1 §  Enligt föreskrifterna i denna förordning har kommuner rätt att få statsbidrag till sina kostnader för driften av grundskolor, viss praktisk lärarutbildning vid grundskolor och planeringsråd.

Föreskrifter om statsbidrag till lokal skolutveckling finns i förordningen (1982:608) i samma ämne. Förordning (1985:538).

2 §  Statsbidrag till kostnader för ändamål som avses i 1 § första stycket lämnas i form av

1. skolledningsresurser,
2. basresurser,
3. förstärkningsresurser,
4. tilläggsbidrag,
5. bidrag till kostnader för viss stödundervisning,
6. bidrag till kostnader för undervisning i hemspråk,
7. bidrag till kostnader för kallortstillägg och finskspråktillägg,
8. bidrag till kostnader för viss praktisk lärarutbildning,
9. bidrag till kostnader för vissa socialavgifter. */k/Förordning (1987:523).

3 §  I denna förordning avses med

kommun kommuner och kommunalförbund,

filialskola en mindre skolenhet med grundskolans högstadium i icke-glesbygd som är administrativt och pedagogiskt knuten till en annan skolenhet (huvudskola) och som inte räknas som en självständig skolenhet vid beräkning av fastställande av antalet basresurser,

skolenhet en med hänsyn till elever, som undervisas antingen i ett gemensamt eller i flera varandra näraliggande skolhus eller andra lokaler för undervisningen, bestämd organisatorisk enhet inom skolväsendet,

redovisningsår tiden den 1 juli--den 30 juni nästa kalenderår.

Föreskrifterna om filialskola kan också tillämpas på kommuner i glesbygd. Förordning (1983:74).

5 §  Till kostnader för följande skolledningsfunktioner lämnas bidrag i form av skolledningsresurser, nämligen

1. kostnader för löner åt rektorer och studierektorer, dock inte kostnader för undervisning som ingår i tjänsterna,
2. kostnader för uppdragstillägg till tillsynslärare,
3. kostnader för undervisning som har föranletts av att undervisningsskyldigheten har varit nedsatt för tillsynslärare,
4. kostnader för undervisning som har föranletts av att undervisningsskyldigheten har varit nedsatt för lärare som fullgjort specialfunktioner som avses i 14 kap. 13 a § skolförordningen (1971:235). Förordning (1985:763).

5 a §  För beräkning av omfattningen av en huvudmans grundskola under ett redovisningsår skall följande poängsystem tillämpas. Enligt detta beräknas

1. 1,5 poäng för varje basresurs enligt denna förordning,
2. 0,5 poäng för varje fullt 13-tal veckotimmar stödundervisning i svenska, studiehandledning på hemspråk samt hemspråksundervisning, allt enligt denna förordning,
3. 1 poäng för elevhem som är knutet till grundskolan och står under samma ledning som denna.

För sådan klass av specialskola för döva och hörselskadade elever eller klass av särskola som förlagts till lokaler vilka ingår i skolanläggning för grundskolan beräknas 1 poäng för varje redovisningsår. Förordning (1987:523).

6 §  Skolledningsresurserna utgörs dels av en bas, dels av tillskott till basen.

En kommun har rätt att få

1. en bas som består av 2,662 skolledningsresurser,
2. ett tillskott med 0,018 skolledningsresurser för varje poäng i grundskolan till och med 50 poäng enligt 5 a § för det närmast föregående redovisningsåret och med 0,054 skolledningsresurser för varje ytterligare poäng i grundskolan,
3. ett tillskott med 0,044 skolledningsresurser för varje skolenhet med grundskolans högstadium.

Regeringen bestämmer för varje redovisningsår med vilket belopp en skolledningsresurs skall lämnas. I bidraget ingår ersättning för kostnader för semesterlönetillägg. Förordning (1988:735).

