studieförbund som svarar för verksamheten från det under utbildningsde- panementets huvudtitel uppförda förslagsanslaget Bidrag till studiecirkel— verksamhet med i regel högst 46 kr. per studietimme. ] den mån studie— cirklarna kan hänföras till prioriterade studiecirklar, som bl. a. omfattar sam— hällskunskap på högst grundskolans nivå utgår dessutom ett schabloniserat tilläggsbidrag om 15 kr. per studietimmc. Med hänsyn till att det är angeläget att kunskap om energipolitiska frågor sprids i vida kretsar anser jag att samtliga cirklar i dessa frågor bör vara garanterade detta tilläggsbidrag på 15 kr. per studietimmc. även om de inte betraktas som prioriterade cirklar enligt gällande bestämmelser. För de cirklar i energifrågor som inte är prio- riterade enligt gällande bestämmelser bör ett särskilt tilläggsbidrag om 15 kr. utgå för cirklar som anordnas under budgetåret 1977/78. Även detta särskilda tilläggsbidrag bör utgå från anslaget Bidrag till studiecirkelverk- samhet. Chefen för utbildningsdepartementet kommer i annat sammanhang att föreslå regeringen att statsbidrag i dessa fall skall få utgå för studiecirklar som omfattar lägst 15 timmar mot normalt lägst 20.

Vissa ytterligare frågor som rör studiecirklar i allmänna energipolitiska frågor kommer att anmälas av statsrådet Johansson i annat sammanhang. I fråga om de studiecirklar som har särskild inriktning på energiförbruk- ningen inom byggnadsbeståndet vill jag tillägga följande.

Jag förutser att vissa kostnader centralt hos Studieförbunden för att ta fram material m.m. för cirkelverksamheten liksom för det faktamaterial som kommer att tas fram och ställas till studieförbundens förfogande inte kommer att kunna täckas inom ramen för det reguljära statsbidraget. Som jag tidigare har nämnt har jag tagit hänsyn till detta vid beräkningen av anslaget Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. för nästa budgetår. Vissa av dessa kostnader kan uppkomma redan innevarande budgetår. De torde i så fall få bestridas av tillgängliga medel under anslaget. Det ankommer på regeringen att besluta om den närmare dispositionen av medlen under anslaget.

Jag övergår nu till frågan om utbildning av .Rirrroendevalda och vissa (m- ställda i kommunerna.

] den tidigare nämnda rapporten från statens planverk angående ener- gisparmöjligheter i befmtlig bebyggelse berörs även behovet av utbildning.

Prop. 1976/77:107 52

Rapporten är föremål för remissbehandling. varför jag nu inte är beredd att ta ställning till planverkets förslag.

Intresset för energisparande åtgärder i befintlig bebyggelse är redan nu stort. Därför kan det förutses behov av såväl informationsverksamhet som vidareutbildning av olika anställda inom kommunerna. Utöver mer allmän informations- och utbildningsverksamhet behövs en verksamhet som tar sikte på information och rådgivning i enskilda fall. En vidareutbildning måste därför bli aktuell för dem inom kommunerna, som skall förmedla råd och service till bl.a. fastighetsägare.

Därutöver ser jag det som angeläget att även de kommunala förtroen- devalda får fördjupad kunskap i hithörande frågor. Ansvaret för en sådan utbildningsverksamhet faller naturligen på kommunerna som också har de avgjort bästa förutsättningarna härför. Enligt vad jag har erfarit är Svenska kommunförbundet berett att svara för genomförandet av denna utbildning. Jag har vidare erfarit att planverket avser att utarbeta ett material av hand- bokskaraktär som behandlar installationsfrågor och byggnadstekniska frågor i samband med energibesparing i befintlig bebyggelse.

Planeringen av denna utbildningsverksamhet liksom framtagning av kurs- material bör ankomma på kommunförbundet. planverket och SlFU. Lä- rarfrågan torde kunna lösas i samarbete mellan kommunförbundet och SlFU.

