Prop. 1978/79:180

om Iäroplan för grundskolan m. m.

Prop. 1978/79: 180

Regeringens proposition 1978/79: 180

om läroplan för grundskolan m. m.

beslutad den 29 mars 1979.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har upptagits i bi- fogade utdrag av regeringsprotokoll denna dag.

På regeringens vägnar OLA ULLSTEN

BIRGIT RODHE

5. Möjlig— het till delad klass

under 1 vte i åk 8 20.94 20.58 20.14 19.88

(3. Dito ak 9 20.58 20. l4 l9.88

7. Teknik 2 thr på högstadiet 35.55 34.79 34.34

8. Musik i delad klass 1 th0 13.34 13.50 13.96

9. Ökade

Sammanfattning'av skolöverstlyrelsens förslag till föränd- ring av grundskolans läroplan.

1 Inledning

Sommaren 1976 — när riksdagen fattat beslut på grundval av propositio- nen om skolans inre arbete (prop. 1975/76: 39) — fick SQ regeringens upp- drag och direktiv att göra dels en översyn av grundskolans läroplan. dels en översyn av den praktiska arbetslivsorienteringen i grundskolan.

Arbetet har bedrivits också med ledning av de riktlinjer för SÖ:s arbete med grundskolans fortsatta utveckling. vilka SÖ:s styrelse fastställde i mars 1976. SÖ överlämnade sina förslag i april I978.

[ översynsarbetet har SÖ haft nära kontakt med företrädare för ett stort antal organisationer. Tre externa grupper har varit knutna till läroplans- översynen.

l intressentgruppen har ingått företrädare för Svenska kommunförbun- det. SAF. LO. TCO. SACO/SR. SECO. Elevförbundet. Riksförbundet Hem och Skola samt för Lärarnas riksförbund. Skolledarförbundct. Svenska facklärarförbundet och Sveriges lärarförbund.

l parlamentarikergruppen — som bildats i enlighet med riksdagens beslut om skolans inre arbete — har ingått f("ireträdare för de fem riksdagspartier- na.

Samrådsgruppen har bestått av förbundsordförandena (eller ersättare) i Lärarnas riksförbund. Skolledarförbundet. Svenska facklärarförbundet och Sveriges lärarförbund.

SÖ:s pedagogiska nämnd har fortlöpande följt arbetet. Utöver det att Svenska kommunförbundet varit representerat i intres- sentgruppen. har en arbetsgrupp med företrädare för kommunförbundet och SÖ haft till uppgift att utreda de kommunalekonomiska konsekvenser- na av läroplansförslaget.

För att åstadkomma största möjliga öppenhet i arbetet har SÖ. såsom en specialutgåva av tidskriften Pedagogiska meddelanden. utgivit en skrift kallad Läroplansdebatt. Frän senhösten 1976 till våren l978 har den ut- kommit med sju nummer och spritts bl.a. till alla rektorsområden för grundskolan.

SÖ påpekar att översynen av läroplanen endast är en del i arbetet med att förbättra skolan. Den viktigaste delen är det fortlöpande lokala utveck— lingsarbetet i skolorna. Om läroplanens roll i detta sammanhang säger SÖ:

"En läroplan utgör en av förutsättningarna för att åstadkomma en gynn- sam utveckling i skolorna. Den utgör dock på intet sätt en garanti för en så- dan utveckling. Därtill krävs även andra förutsättningar såsom ökad kun- skap hos dem som arbetar i skolan om mål och medel i skolans verksam- het. beredskap att medverka i en lokal diskussion om tolkning och föränd- ringsinriktning allt efter den egna skolans behov och — inte minst — prak- tiska möjligheter att åstadkomma förändring. Skolarbetet päverkas också alltmer av samhället utanför skolan — på vilket sätt och med vilka effekter hör också till den lokala debatten om den egna skolans utveckling. Läro- planens roll bör därför. betraktad i detta perspektix . vara att ange de ramar inom vilka successiva förbättringar kan komma till stand."

• Sida 126
•  Original

Prop. 1978/79: 180 126

I sitt förslag har SÖ utgått ifrån att — efter behandling i erforderliga delar av riksdagen — regeringen skall fastställa i stort sett samma delar av läro- planen som vid 1969 års reform. dvs. avsnitten om mål och riktlinjer. om timplaner med tillhörande bestämmelser samt kursplaner för varje ämne eller grupp av ämnen. SÖ förutsätter att bl. a. tillvalssystemet delvis blir reglerat av regeringen i skolförordningen (jfr även 25 & skollagen). I övrigt räknar SO med att få bemyndigande att fastställa återstående delar av det som skall utgöra läroplanen för grundsdkolan. 1 det följande sammanfattas de olika delama av SÖ:s förslagsskrivelse.

Egentliga förslagsavsnitt är avsnitten om innehållet i skolarbetet. dvs. om kursplaner (4). tillvalssystemet. inklusive alternativkursfrågor (8) samt grundskolans utformning — skoldag — timplan (9). Förslag finns också i avsnittet om skolan och arbetslivet (7). där SÖ redovisar resultatet av re- geringen särskilda uppdrag 1976-()6-23 om praktisk arbetslivsorientering i grundskolan.

Härutöver innefattar skrivelsen avsnitt som ger en antydan om basen för tttformningen av sådana delar av läroplanen. som SÖ beräknar få bemyndi- gande att fastställa. Avsnitt av nu nämnd art behandlar några principiella utgångspunkter för översynsarbetet (2). hcm — skola — samhälle (3). ar— betssättet i skolan (5). skolans sti")djande arbete (6) samt planering —- re- sursanvändning — utvärdering(l()).

Såsom konsekvensavsnitt kan i huvudsak betecknas avsnitten om lärar— behov (ll). vissa personalkonsekvenser (lZ). fortbildning ( l3). lokaler och läromedel (l4). kostnader ( 15) och genomförande (lö).

2 Några principiella utgångspunkter för översynsarbetet

Utgångspunkterna för förslaget har varit att stärka skolans samhälls- och verklighetsförankring. att främja inriktningen törjämlikhet och att ut— veckla det lokala ansvarstagandet för skolan. Kontakten mellan skolan och dess olika intressenter i samhället i stort kan bli bättre. Skolans mål och medel bör vara en fråga inte bara för lärare. elever. föräldrar och 111- bildningspolitiker utan i ökande grad också för orgt'inist-ttioner. institutio- ner och arbetsliv.

Samverkan skola—samhälle innebär att man öppnar skolan för arbets- och föreningslivets företrädare.

Kravet påatt skolarbetet skall vara verklighetsanknutet betyder att man bör ta hänsyn till den speciella verklighet som varje barn lever i och har ut- vecklats i. Barnens erlarenheter och v'zirdcringar. deras sätt att tala. tänka och bete sig är olika redan när de börjar skolan. De behöver lösa eller bear- beta egna problem och söka svar på egna fragor. Skolans arbete bör vara verklighetsanknutet även i den meningen att det utgår från elevernas erfa— renheter av sig själva och de problem de möter. Detta behöver inte innebä- ra att man avvisar den traditionella ämncsuppbyggnaden med systematiskt ordnade begrepp. som anger ämnesstrukturen. Det gäller att finna den av- vägning som ger eleverna tillfälle att i arbetet med för den") angelägna frä— gor tillägna sig de begrepp. kunskaper. färdigheter och värderingar som de behöver för fortsatt självständigt kunskapssökande.

Denna syn på arbetet i skolan medför ett klart behov av samverkan mel— lan olika ämnen och mellan lärare med olika sakkunskaper. För att stödja en utveckling mot ett i högre grad vcrklighetsförankrat arbete bör oriente— ringsämnena få gemensamma mål och huvudmoment.

• Sida 127
•  Original

Prop. 1978/79:180 127

Vetskapen om att man kan påverka sin omgivning och sina villkor är av största betydelse för en människas självförtroende.

Om skolan detaljerat färdigställer miljö, stoff och arbetssituationer ris- kerar barn och ungdomar att passiviseras. En sådan passivisering måste motverkas genom att eleverna själva får ta del i ansvaret för att förkovra sina kunskaper och färdigheter. Detta räcker dock inte. De måste också undan för undan ta ansvar i gruppen. klassen, skolan. De lär sig då att sam- arbete och samspel inte kan försiggå utan ömsesidig påverkan. De grund- lägger handlingsmönster och värderingar som underlättar för dem och gör det tillåtet att ifrågasätta och motarbeta livsvillkor. som riskerar att passi- visera människor. Det här betyder att varje ung människa bör tas till vara som en tillgång — och känna sig betydelsefull just därför — för de andra i skolan.

Skolreformerna har syftat till ökad jämlikhet i och genom utbildningen. dels mellan olika grupper i samhället. dels mellan kvinnor och män. Ge- nom 1967 års översyn av läroplanen för grundskolan (Lgr 69) kom princi- pen om en sammanhållen skola närmare sitt förverkligande. Den var ett led i strävan att i utbildningen skapa en för alla elever gemensam referens- ram.

Undersökningar visar emellertid att de elever som socialt sett har en stark ställning utnyttjar utbildningsmöjligheterna bättre än andra elever. De visar också att skolan inte lyckats anpassa sitt arbete till alla elevers be- hov-,och förutsättningar. Det är därför en angelägen jämlikhetsfråga att i den fortsatta utvecklingen av skolan särskilt uppmärksamma och stödja de elever som har sämre förutsättningar så att de kan få ökat utbyte av sin skoltid.

Det är också känt att studievägsvalet liksom yrkesvalet i hög grad styrs av traditionellt könsrollstänkande. Förhållandet är grundligt belyst i SÖ:s könsrollsprojekt.

Man måste vara medveten om att skolan återspeglar förhållanden inom samhället i stort. Man kan här tala om två mål för skolan. dels att vara verklighetstrogen och i denna mening samhällsanpassad. dels att vara sam- hällsutvecklande. Skolan skall medverka till att utjämna skillnaderna i vår- deringar av olika yrken och att ge respekt för alla yrkesutövare. Samtidigt får skolan inte underlåta" att informera om de stora skillnader som alltjämt existerar mellan olika yrken beträffande lön. arbetsförhållanden. arbets- miljö och inllytande.

] förslaget betonas också att skolan måste ha beredskap och resurser för att kompenserar dem som i något avseende behöver särskilt stöd. Särskilt viktigt är det att alla elever utvecklar sina kommunikationslärdigheter.

En av de allra viktigaste uppgifterna för skolan måste vara att ge elever- na uttrycksmedel och självkänsla.

De invandrade familjerna är en grupp som ofta behöver speciellt stöd. Många lever isolerade och iden svåra situation som det innebär att befinna sig i två kulturer. För att förverkliga de mål om jämlikhet. valfrihet och samverkan. som ställts tipp för invandrarpolitiken. fordras stora insatser av skolan. Särskilda resurser och åtgärder behövs också för handikappade elever.

En decentralisering av ansvar och beslutsfunktioner inom skolväsendet bör kunna öka lörutsättningarna för måluppfyllelse. Möjligheterna att an- passa skolverksamheten till eleverna blir större. Personalen. elevernas och föräldrarnas engagemang för arbetet i skolan bör kunna öka och skolans verksamhet därigenom successivt förbättras.

• Sida 128
•  Original

Prop. 1978/79: 180 128

De besltrl som fattats om ett nytt statsbidragssystem innebär en ökad Io- kal frihet att besluta om fördelning och användning av resurser. Riksda- gens besltrt om en samlad skoldag ger kommunerna ett större ansvar för eleverna.

SÖ:s läroplansförslag är ett uttryck för samma decentraliser'ingsstr'ä- vanden. Både timplan och kursplaner lifrreslås ge vidgade ramar för under- visningens organisation och innehåll. Timplanen anger tid per ämne och stadium och ger därutöver vissa järnkningsmöjligheter mellan stadierna. l'x'ursplanerna anger huvudmoment för hela grundskoltiden och inte som ti— digare för enskilda stadier.

En likvärdig trtbildningsstandard kan enligt SÖ:s uppfattning uppnås ge- nom att man centralt fastställer ramar för skolarbetet inom vilka ett bety- dande utrymme för lokala initiativ och beslut lämnas.

Fr'ägor om htrr problem skall tas trpp och lösas kommer att avgöras på den nivå där närheten till problemen ger förtrtsättningarna.

För att nå avsett syfte räcker det inte med att man förändrar regler och nivå för beslut. Det behövs därutöver en lokal utvärdering och uppföljning som också omfattar fortbildning.

3 Hem — skola — samhälle

Tillsammans med hemmen har skolan ansvar för barnens utveckling. I hemmet grundläggs tidigt barnens attityder. Undervisningen och skolmil— jön påverkar elevernas utveckling. (_)mkring skoldagen skall representan- ter för skolan och samhället utanför denna stimulera elevens utveckling till en aktiv samhällsmedlem — en människa som slår vakt om demokratiska värden och som vill förbättra samhället.

Ansvaret för den första kontakten mellan hemmet och skolan ligger på skolan. Skolan har skyldighet att fortlöpande informera hemmen om skol- arbetets utformning samt om utbildningsvägar'. Föräldrarnas intresse bör vara en grtrnd för samarbetet.

Samtliga föräldrar skall erbjudas enskilda samtal tillsammans med sitt barn och berörda lärare.

Klassrnötet som kontaktform bör utvecklas. Elevernas engagemang i klassmöten bör också uppmuntras.

Föräldrarnas kunnighet och yrkeserfarenhet bör tas tillvara såväl i un— dervisning som i övrig verksamhet inom skoldagen. Härigenom lär föräld- rarna känna skolan samtidigt som generalionsmotsi'rttningar kan överbryg- gas.

Föräldrarna kan också medverka i trtvi'rrderingen av skolarbetet och bi- dra till att trtveckla detta.

Genom samverkan mellan skolan. herrrmen och samhället i övrigt skapas förutsättningar för att lösa även sådana problem som har sitt ursprung i l'a- miljen och samhället utanför skolan.

Skolans personal får ofta kontakt med familjer i problemsituationer. Skolans personal kan själva bidra med visst stöd och genom att förmedla kontakter med andra stödjande samhällsorgan. t. ex. psykiska barna- och ungdomsvården (PBU) och de sociala servicecentralema.

De organ skolan skall samverka med bör ges tillfälle att medverka då skolarbetet planläggs och då resultaten av samarbetet granskas.

Personer med erfarenhet av arbets- och föreningsliv bör få tillfälle att medverka trnder skoldagen. Lärarna och skolan har huvudansvaret för att kontroversiella frågor ges en allsidig belysning i de fall sådana frågor ak- tttaliseras.

• Sida 129
•  Original

Prop. 1978/79:180 I: 129

Studiebesök bör trtgöra en reguljär företeelse i skolans verksamhet. Fö- reträdare för olika samhällsorgan. politiska partier och föreningar samt för arbetslivet stinrulerar till ökat samhällsengagernang och bör förekomma i undervisningen. SSA-råden har härvid en viktig funktion.

Skolan spelar en viktig roll i arbetet med att förverkliga de mål statsmak- terna fastställt för samhällets kulturpolitiska insatser. Tidiga erfarenheter av olika kulturaktiviteter stimulerar barnens intresse för att i fortsättning- en delta i kulturaktiviteter. Detta har varit en utgångspunkt för arbetet med kursplanerna. TV. tidningar. böcker. lilmer. konserter. teater-föreställ— ningar och utställningar kan vara betydelsefulla inslag i skolarbetet.

Barn från skilda miljöer måste i skolan få stöd att utveckla sitt eget kulttr- rella mönster.

Skolarbctet bör bidra till att skapa medvetenhet om de krafter och vär- deringar som ligger bakom det kommersiella ktrlttrrtrtbudet samt visa på al- ternativ och utveckla beredskap för ett självständigt val.

4 Innehållet i skolans arbete. Kursplanerna

Innehållet i kursplanerna får genom översynen en starkare verklighets- anknytning. l kursplanerna ges utrymme för innehåll som har anknytning till elevernas situation. till deras upplevda behov och problem och till de- ras aktuella erfarenheter och kunskaper. Eleverna kommer från socialt. kulturellt och ekonomiskt olika grupper i samhället. Kravet på allsidighet innebär att olika elevers eller elevgruppers erfarenheter och livsvillkor får ge underlag för arbete.

Verklighetsanknytningen innebär vidare att kursplanerna får en klarare inriktning på studier av de stora samlevnads— och överlevnadsfrågorna så- väl i vårt eget samhälle som i världen för övrigt. Av de nya kursplanerna framgår att följande kunskapsområden inte får försummas i skolarbetet: arbetslivsfrågor. ekonomiska frågor. familjefrågor. internationella frågor. invandrar-frågor. konsumentfrågor. könsrollsfrågor. miljövårdsfrågor'. sexual- och samlevnadsfrågor. tralikundervisning samt undervisning om alkohol. narkotika och tobak. Studie- och yrkesorientering skall. liksom enligt Lgr 69. ingå i alla ämnen.

Den nulurt'ult'nskup/iga och tekniska inriktningar i skolans arbete för- stärks. främst genom förändringar i oienteringsi'tmnena och i slöjd. Åtgär- der mot miljöföroreningar. hushållning med naturresurser och allmän na- ttrrvård behandlas i flera ämnen.

Genom massmedierna får barn och ungdomar viktiga kunskaper om mänsklig förhållanden och livsvillkor. om den värld de lever i. Men de ut- sätts också för en i många fall kraftigt snedvriden bild av verkligheten. Den kommersialiseradc barn- och tonårskulturen präglas i hög grad av normer och värderingar som står i skarp motsättning till den människosyn som bör utmärka arbetet i skolan. Massmediestudier får därför ökat utrymme i ktrrsplanema.

Både det historiska perspektivet och framtidsperspektiv betonas starka- re än tidigare. Kulturarvets betydelse för möjligheterna att ta del av och ta ställning till aktuella företeelser och förhållanden framhävs.

l kursplanerna anges också vikten av att eleverna lär känna livsmönster och kulttrrtraditioner i andra knlrrrrkrcrsm' än den egna. Kännedom om in- vandrarnas språkliga och sociala situationer. deras ursprungliga kultur och orsakerna till att de lämnat sina hemländer kan hindra eller mildra konfron- tationer mellan grupper av männiSkor genom att lägga grunden för med- 9 Riksdagen 1978/79. Isaml. Nr 180

• Sida 130
•  Original

Prop. 1978/79: 180 l30

mänsklig förståelse i hem och på arbetsplatser. lnvandrarfri'rgor får därför öka utrymme i kursplanerna.

Kursplanerna präglas i fråga om tomt och innehåll av att eleverna behö— ver större utrymme än tidigare för" rellcktion. samtal och samarbete. Lle— verna behöver tid för att reflektera över iakttagelser. pröva sammanhang och hypoteser. finna orsaker. dra slutsatser och pröva lrandlingsalternativ. Konllikter och motsättningar i synsätt och intressen måste få komma upp till ytan. lif/t'r'at'nu behöver lära sig (Ill tu del av (HH/HIS ("tvi/(ter ut'/t ideer ur'lt utt auk/igt hävt/(t ('_Lllltl Itp/t/it/tuitrgztr även du tt't'ssu .vtut' i tttutst'itttting till unt/rus. [ kursplanerna beaktas elevernas utveckling till självständiga människor som i samarbete med andra kan ta ansvar för htrr förhållanden och situationer utvecklas. Kravet på skolan att den skall bidra till utveck- ling av både självständighet och samarbetsförmåga uttrycks alltså i kurs— planerna. Att kursplanerna är tydliga i dessa avseenden är viktigt för ele- vernas situation nu och i framtiden. Att få ta ansvar och kunna påverka ar— betet i skolan stärker elevernas självkänsla och ökar förutsättningarna för att arbetet skall bli meningsfullt. Det ger också en viss handlingsberedskap inför framtiden. Strävanden att decentralisera i samhället och att öka med- bestämrnandet i yrkeslivet kommer i framtiden att ge den enskilde ökade 'ättigheter och skyldigheter att påverka människors villkor.

lnnchållet i de olika ämnena har alltså setts över med hänsyn såväl till förändringstendenser i samhället och utvecklingen inom ämnena som till restrltat av forskning och utvecklingsarbete. Valet av innehållet har gjorts med inriktning på både ntret och framtiden. lnnehället måste ha betydelse för elevernas nu. dvs. ha anknytning till deras liv. livsvillkor och intressen trnder skolåren.

Men det är naturligtvis mycket viktigt. att man i skolan hjälper eleverna att vidga fältet för vad som är personligt relevant. Skolarbetet skall bredda och fördjupa deras erfarenheter och förmåga. men det skall också väcka deras insikt om att deras liv ingår i och präglas av en stön—e samhällelig struktur. och att de llesta sociala. ekonomiska. politiska och kulturella problem därför också är deras problem. problem som måste studeras ur både lokala och globala aspekter. En annan viktig princip för urvalet av skolans innehåll blir då. att det skall vara samhälleligt relevant.

SÖ förutsätter att man i enskilda skolor. arbetsenheter. klasser och grupper fortlöpande sätter trpp mål för elever och elevgrupper. Det är där man har eller kan skaffa kunskaper om elevernas sociala verklighet. deras kunskaper och ktrnskapsbehov. Det är i det lokala arbetet elever och lärare tillsammans kan lägga upp arbetet så att alla elever med skolans hjälp skaf- far sig de ktrnskaper och färdigheter "som är av betydelse för deras per- sonliga utveckling och för deras möjlighet att påverka och leva i dagens och morgondagens samhälle och där ftrngera som yrkesutövare och sam- hå'rllsmedborgare" (Lgr 69. s. l2).

Enligt regeringens trppdrag skall SÖ lämna förslag om att de huvudmo- ment som är bundna till stadier ersätts med för de tre stadierna gemensam— ma huvudmoment. l den första läroplanen för grtrndskolan. Lgr 62. liksom i Timplaner och huvudmomenten i de llesta fallen uppdelade trpp stadier. För flera ämnen och stadier kompletterades kursplanerna med ett förslag till årsktrrsindelad disposition av en studieplan. När kursplanerna för Lgr 69 utarbetades. behöll man uppdelningen i stadier men slopade de årskurs- indelade studieplansförslagen. Regeringens uppdrag till SO leder ytterliga- re ett steg mot en decentraliserad planering av arbetet i grundskolan ge- nom att stadiefördelningen tas bort.

• Sida 131
•  Original

Prop. ]978/79zl80 f3l

synen på hur barn utvecklas och skaffar sig kunskaper. Svftet med att slo- pa stadiefördelningen är att ge bättre förutsättningar för en lokal stadie— övergripande planeringav undervisningen efter elevers skiftande intressen och behov.

En för hård låsning till de stadievis beskrivna huvudmomenten har i många fall medfört svårigheter vid stadieövergangar i uppbyggandet av kunskaper och färdigheter. Elevernas reella förutsättningar och behov är Vid varje stadieövcrgang den viktigaste utgångspunkten för det fortsatta arbetet.

Huvudmoment som är gemensamma för de tre stadierna blir med nöd- vändighet mindre detaljerade än de stadiebundna huvudmomenten i Lgr ot). Detta stimulerar en sådan planering att elever med speciella behov och intressen får bättre arbetsmöjligheter. De kan t.ex. arbeta med moment sotn passar deras utveckling utan att hindras av att dessa av tradition har behandlats på ett annat stadium. Vidare kommer samverkan mellan olika ämnen och stadier att underlättas.

Slopandet av stadieft'irt'lelning kan dock medföra vissa svårigheter. spe— ciellt iett övergångsskede. 1 t. ex. orienteringsämnena kan olika skolor ar- beta med olika områden på stadierna. Med ett traditionellt sätt att planera kan detta innebära svårigheter att organisera studierna för elever som flyt- tar. Fördelarna som ligger i att man lokalt kan ta större hänsyn till elevers skilda behov torde dock överväga.

Det växande samarbetet mellan lärar'e i olika årskurser och på olika sta— dier tyder också på att fördelarna med en slopad stadielördelning kommer att utnyttjas. SÖ föreslar darfor att huvudmomentens fördelning på stadier slopas.

Framför allt genom den starkare markeringen av grundsynen i mål och riktlinjer kommer kursplanerna att innebära ett närmande mellan grund- skolan och förskolan. De nya kursplanerna avses kunna fungera som ett praktiskt underlag för samarbetet mellan de två skolformerna. De nya kursplanerna överensstämmer vidare med av riksdagen antagna mål för kulturpolitiken. Detta torde medföra att de också blir ett praktiskt under- lag för samarbetet mellan skolan och övrigt kulturliv.

Förslag och kommentarer rörande kursplaner för enskilda ämnen. Det obligatoriska-ämnet barnkunskap samt tillvalsämnena ekonomi oh konst skall enligt SO:s förslag inte längre vara självständiga ämnen. lnne- hållet i barnkunskap förs till orienteringsämnena och till ämnet hemkun- skap. Innehållet i ekonomi inarbetas i hemkunskap. orienteringsämnena (samhällskunskap) och maskinskrivning.

Mål och huvudmoment för konst överensstämmer till stora delar med olika inslag i ämnena gymnastik. musik. slöjd. svenska och teckning. [ översynen har dessa mot ämnet konst svarande inslag förstärkts i olika ämnen. Den viktigaste förutsättningen för att alla elever skall få del av de personlighetsutvecklande erfarenheter och upplevelser som konst som till- valsämne erbjudit ett fåtal är dock en genomgripande förändring av arbets- sätt och relationeri skolan. Se vidare avsnitt 5. Arbetssätt.

Som ett led i arbetet med att öka de teknisk-praktiska inslagen i under- visningen föreslår SÖ att teknik blir ett obligatioriskt ämne. Det förs till blocket av orienteringsämnen. Vidare förstärks i ämnet slöjd vissa inslag med motsvarighet i det nuvarande tillvalsämnet teknik.

De för lågstadiet och mellanstadiet speciella ämnesbeteckningama hem- bygdskunskap och naturkunskap försvinner. lnnehållet i dessa ämnen be— varas dock inom samlingsbegreppet orienteringsämnen.

• Sida 132
•  Original

Prop. 1978/79zl80 132

Undervisning i hemspråk som ämne skall anordnas för elever som har ett minoritetsspråk som hemspråk. SÖ föreslår av denna anledning att en allmän kursplan i hemspråk ersätter nuvarande kursplan i finska.

Maskinskrivning skall enligt SÖ:s förslag bli ett obligatoriskt ämne. En kursplan har utarbetats för detta.

förslag till mål och riktlinjer för det av SÖ föreslagna tillvalsämnet kom- munikation har utarbetats.

Engelskai'l'rum'lva/'I'_v.iku

l SÖ:s kursplaneförslag betonas att målet för undervisningen är att ele— verna skall förvärva en sådan bred språkfärdighet att de kan reda sig i olika situationer där de har behov av att kunna engelska/franska ltyska.

Detta mål leder till att man i undervisningen tar tipp sådant stoff och övar sadana färdigheter som har klar anknytning till de situationer i vilka eleverna kan förväntas möta språket eller själva behöver använda det.

Inriktningen av undervisningen bör vara sådan att eleverna upplever engelska/franska/t_vska som ett värdefullt redskap när de vill skaffa sig kunskaper om omvärlden och när de själva vill meddela sig med människor från sprakomrilden utanför värt eget.

Undervisningen skall bidra till att förverkliga ett av skolans övergripan- de mål — att hos elevema grundlägga internationell förståelse och medve- tenhet om intemationellt medansvar.

Gymnastik

Eleverna skall få utlopp för sitt rörelsebehov samt uppleva rekreation och gemenskap och stimuleras att utnyttja fritiden på ett rikt sätt. I målet för ämnet gymnastik betonas detta starkare än tidigare. Bl.a. understryks vikten av att eleverna blir medvetna om sina rörelsemöjligheter. om ansva- ret för sin hälsa och om vikten av lek och regelbunden motion. Ämnesinnc- hallet fördelas i ett mindre antal övergripande intresse- och funktionsomra- den än förut. Elever och lärare får på det sättet förbättrade möjligheter att planera sin verksamhet och att utforma individuella. alternativa studie— gangar. Elevernas intressen och behov blir därigenom bättre tillgodosed- da. 'l'y'dligare än i Lgr 69 betonas betydelsen av samarbete mellan elever och lärare. mellan flickor och pojkar. mellan gynnastik och andra ämnen samt av skolans samarbete med organisationer. som har barn- och ung- domsverksamhet på programmet.

Hemkunskap

l SÖ:s arbete med jämställdhetsfrågoma har hemkunskapsämnet speci- ellt observerats. Lllveeklingsarbcte har bedrivits bl.a. på låg- och mellan- stadierna.

En förutsättning förjämställdhet mellan könen är att ansvaret för hemar— betet delas lika mellan kvinnor och män. Detta ämne innehåller vardagsnä- ra träning ijämställdhet. Eleverna får (pojkar och llickor tillsammans) ge- mensamt planera. fördela och utföra olika arbeten som förekommer i ett hem. Samlevnadsfrågor får ökad plats genom att delar av ämnet ekonomi förs till hemkunskap.

Från ämnet barnkunskap överförs vidare visst innehåll till hemkunskap. l kursplanen betonas starkare än tidigare de globala frågorna om värl— dens resurser och fördelning av livsmedel. vatten och energi. Starkare be- toning får även hushållens milji'ivård med tanke på att hushållen har ett stort ansvar för miljön vid såväl am=ändandet av kemisk-tekniska produk- ter som nyttjandet av gemensam när— och fritidsmiljö.

• Sida 133
•  Original

Prop. 1978/79: 180 . l33

IIvmsprå/v

Enligt riksdagens beslut är hemspråk ett ämne i grundskolan från [977- (l7-Ol. Undervisning skall anordnas för elever som har ett minoritetsspråk som hemspråk. dvs. saväl invandrarelever som elever tillhörande andra språkliga minoriteter i Sverige.

Syftet med hemspråksundervisning för invandrarbarn är enligt riksdags- beslutet att vidmakthålla och utveckla kunskaper i det språk som barnet använder i sin dagliga miljö. Därigenom främjas barnets känslomässiga och intellektuella utveckling. Barnet ges också möjlighet att leva sig in i och känna samhörighet med föräldrarnas/vårdnadshavarnas kulturella bakgrund.

Syftet med undervisningen är vidare att eleverna senare skall kunna ttt- veckla en tvåspråkighet som gör det möjligt för dem att känna sig hemma i tva kulturer.

l kursplanen framhävs att undervisningen skall ge eleverna stöd och uppmuntran för utvecklingen av deras förmåga att lyssna. förstå. tala. läsa och skriva. Målet är att eleverna skall vilja. kunna och våga använda sitt hemspråk. l kursplanen betonas att undervisningen skall väcka elevernas intresse och svara mot deras språkliga och utvecklingsmässiga nivå.

Maskins/(rivning

Maskinskrivning blir enligt SÖ:s förslag ett nytt ämne. En kursplan har därför utformats. [ målet för ämnet anges att eleverna skall lära sig använ- da skrivmaskinen som ett skrivredskap likvärdigt med pennan. Arbetet motsvarar till en del kontorsarbetet i nuvarande tillvalsämnct ekonomi. Eleverna bör både få skriva ner egna texter direkt på maskin och göra ut- skrifter av maskin- och handskrivna förlagor.

Samverkan med svenska är helt naturlig för undervisningen i maskin- skrivning. där både rättstavning och ordkunskap tränas. Med hjälp av indi- viduellt valda texter kan man i undervisningen i maskinskrivning stärka elevernas språkkänsla.

Att både pojkar och flickor lär sig att skriva maskin torde i någon mån bidra till att en mera likartad arbetsfördelning mellan män och kvinnor uppnås i yrkeslivet.

illan-'mulilt

Utvecklingen på räknehjälpmedlcns område gör det mindre väsentligt att med hög säkerhet kunna utföra komplicerade beräkningar med hjälp av logarittner. Det är viktigare att veta vilket räknesätt som skall tillämpas och att kunna göra en grov uppskattning av resultatet om man inte skall hamna i de tekniska hjälpmedlcns vald. Detta fordrar hög säkerhet vid enkla beräkningar och förmåga att genom överslagsräkning kontrollera re- sultaten.

Undersökningar har emellertid visat att många elever inte har tillräckliga kunskaper i stora delar av grundskolans nuvarande kurs och att de saknar säkerhet i enkla beräkningar.

SÖ anser därför att vissa moment i kursplanen bör prioriteras hårdare än i Lgr 69. Dessa moment är beräkningar med hjälp av huvud- och överslags- räkning, räkneuppställningar och tekniska hjälpmedel samt grundläggande begrepp. egenskaper och samband inom aritmetik. geometri och statistik.

• Sida 134
•  Original

Prop. l978/79:180 134

lll/mik

För att kunna intressera och aktivera elever med olika intresseinrikt- ningar erbjuder kursplanen i musik i Lgr 69 ett rikt utbud av skiftande akti- viteter. Erfarenheter har emellertid visat att det har varit svårt att genom- föra musikundervisning pa ett för alla elever meningsfullt sätt.

För en del elever kan någonting till synes så självklart som att sjunga en sång vara ett överkrav — en prestation som de trots uppmuntran och stöd inte klarar av utan att tidigare ha fått utveckla sin musikalitet genom andra musikaktiviteter.

] den nya kursplanen framhålls därför tydligare än i Lgr ()9 att mtrsiktrn- dervisningen skall utgå från elevernas förväntningar och behov och att var- je elev har egna upplevelser och erfarenheter då det gäller ljud/ton och rytm/rörelse som undervisningen kan bidra till att utveckla.

(')ricnturingsämlrctr

I syfte att stödja en fortsatt utveckling mot ett undersökande och pro— bleminriktat arbete med nära anknytning till verkligheten har en gemen- sam kursplan för orienteringsämnena utarbetats. Då orientcringsåmncna tillsammans innefattar stora områden skrivs målen i förhållandevis gene— rella formuleringar.

III!vudmomenlt'n belyser orienteringsi'imncnas samband och ämnes- blockets centrala innehåll. De är i enlighet härmed färre och mer generella än i Lgr 69.

l Lgr 69 är stoffets uppdelning i ämnen olika i olika årskurser. )å lågsta- diet är de flesta orienteringsämnena samlade trnder beteckningen hem- bygdskunskap. Mellanstadiets naturkunskap består av samtliga naturori— enterande ämnen. På högstadiet är däremot gränsdragningarna mellan de olika ämnena klara.

Den för samtliga orienteringsämnen gemensamma kursplanen. som ritar- betats i läroplansöversynen. bör göra det lättare att i undervisningen utgå från för eleverna väsentliga frågor som måste lösas ttnder arbete inom ett eller flera orienteringsämnen.

I sitt förslag till Kung. Maj:t angående översyn av läroplan för grundsko- lan. november 1967. föreslog SÖ. att ämnet kristentlomskunskap i timpla- ner på samtliga stadier bättre sktrlle inordnas i gruppen orienteringsämnen. Mål och huvudnnunent ändrades och omdisponerades. lvlomentgruppen "lckekristna religioner" tick beteckningen "övriga religioner" och fram— hävdcs på samtliga stadier. SÖ ville genom dessa och andra ändringar till- gotlose kraven på tanke- och trosfrihet. Ämnet kom dessutom senare att kallas rt'ligitniskans/valv. vilket också föranledde en ändring av 27 s i skol— lagen.

Genom de i läroplansövcrsynen föreslagna gemensamma målen och hu- vtrdmomentcn för orienteringsämnena kommer religionskunskap att inortl- nas i gruppen orienteringsämnen. Detta innebär att den befrielsemöilighet. som nu föreligger för vissa trosbekännare blir svår att tillämpa på så sätt som föreskrivs i anslutning till 27.5 skollagen. En strikt tillämpning av dessa föreskrifter innebär att ämnet religionskunskap måste brytas trt ur de samlade oricntcringsämnena. Detta gäller både kursplanen och timplanen.

lnnehållct i en samlad undervisning i orienteringsämnena bestäms uti- från vad som med tillvaratagande av elevernas egna erfarenheter och ståndpunkter bedöms vara väsentligt fördagens unga märmniskor. I denna allsidiga uppläggning ligger en strävan att grundlägga och vidareutveckla

• Sida 135
•  Original

Prop. 1978/79: 180 135

sådana egenskaper hos eleverna som kan bära tipp och förstärka demo- kratins principer om tolerans. samverkan och likaberättigande samt att lä- ra eleverna inse betydelsen av goda mellanfolkliga relationer och interna— tionell samverkan. Ett särskiljande av ämnet religionskunskap kan svårli- gen ske utan att ovanstående syften blir lidande. Befrielsen av en elev på- verkar hela undervisningsgrupper.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår SÖ att tillämpningsföreskrifterna till 27 å skollagen ändras så. att principen om alla elevers rätt till en objek- tiv. allsidig och saklig undervisning i orienteringsämnen inte bryts.

Enligt regeringens uppdrag skall SÖ undersöka möjlighetema att stärka de nz'tturvetcnskapliga ämnenas ställning i grundskolan. Detta sker genom att den naturvetenskapliga delen av orienteringsämnena betonas i mål och huvudmoment. Vidare föreslås att ämnet teknik blir obligatoriskt och förs till gruppen naturorienterande ämnen som då kommer att omfatta biologi. fysik. kemi och teknik. Därigenom utnyttjas de naturliga beröringspunkter som dessa ämnen har. Genom att man tillvaratar de möjligheter till manu- ellt och tekniskt arbete som teknikinstitutionerna ger. förstärks den prak- tiskt-experimentella inriktningen i undervisningen.

Delar av Imrakunskap samt tillvalsämnet ekonomi förs till orienterings- ämnena.

Slö/"d

Enligt SÖ:s förslag skall eleverna på högstadiet få undervisning i både textilslöjd och trä- och metallslöjd. Förslaget till kursplan har utarbetats med hänsyn till detta. ] kursplanen för tillvalsämnet teknik i Lgr 69 finns vissa inslag som har sin motsvarighet i slöjd. l kursplanen för ämnet slöjd förstärks nu denna inriktning.

Ämnet slöjd har sin tyngdpunkt i praktiskt arbete. Konsument- och kul— turfrågor inom slöjdens områden integreras efter elevernas förutsättningar och önskemål i arbetet. Eleverna skall aktivt delta i hela arbetet. från pla— nering till genomförande och uppföljning. Dessa tre steg gör att eleverna får förståelse för arbetsprocessen och därigenom ökar sin förmåga att handla självständigt inom slöjdens material— och teknikområdcn.

Svenska

i förslaget till kursplan framhävs starkare än i Lgr 69 att språkträningen skall bygga på ett för eleverna meningsfullt innehåll. Elevernas erfarenhe— ter. deras upplevelser och iakttagelser av den värld de lever i samt littera- tur. massmedier och språk utgör grundstommen i innehållet. Tyngdpunk— ten i litteraturstudierna läggs på skönlitteratur som ger elevema möjlighet att ta del av livsmönster och samhällsuppfattningar i vår egen och andras kulturkretsar och att skaffa sig ett historiskt perspektiv på dagens förhål- landen. Massmediernas roll i samhället samt den massiva påverkan de ut— övar på barn och ungdomar motiverar att de får ett i förhållande till Lgr 69 utökat omfång.

Den dramatiska verksamheten markeras tydligare än i Lgr 69. Åtgärden har stöd i erfarenheter av bl. a. tillvalsämnct konst.

SÖ har för avsikt att utarbeta särskilda anvisningar för undervisningen i svenska som främmande språk.

Teckning Utgångspunkten för arbetet med förslag till kursplan är grundsynen att

• Sida 136
•  Original

Prop. 1978/79:18() l36

förmågan att upple va. analysera. värdera och producera bilder är en del av den allmänna kommunikationsförmägan.

(_)lika former av bildskapande ryms i ämnet. Ämnesbeteckningen teck- ning upplevs mot denna bakgrund som alltför snäv.

i vetenskapligt oclt fackmässigt språkbruk används ordet bild för att be— teckna hade två— och tredimensionella objekt. vilket avspeglas t. ex. i ordet bildhuggare. Begreppet bild är sedan länge inarbetat bland tacklärare och används i sammansättningar som bildlärare. bildundcrvisning. bildarbete. bild pedagogik osv.

sö föreslår att ämnet kallas Bild.

5 Arbetssättet

Förslagen i läroplansöversynen syftar till att åstadkomma en lokalt styrd utveckling av innehåll och arbetssätt i skolan. SÖ vill ge stöd och stimu- lans at fortsatt utvecklingsarbete utan att läsa det till vissa metoder. Princi- piella beskrivningar av hur arbetet kan läggas tipp har utarbetats. På de llesta punkter innebär förslaget ett förtydligande av principeri Lgr 69. Den pedagogiska grundsyn som uttrycks i Mål och riktlinjer uttrycks starkare än tidigare. Förändringarna gäller främst

— ett undersökande och experimentellt arbete

— verklighetsförankring — probleminriktning — lärdighetsutveckling — individualisering och samarbete — medinflytande och medansvar

Läromedlcns roll diskuteras också. Eleverna skall kunna utnyttja arbetstiden i skolan till att utforska sin närmaste omgivning. lära känna sitt samhälle och den värld de möter ge- nom masstnedia. Manuellt och tekniskt inriktat arbete skall ges stort ut— rymme. Konkreta handlingar ger stöd ät elevernas tänkande och är ofta villkor för förståelse. Vanliga arbetsmetoder skall vara experiment. obser- vationer. exkursioner. intervjuer. rollspel etc. Eleverna skall också få un- dersöka och pröva sina egna och andras upplevelser. attityder och värde— ringar. De skall få tid att reflektera och söka samband och sammanhang. Eftersom dessa sätt att arbeta kräver tid måste stoffmängden begränsas.

Det [JH)blc'nlilll'lkludt' urhcrut innebär att eleverna bearbetar eller löser problem som de själva upptäcker och formulerar. De skall också få skolans hjälp att upptäcka och bearbeta problem. En ämnesövergripande upplägg- ning och samverkan mellan ämnen blir nödvändig.

Lärarna skall själva praktisera ett reflekterande arbetssätt och på det vi- set utgöra förebilder för eleverna. Litterära och dramatiska verk kan hjälpa till att förstå komplicerade frågor och skapa inlevelse. Likaså kan elevernas eget gestaltande i olika konstnärliga uttrycksformer utveckla in- levelse och förståelse.

Saklighet och allsidighet skall prägla arbetet. Detta utesluter inte att ele- vernas egna problem och deras egna ställningstaganden får komma till ut- tryck.

Eleverna representerar i regel själva många olika synsätt. Ibland måste läraren emellertid lyfta fram och uppmärksamma vissa betydelsefulla per- spektiv.

Arbetet bör inriktas på att frigöra elevernas initiativförmåga och vilja att

• Sida 137
•  Original

Prop. 1978/79: 180 137

söka de kunskaper som gör det möjligt för dem att komtna till självständiga ställningstaganden.

Liksom i fi'it'skolan måste man i grundskolan se barnetsjaguppfattning. begl'CPPSUPPllllIning och kommunikationsft'irmi'tga sotn viktiga utgångs— punkter för arbetet. Sinnesupplevelser av olika slag är viktiga för be- greppsbildningen. Arbete och lek med olika material är värdefulla inslag liksom möjligheter till samtal om olika upplevelser.

Lärare och elever bör tillsammans bygga upp arbetsrutiner som ger stöd ål lltt't't'k/iltyt'lt av elevernas I/äl't/flL'lll'lt'l' på olika områden. Det gäller främst olika kommunikationslärdighcter: att tala och lyssna. att läsa. skri- va och räkna. [ kommtlnikationslärdighetet'na ingår även att använda and— ra uttryckssätt än de verbala. till exempel rörelser. ljud och bilder.

Ett undersökande och probleminriktat arbete stimulerar fantasin och det logiska tänkandet och ger övning att tänka metodiskt dv s. ordna iakttagel- ser. se sammanhang och dra slutsatser. Detta ökar i sin tttr elevens förmå- ga att iaktta verkligheten. förstå förhållanden och se handlingsmöjligheter.

! allmänna ämnen behöver elevema få öva sin perceptionsförmåga och utveckla sin begreppsbildning.

Dramatiskt arbete. utställningsverksamhet och arbete med väggtidning— ar utvecklar förmågan att uttrycka sig på olika sätt. inte minst språkligt.

En rad teknisk-praktiska färdigheter är nödvändiga att ha för den moder- na människan. Sådana färdigheter skall ingå i undervisningen.

Eleverna bör också få öva sig att planera och genomföra ett arbete. stäl- la upp mål. välja hjälpmedel och värdera både resultatet och arbetsproces- sen. Eleverna bör under skolåren få ett ökande ansvar för skolarbetet.

Gemensam planering. gemensamt utfört arbete samt gemensam produk— tion skall ge eleverna träning i samarbete. Detta gynnar den sociala och språkliga utvecklingen som i sin tur är betydelsefull för utvecklingen av tanke— och känsloliv.

Imliriu'lmlisw'ing innebär sådana åtgärder som skolan vidtar för att ge varje elev en undervisning som svarar mot och fyller hennes behov. Den allsidiga utveckling som skolan i samarbete med hemmen skall främja gäl- ler fysisk och intellektuell förmåga. kunskaper. lärdigheter. känsloliv. so- ciala attityder och handlingar.

lndividualiseringcn underlättas av" ull man utvecklar arbetssätt sotn till- låter att varje elev arbetar med utgångspunkt i egna erfarenheter. förutsätt- ningar och behov. att man organiserar arbetet i grttpper inom klassens eller arbetsenhetens ram. ut! förstärkningsresurserna främst kommer dem till godo som har särskilda svårigheter.

Att eleverna själva ställer frågor och formulerar problem som de vill ar- beta med innebär individualisering. Lärarna skall gå eleverna till mötes med material och handledning. Eleverna bör själva få känna sig för innan de avgör på vilken nivå de vill börja. De medverkar i fortlöpande diagnoser och i beslut som rör arbetet. dc sätter tillsammans med läraren upp mål. de deltar i planering och utvärdering. lndividualiseringen stöds således av ökat medinflytande och ökad självständighet.

Elevers intresse för bestämda frågor eller deras önskan att arbeta till- sammans med särskilda kamrater kan leda till att de sätter ihop grupper som kommer att fungera bra och gör arbetet lätt. lntrcsse— och kamratval är emellertid inte alltid enbart fördelaktigt. Ibland kan vissa elever på grund av till exempel samma etniska tillhörighet behöva arbeta tillsam- mans utifrån värderingar och intressen som är betydelsefulla för deras identitets— och samhörighetskänsla.

• Sida 138
•  Original

Prop. 1978/79: 180 138

lntrcssc- och kamratval kan leda till att elever isolerar sig i könsbuntlna grupper eller samlar medlemmar från avgränsade bostadsomre'tden. Risker finns då föratt eleverna binds till vissa könsroller och att sociala klyftor i samhället förstärks.

Eleverna bör vänja sig att samarbeta med matiga olika tnänniskor och med människor som har olika värderingar och livsstil. Även om det kan vara påfrestande. utvecklar det samarbetsförmi'tgt't och självständighet santt ger livserfarenheter. Av llera skäl bör således gruppsammansättning- ar i en klass variera.

Nivågrttppering dvs. då elever med samma studietakt och tärdighetsnivi't bildar grupper katt vara motiverad föratt gc tillfälle till systematisk inlär— ning eller speciella moment. Sådana grttpper får dock aldrig göras perma- nenta. Vid långvarig nivågruppcring kan elevgruppernas referensramar bli för snäva och isolering mellan elevgrupper på olika lätdighetsnivåcr katt uppstå. Det språkliga och sociala utbytet mellan eleverna minskar och de kan låsas till vissa värderingar. både beträffande sig själva och andra.

Nivågruppering är lämplig endast ttnder kortare arbetsperioder. Arbete i grupper sotn är sammansatta av elever med olika lärdighetsut— veckling har llera ofta förbisedda fördelt'tr. Elever har god nytta av att bistå kamrater som behöver deras hjälp. Olika elever kan också stimulera var- andra på olika .sätt. Samarbetet ärgynnsamt för alla medlemmar i gruppen. Detta gäller såväl tankeförmåga som social utveckling och ansvarskänsla. Av samma skäl kan elever i olika åldrar. dvs. i olika årskurser eller på olika stadier ha stort utbyte av att arbeta tillsammans.

Ramen för elevgrupperingarna är klassen eller arbetsenheten. dvs. några klasser ttnder ledning av en grupp vuxna. f'krbetscnhetcn kan. lika väl sotn grupperingar inom den organiseras över arskurs- och stadiegränser. (_)rga— nisationen i arbetsenheten ger möjligheter till samarbete och överbryggan— de av traditionella ämnesgränser. Arbetslagsprincipen ger eleverna ller vttxenkontakter på klasslärarstadiema men kan begränsa detn på högsta— diet.

Elevernas utveckling är beroende av ett växelspel mellan lärare och ele— ver. Lärarna skall leda arbetet och samtidigt lyfta fram elevernas ideer. De måste också ställa sina kunskaper och erfarenheter till förfogande. Litbytet mellan dem som arbetar i skolan gäller även värderingar. känslor. upplev velser och språk. Alla parter måste lta utctlt'lt/lytundt'. De måste kttnna på- verka varandra och låta sig påverkas. Lärarna måste närma sig eleverna på ett personligt sätt och visa respekt och intresse för elevernas känslor och tattkar. Detta skall inte innebära att de inte ställer krav på eleverna.

l elevernas Hlt'dctllsrtu' ingår att de deltar i planeringen. dvs. i val av in- nehåll. läromedel. arbetssätt m.m. De behöver därför känna till och ta ställning till skolans mål och riktlinjer. Ansvar för lokalers vård. placering och skötsel av arbetsmt-tterial. utformning av regler. planering av olika aktiviteter är exempel på sådant som ger övning att samarbeta. Många sysslor kan delas mellan vuxna och elever och man bör då tillsammans enas om ramarna för samarbete och medansvar.

Genom att delta i organiserat samråd tränar sig eleverna att samarbeta och att representera sina kamrater i olika sammanhang. Då man rådgör med varandra om frågor som är viktiga för klassen fungerar den som klass- råd.

Vunna erfarenheter från klassrådet kan användas i elevrådet. Det är vik— tigt att elevrådets medlemmar får tillfälle att föra elev/rådets resonemang vidare inom de enskilda klasserna. Skolledare och lärare har ansvar för att tid anslås för elevrådsverksamhet.

• Sida 139
•  Original

Prop. 1978/79:18() _ _I: 139

Elev-'rådst-trbetet ger eleverna en första uppfattning om hur demokratiska processer verkar. _

Elevernas möjlighet att påverka skall gälla även utanlör skolan. lilever- na kan studera den egna kommunen och engagera sig i aktuella frågor och opinionsbildning. De kan också bearbeta riksomfattande frågor vid kon- takt med offentliga organ. Genom att arbeta på detta sätt får eleverna till- sammans med andra delta i påverkan av sin omgivning och sina villkor. Genom praktiska erfarenheter får eleverna kunskaper och sji'tlv-ft'ftrtroende för att delta i en ömsesidig demokratisk påverkansproeess.

Den önskade utvecklingen av arbetssätten medför förändrade krav på lämnna/len och deras användning.

Läromedelsbegreppet innelättar alla de olika pedagogiska hjälpmedel som används i skolarbetet. Lärare och elever bör välja de hjälptnedel som passar bäst i deras arbete. Man vill inte definiera ett visst slags produkter som läromedel titan vidga gränserna för vad som kan användas i skolarbe- tet.

Laborationer. exkursioner. studiebesök och samhällskontakter bör bli naturliga inslag i arbetet. Samhällets inforntationsutbttd i olika former skall också utnyttjt'ts.

Skolans läromedelssatnlingar måste organiseras så att de fungerar väl. dels på elevemas arbetsplats. dels i bibliotek. Behovet av läromedel för hemspråksundervisningen måste särskilt uppmärksammas.

När det gäller material som tillkommit med syfte att påverka. kan risken för ensidighet motverkas genom att man kombinerar olika slags framställ— ningar. Skolans uppgift är också att ge eleverna möjlighet att utan lärarens hjälp kontrollera sakuppgifter och bedöma en framställnings eventuella tendens. De måste därför lära sig att utnyttja bibliotek och annan informa- tionsservice.

Det är väsentligt att det material de arbetar med ger sinnesintryck och Upplevelser samt möjlighet att göra upptäckter och dra slutsatser.

Stereotypa arbetsuppgifter bör undvikas. Däremot kan man behöva oli- ka slag av handböcker.

För att den individualisering och det samarbete som skolan eftersträvar skall komma till stånd krävs tillgång på olika slags läromedel. Eleverna måste få välja utifrån egna intressen och förutså'tttningar. De kan också till— sammans göra material för projektorer och ljttdapparater. spela in film osv. Det är önskvärt att verktyg. instrttmettt och apparater samt förbruknings- material av olika slag kan stå till elevernas förfogande.

Vid utvärderingen av arbetsresultaten bör man även ta till vara erfaren- heter av olika läromedel. Därmed kan man få en bedömningsgrttnd för fort— satt planering och nya inköp. Eleverna bör både få inllytande över lärome— delsvalet och ansvar för de läromedel de har.

6 Skolans stödjande arbete

Frågan om httr skolans särskilda elevv'årdsfttnktionärer häst skall utnytt— jas har debatterats länge. Åsikterna har varit många och vitt skilda. Några har sett (7lf'l'l'årdwt som något man använder sig av i akuta problemsitua- tioner för att få hjälp och avlastning i en ohållbar situation. Det har då ock— så ofta varit fråga om att "bli av med ett problem". Andra däremot har ut— tryckt missnöje med att enskilda problem tagit alltför stor del av skolans elewårdsresurs på bekostnad av breda förebyggande insatser.

• Sida 140
•  Original

Prop. 1978/79:180 140

SÖ:s uppfattning ät' att man i den verksamhet. som i dag kallas elevvård. kan urskilja två funktioner: förebyggande elevvård och akut elevvård. Dessa två funktioner bör vidareutvecklas och integreras så att de insatser som göt's främjar utvecklingen av hela skolmiljön.

Den dubbla inriktningen av skolans stödjande arbete bygger på det syn- sätt som uttrycks i skollagens första paragt'af och i målen för grundskolan. Där anges att skolan i samarbete med hemmen skall främja elevernas allsi- diga utveckling samt därvid meddela eleverna kunskaper och färdigheter. Allt arbete i skolan skall alltså vara pct'sonlighetstttvecklande.

Elever_ lärare och övrig skolpersonal måste arbeta tillsammans och an- passar arbetet till sina olika föt'utsi'tttningar och behov-'. Detta gäller all verksamhet i skolan och ät' inte minst viktigt när det gäller skolans stöd- jande arbete.

Arbetsenheten utgör organisatorisk bas för bl. a. elevvårdsarbetet och ligger därmed också till grttnd för skolans stödjande insatser i vid mening. Det ökade lokala ansvarstagandet t.ex. i fråga om planering. resursan- vändning och utvärdering bör ge större förutsättningar än tidigar' att med- verka till att olika behov hos eleven kan tillfredsställas.

Samspelet mellan elev. lärare och kamrater i skolan är en förutsättning för utveckling. I detta samspel är eleven aktivt medverkande och fåt' inte betraktas som objekt för åtgärder.

Ett ensidigt symtomtänkande maste undvikas när det gäller skolsvårig— heter och i stället böt' vikten av att finna orsakerna till problem betonas. Skolan har dock begränsade möjligheter att lösa problem som bottnar i utanför skolan liggande orsaker. Här fordras ett förtroendefullt och nära samarbete med hemmen och med det övriga samhället.

[ elevvårdsarbetet deltat' förutom den pedagogiska personalen företräda- re för skolhi'tlsov-ard och skolpsykologiskt. studie- och yrkesvägledande och skolkurativt arbete. Dessa pet'sonalgruppers funktioner ät' till vissa de- lar inbördes gemensamma — och även gemensamma med lärarpersona- lens. SÖ anser att varje enskild skola och arbetsenhet själv måste komma fram till httr man bäst tttnyttjar varandras specialkunskaper och individua- litet.

l-"ör elever med handikapp ät' strävan att göra hela deras skolsitttation så litet avvikande från övriga elevers sotn möjligt. Genom olika extra åtgär- der behöver också eleverna få speciell hjälp i skilda avseende. Detta krä' ver rörlighet i utformningen av åtgärderna.

De S/N't'fll/l'l't/llyt)gI'X/v'd in_v'ulst'rna utformas på olika sätt för att möta elev emas skilda behov. De kan t. ex. bestå i olika former av specialunder— visning. särskild undervisning samt anpassad studiegång. insatserna riktas i första hand till de elever som har särskilt stora behov av stimulans och stöd. (')fta böt' tyngdpunkten ligga på att stärka clevetts självkänsla. lnsat— serna kan gälla inlärning och tärdighetsträning då förmågan att behärska viktiga färdigheter och kunskaper hänger samman med elevernas självför— troende. I det specialpedagogiska arbetet måste man bygga på god känne— dom om eleven och utgå från elevens starka sidor och det sotn eleven lipp- lever som positivt i sin miljö.

Den helhetssyn som enligt SÖ:s mening böt' prägla skolans specialpeda- gogiska insatser innebär att allt arbete måste ske så nära elev-en som möj- ligt. Men det bör också ske med närhet till hemmet och kamraterna i ar- betsenheten. De specialpedagogiska insatserna skall därför i den utsträck— ning som är möjlig och lämplig integreras inom arbetsenheten. Ibland katt elevens behov-' bäst tillgodoses i särskild undervisningsgrupp. Detta avgörs i nära samarbete med elev'" n och hans föräldrar.

• Sida 141
•  Original

Prop. 1978/79:180 _ 141

Innehåll. organisation och uppläggning av' invandrarundervisningen har aktualiserats på allvar först under de senaste åren. i mars 1978 var ca 89 000 elever i grundskolan barn till invandrare. -

l översynsarbetet rörande invandrarundervisningen har SÖ utgått från de övergripande malen för den svenska invandrar- och minot'itctspolitiken. Dessa har sammanfattats i begreppenjämlikhet. valfrihet och satnverkan. En huvudprineip är att alla som bori Sverige skall behandlas likvärdigt.

Barnen. som genom förskola och skola ofta snabbare växer in i det svenska samhället än föräldrarna. behöver bl. a. hjälp att förebygga och mildra lojalitetskonlliktcr som därigenom kan uppstå. Det krävs stöd av olika slag från förskola. skola och fritidsverksamhet för att bamen skall kttnna klara mötet mellan olika kulturer.

De insatser som gjorts i förskolan för invandrarbarncn måste följas uppi grundskolan.

För att förverkliga målen för invandrar- och minoritetspolitiken ger sko— lan hemspråksundervisning och stödundervisning i svenska.

7 Skola -— arbetsliv

De bedömningar och förslag angående förändringar av arbetslivsoriente- ringen i grundskolan som SÖ framlägger i denna läroplansrevision utgår från regeringens uppdrag till SÖ l976-06-23 angående översyn av praktisk arbetslivsorientering i grundskolan m.m. SÖ hat' medgivit försöksverk- samhet med ändrad arbetslivsorientering i ett antal kommuner fr. o. m. läs- året 1977/734.

Enligt SO:s uppfattning skall verksamheten vara allsidig. Eleverna skall bli medvetna om partslörhi'lllandena i arbetslivet och om de olika synsätt och intressen som parterna har och löreträder. De skall skaffa sig kunska- per om lagar och avtal. om arbetsgivares och arbetstagares rättigheter och skyldigheter och om sambanden mellan dessa faktorer. De skall vidare skaffa sig kunskaper dels om verksamhetsomraden. arbetsmiljöer. arbets- uppgifter och yrken. dels om arbetets betydelse för människan och sam- hället.

At'betslivsorienteringen skall liksom skolans övriga verksamhet söka motverka sådana begränsningar i studie- och yrkesvalet. som beror på tra— ditionellt könsroll- och statustänkande eller social och kulturell bakgrund. Den skall inriktas mot en social utjämning och jämställdhet mellan könen i familj. arbetsliv och samhälle.

Arbetslivsorienteringen är liksom övrig studie- och yrkesorientering i vid mening en angelägenhet för alla sotn ät' verksamma i skolan. Den skall i olika former inga i skolans verksamhet från första till sista årskursen och i övergt'tngen från skola till arbetsliv. Kunskaper om arbetslivet kan förvär- vas både genom praktiska kontakter med arbetslivet inom och tttom skolan och genom undervisning i skolans olika ämnen. Denna kan och böt' beri- kas genom medverkan av personer som ät' yrkesverksamma utanför sko- lan. Alla arbetsliv'skontakter =— oekså elevens egna frän fritid och ferier — bör tillvaratas i skolarbetet. Även skolans eget arbetsliv och de olika per— sonalgt'uppernas uppgifter och situation böt' således uppmärksammas.

l årskurs *) skall studie och yrkesorienteringen intensifieras. bl.a. ge— nom elevernas direkta kontakter med olika utbildningsvägar och nya kon— takter med arbetslivet. Deras eriarcnheter böt' tillvaratas i undervisningen i olika ämnen.

• Sida 142
•  Original

Prop. 1978/79:180 l4l

I samband med intagningen till gymnasieskolan och den uppsökande studie— och yrkesorienteringen måste man tillgodose vissa elevers särskil- da behov av vägledning inför val av utbildning och av kontakt med arbets- livet. Detta kan ske genom en anpassad studiegång: dess mål är att uppnå en för eleven meningsfull situation och sysselsättning.

SÖ föreslår en tidsram för de direkta arbetslivskontaktcrna (studiebesök och längre perioder av vistelse pa arbetsplatser) om sex till tio veckor för alla elever under deras itio år i grundskolan. Skolstyrelsen skall närmare besluta om arbetslivskontakternas sammanlagda omfattning. längd och förläggning inom stadier och årskurser. Besluten skall förberedas i det lo- kala planeringsrådet (SSA-rådet). För enskilda elever bör en utökning av de direkta arbetslivskontaktema efter omsorgsfull bedömning kunna ske genom individuell anpassning av studiegången.

SÖ föreslår vidare att alla elever under högstadiet genom minst vecko- långa perioder skall skaffa sig erfarenheter från var och en av följande tre arbetsliv-'ssektorer: . Teknik och tillverkning . Handel. kommunikation. service. jord- och skogsbruk . Kontor och förvaltning. vård och undervisning Det är därvid skolans uppgift att verka för att eleverna kombinerar valen inom de tre sektorerna på ett sådant sätt att de ger pojkar inblick i kvinno- dominerade yrken och llickor i mansdominerade.

Beträffande genomförandet föreslår SÖ att . den föreslagna tidsramen om sex till tio veckor för direkta arbetslivs-

kontakter skall gälla generellt för alla kommuner fr. o. ut. det läsår man övergår till att arbeta efter den reviderade läroplanen för grundskolan. . 5 kap. 10 & skolförordningen ändras varvid även behov av övergångs— bestämmelser uppmärksammas.

. praktisk yrkesorientering utgår från ämnesuppräkningen igrundskolans timplan. och att tidsramen sex till tio veckor för direkta arbetslivskon- takter inom at'betslivsorienteringen i årskurserna l—9 införs som an— märkning till timplanen. . övriga förslag till förändringar av arbetslivsm'ienteringen prövas under den inledda försöksv-erksamheten.

8 Tillval på högstadiet

Vid den översyn av grundskolans läroplan som gjordes l9b7 och som kotn att resultera i l9tv9 års läroplan strävade man efter att komma till rätta med de problem som berodde på att högstadiet var splittrat på många stu- dievägar. Lösningen blev (111 utrymmet för tillval på högstadiet minskades. url tillvalsalternativen begränsades till fem ämnen. till tillvalsämnena gavs formellt lika behörighetsvärde för tillträde till gym-

nasiestadiet och att linjedelningen i årskurs 9 slopades.

l föreliggande läroplansöversyn har SÖ stått bl. a. inför frågan om över— synsarbetet skall innebära ytterligare ett steg mot det sammanhållna hög— stadiet i dcn meningen att utrymmet för tillval begränsas i förhållande till l..gr 69 och att antalet tillvalsaltermttiv minskas.

Ett bestämt krav på det nya tillv'alssystemet är alltjämt att grundskolans elever inte far skiktas så att skilda elevgrupper far olika möjligheter till stu-

• Sida 143
•  Original

Prop. 1978/79: 180 |. 143

dier. yrkesutbildning och arbete efter grundskolan. I detta perspektiv vore det mest konsekvent att införa ett helt sammanhållet högstadium.

Direktiven för översynsarbetet medger emellertid inte att SÖ nu lägger fram ett sådant förslag. Därför måste frågan om vilket utrymme tillvalet skall få på högstadiets timplan avgöras från två bedömningsgrunder.

Först och främst får tillvalet inte ta större utrymme i anspråk än att den övriga delen av timplanen. som är obligatorisk för alla elever. blir tillräck- lig för att ge samtliga elever en likvärdig kompetens och behörighet till gymnasiala studier.

För det andra bör tillvalets omfattning bestämmas utifrån en bedömning av vilka möjligheter som står till buds för elevema att redan inom de obli- gatoriska ämnena få välja arbetsformer. arbetssätt. stoff och läromedel.

En princip som varit avgörande för utformningen av grundskolan är principen om dz'rji'ia valet. Den innebär att eleverna som ett led i sin per- sonliga utveckling lär sig att välja. ta följderna av sina val och träffa nya val med ledning av sina erfarenheter. anlag och intressen. Principen om det fria valet skall tillämpas från skolans första årskurs till den sista. Den bör gälla i det dagliga skolarbetet genom att eleverna får tillfälle att inom givna ramar välja stoff. arbetssätt och läromedel.

Att låta elevema välja efter sina intressen bör dock inte alltid och reser- vationslöst ses som det mest eftersträvansvärda i skolarbetet. Intressen ät' varken medfödda eller konstanta. lntressen skapas i regel genom påverkan i någon form. Man kan inte vara intresserad av ett område som man aldrig fått bekanta sig med. Både samhället utanför skolan och skolan själv kan påverka skolans intressen. Utanför skolan finns ett stort. lättillgängligt kommersiellt utbud som kan vara så ensidigt. och ibland också ha sadana inslag av människoft'vrakt och våld. att skolan aktivt och kraftfullt måste ge elev-'ema motbilder. Vissa intressen som är präglade av en känslomässigt. socialt och kulturellt torftig miljö skall ifrågasättas och kompenseras inom skolan. Av dessa skäl måste de intressestyrda valen inom skolan balanse- ras av en ambition att också utveckla och vidga elevemas intresseområden i en riktning som överensstämmer med målen för skolan.

SÖ föreslår att elevernas val av tillvalsämnen begränsas till ett val mel— lan sinsemellan likvärdiga alternativ inotn en gemensam sprak/ig .v't'klnr.

Motivet för att koncentrera valmöjligheterna till en sådan sektor ligger i hittillsvarande erfarenheter av grundskolan. Dessa visar klart på behovet för alla elever att utveckla sin språkliga förmåga. Undervisningen inom de obligatoriska ämnenas ram har hittills inte i tillräcklig utsträckning kunnat möta alla elevers behov av att ta till vat'a och utveckla sina inneboende för— utsättningar för språklig utveckling. SÖ:s öv'ersynsarbete har därför tagit sikte på att genom en förändrad tillvalskonstt'ttktion öka möjligheterna till språklig utveckling för alla elever.

l denna sektor ingår_/i'aa.s'/m och [kJ/ul. Med hänsyn till att invandrare har speciella behov av övning i sitt hems-prål; finns detta med som alterna— tiv. Möjlighetema att läsa hemspråk enligt nu gällande bestämmelser bör dock finnas kvar. lnvandrade ungdomar. som vill studera sitt hemspråk på högstadiet. kan alltså med SÖ:s föt'slag få två möjligheter härtill. antingen genom att välja det som tillvalsämne eller genom att läsa det enligt skolför- ordningen.

Det mest centrala i SÖ:s förslag är emellertid att med ett fjärde alterna- tiv. som prelimini-trt benämns "kommunikation" söka bemöta olika behov av språkutveckling hos eleverna. Detta kan ske genom att de i mindre grupper far ökad tid att utveckla sitt förmåga till kontakt med andra männi-

• Sida 144
•  Original

Prop. 1978/79:180 144

skor med hjälp av ett brett register av uttrycksmedel. Träningen i att själv uttrycka upplevelser. idéer och åsikter med hjälp av olika uttrycksmedel såsom ord. bild. rörelse och musik bör ske inom varierade sakområden och i olika former.

Arbetet i tillvalsärrtnet i"kommunikation"i skall främja elevernas sociala och språkliga utveckling. Eleverna skall vänja sig vid att aktivt använda språket i olika sociala sammanhang. så att deras språkliga förmåga frigörs och utvecklas.

En förutsättning för att studierna i tillvalsämnet i"kommunikation' verksamt skall bidra till elevernas språkliga utveckling är att arbetet fortlö— pande ger dent nya erfarenheter. som hjälper dent att bättre förstå och handskas med omvärlden och sin egen situation. Innehållet i studierna maste både vara och upplevas som angeläget för eleverna. En annan förut- sättning är att arbetssättet ger elcverrta tillräcklig tid till handling. rellek- tion och eget skapande.

Lärarna har ansvar för att arbetet läggs tipp så att eleverna hela tiden ut- vecklar sitt förmåga att samtala. att argumentera och lösa problem. att ge uttryck åt sina känslor och sin vilja och att ta del av andras argument och känslo- och viljeuttryck. Det är viktigt att elcvcma i samråd med lärarna får välja tenta eller problem att arbeta med för kortare eller längre tid.

SÖ föreslår alltså att tillvalssystemct begränsas till altemativen franska. tyska. hemspråk och "kommunikation".

Utrymmet för tillval minskar därmed jämfört med Lgr 69. När man be- dömer vilken tid sotn erfordras för studier i franska eller tyska bör man se problemet i ett perspektiv av livslångt lärande. Man kan inte begränsa sig till att se på ungdomsskolans möjligheter härvidlag * än mindre till enbart grundskolans. Vuxenutbildningens expansion har under den senaste tio- årsperioden varit omfattande.

Enligt SÖ:s mening bör alltså de nuvarande ämnena ekonomi. konst och teknik utgå som tillvalsalternativ. lrtnehållet i dessa ämnen bör komma alla elever till godo. SÖ kompletterar därför förslagen till kursplaner för vissa obligatoriska ämnen med väsentliga delar av innehållet i ekonomi. konst och teknik.

Enligt prop. 1977/78: 85 om ett nytt statsbidragssystem för det allmänna skolväsendet ingår i basrcsursen för årskurserna 7. 8 och 9 fyra lärarvec- kotimmar per klass för att ge erforderlig resursökning för gruppindelning i alternativkttrsämnen och tillvalsämnen.

SÖ:s förslag till nytt tillvalssystem innebär visserligen färre valaltemativ för eleverna än vad nuvarande tillvalssystem gör. men det språkligt-kom- munikativa altemativet rymmer i sig flera olika möjligheter till uppläggning av undervisningen. Det är rimligt att räkna med att arbete i mindre grup- per i detta alternativ blir relativt vanligt. Det får till följd att resurser måste ställas till skolomas förfogande så att flera grupper med "kommunika- tion" kan anordnas i varje årskurs. Kostnaderna för hemspräksundervis- ning som tillval skall enligt SÖ:s uppfattning rymmas inom de särskilda re- surser som disponeras för hemspråksundervisning. Därvid måste en avvägning ske mot behoven av hemspråksundervisning på övriga stadier.

Mot bakgrund av erfarenheter av elevernas nuvarande val av tillvalsäm— ne räknar SÖ med att grtrpperi ”kommunikation" och franska/tyska kom- mer att anordnas vid alla högstadiet". Någon regel om att grupp skall anord- nas vid visst elevantal föreslås därför inte från SÖ:s sida. Om inte särskilda skäl föreligger bör undervisning i dessa tillvalsämnen anordnas vid alla skolor i enlighet med elevers och föräldrars val.

