Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag till ändringar i reglerna för behörighet och urval för tillträde till högskoleutbildning. I syfte att underlätta över- gången från gymnasie- till högskolestudier föreslås att principiellt ca en tredjedel av det totala antalet nyhörjarplatscr vid en utbildningslinje garan- teras sökande med högst tre är gamla betyg över slutförd lärokurs i gymna— sieskolan. Övergångsvis föreslås 30 procent av resp. kvotgrupperna lzs och llzs platser tillsättas på enbart betygsmeriter. Det föreslås ocksä att högst tre års arbetslivsenarenhet fär tillgodoräknas. Den totala poängen för arbetslivserfarenhet föreslås bli sänkt till I.7 poäng varvid de första 15 månaderna skall ge 1.0 poäng och de resterande Zl månaderna ().7 poäng. Vidare föreslås att föreningsarbete inte längre skall ge poäng. Slutligen anmäler föredraganden att han avser att föreslå regeringen vissa ändringar i fråga om tillgodoräknande av ämnesbetyg.

[ Riksdagen [979/80. I sum/. Nr l58

• Sida 2
•  Original

Prop. 1979/80:158

IJ

Utdrag

U'l'B 1 LDN [ NGS DEPA R'1"1£M EN'I'ET PROTOKOLL vid regeringssammanträde 1980-03—27

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande. och statsräden Ullsten. Bohman. Mundcbo. Wikström. Friggebo. Mogärd. Dahlgren. Åsling. Sö- der. Krönmark. Burenstam Linder. Johansson. Wirtén. Holm. Andersson. Boo. Winberg. Adelsohn. Danell. Petri

Föredragande: statsrådet Wikström

Proposition om ändringar i reglerna för tillträde till högskoleuthildning

! Inledning

[ prop. 1979/80: 100 (bil. 12 s. 362) anmälde jag min avsikt att återkomma till regeringen med förslag i vissa frågor rörande tillträde till högskoleut- bildning att föreläggas riksdagen vid innevarande riksmöte. Jag tar nu upp dessa frågor.

Enligt riksdagens beslut är 1975 (prop. 1975: 9. UhU 1975: 17. rskr 1975: 179) om reformering av ht'igskoleutbildningen m.m. tillämpas fr.o.m. den 1 juli 1977 nya regler för tillträde till grundläggande högskole- utbildning.

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har i uppdrag att följa och utvärdera högskolereformen. UHÄ har i skrivelser den 25 februari och den 24 mars 1980 föreslagit vissa ändringar i nu gällande tillträdesregler. 1 förstnämnda skrivelse redovisar UHÄ också uppdrag rörande översyn av bestämmelserna för tillgodoräknandc av föreningsmeriter. Skrivelserna bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga I och bilaga 2.

2. Föredragandens överväganden

2.1. Gällande ordning

Nu gällande regler om behörighet och urval grundas på riksdagens beslut våren 1975 (prop. 1975: 9. UbU 1975: 17. rskr 1975: 179) om reformering av högskoleutbildningen m. m. och började tillämpas den 1 juli 1977. Till grund för regeringens förslag i propositionen låg ett omfattande utrednings-

• Sida 3
•  Original

Prop. 1979/80: 158 . 3 arbete. vad gäller här berörda frägor främst av kompetenskommittén (KK) i betänkandet (SOU 1974: 711 Om behörighet och antagning till högskolan.

Dåvarande chefen för utbildningsdepartementet angav i den nyss nämnda propositionen följande huvuduppgifter för reformarbetet i fråga om den högre utbildningen:

ut! ytterligare öka utbildningens tillgänglighet. särskilt för andra stude- randegrupper än de traditionella. och därmed främja den sociala utjäm- ningen.

ati bredda och differentiera det samlade utbildningsutbudct. särskilt med hänsyn till anknytningen till arbetsmarknaden och förnyelsen av arbetslivet.

(m demokratisera utbildningens organisation och anpassa dess verksam- hetsformer till en mer allsidig rekrytering av studerande.

Genom riksdagsbeslutet är 1975 fastställdes de allmänna riktlinjerna för tillämpningen av 1972 års principbeslut (prop. 1972: 84. UbU 197131. rskr 19721240) rörande allmän behörighet för tillträde till högskoleutbildning. Den som genomgått minst tväärig linje med fullständiga studiekurser i gymnasieskolan. vari ingått minst två årskurser av vardera svenska och engelska. eller har motsvarande utbildning har allmän behörighet för högre studier. Även den som uppnått 25 års ålder och varit verksam i arbetslivet i minst fyra år har allmän behörighet under förutsättning av kunskaper i engelska motsvarande tvä årskurser i gymnasieskolan.

De allmänna behörighetskraven och särskilda förkunskapskrav uppställ- da för viss utbildningslinje avses tillsammans uttrycka kraven för att stu- dierna på linjen skall kunna genomföras på ett fullt tillfredsställande sätt. De särskilda behörighetsvillkoren för en allmän utbildningslinje fastställs. om inte regeringen föreskriver annat. av universitets- och högskoleämbe- tet (UHÄ). skolöverstyrclsen (SÖ) eller styrelsen för Sveriges lantbruks- universitet. De krav som uppställs skall utformas som krav på sådana kunskaper i ämnet som motsvarar en eller llera årskurser på någon linje i gymnasieskolan. Vidare krävs för särskild behörighet betyget 3 i ämnet eller. om kravet avser två eller tre ämnen. ett betygsmedelvärde om 3.0 i dessa. Om för särskild behörighet kunskaper krävs i ller än tre ämnen. skall medelvärdet 3.0 uppfyllas antingen för samtliga ämnen eller i var och en av grupper om minst två av dessa ämnen.

Dä antalet behöriga sökande till en utbildning är större än antalet till— gängliga platser görs ett urval.

Det urvalssystem som — för flertalet allmänna utbildningslinjer — inför- des år 1977 grundas på en indelning av de sökande i fyra kvotgrupper. Till en grupp förs sökande med tre- eller fyraårig gymnasieskoleutbildning (kvotgrupp 1). till en grupp sökande med tväärig gymnasieskoleutbildning (kvotgrupp 11). till en grupp sökande med folkhögskoleutbildning (kvot- grupp 111) samt till en grupp sökande som uppnått 25 års ålder och varit verksamma i arbetslivet minst fyra är samt övriga sökande som ej förs till

• Sida 4
•  Original

Prop. 1979/80: 158 4

de tre första grupperna (kvotgrupp lV). Utanför kvotgrupperna avsätts viss andel av platserna för sökande med utländsk förutbildning.

1 urvalssystemet meritvärderas såväl betyg eller resultat av högskole— prov som arbetslivserfarenhet. Fördelning av studieplatserna mellan kvot- grupperna sker genom proportionell kvotering — dvs. varje kvotgrupp tilldelas utbildningsplatser i förhållande till det antal behöriga sökande som hänförs till kvotgruppen.

Betygspoäng beräknas såsom medelvärdet av de betyg som ingår i sökandens avgångsbetyg. Den maximala betygspoängen är fem. För en sökande som har fler än tio betyg som skall medräknas i betygsmedelvär- det bestämmes detta bl.a. utan att hänsyn tas till de två lägsta betygen. Arbetslivserfarenhet om fem år ger maximalt 2.0 poäng. Även arbetslivser- farenhet som har förvärvats i föreningslivet meritvärderas och ger maxi- malt 1.0 poäng för uppdrag om fyra år. Maximalt ger arbetslivserfarenhet och föreningsmeriter 2.5 poäng.

Till 20 procent av platserna inom kvotgrupperna [ och 11 görs urvalet på enbart betygsmeriter. "fill övriga platser i grupperna [ och 11 görs urvalet på den sammanlagda poängen för betyg och arbetslivserfarenhet. lnom kvotgrupp Ill görs urvalet på den sammanlagda poängen för studieom- döme från folkhögskola och arbetslivserfarenhet. Urvalet i kvotgrupp lV görs på den sammanlagda poängen för högskoleprov och arbetslivserfaren- het. Till 50 procent av Utbildningsplatserna i kvotgrupp lV har sökande som endast är behöriga i denna grupp företräde.

Vid urval till enstaka kurs fär antagningsmyndigheten med förtur anta behöriga sökande efter bedömning av varje sökandes behov av utbildning- en. tidigare utbildning och yrkesverksamhet. Myndigheten bestämmer hur många sökande som skall antas i denna ordning. Därefter fördelas de behöriga sökande i tre grupper. nämligen: behöriga sökande som har minst tvåårig högskoleutbildning. behöriga sökande som ej har minst tväärig högskoleutbildning men som har minst 15 månaders arbetslivserfarenhet samt övriga behöriga sökande. Utbildningsplatserna fördelas mellan grup- perna i förhållande till antalet behöriga sökande i varje grupp. Vid fördel- ning av Utbildningsplatserna inom en grupp bestäms företrädct mellan de sökande på sådant sätt att som studerande i första hand skall antas den sökande som antingen har ansökt om plats endast vid ifrågavarande kurs eller som i sin ansökan har angivit kursen som det första av två eller flera alternativ. Därefter antas den sökande som i sin ansökan har angivit kursen som ett tidigare alternativ än övriga sökande har gjort. Om sökande inte kan särskiljas enligt dessa föreskrifter antas sökande efter lottning.

2.2 Behov av översyn och ändringar

Ända sedan kompetensutredningen för tio år sedan lade fram sitt betän- kande (SOU 1970: 21) Vägar till högre utbildning. i vilket grunderna till de

• Sida 5
•  Original

Prop. 1979/80: 158 _ 5

nuvarande behörighetsreglerna presenterades. har debatten om behörighet för och urval till högskoleutbildning varit livlig. Särskilt intensiv har den varit sedan de nya behörighets- och urvalsreglerna trädde i kraft den ljuli 1977. Det ligger i sakens natur att ändringar av sådana regler vilka direkt påverkar olika gruppers möjligheter att välja mellan studier och annan verksamhet väcker uppmärksamhet. Ett syfte med de nya reglerna är att bidra till en mera allsidig rekrytering av studerande till högskolan. Efter— som mänga utbildningsvägar inom högskolan har en — delvis starkt — begränsad kapacitet i förhållande till efterfrågan. blir en konsekvens själv- fallet att grupper som tidigare har varit praktiskt taget ensamma om att konkurrera om Utbildningsplatserna nu fått minskade möjligheter i konkur- rensen. Det är just detta resultat av högskolereformen som livligast har diskuterats. Debatten har därvid fokuserats på begränsningen av möjlighe- terna att gå över direkt från gymnasieskoleutbildning till högskoleutbild- ning. betygsmeriternas vägning mot arbetslivsmeriter inklusive förenings- meriter. den förändrade åldersstrukturen bland nybörjarna på vissa utbild- ningslinjer samt nivån på och omfattningen av de särskilda förkunskaps- kraven.

Låt mig först konstatera att debatten om och erfarenheterna av behö- righets- och urvalsreglerna för högskolan inte ger anledning att ompröva de grundläggande principerna för dessa. För det första rör debatten och de redovisade erfarenheterna endast en del av högskolan. nämligen de utbild- ningslinjer till vilka antagning sker enligt de nya behörighets- och urvals- reglerna. För det andra. vilket UHÄ också betonar. har de nya bestämmel- serna varit i kraft så kort tid att något underlag som skulle ge anledning till djupgående ändringar av de principiella grunderna för behörighets— och urvalsreglerna ännu inte föreligger. UHÄ framhåller också att en mer genomgripande prövning av tillträdesreglerna bör aktualiseras först när gymnasieutredningen (U 1976: 10) har slutfört sitt arbete. Det blir då. enligt UHÄ, möjligt att grunda övervägandena på nya förutsättningar rörande betyg som urvalsgrund för tillträde till högskoleutbildning och. i vidare mening. kopplingen gymnasieskola — högskola. Till ett sådant mera lång- siktigt perspektiv hänför UHÄ också frågan om ökad differentiering av tillträdesbestämmelser mellan olika utbildningslinjer eller grupper av linjer till vilka antagning sker genom det centrala datorbaserade antagningssyste- met. Frågan om en annan rollfördelning än den nuvarande mellan central och lokal antagning bör också ingå i det långsiktiga perspektivet.

Jag delar UHÄ:S allmänna syn på de förutsättningar som måste gälla för en mera ingående prövning av behörighets- och urvalsreglerna.

Dessa regler som ju skall vara uttryck för hur principerna för antagning till högskolan bör omsättas i verkligheten har emellertid i några viktiga avseenden redan nu visat sig bristfälliga. Det är på sådana punkterjagi det följande förordar ändringar av behörighets- och urvalsreglerna. UHÄ har förordat vissa ändringar i fråga om möjligheterna att utan tidsutdräkt gå

• Sida 6
•  Original

Prop. 1979/80: 158 6

över från aVslutad gymnasieskoleutbildning till högskolan. borttagande av föreningsverksamhet som meritgrund för urval vid antagning till högskole- utbildning och lepande av kravet på en period om nio månader i samma anställning eller verksamhet för att arbetslivserfarenhet skall kunna tillgo- doräknas. Jag återkommer strax till dessa frågor.

Därutöver tar jag också upp arbetslivsmeriternas tyngd i förhållande till betygsmeriter samt vissa mindre frågor rörande särskilda förkunskaper och urval till enstaka kurs.

2.3. Direktövergång

När riksdagen år 1975 beslöt om reformering av högskoleutbildningen angav den bl.a. att det var angeläget att garantera ett visst utrymme för direktövergång från gymnasieskolan till utbildningslinjer i högskolan. Den väg som valdes för en sådan garanti var att 20 procent av antagningsplat- serna i var och en av kvotgrupperna 1 och 11. dvs. de kvotgrupper till vilka de studerande hänförs som har avgångsbetyg från tre- eller fyraårig resp. tvåårig gymnasieskoleutbildning. skulle avsättas för urval på enbart be- tygsmeriter. Någon begränsning i fråga om gymnasiebetygens ålder för att få delta i urvalet till dessa 20 procent av platserna angavs emellertid inte. De nu gällande föreskrifterna innebär därför att såväl sökande med färska gymnasiebetyg som sökande med äldre betyg konkurrerar med varandra om dessa platser. Den av UHÄ tillämpade urvalstekniken innebär dessut- om att urvalet först görs till dessa 20 procent av platserna på enbart betygsmeriter. där alla som hänförs till resp. kvotgrupp deltar. därefter till återstående platser inom kvotgruppen på grundval av såväl betygsmeriter som arbetslivsmeriter.

Den tillgängliga statistiken över åldersfördelningen bland samtliga an- tagna till spärrade utbildningslinjer med central antagning. för vilka de nya tillträdesreglerna gäller, fr.o.m. höstterminen 1977 t.o.m. höstterminen 1979 ger följande bild.

Åldersintervall Antagna ht 1977—ht 1979

antal procent —20 14 766 32 21—24 17 304 37 35,39 7219 16 30—34 4025 9 35—39 1463 3 40—44 913 2 45— (105 1 Summa 46 295 100

Medianålder 23 år

Tabellen visar att 32 procent av de antagna är 20 år eller yngre och 37 procent i åldern mellan 21 och 24 år. Sammanlagt är alltså 69 procent av de

• Sida 7
•  Original

Prop. 1979/80: 158 ' . 7

antagna ttnder 25 är. Totalbilden visar således en betydligt större direkt- övergång än den som riksdagen ansåg borde garanteras. Studerar man emellertid antagningsstatistiken för enskilda utbildningslinjer visar den en stor variation mellan linjerna. Sa [. ex. har läkarlinjen under samma tidspe- riod endast 11 procent av de antagna 20 är eller yngre och 23 procent av de antagna i åldersgruppen 21 till 24 är. litt annat mått på olikheten får man genom att jämföra medianäldern för samtliga antagna till högskolans ut— bildningslinjer. vilken är 23 år. och för de antagna till läkarlinjen. där medianäldern är 27 år. Den senare siffran kan ocksäjämft'äras med median— äldern för antagna till läkarlinjen läsåret 1975/76. dvs. innan högskolerefor- men trädde i kraft. vilken då var 22 är. Samtidigt bör emellertid nämnas att medianäldern för läkarlinjen alltsedan hösten 1977 har sjunkit — om än långsamt — och vårterminen 1980 var den 26 år. Även om läkarlinjen här kan sägas vara ett extremfall sä uppvisar också andra kraftigt efterfrågade utbildningar likartade avvikelser från den totala bilden.

Enligt min mening ger den tillgängliga statistiken anledning att konstate— ra dels att det av riksdagen uppsatta målet för direktt'ivergt'ing inte har uppnåtts på de mest efterfrågade utbildningslin_jerna. dels att ifrågasätta om 20 procent av kvotgrupperna 1 och 11 är en rimligt avvägd andel för garanterad direktövergång från gymnasieskolan till högskolan. Till detta kommer att gällande föreskrifter ger en osäkerhet om vilken antagningska- pacitet som faktiskt avsätts för direktövergång. eftersom kvotgruppernas storlek är proportionell mot det antal sökande som hänförs till de olika kvotgrupperna. Riksdagen uttalade i samband med beslutet att. när någon erfarenhet vunnits av antagningssystemets verkningar. en förnyad pröv- ning av utrymmet för direktövergång skulle kunna göras. Jag anser i likhet med UHÄ att en sådan prövning nu bör ske.