Jag har, som jag tidigare har nämnt. vid beräkningen av medelsbehovet avseende anslaget Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet rn. m. för budgetåret 1977/ 78 beräknat medel även för täckande av kostnader som uppkommer vid utarbetande av kursmaterialet m. m. Det bör ankomma på regeringen att besluta om den närmare dispositionen av medlen.

1 sammanhanget vill jag också peka på den verksamhet som har inletts i samarbete mellan kommunförbundet och energisparkommittén i syfte att genom konferenser om möjligheterna till energisparande inom kommuner och landsting, ytterligare intressera kommunerna att vidta energibesparande åtgärder. En energisparhandbok för kommuner och landsting kommer enligt vad jag har erfarit att färdigställas under våren.

Vad slutligen gäller utbildning av den tredje målgruppen, som jag har benämnt yrkesverksamma, får jag efter samråd med chefen för industride- partementet och statsrådet Johansson anföra följande.

Det behövs kvalificerade kunskaper bland de yrkesverksamma i olika led av byggnadsprocessen för att de rätta energibesparande åtgärderna skall kunna genomföras. De yrkeskategorier som berörs är konsulter, arbetsledare, byggnadsarbetare och montörer inom olika branscher samt förvaltnings- och driftpersonal. Dessa yrkeskategorier behöver fortbildning inom sitt fack- område för att kunna hantera energihushållningsfrågor.

Statens industriverk har en etablerad verksamhet på flera av de områden där utbildningsbehov föreligger. Sakkunskap och erfarenheter finns vidare inom högskolor, forskningsorgan, branschorganisationer, centrala myndig- heter m. 11. Det är viktigt att utbildningen snabbt når ut till de skilda mål-

Prop. 1976/77:107 53

grupperna. För detta krävs samverkan på olika sätt mellan berörda instanser. Statens industriverk bör som den centrala myndigheten för bl. a. energifrågor ha en överblick över denna utbildningsverksamhet och i samråd med andra instanser ta de initiativ som bedöms erforderliga. De olika kursarrangörerna bör dock ha att självständigt planera och genomföra utbildningsaktiviteterna.

Jag har vid beräkningen av medelsbehovet avseende anslaget Vissa be- sparande åtgärder inom bostadsbeståndet m.m. även inräknat kostnader för framställning av studiematerial m. m. för utbildning av yrkeskategorier i olika led av byggprocessen. Det bör ankomma på regeringen att besluta om den närmare dispositionen av medlen.

4.7. Förbättrad finansiering av fjärrvärme-anläggningar

Efter samråd med statsrådet Johansson får jag anföra följande. Oljan svarar f. n. för ca 70 % av den totala energitillförseln i vårt land. Vårt beroende av olja kan väntas förbli stort under lång tid framåt. Detta gäller särskilt vid bostadsuppvärmning. Det är därför från flera utgångs- punkter angeläget att oljan används så effektivt som möjligt. En sådan effektiv användning av olja är produktion av fjärrvärme.

Fjärrvärme har i olika avseenden väsentliga fördelar som uppvärmnings- form. Fjärrvärmenät gör det möjligt att tillämpa kraftvärmetekniken för elproduktion eller att utnyttja spillvärme från industrin för byggnadsupp- värmning. 1 1975 års energiproposition (prop. 197530 bil. 1, NU 1975130, rskr 1975:202) framhålls bl. a. möjligheterna och önskvärdheten av att alstra elkraft i mottrycksanläggningar både i kraftvärmeverk och i form av in- dustriellt mottryck.

l energipropositionen aviserade regeringen att industriverket skulle ges i uppdrag att utreda bl. a. de närmare förutsättningarna för ytterligare kraft- värmeutbyggnad och möjligheterna att ta tillvara spillvärme från industriella processer för värmedistribution och elproduktion. Ett sådant uppdrag läm- nades också är 1975. lndustriverket har med anledning härav avlämnat rap- porten (SlND 1976:3)Tätorternas och den tunga industrins energiförsörjning.