• Sida 145
•  Original

Prop. 1978/79: 180 l45

Nägot av det viktigaste som nu händer med skolverksamlteten i landet är decentraliseringen av ansvar och beslut. Dessa förändringar bör sätta sin prägel även pä utformningen av tillvalssystcmet. l.)ärför har SÖ strävat ef— ter ett tillvalssystem som ger ett visst utrymme för beslut pa lokal niva när det gäller att närmare utforn'ta innehållet i tillvalet.

En dclfräga inom översynsarbetet har gällt om alternativkursema. som infördes med l9o2 ärs läroplan i franska. t_vska. engelska och matematik på högstadiet. skall bihchallas eller inte.

Som framhälls i proposition 1975/576: 39 bestar skillnaderna ntellan kurs- alternativen främst i valet av lärostoff. graden av konkretion och inlär- ningstid. Eftersom läroplanen förutsätter att de enskilda eleverna alltid skall ha en undervisning tillrättalagd efter sina förutsi-ittningar kan det ifra— gasättas om det finns nagra pedagogiska skäl till att fördela eleverna pa al— ternativa kurser. I samma proposition anförs vidare: '"lnom ramen för den sammanhi'tllna klassen i kombination med de olika möjligheter till grupp- ttndervisning och andra särskilda atgärder som bör vara möjliga att vidta i ett s_vstcm med friare resttrsanvändning. kan en langtgäende individualise- ring astadkommas."

SÖ anser att skolans differentierings— och individttaliseringsproblem helt bör göras till en inre—pedagogisk fraga och inte förbli en fråga av admini- strativ organisatorisk art. De alternativa kurserna bör därför avskaffas. Fördelarna med alternativktu'ser ligger främst i att de som regel ger ökad lärartäthet i berörda änmen. Deras svaghet ligger i att man inte heller med allmän och särskild kurs kan tillgodose de varierande behoven av indivi- dualisering i dessa ämnen och att de därför är en alltför stel form av resurs— tilldelning. Dessutom är även valen av alternativkurs ofta socialt betinga- de. Av elever med lika goda förutsättningar i matematik och främmande språk tenderar elever fran lägre socialgrupper att välja det lättare alternati— vet medan deras socialt mer gynnade kamrater väljer det svårare.

Enligt SÖ:s mening är frågan om alternativkurserna av skolpolitisk na- tttr. Inför ett ställningstagande kan man naturligtvis inte bortse från det motstånd mot ett omedelbart avskaffande av alternativkursema som finns hos berörda lärargruppcr. Detta motstand har rapporterats fran Lärarnas Riksförbund och Sveriges Lärarförbund och det avspeglas ocksä i skrivel— ser som inkommit till SÖ med anledning av artiklar i frågan införda i Lä- roplansdebatt. Det finns i huvudsak tva skäl till detta motstand.

Det ena skälet torde vara en oro för att inte i tillräcklig män få del av förstärkningsresursen för undervisningen i de nuvarande alternativkurs- ämnena. när resurser för gruppuppdelning inte längre genom centralt med' delade bestämmelser skulle bli specialdestinerade till ämnet i fråga. Dessa farhågor delar inte SÖ och anser inte att de kan tillmätas avgörande bety- delse.

Det andra skälet gäller konsekvenserna av de principiella uttalandena mot nivagruppering i propositionen och utskottsbetänkandet om skolans inre arbete. Alternativkttrserna harju i stort sett inneburit en legaliserad nivägruppering i de fyra ämnen som har altemativkurser. Men ansvaret för elevernas gruppering har inte ävilat skolan titan grupperingen har varit en följd av föräldrarnas val av alternativkurs för eleven kombinerad med vis- sa regler i skolförordningen.

Ett avskaffande av alternativkurser medför att det blir skolan som får överta ansvaret för httr eleverna grupperas vid undervisningen i de aktuel- la ämnena och därvid — här liksom i övriga sammanhang — har att iaktta generella föreskrifter och anvisningar i fråga om nivagruppcring. Likaså IO Riksdagen [978/70, I min!. Nr [80

• Sida 146
•  Original

Prop. 1978/79:180 l46

mäste man lokalt — i skolstyrelsen. t'ektorsomradet. den enskilda skolan och arbetsenheten —— ta ansvaret för att förstärkningsresttrserna sätts in där de bäst behövs. vilket — utöver de första stegen att lokalisera resurser- na bl. a. till skola. stadium. ämne — ocksa innebär ett ansvar föratt till— godose svagare elevgruppers behov. i den man detta har samband med re— sttrstilldelning.

Det katt förefalla som om olika principer här kttnde komma i kollision med varandra: a ena sidan strävan att tillgodose svagare elevgrupper tt. ex. genom mer frekvent arbete i mindre grupp) och a andra sidan principen att undvika att gruppera elever efter kunskapsniva och/eller social bakgrund (nivagrttpperingl. Av avsnitt 5 har framgått httr SÖ anser att man allmänt bör uppfatta och tillämpa principen om nivägruppering.

Mot bakgrund bl. a. av vad som förut sagts om tillvalssystemet och de möjligheter" som finns att senare i livet ägna sig än språkstudier har SÖ kommit till den slutsatsen att alternativkurserna i franska och tyska bör upphöra vid den tidpunkt den nya läroplanen träder i kraft. Motsvarande resurser bör da föras till förstärkningsresurscn.

Med hänsyn till den läraropiniott som kommit till uttryck ser SÖ något annorlunda på frågan när det gäller de obligatoriska ämnena engelska och matematik. Avvecklingen av alternativkurserna i dessa ämnen bör ske successivt ttnder en period om fem är efter det att den nya läroplanen trätt i kraft. Ämnena föreslas dock få behälla resursen för allmän och särskild kurs inom basresttrsen under denna femårsperiod. men resursen bör an— vändas pa ett mer flexibelt sätt än vad som nu sker inom ramarna för all— män och särskild kurs. Under denna tid bör man hinna skaffa sig konkreta och lokala erfarenheter dels av hur undervisningen kan läggas tipp på olika sätt. dels av vilka möjligheter förstärkningsresursen erbjuder. Under den— na tid bör också läromedlen kunna utvecklas så att de får bredare använd- ningsonträden.

Redan nu bör således fattas beslut om att resursen för alternativkttrserna i engelska och matematik skall föras över till förstärkningsresttrsen efter denna femarsperiod.

SÖ räknar med att det finns goda förutsi'tttningar för en omedelbar och intensilierad verksamhet inriktad på en friare användning av alternativ— kursresurserna. Åtskilliga lokala initiativ på skilda platser i landet visat" att mänga lärare i dag är beredda att pröva nya och friare arbetssätt i sitt un- dervisning. Det förslag som SO här lägger om att alternativkursresursen tills vidare får stanna inom ämnena engelska och matematik skall ses som ett organisatoriskt stöd för en önskad pedagogisk utveckling.

9 Grundskolans utformning — skoldag — timplan

Nu gällande timplaner för grttndskolan återfinns i läroplan för grundsko- lan. s. ll()—l25. De är fastställda av Kungl. Maj:t l969. Avsnittet innehål— ler följande timplaner: Timplan l lågstadiet klasstyp a Timplan 2 mellanstadiet klasstyp A Timplan 3 lågstadiet klasstyp b Timplan 4 lågstadiet och mellanstadiet klasstyp B 1. B 2 Timplan 5 högstadiet klasstyp A Timplan 6 högstadiet klasstyp B specialklass

• Sida 147
•  Original

Prop. 1978/79:180 : . 147

Nuvarande timplaner har generell giltighet för alla elever. Samma tim- planer gäller t.ex. i vanlig klass och specialklass. Vissa möjligheter finns dock att anpassa undervisningstiden till olika elevers behov och förutsätt— ningar.

Nuvarande timplaner tar tipp såväl elevveckotimmar som lärarvecko- timmar. Antalet elev-'vcckotimmar anger hur många lektioner per vecka som den enskilde eleven skall ha. Antalet lärar'veckotirnrnar anger htir manga veckotimmar en klass skall undervisas per vecka.

Timtilldelning utöver antalet elevveckotiriimar regleras ocksa genom an- märkningar till timplanerna i vissa ämnen. (. ex. slöjd och hemkunskap.

Vid l969 ars läroplansrevision var en av avsikterna att minska den tids— mässigt splittrade arbetssituationen i skolan. 1 läroplan för grundskolan förordas därför längre sammanhängande arbetspass. En ändring av sättet att ange undervisningstideii i timplanerna övervägdes under det förbere- dande läroplansarbetet men gjordes inte. 1 5 kap. 28.5 skolft'örordningen finns föreskrivet att rektor får bestämma att lektioner skall kunna läggas samman till längre eller delas i kortare arbetspass än 40 minuter. SÖ har 197l—t)5-lt) utfärdat anvisningar för arbetspassens längd i olika ämnen.

Det finns nu anledning att ytterligare stimulera en utveckling som inne- bär att arbetet planeras med utgångspunkt i htir man vill lägga tipp under- visningen och i elevemas arbetssituation.

Det nya resurstilldelningssystemet leder till. att timplanen i fortsättning- en skall ange elevernas undervisningstid i olika ämnen och ämnesgrupper men däremot inte reglera tilldelningen av lärarrestirser. Timplanen blir me- ra renodlat än nu ett intrument för att ange vissa tidsmått för elevernas tin- dervisningstid. Dessa tidsmatt skall också inga i det vidare tidsbegrepp som utgör den samlade skoldagen. För denna måste man av naturliga skäl använda de för samhället i övrigt tillämpade mättenheterna för tid (timme = 60 minuter).

Utifrån pedagogiska och andra skäl — främst behovet att bättre anpassa arbetspassens längd efter ämne och arbetsmetod — förordar SÖ att man nti i timplanen avstår från att kalla en enhet om 40 minuter för timme och i stället använder eljest reguljära termer och tidsbegrepp dvs. att en timme aVser 60 minuter.

] allmänna bestämmelser och anmärkningar till nuvarande timplaner anges att mindre jämkningar eller nedsättningar i timplanerna får göras.

När beslut fattades om Lgr 69 framhöll föredraganden: "Även i ett annat avseende bör enligt min mening skolstyrelserna få ett vidgat ansvarsområ- de. Det bör öppnas en möjlighet för skolstyrelsc att göra smärre timplane— mässiga jämkningar mellan årskurserna. i första hand inom stadiet" (prop l968: 129).

Det finns nti skäl att föreslå en fortsatt utveckling av den vid l969 ars översyn tillkomna rätten att överföra tid för olika ämnen mellan årskurser.

SÖ föreslår därför att i den nya timplanen undervisningstiden för varje ämne anges per stadium i stället för per årskurs. Därigenom erhålls en ram inom vilken timtalet för ämnet skall fördelas på årskurserna inom stadiet. Denna fördelning görs lokalt och bör omprövas fortlöpande i skolans rit- värdering av sin verksamhet.

Jämkningar som innebär förskjutning mellan stadier och undervisnings- tid i ämnen bör endast förekomma undantagsvis och då alltjämt beslutas av skolstyrelsen.

Den sammanlagda tiden per ämne får inte ändras. Möjlighetema till individuella timplaneförändringar bör också ökas. l

• Sida 148
•  Original

Prop. 1978/79: 180 148

första hand bär det gälla elever på högstadiet. Behov av att anpassa timta- len i olika ämnen till enskilda elever torde emellertid finnas i alla årskurser. Riksdagen har beslutat om anpassad studiegång. Detta beslut innebär att skolstyrelsen eller efter skolstyrelsens beslut elevvårdskonferensen avses besluta i dessa frågor. Den särskilda beslutsordningen för anpassad studie- gång bör regleras i skolförordningen.

Behovet av förändringar i lågstadiets timplan är inte särskilt stort. Det är i första hand knutet till ämnet gymnastik.

Barn i utveckling upplever. uttrycker och lär in så mycket med hjälp av kroppen: De har behov av en återkommande och varierad fysisk träning.

För närvarande har ämnet gymnastik tre veckotimmar fr.o.m. årskurs 3. 1 årskurs I finns en veckotimme och i årskurs 2 två veckotimmar. För att förbättra situationen i de första årskurserna föreslår SÖ att timtalet för gymnastik ökar med en timme på lågstadiet.

[ översynsarbetet har frågan om undervisningen i engelska på lågstadiet aktualiserats. Från flera håll har uttalats önskemål om att skjuta tipp ny- böijjai'undervisningen i engelska till mellanstadiet. SÖ har noga övervägt motiven för de framförda önskemålen och synpunkterna.

Med hänvisning till bl. a. resultaten av det s. k. EPÅL—projektet (Engels- ka jiå lågstadiet) och av SÖ gjord enki'ittinderst'ikning bland 400 lärare på lågstadiet föreslår SÖ att undervisningen i engelska normalt skall påbörjas på lågstadiet. De kommuner som så finner befogat kan dock — genom be- slut i skolstyrelsen — förlägga starten av engelskundervisningen till mellanstadiet i enlighet med de jämkningsmöjligheter som tidigare före- slagits.

Som inledningsvis nämndes har SÖ haft i uppdrag att "förutsättningslöst pröva mellanstadiets timplan och därvid pröva om en nedskärning av anta— let undervisningstiminar är möjlig med hänsyn till konsekvenserna dels för olika ämnen på mellanstadiet. dels med hänsyn till undervisningen på låg- respektive högstadiet".

De för stadierna mera generella sociala och pedagogiska motiven fören samlad skoldag anges i betänkandet (SOU l974: 53) Skolans arbetsmiljö (s. 257—259).

! proposition om skolans inre arbete m.m. l975/76: 39 underströk före- dragande statsråd _vttcrligare vissa allmänna motiv ts. 254 ff).

SÖ vill därutöver framhålla följande skäl för en samlad skoldag som gilti- ga jtist för mellanstadiet: — Det är känt att barn i mellanstadieåldern är realitetsinriktade. De har be- hov av verksamhet som ger utlopp för deras allmänt utåtriktade vetgirig- het. — Betoningen av kunskapsstoffeller lärdighetsträiiing som sker i friare för- mer och med personligt engagemang har erfarenhetsmässigt stor peda- gogisk betydelse och ger en positiv inställning till självständiga studier. Grunden härtill bör läggas under de åldrar då eleverna befinner sig på lågstadiet och mellanstadiet. — Utveckling och fördjtipning av' personliga intressen såsom föreningsar- bete bör särskilt stimuleras före tonåren och puberteten. SÖ föreslår att den sammanlagda undervisningstiden per vecka för mellanstadiets elever minskas med 4 timmar och 20 minuter för hela sta- diet. vilket ungetär motsvarar en genomsnittlig minskning per årskurs med två 40-mintiterslektioner per vecka.

SÖ föreslår vidare att de nuvarande resurserna för de timmar som nu föreslås borttagna från elev-timplanen får inga i förstärkningsrestirsen i en-

• Sida 149
•  Original

Prop. 1978/79:180 . 149

lighet med den föreslagna principen i propositionen som skolans inre arbe— te m.m. (prop. I975/76: 39).

SÖ föreslår att större delen av det nuvarande tillvalsämnet ekonomi bil- dar ett gemensamt ämne tillsammans med det nuvarande ämnet hemkun— skap och att det nya ämnet benämns hemkunskap. Motiveringarna för detv ta är i korthet följande: - De llesta httvttdmomenten för tillvalsämnet ekonomi behandlas redan nu i viss utsträckning inom ämnet hemkunskap. Det gäller t. ex. moment som berör den enskilde individen. familjen och bostaden vidare tar äm— net hemkunskap tipp httshållstekniska färdigheter. — Genom att bygga in delar av ämnet ekonomi i ämnet hemkunskap kan detta utökade ämne ge en helhetsbild av hushållsekonomi och familje- ekonomi samt bredda elevernas kunskaper i frågor som rör sambanden mellan miljö. kost och hälsa.

Det vidgade innehållet i ämnet hemkunskap motiverar att ämnet i den nya timplanen får ökad tid på timplanen. SÖ föreslår en tidsför- stärkning om nästan en timme. Värdefulla erfarenheter av undervisningen i konst anser SÖ emellertid bör komma skolarbetet i dess helhet tillgodo. Det har visat sig att undervis— ningen väsentligt kan bidra till att eleverna tttvecklar sin förmåga att utryc— ka sig och agera att deras sociala utveckling främjas.

De positiva erfarenheterna av framför allt arbetssättet i konstundervis- ningen bör kttnna tas ttpp i andra ämnen.

I enlighet med sitt ttppdrag har SÖ övervägt httr det nuvarande tillvals— ämnet teknik till vissa delar kan göras obligatoriskt liksom hur en teknisk- praktisk ttndervisning kan integreras iövrig undervisning. Som framgår av avsnittet om kursplaner (avsnitt 4) anser SÖ att den obligatoriska teknik- ttndervisningen bör ingå i blocket orienteringsi'imnen och med sitt praktis— ka undersökande arbetssätt förstärka undervisningen där. Motiveringarna härför är i sammanfattning följande:

— Med hänsyn till bl.a. de mycket olikartade studieval som pojkar och flickor visat sig göra till gymnasieskolan och högskolan är det särskilt angeläget att i framtiden ge grundskolans kvinnliga elever möjlighet att arbeta med teknik. Detta sker bäst genom att undervisningen blir obliga— torisk. —- Det råder ett samband mellan de tekniska. de naturvetenskapliga och de sociala sektorerna i samhället. Det tekniska området omfattar delar av både naturvetenskap och satnhällsvetenskap. Det är då naturligt att un- dervisningen i teknik integreras med skolans övriga natur— och samhälls— orienterande undervisning. — Att föra teknik till gruppen orienteringsämnen är natrttligt med tanke på de beröringspunkter som dessa ämnen har. Tekniska företeelser är t. ex. ofta förknippade med fysikaliska förhållanden och kan konkretisera dessa för eleverna. Lärare i teknik tjänstgör vanligen också i något an— nat orienteringsämne.

Som tidigare framförts anser SÖ att vissa delar av tillvalsämnet ekonomi i framtiden bör studeras av samtliga elever. Dit hör bl. a. inslag av kontors— teknik och kontorstekniska färdigheter. SÖ föreslår nu att maskinskriv— ning blir ett obligatoriskt ämne med egen tid på timplatten.

För att undervisningen i maskinskrivning skall kttnna bedrivas i mindre grupp än hel klass måste resurser härför ges. SÖ löreslår att resurs för del— ning förs till förstärkningsresttrser för maskinskrivning liksom för slöjd och hemkunskap.

• Sida 150
•  Original

Prop. 1978/79:180 l50

Ett deluppdrag inorn läroplansöversyncn har varit att bedöma vilka un- dervisningsmässiga fördelar som kan ligga i att bygga in även ämnet barn- kunskap i övriga ämnen jämfört med att tillsammans med delar av andra ämnen skapa särskilda ämnesblock.

SÖ bedömer det vara viktigt att eleverna i grundskolan får en god under- visning om barns utveckling och Vård. En sådan undervisning är central för att förbereda eleverna för rollen som förälder. och den är ett led i ele- vernas arbete med familjefrågor av skilda slag.

SÖ föreslår att barnkunskapsmomenten förs över till orienteringsämne— na (i första hand samhällskunskap och biologi) och till det föreslagna vid- gade ämnet hemkunskap. Därigenom tillgodoses kraven på barn- och ung- domskunskap i skolans undervisning.

Enligt nuvarande läroplan väljer eleverna en av slöjdarterna på högsta- diet. Dessa val har alltid givit uttryck för en traditionell könsrollsuppfatt- ning. Med de mål och det innehåll som nu föreslås för slöjdämnet blir det än angelägnare att förstärka slöjdundervisningen på så sätt att bada slöjd- arterna under en längre tid för närvarande blir obligatoriska föralla elever.

SÖ föreslår därför att tiden för ämnet slöjd ökas något jämfört med Lgr 69 så att den omfattar sammanlagt fyra timmar och att undervisningen i slöjd för alla elever omfattar textilslöjd och trä— och metallslöjd.

Bakom riksdagsbeslutet om en samlad skoldag ligger syftet att låta tim- planebunden undervisning växla med annan verksamhet och på så sätt åstadkomma ett varierat och utvecklande skolarbete för eleverna. Beslut om att införa den samlade skoldagen fattas av kommunerna. som också av— gör dess närmare innehåll och längd.

Den samlade skoldagen kommer att omfatta timplanebunden undervis- ning. annan verksamhet, raster och andra uppehåll. Undervisningens om- fattning regleras av timplanen. Övrig verksamhet kan variera till omfatt- ning och innehåll.

Genom att ange undervisningstiden per stadium bör nu de olika stadier- nas timplaner sammanföras till en gemensam timplan.

Tabell 9: 3 Förslag till ny timplan för grundskolan

Lagstadiet Mellanstadiet

Timmar Timmar Timmar Timmar Timmar Timmar (60min) t40min) 60min') (40min) (60min) (40min)

Bild= -— — 4 6 3 4.5 Engelska 1.5 2 6 9 6 9 Gymnastik 5 7.5 6 9 6 9 Hemkunskap — — — — 4 6 Maskinskriv-

ning -— — — — [ I.5 Matematik 8.5 3 9.5 4 5 7.5 ll Musik 25 4 3. 4 5 2 3 Oriente-

ringsämnen ll l6.5 13.5- 20.5 20 30 Slöde 1.5 1 6 9 4 6 SVenska 19 29 W 35.5 6.5 l0 Tillval5 - - —- 6 9

S:a l346 49 74 65 98 (it» 99

'"TNotsiffrorna hänvisar till "Anmärkningar till timplanen”.

• Sida 151
•  Original

Prop. l978/79:180 . 151

Anmärkningar till timplanen I. Den sammanlagda undervisningstiden för eleven per stadium skall fördelas på de olika årskursema enligt följande: Årskurs 123456789 Timmar 13 l6 20 2] 22 22 22 22 22

2. l orienteringsämnena ingår biologi. fysik, geografi. historia. kemi. re- ligionskunskap. samhällskunskap och teknik. På lågstadiet ingår också ämnet bild.

För undervisningen i bild på lågstadiet, se mål och huvudmoment under åmnesrubriken Bild.

På lågstadiet ingår bildarbete i undervisningen i alla ämnen. dock främst inom svenska och orienteringsämnena.- Målen för ämnet bild beaktas vid denna integration.

3. För rörelsehindrade elever skall tid för sjukgymnastik och tid för ele- vernas anpassning till daglig livsföring tADL-träning) inräknas i tid för andra ämnen eller i tid för annan verksamhet inom den samlade skoldagen.

4. De direkta arbetslivskontaktcrna (studiebesök och längre perioder av vistelse på arbetsplatser) skall för varje elev sammanlagt ttnder årskurser- na 1—9 omfatta sex till tio veckor. Tiden härför ersätter undervisning och annan verksamhet under skoldagen enligt föreskrifter i skolförordningen.

5. tillvalsaltemativen är — '"kommunikaton"'

— franska eller tyska — hemspråk

6. Av det sammanlagda timtalet för de obligatioriska ämnena anslås på samtliga stadier tid för studier av projektkaraktär.

7. Undervisningen i slöjd omfattar för alla elever två slöjdarter. dels textilslöjd. dels trä- och metallslöjd. Allmänna bestämmelser

1. Längre förflyttning till och från ttndervisningslokal räknas ingå i rast. Elevernas förberedande och avslutande göromål i samband med ett arbets- pass räknas ingå i undervisningen.

2. När det i timplanen angivna antalet timmar för ämnena fördelas på årskurserna inom stadiet skall elevernas undervisningstid per vecka vara det antal timmar som anges i anmärkning ] till timplanen.

3. Skolstyrelsen får. om särskilda skäl föreligger. besluta om jämkning- ar mellan Sl'ddlét'itn i fördelningen av antalet timmar i ämnena. Den sam- manlagda tiden per ämne får dock inte ändras. Under de två till fyra första veckorna på varje stadium kan undervisningstiden begränsas och succes- sivt utökas så att övergången från hemmet till skolan och till nytt stadium underlättas.

4. (_)m i undantagsfall enskild elev inom ramen för undervisningen enligt läroplanen inte kan erhålla en utbildning som i rimlig grad är avpassad efter hans eller hennes intressen och anlag, får skolstyrelsen besluta om avvi- kelser från timplanen -— anpassad studiegång. Elev som har anpassad stu— diegång skall fortlöpande beredas viss grundläggande undervisning. Beslut om anpassad studiegång skall grundas på allsidig utredning. På högstadiet kan hela eller delar av utbildningen förläggas utanför skolan. Under sådan tid skall eleven ha handledare på arbetsplatsen.

5. För deltagande i musikverksamhet i kör eller ensemblespel. som anordnas under skoldagen enligt 5 kap. l l åskolförordningen. får elevs tid för undervisning enligt timplanen minskas med högst l5 timmar för läsår. För varje elev bör minskningen fördelas på flera ämnen.

• Sida 152
•  Original

Prop. 1978/79zl80 H"

6. Undervisningen i hemspråk och strrdichandledningen _på hemspråk enligt föreskrifter i skolförordningen ersätter undervisning och/eller annan verksamhet av motsvarande omfattning under skoldagen.

IO Planering. resursanvändning. utvärdering

Den decentraliserade beslutanderätten och den friare resursanvändning— cn innebär ett ökat lokalt inflytande och ansvar för kommunen och för cle— ver och personal vid enskilda skolor. Detta kräver en planering av verk- samheten bland barn och ungdom i samverkan med andra kommunala or— gan som fritidsnämnd. social centralnämnd och kulturnämnd samt med förenings— och organisationsliv i kommunen.

Förändringarna innebär dels nya förutsättningar för skolans verksam— het. dels en ytterligare demokratisering av skolan. [ läroplanen betonas vikten ut att eleverna medverkar i planeringen av skolarbetet. l97b års riksdagsbeslut om skolans inre arbete har skapat en grtrnd för ett ökat rnedinflytande för eleverna.

Det är viktigt. att man på varje niva söker finna ändamålsenliga former för planering och utvärdering. (')mfånget av planering och utvärdering vari- erar för olika organ.

Bland skolstyrelsens uppgifter märks att samla information om förutsätt- ningarna för arbetet och om utvecklingen på de olika skolorna. På grund- val av denna information vidtas olika åtgärder. exempelvis beträffande för- delning av resurser. Den planering som här är nödvändig måste ske till- sammans med andra organ som har ansvar för barn och ungdom inom kommunen.

En annan uppgift för skolstyrelsen är att upprätthålla kontakterna med arbetsliv och organisationer i kommunen. Här har de lokala planeringsrå- den för samverkan mellan skola och arbetsliv. SSA-råden. en viktig funk— tion.

När det gäller att utveckla verksamheten på den enskilda skolan har per— sonalen och eleverna att fortlöpande granska och bedöma sitt arbete och därmed skapa underlag för förnyade ställningstaganden i frågor som rör bl. a. arbetssätt. arbetsmiljö. organisation och resursanvändning.

Den önskvärda utvecklingen av skolan anges i målen för verksamheten. Det är betydelsefullt att de som arbetar i skolan har möjlighet att tillsam- mans diskutera innebördcn av dessa mål och det egna handlingsutrymmet. så att de kan komma fram till en gemensam grundsyn i arbetet. En beskriv- ning och en utvärdering av skolmiljön. arbetssätten och de uppnådda re- sultaten får inte huvut'fsakligen bygga på sådana iakttagelser som är lätt mätbara och väl synliga. Man måste därför utveckla metoder att beskriva verksamheten och dess restrltat så att man kan tillgodogöra sig de erfaren- heter man dagligen vinner i skolarbetet.

En viktig del av skolans verksamhet utgörs av kunskaper och färdighe— ter som kan beskrivas men ej mätas. Dit hör också elevers och vuxnas upplevelser och känslor. Det är angeläget att man tar med dessa faktorer när man skaffar sig underlag för bedömning av skolsituationcn.

Skolorna i en kommun arbetar rrnder olika förutsättningar. Det gäller så- väl materiella och personella förhållanden som den omgivande sociala mil- jön. Även inom en och samma skola varierar förutsättningama för skilda arbetsenheter och klasser. Om varje elev skall kunna få en utbildning som

• Sida 153
•  Original

Prop. 1978/79: 180 . .- 153

svarar mot hans ellr hennes behov och tillgangar maste sadana skillnader beaktas x id planeringen.

Arbetet i ett rektorsområde förutsättet organisation och rutiner. Hit hör indelningen av eleverna i undervisningsgrupper och arbetsenheter. l detta sammanhang börocksa ställning tas till behovet av särskilda undervisnings- grupper för elever som behöver särskilt stöd. [ organisationsplaneringen ingar beslut om hur lokalerna skall disponeras. Åtgi'trdcrna skall stil i över- ensstämmelse med principerna om allsidig sammansättning av klasserna och om stadigvarande undervisningsgrupper.

Fördelning och användning av den förstärkningsresurs som skolstj-frel- sen ställer till förfogande bör speciellt komma de elev er till godo som har särskilt behov därav. lnom arbetsenheter som proportionellt sett har ett större antal elever med särskilt behov av stöd och stimulans maste special— pedagogiska insatser och medverkan av skolans elevvards- och fritidsper— sonal prioriteras.

Det gäller vidare att fastställa hur skoldagen skall disponeras inom de ra- mar sotu skolstyrelsen fastställer samt att utforma innehallet i denna. I det gemensamma arbetet med barn och ungdom spelar ocksa föreningar och organisationer en viktig roll. Dessa bör beredas möjlighet att utifrån sina lörutsättningar medverka i detta arbete saväl under skoldagen som efter dess slut.

Planeringen av den dagliga verksamheten sker till största delen inom ar- betsenheterna. Arbetsenhetskonferensen har övergripande uppgifter. lnom arbetsenheten maste ocksa llertalet av skolans elevvårdande uppgif— ter behandlas. Enskilda elevvärdsl'rå'tgor handläggs av klassförestandarcn med stöd av andra lärare. elevvärds- och fritidspersonal i samarbete med elev och föräldrar. Svarigheter som inte kan lösas pä detta sätt hänskjuts till elevvärdskonferensen.

lnom ramen för de mal som gäller för skolans verksamhet planerar per— sonal och elever tillsammans innehall och arbetssätt i undervisningen. Ele- verna bör redan under sina första skolär vänja sig vid att medverka vid ut— formningen av undervisningen.

Det finns ingen metod med vilken exakta jämförelser kan göras mellan skilda skolors resursbehov. Det blir alltid i sista hand en bedömningsfråga hur stor vikt som skall tillmätas enskilda faktorer.

Rcsursamäudningen mäste bygga på en inventering av behoven inom skolorna. Den bör samtidigt utforn'tas sa. att den ger nödvändig handlings— frihet vid den fortlöpande översynen av verksamheten.

Eftersom samtliga redovisade behov sällan kan tillgodoses inom de ra— mar som står till lörfogande innebär resursanvändningen nästan alltid en svftr avvägning mellan olika krav. Det är viktigt att beslutsunderlag och motiv för beslut redovisas öppet.

l bedömningen av resursbehovet inom skolan bör inga dels upplysningar och de yttre förutsättningarna för arbetet i skolan. exempelvis den omgi— vande sociala miljön. elcvgruppens sammansättning. skolans lokaler och beläggningsgiad. personaltillgång m.m.. dels information om skolarbetets uppläggning och restlltat samt de slutsatser man dragit för den fortsatta verksamheten. En skola som jämfört med andra arbetar under ogynnsam- ma villkor bör kompenseras för detta genom tilldelning av större resurser. Brister i elevernas studieresultat och utveckling i andra avseenden kan ut- göra en varningssignal men avhjälps inte alltid bäst med ökade resurser. l vissa fall är det möjligt att förändra verksamhetens utformning inom redan givna ramar.

• Sida 154
•  Original

Prop. 1978/79:180 154

För att fä de uppgifter som behövs om den sociala miljön inom de olika rektorsomrädeua är det nödvändigt att skolstyrelsen samverkar med andra organ i kommunen. Även arbetsn'tarknadens struktur och möjligheter för den unga arbetskraften katt päverka skolans arbete och bör inga i bak- grundsattalysen.

För att uppnä bästa effekt är det nödvändigt för skolstyrelsen och övriga berörda kommunal nämnder att samordna sina atgärder. Malet bör vara att urforma ett samlat program för barn- och ungdomsv'erksamheten inom kommunen. lin sädan gemensam planering har speciell betydelse när det gäller att utforma den samlade skoldagen. att organisera fritidsverksamhe- ten och arbetslivskontakterna och att planera atgärder för elever med sär- skilda behov av stöd och stimulans.

En ft'u'tlöpande granskning och bedömning av arbetet i skolan är en nöd- vändig förutsättning för förnyelse och utveckling av verksamheten. linbart en bedömning av uppnådda arbetsresultat ger inte tillräckligt underlag för planeringen av skolans verksamhet. för utprövningen av olika handlingsal- ternativ eller för beslut om användningen av resurser. Skolans uppgift är så omfattande. att maluppfyllelse inte katt bedömas enbart utifrän konkre- ta beskrivningar av kunskaper. lärdigheter. vanor och attityder hos elever- na. När det gäller elevernas utveckling är målet ofta mera riktningsangivel- ser än beskrivningar av slutresultat. Därför mäste man vid utvärdering lika mycket granska skolans sätt att arbeta förde uppställda malen som de tipp- nädda föri'tndringama.

Utvärderingen kan inte genomföras med hjälp av en gäng för alla givna metoder. Vid varje utvärderingstillfälle mäste Inatt välja en inriktning som ger svar pä aktuella frågor. Det är nödvändigt att tid efter annan bedöma situationen pä grund av att förutsättningarna för verksamheten snabbt änd- ras eller att särskilda åtgärder vidtagits.

Utvärderingen i skolan står och faller med möjligheterna att nä en sådan kontakt mellan ledning. personal. elever och föräldrar. att de tillsammans kan diskutera det gemensamma arbetets uppläggning och resultat. En me- tod i detta sammanhang kan vara att anordna aterkommande konferens- el- ler utvärderingstilltällen. dä man tillsammans i mindre grupper diskuterar uppläggningen och resultatet av verksamheten samt arbetsförhallandena i skolan.

Granskningen av skolans verksamhet inom kommunen förutsätter ett samspel och utbyte av information mellan de berörda. Den information skolstyrelsen behöver för sin övergripande planering och sina ställningsta- ganden i övrigt mäste till stor del hämtaa frän rektorsområdena. Vissa av dessa uppgifter bör sä längt möjligt vara jämförbara mellan olika rektors— områden och skolor i kommunen. lnitiativ bör därför tas till samordning när sädan information skall samlas in. Skolstyrelsen kan också ta till vara erfarenheter hos den personal som arbetar över rektorsomrädesgränser el- ler pä kommunniva. Detta gäller exempelvis befattningshavare med sär— skilda uppgifter inom den elevvärdande verksamheten.

Den utvärdering som rektorsomrädet svarar för mäste bl.a. bygga på uppgifter från arbetsenheterna. Det gäller här framför allt information om arbetsmiljön. den pedagogiska verksamheten och elevernas studieresultat och allmänna utveckling. Genom elevvårdskonferensema inhämtas upp- lysningar angående omfattningen. utformningen ocn iakttagna effekter av olika åtgärder för elever med särskilda svårigheter.

Huvuddelen av det arbete som utvärderingen i skolan innebär sker inom arbetsenheten. Mest omfattande är den uppföljning av det dagliga arbetet

• Sida 155
•  Original

Prop. 1978/79: 180 . ,, 155

som personalen behöver göra för att tillsammans med eleverna fortlöpande kunna förbättra verksamheten. ' .

Det är viktigt att utvärderingen pa lokal nivå inte får formen avlvidlyftiga undersökningar och bedömningar av forskningskaraktär. Vad det gäller är att på alla nivåer där bedömning sker. genom fortlöpande iakttagelser och samtal mellan berörd personal och mellan personal. elever och föräldrar. få en uppfattning om hur verksamheten fungerar för att därigenom identi- fiera problem och föreslå åtgärder. Den lokala utvärderingen bör även in- nefatta skolans kontakter med bl.a. föreningslivet.

En stor del av ansvaret när det gäller att ge skolorna service i utvärde- rings- och resursfragor mäste läggas pä regionala instanser. Bl. &. bör länsskolnämnder—na genom sin personal kunna bistä kommunerna.

ll Lärarbehov

Beräkningarna har inriktats på högstadiet av det skälet att förändringar- na pä Iäg- och mellanstadierna genom läroplansförslaget blir smä. En datorbaserad planeringsmodell för grundskolan har använts vid beräkning- arna. lndata i modellen är SCB:s klass- och elevstatistik för 1976/77 och ut- data är antalet lärarveckotimmar om 40 minuter (Lvtr) per ämne.

Undervisningstiden pä mellanstadiet minskas i förslaget med två vecko- timmar per årskurs. Detta motsVarar en sänkning av undervisningstidcn med cirka 31 800 Lvtr.

Antalet Lvtr inom basresurserna på högstadiet beräknas till 483 634. ln- räknas Lvtr inom förstärkningsresurserna så blir med det nya statsbidrags- systemet det totala hypotetiska resursuttaget 1976/77 640 823 Lvtr. Antalet basresurer beräknas till 4222 på årskurs 7. 3985 på årskurs och 3839 på årskurs 9.

Resursuttaget med 1976/77 gällande statsbidragssystem och läroplan uppskattas till 641794 Lvtr.

Fördelningen pä ämnen av den undervisning som bekostas av basresur- serna bestäms av timplan. elevantal m.m.. medan förstärkningsresurser- nas fördelning på ämnen är helt beroende av lokala och regionala beslut. Detta betyder att förändringar av lärarbehovet för ett ämne inom basresur- serna kan uppvägas av förändringar av ämnesfördelningen inom förstärk— ningsresurserna. Basresurserna utgör 3/4 av det totala resursuttaget.

I det följande menas med lärartimmar undervisningsmoduler om 60 mi- nuter. För Lgr 69 bcäknas att antaLet lärartimmar inom basresursernas ram på högstadiet blir 276 891 för de obligatoriska ämnena och 49 982 för tillvalsämnena. Totalt 325 893 lärartimmar.

] beräkningen av det undervisningsbehov som följer av den förfeslagna timplanen antas att alternativkurserna kvarstär i matematik och engelska. Dessa kurser antas ej kvarstä i franska och tyska. Alla elever antas delta i båda slöjdarterna. Den totala undervisningen inom basresttrserna i obliga- toriska ämnen beräknas för läroplansförslaget till 288 127 lärartimmar och i tillvalsämnen exklusive hemspråk till 32 822 lärartimmar. Totalt 320 949 lä- rartimmar.

De 483 634 timmarna om 40 minuter som hypotetiskt beräknas utgå via basresursema år 1976/77 utgör 322 423 timmar om 60 minuter.

Att ämnet barnkunskap försvinner i grundskolan innebär att barnavårds- lärarutbildades undervisning inom skolväsendet minskas med cirka 10 (??-.

Förslaget om att ekonomin skall försvinna som självständigt ämne berör

• Sida 156
•  Original

Prop. 1978/79: 180 156

2 200 lärare. varav 1 200 är hushällslärareutbildade. Det bör dock noteras att undervisningen i hemkunskapsämnet kommer att öka genom läroplans— förslaget.

De teckningslärarutbildade har 10 '.f-r' av sin undervisning i ämnet konst som också försvinner som självständigt ämne. enligt förslaget. Undervis- ningen i bild pa högstadiet väntas minska med [(Vi-'; som en följd av läro- plansförslaget.

Teknik förs till tn—ienteringsämnena. Undervisningen i detta ämne är nu fördelad på ett stort antal lärarkategorier.

Antalet lärartimmar inom basresursernas ram i franska och tyska beräk- nas genom läroplanförslaget minska med 30 (T?-. En viss kompensation av minskningen inom basresursernas ram kan Väntas genom undervisning i franska och tyska inom förstärkningsresursema. l,äroplansföri'indringarna i dessa ämnen berör ] 800 lärare i franska och 3200 i tyska.

Undervisningsminskningen på 6 "i för matematik inom basresursernas ra'm berör 7 500 högstadielärare.

Maskinskrivning förs in som ett obligatoriskt ämne i timplanen. Det kan nämnas att det räder stor brist på utbildade lärare i maskinskrivning.

Undervisningen i textilslöjd beräknas öka. För närvarande finns 1300 te.xtillärarutbildade pri högstadiet. Dessa svarar för 84 ”i av undervisning— en i ämnet pä detta stadium.

Timplaneförslaget i sig innebär små förändringar i behovet av olika lä- rarkategorier. SÖ avser dock att följa upp reformen i fråga om effekterna pa lärarbehovet. Den större friheten att på lokal nivå disponera resurserna till skolan som bl.a. läroplansförslaget ger gör också att även förslagets lä— rarkonsekvenser i ökad utsträckning blir en fråga att bedöma och lösa på kommunal nivå.

12 Vissa personalkonsekvenser

När Lgr 69 skulle genomföras medförde den att en rad lärargrupper an- ställningsmässigt fick betecknas som särskilt utsatta för reformens konse- kvenser. Ett stort batteri av motatgärder sattes därför ocksa in genom cen- trala insatser för sådana utsatta lärargrupper. De individuella insatserna i form av t. ex. studier till ny lärarbehörighct blev mänga gånger omfattan— de.

I jämförelse därmed kan lärarkonsekvenserna av SÖ:s nu framlagda lä- roplansförslag — sä langt de kan centralt överblickas — i stort sett beteck- nas som relativt marginella. Detsamma kan sägas om man jämför med de kvantitativa förändringar i lärarbehovet som årligen inträffar till följd av t.ex. ändringar i arskullarnas storlek.

Den enda punkt där SÖ:s förslag aktualiserar en fraga om den fortsatta existensen av en viss typ av lärartjänst gäller det nuvarande ämnet barn— kunskap.

Vad man i övrigt i allra första hand behöver uppmärksamma och bli medveten om. är konsekvenser av delegeringsatgärder. som närmare be- rörts i ett avsnitt 12.2. Viktigt är sålunda att man nu saknar möjligheter att centralt kunna konstatera behovet av. utforma och beordra åtgärder i an- ställningsskyddssyfte. Även lärarkonsekvenserna blir alltså i ökad ut- sträckning en fråga att bedöma och lösa på lokal niva. dvs. i den enskilda kommunen. Lika väsentligt är åt andra sidan konstaterandet att lagstift- ningen om anställningsskydd och om medbestämmande ger personalorga-

• Sida 157
•  Original

Prop. 1978/79:180 . |57

nisationerna alldeles speciella möjligheter att i de anställdas intresse pä- vcrka de mänga lokala beslut, som i fortsättningen kontinuerligt skall fat- tas och som bl. a. påverkar behovet av lärare av olika kategorer. Man kom- mer i ökande utsträckning att lokalt stä inför — ibland svara — avvägningar mellan ä ena sidan enskilda lärares anställningsskydd eller andra önskemal i de anställdas intresse och ät andra sidan samhällets behov av och ansvar för en undervisning som svarar mot statsmakternas riktlinjer.

En ny fräga att närmare bedöma lokalt blir enligt SÖ:s förslag vilka lära- re. som bör handha undervisningen i det nya tillvalsämne för vilket tills vidare används arbetsnamnet "kommunikation". Ämnet fär inte den ka- raktären att det enligt terminologin i skolförordningen (Sf) skall "ingå" i viss tjänst eller ämneskombination för tjänst; det blir alltin inte fräga om någon ny tjänstekonstrttktion. Här förutses behov av insatser av ett lärar- lag. där naturligen en lärare i svenska ingar. Vid tjänstefördelningen bör vederbörandes intresse för denna undervisning och personliga förutsätt- ningar tillmätas särskild betydelse. Det bör inte vara uteslutet. att en mellanstadielärare med särskilt intresse och speciella förutsättningar för denna undervisning kan ingä i lärarlaget. Det bör av Sf framgä att under- visning i ämnet skall inräknas i den tjänst läraren i fråga innehar men man bör inte utfärda föreskrifter enligt modellen i Sf 15: 34 om särskild skyldig- het för preciserade lärarkategorier.

Förslag som föranleder ändringar av bestämmelserna om lärare i Sf och 'l'FU är förslagen rörande:

— det nya tillvalsämnet kommunikation. — studier av projektkaraktär (ev) — utbytet av ämnesbenämningen teckning mot bild. nagot som avser även andra skolformer än grundskolan. — nuvarande ämnet barnkunskap. — bortfallet av ekonomi och konst säsom ämnesbegrepp. l—"ortbildningsfrägor för lärare berörs speciellt i fräga om — naturorienterande ämnen för klasslärare. — Undervisning om barn. närmast för lärare i biologi. samhällskunskap och hemkunskap. samt — metoder och arbetssätt som tillämpats i det nuvarande tillvalsämnet konsL

Lärarutbildningsft'agor är särskilt angelägna föratt tillgodose ämnet tek— nik. SÖ understryker att det föreslagna obligatioriska ämnet inte avses fa en teoretisk prägel. Frägorna om framtida lärarrekt'ytering. lärarkompe— tetts' och lärartttbildtting för grundskolans tekniska undervisning är av stor betydelse för undervisningens karaktär. De är även tidsmässigt angelägna att lösa och kräver enligt SÖ:s bedömning ingäcttde överväganden. da pro- blemen inte torde vara lätta att lösa. Nagon lärarutbildning s) ftande till lä- rartjänst som innefattar ämnet teknik i grundskolan finns för nätwarande inte och ttagon mer permanent sadan har aldrig funnits. Bristen pa behöriga lärare är betydande. l sammanhanget erinras ocksa om ett förslag om fort— bildning avseendc vidareutbildade gytnnasieingenjörer. som berördes i propositionen 1975/76: 39 (s. 342 p H och 344) men som dä ansägs böra an- stä i avvaktan pa den aviserade översynen av grundskolans läroplan.

|.ärarutbildningsfri'igor berörs i övrigt i skrivelsens personalavsnitt i na- gon man i samband ttted fragor om orienteringsätnncna. namnbytet för ämv net teckning. undervisning om barn (lärare främst i biologi. samhällskun— skap och hcmkunskap) samt överföring av visst stoff fran nuvarande till- valsämnet ekonomi till ämnet hemkunskap. Att barnavardslärarutbild—

• Sida 158
•  Original

Prop. 1978/79:180 ISS

ningen inte längre skulle behöva tillgodose grundskolan blir en konsekvens av SÖ:s förslag rörande det nuvarande ämnet barnkunskap.

SÖ framhäller att frän personalsynpunkt väsentliga är frägt'trna om beho- vet av tidsutrymme mellan ä ena sidan statsmakternas beslut om en läro- plansreform och fastställandet av centrala föreskrifter. anvisningar och av- tal samt ä andra sidan tidpunkt för reformens ikraftträdande och lokala för- verkhgande.

13 Fortbildning

Riksdagsbeslutet rörande skolans inre arbete innebär en omfattande satsning på informations- och fortbildningsatgärder. Dessa har efter för- handlingar med personalorganisationerna preciserats i förordningar. Htt- vudpunkterna i principprogrammet är:

|. Information till all skolpersonal. elever. personal från kommunala förvaltningar utanför skolan samt andra intressenter.

2. Skolledarutbildningen.

3. Lagutbildning pä rektorsomradenivä.

4. Arbetslivsorientering för lärare. liksom samhällsinriktad praktik som en del av skolledarutbildningen. Läroplansöversynen föranleder kompletterande fortbildningsätgärder inom andra områden. i första hand ämnesmetodiska fragor. Avgörande för hade inriktning och utformning av fortbildningen bör va- ra utvecklingsaspekten. l-"ortbildningsinsatserna mäste göras som stitnu- lans och som ett stöd för att starta och vidmakthålla lokalt utvecklingsar- bete. Kurs- och konfercnsprogram samt studiematerial för centrala och re- gionala fortbildningsaktiviteter bör utgöra en startpunkt för en vidareut- veckling pä lokal nivå. Centrala atgärder behövs ocksä för uppföljning av igängsatta aktiviteter. Uppföljningsarbetet är nödvändigt för kontinuerlig revision och anpassning av innehall och arbetsformcri långsiktiga fortbild- ningsprojekt. Ett central omräde för fortbildning är insatser för att stärka och utveckla SSA-verksamheten i vidare tnening. Det gäller att öka saväl lärarnas som elevernas kännedom om de förhallande som utmärker i första hand när- samhället men även arbetslivs— och arbetsmarknadsfragori stort. En viktig del av fortbildningen sotn gäller SSA-verksamheten är studie- och yrkes- orienteringen. Det gäller därvid inte enbart specialisterna. som företräder denna funktion utan även samtliga lärare och skolledningen. Det gäller också att fa ökade resurser för att möjliggöra att lärare i snab- bare takt kan erbjudas arbetslivsoricntering. l dessa sammanhang bör ock- sä informationsinsatser göras för handledare inom företag och myndighe- ter föratt underlätta deras och lärarnas arbetslivsorientering. Allmänt gäller att alla kompletterande fortbildningsinsatser bör behand- la det nya arbetssätt som läroplanen förutsätter i grundskolan. Förändring- en av undervisningen i de naturoricnterande ämnena beror i hög grad pä arbetssättet. SÖ har senare i petita för l979/80 ttnder anslaget C 9. 2.4.7 preciserat be— hovet av fortbildningsinsatser. Därför aktualiserar SÖ ocksa behovet av fortbildning av naturorienterande ämnen. Under budgetaret 1978/79 bc- drivs viss försöksverksamhet. Med hänsyn till att mälgrupperna. som ont— fattar samtliga lärare som undervisar i naturorienterande ätnnen och teknik i grundskolan. varierar och är stora. komntcr projektet att kräva stora re- surser för minst en fem- till tioårsperiod framät.

• Sida 159
•  Original

Prop. 1978/79:180 _ 159

Ämnet maskinskrivning föreslås bli obligaton'skt med egen tid på timpla- nen. Här krävs vissa fortbildningsinsatser.

Den största delen av föreslagna medel för fortbildningsätgärder med an- ledning av läroplansförändringen bör avsättas för det nya tillvalsämnet kommunikation.

Fortbildningen av personal som arbetar med biblioteks- och läromedels- fragor kräver också fortbildning.

SÖ har för budgetåret 1979/80 beräknat kostnad för här ovan redovisade fortbildningsinsats till 2,2 milj. kr.

14 Lokaler och läromedel

Här nedan ges nägra exempel på den nya timplanens lokalkonsekvenser. De flesta låg och mellanstadieskolor är byggda sotn klt-tssrumsskolor och har förutom klassrum/basutrymmen ocksa slöjdsaltar). gymnastik- rumtsal). bokrum samt matsal. Vissa skolor har dessutom grupprttm eller komplementutrytntne. där vanligen utrymmet för bokrum ingar. Lagsta- dieskolor har i allmänhet inte bokrum och slöjdsalar. Speciella uppehälls- rum saknas.

ls'lassrum/basutrymmen används i dag säväl i svenska. matematik. eng- elska och orienteringsämnen som i estetisk-praktisk verksamhet. Ett mer undersökande och praktiskt arbetssätt kan medföra en förändring ocksä av inredning och tttrustning av befintliga lokaler.

Specialundervisning och hemspräksundervisning har behov av arbets- platser för gruppundervisning.

Icke-timplanebundna aktiviteter bör kunna försigga samtidigt med den reguljära verksamheten i alla tillgängliga lokaler. Därför är det viktigt att man förutom klassrum/basutrymmen kan tttnyttja slöjdsalar. gymnastik— sal. bokrum. grupprttm. komplementutrymmen. matsal etc maximalt un— der hela skoldagen.

Ht'ieslttclit'skoltir

De flesta högstadieskolor är byggda som ämnesrumsskolor och har för- utom lärosalar/basutrymmen ocksä maskinskrivningssal. lokaler för natttr- orienterande ämnen. musik. teckning. konst. slöjd. teknik. hemkunskap samt bibliotek, gymnastiksal. matsal och uppehällsutrymme. En del skolor har grttpprum. andra komplementtttrymmen. där i vissa fall biblioteks— arean ingår.

1 skolor med sex och sju paralleller blir slöjdlokalerna fullbelagda re- spektive överbelagda av timplanebttndna aktiviteter enligt förslag till ny timplan. Skolor med sju pz'tralleller planlagda före 1969 har dock tva trä- oeh metallslöjdslokaler.

Genom att teknik föreslas bli obligatoriskt kan timbeläggningen medföra problem vid större skolor. (_)tillräckliga tekniklokaler hindrar en önskvärd utveckling mot teknisk-experimentell verksamhet. En del moment kom- mer dock att kunna förläggas till lokaler för natttrorienterande ämnen.

Gymnastiklokalerna är oftast härt utnyttjade. 1 de högstadieskoltn' med fetn paralleller som planerades 1966—1969 finns endast en sal vilket kom- mer att medföra problem.

Även om alternativkurser i engelska. matematik och franska och tyska slopas förekommer gruppindelning. Säväl i dessa ämnen sotn i hetnspräks- undervisning finns behov av grttpprttm och/eller delbara större utrymmen.

• Sida 160
•  Original

Prop. 1978/79:180 mo

Den normerade lokalresursen för elevernas lediga tid. bland annat uppe- hallsutrymmen. är knapp. Även här gäller som tidigare nämnts att alla sko- lans lokalcr bör var tillgängliga hela skoldagen.

Sammanfattningsvis kan konstateras att de föreslagna förändringarna i grundskolans läroplan och införandet av samlad skoldag tillsammans inne- bär att lokalbehovet för olika ändamal kommer att öka. I detta avsnitt har vissa problem berörts. De lokala variationer sotn kommer att bli en följd av förändringarna i skolan gör det svart att fran centralt hall nu närmare öv cr- blicka skolornas Iokalbehov. lin viktigt uppgift för SÖ blir att underlätta. stimulera och stödja det lokala utvecklingsarbetet. Lika viktigt blir att sna— rast ytterligare utveckla det samrad sotn finns mellan lokal och central niva i avsikt att sa snabbt som möjligt fa fram underlag för bedömning av sko- lans lokalbehov i sambattd med läroplanens tillämpning.

[.t'tro/ttt'tlt'l SÖ hänvisar till att lärare och elever far frihet att välja undervisningens innehall utifran mal och httvudmoment samt till att arbetet skall utga fran elevernas egna problemställningar. Detta förutsi'ttter att skolan har tillgang till läromedel för olika behov och att lärontedclsorganisationen är flexibel. För en tidscttlig undervisning krävs ocksa att eleverna far tillfälle att direkt studera verkligheten. Detta ställer krav pa skolornas läromedelsresurser. Däremot kräver den nya läroplanen inte att existerande läromedel i ett slag ersätts med nya. Kompletteringar bör göras utifran det arbetssätt man 10- kalt söker sig fram till. SÖ avser ocksa att pa olika sätt stödja utvecklingen mot nya sätt att utnyttja lärontedlen. SÖ anser att utbyggnaden av skolornas bibliotek och läromedelssam- Iingar i stor utsträckning kan genomföras inotn ramen för nuvarande kottt- mttnala läromedelsanslag. Dessa tnäste emellertid i sa fall omdisponeras. Detta f("irutsätter i sin tur att man omprövar de centrala läromedlens ställ- ning och skyldigheten att tillhandahalla en del av dem som gava. En sädan omprövning är motiverad också därför att skolarbetet inte i samma ttt- sträckning som förr kräver att eleverna stryker under och antecknar i egna böcker. 'l'värtom kan ett framhävande av de centrala läromedlens betydel- se vara ett hinder för utvecklingen. Httr läromedlen skall tillhandahallas prövas emellertid bäst i den lokala planeringen av arbetet. I den planering- en kan man göra en avvägning tnellatt lärontcdelsgavor och de komplette- ringar sotn behövs för ett probletttinriktat arbete. Om de kommunala ansla- gen däremot ocksa i fortsättningen binds av centrala bestämmelser. kan en sadan avvägning i vissa komttner bli omöjlig. Eleverna där finge i så fall vä- sentligt sämre förutsättningar än andra för sitt arbete. sö rat-estm— därför att 2 kap. 27 s" skolförordningen kompletteras i första stycket därhän att eleverna skall tillhandahallas läromedel och annan material samt utan egen kostnad beredas tillfälle till verklighetsstudier i natur och samhäl- le i den utsträckning sotn fordras för en tidsenlig undervisning.

(III i satntna paragraf stadgandet om att vissa läromedel skall tillhandahal- las sotn gäva utgar. att i 5- kap. 13 ;" skolförordningen införs att skolstyrelsen antar läromedel och avgör hur dessa skall ställas till elevernas förfogande efter samråd med personal och elever. att de bestämmelser i denna paragraf. vilka avser centrala läromedel. ut- gar.

• Sida 161
•  Original

Prop. 1978/79: 180 . lol

15 Vissa kostnader

Det kan var svart att skilja pa kostnader som är föranledda ax ändringar i läroplanen och kostnader sorti beror pä en allmänt höjd ambitionsnivä. Det gäller inte minst förändringar i arbetssättet.

En utgangspunkt för översynsarbetet har varit att ökade kostnader inte skall trppsta. Förslagen avses alltsä ktrnna genomföras inom befintliga re— sursramar. Ökade restrrsinsatser är dock önskvärda. och om de i ett bättre ekonomiskt läge kan göras. skttlle de ge lörbättrade resultat av skolverk- samheten.

'fimplanelörslaget kan ge de största kostnadsförändringarna. men den lokala friheten att fördela försti'rrkningsresursen och timplanens ramkarak— tär gör det svärt att bedöma följderna av timplaneförslaget.

Pa Iäromedelssidan uppstär inte ökade kostnader. men där behövs möj- lighet till friare disposition av resurserna än nu.

Det konstateras behov av fortbildning bade pa grtrnd av riksdagens be- slttt om skolans inre arbete och som en följd av läroplansförslaget. Definiti- va beräkningar har inte kunnat göras. men ttnder alla förhallanden är en ökning av fortbildningsanslaget ofränkomlig.

Svenska kornmunförbundet och ”SÖ har i en gemensam arbetsgrupp ana- ly- serat de kommtlnalekonotniska konsekvenserna av läroplansöversynen. Gruppen konstaterar att reformens'syfte är att lösa problem i skolan. [ samma man detta syfte tlppnäs görs utöver mänskliga vinster ocksa vissa samhällsekonomiska vinster. Ett ökat lokalt ansvarstagande ger ocksä ra- tionaliseringsvinster.

Arbetsgruppen konstaterar att den höga ambitionsnivån som läroplans- förslaget uttrycker understryker säväl behovet av att hämta ifatt en efter- släpning i förhi'rllande till Lgr 69 som nya behov av administrativainsatser. lokaler. utrustning samt elev-"värd och läromedel.

Eftersom det inte gått att pä generell nivf'r uppskatta bäde volym- och kvalitetsföri'rndringar. har arbetsgruppen inte presenterat bedömningar i reella ekonomiska termer. En mera ingaende bedömning är möjlig först ef- ter att kommunerna själva bedömt läroplansförslagets konsekvenser.

Förverkligandet av förslagen. t.ex. av ett förändrat arbetssätt. beror tidsmässigt på det ekonomisk'a resursutrymmet. Den lokala kostnaden är dock oberoende av förverkligamletidens längd.

l bedömningen av de ekönomiska konsekvenserna var arbetsgruppen in- te enig. Kommunförbundets representanter menade att den sammanlagda- kostnaden för läroplansförslagets genomförande kommer att bli betydan— de. SÖ:s representanter ansåg. att de kostnader som kan hänföras direkt till läroplansförslaget är måttliga. men att om man räknar med att inhämta en eftersläpning och inräknar kostnaderna förövriga reformer pä skolom- rådet. kan de samlade kostnaderna bli betydande.

16 Genomförande

I och med att de föreslagna förändringarna av det allmänna driftsbidra— get för grundskolan trätt i kraft har decentraliseringen av beslutanderätten när det gäller organisations- och resursanvändningsfrfrgor möjliggjorts.

Huvudfragan i riksdagsbeslutet i anledning av SIA-propositionen gäller utvecklandet av nya arbetssätt i skolan. Det är nödvändigt att eleverna i större utsträckning medverkar i planering. genomförande och utvärdering ll Riksdagen 1978/79. I saml. Nr [80

• Sida 162
•  Original

Prop. 1978/79: 180 lb?

av verksamheten i skolan. Arbetet inom alla ämnen mäste fä en ökad in- riktning mot praktiska och trndersökande arbetssätt och en vidgad anknyt- ning till samhället. Detta är en ständigt pägaende process som pä sina häll redan päbörjats. Den friare resursanvändningen och det ökade lokala an- svaret ger ytterligare förutsättningar för en bredare samverkan inorn och med skolan.

Helhetssyncn pä eleven samt ökade insatser för barnomsorgen är andra bärande ideer i SIA-beslutet. Aktivitetsbidraget för organisationernas lo- kala verksamhet bland barn och ungdom har utökats. Den samlade skolda- gen katt införas fr.o.m. 1978/79. Till de kommuner som sä beslutat trtgär extra statsbidrag. För att ge utrymme för annan verksamhet pä mellansta- diet. föreslär SÖ i avsnitt 9 att undervisningstiden minskas.

Den större friheten i fraga om resursanvändning. planering och den vid- gade utvärderingen kräver en ökad volym för ledningstlppgifter. En för- stärkning har skett fr.o.m. WT?/78. Undervisningsskyldigheten har sänkts. Antalet tjänster har utökats. Åtgärder som innebär en ökad flexibi- litet har beslutats.

De olika inslagen i SIA-reformen genomförs inte samtidigt vid en be- stämd tidpunkt. Den decentraliserade bcslutsrätten och det ökade lokala ansvaret innebär att lokala initiativ blir avgörande för hur reformen ge- nomförs.

SÖ:s läroplansförslag rymmer förändringar av flera slag. Man behöver överväga om ett beslut bör sättas i kraft och genomföras successivt för skilda ärskurser eller generellt vid en tidpunkt för hela grundskolan.

Därvid behöver bl.a. beaktas att timtalen för ämnena anges stadievis och inte årskursvis. att vissa nuvarande tillvalst-tlternativ tas bort och er- sätts av andra. att bada slöjdarterna på högstadiet blir obligatoriska och att clevtimtalet pä mellanstadiet reduceras. (_)avsett vart övervägandena leder torde vissa övergangsbestämmelser behövas. Ett ikraftträdande vid en tid- punkt behöver inte utesluta att genomförandet i vissa hänseenden sker etappvis.

Eftersom införandet av den nu gällande läroplanen innebar omfattande organist'rtoriska och undervisningsmässiga förändringar. var ett successivt införande lämpligt. En sådan lösning var möjlig genom att de nya timpla— nerna fastslog ämnenas timtal för varje arskurs.

Förändringen av tillvalssystemet liksom förändringar som päverkar lära- res tjänstgöringsförhällanden talar även denna gäng för ett strceessivt in- förande. De lokala lärarfrågornas lösning gynnas dock inte av att läro- plansbeslutet sätts i kraft årskursvis. __

För ett genomförande vid en och samma tidpunkt talar enligt SO:s upp- fattning följande skäl: . Läroplansförslaget är ett inslag bland mänga redan genomförda föränd— ringar. . När läroplanen skall börja tillämpas har planering pägätt en längre tid. . Planering. resursanvändning och utvärdering av skolans verksamhet underlättas. . Ett successivt genomförande av mellanstadiets timplan skulle för-

svåra möjligheterna att genomföra en samlad skoldag för alla. Denna är nödvändig av bl.a. skolskjutsskäl. Den successiva förändringen av specialundervisningen underlättas. Projektinriktade studier över ärskursgränserna är beroende av en till- lämpning för hela grundskolan. . Ansvaret att lokalt fördela undervisningstiden mellan årskurser liksom den slopade stadieuppdelningcn i kursplanerna är ytterligare ett skäl.

• Sida 163
•  Original

Prop. 1978/79: 180 _ 163

SÖ föreslar med stöd av ovanstående resonemang att den nya läropla- nen träder i kraft för hela grundskolan vid samma tidpunkt. Genom över- gängsbestämmelser bör det göras möjligt att fortsätta redan påbörjade stu- dier i ekonomi. konst eller teknik.

Möjligheterna till en lyckosam start för genomförandet av en reform hänger samman med beslut och avtal om bl. a. anställnings- och tjänstgö- ringsförhällanden. Lokalt förberedelscarbete och besltrtsfattande förutsät- ter att centrala beslut. författningar och avtal är klara och tillgängliga. Be- tydande delar av det centrala arbetet kan inte bedrivas förrän ätminstone en proposition i frågan föreligger. SÖ menar att tiden mellan riksdagsbe— slut och ikraftträdande bör beräknas till tvä är. SÖ anser att den nya Iäro- planen i sin helhet bör vara distribuerad senast vid ingangen av läsäret när- mast före det är den skall börja tillämpas. [ betydligt större utsträckning än tidigare maste ställningstaganden för själva övergangsskedet göras lokalt. Det torde övervägas senare om kommunerna behöver fä ytterligare be- slutsbefogenheter av övergängskaraktär.

• Sida 164
•  Original

Prop. l978/79: 180 164

Remissyttranden över skolöverstyrelsens förslag till för- ändring av grundskolans läroplan

] Allmänna synpunkter. Principiella utgångspunkter för översyns- arbetet

lJ Synpunkter på utredningsarbetet

RR V. [änn/v(.tlnc'imnth'n [Älvsborgs län. TCO. Skelltf/imi. Västerås samt ll-Iulmö kommuner. RHS och Sveriges kristna turgdumsrr'id anser att SÖ har bedrivit sitt översynsarbete pä ett mycket öppet sätt och genom ett utvecklat nät av arbets—. referens-. intressent—. samräds- och parlamentarikcrgrupper redan under arbetets gang försäkrat sig om synpunkter utifran. Man har dessutom genom skriftserien Läroplansdebatt informerat om de olika komponenterna i arbetet.

T("O framhäller dock att arbetsfortncrna bör vidareutvecklas och än mer inriktas mot att läroplansförändringar skall trtgä frän förslag frän "fältet" och bygga pä forskning. utvecklingsarbcte och en systematisk utvärdering av verksamheten.

Skellefteå kommun anser att det skulle ha varit en styrka för förslaget om elevsynptrnkter inhämtats i större utsträckning.

RHS har den bestämda uppfattningen att läroplansft'irslaget diskuterats i mycket begränsad utsträckning pä tältet. Detta gäller inte minst föräldrar och elever. En förklaring härtill kan enligt förbundet vara att man är "'re- formtrött” inom skolan. (')klarheten om SIA-reformens räckvidd och kon- sekvenser kan ha varit en nästan oöverstiglig informationsbarriär för lä- roplansförfatlarna att ta sig över.

Kurlsnulx kommun konstaterar att avgörande för tolkningen av innebör- den i de av riksdagen bcsltrtade tnälen för skolans arbete är den grundsyn som tolkningen baseras pa. Läroplansförslaget karakteriseras enligt kom- munen av att oenighet har rätt mellan de ansvariga i SÖ:s Lgr-grupp och alla de referensgrupper, sotn redovisas i utredningens bilaga I, i fraga om en sädan grundsyn.

UIIÄ anser att en utförligt redovisad grundsyn och en analys och värde- ring av den framtida samhällsutveeklingen som är av vital betydelse för den obligatoriska skolans utformning borde ha gjorts i det föreliggande för- slaget.

SACO/SR framför liknande synpunkter och noterar att SÖ har bestämt sig för vilka mäl som skall gälla för läroplansöversynen. Dessa ifragasätts inte och relateras inte i tillräcklig grad till skolans aktuella verklighet. För- btrndet finner det t.ex. anmärkningsvärt att förslaget endast uttalar yaga förhoppningar om att komma till rätta med den bristande motivationen för skolarbetet hos mänga elever.

Läns-sk:»Inämnc/en [Jämtlands län päpekar att SÖ:s förslag i vissa avse- enden avser att utgöra ett verkligt förslag till ny läroplan. i andra att bilda grund för det fortsatta arbetet att utforma läroplanstext. Denna dubbla mälsättning är praktiskt sett svär. Följden har enligt nämnden blivit. att analyserande resonemang utelämnats pä omräden. där sädana erfordras som bakgrund till förslagen. likaså. att motiveringar för förslagen uteläm- nas pa områden. där motiveringar känns naturliga.

• Sida 165
•  Original

Prop. l978/79: 180 loi

l../nga Örnars' Riksförbund anser att föreliggande förslag inte präglas av ett enhetligt synsätt pä barns och ungdomars tipps-'äxtmiljö.

Liinsskolm'imndun i.S'lot'k/tolms Iiin befarar att det ständigt rullande. och till st :ra delar osynkroniserade förändringsarbetet pa utbildningens omra- de starkt kan ha bidragit till den oro sotn säväl elever som personal inom skolan i dag upplever.

Svenska kommun/örhnndet framhäller att skolans utveckling bör ses som ett förändringsarbete i smä steg och med en utvecklingstakt som tar hänsyn såväl till personalens beredskap för utveckling som till de sam- hällsekonomiska möjligheterna att genomföra förbättringar. Det fortsatta läroplansarbetet bör enligt förbundets mening ske med successiva föränd- ringar på grundval av en fortli'ipande utvärdering. Förbundet bedömer att en försiktigare reformtakt motsvarar ett utbrett önskemäl i kommunerna.

RR V, statskontoret. länsskolnämntlwz i lx'rislianslmls län och gymnasie— lura/ningen anser att direktiven för SÖ : s utredningsarbete inte har medgett en mer omfattande översyn av grundskolans läroplan.

Länsskolnz'immlen [ Kristianmnls liin päpekar att en utredning som fin- ner sina direktiv otillräckliga i förhallande till det aktuella uppdraget i nor— mala fall brukar vända sig till Uppdragsgivaren med begäran om nya direk- tiv. SÖ:s (">versynsutredning har emellertid i detta sammanhang i stället valt tekniken att konstatera. att de förslag man helst velat lägga fram inte ligger inom uppdragets ram.

Gymnasiet/frudui/igen förordar att ett fortsatt utredningsarbete bör ge- nomföras med Vidgade direktiv sä att en mer förutsättningslös prövning av grundskolt'tns läroplan kan ske.

Gt'ografiliirarnas riksji'ireninL' finner förslaget sä bristfälligt att Iäro- plansförslaget mäste omarbetas.

Riks/i'irwtingcnfor lärare i ”HM/('Full språk framhäller att inför läroplans- arbctet gavs bindande direktiv om att läsa ett andra främmande spräk i den obligatoriska skolan skulle finnas kvar. Det har pä manga sätt framgätt att läroplansgruppen tänker sig att pä sikt det andra spräket i grundskolan av- skaffas. Enligt föreningen har läroplansgruppen därmed icke verkat i di- rektivens anda.

Folkpartiets lil'illllttfi'irlmntl papekar det förvänausvärda i att inte utred- ningsdirektiven redovisas i SÖ:s förslag. Speciellt som man vid ett flertal tillfällen refererar till desamma. Att inte direktiven klart framgar gör det enligt förbundet omöjligt att se vilka förslag som tillkommit pä grttnd av di- rektiven och vilka förslag som utredningsgruppen själv aktualiserat.

AMS. SAI-" och Örebro kommun efterlyser en helhetssyn pä det offentli- ga skolsystemets roll och uppgifter. Kontakterna förskola-grandskola be- rörs visserligen ytligt. kontakterna grundskola-gymnasicskola däremot knappast alls. Denna alltför isttlerade behandling av en del av skolsystemet försvarar enligt instanserna bedömningarna av de olika förslagen.

RHS anser det olyckligt att ett flertal betydande utredningar inom sko- lans omräde pägätt mer eller mindre parallellt och utan egentlig koppling till varandra under senare ar.