UHÄ har i sin skrivelse den 25 februari 1980 anvisat en metod att åstadkomma en förbättring av direktövergången. Den innebär att man vid urvalet i kvotgrupperna 1 och 11 först besätter huvuddelen av platserna på grundval av poäng för betyg och arbetslivserfarenhet och därefter besätter resterande platser på grundval av enbart betygspoäng. Genom ett sådant förfaringssätt uppnås att äldre studerande med höga poäng för betyg. vilka normalt också har arbetslivspoäng. kommer att tas in inom ramen för den "första” urvalsomgången. Vid det därpå följande urvalet på enbart betygs- poäng ökar då möjligheterna för unga studerande. som enbart har sådana poäng. att antas. Metoden kan kortfattat beskrivas som en spegelvändning av den teknik för urval som används idag. Den fordrar ingen särskild övergångstid för information till de studerande. eftersom den inte förutsät— ter någon förändrad metod för att tillgodoräkna de sökande poäng för betyg eller arbetslivserfarenhet. Tekniken kan därför. enligt UHÄ. börja tillämpas vid antagningen till utbildning som börjar vårterminen 1981.

Enligt min mening är det angeläget att antagningssystemet utformas på ett sådant sätt att de som under sin studietid i gymnasieskolan riktar in sig

• Sida 8
•  Original

Prop. 1979/80: 158 8

påen bestämd utbildning i högskolan samt gör en fullödig studieinsats för att nå detta mål också skall ha en rimlig möjlighet att direkt komma in på den efterfrågade utbildningen. Om man inte skapar tillräckliga förutsätt- ningar härför riskerar man det slags demoraliscring av gymnasiestudierna som leder till en utbredning av taktikval. Man skapar också en press på den snäva arbetsmarknaden för ungdomar. De som söker sig till denna i syfte att skaffa arbetslivspoäng för antagning till högskolan kan komma att ta i anspråk så många arbetstillfällen att det går ut över de ungdomar som söker ett mera stadigvarande arbete. Dessa förhållanden kan skada såväl gymnasieskolans verksamhet som också kvaliteten inom högskoleutbild- ningen. Som UHÄ framhållit bör frågan om direktrekrytering också ses i relation till den tillväxt av den yngre delen av högskolans rekryteringsun- derlag som väntas i början av 1980-talet. den s. k. tjugoårspuckeln. vilken förorsakas av en ökning av antalet födda i mitten av l96tl—talet.

Mot denna bakgrund förordar jag att garantin för direktövergång från gymnasieskolan till högskolan anges som en andel av det totala antalet platser för resp. utbildningslinje. eller sökalternativ inom linje. och inte som en andel av kvotgrupperna I och ll vilket. somjag nyss har nämnt. år ett mått för direktövergången som kan skifta över tiden. Jag förordar vidare att garantin sätts till ca en tredjedel av antalet platser för resp. linje. Inom denna andel av platserna görs urvalet på enbart betygsmeriter, För att direktt'ivergi'ingcn skall få en reell innebörd fordras dessutom enligt min mening att en sökande för att få delta i urvalet till den angivna tredjedelen av platserna inte har ett för gammalt avgångsbetyg. Vid val av en gräns för betygens ålder måste beaktas tid för vårnpliktstjänstgöring. behörighets- komplettering och möjlighet för de enskilda att göra någon tids uppehåll mellan gymnasieskole- och högskolestudier för t. ex. verksamhet i arbetsli- vet. Jag har funnit att tre år bör kunna ge tillräckliga möjligheter för de nämnda aktiviteterna. Jag utgår också från att dispens från krav på en högsta ålder om tre år på avgångsbetyget skall kunna ges när tungt vägande skäl talar härför. Jag förutsätter emellertid att sådana dispenser kommer att vara sparsamt förekotnmandc. vilket är nödvändigt om inte systemet efter en tid skall råka i uppluckring. Jag vill också stryka under att inom garantiandelen för direktövergång skall antas endast studerande som ge- nomgått gymnasieskolan och inte de som på andra sätt. t.ex. genom kommunal vuxenutbildning. skaffat sig motsvarande kunskaper.

Den utformning av garantin för direktövergång från gymnasieskola till högskola. somjag här har förordat. bör enligt min uppfattning säkerställa en rimlig möjlighet för studerande. som eftersträvar att antas till en kraftigt efterfrågad utbildningslinje inom högskolan. att titan onödig tidsutdräkt nå detta mål. För de studerande som söker till andra linier inom högskolan innebär mitt förslag endast en formell förändring. Som framgår av den nyss redovisade statistiken torde direktövergången för flertalet linjer redan nu vara större än det garantiutrymmejag har förordat. Förslaget kommer med

• Sida 9
•  Original

Prop. l979/80: 158 9

andra ord. om det genomförs. att medföra en mellan de olika linjerna i högskolan mera jämbördig direktrekrytering av studerande från gymnasie- skolan. Den föreslagna ordningen innebär emellertid en förhållandevis långtgående förändring av tekniken för antagning till högskoleutbildning. Det krävs därför en viss förberedelsetid innan den kan börja förverkligas. Den kan också komma att medföra vissa ingrepp i kvotgruppsindelningen. framför allt såvitt aVser kvotgrupperna [ och Il. beroende på vilken teknik som bedöms som mest lämplig för att nå det uppställda målet för direkt— övergång. Jag avser att senare återkomma till regeringen med förslag att uppdra åt UHÄ att utreda och föreslå de förändringar av antagningssyste- met som den föreslagna ordningen kan kräva. Förändringar av kvotgrupps- indelningen fordrar enligt min mening riksdagens medverkan. l uppdraget till UHÄ bör därför också ingå att i det fall det bedöms som nödvändigt att vidta förändringar beträffande kvotgrupperna behandla denna fråga med förtur så att riksdagens medgivande härtill kan inhämtas i ett tidigt skede av ft'irberedelsearbetet.

Jag anser samtidigt titt det är angeläget att i avvaktan på genomförande av mitt förslag vidta de åtgärder som är möjliga inom nuvarande system för att förbättra direktövergången till de mest efterfrågade utbildningslinjerna inom högskolan. UHÄ har. som jag förut har nämnt. i sin skrivelse den 25 februari |98t) förordat en omvänd antagningsordning inom kvotgrupperna ] och ll. Jag utgår från att UHA. i enlighet med vad som anmälts i nyss— nämnda skrivelse. kommer att tillämpa den nya ordningen så snart som möjligt dock senast fr.o.m. antagningen till utbildning som börjar vårter- minen I98l. l skrivelse den 24 mars l980 har UHÄ - på grundval av simulerade antagningar — förordat också en höjning av den andel av kvotgrupperna [ och ll. inom vilken urval sker på enbart betygsmeriter. från 20 till 30 procent. De av UHÄ förordade förändringarna innebär sammantaget förbättrande möjligheter till direktövergång inom nuvarande system också i fråga om utbildningslinjer som är kraftigt efterfrågade. Jag biträder UHÄ: s förslag och avser att i annat sammanhang föreslå regering- en att ändra föreskrifterna om procentandel för urval på enbart betygsme- riter i enlighet härmed. Denna ändring bör träda i kraft samtidigt som UHÄ börjar tillämpa den nyssnämnda ordningen för urval dvs. senast vid antag- ningen till utbildning som börjar vårterminen l981

UHÄzs överväganden och förslag är baserade på simuleringar avseende antagning till utbildning som började innevarande termin. Med hänsyn till skillnaderna i fråga om sökandestruktur m.m. mellan höst- och vårterminsantagningarna avser UHÄ att göra motsvarande undersökning- ar också på material från antagningen till utbildning som börjar höstter- minen l980. ] den mån detta leder till nya överväganden och förslag från UHÄ kan jag få anledning att återkomma till regeringen i frågan under hösten.

[ anslutning till frågan om direktövergången villjag beröra vissa aspekter

• Sida 10
•  Original

Prop. 1979/80: ISS Itt

på l'örhi'illandct mellan högskolestudier och värnpliktstjänstgöring. För att främja möjligheterna till direktövergång harjag i det föregående förordat att sökande med gy mnasiebetyg som är högst tre år gamla skall garanteras en tredjedel av platserna på varje linje (motsv.). Den stora grupp som fullgör sin grundläggande vårnpliktstjånstgöring inom tre år efter avslutade gymnasiestudier kan genom denna få sina möjligheter till direktövergång begränsade på ett sätt som framstår som orättvist. Det finns därför anled- ning att överväga ett system som innebär att den. som antagits till utbild- ningslinje men på grttnd av värnpliktstjänstgöring inte kan ta sitt plats i anspråk. får behålla platsen intill den studiestart som inträffar närmast efter värnpliktstjänstgöringens slut. Denna fråga innehåller emellertid flera problem både av teknisk natur och i fråga om information till de sökande. Jag är därför inte beredd att ta slutlig ställning innan det hela har utretts närmare. Jag avser att senare föreslå regeringen att uppdra åt UHÄ att utreda och komma in med förslag i denna fråga.

2.4 lN-leritvärdering av arbetslivserfarenhet

Vid urval till de linjer som omfattas av de nya tillträdesreglerna ges de sökande poäng för sådan arbetslivserfarenhet som har förvärvats genom bl.a. arbete i anställning. motsvarande verksamhet. t.ex. vård av eget barn eller nära anhörig och erfarenhet från viss föreningsverksamhet. Sammanlagt får sökande tillgodoräkna sig högst 2.5 poäng för sådana erfarenheter vari kan ingå högst 2.0 poäng för anställning eller motsvaran- de verksamhet och högst l.0 poäng för etfarenhet från föreningsverksam- het. Jag tar först tipp frågan om tillgodoräknande av föreningsverksamhet.

Frågan om föreningsmeriter som grund för ttrval till högskolettthildning har uppmärksammats i den allmänna debatten och i riksdagen. Debatten har främst gällt huruvida sådana meriter bör utgöra en urvalsgrund eller inte.

] prop. I978f'79: 100 bil. 12 förordade jag att verksamhet i förening inte längre skulle vara poänggrundande vid ttrval till högskoleutbildning. Jag anförde därvid att den tendens som hade visat sig. nämligen att tillgodoräk- nande av föreningsmeriter missgynnar kvinnor. föreföll att bli bestående. Jag pekade också på att det har visat sig svårt att rättvist bedöma vilken typ av föreningsverksamhet och omfattning av denna som skall berättiga till poäng. Riksdagen avslog förslaget (UbU |978/79: 38. rskr I978/79: 353). Enligt utbildningsutskottet borde dock prövas om inte problemen i det nuvarande systemet kunde. helt eller delvis. undanröjas genom en översyn av bedömningsgrunderna.

Regeringen fäste UHÅzs uppmärksamhet på vad utskottet hade anfört i betänkandet.

UHÄ har genomfört en översyn av bestämmelserna om tillgodoräk- nande av föreningsverksamhet och redovisar i den förut nämnda skrivel-

• Sida 11
•  Original

Prop. l979/80:158 . ll

sen den 25 februari resultatet härav. Enligt LJHÄzs bedömning är det uteslutet att genom ändrade kriterier och riktlinjer inom ramen för gällande bestämmelser i ht'igskoleförordningen komma till rätta med problemen kring föreningsmeritcrna. Av de instanser som har yttrat sig till UHÄ över UHÄ-rapporten I979: l3. Två års erfarenheter av de nya tilltiadesi'eglerna till högskoleutbildning är endast ett tiotal för att poängen för föreningsme- riter skall bibehållas i sin nuvarande form. Det övervägande antalet remiss- instanser anser att de negativa konsekvenserna av föreningsincritcrna är påtagliga. ] måitga yttranden förekommer. som alternativ till ett första— handsförslag om fullständigt avskaffande av poängen för dessa meriter. ett andrahandsförslag. nämligen att föreningsmeriternas poänginässiga vikt skall minskas.

UHÄ anser att kvalificerade erfarenheter av föreningsliv på samma sätt som arbetslivserfarenhet kan ha ett betydande värde för högskolestuderan— de. även om det av nattirliga skäl är svårt att precisera och mäta detta värde. Dessa fördelar kan emellertid enligt ämbetets mening knappast väga upp de nackdelar som ligger i att föreningsmeriterna titgör ett så svårbe- handlat inslag i tillträdessystemet. helt beroende av ofta skönsmässiga bedömningar. UHÄ anser att de skäl för ett avskaffande av föreningsmeri- ternas poängvärde som anfördes av UHÄ hösten l978 alltjämt är giltiga och föreslår att reglerna skall ändras så att sökande inte längre skall kunna erhålla poäng för föreningsverksamhet.

Även jag anser att de problem i samband med tillgodoräknande av föreningsverksamhet som angavs i prop. I978/79: I00 kvarstår och föror- dar därför att verksamhet i förening inte skall vara poänggrundande vid urval till högskoleutbildning fr.o.m. antagningen till utbildning sotn börjar vårterminen l982.

Enligt nuvarande ordning får sammanlagt högst 2.5 poäng tillgodoräknas för arbetslivserfarenhet och föreningsverksamhet. Vid bifall till mitt för- slag om att föreningsverksamhct inte skall tillgodoräknas vid urval begrän- sas tillgodoräknandet av arbetslivserfarenhet till högst 2.0 poäng. För betygsmeriter får tillgodoräknas högst 5.0 poäng. UHÄ redovisar i sin skrivelse att förhållandevis många av de instanser som har yttrat sig över nyssnämnda rapport. har framhållit att de anser att arbetslivserfarenheten har getts en för stor tyngd i förhållande till betygsmeriter. UHÄ anför för sin del att en förbättring av möjligheterna för direktövergång från gymna- sieskola till högskola bör kunna gynna yngre sökande titan arbetslivseifa- renhet. Genom borttagandet av meritering genom föreningsverksamhet ökar betygens poängmässiga tyngd vilket också bör gynna yngre sökande. UHÄ förordar mot denna bakgrund att den maximala poängen för arbets- livserfarenhct tills vidare behålls oförändrad vid 2.0.

Enligt min mening kan ifrågasättas om arbetslivserfarenheten bör ha den tyngd i förhållande till betygen som den högsta poängsumman — 2.0 — ger. Arbetslivserfarenhetens vikt vid urval kan belysas med följande exempel.

• Sida 12
•  Original

Prop. 1979/80: 158 L? En sökande med 3.l poäng för betygsmeriter och full poäng för arbetslivs- meriter kan nu slå ut en sökande som har 5.0 betygspoäng men saknar arbetslivspoäng. Även om arbetslivet. som jag mänga gånger tidigare har framhållit. ger erfarenheter som är värdefulla för högskolestudier är det enligt min mening tveksamt om vikten av sådan erfarenhet kan tillätas vara så stor att den väger upp två hela betygspoäng. särskilt med hänsyn till att de sökandes betyg i praktiken uppvisar en relativt begränsad variation. Det är främst två förhållanden som gör mig tveksam i detta avseende. Det ena är att arbetslivserfarenhet nu tillgodoräknas enligt en mycket vid och generös definition.

UHÄ har till följd av riksdagens beslut med anledning av prop. [978/ 79: l97 om vårdutbildning inom högskolan fätt regeringens uppdrag att undersöka förutsättningarna för att ge särskilt värdefull arbetslivserfaren- het meritvärde vid urval till värdutbildningar. Om det för dessa utbildning- ar visar sig möjligt att avgränsa sädan arbetslivserfarenhet som är av särskild betydelse för dem blir det naturligt att också undersöka dessa möjligheter för övriga delar av högskolan. Därvid kommer givetvis förhål- landet mellan arbetslivspoäng och betygspoäng i ett annat läge. Enligt min mening blir det då mera motiverat att låta arbetslivserfarenheten väga förhållandevis tungt vid urval till högskoleutbildning. Så länge detta inte är fallet anserjag det svårt att motivera att skillnaden mellan ett medelbetyg i gymnasieskolan och ett toppbetyg skall kunna uppvägas av fem års arbets- livserfarenhet inom vilket område som helst. Det kan ifrågasättas om en sådan ordning inte har negativa följder för viljan att göra en fullödig arbetsinsats under gymnasiestudierna och om den därmed inte kan ge negativa effekter för högskoleutbildningens kvalitet. Det är enligt min mening möjligt att ta tillvara det allmänna värde som en viss tids arbetslivs- erfarenhet ger och att stimulera de studerande att skaffa sig sådan erfaren- het även om den ges en lägre högsta poäng vid urval än 2.0.