[ industriverkets rapport föreslås, bl.a. mot bakgrund av att väl utbyggda fjärrvärmenät är en nödvändig förutsättning för både utbyggnad av kraft- värmeverk och tillvaratagande av spillvärme. att finansieringen av fjärr- värmeutbyggnaden skall underlättas. 1 det följande behandlarjag både detta förslag och en framställning från Sparbankernas inteckningsaktiebolag (SPlNTAB) i samma syfte.

I fråga om den senare framställningen ankommer det på regeringen att fatta beslut. Med hänsyn till framställningens samband med industriverkets förslag har jag i samråd med chefen för ekonomidepartemcntet ansett det vara lämpligt att anmäla också övervägandena i denna del. Dessförinnan vill jag något beröra fjärrvärmeverksamheten i stort och ansvaret för denna verksamhet. '

Regeringen tillsatte under år 1975 en utredning om kommunal energi-

Prop. 1976/77:107 54

planering. Utredningens förslag går i korthet ut på att kommunerna åläggs ett planeringsansvar på det energipolitiska området. Ansvaret innebär en skyldighet för kommunerna att överväga lämpliga åtgärder för att begränsa energibehovet och åstadkomma en säker och tillräcklig energitillförsel. Pla- neringsskyldigheten avgränsas till att omfatta energi för uppvärmning av byggnader och förbrukningsvarmvatten samt. beträffande elektricitet och gas. också för andra ändamål än uppvärmning. Vidare föreslås en skyldighet för kommunerna att till statens industriverk lämna uppgifter om sin ener- giplanering och sina överväganden i övrigt för att främja energihushåll- ningen. Förslag i ämnet avses föreläggas riksdagen under 1976/77 års riks- möte.

Med anledning av Värmeanläggningsutredningcns betänkande (SOU 1974177) Värmeförsörjning enligt värmeplan har riksdagen i december 1976 beslutat att införa en lag om allmänna fjärrvärmeanläggningar (prop. 1975/761149, CU l976:77zl, rskr 1976/77:19). Enligt beslutet skall statens industriverk på ansökan av huvudman för fjärrvärmeanläggning kunna för- klara anläggningen för allmän. om det finns behov av anläggningen från allmän synpunkt. I princip är alla ägare av fastigheter. där behovet av upp- värmning inte med större fördel kan tillgodoses på annat sätt, berättigade att få fastigheten ansluten till fjärrvärmenätet. Å andra sidan är dessa fas- tighetsägare principiellt skyldiga att betala avgift till huvudmannen för fjärr- värmeanläggningen antingen dc utnyttjar anslutningsrätten eller inte.

Sammantaget kommer detta att leda till att kommunerna i framtiden får ett mera uttalat ansvar för energiförsörjning och energihushållning.

Produktion och distribution av fjärrvärme bedrivs f.n. nästan undan- tagslöst under kommunalt huvudmannaskap, dels i kommunala verk. dels i bolag vari kommunerna har huvudinnytande. Kraftvärmeverk drivs i vissa fall i samarbete med statliga eller privata intressenter. Fjärrvärmeverksam- heten är självkostnadsbaserad. I fråga om de stora investeringsbehov som finns i kommunerna uppstår ofta en prioriteringssituation. De investerings- behov, som kommunerna är skyldiga att tillgodose, tar därvid ofta i anspråk de resurser som kommunerna har att tillgå. Detta förhållande försvårar möj- ligheterna att bygga ut fjärrvärme i en takt som annars skulle vara möjlig.

Enligt industriverkets förslag om förbättrad finansiering av fjärrvärme- anläggningar skall bostadslån och energisparstöd, som f. n. utgår till fas- tighetsägare för anslutningsavgifter och fastighetsinterna installationer i sam- band med fjärrvärmeanslutning, ersättas med ett bostadslån som avser hela fjärrvärmeanläggningen. Lånet skall utgå till ägaren av Värmeverket. Är Värmeverket ett kraftvärmeverk skall enbart värmedelen. men inte den el- producerande delen, kunna beaktas vid långivningen. Förslaget skulle, om det genomförs, innebära en vidgning av den statliga bostadslångivningens ändamål.