6 a §  Skolledningsresurserna motsvarar tjänster som rektor och studierektor samt andra skolledningsfunktioner enligt följande sammanställning:

Skolledningsfunktioner Antal skollednings- resurser m. m. en tjänst som rektor, 0,8890 en tjänst som studierektor, 0,8230 nedsättning en veckotimme av undervisningsskyldigheten för tillsynslärare, 0,0266 nedsättning en veckotimme av undervisningsskyldigheten för specialfunktioner på låg- och mellanstadierna, 0,0239 nedsättning en veckotimme av 0undervisningsskyldigheten för specialfunktioner på högstadiet, 0,0293 uppdragstillägg till tillsynslärare det belopp inklusive semesterlönetillägg som har betalats ut under redovisningsåret Förordning (1985:763).

7 §  De skolledningsresurser som en kommun erhåller får kommunen använda för de skolledningsfunktioner som kommunen finner lämpliga.

Antalet tjänster som rektor och studierektor får inte understiga en viss nivå. Det lägsta antal tjänster som rektor och studierektor som skall finnas räknas fram på följande sätt. Ett tal som motsvarar 60 procent av kommunens skolledningsresurser enligt 6 § delas med talet 0,856. Det tal som därvid erhålls skall avrundas till närmaste hela tal.

Av de skolledningsresurser som kommunen erhåller enligt 6 § skall vidare minst 15 procent användas för specialfunktioner som avses i 14 kap. 13 a § skolförordningen (1971:235). */k/Förordning (1985:763 ).

7 a §  Om en kommuns skolväsende under skolstyrelsens förvaltning omfattar ett lägre poängtal än 130 och det inte finns en kommunalt reglerad heltidstjänst som skolchef i kommunen, får kommunen tillskjuta kommunala medel till kostnader för skolledningsfunktioner som avses i 5 § i en omfattning som motsvarar högst 0,445 skolledningsresurser. Förordning (1986:582).

8 §  Till kostnader för lärarlöner utgår bidrag i form av basresurser.

För varje skolenhet beräknas antalet basresurser med hänsyn till antalet elever i varje årskurs av grundskolan vid enheten, om inte något annat följer av 8 a §.

För varje basresurs utgår bidrag med det belopp som motsvarar produkten av ett bestämt antal veckotimmar och en beräknad kostnad för en sådan veckotimme. Förordning (1983:74).

8 a §  För en filialskola och dess huvudskola beräknas antalet basresurser gemensamt med hänsyn till antalet elever i varje årskurs på högstadiet. Förordning (1983:74).

9 §  En basresurs utgår för varje påbörjat

1. 25-tal elever i var och en av årskurserna 1--3,
2. 30-tal elever i var och en av årskurserna 4--9.

10 §  Om årskurserna 1 och 2 eller 3--6 omfattar sammanlagt högst 25 elever eller årskurserna 3 och 4 eller 5 och 6 omfattar sammanlagt högst 30 elever, utgår en basresurs för årskurserna gemensamt.

I syfte att begränsa antalet basresurser får länsskolnämnden med tillämpning av första stycket besluta att en för två eller flera årskurser gemensam basresurs skall utgå jämsides med basresurs eller basresurser, som utgår enligt 9 §.

11 §  Länsskolnämnden får besluta att en basresurs skall utgå för flera årskurser gemensamt på låg- och mellanstadierna i annat fall än som anges i 10 § första stycket.

Om särskilda skäl föreligger, får länsskolnämnden besluta att en basresurs skall utgå för två eller flera årskurser gemensamt på högstadiet.

12 §  Om särskilda skäl föreligger, får länsskolnämnden medge att flera basresurser utgår för en skolenhet än som följer av 9--11 §§.

13 §  Skolstyrelsen skall senast den 1 mars till länsskolnämnden sända en plan över det beräknade antalet grundskoleelever vid höstterminens början samma år. I planen skall anges hur skolstyrelsen avser att fördela eleverna på skolenheter och årskurser.