Det andra förhållandet somjag vill peka på är följande. Ett av huvudskä- lcn för att tillgodoräkna arbetslivserfarenhet vid urval till högskoleutbild- ning var att man därmed skulle ge äldre studiesökande vidgade möjligheter att få tillträde till högskolan. Man förutsatte då att det i huvudsak skulle röra sig om personer med en förhållandevis längvarig erfarenhet av arbets- livet. vilka under sina yngre år av olika skäl inte haft möjlighet att gä vidare till högskoleutbildning. Ett annat starkt skäl för att tillgodoräkna arbets- Jivserfarenhet var att denna. vilket jag nyss har framhållit. ger för högsko- ' Iestudier värdefull erfarenhet och dessutom i övrigt berikar högskolans verksamhet. Den statistik som jag i det föregående har redovisat-Igor emellertid vid handen att närmare 70 procent av dem som antas till här berörda utbildningslinjer inom högskolan inte är äldre än 24 är. Om man räknar bort dem som till följd av mitt förslag i det föregående kommer att antas inom utrymmet för direktövergång. skulle alltså ytterligare 40 pro- cent av dem som antas till högskoleutbildning vara under 25 år. Urvalet

• Sida 13
•  Original

Prop. 1979/80: 158 l3

bland dessa grundas på den sammanlagda poängsumman av betygs- och arbetslivsmeriter. Storleken av det tal med vilket arbetslivserfarenhet till— godoräknas blir inte någon avgörande fråga för att rekrytera något äldre studerande till högskoleutbildning. Däremot spelar storleken pä talet en betydande roll i konkurrensen mellan sökande under 25 är. eftersom ar- betslivspoängen för dem sä påtagligt är ett komplement till betygspoäng. Dessa är ju behöriga endast i resp. gymnasiekvotgrupp. l eller ll. medan äldre sökande normalt är behöriga i såväl någon av nämnda kvotgrupper som kvotgrupp lV. Även detta förhållande talar enligt min mening mot att arbetslivserfarenhet med så allmän karaktär behålls med nuvarande vikt gentemot betygsmeriter.

Vid mina överväganden i denna fråga har jag kommit till slutsatsen att allmän arbetslivserfarenhet ger de studerande en breddad referensram av värde för deras högskolestudier. Den bör därför alltjämt tillgodoräknas som merit vid urval till högskoleutbildning. Med hänsyn till att hittillsva- rande erfarenheter visar att arbetslivspoängen framförallt påverkar urvalet bland förhållandevis unga studiesökandc. för vilka kunskaper inhämtade i gymnasieskolan alltjämt måste vara grundläggande för framgångsrika stu— dier i högskolan. anserjag emellertid att arbetslivscrfarenhetcns tyngd bör minskas. Jag förordar därför att arbetslivserfarenhet tillgodoräknas med högst 1.7 poäng enligt de grunder jag anger i det följande.

För att enligt nuvarande ordning nå den högsta poängen för arbetslivser- farenhet fordras fem år av förvärvsarbete eller motsvarande aktivitet. Det innebär att för varje år kan uppnås 0.4 poäng. Vid en sänkning av arbetslivspoängen från 2.0 till I.7 skulle. utan ändring av den tid som fordras för att uppnå den högsta poängen. varje är endast ge 0.34 poäng. Syftet med mitt förslag i det föregående är att minska arbetslivserfarenhe- tens vikt i förhållande till betygen och inte att skärpa kraven för att få tillgodoräkna sig arbetslivserfarenhet. Därav följer att tiden för att uppnå den högsta arbetslivspoängen måste ändras. Den bör fastställas så att de sökande i huvudsak bör kunna tillgodoräkna sig arbetslivspoäng på det sätt som sker idag.

För närvarande tillgodoräknas varje tremånadersperiod av arbetslivser- farenhet O.l poäng. För att uppnå 1.7 poäng skulle således fordras fyra är och tre månaders arbetslivserfarenhet. Jag vill i detta sammanhang erinra om att jag nyss har förordat en högsta ålder av tre är på avgångsbetyg från gymnasieskolan för sökande som skall antas inom det föreslagna garantiut- rymmet för direktövergång. Ur informationssynvinkel är det angeläget att antagningssystemet innebär så få och så enkla tidsbegränsningar i skilda avseenden som möjligt. Därtill kommer en viss risk. framförallt vid de kraftigt efterfrågade utbildningslinjerna. för att skillnaden mellan tiden för att få tillgodoräkna avgångsbetyg från gymnasieskolan och tiden för att kunna uppnå högsta möjliga arbetslivspoäng kan leda till att vissa berörda under en period inte har någon möjlighet att komma ifråga för antagning.

• Sida 14
•  Original

Prop. 1979/80:158 H

Jag förordar däiför att den högsta arbetslivspoängen. l.7. skall uppnås genom tre års arbetslivsei'farenhet. Det innebär att det kommer att bli något lättare än nu för de sttidiesökande att uppnå I.7 poäng för arbetslivs- erfarenhet.

Jag har nyss nämnt att tre månaders arbetslivscrfarenhet tillgodoräknas med 0,1 poäng. Tre ärs arbetslivserfarenhet skulle därmed ge högst I.2 poäng. Används tremånadersperioden som bas för poängberäkningen över hela treårsperioden och med maximipoängen I.7. ger varje modul (LH! poäng. En påtaglig nackdel med en sådan lösning är att arbetslivserfaren- heten skullc komma att tillgodoräknas med tiisendels poäng och betygs- meriter med tiondels poäng. En sådan lösning ter sig knappast rimlig. Enligt min mening är det emellertid inte nödvändigt att tillgodoräkna arbetslivserfarenheten exakt lika över hela treårsperioden. För närvarande gäller att arbetslivserfarenhet inte får tillgodoräknas om den inte uppgår till minst I5. månader. Det finns enligt min mening skäl för att äsätta de första l5 månaderna av arbetslivserfarenhet en något högre poängsumma än de resterande Zl månaderna. vilka bör tillgodoräknas på samma sätt som nu sker. Med en högsta poäng för arbetslivseifarenhetcn om I.7 skulle en sådan lösning innebära att de första l5 månaderna tillgodoräknas med I.0 poäng och de resterande Zl månaderna med sammanlagt 0.7 poäng. dvs. (),l poäng per tremånadersperiod. Reglerna innebär med andra ord att den först förvärvade arbetslivserfarenhetcn värderas något högre än senare förvärvad sådan erfarenhet. Detta kan också vara rimligt med hänsyn till att de sökandes kunskaps- och erfarenhetsutbyte från arbetslivet torde vara störst under den första tiden i sådant arbete. Reglerna innebär också att sökande med arbetslivserfarenhet gynnas i någon månjämfört med vad som gäller idag. Detta kan medföra en viss stimulans att skaffa sig arbets— livserfarenhet. Med hänsyn till att arbetslivserfarenhetens totala vikt mins- kas och mot bakgrund av vad jag har anfört ovan anser jag dock att en sådan förändring bör komma till stånd. Jag förordar således att de I5 månader som krävs för att få tillgodoräkna arbetslivserfarenhet åsätts ett värde av |.0 poäng och att arbetslivserfarenhet därutöver tillgodoräknas med 0.1 poäng per tremånadersperiod.

De förändringar i fråga om tillgodoräknande a -' arbetslivserfarenhet som jag nu berört hör av informationsskäl genomföras samtidigt med att möjlig- heten att tillgodoräkna föreningsmeriter avskaffas. dvs. enligt mitt förslagi det föregående inför antagningen till utbildning som börjar vårterminen l982.

För närvarande gäller att i kvalifikationsperioden om [5 månader skall ingå en period om minst nio månader som avser samma anställning eller verksamhet. I övrigt gäller att arbetslivserfarenhet tillgodoräknas endast om anställningen eller verksamheten har varat minst tre månader. UHÄ har i sin skrivelse föreslagit att regeln om niomånaderspcrioden slopas. UHÄ grundar sitt förslag påatt en minimiperiod om nio månader i samma

• Sida 15
•  Original

Prop. 1979/80: 158 15

anställning inte harmonierar särskilt väl med trygghetslagar och normal omfattning på beredskapsarbeten. En rad undantag har också fått göras från bestämmelsen. Dispens från kravet om nio månader beviljas t. ex. vid företagsnedläggning. vid beredskapsarbete eller i fråga om klimatberoende arbete. Enligt UHÄ kan en sådan ordning vara svår att förena med en enhetlig och rättvis behandling av olika sökande. UHÄzs förslag innebär att all arbetslivserfarenhet skall tillgodoräknas som omfattar minst tre månader i samma anställning eller verksamhet förutsatt att den totalt uppgår till minst 15 månader. Jag anser att UHÄ har anfört övertygande skäl för sitt förslag. Därför biträderjag det.

Jag vill i detta sammanhang också ta tipp frågan om meritvärde för den typ av arbete som innebär vård av barn under tio år och vård av en eller flera personer som på grund av sjukdom. ålder eller handikapp är i behov av särskild omvårdnad. l prop. 1975: 9 anslöt sig föredraganden till KK: s förslag att all slags arbetslivserfarenhet skulle tillgodoräknas. Riksdagen hade intet att erinra mot förslaget. Poäng ges därför för arbetslivserfaren- het av nämnt slag vid arbete i eget hem. Jag anser att arbete med hemvård även i den vårdades hem bör tillgodoräknas under förutsättning att vissa krav är uppfyllda. t.ex. att arbetets omfattning motsvarar minst halvtids- tjänstgöring.

De båda förändringar jag senast har förordat bör träda i kraft inför antagningen till högskoleutbildning som börjar vårterminen l98l.

2.5 Vissa frågor rörande särskild behörighet m. m.

Jag tar först tipp frågan om de särskilda förkunskaperna. Utbildningsut- skottet anförde i sitt utlåtande UbU I975: l7 s. 37:

"Universitets- och högskolestudierna skall. som också understryks i propositionen. bygga på en oförändrad utgångsnivå. Utskottet utgår därför från att de särskilda förkunskapskrav. som kommer att ställas upp. i förening med den nya allmänna behörighetsregeln kommer att trygga att de studerande vid de olika utbildningsvägarna vid universitet och högskolor har den allmänorientering och de övriga förkunskaper som behövs." (UbU [97131 s. 6.)

Det vidgade högskolebegreppet kräver att behörighetsvillkoren för hög- skolestudier uttrycks genom dels allmänna. dels särskilda behörighetsvill— kor. Syftet med de ändrade reglerna för behörighet är således inte att de studerande i förkunskapshänseende skall komma sämre förberedda till exempelvis sådan högskoleutbildning som i dag tillhör UKÄzs ansvarsom- råde. Med den preciseringen att det nyssnämnda uttalandet från år 1972 avser utbildningar inom UKÄ: s nuvarande ansvarsområde och inte de nya utbildningar som genom propositionen 1975z9 kommer att föras till hög- skolan vill utskottet bekräfta att dess uttalande från år 1972 alltjämt är giltigt."

• Sida 16
•  Original

Prop. 1979/80: 158 [6

[ bl.a. vissa remissyttranden över UHAvrapporten 'l'va års erfarenheter av de nya tillträdesreglerna till högskoletttbildning har anförts att behörig— hetsreglerna inte har förmått att garantera tillräckliga reella förkunskaper vid högskolestudiernas början. Bristerna anses främst gälla språk och de mtturvetenskapliga ämnena. Frågan om de studerandes baskunskaper är av avgörande betydelse för kvaliteten på högskoleutbildningen. Det an- kommer på UHÄ och de lokala högskolemyndigheterna att följa utveck- lingen beträffande den särskilda behörighetens omfattning i detta avseende och vidta erforderliga atgärder.

F.nligt nu gällande regler får i vissa fall betyg i. förutom gymnastik. två ämnen utelämnas vid bestämmande av betygsmedelvärde. Bestämmelsen innebär bl.a. att ett ämnesbctyg som erfordras för att den sökande skall uppfylla kraven på särskild behörighet kan utgå vid beräkning av betygs- medelvärdet om det är lägre än flertalet övriga betyg. De särskilda behörig- hetsvillkor som ställts upp för tillträde till viss utbildningslinje avser så- dana ämnen i vilka en viss bas krävs för att utbildningen skall kunna tillgodogöras tillfredssti'tllande. Nu nämnda principer är enligt min mening motstridiga. varför jag avser att föreslå regeringen en ändring av innebörd att betyg i ämnen som krävs för särskild behörighet inte skall få räknas bort vid bestämmande av betygsmedelvärdet.

Om krav på kunskaper i mer än ett ämne är uppställt som särskilt förkunskapskrav för behörighet till viss utbildning avser kravet ett medel- värde av betygen i dessa ämnen eller grupper av ämnen om lägst 3.0. Detta kan i vissa fall leda till att presumtiva studerande kan kompensera ett mycket lågt betyg i ett för den sökta utbildningen synnerligen väsentligt ämne med högre betyg i andra ämnen. T. ex. kan en sökande vara behörig att antas till kcmistlinjen eller maskintekniklinjen trots att han eller hon har betyget l i matematik. Detta kan. bl. a. med hänsyn till vad som har anförts i det föregående. inte vara förenligt med kraven på att de studerande skall ha tillräckliga reella förkunskaper vid högskolestudiernas början. Jag avser därför att föreslå regeringen en ändring av bestämmelserna så att krav på kunskaper i mer än ett ämne skall kunna avse betyget 3 i enskilda ämnen och inte som nu alltid avse betygsmedel 'ärdet för de särskilda behörighetsämnena eller grupper av dessa.

Betyg i ämnen som kompletterats för behörighet påverkar enligt nuva- rande reglcr inte betygsmedelvärdet. Mot bakgrund av den betydelse be- hörighetskraven har för den studerandes möjligheter att tillgodogöra sig utbildningen och i konsekvens med vad jag nyss har anfört anser jag — i enlighet med vad den centrala organisationskommitten för högskolerefor- men på sin tid föreslog — att betyg i behörighetskompletterade ämnen skall kunna sänka betygsmedelvärdet. Jag avser att senare föreslå regeringen att ändra reglerna i enlighet härmed.

Förändringarna bör med hänsyn till konsekvenserna för studievalen inför och inom gymnasieskolan träda i kraft först inför antagningen till utbildning som börjar höstterminen l984.

• Sida 17
•  Original

Prop. 1979/80:158 n

2.6 Vissa frågor rörande tillträde till enstaka kurs

[ prop. I979/80: l()0 bil. lZ har framhållits att den utvärdering som hittills har gjorts rörande antagning till högskolan i huvudsak rör de allmänna utbildningslinjerna. En stor del av högskolans utbildningsutbud ges emel- lertid i form av enstaka kurser. För dessa gäller andra antagningsregler. För att få en samlad överblick över antagningen till högskoleutbildningen fordras därför också en utvärdering av antagningen till enstaka kurser. UHÄ hari sin skrivelse den 25 februari anmält sin avsikt att genomföra en sådan.

! detta sammanhang bör enligt min mening uppmärksammas frågan om att dela in de enstaka kurserna i kategorier med hänsyn till bl.a. syftet med dem. Jag har i prop. 1979/80: l()4 om vissa högskoleadministrativa frågor aviserat ett uppdrag till UHÄ att utreda möjligheterna att genomföra en sådan indelning av enstaka kurser. ] uppdraget bör ingå att söka ange de enstaka kursernas karaktär — dvs. om kurserna är grundkurser. fortsätt— ningskurser etc.

Den differentierade bild som det samlade utbudet av enstaka kurser uppvisar kan anföras som skäl för att också differentiera tillträdesrcglerna för olika slag av kurser.

När ordningen med enstaka kurser skapades i samband med högskolere- formen var syftet i första hand att dessa kurser skulle tillgodose krav på och önskemål om fortbildning och vidareutbildning. De enstaka kurserna skulle utgöra hörnstenarna i ett system avpassat för återkommande utbild- ning.

lnom framförallt de förutvarande humanistiska och samhällsvetenskap- liga fakulteternas områden har dock utvecklingen blivit delvis annorlunda. De enstaka kurserna är här ofta av mer bestående och allmän karaktär och utgör för de sökande i praktiken studiealternativ till allmänna utbildnings- linjer. Som exempel kan nämnas kurser i svenska om 40 och 60 poäng. samhällskunskap 40 poäng. historia 20 poäng och samhällsgeografi 20 poäng. Andra exempel är det stora antalet mindre språkämnen. Det har visat sig vara svårt för högskolemyndigheterna att för denna typ av kurser fastställa kriterier för förtursantagning. varför kursplatscrna i huvudsak tillsätts efter de sökandes prioriteringsordning samt efter lottning.

Jag avser att. i enlighet med vad jag nyss har anfört. inom kort förelägga regeringen förslag om att ge UHÄ i uppdrag att utreda en uppdelning av de enstaka kurserna i olika kategorier beroende bl. a. på vilket syfte kurserna i första hand svarar mot. Det kan i det sammanhanget vara naturligt att också pröva huruvida olika tillträdcsreglcr bör gälla för olika kategorier av kurser. Dessutom bör UHÄ inom ramen för detta uppdrag av regeringen bemyndigas att bedriva försöksvcrksamhet med t. ex. den antagningsord- ning som gäller för allmänna utbildningslinjer.

2 Riksdagen [979/80. 1 .ruml. Nr [58

• Sida 18
•  Original

Prop. 1979/80: 158 18

2.7. En högsta ålder för antagning

1 diskussionen kring högskolereformen har ibland giorts gällande att tillströmningen av äldre studerande har varit stor. En genomgång av antag- ningen till allmanna utbildningslinjer inför höstterminen 1979 och vårtermi- nen 1980 visar att antalet antagna i äldersgrupperna 40—44 år och över 45 år är få och att dessa studerande oftast inte återfinns på linjer som är kraftigt efterfrågade.