Också anspråken på bottenlån från bottenlåneinstituten skulle öka vä- sentligt. Lån till den del av produktionskostnaden som inte täcks genom

Prop. 1976/77:107 55

bostadslån bör nämligen enligt förslaget tillgodoses av bottenlåneinstitut i enlighet med gällande regler för den statliga bostadsfinansieringen. En sådan ordning kräver en ändring i dessa instituts stadgar eller bolagsord- ningar. Ett av instituten, SPlNTAB, hr redan beslutat om ändring i sin bolagsordning och har i en framställning till regeringen hemställt om god- kännande av denna ändring. Härigenom skulle SPlNTAB beredas möjlighet att lämna bottenlån till ljärrvärmeanläggningar i de fall kommun eller kom- munalförbund eller juridisk person, vari kommun eller kommunalförbund äger bestämmande inflytande, är låntagare.

Fjärrvärme är betydligt effektivare än individuell uppvärmning i tätor- ternas centrala delar och i tätbebyggda och sammanhängande bostadsom- råden. Väl utbyggda fjärrvärmenät gör det vidare möjligt att tillämpa kraft- värmetekniken för elproduktion och att utnyttja spillvärme från industrier för byggnadsuppvärmning. Enligt min mening är det emellertid väsentligt att vid bedömning av energisparåtgärder och val av uppvärmningsformer ha en helhetssyn som innebär att förutom energihushållningsaspekter också miljövårds- och samhällsekonomiska konsekvenser beaktas.

Sålunda medför en utbyggnad av ljärrvärmeanläggningar i områden, där individuell oljeeldning sker, att väsentliga mängder olja kan sparas eftersom verkningsgraden är hög vid ljärrvärmeproduktion. Med dagens oljepriser kan redan färdigställda ljärrvärmeanläggningar enligt Svenska värmeverks- föreningen beräknas spara ca 800000 ton olja per år till ett värde av ca 300 milj. kr. per år. Skulle den nuvarande fjärrvärmeanslutningen på ca 11000 megawatt (MW) ökas till en av Svenska värmeverksföreningen i utredningen Kraftvärme 1975 uppskattad anslutningspotential av 26000 MW. blir den sammanlagda årliga inbesparingen ca 2 850 000 ton olja till ett värde av ca 1 100 milj. kr. vid nuvarande oljepriser.

Också andra positiva effekter nås vid en ökad fjärrvärmeutbyggnad. Genom att ersätta ett stort antal mindre oljeeldade uppvärmningsanlägg- ningar med fjärrvärme elimineras flertalet luftföroreningskällor med låga skorstenar. Man kan inte generellt räkna med en reduktion av de totala luftföroreningsutsläppen vid en ökad fjärrvärmeproduktion, eftersom denna delvis medför en övergång från tunn eldningsolja till tjockolja med högre svavelhalt och sotemission. Däremot medför ljärrvärmeproduktion en kon— centration av föroreningsutsläppen till ett fåtal anläggningar med relativt höga skorstenar och goda utspädningsförhållanden. Utbyggnad av fjärrvärme kan därför ses som en huvudåtgärd föratt uppnå de riktvärden för luftkvalitet med hänsyn till svaveldioxid och sot som naturvårdsverket publicerat.

Det är från beredskapssynpunkt angeläget att vårt oljeberoende blir så litet som möjligt. Sålunda förbättrar en rationell fjärrvärmedrift värt för- sörjningsläge vad beträffar imponerade bränslen. Också fjärrvärmeanlägg- ningar kan emellertid vid utebliven tillförsel av olja få svårigheter. 1 Svensk Byggnorm (Supplement l Energihushållning m. m.) finns därför. med hänsyn till beredskapen vid minskad eller utebliven tillförsel av importbränslen,

Prop. 1976/77:107 56

föreskrift om att anläggning för uppvärmning skall kunna ställas om till eldning med inhemskt fast bränsle såvida inte särskilda skäl till undantag föreligger. Beredskapsfrågorna beträffande lagring av olja har nyligen be- handlats i en proposition till riksdagen (prop. 1976/77:74 bil. 2).