Liinssko/nt'immlt'n iliinlllumls län. UHÄ, gynmusienlret/ningen. ltt—'("), Karlstads kommun. Mt./F. ("'emur/mrlicls kt'inno/iirlmncl. I—Iislorieliirar- nus riks/lindring. Riksjört'ningt'n_li'ir lärarna i matematik. jysik Ht'il kemi samt 5i'en.s-klt'iruij/i'irt'ningen efterlyser en redovisning och analys av de er- farenheter och forskningsresultat som SÖ bygger sitt förslag på. Lil-[Ä pä- pekar att samtidigt som gällande läroplan infördes. paböriades arbetet med Läroplansuppföljning för grundskolan (LUG). Det framgär emellertid inte

• Sida 166
•  Original

Prop. 1978/79: l80 166

i det föreliggande förslaget vilka och hur omfattande utvärderingar som ge- nomförts. vilka praktiska erfarenheter man samlat och vilka slutsatser som man med utgångspunkt i uppföljningen dragit för läroplansarbetet.

Karlstads kommutt konstaterar att enighet räder såväl inom SÖ som i den allmänna opinionen om att erfarenheterna av nuvarande läroplan inte är gynnsamma. Da emellertid resultaten av olika pedagogiska forsknings- projekt ingalunda är entydiga, ibland direkt motsägande. anser kommunen det beklagligt att SÖ vid hänvisningar till sådana resultat inte uppgivit käl- lan. eftersom i vissa fall helt andra slutsatser kunnat dras med hänvisning till annan pedagogisk forskning.

Centerpartiets kvinno/örhuml anser att SÖ:s förslag i flera avseenden in- te är tillräckligt förankrad i skolans verklighet. och inte heller i de senaste årens pedagogiska forskning. Den tillgodoser enligt förbundet inte heller riksdagens uttalanden från 1976.

Historic-lt'imrnus riksförening framhåller att bristen på klart dokumente- rat stöd i forskning eller utvecklingsarbete för olika förslag ger stora delar av SÖ:s förslag cn prägel av skrivbordsprodukt. SSU anser att den grupp som arbetat fram förslaget borde ha ägnat en betydande del av sin tid till att analysera varför intentioner som beskrivs i denna och som beskrivits i tidigare läroplaner. inte blir verklighet. Om dessa blivit verklighet. hade enligt förbundet med all säkerhet skolans problem varit mindre.

Länsskolnäntnden iStm-kltolms län. Folkpartiets kvinnoförbund. RHS. Unga Örnars riksförbund och Geografiläramas riksförening förordar att en omfattande utvärdering av Lgr 69 borde ha föregått det nya läroplans- förslaget.

RHS framhåller att eftersom den viktigaste frågan i förslaget gäller huru- vida grundskolans högstadium skall vara mer eller mindre sammanhållet. hade det varit värdefullt med en mera öppen diskussion om de erfarenheter man från SÖ:s sida anser sig kunna göra av förändringen mot en mera sam- manhållen grundskola.

Unga Örnarr riksförbund påpekar att ett förslag till ny läroplan för grundskolan mäste grundas på en analys av den kritik som riktas mot da- gens skola och undervisning.

Get)grt'tjiliirarnax riksförening vänder sig mot de i läroplansförslaget angivna fördelarna med heterogena grupper. SÖ redovisar inget underlag för denna bedömning. Föreningen anser att SÖ bör genomföra ett forsk- nings- och utvecklingsprogram på detta område.

Länsskolnärttnder/ta i Göteborgs och Bohus samt Norrbottens län. UHÄ, Luleå. Gävle. Västerås. Karlstads och Malmö kommuner. Utbild- ningxniimtulen i Värmlands läns landsting. SSU samt RIIS beklagar att re- misstiden trots SÖ:s rekommendation om ett är inskränktes till ett halvt är. Flera av remissinstanserna påpekar ocksa att en stor del av tiden inföll un- der sommarlovet vilket försvarade det lokala informationsarbetet.

RI—IS påpekar att hem och skola-rörelsens interna remissarbete kan ut- göra en viktig pedagogisk insats då det gäller att sprida kännedom om ut- vecklingsarbetet inom skolområdet.

FPU och kommunistisk ungdom anser att det är en självklar konsekvens av förslaget att betygen avskaffas. Gör man inte detta så betvivlar förbittr- det att man kommer att kunna genomföra läroplanen i verkligheten med allt vad som sägs om förändrat arbetssätt och om elevernas medverkan i beslutsfattande om innehåll i undervisningen.

Sveriges kristna ungdomsråd föreslär att både elever och lärare får en ordentlig utbildning under skoltid om vad den nya läroplanen innebär.

• Sida 167
•  Original

Prop. 1978/79: 180 167

1.2 Är en läroplansfdrändring nödvändig nu?

Länsskolnämnderna i Östergötlands och Skaraborgs län. Malmö och Lidingö kommuner samt Utbildningsnämnden i Värmlands läns landsting anser att mot bakgrund av samhällsförändringama i samband med MBL- lagstiftningen. arbetsmiljölagen och inte minst SIA-reformen är en ny lä- roplan nödvändig.

Länsskolnämnden i Östergötlands lätt framhåller grundskolans allt star- kare behov av samverkan med förskola. särskola och arbetsliv. Anpass- ning av skolan till samhällets invandrarpolitik och" internationalise- ringssträvanden är också ett tungt vägande skäl för en läroplansreform.

Brottsjörebyggande rådet och Riksföreningen för lärarna i matematik. fysik och kemi anser att bristerna i den nuvarande läroplanen är så stora att de motiverar en revision av läroplanen.

Statskontoret anser att behovet av radikala förändringar av läroplanen är väl dokumenterat.

MUF konstaterar att grundskolan i dag brottas med allvarliga problem. Åtgärder måste enligt förbundet sättas in för att återställa arbetsron och återge grundskolan allmänhetens förtroende. SIA-reformen är ett steg i denna riktning. Förändringar och förbättringar i läroplanen är därtill nöd- vändiga.

SECO anser att Lgr 69 och dagens grundskola fortfarande är präglad av sin bakgrund som realskola. Det nu aktuella förslaget till ny läroplan för grundskolan innebär enligt SECO inte att man frigör sig från sitt realskole- förflutna. SECO menar att en förändring av läroplanen är viktig och nöd- vändig att göra. men då måste den nya läroplanen även i praktiken innebä- ra ett avskaffande av den gamla realskolan.

Lättsskolnämnderna [ Jt'inköpings och Kristianstads län samt Linkö- pings kommun anser att läroplanen skall ses över kontinuerligt med led- ning av de erfarenheter som successivt kan vinnas. En förändringi mindre steg gör det lättare att undvika de tröskcleffekter mer genomgripande för- ändringar kan leda till. På så sätt ökar enligt instanserna möjligheterna att tillvarata och bygga på elevers och lärares iakttagelser. erfarenheter och behov av förändring.

Länsskolnämnderna i Östergötlands och Västerbottens län anser att be- hovet av en ändrad läroplan skall utgå från de i skolan verksamma. Upple- velsen hos dem som skall genomföra förändringen är av avgörande bety- delse. Känner de förändringen nödvändig är detta enligt nämnderna den största garantin för att föreslagna åtgärder skall ge önskad effekt.

Nybro kommun delar uppfattningen att det är naturligt att successiva justeringar av läroplanen behövs. men frågar sig om genomgripande läro- plansrevisioner verkligen behövs vart tionde ar. Kommunen misstänker att det ständigt återkommande behovet av läroplansrevisioner bottnar i den bristande överensstämmelsen mellan vision och verklighet.

Länsskolnämnden i Östergt'itIands lätt har med tillfredsställelse kunnat konstatera hur SIA-beslutet initierat en utveckling i grundskolan präglad av en ökad medvetenhet och vilja till nytänkande hos berörda. Enligt nämndens bestämda uppfattning vore det olyckligt att genom införande av en ny läroplan störa utvecklingsprocessen. Den bör istället uppmärksamt iakttagas och utvärderas. Genom en kontinuerlig dialog med fältet bör så småningom grunden för en förändrad läroplan kunna läggas. Man bör ock- så enligt nämnden avvakta politiska beslut i exempelvis betygsfrågan. skolansvaret för sextonåringarna efter nian och skolpersonalens fortbild-

• Sida 168
•  Original

Prop. 1978/79: 180 168

ning. Vissa justeringar i läroplanen är dock nödvändiga sa att riksdagens speciella riktlinjer tillgodoses. Örebro kommun och Unga Örnars riks/ör- bund anser att de förändringar som krävs som följd av SlA—beslutet kan göras inom den nuvarande läroplanens ram.

1.3 Läroplanens roll

Länsskt:lnämntlernu i Sttn'kltolms. lllaltnöltus och Jämtlands lätt. Svenska kommuttlörbundet samt Sollefteå kommun betraktar läroplanen som en starkt styrande och reglerande faktor.

Svenska kommun/örlmndet betonar att läroplanen är det dokument som anger inom vilka ramar skolans verksamhet skall bedrivas. bl. a. för att ga- rantera en likvärdig utbildningsstandard över hela riket. Läroplanen utgör därför enligt förbundet den viktigaste komponenten för att uppnå de kvali- tativa målen.

Sollefteå komntutt framhåller att läroplanen på ett avgörande sätt på- verkar verksamheten i skolan. Den nuvarande läroplanen betraktas av mänga som ett utomordentligt hjälpmedel i arbetet pä att skapa en bättre skola medan andra upplever mälangivclser och målformuleringar som allt- för visionära och svaruppnäeliga för att kunna skapa en positiv inställning till skolarbetet. Avståndet mellan mål och maluppfyllelse blir enligt kom- munen så stort att läroplanen till och med kan bli ett hinder för utveckling.

Länsskolnämttden i Stockholms län och RHS anser att läroplanen är ett viktigt instrument för att förverkliga samhällets syften med den obligato- riska skolan.

Länsskolnämnde/1 i Västerbottens lätt och Riks/öreningen för lärarna i matematik, fysik oelt kemi framhåller att läroplanen skall ange den politis- ka målsättningen för skolans arbete.

Länsskttlnämnderna i Mamöltus och Västerbottens lätt. AMS , TCO. SAF. Sollefteå och Lidingö m.]l. kommuner och SSU påpekar att läropla- nen är endast en faktor bland flera andra som påverkar och styr skolans verksamhet.

TCO framhåller att målet för och inriktningen av 'en läroplansförändring fastställs genom beslut av riksdag. regering och skolans myndigheter. De reella förändringarna sker dock inte genom besluten i dessa instanser utan genom förändringar i det dagliga skolarbetet. Personalen mäste därför en- ligt "l'CU bli mycket noga informerad om intentionerna bakom reformer. ges utbildning och praktiska förutsättningar för att kunna genomföra beslu- ten.

SAF erinrar om att det starka styrmedel för skolverksamheten som det tidigare statsbidragssystemet utgjorde gav en för hela landet i ston likvär- dig utbildningsstandard i form av en likvärdig organisation för skolan. Lä- roplanen var av underordnad betydelse när det gällde organisationen och uppläggningen av skolarbetet.

Länsskolnämnden th'inkt'ipings lätt anser att det bör vara ett huvudkrav pa läroplanen att den intensivt och närgånget uppfordrar alla som arbetari skolan och alla som kommer i beröring med den att skaffa sig en bred kun- skap om skolan bland annat genom egna iakttagelser och ett ständigt tan- keutbyte och på så sätt skapa förutsättningar för verksamhetens utveck- ling.

Länsskolnämm/en i Kristianstads län hävdar att efterkrigstidens reform- arbete mera har förändrat den organisatoriska än den metodisk-pedagogis- ka sidan av skolan. Huvudorsaken har enligt nämnden varit att genomgri-

• Sida 169
•  Original

Pr0p. l978/79: 180 [69

pande lorandringar av det dagliga arbetet beordrats innan de sotn skulle föra ut relormerna i verkligheten hade givits tid och tilllällc att pröva sig fram till resultat pä det lokala planet. med andra ord innan de blivit överty—

bättre. Länsskolnämnden i Älvsborgs län anser att det lokala utvecklings- arbetet i skolan är det viktigaste.

1.4 Hur bör en läroplan utformas?

Liinsskttlnantnderna i (.jSlt'IZL'f'lllullclS' och .lt'inkopings län samt SA I—' framhäller att läroplanen klart bör formulera mål och metoder sa att alla berörda kan tillgodogöra sig den filosofi som ligger till grund för läropla- nen. SAF betonar att läroplanen maste skrivas och spridas pa ett sadant sätt att den blir tillgänglig för alla berörda.

[,iinsskolniinuulen iJriink'r'i/rings liin anser att det är väsentligt att läropla- nen uppfattas som en beskrivning av verksamheten i den skola vi genom demokratiska beslut kommit överens om att vi vill ha — en handbok för al- la som har med skolan att göra.

Länsskolm'imna'en th'imtIana's län betraktar däremot det som en illusion att tro. att en och samma språkliga utformning skall täcka lärarnas behov av professionellt arbetsinstrttment. det behov av arbetshjälpmedel. som barn och ungdomar har för att kttnna medverka i planering och utveckling av skolarbetet. som föräldrar och andra vuxna utanför skolans professio- nella krets har för att kunna medverka vid uppbyggandet av en positiv och öppen skolmiljö.

Lt'insskolm'imnderna i Älvsborgs och Jämtlands län samt SAF anser det viktigt att läroplanen ger de impulser som kan behövas för det lokala ut- vecklingsarbetet.

SAF anser att timplaner och kursplaner bör utformas på sädant sätt att man lokalt får möjlighet att välja arbetssätt och arbetsformer. disponera undervisningstid och ge utrymme för olika specialintressen att utvecklas för att ge eleverna nödvändiga kunskaper och färdigheter. Timplanen ut- gör enligt SAF det huvudsakliga instrumentet för den lokala friheten. kurs- planen det huvudsakliga instrumentet för den övergripande samordningen.

Länsskz)Inämnden iSöt/ertnan/unds län förordar att timplanen utformas så att det. förutom de initiativ som kan komma att tas av enskilda lärare el- ler arbetslag i timplanens konstruktion finns tid för arbete med projekt el- ler uppgifter med lörankting i det omgivande samhället.

Länsskolniitnnderna i Östergötlands och Aristianstatls län betonar att ett läroplansförslag mäste förankras i lärar- och skolledarkärcrna. Om samhället vill ha resultat. måste man låta reformverksamheten i första hand gä ut ifrån behov som känns angelägna av de enskilda medborgarna. eleverna och skolpersonalen och först i andra hand dikteras av politiska ideer att med skolan som hjälp omdana samhället

Ltinsskolnämna'en ! ()sttrgotlands län konstaterar vidare att läroplanen för en decentraliserad och demokratiserad skola bör ha en annorlunda ut- formning än sina föregångare. Den skall inte innehålla en central vision av morgondagens skola med mängder av anvisningar. Dagens akuta vardags- problem i skolan. de ungas bristande arbetsglädje och framtidstro. bör i stället stå i centrum för förslaget.

• Sida 170
•  Original

Prop. 1978/79zl80 l7(t

Länsskolttänutdett [ Uppsala anser det väsentligt att läroplanen avspeg- lar en reell vilja att sätta eleverna i centrum.

Länsskolnätnndet'tut i Östet'_t.'t'itl(tnds och Jämtlands lätt påpekar att en ny läroplan skall verka i ett samhälle som kan utvecklas olika beroende på politiskt fattade beslttt. De utbildningspolitiska aspekterna borde därför enligt nämnderna ha analyserats och alternativa lösningar skisserats mot bakgrund av skilda tttbildningspolitiska ambitioner.

'1'('(_) saknari läroplansförslaget en analys av hur barn och ungdom skaf- far sig kunskap om världen. Ett undersökande arbetssätt som bygger pä ett utvecklingspsykologiskt synsätt bör enligt TCO i ökande grad förekomma.

Länsskttlttätnndet'na i.!t'ittkt'ipings och Väster/vttttens lätt betonar att lä- roplanen inte får vara statisk. Den måste kontinuerligt följas upp.

Länsskolnännu/ett [ (,'ppsala lätt påpekar att utanför skolan är inte arbe— tet ärskursindclat. Det är därför en på sätt och vis konstlad situation. dä man i skolan arbetar i ftldersnivaer. Det bör enligt nämnden vara en strä- van för skolatt att samverka mer konkret över arskurs— och stadiegränser. Nämnden föreslar vidare att ett studiecirkelmaterial om läroplanen utarbe- tas centralt.

Länsskoltu'imnden i Älvsborgs län instämmer i SÖ:s påpekande att en viktig uppgift för skolan är att ge eleverna uttrycksmedel och självkänsla. Varje elev Som lämnar grundskolan måste enligt nämnden ha fatt tillräcklig träning i att i ord uttrycka vad han "vill. tänker och känner. Läroplanen bör ge anvisning om tid och metoder för detta. så att ide'n kan förverkligas.

Lättsskolttätttnden iJänttlands lätt anser att läroplanen bör ange en pe- dagogisk grundsyn. som kan bilda utgångspunkt hade för avvägning av ar- betets innehåll och av olika arbetssätt. av olika gruppers inflytande vid ut- formningen av dagligt arbete och långsiktig planering och därmed för av- vägning av resursinsatser som är nödvändiga för att man skall nå de mål sotn uppställts.

UHÄ understryker att en ny läroplan måste ha en högre konkretionsnivä även i sina allmänna delar.

TCO framhäller att en av de grundläggande principerna för grundskolan är att den skall ge en likvärdig tttbildningsstandard för elever i landets alla delar. TCO ansluter sig till denna princip. [ dag är det huvudsakligen riks- giltiga kursplaner som skall garantera detta. Enligt TCO:s uppfattning bör strävan mer vara att ge eleverna lika goda förutsättningar att klara sig i oli- ka situationer i livet. dvs. en lika god handlingsberedskap. Kursplanerna bör utformas enligt denna princip.

RHS avstyrker SÖ:s förslag till ny läroplan för grundskolan och presen- terar i stället ett eget förslag. som enligt förbundet inte fyller något anspråk på att vara ett utarbetat förslag. Det är snarast en antydan av ett modell- tänkande. Förslaget bygger på att man delar upp undervisningstiden i tre lika stora delar.

] den första delen ges de för alla eleverna gemensamma baskunskaper- na. Dessa skall vara väldefinierade. Kravet att alla eleverna skall behärska baskunskaperna innebär att kunskapsurvalct måste bestämmas restriktivt. Baskunskaperna skall vara nödvändiga kunskaper till skillnad från önsk- värda kunskaper, som är det förhärskande synsättet. ] denna undervisning bör man eftersträva ett arbetssätt där de bästa eleverna hjälper de svagare. Föräldrarna bör också kunna tas i anspråk som en undervisningsrcsurs.

] andra delen av undervisningen ingår moment som är gemensamma för arbetsenheten/klassen. Däri ingår undervisningsmoment som i så stor ut- sträckning som möjligt planeras som större och mindre projektarbeten.

• Sida 171
•  Original

Prop. 1978/79:180 ' .. . l7l

Projekten skall inriktas på de ämnen som lämpar sig för denna arbetsform. i första hand grundläggande kunskapsområden inom de samhällsoriente- randc och naturvetenskapliga ämnena.

Den tredje delen utgörs av tillval. Tillvalen kan dels besta i relativt be- stämda kursmoment t. ex. inom språk och matematik. men de kan ocksä i andra sammanhang utformas på ett flexibelt och individanpassat sätt. Det är viktigt att man också tillskapar tillval som ger stimulans för de elever som främst är inriktade på praktiska studier — här kan tillvalet ocksä bestä iarbetslivserfarenheter och integrerad pryo-utbildning. Enligt RHS förslag blir inte skillnader mellan elevernas kunskaper ett beklagligt faktum utan de byggs in i systemet som förutsedda konsekvenser —— förutsägbara efter- som man vet att eleverna skiljer sig åt beträffande förmåga och intresse. Mycket av motsättningarna när det gäller att ta ställning till hur grundsko- lan skall se ut reduceras om man tillater kompletterande studier under och efter grundskolan. Om man erbjuder eleverna generösa möjligheter till kompletterande studier efter grundskolan. t. ex. för att komma in på en viss gymnasielinje. kan man komma ifrån många av olägenheterna med da- gens tillvalssystem.

1.5 Målfrågor

RHS anför följande i fråga om de övergripande målen för skolans verk- samhet: "Skolans viktigaste uppgift är att främja varje elevs allsidiga ut- veckling". Så inleder läroplansförfattarna kapitel 2 i läroplansförslaget. "Några principiella utgångspunkter för översynsarbetet" med en praktfull osanning. Eller än värre — med två osanningar. Varje människa har inre förutsättningar att utveckla de mest häpnadsväckande livshällningar. Det är lika ”naturligt" för människan att uppträda i det moderna samhällets mångskiftande livsformer som att jaga knubbsäl med stenyxa. plöja risfält med hjälp av vattenbufflar och styra rymdfarkoster med hjälp av datortek- nik.

Varje människa utvecklar bara en bråkdel av sina möjliga anlag och var- je kultur uttrycker och inrymmer enbart en liten del av de livsformer som människor skulle kunna välja —— om de fick möjlighet. Att skolan har till uppgift att främja en allsidig utveckling är därför en orimlig felsyn.

Den andra invändningen mot ovan citerade fras i förslagets principkapi- tel är att den kan tydas så att skolan tilldelas en passiv roll gentemot ele- ven. Skolan skall främja elevens utveckling — därmed markerar man en uppfattning som går ut på att individens utveckling är den primära driv- kraften hos individen medan det sociala sammanhanget har en sekundär roll som befrämjare av denna inifrån styrda process.

I själva verket är skolan och skolans innehåll en social konstruktion, där man från samhällets sida mycket bestämt vill engagera sig för att påverka det uppväxande släktets attityder och kunskaper,ja individens hela världs- bild. i alldeles bestämda banor. Läroplansförslagets text skymmer detta förhållande. Genom att säga att läroplanen skall befrämja elevens "allsidi— ga utveckling". maskerar man att läroplansförslaget inte alls innehåller en allsidig information om människa och samhälle utan alldeles specifika ur- val av informationer. Förslaget är alltså ytterst sett präglat av en vanlig men aningslös fördomsfullhet, en fördomsfullhet som upphöjer den rådan— de samhälls- och kulturuppfattningen till nästan universiell lag. Då hjälper det inte att man i enskilda sammanhang i skrivningen visar en utomordent—

• Sida 172
•  Original

Prop. 1978/79: 180 l72

lig vilja till förståelse och tolerans inför andra än de inhemska kulturyt- tringarna och till andra mänskliga villkor än våra egna.

Det här resonemanget har en poäng som är viktig att hålla i minnet när man resonerar skolans förhållanden. Genom att antyda ett slags harmoni mellan elevens påstådda allsidiga utvecklingsbehov och läroplanens på- stådda allmängiltiga innehåll blir uppgiften att förmedla lärostoffet uteslu— tande en pedagogisk lämplighctsfri'iga. Om man å andra sidan antar att det kan finnas en rad motsättningar mellan samhällets val av kulturell målsätt- ning (som skall förmedlas via skolan) och andra kttlturinslag. respektive tänkbara motsättningar mellan individens och samhällets intressen. så blir sku/ans uppgift att kutttp/it'z'ratl sm't'alisatt'mtsuppgift. Det vi kallar "sko- lans kris" bör ses i detta "stora" sociala sammanhang och inte i första hand som pedagogiska s 'årigheter enbart.

Inte minst högstadieskolans problem är med all säkerhet i första hand en avspegling av de svårigheter som uppstår då skolan söker förmedla de spe- cifika värderingar och kunskaper sotn utgör vår sarnhälls- och världsbilds- uppfattning till ungdomsgencrationen. Samtidigt skall man — på högstadiet tydligare än på de lägre stadierna — för eleverna markera att skolans upp— gift också är att förbereda eleverna på att de skall inta olika sociala positio- ner och livskarriärer efter skolan.

Verkligen ett dilemma för en sammanhållen skola! Det är snarast förvånand * att förmedlingen av detta sociala kulturarv går så smärtfritt som faktiskt är fallet — särskilt med tanke på att varje vuxen— gCllCl'ällOllS livsmönster inte längre upprepas som varit fallet tidigare. då socialiseringen av den växande generationen bestod i att lära ut de sociala regler som de vuxna själva följde och som också var ändami'ilsenliga för den kommande generationen.

AMS. SAF. F Öt'bllttcl't'l Vi Unga och Unga Örttarx riÅsjät'btt/tcl betraktar det som ett angeläget mål för grundskolan att tillvarata och främja elever- nas intresse för yrkesutbildning och fortsatta studier.

Unga Örttars t'iksjfi'it'ltttnd påpekar att för förberedelsen för arbetslivet behöver eleven träning av yrkesförberedande karaktär. men också kun- skaper om rollen som arbetstagare. vilka vägar man kan påverka och för- ändra sina arbetsvillkor och sin arbetssituation. För sin roll som individ i samhället är det också enligt förbttndet viktigt att skolan stimulerar elever- na till en allsidig personlighetsutveckling. Eleven måste få kunskaper om vilka vägar man kan påverka och förändra samhället.

SACO/SR framhåller elevernas rätt och behov att i grundskolan förvär- va goda baskunskaper och baslärdighcler liksom ett engagemang och en vilja att lära mer.

7'("() anser att målet för skolans verksamhet utgår från ett helhetsper- spektiv på eleven. Barnomsorgens liksom ttngdornsskolans uppgift är att utveckla individens hela personlighet. Skolan skall förbereda eleverna för de uppgifter de ställs inför som vuxna i samhälle och arbetsliv. Samtidigt skall skolan på olika sätt aktivt verka för en social rättvisa och en jäm- ställdhet tncllan könen. Allmänoricntering och omfattande kommunika— tionslärdigheter är av stor betydelse för att dessa mål skall kunna förverk— ligas.

Lättss/utlttt'imntlcrnu i Stor'kltulttts. Örebro och l-""t't'.s'turl)ttttt'nx lätt anser att tidigare skolutredningars grundläggande tankegångar och riktningsangi- velser alltjämt kan tjäna som vägledning vid det fortlöpande arbetet med att utveckla skolan i samklang med samhället.

Lätts's'lwlttätttItt/ctt i Väster-batteln lätt poängterar att kring skolans mal-

• Sida 173
•  Original

Prop. l978/79:180 . 173

sättning. som den uttrycks i skollagen. i skolförordningen. i läroplanen och i olika utredningar har Linder de senaste decennierna i huvudsak rått stor enighet. När det gäller tolkningen av den skrivna målsättningen och det därav betingade innehållet och arbetssättet i skolans inre arbete råder mindre enighet.

Lätt.rskolnätnndt'tt ilx'altttar lätt. .S'tortttnatts och Sol/alter? kuttlttlll/tt'l' in- stämmer i att skolans viktigaste uppgift är att främja 'arje elch allsidiga utveckling.

TCO anser att det kan anföras starka skäl för en ny diskussion om en ge- mensam målsättning för hela barn- och ungdornsskolan. Enligt TCO bör de övergripande målen för tttbildningsverksamhet innebära att all utbildning skall medverka till att åstadkomma en allsidig personlighetsutveckling för individen och en samhällsutveckling av värde för alla. l nuläget måste dock enligt TCO målen för grundskolan konkretiseras så att de blir verkligt användbara i skolarbetet.

("UF menar att grundskolan måste präglas av följande målsättningar: Demokrati. Utbildningen skall stimulera till ett demokratiskt tänkande och handlande samt träna eleverna att kritiskt granska information och för- hållanden i skola och samhälle.

Jämlikhet och solidaritet. Utbildningen skall medverka till att skapajäm— likhet nationellt och internationellt.

Ekologisk helhetssyn. Utbildningen skall lära eleverna att förstå samhäl- lets uppgifter och verksamhet. men också samspel mellan naturen. männi- skan och samhällsstrukturen.

Självförverkligande. Utbildningen måste ge möjlighet till självförverkli- gandc. som är grunden för demokrati och levande samhällsarbete.

FPU framhåller att kunskapsmålet måste ha en självklar plats bland de grttndläggande målen för skolan.

RRV beklagar frånvaron av ansatser när det gäller att få lärt'rplancns övergripande mål beaktade i det praktiska skolarbetet.

Länsskttlnt'itnttdt't'tta i Kalmar och .It'ittttlattds lätt pekar på bristen på överensstämmelse mellan mål och måluppfyllelse. Länsskolnämnden i Kalmar län anser att det beror på bristande resttrser när det gäller lokaler. läromedel och materiel.

Lättxskolttt'itttnder/tu i Gotlands och Jättttluttds län varnar för alltför högt ställda mål. som lätt skapar en känsla av vanmakt hos både lärare och elever.

Sttt'ialrtyrulsutt finner det angeläget att skolan redan på ett tidigt stadium tränar eICVerna och ger dern uttrycksmedel och den självkänsla som be- hövs för alt kunna delta i samhällsarbetet.

Lättsslxu/ttt'itttttdt'rtta i Storkltolttts och Älvsborgs lätt anser att förslaget strider mot det grundläggande mål för skolan som innebär att varje elev skall ges möjlighet till individuell intresse— och personlighetstttveckling.

Lättxxkrtlttätttttdutt i Stockholms lätt anser vidare att grundskolans mål i ett större sammanhang för närvarande ter sig alltför diffusa. Den föreslag- na tttbiIdningsplaneringen grundar sig i för hög grad på pedagogiskt svårde- finierbara_iämlikhetsmål och jämställdhetsideer. Enligt nämndens uppfatt- ning måste dessa olika mal erhålla en mer stringent tolkning i första hand i pedagogiska och metodiska termer.

• Sida 174
•  Original

Prop. 1978/79:180 174

1.6 Principen om en sammanhållen grundskola

Endast ett fåtal remissinstanser tar mer ingående upp frågan om sam- manhållen grundskola. De flesta remissinstansers åsikter framgår av deras förslag till tillval (avsnitt 7).

Kommunistisk ungdom, SECO samt Eleijft't'rbuttdet är positiva till en helt sammanhållen grundskola.

Skellefteå kommun finner det riktigt urjämställdhetssynpunkt att förslag läggs om en mer sammanhållen grundskola.

Statskontoret anser att behovet av radikala åtgärder och förändringar. framför allt vad gäller de könsbundna och socialt betingade tillvalen på högstadiet. är väl dokumenterat. ] likhet med SÖ finner statskontoret det också angeläget att — åtminstone på sikt — skapa bättre förutsättningar för en övergång till en mer sammanhållen grundskola.

Länsskolttämttden i Norrbottens län menar att de föreslagna åtgärderna inte är tillräckligt radikala för att i praktiken leda till reella förändringar.

Lidingö kommun och Historie/limmas riksjit'rt'nittg avstyrker förslaget om en mer sammanhållen grundskola.

Länsskolttätnttderna i Uppsala och Älvsborgs lätt. MUF samt RHS för- ordar i stället att valmöjligheterna utökas.

Länsskolnämttdett iÄlvsborgs lätt framhåller att samtidigt som ett ut- ökat tillval genomförs så måste kravet på en likvärdig utbildningsstandard över hela riket upprätthållas. En sådan garanti kan åstadkommas genom att en baskurs eller grundkurs utformas konkret. t.ex. som lärobok. och bestäms för landets alla skolor.

RHS anser att nya tillvalsämnen med varierande inriktning måste infö- ras. I dagens skola är de icke-teoretiskt inriktade eleverna de mest miss- gynnade i fråga om valmöjligheter.

Länsskolnäntttden i Hallands lätt. Sala och Göteborgs kommuner samt Folkpartiets kvinnoförbund anser att en individanpassad skola. som varit en av parollerna för detta läroplansarbete. förutsätter differentiering och går inte ihop med en strävan mot ännu större enhetlighet.

Göteborgs kottttnutt delar uppfattningen att nuvarande förhållanden vid val till alternativa kurser är otillfredsställande men anser att man bör kun- na komma tillrätta härmed på annat sätt än genom att slopa detta system. En förstärkt informatiom till föräldrar och en effektiv studievägledning kan vara ett sätt att komma ifrån de påtalade svårigheterna.

Länsskolnämttdett i Stock/toltns lätt påpekar att ett sammanhållet hög- stadium inte är något allmänt omfattat samhällsmål. Nämnden konstaterar vidare att krympta tillvalsmöjlighcter och ökad teoretiscring inte automa- tiskt kompcnseras av valfrihet inom de olika ämnena i kombination med ett förändrat arbetssätt. Nämnden är angelägen att med utgångspunkt i en pedagogiskt förankrad verklighet diskutera den framtida skolans utform- ning med SÖ:s läroplansförslag som utgångspunkt. Jämlikhetsmälet för samhället låter sig förhållandevis lätt omsättas i ekonomiska och organisa- toriska beslut och åtgärder. medan man hittills inte lyckats formulera jäm- likhetsmålet i pedagogiskt entydiga termer. Enligt nämnden innebär jäm- likhet på skolans område att man bereder alla elever. oavsett härkomst. kön och bostadsort. samma studierrtöjligheter inom den obligatoriska sko- lan. Läroplansförslaget är enligt nämnden bristfälligt förankrat i pedago- gisk forskning rörande differentieringsproblematikens innehåll och utform- ning.

Lt'ittsskolnt'itttttdett i Kristianstads lätt noterar att utredningen har inrik-

• Sida 175
•  Original

Prop. 1978/79:180 ' 175

tat sig mot ett mål — den helt sammanhållna grundskolan — vilket ligger utanför utredningsuppdraget. .

Länsskolnämnden iStoekholms lätt befarar att om direktiven inte bundit SÖ till kravet att framlägga ett förslag innebärande fortsatta möjligheter att studera ett andra främmande språk. SÖ redan nu skulle ha försökt att ta steget bort från B-språksundervisning i grundskolan.

Statskontoret föreslår att gymnasieutredningen får i uppdrag att ingåen- de pröva studieorganisatoriska förutsättningar och konsekvenser för en gymnasieskola. där eleverna inte har läst något av B-språken i grundsko- lan.

Länsskolnämnden i Hallattds lätt anser det viktigt att vi så långt som möjligt har en sammanhållen skola med lika möjligheter för alla. Nämnden anser det emellertid lika viktigt att skolan tar hänsyn till varje enskild elevs verklighet — att skolan blir elevanpassad. En lämpligt avvägd anpassning till elevernas önskemål ser nämnden som nödvändig för att man skall kun- na komma tillrätta med den oro som särskilt högstadiet nu präglas av.

Linköpings kottttttun poängterar att den jämlika skolan aldrig får bli en synonym till den likriktade skolan. Skolans och tttbildningsväsendets bi- drag till ökad jämlikhet bör mera konsekvent än hittills ligga i att dels deli— niera basfärdigheterna. dels verka för dessa.

Moderata kvinnoförbundet framhåller att alla elever skall ha rätt till en likvärdig utbildning. Men detta kan enligt förbundet självfallet aldrig få in- nebära att alla måste ha samma utbildning eller att de skall nå lika resultat.

RHS anser att valfriheten efter högstadiet — som kan aktualiseras av elevens ändrade planer. senare mognad eller andra skäl — bör garanteras genom förbättrade och smidiga kompletteringsmöjligheter både under och efter högstadiet.

Riksföreningen för lärarna i tttatentatik. fysik och kettti anser att någon form av nivågruppering är nödvändig för skoltrivsel och för rimliga studie- resultat på högstadiet.

1.7 Hjälp till elever med svårigheter

Svenskaförbundetför specialpedagogik konstaterar med tillfredsställel- se att ett specialpedagogiskt synsätt skall prägla allt arbete i skolan. Läro- plansförslaget ger i många avseenden de organisatoriska förtttsättningarna för att elever med särskilt behov av stöd och stimulans skall kttnna få en god personlighetsutveckling.

Norrköpings kommun beklagar att den av SIA föreslagna utbildningen i specialpedagogik för alla lärare icke kom till stånd och vill understryka vikten av att fortbildningen inte bara ges ökade resurser utan också starka inslag av specialpedagogisk natur.

Länsskolnämttderna i Uppsala och Kopparbergs lätt. SAF samt Mode- rata samlingspartiets kvittnoft't'rbund betonar det självklara i att skolan skall stödja elever med sämre förutsättningar.

SAF påpekar att stora spännvidder i kunskaps- och mognadsnivå bland eleverna gör det svårt för läraren att finna arbetssätt och ämnesstoff som känns motiverande för alla. Mer studiebegåvade elever finner undervis- ningen meningslös och börjar att vantrivas. Andra elever får svårigheter att följa den för dem alltför teoribundna undervisningen. Båda dessa grup- per av elever måste enligt SAF uppmärksammas och stödjas.

Lättsskolttämttdett i Stut'kltt.tlttts lätt. Eda kommun och FPU betvivlar

• Sida 176
•  Original

Prop. 1978/79:180 [76

att förslaget med dess ntIVarande innehåll aktivt kan hjälpa svag-presteran— de elever att bättre acklimatisera sig i dagens skola.

[_änsskt;lnt'itntulen i .S'toekholms lätt vill varna för en övertro pa ett för— ändrat arbetssätt såsom varande lösningen på en stor del av grundskolans problemkomplex.

Stu'ialstyrelsen och statens ittt'atulrarverk framhåller de invandrade fa- miljernas problem och att de utgör en grttpp som ofta behöver speciellt stöd. Socialstyrelsen vill rikta uppmärksamhet på att även familjer. som har bott i Sverige en längre tid samt även elever. som är födda av utländska föräldrar men har vuxit tipp i Sverige. ofta har stora problem att tillgodogö- ra sig undervisningen.

Sot'ialstyrelsen betonar vidare att det är speciellt viktigt att elever från problemfamiljcr och invandrarelever tränas att utveckla sina kommunika- tionslärdigheter. Socialstyrelsen vill även framhålla att elever med multi- pelproblem som kanske inte kan klaras inom den vanliga klassens ram. i jämlikhetens tecken bör få den ttppmärksamhet och det stöd som ger dem ökat utbyte av skoltiden och möjligheter att etablera sig på arbetsmarkna- den.

Statens handikappt'äd och De handikap/mdes riks/örbtttul påpekar att de handikappade eleverna bör få särskilt stöd. samt att undervisning om handikappfragor ges.

Statens handikapprt'id finner det anmärkningsvärt att förslaget så knapp- händigt berör handikappades situation i den nya skolan. Rådet förutsätter att det blir en omsorgsfull presentation av handikappfrågorna och klara an- visningar vad gäller olika bandikappgruppers särskilda behov i den andra del av läroplanen som aviseras. Rådet understryker betydelsen av att frå- gor om handikapp behandlas i sitt sakliga sammanhang och på ett naturligt sätt ingår i olika ämnen. Rådet påpekar att kunskap om handikapp kan bi- dra till att skapa positiva attityder mellan handikappade och icke handi- kappade. Rådet förespråkar en ökad integration av handikappade i skolan inte minst för att ge icke handikappade insikt i handikappades situation.

Gymnasieutredningen och LO konstaterar att omkring sex procent av eleverna f. n. avbryter stttdierna i grundskolan innan de har gått nio år eller deltar i undervisningen i mindre omfattning än normalt. En ännu större grupp ungdomar uppger i olika undersökningar att de vantrivs i skolan. Det är enligt instanserna särskilt viktigt att grundskolan ger just dessa grupper ett bättre utgångsläge och att skolan framför allt grundlägger en positiv inställning till både fortsatt utbildning och yrkesverksamhet. för att därigenom motverka utslagning av elever. LO påpekar i detta samman- hang att arbetslivet skall utnyttjas som en resurs i skolarbetet. Detta leder till ökad motivation som bör kunna motverka sortering och utslagning.

1.8 Samverkan skola—samhälle

Länsskolnämtiderna i Kalmar och Göteborgs och Bohus lätt. AMS, sta- tens personalnt'itnntl. Skellefteå. Storutttans. Sollefteå. N_vbro och Norr- köpings kommuner m.jl. Kommunistisk ungdom samt Svenska kyrkans ut- bildningsnämnd betonar att skolan ej får vara en sluten institution och att en Öppen attityd mot samhället är nödvändig.

Storutnans kommun påpekar att med en ökad öppenhet mot samhället från skolans sida blir skolans mål och medel en fråga inte bara för lärare. elever. föräldrar och utbildningspolitiker utan i ökande grad också för or- ganisationer. institutioner och arbetsliv.

• Sida 177
•  Original

Prop. 1978/79: 180 ' 177

Svenska kyrkans utbildat'tt,gv.vtu'irnml framhåller att många som har skolan som daglig arbetsplats ger uttryck för hopplöshet. brist på mening och håg- löshet. En del av skolans meningslöshet torde bero på elevernas bristande delaktighet i och erfarenhet av arbetsliv och produktion.

Länsskttlnr'itnntlen i Uppsala län påpekar att skolan har ett arbetsliv för sig. Men den är samtidigt en förbet'cdelsetid för elevernas kommande ar- betsliv. Den måste följaktligen ta fasta på att skapa arbetsformer för ett samhällsinriktat arbete. Det föreliggande förslaget har enligt nämndens mening också markerat stora ansatser för en sådan utveckling.

I.c'i/t.t'skt)ltu'itnna'ett i l-'ii.t'terbotletts [(in framhåller att grundskolan endast utgör en del av det offentliga utbildningssystcmet och därför maste ses i samband med övriga utbildande och utvecklande insatser som sker i hem och samhälle före. parallellt med och efter grundskolan. Om skolan skall fungera på ett tillfredsställandc sätt är det nödvändigt att dess mal. arbets- former och prestationer är i samklang med de krav samhället i stort har. dvs. den miljö skolan har att verka i.

Länsskolnämntlen i Norrbottens [(in anser att det är positivt med ett ökat inflytande från grupper utanför skolan.

Aktiv ungdom understryker föreningslivets betydelse. Föreningarna be- driver en värdefull. fostrande verksamhet och har stora möjligheter att ta till vara och utveckla elevernas aktivitetsbehov. lnotn föreningslivet kan i stor utsträckning eleverna ges tillfällen att praktiskt tillämpa skolans kun- skaper.

LO anser att SSA-råden bör ges ökade resurser för sina insatser för att organisera de ökade kontakter med arbetslivets företrädare som avses.

Statens personulnämtul framhåller att kontakterna med arbetsliv och samhällsliv bör utgå från det lokala planet. Det bör enligt nämnden ingå i de statliga myndigheternas ansvar och åligganden att i erforderlig utsträck- ning bereda möjligheter för kontakter med skolan.

CUF påpekar att skolan måste ge eleverna tillfälle till egna upplevelser och på så sätt förbereda de studerande för deras verksamhet i ett yrke. som familjemedlemmar och sotn deltagare i den demokratiska processen. Därför måste enligt CUF samhällets målsättningar och verksamhet av- speglas i utbildningen.

Statens ungtlotnsrt'id anser att utveckling genom samverkan mellan sko- la och samhälle inte bara bör ensidigt innebära att samltällsutvecklingen påverkar skolan. Skolan bör också vara inriktad på att påverka samhället.

Kommunistisk ungt/ont framhåller att skolan är långt ifrån isolerad från resten av samhället. Det övriga samhällets problem kommer också att visa sig i skolan. Så länge ntan inte löst samhällets problem. så länge kan man inte lösa skolans problem och få en skola uppbyggd på arbetarklassens värderingar och synsätt och med demokratiska arbetsformer.

Förbundet Vi Unga anser att om skolan i dag har problem kan inte orsa- kerna enbart bero på vad som hänt på skolans område. t. ex. förändrat tim— tal för vissa ämnen och införandet av engelska på lågstadiet. Orsakerna måste enligt förbttndet ligga i att skolan inte kan tackla löljderna av sam- hällets nya sätt att fungera.

1.9 Deeentralisering

I..ättsskolnämndertta i Sin/ermanlands, Kalmar. Hallands. Göteborgs och Bohus. Orebro och Västmanlands län. UHA. statens pc'rStHut/nämnd. statens kulturråd. statskontrollkommitten. ji)Ikbilclningsutredttingen. 13 Riksdagen 1978/79. ] saml. Nr 180

• Sida 178
•  Original

Prop. 1978/79:180 l78

SACO/SR, SA F. Svenska k'tunmun/Firbundet. Luleå. Skalle/led. Stor- umans. Soile/led. Norrköpings och Södertälje kommuner m.fl.. Lands— tin;:.s;/i'irl7utulel. Kommmtistixk ungdom. (.'enler/mrtietx krin/lo/iirlnuul. SECO. Svenska kyrkans utbildnings/t(int/ul. Samkristna skolnämnden samt Riksföreningenför lärarna imatematik. _/_'v.s'ik och kemi är positiva till den ökade decentralisering som förslaget innebär.

Länxxkt»Inämnden iHallam/s län tillstyrker ett vidgat lokalt beslutsfat- tande vid planering av undervisningen. Detta kan främst förverkligas ge- nom förslaget om möjligheter till vissjämkning av veckotimtalen inom sta- dierna samt genom förslaget om för de tre stadierna gemensamma huvud- moment. Nämnden anser att den föreslagna vidgningen av den lokala be- slutsrätten i detta avseende bör kunna förenas med principen om ett enhet- ligt skolsystem och en likvärdig utbildningsstandard. Det förutsätts därvid att basfärdighetsträningcn ges tillräckligt utrymme.

Länsxkolnämnden i Örebro län anser att en väsentligt ökad frihet för den enskilda skolan att utforma sin undervisning både med avseende på timtal och kursinnehåll är nödvändig för att komma till rätta med de konserveran- de och styrande effekter en detaljreglerad läroplan har.

Statens pers:malnänuu/ framhåller att endast genom lokalt utvecklings- arbete kan lärarna. skolledarna och annan skolpersonal uppleva föränd— ringen som liggande ocksa i deras intresse. Föreliggande förslag är enligt nämnden inte slutpunkten i en utveckling utan en etapp till ett vidare arbe- te som salunda väsentligen bör ske på det lokala planet.

Sun-tkristna skolnämnden bejakar en viss decentralisering av ansvar och beslutsfunktioner. Nämnden vill emellertid reservera sig mot de mycket långtgående befogenheter som föreslås bli överlämnade för lokalt avgöran- de rörande innehållet i undervisningen och som ser ut att resultera i mer el- ler mindre lokala studie/kursplaner.

UHÄ och statskontrollkonunitten anser att skolan i dag är alltför detalj— reglerad. ett faktum som bl. a. hindrar det nydanande pedagogiska arbetet.

Länsskolnämnclen ilx'ulmar län och Storumans kommun anser att en de- centralisering av ansvar och beslutsfunktioner inom skolväsendet bör kun- na öka förutsättningarna för måluppfyllelse. Möjligheterna att anpassa skolverksamheten till eleverna blir större. Personalens. elevernas och för- äldrarnas engagemang för arbetet i skolan bör kunna ökas och skolans verksamhet därigenom successivt förbättras.

Liinsskt>lniimnden iGöteborgs och Bohus län. statens kulturråd, TCO. SAF. Lidingö och Stockholms kommuner. ('.—enterpartit'ts ki'intuzfi'irhmul'. Moderata samlings/mrtiets krinno/örbuml. Svenska kyrkans utbildnings- nämnd. Samkristna skolnämnden samt Föreningen lärare [ samhällskun- skap framhåller risken att olika kommuner kan få olika utbildningsstan- dard. SAF poängterar att man mäste beakta det övergripande kravet på en för hela landet gemensam utbildningsstandard i grundskolan samt kravet på en för alla elever i stort gemensam referensram. En ny läroplan för grundskolan bör kombinera den lokala friheten med de övergripande kra— ven påen gemensam grundutbildning för eleverna.

.S'tot'kholmx kommun påpekar att en ökad frihet att utforma undervis- ningen utc på skolorna ställer höga krav på planering. Det är därför viktigt att decentraliseringen följs av en bred information och en massiv fortbild- ningsinsats till alla berörda.

Sollefteå och Lidingö kommuner. kommunistisk ungdom samt Riksfä- reningenjör lärarna i matematik,f)'.vik och kemi framhåller att en ökad de- centralisering innebär ökade arbetsuppgifter för många grupper och där- medökade kostnader som måste täckas.

• Sida 179
•  Original

PI'Op. l978/79:180 _ _ 179

Länsskolnämnden i Södermanlands län anser att en ökad lokal frihet bör användas till att öka de icke—teoretiska inslagen i arbetet. Därigenom bör det bli möjligt att i ökande utsträckning göra skolarbetet mera me- ningsfullt. för alla elever.

Statskontrollkommiuen förordar att de lokala skolorganens inflytande över tjänstetillsättningsfragor avsevärt förstärks.

Svenska kyrkans utbildnings/lämnd framhåller att det inte är helt opro- blematiskt med en decentraliserad skola om detta samtidigt medför att en offentlig diskussion om skolans mål. innehåll och arbetssätt därigenom blir mindre intressant för massmedia.

1.10 Elevernas aktiva medverkan

Länsskobzämnden i Uppsala län anser att det inom klassens och därnäst arbetsenhetens ram bör vara möjligt att åstadkomma stor variation och att ge elevers självverksamhet en reell chans. Även för vuxna är det mindre pressande att få begränsa antalet relationer till färre personer. som man mer ingående kan lära känna.

Länsskolnämnden iBlekinge län betonar att ökad konkretisering och verklighetsanknytning av skolarbetet är viktiga strävanden. När man talar om att ge eleverna tillfälle "att i arbetet med för dem angelägna frågor till— ägna sig de begrepp. kunskaper. färdigheter och värderingar de behöver för fortsatt självständigt kunskapssökande" måste man enligt nämnden be— akta att eleverna dock har både rätt till och behov av lärarhandledning för att hjälpas till utveckling enligt grundskolans målsättning.

Lr'insskolnc'imnden i Kopparbergs län anser att det är bra att eleverna skall få medansvar. Samtidigt måste skolan också komma fram till ett så— dant arbetssätt att eleven tränas att successivt ta ökat ansvar för sitt eget arbete. Skolframgängen skall inte i första hand vara ett resultat av vuxnas övervakning. utan av elevens medvetenhet om studicarbetets betydelse för hans möjlighet att forma sin egen framtid.

Ludvika kommun tillstyrker att eleverna ges verklig möjlighet att påver— ka skolarbetets innehåll och inriktning.

Karlstads kommun påpekar att skoldemokratin utgår från elevernas eget intresse och engagemang och kan tillämpas i t. ex. elevvårdsarbete, klass— råd och elevfackligt arbete. Det är enligt kommunen viktigt att skolor och kommuner ger ett ökat stöd åt det elevfaekliga arbetet, samt att skolan åläggs ett ansvar för att eleverna får demokratisk träning. Formerna härför bör dock utredas vidare.

Moderata samänga-partiets kvinnojärbmtd anser att eleverna skall vän- jas vid att få större ansvar allteftersom de blir äldre. Ansvaret kan börja med skolmiljön och närmiljön och kamrater. Senare kan de delta i för sam- hället viktiga funktioner som t. ex. vård av gamla och barn. Ansvar kan en- ligt förbundet aldrig läras med låtsasverksamhet.

Unga ärnars riksförbund framhåller att ett ökat elevinflytande medför att elevernas ansvar för sin skolsituation ökar. Vidare tillför eleverna skol- arbetet viktiga erfarenheter. Elevdemokrati måste enligt förbundet också ses som en träning och förberedelse för att eleverna i vuxenlivet skall kun— na göra insatser för att demokratisera arbetslivet och det övriga samhället. Det är därför viktigt att demokratin i skolan är verklig. avgörande och me- ningsfylld. Genom ett ökat elevinflytande fostras också barnen till hänsyn och tolerans för andras åsikter och till respekt för gemensamt fattade be- slut.

• Sida 180
•  Original

Prop. l978/79:180 180

.S'amkrixtna .vkolm'innulun påpekar att det måste vara en riktpunkt och en strävan att alla i skolan får tillfälle att uppleva den som en meningsfull ar— betsplats. Manga elever har i dag en attityd till skolan som präglas av främ- lingsskap och hopplöshet. En förutsättning för en positiv utveckling är en- ligt nämnden att elever och skolpersonal får reella möjligheter att tillsam- mans lösa problem som uppstår i den dagliga arbetssituationen. Att få ta ansvar för skolmiljöns utformning. fa insyn i ekonomiska spörsmål och få delta i planering av den egna verksamhetens innehåll och arbetssätt är någ- ra faktorer som skulle kunna bidra till ett större ansvarstagande i skolan och därmed till större motivation och tillfredsställelse.

1.11 Samband mellan utbildningsval och social bakgrund

Liinxskolniimndc'n i Kalmar liin betonar starkt att verksamheten i skolan ska bidra till att utjämna skillnaderi villkor och livsbetingelser mellan indi- vider och grupper i samhället. Lika viktigt är det att skolan har beredskap och resurser sa att varje elev kan utveckla sin förmaga.

ll-lodurala somlingspartials krinnoji'irlmnd framhåller att skolan mäste satsa på alla barn. Annars kommer begåvade barn från hem utan utbild— ningstradition att drabbas hårt. Vi kommer då heller aldrig att a en ut- jämning av den Sociala snedrckrytcringen till högre utbildning.

Luleå kommun anser att undervisningen börförändras så att negativa ef- fekter för elever från vissa sociala miljöer inte uppstår. De existerande mönstren för inställningen till utbildning maste brytas. En förändring i det- ta avseende ökar skolans möjligheter att skapa en personlighetsutvecklan- de miljö. Om detta ska vara möjligt maste skolan inrikta sina ansträngning- ar pä att i undervisningen ta in elevernas erfarenheter och utifran dessa bygga vidare. sa att undervisningen blir verklighetsanknuten och i vidare mening konkret. Utifrän detta kan då växa fram ett arbetssätt som bygger på allas erfarenheter och som leder fram till en förståelse för individernas skilda utgångspunkter och förutsättningt'tr.

Rik.v/i'irbtimlet [lem och Skola förmodar att det man fran SÖ:s sida i första hand avser med jämlikhet är att ttpphäva sambandet mellan elevens sociala bakgrund och elevens skolprestation. elevens val av tillvalsämnen etc. Däremot bekymrar man sig föga om den ojämlikhet som består i att eleverna i skolan lär sig olika mycket och att de väljer skilda fortsatta ut- bildningsvägar som leder till livskarriärer som innebär större eller mindre social framgång. Skälet till att förbundet starkt betonar vikten av baskun- skaper för alla är den allt större medvetenheten om att den mest uppröran- de ojämlikheten i dagens skola är. att många elever har stora och irrepa— rabla kunskapsblottor i elementära avseenden. Detta handikapp i skolan förlängs till en social och psykologisk vanmakt under resten av livet — och bidrar till att lägga grunden till ett negativt socialt arv för nästa generation.

Liinsskolm'immlcn i [x'ristiunxlau's liin noterar att begreppen jämlikhet och jämställdhet i debatten om utbildningsfrågor vidgats från sitta ur- sprungliga betydelseomraden — t.ex. ekonomiska och sociala förhallan- den samt tillgang till utbildning — till att omfatta studiemässiga förutsätt- ningar samt intellektuell och prestationsmässig kapacitet hos den enskilda individen. Den enskildes möjligheter att tillägna sig kunskaper och färdig- heter framställs i populärdcbatten som huvudsakligen betingad av den so- ciala miljön.

Pa punkt efter punkt i SÖ:s utredning konstaterar nämnden. hur be- greppsförskjutningar har paverkat förslagen och givit dem en utformning.

• Sida 181
•  Original

Prop. 1978/79:180 . 181

som strider mot praktiska erfarenheter av villkoren för framgångsrik ut- bildningsverksamhet.

1.12 Könsroller

Emmaboda kommun finner att könsrollsfragtrrna beretts betydande och framträdande roll i förslaget. Kommunen vill understryka vikten av att könsrollsfrågorna behandlas i skolan men vill samtidigt med omtanke om barn i olika situationer varna för en alltför stark betoning. Man ska i skol- arbetet pä ett naturligt sätt motverka de könsfördomar som finns.

Folkpartiets kvinnofi'irbuml ser det som mycket positivt att man i det nya läroplansförslaget poängterat vikten av att komma bort från det tradi- tionella könsrollstänkandet. Här kan de obligatoriska ämnena hemkun- skap. tcxtil- samt trä- och metallslöjd. teknik och maskinskrivning spela en avgörande roll för att påverka attityder.

Socialt/cmokrariska kvittno/i'irhmrdet är positiva till att så mänga av de förslag som kommit fram ur debatten om jämställdhet nu får sin konkreta lösning. Detta kommer att väsentligt bidra tilljämställdhetssträvandena.

Statens pers:rna/nämnd betonar att beträffande inriktning för jämlikhet har skola och förskola ett viktigt ansvar för att påverka attityder. Det är allmänt erkänt beträffande jämställdhet mellan kvinnor och män att på- verkan under de tidiga åren har stor betydelse. Enligt nämndens erfarenhet från jämställdhetsarbetet inom den statliga sektorn är det sälunda inte en- dast en fråga om upplysning utan om att medvetet och metodiskt organise— ra arbetet pä ett sådant sätt att traditionellt rolltagande undviks.

Fredrika Bramurfi'irbnndur konstaterar att barn tar intryck av vad de ser i sin omgivning. Skolan bör därför göra sitt yttersta för att ge barnen goda förebilder med lika fördelning av kvinnor och män på alla nivåer och i alla ansvarsgrupper. Om skolans satsning pajämställdhct ska ge resultat. mäs- te den baseras p'a det verklighetsunderlag. som skolans egen personal ut- gör. De lokala skolmyndigheterna bör också sträva efter att SSA-raden fär en jämn könssammansättning. Förbundet förordar dessutom att samtliga blivande lärare genomgår en tvärvetenskaplig könsrollskurs pa 10 poäng. Förbundet framhäller ocksä att en effektiv och sakkunnig granskning av lä- romedlen frän könsrollssynpunkt fortfarande är nödvändig. Så länge som en stor del av skolans lärare är omedvetna i könsrollsfrägor fungerar inte en granskning gjord av lärare och elever. Förbundet föreslär därför att den centrala granskningen av läromedlen frän könsrollssynpunkt äterinförs.

ll-Iotlcrala samlingsparrit'ls kt'introfi'irbmrd finner det ytterst förnärman- de att SÖ i sitt resonemang på denna punkt blandar ihop begreppen jämlik- het och jämställdhet.

.Iämlikhet i skolan är ju att skapa jämlika förutsättningar för alla elever att Utvecklas oberoende av var de bor i landet.

Jämställdhet mellan män och kvinnor är vad som behandlas i detta av- snitt. Skolan har givetvis en oerhört stor uppgift i att stödja och leda elc- verna sa att de kan välja den utvecklingsväg som synes stå i bästa sam- klang med deras samlade förutsättningar. oavsett deras kön.

1.13 Skolan och kulturlivet

SÖ framhäller i sitt förslag att skolarbetet bör skapa medvetenhet om det kommersiella kulturutbudet. de krafter som ligger bakom detta och de vär-

• Sida 182
•  Original

Prop. 1978/79:180 l82

deringar som speglas i det. Eleverna bör ocksä uppmärksammas pä de al— ternativ som finns. Länsskolniimnderna iBleki/tge. Skaraborgs och Norr- bottens län. Helsingborgs. Nybro och Lidingö kommuner samt Utbild- ningsniimnden [ Värmlands läns landsting instämmer i dessa tankegångar. Utbildningsnämnalen i Värmlands läns landsting betonar att den kommer— siella kulturen ödelägger mycket av skolans positiva inverkan och effekter. Nämnden anser att inom ramen för den samlade skoldagen bör ett nära samarbete med ideella organisationer och folkrörelsen utvecklas.

Helsingborgs kommun framhäller vikten av att hälla vår egen gamla tra- ditionsrika kultur vid liv. Detta har stor betydelse för gemenskapen i sam— hället.

Länsskolnt'imnden i Skaraborgs liin och Nybro kommun noterar de eko- nomiska svårigheterna i samband med deltagande i olika kulturaktivitetcr. Nämnden päpekar dock möjligheterna att utnyttja de musik- och teater- grupper som finns på det lokala planet. Även invandrare och den äldre ge- nerationen har mycket att ge i det här sammanhanget.

Västerås kommun anser att utbudet av barn- och ungdomskultur mäste diskuteras med skolans elever. deras föräldrar och de ansvariga för kultur— verksamheten inom kommunen.

[ läroplansförslaget betonar SÖ att barn frän skilda miljöer i skolan mäs- te fä stöd att utveckla sitt eget kulturella mönster. Länssk(,tlniimnden i Älvsborgs län och Västerås kommun instämmer i värdet av detta.

[.änsskolnämnden iÄ/i'sborgs län framhäller dock att skolan inte kan stödja kulturella mönster som star i strid med skolans övergripande mål.

SÖ understryker ocksä att skapande verksamhet erbjuder barn och ung- domar manga tillfällen till kontakt och gemenskap och att den därför har stor betydelse för deras sociala utveckling.

Centerns un_m/omsj/i'irbund delar denna uppfattning. Inte minst har sko- lan en viktig uppgift för att ge eleverna en ökad stimulans till läsning av skönlitteratur.

Kritiska synpunkter framförs av nägra instanser. 'I'C'O anser att SÖ i sitt förslag försummat konst- och kulturområdet. (')r— ganisationen framhäller att eleverna mäste fä tillfälle att studera och aktivt undersöka och analysera kulturyttringar. Utbildningen ska verka för allas möjligheter till ökad kulturell aktivitet under hela livet

Även Emmaboda kommun linnet att SÖ för lättvindigt ber'ött skolans kulturella utbud. Kommunen anser att förslaget bör ornfattac n mer kon- kret anvisning om ökad satsning pä olika kulturella aktiviteter i skolans

'ardagsliv.

Liittsskolniimndett i Kalmar ((in och t'l'Iotlerata samlings/lartiets kvinno— _fi'irbund reagerar mot användandet av "kommersiell" som beteckning pä dälig kultur. Förbundet noterar att det är svart att finna nägon kultur med nägon nämnvärd spridning som inte är kommersiell.

2 Hem-Skola-Samhälle

SÖ:s förslag om samverkan hem—skola—samhälle tillstyrks av social— styrelsen, liinsskolnämnden i Kronobergs län. Lulea'. l-"iitjiii. I.inkö,-,itt_t.'s och Lit/inta? m../l. kommuner.

Sotitt/styrelsen kräver bättre förutsättningar för föräldramedvcrkan i skolan. bl. a. möjlighet till ledighet fran arbetet. barnpassning och tolkser- vice. Styrelsen betonar vikten av förbättrade relationer mellan skolan och

• Sida 183
•  Original

Ptop. 1978/79: 180 . 183

invandrarföräldrar. Samverkan förskola—skola—fritidshem. är viktig ef- tersom den ökar förutsättningama för en helhetssyn på barnets utveckling. Slutligen vill styrelsen ha utökade och breddade samverkansformer SÖ—socialstyrelsen.

TCO. SACO/SR och LO understryker det positiva med föräldramedver- kan i skolans verksamhet. Men TCO och LO poängterar också att föräld- rarna måste ha rätt till ledighet från arbetet för att kunna delta i skolverk- samheten. Även SACO/SR framhäller det nödvändiga i att föräldrarna får ekonomisk ersättning för det inkomstbortfall som uppkommer om de ska medverka i skolans verksamhet.

Följande instanser ställer sig helt eller delvis kritiska till SÖ:s förslag angående samverkan hem—skola—samhälle: Länsskolnämnderna i Krono- bergs och Jämtlands län. statens kulturråd. Helsingborgs. Nybro. Norr- köpings och Stockholms kommuner, Utbildningsnt'imnden i Värmlands läns landsting. Kristen l.)emokratisk Ungdom. Riksförbundet Hem och Skola. Sveriges kristna ungdomsråd samt I-listorielt'irarnas riksförening.

Länsskolnt'imnden i Kronobergs län konstaterar att SÖ:s förslag saknar en djupare problemanalys.

Länsskolnc'imna'en iJämtIands län anser att vad som uttalats i proposi- tionen om skolans inre arbete och utskottsbetänkande har i stort sett inte kommit till uttryck i läroplansförslaget. Därför bör aVsnittet omarbetas. Vidare anser man att SÖ i avsnittet om skolans samverkan med det omgi- vande samhället "anknyter till en föräldrad syn på skolan som institution i samhället". Avsnittet bör bl.a. relateras till den överordnade målsättning- en med skolans verksamhet.

Statens kulturråd menar att det finns alltför fä konkreta anvisningar om hur samarbetet med kulturlivet ska gä till. Rädet önskar tydligare anvis- ningar i SÖ:s kommentarer till kursplanerna.

Helsingborgs kommun och Sveriges kristna ungdomsråd förordar i mot- sats till SÖ att hemmen även i fortsättningen ska bära huvudansvaret för barnens fostran och vård. Ungdomsrådet tillägger att föräldrarna inte kan undgå detta ansvar genom att "hyra ut" dem till skolan.

Nybro kommun menar att SÖ:s förslag om tillvaratagande av föräldrar- nas kunnande och erfarenhet ären god tanke men menar att den samtidigt är svår att genomföra. utom kanske i enstaka fall.

Norrkt'ipings kommun anser att den politiska informationen i skolan. bl.a. frän de politiska ungdomsförbundens sida. har fält för litet utrymme i SÖ:s förslag. Kommunen anser det vara väsentligt att verksamheten när- mare formuleras i läroplanen.

Stot'kholms kommun har den uppfattningen att kontakter med det övriga samhället betonas synnerligen summariskt i SÖ:s förslag.

Utbildningsnämnden i Värmlands läns landsting understryker att SÖ borde ha antytt hur de organ i samhället som skolan ska samarbeta med kan medverka i planeringen och utvärderingen av skolarbetet.

Kristen Demokratisk Ungdom betonar att det fattas utgångspunkter syf- tande till att "skolan i samarbete med eleverna skapar en medvetenhet om människans plats i ett ekologiskt system och hennes roll som en socialt och etiskt ansvarig förvaltare".

Riksförbundet Hem ot'h Skola påpekar att SÖ:s förslag har brister i ana- lysen av hur samarbetet hem—skola ska fttngera. SÖ saknar en förmaga att sätta in samarbetet hem—skola i ett pedagogiskt-socialt sammanhang.

Man anser vidare att formerna för föräldrarnas roll vid en utvärdering av skolarbetet bör kttnna vidareutvecklas. Man menar att SÖ har en bristande

• Sida 184
•  Original

Prop. 1978/79:180 184

analys av hur föräldrarna ska tas i anspråk som en resurs i skolarbetet.

Slutligen pekar förbundet pä ett antal viktiga omraden som man anser skulle ha fått en fylligare skrivningi läroplansförslaget. Bl.a. hade man ve- lat ha en diskussion av hur man genom en decentralisering av beslutsfat- tande kan tillförsäkra olika grupper i skolan möjligheter att bevaka att den enskilda skolan formas till en god arbetsmiljö.

Sveriges kristna ungdomsråd menar att SÖ inte tillfredsställande har klargjt'trt kompetensfördelningen mellan hem—skola och socialvard.

His-tt;rielärarnas riksfi'irening har den uppfattningen att SÖ förtiger att det redan idag finns motsättningar mellan "invandrarelever" och svenska elever. Föreningen kräver en orientering om "invandrarelevernas" histo- ria och kulturella bakgrund. samt kunskaper om den historiska utveckling- en i Sverige föratt elever med utländsk bakgrund lättare ska kunna Smälta in i det svenska samhället.

3 Innehållet i skolans arbete, kursplanerna

3.1 Generella förslag och kommentarer rörande innehållet i skolans arbete

lnnehället i kursplanerna avses genom översynen få en starkare v e r kl ig h e t 5 a n k n y t n i n g. Värdet av denna understryks av länsskol- näntnderna i Kalmar. Blekinge, Hallands. Göteborgs t)('lt Bohus. Älvs- borgs. Skaraborgs. Västmanlands. Gävleborgs. Kopparbergs, Väster- norrlands. Jämtlands och Västerbottens lätt. delegationen för ungdomens s_vss't'lsöttningsfrågor. Centerpartiets kvinlto/örbtotd. Samkristna skol- nämnden och Sveriges skolkuratorers_lörening.

Länssk(.)/nämnden iHallands lätt påpekar att man dock inte kan se något samband mellan talet om verklighetsanknytning och de konkreta förslag som sedermera framläggs.

Delegationen för ungdomens sysselsättaingsf'rägor framhäller att ett sätt att uppnå en ökad vet'klighetsanknytning är genom kontakt med ar- betsliv och organisationer. Detta bör ges hög prioritet.

Samkristna skolnäntndett menar att en stor del av människorna i vårt land har en vcrklighetsuppfattning som är begränsad till det som kan Vägas och mätas. Nämnden önskar därför att verklighetsbegreppet i läroplanen utvidgas till att omfatta även tillvarons djupare dimension.

Verklighetsanknytningen har som konsekvens en ökad inriktning på stu- dier av de stora samlevnad s- och överlevnad sfrägorna i vårt samhälle och i världen i övrigt. Denna inriktning stöds av länsskolnämn- der/ta i Gotlands. Blekinge, Skaraborgs. Västmanlamls. Kopparbergs och Västerbottens lätt. Gävle och Linköpings kommuner. delegationer! för ungdomens s_t'sselsc'ittningsfrågor. li'letji'irbundet samt Sveriges skolkura- torersförening.

[ läroplansförslaget framhäller SÖ vi s s a k u n s ka p 5 o m rä d e n s 0 m speciellt viktiga bl.a.

Arbetslivsfrägor _.

Länsskolnämnden [ Skaraborgs län instämmer i SO:s tankegångar i det- ta avsnitt.

LO anser att arbetslivsfrägorna ska vara ett fonlöpande inslag i skolan. De måste därför behandlas mer utförligt i läroplanen. Arbetslivsfrågomas integrering i skolarbetet bör ges en sådan betydelse att ett särskilt huvud- moment utformas inom orienteringsämnena. Därutöver behöver övriga huvudmoment förses med en inledning om att eleverna måste aktiveras att

• Sida 185
•  Original

Prop. 1978/79zl80 . 185

ta reda pä vad kunskaper och färdigheter kan användas till i arbetslivet och hur man kan fördjupa dent i och efter skolan.

internationella fragor Dessa betonas avjitlkbildning.:sttlt't'tlttittgett.

Milji'wardsfri'tgor

Vikten av att dessa uppmärksammas understryks av soeittlstyrelsen. lättsskolttätttttdertta iÄlvs/tot'gs. .S'kat'altot'gs och lf't'istet'bttttetts lätt. _lolk- l'tiltlttittgsnlretlttingen. SSU. ("ett/etwarliets kvitttut/i't'rbund och av Sveriges sko/kut'atttt'ersjit't'enittg.

Sotitt/styrelsen ser som en angelägen uppgift att hos eleverna skapa medvetenhet om miljöns betydelse. bade vad gäller naturvärd och arbets- miljt'ifragor.

Lt'ittsskolttämnden i Älvsborgs län päpekat' att skolatt aktivt ska verka för att öka barnets vilja och förmaga att arbeta för en bättre närmiljö.

Trafikundervisning Lättsskoltu'ittttttlet'tta iÄlvsbot'gs. Skaraborgs. l-"t'istmanlands och Väs— ternorrlands lätt. brotts/i't't'eb_v_t.:gande rådet. statens trä/iksäker/tetsverk samt SS U betonar trafikundervisningens betydelse.

Lättsskttlttätttttden iÄ/vsbot'gs lätt anser att trallkkunskapen fatt en myc- ket undanskymd plats.

Lättsskttlttätttnden i Västtttattlattds lätt ser övningar i verklig trafikmiljö som exempel pä en sädan verklighets- och samhällsanknuten undervisning Som betonas i dagens skola. Tral'ikmiljön. som barnet upplever den i olika roller. bör utgöra stoff för ett laborativt arbetssätt. Länsskoltu'itnttden i Västernot't'lands lätt delar denna uppfattning.