Av de antagna inför höstterminen 1979 till de allmänna utbildningslinjer som omfattas av de nya behörighets- och urvalsreglerna var 2.1 procent (291 studerande) i åldern 40—44 år och 1.1 procent (152 studerande) 45 är och över. Motsvarande siffror för vårterminen 1980 var 3.8 procent (145 studerande) och 2.1 procent (78 studerande). Fördelningen på sektorer de båda tcrminerna framgår av följande tabeller.

Höstterminen 1979

Sektor antagna 40—44 är antagna 45 år—

antal procent antal procent

utbildning för administrativa.

ekonomiska och sociala yrken 137 2.4 76 1.3 utbildning för kultur-

och informationsyrken 22 4.1 22 4.1 utbildning för undervisningsyrken 75 4.4 32 1.9 utbildning för tekniska yrken 17 0.4 7 0.2 utbildning för vårdyrken 28 3.2 4 0.5

Utöver till allmänna utbildningslinjer inom de olika sektorerna antogs i nämnda åldersgrupper höstterminen 1979 2.3 procent (12 studerande) resp. 2.1 procent (11 studerande) till lokala utbildningslinjer.

Vårterminen 1980

Sektor antagna 40—44 är antagna 45 iir— antal procent antal procent

utbildning för administrativa.

ekonomiska och sociala yrken 76 3.5 33 1.5 utbildning för kultur-

och informationsyrken 10 5.6 14 7.8 utbildning för undervisningsyrken 35 9.5 21 5.7 utbildning för tekniska yrken 2 1.0 1 0.5 utbildning för vårdyrken 22 2.6 8 1.0

Utöver till allmänna utbildningslinjer inom de olika sektorerna antogs i nämnda åldersgrupper vårterminen 1980 4.2 procent i åldern 45 år— (I studerande) till lokal utbildningslinjc.

• Sida 19
•  Original

Prop. 1979/80: 158 It)

Fördelningen av studerande i de aktuella äldersgrupperna pa linjer inom sektorerna framgar av en förteckning som bör fogas som hilugu 3 till protokollet i detta ärende.

[ debatten har ofta antagningen av äldre studerande till länga utbild— ningslinjer. t.ex. läkarlinjen. kritiserats. Tillgänglig statistik visar att 19 studerande över 40 är antogs till linjen inför höstterminen 1979. Av dessa var tre över 45 är. Till linjen antas totalt 1000 studerande per läsår. Den slutsats som kan dras av det hittills tillgängliga materialet är att det knap- past finns anledning att sätta en övre åldersgräns för tillträde till högskole- utbildning. En sådan kan också antas bli svär att tillämpa. Jag anser emellertid att det är viktigt att denna fräga följs med uppmärksamhet. Skulle en markant ökning av andelen antagna i åldern 40 är och däröver i länga. kraftigt efterfrågade utbildningar inträffa. kan det linnas skäl att överväga cn högsta äldersgräns för antagning. Det ankommer på UHÄ att följa denna utveckling i sitt fortsatta uppföljningsarbete och vid behov föreslä lämpliga åtgärder.

2.8. Vissa övriga frågor

När antalet kvotgrupper för urval vid antagning till högskoleutbildning bestämdes framfördes ett starkt krav pä att folkhögskolestuderande skulle få tillgodoräkna sig poäng för studieomdöme. Eftersom detta inte var möjligt att jämföra med betyg frän gymnasieskolan. hänfördes studerande med studieomdöme till en särskild kvotgrupp. grupp 111. Det har nu visat sig att få sökande hänförs till denna grupp. Om antalet sökande som kan hänföras till en viss kvotgrupp är få. riskerar dessa sökande att missgynnas vid urvalsförfarandet förutsatt att de inte är behöriga ocksä i en ytterligare kvotgrupp. Jag anser att en sådan risk föreligger för sökande i kvotgrupp lll och avser att i samband med attjag. somjag tidigare har anfört. föreslär regeringen att uppdra åt UHÄ att utreda och lämna förslag om en ny ordning för direktövergång också föreslå att UHÄ fär i uppdrag att pröva möjligheterna att låta kvotgrupp lll utgå ur antagningssystemet. Förutsätt— ningen för en sådan förändring mäste vara att sökande med studieomdöme frän folkhögskola kan få tillgodoräkna sig detta pä annat sätt.

I samband med att riksdagen beslöt om att högskolan från den 1 juli 1971) skulle vara totaldimensionerad angavs ocksä att de studerande som läsaret 1978/79 eller tidigare inom det fria området hade påbörjat studier på allmän linje eller enstaka kurs. vilken fortsatte efter den 1 juli nämnda är. skulle ha rätt att få fullfölja studierna på denna linje eller kurs. Rätten att enligt övergångsbestämmelser (SFS 19771459) fullfölja studier enligt äldre stu- dieordning skulle inte heller ändras i och med att det fria omrädet upphör- de (UbU 1978/79: 31).

Jag har erfarit att det på vissa håll råder en viss om bland de studerande om det kommer att vara möjligt att fullfölja tidigare pabörjad utbildningi

• Sida 20
•  Original

Prop. 1979/80: 158 20

enlighet med riksdagens uttalande. Det är enligt min mening självklart att den som har antagits till vissa studier inom högskolan också skall ges rätt att fullfölja dem även om förändringar i administrativa hänseenden genom- förs undertiden. Jag har därför utgått från att de lokala högskolemyndighe- terna planerar verksamheten så att de studerande inom den tidigare fria sektorn ges möjlighet att fullfölja sina studier.

Enligt gällande bestämmelser anförs besvär över Ul-lÄ:s och SÖ:s beslut i frågor rörande tillträde av studerande till högskoleutbildning hos regeringen. Antalet besvärsärenden är förhållandevis stort. ca 800 om året. De medför en betydande arbetsbelastning för regeringskansliet. De sökan- de fär ofta vänta på ett slutligt beslut om antagning till efter terminsstarten. Jag anser att denna ordning är otillfredsställande och avser att senare föreslå regeringen att frågan om rätt att hos regeringen anföra besvär över beslut ifrågor om tillträde till högskoleutbildning utreds särskilt.

3. Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att 1. godkänna vad jag har förordat i fråga om garanti m.m. för direktövergång från gymnasieskolestudier till högskolestudier samt 2. godkänna vad jag har förordat i fråga om tillgodoräknande av föreningsmeriter och arbetslivsmeriter vid urval.

4. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredra- ganden har lagt fram.

• Sida 21
•  Original

Prop. 1979/80: 158 21

Bilaga [ Reg nr 600-880/80

UNIVERSITETS— OCH HÖGSKOLE- 1980-02-25 ÄMBETET Byrån för central antagning Avdelningsdirektör H. Larsson. ef

Regeringen Utbildningsdcpartemcntet 103 33 STOCKHOLM

Förslag till vissa ändringar i bestämmelserna om urval till grundläggande högskoleutbildning

[ Inledning

De nya principer för tillträde till grundläggande högskoleutbildning som beslutades av riksdagen år 1975 ( prop. 1975: 9 . UbU 1975: 19. rskr 1975: 179) och sedermera konkretiserats i 5 kap. högskoleförordningen (1977z263) tillämpades första gången vid antagning till utbildning som började höstterminen 1977. De nya bestämmelserna. som markerar slut— punkten för ett redan 1965 inlett utrednings- och beredningsarbcte. har således varit i kraft endast kort tid.

UHÄ har till uppgift att fortlöpande följa och utvärdera effekterna av bl.a. de nya tillträdesreglerna. Detta sker inom ramen för ett särskilt projekt. det s. k. tillträdesprqjektet. inom UHÄ:s program för uppföljning av högskolereformen.

Vissa konsekvenser av de nya tillträdesreglerna. närmare bestämt en del bestämmelser om urval har redan tidigt uppmärksammats i den allmänna diskussionen om hithörande högskolefrågor. UHÄ vill i sammanhanget erinra om sin skrivelse 1978-10-02 med förslag om avskaffande av poäng för föreningsmeriter. Vidare har UHÄ i skrivelse 1978-10-11 föreslagit att arbetslivserfarenhet som förvärvats under terminstid i gymnasieskolan inte skall få tillgodoräknas som merit. Medan det förra förslaget inte lett till någon förändring i regelsystemet. har det senare lett till en ändring av i första hand 5 kap. 34 å högskoleförordningen.

1 det följande lägger_UHÄ fram förslag till vissa ändringar av bestämmel- serna om urval bland behöriga sökande till utbildningslinjer som omfattas av det centrala. datorbaserade antagningssystemet vid UHÄ. Härvid har som utgångspunkter för ändringsförslagen tjänat dels diskussionerna i hithörande frågor. bl. a. i riksdagen. dels också den ovannämnda uppfölj-

• Sida 22
•  Original

Prop. 1979/80: 158 22 ningen av tillträdesrcglerna inom UHÄ. UHÄ vill stryka under att det från UHÄ: s sida nu endast är fråga om ett första steg. i en med nödvändighet kortsiktig prövning av tillträdesreglernas effekter. begränsat tilljusteringar på enstaka punkter i regelsystemet inom ramen för de av riksdagen är 1975 beslutade principerna.

Från det ovan nämnda tillträdesprojektet inom ramen för UHÄ: s reformuppföljningsprogram utkom i början av hösten 1979 en första sam- manfattande rapport. för vars innehåll författaren ensam svarar. ] rappor— ten behandlas tvä års erfarenheter av den centrala antagningen till en stor del av de allmänna utbildningslinjerna.

Rapporten och den av denna föranledda diskussionen utgör en viktig del av underlaget för de överväganden och förslag UHÄ nu presenterar. Som bilagor till denna skrivelse fogas därför dels rapporten. dels den inom UHÄ upprättade PM som bifogades rapporten i samband med att denna remitterades. dels de yttranden som inkommit till UHÄ med anledning av remissen jämte en sammanställning av _vttrandena. dels slutligen det ytt- rande över rapporten som avgivits av UHÄ: s antagningsnämnd.

3.1. Allmänt

En fråga som ägnats stor uppmärksamhet i debatten om de nya tillträ- desreglerna gäller förutsättningarna för s. k. direktrekrytering. dvs. möjlig- heterna för en studerande i gymnasieskolan att inom kort tid efter gymna- siestudiernas avslutning vinna inträde i högskoleutbildning. Någon närma- re precisering av hur lång tid efter den gymnasiala utbildningens avslutan- de som "direktrekrytering" skall anses föreligga har som regel inte gjorts i debatten. Inte heller har det alltid gjorts klart vilken betydelse den stude- randes älder skall ha i sammanhanget. I sammanhanget har bl. a. i riksda- gen diskuterats innebörden av 1975 års riksdagsbeslut vad gäller den s.k. tjugoprocentsregeln inom kvotgrupperna 1 och 11. Bestämmelsen innebär att 20 procent av platserna inom var och en av dessa kvotgrupper besätts på grundval av enbart betyg. Dess nuvarande utformning innebär att också äldre sökande med goda betyg och arbetslivserfarenhet kan antas inom tjugoprocentsgruppen trots att syftet bakom regeln har varit att garantera en viss ”direktövergång" eller i vart fall en viss antagning också av yngre sökande utan arbetslivserfarenhet. Andelen 20 procent har av många som

• Sida 26
•  Original

Prop. 1979/80: 158 26

deltagit i debatten ansetts för liten. men framför allt har hävdats att bestämmelsen bör ändras på ett sätt som gör det möjligt att uppfylla det avsedda syftet. nämligen att 21) procent av platserna skulle reserveras för sökande "direkt" från gymnasieskolan. Utgångspunkten för diskussioner— na i denna fråga har ofta varit förhållandena inom utbildningar såsom läkarlinjen. där konkurrensen är särskilt hård och där därför lottning i "'tjugoprocentsgruppen'* mellan sökande med högsta betyg förekommit samtidigt som medelåldern bland de antagna tenderat att bli särskilt hög.

En allmänt positiv grundinställning till att yngre sökande bereds större möjligheter till antagning kan avläsas bland dem som yttrat sig över den remitterade rapporten. Många hävdar att 20 procent av platserna i var och en av kvotgrupperna ] och 11 bör reserveras för "direktrekrytering". varvid förslagen till avgränsning i form av "betygsålder" varierar mellan ett och tre år efter gymnasieskolan. Andra föreslår en höjning av "betygs- gruppen" från 20 till exempelvis 30 eller 40 procent. Samtidigt erinras i en del remissyttranden om att trenden mot en högre ålder bland de antagna inte kommit enbart som ett resultat av högskoleformen och de nya tillträ- desreglerna utan funnits under hela l97()-talet. Man pekar också på att det är troligt att "uppdämda behov” bland äldre medverkat till en ändrad äldersfördelning.

Frågan om direktrekrytering bör också, enligt UHÄ:s mening. ses i relation till den tillväxt av den yngre delen av högskolans rekryteringsun- derlag som väntas i början av 1980-talet. den s. k. tjugoårspuckeln. som förorsakas av en ökning av antalet födda i mitten av 1960-talet. Denna fråga har bl.a. behandlats i UHÄ:s anslagsframstz'illning för budgetåret 198018] (UHÄ-rapport 1979: 15).

Statistik över antagningen vid UHÄ i "tjugoprocentsgruppen'" i kvot- grupp ] inför höstterminen 1979 visar att av de ca 2 300 antagna 90 procent var högst 24 år gamla och 57 procent högst 20 år. Andelen antagna utan tillgodoräkningsbar arbetslivserfarenhet utgjorde 76 procent. Dessa upp— gifter skall ses mot bakgrunden av att totalantalet antagna till samtliga berörda utbildningslinjer vid detta tillfälle uppgick till nästan 14000. varav 73 procent ingick i kvotgrupp 1 och 17 procent i "tjugoprocentsgruppen”' inom denna kvotgrupp (grupp 1 A). Anförda uppgifter visar att åldersför- delningen bland de antagna i grupp 1 A starkt påverkas av att enbart betyg används vid urvalet.

Att de nya reglerna skulle få effekter i form av höjd genomsnittsålder och minskade möjligheter till övergång till högskolan direkt från gymnasie- skolan var från början uppenbart. Effekterna har emellertid i vissa avseen- den och på vissa linjer blivit större än man i allmänhet torde ha räknat med under förberedelserna för reformen. Härtill kommer att tjugoprocentsre- geln rent tekniskt fått en utformning som inte garanterar att det avsedda syftet. att säkra en viss direktövergång. verkligen uppnås. Mot denna bakgrund anser UHÄ det nödvändigt att åtgärder nu vidtas för att under-

• Sida 27
•  Original

Prop. 1979/80:158 37

lätta antagning inom kvotgrupperna 1 och 11 av yngre sökande utan tillgo— doräkningsbar arbetslivserfarenhet. En sådan förändring har. som ovan påpekats. stöd i en bred remissopinion.

1 det följande diskuteras olika metoder att uppnå det angivna syftet.

3.2 Avgränsning av ”tjugoprocentsgruppen" inom kvotgrupperna [ och 11

En möjlighet att avgränsa '"tjugoprocentsgruppen"' (dvs. grupperna 1 A och 11 A) för att främja "direktövergång" i kvotgrupperna 1 och 11 är att ställa upp en viss högsta ålder på avgångsbetyget som ett kvalifikations- krav. Effekten av en sådan avgränsning har undersökts på ett begränsat tnaterial. nämligen vad gäller antagningen till läkarlinjen. psykologlinjen. lägstadielärarlinjen och sociala linjen. i samtliga fall i grupp 1 A. vid antagningen inför vårterminen 1980. Dessutom har motsvarande undersök- ning gjorts vad gäller grupp 11 A för sociala linjens del.

1 det undersökta materialet visar sig olika utbildningslinjer ha olika antagningsstruktur i grupp 1 A vad gäller tiden för de antagnas avgång från gymnasieskolan. På läkarlinjen har endast 13 procent (åtta av 61) av de antagna i grupp 1 A avgångsbetyg som är utfärdat tidigare än 1978. På övriga undersökta linjer växlar motsvarande andel mellan 35 och 43 pro- cent. Medan läkarlinjen redan fyller högt ställda krav på ”direktrekryte- ring". finns det sålunda ett stort utrymme på övriga undersökta linjer för antagning av sökande med "färska" betyg.

1 grupp 11 A på sociala linjen är återigen flertalet antagna (78 procent) sådana som lämnat gymnasieskolan 1979 eller 1978.

Man kan alltså konstatera att en förändring av avgränsningen av "tjugo- procentsgruppen" skulle medföra mycket olika förändringseffekter på oli- ka utbildningslinjer. om man använder betygets ålder som grund för av- gränsningen ochjämför med nu rådande förhållanden.