Valet mellan fjärrvärme, elvärme och egen pannanläggning, vilka är de uppvärmningsformer som f.n. används i Sverige i större skala, bör som många remissinstanser har framhållit i princip inte styras av olika finan- sieringsförutsättningar. De båda sistnämnda uppvärmningsformerna har i dag en långfristig och i flera avseenden tillfredsställande finansiering medan fjärrvärme missgynnas i detta avseende.

Samtliga remissinstanser som närmare har uttalat sig i fjärrvärmefrågan har också varit positiva såväl till fjärrvärme som uppvärmningsform som till förbättrad finansiering av fjärrvärmeutbyggnader. 1 finansieringsfrågan har dock den av industriverket föreslagna tekniken samt SPlNTAB:s fram— ställning mött invändningar framför allt från remissinstanser som har ansvar för kapitalmarknaden. Dessa invändningar har enligt min mening visat att de framförda förslagen rymmer en rad mycket svårlösta problem. 1 anslut- ning härtill vill jag framhålla följande.

Bostadslån och däremot svarande bottenlån är f. n. förbehållna bostäder och bostadskompletterandc lokaler. l enlighet med denna huvudregel utgår bostadslån också vid anslutning av bostadsfastigheter till såväl fjärrvärme som elvärme. En utvidgning av bostadslångivningen till att avse hela fi- nansieringsbehovet för fjärrvärmeanläggningar skulle medföra att låneom- rådet utsträcks till att omfatta även investeringskostnader förskolor, sjukhus. affärs-, industri- och kontorsbyggnader.

Med hänsyn till att bostadsfinansieringssystemet intar en prioriterad sär- ställning med bl. a. starka subventionsinslag bör enligt min mening stor försiktighet iakttagas i fråga om vidgningar av tillämpningsområdet för bos- tadslån. Huvudregeln bör vara att lånen även i fortsättningen förbehålls bostäder och bostadskomplement.

Ett särskilt problem, som är förknippat med industriverkets förslag, är att det nuvarande bostadspolitiska och energipolitiska stödet. som utgår till fastighetsägare vid fjärrvärmeanslutning, skulle ersättas av ett enhetligt bostadslån till värmeverkets huvudman. Detta skulle i och för sig innebära en administrativ förenkling. Konsekvenserna i fråga om räntebidrag och energibidrag av en sådan ordning har emellertid inte belysts. lnte heller har någon utredning gjorts om det. genom lån till huvudman för värme- verket, är möjligt att belåna de fastighetsinterna installationer som i dag stöds genom direkta lån och bidrag till fastighetsägaren.

Av de synpunkter som har kommit fram vid remissbehandlingen framgår att svårigheterna att inordna finansieringar av fjärrvärmeutbyggnader i bos- tadsfinansieringssystemet är betydande. Även de principiella invändning- arna mot att vidga bostadsfinansieringssystemet till nya ändamål måste till- mätas väsentlig vikt. Andra lösningar av problemet med finansiering av

Prop. l976/77:107 57

fjärrvärmeanläggningar får därför enligt min mening sökas. En strävan bör därvid vara att skapa likartade finansieringsförutsättningar för fjärrvärme och andra uppvärmningsformer.

Överläggningar mellan representanter för regeringskansliet och represen- tanter för riksbanken och kapitalmarknadsutredningen har gett vid handen att finansieringsmöjligheterna för fjärrvärmeutbyggnader på kapitalmark- naden kan förbättras i enlighet med en ordning som i vissa fall tillämpas redan nu. Bottenlåneinstituten behöver då inte engageras och någon ändring behöver inte göras vare sig i den kreditpolitiska lagstiftningen eller i systemen för bostadslån och energisparstöd.

På grundval av dessa överläggningar har jag funnit att finansieringspro- blemen bör kunna lösas på ett sätt som inte förutsätter något riksdagens beslut. Jag anser det emellertid lämpligt med hänsyn till frågans vikt att för riksdagen anmäla huvuddragen i en sådan lösning.