Länsskolnämnden skall senast den 1 april fastställa antalet basresurser för varje skolenhet i en kommun under det kommande redovisningsåret. I sådana fall som avses i 8 a § skall nämnden i stället fastställa det gemensamma antalet basresurser för filialskolan och dess huvudskola. Härvid skall nämnden följa de föreskrifter som regeringen eller, efter bemyndigande av regeringen, skolöverstyrelsen meddelar.

De i första och andra styckena angivna tidpunkterna får frångås, om länsskolnämnden och kommunen kommer överens härom. */k/Förordning (1983:74).

14 §  Om antalet elever vid höstterminens början har ökat i sådan omfattning, att ytterligare basresurser vid beräkning enligt 9--11 §§ kan utgå, skall skolstyrelsen senast en vecka efter terminens början underrätta länsskolnämnden därom.

Länsskolnämnden får i sådant fall medge att ytterligare basresurser utgår. Förordning (1979:325).

15 §  Om antalet elever vid skolenheten ökar under höstterminen, får länsskolnämnden besluta att ytterligare basresurser skall utgå för vårterminen, om villkoren härför är uppfyllda. I sådant fall utgår en halv basresurs för varje ytterligare basresurs enligt 9--11 §§.

16 §  Antalet veckotimmar för varje basresurs beräknas med stöd av vad som anges i bilagan till denna förordning, om ej annat följer av andra stycket.

Om en basresurs skall beräknas för två eller flera på varandra följande årskurser i andra fall än som direkt anges i bilagan, fastställer länsskolnämnden antalet veckotimmar. Förordning (1985:763).

17 §  Om samtliga basresurser för lågstadiet eller mellanstadiet vid en skolenhet utgår för två eller flera årskurser gemensamt, skall antalet veckotimmar som beräknas för basresurserna på stadiet ökas med åtta procent.

Om en basresurs utgår för två eller flera årskurser på lågstadiet och mellanstadiet gemensamt och om därvid villkoren enligt första stycket är uppfyllda endast beträffande det ena stadiet, räknas basresursen till det stadium som uppfyller nämnda villkor.

Om särskilda skäl föreligger, får länsskolnämnden besluta att antalet veckotimmar som beräknas för sådan basresurs som enligt 10 § andra stycket utgår för två eller flera årskurser gemensamt skall ökas med åtta procent. Förordning (1982:73).

18 §  I länsskolnämndens beslut om antal basresurser skall anges det sammanlagda antalet veckotimmar som beräknas för basresurserna på varje stadium.

Länsskolnämnden skall sända en kopia av beslut om basresurser till skolöverstyrelsen. Förordning (1987:523).

19 §  För beräkning av bidraget till veckotimmar som avses i 16--18 §§ delas kommunerna in i följande fem grupper med hänsyn till kommunernas kostnader för veckotimmar på varje stadium.

Grupp 1: Kommun, vars kostnader för veckotimmar understiger kommunernas genomsnittliga kostnad för veckotimmar med 3,1 procent eller mera.

Grupp 2: Kommun, vars kostnader för veckotimmar understiger kommunernas genomsnittliga kostnad för veckotimmar med 1,1--3,0 procent.

Grupp 3: Kommun, vars kostnader för veckotimmar understiger eller överstiger kommunernas genomsnittliga kostnad för veckotimmar med högst 1,0 procent.

Grupp 4: Kommun, vars kostnader för veckotimmar överstiger kommunernas genomsnittliga kostnad för veckotimmar med 1,1--3,0 procent.

Grupp 5: Kommun, vars kostnader för veckotimmar överstiger kommunernas genomsnittliga kostnad för veckotimmar med 3,1 procent eller mera.

Regeringen meddelar särskilda föreskrifter om kommunernas indelning i grupper.

Bidrag utgår med det belopp för veckotimme, stadium och helt läsår som regeringen föreskriver särskilt för varje grupp och redovisningsår. I bidraget ingår ersättning för kostnader för semesterlönetillägg. */k/Förordning (1979:325).