En sådan avgränsning kan också medföra vissa problem. 1 antagnings- förfarandet förs in ett nytt element, som inte alltid kommer att kunna hanteras maskinellt och därför kommer att bli tids- och resurskrävande. Själva gränsdragningen kan nämligen väntas ge anledning till krav på dispens från betygsålderskravet. En del sökande kan vidare väntas komma att eftersträva antagning i grupp 1 A resp. 11 A för att sedan begära anstånd med studiernas påbörjande. På ett annat. mer "socialt" plan ligger följd- verkningarna för sökande som måste komplettera sin utbildning från t. ex. tvåårig linje för att få särskild behörighet till exempelvis läkarutbildning. .lu snävare avgränsningen görs. desto kortare tid får sökande i denna kategori att komplettera sin utbildning utan att gå miste om möjligheten att bli antagna i grupp 1 A eller grupp 11 A. "Direktövergången" måste kanske i sådana fall anslutas till tidpunkten för det senaste kompletteringsbetyget. om inte "garantin" för direktsökande skall bli till fördel främst för sådana sökande som i gymnasieskolan valt en studieväg som inte kräver komplet- terande utbildning före anmälan till högskoleutbildning.

• Sida 28
•  Original

Prop. 1979/80: 158 28

Tillämpningen av bestämmelsen kan således komma att bli komplicerad. och den enskildes grupptillhörighet. vad gäller direktrekrytering. kan kom- ma att många gånger bli beroende av antagningsmyndighetens beslut i det enskilda fallet. Kompletteringsstudier kan också. som påvisats ovan. göra avgränsningen mindre klar. Vidare bör det erinras om att utbildning mot- svarande slutförd lärokurs i gymnasieskolan numera också förvärvas inom ramen för den kommunala vuxenutbildningen av äldre studerande med flerårig arbetslivserfarenhet.

3,3 Höjning av procentsatsen

Ett sätt att påverka åldersfördelningen bland de antagna kan vara att öka den procentuella andel av Utbildningsplatserna som tillsätts efter enbart betyg. Utgångspunkten för en bedömning av effekterna av en sådan höj- ning är att redan den nu gällande tjugoprocentsregeln. som påpekats ovan. ger en markerad "ungdomsprolil" åt den grupp som antas på enbart betyg. i varje fall i grupp 1 A. där t.ex. 97 procent (63 av 65) av de antagna på läkarlinjen är högst 24 år och 72 procent är högst 20 är (vid antagningen inför höstterminen 1979). En utökning av antalet platser som tillsätts på grundval av enbart betyg till 30 eller 40 procent kan rimligen väntas medföra en ytterligare ökad antagning av yngre personer. Detta skall ses möt åldersfördelningen bland samtliga antagna: 69 procent högst 24 år och 32 procent högst 20 år gamla.

Följderna av en höjning av procentsatsen till 30 eller 40 procent har undersökts vad gäller antgningen till läkarlinjen och sociala linjen inför höstterminen 1979. Vad som granskats är hur många som skulle ha antagits ytterligare på enbart avgångsbetyg i grupperna ] A/ll A vid en höjning av procentsatsen. Dessa "nya" antagna skulle då förut inte ha antagits i grupp 1 B utan representerar alltså en verklig omfördelning bland de sökande vad gäller antagna — icke antagna.

Det visar sig att på läkarlinjen i grupp | A praktiskt taget samtliga nytillkomna platser i gruppen (29 resp. 57) besätts av sökande som inte förut antagits i grupp 1 B. Detta gäller båda alternativen. 30 och 40 procent. Höjningen av procentsatsen har således mycket stor effekt. 1 grupp 11 A däremot medför höjningen små eller inga förändringar.

För sociala linjens del är följdverkningarna visserligen mindre. men omkring hälften av de nya platserna (22 resp. 49) i grupp 1 A besätts med "nya” individer. l grupp 11 A är däremot för sociala linjens del inverkan av dcn'lprocentuell'd höjningen mindre. Av 24 resp. 43 nya platser i gruppen besätts endast fem resp. 15 med "nya" individer.

Mycket få av de enligt ovan nyantagna i grupp 1 A har tillgodorz'iknings— bar arbetslivserfarenhet eller poäng för föreningsmeriter. Åldersfördel- ningen bland de nyantagna. efter en höjning av procentsatsen till 30 eller 40. är på läkarlinjen ungefär densamma som i den ursprungliga grupp 1 A

• Sida 29
•  Original

Prop. 1979/80: 158 29

(se ovan). På sociala linjen (grupp 1 A) är medelaldern bland de nyantagna

ca 20 är.

3.4. Ny antagningsordning i kvotgrupperna [ och ||

1 UHÄ15 föreskrifter för tillämpningen av i'tjugoprocentsregeln"" anges att urvalet skall ske i två omgångar. varvid platserna om 20 procent tillsätts först. 1 den andra omgången deltar alla som inte fått plats i den första och konkurrerar då med både betyg och eventuell arbetslivserfarenhet. Denna ordning grundas på ett beslut av H 75 i samband med uppläggningen av det nya antagningssystemet. En omsvängning av antagningsprcwessen. så som den utförs i datorn. så att den (jugoprocentiga andelen "betygsplatser" tillsätts sist i stället för som nu först har aktualiserats i ett par remissyttranden över UHA—rapport 1979: 13. En sådan ändring kan ge vissa effekter. Sökande med höga betyg och poäng för arbetslivserfarenhet. som annars antas efter det att en första omgång platser tillsatts på grundval av enbart betyg. kommer då att antas redan i den första antagningsomgången på grund av sina samlade merit- poäng. och den därefter antagna tjugoprocentsgruppen blir i större ut- sträckning en "direktrekryterad" grupp. En undersökning, där en sådan ordning prövas. har gjorts av effekterna på antagningen till läkarlinjen. psykologlinjen. lågstadielärarlinjen och so— ciala linjen. i samtliga fall avseende antagningen inför vårterminen 1980. Det visar sig att arrangemanget har mycket olika effekter på de fyra linjer för vilka konsekvenserna av en sådan antagningsordning prövats (manuellt och på ett begränsat material). På läkarlinjen kan nästan ingen effekt utläsas: endast tre personer av 61 flyttas från grupp 1 A till grupp 1 B. På lågstadiclärarlinjen är motvarande tal tre av tio. medan på psykologlinjen sex av 14 flyttas från A till B. På sociala linjen är effekten störst: 24 av 49 flyttas. Effekterna i grupp 11 på de berörda linjerna är. grovt räknat. desamma som i grupp [. Antalet omflyttningar motsvarar antalet "friställda" platser i grupperna 1 A och 11 A. Dessa platser besätts då med sökande som i allmänhet annars inte hade antagits enligt den nuvarande ordningen. Bland de på detta sätt nyantagna har endast få tillgodoräkningsbar arbetslivserfarenhet.

3.5. Sammanfattande bedömning av metoderna enligt 3.2—3.4

Karakteristiskt för de tre olika ändringsmodeller som redovisats ovan är att de verkar olika på de utbildningslinjer som undersökts. Det material som genomgåtts är. som ovan påpekats. begränsat och det kan vara vansk- ligt att dra generella slutsatser av resultaten. Med denna reservation har det dock sitt intresse att jämföra de tre modellerna vad gäller inverkan på undersökta linjer (jämförelsen gäller antagning i grupp 1 A).

• Sida 30
•  Original

Prop. 1979/80: 158 30

Läkarlinjen påverkas kraftigt av en ökning av procenttalet men föga av andra metoder. Psykologlinjen. på vilken procenttalsökningen inte testats. reagerar kraftigt såväl för avgränsningar genom betygsålder som för den omvända antagningsordningen. Ungefär på samma sätt förhåller sig lågsta- dielärarlinjen. Sociala linjen påverkas kraftigt oavsett vilken metod som används.

Olikheterna vad gäller effekter av de tre redovisade metoderna på olika utbildningslinjer torde vara att hänföra till bl.a. olika sökandestrukturer. Det förefaller också klart. så långt föreliggande undersökningsresultat ger vägledning. att kombinationer av olika metoder kan ge önskade effekter över bredare områden. UHÄ kommer inom kort att låta genomföra vissa simulerade antagningar och därefter redovisa ett säkrare underlag för inverkan av ett höjt procenttal. i kombination med en omvänd antagnings- ordning enligt ovan.

3.6 Andra metoder

Såväl KU som KK föreslog att Utbildningsplatserna inorn kvotgrupperna 1 och 11 skulle fördelas proportionellt mellan sökande med resp. utan arbetslivserfarenhet. KK förenade detta förslag med ett annat. nämligen att minst 15 till 25 procent (inledningsvis 15 procent) inom resp. kvotgrupp skulle tillsättas på summan av poäng för betyg och poäng för arbetslivser- farenhet. Det sistnämnda förslaget var ämnat som en garanti för sökande som inte hade betygspoäng som var tillräcklig för antagning men i stället hade poäng för arbetslivserfarenhet. KK förutsatte att andelen sökande med arbetslivserfarenhet skulle kunna bli liten. varför en sådan garanti var behövlig.

Andelen sökande med arbetslivserfarenhet som ger poäng har visat sig bli betydligt högre än KK förutsåg, nämligen (vid antagningen inför höst- terminen 1978) 41 procent i kvotgrupp 1 och 58 procent i kvotgrupp 11. En tillämpning av KK:s proportionella metod skulle enligt den aktuella utvär— deringsrapporten (s. 124) kunna medföra att omkring 1000 unga sökande utan arbetslivserfarenhet antogs varje höst på bekostnad av äldre sökande.

Ett annat förslag till garantiregel har formulerats i en riksdagsmotion (UbU 1978/79: 38). enligt vilken den som söker i kvotgrupperna [ och ll på enbart betygsmeriter och som fått högsta betyg i alla ämnen skall antas utan hinder av tjugoprocentsregeln.

3.7. UHÄ: s överväganden och förslag

Med den angivna utgångspunkten. att ökad antagning av unga studeran- de ("direktrekrytering") skall underlättas. har UHÄ övervägt vilken eller vilka av ovan redovisade metoder som bäst kan tjäna detta syfte utan att samtidigt principerna i 1975 års rikdagsbeslut om tillträdesfrågorna även— tvras.

• Sida 31
•  Original

Prop. 1979/80: 158 31

Vad gäller KK:s ovan redovisade förslag om proportionell kvotering m. m. inom kvotgrupperna 1 och II bedömer UHÄ att ett genomförande av det skulle innebära en alltför drastisk förändring i den syn på förhållandet mellan betygsmeriter och yrkeslivsmeriter som 1975 års beslut gav uttryck för. Den föreslagna garantin för sökande med medelbetyget 5 skulle. enligt SÖ:s yttrande över rapporten. "skapa ytterligare press på elevens studiesi- tuation och läraren som betygssättarc". SÖ avvisar. mot denna bakgrund. förslaget. UHÄ delar denna bedömning.

Vad gäller övriga metoder har ovan visats att en avgränsning av tjugo- procentsgruppen med hjälp av '"bctygsälder" skulle ge positiva effekter men samtidigt kunna medföra olägenheter på det praktiska och — när det gäller de studerandes beteende — taktiska planet. Den "omvända” antag- ningsordningcn ger uppenbarligen också positiva effekter på vissa linjer samtidigt som den är lätt att införa rent tekniskt: i själva vcket kräver den inte ens någon ändring i högskoleförordningen utan endast i UHÄ:s till- lämpningsföreskrifter. På utbildningslinjer med hård konkurrens synes emellertid denna ordning ge alltför små resultat. En kombination av denna ordning och en höjning av procentandelen för antagning på grundval av enbart betyg bör emellertid enligt UHÄ: s mening ge förutsättningar för att även för linjer av detta slag uppfylla intentionerna i 1975 års riksdagsbeslut vad gäller "direktövergång". UHÄ är dock inte nu. med hänsyn till den begränsade räckvidden av hittills gjorda undersökningar. berett att preci- sera den för önskat resultat lämpliga procentandelen platser inom kvot- grupperna ] och 11 som skall tillsättas efter enbart betyg. På denna punkt har emellertid en undersökning i form av simulerade antagningar inletts. och UHÄ avser att inom kort återkomma med förslag som bygger på resultat av denna undersökning.

4.2. Föreningsmeriter

l skrivelse till regeringen l978-l()-()2 föreslog UHÄ att poängen för föreningsmeriter skulle avskaffas. [ skrivelsen genomgicks utförligt de olika problem som förorsakas av föreningsmeriter som urvalsgrund och motiverades ingående det framlagda förslaget. UHÄ hänvisar till denna framställning som alltjämt är relevant. Även i utvärderingsrapporten be- handlas frågan om föreningsmeriter (s. 126 ff). Här skall därför endast erinras om huvudskälen för UHÄ:s förslag: föreningsmeriternas missgyn- nande av kvinnor och svårigheten att bedöma meiter av detta slag.

En uppdatering t.o.m. antagningen inför höstterminen l979 har gjorts av vissa data i nämnda skrivelse och rapport. Den visar att föreningsmeri- terna ökat ytterligare i betydelse som urvalskriterium. detta särskilt vad avser utbildningslinjer med hård konkurrens om platserna (andelen an- tagna med föreningsmeriter har ökat med upp till 23 procentenheter). Könsdifferenserna. som utgjorde det tyngst vägande skälet för förslaget om avskaffande av poängen för föreningsmeriter hösten l978. kvarstår i ungefär oförändrad omfattning. dvs. kvinnorna missgynnas fortfarande.

Riksdagen avslog våren l979 regeringens på UHÄ:s framställning grun— dade förslag att poäng för föreningsmeriter inte skall få tillgodoräknas (prop. l978/79: IOO bil. 12. UbU [9781792 38. rskr l978/79: 353). Utbild- ningsutskottet anförde därvid bl. a. att "en eventuell ändring av förenings- meriternas poängvärde bör anstå till dess att mer omfattande erfarenheter av de nya tillträdesreglerna också i övrigt föreligger". Utskottet deklarera- de samtidigt sin förståelse för antagningsmyndighctens svårigheter att bedöma föreningsmeriter och medgav att bestämmelserna kan inbjuda till missbruk. Det borde emellertid ”prövas om inte problemen i det nuvaran- de systemet kan. helt eller delvis. undanröjas" genom en översyn av bestämmelserna.

Av remissinstanscrna uttalar sig endast ett tiotal för att poängen för föreningsmeriter Skall behållas i sin nuvarande form. Till övervägande del anser man att de negativa konsekvenserna av föreningsmeriter är påtag- liga. I många yttranden förekommer. som alternativ till ett förstahands- förslag om fullständigt avskaffande av poängen för dessa meriter. ett

• Sida 33
•  Original

Prop. 1979/80: 158 33

andrahandsförslag att föreningsmeriternas poängmässiga vikt skall mins- kas.

] fråga om den av utbildningsutskottet önskade översynen av bestäm- melserna har en utredning i frågan gjorts inom UHÄ. En PM med redovis- ning av utredningen bifogas (bilaga |). Denna visar att det måste anses uteslutet att genom ändrade kriterier och riktlinjer inom ramen för gällande grundbestämmelser i högskoleförordningen försöka komma tillrätta med problemen kring föreningsmeriterna. Det konstateras att antagningsper- sonalen uppnått större säkerhet i bedömningsarbetet. vilket i viss mån har minskat problemen vid antagningen. Samtidigt kvarstår emellertid bety- dande svärigheter vid bedömningen. ] den konkreta bedömningssitua- tionen innebär detta att bedötnaren ofta ställs inför svåra avvägningsprob- lem. Svårigheterna vad gäller beräkningsgrunderna innebär också att en sökande kan frestas att åberopa även obetydliga föreningserfarenheter och göra dem mer omfattande och kvalificerade än de egentligen är. På senare tid har misstankarna om ett tämligen utbrett sådant förlärande alltmer förstärkts. En sökande som vid ett antagningstillfälle fått ett åberopat uppdrag underkänt kan ofta vid senare antagningstillfälle presentera ett nytt intyg med utvidgat innehåll över arten och omfattningen av det ur- sprungliga uppdraget och då visa sig vara berättigad till poäng.

Kvalificerade erfarenheter av föreningsliv kan på samma sätt som ar- betslivserfarenhet ha ett betydande värde för högskolestuderande. även om det av naturliga skäl är svårt att precisera och mäta detta värde. Dessa fördelar kan emellertid. enligt UHÄ:s mening. knappast väga upp de nackdelar som ligger i att föreningsmeriterna utgör ett så svårbehandlat inslag i tillträdessystemet. helt beroende av ofta skönsmässiga bedömning- ar.

Sammanj'u”ningsvis anser UHÄ att de skäl för ett avskaffande av före- ningsmeriternas poängvärde som anfördes av UHÄ hösten 1978 alltjämt är giltiga.

Diskussionen om föreningsmeriterna har. som ovan nämnts. bl.a. knu- tits till dessas missgynnande av kvinnliga sökande. UHÄ erinrar här om regeringens uppdrag till UHÄ l979-()7-l9 att utreda frågan om positiv särbehandling av underrepresenterat kön vid antagning till grundläggande högskoleutbildning. Till detta uppdrag avser UHÄ att återkomma senare.