Med hänsyn till fjärrvärmeanläggningars livslängd och till angelägenheten av att underlätta fjärrvärmeutbyggnad bör löptiden på lånen, som i dag ofta är 15 år eller kortare, kunna förlängas till normalt 20 a 25 år. För att likviditetsbelastningen under anläggningarnas uppbyggnad skall minska är det vidare önskvärt att i förekommande fall lånen blir amorteringsfria de första åren eller att annuitetslåneformen tillämpas.

En på kapitalmarknaden allmän princip om löptid och ränta på lån är att längre lån får betalas med något högre ränta. Riksbanken har redan medgivit emission av obligationslån enligt denna princip för kraftföretag. Riksbanken har också konstaterat att denna princip är tillämplig även vid fjärrvärmeutbyggnad. Det innebär att lån till kommuner och bolag för fjärr- värmeutbyggnad, i det senare fallet med kommunal borgen som säkerhet. kan få en betydligt längre löptid än f.n. och då måste betinga en ränta som ligger något över den ränta som f. n. tillämpas för kommunlån. Här avsedda lån skall täcka det kapitalbehov som inte täcks via bostadslån och energisparstöd vid anslutning av fastighet till fjärrvärmenät. Det ankommer på bostadsstyrelsen att se till att lånen som utgår vid fjärrvärmeanslutning täcker de godtagbara kostnaderna för anslutning av både ny och befintlig bebyggelse.

Med hänsyn till den nytillkomna lagen om allmänna fjärrvärmeanlägg- ningar är det rimligt att de nya lånen inte utgår för annan fjärrvärmean- läggning än sådan som kan antas uppfylla fordringarna för allmänförklaring.

Representanter för regeringskansliet har haft överläggningar också med företrädare för kommunlåneinstituten och Allmänna pensionsfonden. Från långivarnas sida har härvid uttalats en vilja att medverka till att klara li- nansieringsfrågorna för fjärrvärmeutbyggnad.

Den finansieringsordning som jag har redogjort för har den fördelen att den leder till omedelbara resultat. Frågan om finansiering av fjärrvärme- anläggningar kräver emellertid fortsatt uppmärksamhet. Om svårigheter skulle möta vid kreditgivningen får åtgärder övervägas i syfte att säkra till-

Prop. l976/77:107 58

gången på krediter. lnom regeringskansliet bör därför utvecklingen på om- rådet följas.

Storleken av de finansiella insatser som kan bli aktuella kan belysas med uppgifter som har erhållits från Svenska värmeverksföreningen. Den totala anslutningseffekten för fjärrvärme med nuvarande teknik uppgår enligt dessa uppgifter till 26 000 MW i tyngre bebyggelse i orter som har mer än 10 000 invånare.

Fortsätter anslutningen till fjärrvärme i samma omfattning som hittills. dvs. ca lOOO MW per år, kommer en anslutningseffekt på 26000 MW att uppnås efter ca 15 år. Vid denna anslutningstakt uppgår investeringarna i fjärrvärmeanläggningar räknat i 1976/77 års penningvärde till ca 650 milj. kr. per år. Bostadslån och motsvarande bottenlån samt energisparstöd för anslutning till fjärrvärmeanläggning kan f. n. beräknas uppgå till drygt 300 milj. kr. per år.

Vid en ökad fjärrvärmeutbyggnad kommer såväl anslutningen, och där- med de prioriterade krediterna. som de totala investeringarna att öka.

Statsrådet Johansson avser i annat sammanhang föreslå regeringen att uppdra åt statens industriverk att följa utvecklingen på fjärrvärmeområdet.