Studie- och yrkesorientering i alla ämnen Lättsskolttätntulen i Gotlatuls lätt eftersträvar syo redan pä läg- och mellanstadiet. Nämnden anser att en förträfflig kontakt med arbetslivet vore att olika yrkesutövare kttnde komma in i skolan för att undervisa i "praktisk hemkunskap" och berätta om sitt arbetssituation.

Även SSU önskar syo pä läg- och mellanstadiet.

Länsskoltu'imttdett i tN'orrbottetts lätt relaterar till den nuvarande situa- tionen där samarbetet mellan syo och övriga aktiviteter i skolan fungerar dåligt och uttrycker en förmodan att det kommer att göra sä även i fortsätt- ningen.

Gymnasieutredningen säger att vikten a ' att eleverna blir medvetna om och studerar problem i arbetslivet inte framhällits tillräckligt i målen för orienteringsämnena. lnte heller i SÖ:s kommentarer till orienteringsämne- na har förhällandcn i arbetslivet fått den centrala plats som är önskvärd.

Vikten av syo päpekas dessutom av lättsskoltu'imttdertttt i Gt't'teborg och Bohus samt Västtttttnlands lätt OCh av Gävle kottttttutt.

Läroplansförslaget avses ge en förs t ä rk n i ng av d en nattt rv ete n— skapliga och tekniska inriktningen i skolans arbete. Att detta är ett lovvärt initiati ' anser länsskolnätnttdertut 1 Uppsala. Blekinge. Hul- lattds. Skaraborgs. Värtttlattds och Västerbottens lätt. UlIÄ. g_vtttnasie- utredningen. folkbildningsutredttittgett, TCO, LO, SAF. Svenska kont- tnttnjörbundet. Storumans. N_vbro och Not't'kt'ipittgs komtttutter. l—"I'U. Centerns kvinnoförbund. Svenska kyrkans utbildttingsnätttttd. Samkristna skolnätrttulen och Riks/limningenför lärartta i matematik. _fj'sik och kemi.

Lättsskolnt'imttden i l-"ärtttlands lätt finner dock det sätt på vilket SÖ sökt lösa denna uppgift otillfredsställande. Att på ett par rader söka betona äm- nets vikt är inte tillräckligt då det enda konkreta förslaget innebär en re- duktion av antalet undervisningstimmar.

• Sida 186
•  Original

Prop. 1978/79:180 186

Lättsskttlttätnnden i Västerbottetts lätt anser att förslaget tyvärr inte full— följs pä ett konsekvent sätt. Förslaget att alla elever ska ha ett inslag av teknisk oriettteringsku rs är bra men däremot bör natutorientering och sam- hällsorientcring ätskiljas. 'l'imresursen för matematik bör inte minska och tillvalsmöjlighet alternativt fördjupningskurscr av naturvetenskapligt och tekniskt innehåll ska kttnna erbjudas. Utbildnings— och fortbildningsinsat— ser för lärare bör komplettera förslaget.

UI—lÄ hävdar att matematik och de natttrvetenskapliga ämnena genom förslaget lätt en försvagad ställning. Vidare päpekar verket att det är vä- sentligt att eleverna far en stimulerande naturvetenskaplig undervisning pä grundskolans lag- och mellanstadium.

G_vtttttusieutredningen säger att en viss risk finns för att större lokal fri- het katt leda till en försvagning av natttrorienterande ämnen ätminstone pä grundskolans läg- och mellanstadium.

'I'C'O noterar att vissa naturvetenskapliga ämnen fätt vidkännas en mittd— re nedskärning av timtilldelningen. Desto viktigare är det dä att i kurspla- nerna. fortbildningen och i ut 'ärderingen ägna dessa för framtiden funda- mentala kunskaps— och lärdighetsomräden särskild omsorg. Ett sviktande intresse för natttrvetenskapliga och tekniska ämnen är allvarligt. Den före- stäcttde tekniska och natttrvctenskapliga tttvecklingett fär inte undandras den breda medborgerliga kontroll som krävs för framtiden.

SAF samt Nybro och Nort'kt't'pings komtttutter anser att de naturveten- skapliga ämnena inte förstärkts tillräckligt. Norrköpings kommun framhäl- ler att timmar skttlle kttttna överföras frän SO- till NO-blocket.

Storumans kommun har svärt att frigöra sig frän känslan att en viss tti— vellering drabbat de naturvetenskapliga ämnena i förslaget. Förutom att teknik förs till grttppen orienteringsämnen tttatt att timtalet ökar har mate- matik minskat med 60 minuter. Kommunen anser att förslaget är märkligt eftersom det ftnns en livlig diskussion om krisen för de natttrvetenskapliga ämnena. Kommunen understryker ocksä att regeringens uppdrag till SÖ var att undersöka möjligheterna att stärka de ttaturvetenskapliga äntnenas ställning i grundskolan.

Riksft'irenittgettför lärarna i tttatetnatik. j_i'sik oelt ketni ifrågasätter om förslaget till intensifterad fortbildning för lärarna verkligen har nagon ver- kan när SÖ samtidigt föreslär en minskning av timtalet för orienteringsän't— nena pä mellanstadiet. Vad beträffar högstadiet anser föreningen att upp- giften att förstärka no-ämnenas ställning ej lösts.

[ förslaget till kursplaner har massmed last ttdier fätt ökat utrymme. Detta tillstyrks av socialstyrelsen. lättsskolnäntttdertta i Ble- kinge. Skaraborgs och l-"t'istt'rboltetts lätt. hrotts/ärebyggattde rtidet. folk— bildttingsutredningen. Moderata satttlittgs/tartiets kvinnoförbund. Eletj/i't'r— bttttdet. Svenska kyrkans utbildttingsnätnnd och Svettskläratjfärettittgett.

Länsskoltu'itttnden i Blekinge lätt betonar vikten av att i betydligt högre grad än hittills lära sig första och motstä massmediernas och reklamens metoder för påverkan av människorna. l förslaget sägs att eleverna ska få tillfälle att själva producera texter. bilder och ljud men de behöver också få lära sig nägot om de psykologiska teorier och grepp som allmänt tillämpas för att påverka människor t. ex. i reklamsyfte.

Moderata santlittgspartiets kvinttoft't'rbuttd ser som skolans uppgift att klargöra skillnaden mellan verklighetsbeskrivning och fiktion i massmedia- la beskrivningar och dessutom att göra eleverna uppmärksamma på den begränsning i allsidighet som nästan undantagslöst vidläder sädana be- skrivningar.

• Sida 187
•  Original

Prop. l978/79:180 _ f 187

Svenska kyrkans utbildningsniimntI vill förorda ett kritiskt studium av och reflekterande kring väldsinslagen i TV-programmen för att pa sa sätt öka medvetenheten om deras tills-'änjande och avtrubbande effekt.

St'ensklr'irarji'r'rt'ningen anser att massmediastttdier har en given plats i svenskundervisningcn men en ökning av detta moment far ej ske pa be— kostnad av centrala baslärdigheter som att tala och lyssna. läsa och skriva.

Läroplansförslaget betonar vikten av att eleverna lär sig se sig själva och samhället hade i ett historiskt perspektiv och i ett framtidspers— pe ktiv. Detta understryks av sot*ialstyrelsen. liinsskolm'immlw-na i Ble- kinge. Kopparbergs och Viisterbottens [(in samt av Linköpings kommun och Centerpartiets kvinnofi'irbmtd. '

l kursplanerna uttrycks kravet pä att skolan ska bidra till en utveckling av hade självständighet och sa m a rbetsförm aga. Länsskol- näntnderna i Gotlands. Blekinge. Hallands och Västerbottens liin. delega— tionen/iir ungdomens sysselsättningsfrrigor och 1.0 noterar detta med till- fredsställelse.

Liinsskolniimnden i Gotlands län betonar vikten av att man tar ställning till den motsättning som kan räda mellan fostran till självständighet och fostran till samarbetsförmåga.

SÖ angeri kursplanerna vikten av att eleverna lär känna livsmönster och kulturtraditioner i and ra ku lt urkretsar än den egna. SOUl(llA'l_V)'UlSL'll. länsskt>lniimuderna i Blekinge. Gävleborgs, Väster/a»rrlanals och Väster— bottens lätt. _lolkbildrtingsutredningen. delegationen _li'ir ungdomens sys- selsättningsjfrågor. LO. Linköpings kommun. SSU. Centerpartiets kvinno- ji'irbuna'. Svenska kyrkans utbildaingsniimnd. Samkristna skolnämnden. Sveriges skolkuratorers ]i'irening och Historie/iirarnas riksfi'irening in- stämmer i detta.

Länsskolnämmlen i Västernorrlands liin vill poängtera att bearbetning- en av attitydförändringarna mäste ske i samarbete med andra samhällsor- gan. hemmen och massmedia. eftersom skolan ensam inte kan klara av denna viktiga arbetsuppgift.

Samkristna skolnämnden päpekar det alltmer päträngande behovet av att skapa förutsättningar för en förståelse av de mänga invandrarnas kultur som i de flesta fall har religiös förankring. Nämnden anser att den reli- gionskunskap som är en förutsättning för en riktig förståelse av en av reli- gion genomsyrad kultur saknas hos de flesta.

Statens kulturråd anser att de övergripande synpunkter. kursplaneför- slag och kommentarer som återges i förslaget stämmer väl överens med de kulturpolitiska målen.

TCO saknar emellertid en strukturering av kommentarerna rörande in- nehållet i skolans arbete som kan tjäna som vägledning i arbetet. Detta har blivit än mer angeläget nu när besluten om skolarbetet decentraliserats yt- terligare. Vidare anser organisationen att den kunskap eleven ska tillägna sig i skolan ska leda till en handlingsberedskap. Med handlingsberedskap avses förmågan att klara sig inom olika områden i livet och att kttnna med- verka till förändring av det existerande samhället. Det handlar alltså om verklig, användbar kunskap.

Brottsförebyggande rådet anser att lag och rätt är ett viktigt kunskaps— område som borde ha en given plats i en läroplan.

Omsorgskmrtmitten påpekar avsaknaden av undervisning om handikapp och om handikappade människor i förslagen till kursplaner för de olika äm- nena. Det äri unga år som attityderna till handikappade och andra svaga i samhället grundläggs. En ny läroplan i svensk grundskola får enligt kom- mitten inte sakna omfattande avsnitt i handikappkunskap.

• Sida 188
•  Original

Prop. 1978/79:180 l88

Karlstads kommun betonar att starka motsättningar i frågor som gäller grundsynen pä malen för skolans verksamhet i stort har lett till ett förslag som karakteriseras av obalans och överdriven teoretisk utbildningsopti- mism. vilket resulterar i kraftiga reaktioner bland pä fältet verksamma per- soner. främst lärare. med praktisk erfarenhet av dagens grundskola.

SAF anser att kursplanerna inte är tillräckligt klara och stringenta för att kunna användas som planeringsunderlag för skolans arbete.

3.2 Baskunskapcr

l läroplansförslaget anger SÖ vilka färdigheter som eleverna främst bör utveckla. Denna koncentration till baskunskaper och basfärdig- heter genomförs i syfte att nä en högre grad av mäluppfyllelse för alla elever.

Liinsskolniimnderna i Kristianstads. Skaraborgs. Västmanlands. Jämt- lands oe/t l"'t'isternorrlands län, statens avtalsverk. Svenska kommun/'lin- bundet, Lulea'. Sala. Karlstads. Norrköpings och Södertälje kommuner. Utbildningsniitnnden i Värmlands liins landsting, Folkpartiets kvinnoför- bund, Samkristna skolnämnden samt Svensklt'irarföreningeu anser dock att kravet pä basfärdigheter inte tillgodosetts tillräckligt i förslaget.

RRV. lt'insskolnämnden i Stockholm. Blekinge. Jämtlands och Skara- borgs [iin, TCO, SAF, Stockholms kommun m.fl.. Utbildningsnämnden i Värmlands lärts landsting santt Folkpartiets kvimtoförbund saknar en def- nition av vad SÖ menar med begreppen baskunskaper och basfärdighetcr.

Sala. Karlstads. Helsingborgs. .N'orrkt'ipings och Södertälje kommuner m.fl. santt Centerpartiets kvinno/örbmul understryker att en nedskärning av timtalet för ämnena svenska. engelska och matematik strider mot kra- vet pä betoning av baskunskaper och basfärdigheter.

Läns-Skttlnämnden t' _S'tt'u'kltolms Iiin vill för att räda bot pä den rådande begreppsförvirringen införa begreppet centrala baskunskaper och begrän- sa diskussionen till svenska. matematik och engelska vilka utgör funda— ment för praktiskt taget all annan inlärning i grundskolan. De centrala bas- kunskaperna för dessa tre ämnen mäste i framtiden definieras klarare så att alla elever genom grundskolans försorg fär en likvärdig medborgerlig kom- petens.

.S'AF menar med baskunskaper och basfärdigheter en angiven mängd kunskaper och färdigheter. Denna mängd bestäms av den utbildning som är nödvändig för att eleverna efter grundskolan ska kunna reda sig i fort- satta studier och i arbetslivet. Dessutom mäste mängden relateras till vad som är möjligt för eleverna att tillägna sig under nio är.

Svenska komutanför-bundet anser att begreppet baskunskaper borde ha utvecklats redan i det föreliggande förslaget. l strävan att uppnä en likvär- dig utbildningsstandard blir läroplanens beskrivning av begreppet baskun- skaper en viktig ram för skolans verksamhet och har därför en given plats i läroplanens huvuddel.

Riksförbundet Hem och Skola påpekar att precisering av baskunskaper och bastärdigheter mäste tydligt formuleras genom utvecklingsarbete.

Länsskolnt'imnden i Gen/andr län anser att koncentrationen till baskun- skaper och basfärdighctcr som ett medel att uppnå en högre grad av mäl- uppfyllelse för alla elever förutsätter en mycket läg ambitionsnivä för dessa kunskaper och färdigheter.

7'(.'() konstaterar att förmåga att lyssna. lala. läsa, skriva och räkna är nödvändiga förutsättningar för större delen av verksamheten i skolan och

• Sida 189
•  Original

Prop. 1978/79: 180 j_ ut,

för en människas hela liv. Diskussioner om basfärdigheter har därför i hög grad gällt ämnena svenska och matematik. Men lärdigheter i dessa ämnen är inte tillräckliga. enligt skolans mäl. för att ge en verklig. användbar kun- skap. Att lyssna. tala. läsa. skriva och räkna lär man sig bäst genom övning i meningsfulla sammanhang. Organisationen betonar dessutom vikten av att fastställa vilken handlingsberedskap som alla elever bör få inom re- spektive skolform. en sorts miniminivä som ger en gemensam referensram för alla elever. Den mäste givetvis vara starkt kopplad till skolans ktm- skapsmäl som ocksä är en del av individens och samhällets utveckling.

SACO/SR betonar att projektstudier förutsätter goda baskunskaper. Sala kommun kräver att förslaget omprövas beträffande omfattningen av reduktionen av timtalet för svenska. matematik och engelska vilka är betydelsefulla för att upprätthålla en tillfredsställande utbildningsstandard.

Även Norrköpings kommun avstyrker minskningen av tiden för svenska och matematik. Kommunen papekar vidare att individens behov av basfär- digheter inte nog kan betonas. Detta gäller alla elever men främst dem som ' har att kämpa mot olika svärigheter.

Svenska jörhundetji'ir spel'ialpedagogik understryker vikten av att man när det gäller kravet på baskunskaper och basfärdighcter tar speciell hän- syn till elever med särskilt behov av stöd och stimulans.

Stockholms kommun framhäller att det inte finns utrymme för lokala be- slut när det gäller innehället i baskunskaperna. Speciellt mäste elever med särskilda behov uppmärksammas. En klar definition av de moment i un_ dervisningen som alla skall behärskas krävs. Förutom godtagbara kunska- per i att läsa. skriva. tala och räkna krävs praktiska och teoretiska grund- kunskaper som ger en helhetssyn pä samhället och dess funktioner och kännedom om förhållanden i hembygden m.m. Dessa grundläggande kun- skaper är en förutsättning för att eleverna ska kunna tillgodogöra sig ytter— ligare kunskaper och arbeta med projekt och temastudier. l't'rägorna kring baskunskaperna mäste följas uppmärksamt och utvärderas.

Södertälje kommun betraktar ncdskärningen av tiden för svenska och matematik som synnerligen olycklig. Frägorna kring lärdighetsutveckling- en bör noggrant analyseras och särskilda anvisningar för utvecklingen av färdigheterna tala. läsa. skriva och räkna utarbetas. En otillräcklig utveck- ling av dessa färdigheter maste medföra ett allvarligt socialt handikapp för eleverna.

Utbildningsnämmlen i lf"ärntlatuls lärts landsting konstaterar att försla- get beträffande baskunskaper brister i konkretion och utförlighet vilket försvarar tillämpningen av denna synnerligen beaktansvärda princip. Bas- kunskaper och baslärdighetcr utgör inte bara en grund för fortsatta studier i skolan. Förutom färdigheter i att läsa. skriva och räkna m. m. mäste dess- utom alla elever ges grundläggande förutsättningar att klara av det som de senare kommer att möta i samhället och arbetslivet. Mot denna bakgrund vill nämnden ifrägasätta om den föreslagna minskningen av matematik och svenska är lämplig eftersom dessa ämnen är en viktig förutsättning för att man ska kunna förvärva diverse kunskaper och tärdigheter. Det kan vara sa att det är de sämst lottade i skolans arbete som drabbas härdast av den- na nedskärning.

C'enterns ungt/tnns/örbu/ul understryker att grundskolans viktigaste uppgift är att ge alla elever baskunskaper och baslärdigheter. Detta är en förutsättning för att kunna tillgodogöra sig ytterligare kunskaper och erfa- renheter för att kunna utveckla sin personlighet och för att aktivt kunna verka i samhällsarbetet. Dessa baskunskaper och bastärdighetcr mäste

• Sida 190
•  Original

Prop. l978/79:180 [90

framför allt ges under låg— och mellanstadiet. Förbundet betonar även att till baskunskaper maste räknas de ekologiska förutsättningarna för allt liv och all mänsklig verksamhet. förhållandena i hembygden samt samhällets organisation och historia. Viktigt är att lärdighetsträningen ges en sådan utformning att eleverna ges möjlighet att tillämpa sina kunskaper i verkliga situationer. En praktisk inriktning av utbildningen är därför viktig.

Folkpartiets ungdomsförbund anser att skolan maste garantera alla ele- ver acceptabla baskunskaper.

Folkpartiets kt'inanifirbtmd konstaterar att en satsning på inlärandet av baskunskaper är en förutsätting föratt skolans nya arbetssätt ska gå att ge- nomföra. Förbundet anser. mot bakgrunden av de undersökningar som vi- sat på försämrad läs- och skrivförmåga och bristande kunskaper i de natur— vetenskapliga ämnena för de elever som genomgått grundskolan. det an- märkningsvärt att baskunskaper och basfärdigheter inte har blivit tillräck— ligt definierade och givits konkret tid och plats i det nya läroplansförslaget.

3.3 Stadiefördelningen

SÖ föreslår att de huvudmoment sotn är bundna till stadier slopas och ersätts med för de tre stadierna gemensamma huvudmoment. Detta förslag tillstyrks av sot-ia(styrelsen. liinsskolnämntlernu i Uppsala. Jönköpings". Ix'rmmbvrgs, Blekinge. Malmö/ms. Hallands. Göte/mrgv (N'/I Bohus. Skaraborgs. Värmlands. Västmanlands. l='iislernorrluntls. Jämt- lands och l-"'t'i.vterlmllens län. smtskon[ml/kommittén. Luleå. l-"äslt'rtis. Karlstads. Malmö, N_vhro. Växjö. Norrköpings. Lidingö. .S'i'idt'rtiiliu m.fl. kommuner. Uthildningsnämndz'n i Värmlands läns landsting. Kristen Dc- nmkralisk Ungdom. SSU. Snt'iultlwn:»kl'ulisku kt'inno/lirlmmlt'l. Hundi- kuppadt's ('t'nfra/kommitté och av .St'erimnv kristnu nn_t_'tlum.t'rii(l.

Sin-ialstvrcls('n påpekar att specialeleverna härigenom ges möjlighet till inlärning i den takt som deras utveckling och sociala bakgrund tillåter. För de sent mogna barnen är det av största betydelse att inlärningen inte force- ras utan följer barnets mognadsutveckling

[.iinsskulniimndt'n i Uppsala län ser förslaget som fördelaktigt. Det ger eleverna möjlighet att arbeta i egen takt och efter intressen och förutsätt- ningar. lnnehållet kan anpassas till den lokala situationen. [.agarbetet mellan lärare förstärks och denna ökade sammanhållning inom arbetsenhe- ten för utvecklingen åt rätt håll.

Länsskolnämndt'n i Krono/arms lt'in konstaterar dock att det lokala ar- betet kommer att bli omfattande och tidskrävande. Om man inte anslår er- forderlig tid till planering blir sannolikt de läromedel som an tänds mer sty- rande än någonsin. Nämnden vill även framhålla att elever som flyttar fran en skolenhet till en annan kan få betydande svårigheter om de lokala plane- ringarna skiljer sig avse än från varandra. Behov av stödinsatser kan tipp— komma.

Liinsskolniintuden i ll-lalmöltus liin tillstyrker förslaget med viss tvekan som främst är betingad av oro för att innehållet i undervisningen både till art och omfattning kan komma att bestämmas av annat än kursplanen.

[.iinsskn/n('i/linden i Hallands län anser att ökade planeringsinsatser av skolledare och lärare kommer att krävas" men fördelarna med förslaget är uppenbara.

l..r'in.vskuln[int/iden i .S'karuhur_t:s Iiiu konstaterar att obligatorisk sampla- nering och gemensamma huvttdmoment för de tre stadierna bör kunna för- hindra olägenheter som upprepningar eller att delar av lärokursen ej får

• Sida 191
•  Original

Prop. 1978/79:180 _' _ 19]

tillräcklig tid och i stället leda till bättre samverkan över såväl stadiegrän- ser som ämnesgränser. För att förhindra att svårigheter uppstår för flyttan- de elever anser nämnden att det är nödvändigt med centralt fastställda ver- tikala studiegångar i SVenska, matematik och främmande språk. I övriga ämnen bör stadiefördelningen kunna slopas.

Länsskolnämnden :" Västernorrlands län anser att förslaget ökar möjlig- heterna att utgå från lokala förutsättningar.

Länsskolnämnden th'imtlana's län vill peka på de svårigheter som lokalt kan uppstå särskilt i initialskedet. Gemensamma huvudmoment för alla elever kan upplevas som alltför vida ramar att planera inom. Vissa svårig- heter för elever som flyttar kan också uppstå. Nämnden vill därför kom- plettera förslaget om gemensamma huvudmoment med synpunkten att vis- sa rekommendationer borde lämnas i kursplanerna på vilket åldersstadium momenten lämpligen behandlas.

Länsskolnämndt'n i Västerbottens län framhåller att det hittills dåligt fungerande men nödvändiga samarbetet över stadiegränserna främjas. Genom att huvudmoment som är gemensamma för tre stadier blir mindre detaljerade än stadiebundna moment ökar möjligheterna till en mer verk- lighetsanknuten planering med ökad elevmedverkan.

Luleå kommun konstaterar att en strävan till ökad verklighetsanknyt- ning och centrering kring elevens erfarenheter och förutsättingar förutsät- ter en mindre hårt bunden årskurs och stadieanknytning. Detta behöver in- te innebära att man inte ställer krav på eleverna. krav som är anpassade till enskilda elever lika väl som till grupper av elever och som utgår från ele- vernas faktiska möjligheter.

Västerås kommun är av den åsikten att gemensamma huvudmoment skulle främja ett önskvärt samarbete mellan stadierna. Kommunen vill dessutom understryka att om förslaget ska kunna genomföras måste man kräva att SÖ utarbetar anvisningar och stödmaterial som underlättar pla- neringen för skolans personal.

Malmö kommun nämner som positiva effekter av förslaget att skolans eget planeringsarbete blir mer meningsfullt genom att större ansvar läggs på den lokala enheten. Vidare bedömer kommunen som positivt att för- slaget kommer att leda till ett vidgat läromedelsbegrepp. något som bör kunna medföra en bättre verklighetsförankring av skolans arbete. En be- dömning som mera inriktar sig på individens egen utveckling syns vara en naturlig följd av förslaget.

Nybro kommun är positivt inställd till förslaget då det möjliggör en mer konsekvent och sammanhängande planering över hela grundskolan. Detta förutsätter dock bättre stadieövergripande kontakter. Erfarenheter av tidi— gare läroplansrevisioner visade att kontakterna på skolorna mellan/inom stadierna inte blev så mycket bättre bara för att de årskursbundna kurspla- nerna byttes mot stadiebundna. En verklig förändring av arbetssätt och planering på denna punkt innebär ett ganska stort steg som kräver mål— medvetna insatser i fråga om fortbildning och vissa organisatoriska föränd- ringar. En organisatorisk konsekvens borde vara att alla rektorsområden. om möjligt. får alla stadier och där detta inte är möjligt fordras fasta sam— verkansformer mellan rektorsområdena.

Växjö kommun anser fördelarna med förslaget vara att stadieövergripan- de kontakter befrämjas och att möjligheterna till fördjupning vidgas. En omfattande lokal planering och samordning torde dock bli nödvändig. F.n- skilda elevers intressen riskerar här att skjutas i bakgrunden. Vidare kan problem för flyttande elever uppstå. Kommunen anser att SÖ bagatellise-

• Sida 192
•  Original

Prop. l978/79:180 192

rar problemen genom att hänvisa till att eleverna skall hjälpa varandra. Kommunen föreslår därför att en viss stadieindelning bibehålls åtminstone i baslärdighctsämnena svenska. matematik och engelska. Däremot torde stadieirrdelningen kunna slopas i orienteringsämnena. Detta skulle leda till ett ökat samarbete mellan stadierna och underlätta ett problenrinriktat ar- betssätt.

Norrköpings kommun anser att för stadierna gemensamma huvudmo- ment ären förutsättning för den anpassning av verksamheten till enskilda elever som eftersträvas. Kommunen ser det som angeläget att regering och skolöversrvrelse också undersöker förutsi'rttningarna för ett slopande av organisationen med olika stadier. Den statusbctonade indelning som idag existerar förhindrar en utveckling mot en till eleven anpassad skolverk- samhet.

.S'ödertiilie kommun understryker att förslaget kräver att anvisningar och stödmaterial utarbetas för att underlätta planeringen.

Ulbildningsnämntlen i Värmlands läns landsting anser att fördelarna med förslaget överväger men konstaterar att behovet av utvärdering och uppföljning kommer att öka.

Handikapptules twara/komnritre betonar att handikappade barn kan ha svårigheter att klara av de nu fastställda huvudmomenten under de stadier man lokalt avser. SÖ:s förslag möjliggör för barn med speciella behov och intressen att arbeta med moment som passar deras utveckling utan att hindras av att dessa traditionellt har behandlats på ett annat stadium.

Sveriges kristna ungdomsråd äri princip positiv till förslaget men ställer sig tveksam till om lärare och elever får det stöd och den hjälp de behöver för att få stabilitet i sin planering. Rådet anser vidare att stoff av religions- karaktär. gärna i integrerad form. måste finnas med under alla grundsko- lans stadier.

SÖ:s förslag avstyrks av länsskolnänrnderna i Kalmar. Kristianstads. Älvsborgs och Kopparbergs län. TCO. SACO/SR. Sollefteå. Helsing— borgs. Linköpings m.fl. kommuner. ll-loderala ungdoms/"(firbundet. Mode- rata samlingspartit'ts ki'iltno/"t'irbtotd. Samkristna skol/rt'imnden. Biologi/ä- rarnas_li'irening. Föreningen lärare i religionskunskap. Geogrujilt'irarnas riks/örening och av Histru'ielt'irarnas riksförening.

Länsskolnt'inrnden i Kalmar län anser det dock angeläget att den stadie- övergripande planering som SÖ vill åstadkomma med sitt förslag verkligen kommer till stånd. Ansvaret härför ligger främst på den lokala skolledning- en och skolstyrelsen men såväl SÖ som länsskolnämnden kan genom råd- givning och fortbildningsinsatser bidraga till att bättre kontakter över sta- diegränserna skapas.

Länsskolnämuden i Kristianstads län framhåller mot bakgrund av kra- vet på baslärdigheter att det kan bli svårt att avvara stadieindelningen av huvudmomenten för svenska. matematik och engelska. Nämnden finner inte att SÖ tillräckligt utrett konsekvenserna av förslaget och konstaterar vidare att eftersom det redan nu finns möjligheter att flytta kursmoment över stadiegränserna är det svårt att se vad utredningens förslag fyller för funktion.

Länsskttlnämnden iÄlt'sborgs län konstaterar att en stadieövergripande planering blir möjlig endast i skolor med samtliga stadier. Nämnden befa- rar att svårigheter med denna planering leder till en ökad läromedelsstyr- ning. Nämnden anser dock att en viss uppmjukning av bestämmelserna bör kunna skeså att en ändamålsenligt lokal planering över stadiegränser- na inte förhindras.

• Sida 193
•  Original

Prop. l978/79: 180 . 193

Länsskolnämtulwr i Kopparbergs län ställer sig ytterst tveksam till för— slaget. Som negativa konsekvenser uppfattar man det väsentligt ökade an— talet konferenser sont förslaget ttredför och de problem som kan uppstå för llyttande elever. Positivt med förslaget är dock att det kan ge fler tillfällen till lärarsamverkan över stadierna och minska vad som av eleverna uppfat- tas som upprepningar i undervisningen.

'I'("() anseratt förutsättningar för förslagets genomförande saknas. Orga- nisationen befarar att en slopad stadieindelning av huvudmomenten i fram- för allt svenska. matematik och engelska medför allvarliga problem för llyttande elever och vill därför slå vakt om en systematisk trärting och en stegvis uppbyggnad av undervisningen i dessa tre ämnen inom varje sta- dium. (.)rganisationen understryker också nödvändigheten av att det mot- tagande stadiet tillförs kunskaper om elevernas tidigare arbete och indivi- duella kunskaps- och färdighetsniva. Vad gäller oä—sektorn bör dock ett lo- kalt utvecklingsarbete i riktning mot gemensamma huvudmoment stimule- ras. De erfarenheter man får av detta arbete kan senare ligga till grund för en förnyad prövning av möjligheten att införa stadieövergripande huvud- moment för alla ämnen inom grundskolan.

SACO/SR menar att nuvarande stadie- och ämnesanknutna mål och hu- vudmoment inte utgör något hinder för att genomföra den organisation av undervisningen som SÖ eftersträvar. Slopandet av stadicindclningen skul- le enligt organisationen försvära lärarnas och elevernas arbete bl.a. efter- som planerings- och ledningsarbetet kommer att öka på bekostnad av den tid som ägnas åt direkt undervisning. Särskilt stora problem innebär för- slaget för de elever som flyttar mellan skolor. Vidare befarar organisatio- nen en ökad läromedelsstyrning vilket inte är önskvärt. För läg- och mellanstadierna bör särskilda mål och huvudmoment föreskrivas för sam- hällsorienterande respektive naturorienterande ämnen. På högstadiet bör varje orienteringsämne beskrivas genom egna mål och huvudmoment. Vidare bör de enskilda orienteringsi'tmnena fa bestämt angivna timtal i timplanen för högstadiet. Desssa krav är nödvändiga för att lärarna ska kunna planerna undervisningen på ett tillfredsställande sätt.

Linköpings kommun fruktar att frånvaron av centralt angivna exempel kommer att leda till en i längden ohållbar situation för lärarna. Ett ökat lo- kalt planeringsarbete kommer att ha negativa effekter på den direkta peda— gogiska situationen. Kommunen vill betona att det så viktiga samspelet mellan stadierna kan komma att utsättas för stora påfrestningar. Den loka- la planeringen skulle avsevärt underlättas om det i läroplanen gavs exem- pel på hur htrvudmomenten kan fördelas på de skilda stadierna.

Moderata un gdomsjörbuuclct konstaterar att förslaget leder till omotive- rat merarbete. risker för kunskapsluckor och problem för de elever som byter skola.

Samkristna skolnämnden har den uppfattningen att någon form av sta- dieanvisning är absolut nödvändig i läroplanen. Dessa anvisningar bör ät- minstone kttnna ange vad som i de olika ämnena lämpligen bör komma i fråga i "lägre" respektive "högre" årskurser. Detta är också ett sätt att undvika upprepningar av stoff.

Biologilärarnas förening anser att p. g. a. elevernas olika mognad och erfarenheter på olika åldersstadier det är nödvändigt att SÖ kompletterar läroplansförslaget med en stadierelaterad uppdelning av huvudmomenten. Detta skulle vara till stor hjälp vid planeringen av arbetet över stadiegrän- serna. Härigenom undviker man också en läromedelsstyrning av under- visningen. l3 Riksdagen l978/79.1 saml. Nr I80

• Sida 194
•  Original

Prop. 1978/79:180 194

His!orieliimrnas riks/Firetting befarar upprepningar. kunskapsluckor för flyttande elever och läromedelsstyrning som följder av förslaget. För— eningen kan inte finna att SÖ lyckats anföra vägande skäl för sitt förslag. De nackdelar som förändringarna skulle medföra är däremot påtagliga.

3.4 Kursplanernas vidgade funktion

SÖ har strävat efter att ge kursplanerna en enkel och tydlig utformning för att dessa ska kttnna vägleda inte bara lärare utan också elever. föräld— rar och andra intresserade.

Liinsski)Inz'imntlerna i Blekinge. Göteborgs oeh Bohus, .S'kal'ahorgs. Vt'isttnanlantls. Kopparbergs och l-"iisterhottens län samt Sveriges kristna totmlotnsrziil betraktar detta som en värdefull atnbition.

Lä)lSS/x'()llifilllllcfc'll i Blekinge liin hoppas att detta skall leda till att skol- arbetet upplevs som mer meningsfullt för allt flera.

Sveriges kristna ungdomsråd ställer sig emellertid (Veksam till om de nu föreslagna kursplanerna verkligen katt tjäna som vägledning för alla dessa grupper. Rådet anser att kursplanerna för orienteringsämnena är alltför vagt formulerade för detta.

Län.t'skolnämnden [ Gotlands län kan inte finna annat än att de som for- mulerat de föreslagna kursplanerna i detta avseende inte lyckats så väl. Stora avsnitt torde vara svårtillgängliga även för lärare.

Samkristna skolnämnden bedömer att kursplanerna visserligen bör kun- na förstås av de flesta kategorier intresserade men att de inte ger någon hjälp ur planeringssynpunkt.

Länsskolnäntmlen i lf'ästerhottetts län anser att strävan efter att ge kurs- planerna en enkel och tydlig utfornming bör fortsätta allt framgent. efter- som det nu framlagda förslaget inte nämnvärt avviker från de tidigare språkligt svårtillgängliga-r och ordrika formuleringarna.

Läns-skolnämnden t' Jämtlands län betraktar det som en illusion att tro. att en och samma språkliga utformning skall täcka lärarnas behov av pro- fessionellt arbetsinstrument. det behov av arbetshjälpmedel. som barn och ungdomar har för att kunna medverka i planering och utveckling av skolar— betet. som föräldrar och andra vuxna utanför skolans professionella krets har för att kunna medverka vid uppbyggandet av en positiv och öppen skolmiljö.

3.5 Förslag och kommentarer rörande kursplaner för enskilda ämnen

3.5.1 Övergripande synpunkter

Länsskolnämtiderna i Göteborgs och Bohus. Värmlands och Gävle— borgs län samt Sollefteå och Malmö kommuner tillstyrker i huvudsak för— dagen rörande kursplaner för de enskilda ämnena.

[:'Ietfc'irbmn'let är ur jämställdhetssynpunkt positivt till de nya ämnen som föreslås bli obligatoriska. dä valen av dessa varit mycket könsrolls- bundna. Förbundet tycker inte om den strikta ämnesindelning som finns idag och som föreslås i förslaget utan vill i stället ha flera blockämnen där de enskilda ämnena glider i varandra.

3.5.2 Engelska. tyska och franska Länsskolnämtiden i Blekinge län tillstyrker SÖ:s förslag rörande engels- ka och B-språk

• Sida 195
•  Original

Prop. 1978/79: 180 _ 195

UHÄ ser med oro på att tiden för den grundläggande spräkundervisning- en successivt har minskat i den svenska skolan. Enligt ämbetets uppfatt- ning bör en noggrann analys av de svårigheter den föreslagna utformning- en medför göras vid den omarbetning som bör komma till stånd.

Gyntnasieutredningen anser att med hänsyn till behovet av internatio- nella kontakter bör språk ha en stark ställning i ungdomsskolan. Frågan om språkens ställning i grundskolan måste relateras till utformningen av gymnasieskolan. Direktivens utformning har förhindrat SÖ att göra en för— utsättningslös utredning av olika alternativ. Gytnnasieutredningen kortt- tncr att analysera språkprogrammct i gymnasieskolan med utgångspunkt från alternativa utformningar av grundskolans högstadium och då räkna med ett alternativ helt utan B-språk.

Länsskolnänmden iÄlvsborgs län anser att skolans strävan att etablera personliga kontakter mellan elever och infödda talare av engelska. tyska och franska bör sträcka sig längre än till att ge eleverna tillfälle att "brev- växla eller byta ljudband". Personer från andra länder bör få komma till skolan och tala med eleverna på det studerade språket. lnfödda språkassi- stenter bör härvidlag kunna göra goda insatser. Särskilt värdefullt är det om skolan kan ta kontakt med en skola i utlandet och ordna besök och svarsbesök för skolungdomarna och deras utländska kamrater.

Länsskolnämnden i Gotlands län efterlyser nya grepp i språkundervis- ningen. Man skulle. kunna sammanföra. eventuellt under beteckningen kommUnikation. ämnena svenska och engelska. samt som tillvalsämnen tyska, franska och hemspråk. inom detta ämne skulle grundprincipen om det fria valet vara gällande. Skolan skttlle erbjuda eleven en flexibel orga- nisation dvs. fixerade veckotimtal skulle inte gälla de enskilda ämnena. Principen om en undervisning efter vars och ens intresse. behov och för- måga skulle verkligen kunna tillämpas. Elever med stort språkintresse och språkbegåvning skulle t. ex. kunna erhålla ökad undervisningstid i ett B- språk på "bekostnad" av tiden för engelska eller svenska.

Centerns ungdomsförbund konstaterar att undervisningen i engelska på både låg- och mellanstadiet bör inriktas på att ge eleverna en grundkun- skap så att de kan förstå och göra sig förstådda i såväl tal som skrift.

Moderata kvianojäirhmzdet anser att alternativkurser i engelska ska fm- nas kvar på högstadiet och att undervisningen i särskild kurs bör inriktas på att ge eleverna gedigna kunskaper om språkets uppbyggnad. vilket är en förutsättning för att eleverna ska kunna vidga sina möjligheter att förstå och använda språket. Denna inriktning står enligt förbundets mening på in- tet sätt i motsatsställning till den verklighetsanknytning i undervisningen som SÖ anvisar. Moderata kvinnoförbundet motsätter sig bestämt ett av- skaffande av B-språken som tillvalsämne och en nedskärning av elevtimta- let för B-språkcn. Skolans uppgift är enligt förbundets mening inte enbart att hos eleven grundlägga internationell förståelse och medvetenhet om in- ternationellt ansvar, såsom SÖ anger. utan också att underlätta för alla ele- ver att utveckla kunskaper som bidrar till en ökad förmåga att delta i inter- nationellt arbete och internationella kontakter. Språkkunskaper äri såda- na sammanhang av avgörande betydelse. Ett utarmande och avskaffande av ett andra främmande språk som tillvalsämne skulle dessutom motverka grundskolans strävan till större jämlikhet i och med att barn från hem där man inte tar initiativ till internationella kontakter för barnen eller som sak- nar studiemotivation i språk. kommer att undanhållas denna undervisning som en dörr till utveckling.

SECO anser att B-språken redan nu ska flyttas till gymnasieskolan. En

• Sida 196
•  Original

Prop. l978/79:180 l96

sådan förändring skulle skapa förutsättningar för att kraftigt öka det prak- tiska arbetet i skolan och därmed kunna utgöra en inledning till arbetet att bryta ner det överteoretiserade högstadiet. Även om förslaget i enskildhe- ter innehåller bra delar. anser organisationen inte att det kan ligga till grund för ett beslut. Förändringen av högstadiet genom att B-språksstudi- erna flyttas till gymnasiet och införandet av mer praktiskt arbete på hög- stadiet bör genomföras samtidigt. SECO vill instämma i skolrådet Mark- lunds särskilda yttrande rörande B-språksundervisningen och tillvalssyste- met.

3.5.3 Hemspråk

SÖ föreslår att den nuvarande kursplanen i finska ersätts med en all- m ä n R U r 5 p | a n i h e m 5 p rå k. Länsskolniimnderna [ Kalmar. Blekinge och Vt'isterlmttens län. TCO. .S'ullef'teå. Västerås. Göteborgs, Malmö. Em- maboda. Norrkt'ipingx och Lidingö kommuner m.fl. samt Kristen Demo- kratisk Ungdmn. liletjmrhundet, Riksförbundet Hem och Skola och Svens- ka kyrkans utbildningsnänuul tillstyrker förslaget.

Göteborgs kommun anser det angeläget att separata och detaljerade kursplaner utarbetas för så många olika hemspråk som möjligt. Svenska som främmande språk bör ha en egen kursplan.

Lidingö kommun redovisar vissa farhågor av organisatorisk karaktär. ] kommunen finns ett relativt litet antal elever som läser ett relativt stort an- tal hemspråk vilket medför problem för lärarrekrytering och gruppsam- mansättning. En ytterligare påspädning av hemspräksundervisningen via högstadiets tillvalssystem kan leda till oöverstigliga problem. Kommunen frågar sig hur stort behovet av en utvidgad hemspråksundervisning på högstadiet är och befarar att ämnet kan bli ett nytt negativt tillval. Kom- munen finner dock att ämnet kan ha förutsättningar att tillföra en växande elevkategori en värdefull stimulans varför förslaget generellt sett tillstyrks.

Kristerz Denmkrutisk Ungdom kräver att hemspråksundervisningen ska vara obligatorisk med viss möjlighet till befrielse. Förbundet betonar hemspråksundervisningcns betydelse för invandrarbarnens trygghet och som en grund för inlärning av andra språk än det egna. samt för deras inte- lektuella och sociala utveckling.

L'letil't'n'btmdet anser att invandrarbarn ska ha rätt till all undervisning på sitt hemspråk samtidigt som de får stödundervisning i svenska. Successivt ska sedan undervisningen föras över till svenska och hemspråksundervis- ningen endast finnas kvar som särskilt ämne.

Svenska kyrkans utbildningmämnd framhåller att hcmspråksundchis- ningen behövs för att de berörda eleverna ska kunna behålla trådarna bak- åt till sin ursprungskultur.

Enligt vad .weialstyrelxen erfarit är hemspråksundervisningen i många kommuner bristfällig eller saknas helt. Styrelsen vill därför framhålla vik- ten av att hemspråksläraren har en god grundutbildning och möjligheter till vidrareutbildning och fortbildning. Hcmspråksläraren bör inte utnyttjas till att sköta kurativa uppgifter vilka åvilar annan skolpersonal. Även den nu- varande undervisningen i svenska sotn främmande språk är enligt vad sty— relsen erfarit bristfällig och styrelsen efterlyster därför en särskild pedago- gik som kan tillämpas av de lärare som undervisar barn med andra moders- mål än svenska.

Nnrdiska kulturxekretariutet [ Ktlipettltantn anser att det är väsentligt att grannspråksundervisningen ägnas uppmärksamhet i det fortsatta läro- plansarbetet och i utarbetandet av därmed sammanhängande särskilda an- visningar.

• Sida 197
•  Original

Prop. 1978/79zl80 . 197

3.5.4 Kommunikation SÖ föreslår inrättandet av 'ett nytt tillvalsämne med arbetsnamnet k om- munikation. ' Lärtrskolnämnden i Uppsala län anser i enlighet med en av reservatio- nerna till läroplansförslt-tget att kommunikation mer är ett arbetssätt än ett ämne. Alla skolans ämnen måste bearbetas i en utvecklande kommunika- tion. Det vore oriktigt att läsa denna övergripande princip till tillvalstid. Länsskoln[im/iden [ lf'iisterhottens län påpekar att ämnet kommunika- tion är diffust. Det verkar ha många dimensioner men utan struktur. Det uppfattas närmast som ett arbetssätt. Sannolikt kommer även eleverna att uppfatta ämnet på detta sätt och det blir därigenom ett negativt tillval. Det finns mer angelägna tillvalsämnen att föreslå. Kommunikationslärdighe- terna och deras betydelse bör i stället genomsyra alla ämnen och all verk- samhet i grundskolan. Gt'itehorgs kommun anser det inte berättigat med en särskild kursplan för ämnet kommunikation. Syftet med ämnet bör i stället tillgodoses i and— ra ämnen och komma samtliga elever tillgodo. Malmö kommun känner stor tveksamhet inför ämnet kommunikation. Kommunen delar skolrådet Marklunds syn på kommunikation mer som ett arbetssätt än ett ämne. Som arbetssätt är kommunikation väl skildrat och bör gott försvara sin plats i grundskolan. Lidingö kommun konstaterar att ämnets framtoning i förslaget är myc- ket diffust. lnnehållet synes vara både ostrukturerat och mångdimensione- rat och ämnet uppfattas närmast som ett arbetssätt. Kommunen befarar att även eleverna kommer att uppfatta ämnet så och att det därigenom blir ett negativt tillval. Kommunen betonar vikten av att grundsynen på kommuni- kationsfärdigheterna och deras betydelse måste genomsyra arbetssättet i alla grundskolans ämnen. De goda intentioner ämnet har skulle kunna inar- betas i kursplanen för svenska.

3.5.5 Svenska

St'ensklärutj/i'irenitteen anser att det vidgade färdighetsbegreppet kan bi— dra till att stimulera svenskandervisningen och även skolarbetet i stort och därmed elevernas allsidiga utveckling. De grundläggande färdigheterna ta- la. lyssna. läsa och skriva borde dock ha prioriterats och fått en utförligare beskrivning i kursplanen. Att detta inte skett är en brist.

När det gäller momentet "Samtal och andra talsituationer" konstaterar föreningen att strategier för gemensam planläggning och gemensamt hand- lande visserligen skymtar i listan på delmoment men att de borde lyfts fram och beskrivits tydligare.

Föreningen instämmer i förslaget beträffande "Röst och talvård" men villunderstryka att momentet aktualiserar ett stort fortbildningsbehov.

Aven i förslaget om ”Dramatisk verksamhet" instämmer föreningen. Här är dock behovet av fortbildning gigantiskt. Momentet är märkligt nog föga tillgodosett i lärarnas grundutbildning. och sedan några år tillbaka förekommer inte heller någon statlig fortbildning inom området.

Föreningen noterar vidare den motsättning som föreligger mellan nytto— aspekterna. vilka dominerar i beskrivningen av syftet med litteraturläs— ningen. och det faktum att tyngdpunkten i textvalet läggs på skönlitteratur. Denna motsättning bör undanröjas i en kommande läroplan.

Beträffande studiet av massmedier betonar föreningen att detta inte får inkräkta på tiden för de centrala basfärdigheterna. Det är inte heller själv- klart att massmediastudierna ska utgöra ett eget huvudmoment inom äm-

• Sida 198
•  Original

Prop. 1978/79: 180 198

net eftersom det lämpar sig väl för integration med andra huvudmoment t. ex. i oä och bild. Föreningen framhåller att de "massmediaproduceran- de" aktiviteter som eleverna ska få möjlighet att ägna sig åt är mycket tids- krävande. Föreningen har dock intet att erinra mot förslaget i sig. Även för massmediastudier krävs omfattande fortbildning.

Vad gäller "Skrivning" konstaterar föreningen att det lönar sig väl att på mellanstadiet ("förpuberteten") låta eleverna arbeta mer med skriftlig trä- ning än med talträning eftersom denna främjar den senare i högre grad än tvärt om. Liksom när det gäller övriga moment bör detta förses med anvis- ningar.

Angående "Språk och språkbruk" kan föreningen inte acceptera tanken att eleverna skulle skaffa sig kunskaper om grammatik, språkets föränd- ringar. språksoeiologi m.m. uteslutande med utgångspunkt från egna iakt- tagelser. undersökningar och reflektioner. Föreningen noterar med viss förvåning att ordet grammatik inte nämns i förslaget. Även för detta mo- ment är behovet av fortbildningsinsatser påtagligt. Sammanfattningsvis önskar föreningen en prioritering av baslärdigheterna tala och lyssna. läsa och skriva. en kursplan som inte enbart består av en uppräkning av mo- ment utan också innehåller konkreta anvisningar. att forsknings- och ut- vecklingsarbetet vad gäller svenskämnet kraftigt byggs ut.

Liinxskitlniimntlun iBlckingu tillstyrker förslaget. Liinsskolniimndcn i Stockholms län anse att ett mer preciserat angivan- de av målen för ämnet svenska. gärna i termer av mer klart sekvenseradc årskursmoment. skulle vara till gagn för undervisningen i svenska och därigenom för undervisningen i en rad andra ämnen i grundskolan.

liinsskolniimndan i Kop/mrln'rgx liin konstaterar att svenskämnets splittring på olika moment i hög grad bidragit till svårigheterna att göra stu- dierna meningsfulla för eleverna. Ämnet ställer stora krav på lärarnas för- måga att sovra och strukturera och bör därför ägnas särskild omsorg i fort- bildningssammanhang.

Ludvika kommun anser att i svenskundervisningen bör in 'å undervis- ning i hur man fyller i de vanligaste blanketterna. tyder skötselanvisningar o. dyl.

Sm"ia/demokratiska kt'iluutlörhumlat betonar att man borde markera hur viktig den praktiskt orienterade svenskundervisningen kan vara för t. ex. fördjupad läsinlärning. Man bör kunna hämta erfarenheter från gym- nasieskolans metod att öva läsning på material som är hämtade från elever- nas intresseområden.

Cl'lIll'l'lIA' ungt/tnmji'irhund anser att till svenskämnet på lågstadiet bör aktiviteter som musik. teckning. teater och rollspel knytas. Därigenom skapas ett kommunikationsblock som kan verka stimulerande pa elevernas fantasi och ge möjligheter till självförverkligande. För mellanstadiets del påpekas att elevernas förmåga att uttrycka sig i tal och skrift måste tipp- muntras. Spräkläran måste ges en mer framträdande plats för att skapa en grund för en riktig språkbehandling. Vidare är det viktigt att ämnet ges en praktisk inriktning på uppgifter som barnen tvingas lösa i olika samhälls- funktioner och att lässtimulerande åtgärder sätts in.

3.5.6 ll-Iutwmltik

Enligt Iiinsskolniimndcnx i Slot-kltolms lt'in mening bör en strukturerad genomgång av stoffet i matematik äga rum med inriktning på att tillföra ämnet fler inslag av vardagsmatematik. Grundskolan måste arbeta utifrån dess elevers förutsättningar men i samverkan med gymnasieskolan göra en

• Sida 199
•  Original

Prop. 1978/79:180 . _, 199

samlad långsiktig planering som gör övergången mellan skolformerna mer smidig. Detta gäller inte minst den långsiktiga stoffplaneringen i matema- tik. '

Ludvika kommun. Centerns ungdomsförbund oCh Folkpartiets ung- domsförbund betonar vikten av att matematikundervisningen får en prak- tisk inriktning.

Centerns ungdomsförbund framhäller vidare matematikens betydelse för studier i andra ämnen och att goda grundkunskaper i ämnet krävs i samhället.

Folkpartiets ungdomsförbund förutsätter att matematiken får en väsent- lig och naturlig roll iden projektinriktade arbetsmetodiken.

Moderata santlingspartiets kvinno/i'irlnoul delar SÖ:s uppfattning att tonvikten i undervisningen bör ligga på de enklare beräkningarna, så att dessa i första hand befästs hos eleverna. Den naturliga påbyggnaden i form av mer komplicerade beräkningar bör dock enligt förbundets bestämda uppfattning utföras av eleverna själva vilket ger förutsättningar för att ele- verna ska utveckla sin matematiska förmåga efter avslutade grundskole- Stttdier.

SECO påpekar att matematiken på högstadiet innehåller moment som knappast kan räknas till basfärdigheterna. Organisationen menar därför att det i och med den nya läroplansrevisionen ska göras hårdare satsning på att alla elever ska nå upp till vissa grundläggande färdigheter.

Riksföreningen för lärarna i matematik, fysik och kemi anser att när det gäller matematik måste nivågruppering förekomma i högre grad än läro- plansförslaget anger eftersom eleverna har så olika förutsättningar att förstå ämnet.

Arbetsmarknadsstyrelsen förutsätter att det bortfall i undervisningstid som föreslås för ämnet matematik kompenseras genom förändrat arbets- sätt och ökade förstärkningsresurser.

Sveriges Civilingen/örersförbund betonar att matematikämnets innehåll bör koncentreras till de mest nödvändiga momenten.

Konsumentverket framhåller att matematikundervisningen bör belysa vad olika betalningsformer medför för kostnader.

3.5.7 Teknik SÖ föreslår att teknik blir ett obligatoriskt ämne och att det fö r s till bl 0 c k et o ri e nte ri n g s å mn e n. Länsskolm'imnderna i Jön- köpings. Gotlands. Blekinge. ll-lulmöltus. Kopparbergs. Gävleborgs, Väs- ternorrlands och Jämtlands län. AMS. TCO. LO. SAF. Luleå. Sol/(lied. Västerås. Eda. Norrköpings. Lidingö. Södertälje och Stockholms kommu- ner m._/l., Folkpartiets IH]_L'( omsjörbund. Centerpartiets k't'inm'gförbuml. Folkpartiets kvinnoförhtoul. Fredrika Brenterlörbiotdet och Eletförburulet tillstyrker förslaget. Liinsskolniimnderna i Jönköpings, Blekinge. Viistnmnlands och Kop- parbergs liin, AMS. TCO. SAI-". Västerås. Lidingö och Södertälje kontout- ner. Folkpartiets kt'inno/i'irhund samt L'lei-g/örbundet betonar att ämnet måste bli ett praktiskt alternativ inom oä-blocket och inriktat på vardags- teknik. Liinsskolnämnden illlalmölius län anser att ämnet teknik kommer att ge de naturvetenskapliga ämnena en förstärkning vilket är angeläget då det är av vikt att redan tidigt väcka elevernas intresse för fortsatta naturveten- skapliga studier. Länsskolnömnden i Viistmanlamls liin hoppas att genom en samlad un-

• Sida 200
•  Original

Prop. l978/79: 180 200

dervisning och bättre samverkan mellan stadierna bör teknik kunna rym- mas inom ramen för orienteringsämnena och att det får till följd att den la— borativa och praktiskt-experimentella inriktningen i undervisningen för- stärks.

AMS framhåller att införandet av ämnet teknik i oä-blocket inte får in- kt'äkta pa en önskvärd och i direktiven begärd förstärkning av de naturve- tenskapliga ämnena.

TCO betonar att grundläggande kunskaper och färdigheter i teknik bör inbegripas i ett modernt allmänbildningsbegrepp och samtidigt utgöra ett Viktigt inslagi samhällets strävan mot ökad jämställdhet. Såväl flickor som pojkar bör bredda sitt tekniska kunnande. flickorna dessutom för att kunna göra ett friare yrkesval och inta en friare hållning till tekniska och naturve- tenskapliga studier. Viktigt ärdå att innehållet i det nya ämnet utformas så att det intresserar båda könen och att de praktiska övningarna får utgöra tyngdpunkten. (')rganisationen framhåller vidare att införandet av teknik som obligatoriskt ämne i oä—blocket kan medföra att övriga orienterings- ämnen tunnas ut. Det finns då också risk för att den önskvärda utveckling- en tnot ett ökat inslag av praktiska tillämpningsuppgifter inte blir förverkli- gad.

SAF anser att ämnet även bör ingå i låg- och mellanstadiets undervis- ning. Föreningen anser att det är svårt att ur förslaget utläsa vad det nya teknikämnet kommer att få för innehåll och omfattning. Föreningen anser vidare att ämnets nära anknytning till de naturorienterande ämnena måste klargöras för alla elever och att ätnnet bör kunna ges en betydande bredd- ning utöver de ramar som antyds i läroplansförslaget —— ämnen som slöjd. hemkunskap och maskinskrivning har många klara anknytningar till tek- niska tillämpningar. Vidare ska teknikämnet verksamt bidra till att hos alla elever skapa förståelse för teknikens roll i vårt näringsliv och välfärdssam- hälle. SÖ:s behandling av tcknikämnet uppvisar samma brister som för hela blocket orienteringsämnen.

Folkpartiets un_tzdorns;/i'irbund varnar för att ämnet kommer att drunkna i alla teoretiska ämnen och därigenom få en mer teoretisk inriktning än i dag. Förbundet har inga större förhoppningar om att integreringen av tek- nik i oä-bloeket medför att detta som helhet får en mer praktisk inriktning. För att inte riskera att teoretiseringen av högstadiet tilltar bör man försöka införa någon form av tekniskt-praktiskt block där t. ex. slöjd. teknik. hem— kunskap, bild. musik och barnkunskap skulle ingå. Därigenom skulle en bättre balans mellan teoretiskt och praktiskt arbete skapas.

Folkpartiets kvinnoji'jrbimd betraktar förslaget som positivt ur jämställd- hetssynpunkt men anser att utökandet av orienteringsämnena med ytterli- gare ett ämne utan att öka det sammanlagda timtalet för oä och utan att precisera minimiantalet för varje ämne kan leda till konflikter mellan de berörda lärarna vilket inte är önskvärt.

Fredrika Brenti'rji'irbundet anser att alla elever behöver en viss grundut- bildning inom det tekniska fältet. Förbundet föreslår dessutom att teknik finns kvar som tillvalsämne och att skolans syo—verksamhet intensifieras, så att även flickor stimuleras att välja detta tillvalsämne.

SECO och Riksli'ireningenför lärarna i matematik. j_vsik och kemi är ne- gativa till förslaget.

SECO anser att det mesta talar mot att de avsedda målen med förände ringen uppnås och att det skulle bli en bra teknikundervisning inom oä. Det allvarliga felet med det lagda förslaget är att skolan blir ännu mer teoretise- rad. Organisationen önskar att ett tekniskt-praktiskt block skapas.

• Sida 201
•  Original

Prop. 1978/79:180 . . 20!

Riksföreningen för lärarna intateniatik. fysik och kemi tror inte att den föreslagna konstruktionen av ämnet är realistisk. Den leder antingen till för lågt timtal i ämnet eller till orimliga redtteeringar för övriga oriente- ringsämnen. Föreningen anser att det med lämpliga stödinsatser. fortbild- ning och anvisningar borde vara möjligt att väsentligt stärka inslagen av "teknik till husbehov" titan att formellt införa ett nytt ämne.

3.5.8 Religio/tskunskap SÖ föreslår att religionskunskapen inordnas i oä-blocket och att möjligheten till befrielse enligt anvisningarna till t' 27 skollagen försvinner. Detta tillstyrks av RRV. lt'insskt'ilnämn- derna i Kalmar. Värmlands. Västernorrlands och Blekinge lätt. Luleri. Sollejieä och ll-lalmö kommuner samt av Socialdemokratiska kvinnoför— bundet. SFC '( ) och Sveriges kristna ungdomsråd. SECO anser att borttagandet av möjligheten till befrielse från religions- undervisningen är en naturlig konsekvens av att ämnet inte längre uppfat- tas som stötande för andra grupper av troende. Förslaget kan karakterise- ras som en anpassning av teorin till hur det redan fttngerar i praktiken. Lulea kommun understryker att utifrån den grundläggande synen på de- mokratins principer om tolerans. samverkan och likaberättigande stöder kommunen starkt förslaget om en ändring av tillämpningsföreskrifterna av skollagens ä 27 i av utredningen redovisad omfattning. Sveriges kristna ioigdomsräd anser att religionskunskapsämnet ska byta namn till "Tros- och livsåskådning". Rådet betonar att en integration inte får leda till att ämnet försvinner. Rådet noterar de svårigheter som finns på högstadiet med ickekompctenta lärare. Rådet är positivt till att tillämp- ningsföreskrifterna till få 27 skollagen ändras så att principen om alla ele- vers rätt till en objektiv. allsidig och saklig undervisning i oä inte bryts. Sot'ialstyrelsen vill, beträffande huvudmomentet "Religioner och livs- åskådningar". framhålla att lärare och elever bör diskutera de olika religio- ner som finns representerade bland landets invandrar- och minoritetsgrup- per. I många av de länder som dessa kommer ifrån har religionen en långt större betydelse i familje- och samhällslivet än i dagens Sverige. SÖ:s förslag avstyrks av Iänsskolnämmlerna i Stockholms och Älvs- borgs län.

Länsski)lnämnden i Stockholms län menar att ett avskaffande av s" 27 skollagen inte kan företas av vårt land eftersom detta står i strid med de av oss ratificerade och antagna internationella överenskommelserna om de mänskliga rättigheterna.

Lt'insskolnt'imnden iÄlt-slzorgs län anser att religionskunskap bör utgöra ett ämne med egen kursplan eftersom det skiljer sig till art och innehåll från såväl no- som so-ämnena. Den föreslagna förändringen av :S 27 skollagen blir därigenom obehövlig.

Kristen Demokratisk Ungdom befarar att religionskunskapen kommer att hamna i strykklass. Ämnet bör garanteras en minimitid inom oä-blocket och även ges en mer preciserad utformning.

Svenska kyrkans uthildningsnäntm'l menar att såsom ämnet religions- kunskap nu är utformat bör alla elever kttnna delta i undervisningen. Det bör dock skapas möjlighet till befrielse för elever som har starka skäl där- till. ldealet är om frågor om befrielse kan lösas lokalt. Detta bör i och för sig inte medföra att religionskunskapen bryts ut från övriga orienterings- ämnen.

Samkristna skolnämnden förväntar sig att det lagda kursplaneförslaget

• Sida 202
•  Original

Prop. 1978/79: 180 202

beträffande oä-blocket kompletteras med fylliga ämnesbeskrivningar och önskar vidare att religionskttnskapens primära syfte att ge eleverna möjlig- het till en vidgad verklighetsuppfattning och verklighetstolkning bättre framhälls. Nämnden instämmer beträffande behovet av ämnessamverkan men kan inte acceptera ett utsuddande av ämnesgränserna. Nämnden att- ser vidare att kursplanerna inte är tillräckligt konkreta och vägledande ur planeringssynpunkt.

Föreningen lärare i l't'll-IL'I.(')IISÅ'IIIIAlx(ll) anser att formuleringen angaende förändring av s 27 skollagen är alltför oklar för att kunna vara vägledande. Föreningen framhäller vikten av att religionskunskapen kan ingä i de sam- lade orienteringsämnenas kursplan och ha del i deras gemensamma timtal. Samtidigt är möjligheterna till befrielse för en enskild elev en grundläggan- de religionsfrihetsfraga. Föreningen önskar en tydligare skrivning av för- slaget pa denna punkt men vill även uttrycka sin tillfredsställelse med att ämnet tydligen fält en sådan utformning att de llesta kan delta.

3.5.9 Barnkunskap

SÖ föreslär att ämnet barn ku n s k tt p förs vi n n er s om sj ä | V s t än - digt ämne och integreras med hemkunskap och oä. Läns- skttltu'imnderntt th'i/tkt'ipings. Kalmar. Blekinge. l-"äslmanlantls. Koppar— bergs. Gävleborgs och l-'äslernorrlantls län. Soile/ieä. lida. ll-lalmo'. Ny- bro. ,N'orrköpings. Lidingö och Slot'lt'lmlms kommuner m.fl. samt Folk/mr- tiets ungclontsji'irhund och t'l'loderata samlingspartiets kvinnt»fiirbund till- styrker.

S'toekltolms kommun framhåller att barnkunskapen trots att den försvin- ner sotn eget änmc måste genomsyra undervisningen så att eleverna förbe- reds för ett kommande föräldraskap där båda har ansvar för barnen.

Moderata samlings/mrtiels kvinno/örlnnul finner att det finns goda skäl för att barnkunskap upphör som självständigt ämne. Förbundet vill dock framhälla att det är nödvändigt att undervisningen även i fortsättningen meddelas av lärare som är utbildad i ämnet.

Förslaget avstyrks av sot'ia[styrelsen. länssk:)lnämnden i Gotlands län. omsorgskommitten. Lulea och lf't'isteras kommuner m.]l. samt av Fredrika Brenterj'i'irbundet.

Fredrika Brentet_'liirl_7undet anser att barnkunskap bör finnas kvar som självständigt ämne och få utvidgad tid. Allt bör göras för att motverka da- gens negativa inställning till barn. vilken bl. a. givit minskade födelsetal.

(')msorgskommitten beklagar att barnkunskapen försvinner eftersom ämnet kunde varit en lämplig utgångspunkt för undervisningen om handi- kappade.

Ham/ikap/nules t'entralkommitte betonar att barnkunskap är det ämne där man undervisar om olika former av handikapp och en riktigt utformad undervisning skttlle kunna leda till en positiv attitydförändring vad gäller handikappade. Kommittén önskar att handikappkunskap pa ett naturligt sätt integreras i samtliga ämnen och sker med hjälp av kompetenta lärare. Om barnkunskapen försvinner mäste närmare utredas hur man ska ta till- vara de betydelsefulla kunskaper och erfarenheter som barnavärdslärarna har.

TCO understryker att kunskap om barnen. deras rättigheter och behoV. deras skötsel och uppfostran måste utgöra viktiga inslag i undervisningen redan i grundskolan som en första början till en föräldrautbildning. När barnkunskapen integreras i oä-blocket måste stoffet utvidgas och konkreti- seras och inom blocket redovisas fristående. SÖ bör ttnder såväl den pla-

• Sida 203
•  Original

Prop. 1978/79: 180 203

nerade fortbildningen inför genomförandet som efter detta noga bevaka att det tidigare innehållet i ämnet och helst ett utvidgat sådant omfattande även samlevnadsfrågor får ett utvidgat utrymme.

_?.5.Il) Hemkunskap

St)eialstyrelsen vill framhålla att olika kulturella synsätt pä jämställd- hets- och samlevnadsfrägor behöver diskuteras inotn hemkttnskapen. Där- vid bör sociala. ekonomiska och politiska skäl till varför synen på dessa frågor skiljer sig i olika kulturer belysas.

Länsskolttätnttden i Uppsala län konstaterar att hemkunskap är ett äm- ne som i större utsträckning kttnde bli ett "jämställdhetsämne". På högsta- diet kvarstår det som särskilt ämne men på låg och mellanstadierna har det inte fått det utrymme det borde ha. Där borde det framför allt inotn ra- men för orienteringsämnena verksamt bidra till att ge eleverna kunskap om hetn och familj. Det är på dessa stadier man i verkligheten bör utveckla känslan för och samhörighcten med hemmet och träningen av de sysslor som aktualiseras i en familj. Läroplansförslaget bör här kompletteras med anvisningar om konkreta hemkunskapsinslag för de lägre stadierna.

G_vmnasieutredttingen anser att träning i att sköta sin personliga service och att hjälpa till hemma bör börja redan på lågstadiet. Hemkunskapen bör dätför i likhet med ämnet bild integreras i orienteringsämnena redan på låg- och mellanstadierna. Vissa delar kan samordnas med teknik och na- turorientering.

Centerpartiets kvinno/örbtotd, Folkpartiets kvinnoförbund och Modera- ta santlt'ttgspartiets kvinnojöt'lmttd instämmer i SÖ:s Uppfattning att hem- kttnskapen är väsentlig urjämställdhetssynpttnkt men anser att den borde införas redan på lågstadiet.

3.5.1] Oriettterittgst'inttten

SÖ har i sitt förslag tttarbetat en gemensam kursplan för orienteringsäm- nena. Länsskolttämnderna th'ittkäpings. Blekinge. lllalmöltus. Västman- lands. Kt')])/mrhet'_g.s och Gävleborgs lätt. TCO. LO. N_vlJro. Norrkt'ipings och Södertälje kommuner m. fl.. Folkpartiets ttngdottt.sförbund. Kommu- nistisk Ungdom. SECO. Svenska kyrkans utbildnittgsnätnnd. Sveriges kristna ungdomsråd och Svenska natursk_vddsf?)'reningen tillstyrker detta. Folkpartiets uttgdomsjörbnml ställer sig mycket positiv till den föreslagna förändringen. Förhoppningsvis kommer förslaget att innebära större förut- sättningar för ett projektorienterat arbete inom oä. Förbundet betonar vik- ten av att huvuddelen av undervisningen i oä sker genom projektarbeten. Vidare hoppas förbttndet att den föreslagna integreringen blir en realitet ute i skolorna. Längre arbetspass ger ett lttgnare tempo och bättre möjlig- het till fördjupning.

Även länsskolnämnden i Västmanlands lätt anser att en gemensam kttrs- plan ttnderlättar ett projektarbete där eleverna efter intresse får välja inom givna ramar. Nämnden hoppas att arbetssättet leder till ett bättre samarbe- te mellan lärarna och en snabbare utveckling mot en satnlad undervisning.

Länsskolm'imnden i Iklalmöltus lätt konstaterar att eftersom främst den naturvetenskapliga delen av orienteringsämnena avses bli förstärkt, måste en sådan förändring inom en oförändrad tidsram ske på bekostnad av de samhällsorienterande ämnena. Då vidare anvisningar inte längre avses bli givna för vilken ungefärlig omfattning i antal lektioner varje ämne bör om- fatta. ftnns risk för att vissa orienteringsämnen inte kommer att bli till- fredsställande tillgodosedda. Nämnden vill därför rekommendera att ra-

• Sida 204
•  Original

Prop. 1978/79:180 204

mar ges för undervisningen åtminstone. mellan grupperna samhälls- och na- turorienterande ämnen.

N_vbro kommun befarar också att vissa ämnen inte kommer att bli till- räckligt tillgodosedda. Det läggs en stor börda på skolledarna för att vid den lokala planeringen se till att dessa farhågor kommer på skam. Behovet av studieledare inom arbetsenheten accentueras också genom denna för- ändring av läroplanen.

TCO. länsskolnämnden i Blekinge OCh Sveriges kristna ungdomsråd framhåller vikten av att anvisningar utarbetas till hjälp för det lokala plane- ringsarbetet.

Länssktrlnt't'mnderna i Uppsala och Västernorrlands län. SAF. Sala. Västerås och Malmö krnnmuner. Folkpartiets kvinmyörbund. Moderata samlingspurtiets kvinno/örhmul samt Riksföreningen _för lärarna i mate- matik, f_"vsik oelt kemi noterar att stoffet för oä ökar samtidigt som den sam- manlagda tiden minskar.

Länssktdnämnden i Uppsala län anser att stoffet är alltför rikhaltigt för att skolan ska kunna ge detaljerad kunskap om allt. Genom tillvalsmöjlig- hetcr skulle elever som önskar ytterligare insikt och fördjupning bli bättre tillgodosedda.

Länsskolnä/nnderna i Kronobergs. Västernorrlands och Västerbottens län, Nybro kommun. Bit)logilärarnasförening och Riksföreningen för lä- rarna i matematik._f_'vsik oelt kemi önskar en uppdelning i samhälls- respek- tive naturorienterande ämnen på högstadiet. Riksföreningen jör lärarna i matematik. f_vsik och kemi konstaterar att utvecklingen mot ett undersö- kande probleminriktat arbetssätt enligt förslaget förutsätter en gemensam kursplan för orienteringsämnena. Detta är inte nödvändigt. Man kan myc- ket väl tänka sig en uppdelning av dessa ämnen i en so-del och en no-del som tidigare. med egna huvudmoment och timtal. Föreningen betonar vidare att erfarenheterna av samlad undervisning är långt ifrån goda. ()m undervisningen ska lyckas. enligt SÖ:s princip. måste ett intensivt forsk- nings- och utvecklingsarbete först bedrivas och detta torde ta många år i anspråk. Dessutom torde ett avsevärt informationsarbete vara nödvändigt. Det gäller nämligen att åstadkomma en attitydförändring hos lärarna. Dessa får inte komma på mellanhand en gång till utan måste få konkreta. genomarbetade exempel på hur undervisningen ska kunna bedrivas.