19 a §  Skolstyrelsen beslutar om fördelning av antalet veckotimmar för basresurserna mellan filialskola och huvudskola. Förordning (1983:74).

20 §  Bidrag i form av förstärkningsresurser lämnas dels till kostnader som avser olika insatser för undervisningen och andra särskilda insatser under skoldagen i grundskolan, dels till kostnader för planeringsråd eller motsvarande verksamhet i annan form för att stödja och utveckla kontakterna mellan skola och arbetsliv. Förordning (1986:582).

21 §  Förstärkningsresurs lämnas för varje elev i kommunens grundskola med

1. 0,5194 veckotimmar till kostnader för insatser för undervisning och
2. 0,1107 veckotimmar till kostnader för andra särskilda insatser under skoldagen i grundskolan och till kostnader för planeringsråd eller motsvarande verksamhet.

Bidrag motsvarande minst 0,0223 av veckotimmarna enligt första stycket 2 skall användas dels för studie- och yrkesorientering i grundskolan, dels för planeringsråd eller motsvarande verksamhet. Förordning (1987:523).

23 §  Förstärkningsresurs utgår med hänsyn till antalet elever den 15 september.

Om länsskolnämnden har medgivit att basresurs får utgå enligt 15 §, får nämnden besluta att förstärkningsresurs skall utgå även för elev som har tillkommit efter den 15 september. För sådan elev utgår därvid en halv förstärkningsresurs.

24 §  Bidrag till veckotimmar som avses i 21 § utgår med det belopp för veckotimme och helt läsår som regeringen föreskriver särskilt för varje redovisningsår. I bidraget ingår ersättning för kostnader för semesterlönetillägg. Förordning (1981:450).

24 a §  En kommun får bestämma att en del av det bidrag som lämnas till kostnader som avses i 21 § första stycket 2 i stället skall användas till kostnader för insatser för undervisning. Förordning (1986:582).

25 §  Bidrag i form av tilläggsbidrag utgår för följande kostnader, nämligen

1. kostnader för avlöning till lärarvikarier som avses i 15 kap. 8 § skolförordningen (1971:235),
2. kostnader för avlöning till andra vikarier än som avses i punkt 1,
   1. när rektor, studierektor eller lärare under läsåret har åtnjutit tjänstledighet med högst B-avdrag på lönen för sjukdom eller med tanledning av risk för överförande av smitta eller med anledning av barns födelse eller tillfällig vård av barn om barnet inte har fyllt tio år eller med anledning av vård av sådant adoptivbarn eller i adoptionssyfte mottaget fosterbarn som inte har fyllt tio år,
   2. när rektor, studierektor eller lärare har åtnjutit tjänstledighet för offentligt uppdrag med högst B-avdrag på lönen, om tjänstledigheten har omfattat minst 30 dagar i följd,
   3. när rektor, studierektor eller lärare har åtnjutit tjänstledighet för uppdrag som ledamot av riksdagen eller kyrkomötet eller som riksdagens revisor,
   4. när rektor, studierektor eller lärare har åtnjutit tjänstledighet som har bestämts enligt lagen (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen eller enligt kollektivavtal som har trätt i lagens ställe,
3. kostnader i andra fall än som avses i 5 §3 och 4 för undervisning som har föranletts av att lärares undervisningsskyldighet har varit nedsatt enligt särskilda föreskrifter eller av att lärare har medgivits rätt att tillgodoräkna veckotimmar enligt särskilda föreskrifter och som inte ersätts genom statsbidrag till lokal skolutveckling. Förordning (1985:763).

26 §  Tilläggsbidrag utgår med viss procentsats på bidrag enligt 19 och 24 §§.

Regeringen bestämmer för varje redovisningsår med vilken procentsats tilläggsbidraget skall utgå under redovisningsåret.

27 §  Tilläggsbidraget ökas med en viss procentenhet för en kommun, om

1. ett elevhem är knutet till grundskolan och
2. kommunen under redovisningsåret 1977/78 har fått bidrag enligt förordningen (1958:665) om statsbidrag till driftkostnader för det allmänna skolväsendet till kostnader för föreståndare och biträdande föreståndare vid elevhemmet.