4.3. Arbetslivserfarenhet

4.3.1. Pm'ingi'ärdel

Den maximala poängen för arbetslivserfarenhet är 2.0. vilket motsvarar fem år. Poängen för föreningsmeriter är ().5 eller l.() beroende på föreningscrfarenhetens omfattning. Dä poängen för arbetslivserfarenhet och poängen för föreningsmeriter sammanräknas träder en spärregel i 3 Rfk.l'(lll,1.,'l'll I979f'80. I .vuml. Nr I58

• Sida 34
•  Original

Prop. 1979/80: 158 34

funktion: poängsumman är maximerad till 2.5. Dessa poängvärden bör ses i relation till maximivärdet för betyg. dvs. 5.().

l UHÄ:s ovannämnda förslag till regeringen hösten 1978 om förenings- meriterna förutsattes att den maximala poängen för arbetslivserfarenhet skulle vara 2.() även efter avskaffande av poängen för föreningsmeriter. Detta innebär allmänt sett en minskad vikt inom berörda kvotgrupper för andra meriter än skolbetyg. [ den faktiska antagningssituationen berörs självfallet endast den grupp. än så länge en minoritet. som åberopar före- ningsmeriter av denna viktminskning. Det bör dock observeras att på vissa linjer andelen antagna med poäng för föreningsmeriter nu uppgår till när- mare hälften (inför höstterminen l979 44 procent på läkarlinjen. 42 procent på mellanstadielärarlinjen och 38 procent på agronomlinjen). 'l'otalt tipp- gick vid antagningen inför höstterminen 1979 andelen med poäng för före- ningsmeriter till |6 procent av de sökande och l8 procent av de antagna.

l remissyttrandena över utvärderingsrapporten förordas från relativt många häll att arbetslivserfarenheten skall ges minskad vikt vid urval och/ eller att den tid under vilken maximal arbetslivspoäng kan uppnås skall minskas från fem till exempelvis tre år. Samtidigt kan vid ett avskaffande av föreningsmeriterna i enlighet med UHÄ:s förslag. hävdas att poängen för arbetslivserfarenhet borde justeras så att förhållandet mellan å ena sidan betygsmeriter. å andra sidan andra slag av meriter blir oförändrat.

UHÄ anser det uppenbart att man måste se de olika förändringar som nu aktualiseras i ett sammanhang. Den föreslagna "dubbla" ändringen av tjugoprocentsregeln avses få effekter som gynnar yngre sökande utan arbetslivserfarenhet. Avskaffandet av poängen för föreningsmeriter ökar betygens poängmässiga tyngd. vilket bör få i viss mån samma effekt. Mot denna bakgrund är UHÄ inte berett att nu aktualisera någon annan föränd- ring i arbetslivserfarenhetens poängmässiga vikt vid urvalet. Den maxi- mala vikten för arbetslivserfarenhet bör sålunda enligt UHÄ:s mening tills vidare behållas oförändrad vid 2.0.

UHÄ vill i detta sammanhang också erinra om regeringens uppdrag till UHÄ l979-()7-l9 att undersöka förutsättningarna för att ge poäng för särskilt värdefull arbetslivserfarenhet vid antagning till högskolans vårdut- bildningar. UHÄ avser att återkomma till detta senare.

4.3.2. Nium('inmt'z'rsrc'geln

Ett krav för att arbetslivserfarenhetspoäng överhuvud skall få tillgodo- räknas är för närvarande att den sökande kan redovisa en period om minst nio månaders anställning hos samma arbetsgivare (motsvarande). Bak— grunden till bestämmelsen är en strävan att undvika att alltför korta an- ställningsperioder tillgodoräknas.

l utvärderingsrapporten framhålls att kravet på en minimiperiod om nio månader i samma anställning inte harmonierar särskilt väl med trygg- hetslagar och normal omfattning på beredskapsarbeten. l några yttranden förordas att niomånaderskravet skall sänkas till sex månader.

• Sida 35
•  Original

Prop. 1979/80: [58 35

[ UHÄ:s föreskrifter för tillämpningen av 5 kap. 34 å andra stycket högskoleförordningen görs ett antal undantag från niomanaderskravet. Detta anses uppfyllt även om en uppdelning av den föreskrivna tiden i två perioder har gjorts. åtskilda av visst slags tjänstledighet. Dispens från kravet kan beviljas vid t. ex. företagsnedläggning. likaså vid beredskapsar- bete eller i fråga om klimatberoende arbete.

Niomånaderskravet har således luckrats upp ganska avsevärt av hänsyn till rådande förhållanden på arbetsmarknaden. ! många fall måste. då det gäller undantag från kravet. bedömningar av dispenskaraktär göras vid antagningen. En sådan ordning kan vara svår att förena med en enhetlig och rättvis behandling av de olika sökande.

UHÄ:s antagningsnämnd. som enligt intern delegation har att besluta om ovannämnda föreskrifter. föreslår i sitt yttrande över rapporten att niomånadersregeln utgår.

Enligt UHÄ:s mening kan t.ex. en sexmänadersgräns ge samma pro- blem som niomånadersregeln och medföra krav på nya undantag. UHÅ anser därför att niomånadersregeln bör avskaffas titan att ersättas av en annan. motsvarande bestämmelse som avser kortare tid.

5. Dubbelhehörigheten

Enligt högskoleft'irordningen kan en sökande med mer än en behörig- hetsgrund. t.ex. utbildning i gymnasieskolan och 25:4-behörighet. pla- ceras i mer än en kvotgrupp. Enligt rapporten var vid antagningen inför höstterminen l978 l6 procent av de sökande och 2() procent av de antagna behöriga i mer än en kvotgrupp. ] regel är andelen dubbelbehöriga högre bland sökande till utbildningar med hård konkurrens. Vid antagningen inför höstterminen 1978 har t. ex. i fråga om psykologlinjen 43 procent av de manliga och 44 procent av de kvinnliga antagna dubbel behörighet. För läkarlinjen var motsvarande andelar 49 resp. 55 procent.

En så hög andel dubbelbehöriga måste rimligen ha betydelse för urvals— reglernas funktion. även om det inte är möjligt att exakt redovisa denna betydelse. En följd är att kvotgrupper med fler dubbelbehöriga gynnas. proportionellt sett. Principen om s. k. successiv kvotering förtar emellertid en del av dubbelbehörighetens effekter. Exakt hur mycket dubbelbehö- righeten betyder för antagningsresultatet går inte att avgöra utan ett simu- lerat antagningsförfarande.

Dubbclbchörigheten bidrar till att rubba principen om direkt proportio- nalitet. En annan sådan '"rubbningsfaktor" är den s. k. Stl—procentsregeln. som innebär att de dubbelbehöriga 25: 4-orna påverkar storleken av kvot— grupp lV men samtidigt är i pineip utestängda från hälften av platserna (de som enbart tillhör grupp IV har företrädesrätt till 5() procent av platserna inom gruppen). Denna regel har dock ännu inte fått full effekt annat än vid

• Sida 36
•  Original

Prop. 1979/80: 158 36

ett begränsat antal utbildningslinjer med hård konkurrens om utbildnings- platserna.

Vad som här anförts kan utläsas av utvärderingsrapporten. Ett säkert underlag för bedömningen av dubbelbehörighetens effekter saknas ännu och kan erhållas först efter ett simulerat antagningsförfarande. UHÄ anser att i det fortsatta arbetet med uppföljningen av tillträdesreglernas effekter låta utföra en sådan simulerad antagning för vilken förutsätts gälla i viss mån andra regler för kvotgruppstillhörighet än för närvarande. Därefter avser UHÄ att återkomma i frågan.

] en riksdagsmotion våren l979 (UbU 1978/79: 38) föreslogs att den nyssnämnda garantiregeln skulle avskaffas. ('iarantiregeln är nära sam— mankopplad med frågan om dubbelbehörigheten i övrigt och bör därför enligt UHÄ:s mening behandlas tillsammans med denna i den ordning som angivits ovan.

6. Genomförande. UHÄ:s sammanfattande förslag

Ändringar i regelsystemet vad gäller tillträde bör normalt genomföras med så långt varsel att information om ändringarna hinner nå berörda sökande i god tid och så att de sökandes förberedelser för anmälan till höskoleutbildning enligt dittills gällande bestämmelser inte onödigtvis störs.

Beträffande vissa av de nu aktuella förslagen till regeländringar påverkas emellertid inte de sökandes förberedelser av ändringarna. Detta gäller i fråga om en höjning av den procentandel platser inom kvotgrupperna ! och 1] som besätts på grundval av enbart betyg samt den ovan beskrivna "omkastningen" av antagningsordningen i dessa grupper. Åtgärder i enlig- het härmcd bör — under förutsättning att statsmakterna fattar beslut våren l98t) — kunna genomföras redan inför antagningen till utbildning som börjar vårterminen l98]. Enligt UHÄ: s bedömning bör även avskaffandet av niomånadersregeln (jfr 4.3.2 ovan) kunna träda i kraft vid denna tid- punkt. eftcrsom det endast marginellt torde påverka de sökandes förbere- delser negativt.

Förslaget om avskaffande av föreningsmeriterna bör däremot av infor- mationsskäl genomföras tidigast fr.o.m. antagningen till utbildning som börjar höstterminen l98l.

Med hänvisning till vad ovan anförts hemställer UHÄ att beslut fattas om ändring av bestämmelserna i högskoleförordningen (|977: 263) med innebörd

ut! poäng för arbetslivserfarenhet får tillgodoräknas utan att den sökan- de innehaft minst nio månaders anställning hos samma arbetsgivare eller utövat motsvarande verksamhet under denna tid samt

• Sida 37
•  Original

Prop. l979/80: 158 37

att sökande till grundläggande högskoleutbildning inte erhåller poäng för föreningsverksamhet.

Förslag till ändrad lydelse av berörda bestämmelser i högskoleforord— ningen bifogas (bilaga 2).

UHÄ vill vidare anmäla sin avsikt dels att. fr.o.m. antagningen till utbildning som börjar vårterminen l98l. tillämpa den ovan beskrivna om- vända antagningsordningen i kvotgrupperna [ och 11. dels att inom kort återkomma med förslag om höjning av den procentandel av platserna i nämnda kvotgrupper. som skall tillsättas på grundval av enbart betyg. i enlighet med vad som anförts.

Beslut i detta ärende har fattats av tjf. universitetskanslcrn samt styrel- seledamötcrna Haldén. Larsson. Kärnek. Leander. Hartley. Holmdahl. Persson och Stille. Ft'iredragande har varit tf. h_vrächefen Larsson. Där— jämte har närvarit personalföreträdarna Skarvall och Wärneryd. byråche— ferna Åhgren-Langc. Moll. Axelsson. Levin. Lidfors. Häggquist och La- ger samt avdelningsdirektörerna Raftell. Wedelin och Olsson. Reservation har avgivits av ledamoten Larsson (bilaga 3). Särskilt yttrande har avgivits av ledamöterna Kärnek. Leander och Persson lbilaga 4).

Erland Ringborg

Helmer Larsson

• Sida 38
•  Original

Prop. 1979/80: 158 38

UNIVERSITETS— OCH HÖGSKOLE- PM UHÄ bil. l ÄMBETET

Byrån för central antagning Avdelningsdirektör A. Olsson. [E l98t)-()I-()7

Frågor rörande möjligheterna till mera fasta och lätthan- terliga kriterier vid bedömningen av föreningsmeriter

] Bakgrund I.] Allmänt

1 skrivelse till regeringen hösten 1978 föreslog UHÄ att sökande till grundläggande högskoleutbildning inte längre skulle erhålla poäng för för- eningsverksamhet. Ett av huvudmotiven som anfördes av UHÄ var att det ofta är förenat med betydande svårigheter att bedöma huruvida ett visst uppdrag inom en förening skall anses poänggivande eller inte.

I budgetpropositionen [978/79 föreslog utbildningsministern med hän- visning till UHÄ:s framställning att verksamhet i förening inte längre skulle vara poänggrundande.

Riksdagen biföll emellertid inte regeringens förslag utan fastställde att föreningsmeriter skulle få tillgodoräknas även i fortsättningen. Samtidigt förordades att UHÄ borde få i uppdrag att pröva om inte problemen i det nuvarande systemet kan. helt eller delvis undanröjas genom en översyn av bestämmelserna med syfte att komma fram till mera fasta och lätthanter- liga bedömningskrav.

Med anledning härav har regeringen genom skrivelse till riksrevisions- verket l979-06-14 fäst UHÄ:s uppmärksamhet på vad som anförts i ut- bildningsutskottets betänkande i frågan (UbU 1978/79: 38).

1.2. Förarbeten

! förarbetena till högskolereformen har frågan om s.k. föreningsmeriter som urvalsgrund vid antagning till högskoleutbildning berörts mycket all- mänt och kortfattat. Varken kompetensutredningen (KU) eller kompetens- kommittén (KK) behandlade denna fråga.

1 prop. I975: 9 s. 477. anförde departementschef—en följande:

KK har inte tagit upp frågan om bedömning av sådan verksamhet som huvudsakligen bedrivs vid sidan av hel- eller deltidsanställning. Jag syftar här på fackligt och ideellt föreningsarbete. ungdomsledarskap m.m. Så—

• Sida 39
•  Original

Prop. 1979/80:158 39

dana erfarenheter är enligt min uppfattning värdefulla och bör såvitt möj- ligt tillgodoräknas inom ramen för meritvärderingen av arbetslivserfaren— het.

Den eentrala organisationskommitten för högskolereformen (H75) hade en delvis annan mening och ansåg i en kommentar till sitt utkast till förordning om tillträde till högskoleutbildning (Högskolelag och andra författningar för högskolan Ds U 1975: 19 s. 62) att arbete inom facklig och ideell förening i första hand borde kunna tillgodoräknas vid urval till sådana utbildningslinjer som har anknytning till verksamhet av det nämnda slaget. Som framgår av avsnitt l.3 nedan följde regeringen inte H75:s förslag.

1.3 Nuvarande bestämmelser och föreskrifter m. m.

lhögskoleförordningen ( 1977: 263) 5 kap. 33 ä 2 st. stadgas bl. a. följande om urval bland behöriga sökande till vissa allmänna och lokala utbildnings- linjer.

Poäng ges även för arbetslivserfarenhet som har förvärvats genom arbe- te som ledamot i styrelsen för förening med kooperativt. fackligt eller annat ideellt ändamål eller som annan viktigare förtroendeman inom sådan förening.

Vidare gäller enligt bestämmelser i förordningen. att en sökande för att få poäng för föreningsuppdrag inte skall ha varit anställd av föreningen under den tid uppdraget utförts samt att arbetet skall avse minst två år. Föreningsuppdraget skall även ha innehafts efter det att den sökande fyllt lb år.

I anslutning till bestämmelserna om föreningsmeriter har UHÄ efter beslut i antagningsnämnden utfärdat särskilda tillämpningsföreskrifter.

i föreskrifterna sägs bl. a.:

Arbete som annan viktigare förtroendeman skall innebära uppdrag som har erhållits genom beslut av föreningen eller dennas styrelse. Arbete (uppdrag) som ledamot i styrelsen för förening eller som annan viktigare förtroendeman skall dokumenteras genom intyg från föreningen. Av inty- get skall framgå vilket ändamål föreningen har samt omfattningen av den av föreningen bedrivna verksamheten jämte det åberopade uppdragets omfattning. Vidare skall intyget utvisa att den sökande för den tid intyget avser inte varit anställd hos föreningen. Antagningsmyndigheten bestäm- mer. om föreningen med hänsyn till verksamhetens ändamål och omfatt- ning är av den art. att den sökande är berättigad till poäng för arbete inom föreningen.

• Sida 40
•  Original

Prop. 1979/80: 158 4()

Fr. o. m. antagningen inför höstterminen I97ts' gäller att "med förening skall avses sådan förening som är ansluten till riksorganisation eller som bedriver särskilt omfattande verksamhet".

Vid tillämpningen av reglerna rorande tillgodoräknande av förenings- meriter följer UHÄ i den centrala antagningen till utbildningslinjer vidare vissa interna riktlinjer för bedömningen grundade på diskussioner inom antagningsnämnden.

Enligt dessa skall en förening för att ktlnna godkännas inte vara blott nomincll utan bedriva verksamhet. Den skall ha ett antal medlemmar utöver styrelsen. Föreningens verksamhet skall under ett verksamhetsår omfatta flera möten etc. eller motsvarande arrangemang för medlemmar eller allmänhet.

Det åberopade uppdraget skall i regel ha inneburit kontinuerlig verksam- het under hela året. inte bara vid enstaka tillfällen. Uppdraget skall alltså ha inneburit verksamhet vid andra tillfällen än vid formella sammanträden och ofta på fritiden. Endast sådana uppdrag som utförts inom en förening godtas. Uppdrag som inneburit. att någon suttit som representant för en förening i t.ex. ett högskoleorgan godtas inte som ett annat viktigare förtroendeuppdrag inom föreningen.

UHÄ har vidare utarbetat en särskild intygsblankett (bilaga I) med syfte att underlätta för den sökande att fa dokumenterat det föreningsuppdrag som kan åberopas. Blanketten utgör samtidigt ett viktigt medel för UHÄ att få in de uppgifter som behövs för att kunna göra en så riktig bedömning som möjligt.