Länsskolnämnden i Västernorrlands län noterar de problem som för- slaget kan komma att medföra och framhåller att ett sätt att få en mjukare övergång till en samlad undervisning vore att ha en uppdelning mellan so- och no-ämnen. Detta är fördelaktigt med tanke på den lärarsituation som föreligger idag. Vad beträffar läg- och mellanstadierna. där lärarna sällan har en muttrvetenskaplig utbildning. är en kraftig satsning på fortbildning nödvändig.

Länsskolnämuden i Kronobergs län anser att om en uppdelning i so- och no—ämnen ej sker finns risk för att no—sektorn kommer att försvagas i den lokala planeringen. TCO som tillstyrker SÖ:s förslag påpekar att en ge- mensam kursplan inte bör utesluta möjligheten att lokalt göra en uppdel- ningi no- och so-ämnen på högstadiet.

SÖ:s förslag om en gemensam kursplan för orienteringsämnena på högstadiet avstyrks av länsskolnämndernu i Kalmar och Älvsborgs län. SA ("()/SR. SAF. ll'Ioderata ungdoms/örhundet, Samkristna skolnämnden. Föreningen lärare i sam/tällskunskap. Geografiläramas riksförening samt Historielärurnas riks/örening.

SAF anser att kravet att undervisningen ska beröra samtliga huvudmo-

• Sida 205
•  Original

Prop. 1978/79:180 305

ment inte är en realistisk utgångspunkt. Undervisningen i orienteringsäm- nena är alltför vittomfattande och viktig för att utan andra styrmedel än vagt formulerade mäl. huvudmoment och kommentarer. helt överlämnas till den lokala skolan. Särskilt med tanke på den minskade tidsramen och det ökade stoffet mäste prioriteringar göras. Ansvaret för dessa priorite- ringar mäste i sa fall läggas pä central nivä.

SACO/SR anser att för läg- och mellanstadierna bör särskilda mål och huvudmoment föreskrivas för de samhällsorienterande respektive natur- orienterande ämnena. Pa högstadiet bör varje orienteringsämne beskrivas genom egna mål och huvudmoment. Vidare bör varje orienteringsämne fä bestämt angivna timtal pä timplanen för högstadiet. Dessa krav är nödvän- diga för att lärarna ska kunna planera undervisningen pä ett tillfredsställan- de sätt.

FÖI'('HfIl_L'('lI lärare i sumlu'illskunskap framhåller att med det nya läro- plansförslaget föreligger fara för att eleverna inte kommer att fa en verklig- hetsbild av hur samhället fungerar och är uppbyggt. Föreningen anser att SÖ:s kursplaneförslag inte kan antas i sin nuvarande utformning utan mäs- te grundligt omarbetas.

(ieogra/ilärarnas riksfi'irening vill särskilt päpeka riskerna för en för- svagning av de enskilda orienteringsämnena. Föreningen anser det vara ett stort och ogenomtänkt misstag att sudda ut de enskilda orienteringsämne- nas konturer till förmän för en vag integrationstanke och betonar vidare att de av SÖ utlovade kommentarerna till förslaget mäste ha en helt annan stringens än nuvarande utkast. Garantier måste finnas för att ämnesspecia- lister medverkar. -

Historie/ärarnas riksförening vill. vad gäller SÖ:s strävan att successivt överbrygga de traditionella ämnesgränserna. anmäla avvikande uppfatt- ning om det självklara i denna färdriktning. Föreningen anser i stället att mål och huvudmoment ska klart anges för farje torienterings)ämne. Dessa bör dock kompletteras med förslag till ”samlade" projektstudier. För- eningen frägar sig om grundskoleelever verkligen har den kunskap och ab- straktionsförmäga som krävs för ett ”samlat synsätt". Föreningen fram- häller vidare att det är viktigt att en läroplan ger en god bild av ett ämnes förtjänster och möjligheter. Vad historieämnet kan ge kommer tyvärr dä- ligt fram i SÖ:s förslag.

ll-Ioderata ungdomsjörbunde! avvisar SÖ:s förslag trots att man delar uppfattningen att ett ökat samarbete över ämnesgränserna är önskvärt. Förbundet konstaterar att planeringen mellan lärarna försvåras och enhet- ligheten i undervisningen mellan olika skolor riskeras. Enskilda ämnen ris- kerar att behandlas styvmoderligt t. ex. religionskunskap och naturveten— skapliga ämnen. Beträffande de sistnämnda ftnns risk för att basfärdighe- terna försvinner. Utvärdering (betygsättning) och uppföljning av de enskil- da ämnena omöjliggörs av förslaget. Behovet av en samlad undervisning och samarbete över ämnesgränserna medges redan i nuvarande läroplan.

Aven Samkristna skolnämmlen instämmer i behovet av ämnessamver- kan men kan inte acceptera ett utsuddande av ämnesgränserna. Nämnden yrkar pä att det lagda kursplaneförslaget beträffande oä-blocket kon'tplet- teras med fylliga ätnnesbeskrivningar. Pä denna punkt vill nämnden starkt kritisera SÖ för oklarhet vad gäller orienteringsämnena.

llloderatu samlingspartiets kvinm(förbund anser att för varje ämne inom oä-gruppen ska anges maximitid respektive minimitid i kursplanerna. Detta är nödvändigt för att inget ämne ska få stå tillbaka för något annat.

För lag- och mellanstadiernas del föreslår SÖ att ämnesrubrikema hem-

• Sida 206
•  Original

Prop. l978/79: 180 zoo

bygdskunskap och naturkunskap ersätts av beteckningen orienteringsäm— nen och f'ar en gemensam kursplan. Detta förslag tillstyrks av länsskol- nätttttderna i Kalmar. Blekinge och lf'ästerhottens län samt Lidingö kom- "lll".

Övriga kommentarer:

("enter/mrtiets kvinnoförbund päpekar att religionskunskap och de na- turvetenskapliga ämnena betraktas som svära av många lärare och att de därför riskerar att få mindre timtal än i ett idealläge. Därför är det viktigt att det finns ramtimplaner som ger exempel pä hur timmarna för oriente- ringsämnena kan fördelas på de olika ämnena. Därtill behövs stora insatser av fortbildning för att hjälpa lärare att på ett bättre sätt klara undervisning- en i dessa viktiga ämnen.

Kristen Demokratisk Ungdom befarat att den lösliga uppläggningen av kursplanen medför risker för en godtycklig behandling av mindre populära ämnen och moment och att enskilda lärare och elever far alltför stora möj- ligheter att ägna orimligt mycket tid at jämförelsevis mindre angeläget stoff. Vad ungdomsförbundet framför allt oroar sig för är religionskunska- pcns eventuella öde. Förbundet anser att samtliga orienteringsämnen bör ges en minimitid i timplanen.

Väsjo' kommun föreslar att den del av den tid som ansläs till oriente- ringsämnena tas i anspråk för ämnesuppdelade grundkurser av baskun- skapskaraktär. Därefter kan en gemensam del ägnas at studier av projekt- karaktär i samverkan mellan olika ämnen. Ett alltför abrupt införande av sammanslagning av olika ämnen på högstadiet kan dessutom leda till svära samordningsproblem och fä till följd att lärare undervisar i moment för vil- ka de saknar utbildning vilket inte är en önskvärd utveckling. Förändring- en bör samordnas med en förändring av lärarutbildningen och med omfat- tande fortbildningsverksamhet.

Sot'ialstyrelsen konstaterar att alkohol- och narkotikafragorna fält en knapphändig behandling i läroplansförslaget. Mot bakgrund av detta och det faktum att framför allt alkoholmissbruket utgör ett av de största sociala problemen i dagens samhälle. vill styrelsen peka på skolans roll i arbetet att erbjuda alternativ till missbruk genom idrotts- och föreningsvcrksam- het och andra fritidsaktiviteter som i den nya SlA-skolan ska ges större ut- rymme. Styrelsen anser det angeläget att man genom upplysningsverksam- het försöker begränsa alkoholkonsumtionens omfattning hos bäde ungdo- mar och vuxna.

3.5.12 Slö/”d SÖ föreslär att obligatorisk textilslöjd och trä- och metall- slöjd införs pä högstadiet för alla elever. Länsskolnämmlernai Jönköpings. Blekinge. l'äslmanlands. l"'ästet'/torrlunds och lf'i'islerltoltens lätt. 7'("('), .:N'orrköpings. Lidingö och Södertälje kommuner m. fl.. Folkpar- tiets kvinno/örhund och Sot'ialdetnokratiska kvinmtförbuttdet stöder detta förslag. TCO delar SÖ:s principiella inställning. (.)rganisationen anser att det inte finns något annat område i skolan eller samhället i övrigt där så starka könsrollsvärderingar bestämmer valet av arbetsmateriel. För att intentio- nerna i förslaget ska kunna förverkligas krävs att lärarna garanteras fort- bildning före genomförandct och kontinuerligt. Organisationen föreslär även att en försöksverksamhet med undervisning i bäda slöjdarterna för al-

• Sida 207
•  Original

Prop. l978/79:180 . : 207

la elever påbörjas omgående. En sådan försöksverksamhet skulle pä ett avgörande sätt underlätta en metodutveckling för slöjdämnets del.

Länsskolnämnden i Västernorrlands län anser att ökningen av tiden för slöjd samt det förhållandet att alla elever ska möta bada slöjdarterna även på högstadiet stämmer väl överens med målen att göra skolans arbete mera praktiskt inriktat och att skolan ska verka för ökad jämlikhet mellan kö- nen. De eventuella problemen pä högstadiet med båda slöjdarterna för alla elever skulle kunna minskas om undervisningen utformades så att eleverna efter en grundkurs i båda slöjdarterna. med stark verklighetsanknytning. gavs möjlighet att arbeta med projekt som dä kunde ha en mer eller mindre dragning åt endera slöjdart.

Södertälje kommun tillstyrker i princip men föreslår en övergångsperiod på tre är för att införa bada slöjdarterna som obligatoriska ämnen för alla elever.

Länsskolnämnderna i Kalmar och Malmöhus län samt Storumans. Hel- singborgs och Nybro kommuner m.fl. avstyrker förslaget.

Länsskolnämnden i tllalntöltus lätt menar att tiden ännu inte är mogen för ett obligatorium även pä högstadiet.

Storumans kommun anser att syftet med obligatorisk slöjd naturligtvis uppfyller kravet på ett mer samlat ochjämlikt högstadium. Kommunen be- farar dock att de praktiska svårigheterna blir alltför stora framför allt med de pojkar som tvingas ha textilslöjd.

Helsingborgs kommun menar att man med hänsyn till den disciplinära situationen på högstadiet bestämt bör avråda från ett obligatorium.

Aktiv ungdom anser att ämnet slöjd bör byta namn till "Hantverk" och att eleverna inom ämnet ska få ta del av och lära känna den hantverkstradi— tion som har funnits och till vissa delar ännu finns i vårt land.

3.5.13 Maskinskrivning Maskinskrivning ska enligt SÖ:s förslag bli ett obligato— riskt ämne. Förslaget tillstyrks av [änsskolnämmlerna i Kalmar. Ble- kinge. Göteborgs oeh Bohus. Västnmnlands. Gävleborgs och Västernorr- lands län. TCO. Sollefteå. Västerås. Malmö. Nybro. Norrköpings. Li- dingö och Södertälje kommuner m.fl.. av Folkpartiets ungdtmts/örbund. Centerpartiets kvinnofi'irbund. Folkpartiets kvinnoförbund samt Socialde- mokratiska kvinnoförbum'let. SECO och Elevförbundet. Folkpartiets ungdomsft'irbund är. inte minst ur jämställdhetssynpunkt. mycket positivt till förslaget. Förbundet påpekar att maskinskrivning kan bli ett utomordentligt hjälpmedel i projektarbete och i svenskundervisning- en.

Länsskolnämnden i Västmanlands län anser att elever med motoriska svårigheter kan stimuleras till ett mycket bättre resultat i svenska genom samverkan med maskinskrivning.

Länsskolnämna'en i Västernm'rlatuls Iiin anser att pedagogiska skäl talar för att maskinskrivningen förläggs till mellanstadiet i stället för högstadiet och konstaterar att statsbidrag krävs för att genomföra detta.

Förslaget avstyrks av länsskolnämtiderna i Uppsala. Jönköpings. Got- lands, Malmöhus och Kopparbergs län. Storumans. Gävle och Linköpings kommuner m. fl. samt av Moderata samlingspartiets kvinnoförbund.

Uppfattningen att maskinskrivning i stället bör finnas som fri aktivitet delas av länsskolnämm/erna i Uppsala. Malmt'ilius och Kt.>p[)ttrbc-'rgs' län samt av Linköpings kommuner m.fl. Storumans och Nybro kommuner

• Sida 208
•  Original

Prop. 1978/79: [80 208

framhäller att den förväntade träningen i rättstavning och ordkunskap knappast kommer att bli den verklighet förslagsställarna tänkt sig.

3.5.14 Ekonomi och konst SÖ föreslar att tillvalsämnena ekonomi och konst inte läng— re ska vara sj älx'ständiga ämnen. Länsskolnämnderna i Jönkö- pings. Blekinge. Göteborgs ()('ll Bohus. Västmanlands. Kopparbergs. Går/eborgs. Västermirrlands och l-'t'i..t'terbottens län. TCO. Sollefteå. Väs- terås. lt'lalmt'i. Norrköpings och Lidingö kommuner samt Centerpartiets kvinno/örbuml tillstyrker förslaget. Länsskolnämnden [Gotlands län avstyrker förslaget.

3.5.15 Teckning — Bild SÖ föreslär att ämnet tec k nin g b yte r nam n till Bild. Detta förslag tillstyrks av lättsskolnämnderna th'inköpings. Kalmar. Västmanlands och Västernorrlands län. TCO. Eda. Nybro. tN'orrköpings och Lidingö komma- ner m. fl.. Folkpartiets kvinnoförbund och Soeialdemokratiska kvinnoför— bundet. TCO anser ändringen vara motiverad på grund av den karaktär av bild- kommunikation ämnet fär. Bildundervisningens problem är den knappa ti- den vilken nu ytterligare skärs ner. Länsskolnämnden iBlekinge län är tveksam om den nya ämnesbeteck- ningen Bild är lämplig. Nämnden föredrar tills vidare beteckningen "Bild och form" trots de skäl SÖ anför mot den. Förslaget avstyrks av lt'insskolnämnden i Älvsborgs län och av Södertäl- je kommun m. fl. Länsskolnämnden iÄli'sborgs län anser inte att det finns tillräckliga skäl för en förändring. "Bild" har i vanligt språkbruk en passiv laddning, något som rimmar illa med det aktiva innehäll ämnet har. Nämnden föreslär där- för beteckningen "Konst" som har internationella motsvarigheter. Södertälje kommun anser inte att beteckningen "Bild" är heltäckande och föreslär i stället "Bild och form" som bättre svarar mot ämnets inne- häll. Aktiv ungdom anser att ämnet Bild till vissa delar bör integreras med "Hantverk" för att ge eleverna impulser och kunskap till en mer skapande egen-verksamhet.

3.5.16 Musik Länsskolnämnden iBlekinge [än tillstyrker vad SÖ säger om musik. Sot'ialstyrelsen framhåller att vårt eget lands äldre och nyare musik av seriöst slag bör få en framträdande plats i musikundcrvisningen. Inom det- ta ämne bör man även konkret ta vara på invandrarelevernas kultur. Länsskolnt'imnden i Västmanlands län konstaterar att samverkan mellan skolan och den kommunala musikundervisningen på många håll givit ett bra resultat. Denna samverkan har framför allt förekommit på lägre stadi- er. Nämnden understryker vikten av att denna samverkan fortsätter upp genom stadierna. Linköpings kommun konstaterar att svärighetema att genomföra musik- undcrvisningen på ett för alla elever meningsfullt sätt i hög grad beror på bristen pä utbildade lärare. Kommunen anser det viktigt att musikämnet utVecklar de naturliga kontaktmöjligheterna med t.ex. oä, svenska och gymnastik.

• Sida 209
•  Original

Prop. 1978/79:180 . . 209 )

("enterns ungdonts/örbund anser ocksä att en samverkan svenska—musik är önskvärd.

:lklll' ungdom önskar att musik och gyntnt-tstik till vissa delar samman- förs föratt ämnet dans ska fa en mer framträdande position.

Samkristna skolnämiulen vill framhalla vikten av att den kristna sängens och musikens betydelse som inspirationskälla pavisas liksom att skolan tar tillvara möjligheterna till integration mellan religionskunskap och musik. svenska och bild.

3.5.17 ('.'iymnaslik

Länsskolnämnden i Blekinge lätt tillstyrker kursplanen för gymnastik. Centerns ungdinns/örbuiul anser att SÖ:s förslag till utökning av gym- nastikämnet underlättar möjligheten för alla elever att nå självförverkli- gandc. Det är emellertid viktigt att skolans gymnstikundervisning inriktas pa att stimulera alla elever till fysisk aktivitet i allmänhet och för hela livet. För att uppna detta krävs att gymnastikundervisningen förändras bort frän prestationskrav och konkurrcusmentalitct.

Fredrika Bremer/örbumlet vill. starkare än SÖ gjort. understryka kravet pa samgymnastik även pa högstadiet.

("enterpartiets ki'inito/i'irlnoul anser att gymnastik bör ha som syfte att uppmuntra till allmän friskvärd och till regelbunden motion hela livet. Ett sätt att öka förstäelsen mellan könen är att införa samgymnastik i alla ärs- kurser.

Folkpartiets ungdtmm;/iirlntml anser att samgymnastik är ett självklart krav urjämställdhetssynpunkt.

Svenska gymnastiklärarsällskapet hävdar att gymnastikämnet jämfört med Lgr 69 behandlats mycket ofullständigt i förslaget. Eftersom kurspla- nerna inte är stadieindelade kan det uppsta svärigheter för icke fackutbil- dade lärare att göra en pedagogiskt riktig arskur'splanering. Det är därför nödvändigt att det utarbetas översiktliga studieplaner och handledningar som kan användas vid behov. Dessa problem aktualiserar behovet av gym- nastiklärare pä säväl Iäg- som mellanstadiet liksom en utveckling av den kommunala konsulentorganisationen. Även de till länsskolnämnderna knutna fortbildningskonsulentcrna behöver öka i antal. Sällskapet anser vidare att ämnet ska byta namn till idrott vilket är ett bättre samlingsnamn pä de aktiviteter som förekommer inom ämnet. Även tl-Ioderata samlings- partiets kt'innojiiirlnuul anser att ämnet gymnastik bör byta namn till idrott då detta är en mer adekvat benämning pä vad ämnet innehäller. Förbundet anser det väsentligt att utrymme ges ät att öka elevernas förståelse för människors olika förutsättningar att delta i kroppsövningar. Särskild upp— märksamhet bör ägnas ät information om olika rörelsehandikapp och vik- tigt är då att upplysa eleverna om de många möjligheter de har att bidra till att deras rörelsehindrade kamrater kan delta i lek och idrott.

Emmaboda kommun m.fl. framhäller att gymnastikämnet bör få ett mer accenttlerat ändrat innehåll än vad som framgar av SÖ:s förslag. Mera öv- ningar av stationskaraktär bör eftersträvas. Motion av olika slag kan intro- duceras redan i skolan. Val av aktiviteter under gymnastiklektionerna bör vara intressestyrt.

3.5.18 Trafikundervisning

Länsskolnämtiderna i Västmanlands och Västernorrlands län anser att trafikmomentet bör få större tyngd i förslaget. Ovningar i verklig trafikmil- jö bör ses som exempel på den verklighets— och samhällsanknutna under-

l4 Riksdagen [978/79. [ saml. Nr180

• Sida 210
•  Original

Prop. 1978/79:180 ZlU

visning som betonas i dagens skola. Trafikmiljön. som barnen upplever den i olika roller. bör utgöra stoff för ett laborativt arbetssätt. Skolan ska aktivt verka för att öka barnets vilja och förmäga att arbeta för en bättre närmiljö.

4 Arbetssätt

Retnissinstanserna sluter nästan enhetligt tipp bakom önskemålet att ut- veckla arbetssättet i den av SÖ angivna riktningen. Bland de tillstyrkande finns RRV. länsskttlnämmlerna i Jönköpings. Gotlands. Blekinge. Hal- lands. Göteborgs oelt Bohus. Skaraborgs. Värmlands. Västmanlands. Ix'opparln'rgs. Västern:trrlands. Jämtlands och Norrbottens lätt. UHÄ. statens kulturråd. BRÅ. gymnasieu(redningen. _lolkbildnittgsutredningen, delegationen fär ungdomens s_vsselsättnings/i'ägor. statens ungdomsråd. 'I'C'O. L('). SAF. Solle/ieä. Örebro. Oskarshamns. Nybro. Väsjä, Linkö- pings. Södertälje m.fl. komnumer. KU. SECO. Eleijärbundet. Riks/är- bundet Hem och Skola. Samkristna skolnämnden. Sveriges kristna ung— domsräd och Sveriges sko/kuratorersjiirening

Att avsnittet om arbetssätt är ett av de väse ntl igaste områdena i lä— roplansförslaget understryks av bl.a. länsskolnämnderna i Uppsala. Jön- ÅY'I'PI'Ht-fs. Kronobergs. Gotlands. Göteborgs oelt Bohus och Kopparbergs lätt. TCO. FPU. SECO och I:"leiyärbundet. Länsskolnämnderna iÄlvs- borgs. Skaraborgs och Västerlmttens lätt. UHÄ. SACO/SR. Växjö och Linköpings kommuner m.fl. konstaterar ocksa att förslaget överensstäm- mer med den pedagogiska syn som finns i redan gällande läroplaners mål och riktlinjer.

RRV. SAF. ("UF m.fl. efterlyser en precisering och konkretisering av de föreslagna arbetssätten.

Statens ungdomsråd framhälleratt det nya arbetssättet ställer stora krav pä lärare. elever. skolledning och övriga verksamma i skolan. Arbetssättet kan ges förutsättning att utvecklas främst genom fort bild n i ng. Vikten av fortbildning understryks också av Iänsskt)lnänutderna i Skaraborgs, Värmlands och Jämtlands län, UHÄ. Luleå. Ludvika. Västerås. Karlstad. Helsingborg och Lidingö kommuner m. fl.. Utbildningsnämnden i Värm- lands läns landsting och SSU.

Enligt UHÄ:s uppfattning är det viktigt att skolan hos eleverna utveck- lar ett ansvarsmedvetande och engagemang som bör ligga till grund för all verksamhet i skolan. Det är därför angeläget att de förändringar som SO föreslår kan genomföras.

BRÅ anser att ett arbetssätt som utgår från elevernas verklighet och pro- blem. bör underlätta deras möjligheter att första och engagera sig i samhäl- lct. Den koppling mellan praktik och teori som detta innebär är viktigt för barns sociala utveckling.

Det föreslagna arbetssättet kan enligt TCO leda till effektivare studier och en förbättrad arbetsmiljö för alla inom skolan verksamma. Detta krä- ver dock insatser på områdena fortbildning. lokaler, läromedel m.m. Sker inte detta kommer en satsning på ett förändrat arbetssätt att ställa lärare och elever inför olösliga uppgifter. Resultatet kan då bli en ytterligare för- sämrad arbetsmiljö. Brist på resurser i form av tid. lokaler. läromedel m. m. anser också SACO/SR vara det största hindret mot ett genomföran- de av arbetssättet.

Också länsskolnämnden i Gotlands län biträder de uppfattningar och re-

• Sida 211
•  Original

Prop. 1978/79:180 21 !

sonemang SÖ framför. Det ger en god bild av de synsätt på undervisningen som trnder senare är alltmer trätt i förgrunden. Det stora problemet vid en läroplansrevision är, enligt nämndens uppfattning. att utvecklingen inom skolan när det gäller arbetssätt och'arbetsformer inte tillnärmelsevis har hållit takt med förändringar när det gäller framför allt kursplanernas inne- håll. Det har skapat en känsla av otillräcklighet och en irritation över bris- tande samstämmighet mellan stoffmängd och tidsresurs. Nämnden har uppfattat läroplansförslaget sä, att lärare och elever förväntas göra priori- teringar inom det stora utbudet av undervisningsstoff.

RRV pekar på svårigheterna att ute i skolarbetet få de övergripande mä- len överhuvud taget beaktade. eftersom planeringsinriktningen i prakti- ken äri stort sett ämnesorienterad. Enligt verkets mening måste det kunna kräVas att den högsta skolledningen lägger ned betydande ansträngningar på att ge vägledning om hur ifrågavarande mal skall kunna få genomslag i skolarbetet.

Länsskolnämnden iJämtlands län poängterar att betydelsen av det ar- betssätt man väljer inte får betonas så starkt. att det skymmer det faktum att även andra faktorer är viktiga i en skola. såsom innehållet i skolarbetet och skolans hela miljö. Även länsskolnämnden i Västerbottens lätt fram- håller att förändringar i arbetssätt och metoder aldrig kan isoleras från äm- nesinnchäll och målsättning i olika ämnen. Form och innehåll måste beak- tas samtidigt.

De arbetssätt som SÖ föreslår underlättar den samordning mellan sko- lans och arbetslivets former som SAF anser vara angelägen. Dock får de angivna honnörsorden inte skymma det förhållandet att arbetssättet pri- märt skall medverka till att förmedla kunskaper och färdigheter. Om ett mer traditionellt arbetssätt är en bättre väg att nå ett givet mäl, måste detta arbetssätt givet få användas. Också länsskulnämnden i Kalmar lätt vill framhålla att de traditionella arbetssätten ingalunda är överspelade. När ett nytt arbetssätt föreslås gör man ofta det misstaget att man talar om det nya arbetssättet som det enda förekommande. Nämnden menar att det gamla måste leva kvar vid sidan av det nya så att variation och omväxling kan skapas i skolarbetet. Det är nödvändigt att det nya arbetssättet införs successivt då både elever och lärare måste inskolas i det föreslagna sättet att arbeta. Linköpings kommun understryker att det bl. a. måste vara det studerade problemets karaktär som avgör vilka arbetsmetoder som är möj- liga och lämpliga. En konsekvent arbetsskolemetodik kan således vara lika tröttande och olämplig som en traditionell förmedlingspedagogik.

Riksföreningen för lärarna i matematik. fysik och kemi menar att någon slutsats beträffande det i förslaget skisserade arbetssättcts förträfflighet in- te kan dras förrän omfattande försöksverksamhet bedrivits och SÖ:s därpå baserade del 2 av läroplanen presenterats. Lgr 6915 skrivbordsteorctiska metoder var ej tillräckligt utprovade eller förankrade bland lärare. och re- sultatet härav är allmänt känt. Detta misstag får ej upprepas.

4.1 Under-sökande och experimentellt arbete — verklighetsförankring

SÖ framhåller att det undersökande arbetssättet är tidskrävande. Läns- skolnämnden i Kronobergs län betonar att tidsåtgången i ett undersökande arbetssätt gör att detta ej alltid kan. användas. Det tidskrävande i arbetssät- tet understryks också av Växjö och Lidingö kommuner. Biologi/('irarnas förening m.fl. Att stoffmängden i och med detta måtte begränsas anser

• Sida 212
•  Original

Prop. l978/79:180 212

läns-skr)lniinrntlen i Västernorrlantls lätt vara acceptabelt med tanke på att eleverna har mer behållning av ett aktivt bearbetande av en mindre stoff- mängd än av ett passivt mottagande av en större. Samkristna skolnämnden menar dock att en generell begränsning av stoffmängden inte är en adekvat ätgärd. Stoffmängden bör i stället anpassas till individernas intressen och förutsättningar.

till undersökande och experimentellt arbetssätt kommer enligt statens ungdomsråd troligtvis att kräva mer långtgående förändringar i kurs- och timplaner än de SÖ nu föreslår. Lättsskt:lttämnden i Västerbottens län me- nar att schemaläggningcn mäste förändras för att möjliggöra arbetssättet. Den nuvarande splittringen på korta pass och flera ämnen per dag är ett ef- fektivt hinder.

LO anser att ett undersökande och experimentellt arbetssätt ger elever- na andra kunskaper än de som kan inhämtas i traditionell undervisning. De tränas att själva ta reda på orsaker och verkan i sin omgivning och inhäm- tar ktrnskaper om hur förändringar sker och varför de är nödvändiga. De aktiveras till engagemang inför förändringar istället för att vara passiva. Ett undersökande och experimentellt arbetssätt ger också ett bredare spektrum av basfzirdigheter än de traditionella. Förutom att svenska och matematik kan tränas och tillämpas i alla ämnen och i olika situationer ut- vecklas också andra färdigheter sotn gäller att konkret på egen hand ta sig fram i samhället.

Länsskolnäntntlen [ Krono/701123 län menar att förslaget om ett undersö- kande arbetssätt är det väsentligaste i hela läroplansförslaget. Under 70- talet har meningsfullheten för eleverna i skolans arbete ofta ifrågasatts. bl.a. i massmedia. Många har hävdat att lösningar på dessa problem ligger i en annorlttnda undervisningsmetodik. När eleverna ställer frågorna från sin egen verklighet och lärarna hjälper eleverna dels att arbeta på ett un- ' dersökande sätt. dels att systematisera svaren på frågorna. upplever ele- verna meningsfullhet i arbetet och får kunskap ur sitt eget handlande.

Eleverna nrötcr dagligen ett stort utbud av information från tidningar. radio och television. Vissa händelser och nyheter fångar elevernas intresse och uppmärksamhet i särskilt hög grad och Iänsskolnänruden i Skaraborgs lätt ser det som väsentligt att skolan vid sådana tillfällen fångar upp elever- nas intresse för vidarc bearbetning och utveckling inom näraliggande äm- nesområden. Med verkligheten som utgångspunkt kan skolan skapa moti- vation för vidare studier och undersökningar.

Center/mrtiets krintro/örbtttrtl påpekar. att stttdiebesöken spelar en stor roll för anknytningen till samhället. Dessa bör öka i antal och vidareut- vecklas allt efter årskurs. Därigenom får eleverna en reell introduktion i ar- betslivet. och de praktiska inslagen förstärks i skolarbetet.

Stockholms kommun tror att detta arbetssätt kan göra skolarbetet mer stimulerande för eleverna och pekar särskilt på den grupp elever som har skolsvärigheter. Det undersökande arbetssättet i kombination med inte- grering mellan ämnena torde vara en god grogrund för ökad insikt och stör- rc överskådlighet. frtrrrrhållcr Svenska kyrkans utbiltlttittgsnämm/. lnsatta i sitt sammanhang bör enkla basfakta bli meningsfulla och därmed lättare att tillägna sig.

Läns-skriltränrnden iBlekinge lä/r påpekar att även vid traditionell äm- nesundervisning finns det ofta goda möjligheter att tillämpa ett mer verk- lighetsförankral arbetssätt än vad som vanligen förekommer för närvaran- de.

• Sida 213
•  Original

|.) '.)J

Prop. l978/79:180 4.2 Probleminriktning

Slalz'nx tmgdmuxrtld instämmer i SÖ:s åsikt om att kravet pa saklighet och allsidighet i skolarbetet inte får innebära att elevernas rätt att ta ttpp egna problem och ta ställning åsidosätts. Rader vill i sammanhanget under- stryka att en ökad kontakt med samhället förutsätter att man från skolans sida tillåter att olika ideer konfronteras med varandra. Som radct ser det är mångsidighet ett bättre uttryck än saklighet och allsidighet för vad skolan bör främja. Lii/tsskulnämndt'n [ Skaraborgs län vill dock för sin del under— stryka att det av eleverna valda stoffet hela tiden behandlas sakligt och all— sidigt inom huvudmomentens ram och att arbetet i skolan skall vara malbe- stätnt och planmässigt. Eleverna måste lära sig första att vissa för dem in- tressanta moment inte kan behandlas inom den plan och de mål som upp— ställts. liksom att moment mäste tagas ttpp som för eleverna kan förefalla ointressanta och irrelevanta. (.)cksa "IC—(_) framhäller att arbetet mäste byg- ga pa en planering som tillgodoser de fastställda huvudmomenten. Arbets- sättet far inte innebära ett planlöst kringströvande bland sadant som mer slumpmässigt rakat fängsla eleverna. lnom ramen föt' planeringen finns emellertid vida möjligheter till skilda intresseval. vad gäller saväl stoff som arbetsmetoder.

Paverkan frän kamrater spelar. eftersom oftast bada föräldrarna arbetar. en allt större roll för barn och ungdomar menar [för/made! Vi Unga. Det betyder mycket vad kamraterna tycker t. ex. om mode. Detta utnyttjas av de kommersiella krafterna. Mot bakgrund av dessa tankar är det viktigt att skolan försöker piiverka eleverna till att kritiskt granska även omvärlden och själva försöka ta ställning och inte alltid följa det som är modernt eller vad kamraterna tycker. Att fa kritiskt tänkande elever som ifragasätter be- tonar även [flt'igfi'irhmulct vikten av. Fostran till kritisk hallning bör. enligt [änn/u»Inr'immlwz i Kru/lubt'l'gx län. kombineras med träning i att komma med alternativa förslag och SACO/SR framhäller att ett sadant kritiskt synsätt har som förutsättning en grttnd av faktakunskaper för att kritiken skall bli väl underbyggd och meningsfull. Samkristna sla)/nämnden fruktar att. om inte den kritiska hållningen kombineras med sådana reella kunska- per. resultatet kan bli ett allmänt tyckande och en allmän skepticism.

Hit-mitt;:t'n lärare i .s'unt/tii/Is/tmtskap och I'lis'uU'ic'lt'iruruux l'i/ts'ji'il't'lti/ty befarar att det av SÖ föreslagna arbetssättet kotntner att öka klyftorna mellan olika elevgrupper i skolan. De elever sotn kommer att ställa fragor och formulera problem blir de som kontmer frän en miljö där man har ak- tivt intresse för barnens studier. där prenumeration på en eller flera dags— tidningar är en lika självklar sak som att man diskuterar aktuella politiska och kulturella fragor.

4.3 Färdighetsutveckling

Lidingö kommun finner det positivt att erfara att ett närmande har skett mella n gru nds kola oc h förs kola. Den grundläggande färdig- hetsträningen beskrivs i termer av jaguppfattning. begreppsttppfattning och kommunikationsförmåga. vilka är termer som återfinns i förskolans arbetsplaner. Det är tydligt att SÖ tagit intryck av det omfattande pedago- giska och utvecklingspsykologiska forskningsarbete som redovisats i sam— band med bl. a. barnstttgetttredningens arbete. Nybro kommun ser det som angeläget att det redan från skolstarten skapas arbetsrutiner. som se- dan under elevernas hela skoltid kan vara eleverna till hjälp i dessas ut- veckling av sina färdigheter.

• Sida 214
•  Original

Prop. 1978/79zl80 214

Länsskolnämnden i Blekinge län anser att en ytterligare konkretisering och exemplifiering behövs i läroplanens del 2 över httr en för alla elever angelägen färdighetsutveckling praktiskt skall stimuleras i det dagliga skol- arbetet. Det handlar i detta sammanhang många gånger också om tillämp- ning av gemensamma normer vid umgänge och samverkan i olika former.

Länssan/tämndwt [ Västmanlands län vill understryka kommunika- tionsfardigheternas vikt och betonar att dessa bör genomsyra alla ämnen och all undervisning i skolan. Liinsxkolnämndcn i Skaraborgs län framhål- ler att varje människa använder både språkliga och icke språkliga uttrycks- medel i kommunikation med andra. Nämnden vill därför understryka vik- ten av att sådana moment som tränar elevens förmåga att ge och ta emot uttryck för tankar. känslor och behov ntcd hjälp av talat och skrivet språk. gester. rörelser. ljud och bild får tillräckligt utrymme i undervisningen. De färdigheter som kommenteras i avsnittet pekar mot ett färdighetsbegrepp som. enligt Helsingborgs kommun. mera svarar mot vad livet har för krav på individen efter avslutad skolgång än vad högre skolor har för krav på elementära kunskaper i vissa ämnen. S. k. baskunskaper i traditionell be- märkelse har givetvis sin plats i skolan. men de får inte betraktas som ett mål i sig utan som ett medel. en handlingsberedskap. att nå vidgad kompe- tens. Gävle kommun menar att färdighetsbegreppet måste ges en vidare tolkning än enbart färdigheter som "läsa-skriva-räkna". Att eleverna trä— nas att klara olika situationer i alldagligt liv är viktigt och bör uppmärksam- mas i utvecklingsarbetet på olika nivåer i skolväsendet. Länxxkolniimnden iKopparbargs län anser att det vidgade färdighetsbegreppet kan stimttlera skolans verksamhet och bidra till elevernas allsidiga utveckling. Nämnden vill dock lägga särskild betoning på utvecklingen av färdigheterna tala. lä- sa. skriva. räkna och att hjälpligt kunna kommunicera på något främmande språk. Otillräckliga färdigheter på de förstnämnda av dessa områden utgör ett svårt socialt handikapp. Nöjaktiga färdigheter på det sista är en stor personlig tillgång. En utveckling av elevernas färdigheter på olika områden är. enligt Statens ungdmnsrt'idx mening. en grundläggande förutsättning för att de skall kunna tillämpa det nya arbetssättet och tillgodogöra sig un- dervisningen. Baskunskaperna är det verktyg sotn eleverna har att använda för att orientera sig i verkligheten. Skolarbetet måste hela tiden inriktas på att utveckla elevernas förmåga att tala. lyssna. läsa. skriva och räkna. Be- härskar inte eleverna dessa bas- och kommttnikationsfärdigheter katt de itt- te heller utvecklas på andra områden. De elever som inte kan tillgodogöra sig skriftlig information eller uttrycka sig i tal och skrift har dåliga utgångs- punkter för att aktivt på egen hand söka kunskaper. gå ut i samhället och samla information. formulera problem och hitta lösningar. Detta kan i sin tur leda till att de tappar motivationen och intresset för skolarbetet. ()ckså TCO framhåller att brister i dessa hänseenden allvarligt försvårar studier under hela skoltiden och lätt skapar hopplöshet och mindervärdeskänslor.

Massmedierna har. menar C'entwparliets kvinnofi'irhnml. kommit att prägla vardagsliv på många olika sätt. Av den anledningen är det naturligt att skolan använder sig av massmedierna och låter eleverna kritiskt grans— ka dem. Länsskolnäntttdan t' Skaraborgs län ser det som en viktig uppgift för skolan att ge insikter i hur bilder används i massmedia. reklam och pro- paganda. Då massmedierna är en del av elevernas vardagsvärld är det vik— tigt att de har en självständig och kritisk inställning till de bilder som visas i massmedia.

Sm'ialxtyrelswt vill framhålla att barnens perceptionsförmaga och be- greppsbildning skiljer sig i olika kulturer. Hittills har ntan föga uppmärk—

• Sida 215
•  Original

Prop. 1978/79:180 215

sammat detta och ofta dragit fel slutsatser angående elevernas begåvnings- och mognadSnivå.

4.4 Individualisering och samarbete

Under denna rubrik är det nästan genomgående avsnitten om varierande gruppsammansättningar och nivågruppering som berörs av instanserna.

TCO ansluter sig till principen om en allsidig klassammansättning och pn'ncipen om heterogena grupper. Invändningen att de "svagare" elever- na ständigt upplever sitt misslyckande då de jämför sig med de ”bästa” eleverna måste avvisas. Vid ett förändrat arbetssätt inriktas uppmärksam- heten på själva den arbetsuppgift som eleven varit med om att välja och planera. Alla kan här få differentierade uppgifter. Frågan om individuella resultat och prestationsjämförelser står då inte i centrum. För träning av speciella moment bör dock, anser organisaionen. mer homogena men tids- begränsade grupper kunna bildas. På så sätt kan man ibland påskynda ut— vecklingen av baskunskaper. Homogena grttpper för speciella moment an- ser även De handikappades riksförbund och länsskolnämnden i Västman- land vara värdefullt men instanserna betonar att den heterogena gruppen skall vara grunden. Att nivågruppering inte får göras permanent under- stryks av flertalet instanser. Länsskolnämnden i Viistemorrlands län befa- rar att grupptillhörigheten annars av eleverna i de svagare grupperna kan bli ett tecken på personligt misslyckande och Malmö kommun betonar ris- ken av en utslagningsprocess vid permanent nivågruppering. LO föreslår att ett förbud mot permanent nivågruppering införs i skolstadgan. Social- styrelsen framhåller att tillgänglig forskning visar. att missgynnade elever kan lära sig åtskilligt mer än vad de nu gör. Man anser att de lär sig mer i sammansatta klasser. Nivågruppering är alltså ingen lösning. Eletfärbun- det säger nej till nivågruppering över huvud taget. då detta lätt leder till att grupperna blir bestående trots att de upphör inom klassrummets väggar.

Länsskolnämnden iKronobergs län påpekar att de negativa sidorna med nivågruppcring betonas i förslagets skrivning. medan några positiva sidor ej redovisas. Nämnden erinrar om utskottsbetänkandet angående SIA—pro- positionen. Vari utskottet konstaterar att "nivågruppering kan vara moti- verad för att ge tillfälle till systematisk träning i därför lämpade delar av olika ämnen". Nämnden finner det märkligt med förslagets negativa skriv- ning. Principen att ge alla elever i skolan en studiegång som är avpassad för dem skall naturligtvis gälla även de teoretiskt begåvade eleverna. Om nivågruppering därvid bedömes lämplig inom ramen för riksdagens beslut och skolförordningens bestämmelser, måste detta accepteras. Sala kortt- mun anser att förslaget har hamnat i en svårlöslig konflikt mellan kravet på individualisering av undervisningen och rädslan för varje form av nivå- gruppering. Den välmenande omtanken om de svagpresterande eleverna får inte gå ut över de studiemotiverade elevernas krav på en stimulerande och meningsfull undervisning. Varje elev skall. menar Folkpartiets kvinna- förbund. ha möjlighet att utveckla sina anlag och möjligheter. Skall denna grundsyn om allas rätt att få undervisningen tillrättalagd efter sina förut- sättningar bli verklighet måste möjlighet finnas att gruppdifferentiera un- dervisningen inom arbetsenhetens ram. Förbundet anser att ett av skälen till skolans problem idag ärjust att det ställs alltför lika krav på elever med olika förutsättningar. Skolan får aldrig mera döma någon elev till att i många är alltid var sämst och bli utslagen.

• Sida 216
•  Original

Prop. 1978/79:180 216

BRÅ anser att SÖ tydligare än i förslaget skall betona värdet av kollek- tivt arbete. Eleverna måstc få träna sig i att ta ett kollektivt ansvar för ge- mensamma värden. t. ex. skolans närmiljö. Ett sådant engagemang kan bi- dra till att bryta ett idag vanligt lörekommande främlingskap mellan männi- skor. som ofta tar sig uttryck i skadegörelse och mobbning av svaga och annorlunda barn. Arbete i grupp ären förutsättning för en långt gående in- dividualisering. skriver SÖ. ] detta instämmer länsskulnänznden i l-'dslt-'r— norrlands län. och betonar desutom vikten av varierande gruppsam— mansättningnr. ()ckså De harulikappudes riks/i'irt'ning förordar en varie— rande gruppsammansättning. Både för icke handikappade elever och för elever med handikapp kan det vara speciellt viktigt att öva sig i att samar- beta med kamrater med olika erfarenheter och värderingar. Under hela låg-. mellan- och högstadiet bör. anser länsskolnänznden i Västmanlands län, eleverna få vänja sig vid att arbeta tillsammans med och lära känna al— la i klassen. Oftast blir det framför allt på högre stadier endast ett intresse- och kamratval. Även lt'inssknlnämnden iÄlvs/wrgs län delar i princip upp- fattningen om varierande grupper. Nämnden vill dock varna för ett alltför lösligt system med "llex- och llaxgrupper".

För utvecklandet av individualisering och samarbete bör. framhz'illcr ldnsskulnänznderna i Viislm(utlands och l-"iisterhuttens län. skolpersona- lcn föregå med gott exempel.

Frågorna om individualisering och samarbete bör utredas ytterli- gare menar It'inssku/nämnden i Blekinge län. Bl.a. gäller det att klargöra hur långt man kan gå med integrering i vanliga klasser/grupper av psykiskt och fysiskt handikappade elever och hur man bättre skall klara individuali- seringen så att varje elev får möjlighet att utvecklas efter sina förutsätt- ningar och intressen.

Lt'insskulm'imnden i Hallands län ansluter sig till den grundsyn som re- dovisas i kapitlet. Vad som för nämnden känns besvärande är emellertid att an s va rct för att eleverna blir delaktigai ett individualiserat arbetssätt läggs helt och hållet på lärarna. samtidigt som de konkreta för- slagen till förändringar av läroplanen har en inriktning som ger rakt motsatt effekt.

4.5 Medinflytande och medansvar

Så gott som samtliga instanser instämmer i SÖ:s syn på ett vidgat medin- llytande och medansvar för eleverna.

En planerad träning i beslutsfattande och samråd efterlyses av ett stort antal instanser. Läns-Skt)lm'imnden [Gotlands län har den erfarenheten att snart sagt varje pedagogiskt försök som baseras på ett ökat elevinflytande redovisar som det kanske största problemet elevernas o 'ana vid eller oför— måga att fatta beslut. Många lärare har i den situationen dragit den förhas- tade slutsatsen att elever inte är mogna eller förmögna att ta ett ansvar. Länsskulm'imnden i l-'('i.s*terhuttens [(in menar att träningen bör intensifie- ras redan i förskolan så att eleverna redan på lågstadiet får ta ansvar för be— slut och handlingar och också får se resultat av fattade beslut. En träning på lågstadiet förordas av Luleå kommun, Förbundet Vi Unga m.fl. Läns- .vkolnt'imnden i Blekinge län framhåller att skolan under låg- och mellansta- dierna successivt skall bereda eleverna tillfälle att lära sig tillämpa medin- flytande och medansvar vid skolarbetets planering och genomförande så att de under högstadiet blir i stånd till och finner det naturligt att mera ak-- tivt fungera enligt dessa ambitioner. Sveriges skolkuratorers förening frä-

• Sida 217
•  Original

Prop. 1978/79: 180 j; 217

gar sig. om inte schemalagd tid för samråd behövs. Ansvaret för att det ges tid till sadana samtitdslormer läggs nu pa läraren. Det finns här en stor risk att denna tid inte kommer lill stand i den omfattning som man kan önska. da det helt vilar pa lärarens godtycke om ett klassrad skall äga rttm eller ej. I.() ser det sotn självfallet att skolan aläggs att ansvara för att tid anslas för elevradsarbcte. Men ocksa för att det bedrivs på sadant sätt att det ger en verklig träning i httr den demokratiska beslutsprocessen fungerar. Det är lika självklart att skolledare och lärare åläggs ett ansvar för att eleverna ocksa far delta i planeringen och utformningen av skolarbetet genom klass- raden liksom av utformningen av skolmiljön i dess helhet. (_l/bildnings- ttiintmlwz i Värmlands [ii/n [attt/sting vill med skärpa betona vikten av att tid verkligen anslas till elevradsarbete i framtiden.

Lii/t.vv/tt:lniinuttlen ilx'rotm/n'rgx [a'/t delar förslagets synpunkter pa med- inflytande och tnedansVar. men nämnden vill peka pa vissa problem i sam- band härmed. De elever sotn erbjuds omfattande elevtftdsarbete. far ofta anledning att överväga om elevradsarbetet eller det egentliga skolarbetet och betygsresttltaten skall prioriteras. Skolan bör vid bedömningar ta hän- syn till elevens omfattande elev-'radsarbete. Man kan heller inte förutsätta att viljan till medinflytande och medansvar är stor hos alla elever. ()eksa .S'turmttans Aunt/nun menar att problemet är att kunna engagera sa mänga elever att den demokratiska process sotn beskrivs i utredningen verkligen kotnmer till stånd.

Skolan är elevernas och personalens gemensamma arbetsplats och ett vidgat inflytande för eleverna ser liitts'x/t'tthai/undan i Ix'uft/mrhc'rgs iii/t som en nödvändig träning till ett större engagemang och intresse för saväl skol- arbetet sotn arbetslivet.

BRA menar att ett ökat inflytande över och ansvarstagande för delvis nya funktioner borde för mänga elever innebära att de upplever skolan me- ningsfullare än i dag. Detta katt enligt radet bidra till att minska utslagning- en som idag sker i skolan. ()mwrgxkummitten betonar angelägenheten av att se till att inte svaga elever ställs at sidan eller får en ytterligare försva- gad situation med ett sadant arbetssätt. Sllt'ii'l/A'I)'I'('/.t'l'll papekar att in- Vandrar- och minoritetselever ofta kommer fran en alders- och könsstyrd kultur. Ett arbetssätt byggt pa elevernas medinflytande och medansvar kan därför vara svart att första för dessa elever. Lärarna och de övriga ele- Verna bör därför ge dessa elever erforderligt stöd.

F.nligt Folkpartiets tttigt/(mtsji'irhumlx mening underlättas ttppfyllandet av malsi'tttningarna i det nya läroplansförslaget. om en decentralisering av beslutsfattandet sker ner till den enskilda skolan. och att skolans besluts- funktioner överförs från rektor till demokratiska skolrad. För att detta skall kttnna fungera krävs att tillräcklig tid anslas till elevfacklig verksam- het. samt att elevernas fackliga organisationer ges ett utökad stöd. Dessa börjämställas med löntagarnas organisationer och därmed bl. a. ha rätten att utse skyddsombud.

Länsskttlnämna'cn i Skaraborgs [än vill betona att samrad inte behöver Vara formaliserade utan även bör ingå som naturliga inslag i undervisning— en. Övning av dessa färdigheter leder på ett naturligt sätt fram till en mer organiserad och formaliserad form i klassräd och elevrad.

Genom att eleverna är med om att fatta beslut om planering av saväl in— nehall. läromedel som arbetssätt ökar. framhäller Centerpartiets kvinno— förbund. kravet på dem att leva ttpp till de fattade besluten. Kraven och förväntningarna är en hjälp för eleverna att utvecklas till självständiga och ansvarskännande medborgare. Behovet av att det ställs krav på eleverna

• Sida 218
•  Original

Prop. 1978/79: 180 218

bör. anserAktit' ungdom, ytterligare förstärkas föratt göra dem bättre rus— tade att möta arbetslivet. Eleverna bör även få ansvar för sin "arbets— plats" och sitt arbetsmaterial. I skolan liksom i övriga samhället maste det hela tiden vara fråga om ett ömsesidigt ansvar.

5 Skolans stödjande arbete

5.1 Elevvården

Till SÖ:s syn på elevvärden som den framförs i förslaget ansluter sig so- cialstyrelsen. lättsskolnätttndertta i Jt't'ttkäpings. Kronobergs. Hallands och Kopparbergs lätt, UHÄ. BRÅ. TCO. 'I'idaltolms. Gätette. Båstads. Olo/strt'ittts. l'"ä.tj(i, Eksjö. Gislaveds. Norrköpings. Linköpings. lt'dres. Södertälje och Haninge kottttttuntz'r. Utbildttingsnätttttden i Värmlands läns landsting. Sot'iuldetttokratiska kvinnofi'irbundet, De handikappades riksji'irbund m. fl.

Vikten av att all personal deltar i elevvårdsarbete påpekas av bl. a. lätts- skolttämttdertta i .lt'ittköpings. Skaraborgs och Jämtlands lätt. delegatio- ttettjb'r ungdomens sysselsättaittgs/t'ägor. Skellefteå. illa/mö, och Nybro kommuner. Utbildningsm'itttttden i Värmlands läns landsting och SSU.

Scteialstyrelsen vill. liksom länsskolnätttuden i Älvsborgs lätt och Histo- rielärarnas riksfärening. betona vikten av att de stödjande åtgärderna inte utnyttjas pä ett sådant sätt, att eleven slutar årskurs 9 med bristfälliga kun- skaper i t. ex. basämnena.

Lättsskolnättttiden i Kalmar lätt instämmer i SÖ:s uppfattning att den viktigaste utvecklingslinjen för elever med handikapp av något slag är att sträva efter att göra dessa elevers skolsitttation så lite avvikande fran and- ra elevers som möjligt. Det viktigaste stödet skolan katt ge eleverna är att deras skolprestationer inte är avgörande för om de accepteras eller inte. Samma åsikt uttalas även av länsskoltzäntndernu t' Jönköpings och Ble- kinge lätt, LO och Luleå kommun.

Länsskoltu'imuden i Hallands lätt vill framhålla vikten av att ingaende personutredningar som gäller elev alltid görs i samrad med föräldrarna. Vikten av föräldrakontakt konstateras också av lätt.s-skolttäntnden i Kal- mar. SACO/SR. Helsingborgs kommun m.fl.

BRÅ understryker särskilt de förebyggande clevvårdsätgärderna. En prioritering av de förebyggande åtgärderna önskas också av bl.a. Iänsskol- nämnderna i Västmanlands, Gävleborgs och Västerbottens lätt. SACO/SR och Helsingborgs kommun.

()msorgskommitten förväntar sig att den pågående integreringen av han- dikappade kommer att utvecklas ytterligare och att barn framdeles endast undantagsvis kommer att behöva undervisas och vårdas segregerat. Denna utveckling kräver av den vanliga skolan dels att den anpassar sin egen verksamhet sä att den kan ta emot handikappade elever. dels att den ger al- la elever en gedigen undervisning om handikapp. I båda dessa hänseenden anser kommittén att förslaget behöver kompletteras.

TCO vill betona att skolans stödjande arbete främst kan ske genom en- skilda lärarc och arbetSIagExperter behövs i vissa fall, men kan som regel inte hjälpa direkt i vardagsarbetet. Detta innebär att fortbildning. ekono- miska och materiella resurser i huvudsak skall riktas mot enskilda lärare och arbetslag. Organisationen anser därför att specialpedagogisk fonbild- ning/vidareutbildning bör förstärkas för alla lärargrupper.

• Sida 219
•  Original

Prop. l978/79:180 :l- 2 19

LO menar att de föreslagna förändringarna i läroplanen är utformade så att de svaga elevernas behov bättre kan tillgodogöras.

SACO/SR efterlyser konkreta förslag på förebyggande åtgärder. Man är deSsutom tveksam till SÖ:s åsikt att varje enskild skola själv skall komma fram till hur man bör utnyttja resurserna. Bland annat de enskilda elev— vårdsfunktionärerna. Även om det är riktigt att elevvården bör engagera alla bör den speciella elevvårdspersonalen. kurator. psykolog och skolhäl— sovårdspersonal som har specialkunskaper på området utnyttjas för jttst detta arbetsområde. SÖ bör därför i sina anvisningar precisera dessa grup- pers arbetsnppgifter och vilka insatser andra personalkategorier kan räkna med av dem.

CUI-' framhåller att eleverna endast i mycket speciella fall bör avskiljas från den egna gruppen för specialpedagogiska insatser. Istället måste re- surserna för specialpedagogik sättas in i den normala undervisningen.

SSU:s uppfattning är att alla de orsaker som skapar irritation och kon— kurrens i skolan — t.ex. betygen — måste undanröjas. Många av de pro— blem skolan står inför idag bottnar i den konkurrens- och effektivitetsfilo- soft. som utbreder sig allt starkare i samhället.

Soeialdemokratiska kvittno/örbuttdet vill påpeka vikten av att alla clev- vårdande åtgärder diskuteras med respektive elev och förälder på ett öppet sätt. .ltt äldre. elever. desto större hänsyn måste tas till elevens egna syn- punkter och förslag. Häri instämmer också Iät-tsskolnämnderna iJönkö- pings och Jämtlands län. Lidingö kommun m.fl.

De Handikaplmdes riksförbund delar SÖ:s uppfattning att arbetsenhe- ten bör utgöra basen för elevvårdsarbetet och att specialpedagogiska insat- ser i största möjliga utsträckning skall integreras inom arbetsenheten. Samma mening uttrycker bl.a. lättsskalnätnnderna i Kalmar och Göte- borgs och Bohus län. Eslövs och Linköpings kommuner.

Handikappades ('etttralkomtnitte befarar att kommunerna i sin skolverk- samhet erbjuder olika förutsättningar för de handikappade barnen. Kom- mittén kräver därför att SÖ utreder hur man skall garantera handikappade barns rätt till att. oberoende av boendeort. få bästa tänkbara möjligheter till gemenskap med skolkamrater och fullständig delaktighet i skolans Verksamhet.

Svenska förbundet för specialpedagogik är starkt kritiskt mot att detta område fått ett så pass begränsat utrymme i läroplansförslaget. Framför allt anser förbundet att det är angeläget att läroplanen ger vägledning be- träffande val av arbetssätt och arbetsformer för de lärare som huvudsakli- gen undervisar elever med särskilt behov av stöd och stimulans.

Även länsskolnämttdett i Kronobergs län, UHÄ. BRÅ, omsorgskont- mittén. Jokkmokks, Vilhelmina, Årjängs. Falköpings. Skövde och Udde- valla kommuner. Sveriges skolkuratorers förening och Svenska förbundet för specialpedagogik menar att frågan borde ägnats större utrymme i för- slaget.

Kritiska mot avsnittet om skolans stödjande arbete är bl. a. SECO. Elev- Firbandet och Historielärarnas riksförening. Delvis kritiska ställer sig också Sveriges skolkuratorers förening.

SECO befarar att utslagningen av de svagpresterande snarast kan för- väntas accelerera om det föreliggande förslaget genomförs. Dessa farhågor delas av Historielärarnas riksförening.

Elevförbundet ställer sig helt bakom SÖ:s uttalande om att undvika symptomtänkande. Förbundet finner det inkonsekvent att SÖ trots denna målsättning föreslår att OBS-kliniker och stödundervisning på traditionellt sätt bör finnas kvar.

• Sida 220
•  Original

Prop. l978/79:180 ”0

_.

.S'rt'rigus sku/kuruturersförening har funnit kapitlet motsägelsefullt och efterlyser en fylligare och mer konkret beskrivning av de olika elevvårds- funktioni'trernas arbete.

5.2 lnvandrareleverna

l översynsarbetet har SÖ utgått från de övergripande målen för den svenska invandrar— och minoritetspolitiken. Dessa har sammanfattats i be- greppen jämlikhet. valfrihet och samverkan. lin huvudprineip är att alla som bor i Sverige behandlas likvärdigt. Barnen, som ofta snabbare växer in i det svenska samhället än föräldrarna. behöver bl.a. hjälp att förebygga och mildra lojalitetskonflikter som därigenom kan uppstå. Det krävs stöd av olika slag från förskola. skola och fritidsverksamhet för att barnen skall kunna klara mötet mellan olika kulturer.

Smitt/styrelsen ser det som angeläget att skolan till diskussion tar upp konflikter och frågor som underlättar invandrarbarnens anpassning till det svenska samhället.

Läns-sk.tll/(imnden i./önköpings liin finner det värdefullt att det i försla- get framhalls att skolan skall ge invandrarelcverna inte bara den undervisv ning de behöver utan även arbeta för att mildra svarigheter som uppstår för eleverna när de möter en helt ny kultur. Skolan bör ocksä enligt länsskol- nämnden mer intensivt än hittills sträva efter att skapa en positiv attityd till int-'andrarelevermt och inlemma dem i gemenskaphetsgrupper av olika slag och att aktivt ta till vara deras kulturarv.

[,(lll_t'.S'k()IIItl/lllldl'll i(i('itt-'lmrgs ut'/I Bohus län menar att uppmärksamhe— ten pa invandrarnas behov och tillgodoseendet av dessa kan och bör hän- föras till förebyggande elevvård och inte nog mycket kan betonas.

Liinsskt>Inömnden i Vitstnutnlands lön anser att målet bör vara att i varje kommun astadkomma ett handlings- och utvecklingsprogram för invand- rarna där också skolans del ingar. Speciellt bör läromedelsfrägor. informa- tionsfrägor och fortbildningsfrägor beaktas. Skolans program bör utformas i samarbete mellan personal. elever och förält'lrar.

BRÅ föreslär ett kraftigare stöd för att förebygga och mildra lojalitets- konflikter än vad SÖ:s förslag innebär. eftersom det visat sig att det främst är andragenerationen som får sociala anpassningssvarigheter.

Statens inrundt-urverk konstaterar att avsnittet innehåller många goda förslag ur invandrarsvnpunkt. men i nägra fall hade verket önskat radikala- re grepp t. ex. beträffande tillvalet. Att eleverna kan välja sitt hemspråk som tillval anser verket vara ett utmärkt förslag. men menar att även de svenska eleverna borde få samma rätt att välja till invandrarspräk som t. ex. finska eller serbokroatiska. Vad gäller läromedelssektorn framhäller verket vikten av ett varierat utbud för invamlrarcleverna. Barnen lever i Sverige och känner bäst till svenska förhallanden. Det är därför olämpligt att i hög grad förlita sig på import av läromedel till hemsptaksundervis- ningen eller undervisningen i enspråkiga klasser. Verket efterlyser ocksä referenslittcratur pä atminstone de större grttppcrnas hemspräk. lnom stu— dic— och yrkcslivsorienteringen krävs enligt verket kraftfulla insatser för elever med invandrarbakgrund. Dessa elever har hittills alltför lite utnytt- jat sädana alternativ som t. ex. folkhögskola och kommunal vuxenutbild- ning. Kravet pä llcsibilitet och nytänkande gäller ocksä engelska spraket. Enligt verket bör engelska läras pa hemspt'aket. åtminstone av de större språkliga minoriteterna. Man har stora krav på den elev som i tioarsäldern förväntas inhämta tvä främmande språk.

• Sida 221
•  Original

Prop. l978/79:180 . " 331

Riksfi'irt'ninlw'n [It'lll och Skola anser att det i läroplanen bör finnas an— visningar om vilken utsträckning invandrarl'öräldrar har rätt att erhalla tolkhjälp vid inskrivning. elevvårdsinsatser. klassmt'iten. linjeval etc. Man framhäller vidare att försummelser vad gäller invandrarundcrvisningen kan få allVarliga konsekvenser pa läng sikt.

Flera instanser. bland dem l-"ästcras och Emmaboda kommuner under— stryker hemspräksundervisningens betydelse för invandrarbarnens trygg— het och möjligheter till inlärning av andra språk.

6 Skola-Arbetsliv

SÖ:s förslag ang. arbetslivsorientering tillstyrks av länsskolnämndernu [ .Ir'inkt'ipings. Krwzoht'rgs. Kalmar. Gotlands. Blekinge. Malmöhus. Gäre- horgx och Bohus. Älvsborgs. Skarabonqs. Värmlands. Väslmanlant/S. Västvrnorrlanäs. Jämtlands och l-"ästt'rbollt'ns län. All-IS. gymnasiet!tred— ningen. TCO. SACO/SR. SAF. Krmimnn/ärlmnt/t'l. Skalle/ita, Slor— mna/t.v. Sollefteå. Gät'lt'. Ludvika. lf'äxrr'rås. Göteborgs. ;l-lalmä. Nybro, Vär/"ä. Norrkopings. Fl'ns/n'i/rg's'. Lidingö och _S'ät/t'rläl/"r' m._/l. kommune/'. Lana'slings/"ärhtmdt't. Fredrika Brammjöl-bundet samt Riksfärlmndel Hum (N'/l Skola.

Länsskolnämndt'n [Norrbottens län. AMS. SACO/SR samt Nybro kom- mun framhäller att SSA-råden har en viktig roll samt att de. behöver ökade resurser.

fl.-MS, (U_l'lrllulel'lllrt'(lllI-nltft'lt. Slul'llmans, Flux/)(lHL'X, Lidingö OCh Sö- dertälje kommuner understryker syo-verksamhetens viktiga roll samt att denna behöver förstärkas.

Länsskolnämntlc'n i Vt'istt'rhollans län samt Malmö kommun konstaterar att skolan mäste samråda med förvaltningar. näringsliv samt fackliga orga- nisationer för att kunna tillhandahålla praktikplatser.

fl.-"WS noterar att antalet praktikplatser kommer att öka minst tre —-fyra gånger i förht'illande till nuläget. Om detta inte kan ske på't bekostnad av andra insatser så krävs bl. a. utökade personalresurser. Man anser även att den utökade arbetslivsorienteringen måste ses i relation till andra stude— randegruppers krav pä praktikplatser. Man tillägger därför att organisato- riska och praktiska problem måste vara lösta innan den nya läroplanen trä- der i kraft. TCO anser att SÖ inte tillräckligt har analyserat effekterna av ett intensifierat samarbete skola-arbetsliv för de elever som lämnar skolan utan fullständig gymnasieutbildning. Man pekar även på att det speciellt i glesbygdsomradena kan uppstå problem alt tillgodose olika skolformers och elevgruppers efterfragan på praktik och arbetslivsorientering.

Slutligen anser man att tiden för den praktiska arbetslivsorienteringen ska ökas ytterligare om SÖ:s förslag ska fa de avsedda effekterna.

SA ("()/SR framhäller att ett genomförande av förslaget förutsätter ökade kommunala eller statliga anslag. Man poängterar även att arbetsmiljölag- stiftningen kan motverka strävan att ge eleverna en allsidig arbetslivsori- entering.

SAF har delvis daliga erfarenheter av syo. och vill därför ha en skärpt uppmärksamhet pa hur skolan förbereder och följer upp syozn. Man är po- sitiv till utökade kontakter näringsliv-grundskola. Man anser dessutom att inriktningen och omlattningen av den enskilde elevens arbetslivskontakter bör fa variera. Även om man är positiv till SÖ:s förslag att de ska styras mot tre olika sektorer av arbetslivet. Slutligen understryker SAF att en av

• Sida 222
•  Original

Prop. l978/79:180 ,,,

grundskolans viktigaste uppgifter är att utveckla elevens "sociala kompe- tens" dvs. förmåga att fungera på en arbetsplats. Kommun/ärhundcl och Landstingsfi'irhimdut har den uppfattningen att de direkta arbetslivskon- takterna i förslaget har en sådan volym (6— lt) veckor/elev) att det kan upp- sta praktiska svårigheter för företag och förvaltningar. Dessutom päpckar Kommunfi'irhunde/ att även elever från mänga yrkesutbildningslinjer på gymnasie— och högskolenivå har behov av praktik. Man anser även att det i första hand ska vara den egna kommunens arbetsliv som ska studeras. Landsängsförbunde! vill även avvakta den försöksverksamhet som på- går i ett antal kommuner innan man tar ställning till omfattningen av den praktiska arbetslivsorienteringen. SÖ:s förslag ang. praktisk arbetslivsorientering tillstyrks delvis eller un— der vissa förutsättningar av läns-Skt>lnit'mnderna i Halland.: och Norrbot- tens län samt av LO. Länsskolnr'imnden i Hallands län tillstyrker SÖ:s förslag vad gäller ut- vidgad tidsram samt skolstyrelsens UppglftCl'. Lit'nsskolnämndun i Norrbottens län samt LO tillstyrker SÖ:s förslag med följande förbehåll. Dels krävs det utbildning/fortbildning av lärare. dels studiebesök och integrering av arbetslivsfragor även på- lång och mellanstadiet samt slutligen ökade resurser till SSA-räden. Förutom dessa gemensamma förbehåll så framhåller lättsxkolnämnden i Norrbo/mrs län dels att handledarna inte ska ha något inkomstbortfall samt att man vill ha intensifierade överläggningar med näringslivets organsationer. LO understryker dels att man ska kttnna utnyttja fler arbetsplatser i kommunen. dels att skolan ska se till att det blir en facklig medverkan. Vidare vill man ha fastställda krav på vad som är en fullgod arbetsplats ur skolans och elevens synvinkel. Slutligen ska stttdierna ske i nära samver- kan med de anställda. LO tillstyrker den utökade arbetslivsorienteringen för alla elever i grundskolan endast under följande förutsättningar: att lärarna far fortbildning så att arbetslivsfrägorna kan integreras i under- visningen

att studiebesök och integrering av arbetslivsfrägorna i undervisningen kan ske även pa lag— och mellanstadierna att allt fler arbetsplatser i kommunen kan utnyttjas att det kan klarläggas på vilket sätt tillräckligt med arbetsplatser skall kun- na tillgodoses att skolan medverkar till att inplaneringen på arbetsplatserna sker sa att de fackliga organsationerna ocksa deltar i denna och bereds tillfälle att medverka att krav fastlägges för vad som bör uppfyllas för att en arbetsplats skall an- ses fullgod ur skolans och elevens synpunkt att elevernas studier sker i nära kontakt med de anställda och att SSA-raden ges ökade resurser för handläggning av dessa frägor.

7 Tillval på högstadiet

7.1 Föreslagen tid för tillvalsbloeket

Bl.a. följande remissinstanser tillstyrker SÖ:s förslag att minska tiden för tillvalsbloeket från nuvarande ll veckotimmar till 9 veckotimmar. nämligen länsskolnämnderna i Göteborgs och Bohus samt Västerbottens län. Sollefteå och Malmö kommuner samt TCO.

• Sida 223
•  Original

Prop. 1978/79:180 , 223

Länsskolnämnden :" Göteborgs och Bohus län stöder SÖ:s förslag vad gäller tiden för tillvalsblocket men anser att SÖ:s modell två. dVS. 9 vtr för tillvalsämnena och 6 vtr för fördjupning inom något obligatoriskt ämne ”vore en mer tilltalande variant i strävan att minska antalet tillvalstim— mar”.

TCO förordar en minskning av antalet undervisningstimmar för tillvals— ämnen eftersom man i ett annat sammanhang har tillstyrkt SÖ:s förslag att teknik och maskinskrivning skall bli obligatoriska ämnen.

Bl. a. följande remissinstanser anser att tiden för tillvalet skall-vara oför— ändrat dvs. 11 veckotimmar nämligen. länsskolnämnderna i Söderman— lands, Jönköpings, Kronobergs. Kalmar, Blekinge. Hallands och Skara— borgs län. Karlstads kommun. MUF samt Moderata Samlingspartiets kvinnoförbund.

Länsskolnämndt'n i Jönköpings län konstaterar att förslaget till en minskning av tiden för tillvalet kan skapa svårigheter för undervisningen i B-språk.

Länsskollläm"den i Hallands län anser att minskningen av timtalen för tillval är ett led i "strävan mot ett mer sammanhållet högstadium och där- med en minskning av varje elevs möjligheter att påverka inriktningen av sin egen utbildning””.

Bl.a. följande remissinstanser har den uppfattningen att tiden för tillvals- bloeket borde ökas nämligen UHÄ, länsskolnämnderna i Stockholms och Värmlands län. Eda och Helsingborgs kommuner samt SAC O/SR.

Länsskolnämnden i Stockholms län föreslår att tiden för tillvalsämnena ska öka till ca. 13 vtr dvs. till samma nivå som i 1962 års läroplan för grundskolan.

Länsxkt>lnämnden i Värmlands län har ett eget förslag vilket innebär att tillvalsbloeket ska utgöra en tredjedel av det totala antalet undervisnings- timmar per vecka dvs. totalt 35 veckotimmar.

SACO/SR hävdar att man bör pröva möjligheterna att öka tiden för till- val. bl.a. därför att man anser att grundläggande kunskaper i tyska och franska. dvs. B-språk. är nödvändiga för fortsatta studier och i arbetslivet.