Närmare föreskrifter om sådant tilläggsbidrag meddelas av regeringen. Förordning (1985:538).

30 §  Bidrag lämnas till kostnader för

1. stödundervisning i svenska som anordnas för elever som har ett annat språk än svenska som hemspråk,
2. stödundervisning i svenska som anordnas för elever som har svenska som hemspråk och som har tagits in från utländska skolor samt
3. stödundervisning i svenska som anordnas för invandrarelever som har svenska som huvudsakligt hemspråk och som har behov av sådan stödundervisning.

Bidrag lämnas för högst fyra veckotimmar för varje grupp av elever enligt föreskrifter som skolöverstyrelsen meddelar.

Bidrag lämnas för det antal veckotimmar som tas i anspråk för helt läsår. Om undervisning avser kortare tid än helt läsår, omräknas antalet fullgjorda lektioner till närmaste antal hela veckotimmar. Härvid skall 37 lektioner anses motsvara en veckotimme. Förordning (1987:523).

31 §  Bidrag som avses i 30 § lämnas med det belopp som regeringen föreskriver för veckotimmar enligt 19 §.

Om undervisning meddelas i grupp, lämnas bidrag för det stadium som flertalet elever tillhör eller, vid lika antal elever på olika stadier, för det högsta stadiet. Förordning (1987:523).

32 §  Bidrag lämnas till kostnader för undervisning i hemspråk och för studiehandledning på hemspråket.

Bidrag lämnas för 1,1 veckotimmar för varje elev som deltar i sådan verksamhet under läsåret.

Vid tillämpning av andra stycket beaktas elevantalet under de två hela kalenderveckor under redovisningsåret som omfattar den 15 september och den 15 januari, varvid medeltalet elever läggs till grund för beräkningen. Förordning (1987:523).

33 §  Om det finns särskilda skäl, får länsskolnämnden besluta att bidrag skall lämnas för ytterligare högst 0,3 veckotimmar för varje elev som under läsåret deltar i sådan verksamhet som avses i 32 §. Förordning (1987:523).

34 §  Bidrag som avses i 32 och 33 §§ lämnas med det belopp för veckotimme, stadium och helt läsår som regeringen föreskriver särskilt för varje redovisningsår.

Om undervisning meddelas i grupp, lämnas bidrag för det stadium som flertalet elever tillhör eller, vid lika antal elever på olika stadier, för det högsta stadiet. Förordning (1982:606).

35 §  Bidrag lämnas med det belopp som under redovisningsåret har betalats ut till rektor, studierektor och lärare i kallortstillägg och finskspråktillägg. Förordning (1982:606).

36 §  Bidrag lämnas till kostnader för personligt tillägg till rektor och studierektor som vid utgången av juni 1978 uppbar avlöningsförstärkning på grund av medverkan vid försöks- och demonstrationsverksamhet. Förordning (1982:606).

42 §  Bidrag lämnas till kostnader för sjukförsäkringsavgift och folkpensionsavgift enligt lagen (1981:691) om socialavgifter med ett belopp som motsvarar sammanlagt 9,6 procent av det bidrag som lämnas enligt 5--21, 23--27 och 30--36 §§.

Bidrag lämnas vidare till kostnader för tilläggspensionsavgift enligt samma lag med ett belopp som motsvarar följande procent av det bidrag som för varje redovisningsår lämnas enligt 5--21, 23--27 och 30--36 §§.

45 §  Statsbidrag rekvireras av skolstyrelsen, om inte något annat följer av 47 § andra stycket. Rekvisitionen skall ges in till länsskolnämnden senast den 31 juli närmast efter redovisningsårets utgång.

Om det finns särskilda skäl, får länsskolnämnden pröva en rekvisition som inte har kommit in inom föreskriven tid. Förordning (1986:582).