'JttA ?8-08150 ooo leE'le'Zk

44

(INTYG OM FORENINGSMERITER BILAGA TlLL utfärdat) och skriva under av föreningens " ordförande eller annan st.-_treluenedlen) ANMALAN TILL HOGSKOLELjTB'LDN'NG

llärned intygas att

oraonnr (är nån dag, nr) unna . | i

'äTdelnfngaadt-o'si'å'

Anmälningar-runner Postnr—och nrtnann

hu innehaft nedanstående förtroendeuppdrag: FDrEnIngenn nnan "_ ' _ - _ --_ _ ._ . _

?ortrocndeuppdrag'ets,7uppäragens art

Riksorganisation till vilken föreningen är ansluten

Föreningens annual "' ' _"

lTlnfn't'tningen av den verksåfuiizet färgad—Egen bedriver (Engi- t & nötesvei'knåihel så.—t. andra" " aktiviteter, antal :edlenmar :) d)

Omfattningen av den verksamhet som ingått i förtroendeuppdrageth pdri'ufen Gage deltagande i :ötEn o'e'i't verksamhet mellan möten, t ex uppnpade engagemang på fritid).

L Fontroendeupydra—get/upp't'i'ragcn har erhållit: ge—riöm benl'ut ';: (ange årc'n'ute, st.—y'rclseteei'ut. ener— annat :;ntt)

Har den :::—',)?ch vnr'ii. anstäfld cw- föreningen för lät—en tid :"ortrbbndeupgidrag anfallit?

.hl—litjm_

Riktigt-teten av ovanstående uppgifter intygas

anteckning ' " ' _" "__ ' _" " "[utan "

!lnmbrtyfligand'e lntygsgivarna? stäl'ii'ting i föreningen

lntygsgivarens"'å_tc'eltt—ingsadres's " " ' luna—adress _nttstnr'och_brtna.t:n '" I el'e'.o_i1_ni"'Täifen' riktar,"

• Sida 45
•  Original

Prop. 1979/80: 158 45

UNIVERSl'l'ETS- OCH HÖGSKOLE- PM UHÄ bil. 2 ÄMBETET

Byrän för central antagning Avdelningsdirektör A. ()lsson. ef l980-02—l9

Förslag till ändringar i 5__ kap. högskoleförordningen (1977: 263) till följd av UHA:s förslag till justeringar av bestämmelserna om urval till grundläggande högskoleut- bildning

5 kap. högskoleft'irordningen 33 å' Poäng ges för arbetslivserl'arenhet som har förvärvats genom följande slag av verksamhet, nämligen I. arbete i en eller flera anställningar. 2. arbete i eget företag. 3. arbete i eget hem med vård av barn under tio år. 4. arbete i eget hem med vård av en eller flera personer som på grund av sjukdom. ålder eller handikapp är i behov av särskild omvårdnad samt 5. värnpliktstiänstgöring och vapenfri tjänst.

34 &?

När företräde bestämmes mellan de sökande som tillhör grupp I. grupp ll eller grupp lll. ges sökande poäng för den arbetslivserfarenhet som han har förvärvat efter det att han fyllt in är. För att poäng skall ges fordras dessutom att verksamheten avser en eller flera perioder om sammanlagt minst 15 månader. Varje sådan period skall omfatta minst tre månader och avse samma anställning eller verksamhet. Vad som sägs i detta stycke om period avser period med minst halvtidssysselsättning.

Vid tillämpningen av första stycket medräknas ej tid för sådan verksam- het som en sökande har bedrivit under tcrminstid såvitt avser studier i gymnasieskolan eller i motsvarande skola. Den verksamhet som en sökan— de har bedrivit vid sidan av studier inom folkhögskolan eller inom statlig eller kommunal vuxenutbildning får dock medräknas.

Har myndighet med stöd av 20 & föreskrivit att praktik skall fordras för antagning till viss utbildningslinje eller visst inledande studieprogram. får tid för sådan praktik ej medräknas vid tillämpning av första stycket vid urval till utbildningslinjen eller det inledande studieprogrammet.

' Ändringen innebär att andra stycket upphävs. _ Andringen innebär bl.a. att SlSlit stycket upphävs.

• Sida 46
•  Original

Prop. l979/80: [58 ' 46

35 s*

När företräde bestämmes mellan de sökande som tillhör grupp lV. ges sökande poäng för arbetslivserfarenhet enligt vad som föreskrives nedan i denna paragraf.

För att sökande som har allmän behörighet enligt lo & skall ges poäng för arbetslivserfarenhet fordras att han har förvärvat denna efter det att han har slutat den yrkesverksamhet eller har skaffat sig den erfarenhet som avses i l6 s första stycket 2. För att poäng skall ges fordras dessutom att verksamheten avser en eller flera perioder om sammanlagt minst tre måna- der pä heltid eller motsvarande längre tid på deltid. minst halvtid. Varje sådan period skall avse minst tre månader med minst halvtidssysselsätt- ning och avse samma anställning eller verksamhet. Föreskrifterna i 34 & tredje stycket äger motsvarande tillämpning.

För sökande inom grupp lV som ej har allmän behörighet enligt 16 s” äger 34 & motsvarande tillämpning när företräde bestämmes mellan sökandena inom gruppen.

36 &”

Sökandes poäng för arbetslivserfarenhet bestämmes med utgångspunkt i den sammanlagda tid för vilken sökanden skall ges poäng enligt 34 si eller 35 lå andra respektive tredje stycket. Denna sammanlagda tid bestämmes därvid i antal hela månader med heltidssysselsättning. För varje sådan del av den sammanlagda tiden som uppgår till tre månader med heltidssyssel- sättning ges ().l poäng. Sammanlagt fär sökande ges högst 2.0 poäng för arbetslivserfarenhet.

39 é

Till X's tiondelar av de utbildningsplatser som enligt 27 5 har tillfallit grupp l eller grupp ll antages behöriga sökande på grundval av ettjämför- elsetal som omfattar enbart sökandes poäng för betyg enligt 32 &. Före- skrifterna i 29 å andra stycket äger motsvarande tillämpning.

Till hälften av de utbildningsplatser som enligt 27 så har tillfallit grupp lV har sökande som hänförts endast till denna grupp företräde framför annan sökande.

* Ändringen innebär bl.a. att tredje stycket upphävs. * Andringen innebär bl.a. att tindra stycket upphävs. * UHA kommer senare att lämna förslag om andelens storlek.

• Sida 47
•  Original

Prop. 1979/80: 158 47 Reservation UHÄ bil. 3

Enligt min mening ligger ett värde i att ge meritpoäng för erfarenheter av kvalificerat föreningsarbete vid antagningen till högskoleutbildning.

Med hänsyn till svårigheterna att ge en regel härom rimlig säkerhet i tillämpningen accepterar jag emellertid att poängberäkningen för före- ningsmeriter slopas. En sädan förändring ändrar dock nuvarande relation mellan betygspoäng och övriga poäng och bör därför ätföljas av en höjning av den maximala poängen för arbetslivsmeriter.

Lennart Larsson l980-02-25

• Sida 48
•  Original

Prop. 1979/80: 158 43

Särskilt yttrande UHÄ bil. 4

Vi är medvetna om de problem av tekniskt slag som föreligger för att tillgodoräkna föreningslivserfarenhet som merit för tillträde till högre ut- bildning och att därigenom uppnå de kvaliteter som beslutet och att tillgo- doräkna dessa erfarenheter avsåg. Nuvarande regler kan inbjuda till otill- börligt utnyttjande och vara svärkontrollerade. Vi anser dock att erfaren- heterna till vissa delar fortfarande är otillräckligt belysta. Vidare omfattar erfarenheter och utvärdering exempelvis inte alls den påverkan och bety- delse som föreningslivserfarenhctcr haft pä studierna.

Parallellt med utvärderingar. borde ett arbete skett för att visa på vägar med alternativa modeller för att kunna tillgodoräkna vad vi anser vara ' påtagliga kvaliteter i föreningslivserfarenhet och som är relevanta för högskoleutbildning och som dessutom tillför högskolan som helhet värde- fulla erfarenheter. Vi beklagar att detta arbete inte kommit till stånd. Sädana erfarenheter/kunskaper som kan komma av styrelsearbete i för- eningar och som vi anser borde tillgodoräknas som merit gäller exempel- vis; att ha utvecklat förmåga att ta ställning utifrån värderingar etc.. utvecklat förmåga att tillsammans med andra planera och genomföra verk- samhet. förmåga att genom mötes- och förhandlingserfarenhet i vid mening i olika församlingar komma fram till beslut.

Om hittillsvarande begränsade erfarenheter ändå skulle läggas till grund för att avveckla nuvarande regler. anser vi att det samtidigt skall beslutas om att arbeta fram ett nytt system för att föreningslivserfarenhet av viss väsentlig tyngd och omfattning även i fortsättningen skall räknas som merit för tillträde till högskoleutbildning.

Ruth Kärnek Åke Leander chry Persson l980—02-35

• Sida 49
•  Original

Prop. 1979/80: 158 49

Bilaga .? Reg nr 600-880/80

LlNlVERSl'l'ETS— OCH HöGSkt_>t.E- wxo-o3-24 ÄMBE'l'li'l'

Byran för central antagning tf byrächef H. Larsson. ef

Kompletterande förslag till ändringar i bestämmelserna om urval till grundläggande högskoleutbildning

[ Inledning

I skrivelse l98tl-02-25 lade UHÄ fram förslag till vissa ändringar av bestämmelserna om urval till utbildningslinjer som berörs av det centrala. datorbaserade antagningssystemet vid UHÄ. Förslagen avsåg bl.a. för- ändringar i syfte att underlätta s. k. direktövergång frän gymnasieskolan till högskolan. UHÄ anmälde i det sammanhanget sin avsikt att. fr.o.m. antagningen till utbildingar som börjar vårterminen |98|. tillämpa en om- vänd antagningsordning inom kvotgrupperna ! och ll. innebärande att den procentandcl av platserna (för närvarande 20 procent). som tillsätts på grundval av enbart betygspoäng och nu ingår i en första antagningsom- gäng. skall tillsättas efter det att övriga platser tillsatts (pä grundval av betyg och arbetslivserfarenhet). Vidare anmäldes att UHÄ avsåg att äter- komma med förslag om storleken av den nämnda procentandelen. sedan vissa simulerade antagningar genomförts. UHÄ äterkommer nu i denna fråga.

2 "Direktrekryteringens"innebörd

Rent allmänt avses med "direktrekrytering" att en studerande mer eller mindre direkt efter gymnz'tsiestudiernas avslutning vinner inträde i högsko- leti'bildning. Som päpekas i UHÄ:s ovannämnda skrivelse har i debatten i regei inte preciserats vilka kriterier som skall gälla för avgränsningen av gruppen "direktrekryterade". Som redovisas närmare nedan ger olika kriterier eller kombinationer av kriterier olika resultat vad beträffar. den '"direktrekryterade" gruppens sammansättning och storlek. UHÄ har för sin del arbetat med följande olika kriterier. nämligen

högst två är gammalt avgångsbetyg från gymnasieskolan. högst 2] års ålder.

4 Riksdagen I979r'80. I .t'runl. Nr [58

• Sida 50
•  Original

Prop. 1979/80: 158 in

en kombination av de tvä nämnda kriterierna. dvs. avgängsbetygsålder och levnadsåldcr. samt

avsaknad av tillgodoräkningsbar arbetslivserfarenhet. dvs. av arbets- livserfarenhet som uppgår till minst 15 månader.

Naturligtvis kan även andra kriterier användas. Det är alltså svårt att entydigt definiera begreppet "direktrekrytering". även om enighet förelig— ger om det allmänna syftet att garantera att en rimlig andel yngre sökande utan arbetslivserfarenhet eller med begränsad sådan erfarenhet antas till utbildningar i högskolan.

3.2. Resultat

En översiktlig redovisning av resultaten av de genomförda simulerade antagningarna lämnas i bifogade rapport (1980-034 l). Simuleringarna har inneburit fingerade urval med hjälp av ADB. vid vilka gällande bestämmel- ser tillämpats i stort men vissa förutsättningar ändrats i förhållande till den reella. redan utförda antagningen. Vad som varierats — i olika kombinatio- ner — är dels procentsatsen för urval på grundval av enbart betygsmeriter inom kvotgrupperna 1 och H (20. 30 resp. 40 procent). dels antagningsord- ningen inom samma grupper (platserna i 20 procentsgruppen — A-gruppen — tillsätts före resp. efter övriga platser — B-gruppenl.

• Sida 51
•  Original

Prop. 1979/80: 158

'Jl

[ skrivelsen 1980-02-25 redovisade UHÄ vissa undersökningar på ett begränsat material av effekterna för "direktrekryteringen" av tre olika metoder. nämligen avgränsning av "betygsgruppen" genom viss högsta ålder på avgångsbetyget. höjning av den berörda procentsatsen och om- vänd antagningsordning i kvotgrupperna I och ll. l simuleringarna har av praktiska skäl enbart de två sistnämnda metoderna kunnat prövas.

[ den nyssnämnda skrivelsen framhölls att de diskuterade metoderna har olika effekter på olika utbildningslinjer. Den totalundersökning som nu gjorts i form av simulerade antagningar bekräftar. allmänt sett. detta. Förhållandet kan till största delen återföras på skillnaderna i konkurrens rörande de olika linjerna.

l rapporten redovisas uppgifter dels för den totala antagningen inom det berörda centrala systemet. dels för olika linjer varav en (kulturkommuni- kationslinjem kännetecknas av en relativt svag konkurrens. medan de övriga är "hårt spärrade".

Åldersji'irtlclriingen redovisas i rapporten för dels vissa enskilda linjer. dels samtliga linjer. l totalmaterialet. dvs. kvotgrupperna l—lV. ger en höjning av procentsatsen för antagning på bara betygsmeriter till 30 i förening med en omkastad antagningsordning en ökning av andelen an- tagna t.o.m. 20 års ålder från åtta till elva procent. En ytterligare höjning av procentsatsen till 40 procent medför en ökning av nämnda äldersgrupps andel till tolv procent. dvs. en endast marginell förändring (tab 2.8).

Antalet antagna utan tillgodoräkningsbar arbvislii'.s'cljfiirunhc/ ökar. med samma förutsättningar som vad gäller åldersfördelningen. från resp. 20 till 27 resp. 29 procent vad gäller totalmaterialet (kvotgrupperna l—lV) (tab 3.8).

I fråga om avgångxhetygcls ålder gäller totalt för de sju linjerna att antalet antagna med avgångsbetyg från 1979 eller 1978 — vilka "betygsår" här alltså används som kriterium på "direktrekrytering" — inom kvotgrup- perna 1 och 11 påverkas mest av en höjning av procentsatsen från 20 till 40 förenad med en omvänd antagningsordning (från 37 till 47 procent) (tab 4.8).

Vad slutligen gäller effekten av olika förutsättningar för antagningen på den för antagning erforderliga minimipoiinng inom kvotgrupp I har denna redovisats för biologlinjen. sociala linjen och läkarlinjen. Antagning med ändrad procentsats och/"eller omvänd antagningsordning ger i "betygsgrup- pen" (grupp ] A) ofta — men inte genomgående -— effekter i form av sänkt minimibetyg. På läkarlinjen sjunker i några fall minimibetyget från nuva- rande 5.0 till 4.9. På de övriga två linjerna kan större effekter iakttas. För gruppen 1 B, där platserna tillsätts efter betyg och arbetslivserfarenhet. är trenden genomgående en höjning av minimipoängen.

Utöver vad som redovisas i bilagan har inom UHÄ gjorts en beräkning som mer direkt visar hur olika — inledningsvis nämnda — kriterier för ”direktrekrytering" ger olika resultat beträffande den direktrekryterade

• Sida 52
•  Original

Prop. 1979/80: 158

'Jl |.)

gruppens andel av totalantalet antagna. Resultatet av denna undersökning framgär av nedanstående tabeller. som visar konsekvenserna. enligt ovan- nämnda kriterier. av resp. oförändrad procentsats och antagningsordning. oförändrad procentsats och omvänd antagningsordning samt höjd procent- sats (till 30) och omvänd antagningsordning.

[ tabellerna redovisas i den kolumn som markeras med () resultatet av en antagning enligt den nuvarande ordningen med en "betygsgrupp'" om 20 procent och antagningsordningen först grupp A (betyg enbart). därefter grupp B (betyg och arbetslivserfarenhet). ] kolumn I är antagningsordning- en omkastad sä att grupp B antas först. därefter grupp A. men procentsat— sen bibehälls oförändrad. l kolumn 2 slutligen är antagningsordningen omkastad och procentsatsen höjd till 30.