Helsingborgs kommun pekar på det faktum att "den ökade internationa— liseringen i vårt samhälle kommer att ställa ökade krav på landets medbor— gare vad gäller bl. a. språkfärdigheter". Därför är man orolig för SÖ:s för- slag att reducera timtalet för B-språken. Man vill istället utöka detta.

Enligt UHÄ:.s uppfattning bör förslaget till tillvalssystem omarbetas. I ett omarbetat förslag bör man överväga om inte den totala tiden för tillvals— ämnen skall ökas. Det bör enligt UHÄzs uppfattning också var möjligt att finna fler öppningar i ett nytt tillvalssystem. Ett mer flexibelt tillvalssy— stem skulle också kunna öka engagemanget hos eleverna. Den ökning av tiden i timplanen som detta måste medföra bedömer UHÄ bör ske genom att högstadiets timplan omfattar en något större totalram.

7.2 Föreslaget tillvalssystem

SÖ:s förslag till nytt tillvalssystem pä grundskolans högstadium till- styrks med undantag för det föreslagna ämnet kommunikation av läns-- skoltu'imnderna i Västmanlands och Kopparbergs län. Lu/eä. Sollefteå, Gävle, Lidingö och Södertälje m.fl. kommuner samt Utbildningsnämnden i Östergötlands läns landsting.

LällSSkt)lllflnl'ldl'll i Kopparbergs län tillstyrker förslaget. men vill inte på kort sikt ha ett sammanhållet högstadium. Man vill utveckla principen

• Sida 224
•  Original

Prop. 1978/79:180 224

om det fria valet och pröva den direkt i undervisningen genom olika indivi- dualiseringsmetoder inom klassens ram.

Positiva till förslaget till nytt tillvalssystem pa grundskolans högstadium. med undantag för ämnet kommunikationer. är liinsskolnärnnderna i Gävle- borgs och Älvsborgs län. statens kulturråd. lf'ästeräs kommun samt So- t'ittltlentok/'atisktt kvinnt(förbundet.

Läns-ski>lniimntlen i Gt't'rlelmrgs län accepterar att man övergängsvis koncentrerar tillvalet till en språklig sektor.

Statens kultur-räd har inget emot ett tillval inom en sprak]ig-kommunika- tiv sektor under förutsättning att man tillämpar ett projektinriktat arbets— sätt inom övriga ämnen.

l't'istertis kommun anser att det fi*ireslagna tillvalssvstemet kan vara ac- ceptabelt med tanke pa direktiven för läroplansi'iversynen.

.S'oeiuldenu:Åutisku krinno/i'irbundet har den åsikten att SÖ i valet mel- lan B—sprak. kommunikation och hemspråk har "funnit en acceptabel kompromiss mellan de krav som ställs i den politiska debatten"

Läns'xktrllItlHI/ltlt'll i .Ät'li'slmrgs län tillstyrker att tillvalssystemet skall begränsas till ett spräkligt tillval. Men man vill ha tillvalsämnena uppdela— de pa en större kttrs på 4 veckotimmar. samt en mindre kurs på _ vecko- timmar. Man vill även ha fler språk än SÖ. Samt förutom språken även en rad andra ämnen vilka man anser innehälla en språklig träning som t. ex. sammanträdesteknik.

Förslaget till nytt tillvalssystem avstyrks av Iänsskolniimndernu i Upp- sala. Söder/nanlttntls. Jt'inkäpings. Kronobergs och Blekinge län. TCO. SAF samt SACO/SR.

TCO avvisar förslaget samt "föreslar att ett nytt förslag skyndsamt utar- betas." Det bör ha ett innehåll som så långt det är möjligt svarar mot alla elevers intressen och önskemål.

SACO/SR avstyrker förslaget till nytt tillvalsystem. Man framför istället vissa krav som organisationen anser bör kunna ställas på ett tillvalssystem. Dels ska tillvalet vara utfomtat så att ingen elev tvingas till ett negativt val. dvs. inget av de ämnen eleven har att välja pa upplevs som attraktivt. Det- ta leder till att eleven väljer det ämne som upplevs som minst dåligt. Tillva- let bör ha ett samband med ämnesindelningen pä högstadiet. Slutligen ska tillvalet upplevas som meningsfullt inför gy mnasiestudietna.

Även följande remissinstanser är negativa till SÖ. s förslag till nytt till— valssy stem: ltinsskt)lnämncltrutt i .Slotk/tolms. Kul/nar. Gotlands. Kris- tianstads. Göteborgs t)('/1 Bolins. Skaraborgs. Värmlands. Jämtlands och Vt'isterbottens län. UHÄ. gymnasit'utretlningen samt L(f).

Länsskolnämntlen [' Stockholms län föreslär att franska. tyska. Ekonomi och teknik finns kvar som fasta tillvalsämnen.

DärutÖVer ska det finns möjlighet att lokalt ta med andra tillvalsämnen där det finns f'örutsi'tttningar för det.

Länsskolnämntlernu i Kal/när. .S'ltaraborgs och l'ft'isterbottens län. UHÄ samt gymnusieutretlningen förordar att regeringen ger SÖ i uppdrag att ut— arbeta ett nytt förslag till tillvalsystem. eller att det föreliggande förslaget överarbctas.

Län,)"skulnä)))/Idun [ Gotlands län föreslär sex tillvalsämnen. nämligen tyska, franska. hemspråk, konst. maskinskrivning och hemkunskap. Man vill även att valet av tillvalsämne ska ske först i årskurs 7. efter en "orien- teringskurs"

Länsskolnämnden i Kristianstads län noterar att SÖ:s förslag stämmer dåligt överens med målsättningen att ge de naturorienterande ämnena en

• Sida 225
•  Original

Prop. l978/79: 180 , 225

starkare ställning. Dessutom anser man att förslaget innebär att principen om det fria tillvalet avskaffas.

Lt'insskolnt'i/nnde/t i Gt'itebor'gs och Bohus län anser att SÖ:s modell 3 vilken innebär dels 6 veckotimmar språkstudier och dels 4 veckotimmar fördjupningsstudier inom något obligatoriskt ämne. är ett bättre alternativ om man vill minska tillvalstimmarna.

Länsskolnämnden i Värmlands län har ett eget förslag innebärande att två tredjedelar av en arbetsvecka ska utgöras av obligatoriska ämnen och den sista tredjedelen av tillval. Detta ska i första hand utgöras av fördjup- ning inom nagra obligatoriska ämnen. Men även andra ämnen kan komma i fraga.

Länsskolnämuden i Västerbottens län föreslår att SÖ tttreder ett alterna- tiv vilket innebär en fördjupning av projekt- eller temakaraktär inotn olika ämnessektorer. De sektorer som föreslås är en spräksektor. en samhälls- orienterande sektor. en naturorienterande sektor samt en praktisk—estetisk sektor.

L(j) vill ha ett tillvalssystem sa utformat att tillvalen sker under den ge- mensamma beteckningen kommunikation. lnom ämnet görs sedan ett in- tresseval med olika inriktningar. Det kan vara språklig inriktning (hem- språk. tyska. franska). en social inriktning (kontakt med gamla. vuxna el- ler barn). Även andra inriktningar kan förekomma t. ex. konsumtion. massmedia. kultur, geografi. historia osv.

7.3 Praktiskt tillval

Flera remissistanser understryker vikten av att tillvalssystemet på grundskolans högstadium till skillnad från SÖ:s förslag även omfattar ett eller flera praktiska alternativ bl. a. länsskolnämnderna " Kronobergs. Kal- mar. Kristianstads. Malmöhus. Skaraborgs, Gävleborgs och Jämtlands län. TCO. Luleå. Skellefteå, Eda. Helsingborgs. Oskarshamns. l-"ii.tjä. tN'orrköpings. Lidingö. Södertälje och Stockholms m.fl. kommuner. MUF, Centerpartiets kt'innoft'irbund, Riksförbundet Hem och Skola. Samkristna .s'kolnämm'ien. Sveriges kristna ungdomsråd samt Riksföreningen _ti'ir lära- re i moderna spräk.

Länsskohzämnden i Kristilmstads län understryker att det mot bakgrund av erfarenheterna av arbetsförhällandena pä högstadiet är nödvändigt att vidga tillvalsmöjlighcter—na till att gälla både teoretiska och praktiska äm- nen.

Länsskolnämna'en i Malmö/lus län menar att skolan ska erbjuda olika möjligheter till tillval bl. a. sådana som stimulerar praktiskt inriktade ele- ver till aktivt skolarbete för att därmed motverka vantrivsel och tendenser till skolk. '

Länsskolnämnden i Skaraborgs län tycker inte att bristen på praktiska valalternativ är den rätta metoden att höja de praktiska ämnenas status och utjämna den obalans som i praktiken finns mellan teori och praktik i sko- lan.

TCO har den uppfattningen att grundskolan i allmänhet och högstadiet i synnerhet är i traditionell mening alltför teoretisk. Därför anser man att ba- lanspunkten mellan teoretiska och praktiska inslag i skolarbetet mäste flyt- tas. Organisationen önskar flera tillvalsmöjlighcter med praktiska inslag.

Helsingborgs kommun konstaterar att erfarenheten visar att de elever som är mindre motiverade för skolarbetet måste få möjlighet att ägna sig åt ett eller flera ämnen med helt praktisk eller praktisk-estetisk inriktning för att få stimulans i skolarbetet.

15 Riksdagen l978/79. I saml. Nr l80

• Sida 226
•  Original

Prop. 1978/79:180 226

Stockholms kommun föreslär inrättandet av ett ämne med praktiska och konstnärliga inslag. vilket man vill kalla för "hantverk".

Detta ämne ska bade innehålla olika typer av konsthantverk och för- djupningsstudier i teknik.

MUF menar att grundskolan är alltför teoretisk och att SÖ vill tvinga elever som är trötta pä teoretiska ämnen att läsa kommunikation. lstället vill MUF ha någon fortn av praktisk tillvalssektor.

Samkristna s'kolm'imnden förordar dels att samtliga elever fär syssla med praktisk verksamhet i de obligatoriska ämnena. dels att det erbjuds ett praktiskt tillvalsalternativ.

7.4 B-spräk

Följande remissinstanser tillstyrker SÖ:s förslag att den sittande gymna- sieutredningen far i uppdrag att utreda "förutsättningarmt för och konse- kvenserna av en gymnasieskola där eleverna i grundskolan inte läst B- Spräk", nämligen länsskolnämnderna i Södermanlands och Göteborgs och Bohus län. Malmö och Lidingö m.fl. kommuner. Utbildningsnämnden i l-"ärmlunds läns landsting. ("UI—". Soeialclenu)kratiska kt'inno/l'irbumlet samt Eletj/i'irbuntlel.

Länsskolm'imnden i Södermanlands län menar att flera av de påtalade nackdelarna i det nuvarande tillvalssystemet inte gar att komma till rätta med utan att man först tar ställning till B—spräkens roll i grund— och gymna- sieskola.

Malmö kommun vill att gymnasieutredningen ska få det uppdrag SÖ föreslär med den motiveringen att den är först när eleverna har en så ge- mensam referensram som möjligt som ett tillval i verkligheten kan bli fria— re.

Utbildningsnämnden i Värmlands läns landsting understryker att ned- skärningen av timtalet för B-spräken samt det föreslagna avskaffandet av alternativkurserna i dessa medför en ytterligare försvagning av B-spräkens ställning. De konsekvenser detta kan få för vara internationella handelsför- bindelser. vårt kulturella utbyte med andra länder samt vara möjligheter att ta emot turister osv. mäste enligt utbildningsnämnden klarare belysas. Därför tillstyrker man SÖ:s förslag azngaende uppdraget till gymnasieutred- ningen.

Följande remissinstanser avstyrker SÖ:s förslag ang. uppdraget till gym- nasieutredningen. nämligen [änsskolnämnderna iBIekinge och Älvsborgs län, TCO, Växjö och Linköpings m.fl. kommuner, MUF samt Riksför- eningen för lärare i moderna språk.

Länsskolnämnden iÄ/t'sborgs län avvisar bestämt SÖ:s förslag ang. B- språken. Som skäl för sin uppfattning anför man att det har visat sig vara stimulerande för många elever att börja lära sig ett andra främmande språk i årskurs 7. B-språken är de populäraste tillvalen. Förmågan att lära sig språkuttal är större före än efter puberteten.

Forskning vid Göteborgs universitet har visat att studerande som läst särskild kurs i B-spräk på högstadiet har bättre kunskaper än studerande som börjat läsa dessa språk i gymnasieskolan.

En sänkt kunskapsstandard skulle leda till sämre möjligheter att få kon- takt med tysk- och franskspråkiga länder. Dessutom skulle privatundervis- ning troligen bli en vanlig ersättning för skolundervisningen.

TCO vill slå vakt om B-språkens ställning i grundskolan i avvaktan på en mera övergripande utredning omfattande både grund— och gymnasieskola.

• Sida 227
•  Original

Prop. l978/79:180 _ 227

Riksföreningen för lärare i moderna språk framhåller bl. a. att vi svens- kar ofta gör oss en överdriven uppfattning om engelskans användbarhet. Eftersom vi enligt Riksföreningen har för fa människor som behärskar bl.a. tyska och franska så leder detta till att vi inte kan utnyttja vara möj- ligheter till internationellt samarbete. Dessutom gör näringslivet stora för- luster.

SACO/SR avstyrker bestämt minskad tid för B-språk. UHÄ hävdar att språkstudier bör få ökat utrymme i grundskolan. Inte heller SAF kan biträda minskad tid för B-spräk.

7.5 Alternativkurser i franska/tyska

Följande remissinstanser tillstyrker SÖ:s förslag att avskaffa altemativ- kurserna i B-språken tyska och franska på grundskolans högstadium: stats- kontoret, länsskolnämnderna i Uppsala, Södermanlands. Gotlands, Hallands. Västmanlands. Kopparbergs. Gävleborgs, Västernorrlands. Västerbottens och Norrbottens lätt. TCO, LO. SAF. Luleå. Skelle/ieä. Storumans. Sollefteå. Gävle, Västerås. Helsingborgs. Malmö. Oskars- hamns. Nybro. Emmaboda. Växjö, Norrköpings. Linköpings och Stock- holms m._/l. kommuner. Utbildningsnämnden i Värmlands läns landsting. CUF. FPU. kommunistisk Ungdom, SSU, Elevförbtutdet. Svenska kyr- kans utbildningsnämna'.

Länsskolnämnden i Kopparbergs län stöder SÖ:s förslag att avskaffa al- ternativkurserna i tyska/franska. men endast på villkor att skolan genom fortbildning och andra särskilda åtgärder skapar nödvändiga förutsättning- ar för en individualisering av undervisningen så att inte elevernas färdig- hetsnivå sänks.

Länsskolnätnnden i Västerbottens lätt anser att frågan om alternativkur- ser är en pedagogisk fråga som man löser genom en individualisering av undervisningen och inte genom administrativa åtgärder.

TCO har den uppfattningen att gränserna mellan allmän och särskild kurs i tyska och franska är flytande. Dessutom är det få som väljer allmän kurs i dessa båda ämnen. Därför tillstyrker TCO SÖ:s förslag. Man vill samtidigt att de resurser som går till dessa ämnen ska användas för att bil- da mindre grupper än vad som nu är möjligt för att därmed öka förutsätt- ningarna för en individualiserad undervisning. SAF konstaterar att den friare disponering av undervisningsresurserna som SÖ föreslär är principi- ellt riktig. Samtidigt poängterar man att detta inte får innebära en försäm- ring av möjligheterna att bedriva alternativa och parallella former av språkutbildning.

Luleå och Skellefteå kommuner. CUF samt FPU understryker att nivå- gruppgruppering. dvs. en indelning av eleverna efter kunskapsnivå, inte bör förekomma permanent i grundskolan.

Därför tillstyrker man förslaget om ett avskaffande av alternativkurser- nai tyska/franska.

FPU har dessutom den uppfattningen att en permanent gruppering av elever efter förmåga lätt kan leda till negativa förväntningar på eleverna vilket påverkar deras skolresultat samt självuppfattning. Dessutom anser man det vara viktigt att eleverna redan från början fär träning i att lära sig samarbeta, hjälpa svagare elever osv. Eletförbundet poängterar att valen av alternativkurs har varit mycket beroende av social bakgrund. De har även försvårat schemaläggning och gruppindelningar. Även om man stö- der förslaget att ta bort alternativkurserna så vill man inte att detta ska re- sultera i en ökning av gruppernas storlek i dessa ämnen.

• Sida 228
•  Original

Prop. 1978/79:180 228

Flera remissinstanser avstyrker SÖ:s förslag att avskaffa alternativkur- serna i B-spräken tyska och franska pä grundskolans högstadium. bland andra RRV. länsskolnämnderna iJönköpings. Kalmar. Blekinge. Kristian- stads. Malntöhus och Skaraborgs län. AMS. SACO/SR. Sala, Örebro, Göteborgs och Lidingö m.fl. kommuner. Kristen Demokratisk Ungdom. MUF. Centerpartiets Kvinnolörbtmd. Moderata Samlingspartiets Kvitt- nc'rförbttnd. Riksfi'irbmtdet Hem och Skola. Förbundet Vi Unga. Samkrist- na skolnämnden. Riksji'ireningenför lärare i moderna språk och Förening- en Svenska Lärtmtedelsprodut'enter.

Länsskolnämnden iJänköpings [än har den principiella uppfattningen att alternativkurserna kan avskaffas. men vill för närvarande inte tillstyrka ett tidsbestämt avskaffande. Därför föreslär man att frågan tas upp till för- nyad prövning. Skolorna bör under tiden med bibehållna resurser ges rätt att pröva olika metoder för gruppundervisning.

Län_s-sknlnämnden i Malmöhus län anser att en individanpassad skola in- nebär att skolan anpassar sig till individerna och inte tvärt om. Detta förut- sätter differentiering. Därför vill länsskolnämnden ha kvar alternativkur- serna.

SAC'O/SR framhåller att det viktigaste skälet för ett bibehållande av al- terntivkurserna är kravet att varje elev ska ha en undervisning som dels är så effektiv som möjligt. dels maximalt tillvaratar möjligheterna till inlär- ning. Enligt organisationen är ett alternativkurssystem en förutsättning för att kunna behålla nuvarande nivå på undervisningen.

Sala kommun tycker att "den välmenande omtanken om de svagpreste- rande eleverna inte får gå ut över de studiemotiverade elevernas krav på en stimulerande och meningsfull undervisning". Därför anser kommunen att alternativkurserna ska vara kvar.

Lidingö kommun hänvisar till forskningsresultat vilka visar att studierna i sammanhållna. heterogena grupper brukar närma sig en medelnivå där de svagare höjer sin prestationsnivå och de starkare sänker sin. Vidare fram- hålls att man knappast far självförtroende och studielust om man alltid känner sig vara bland de sämsta. Dessutom visar erfarenheten att det är nästan omöjligt att få en individualiserad undervisning i klasser med 30 ele- ver. Man har istället fått skolk. vantrivsel och ett avtagande studieintresse. vilket gär allt längre ner i åldrarna. Därför vill inte kommunen ha kollekti- vistiska lösningar för elever med olika begåvningsproliler utan istället ett bibehållande av alternativkurserna.

MUF understryker att ett avskaffande av alternativkurserna innebär att man förlorar en viktig möjlighet till individualisering. Resultatet blir bara att vissa elever lär sig mindre än de annars skulle göra, samtidigt som and- ra tvingas läsa i en takt. som de inte klarar av.

Riksjörbundet Hem och Skola är principiellt motståndare till alternativ- kurser men anser det vara olämpligt att avskaffa dessa innan "man hunnit utarbeta ett system där man kan introducera baskunskapskravet inom centrala ämnesområden".

7.6 Alternativkurser i engelska/matematik

Följande remissinstanser tillstyrker SÖ:s förslag att successivt under en femårsperiod avskaffa alternativkurserna i engelska och matematik på grundskolans högstadium: Iänsskolnämnderna i Uppsala. Södermanlands. Gotlands, Hallands, Västmanlands. Kopparbergs. Gävleborgs. Väster- norrlands. Västerbottens och Norrbottens lätt. LO. SAF. Luleå. Skellefl

• Sida 229
•  Original

Prop. l978/79: 180 , ' 239

teä. Storumans. Sollefteå. Gävle. Västerås. Helsingborgs. Malmö. Vätjö. Norrköpings. Linköpings. Södertälje och Stockholms m.]l. kommuner. Utbildningsnämnden i Värmlands läns landsting. CUF. FPU. Kommunis- tisk Ungdom. SS U . EIeUQ'irbundet. Förbundet Vi Unga samt Svenska kj'r- kans utbildningsnämnd.

Länsskolnämnden [ Gotlands län är endast beredd att tillstyrka ett av— skaffande av alternativkursen i engelska.

Länsskolnämnden i Västernorrlands län förutsätter att de resurser som idag går till alternativkurserna överförs till förstärkningsresursen för att användas till befästande av baskunskaper i bl. a. engelska och matematik.

Länsskolnämtiden i Norrbottens län samt Url)ildningsnämnden [ Värm— lands läns landsting anser att alternativkurserna i engelska och matematik kan avskaffas omedelbart. när den nya läroplanen träder i kraft.

LO har den uppfattningen att det inte finns några skäl till att ha kvar al- ternativkurserna i engelska och matematik.

Västerås kommun tillstyrker SÖ:s förslag under förutsättning dels att en omfattande försöksverksamhet kommer till stånd. dels att man stimttlerar utvecklingen på läromedelsområdet. Slutligen bör kommunerna få ha bi- behållna resurscr för att kunna genomföra den nödvändiga individualise- ringen.

Helst"ngbor_t_:s kommun stöder SÖ:s förslag ttnder förutsättning att re- surstid för mindre undervisningsgrupper ställs till förfogande. samt att man bedriver och utvärderar en försöksverksamhet med olika gruppindel- ningar innan slutligt beslut fattas.

Södertälje kommun poängterar vikten av att den femåriga övergångsti- den blir en aktiv tid. där man ska utarbeta samt utvärdera nya arbetssätt och anpassade läromedel.

("UF menar att det finns problem med att undervisa en hel klass i t. ex. matematik eftersom kunskapsnivån är mycket olika. Detta problem kan enligt CUF lösas genom ytterligare en lärare per klass i basämnena. För att minska problemen vid en övergång till sammanhållna klasser vill man att kommunerna själva. med bibehållande av minst nuvarande resurser ska få besluta om tidpunkten för alternativkursernas avskaffande.

Följande remissinstanser avstyrker SÖ:s förslag att successivt under en femårsperiod avskaffa alternativkurserna i engelska och matematik på grundskolans högstadium: RRV. länsskolnämnderna th'inköpings. Krono- bergs. Kalmar. Blekinge. Kristianstmls. Malmöhus. Älvsborgs. Skara— borgs och Jämtlands lätt. AMS. TCO. SACO/SR. Storumans. Salu. Öre- bro. Göteborgs. Oskarshamns. N_vbro. Emmaboda samt Lidingö m.fl. kommuner. Kristen Demokratisk Ungdom. M UF . Moderata samlingspar- tiets kvinno/i'irlmnd. ("enterpartiets kvinno/ifirbund. Riks/örbundet Hem oeh Skola. Samkristna skolnämnden. Rik..s;/i'ireningenjör lärare i moderna språk. Riks/öreningenför lärarna i matematik. _/_'vsik och kemi samt För— eningen Svenska Lär:nnedelsprodm'enter.

RRV konstaterar att man saknar tillräckliga kunskaper om effekten av ett avskaffande av alternativkurserna. även om det kan vara önskvärt. Ett slopande av alternativkurserna kan öka behovet av bl. a. specialundervis- ning vilket snarare ökar än minskar skillnaderna mellan eleverna.

Länsskolnämnden i Kronobergs län anser att alternativkurserna i mate- matik och engelska ska behållas. Därigenom får elever med olika förutsätt— ningar för studier möjlighet att studera på olika svårighetsnivåer. Alla ele- ver kan då få undervisning på sin egen lärdighetsniva. Engelska och mate- matik ger också viktiga basfärdigheter.

• Sida 230
•  Original

Prop. 1978/79:180 330

Länsskulnämndt'n [Kristianstads län tycker att alternativkurserna inne- bär en garanti för mindre och mer homogena undervisningsgrupper. Man anser dessutom att SÖ "genom organisatorisk likriktning försöker dölja de skillnader i begävnings- och prcstationshänseende. som ända alltid kom- tner att finnas i verkligheten".

Länsskolnämnderna iÄlvsbargs och Jämtlands län understryker att ele- verna och deras föräldrar även i fortsättningen måste ha möjlighet att välja studiekurs i engelska och matematik. Man avstyrker således SÖ:s förslag att skolan ska få ansvaret för hur eleverna grupperas i dessa bada ämnen.

TCO poängterar det olämpliga i att avskaffa alternativkurserna i engels- ka och matematik inom en fastställd tidsperiod utan att ta hänsyn till resul- taten av en omfattande försöksverksamhet. Man är dock positiv till en verksamhet som innebär att läromedel och undervisningsmetoder är fullt utvecklade vid den tidpunkt frågan om avveckling behandlas på nytt.

Göteborgs och Oskarshamns kommuner har den uppfattningen att alter- nativkurserna i engelska och matematik ska finnas enbart i årskurserna 8 och 9.

Dessutom föreslar (.)skarsltamns kommun att den femåriga avvecklings- perioden ska bli en försöksperiod. vilken ska ligga till grund för ett senare slutligt ställningstagande.

Föreningen Svenska Lamm('delspruducwttar konstaterar att det är be- tydligt svarare att utforma läromedel för sammanhållna kurser än för alter- nativkurser. Dessutom måste man räkna med en påtaglig kostnadsökning för dessa läromedel.

8 Grundskolans utformning — skoldag — timplan

8.1 Skoldagen

l SÖ:s syn på den samlade skoldagen instämmer bl.a. stwin/styrelsen. fällSSÅ'ttillälnlldarllll i Uppsala. Kalmar. Gotlands. Kopparbergs. l-"ästcr- norrlands och Jämtlands lätt. BRÅ. state/ts Illtgduntsl'tid. l,":"istt'rås. Malmö. Nybro, Växjö. Norrköpings och Linköpings kommuner m.]l. och SSU.

Den samlade skoldagen är av stor betydelse för elevernas sociala ut- veckling anser sr)('ialstyralst'tt och BRÅ. som särskilt vill framhålla bety- delsen av meningsfull verksamhet och ökad omsorg under icke lektionstid.

Länsskaln/immlt'rna i Uppsala och Kopparbergs län betonar Vikten av att aktiviteterna inte samlas till vissa slutpass under nagon enstaka skoldag utan verkligen blir utspridda under veckans dagar.

Länssknlnr'imndt'n i Kalmar län tnenar att möjligheten att lyckas med skolans sociala och personlighetsutvecklande uppgifter ökar genom att en samlad skoldag införs. Nämnden ser den samlade skoldagen som ett led i skolans strävan att få en bättre samverkan med föräldrar och samhället i övrigt.

SkuI/t-jl'u't'i komm/m framhäller vikten av att omfattningen av den samla- de skoldagcn verkligen blir anpassad till lokala behov och förutsättningar och Svenska kommmt/i'irlmna'ut riktar här uppmärksamheten mot lokal- svårigheterna.

Norrköpings kommun vill understryka angelägenhetcn av att det skapas möjlighet för genomförande av samlad skoldag rakt över alla stadier.

Enligt SSU maste SlA:s intentioner om den samlade skoldagen snarast

• Sida 231
•  Original

Prop. 1978/79:180 231

genomföras i samtliga grundskolor. Samhället har, menar ungdomsförbun- det. i uppgift att svara för och erbjuda eleverna omsorg och meningsfull verksamhet också under fritid.

Nybro kommun menar att SÖ:s resonemang sannolikt är riktigt under förutsättning att det går att upprätthåller en sådan kvalitet på de fria aktivi- teterna att dessa stimulerar eleverna till intresse och deltagande. På högre stadier kan detta. enligt kommunens erfarenhet. vålla svårigheter.

Malmö kommun finner det vara av avsevärd vikt att planeringen för samlad skoldag görs med sikte på att åstadkomma en utökad barn- och elevomsorg. Skoldagsbegreppet får inte bli enbart en teknisk fråga som av- ser minuter och bidrag. Det måste i läroplanen också ägnas stort utrymme åt de icke timplanebundna aktiviteternas innehåll.

Samkristna skolnämnden anser det. på grund av den kommunalekono- miska utvecklingen på senare tid. vara tveksamt när den samlade skolda- gen kan genomföras.

8.2 Elevlimtal

En stor majoritet av instanserna tillstyrker SÖ:s förslag beträffande an— givandet av elevernas undervisningstid i timmar om 60 minuter. bland dem länssko/näntnderna (' Jönköpings. Kronobergs. Kalmar, Blekinges. Malmöhus. Göteborgs och Bohus. Västmanlands. Gävleborgs och Väster- norrlands län. Svenska kornmunförbundet. Askersunds. Hallsbergs. Troll- hättans. Vänersborgs. Uddevalla. Helsingborgs. Malmö. Nybro. Växjö. Eksjö. Vetlanda. Jönköpings. Gislaveds, Norrköpings och Lidingö kont- muner m.fl.. FPU. SECO och Sveriges kristna ungdomsråd.

Länsskolnämmt'en iJönkäpings län anser det vara naturligt att använda den normala måttenheten för tid eftersom kontakterna med övriga samhäl- let förhoppningsvis kommer att bli ännu intensivare än vad de nu är och ef- tersom timplanen ännu mer än nu kommer att vara ett tidsmått för elever- nas undervisningstid.

Läitsskolnämnden i Göteborgs och Bohus lätt ser förändringen som po- sitiv och ägnad att medverka till en resursfördelning efter föreliggande be- hov. Elevernas undervisningstid är en del av det större tidsmätt som den samlade skoldagen utgör och detta talar också för att tidsangivelse bör anges i-timmar bestående av 60 minuter.

Svenska kommunförhundet konstaterar att det inte längre finns anled- ning för skolan att i sitt organisatoriska system skilja sig från vad som är brukligt inom andra sektorer.

SECO och FPU menar att övergången till klocktimmar ökar friheten att avgöra arbetspassens längd utifrån vad olika ämnen kräver.

Oskarshamns kommun ansluter sig till förslaget men förutsätter att ett nytt arbetstidsavtal träffas med lärarna. Häri instämmer även Tidaholms. Melleruds. Dals—Eds och Tranås kommuner. Vikten av att inte arbeta med två parallella system framhålls också av lc'insskolnt'imndertta i Uppsala och Kopparbergs län. vilka dock inte ser detta som någon huvudfråga.

Länsskolnämnden i .S'toekholms lätt är positiv till den förenklande at- gärd. som innebär att resurstilldelningen till ämnen genomgaende anges i elevtimtid. Däremot anser man förslaget om klocktimmar administrativt ohanterligt med tanke på arbetstidsavtalct och avstyrker därför bestämt den delen av förslaget. De administrativa nackdelarna papekas även av Sollefteå kommun som inte finner nagra påtagliga praktiska fördelar med ett nytt system men däremot ett mycket besvärligt administrativt hante-

• Sida 232
•  Original

Prop. 1978/79:180 21"

rande av undervisningstimmar och klocktimmar med onödiga omräknings- procedurer. eftersom för närvarande lärarnas och skolledarnas undervis- ningsskyldighet. statsbidragsresurser liksom hela det nya statsbidragssy- stemet räknas i undervisningstimmar.

Enligt T("O har SÖ inte framlagt tillräckligt bärande skäl för en övergang till bU-minuterstimme. Fragan hör ocksa nära samman med lärarnas ar- betstid som i sin tur regleras i avtal. På dessa grunder avstyrker organisa— tionen förslaget. Även It'insskol/u'imtiden i Älvsborgs lätt ifrågasätter om det ftnns tillräckliga skäl för en ändring. men anser frågan vara av mindre betydelse.

SACO/SR menar att konsekvenserna för detta förslag för konstruktio— nen av lärarnas arbetstidsavtal maste prövas ytterligare innan ställning tas till en förändring.

8.3 Möjligheter till lokala variationer

Till SÖ:s förslag gällande de lokala variationsmöjligheterna ansluter sig en klar majoritet av instanserna. bland andra statskontoret. Iänsskol- nätttttdet'na i Uppsala. Jönköpings. Kronobergs. Kalmar. Blekinge. Göte— borgs oeh Bohus. Skaraborgs. Västmanlands och Jämtlands lätt. stats- kontrollkommit/tin, Sollefteå. Hallsbergs. Malmö. Nybro. Emmaboda. Norrköpings. Linköpings. Oxelösunds, Lidingö. Nacka och Haninge kom- muner. l—"PU. SSU. Soeialdentokratiska kvinnoförbundet. Riksförbundet Hem och Skola och De handikappades riksförbund.

Lättsskolnämnderna iJönköpings och Norrbottens län förordar timpla- ner som anger den sammanlagda tiden per ämne under hela grundskoleti- den.

Svenska kommun/örbundet anser att timplanen i sig själv utgör en starkt begränsande faktor pä skolstyrelsernas möjligheter att anpassa skolan till enskilda elevers och elevgruppers behov. Visserligen får skolstyrelsen möjlighet genom det nya förslaget att flytta undervisningstid mellan ars- kurserna. men den totala undervisningstiden i ett visst ämne inom hela grundskolan blir lika för alla elever med några smärre undantag. Kunska- perna om de enskilda elevernas skiftande behov ftnns hos den personal som arbetar med eleverna och det är denna personal som måste ha möjlig- het att anpassa skolans verksamhet till eleverna. ] begreppet likvärdig ut- bildningsstandard får inte bara de kvantitativa insatserna räknas utan ock- så de kvalitativa. Förbundet förordar en ökad flexibilitet genom t.ex. ram- timplaner där en maximi- och minimitid anges för varje ämne. Det förelig- gande förslaget har inte. enligt förbundets mening. i tillräcklig grad tagit hänsyn till det lokala behovet att inom timplanens ram anpassa skolan till eleverna. Även Riksförbundet Hem oeh Skola ser timplanen som ett grundläggande hinder för ett lokalt ansvarstagande. Förslaget att timpla- nen skall llyta fritt mellan årskurserna innebär onekligen en lättnad mot nu gällande system. men inte större än att det bara blir en ökad töjmån i tvängströjan. Skolan måste få en möjlighet att utvecklas lokalt såväl i pe- dagogiskt som organisatoriskt hänseende. Den decentraliserade skolan är en förutsättning för att människor inom skolan och med anknytning till skolan skall finna ntötespttnkter där det verkligen finns något att samarbe- ta omkring.

Länsskolniimttden i Skaraborgs län finner att ramtimplaner för stadierna medger möjligheter till koncentrationsläsning i vissa ämnen och de under- lättar ocksä arbetslagens planering och genomförande av större projekt. 1

• Sida 233
•  Original

Prop. 1978/79: 180 233

ämnena svenska. matematik och språk menar dock nämnden. liksom läns- skolnämnden i Blekinge län. bör det dock finnas centralt fastställda timpla- ner.

Till följd av den samlade skoldagen mäste timplanen ha lokal rörlighet och kunna förändras under läsåret med hänsyn till aktuella inslag och om- planering av aktiviteterna anser läns-skolnämnc/cn i Upp.qu [än. Det bör enligt nämndens mening ankomma på skolstyrelserna att bestämma om den lokala beslutsrätten kan förflyttas till rektorsområdena även då det gäller jämkningar mellan årskurserna. Jämkningar mellan stadierna bör däremot vara en beslutsangelägenhet för skolstyrelserna.

TCO menar att en timplan som anger undervisningstid per stadium i stäl- let för som för närvarande per årskurs i vissa fall kan medverka till en önskvärd vidgad möjlighet till lokal planering. Enligt organisationen har dock SÖ tlnderskattat nackdelarna för flyttande elever och överskattat möjligheterna till individuell studiegång. Om fördelningen varierar mellan skolorna inom samma kommun berörs ett stort antal elever eftersom flytt- ning inom kommun är mycket vanlig. Alla ämnen maste erhälla resurser för stödundervisning om SÖ:s förslag vinner gehör. Med tanke på flyttan- de elever föreslär Emmaboda kommun tillskapandet av en ny resurs som kan hjälpa dessa att överlappa de glapp som kan uppstå vid en friare tur- ordning vid schemaläggningen av i läroplanen föreskrivna huvudmoment.

SAF stöderi princip förslaget att timplanerna ges ramkaraktär med möj- ligheter för den lokala skolan att själv disponera sin undervisningstid. En förutsättning är dock att undervisningens resultat uppfyller kraven på en över hela landets likvärdig utbildningsstandard.

Länsskolnämndcn i Värmlands län fruktar att SÖ övervärderar effekter- na av sitt förslag. Skillnaden i möjligheter till lokala variationer jämfört med vad som nu "gäller är förhållandevis smä. Lika viktigt som att skapa större möjligheter i dessa avseenden är emellertid att utbilda och fortbilda skolans personal om hur man skall utnyttja de möjligheter som redan finns.

SACO/SR ser inte några skäl att jämkningar i timtalen mellan stadierna skall medges.

Helsingborgs kommun framhåller att omflyttningar av elever mellan skolor inom en och samma kommun och mellan olika kommuner kan bety- da att eleverna får luckori kunskapsinhämtandet. Vidare mäste varje kom- mun fastställa timplanerna för varje arskurs. vilket kan synas vara ett om- ständligt och onödigt arbete. Nuvarande system med årskursvisa centralt fastställda timplaner är rationellt och är inte heller till större nackdel för skolarbetet. varför kommunen anser att nuvarande timplanesystem inte bör ändras. Däremot tillstyrker kommunen förslaget om att jämkningar som innebär förskjutning av undervisningstid mellan stadier undantagsvis kan förekomma och då beslutas av skolstyrelsen.

8.4 Anpassad studiegång

Länsskolnämnderna iJönköpings och Kronobergs län. Socialdemokm- tiska kvinnofirbundet. Handikappades ("entra/kommitté m.fl. ser positivt på att möjligheterna till anpassad studiegång föreslås ökad.

Länsskolnämndwr i Stockholms län framhåller att utgångspunkten för grundskolans läroplansarbete måste vara att skapa en organisation och ett kursutbud som kraftigt minskar efterfrågan på anpassad studiegång och andra säråtgärdcr, men som samtidigt rymmer möjlighet att inom organisa- tionens ram möta efterfrågan på anpassad studiegång och i huvudsak be-

• Sida 234
•  Original

Prop. l978/79: 180 234

driva denna undervisning inom skolan. Anpassad studiegång utom skolan skall utgöra undantag.

Anpassad studiegång kan. om den planeras väl. för vissa elever vara ett alternativ till ett avhopp frän grundskolan menar SSU. Det får dock inte bli en väg att "bli av med" besvärliga elever. Även St:('ialdcmokrutisku krin— no/i'irhundt't poängterar att det är elevens och inte skolans behov som skall styra. Det är dock bättre. anser förbundet. med beslut som individuellt an— passas till de enskilda elevernas behov än med de bakvägar med sjukskriv- ning av elever och annat som nu förekommer alltför ofta.

Hattdikap/mdc's ('t'ntra/kommitté anser att det kan vara lämpligt att t. ex. handikappade barn som ibland inte orkar med skolarbetet far möjligheter att varva skolarbetet med arbetslivssysselsättning och/eller skolarbete med hemtlndervisning. rekreationsresor m.m. Kommittén ställer sig där- för positiv till tankegångarna bakom anpassad studiegång.

Emmaboda kommun förordar ett ökat utnyttjande av anpassad studie- gång för att underlätta skolgången för ej studietnotiverade elever.

Gymnasiuutrudningwt understryker att om en elev vantrivs i skolan bör detta i första hand leda till en omprövning av skolans sätt att fungera när det gäller sociala kontakter. arbetssätt och innehåll. För vissa elever måste dock individuellt anpassade studiegångar kunna utformas men detta bör endast komma ifråga i rena undantagsfall och då endast för kortare tids- perioder.

lin elev med skolsvårigheter är ett bevis på att något är fel konstaterar Elm-yörbtotdet och menar att det kanske är skolan det är fel på. Förbundet avstyrker användandet av anpassad studiegång.

LO har erfarenheter som visar att bestämmelserna om anpassad studie- gång utnyttjas av skolan på fel sätt och uttalar farhågor för att anpassad studiegång i stället för att ge stöd och hjälp blir ett instrument för ökad ut- slagning av vissa elever om inte SÖ:s föreskrifter om restriktivitet och syf- tet att snarast återföra eleven till normal skolgång iakttas. Samma syn- punkter framläggs även av lt'inszskolnt'imnden i Norrbottens län.

8.5 Probleminriktade studier av projektkaraktär

Övervägande positiva är instanserna gentemot SÖ:s förslag om projekt- studier. Till dem som tillstyrker hör länsskolnt'imndurna i Jönköpings. Kalmar. Gotlands, Blekinge. Västmanlands. Jämtlands och Västerbot- tens län. LO, Haparanda. Bollnäs. Malmö. Nybro, Vetlanda. Boxholms och Lidingö kontinuitet", CUF. SSU, Sofia/dumtrkatis'ka kvinnoförbundet. De handikappades riksji'irbund och Sveriges kristna ungdomsråd.

TCO stöder förslaget att tid anslås för probleminriktade studier av pro- jektkaraktär utan angivande av hur lång tid denna skall vara. Projektarbete över ämnesgränserna är en av de viktigaste delarna i en förändrad grund- skola. Troligen spills mycket tid i onödan i dagens skola. när samma eller likartat stoff behandlas isolerat i olika ämnen. Under förutsättning att lä- rarlaget i ett projektarbete består av lärare från olika ämnesområden katt studier av detta slag bli mycket variationsrika både vad gäller innehåll och arbetssätt. Det är emellertid inte tillräckligt att göra en anmärkning i läro- planen om att projektarbete skall förekomma. Lärare och elever behöver stöd i form av läromedel. lokaler. utrustning. fortbildning m.m. om projek- ten skall kunna igångsättas och genomföras. Organisationen anser att SO bör få i uppdrag att ytterligare utreda förutsättningar och resursbehov för projektstudiers genomförande.

• Sida 235
•  Original

Prop. 1978/79: 180 _, 235

Enligt LO:s mening bör ett projektinriktat arbete stimulera till ett mer elevaktivt och probleminriktat arbete. ofta utfört i grupp och över ämnes— gränserna med utomstående medverkande och med studier förlagda utan- för skolan. Organisationen hävdar att om i läroplanen föreskrivs att pro— jektarbete skall bedrivas endast under viss tid föreligger ett allvarligt hin— der för att därutöver få till stånd ett förändrat arbetssätt. Att inte SÖ skall ange nägra tidsramar för projektstudierna framhåller också länsskohu'imn— der/ta i.]r'inkt'ipings, Kalmar och Gotlands liin, Nybro kommun m. fl. Öns— kemål om att en viss minimitid anges framförs dock av It'insskolnt'imnden i Blekinge län. Gävle kommun och Sveriges kristna ungdomsråd.

Liinsskttlniimnden i Gotlands län liksom liittsskolniimnderna iBlekinge och l-'ästmanlunds län understryker betydelsen av att elever från olika klasser och årskurser samarbetar inom projekten.

Statens ungdomsråd anser detta var ett område där föreningslivet har möjlighet att fylla en viktig uppgift. De arbetssätt som tillämpas i för— eningsverksamheten är väl lämpade att användas i projektarbete. För— eningarna kan t. ex. samla elevcri grupper och arbeta med projekt som lig— ger respektive förenings ordinarie verksamhet nära. Rådet efterlyser. i lik— het med lt'insskohu'imnden i Jämtlands hin. en konkretisering och exempli- fiering av begreppet projektstudier.

CUF framhåller att förslaget bör innebära att alla elevers olika förutsätt— ningar kan tas till vara och att elevernas intresseinriktning också får större inverkan på utbildningens inriktning.

Malmö kommun vill i detta sammanhang peka på goda erfarenheter av temastudier och temadagar redan inom nuvarande grundskolans ram och anser att en utvidgning av dessa arbetsmodeller bör eftersträvas.

Boxholms kommun ser positivt på förslaget men förordar kompletteran- de föreskrifter om praktiskt inriktat projektarbete.

Länsskolnämnden th'inkt'ipings län föreslår en förenkling av namnet på arbetsmetoden.

Negativa mot projektinriktade studier som ett obligatoriskt inslag i un- dervisningen är länsskolnämtulerna i Stockholms och ll-Ialtnöhus liin, SA ("()/SR . Riksföreningen Hem ol'/J Sko/a. Föreningen lärare i samhälls- kunskap och Historielärarnns riks/örening.

SACO/SR menar att ett åläggande om att genomföra projektstudier skul- le strida mot den pedagogiska friheten för lärarna och dessutom troligen motverka den positiva inställningen till projektstudier som idag finns hos många lärare och elever. Projektstudier förutsätter goda baskunskaper och kan därför inte i något avseende ersätta inhämtande av sådana kunskaper. Däremot är det en fördel att lära sig tillämpa sina kunskaper i olika projekt. Det är angeläget att stödja en utveckling av projektarbete genom metodisk fortbildning av lärare. Nödvändigheten av fortbildning understryks också av liinsskolnämnden i Blekinge. Emmaboda kommun och Riksföreningen Hem och Skola.

Länsskolnämnderna t' Stockholms och Skaraborgs län finner det knap- past rimligt att föreskriva projektinriktade studier. Sådan verksamhet bör naturligt växa fram genom att de organisatoriska förutsättningarna för det- ta slags studier skapas.

Riksh'ireningen Hem och Skola anser att det föreslagna arbetssättet har stora förtjänster. men att det tillhör den typ av pedagogiska reformer som svårligen kan kommenderas fram. Ännu har elever och lärare rätt liten er- farenhet på detta område. När väl arbetslag blir intrimmade på de lokala skolorna bör möjligheterna för denna undervisningsform successivt öka.

• Sida 236
•  Original

Prop. l978/79:180 236

Vissa undervisningsmoment där det är lämpligt att genomföra större pro- jekt bör föregås av gemensamma diskussioner mellan lärarna. eleverna och föräldrarna. Det är också utmärkt att göra en redovisning av ett större projektarbete med ett klassmöte.

Historie/('irurnas riks/i'irening betecknar förslaget som ett avsteg från den tidigare konsekvent fasthållna principen om lärarens frihet att välja metod. en princip som uttryckligen fastslås ännu i SÖ:s riktlinjer för över- synen. Föreningen ftnner ingen anledning varför man nu skulle frångå den- na viktiga princip utan föreslår en rekommendation, ej ett åläggande. att bedriva projektstudier.

Geogra/ilärarnas riks/i'irening framhåller att all erfarenhet visar. att dessa arbetssätt är mer tidskrävande än de s.k. traditionella. Föreningen fruktar därför att andra områden blir lidande.

8.6 Lägstadiets timplan

Till förslaget om timplanen för grundskolans lågstadium ansluter sig liinsskolnämndernu it'l'lalmältus. Hallands och Västmanlamls län. det-en- traliserings-ntredningen. TCO. Skellefteå. Västerås. Nybro. Linköpings och Lidingö kommuner m. ll.

Ändringarna blir genom förslaget relativt små. Vad instanserna främst har uttalat sig om gäller ämnena gymnastik och engelska.

Att gymnastik skall tilldelas ytterligare en veckotimme i lågstadiet till- styrks av bl.a. liinsskolniimntlerna i Stoekholms. Uppsala. Jönköpings, Kalmar. .S'karahorg'Js. lf'ästmanlumis och Jämtlands län. statens kulturråd. Västerås. illa/mä. Oskarshamns. Norrköpings och Linköpings kommuner och Svenska gymnastiklärarsiillskapet. Ett fåtal instanser avstyrker för- slaget. däribland länsskolm'im/ulerna i Kronobergs och Blekinge län. Nämnderna anser att tiden hellre bör användas till s. k. läroämncn.

Att engelska normalt skall påbörjas ] lågstadiet men att kommunerna lo- kalt kan besluta om att förlägga starten av engelskundervisningcn till mellanstadiet tillstyrks av länsskohn'inuulerna i Uppsala. Blekinge och Västmanlands län. T("O. Västerås och Lunds kommuner. Att beslutet bör fattas centralt häVdar l-"tirgarda. Burlövs. Sta/]ansmrps. Hässleholms. Oskars/minns. Mönsterås m. fl. kommuner. medan länsskolnämnderna i

,'ppsala. Västmanlands och Västerbottens län. T("O. Södertälje kommun m. fl. framhåller den lokala beslutanderätten. Engelskundervisningen bör börja först i mellanstadiet anser liinsskolnämntlerna i Stockholms och Kalmar län samt en stor del av kommunerna. bland dem Kiruna. Kumla, Hallsbergs och Göteborgs kommuner. Remissopinionen synes va- ra helt splittrad vad gäller engelskundervisningens start.

TCO föreslår införandet avslöj d redan i årskurserna ] och 2. Grund- skoleeleverna framför allt i de lägre åldrarna är för sin begreppsbildning beroende av att handskas med konkreta föremål. Att skapa i olika material är därför mycket lämpligt ur utvecklingssynpunkt. Den skapande verk- samhet som utgör en stor del av innehållet i förskolan får inte brytas i grundskolan.

Svenska gymnastiklärarsällskapet framhåller önskvärdheten av obli- gatorisk simundervisning på lågstadiet.

• Sida 237
•  Original

Prop. l978/79:180 .- _ 237

8.7 Mellanstadiets timplan

En majoritet av instanserna instämmer i nödvändigheten av en minsk— ning av undervisningstiden pa mellanstadiet. Att detta skall ske enligt SÖ:s modell tillstyrks av läusskoltu'imtalarna i Uppsala. Ix'ronobt'rgs. Gotlands. Blekinge. Hallands. Göteborgs och Bohus. Skaraborgs, l-'ästmanlands. Kopparbergs och Jämtlands län, duce/1traliseringsutrcdningen. TCO, Skellefteå, Västerås. Malmö. Nybro. Viisjt'i. m.ll. kommuner. Socialde— mokraliska kvinnoförbundet och SECO.

Länsskolnämnden i .S'karalmrgs län anser att förutsättningarna för att eleverna på mellanstadiet skall få möjlighet att utöva någon form av icke timplanebunden verksamhet är att mellanstadiets timplan minskar i om- fång. Stadieövergripande kursplaner möjliggör bättre samplanering med högstadiet och därmed samordnat stoffurval. Detta bör liksom ett föränd- rat arbetssätt minska effekterna av timtalsreduceringen. Dessutom bör förstärkningsresursen medföra ökade möjligheter till indelning i mindre grupper även på mellanstadiet.

Dä TCO tillmäter ämnena svenska och matematik mycket stor betydel- se. tinner organisationen det i och för sig beklagligt att nedskärningen med- för minskning i dessa ämnen. En samlad bedömning leder dock till att skol- överstyrelsens förslag får anses innebära en rimlig avvägning och att minsk- ningen i elevtimtal har fått en god spridning över ämnena i timplanen. En gruppindelning av eleverna i dessa ämnen för speciella insatser med ut- nyttjande av de frigjorda resurserna bör också kunna få en positiv effekt.

Enligt Nybro kommun är minskningen av undervisningstiden på mellan- stadiet en av de mest angelägna föränt'lringarna i hela läroplansförslaget. Denna är nödvändig för att skapa utrymme för en samlad skoldag med sik- te pa att lätta på de orimligt tunga och kompakta skoldagar. som mellansta- diets elever enligt nuvarande läroplan har.

En stor del av instanserna är i princip positiva till minskningen av under- visningstiden men avvisar att nedskärning skall drabba ämnena svenska och matematik. Till denna grupp hör It'insskttlnämnclcrna i .S'tock/tolms. !i-Ialmöltus och Älvsborgs län. SACO/SR, Sala. Norrköpings m. fl. kortt- muner. Uthiltlningsiu'imntlwt i Stockholms läns lam/sting m. fl.

Länssk'olnämnt/en i Värmlands län, Sveriges kristna ungdomsråd m. fl. beklagar att nedskärningen i så hög grad drabbat orienteringsämnena.

Statens kulturrud kan inte acceptera minskningen av ämnena musik och svenska.

SAF avstyrker förslaget. Föreningen finner de föreslagna inskränkning- arna av utrymmet för basämnena svenska och matematik oacceptabla.

Enligt MUF är undervisningstiden den bästa resursen. Förbundet avvi- sar därför en minskning av denna. Även Gt'itt'lmrgs kommun, Samkristna .s'kolniimmlwt och l-Iistorieliirarnas rikstiircuing betvivlar nödvändigheten av en så kraftig reducering.

8.8 Högstadiets timplan

8.8.1 Hemkunskap

En majoritet av instanserna stöder förslaget om det utökade ämnet hem- kunskap. däribland Iänsskoltu'inuult'rna i Stockholms. Gotlands. Blekinge, Ila/lands och l"t'istttttt/tlaitcl.s län. TCO, Änui/s, Vänersborgs. Lunds och

Simrishamns kommuner. Utbildningsniimntlt'n i (')su'rgiitlantls läns lands- ting och FPU.

• Sida 238
•  Original

Prop. 1978/79: 180 238

Hemkunskapsundervisning redan på låg och mellanstadiet föreslas av TCO. Eleverna på dessa stadier har som regel en mycket hög motivation för de aktiviteter och ämnesmoment som förekommeri hemkunskap. Kon- kretiseringskravet för låg- och mellanstadiets elever är högt. och den mo- toriska träningen är viktig de första åren. Dessa moment blir enligt organi- sationen tillgodosedda genom ämnet hemkunskap. Även Ft'ilkpartiets krin- no/ö'rbund och Moderata samlingspartiets kvintuyfärbund vill införa hem- kunskap på låg- och mellanstadierna.

Centerpartiets kvinnoförbund godtar inte SÖ:s förslag. ! ämnet hemkun- skap kommer delar av ekonomi och barnkunskap att ingå. Den resursök- ning som ges i förslaget är därför helt skenbar. [ praktiken får inte ämnet någon förstärkt tid. Hemkunskapen utgör ett viktigt led ijämställdhetsar- betet varför även detta förbund förordar ett införande redan på låg- och mellanstadierna.

8.8.2 Barnkunskap Att barnkunskapmomenten förs över till orienteringsämnena och det vidgade ämnet hemkunskap tillstyrks av flertalet instanser. bland dem länsskttlnämnderna i Stockholms, Uppsala. Kalmar. Blekinge. Ila/lands. Västmanlands, Kopparbergs och Västerbottens lätt. Piteå. Jokkmokks, Bräcke m.fl. kommuner. Utbildningsnämnden i Östergötlands läns lands- ting. FPU. t'l-loderata samlingspartiets kvinnoft'irbund och SECO.

Länsskolnämnt'lett i Skaraborgs län menar att en sådan integrering av ämnet i främst hemkunskap. biologi och samhällskunskap kan ha positiva effekter. Ämnets olika moment kan därvid komma in i naturliga samman- hang. Som ett alternativ föreslär nämnden ett nytt ämne. familjekunskap. vari förutom barnkttnskap även sexual— och samlevnadsfrägor. könsrolls- frågor. hemmets ekonomi m.m. skttlle ingä.

Länsskolnämuden i Västmanlands län m. ll. instanser tillstyrker försla- get ttnder förutsättning av en tydlig markering av barnkunskapsmomenten i kursplanerna.

'l'("(') anser att när ämnet barnkunskap enligt förslaget bl.a. integreras i oä—blocket är det nödvändigt att stoffet utvidgas och konkretiseras. Det bör inom blocket redovisas fristående. SÖ bör noga bevaka att det tidigare innehållet i ämnet far ett utökat utrymme.

Länsskolnämnden i Jönköpings län menar att barnkunskapen bör över— föras till hemkunskapen. Vissa huvudmoment finns redan i andra ämnen och bör vara kvar där. Den samverkan som nu finns bör utvecklas. Ett markerat ansvar för barnkunskapen bör kunna leda till en samlad verksam- het i ämnet.

Utbildningsnämuden i Stockholms läns lt'tndsting ställer sig dock tve- kande till att låta äntnesbeteckningen försvinna med risk att ämnets olika moment ges läg prioritet och helt eller delvis tappas bort. Fördelen med nuvarande uppläggning. som önskas bibehållen. är att lärare med utbild- ning i barn- och familjefrägor bevakar att väsentliga moment i barn- och ungdomskunskap tas upp i undervisningen.

(.")msorgsktmimi/ten beklagar att barnkunskap föreslas utgä som särskilt ämne enärjust barnkunskapen kunde varit en lämplig utgangspunkt för un- dervisningen om handikappade barn och senare om handikappade vuxna.

F.nligt Fredrika Brenret;/i'irbundet bör barnkunskap vara kvar som ett självständigt ämne med utökad tid. Allt bör göras för att motverka dagens negativa inställning till barn. vilken bl. a. givit minskade födelsetal.

Stic'ialstyrelsen hade gärna sett att ämnet barnkunskap i förslaget hade

• Sida 239
•  Original

Prop. l978/79:180 "31 239

kvarstått som eget ämne eller utvidgats till barn- och ungdomskunskap och erhållit ett större antal timmar än tidigare.

Även länsskolnämnden i Gotlands län. Göteborgs. Halmstads m. fl. kommuner förordar ett behållande av barnkunskapen.

8.8.3 Teknik

Att teknik skall vara ett obligatoriskt ämne på högstadiet tillstyrks av UHÄ. länsskolnämnder/ta i Kalmar. Blekinge. Skaraborgs. Kopparbergs. Jämtlands. Västerbottens m. fl. län. AMS. TCO. LO. SAF, en stark majo- ritet av kommunerna. bland dem Luleå. Skellefieå. Sollefteå. Gävle. Sala och Västerås kommuner. Folkpartiets kvinnoförbund. Fredrika Bremer- färbundet m.fl.

Om teknik blir obligatoriskt och förs till de naturorienterande ämnena kan. enligt LO. de naturliga beröringspunkter dessa ämnen har bättre ut- nyttjas. Att ämnet blir obligatoriskt bör också kunna medverka till att bry- ta traditionella könsrollsmönster.

TCO anser att grundläggande kunskaper och färdigheter i teknik bör in- begripas i ett modernt allmänbildningsbegrepp och samtidigt utgöra ett viktigt inslag i samhällets strävan mot ökad jämlikhet. Sftväl flickor som pojkar bör bredda sitt tekniska kunnande. flickorna dessutom för att göra ett friare yrkesval och inta en friare hållning till tekniska och naturveten- skapliga studier.

Södertälje kommun konstaterar att tekniken får en allt större betydelse i samhället och den enskilda människans vardag. Hittills har tillvalsämnet teknik nästan uteslutande valts av pojkar: genom att ämnet blir obligato- riskt fär även flickorna del av den kunskap som bör vara varje människas egendom.

SAF ser positivt på tanken att göra teknikämnet obligatoriskt för alla elever. Ämnet bör också ingå i läg— och mellanstadiets undervisning. Som särskilda problem i samband med utvecklingen av ett teknikämne omfat- tande alla stadier vill föreningen peka på behovet av utbildning och fort- bildning av lärare. frågan om lokaler och utrustning och frågan om speciel— la läromedel. Ävcn länsskolnämnden i Kalmar län framhäller betydelsen av att lokal- och lärarfrägorna löses.

Också länsskolnämnden i Gotlands län finner det önskvärt att alla ele- ver blir delaktiga av teknikundervisningen. En fördel vore om ämnet htt— vudsakligen kttnde inrymmas i det projektarbete som förhoppningsvis kommer att prägla undervisningen i orienteringsämnena.

Tveksamma till förslaget är bl.a. FPU. SECO och Eletjfi'irbundet. vilka fruktar att ämnet "drunknar" i oä-blocket och bli alltför teoretiskt.

Riksföreningen för lärarna imatematiij'sik och kemi a v st y r k e r för- slaget och anser att en bättre lösning vore att teknik läggs som ett friståen- de ämne med egen tidsresurs som inte kopplas till orienteringsämnena. Samarbetet kan ändå fortsätta på det lokala planet. Även MUF avstyrker förslaget.

Svenska naturskydds/öreningen konstaterar att införandet av teknik som obligatoriskt ämne tveklöst kommer att innebära en total försämring av de övriga naturorienterande ämnenas ställning.

8.8.4 Maskinskrivning SÖ föreslår att maskinskrivning blir ett obligatoriskt ämne på högsta- diet. Förslaget tillstyrks av majoriteten av kommttnema. ! övrigt är remiss- opinionen splittrad. Bland dem som tillstyrker är RRV, länsskolnämnderna

• Sida 240
•  Original

Prop. 1978/79:180 240

i Stockholms. Kalmar. Blekinge. Skaraborgs. Västmanlands och lf'äster- bottens län. TCO. Utbildningsnäntnden i Stoekltolms läns landsting. FPU. Centerpartiets kvinnoförbund. Folkpartiets kvinnoförbund. Social- demokratiska kvinno/örbundet. och SECO.

Jämställdhetsmotivet understryks av RRV. FPU. SECO och en stor del av de övriga instanserna.

Länsskolnäntnden i Vt'istntanlands län framhåller att elever med stora motoriska svårigheter kan stimuleras till bättre resultat i svenska genom samverkan med maskinskrivning.

Att skriva maskin bör. enligt Folkpartiets kvinnoft'irbmul. tillhöra de ele— mentära kunskaperna i dagens tcknokratiska samhälle. Genom att göra ämnet obligatoriskt kan man ocksä skapa förutsättningar för en annorlun- da arbetsfördelning mellan könen inom vissa yrkeskategorier.

Länsskolnämnden i Skaraborgs län anför att en timme under högstadiet kan verka alltför lite. men clverna bör ges tillfälle att som verksamhet un- der den samlade skoldagen uppöva sina tärdigheteri maskinskrivning.

Länsskolnämnderna i Uppsala. Jönköpings. Kronobergs. Gotlands. tllalnnfiltus. Kopparbergs. Västernorrlands och Jämtlands län. SACO/SR. en minoritet av kommunerna. bland dem Stormnans. Helsingborgs och Malmö kommuner. MUF. Moderata Samlingspartiets kvinnoförbund. Riksjöreningen Hem oelt Skola m. ill. avstyrker förslaget.

Länsskoltu'imtiderna i Uppsala. Jönköpings. Kopparbergs och Jämt- lands län framhaller att maskinskrivning bör behålla sin frivilliga karaktär och hänföras till fria aktiviteter. Att ämnet bibehålls som tillval förordas av länsskolnämnden i Gotlands län och SACO/SR.

Länsskoltu'imnden i Kronobergs län framhåller att antingen bör en rimlig tid tilldelas ämnet. annars bör det utgä. Även länsskolnämnden i Hallands län ifrågasätter vilka kunskaper som kan ges under en så kort kurs och vil- ka möjligheter eleverna har att befästa de kunskaper de fått.

Malsättningen jämställdhet påverkas. enligt Moderata samlingspartiets kvinnoförbtmd, endast marginellt genom införande av maskinskrivning som enskilt ämne. Den tid som ämnet har till sitt förfogande bör reserveras för annan verksamhet.

Länsskolnämnden i Västernorrlands län anser att pedagogiska skäl talar för att ämnet placeras pä mellanstadiet och finner det därför olyckligt att SÖ förlägger det på högstadiet. Där- kan eleverna sedan tillämpa sina fär- digheter. t.ex. vid redovisningar.

8.8.5 Slöjd Remissopinionen är helt splittrad i fråga om undervisning i båda slöjdar- terna för alla elever på högstadiet. Positiva till förslaget ställer sig RRV. länsskolnämnderna i Jönköpings. Kronobergs, Blekinge. Skaraborgs. Västmanlands. Kopparbergs och Gävleborgs lätt. TCO. Luleå. Skellefteå, Karlstads. Malmö. Oskarshamns m. fl. kommuner. FPU. Folkpartiets kvinnoförbund, Staila/demokratiska kvinnoförbtuzdet, SECO, Eletförbun- det m.fl. Länsskolnämnden i Västmanlands län anser att förslaget medverkar till en nedtoning av könsrollstänkandet. Även Kiruna kommun m.fl. instanser betonar förslagets betydelse ijämställdhetsarbetet. Enligt TCO finns det inget område i skolan eller i samhället i stort med så fasta könsrollsvärde- ringar som när det gäller arbete med mjuka — textila — och hårda — träme- tallmaten'al. Länsskolnämnden i Blekinge län tillstyrker förslaget i princip. men ser

• Sida 241
•  Original

Prop. l978/79:180 -. . - 24l

hellre att en viss del av den för slöjd angivna tiden på högstadiet skall av- se bäda slöjdarterna. medan återstoden av tiden får ägnas åt den slöjdart som eleven är mest intresserad av. En liknande synpunkt framförs av läns- .s'kolnt'imtulen i l-'ästt'rnorrlatu/s län. som föreslär att efter en grundkurs i bada slöjdarterna eleverna ges möjlighet att arbeta med projekt som har en mer eller mindre stark dragning åt endera slöjdarten.

Bland dem som avstyrker förslaget finns länsskoltu't'mtiderna [ Stock- ltolm. Kalmar. Malmöhus. Hallands och Jämtlands län. Storumans. Hel- singlmrgs; N_vbro och en knapp majoritet av övriga kommuner.

Att bade manliga och kvinnliga elever erhäller elementär lärdighetsträ- ning i bäda slöjdarterna är enligt ltlll.$'.flx'()Illtllllll('ll i Stockholms län av största värde. Emellertid uppnftr eleverna i olika takt en niva. då en för— djupning i en slöjdart upplevs som mycket angelägen. När eleverna upp- nätt denna nivå. och med en ständigt pågående fördjupning av kunskaper om verktyg och material och förfining av tekniker berikar sin skolvardag med vad de finner vara meningsfyllt arbete inom en slöjdart. bör de enligt nämndens mening inte tvingas att fullgöra vissa lektioner i en annan slöjd- art. Om grundskolans elever under fyra skolar undervisas i båda slöjdar- terna som obligatoriska ämnen. bör man under dessa är kunna skapa in- tresse för båda slöjdarterna. sa att man får en önskvärd spridning i årskur- serna 7—9.

När eleverna natt högstadiet skall skolan enligt nämndens mening ac- ceptera deras val av slöjdart likaväl som man accepterar deras val av äm- nen och kurser. ()cksa länsskolnämntlen i Jämtlands lätt framhåller ele- vcns rätt att välja utifrån sina intressen. Denna rätt är. enligt nämndens mening. här viktigare än eventuellajämställdhetsmotiv.

Ur lärarnas och elevernas synvinkel är förslaget knappast godtagbart. hävdar länsskttlnämnden t' Hallands län. Redan i årskurs 6 kan man märka en stor motvilja mot att valfrihet ej finns i fråga om ämnet slöjd. Detta re- sulterar i oro. skolk och vantrivsel. Man kan förmoda att motsvarande reaktioner kommer att ge sig till känna även på högstadiet om valfriheten där försvinner.

Tveksamma inför förslaget ställer sig bl. a. lt'insskoltu'itnnden i Gotlands lätt oCh Moderata samlingspartiets kvinnoförbund.

8.9 Sammanfattande synpunkter på timplansförslaget

En Stor del av instanserna motsätter sig nedskärningen i timtilldelning för ämnena svenska och matematik. Till dem hör lättsskolnämnden i Väs- ternt')rrlands län. SAF. Svenska konttnunjörlmntlet. Sollefteå. l-""ä.t'.tjö och Stockholms kommuner. Moderata samlingspartiets kvinno/örbttnd och Rt'k.t;lf5t_*lttotdet Hem och Skola.

UHÅ ser med oro att undervisningstidcn för den grundläggande språk- underVisningen successivt har minskat i den svenska skolan. I detta in- stämmer bl. a. Riksjörbundet Hem och Skola.

Att orienteringsämnenas timtid reduceras anser SACO/SR vara oaccep- tabelt. Negativa till nedskärningen ställer sig också SAF. Riksji'irbundet Hem ()(-lt Skola. Historit'lärarnas riksförening m. fl.

l6 Riksdagen ”78/79. I saml. Nr [80

• Sida 242
•  Original

Prop. 1978/79:180 242

9 Planering, resursanvändning och utvärdering

Avsnittet i SÖ:s förslag angående planering. resursanvändning och ut— värdering mottas i huvudsak positivt av flertalet instanser. bland dem läns- skolnämndt'rna i Älvsborgs. Värmlands och l-"ästcrbottcns lätt, sla— tcns ungdomsråd. LO. Haparanda. Lulcä. Nors/ö. Gävlc. Heby och Hcl— singborgs kommuner. SSU och .S'vt'rigcs kristna ungdomsråd.

Vikten av en samlad kommunal planering understryks av länsskol- nämnderna i.li)'nki.ipin.t.:s. Göteborgs och Bohus samt i Västmanlands län. SA ("()/SR. Helsingborgs kommun. l)c handikappadas riksförbund m.fl.

Att SÖ inte skall auktorisera modeller för utvärdering och resursanvänd- ning tillstyrks av bl. a. Iänsskolnämndcrnu i Uppsala och Jönköpings län. LO och Svenska kommtmförbtotdet. medan däremot RRV anser att det måste vara bäde möjligt och självklart att centralt ta fram modeller om sä- dana behövs.

En rad instanser". [. ex. länsskt»lnämndcrna i Göteborgs och Bohus. Västmanlands och Norrbottens län. statens ungdomsråd. L() och Lidingö kommun påpekar betydelsen av elevernas medinflytande på detta omrade.

Länsskolnämndcn i Uppsala län framhåller liksom IällSJ/x't)lllällllldt'll i Västmanlands [än att den väsentligaste delen av planeringen är den som utförs i arbetsenheten. Den planering som sker i skolstyrelsen bör vara av övergripande natur. Nämnden anser det värdefullt att det i läroplansförsla- gct betonas att den lokalt beslutade timfördelningen regelbundet skall dis- kuteras och omprövas. Däri instämmer också länsskolnämnden i Krono- bergs län.

Länsskolnämndcn i Västmanlands län anser att lokala initiativ för ut- veckling inom skolans område bör uppmuntras och idéer och resultat vida- rebefordras för att stimulera andra att finna de för varje skola och arbets- enhet lämpliga arbetsformerna.

Svenska komntun/örbundet påpekar att ett utökat lokalt administrativt arbete uppstår till följd av förslaget. samtidigt som statens behov av admi- nistration minskar. Under en övergångstid. menar förbundet, måste man räkna med en stor anspänning på kommunens resurser för planering, re- sursfördelning och utvärdering till dess nya rutiner och anpassning till de nya förutsättningarna skett. Staten borde med hänsyn härtill tillföra kom— munerna medel för administrativ förstärkning.

IJtIt'ä kommun anser att beslutsprocessen måste leda fram till att såväl elever som personal får ett påtagligt ansvar för verksamheten i skolan. lnte bara för undervisningens innehåll och genomförande utan också för den egentliga driften av verksamheten. Konkreta uppgifter som att delta i fas- tighetsskötseln. värd och reparation av arbetsmaterial och inventarier. ytt- re och inre renhållning och liknande uppgifter måste i viss utsträckning kunna åläggas elever. Görs inte detta. menar kommunen. hindras de att känna samhörigheten med den verksamhet skolan bedriver.

Nybro kommun poängterar vikten av systematisering och metodutveck- ling vad gäller utvärderingen. Annars tinns risk för att utvärdering blir ett mycket tidskrävande inslag i skolarbetet utan att leda fram mot en utveck- ling av arbetet inom skolan.