46 §  Länsskolnämnden skall senast den 15 september besluta om statsbidrag.

Länskolnämnden får förordna att från statsbidraget skall räknas av vad som enligt en slutligt fastställd anmärkning som gjorts av skolöverstyrelsen felaktigt har betalats ut till kommunen i sådant bidrag för tidigare redovisningsår.

Innebär länsskolnämndens beslut avvikelse från rekvisitionen, skall nämnden underrätta skolstyrelsen om anledningen till avvikelsen. Förordning (1987:523).

47 §  Skolöverstyrelsen skall betala ut statsbidrag till kommunen snarast möjligt.

Skolöverstyrelsen beslutar om och betalar ut bidrag enligt 42 § utan rekvisition. Förordning (1986:582).

48 §  Skolöverstyrelsen skall utan rekvisition till varje kommun betala ut förskott på statsbidraget.

Om inte annat följer av föreskrifter som regeringen meddelar särskilt, skall förskott betalas ut

1. i början av var och en av månaderna juli, augusti och september med tio procent av det belopp kommunen sammanlagt har uppburit i förskott på bidrag enligt 5--21, 23 och 25--27 §§ under närmast föregående redovisningsår,
2. i början av var och en av månaderna oktober, november och december med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan 15 procent av det beslutade bidraget enligt 5--21, 23 och 25--27 §§ för närmast föregående redovisningsår och förskottet enligt 1,
3. i början av var och en av månaderna januari, februari och mars med fem procent av det beslutade bidraget enligt 5--21, 23 och 25--27 §§ samt 15 procent av det beslutade bidraget enligt 30--36 §§, allt för närmast föregående redovisningsår och
4. i början av var och en av månaderna april, maj och juni med tio procent av det beslutade bidraget enligt 5--21, 23 och 25--27 §§ samt 15 procent av det beslutade bidraget enligt 30--36 §§, allt för närmast föregående redovisningsår. Förordning (1987:523).

49 §  Förskott avrundas till närmast lägre tusental kronor. Summan av förskotten skall dragas av när statsbidraget för redovisningsåret slutligt skall betalas ut.

50 §  Länsskolnämnden skall senast den 15 september tillställa skolöverstyrelsen kopior av nämndens beslut om statsbidrag och av underrättelser om avvikelse från skolstyrelsernas rekvisitioner.

Kommun är skyldig att på begäran av länsskolnämnden lämna de uppgifter och det verifikationsmaterial som behövs för nämndens granskning.

Länsskolnämnd och kommun är skyldiga att på begäran av skolöverstyrelsen eller riksrevisionsverket lämna de uppgifter och det verifikationsmaterial som behövs för myndighetens granskning. Förordning (1987: 523).

51 §  Om en kommun åsidosätter vad som enligt lag eller andra författningar åligger kommunen i fråga om grundskolan, får skolöverstyrelsen efter anmälan av länsskolnämnden besluta, att högst tio procent av statsbidrag som avses i denna förordning skall hållas inne i avvaktan på att rättelse sker. Om rättelse ändå inte sker, får skolöverstyrelsen förordna att det innehållna beloppet skall dras av från statsbidraget. Förordning (1987:523).

53 a §  Om minskning med två procent av statsbidrag enligt denna förordning finns bestämmelser i förordningen (1981:449) om minskning av vissa statsbidrag till kommunal utbildning. Förordning (1981:450).

54 §  Skolöverstyrelsen får meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning. Förordning (1987:523).

55 §  Länsskolnämndens beslut i fråga om statsbidrag enligt denna förordning får överklagas hos skolöverstyrelsen. Förordning (1987:523).

56 §  Skolöverstyrelsens beslut enligt denna förordning får överklagas hos regeringen, om inte annat föreskrivs i andra stycket.

Beslut som skolöverstyrelsen fattar som andra instans får inte överklagas i annat fall än då de gäller länsskolnämndens beslut om basresurser. Förordning (1987:523).