Alu/('I (%) "direklärel-gångar"' ut' de mtlugrm i krulgrup/n'rmt I ut"/l II V! 1980 (5 linjer) Definition: Högst 2) ärs älder

() l 2 20 9? A.B 20 ';"; B.A 30 '.Ei- B.A Sociala linjen lli (.?"r- 2! 'i'?- 25 '.!-E Psykologlinjen l5 'Fi- lX (:*-z 2) '.??- Läkarlinjen 23 G? 24 (..?? 29 '.'? Tandläkarlinjen 24 % 27 % 33 '$? l,ägstadielärarlinjen l5 '.!? Ib 9? :| (;;

Definition: Avgångsbetyg från 1979 eller l978

() | 3 20 C?- A.B 20 57- B.A 30 '.); ILA Sociala linjen 38 (,T-; 40 (::; 45 C;. Psykologlinjen 27 få?- 30 % 35 Ijz-(' läkarlinjen 39 % 40 'i'? 43 '.!-'P- 'l*andläkarlinjen 37 G? 4I % 47 e.g. Lägstadielärarlinjen 49 '$? 48 'i'? 5: tr./(.

[Definition: Avgängsbetyg från I979 eller l978 och högst 2I års ålder

0 I 2 20 'i'? AB 20 % ILA 30 '.3'7. B.A Sociala linjen IS % l9 9"? 23 C;. Psykologlinjen B C?- l5 '72 |); (;;. Läkarlinjen 2l % 22 % 28 ',??- Tandläkarlinjen 24 % 27 '.!/F 33 sig. Lägstadielärarlinjen I4 % l5 % 20 %

Definition: lngen tillgodoräkningsbar arbetslivserfarenhet ((l5 män)

0 | '_a 30 % AJS 20 (% B.A 30 ')? B.A Sociala linjen 13 G; 20 % 35 g,; Psykologlinjen 13 % 15 % 33 g,; Läkarlinjen l6 % 17 g.; 25 % 'l'andläkarlinjen 15 % |9 $; 33 r..-;. Lägstadielärarlinjen 15 % [3 i;;- 34 (;;.

• Sida 53
•  Original

Prop. 1979/80: [58 53

'l'abellcrna belyser de variationer i andelen "direktrekryterade" som man får beroende på definitionen av denna andel. Sålunda ger t. ex. för läkarlinjens del "högst 2I års ålder" en "direktrekryterad" grupp om 23—29 procent av de antagna i grupperna I och ll. "Avgängsbetyg från [979 eller 1978" ger pä denna linje en motsvarande grupp om 39—43 procent och kombinationen av de tvä kriterierna ger 2 I —28 procent. "lng- en tillgtuloräkningshar arbetslivserfarenhet"" slutligen ger för läkarlinjen en '"direktrekryterad" grupp om [()—25 procent.

'fabellerna visar ocksä pä det förhållandet att en och samma metod för urvalet ger olika resultat pä olika linjer. Om man väljer metoden "30 procent och omvänd antagningsordning". får man med "högst 2I års ålder” som avgränsningsinstrument en andel "direktrekryterade" om 2l—33 procent. "Avgängsbetyg frän 1979 eller I978" ger en andel om 35—52 procent och "kombinationskriteriet" en andel om I8—32 procent. Kriteriet ”ingen tillgodoräkningsbar arbetslivserfarenhet" slutligen ger en andel "direktrekrytcrade"' om 23—25 procent.

3.3. Överväganden och förslag

UHÄ har bedömt en kombination av de två kriterierna avgångsbetygs- ålder och levnadsälder enligt vad som redovisats i det föregående vara det mest relevanta sättet att avgränsa gruppen ”direktrekryterade". Med den- na tttgängspttnkt gör UHÄ följande sammanfattande bedömning på grund— val av de genomförda simuleringarna.

Redan den nuvarande utformningen av 20 procentsregeln och den nu tillämpade ordningen för antagning inom kvotgrttpperna ! och ll geri vissa fall en rimlig '"direktrekrytering" även för linjer som är starkt efterfrågade. Vid genomförande av den omvända antagningsordningen ökar denna di— rektövergång. Om man även för linjer med hård konkurrens om platserna normalt skall uppnä intentionen i l975 ärs riksdagsbeslut — då tolkad som en önskan om minst 20 procents direktövergång för resp. linje — behövs emellertid en höjning av procentandelen för antagning på grundval av enbart betygsmeriter. UHA bedömer på grundval av det nu föreliggande materialet en höjning till 30 procent som rimlig. Som redovisats i UHÄ:s skrivelse l980-02-25 bör denna förändring genomföras inför antagningen till utbildning som börjar vårterminen l98l. UHÄ vill till detta foga föl- jande kommentarer.

Mot bakgrund av den mellan olika utbildningslinjer mycket skiftande sökandestrukturcn kan det synas naturligt att eftersträva en ordning för reglering av "direktrekryteringen" som tar hänsyn till olikheterna i detta avseende. Det skttlle innebära t. ex. att en viss procentandel för "direkt- övergång" på en linje kunde uppnås utan åtgärder som innebär en väsent— ligt högre eller lägre "direktövergäng" än önskat på andra linjer. En sådan lösning är emellertid praktiskt omöjlig såsom det nuvarande datorbaserade

• Sida 54
•  Original

Prop. 1979/80: I58 54

systemet är uppbyggt. En enhetlig procentsats och en gemensam antag- ningsordning är sålunda för närvarande nödvändiga. och frägan om ändra- de förutsättningar i detta avseende kan behandlas först i ett längre tidsper- spektiv än det som nu är aktuellt.

Som ovan påpekats har de simulerade antagningarna utförts pä ett vz'irlerminsmaterial och resttltaten är därför i första hand tillämpliga på antagning som avser värterminer. Med hänsyn till olikheterna i förutsätt- ningar mellan höst- och värtermin avser UHA att efter antagningen till utbildning som börjar höstterminen l980 läta utföra en simuleringsunder- sökning motsvarande den som nu gjorts men på det då föreliggande materi— alet. Om resultatet härav ger anledning till det. äterkommer UHÄ i denna fräga ttnder hösten.

Med hänvisning till vad som anförts föreslär UHA att beslut fattas om ändring av 5 kap. 39 & första stycket högskoleft')rordningen ( I977: 263) med innebörd att 30 procent av platserna i var och en av kvotgrupperna l och ll skall tillsättas på grundval av enbart betyg.

Beslut i detta ärende har fattats av tjf universitetskanslern samt styrelse- lcdamöterna Larsson. Kärnek. Bartley. Persson och Stille. Föredragande har varit byrächefen Rydell och tf byråchef—en Larsson. Därjämte har närvarit personalföreträdaren Wärneryd. byrächeferna Moll. Skoglund och Levin. avdelningsdirektörerna Nilsson och Svanfeldt samt byrådirek- törerna Jansson och Johansson.

Erland Ringborg

Hellner Larsson

• Sida 55
•  Original

Prop. 1979/80: 158 55

UHÄ:s bilaga

UNlVERSlTETS— OCH HÖGSKOLE- RAPPORT ÄMBETET 1980-03-1 1 Byrån för central antagning Byrädirektör Hans Jansson. IE

Effekter av olika procentsatser och antagningsordningar i kvotgrupperna 1 och 2

| Allmänt

UHÄ har 1980-02-25 i skrivelse till regeringen bl.a. föreslagit att en förändrad antagningsordning i kvotgrupperna I och 2 skall tillämpas samt att procentsatsen för s. k. direktövergång frän gymnasieskola till högskola .. den s. k. 20—procentsregeln — skall höjas.

Som underlag för beslut om procentsatsens storlek redovisas statistik från olika "simulerade" antagningsomgängar där olika procentsatser i grupperna [ A och 2 A används. kombinerade med en s. k. omvänd antagningsordning i grupperna 1 och 2. dvs. platserna i B-grupperna (po- äng för betyg och arbetslivserfarenhct) tillsätts före A-grupperna.

Undersökningen baseras på antagningen till värterminen 1980 — det enda material som funnits tillgängligt för kompletta simulerade ADB— antagningar. Man måste vid tolkningen av data ha i minnet några väsent- liga skillnader mellan antagningar till höst- resp. vårterminer: * Antalet ”thi/dningsliry'er i det centrala ADB-systemet är betydligt mindre till vårterminer (ca 30) än till höstterminer (ca 80). Bl.a. har många linjer inom T-sektorn ingen antagning till vårterminer. * Antalet sökande i det centrala ADB-systemet är mindre till värterminer (ca 9000) än till höstterminer (ca 30000).

* Sökarule.;trukmren är olika höst- och värterminer. Medan omkring 36 procent av de sökande till ht 1979 var 20 år eller yngre var motsvarande siffra till vt 1980 15 procent. Av de sökande till ht 1979 saknade 50 procent arbetslivserfarenhet. Motsvarande siffra vt 1980 var 33 procent.

Bl. a. måste andelen antagna i olika äldrari föreliggande material ses mot denna bakgrund. Medan vid antagningen till ht 1979 32 procent av de antagna var 20 år eller yngre var motsvarande siffra vid antagningen till vt 19808 procent.

Det går alltså inte att utan vidare generalisera frän utfallet vt 1980 till ett helt års antagningar när det gäller t. ex. åldersfördelning.

"Simuleringen" innebär att man med hjälp av ADB har genomfört urval

• Sida 56
•  Original

Prop. 1979/80: 158 St»

med tillämpning av gällande regler (successiva kvotering-ar. dubbelbehö- righet etc.) där reglerna för procentsats och antagningsordning inom kvot- grupperna ] och 2 har varierats i de olika simttlcradc antagningarna.

De övriga åtgärder som UHÄ föreslagit — t.ex. borttagande av för— eningsmeriterna — har inte medtagits i simuleringarna. Det kan nämnas att omkring 25 procent av de antagna vt 1980 hade föreningsmeriter.

De data som redovisas hänför sig till den första maskinella ttrvalsom- gängcn vid vilken omkring 90 procent av platserna tillsätts. thöver den "normala" antagningen. betecknad "0". har följande "simulerade" antag- ningar gjorts:

Tabell l.l Förteckning över de simulerade antagningarna

'if—sats i A—gruppen Antagningsordning

0 20 C? A — B 1 20 (i? B — A 2 30 '? B — A 3 30 % A —- B 4 40 9? B — A

Resultat redovisas dels totalt (alla llnjt'r). dels för ett urval av .tju linjer. enligt tabell 1.2.

Tabell 1.2 Redovisningens omfattning — linjer

Sektor Antal linjer totalt som redovisas separat

T 6 ! (biologlinjen) A 9 2 (sociala-. psykologlinjen) V 5 2 (läkar-. tandläkarlinjen) U 5 l (Iägstadiclärarlinjen) K 2 1 (kttlturkommunikationslinjen) l") (lokal) l _

Summa 28 7

De linjer som redovisas separat motsvarar ca 1 800 av de totalt ca 3800 platserna som tillsatts:

Tabell 1.3 Rcdovisningens omfattning —— antal antagna

Sektor Antal antagna totalt Antal antagna pä spec. T 215 134 A 2242 767 V 785 683 U 341 1 13 K 193 123

D (lokal) 21 —

3797

1 820

• Sida 57
•  Original

95] JN 'ltum'l "(W,/616] u.)?!npsyjy 5 (9) 22 (t') 22 (111172 (11192 (5) 92 62—52 (613101. (2082 (95182 1L€16Z (Lt'lhl 172—12 (fSlLI (25121 (25121 (LHR (?.le 113—

17 i "C 1 0

uol'uumjglotpmsägq 9'z

(5) EC (6) 9: (9) ZE (9) SE (91 SE (SZ—SZ 155111! 125101! 11512? 1Lt') Zl” 119) i? 172—13 111951 (806 (EWZI (Lt'16 (EDL 02—

1" £ C 1 ()

uatuummtpuet S'Z

(t') ZZ (t') SZ (£) t'Z (Z) SZ (E) 92 62—52 (9915 119151" 119151." (l'9)9£ (t'9)5£ ("I—lZ (2916 1££1L (998 117515" (EDS OC—

1' 1" C 1 0

uafuu-lmlm r'z

(81 SE (61111 ”|le (illLZ (623182 62—52 (9115 (6510! (65162 (85162 (179162 ('I—IC (LZN) (9119 (LUS (SZ19 (til)? 07.—

17 i E I ()

uaruuämmlisa r'z

(L) 172 (SIJLC (8) SC (8) L: (21182 (fi—SZ (SWE (65) li (61901. (51001: (El") 11." ('I—(Z (()t'l il (82) L (ft-"111 (9196 (1.219 02—

t' 1." C 1 ()

unfun utvisas ?:

(91 91 (S) 91 (11191 (L) 91 (L) 91 62—54. (Ls—165" (59114) (05119 (rs—129 (9511'9 ('i—IC (9ilt'l (LZN) (61:1[1 (6011 (596 UE—

!" £ C | 0

uatuuäowm l'Z '(sownmd tuout Jojjjts) V ; "[ ddnjätomt '. nttämun putzlq Lpo Jaddmäloax tzäuiums ! tzuit'mutz puu|q Jnäutulapjot "Hallin-Inkl.] euäelue pumq äuguppagsnpw Z LS 851 308/6L61 'dlud

• Sida 58
•  Original

Prop. 1979/81): 158 58

3.6. Lågstadielärarlinjen 1113 antagna)

() | 2 3 4 1 A 71) 'i'/' 91) (E'/"- 85 '.)? 69 '.37- 79 (På. 2 A 67 57 78 % 83 97 75 97 82 % kv g) 1—4 13 97 15 % 21) 97 17 97 27 "71-

4.1. Biologlinjen (absoluta tal)

Betygstir () 1 2 3 4

—79 17111) 20113) 22116) 16112) 25121) —78 35 (8) 36 (9) 32112) 36115) 31114) —77 19 (3) 16 (2) 14 (3) 17 14) 17 (7) —76 131.011. 48 15) 49 (4) 51) (5) 51) 11)) 44 15) Summa 119127) 121128) 118136) 119137) 117147)

___—%*

• Sida 60
•  Original

Prop. 1979/80: 158

4.7. Kulturkommunikationslinjen (absoluta tal)

Betygsar () 1 2 3 4

—79 8 11) 11) 14) 13 111) 9 14) 14110) —7x 19110) 19 17) 20111) 22114) 20113) —77 15 (3) 14 14) 16 18) 13 16) 14110) —76c1.titl. 61 18) 511 (4) 56 11)) 61) 19) 54 17) Summa 103122) 101119) 105133) 104133) 1112 1411) 4.8 Totalt sju linjer (procentuell fördelning)

Betygsar 0 1 2 3 4

—79 21) 144) 22 147) 25 143) 23 (43) 27 140) —78 17 (29) 17 (30) 18 130) 17 129) 21) 133) —77 13 (11)) 13 112) 12 (12) 13 (111 12 (14) —76el.tid. 49 (17) 47 112) 44 114) 47 117) 41 (13) Summa 92 991100) 991101) 99 (99) 1001100) 1001100) Summa antal 13781282) 13771277) 137111417) 13741418) 13631541)

5.1. Biologlinjen

0 1 2 3 4

1 A Umeå 4.6 4.4 4.3 4.4 4.2 Stockholm 4.9 4.8 4.8 4.8 4.6 Göteborg 4.5 4.3 4.3 4.5 4.2 Lund 4.6 4.2 4.2 4.4 4.1

1 B Umeå 4.8 4.9 4.9 4.9 5.0 Stockholm 5.1) 5.1) 5.2 5.2 5.3 Göteborg 4.8 4.9 4.9 4.8 4.9 Lund 4.6 4.6 4.7 4.6 4.8

5.2. Sociala linjen

() 1 2 3 4

1 A Umeå 4.3 4.1 4.1) 4.1 3.9 ()stersund 4.2 3.9 3.8 3.9 3.7 Orebro 4.1 4.0 3.9 4.1) 3.8 Stockholm 4.6 4.4 4.3 4.6 4.2 Göteborg 4.4 4.2 4.1) 4.2 4.0 Lund 4.4 4.4 4.2 4.4 4.0

I B Umeå 4.3 4.5 4.5 4.4 4.7 (__)stersund 4.3 4.4 4.5 4.3 4.6 ()rcbro 4.4 4.5 4.5 4.5 4.7 Stockholm 5.5 5.6 5.6 5.5 5.7 Göteborg 4.6 4.7 4.9 4.7 5.1) Lund 4.7 4.9 5.1) 4.9 5.1)

• Sida 62
•  Original

Prop. 1979/80: 158

5.3. Läkarlinjen

() 1 2 3 1 A Umeå 5.0 5.0 4.9 4.9 4.9 Uppsala 5 .1) 5 .0 5 .0 5 .1) 5 .1) Stockholm 5.1) 5.0 5.0 5.1) 4.9 Linköping 5.0 5.1) 5.1) 5.0 4.9 Göteborg 5.1) 5.0 5.1) 5.1) 5.0 Lund 5.0 51) 5.1) 5 () 5.0 | B Umea 6.2 6.2 6.2 6.2 6.2 Uppsala 6.3 6.3 6.3 6.3 6.3 SloCRholm 6.2 6.2 6.2 6.2 6.3 Linköping 6.2 6.2 6.2 6.2 6.3 Göteborg 6.3 6.3 6.3 6.3 6.4 l.,und 6.2 6.2 6.2 6.2 6.3

• Sida 63
•  Original