En mer kritisk inställning till SÖ:s tankegångar har RRV, som menar att SÖ tilldelat sig själv en alltför passiv roll i en rad frågor. Det finns enligt verkets mening anledning att misstro möjligheterna att genom decentrali- sering öka rättvisan i skoltjänsternas fördelning. t.ex. när det gäller att lö- sa problemen med ett styra resurser till fördel för missgynnade elever. De

• Sida 243
•  Original

Prop. 1978/79:180 : 243

problem som följer Vid en decentralisering gäller upprätthållande av cen- trala mål. likvärdig utbildningsstandard o.d. Om genomförandeansvaret deeentraliseras uppstår krav på överblick och eventuella korrigeringsåt— gärder centralt. Verket förordar en aktivering och precisering av 5025 centrala roll i fråga om planering. uppföljning och utvärdering av det lokala skolväsendet. I övrigt delar verket SÖ:s uppfattning att central styrning av resursanvändning i görligaste mån bör undvikas.

SAF konstaterar att en decentraliserad skola med frihet i metodval ställ- ler särskilda krav på att läroplanen innehåller kurs- och timplaner som åstadkommer en samordning mot vissa grundläggande. gemensamma re- sultat. SÖ har enligt förbundet. på ett oacceptabelt sätt ensidigt beaktat förtrtsättningarna för att skapa frihet både vad gäller metod och resultat.

10 Lärarbehov

SÖ:s uppfattning att förändringarna av lärarbehovet på framför allt låg- stadiet blir marginella delas av länsskolnämnder/ra iJönköpings. Kalmar. Ila/lands. Göteborgs och Bohus och Älvsborgs län och av Västerås, N_v- bro och Norrköpings kommuner.

RRV uppfattar SÖ:s bedömning av lärarbehovet som dåligt underbyggd. TCO 'anser att de samlade konsekvenserna av förslaget kan bli betydan- de.

SACO/SR efterlyser en mer ingående beräkning av behovsförändringar- na. Helsingborgs kommun påtalar att konsekvenserna av förslaget mäste ut- redas ytterligare och eventuella övertalighetsproblem lösas genom utbild- ning och fortbildning innan reformen genomförs.

Liinsskolnämnden [ Uppsala län betonar det skriande lärarbehovet i framför allt glesbygdskommunerna. Nämnden anser därför att den under- visande personalens antal bör vidmakthållas och helst öka som en konsek— vens av läroplansförslaget. Därigenom skapas en realistisk möjlighet att genomföra arbetssättet.

SACO/SR menar att SÖ:s läroplansförslag förutsätter betydligt mindre undervisningsgrupper vilket kräver ökad lärartäthet.

Länsskolnämndwr i Hallands län anser att utvecklingen mot ett mindre antal lärare per klass på högstadiet bör få fortsätta då den utgör en förut- sättning för att högstadieelevernas situation ska kunna förbättras.

Liinsskolnämndr'n [Kalmar län konstaterar att minskningen av timanta- let i ett ämne kan motsverkas av att detta ämne fär del av förstärkningsre- sursen. Nämnden finner det dock olämpligt att utnyttja förstärkningsresur- sen för att i vissa fall lösa sysselsättningsproblem för lärare. Den bör i första hand användas till pedagogiska och elevvårdande åtgärder. Denna uppfattning delas av Storumans och Nybro kommuner. Nybro kommun sä- ger att man därför måste sätta in andra resurser för att tillgodose den nu- mera självklara sysselsättningstryggheten. Vad beträffar högstadiet tror kommunen att det p. g. a. den rådande lärarbristen framför allt blir omflytt- ningsproblem.

Länsskolnämndm i Hallands län anser vidare att större frihet i ämnes- kombinationer för lärare på högstadiet borde tillåtas och även att llcräm- neskombinationer bör medges. En breddning av ämnesstudierna borde prioriteras framför en fördjupning varigenom tjänstgöring över stadierna underlättas. Nämnden menar att man i samband med en mer genomgående

• Sida 244
•  Original

Prop. l978/79: 180 244

översyn av högstadiet bör analysera lärarbehovet och i samband därmed föreslå de åtgärder som behövs för att anpassa lärarkårens utbildning till skolans behov.

CUI?" vill påpeka att basämnena genom borttagandet av alternativkurser- na behöver tillföras ytterligare Iärarresursr för att tillgodose alla elevers behov.

11 Vissa personalkonsekvenser

Länsskolnämnden i Uppsala län stöder i huvudsak de förslag som fram- förs av SÖ i detta avsnitt. Nämnden konstaterar vidare att konstundervis- ningen i läroplansförslaget får beröm för metoder och arbetssätt. Denna omständighet bör föranleda snabba fortbildningsinsatser för överspridning till skolans alla ämnen.

L("insskolnt'itnnden i lf't'isterbottens It'in noterar med tillfredsställelse att personalkonsekvcnserna av förslaget kan betraktas som marginella medan Norrköpings kommun anser att konsekvenserna kan bli marginella om förstärkningsresursen kan användas som regulator. Övergångsbestämmel- ser måste dock till för att klara av de svårigheter som kan komma att upp- stå för enskilda lärare.

Nybro kommun konstaterar att förslaget kan medföra sysselsättnings— problem för mellanstadielärarna och sänkt tjänstgöringsunderlag för lärare på högstadiet.

Gävle kommun påtalar att förslagets konsekvenser behöver utredas och att övertalighetsfragan måste lösas före reformens genomförande.

Länsskolnt'imnden [ Götebmgs och Bohus län har uppfattningen att eventuella svårigheter kommer att kunna lösas lokalt genom det lokala medinflytandet och utökad decentralisering.

Liinsskoltu'imnden i Vt'isterbottens län anmärker att avvägningen mellan den enskildes anställningstrygghet och skolans behov av förändringar kan leda till besvärliga problem hade för den anställde och för samhället.

Statens avtalsrerk påpekar att p. g. a. ändrade ämnesbegrepp. nytill- komna eller borttagna ämnen och p.g.a. att veckotimtalen i de nya timpla- nerna uttrycks i timmar om 60 minuter och genom att undervisningen i ar- betsenheten blir stadieövergripande relativt omfattande förändringar i vis- sa avsnitt i gällande avtal för grundskolans lärare måst göras.

TCO konstaterar att läroplansförslaget vad gäller" konsekvenser för per- sonalen är att betrakta som en rationaliseringsåtgärd. Enligt det nyligen träffade medbestämmandeavtalet för skolområdet (M BA-L) kan lokala av- tal träffas mellan berörda fackliga organisationer och SÖ om personalorga- nisationernas medverkan i rationaliseringsarbete. Förbunden inom TCO har för avsikt att påkalla förhandlingar om träffande av sådant avtal. lnom ramen för ett partsarbete kommer förbunden därefter att precisera sina yr- kanden vad gäller personalkonsekvenserna av läroplansförslaget.

Statens persona/nämnd påtalar vikten av att förebygga att lärare slås ut i dagens skola. En större del av de ekonomiska resurserna bör därför sanno- likt läggas på personalutvcckling eventuellt på bekostnad av förändrade lo- kaler. ny materiel ctc.

Historie/ärarnas riks/förening framhåller att varje ämne bör tillförsäkras en viss minimitid för att trygga lärarnas anställning.

Lt'insskolnt'imnden i Blekinge län betonar vikten av både ämnesutbild— ning och metodiskt-praktiskt utbildning.

• Sida 245
•  Original

Prop. l978/79: 180 " "* 245

Lt'insskolnt'imnden i Hallands län. SA (Y)/SR oeh Nybro kommun under- stryker betydelsen av komplettering av lärarnas utbildning bl.a. för att komma till rätta med ett minskat tjänstgöringsunderlag. SACO/SR påpekar vidare att organisationen inte kan acceptera att lärare är skyldiga att un- dervisa i ämnen för vilka de ej har formell behörighet.

Statens pet-stmalnämnd konstaterar att en utveckling av lärarrollen är nödvändig för att möta de förändringar som läroplanen medför i allmänhet. Det är viktigt att lärarna känner sig trygga i yrkesrollen.

En liknande uppfattning uttrycks av statens kultttmid som poängterar nödvändigheten av en god grundutbildning och att lärarna måste ges bättre förutsättningar att klara de krav som ställs på dem.

("UF påpekar också att en förändring av lärarutbildningen krävs och Ft'irbuntlet l-"i Unga noterar att man saknar "den nya skolan" i lärarutbild- ningen.

Storunutns kommun befarar att svårigheter kommer att uppstå för tek- niklärarna. att dessa kommer att bli ”hjälpgummor” inom Nf)-blocket. och föreslår därför att de placeras i en "skolverkstad" dit eleverna hänvi- sas 1 till 1.5 timmari veckan. Detta skulle bli av betydelse vid en successiv övergång till projektarbete där eleverna då skulle kunna utnyttja sina tek- nikkunskaper.

Vad beträffar utbildningen av lärare för tillvalsämnet "kommunikation" hävdar Statens persona/mimnal att både ämnesutbildning och fortbildning behövs. LO påpekar att denna undervisnig bör bedrivas som ett lagarbete där olika personalgrupper. även utomstående. kan ingå. Avgörande bör vara intresse och personliga förutsättningar.

Sveriges kristna ungdomsråd önskar en utförlig utbildning i tros- och livsåskådningsfragor vid lärarhögskolan.

12 Fortbildning

l SÖ:s förslag om fortbildningen som helhet instämmer lr'insskolm'inrn- derna i rl'lulnu'ihus. Hollands och Jämtlands län. UHÄ och Storumans och ll'lulnro' kommuner.

Vikten av de fortbildningsinsatser som ingick i SIA—programmet poäng- teras av' läns-skoltu'itn/ulerno i Kt'o/roln'rgs. Gotlands. illa/nullius, Hul- lttmls, Älvsborgs. Skaraborgs. l"'t'irtitlzttt.t. Koppel/"Infra. Järn/lunds och Vt'isterbtJttetts lt'in. if(), Svenska krnnmun/i'irbuntlet. Luleå. Gävle, Hel- singborgs, Lidingo", .S't'itlertt'ilie och Stockholms kommuner och av De Itun- dikuppt'ules riksji'ir/ntml.

Fortbildningens betydelse i allmänhet framhålls dessutom av länsskol- nt'itntu'len i Gt'itelmrgs och Bohus liin. statens kulturrt'itl. 1.0. SACO/SR. [.inkt'ipings och .It'irli'illtt kommuner. CUF. SSU. Svt-'riges skolkuralorers _li'irening. Svenska gymnastik'lt'irursiillskupet och Svensklt'it'aijli'ireningen.

Lt'insskolnr'imnrlen t' .S'kurttlmrgs lt'in och Lit/ingå kom/nun konstaterar dock att SlA-programmcts intentioner inte uppfyllts.

Länsskolnämin/erna iÄlvsborgs. Skurabtn'gs och Jämtlands län önskar lagutbildning för all skolpersonal.

Fortbildningens allmänna inriktning basares på de tre grundläggande principerna i SIA-reformen och avgörande för ft'trtbildningens inriktning och utformning bör vara den lokala utvecklingsaspekten. Betydelsen av detta framhålls av länsskolnäntiulerna i (../'ppsttltt. .It'inkt'ipings. Krono- bergs, Blekinge. Skuru/mms. l-'tirnrlutuls, Vt'l'st/ttunlu/tds, Kopparbergs

• Sida 246
•  Original

Prop. l978/79: 180 246

och Västerbottens län. TCO. LO. Storumans. Västerås. Norrköping och Linköpings kommuner.

Länsskolnämtiderna i Uppsala och Kopparbergs län och Norrköpings kommun betonar särskilt vikten av att fortbildningen decentraliseras och länsskolnämnderna i Kronobergs och Värmlands län det lokala utveck- lingsarbetet.

Länsskolnämnderna i Uppsala. Kronobergs. Skaraborgs och Koppar- bergs län anser att länsskolnämnderna bör ha ansvaret för fortbildningen. Länsskolnätanden i Kronobergs län konstaterar att all forskning om ledar- rollen ger klart besked om att effekten av utbildningen ofta blir ringa på hemmaplan om endast en eller ett par personer sänds till utbildning med uppgiften att därefter initiera ett lokalt utvecklingsarbete. t. ex. i det egna rektorsområdet. Effekten blir betydligt större om skolledarna har ett per- sonallag med i utbildningen. En sammankoppling av utbildningarna skulle även ge behövlig utbildningstid för attitydpåverkan. Uppföljningen skulle vid en regionaliscring kunna effektiviseras.

[ SÖ:s förslag uttrycks behovet av att stärka och vidareutveckla SSA- verksamheten. Länsskolnämnderna i .It'inkäpings. Blekinge, Göteborgs och Bohus. Skaraborgs. Jämtlands och Västerbottens län. TCO. LO. och De handikappades riksft'irbund instämmer i detta.

SÖ förordar också i sitt förslag en samverkan mellan fortbildning och pe- dagogiskt forsknings- och utvecklingsarbete (FoU). I detta instämmer länsskolnämnderna i Kalmar. Kristianstads. Skaraborgs. Värmlands och Vt'isterbottens län och vidare UHÄ. TCO och Nybro kommun.

Länsskolnämtiderna i Kalmar och Skaraborgs län framhåller att denna samverkan måste utgå från det lokala utvecklingsarbetet.

Länsskolnämnderna i Gotlands, Älvsborgs. Kopparbergs, Västernorr- lands och Jämtlands län. TCO. Svenska kommunförbundet. Luleå. Storu- mans. Nybro och Växjii kommuner. Sveriges kristna ungdomsråd och His- torielc'irarnus riksfi)"renin_t_r konstaterar att fortbildningsarbetet bör inriktas på det nya arbetssättet.

Länsskolnämnden iBlekinge lätt ifrågasätter om inte en betydande del av målen för läroplansarbetet kunde nås med ökade insatser inom fortbild- ningen. Redan den nuvarande läroplanen och det nya statsbidragssystemet ger betydande möjligheter till förändring av skolans inre arbete. inte minst vad gäller arbetsformen.

Länsskolnämnden t' Göteborgs och Bohus län menar att om av ekono- miska skäl en tillräcklig satsning på fortbildning inte är möjlig man i de kommuner som så önskar skulle kunna bedriva en utökad försöksverksam- het på Lgr 69zs grund med ramtimplaner" kompletterade med fritt val av projektstudier.

Vikten av fortbildning inom vissa ämnen som hemkunskap. slöjd. teknik och oä påtalas av länsskolnämnderna i Gotlands. Blekinge. Västman- lands. Västcrnorrlands och Jämtlands län och vidare av 'I'(.'(). I'Iistorielä- rarnas riksli'irenitrg och Svenska gymnastiklt'irursällsknpet.

UHÄ betonar vikten av fortbildning bl. a. inom den naturvetenskapliga sektorn. Handikappades centra/kontmite framhäller behovet av att handi- kappkunskap ingår i fortbildningen och Svenska kyrkans utbildnings— nämnd betonar religionskunskapens betydelse.

Svenska gymnastik/ärarsällskapet anser att alla lärare bör få utbildning i friluftsverksamhet.

• Sida 247
•  Original

Prop. 1978/79: 180 _ 247

Länsskolnämnderna i Södermanlands. Jönköpings. Kronobergs. Kal- mar. Blekinge. Kristianstads. Malmöhus. Hallands. Älvsborgs. Skara- borgs. Värmlands oeh Västerbottens län. TCO. SACO/SR. Svenska kont- munförbundet, Luleå. Storumans, Västerås, Göteborgs. N_vbro. Norrkö- pings. Linköpings. Lidingö oeh Södertälje kommuner. Kristerz demokra- tisk ungdom och SECO konstaterar liksom SÖ att ökade resurser för fort- bildningen krävs.

Svenska kommunft'irbtmdet framhåller att man vid knapphet pä tillgäng- ar hellre bör lägga ner pengar på de personella resursema för att bättre till- godose elevernas behov än på materiell och yttre funktionell standard. Det bör vara möjligt att starta med det nya arbetssättet i mindre skala och un- der yttre förhållanden som kanske inte är idealiska. om blott den "inre" standarden — personellt och utrustningsmässigt — ärtillfredsställande. Lä- roplans- och framför allt timplaneförändringama får inte leda till så stora materiella konsekvenser att utrymme för en utveckling av människorna i skolan inte ges.

13 Lokaler och läromedel

13.1 Lokaler

Länsskolnämnderna i Uppsala, Kalmar. Kristianstads och Västerbot- tens län. utredningen om den kommunala vuxenutbildningen. TCO. SACO/SR. Skellefteå. Gävle. Sala. Västerås. Helsingborgs. N_vbro, Växjö och Lidingö kommuner anser. i likhet med SÖ. att SIA-reformen och lä- roplansöversynen medför förändrade lokalbehov. Förändringarna av kurs- och timplanerna och det nya arbetssättet kommer att. tillsammans med ak- tiviteterna inom den samlade skoldagen. leda till en ökning av lokalbeho— vet.

TCO noterar att SÖ utgår från att de lokaler som finns i dag i stort sett är anpassade till den verksamhet som ska bedrivas enligt Lgr 69 och SIA. Verkligheten är en annan. Standarden på lokalbeständet varierar men är på många håll sådan att intentionerna i Lgr 69 inte kan genomföras, än mindre de förändringar som nu föreslas.

Linkt'ipings kommun anser att om anpassningen till nya. mer undersö- kande och praktiska arbetssätt i skolan kräver nya lokalresurser i nivå med vad som sägs i förslaget. kommer med största säkerhet den kommunala ekonomin att sätta stopp för läroplanens förverkligande. Kommunens knappa resurser måste i första hand koncentreras till lokaler för de fria ak- tiviteterna under den samlade skoldagen.

Utredningen om den kommunala vuxenutbildningen påpekar att efter- som komvux i många kommuner är hänvisad till att använda grundsko- lans lokaler. kommer införandet av den nya läroplanen att innebära pro— blem för komvux. särskilt för dess undervisning pä dagtid, vilken utgör hu- vuddelen av undervisningen på grundskolenivå.

Länsskt'tlnt'imnden :" Norrbottens län och SECO betonar vikten av att man inför s.k. hemrum även på högstadiet.

[))/R och Handikappades centralkommitté vill hävda att i läroplanen bör framhållas vikten av att man på lokal nivå strävar efter att tillgodose behovet av lokaler som är tillgängliga även för olika handikappgrupper.

Statens ungdomsråd anser att förläggandet av en del av skolarbetet till lokaler utanför själva skolan är ett sätt att lära eleverna gå ut och studera

• Sida 248
•  Original

Prop. 1978/79:180 248

samhället i samhället. Det är också viktigt att företrädare för samhällsor- gan. organisationer. föreningar o. s. v. som kommer till skolan fär möjlig- het att disponera skolans lokaler samt även när så behövs använda den ut- rustning som finns där. .

Liittsskttlnämntlen 1" Kalmar lätt föreslår att byggnationen för grundsko- lan prioriteras. att varje län tilldelas en resurs för denna byggnation och att länsskolnämnden får i uppdrag att besluta i hithörande frågor.

Länsskolnämnderna i Kt'ottober_t._'s. Kalmar. Blekinge. Kristianstads och l-"äs/manlattds lätt samt TCO och Västerås kommttn anser att förslagets lo- kalkonsekvenser ej tlttretts tillräckligt av SÖ.

l3.2 Läromedel

SÖ föreslar att 2 kap. 27 & skolförordningen kompletteras i första stycket därhän att eleverna ska tillhandahållas läromedel och annan materiel samt utan egen kostnad beredas tillfälle till verklighetsstudier i natur och sam- hälle i den utsträckning som fordras för en tidsenlig undervisning. Detta förslag tillstyrks av lättsskolttiimnderna i Uppsala. Jönköpings. Blekinge. Värmlands och Norrbottens lätt. LO. Luleti. .S'ollef'teä. och .S't'idertälie kommuner samt av Centerns ungdttntsft'jrbuttd.

Svenska komtnuttf't't'rbutulet anser att förslaget redan är tillgodosett ge- nom_ att undervisningen i grundskolan är kostnadsfri.

SÖ föreslär vidare att. i samma paragraf. stadgande! om att vissa läro- medel ska tillhandahållas som gåvoläromedel utgår. Länsskolnämnderna i Uppsala, Jönköpings, Kalmar, Blekinge. Värmlands. Västmanlands och Jämtlands lätt. statens kulturråd. statens institut för läromedelsinforma- tion. Svenska kotttmunjörbundet, Luleä. Sollefteå. Västerås. Göteborgs. Oskarshamns. Nybro. Emmaboda. Norrkt'ipings. Littkt'ipings. Lidingö och Södertälje kommuner samt Centerns ungdotns/i'irbund tillstyrker försla- get.

Svenska kottttnunft't'rbundet, LO. samt N_vbro och Emmaboda kommu- ner anser att vissa gävoläromedel bör finnas kvar och da sådana som är värdefulla för framtida bruk. Sveriges kristna ungdomsråd. som är tvek— sam till förslaget. anser att eleverna bör kunna få välja ett visst antal skön- litterära böcker och fackböcker som gåvoläromedel.

TCO. SACO/SR och Histttrielärarnas rik.;g/i'irening avstyrker förslaget. TCO anser att vissa läromedel alltjämt bör tillfalla eleverna som gåva. Or- ganisationen vill framhålla det orimliga i att motivet för ett slopande av gå- voläromedlen skulle vara minskade kommunala kostnader för läromedel. Det nya arbetssättet kräver ju fler läromedel och mer rörliga resurser än vad som hittills utgått.

Föreningen Svenska lärotnedelsprodueenter framhåller att "andan" i gävoläromedelsparagrafcn bör finnas kvar. inte minst av social-politiska motiv.

Länsskolttämtiderna i Uppsala. JÖth'ÅPin'S. Blekinge OCh Värmlands lätt. statens institut för läromedelsittjitrmation. statens ungdomsråd. Lu- leä, Sollefteå. Göteborgs. Oskarshamns och Södertälje kommuner m.fl. Centerns Ungdomsförbund. Aktiv Ungdom och Föreningen Svenska Lä- romedelsprodttt"ettter tillstyrker SÖ:s förslag att i 5 kap. 13 & skolförord- ningen införs att skolstyrelsen antar läromedel och avgör hur dessa ska ställas till elevernas förfogande efter samråd med personal och elever.

Svenska kornmuttförbundet menar att bestämmelsen bör lyda: "Skolsty- relsen avgör vem som beslutar om antagande av läromedel samt om for-

• Sida 249
•  Original

Prop. l978/79: 180 ' 249

merna härför." Lärare ska dock självklart som hittills ha rätt att själv framställa läromedel som behövs till komplettering av de läromedel som antagits.

SÖ föt'esli'ir även att de bestämmelser i ovan nämnda paragraf vilka av- ser ccntrala läromedel utgar. l)etta förslag tillstyrks av länsskolnätnndt'rna [ Uppsala. .lt'inkz't'pings. Blekinge. lf't't'rtttlands. Västtnanlands och .Iätttt— lands lätt. statens institut för läromedelsitt/itt'tttalitttt. Svenska kotntnutt— löt-bundet. Luleå. .S'ollt-j/ieti. l-"t'istera's. (')skat'slta/nns. Nurt'kt'ipings. Li— dingö och .S't't'der/t'ilie kotntnttner samt av Centerns ungt/(tttis/i't'rbtttnl. Sve- riges kristna ttngtlotnsråd och Ft't'renittgelt Svenska Lärtnnedelsprttdttt'en- ter.

Lz'insskolnfint/Iden i Uppsala. statens kltIl/tt'rt'id. Statens ttngdotnsrad. Norrköpings och Stoekltoltns kommuner. ("enterns ttttgdttt-ns/i't'rbuttd. Sve- riges kristna ungdomsråd och Föreningen Svenska Läromedelsprtnlttt'en- ter betraktar vidgningen av läromedelsbegreppct som positiv.

Statens ungdomsråd påpekar att den är en förutsättning för utveckling- en av arbetssättet och samhällskontakterna.

Länsskttlnämnderna i Kristianstads och Älvsborgs lätt samt Historielä- rarnas riks/"örening understryker faran av en läromedelsstyrd undervisning och det negativa i detta.

Länsskolttämnden i Kristianstads län. statens ltattdikappräd och statetts institut för lärotttedc'lsitt/iIrma/ion önskar en mer ingående behandling av läromedelsfrägorna.

Statens Itantlikappråtl framhäller att förslagets konsekvenser för elever med särskilt behov av stöd och stimulans bör beaktas.

Statens institut _tör [äro/m'delsin/ortnation betonar att de ekonomiska konsekvenserna av förslaget maste utredas.

Bl. a. Iänsskolnämndertza i Uppsala och Kronobergs län och statens itt- stitutjör Iärotnedelsinjitrtnation anser att ökade resurser kommer att krä- vas för förändringarna pa läromedelssidan.

14 Vissa kostnader

] förslagstesten säger SÖ att en utgångspunkt för översynsarbetet varit att ökade kostnader inte ska behö 'a uppstä. Förslaget avses alltså kunna genomföras i stort sett inom ramen för befintliga resurser. Det kan dock finnas behov av vissa omfördelningar inom denna resursram. Styrelsen konstaterar att de största kostnadsförändringarna är de som rör timplanen och att en ökning av fortbildningsanslaget Linder alla förhållanden är ofrån- komlig.

l överlämnandeskrivelsen päpekar SÖ däremot att det föreliggande lä- roplansförslagct jämte redan fattade riksdagsbeslut om förändringar av skolans arbetssätt m.m. bade medför behov av investering och leder till ökade driftskostnader. i sådan omfattning att det mot bakgrund av det ak- tuella samhällsekonomiska läget finns anledning att särskilt papeka detta förhållande.

RRV anser att det troligen finns vissa brister i skolans resursanvändning och att skolans verksamhet därför bör underkastas en budgetrestriktion och att beslut om resursz'tnvändning bör decentraliseras sä langt möjligt. Verket påpekar vidare att de samhällsekonomiska konsekvenserna av för- slaget i stort bör utredas.

Nybro kommun förmodar att decentraliseringen kan leda till vinster.

• Sida 250
•  Original

Prop. l978/79:180 250

Även Landstings/"örbmtdet betonar att reformen måste ske inom ramen för det totala resursutrymmet och ej för ske pa bekostnad av kommunala insatser på övriga områden. En omstrukturering av nuvarande resurser är därför nödvändig.

Statens kultur-räd hoppas att de ökade kostnader som kommer att krävas inte leder till att resurser tas från den "rena"" kultursektorn.

Länsskolnämnden iBlekinge län papekar att ett sjunkande elevantal un— der låt)-talet kommer att leda till att resurser frigörs.

Statskontoret, länsskolnämnderna i Kalmar. Blekinge. Västmanlands. Västernorrlands, Jämtlands och Norrbottens län. statens inslitutfi'jr Iäro- medelsinjln'mation. Svenska kommun_/2'irl)undel. TCO. Luleä. Storumans. Sollefteå, Örebro, Helsingborgs, Malmä. Oskarshamns, Nybro. Södertälje ochJärjäl/a kommuner. Utbildaingsnämnden i Stockholms läns landsting, Kommunistisk ungdom, Kristen tletttokt'ali.t'k ungdom. SSU. Folk/u'trtiels kvintmji'irbund. Föreningen lärare isantltällskunskap och His/(trielärarnas riks/örenmg konstaterar att förslaget. kommer att leda till betydande kost- nader för bl.a. administration, arbetssätt. lokaler och läromedel.

Svenska komntun/i'irbundet påpekar att det är de samlade kostnaderna som är intressanta för den som betalar men tror dock att vissa förändringar kan ske inom de ramar som finns. Förbundet anser att läroplanen bör be- traktas som ett utvecklat måldokument. Vidare noterar förbundet motsätt- ningen mellan förlagets ambitioner och statens direktiv till SÖ. Förbundets uppfattning delas av Luleå och Södertälje kommuner. 'I'C'O noterar vad som sagts av kommunförbundets representanter angående kostnaderna för genomförandet och även vad SÖ sägeri sin skrivelse till regeringen. Enligt organisationen erfordras betydande resurstillskott i genomförandefasen. Vidare kommer den framtida driftkostnaden för grundskolan att ligga på en betydligt högre nivå än hittills. Organisationen påpekar att det särskilt bör varnas för att man lätt leds till att överskatta läroplansförslagets rationali- seringsvinstcr i en iver att genomföra en angelägen reform. Organisationen säger dock att ttnder perioder då nya resurstillskott är knappa eller inga alls bör planeringen för en bättre skola likväl fortgå. Därigenom kan väl förberedda reformplaner snabbare genomföras med bättre tiders större re- surser.

Karlstads kommun noterar också vad som sägs i SÖ:s skrivelse till rege— ringen.

Statens institutför läromedelsinformation konstaterar att förslaget med- för ökade kostnader för kommunerna för bl.a. anpassade läromedel, kom— munala läromedelscentraler. ökad kopiering. materielförbrukning och stu- diebesök (det senare framför allt i glesbygdskommunerna). Staten och SlL kommer att åsamkas ökade kostnader för information. produktionsstöd och produktutveckling speciellt med avseende på små målgrupper.

Järfälla kontmun anmärker att Lgr 69 kostade mer pengar än som sagts och att SÖ:s bedömning ej håller p. g. a. den eftersläpning som finns i kom- munerna när det gäller läromedel, lokaler och utrustning.

Länsskolnämnden i Västmanlands län och Oskarshamns kommun påpe- kar att SYO. PRYO och samhällskontakt kommer att leda till ökade kost- nader för bl. a. resor.

Länsskolnämnden i Norrbottens län pekar på att ersättning för extern personal kräver ökade resurser och likaså krävs en resursökning för SSA— råden.

Örebro kotnmun framhåller att driftkostnaderna för adminstration och lokaler blir bestående.

• Sida 251
•  Original

Prop. 1978/79: 180 ' ' 251

Att de ekonomiska konsekvenserna av förslaget är ofullständigt utredda och att ytterligare utredning behövs anser RRV. statskontoret. länsskol- nämnderna i Uppsala och It'ronober_t;s län, dt'('entraliseringsu1redningen. SACO/SR. Sollefteå. Gävle, Karlstads. Göteborgs, Nybro OCh Stot'k- holms kommuner. lx'otntnunistisk ungdom och I'Iis'torielt'irarnas riks/ör- ening.

Sollefteå kommun noterar att förslaget ej kan genomföras förrän de staxt- liga och kommunala kostnadskonsekvenserna utretts. Först därefter kan kommunerna ta ställning till tidpunkten för genomförandet.

Historie/ärartms riks/örening anser att förslaget bör omarbetas och an- passas till ordinära elever och lärare. Föreningen understryker behovet av stöd till flyttande elever. Vidare anser föreningen att det genomgående blir kommunerna som får betala merkostnaden. Föreningen betonar vidare att ekonomiska möjligheter måste finnas före förverkligandet.

Det'entraliseringsutredningen hävdar att det faktum att förslaget inne- håller ytterst få kostnadsberäkningar försvårar ett genomförande av det— samma. Utredningen anser det därför ytterst angeläget att kostnadsbilden belyses bättre än vad SÖ gjort i förslaget. Utredningen kan inte godta att SÖ hänvisar till att den inte centralt kan beräkna kostnader eftersom beslu— ten om den organisatoriska utformningen fattas lokalt. Enligt utredningens mening är SÖ:s attityd förlegad. SÖ måste när den utarbetar ett så viktigt förslag —, även om den inte har det direkta kostnadsansvaret — söka bedö- ma vilka kostnader som kommer att förändras för kommunen och/eller sta- ten.

Det är SÖ:s uppgift som central myndighet att samla och förmedla erfa- renheter. utveckla metoder. samordna och rent allmänt inspirera till en än- damålsenlig verksamhet. Utredningen ger också exempel på hur läroplans- förslaget kan komma att medföra minskade i stället för ökade befogenheter för kommunerna därför att kostnadsanalyser saknas.

Länsskolnämnden iSkaraborgs lätt samt Storumans, Gävle. Göteborgs. Helsingborgs. Växjö, Norrköpings, Linköpings. Stockholms och Järfälla kommuner betonar att staten måste bära sin del av kostnadsansvaret.

Länsskolnämnden i Skaraborgs län anser det självklart att de ökade kostnader som beror på förändring i timplanen helt ska täckas av statsbi- drag. Minskningen av basresurstimmarna på mellanstadiet mäste kompen- seras genom motsvarande ökning av förstärkningsresursen. Extra resurser måste tillföras maskinskrivning, teknik och hemspråk.

Storumans kommun anser det vara fel att gåvoläromedlens slopande le— der till någon kostnadsbesparing. Vidare konstaterar kommunen att statli- ga pengar behövs för den omfattande fortbildning som krävs och att kom- munernas ansträngda ekonomi ej kan belastas ytterligare.

Göteborgs kommun instämmer i att kommunernas ekonomi inte får be- lastas mer.

Kommunistisk ungdom förordar att man ej bör ta bon gävoläromcdlen. Länsskolnämnden i Västernorrlands lätt betraktar som väsentligt att medel för förändringen anslås inom överskådlig tid.

Länsskolnämnden iJänttlands lätt önskar fortsatt anslag till fritidsverk- samhet i statsbudgeten.

Länsskolnämnden i Göteborgs och Bohus län anser att förändringens ambitionsnivå bör få bli vad varje kommun anser sig klara av.

• Sida 252
•  Original

Prop. l978/79: 180

YJ l.!l I—J

15 Genomförandet

SÖ:s förslag att läroplanen ska träda i kraft vid en och samma tidpunkt för hela grundskolan och att tiden mellan beslut och genomförande bör bli två är bifalls av länsskolnämnderna i Västmanlands och Gävleborgs län. statens avtalsverk. TCO. [.a/ea. Skellefteå. Gävle, Sala. Helsingborgs, tl-Ialnu'i, .!N'ivbro och Lidingö kommuner. Skellefteå kommun understryker att det är angeläget att de val som elever och föräldrar seriöst tagit ställning till får bestå. Kommunen förordar därför att förändringarna'avseende al- ternativkurser och val av slöjdan genomförs successivt genom högstadiet.

Nybro kommun konstaterar att vissa övergångsbestämmelser sannolikt är nödvändiga för de årskullar som börjat pä högstadiet ttnder nu gällande tillvalssystem — ttnder förutsättning att en förändring av tillvalssystemet ska genomföras.

Statskontoret. lättsskolnämnden i Kristianstads lätt. SA C'O/SR och Litt— köpings kotnmtm förordar ett successivt ikraftträdande.

!,t'insskoltu'imuden i Vc'isterbotten. SACO/SR och Skellefteå kommun anser att två är är för kort tid.

Länsskolnäntnden i Göteborgs och Bohus lätt och Svenska kommun/ör— bttndel önskar tre är och Föreningen Svenska Läromedelsprtnita-enter minst tre är.

SACO/SR påpekar att en ny läroplan bör införas successivt då över— gangsbestämmelser kommer att bli nödvändiga. Eftersom det kommer att krävas tid för planering och genomförande av fortbildning och utbildnings- komplettering. nya avtal ska slutas och ändringar i skolförordningen ge— nomföras anser organisationen att tvä är för genomförandet är för kort tid.

Föreningen Svenska Läromedelsprtnluc'enter vill betona vikten av att övergängsbestämmelser utfärdas i god tid. Producenterna kan inte förvän- tas klara de speciella läromedelsbehov, t.ex. läromedel tttformande för hela stadier. som kan finnas under en så begränsad tidsperiod som l—Z är.

Läns-ski)Inämnden i Västman/ands lätt förutsätter att vissa övergångs- mässiga atgärder bör övervägas för elever i ak 9 det är läroplanen träder i kraft. Dessutom understryker nämnden vikten av att gymnasieskolans lä- roplan anpassas till den nu föreslagna läroplanen för grundskolan. Nämn- den vill ocksa framhålla att den del i förslaget som avser det förändrade ar— betssättet i skolan bör stimuleras att omsättas. oberoende av om andra de- lar av förslaget inte kan förverkligas p. g. a. brist pa ekonomiska resurser. personal och lokaler.

Behovet av övergängsbestämmelser påtalas ocksä av utredningen om den kommunala t'uxenutbildningen.

Statens avtalsverk vill framhälla vikten av att tid finns för förhandlingar och beslut som behöver fattas bäde pä lokal och central nivå.

t-"äsjö kommun understryker vikten av att SÖ:s supplement med praktis- ka anvisningar utkommer snarast möjligt. l vissa avsnitt borde det redan ha förelegat eftersom ett ställningstagandc till manga av de tankar läro- plansförslaget innehåller i stor utsträckning är beroende av en bedömning av de praktiska möjligheterna att genomföra föreslagna förändringar.

Även 'I'(.'O betonar att SÖ snarast bör framlägga sitt förslag till del 2 av läroplanen för att det ska vara möjligt att fa en fullständig bild av vilka be- stämmelser. riktlinjer. rekommendationer och hjälpmedel som kommer att stå till förfogande. Organisationer delar vidare SÖ:s uppfattning att det är väsentligt att den berörda personalen inte oroas av att beslut och avtal om

• Sida 253
•  Original

Prop. l978/79:180 ' 253

bl.a. anställnings- och tjänstgöringsförhallanden inte föreligger och är väl kända i god tid före reformens genomförande. Tiden mellan riksdagsbeslut och ikraftträdandet måste därför utnyttjas effektivt. Centrala instanser mäste vara beredda att omedelbart efter beslut sätta igång med informa— tion. fortbildning och förhandlingar.

Liinsskolnäntnden i Kalmar. Svenska kontntunjörbundet. Sulle/led, Gävle. Ludvika. Helsingborgs och Järfälla kommuner och Historielc'irar- nas riks/örening anmärker att reformen ej kan genomföras förrän de eko- nomiska konsekvenserna utretts och resurser finns.

Liinsskolm'imnden i Blekinge [än säger att att om det visar sig att när er— forderliga beslut och avtal föreligger de ekonomisk lörutsättningarna sak- nas för ett omedelbart genomförande ett successivt ikraftträdande bör kunna ifragakomma. Om läroplanen p. g. a. ytterligare utredningar och överväganden eller på grund av ekonomiska faktorer inte kan genomföras i sin helhet i början av 80-talet. bör det vara möjligt att genomföra delar av detsamma för att undvika förseningar vid förverkligandet av SIA-beslutets grundtankar. Vissa av förslagen är ju för övrigt redan nu genomförda som tillägg och ändringar till Lgr 69 konstaterar nämnden.

• Sida 254
•  Original

Prop. 1978/79:180 754

1 Sammanfattning av 1973 års betygsutrednings förslag ("SOU 1977: 9) Betygen i skolan

BU 73 vill slå fast att bedömning av elevernas prestationer är nödvändig dels därför att i första hand elev. föräldrar och lärare skall kunna få reda på hur eleven klarar sitt skolarbete och utvecklas. dels därför att bedömning stimulerar eleven i hans studier.

BU 73 anser att enighet räder om att bedömning av eleverna behövs för att ge information och motivation. Däremot har man delvis olika meningar om hur bedömningen skall göras och hur den skall meddelas.

Alla ledamöterna är överens om att en individrelaterad bedömning av eleverna skall göras. Den skall meddelas varje termin i form av samtal. Till detta skall fogas en betygsättning i gymnasieskolan.

Delade meningar räder om formen för bedömningen i grundskolan. I det följande ges en utförlig beskrivning av utredningsmajoritetens förslag. Till sist redogörs för de synpunkter som reservanterna framför på vissa punk- ter där de anmäler en från majoriteten avvikande uppfattning.

1.1 Allmänna överväganden

Man kan se av betygen hur eleven klarat sig i olika ämnen. De anger kunskaperna men säger ingenting om hur eleven är för övrigt.

BU 73 använder av praktiska skäl orden kunskaper eller kunskaper och färdigheter. ] de orden innefattas vad som ingår i skolans kunskapsmål. t. ex. att eleven skall lära sig att tänka självständigt och konstruktivt i an- slutning till det som han lärt sig. att han skall kunna. överblicka och kritiskt bedöma det. att han skall kunna använda kunskaperna för att lösa problem i en vidare mening.

Skolan skall inte bara ge kunskaper. Den har också andra viktiga mål för att eleverna skall utvecklas till harmoniska och ansvarskännande sam- hällsmedborgare. De mälen är beskrivna i läroplanerna.

I skolans vardag försöker man välja arbetssätt och innehåll i undervis- ningen som stämmer överens med malen. Hur bidrar då betygsättning till att eleverna lär sig att tänka kritiskt. samarbeta. hjälpa varandra. ta hänsyn till varandra och annat som ingår i skolans mal?

Många elever inriktar sig på vad som betygsätts. De anser att det är vik— tigast att få bra betyg. Sådant som de menar inte är matnyttigt för deras fortsatta verksamhet ägnar de mindre uppmärksamhet ät.

Betygen ger information om elevens kunskaper. De lätnnar emellertid andra delar av elevernas prestationer utanför. Sådan information. som också kan vara av värde t. ex. för fortsatt utbildning. kommer inte fram. därför att den inte tas med i betygen. [ åtskilliga utbildningar är det andra kvalifikationer än kunskaper i skolans ämnen som är viktiga eller kanske viktigare för att eleven skall lyckas.

BU 73 menar därför att betyg ger en ensidig information om eleven med tonvikten lagd på kunskaperna.

BU 73 diskuterar frågan om betygen motiverar eleverna. Slutsatsen av den diskussionen är att elever som får bra betyg känner sig stimulerade. De som får laga betyg känner sig närmast missmodiga och nedslagna. Men antag då att man slopar betyg med hänsyn till den som har svart att hävda sig. Vilken verkan får det för de övriga?

• Sida 255
•  Original

Prop. l978/79:180 255

BU 73 anser som tidigare sagts att det är nödvändigt med en bedömning i skolan. Den skall ske och sker fortlöpande i skolarbetet. Eleverna får reda på hur de klarat av olika arbetsuppgifter och prov. Sådana upplysningar verkar självfallet stimulerande. Eleven behöver inte betyg för att finna det meningsfullt att arbeta i skolan på låg- och mellanstadiet. Man har goda er- farenheter av att betygen i stort har slopats på dessa stadier. Därför har man i ett flertal kommuner tagit bort betygen i årskurs 3 och på sina ställen också i årskurs 6.

BU 73 anser att det inte är troligt att elever på andra stadier skulle reage- ra annorlunda. om betyg inte gavs åt dem. Det kan vara besvärligt i ton- åren för många och vissa kan känna vantrivsel och skoltrötthet. Betyg tor- de emellertid inte vara nödvändiga för att tonåringar skall finna skolan me- ningsfull. En annan form av bedömning kan stämma bättre överens med skolans mål och vara eleverna till hjälp i arbetet och vid val av fortsatt verksamhet. Därför behöver man troligen inte vara rädd för att eleverna på högre stadier skulle prestera mindre i skolan. om sedvanliga betyg inte ges.

BU 73 menar att betyg har vissa nackdelar både för undervisningen och för eleven. Betyg bör därför användas bara när man inte kan undvara dem.

Hur skall då en bedömning göras? Enligt BU 73 talar starka skäl för att elevens prestationer inte bedöms i jämförelse med kamraternas. I stället bör hans prestationer jämföras med vad han tidigare gjort och med hans egna förutsättningar. En sådan bedömning kallas individrelaterad.

Lärare och elever kan diskutera ett förestående undervisningsavsnitt med varandra. De kan planlägga, välja arbetssätt osv. gemensamt. Lära- ren kanske använder diagnostiska prov för att komma underfund med vad eleverna kan och vad som brister. Under arbetets gång hjälper och upp- muntrar han dem. Han ser vad de klarar av och vad de måste ha hjälp med. När avsnittet är färdigt kan de resonera med varandra om uppläggningen av arbetet. om arbetssättet och om resultaten man nått. [ undervisningen sker således hela tiden bedömningar.

De bedömningar som gäller den enskilde eleven inriktas på hur han lyc- kats med sitt arbete i förhållande till vad han kan klara av. Har han utnytt- jat sina krafter för att nå de mål som satts upp? Kan han gå vidare eller be- höver han speciell hjälp? Intresset är i alla frågor som kan ställas riktat mot elevens prestationer ijämförelse med hans förutsättningar. En sådan be- dömning ger Underlag för information till både skola och hem.

En fortlöpande individrelaterad bedömning ger också motivation. Den ställer krav inom läroplanens ram på eleven efter måttet av hans förmåga och jämför honom inte med vad andra kan prestera. På så sätt verkar den motiverande också på de elever som inte har så goda förutsättningar.

BU 73 anser att en individrelaterad bedömning fyller uppgiften att ge bå- de en allsidig nyanserad information och en motivation åt alla elever. Där- för bör bedömningen i skolan ske enligt individrelaterad metod. I vilken ut- sträckning en individrelaterad bedömning behöver kompletteras med and- ra bedömningar skall BU 73 diskutera i det följande. Situationen blir i viss mån en annan i gymnasieskolan än i grundskolan.

En individrelaterad bedömning kan vanligen inte uttryckas med en en- staka symbol som siffror eller bokstäver. Den behöver en utförligare be- skrivning och sker därför i regel bäst i muntlig form. I ett samtal mellan lä- rare. elev och föräldrar kan fylliga och väsentliga upplysningar ges om ele- vens prestationer i vid mening.

• Sida 256
•  Original

Prop. l978/79: 180 256

1.2 BU 73:s förslag till bedömning i grundskolan

Betyg ges nu inte så ofta i den obligatoriska skolan som förr. Det är hu- vudsakligen på högstadiet som man utdelar betyg.

Kraven på eleverna har för den sakens skull inte minskats. Undervis- ningen rättas efter de tnål och anvisningar som finns i läroplanen. Att man meddelar resultaten av elevernas prestationer på annat sätt än med betyg innebär alltså inga förändringar av de anspråk läroplanen ställer på elever— na.

Behövs då betyg över huvud taget i grundskolan? BU 73 har diskuterat deras värde för information och motivation och me- nar att en individrelaterad bedömning är bättre. Betyg i grundskolan är som framgår av skolöverstyrelsens undersökning till föga nytta för arbetsgivar- na. när de skall anställa någon. lbland sägs emellertid i betygsdiskussioner att betyg behövs som ett påtryckningsmedel. Utan betyg kommer eleven inte att göra någonting.

Betygen är enligt en sådan uppfattning ett medel att påverka till arbete och arbetet kan leda till en belöning. ”moroten". i form av bra betyg. BU 73 kan inte finna att ett sådant synsätt är förenligt med målen för skolans verksamhet. Betyg kan inte försvaras sotn ett disciplinmedel.

En individrelaterad bedömning ärinte jämförbar. Man behöver inte hel- ler göra några jämförelser mellan eleverna under grundskoletiden. I vissa fall kan det bli nödvändigt. när eleverna skall gå över från grundskolan till gymnasieskolan. Övergången kan emellertid lösas på annat sätt än med be- tyg. Hur det kan ske beskriver BU 73 i fortsättningen.

BU 73 linnet därför att traditionella jämförande betyg inte behövs i grundskolan och föreslår att de ersätts med en individrelaterad bedöm- ning.

Läroplanen säger i ett avsnitt om utvärdering att bedömning ofta kan "komma att göras i nära anslutning till vad den direkta undervisningen av- handlat och inte till det uppsatta målet. Man prövar vidare vad som är lätt att pröva men avstår från att söka kontrollera mera svårmätta funktioner. Skrivningar och frågor av verbal karaktär får sålunda ofta ett otillbörligt utrytnmc i utvärderingen."

Dessa vanliga fel vid bedömningen av elevernas resultat har enligt läro- planen medfört att kunskaper och färdigheter i skolans ämnen blivit det alltigenom dominerande i undervisningen. Man har ofta bortsett från andra klart uttalade syften med undervisningen.

BU 73 anser att olika slag av skrivningar och prov ofta är alltför många. Det är emellertid naturligt att det blivit så. eftersom lärarna vill skapa en rättvisa vid betygsättning. Sådana "betygsprov" behövs inte i samma ut- sträckning. när lärarna inte behöver jämföra elevernas prestationer. Det blir i stället de diagnostiska proven som blir viktiga.

Diagnostiska prov används för att läraren skall få veta vad eleven klarar av och var han har sitta svagheter. De kan användas innan ett nytt avsnitt påbörjas. Då är de till hjälp för att lägga upp undervisningen. De kan an- vändas under och efter undervisningsavsnittet. Då kan provet visa om ele— verna lärt sig tillräckligt för att man skall kunna gå vidare. Syftet med dia- gnostiska prov är alltså ett annat än med sådana som ges för att vara under- lag för betygsättning. Diagnostiska prov finns i många läromedel. Skol- överstyrelsen ställer också i viss utsträckning sådana till lärarnas förfogan- de.

Standardprov behövs inte för sin ursprungliga uppgift att vara en hjälp vid betygsättning. BU 73 menar emellertid att de också i fortsättningen bör

• Sida 257
•  Original

Prop. 1978/791180 . 257

finnas. De anger mera i detalj målet och innehållet i ämnena. lnte minst därför har de uppskattats sotn ett hjälpmedel i undervisningen.

I den dagliga undervisningen ger läraren beröm åt eleverna och påtalar brister efter deras förmåga att prestera. Det är naturligt att läraren gör på samma sätt när han bedömer prov. Betyg på prov bördärför inte sättas. ln- te heller bör andra sätt användas som medför att elevernas prestationer jämförs.

Läraren kan behöva tala med eleven efter ett prov. Det är oftast lättare att i ett samtal förklara förtjänster och brister. reda upp missförstånd osv. än att skriva en kommentar till eleven. Sä görs också. i synnerhet vid prov som inte består av frågor med kortfattade svar. Det bör ske ofta vid en in- dividrelaterad bedömning. Lärarna brttkar också ta upp samtal med ele- ven. om de i den mera fotlöpande bedömningen märker förändringar i hans prestationer.

Vad som sagts mellan lärare och elev i olika samtal under terminens lopp behöver samlas tipp. Tillsammans med föräldrarna bör därför lärare och elev ha ett mera ingående samtal vid terminens slut.

Samtal mella/t skola och hum

En muntlig information om elevs skolsituation i vid mening bör ges i form av ett samtal mellan klassföreståndare. föräldrar och elev och syfta till en i möjligaste mån allsidig och nyanserad bild av eleven. Elevens fram- steg och svarigheter skall sättas i relation till hans aktuella förutsättningar och hans möjligheter att utnyttja dem samt till hans tidigare prestationer.

För att samtalet skall nå sitt syfte bör klassföreståndaren ha en sa god kännedom som möjligt om varje enskild elev. Samtalet kring elevens pres- tationer i form av kunskaper och färdigheter i olika ämnen bör ske med ut- gångspunkt i konkreta underlag: resultat på prov av olika slag. muntliga och skriftliga redovisningar. prestationer i samband med grupparbeten. elevarbeten i olika ämnen osv.

Under samtalets gang bör man även ta upp andra förhållanden än ele- vens kunskapsprestationer. Nedan anges några aspekter som kan bli före- mål för överläggningar.

Trivsel i skolan Förhållande till kamrater och personal

Samarbetsförmåga

Självständighet i arbetet

Noggrannhet

Arbetstakt

Koncentrationsförmåga Uthållighet

Ambition Intressen Att diskutera elevens personlighetsmässiga egenskaper är en uppgift som kräver takt och hänsyn. Skolans uppfattning bör därför endast komma föräldrar och elev till del. Läraren bör vara medveten om att dylik informa- tion grundar sig på egna och kollegers subjektiva omdömen. Dessa kan ibland stå i strid med de uppfattningar och värderingar som gäller i hemmet och kamratkretsen.

Nedanstående rekommendationer torde kunna vara vägledande för hur samtalet kan utformas.

a) Samtalet bör inledas med något som upplevs sotn positivt av föräld- rar och elev. t.ex. elevens fritidsintressen, trivsel i skolan eller ett lyckat provresultat.

• Sida 258
•  Original

Prop. l978/791180 258

b") Klassföreståndaren bör uppmuntra både föräldrar och elev att delta aktivt i samtalet.

c) Informationen bör ges på ett klart och enkelt språk med utgångspunkt i ett representativt konkret underlag.

d) Särskild hänsyn bör tas till lågpresterande elever och elever med då— ligt utvecklad självuppfattning. En alltför negativ. kritisk genomgång kan likaväl som en alltför positiv skada eleven.

e) Klassföreständaren bör vara medveten om de risker för missupfatt— ningar och vantolkningar som ligger i samtalssituationen.

0 Informationen bör användas i konstruktivt syfte. Om man under sam- talets gång stöter på problem bör orsakerna till dessa diskuteras och för- slag till lösningar övervägas.

g) Samtalet bör spänna över elevens totala situation: hem-skola-fritid. Orsakerna till framgångar eller misslyckanden i skolan kan också finnas i elevens hem eller kamratkrets.

Samtalens längd kan självfallet variera. I vissa fall kan det behövas ett längre samtal för att ingående diskutera en elevs skolsitttation. i andra finns inte anledning att uppehålla sig vid förhållanden som man bedömer vara problemfritt. Man torde därför lokalt bäst finna former för en avpass- ning av samtalets längd. Vad som sagts under samtalet och ev. blanketter som använts som stöd vid samtalet bör inte i någon form införas i doku- ment för arkivering på skolan.

Rektor ansvarar för att samtal kommer till stånd i varje årskurs varje ter- min. Klassföreståndaren inbjuder elev och föräldrar till samtalen.

Intyg efter avslutad grundskola

Vid skolgångens avslutning bör eleverna erhålla ett intyg om genom- gången grundskola, vilket således utgör ett bevis på fullgjord skolplikt. Detta intyg skall ge upplysning om den årskurs eleven genomgått. om tiden för avgången och om ämnen, kurs i ämne och tillvalsämne. Av intyget skall framgå. om eleven i något eller några ämnen på grund av längre frånvaro eller annat skäl inte deltagit i undervisningen. Det skall inte innehålla några värderingar av elevens prestationer.

I den kommunala och statliga vuxenutbildningen bör intyget utformas med hänsyn till vad studierna omfattat. Intyg tilldelas elev som på ett till- fredsställande sätt tillgodogjort sig undervisningen.

Sammanfitmzing

BU 73 föreslår att sedvanliga betyg i grundskolan ersätts med en individrelaterad be- dömning i form av samtal

att en samlad information om elevens skolsituation meddelas elev och föräldrar i slutet av varje termin

att skolan åläggs att inbjuda till samtal varje termin att eleven vid skolgångens avslutning erhåller intyg om fullgjord skol- plikt.

1.3 BU 73: s förslag vad gäller övergången till gymnasieskolan

Gymnasieskolan består av ett tjugotal olika linjer och ett ston antal spe- cialkurser. Den kan ta emot i stort sett alla sökande. De flesta sökande kan tas in på de utbildningar de söker till i första hand. Vissa linjer och kurser har ett överskott av sökande. Därför kan inte alla som vill tas in på dessa

• Sida 259
•  Original

Prop. l978/79: 180 - . ' 259

och därför måste man göra ett urval bland de sökande. då det inte alltid går att öka antalet utbildningsplatser.

Valet av utbildning bygger till stor del på upplysningar som ungdomarna får i hemmet och i skolan. framför allt genom syo-verksamheten. men ock- så på erfarenheter som de skaffar sig efter grundskolans slut. En del ung- domar är redan under skoltiden pa det klara med vilken utbildning de skall välja och somliga också med vad de framdeles skall ägna sig åt. Många är emellertid villrådiga om vilken utbildning de skall söka till. Av dessa behö- ver vissa även en tid i arbetslivet för att bli klara över vilken utbildning de skall välja. Valet av fortsatt verksamhet efter grundskolan är för den en- skilde oftast en tämligen långvarig process.

BU 73 menar därför att intagningen bör ordnas så att man tar hänsyn bä- de till den sökandes prestationer i grundskolan och till sådant som ligger efter grundskolans slut.

BU 73 har beskrivit hur man i dag gör intagningen till gymnasieskolan. De sökande delas in i grupper efter den skolunderbyggnad de har. Antalet platser fördelas i proportion till antalet sökande i varje grupp.

BU 73 föreslår ett system utan indelning i grupper. En sökande får poäng för olika saker. som urvalet grundas på. Sådana urvalsgrunder är t.ex. ar- betslivserfarenhet och förtttbildning.

Varje urvalsgrund ger poäng. Den sökandes sammanlagda poäng är hans meritpoäng. De sökande ordnas och tas in efter meritpoäng.

BU 73 har diskuterat och beskrivit olika urvalsgrunder. Bu 73 föreslår att följande används.

Intresse för sökt utbildning Den sökande får poäng för de tre utbildningar som den sökande främst önskar komma in på.

En sökande får poäng för förnyat val vid närmast följande ansöknings- tillfälle till en utbildning som han tidigare avvisats från. En sökande blir in- te antagen exempelvis till musiklinjen. Om den sökande närmast följande gång söker till musiklinjen på nytt. får han poäng för detta.

Arbetslivserjhrcnhet

BU 73 föreslår att man skall få poäng för arbetslivserfarenhet med arbete på minst halvtid nästan på samma sätt som nu.

a) En sökande måste ha minst 6 månaders arbetslivserfarenhet för att den skall få räknas. Till vissa kurser krävs en bestämd arbetslivserfarenhet för att man skall vara behörig. Sådan arbetslivserfarenhet ger inte poäng.-

b) Konaste arbetsperiod som räknas är I månad.

c) Den sökande får poäng för högst 36 månaders arbete.

d) Bara det arbete ger poäng som den sökande haft efter det han slutat grundskolan dys. i regel det är då den sökande fyller 16 år. Feriearbete t.ex. mellan årskurserna 8 och 9 ger alltså inte poäng.

Den som söker från gymnasieskolan till högskolan kan få poäng inte ba- ra för arbetslivserfarenhet utan också för föreningsarbete. Har han t.ex. varit med i styrelsen för en förening i minst 2 år får han poäng för detta. BU 73 menar att man skall kunna ta hänsyn till föreningserfarenhet också för en sökande till gymnasieskolan. Den skall emellertid inte ge någon poäng. Men om två sökande har samma sammanlagda poäng. skall den gå före som har föreningserfarenhet från högstadietiden eller senare.

• Sida 260
•  Original

Prop. ]978/79:180 ”60

Förutbildning Den sökande fär poäng för avslutad förutbildning.

a) Utbildningen måste omfatta minst 1 månad.

b) Den sökande får poäng för högst 36 månaders utbildning.

c) Utbildningen skall vara påbörjad efter grundskolans slut. En sökande kan ha både arbetslivserfarenhet och förutbildning. Sam- manlagt får poäng räknas för en tid av högst 36 månader.

Könstill/rörighet

En sökande får poäng om han söker till en utbildning. där det kön han tillhör är i minoritet. Med minoritet menas att det i utbildningen antogs i hela landet vid senaste intagningen mindre än 30 % av det kön som den sö- kande tillhör.

En flicka söker exempelvis till tvåårig verkstadsteknisk linje. Om det vid senaste intagningen togs in mindre än 30 9-2 llickor på den linjen i hela lan- det. får hon poäng för sitt val.

Skolans (mulänn'

Ett omdöme från skolans sida skall syfta till en helhetsbedömning av den sökandes förutsättningar att genomföra den utbildning som han sökt. Sko- lan skall därvid ta hänsyn till hans ärnnesprestationer och till andra kvalifi- kationer som bedöms väsentliga för hans möjligheter att klara av den sökta utbildningen. På samma sätt som övriga urvalsgrunder bör ett sådant om- döme om hans förutsättningar att klara av den sökta utbildningen uttryc- kas i poäng. Med omdöme avses således en graderad beteckning som visar hur skolan bedömt den sökandes förutsättningar att genomföra den utbild- ning som han sökt. Omdömet hänför sig alltså direkt till den sökta utbild- ningen. Det kan komma i fraga bara för direktsökande. Omdömet bör ges i en tregradig skala på följande sätt: 3 poäng = eleven har mycket goda förutsättningar att genomföra sökt ut- bildning 2 poäng = eleven har goda förutsättningar att genomföra sökt utbildning | poäng= eleven har mindre goda förutsi'rttningar att genomföra sökt ut- bildning.

Beträffande skolans omdöme vill BU 73 bl. a. peka påföljande. I och med att omdömet är inriktat. på den önskade utbildningen. får det en annan karaktär än sedvanlig betygsättning. En betygsättning grundas helt på kunskaps- och lärdighetsmässiga jämförelser mellan eleverna. Det är inte fallet. när ett omdöme bestäms. Dåjämförs elevens förutsättningar. hans kunskapsprestationer och övriga kvalifikationer med de krav den ut- bildning ställer som han är intresserad av. Omdömet kan därför inte leda till en konkurrens i likhet med betyg.

Omdömet bör bestämmas gemensamt av elevens lärare i årskurs 9 och övrig personal. som haft kontakt med eleven. Det kan ske i en konferens. där ev. representant för elevkar och föräldraförening kan närvara.

Omdömet bestäms efter det att den sökande lämnat in sin ansökan. Meddelande om vilket omdöme eleven fått lämnas till intagningsnämnd och elev.

Vad är det då skolans personal skall ta fasta på när de bestämmer omdö- met?

Lärarna känner till elevens kunskaper i olika ämnen. I vissa ämnen visar sig också andra sidor. t. ex. elevens praktiska händighet och tekniska fär- dighet. I mera fria aktiviteter kan andra sidor hos eleven komma fram än i

• Sida 261
•  Original

Prop. 1978/79:180 261

klassrummet. Inte bara lärarna kan observera elevens intressen och fallen- het utöver det rent kunskapsmässiga. Syo-funktionärer. skolpsykolog. ku- rator och skolsköterska kan ha erfarenheter om eleven som inte lärarna känner till men som kan vara viktiga att ta hänsyn till. Tillsammans har skolans personal en god och allsidig kännedom om eleven. Den kännedo- men skall ligga till grund när man bedömer elevens möjligheter att klara den utbildning han söker till. Några exempel kan belysa detta.

En elev sökeri första hand treårig humanistisk linje. Denna utbildning är av allmän karaktär och teoretiskt krävande med stort inslag av språk. Ungefär en tredjedel av studietiden ägnas åt språkstudier. Matematik läses bara under första årskursen och eleven kan välja mellan alternativa kurser. Naturvetenskapliga ämnen är samlade i ämnet naturkunskap som läses un- der första och andra årskursen.

När skolan skall ta ställning till elevens förutsättningar att klara av ut- bildningen på humanistisk linje. måste den ta särskild hänsyn till elevens prestationer i språk. Anser elevens språklärare att elevens språkkunska- per och språkfardigheter är utmärkta finns det anledning att ge beskedet att eleven har mycket goda förutsättningar att genomföra utbildningen. Ett sådant omdöme kan vara motiverat även om lärartta i naturvetenskapliga ämnen menar att elevens prestationer i deras ämnen varit mindre framstå- ende.

Har eleven en mera jämn prestationsprofil kan ett annat omdöme över- vägas. Är eleven i stort genomsnittlig. ligger kanske ett genomsnittsomdö- me ( = goda förutsättningar) närmare till hands. Däremot är högsta omdö- me motiverat om eleven överlag har gjort mycket goda prestationer. Skulle en elev med svaga språkliga grundkunskaperi strid med skolans inrådan i syo-arbetet hålla fast vid ett val till humanistisk linje. bör skolan ange att hans förutsättningar är mindre goda. Sådana fall torde dock endast lindan— tagsvis inträffa.

Självfallet kommer åsikterna i synnerhet hos språklärarna att väga tungt. när omdömet vid val till humanistisk linje skall bestämmas. Deras uppfattning om elevens grundläggande kunskaper i språk blir vägledande. Men i vissa fall kan den samlade uppfattningen om elevens benägenhet att ta vara på sina förutsättningar spela en roll. lin klart visad ambition och ett ådagalagt intresse att nå goda resultat från elevens sida kan vara skäl till att man i tvekan mellan olika omdömen ger eleven det högre.

I det ovan diskuterade exemplet gäller valet en utbildning som är av all- män och teoretisk karaktär. Det är därför naturligt att stor hänsyn måste tas till elevens förkunskaper och fallenhet för teoretiska studier när omdö- met bestäms. Gäller elevens val en annan utbildning. kan andra utgångs- punkter vara aktuella för bestämningen av omdömet.

I tvåårig fordonsteknisk linje är ämnet fordonsteknik karaktärsämnet och helt dominerande tutdcr båda årskurserna. Majoriteten av lektionerna i detta ägnas åt arbetsteknik och övriga at fackteori. Linjen ger en grundut- bildning för yrken inom motorbranschen och vikt läggs i undervisningen bl. a. vid att eleverna lär sig hur fordon och maskiner är konstruerade. hur de fungerar och verkar. hur service och reparationer görs.

I stort skiljer sig fordonsteknisk linje inte från åtskilliga andra linjer i teo- retiskt avseende. Den präglas närmast av att eleven bör ha läggning åt och intresse för teknik. Han bör dessutom ha ett praktiskt handlag för att kun- na klara de arbetsuppgifter som han kommer att utföra i utbildningen.

I några ämnen i grundskolan kan eleven ha visat prov på sådana kvalifi- kationer som kan vara av betydelse i en fordonsteknisk utbildning. I labo-

• Sida 262
•  Original

Prop. 1978/79:180 262

rativa ämnen kan sådana kvalifikationer visa sig. Intresset för teknik kan också ha kommit fram i syo-verksamheten. Likaså torde ämnet teknik. i de fall eleven har detta ämne som tillval. kunna erbjuda tillfällen att observera elevens handlag och tekniska fallenhet.

Stor vikt bör därför tillmätas sådana observationer. som avser elevens tekniska fallenhet. praktiska händighet och skicklighet att finna lösningar på praktiska problem. De bör väga tyngre än goda allmänteoretiska kun- skaper som inte är parade med en praktisk färdighet. Omdömet från skolan bör därför till stor del grundas på erfarenheter från de lärare och den perso- nal som haft möjligheter att göra observationer som kan anses betydelse- fulla för att bedöma elevens förutsättningar att klara en fordonsteknisk ut- bildning.

Självfallet spelar också andra faktorer en roll. när omdömet skall be- stämmas. För att lyckas väl i utbildningen kan personlighetsfaktorer som exempelvis noggrannhet. uthållighet. en allmän villighet att ta itu med ar- betsuppgifter och en skapande fantasi vara av värde - faktorer som natur- ligt nog också är betydelsefulla för att med framgång klara av andra utbild- ningar. Fordonsteknisk linje är i samma grad som andra utbildningar i gymnasieskolan inte särpräglad i det avseendet att vissa allmänna person- lighetsdrag skulle kunna anses särskilt betydelsefulla.

Det förhåller sig närmast så att en allmänt visad vilja att göra sitt bästa kan vara en god förutsättning för att lyckas väl i en utbildning.

Ett omdöme från skolan med det innehåll och den användning som an- getts i det föregående skiljer sig på väsentliga punkter från graderad betyg- sättning. Omdömet är en mycket bredare skattning av elevens förutsätt- ningar än betyg. som bara avser kunskaper. Poängvärdet kan för den en— skilde eleven växla beroende på vilken utbildning i gymnasieskolan det av- ser. Därför rangordnar omdömet inte eleverna såsom betyg gör. Omdömet används bara vid ansökan till gymnasieskolan och då endast för de direkt- sökande.

Alla dessa skål talar för att omdömet inte får de ogynnsamma effekter på skolsituationen som inte kan undvikas med sedvanliga betyg oavsett efter vilken metod de sätts.

Uri'(1[.s'_i:rimrl'c'rna

Poäng ges för varje urvalsgrund. Summan poäng utgör den sökandes meritpoäng till önskad utbildning. Då BU 73 anser det vara en fördel att undvika att indela de sökande i olika grupper. föreslås att de icke-direktsö- kande tilldelas grundpoängen 2.0 att addera till poäng i urvalsgrunderna. Med hjälp av meritpoängen rangordnas och intas de sökande.

Urt'als'grmid Poäng

omdöme 1—3 valalternativ 0.2 för de tre först angivna lll-

bildningarna

ansökningsgång 0.1 för andra ansökningstilllället 0.1 för tredje ansökningstillmllct arbetslivserfarenhet 0—0.72 förutbildning 0—0.72 könstillhörighet 0.5 för minoritetskönel

Arbete under | månad ger 0.02 poäng. Avslutad utbildning under I må- nad ger likaså 0.02 poäng.

• Sida 263
•  Original

Prop. l978/79: 180 . - 263

Arbetslivserfarenhet eller avslutad utbildning ger alltså för I år 0,24 poäng 2 år 0,48 poäng 3 är 0.72 poäng

En sökande kan antas till gymnasieskolan direkt efter avslutad grund- skola eller efter en tid i yrkeslivet eller i fortsatt utbildning. lntagningen grundas för den första kategorin — de direktsökande — på poäng för omdö- me, valaltemativ och könstillhörighet. För den andra kategorin — de icke- direktsökande — används samtliga urvalsgrunder utom omdöme vid intag- ningen. .

Konsekvensker av poängsättningen av olika urvalsgrunder framgår av följande jämförelse. bortsett från det poängtillägg som hänsyn till kön kan medföra.

Poängsumman för direktsökande kan variera från ] (lägsta omdöme) till 3.2 (högsta omdöme. första-. andra- eller tredjehandsval). Genomsnittligt omdöme för ett första- till tredjehandsval ger 2.2 poäng.

Poängsumman för en icke-direktsökande kan variera från 2,0 (grundpo- äng) till 3.12 (grundpoäng 2.0. första- till tredjehandsval 0.2, tredje ansö- kan till samma utbildning 0.2. 3 års arbetslivserfarenhet eller förutbildning 0.72).

Som framgår av jämförelsen kan en icke-direktsökande uppnå högst 3.12 poäng. Han kan således inte slå ut en elev med högsta omdöme. bortsett från den inverkan poäng för könstillhörighet kan innebära. Samtidigt som det slagits vakt om de direktsökandes möjligheter att tas in. har grundpo- ängen jämte poäng i de för de icke-direktsökande specifika urvalsgrunder- na gett dessa elever goda chanser till intagning i konkurrens med direktsö- kande med genomsnittligt ömdöme.

lntagningen

l betänkandet beskrivs hur intagningen f. n. fungerar. Det framgår bl. a. att det är en nackdel att de sökande inte får besked om intagningen förrän efter den leuli.

BU 73 föreslog därför 1974 skolöverstyrelscn att man skulle pröva att ge preliminära besked redan under vårterminen. Det har man gjort på försök i ett femtiotal kommuner under några år. Erfarenheterna har varit goda.

BU 73 anser att intagningen av direktsökande till gymnasieskolan i fram- tiden skall ske medan eleverna går kvar i årskurs 9. Då har de chans att på olika sätt få hjälp med sina studie- och yrkesvalsfrågor för att bli klara över vad de skall fortsätta med efter grundskolans slut.

Ansökningstiden bör flyttas till december vid höstterminens slut. lntag- ningen bör under vårterminen ske fortlöpande. De sökande bör efter hand å besked om att de tagits in. Sådana besked skall kunna betraktas som slutgiltiga.

lntagningen kommer att ställa i vissa avseenden andra krav. BU 73 före- slår därför att intagningsnämnden skall bestå av en skolledare från gymna- sieskolan, en skolledare från grundskolan. en representant för skolans syo-verksamhet och tre lekmannarepresentanter, bland vilka ordföranden utses.

Vilken roll kommer syo-i'erkxamht'tt'n att ha?

Syo-vcrksamheten avses följa de riktlinjer som gäller för nuvarande or- ganisation. En förstärkning föreslås till form och omfattning. Åtgärderna avser huvudsakligen högstadiet. Bl.a. föreslås utökning av studiebesöken och den praktiska arbetslivsorienteringen.

• Sida 264
•  Original

Prop. l978/79: 180 264

Det är vidare viktigt att följa eleverna efter grundskolans slut. Det gäller inte bara dem som inte tagits in eller som inte sökt till gymnasieskolan. De bör lotsas in på någon form av utbildning elleri något arbete. Också vissa av dem som tagits in behöver ett stöd i början av gymnasieskolestudierna.