Prop. 1976/77:107 59

5. Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna de ändringarna av grunderna för energisparstödct inom bos- tadsbeståndet och för energisparstödet till kommunala och landstingskom- munala byggnader som jag har förordat,

2. godkänna grunderna för det särskilda bidraget för kommunala insatser beträffande rådgivning m.m. vad avser energibesparande åtgärder inom byggnadsbeståndet som jag har förordat,

3. medge att bidrag och lån för energibesparande åtgärder inom bostads- beståndet beviljas intill ett belopp av 429000000 kr. under budgetåret 1977/78,

4. medge att bidrag för energibesparande åtgärder i allmänna samlings- lokaler beviljas intill ett belopp av 10 000 000 kr. under budgetåret 1977/78,

5. medge att medel för energibesparande åtgärder inom statliga byggnader ställs till byggnadsstyrelsens förfogande inom en ram av 15 000 000 kr. under budgetåret 1977/78,

6. medge att bidrag för energibesparande åtgärderi kommunala och land- stingskommunala byggnader beviljas intill ett belopp av 20 000 000 kr. under budgetåret 1977/78,

7. medge att bidrag m. m. till prototyp— och demonstrationsverksamhet beviljas intill ett belopp av 6000000 kr. under budgetåret 1977/78.

8. medge att bidrag enligt 2 beviljas från anslaget Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m.m. intill ett belopp av 15000000 kr. under budgetåret 1977/78,

9. godkänna vad jag har anfört om informations- och utbildningsverk- samhet,

10. till Vissa eneceibesparande å/gärder inom bostadsbeståndet m. m. för budgetåret 1977/ 78 under trettonde huvudtiteln anvisa ett reservationsan- slag av 500 000000 kr..

11. godkänna de riktlinjer för stöd till den forskningsinriktade experi- mentverksamheten som jag har förordat,

12. till &vggnads/brskning - utöver i budgetpropositionen föreslaget belopp — för budgetåret 1977/78 under trettonde huvudtiteln anvisa ytterligare 5 000 000 kr.,

13. medge att beslut om lån till experimentbyggande m. m. preliminärt får meddelas intill ett belopp av 20000 000 kr. under vart och ett av bud- getåren 1978/79 och 1979/80.

14. under Fonden för låneunderstöd till Lån till experimentbyggande m. m. för budgetåret 1977/78 under trettonde huvudtiteln anvisa ett investerings- anslag av 22 000000 kr.,

15. godkänna vad jag har anfört om studiecirklar i energifrågor med in- riktning på energiförbrukning inom byggnadsbeståndet.

Prop. 1976/772107 60

6. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredra- ganden har lagt fram.

Prop. 1976/77:107

Register

Prepositionens huvudsakliga innehåll .......................... Utdrag ur regeringsprotokollet den 3 mars 1977 ............... ]. lnledning ................................................ 2. Lån och bidrag till energibesparande åtgärder i bostäder m.m.

2.1 2.2 2.3

3.1 3.2 3.3 3.4

3.5

Inledning ......................... ' ................... Nuvarande ordning ................................... Anslagsframställningar m. m ...........................

. Förbättrad finansiering av fjärrvärmeutbyggnader ............

lnledning ............................................ Nuvarande finansiering av fjärrvärmeanläggningar ....... lndustriverkets förslag rörande finansiering av kraftvärme- verk och fjärrvärmeanläggningar ...................... SPlNTAst framställning angående lån till kommunala fjärr- värmeutbyggnader .................................... Remissyttranden ..................................... 3.5.1 lndustriverkets förslag .......................... 3.5.2 SPlNTAst framställning ........................

4. Föredraganden ........................................... 4.1 lnledning ............................................ 4.2 Lån och bidrag till energibesparande åtgärder i bostäder

m.m. ............................................ 4.3 Kommunala resurser för verksamhet på energisparområdet 4.4 Undersökning av byggnadsbeståndets kvalitet från energi-

hushållningssynpunkt .............................. 4.5 Vissa frågor rörande experimentbyggande m.m. ...... 4.6 Information och utbildning ........................... 4.7 Förbättrad finansiering av fjärrvärmeanläggningar .....

5. Hemställan .............................................. 6. Beslut ...................................................

61

ooooooww—n

10 16 16 17

18

21 22 22 26 31 31

33 41

43 44 49 53 59 60