Sammuli/bmiing

BU 73 föreslår att samma bestämmelser som f.n. skall gälla för behörighet att tas in i gymnasieskolan

att intagning sker med hjälp av urvalsgrunderna omdöme från skolan. valalternativ. ansökningsgång. arbetslivserfarenhet. förutbildning och könstillhörighet

att ansökningstiden till gymnasieskolan utgår vid höstterminens slut att intagningsnämndens sammansättning och arbetsrutiner ändras på så sätt som ovan beskrivits

att syo-verksamheten utformas enligt ovan beskrivna riktlinjer.

1.4 BU 73:s förslag till bedömning i gymnasieskolan

BU 73 anser att betyg inte är till fördel för arbetsklimatet i gymnasiesko- lan.

Övergången från gymnasieskolan till fortsatt utbildning grundas enligt riksdagens beslut l975 huvudsakligen på betyg. För överskådlig tid fram- över får man räkna med att det kommer att vara så. Det är därför nödvän- digt att ha en jämförbar. graderad betygsättning i gymnasieskolan.

Metod att sätta betyg

BU 73 anser att betyg bör sättas efter en kursrelaterad metod. BU 73 menar att det i praktiken är liten skillnad mellan olika metoder. Med kursrelaterade betyg katt det emellertid inte bli sådana missförstånd. när det gäller betygens fördelningi klassen. som ibland förekommit i fråga om relativa betyg.

Antal slug i betygsskalan

BU 73 föreslår en tregradig skala av följande skäl:

a) Det är vanligen utan betydelse om man kan skilja mellan elever som har de lägre betygen. Varken vid urval till utbildning eller vid anställning spelar skillnader i den delen av betygsskalan någon större roll. Man behö- ver således inte gradera skillnader under mittbetyget i olika steg.

b) På vissa utbildningar i gymnasieskolan har eleverna praktik. Av olika skäl är det svårt att gradera elevernas prestationer i många steg i praktik- ämnen.

c) En kursrelaterad betygsättning har en bristande jämförbarhet. Den blir mindre bristfällig. om man använder ett fåtal skalsteg. Man måste emellertid ha så många betygssteg att man kan särskilja sökande till hög- skolan på ett tillfredsställande sätt.

BU 73 föreslår därför att betygsskalan i gymnasieskolan skall vara tre- gradig. Betygen skall vara I. 2 och 3. Högsta betyg är 3. Betyget 2 avser en genomsnittlig prestation i ämnet. Betyget l anger godkänd prestation.

De principer som föreslås för bedömning och betygsättning i gymnasie- skolan bör också tillämpas i de enstaka skolformer på det gymnasiala sta- diet sOm drivs med kommunala eller statliga bidrag och som organisato- riskt är jämförbara med gymnasieskolan.

• Sida 265
•  Original

Prop. 1978/79:180 *- ; 265

BU 73 anser att centrala prov bör behållas. Någon utökning är dock inte angelägen.

En riktpunkt för normering av centrala prov bör vara att ca hälften av eleverna tilldelas mittbetyg och att övriga fördelas i ungefär lika delar på lägre och högre betyg.

BU 73 är medveten om svårigheterna vid betygsättning i främst praktik- utbildning. särskilt vårdutbildningar. Motsvarande problem finns i högsko- leutbildningar. BU 73 finner det därför inte lämpligt att separat lösa frågan för gymnasieskolans utbildningar utan menar att en samfälld lösning för ut— bildningar med likartade betygsättningsproblem bör eftersträvas.

lnnyhällsln'gränsade betyg

Betyget 1 är lägsta godkända betyg. Elev som inte gjort tillfredsställande prestationer bör liksom nu erhålla X i ämnet. lnnehällsbegränsat betyg bör kttnna ges i ämnen som avser yrkeskunnande i inskränkt mening. Det bör kunna anges i vilka delar av ämnet eleven har en godtagbar yrkesfärdighet. På betygsblanketten bör ges information om innehållet i de studier betyget gäller.

Bcr_vg..vtill_/Eillcn

Lärarna har efter bara en termins undervisning. t. ex. efter första termi- nen i årskurs 1. i allmänhet inte tillräckligt underlag för att sätta graderade betyg. Det skulle därför vara en fördel att inte ge betyg så ofta. Prov och skrivningar behövde då inte heller förekomma i samma utsträckning som nu.

Tcrminsbetygen används f. n. föratt fördela eleverna på olika grenar om elevplatserna är begränsade. Att man i några utbildningar vid ett visst till- falle behöver betyg av den här anledningen. bör inte föranleda att man då ger betyg i andra. Betyg bör ges då de anses ha en väsentlig uppgift.

BU 73 anser det angeläget att skolöverstyrelsens förslag om lokal rätt att inskränka antalet betygstillfällen prövas. En sådan lokal inskränkning av övriga betygstillfällen bör enligt BU 73:s uppfattning ha karaktären av för- söksverksamhet. Skolöverstyrelsen bör samla in och vidarebefordra vun- na erfarenheter.

BU 73 föreslår därför att betyg ges varje termin i gymnasieskolan utom på hösten i årskurs ]. bortsett från sådan utbildning där man önskar använ- da bctyg som hjälp vid grenval. Lokala skolmyndigheter bör ha rätt att på försök ytterligare inskränka antalet betygstillfallen med hänsyn till lokala förhållanden. Avgångsbetyg skall dock alltid ges.

Samla] i gymnasieskolan

Den fortlöpande bedömning och de återkommande samtal om elevens prestationer som äger rum i gymnasieskolan bör följas upp med samtal vid slutet av varje termin mellan klassföreståndare och elev. Föräldrar kan delta om eleven är omyndig. De terminer då betyg ges bör lärarna i olika ämnen i god tid före terminens slut delge eleven preliminära betyg.

Innehållet i samtalen bör i stort sett stämma överens med vad som sagts beträffande grundskolan.

Överklagning av betyg

Ett en gång satt betyg kan inte ändras. Det har sagts att en elev skulle ha rätt att överklaga ett betyg liksom man på andra områden har möjlighet att överklaga vad en myndighet har beslutat.

• Sida 266
•  Original

Prop. l978/79:180 266

Frågan om rätt att överklaga betyg bör ses i relation till BU 73:s förslag i betygsfri'igan. Betygens vikt kontntcr enligt dessa att tonas ned. De nya rcg- lerna för urval bland sökande till högskolan medför att betygen inte får samma avgörande betydelse för den enskildes fortsatta verksamhet.

BU 73:s förslag om muntlig delgivning av betyg i god tid före betygsätt- ningstilllällct ger möjlighet till diskussion mellan lärare och elev före den definitiva betygsättningen. Eleven kan få reda på ntotiven till betyget och lägga fram sina syttpunktcr. En sådan diskussion kan undanröja riskerna för att uppenbart oriktiga betyg sätts.

BU 73 anser att med de föreslagna förändringarna vid betygsättningen i gymnasieskolan m.m.. blir behovet av en besvärsrätt väsentligt mindre. Till detta kommer de stora praktiska svarighetcrna med ett besvärsinstitut.

BU 73 föreslår därför att nuvarande praxis inte ändras. Ett betygsbeslut skall ha vunnit laga kraft och vara definitivt i den meningen att det inte katt överklagas. när betyget införts i betygskatalog och dennajusterats. Endast i sadana fall då betyg pågrund av skrivfel eller annat liknande tnisstag bli— vit oriktigt. skall rättelse liksom f.n. ske och i förekommande fall nytt ter- minsbetyg eller avgångsbetyg utfärdas.

Sammun/i'lllning

BU föreslår att betygsättning i gymnasieskolan bör ske enligt en kursrelaterad prin- cip och avse elevens kunskaper och färdigheter i de av läroplanens ämnen. i vilka betyg f. n. ges

att betygen skall vara l. 2 och 3 som högsta betyg att i ämnen som avser yrkeskunnande skall innehållsbegränsade betyg kunna bestämmas

att betyg skall ges varje termin utont på hösten i årskurs 1. bortsett från sådan utbildning där man önskar använda betyg som hjälp vid grenval

att lokal skolmyndighet skall ha rätt att på försök inskränka antalet be- tygstilllällcn med hänsyn till lokala förhållanden men att avgångsbetyg dock alltid skall ges

att muntlig information om clcvs skolsituation skall äga rum i slutet av varje termin

att lärarna i olika ämnen i god tid före terminens slut skall delge eleven preliminära betyg vid de terminer då betyg ges

att betyg inte skall kunna överklagas.

1.5 BU 73:s förslag till tidpunkt för genomförandet av förslaget

BU 73 anser att det behövs enjämförelsevis lång tid för diskussion av BU 73:s förslag. En bred remissomgång med möjlighet bl.a. för berörda orga- nisationer att föra ut diskussionen på fältet medför att riksdagsbeslut troli- gen inte kan fattas fön'än i slutet av 1978.

En förberedelsetid krävs före övergången till ett nytt bcdömningssy— stent. Arbetet med målbeskrivningar bör inriktas mot en måttlig ambitions- nivå. Även om detta inte är i sin helhet avslutat. bör ett genomförande i årskurserna 4 och 7 i grundskolan och i årskurs 1 i gymnasieskolan kunna ske läsåret l979/80. Intagning till gymnasieskolan enligt nytt förfarande tillämpas för första gången för de sökande som börjar gymnasieskolan hös- ten 1982.

• Sida 267
•  Original

Prop. 1978/79:180 - 267

1.6 BU 73:s bedömning av kostnaderna

BU 73 har beräknat vad information. utbildning och utökning av syo- verksamhcten kommer att kosta. Sådana kostnader som kan bli följder av förhandlingar har BU 73 inte upptagit.

Infor/narin” och ulbildning

Information och utbildning av skolpersonal bör kunna ske på studieda- gar. Samverkan bör kunna ske med SIA-utbildningen.

Därutöver krävs särskilda insatser för intagningsnämndernas ledamöter och kanslier. skolledare och syo-funktionärer. BU 73 föreslår för dessa re- gionsvis anordnade kurser.

I samarbete bl. a. med elev- och hem och skola-föreningar bör informa- tion ges till elever. föräldrar och övriga intresserade.

Sammanlagda kostnader beräknas uppgå till 4 milj. kronor.

Syo—verksamhel

BU 73 anser att med hänsyn till de insatser som föreslås på låg- och mellanstadiet också elever i årskurserna 1—5 får utgöra underlag för beräk- ning av statsbidrag. ] jämförelsetalet bör ingå det tal som erhålls om 0.2 multipliceras med antalet elever i årskurserna 1—5.

Efter BU 73:s överväganden behöver en förstärkning ske framför allt ide större kommunerna, som har jämförelsetalet 3001 och däröver. Delnings- talet 750 bör tillämpas för dessa kommuner.

Riksdagens beslut 1976 om skolans inre arbete innebar bl. a. särskila in- satser inom syo. Förslag till åtgärder inom syo-området har också lämnats bl. a. av en arbetsgrupp inom utbildningsdepartementet och av sysselsätt- ningsutredningen. 1 många avseenden utgör dessa åtgärder och förslag till åtgärder förutsättningar för ett förändrat intagningsförfarande. Då det är svårt att specificera de kostnader som föranleds av förslag från BU 73. har beräkningen av kostnaderna grundats på en bedömning av det samlade be- hovet av en förstärkt syo—organisation. som alla de angivna förslagen med- för.

Totalt innebär förstärkningen ijämförclse med 1975/76 en ökning med ca 185 grundbelopp. dvs. ca 14 milj. kronor enligt grundbeloppets storlek 1975/76.

2 Reservanternas mening

2.1 Claes Elmstedt och Linnéa Hörlén

Inledningsvis anför reservanterna att betygen i skolan från informations- synpunkt är en värdefull tillgång. Rätt utformade ger de både föräldrar och elever en uppfattning om hur det går i skolan. De utgör också tillsammans med andra faktorer en nödvändig grund för att bedöma lämpligheten för fortsatta studier. Ett skriftligt betyg som grundas på noggranna övervägan- den från lärarens sida innebär vidare större rättssäkerhet för den enskilde eleVen än t.ex. enbart ett muntligt omdöme.

Emellertid finns det också nackdelar med betyg. Nackdelarna är särskilt påtagliga med det nuvarande relativa betygssystemet som dessutom visat sig svårt att genomföra i enlighet med de ursprungliga intentionerna.

En förändring av betygssystemet och en minskning av betygens roll framstår som nödvändig.

• Sida 268
•  Original

Prop. 1978/79: 180 268

Reservanterna instämmer därefter på en rad viktiga punkter med majori- teten. bl. a. i fråga om att en individrelaterad bedömning i form av samtal mellan föräldrar. lärare och elev är önskvärd genom hela skolan.

Skolans i samtalsform framförda bedömning skall kompletteras med for- maliserade betyg från och med grundskolans högstadium och inte först i gymnasieskolan. Betyg bör ges vid följande tillfällen: årskurs 7 vårtermi- nen. årskurs 8 vårterminen, årskurs 9 höstterminen och vårterminen.

Betygen skall vara kursrelaterade. och ges i en tregradig skala. AVgörande för reservantemas ställningstagande är att det bl. a. av rätts- säkerhetsskäl inte är möjligt att ers ät t a betygen med någon annan form av omdömen som urvalsgrund för fortsatt utbildning.

Då betygen utgör ett mått på elevens kunskaper och färdigheter, men lämnar utanför andra kvaliteter hos eleven som kan vara av betydelse för dennes fortsatta verksamhet. menar reservanterna att en del av dessa kva- liteter bör kunna nås genom omdömen som avser elevens förutsättningar att klara studierna på vald linje.

2.2 Per-Olof Strindberg

Reservanten anför att det relativa betygssystemet bör ersättas med ett system som blir så rättvisande som möjligt och som utvisar den enskilde elevens prestation i förhållande till klart definierade mål. Vidare menar re- servanten att det i en betygslös skola ligger nära till hands att informatio- nen blir suddig och att kunskapskraven skjuts i bakgrunden. Risk finns för att subjektiva värderingar ges spelrum, ett förhållande som bäddar för orättvisor.

Reservanten säger vidare att betygssystemet skall ha en sådan utform- ning att eleven konkurrerar med sig själv och han förordar därför en kurs- relaterad metod för betygsättning. Eleven bör få upplysningar" om sina prestationer så ofta som det är rimligt. Någon inskränkning i antalet be- tygstillfallcn ijämförelse med nuläget bör därför inte ske. lnte heller bör en minskning av antalet steg i betygsskalan göras.

Samtalen mellan skola och hem bör ses som ett komplement till betygen. Beträffande beräkning av poäng för intagning till gymnasieskolan anslu— ter sig reservanten till utredningens majoritet med undantag för faktorn "könstillhörighet".

• Sida 269
•  Original

Prop. l978/79:180 _ _ ._ 269

Remissyttranden över 1973 års betygsutrednings förslag (SOU 1977: 9) Betygen i skolan

1 Grundskolan

Betygsutredningen föreslår, att sedvanliga betyg i grundskolan ersätts med en individrelaterad bedömning i form av samtal. att en samlad infor- mation om elevens skolsituation meddelas elev och föräldrar i slutet av varje termin. att skolan åläggs att inbjuda till samtal varje termin. att ele- ven vid skolgångens avslutning erhåller intyg om fullgjord skolplikt.

Inledningsvis kan noteras att opinionen bland remissinstanserna är splittrad vad gäller betygens avskaffande och införandet av individrelate- rad bedömning. En majoritet tillstyrker (lock utredningens förslag. — Rö- rande länsskolnt'imnder/tus- ställningstagande idenna fråga kan konstateras att tretton nämnder anser att betyg även i fortsättningen bör förekomma.

1.1 Traditionella betyg — individrelaterad bedömning

Av synpunkter på ovanstående del av ärendet må följande anföras: (.").wlt'ixtmds Åmnntmt anser att grundskolan ska vara helt betygsfri. Bety- gen torde ha mycket litet informationsvärde beträffande de elever som sö- ker sig direkt ttt på arbetsmarknaden. Övergången till gymnasieskolan kan klaras titan att betyg används. En betygsfri grundskola ger lärare och ele- ver större möjlighet att lägga tipp undervisningen själva. Koncentrationen på mätbara kunskaper och färdigheter tninskar och eleverna får en positi— vare inställning till skolatt.

SÖ anser att betyg inte kan försvaras i en för alla gemensam och obliga- torisk skola som syftar till den enskildes självförverkligande som individ och samhällsmedborgare. SÖ framhåller dock att elever och föräldrar har ett självklart och legitimt behov av information om hur stttdierna fortlöper. SÖ påpekar att en individrelaterad bedömning ofta innehåller inslag av re- lativ bedömning. men att den kan göras allsidigare än den bedömning som har betygsättning som huvudsakligt syfte. En allsidig individrelaterad be— dömning kan verksamt bidra till att arbetet fortlöpande påverkas så att det motsvarar elevernas behov och förutsättningar. Den individrelaterade be— dömningen kan. enligt överstyrelsen. inte undvaras även om formaliserade betyg ges. SÖ delar vidare utredningens uppfattning att man bör ha preci- serade underlag för samtalen om elevens utveckling och att föräldrar och elever bör medverka vid utformningen av detta underlag.. SÖ framhåller att bedömningen inte bör begränsas till i förväg bestämda samtalstilltällen el- ler ensidigt knytas till prov eller skrivningar. utan ges kontinuerligt under

• Sida 270
•  Original

Prop. 1978/792180 270

skolarbetet. För högstadiets del hoppas överstyrelsen att behovet av betyg som stttdiemotiverande faktor kommer att minska som en följd av den nya läroplanen och lärartttbildningsutredningens förslag.

Land.vtingsfb'rbundet påpekar att varken arbetet i skolan eller övergång- en från grundskola till arbetsliv gagnas av att betyg sätts. Problem uppstår först i samband med urvalet vid övergången till gymnasieskolan.

Norrköpings kommun förordar att grundskolans låg— och mcllanstadier skall var betygsfria och att starka skäl talar för ett bctygsfritt högstadium. Grundskolan är en obligatorisk skola för alla elever och i en sådan bör samma principer för bedömning gälla på samtliga stadier. Kommunen kan inte finna att argumentet för betyg i årskurs 9 som urvalsinstrument har nå— gon relevans.

LUT 74 anser att utvecklingen av grundskolan och de uppgifter som allt- mer kommit att falla på lärama är svåra att förena med betygsättning av elevema. Både den relativa och den kursrelaterade betygsättningen utgör hinder för de utvecklingstendenser som bl.a. lärarutbildningsutredningen förordar. Den utvärdering som måste ske bör därför avse skolans egna åt- gärder och själva utbildningsprocessen. inte hur elevemas studieprestatio- ner skall inplaceras i en bestämd värdeskala. LUT 74_framhåller vidare att personlighetsutveckling inte kan betygsättas. En liknande uppfattning re- dovisar Jönköpings kommun som anser att grundskolans målsättning ej kan förverkligas förrän betygen avskaffas och ersatts med en individrelate- rad bedömning.

Bnrkyrku kommun framhåller att de krav på skolplikt för eleven som ställs i skollagen inte förutsätter någon betygsättning.

Samhällets krav på fullgjord skolplikt kan styrkas på annat sätt. Det nu- varande betygssystemet redovisar inte något om elevens sociala utveck- ling. utan stimttlerar enbart individerna till ett prestationstänkande som en- bart gynnar vissa elever. Med det nuvarande betygssystemet finns risk för att skolans verksamhet koncentreras till de områden som kan mätaslbetyg- sättas på bekostnad av elevernas utveckling till harmoniska människor och dttgliga och ansvarskännande samhällsmedlemmar. Denna prioritering överensstämmer inte med de mål för skolans verksamhet som regering och riksdag bestämt. Eftersom skolans verksamhet skall anpassas till den en- skilde eleven och till lokala förutsättningar är det angeläget att finna andra former för utvärdering än den nuvarande betygsättningen.

Örebro kommun betonar vikten av att arbetet i skolan sker för indivi- dens skull. En bedömning som fortlöpande görs av lärare och elev tillsam- mans och som har till syfte att informera hur eleven lyckas och trivs i skol- arbetet förutsätter att målen för arbetet är accepterade av eleven. Bedöm- ningen blir annars något som sker utifrån någon annans värderingar och kan då inte med säkerhet ge eleven den stimulans och känsla av ansvar för den egna prestationen som är önskvärd. Kommunen understryker vidare att eleven bör tränas att granska sina egna prestationer utifrån en för ho-

• Sida 271
•  Original

Prop. 1978/79:180 -- - . 271

nom själv meningsfull måttstock utan att känna attjämförelsen med andra är huvudsaken. Detta skulle kunna utgöra en stimulansfaktor för eleven. Vad gäller föräldrarna kan inte deras krav på information behandlas lös- ryckt från frågan om den allmänna roll föräldrama bör ha i skolarbetet i framtiden. Som det nu är synes de flesta föräldrar nöjda med information. t.ex. via betyg. om deras barn är "bättre" eller "sämre" än de övriga i klassen. Detta informationsbehov är förståeligt under nuvarande förhål- landen. men hör enligt kommunen inte framtiden till. Föräldrama bör i' stället få en mer total bild av elevens situation i skolan. Detta förutsätter aktivare samverkan mellan hem och skola än vad som i dag förekommer. En sådan utveckling skulle göra föräldrarnas intresse för en bedömning via betyg ointressant.

Statens ungdområd vill understryka att den individrelaterade bedöm- ningen iform av samtal innehåller många osäkerhetsfaktorer vilka kan leda till att svårigheter uppstår. Rådet är tveksamt till om samtalen kommer att fungera enligt de riktlinjer som ges för samtalens utformning. Rådet be- traktar det dock som värdefullt att ett informationsutbyte kommer till stånd mellan skola och föräldrar.

Malmö kommun framhåller att diskussionen kring kursrelaterade betyg för grundskolans del behöver utvidgas. Kommunen pekar på svårigheterna med att bestämma kraven för kursrelaterade betyg i dagens situation då grundskolans läroplan innehåller stadievisa mål och huvudmoment. Det nya läroplansförslaget innehåller dessutom gemensamma mål och huvud- moment för hela grundskolan vilket gör svärighetema med ett kursrelate- rat betygssystem ännu större. Dessutom skulle en kursrelaterad bedöm- ning kunna leda till en stark centralstyrning av skolarbetet och härigenom begränsa den lokala friheten. Dessa synpunkter framhåller även Trelle- borgs kommun.

Samtidigt som Karlskrona kommun tillstyrker utredningens förslag. un- derstryker kommunen. att bedömning av elever är en central uppgift för skolan oberoende av betygssystem. eftersom bedömning är en förutsätt- ning föratt inlärning skall kunna ske. Bedömning är och förblir en väsentlig del i den dagliga undervisningsproccssen.

Folkpartiets ungdomsfirbund avvisar såväl utredningens majoritets- förslag som reservationcrna. Förbundet anser att omdömen visserligen är ett steg i rätt riktning. Men eftersom dessa omdömen skall fungera som en prognos för framtiden, ges här även utrymme för fullständigt godtycke.

Centerns ungdomsförbzuul anser att alla betyg skall avskaffas och avvi- sar även förslaget om omdöme. En från utredningen avvikande uppfattning redovisas av nedanstående instanser som alltså önskar att betyg blir kvar i en eller annan form: Riksförbundet Hem och Skola. Moderata samlingspartiets kvinnoför- bund. Moderata ungdomsförbundet. Malmöhus läns landsting. Stork- lmlms. Solna. Uppsala, Linköpings. Ljungby, Växjö, Gotlands. Kristian-

• Sida 272
•  Original

Prop. 1978/ 79: 180 272

stads. Halmstads. Vänersborgs. Skövde och Umeå kommuner. SACO/SR. SAI-'. Husmmlers/örbundet Hem och Samhälle. Centerns krin- nojörbund och Folkpartiets kt'itttu)_li"irl)ttttd.

Följande synpunkter må därvid anföras: Moderata samlingspartiets kvintto/örbund vill ha kursrelaterade betyg i grundskolan. Skriftliga betyg i varje ämne är enligt förbundets mening det enda slag av bedömning som ger elever och föräldrar en godtagbar rättssä- kerhet.

Moderata ungdtnns/örbundet anser att utredningens majoritetsförslag på många punkter är dåligt och saknar verklighetsförankring.

Därför bör förslaget inte ligga till grund för en förändring av grundsko- lans betygssystem. Förbundet föreslår kurs- eller målrelaterade betyg för grundskolan.

Riksförbundet Hem och Skola är emot att betygan avskaffas men under- stryker att den individrelaterade bedömningen och syo-verksamheten maste utvecklas och ges förstärkta resurser.

Umeå kommun föreslår kursrelaterade betyg för högstadiets del. Kom- munen anser att bedömningen i grundskolan inte kan ses isolerad från de svårigheter som man möter vid övergången till gymnasieskolan. Samhället kan f. n. ej anpassa utbildningskapaciteten i gymnasieskolan så att den till- godoser samtliga sökandes förstagangsval.

Uppsala och It'ristianstads kommtmer förordar en kombination av kurs- relaterade bctyg och individrelaterad bedömning. Uppsala kommun för både mellan- och högstadiet. medan Ix'ristianstads kommun föreslår denna kombination fr.o.m. årskurs 6. Kristianstads kommun påpekar. att det av rättssäkerhetsskäl inte är möjligt att helt ersätta betygen med någon annan form av bedömning som urvalsinstrument för fortsatt utbildning.

Malmöhus läns landstingskommun. Solna. Stockholms. Linköpings. Växjö. Gotlands. Halmstads, Vänersborgs. Skövde och Härnösands kont— muner. SACO/SR. SAF. Husmoders/örbundet Hem och Samhälle samt Centerns kvinnoförbund önskar även en kombination av kursrelaterade betyg och individrelaterad bedömning på högstadiet.

Även Folkpartiets kvinnojörbund anser att betygen behövs på högstadi- et de närmaste åren.

Skövde kommun delar även uppfattningen att betyg innebär vida större rättssäkerhet för den enskilde eleven än vad enbart muntligt omdöme gör.

l-"änersborgs kommun framhåller vikten av .att betyg utdelas på högsta— diet som instrument för elevemas val av ämnen och utbildningsvägar. Men eftersom det inte föreligger någon konkurrenssituation vid övergången från låg till mellanstadiet. saknas anledning att här utdela skriftliga betyg. Kommunen påpekar faran av ett ensidigt muntligt system med uppenbar risk för missuppfattningar. Även Malmöhus läns landstingskommun po- ängterar de problem som uppstår vid övergången till gymnasieskolan men framhåller dock att en betygsfri skola innebär vissa fördelar. En individre-

• Sida 273
•  Original

Prop. l978/79: 180 = 273

laterad bedömning i form av samtal kan ge en mer nyanserad bild av sko- lans uppfattning orn elevens prestationer och förutsättningar än den tradi- tionella betygsättningen. Samtalen måste dock genomföras i god tid före varje betygstilllällc för att ge möjligheter att sätta in stödåtgärder.

SAI-' understryker att bedömningens betydelse för att motivera eleven till fortsatt arbete inte får underskattas. Grunden för den individrelaterade bedömningen bör enligt föreningen utgöras av elevernas prestationer. som de kommit till uttryck i återkommande diagnostiska prov. standardprov. etc. Föreningen diskuterar vidare begreppet "godkänd" och anser att det bör återinföras och avse de kunskaper som behövs för att kunna tillgodo- göra sig undervisningen i nästa arskurs. Härigenom får alla elever en möj- lighet att dokumentera sina framsteg. Ingen blir predestinerad till en icke- godkänd niva. utan det blir naturligt för eleverna att samarbeta och hjälpa varandra till godkänt resultat. 1 lågstadiet bör godkänt ges för hela kursen. på mellanstadiet för vissa basfärdigheter och på högstadiet för varje ämne.

Solna. Stru'kho/ms. Väx/"ö. Kristianstads. Vänerslmrys och Umeå kont- tnutrer. SA(.'()/SR. ("enter/ts kvinnoförlmnd samt Folkpartiets kvinno/ör- bund förordar en tregradig betygsskala.

SACO/SR accepterar en minskning av antalet steg i betygsskalan till tre men påpekar. att denna minskning leder till svårigheter vid urvalet till vidare studier och minskar elevernas möjligheter att genom egna ansträng- ningar paverka sina möjligheter att bli antagna till den utbildning de efter- strävar. Med en femgradig kursrelaterad skala ökar dock svårigheterna att fastställa nivagränscrna och relatera dem till kunskaper och färdigheter inom kursmoment. Organisationen föreslar därför att kunskapskraven för en basniva. motsvarande betyget 1. fastställs och anger godkänd presta- tion. Betygen 2 och 3 anger överbetyg. medan X innebär att underlag för betygssättning saknas.

Uppsala. Halmstads och Skövde kommuner samt Moderata samlings- partiets kvinnoförlnoul föreslår fem skalsteg.

Av SÖ:s sammanställning av länsskolm'imnder/ras remissvar" framgår nändcrnas ställningstagande enligt följande. De nämnder som föreslär be- tygsfrihet igrundskolan anser att betygen kan vara ett hinder för att uppnå skolans övergripande mål likaväl som ett hinder att utveckla skolan i den riktning som SIA-reformen förutsätter. Ett borttagande av betygen skulle leda till större möjligheter att planera undervisningen efter elevens behov och intresse. leda till bättre arbetsklimat. större elevaktivitet. allsidigare bedömning.

Flera av nämnderna som föreslår att betygen skall vara kvar anser att ar- betsmiljön skulle påverkas i positiv riktning om betygen slopades. Betygen föreslås ändå vara kvar med hänsyn till urvalet.

SÖ:s sammanställning ger också vid handen. att av länsskolnämnderna föreslär tolv nämnder kursrelaterade betyg, medan en nämnd förordar re- lativa. Vad gäller skalstegen föreslär elva nämnder tre skalsteg. två nämn- der fcm skalsteg. l8 Riksdagen 1978/79. I sant/. Nr 180

• Sida 274
•  Original

Prop. 1978/79:180 274

].2 Samtalstillfällen

Betygsutrcdningcn föreslar att informationssamtal hålls en gäng per ter- min. SÖ. Lands!ingsji'irhundct, Örebro läns" landstinyskommun, Solna. Finspångs. .N'orrköpings. .lönköpings, Karlskrona, f'l'lalmt'i. Trelleborgs. Halmstads. l-"t'int'rsborgs. Hallsbergs, l-"ästt'ras. Gävle. lliirm'isantls och Luleå kommuner, Riksförbundet Hem och Skola. I-Iusmoclt'rsji'irlmntlcl Ham ()("ll Samhälle samt Sveriges stic'ialclamokratiska ungtlomsjörhuntl in— stämmer i förslaget. Följande synpunkter mä därvid anföras:

Malmöhus läns landstingsktnnmtm och Uppsala kommun föreslär att samtalen äger rum före varje betyg-stilllälle.

Umeå kommun vill ha samtal i slutet av varje termin pa läg- och mellan- stadierna.

Eleij/i'irlmndet förordar tätare och mindre formella samtal. Centerns krinniJi'irbund önskar förtlöpande samtal. Linköpings kommun betonar att samtalen är speciellt viktiga när betyg ej ges.

1.3 Betygstillfällen

Att betyg skall ges vårterminen i årskurs 7 och 8 samt både höstterminen och vårterminen i årskurs 9 föreslårSo/na. Stockholms. Gotlands. Väners- borgs. Härnösands och Umeå kommuner samt SACO/SR och Centerns kvinnoförtmd.

Moderata samliltgs/mrtiets kvinno/i'irbuncl anser att betyg skall ges första gången terminen före den termin dä eleven skall välja Studieväg i grundskolan. Betygens viktigaste funktion ärju att ge elever och föräldrar information och det är då väsentligt att informationen ges i god tid före stu- dieval. Betyg bör sedan ges alla terminer utom den första på högstadiet.

Förutom de ovan nämnda instansema föreslår Uppsala. Linkr'ipings. Vt'i.tjö, Ix'ristianstculs och Halmstads kommuner att betyg ges båda termi- nerna i årskurs 9.

Dessutom föreslär Uppsala kommun att betyg ges höstterminen i årskurs 6. vårterminen i årskurs 7 samt höst- och vårterminen i årskurs 8.

Ljungby kommun att betyg ges vårterminen i årskurs 6. 7, 8 och 9. Kristianstads kommun att betyg ges vårterminen i årskurs 6. 7 och & Halmstads kommun att betyg ges båda terminema i årskurs 8. Linköpings och Växjö kommuner att betyg ges vårterminen i årskurs 8. Skövde kommun förordar att betyg ges som nu men att betyget på vår- terminen i årskurs 6 ändras till höstterminen och att betyget på hösttermi- nen i årskurs 8 slopas.

Moderata ungdomsförbtmdt-tt föreslår att betyg ges vårterminen i år- skurs 3 och 6 samt hela högstadiet.

• Sida 275
•  Original

Prop. 1978/79:180 275

Husmoder.s'f('irbundet Hem och Samhälle önskar betyg varje årskurs på högstadiet.

SÖ redovisar länsskolm'imndernas förslag vad gäller betygstilllällen en- ligt följande:

åk () vt 7 ht 8 ht 8 vt 9 ht 9 vt

antal nämnder 3 — 10

b.) ll l3 l3

1.4 Om samtalen

Betygsutredningcn föreslår att skolan skall ansvara för att samtalen kom- mer till stånd. Karlskrona. Malnu'i. Trelleborgs. l't'itter.s*lmr'_es. Örebro. l-'ästerä.s'. Gävle och Vilhelmina kommmter. TCO. Centerns krinnofi'ir- bund samt .S'i'eriges sot'ialdemokratiska kvinno/inbrott] betraktar förslaget som positivt.

Följande synpunkter kan noteras dels av vissa härovan nämnda instan- ser. dels av vissa andra.

Centerns kvinnoförbund anser att till samtalet vid slutet av höstterminen i årskurs 6 skall kallas all personal som eleven haft kontakt med i skolan. t.ex. skolsköterska. kurator. yrkesvalslärare m.fl. Under höstterminen i årskurs 6 skall yrkesvalsläraren lämna information till elever och föräldrar om yrkesliv och ämnesval samt bereda enskild rådgivning till de föräldrar och elever som önskar detta för att kunna undvika att studietrötta elever väljer mer pressande tillvalsämnen än de orkar med.

Riksförbundet Hem oeh Skola anser att det är nödvändigt att i skolför- ordningen skriva inatt skolan är skyldig att varje termin kalla föräldrar och elever till samtal om elevens studiesituation. En sådan i förordning regle- rad skyldighet för skolan skulle också utgöra den bästa grunden för över— läggningar om vad förändringen kan komma att kosta samhället.

Karlskrona kommun framhåller att elevens deltagande i samtalen är vä- sentligt. Formalisering av samtalen bör undvikas. och kotnmunen finner beteckningen "kvartssamtal" otillfredsställande. Skolan måste noggrant uppmärksamma behovet av växlande samtalslängd och förläggning av samtalen till en tid som ej utestänger någon av föräldrarna från att deltaga. Kommunen förmodar att förslaget kommer att medföra en markerad fon— bildningsinsats. och det förutsätter uppföljning från skolledningens sida. så att lokal anpassning och utveckling kan ske.

SA ("O/SR påpekar att organisationen tidigare framhållit. att särskild vikt borde fästas vid muntlig information. Denna måste på ett naturligt sätt införas i skolans utvärderingsverksamhet och samtalen äga rum fortlöpan- de under hela skoltiden. Genom samtalen kan både föräldrar och lärare få större kunskap och förståelse för elevens totala situation. Detta kan bidra till elevens utveckling både emotionellt och socialt. Organisationen före-

• Sida 276
•  Original

Prop. 1978/79: 180 276

slar att skolans elevvardspersonal deltar i samtalen. när lärare. föräldrar eller elev så önskar.

Stockholms läns landstingskommun och Landstingsji'irhtmdet framhål- ler vikten av förbättrade kontakter mellan hem och skola och anser. att samtalen därvid kan komma att spela en viktig roll. De är vidare väsentliga för att eleven skall utveckla sina intressen och förutsättningar och få den utbildning som passar.

LO anser att det är viktigt att samtalen utformas så att alla parters syn- punkter verkligcn tas till vara. vilket är en förutsättning för att man skall få den allsidiga belysning av elevens utveckling som samtalen syftar till.

Gotlands kommun finner. att innehåll och former för skolans fortlöpan- de utvärdering och kontakt med elever och föräldrar ytterligare bearbetas och standardiseras i form av rekommendationer och anvisningar.

l-"äsjitii kommun anser att för högstadiets del klassföreståndaren inte säl- lan maste grunda väsentliga inslag i sin information på uppfattningar. som han inte själv kan stå för. Ett sadant informationssamtal kan kanske ibland bli både konstlat och missvisande. Risken finns att samtalet i varje fall un— der ett antal är kommer att få formen av muntlig betygsättning i mycket opreciserad terminologi.

Villie/mimi kommun betonar dc svårigheter som uppstår vid genomfö- randet av samtalen i en kommun. där avstånden mellan hem och skola är stora. Kommunen misstänker att besöksfrekvensen inte kommer att bli hög. Det är emellertid viktigt att de kommer till stånd och inte ersätts av skriftliga meddelanden eller telefonkontakt mellan lärare och föräldrar. Som kommunen ser det. är det väsentligt att eleven och i förekommande fall elevvardspersonal deltar. [ vissa fall kan det vara nödvändigt. att lära- ren reser till föräldrarna-r och för samtalen hos dem. Detta kommer att med- föra ökade kostnader och stor tidsätgäng. Den tidsåtgång som krävs för klassförestftndarna. maste leda till mindre tid för andra uppgifter. om för- slaget skallkunnagenomföras. Ytterligare anledning till att förlägga samta- len till annan plats än skolan är att skolmiljön verkar hämmande på mänga. vilket troligen är orsaken till att en del föräldrar i dag inte infinner sig i sko- lan. En fördel med bedömningen iform av samtal är att den blir ”ostruktu- rerad". Under samtalets gång kan man under denna förutsättning uppnå sadant som upplevs som väsentligt av alla parter. Kommunen vill i detta sammanhang päpeka faran för att man i effektivitctcns nanm sfr hart struk- turerar samtal och omdömen att man på sätt bakvägen inför ett nytt be- tygssystem. För att skolan skall få den bästa förståelsen för elevens situa- tion anser kommunen. att samtal bör äga rum redan i början av läsaret.

SAF föreslar att de nuvarande "'kvartssamtalen" utvecklas. sä att de blir ett för alla parter meningsfullt tillfälle att utbyta information om den enskilde elevens skolarbete och förutsättningar. Ett sätt att göra detta pä. anser föreningen. vore att t. ex. läraren. föräldrarna och eleven träffades t.ex. tva ganger per termin. Före mötet har alla parter gjort en skriftlig be-

• Sida 277
•  Original

Prop. l978/791180 ._- 277

uomning av elevens kunskaper. intresse. arbetsvillighet m.m. i vissa äm- nen. Dessa skriftliga bedömningar utgör diskussionsunderlag. En stor för— del med detta system är. att eleven kan öva sig i att själv bedöma sina egna prestationer. Denna grund för ökad självinsikt kan var mycket värdefull vid såväl kommande studie- och yrkesval som vid förvärvsarbetet.

Elen/Firbmulvi önskar att de föreslagna samtalen inte skall ses som en bedömning utan som en diskussion mellan lärare och elever. Denna dis- kussion skall gälla saväl den enskilde eleven som en kollektiv utvärdering. av den undervisning som bedrivits. Ständigt återkommande klassamtal. där elever och lärare planerar och utvärderar undervisningen bör därför 'ara den viktigaste formen av samtal. Förbundet tar avstand från utred- ningens förslag om "samlad information om elevens skolsituation". efter- som den lätt kan utformas till en standardiserad betygsättning.

1.5 Behov av utbildning och fortbildning för lärarna

Behovet av utbildning och fortbildning för att lärarna skall kunna göra den allsidiga bedöming som informationssamtalen är avsedda att ge och för att kunna förmedla denna bedömning på ett tillfredsställande sätt framhålls av .votltt/styrelsen. Halens ungdomsråd. Ix'urlxkronu. I-Iallsln'rgs. Vil/lel- mina och Luleå kommuner samt av Riks/örlnnnlt'l Hum ovh Sko/u.

Följande synpunkter mä här anföras: Hulls/wrp- konumm poängterar. att ett avskaffande av betygen kräver grundlig information om det nya systemet. Om föräldrama under terminen besöker skolan. där de får en bild av sina barns framsteg och eventuella svårigheter. bör systemet ge ett bra underlag för att samtalen per termin mellan föräldrar och lärare skall bli mer informativa än betygen.

Luleå kommun framhåller att samtliga lärare bör erhålla tillräcklig ut- bildning om den individrelaterade bedömningen och därvid ges tillfälle att samtala med varandra och med elever och målsmän om innebörden i och avsikten med den individrelatcrade bedömningen.

l-"il/u'lnn'nu kom/nun understryker att förslagets genomförande kräver utbildning av lärarna. lnte minst behövs träning i att använda ett språk som fungerar som kommunikation och inte som en spärr mellan olika grupper. Kommunen noterar att utredningen antyder denna svårighet och konstate- rar samtidigt. att insatser här måste göras framför allt inom lärarutbildning- en.

Enligt Rilt.r_/Firhmnlcl Hem och Sko/us mening beror den individrelatera- dc bedömningens utvecklingsmöjligheter främst på lärarnas inställning och förmåga. Föreningen förutsätter därför. att det i lärarnas utbildning och fortbildning tas hänsyn till de ökade krav som kommer att ställas på lärar- na i sammanhanget. Utredningen har. anser förbundet. underskattat de svårigheter som föreligger på högstadiet. när det gäller att vidareutveckla

• Sida 278
•  Original

Prop. 1978/79: 130 278

den individrelaterade bedömningen. Det är föreningens uppfattning. att denna vidareutveckling inte kan ske utan resurstillskott. Framför allt mäs- te klassföreståndama ges utökad tid för sina uppgifter.

1.6 Intyg om fullgjord skolplikt

Betygsutredningen föreslår att eleven vid avslutat skolgång erhåller intyg om fullgjord skolplikt. Förslaget tillstyrks av SÖ. AMS. Landstirrgtjärhrm- det. Stockholms läns landsringskoinmun. Finspångs. .lt'inköpings. Kul- mar. Karlskrona. Malmö. Trelleborgs. l-'('isleräs. Gävle och Umeå kom- muner samt Sveriges socialtlemokratiska ungdt)mslörbrmtl.

Följande synpunkter må därvid anföras: Stockholms läns Iairäslingskommnn föreslår att det utbildningsbevis ele- ven får efter anslutad grundskola skall innehålla en beskrivning av den ut- bildning som studeranden genomgått samt dess innehåll och omfattning.

Landslingsjärhunde! anser att för de elever sotn går direkt ut i arbetsli- vet bör det vara tillräckligt med ett intyg om genomgången grundskola. Förbundet framhåller att de krav som arbetslivet ställer i regel har ett svagt samband med studieinnhållct i grundskolan. Betyg blir då mindre intres- santa som underlag vid rekrytering. Förbundet påpekar vidare att många av de elever. som inte fortsätter på någon utbildning. är skoltrötta. Det är den kategorin som återfinns i den växande gruppen ungdomsarbetslösa. Samhället har ett ansvar för att dessa ungdomar kan få fotfäste pä arbets- marknaden. Även idet perspektivet är det mindre lämpligt att betygen från grundskolan vägs in i bedömningen. AMS framhåller också att ett intyg om fullgjord skolplikt är till fyllest som behörighetsvisande instrument. Det bör även — kompletterat med övrig information som normalt ingår i en för- medlings- eller anställningsprocedur — kunna användas för arbetssökande. Styrelsen noterar att erfarenheten visar att betygens roll är störst vid den första anställningen. medan arbetslivserfarenheten och därvid förvärvade yrkeskunskaper utgör en viktigare faktor vid senare tillfällen.

l ärendet avvikande uppfattning kan noteras av: Vänersborgs kommun samt SA (”()/SR och SA F som avstyrker förslaget. Vänersborgs kommun anser att avgångsbetyg skall ges efter avslutad skolgång.

SACO/SR föreslår att det betyg som ges på vårterminen i årskurs 9 skall vara slutbetyg.

SAF anser att alla elever vid utgången av årskurs 9 bör få ett avgångsbe- tyg från grundskolan. Av betyget bör framgå. i vilka ämnen eleven fått godkänt. I de ämnen som inte var godkända i årskurs 9 skall man i stället ange den närmast lägre årskurs ämnena var godkända. Av betyget skall också elevens närvaro framgå. Som komplement till betygen föreslar för- eningen en beskrivning av elevens "kunskapsprofil". Därigenom kan ele- vens intresseinriktning och förutsättningar för olika utbildningar ytterliga- re preciseras.

• Sida 279
•  Original

Prop. 1978/79: 180 279

1.7 Diagnostiska prov — Standardprov

Betygsutredningen konstaterar att diagnostiska prov. förhör etc. förut- sätts användas även i fortsättningen. Tonvikten kommer dock att läggas på prov av evaluerande och diagnostisk art i den fortlöpande bedömningen och inte som nu inriktade på jämförelser mellan elevernas prestationer och dokumentation av dessa. Utredningen anser vidare att även om standard- prov inte längre behövs för sin urspungliga betygsnormerande uppgift, bör sådana prov erbjudas lärarna. Dessa bör ha möjlighet att använda sådana prov som en hjälp för att t. ex. merai detalj tolka ämnenas mål Och utröna. hur klassens totala prestation förhåller sig till övriga klassers.

Följande synpunkter må därvid anföras: Linköpings kommun tillstyrker användandet av standardprov i grund- skolan.

SAF anser att genom återkommande diagnostiska prov. standardprov och bedömningar av muntlig framställning under hela högstadiet och främst i årskurserna 8 och 9 kan såväl elever. lärare som föräldrar få en uppfattning om elevens baskunskaper i resp. ämne. Proven tillsammans med intensifierad syo—verksamhet under hösten i årskurs 9 skall ge elever- na möjlighet att göra ett realistiskt val av linje till gymnasieskolan.

Ljungby kommun föreslår att betygsättningen samordnas med standard- prov som kompletteras och förnyas kontinuerligt.

SÖ anser'att prov och redovisningar behövs och även i fortsättningen kommer att vara återkommande inslag i arbetet. Det är då viktigt att fram- hålla att proven bara är ett inslag i den individrelaterade bedömningen. Den information dessa prov kan ge måste vägas mot den arbetsinsats de kräver och den styrning av undervisningen de ibland ger.

Enligt Vilhelmina kommuns uppfattning bör klarare sägas ifrån. att dessa (skriftliga) provtyper har ett ytterst begränsat värde i den bedömning som skolan skall utföra. Risken finns i annat fall att antalet provtillfällen — framför allt på grundskolans högstadium — ej minskar. Liksom man i dag anser det oundgängligen nödvändigt med många prov för att utröna ele- vens kunskapsstatus i årskursen, kan man i fortsättningen anse det nöd- vändigt med ofta återkommande provtillfällen för att fastslå elevens indi- vidrelaterade utveckling. Kommunen anser vidare att frivilligheten för lä- raren att delta i standardproven bör betonas. Denna senare uppfattning har också Umeå kommun. som även föreslår att läraren frivilligt i samråd med elever och föräldrar kan utnyttja standradprov utgivna av en central prov- bank.

Elevförbundet tar avstånd från utredningens uppfattning om standard- prov. Förbundet anser att dessa prov har en starkt centralstyrande effekt på undervisningen. De friare arbetsformer som en betygsfri grundskola skulle medföra får inte saboteras av den omständigheten att antalet stan- dardprov bibehålls eller ökas.

• Sida 280
•  Original

Prop. 1978/79:180 780

1.8 Elever med speciellt behov av stöd

SÖ påpekar att när det gäller invandrarelever bör särskild omsorg läggas på att skapa en förtroendefull kontakt för att minska risken för motsätt- ningar och anpassningssvårigheter. _Hemspråksläraren bör vid behov över- sätta inbjudan till samtal och själv delta i samtalen.

Botkyrka kommun konstaterar att för kommunens del skapar den nuva- rande betygsättningen problem speciellt för den stora andelen invandrar- elever i grundskolan. På grund av Språksvårigheter och ovana vid den svenska skolsituationen kan inte alla elever erhålla betyg. 1 andra fall. när betyg ges, är risken stor för att dessa blir för låga på grund av de språkliga hindren. Dessa förhållanden talar för att nuvarande betygssystem bör er- sättas med en annan form av utvärdering av skolarbetet.

Örebro kommun anför att arbetarklassens barn liksom invandrarbarn

och barn som har en intellektuell utrustning som inte passar den måttstock betygen utgör. kommer till korta i en skola präglad av krav på prestationer

utifrån medelklassens språk och värderingar. Det finns särskild anledning att påpeka det svåra underläge som invandrarbarn hamnar i när de skall få sina prestationer uppmätta i en poängskala. när de kanske inte förrän mot slutet av sin skolgång hjälpligt klarar det svenska språket.

Socialstyrelsen vill betona angelägenheten av att det studiestöd som ges i skolan för att kompensera funktionshinder och hjälpa handikappade ele- ver, utgår i erforderlig omfattning. Reducering av kursinnehåll och andra inskränkningar i undervisningen får inte bli en följd av att tillräckligt stöd till handikappade elever uteblivit eller att pedagogiska hjälpmedel saknas.

Vänersborgs kommun föreslår att betygen ej skalljusteras uppåt för ele- ver med exempelvis läs- och skrivsvårigheter.

lllalmöhus läns lunds/ingskommun betonar vikten av att samtal hålls i god tid före varje betygstillfälle för att stödåtgärder skall kunna sättas in och få effekt.

1.9 Lokala beslut

Umeå kommun föreslår att den lokala ämneskonferensen beslutar om kraven för mittbetyget 2 efter centrala riktlinjer och rekommendationer. Kommunen föreslår vidare att den lokala skolmyndigheten efter framstäl- lan från elcvcr. föräldrar och lärare ges rätt att besluta om fler eller färre betygstillfällen. dock ej om betygstillfället vid höstterminen i årskurs 9.

• Sida 281
•  Original

Prop. 1978/79:180 281 2 Övergången-från grundskola till gymnasieskola

2.1 Bestämmelser för behörighet

BU 73:s förslag att samma bestämmelser som för närvarande skall gälla för behörighet att tas in i gymnasieskolan tillstyrks nästan enhälligt av de instanser som vidrört frågan. Till dessa hör Finspångs. Jönköpings. Kur/.r- kronu. Malou)". Holms/ads. lf't'inursborgs och Gävle kommuner.

SAF föreslår en alternativ modell för behörighet: Allm än behöri g— het kräver godkänt i alla ämnen i grundskolan. Särskilda omständigheter att motverka utslagningen från grundskolan kan ge anledning till enstaka undantag från denna regel.

Som komplement till den allmänna behörigheten föreslår föreningen en s ä r s k i ] d b 0 h ö r i g h et enligt följande: varje gymnasiclinje eller special- kurs skall ha en kunskapsprofil över de minimikunskaper som krävs för att påbörja stttdier på den aktuella linjen. Profilen grundas på ett antal modu— ler i vart och ett av grundskolans ämnen. Innehållet i dessa moduler skall fastställas centralt. ] basen till varje kunskapsprofil ligger det allmänna be- hörighetskravet på godkänd nivå för samtliga ämnen. lx'unskapsmodulerna är i princip stapelbara. dvs. den som har alla moduler i ett ämne skall ha klarat hela kursen.

2.2 Urvalsgrunderna

2.2.1 Omdöme

Majoriteten av instanserna avvisar omdöme som urvalsgrund. Bland dessa återfinns stolens ungdomsråd. .llulnu'iltus läns lurulslingskommun. IIulls/n'rgx. Örebro, Gät'lc'. Unu'o och Luleå kommuner. SA ("()/SR. Riks- förbunde/ Hem och Sko/o, I:"letj/i'irlmndz'l. SECO. .S't'c'nsku kt'innors' vii/rs"- lerj/örbund. Folkpartiets kt'inno/iirbluul. Center/mrIic/s ungdomsji'irbund. Moderata ungdon-tsji'irlmndel. SSU och Sveriges_f'r'irenude .t'tmlwtlkårer.

Utredningsförslaget ställer enligt SA ("O/SR en rad frågor som inte kan sägas få ett tillfredsställande svar. Kommer t.es. omdömen från olika högstadier i en gymnasieregion att vara jämförbara? Vilka värderingar kommer att ligga till grund för omdömet i varje enskilt fall"? Hur påverkar lärarens subjektiva värderingar omdömet”? Hur vägs elevens kunskaper och personliga egenskaper samman? Osäkerheten i dessa avseenden gör att det finns risk för att elevens rättssäkerhet sätts ur spel. Denna senare farhåga delas även av Sverigesjörunodt' .t'tlulcnrkm'ur som befarar att re- sultatet blir ett mer eller mindre löst tyckande. där lärarnas antipatier kan spela en mycket större roll än vid traditionell betygsättning. Elin;/iirlmn- det menar att omdömet i de flesta fall måste bli mycket slumpartat. efter- som riktlinjerna för hur omdömet skall sättas är mycket lösa. En annan fa- ra med omdömet är enligt förbundet att de kan bli ett hot mot elevernas in-

• Sida 282
•  Original

Prop. 1978/79: 180 282

tegritet. eftersom man i praktiken kommer att betygsätta elevens hela per- sonlighet. Om lärarna tvingas till en ingående perstmgranskning och be- dömning för det framtida omdömet kan det antas att relationema mellan lä- rare och elever ytterligare försämras. Förbundet uppfattar det som en uppenbar risk att lärare kommer att göra ingående registrering av eleverna för att kunna sätta omdömet i sista årskursen.

Statens ungdomsråd betonar svårigheten i att ge ett heltäckande och rättvisande omdöme om en elev. SACO/SR menar att det inte är rimligt att kräva av grundskolans lärare att dessa skall ha den detaljerade kännedom om utbildningssystemet ovanför grundskolan som erfordras för att omdö- men skall kunna sättas på ett invändningsfritt sätt. Svenska kvinnors väns- ter/örhund pekar på det stora antal elever de flesta högstadielärarna har att bedöma. Dålig personkännedom kan komtna att medföra. att mänga kan tvingas att göra en bedömning av eleverna som innebär en betygsättning i traditionell mening.

Luleå kommun framhåller att skolans omdöme blir en ny form av betyg— sättning. Liknande synpunkter framförs av Örebro. Gävle och Luleå kom- muner. SEC'O. Sveriges _liirenade stmlentkårer m.fl. Riksförbund” Hem oeh Sko/u ser omdömet som ett totalbetyg för alla ämnen i grundskolan.

Att subjektiviteten i omdömet bäddar för orättvisor påtalas av Umeå kommun. .S'l—ÄC'C). Svenska kvinnors viinste/j/i'irhund m.fl. Risk finns. mc- narll-loderotu sonzlings/mrtiets ungdt»msji'irblmd. att det inte blir de faktis- ka kunskaperna och lärdigheterna som värdesätts. utan i stället uppgifter som att eleven är nervös. flitig. artig eller orolig.

AMS. .S'toek/tolms. Vår/('i och Ronneby kommuner. Sveriges soeiult/e— mokrulis/t'u kvinno/i'irhmul rn. ll. ställer sig tveksamma inför förslaget. LO betvivlar lärarnas förutsättningar att avge ett sadant omdöme. (').velt'isiozds kommun framhäller att omdömet kräver att lärarna får en större kännedom om kraven frän utbildningslinjer och arbete. Enligt TCO torde inte förut- sättningarna för rättvisa vara särskilt stora med ett sådant system.

Statistiska eemru/hyn'in konstaterar att en direktsökande med högsta studieomdöme (3) vid nästa ansökningstillfälle får en lägre meritpoäng att konkurrera med och aldrig kommer att få samma höga meritpoäng som di- rekt efter grundskolan. eftersom studieomdömet endast gäller för direktsö- kande och ersätts för icke direktsökande med grundpoängen 2.

Sot'iolslvrelsen, Botkyrka, Finspångs. .Iönkö/n'ngs. Gotlands. Karlskro- nu. illa/ino" och Torsby kommune/' m. fl. tillstyrker att skolans omdöme an- vänds som urvalsgrund vid intagning.

tl'lulmo kommun anser oron över omdömet vara obefogat. Kommunen pekar pa de positiva erfarenheter som intagningsnämnden i Malmö har av de omdömen som lämnas av folkhö :skolor för sökande till gymnasium.

Gotlands kommun förordar att poängsummorna för omdömet halveras och Botkyrka kommun föreslar poängfördelningen 2.0. 1.5. och 1.0. Detta för att öka betydelsen av de övriga urvalsgrunderna.

• Sida 283
•  Original

Prop. l978/79:180 283

L—"mmahotla kontmun accepterar omdömet under en övergångstid. Målet bör dock vara en helt intressestyrd skola.

Linköpings. lx'ristiansttuls. Halmstads. l-"änersborgs och Karlstads kommuner samt Moderata samlingspartiets kvinno/i'irlmnd tillstyrker om- dömet som ett komplement till betyget.

Moderata samlings/Jurtiets kvinno/örbund anser att betygen bör kom- pletteras med ett positivtomdöme. Allaelever kan inte vara lika duktiga på alla områden. men alla har områden som de är duktiga på. Eleverna kan förledas att tro att studieprestationer är det enda som är viktigt i vuxenlivet om bara dessa prestationer bedötns. Förbundet anser. att det bör åligga klasskonfermtsen att som komplement till betygen ange 3——5 positiva för- mågor eller egenskaper hos varje elev t.ex. samarbetsförmåga. förmåga till självständigt arbete etc.

Systemet har. menar Landstings/iirbundet. den fördelen att andra om- ständighetcr än tidigare skolprestationcr kan Vägas in i bedömningen. De yrken som gymnasieskolans vårdlinje leder till är i stort behov av att fånga upp sådana egenskaper som intresse för människor och fallenhet för om- vårdnt'tdsarbete. Med nuvarande urvalsgrupper får ungdomar med den läggningen aldrig någon reell chans. De stängs ute av höga betygskrav. Å andra sidan kan man inte bortse från de risker. som ligger i det system be- tänkandet förordar. (')m skolpersonalens arbete inte skall bli orimligt tung- rott. måste det normalt bli så att en eller ett par personer svarar för bedöm- ningen av den sökande. Uppgiften är lika svär som grannlaga. Modellen ger alltför stort utrymme för subjektivitet och godtycke.

SÖ:s sammanställning av liinsskttltu't'mndernas synpunkter visar att fyra nämnder är mer eller mindre positiva till omdömet som urvalskriterium. medan tjugu nämnder avvisar eller är starkt kritiska till förslaget. Bland skälen till avstyrkandet kan nämnas bedömningssvårigheter. eftersom per- sonalen saknar kunskap om utbildningsvägarna och det har ej angetts vad som skall bedömas. Vidare kan omdömet bli en subjektiv bedömning och det kommer ej att differentiera. Eleven vet ej heller vilka krav som gäller. Risk föreligger för bristande rättssäkerhet.

2.2.2 Vala/ternativ oeh atm'iklti/t_t:..t'_t:ting

Att intresset för den sökta utbildningen bör tillmätas betydelse vid intag- ningen förordas av så gott som samtliga instanser. bland andra SÖ. Statens "”.Ä'dU'HSl'tltf. Stoek/tolms la'ns landstingskt)mmun. Botkyrka. Stru'kltolms. (').velf'isunds. Viillel'sb:)l'__L'.t'. Örebro. Luleå m. fl. kommuner. LO. TCO. SE- CO. HUN/Ht)(]!"'x/i")"r/mnt/z'I Hem or'lt Samhälle. Svenska kvinnors vänster"- j'o'rbund. Centerns kl'lnIlQ/ijl'blllld. ll-Ioderata samlings/tartiets kvinnoför- btmd. Sveriges s:u'ialdemokratiska kvinno/iirbtmd. Centerns ungdoms/iir- bund och SSU.

Grundläggande för Luleå kommuns ställningstagande har varit att sko— lan måste möta ett uttalat intresse från elevens sida med att så långt som

• Sida 284
•  Original

Prop. l978/79:180 284

möjligt skapa förutsättningar för att varje individ får möjligheter att ut- veckla sin egen förmåga i skilda avseenden. Kommunen hyser den uppfatt- ningen att intressestyrkta ställningstaganden från elevens sida måste vara en i många avseenden god grund att bygga sin utbildning pä. Undersök- ningar har. framhäller Vilhelmina kommun. visat hur elevens besVikelse över att inte ha kommit in på sitt förstahandsval i manga fall kan orsaka hans misslyckande i gymnasieskolan. l många fall är inriktningen mot en bestämd linje hos de sökande så stor att de överhuvud inte kan tänka sig nagon annan utbildning. Detta pekar enligt kommunens mening pä att man bör ta hänsyn till och på något sätt poängmässigt tillgodose förstahandsva- len. SA(."O/SR anser att l'örstahandsvalet bör premieras högre än andra och tredjehandsvalet. Samma synpunkt framförs också av statens ungdomsråd. TCO. l-'iitn_>rsl)orgs kommun m.fl. SÖ framhåller att ett sadant system kräver att förstahandsvalen är väl grundade. Detta i sin tur kräver en intensitierad syo-verksamhet.

AMS påpekar att det för närvarande saknas praktiska erfarenheter av hur ett intagningssystem baserat på intresseval bör utformas föratt funge- ra väl även vid intagning till linjer med hög konkurrens. Det bör också be- aktas att stabiliteten i intresset hos ungdomar i den ålder det här är fråga om ofta är läg. lntresscintagning bör därför ha mer ingående prövats (ev. som fiktiv intagningt i nagOn eller nägra former innan slutlig ställning tas.

Den som söker en utbildning för andra gängen bör enligt SÖ gå före den som söker för första gången osv. Detta leder till en köordning. där tiden i kön avgör. Även Centerns ungdomsf't'irbtnul vill prioritera dem som sökt utbildningen tidigare. Eleven bör enligt ungdomsförbundet fä tillgodoräk- na sig högst tre förstahandsansökningar. vilka ej behöver vara i följd.

Socialstyrelsen och SACO/SR. vilka förordar poäng för valalternativ. ställer sig tveksamma till förslaget om ansökningsgäng. En sådan urvals- grund kan. framhäller SACO/SR. påverka eleven att hålla fast vid ett tidi- gare val — ett val som ban/hon kanske senare kommit underfund med är olämpligt. Moderata samlingspartiets ungdoms/iirbund jämställer försla- get med kösystem. Urvalet kommer inte att bygga på lämplighet och förut- sättningar. Köerna till eftersökta utbildningar kommer att öka. något som sannolikt kommer att avskräcka mänga sökande.

Sjutton av länsskolnämnderna tillstyrker enligt SÖ:s sammanställning intresse som urvalsgrund. tre nämnder avstyrker. Farhägor för spekula- tionsval har uttryckts av några nämnder.

2.2.3 Arbetslivserfarenbet

Att arbetslivserfarenhct bör meritvärderas anser en stor majoritet av in- stanserna. Till dessa hör socialstyre!sen. SÖ. statens ungdomsråd. Stock- holms liins landstingskummun, Botkyrka, Uppsala. Oxelösunds. Fitz- spångs, Linköpings. Norrköpings, Jönköpings. Växjö, Gotlands. Karls- krona, Halmstads, Vänersborgs, Torsby. Gävle, Vilhelmina, Umeå och

• Sida 285
•  Original

Prop. 1978/79: 180 285

Luleå kommuner. 1.0. TCO. SACO/SR. L'letili'irbundet. SECO. Husmo— dersfiirbundt't Hem och Samhälle. Svenska kvinnors viinstetj/ö'rbund. Cen- terns kvinno/i'irbund. Folkpartiets kvinno/l'irbund. Moderata samlings/mr- tiets kvin/m_lörbund. Sveriges soeialdenmkrutiska kvinno/i'irbund. ('en- terns llII.L'(lUIIIAZ/l'l'l'l)lllltl. Folkpartiets ungdotnsfiirbund och SSU.

LO anser det vara riktigt att arbetslivserfarenhet skall vara meriterande vid urval till gymnasielinje. Det är dock viktigt att atgärder planeras så att detta i sig inte bidrar till social snedrekrytering till gå'mnasieskt'tlan. (')m in- te speciella atgärder i form av uppsökande syo genomförs. kan det bli sä att vissa grupper blir mindre benägna att återvända till studier efter en tid på arbetsmarknaden. Liknande synpunkter framförs även av gwnnasieut- redningen. Stockholms läns landstings/.otnnnut förordar. att arbetslivser- farenhet införs sotn huvudsaklig urvalsgrund för intagning till antagnings— begränsade gymnasielinjer. Centerns ungdtmis/i'irlmnd föreslar att de som söker den aktuella utbildningen för första gängen men som har tidigare ar- betslivserfarenhet. skall antas till utbildningen före förstagt'mgssökande utan arbetslivsetfarenhet. För att få räkna arbetslivsetfarenhet anser ung- domsförbundet att denna bör omfatta minst 6 manader. Även värnplikts- tjänstgöring. föräldraledighet. hemarbete. beredskapsarbcte. registrerad arbetslöshet och liknande bör enligt ungdomsförbundet räknas sotn arbets- livserfarenhet. SÖ menar att arbetslöshet i undantagsfall kan meritvärde- ras som arbete.

Som en nackdel med förslaget serSACt')/SR det faktum att en direktsö- kande fran grundskolan kan få högre meritpoäng än en i övrigt likvärdig icke direktsökande. (.)m utredningsförslaget skulle följas. skulle skoltrötta elever som vill göra ett uppehall mellan grundskola och gymnasieskola. få alltför stora svårigheter att göra sig gällande. då de vid ett senare tillfälle söker till gymnasieskolan. Eler:tl'it'l>tu1det anser det orimligt att en elev som får omdömet 3 i urvalshänseende skulle förlora på att arbeta. innan han/hon söker vidare till gymnasiet. l"'iinersborgs kommun vill öka arbets- livserfarenhetens betydelse genom ett högre poängtal och även Centerns kvinno/iirbuml menar att arbetslivserfarenhet värderas för lågt. Kvinno- förbundet föreslår en annan poängberäkning. som ger 0.04 poäng/månad första året. 0.02 poäng/månad för andra och tredje året. På tva år i arbetsli- vet uppnäs härigenom 0.72 poäng och för tre är ges 0.96 poäng. Vilhelmina kommun förordar att även längre arbetsperioder än de BU 73 föreslår bör poängvärderas och tillgodoräknas vid intagning.

Statens ungdomsråd framhäller att speciell hänsyn skall tas till elever som på grund av fysiska eller psykiska handikapp har svårt att skaffa sig erforderlig arbetslivserfarenhet. 1 första hand skall samhället naturligtvis verka för att även dessa elever skall kunna få arbete. men även vid urval till vidareutbildning måste dessa elevers svårigheter speciellt beaktas.

Umeå kommun betonar att poängen bör avvägas så att den inte lockar ungdomar att i stället för att gå direkt in i gymnasieskolan söka sig till en

• Sida 286
•  Original

Prop. l978/79:180 286

trång arbetsmarknad. Moderata samlitres/)artiets ungt/tuns/Firlutnd fram- haller att arbets]ivserfarenhetsvärderingen inte får ges en sadan utform— ning att övergangen mellan grund- och gymnasieskola försvaras och att många elever som söker populära utbildningsalternativ tvingas ut pa en för ungdomar redan svar arbetsmarknad. Dessutom anser ungdomsförbundet att arbetslivserlarenheten bör vara relevant för den sökta utbildningen.

SÖ redovisar att nitton lc'insskoltn'itnnder anser att arbetslivscrft'trenhet bör ge poäng vid urval. de flesta enligt BU 73:s beräkningsprinciper. Övri- ga nämnder har ej svarat. De anser att utprövning bör göras eller att nuva- rande system behälls. Nagra nämnder päpekar att värderingen av arbets- livserfarenhet leder till att icke direktsökande inte har någon reell chans att konkurrera.

2.2.4 I-"t'irutbildning

Förslaget om meritpoäng för förutbildning mottas positivt av de allra flesta av de instanser som berört frågan. bland dem Stockholms läns [amis- tingskommun, Oxelösunds. Finspångs, Linkt'jpings. Växjö. Vit"nersborgs. Torsby m. fl. kommuner. TCO. SACO/SR. Eleiji'irbundet. SECO. ('en- tertts kvinnoförbund. Sveriges soeialdentokratiska kvinnoförbund, Cen- tertts ungdtuns/iirbund och SSU.

lf't't'nersborgs kommun finner att poäng för förutbildning är naturligt. sä att valet för en elev inte behöver ske mellan meritgivande arbete och icke- meritgivande utbildning. Ett skäl till poäng för förutbildning anser Luleå kommun det vara. att många ungdomar ej lyckats erhälla arbete utan mäste sysselsättas genom mer eller mindre yrkesinriktade studier. Centerns kvinnoförbund menar att utbildningen skall ha omfattat minst ] månad för att poängsättas.

(I'enterns ungt/trttts/i'irbuml ställer sig tveksamt till att göra förutbildning meriterande. De som redan fått en gymnasieutbildning bör avstä ytterliga- re studier till förmån för de ungdomar som inte fan sädan utbildning. En liknande synpunkt framförs även av SÖ.

SÖ:s sammanställning visar att nitton länsskoltu'imnder är positiva till poäng för förutbildning.

2.2.5 Köttstill/torig/tet

Till utredningens förslag om poäng för könstillhörighet vid ansökan till vissa linjer ansluter sig SÖ. gvmnasieutredningen. (').velt'jsuttds. Fitt- sptings. .lt't'nkt't'pings. lx'ristianstads. Torsbv. Örebro. Gävle och Luleå komtttuner. LO. lflevjörbttttdet. SECO, Fredrika Brenter_/i'irbundet. Folk- partiets kvinmy'lirbund. .S'veriges sot'ialdemokratiska kvinnoförbund oeh SSU.

"red:-ika Brentetj/i'irbumlet har redan tidigare förespråkat. att metoden med poäng för minoritetskönet skall användas. Det system BU 73 föreslär har. menar förbundet. flera fördelar. Det kan tillämpas vid alla utbildning-

• Sida 287
•  Original

Prop. 1978/791180 287

ar och i alla äldrar. Det upphör att verka när syftet — en viss balans mellan könen — har uppnatts. Enligt [folkpartiets kvinno/inbrott! bör förslaget bi- dra till att minska det könsbundna yrkesvalet.

G_VIHllllSli'llll'l'lllllll_i,'('ll betonar vikten av att inte bara studera fördelning- en mellan män och kvinnor i olika utbild ningar utan ocksa i gy mna- sieskola n som helhet. Vissa erfarenheter tyder pa att det är lättare att stimulera män att söka till utbildningar. som har manga kvinnliga sö- kanden än omvänt. Skulle detta bli fallet även i framtiden finns det risk för att andelen kvinnliga studerande i gymnasieskolan åter kan kotntna att sjunka. Detta skulle vara beklagligt med tanke på kvinnors svaga ställning på arbetsmarknaden. sotn snarare skulle motivera högre andel kvinnliga än manliga studerande i gymnasial utbildning. Man bör därför. anser utred- ningen. inte bara använda sig av poäng för okonventionellt studieval vid intagningen utan också vidta sadana atgärder att det totala antalet kvinnli- ga studerande i gymnasieskolan pft lokal nivå inte blir lägre än det totala antalet manliga. Även SSU framhäller vikten av att balans uppnås på alla linjer mellan manliga och kvinnliga sökanden. Ett sätt att lösa problemet är. enligt förbundet. att ge kvinnor sotn söker till typiskt manliga linjer högre könstillhörighetspoäng än män som söker till typiskt kvinnliga linjer. SÖ förordar att maximitalet för antagning bör sättas vid 50 (.fi. dåju minori- tetskönet nätt jämställdhet.

('cnturns kvinno/örlmml och Skövde kommun kan under en övergångs- tid tänka sig poäng för könstillhörighet. men på sikt är andra medel att nå jämställdhet att föredra.